Dagens avsnitt är ett lite kortare ”Hur gick det sedan avsnitt?”. Det är ju ett par avsnitt under året som förtjänar en kort uppföljning. För ett par veckor sedan hade vi t.ex. avsnitten om Tail-risk där diskussioner med några experter sker i kulisserna, bl.a. med en av Sveriges bästa optionshandlare med erfarenhet från golvet i New York och London.

Vi har även haft diskussioner med LYSA som självklart är optimistiskt skeptiska. Det vill säga att de tycker att det är en av de bättre idéerna de senaste åren, men att det måste undersökas närmare och sedan också ses om det passar ihop med deras strategi, mål och regulatoriska krav. Men diskussionen pågår och det är credd till LYSA för det. AP7 har inte ens svarat på våra mejl. Trist.

• Avsnitt #166 – ”Högre avkastning till lägre risk – Del 1”
• Avsnitt #167 – ”Paradoxen med högre avkastning till lägre risk – Del 2”

Vi hade avsnittet som lite spårade ut om HSB Bospar. Det började med en läsarfråga om vi tänkte hänga med bytet i HSB Bospar från Swedbank till Danske Bank. Efter att ha konstaterat att det Danske Bank-lösningen var bättre än Swedbank men fortfarande ganska dålig utifrån ett fondperspektiv blev vi av HSB och Danske Bank anklagade för att komma med felaktigheter och många andra saker. Vi svarade på det och efter det varit knäpptyst. Jag driver fortfarande linjen att spara hos dem även om Caroline är måttlig förtjust, minst sagt. Men jag upplever (förmodligen känslomässigt och felaktigt) att asymmetrin fortfarande motiverar det.

• Avsnitt #160 – ”Bospara eller icke-bospara?”
• HSB Bospar replik: ”Vad får spararna? Luftslott eller lägenhet?”

I mitten av mars, mitt under brinnande Corona-börskris, hade vi ett avsnitt där vi spekulerade i at det var dags att köpa. Vi själva gjorde engångsinsättningar och ökade vårt månadssparande. Så här 6 månader senare kan vi konstatera att strategin var helt korrekt även om vi hade flyt med tajmingen. Som vanligt kan man alltid ångra sig att man inte gick in mer aggressivt och med mer pengar. Men få av oss (undantaget Eric Strand 🤦‍♂️) trodde att börskrisen skulle vara över innan midsommar.

• Avsnitt #146 – ”Dags att köpa nu?”

För snart ett år sedan gjorde vi också ett avsnitt om att sänka sin bolåneränta. Det är ett avsnitt som är värt att återbersöka så här i början av hösten. Det handlar om att t.ex. begära ut amorteringsunderlag från din bank för att se om de kan erbjuda dig en lägre ränta. I samband med avsnittet blev vi kontaktade av Hypotekets grundare som upplevde att vi hade fel på några punkter. Det ledde till att vi i somras spelade in två avsnitt som vi kommer publicera nästa vecka. Mitt tips är att repetera det gamla avsnittet inför nästa vecka.

• Avsnitt #130 – ”Spara pengar genom bättre bolån med lägre ränta!”

Något som också är kul att jag och min vän/coach Moa hade i våras ett resonemang att även vi vanliga människor skulle ha nytta av den ”Livsplan” som vi skapade åt riktigt förmögna klienter både i Sverige och utomlands. Vi bestämde oss för att testa att hålla en Livsplanskickoff nu i augusti tillsammans med 20 personer och det blev mer än lyckat.

Under två dagar skapade vi en livskompass, en ekonomisk vägkarta för de kommande åren och tillsammans med en ekonomisk strategi blev det en Livsplan. Helt fantastiskt och väldigt värdefullt för flera av deltagarna, oavsett om de var där som par eller gick den själva. Som någon sa, bara Excel-filen var värd hela kursen.

• Läs mer om kickoffen →
• Avsnitt #139 – ”Njut dig till framgång och låt livet kännas lika bra som det är”
• Avsnitt #164 – ”Standarder som komplement till mål för ett rikare liv”

Slutligen kan jag även avslöja att vi spelade in tre(!) avsnitt med Eric Strand nu i veckan som kommer att släppas om två veckor. Han är tillbaka gör förutsägelser och hans svar på frågan: ”Vilket är det sämsta rådet du brukar höra i finansbranschen” får mig att nästan trilla av stolen. Men det får bli en cliff-hanger. 😉

Ett stort tack för att du följer och på återseende nästa vecka då det handlar om allt kring bolån med Hypoteket.

Många hälsningar,
Jan och Caroline

PS. Det med Tesla i dagens avsnitt är ganska inaktuellt, då Tesla föll kraftigt under veckan. Tyvärr. Då det inte är kul att få rätt i vissa saker då det innebär att många förlorade pengar i onödan. DS.

Lyssna, titta eller bläddra i avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet. Vill du ha tidskoder också så finns det på Youtube.

• Hur gick det sedan?
• Hur gick det med tail-risk?
• Hur gick det med HSB Bospar?
• Hur gick det under Coronakrisen?
• Hur gick det med Tesla?
• Marknaden har fått upp ögonen för guld
• Vadslagningen med Coeli
• Livsplanskickoff med Moa
• Finansiell rådgivning: ”Det kommer gå bra för dig”
• Eric Strands förutsägelser
• Lyckade börsintroduktioner på Patreon
• Höstens kommande avsnitt
• Vad skulle DU vilja att vi gjorde tre minuters avsnitt om?

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen på YouTube, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. Vårt mål är att du varje vecka ska få konkreta tips, råd och inspiration för att ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå, på ett enkelt och på ett roligt sätt. Jag heter Jan Bolmeson och detta är min fru Caroline.

Hur gick det sedan?

Jan: Idag är det dags för avsnitt 171 och jag tänkte att detta skulle vara ett lite mer avslappnat avsnitt som handlar om hur det gick sedan, med lite puff för Patreon och så ska vi prata lite om kommande avsnitt. Förra veckan var det ganska mastigt med två avsnitt på tre timmar, med 39 livsråd till våra döttrar och alla andra.

Det har varit ganska många avsnitt som vi inte har följt upp, så jag tänkte att det vore roligt att titta tillbaka, och eftersom hösten har kommit så ska vi också blicka framåt. I somras gjorde vi två ganska tunga avsnitt om tail risk, alltså det här med att försäkra portföljen mot en nedgång eller att ha paradoxen med hög avkastning till en lägre risk.

Det var många som kände att vi gjorde avsteg från principen om enkelt sparande för alla. Men jag tycker inte att det är något avsteg, utan det är fortfarande avsnitt #99 och #133 som är viktigast. Där talar vi om hur man sparar i en fondrobot, vi gillar ju Lysa eller Opti eller någon av dem.

Det är fortfarande basen. Det var t.o.m. så pass mycket bas att det kom med som ett av de 39 råden i förra avsnittet. Men jag vill säga att nu under de senaste veckorna pågår det ganska mycket diskussion i kulisserna, både här på podden och i världen.

I världen har intresset för de här tail risk-strategierna ökat drastiskt, efter att de har haft en framgångsrik vår. Det som går bra just nu ökar alltid i popularitet. Guld har gått bra och det har aldrig varit ett sådant stort intresse för guld.

Men det som jag tycker är kul är att det är så sjukt många av er som lyssnar och tittar som är riktigt, riktigt duktiga. Jag har fått mail från flera personer och vi har nu en liten e-postlista där vi diskuterar det här. Det är bland annat en person som har jobbat med strukturerade derivat, både i Sverige och utomlands, mot storbanker och institutioner. Det är en annan kvantitativ analytiker och statistiker.

Behållningen för 166 och 167 var egentligen tankarna om asymmetrier, för det funkar i livet rent generellt, inte bara inom sparande.

Hur gick det med tail-risk?

Caroline: Du har blivit lite hooked på asymmetrier, förmodligen för att du har omedvetet sett det hela livet och för att du har fått ord på det av filosofen och ekonomen Nassim Taleb.

Jan: Ja, asymmetrier handlar om det här att ofta är uppsidan mycket större än nedsidan eller vise versa. Tricket är att sätta sig i situationer i livet där du har en liten nedsida och en stor uppsida. Det kan vara frågan om en dejt, ett möte eller att fråga någon om hjälp.

Caroline: Ja, man kan få ett nej eller ett livsavgörande möte.

Jan: Ja, jag tackade ja att flytta till korridoren och där träffade jag dig, när vi var studenter i Lund. Det hade jag aldrig kunnat lista ut innan. Det kan vara att man inte använder preventivmedel om man inte är sugen på att ha barn i en viss fas i livet; liten uppsida och väldigt stor nedsida. Men det handlar även om investeringar och pengar. Detta har vi pratat om ganska mycket i några tidigare avsnitt.

Min poäng med #166 och #167 var; Kan vi påverka någon stor institution, t.ex. Lysa eller Opti eller den Sjunde AP-fonden kring att överväga om detta är en sak som de hade kunnat ta in. För jag tror inte att det är en grej för småspararna. Lysa har varit positiva.

De har varit med i några diskussioner här och de säger att de tycker att det verkar vara en bra idé, men de måste naturligtvis undersöka det, se om det går ihop med regulatoriska frågor, om det går i linje med strategin, om det finns likviditet. Men de tittar på det, så cred till dem.

Jag pratade också med VD:n för Opti, som är den andra stora fondroboten som jag tycker är bra i Sverige och han tyckte också att det lät spännande och ska titta mer på det. Jag vill inte ha fördomar, men Sjunde AP-fonden har jag också tagit kontakt med och inte ens fått ett svar från.

Det är lite trist. Men kudos till både Lysa och Opti, så får vi helt enkelt se vad det blir. Men diskussioner pågår, så det var inte bara två avsnitt, utan det kommer mera och jag vill säga tack till alla ni som har mailat till kundtjänsterna på Lysa och Opti om att detta vore en bra idé.

Patrik på Lysa sa att det hade kommit in en hel dem mail som de har kategoriserat ”tail risk” som de kommer att återkomma till. Så vi ska aldrig glömma bort att vi konsumenter har jättemycket makt och möjlighet att påverka. Sedan får vi se om vi ska puffa på Sjunde AP-fonden också, men det hade varit sjukt coolt.

Om inte det går kommer vi fortsätta kika på om det går att göra i någon variant för småsparare. Men det var inte det som var poängen med de två avsnitten, utan poängen var att sätta igång en konversation. Typ folk som skriver debattartiklar. I den snäva lilla finansvärlden så har vi lyckats med det, så det är jättekul. Tack till dig som tittar och lyssnar.

Hur gick det med HSB Bospar?

Jan: Sedan hade vi avsnitten om HSB Bospar, avsnitt #160 och #161. Det började med läsarfrågor, vilket var så roligt. Vi frågade er vad ni tänker om HSB Bospar.

Caroline: Ja, är det värt det och är det bra att spara. Vi hade haft den diskussionen innan. Jag hade frågat dig för flera år sedan, om vi skulle spara i HSB Bospar, och du sa nej, det är inte så himla bra.

Jan: Men vi har ändå fortsatt göra det sedan 2011, så det har inte varit kasst. Men i avsnitt #160 hade vi den diskussionen live och du var väl inte så positiv och jag sa att när de gjorde bytet från Swedbank till Danske Bank så blev det bättre, men fortfarande inte bra. Sedan var vi ganska klara med det.

Vi fortsatte spara i HSB Bospar, men sedan kom det en replik från de på Danske Bank som tyckte att vi hade missförstått och att vi kritiserade dem obefogat och att vi hade vissa åsikter kring att vi bara kunde bo i vissa kvarter. Så vi skrev en replik på deras replik och sedan är det många av er som har undrat hur det gick sedan.

Vi vet inte hur det har gått. Vi har inte hört någonting från HSB Bospar.

Jag har en kompis som har en kompis som jobbar i HSB:s kundtjänst och han sa att de var måttligt roade efter våra artiklar. Så återigen, samma sak där, vi har verkligen som konsumenter stora möjligheter att påverka. Det är väl min stora behållning. Vi själva fortsätter att Bospara, men nu blir det sjukt bökigt, för nu ska vi skriva på något avtal och så ska man logga in på Danske Bank. Men vi är inte kunder på Danske Bank.

Caroline: Men detta måste vi ta i, Jan. Hur ska vi nu göra för att signera att vi inte vill Bospara längre? Om vi nu hypotetiskt tänker att vi ska skriva under och inte vill Bospara mer och då måste man logga in på Danske Bank och så har man ingen befintlig inloggning där redan. Jag kommer inte där, men det kanske är någon annan väg som jag har missat.

Jan: Vi måste ringa dem. Men det är också sjukt stökigt att man måste ringa till kundtjänst för att lösa det. Det lämnar saker att önska. Men jag kommer tillbaka till att det fortfarande finns en asymmetri. Vad är nedsidan och vad är uppsidan, men återigen, vi behöver inte gå tillbaka och göra om det avsnittet. Men slutpoängen är att vi inte har hört något mer från HSB Bospar.

Hur gick det under Coronakrisen?

Jan: Sedan gjorde vi våras ett avsnitt mitt i brinnande Coronakris i Mars med titeln ”Är det dags att köpa nu?”. Tricket är alltid att försöka göra tvärtom mot marknaden.

Var rädd när andra är giriga och var girig när andra är rädda.

Nu när vi har sparat och investerat i 20 år känner jag att det är mycket enklare att göra tvärtom mot alla andra. Jag börjar se så många saker som är märkliga. Så vi skrev ju då lite försiktigt, för att vi vet att vi har många följare och lyssnare, att nu är det kanske dags att köpa och vi själva gick in med ganska mycket. Det var när det låg någonstans mellan -20% och -35%. Det var däromkring.

Och vi pratade om att det var ett tillfälle då man kunde öka sitt månadssparande eller belåna sin kommande 12-månaders sparande om man hade möjlighet. Jag pratade t.ex. med en person som vi träffade och tränade med i fredags, han sa att han satte in hela sin tjänstepensionsavsättning i Mars.

Det hade jag inte ens tänkt på att man hade kunnat göra. Det är 30% av lönen om man är egenföretagare. Men poängen är att det har visat sig vara väldigt lyckosamt om man gjorde så som vi sa, för börsen har gått på 40-50% sedan botten. Vi pratade lite om belåning också. Vi har själva rullat tillbaka belåningen.

I Mars pratade vi om när vi ökade andelen aktier, för det var också en grej vi pratade om, att sänka andelen räntor. Om du har en 90/10-portfölj, att utnyttja dessa 10% räntor för att få fler aktier. På Lysa ställer du in 90/10 och då kan du även ställa in 97/3 eller 100/0. Vi hade en 60/40-portfölj som jag tror vi ändrade till 70/30. Nu har vi ändrat tillbaka till 60/40, för nu har vi fått den där stora uppgången. Den där rekylen.

Jan: Sedan hade vi avsnittet om investeringsdagboken som Mattias hade gjort, vilket var helt fantastiskt.

Caroline: Ja, om hur det kändes och hur man agerade under Corona.

Jan: Det är svårt att sia om framtiden och historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning, men vi har rullat tillbaka till vår vanliga strategi nu. Vi tog på oss mer risk i Februari och Mars och nu är vi tillbaka på klassisk strategi igen.

Tittar vi på portföljerna hittills så ligger RikaTillsammans-portföljen +8% idag när vi spelar in detta den 7:e september, Globala Barnportföljen -0,9%, Nybörjarportföljen -0,8%. Missen vi gjorde i våras var den här försiktiga portföljen som ligger på -3% och börsen OMX30 ligger på +0,8%. Så på helårsbasis ligger vi på ± 0, vilket jag tycker är jättebra med tanke på den våren vi har haft.

Hur gick det med Tesla?

Jan: Två avsnitt sedan pratade vi om att man inte ska dras med i bubblor, med Tesla och Ny Teknik-aktier, men det har bara gått tre veckor så det är lite för tidigt att säga någonting om det. Jag ligger på -35% på min Teslablankning. [Avsnittet spelades in precis innan dippen. reds. anm.]

Caroline: Du har trott att de ska gå ner, ja. Och så har de inte det. Jag tycker att du bara ska köpa Tesla-aktier istället. Eller ja, kanske inte nu när de är så höga.

Jan: Eller så blir det double down och gå in med mer pengar i blankningen. Hittills har jag väl förlorat 10 000. För många är det mycket pengar. Samtidigt låg vi minus 500 000 i Mars.

Caroline: Ja, men grejen är att du har tagit ett beslut att du ska blanka Tesla och sätta pengar på att det går ner. Det är ditt eget beslut. Det är ingen som har sagt att du måste det, men det var inte mycket vi kunde göra åt marknaden i Mars.

Jan: Ja, vi ska inte göra en återupprepning av avsnittet nu, men det är ingen rim och reson i det där. Återigen, som vi var inne på tidigare, var rädd när andra är giriga och var girig när andra är rädda. Nu är alla giriga kring Ny Teknik och Tesla.

Caroline: Men du, när du ser sådana saker, som girigheten eller den här euforin, var ser du den då? Läser du Veckans Affärer eller vad är det för källor du har där du plockar upp de här signalerna?

Jan: Detta kommer låta helt sjukt, men jag upplever ju under de senaste åren att det blir mer och mer ”Matrix”. Man ser vad som pågår och man får en känsla för hur det ser ut. Du bara garvar, men det är lite som Malcom Gladwell beskriver i ”Blink”.

Typ Tesla, titta på vad analytikerna skriver, jag såg någon siffra som visade att 30 analytiker som följer Tesla har uttalat sig och mer än hälften av dem avråder från Tesla, några säger köp och behåll och bara två av 30 analytiker gav en köprekommendation på Tesla. Sedan handlar det om fundamentala siffror.

Tesla var mer värt än alla andra amerikanska biltillverkare.

Det är en massa sådana faktorer. Så det är inte så att jag bara vaknar på morgonen och bara får en intuitiv känsla. Det som är min dumhet här, som går emot allt det jag normalt säger, är att man fortfarande inte ska försöka förutse marknaden. Marknaden kan vara irrationell mycket längre än vad jag är likvid. Det är en klassiker. Så detta är bara en liten del i vår lekhink. Det är inte någon stor summa pengar för oss.

Caroline: Men det här med Matrix, Jan. Det kommer ju till när man är i Matrix och är Neo. Det är ingen som sitter på de rätta svaren. Inte ens de här 30 analytikerna. Men du läser alltså vad de säger och tar till dig av det?

Marknaden har fått upp ögonen för guld

Jan: Ja och en massa andra artiklar. Jag får ju tre, fyra nyhetsbrev varje dag som jag läser för att få en känsla för vad som pågår. Återigen, jag sitter inte här och säger att jag har en bättre känsla än alla andra. Nu är vi inne på lekhinken, alltså 10% av ens totala sparande. Dessutom är den här Tesla-positionen långt mycket mindre än 1% av vårt totala kapital.

Återigen, majoriteten av våra pengar ligger i Lysa och där förutser vi inte marknaden.

Utan vi investerar långsiktigt och låter pengarna vara. Men om man tycker att det är kul att testa så är marknaden ett fantastiskt kul sätt att testa sin tes på. Du får svar direkt. Sedan hatar jag att ge råd eller ha en åsikt eller ge tips – detta är inget tips – men att ha en åsikt som man inte backar upp med sina pengar. Talk is cheap. Har man en åsikt och man uttalar sig om någonting då ska man fan sätta pengar.

Lite som Nassim Taleb skriver. Var du en kung och startade ett krig och det var ett jävla dumt krig då slutade det ofta med att du fick ett spjut i bröstet och så sorterades du ut ur den mänskliga genpoolen. Är man en kass investerare då ska man sorteras ut ur den mänskliga finansgenpoolen.

Återigen, det här är en liten position, men jag är fascinerad över den här euforin. Det känns som att alla har glömt hur våren var.

Caroline: Jo, men det har vi absolut glömt. Det är verkligen som att världen bara vill fortsätta i sina gamla spår.

Jan: Vi ska snart göra ett avsnitt om guld med Eric Strand. Vi har pratat om guld i fem år och nu har det börjat röra på sig. Som Arne ”Kavastu” Talving sa som var så sjukt bra:

Tricket med att vara duktig på att investera är att gå ut i skogen och hitta kantarellerna, ställa sig vid kantarellerna och vänta på att alla andra kommer dit.

Arne ”Kavastu” Talving

Det kan ta lång tid och det kan vara jävligt ensamt och du kan frysa där och känna att du ska dö av svält. Kanske har man otur någon gång och så gör man det också.

Caroline: Hela tiden när du satt och snackade så började jag fundera på det här med omvärldsanalys, som jag är jätte, jätteintresserad av. Jag tycker att det är trist att vara en del av sin samtid och mycket roligare att se att nu under den här 200-årsperioden sker detta för mänskligheten. Det var därför jag frågade dig också delvis hur du plockar upp information och specifikt då kanske Tesla.

Vadslagningen med Coeli

Jan: Jag läser ju väldigt mycket och sedan är det lite roligt för det finns så mycket olika åsikter. Pratar du t.ex. med Coeli-förvaltarna Andreas och Henrik så säger de att 10 minuter lagda på makroanalys är 10 minuter förslösade. Så det finns inget rätt svar i det här.

Men vår grundläggande strategi är fortfarande det vi pratar om i avsnitt #99, att spara långsiktigt i en fondrobot. Om du har möjlighet kan du öka sparandet i nedgångar, jobba med allokering av räntor och aktier eller följ våra modellportföljer. Det har gått över förväntan, så det är coolt.

I avsnitt #40, för 130 veckor sedan, så slog vi vad med Andreas Brock och Henrik Milton på Coeli att en indexfond skulle gå bättre än deras aktivt förvaltade globalfond. Så jag satsade mina pengar på Länsförsäkringar Global Indexnära och de satte pengar på sin egen fond och så sa vi att om fem år träffas vi här och förloraren bjuder på middag. I tre år har det gått bra för oss. Vi har lett fram tills nu.

De ligger på +39% och vi ligger på +29%.

Kudos till Henrik och Andreas, och det är så pass att jag har sagt att de måste komma tillbaka för detta måste vi prata om. De är så himla duktiga och Henrik är så himla rolig. Han säger att de har ett lägre beta i nedgångar och ett högre beta i uppgång. Det var hans svar. Jag bara tack, jag fattar vad du menar. Så de kommer tillbaka i oktober och det ska bli både roligt och intressant. De leder alltså tävlingen i nuläget.

Livsplanskickoff med Moa

Jan: Sedan hade vi avsnitt #139 där vi pratade med vår goda vän Moa Diseborn om att njuta sig till framgång eller låt livet kännas lika bra som det är. Eller att pengar inte är lösningen utan pengar är bara en förstärkare. Som en volymknapp.

Vi testade en idé och gjorde vår Livsplanskickoff. Vi har båda jobbat tillsammans med finansiella rådgivare och vi konstaterade att för att ha en god ekonomisk plan så behöver man tre komponenter: Det första är en livskompass. Att veta vad som är viktigt, som mina värderingar, grundläggande, egenskaper och livsintentioner.

Det andra är att det behövs en ekonomisk plan som gärna är illustrativ där man kan göra olika scenarion. Alltså, typ en pimpad Excel-fil. När jag visade den för min kompis Niklas så sa han att om Gud kommer ner på jorden vid världens tidsände och det finns en Hall of Fame för Excel-filer så kommer min Excel-fil att vara en kandidat där.

Det tredje handlar om den praktiska investeringsstrategin. Moa, som gillar att segla säger att det är som en dykdalb, en grej som man har ute i gamla hamnar. Det är tre stockar som är sammanbundna. De flesta har nog sett det men man brukar inte veta vad det är.

Det är tre eller flera stockar som står på havsbotten och sedan är det ett rep runt om dem. Man ser dem vid ytan för man använder det antingen för skepp att lägga vid, eller för att hindra skepp att åka på en bropelare. Det är en enormt stabil konstruktion för när trycket ökar på den ena så tar de andra spjärn.

För oss symboliserar denna dykdalb de tre delarna för en finansiell plan. Man behöver en livskompass, en plan där man kan testa olika scenarion och man behöver en finansiell strategi, t.ex. det vi gör med Lysa.

Så vi hade den första omgången i Augusti och det blev jättekul. Vi var 20 deltagare med fem gifta par och 10 enskilda individer. Det var fantastiskt roligt. Först hade vi en heldag med livskompassen där man definierar sina värderingar och vad det är som är viktigt för mig. När man gjorde det som par så insåg man att gud, det där har jag inte tänkt på är så viktigt för dig. Den andra dagen gick vi bananas på Excel.

Den roligaste upplevelsen var en kvinna som sa att hon har som dröm att när hon fyller 65 så ville hon åka till Galápagos. Hon sa jag vet inte riktigt om det funkar, men vi la in det i mallen att när hon fyllde 65 skulle hon åka till Galápagos.

Men i min pimpade Excel-fil la den till Galápagos varje år från att hon var 65 upp till 100 av misstag. Det coola var att hennes ekonomi i det scenariot höll för det. Hon blev så klart väldigt entusiastisk över att hon skulle kunna åka till Galápagos varje år!

Finansiell rådgivning: ”Det kommer gå bra för dig”

Jan: Vi har många gånger en bild av vår ekonomi som är annorlunda än vad verkligheten är. Det är för att det är så enkelt att använda ekonomin som en ursäkt. Det är Moas tes. Att inte ha råd eller tänk om det går åt skogen eller jag ska göra så här och vem blir jag om min ekonomi nu är så bra.

Det är samma sak som när du slutade jobba på universitetet och du sa till mig att du inte hade doktorerat för att bli en hemmafru. Eller att det var jobbigt när folk frågade dig vad du skulle göra när Elsa började skolan.

Caroline: Ja, men det är fortfarande jobbigt. ”Vad gör du nu för någonting egentligen?” Jag bara: ”Inget.” Du har rätt. Det kanske är så att de flesta av oss inte har så himla bra koll på ekonomin egentligen, vare sig utgifter eller hur det kommer se ut framgent om jag fortsätter spara så här.

Jan: Framför allt framgent. Om man gör som vi gjorde i Livsplanskickoffen och man tittar på det 30, 40 eller 50 år framåt. Eller vad man borde göra för att få ett riktigt bra liv om två år eller om 10 år. Sedan hade vi en annan deltagare som var ung, typ 20, som sa:

”Shit, jag har lagt in typ alla negativa påståenden att avkastningen inte kommer vara 7% på aktier och att jag inte kommer få en så hög lön som jag kommer få när jag är klarpluggad och det kommer ändå bli en massa pengar här.”

Det var sjukt roligt.

Jag ska inte gå in för mycket på det, men när jag jobbade med de här finansiella rådgivarna så tog en av våra klienter med sig att vi hade skrivit: ”Det kommer gå bra för dig.” Vi skrev det i analysen. Du har en god ekonomi, du har tagit bra beslut och när vi tittar på det framgent så kommer det att gå bra för dig. Sedan hörde jag på omvägar, eftersom vi har lite samma umgänge, att den här personen hade sagt till sina kompisar:

”Det kommer gå bra för mig. Jag har papper på att det kommer gå bra för mig från en finansiell rådgivare.”

Så det är lite roligt. Det blir fantastiskt. Vi kommer köra en kickoff i Januari i Stockholm och sedan kanske i Augusti nästa år också. Jag sätter en länk om man tycker att det var kul. Det var en idé som kom fram mitt i ett poddavsnitt, som sedan blev någonting och som nu har skapat skillnad för andra människor.

Eric Strands förutsägelser

Jan: Om vi tittar på hur det gick med Eric Strand och hans förutsägelser. Eric Strand är fondförvaltare som är expert på guld, silver, ädelmetaller och greentech. Han är även filosof och han har varit hedgefondförvaltare. Han säger att en duktig hedgefondförvaltare har alltid egna åsikter. Man går inte på alla andras.

När man har träffat Eric så är man alltid lite smartare, eller jag känner mig alltid lite smartare efter att ha träffat honom. Ibland kan det också kännas lite jobbigt, för han kastar ljus på vissa saker som kan vara jobbiga att titta på. Det är de människorna man har som mest värde av.

Han är den gäst som har varit här flest gånger och som är mest populär hos er följare. Varje gång han kommer tillbaka är det en massa frågor. Han har varit med på vår Patreon två gånger och 95% säger att de vill att han ska komma tillbaka igen. Han har gjort helt galna förutsägelser.

Vi träffade honom 2019 och då sa han att han trodde att den bästa portföljen framgent kommer vara 50% aktier och 50% guld utan räntor. Kollar vi då vad som har gått bra 2020 så har guld gått bra, aktier har gått bra och räntor har gått sådär. Jag kommer ihåg att jag mådde så himla dåligt när han sa det.

Sedan intervjuade vi honom mitt i brinnande Coronakris och så frågade jag: ”När tror du att detta går över?” Då sa han:

”Till midsommar är Corona över på börsen.”

Eric Strand

Inte i verkligheten, men på börsen. Mycket riktigt, till sommaren är det över. Så trots att jag vet bättre så tänker jag att nästa gång kommer jag lyda vad han säger.

Caroline: Hur kan han veta allt det här? Vilken kristallkula är det han tittar i?

Jan: Ja, vi måste prata med honom om det. Och hans fond, den där AuAg SilverBullet, som han har pratat om som Sveriges mest riskabla fond, bara i vår portfölj har den gjort över 80% i år. Eric Strand kommer tillbaka om några veckor och han har haft helt galna förutsägelser, vilket ska bli kul att prata med honom om. Tesla-blankningen har vi pratat om, så det är inte så mycket mer att säga.

Lyckade börsintroduktioner på Patreon

Jan: Jag tänkte faktiskt göra en puff för Patreon. Det är vår RikaTillsammans-community. Detta började vi med för ett år sedan och det var lite knaggliga steg och vi skrapade knäna men i Januari, när jag vid ett tillfälle av genidrag tänker:

”Vet du vad, tänk om inte jag behöver lista ut vad vi ska göra i RikaTillsammans-community. Tänk om jag frågar de som är med i communityn vad de vill göra?”

Då kom det en massa bra förslag och sedan dess har vi försökt göra så många av de grejerna som föreslogs. Det har varit så himla coolt. Vi har haft digitala FikaTillsammans-möten via Zoom, som är typ som live poddar där vi har haft frågor och svar. Vi har haft med gäster som t.ex. Eric Strand, Lysa, Andreas och Henrik och en massa olika människor. Sjukt uppskattat.

Så det är som en live podd, alltså som det här avsnittet fast det är live och man kan vara med och påverka innehållet. Eller så kan man bara lyssna med och det märks att vissa står och diskar. Vi har haft teman på våra FikaTillsammans också.

Vi hade ett tema kring företag och företagande och investeringar via företag. Det var flera deltagare som sa att så här gjorde jag med mitt företag och delade med sig av sina erfarenheter. Jag lärde mig också saker så det var jättekul.

Ett annat önskemål var börsintroduktioner. På bloggen här brukar vi ge en eller två börsintroduktioner som är riktigt säkra, typ Genova som vi publicerade i Juni. Vi tipsade om Pexip i Patreon-communityn och Train Alliance också. Jag tror att vi har ett ganska bra track record. De som har varit med har tjänat en del pengar.

Sedan har vi gjort saminvesteringar. Ibland dyker det upp bra investeringar men de är för stora för att en person ska kunna göra dem. Då har vi gått ihop och gjort de här investeringarna i onoterade bolag, vilket också har varit härligt. Det är liksom RikaTillsammans på riktigt.

Caroline: När kommer vi veta hur det har gått för den första saminvesteringen vi gjorde?

Jan: Det är om ett år. Då gick vi in i ett bolag som ska börsnoteras under 2021, som egentligen skulle noteras 2020 men på grund av pandemin drog de i handbromsen, så det ska göra det nästa år istället.

Sedan har vi extramaterial. Just nu hade vi t.ex. det här avsnittet om livförsäkringar och testamente och vi har ett bonusavsnitt med Allmänna Änke- & Pupillkassan som vi ska släppa. Men vi tog kontakt med en jurist och vi har jobbat fram vårt eget testamente och vi har jobbat fram ett annat juridiskt avtal som vi tror att många kommer ha glädje av.

Det kommer vi också lägga på Patreon. Det är massivt värde. Vi har också frågor och svar, anslag, veckans info och en massa annat. Det blir som ett extra avsnitt i månaden som inte kommer ut på bloggen i vanliga bloggen. Man kan gå in på Patreon.com/RikaTillsammans om man är intresserad av det. Det finns en länk i beskrivningen.

Höstens kommande avsnitt

Jan: Vi ska runda av strax, men vi ska prata lite snabbt om kommande avsnitt nu under hösten. Nästa vecka tror jag att det kommer bli två avsnitt med Hypoteket om Bolån. Vi gjorde ett avsnitt i vintras, avsnitt #130 om bolån, som blev väldigt uppskattat. Väldigt, väldigt många sänkte sina bolånekostnader och sina räntor.

Vi delade med oss av det här tricket med att begära ut ett amorteringsunderlag för om man gör det så vet banken att man kommer lämna och då erbjuder de ofta en lägre ränta. Vi pratade lite om de här bolåneinstituten, typ Stabelo och Hypoteket. Då konstaterade vi att de är inte lika säkra som banker och då mailade faktiskt en av grundarna till Hypoteket och sa att det var ett jättebra avsnitt, men att det var vissa saker de skulle vilja förtydliga.

Så i somras träffade vi Dag Wardaeus och han fick läsarfrågor som vi spelade in. Jag tror det var 50 läsarfrågor och vi pratade om allt som har med bolån att göra och vi pratade även om hur det går till i bakgrunden när en bank lånar ut pengar. Alltså, det här med säkerställda obligationer och bolånefonder och lite ett svar på den här frågan om banker verkligen skapar pengar.

En bra repetition inför nästa vecka är att se avsnitt #130 om du inte har gjort det ännu. Och man behöver inte förbinda sig till något, utan man kan begära ett amorteringsunderlag eller kolla runt och se vad man får för erbjudanden.

En av de grejerna vi gjorde när vi förberedde avsnitt #130 var att om man då sparar, alltså man kan spara flera tusen varje år. Om man sedan dessutom investerar de pengarna eller amorterar extra så kan det bli flera hundra tusen kronor på sikt.

Det är få ekonomiska beslut som man kan spara eller tjäna så mycket pengar på som att förhandla ner sin bolåneränta och sedan investera de pengarna och göra det över ett antal år. För då blir det ränta på ränta på två håll.

Det blir sjukt häftigt. Så, se eller lyssna gärna på avsnitt #130 inför nästa veckas avsnitt med Hypoteket. Eric Strand kommer tillbaka nu under hösten. Andreas Brock och Henrik Milton från Coeli kommer tillbaka. Vi jobbar på att få tillbaka Magnus Alfredsson från Proethos för att prata om hållbarhet. Vi har också ett avsnitt till om Allmänna Änke- & Pupillkassan. Det är mycket roligt som kommer.

Vad skulle DU vilja att vi gjorde tre minuters avsnitt om?

Jan: Jag har fått feedback på att vissa av våra avsnitt kan vara lite långa, så jag och Caspian har diskuterat att vi ska göra treminutersavsnitt. Av någon anledningen så hamnade jag på amerikanska marinkårens hemsida och de har ”The Marine Minute” och jag tyckte att det var ganska coolt. Jag ville kolla hur man gör armhävningar. Det verkade vara en bra idé att lära sig utav de bästa!

Caroline: Då måste man koka ner någonting så att det blir väldigt användbart och sedan ger vi ut det i tre minuter.

Jan: Ja, eller jag kommer ge ut det för du kommer inte vara med. Men min poäng är:

Vad skulle du vilja att vi gjorde tre minuters avsnitt om? Vilka frågor tycker du att vi ska ta upp i de här tre minuters avsnitten?

Då tänker jag att då kan man välja mellan treminutersavsnitt och en och en halv timme. Jag tänker t.ex. att vi har ett avsnitt som heter ”Spara, amortera eller belåna”, som är typ en timme och fyrtiofem minuter. Då tänker jag att man kan göra samma sak. Ska man spara, amortera eller investera? Då gör man det på tre minuter. Men då blir det inte med studier och i detalj, utan bara sammanfattningen. Men vi kan prova det.

Om du tycker att det verkar som en bra idé får du gärna kommentera vad du skulle vilja att vi tog upp. Sedan vill jag faktiskt göra två shout-outs. Det har vi aldrig gjort förut, men i förra avsnittet, när vi gjorde de här 39 livsråden, så sa jag att det var Caspian vår kollega som hade kommit med tipset och skickat oss en länk med en annan som hade fyllt år som hade gjort det.

Men när Caspian klippte ihop avsnittet så sa han att det inte var han, så jag fick leta fram vem det var. Det var en läsare, Elin Ross, och hon är med i Patreon-communityn också. Så tack, Elin, för inspiration till två jätteviktiga avsnitt, som jag dessutom har tänkt göra jättelänge men inte har kommit till skott med. Så, tack så mycket Elin Ross.

En shout-out också till Jakob och Carolina Lilja, som brukar lyssna på våra avsnitt och har tipsat till väldigt, väldigt många andra. När ni sitter där på flyget och lyssnar på våra avsnitt så uppskattar vi det jättemycket. Sedan avslutningsvis tänker jag att det kommer lite överraskningar.

Vi har en liten tipslåda med grejer som händer under hösten, som jag tror att du som läser och lyssnar och tittar kommer uppskatta. Tack så hemskt mycket, så ses vi nästa vecka då det blir Hypoteket.

Vill du ha artiklar som den här till din inkorg?

En gång i månaden skickar vi ut vårt nyhetsbrev, som självklart är kostnadsfritt, med bloggens bästa artiklar och tips. Dessutom får du de guldkornen från 10+ års bloggande i ett par välkomstmejl. 👍

Avsnittet Hur gick det sedan? | Uppföljning av ett par gamla avsnitt dök först upp på RikaTillsammans.

Det här bonusavsnittet är ett samarbete med Hypoteket. I samband med att vi intervjuade Dag om skillnaderna på bank, nischbank och bostadskreditinstitut i avsnitt 172 passade vi på att ställa en hel del av de frågor som ni läsare har skickat in.

Några av de frågor som vi tar upp är:

• Hur förhandlar man bäst med sin bank?
• Ska man amortera eller är det bättre att investera?
• Hur fungerar det på banken internt när man förhandlar?
• Kan banken ta tillbaka ett lånelöfte?
• Varför är tillsvidareanställning och KALP-kalkylen heliga graaler?
• Varför erbjuds olika räntor till män och kvinnor i samma ekonomiska situation?
• Vid vilken ålder börjar bankerna avslå låneansökningar?
• Hur ska man se på låneskydd?

Vi hoppas att du uppskattar även det ordinarie avsnittet här bonusavsnittet. Om du vill göra en ansökan till Hypoteket, använd gärna vår sponsrade länk:

• Sponsrad länk till Hypoteket (annonslänk)

Tack för den här veckan och på återseende i nästa.

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna, titta eller bläddra i avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet. Vill du ha tidskoder också så finns det på Youtube.

• Kommer inom kort

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Dag Wardaeus. Du är medgrundare till Hypoteket, som är en konkurrent till storbankerna när det gäller bolån. Vi har gjort ett avsnitt där vi pratade om skillnaderna mellan storbankerna och bostadskreditinstitut. Men vi fick in typ 50 läsarfrågor på Facebook och Patreon, så i det här bonusavsnittet tänkte jag att vi ska köra läsarfrågor.

Titta alltid på den effektiva räntan, inte den nominella

Jan: Vi kan börja med cliff hangern från det förra avsnittet. Du sa själv att en av de vanligaste missuppfattningarna råder mellan nominell och effektiv ränta. Hur skulle du förklara varför det är viktigt?

Dag: När en bank gör marknadsföring för en kredit, alltså du ska låna pengar, då ska du betala en ränta för den och de kommunicerar ofta den nominella räntan. Man vill kommunicera den först som bank ofta för att i den effektiva så måste du inkludera alla eventuella avgifter som ingår. Den blir i regel alltid högre. Det kan stå ”räntefritt” och 0% i nominell ränta, men den effektiva räntan är 20%.

Hur kan det komma sig? Om du lånar 10 000 kronor och du ska betala tillbaka om ett år och du betalar ingenting i ränta under det året, men du betalar 300 kronor i en avgift, t.ex. uppläggningsavgift. Då har du betalat 300 kronor för att få låna 10 000 i ett år. Då kan man säga att dessa 300 är en del av räntan.

De kan också säga att de tar 50 kronor per faktura de skickar ut och skickar ut en i månaden. Då är det 50 gånger 12 som också ska läggas på. I den effektiva räntan ska man inkludera alla kostnader.

Man ska alltid titta på den effektiva räntan och vi på Hypoteket har inga avgifter, inga uppläggningsavgifter eller något sådant, så den effektiva och nominella är i regel den samma, så när som på att det finns en liten ränteskillnad, som alltid finns mellan den effektiva och nominella.

Låt oss säga att vi har 1,29% nominellt på ett år, då blir den effektiva 1,30%. Så är det hos alla och det är en räkneövning som gör det. När man pratar om räntor så pratar man om det på årsbasis men du betalar det månadsvis. Räknar man om det så blir det en liten, liten diff på decimalen, men den är mindre intressant. Det som är intressant är om det döljer sig några kostnader utöver räntan.

Jan: Precis, det där är viktigt inte bara på bolån utan även när man kollar på andra typer av lån.

Dag: Ja, snarare faktiskt andra typer av lån, för bolånegivare har sällan stora avgifter.

Jan: Ja och avgifterna är väl väldigt små i förhållande till lånebeloppet, så det blir en skillnad.

Svårt att bedöma lantbruksfastigehter

Fråga från Teres och Catarina på Facebook:

Svårt med lantbruksfastigheter, typkod 120. Något tips?

Jan: Jag sammanfattade frågan för den var lång. Det är ju så att många som har lantbruksfastigheter med typkod 120 har jättesvårt att få bolån. Deras fråga var om Dag hade några tips.

Dag: Ja, vi lånar tyvärr inte ut till lantbruksfastigheter och det är för att det svårt att bedöma värdet. En lantbruksfastighet är inte bara bostad, utan det är ofta en näringsfastighet också. Du brukar marken och du har en massa djur. Man kan nästan se det som ett kombinerat företags- och bostadslån. Det är så mycket mer i en lantbruksfastighet så det kräver att man är väldigt duktig på att kunna värdera dem för att avgöra hur mycket man kan låna ut.

Landshypoteket är traditionellt en väldigt duktig kreditgivare när det kommer till lantbruksfastigheter och sedan tror jag att de stora bankerna riktar sig till dem också. Swedbank är traditionellt också rätt stora på just det också.

Jan: Det är en fråga som vi inte har ställts, som vi också listade ut, för vi hade jättesvårt att få lånelöfte. De sa att vi är egenföretagare och bla, bla, bla. Det roligaste var när vi fick Freja och när man ringer till Försäkringskassan och så frågade de vart jag jobbar och då berättade jag att jag har eget företag.

Då fick jag svaret ”Du är en sån”, men då var det faktiskt att träffa företagsrådgivaren och privatrådgivaren samtidigt, för då kunde de prata. Det den ena visste, visste inte den andra.

Dag: Sedan vill de också ha in era företagsaffärer i banken!

Frågor om kalkylräntan och KALP-kalkylen

Henrik frågar:

”Hur kommer det sig att kalkylräntan är så pass mycket högre än den verkliga räntan? Kan du förklara begreppet kalkylränta, och hur den uträkningen fungerar?

Dag: Det man gör i kreditbedömningen då när man kommer till bolånegivare – till oss eller någon annan – är att man försöker göra en bedömning av kundens långsiktiga återbetalningsförmåga. Man brukar kalla det för en KALP-kalkyl, Kvar Att Leva På, och det är helt enkelt en månadsbudget som vi ställer upp.

Vi säger ok, du tjänar så här mycket, du har barn och får barnbidrag, du bor i den här kommunen och då skattar du så här mycket, du borde ha de här levnadskostnaderna och då har du så här mycket kvar varje månad och det ska räcka till ditt bolån.

Hur stort bolån räcker det till? Vi lånar då ut pengar på 30 år så egentligen är det att vi vill ta höjd för att vad som än händer de här kommande 30 åren, även om du med största sannolikhet bara kommer vara kund hos oss… den genomsnittliga livslängden på ett bolån är väl sex, sju år.

Antingen för att man flyttar eller man byter bolånegivare. Men grunden till varför man har så mycket högre ränta är för att ta buffert om det skulle hända någonting på sju, åtta, nio år som gör att räntan går upp jättemycket. Då har du en privatekonomi som klarar den också.

Jan: Vad ligger den på? Den har väl legat på 7 har jag för mig.

Dag: Det är upp till kreditgivaren till en viss del. Men det går in under sund kreditgivning att man ska räkna med en buffert just för att se till att man skyddar konsumenten. Men det ligger där omkring. Vi har nu ungefär 6,5. Vi jobbar hela tiden med att göra vårt kreditbeslut mycket, mycket smartare. Som det är i dagsläget, som alla gör, så tittar vi på din nuvarande inkomst. Vi tittar på vad du har taxerat det senaste året.

Nu har vi årssiffrorna från 2019, men när de kommer till oss i Mars så har man 2018 och de behöver inte spegla din framtida intjäning de kommande 15 åren. Snarare tvärtom om du är i början av karriären kanske. Därför är en sådan här kvar att leva på-analys rätt stelbent och det är många kunder som undrar varför vi tittar på det.

Man kan leva snålt eller inte alls ha de kostnaderna. Men det är branschpraxis, men vi jobbar mycket på att hitta nya informationskällor. Nu med digitaliserade banker kan du ge oss tillåtelse att hämta ut din kontohistorik så vi kan göra en kreditbedömning utifrån det för att se ditt beteendemönster. Det är ju häftigt att kunna göra det.

Jan: Men det kommer inte påverka räntan, utan jag får ändå samma ränta som alla andra.

Dag: Absolut, hos oss får du absolut samma ränta ändå, men det kan dock göra skillnaden om du får lånet eller inte. Men efter den satta kreditpolicyn vi har så gör vi vårt allra bästa för att hjälpa alla som kommer till oss.

Jan: Danske Bank gjorde något intressant, för de sa att i och med att vi binder det på 30 år, så tar vi bort kalkylräntan för den blir ju ointressant.

Dag: Ja, för då blir helt plötsligt onödigt att ta kalkylräntan, för de kan ju veta att då kommer du ha två de kommande 30 åren.

Fråga om låneförhandling och amortering

Fråga från Erika:

”Hur förhandlar man bäst om man har ett lån där delar av lånet är låst och delar lånet är rörligt? Det vanligaste tipset jag har hört är att se vad man kan få för ränta på andra banker, men hur gör jag det om jag inte har möjlighet att flytta hela lånet? Går det att ta reda på vad man kan få för räntan om man vill eller kan flytta t.ex. två tredjedelar av lånet?”

Dag: Där sätter hon fingret på precis det vi var inne på i det förra avsnittet när vi pratade om det där att du binder en del och så har du en rörlig, då kan du inte riktigt flytta den rörliga, för det är ingen bolånegivare som accepterar att ha andra säkerheter.

Har du bundna lånet hos en bank kommer du tyvärr inte kunna flytta den rörliga överdelen. Då sitter du fast till det bundna är löst, om du inte är beredd att betala ränteskillnadsersättning. Tyvärr så är det så att det försvagar min förhandlingskraft väsentligt att du sitter fast med ett bundet lån.

Jan: I förra avsnittet sa du något i en bisats som jag inte har tänkt på. Att egentligen så är det inget lagstiftningskrav eller någonting för att den andra aktören skulle ta över lånet.

Dag: Säkerhetsbyte gäller snarare om ni ska byta hus. Då kan man ta med ett bundet lån till det nya. Det är inte många som erbjuder det, om ens någon gör det idag.

Stefan Malmgren på Facebook:

”Ska man amortera ner hela bolånet eller är det smartare att börja spara vid en viss belåningsgrad?”

Jan: Jag ska säga min åsikt så får vi se om vi har samma. Jag tycker att amorteringskravet är ganska bra i Sverige, så jag brukar säga följ amorteringskravet, men överamortera inte om du istället kan investera.

Dag: Det är ju precis exakt så. När du sänker ditt bolån så sänker du också räntan kommande perioder. Man får jämföra den räntan du har på ditt bolån med att eventuellt stoppa de pengarna i en investering som ger en högre ränta. Då är det teoretiskt i alla fall mer värt att stoppa dem i den investeringen. Sedan medför alla investeringar en risk, d.v.s. en volatilitet som gör att du inte säkrar den räntan i en investering kanske. Så därför håller jag med dig helt och hållet.

Tänk på buffert innan överamortering/investering

Dag: Men innan man funderar på om man ska amortera ner lånet eller investera pengarna så är kanske det första steget att tänka på om man har en buffert. Speciellt i dessa tider är det väldigt relevant att har jag en buffert på banken som är likvid, d.v.s. om jag skulle bli av med jobbet imorgon, har jag så att jag klarar mig kanske ett halvår, så att jag hinner få ett nytt jobb?

Det är nog det första man ska se till att ha. Du kan ju ha det relativt likvit så att du får ut det fort. Men har du den som första steg då blir nästa steg att välja om man vill amortera av lånet eller investera. Du ska aldrig investera mer än att du har kvar den bufferten, för den ska man ha som grundregel att inte spekulera med.

Jan: Skönt, vi säger exakt samma sak. Vi kallar det för bufferthinken. Jag måste säga en grej som jag fick som kommentar på förra avsnittet och det var att om man byter till er eller om man sänker sin ränta… Man ska verkligen inte underskatta att sänka sin ränta, så resonerade vår läsare Nestor, att situation ett är att du kan konsumera den. Då har du ett större konsumtionsutrymme. Men nummer två är att du kan amortera mer med den mellanskillnaden.

Så har du sänkt din ränta med 0,3 då kan du använda de 0,3 för att amortera och det tjänar du jättemycket pengar på. Men i steg nummer tre kan du t.o.m. investera dem. Då får du en effekt så att den där timmen det tar att byta eller kolla det kan över en 30-årsperiod innebära en besparing på 500 000 i ett räkneexempel som vi gjorde. Det är få andra saker där du lägger ner en timmes jobb och kan få flera hundra tusen i avkastning över en längre period.

Caroline: Ja, det är det man måste komma ihåg, att det är en längre period. Det är därför man inte räknar ut det ju. Man tror inte att det kan ge så mycket effekt.

Dag: Precis, även när det är en liten räntesänkning. Det är därför det är så viktigt för oss att det ska vara enkelt att flytta till oss. Det ska bara ta en timme av din effektiva tid att flytta ditt bolån till oss och få sänkt ränta, till skillnad från om du skulle flytta från en gammelbank till en annan gammelbank. Då tar det två veckor ineffektivt och effektivt i alla fall en halvdag med möten och då äter du snabbt upp din timpeng där när du lägger ner tid på det.

Caroline: Ja och man gör det inte så lätt heller.

Hur det går till om ni bygget huset själva

Fråga från Simon Möller på Facebook:

”Hur stort spread behöver ett bolåneinstitut ha mellan upplåningskostnad och ränta mot kund för att täcka sina kostnader? Regulatoriska krav, m.m.”

Dag: Det har vi också varit inne på just var marginalen ligger. Det är där någonstans vi ger runt 1% tillbaka.

Jan: Så den ligger på ungefär 0,3 medan bankerna tar 1,29 enligt Riksbankens senaste graf. Det är ganska intressant, för då kan man alltid hävda vi kan göra detta för 0,3 och det finns egentligen ingen anledning för att ni ska behöva ha fyra gånger så hög kostnad.

Dag: Det är det vi försöker övertala pensionsfonden om. Det finns ingen idé att man måste ha en bank med 300 kontor och tusentals anställda för att kunna ge ut bolån. Det behövs inte. Vi har exakt samma regelverk och samma krav på oss när det kommer till kundskydd, lagen om alternativ investeringsfonder under vilka våra fonder förvaltas. Processen är lika rigid. Absolut, vi klipper bort banken som mellanhand.

Fråga från Martin på Patreon:

”Finns det några skillnader mellan att söka traditionellt bolån och byggkredit?”

Jan: Är det något man behöver tänka på innan möte med banker? Jag tror att de skulle bygga hus. Om jag inte minns fel när vi gjorde det i styrelse så är det så att du betalar byggarna var tredje månad eller man betalar vissa grejer i förskott, så du betalar inte hela huset samtidigt.

Dag: Precis, byggkrediter och byggkreditiv är inte ett bolån. Alltså ett bolån har väldigt låg risk för du har ju huset som säkerheten. Om du inte kan betala ditt bolån så kan du tvingas sälja huset och det betingar ett värde som ska täcka lånet då förhoppningsvis, ur bolånegivarens synvinkel. Men när du ska bygga ett hus då har du en tom tomt och du behöver låna två miljoner till det här. Och du vet att om ett år kommer det stå ett hus som är värt X.

Men egentligen i allt väsentligt så behöver du fram tills huset står klart ta ett blancolån. Det finns ingen säkerhet på tomten. Ett byggkreditiv är egentligen som ett blancolån och sedan får man avräkna det. Ofta är det så man lägger upp projektet i faser. För då behöver du till räkningarna till byggarna och materialet.

Sedan bygger du upp ett lån då kanske på en miljon över det här året i ett blancolån, så att när du sedan står med ett färdigt hus så kommer banken och värderar huset och säger nu gör vi om det till ett bolån och då sjunker räntan väsentligt.

Det är egentligen så det funkar med ett tillfälligt byggkreditiv. Sedan kan du ta byggkreditiv någonstans och omvandla det till ett bolån och då är du sedan fri att flytta ditt bolån vart du vill.

Fråga om att ”flippa” bostäder

Fråga från Alexander på Patreon:

”Hur ställer sig banker till att en privatperson flippar lägenheter med hjälp av belåning? Spelar det ingen roll för att få lånet eller tackar de nej i så fall på grund av spekulation?”

Jan: Om jag kommer till er och ber om ett 12:e bolån på 12 fastigheter. Vad säger ni då?

Dag: Vi ställer oss inte positiva till det kan man säga. Vår utgångspunkt är att syftet med ett bolån är att det ska möjliggöra någonstans att bo. En bostad. Vi var inne på det tidigare att en bostad kan vara en investering, men syftet ska vara att det ska finansiera din bostad.

Vi lånar ut till huvudbostad och semesterbostäder om man vill köpa ett fritidshus t.ex., men just det här när man har ett uttalat spekulationssyfte då kan man hävda att du snarare driver en verksamhet. Du jobbar som flippare och då kanske man ska ha ett annat lån till det.

Jan: Om jag säger att jag köper det för att bo där och så bor jag där medan jag renoverar och sedan säljer jag det.

Dag: Det är svårt att kontrollera. Vi pratar alltid med våra kunder och det är viktigt för oss att förstå syftet. Om man flyttar ett bolån till oss så är syftet självklart egentligen. Du vill ha lägre ränta eller du vill refinansiera det. Men att ta ett nytt bolån för att köpa någonting… Vi vill ändå förstå syftet. Ska du bo där eller är det mer som en verksamhet som du gör detta liksom. Huvudregeln är att vi lånar ut till bostäder som folk ska bo i.

Caroline: Men om man har ett vanligt dagjobb och på kvällen så renoverar jag och får extra pengar på detta viset. Varför är det så fel?

Jan: Nu kommer en oetisk fråga då. Jag spinner vidare på det där. En diskussion vi har haft mycket på vår RikaTillsammans-community på Patreon är att man har ett hus, det är belånat till 50% och sedan vill jag då låna pengar för att investera. Ska jag då berätta för min bank att jag har lånat de här pengarna för att jag vill spekulera med dem, alltså investera, eller ska jag berätta att jag renoverar köket?

Jag brukar alltid rekommendera att man inte ska ljuga. Men man behöver kanske inte berätta allt. Jag vet inte, hur ställer ni er till det?

Dag: Vi litar på våra kunder att man är ärlig, helt klart, och det förutsätter vi.

Jan: Om jag skulle komma med ett hus och säga jag vill låna 200 000 mer och jag har utrymme och jag har en ekonomi som klarar det. Kommer jag få det då eller kommer ni fråga vad jag ska ha pengarna till?

Dag: Vi kommer fråga vad ni har för syfte.

Jan: Om jag då säger att vi har Coronakris, aktierna har sjuknit med 30% så jag tänkte köpa en indexfond.

Dag: Då skulle vi nog inte acceptera det som ett syfte. Grunden är att vi har konsumentkreditlagen och det finns något som heter god kreditgivningssed och vi kommer in på det hela tiden hur stort ansvar har egentligen kreditgivaren för den individuella kredittagaren.

Jag är personligen väldigt liberal och tror på individens kunskaper och att individer får tillskansa sig den information man behöver för att fatta ett beslut. Men med sådana här stora frågor som när det rör sig om ens boende och det är jättestora affärer, då behöver du ett stöd hos din bolånegivare som du kan lita på. Som ändå på något sätt checkar av och ser till ditt bästa att de här pengarna ska du låna till en bostad och just amorteringen också.

Där ger sig till och med staten in i en relation mellan en bolånegivare och en konsument och säger hur man borde göra för att det ska vara hälsosamt. Man kan ifrågasätta statens inblandning i det men med det sagt är det jättebra att amortera, som vi var inne på nyss.

Lånen omvärderas vart femte år

Jan: Nu kommer en privat fråga från oss. Vi köpte vårt hus 2016. Det var precis efter att de här nya amorteringskraven kom in. Vi får inte omvärdera vårt hus förrän 2021, efter fem år. Jag kan tycka att det är ganska knasigt för om vi då tittar på vårt hus är värt i förhållande till vad vi köpte det för, då har vi 73% belåningsgrad. Medan om vi tittar på vad husets sålts på gatan så har vi typ 50% belåningsgrad. Det är lagstiftning. Det är ingenting som man tar hänsyn till, eller?

Dag: Nej, precis. Det är lagstiftning och det är egentligen den lagstiftningsgrejen som gör att vi måste ha ett amorteringskrav. Ni måste ta med det för vi måste veta vad er nuvarande bank värderade det till för fyra år sedan. Det kan ju vara mer relevant att värdera nu, men det kan också vara att det kommer en tillfällig dipp som man utnyttjar för att värdera om det.

Jan: Men 2021 kommer vi inte få värdera om lånet förrän 2026. När låser det där sig?

Dag: Man får ju värdera det vart femte år. Inspektionens syfte med den är att man hela tiden ska ha ett värde på bostaden som är långsiktigt representativt. Men det kan man såklart diskutera om det ska göras vart femte år eller vad det är, men man vill i alla fall överbrygga eventuella kortsiktiga fluktuationer. Det är därför man har sagt vart femte år, även om man kan ifrågasätta det.

Jan: Jag tycker det är lite konstigt.

Du kan förhandla dig till en bättre ränta

Fråga från Mia:

”Det jag är nyfiken på är om det är varje individ på en storbank som går på känn vad man får för villkor på sitt bolån, eller finns det riktlinjer?”

Jan: När hon förhandlade så pratade hon med fyra olika bankmän på samma bank och de, till slut – efter den fjärde – så fick hon det resultatet hon ville ha. Hon tyckte det var väldigt märkligt och undrar om hon förhandlade med individen eller med banken.

Dag: Det är ju som det vi var inne på med när ni ringde och begärde ut amorteringsunderlaget; då helt plötsligt vaknade de och var beredda att möta räntan. Det säger en del om att de kan gå ner mycket lägre, men det är upp till – i princip – den individuella personen du pratar med då. När ni drog det till sin spets och hotade med att lämna då kommer du tillräckligt långt upp för att någon person ska vakna till.

Jan: Vid ett tillfälle så vet jag att anställda på en storbank hade superrabatt. När vi andra hade 1,2-1,3 då hade de 0,4-0,5.

Dag: Ja, så är det. Alla banker säger att de gör en individuell riskbedömning, men på den nivån räntan är idag så är riskpremien inte den stora skillnaden mellan om du har 2,0 eller 1,5. Utan jag skulle säga att det snarare är individen som du pratar med på banken.

Jan: Och det värsta är vilket självförtroende jag har, som konsument i den förhandlingen, kommer påverka otroligt mycket.

Dag: Ja, man vet ju att den bästa förhandlingstekniken är att spela hard ball. Det är bara säga: ”Jag lämnar.” och gå ut genom dörren. Då kommer de efter.

Jan: Ja och som vi pratade om i förra avsnittet så är det ganska tragiskt att det ska behöva vara så. Vi fick ju en helt sjuk ränta på Swedbank, vi fick ju 0,89. Men det är för att vi hade ett färdigt avtal med Nordnet som var 0,99. Så vi var ju på väg att flytta till Nordnet och stannade i dörren.

Så funkar ett lånelöfte

Fråga från Alexander:

”Om du som privatperson ska köpa lägenhet men är osäker på hur länge du ska bo kvar, hur bör man göra med ränta då? Bunden, rörlig eller mix?”

Dag: Det är precis det vi var inne på att om du inte vet hur länge så ska du ha rörligt.

Fråga från Yevgeni [reds. anm: förlåt för eventuell felstavning!]:

”Jag har ett par vänner som har fått ett lånelöfte av banken och banken ändrade sig i sista sekunden när de höll på att skriva på kontraktet. En familj förlorade pengar och den andra familjen lyckades få ett bolån på en annan bank. Hur ofta händer det? Finns det något sätt att undvika sådana situationer?”

Dag: Det vill man i det längsta undvika. När man ger ett lånelöfte som bolånegivare då utgår vi från det som kunden anger i den ansökan. Ofta är en sådan ansökan lite kortare och när vi gör det så gör vi precis samma, den här kvar att leva på-analysen, men vi har inget hus än, för lånelöfte tar du när du ska ut och leta bostad.

Så du vet inte belåningsgraden och hos oss är det 65% max. Säg att du säger jag letar efter ett hus i den här storleksordningen och vi har den här ekonomin, då säger vi att då bör ni kunna köpa ett hus för det här och av det värdet kan ni låna så här mycket av oss.

Sedan tar du med dig det och går ut på visning. Men sedan kan ett lånelöfte vara några månader – två eller tre månader – och så hittar du äntligen ditt drömhus, kommer tillbaka till banken och säger nu har vi hittat det. Vi har lånelöftet här. Men i lånelöftet står det alltid att man gör en ny kreditbedömning när man väl gör den skarpa låneansökan.

I ett sådant här olyckligt fall kan det vara så att någonting i privatekonomin har förändrats över de månaderna eller att det fanns någonting som inte avspeglades i den här lite enklare lånelöftesbedömningen. Helt plötsligt kommer någonting fram som inte var där då. Det är väldigt olyckligt.

Jan: Jag hade en kompis som var med om detta också. De skulle köpa ett hus men det var en gammal restaurang de köpte och då slog banken bakut. Det ställde till problem.

Dag: Ofta är det just objektet som stoppar. När du ger lånelöfte så finns det inget objekt, inget hus att titta på. När huset kommer så måste det också godkännas.

Jan: Det hade precis hänt när vi köpte vårt och då sa jag det till mäklaren. Hon var helt oförstående. Jag sa att vi kommer skriva på givet att vi får det här godkänt av banken och då frågade hon om vi hade lånelöfte och visst hade vi det, men jag vet också att lånelöfte inte är någon garanti.

Bolån för egenföretagare

Bara en sidogrej: jag har en kompis som är mäklare och han säger att det är många som går på visning på Söndagen och så söker de lånelöfte på måndagen.

Dag: Absolut. Bolån också. På Måndagar och Tisdagar är det mycket folk som söker. Det finns veckocykler.

Fråga från Erik på Patreon:

”Egenföretagare och de inkomster som inte kommer av tjänst har genom åren haft betydligt svårare att få bolån. Hur riskbedöms dessa och hur ser statistiken ut för de med andra inkomster än tjänst? Ser ni fler obetalda lån i den gruppen?”

Dag: Vi har motsvarande krav där som de traditionella bankerna, sedan finns det de du var inne på, som Nordax och Bluestep i förlängningen, men framför allt kanske Nordax som profilerar sig som ett alternativ för egenföretagare. Men vi har lite samma. Är du egenföretagare så måste vi se historik som gör oss trygga att du också kommer ha motsvarande inkomst framåt.

Jan: Skiljer ni på enskild firma och aktiebolag?

Dag: Vi kan ge ut till båda, men vi har olika dokumentationskrav. I ett aktiebolag finns det alltid årsredovisningar man kan tillgå. Men vi lånar ut till egenföretagare också. Absolut.

Jan: Detta var egentligen problemet för oss när vi köpte för ett par år sedan. Vi ligger på typ 43 000 innan skatt, men för att köpa det huset så var vi egentligen tvungna att ligga mycket högre och då sa han att ni tar ju bara ut 43 000. Då hade vi en ganska lång diskussion med banken och frågade om de tittade på våra årsredovisningar, för då ser ni att det finns ett större utrymme. Det är bara att vi inte har haft ett behov.

Till slut gick det, men vi fick höja lönen. Det var struligt som tusan. Men det var först när de började titta på årsredovisningar som vi fick igenom vårt lånelöfte. Innan dess upplevde jag att om man gick in på SPAB då fick man bara nej på från något datasystem. Det var bara fuck you liksom. Det blir stökigare.

Dag: Ja, det blir absolut det och nu har vi tack och lov våra bolånespecialister som vi har rekryterat till Hypoteket. Vi har sex stycken bolånespecialister som är supererfarna. T.ex. Tobias som har jobbat 20 år på en storbank innan, så han har både kunskapen för den privata sidan och även för företag. Det har möjliggjort att vi faktiskt kan titta på årsredovisningar på egenföretagare. Sedan måste alltid den historiken och kontinuiteten i intjäningen finnas som gör att vi kan vara trygga.

Frustration över kvar att leva på-kalkyler (KALP)

Fråga från Bill på Patreon:

”Varför är tillsvidareanställning och kvar att leva på-kalkyler heliga graalar? I min bransch (när den fanns före Corona) hade jag nästan uteslutande projektanställningar. I ett projekt kan man bli anställd, i nästa måste man fakturera, resultatet blir att man har en helt ok inkomst när man tittar på deklarationen, men banken säger att man har osäker kort anställning. Så nej på låneansökan. Jag har levt på mina frilansuppdrag i 20 år och haft inkomst motsvarande vad jag hade haft om jag var tillsvidareanställd. Så jag har svårt att se logiken. Är de så träskalliga som jag tycker att de är eller har jag missat något? Kan tillägga att jag tack vare en tidigare kort tillsvidareanställning bor i en bostadsrätt utan några planer på att flytta. Så jag är bara bitter för tillfället.”

Dag: Jag förstår verkligen Bill. Det är klassiskt. Men jag tror grunden i det är att man måste tänka att alla bolånegivare gör en kreditbedömning i KALP, den är framåtblickande hela tiden. Det är inte för att bedöma vad du haft under de senaste 10 åren, utan det handlar om vad du kommer ha månadsvis under de kommande 15 åren. Naturligtvis kan de senaste 10 åren vara en indikation, helt klart, speciellt om du är i en stabil bransch.

Jan: Men om jag får utmana lite där. Återigen, det handlar inte om att du får stå till svars, utan det är snarare så att det är du som råkar vara här. Jag tänker så här att jag är bankanställd och så har jag haft det här jobbet i 20 år och så är jag 55 och har haft bra historik.

Men sedan kommer det en finanskris och jag blir uppsagd. Sedan kommer jag ha jättesvårt att hitta ett nytt jobb för jag är 55 och det är svårt. Jämför det med en taxichaufför som aldrig har haft en fast anställning men han har sina 20 resor om dagen och tjänar sina 30 000 som kanske banktjänstemannen också.

Då påstår jag att taxichauffören kommer upptäcka efter två veckor att jag får inga jobb om jag står här, så den kommer göra något annat för att få upp den lönen. Medan banktjänstemannen har en låg uppsida och en jättestor nedsida. Där kan jag uppleva att den där KALP:en är inte schysst, för en projektanställd är förmodligen bättre på att finansiera sitt liv än den som har jobbat på samma ställe i 20 år.

Dag: Ja, precis. Det är ingen helig graal, absolut inte. Tvärtom, det är branschpraxis att göra KALP:en. Men den är väldigt hård och kategorisk.

Det är ett trubbigt verktyg, det är det verkligen. Till exempel det här jag pratade om nu med digitaliserade banker och olika tredjepartstjänster som möjliggör för en potentiell kund att släppa in oss och ge oss kontohistorik bakåt. Det kan ge en mer nyanserad bild av den personen.

Jan: Men är det krav på att ni måste göra en KALP? Eller är det bara så att ni måste motivera varför ni har gjort det och sedan är det enklaste sättet att uppfylla regulatoriska krav är att göra en KALP. Men egentligen hade man kunnat göra något annat om man bara kunde visa.

Dag: Ja. KALP:en kommer från en tid då du inte hade all data. Du hade inkomsterna och sedan räknade man en schablonmässig levnadskostnad, vilket är så trubbigt. Skulle vi få er kontohistorik två år tillbaka då kan vi mäta ut exakt hur mycket ni spenderar varje månad, på vad och man kan göra en kreditbedömning som är väldigt detaljerad.

Förhoppningsvis kan det ge er möjlighet att få lån och den ger investerarna en mycket mer vässad kreditbedömning som gör att de får precis den risken som de vill ha. Jag förstår verkligen Bills frustration och vi jobbar på att bli mer kreativa och kunna vässa kreditbedömningen, helt klart.

Hypotekets nöjda kunder på TrustPilot

Fråga från Sven på Patreon:

”Har bolån hos Hypoteket. Är i färd att byta boendet. Kommer ni vara smidiga och hjälpsamma vid övergången för en skötsam kund som jag är?”

Dag: 100%. Det är väldigt kul. Vi skickar ut TrustPilot-undersökningar till våra kunder så man får gå in och betygsätta oss och skriva en recension. Av alla bolån i Sverige har vi med råge bäst, 4,7 av 5 i snitt. Jag kan tipsa om att man kan gå in och läsa där, för det är en av de starkaste drivkrafterna i min vardag, att gå in och scrolla på betygen. Det är väldigt nöjda kunder.

Jan: När man byter då säger jag till er att jag har bolån hos er och nu har jag sålt och vill köpa, så det funkar precis som vanligt.

Dag: Ja, den allra vanligaste kundgruppen är de som bara flyttar sitt bolån från en annan bank. Alltså som inte byter bostad utan bara vill bytta sitt bolån från säg Swedbank. Då ansöker man online, det tar två minuter att fylla i ett formulär med BankID.

Vi ringer upp dig och ställer lite kompletterande frågor, samlar in information om hur du vill dela upp lånet, binda det och så vidare. Sedan får du en länk till ”Mina Sidor” där du hittar låneavtalet. Du skriver på det med BankID och sedan löser vi ditt lån. Det är så det går till.

Fråga från Maria på Patreon:

”Hur ser ni på jämställdhet? Fick nyligen erfara att vid en skilsmässa med en make som är 62 år med lägre lön och en klen pension att se fram emot blev erbjuden högre lånebelopp än mig och fick ett trevligt bemötande. Jag är 47 år, har mycket högre lön än honom och jag fick snorkigt höra: ”Jaha, så du tror att du har råd skilja dig?” och fick ett sämre erbjudande. Vi gick till samma bank och vi hade samma tillgångar som skulle delas. Kändes ganska sunkigt.

Dag: Det där får inte hända. Det börjar ju koka i en när man läser det. Vi tittar bara på din återbetalningsförmåga, basically. Precis som jag sa, vi trodde ju när vi lanserade att våra kunder skulle vara som vi, mellan 30 och 40 och lite techsavvy som tänker att nu tar vi bolånet online. Snittåldern på våra kunder är runt 50 och vi har väldigt många som är upp mot 60-65.

Jan: Vad är det genomsnittliga lånet?

Dag: Det genomsnittliga lånet hos oss är nog 1,2-1,4 miljoner. Belåningsgraden ligger nog i snitt på 50%. Det är just personer mellan 55-65, blivande pensionärer.

Frågor kring lån för pensionärer

Fråga från Lars på Patreon:

”Gäller andra regler för pensionärer t.ex. gällande skuldkvot?”

Dag: Nej.

Fråga från Björn på Patreon:

”Vore intressant att höra hur bostadslånegivarna ser på eller bedömer pensionärer. Man får intrycket från media att pensionärer kan ha svårt att få lån. Är det sant? I så fall varför?”

Dag: Det tas tillbaka till att i kreditbedömningen tittar vi inte på vad du tjänar idag, utan du ska låna pengar av oss över en lång tid framåt och vi gör en bedömning av en inkomst under lång tid framåt. Naturligtvis, under olika skiften i livet så förändras den, där pensionen är en av de mest branta förändringarna i inkomst för de allra flesta. Därför missgynnas någon som är blivande pensionär, som har kanske två år kvar till pensionen, när man vet att inkomsten kommer sjunka.

Jan: Men jag vet att SPAB fick jättemycket skit för något år sedan när de gick ut och sa att nu lånar vi inte ut till folk över 60 och hänvisade till något EU-direktiv. Men de var typ de enda som hade gjort den tolkningen. Sedan vet jag inte om de rullade tillbaka det.

Dag: Jag tror att de gjorde ett standardavdrag på inkomsten med 30% och sa att det kommer spegla din pension. Det är i snitt kanske så mycket som pensionen blir av din nuvarande lön, så det är inte en orimlig bedömning att göra.

Vi kan göra den också, men vi gör en individuell bedömning också och ser om det stämmer på dig. Om din lön skulle gå ner med 30% skulle du klara det? Det de fick skit för var att de gjorde det över ett bräde. Då var det väldigt missgynnande för just den åldersgruppen, men vi gör individuella bedömningar.

Jan: Bara ett kort sidospår. Det pratades om pensionärslån för länge sedan som bara försvann. Typ att du har ett hus, säg att det är värt en miljon obelånat, att du lånar men du betalar ingen ränta och ingen amortering. Du typ gör avdrag på ditt hus och sedan när du dör så bara lägger man det på dödsboet. Det blev aldrig populärt eller?

Dag: Svensk Hypotekspension är nog den största och den finns väl fortfarande.

Jan: Jag bara tyckte att det verkade väldigt dyrt. Det var typ 4-4,5%, men för någon som har ett hus så kanske det är det enda alternativet.

Dag: Så kan det vara. Det är många gamla människor som är inlåsta i sina hus för de har sitt kapital där. Konstruktionen som sådan är rätt kreativ att du kan frigöra kapital nu under det sista decenniet av ditt liv, mot att arvet blir lite mindre. Det kan vara jättebra. Men om de har 4% i bolåneränta på det så är det dåligt.

Gröna bolån och låneskydd för bolån

Jan: Bara en kort fråga om gröna bolån, som vissa börjar lansera. Är det som med gröna fonder, att det är mycket marknadsföring och lite substans?

Dag: Ja, precis. Det är klart att man vill hela tiden promota. Man ska ha ett hållbart levande på alla möjliga sätt och att kunna premiera kunder som har en bostad som är klimatneutral det är ju superbra. Det har vi diskuterat mycket med pensionsfonderna.

Om vi skulle vilja ge ut det, är det något som är intressant för dem, och de har jättemycket intresse i gröna investeringar och gröna fonder och allt det. Då skulle kanske en bolånefond bli grön, så det är absolut ett alternativ att man kan då ge lite lägre ränta t.ex. till någon som har ett klimatneutralt hus och lite lägre avkastning tillbaka till pensionsfonden.

Fråga från Snappe:

”Hur ser Dag på låneskydd som vissa banker har? T.ex. SHB. Vilket värde ska man sätta på detta? Vad finns det för alternativa lösningar förutom livförsäkring?”

Jan: Om jag börjar så är jag supernegativ till sådant. Jag tycker att man ska teckna en livförsäkring separat. Man ska ha ett sådant skydd men jag ogillar när man kopplar det till lånet. Vad tycker du?

Dag: Det roliga är att vi faktiskt tittar på att erbjuda det som en del av bolånepaketet. Då finns det egentligen två typer av låneskydd. Det ena är livskyddet, som gör att du betalar någon procent extra eller någon promille på lånebeloppet egentligen, tillsammans med din lånefaktura.

Jan: Men kommer det vara låst då? För det är det som jag ogillar. Alltså att om jag då dör så går de pengarna automatiskt till bolånet, medan jag tänker att jag vill hellre att om jag dör så får Caroline bestämma. Hon får en påse pengar och så kan hon amortera.

Dag: Så är det ju, men då kan det bli lite billigare kanske. Vi tingar de pengarna så att säga och då tillfaller de pengarna automatiskt innan dödsbosuppräkningen och tillfaller bolånegivaren. Då är det kopplat till bolånet. Men sedan kan man, precis som du säger, teckna en livförsäkring ändå och om man tecknar en bolåneförsäkring så är den separat om du har andra livförsäkringar. Du kan ju ha flera livförsäkringar och de tar inte ut varandra.

Jan: Men min kritik var också att jag har sett med andra banker – inte med er – så är den ofta mycket dyrare. Den livförsäkringen blir dyrare jämfört med om man hade tagit den på en annan bank. Så den är dyrare och dessutom tingad och då undrar jag varför.

Sedan var det många som sålde den tillsammans och du kunde inte ens se vad priset var men du fick en högre ränta. Så du fick 1,3 men så fick du 1,36. Men räknar man de sex punkterna så är det mycket dyrare än om du hade köpt den separat.

Dag: Det där är inte snyggt. Det är superviktigt i sådana här sammanhang att det presenteras separat. Så här mycket är bolånet och räntan och du kan välja till de här optional och det kommer höja din månadskostnad med så här och så här mycket. Det är livskyddet.

Och sedan är det det här betalskyddet eller fakturaskydd, som vi också kommer lansera nu, som gör att om du blir långtidssjukskriven eller arbetslös så betalar den dina månadsfakturor upp till 12 månader. Det är ytterligare en typ av bolåneskydd som man kan ha. Den är en procent av din månadsfaktura, ett par procent, och sedan om du blir sjuk då eller långtidsarbetslös, kan vara väldigt relevant i de här tiderna. Man kan välja till det och betala lite extra i månaden utifall.

Jan: Sådant här är klurigt med försäkringar.

Skicka in din egen fråga på Facebook eller Hypotekets hemsida

Dag: Det är det och den ständiga frågan är alltid: ”Tar inte min hemförsäkring det?”

Jan: Ja, vi har haft mycket diskussioner. Jag är en sucker för försäkringar så jag har typ alla försäkringar men en av mina kompisar är precis tvärtom. Han säger att försäkring ska du bara ha för sådant som du inte har råd att casha. Har du råd att betala cykel, alltså det finns cykelförsäkring om den blir besluten, men har du råd att betala 1 200 kronor självrisk, skit i den försäkringen. Så vi har olika åsikt.

Fråga från Max:

”Det skulle vara intressant att höra lite kring varför bostadsrättsföreningar får avsevärt lägre räntor än privatpersoner? Det är i alla fall min erfarenhet från några års erfarenhet i en bostadsrättsstyrelse. Är det för att underlätta för folk att skaffa bostad eller hålla nere föreningars avgifter? Är det reglerat från statligt håll, kanske?

Dag: Det är jättemycket större. I regel tar de 50-100 miljoner i lån till fastigheter, så det är nog mest därför.

Jan: Det var alla frågorna. Jag vet också att du har sagt att på Hypoteket.com eller via vår sponsrade länk har ni en chattfunktion så om det är någon fråga som vi har missat eller vi kanske t.o.m. kan be någon av era att gå in på Facebooksidan och svara på några av de frågorna.

Ett fantastiskt stort tack, Dag, för att du har ställt upp här och pratat i två timmar och svarat på frågor och diskuterat. För dig som inte har hört det andra avsnittet med Dag där vi går igenom skillnaderna och exakt hur det funkar så rekommenderar vi det avsnittet så klart också. Jag hoppas att vi får bjuda tillbaka dig senare och prata ännu mer om det här.

Dag: Ja, det hoppas jag också. Jag kommer jättegärna tillbaka.

Jan: Tack så mycket.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

• Fördjupning i bolån med Hypoteket - Intervju med medgrundaren till Hypoteket Dag Wardaeus
• Amortera vs investera, träningsbanker och inte överspara till barnen - Frågor och svar från bloggen
• Vad är bäst? Amortera, spara, investera eller t.o.m. låna? - Tänk om det inte är sant att alla lån är dåliga...
• Spara pengar genom bättre bolån med lägre ränta! - Tips, råd, resonemang och vanliga frågor om bolån

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Avsnittet Frågor och svar kring bolån med Hypoteket dök först upp på RikaTillsammans.

Dagens avsnitt är ett samarbete och intervju med Hypoteket och dess medgrundare Dag Wardaeus. Bolån har traditionellt på den svenska marknaden getts ut av storbankerna och nischbanker som t.ex. Länsförsäkringar. För ett par år sedan godkände Finansinspektionen så kallade bostadskreditinstitut (som t.ex. Hypoteket och Stabelo) för att ge ut bolån. Dessa har sedan dess konkurrerat med bland annat samma (och ofta lägre) ränta till alla.

Första gången vi pratade om bolån var i avsnitt #130. I det avsnittet pratade vi framförallt om vikten av att förhandla sin ränta och tricket med att begära ut ett amorteringsunderlag. Genom att begära ut ett amorteringsunderlag berättar man indirekt för sin bank att man är på väg att lämna (det finns ingen annan anledning att begära ut det).

Det kickar ofta in bankernas client-recovery process där de återkopplar med en lägre ränta så att du ska stanna kvar som kund. Klassiskt är ju en befintligt kund billigare än en ny kund. Att dessutom jämföra med vad t.ex. Hypoteket kan erbjuda ger en bättre förhandlingsposition.

• Du får gärna använda vår sponsrade Hypoteket-länk (annonslänk)

För mig gav en begäran av amorteringsunderlag 0.3 procent billigare ränta (på Swedbank). Flera läsare rapporterar i kommentarerna att det fungerar än idag. Om du inte har gjort, gör det även om du har delbundna lån! Det finns få sätt att tjäna mycket pengar med liten tidsinsats. Du har nämligen både en besparing i ränta, men om du dessutom investerar överskottet så får du en dubbelvinst. Sätt det över 20 år med ränta-på-ränta så kan du dessutom nästan mer än femdubbla årsbesparingen!

I avsnitt #130 pratade vi om de nya aktörerna på bolånemarknaden som Hypoteket. Då var jag inte jättepositiv då jag och flera läsare pekade på riskerna med ett annorlunda bakomliggande upplägg. En bank ger nämligen ut säkerställda obligationer medan dessa aktörer skapar bolånefonder. Skillnaderna i vanliga fall är högst marginella, kanske till och med till bolånefondernas fördel då t.ex. mer avkastning går till pensionsfonderna som finansierar dem, lägre ränta för konsumenterna och bättre kundtjänst.

Dock kan det uppstå situationer, framförallt i kris, där dessa aktörer kan ge hamna i problem och därmed indirekt även kunden om t.ex. ingen vill investera i dessa bolånefonder. Dag var då en av dem som hörde av sig och gav lite feedback på att vi inte gav en helt korrekt bild. Då bjöd vi in Hypoteket och Dag att komma till bloggen för att prata om bolån, skillnaderna och likheterna. Vi hoppas därför att du uppskattar dagens avsnitt som verkligen är ett nörderi kring detaljerna kring bolån, banker, säkerställda obligationer, bolånefonder samt riksbankens och finansinspektionens regler.

I samband med det här avsnittet här vi även släppt ett bonusavsnitt där Dag även svarar på era frågor om bolån (annonslänk), kvar-att-leva-på-kalkyler, hur banken ställer sig till att låna för att investera och mycket mer!

Många hälsningar,
Jan Bolmeson

Lyssna eller titta på avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet. Vill du ha tidskoder också så finns det på Youtube.

• Från Bolånegruppen till Hypoteket
• Ignorerades av storbankerna
• Insikter från den entreprenöriella resan
• Översikt av bolånemarknadens aktörer
• För- och nackdelar med bostadskreditinstituten
• Få bostadskreditinstitut som uppnår de hårda kraven
• Olika typer av kreditrisk
• Om belåningsgrader
• En beskrivning av bolånefonderna
• Hypotekets bolagsmodell
• Riksbankens oförändrade reporänta påverkade inte våra räntor
• Pensionsspararna får avkastningen från bolånen
• Rörlig kontra bunden ränta
• När det lönar sig att ha rörlig ränta
• Kom ihåg att pruta ner räntan varje år
• Hypoteket vill hjälpa de som har svårt med förhandlingar på banken
• Banker som gör det komplicerat för sina kunder
• En cliffhanger inför bonusavsnittet

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkommen, Dag Wardaeus. Du är medgrundare till Hypoteket, du har jobbat på Deloitte och du har en civilekonomexamen på Handelshögskolan i Stockholm. Vi träffades för att du och din kompanjon Carl Johan Nordquist startade Bolånegruppen för ett antal år sedan med målet att hjälpa bolånetagare att kollektivt förhandla och få ner bolåneräntan. Sedan fick ni överge det och så blev det Hypoteket, där du arbetar idag. Varmt välkommen! Kan du inte ta lite bakgrund gällande frustrationen kring att man inte vet om hur man får en bra ränta och hur ni började?

Från Bolånegruppen till Hypoteket

Dag: Det var precis det som du säger. Både jag och Carl Johan har en ekonomisk bakgrund, vi har pluggat ekonomi båda två och han är dessutom delvis ingenjör. Vår ingång är egentligen bolånemarknaden och vi kom på att vi villa göra detta som bolånekunder. Ingen av oss hade jobbat på bank innan, utan runt 2012-2013 tog vi båda två vårt första bolån var för sig och blev väldigt frustrerade över att inte få veta om det är en bra ränta eller inte.

Vi frågade andra vad de hade för räntor och om de jobbade på banken eller kände någon som gjorde det så hände det att de hade en bättre ränta. Eller om de banken hade klumpat ihop det med andra produkter så fick de mycket bättre ränta. Men mamma, som är pensionär, hade mycket sämre ränta av någon anledning, trots att hon hade mer pengar sparade än vad vi som var nyexaminerade hade.

I det kände vi båda frustrationen kring den väldigt otydliga prissättningen och att det var väldigt, väldigt jobbigt att ta ett bolån.

Det tog flera veckor med pappersarbete, du fick hem en bunt med papper som du skulle signera och skicka in, du skulle in på möten med bankmannen, och så vidare. Där tänkte vi att här måste vi kunna sätta press på de här fyra till åtta bankerna som det handlar om när man ska ta bolån.

Det är de stora fyra och vid den tiden var det också ett par utmanare. Så vi sa att om vi bara samlar jättemånga bolånekunder tillsammans, tusentals, så måste vi få mer makt att verkligen sätta ner foten och säga att vi nöjer oss inte med den här otydliga prissättningen.

Vi döpte vårt bolag till Bolånegruppen och vi gick bokstavligen runt och knackade dörr. Vi började här i Skåne, vi var på stora Villamässan i Malmö 2014 och stod och samlade in medlemmar som skulle vara med och förhandla tillsammans. Vi var samtidigt runt i alla byar. Allt från Österlen till Trelleborg och Malmö och la lappar i brevlådor och samlade in folk. Vi fick tusentals medlemmar framförallt här i Skåne där vi fick rätt bra intresse. Det var en sparbank som just då ville växa och de tyckte att det var rätt intressant att få ett stort kundkollektiv.

Den var egentligen vår första och enda riktiga gruppförhandling som gick igenom. Då lyckades vi få till en ränta på 1,29 till alla våra medlemmar, när den annars låg på kanske1,4 eller 1,5 på den tiden. Men då kvarstår ändå problemet att väl flytta sedan. Det fanns ändå en tröskel där som gjorde att det var svårt att konvertera alla våra medlemmar till faktiska kunder för den banken sedan.

Det fanns någonting i den affärsmodellen som inte riktigt innehöll den sista pusselbiten. Det var liksom onboarding-processen. Vart skriver man på? Helst med BankID, men det funkade inte.

Ignorerades av storbankerna

Dag: Sedan gick vi vidare upp till Stockholm och knackade kring Kungsträdgården där jättarna håller till, men de var väldigt avvaktande. De stora traditionella bankerna är inte intresserade av att konkurrera med räntesättningen egentligen och det är det som karaktäriserar ett oligopol, vilket det faktiskt har varit på bankmarknaden. Speciellt på bolånesidan, under väldigt många år.

Så även om vi var tusentals medlemmar så möttes vi av ett svagt intresse från bankerna. De förstod att oundvikligen skulle leda till lägre marginaler för dem. Så man kan säga att 2015, efter att jag och Carl Johan hade gått utan lön i två år, började vi känna oss rätt frustrerade.

Vår lilla kassa med sparpengar började ta slut och vi insåg att antingen måste vi överge och anse oss besegrade av boendemarknaden nu eller göra om det från grunden. Då gör vi en bolånegivare som är exakt så som vi och våra tusentals medlemmar vill ha det. 2017 kom det sedan en ny lag, som vi kommer komma in på lite senare, som just reglerade bolånemarknaden.

Marknaden består av bolåneförmedlare, vilket vi var med Bolånegruppen, även om vi hade ingången att vi gruppförhandlade så var vi en förmedlare.

Vi var en mellanpart mellan bolånekunden och banken som var bolånegivaren och själva bolåneavtalet blev helt bilateralt mellan banken och kunden i slutändan. Det var i det facket vi var då, men då är man låst till hur banken vill ha det. Då sa vi att vi kan ta ett steg bak i värdekedjan och ge ut egna bolån istället för att förmedla bankernas. Det är precis som du säger, att vi ville bli kreditgivare själva.

Jan: Det är egentligen det som vi kommer att prata om rätt mycket i det här avsnittet tillsammans med läsarfrågorna. Men bara kort, för jag är alltid nyfiken på historien. Jag läste några artiklar i realtid när ni la ner Bolånegruppen, hur kändes det för er?

Dag: Ja, det finns en tid där vi var på tippen att ge upp, som alla entreprenörer känner till. Det var ungefär där.

Jan: Jag har läst Nassim Taleb, som myntade begreppet ”svart svan”, och han skriver att vi borde ha en dag för att hedra entreprenören. För att entreprenörer tar risken för alla i samhället. Utan människor som egentligen tar risker för andra människor så hade inte utvecklingen gått framåt.

Men jag tror att vi är många entreprenörer som gör oss själva en otjänst, för vi pratar oftast bara om den spikraka resan, och inte om när man tyckte att var misärigt att gå utan lön i två år. Vad var din största insikt från den resan?

Insikter från den entreprenöriella resan

Dag: Den största insikten var nog att man måste veta när man ska ”cut your losses”, när det får vara bra. Att det här kan vi inte göra längre. Den tar man alltid för sent och det finns ett par digitala tidningar som skriver mycket om entreprenörskap som man naturligtvis läser. Och i Stockholm finns det lite hubbar för entreprenörer där det ofta pratas om så kallade vanity numbers, att vi växte med 1 000% och den omsättningen och så många anställda.

Sådana siffror kan man bara bortse från, för man kan alltid hitta siffror som ser väldigt bra ut, men när det kommer ner till kritan så är det bara kund för kund, nöjda kunder, och det tar lång tid att bygga upp. I fallet med Bolånegruppen lyckades vi inte bygga upp den kritiska massan för att affärsmodellen skulle funka. Så det är nog största lärdomen: man ska inte vara rädd för att inse att affärsmodellen inte funkar. Då måste man vinkla om den.

Jan: Ja och börja om. Jag brukar alltid säga att allt som händer är en träning inför något som komma skall. Hade ni inte gjort resan med Bolånegruppen så hade det inte blivit något Hypoteket, vilket är ganska coolt. Men nu tänkte jag att vi hoppar in i något så roligt som Riksbankens finansiella stabilitetsrapport från 2018. Jag tycker att Riksbanken ger ut sjukt bra rapporter, men det är inte en jävel som läser dem. Men om man väl ger sig in och läser dem så står det ofta ganska bra grejer.

”Den svenska Bolånemarknaden står för närvarande inför förändringar. Låneförmedlare får en allt större betydelse genom att de hjälper bolånetagare att sänka sina lånekostnader och icke-banker konkurrerar med traditionella banker om bolånekunder. Erfarenheter från andra länder pekar emellertid på att de nya aktörerna kan komma att bli viktiga på bolånemarknaden. Förmodligen påverkar de redan nu genom att de ökar konkurrensen och pressar ner räntorna.”

Riksbankens finansiella stabilitetsrapport 2018

Dag: Väldigt bra och för att återknyta till historien just när vi stod där 2015-2016 så tittade vi just på andra länder och då såg man det holländska exemplet. De hade fristående bolånefonder som inte var i en bank vilket hade vuxit explosionsartat och tagit väldigt stor del redan då, efter bara några år på marknaden och nu utgör de en stor del av marknaden. Det var en av de strukturerna vi tittade på utomlands.

Översikt av bolånemarknadens aktörer

Jan: Jag läste fler rapporter och de hänvisar alltid till den nederländska marknaden. Men för att ge lite sammanhang: du och jag kom i kontakt typ förra året när vi gjorde ett avsnitt om amortering och bolån. Då skrev jag att traditionellt har bostadslån getts ut av banker och sedan kategoriserade jag det i två eller tre grupper och sa att vi har de fyra storbankerna – som har 75% av marknaden – och så finns det vissa nischbanker som i avsnitt #130 var typ Avanza, Nordnet och Landshypotek.

Sedan fanns det fackavtal och bostadskreditinstituten som är Hypoteket, Stabelo, Enkla och några andra. Kan inte du berätta vad du ser för skillnader? Jag hade också skrivit vissa saker som du inte riktigt höll med om som jag tänker att vi kan gå igenom. Håller du med om uppdelningen storbank, nischbank och bostadskreditinstitut?

Dag: Det är en jättebra fördelning. Storbankerna – det säger sig självt – är helservicebanker och servar hela marknaden. De har kunder allt från nyutexaminerade som vill teckna sitt första bolån till pensionärer och private banking-kunderna. De servar hela marknaden.

Sedan har vi nischbankerna som tar olika nischer. Dels har vi de som riktar sig till de som har lite svårare att få lån, som Bluestep, Nordax och så vidare. Det är också banker, de har banktillstånd. Definitionen av en bank är egentligen att du får låna ut pengar och du får låna in pengar från allmänheten.

I och med att du lånar in och ut till allmänheten så utgör du en risk om allmänheten helt plötsligt vill ha ut alla sina pengar från dig när du har lånat ut i andra ändan.

Så du måste ha buffertar. Nu förenklar jag det här så klart, men du får ta in pengar på sparkonton, lönekonton och så vidare samtidigt som du får låna ut. Det gör att det finns mycket regler kring buffertar och sådant. Även nischbanker är sådana banker.

SBAB och Danske kanske man skulle sätta i ett fack som är strax under storbankerna, för de riktar sig också till en rätt bred marknad. De är lite mer innovativa. Danske Bank är jättestora i Danmark även om de är rätt små här och rätt så offensiva på bolånemarknaden.

SBAB är en statlig bank men de är också innovativa och lite mindre så. Sedan har vi Landshypotek som hittills bara riktat sig till villor, så det finns lite olika nischbanker. Men de som helt skiljer sig från bankerna är bostadskreditinstitut, som du var inne på.

Så det är egentligen den andra typen av tillstånd som man kan ha om man ska ge ut bolån. Då får vi bara ge ut bolån, så vi får inte låna in några pengar från allmänheten, utan vi har bara tillstånd att låna ut pengar, helt enkelt.

Finansinspektionens två huvudsakliga grejer som de undersöker är den finansiella stabiliteten, att en aktör ska ha de här buffertarna men också konsumentskyddet. Den lilla konsumenten ska skyddas. För oss som liten aktör som bara får ge ut bolån, är den delen väldigt, väldigt viktig. Stabiliteten är också viktig så klart, men vi utgör fortfarande en sådan otroligt liten del av den totala marknaden.

För- och nackdelar med bostadskreditinstituten

Jan: Jag är jättepositiv till bostadskreditinstituten för att de ökar konkurrensen. Tittar man på Riksbankens och Finansinspektions rapporter så ligger bostadskreditinstituten alltid 0,2-0,3 punkter lägre i avgift än vad storbankerna ligger, så de pressar konkurrensen. Jag älskar konkurrens och effektiva system.

Jag brukar ibland tänka på skillnaden på SAS och Norwegian. Båda är flygbolag men ni började från scratch så ni sitter inte med gamla system och sådant.

Men i avsnitt #130 så påstod jag att det har varit problem historiskt att man inte tog emot nya kunder, utan man hade som villkor att kunderna måste ha ett lån hos en annan bank för att de skulle ta över kunden. Det var inte ni, det var nog Enkla som gjorde det.

Dag: Jag tror det blev en missuppfattning också, för man måste göra en kreditprövning. Som kreditinstitut har man ett ansvar att göra en kreditprövning av två syften. Det ena är att skydda den vars pengar du lånar ut, att risken ska vara på den nivån som den investeraren, i vårt fall Pensionsfonden, förväntar sig.

Men vi har också en kreditprövning för att kunna avgöra om det är bra för dig som konsument att ta det här lånet. Det är inte säkert att du som konsument har all kunskap du behöver för att förstå att du inte borde ta det här lånet, till exempel.

Jan: Det där kan man ha mycket politiska åsikter om. Huruvida någon annan ska avgöra saker i ditt liv.

Dag: Utgångspunkten för oss är att göra det så enkelt för konsumenten som möjligt. Vi ska ge dig den kunskap du behöver för att kunna fatta beslutet själv. Vi ska aldrig gå in med pekpinnen. Det vill man inte. Men samtidigt är det jättesvårt med krediter och bolån. Som konsument kan man bli förvirrad snabbt.

Jan: Ja, och tyvärr är det många som inte kan det där. Men en av de grejerna som vi pratade mycket om i avsnitt #130 var att man kan hamna i en situation i den här kategorin – återigen, kanske inte hos er – där man inte får sitt lån förlängt.

Det vill säga att jag flyttar mitt bolån till ett bostadskreditinstitut och sedan kanske de inte hittar finansiering för det lånet. De säger då att de inte kan förlänga lånet när perioden har gått ut. Har man dessutom blivit arbetslös eller det har hänt någonting på marknaden så att man inte är attraktiv för en vanlig storbank längre så hamnar man plötsligt i något limbo. Jag tror det var Frida Bratt som tog upp det här i en artikel.

Dag: En bank lånar in pengar i regel mellan tre och fem år, från våra pensionsfonder, och sedan lånar de ut det i bolån på 30 år. Där kan man undra vad som händer om de inte får några nya pengar efter tre år och där kommer bankernas rigida regelverk in, som säkerställer att det finns en backuplösning i en sådan situation.

Om det är en finanskris går staten in och fixar det. När bostadskreditinstituten kom så sa finansinspektionen att ni måste säkerställa finansiering över så lång tid att vi alla fall kan vara trygga att bolånekunden inte hamnar i den här situationen. Nu finns det bara två bostadskreditinstitut, det är vi och Stabelo.

Få bostadskreditinstitut som uppnår de hårda kraven

Jan: Det var också något jag läste i en annan rapport från Riksbanken. Man har gett ut 10 tillstånd varav bara fyra har utnyttjats.

Dag: Då sa de att man måste ha så pass lång finansiering, så vi har finansiering under så lång tid som är två tre gånger livstiden på ett normalt bolån. Vi har finansiering på 15 år.

Jan: Vi kommer ha en innehållsförteckning till det här avsnittet, så nu kommer det att bli nördigt och lite tekniskt. För jag har inte hittat någon annan att prata med detta om och sedan tänker jag att man kan hoppa till läsarfrågorna om man vill.

Dag: Om jag bara får avsluta det här med att det bara är fyra som har utnyttjat sina tillstånd! Det har varit så att aktören bara har lånat upp på kanske tre år och då tycker finansinspektionen att det inte är tillräckligt lång tid, så då får de problem att lansera.

Det är dessutom många aktörer som har startat, satt upp verksamheten och fått tillstånd av finansinspektionen, men efter att du har fått det tillståndet måste du börja låna ut inom en viss tid och har du inte gjort det så får du lämna tillbaka tillståndet. Det har hänt i många fall att aktörer inte har kommit igång på grund av att de inte har hittat finansiering.

Jan: Snyggt förtydligat! Vidare, citat från Riksbankens rapport om nya aktörer på bolånemarknaden:

”De bolånevolymer som de nya aktörerna hanterar är i nuläget små både i förhållande till det totala årliga flödet och till den utestående volymen. Erfarenheter från andra länder pekar emellertid på att de nya aktörerna kan komma att bli viktiga på bolånemarknaden. Detta kan vara positivt för den finansiella stabiliteten, till exempel om de använder mer stabila finansieringskällor än bankerna. De nya affärsmodellerna har dock inte testats i en vikande bolånemarknad vilket kan medföra nya risker.”

Riksbankens rapport

Jan: Nu blir det lite tekniskt, men om jag förstår det rätt så ger de här storbankerna ut säkerställda obligationer, som har tre nivåer av skydd för det är räntefonder som köper dem. Räntefonder, t.ex pensionsinstitut etc., går till banken och säger att ”Vi köper de här obligationerna” och då har man först fordran på banken, fordran på den underliggande säkerheten på lånet och t.o.m. på själva fastigheten i botten.

Så säkerställda obligationer är väldigt, väldigt trygga, men ger också då i dagsläget t.o.m. negativ avkastning eller typ 0.

Som jag tolkar det har man tillåtit att de här nya aktörerna får paketera lånen, men det behöver inte nödvändigtvis vara en säkerställd obligation, utan man kan göra en alternativ investeringsfond eller SPV:er (special purpose vehicles). Man paketerar det annorlunda och säljer det till pensionsinstituten. Men den stora skillnaden är att den som köper den här fonden tar över risken, så de har en helt annan kreditrisk jämfört med de här säkerställda obligationerna.

Olika typer av kreditrisk

Dag: Det kan man säga, det är korrekt. Om vi tar pensionsfonderna som exempel, för de köper både säkerställda obligationer och våra bolånefonder. Då kan man säga att när de lånar ut pengar till banken – för det är det man gör när man köper en obligation – då har de kreditrisk på banken som kan gå i konkurs och är det en av de fyra storbankerna så är det systemkritiskt och då kommer riksgälden in med sina paket, så det är också en säkerhetsnivå.

Nästa nivå av kreditrisk ligger hos bolånekunden och där säger banken att om en bolånekund inte kan betala sitt bolån och vi måste tvinga kunden att sälja sitt hus och vi inte får tillbaka hela lånet, då suger vi upp den förlusten. Så de som har obligationen får ändå den avkastning de ska ha. Banken har på så vis en kudde för att suga upp de kreditförlusterna.

Då tar pensionsfonden i det här fallet då inte direkt motpartsrisk mot hushållet, utan mot banken kan man säga. Men hos kan pensionsfonderna låna ut mer direkt till hushållet med våra bolånefonder som är helt transparenta.

Vi rapporterar lånen på individnivå till pensionsfonderna, så de vet exakt vilka lån som ligger i våra bolånefonder och kan se dem. Då tar de risken mot hushållen kan man säga, men för det får de väsentligt mer betalt. Säg att vi har 1,29-1,30 till bolånekunden i ränta och av det så betalar vi ungefär en procent till pensionsfonden, så vi tar alltså en bråkdel av banken tar. I de här rapporterna är det ofta en central del; bankens bolånemarginaler.

Jan: Jag har en graf här på att de tar 1,29 i bruttomarginal på bankerna.

Dag: Ja, banken tar i snitt nu 1,55 också och då får pensionsfonderna noll och ingenting, kanske 0,2 knappt. För varje räntekrona som kunden betalar till oss så tar vi 20 öre och pensionsfonden får 80 öre. I bankens fall är det tvärtom. Där tar banken 80 öre som sugs upp i systemet. De har ju 300 kontor och tusentals anställda och jättemycket overhead och ägare som har väldigt höga utdelningar.

Jan: Om jag får vara lite djävulens advokat – för de säger att jag alltid är för snäll mot mina gäster – så kan jag sammanfatta det som att det finns två sätt att finansiera sig på när man ger ut bolån. Det ena är med säkerställda obligationer, som är låg risk eller jättelåg risk och ingen avkastning som är säkerhet i banken, lånet och fastigheten.

Det andra sättet är att ge ut en bolånefond mer eller mindre, där avkastningen är cirka 20 gånger högre och risken man tar som köpare är att man är mer exponerad mot lånet, men det får man betalt för. Det är de två skillnaderna, eller hur?

Dag: Exakt så.

Om belåningsgrader

Jan: Om vi då målar fan på väggen då kan man hamna i en situation, inte i dagsläget för det finns nästan inga andra alternativ och vi har haft stabil finansmarknad – hyfsat i alla fall – men kan det inte uppstå en situation där pensionsfonderna säger att de inte vill köpa den där fonden för att de tycker att det är för hög risk? Typ fastighetskrisen 2008, du vet hela subprime, ingen ville ta i något som hade med fastigheter att göra.

Dag: Absolut, det är en risk och jag skulle säga att en anledning till att bostadskreditinstitut ger ut bolån i regel upp till 60-65% belåningsgrad är för att pensionsfonderna – nu när vi är nya – vill testa det här nya konceptet.

Belåningsgraden är bolånets storlek i förhållande till bostadens värde, så om du har en bostad som är värd två miljoner och har ett lån på en miljon då har du 50% belåningsgrad, vilket ses som väldigt, väldigt låg risk.

Det är alltid tråkigt att prata om att en bolånekund inte kan betala och tvingas sälja sitt hus, det är det sista alla vill. Så just svenska bolån, alltså att ha säkerhet i ett svenskt bolån, ses som extremt säkert. För pensionsfonder med belåningsgrader upp till 65-70 där någonstans blir det därför ännu lägre risk.

Jan: Om jag förstod det rätt så är det inget lagstiftningskraft att ni bara får ge ut till 65% belåningsgrad, utan ni kan ge ut till 85% också, om ni skulle vilja. Stämmer det?

Dag: Mot konsumenten så är det konsumentkreditlagen som vi lever under och som banker lever under. När det kommer till konsumentskyddet så är vi exakt som en bank, det är bara att vi inte får låna in från kunder.

Men när vi lånar ut till kunder så har vi exakt samma skyldigheter som en bank och där får du bara låna upp till 85% och det är väldigt mycket kring god kreditgivningssed, vilket just är det här att ta ansvar för att vara måttfull och ta låntagarens intressen i första rummet.

Jan: Men säg om det uppstår en situation där fastighetsmarknaden viker med 40%, så att vi hamnar under de där 65. Det påverkar inte befintliga lån, men skulle det kunna påverka att ni hade fått svårare att låna upp det här kapitalet?

Dag: Det kan det göra, absolut. En av de stora utmaningarna vi har haft sedan vi kom igång har varit att hitta pengar att låna ut, alltså att få pensionsfonderna att ge oss förtroendet att låna ut den här miljarden. Det blir direkt svindlande summor, men svenska bolånemarknaden är 3 500 miljarder, så det är otroliga belopp som man får förtroende att låna ut och det är våra pensionspengar, så de är väldigt försiktiga.

När jag och Carl Johan kommer och ser nyexaminerade ut, även om vi har stångat oss blodiga på bolånemarknaden i ett par år, så gör de ett jättebra jobb för pensionsspararnas räkning. De måste vara säkra på att låna ut pengar till oss är lika säkert som att låta ut till en bank.

Därför har de gett oss förtroendet att låna ut upp till 65% belåningsgrad. Då har vi hushåll som är jättefina. Svenska bolånekunder över lag är helt fantastiska på att betala sina lån. Precis som du säger, det är det sista man inte betalar.

En beskrivning av bolånefonderna

Jan: Där vet jag att det är vissa som säger att i Sverige kan det gå som i USA, men då brukar jag säga att det är ganska stora skillnader mellan lagstiftning i USA och lagstiftning i Sverige. T.ex. går du ifrån huset så är du fri från lånet i USA, men så är det inte i Sverige.

Caroline: Får jag bara fråga, i de här bolånefonderna, vad finns det där?

Jan: Jag försöker förklara så får du ge facit, Dag: Vi tar våra, Filips och Jeanettes och alla bolån, så att alla lånen packas ihop en påse och så går man med den påsen till en pensionsfond och säger: ”Titta, här har vi Jeanette, Jan och Filip och en massa andra. Det är 100 miljoner och de kommer varje månad betala en ränta på 1,29. Vi tar 0,2 eller 0,3 och ni får resten.” Det är en bolånefond eller alternativ investeringsfond, som det heter enligt lagstiftningen.

Dag: För att fortsätta den här analogin så är det en jättestor skillnad på säkerställda obligationer och våra fonder.

När banken kommer med den påsen till pensionsfonderna, där de har paketerat sina bolån och säger här har vi en påse bolån som backar den obligationen, men pensionsfonden får inte titta ner i påsen, utan på påsen står det bara en, två eller tre stjärnor som ett ratinginstitut har satt.

Så de är väldigt otransparenta och bygger på att ratinginstituten gör ett väldigt bra jobb med att se hur bra bolånen är. Det var centralt i krisen i USA, att ratinginstituten inte gjorde sitt jobb. Men när vi kommer med påsen till pensionsfonderna då öppnar vi påsen och säger:

”Titta ner här på de här bolånen som ligger här. Ni kan titta rakt på bolånen, ta upp och vrida och vända på dem. Ni kan ringa när som helst och få en lista på alla bolån.” På så sätt får vi en helt annat transparens, men det innebär också att de får göra ratingjobbet själva och det är precis det som gör att det har varit svårt för alla oss nya att få kapital.

Marknaden har funkat och det är en jättebra finansieringsform för bolån men den bygger också på att det finns en väldigt, väldigt dyr mellanhand, som är banken. Superdyr mellanhand. Onödigt dyr. Nu går det att göra otroligt mycket enklare, där vi kan sammanställa alla bolånen i ett Excelark till exempel.

Jan: Nu pratar vi mycket utifrån pensionsfondens perspektiv. Så valet som pensionsfonden står mellan är alternativ A med säkerställd obligation där jag köper den av Swedbank och då köper jag egentligen hela deras varumärke, stabiliteten i Swedbank och även risken. Om Swedbank går i konkurs då kommer den att tas över av staten, men om ni eller en sådan fond går i konkurs så tas inte den över av staten.

Hypotekets bolagsmodell

Dag: När vi pratar om en AIF-fond, en alternativ investeringsfond, så är det egentligen ett samlingsbegrepp för vilken slags juridisk enhet som helst, där folk går ihop för att investera i någonting. I vårt fall är det ett helt vanligt svenskt aktiebolag, där det bara ligger bolån på tillgångssidan.

Det finns inga anställda, inga overheadkostnader. Lånen ligger på tillgångssidan och på andra sidan ligger andelarna i fonden som investerarna köper. Bolånen ligger helt isolerade i den här bolånefonden.

Sedan har vi systerbolaget som är Hypoteket Bolån, som är kreditgivaren. Här har vi alla våra handläggare, vi har vår kontorshyra, hela IT-systemet och där ligger alla kostnader. Det bolaget skulle hypotetiskt kunna gå i konkurs, för det är en aktiv verksamhet.

Men efter att vi har gett ut bolånet och lagt in det i fonden, det Hypoteket gör då är bara att se till att räntan kommer in från kunden varje månad. I princip skickar ut fakturan.

Skulle vi falla då ligger bolånen helt säkra i de här bolånefonderna och en backupservice skulle ta över och skicka ut fakturorna. Så det är jätteviktigt att man särkopplar bolånepåsen och den aktiva verksamheten.

Jan: Det som jag ser när jag tittar på det utifrån är att risken man kan hamna i här är att det inte är någon som vill köpa bolånefonden. Det är väl egentligen det. Jag vill inte hamna i den situationen där jag står med mitt bolån och så kan jag inte förlänga det. SEB och Swedbank binder sig väl på 40-50 år. Men när jag kommer till er, hur lång är den tidsperioden?

Dag: Vi ställer ut lån på 30 år och som kund har du det då garanterat i 30 år. Det är därför finansinspektionen säger att vi nya aktörer måste låna upp på så lång tid att vi tryggt kan refinansiera oss så vet vi att vi har pengar.

När en pensionsfond då lånar ut till en bank, de refinansierar sig hela tiden löpande och för säkerställda obligationer finns det också en andrahandsmarknad för de köper och säljer hela tiden, varje dag. Men de är mellan tre och fem år och ställer ut nya på rullande band, medan vi måste finansiera oss på så lång tid att vi kan vara säkra på att hinna göra det och att en pensionsfond kan inte komma ut innan dess.

En pensionsfond kan inte säga till oss om fem år att nu vill vi ha tillbaka de där pengarna vi lånade till er för fem år sedan. Utan de är uppbundna mycket längre tid. Det är också en del i att de får en procent hos oss och noll komma noll ingenting hos en bank för de blir uppbundna mycket längre. Men samtidigt är det våra pensionspengar.

När vi sa att vi skulle revolutionera bolånemarknaden med helt rak prissättning och samma ränta till alla kunder och med en onboardingprocess som är helt digital och jättesnabb, men från 2015 till när vi lanserade 2018 kom vi underfund med att den här nya strukturen snarare är en revolution för pensionsspararna. Det blir så otroligt mycket högre avkastning tillbaka till pensionen.

Riksbankens oförändrade reporänta påverkade inte våra räntor

Jan: Om jag ska sluta måla fan på väggen så är det det schyssta, för plötsligt så hamnar pengarna som vi betalar i våra egna fickor, istället för att gå till vinst till bankerna. De fyra storbankerna gjorde 125 miljarder i vinst, som går till de aktieägarna och många gånger går det till och med utomlands, så de pengarna stannar inte ens här.

Dag: Precis. Helt förenklat handlar det om att klippa bort en väldigt dyr mellanhand, som inte behövs.

Jan: Apropå detta med mellanhand, här är också en grej som jag upplever så konstig, som ingen i media har tagit upp förutom några bloggrannar. Jag tror det var i Juli Riksbanken lämnade reporäntan oförändrad på noll procent, men normalt sätt har man pratat om att det som styr för bankerna är utlåningsräntan, som ofta är reporäntan plus 0,75, det vill säga det bankerna betalar.

Men det Riksbanken gjorde, som ingen har tagit upp, var att de sänkte den från 0,75 till 0,1, vilket innebär att bankernas upplåningskostnad blev mycket lägre. Den blev 0,6% lägre. Men eftersom de inte sänkte reporäntan var det ingen som reagerade på att bankerna fick en mycket lägre kostnad. Rent teoretiskt borde vi ha fått en del av de 0,6% i lägre ränta, men det skedde inte. Är det jag som är ute och reser i det där, eller?

Det finns ingen direkt relation mellan bolåneräntorna och reporäntan. Och det finns egentligen ingen direkt relation mellan bolåneräntorna och någon styrränta heller.

Dag

Jan: Men den här utlåningsräntan då? Det är ju den som banker normalt säger att inlånings- och utlåningsräntan är inte som reporäntan, utan den är alltid högre. Men nu sänkte ju Riksbanken den under Coronakrisen, men det skedde ingen skillnad för oss.

Dag: Den specifika räntan vet jag inte riktigt just vilken det är, men t.ex. reporäntan, även om banker ofta är väldigt snabba med att om reporäntan höjs så höjer de bolåneräntan. Då har det helt plötsligt en väldigt direkt påverkan. Men skulle den sjunka så är det på något sätt ingen koppling kvar.

Så man ska vara väldigt skeptisk till när man pratar om den här direkta relationen mellan bolåneräntorna och reporäntan. Våra bolåneräntor styr vi nu egentligen utifrån konkurrensen. Vi har sagt att vi ska vara konkurrenskraftiga mot bankernas utlåningsränta på bolån.

Pensionsspararna får avkastningen från bolånen

Jan: Men er ränta styrs egentligen av vad pensionsfonderna är villiga att betala till er i grunden. De är villiga att betala x och sedan behöver ni en marginal för att kunna driva er verksamhet och ge en liten vinst, så det är väl de två grejerna som läggs på oss.

Men om jag har förstått det rätt så skriver Riksbanken att deras bruttoräntenetto är utlåningsräntan minus finansieringskostnaden. Det är väl här som det blir lite mindblowing. Det blir väldigt enkelt med er att fatta vart pengarna kommer ifrån, men när Swedbank ger ut den här obligationen då har de pengarna på sin balansräkning. De skulle väl egentligen också bara kunna sänka räntan?

Dag: Hade de haft våra omkostnader och våra vinstkrav från ägarna, det vill säga noll och ingenting i dagsläget i tillväxtfas, så hade de kunnat ge en ränta som är noll och ingenting till bolånekunder.

Jan: Eller hur. Vi hade kunnat haft en ränta på 0,5-0,6.

Dag: När vi säger att vi snurrar vår verksamhet på en femtedel av bankernas kostnader då säger kunderna varför kan ni inte ge en bolåneränta på 0,7? Men det är just för att pensionsfonderna vill ha mycket, mycket mer. Men det går på ett ut.

Hade vi tagit 0,5 i ränta så hade du som bolånekund haft mycket, mycket lägre bolåneränta, men du hade också fått mycket lägre avkastning på ditt pensionskapital.

Men nu tar vi 1,29 med en liten cut emellan och mycket mer till pensionsspararna. För i Sverige är pensionssparare och bolånekunder exakt samma personer, i det stora hela.

För att komma tillbaka och svara på din fråga så är det precis utlåningsräntan man tar av kunderna och sedan finansierar de sig till störst del med säkerställda obligationer, men också med eget kapital. Det är det som är de här buffertarna man pratar om. Man måste ha en rätt stor säck med pengar liggandes för om kunderna helt plötsligt vill ha ut alla sina pengar så måste de ha lite pengar och även kunna garantera obligationerna.

Jan: Ja, vad bra. Vi lämnar säkerställda obligationer. Jag tyckte ändå att det var intressant. Ibland hamnar man på forum där det står att bankerna trycker sina egna pengar hur som helst, men det funkar inte riktigt så. Nu har vi dessutom svarat på frågan hur det går till när en bank lånar ut pengar. Pengarna måste komma från någon.

Rörlig kontra bunden ränta

Jan: Vi ska gå in på lite mer konkreta tips och frågor, men en grej som jag funderat på jättemycket är att i Sverige är det superpoppis med rörlig ränta. Men tittar man på Nederländerna så tror jag att den vanligaste bindningstiden är 15 år och i USA är det inte ovanligt med 30 år. Är vi smartare eller dummare i Sverige?

Dag: Det är en jättebra fråga. Vi brukar slarvigt prata om en rörlig ränta, men den är ju bunden tre månader i taget, men du får alltid lösa den mitt i en period utan att riskera att betala ränteskillnadsersättning. Om du vill lösa en bunden ränta däremot, antingen flytta den till en annan bank eller göra om den till en tremånaders mitt i perioden – utifall du exempelvis måste sälja huset efter sex månader – då kommer banken säga att du måste betala en ränteskillnadsersättning.

Då säger de att nu har vi lånat upp de här pengarna så långt som vi trodde du ville ha dem och då vill vi ha ersättning för det. Den räknas ut på ett visst sätt i Sverige, vilket gör att det kan bli rätt kostsamt att lösa ett bundet lån. Det är en rätt komplicerad uträkning. Det finns en jättebra räknare på konsumenteras.se, men den är rätt komplicerad och det tror jag bidrar till att många väljer rörligt. Sedan har det visat sig historiskt att rörligt är bra.

Man kan säga att när en bank ger bundet då blir det som att du få rörligt och sedan köper du också en försäkring.

Men det gör att så länge den rörliga är under den så betalar du jättemycket mer och banken har sina prognoser som visar att man sätter den bundna på en nivå där man inte tar för hög risk att den rörliga faktiskt ska gå upp över det. I regel är en bunden ränta dyr. Det är ju en försäkring. I Sverige tror vi på vår egen kunskap också, rätt mycket.

Jan: Det finns alltid en slags recency bias, att man påverkas av det man varit med om eller läst på sistone och jag har läst rätt mycket om svarta svanar, alltså låg sannolikhet och stor konsekvens. Att välja rörlig ränta i dagsläget är att uppsidan är begränsad. Visst, den kan gå ner lite till, men nedsidan att räntan skulle öka är ju jättestor. Så jag undrar om det är så jäkla smart att sitta med rörlig ränta nu?

T.ex. Danske Bank är väl först i Sverige nu med att erbjuda ett 30-årigt bolån som du kan lösa när som helst men du får betala dubbelt så mycket som du hade betalat med en rörlig ränta. Men så undrar jag om det kanske inte är så dumt. Du har lite att tjäna på att ha en rörlig ränta. Det var annat när räntan var tre och den kunde sjuka till ett, men när räntan nu är 1,2, visst, den kan gå ner lite till men den kan samtidigt öka till 4% eller 5%.

När det lönar sig att ha rörlig ränta

Dag: Så är det absolut, men det finns en aspekt med rörlig ränta och det är just det här med att vi flyttar ändå relativt ofta i Sverige och har du en bunden ränta och ska flytta då är det nog inte någon långivare som… Det kan vara någon som erbjuder säkerhetsbyte, d.v.s. att du får ha med ditt bolån till den nya, men det blir en jättelång process, så i regel måste du lösa ditt lån när du ska flytta det.

Vet du att du ska bo kvar i din bostad över den kommande tiden som du överväger att binda, då är det bara utsikten till räntekurvan som påverkar. Men sedan är det andra grejer som kan ske, att man träffar någon som man vill flytta ihop med och så måste man sälja lägenheten. Har man då bundet fem år kvar på det så kan det kosta rätt saftigt att lösa.

Jan: Ja, det kan bli mycket beroende på belopp och tid. Vi hade två miljoner som har tre år kvar, för vi gjorde en tredjedel rörligt, en tredjedel på tre år och en tredjedel på fem år. Då vet jag att när det var tre år kvar på femårslånet på två miljoner kronor så kostade det typ 39 000 att lösa. Sedan kan man räkna på det. Får man en riktigt bra ränta så kan det vara lönsamt att ta den engångssmällen och där kan man använda konsumenternas räknare.

Bara för att sammanfatta, om du skulle ge råd till dina föräldrar eller till bästa kompisen; bunden eller rörligt? Hur skulle du resonera sammanfattningsvis?

Dag: Om jag själv skulle binda eller ha rörligt så skulle jag nog ligga kvar med allt på rörligt ändå. Mer för att nu är jag i en fas i mitt liv där jag faktiskt är på väg att köpa något nytt och så där. Så det beror på din framtidsutsikt. Sedan är det räntebanan framåt – tror du att räntorna kommer att sticka uppåt? Och det speglas i de bundna? Nu ligger de som är bundna på lång tid nära den rörliga, eller till och med lägre än den rörliga.

Jan: Vi ska ju bo kvar är i 15 år, kan man överväga att ta bundet?

Dag: Ja, där de är nu kan man få jättebra på långa. På Hypoteket har vi upp till fem år bundet. Sedan kan man binda olika delar av lånet. Rådgivare säger ofta att man kan dela upp så sprider man risken, men det finns också grejer man måste tänka på där.

Om du binder en del på tre år och en på fem år, då kommer de gå hand i hand först efter 15 år, så att du kan flytta båda samtidigt från banken utan att behöva betala extra till banken. Så där ska man också tänka på den minsta gemensamma nämnaren för att tajma det.

Kom ihåg att pruta ner räntan varje år

Jan: En överkursfråga är något som vi har diskuterat mycket på vår community på Patreon. Många spekulerar t.ex. i inflation, centralbankerna trycker mycket pengar och då är det många som köper guld för att skydda sig mot inflation, men då slog det mig att ett riktigt långt bundet lån är egentligen också skydd mot inflation.

Det som ofta händer under inflation är att räntan ökar och har man då bundet på många år då blir det också ett inflationsskydd. Men då blir det plötsligt att man spekulerar, om man låser sig i 10 år för att man tycker att det är smart i portföljen. Men sedan kan man inte flytta för då ska man betala ränteskillnadsersättning.

Dag: Så är det absolut. Bostaden är ju en investering likväl, men man ska se det som ett ställe man ska bo på i första hand.

Jan: Om du inte kunde betala ditt bolån, så kunde bankerna begära in att du skulle lösa hela lånet innan 2014, men sedan kom det en lagstiftning som sa att så länge du betalar räntan på ditt lån så blir man inte av med huset. Så det är egentligen det som är det viktiga. Kan jag säga så? Att så länge jag betalar min ränta så kan ni inte säga upp lånet.

Dag: Ja, det är grundregeln. Om du fullgör dina förpliktelser enligt avtalet, vilket är att du ska betala din ränta och att du inte ska dra ner säkerheten genom att bränna ner huset, men så länge du betalar räntan så har en bolånegivare över lag ingen rätt att begära in.

Jan: Nu kommer vi till dina bästa tips för förhandlingar – Expressenrubriken – för du har ju förhandlat mer än de flesta. Vad är din erfarenhet? Hos er får alla samma låga ränta, men om man av någon anledning fortfarande är kvar hos en storbank, vad brukar vara dina bästa tips?

Dag: Flytta till Hypoteket. Precis som du säger, vi har samma ränta till alla kunder och det är en affärsmodell som vi tycker är självklar.

Du ska inte behöva förhandla och pruta på någonting som är en sådan stor affär som bolånet. Det ska vara precis som när du köper en produkt i en livsmedelsbutik.

Du ser prislappen och den gäller alla. Men är du kvar hos en gammal aktör som fortfarande har det här systemet… Vi erbjuder 1,29 till alla våra kunder, men ibland kommer det folk och säger att de fick 1,25 hos banken.

Men då ska man veta att när man prutar på räntan hos en bank så är det en tillfällig rabatt. Om jag får slarvigt kalla de för gammelbankerna så ligger deras listränta just nu på 2,3-2,4, skulle jag tro. Det är den utgångspunkten de har att du ska ha. Men om de ger dig en lägre ränta i sex till 12 månader så är det en tillfällig rabatt. Om du då inte är inne igen efter 12 månader och träffar dem, ofta på eget initiativ för de kommer inte att jaga dig, då går räntan upp till 2,4.

Du får titta väldigt noga på avin och där någonstans i kursivt står räntan. Då får du ringa igen och förhandla din ränta, en gång per år, och det är den prissättningsgrejen som vi tycker är väldigt otransparent och det lägger en börda på kunden som inte är schysst.

Hypoteket vill hjälpa de som har svårt med förhandlingar på banken

Jan: Jag vet inte om det var du eller en av dina kollegor som berättade att ni kör en grej med Aftonbladet nu. Ni kollar vad man har för ränta och ni börjar se att ju bättre adress desto bättre ränta och ju sämre område desto högre ränta. Det var ganska orättvis räntesättning.

Dag: Bankerna har möjlighet till det som de kallar kopplingsförbehåll, vilket är att om du ska ta ditt bolån måste du också köpa pensionssparandet, din vardagsekonomi och ditt sparande. Den möjligheten för bankerna begränsas väldigt mycket och nu tvingas de att ge pris på varje produkt enskilt. Men likväl så ger de dig rabatt på ditt bolån om du lägger din vardagsekonomi där, då får du några punkter rabatt på bolånet.

Jan: Jag brukar alltid avråda från sådant. Koppla aldrig ihop ditt bolån med ett sparande eller andra tjänster.

Dag: Om man då har en bättre ränta så har man förmodligen mer pengar sparade på banken och de har också ett större bolån. Ofta har de ett bolån som är över två, tre, fyra miljoner och det tjänar banken mer på eftersom det är ett större belopp. Då får du också lägre ränta.

De som blir mest orättvist behandlade tyvärr, vilket är hemskt, det är soon-to-be eller pensionärer.

Alltså, de som är 55. De har ofta amorterat duktigt så de har små lånestorlekar. De kanske har 600 000 – 700 000 i bolån, men de har ett hus som de har bott i i 20 år som kanske är värt två och en halv eller tre miljoner för att det har varit sådan värdeökning.

Så de har extremt bra belåningsgrad, vilket borde ge en lägre ränta om det hade varit riskbaserat. Sedan är de äldre och de har kanske en lägre inkomst i månaden. De har bara sin pension och de har kanske inte så mycket sparat, för det är inte alla som har det. Då är det inte lika intressant för banken att ta väl hand om dem.

Caroline: Man ser kanske inte att de är långsiktiga och lönsamma som är på toppen av sitt liv och som konsumerar och ska ha grejer.

Dag: Det är helt rätt resonemang. De missgynnas därför. Vi har rätt hårda krav på 65% belåningsgrad och sedan har vi motsvarande, i vissa fall till och med lite lättare krav, på återbetalningsförmågan. Det är egentligen de två analyserna man gör.

Det är belåningsgraden på säkerheten och sedan är det kundens återbetalningsförmåga för att säkerställa att du har återbetalningsförmågan att betala räntan varje månad. Vi hjälper jättemånga. Våra bolånekunder spänner från 18 till 84 eller 85 år. Vi vill hjälpa de som har det absolut svårast i förhandlingar med banken och det är för de över 50 år.

Banker som gör det komplicerat för sina kunder

Jan: Det har jag märkt att det är väldigt stor skillnad på vilken ränta man kan få. Där upptäckte jag ett trick som faktiskt var helt sjukt. Vi var flera som skulle förhandla med banken och då sa de att vi inte skulle få någon ränterabatt. Men då tröttnade jag och sa att då byter vi från Swedbank till Nordnet och då sa Nordnet att vi skulle begära ut ett amorteringsunderlag från banken.

Då är det tydligen så, i alla fall på Swedbank, att om man begär ut ett amorteringsunderlag så flaggas det i systemet och då blir man uppringd från någon annan avdelning. Då fick jag sjukt mycket bättre ränta, så bra ränta att det inte ens var lönt att flytta till Nordnet.

Dag: Bara det får det lite att koka i blodet på mig. Det här är anledningen till varför vi startade Bolånegruppen en gång i tiden och det är kärnan som hänger med oss i Hypoteket, just att det där är inte rättvist mot kunden. Att det ska krävas att du ska hota med att lämna dem för att de ska bry sig.

Jan: Precis, vi var redo att flytta och sedan har vi fattat att det funkar med att begära ett amorteringsunderlag.

Dag: Fram till nyligen var vi den enda som erbjöd kunder att signera med BankID digitalt och flytta ditt bolån helt digitalt till oss, men helt plötsligt är det jättesvårt att lämna din bank. Inte för att det är jobbigt att komma till den nya, utan jobbigt att lämna den gamla. De gör det komplicerat med den här blanketten och att det då flaggas upp och så svarar de på samma ränta. Men då ska du som kund ringa in en gång om året och hota och lämna för att få en bra ränta.

För mig är inte det en fungerande konkurrens. Det är lika lätt att lämna oss som att komma till oss. Det måste det vara. På Hypoteket kämpar vi för vi måste vara bäst varje dag. Hela tiden måste vi ha bra ränta för har vi inte det så lämnar ni oss och det vet vi om. Så vi måste konkurrera med att vara bäst varje dag. För oss är det en rätt dyr affärsmodell och det är därför bankerna inte har gjort det. Men den är rättvis.

Caroline: Hur länge kommer man kunna få 1,29?

Dag: 1,29 har vi just nu på ettåringen, så då är du bunden på ett år. Tremånaders nu tror jag vi ligger på 1,34.

Jan: Detta spelas då in i slutet av Juli och nu ligger räntan på 1,34 bundet på ett år, så det kan förändras. Men det intressanta är snarare att sätta era räntor i förhållande till andra och jag har jämfört dem och min upplevelse är att man ligger ofta lägre än genomsnittsräntorna på banken. Sedan känns det som att ni och Stabelo konkurrerar med varandra.

En cliffhanger inför bonusavsnittet

Dag: Ja, det är en perfekt fungerande konkurrens. Vi märker att om vi sänker lite under då kommer kunder till oss och sedan går andra kunder till dem. Det är kostsamt för oss aktörer på samma sätt som för vilka ICA och Hemköp som ligger bredvid varandra. Sänker den ena priset på gurka en krona då kommer kunderna dit och då får den andra sänka. Och kunden har helt fritt att välja vart de vill gå. Det är så det ska fungera.

Jan: Ja och sedan är det, precis som du säger, specialfall. Det är inte heller era kunder, men har du 10 miljoner på kontot då kan du gå till Nordnet och få 0,89, men mängden människor som har 10 miljoner på kontot är ganska begränsat. Jag gillar er för att ni har rättvisegrejen för den stora majoriteten, sedan är det aldrig one size fits alla, men det kan passa de flesta.

Dag: Ja, så är det ju, och vi vill hjälpa så många som möjligt så vi jobbar stenhårt för att kunna övertyga pensionsfonder att få ge ut lån på 75% belåningsgrad och det är fortfarande exceptionellt bra bolånekunder. Återbetalningsförmågan är jättebra hos svenska bolånekunder.

Jan: Jag tänker att vi ska runda av detta avsnittet och sedan kommer vi ha ett bonusavsnitt med dig där du svarar på läsarfrågor. Vi har typ 40 läsarfrågor om allt från gröna bolån till hur ni ställer er till en privatperson som flippar lägenheter och allt möjligt. Men jag vill fråga vad som är den vanligaste missuppfattningen kring bolån?

Dag: Om man ska säga över lag så tror jag att den svåraste grejen är räntan, bara förståelsen mellan procent och kronor är svår. Och det här med effektiv ränta och nominell ränta. Det skulle jag jättegärna prata lite om för det är en missuppfattning. Man ser en nominell ränta och en effektiv ränta, men vad är skillnaden på dem?

Jan: Bra, då tänker jag att vi kan ta det i läsarfrågorna, för det hade vi faktiskt som en fråga där. Det blir en bra cliffhanger till frågeavsnittet också. Ett fantastiskt stort tack för att du kom hit och pratade om allt från nörderi gällande säkerställda obligationer till alternativa investeringsfonder.

Sedan är det så att vi har en sponsrad länk i anslutning till avsnittet. Ni har en massa frågor och svar på hemsidan och en snabb kundtjänst som jag har själv har utnyttjat. Har man fler frågor till dig så kan man antingen skriva i kommentarsfältet eller lägga ett mail till er kundtjänst.

Dag: Ja, precis. Mail, telefon eller chatt på hemsidan.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

• Amortera vs investera, träningsbanker och inte överspara till barnen - Frågor och svar från bloggen
• Vad är bäst? Amortera, spara, investera eller t.o.m. låna? - Tänk om det inte är sant att alla lån är dåliga...
• Spara pengar genom bättre bolån med lägre ränta! - Tips, råd, resonemang och vanliga frågor om bolån

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Avsnittet Fördjupning i bolån med Hypoteket dök först upp på RikaTillsammans.

Dagens intervju med fondförvaltaren Eric Strand är ett samarbete med AuAgFonder AB. Eric är ju en av våra mest populära gäster som dessutom på sistone har haft väldigt rätt. När vi intervjuade honom i tidigare avsnitt varnade han för räntefonder, förutsåg att den bästa portföljen var 50 % aktier och 50 % guld och att Corona-krisen på börsen skulle vara över på midsommar.

Det går inte sticka under stol med att man blir imponerad och väldigt sugen att följa hans nästa utsaga. Vi skojar till och med om det i början av avsnittet med att fråga honom: ”Vilken förutsägelse kommer du göra idag som jag kommer dåligt över att att jag inte följde om 12 månader?” 😂

Skämt åsido så är Eric en av få personer som trycker på vikten av att ha en egen åsikt om marknaden, våga stå kvar vid den även ”in the face of no agreement”. Han är en person som många tittare tidigare sagt att man alltid känner sig lite mer illa till mods när man har lyssnat på och samtidigt lite klokare.

I dagens avsnitt diskuterar vi framförallt Erics syn på framtiden i allmänhet och hans syn på inflation i synnerhet. Eric oroar sig för att vi kommer att se – och redan ser – en massiv inflation. Dock påstår att många gör misstaget att blanda ihop prisinflation med monetär inflation. Det kommer inte att gå i längden att stater, företag och konsumenter belånar sig på det sättet som de gör idag.

Vi pratar om en skulddriven världsekonomi och hur man bäst kan förbereda sig för framtiden, men hur det också finns hopp om det. Vi pratar om det som han bara tycker är början på en guldtrend och hur guldet som investering är väldigt polariserande.

Vi pratar om den kunskap som man behöver som investerare och hur han tycker fondrobotar kanske inte riktigt kommer rida ut den kommande stormen. Självklart är han part i målet, men många gånger blir man inte klokare av att lyssna mer på den som redan håller med en.

Dessutom lyckas Eric med årets chock, när vi ställer honom vår nya favoritfråga: ”Vilket är det sämsta rådet du brukar höra i finansbranschen?” Han svar är nämligen månadssparande! Något som vi håller nästan lika heligt som långsiktigt sparande i indexfonder med låga avgifter.

Dock har (som vanligt en poäng i sitt resonemang). Så pass mycket att jag redan efter avsnittet börjat använda hans resonemang. Kritiken var inte mot månadssparande per se, utan snarare många gånger tillämpningen av det utan att ha tänkt tanken slut.

Precis som vanligt har vi inte bytt strategi och vi rekommenderar fortfarande samma strategi att spara passivt och långsiktigt som vi pratar om i avsnitt 99. Däremot är det alltid bra att lyssna på andra med annan åsikt. Vi själva kompletterar ju vårt sparande i fondrobot med guld och i vår Lekhink har vi faktiskt en del pengar i Erics fond AuAg SilverBullet. Den är som han själv beskriver Sveriges mest riskabla fond.

Mer om den fonden och hans andra nya fond ”AuAg Precious Green” kommer i nästa vecka då vi publicerar hela två avsnitt med frågor och svar tillsammans med Eric. När vi skulle intervjua honom skickade ni nämligen in jättemånga frågor som vi tog i två separata avsnitt med honom. Det blir alltså lite Eric-bonanza även nästa vecka.

Vi hoppas att du också blir lite klokare efter dagens avsnitt och kanske till och med utan att må lite sämre. 😎

Tack för att du följer vår kanal,
Jan och Caroline

PS. Om du ska köpa Erics fonder så går det bra via Avanza och Nordnet. Men vi rekommenderar faktiskt göra det via SAVR då du får en något lägre avgift på fonderna utan att Eric får mindre betalt. Win-win-win. Nordnet och Avanza tjänar redan tillräckligt. Använd gärna vår sponsrade länk till SAVR (annonslänk).

Lyssna eller titta på avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet. Vill du ha tidskoder också så finns det på Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkommen, Eric Strand. Du är fondförvaltare och du har två fonder – AuAg Silver Bullet och den nylanserade fonden AuAg Precious Green. Du har varit en av de mest uppskattade gästerna på RikaTillsammans och du har en bakgrund som landslagsfäktare och yogi. Du har också varit hedgefondförvaltare i många år och varit i finansbranschen. När jag ska beskriva dig brukar jag säga att Eric är fantastisk att träffa, för man blir alltid lite klokare när man har träffat dig.

Jag upplever att man vanligtvis får bekräftat det man tror och jag gillade verkligen när vi träffade dig i ett av de första avsnitten och du sa att som en duktig förvaltare så måste man ha lite egna åsikter. Man kan inte göra som alla andra, för då får man resultat som alla andra. Du har alltid gått lite din egen väg och det tycker jag är fantastiskt.

Elefanten i rummet – Erics två förutsägelser

Jan: Låt oss prata om elefanten i rummet; du har ju varit med i tidigare avsnitt, #144, #143, #109, #72 och #50 och för ett år sedan gjorde du två förutsägelser. Den ena var att den bästa portföljen framåt kommer vara 50% aktier och 50% guld. Denna gjorde du innan Corona. När vi sedan intervjuade dig mitt under brinnande Coronakris så sa du:

”Äh, detta är över till midsommar på börsen.”

Eric Strand om corona.

Jag tänkte fråga dig, innan vi kör igång, vilken förutsägelse kommer du att göra nu framgent som jag kommer må dåligt över att jag inte följde?

Eric: Jag är nog ganska dålig på att förutspå, eller, det är inte min sak egentligen, att förutspå. Men man får en känsla när man ser mönstren i hur systemet reagerar på olika saker. Därav följer det. Jag hade lite tur faktiskt med en till jag sa precis den här sommaren, att när silverpriset bryter igenom 19 kronor, om det fortsätter och bryter igenom 21, så går det snabbt mot 30. Det skedde ju också efter att jag hade sagt det, så där hade jag lite flyt igen.

Jan: Jag tycker att det är fantastiskt också för att det kastar ljus på ens egna känslor. När man har träffat rätt så är det så himla lätt att man dras med i det där. Alltså, nu har Eric haft rätt här ett antal gånger och då blir det så lätt att tänka att han kommer ha rätt också en fjärde eller femte gång.

Det är därför jag blir så glad också, för det handlar naturligtvis om skicklighet, erfarenhet och att man ser mönster, men det är också en ganska stor dos tur. Hur gör du själv för att inte få en övertro på dig själv?

Eric: Om vi pratar om odds och tar en sexsidig tärning, om man nu investerar och har en åsikt så kanske man säger att sannolikheten att jag har rätt är fem av sex. Sedan blir det en etta på tärningen ändå, alltså jag får fel. Då är det viktigt att kunna gå tillbaka och säga att det blev fel, men jag hade oddsen på min sida så jag känner mig bekväm även när någonting blir fel, för att ha 100% sannolikhet på någonting man säger det finns inte. Det viktiga är att kunna gå tillbaka till sig själv och känna att jag hade sannolikheten på min sida, men någon utifrån som bara tittar på det kanske bara ser att jag hade rätt eller fel.

Då gäller det att kunna ha det bakom sig. Ok, det var fel, men sannolikheten var på min sida och därför känner jag mig bekväm med det jag trodde. Det tror jag är viktigt, så att man inte får hybris och tror för mycket på att man har rätt. Jag är väl ganska säker på min sak. Jag ser makro och det finansiella systemet och de bitarna, men sedan när någon frågar när det ska ske, det kan man inte veta.

Problemet med illikvida papper vid en krasch

Caroline: Jag tänkte så här att nu var vi ändå med om en sak som inte har hänt på de senaste 70 åren, en pandemi. De flesta tänker att vi aldrig varit med om det och vi vet inte hur marknaden kommer att reagera och så. Men det var ändå som att du förstod att marknaden är optimistisk och vi vill vidare. Var det så du tänkte?

Eric: Det var ju stödet från centralbankerna, alltså man gick ju all in med allt.

Vi har redan skuldsatt oss alldeles för mycket innan det här och sedan var man väldigt tydlig med att man kan inte tillåta det. Man kommer bara trycka mer pengar för att hålla det flytande. Konsekvenserna av det är inte bra.

Alltså, jag ska inte säga att den börsuppgången (nu ska jag få er att må lite dåligt) är bra. Kul att börsen går upp och kul om man äger aktier eller fonder när börsen går upp, men det betyder inte att den är bra eller sund eller att den går upp på riktiga grunder.

Jan: Det tänker jag att vi ska prata om. Vi har fått en massa läsarfrågor kring makro.

Eric: Där hade jag ju faktiskt en förutsägelse, och det var förra sommaren när jag sa att vissa fonder kommer få problem när de äger företagsobligationer. Det var en tickande bomb, men det var ingen som förutsåg det. Inte ens de professionella investerarna som ägde de innehaven hade förberett sig på det och det var många som fick problem.

Jan: Ja, det var som det vi hade med Spiltan, t.ex., att de låste sin fond.

Eric: Ja, att ha illikvida papper som företagsobligationer i en fond som handlas varje dag är ingen bra konsumtion när det kraschar. Det var en liten förutsägelse jag gjorde förra sommaren, att det kommer bli problem med dem.

Jan: Du ska få möjligheten att göra en massa förutsägelser idag, men jag tänker faktiskt att jag vill göra en återkoppling till det du pratade om innan med oddsen. Jag gillar verkligen det jag hört, jag tror att det var den amerikanska förvaltaren Howard Marks som sa det, att syftet med att investera är att lära sig att fatta bättre beslut.

Jag gillar den definitionen, att det primära syftet kanske inte alltid är att tjäna pengar, utan om du förbättrar din egen beslutsprocess och din egen strategi, så kommer du att tjäna pengar som en följd.

Eric: Ja, den är väldigt bra. Sedan brukar jag säga att det är ganska bra om man gör alla misstag så tidigt som möjligt. Dessutom brukar jag lägga till att om man inte har gjort alla misstag inom finans och sedan blir förvaltare eller rådgivare, så är man en risk. Man ska inte vara rädd för misstag för det är en stor del av lärandet och därför hänger det ihop med Howards tankesätt.

Varför ska man äga guld?

Jan: Nu har vi ändå pratat en liten stund här, men för folk som kommer in för första gången så är det så att du är en stor proponent för guld och silver. Om du får en 60 sekunders pitch för guld – vi ska prata om dina fonder också – men varför tycker du att man ska äga guld?

Eric: Jag vill vända på det först och säga att om länder skötte sina finanser på ett riktigt, riktigt, riktigt bra sätt, så skulle vi inte behöva investera i guld eller silver. Tyvärr så är det inte så. Det skapas nya skulder krediter och vi har en monetär inflation, inte en prisinflation, och för att skydda sig mot det så är det bra att äga guld.

Jan: Senast vi sågs sa du att om du tror på guld, köp silver. Kan du kort sammanfatta det?

Eric: Det som skiljer guld och silver på ett sätt är att guld har uppgångar när det blir väldigt oroligt kortsiktigt, om det är handelskrig eller vad det än kan vara. Då kan guld plötsligt gå upp och det gör inte silver. Det som driver guld- och silverpriset långsiktigt är mängden krediter och skulder som skapas i systemet.

I de perioder när ädelmetaller går riktigt bra då går silver bättre än guld.

Ibland har de perioder när de går väldigt bra som de går upp för mycket, för det kommer in för mycket köpare som driver priserna för högt, även för guld. Då kommer de gå ner efter det och i den nedgången går oftast silver ner mer. Det gör att silver är mer intressant om man tror på en uppresa för ädelmetaller.

Jan: Jag gillar ditt resonemang. Lägst risk inom denna kategori är guld och sedan kan man ha silver och guld- och silveraktier. Att det är en skala i det där också.

Eric: Ädelmetallerna är intressanta eftersom de är valutor och går in i det monetära systemet. Tittar vi på andra grundämnen och metaller, om det nu är litium och koppar, de är viktiga och har sina egenskaper, men de är inte monetära på något sätt. Silver har använts mer än guld genom historien som valuta. På franska använder de ordet silver för pengar, alltså det är samma ord, ”argent”.

Ett starkare portföljskydd med guld och ädelmetaller

Jan: Nu kommer ett citat från din hemsida. Jag hatar detta när jag själv blir intervjuad och man ska få stå till svars för ett citat, men då har du skrivit så här:

”…vi tror att guld, ädelmetaller, ett starkare portföljskydd än obligationer eller räntor under så väl kortvariga systemchockar som under de närmsta årtionden då vi förväntar oss att värdet på pengar kommer vara priset vi alla får betala för de ekonomiska stimulanser som centralbanker och regeringar tillfört sedan 2008 i en dopad, skulddriven världsekonomi.”

Från auagfonder.se

Om vi bryter ner det här, som du har skrivit om din nya fond AuAg Precious Green, som vi ska prata om sedan. Jag upplever ändå på något sätt att detta sammanfattar din filosofi och din tro, som vi ska prata om. Om guld och ädelmetaller är ett starkare portföljskydd än obligationer under kortvariga systemchocker, kan du beskriva vad du tänker då?

Eric: Ja, där har vi ju guldeffekten. I normalt gammaldags portföljtänk så har man haft 60% aktier och 40% obligationer. För att obligationer ska vara ett riktigt skydd så pratar vi statsobligationer i första hand och inte företagsobligationer och high-yield. Vi ser ju att när det blir stor oro så är oftast guld ett väldigt bra skydd.

Inte alltid; det är inte så att bara för att börsen går ner så går guld upp. Korrelationen är inte minus ett, utan snarare noll, men guld känns på alla sätt intressantare än obligationer.

Jan: Om jag får spela lite djävulens advokat, den här 60/40-portföljens död har ju förutsetts sedan typ 90-talet, med jämna mellanrum, att räntor är döda, de har varit i en bubbla, osv. Vad är dina främsta argument? Jag brukar ändå sitta och rekommendera folk att man ska ha 60% aktier och 40% räntor eller obligationer. Vad är din främsta invändning?

Invändning till 60/40-portföljen

Eric: Tittar vi på räntesidan så är företagsobligationer och det i den högre riskskalan det enda som ger en avkastning. Problemet med det är att när det viker, när aktiemarknaden viker eller korrigerar kraftigt, då är korrelationen 0,8 på högriskobligationer och börsen. Dvs. man har inte det här skyddet.

Det står obligation i namnet, men man har inte det här skyddet som de där 40% ska vara. Dessa 40% ska vara statsobligationer och stabila bolag, men det är väldigt få som idag köper statsobligationer och de största och mesta stabila bolagen när de investerar i obligationer, för det ger ingen ränta alls.

Tittar man på större investerare så måste de skapa avkastning. De har tryck på sig att inte bara skydda pengarna utan också skapa avkastning. Får de noll på räntesidan så måste de få all avkastning från aktiesidan.

Jan: Nu kommer jag skjuta mig själv i foten här – jag är väldigt tydlig med det. Jag har pratat i många av våra senaste avsnitt om Nassim Taleb. Jag roade mig med att läsa alla hans böcker i somras. Det som jag kan invända nu mot räntefonder är att räntefonder funkar som så att när räntan går ner då går värdet på räntefonder upp och när räntan går upp så går värdet på räntefonderna ner.

Så de är tvärtom. Tittar man på att de flesta räntorna just nu är på noll eller minus för länder och de mest stabila bolagen, så upplever jag att det är en asymmetri. Att uppsidan är väldigt liten för räntefonder och nedsidan är ganska stor, dvs. om räntan ökar.

Eric: Ja och det som är så intressant rent historiskt är att börsen ofta går upp i 10 år, alltså det är inte någon form av förutsägelse utan någon form av schablon, och när det går ner så går det ner snabbare och kraftigare under tre, fyra år och upp i 10 år. Lite åt det hållet.

Medans på räntesidan obligationssidan så är det mycket längre cykler. Det är bra att äga obligationer i 30 år och sedan är det dåligt i kanske sju, åtta, nio, 10 år, och sedan är det bra i 30 år. Det är en helt annan cykel och det som är intressant nu är att vi kanske närmar oss en period där de här sammanträffar samtidigt. Dvs. det har varit bra att äga obligationer i 30 år.

Jan: Ja, sedan 80-talet har räntan gått från 7% till 0, typ.

Eric: Ja, och sedan var det upp i ungefär 30-35 år. Det har varit bra att äga obligationer under hela den perioden.

Jan: Tittar man på en period mellan 80-talet och 2000-talet så tror jag att obligationer gav 4,5% eller 5%. Alltså, det var helt sjukt.

Eric: Det betyder att i tidigare börskrascher har det funnits det skyddet i obligationssidan, men om du då kommer till den punkten att de vänder samtidigt, hur ska då alla stora aktörer agera, som sitter med 60/40-portföljer, när både aktier och räntor då kanske är dåligt att äga?

Och det är någonting som kanske bara händer vart trettionde år. Börskrascher eller stora nedgångar kanske händer vart tionde år, men de flesta av oss har inte varit i den här 30-årscykeln.

Skillnaden mellan prisinflation och monetär inflation

Jan: Så vi fortsätter där då. Inga pluspoäng för räntefonder eller obligationer här. Hittar man dem i din portfölj?

Eric: Nej.

Jan: Realräntefonder, är det något att ha då?

Eric: Jag är tveksam till det, men vi kommer tillbaka till det senare.

Jan: Men vad är det korta svaret på tips eller på realräntefonder eller inflationsskyddade räntefonder?

Eric: Problemet som jag ser är hur inflationsbiten mäts idag. Där har vi hamnat i en värld där vi har levt i att alltid prata om prisinflation, medan alla de saker som har gått upp i pris inte är med i det som vi mäter i prisinflation, om det nu är aktier eller fastigheter som har gått upp. Det finns inte med i inflationstalet. Det gör att hela begreppet ”Vad är inflation?” förvrids. Det blir en helt annan värld.

Media och många experter bara fortsätter prata om att vi inte har någon prisinflation, men vi har samtidigt en enorm monetär inflation.

Ett bra exempel på monetär inflation är att ta euron, som är världens näst största valuta efter dollarn. Den skapades 1999 och mäter man euron i guld så har den gått ner 85% på de här 20 åren. Alltså, världens näst största valuta. Det är monetär inflation och det syns inte i någon prisinflation på det sättet.

Jan: Vi kommer prata mycket om inflation, både i detta och kommande avsnitt, så jag tror att det är viktigt att vi reder ut det här. Inflation är egentligen att pengar minskar i värde, kan man säga.

Eric: Ja, det är den riktiga definitionen. Men när vi mäter inflation, som vi använder begreppet i tidningar och så vidare, så är det hur mycket priserna har gått upp. Det är inte samma sak.

Jan: Ja, precis, på en korg med varor. Detta vet jag att några andra bloggare brukar prata om, t.ex. priset på bostäder är inte med, och vi har sett massiva prisökningar på bostäder. Börsen och aktier är inte heller med. Dessutom har de någon substitutionsmetod, att om någonting ökar för mycket så byter de.

Eric: Ja, det är viktigt att vi får upp ögonen för att se vad som händer med våra pengar. Och inte titta på de här gamla måtten av prisinflation.

Jan: Så som jag tänker på det du säger så är det så att vi har staten och det är SEB som mäter inflationen i Sverige. Då säger SEB att vi inte har inflation eller den är relativt låg, och det som både jag och Eric säger är att de inte mäter allting. Man tar bara ett urval och sedan kan man dessutom titta på det här urvalet och bloggrannen Cornucopia är mycket bättre på det än vad jag är.

Han har också skrivit om att man har något som kallas för en substitutionsmetod, att om det är någonting som ökar för mycket i värde så kommer inte folk fortsätta att köpa det, utan då kommer de byta ut det mot något annat och då är det rimligt att man gör vissa förändringar i den här korgen.

Konkurrens och kraftig prisinflation i framtiden

Eric: Sedan finns det en del knepiga saker, som att man tar en CocaCola som minskas från 33 cl till 30 cl och behåller priset, så blir det ”shrinkflation”. Det blir ett väldigt svagt mått. Jag har en teori längre fram om en ganska kraftig prisinflation också, men det bygger mer på när vi ser Kinas och Indiens tillväxt av befolkning. Framförallt medelinkomsttagare, den gruppen blir bara större och större och börjar ha pengar som går att mäta med det som är medelmässigt normalt i Västeuropa och börjar konkurrera om samma saker, alltså samma vetemjöl eller samma vad det nu än är.

Då kommer det en helt annat köpkraft som vi inte är vana vid. Plus att vi under minst 20 år har drivit all produktion från väst över till Portugal, Litauen och så har det varit billigt i Ungern och Mexiko, men nu har allt gått till Kina. Men nu är det inte Kina utan nu är det Indonesien, och så vidare och vidare.

Där har vi också nått vägs ände. Det finns inget billigare ställe för produktion. Vi har en 20-25 årig våg av sänkta produktionskostnader som inte kommer att sänkas mer. Det är också intressant att tänka på vad det kommer att leda till.

Caroline: Och samtidigt kommer kanske Indiens och Kinas medelklass att vilja konsumera samma varor. Det kommer att bli dyrare för oss.

Eric: Det är en cocktail för konkurrens om varor och då stiger priserna. Jag tror det tar några år till, men det kommer nog att hända inom 10 år.

Caroline: Vad ska man då göra för att inte behöva betala så mycket för sitt vetemjöl? Ska vi själva då försöka öka vår egen produktion i landet?

Eric: Jag tror problemet i Västeuropa är att vi kan hamna på efterkälke.

Kineserna och indierna kommer vara mycket mer beredda att jobba tre timmar till för att ha pengar för att konkurrera.

De är unga i den frågan. Vi vill inte riktigt jobba på det sättet och så mycket. Vi vill hellre jobba lite mindre, så det bästa skyddet man har i västerlandet så att säga har varit att vi fått bygga upp en viss förmögenhet, så att man har den som styrka för att konkurrera med rent arbete. Det blir svårare om man har ett vanligt arbete.

Caroline: Kommer vi att bli fattiga då?

Eric: Ja, relativt, om vi inte hinner spara ihop och ha en förmögenhet som de inte har hunnit bygga upp. Det är vår chans nu, men det blir svårare för våra barn och barnbarn.

Caroline: Vanliga människor i Europa kommer väl inte bygga upp någon förmögenhet?

Eric: Om man ska sitta bra, lite lugnare, i den framtiden så får man nog spara eller skapa en förmögenhet.

Jan: Jag har ju pratat mycket om det här också. Jag älskar en sajt som heter Upwork där man kan få hjälp av frilansare från hela världen och den genomsnittliga timlönen för en konsult i världen är ungefär 8-10 dollar per timme. Varför ska jag anlita en svensk ingenjör för 800 kronor i timmen när jag kan få en indier för 100 kronor i timmen? Då hävdar folk att en svensk ingenjör är bättre än en indisk ingenjör, och så är det ofta, men de är inte bättre än åtta indiska ingenjörer.

Det är många sådana saker som håller på att hända. Sedan håller jag med om det scenariot – jag tror inte att vi i västvärlden kommer kunna fortsätta vårt liv så som vi har gjort tidigare eller som vi gör nu. Det stod nyligen i tidningen att kineserna köper upp en massa företag i Västsverige, men det sker så långsamt, så jag tror inte att det är så många som tänker på det där. Men jag kan bli ganska dystopisk i det där. Nu är vi där igen, man mår lite sämre och är lite klokare!

Vikten av att förbereda sig ekonomiskt

Eric: För mig är det ganska enkelt. Vi ser, även med Corona, att lärdomen oavsett problemen är att jag har bättre chans om jag har en bra hälsa, dvs. att jag tränar, rör på mig, äter bra, inte stressar ihjäl mig. Då tänker jag att om jag inte tänkte på det innan det kom den här gången så borde lärdomen vara att ok, nästa gång något sådant här händer om sju eller 10 år, då ska jag vara bättre förberedd.

Jag tänker samma sak ekonomiskt, att ok, det finns lite moln som inte är så ljusa, utan lite mörka moln där borta för oss, hur förbereder vi oss innan krisen kommer? Istället för att blunda och få problemet när det kommer. Då ser man det kanske är dags att förbereda sig lite.

Caroline: Jag tänker ändå att det kan kännas överväldigande, att nu kommer kineserna och köper upp Sverige. Vad ska jag göra i min lilla värld? Jag vill också förbereda mig och mina barn och barnbarn, men det känns som att det är svårt att fatta vad det är jag kan göra.

Eric: Det är där jag tror att det är viktigt att dela med sig av kunskap, precis som RikaTillsammans gör.

Intresse för ekonomi eller intresse för framtiden gör ju att man börjar fatta rätt beslut och det tror jag inte är någonting man gör från en dag till nästa, utan det är en process. Det är som med hälsa; man blir inte frisk på en dag utan man får gå många promenader och äta rätt många dagar och det är liksom ett livsverk.

Jan: Sedan tror jag jättemycket på det som du också sa redan i en av de första intervjuerna vi gjorde, att en börskrasch… Det är så lätt att se dystopiskt på det att nu förlorar jag pengar, men det är också en möjlighet. Många av de stora förmögenheterna har skapats i börskrascher och så är det även här. Det handlar bara om att se sanningen i vitögat.

Jag gillar ju Tony Robbins och han brukar säga: ”The truth will set you free, but first it may piss you off.” Det handlar väl lite om att se vart vi är på väg och om jag sedan kan förbereda mig med att ha en ekonomisk buffert eller hälsa, det kommer i alla fall inte att göra situationen värre.

Eric: De jag har träffat som har skapat större förmögenheter de har verkligen gjort det när de har köpt i krascherna. Det är där det görs.

Jan: Ja och jag tänker att det är en fantastisk möjlighet i det där också.

Eric: Sedan är en börskrasch också intressant för alla unga, eftersom de får möjlighet att köpa börsen till ett helt annat pris för de pengar som de ändå får genom sina jobb. Lönen är värd någonting. När den är väldigt hög är börsen väldigt dyr, så det är väldigt svårt för unga att tjäna ihop pengar som ger tillräckligt mycket aktier på börsen eller fonder. Så för dem är det inte heller en nackdel med en börskrasch och kanske inte för de som äger guld heller. Då kan man köpa på börsen.

Skulddriven världsekonomi och MMT

Jan: Jag tänker att vi ska hoppa tillbaka till den andra delen av meningen här. Vi har brutit ner den första delen – att vi tror att guld är starkare portföljskydd. Sedan skriver du:

”…under de närmsta årtionden då vi förväntar oss att värdet på pengar kommer vara priset vi alla får betala för de ekonomiska stimulanser som centralbanker och regeringar tillfört sedan 2008 i en dopad, skulddriven världsekonomi.”

Vad tänker du här? Vad är det du ser framför dig?

Eric: Det är ju precis vad vi gör. Vi löser inte problemet. Jag såg det aldrig, men namnet är så känt: ”Lyxfällan”, där de skulle lära människor att ta sig ur en skulddriven ekonomi som privatpersoner och få ordning på det hela. Det är egentligen vad länder och hela systemet skulle ha gjort och nu pratar vi innan pandemin.

Men det har vi inte gjort, utan vi har gjort tvärtom. Vi bara stoppar in mer av samma drog i systemet och det får den här drogade patienten att springa och se jättebra ut, men det kommer ett pris. Nu har det nästan blivit ännu värre för nu skriver man ut checkar rakt av. Vi pratade lite om Modern Money Theory (MMT).

Jan: Jag har sett en annan förkortning: Magic Money Tree.

Eric: Ja, det är ungefär där vi är. Det börjar bli intressant när det blir en självklarhet. Man har gjort det i USA, man ser en ökad konsumtion för att man ger ut checkarna och en del köper billiga aktier för checkarna. Det finns en massa konstiga saker. Nu i Tyskland ska man göra ett jätteexperiment på det. Man har gjort ett i Finland, men man ser inte bara att de är lite galna, utan en del tycker det känns ganska ok.

Jan: För att sammanfatta för de som inte vet vad det här magiska pengaträdet eller Modern Money Theory (MMT) är, så handlar det väl egentligen om – om jag har förstått detta rätt – att så länge en stat kan ge ut pengar i sin egen valuta så är det inte något problem att betala tillbaka skulderna, eftersom man bara kan trycka mer pengar för att betala tillbaka. Eller hur har du förstått det?

Eric: Ja, det är klart att det går att betala så länge du kan trycka pengar, men de blir mindre värda och vi lever i en världsekonomi så man lever inte i ett isolerat system. Sedan glömmer man att det är vi som är staten. Staten är inte en egen individ som har en massa pengar som tar hand om oss och räddar oss, utan det är vi som är staten och det är jätteviktigt att förstå det och känna det. Vi är ett. Det är vi som är gör staten, inte staten som gör oss.

Ett hopp om en ljusare framtid

Jan: Om jag skulle sammanfatta ditt framtidsscenario så är det inte så att du tror att vi kommer hamna i ett inflationsscenario, utan du är i princip övertygad om att vi går emot ett höginflationsscenario.

Eric: Inte prisinflation, utan det är en monetär inflation. Värdet på pengar minskar och det är egentligen den enda räddningen för centralbankerna.

Jan: Men om vi översätter det, vad har det för konsekvens för mig som privatperson? Om vi tittar 10 år framåt i tiden, vad är det du ser framför dig och hur är det du tycker att man ska agera? Att man ska ha guld och inte räntefonder och aktier, det verkar givet.

Eric: Man kan ha aktier också, men aktier kommer gå upp i värde för att det skapas mer enheter av pengar. Det är klart att för alla som har aktier ser det bra ut på kontot, men de som ska köpa aktier får mindre andelar aktier av sina pengar, så vi får effekten av att de unga blir relativt fattigare.

Jan: Kan du beskriva hur du ser världen år 2030? Att vi är mitt i det här brinnande scenariot som du beskriver.

Eric: Jag är optimist. Vår största gåva är vår innovationskraft, dvs. att skapa nya lösningar. Vi är väldigt vassa idag på ny teknik, både inom grön teknik och de bitarna, men även inom andra områden. Förut har den stora lösningen egentligen alltid legat i energi. Man har kunnat mäta människors välstånd eller utveckling på hur mycket energi man har råd att använda.

Nu ska vi kanske använda mindre energi, men historiskt så har det varit en nyckel. Ju mer energi du har kunnat ta fram, ju högre välstånd har vi skapat, om man nu kallar det för välstånd. Där kan vi se stora saker som kan förändra systemet. Jag vet inte om vi kan hitta ett system där robotar kan göra allt.

Jan: Men, nu är du inne på lösningen, Eric, du duckar frågan.

Eric: Men, om vi har robotar som gör jobbet. De kostar ingenting i lön.

Jan: Kan vi prata om problemen? Om vi hamnar i ett inflationsscenarion, då ökar aktier i värde, men jag kommer inte ha råd att köpa aktier för min lön kommer inte ha ökat i värde. Saker kommer bli dyrare, det kommer bli högre arbetslöshet…

Eric: Ett annat drömscenario jag har, om jag nu får gå lite utanför ramen… Jag ska inte göra som alla andra, sa du. Mitt egentliga drömscenario någonstans är att allt skulle krascha riktigt, riktigt ordentligt alltså, så att vi får börja om i vårt tankesätt med nya tankebanor och livsstilar. Jag ska inte säga att alla borde bli yogis, men att vi ska tänka helt annorlunda.

Och för att vi ska kunna börja tänka helt annorlunda – inte bara lite på ytan – då tror jag att en total supermegakrasch behövs. Det blir som en reset. Det ekonomiska är det som driver det till en reset, men att reset:en gör att vi börjar tänka om vad det är vi vill som människor.

Jag är en människa som älskar frihet och den fria människan och jag ser bara att vi går åt andra hållet. Vi har mindre och mindre frihet och mer och mer övervakade och uppstyrda roller som vi ska uppfylla och sedan ska vi vara glada när vi går i pension. Att bara överleva livet. Vi tappar väldigt mycket mänsklig livskvalitet bara för att ha trygghet av staten och jag tror att den mänskliga problematiken är större för mig än den ekonomiska.

Om det nu är en krasch eller för att man driver penningtryckandet för långt, det är bara någonting som utlöser det. Jag hade drömt om att se att vi blev bättre människor. Alltså riktigt snälla människor och inte håller på med alla dumheter som människorna gör.

Prisinflation som drivs av medelklasserna i Kina och Indien

Jan: Alltså, du är så himla fin och optimistisk, Eric, men det blir lite diffust. Om det blir en riktig krasch? Vad händer om inflationen ökar? T.ex. rörliga räntor kommer att gå upp. Kan vi vara överens om det?

Eric: Nej, jag vill komma ifrån att fokusera så på prisinflationsfrågan. Det kommer komma senare. Vad man vill uppnå nu är mer av monetär inflation. Det enda sättet för centralbankerna nu och länderna att bli av med skulder det är att ha en monetär inflation, inte prisinflation, så de har inte råd med höga räntor.

Jan: Men om jag ska låna ut mina pengar till någon och jag ser att mina pengar kommer minska i värde och då vill jag ha mer betalt. Men då säger du att det kommer inte ske eftersom man inte kommer låna pengarna av någon annan, utan bara trycka dem och därmed hålla räntorna nere.

Eric: Precis, privata långivare kommer inte låna ut till nollränta. De kanske lånar ut till Tesla för att få 6%, men de kommer inte låna ut till noll procent, men det gör ju staten.

Jan: Det jag tar med mig här är att vi behöver skilja på monetär inflation och prisinflation. Monetär inflation är det som påverkar tillgångar, skulder, aktier, etc. och sedan har vi prisinflation som påverkar mig i min vardag. Men det är ändå en koppling mellan det här. Om folk skulle börja sälja av sina aktier, t.ex. börja ta ut pengar, då kommer väl det också att resultera i en prisinflation?

Eric: Jag tror att prisinflation kommer att drivas av de stora medelklasserna i Kina och Indien, inte av att centralbankerna trycker pengar. De kommer att låna ut till noll och så länge de gör det kommer det inte att hända så mycket på den fronten. Produktionskostnaderna kommer inte sjunka för vi har ingenstans billigare att flytta produktionen och det är ändå så att folk börjar försöka konsumera lite mindre.

Jan: Om jag är happy go lucky, jag är Jan, som är student eller i 40-årsåldern och jag har inga besparingar på aktier. Jag har bara min bostadsrätt som jag har lånat på 60% belåningsgrad, då behöver jag egentligen inte bry mig om den här risken som du pratar om. Utan detta är bara relevant för oss som har pengar i aktier och framförallt pengar i räntor. Kan man säga att Jan utan finansiella tillgångar kommer inte påverkas?

Eric: Nej, du kommer ändå få en konkurrens.

Pengar är egentligen bara relativt. Någon kan tycka att om jag har en miljon så har jag hur mycket som helst, men om alla har en miljon så är det ingenting. Problemet är att om du inte har några tillgångar, lever på pengarna du tjänar kommer du fortsätta kunna köpa det du vill köpa.

Men alla som har aktier – som hela tiden går upp i värde – över åren ackumulerat, då kommer de helt plötsligt ha väldigt mycket mer pengar. Då kommer det att bli skillnader när det börjar bli tryck med konkurrens om varor. Du kanske inte märker det på ett eller två år, men du kommer märka skillnaden ändå. Helt plötsligt står du där. Har du då inga tillgångar i aktier eller fonder så har du ett problem.

Mer tid för kärleken

Jan: Jag tänker att 90% av Sveriges befolkning har inga aktier. Och ungefär 25% har svårt med en oförutsedd utgift på 10 000 kronor. Vad jag egentligen är ute efter är… Du säger att Jan som inte har några finansiella tillgångar inte kommer märka någon större skillnad där och då, utan han kommer märka det över kanske en 10-årsperiod. Att livet blir tuffare.

Jag kanske inte kan gå i pension, sjukvården kanske inte är lika bra, om jag spar 10% av min lön kommer jag inte att få lika mycket aktier, jag kommer ha svårt att konkurrera. Medan Jan med finansiella tillgångar han är så här ”get your shit together” nu, annars kommer du att utsätta dig för en stor risk, t.ex. genom att inte ha guld eller att inte ha en massa pengar i räntor. Kan vi säga så?

Caroline: Var detta 2030 eller? Jag trodde hela tiden att vi skulle prata om scenariot med kraschen när vi blir bättre människor. Det var väldigt diffust. Hur ska vi bli bättre människor? Ska vi odla i vår trädgård?

Eric: Jag tror det är mycket vi kan förbättra och det är väl ett helt program i sig. För mig är det att många människor mer eller mindre tvingas att springa runt i ett ekorrhjul. Du har jobb, barn, hus och du är gift och du vill ha kärlek. Alltså, folk har inte tid med sin kärlek över tid och alla de här viktiga sakerna i livet.

Utan vi ska bara klara av allt och sedan ha pengar på kontot, men det är kärleksbitarna som inte hinns med och det förstör människan till slut. Det är inte dit vi ska, tycker jag.

Då kanske en krasch vara en reset som får oss att inse att vi måste sluta med ekorrhjulet. Lite nytänk kanske, men sedan vet vi ju inte hur det slutar. Det får vi ta längre fram.

Jan: Min primära anledning till varför jag köper guld har inte varit för att skydda mot ett inflationsscenario. Jag gillar guld för att det inte har samma korrelation som aktier, det vill säga att det förbättrar min portfölj. Om man ska spekulera i inflation; binda ett bolån på 30 år, det borde väl ha samma effekt som ett inflationsskydd, eller kanske t.o.m. bättre än guld?

Eric: Ja, det beror på vad det blir för räntor och vad bankerna ger dig.

Jan: Som nu när Danske Bank erbjuder cirka 2% och du kan få bryta det när du vill, men du har en 30-årig period.

Eric: Ja, det är en väldigt intressant positionering.

Jan: Nu vet jag att du inte gillar skulder för du har den här synen som jag uppskattar, att ha skuld är inte att vara fri, och du värderar frihet. Men vi har ändå ett par miljoner i bolån för att räntan är typ under 1%, men då har jag tänkt att jag minskar lite på guldandelen eller realräntefonderna i portföljen och säger att jag tar Danske Bank och betalar 2-2,5% i ränta. Jag ser den merkostnaden som en hedge mot inflation. Att ha lån är ett skydd mot staten, tänker jag.

Eric: Ja, det är väl kanske ibland det värsta med så som jag ser världen. Det var en kille från Unga Aktiesparare som kom fram efter han hade lyssnat på ett föredrag och sa att jag köper guld, fastigheter och så ska jag låna så mycket jag kan. Och det blir tyvärr rätt. Sedan gillar jag inte lån, så det tar emot.

Jan: Ja, det jag försöker säga är att lån med bunden ränta är egentligen ett inflationsskydd. Det är ett sätt. Sedan håller jag också med om att det känns jävligt kasst intuitivt.

Eric: Om de kommer koppla det mer till prisinflation så tror jag att man kan vänta fem år till med det, för jag tror inte att vi kommer se någon prisinflation.

Warren Buffet har till slut investerat i guld

Jan: Två andra observationer – jag följer många nyhetsbrev och sedan fick jag en rubrik i ett nyhetsbrev som jag tyckte var väldigt rolig. Ett argument som väldigt många använder mot guld är att Warren Buffet har sagt att det är en sten du lägger i ett kassaskåp och sedan låter du den ligga där och den växer inte värde och du betalar för att ha den och det är helt meningslöst.

Rubriken i nyhetsbrevet löd: ”And just like that Warren Buffet owns gold”. Det är roligt att han verkar ha ändrat sig, för han köpte in sig på en ganska stor position i Barrick Gold. Vad tänker du, har han äntligen kommit till insikt eller?

Eric: Ja, det var kul. Jag hade någon som hade köpt in sig i fonden och då sa jag att du hann före Warren Buffet. Då kan man vara nöjd. Det som är intressant är att Warren Buffet har varit en av de största ägarna i silvermarknaden för många år sedan, så silver har han inte haft några problem med att äga. Guld har han haft den åsikten om, sedan har någon annan i de tiderna sagt att det är precis vad guld ska göra. Det ska behålla sitt värde. Det handlar inte om att det ska gå upp i värde.

Nu har Warren Buffet gått in i marknaden och det har ett stort symbolvärde så klart när dels en sådan stor och känd investerare – kanske den mest kända – gör det. Nu har han i och för sig köpt in sig i ett bolag och ett bolag ger ju utdelning.

Barrick Gold är ett av de största bolagen och jag tycker inte att de största är de bästa bolagen, men det är där han har börjat köpa. Samma sak är det med Ray Dalio. Det kanske inte är ett lika känt namn, men han är världens största hedgefond-förvaltare på Bridgewater. De har ökat upp till 17% guld mot 8,5%, så de har dubblat guldet nu nyligen.

Jan: Och Ohios polis- och brandmansfack, som förvaltar pensionen, hade köpt 5% av sin portfölj i guld och det var 7,5 miljard kronor. Så 750 miljoner amerikanska dollar.

Början på en guld-trend

Eric: Det intressanta här är att det är början på en trend. Vi har Warren Buffet, som är megakänd, Ray Dalio som är extremt känd inom finansvärlden om vi säger så och sedan börjar vi då få pensionsfonder att börja köpa. Det finns så många sådana i USA och alla andra länder och börjar de ta den här positioneringen.

Förut har vi haft centralbankerna som äger en massa så klart, men om pensionsfonderna börjar stoppa in foten… Börjar den ena så är det lättare för nummer två. Då får du en enorm köpkraft i den här marknaden och det kommer vara väldigt bra för de som går in först, för att de kommer få bättre pris.

Det ligger väl lite i det här 60/40 som vi pratade om förut. Alla de här ser att ok, aktier fortsätter upp så länge man trycker pengar och det kan fortsätta, men någonstans kanske det inte går upp lika mycket som det har gjort och på räntesidan har vi inget att hämta.

Det enda sättet vi kan få pengar på räntor det går till high-yield och det såg vi att det är inte roligt om det går ner.

Då måste vi hitta någonting annat och det svårt att hitta någonting annat. De försöker med vad man kallar för att få bra avkastning i illikvida placeringar, vilket jag egentligen inte tycker om. Men de tycker om det för att de inte har någon tidshorisont – de kan ligga med dem och det kanske är väldigt tacksamt att värdera dem för du behöver aldrig värdera ner dem eftersom det inte är någon likviditet i marknaden.

Bokföringsmässigt är det jättebra. Kanske ger det bra avkastning, men jag tycker inte om när man inte vet värdet varje dag på någonting. Jag tror de kommer tycka att guld är väldigt intressant och även silver. Det är en intressant trend och där kan vi bara säga att alla som har gått före dem kan känna sig lite nöjda.

Jan: Ja och sedan gäller det också att komma ihåg att all världens guld får plats under Eiffeltornet. Det är ganska begränsad mängd guld och därför kommer det att drivas upp.

Om guld över- eller underpresterar mot inflation

Jan: André Granström på Facebook och flera andra har pekat på att det har kommit en del studier och artiklar, framför allt från finansiella rådgivare – så de är så klart partiska – som säger att guld inte är en bra hedge mot inflation utan att aktier är bättre. Sedan säger man ofta att det fanns en period mellan slutet av 80-talet och 2006 typ där guldet underpresterade mot inflation och då var aktier bättre. Vad tänker du? Du har ju också sett de artiklarna.

Eric: Först finns det här lite roliga när man tittar på tidsperioder och sedan finns väl ordspråket att det finns tre sorters lögn: lögn, förbannad lögn och statistik.

När vi hade mycket inflation i systemet, riktigt mycket inflation, det var på 70-talet och då gick guld hur bra som helst.

Men det var den stora inflationsperioden, sedan gick ju priset upp så mycket och för att knäcka inflationen så höjde USA räntan från 10% till 20%, sänkte den till 16 och höjde den till 20%. Då knäckte du inflationen och då knäckte du den uppgång som hade varit i guld fram till 80-talet genom att rädslan för inflation försvann när man satte en sådan hög ränta.

Sista uppgången på guld hade varit, som jag sa i början, att det går upp för mycket i slutet. Även om guld ska upp så kommer det gå upp över den nivån och så skapas det lite luftbubbla i det också, som ska ner beroende på att man höjde räntorna så dramatiskt.

Att de där mäter när guld har gått upp som mest och börjar mäta i en period där, då är det svårt att se att guld ska gå upp från en topp. Jag tycker hela mätperioden är väldigt märklig. Det är lite som att man vill uppnå någonting och då väljer man en period som passar. Men när man pratar om inflation då ska man ju ta en period när vi hade som mest inflation. Tar man 70-talet då ser man helt annan statistik.

Caroline: Jag har lite svårt för sådana artiklar när man får det att se ut på ett visst sätt.

Eric: Ska man ta mätpunkter så måste man verkligen hitta varför man börjar just vid den punkten. Mäter man guld då får du börja mäta 1971, alltså 15:e augusti när priset släpptes fritt eller någonstans där. Du kan inte börja hur som helst.

Jan: För att sammanfatta, kan man säga att när man tittar på de här artiklarna så ska man titta på tidsperioden. Alltså, håller antagandet även under en annan tidsperiod? Sedan upplever jag också att folk stirrar sig blinda på korta tidsperioder, att man tittar på ett år, och det skriver de själva i studierna att guld har varit ett bättre inflationsskydd på decennier eller århundranden, men på ett enskilt år så är det som du säger att korrelationen kan vara olika.

Jag brukar också säga att guld är inte negativt korrelerat mot aktier, utan korrelationen är typ noll. Det upplevde jag både 2008 och nu 2020, att när aktierna började gå ner så började guldet också gå ner, sedan hämtade sig guldet och silvret har varit nästan sex månader släp innan det händer någonting där. Så här har vi hänvisat till både nyhetsartiklar och på SSRN.

Guld är väldigt polariserat

Eric: Det är ett fenomen och många läser det och därför är det bra på ett sätt att ta upp det och säga vad det är. Men vad som har hänt bakåt i tiden är också mindre relevant. Man lär sig från historia och det är nyttigt med historia, men det är inte det som är framtiden. Framtiden är alltid annorlunda.

Det rimmar, men det är inte samma, så jag tror inte att man ska lägga så mycket vikt på dem. Man måste bilda sin uppfattning och alla får tro på sin syn och det är inget fel om någon tror på något annat.

Caroline: Det är svårt också att bilda sig sin egen uppfattning. Man försöker förstå saker och sedan läser man de här artiklarna, som många läser, och då kan det vara så att man inte lär sig någonting.

Eric: Man får tänka själv, tror jag. Inte bara läsa och ta allt som sanning.

Jan: Ett problem som vi också kommer att ta upp som en läsarfråga är att guld är väldigt polariserat. Folk är väldigt anti eller väldigt för, vilket också gör det problematiskt. Om du skulle säga kort, Eric – vi har varit inne på det här med lån som ett inflationsskydd – varför tycker du inte att aktier är ett bra alternativ?

Eric: Har jag sagt det?

Jan: Nej.

Eric: Jag sa ju 50% aktier och 50% guld. Jag är jätterädd för börsen just för att den är så högt värderad. Allt jag ser på börsen är obehagligt.

Den enda anledningen jag tror att börsen går upp är för att det skapas mer krediter, men det bygger inte på några fundamentala faktorer. Det är lite obehagligt, särskilt med vissa bolag.

Jan: Tesla.

Eric: Många andra bolag också. Några blir så stor del av börsen. Det pratas nästan om att de blir större än länder. Att de är en världsmakt. De blir lite obehagligt stora en del.

Jan: Kort, vad tänker du om realräntefonder?

Eric: Ja, man kan ju äga dem. Jag börjar känna så här att jag tycker det är kul när man har saker som man tycker om med sin portfölj. Att det är roligt och spännande, så att man skapar ett intresse runt det och inte bara har tråkiga stenar som ligger också. Nu menar jag inte guldklimpar utan jag menar tråkiga obligationer som inte ger någonting. Jag tycker inte att det är spännande på något sätt.

Vilken kunskap behöver man ha som investerare?

Jan: En annan fråga vi fick in, som jag vet att du också brinner för, var hur mycket intresse och kunskap behöver jag eller vill jag ha som sparare. Vad tänker du?

Eric: Nu har jag ju fonder och jag tycker det är kul när någon investerar i fonden, men om man börjar i grunden så ska ju en investerare köpa aktier för att få en relation till sin investering och tycka om sin investering på något sätt.

Sedan kommer fonder som också är ok, men börjar man släppa allting till någon annan som gör allt så kan det vara smidigt, men risken är att om jag inte tänker på det jag har investerat i eller har någon relation till det – att det alltid är någon annan som gör allting – då kommer jag inte ha någon kunskap eller känsla efter 10 år.

Som ni gör med RikaTillsammans; ni sprider kunskap om ekonomi och då tycker jag att man inte ska tappa det utan man ska tvärtom vara lite engagerad i sitt sparande. Man kan överlåta en viss del, men jag tror att det är viktigt att man också har en del där man skapar egen kunskap.

Nu finns det här med robotförvaltning och låta någon annan… och det går att motivera varför det är jättebra och så vidare och fattar alltid rätt beslut, även om det kan bli intressant hur de ska reagera i en riktig börskrasch som inte går upp igen, men det är en annan fråga. Jag är nyfiken på vad det står i deras regelverk hur de agerar.

Men jag tror att man kan ha fondrobot för att det finns argument för det och man känner sig bekväm i det. Då tror jag att den här lekhinken ni pratar om – jag ska inte lägga mig i det – men jag tror att den kanske skulle bli en större del. Att den blir ett mer spännande komplement. Släpper man allt till robotar, efter 10 år har man ingen kunskap och inget intresse för ekonomi.

Caroline: Men måste man ha det om man inte har det från början? Man kanske bara vill spara pengar och ha den tryggheten.

Eric: Det är som med hälsan. Man måste ha kunskap om den och hur kroppen fungerar. Det kommer inte bara gratis. Man har så stor nytta av att ha kunskap om ekonomi – även om det inte är kul. Det är väldigt värdefull kunskap och att sprida information runt ekonomi är ju väldigt viktigt.

Jan: Jag håller med dig. Jag har två reflektioner, som vi inte har pratat om ännu, utan det blir i ett kommande avsnitt. Detta är min tro med allt det där, att man har basen i en fondrobot som man kompletterar med guld, för fondrobotarna tar inte in guld. Det intressanta jag har upptäckt är att om man har sin bas och har räknat att detta räcker, då kan lekhinken faktiskt växa obehindrat. Man vet att man alltid har basen där och då kan man utöka lekhinken. Vi kommer göra ett nytt avsnitt om lekhinken.

Hur fondrobotar hanterar börsnedgångar

Eric: Men hur gör de då? Du väljer en andel aktier i procent, men vad händer när den går ner? Den köper mer aktier när börsen går ner?

Jan: Ja, den ombalanserar för att hålla fördelningen konstant.

Eric: Hur ofta?

Jan: Om vi tar Lysa så är det ett intervall på tre procent. Den gör det varje vecka. Varje avvikelse om två eller tre procent i rörelsen. Så om du har 70/30 som inställning och sedan minskar det till 67/33, då kommer den att ombalansera till 70/30.

Eric: Och hur skulle det bli om börsen går ner 80%?

Jan: Då kommer den att ha ombalanserat ner under tiden, så även efter nedgången på 80% kommer du att ha 70/30.

Eric: Du kommer tappa väldigt mycket på slutet då, när du äger väldigt mycket i den brantaste nedgången. Hela resonemanget bygger på att det ska gå upp igen.

Jan: Men å andra sidan, tror du på en marknad som inte kommer komma upp igen?

Eric: Jag tror att vi inte vet vilken marknad vi kommer se i framtiden.

Jan: Ok, detta var ju intressant. Jag skulle runda av nu men.

Eric: Vi kan inte använda allt som har hänt innan för att förutse framtiden.

Jan: Men tror du inte att aktiemarknaden kommer över tid… Nu är jag 39 och om 25 år när jag ska gå i pension, tror du inte att aktiemarknaden har ökat? Jag tror inte att den kommer öka 7% eller 10% om året som den har gjort historiskt, men kanske 3-4%. Jag tror ändå att jag kommer ha 3-4% avkastning under de 25 åren i årsgenomsnitt. Tror du inte det?

Eric: Jag tror att det kommer gå upp om de trycker mycket pengar. Det skulle vara negativt för ett guldpris som har gått upp jättemycket, om de slutar trycka pengar. Det är inte bara för börsen. Men det finns ingen självklarhet.

Nu tror vi att de kommer trycka pengar och det är de signalerna de ger. Men man vet inte vem som sedan sitter och bestämmer.

Jan: Men tror du att börsen kan falla med 80% och sedan inte återhämta sig? Är det det vi pratar om?

Eric: Jag tror att det kan hända scenarier som vi inte förväntar oss. Jag skulle vilja räkna på den där kalkylen hur mycket man har kvar när man är nere vid 80%.

Jan: Men skit i fondrobotarna. Säg så här, jag har 100% aktier och förlorar 80% av värdet. Jag har 100 000 i aktier, jag bara hänger kvar och stoppar huvudet i sanden och det går ner 80% – det gick ner 90% 1929, så det har hänt. Tror du inte att det kommer att återhämta sig sedan?

Eric: Jag tror att den kalkylen blir enkel om man bara använder aktier, men om man mixar blir den lurig.

Kommer marknaden gå ner utan att gå upp igen?

Jan: Jag fattar att det blir lurigt, men det är ett annat case. Men tror du inte att marknaden går upp igen från de där 20 000? Det är egentligen det du säger.

Eric: Det är det som är det intressanta i en sådan stor nergång, för att de 20 000 ska bli 100 000, hur mycket avkastning ska vi ha?

Jan: Ja, då behöver du typ 900%.

Caroline: Men vi tror att det kommer gå upp någon gång i alla fall. Alltså, om börsen aldrig mer ska återhämta sig så måste det väl bli helt apokalyptiskt.

Jan: Nej, det behöver bli Japan. Japan har inte återhämtat sig sedan 80-talet.

Eric: Det som är intressant är att du kan ha en väldigt lång fördröjning på det. Rent statistiskt har det alltid gått upp igen, men jag tror inte att det är så enkelt att göra en matematisk modell som man vet kommer funka forever.

Jan: Det fattar jag, men nu pratar du återigen om implementationen på en fondrobot, som vi kan diskutera för- och nackdelar med. Men tror du att börsen som koncept kan ta slut om 20-25 år. Jag tror ändå på den här cykeln att det kommer hämta sig. Vi vet inte hur världen kommer se ut, men att vi kommer ha en positiv årsmedelavkastning över en 20-årsperiod, det tror jag absolut på.

Eric: Jag vill vara positiv till börsen, men det som jag skulle vilja se är att det blir en börs med sunda företag. Idag har vi en börs med en massa bolag som inte är sunda och jag undrar hur det ska rensas ut. En sund börs tror jag på. Men det har vi inte idag.

Hade vi haft räntor och så vidare hade vi haft en mycket sundare börs, om vi inte hade räddat bolag som borde försvinna. Det var någon som skrev för några dagar sedan att vi kan inte rädda de gamla dinosaurerna eller bolag som har affärsidéer som inte håller.

Vi måste släppa fram friska företag, nya företag, alltså vårt skapande och vår innovation, så de lätta bolagen kommer fram. Då måste du ha en marknadsekonomi och tyvärr lämnade vi marknadsekonomi till någon konstig mixekonomi som man inte vet vad det är. Det tror jag är en nackdel även för börsen. Det är inte rena bolag man köper. Det är inte samma rena börs som det var, tycker jag. För 10-20 år sedan. Den har blivit sjukare och sjukare.

Det finns jättemånga jättefina och bra bolag, men det finns mycket annat skräp och konstiga saker. Det är lite behagligt tycker jag, men annars tror jag jättemycket på bolag och människor som driver företag och skapar någonting för världen.

Jan: Jag läste någonstans att inte tro på börsen är att inte tro på människors kreativitet och utvecklingsförmåga, men vi måste ge dem förutsättningar för att det ska få blomstra och inte dränka det.

En oroväckande och osund börs

Caroline: När Apple kom och blev riktigt stora med sin smartphone och så, då var det väl väldigt bra för börsen, kan man tänka sig? Det var väl friskt? För det var en massa bolag som levererade till Apple också. Det var väl en jättestor teknikrevolution som skedde när vi fick smartphones? Då tänker jag att det skulle kunna hända igen om 10-15 år, att vi får en ny sådan våg. Det måste ändå avteckna sig i hur börsen beter sig då.

Eric: Vi har jättemånga bra bolag och bra innovationer och människan är duktig på att skapa, men det blandas med så mycket konstigheter från staten, som det här att de rättar bolag som inte är sunda och sedan kan du låna pengar gratis i ett företag, så du behöver inte ens ha en sund affärsmodell.

Jan: Det som Eric säger också är att centralbankerna har börjat köpa obligationer, dvs. att de har börjat låna ut pengar indirekt till företag. Om du inte behöver ha disciplin med dina pengar, utan du kan slösa, då blir det som med Uber under en period. Åkte du taxi för 100 spänn då betalade aktieägarna 89 av de 100 kronorna. Nu vill jag avsluta.

Caroline: Varför är det alltid intressantast på slutet?

Jan: Det är då man är igång. Men vi kommer återkomma. Vi ska göra två bonusavsnitt här med läsarfrågor! Men vet du vad Eric, vi gillar Tim Ferriss och han har några intervjufrågor som jag tycker riktigt bra, så jag har stulit dem rakt upp och ner. Vilket köp under 1 000 kronor har påverkat ditt liv mest positivt det senaste året?

Eric: Jag älskar fantasy-böcker. Nu läser jag Game of Thrones-böckerna och jag är på andra boken nu. För mig är det positivt. Dels så tycker jag att det är kul och för mig är det också ett bra sätt att koppla av på. Jag går in i den världen och så får jag en paus från finansvärlden. Jag läser inte så mycket finansböcker utan då läser jag mest saker på nätet.

Jan: Vilket råd skulle du ge en ny sparare?

Eric: Våga göra misstag. Våga investera. Inte i galna hävstångsprodukter, men våga investera lite mer, var nyfiken och lär dig. Nu pratar vi alltså inte om att gå och köpa hävstångsprodukter.

Min tanke är så här att man inte ska gå över hävstång gånger två, tycker jag. Skulle man investera med mer hävstång än två, som en del vill göra, och vara professionell i det, då ska man gå ur alla positioner samma dag.

Alltså, om någon tror på att priset ska gå upp under dagen så går de in med hävstång under dagen, men man ska ha alla pengar på kontot över natten. Då kan man gå in om man nu ska in i den matchen. Det är inget jag rekommenderar, men sitt inte med hävstångsprodukter över natten.

Månadsspara är det sämsta finansiella rådet

Jan: Vilka tycker du är de sämsta råden du brukar höra eller se i finansbranschen? Som är jävla idiotråd.

Eric: Månadsspara. Nej, det är jättebra att månadsspara, men jag tror det är lite överreklamerat. Själv gör jag hellre så att jag säger hur mycket pengar jag vill ha på mitt bankkonto och där har jag löjligt för mycket pengar eftersom jag inte tycker om sådana pengar egentligen, men jag har det för att jag vill känna att jag har pengar som jag kan ta ut närsomhelst – tror jag.

Det som blir över hamnar i min investeringslåda och så ser jag om den växer eller minskar beroende på mina utgifter. Men jag skulle aldrig månadsspara. Det som blir över blir över och det som inte blir över blir inte över. Jag gillar när människor sparar eller investerar i mina fonder så klart, men pengar är till för att användas och jag har varit med ganska många år.

Du har en grupp som har svårt att spara pengar och göra pengar, där blir det en sak. Sedan har du de som är för duktiga på att spara, så de har så mycket pengar som de aldrig kommer använda. Då var en ganska stor del av det sparandet i onödan, brukar jag raljera lite med. Jag kan tycka att om man månadssparar för hårt…

Det är ett sätt att spara på, men att bara ha pengar ”sedan”, det tycker jag inte är en filosofi.

Jag vill skapa och det blir pengar vid sidan om, men egentligen är det så att går jag bort med för mycket pengar på kontot då har jag antingen jobbat i onödan eller inte levt tillräckligt. Jag tror att man måste hitta en relation där, men det är klart att det beror på vem man pratar med. Men jag tycker det används lite för schabolnartat det här med att månadsspara och att det tappar lite relation till att vara nära pengarna och känna dem.

Jan: Det som du egentligen inte säger här är ju att du gör ju kopplingen till att pengarna ofta har kommit från ett arbete och då har den timmen arbete varit i onödan, för jag hade kunnat ägna den timmen åt att vara med min familj eller i naturen eller gjort yoga. Så du behöver inte mer pengar än det du behöver.

Vilket fantastiskt kontroversiell avslut. Månadsspara är det sämsta finansiella rådet. Jag tycker det är briljant. Det är väl Eric i ett nötskal; ta inte saker för givet. Man kan läsa mer om dina fonder på din hemsida AuAg Fonder. Se gärna bonusavsnitten där vi kommer dyka ner om fonderna, men det är AuAg Silver Bullet och AuAg Precious Green. Häng gärna kvar till bonusavsnitten som kommer nästa vecka! Ett fantastiskt stort tack, Eric.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

• Om marknadsläget med fondförvaltaren Eric Strand - Bonusavsnitt #04 - Intervju om börsen till följd av Corona-viruset och hur man kan tänka
• Tror du på guld? Köp då silver! | Intervju med Eric Strand - Vi ställer era läsarfrågor till fondförvaltaren Eric Strand från AuAG-Fonder
• Läsarfrågor och intervju med Eric Strand - Om guld, ekonomiska läget, hans egna tankar och risker
• Möjligheterna med en börskrasch samt läsarfrågor med Eric Strand - Intervju med Eric om börsen just nu och era läsarfrågor

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Avsnittet Om inflation, skulder, räntefonder och början på en guldtrend dök först upp på RikaTillsammans.

Dagens avsnitt är ett samarbete med Eric Strand och hans fondbolag AuAg Fonder AB. Det är också en fortsättning på förra veckans avsnitt där vi intervjuade Eric. Den stora skillnaden är att i det här avsnittet ställer vi era frågor till Eric.

Vi fick in väldigt många frågor så vi har faktiskt delat upp det i två bonusavsnitt. Det här som framförallt handlar om makro, silverprisets utveckling och hans fonder. Inom kort kommer även bonusavsnitt 10 som handlar mer om guld och silver och portföljfördelning.

För dig som är ny till vår kanal så vill jag understryka att det här inte är något tips om att gå och lägga alla sina pengar i Erics fonder. Vi vidhåller fortfarande att den strategin som har mest forskningsbelägg är att spara långsiktigt i alla aktier i hela världen så billigt som möjligt och balansera risk med en kombination av aktier, räntor och bankkonto. Precis det vi pratar om i avsnitt #99.

Erics fonder har vi själva i den så kallade lekhinken som vi pratar om i avsnitt #133. Eric har ju haft många rätt och tror verkligen på sin syn, men det finns ju andra som har annorlunda syn. Något vi också kommer ta upp i kommande avsnitt.

Tack så hemskt mycket för alla frågor!

Hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet. Vill du ha tidskoder också så finns det på Youtube.

• Eric Strand besvarar läsarfrågor
• Hur centralbankerna styr ekonomin
• Frågor om USA-valet och Ny Teknik-sektorn
• Olika typer av Ny Teknik-företag
• Så går det för AuAg Precious Green
• Varför kallas AuAg Precious Green för en allvädersportfölj?
• Fokus på Silver Bullet
• Om bankernas manipulation av silverpriset
• Silverprisets utveckling
• Coronas ekonomiska konsekvenser vid andravåg
• Fondpriserna på Precious Green och Silver Bullet
• Fråga om Silver Bullets svängningar
• Eric planerar en tredje fond
• Om bankernas lånebaserade system

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Eric Strand. Du är fondförvaltare i eget bolag, AuAg Fonder och du har två fonder som heter AuAg Silver Bullet och AuAg Precious Green. Du har en lång bakgrund i finansbranschen. Du har varit hedgefondförvaltare, du är en de mest uppskattade gästerna vi har på RikaTillsammans och du verkligen brinner för det här med guld och silver och vart vi är på väg i världen. Välkommen tillbaka!

Eric Strand besvarar läsarfrågor

Jan: I detta avsnittet så kommer det i princip bara vara läsarfrågor. Vi kommer prata om makroekonomi, de stora sakerna som händer i världen, och dina fonder.

Melker, Damone, Willy och flera andra på Facebook har varit väldigt sugna på att höra dig prata om makro och om du kan prata om världsekonomins framtid i stora drag. De säger att det är kul att höra vad du säger. Vi var inne på det i förra avsnittet, men om du kan sammanfatta de breda penseldragen i några få punkter. Vart upplever du att vi är på väg?

Det som är har hänt nu, sedan ganska många år, är att centralbankerna har tagit kontroll över hela det finansiella systemet genom att styra korta och långa räntor. Vi har haft lite olika, men det är egentligen deras agerande som har styrt mest.

Eric: Vi kan säga att våren 2019 när USA hade en period där de höjde räntorna och ville ta sig ur stimulanserna litegrann och börsen fick problem. Förra sommaren 2019 vände man och sa att nu stannar vi på 2,25% och kommunicerade att de skulle sänka räntorna. Börsen fick liv igen och det är väldigt tydligt hur de har styrt det här.

Sedan kom Corona och centralbankerna fick gå all in och göra ännu mer och samtidigt har länderna tagit på sig helt annan skuldsättning. Alltså, budgetunderskott. USA skulle ha haft 2-3% i budgetunderskott. Nu pratar vi om 12-13% budgetunderskott och det på en amerikansk budget är enorma pengar. Det är de stora sakerna. Man brukar säga att man ska inte lyssna på vad centralbankerna säger men man ska titta på vad de gör.

Det var en väldig stor förändring man gjorde nu, som betyder väldigt mycket, om man ska titta på makro framåt, som kom fram men ändå inte jättetydligt. Det stora var egentligen att om nu den här inflationen, som vi har pratat om förr, har varit under deras mål under en lång tid, lika mycket ska den kunna vara över deras mål under en lång tid.

Och det är ganska stor skillnad på att de ska låta monetär inflation driva på. För att monetär inflation är det enda sättet att bli av med stora skulder på. Som på 70-talet när vi hade prisinflation. Nu måste hela systemet bli av med skulder. Man kan inte resetta det, man kan inte ha skuldavskrivning, utan man måste ha det via någon form av inflation, även om det är monetärt.

Även om vi når det som man nu mäter som inflation på 2%, så kommer man låta det fortsätta. Man kommer inte höja räntorna och det tror jag är den största skillnaden makromässigt. Tyvärr är det centralbankerna som styr, annars hade man gärna velat se ökad produktion eller bra produktion av olika varor och utveckling och så vidare, men det är ändå centralbankerna som håller i taktpinnen.

Hur centralbankerna styr ekonomin

Jan: Det pratade vi också om i avsnitt #173, att skilja på prisinflation och monetär inflation och hur man kan agera i det.

Caroline: Får jag bara fråga, hur har det blivit så att centralbankerna styr ekonomin så mycket? Det har väl inte alltid varit så?

Eric: Det som är intressant var att centralbankerna inte sa någonting förr. Man hade ett möte och sedan kom ett beslut om ränta upp eller ner. Men man påverkade inte med olika köp av obligationer, utan man höjde eller sänkte räntan och egentligen var det så att om de hela tiden sa att de inte skulle höja då höjde de. Om de sa någonting så gjorde de sedan tvärtom.

Men de skulle inte säga något. Sedan kom krisen och då uppstod ett behov av att de skulle vara snälla och ha låga räntor länge. På engelska heter det forward guidance, alltså att man ska ge en hint om framtiden. Det var då svenska Riksbanken sa att räntebanan skulle ner och sedan sakta upp, men de där stämde aldrig.

Men fortfarande så lever marknaden på att man säger whatever it takes. Alltså, vi kommer att rädda; var inte oroliga. Man vill skapa förtroende så att alla fortsätter investera. Jag tror att ”whatever it takes” kommer gå över till ”whatever we must”.

Jan: Jag tänker på det som när man som förälder försöker lära sina barn att cykla. Man springer runt där och håller dem och sedan vänjer de sig vid att man håller och då kan de cykla fortare och fortare. När man släpper och det börjar vingla till, då är man tillbaka där igen och håller dem under armarna.

Eric: Något som börjar påverka centralbankerna, som kan vara intressant, det är nästa steg där, hur oberoende de kommer att vara. Historiskt har de sagt att de ska vara oberoende från regeringar och politiker, men kommer politikerna vilja knyta dem närmare? Det ser man tendenser av. Hur kommer det påverka förtroendefrågan? Hela det här är en förtroendebit. Pengar och hela det systemet är en förtroendefråga, så det tycker jag är mest intressant när det gäller makro.

Om man tittar på industri och länder så tycker jag inte att det är så mycket nytt. Det är klart att vi har handelskriget med maktkampen mellan USA och Kina. Det tror jag också påverkar makro väldigt mycket och där kommer vi också få se hur det utvecklar sig. Nu har det inte kommit till någon riktigt stor händelse, men det känns som att vi börjar närma oss någon större reaktion och att Kina förbereder sig för att ha någon form av motmedel.

Än så länge har USA mest makt i frågan, men ju mer de använder den, ju mer kommer Kina och Ryssland göra sig oberoende. Sist läste jag väl att Kina skulle sälja 20% av sina amerikanska korta räntepapper. Om de köper guld vet jag inte, men de gillar guld. Någonting händer där och det kommer kanske påverka makro väldigt mycket, men hittills har det varit fram och tillbaka.

Caroline: Vid något tillfälle ställde jag dig en fråga och du sa att USA vill gärna ha den här uppgörelsen med Kina så tidigt som möjligt, när de är starka.

Jan: Ray Dalio, som vi har pratat om, skriver ganska intressant om detta på Linkedin. Då är det så att USA är en stormakt på decline och Kina är en rising power. En stormakt som är på nedgång vill alltid ha en konflikt så tidigt som möjligt, för då är de så starka så som möjligt. Av samma anledning vill Kina dra ut på konflikten så mycket som möjligt, för att vara starkare i framtiden.

Frågor om USA-valet och Ny Teknik-sektorn

Fråga från Niklas på Facebook: ”Hur ser Eric på utfallet av USA-valet?”

Eric: Om man säger så här, utan att jag har förberett mig på den frågan, rent principiellt om nu demokraterna utmanar och skulle vinna, så hoppas jag att de inte gör det på Corona-frågan, för då tappar de lite av min trovärdighet. Jag hade velat att de utmanar och säger varför de gör USA och världen till en bättre plats. Att de har ett riktigt eget program.

Det tycker jag är viktigt. Utfallet påverkar definitivt marknaden. Man hittar vissa sektorer som kommer gynnas av om demokraterna vinner. För greentech kommer det vara mycket bättre. För olja och kol kommer det vara sämre. Där finns det vissa tydliga sektorer. Det är ganska viktigt.

Jan: Apropå det så är David Barron intresserad av en kort kommentar om Ny Teknik-sektorn och dess nuvarande värdering:

”Jag är precis som du Jan, livrädd för en smäll där. Största varningstecknet jag själv har sett är att mina vänner som annars aldrig pratar aktier eller sparande pratar helt plötsligt om hur enkelt det är att tjäna pengar på börsen. Jag har vänner och bekanta som har hela sitt sparande i små bolag som inte går med vinst och har en aktiekurs som har gått upp 100% den senaste tiden. Vem är idioten i rummet, jag eller dem?”

Eric: Vi ser ju fenomen på marknaden som inte är särskilt roliga. I USA finns det där som kallas för ”Robin Hood”. Robin Hoods namn används i många felaktiga sammanhang faktiskt, även i skattesammanhang. Robin Hood tog från staten och gav till de fattiga, så Robin Hood-skatt är inte något man tar från rika egentligen.

Nu finns det som kallas för Robin Hood-konton, där man har en massa småaktier som egentligen inte kostar något där rörelser blir väldigt stora procentuellt. Man såg att många av de som fick checkar i USA gick och köpte aktier istället för att köpa mat. Aktier som ett slags casino. Man kan se ett fenomen när det blir splittar på aktier för att de ska få en lägre kurs och sedan går de upp i värde. Människor tror då att de har blivit billigare. Då har man inte förstått någonting.

Jan: Men vad tänker du generellt? Jag upplever bubbeltendenser i Ny Teknik och Tesla. Är jag idioten i rummet eller är det de andra? Än så länge är det ju jag, men jag undrar om jag kommer fortsätta vara det eller om det kommer en dag då jag inte är idioten i rummet lägre.

Eric: Man har lite olika scenarior här. Ny Teknik tror jag att man måste dela upp lite.

Jan: Ny Teknik tror jag ofta är de fonder som heter ”Ny Teknik”.

Olika typer av Ny Teknik-företag

Eric: På ett sätt tycker jag om dem, för att de passar som komplement till mina fonder. Hög risk, men ändå olika korrelation, så de är spännande på det sättet. Jag tycker om bolag som jobbar mot 5G, Cloud, alltså datalagring och säkerhet inom Ny Teknik. Men när det börjar bli spelbolag, är det då ny teknik vi pratar om eller är det nya fenomen?

Jan: Men skitsamma, poängen här tror jag varken för David eller för mig är definitionen av Ny Teknik. Jag kan bara prata för mig själv och när jag tittar på typ Facebook, Amazon, Apple, Netflix, Google och Tesla så upplever jag att det inte är någon koppling mellan verkligheten och aktiekursen. Mest gällande Tesla då eftersom det är där jag är mest påläst.

Eric: Problemet som hände med Tesla är att när de fick upp kurserna – hur de nu fick upp dem – så tvingade de ut alla som låg med korta positioner. Kanske med rätta. Har det funnits stora korta positioner i en aktie och de inte orkar hänga kvar så får du en short squeeze och aktien går upp ännu mer. Då tror alla ännu mer på den så det bara fortsätter och fortsätter tills det inte gör det en dag.

Vilken dag det är är nog väldigt svårt att säga. Men jag vill ändå säga att jag gillar Ny Teknik, om vi pratar om ny infrastruktur, alltså hur man för pengar som blockchain, eller hur man för information via moln, eller hur man för via 5G. Modern infrastruktur; där är Ny Teknik bra.

Jan: Men tror du att det kommer överprestera mot ett världsindex, till exempel?

Eric: Nu är det extremt dyrt. Jag tror det kommer vara populärt väldigt länge till. Vad är alternativen? Folk vill kanske inte investera i tråkiga bolag, utan man går på det där och man gör det som sagt överallt. Alla är ju världsmästare. Ingen har någonsin fått sig en riktig smäll. När det kraschade i mars så gick det upp igen. De kommer rädda oss nästa gång också så det är väl ingen fara. Det är bara att köra på.

Jan: Så, David, det är du och jag som är idioterna i rummet. Det är väl det som är fantastiskt med bubblor. De drar in. När de sista idioterna i rummet bestämmer sig för att lämna, det är då det kraschar.

Så går det för AuAg Precious Green

Fråga från anm. namn: ”Hur går det med den nya fonden med gröna material?”

Eric: Min första fond Silver Bullet är väldigt enkel. Det är aktier inom silvermining. Bara en strategi. Volatilitet har vi där och väldigt enkelt. Men i Precious Green är det däremot en omgörning av en 60/40-modell i grunden. Alltså, att vi ska ha 60% aktier, men istället för att ha globala aktier så jobbar vi mot vad vi kallar för greentech, alltså grön teknik, och istället för att ha 40% obligationer så har vi 40% guld i fonden.

Jan: Egentligen gör du det som vi pratade om i förra avsnittet, att ha en 60/40-portfölj utan räntedelen, för vi tror inte på den i det scenariot som du ser framför oss.

Eric: Och så byter vi ut aktiedelen mot en global lite halvtråkig modell till en megatrend som vi då ser i grön teknik. Det som är intressant med den gröna delen på 60% är också att vi kommer in på hållbarhet från en annan sida än alla andra fonder i Sverige. Det finns så mycket ”hållbara” fonder. Den ena är mer hållbar än den andra. Det är mycket med det där.

Vad som är bra på ett sätt är att de investerar i alla bolag som sköter sig. Deutsche Telekom kanske har den bästa ratingen av alla bolag gällande hur de sköter sig med papper och allt vad de gör. Då får de en hög rating och stoppar en fondförvaltare in det bolaget i sin fond och många liknande bolag, så får fonden en väldigt bra rating.

Men jag ser mer hur en investerare ser på den gröna trenden. Alltså, varför investerar jag i den gröna trenden? Vi vill ha bolagen och de sakerna som gör det möjligt att skapa en grön värld. Det är alltså inte i första hand de bolag som har högst betyg. Då har vi fyra strategier där i de här 60 procenten.

Det ena handlar om de ämnen som behövs och då kan någon säga vänta här nu, vi kan ju inte öppna en gruva och ta fram ett ämne. Det är inte bra för världen. Men då säger vi att tar vi inte fram de här ämnena så kan vi inte göra en grön värld. Utan koppar eller silver eller litium kan vi inte göra en grön värld.

Alltså, det är en utopi om vi tror att vi kan ha en grön värld utan det. Men som investerare tror vi på en grön trend, vi vill investera så vi får bra avkastning på pengarna i de bolag som kommer tjäna pengar på den här trenden.

Utvinningen av de råvarorna som behövs och även så kallade jordartsmetaller är också unikt och vi äger ett bolag i Australien. Det är det enda västerländska bolaget som har en större utvinning. Alla andra är kinesiska. Det är också väldigt intressant, särskilt om det blir handelskrig, för Kina äger den marknaden.

Men det finns ett australiensiskt bolag som vi äger och USA håller på att göra avtal med dem också för att säkra sina leveranser av väldigt viktiga ämnen som används till all high-tech. Magneter och allt som är viktigt idag.

Sedan har vi tre strategier till. Det ena är hur man skapar energi, alltså t.ex. solenergi. Det andra är hur man lagrar energi och det fjärde benet är hur man minskar energiförbrukningen eller återanvänder saker som behövs inom den gröna tekniken. Det är fyra olika strategier och allt bygger egentligen på elektrifieringen av vår värld.

Jan: Du har en bra bild på din hemsida som visar de här delarna och där står även alla bolag som ni äger.

Varför kallas AuAg Precious Green för en allvädersportfölj?

Fråga från Martin Wallin:

”Jag skulle vilja att ni diskuterar Erics nya fond AuAg Precious Green i podden. På hemsidan kallar han den för ’framtidens allvädersportfölj’. Skulle den rent av kunna ersätta RikaTillsammans-portföljen?”

Jan: Det var en fråga som jag själv hade, varför den kallas för allvädersportfölj. Allvädersportfölj är att den ska funka i alla ekonomiska klimat. Tror du att en sådan här portfölj kommer ge positiv avkastning varje år?

Eric: Tro är en sak och veta är en annan och framtiden är en tredje. Man kan säga att vi har den mixen jag pratade om precis, samtidigt så har den en liten förenklad modell av vår dragon portfolio på ett sätt. Vi har en gulddel och sedan har vi mer guld för vi har inga obligationer.

Vi har en råvarudel om man nu ska kalla det för ”trending commodities” som finns med i dragon portfolio. Sedan har vi globala makroaktier. Vi har inte volatilitetsindex. Det är inte riktigt allting, men vi har mer guld i den, så det finns lite av de tankarna, eller jag vill att det ska passa in som en förenklad modell av det.

Jan: För den som vill veta mer om drakportföljen så pratade vi om den i avsnitt #144.

Eric: Den är väldigt avancerad, så det här är lite förenkling på så sätt. Med tanke på att aktier och guld har en väldigt låg korrelation – 0 – så tror jag att vi kan skapa ganska bra. Sedan är vi ganska exponerade mot dollar eftersom vi är utanför Sverige och det skapar också en viss balans för svenska investerare.

Vi har börjat med minus. Jag var så glad att vi startade första september och så kom vi precis in när det blev en tech-krasch. Det var lite olyckligt på ett sätt, men i det stora loppet så tror jag inte att det spelar någon roll.

Fokus på Silver Bullet

Bias på Facebook frågar: ”När kommer fonderna till SAVR?”

Eric: De finns där nu. Silver Bullet har ju funnits där och Precious Green kom ut för några dagar sedan.

Jan: SAVR är som Avanza och Nordnet fast fonderna har lägre avgifter där, så man sparar 0,4-0,5% i avgift.

Eric: Det man kan säga är viktigt i den nya fondvärlden är att för oss spelar det ingen roll var någon köper fonderna. Det är inte vi som subventionerar det för den som köper fonden.

Fråga från Asker och Johanna på Patreon:

”Jag har investerat Silver Bullet men tycker inte att det har gett någon överavkastning mot silverpriset. Eric har tidigare sagt att gruvbolag ska avkasta mer än silver som råvara. I min portfölj så ligger fonden och silver som råvara ungefär 40% upp båda två.”

Eric: Vi pratar om att det går upp två till tre gånger över en cykel, så det stämmer. Tittar man kortsiktigt så kan det vara så att det är perioder när bolagen går före råvaran eller att råvaran går före bolagen, så du har ingen automatik i hur rörelserna ser ut. Men i grunden bygger det på att bolagen har en kostnad för att utvinna silvret och då blir mellanskillnaden att när priset på silver ökar där, så blir den procentuella skillnaden blir mycket större än för själva silverpriset. Det finns en naturlig koppling där.

Sedan har vi haft en väldigt speciell situation nu, som är väldigt intressant, så det är en väldigt bra fråga. I och med att vi hade Corona så stängde många företag ner och gruvor stängde ner, så du har haft minskad tillgång på silver så du har fått priserna att stiga av det. Bolagen får inte sina vinster nu. Tyvärr är det mycket datorer i finansvärlden som reagerar på rapporter.

De läser rapporterna och är orden skrivna så och så, så säljer de bolagen, och är de skrivna så och så, så köper de. Datorerna är inte alltid så smarta för vad som är intressant med silverbolagen är att, ja, de får sämre resultat för att de stängde ner. Priserna var inte så jättehöga under kvartal två. Men deras tillgång, deras värde, är det som är i marken, och det har inte försvunnit för att de stängde ner.

Andra bolag som producerar saker blir av med produktion, men här är det kvar. Resultaten till Q3 kommer bli väldigt, väldigt intressanta.

Nu är det full produktion. Till och med kanske vissa försöker överproducera det de missade, för de har samma mängd i marken och priserna är väldigt mycket högre. Så vi kommer kunna se explosionsartade perioder för bolagen om nu datorerna reagerar på Q3 i början på oktober.

Om de resultaten är bra så kommer de trycka fram priserna på bolagen. Det kommer inte gå i någon jämn kurva. Sedan är det viktigt att många tittar på silverpriset i fel valuta. Fonden är alltid i kronor. En del tittar på silverpriset i dollar, men eftersom dollarn har tappat 10% mot kronan så gäller det att dra av 10% när man jämför utvecklingen eller lägga på 10% på fondens värde. Hade vår fonds avkastning räknats i dollar så hade det varit 10% mer, så det är också viktigt när man jämför.

Jan: Det var det Johanna skriver också, att vissa enstaka gruvor kan svinga upp och ner under en kort tid, men att just nu har det gått hand i hand. Så du tror att vi kommer se en uppsving på bolagen, med tanke på rapporterna?

Eric: Ja, datorerna är så snabba, men de tänker inte på att tillgångarna finns kvar. Eller att nu är priserna mycket högre och Q3-resultaten kommer bli helt annorlunda. De bara läser och reagerar.

Om bankernas manipulation av silverpriset

Fråga från Ola Sparén:

”Bankernas manipulation av silverpriset är jag inte helt säker på att jag har förstått. Eric får gärna dra en kort sammanfattning och berätta hur silverpriset utvecklats samt vad vi kan förvänta oss.”

Jan: Holger Emanuel Olsson hade en liknande fråga: ”Uppdatering på JP Morgan-avtalet och dess påverkan.” Affe undrar också hur stora är storbankernas korta positioner nu i silver och var man kan se det.

Eric: Vi kan säga så här att vi är inne i en helt fantastisk period i den här frågan. Det här har varit ett mörkt moln de sista 10 åren. Väldigt kort så började det med att JP Morgan tog över Bear Stearns korta silverpositioner när de gick omkull på sina korta silverpositioner.

Jan: Och korta silverpositioner innebär att man tjänar pengar på nergång och om priserna går upp så förlorar man pengar, så man har inget intresse av att priserna går upp.

Eric: Jo Morgan tog över det här och har styrt marknaden under 10 år, men har genom sin stora konst så att säga lyckats köpa på sig fysiskt silver och varit korta med silverpapper och tjänat pengar hela tiden under 10 år. Men nu är JP Morgan ute och har inga korta positioner, men sitter med världens största fysiska investering i silver och är positionerade för en prisuppgång.

Samtidigt sitter de andra storbankerna, som inte är lika skickliga, fast i sina korta positioner sedan förra sommaren – både i guld och silver med stora orealiserade förluster. Under tiden har det varit en utredning mot bankerna. Vi hade en bank som fick böter här nu för några veckor sedan. Novia Scotia har fått dra sig ur.

På JP Morgan är det åtta handlare som är åtalade och det är FBI som utreder. Man måste spekulera, för man kommer aldrig få veta. Det bankerna har gjort skulle egentligen beröva dem på deras tillstånd och det kan man inte göra för de är för stora. Det kommer ske bakom stängda dörrar.

Man kanske skyller på några handlare, men handlarna säger att de har fått i uppdrag att göra vad de ska. Men JP Morgan är ute och några storbanker sitter fast med korta positioner och de är inte särskilt stora nu för det här är den första uppgången sedan i somras som de inte har gått kort.

Vi är inne i en banbrytande period där kanske marknaden släpps fri. Fördelen med detta, om vi ska ta det kort, är att det har varit en nackdel för de som har köpt silver tidigare i år. Vi kommer få en fjädereffekt på silverpriset. Fördelen med det är de som kommer in nu. Annars hade priset varit 45 redan och inte 28. Det är en möjlighet faktiskt.

Silverprisets utveckling

Jan: Om jag inte minns fel så var silvret nere på 11 USD per ounce i våras. Jag tror jag köpte på 11 eller 12. Nu när vi spelar in det i början av september så tror jag att det ligger på 28. Vad tror du om silverpriset? Är det inte kört?

Eric: Priset på 12 var bara en konstruktion för att skapa möjligheten att köpa tillbaka sina korta positioner, vilket de inte lyckades med för att andra köpte det investerare sålde. Det ser man för att med den nedgången skulle bolagen med sin hävstång på priset gått ner 80-90%. Men så mycket gick de inte ner.

Jan: Men skitsamma, den har legat på 14, 15, 16 länge, i flera år, och nu har det gått upp till 28. Min poäng är att det har ökat med nästan 100%. Är det kört? För de som sitter och lyssnar, är det ett tåg som har gått, eller står det fortfarande vid stationen?

Eric: Man kan säga så här att just nu står det väl vid station två. Det har lämnat en station och gått till station två, men vi kommer att se ett tresiffrigt silverpris, så 27, 28 är fortfarande lågt. Det som är intressant med silver är att det är det enda ämnet på jorden där både investerare och industri tävlar om att äga. Det finns inga reserver.

I guld är det bara investerare och i koppar är det bara industri, men i silver har du både och. Silver är det ämne som leder el och värme bäst, så när det är viktigt att ha bra överföring så använder du silver. I all Ny Teknik och grön teknik så behöver du tre gånger så mycket silver, så det krävs mer silver och de som har investerat i silver kommer inte släppa det förrän de ser klart högre priser.

Caroline: Får jag bara fråga, har JP Morgan gjort något fel, eller har de inte bara spelat väl?

Eric: Det är alltid farligt att säga något innan de har dömts för det, men de har gått kort alla uppgångar. Det en del banker har blivit dömda för är det som kallas för spoofing, men det är ett brott att man skickar ut ordrar som inte är sanna för att trycka ner priser. Det har banker blivit dömda för.

Skulle man gå hela vägen och säga att det är marknadsmanipulation, vilket man skulle kunna tycka, men skulle de dömas för det så blir man av med sina tillstånd som bank, för det är det grövsta brottet man kan begå. Men det tror jag inte att det landar i. De är för viktiga. Det såg vi lite i Sverige när det gäller penningtvätt och storbanker. De är för viktiga för att dömas och en mindre aktör hade dömts mycket hårdare.

Coronas ekonomiska konsekvenser vid andravåg

Nästa fråga från Jan Olof Andersson:

”Hur allvarligt är läget jämfört med när Eric kommenterade senast? Är de ekonomiska konsekvenserna av Corona förbi eller har vi mer att vänta och vad kan hända om vi får en större andravåg?”

Eric: Jag råkade ha rätt när det gällde börsen. Det jag har missat faktiskt det är jag hade aldrig trott att staterna skulle bli så veliga. Jag har varit jätteglad att jag har bott i Sverige. Jag har inte alltid varit stolt över Sverige, men i år har jag varit det och jag tycker det är riktigt bra.

Jag är orolig för de här länderna som har stängt ner så totalt och sedan öppnar upp och sedan blir det kaos igen och så stänger de ner och kaos igen. Vi ska inte gå in i alla saker om vad som är rätt och fel i den frågan, men jag själv vet inte när jag ska resa utomlands. Jag åkte ner till Frankrike och det var inte kul och jag reser för att det ska vara trevligt, så jag gör inte om det.

Jag gillar att resa och flytta på mig och ha frihet över gränser. Det är en grundrättighet inom EU men nu har vi murar och vi ska inte kramas och vi ska distansiera oss. Jag vill att människor ska vara nära varandra, så det går helt enormt vad jag känner för som människa.

Men just det här av och på som de gör och jag ser mycket med Tyskland hur de gör. Jag hade inte räknat med att de skulle vela så mycket och bara försöka skapa politiska poäng. Det har varit så väldigt bra i Sverige att det inte har varit politiskt, utan att det har varit en myndighet, men det har blivit så politiserat utomlands.

Jag är inte rädd för en våg av själva viruset i sig igen, utan jag är rädd över hur de hanterar det och att de stänger ner. De kostnaderna ska tas på något sätt och det gör de genom att finansiera det via framtiden. Det är inga kostnader vi betalar nu. Det är inte så att vi alla betalar 10% mer skatt i år.

Jan: Då är vi tillbaka på det där med skuldsättning och det scenariot med inflation.

Eric: Men angående viruset tror jag att den svenska modellen är rätt och jag tror att statistiken i framtiden kommer visa att den svenska modellen var rätt.

Fondpriserna på Precious Green och Silver Bullet

Om vi går tillbaka till fonden så har vi en fråga från Niklas Mårtensson:

”Varför köpte han inga svenska aktier till den nya fonden? Till exempel Azelio borde ha passat. Är det för att aktierna inte är tillräckligt likvida?”

Eric: Ja, det är väldigt viktigt i början att det finns en storlek i aktien och att den är likvid, så det tittar vi på. Det är inte främmande, Sverige har en del intressanta bolag på gång där.

Fråga från Tomas Werlin:

”Hur motiverar Eric de relativt höga fondavgifterna för sina fonder? De kan så klart inte jämföras med en indexfond men är de inte rätt höga jämfört med andra aktivt förvaltade fonder? Kommer avgifterna förändras med tiden?”

Eric: Jag skulle väl säga att förvaltade fonder snarare ligger på 1,5% och vi ligger på 1,4%, så vi har egentligen försökt lägga oss lite i underkant.

Jan: Sedan är det tipset med SAVR, som vi faktiskt har en sponsrad länk till. Där kommer man ner till 1%.

Eric: Ja, eller det som är fondförvaltningsavgiften där är 0,7%. På en börshandlad fond redovisas inte transaktionskostnader, så det är lite konstigt att ta med det egentligen, men det görs ju så som fondförvaltare har man egentligen bara halva fondförvaltningsavgiften.

Jan: Precis, kutym i branschen är t.ex. att Nordnet eller Avanza tar hälften eller mer. Jag har hört fonder som har fått betala 60-65%.

Eric: Om man vänder på det. Om vi har en framtid som liknar SAVR-modellen, alltså att plattformar tar betalt för sin tjänstservice, då skulle fonderna kosta 0,7% istället för 1,4%. Men där är vi inte riktigt ännu. Det finns en amerikansk ETF som är ganska dåligt konstruerad som kan ha en viss likhet med min fond, men den har ett bolag som är 25%, vilket inte är en bra konstruktion i en fond och den ligger på 0,65%, vilket är väldigt nära 0,7%.

Jan: När man startar en fond har man också mycket utgifter och inga intäkter, så det är alltid mycket svårare att vara billig. T.ex. Länsförsäkringar kan vara så billiga för att de är så stora och har funnits i många år. Man ser fonder som sänker avgifter med tiden. Jag säger inte att du behöver lova det.

Eric: Kostnaderna av att starta en fond belastar inte fonden, men som sagt, avgifterna är ganska låga när man tittar på det. Det kom ut en lista och jag brukar inte prata om listor, men där råkade vi vara med för i år. Vi hade den näst lägsta avgiften av de 20, så då tycker jag att man är ganska låg i jämförelse.

Fråga om Silver Bullets svängningar

Fråga från Andreas Lindholm:

”Som vi vet är Silver Bullet väldigt volatil och svänger hårt utefter spotpris på dagsnivå. Är detta egentligen korrekt att det ska svänga så snabbt utefter spot? Bakomliggande företagen i fonden får ju nu bra mycket högre intäkter på denna nivå, vilket kommer visa sig framöver i deras resultat. Att kursen svänger med prisutvecklingen i trendform förstår jag, men att den svänger så hårt på dagsnivå, hur ser Eric på detta?”

Eric: Man kan säga så här att det finns lite rätt i frågan. Ok, fonden svänger, men egentligen borde den ha svängt ännu mer och särskilt de gångerna priset har gått ner på silver de dagarna så har inte fonden gått ner. Det har inte gått upp eller ner lika mycket, så egentligen, med de samband som brukar gälla, så skulle den fonden ha svängt ännu mer.

Så jag skulle nästan säga att den har svängt lite för lite i och med att priset har gått upp. Om det går upp 4% så borde vi ha fler +10% och -10%. Vi har haft några stycken, men det kommer att svänga. Det är det som är viktigt med volatilitet.

Om vi har rätt i caset, att vi är rätt positionerade för de kommande fem till 10 åren med fonden, att det svänger i en uppåtgående trend är det inte så farligt. Jag är väldigt, väldigt glad, för vi hade som sagt, den gången när silverpriset svängde ner riktigt mycket för några veckor sedan, då trodde jag att det skulle komma uttag i fonden, men de kom de största insättningarna någonsin, så vi har fått investerare som köper vid nergång. Många fonder brukar få det tvärtom, att folk börjar ta ut sina pengar.

Det kommer svänga, men är man bara med så gör det inte så mycket. Vi får en hög riskklass, men egentligen så är det risk att köpa något som kanske svänger lite men väldigt dyrt och högt värderat, som vi såg på företagsobligationer.

På någon vecka eller 10 dagar försvann flera års avkastning. Där har du egentligen hög risk, men de fonderna klassades som i klass två. Man skulle kunna tänka sig att de som äger bolagen inte bryr sig om att priset svänger så mycket, så liten poäng finns i frågan, men jag hade nog sett att den skulle svängt ännu mer.

Fråga från Patrik Berntsson: ”Kan han rekommendera någon fond motsvarande AuAg Silver Bullet, fast för guld?”

Eric: När han säger för guld då tänker jag att det är med guldbolag och det är egentligen de andra fyra stora ädelmetalls- eller guldgruvbolagsfonderna, alltså allt från Blackrock och Amondi. Det är de som är störst på det. Vi liknar dem, fast vi har en liten tvist mot silver, även om vår fond också äger ganska mycket guld. Ett fokuserat silvergruvbolag kanske får upp 60% silver och 40% guld, så det är inte så att vi inte har guldexponering också.

Eric planerar en tredje fond

Jan: En egen fråga; på hemsidan i en liten notis står det att du ska lansera en ny fond 2021. Kan du läcka? Var ligger dina tankar?

Eric: Det finns där. Tanken är att skapa en fond som blir inte en hedgefond på guld, men lite att den även går ur, alltså drar ner och äger bara amerikanska statspapper istället. Det blir lite mer en försiktig fond på marknaden och det är egentligen lite för att vi vill ha hela skalan. Om vi tar Silver Bullet, som är caset vi tror på, jag verkligen känner för ett nav på 1 000 tror jag, och vi är på 150, så i ett nav på 1 000 där börjar jag känna att då har det gått bra.

Jan: Just nu ligger kursen på 150 kronor per andel men nu menar du att ni kan öka sju gånger upp till 1 000.

Eric: Då skulle jag känna mig nöjd. När vi kommer vara på de högre nivåerna, vad de än blir, vi kanske stannar på 800, men när vi är där uppe då har jag fått frågor om vad som händer då. Därför ska vi ha den tredje fonden och även Precious Green som ett mellanting då i risk.

Men det är samma avgift på alla fonder. Investerare kan vandra mellan fonderna och vi kan kanske också tycka att det kan vara läge att vandra åt det hållet. När de har samma avgift så betyder också att vi inte har ett större intresse för den ena jämfört med den andra. Jag tror inte att det är bråttom med den tredje för jag tror att vi pratar om fem till 10 år, så det är inte jättebråttom.

Den finns där, men den måste konstrueras som en specialfond. Då kan den fortfarande vara på de stora plattformarna, så det är en resa. Men nu ska vi växa med nya fonden, nya anställningar och allt möjligt.

Om bankernas lånebaserade system

Sista frågan från Kristoffer Norling:

”Påverkas banker av inflation? Jag tänker på att det kan ge ut lån till 1% och ändå tjäna på det.”

Eric: Först ska vi veta att när banker lånar ut så har den en multipel på det. Förr trodde jag själv att jag satte in pengar på banken och de lånade ut samma pengar och tjänade på mellanskillnaden. Så trodde jag i alla år, men så är det inte.

De gör många gånger de pengarna i det här fraction reserve banking, som jag har pratat om förut, hur de skapar ett lånebaserat system. Det är inte bara mellanskillnaden på mina pengar, utan de tjänar en hävstång på upp till 10 gånger. Så de tjänar ganska mycket på in- och utlåning.

Och som sagt, det är inlåning. Man sätter inte in pengar på banken utan lånar faktiskt pengar till banken och så har de sitt system så att de kan absolut tjäna pengar.

Sedan är det så att de har problem i den miljö vi är nu. Särskilt de europeiska bankerna har det riktigt, riktigt jobbigt. Var har en storbank, Deutsche Bank, jag vet inte börskurserna men det var väl ner 95%. Det har inte repat sig när börsen i övrigt har gått och de sitter med enormt stora derivatpositioner som kan fallera. Tyskland försökte smälta ihop de två största bankerna, men Commerzbank är också ett problembarn, så det är inte säkert att det blir bättre av att man lägger ihop dem.

Italienska banker ser inte heller bra ut, så det europeiska banksystemet mår inte bra. Det amerikanska är lite säkrare och starkare, men det europeiska har jag jätteproblem och särskilt i den här miljön.

Jan: Bra, jag tänker att vi håller faktiskt där. Vi ska göra två frågeavsnitt. Tack så mycket, Eric, och du som tyckte att detta var intressant kan fortsätta med frågeavsnitt här som vi har i anslutning. Det kommer handla om guld och silver, tail risk och lite spännande saker igen. Tack så mycket!

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

• Om marknadsläget med fondförvaltaren Eric Strand - Bonusavsnitt #04 - Intervju om börsen till följd av Corona-viruset och hur man kan tänka
• Tror du på guld? Köp då silver! | Intervju med Eric Strand - Vi ställer era läsarfrågor till fondförvaltaren Eric Strand från AuAG-Fonder
• Läsarfrågor och intervju med Eric Strand - Om guld, ekonomiska läget, hans egna tankar och risker
• Möjligheterna med en börskrasch samt läsarfrågor med Eric Strand - Intervju med Eric om börsen just nu och era läsarfrågor

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Avsnittet Eric Strand svarar på era lyssnarfrågor om världsläget, makroekonomi och sina fonder dök först upp på RikaTillsammans.

Dagens avsnitt är ett samarbete med Eric Strand och hans fondbolag AuAg Fonder AB. Det är ett komplement till de två föregående avsnitten med skillnaden att vi ställer era lyssnarfrågor om framförallt guld och silver i allmänhet och portföljfördelning i synnerhet.

Vi pratar om huruvida det fortfarande är värt att investera i guld och silver, vad är det som driver guld- och silverpriset, om silvrets unika egenskaper, om hur Erics egen portfölj ser ut, om det värsta skulle inträffa och mycket mer.

Vi hoppas att du har uppskattat de senaste avsnitten med Eric och vi ser fram emot att få komma tillbaka till normalt program nästa helg. 😎

Tack för att du följer vår kanal!
Jan och Caroline

PS. Om du mot förmodan fortfarande inte har fått nog av Eric så finns det ytterligare en inspelad FikaTillsammans i RikaTillsammans-communityn på Patreon där Eric deltar/deltog den 8 oktober. DS.

Lyssna eller titta på avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet. Vill du ha tidskoder också så finns det på Youtube.

• Eric Strand svarar på frågor
• Hur långsiktig ska man vara med silvret?
• Fråga om hur man kan förstå guldmarknaden
• Då ska man oroa sig för guldet
• Utvinning av guld och silver och fair value på silver
• Mer om silvrets unika egenskaper
• Fråga om vad som driver silverpriset
• Så ser Erics portfölj ut
• Om det värsta skulle inträffa
• Några tankar om portföljfördelning
• Erics tankar kring tail risk-försäkring
• Frågor om räntor, ombalansering och dollarns fall
• COMEX tre olika faser

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Eric Strand. Du är fondförvaltare till fonderna AuAg Silver Bullet och AuAg Precious Green. Du har varit med här på bloggen flera gånger och pratat om guld, silver, framtiden, makroekonomi, med mera. Men det roliga är att du också har varit landslagsfäktare, du brinner för yoga och, som jag alltid brukar säga, man känner sig alltid lite klokare när man har träffat dig.

Eric Strand svarar på frågor

Jan: Vi hoppar rakt in, för vi har en massa frågor från läsare! Erik Axelsson skrev: ”Eric är fantastisk. Han har alltid intressanta feel bad-fakta.” Det var så roligt. Som i avsnitt #173 när du sa att månadssparande var det sämsta finansrådet man kunde ge.

Sedan hade du så klart en bra motivering på det, så vi rekommenderar verkligen att du lyssnar på de andra avsnitten. Erik skrev också att det hade varit intressant att höra Erics syn om guldets utveckling i dessa tider. Det har gått upp mycket, vad kommer hända nu?

Eric: Absolut har priserna kommit upp, men jag brukar faktiskt ha en ganska enkel schablon som är kopplad till skulderna och kreditskapandet. Min enklaste ekvation på det, för att hitta ett fair price, är att ta USA:s skulder och Fed:s balansräkning, och om USA:s skulder är 23 trillion dollars, det har väl ökat lite till nu, och Fed:s balansräkning är sju trillion så blir det 30 och så tar jag det gånger 100 så priset blir 3 000.

Om man lägger ihop de här och skapar en graf… Jag har funderat fram den där ganska bra och tittat lite historiskt. Det är ju skuldsättning så man måste hitta en koppling till ett fair price så vi vet vad vi kan förvänta oss. Därför har jag sagt vid något tillfälle att jag ser alla priser under 3 000 idag som billigt.

Nu har vi precis gått till 2 000 så det finns ganska mycket luft uppåt. Jag hör att en del tycker att nu har guld gått upp mycket, men efter sin all-time-high 2011 har det gått ner och nu har det gått upp och passerat den här. Men det har precis passerat, så om man jämför det med börsen så att säga, från sin botten, och sedan upp och långt förbi, så det känns som att guld fortfarande har en resa att göra.

Det är inte så att det ska gå upp till all-time-high för att stanna eller gå ner där, utan cykliskt ligger vi ganska bra till. Det är klart att det har gått upp. Det var billigare att köpa kanske för ett år sedan, men det är fortfarande ganska långt kvar.

Hur långsiktig ska man vara med silvret?

Jan: Men i förra avsnittet med frågor, som vi har i anslutning här, så pratar du om att i din fond AuAg Silver Bullet då sa du att jag kommer känna att vi har gjort en bra resa när vi har gått från nav 150, alltså genomsnittligt pris på fondandelar, upp till 1 000. Så du räknar nästan med en uppgång på 7x på din fond. Du sa också då att tåget har gått från den första stationen, men stannat vid den andra, och man kan fortfarande hoppa på silver- och guldtåget. Att det inte är kört.

Eric: Precis, det går lite i stationer. Det kommer ryck och de är ganska kraftiga. Det går upp 30, 40, 50 och sedan står det stilla eller går ner lite, och jag känner att ok, nu har det stått stilla lite, en del blev lite otåliga och vad händer nu, men det kommer liksom inte gå spikrakt uppåt. Så går det inte, utan det kommer svänga och stanna på stationer.

En del ser nedgångarna, korrektionerna, även i uppgångsfaserna som en möjlighet att köpa på sig lite mer, eftersom man kanske inte vågade gå all in från början. Sedan ger pauserna en liten möjlighet för nya investerare att komma in. Så man får ha lite nerver och inte ha för bråttom.

Caroline: Hur långsiktig ska man vara med silvret?

Eric: Det beror lite på hur fort allting går med skapandet av krediter. Jag tror att hela 20-talet kommer vara positivt, men det är möjligt att vi toppar även 2027 eller 2028.

Jan: Det är intressant att ha en ungefärlig känsla. Just nu så är det Tesla som är mest övervärderat för mig, så därför återkommer jag alltid till det som exempel och där skulle jag verkligen säga att tåget är vid slutstationen. Om det går till en station till då har man flyt. Det kan fortsatt gå två stationer till, medans här, om vi pratar om guld och silver, då skulle jag säga att det fortfarande är i början av resan och det är många stationer kvar. Kan man säga så?

Eric: Om vi tar Tesla som exempel så är det så att när saker går upp så kan det fortsätta upp väldigt, väldigt länge. Sedan är Tesla och silver intressant. Tesla gör elbilar och elbilar behöver mer silver.

Jan: Om vi pratar om assymmetri så är det mycket mer uppsida att hämta på silver och guld. Det är inte kört att gå in i silver eller guld.

Eric: Silver är bara på halva all-time-high. Det är nästan 100% till gamla all-time-high. Om man tittar cykliskt så är andra långt över sina all-time-high, så det finns mycket utrymme ur den synvinkeln. Absolut.

Fråga om hur man kan förstå guldmarknaden

Fråga från Damone:

”Jag har försökt göra research i min egen guldstrategi, men jag har otroligt svårt att hitta trovärdig information. Oftast hittar jag biased information med antingen utopiska förutsägelser om framtidens guldpriser eller att man är en idiot om man äger guld. Förstnämnda är ofta baserad på en stark tro om att dollarn kollapsar i närtid och sistnämnda baseras på någon form av status quo. Jag ser också att många förutspråkar för ett högt guldpris och pratat om dollarns kollaps i snart 10 år. Min fråga till Eric är vilka indikatorer bör man titta på för att få en bättre förståelse för vart marknaden är på väg?”

Eric: Jag bygger inte vad jag tror på utifrån en dollarkollaps. Du måste nästan vara amerikan för att tänka i det perspektivet. Hur mycket USA än missköter sig så är dollarn fortfarande världsvaluta och den är nästan den bästa av alla dåliga i klassen. Vad ska den kollapsa mot?

Det är inte kronor och euro. Det är inte där det kommer ske en kollaps, utan snarare är det som sagt att man kommer via skulderna och krediterna skapa så många dollar, men det kommer man göra med euro och kronor också. Så det är inte att dollarn kollapsar.

Tvärtom så är det troligen hur dålig dollarn än är så är den starkast av alla pappersvalutor. Det skapar helt enkelt mer pengar och då minskar värdet. Som sagt, skulle länderna börja sköta sig riktigt bra ekonomiskt då är det inget case i guld, men det är vi inte i närheten av.

Det handlar egentligen inte om att tycka att guld är bra eller dåligt. Silver kan jag tycka om för att det används i industrin med väldigt mycket spännande saker, just att vi har en elektrifiering. Guld har många bra användningsområden men det finns väldigt stora guldreserver så det kommer inte användas i industrin i den mängden. Men det finns unika egenskaper i guld som vi inte kan vara utan i både teknik och sjukvård, men det är ändå inte stort som i silver.

Jan: Men om vi kommer tillbaka till frågan så säger du indirekt att om centralbankerna fortsätter pumpa ut pengar så är det en indikation för guld. Fortsätter politiker låna upp pengar, alltså öka statsskulderna, så är det ett case för guld. Vi får monetär inflation och kanske också prisinflation, som vi också pratade om i ett tidigare avsnitt.

Eric: Ja, det är de stora sakerna. Det är inte på oro över handelskrig eller pandemi och sådana grejer, för det går över. Det man ska se upp för i sina guldinvesteringar är när räntorna börjar höjas kraftigt och höjas mer än det vi kallar för inflation.

Jan: Säg någonting om det. Varför ska man oroa sig för höga räntor om man har guld?

Eric: Den ska inte bara vara hög, utan högre än det vi kallar för inflation, om det nu är pris eller monetär inflation.

Då ska man oroa sig för guldet

Jan: Säg att vi har inflation på 2% och räntan kommer till 4%, ska jag oroa mig för guldet då?

Eric: Ja, särskilt om trenden går åt det hållet. Det är den sämsta miljön för guld. En positiv realränta, de flesta vill inte äga guld i det läget och då säljs det guld. Ibland går guldpriset ner av den anledningen och ibland går det ner för att det har gått upp för mycket.

I alla marknader har man det som heter over shoot på engelska, alltså att priset skulle gå upp men så går det upp för mycket. Men sedan har du också det här fundamentet att har du starka höga räntor, eller som när de knäckte inflationen när USA höjde räntan från 10% till 20%, det är ingen bra guldmiljö.

Det är inte fel att äga guld, men investerare kommer lämna i det läget och då går priserna ner. Det gör inte guld sämre, men det blir en dålig avkastning. Då ska vi till de räntelägena och kan man se de räntehöjningarna framför sig då ska man avvika och inte ha guld, men jag tror att det är svårt att se dem.

Caroline: När ska man som småsparare bry sig om det? För vi ska väl alltid äga lite guld?

Eric: Det är alltid bra att ha guld i en portfölj. Om man pratar portföljteori så ska man ha guld i sin portfölj.

Jan: Det väl egentligen det som vi har tagit upp i tidigare avsnitt på bloggen med Eric. Jag brukar säga att mellan 5-10% guld i en portfölj är aldrig fel, men som Eric säger, då tjänar du inte pengar på caset. Om vi har 30% räntor i det där då har man inte tagit hänsyn till hur framtiden kanske kommer se ut enligt det scenariot som Eric beskriver. Då vill man ha en överallokering för att tjäna hem pengarna på det.

Fråga från Ullrik Höglund:

”Jag skulle gärna lyssna på Erics förklaringar angående guld-silver ration samt lite mer om brytningen av metallerna. Var hittar man mest guld idag, till exempel?”

Eric: Sydafrika var den stora guldproducerande nationen och det är det inte längre, utan nu är det Kina och Ryssland, men mycket guld finns fortfarande i Afrika. Här skiljer sig silver ganska mycket för i silver utvinns 60% i Nord- och Sydamerika. Det passade i vår fond just att silver är fokuserat ganska mycket till Nord- och Sydamerika, så vi gillar säkra jurisdiktioner.

Vi gillar inte riktigt bolag i svåra länder i Afrika och vi är inte heller så förtjusta i utvinning som sker i Kina eller Ryssland. Det är lite svåra länder så vi gillar att det sker i Kanada eller USA eller Mexiko. Om du har en diktatur så får du en automatisk binär risk. Vi hade ett sådant fall i Afrika där staten sa att nu förstatligar vi alla bolag.

Den kända familjen Lundin är väldigt duktiga på svåra länder och om man är väldigt duktig på det så kan man få väldigt mycket betalt för det. Men man tar en stor risk att värdet inte bara går upp eller ner, utan det kan plötsligt bli noll om staten förstatligar det i en diktatur. Jag vill undvika sådana risker. Det passar inte i en fond.

Utvinning av guld och silver och fair value på silver

Eric: Sedan var det frågan om ration mellan guld och silver och hur mycket det utvinns. Vad som är intressant är jordens skorpa där man kan utvinna guld och silver idag så finns det 16 gånger mer silver än guld. Tittar man på utvinningen idag så är det svårt dels att få fram guld men ännu svårare att få fram tillräckligt med silver.

Man får bara upp åtta gånger så mycket silver, så det skulle kunna tala för att ration borde tas ner. Det var över 100 och nu har vi kommit ner mot 80 och 70, för silver har gått bättre än guld. Men innan en sådan här bra ädelmetallsperiod vänder neråt så brukar den i alla fall gå ner till 30 eller 40.

Investeringsmässigt är det en fördel för silver när ration går ned från 100, som det har gjort nu, och när det kommer ner till 30 eller 40 kan man börja titta på om det är dags att börja köpa guld istället för silver.

Men den här gången tror jag att det kan gå längre ner just för att man har svårt att få fram silver och att silver kommer behövas så mycket i framtidens industrier.

Jan: Du sa innan att fair value på guld kunde vara ungefär kanske 3 000 dollar. Vad tror du är ett fair value på silver?

Eric: Ungefär samma koppling så ser jag att vi borde vara och komma ganska snabbt ner till en guld-silver ratio på 30 och 3 000 och 30 blir 100. Sedan om jag tror på ett fair pris på 100 så kan det sticka till 130-140, men då skulle även jag tycka att då är det för dyrt. Med enheten USD per Troy Ounce, som är cirka 31,1 gram.

Förr i tiden var det väldigt viktigt hur man vägde saker och det finns en intressant historia bakom Troy Ounce, som man kan läsa mer om om man vill. Vikter var extremt värdefulla förr i tiden.

Jan: Hampus Hedberg har en spännande fråga som vi berör just nu: ”Vilka fortsätter köpa silver när priset ligger kring 50 dollar per uns? Då har du egentligen svarat på det nu, att det är ganska många eftersom det fortfarande är billigt.

Eric: Ja, och sedan ska man veta att eftersom vi tittar på Comex så är det väldigt tight med den fysiska mängden. Det finns inga reserver. Tänker vi då på att i varje bil, dator, mobiltelefon och solceller så behöver du silver och så fort de här tillverkarna märker att det inte får tag i det då kommer de inte bara köpa till ett högre pris men de kommer också vilja ha ett lager.

Då får du en fysisk brist på en råvara och då får du en priskurva som du sällan ser. Då går det fort. Det som är intressant där är att silverpriset är inte elastiskt. Olja är elastiskt. Blir det väldigt dyrt då börjar vi sluta använda, eller vi konsumerar mindre, och då går priset ner. Men eftersom det är ganska liten andel silver i varje mobiltelefon, dator och bil i relation till slutpriset på produkten, så kommer Apple, Microsoft och Volkswagen köpa det även om priset tre-, fyr-, eller femdubblas.

Mer om silvrets unika egenskaper

Jan: Om jag ska ta som exempel, om en iPhone kostar 10 000 kronor och silvret kostar 20, 40 eller 60 eller till och med 120, det spelar inte så stor roll. De kan lätt höja priset 100 kronor.

Eric: Men det är svårt att hitta silver och ytterligare en sak som är en styrka eller en möjlighet i den ekvationen är att det är ganska få som har silver som sin huvudbrytning. Det är många kopparproducenter som får upp silver som en biprodukt.

Det gör att även om priserna på silver skulle få brist och sticka, så kan en kopparproducent ändå inte bara bryta silver, utan de måste bryta mer av allt för att få mer silver och det kanske inte är lönsamt för dem att göra. Då är det egentligen bara fokuserade silver miners som kanske då kan försöka öka produktionen lite, men det kommer inte räcka för att täcka efterfrågan och därför blir det väldigt intressant att vara just i de bolagen.

Jan: Wolfgang har sjukt många bra frågor, men vi kan börja med hans första:

”Varför går inte stormakterna in och hamstrar silver som en strategisk metall?”

Eric: Det som är intressant här är att dels så är det mer en fråga för industrin än för länderna, även det används, men centralbankerna hade silverreserver. De har man sålt slut på för vi har haft ett underskott i mängden silver och det är också en faktor för en kommande uppgång i silverpris.

För 20-30 år sedan fanns det reserver, alltså att även centralbanker hade silver, men det har de inte längre så det finns inga reserver kvar alls. De har egentligen gått åt andra hållet. Men som en strategisk metall så kommer industribolagen ta den positionen och köpa på sig. Frågan är om vi kanske har börjat se det nu. Det kan man inte se förrän efteråt.

Jan: Du sa i en bisats: ”…en prisexplosion som man inte ser så ofta”. Jag har aldrig tänkt på det så, kan du säga något mer? Hur ser det ut? Har det skett tidigare?

Eric: Ja, vi hade ju fysisk brist 2011. Då gick priset upp till 50 hur snabbt som helst. Jag har inte något bra exempel just nu i andra råvaror, men det finns råvaror där du har det och när det kommer så går det snabbt, särskilt om det inte är huvudämnet i någonting. Silver leder värme och el bättre än någonting annat och det är de ämnena vi har på jorden. Det är därför guld och silver är vad de är, det är egenskaperna i ämnena.

Det är inte bara ett ämne man har hittat på, att guld är en sten. Guld och silver har sina egenskaper och silver är unikt. Det är därför vi kommer tillbaka till det periodiska systemet med grundämnena. Guld och silver är grundämnen. Om vi tar vatten, luft, olja. Det är inte grundämnen. Här är vi inne på jordens rena grundämnen och deras egenskaper.

Fråga om vad som driver silverpriset

Jan: Fråga från Jan Olof Andersson:

”Man kan väl säga att guld i princip endast fungerar som safe haven? Eller alternativt tillgångsslag eller skydd mot inflation etc. Men hur är det med silver? Hur mycket drivs priset av dess industriella behov och hur mycket drivs det av att det liksom guld är en ädelmetall? Är det något i det som kan komma att förändras framåt i tiden?”

Eric: Det är en jättebra fråga. Man kan säga att silver är 50/50 idag, som investering och industrin. Just den här egenskapen att det är det enda ämnet eller råvaran som har båda, som kan jaga priset och vill äga. Guld har egentligen bara investeringssidan och koppar har bara industrisidan, medan silver har båda.

Det är också en cocktail så att säga för ganska kraftiga prisuppgångar. Industrisidan ökar kraftigt i silver nu. Det som är intressant när man tar fram silver är att när silver används i vår elektrifiering av världen så kan man alltid återanvända silver; återvinna och återvända.

Silver är inte som olja, någonting fossilt. Vi tar det från marken men det försvinner inte. Silver stannar kvar och silver är silver hela tiden. Förr i tiden tappade vi bort en del silver för att vi inte återvann i vår värld och det silvret är svårt att återvinna för det är så små mängder.

Det kan vara svårt att hitta. Priset måste upp till 200 för att man ska börja gå i så små mängder för att återvinna det. Men idag gör man en elbil med tre gånger så mycket silver och det silvret försvinner inte. När den bilen är slut så kommer det silvret gå in i nästa bil.

Det är egentligen resan när det går från 3% elbilar till 60-70%, när vi ska hela vägen, då kommer det gå åt mer silver. Men när vi har nått en mättad marknad och inte kommer ha mer elbilar, då kommer det inte vara ett utökat behov, för då kommer det silvret bara rulla runt i den marknaden. Det är också bra med silver och guld, att det inte är något som försvinner. Det kommer ta 20-30 år innan vi har alla elbilar vi kommer ha. Och solenergi behöver också silver.

Så ser Erics portfölj ut

Fråga från Jan Olof Andersson:

”Har Eric fortfarande inställningen att 50/50 aktier och ädelmetaller är en bra mix, eller har han ändrat sig på något sätt? Vad skulle krävas för att ändra inställning? Jag tänker att din fond Precious Green har 60% aktier och 40% guld. Har du ändrat dig, Eric?”

Eric: Ja, en fond som produkt så att säga är en sak och sedan är det mixen. Man har inte bara en fond utan det är en pusselbit i en helhet.

Jan: Hur ser din portfölj ut nu? Hur ser en mix ut mellan AuAg Precious Green och AuAg Silver Bullet?

Eric: Jag har mycket mer Silver Bullet än jag har Precious Green. Jag är så aggressiv att jag har 80% i Silver Bullet och 20% i Precious Green. Sedan har jag aktier via fonder i tjänstepensioner jag inte kan välja och alldeles för mycket på bankkontona.

Jan: Taleb pratar om en barbell-strategi. Att man ska ha extremt mycket risk och extremt försvar. Han säger att om du har ett riktigt bra försvar, som du nu säger att du har mycket på bankkontona, så säger han att man kan vara superaggressiv i den här andra delen. Där är du mycket mer i extremerna medan jag är mer i mitten, som kanske blir varken hackat eller malet.

Eric: Ibland är det lurigt när saker är mellanmjölk. Till slut vet man inte riktigt vad man har.

Jan: Det här bygger på det som vi har pratat om innan att du är övertygad om monetära inflationsscenariot att staterna missköter sig. Vad händer om du har fel? Alltså, vad är nedsidan? Uppsidan har vi pratat om. Vi pratar sju eller åtta gånger pengarna.

Nedsidan är alltid bara 100%, men jag upplever att du har en mycket mer asymmetrisk fördelning i det här att ok, vi har en liten nedsida men vi kan ha en potentiellt stor uppsida. När jag pratar om mina indexfonder så har du en nedsida på 100% men uppsidan är kanske bara 4-5%.

Eric: Som människa önskar jag inget annat än sunda finanser, så jag skulle känna att jag vann så mycket på att vi som människor skapade en sund värld. Då vinner jag där. Det är egentligen så jag ser på guld och silver. Det är second best. Det bästa är om allting hade skötts som det borde göra, men i och med att det inte gör det så behöver jag äga guld och silver.

Om det värsta skulle inträffa

Jan: Ok, säg att du har rätt i din monetära inflation, att det kommer bli det. Men säg att guld och silver inte är det som kommer reagera. Så det har skitit sig där om 10 år. Vi sitter här 2027 och du har inte haft rätt i din förutsägelse. Vad är det som har skitit sig då? Det är en klassisk utvärderande fråga som man lär sig på styrelseutvärderingar.

Eric: Vi pratade i något avsnitt tidigare om vikten av sannolikheter. Även om jag ska lägga in en osäkerhetsfaktor på den här tärningen, att blir det en etta så blir det inte som jag trodde, så handlar det för mig om att sannolikheten var på min sida och jag känner en ganska hög conviction på att det är så tills jag ser någonting annat.

Om jag ser staterna eller centralbankerna agera annorlunda och jag ser inte de tendenserna nu. Om sju eller fem år kanske vi har ett annat scenario där det inte är lika tydligt.

Man måste också våga ha fel för att kunna ha rätt. Det tror jag är det viktiga. Om man bara ska säga saker som alltid blir rätt då skulle man aldrig säga någonting. Jag tror att konsten är att våga stå för någonting eller våga tro på någonting för att man har ett case i den frågan. När jag bildar min uppfattning så har jag det bakom mig.

Jan: Jag tänker så här att det finns t.ex. en klassisk historia om ett casino som inte skulle förlora pengar så de hade sjukt bra koll på alla som spelade och de som fuskade och man hade matematiker som beräknade oddsen så man hade en liten edge. Sedan var det en på redovisningsavdelningen som hade glömt att skicka in skattedeklarationer. De fick sjukt mycket böter och höll på att gå i konkurs för att någon inte hade skickat in skattedeklarationer. Det var något helt annat.

Eric: En sådan risk som jag skulle kunna se, men den vill vi egentligen kanske inte prata om, för då mår även jag dåligt eftersom jag är en människa som förespråkar frihet, men det är på den väg vi är så hur långt kommer förstatligandet att gå? Det är lite obehagligt ska jag säga.

Nu har staten börjat skicka ut checkar, staten fixar allt, staten trycker pengar I Japan och Schweiz trycker man pengar och köper börsen och alla hejar på. Till och med marknadsekonomer tycker det är skönt att börsen går upp i Japan, men egentligen är det förstatligande som inte hör hemma i marknadsekonomi.

Det är samma sak som att riksbanken börjar köpa företagsobligationer. Man låter inte marknaden vara marknaden. Om du jobbar, tjänar pengar och köper aktier och sedan går staten bredvid, trycker pengar och tävlar om samma aktier med tryckta pengar.

Då är det ett förstatligande. Och i slutändan, om vi får större politiska spänningar i världen på grund av orättvisor som att de rikare blir rikare och de fattiga har ingenting eller vad det nu än är, så kan det komma i en världen där länder förstatligar det mesta.

Då kan de förstatliga bolag och där finns det en risk också. Det skulle vara en sådan risk då och då är det svårt att se någonting positivt. Men det är en trend som är obehaglig att se. Man har mer och mer kontroll och man begränsar så att säga hela tiden och samtidigt så äger man marknaden och skickar ut pengar och checkar och är trevlig och snäll också. Det är väl ett spår som man får hålla ögonen på.

Några tankar om portföljfördelning

Jan: Har du någon plan, som att då sticker du?

Eric: Jag har alltid önskat att vi var ett land hela världen och att man var världsmedborgare. Det har varit min vision men jag vet inte vart man ska sticka om det är så. Jag gillar inte att sticka. Ibland kan man avundas när människorna verkligen fick kämpa för frihet, alltså när de gjorde revolutioner mot förtryck.

För frihet, liksom kärlek, är värt att leva för och dö för samtidigt. När du verkligen kämpar för frihet och inte väljer att ta trygghet för att få dina checkar. Vi kan hamna i en sådan värld där frihet blir en viktig fråga. De som verkligen kämpade för frihet det var en era i sig.

Jan: Det slår an hos mig. Braveheart var en favoritfilm i många år.

Eric: Jag gör inga rekommendationer för det är ingen rådgivning på något sätt, men jag står fortfarande bakom det jag sa med 50/50, apropå frågan. Självklart har jag inte 50% i guld utan jag har mycket mer i Silver Bullet, som är aktier och silver, så det är en mix. Det är en hybrid på det.

Jan: Precis och det har vi också pratat om i tidigare avsnitt. Man kan läsa mer om din hemsida om det här och vi har också pratat om förut. Nu när vi ändå är lite inne på portföljfördelning tar vi nästa fråga.

Fråga från Cecilia Gustavsson:

”Vad tycker Eric är den bästa fördelningen i en långsiktig portfölj med fokus på tillväxt versus en marknadsneutral portfölj?”

Jan: Det pratade vi om lite i förra avsnittet att du tror att Precious Green kan vara en marknadsneutral portfölj. Jag omtolkar frågan och tar ansvar för detta. Om man vill tjäna så mycket pengar som möjligt versus att man inte vill gå back?

Eric: Om man nu pratar portföljteori och matematik runt portföljer så finns det inget som är bättre än en jämn avkastning. Ju jämnare den är desto bättre, för det är nedgångar som kostar. Det är bättre att ha 10% per år än att ha 0%, 20%, 0%, 20%. Då är en jämn avkastning bättre, så tillväxt är mer att man känner om man nu vågar ha marknadstro.

Det är bättre om man vågar ha en tro på moderna infrastrukturbolag som jobbar med 5G eller molnlösningar och så vidare. Där går jag in med tillväxtinvesteringar och jag tror kanske inte på gammal infrastruktur som olja, utan mer på solenergi. Där kan man tänka mer tillväxt och kanske ta ett bet och låta det svänga lite. Jag tror det är en kombination.

Erics tankar kring tail risk-försäkring

Jan: Vi har två frågor från Fredrik Niva och Patrik Setterberg. Jag vet inte hur insatt du är i det här med tail risk. Nu under våren har vi pratat om Taleb och Spitznagel och att göra hedge i portföljer som en slags försäkring. Har du någon åsikt om det här?

Eric: Absolut. Det som jag först vill säga att jag inte tycker om riktigt är att man i marknaden väldigt lätt gör grafer på sannolikheter att det här kommer inträffa i 95% eller 99% av alla fall, för då plockar man bort de extrema händelserna och det tror jag är väldigt farligt. Jag har sett många institut lägga fram sådana beräkningar. Jag tror på att de inträffar och tror på att skydda sig.

Jan: Hur tänker du när du tänker skydd? För ibland pratar man om guld som lite tail risk och sedan upplever jag att Taleb och Spitznagel, som vi pratade om i avsnitt #166 och #167, har tagit det till sin extrem, där man egentligen köper säljoptioner och kan få enorma avkastningar vid de här svarta svanarna.

Eric: Vi pratade lite om att ha långa volatilitetsindex och sedan kan det vara så att du hela tiden betalar en liten premie, alltså det behöver bara vara 1% av portföljen, men inträffar det inte så är 100% borta och då får du ta från de andra pengarna igen för att köpa en ny försäkring.

Det är svårt att skapa sådana saker för gemene man. Många stora hedgefondförvaltare gör så att de tar hellre en liten summa som de sätter på väldigt, väldigt hög risk. Förlorar det den så få de köpa ny. Har de rätt så tjänar de pengar och så blir det ett snitt på det där.

Fördelen för dem är att nu sätter de 3% och antingen vinner de eller förlorar. Då är det ganska känt. Då blir det antingen eller. Har man en bred portfölj så är det lite svårare att veta när man har förlorat pengar eller inte för det kanske går ner 20% eller 30% i hela portföljen och då blir det ganska stora rörelser.

Det där är lite av en smaksak. Jag tror det kan vara svårt för gemene man att jobba med sådana extrema positioner, men de som gillar att prata risk gillar att den är känd. Vad är det maximala jag kan förlora.

Många liknande sådana strategier, alltså har det varit lång volatilitet som brukar kallas för widow maker på engelska, att du kör den strategin men är den hela tiden fel så skiljer du dig till slut, för att din man eller fru lämnar dig. Det krävs ganska mycket att hela tiden gå tillbaka. Man måste vara väldigt systematisk tror jag.

Jan: Utan att repetera, för vi har flera läsarfrågor som är mer relevanta, men han pratar ju om att 97% aktier och 3% tail risk hedge ger en bättre avkastning till en lägre risk än en 60/40-portfölj. Då har man den kända risken, men vi behöver inte fördjupa oss i det, utan du känner till konceptet och du säger att det är positivt men väldigt svårt för den vanliga småspararen att göra själv. Det är väl egentligen samma slutsats som vi har kommit fram till.

Frågor om räntor, ombalansering och dollarns fall

Fråga från Markus Bruselius:

”Eric får gärna utveckla här kring Precious Green, att fonden strävar efter att överträffa sitt jämförelseindex som är 60% NASDAQ Global Index och 40% Bloomberg Barclays Global Index. Så att du ska överträffa 60% aktier och 40% ränteindex. Är räntor döda framöver? Dags att byta bort till Nybörjarportföljen?”

Eric: Tack, jag tycker att det är en bra fråga. Det är väl det vi vill visa och det är därför det kallas för en ny modern 60/40 som ligger i tiden de kommande 10-20 åren.

Fråga från Carl Johnsén: ”Hur ofta ska man balansera en portfölj med 50% guld och 50% silver?

Eric: Om man nu jobbar mellan guld och silver så är ration vi pratade om tidigare ganska bra. Det vill säga, när det kommer ner under 40 då kanske man ska börja köpa mer guld. När det är upp i 90 eller 100 ska man köpa mer silver. Sedan om man nu jobbar på det sättet, det gör jag inte jag, men då kan man ha 75/25 i vardera ytterläge och successivt ombalansera så. Men det var ingen rekommendation.

Jan: Det var lite roligt för man kan lyssna på de gamla avsnitten med dig. Det var faktiskt ett av mina insikter efter avsnittet som vi gjorde i januari, att jag bytte från guld till silver. Det har visat sig ge väldigt positiva privatekonomiska konsekvenser, som en kompis till oss uttryckte det.

Fråga från Patrik Berntsson:

”Om dollarn faller för mycket och blir kraftigt volatil, kommer fortfarande guld och silver handlas i dollar? Hur har det gått till vid tidigare Fiat-krascher?

Eric: Det som är lite rätt är att alla papperspengar har gått under och försvunnit någongång. Pundet var världsvalutan och nu är det dollarn och det har varit andra världsvalutor innan och de har kommit och gått med jämna och ojämna mellanrum. Den amerikanska dollarn är ju den tredje, som nu har funnits ganska länge i 107 år. Om den försvinner, jag har svårt att se någon annan valuta som direkt tar över av befintliga valutor.

Jag tror att man kommer prata om, det pratas redan om nya valutor eller nya sätt eller ny mix. Men jag tror inte att dollarn kommer svänga mer än de andra valutorna. Dollarn är fortfarande världsvaluta.

COMEX tre olika faser

Jan: Och jag tänker egentligen att eftersom man har pengarna i guld så spelar det inte så stor roll. Vi har tre avslutande frågor här från Wolfgang. Han pratar om COMEX, som är börsen för råvaror. Han skriver:

”Är COMEX en fractional reserve? Ligger det någon sanning i att ett uns silver kan ha upp till 500 ägare hos COMEX?”

Eric: COMEX är ett pappersspel, men det finns lika många korta som långa. Så det är egentligen ett nollsummespel. Du har alltid vinnare och förlorare. Där spelar det ingen roll. Däremot så har COMEX blivit felaktigt utnyttjat. COMEX kommer inte gå omkull eller försvinna, men dess roll kommer förändras. Det har funnits tre roller där roll nummer två håller på att ta slut och nu kommer den tredje rollen där det inte spelar så stor roll.

Men den första rollen var för producenter precis som det var för bönder och de som hade ett bolag att hedga sig, skydda sig, så att de fick ett känt pris. För de hade sina kända kostnader och då ville de hellre ha en trygg vinst än en osäker kanske större vinst. Alltså, de ville ha sin trygghet genom att hedga sig och det var det hela råvarubörsen COMEX var till för. Men det finns inga miners, alltså guld- eller silverbolag, som hedgar sin produktion. Så de är inte där.

Fas två blev att storbanker tog den här rollen där de blev commercials och de andra var speculators och retail-kunder. De har haft det här som sitt eget lilla casino där man har kunnat skapa enorma volymer. Man kan liksom sälja årsproduktioner på en timme. Helt galna volymer. I USA säger man att när det inte är hunden som svänger på svansen utan svansen som svänger på hunden.

Det blir helt ur proportion. Tyvärr är det så att banker har varit inne på valutor, räntor, elektricitet och även ädelmetaller. De har blivit dömda för vad de har gjort genom dessa, mer eller mindre, manipulationer. Det här är på väg att ta slut och frågan är om det var det som är en uppgörelse bakom stängda dörrar som hände nu i somras och vi upplever en ganska historisk tid och att vi får en helt fri marknad där COMEX slutar påverka.

Jan: För det är den sista frågan vi tar här också:

”Hur stor är risken nu med COMEX ETF:er när det sker massiva uttag av fysisk metall?”

Eric: COMEX kommer inte gå omkull och ETF:erna är inte kopplade till COMEX överhuvudtaget. ETF:erna har sitt guld allokerat. COMEX är alltid en kort och en lång position, men det är just att de har kunnat handla sådana enorma volymer, drivit priserna och ofta har de suttit med korta positioner i COMEX och haft långa positioner fysiskt.

Warren Buffet var en sådan som ägde väldigt mycket fysiskt silver och sedan ville han vara lite smart och använda COMEX för att göra korta positioner. Men han gick bort sig där och blev av med sitt fysiska silver i slutändan och storbankerna har problem där nu. Men har vi riktig tur och håller tummarna så är det slut på att svansen svänger hunden via COMEX. Alltså att storbankerna slutar.

Jan: Spännande. Jag tänker att vi ska runda av här. Vi har haft två timmar läsarfrågor i två avsnitt. Jag vet att du har tackat ja till att vara med på en FikaTillsammans som vi har i vårt Patreon-community. Där kommer man kunna ställa frågor och vi kommer också spela in om man känner att man vill ha mer av Eric Strand.

Ett fantastiskt stort tack, Eric, för att du har tagit dig till Malmö och, som vanligt, bidrag med feel bad-fakta, gjort oss lite klokare, lite mer nyfikna och framför allt visat på uppsidan också med guld och silver och inte bara i dina fonder. Man kan också läsa mer på Erics hemsida och köpa fonderna på Avanza, Nordnet och SAVR. Tack så mycket.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

• Om marknadsläget med fondförvaltaren Eric Strand - Bonusavsnitt #04 - Intervju om börsen till följd av Corona-viruset och hur man kan tänka
• Tror du på guld? Köp då silver! | Intervju med Eric Strand - Vi ställer era läsarfrågor till fondförvaltaren Eric Strand från AuAG-Fonder
• Läsarfrågor och intervju med Eric Strand - Om guld, ekonomiska läget, hans egna tankar och risker
• Möjligheterna med en börskrasch samt läsarfrågor med Eric Strand - Intervju med Eric om börsen just nu och era läsarfrågor

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Avsnittet Eric Strand svarar på era tittarfrågor om guld, silver och portföljfördelning dök först upp på RikaTillsammans.

I dagens avsnitt diskuterar jag och Caroline 20 personliga frågor om pengar och synen på ekonomi. Frågorna är designade att diskuteras som par, men fungerar även för andra. Jag tror att de flesta av frågorna skulle fungera bra som ett värdefullt samtal med en familjemedlem, vän, bekant eller kollega som också delar ens intresse för pengar och ett rikt liv i flera betydelser.

Jag och Caroline tvekade in i det sista om vi skulle släppa det här avsnittet eftersom det lätt blir väldigt personligt och tabut om att prata om pengar slår till. På många sätt blir det väldigt personligt att prata om pengar på det här sättet. Man blottar och visar sig sårbar då man pratar om saker som ligger nära ens värderingar, ens syn på världen samtidigt som det speglar ens uppväxt och de val och beslut som man har gjort.

Farhågan och rädslan, för mig med det här avsnittet, är att dyka upp lite som verklighetsfrånvänd. På sätt och vis har vi en ekonomi som de flesta inte har. Det är ett resultatet av mer än 15 års hårt jobb och nästan 25 års investerande. Samtidigt har vi också valt ganska traditionella roller. Något vi från tid till annan brukar få feedback om. Min grundtes är att man får ha och göra precis som man vill så länge det inte skadar andra. Men alla verkar inte hålla med om det.

Du kan använda det här avsnittet precis som du vill. Antingen kan du höra oss prata (=pladdra enligt Caroline) om frågorna, eller så kan du stjäla frågorna och ta upp dem med din partner, en familjemedlem, vän eller kompis. De är bra att diskutera oavsett och är bara ett urval av de frågor som kan diskuteras. Lite beroende på utfallet har vi ca 20 frågor till att diskutera.

1. På vilket sätt upplever du att vi har lika syn på pengar?
2. På vilket sätt upplever du att vi har olika syn på pengar?
3. Hur skulle din vardag se ut om du inte hade några som helst begränsningar?
4. Hur ser du på att vi tjänar olika mycket?
5. Är du en Spara eller Slösa?
6. Vad inspireras du själv av hos din partner när det gäller synen på pengar?
7. Hur tänker du kring ditt pensions-sparande och pension? När vill du gå i pension?
8. Vad vill du spendera pengar på?
9. Vad tycker du det är onödigt att spendera pengar på?
10. Vad tycker du din partner gör bra inom ramen för pengar och ekonomi?
11. Vad skulle du behöva för att känna ännu mer trygghet gällande vår ekonomi?
12. Om du känner stress eller oro inför pengar, vad kan du partner göra för att det ska kännas bättre för dig?
13. Vad skulle du vilja unna dig mer av i vardagen?
14. Har du upplevt förväntningar på dig från dina föräldrar att tjäna mycket pengar eller bli ekonomiskt framgångsrik?
15. Finns det något som du skulle vilja ändra på gällande hur vi hanterar vår ekonomi?
16. Hur upplever du att vi värderar oavlönat hushållsarbete i jämförelse med avlönat arbete?
17. Hur mycket pengar är tillräckligt för dig?
18. Kan du ibland känna avundsjuka på andras ekonomiska situation? När och på vilket sätt?
19. Vilket är ditt härligaste minne kopplat till pengar?
20. Vilket är det sämsta ekonomiska rådet du brukar få höra?

Slutligen, äras ska den som äras bör. Inspirationen till avsnittet kommer från lyssnaren Anna Ekeneld. Tillsammans med sin man Mikael har hon gjort en app för Apple-telefoner som heter ”Relationsfrågor” gå via deras hemsida battrerelationer.se. I appen finns 119 frågor om pengar, men även frågor om relationen, skratt & bus, lovebombing och annat. Det är därifrån vi har tagit majoriteten av frågorna.

Avsnittet är inte ett samarbete utan vi använde en del av deras frågor och då kan vi ge lite credd tillbaka. Med tanke på att pengafrågorna i deras app kostar 25 kr så är det i mina ögon ett billigt sätt att ha många värdefulla och autentiska samtal med den man tycker om. Ingen ersättning har utgått för avsnittet.

Tack för den här veckan och hörs igen i nästa! 💗

Hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet. Vill du ha tidskoder också så finns det på Youtube.

• 20 frågor om pengar och relationen till pengar
• Sprudlande community på Patreon
• Fråga 1. På vilket sätt upplever du att vi har lika syn på pengar?
• Fråga 2. På vilket sätt upplever du att vi har olika syn på pengar?
• Fråga 3. Hur skulle din vardag se ut om du inte hade några som helst begränsningar?
• Fråga 4. Hur ser du på att vi tjänar olika mycket?
• Fråga 5. Är du en Spara eller Slösa?
• Fråga 6. Vad inspireras du själv av hos din partner när det gäller synen på pengar?
• Fråga 7. Hur tänker du kring ditt pensionssparande och pension? När vill du gå i pension?
• Fråga 8. Vad vill du spendera pengar på?
• Fråga 9. Vad tycker du det är onödigt att spendera pengar på?
• Fråga 10. Vad tycker du din partner gör bra inom ramen för pengar och ekonomi?
• Fråga 11. Vad skulle du behöva för att känna ännu mer trygghet gällande vår ekonomi?
• Fråga 12. Om du känner stress eller oro inför pengar, vad kan din partner göra för att det ska kännas bättre för dig?
• Fråga 13. Vad skulle du vilja unna dig mer av i vardagen?
• Fråga 14. Har du upplevt förväntningar på dig från dina föräldrar att tjäna mycket pengar eller bli ekonomiskt framgångsrik?
• Fråga 15. Finns det något som du skulle vilja ändra på gällande hur vi hanterar vår ekonomi?
• Fråga 16. Hur upplever du att vi värderar oavlönat hushållsarbete i jämförelse med avlönat arbete?
• Fråga 17. Hur mycket pengar är tillräckligt för dig?
• Fråga 18. Kan du ibland känna avundsjuka på andras ekonomiska situation? När och på vilket sätt?
• Fråga 19. Vilket är ditt härligaste minne kopplat till pengar?
• Fråga 20. Vilket är det sämsta ekonomiska rådet du brukar få höra?

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen på YouTube, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. Vårt mål är att du varje vecka ska få konkreta tips, råd och inspiration för att ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå, på ett enkelt och på ett roligt sätt. Jag heter Jan Bolmeson och detta är min fru Caroline.

20 frågor om pengar och relationen till pengar

Jan: Idag är det dags för avsnitt #174 och det handlar om att prata om pengar som par. Nu har vi faktiskt gjort något ovanligt. Vi spelar in introduktionen igen efter att vi har spelat in avsnittet för du tyckte att det blev ett lite pratigt avsnitt.

Jag tänker att till skillnad från de senaste avsnitten, som har varit ganska tekniska där vi har pratat om monetär inflation, prisinflation, guld, portföljteori, bolåneränta med Hypoteket och Nassim Talebs asymmetrier, så är det här ett mer personligt avsnitt. När det blir personligt kommer allt med värderingar och normer upp.

På sätt och vis är detta inte ett så soft avsnitt, även om det bygger på ett antal frågor som vi har fått från en läsare som heter Anna Ekeneld. Hon och hennes man Michael har tagit fram en app med relationsfrågor. De har en massa frågor om typ love bombing eller relationsfrågor eller pengar och ekonomi. I det här avsnittet har jag valt ut ett antal frågor från deras app. Detta är inget samarbete eller reklam för deras app, utan jag tänker att om vi har stulit ett antal frågor från deras app så kan vi ge dem lite i utbyte. Men det rör sig inte om något avtal eller pengar.

Det blir ganska personligt och jag tror att nu när vi har spelat in det här avsnittet så behöver vi nog lägga in en brasklapp. För det första har vi varit tillsammans i 17 år och vi har jobbat på hur vi vill ha vårt liv i alla fall 15 av de 17 åren. Jag ska vara helt autentisk; min farhåga är att detta kan låta lite arrogant. Men vi är fullt medvetna om att vi har ett liv som de flesta inte har och samtidigt vill jag inte tillrättalägga någon bild.

Caroline: Oftast är det så att pengar underlättar det livet man vill ha.

Jan: Min tes där är att det är bättre att ha pengar än att inte ha dem och att pengar skapar en hel del möjligheter och löser en del problem. Men de är absolut inte allt. Jag tänker ofta att pengar är skitbra på det de är bra på och sedan är de helt värdelösa där de är värdelösa.

Det är svårt att betala hyra med kärlek, men å andra sidan är det svårt att ha ett rikt liv utan kärlek. Jag tror inte att det handlar om antingen eller.

Jag ber också att ni har lite överseende med att vissa av våra tankar här kan vara heteronormativa och vi fick feedback om unkna könsroller i någon recension. Jag tänker egentligen så här att man kan använda avsnittet för frågorna, som finns direkt i beskrivningen till detta avsnittet också, så då kan man bara skippa våra svar om man bara vill diskutera frågorna tillsammans med sin partner. Man kan använda deras app så klart också, om man vill ha ännu fler.

Sprudlande community på Patreon

Caroline: Det här avsnittet blev ganska pratigt. Anledningen till det är för att inte har tänkt ut något svar innan. Vi tänker samtidigt som vi pratar och så blir det lite ogenomtänkt, men man kan nog ändå se någon röd tråd hur vi tänker. Det kan vara kul om du vill kommentera sedan vad du själv tänker. Kanske inte så mycket om att vi är idioter, utan mer vad du själv tänker kring frågorna.

Jan: Vad var ditt guldkorn, Carro? Vad tog du med dig?

Caroline: Det var kanske lite om vad jag skulle vilja göra med familjen om jag hade haft oändliga resurser. Då kanske jag skulle vilja göra mer med familjen och lära barnen mer om hur de tar sig fram i världen med navigering, osv.

Jan: Ja, Carro har ett långt utlägg om segling, men det kommer. Så vi är medvetna om detta men vi är hellre autentiska. Det sista jag vill säga innan vi tar de här 20 frågorna är att jag måste slå ett slag får vår RikaTillsammans community. Jag tycker att det är bland det roligaste jag har i mitt liv just nu. Förra helgen så var vi på instruktörskurs i vår kampsport som vi tränar.

Då hade jag fått ett meddelande från ett par i communityn som skulle vilja gör en undersökning bland oss vilken ränta vi har i förhållande till lön, var man bor och hur många barn man har. Att man delar med sig det helt anonymt. Jag la ut ett formulär och när vi kom hem på söndag kväll då var det flera hundra svar.

Det coolaste av allt var att flera stycken hade gjort grafer och sammanställningar – till och med grejer i Excel som jag inte ens vet hur man gör. Jag tyckte det var så sjukt coolt för plötsligt fick man se vad andra har i ränta, som är i en liknande livssituation. Men det som var ännu coolare var att det var människor som använde den här informationen för att sedan förhandla med sin bank. Då var det en läsare som lyckades spara 25 000 per år. Tänk om man då investerar de 25 000, då kan man spara över 300 000 på 10 år och det tycker jag är så sjukt coolt.

Det var en idé vi gjorde tillsammans. Tack vare att vi är många i communityn så kunde vi hjälpas åt.

Vi samlade in data och sammanställde det och sedan har andra använt det för att göra sitt liv rikare. Det är så coolt. Om du också vill ha extramaterial och de här inspelade FikaTillsammans, där vi också har ett extra avsnitt med Eric om man inte har fått nog av honom efter tre timmar. Vi gör saminvesteringar och sjukt mycket mer. Man kan gå in på RikaTillsammans.se/medlem.

Nu kör vi!

Fråga 1. På vilket sätt upplever du att vi har lika syn på pengar?

Caroline: Vi tycker ju att det är viktigt och bekvämt att ha pengar. Det är inte oviktigt i våra liv, utan snarare viktigt. Jag känner att jag nästan inte orkar tänka efter. På vilket sätt har vi lika syn på pengar? Jag vet inte, Jan, vad tänker du?

Jan: Jag har absolut en tes som lyder så här att det är bättre att ha pengar än att inte ha dem. Och jag tänker att pengar löser en hel del problem och skapar en hel del möjligheter. Sedan är jag väl medveten om att pengar inte är allt.

Caroline: Det blir så generellt här nu. Vet du vad jag tänker på? Vad jag inte vet om du tycker samma som jag. Jag tycker att det är viktigt med pengar, vi ska göra kul grejer för pengarna, man ska kunna obehindrat köpa overaller till barnen. Jag använder dem gärna, men jag vet inte hur du tänker kring det?

Jan: Jag är nog mer en hoarder. Jag gillar att samla saker.

Caroline: Jag gillar också att samla.

Det ska vara en samling, men sedan ska man ha en annan hög med pengar som man använder till nödvändigheter och kul grejer.

Jan: När jag brukade spela dataspel så samlade jag alltid på alla resurser och när jag hade ett överflöde av resurser då anföll jag datorn. När jag var överlägsen. Jag gillar att samla.

Härom veckan fick vi feedback att vi har unkna könsroller i vårt avsnitt, men personligen så bryr jag mig inte så mycket om könsroller för jag tycker det handlar mer om personlighet, inte manligt eller kvinnligt. Däremot brukar man säga, generellt, att män är bättre på att samla resurser och kvinnor är bättre på att fördela resurser.

Caroline: Det kan man säga generellt, men låt mig säga så här: hade jag varit grottmänniska då hade det var viktigt för mig att samla resurser. Annars kommer mina barn att dö. Men nu har jag dig som samlar resurser så jag kan fokusera på att fördela resurserna.

Jan: Jag tror att vi i mångt och mycket har ganska lika syn efter de här åren tillsammans.

Caroline: Sedan är det så att när man sitter ihop lite som vi, då kan inte båda ha samma roll, tror jag. Då går man på varandra. Om jag också hade varit ute och samlat resurser, tjänat pengar, då hade vi haft en obalans i familjen tror jag.

Nu är det viktigare för mig att fördela resurserna och se till att det är bra här på hemmafronten. Du samlar resurserna och du trivs väldigt bra med det som huvudsyssla. Vi hade inte båda kunnat vara ute och samla resurser. Jag är jätteglad att vi kan göra så här och att jag inte behöver jobba heltid.

Jan: Ja, det är ju ett resultat efter 15 år, att du inte ska behöva jobba heltid.

Caroline: Ja, jag utbildar mig till författare och ser till att alla är nöjda här, inklusive jag själv. Det kan verka som en unken könsroll då, men vi är lyckliga med det här.

Jan: Jag skulle säga att vi ser pengar som en resurs som ska användas och investeras. Men du gillar inte att resursfördela stora grejer. Det kan jag gilla.

Fråga 2. På vilket sätt upplever du att vi har olika syn på pengar?

Caroline: Vi tog precis en sådan. Resursfördela stora grejer, som att köpa bil, tycker jag är obehagligt. Men om vi säger att du inte hade varit med i bilden och jag hade behövt köpa en ny bil så hade jag så klart gjort det. Men jag hade inte köpt en bil för en miljon.

Det hade varit något praktiskt för 300 000. Men jag hade inte köpt en begagnad. När vi köpte vår bil 2010 då var den begagnad och då var det bara någon biluthyrningsfirma som hade haft den, men vi har ändå haft problem med den. Två gånger har de inte startat på vintern och så har det varit något annat.

Jan: Jo, men Caroline, det är på 10 år. Men det här är jätteroligt, för du köper mycket annat på Tradera.

Caroline: Ja, om jag vet att jag gör ett kap. Jag är bekant med prylarna jag köper.

Jan: Vi köper ju väldigt mycket annat på Tradera och Blocket. Alltså, allt från overaller till böcker och vagnar. Sedan tänker jag mycket på pengar som en trygghet, gör du det?

Caroline: Ja, egentligen vill jag ha en massa på hög. Det är precis som att grottmänniskan förmodligen vill ha jättemycket lingon och svamp, för man vet aldrig hur lång vintern blir.

Jan: Då är vi lika där. Jag vet inte om vi är så olika på pengar. Förr bråkade vi, typ för 15 år sedan när vi träffades.

Caroline: Jag hade ett väldigt ett ansträngt förhållande till pengar. Jag ville gärna spendera, men jag ville inte berätta vad jag hade spenderat det på. Jag skämdes för mina spenderingar och nu så är jag ok, för jag har väl bearbetat det och accepterat att jag tycker om att spendera pengar på läppstift och sådant.

Det var så när jag var yngre. Jag kunde inte leva utan mina sådana skönhetsprodukter. Det var fruktansvärt tråkigt att leva utan dem. Jag har testat många gånger, om jag inte skulle spendera de här pengarna, men det var fruktansvärt. Som att banta.

Jan: Ja, vi har ju varit tillsammans i 17 år och vi börjar få ihop mycket värderingar och vi har filat väldigt många kanter. Men jag tänker att det här är ett jättebra samtal att ha med sin partner.

Caroline: Det gör inget om man har olika heller. Syftet är inte att man ska ha samma heller.

Jan: Har vi samma eller olika syn på investeringar då?

Caroline: Du har en partner i något som heter Tipstjänst där det kommer börsintroduktioner ibland där man kan välja att gå in och köpa några aktier om man har tur. Då läser jag ibland och tänker att jag inte skulle sätta en krona i det. Men jag har inte helt fattat hur det fungerar med risk och förväntningar. Men det ingår i lekhinken som vi har och det ingår i spelet att man ibland förlorar pengar på det.

Jag ogillar att förlora pengar om jag inte har förstått att det ingår. Jag säger nej till allting, i princip. Jag är inte så intresserad av ekonomi som du, så då kan jag heller inte bilda mig en uppfattning om det är en investering som kan gå bra eller ej.

Jan: Spännande. Så vi har lite olika syn på risk, där jag är ganska snabb om jag förlorar, då bara går jag vidare.

Caroline: Men tänk dig så här, vi är stenåldersmänniskor och så har jag samlat ihop hela sommaren i förrådet. Titta på de fina korgarna. Vi kommer överleva sannolikt. Sedan kommer du och säger att de där i en annan grotta säger att vi kan få vara med och få jättefina verktyg om vi ger dem en korg här. Kanske. Det beror på om de är bra eller går sönder över tiden.

Jan: Det är väl snarare så att de ska ge sig ut på expedition och om vi ger dem två korgar så kanske vi får fyra tillbaka.

Caroline: Expedition nu? De kan ju frysa ihjäl. Nej, nej. Vi kommer dö om vi ger bort den här korgen. Så funkar det i mitt huvud.

Jan: Medan jag tänker att vi har fyra korgar och vi behöver bara en och en halv. Vi kan ge bort två korgar.

Caroline: Och dessutom få jättemycket tillbaka i form av kött eller något annat.

Jan: Ja, precis.

Fråga 3. Hur skulle din vardag se ut om du inte hade några som helst begränsningar?

Jan: Förut har jag haft en del mål, som att sluta jobba, köpa bil, resa jorden runt. Vårt mål i många år har varit att optimera vardagen. Det har vi jobbat väldigt mycket på. När vi fick den här frågan för fem år sedan då ville vi ha ett hus nära skolan för att ta bort pendlingsavstånd. Jag störde mig jättemycket på att du behövde åka till Lund och jobba.

Jag ville ha dig hemma för vi ville jobba ihop, hänga på dagarna, kunna gå och käka lunch. Vi kunde aldrig käka lunch liksom. Vi ville ha skola, ICA och allting inom 1 000 meter. I år anlitade vi en aupair så jag upplever att vår vardag är ganska optimal. Det enda jag kan tänka, om jag hade obegränsade resurser, då hade jag velat ha en kock. Då kunde man bara gå i en receptbok och peka.

Caroline: Ja, det kan du göra då. Jag tycker det är kul att laga mat. Det är en kärlekshandling från mitt håll. Jan, jag förstår dig. Kanske någon gång. För mig är det kul att laga mat.

Men jag hade nog lärt mig segla och köpt en jättestor båt och sedan hade vi åkt runt kanske i några månader i alla fall med barnen, och visat upp världen för dem. Även om det verkar som att jag inte är så sugen på att segla i vanliga fall, för att det är ganska smått och trångt, så är det en del av grejen. Om man har en riktigt stor båt så kanske det inte är så smått.

Jan: Detta är faktiskt första gången på 17 år som Caroline säger detta.

Caroline: Men jag känner inte att jag vill ha en segelbåt nu, utan det är om vi skulle haft obegränsade resurser. Då kanske jag hade tänkt att då ska vi ut.

Jan: Du vet att vi skulle kunna åka ut. Jag har bara aldrig hört den här idén.

Caroline: Men säg att du har 500 miljoner kronor.

Jan: Du behöver inte 500 miljoner kronor för att köpa en båt.

Caroline: Det hade nog varit en annan level för mig. Det är så min hjärna funkar. Eller så är det att jag är på väg någonstans nu för barnen börjar bli lite större.

Jag tänker att man måste ut nu och visa dem lite av världen. Jag vill visa dem hur man navigerar efter stjärnorna och lära dem hur man hanterar en storm och hur man måste hjälpas åt.

Det hade varit en annan level om de förstår hur världen funkar plus att jobba tillsammans. Ska vi pausa, Jan? Du verkar helt chockad. Man kanske kan göra det på något annat sätt, men det är bara det att jag vill att mina barn ska fatta hur man tar sig fram här i världen och då är vatten ett sätt att lära sig att navigera på.

Inte bara stjärnorna så, men det är grundläggande egentligen för människor att veta vart man är, vart man ska, hur man tar sig dit. Men det är fruktansvärt om det blir storm. Fruktansvärt för barnen. Vi kommer inte göra det. Vi får hitta på ett annat sätt att lära dem hur man hittar hem.

Vi får ta detta utanför podden, Jan. Någonting har öppnats här. Vi vill ju att de ska lära sig att klara sig i världen. Men vi behöver inte segla. Vi tar något annat där de får lära sig likartade saker.

Fråga 4. Hur ser du på att vi tjänar olika mycket?

Caroline: Jag tror att jag har tyckt att det var jobbigare förr. Jag tycker ändå det funkar.

Jan: Jag tänker att jag har ju alltid tjänat mer än dig. Också när du doktorerade och tjänade typ 20 000 kronor i månaden. Fast jag kommer ändå ihåg att vi hade en diskussion där du sa att ”Jag kan minsann också betala räkningar”. När vi hade vår kris för något år sedan så ville du att vi skulle dela upp vår ekonomi. Vad tänker du om det?

Caroline: Jag tror det är viktigt att man känner att man kan klara sig med sina egna resurser. Att jag kan klara av det som landar på mig. Men jag tror det hade varit jobbigare för dig om jag hade tjänat mer pengar än dig.

Jan: Ja, det hade nog varit lite jobbigt. Eller, det är klart det inte hade varit jobbigt på sikt. Jag hade nog till och med uppskattat det, faktiskt. Visst finns det en norm som jag inte tror att man ska underskatta kring det där. Oavsett om det är 2020 så är det ändå så att mannen ska bjuda på en dejt.

Nu vet jag att många inte kommer hålla med om det här, men återigen, om vi tar den där grottmänniskan, så vill man ju som en grottman kunna försörja sig själv och ha ett överskott för att kunna försörja någon annan. Men jag tror det handlar om att tänka snabbt eller långsamt. Tänker man snabbt så blir det jättejobbigt och tänker man långsamt så blir det jättebra.

Caroline: Det kanske också är outsagda tankar som leder till att man har högre lön för samma jobb. Så ska det inte vara. Det handlar också om att kvinnor inte förhandlar på samma sätt som män, men det kan också vara så att man tar det mer på allvar när män förhandlar än när kvinnor gör det. Jag vet inte.

Vi är inte här för att prata om olika lön för samma arbete, eftersom vi aldrig har haft samma sorts arbete och tyvärr så är det så att universitetet inte lägger ut jättehöga löner, när jag jobbade där.

Jan: Men för att runda av den här frågan så tänker jag att vi upplever inte att det är ett problem i vårt liv. Vi har aktivt valt att säga att vi tjänar olika och sedan kompenserar vi för det där på olika sätt, med pension och sådant. Sedan är det så att vi i många år drömde om att jobba tillsammans och du skulle få ägna dig mer åt det du tycker är kul, så i dagsläget har vi faktiskt på kronan exakt samma lön när vi deklarerar. Men det är väl en superbra fråga att ha och diskutera hur man vill ha det. Man kan ha helt uppdelad ekonomi, gemensam ekonomi, betala procentuellt vad man tjänar, etc.

Caroline: Jag ska bara säga en sak om det här att det kan vara jobbigt för män att tjäna mindre än kvinnor. Det ligger ingen manlighet i att tjäna mer än den man är tillsammans med. Manligheten ligger i vad man är för slags person. Vilken kvinna som helst skulle skriva under på det, tror jag.

Eller, jag tror att en del skulle skriva under på det. Vissa grejer är svåra att kommunicera. Känner du dig omanlig så kan det vara svårt att prata om det, men visst handlar det om kommunikation.

Jan: Ja, och jag tror att man reagerar på olika sätt. Känslomässigt och rationellt. Det är jag ganska övertygad om.

Caroline: Det finns så mycket man kan säga här om det. Jag kan fundera ut saker själv. Det handlar om den här stenåldersmannen som kommer och vill vara med en kvinna. Men vi utgår från det heteronormativa nu då. Och så kommer han och har mindre än kvinnan har. J

ag vet inte om det skulle ha spelat någon roll då, det kan vi aldrig veta, men det kan ju vara så att man visar vilken överlevnadsfitness man har genom att ha resurser. Det kan vara något så grundläggande. Vi får prata med någon antropolog om detta.

Fråga 5. Är du en Spara eller Slösa?

Caroline: Både och. Jag vill ha en sparad hög och en annan hög att använda till resurser. Vad är du?

Jan: Jag gillar ju mycket mer kompletteringen till det här, att det fanns en tredje, ”Lillasyster Investera”. Jag sparar och investerar. Sedan gillar jag också att slösa. Jag är nog många gånger den som handlar mest av oss. Jag tror vi lägger pengar på olika saker. Jag kände att jag drev mycket det här med renoveringen av vinden, t.ex. Jag upplever att jag ofta tar beslut om de stora utgifterna.

Caroline: Du handlar definitivt inte mest utav oss, det tror jag inte. Men ja, jag tror att vi har såpass bra koll på det här som par ändå.

Fråga 6. Vad inspireras du själv av hos din partner när det gäller synen på pengar?

Jan: Det jag inspireras av hos dig är den här resursfördelningen. Jag tycker att du tar väldigt kloka beslut. Ibland kommer du med en overall som du har köpt på Tradera, den har funkat i Umeå i snön och då kommer den funka här. Sedan har du köpt den för 300 istället för 1 500.

Så både du och jag gillar att göra en bra affär. Sedan upplever jag också att du är sparsam utan att vara dumsnål. Förr tyckte jag att du var dumsnål, men det har du slutat med. Det jag är imponerad av, eller inspireras av, det är den här resursfördelningen.

Caroline: Jag inspireras av sättet du tänker på i affärer. Hur man kan affärsutveckla och hur man ger. Vi har pratat mycket om det att man tjänar inte pengar om inte det som man erbjuder är värt någonting där ute. Man kan inte hitta på en produkt som ingen vill ha, för man tjänar inga pengar då.

Man måste lyssna på de som ska köpa och sedan överträffa deras förväntningar. Paketera det på ett sätt som gör det enkelt. Som här där vi verkligen försöker paketera privatekonomi på en massa olika sätt för att det ska vara enkelt och kul.

Där är det ofta så att du har tänkt tre steg före. Ibland tänker jag: ”Hur hade Jan gjort här för att tjäna pengar på ett kul sätt i den här situationen?” Vi har ju haft någon kris någon gång kanske, affärsmässigt, och funderat. Då har du sagt att man inte ska låta en bra kris gå till spillo.

Hur man vi nu vända på perspektiven här så att man ändå kan göra en inkomst. Det har varit inspirerande.

Fråga 7. Hur tänker du kring ditt pensionssparande och pension? När vill du gå i pension?

Caroline: Jag tänker att vi har bra struktur för pensionssparandet. Att gå i pension för mig, det låter fruktansvärt, men jag känner det som att säga ”nu tackar jag för mig”. När jag är trött, förmodligen, då kommer jag veta att nu ska jag gå i pension. Det är en väldigt jobbig fråga för mig.

Det är som att säga nu kommer jag att dö snart. jag vet att det inte är så. Man kan leva 40 år efter pensionen, men jag tycker inte att mitt jobb är jobbigt på det viset att jag ser fram emot pension, som svar på frågan. Vad tänker du?

Jan: Jag tänker ju lite som du. Jag tror aldrig jag kommer gå i pension.

Caroline: Nej, du kommer nog dö framför datorn.

Jan: Rent statistiskt borde jag dö framför datorn i förhållande till hur jag spenderar min tid. Jag vet inte vad jag skulle göra som är roligare än det jag gör nu.

Caroline: Det skulle mycket väl kunna vara så att du hittar någonting annat, som att vara ute i skog och mark. Vi utvecklas ju känslomässigt och i hjärnan hela livet och efterhand som man vet att nu har jag si och så lång tid kvar i livet så gör man olika saker.

Det låter flummigt, men jag har märkt det själv, att när jag är 43 har jag andra prioriteringar än när jag var 33. Så jag gissar att jag har andra prioriteringar när jag är 73 eller 83. Du får utgå från det också att det kan hända att du vill göra andra saker än sitta framför datorn så småningom. Det kan vi inte veta.

Jan: Ja, då det kommer att hända då, men just nu har jag ingen plan. Men kring vårt pensionssparande sparar vi absolut för pensionen. Vi har PPM med AP7 Såfa båda två, vi har tjänstepension med avsättningar och vårt gemensamma sparande är mycket till pension. Men jag har svårt att se hur det kommer vara.

Fråga 8. Vad vill du spendera pengar på?

Caroline: Det som jag gör idag. Grejer till barnen, till hushållet och till oss. Fin lunch ibland och smycken. Riktiga Tahitipärlor vill jag ha och diamanter och sedan kan jag ha en t-shirt från H&M. Just nu har jag inga dyra smycken, men jag hade gärna velat ha riktigt blaffiga smycken.

Jag vet att det inte låter som jag, men jag har tänkt så länge på det och jag har aldrig känt att jag har råd att köpa riktiga smycken med guld och diamanter. Det är också det här att det inte finns några diamanter utan blod på och det finns en massa anledningar till varför jag inte handlar sådana saker.

Jan: Spännande. Jag tycker det här är jätteintressant att höra, även om det kanske inte är så roligt att lyssna på för våra lyssnare.

Jag tror det finns en massa personer som vill ha samma som jag. Diamanter och guld och fina smycken. Det är klart att det finns. Men det kanske inte är något man skaffar bara så där.

Caroline

Vad vill du spendera pengar på?

Jan: Jag vill ha upplevelser, kunna gå på ICA och inte bry mig om vad jag stoppar i korgen. Jag har inget annat sånt jättestort.

Fråga 9. Vad tycker du det är onödigt att spendera pengar på?

Caroline: Om vi har tre burkar sylt i kylskåpet och alla är öppna, då måste jag slänga någon för att det är mögel i. Då känns det jobbigt att vi har varit så slarviga med att inte se vad vi har i kylskåpet.

Jag vet att det kan röra sig om småpengar, men det stör mig att behöva slänga mat. Slarv och att man inte bemödar sig att se i kylskåpet vad som finns där.

Jan: Jag ogillar också stresskostnader. Jag hatar böter. Kanske inte så mycket för beloppet, men för att det är onödigt och orättvist tycker jag också att det är. Jag är så sjukt noga med att alltid betala parkeringsavgifterna, men så fort jag gör ett misstag då kommer de. Produktutvecklingstips till Easy Park: när man blir scannad, ge notis när de ser att man har betalat, så att man vet att det var värt det.

Caroline: Ja, jag håller med dig. Det hade varit en himla bra grej, så att folk märker att det spelar roll när man betalar sin parkering.

Fråga 10. Vad tycker du din partner gör bra inom ramen för pengar och ekonomi?

Caroline: Du tjänar pengar. Men vi tjänar båda pengar, det gör vi, men jag tycker att du är duktig på att tjäna mer. Du tänker på nya lösningar och så.

Jan: Ja, det här var vi ju inne på tidigare.

Fråga 11. Vad skulle du behöva för att känna ännu mer trygghet gällande vår ekonomi?

Caroline: Inget. Vi har ju koll på den. Vi ser hur det ser ut. Om man inte ser hur det ser ut tror jag att man kan känna otrygghet.

Jan: Ja, vi har ett verktyg, Spirecta.

Caroline: Jag tror egentligen inte att det spelar någon roll hur mycket man har i sitt pengasystem. Om man har sitt Excel, eller hur man nu får överblick på sin ekonomi, så kan man nog ändå känna sig ganska trygg om det går runt och man vet precis. Att man har koll.

Jan: Jag kan säga att det är ett problem som vi har haft i många år och där är vi nästan klara med Spirecta. Jag lägger ut en länk här i anslutning till videon. Det är ett verktyg för att få full koll på sin privatekonomi och framförallt för att göra sammanställningar, för det upplevde jag var ett problem för oss.

Man får rapporter. Både enkla balansräkningar och mer avancerade rapporter för FIRE eller tillgångsfördelning, hur ser mitt totala sparande ut. För ofta har man det utspritt på Lysa och en massa andra ställen.

Men det kommer ett avsnitt om det. Vad skulle jag ha behövt för att känna ännu mer trygghet? Om jag skulle säga någonting här så är det väl att vi är fortfarande inte där att vi skulle kunna dra runt hela vår ekonomi bara på utdelningen av vårt kapital. Där har vi en liten bit kvar.

Men eftersom vi tjänar så mycket mer än vad vi behöver så är inte det ett problem. Men det hade varit ett nästa steg, om det kom in x antal pengar på kontot bara som utdelning varje år. Hade jag slutat jobba helt så hade vi fått dra ner på vår livsstil, om vi fortfarande skulle leva bara på avkastningen av pengar och du heller inte hade jobbat. Så det är väl nästa level. Sedan är det helt orealistiskt, för jag vet inte ens hur det skulle gå till.

Fråga 12. Om du känner stress eller oro inför pengar, vad kan din partner göra för att det ska kännas bättre för dig?

Jan: Jag kan hamna där från tid till annan. Det enda jag alltid behöver när jag känner känslomässig stress det är att du klappar mig på huvudet eller på axeln och säger att det kommer bli bra. Det låter skitfånigt.

Men då behöver jag bara få höra att det kommer bli bra och att vi klarar detta tillsammans och att vi är ett team. Det handlar om all stress. Då är det det jag behöver.

Caroline: Klappa dig på huvudet kommer jag nog inte att göra, men ja. Det är väl det jag också behöver, att du säger att det kommer bli bra.

Fråga 13. Vad skulle du vilja unna dig mer av i vardagen?

Caroline: Jag skulle vilja ha mer tid bara. Dra ut på de där förmiddagstimmarna så att man hinner ta en promenad tillsammans. Ja, mer tid tillsammans. Skulle inte du vill ha mer tid tillsammans? Vi säger hela tiden att vi ska ta en promenad och så gör vi inte det.

Jan: Jag har inget behov av det. Jag tror att jag är ganska nöjd så som vi har det faktiskt. Vi har kompisar som tycker att vi borde spendera mer eller unna oss mer, men jag gillar vårt liv liksom. Vi tränar tillsammans, vi hänger stora delar av dagarna, vi har hittat träningen tillsammans.

Caroline: På sätt och vis kan jag se att de tycker att vi är tråkiga och ”svenska”. Lite återhållsamma. Man ska inte sticka ut och man ska helst ha grått på sig. Jag gillar ju grått. En väldigt sofistikerad färg. Så vi är tråkiga här tydligen.

Fråga 14. Har du upplevt förväntningar på dig från dina föräldrar att tjäna mycket pengar eller bli ekonomiskt framgångsrik?

Caroline: Mina föräldrar hade ju flera jobb och det var säkert en del ruljangs på pengarna för det shoppades också. Det var nog det där att man ska jobba mycket, hos min mamma i alla fall.

Det har nog funnits förväntningar på att man ska vara busy och se snygg och proper ut med en fin jacka och kammat långt hår. Man ska se dyr ut, kanske.

Jag ser inte dyr ut. Det är någon revolt jag håller på med ända upp i 43-årsåldern. Du då?

Jan: Inte bli ekonomisk framgångsrik, det tror jag inte har varit någon förväntning. Men att vara duktig i skolan så att man kommer in på ett bra gymnasium och ett bra universitet och sedan ett bra jobb.

Caroline: Har det varit pengar eller att du ska jobba med din intellektuella kapacitet? För min del har det klart varit att jag inte ska bli gatsopare, det kommer jag ihåg att min mamma sa. Men det har absolut förväntats att man ska göra något av sin intellektuella kapacitet, om man nu har någon, för det vet jag inte om mina föräldrar trodde att jag hade.

Jan: Jag tror att det handlade mer om att man skulle ta hand om sig själv för mina föräldrar, och förmodligen indirekt sin familj. Det var receptet på framgång i ett kommunistiskt land som de kommer ifrån, Tjeckoslovakien.

Caroline: Ja, när jag tittar på min släkt som är från Polen, så har vi tydligen någon gren där som var ganska rik. Jag tillhör inte den sidan som var rik, men då kan jag ändå tänka vad schyst att ha ett slott med en massa undersåtar.

Jag tror det är många som känner att det skulle vara gött att ha skitmycket resurser och människor att domdera mer. Inte domdera på ett elakt sätt utan mer att nu ska få den här herrgården att rulla.

Där kan jag vara åt det hållet och nu har jag valt ett helt annat liv, som visserligen är bra ställt, men jag har inget slott och inga stall med hästar.

Fråga 15. Finns det något som du skulle vilja ändra på gällande hur vi hanterar vår ekonomi?

Caroline: Nej. Vi har jobbat länge med att få det att funka.

Jan: Jag tänker inte heller att det är något.

Fråga 16. Hur upplever du att vi värderar oavlönat hushållsarbete i jämförelse med avlönat arbete?

Caroline: Vi har ju haft den här diskussionen i flera omgångar i flera år, för jag har tagit en stor del av det här oavlönade hushållsarbetet och det har inte du och det kan man tycka vad man vill om. Det är upp till vilket par och familj att göra som de vill och nu har vi gjort så här.

Jag har känt det som att jag har dubbelarbetat och vi har pratat om att jag har sett det som att hushållsarbetet inte har varit i samma paritet som vilket annat jobb som helst och då har du sagt att det är det. Det har tagit lång tid för mig att uppfatta hushållsarbetet som samma status och nu gör jag det.

När någon kommer och slänger ut någonting i tvättstugan eller köket så kan jag säga att det här är mitt kontor, släng för i helvete inte saker här. Och det är ganska skönt att känna att det här är ett arbete, som man inte bara kan tycka att det ska göras i fördolda. Det sker inte i det fördolda och det har inte längre den statusen heller hos oss.

Jan: Jag kommer ihåg att jag tänkte på det där som att mitt liv blir fattigare om inte du gör de grejerna.

Caroline: Ja, mitt liv blir också fattigt om jag inte gör det. Om jag bara skulle stoppa hade det varit katastrof för hela familjen.

Jan: Precis, så det är superviktigt. Precis som jobbet för att skaffa resurserna är superviktigt. Vi lärde oss att sätta ett värde på ett till ett på det där.

Caroline: Men det har tagit längst tid för mig, av alla personer här. Jag vet inte varför. Jag har jobbat med hushållsarbete länge. I min familj när jag växte upp så var det en självklarhet att det skulle ske, från att jag var tonåring eller yngre.

Jan: Det har mycket att göra med normer, att man ska kunna reda sitt eget hus. Du ville inte att vi skulle ha städhjälp till exempel.

Caroline: Nej, det ville jag inte, men det har vi haft länge nu och vi är nöjda med det. Vi betalar gladeligen för det.

Jan: Absolut. Det kan låta fånigt, men de här frågorna har vi ju stött och blött i många år. Därför blir det inte så mycket att säga.

Caroline: Ja, vi har haft stora konflikter mellan oss, för att jag har känt mig som en hushållerska samtidigt som jag själv inte har uppfattat detta som ett arbete som vilket annat som helst.

Fy fan vad jobbigt det har varit att få rätt på det i huvudet, men nu har vi det. Men, ibland är det också skönt att man får ett tack. Ungefär som att jag säger att du gör bra grejer. Att vi tackar varandra för arbetet, vilket arbete det än är.

Jan: Ja, vi är dåliga på att tacka varandra. Det är faktiskt någonting vi skulle kunna träna på.

Fråga 17. Hur mycket pengar är tillräckligt för dig?

Caroline: Egentligen är det tillräckligt nu, men det är som du säger att om ingen av oss hade inkomst längre så skulle inte vårt liv funka så som vi lever det idag. Kanske som du säger att man skulle ha en passiv inkomst i form av utdelning på kapital som täcker vår levnadsstandard. Hur mycket är tillräckligt för dig?

Jan: Jag vill minnas att jag tänkte 20 miljoner med 4% avkastning, det är väl typ 800 000 till en miljon om året, där någonstans. Där är vi inte ännu.

Jag gillar det som Eric sa i ett av de förra avsnitten, att det inte handlar om att dö med mest pengar på kyrkogården, utan att optimera sina resurser i förhållande till det livet man har.

Där upplever jag nog att vi har mer resurser än det livet vi har. Sedan vet jag inte, om du börjar köpa diamanter och Tahiti-pärlor så kanske vi får tänka om. Jag vill gärna se en Tahiti-pärla.

Fråga 18. Kan du ibland känna avundsjuka på andras ekonomiska situation? När och på vilket sätt?

Caroline: Nej, jag har inte känt avundsjuka på väldigt länge faktiskt. Det har jag inte.

Jan: Jag kände avundsjuka för ett par år sedan. Jag var avundsjuk på vår kompis Filip för han ärvde fastigheter från sin pappa, som var en duktig investerare och hade företag. Då tyckte jag att det var orättvist och att det var mycket lättare för honom. Det var min mörka stund där.

Jag vet inte om det var avundsjuka eller om jag mest tyckte synd om mig själv. Sedan insåg jag att han har ju fått kämpa med andra grejer.

Caroline: Ja och folk säger att livet är inte rättvist, men livet är rättvist, tycker jag. Han hade en springande start, men han har jobbat med andra saker.

Jan: Jag brukar tänka att livet är orättvist, get used to it. Jag tänker att det är orättvist för vi föddes i Sverige och vi har fått en bra utbildning. Det är sjukt orättvist mot någon som föds på landsbygden i Rwanda.

Caroline: Absolut, på det sättet är det orättvist. De kanske aldrig får någon dröm uppfylld.

Jan: Det kanske de får, men vi har inte samma möjligheter.

Caroline: Det blir väldigt märkligt att säga att livet är rättvist ur ett sådant perspektiv.

Jan: Jag är ok med att det är orättvist.

Min poäng är att jag värderar livet utifrån hur väl jag spelade med de korten jag fick. Alla får inte samma kort och det är ok.

Caroline: Men tycker du inte att det är rättvist då?

Jan: Jo, egentligen tror att jag vi menar samma sak.

Caroline: Ja, jag tycker det är rättvist. Det baserar sig också på vilka kort jag fick och hur jag spelade dem och det är för att jag tror på reinkarnation och sådant. Att man ska lära sig någonting till nästa liv. Om jag hade hamnat på landsbygden och dött när jag var 15 i barnsäng så hade det varit jävligt tragiskt, men det är på något vis som det är. Det är också för att jag ska kunna handskas med tragik, då har jag valt att se så här på livet.

Jan: Jag tror att du och jag möts i den acceptansen. Det är det det handlar om. Vi kommer båda dit, även om vi tar lite olika vägar dit.

Caroline: Men kommer du ihåg att du har känt avundsjuka på någon annans ekonomiska situation? Någon som har sålt sitt företag för en miljard eller så?

Jan: Nej det tror jag inte.

Det enda jag har tänkt i så fall är att jag tror att vi underskattar helt generellt, när vi pratar om pengar och när det gäller oss också, betydelsen av tur. T.ex.

Bill Gates var född i rätt för att komma in på ett universitet vid rätt tillfälle när persondatorn började. Det var en massa tur. Du och jag har också haft tur i en hel del grejer. Men visst, ibland kan jag tycka att folk har haft tur, men jag har ingen beef med det, utan jag vet att tur ingår i spelet. Det är som att jag skulle vara sur för att jag inte föddes 70 så att jag kunde investera i slutet av 80-talet och 90-talet när börsen gick som tåget. Det är bättre att fokusera på att utnyttja de förutsättningar man har. I Mars föll börsen med 30% på tre veckor, hur spelade du den handen? Istället för att tänka på hur det gick 1978.

Caroline: Det är också Maslows behovstrappa. Vi har våra korgar med lingon och jag känner inte att ekonomin skulle ha varit bättre och de har mer än jag. Utan där handlar det mer om den personliga utvecklingen, som gör att jag kan bli avundsjuk på skribenter till Netflix-serier.

Då kan jag känna fan om jag hade börjat för 20 år sedan. Där kan jag ha känslor kring det, över att jag inte har kommit så långt med mitt eget. Det ekonomiska är väl inte det som vi tycker att vi skulle haft bättre, utan det handlar om helt andra saker.

Fråga 19. Vilket är ditt härligaste minne kopplat till pengar?

Caroline: Ett av de härligaste minnena är i Tanzania där vi sitter på en strand och äter någon fisk där. Uganda vid Nilens källa är också ett fint minne, där vi satt vid Victoriasjön och åt en grillad helfisk. Alltså, det är så fint. Men i Tanzania åkte vi ut till stranden med den vita sanden. Det är lagom varmt och jag äter någon fisklunch som är fantastiskt tillredd och vi har det så bra.

Det är oftast kopplat till mat för mig. Jag har många sådana minnen från resor. Eller personliga upplevelser, som när vi var i Tokyo. När man har känt sig som medelpunkten av världen på något vis. Eller en sommar i Prag i de gamla kvarteren. Då kändes det också som att vi var i mitten av världen. Det är en massa folk och det är vackert med en massa lyktor. Du då?

Jan: Det var ett stort steg när jag startade mitt första aktiebolag 2008. Bara i år tror jag att jag har startat tre aktiebolag, så charmen är borta med det, nu handlar det mer om mer administration. När vi köpte huset är också ett fint minne. Jag trivs jättebra med vardagen, så det handlar mer om vardagen för mig.

Fråga 20. Vilket är det sämsta ekonomiska rådet du brukar få höra?

Caroline: Det som jag har hört när jag har varit ute på Aktiesparartillställningar och sådant är att jag ska ha 100% aktier och det vill jag inte ha.

Jan: Det är väl lite samma. Jag fick en fråga på FikaTillsammans som vi hade på Patreon som var hur ska man göra för att rädda någon som man tycker gör fel ekonomiskt. Då hade vi ett samtal kring att det faktiskt handlar om att lyssna på vad människan har för mål, att vara nyfiken.

Alla människor vill ju känna sig hörda och sedda och respekterade och lyssnade på. Jag skulle väl säga att det är lite samma sak, att man ska investera allt i aktier eller att man ska vara aktiv. Det är väl också så att ju mer man läser på desto mer framgångsrik kommer man bli, vilket forskningen inte stödjer.

Om vi ska börja runda av så tror jag det är viktigast att man gör det på ett sätt som passar en själv och som gör att man personligen mår bra. Jag tror det värsta råden är, precis som du säger, att det finns ett facit som ska passa alla. I podden försöker jag prata om att det finns ett matematiskt svar och ett känslomässigt svar och sedan är det upp till en själv att försöka hitta balansen mellan de två.

Det är inte alltid rätt att göra matematiskt korrekt.

Caroline: Jag upplever att detta blev ett rätt så pladdrigt avsnitt. Vi kanske kan lyckas bättre i del två och vara mer rakt på sak utan känslomässiga utläggningar.

Jan: Det kanske inte blir något avsnitt två om folk bara tycker att vi var dryga. Men jag tror det är lite läskigt när det blir personligt, för vi pratar hellre om en studie. Så, be nice i kommentarerna. Skriv om ni inte vill ha del två, men var snälla. Tack så hemskt mycket oavsett för att du lyssnar och för att du följer oss, så ses vi förhoppningsvis nästa vecka.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

• Standarder som komplement till mål för ett rikare liv - Ett samtal med coachen Moa Diseborn och tankar om turist vs flanör
• Njut dig till framgång och låt livet kännas lika bra som det är! - Ett samtal om livet med vår coach Moa Diseborn

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Avsnittet 20 frågor om pengar och relationen till ekonomi att prata om dök först upp på RikaTillsammans.

Idag fick jag ett meddelande om att Tink stänger ner sin app för att ha koll på sin ekonomi. Det är lite sorgligt och trist eftersom jag vet att många har uppskattat den. Dock är inte allt nattsvart. Under det senaste året har jag utvecklat ett verktyg för dig som, likt mig, vill ha full koll på sin ekonomi, vill kunna följa utvecklingen, styra och simulera den. Det är ute i beta hos cirka 100 användare och kommer släppas inom kort. Här kan du göra en intresseanmälan.

Jag hade egentligen inte tänkt skriva om Spirecta för om några veckor då allt är helt färdigt. Nu släppte dock Tink sin nyhet om nedläggning idag och då får man anpassa sig till verkligheten. Därav kommer här möjligheten för dig att primärt sätta upp dig på listan att få en inbjudan så fort vi går ur betan och börjar smyglansera verktyget.

• Gör en intresseanmälan →

Bakgrunden till Spirecta är att jag länge har saknat ett verktyg som hjälper mig att ha koll på min ekonomi på det sättet som jag skulle önska. Det många appar gör är att man måste lägga in saker manuellt eller så kategoriserar de på ett sätt jag inte vill. Dessutom har väldigt få koll på det som egentligen är viktigt, tillgångar och skulder. Trots att jag är nörd så kan jag inte säga att jag har full koll. Jag vet vad jag har på mina LYSA-depåer, men jag kan inte svara på enkla frågor såsom:

• Givet alla dina investeringar och din totala ekonomi, hur är fördelningen mellan aktier, räntor och likvider?
• Hur har din förmögenhet förändrats över tid?
• Hur har din sparkvot, ekonomiska frihet, ekonomiska trygghet och soliditet förändrats över tid?
• Hur mycket har du lagt på utgifter av typen X de senaste 12 månaderna?

Därför började jag för mer än ett år sedan på fritiden utveckla ett verktyg Spirecta som skulle hjälpa till med just dessa frågorna. Nu är jag nästan färdig och har det ute hos mer än 100 användare för testning. Hemsidan håller också på att bli färdig och inte minst communityn och forumet är under uppbyggnad.

Spirecta kräver lite arbete men kommer ge belöning

Jag vill vara supertydlig med att Spirecta inte är en direkt ersättare till Tink. Tink var ju nästan automatisk på många sätt vilket har sina för och nackdelar. Spirecta är halv-automatisk. Du har kontroll på allt, men det kräver också att du gör en del jobb. Det är lite som med träning och hälsa eller sparande för den delen. Det finns inga quick-fix. Det krävs lite jobb för att få de resultaten som man önskar.

Samtidigt – lägger man in arbetet så får man även belöningen. I det här fallet hoppas jag att belöningen för dig kommer vara:

• Mycket bättre koll på din löpande ekonomi
• Mycket bättre koll på helheten och framförallt dina investeringar
• Lugn och trygghet i att du har koll och en överblick
• Mer pengar i form av att du kommer kunna fatta bättre beslut
• Bättre risk i din totala ekonomi och dina investeringar
• Bättre balans mellan olika tillgångstyper och investeringar
• Lättare att nå dina mål i livet som förutsätter pengar

Jag själv har redan fått ut väldigt mycket insikter kring min egen ekonomi tack vare verktyget. Flera användare vittnar också om att de har både sparat och tjänat pengar tack vare det.

Nedan följer lite skärmklipp från Spirecta

För att du ska få lite känsla för verktyget så följer nedan några skärmklipp. Verktyget körs i webbläsaren och ej i telefonen då det kräver lite jobb.

Om du vill se lite videoklipp och liknande. Tjuvkika gärna på Kom-igång-guiden i Spirecta-forumet.

Jag respekterar din data och därför är Spirecta inte gratis

Jag vet inte om du har sett dokumentären ”The Social Dilemma” som går på Netflix just nu. Om du inte har sett den, gör det. Den handlar om hur vi och vår data samlas in, bearbetas, säljs, delas och distribueras, av bolag som Facebook, Google, Amazon. Jag tycker det är riktigt dåligt. Därför har jag själv inte privata konton i sociala medier trots att jag och Caroline bloggar.

Det handlar lite om den klassiska principen: ”Om det är gratis, då är du inte kunden, du är produkten.”. När jag byggde Spirecta bestämde jag mig väldigt tidigt för att du ska vara kunden. Inte produkten. Därför är verktyget inte gratis. Det kostar 150 kr per månad eller 1 500 kr per år (=125 kr/mån). Men då kan du också vara säker på att jag aldrig kommer att dela, sälja eller använda din data på något sätt. Du har full koll på din data, du kan exportera den, radera den eller göra precis vad du vill med den.

Däremot har jag full förståelse för att det gör det till en showstopper för några. Det är okej. Spirecta är inte till för alla. Det är till för dig som är vill ha koll på din ekonomi, vill ha ett rikare liv, vill ha mer trygghet, frihet och möjlighet och framförallt, är villig att göra jobbet som krävs för att få det. Däremot erbjuder jag hela 30 dagars öppet köp för att du ska ha tid att testa verktyget i lugn och ro.

Priset kan komma att ändras inför fullständig lansering.

Lansering i början av november

Min plan var att börja lansera Spirecta i början av november. Men då det dök upp med Tink idag så kommer informationen redan nu. Min farhåga från att släppa det redan idag är att jag vet inte 1) om jag klarar av en stor anstormning användare och 2) att allt inte är tipp-topp. Därför skulle jag rekommendera att om du inte är i akut behov av något nytt och kan tänka dig vänta 2-4 veckor, gör en intresseanmälan för mer info:

• Gör en intresseanmälan för att få mer information →

Om du är okej med att saker inte kanske riktigt fungerar riktigt än, att det kan ta lite tid att få hjälp och support (=supportorganisationen är undertecknad i egen hög person), då kan du faktiskt pröva redan nu.

• Skapa ett konto i Spirecta →

Om du har några frågor eller funderingar, kommentera gärna!

Tack på förhand,
En supernervös bloggare som inte vill släppa ut sin baby i världen

Externa länkar

• Spirectas hemsida →
• Spirecta forumet →
• Tinks pressmeddelande om att de lägger ner →

Avsnittet Tink stänger ner – Spirecta ersätter? dök först upp på RikaTillsammans.

Dagens avsnitt är en fortsättning på förra veckans samtal med 20 nya frågor att diskutera med en partner, vän eller familjemedlem. Den här veckan är det nya frågor som vi diskuterar och kommer in på resonemanget om brist vs överflöd. Huruvida vi upplever att det finns en brist eller överflöd på resurser i livet eller inte och vårt förhållningsätt till det.

Ett exempel är att jag tidigare väldigt ofta resonerade som ”antingen eller”, ”det finns inte tillräckligt”, ”pengar växer inte på träd” och så vidare. Frågan var t.ex. ”semester ELLER pryl”, ”pengar ELLER hälsa”, ”pengar ELLER goda relationer”, ”spara/investera ELLER konsumera” osv.

Den stora insikten för mig kom från min vän Lennart Göthe som visade att jag kunde byta ELLER-ordet mot OCH-ordet istället. Dvs tänka ”semester OCH pryl”, ”spara/investera OCH konsumera”, ”pengar OCH goda relationer” samt ”pengar OCH hälsa” istället. Många gånger är det inte någon naturlag som säger att det är ett motsatsförhållande mellan ens alternativ. Det är bara hjärnan som lurar oss.

Självklart går det inte över en natt. Man ändrar sitt tankesätt från ELLER till OCH och plötsligt har man mer pengar på kontot och kan ha semester och pryl. Snarare leder perspektivet till att man börjar ställa sig nya frågor:

• HUR kan jag skapa möjlighet för semester OCH pryl?
• HUR sparar OCH spenderar jag samtidigt?

Bara att ställa sig frågan gör svaret mycket enklare och ens möjligt. För så länge man inte ställer sig frågan kommer man (eller åtminstone jag) inte ens leta efter ett svar. Det gör det också intressant att fundera på varje gång någon säger något:

• Vilken jord är den här blomman planterad i?

Dvs. den bakomliggande anledningen till att någon säger eller gör som hen gör. Varför pratar t.ex. många om ekonomisk frihet som ”dra ner”, ”leva minimalistiskt” och ”köpa det billigaste”. Det är inget fel på själva det som sägs. Det är däremot intressant att veta vilken jord blomman kommer från. För mig är det en stor skillnad att lyssna på samma råd från någon som kommer från:

”Det finns inte för mig något annat sätt att bli ekonomiskt fri än att spara brutalt mycket och sänka min livskvalitet för jag vet inte hur jag tjänar pengar men jag vet hur man sparar pengar.”

Samma råd komna från ett ställe av BRIST

eller:

”Det går bara max spara 100 % av ens utgifter, det är bättre att tjäna mer pengar och det är något som jag har förmågan att göra, men jag väljer aktivt att göra på det här sättet eftersom det passar mig, mitt liv och mina värderingar.”

Samma råd komna från ett ställe av ÖVERFLÖD

Sedan tar det självklart en tid innan dess att svaret har börjat manifestera sig i verkligheten som en följd av en mängd nya saker som man tänker och framförallt gör. Men det börjar alltid med en ny tanke som leder till en ny handling som leder till ett nytt resultat.

Ja, det blev egentligen ganska mycket off-topic i dagens avsnitt, men det är det som är så värdefullt i att stanna upp och börja prata med andra. Precis som förra veckan så är avsnittet inte ett samarbete även om vi vill ge credd till Anna och Mikael Ekeneld. Det är de som på sin sajt battrerelationer.se säljer en uppsättning med dessa frågor. Då vi har använt ca 40 av deras 120 frågor så ska man ära den som äras bör.

Precis som vanligt kan du använda avsnittet på ditt sätt. Antingen hör du oss prata om våra svar och funderingar till frågorna eller så tar du dem rakt upp och ned från innehållsförteckningen och pratar med en annan person om dem.

Nästa vecka kommer det handla om att ”bo gratis”, ”skatteparadiset privatuthyrning” och ”tjäna pengar på att bo”! Därefter blir det nog ett avsnitt att våga stå kvar i sin strategi även om andra tycker att man är dum i huvudet. 😎

Tack för den här veckan,
Jan och Caroline

Lyssna, titta eller bläddra i avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Här kan du även bläddra i bildspelet till avsnittet:

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet. Vill du ha tidskoder också så finns det på Youtube.

• Prata om pengar som par – del 2
• Ett par värdefulla tips
• Tink och vår ersättare Spirecta
• Fråga 1. Tycker du att det ibland känns svårt att ta upp frågor om ekonomi i vår relation? När och på vilket sätt?
• Fråga 2. Känns ekonomi mest ”kul och spännande” eller ”svårt och tråkigt” för dig? Vad tror det beror på?
• Är du mindre än världen eller större än världen?
• Fråga 3. Vad är en god ekonomi för dig?
• Fråga 4. Om du fick välja, skulle du vilja att vi hade en mer gemensam eller separerad ekonomi?
• Från bristtänk till överflödtänk
• Fråga 5. Hur skulle det påverka vår vardag om vi flyttade till dyrare eller billigare boende?
• Fråga 6. Vilken ekonomisk förebild har du?
• Fråga 7. Vad i din relation till pengar skulle du vilja ändra på?
• Lifestyle creep – Hur mycket glidning är ok?
• Fråga 8. Vad är alltid värt att spendera pengar på?
• Fråga 9. Vilken betydelse har pengar för att du ska känna dig lugn och fri från oro?
• Fråga 10. Vilken betydelse har pengar för att du ska känna dig framgångsrik?
• Fråga 11. Vad uppskattar du med din partners syn på pengar?
• Fråga 12. På vilket sätt ser du på pengar annorlunda än dina föräldrar?
• Fråga 13. Vem av oss har lättast att spendera pengar?
• Fråga 14. Vad uppskattar du mest med sättet som vi hanterar vår ekonomi på idag?
• Fråga 15. Hur viktigt tycker du att det är att spendera pengar nu i jämförelse med att spara för framtiden?
• Fråga 16. Om du plötsligt fick 10 miljoner, vad skulle du göra med de pengarna?
• Fråga 17. Vad är viktigast att lära våra barn om pengar?
• Fråga 18. Vad ser du som våra gemensamma ekonomiska mål?
• Fråga 19. När har du haft konflikter kopplade till pengar?
• Fråga 20. Tycker du att det finns bra och dåliga lån?

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Idag är det dags för avsnitt #175 och det är en liten fortsättning på förra veckans avsnitt där vi svarade på 20 frågor om ekonomi och pengar som man kan prata om med en familjemedlem eller en bekant som också tycker att det är kul och spännande med pengar och vill göra en ekonomisk resa. Först och främst så vill jag säga ett stort tack för alla fina kommentarer som vi fick till förra avsnittet – framför allt på YouTube – för det kändes som en bra idé när jag förberedde det.

Prata om pengar som par – del 2

Caroline: Sedan höll vi på här och det kändes inte så bra under tiden. Jag tyckte att det var så snackigt, men många har ju gillat det.

Jan: Sedan tvekade jag upp ända till söndag kväll om vi skulle lägga ut det eller inte. Det är intressant för det är tabu kring att prata om pengar. Normalt sett brukar jag inte tänka så mycket på det, utan jag tänker att vi har en ekonomipodd och vi pratar pengar hela tiden. Men sedan insåg jag att det är en väldigt stor skillnad mellan att prata om fondsparande i en fondrobot eller en strategi eller Nassim Taleb, och att prata om de här personliga frågorna.

Plötsligt så handlar det om ens värderingar, ens uppväxt, synen på pengar, vilka normer man följer, och så vidare. Efteråt har jag insett att känslan som dök upp var inte rädsla utan det var skam och det var ganska roligt – eller inte roligt att känna skam – men jag hade ett coachingsamtal med Moa för många år sedan och vi hade precis pratat om skam och jag sa att jag känner aldrig skam.

Caroline: Just det. Och vi pratade om det att du såg att jag ofta känner skam. Och jag tänkte att här kommer du och säger att du aldrig känner skam, för jag hade väldigt svårt att tro på det. Men ok, det händer kanske inte så ofta.

Jan: Nej, men det hände förra veckan och jag tycker det är spännande. Den rationella synen på skam är att det är en historiskt evolutionär känsla som är bra, för du sticker du inte ut från gruppen och då har du gruppens beskydd, vilket betyder att du överlever. Det är en social känsla för att hålla ihop gruppen.

Plötsligt kände jag att nu blottar vi vissa saker där vi inte är i gruppen eller tänk om vi blir uteslutna nu. Rädslan var att tänk om vi är helt verklighetsfrånvända, för jag fattar att vi inte har en ekonomi som de flesta har. Vi har ju jobbat hårt i över 15 år, men det är lite ”jante”, man vill inte låta förmer.

Caroline: Det är också svårt att vara i all den verklighet som finns där ute. Det är extremt svårt. Man kan inte åka till en soptipp i Guatemala och samtidigt blogga om pengar och samtidigt se hur börsmäklare lever i New York och tar livet av sig. Alltså, vi kan inte det. Vi är verklighetsfrånvända. Ok.

Ett par värdefulla tips

Jan: Jag måste rekommendera Brené Browns TEDTalk ”Styrkan i Sårbarhet”. Det är fantastiskt och har gjort stor skillnad för mig. Det är en forskare som undersöker skam. Sjukt bra. Nästan så att du borde ta en paus från vår podd här och titta på hennes TEDTalk. Jag skulle ranka det som ett av det viktigaste videoklippen jag har sett. Just det här att börja tänka kring att vara sårbar. Det är egentligen det som det här avsnittet också handlar om. Vi kommer vara sårbara, för vi pratar om 20 personliga frågor.

Dagens avsnitt är en fortsättning på förra veckans avsnitt och bygger på inspiration från läsaren Anna Ekeneld, som tillsammans med en man Michael har gjort en app. De har en sajt som heter Bättre Relationer där de har frågor kring sex & intimitet, love bombing, relationer, och så vidare. Vi har valt pengar & ekonomi. Det är inget samarbete, utan vi har snott 40 frågor av 120 och då tycker vi att man ska ära den som äras bör. Jag har också lagt till några egna frågor kring det här.

Tink och vår ersättare Spirecta

Härom dagen meddelade Tink att de lägger ner, för de har skiftat fokus till att vara en leverantör av data till andra banker. Jag vet att det sorgligt för det är många som har använt deras app, jag själv har använt den vid tillfälle. Men allt behöver inte vara nattsvart.

Jag har utvecklat ett verktyg och sajt under det senaste året för att mäta och följa upp sin ekonomi. Jag kommer lägga ut en länk där man kan göra en intresseanmälan, för detta kommer släppas om några veckor i november. Om du vill vara en av de första som får ut informationen när vi går live kring att mäta och följa upp ekonomin på ett enkelt och roligt sätt, men framför allt för att ha full koll och den här tryggheten, så kan man göra en intresseanmälan. Verktyget heter Spirecta.

Sedan ska vi prata lite kort om vårt RikaTillsammans community på Patreon. Det var väldigt roligt för vi hade en FikaTillsammans med Eric Strand i veckan. Det var en och en halv timme bonanza där han svarade på frågor och det var så roligt för efter det samtalet kändes det som att det inte finns något existensberättigande för räntefonder.

Du vet, efter att ha lyssnat på honom känns det så. Det är lätt att man har recency-bias och agerar på det man har hört senast. Han tror ju på sitt scenario och efter det avsnittet bestämde vi oss för att bjuda in en ränteförvaltare av en stor räntefond för att balansera ut det. Det var någon som tyckte att vi skulle ta med Eric inkognito i mötet så får han ställa frågor som en Patreon-medlem.

Caroline: Varför har vi aldrig gäster med motsatta åsikter som får lov att diskutera? Som i en debatt men utan tidsbegränsning.

Jan: Kanske någon gång. Min poäng är att det händer mycket roligt i RikaTillsammans-communityn. De spelas in så man kan också se det i efterhand. Gå till RikaTillsammans.se/medlem.

Caroline: Det var någon som kommentera på YouTube i förra avsnittet och frågade om du hade Corona eller inte.

Jan: Just det. Jag har varit sjuk i en vecka och hostat. Det gick inte att hålla sig genom hela poddavsnittet och det gick inte att klippa bort. Men jag har testat mig och det var negativt. Jag kan säga att det har sina fördelar att bo med en doktorerad molekylärbiolog. Det råder strikta handtvättsrutiner hemma, redan innan Corona.

Caroline: Ja, det har alltid varit viktigt för mig. Ska vi köra igång med frågorna nu, Jan?

Fråga 1. Tycker du att det ibland känns svårt att ta upp frågor om ekonomi i vår relation? När och på vilket sätt?

Caroline: När jag har handlat. Jag är bättre på det nu, men ibland gör jag ”sweaps”. Om jag behöver en ny baddräkt så köper jag två stycken och så sitter de kasst och då köper jag dyra istället. Det är svårt att berätta det för dig. Men sedan går jag på babysimmet med Elsa och känner att det är skönt att baddräkten är fin och att den sitter bra och jag har en till som känns lika bra.

Jan: Det är inte så att jag brukar banna dig.

Caroline: Nej, aldrig, men då tänker jag för mig själv att det är för att du inte har märkt det ännu. Men om du märker det så är det mitt i natten och då glömmer du ändå bort det sedan.

Jan: Ok. Jag sitter inte på nätterna och reagerar på dina köp. Jag brukar ju sitta och jobba, bara för att förtydliga! Men berätta, vad är farhågan? Att jag ska misstycka eller att du inte är värd det?

Caroline: Jag vet att det finns billigare, men jag har en mammakropp och den tål inte flamsiga saker från H&M. Jag vet inte ens vad det är jag är rädd för, utan det är bara en känsla av att du skulle säga att jag inte kan handla på detta viset. Jag blir bättre på det nu och tänker att det är ok.

Jan: Det där är klassiskt inom coaching, att vi ofta inte tänker hela tanken utan vi fastnar i rädslan och den jobbiga känslan. En morgon var det investering som hade exploderat, alltså förlorat pengar, och då satt du vid datorn och när jag kom upp vid nio så bara kollade du på mig. Du satt helt bestämd där med små läppar och frågade hur mycket pengar vi hade investerat.

Caroline: Ja, det känns jobbigt om det är så att vi har investerat i någonting i lekhinken som har gått dåligt, även om jag vet att det är en del av spelet när man tar lite risk.

Någonstans i mitt huvud tänker jag att investeringar handlar om skicklighet och så var vi inte det.

Jan: Ja, det är ju din rädsla att bli förödmjukad. Ofta är det så att vi har tre rädslor i olika grad. Jag brukar ibland tänka på det som tre lampor: rädslan att bli förödmjukad, rädslan att bli ignorerad och rädslan att bli avvisad. Det är intressant hur det bara hoppar in.

Caroline: Men du då? Tycker du ibland att det känns svårt att ta upp frågor om ekonomi i vår relation?

Jan: Ja, när jag kommer med mina spekulationer, för du säger oftast nej. Jag har hittat på att vi har en gräns, så under 50 000 behöver jag inte berätta för dig. Jag vet att det är ett känsligt ämne för dig. Nu pratar vi alltså om lekhinken, inte Lysa eller vårt grundsparande. Där är vi helt överens.

Caroline: Det som jag kanske ibland har åsikter om är vad det är för slags bolag. Du skulle så klart aldrig sätta in något i ett casinobolag. Det finns vissa grejer som vi aldrig skulle sätta pengar i. Men sedan finns det en del gråzoner. De kanske lånar ut pengar, men vem är det som lånar och sätter de folk i klistret – egentligen? Jag vill gärna veta om mina pengar går till sådant och kunna säga nej.

Fråga 2. Känns ekonomi mest ”kul och spännande” eller ”svårt och tråkigt” för dig? Vad tror det beror på?

Caroline: Det känns både kul och spännande. Det har känts svårt och tråkigt och ibland när jag råkar ut för ekonomi lingo så känner jag att det är så svårt och tråkigt att jag nästan vill slå någon eller mig själv. Då känner jag hur fan kan du kommunicera på detta viset? Så jävla svårt och tråkigt. Jan gör det inte svårt och tråkigt, så varför gör du det då? Jag blir så arg att jag vill svära. Det är fruktansvärt med dålig kommunikation.

Jan: Ja, du brukar ju ge mig feedback. Ibland skickar jag ut mail, till exempel som nu när vi har investerat tillsammans på Patreon. Då hade jag skrivit att det ger oss möjligheten att ”skifta ut aktier” och då frågade du vad det betyder.

Caroline: Ja, när man inte förstår uttryck så känner man sig utanför.

Så fort man använder begrepp som andra inte förstår så utesluter man folk. Man ska komma ihåg att människor inte kommer vidare i texten om de stöter på ett hinder på det viset.

Jan: Jag upplever att när vi träffades 2003 så var ekonomi svårt och tråkigt för dig. Men nu tycker du ändå att det är ganska kul och spännande.

Caroline: Jag tror att jag har lärt mig mycket ändå faktiskt. Jag tror det handlar om kunskap och att vi inte har brist på det längre. Vi har ju haft brist på pengar förut och vänt och vridit på kronorna och man har fått lägga ner drömmar om fina baddräkter.

Vår vän Charlie brukar säga att tänk om det inte är ekonomi som är svårt och tråkigt, tänk om det är din ekonomi som är svår och tråkig? Det är en grej som kan ge en ett slag i magen.

Egentligen är ekonomi hushållning av resurser. Gillar man att spela dataspel då jobbar man med ekonomi. Jag tror att många tycker att ekonomi är svårt och tråkigt för att man upplever en brist, en begränsning, man upplever att det inte är tillräckligt och jag har ändå inga pengar och nu ska jag fördela de här pengarna. Ordet ekonomi betyder hushållning av en resurs i brist och då är det inte så konstigt att det blir svårt och tråkigt.

Caroline: Absolut, men jag tänker också att om man ska göra det kul att investera pengar och spara och så, då måste man integrera sin sparfilosofi och hur man investerar i sin privatekonomi. Det får inte vara utanför, som det oftast är. Det är utanför mig, utanför min kunskap.

Jan: Vi kommer prata om det där för vi ska snart göra ett avsnitt om ekonomisk frihet. Ekonomisk frihet handlar egentligen mer om personlig utveckling än vad det handlar om ekonomi. Ekonomidelen i ekonomisk frihet är att investera långsiktigt på ett ansvarigt sätt och sedan handlar det faktiskt om att växa som människa. Jag tror att en av nycklarna till att göra sin ekonomi rolig är att det är ungefär som en resa. När mår man bra när man ska iväg och resa till Grekland? Är det när man sitter på flyget eller på hotellet?

Är du mindre än världen eller större än världen?

Caroline: De flesta tycker nog att det är roligt att planera. Sitta och beställa det och så.

Jan: Exakt. Nu är det ett dåligt exempel i Coronatider, men de flesta njuter av en resa redan när man har bestämt sig och börjar planera och man är på väg. Samma sak med det här att jag har från tid till annan hamnat i det här att jag ska gå ner i vikt.

Det är inte som att jag kommer vara nöjd först när jag har gått ner i vikt utan det är ofta redan när jag har börjat träningen som jag kan känna mig nöjd.

För att göra sin ekonomi mer spännande och rolig är att se att det är resan som är målet. Nu har jag kommit igång med sparande på en fondrobot; nu har jag gjort något som 95% av befolkningen aldrig kommer göra och jag kommer få ett resultat som de flesta aldrig kommer få.

Men för att svara på frågan är det så klart kul och spännande med ekonomi för mig och det har alltid varit. Om det uppstår ett frågetecken någonstans så vet jag alltid att jag kan läsa in mig på allt och jag tror att jag är större än världen. Alltså, man kan göra personlighetstest och se om man känner sig som ”mindre än världen” eller ”större än världen”. Det är inte bra eller dåligt vilket som, utan det är precis som att man kan vara höger- eller vänsterhänt. Det betyder ingenting.

Om man är mindre än världen vill man förstå hur världen fungerar så att man kan navigera. Är man större än världen så ser man världen som en klump lera som man kan forma precis som man vill. Du är ju mindre än världen by default och jag är större än världen by default. Det innebär att jag kan ha lätt att avdöma saker som rätt eller fel. Klassisk ingenjörgrej och jättebra i vissa fall och katastrofalt i andra fall. Men som sagt, jag kan genuint finna nöja i att läsa ett pm från riksbanken.

Vi var ju back när vi flyttade till vår hyreslägenhet och vi hade inte föräldrar som kunde hjälpa oss heller, men jag har alltid känt att det var någonting jag kunde klara av. Jag har alltid haft bra självförtroende, men dålig självkänsla. Jag har alltid varit ambitiös och högpresterande, men mått lite dåligt. Så jag har haft det som framgångsrecept.

Fråga 3. Vad är en god ekonomi för dig?

Caroline: Det är en ekonomi som går runt utan att vara superansträngd. Det funkar, liksom.

Jan: Det var någon som sa att en god ekonomi är att ha så mycket pengar att man inte behöver bry sig om dem. Men det är som att säga att man vill ha så många vänner att man inte behöver bry sig om dem. Det är nog inte ett framgångsrecept, utan snarare som du säger, att sätta igång pengamaskinen och låta den jobba.

Caroline: Ja, det kan också vara så att det inte finns någon pengamaskin, men det går runt bra och man har pengar över och man sparar. Sedan behöver man byta ut sin kyl och då kan man det. Att det inte är ansträngt.

Jan: Ibland brukar du säga att du vill kunna köpa overaller och gummistövlar till barnen, som ska vara hela och rena. Det är någon grundnivå för dig. Sedan spelar det ingen roll om vi bor i hus eller lägenhet. En god ekonomi för mig – i grunden, på den lägsta nivån – är en ekonomi som går plus över tid. Det behöver inte gå plus varje månad, men över ett år ska det gå plus.

Det kan vara en god ekonomi där man inte behöver bry sig om vad det kostar på Ica, som vi pratade om i ett tidigare avsnitt. Följande nivåer är när man inte behöver bry sig om vad det kostar på en restaurang, på en resa eller där man bor. För mig handlar god ekonomi om frihet. Friheten att få välja och att inte vara begränsad utan att ha valmöjligheter. Jag tror inte att det handlar om någon summa. Vi hade god ekonomi när vi var studenter och tjänade 15 000 kronor i månaden och gick kanske en tusenlapp plus. Och vi har en god ekonomi idag när vi har 43 000 innan skatt.

Fråga 4. Om du fick välja, skulle du vilja att vi hade en mer gemensam eller separerad ekonomi?

Caroline: Jag känner inte att vi behöver förändra någonting. Vi har det helt gemensamt.

Jan: Jag kan tänka mig att det här kan vara en fråga som är läskig att ta upp om man har separerad ekonomi och vill ha gemensam. Men när vi hade problem i vårt förhållande för typ nio år sedan så ville du ju dela upp den.

Caroline: Ja, det berodde på vart vi befann oss i livet. Nu kommer jag inte exakt ihåg, men det bara sprang någonting i huvudet på mig här. Det hade nog att göra med att jag ville bli helt självständig. Jag ville betala mina räkningar själv, jag ville inte att du skulle ta hand om sådana saker, för jag ville ha koll på allting.

Jag gillade inte att du betalade alla räkningar för det kändes som att jag inte hade någon koll på mitt liv. Men det var andra saker också.

Jan: Ja, du ville ju skiljas och vi gick i parterapi. Vi har faktiskt ett avsnitt med vår parterapeut som är ganska uppskattat. Ingen kommentar till det, men det är ett av våra mest sedda avsnitt, vilket är kul. Men vad är det som är annorlunda nu? Det är fortfarande jag som betalar räkningarna.

Caroline: Jag tror att vi har hamnat på en annan platå. Jag har ju hyfsad koll på vad vi behöver betala. Det är faktiskt bättre att än gör det än att två sitter och försöker dela upp det. Det är bara praktiskt liksom.

Jan: För mig är det så att jag vill att vi ska ha en gemensam ekonomi. Det ingår i vår deal och hur vi har designat vårt liv. Men det kan vara så fascinerande, för vi har haft en gemensam ekonomi jättelänge – redan innan vi hade barn. Vi hade också bristgrejen och Lennart coachade mig på det i många år, att sluta med det där bristtänket.

Han sa att det är mycket roligare att ha ett överflödstänk. Det här dyker upp i så många områden i livet. Det är allt från att om man ska ha mer pengar i slutet av månaden så kan man antingen dra ner på utgifterna eller öka inkomsten.

Att dra ner på utgifterna är det klassiska och det är ett tydligt bristperspektiv. Problemet med ett bristperspektiv är att det alltid finns en gräns. Du kan max dra ner alla utgifterna du har och det går inte. Vissa utgifter måste man ha för att överleva och vissa grejer är obligatoriskt i Sverige. Med ett bristtänk frågar man sig själv hur mycket man kan dra ner, men i ett överflödstänk frågar man sig själv hur mycket man kan tjäna. Och det finns ingen begränsning på hur mycket man kan tjäna.

Från bristtänk till överflödtänk

Jan: Ett annat bristtänk, som jag fick mycket feedback på, var ”semester där eller den utbildningen”. Coachingen som jag alltid fick var att tänka antingen eller är bristtänk. Ställ istället frågan hur du kan göra både och. Det tog mig flera år att börja skifta det här.

Caroline: Det är för att hjärnan måste tänka i nya banor, men du blev ju väldigt attraherad av tanken ”både och” första gången du hade den och jag med.

Jan: Ja, att säga ”och” istället för att säga ”men”. Jag fick som uppgift av min coach att i min mailklient byta ut ”men” till ”och” som en autokorrigering. Det roliga var att det funkade i 99% av fallen och det blev ett mycket mer positivt mail. Jag tror att det här med brist och överflöd är så himla viktigt att ta hänsyn till. Det är inte enkelt, men man kan jobba sig emot det om man vill. För oss har det öppnat upp en ny värld. Vi har vissa grejer som gör oss lyckligare och vi vill ju att den andra ska vara lycklig, så vi hittar vägar fram tillsammans med gemensamma projekt. Därför blev det också naturligt för oss att ha en gemensam ekonomi.

Caroline: Om man klarar sig och plötsligt har gemensam ekonomi för att man till exempel har fått barn, så vill den ena köpa dyra grejer samtidigt som man själv håller igen. Det kan nog skapa konflikt.

Jan: Ja, om man inte drar åt samma håll behöver man prata om det och komma överens.

Om det är utgifter man inte har råd med får man göra det till ett gemensamt problem att pengarna inte räcker till.

Jag gillar den här metaforen att man lägger problemet på bordet och pratar om problemet på bordet, istället för att peka ut varandra. Själva problemet är att pengarna inte räcker till för de utgifterna man har. Då är utmaningen att få pengarna att räcka till. Är det genom att prioritera om i utgifterna, som när vi sa att vi skiter i skidresa och omprioriteringar de pengarna till att hitta på något roligt varje vecka istället, det var en tydlig omprioritering. Eller så säger man ok, hur kan vi nu göra för att du ska kunna köpa detta?

Jag tror inte på att skruva ner. Nu är vi tillbaka i bristtänket. Jag tror genuint inte att livet blir rikare av att man ska bli mindre av någonting. Köpa mindre, bli mindre stressad eller ta för mig mindre. Jag tror att man ska skruva upp volymen och lägga till någonting som balanserar. Är jag en person som t.ex. har väldigt lätt att bestämma…

Jag fick ju hålla uppvärmning för hela gruppen på träningen igår och då kom det fram någon och sa att du gillar ju att domdera. Jag är ju den jag är, men istället för att skruva ner så kan jag lägga till ’relation’ och ta hand om det genom att fråga folk om det var ok, om det kändes bra, osv. Då har jag balanserat ut det istället för att förminska mig själv.

Fråga 5. Hur skulle det påverka vår vardag om vi flyttade till dyrare eller billigare boende?

Jan: Jag har ju tänkt på den här frågan förut, att vi ska flytta till ett större hus och ha ännu större trädgård, osv. Men på sistone har det känts mindre viktigt. Det känns snarare mer aktuellt att byta till lägenhet i så fall, för oss båda. En annan intressant grej, apropå detta med brist, är att du sa vid ett tillfälle när du var arg på att jag jobbade för mycket att du hade kunnat tänka dig att flytta till en billigare lägenhet. Att du hade kunnat bo i en liten tvåa, fått skriva på dina texter och så. Att du inte behövde bo i något stort hus.

Caroline: Jag ville inte att du skulle behöva jobba så mycket för att vi skulle kunna bo här. Det kändes så fattigt att inte ha någon relation till dig, för du har ju relation med ditt jobb. Då tänkte jag att då kan vi flytta till en lägenhet.

Jan: Den konkreta frågan hur det hade påverkat vår vardag är att det inte hade påverkat vår vardag. Vi hade haft mer pengar och ett mindre boende, men vi hade inte gjort andra saker. Det hade inte gjort någon skillnad i vårt liv förutom att det hade synts på kontot. Jag hade fortfarande suttit och jobbat med mitt, du hade fortfarande jobbat med ditt.

Fråga 6. Vilken ekonomisk förebild har du?

Caroline: Det här tycker jag är svårt. Jag får inspiration av dig. Det var ett givet svar. Jag tror också att jag kan få inspiration av en vän till oss kanske i det här att unna sig lite mer. Det här är en fråga jag gärna hade tänkt lite på. Jag kanske kommer på det imorgon.

Jan: Det är många jag kan gilla. Jag kan gilla Warren Buffet, som har hållit sig till sin strategi i 70 år. Kudos till att verkligen gå sin egen väg. Jag kan gilla Eric Strand i det också. Jag vet inte om han har rätt, men han tror på sitt case och satsar ordentligt på sitt case. Jag som inte tror på något unikt case förbereder mig på allt, så det blir lite medelmåttigt.

Jag följer en del bloggare, som Ben Carlson på A Wealth of Common Sense som jag läser dagligen och Lars Wilderäng på Cornucopia, som jag tar viss inspiration från. Att gå sin egen väg är viktigt för mig. Jag tar grejer hos flera inom området ekonomi. Jag kan gilla Anderas och Henrik på Coeli som förvaltar sin aktiva globalfond som jag tycker är grym.

Caroline: Det blir väl så när man sätter ihop sitt eget.

Man tar inspiration från många ställen och det finns inte en specifik förebild.

Jan: Jag fattar att jag står på ”the shoulders of the giants who came before me”. Så är det verkligen. Jag kan göra de grejerna jag gör för att det är så många som har gjort så mycket jobb före.

Fråga 7. Vad i din relation till pengar skulle du vilja ändra på?

Caroline: Jag skulle vilja bli bättre på hur man tjänar pengar, för det är jag inte så duktig på. Jag är duktig på att fördela resurserna och se vad vi behöver ta hand om. Men samtidigt så älskar jag ju att få sitta själv vid min dator utan att ha krav på att tjäna pengar på det viset och behöva hitta på nya sätt.

Jag skulle ha blivit en annan person då kanske. Jag vill inte ha någon skam till mina köp heller, men det går bättre och bättre.

Jag vill inte höja min konsumtionsstandard. Jag känner att jag är på väg att göra det, men jag vill inte det.

Det känns väldigt, väldigt jobbigt… Det låter så himla förmätet, men låt oss bara säga som det är.

Om jag i vanliga fall köper ett par festskor för tusen spänn så kan jag känna nu att jag kan köpa för fem tusen och det är jobbigt. Jag vill inte det för det känns vräkigt. Men så tänker jag att det är bättre kvalitet och de är skönare och snyggare. Framför allt är de snyggare.

Jag låter som en klassisk kvinna här, men det är ju min konsumtion, att jag köper ordentliga overaller till barnen. Jag skulle kunna köpa en cashmeretröja till dig, men då undrar jag om du skulle uppskatta det eller ens märka det. Det är jobbigt när jag märker att jag börjar gå över den nivån som jag brukar handla på. Jag vill att du ska säga att det är vräkigt och stoppa mig.

Jan: Det är vräkigt och det är inte bra för naturen och miljön. Men sedan kan man skilja på ”vill” och ”behöver”.

Caroline: Man behöver oftast ingenting. Man kanske behöver handla någonting en gång per månad, för att en mössa gick sönder.

Jan: Ja, det är ju det som kallas för Parkinsons lag i pengar. Vi är vana att en arbetsuppgift tar den tid som är avsatt. Är det två veckor tills det ska vara färdigt så tar det två veckor. Ska det vara inlämnat om en timme så är det klart om en timme. Utgifterna ökar i exakt samma takt som våra inkomster ökar. Det är där du är.

Det finns mer inkomster och då kan jag unna mig mer.

Caroline: Ja, jag gillar inte det riktigt. Men sedan är det väl det också att om vi ska gå på något julmingel med någon partner och då tycker jag att det är jobbigt att känna att jag är den sämst klädda i rummet. Jag kan se det framför mig hur vi vid något tillfälle kommer vara i ett sådant sammanhang där man ser att de har konsumerat i linje med sina inkomster och den status som finns där medan jag inte har gjort det. Då blir det så konstigt.

Alltså, jag vet inte ens hur jag ska förklara det här, men det är så jag funkar. Jag kan gå i secondhand-kläder när jag hemma och håller på och det är vardag, men när man ska iväg någonstans så måste man veta vilken nivå man ska lägga det på med sin outfit. Nu låter jag som en Instagram-profil! Fruktansvärt. Men det är bara jobbigt att vara sämst klädd i rummet. Det är bara det.

Lifestyle creep – Hur mycket glidning är ok?

Jan: Ja, det här kallas ju för ”lifestyle creep”, att det kryper sig på. Livsstilsgildning. Jag läste en artikel som vi kanske ska prata om i ett annat avsnitt, men den handlade om hur mycket är det ok att det glider. Vi har ju redan gjort en stor glidning. När vi var studenter så levde vi gott för 15 000 innan skatt och nu plockar vi ut 43 000 kronor innan skatt båda två, så det blir typ 55 000 efter skatt och vi gör av en stor del av de pengarna.

Så vi har redan haft den där glidningen sedan vi var studenter. Där kan man fråga sig hur mycket glidning som är ok och hur mycket tillåter man sig. Det behöver vi inte prata om nu, men det är en spännande fråga. Det är det du beskriver nu och jag tror att alla har råkat ut för detta på någon nivå, att man glider i det där. Jättespännande. Keep me posted. Och jag har empati med att det är klart du inte ska behöva känna dig sämst klädd i rummet.

Min reflektion på det där är att jag kan vara precis tvärtom. För mig har det blivit en grej nu att vi har en V70 från 2009. Jag har inte ens tänkt på bilbyte i några månader nu. Visst kan vi köpa en ny Tesla för en miljon, men varför? Jag ville det förut men jag har haft en sjukt stor insikt, den största insikten från alla sommarprat jag lyssnade på i somras, och det var pratet med journalisten som var på Sydsvenskan innan, som jobbade i Kina, Ola Wong. Han började sitt sommarprat med att läsa från journalen från sin psykiater.

En av frågorna som psykiatern ställde till Olas familj var: ”Har patienten ökat sin konsumtion och sina utgifter på sistone?” Det är tydligen ett diagnostecken på att man är deprimerad. För mig blev det så himla tydligt.

När jag är i ett dålig ställe och känner mig oinspirerad, då börjar jag shoppa. Det är alltid bilen för mig. Du kan ha det som temperatur: om jag mår dåligt så kommer jag vilja ha ny bil.

Men får att återgå till frågan så tycker jag att jag har blivit mycket bättre på att inte lägga så mycket vikt vid pengar. Innan la jag jättemycket värdering kring att pengar är en trygghet. Inga pengar ingen trygghet; mycket pengar mycket trygghet. Men jag har fattat att det inte funkar riktigt så, men jag kan ända komma tillbaka till att mycket pengar är bättre än lite pengar.

Jag kan tänka mig att jag kommer till en punkt i framtiden där jag känner att nu behövs det inte mer. Innan kände jag att det alltid behövs mer pengar, men idag kan jag känna att det är en ball grej. Det hade varit roligt om det kom till en punkt i framtiden då det är en ball grej till 100% istället för att kännas som ett krav. Att det är en sport, en lek, ett spel. Som att spela ett dataspel och försöka varva spelet. Så tänker jag mycket kring pengar idag. Inte för att jag behöver dem. Jag skulle vilja ha en lite mer avslappnad relation till pengar.

Fråga 8. Vad är alltid värt att spendera pengar på?

Caroline: Det är alltid värt att spendera pengar på hälsosam mat. Det tycker jag. Och bra kläder och skor. Jag minns ett tillfälle någon vinter när jag inte hade ordentliga skor och inte råd att köpa dem heller. Då fick jag ett par kängor av min mamma och då var det som himmelriket. Det är livskvalitet. Då bestämde jag mig för att aldrig mer inte ha råd med det.

Jan: Om jag ska hoppa bortom oss så är det grejer till barnen. Bra overall, vattentätt, vattentäta Goretex-skor så att de kan hoppa i sin vattenpöl. Det är liksom basnivån. Det kommer jag aldrig dra ner på om jag inte måste. Men annars tänker jag här att det är värt att spendera pengar på det som ger dig energi och det som är kul. Det är lite Ramit Sethi.

Poängen är inte att dra ner eller spara, utan att spendera extravagant på det som ger dig energi och det som du älskar och sedan vara brutalt snål med det som inte ger dig varken glädje eller energi.

För mig är det alltid värt att spendera pengar på investeringar. Inte bara aktier, men typ barnvakt eller att någon tar hand om trädgården så att jag kan jobba, för så länge jag tjänar mer pengar på min timme än vad den som hjälper tar, så har jag gått plus och skapat arbetstillfälle och skapat skatteintäkter till oss alla. Jag har aldrig snålat på att köpa in tjänster.

Fråga 9. Vilken betydelse har pengar för att du ska känna dig lugn och fri från oro?

Caroline: Väldigt stor betydelse. Jag bor i ett bekvämt och tyst hus med allt jag behöver. När man funderar över vilka som faktiskt inte klarar så bra från Corona då är det ofta folk som inte har ett lugnt och tyst hus att rekreera sig. Som inte har tillgång till mat som är hälsosam.

Det är socioekonomiska faktorer som gör att man lever längre och jag vill leva länge och må bra, så pengar har stor betydelse i mitt liv för den kan köpa mig allt det där. Jag blir orolig och stressad av att inte ha en uppsättning av grejer i mitt liv som gör att jag kan sova gott på nätterna och inte frysa och inte vara hungrig.

Jan: Ja, så är det absolut. Det handlar om trygghet och lugn. Men om jag inte hade haft pengar idag så tror jag inte att jag hade varit så stressad som jag var förr. Idag känner jag att jag har förmågan att göra det som behövs för att tjäna pengarna. Jag har så många idéer i mitt huvud, så jag är inte så orolig för det.

Fråga 10. Vilken betydelse har pengar för att du ska känna dig framgångsrik?

Caroline: Inte så mycket. Jag känner mig hyfsat framgångsrik men det har inte med pengar att göra, utan vad jag åstadkommer i mitt yrke till exempel. Jag har börjat fatta att vissa dagar är mindre framgångsrika och det är en del av processen. Det kanske är en mer komplex fråga än vad det ser ut att vara.

Jan: För mig är det ganska viktigt. För mig är det här ett spel, som en high score-lista. Det hade varit svårt för mig att driva en ekonomiblogg och inte investera själv.

Caroline: Man kan också fråga sig vad framgång är, för jag kan känna mig framgångsrik med barnen. Jag tror inte att pengar är viktigt för mig alls för att jag ska känna mig framgångsrik. Jag har andra delar i det spektret. Om jag har en dålig relation till mina barn, då hade jag känt mig sjukt oframgångsrik i livet. Jag hade verkligen känt mig som en loser, som inte ens kan möta mina barn på deras nivå. Jag känner mig gråtfärdig bara om jag tänker på hur det skulle vara. Jag vet inte hur du tänker kring det.

Jan: Först och främst måste man i så fall definiera vad framgång är. Om det handlar om att det ska gå bra, att det verkar funka det jag gör, så är pengar absolut ett mätetal. Det är ett av de högsta, men jag mäter först och främst impact. Alltså, har jag en positiv påverkan på människors liv. Det är det som är viktigast för mig. Jag är en hjälpare. Ett sätt att mäta det på är pengar.

När jag hamnar på dåliga ställen i livet då vill jag ha Teslan på uppfarten för att då ska jag minsann visa dem. Vi har vissa sammanhang ibland där det pratas mycket bil och då kan jag ibland känna att jag bara borde köpa den där bilen för att kunna vara med i diskussionen. Men då blir jag värderad på någonting som inte är så viktigt för mig.

Caroline: Det här är intressant, att man blir värderad – eller upplever sig bli värderad – på något som inte är viktigt för en. Det kan vara skitjobbigt. Jag kan känna att jag vill fråga hur viktigt är det då till de som sitter där och diskuterar det, men för dem är det viktigt på riktigt. Jag kan väl hoppa över diskussionen då, men jag tror att vi hamnar där jätteofta utan att ens inse det.

Jan: När jag blir primitiv i hjärnan, du vet när man vill slå folk på käften, då kan jag känna att nu dunkar vi in den där Porschen på två miljoner så kan ni sitta och prata om er Volvo.

Fråga 11. Vad uppskattar du med din partners syn på pengar?

Jan: Jag uppskattar det här pengar inte är så viktigt för dig. Du är duktig på resursfördelning och din spontana reaktion är nästan alltid nej, men you always come around. Nu fick jag en idé här om dagen att vi skulle köpa jail doorman-lås med kod till ytterdörren och du var neggo. Det tog dig en timme, men sedan var du med på banan. Så jag uppskattar att du tänker efter. Du är ganska neutral.

Caroline: Jag uppskattar att du har överflödsperspektiv och att du vet hur man tjänar pengar. Jag uppskattar att du är innovativ och kommer på nya idéer. Du är så kreativ.

Fråga 12. På vilket sätt ser du på pengar annorlunda än dina föräldrar?

Caroline: Jag har faktiskt ingen aning om hur de såg på pengar. Det är svårt för mig att svara på.

Jan: Det här blir lite jobbigt, för min mamma brukar lyssna på de här, men jag upplever att jag är uppväxt med ett bristtänk. Men jag förstår det, för det var deras situation när de kom hit som invandrare från Tjeckoslovakien. Den största skillnaden som jag har fått kämpa med är att försäljning är något fult, att pengarna inte finns till och att pengar inte är så viktigt som hälsa och familj.

Det är sant, men varför välja mellan hälsa och pengar? När blev de antingen eller? Alla undersökningar visar snarare att de är sammankopplade. Jag upplever att jag har fått anstränga mig mest med terapi och coaching för att gå från ett bristtänk till ett överflödstänk. Det är därför jag blir så provocerad idag av ett bristtänk för jag känner igen mig själv och jag gillar inte den sidan av mig själv. Vad känner du?

Caroline: Det är jättesvårt för mig att säga hur jag ser annorlunda på pengar. Vi har nog aldrig pratat om det riktigt, mer än att jag borde chippa in hela tiden och det är sant att man ska göra när man bor hemma. Det tycker jag. Jag kände nog mest att jag var tvungen att ge bort det som jag tjänade och det var faktiskt jobbigt. Det var inte ens en procent, utan det var allt. Det är min upplevelse och mitt minne. Jag känner att det är lite sorgligt faktiskt. Om jag tjänade någonting så skulle det in i kassan på något vis. Det är mitt minne av det.

Fråga 13. Vem av oss har lättast att spendera pengar?

Caroline: Jag tror att vi båda har lätt att spendera pengar, fast på olika grejer.

Jan: Ja, det pratade vi lite om i förra avsnittet. Jag gör oftast de större inköpen, som ett lås för 3 000 spänn.

Fråga 14. Vad uppskattar du mest med sättet som vi hanterar vår ekonomi på idag?

Jan: Jag uppskattar att vår ekonomi går i linje med våra värderingar och med vårt liv och våra intentioner och vart vi är på väg. Ekonomi lever inte sitt eget liv, utan det är viktigt för oss överflöd och då försöker vi har överflöde i ekonomin.

Caroline: Ja, och medveten konsumtion. Vi sparar ganska mycket och vi investerar.

Jan: Ja, vi sparar jättemycket och jag uppskattar att vi investerar hållbart.

Fråga 15. Hur viktigt tycker du att det är att spendera pengar nu i jämförelse med att spara för framtiden?

Caroline: Lika viktigt.

Jan: Jag håller med. Balans.

Caroline: Om man bara ska spara för framtiden utan att spendera någonting så känns det som att blodet försvinner från hjärnan och jag kan inte tänka ordentligt.

Jan: Ja, det är bristtänk. Återigen, varför inte både och? Jag kan spendera idag och samtidigt spara för framtiden. Tråkig fråga. Förlåt Anna och Michael, men ni får göra om detta. Det hade varit mer spännande att fråga hur ska vi göra tillsammans för att både kunna spara för framtiden och spendera idag? Hur gör vi? Det är fan en mycket bättre fråga.

Fråga 16. Om du plötsligt fick 10 miljoner, vad skulle du göra med de pengarna?

Jan: Om jag hade fått 10 miljoner så hade jag förmodligen tagit 10% för att göra balla grejer. Vi hade väl gjort någon resa, någon middag, bjudit en massa vänner. Generositet är en viktig värdering för oss. Jag hade gjort något generöst för en miljon och investerat nio.

Caroline: Jag tror också på den linjen. Det tar tid innan man vet vad man vill göra med den summan.

Jan: Jag hade kunnat investera alla tio, men då har man inte gjort något kul. Jag hade också kunnat skänka en del pengar till välgörenhet, men inte så mycket, utan då hade jag hellre investerat i välgörenhetsprojekt med avkastning.

Fråga 17. Vad är viktigast att lära våra barn om pengar?

Jan: Jag tycker det vi gör. Det är sjukt coolt att vår dotter som är nio fattar att det är tre sätt man kan tjäna pengar på. Varje gång hon ska köpa någonting eller vill ha någonting så säger vi att en tredjedel måste du tjäna ihop själv, alltså byta tid mot pengar, en tredjedel kommer du få från oss och en tredjedel kommer från dina investeringar. Det var så jävla roligt här om dagen.

Ett så är det hon som kommer nu och frågar om hon har fått månadens aktie och så blir hon sur på mig när jag inte har tagit upp det. Nummer två är att vi gjorde en kort spekulation i en börsnotering och hon tjänade 4 000 spänn på den. Det steg 70% eller något sådant. Och då sålde jag dem och hon blev så besviken att jag hade sålt dem. Hon vill hålla. Men då förklarade jag vi använde pengarna för att köpa en ny iPad till henne men hon ville fortfarande inte.

För henne var det så att aktierna skulle tjäna pengar. Jag trillade i fällan direkt, så hon fick köpa nya aktier och fick en ny iPad. Bad parenting. Men hennes iPad funkade inte.

Det andra som är roligt nu också är att hon vill ha aktier i Skånes Djurpark, som är privatägt, och just när det väldigt mycket privatägda bolag hon vill investera i. Snart får vi nog introducera det här med onoterade aktier.

Caroline: Det viktigaste är att lära sina barn om pengar. Om det är så att man vill spendera pengar, låt Freja sitta på den här treudden en stund och veta att om jag vill spendera så kommer de pengarna någonstans ifrån. Det är inte så att mamma och pappa har hur mycket som helst. Sedan vill vi också lära dem hur man tjänar pengar. Att det är viktigt att vara kreativ kring det. Det finns inga gränser egentligen för olika sätt man kan tjäna pengar på.

Jan: Vi belönar med veckopeng eller mer pengar när hon kommer med ett förslag på hur ett problem ska lösas.

Caroline: Hon är nio år gammal och jag känner att vi har gjort fel när vi har sagt att hon får poäng för att duka. Där känner jag att vissa grejer handlar om att man ska hjälpas åt. Eller ta ut ur diskmaskin. Jag vill att hon bara ska göra det för att vi hjälps åt i den här familjen. Så vissa fel har vi kanske gjort, men vi testar oss fram.

Jan: Jag tror att det viktigaste är nyfikenhet, att ha ett ekonomiskt självförtroende och se att det är lätt med pengar. Överflödstanke, det tror jag är viktigast.

Fråga 18. Vad ser du som våra gemensamma ekonomiska mål?

Jan: Vi fokuserar mer på standarder. Vi har ett avsnitt med Moa. Vi vill ha en effektiv vardag, alltså en vardag med guldkant, så skulle jag säga. Vi har aupair, vi har städhjälp och Linas matkasse. Vi har barnvakt, sjukt skön säng, vi har kontor hemma och kan jobba med det vi vill. Så vi har inget ekonomiskt mål på det sättet.

Fråga 19. När har du haft konflikter kopplade till pengar?

Jan: Vi bråkade jättemycket om pengar i början av vår relation.

Caroline: Ja, det var inte roligt. Vad var det som gjorde att vi slutade bråka?

Jan: Vi började göra resan tillsammans och vi tog både jättemycket coaching och gick i terapi. Vi har pratat mycket, varit på väg att skilja oss och gått hos parterapeut. Men vi har gemensamma värderingar och standarder. Vi vet hur vi vill ha det.

Fråga 20. Tycker du att det finns bra och dåliga lån?

Caroline: Ja, det finns det absolut, men vi har pratat om det innan. Jag kan säga att mitt CSN-lån, som har så låg ränta, det var ett bra lån för jag kunde ju utbilda mig. Annars hade jag varit tvungen att bo hemma och det hade inte varit kul för någon.

Jan: Jag skulle vara lite hårdare. Vi har pratat om detta i andra avsnitt, men jag tänker att ett bra lån är ett lån jag tjänar pengar på och ett dåligt lån är ett lån jag förlorar pengar på. Sedan kan man motivera dåliga lån, t.ex. vårt huslån, för att det gör vårt liv rikare. Men vi har lånat pengar för att investera. Det är inget jag rekommenderar, för det gjorde vi i början av vår investeringskarriär och då förlorade vi pengarna som vi hade lånat för att investera.

Det var jävligt dumt gjort. Det var så vi lyckades vara en miljon back istället för plus. Men om man använder det rätt senare, t.ex. nu våras använde vi det för att månadsspara mer. Vi slutade amortera t.ex. Det är klart det finns bra och dåliga lån, men jag tycker inte att vi behöver hoppa ner i det nu.

Det var sista frågan. Har du någon avslutande reflektion?

Caroline: En avslutande reflektion är väl att vi är samspelta kring mycket i ekonomin.

Jan: Jag tycker ändå att det kom fram lite nya grejer, som att du vill köpa skor eller det här med badandet och vatten. Det är något på gång här. Det är sjukt bra frågor, faktiskt. Jag tror det kan vara lite knökigt att prata om, men om man kan lägga det på bordet och prata om det disassocierat utan att peka ut varandra, då finns det mycket att hämta.

Caroline: Det kan vara så att man ändå känner sig utpekad och blir arg eller har känslor kring det och det får man ha. Det har vi haft. Det är viktigt för en. Jag tror däremot att man inte ska ge upp på att hitta en gemensam lösning.

Jan: Stort tack för att du har lyssnat på oss ännu en vecka. Nu har vi haft lite mjuka avsnitt så vi ska se vad vi ska hitta på till nästa gång. Jag har ett avsnitt om ekonomisk frihet på lut och sedan kommer Coeli-grabbarna tillbaka. Det kanske kommer ett avsnitt om räntefonder för att balansera upp Eric Strand.

Caroline: Ja, det ska bli jättespännande med räntorna, men jag tror också att jag kommer tycka det är svårfattligt. Vi måste lägga det på en bra nivå.

Jan: Vi hoppas att du hänger kvar, prenumererar på kanalen och gillar videon eller poddavsnittet. Kommentera gärna för vi läser alla kommentarer, även om vi inte hinner svara på allihop. Tack så hemskt mycket och ha en trevlig vecka.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

• 20 frågor om pengar och relationen till ekonomi att prata om - Prata om pengar som par
• Standarder som komplement till mål för ett rikare liv - Ett samtal med coachen Moa Diseborn och tankar om turist vs flanör
• Njut dig till framgång och låt livet kännas lika bra som det är! - Ett samtal om livet med vår coach Moa Diseborn

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Avsnittet Brist vs överflöd | 20 frågor om pengar att diskutera – Del 2 av 2 dök först upp på RikaTillsammans.

Dagens avsnitt handlar om privatuthyrning av sin bostad och är ett samarbete med Jakob och Isabelle som driver MainHome. De är ett par vänner till mig och Caroline som är riktigt duktiga på hur man kan tjäna pengar på sitt boende och kanske till och med kan bo gratis. Dagens tankespjärn är att det till och med kan vara värt att sälja sina fonder och aktier då privatuthyrning – om man har möjligheterna – kan ge uppemot 20 – 70 % avkastning om året på eget kapital.

Upprinnelsen till dagens avsnitt var att Jakob och Isa var hemma hos oss och hälsade på och vi kom in att prata om privatuthyrning, hur skattemässigt förmånligt det är (Isa kallar det till och med för ”Skatteparadiset privatuthyrning”) och hur stor skillnad det faktiskt kan göra för de människor som har möjligheten.

Inspirationen slog till och vi gick ner och satte oss i studion. Eftersom det var lite spontant kunde Caroline inte vara med i avsnittet. Vi testade även att live-sända för första gången så det kan vara lite märkliga kommentarer även om vi har försökt klippa det rent. I avsnittet pratar vi bl.a. om:

• Möjligheterna som privatuthyrning innebär
• Hur mycket pengar man kan tjäna och hur de har gjort
• Att man kan bo gratis på många olika sätt
• Hur avkastningen på eget kapital kan bli uppemot 20-70 % på årsbasis
• Hur det kan vara värt att ta från sina aktier och fonder och investera i sin bostad
• Attefallshus och hur man kan tänka kring renovering / tillbyggnad
• Korttidsuthyrning (AirBnb) vs långtidsuthyrning?
• Vanliga misstag (framförallt kring byggregler)
• Hur beskattningen fungerar och de fallgropar som finns där
• Hur man kan tänka kring uthyrning till sitt företag
• Hur Jakob aldrig hade köpt ett enfamiljshus i fjällen utan kört två-familj
• Uppsidor och nedsidor med privatuthyrning
• Hur enkelt och svårt det är att hitta hyresgäster
• Om hyreslagen och privatuthyrning
• och mycket mer…

Jag har taggat avsnittet som ett samarbete eftersom Jakob och Isa har ett företag som arbetar med dessa frågor även om ingen ersättning har utgått för avsnitt. Bättre vara på den säkra sidan än inte. De har däremot en del läsvärda länkar på sin hemsida för dig som vill fördjupa dig ännu mer:

• Deras hemsida mainhome.se →
• Tre vanliga fel vid privatuthyrning →
• Sälj dina fonder och investerade i din bostad →
• Är det värt att tillfälligt ta från sitt sparkapital →

Jag hoppas att du uppskattar det här avsnittet som är ett lite annat sätt att tänka kring sitt boende. Det var många saker som jag i alla fall inte hade tänkt på. Framförallt är jag nördig kring resonemangen kring hur man kan investera sina pengar mest effektivt. Just att fundera kring var mina pengar gör mest nytta är alltid spännande.

Om man har förutsättningarna så kan man nästan alltid få en bättre avkastning på att göra ”specialinvesteringar” som är unika för en själv än vad man kan få i en fondrobot. Det vill säga att kan jag investera i att skapa möjlighet för privatuthyrning där just jag bor och dessutom låna till det, så kommer det i princip alltid slå en fondrobot eller en global indexfond. Förhoppningsvis är du, precis som jag, förhoppningsvis förvirrad på en ny nivå. 😎

Många hälsningar,
Jan och Caroline

PS. Jakob och Isabelle har lovat svara på frågor i kommentarerna, så om det är något du undrar, bara kör på! DS.

Lyssna eller titta på avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet. Vill du ha tidskoder också så finns det på Youtube.

• Avsnitt med Isabelle och Jakob från MainHome.se
• Stor flexibilitet med flera boenden
• Man kan bo gratis på många olika sätt
• Om attefallshus
• Olika sätt att tjäna pengar på
• Maxa värdet på huset i Sälen
• Olika sätt att skatteplanera på
• 25-70% avkastning på eget kapital
• Uppsidor och nedsidor med privatuthyrning
• Är det svårt eller enkelt att hitta hyresgäster?
• Vanliga missuppfattningar kring privatuthyrning
• Var kreativ för att tjäna pengar på boendet
• Om hyreslagen och privatuthyrningslagen
• Läsarfråga från Fredrik: ”Vilka typer av boende/boendesituationer har ni hyrt ut och hur har det fungerat?”
• Olika skatter för olika bolagsformer
• Alla investeringar har sina problem
• Fråga från Ivan: ”Har ni någon erfarenhet av boende utomlands?”
• Fråga från Johan Söderros: ”Fråga om tips på försäkringar, funderar på att hyra ut hus och segelbåt.”
• Vad offrar man för att bo gratis?
• Korttids-, vs långtidsuthyrning
• Fördelar att ha kontoret hemma

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkomna, Jakob och Isabelle. Ni är ju ett par vänner till mig sedan flera år tillbaka och ni har en lång bakgrund inom det här med att bo gratis och tjäna pengar på sitt boende. Men det är inte det ni har gjort från början, utan Jakob du har en lång karriär inom försvarsmakten som officer.

Du har jobbat mycket med logistik och ledning och du sitter i styrelsen för Företagarna i Göteborg och jobbar mycket engagerat för ett bättre samhällsklimat och jobbar tillsammans med politiker och mycket lobbying.

Avsnitt med Isabelle och Jakob från MainHome.se

Jan: Isabelle är entreprenören som har gjort allt från att ha drivit frisörsalong till att ha en redovisningsbyrå och driva ett fastighetsbolag. Nu har ni bolag Main Home tillsammans där ni tar er egen kunskap och erfarenhet av att bo gratis och hjälper andra. Det här är egentligen inget samarbete, men jag säger alltid att det är ett samarbete för att safe:a marknadsföringslagstiftningen. Så, det är ett samarbete mellan RikaTillsammans och Main Home AB och då kan vi prata om allt möjligt.

Jag ville spela in det här avsnittet för jag fick ett mail av Jakob för några veckor sedan när vi planerade att ni skulle komma och hälsa på och då skrev du så här i signaturen:

En sjuksköterska kan gå ned 20% i arbetstid

En pensionär kan höja sin pension med 25%

En Företagare kan få 85 000 kr mer i bolaget per år

Jag tycker att det var världens bästa mailsignatur. Kan du inte ge lite kontext? Hur kommer det sig att ni började med det här att bo gratis och tjäna pengar på sitt boende?

Jakob: Det var för att vi flyttade ihop och Isabelle var ju ekonomikunnig. Jag är bara mattenörd och då jobbade jag som logistikchef. Vi flyttade ihop och jag har två barn, så vardagslogistiken måste fungera. Det skulle vara nära till barnens mamma och alla de här sakerna och jag kunde redan bo där jag bodde. Men vi blev störtförälskade, köpte hus fyra månader efter vi träffades första gången och då föreslog Isabelle att om vi har en uthyrning då kan du bo kvar där även om vi går isär.

Isabelle: Vi kan väl vara ärliga. Det var att jag inte ville bo i ditt hus. Jag kände att jag ville bo mer lantligt så att jag kunde gå ut med hunden och så på ett annat sätt. Vi bor precis utanför Göteborg, så det är kostligt att bo där. Och skulle det bli så som Jakob beskrev då att vi blev jättekära och sedan så funkar det inte när man väl bor ihop, då vill inte han behöva rycka upp barnen och försöka leta efter något nytt, utan då är det bra om det boendet funkar för honom och barnen själva.

Och det är inte så himla lätt att hitta en villa utanför Göteborg där du bor lika billigt som i det radhuset du redan bodde i och hade haft i några år. Så om vi skulle kunna bo så som jag ville då behövde det finnas ett komplement där för att det skulle vara görbart för Jakob själv sedan. Jag safe:ade ju också och behöll mitt hus.

Stor flexibilitet med flera boenden

Jakob: Ja, vi hade varsin reträttväg. Jag kunde bo kvar och hon kunde få flytta hem till sitt.

Isabelle: Ja, vi är ju inte 20 längre så man ville inte stå på bar backe och undra vad som hände.

Jan: Min mamma är ju ett av våra största fan och hon lyssnar på alla avsnitt. Hon träffade en man för 10 år sedan och de har hus 500 meter från varandra, men hon känner ändå att ibland så vill hon kunna gå hem till sig, trots att hon bor hos honom.

Jakob: Det vill Isabelle fortfarande. Vet du vad hon precis har gjort? Vi har hyresfritt i en av våra lägenheter just nu, som är en fristående lägenhet på tomten. För att det ska hamna i privat uthyrning så måste jag eller mina närstående bo i huset en del utav året och vi har även ett gammalt ombyggt garage.

Då hyr vi bara ut dem 10 månader per år, fast i praktiken ungefär 20 månader i sträck. Så 10 månader första året och 10 månader andra året. När vi har uppehåll där mellan hyresgäster då så måste vi använda den själv. Nu passar Isabelle direkt på att flytta ut och ha kontor där ute.

Isabelle: Ja, det är så jäkla nice att jag kan gå ut till mig. Då tar jag bara nyckeln och stänger igen dörren.

Jan: Jag tänker vi ska prata om det här för på er hemsida har ni en webbkurs där ni pratar om skatteparadis och privatuthyrning. Jag gissar att ni har vissa tankar om det där. Men när träffades ni?

Jakob: Vi träffades fredag vecka 4 år 2014. Vi köpte hus till sommaren och flyttade in 3:e december 2014. 15:e december började vi hyra ut Isabelles gamla hem och på juldagen flyttade vi in Isabelles redovisning i huset och det var väl i Mars någon gång som uthyrningsdelen i garaget var renoverad, så då kunde vi börja hyra ut.

Under den perioden gick mina barns mamma bort och det gjorde att vi behövde vara hemma ännu mer, men innan de här tre månaderna så hade vi redan en plan för det. Det var redan bestämt. Hade vi inte haft det då hade nog inte det här hänt.

Men i och med att vi hade det och jobbade på det samtidigt som vi kunde vara hemma och så fick vi hyresintäkterna, så det liksom vägde upp för uteblivna intäkter. Efter tre eller fyra månader märkte vi att vi hade mer pengar på kontot nu än innan och det var både hyresintäkterna och att vi var två vuxna människor med utgifter på ungefär 6 500 kronor. Så vi hade 13 000 i boendekostnader innan och sedan gick vi ner till noll.

Man kan bo gratis på många olika sätt

Jan: Jag hittade en stor artikel i GP där ni blev intervjuade. Men kan ni inte berätta hur ni har gjort? Ni bor ju gratis, så hur har ni gjort? Sedan vet jag att ni säger att man kan bo gratis på många olika sätt. Att det är allt från uthyrning till solceller, så kan ni förklara hur ni har gjort för de som aldrig har lyssnat på er förut? Hur har ni gjort och hur kan man göra?

Jakob: Vi har gjort det på ett par olika sätt, men för att förenkla det så kan man säga att det bästa sättet, eller det mest lönsamma sättet, är om man har ett hus som man antingen delar upp eller bygger ut till ett tvåfamiljshus. Man måste inte bygga den andra delen lika stor som den första delen, men det finns fördelar i att bygga en lite större lägenhet.

Men det räcker med en liten lägenhet på 20 kvadratmeter tillsammans med ett stort hus. Så det är ett sätt. Fördelen med att bygga en större lägenhet är att då kan jag få in andra typer av hyresgäster.

Jan: Måste man bygga nytt eller kan man bygga om? Hur funkar det?

Jakob: Man kan bygga om, men när man bygger om och när man delar upp ett hus från ett enfamiljshus till ett tvåfamiljshus, oavsett om man bygger ut det eller delar av det, så krävs det antingen en bygganmälan om man delar av huset helt och hållet eller ett bygglov om man bygger ut mer än 15 kvadrat. I båda fallen, när jag gör den ombyggnationen, då gäller nybyggnationsregeln.

Det är egentligen en av de största fallgroparna enligt den feedback som vi har fått från ett antal följare och kunder. De har missat att de behöver ha en viss rumshöjd för att skapa brandavskiljning och ljudavskiljning. Därav kan du bygga om ditt befintliga hus, men då måste du tänka på att du får rätt rumshöjd framförallt.

Jan: När jag och Carro flyttade in i vårt hus så var vi t.ex. här i källaren och här är det inte väldigt högt i tak, inte ens två meter. Då hade jag en tanke att man kunde hyra ut för det är en stor källare, men ni tyckte inte det. Vi la ner den idén ganska snabbt. Om du skulle sammanfatta det i tre punkter? Om man har ett befintligt så kanske man kan hyra ut ett rum eller hyra ut, men det är viktigt att man uppfyller kraven.

Jakob: Jag kan göra det med en inneboende och då behöver jag inte följa reglerna. Alltså, jag kan ju hyra ut en del av mitt boende utan att dela upp det i två lägenheter. Då kan jag hyra ut upp till 50% av mitt boende. Men om jag delar upp det i två lägenheter då skapar jag ett eget boende för de som hyr och fördelen med det är att då kan jag bo i 40% och hyra ut 60% av boytan.

Det viktigaste att tänka på om man ska dela sitt hus är att man försöker dela upp det uppifrån och ner. Om du tänker dig hur branden stiger, så är det lättast att isolera i sidled. När jag isolerar för brand så handlar det om gips eller material, alltså det är byggnation och det tar plats. Eftersom jag har krav på rumshöjd, om jag då ska isolera för brand i taket så tar det av rumshöjden i de flesta hus. Det gäller även ljudisolering. Någon som bor på övervåningen hörs mycket mer än de som bor på andra sidan väggen. Så det är lättast då.

Om attefallshus

Jan: Om man inte vill ha någon inneboende och inte kan dela upp huset, för det hade t.ex. varit svårt här hos oss, då funderar jag på det här med attefallshus och det här nya konceptet med bolundare. Kan du ge en kort förklaring?

Jakob: Attefallshus är upp till 25,0 kvadratmeter.

Isabelle: Ja, viktig att man specificerar den där nollan. Det fick vi erfara. De råkade bygga lite för stort hemma hos oss, så de fick minska huset genom att flytta den ena väggen där vi inte hade badrum och köksdelen. Det var ganska lätt att flytta på vardagsrumsväggen och sedan fick vi trycka in husknutarna så att de blev infällda i ytterpanelen istället för att sticka ut.

Jakob: Det kan man se på en del attefallshus om man köper färdigproduktion. Då kan de ha kantskivor i plåt för det du mäter är mellan hörnen och då blir yttermåttet 25,0. Felet som de här hade gjort var att de hade satt grunden till 25 kvadratmeter och sedan kommer allting annat utanpå.

Jan: Detta är inte min hemmabana, men det är inget konstigt med ett attefallshus som är typ kök och badrum och dusch?

Isabelle: Precis, det är som en liten lägenhet.

Jan: Min studentkorridor var ju 21 kvadrat och jag bodde där i fem år och trivdes hur bra som helst.

Jakob: Så det är andra alternativet då. Attefallshus med 25 på utsidan, ungefär 21-22 på insidan och sedan kan du ha upp till fyra meter högt från medelmarknivå. Om du ställer dig rakt på marken så blir det ofta en vanlig rumshöjd och ett vanligt sovloft. Du kan få två våningar.

Jan: Vilka är det som hyr?

Isabelle: Jag skulle säga att det är mestadels singlar eller unga par och vanliga workers. För oss är det många som har jobbat på Volvo som kanske vill testa och bo lite mer på landet, eftersom vi inte bor mitt i stan.

Jan: Jag tänker att detta säkert hade funkat för mig som bor i centrala Malmö, men du menar att det också funkar på landet?

Isabelle: Vi bor ju knappt en mil från Göteborg och det finns inga lägenheter i Göteborg.

Jan: Det är spännande. Ibland har man mycket fördomar även om man inte kan någonting.

Jakob: Vi är två och en halv kilometer från närmsta busshållplats, men alla kan ha bil och parkera hos oss om de vill. Jag elcyklar också in till centrala Göteborg på 30 minuter.

Olika sätt att tjäna pengar på

Jan: Om man då ska tjäna pengar på sitt boende så är det egentligen två spår, eller är det tre spår?

Jakob: Det tredje kan vara att du bygger om eller en komplementbyggnad på tomten. Det kan vara ett garage eller en annan byggnad. Antingen att du bygger om den eller att du lägger till en våning. Beroende på hur mycket du bygger till och så vidare… Det blir bygglov oavsett, eftersom du förändrar användningsområdet för den byggnaden.

Jan: Parallellt med detta är det spåret att äga en fastighet, men då bor man inte i den själv.

Jakob: Nej, men du kan ha det som privatuthyrning också, men då behöver du bo där två månader av året.

Isabelle: Vi har en sådan fastighet som ligger utanför Borås där det är två lägenheter. I somras stod en tom och den är precis 40% av boytan, så då valde vi mellan att antingen försöka hyra ut den på korttidsuthyrning som Airbnb, eller så hade vi kunnat använda den som sommarhus och plockat in den i privatuthyrning igen.

Jan: Det ska vi prata om och det handlar bara om skatten. Det är därför det är så viktigt. Eftersom vi har börjat nysta i det där nu, kan du berätta om skatteparadiset Sverige och privatuthyrning?

Isabelle: Ganska många hyr ut svart vilket Skatteverket har märkt och lösningen på det är att höja gränsen för när det räknas som svartuthyrning och så blir det fler Svenssons som inte gör fel. Så det har man gjort.

Du kan hyra ut en lägenhet som du har hemma på tomten, som vi har, 10 månader om året och då kan du ha upp till 50 000 skattefritt om året där.

Och det är per byggnad, så för oss då, som har byggt ut vårt hus med en lägenhet till, det är en byggnad med 50 000 skattefritt. Sedan attefallen, en egen byggnad, det är också 50 000 skattefritt. Det är väldigt fördelaktigt och allt som är över det är i snitt 24% kapitalskatt på.

Jakob: Och det är just kapitalskatt, så det hamnar inte ovanpå din vanliga lön, vilket är bra för väldigt många som gör det här. De kanske har en plånbok som hade hamnat närmare statlig skatt.

Jan: Är det som en bugg i systemet? Kommer Skatteverket stänga till det när de kommer på detta?

Isabelle: Alla skatteregler har ett syfte och det finns en tanke med att de finns. Du vill gynna eller missgynna någonting.

Jakob: Vi är all for skatteplanering. Då gör du två saker: du gör det som är lägst beskattat och normalt sett, om vi bortser från arbete då, så är det det staten vill gynna. Det vill säga att jag gör det som politiker tycker är det bästa. Nummer två är att då får jag mer pengar över.

Maxa värdet på huset i Sälen

Jan: Absolut. Många tycker att skatterna i Sverige är så höga, men det är inte riktigt sant. Du får mycket tillbaka. ISK är unheard of i många länder så det var verkligen ingen beef här kring skatten.

Men bara för att repetera: 50 000 skattefritt per byggnad. Så har jag ett attefall och ett garage och en till del av huset så kan jag ha upp till 150 000 skattefritt?

Isabelle: Ja, men då ska det också vara skäligt att du faktiskt använder de här fristående byggnaderna en del av året själv. Vi har tusen syskon, nej men Jakob har fyra och jag har sex stycken. Så det måste ändå godkännas av Skatteverket, att det är rimligt att du faktiskt använder dem en del av året. Men absolut den som du har ihop med ditt hus, den är alltid ok så länge den inte är för stor. Alltså, det som sitter ihop med ditt egna hus.

Jakob: Vi tycker om att åka skidor så en bra investering för oss hade varit att köpa ett tvåfamiljshus i Sälen. Då hade vi kunnat använda den ena för lite sommar- och vintersemester och sedan hade vi kunnat hyra ut den resten av säsongen plus den andra lägenheten. Då hade vi haft privatuthyrning till säsongarna på lång tid hela tiden och korttidsuthyrning av den andra när vi inte använde den själv. Det hade varit en bra affär för oss.

Isabelle: Ja, det behöver inte vara på din tomt där du bor hela tiden.

Jan: Det är så intressant för det här har jag aldrig tänkt på. Visst har man pratat om att det hade varit coolt med ett hus i fjällen, men inte att man kan utnyttja privatuthyrningsreglerna.

Jakob: Jag skulle aldrig skaffa någonting om jag inte kunde göra det. Aldrig. Det skulle jag inte göra. Då hyr jag hellre den veckan jag är där.

Jan: Jag har många kompisar som bara har köpt ett hus och sedan hyr de ut det när de inte är där. Hur beskattas det?

Isabelle: Då är de ändå där ibland, så det är egentligen samma sak. Men du har möjlighet att ha en lägenhet till som du inte nyttjar ö.h.t., men du får ändå ha den i privatuthyrning också. Då får du dubbelt. Om jag har bara har en och så använder jag den ibland själv, då kan jag gå plus minus noll på den eller så att jag inte behöver betala driften själv. Men har jag en modul till då som sitter ihop där det ofta den som genererar vinst.

Jan: Jag har en kompis som är en av Sveriges bästa jurister i sitt område och han säger att hans byrå är full service 24 timmar om dygnet förutom på helgen och sedan har han en Batman-karriär på kvällarna och nätterna. Då utvecklar han och säljer fastighetsprojekt i fjällen. Det visade sig att han har sålt 200 lägenheter i svenska fjällen för 600 miljoner.

Han sa att normalt sett är säsongen för att sälja fastigheter i fjällen helt död efter sportlovsveckorna. Han säger att det brukar vara helt dött 10:e juni, men nu hade han samma rusning som under värsta sportlovsveckan. Så det där med att ha ett hus i fjällen kanske bara blir större, eller så var det Corona. Men Jakob, du reagerade ganska starkt där, var det något mer du tänkte där?

Olika sätt att skatteplanera på

Jakob: Det du la till var att de hyr ut det när de inte är där och det tycker jag är en hygienfaktor. Men jag hade nog velat få ut lite till.

Jan: Har ni något annat case? För nu har vi pratat om er men det är så lätt att tänka att ni är ju sådana supermänniskor båda två.

Isabelle: Vi hade ett spännande där de hörde av sig till oss och sa oj, vi tror att vi har köpt ett hyreshus och det hade de inte förstått. Så egentligen var det registrerat som en vanlig villa, men byggt så att det var tre lägenheter i den. Det insåg de efter ett tag och hörde av sig till oss och då fick vi räkna på det tillsammans med dem om det var värt att ta bort den ena lägenheten och införliva de kvadratmetrarna så att det blir två lägenheter, eller är det värt att ha kvar det så och faktiskt registrera om det.

Jan: Om man driver det som ett riktigt hyreshus då blir det näringsverksamhet med hälften i skatt.

Isabelle: Ja, de hade ju vanliga löner och så utöver.

Du kan skatteplanera på ett bra sätt även där, men det vanligaste är att personer köper det privat och sedan lägger man in det i en enskild firma. Då blir det väldigt mycket skatt.

Isabelle: Det som de hade gjort, som var fördelaktigt för dem, var att de hade renoverat ganska mycket. Vi räknade ut att om vi lägger över det till en enskild firma istället och gör rätta av flera år tillbaka så blir det inte så överdrivet taskigt.

Jan: Jag tror att många som lyssnar på det här undrar vad uppsidan är. Visst, jag kan ta 50 000 skattefritt men de pengarna ska ändå in. Hur svårt är det? Vad tjänar den genomsnittliga som hyr ut ett attefallshus?

Jakob: Jag har en standardkalkyl och brukar säga att lägenheten kostar 800 000 att bygga, ungefär hälften går till material och hälften går till arbete. Det stämmer inte på ett attefallshus men det spelar ingen roll, för ett attefallshus ger inget rotavdrag. Det gör det om jag bygger ut mitt hus. Attefallshuset eller lägenheten har jag 5 000 i hyra för, jag belånar fastigheten till 75% med 2% ränta.

När jag då har betalat skatt och räntor på det så får jag ut ungefär 25% avkastning på insatt kapital för attefallshuset per år. Alltså 25% av byggvärdet. Om vi är ett par som gör det här och bygger ut till ett tvåfamiljshus då ligger upp emot 70% på eget insatt kapital, eftersom jag har kunnat få 100 000 i rotavdrag när jag byggde den byggnationen. Plus att där kan jag hyra ut 12 månader om året och få det i privatuthyrning, medans det bara är 10 månader för attefallshuset.

Jan: Jag känner mig inte så jävla smart idag. Det är så himla mycket nytt. Vi spice:ar till livet. För de som bor i det här attefallshuset eller i sådan här lägenhet, vad kan de betala? Vad är rimligt?

Jakob: Vi har en skatteredovisningsbyrå och vi driver Main Home och vi måste ta skäliga hyror. Vi hade kunnat ta mer än 5 000 för attefallshuset. Inne i centrala Göteborg så vet jag att det finns ett attefallshus som hyrs ut för mellan 12 000-15 000 i månaden. Det tycker jag är på gränsen.

Jan: Jag har också hört att det kan kosta 9 000 i Stockholm.

25-70% avkastning på eget kapital

Jakob: Det tycker jag låter hyfsat skäligt. Det finns ett sätt som du räknar ut hyran på, men om du tar mer än så kan du inte bli straffad för det av olika anledningar ändå, vilket gör att reglerna inte efterföljs. Men regeln är att du tar kapitalvärdet för fastigheten du ska hyra ut gånger en skälig avkastningsränta. När man införde reglerna sa man, tror jag, 2% ovanför statslåneräntan, som låg några procent då.

Nu ligger statslåneräntan på minus men det har inte följt med i den där instruktionen, så man pratar fortfarande om 3-4% av kapitalvärdet. Sedan får du också lägga till kostnaderna du har för driften eller underhållet. I början har du inget underhåll så då handlar det kanske mer om ett schablonvärde. Sedan delar du allt det där på 12 månader och så får du en hyra.

Isabelle: Fast det är ingen hyresgäst som klagar i efterhand. Sedan har jag som hyresvärd i privatuthyrningslagen rätt att säga upp dig utan skäl, plus att om du går till hyresnämnden så kan du aldrig få retroaktivt att du behöver betala. Det är lite fult då att utnyttja det med så oskäliga hyror. 15 000 – 16 000 för 21 kvadrat kan jag tycka är lite väl. Jag hade inte ens haft de pengarna.

Jakob: Enligt kalkylen, får jag ut 25-70% avkastning på eget kapital med 5 000 i månadshyra. Då kanske man kan vara nöjd med det, även om man gillar att maxa. Vi är mycket för det här att det måste fungera till en helhet och om du tar för hög hyra eller alldeles för många månader i deposition då får du bara de människorna som är desperata. Problemet är att det kanske inte är de du vill ha som hyresgäster. Du kanske vill ha en hyresgäst som har en ok ekonomi över tid. Om du pressar personen så att de hamnar i en ekonomiskt jobbig situation då skapar du ett problem.

Isabelle: Då får de också känslor kring att du är greedy och då är de inte så försiktiga med dina grejer. Det skapar andra problem.

Uppsidor och nedsidor med privatuthyrning

Jakob: I webbutbildningen pratar vi mycket om pengar. Det är så mycket godhetsknarkande kring att skapa en uthyrning och hyr ut till en hemlös eller någon som inte har en bostad. Eller, under flyktingkrisen var det mycket det. Vi jobbade väldigt mycket med kommuner eller försökte påverka dem att bredda och prata om helheten.

De kan inte bara prata om en grupp av uthyrning för att hyra ut till en främmande människa är det svåraste ni kan få folk att göra. Det är mycket lättare att hyra ut till grannens pojk som flyttar hemifrån. Nummer två är att ni måste berätta om helheten och avkastningen på pengarna, men när det handlar om godhetsknarkande så vill man inte prata om det. Om det inte finns en ekonomi i det så blir det inte hållbart.

Jan: Finns det fler uppsidor? Nu har vi nämnt låg beskattning upp till 50 000 och jag kan hyra ut för 5 000 i månaden i 10 månader, så det blir 50 000 kronor, och sedan kanske vi kommer till specialreglerna som man ska tänka på och vanliga misstag. Om vi tittar på nedsidan av det här, vad är det man offrar? Jag har fått in lite läsarfrågor här nu i livesändningen och innan gällande om man inte gillar den som bor där till exempel. Vad är nedsidorna?

Jakob: Om man inte gillar den som bor där så kan jag säga upp den personen när jag vill och då har den personen upp till fyra månader, så tre månader från nästkommande månadsskifte på sig att flytta. Vill den personen flytta för att den inte trivs med dig så har den en månads uppsägningstid från nästa månadsskifte. Det vill säga, den kan flytta relativt snabbt och då står du där och behöver en ny hyresgäst.

Men i ett attefallshus där man måste ha två månaders fritt så behöver man inte ha den stressen. Så det kan vara en nedsida, men jag kan alltid säga upp hyresgästen. Sedan offrar du en liten bit av din tomt och många säger att de inte vill ha grannarna så tätt inpå och därför handlar det om att skapa avskildhet.

Visst, jag kanske inte trivs med den personen jag hyr ut till men jag hyr inte ut den till för att vi ska umgås. Hemma har vi delat av. Vi har inga fönster i de riktningarna eller så har vi frostat glasen. Vi har avskärmande staket eller väggar, så vi möter bara hyresgästen på garageuppfarten och där möter jag alla mina andra grannar också. Men här har jag valt mina grannar. Så det är väl skillnaden.

Isabelle: Eftersom man får välja sin hyresgäst så brukar man vara nöjd med den.

Är det svårt eller enkelt att hitta hyresgäster?

Jan: Är det svårt eller enkelt att hitta hyresgäster?

Isabelle: Det är lite olika. När jag sätter ut annonser i Göteborg eller om det är ute i Säve som är lite längre från stan, kanske en halv mil, och sedan har vi utanför Borås då, det är mest off om man säger, då får jag kanske 100 mail, varav 20 svarar på mitt svar och sedan kanske det är 15 som vill komma. När jag bestämmer datum och hör av mig igen så kanske det är fem som har glömt eller inte kan komma, så då är det 10 som säger att de kan komma och sedan dyker det upp fem.

Jakob: Och det är bra siffror. Om du vill ha en lägenhet till privatuthyrning se bara till att komma på visningen.

Isabelle: Kom dit och säg att du kan betala tre månader i deposition och jag kan flytta in när det passar er. Då kommer de att älska dig.

Jakob: Det är inte nödvändigtvis så att man söker den mest välbetalda hyresgästen. Den kanske kommer flytta relativt snabbt. Visst, det är klart att man uppskattar någon som har ett jobb eller som är student, så är det för de flesta, men att man är trevlig och välskött, gör det de säger, passar tider, håller avtal.

Vanliga missuppfattningar kring privatuthyrning

Jan: Vad är vanliga missuppfattningar kring privatuthyrning?

Isabelle: En klassisk grej är att du tror att du ska umgås. Men vilka brukar umgås med sina grannar?

Jakob: Den vanligaste myten är att det är riskfyllt eller att alla hyresgäster är dåliga. Alltså, att det är förknippat med stora risker. Nu har vi flera uthyrningar och det gör en både känsligare och mindre känslig i olika situationer, men det är klart, om det händer någonting så har vi försäkringsbolag i Sverige. Försäkringar täcker väldigt, väldigt mycket. Vi kan ta depositioner upp till tre månader.

Jag skulle inte rekommendera mer än tre månader även om jag gärna hade velat ha sex till 12, för min säkerhets skull. Men då sätter jag dem i skiten och det är inte positivt.

Sedan är det mesta lagreglerat. Om de inte städar då kan jag skicka en räkning när de flyttar. Sedan har vi Kronofogdemyndigheten. Om du får problem så kanske du inte får dina pengar med en gång, men om du har tid att vänta lite då är det ganska safe. Vi har ett väldigt bra skyddsnät.

Jan: Jag tänker att vi snart ska gå in på läsarfrågorna för det har kommit in en hel del. Är det någonting annat? Ni har ju tittat på väldigt många hus, inte bara mitt hus. Vad ser ni är vanliga misstag eller möjlighet som folk inte ser?

Jakob: Det är byggreglerna.

Jan: På mitt hus var det för lågt till tak och det behövdes också två utgångar från varje ställe. Antingen genom fönster eller dörr. Vad är det mer?

Jakob: Det är det det mynnar ut i. Det är oftast rumshöjden. För en nybyggnation ska det vara 2,40 i rumshöjd, med sedan behöver inte det vara hela lägenheten. Det finns 2,10, 2,30, 1,90. Badrum och förrådsdelar kan vara lägre, så allt behöver inte vara i full höjd. Det går att kombinera med lite nybyggnation så det är oftast lösbart om man tänker så här.

Jan: Ja, istället för att tänka vertikalt, att vi har en våning och de har en våning.

Jakob: Ja, sluta med det. Men om du köper ett enplanshus så kan du lyfta taket och lägga till en våning ovanpå om planen säger det.

Jan: För att sammanfatta här så är det takhöjd och brandregler. Det andra misstaget är att man ska tänka horisontellt med två delar istället för två våningar. Är det något mer?

Isabelle: Det jag har märkt när vi utbildar projektledare är att det på något sätt ofta låser sig i fantasin. Så som här då, det gick inte med källaren och då blev det ingen uthyrning. Men du skulle kunna ha förrådsdelen och badrummet i källaren och så bygger du bara ut en liten del till åt något håll. Man fastnar ofta i att man har en bild av hur man vill ha det och när det inte går så tar fantasin slut. Det är du inte ensam om. Det är så vanligt.

Jan: Ja, så var det för mig. Men vi har en aupair så nu har vi satt in en brandutgång i tvättstugan som inte var där, till följd av det ni sa. Men du har helt rätt att man skulle kunna bygga ut. Den tanken har inte ens slagit mig.

Var kreativ för att tjäna pengar på boendet

Jakob: I webbutbildningen lägger vi ganska stor fokus på byggdelarna. Dels för att visa varför man inte kan bygga på vissa sätt. Byggreglerna är till för att vi ska få bra boende som vi trivs av att leva i och mår bra av. Men hur gör vi när vi ska spåna fram idéer i våra företag eller på kickoffen? Då tar vi en massa post-it och ritar mängder av alternativ och bara slänger ut dem.

Gör likadant om du ska skapa en privatuthyrning. Hur skulle jag kunna göra här? Jag skulle kunna höja taket, skulle kunna bygga det där borta eller göra det.

Sedan kan du få mängder av alternativ och börja kartlägga. Vilka delar av huset använder jag? Vissa säger att där kan man inte gå in för man har så mycket lådor där, eller jag kan inte börja med det här ännu eftersom jag inte har städat garaget ännu. Alltså, bygglov eller bygganmälan tar 20 veckor så jag tror du hinner städa garaget om vi bara bestämmer att det är där vi ska bygga.

Jan: Vi har ett stort hus men det är dum planlösning, så vissa rum använder vi inte.

Jakob: Men ni har ju jättehög rumshöjd. Här hade det varit jättelätt.

Jan: Eftersom detta är en spontaninspelning är inte ens Carro här, så det skulle bli en stor överraskning. När är detta lämpligt och när är det olämpligt?

Jakob: Har du jävligt mycket pengar så behöver du inte göra det. Det jag tycker är konstigt är att normen är att inte göra det.

Isabelle: Jag skulle kunna tycka att det är väldigt bra att göra det när man har familj som vi har. Att man kan hitta ett sätt där inte båda behöver jobba 100%, så att man får lite mer tid för barnen och de här åren man ändå har.

Sedan skulle jag också säga om man vill skilja sig, speciellt som kvinna, och har möjlighet att behålla huset så kan man ändå bo kvar utan att få dålig ekonomi. Som min mamma, hon bor kvar i den fastigheten där vi växte upp och hon är själv i ett jättestort hus och nu har hon gått i pension och hon tjänar inte jätte, jättebra.

Jakob: Det är inte så lätt att få lån när du väl har gått i pension. Jag skulle rekommendera att om jag inte har gjort det för att mina barn ska kunna flytta ut så kan det vara läge fem eller tio år innan jag går i pension för att kunna ha råd med det. Sedan är det inte alltid så lätt.

Isabelle: Det var så min mamma började. Hon började med lite uthyrning och nu har hon ökat. Hon kan tycka att det är lite mysigt att pyssla med och att det är folk i huset på ett annat sätt också för att inte känna sig så ensam.

Jakob: De flesta äldre som vi kommer till där handlar det inte jättemycket om ekonomin, utan att de vill kunna bo kvar i huset för ju äldre jag blir så blir det desto mer tryggt att kunna bo kvar i samma område. Men de inser att de inte behöver hela ytan och sedan är det ganska skönt att veta att det är någon i huset. Men vår äldste Felix, när han gick i nian så bodde han fyra månader själv i vårt attefallshus. För vi behövde bo där själva en period.

Om hyreslagen och privatuthyrningslagen

Jan: Civilrättsligt har ni varit inne på att om det inte är i anslutning till huset så får jag bara hyra ut 10 månader om året. Stämmer det?

Jakob: Du får hyra ut hur länge du vill, men för att få det skattemässigt i privatuthyrning så måste du eller närstående bo där en del av året. Det finns ingenting som egentligen säger 10 månader. Det är vi som gör det för att när vi samtalade med Skatteverket så hade de en väldigt flummig formulering om slott och herrgårdar.

Då tyckte vi att det vore lämpligare med ett exempel med ett hus och ett attefallshus med uthyrning till studenter. Därav säger vi 10 månader. Så när de säger att du hyr ut ett attefallshus till studenter under terminerna och använder det själv resten av tiden, då tolkar vi det som 10 månader. Summan har ingenting med skattereglerna att göra, utan det är själva perioden.

Jan: Är det någon annan grej som är civilrättsligt eller skattemässigt viktig?

Isabelle: Jag skulle säga civilrättsligt pratar vi hyreslagen och privatuthyrningslagen som är avstegen från den vanliga hyreslagen. De viktiga grejerna är att den inte har besiktningsrätt om du har en hyresgäst. Den lagen gäller din första uthyrning som du har i privat regi. För att göra det tydligt för tittarna: om jag har en lägenhet och hyr ut bara den, då är det min första privatuthyrning.

Skit samma vilken skatteklass den hamnar i. Den hyresgästen har ingen besiktningsrätt. Skaffar jag en till och nummer ett har bott där hela tiden, jag börjar hyra ut en lägenhet till, den här räknas inte civilrättsligt som privatuthyrning, så den lyder under vanliga hyreslagen.

Jag kan inte säga upp den när som helst och allt det där. Nu bor båda där och då flyttar ettan bort, den som flyttar in där blir min hyresgäst nummer tre och då gäller vanliga hyreslagen igen. Då har jag min första, andra och tredje. Det enda sättet att bryta det på är att när den har flyttat så måste den här flytta bort också och då börjar det om från början.

Läsarfråga från Fredrik: ”Vilka typer av boende/boendesituationer har ni hyrt ut och hur har det fungerat?”

Jakob: Vi har hyrt ut vårt eget, korttids privatuthyrning. Första gången vi gjorde det hade de haft så roligt. Värsta festen. De hade spytt och rökt inomhus så då tänkte vi att det här gör vi aldrig igen. Det kunde inte vara en bilden vi hade av att hyra ut kort tid på Airbnb. Så då har vi hyrt ut ett par gånger till och det har funkat.

Så det är bäst att man kollar referenserna, men Airbnb har försäkringar och en rutin för när det går snett. Sedan har vi privatuthyrning i attefallshus eller ett tvåfamiljshus. Vi har haft privatuthyrning i en extern stuga. Idag har vi ett ombyggt hus så vi skulle kunna sälja det som villa men det är i näringsverksamhet.

Vi har valt att driva fastighetsbolaget i enskild firma. Det är jättelitet med tre uthyrningar, men för oss är det det bästa. Många säger att om man ska ha fastigheter så ska man ha aktiebolag och inget annat är bra, men då säger jag lyssna inte på den personen för den har ingen koll.

Du måste titta på det specifika fallet hur din ekonomi ser ut och så vidare. Privatuthyrning är oftast det absolut bästa och det enklaste att komma igång med. Vi har enskild firma av två anledningar. Dels för att det gör att vi kunde ha mycket högre belåning, det vill säga lättare att komma igång.

Isabelle: Bankerna är lite mer kinkiga med att låna ut till AB för att köpa fastigheter. 65% kanske de lånar ut och så behöver du hosta upp 35% själv. Om du köper en fastighet privat så, vad har vi, 85%?

Olika skatter för olika bolagsformer

Jakob: Så vi köpte privat och hyr ut som en enskild firma. Nummer två för oss handlar om att vi inte är anställda, utan vi har ett varsitt eget aktiebolag, så vi kan välja om vi tar ut lön eller ej. När den här enskilda firman börjar gå med vinst efter renoveringsavdrag och så, då beskattas det som lön.

Plus att eftersom vi inte arbetar så mycket där så kan det dessutom klassificeras som en passiv näringsverksamhet och då minskar egenavgiften med det som normalt skulle läggas till pension, kan man säga. Därav är det bättre för oss med egen firma.

Jan: Om jag går till en vanlig redovisningsbyrå, då kommer de inte kunna det här?

Isabelle: Nej, vanliga redovisningsbyråer jobbar med bolag på ett annat sätt. Det här är mycket mer blandat med privat. Det här är någonting vi har fått lära oss.

Jan: Om ni har frågor, maila Isabelle. Du har ju en redovisningsbyrå. Jag har alltid sagt att alla borde ha ett AB och en enskild firma borde man inte få förrän man har haft ett AB i 10 år och visat att man klarar av det. Men nu säger ni att det inte är helt sant och jag kan inte ens argumentera mot det.

Isabelle: Om det hade varit mer likvärdigt hos banken till exempel, då tror jag kanske att vi hade lagt det i ett AB. Det vet jag inte. Men det är också annan skatt när du säljer fastigheten sedan. Det är också ganska billigt, 27% istället för 22%, som du har när du säljer din villa.

Jakob: Om du ska sälja i aktiebolaget så är det antingen att du säljer inuti aktiebolaget och du har bolagsrätt om du får vinst eller så får du sälja hela aktiebolaget med kapitalbeskattning på 30%. Så det är olika.

Isabelle: Du hade ju en fråga om vi hade velat ha ett fastighetsbolag; ja tack! Om banken hade gått med på det så hade vi varit jätteglada. Jag hade gärna haft fler fastigheter.

Jan: Folk säger att det är så dyrt med fastigheter nu. Ser ni fortfarande att det är affärer att göra?

Jakob: Ja, det är det. Jag har ju konsultationer kring detta varje vecka. De flesta som kontaktar oss vill skapa sin första privatuthyrning eller jag skulle väl säga att de flesta är på nästa steg, eller att de inte kan eller inte vill ha det hemma utan istället köpa någonting för att hyra ut och då blir det en näring. Det är det absolut vanligaste.

Det man också ska tänka på är att fördelarna med att skapa det i privatuthyrning är att om man ska ha en redovisningskonsult eller någon som gör det här, vad kostar det per år? Det finns absolut fördelar med det för då kan du få hjälp med skatteplanering och så vidare och sådant hjälper vi till med, men det kostar ju mellan 10 000-30 000.

Alla investeringar har sina problem

Jakob: Där sparar du pengar privat också. För att återgå till hans fråga så har vi egentligen uthyrning i form av allt från vägg i vägg till Borås, som är en och en halvtimma bort. Känslan när det händer någonting hemma jämfört med en och en halvtimma bort är att man kan fixa det direkt när det sker hemma.

Men om det händer något i Borås då känns det desto jobbigare. Det blir lite extrajobb och det är alltid bättre att ta det med en gång. Och det som sker hemmavid får du reda på mycket snabbare medans det som sker långt borta kanske man får veta när det är för sent och har blivit ett större problem.

Isabelle: Vi hade ett exempel där de hörde av sig precis när det hade blivit långhelg. De var väldigt upprörda och hade ett problem som de ville att vi skulle lösa för att det redan hade hållit på i en vecka, men de hade inte sagt något.

Jan: Jag har en tes och ni får säga vad ni tycker, men att man måste gilla den typen av problem som ens investering för med sig. Jag gillar inte fastigheter för jag är inte så duktig och tycker inte att det är så kul med hantverkare och att göra grejer.

Däremot gillar jag att investera aktier men det är många som inte gillar det eftersom det kan vara -30% på tre veckor. Men det är ett bättre problem för mig än att det är någon som ringer till mig från Borås. I am sorry to say it, men absolut. Måste man ha ett hantverksintresse? Ska man ha renoverat och bytt fönster?

Jakob: Det finns väl en fördel i att man inte har tummen mitt i handen, speciellt om man investerar i saker som har några år på nacken. Jag är bondson och har inga problem med att rensa avlopp. Det har ju att göra med min bakgrund. Det är klart jag inte uppskattar att rensa avlopp, men det ger mig perspektiv i livet och jag har inget problem med att fixa något hantverksmässigt. Men sedan kan man också köpa in tjänster från andra men då får man ha med det i beräkningen.

Fråga från Ivan: ”Har ni någon erfarenhet av boende utomlands?”

Isabelle: Nej.

Fråga från Neven: ”En fråga skulle kunna vara kring hur mycket kapital man låser för att ha det extra utrymmet och om sedda pengar hade kunnat jobba på alternativ plats?”

Jan: Om jag får svara utifrån det jag har lärt mig här när jag lyssnar på er så om jag kan få mellan 25-70% avkastning på det kapitalet som jobbar så är det svårt att hitta alternativa investeringar som är bättre.

Isabelle: Jakob har skrivit ett jättebra blogginlägg om det som vi kan länka till, som handlar om huruvida det är värt att sälja sin pengamaskin för att bygga det här och få hyresinkomster under en tid och faktiskt öka ditt sparande och vad blir skillnaden då jämfört med om du bara hade behållt pengarna. Den är fantastiskt bra.

Jakob: Då jämför jag de tre olika alternativen som vi alltid jämför. Jag har kanske ett kapital på 100 000 – 300 000 och ett månadssparande på 1 000 kronor i månaden. Om det är de 200 000 jag behöver för att skapa uthyrningen, kontantinsatsen, dels så kan jag ofta belåna upp fastigheten igen till samma nivå och då kan man tycka att det är riskfyllt att låna och betala 2% ränta till 8% avkastning på indexfonder, då tycker man det.

Men jag anser att man kan göra det. Om jag därefter får en hyresintäkt på 5 000, kanske över 4 000 efter räntor och skatt, och har ett sparande tidigare på 1 000 kronor då kan jag kanske lägga 3 000 och fortfarande få en större guldkant i vardagen. Då är du uppe på betydligt större summor ganska snabbt.

Jan: Jag håller helt med och detta handlar verkligen om att tänka på vart pengarna kan jobba bäst. Tricket är att inte trilla i den fällan som jag själv trillade i och det är att jämföra pengarna som jobbar, alltså mina pengar, jag behöver inte räkna avkastning på bankens pengar för det har ju banken redan tagit hand om.

Isabelle: Ja, så länge du räknar bort räntan, så att du får din nettovinst. Men det inlägget är jättebra för där kan man verkligen få en bild av hur man kan göra. På ett halvår eller ett år så är det färdigbyggt och igång och då kan man lägga tillbaka pengarna.

Fråga från Johan Söderros: ”Fråga om tips på försäkringar, funderar på att hyra ut hus och segelbåt.”

Jakob: Jag kan inte vara på segelbåt, men annars kan du använda din vanliga hemförsäkring, men du ska ringa försäkringsbolaget och beskriva precis vad du har gjort. Det enda försäkringsbolaget jag vet har en speciell privatuthyrningsförsäkring är IF. Det kan man Googla på, men jag tror att det är ett tillägg på deras vanliga hemförsäkring.

Isabelle: Jag kan också tipsa om att när vi var på Länsförsäkringar och skulle lägga om våra försäkringar på mitt gamla hus, stugan som jag hyr ut, som jag hade på Folksam. Då sa Länsförsäkringar att de inte kunde matcha det som var där, så det kan vara värt att titta på. Den inkludera extra saker.

Fråga från Anna Henningsson:

”Åtstramade regler för personer som bor i hyresrätt och vill hyra ut samt kan vara svårt i bostadsrätt. Finns det några möjligheter och vad hade ni velat se för förändringar?”

Jakob: Det är inte lagligt att hyra ut för högre än hyran. Det enda du får lägga på är 10-15% för möblemanget. Så hyresrätt går bort. Och du får inte heller behålla en hyresrätt för att flytta till något ägt boende och hyra ut hyresrätten, som en del gör. I alla fall inte allmännyttiga bolag. Du kan bli av med kontraktet då.

Bostadsrätt, där finns det i stadgarna ofta det här med ett år, men nu är jag inte expert på de reglerna men här om året ändrade man reglerna så en bostadsrätt kan i princip inte neka dig. De kan tro att de kan neka dig, för det var så lagen var innan, men de har egentligen väldigt svårt att neka dig.

Ett tips kan väl vara att om jag köper en bostadsrätt och min tanke är uthyrning av den, att jag klarlägger det från början eller kollar att det är ok att köpa den som juridisk person till exempel, för då har ju redan föreningen tagit de tankarna att det går att hyra ut.

Isabelle: Jag skulle också ha kollat om det faktiskt blev en bra affär. Det är svårt att få bostadsrätten till att bli en bra affär med avgiften och allting.

Jakob: Men vad vi vill se för förändringar: vi vill få bort skattefällan, så vi skulle vilja att har du en separat byggnad på tomten så skulle vi vilja att den går att hyra ut året runt i privatuthyrningsbeskattning. Det är en jätteenkel regel för politikerna att ändra. Det kan finansministern göra idag utan att ens gå till riksdagen. Det är bara en tolkning. Så det är jättelätt att göra Magdalena Andersson, om du lyssnar på detta.

Nummer två: jag skrev ett debattinlägg på bostadspolitik.se i våras där vi föreslår att man bör införa ett ”flitbidrag”. Vi har rotavdraget för att göra tillbyggnader, utbyggnader och ombyggnader, men ett attefallshus kan jag inte få något rotavdrag för att bygga för att det är en nybyggnation.

Men jag kan få rotavdrag för att bygga ut en helt ny lägenhet. Det här skiljer sig då. Samtidigt är det så att om jag är en ensamstående som har sämre ekonomi kan jag max få 50 000 för att bygga några lägenheter. Är jag två stycken kan jag få 100 000. Nu när bostadsmarknaden sviktar då vill vi att våra byggarbetare ska bygga så bra saker som möjligt istället för altaner.

Inför då ett flitbidrag på 150 000 som inte är knutet till hur många som äger fastigheten, utan knutet till själva tomten och knutet till att du bygger en extra lägenhet, oavsett om det är attefallshus. På en byggnation för 600 000 får du tillbaka 150 000 i momsen, så det är ett nollsummespel. Jag har skrivit ett blogginlägg och visat att staten skulle tjäna någonstans mellan 260 000 – 270 000 per lägenhet utan att behöva lämna ut en spänn. Det är en no brainer. Flit står för fastighet med lägenhet i tillägg.

Vad offrar man för att bo gratis?

Fråga från Anna Henningsson:

”Vad känner ni att ni har fått offra?”

Isabelle: Jag känner att det var en ganska stor uppoffring att flytta från stugan eller mitt gamla hem. När vi är där ibland, mellan hyresgäster, så slås vi båda av hur mysigt det är. Men det är inte så att vi har flyttat från slott till koja.

Jakob: Vi har offrat en liten del av tomten. Det har vi kunnat lösa med annat. Jag gillar att odla och då har vi fått en odlingslott precis utanför tomten.

Isabelle: Vi har också varit duktiga med att bygga ut på våran del. Så det är inte så att vi känner att vi har lagt alla pengar på lägenheterna och bor på en liten skruttdel.

Jakob: Men vi la pengarna på det som gav intäkter först och därefter satsar vi på vårt eget.

Isabelle: Vad vi har offrat jämfört med vad vi har fått, det är ingenting. Den friheten vi har att kunna jobba när vi vill med vad vi vill, för att vi inte behöver gå till jobbet båda två. Det är så mycket mer värt än den där delen på tomten som vi ändå inte använde.

Korttids-, vs långtidsuthyrning

Fråga från Robin:

”Det hade varit intressant att jämföra korttidsuthyrning typ Airbnb, där man kan tjäna mer pengar under korta perioder, versus långtidsuthyrning. Vad tänker ni om det?”

Isabelle: Det är lite mer jobb med korttidsuthyrning. Du behöver vara tillgänglig på ett annat sätt, du behöver följa upp, även om du hyr ut veckovis och inte bara en eller två dagar. Sedan ska man svara på annonser och hantera frågor som vart finns närmaste Ica och alla möjliga konstiga frågor man får i forumet. Vi hade det ett par månader i Borås och jag tyckte att det var ganska mycket mer jobb. Det ligger vid en sjö så det är lite mysigt.

Jakob: Jag tycker att det är en bra inkörsport rent generellt. Testa, du får erfarenheter. Det är ett bra sätt att börja innan man kanske bygger ut, men du kommer också lära dig att korttidsuthyrning är ett jobb.

Fråga från Tomas Rask:

”Är det någon risk att det fungerar när flera personer är skrivna på samma adress utan att dela hushåll att de börjar räknas som sammanboende enligt sambolagen?”

Jakob: Ingen aning.

Jan: Det har pågått en diskussion på Patreon medan vi har pratat och de frågar hur ni ser på uthyrning till vänner. De vill gärna bo med vänner, men att ta betalt av vänner känns som en källa till konflikt, varpå någon skriver att hyra ut till vänner utan att ta betalt är en källa till konflikt.

Isabelle: Vi har hyrt ut till kompisar, det har vi, och jag har även kompisar som har velat komma och titta och sedan valt att inte hyra för de tyckte att det var för litet eller så. Det jag tänker att du gör som vän är att du är schysst om de får första tjing.

Om jag säger att du kan få hyra hos mig och få tillgång till en lägenhet utan att jag har lagt ut den till alla möjliga, det är det snälla. Men jag är inte så snäll att jag också säger att jag bidrar till ditt boende. Om jag kan få 7 000 för den här lägenheten och jag har hyrt ut den för det i flera år, då tänker jag inte hyra ut till dig för 5 000 för att du är min kompis. Det är samma som att jag skulle ge dig 2 000 i månaden.

Jan: Min policy i andra områden är att kompispris innebär att man betalar mer, faktiskt. Om vi är kompisar då kan du betala mer.

Isabelle: Om en kompis skulle fråga om kompispris då undrar jag vad det är för kompis egentligen. Jag tycker det schyssta är att någon kan få en extra visning eller jag kan visa dig före jag lägger ut den.

Jakob: Jag har också blivit kontaktad av flera som vill bo tillsammans. Att det är familjer som undrar hur det går till. Då är det allt från att köpa ett hus tillsammans, där man delar och många gånger har det varit att det kanske är en familj som har det ganska gott ställt och den andra familjen har det lite knapert, och då brukar mitt råd vara att om ni ska köpa allt tillsammans se då till att ni har juridiska papper så att ni vet hur ni ska göra om någon skiljer sig och allt det där.

Jag känner att det är en större risk till konflikt. Att det snarare är en mindre risk till konflikt ifall man gör så att de ena äger och de andra hyr. Och som Isa säger, är det tillräckligt snällt att man ger sina kompisar första tjing. Man får vara tydlig med att det är en affärsuppgörelse. Jag kan snacka med våra hyresgäster men om de vill prata om uthyrningen då bokar jag en tid. Det hanterar jag som business.

Isabelle: Ibland kan de ta sig friheter på ett annat sätt när de är kompisar och börjar ändra på saker. Då är det lite svårare att säga till.

Fördelar att ha kontoret hemma

Jan: Kontor hemma, är det något man ska tänka på?

Isabelle: Yahoo! Det finns ett blogginlägg om det också, hur mycket vi faktiskt har tjänat på att flytta hem kontoret.

Jakob: 170 000 extra i handen per år.

Isabelle: Jag hade ett kontor mitt i stan till min redovisningsbyrå och jag hade ingen dyr hyra, absolut inte, jag hade 4 000 i månaden på den, så det var väldigt förmånligt. Men trots det, när vi flyttade hem det och jag slapp betala de 4 000 till någon annan och slapp ha bilen på en garageplats och betala kanske 1 300 i månaden för det, vi behövde inte ha två bilar längre.

Jag kunde också betala hyra till mig själv istället och vi la det på 3 000 för att det ska vara skäligt. Man kollar lite runt vad man kan hyra för i närheten och så tar man det marknadsmässiga priset. Då betalar man 30% i skatt från första kronan men det är ändå det allra billigaste sättet för dig att få ut pengar för ditt AB. När du räknar ihop skillnaden blir det hur mycket pengar som helst.

Jan: Ett tips som jag fick från min redovisningskonsult, som jag inte har agerat på för jag inte vill ha några gråzoner utan att allt ska vara supervitt, är att jag har flera bolag. Skulle flera bolag kunna hyra kontor hemma hos mig?

Isabelle: Ja, absolut kan de göra det, men då behöver de också ha ett eget kontor då. Jag och Jakob delar ett kontor men när vi startade Main Home så jag tyckte att han också kunde betala lite hyra. Vi splittade på de 3 000 så det blev 1 500 var. Sedan kan det vara att du hyr ut den här studion till exempel och den kan du hyra ut till ett fast pris per tillfälle, så det kan vara vad hade det kostat dig att hyra en annan studio med liknande setup i närheten? Säg att det hade kostat 1 000 kronor gången, då kan du ta tusen gånger gången här också, oavsett i vilket bolag det gäller.

Jan: Är det något mer man ska tänka på, som separat ingång?

Isabelle: Nej, inte när det är AB. Du behöver bara tänka att det ska vara marknadsmässig hyra.

Jan: Toppen. En bonusgrej, detta är mest ett exempel. Jag satt och käkade lunch med min revisor och en annan kompis och ibland när man sitter och käkar lunch så får man kloka och mindre smarta idéer. Men en grej som vi kom in på, som vi inte har listat ut ännu, är att när man får barn så borde man ge ett aktiebolag till sina barn som doppresent och sedan ackumulerar man en K10:a under de 18 åren som de växer upp. När de är 18 så får de en present med ett utdelningsutrymme på 170 000 gånger 18. Är det möjligt?

Isabelle: Jag tror att det är möjligt rent juridiskt, men frågan är om du tycker att det är värt det. Du behöver ändå tänka att de ska kunna göra någonting med det vinstutrymmet och det är inte så att det är för alla att bli entreprenörer. Det kan vi väl vara överens om. Så det är en liten chansning där då.

Sedan är frågan om man har möjlighet att göra bolagets deklaration och årsredovisning själv varje år, då kan det kanske vara värt det, men ska du leja bort det så är det 5 000 – 10 000 om året. Så då är kapitalet förbrukat innan de hinner fylla fem. Då får de sin första konkurs.

Jan: Fantastiskt stort tack. Om ni som lyssnar har frågor kring privatuthyrning eller de här skattereglerna så driver de MainHome.se och ni har en redovisningsbyrå som heter Bookkeeper, som är specialiserad på just den här typen av frågor. Nu kom det in en fråga från Elisabeth som undrar hur det funkar när man både hyr ut till sitt företag och privatuthyrning besiktningsskyddskatteregler.

Isabelle: Du kan ha både och. Vi har ju det. Ditt egna företag räknas som dig då, eller som närstående kan man säga, så det blir att du behöver ha dem som två olika delar i din deklaration, men det räknas ändå ihop på samma ruta i slutet. Men du behöver räkna det på två olika sätt då eftersom den ena ger de här 50 000 skattefria och den andra gör det inte. Du behöver summera det, men det är fullt möjligt.

Jan: Tack så hemskt mycket, ha en trevlig kväll och tack för uppmärksamheten.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

• Tjäna pengar på privatuthyrning av ditt boende och bo gratis! - Intervju med Isabelle och Jakob om privatuthyrning, de bästa tipsen och vanligaste misstagen...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Avsnittet Bo gratis / Tjäna pengar på ditt boende | Om privatuthyrning dök först upp på RikaTillsammans.

I dagens avsnitt recenserar vi Småspararguidens bok ”Mer pengar för pengarna”. En bonus är att det blir en repetition kring de absolut viktigaste sakerna som gör mest skillnad över tid i en privatekonomi. Det är lite som att utnyttja Paretos 80/20-regel för att göra de 20 procenten som ger 80 procent av resultatet.

Det blir kanske inte så mycket spänst (förutom när Caroline blir upprörd 😂) i avsnittet eftersom jag och Caroline ligger väldigt nära Småspararguiden i filosofi, tänk och strategi. Föga förvånansvärt är jag därför positiv till boken, kommer lägga den som en topp-5 böcker att läsa för den som är intresserad av ekonomi.

Min egentligen enda invändning till boken handlar om att jag gärna skulle sett en diskussion bortom det som är rationellt och matematiskt rätt. Min upplevelse är nämligen att; trots att jag vet vad som är rätt utifrån ett matematiskt, rationellt och statistiskt så agerar jag ibland (ok, ofta) irrationellt och gör dumma saker med mina pengar.

Min högst subjektiva åsikt är nämligen att ibland blir slutresultatet bättre genom att utgå från att man har lite otur när man tänker ibland och faktiskt ta hänsyn till känslorna och att de spelar en spratt. Det kan vara känslor som rädslan att förlora, känslan av girighet, känslan av att inte vilja missa en affär, känslan av att vilja tillhöra, att vara med, att ha en upplevelse av spänning, känslan av ånger och så vidare.

Slutligen är min sista invändning också kring att de tar avstamp på samma ställer där 99 av 100 andra tar avstamp. Att målet är att maximera mängden pengar, sin (riskjusterade) avkastning och att mer är bättre. Jag kanske börjar bli gammal, men jag är inte helt säker på att det är det bästa målet.

Några riktigt duktiga finansiella rådgivare och personer med mycket pengar som jag har pratat med är snarare inne på linjen:

Har du vunnit spelet, sluta spela.

Det finns ingen poäng i att samla mer resurser än du behöver (och dö rikast på kyrkogården). Det gör också att många av de rikaste inte jagar de sista kronorna, tar en mycket mer balanserad risk som också gör att de också förblir rika över tid. Eller uttryckt på mer nationalekonomiska:

Pengar tenderar efter en viss nivå ha en väldigt avtagande nytta. Något man sällan pratar om eftersom de flesta upplever brist på pengar på ett eller annat sätt.

Jag är nog snarare inne på min coach Moas linje att det handlar om att ligga så nära – ett för en själv – rikt liv som möjligt i linje med ens värderingar, livsintention och grundläggande egenskaper. Men det är klurigare för då måste man ju lära känna sig själv. 😄

Eric Strand var inne på samma spår där han tyckte att månadssparande var det sämsta finansiella rådet han hört. För om man månadssparar mer än man behöver, då kanske det är feedback på att man kunde haft mer glädje för den tiden eller de resurserna.

Med det sagt, så är det väldigt små nyanser där vi tycker olika. Det förändrar inte faktumet att jag skriver under på 9 av 10 saker de skriver och rekommenderar dem själv till andra. Dessutom ska de ha credd för att de just är tydliga och tar ställning. Alla kan hålla med om att ”semester är bra” men det är först när man blir specifik som invändningarna kommer.

Min riktigt stora behållning från boken är en variant på deras tre frågor kring hur man snabbt kan utvärdera en investeringsstrategi (typ: Ny Teknik-fonder eller en fondrobot):

• Vad är hypotesen som du investerar enligt?
• Stöds hypotesen av historisk data?
• Vilken teoretisk förklaring finns till hypotesen / resultatet?
• Kommer den teoretiska förklaringen / hypotesen hålla även i framtiden?

Det är säkert något som jag kommer få anledning att återkomma till i framtiden. Det var mitt tankespjärn tillsammans med deras kommentar om att statsobligationer över en 30 års period tenderar ha högre risk än aktier. Jag har inte riktigt landat den funderingen än, så det får jag säkert lov att återkomma kring.

Så, sammanfattningsvis, en lysande bok. En riktigt bra genomgång av det som är viktigt att veta och gör man det som de skriver i boken så kommer ens framtida jag garanterat uppskatta en själv. Det blir utan tvekan 4.9 stjärnor av 5.0. 😁🤓

Tack för den här veckan och på återseende i nästa!

Hälsningar,
Jan och Caroline

PS #1. På tisdag intervjuar vi fondförvaltarna Henrik och Andreas från Coeli Global där de förvaltar över 5 000 miljoner kronor. Vi ligger ju långt ifrån varandra i strategi men det brukar vara lärorikt att träffa riktigt proffs – särskilt de som tycker annorlunda. Vad tycker du att vi ska ta upp med dem? DS.

PS #2. På onsdag intervjuar vi polisinspektör Mikael Ahrtzing som arbetar med investeringsbedrägerier och IT-brott. Vad tycker du att vi ska fråga honom? DS.

Lyssna på, bläddra i eller titta på avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Du kan även bläddra i bildspelet till avsnittet nedan:

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet. Vill du ha tidskoder också så finns det på Youtube.

• Mer pengar för pengarna!
• Diskussion kring Småspararguidens bok
• Problematiken med rådgivare
• Lindy-effekten
• Finansiella rådgivare som får 8% i provision
• Aktier = företagslotter
• Tips på fördelning per sparhorisont
• Statsobligationerna är inte så säkra som man tror
• Rationell och känslokall syn på investeringsstrategier
• Maxa livet istället för att maxa pengarna
• Vad ska man göra när det blinkar rött?
• Genomgång av forskningen
• Tips från Fondbolagens förening
• Guldkorn från boken: Tre smarta frågor
• Ingen oro över home-bias
• Köpa allt eller optimera?
• Om hållbara investeringar
• Del 2: Bolån och fastigheter
• En lista över saker att inte spara i
• Del 3 i boken om pension
• Del 4. bostäder, lån och försäkring
• Om bolåneräntan, förhandlingar och seniorlån
• Om försäkringar
• Småspararguidens 10 budord

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Idag är det dags för avsnitt #177 och temat för idag är ”mer pengar för pengarna”. Det är en diskussion och en recension på den här boken som heter ”Mer pengar för pengarna” som skrivits av författarna Andreas Runnemo, Elisabeth Wass och Patrick Siegbahn. Det här avsnittet kommer vara en diskussion och en liten recension på den här boken från Småspararguiden.

Det är författarna som har grundat Småspararguiden och de har själva satt undertiteln ”Spara, låna och försäkra som de verkliga experterna”. Det här avsnittet kommer också ge en översikt över privatekonomi. Nästan en liten sammanfattning av hur man får rätt på de viktigaste delarna i en privatekonomi.

Mer pengar för pengarna!

Om jag ska säga så här: Småspararguiden och jag håller med varandra i 98% av fallen, vilket är rätt mycket. Sedan är det några nyanser som jag inte riktigt håller med om, så det kommer vi ta upp. Men jag tycker att de är jätteduktiga. Det är väl de och vi som jag upplever håller småspararnas flagga högst.

De säljer inte heller några finansiella produkter. Jag ska också vara tydlig med att säga att detta inte är något samarbete. Jag tror inte ens att de vet om att vi gör det här avsnittet, så det blir en överraskning för dem. De släppte boken nu under året och jag köpte den på Bokus, så jag har inte ens fått den som recensionsexemplar.

Jag har alltid sett vad Småspararguiden gör och har tyckt att de är duktiga, men det har ändå varit lite jobbigt för även om vi inte är konkurrenter så säger vi till stor del samma grej. Jag har pratat på Twitter några gånger med Patrik och ibland har vi delat info.

Jag har tipsat dem om vissa grejer och sagt att detta skulle ni kunna kolla upp. Men eftersom vi är så lika så känner jag ibland när de har gjort någonting att fan det där skulle jag ha gjort. Sedan är det lite roligt för jag vet att de känner likadant.

Boken är riktigt bra. Det kan jag säga redan nu. När jag har läst den här boken så har jag helt enkelt plockat fram mina understrykningar. Så kan vi egentligen säga, att i det här avsnittet kommer vi gå igenom mina understrykningar och det som stack ut för mig.

Det var två eller tre grejer som jag tyckte var riktigt bra som jag ville sno, så det är mina tankar och guldkorn. Den här boken kommer hamna på min topplista för folk som vill komma igång med sin ekonomi.

Diskussion kring Småspararguidens bok

Caroline: På baksidan av boken står det att Andreas Runnemo och Patrick Siegbahn hade välbetalda jobb inom finansbranschen när de upprördes av hur rådgivare lurade in folk i dyra fonder. Elisabeth Wass har varit en upprådd pensionsexpert, eller är kanske, men det står också att de har avslöjat skandalbolaget anm. namn 05:29 och fått konsumentpriset Blåslampan.

Jan: Jag uppskattar att det är mycket hänvisningar till studier i boken och jag gillar ju att läsa det för jag vet hur sjukt noga man måste vara när man skriver en bok. De har letat upp nya referenser på studier som, återigen, överlapp på 95% av studier som vi hänvisar till, men de hade hittat några som jag inte har läst tidigare, så det var kul.

Det som skiljer oss från Småspararguiden är att de vågar kritisera saker rakt ut, alltså de har en lista över typ ”årets finansiella skitprodukt” och sedan rankar de upp dem och säger rakt ut om det är skitdåligt. Jag kritiserar sällan någonting, utan då är det hellre att jag inte pratar om det.

Caroline: Ja, det är väl vid några tillfällen som du har kritiserat med namn och det kan man göra. Inte personer, men bolag, även om det är sällan. Jag tycker det är helt ok att göra.

Jan: Det som också är skönt i boken är att de inte säger ”det beror på” utan snarare ”gör så här”. Jag gillar det, för idag känns det som att det mesta är mellanmjölk.

Caroline: Ja, eller att man måste ta egna beslut som man tycker är svåra att ta, även om man har läst boken eller lyssnat på podden eller på experter för att få raka bananer och så har det inte blivit det.

Jan: Nej, precis, och jag tänker att alla håller med om jag säger att nu ska vi åka på semester, ända tills jag säger att jag vill åka på semester till Venezuela eller Nordkorea. Det är när man blir specifik som man kan bli kritiserad. När man går ner på detaljer blir det mycket enklare att ha en åsikt.

De lägger upp boken med grundläggande finanskunskap, sedan privatsparande och pension, bostäder, lån, försäkring och sedan har de sina 10 budord. Jag tycker boken är bättre i början, men det kan också vara så att jag inte är så intresserad. Jag brukar också zona ut när det börjar pratas om pension för jag tycker det är klurigt. Vi går igenom boken lite kronologiskt här nu och någonting som stack ut var i början av boken när de pratar ganska mycket om problemet med rådgivare.

Problematiken med rådgivare

Jan: Någonting som jag också har pratat om rätt länge är när du träffar någon på banken så brukar de säga att det är din personliga bankman, men den personliga bankmannen är inte mer personlig än någon tv-rådgivare på MediaMarkt. På MediaMarkt är de åtminstone tydliga med att det är en säljare. Jag gillar också hur de uttrycker det i boken.

De skriver rakt upp ner: ”får du ingen faktura efter mötet så har du varit på ett säljmöte”. Det är en ganska schysst grej att ha i många sammanhang.

Sedan hade de hittat en studie som jag hade missat en studie skriven av professorerna Harry Flam och Roine Vestman från 2014 som skriver att vi svenskar betalar i genomsnitt fem miljarder för mycket i fondavgifter. Vi betalar för saker som vi inte får valuta för.

Vi går på den här myten att vi tror att ju dyrare desto bättre. Visst, det kan stämma. En Tesla är bättre än många andra bilar och även dyrare, men när det är en fond så är det ingen korrelation mellan dyr fond och en bra produkt. Det är snarare ju billigare desto bättre.

En annan studie de refererade till gjordes av KTH på uppdrag från konsumentverket som visar att de som inte har fått hjälp av en rådgivare hamnar ofta i ett bättre läge än de som har fått det (Berglund 2014). Alltså, folk som placerar sina sparpengar och fått hjälp av finansiell rådgivare.

Jag håller helt med dem om att värdet av en finansiell rådgivare som är gratis, som du inte betalar på faktura, är högst begränsat. Detta gör det klurigt för då säger folk att du är ju en expert, eller du ger ju råd, och då har jag tänkt jättemycket på det här att man behöver skilja på vilka råd man lyssnar på.

Alla råd är inte dåliga. Där tänker jag mycket på att jag försöker numer dela upp råd om framtiden och råd som har funkat historiskt. Då tänker jag så här: råd om framtiden; skit i dem. Det finns så många. Det finns studier där man har gått igenom 6 000 förutsägelser, 17 000 olika analyser etc. och konstaterade att experter har i genomsnitt rätt 48% av fallen.

Vi har gjort ett eget avsnitt på det temat som heter ”Singla hellre slant än lyssna på en expert”, så man ska inte lyssna på råd som gäller framtiden. Det vill säga, vilka fonder ska du köpa, vad kommer gå bra imorgon? Ska man ha ny teknik-aktier, Bitcoin, guld, whatever. Inget värde i att lyssna på det.

Lindy-effekten

Jan: Däremot, i avsnittet om Nassim Taleb, kommer du ihåg att vi pratade om Lindy-effekten? Den kom från att det var skådespelare på Broadway som satt på ett fik utanför en stor Broadway-teater som heter då Lindy och så konstaterade de att pjäserna som har gått väldigt länge på Broadway tenderar att vara uppbokade väldigt lång tid framåt.

Så man kunde dra en slutsats av att ju längre något har varit relevant historiskt, desto längre tid kommer det vara relevant framåt. Då säger man t.ex. att råd från filosoferna i Grekland för 2 000 år sedan som fortfarande är aktuella idag kommer sannolikt att vara aktuella om 2 000 år. Det är Lindy-effekten.

En artikel på Aftonbladet som var relevant för en timme sedan kommer högst marginellt vara relevant i en timme till. Därför gillar jag råd som har bestått tidens tand. En av mina andra favoritböcker är ju ”Rikaste mannen i Babylon” för den är skriven 1926.

Kan man skriva en bok med finansiell rådgivning 1926 som är aktuell 2020 så lär den vara aktuell i några år ytterligare.

Här kan man ju diskutera också för jag tror att deras bok kommer vara inaktuell om ett par år. Den är väldigt skriven för 2020, men det är ju en annan sak. Inte hela boken alltså, men vissa delar, om t.ex. räntefonder. De avråder från räntefonder och säger att man ska ha pengar på sparkontot. Det är relevant för att vi har nollränta i dagsläget, men över en längre tidsperiod så är det inte så relevant. Men vi kommer komma till det.

Det jag hade velat ha till i boken som en komplettering är just att man ska skilja på vilka råd man lyssnar på. Skit i allt som har med framtiden att göra men råd om hur man t.ex. kan tänka för att placera långsiktigt, hur man kan tänka kring bolån och sådana råd kan man lyssna på eftersom de har funkat i 100 år och kommer förmodligen att funka i 100 år till. Så det är en bra tumregel.

Min andra kommentar är angående någonting man inte alltid går in på vilket är att det finns två, tre oberoende rådgivare som skickar en faktura efter mötet. Men då får man räkna med att det kostar 2 000-5 000 kronor för det mötet. Jag brukar säga att det är sällan värt det om man inte har flera hundra tusen. Men de är duktiga.

Jag råkar ju känna de oberoende rådgivarna som finns i Sverige och de säger inget annorlunda än vad som skrivs i den här boken eller vad vi säger, så det känns ju ganska schysst.

Finansiella rådgivare som får 8% i provision

Jan: Men man kan fundera på detta för jag tittade vid ett tillfälle på hur det går till när man skaffar sig en rådgivningslicens och problemet är att det är så reglerat i Sverige kring finansiell rådgivning att det inte går att göra det billigare. Det kostar flera hundra tusen att ansöka om tillståndet, att upprätthålla det och uppfylla alla kraven etc. är ett heltidsjobb.

Sedan tycker jag det är ganska intressant att i England ändrade man lagstiftningen just om att man var tvungen att vara mer transparent vid rådgivningssituationer, vilket gjorde att man skapade lagmässiga förutsättningar för att ha oberoende rådgivare. Man fick inte lov att göra det i det dolda.

Jag pratade med en finansiell rådgivare här om dagen som inte var oberoende utan jobbar för ett företag, som sålde strukturerade produkter, som de säger är så bra med begränsad risk och hög uppsida.

Så fick de 8% provision på beloppet, så om de sålde in någonting för en miljon till en rik klient så fick de 80 000 kronor i avgift i provision. Det döljer man över en femårsperiod i den där produkten. Sådan är svineri och det har man förbjudit i ett antal länder. Man tittar på att göra det i Sverige men man är inte där ännu.

Caroline: Jag förstår att författarna Andreas, Elisabeth och Patrick är upprörda över att det går till så i finansbranschen. Att man inte ger människor rätt råd.

Jan: Jag tror att finansinspektionen just nu tittar på om man skulle förbjuda en viss typ av sådana produkter.

Aktier = företagslotter

Jan: I boken skriver de såhär:

“Vi föreslår att du tänker på aktier som en slags företagslotter där den stora skillnaden mot trisslotter och stryktipset är att du i genomsnitt vinner mer än du förlorar. [..] Att som 35 åring ha pensionspengar i räntefonder är som att elda upp dem.”

Citat från småspararguidens bok ”Mer pengar för pengarna”

Jan: Jag tyckte detta var ganska kul av två anledningar. För det första så har jag aldrig tänkt på aktier som företagslotter, men jag undviker ju direktinvestering i aktier. Jag för jätteofta frågor om vad jag tycker om särskilda företag och jag säger att jag inte har någon aning för jag direktinvesterar jag inte i aktier. Men nu mer ska jag svara: ”Jag köper inte företagslotter”.

Caroline: Eller att det är som att köpa en Trisslott, för då får du igång diskussionen.

Jan: Sannolikheten att vinna på en Trisslott är ju väldigt, väldigt låg, men enligt andra studier som de inte har hänvisat till kommer du underprestera mot index i 66% av fallen när du köper en enskild aktie. Jag tror det t.o.m. var så att i 20% av fallen kommer du förlora mer än 75% av pengarna.

Det är typ bara 4% av alla aktier som har stått för majoriteten av all uppgång, så det ligger ganska mycket i det här resonemanget kring företagslotter. Jag gillade det. Vad tänker du?

Caroline: Jag tänkte på det att det kan vara så att om man nu ska ha den här diskussionen så kan folk tycka att man är lite dryg för det inte alls är samma risk att förlora pengarna som när man går och köper en lott. Och så bara kom jag in i de tankarna.

Jan: Sedan säger de att ha pensionspengar i räntefonder som 35-åring är att elda upp dem. De är inte glada i räntefonder och det är väl en av de grejerna som jag inte håller med om och det ska vi prata kring. De gör då en jämförelse som de kallar för ränteplaceringar.

Där buntar de ihop sparkonton, obligationer, korta- och långa räntefonder och peer-to-peer utlåning. Så de säger allt som är lån och sedan spelar det inte så stor roll om det är lån till stater, lån till företag, lån till andra privatpersoner eller lån till banken. Räntor är ju lån. Man lånar ut sina pengar och får en ränta.

Sedan säger de att över tid kommer aktier alltid ge ungefär fyra gånger mer i slutändan än räntefonder, därav säger de att ha pensionspengar i räntefonder som 35-åring är att elda upp dem. Jag håller med om det angående långsiktigt sparande över 10 år. Är man 35 år och har pensionssparande tills man är 65 så ska man inte ha det i räntefonder.

Alltså, det är ingen invändning där. Det är vi överens om. Kortare än två år, ränteplaceringar. Längre än 10 år, aktier.

Tips på fördelning per sparhorisont

Jan: De fokuserar väldigt mycket på sparhorisonten och det är något jag också har varit inne på på våra workshoppar. Att den viktigaste faktorn är tiden. Tiden avgör vilken avkastning du kommer få, tiden avgör hur stor risk du kommer ta. Ju längre sparhorisont, desto mer risk. Desto bättre avkastning, desto lägre risk.

Och de invänder, vilket jag också håller med om, t.ex. när man ska gå till en finansiell rådgivare eller öppna ett konto på Lysa så får man frågor i stil med: ”Hur stor sannolikhet bedömer du att du behöver pengarna inom ett visst år?”, ”Om börsen faller, väljer du hellre 10 000 med 100% säkerhet eller 20 000 med 50% sannolikhet?”

Alltså, frågor som är svåra till och med för mig. Helt ärligt, jag brukar skippa dem. Jag bara klickar på nästa, nästa, nästa och ställer in det jag vill ha själv. De är lite irrelevanta, men det är krav på att de ska finnas.

De har resonemanget att när det är kortare än två år så ska det vara ränteplaceringar och där brukar jag säga sparkonto rakt upp och ner. Längre än 10 år 100% aktier. Sedan däremellan en kombination. Det roligare är att där tog de också upp det jag alltid tjatar om, att tumregel som inte är naturlag, är 10% i aktier per år i sparhorisont.

Jag vet inte vart det kommer ifrån och jag tror inte att de har en källa på det heller. När jag har varit på debatt med Aktiespararna så tycker de att man ska ha 100% aktier redan efter två år, så det kommer inte från dem. Jag vet faktiskt inte. Här kommer de med ett ganska intressant resonemang.

De säger att på fem år ta 50% sparkonto och 50% global aktiefond. Vi är överens om 10% i aktier per år i sparhorisont, då har vi fem år 50% i aktier. Vad gör vi med resten? Då ska resten vara ränteplaceringar.

Det som jag tycker är spännande är att de säger sparkonto och inte en kombination av räntefonder. Vi är helt överens om den globala aktiefonden, men här skulle de säga sparkonto. Lysa säger själva att den förväntade avkastningen på deras räntedel är 1% om året och då har du en risk i de här räntefonderna, medan du kan få 1% året på sparkonto med insättningsgaranti utan risk.

Varför ta den ökade risken utan att få mer i avkastning? Det är så resonemanget går där. Samtidigt så blir det lite mycket av en anpassning till dagens läge, medans jag vill, även om jag har en femårig sparhorisont, ha en portfölj som funkar i 30 år. Jag hade haft en kombination med kanske 20% på bankkontot och sedan 30% hade jag spritt i olika typer av räntefonder. De säger att det inte är värt risken och bekymret för den avkastningen.

Caroline: Men om man skulle räkna på det? Det är en sak att ha det teoretiskt, men hur har de räknat på det?

Jan: Det är jättesvårt att räkna för du måste göra antaganden om framtiden. Historiskt sätt tror jag inte att det hade varit optimalt, du kan inte titta i backspegeln och köra framåt. 2020 är detta ganska klokt. Kommer det vara klokt 2025 eller 2030? Det vet vi inte.

Statsobligationerna är inte så säkra som man tror

Jan: Däremot skrev de en grej som jag inte har tänkt på. De gjorde en reflektion kring statsobligationer, det här att man lånar ut pengar till stater, och det är ofta de man vill ha för det är de som är säkra eftersom en stat sällan går i konkurs, även om det har hänt. Då säger de att när man har tittat på en 30-årsperiod så har faktiskt ibland statsobligationer varit mer riskabla än aktier.

T.ex. när räntorna har ökat kraftigt i värde. Det hände på 70-talet i USA, det hände på 90-talet i Sverige, och när räntorna ökar så faller obligationerna i värde, som vi pratade om i avsnitt #63. Då säger de att över en 30-årsperiod så kan man faktiskt se att de här statsobligationerna är inte så säkra som man tror, det så det har de också som en anledning till att inte köra räntor.

Sedan säger de också att om man tittar på riktigt långa tidsperioder, som över en 20-årsperiod så har jag själv räknat fram att sannolikhet att gå på plus är upp mot 99%. Som de skriver har ingen period längre än 17 år varit negativ på börsen. Då kan man också fråga sig varför man ska ha räntefonder överhuvudtaget.

Jag upplever att de inte tar hänsyn till beteendemässiga misstag i boken. Personligen har jag gjort väldigt många beteendemässiga misstag under de 25 år som jag har investerat. Jag vet också väldigt många läsare som har gjort beteendemässiga misstag.

I boken frågar de också varför man ska ha 10% i räntor i en 90/10-portfölj när det ger en lägre avkastning, men det ger bara en lägre avkastning om vi förutsätter att du sitter stilla i båten och agerar rationellt. Men om 10% i räntor hjälper dig att agera rationellt när du annars hade agerat irrationellt, då är det värt att ha det. Vi är överens, men det finns vissa nyanser.

Caroline: Jag håller med dig. Det är extremt viktigt med vilka beteenden man har kring sina pengar när man har sparat ihop dem och sedan satt dem någonstans. De går ner och man har haft sin strategi och om det inte känns som att den funkar längre.

Jan: Jag kanske har missat det, men jag tror inte att de skrev så mycket om den psykologiska biten. Jag är ett stort fan av Daniel Kahnemans och Amos Tversky prospect theory, som är t.ex. så här att vi värderar en förlust ungefär dubbelt så negativt som vi värderar en vinst positivt.

Så en förlust känns så mycket sugigare än en motsvarande vinst. Jag tar mycket mer hänsyn till det beteendemässiga och då säger jag att det är bättre att jag bara för 90% av vinsten i en uppåtgående marknad, för det kommer ändå kännas som att göra en vinst och det ger en 100%-ig känsla.

Men om jag går mindre ner än andra när marknaden går ner än index, för att jag inte har 100% aktieexponering, kommer göra att jag känner mig mycket bättre. Om det då kan hindra mig från att sälja av och få panik, då är det värt i längden att få 10% mindre avkastning. Så tänker jag. Sedan tycker jag att de hade ett kul citat från Galenskaparna, som jag kanske ska stjäla: “Spring inte runt och vela, då sabbar du det hela”.

Rationell och känslokall syn på investeringsstrategier

Jan: Sedan vet jag inte om de skrev detta uttryckligen till mig, men jag kände mig lite träffad: “Andra vanliga tumregler är 60/40 eller 90/10 eller Allvädersportföljer. Vår uppfattning är att argumenten för dessa portföljer baseras på idén att det är viktigare att minska obehagskänslan av att vissa år kan ge negativ avkastning än att se till bäst avkastning och minst risk för förlust på lång sikt.”

Caroline: Jag tänker att den här obehagskänslan är ju ett faktum för många. Man ska nog inte bara tycka att det är att knipa ihop och titta åt andra hållet.

Jan: Jag skulle säga två saker här. Så som det är skrivet är det rätt. En 100% aktieportfölj kommer sannolikt ge bättre avkastning än 60/40 eller 90/10 eller en Allvädersportfölj över tid.

De själva säger att aktier går 6% per år realt och säg att Allvädersportföljen gör kanske 3% realt, så det säger sig självt att deras kommer ge mycket bättre avkastning. Men min invändning är att vi inte är rationella och jag påstår att de flesta inte klarar av en 100% aktieportfölj. Det såg vi nu under Coronakrisen 2020. Framförallt inte nybörjare.

Sedan tänker jag att det är absolut en trygghet i att ha Allvädersportföljen eller RikaTillsammans-portföljen, som vi använder. Den har gått back typ två gånger sedan 1970. Det är ganska schysst att veta att det här är en portfölj som i majoriteten av fallen alltid kommer gå plus. Den kommer inte göra mig rikast, men den kommer gå plus och jag kan sova tryggt om natten. Jag behöver inte ha en åsikt om framtiden.

Det är ytterligare två nyanser. Jag säger inte att detta är fel, men kommer du ihåg diskussionen vi hade med Eric Strand om drakportföljen? Med the allegory of the serpent and the hawk. 100-årsportföljen. Där resonemanget bygger på att mycket när man pratar om att ha 100% aktier bygger det på det som har gått bra de senaste 50 åren.

Det är svårt att titta längre bak för det finns dåligt med data. Författaren till den studien argumenterar att de flesta finansiella rådgivare har växt under den här perioden då både aktier och räntor har gått bra, men det är inte en sanning om du tittar på alla generationer, ännu längre bak i tiden.

Detta kallas för recency-bias. Allvädersportföljen är ju skapad på 70-talet när man hade upplevt ett annat klimat. Det är ingen som hade skapat en Allvädersportfölj från början idag, eftersom man inte har upplevt de problem som den portföljen löser.

Caroline: Jag kommer ihåg att jag blev lite chockad när vi pratade om de här 100 åren tillbaka. Hur det egentligen har sett ut. Att det inte har varit aktier som varit bäst.

Jan: Nej, majoriteten av avkastningen, om man tittar på en 100-årsportfölj, har kommit de senaste åren. Innan dess har det varit olika typer av räntefonder, guld och råvaror. Det har alltså varit en massa saker som de direkt avråder från och jag känner mig inte så trygg i att säga att aktier kommer vara det bästa tillgångsslaget för att få max avkastning de kommande 100 åren. Jag tycker det är svårt och det är mitt argument mot det här.

Maxa livet istället för att maxa pengarna

Jan: Mitt sista argument mot de skriver om att ha 100% aktier är att det känns som att det underliggande antagandet i den här boken och de flesta andra sammanhang är ”ju mer pengar desto bättre”.

Jag har också levt i det paradigmet väldigt länge och utgått från att ju mer avkastning desto bättre, men nu mer, både när vår ekonomiska situation har blivit bättre och vi umgås med folk som har väldigt, väldigt mycket pengar, så inser jag också att det finns situationer då vinstmaximering inte är det övergripande målet.

Jag har tänkt jättemycket på detta efter ett av de senaste avsnitten med Eric Strand. Han säger att om du månadssparar på ett sätt som gör att det kommer vara en massa pengar kvar när du dör så har du förmodligen missat saker i livet. Oftast har vi fått göra en ansträngning för att tjäna de pengarna och då kanske vi inte har använt den tiden eller de pengarna på det mest resurseffektiva sättet.

När jag har pratat med finansiella rådgivare är en av grundreglerna har du vunnit spelet, sluta spela. D.v.s. om jag har de pengarna jag behöver för att leva resten av livet, varför ska jag då ta en risk med 100% aktier?

Caroline: Det hade varit så himla spännande att höra vad de har att säga om detta. Vi får nog bjuda in dem online på zoom.

Jan: Ja, om de vill. Så jag säger att de har rätt i nio fall av 10, en det är ett tionde fall som jag tycker att man bör diskutera så som vi gör nu. Det har också att göra med det som vi pratade om för två veckor sedan. Det här med överflöd versus bristperspektiv.

Att kommer jag från ett bristperspektiv då vill jag ha så mycket pengar som möjligt. Jag vill ha så mycket i avkastning som möjligt. Men jag behöver inte mer än det jag behöver och sedan är det olika för olika personer. Men jag tycker det är jätteskönt att vi har räknat på detta att i vår pension behöver vi en avkastning på 5%. That’s it.

Vi behöver inte 6% eller 8%. Vi behöver 5% nominellt, det vill säga 3% realt för de kommande 25 åren. Varför ska jag maxa med en 100% aktieportfölj när jag egentligen bara behöver 3% realt? Det var en lång utläggning här.

Vad ska man göra när det blinkar rött?

Caroline: Här är nästa citat ur boken:

“Vet du med dig att du inte står ut med obehaget att se ditt kontobesked blinka rött och därmed riskerar att sälja vid en nedgång är det en anledning att vara försiktig, men i slutändan resulterar det nästan säkert i mindre pengar på kontot.”

Jan: Jag tycker att man då istället ska ha mer ränteplaceringar och lite guld och lite råvaror.

Caroline: Du och jag fokuserar på lite olika saker. Jag har inte läst boken nu, men jag tittar på dig Jan för att få lite vägledning. När någon skriver en sådan här diffus grej att ”det är anledning att vara försiktig” så vet jag inte vad det betyder.

Vad ska jag göra med det? Jag får stresshormoner nu för det är diffust för mig och jag hatar diffust. Jag vill gärna veta då. Jag står inte ut med att det blinkar rött.

Jan: Därför ska du ha en 60/40-portfölj för då kommer det inte blinka lika mycket rött. Men då får du mindre pengar i längden.

Caroline: Ja, vad ska jag göra då? För mig är det så här ”Skit ner dig!” Jag tar inte det rådet. Jag blir jättearg av att få diffusa råd. Jag vet att jag inte står ut med det röda så jag får vara försiktig, men jag kommer ändå förlora pengar i slutändan.

Jag kan suck it up men jag kommer inte göra det på det viset som de föreslår här. Vaddå försiktig? Hur ska jag vara försiktig? Ska jag försiktigt titta på mina kontoutdrag eller?

Jan: Det bästa rådet brukar vara att inte logga in. Men vi kan hänga kvar här lite. Jag fattar vad du menar. Du vill ha den stora avkastningen och du mår dåligt. Då får du ha dem i aktier då. Det är två val, Caroline, som utesluter varandra.

Genomgång av forskningen

Jan: Sedan går de igenom forskningen och det är väl inga nyheter här. Billigt är bra. 99,4% av alla fondförvaltare slår inte index. Den studien har de inte med. Det är Barras 2010. Blev lite förvånad faktiskt. Sedan delar vi uppfattningen att det inte är någon konst att slå börsen enskilda år, men problemet är att urskilja om det är tur eller skicklighet.

Sedan skriver de också att det bara är 2% av aktierna på den svenska börsen som ägs av småsparare. Så om man tror att man handlar med andra småsparare då kanske det är så att om jag läser på mer än du gör så kanske jag har en chans, men eftersom 98% ägs av proffs så är det väldigt, väldigt svårt.

De skriver också att när de träffar många människor så kan man sammanfatta folk i finansbranschen utefter hur de förhåller sig till forskningen och detta tyckte jag var ett bra citat från boken:

“Jo, jag vet att forskningen säger att det är bäst med billiga fonder. I stort sett håller jag med, men just den här fonden har gått riktigt bra. Jag känner förvaltaren och jag vet att hen är riktigt skarp.”

Jag var i debatt i Aktiespararna med en författare till en annan bok där vi inte delar uppfattning överhuvudtaget, som sa att jag vill ge mig själv chansen att överprestera mot index. Men om man tittar på fakta så har de tagit fram några studier som jag inte har sett förut.

Jag har ett inspelat rådgivningsmöte där en storbank ringde till mig och ville ge mig finansiell rådgivning och jag kunde inte låta bli att tacka ja. De hade inte googlat mitt namn och jag bestämde mig för att spela lite dum och det var katastrof. Vi ska kolla om vi ska lägga ut den på bloggen utan att hänga ut någon.

Men det var verkligen bedrövligt. Som att den förväntade avkastningen för de kommande fem åren var 15% avkastning. I Småspararguiden säger de 6%, alltså 8% nominellt. Jag brukar säga 7% nominellt och 5% realt. Realt är alltså efter inflation.

Rådgivaren på den här storbanken sa att jag skulle få 15% avkastning i genomsnitt de kommande fem åren. Alltså dubbelt så mycket. Och då tyckte han ändå att det var försiktigt. Det är helt sjukt.

Sedan kunde man ha mycket i aktier och mycket NyTeknik, så klart. 40% av portföljen skulle in i en NyTeknik-fond. Min poäng är, och varför jag tar upp detta nu, är för att många av de finansiella rådgivarna tror på det själva. De har ju placerat sina pengar på ditt sättet själva. Annars hade det varit kriminellt. Han sa till mig att han hade sina egna pengar i den portföljen.

Tips från Fondbolagens förening

Jan: Mellan 2014 och 2018 lyckades 20% av europeiska fondförvaltare slå det europeiska indexet. 80% misslyckades. I USA under samma period var det 18% som slog S&P 500, alltså USA:s 500 största bolag, så 82 av 100 slog inte sitt index över en fyraårsperiod.

Tittar vi på en 30-årsperiod så är det 994 av 1 000 som inte slår index. Då kan man ändå tänka på att om fonderna hade varit gratis och urvalet slumpmässigt så hade det åtminstone varit 50/50. Index är ju genomsnittet. Hälften bättre, hälften sämre.

De skriver också att Morningstar, ett bolag som utvärderar fonder, säger att den största korrelationen mellan en fonds framtida utveckling och ett nyckeltal idag är inte antal stjärnor, betyg eller analyser, utan hur dyr eller billig fonden är.

Ju billigare fonden är, desto större sannolikhet är det att fonden kommer gå bra i framtiden. Det både jag och de konstaterar när man läser forskningen är att det bästa man kan göra är att investera i en indexfond som ger dig marknadens genomsnittliga avkastning.

Jag försöker inte förutsäga vilka aktier som kommer gå bra eller dåligt imorgon, utan jag köper allihop, väl medveten om att några kommer gå bra och några kommer gå dåligt. Här är väl min egen kommentar, de har inte skrivit det i boken men jag tror att de skulle skriva under på det också, att ju fortare man inser att man är genomsnittlig och att det är ok, desto mer pengar kommer man tjäna över tid.

Jan: Sedan hade de ett citat från Fondbolagens Förening, en intresseorganisation för svenska fonder som de flesta svenska fondbolag är med i:

“Argumenten för indexförvaltning bygger till stor del på forskning som visar att aktiva förvaltare, i genomsnitt och på lång sikt, inte kan prestera bättre än marknaden (index). Exempel är Sharpe (1966), Jensen (1967) och Malkiel (1995).”

Källa: Fondbolagens förening

Jan: Redan här har vi Lindyeffekten. Det är alltså studier som är nästan 50 år gamla och som håller fortfarande. De har överlevt som gladiatorer på vetenskapens Colosseum och kommer förmodligen hålla i 50 år till. Fama fick Nobelpris för detta 2013.

Wermers (2000) som undersökte fonder under perioden 1975- 1994, kommer visserligen fram till att aktiva fonder i genomsnitt kunde välja ut aktier som slog marknaden. Dock gav fonderna ändå i genomsnitt inte bättre avkastning än index, vilket förklaras av fondernas avgifter samt det faktum att likviditet måste hållas i fonden för att möta spararnas insättningar/uttag (Pettersson, 2014).”

Källa: Fondbolagens förening

Jan: Då ska det ändå sägas att alla är överens om att det var mycket enklare att förvalta fonder på 90-talet för konkurrensen var inte så hård som den är nu på 2020-talet. Det är intressant och lite spännande att även Fondbolagens förening säger detta.

Så det är ingen tvekan om vad forskningen säger och jag tycker också det är så himla skönt att vi är flera nu som tjatar om det, både vi och Småspararguiden, mot hela finans-Twitter. Jag har inte varit på Twitter i flera år. Det är jätteskönt.

Guldkorn från boken: Tre smarta frågor

Jan: Mitt guldkorn från boken, som jag kommer ta med mig är där de beskriver en historia där någon av dem jobbade på en hedgefond i finansbranschen och så hade de en chef som alltid ställde de här tre frågorna. Då säger de att om man tittar på en fond eller en investeringsstrategi så skulle den här investeringsstrategin uppfylla tre frågor:

1) Bekräftar historisk data hypotesen?
2) Finns det en bra teoretisk förklaring?
3) Är det rimligt att (2) kommer gälla även i framtiden?

Jag själv skulle gärna lägga till en fråga innan detta, som är: ”Vad är hypotesen?” Fråga ett skulle jag vilja vara ”Vad är hypotesen?”. Fråga nummer två: ”Bekräftar historisk data hypotesen?” Och gärna om man vill ta fråga 1A och 1B och dela upp det olika marknader. Finns det en teoretisk förklaring och kommer den här förklaringen och hypotesen gälla även i framtiden?

Jag tycker detta detta är briljant för man kan applicera det på så mycket som är där ute. NyTeknik-fonder, vad är hypotesen? Är hypotesen att NyTeknik-fonder kommer fortsätta överprestera mot index? Ok. Bekräftar historisk data den hypotesen? Nej. Det går i olika perioder. I vissa perioder har värdebolag gått bättre och i vissa perioden är det andra typer av aktier.

Finns det någon teoretisk förklaring? Då kan man säga att under Corona är det bolag som funkar även för de som kan jobba hemifrån eller det kan vara att det är så mycket teknikutveckling nu. Då kan man säga är det rimligt att detta kommer gälla även i framtiden? Jag tror inte att de kommer fortsätta gå dubbelt så bra som index.

Varför skulle de göra det? På 20 och 30-talet var oljebolagen jättestora. Det går i cykler. Man läser boken ”Good to Great” och 10 eller 20 år efter att boken getts ut så är inte bolagen så jävla great längre.

Eller ta investmentbolag. Vad är hypotesen? Investmentbolag är bättre än andra bolag. Bekräftar historisk data hypotesen? Ja, i Sverige gör den det. Det är så vi kom fram till hypotesen. Finns det en bra teoretisk förklaring? Njae. Funkar då den här teoretiska förklaringen på andra marknader? Naej. Tyska investmentbolag eller amerikanska investmentbolag är inte dubbelt så bra som det landets index. Är det rimligt att investmentbolag kommer gälla även i framtiden? Kanske.

Dessa frågor hjälper en att utvärdera den strategi man har. Istället för att bara läsa Aftonbladet om fonden man skulle ha haft eller det alla pratar om. Jag använder inte sociala medier men jag får höra från kompisar att det finns grupper där de pratar om att man är dum i huvudet om man har en indexfond.

Caroline: När man frågar sig de här tre frågorna är det inte lätt att man lurar sig själv lite för att man vill att något ska vara på ett visst sätt?

Jan: Jo, men bara att man ställer sig de här frågorna kommer göra hästlängder att man kan börja ifrågasätta sig själv. När folk frågar varför de inte ska ha NyTeknik-fonder eller vad jag tycker om deras portfölj då brukar jag säga att det är ingen tvekan om att NyTeknik-fonder har gått bättre än index.

Men hur vet du att de kommer göra det de kommande tre åren? Det som många proffs brukar prata om nu är att värdebolag har underpresterat. Jag tror att vi kommer se början på en trend på värdebolag. Investerar jag i det? Nej, för jag vet inte.

Men jag har däremot varit med i 25 år så jag vet att det går en trend i vad som är populärt i olika perioder. För mig blir det här ett sätt att försöka identifiera det på.

Ingen oro över home-bias

Jan: Någonting som jag tyckte var intressant var att de argumenterar för att man ska ha en indexfond, men inte så stenhårt på att den ska vara global. De säger att om du investerar i Sverige så är det inte en jättestor skillnad för många svenska bolag är globala, svenska marknaden påverkas av den globala marknaden.

Då säger de t.ex. att en billig Sverigefond är bättre än en dyr global fond. Jag har inte tänkt på det på det sättet, men det är svårt att argumentera mot. Jag hade hellre ändå till syvende och sist valt en billig global fond framför en Sverigefond. I boken rekommenderar de Nordnet Superfonden Sverige och Avanza Zero.

Jag är inget fan av dem utan jag tar hellre SEB Sverige Index.

Caroline: Får jag bara fråga, vem är den här boken för?

Jan: Som våra lyssnare. Någon som inte kan så mycket.

Caroline: Vissa av våra lyssnare kan mycket. Kan man läsa boken ändå?

Jan: Ja, det kan man. Vi kommer prata i två timmar om detta nästan, så det finns ju underlag. Men min behållning från att ha läst det kapitlet är att skillnaden är nog mindre än jag trodde mellan att ha en bred Sverigefond jämfört med att ha en bred global fond.

Jag har nog trott att skillnaden varit 8 på en skala från 1 till 10. Men de säger att skillnaden kanske bara är 4. Det tyckte jag var spännande.

Jan: De pratar också om att invändningar mot indexfonder alltid är att om alla investerar i indexfonder så kommer de inte att fungera, eftersom alla bolag kommer värderas likadant oavsett hur bra eller dåliga de är. Det är teoretiskt sant. Men alla kommer inte göra det.

De hade en intressant siffra från 2018 att 17% av alla pengar som investerades investerades i indexfonder. 2013 var det 11%. Vi har sett en ökning på 6% över fem år. Det är inte jättemycket. Majoriteten av världens pengar förvaltas fortfarande aktivt.

Sedan är det så att vi som gillar passiv förvaltning, alltså att man köper allt istället för att ha en fondförvaltare, vi behöver de aktiva fondförvaltarna, annars kommer vi inte kunna göra vår grej.

De understryker också det som jag alltid säger att det inte är någon poäng i att ha två globala fonder. De har en skitbra metafor där de säger att det inte någon skillnad att köpa Gott & Blandat på Ica eller Coop. Det är fortfarande samma Gott & Blandat. De velar också i det här med Sverige eller inte. De pratar mycket om att vi har en stor exponering mot Sverige oavsett, i och med att man bor här, man har sin ekonomi här etc.

Köpa allt eller optimera?

Jan: Om jag skulle spela djävulens advokat så kan man väl säga att de säger att räcker med en global indexfond. Alltså, köp då Länsförsäkringar Global Indexnära. Vilket jag kan tycka är lite spännande för om man läser mycket av forskningen som bygger till grund för det här med indexfonder, som är den här CAPM-studien från 60-talet, så säger den att man ska äga hela marknaden så billigt som möjligt och så lång tid som möjligt och köpa så regelbundet som möjligt.

Här tar de egentligen ett avsteg från den för de säger att det räcker att du äger aktier i den här globala indexfonden men du behöver inte ha så mycket i Sverige eller i tillväxtmarknader. Du behöver inte ha små bolag, alltså de delarna som inte ingår i en vanlig indexfond.

Detta är en av anledningarna till varför jag gillar en fondrobot. En fondrobot gör det mycket enklare för mig att komma närmare forskningen. Här säger de att det är ett ok avsteg.

Jag kan tycka att det blir lite spännande att i vissa fall upplever jag dem lite inkonsekventa. I vissa fall är det bättre, att nära nog är det good enough. Men i vissa fall vill de att man ska optimera. De är mot fondrobotar, som vi kommer komma in på, där jag är väldigt positiv, framför allt till Lysa som är billig på 0,4%. Sedan är det andra fondrobotar som är dyra och de avråder jag också från.

Jan: Sedan pratar de lite om sparkontot som den bästa ränteplaceringen.

Caroline: Det här med räntan, jag har förstått det som att de inte gillar räntefonder, så då pratar vi inte mer om det.

Jan: Det var det jag sa där i början att de buntar ihop sparkonto med insättningsgaranti och 0% ränta, sparkonto hos en nischbank med lite högre ränta, obligationer, korta och långa räntefonder och peer-to-peer. De buntar allt det som en ränteplacering.

Då säger de att den bästa ränteplaceringen är sparkonto. Jag håller med 2020. Jag vet inte om jag skulle säga det 2022 eller 2023.

Om vi gör en liten utvikning, som jag tror vi kommer återkomma till i framtida avsnitt, så är det också så att de flesta av oss har bolån. Om man ska resonera rent optimalt och rationellt, inte känslomässigt, så är det dumt att ha någon ränteplacering oavsett om det är sparkonto eller räntefond om man samtidigt har ett lån.

Om man har 100 000 kronor att investera och vill sätta dem i en 50/50-portfölj på fem års sikt, så hade det varit bättre att ta 50 000 kronor, amortera på lånet och sedan ta 50 000 i 100% aktier. Men det skulle resultera i att när du loggar in på din portfölj så har du 100% aktieexponering.

Det är få av oss som tittar på vår ekonomi utifrån ett helhetsperspektiv och tänker att jag har ju amorterat 50 000 på mitt lån. Då är vi tillbaka på det där med ett rationellt och matematiskt korrekt svar eller känslomässigt. Detta skriver de inte om i boken men jag vet att vi har diskuterat det på Patreon i vår community, att det är egentligen dumt att ha räntefond och ett lån samtidigt på det sättet.

Om hållbara investeringar

Jan: Som jag var inne på så avråder de från räntefonder och från en global spridning. Jag tycker att man borde ha en global spridning på sina ränteplaceringar och det tycker Lysa också. Återigen, detta är en tolkning av den forskning som finns.

Jag tycker det är precis som vi säger med aktier, att jag ska äga alla aktier och inte försöka förutsäga framtiden om vilka aktier som kommer gå bra eller dåligt, så upplever jag att då ska jag ju inte göra det med räntefonder heller. Då ska jag äga alla räntetyper och inte försöka förutse vilka som kommer gå bra eller dåligt i framtiden. Vi gör ju det via Lysa. Vi har delegerat det jobbet till Lysa, att de får plocka fram det som man kallar för universumet av räntefonder.

Jan: De har en utvikning på att investera hållbart eller inte där de faktiskt har gjort en genomlysning av den forskning som finns och den är väl oklar. De pratar mycket om att det finns olika sätt man kan välja till eller välja bort fonder på.

Caroline: Vänta nu, om man nu vill investera hållbart, och det är en ganska så bred definition. Etiskt eller hållbart är detsamma, men det är det kanske inte.

Jan: De pratar om att de flesta fonder antingen väljer till eller väljer bort bolag. Alltså vi investerar inte i X eller vi försöker påverka bolagen. Ingrid från AP7 SÅFA pratade ju om hur de jobbar med just påverkansarbete, och jag har hört att det går bra för dem.

Caroline: Visst, men det kan också vara så att man använder det ordet för något litet samtal man har en gång om året. ”God jul” och så har man gjort ett påverkningsarbete och så kan man skriva det. Jag är så skeptiskt till allt det där. Man måste vara tydlig.

Jan: De hänvisade till en studie som visar att det är bättre att välja till bolag än att välja bort bolag. Det spelar ingen roll om man väljer bort ett bolag. Det påverkar inte deras verksamhet. Men genom att välja till bolag så kan man ge kapital genom att t.ex. stödja nyemissioner eller nya bolag som hade behövt kapital och därmed kan utvecklas.

Det är alltså bättre att välja till. Men de landar väl i samma resultat som jag, som vi också har pratat om här tidigare, att om man verkligen är intresserad i det här med positive impact investing, att göra skillnad och att göra gott, så är det många gånger som Vilhelm från Effektiv Alturism sa, att det är nästan bättre att försöka ha sina fonder någorlunda schysst, men med låga avgifter.

Det som man annars hade betalat i högre avgift kan man ge bort till en organisation som man tycker gör ett bra jobb. Att man gör både och men att man särskiljer på dem. Enligt forskningen verkar det ge mest effekt och det är också min upplevelse. Sedan finns det som hamnar mitt emellan, typ Switchr och en massa andra som försöker göra grejer.

Du investerar i solpaneler som bidrar till att vi får mer solenergi och att du får en viss avkastning, men de investeringarna kommer med en helt annan risk, för om bolaget eller projektet går i konkurs så förlorar man alla pengarna. Det finns inga gratisluncher i det.

Del 2: Bolån och fastigheter

Jan: Nu är vi på bolån och fastigheter, så om du har ett bolån säger de att du ska prioritera att amortera ner till 75% belåningsgrad och rekommenderar inte att amortera bortom 50%. Jag brukar säga samma regel.

Följ amorteringskravet och överamortera inte. Det är vad jag brukar säga.

Sedan säger de ganska logiskt att man ska amortera dyra smålån först, som kreditkortslån, konsumentlån, avbetalningar på Klarna, delbetalningar, you name it. De landar i tre månader i buffert. Där har vi ett helt avsnitt om buffert men vi pratar mer om hinkar. Det tycker jag är ett lite bättre resonemang. Sedan säger de att man ska spara till barn och pension i 100% aktiefonder om det är lång tidsperiod.

Något jag älskar, för jag har varit så jäkla ensam om det här resonemanget, är att de skriver:

”Att låna på huset för att investera i aktiefonder kan låta helgalet men för långsiktigt kan det vara helt rätt.”

Det är återigen något som forskningen säger, att om man är ung, har lång tidshorisont och inte behöver använda pengarna så bör man ha en högre risk. Men det förutsätter att man inte freakar ut. Du och jag har precis gjort det. Vi har lånat pengar för att investera, men vi har varit med om börskrascher, vi vet att vi kommer kunna hantera den räntebetalningen och amorteringen och vi kan till och med hantera om det skulle skita sig med den investeringen.

Kan man låta för att köpa en bil som garanterat faller i värde, varför i helvete (förlåt att jag svär) skulle man inte kunna låna för att investera i någonting som med stor sannolikhet kommer ge pengar över tid. Tips här till Patrick, Andreas och Elisabeth (och alla andra) är att det finns en promemoria om man går in på riksbankens hemsida. Där hittar man promemorior och analyser som de har gjort.

27:e januari 2014 skrev de en promemoria där de skriver bokstavligt talat: för de flesta hushåll i Sverige vore det ekonomiskt sätt lönsamt att belåna huset upp till bolånetaket och investera pengarna långsiktigt i aktie- och ränteobligationsfonder. Riksbanken skriver alltså detta. Vill du läsa promemorian så finns den här. Vi har också ett avsnitt som heter ”Bra och dåliga lån”.

Jan: På frågan investera allting på samma gång eller sprida ut det över tid så återigen går de på det rent matematiskt rationella svaret, som är att investera allting på en gång. Jag är inte helt hundra på det. Det stämmer matematiskt, men om man investerar pengarna 1:a januari 2020 och 30:e mars har förlorat 35% då ska man vara sjukt duktig att inte få panik och ångra sig och ta ut pengarna. Då är vi tillbaka på det här resonemanget som vi hade innan.

En lista över saker att inte spara i

Caroline: Men om man är lite som jag. Jag skulle kunna göra en sådan grej och sedan inte titta på det på fem år. För jag är inte så intresserad.

Jan: Det är bra. Det viktigaste är att du inte freakar ut så alternativet är att månadsspara in det och jag vet att det är irrationellt och matematiskt okorrekt, men jag tror ändå att det är en känslomässig aspekt som man inte får glömma. Jag tror att det känns bättre för folk att spara in det över tid.

Caroline: Jag har inte ens tänkt att man kan dela upp det. För mig är det bara ett jävla hassle. Förlåt mig. Det är bara jobbigt att behöva tänka på det även om man har autogiro på det.

Jan: Ja, vi har avsnitt #92 där vi pratar en och en halv timme om just den här frågan. Min feedback är återigen att deras resonemang är matematiskt korrekt, men de tar inte alls det här beteendemässiga perspektivet i den grad som jag gör.

De kommer fram till ungefär samma grejer som vi när det gäller barnsparande. De kritiserar HSB Bospar. De avråder det i långa stycken. Jag kanske har samlat mod till mig nu att kunna avsluta vårt HSB Bospar. De avråder också från att spara i blandfonder, fond-i-fond och robotförvaltning.

Jag håller med dem om att 90% av alla fondrobotar är dåliga, för det är blandfonder eller fond-i-fond fonder. Undantaget i min värld är Lysa med Opti på plats nummer två. Opti är lite för dyrt, men jag vet att de kör kampanjer också.

De tycker inte att man ska investera i fastigheter heller eftersom det kan man få via fastighetsbolag på börsen som är mycket mer professionella. Råvaror tycker de är en ren spekulation. De säger att det finns små mängder guld i havet och man lyckas utvinna det guldet så kommer det att rasa i värde.

Det är ju svårt att argumentera mot, men jag vet inte om den teknologin finns. Det finns fördelar och nackdelar med att vara kategorisk. Jag är inte kategorisk på det sättet. Folk säger att guld är en barbarisk relik och att det är en sten du betalar för att ha i en låda och sedan har vi Eric Strand och andra som säger att guld är det enda du kommer ha för annars kommer det gå åt helvete. Då kollar jag vad det finns för belägg i studier och då är det mellan fem och 10% guld och då tar jag så mycket.

De skriver vidare att man inte ska hålla på med optioner och derivat, vilket jag håller med om. Valutor ska man inte heller hålla på med. Strukturerade produkter håller jag också med om att man ska hålla sig borta från. Där är det ingen begränsad uppsida och nedsidan är begränsad till 20% i 95% av fallen.

Som tur är finns det inte så mycket sådant nu. För 15 år sedan var det jättestort. De avråder också från att direktäga aktier. De säger att man kan köpa det som hobby, men precis som vilken hobby som helst så kommer det att kosta dig pengar. Återigen, vad är hypotesen? Finns det historiska belägg för hypotesen? Kommer den att hålla framgent?

Del 3 i boken om pension

Jan: Jag tycker det är klurigt att prata om pension för beroende på vilken generation du är kommer du få ut olika mycket. Sedan finns det olika lösningar så det är jättesvårt att säga någonting som är generellt. Men de har samma poäng som jag, att det bästa du kan göra i ditt PPM är AP7 SÅFA.

Vi är väl överens om att pension är svårt. Sedan tar de upp den problematiken som vi har diskuterat om dödsfall, att man får ha det här samtalet om vad som händer rent teoretiskt om man dör. Hur kommer ekonomin se ut för dig och vad händer i olika situationer.

Så det var del tre som är en ganska stor del i boken. Där kan man också titta om man är intresserad av hur man ska tänka kring att ta ut pengar i pension, men det kommer också komma ganska mycket lagstiftning nästa år om att man ska kunna flytta sin pension så jag tror det blir mer aktuellt då.

Del 4. bostäder, lån och försäkring

Jan: I sista delen pratar de om bostäder, lån och försäkringar. De är också väldigt tydliga med att uppgången vi har sett på bostäder sedan 90-talet är en anomali. Det är inte en naturlag. Det finns en berömd gata i Amsterdam som jag inte minns vad den heter, men det som är roligt med den gatan är att man har prisuppgifter på varenda hustransaktion på den gatan sedan 1600-talet.

Det är en jättelång obruten dataserie. Då har man konstaterat att mellan 1600-talet och 2000-talet, på de här 400 åren, så har den reala värdeökningen varit 0,2%, alltså efter inflation. Det är trots att Amsterdam har ökat med befolkning 10 gånger under den perioden.

Så man kan inte säga att staden inte växte. Huspriserna på olika marknader tenderar att gå i takt med inflationen. Min hypotes är att hus ska behålla sitt värde över tid, inte öka i värde, så jag utgår från att när vi säljer vårt hus kommer vi få tillbaka lika mycket som vi har satt in, även om vi totalt sett har gått minus eftersom vi har fått underhålla huset.

De tycker att man ska utgå från att ens bostad kan sjunka i värde med 20%. Jag själv tycker att det är lite optimistiskt. Jag skulle nog räkna 30-40%. Jag tycker att de är lite försiktiga. Sedan tänker jag generellt att man ska se boende som en konsumtion. Boendet är en av de få sakerna man använder sina pengar till.

Sedan tycker jag att det är ett mycket bättre resonemang att fråga vad som händer om priset faller med 20%. För det kommer inte påverka mig i det fallet så länge jag inte säljer det.

Det som händer är att jag blir inlåst i mitt boende och inte har råd att flytta, men så länge jag betalar räntorna så kan inte banken kasta ut mig. Därför tänker jag att innan man köper ett boende så ska man fråga sig om man kan tänka sig att bo där i 10 år framöver oavsett om livssituationen förändras. Vi köpte inte ett hus förrän vi visste att här kommer vi bo i 10 år och det värsta som kan ända för oss på 20 års sikt är att barnen flyttar hemifrån. Vi kommer inte behöva större. Det passar det vi gör.

Något annat jag upplever att de missar, som de flesta missar kring bostad utifrån ett privatekonomiskt perspektiv, är att huset i sin tur driver en massa andra kostnader. Alltså, huset är en kostnadsdrivare i renoveringar, i området där man bor, i underhåll, och så vidare. Så det tänker jag att vi kommer återkomma till, för det finns några kostnadsdrivare.

Om bolåneräntan, förhandlingar och seniorlån

Jan: Sedan säger de väldigt konkret att det aldrig är läge att binda räntan. De säger att när någon går ut på en bank och säger att nu är det dags att binda räntan så är det egentligen som att säga att mina kollegor som sitter på ränteavdelningen är dumma i huvudet och har räknat fel.

Not gonna happen. Historiskt sätt har det alltid gett lägre ränta att ha rörligt. Det de argumenterar mest med är att du blir fastlåst i banken, så du får inte så mycket valmöjlighet. Återigen så tror jag att de kommer från det matematiskt korrekta hållet, men återigen, vi gjorde precis som de sa att man inte ska göra.

Vi band en del av våra lån på olika tidsperioder. För oss var det så att vi flyttade till ett dyrt hus när vi inte hade samma ekonomiska situation som vi har idag. Då tänkte vi att vi kan bo här fram tills barnen går till årskurs fem och det kommer gå bra. Återigen, man måste kunna värdera sin känsla och se om det är ok att det kostar lite pengar, tänker jag.

Sedan pratar de om att förhandla räntan på banken. De avråder också från att bli helkund. Man behöver inte berätta hur mycket pengar man har. Jag brukar säga till Swedbank att när de lanserar en fondrobot som är lika bra som Lysa så kan jag bli helkund hos er.

De är skeptiska till seniorlån, alltså att t.ex. min mamma som är i pension med obelånat hus skulle låna pengar på huset, för det kommer vara dyrt för henne. Seniorlån har ofta hög ränta så då säger de att det är bättre att barnen tar lånet, för då sparar man den räntan. Sedan är de inne på att det inte är så dumt att investera studielånet.

Om försäkringar

Jan: Intressant fakta som jag inte visste är att du får bara tillbaka 20-30% av det du betalar in på en försäkring. Det vill säga 70% av en försäkringskostnad är bortkastade pengar. Då är det kvantifierat.

Då säger de att ett bättre och matematiskt korrekt svar är att om du har en god ekonomi så är det bättre att ha ett eget försäkringskonto där man själv gör avsättningar och tar från när det skiter sig. Deras poäng är att man bara ska försäkra det man inte har råd att förlora, vilket är precis vad vår kompis Filip säger. Man ska bara försäkra det man inte har råd att köpa igen.

Är det lönt att ha en helförsäkring som kostar fem till 10 000 om året på en bil som är värd kanske 100 000 om du har en miljon i sparkapital? Då är det bättre att du investerar de pengarna och sedan får du väl bita i det sura äpplet om det skiter sig.

När de listar försäkringar säger de hemförsäkring absolut, bil kanske, gravid ja för att det är gratis, barnförsäkring kanske, sjukdom kanske, inkomstförsäkring kanske, djurförsäkring kanske. Så det enda de säger ja på är hemförsäkring och kanske på resten och nej till alla självriskreducering, cykelförsäkring, telefon, dator, drulle, avbeställningsskydd etc. Jag håller med om att det är bättre för de flesta.

Småspararguidens 10 budord

Jan: De avslutar det hela med det de kallar för Småspararguidens 10 budord. Vi borde också göra våra egna budord.

1. Din personliga bankman är en säljare
2. Finansanalytiker kan inte spå framtiden
3. Titta på priset när du köper fonder
4. Spel på aktier är en hobby som kostar pengar
5. Försök inte tajma marknaden
6. Investera inte i saker som du inte förstår
7. Bostadspriser kan gå ner
8. Det är aldrig läge att binda räntan
9. Försäkra bara det som du inte har råd att förlora
10. Aktier på lång sikt

Caroline: Jag håller med.

Jan: Jag håller också med. Men det är så här ”semester är bra” och när man bryter ner det så har vi haft lite olika åsikt. Så min sammanfattning, om vi ska runda av här, så utgår de hela tiden från det som är matematiskt rationellt. Det kan man argumentera är rätt, men jag ifrågasätter om det alltid är det jag ska fatta beslutet på. Jag fokuserar mycket mer på det beteendemässiga, att vi inte är rationella trots att vi gärna vill tro att vi är det.

Något jag tycker att de missar helt och hållet är den här att har du vunnit spelet så ska du sluta spela. Alltså, har du de pengarna du behöver för ditt liv så kan du skita i att ta mer risk. Och att maximera avkastningen och ha en mängd pengar eller överspara varje månad.

Här pratar vi om att maxa pengarna, men jag vill nog hellre maxa livet. Om jag maxar pengarna så kanske jag inte maxar livet och jag tror det är viktigare att komma så nära mitt liv som möjligt, det som är viktigt i mitt liv, snarare än att maximera bankkontot.

Men jag säger inte att det är fel det de har sagt. Vad tar du med dig?

Caroline: Jag tar med mig de här 10 budorden. Det var bra. Hur det än är så gillar vi listor. Vad tog du själv med dig?

Jan: Jag tog med mig de här hypotesfrågorna. Jag gillade vissa av de här studierna och vi tycker ju samma. Alltså, i 99% av fallen har vi samma åsikter. Gör man de här grejerna som vi skriver om och som de pratar om så kommer ditt framtida jag tacka dig själv. Detta är best odds. Sedan är det skitsamma om du väljer Länsförsäkringar Global för 0,22 eller Lysa för 0,4. Du gör detta långsiktigt. Du försöker inte tajma marknaden och de andra faktorerna. De är ju mycket, mycket viktigare tänker jag.

Jag tänkte avrunda med att tipsa och tacka vår RikaTillsammans-community, som du hittar på RikaTillsammans.se/medlem eller Patreon.com/RikaTillsammans. Där tycker jag att vi har mest kul. Vi har FikaTillsammans, det är där vi gör saminvesteringar, det är vi delar ut extramaterial och gör undersökningar och sådant.

Så det är en community för dig som tycker att det här är spännande, vill ha ett extra avsnitt typ varannan vecka som inte kommer på bloggen. Du väljer själv engagemangsnivå och hur mycket du vill betala, så det är helt och hållet upp till dig. Det är mycket som gör det möjligt för oss att ha de här avsnitten helt reklamfria.

På tal om reklamfritt, detta är faktiskt en av få böcker man kan unna sig att köpa och ha i bokhyllan för att slå upp grejer eller ge bort. Tack för den här veckan så ses vi nästa.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

• Investera allt på en gång eller sprida ut det över tid? - En vanlig fråga med ett matematiskt och ett känslomässigt svar...
• Vad säger forskningen om sparande och investerande? Del 1 - En genomgång av de viktigaste akademiska studierna om sparande och investerande....

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Avsnittet Mer pengar för pengarna! | Det viktigaste att veta om sparande dök först upp på RikaTillsammans.

Dagens avsnitt är ett samarbete med fondförvaltarna Andreas Brock och Henrik Milton som förvaltar fonden Coeli Global. De gör ett återbesök för att diskutera vår tävling där ”min” indexfond tävlar mot deras, hur de i våras kunde vara säkra på att börsen skulle återhämta sig, att de fått fem stjärnor (igen) på Morningstar, om tur vs skicklighet som fondförvaltare och inte minst det sämsta finansiella rådet de brukar höra.

Jag är en varm förespråkare för att spara brett och globalt i billiga indexfonder. Gärna med hjälpa av en fondrobot. Det är så jag och Caroline har placerat majoriteten av våra pengar. Samtidigt gäller det att inte bli fundamentalist och bara tro på sin egen tes. Ibland behöver man träffa de som har andra åsikter, tankar och strategier för att utmana sin egen tro.

Andreas och Henrik är de två personer – med totalt motsatt åsikt – som jag uppskattar mest att prata med. De har skin-in-the-game och precis som jag lever de som de lär. De förvaltar över 6 500 miljoner kronor enligt sin strategi, de har alla sina investerbara medel i sin egen fond, de har flera gånger fått 5 stjärnor för sin historiska förvaltning hos Morningstar, de har skrivit en bok om aktieanalys och de har nästan 20 års erfarenhet var av investerade i den absoluta eliten. Värst av allt (utifrån min tes 😂) är de har slagit index sedan start och har ett mål om 10 – 15 % avkastning per år i genomsnitt. De är således inte den genomsnittlige glade farbrorn som bara har ett aktieintresse på fritiden.

Även om Andreas och Henrik har varit med ett par gånger tidigare så fick jag med mig nya saker från vår diskussion. Framförallt brukar jag likställa ”aktiv förvaltning” med ”ha en åsikt om framtiden” men det var de ganska tydliga med att de inte hade, framförallt inte om det stora generella världsekonomiska laget (jämför t.ex. avsnitten med Eric Strand). De återkom hela tiden till enkelheten i sin egen strategi:

• Äg världens finaste bolag definierade bl.a. som företag med en omsättnings- och vinsttillväxt

Sedan handlar komplexiteten i genomförandet och analysen av strategin. Det märks i många av bisatserna att det ligger mycket jobb och tanke bakom. Framförallt fokuserar de väldigt mycket på multipelvärderingen. Det vill säga att det är i princip omöjligt att göra en bättre analys än någon annan av ett bolag på kort sikt (mindre än 12 mån) men på lång sikt är det enklare.

Slutligen hade vi även en rolig diskussion till min nya favoritfråga som är ”Vilket är det sämsta finansiella rådet som du brukar höra?” Naturligtvis kritiserade de ett råd som jag brukar ge på bloggen. 🤦‍♂️ Dock var det lite roligt eftersom slutklämmen var kanske inte riktigt den som Henrik och Andreas hade tänkt sig. 🙂

Jag och Caroline äger deras fond Coeli Global Selektiv i vår lekhink. Inte bara på grund av vårt vad (som de leder just nu) men för att jag både känner igen, gillar och är kund till många av bolagen i fonden. Jag ska inte sticka under stolen med att fonden är dyr, men den går att få till lite lägre avgift om man går via SAVR (annonslänk). Å andra sidan har man de senaste åren faktiskt fått värde för den högre avgiften och då är det ok.

Jag kan varmt rekommendera att prenumerera på deras nyhetsbrev som dessutom ger dig listan på alla bolagen som de äger i sin fond. Det är faktiskt ovanligt att en fond ger ut hela sin lista på innehav. Dessutom är det lite roligt att läsa deras reflektioner på bolagen som de äger i nyhetsbrevet och på deras blogg för fonden.

Eftersom det var många av er som har skickat in frågor till A&H så kommer dessa i ett separat bonusavsnitt lite senare i veckan. :)

Tack för den här veckan!
Jan och Caroline

Lyssna på, bläddra i eller titta på avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet. Vill du ha tidskoder också så finns det på Youtube.

• ”Vi stänger året på all time high”
• Spännande tider för aktiva förvaltare
• Räntans inverkan på börsen
• Drar lärdomar från tidigare kriser
• Större sannolikhet för börsfest än börsfrossa
• Vadslagningen: Index versus Coeli
• En blandning av passion, skicklighet och erfarenhet
• 4 frågor om en investeringsstrategi
• En genomgång av multiplar
• Hur ser bostadsmarknadens framtid ut?
• Om ny teknik
• Coeli siktar på en årsmedelavkastning på mellan 10-15%
• Det sämsta finansrådet
• När har man tillräckligt?
• Råd till nya sparare

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkomna, Andreas och Henrik. Ni förvaltar ju fonden Coeli Global Selektiv, som jag såg här nu på Avanza hade mer än 6 800 miljoner kronor i förvaltat kapital. Ni har fem stjärnor på Morningstar så man kan utan tvekan kalla er för stjärnförvaltare.

Vi kan prata om just Morningstarbetyg sedan, men det som jag gillar jättemycket är att ni har en väldigt attraktiv och lättförståelig strategi, som går ut på att ni köper världens finaste bolag.

Nu är vi också blogggrannar för nu skriver ni om era besök och era företag på coeli.se/global. Andreas har också skrivit en bok om aktieanalys och Henrik du har väl 19 år i finansbranschen.

Ni är några av våra mest uppskattade gäster. När vi berättade för våra följare att nu kommer Andreas och Henrik så blev de väldigt glada. Varmt välkomna tillbaka!

Jag tänker att vi gör två avsnitt. Ett där vi pratar lite allmänt om Corona och vad ni har lärt er. Sedan är det lite roligt för vi har väldigt olika syn på investeringar och väldigt olika strategi.

Jag brukar säga att det inte går att slå index men ni har gjort det sedan 2014. Jag tycker det är jättekul. Nu är det november 2020 och det har minst sagt varit ett spännande år. Vad har ni lärt er och vad tänker ni under detta år?

Henrik: Personligen har jag använt ganska mycket gamla erfarenheter. Vi förvaltade pengar, både Andreas och jag, 2008. Det som funkade då har faktiskt funkat ganska bra nu. När jag satt och förvaltade pengar i Köpenhamn så utvecklade jag en grund för en investeringsprocess som idag finns i globalfonden.

Det är egentligen lönsamma företag som är stabila, de växer i vinst och de har en låg skuldsättning. På den tiden så var det ju en kreditkris och det har det varit delvis idag också. Så företag som har en stark balansräkning har ju ödet i sina egna händer, så de kan fortfarande överleva. De är inte beroende av kapital från banken så jag tycker dels det.

”Vi stänger året på all time high”

Jan: Vad tänkte ni i Mars? Ni låg ju också på -30% på tre veckor. Det var en av de snabbaste nedgångarna.

Andreas: Vi sov bra alla nätter, plus minus. Det var väl någon natt när det var minus sju eller något sådant och det var inte så skoj. Vi har ju också investerat i fonden och det är ju inte så bra att förlora pengar.

Men vi hade ett samtal där i slutet på Mars och vi kom överens jag och Henrik att vi stänger året på all time high, så vi har precis gått ner 30% och så säger vi att vi kommer stänga på nytt all time high innan året är slut.

Det var på grund av två faktorer. Ett så börjar väl det här blåsa över med Corona förr eller senare och det roliga med börsen, jag brukar tänka på min cockerspaniel Robin som älskade tryffelsalami. Så fort jag hade en tryffelsalami var som helst i huset så hittade han den. Börsen är likadan. När det luktar vinster så kommer börsen. Det behöver inte vara över, men redan när det är början på slutet, så kommer börsen att sticka.

Det andra var att företag kommer anpassa sig till den här nya verkligheten och även konsumenter kommer anpassa sig.

Det tredje var diskonteringsräntan, att i och med att USA sänker räntan så pass mycket så sänks ju avkastningskraven på aktier, vilket leder till 20-40% uppgradering på aktier rent allmänt, plus då stimulanser från regeringen. När du lägger ihop alla dem och tänker nio till 12 månader framåt då kommer vi slå ny all time high.

Jan: Ni trillar inte i fällan. Säg att ni hade fem miljarder i kapital då, 5 000 miljoner, och så minus 30%. Ja, det var 1 500 miljoner back, men så tänker inte ni?

Henrik: Nej, det gör vi inte. Men om jag får knyta tillbaka till det jag sa tidigare så just det här att den här erfarenheten både jag och Andreas hade gjorde att vi inte fick panik.

Vi hade väl kanske en eller två nätter när vi inte sov så gott, men i övrigt så hade vi våra kalla huvuden att vi visste vad vi skulle göra. Det var egentligen för att positionera för en uppgång för saker och ting kommer blåsa över.

Spännande tider för aktiva förvaltare

Jan: Precis, vi ska inte hoppa i förväg, men vi träffades i våras och du sa du att detta är över till höst – på börsen – och jag undrade hur du bara kunde säga så.

Caroline: Du pratade också om vilken typ av bolag ni investerar i och då kan man tänka sig att de står pall för en hel del. De har inte en massa skulder och de har bra kassaflöde och så, kanske oavsett vilken tid det är.

Henrik: 70% av de företagen vi äger, lite förenklat, de har ju passerat nya all time high. De är på högre nivå nu än vad de var innan Coronakrisen bröt ut.

30% har haft det svårare och vi har jobbat hela tiden med att förändra och förbättra portföljen. Vi har sålt sådant vi inte velat ha, det som har underpresterat, och sedan har vi hoppat på sådant som varit bättre och det kan vi utveckla senare här i samtalet.

Andreas: Det är också spännande när det händer sådana här saker och man har ett stort ansvar också. Det är ju fruktansvärt det som har hänt. Många människor har blivit drabbade, både direkt och indirekt.

Men vi kan i alla fall jobba för deras pengar, så de kanske har det väldigt tråkigt och sitter inne som pensionärer i sina hus och kan inte göra så mycket, men vi kan i alla fall få pengarna att växa.

Så man har ett stort ansvar också att göra någonting positivt. Vi har hittat många spännande aktier och tjänat pengar på dem till andelsägarna under den här perioden, så det är hemskt när det händer men det är också spännande för oss som aktiva förvaltare att nu gäller det.

Henrik: Ja, vi har gjort många bra special situations. Det är när man köper billigt och säljer dyrt.

Jan: Tog ni med er någon insikt eller lärdom från i våras? Någon ny tanke?

Andreas: Ja, det har gått väldigt bra för oss i år – peppar, peppar, ta i trä – men vi hade kunnat göra det bättre. Det är nog det vi spenderar mest tid på att prata om. Att vi inte tänkte på de företag som gynnas av det här i tillräckligt stor utsträckning.

Vi hade många företag i portföljen som gynnades av det här, som TeamViewer som kan styra din dator och vi har Microsoft med alla deras lösningar. Vi köpte Amazon då Amazon föll 20% men vi tänkte det här är ju jättebra för dem.

Men vi skulle ha haft fler sådana. Nästa gång ska vi försöka vara ännu bättre och tänka till vad det är som kommer gynnas av det här. Inte bara vara defensiva, vad är det som klarar sig, utan även vara mer aggressiva och tänka på vad som gynnas.

Räntans inverkan på börsen

Jan: Det här är en av anledningarna till varför jag gillar att ha er i podden. Det klassiska ordspråket när man investerar är att vara rädd när andra är giriga och var girig när andra är rädda.

När man hör er prata kan jag säga att det är inte så det låter på många av de mailen som jag och Caroline fick under den perioden. Jag vet inte hur många mail vi fick i Mars när folk sålde. De sålde allt och sedan köpte de tillbaka i maj.

Caroline: Det är ju inga proffsinvesterare heller, men det är det där att det är så lätt att dras med i vad media skriver att nu är det panik och man ska rädda det som räddas kan. Det slutar med att man inte räddar någonting.

Jan: Precis. Det är det som jag tycker är så roligt för dig som lyssnar och tittar på det här. Det blir en väldig kontrast, för ni ångrar snarare att ni inte var mer aggressiva och ni var redan aggressiva.

Jag tänkte inte i Mars att detta kommer vara det bästa året någonsin och jag kommer vara rikare i december än vad jag är nu.

Caroline: Jag måste säga att jag tycker det är otroligt fräscht i allt detta att tänka så.

Jan: Ja, och dessutom att det inte är i någon naiv föreställning.

Andreas: Vi räknade på det. När man räknar på en investering så jämför man det alltid mot vad det riskfria investeringsalternativet är. Där har man ofta tänkt en obligationsränta plus en viss riskpremie och räntan har ju sänkts och sänkts.

I Europa var vi nere på noll redan, men det spelar inte så jättestor roll. Det är USA som spelar roll, som är världens största ekonomi med ungefär 60% av världens börsvärde.

När USA går ner och aggressivt sänker sin ränta då ändrar det avkastningskravet globalt. Det gör att aktier blir mer attraktiva. Därför kan du också betala upp mer för tillväxtbolag som ofta har vinsten längre fram.

När du sänker diskonteringsräntan så blir den vinsten väldigt mycket mer värd. Så vi räknar generellt kanske 20% upp på många företag. På ett tillväxtföretag kanske upp mot 30 eller 40 plus minus.

Så det är många variabler som går in i analysen, men ungefär. Det gör väldigt mycket för börsen, plus alla de här stimulanserna som kommer komma och företagen anpassar sig väldigt snabbt.

Caroline: Men jag fattar inte riktigt hur den här räntan kan bestämma aktiernas värde? Kan man ta det lite kort?

Andreas: Bra fråga. Man jämför alltid om du ska investera i aktier eller i räntan på banken idag får du noll eller till och med negativt, men om ränta på banken är 4% som den varit historiskt då måste du tjäna ordentligt mycket mer på aktier för att du ska orka ta den där svängningen.

Problemet med aktier är att de är likvida och det är också fördelen med dem. De handlas varenda sekund varenda minut. Hade erat hus också kunnat handlas varenda sekund varenda minut så hade det också hoppat runt, men det känns inte som det för det handlas inte varje sekund. Men en aktie gör det.

Ibland hade det varit bra om man bara handlade dem en gång per månad, men för att du ska kunna hantera den svängningen så ska man tjäna mer på aktier än vad man ska på räntan.

Den differensen kallar man då för riskpremie. Om då räntan sänks då behöver du kanske inte tjäna 10% på aktier utan det räcker med 7-8%. Det gör enormt mycket på värderingen när man räknar tillbaka det. Därför vågar vi rent matematiskt att vara djärva.

Sedan ska vi också betona att vi har också gjort misstag, som vi gör varje år, så det är inte så att allting bara är fantastiskt.

Drar lärdomar från tidigare kriser

Henrik: Det också den här erfarenheten från just 2008-2009 där jag satt i ett team och hade några hedgefondförvaltare som chefer och de sa S&P kommer gå ner, det kommer gå ut. Vi köper guld och allting som är säkert.

Jag och en annan kollega sa att nu köper vi aktier istället. Det var precis rätt då. Den lärdomen är att man har varit i en djup kris där allting har sett så superdystert ut och då borde man köpa aktier istället.

Det var det vi gjorde och vi har varit fullt investerade i princip hela tiden. Det vi har lärt oss också, alltså vi har blivit mycket bättre investerare de senaste åren, att man utvecklas hela tiden i det här jobbet och det är det som är kul.

Men vi har gjort andra typer av special situations som vi inte har gjort tidigare, att vi har satsat kanske på tillväxtbolag då och köpt de istället. Det är den filosofin vi har i fonden: stigande vinster, stigande aktiekurser.

Har du då ett tillväxtbolag som har väldigt hög andel stigande omsättning och stigande vinster, då är sannolikheten mycket högre att det sticker. T.ex. DVS, ett danskt logistikbolag som är en börsälskling. Det har vi också skrivit om på vår blogg. Amazon var ju en special sit från början.

Jan: Jag tänkte bara kort för dig som lyssnar; i er strategi i fonden så har ni två olika typer av bolag, vilket är champions, alltså världens finaste bolag, och sedan har ni special situations där det har hänt någonting och ni spekulerar i en specifik situation, att det kommer vara en överavkastning på det bolaget. Men på vilket vis har ni blivit bättre investerare de senaste åren?

Andreas: Vi har lärt oss mycket mer om ännu fler företag. Vi gör ungefär 120 företagsmöten varje år, så på det senaste fem åren är det 600 till. Vi investerar inte i så många av dem. Vi träffar de existerande innehaven och sedan går man och pratar med deras konkurrenter.

Äger man Adidas då pratar man med Nike. Äger man Microsoft då pratar man med de andra och så försöker man sätta ihop pusslet. Dels har vi lärt oss om nya företag och sedan har man blivit lite äldre och lite visare och lite mer tålmodig och lugn.

Henrik: Ja, det är egentligen precis som du säger. Vi har fått en större erfarenhetsbasis. Vi har infört nya sektorer i vår fond. För två år sedan körde vi in semiconductors och nu har vi gjort e-commerce till en specialsektor i fonden t.ex. Sedan hade vi inte hälsovård för tre år sedan. Det är nya sektorer så vi blir bättre och bättre som investerare och bygger en erfarenhetsbas.

Jan: Jag såg en definition, jag tror det var fondförvaltaren Howard Marks, han sa att de flesta säger att målet med att investera är att tjäna pengar, men han föredrar definitionen att lära sig fatta bättre beslut. Håller ni med om den definitionen?

Andreas: Ja. Det är en utmaning mot sig själv. När jag var ung så älskade jag att gå på biblioteket i Hörby där jag växte upp. Jag gick bara in och valde en bok utan att veta vad den handlade om.

Det var någon bok om laser och någon bok som handlade om romantiska äventyr. Man visste aldrig vad man tog och det spelade egentligen ingen roll för det var roligt att lära sig vad som helst.

Större sannolikhet för börsfest än börsfrossa

Jan: När vi träffades i våras så käkade vi lunch och så berättade du hela caset som vi har tagit nu och sedan sa du att dessutom ”TINA: there is no alternative”. Kan du inte säga någonting mer om det?

Henrik: Det fortsätter vara så. TINA står för ”there is no alternative” och det fortsätter vara så. Aktier och framför allt aktier där du har växande vinster är otroligt populära som investeringsobjekt. Sedan har du fastigheter också.

T.ex. bostadsfastigheter där man hyr ut lägenheter är omåttligt populärt. Det som inte har varit populärt är kommersiella fastigheter, köpcenter, osv. Men det är fortfarande så att där det finns någon form av substans, något av värde, det är dit pengarna söker sig.

Det var det som Andreas förklarade här, att när Fed sänker räntan sprutar det ut pengar från Federal Reserve och de måste söka sig någonstans. Då börjar det med de mest attraktiva, sedan det näst mest attraktiva och det tredje och det fjärde attraktivaste.

Så letar sig pengarna ut. Efter några veckor har pengarna egentligen hittat alla tillgångar där det finns lite värde. Det är det det handlar om.

Jan: Nu är börsen lite skakig just nu när vi spelar in, men kan det växa härifrån?

Andreas: Ja. Vi kommer säkert få äta upp de här orden. Börsen tänker ofta i probabilities, alltså sannolikheter, så även om du och jag tror att Estée Lauder eller L’Oréal, världsledande då, vad de kommer göra i vinst nästa år, så när du har en stor binär event, alltså en etta eller en nolla, som presidentval då eller Corona.

Så även om du och jag fortsätter tro att de kommer tjäna så här mycket pengar så ökar då sannolikheterna både på uppsidan och nedsidan väldigt mycket med de här binära eventen.

Det innebär att när eventet är över, om det är presidentval eller vaccinet som vi väntar på, så minskar spreaden och då ökar ofta kursen. Nu har vi två stycken då och båda två är förmodligen över om två veckor. Det kan vara över på tre dagar och vaccinet kan komma vilken dag som helst.

Det kanske dröjer tre veckor, men inom x antal veckor så är båda de här eventen över och vi vet någonting och då minskar osäkerheten och då ökar värdet på tillgångarna. Vi tror att det är större sannolikhet för börsfest än börsfrossa de närmsta månaderna. Det får vi säkert äta upp.

Caroline: Har ni AstraZeneca nu?

Henrik: Vi har faktiskt valt att hålla oss borta från den här typen av läkemedelsföretag som har preparat med patent och så vidare. Det finns ju det som heter the patent cliff, när någonting kommer över kanten och trillar ner och blir off patent och up for grabs för alla. Då åker lönsamheten dit kan man säga.

Andreas: Vi äger Thermo Fischer som säljer och distribuerar Coronatesten. De har haft ett fantastiskt år. Vi har tjänat pengar på den exponeringen.

Vadslagningen: Index versus Coeli

Jan: Nu ska vi prata om en grej som jag inte tycker är så kul att prata om. Ni var ju här i Februari 2018 första gången och då gjorde vi ett vad. Jag slog vad om att de kommande fem åren kommer min indexfond slå er aktivt förvaltade fond.

Sedan typ februari har jag lett den tävlingen men nu har ni ryckt ordentligt. Ni har haft ett fantastiskt år i fonden. Länsförsäkringar ligger på 24,7% upp, alltså jag har inte räknat på årsbasis, och ni är 36,6%. Berätta, vad har hänt?

Andreas: Jag har förberett det här för jag hade hoppats på den här frågan. Jag har lyssnat på många av era poddar och vi är aktiva förvaltare så vi får ju oss en släng. Det är mycket statistik och siffror, så jag har förberett, så nu tar vi verkligheten då. Inte statistik, utan verkligheten.

Om jag tar en sparrobot och vi tittar på 100% exponering mot aktier de senaste tre åren då har du fått 31-32%, cirka 6-7% per år. Nu tar vi någon som sysslar med aktiv förvaltning och då känner jag en kille som heter Jan Bolmeson och han har lagt upp sin portfölj på Shareville.

Då kan man trycka här och gå in på Shareville och se att du är mer aktiv än sparrobotarna. Om man tittar på den här portföljen så har du t.ex. guld och grejer. Snyggt, Jan. Tittar man då på fem år på dig så har du gjort 48%.

Om vi då tar en annan person på Shareville. Han heter Globalfonder och har 43 följare. Han har bara en sak i sin portfölj. Han har Coeli Global Select.

Tittar man på fem år på honom är den upp 75%. Det är alltså dubbelt så högt på fem år. Det är ändå över 300 000 extra på en miljon genom att de anlitar någon som jobbar dag och natt med det.

Jan: Vi har två och ett halvt år kvar. Men det var inte riktigt i den här riktningen som jag tänkte att det här samtalet skulle gå, men om jag vänder lite på det.

Henrik, innan du kom så sa ni också att det har gått bra för er i fonden vilket gör att ni har blivit kontaktade av en utländsk fondutvärderare.

Andreas: Ja, de säger: ”Hej, jag ringer från Österrike och jag skulle vilja utvärdera er fond.”

Jan: Då sa du också att det bara tror att det är tur i början, för jag fattar Andreas, och det är därför ni får vara här och typ ingen annan aktiv förvaltare, för det går inte att bråka med en statistik som säger att över en 30-årsperiod så är det 99% av alla aktiva förvaltare som inte slår index.

Jag är inte ensam i den tron utan ni får också möta det hos en fondutvärderare. Så kan ni inte guida oss igenom det?

Andreas: Vi känner en hel del fondutvärderare och problemet med statistiken är att det finns bra fonder och det finns dåliga fonder. Den här statistiken inkluderar både bra och dåliga fonder. Om man då har energin och vill leta efter bra aktiva förvaltare så kan faktiskt aktiv förvaltning löna sig.

Jan: Men det sitter väl ingen förvaltare på en fond och tänker jag gillar inte mitt jobb så jag gör detta halvdant? Alla fondförvaltare måste väl ha ambitionen att de ska slå index?

Henrik: Om man tittar på kompositionen i vår fond så har vi cirka 30 innehav. Vi vill köpa världens bästa företag som ska stiga i värde för att vinsten ska växa.

När man sitter på en storbank så kan det röra sig om 250 innehav eller så har du en hållbarhetsfond som jobbar efter ett hållbarhetsindex, vilket egentligen är en datoriserad produkt.

Det är inte så lätt att slå index om man har 250 innehav eller 150 innehav, för dina bästa idéer får inte genomslag och hur tusan ska man som ensam förvaltare kunna träffa 150 bolag och vara med på fyra kvartalsrapporter? Det är omöjligt. Vi har ju 15 företag var, det är 60 samtal per år. Det fixar vi.

En blandning av passion, skicklighet och erfarenhet

Andreas: Jag går in nu på mitt sjunde år som förvaltare av den här globalfonden och jag tittar på mina konkurrenter och andra, hur många fondförvaltare har drivit en fond i sju år? Det är väldigt få alltså.

Om man nu pratar om statistik över en 10-årsperiod och så där då är det exceptionellt få personer som har samma jobb i 10 eller 20 år. Vi har ju ett unikt upplägg på Coeli och vi trivs fantastiskt bra. Vi har en härlig atmosfär så vi kör ju på.

Jan: Sedan är ni er egen fond också. Ni både investerar era pengar och är delägare i det också. Och det är väl 50% alla fonder som läggs ner eller slås ihop.

Henrik: Det finns någonting som heter Silly Season i finansbranschen liksom i fotboll, i princip när folk byter jobb. Det är efter man har fått sina bonusutbetalningar som man ska hoppa vidare till en annan firma.

I och med att vi är delägare i vår fond och även i bolaget som förvaltar fonden så har vi väldigt starka incitament att vara kvar på våra jobb. Eftersom det här är en livsstil och vi älskar våra jobb – det här är det bästa man kan göra – så kommer vi vara kvar.

Jag tror att det är den där typen av förvaltare eller förvaltningsfirma som man ska leta efter. Det finns några stycken i Stockholm och i världen. Om man tar t.ex. USA så hittar du spännande firmor i Chicago som har intressanta investeringsstilar. Det är inte Manhattan man hittar dem på.

Caroline: Men det här med fondutvärderarna, du pratade om att de inte riktigt tror att det är mer än tur?

Henrik: Nu är det fondutvärderare som lyssnar på det här, men Anderas och jag vi sticker ut för vi har ett ganska enkelt mål. Vi ska skapa x procent avkastning varje år över tiden, vi är väldigt öppna, vi kommunicerar, vi försöker förklara det enkelt för alla som ska förstå vad de köper.

Vi är 100% transparenta när det gäller innehaven för varje kvartal skickar vi ut vår lista. Ibland får man en uppfattning av att de inte riktigt tror att det går att ha en sådan enkel modell, men komplexiteten ligger i att välja ut företagen.

Det är där svårigheten ligger och det där vår långa erfarenhet kommer in. Då behöver man prata med de här fondutvärderarna ett antal gånger för att de ska förstå att det inte är någon slump.

Vi har gjort väldigt bra ifrån oss för att vi har gjort ett väldigt bra analysarbete förra året. Det är därför det går så bra i år. De företag vi äger har gynnats av Corona. Det har snabbspolat hela utvecklingen.

Jan: Om jag sätter mig i er sist då måste det vara sjukt frustrerande att vara duktig på någonting som hela tiden blir avfärdat som tur. Vad hade ni önskat att jag genuint fattade?

Andreas: Att det inte är så svårt men att man måste fokusera på det. Vi har en aktiv förvaltad fond och vårt mål är att slå index, sedan har vi strategier för att skapa hög avkastning och det är inte så svårt.

Det är bara att köpa företag som växer. Sedan kan man göra det otroligt komplicerat men vår edge ligger i erfarenheten. Vi är två vanliga killar och vi har läst i Lund, men vi har spenderat som i Henriks fall 19 år i finansbranschen. Vi spenderar all vår vakna tid på detta.

Om de som lyssnar på detta också hade spenderat två årtionden på detta och fokuserat på det varje dag så hade de gjort det lika bra. Det är precis som att jag inte kan klippa hår och min frisörska är en fantastisk kvinna. Hon klipper mycket bättre än vad jag någonsin kan göra för hon har klippt hår i 20-30 år och jag skulle aldrig få för mig själv att börja mecka med det.

4 frågor om en investeringsstrategi

Caroline: Jag tror ni är lite blygsamma. Jag tror att ni har en fantastisk metod och att ni jobbar bra. Ni har någonting unikt och ett brinnande intresse, vilket man också måste ha även om man klipper hår.

Det är inte alla frisörer som är bra. Trust me. Jag har också en fantastisk, så jag tror det är något unikt ni har.

Jan: Ja och i förra avsnittet pratade vi om hur man kan titta på bolag.

På många sätt och vis, när du säger att det är enkelt, så tänker jag att en nivå av mästerskap är när man kan göra det enkelt. Det är först då man är expert.

Jag har fyra nya favoritfrågor som jag snodde från Småspararguiden. Jag snodde det från deras bok och ändrade lite. Klassisk ingenjör, man tar någonting och tänker att man kan göra det lite bättre. Men de hade fyra frågor man kan ställa sig när man tittar på en investeringsstrategi:

• Vad är hypotesen som man bygger strategin på?
• Stödjer historisk data den här hypotesen?
• Vad är den teoretiska förklaringen till hypotesen?
• Kommer detta hålla även i framtiden?

Kan ni inte gå igenom dessa fyra frågor? Vad är hypotesen som ni bygger er förvaltning på?

Andreas: Hypotesen är att företag som tjänar mer pengar blir mer värda, det vill säga att växer vinst på aktie så går aktiekursen över tid upp, precis som alla som lyssnar på det här och driver sina egna företag – om det företaget tjänar 20% mer nästa år så är det värt ungefär 20% mer om man skulle sälja det.

Precis som att en pizzeria blir värd mer när den tjänar mer. Det är en ganska enkel hypotes som bygger på sunt förnuft.

Jan: Är det både champions och special situations? Så det är inte så att ni tänker att nu har det gått kasst här men nu tror vi att detta kommer vända? Utan det är samma resonemang även där?

Henrik: Vi får ofta den här frågan. Nu har ju growth gått så himla bra, är det dags för values att gå så bra? Den frågan tycker vi är väldigt svår att svara på för allting hänger på om omsättningen växer i de företag som kallas value eller growth.

Andreas: Stödjer historisk data den här hypotesen? Svar ja. Det är 90% korrelation på en akties utveckling och vinst över 1-3 år och lägger du ihop det i en portfölj så är korrelationen 90-95. Så korrelationen är extremt hög.

Henrik: Det räcker ju att gå in Bloomberg’s och titta på MasterCards aktiekurs de senaste 10 åren. Där har du det tydliga exemplet. Det är en väldigt fin sluttande slalombacke uppåt.

Jan: Så du jämför omsättningen och vinst med aktiekursen? Det är så ni jämför?

Henrik: MasterCards omsättning har hela tiden ökat och vinsten har hela tiden ökat och då har också aktiekursen stigit. Det är väldigt tydligt.

Andreas: Vad är den teoretiska förklaringen? Det är ganska lätt, som jag beskrev i min bok så är en aktiekurs vinst på aktie gånger multipel och hela boken handlar om multiplar, för det var det jag ville addera till diskussionen.

Vi tycker det är väldigt roligt att prata om multiplar och vi kan prata om multiplar med våra företag, men det är den extra kicken uppåt då, att du får multipelexpansion. Men det behöver du inte få. Den första teoretiska hypotesen gäller fortfarande.

En genomgång av multiplar

Jan: Om jag inte minns fel så sa du så här i förra avsnittet att på ett års sikt är det svårt att göra en bättre analys än andra analytiker. På ett års sikt är alla analytiker smarta människor som löser samma problem på samma sätt, med sedan sa du att bortom 12 månader så kan man ha väldigt olika åsikt kring vad multiplarna ska vara.

Jag tror du skrev om HM i din bok, för många tyckte att aktien hade en jättehög värdering, men när man tittade på de kommande 20 åren så var värderingen fortfarande låg för multipeln var låg.

Andreas: Precis. Stämmer jättebra. Låt oss ta ett exempel här då, jag ska bara avsluta med nästa fråga om det är rimligt att hypotesen kommer hålla. Ja, vi anser att ett företag som tjänar pengar blir mer värt. För att nu besvara din fråga då när det gäller multipelexpansion så kan vi ta två exempel.

Den första var Microsoft. De började med software service. Jag gick in på Elgiganten och helt plötsligt kunde jag inte köpa Office-programmet utan jag skulle hyra det. Jag tänkte det var rätt smart. För när en recession kommer fortsätter jag att betala varje månad.

Jag kan ju inte stänga av Word och Excel på jobbet. Det innebär också att över en treårsperiod kommer jag betala mer för jag uppgraderade ju inte vart tredje år. Det innebär att ett företag som har recurring revenues är värt mer än ett företag som är beroende av engångsinkomster.

Risken blir mindre och därför blir det värt mer. Ju säkrare intäktskällorna är ju mer värda är de. Vi köpte Microsoft och jag kommer ihåg att Merrill Lynch var väldigt negativa till det här och kunde inte förstå varför aktien gick uppåt.

Sedan kommer jag ihåg att tre år senare skrev Merrill Lynch-analytikern väldigt öppenhjärtigt att jag har haft fullständigt fel. Jag har haft helt rätt när det gäller förväntade vinster och så vidare, men jag har inte förstått den här multipelgrejen. Det tog vi med oss till Apple sedan. Det kan du berätta om.

Henrik: Ja, spännande nog så handlades Apple till P/E-tal 12.15 för kanske ett och ett halvt år sedan. Idag handlas den på P/E-tal 30. Så den har haft en stigning på 100% i aktiekursen bara på grund av multipelexpansionen.

Jag tror det var december 2018 som de hade sitt konferenssamtal och då var analytikerna så förbannade att nu ska de inte presentera hur många iPhones de säljer utan de ska ta egentligen summan av alla iPhones gånger priset. Då pratar man om omsättning för iPhones och det blev missnöje och ramaskri.

Men Apple är smarta och det handlade om att de ville att folk skulle titta på deras servicesida med system som iCloud, iTunes, den här fantastiska tv-kanalen med bra serier, osv, osv.

Servicesidan som de tjänar mycket mer pengar på och vi har också gjort ett blogginlägg på det där där Anderas visar hur fantastisk operationell hävstång det är här, för kostnaden ökar knappt någonting när omsättningen stiger.

Därför blir det en mjukvarumultipel på Apple som är 30. Det är det som är det fina då.

När jag besökte Kalifornien i år i februari – det var en av de sista resorna vi gjorde utomlands – så gick polletten ner för mig ordentligt. Då besökte jag hårdvarubolaget Intel som tillverkar mikrochips. P/E 12 eller 13.

Sedan åkte jag till Adobe. Ett fantastiskt mjukvarubolag. Jag träffade deras vd som är otroligt duktig och kunnig person angående just det här hur man skalar en mjukvara.

Det är väldigt, väldigt enkelt, för det är bara lite ström och lite minne. Det är väldigt mycket enklare för du behöver inte tillverka någonting för att du ska skala. Det är därför just mjukvaruföretag har en högre multipel, för att skalbarheten är så fantastisk.

Hur ser bostadsmarknadens framtid ut?

Andreas: Nu har vi pratat om champions väldigt mycket då och de här växande vinsterna. Sedan har vi de här special situations då där det handlar väldigt mycket om vinsten men framförallt multipeln.

Låt oss ta ett exempel som har att göra med hur vi agerade under Corona och så vidare. Det finns en bostadsbyggare som heter JM och vi skrev ju om den här aktien på vår hemsida coeli.se/global. Aktiekursen har fallit. Jag har följt JM i 11 år.

Träffat vd:n fem eller 10 gånger, träffat ekonomichefen, osv. SEB eller det var någon bank som gick ut och sa att bostadspriserna ska ner 10-15% i Sverige. Det finns risk för det. Än en gång, de möjliga utfallen ökar exponentiellt.

Precis som Henrik sa, när man pumpar in så mycket pengar i ekonomin och sänker räntan, tar pengarna väg någonstans. Ungefär tre triljoner dollar. Det är så mycket pengar att man knappt kan föreställa sig som pumpades in på väldigt kort tid.

De hamnar till slut i saker som fastigheter och det kommer till och med påverka svenska fastigheter. Vi märkte att huspriserna i USA var stabila. Samma sak hände i England. Och samtidigt då i Sverige så tror man att bostadspriserna ska falla.

Vi har då som förmån då att kunna ägna oss åt det här på heltid så vi sa det verkar inte vara rimligt så vi stack ut och träffade mäklare.

Jag åkte ut i kommunen där jag bor och träffade min mäklare och frågade honom i maj om priserna verkligen kommer falla 15% och han sa jag vet inte, men april har varit den bästa månaden någonsin i hela vår historia och just nu faller inga priser.

Vi fortsatte så. Vi besökte mäklare på många ställen i Sverige. Vi pratade också med folk som höll på att sälja sina lägenheter i Vasastaden och det gav en hel annan bild.

Då har du alltså en enorm diskrepans för vi har samlat in fem datapunkter som säger väldigt tydligt en bild. Rädslan sprids i media och det ligger i aktiekursen. Tittar man på aktiekursen så indikerar den att du skulle få en nedstigning.

Vi hade ett samtal med ekonomichefen Claes Magnus på JM och frågade vad som krävs för att du ska skriva ner marken. Jag minns inte exakt meningen han sa men det indikerade att det behövs en 2008 liksom, alltså total finansiell härdsmälta.

Medan våra datapunkter visar att husmarknaden går mot uppgång. Så vi köpte JM på 165 eller 170. Åtta veckor senare kommer vi komma ut med de sista aktierna på 250. Då gjorde vi 50% på åtta veckor.

Där spelar vi med att vi har tid, kraft och energi att åka ut och träffa mäklare och få in primär data för att jämföra vår syn med synen på börsen. Som jag beskriver i min bok, när du har en enorm differens mellan din egen syn och den allmänna synen det är då du ska satsa.

Caroline: Vad är det som gör att ni bestämmer er för att samla in datapunkter?

Andreas: När någonting känns fullständigt fel eller när du vill bekräfta din hypotes. Vi har ett företag som heter Sika som gör tätningsmedel. När jag åker till bygghandeln så ser jag Sika-produkter överallt och då frågar jag byggare som jobbar med badrummet.

Då kan man bara åka ut och jämföra priser mellan Sika och konkurrenterna. Inte alltid men ofta är Sika väldigt mycket dyrare, vilket är jättebra. När ni ska bygga om erat badrum så kommer de skicka en faktura på allt de har handlat och så lägger de på 20%, eller hur?

Säg att de har köpt burk tätningsmedel för 100 kronor så lägger de på 20% och då tjänar de 20% på den burken. Men om de hade köpt en burk från Sika för 200 konor och lägger på 20% då har de fördubblat sin vinst och tjänat 40 kronor.

Så när de professionella byggarna åker ut och ska renovera badrum, vilket produkt tror ni att de väljer? Den dyra, för den är bäst och det är minst risk för er som kund och de kan tjäna mer pengar.

Om ny teknik

Henrik: Sedan har vi också listor på bolag som vi inte äger som vi följer och JM är ett sådant företag, så de finns på radarn kan man säga. Men om man tittar på JMs aktiekurs så är den väldigt mycket upp och ner, så det är ingen aktie som vi kan ligga och äga över tid.

Jan: Ni måste ha stött på den här frågan om ”hur kan man ha en indexfond eller en globalfond när man ska äga Ny Teknik-aktier?”. Jag fick rådgivning av Swedbank och det var jättekul.

Jag spelade in hela rådgivningssamtalet och det var katastrof. Det var så dåligt att jag har valt att inte publicera det, men då fick jag rådet att jag skulle ta Swedbank Robur Ny Teknik i hälften av portföljen och sedan frågade jag honom hur han gör själv och då sa han att han hade minst 50% Robur Ny Teknik själv.

Nu vill jag inte be er att uttala er om Swedbank Robur Ny Teknik utan mer fenomenet. Du vet i vissa perioder har Ny Teknik-aktier gått bra och sedan upplever jag att growth har gått bra, så nu pratar man om det. Sedan kommer value. Jag upplever att det finns mode i vilka saker man ska ha. Vad upplever ni?

Henrik: Jag kan börja med att svara på den frågan. Om du tittar på omsättningstillväxten i de här ”big tech”-företagen. Vi äger till exempel Adobe, Apple, Microsoft, Amazon, osv.

Om du tittar på omsättningstillväxten då det senaste kvartalet och jämför det med kvartalet för ett år sedan, alltså det som kallas like för like, så stiger alltså omsättningen. Då har vi ett Corona-år när allting är på dekis.

Tittar du på Stockholmsbörsen så har du ganska stora tapp i omsättningen. De här bolagen växer och de tjänar pengar och det är därför de är populära. Det är inte så att de bara stiger för sakens skull utan Amazon har någonting vi gillar och det är en e-handelsplattform som vi älskar.

Apple har väldigt bra telefoner och bra tv-kanal, musik, osv, osv. Microsoft klarar vi oss inte utan för vi behöver det där jäkla Office-programmet. Alla de här bolagen använder teknologi och vi pratar om Ny Teknik, det är bolag som har en ny teknologi där det finns en förhoppning om att det ska bli en allena rådande teknik och det är därför de här bolagen handlas upp.

Men jag menar, den här nya tekniken finns redan i alla företagen som vi äger för alla företag måste ha ny teknik för att vara konkurrenskraftiga. Om vi tar Adidas som exempel, det är ju inget teknikbolag, men de har en fantastisk hemsida och de har en e-handelslösning som bygger på en teknologi.

Jan: När jag möter de här fyra frågorna vad är hypotesen och stödjer historisk data den här hypotesen så upplever jag att det är inget som stödjer hypotesen att det enda jag ska ha är Ny Teknik-bolag för jag kan visa en massa perioder som it-bubblan då det inte bygger på samma typ av hypotes som när ni säger att bolag som är lönsamma går med vinst och växer kommer gå bra sannolikt i framtiden. Nu upplever jag att hypotesen är ”för det har gått bra de senaste tre åren”.

Coeli siktar på en årsmedelavkastning på mellan 10-15%

Andreas: Vår fond är ju balanserad och om man tittar på de senaste månaderna så är det byggföretag som har gått väldigt bra. Det är sjukhus som har gått bra, det är indiska banker som har gått bra och vi har också en del teknik, 20-25% ungefär.

Det räcker bra där. Vi har inga problem med att tjäna pengar på tätningsmedel eller sminkprodukter eller tyska fastigheter. Du vill hela tiden ha en diversifierad portfölj så vi vill inte ha mycket mer teknik än så och vi vill inte ha mer sjukvård och vi vill inte ha för mycket fastigheter.

Vi började programmet med att prata om vad vi har lärt oss under Corona och det är precis det vi lärde oss 2008, att nästa smäll är runt hörnet. Om det är 2021 eller 2022 eller 2023 och vi har ingen aning om vad som komma skall.

Därför måste vi ha en diversifierad portfölj och investera i olika sektorer, olika länder, men det är solida företag överallt. Så att du klarar nästa smäll och har kraft och mod att hålla i det och att du kan också agera.

Henrik: Om man sedan tittar på de bolag som finns i en Ny Teknik-fond så är det företag som säljer någonting, så den här benämningen ”ny teknik” blir missvisande för det är ju ett antal nya produkter som säljs. Vad är det för produkter? Det tycker jag är intressant.

Caroline: Ju mer vi pratar om ny teknik desto mer undrar jag vad det är egentligen.

Jan: För de flesta innebär en ny teknik samma som att man köper antingen fonden TIN Ny Teknik eller Swedbank Robur Ny Teknik. Vi kan ta det i ett annat avsnitt.

Ni har ju gjort ett ganska kaxigt uttalande att ert mål med fonden är att ge en årsmedelavkastning på mellan 10-15% och att ni känner er ganska trygga i att säga det. Det är osäkerhet i det där, så klart, och det är ingen garanti, det ska vi också vara supertydliga med.

Men det är ändå högre än när jag t.ex. räknar att börsen ger i genomsnitt 7-8% nominellt och här säger ni ändå 50% högre.

Henrik: Vi har en bred portfölj och vi har t.ex. ett företag som heter Feizer och de guidar egentligen för att EPS-tillväxten ska vara 15-17% varje år. Det gör de genom att växa omsättningen och köpa tillbaka aktier.

Det är en av anledningarna till att vi faktiskt kan ha ett sådant ambitiöst mål för att vi har företag i vår portfölj som växer så mycket. Sedan kan vi krydda det med special situations när vi då kan tjäna pengar på en aktiekursrörelse och när saker och ting omvärderas.

Det är det som gör att vi känner oss väldigt trygga med det här för att portföljen består av företag som underliggande växer så mycket. Vi har pratat mycket om det här i avsnittet med stigande vinster och stigande aktiekurser.

Andreas: Och bara för att betona och förtydliga där igen så är vi en aktivt förvaltad fond och vi ska slå vårt jämförelseindex. Sedan har vi då ett strategiskt mål med strategin att försöka skapa hög absolut avkastning så att vi över tid slår indexet.

Jag vet inte vart indexet går närmsta ett till två år. Jag har inte koll på 2 200 företag. Men jag har koll på våra 30. Om vi fortsätter och kan leverera den här typen av avkastning så är vi självsäkra att vi kommer slå vårt jämförelseindex och då kommer aktiv förvaltning fungera.

Det sämsta finansrådet

Jan: Ja och jag behöver ju er för att passiv förvaltning ska fungera så jag är tacksam för att ni gör det ni gör. Vi har lite nya frågor som också är stulna med stolthet av Tim Ferriss. En av frågorna som är min nya favorit är: ”Vilket är det sämsta rådet som ni brukar få höra i finansbranschen till privatpersoner?”

Henrik: Sitt stilla i båten. Det gillar inte jag. Jag tycker att man ska vara aktiv med sin portfölj. Man ska titta på vad man har och gå in och kolla ganska ofta vad man äger. Man kan inte tro att saker och ting ska sköta sig själva. Se om ditt hus.

Jan: Om jag spelar djävulens advokat. Nu är jag den där personen på Shareville som bara har Coeli Global Selektiv i sin portfölj. Då säger du att man ska se om sitt hus och då kommer mars och så har jag er fond. Vad är det jag ska se om i mitt hus?

Henrik: Då går du in och tittar på vad fonderna äger och så tänker du: ”Apple… kommer de försvinna från jordens yta? Nej. Jag behåller mina aktier. Jag sitter still i båten.”

Andreas: Jag tror det nu menar också, Henrik, är att tänka på sin bredare ekonomi. Vad har jag i mitt hus, hur mycket cash har jag. Det handlar också om asset allocation.

Om börsen är ner 25% och du har en halv miljon i cash så kanske det är läge att gå in och tvärtom. Framför allt också då att om man har valt vår fond då har man lyssnat på det här och så vidare, men jag tror att många inte vet vilka som förvaltar fonderna som de har i sina portföljer.

Det kanske har varit två eller tre fondförvaltarbyten sedan du köpte den för fem år sedan. Det kan vara bra att ha koll på.

Jan: Ja, och om jag ska vara lite snäll mot dig också Henrik så har jag mer eller mindre outsourcat det jobbet till er två om jag köper er fond. Så jag kan sitta still i båten, för jag förutsätter att inte ni sitter still i båten.

Henrik: Det är lite det också att man ska gå in och titta på vad man äger. Ska jag ha den här gruvfonden till exempel? Det kanske var 10 år sedan gruvor var bra. Man kan omvärdera sin situation. Det kanske är någonting annat jag ska äga istället.

Andreas: Jag gillar ju personlig rådgivning. När man verkligen sätter sig in i personens situation. Jag tror att generella regler och portföljkonstruktioner som är för breda är felaktigt för många människor.

Det sämsta rådet jag tycker folk får, som jag aldrig någonsin har förstått, det är den här nedviktningen av aktier mot räntefonder ju äldre människor blir. Det ligger till grund för många robotar och automatiska lösningar.

Nästan alla har den här att ju äldre du blir men det är fel. För om du tittar på de flesta människorna så när dina föräldrar dör så går mycket av pengarna vidare till nästa generation.

Vad är det då för mening med att när du är 65 år och du ska leva i 20 år till, vilket är en otroligt lång tidsperiod, varför ska du då acceptera noll i avkastning när kanske en stor del av din förmögenhet kanske ska gå vidare till nästa generation?

Då ska du ju titta på tidshorisonten för dina barn och barnbarn. Då kanske man kan säga att de här pengarna behöver jag de närmsta åren för att överleva och de andra pengarna ska gå vidare arv och det ska investeras i aktier.

Caroline: Jag håller med. Jag har också tänkt det.

Henrik: De flesta människor har en fastighet som de äger och den går i regel vidare. Den stiger i värde mest hela tiden när räntorna gått ner.

När har man tillräckligt?

Jan: Ett annat råd som man ibland brukar höra är: ”Har du vunnit spelet, sluta spela.” Nu i veckan hade jag ett samtal med en företagare som hade sålt sitt bolag och fått ut 120 miljoner. Och då undrar jag om man verkligen behöver maxa de här 120 miljonerna med 100% aktieexponering?

Är det inte bättre att plocka bort 25 miljoner som kommer försörja ert liv framgent och då behöver man inte en avkastning på mer än 4% och ni kommer ha ett fantastiskt liv?

Min tes är att många upplever en brist på pengar och därför pratar vi hela tiden om att man ska ha så mycket pengar som möjligt, medan jag tänker att så mycket pengar som möjligt kanske inte är det bästa målet, utan att det handlar om att få någon slags balans mellan att ha så mycket pengar som man själv behöver och kanske lite till. Snarare än att man ska dö rikast på kyrkogården eller lämna över mest pengar till sina barn.

Andreas: Det är jättemycket det. Vi träffar ju väldigt mycket folk och pratar om sparande och ekonomi. Rent empiriskt statistiskt så har man sett det att den största smärtan i ditt liv är inte att inte bli rik. Den största smärtan är att ha haft pengar och förlora dem.

Den status du förlorar när du har varit rik en gång och sedan förlora det. Så jag förstår att människor som har tjänat ihop x antal miljoner sedan inte vill tappa den statusen för det gör så fruktansvärt ont. Det verkar vara sunt om man har 120 miljoner.

Henrik: Jag tycker också att den här entreprenören som har drivit det här företaget och sålt det han har hållit på med någonting han har kunnat. Hade han haft möjlighet att gå in som seedinvesterare i fem likadana företag som han själv har drivit så skulle jag säga jajamensan, kör på, för det här kan du.

Men om man går från att ha drivit ett företag, sålt det och sedan ska man helt plötsligt bli aktiespecialist, då kanske man ska använda en fond istället eller diversifiera det mellan olika tillgångar för att säkra kapitalet.

Om man då är en private equity investerare som har det här som jobb att hela tiden hoppa från investering till investering då är det annan sak. Min poäng är egentligen att man inte har den här kunskapen för att göra om samma manöver igen.

Jan: Vilket köp under 1 000 kronor har påverkat erat liv mest positivt under det senaste året?

Andreas: Det var en väl en timmes massage som fick mig otroligt avslappnad och då kunde jag fatta bättre beslut.

Caroline: Det är min pilates. Det är dyrt och det gör mycket. Det är kvalitet i livet för mig.

Henrik: Jag tänker nog att det är ett par löparskor som jag köpte. Nike, inte Adidas då. Det har gett mig mycket glädje.

Jan: De senaste åren, vad har du blivit bättre på att säga nej till, både i fonden och privat?

Henrik: Möten. Vi får ju propåer dagligen om olika möten och det är viktigt för oss att vi använder vår tid på rätt sätt, för vi ska ju ha de möten som vi vill ha med de företag som vi är intresserade av.

Men vi får väldigt många mötespropåer från företag som är lite halvintressanta eller helt ointressanta. De vill ha kapital och folk som lyssnar in på deras företagsmöten.

Andreas: Jag instämmer där och jag kom fram till det för ett tag sedan att det finns ingen lag som säger att bara för att någon mailar eller ringer mig att jag måste svara.

Vad är det? Bara för att någon skickar ett email varför måste jag svara på det? Finns det någon lag som säger det? När någon ringer på ens dörr då öppnar man, men vi får runt 120 mail om dagen om olika analyser och så vidare.

Så tacka nej. I början av livet måste man tacka ja till mycket och sedan måste man bli mer och mer selektiv och börja tacka nej och fokusera på det man själv tycker är roligt.

Råd till nya sparare

Jan: Vilka råd skulle ni ge en ny sparare?

Andreas: Det är en fond som heter Coeli Global Selektiv. Och börja spara tidigt. Ni pratar väldigt mycket om det med tid och det viktigaste är att börja spara tidigt. Det spelar ingen roll om det är 300 eller 500 kronor i månaden. Kom igång. Tid är viktigt.

Henrik: Och sedan att inte ha så många investeringar. Håll ner det till ett begränsat antal. Om du kör en aktieportfölj håll dig då till ungefär 20 företag så att du kan följa dem.

Har du fonder köp tre eller fyra stycken så att du inte köper för mycket. Det är ingen mening att överdiversifiera sig. Ska det hända så ska du äga mycket i det som är bra.

Jan: Jag tycker det är så fantastiskt för er som lyssnar på det här, för det finns inte ett rätt svar, utan många olika tankar kring det här. Grymt. Jag tänker att vi rundar av detta avsnittet för vi har ett bonusavsnitt som vi ska spela in med bara läsarfrågor.

Ni har er blogg på Coeli.se/global där man kan prenumerera på ert nyhetsbrev och på nya inlägg. När man anmäler sig till nyhetsbrevet, som är kostnadsfritt, så får man den här listan på världens 30 finaste bolag. Hur ofta uppdaterar ni den?

Andreas: En gång i kvartalet och vi visar alla positioner förut de som vi håller på att bygga upp.

Jan: Det är väldigt ovanligt, måste jag säga. De flesta fonder visar bara de 10 största innehaven, så det tycker jag förtjänar en guldstjärna i kanten. Jag har också tänkt att vi ska köra en kväll med vår Patreon community. Ett stort tack, så ses vi förhoppningsvis i bonusavsnittet.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

• Tips från proffsen för att bli en bättre aktiesparare och hitta världens finaste företag - Intervju med Andreas Brock och Henrik Milton som förvaltar fonden Coeli Global
• Intervju om aktiv förvaltning med två 5-stjärniga fondförvaltare - RikaTillsammanspodden 36: Om aktiv vs passiv förvaltning med Andreas Brock & Henrik Milton

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Avsnittet Större sannolikhet för börsfest än börsfrossa! dök först upp på RikaTillsammans.

I det här avsnittet intervjuar vi polisinspektör Mikael Ahrtzing som arbetar bl.a. med bedrägeri och IT-brott i polisregion Nord. Tillsammans pratar vi om allt från de vanliga brotten som privatpersoner utsätts för, hur man kan tänka, vad man kan göra åt det till historien bakom uttrycket ”sol-och-vårare”.

Det som dock satte sig på riktigt i samtalet med Mikael är när han sa: ”Många av oss lever i tron att den största risken för våra barn är när de går hem själva från träningen på kvällen i mörkret. Men så är det inte. Den största risken för våra barn är när de sitter själva med mobilen själva på rummet.”

Det ligger så klart nära mig och Caroline med små barn som precis börjat ha egen telefon. Särskilt när jag frågade honom:

När ska man börja prata med barnen om det som sker på nätet?

och hans svar var: ”Ja, redan när de är 7-9 år”. Det var en lite magsup. Sedan när jag samlade mod till mig dagen efter för att prata med vår 9-åring, så sa hon ”Självklart, pappa, det har jag tänkte och vi har pratat om det i skolan.” Klassisk repetition av insikten:

Frågan är inte när våra barn är redo, frågan är snarare , när är jag redo?

Vi pratade även om BankID-bedrägerier som är rätt vanliga. En viktig poäng för Mikael var även att om kanske du och jag inte drabbas så kan vi ha en anhörig som gör det. Min egen mamma fick ett sådant samtal där de utgav sig från att ringa från polisen. Ett av hans konkreta tips var att lägga på så fort som möjligt om man råkar ut för dessa skumma samtal. Inget behov att känna dåligt samvete att lägga på en ”trevlig äldre herre som ringer från Hong-Kong.” 🙂

Vi pratade även om varningstecken, finansiella, romansbedrägerier och vikten av att undvika t.ex. offentliga Wifi. Vi berörde även kort ransomware som tyvärr blir vanligare och vanligare. Något som jag själv har klurat på många gånger är det klassiska uttrycket som är: ”Låter det för bra för att vara sant så är det nog så och då bör man låta bli.” Vi var överens att det var ett gott riktmärke. Problemet gör dock att det gör att man faktiskt kan missa relevanta möjligheter. Jag personligen brukar landa någonstans i ”Låter det för bra för att vara sant, så förtjänar det en riktigt noggrann undersökning.”.

Även om vi inte hann fördjupa oss i det – det blir nog ett eget avsnitt vid tillfälle – så finns det några vanliga tecken på finansielle bedrägerier som ofta återkommer enligt mig. I alla fall i de bedrägerier jag har sett, undersökt eller tyvärr råkat ut för själv.

1. Ofta helt ”nytt” och inget track-record (få bedrägerier överlever 2-5 år). Som en vän till mig brukar säga: ”Time will either promote or expose you.”
2. Personen/Företaget har full kontroll på dina pengar utan insyn från tredje part (t.ex. bank, revisionsbyrå)
3. Inget samarbete med välrenommerade jurist- eller revisionsfirmor. Ofta saknas det juridiska avtal som passerar ett lukttest hos en erfaren jurist
4. Aura av exklusivitet med stark psykologisk kraft av att känna sig utvald
5. Strategin är komplicerad så att andra inte vågar erkänna sin okunskap
6. Orealistiska löften om avkastning (ofta långt över 20 % per år, kom ihåg att börsen gör 7 %)
7. Man får höra det man vill höra
8. Fungerar ofta i två eller tre vågor. Många sätter in prövopengar, får proof-of-concept (ofta att man kan ta ut pengar och man blir övertygad om att det fungerar) och sedan sätter man in mer pengar.

Det fanns så mycket mer vi ville prata om, framförallt var det många av er som hade kommit in med frågor som inte hanns med. Tyvärr skulle Mikael vidare och prata på en föreläsning för kollegor.

Sedan innan var det bestämt att han skulle vara med på en digital FikaTillsammans för de som är med i Patreon-communityn och då tänker jag att vi tar dessa då. Eftersom det dock är ett så pass viktigt ämne och många frågor inte blev besvarade, så tänker jag att vi gör en livesändning av det där alla kan få vara med och titta. Så preliminärboka gärna 25 nov kl. 20.30 så återkommer jag med mer information. Förmodligen blir det världspremiär för en Youtube Live-sändning om teknikguden är med mig. 🙂

Hoppas att du gillar avsnittet!

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet. Vill du ha tidskoder också så finns det på Youtube.

• Det vanligaste IT-brottet som drabbar privatpersoner
• Var försiktig när det låter för bra för att vara sant
• Så fungerar BankID-bedrägerier
• Sol-och-vårare och romansbedrägerier
• Viktigt att vara på sin vakt
• Hur man kan agera som anhörig
• Om ID-bedrägerier
• Anmäl så snart du kan
• Den största risken är telefonen
• Viktigt att ta ansvar som förälder
• Ditt barn kan både vara offer och förövare
• Skolrelaterade problem
• Om Ransomware
• Finansiella bedrägerier
• Varningstecken att tänka på
• Undvik offentlig WiFi
• De tre vanligaste bedrägerierna riktade mot privatpersoner

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkommen Mikael Ahrtzing. Du är polisinspektör på regionalt IT- brottscenter Nord. Du har arbetat som polis i mer än 10 år. Dessförinnan var du gymnasielärare och du är specialiserad på IT-brott och investeringsbedrägeri och har varit aktiv i många kampanjer kring vad man kan göra rent praktiskt för att förebygga IT-brott och vad man ska tänka på. Varmt välkommen hit. Hur kommer det sig att du valde att bli polis?

Mikael: Ja, jag är nog en rastlös själ och då är polisyrket bra. Man får prova på enormt mycket olika saker. Man har aldrig tråkig som polis och om du får tråkigt någonstans så kan du bara byta avdelning.

Det vanligaste IT-brottet som drabbar privatpersoner

Jan: Jag vill börja med att säga tack för att du är polis. Jag upplever ibland att det är ett yrke där man inte får den uppskattning som man förtjänar och som gör att vi andra kan leva vårt liv på det sättet som vi lever vårt liv på.

Mikael: Ja, det kan man känna. Det ställs höga krav på oss. Samhället måste kunna ställa höga krav på polisen.

Caroline: Vi märker inte alltid allting som funkar inom polisen och försvarsmakten, men vi märker när vi inte tycker att det funkar. Det kan ju skapa en ganska skev bild av kåren.

Jan: Jag tror jag pratar för många lyssnare som uppskattar det jobbet ni gör. Idag ska vi prata om IT-bedrägeri och vi har fått in en massa frågor så vi kommer försöka göra ett bonusavsnitt med bara läsarfrågor också.

Vad är det vanligaste IT-brottet som drabbar privatpersoner som brukar hamna på ditt skrivbord?

Mikael: Det vanligaste är telefonbedrägerier, alltså BankID, och sedan är det de så kallade ”Blocket-bedrägerierna”. Att folk lägger ut annonser på Blocket och låter folk betala i förskott och så kommer det aldrig någon vara. De är vanliga.

Caroline: Är det stora belopp eller kan det vara 150 kronor?

Mikael: Det kan vara relativt små belopp, men de som gör det sätter det i system, så de tjänar kanske mycket i längden.

Jan: Hur ser processen ut när det har hamnat på ditt bord?

Mikael: Avdelningen där jag verkar är som en tratt in i myndigheten.

De jobbar i stort sett bara med bedrägerier där vilket gör att de blir väldigt duktiga och har bra kontakt med banker och så vidare, så processen där är ganska snabb. Det måste gå fort i början när man säkrar alla digitala bevis.

Jan: Jag har hittat på lite olika grejer som vi både har fått frågor om och typer av bedrägerier. Sedan tänkte jag att vi kan dyka ner i hur det går till, vad är de vanliga misstaget, vad kan man tänka på.

Om vi börjar med Blocket. Det hade jag inte ens med här. Jag hade med nigeriska prinsar, men inte Blocket. Du har sagt att det är en fejk-annons som folk lägger ut och sedan ber folk att skicka pengar, men hur vanligt är det skulle du säga?

Mikael: Det är jättevanligt. Felet är att då lägger den här personen ut en vara på Blocket så går någon in och ser det är precis vad jag behöver och så vill de köpa den.

Då kanske den här säljaren säger att det är många som har ringt så jag vill ha pengarna nu, till exempel. Om man då väldigt gärna vill ha den där varan så skickar man förskottsbetalning utan att det kommer någon vara.

Jan: Kan man känna igen de annonserna? Att det är mycket billigare än alla andra? Vad är varningsklockorna som borde ringa?

Var försiktig när det låter för bra för att vara sant

Mikael: Det är svårt, det säger jag. Det vill jag understryka. Men jag skulle reagera. Jag skulle inte betala i förskott till exempel och är det ett ruskigt bra pris då tycker jag att man hela tiden ska ha med sig det här att låter det för bra för att vara sant så är det oftast det.

Jan: Får jag utmana den lite? Jag har tänkt på det där, att det är en sådan klassiker, men ibland har jag tänkt så kring vissa affärer som jag sedan har gjort och då har de blivit väldigt bra.

Då har jag börjat fundera på om man inte ska säga att om det låter för bra för att vara sant, att det förtjänar mycket mer noggrann utvärdering?

Det kan vara så att det är normalt, men om man inte är insatt i området så kan det låta för bra för att vara sant. På Blocket kanske det inte är så.

Mikael: Det är intressant det du säger för det är klart att man kan göra det. Men de spelar då oftast på mekanismerna att det här måste gå fort och om du då tänker att du ska utvärdera det här och gå till botten med det, då kommer de säga att de säljer det till någon annan.

Jan: Precis. Det håller jag med. Jag tänkte ta upp det när vi ska prata om finansiella bedrägerier, att det är ett varningstecken när det ska gå snabbt. Skit i det då.

För om det är rätt gjort så spelar det ingen roll om det tar en vecka eller två veckor, utan då finns det kvar. Men vad är ditt bästa tips i sammanhanget av då Blocket-bedrägerier?

Mikael: Jag tycker inte att man ska betala i förskott, utan använda sig av de här betaltjänsterna som finns.

Jan: Caroline, vad är det du gör som gör att du inte råkar ut för bedrägerier? Du handlar ju jättemycket på Blocket och Tradera.

Caroline: Det som jag har varit med någon gång är att någon har sagt att de har skickat varan och så har det inte kommit någonting. Det har hänt en på 200 gånger jag har handlat någonting.

Eller så har jag inte fått de här strumporna som jag har betalat 115 kronor för och så har jag ingen kontakt med den här personen. Där kan man ändå sätta betyg. Jag har aldrig stött på det egentligen att ha blivit lurad på det viset.

Jan: Är det samma problem på Tradera och andra sajter?

Mikael: Det är på alla sidor. De är överallt de här. Jag lever i det här hela tiden. Jag är kanske sjukt misstänksam och självklart måste man ju tro på människor. Det är jätteviktigt.

Men vad jag utmanar till är någon slags sund skepticism. Att man är lite på sin vakt.

Jan: Bra. Så man ska inte betala i förskott utan använda Blockets betalfunktioner.

Så fungerar BankID-bedrägerier

Caroline: Skulle vi gå in på vad som händer när någon anmäler det här eller ska vi ta det lite senare?

Jan: Jag tänker att vi kan ta det lite senare, för det är lite samma. Men du har varit inne på det där med BankID och det har vi fått sjukt mycket frågor på också. Innan vi började maila om detta så fram till tre dagar sedan tänkte jag att BankID är säkert.

Mikael: BankID är säkert säger du och det är det. BankID i sig, som teknisk lösning, är säker. Men det är den mänskliga faktorn som är problemet. Jag tycker rent personligen att tekniken har gått väldigt fort framåt och man har inte riktigt fångat upp alla människor i det här kanske.

Pensionärer och så där har inte fått det stöd de förtjänar tycker jag. De måste få hjälp med att lära sig förstå vad det är de gör. Det handlar om att folk blir uppringda och så loggar de in.

Jan: Så jag är en skurk och jag tar fram ditt personnummer via Skatteverket.

För det första, om en person vet väldigt mycket om dig när de ringer då ska du verkligen dra öronen åt dig, för det innebär att de har tagit reda på saker om dig.

Mikael: Då tycker jag att du ska lägga på direkt om de vet vad dina barn heter och så vidare. Då tycker jag att man ska avfärda samtalet om de inte har ett väldigt bra skäl.

Jan: Så de ringer och säger: ”Hej, jag heter Kalle. Jag ringer från Swedbank.”

Mikael: Det kan till exempel gå till så här – för att dra ett väldigt extremt fall – så ringer man upp en äldre kvinna och säger att man ringer från polisen och att hennes son har varit med om en trafikolycka.

Vad de vill då är att få personen ur balans. Det är klart man blir uppstressad. Sedan kommer de fortsätta och säga att personen behöver legitimera sig med BankID. Då vill man vidare. Man vill ju veta vad som hänt naturligtvis med sitt barn och man tänker kanske inte klart.

Sedan säger de att då kan du logga in med ditt BankID och då skriver du in ditt personnummer och så kommer du inte in. Varför gör du inte det? För de har redan skrivit in ditt personnummer så de är före i kön på inloggningen.

Du får ett meddelande när du försöker logga in att det inte går och då säger du det till dem och då säger de att det var konstigt. Då är de redan inne och har börjat flytta dina pengar. Sedan säger de att du ska försöka igen och då godkänner du det som de har gjort.

Jan: Då tänker jag som utvecklare att det står ju tydligt där när du loggar in att om de ringer från polisen varför ska jag logga in på Swedbank? Men det tänker man inte på i den stressade situationen.

Caroline: Det är dessutom så här, som din mamma berättade när hon var med om det här, att de var ju väldigt lugna och trevliga. Sedan var det väl så att hon skulle ringa upp på en annan telefon? Och de var kvar i luren, bedragarna, och väntade. Det är så kallt liksom.

Jan: Då skulle jag säga att man ska läsa noggrant det som står i displayen på BankID.

Caroline: Men tänk dig nu, Jan, vi har ju tränat det här med stress. Vi vet att man blir lite dum i huvudet vid stress. Man kommer inte ihåg saker utan man är i en slags zon där man bara gör som andra säger.

Mikael: Det kan till och med vara så här att om de säger sig ringa från Swedbank så kan de ha spoofat numret. Då har de manipulerat det. För att göra en krånglig sak enkel så har de gått in så att det ser ut som att de ringer från Swedbanks växelnummer.

Då ser man att det står Swedbank, men man kanske fortfarande är skeptisk och säger jag måste få ringa upp. Vad säger de då? Ring upp på det här numret och så kanske du är stressad och ringer upp det numret i tron att du ringer till Swedbank, men då ringer du till dem igen och så svarar de så glatt.

Jan: Jag är ju tekniknörd så jag vet hur enkelt det där är. Jag kan skicka sms och det står att det är från dig. Det är inga problem.

Sol-och-vårare och romansbedrägerier

Caroline: Vad är det för folk som gör så här? Vilka är de?

Mikael: Det är faktiskt en jättebra fråga. Det är allt från organiserad brottslighet… Organiserad brottslighet behöver inte vara att det är en liga. Med organiserad brottslighet menar jag att man gör det systematiserat, även om det bara är en eller två personer.

De kan sitta på ett call center i Indien till exempel på någon våning som är lite ljusskygg och så gör de inget annat än att ringa de här samtalen, men det kanske inte är just det här med BankID, utan då handlar det mer om romans och investeringsbedrägeri.

Jan: Det tänkte jag också att vi skulle prata om. Sol-och-vårare. Det var så jävla roligt för jag var tvungen att slå upp det där. Varför heter det sol-och-vårare? Då läste jag att det var en annons 1916 i Svenska Dagbladet där det stod:

”Ärade Damer , Verkmästare, 35 år , (villaägare) söker på detta sätt bekantskap med hederlig o. god flicka (eller änka ) ur arbetarklassen. Någon förmögenhet önskvärd. Svar förtroendefullt till ” Sol och Vår ”, Sthlms-Tidn.annonskont.”

Jag såg någon intervju du hade gjort där du sa att typ 2019 var det ungefär 993 anmälda brott, med i genomsnitt 370 000 kronor i stöld. Det var typ en miljard totalt.

Mikael: Jag törs inte säga några exakta summor nu, men det är fruktansvärt mycket pengar. Då tänker du romansbedrägeri? Det är så otroligt många mekanismer i det här med romansbedrägeri.

Det kan vara att vi ringer upp personen som har blivit lurad och inte ens när vi ringer och berättar hur det ligger till så vill de erkänna det. Jag vill understryka att jag klandrar absolut inte folk för det. Det är ett fruktansvärt spel med känslor.

Ofta är det så här att det kanske är en ensam person som kanske precis har blivit änka och då kan det till och med vara så att de sitter och kollar dödsannonser och så kanske personen lägger ut sig själv på Tinder i tron att man ska träffa någon.

Det finns olika vägar de går in och de är extremt uthålliga och oftast så utgör de sig för att vara till exempel en oljearbetare nere i Saudiarabien och jobbar. Eller det kan vara en läkare som gör väldigt goda gärningar för krigsskadade barn i Syrien och allt det här är fejk från början till slut.

Men då tar de kontakt med den här personen och de är extremt uthålliga i det här. De kan hålla på i ett halvår och skriva till varandra och den här utsatta personen, han eller hon, får känslor för den här människan som är charmerande och snackar, men de träffas aldrig.

Caroline: Det är ett heltidsjobb att hålla på med de här korrespondenserna.

Viktigt att vara på sin vakt

Mikael: I något läge kanske den här utsatta personen blir misstänksam och ber om bilder och då skickar de bilder. De kanske till och med är med på något videosamtal, men då är det jävligt taskig bild. Det är dålig kvalitet och kameran är riktad uppåt.

Det har de alltid en ursäkt för varför det är så. Sedan dyker det upp någon situation som att det är strömavbrott i hela Saudiarabien och vi måste göra den här förflyttningen av pengar och jag måste köpa in något. Kan du bara hjälpa mig och jag skickar över allting så du ser.

Det kan börja med en liten summa och sedan växer det och de bara pumpar dem på pengar. Det kan vara miljonbelopp. De tar lån de här människorna för att skicka pengar.

Jan: Kan vi sammanfatta symptomen? Vad är återkommande? Det känns som att du säger att först vill de bygga förtroende och sedan när det väl kommer så ska det gå snabbt.

Mikael: Ja och de har någon snygg bild. Om det till exempel är en jättesnygg amerikansk sjöman. Än en gång, jag tycker ofta att jag landar i det här, att det är för bra för att vara sant. Jag tror att det är extremt mycket mörkertal i det här. Jag tror att det är många fall som aldrig ens kommer till oss för att de skäms något fruktansvärt för att ha råkat ut för det här.

Caroline: Men vad händer om det inte anmäls? Då hamnar det inte i statistiken, så man förstår aldrig hur många det är som är utsatta och hur mycket pengar det är. Då kanske det heller inte prioriteras upp inom polisen.

Jan: Vi har ju blivit lurade och vi ska göra ett avsnitt om det, men vi anmälde det aldrig för vi såg det som en läxa vi fick lära oss. Det var nog inte så mycket skam, utan mer att det kommer inte hända någonting ändå. Vi tänkte på vad som var det bästa med att ha blivit lurade och så lärde vi oss saker från det.

Mikael: De kan få gå från hus och hem. Vi har en kvinna nu som kommer få sälja huset och när hon har sålt det så går vinsten iväg och sedan är hon ändå back.

Hur man kan agera som anhörig

Jan: Om man är anhörig, t.ex. ett barn som ser det här hända, hur ska man agera?

Mikael: Den frågan är superbra, för många kanske tänker nu när de lyssnar på det här att det där förstår jag. Det där är ingenting som jag kommer råka ut för och så är det säkert, men då ska man tänka på sina anhöriga. Sina föräldrar, barn och kompisar. Man måste tänka åt dem också.

Jan: Hur ska man göra? Har du några goda exempel på där man har gjort en riktad insats?

Mikael: Absolut, det har hänt att barn och barnbarn har reagerat när pensionärer har blivit lurade på olika sätt. De har gått in och hjälpt sina föräldrar. Men vi har även fall av romansbedrägerier där barnen och barnbarnen faktiskt har stångat sig blodiga för att försöka få sin mamma eller pappa att förstå att de blir lurade.

Det där är tufft. Man kan inte omyndigförklara sina föräldrar. Det är extremt känsligt när man ser det utifrån att pengarna bara försvinner och du kan inte göra någonting.

Caroline: Kan vi prata om vem som brukar bli offer för både det här med BankID och romansbedrägerier. Jag får intryck av att det brukar vara äldre människor. Varför är det så?

Mikael: Möjligen att de äldre ligger lite i överrepresentation för att de inte är lika vana vid teknik. Det är möjligen en faktor. Sedan vad gäller romansbedrägeri, det är ofta ensamma personer de ger sig på där.

Jan: Kan du ge några råd för att förebygga eller minska risken för det?

Mikael: Jag är ganska hård. Personligen, när folk ringer mig och vill göra någon affär över telefon eller överhuvudtaget nämner ordet sälj eller att jag ska förväntas köpa någonting, då lägger jag på luren.

Jan: Så man ska lägga på luren? Det är många som känner att det är för otrevligt.

Mikael: Precis, men det händer till och med att man manipulerar en inspelning. De kan säga att de ringer från ett telefonbolag och så säger du att du inte är intresserad, men i något läge säger du ja.

Då kan man manipulera den inspelningen så att ditt ja läggs på ett annat ställe där du går med på ett avtal. Min egen mamma har råkat ut för det. Inspelningen används då som ett bindande avtal trots att du har svarat ja på en annan fråga. De klipper om den inspelningen.

Mitt råd är att om det inte är någon du känner så tycker jag att… jag kan inte säga att man alltid ska lägga på, men om man är misstänksam då kan man lägga på. Om någon säger att de ringer från banken, polisen eller sjukvården och vill ha ditt BankID för att logga in då är det bara att lägga på direkt. Det är tveklöst.

Däremot kan det faktiskt vara så att du ringer upp själv och då kan banken faktiskt be dig att logga in med ditt BankID. Då får man göra en värdering själv, men jag säger när man har med BankID att göra, var koncentrerad på det du gör. Gör inget som är slentrianmässigt och tänk hela tiden och läs vad som står i displayen.

Nu kan det vara olika där i displayen också, men läs noga vad som står i displayen. Loggar du in på din bank så står ju bankens namn. När de ringer upp och börjar fråga om ditt BankID, hur stressad situationen än är, kommer frågan om BankID då ska man lägga på.

Om ID-bedrägerier

Jan: Hur ser det ut med ID-bedrägerier? Det var mycket frågor kring det där.

Mikael: De beställer varor i ditt personnummer till exempel. Personnummer är superenkelt att få tag på i Sverige. Vi har ju på gott och ont ett väldigt offentligt samhälle och det gör att har jag personnummer så kan jag beställa saker.

Jan: Ett tips som jag brukar ge som en hygienfaktor är att gå in på Klarna och ställa in att köp inte kan ske utan BankID. Annars kan vem som helst bara gå in och trycka in ditt personnummer och din adress och sedan kan de beställa grejer som de hämtar i brevlådan.

Mikael: Precis. Eller så kan de dra det till en annan adress. Faktureringsadressen behöver inte vara densamma som leveransadressen. Det sker ju.

Jan: En poppis fråga som har kommit jättemycket är att många företag säljer försäkringar mot ID-bedrägerier. Skulle du säga att det är värt det?

Mikael: Svår fråga att svara på. Jag har ingen sådan försäkring iallafall.

Caroline: Hur ser statistiken ut på den typen av brott? Om man kan titta på om det finns en chans att man blir utsatt för detta och vad det i så fall kostar mig.

Mikael: En jättebra försäkring att skaffa är en myndighetsbrevlåda som t.ex. Kivra. Det är gratis. Sedan kan man spärra på Adressändring också.

Jan: Jag har skrivit om detta på bloggen så jag kan lägga ut en länk till det. Jag vet att Adressändring är ett privat företag och där kan man lägga in en spärr, men jag tror att det andra är att man ska lägga in en spärr på Skatteverket att folkbokföringsadressen inte kan ändras utan ens godkännande.

Jag gillade det du sa att BankID är en tekniskt säker lösning. Jag har ett företag där jag har ansökt om att få använda BankID mot mina kunder och det är en jättelång process. Från det hållet är det jättesäkert. Som du säger så är det stressen som gör en sårbar.

Nu har vi pratat lite om BankID och ID. Är det något annat med ID-brotten som är värt att tas upp?

Mikael: Det jag vill passa på att nämna är att man ska vara medveten om att kortuppgifter och alla sådana saker, all information om en, det finns säkert på darknet. Det är den lite mörkare sidan av internet och där ligger säkert mina kortuppgifter någonstans.

Antingen har någon lämnat ut det från någon sida där jag har betalat med mitt kort eller något annat. Allting går att köpa för pengar så du kan även köpa bankkortsuppgifter.

Caroline: Jag använder ett virtuellt e-kort och det kastas varje gång jag använder.

Mikael: Det är smart.

Anmäl så snart du kan

Jan: Det är en av anledningarna till varför jag gillar Revolut. De har virtuella engångskort så om jag är osäker på någon sajt kan jag använda det. Jag får också notis i telefonen varje gång det görs ett köp. Om det då står att jag har köpt prylar på Elgiganten för 15000 och jag inte har varit där, vad gör jag då?

Mikael: Då ringer du banken direkt och ber att få hjälp av dem. Förklara läget så kommer de att agera snabbt.

Ring banken det första du gör direkt och ha alltid de uppgifterna med dig för det här går fort. Ju snabbare banken kan agera och spärra ditt konto ju bättre är det.

Jan: Pausa detta avsnittet och lägg in telefonnumret till din bank i mobilen. Men vad gör man om man inte har ett kort som ger notiser i realtid och upptäcker att det hände för tre veckor sedan?

Mikael: Det är samma sak där. Kontakta banken och gör en polisanmälan om du misstänker att någonting har hänt. Men då har det säkert hunnit hända en massa saker och det är därför jag menar att man inte ska vänta om man tycker att någonting är fel.

Gå direkt till banken och få det spärrat. Visar det sig sedan att oj, det var visst frun som hade varit där och handlat, då får man ta den smällen.

Jan: Jag vet att det också är skillnad om det är kreditkort eller betalkort. Jag vet att kreditkortsbolaget är ansvarigt fram tills dess att det är betalat, så många gånger är det bättre med ett kreditkort än ett betalkort.

Men nu kommer en lite jobbig fråga och det är inte meningen att du ska stå till svars för hela polismyndigheten, men jag vet att både vi själva och andra ibland tänker att det inte är lönt att polisanmäla för det händer ändå ingenting. Vad är värdet med att polisanmäla i alla fall? Jag skulle nog säga att många gör det för att försäkringsbolaget kräver det.

Mikael: Ja, och jag förstår att man kan känna så, dock uppmanar jag absolut att man polisanmäler. Värdet i att göra det är att det för det första kan fånga den här tjyven och det kanske är ett mönster det här att den håller på att lura flera andra samtidigt.

Dessutom, som jag sa, den här avdelningen jag jobbar på vi ser ju mönster hela tiden. Ser jag att nu är det enormt många som blir utsatta för att man t.ex. ringer från Swish och säger att det är fel på Swish, då kan vi gå ut och varna för det.

Vi tar dels små bedragare som vi kan stoppa ganska snabbt. Det var någon kvinna där jag jobbar som hade lagt ut att hon sålde hundar. Det fick vi stopp för ganska snabbt för det fanns inga hundar. Familjerna hade åkt upp från Stockholm men det fanns inga hundar över huvud taget och de hade betalat. Då kan vi få stopp på det ganska snabbt.

Men det som är svårt, och det tänker jag inte förneka, det är när pengarna t.ex. drar iväg utomlands, eller om det är Bitcoin. Då är det svårt. Men jag vill också understryka att polisen blir bättre och bättre på det här.

Vi driver framåt hela hela tiden och tar mark på det här. Men det är svårt och det tänker jag inte säga emot, så jag förstår att folk ibland känner att det är meningslös att anmäla, men det kan leda till något bra. Det kanske inte gör att du får upprättelse eller så får du det. Det är svårt att veta.

Den största risken är telefonen

Jan: Det låter lite som en hygienfaktor för mig. Jag bor i detta landet och det är mitt ansvar att anmäla när jag blir utsatt för brott. När vi pratade i telefon så sa du en grej om ungdomar som fastnade i mitt huvud.

Du sa att ibland lever vi kvar i att det största hotet mot våra barn det är att det ska hända något när de cyklar hem, men den största risken för våra barn i dag är i telefonen. Kan du inte utveckla det resonemanget?

Mikael: Jo, det kan jag göra. Jag menar inte att man ska nonchalera det här med att cykla hem ensam. Det kan visst hända saker, även om det inte är troligt att det gör det. Det som är mycket, mycket troligare det är att barnet råkar illa ut med sin telefon och allt vad det innebär där.

Det kan vara att de chattar med t.ex. Snapchat. Att dottern eller sonen ligger på rummet och chattar med sina kompisar och får helt plötsligt en vänförfrågan och så ser man att den här människan känner alla mina kompisar.

Det man inte vet är att det kanske är en äldre man som är pedofil och han har då fått tag i en klasslista på skolan och har tagit kontakt med barnets alla kompisar. Då ser det ut som att det är en person i bekantskapskretsen och då accepterar man vänförfrågan och börjar prata.

Föräldrarna vet ingenting och man ligger i sängen och pratar och helt plötsligt kanske de säger att jag kan levla upp dig i ett spel, men det får bli vår lilla hemlighet. Ok, tänker barnet och går med på att skicka en bild på sig själv utan tröja, bara litegrann, att man drar upp tröjan litegrann. Ja, tänker barnet, vad konstigt, men det går fort och det är inte hela världen.

Så fortsätter det och barnet kanske också är fundersam och säger jag vet inte vem du är och då kanske de får en skuggig video där man inte riktigt ser vem det är. Det kan skena iväg riktigt ordentligt som att man tvingar barnet att ta på sig själv. Efter ett tag kan hoten komma att om du inte gör det här då lägger jag ut dig på nätet.

Jan: Jag läste några intervjuer med dig på nätet och det var några hemska fall där folk till och med övervägt att ta livet av sig.

Caroline: Det är så jävla mycket skam i det. Fyfan alltså.

Mikael: Ja, det är fruktansvärt och väldigt, väldigt svårt.

Viktigt att ta ansvar som förälder

Jan: Vad kan man göra som förälder? Vi har ju två döttrar.

Mikael: Jag tycker att man har en skyldighet som förälder att hålla koll på vad ens barn gör med telefonen. Man får inte vara naiv som förälder i det här. Man måste vara lite tuff med sina barn och faktiskt ställa kravet att jag tänker gå in i din telefon och se vad du gör.

Jag vill vara med och se vad du gör, vilka du chattar med och vad du håller på med. Berätta för mig vad du gör på nätet. En del föräldrar kanske känner att det är mitt barns integritet vi pratar om det här.

Jan: Jag tänker fuck that.

Caroline: Man kan ta den hårda vägen, absolut, men jag tänker att man måste också ha en relation med sina barn där barnet också själv har förtroendet att berätta åtminstone delvis vad som pågår.

Jan: Ja det går att ha båda strategierna samtidigt. Det du pratar om är att ha en relation och vara närvarande i sitt barns liv, vilket är jätteviktigt. Nu har inte detta varit så aktuellt hos oss än så länge, men jag ser det som att du har inte en telefon utan att jag har tillgång till den. Simple as that. Jag ska ha pinkoden till telefonen. När du fyller 18 då kan du byta.

Mikael: Nu ska inte jag som polis sitta och skriva folk på näsan, men jag tycker ändå att det inte alltid behöver vara så himla trevligt när man träffas i familjen. Man måste kunna vara lite obekväm mot sitt barn också.

Jan: Vad är varningstecknen?

Mikael: Jag vill understryka att de här sakerna enskilt kanske inte är varningstecken, utan man måste se till helheten.

Då kan det vara t.ex. att barnet drar sig undan, byter kompisar, det kan t.o.m. landa i självskadebeteende att de börjar skära sig. Det kan vara att man hamnar i missbruk som beror på att man är jätte olycklig och dövar den här smärtan.

Jan: Vad gör man om det har hänt någonting?

Mikael: Då tar man kontakt med polisen så kommer polisen ta sig an det här. Om man har lyckats säkra någonting att barnet börjar visa titta här, om de visar dig chatten, fotografera allting med din egen kamera och ta med den till polisen. För telefonen är bevis.

Jan: Hur gör man anmälan?

Mikael: Då skulle jag säga att man går till polisstation. Jag värnar jättemycket om just de här frågorna.

Snälla, föräldrar, ta er den här tiden och prata med era barn och se till att ha koll på deras telefoner. Det är superviktigt.

Jan: Du har en dotter själv som är i tonåren, hur gör ni?

Mikael: Vi pratar jättemycket om det här. Jag har förklarat för henne och jag har varit ganska ofiltrerad med henne att de här människorna finns och de kommer vara där du är, för de vet precis.

De kommer prata som du, de kommer vara där du är, varesig det är på chattar eller andra appar. De söker sig till ställena där ungdomar och barn är.

Jan: Elsa, som är två, det är för tidigt. När börjar man prata?

Mikael: Jag skulle säga sju eller åtta. När din son eller dotter ska få sin första telefon, redan där tycker jag att samtalet ska komma.

Ditt barn kan både vara offer och förövare

Caroline: Vi har inte haft det samtalet med vår nioåring, men jag tror också att jag har tyckt att det är jobbigt att berätta för mina barn att det finns den här typen av människor.

Jag har tänkt att det är för tidigt för att hon inte rör sig i sociala medier på det viset med Snapchat eller sådant. Men det måste komma någon gång. Man behöver plantera det så att de kommer ihåg. Så att de inte hörde det igår när det händer idag.

Mikael: Då kanske man kan säga så här att den diskussionen med pedofiler kanske man inte behöver ta så tydligt, men däremot tycker jag att när de får sin telefon, för då blir det ofta klasschattar och sådant, och där är inte ungdomar och barn alltid så snälla med varandra heller.

Den diskussionen är minst lika viktig som att man tar den här diskussionen att man pratar om hur man beter sig mot varandra på nätet.

Jan: Det läste jag också att du hade sagt någonstans att ditt barn kan både vara offer och förövare. Vill du utveckla det?

Mikael: Ja, det kan jag göra. Det är ofta att man vill se sitt barn när det har hänt någonting i skolan, att någon har skrivit något dumt, så vill man gärna se sitt barn som offer. Man är inte speciellt intresserad av att tänka tanken att det kanske är min son som är delaktig i den här mobbingen eller vad det nu rör sig om.

Det stöter vi ofta på, men det är precis som det kanske alltid är med mobbing att det är alltid den här tysta massan som kanske inte gör någonting aktivt men de låter saker ske och de kanske skickar den här bilden vidare.

T.ex. kan det vara så att ett barn eller en ungdom har skaffat pojkvän som i något läge lyckas tjata sig till att få ta ett foto på dig när du är naken. Det vill inte den här tjejen men till sist så går hon med på det.

Då ska hon veta om att när man då har gått med på det här och skickat en bild på sig själv då har man helt tappat kontrollen över den här bilden. De bilderna cirkulerar runt i alla möjliga sammanhang och det kan faktiskt bli så illa att den här tjejen eller killen, som är föremål för att de har lagt ut den här bilden på nätet, mår så dåligt att den faktiskt vill ta livet av sig.

Jag har själv varit med att letat efter tjejer som mår så dåligt att de bara sticker hemifrån.

Det är väldiga krafter man sätter igång med det här och det är klart att den här tjejen som då blivit utlagd hon skäms något fruktansvärt och bara det är ju helt skevt. Det är den här killen som ska skämmas.

Det är fan inte tjejen som ska skämmas, men så blir det tyvärr ofta. Jag förstår inte hur man kan göra en sådan sak att man hänger ut folk på nätet som en del gör. Jag tror inte att folk förstår vad de sätter igång.

Skolrelaterade problem

Jan: En annan sak du har sagt tidigare är att det är så lätt att skriva någonting. När man träffas så kan man ha jargong, men man fattar att det är jargong, men när det blir skrivet på nätet så tappar man hela den icke-verbala kommunikationen.

Mikael: Jo, jag är svensklärare i grunden också och det skrivna ordet har en helt annan kraft än det sagda ordet har. Du säger en sak så kan du lägga in nyanser, men när du skriver en sak så tar det mycket hårdare tänker jag.

Om någon skriver ”Du är ful” så är det hårdare att få det skrivet till sig och jag tror också att det är lättare för förövaren att sitta och skriva en sak istället för att möta personen öga mot öga och säga ”Du är ful din jävel”. Det är enklare att skriva och det tar hårdare.

Jan: Det där har ju vi varit väldigt utsatta för, eller jag mest, på sociala medier och bloggar. Särskilt eftersom vi har åsikter som kanske inte alltid går linje med det som är kutym i finansbranschen.

Jag har ju slutat använda Twitter. Jag tycker att Twitter är en avskrädeshög. Jag har dragit gränsen vid att om du går på min familj, då polisanmäler jag. Men jag har en kollega som bara filtrerar bort de negativa kommentarerna om mig.

Sedan kanske vi inte är typfallet. Det är dumt att vara bloggare och vara rädd för kritik, men som vanlig person, om någon har skrivit om ens barn t.ex., hur ska man agera och vad ska man tänka på?

Mikael: Det är faktiskt en jättebra fråga.

Tyvärr är det inte olagligt att vara dum i huvudet. Det är faktiskt så.

En del utnyttjar det och har en tendens att vara dumma i huvudet. Vi har yttrandefrihet i Sverige, vilket är grundlagsskyddat och det ska det vara, men för det första vill jag säga att jag tycker att en del går alldeles för långt. Det är rent elaka saker, men jag vill understryka att det inte behöver vara kriminellt.

Jan: Var går gränsen? Vi hade det ganska kända rättsfallet med Cissi Wallins och Fredrik Virtanen, men vi behöver inte tänka på kändisar eller bloggare, utan jag tänker att det har skrivits taskiga saker om ens barn i en klassgrupp eller så. Det är lite mer vardagsnära. Hur ska man tänka?

Mikael: Det finns gränser om det börjar landa i hot. T.ex. att någon uttalar ett hot mot dig att om du säger det här en enda gång till så kommer jag prygla dina barn. Då börjar det hamna i olaga hot och då är vi inne i rättsbalken och rör oss. Men det kan också landa i förtal eller kränkningar och sådana saker.

Jan: Jag har suttit som huvudman i en styrelse på en skola och jag vet att det är väldigt hård lagstiftning kring skolor och huvudmäns ansvar kring kränkningar och mobbing, så då är det kanske bättre att prata med någon i barnens närhet. Ofta är det kompisar eller så och då gäller det väl att prata med skolan.

Mikael: Exakt, för det är inte säkert att det barnen eller ungdomarna gör med varandra är brottsligt enligt brottsbalken, men det är inte därmed heller sagt att det är rätt.

Det kan vara lika hemskt ändå för vad det här barnet kanske inte förstår, som föräldrarna då måste förstå, att om jag skriver t.ex ”Gud vad du är ful” eller ”Gud vad du luktar illa” i den här klasschatten, då kanske det inte är kriminellt. Men man ska veta om att den här personen som blir utsatt för det kanske mår så dåligt att den tar livet av sig och det är någonting du måste leva med resten av ditt liv om du har varit elak.

Det tycker jag att man ska ha med sig som förälder och barn att ditt barn kanske inte har gjort något kriminellt, men det kan leda till fruktansvärda konsekvenser för den här som blir utsatt.

Caroline: Ja, det är lång väg innan någon tar livet av sig. Om jag hade märkt att mitt barn hade sagt sådana saker och skrivit det… Det samtalet måste man ta långt innan någon tar livet av sig. De måste förstå vad de har fått den här personen att känna.

Mikael: Det är också ett skäl till att ha koll på sitt barns telefon. Ditt barn kanske inte är utsatt för mobbing, men det kanske är delaktig i någonting. Det är problemet med Snapchat för där försvinner meddelanden, men ofta kan det vara så att någon har hunnit ta en screenshot innan.

Om Ransomware

Jan: Kan du beskriva vad ransomware är och hur det används?

Mikael: Här vänder jag mig väl egentligen till alla, men kanske främst till företagare och då kan det vara så här att vi tar mig som exempel.

Jag har precis fått nytt jobb och börjar på ett försäkringsbolag någonstans. Ett stort försäkringsbolag som är riks- eller världstäckande. Jag kommer andra dagen till jobbet och hittar ett USB-minne på golvet. Jag vill göra ett gott intryck och ge det till rätt person, så jag kanske sätter in det i datorn för att ta reda på vems det är.

I det här USB-minnet finns det skadlig kod som tar sig in i det här försäkringsbolagets alla datorer, låser upp hela systemet inte bara lokalt utan över hela Sverige eller världen.

Det tar hela datasystemet och inte bara det utan det kan också tanka information ur det här företagets kundregister. Det landar ofta i panik och det spelar ingen roll om det är någon liten bilfirma, utan det blir panik i alla fall.

Jan: Där kommer den hemska tanken, för nu kommer jag säga någonting som kanske inte är helt kosher, men då tänker jag att om jag har 100 anställda som kostar 500 kronor i timmen då börjar det ticka pengar ganska snabbt när de inte kan jobba.

Om du betalar 100 000 så är det några timmars jobb och mycket bättre att betala det istället för att ha 100 personer som sitter sysslolösa. Men då gör jag något jag inte ska va?

Mikael: Jag ska inte sitta och spekulera så här, men vi får in väldigt lite anmälningar på ransomware. Jag tycker absolut att man ska anmäla till polisen, men problemet kanske är att inget företag vill skylta med att de har dålig säkerhet. I något skede kommer polisanmälan bli offentlig.

Jan: En del av våra läsare jobbar i IT-säkerhetsbranschen för vi har fått ganska många frågor. David Barron skriver att han arbetar med IT-säkerhet i den privata sektorn.

En av de mer aktuella frågorna jag tacklas med är den kraftiga ökningen av riktade ransomware som gör stor skada, även om det sannolikt är ett större problem internationellt än här. Hur arbetar polisen med detta och tror man att det är självständiga hackergrupper eller är de sanktionerade av stater? Och är det ens möjligt att utreda sådana fall?

Mikael: Vi utreder, men det är tufft att skydda sig mot och det är inte lätt att utreda. Så är det. Det kräver mycket resurser. Vi har folk som är experter, men dels så kommer det in förvånansvärt lite anmälningar kring det. Jag ska väl inte spekulera så mycket i det, men det gör att det blir svårt att få rätsida på det.

Jan: Om du skulle säga något konkret kring ransomware innan vi går vidare, hur ska man tänka? Vad skulle du ge för tips?

Mikael: Backup på ditt system och dina känsliga uppgifter. Ha ett uppdaterat virusskydd. Nu kanske inte det hjälper alltid ändå, men ha en backup på ditt system som kanske inte ens ska ha kontakt med nätet.

Jan: Jag skulle säga anlita en bra IT-säkerhetsfirma. Det finns folk som är duktiga på det här. Det känns som en sådan sjukt onödig utgift ända tills det händer och då är man fan villig att betala vad som helst.

Mikael: Ja, du har en poäng i det. Det är lite så att man ser till att ha bra vinterdäck på bilen för om det händer någonting så kan konsekvenserna vara jäkligt trista. Men de vinterdäcken låter och för oväsen, speciellt om jag har dubb. Men om det händer något då är det väldigt bra.

Finansiella bedrägerier

Jan: Vi ska prata om finansiella bedrägerier och de här mailen som hamnar i skräpkorgen. Ibland tittar jag på den och då står det att jag har sett att du är inne på den här porrsajten.

Mikael: Ja, de lägger du i skräpkorgen.

Jan: Så här hade jag gjort den. Man kan köpa en e-postadress på darknet för typ en halv cent sedan skickar man ut 10 miljoner mail att jag har sett att du har varit inne på en porrsajt och någon kommer känna sig träffad.

Mikael: Ja, det är som du säger. En del blir livrädda och betalar och sedan kan de vara fast. Det är ju det.

Caroline: Jag har fått mail från någon som jag hade kontakt med för några år sedan, inte mer nu, som skriver att jag är i det och det landet och behöver pengar.

Jan: Det är väldigt lätt att fejka ett mobilnummer eller en e-postadress. Jag kan skicka ett mail så att det ser ut som att någon av er har skickat det. Är man bara lite tekniskt kunnig så är det hur enkelt som helst.

Mikael: Sedan är det också en grej att tänka på.

Nu kommer det här lite ad hoc, men klicka aldrig på länkar heller som du inte vet vad det är och öppna inga bilagor. Och var noga när du går in på en hemsida för om du stavar Ellos med ett ”l” så kanske du kommer till en sida som ser exakt likadan ut och så lämnar du ut dina kortuppgifter och köper grejer där utan att få nå grejer och så kör det igång.

Jan: Vi hade en annan gäst här som heter Totte Löfström som pratade om Bitcoin-bedrägerier och han berättade att man blir ofta lurad två gånger. Man blir lurad på vägen ut.

Caset var att du har blivit blåst på 10 000 eller 100 000 och så är det någon som kontaktar dig och säger du har blivit blåst och vi kan hjälpa dig att få tillbaka i alla fall 50 000, men du måste betala 10 000 kronor till juristen. Och så är det samma bedragare igen.

Mikael: Ja, ingången med investeringsbedrägerier är ofta att du sitter och surfar runt och du kanske är på Facebook och så dyker det upp någon kändis. Det körde de ett tag. Det var alla möjliga kändisar.

”Jag trodde inte att det var möjligt men jag har blivit rik på det här” och så klickar du där och kanske skriver din email adress någonstans. Sedan blir du uppringd och så kör det igång.

De frågar om du är intresserad av att investera i Bitcoin och du får en personlig bankman eller bankkvinna som vill prata engelska, men det är inga problem.

Sedan får du en sida med grafer och stapeldiagram och de pekar käpprätt uppåt. Du tänker för dig själv att det ser ju spännande ut och sedan ringer de igen och säger att du ser ju graferna och de pengar uppåt, men du får ingen hävstångseffekt om du inte skickar in mer pengar. 50 000 kan du väl ruska fram och det kan du och så fortsätter det.

Varningstecken att tänka på

Jan: Min upplevelse är att det går ofta i två eller tre vågor och de brukar till och med tillåta uttag. Du kan sätta in 2 000 och plocka ut 8 000. Så du får bevis på att det funkar.

De vet att rent statistiskt att sätter vi in 2 000 så kommer vi sedan sätta in 50 000 och är det någon som sätter in 2 000 och tar ut 8 000 och sedan inte kommer tillbaka då är det en business loss som de beräknat för någon sätter in 100 000.

Mikael: Precis, det maler på. Du kanske till och med tar lån för att du tycker att det går så bra. Du drömmer om den här stugan och efter ett tag kanske du känner att nu är det dags att köpa stugan och nu vill jag ha ut mina pengar, men då blir det tyst. Tvärtyst.

I något skede inser du att du har blivit lurad och gör en polisanmälan och vi gör vårt bästa men det blir svårt att utvärdera. Sedan kanske det går någon månad till och sedan ringer det från låt oss säga Alpha Security, ett schweizisk företag som minsann har hittat inte alla dina 900 000 men de har hittat 700 000 på en schweizisk bank.

Det är jätteskönt tänker du och då måste du betala en avgift på 50 000 men du får ju 650 000. Då är du lurad igen.

Jan: Det är en känslomässig resa. Vad är anledningen till att även de smarta av oss faller för de här grejerna? Jag tror att det är stress, känslor och hopp. Sedan vill man inte framstå som dum, som att man inte fattar.

Efter vi började prata så har jag börjat göra en checklista över det man ofta ser. Jag ser att ofta är det presentation i grupp, så att man inte vågar ställa frågor för man tänker att alla andra fattade.

Min upplevelse är också att livslängden på de flesta bedrägerier är sällan längre än två år. En av mina flaggor är när det inte har funnits i längre än två år. Har det funnits i 10 år då är det mer sannolik att det fungerar.

Mikael: Absolut och jag tänker på det du sa innan också om det här att det är för bra för att vara sant. Det här är en typisk grej som jag skulle säga, att om det låter för bra för att vara sant så är det för bra för att vara sant, men om man då säger som du var inne på att undersök det här ordentligt. Om du ska in och handla med värdepapper, lär dig.

Jan: Jag började fundera på det här och då sa jag att en varningsklocka för mig i sådana här projekt är att det inte finns någon jurist- eller revisionsfirma som är inblandad. Det är en varningsklocka.

Jag tänker också på hur realistiskt det framstår. En av de viktigaste frågorna är: ”Varför kommer detta till mig?” Om detta vore en bra grej, att man får 10-15%, om det hade varit på riktigt så hade aldrig kommit till dig. Då hade de gått till en professionell institution, startat ett företag, gått till SEB och sedan tagit in 100 miljoner.

Varför ska de få ihop 100 miljoner genom 1 000 småsparare. Det är inte troligt när du kan gå till en person och få 100 miljoner. Jag skulle säga att det handlar om hoppet. Samma anledning som man köper lottsedlar.

Det tar för lång tid, man vill ha resultat direkt och ta genvägar. Jag tror det handlar mycket om det. Vi ska börja runda av för du ska vidare och hålla en föreläsning i Ängelholm. Tänker du att det är någonting vi har missat som är viktigt att ta upp?

Undvik offentlig WiFi

Mikael: Jag tror att vi har fått med det mesta. Det som jag tycker att man ska nämna är att bankrån och sådant finns inte lägre. Det senaste bankrånet det minns ni inte. Bankrånarna har flyttat in i våra vardagsrum istället.

Det är där de rånar oss istället nu. Jag vill mena att man känner sig med all rätt säker i sitt eget hem och det ska man göra också. Det är jätteviktigt. Men man ska inte ta ner garden bara för att man är i sitt eget hem, utan försök ändå vara lite skeptisk.

Tänk på att det kanske inte rör er personligen, men det kan röra era föräldrar eller era barn som vi har diskuterat nu och det är jätteviktigt att komma ihåg. Även om jag inte kommer åka dit på det här så har min mamma gjort det.

Jan: Du är ändå ganska generös när du säger så. Jag kan säga att jag har åkt dit. Jag har i alla fall tre, fyra grejer där jag har blivit lurad ordentligt, så jag skulle nog ta det lite närmare en själv.

Mikael: Jo, men en del vill gärna avfärda att det där kan jag. Man tycker att man är lite duktig va. Men det är precis som du säger.

Jan: Det är så mycket olika grejer. Jag tror inte att jag kommer råka ut för ett BankID-bedrägeri, för att jag fattar för mycket teknik, men däremot har jag åkt dit på det där med ”50% på ett år”, ”exklusivt för dig”, ”du kan vara med här”, ”du behöver bestämma dig nu”.

Det var väl 15 år sedan och vi skulle precis på ett plan och då tänkte jag att jag vill inte vara den som sitter på nästa julfest. Alla har gjort den här affären och tjänat pengar och vi är fegisarna som inte var med.

Det var den stora anledningen till att vi gjorde den affären och förlorade 50000. TrustBuddy blev vi också blåsta av.

Mikael: Det finns ju mängder av fällor. Så är det. Jag bara kom att tänka på det nu när du säger det med flygplatser och så där, koppla inte upp er på WiFi-nätverk som ni inte vet vad det är.

Om det finns ett på flygplatsen där du är som är gratis så tänker du att det är perfekt, men du har ingen aning vem som har lagt ut det nätverket och du vet inte och så kommer du på att du måste föra över pengar och då sitter det någon där och ser exakt.

Caroline: Det är intressant för det har hänt mig någon gång att jag har använt ICAs WiFi för att ta fram ett kvitto för att lämna tillbaka grejer och jag gillar inte det heller. Du har ju sagt att det ska man bara inte. Ska man ha ett eget WiFi i ryggsäcken eller vad ska man göra?

De tre vanligaste bedrägerierna riktade mot privatpersoner

Jan: Det finns tekniska lösningar för det där men jag tror att vi underskattar hur sjukt osäkert det är att vara ute på någon annans WiFi. Vad tänker du?

Mikael: Idag kommer du så pass långt med uppkopplingen på din egen mobil, men om du ska koppla upp på något WiFi ska du se till att du vet vad det är för nätverk. Gör det inte på Amsterdams flygplats. De kan se precis vad du gör.

Fråga från Johan Fryxell:

”Vilket är det vanligaste ekobrottet som gemene man kanske inte uppfattat eller förstått är just ett brott?”

Mikael: Den var svår. Det är väl Blocket-bedrägerierna där man köper en vara och inte får den. Det kanske är det vanligaste även om det inte omsätter mest pengar.

Jan: Vad är mest sannolikt att jag som svensk medborgare kommer råka ut för? Vi hade kunnat ta det i absurdum, att du kan fejka en mobilmast. Du kan tro att du är ansluten till 3 men du är ansluten till någon som sitter i en skåpbil med egen antennmast.

Det har hänt, men det är högst osannolikt att någon skulle göra det om jag inte är politiker eller vd. Men de som råkar ut för det har egna säkerhetsavdelningar. Så vad är mest sannolikt att jag som svensk medborgare kommer att råka ut för?

Mikael: Att någon försöker lura dig. Antingen genom ett mail att du klickar på någon länk eller att du går ut på Blocket och köper någonting utan att få varan eller att du blir uppringd av någon som försöker lura av dig BankID.

Jag skulle säga att de tre är väldigt vanliga. För att skydda sig mot dessa är det sund skepsis och ändå vara hyggligt insatt i vad det handlar om.

Fråga från Mikael Persson :

”De här som står bakom det här, är det vanliga bedragare? Är det enskilda eller större organiserade?”

Mikael: Det är allt. Hela spektret skulle jag säga från medelålders kvinnan som har dåligt med pengar bestämmer sig för att börja kränga hundar som inte finns till organiserade ligor som sitter i något öststatsland.

En annan läsare skrev:

”Jag brukar få ett samtal från en gentleman i Hong Kong som är snabbpratande och vi brukar ha spännande samtal. Jag agerar inte på hans tips men jag tycker att han är ganska trevlig att prata med.”

Mikael: Jo, precis, man ska nog akta sig lite så att man inte helt plötsligt trillar dit, men jag har själv också drivit det där tillräckligt långt för att de ska bli förbannade vid något tillfälle.

De tycker att de har mig på kroken. Men det är väl ingenting jag utmanar folk att göra naturligtvis, men det kan vara kul, så länge man är väldigt säker på vad man gör.

Jan: Har du något boktips? Det behöver inte ha med jobbet eller detta att göra.

Mikael: Parfymen av Patrik Syskin. Jag undervisade i litteratur innan så jag är ganska intresserad av litteratur.

Jan: Ett fantastiskt stort tack.

Mikael: Jag måste säga att jag är jätteglad att jag fick komma. Det är så viktigt att prata om de här sakerna.

Jan: Och lite som vi sa innan att kan man bidra till att en ungdom eller att någon inte råkar ut för det här så är det lätt värt det. Jag gillar också det du sa att det kanske inte handlar om dig själv, utan det kan vara en anhörig eller en kollega.

Vi har också väldigt många frågor som vi inte hann ta, men jag tänker att vi kan ha en digital frågestund för då kan du sitta hemma i Sundsvall. Jag kommer att lägga till det i anslutning till det här avsnittet hur man gör för att vara med på det. Så tack så hemskt mycket.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Avsnittet Största risken för barnen är inte att gå hem från träningen själv, den är i mobilen på rummet dök först upp på RikaTillsammans.

Normalt sett brukar jag inte komma med avrådan-rekommendationer då de ofta är lika tidskrävande som för-rekommendationer. För-rekommendationer är ofta de dessutom normalt mycket roligare eftersom de bygger upp än bryter ner. Men om man följer regler så vet man även vilka som ska brytas och nu är ett sådant tillfälle.

Imorse publicerade jag ett liknande inlägg som det här i RikaTillsammans-communityn på Patreon. Det är där jag är aktiv mellan veckoavsnitten här på bloggen och normalt dubbelpostar jag inte. Men eftersom jag tycker att Cidron/Nordic Capital gör en lite tveksam grej, så tycker jag att det är på som plats att rekommendera att man tar sig en extra funderare kring Nordnets börsnotering. Både om man har tänkt sig teckna eller har tecknat. Så här skrev jag på Patreon imorse:

Heads-up: avrådan från att teckna / delta i Nordnets börsnotering

Här kommer en heads-up kring Nordnets börsnotering. Det är flera som har mejlat, kommenterat och postat frågor om Nordnets börsnotering. Normalt brukar jag inte skriva negativa analyser eller komma med avrådan. Men jag har pratat med flera kontakter och de flesta avråder. 

Jag kommer att återpublicera en längre analys i helgen om jag får ett OK, men i korthet är  några av de samlade kommentarerna: 

• Riskkapitalbolaget Cidron/Nordic Capital säljer ut 78%(!) av sitt innehav (från 41 % till 9 %). Man säljer ut väldigt mycket mer aktier än vad som är brukligt – vilket signalerar att man inte tror att man kommer få mer betalt i framtiden. Det är inte snyggt i mina ögon. (Källa: sid 5 i prospektet)
• Utgivaren har rykte i branschen av att sminka bruden lite för väl historiskt
• Normalt har Avanza värderats mycket högre (ibland även dubbelt) än Nordnet i alla år men nu värderas Nordnet i princip på samma nivå som Avanza trots att Nordnet (i mina ögon) fortfarande släpar efter.
• Årets omsättning / vinst har påverkats mycket av Corona-handeln, tveksamt om företaget kan upprätthålla samma vinster, omsättning och värdering i framtiden.
• Mig veterligen finns det inga stora professionella aktörer som velat gå in som ankarinvesterare (tack Mikael Persson för påpekande).
• Man köper dessutom ”grisen i säcken” eftersom man inte vet den exakta teckningskursen. (Tack Ingvar K. för påpekandet).

Det betyder INTE att aktien inte kan öka vid öppning eller de närmsta dagarna. Förmodligen kommer den göra det eftersom erbjudandet sannolikt kommer fulltecknas. Men det kommer sannolikt bero på bra marknadsföring än att caset är särskilt bra. Nordnet pushar det t.ex. på sin förstasida, de har många småsparare som har förtroende för företaget, det är känt och så vidare. 

Kortsiktigt kan det som vanligt gå hur som helst, men över tid är det många proffs i min omgivning som inte tar i aktien med tång. Så om du har tecknat utan en egen djupgående analys, unna dig ett varv till din analys för säkerhetsskull. 

Om jag får möjligheten så återkommer jag i helgen genom att uppdatera det här anslaget.

Jag har inte tecknat och kommer inte göra

Jag brukar generellt sett vara ganska aktiv med min Lekhink i börsintroduktioner och emissioner eftersom det från tid till annan är ganska lättförtjänta pengar i förhållande till risk/reward/tidsinsats. Men den här kommer jag inte röra.

Det är mycket möjligt – högst troligt kanske till och med – att den kan öka första dagen eller dagarna. Vissa av mina kontakter pratar om en teckna-sälj eller buy-and-dump men jag tycker inte det är schysst då jag upplever att det underliggande värdet inte finns där.

Det tar mig emot att tjäna pengar på andra småsparare i ett nollsumme- eller greater fool-spel. Jag har inga problem att utmana proffs öga-mot-öga och satsa emot dem, men i det här fallet är ju proffsen på säljsidan och lyser med sin frånvaro på köpsidan. Jag kanske har otur när jag letar, men jag hittar inga ankarinvesterare.

Således får det mig att undra:

Är det här en dumpning på oss småsparare av en professionell och erfaren riskkapitalist eftersom man är ganska medveten om att läget inte kommer vara bättre i framtiden för en försäljning? 🤔

Därav också det här anslaget för att få lite balans i informationsläget där Nordic Capital har insyn och Nordnet själva promotar sin egen grej och ägare.

Bättre att singla slant än att lyssna på en experts åsikt om framtidan

Jag ska vara tydlig med att jag här gör ett uttalande om framtiden. Något som jag själv brukar starkt avråda från. Särskilt eftersom studier visar att experter som uttalar sig om framtiden ofta har en sämre sannolikhet för att ha rätt än om du singlar slant.

• Singla hellre slant än lyssna på experters uttalande om framtiden! - Del 2 i serien "Vad säger forskningen faktiskt om sparande och investerande?"

Jag kommer därför säkert få fel i ovan, det kan bli en jättebra affär och aktien kan rusa. Men jag tycker att signalvärdena – oavsett utfallet och resultatet – inte är schyssta. Det vill säga att utifrån tesen att syftet med att investera är att förbättra sin beslutsprocess – oavsett vad utfallet blir – så är det här inte ett beslut jag borde ta. Därav blir min rekommendation inte en ren avrådan, utan snarare att ta dig en funderare till.

Bra frågor att fundera på kan vara t.ex.:

• Vilka är de tre främsta anledningarna till att du tecknade?
• Vad är din plan för att att sälja? När? Vid vilka förutsättning? Inom vilken tidshorisont?
• Vilken är den framtida säljaren du ser framför dig? Någon som köper för det underliggande värdets skull eller någon som tror att den kommer gå än högre?

Det kan hända att jag uppdaterar artikeln i helgen då jag väntar på OK från ett par källor att få återpublicera deras analyser. Men jag vill inte lova något och jag kommer även prioritera Patreon-gänget först och främst eftersom det är mitt löfte till dem.

Trevlig helg och sorry för ett lite trist inlägg,
Jan Bolmeson

Avsnittet Ta dig en extra funderare kring Nordnets börsnotering dök först upp på RikaTillsammans.

Efter att ha besökt Finansinspektionens och Polisens hemsidor om finansiella bedrägerier kände vi att det fanns mer att säga. Experter pratar alltid om att ”Låter det för bra för att vara sant…”, ”Köp inte saker du inte förstår” och ”Är det inte reglerat avstå.” Vilket är riktigt goda råd men de har tre fallgropar som sällan adresseras.

För det första så lyssnar många av oss småsparare inte på det fullt ut. Både vi och många andra har blivit lurade på pengar. Även om reglerna är rationella så är inte vi det. Vi småsparare vill ha hög avkastning, vi vill vara speciella, vi vill prova nya saker, vi vill ha spänning och mycket mer.

Den andra fallgropen är; hur ska man förstå om man sällan får förklarat för sig vad som är rimligt eller inte, hur ett finansiellt bedrägeri fungerar, inte vet vilka frågor man ska ställe eller varningsklockor att lyssna efter? Den tredje nackdelen är att nedsidan med tumregler är att de ofta är svepande. Om man konsekvent avfärdar allt med ”Låter det för bra för att vara sant, så är det ofta inte så” så missar man guldklimparna.

Därför kommer här ett avsnitt där vi försöker gå bortom deviserna och tittar på kontrollfrågor att ställa, en checklista att använda, varningsklockor att lyssna efter och vad man kan göra om man är drabbad. En bonus som du får på köpet är att processen för att utvärdera en alternativ eller onoterad investering är identisk. Något jag konstaterade efter inspelningen. Sedan att Caroline kidnappar avsnittet att handla om RenTech är en annan historia. 🤦‍♂️😂

Även vår generella rekommendation är att INTE hålla på med oreglerade investeringar (=allt som inte köps via Avanza/Nordnet eller en fondrobot). Då slipper du 99 % av alla problem. Men om du nu ändå inte lyssnar på det rådet och vill spela det andra spelet, gör det åtminstone på ett ansvarigt sätt. Därför delar vi i det här avsnittet om investeringsbedrägerier erfarenheter (våra och andras), tips och råd om hur man kan tänka.

Enligt mig är det absolut viktigaste av allt att hantera risken och pengarna. Det vill säga att utgå från ett worst-case scenario. Vad händer om jag 1) har helt fel i min research? och 2) vad händer om allt går åt helvete och jag blir lurad på allt? Det vill säga att jag utgår från ”Shit happened”-scenariot. Min lösning är att:

• Begränsa spekulationer till Lekhinken och belåna aldrig någonsin
• Summan av alla spekulationer bör vara max 10 – 15 % av min totala portfölj
• En enskild spekulation bör max vara 0.5 – 3.0 % av portföljen

På det sättet kommer portföljen aldrig att explodera, jag kan unna mig risken att bli lurad för att t.ex. se om det finns någon substans bakom, jag kan se det som en betalning för utbildning och erfarenhet, jag kan unna mig risken att ha helt fel i min analys och kan ändå sova gott om natten.

Hoppas att du gillar avsnittet!

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna på, bläddra i eller titta på avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Du kan även bläddra i bildspelet till avsnittet nedan:

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet. Vill du ha tidskoder också så finns det på Youtube.

• Allt du behöver veta om investeringsbedrägerier
• En informativ och subjektiv djupdykning
• Inga fler reklambanners tack vare vårt Patreon-community
• Investeringsbedrägerier består ofta av dessa faser
• Bedragarna mjölkar så länge det går
• 8 tips från Finansinspektionen
• Gör detta om du har drabbats
• Det som låter för bra för att vara sant förtjänar en närmare undersökning
• Varningsklocka #1: Orealistiska löften om avkastning
• Förtydliga löftet om avkastning med en ränta-på-ränta kalkylator
• Kontrollfråga #1: Varför har inte allt kapital – framförallt professionellt kapital – redan sökt sig dit?
• Fråga rakt ut varför de kontaktar just dig
• Så mycket avkastning ger världens bästa fond
• Kontrollfråga #2: Varför får jag det här erbjudandet?
• Kontrollfråga #3: Vem betalar dig så att du får vinst?
• Kontrollfråga #4: Varför skulle just det här fungera och ge en överavkastning?
• Sammanfattning av orealistisk avkastning
• Exempel på hur ett bedrägeri kan gå till
• Bedrägerier som Caroline och Jan blivit utsatta för
• Del två kommer nästa vecka med alla 10 Varningsklockor

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen på YouTube, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. Vårt mål är att du varje vecka ska få konkreta tips, råd och inspiration för att ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå, på ett enkelt och på ett roligt sätt. Jag heter Jan Bolmeson och detta är min fru Caroline.

Allt du behöver veta om investeringsbedrägerier

Jan: Idag är det dags för avsnitt #180 och jag har döpt det till ”Allt du behöver veta om investeringsbedrägerier”. Det här avsnittet är väl en liten fortsättning på förra veckans avsnitt då vi intervjuade polisinspektör Mikael Ahrtzing. Vi pratade om bedrägerier och jag upplevde att det var ett väldigt bra avsnitt och det var lite all over the place.

Vi pratade om romansbedrägerier, BankID-bedrägerier, Blocket-bedrägerier, men inte så mycket om just investeringsbedrägerier. Sedan insåg jag att eftersom jag har investerat sedan 1996 så har jag åkt på både en och annan snytning och vi har blivit lurade.

Jag insåg också att jag har ganska mycket åsikter i det här ämnet. Jag upplever att institutionernas hemsidor, som Polisens och Finansinspektionens hemsida, lämnar ofta en del att önska.

Om man är inne på Polisens hemsida och läser om bedrägerier så handlar det om folk som har blivit lurade av hantverkare, BankID, försäkringsbedrägerier, romansbedrägerier, och så vidare. De har en hel lista över bedrägerier och jag tänkte att vi ska smalna av det och prata om investeringsbedrägerier.

När kan man uppleva att en investering man blir erbjuden är en bluff? Hur ska man bedöma det?

Vi ska prata lite om varningsflaggor, checklistor, kontrollfrågor och verklighetskontroller. Finansinspektionen har en video på en minut men den här videon lär blir två timmar lång. Vi ska ta paus nästa vecka så det blir inget avsnitt, för vi kommer att göra om bloggen.

Den ska uppdateras och bli mer modern med en massa nya funktioner, så då får man ett långt avsnitt idag och då kan man dela upp det i två delar om man vill. Att man ser hälften nu och hälften om en vecka, om man känner för det.

På den nya bloggen kommer vi ha något som heter treminuters avsnitt, eller express-avsnitt. Våra avsnitt är en och en halv timme i genomsnitt, men ibland så kanske man bara vill ha det viktigaste och då kommer vi ha avsnitt som är max tre minuter, som en sammanfattning.

Det här är det första avsnittet som har en sammanfattning på tre minuter, men det är i en separat video, så då kan man titta på det om man vill för en snabb överblick.

Caroline: Mest intresserad idag är jag av dina åsikter i det här avsnittet. Du sa att du hade en massa åsikter om det här med investeringsbedrägerier, så jag undrar vad det kan vara för åsikter. Det blir spännande.

En informativ och subjektiv djupdykning

Jan: Jag vill slå ett slag och ge en guldstjärna i detta avsnitt för Konsumenternas.se. Det är en oberoende sajt och jag tror att det är ett samarbete med en myndighet, där de ger oberoende konsumentrådgivning och så vidare. De har faktiskt en jättebra checklista kring just investeringsbedrägerier.

I det här avsnittet är det en hel del av mina egna subjektiva åsikter, men också en hel del information som kommer från Finansinspektionen, Polisen, Konsumenternas, Brottsofferjouren, etc. Så på bloggen finns det länkar i anslutning till detta avsnitt som du kan använda om du vill läsa mer.

Sedan ser jag detta lite som en startpunkt för att ha en diskussion om det här för jag gissar att det är några som har blivit lurade eller som har erfarenheter. Låt oss samla den här informationen för jag upplever att det är väldigt ytligt.

Jag tror att grundregeln är att om det låter för bra för att vara sant så är det inte sant. Problemet är att om man utgår från att allt som låter för bra för att vara sant inte är sant, då utgår man från att ett jag har en realistisk verklighetsuppfattning, medan sådant som jag kan tycka är fullt realistiskt med min erfarenhet kan låta helt overkligt för min mamma.

Förlåt, mamma! Jag använder alltid min mamma som exempel och ibland är det inte schysst eller helt sant, utan jag menar någon som inte är så intresserad av investeringar.

Men i alla fall, en person som inte är intresserad kan uppleva någonting som orealistiskt medan en professionell investerare tycker att det är fullt realistiskt. Då kan man avdöma en grej som faktiskt är reell, så jag är lite skeptisk till de här svepande råden.

Då säger jag hellre att låter det för bra för att vara sant och du är intresserad, så förtjänar det en närmare undersökning.

Vi ska titta på vad som är realistiskt och sätta lite kontraster. Jag har de här tipsen som man ofta läser på Polisens eller Finansinspektionens hemsida. Det är typ som Expressen: ”10 råd – bli inte lurad på nätet”. Det är inte de råden som kommer att göra skillnad.

Caroline: Jag tycker att detta är jätteviktigt och jag tycker att det är bra för jag kan själv också bli arg, eller besviken är nog ordet, när man gör en liten lista på någonting som kan kosta människor så himla mycket pengar och oro och att de kanske aldrig mer vill investera.

Inga fler reklambanners tack vare vårt Patreon-community

Jan: Jag vill inte kritisera listorna, för de är bra, men de är för svepande och jag upplever att tipslistor är sällan det som gör skillnad. Jag hoppas att man får en förståelse av det här avsnittet och förstår varför punkterna har kommit upp på listorna, hur man kan resonera och när ska man bryta mot dem.

Att förstå reglerna för att kunna bryta mot dem. Om vi bara hade följt kontrollpunkterna rakt upp och ner så hade inte du och jag gjort några av de mest lyckade investeringarna vi har gjort.

Caroline: Absolut. Vi hade heller inte blivit lurade, men vi är ju på plus. Det är det man ska komma ihåg.

Jan: Precis! Jag vill också säga att vi kommer göra en livesändning av den här frågestunden med polisinspektör Mikael Ahrtzing. Han såg hur stort intresse det fanns för ämnet också så han ska försöka få med en senior utredare av IT-brott. Normalt sett är det bara exklusivt för våra Patreon-medlemmar, men eftersom jag tycker att det här ämnet är såpass viktigt, så ska jag försöka livesända det.

Jag älskar vårt Patreon-community. För mig är det lite en blogg i bloggen där jag delar med mig av mycket tankar som inte alltid kommer ut på bloggen. Vi har mycket diskussioner och gör saker tillsammans.

Det är det som gör det möjligt att jag kan lägga 12 timmar på research inför det här avsnittet. Det hänger också ihop med den nya versionen av bloggen som inte kommer ha någon banner-reklam.

Jag är så himla nöjd och det är tack vare Patreon-communityn att det kommer bli reklamfritt. Vi kommer fortfarande göra samarbeten med folk som vi tycker gör bra grejer, men inga jävla banners.

Man kan läsa mer på RikaTillsammans.se/Medlem. Du väljer själv engagemangsnivå. Vissa är med på en dollar i månaden och andra är med på sju dollar i månaden.

Investeringsbedrägerier består ofta av dessa faser

Jan: Vi börjar med hygienfaktorerna. Ett klassiskt bedrägeri upplever jag går genom tre faser. Den första fasen handlar egentligen om försäljningsfasen. Du som lyssnar på detta och inte tittar på YouTube kan titta på ett bildspel som finns i anslutning till avsnittet om man vill hänga med eller läsa samtidigt.

I den här första försäljningsfasen så handlar det ofta om att man vill skapa förtroende, bygga en relation, håller upp en snygg fasad och en aura av exklusivitet. Man bygger förhoppningar om att det kommer att bli din bästa affär, man säger att ”du vill väl hänga med nu på kryptovalutatrenden” eller vara med på ”det senaste”.

Man vill att du ska känna dig smartare än andra och att man känner till ”de riktiga grejerna”.

Ibland kan det till och med vara så att det ringer från en myndighet eller banken och de kan göra det som Michael pratade om i förra avsnittet, att t.ex. avsändarnumret ser ut som att de ringer från Finansinspektionen. Man vill ofta ha en digital fas.

Bedrägeriet kan ibland vara direkt, att man i den här försäljningsfasen ska se en PowerPoint-presentation och så säger de att du ska ladda ner ett program så att du kan se min skärm. Då installerar du ett program på datorn som gör att de får kontroll över din dator och när du loggar in på BankID så kan de stjäla din information.

En av de första grejerna är att man aldrig ska installera någonting på sin egen dator. Då ska det vara en stor och känd sajt, som Zoom eller Google eller något sådant.

Så det finns alltid en försäljningsfas och här hoppar Polisen och Finansinspektionen vidare och säger att nästa fas är avgifter och återköp. Men jag upplever att de gångerna vi har blivit lurade, och när det har hänt andra i vår närhet, att det kommer två faser till.

Den fasen som kommer här är ofta en ”proof of concept”-fas. Man kanske testar med några tusenlappar och sätter in 2 500 och så får man se att det går bra.

De dubblar pengarna och så är man lite skeptisk och vill testa att ta ut pengarna och så tar man ut 7 000 och tror att det funkar för att man får ut tre gånger det man har satt in. Det blir proof of concept och sedan gör man då en större insättning på 50 000 eller 100 000.

Det är sedan de pengarna man aldrig kommer att få tillbaka. De är luriga ibland, bedragarna, och presenterar proof och concept så att man kan logga in på en hemsida, det ser ut att funka och jag har sett bedrägerier där man t.o.m. kan ta ut pengar.

Bedragarna mjölkar så länge det går

Jan: De här bedragarna är ofta duktiga på social manipulation. De fattar hur det här hänger ihop. Ofta har jag sett att det kan vara både en och två vågor där man kan ta ut 50 000 som har blivit 100 000. Sedan blir man rökt.

Så, ofta en proof of concept-fas, som då följs av den här investera mer-fasen. Det som ofta hänger sedan är att när man ska ta ut andra eller tredje gången så går det inte.

Då säger de att det har uppstått något problem, att pengarna har blivit låsta eller att rådgivaren man hade innan var inte bra har bytts ut och fått något nytt.

De brukar ha en story om vad som har hänt. Här kan man ofta få ytterligare ett bra erbjudande. De säger att nu kan vi rädda det här för nu kan vi köpa in oss i ytterligare ett bolag där vi kommer rädda hem vinsten. Förhoppningen är att man ska sätta in mer pengar i en slags återköpsfas.

Caroline: Vad pågår då i ditt huvud? Då kan det vara så att man tänker det är lika bra att jag försöker få tillbaka det. Jag har ändå satt in 100 000. Då kan jag lika gärna sätta in 10 000 till.

Jan: Ja, då kommer den här avgift- och återköpsfasen. Detta kommer vi att prata om generellt, men det är ofta korta deadlines, man måste bestämma sig här och nu, det ska gå snabbt och det är intensivt. De är på och när man själv blir stressad så får man dåligt omdöme.

Ens trösklar sänks. Man får erbjudande om en ersättningsprodukt, t.ex. Man ska betala i förskott.

Någonting man behöver vara medveten om är att i den här avgiftsfasen så tar inte avgifterna slut. Det kommer hela tiden nya avgifter. De kommer mjölka dig så länge det går.

Detta är lurigt. Detta är ganska nytt och det var vi själva inte med om när vi blev lurade för 10-15 år sedan, men sedan kommer ofta en räddningsfas. Det har gått åt helvete, man har förlorat pengarna, och sedan är det någon som säger att vi är den här juridikbyrån och vi har sett att en massa människor har blivit lurade så nu har vi poolat ihop alla för att försöka återskapa pengarna.

Vi kommer inte kunna återskapa allt, men vi kanske kan återskapa 40% av pengarna. Men naturligtvis behöver vi ta betalt för vårt arbete och den summan tar de ofta i en viss procent av det investerade beloppet.

Här kan de göra ett trick som de gjorde i försäljningsfasen med en digital presentation där de säger att du måste logga in på din bank för att bevisa hur mycket pengar du har satt in genom att visa överföringarna du har gjort.

Och för att vi ska kunna göra det måste du installera det här programmet på din dator eller att du behöver bekräfta med BankID när vi loggar in på din bank och bekräfta överföringarna. Jag tror att man behöver vara medveten om hur de här faserna funkar. Försäljningsfasen kan gå snabbt eller ta lång tid.

Caroline: Man ska också vara medveten om psykologin som du sitter med som lurad person. Nu känner jag inte att jag kan återskapa det riktigt, men det måste vara besvikelse och förhoppningar att nu kommer jag äntligen få hjälp. De spelar mycket på ens känslor.

8 tips från Finansinspektionen

Jan: Absolut och att man känner sig utvald. Det är alltså försäljningsfasen, proof of concept-fasen, investera mer-fasen, det börjar skaka men vi försöker lösa problemen som har uppstått och när det har skitigt sig kommer räddningsfasen, som ofta också är bluff.

Det är viktigt att man förstår den här grejen. Tittar vi på Finansinspektionens hemsida så har de en minuts video där de går igenom åtta punkter.

Återigen, jag kan väl tycka att de är hyftsat bra, men det är ändå lite hygienfaktor. De säger:

”Ta inte emot erbjudanden om investeringar via telefon, särskilt inte om det marknadsförs som ett snabbt och enkelt sätt att tjäna mycket pengar. Seriösa företag erbjuder sällan investeringar över telefon, i synnerhet inte på kvällstid. Tänk efter: Varför får just jag ett sånt bra erbjudande?”

Min subjektiva kommentar här är att så jävla speciell är man inte att man skulle få de här erbjudandena. Bara det att man får erbjudandet är en stor varningsklocka.

Avstå från att investera om du inte förstår vad det handlar om

Finansinspektionen

De säger vidare: Finansmarknaden är komplex och består av många komplicerade produkter. Läs på om värdepapper på konsumenternas.se. Kontrollera att företaget har tillstånd från FI. I vårt företagsregister finns företag som har tillstånd att bedriva verksamhet eller är registrerade hos FI. Har företaget som kontaktar dig inget tillstånd ska du inte heller göra affärer med det.”

Jag tycker personligen att detta är för svepande. Det finns situationer där man vill göra affärer som inte är tillståndspliktiga. T.ex. investeringar i onoterade privata bolag är inte tillståndspliktigt och det kan vara absolut relevant.

Sedan säger de:

Kontrollera att vi inte har varnat för företaget.

Finansinspektionen

De har en varningslista som är bra och internationell, så olika finansinspektioner synkar dem. Men eftersom det är en offentlig lista så har även bedragarna tillgång till det. Om jag vet att det står ”Bluff och Båg AB” på Finansinspektionens lista, då kommer jag inte säga att hej jag heter Jan och jag ringer från Bluff och Båg AB.

Jag upplever att värdet med den där listan är högst begränsad. Sannolikheten att någon ringer och det företaget är med i den listan är väl ganska osannolikt. Då är man en ganska dålig bedragare. Men som sagt, det är en hygienfaktor. Kolla på listan.

Nästa punkter är:

Tillåt aldrig någon du inte känner att fjärransluta till din dator.

Finansinspektionen

och

Använd inte ditt bank-id på uppmaning av någon annan.

Finansinspektionen

Det håller jag med om. Framför allt, läs det som står i meddelandet på BankID. Om du ringer till en bank så kan de ibland be dig att verifiera din identitet via BankID och då ser man det. ”Logga inte in på din bank på någon annans begäran.” och ”Lämna aldrig ut dina inloggningskoder.” Det är väl också rimligt, tänker jag. Har du någon kommentar? Nu ler du.

Caroline: Jag måste samla mina tankar först. Oavsett vad du säger om att du tycker att det är bra att de har sådana listor och så… Absolut, det kan man ha, men jag blir bara förbannad.

En minuts video och lista på 10 grejer. Folk blir lurade! Jag tycker det är för lite. Jag blir förbannad att man tror att det räcker. Som du säger, det är svepande. Oerhört svepande och generellt.

Jan: Något som är briljant däremot är att den här korta informationen hittar du på FI.se/fejk. Det tyckte jag var en briljant webbadress. Länken till det här avsnittet på bloggen kommer att vara RikaTillsammans.se/fejk.

Caroline: Antingen har man inte tilltro till att människor kan klara av att inte bli lurade eller så tror man mycket mer om människor. Det är en oerhört outvecklad sida. Man hade kunnat visa så här många är det som blir lurade. Kolla här, du kan bli av dem.

Ha med historier om hur det har gått till. Så hade jag gjort. Nu jobbar inte jag på FI, tack och lov, men som vanligt måste jag bli förbannad. Alla som kör listor på väldigt komplexa grejer.

Gör detta om du har drabbats

Jan: Jag blir rädd nu att jag har en lista någonstans. Vi kommer i alla fall prata i en och en halv timme, så det är väl 120 gånger längre. Om man väl har drabbats har det också varit väldigt sparsmakat, så jag har fyllt på. Det är lite som Michael sa förra veckan, att om man har drabbats så ska man kontakta sin bank direkt.

Har man tur så kan man spärra överföringen eller transaktionen, men oftast inte. Sedan är ett av mina råd att man ska avbryta all kontakt direkt.

Även med personer som påstår att de kan få hjälpa dig att få tillbaka pengarna. Och betala inte in mer i förskott. Räddningsaktionen är oftast ett lureri. De duktiga som jobbar med detta legalt tar ofta betalt i procent på det som återfås.

Vi blev t.ex. lurade av TrustBuddy och det var en juristfirma och en kompis till oss som drev den processen mot TrustBuddy och försökte återskapa pengarna. En av de modellerna hur de tog betalt var att de tog en del av de återförda medlen. Det är ett mycket schysstare sätt att jobba på.

Då vet du att det är riskfritt för dig att vara med i den processen. Jag tror att det var så för jag har inget minne av att vi betalade extra för juristerna.

Så gör en polisanmälan, kontakta Finansinspektionen. Man kan även ta hjälp av Brottsofferjouren och kontakta Konsumenterna.se och naturligtvis ta hjälp av folk i sin omgivning.

Sedan brukar jag säga att man ska samla ihop så mycket skriftlig dokumentation som man kan och ge det vidare till både Polisen och Finansinspektionen.

Så spara mail, spela in samtal, överföringar och så mycket data som möjligt. Sedan tänkte jag göra ett separat avsnitt om vad man ska göra om någon annan har drabbats eller du misstänker att någon annan blir bedragen.

Vi hade det på en FikaTillsammans där en av våra Patreon-medlemmar frågade hur man räddar någon som gör dumma grejer. Då hade vi en rätt lång diskussion om att det egentligen handlar om psykologiska faktorer.

Den personen vill inte höra att den är dum i huvudet, för då går man bara in för att försvara sig mer. Det handlar om att se, höra, respektera den personen och möta den på en helt annan nivå.

Många gånger hamnar man i en konflikt där man ska hålla position och den som är lurad vill inte erkänna det och då gräver man ner sig och sedan blir det ofta ”vi mot dem”-situationer.

Så det är ett mycket komplext ämne som handlar om empati, relation, respekt, förtroende och så vidare. Det här var egentligen de viktiga hygienfaktorerna. Hur känner man igen det, vad gör man om man har drabbats och Finansinspektionens checklista. Det är det man brukar prata om och nu tänkte jag att vi ska prata om min syn på det.

Det som låter för bra för att vara sant förtjänar en närmare undersökning

Jan: Jag har pratat med folk som jag känner i finansbranschen och berättat att jag ska spela in ett avsnitt om investeringsbedrägerier och frågat vad som är de tre första grejerna de tänker på i det sammanhanget.

Alla kommer tillbaka till Finansinspektionens första punkt, att låter det för bra för att vara sant så är det inte sant. Jag tycker att det är en riktigt bra tumregel, men den är väldigt svepande. Om man följer den så missar man eventuella guldkorn, särskilt om man inte är så himla erfaren och inte har en känsla för vad som är rimligt.

De säger att man ska göra en verklighetskontroll, men om jag inte har någon erfarenhet och är nybörjare, hur kan jag då göra en reality check?

Idag upplever jag inte att jag blir lurad på samma sätt, för jag känner igen vad som är rimligt mycket snabbare nu, men det har ju tagit oss 20 år vi har blivit blåsta tre, fyra gånger. Jag upplever att tricket här är att skilja agnarna från vetet. Men det kräver tid, energi och erfarenhet.

Jag tänker att det är lite som det här klassiska att tänka snabbt och långsamt. Det snabba systemet är att om det låter för bra för att vara sant så ska man strunta i det. Man behöver inte lägga någon energi på det och det är enkelt.

Om jag ska avgöra det då måste jag börja ställa frågor och göra research. Jag kör hellre varianten att om det låter för bra för att vara sant så förtjänar det närmare undersökning. Den här undersökningen baseras då på kontrollfrågor, jämförelser och inte minst strategi.

Den första kontrollfrågan som jag tittar på, och som också återkom från typ alla jag pratade med i finansbranschen, är nummer två: orealistiska löften om avkastning.

Ett bedrägeri handlar oftast om en kombination av hög avkastning, låg eller ingen risk, ofta t.o.m. de mest ”out there” eller ”in your face”-bedrägerier säger de att de har garanti. Att det är riskfritt.

De lite mer genomtänkta bedrägerierna säger inte att de riskfria, för de vet att då kommer folk att sparka bakut. Men då säger man låg risk, det är kort tidshorisont och värsta caset var någon som sa att de kunde bli miljonär på en månad. De lovar hög likviditet och att du kan ta ut pengarna när som helst.

Sedan är det det psykologiska där de säger att det är exklusivt, det kommer bli bra, du är utvald och att de försöker vara din kompis. Du vet, det kan pågå rätt lång tid. Min tanke är att det måste låta mer lockande än t.ex. en fondrobot. För att det här ska vara intressant så måste det vara bättre än de alternativ som jag redan har.

Det är ingen mening att säga att jag har ett exklusivt förslag till dig där du får 6% avkastning över en längre tidsperiod och du kan ta pengarna om du vill men du kan förlora 30% på tre veckor och du investerar i alla företag i hela världen.

Varför ska jag då lägga pengarna hos dig när jag kan gå till en fondrobot som har en tillsyn från Finansinspektionen och rekommenderas av kända investerare? Då är det inte värt för mig att ta den risken så bedrägeriet måste vara mer attraktivt. Då är det alltid mer attraktivt genom hög avkastning, ingen eller låg risk, kort tidshorisont och hög likviditet.

Varningsklocka #1: Orealistiska löften om avkastning

Caroline: Det hade man kunnat skriva i den listan för att beskriva vad som är för bra för att vara sant. Men tror du att man kan bli erbjuden någonting som är ett bedrägeri genom sina kompisar? Att vi ska investera i detta och de tror att de har hittat en bra grej.

Jan: Ja, precis, det är en bra grej som jag har gjort, vill du vara med på detta? Ett sådant som vi råkade ut för var att alla våra kompisar gjorde det. Vi stod på flygplatsen och skulle flyga ner och då fick vi ett erbjudande.

De sa att om vi ville vara med så var det viktigt att agera nu och Martin har gjort det och Roger har gjort det. Jag kommer ihåg att jag kände att jag vill inte vara den som är på julfesten och inte har gjort affären som alla andra har gjort. Det blev ju fucked up.

Jag tror inte ens vänner lurar en, utan de har ofta blivit lurade själva. Om du har en vän som är med i det här och de har kommit till försäljningsfasen och gått igenom proof of concept-fasen.

Det kanske har gått ett år och de har plockat ut pengar och först då rekommenderar de investeringen åt dig. Då är de i investera mer-fasen och då delar man med sig för att man är snäll. De kan också utlova bonusar om du värvar andra.

Vi ska prata mer om orealistiska förväntningar om avkastning. Vad är då rimlig avkastning? Jag har delat upp det. När vi har pengar på bankkonto ger det mellan 0-1% i avkastning. Ingen risk och insättningsgaranti.

Nästa grej är räntefonder som man grovt kan säga ger mellan 0-3%, med 1,5% i genomsnitt. Låg risk, men inte obefintlig risk. Högriskräntefonderna gick ju ner 10-20% under Coronakrisen.

Nästa steg är då aktiefonder, t.ex. fondrobotar eller en global indexfond, och då har jag sagt 5-9% med 6-7% i genomsnitt.

Alternativa investeringar har jag satt här någonstans mellan 6-15% och det är ofta peer-to-peer eller crowdfunding typ Trine, Tessin eller Lendify. Alltså, den typen. Men där börjar risken bli högre för där kan du plötsligt förlora allt.

I de andra investeringarna kan du inte förlora allt. Du kommer aldrig förlora alla dina pengar i en global indexfond, men möjligtvis 30-50%.

Men med de alternativa investeringarna sker det att projekt misslyckas och folk förlorar allt. Det är hög risk och det är därför man har detta som kallas för riskpremie. Om risken är 0 då får jag också mellan 0-1%.

Vill jag ha mellan 6-15% då måste jag ta en högre risk och då riskerar jag att bli av med pengarna. Sedan har jag faktiskt lagt till en stapel som jag kallar för onoterade bolag/private equity/belånade placeringar.

Tittar man på onoterade bolag, alltså bolag som inte finns på börsen utan det kan vara elfirman med 15 anställda eller ett nystartat IT-bolag. Jag såg någon studie som sa att professionella affärsänglar har ofta runt 20% avkastning per år.

15% har svenska investmentbolag legat på historiskt, så en avkastning på 15-20% är inte orealistiskt i onoterade bolag eller fastigheter som är belånade.

Förtydliga löftet om avkastning med en ränta-på-ränta kalkylator

Jan: Men återigen, då bör man veta vad nackdelarna är. För det första, i ett onoterat bolag är trösklarna ofta väldigt höga. Det är flera hundra tusen för att komma in.

Vi intervjuade en affärsängel i avsnitt #44 och då sa han att investerar du i 10 bolag á 250 000, det är det minsta du behöver göra för att få en riskspridning.

Då kommer fyra av dem att gå i konkurs och du förlorar dina pengar. Fyra av dem kommer att gå plus minus noll. Ett kommer att gå med lite vinst och det där tionde är det som kommer att stå för hela vinsten och finansiera alla de åtta förlusterna.

Ofta är detta en period på fem till 10 år, så investerar man i ett private equity bolag är det inte ovanligt att man låter pengarna i fem till 10 år, för det är den tid det tar. Det blir orealistiskt om de säger att du får 20% avkastning, du kan ta ut pengarna när som helst och det är ingen risk.

Jag drar gränsen här: om jag blir erbjuden över 20% årsmedelavkastning. Det är en jättestor varningsklocka, särskilt om det är i kombination med låg risk, garanti, och så. Om det var legitimt, varför i helvete skulle folk då hålla på med indexfonder, räntefonder, bankkonto eller private equity?

Caroline: Det är också det där att då är det exklusivt. Det är inte för alla.

Jan: Nu kommer vi hoppa ner lite djupare i det här med att tänka långsamt. Låt oss göra den första verklighetkontrollen. Jag brukar säga att man ska jämföra den erbjudna avkastning med den här tabellen som vi gick igenom nu där bankkonto ger mellan 0-1% i avkastning, räntefonder 1-3%, aktier 6-9% och alternativa 5-15% och private equity 5-25%.

Om det faller utanför en av dessa då är det väldigt konstigt. Om risken är som en räntefond men avkastningen är som en private equity. Då är det konstigt. Om det är rimligt så ska det passa in en av ”lådorna”, för detta är det universum som finns.

Sedan brukar jag säga att man ska slå den här erbjudna avkastningen i en ränta-på-ränta kalkylator. Är det realistiskt med den här avkastningen i fem, 10 eller 20 år? Jag såg något sjukt på Facebook där de erbjöd 7% eller 10% i veckan.

De sa investera här, börja med 1 000, så får du 10% avkastning i veckan. Det är våra traders som håller på med valutaväxling och de gör en 1% om dagen.

Det låter inte så mycket då, men det finns en tumregel som heter 72 dividerat med avkastningen ger tidsperioden för när det dubblas. Så 10% avkastning i veckan delat på 72 betyder att var sjunde vecka kommer avkastningen, alltså mängden pengar, dubbleras.

Kontrollfråga #1: Varför har inte allt kapital – framförallt professionellt kapital – redan sökt sig dit?

Jan: Jag gjorde ett snabbt överslag och hade jag lagt in 10 000 kronor i den här investeringen som dubblas var sjunde vecka, skulle pengarna dubblas varannan månad och efter fem år skulle jag ha så mycket pengar att jag kunde finansiera hela Sveriges försvar, hela Sveriges skolsystem, all vård, alla pensioner i Sverige.

Avkastningen skulle vara större än hela Sveriges statsbudget. På fem år. Nästa steg därefter är världsherravälde. Den kunde man alltså avfärda bara genom att slå in det i en ränta-på-ränta kalkylator.

Det värsta var att någon hade skrivit att jag har gjort det här, jag har fått mina pengar, detta är skitbra, jag ska sälja mina aktier. Man bara undrar om folk menar allvar. Lite reality check.

Låt oss göra några antaganden och bara för skojs skull anta att det funkar med de här 5-7% i månaden eller 25% eller 50% per år. Låt oss också anta att pengar är relativt smarta och söker sig dit risk/belöningskvoten är hög.

Alltså pengar vill ju ha så hög avkastning med så låg risk som möjligt. Vi gör också antagandet att investerare tycker att det är bättre att ha mer pengar än mindre pengar.

Då kommer min första kontrollfråga: varför har inte allt kapital – framförallt professionellt kapital – redan sökt sig till den investeringen? Det är min första fråga.

För att göra en reality check och dra en parallell: I finansbranschen så är det en stor merit att konsekvent slå börsindex med 0,5-2% om året. Det pratade vi om i avsnitt #142, etc. Majoriteten av alla fondförvaltare slår inte sitt börsindex utan de underpresterar.

Om du konsekvent slår ditt börsindex får du vilket jobb du vill på vilken fondförvaltare du vill. Jag vill egentligen säga att om du slår börsindex med 1-2% per år konsekvent och du kan visa att du har en tes, ett teoretiskt ramverk för din tes och att du sannolikt kommer att göra det i framtiden då kommer du att ha en magisk karriär i finansbranschen.

Då kan du säga upp dig på ditt jobb och starta en hedgefond och du kommer få kapital. Hedgefonder investerar miljarder kronor i att ha en fördel på marknaden med någon tiondels procent. Vi pratar alltså inte 10%, utan 0,1% eller 0,5% fördel.

Fråga rakt ut varför de kontaktar just dig

Jan: Om vi då säger att det här erbjudandet, den här investeringsstrategin, slår börsindex med råge, då skulle ingen rationell fondförvaltare göra det hen göra det på daglig basis, utan då lägger de alla pengar där. Både sina egna pengar och sina kunders pengar.

Då tar de semester i ett år och delar ut pengarna när de kommer hem igen. Det första man ska urskilja är vad det är som andra vet – framförallt proffsen – som inte du vet. Vad är det som har gjort att rika människor, professionella investerare, har tackat nej?

Rent implicit, genom att du får frågan så betyder det att någon annan med mer pengar har tackat nej. Om de hade tackat ja så hade inte du fått frågan.

Caroline: Jag tror inte att folk tänker så när de får ett erbjudande, Jan. Det är jättebra att du tar upp detta, men det är för att du är insatt och intresserad. Om du bryter ner det åt mig nu.

Jag står här och har ett erbjudande i telefonen eller på datorn och jag ska börja fundera över varför inte alla pengar har sökt sig dit redan. Det är jättesvårt för mig. Jag är inte som du, liksom.

Jan: Då hade jag frågat: ”Varför ringer du till mig, som har ett kapital på mindre än 30 000? Varför vill du ha mina 30 000 kronor när du kan gå upp till en institution eller ringa Anderas och Henrik som förvaltar 6 000 miljoner och övertyga dem och få hundratals miljoner på ett bräde?

Varför ringer du till en småsparare som mig som kan erbjuda dig max 30 000 kronor? Om det är legitimt så kommer de att ha ett svar på den frågan. T.ex. att likviditeten är dålig så det kommer aldrig fungera för en fond eftersom de har kravet att man ska kunna sälja investeringen på daglig basis.

Så, ett skäl kan vara om pengarna är låsta eller om det är en begränsning i kapital och affären bara funkar upp till 10 miljoner kronor. Då är det inte intressant för någon stora aktör. Det kan förekomma andra anledningar också, men bara frågan är relevant.

Återigen, sunt förnuft. Om jag är säljare och kan sälja 100 enheter på ett bräde, jämfört med att sälja en enhet till 100 människor, så kommer jag alltid försöka sälja 100 enheter på ett bräde.

Så mycket avkastning ger världens bästa fond

Jan: Bara för skojs skull ska vi göra en jämförelse med RenTech, som är världens mest framgångsrika och hemligaste fond. Det är Renaissance Technologies som jag har pratat om tidigare.

Vi ska läsa vad det står på Wikipedia bara för att få en reality check apropå att få någonting att jämföra mot. De här är världsmästare. De är bäst i finansbranschen. De förvaltar 65 000 miljoner dollar.

“Renaissance Technologies is regarded as one of the ”most secretive and successful” hedge funds in the world. Their signature Medallion fund is famed for the best record in investing history. [..] Renaissance’s flagship Medallion fund, [..] is famed for the best track record on Wall Street, returning 39 percent after fees over a 30-year span from 1988 to 2018.”

Jan: Redan är kan vi konstatera att de som är bäst i världen, alltså taket för konsekvent avkastning, är 39%. Redan här kan vi säga att alla avkastningar som är över 39% hade lett till att de hade haft världens mest framgångsrika företag.

”Of his 200 employees, ensconced in a fortress-like building in unfashionable Long Island, New York, a third have PhDs, not in finance, but in fields like computer science, physics, mathematics and statistics. Renaissance has been called “the best physics and mathematics department in the world” and, according to Weatherall, ”avoids hiring anyone with even the slightest whiff of Wall Street bona fides”.

Jan: De jobbar på ett otrendigt ställe i New York, de är 200 anställda varav 66 personer har doktorerat. Ingen av dem har doktorerat inom ekonomi, utan alla har doktorerat inom matematik, fysisk eller datavetenskap.

Det sägs att det är världens bästa matematik- och fysikinstitution i världen. Om någon kommer till dig och lovar jättehög avkastning och inte kan visa att de har 25 anställda doktorander som har publicerat vetenskapliga artiklar, då är det konstigt.

”Since 1988, his flagship Medallion fund has generated average annual returns of 66% before charging hefty investor fees—39% after fees—racking up trading gains of more than $100 billion. No one in the investment world comes close. Warren Buffett, George Soros, Peter Lynch, Steve Cohen, and Ray Dalio all fall short.”

Jan: De som är bäst i världen har alltså tjänat över 100 miljarder dollar. Vad jag ger här är änden på skalan av vad som är möjligt att få i avkastning med lagliga, legitima investeringar.

Då har du bankkonto med noll risk och 0% i ränta. I andra änden av skalan har du alltså Renaissance Technologies, som är bäst, legitima och reella. De har tjänat över 1 000 miljarder svenska kronor. Om idén som jag blir erbjuden av en person är så jäkla bra då skulle de gjort en RenTech-grej.

De skulle inte ha kommit till mig. Det är det som är min poäng. Jag pratade med Patrik på Lysa och han sa att det finns en bok som handlar om grundaren till RenTech och den heter ”The Man Who Solved the Market”.

Kontrollfråga #2: Varför får jag det här erbjudandet?

Jan: Kontrollfråga nummer två hänger ihop med den första frågan. Om den första frågan var: ”Varför har inte alla professionella investerare investerat i det här?” ”Varför har man inte världens bästa bolag?” Då kommer frågan:

”Varför får jag det här erbjudandet?”

Då ska man komma ihåg att det är sjukt omständligt att jobba med småsparare. Det vet jag själv för vi har ju gjort vissa projekt tillsammans med andra. Småsparare är oftast inte erfarna, så det är många frågor, mycket konstigheter, man gör mycket fel, man är inte van vid grejer. Det säger sig självt.

Vad är enklast? Administrera och sälja in 50 000 från 200 småsparare eller 10 miljoner från en person? Det finns människor som har 10 miljoner eller mer och det finns till och med listor, så det är inte svårt att ta reda på vilka som har så mycket pengar i Sverige.

Är man ett seriöst bolag så vet man vart man får tag på en lista över de människorna. En anledning till att många seriösa företag inte vill jobba med småsparare är att lagstiftningen som skyddar är väldigt hård.

Man vill inte ha med småsparare att göra. Jag tror till och med att det finns klassningar om vad som anses vara en professionell investerare eller en småsparare. Jag tror att gränsen går vid en miljon euro.

Det är därför man t.ex. inte får bli private banking kund på Carnegie om man inte har ett stort belopp. För då kan de inte klassa dig som professionell investerare och då är det för mycket bök.

De professionella investerarna kan göra sin due dilligence själva, men en småsparare har inte den kompetensen och därför måste man göra ett prospekt på 200 sidor, som ska godkännas av Finansinspektionen, innan det kan erbjudas till allmänheten.

Det finns t.ex. ett spridningsförbud i den svenska aktiebolagslagen som säger att privata bolag inte får spridas till allmänheten. Då måste först prospektet godkännas av Finansinspektionen och det är en checklista på femtioelva sidor.

Ett legitimt svenskt bolag kommer undvika att erbjuda placeringar till småsparare. Sedan är undantaget crowdfunding-tjänster, för det området är inte reglerat i dagsläget och det är en stor gråzon.

Kontrollfråga nummer två: ”Varför får jag det här erbjudandet?” betyder att andra har tackat nej och för att parafrasera professor Paolo Sodini så är de andra människorna oftast både smartare och duktigare än vad jag är.

Den spännande frågan är: ”Vad är det andra vet, som inte jag vet, som gör att de har tackat nej?”

Återigen, för att inte vara så svepande, det kan finnas en relevant anledning till att du får det här erbjudandet. Men då vet du ofta om varför du får det här. Vi har inte pratat om det här, men vi kommer att göra en liten investering i ett litet Malmöbaserat bolag som driver coworking space etc.

Då vet jag varför jag får det här erbjudandet. Det är för att jag har ett stort kontaktnät, det finns vissa synergier för dem att jag investerar men det som också är intressant är att det är typ ingen annan som får det här erbjudandet. Det kommer till en krets på kanske tre, fyra, fem människor max.

Ibland kan ett erbjudande gå till max 100 människor. Så jag vet varför jag får detta erbjudande. Jag har anmält intresse för den här typen av erbjudande på den här tjänst. Jag är med på Pepins, t.ex., eller jag är med på FundedByMe eller i vår Patreon-community.

Då finns det ett tydligt skäl till varför du får det här erbjudandet. Det är undantaget till den här frågan. Men om någon ringer mig out of the blue då undrar jag verkligen varför jag får det erbjudandet. En bra fråga är: ”Varför ringer du till mig och hur har du fått mitt nummer?”

Kontrollfråga #3: Vem betalar dig så att du får vinst?

Jan: Nu kommer detta att bli en överkursfråga, men apropå att dyka ner i kaninhålet: ”Vem betalar dig så att du får vinst?” Alltså, vart kommer pengarna ifrån som du gör vinst på? Detta är rätt intressant för det är lite sunt förnuft att fundera kring.

Om jag lägger in 10 000 kronor och jag ska få ut 20 000 så måste dessa 10 000 kronor i vinst komma från någonstans. Pengar skapas inte ur tomma intet om man inte är en centralbank så finns det bara tre sätt, så vitt jag vet.

Det kanske är någon läsare eller lyssnare som vet något annat sätt och då får man gärna kommentera. Men då kan pengarna komma från att det genereras som ett överskott av en underliggande tillgång.

Vi kan ta aktier som exempel. Då äger jag en andel i ett företag som säljer produkter eller tjänster, får in pengar för att de skickar fakturor, betalar sina anställda och kostnader och sedan blir det en vinst som jag får del av som aktieägare.

Det är alltså kunderna till företaget som har betalat de pengarna. Ganska logiskt. Det andra sättet som pengar genereras på som ett överskott av en underliggande tillgång är via räntor. D.v.s. att jag lånar ut mina pengar till någon som behöver pengar för att köpa en maskin eller en villa eller en bostadsrätt eller någonting.

Sedan betalar de en ränta på det lånet till mig. D.v.s. mina 10 000 kronor i vinst kommer från slutkunden som har tagit lånet i form av ränta.

Sedan kan jag gå vinnande ur ett nollsummespel. Det är typ trading eller casino. D.v.s. vi kan satsa på roulette. Jag kan sätta på nummer 24 och vinna 36 gånger pengarna. Men hur kan jag göra det? Jo, för att någon annan har förlorat pengarna och jag får den personens eller det företagets pengar.

Det tredje sättet är att vinsten bygger på att specifik förväntning/lokal och relativ efterfrågan, vilket också kallas för greater fool theory. Det går ut på att jag köper någonting nu väl medveten om att underliggande värde inte motsvarar priset jag betalar.

Jag köper en hundralapp för 120 kronor, så jag fattar att jag betalar 20% mer, men jag tycker ändå att det är värt att göra det för jag vet att jag kommer kunna sälja den här hundralappen för 140 kronor till någon annan. Svenska bostadsmarknaden är ett bra exempel. Vi spekulerar. Folk säger att priserna alltid går upp.

I min värld så är det en greater fool-marknad, men sedan har jag haft fel i det länge, så det kanske jag är som är en fool. Men det är i alla fall ett specifikt begrepp inom ekonomi.

Den sista varianten här som jag tycker handlar om underliggande tillgång är om man köper skog, då tjänar man pengar på att det blir en biologisk tillväxt, men då är det ändå en tillväxt av en underliggande tillgång.

Jan: Jag upplever att det inte finns några andra sätt att generera pengar på.

Min upplevelse är att om man tittar på bedrägerier så är det väldigt sällan att de kommer från en underliggande tillgång.

Det handlar ofta om en greater fool theory, som att de köper en kryptovaluta nu för att de tror att det kommer bli nästa Bitcoin och kommer kunna säljas för mycket mer i framtiden. Sedan försöker man få folk att tro att det är en underliggande tillgång i kryptovalutan, men det är inte det. Bara en efterfrågan som andra har på den.

Ibland säger de att det är en ny tradingstrategi eller en ny investeringsfond, som ofta bygger på att man är bättre än andra i ett nollsummespel. Men vi vet också att studier har visat att det är väldigt svårt för aktiv förvaltning, som är deltagandet i nollsummespelet. Att överprestera över en längre tidsperiod. RenTech är undantaget, liksom.

Kontrollfråga #4: Varför skulle just det här fungera och ge en överavkastning?

Jan: Nästa kontrollfråga är: ”Varför skulle just det här fungera och ge en överavkastning?” Jag ställer mig ofta frågan vad det är som är så unikt med just det här förslaget.

Om det till exempel är en investering i ett litet bolag med ny teknologi eller ny investeringsstrategi där de säger att de har rekryterat en supertalang som har tradeat själv och nu startat eget. Det var en av de bluffarna vi åkte på.

Det har varit mycket bedrägerier med kryptovalutor de senaste åren. Varför skulle just den här valutan X vara den som slår Bitcoin när det finns konkurrenter A, B och C som kan framföra exakt samma argument? Om inte konkurrenterna har lyckats, varför skulle just den här lyckas?

Så tänker jag. För mig är det ofta så att när någonting är revolutionerande nytt och unikt, så är det ofta bara skitsnack och varningsklocka på riktigt. Jag investerar hellre i något som har lagom konkurrens. Om det finns konkurrens så betyder det att andra har gjort analysen att det finns en potentiell möjlighet.

Idag, år 2020, finns det inte någon som kommer på något unikt. Tyvärr. TikTok slog, men det finns hundra TikTok-kloner. Att just de slog skulle jag säga var en kombination av skicklighet och tur. Det finns minst lika duktiga TikTok-kloner där ute, men de hade inte samma tur.

Sammanfattning av orealistisk avkastning

Jan: Om jag ska börja sammanfatta det här med orealistisk avkastning så skulle jag säga att när någon börjar lova avkastning på över 10% med låg risk, med garantier och inga uppenbara nackdelar så skulle det dragit till sig all världens kapital redan idag.

Avstå! Det är grundregeln. Fungerande högavkastande investeringar ligger mellan 15-22%, t.ex. private equity eller onoterade bolag, belånade fastigheter, etc. Det finns investeringar som ger den typen av avkastning, men då har de uppenbara problem i likviditet i och med att pengarna är låsta och man vet inte hur länge. Det rör sig säkert om minst fem år.

Sedan kan det vara höga instegströsklar, ofta 1-5 miljoner. Man vill ofta inte ha privatpersoner som kunder på grund av regleringar och tillsyn. Det är hög sannolikhet kring att det inte kommer funka.

Som vi sa, fyra av 10 bolag kommer gå i konkurs, fyra kommer inte ge några pengar tillbaka, en går med vinst och en blir den som du tjänar alla pengar på.

Sedan är det sjukt mycket juridik involverat, eftersom du erbjuder någonting som inte är reglerat. Då måste du reglera det själv och då är det alltid aktieägaravtal, tillträdesavtal, investeraravtal och väldigt mycket juridik inblandat.

Det går alltså inte att erbjuda vinsterna utan alla dessa nackdelar. Det är klassiska varningsklockor här när någon börjar prata om dags-, vecko- eller månadsavkastning. Normalt pratar man om årlig avkastning.

Ger man en kombination av hög avkastning, hög likviditet, låg risk, garantier och exklusivitet… De är mutually exklusive. De går inte ihop. Och det är en varningsklocka om de säger att det inte finns någon hake. Det finns alltid en hake. Det är haken du investerar i.

Om det inte finns en hake då finns det ingen risk och då finns det heller ingen avkastning.

Caroline: Jag märker också att jag zonar ut lite då och då. Det är väl för att det känns som att det är lite över huvudet. Det är inte så att jag förstår det, utan mer att jag måste ta ner det på någon realistisk nivå. Jag tror att vi är dumma, Jan. Vi vill tro på saker och vi vill tro på mirakel. Vi gillar stories jättemycket och vi vill vara en del av det.

Exempel på hur ett bedrägeri kan gå till

Jan: Det tragiska är att skulle man vilja lura människor så är det ganska lätt. Det är bara att ha en bra story. Vi har Pelle här. Han har jobbat i finansbranschen hela sitt liv och tröttnade på att bara bankerna skulle tjäna de här pengarna, så han tog med sig kunskapen och sitt team från den här banken i Schweiz.

Nu har han öppnat ett litet kontor på Sveavägen i Stockholm och nu vill han att privatpersoner ska få möjligheten. Du kan nu investera 30 000 kronor med oss genom att sätta in pengarna och sedan loggar du in på vår hemsida för att följa dina pengar.

Sedan gör man en enkel hemsida som bara genererar en graf där man säger att varje dag ska grafen öka med 0,5% och ibland så slumpar man dit ett litet hack i kurvan.

Det går några månader och det går upp och så får man ta ut 45 000. Sedan säger de att nu har vi förbättrat algoritmen och vi tror att vi kommer kunna göra det ännu bättre. Nu är det skakigt, har du sett nyheterna om Corona och att staten har tryckt upp en massa pengar?

Nu har vi lagt in skydd för dina pengar så du borde inte ha alla pengarna i aktier. Kommer du ihåg att börsen föll med 30% under Coronakrisen? Så lägg pengarna här så kommer du att få en stabil avkastning för att minimera nedsidan.

Jag såg en siffra hos Brå, Brottsförebyggande rådet, som visade att det var ganska mycket bedrägerier. Tyvärr så isolerar man inte investeringsbedrägerier från andra typer av bedrägerier, så jag hittade ingen siffra på det specifikt.

Det genomsnittliga relationsbedrägeriet ligger på 300 000 och man läser om folk som har förlorat alla sina pengar. De har tagit lån för att investera och så kan de inte gå i pension.

Vi hade det här bedrägeriet i Jönköping där det var någon aktietrader som skulle investera i Ericssonoptioner för 10-15 år sedan och det var jättemånga som förlorade.

Om den personen var så jävla duktig trader, varför i helvete sitter hen och tar in pengar från privatpersoner i Bankeryd istället för att starta en hedgefond? Hen kunde ta in en professionell placerare som kan fixa fram 30 miljoner kronor.

Då kan 100, 200 eller 500 miljoner när man kan visa att det finns ett track record. Onecoin var ett ganska stort kryptovaluta-bedrägeri för något år sedan.

Bedrägerier som Caroline och Jan blivit utsatta för

Jan: Nya bedrägerier kommer också att handla om sådant som är nytt. Vi blev ju blåsta av TrustBuddy. Där förlorade vi 150 000 som var peer-to-peer utlåning med 8-9% avkastning och det var ändå börsnoterat.

Det var rent brottsligt. De särskilde inte på kundernas och företagets pengar. Vi blev lurade på de där bankcertifikaten. Det är pinsamt men vi var unga och dumma.

Caroline: Ja, det var vi och vi gjorde det till en erfarenhet. Vi försökte inte glömma hur det hade gått till utan mer att detta måste vi komma ihåg hur det gick till så att vi inte går på det igen. Vi har lärt oss mycket på de här åren.

Jan: Ja, det handlar om att ha en annan förståelse för vad som är realistiskt. Om det kommer någon som erbjuder 15-20% avkastning då vet jag direkt vilka nackdelarna kommer att vara.

Och är det inte de nackdelarna så är det något helt nytt och revolutionerande och eftersom jag inte tror på att det finns något som är helt nytt – eller tänker på RenTech – då vet jag att det är bluff. Vi polisanmälde något, men sedan är det också så att det läggs ofta ner.

Caroline: Jag kan tycka att man ska polisanmäla för att samhället ska ha en uppfattning om hur mycket som är där ute.

Jan: Ja och det kan göra att färre blir blåsta. För oss har guldkornet varit att veta vad man ska tacka ja till och tacka nej till. Det är därför vi kan vila tryggt i en fondrobot. Jag behöver inte ha FOMO för att jag bara har en fondrobot när jag hör att andra gör skitcoola grejer.

Jag vet att de där skitcoola grejerna misslyckas i nio fall av 10 för jag har testat skitcoola grejer. Vi skulle investera i fastighet i Turkiet, kommer du ihåg? Vi blev inte blåsta, men nästan. Vi skulle investera i något bolag som hade en jättespännande affärsidé kring att bärga sjunkna skepp.

Vi har investerat i företag som ska bli nästa bank och utmana bankjättarna. Det var inte bedrägeri, men det var klantiga investeringar, för nackdelen har varit så stor.

Om jag ska vara helt ärlig, många av de frågorna som vi ställer här är inte bara för att identifiera ett bedrägeri, utan det handlar om att identifiera en realistisk investering som är rimlig att göra. Återigen; utan problem, ingen investering.

Del två kommer nästa vecka med alla 10 Varningsklockor

Jan: Vi har nu pratat i en och en halv timme och vi har bara kommit typ halvvägs. Det blir del ett och del två och då kanske jag tar tillbaka det jag sa i början om att det inte kommer något avsnitt nästa vecka. Då kommer del två istället.

Vi kommer att prata mer om varningsklockor, att det är kort historik, lockar med det som rika gör, man har ingen insyn av tredje part, det är en oförståelig och komplicerad strategi, det är korta deadlines, det är intensivt, det är FOMO (fear of missing out), om huvudmannens värderingar och vad är deras drivkraft och om att förstå vilket problem man investerar i.

Om man nu bestämmer sig för att göra en sådan här investering i alla fall, hur kan man då hantera pengarna på ett ansvarsfullt sätt? Hur hanterar man risken på ett strukturerat sätt? Då blev det inte en minut, utan tre timmar om investeringsbedrägerier. Vad tar du med dig?

Caroline: Tyvärr tar jag med mig det att det inte finns några enkla listor, utan man måste diskutera detta och vad punkterna på listan egentligen innebär. Jag är inget fan av listor där man inte förstår hur de har kommit fram till punkterna.

Jan: Men fattar du nu detta med orealistisk avkastning och att man ska fråga sig själv varför de kommer till mig och vart kommer pengarna ifrån?

Caroline: Ja, men då kan man sammanfatta det i att det är för bra för att vara sant. Låt oss stanna vid det annars blir jag förbannad igen för man måste utveckla vad det betyder. Det tycker jag att vi har lyckats ganska bra med. Vad har du själv tagit med dig?

Jan: Att jag inte tror att det går ihop med hög avkastning, ingen eller låg risk, garanti, kort tidshorisont och hög likviditet.

Nästa vecka blir det åtta varningsklockor till. Tack så mycket!

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

• Största risken för barnen är inte att gå hem från träningen själv, den är i mobilen på rummet - Intervju med polisinspektör Mikael Ahrtzing om bedrägerier och IT-brott

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Avsnittet Om investeringsbedrägerier | Del 1 av 2 dök först upp på RikaTillsammans.

Dagens avsnitt avslutar vår kombinerade serie kring hur man kan utvärdera en investering och samtidigt undvika bli lurad i ett investeringsbedrägeri. Vi pratar även om ”investeringsromben” kring att man aldrig kan maxa alla aspekterna på en investering i form av hög avkastning, låg risk, hög likviditet, låga avgifter och hög tillgänglighet.

Dagens avsnitt blev även mer personligt än vi hade tänkt, då jag och Caroline även hamnar i en konflikt (live-on-tape) kring investeringen i Trustbuddy där vi förlorade mellan 100 000 och 150 000 kr. Ett samtal vi aldrig hade då, kom upp i videon nu. Vi funderade på att klippa bort det, men testar att behålla det. För det är sådant som man så sällan hör andra prata om. Och, det går att spola förbi. Bara hoppa ca 20 minuter en timme in. Se innehållsförteckningen.

Jag ser att av målen med att investera är att skaffa sig en bättre beslutsprocess. Man kan nämligen aldrig styra utfallet efter att beslut är taget då det på börsen beror på slumpen och andra aktörer. Jag kan ju bara styra processen fram till mitt eget beslut. Därför jag är lite nördig på dessa frågor.

För även om vi i denna video har perspektivet ”bedrägeri” så använder jag samma process för att utvärdera andra alternativ. Principerna och processerna är samma. Här kommer de utifrån perspektivet få varningsklockor att ringa vid skumma situationer.

1. Orealistisk avkastning (den bryter mot romben)
2. Kort historik / inget track-record (ofta mindre än 2-3 år)
3. Du blir uppsökt och lockad med att göra det ”rika” gör
4. Den andra parten har full kontroll på dina pengar
5. Ingen insyn av tredje part
6. Komplicerad strategi som du inte kan förklara för andra
7. Korta deadline, intensivt, FOMO och fear-of-loss
8. Behövs det annonsering för att sälja in
9. Huvudpersonernas värderingar

Sedan är det också viktigt att alltid förstå vad är problemet som dina pengar ska lösa. Om ett företag eller en ägare inte har ett specifikt problem så har de heller inte ett behov av att ge bort aktier. Ingen investering kommer således vara ”perfekt” och inte ha några varningsklockor eller någon nedsida. Det är alltid risken för nedsidan som vi får betalt för.

Om man bara följer tumregeln: ”Låter det för bra för att vara sant, så är det ofta inte sant”. Då undviker man väldigt många problem i sitt liv. Men eftersom vi ändå oftast lockas till den mörka sidan med alternativa investeringar är det viktigaste man kan ha är en god penga- och risk disciplin.

Genom att ha en bra penga- och riskdisciplin så kan man unna sig att vara med i projekt där potential för vinst är stor och risken också är stor. Då kan man hantera att man hade fel i sin research eller om ett legitimt projekt faller ihop på grund av yttre omständigheter.

Min generella tumregel är att använda Fyra-hinkar-principen från avsnitt #133. Den rekommenderar att aldrig ha mer än 10 % av den passiva hinkens värde i sin Lekhink för spekulationer. Använder man inte fyra-hinkar-principen är en bra tumregel: ”Max 10 – 15 % som total summa av alla spekulationer och maximalt 1 – 3 procent i en enskild spekulation.”.

Följer man dessa tumregler, använder frågorna vi går genom i de olika varningsklockorna så kan man ibland unna sig att bortse från regeln ”Låter det för bra för att vara sant…”. Det är i alla så min tankegång just nu. :)

På återseende i kommentarerna eller i nästa veckas avsnitt!
Jan och Caroline

PS. Läs gärna denna sköna sågning av min investeringsromb 45-graders roterade kvadrat i forumet av Jacke77 och Erik A. DS.

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Idag är det dags för avsnitt #181 och jag tänker att vi ska fortsätta där vi slutade förra veckan, även om det är ett fristående avsnitt. Det blir en fördjupning i det här med investeringsbedrägerier.

Förra veckan pratade vi mycket om Finansinspektionens checklista om man blir drabbad och vad polisen säger. Sedan började vi med de första kontrollfrågorna som man kan ställa sig. Det går även att använda dessa kontrollfrågor som en process när man ska utvärdera investeringar.

Varningsklockor och kontrollfrågor för investeringsmöjligheter

Det blir lite verklighetskontroller, lite varningsklockor, lite kontrollfrågor, lite tips om hur man kan tänka och göra. Finansinspektionen har gjort en video på en minut där de går igenom sina 10 punkter.

Här är vi ändå inne på timme två. Jag gillar att nörda ner när man kan få titta på det i detalj.

Ta till exempel det klassiska rådet att om det låter för bra för att vara sant så är det oftast inte sant. Jag håller med.

Det är bra i 99% av alla fallen. Om man bara följer det rådet så kommer man att vara safe, men jag har svårt för när saker blir heliga sanningar. Det har också baksida och det kan göra att man missar vissa typer av affärer som kan vara relevanta.

Många av checklistorna, tumreglerna och tipsen från Finansinspektionen och Polisen är super rationella. Följer man dem så är det skitbra. Problemet är att även om rådet är rationellt så är vi småsparare sällan rationella.

Vi vill ha höga avkastningar, vi vill vara bättre än andra, vi vill ha spänning, vi vill inte förlora pengar, vi vill ha roligt, vi vill mäta oss med andra, vi vill se om jag kan klara marknaden själv och vi vill vinna.

Återigen, som vi hade i något avsnitt, efter 25 års sparande och investerande så börjar jag mer och mer inse att det finns alltid ett matematiskt korrekt svar och ett känslomässigt korrekt svar.

Caroline: Finns det överhuvudtaget plats för någon slags magkänsla när det gäller investeringar? Är det inte baserat ändå på erfarenhet? Man har ju ändå inte varit med om allt. Man har inte blivit lurad på vartenda sätt.

Jan: Nej, precis och så kan det vara så att saker är legitima och man förlorar ändå pengar. Jag tänker att en av knorrarna eller poängerna i detta avsnitt kommer vara hur kan jag spekulera på ett ansvarigt sätt?

Hur kan jag ta hänsyn till att jag inte är rationell, att jag vill ha spänning och ha roligt. Jag vill testa och chansa ibland. Jag tror inte att det är antingen eller. Man kan göra både och.

Men om jag nu väljer att få från det noterade och reglerade. I princip allt som inte är på Avanza, Nordnet eller en fondrobot är problematiskt på ett eller annat sätt. Men man kan unna sig att göra de sakerna ibland för att man vill ha ett hållbarhetsperspektiv, till exempel.

Bättre processer – inte större vinster – som måttstock för växt

Jan: Jag vill inte att det här avsnittet ska avfärdas som att det bara handlar om investeringsbedrägeri. Detta handlar egentligen lika mycket om att förbättra din beslutsprocess.

Förut när någon frågade mig vad syftet är med att investera så brukade jag svara att det handlade om att tjäna så mycket pengar som möjligt till så låg risk som möjligt.

Eller få så hög riskjusterad avkastning som möjligt. Idag, när jag kanske är lite äldre och lite klokare, så handlar det snarare om att förbättra sin beslutsprocess. Att fatta bättre beslut.

Jag kan ta ett rätt beslut, allt ser ut att fungera, och sedan händer någonting som jag inte har kontroll över. Slumpen, till exempel, och då kan jag inte säga att beslutet var fel.

Min beslutsprocess var fortfarande rätt, men utfallet av beslutet blev något annat. Så hur jag kan jag bli en bättre investerare? Genom att kontinuerligt förbättra min process.

Om jag har tjänat mer pengar så kan det bero på att man har tur och att man hade mer pengar. Det betyder inte att man var en bättre investerare. Men om jag kan säga att min beslutsprocess är mycket bättre idag än vad den var för 10 år sedan, då är jag en bättre investerare.

Det finns också ett tre minuters sammanfattande avsnitt till detta och förra avsnittet. Eller, det blev mer sex minuter. Sedan måste jag göra två rättelser. Först en rättelse till avsnitt #179 där vi pratar med polisinspektör Mikael Ahrtzing.

Vi använde många exempel med Blocket och vi fick ett mail från Blocket där de tackade för att vi pratade om investeringsbedrägerier, men att det kändes samtidigt lite orättvist tyckte de.

Det sker väldigt mycket transaktioner på Blocket varje dag och bedrägerierna är bara en promille och de skrev att det är viktigt för dem och att de arbetar aktivt med att minska mängden bedrägerier.

Vi menade inte att säga att man blir lurad om man använder Blocket. Det händer också på andra plattformar och utanför nätet.

Sedan gjorde jag en så sjukt pinsam grej förra avsnittet. Jag tror att det är ganska många som inte har märkt det, men det var några snälla läsare som hörde av sig och sa att svenska statsbudgeten inte är på 1 200 miljoner, utan 1 200 miljarder. Superpinsamt. Det var ett hjärnsläpp.

Med risk för att jag kommer säga fel nu igen så ligger Rentechs totala förvaltade mängd pengar på 1 659 miljarder kronor. Svenska statsbudgeten, alltså utgifter, är på 1 256 miljarder. Min poäng var att Rentechs förvaltade kapital hade täckt alla Sveriges utgifter i ett år.

Stort tack till vår community

Jan: Ibland tar jag saker för givet och nu när jag lyssnade igenom det gamla avsnittet så tyckte jag att det lät som att jag var kritisk mot regeln att om det låter för bra för att vara sant så är det ofta inte så. Men så är det inte.

Jag håller också med att om man följer den så kommer man vara mer trygg än vad man är i många andra situationer. Jag har ingen invändning mot den regeln, även om det framstod så.

Det rationella är att bara investera på Avanza, Nordnet och Lysa. Alltså reglerade investeringar. Som generell småsparare bör man avstå från onoterade och oreglerade investeringar.

Sedan var vi också inne på det att även om reglerna är rationella så är vi inte det som människor. Ibland vill vi ha den där spänningen och vi gör de extra affärerna för att man kan få en bättre avkastning, men risken är högre.

Det är då vi kommer in på det här med pengar och riskhantering. Det som är roligt är att pengar och riskhantering skiljer sig inte åt om det är en legitim affär eller ett bedrägeri.

Jag vill alltid slå ett litet slag för vår RikaTillsammans-community som vi just nu har på Patreon. Den är för mig personligen bland det roligaste som finns. Det var någon som skrev att det lite som en blogg i bloggen.

Där skriver jag ett eller två anslag och vi har FikaTillsammans och vi gör intervjuer och vi ger tips på investeringar och ger ut en massa extra material. Tack vare detta community kommer den nya bloggen som kommer ut i december att vara fri från reklambanners och vi kan göra avsnitt utan samarbeten.

Fyra frågor att ställa när du blir erbjuden en investering

Jan: Vi ska ta de fyra huvudpunkterna från förra veckans avsnitt lite kort. Det var fyra frågor att ställa sig om man får ett erbjudande om en investering. Den första frågan är:

”Varför lägger inte proffsen sina pengar i det här?” Följdfrågan blir: ”Varför får jag det här erbjudandet?” Jag skojade lite i förra avsnittet och sa att så himla speciella är inte du och jag. Vi har inte särskilt mycket pengar om man jämför med institutioner och fonder och professionella förvaltare.

Jag brukar säga att om du är en av de personerna som är speciell, om du har sålt ett företag och har flera miljarder, då vet du om att du är speciell och då har du ofta helt andra processer för att investera dina pengar.

”Varför har andra tackat nej?” Det säger sig självt att dom du får erbjudandet så har andra tackat nej. Du är inte den första de frågar. Sedan pratade vi om varför just det caset skulle ge en överavkastning.

Caroline: Man kan ju svara väldigt bra på de här frågorna och luras. När vi var yngre och gjorde någon investering som var bedrägeri så var det så att vi ställde vissa av de här frågorna.

Kanske inte varför allt kapital inte har sökt sig dit, men de svarade bra på våra frågor. Varför får jag det här erbjudandet? För att vi vill ge småsparare chansen. Varför har andra tackat nej? Folk har inte tackat nej.

Det är här de stora bankerna investerar och det är orättvist att de får göra det och inte småsparare och nu vill jag ge er chansen. Men du har ändå många checklistor så jag känner att vi kommer ringa in den här bedragaren.

Jan: Ja, det är klart, man är ganska dålig bedragare om man inte har bra svar. Vi har åtta eller nio punkter till. Sedan ska man ställa sig frågan hur vinsten genereras också.

Caroline: Det kan vara så att man får ett komplicerat svar på den frågan och om jag är ny investerare så kommer jag känna att jag inte kan det tillräckligt bra.

En bra investering är förståelig för en nioåring

Jan: Om man inte förstår då ska man inte investera. De bra investeringarna, som t.ex. fondrobot, det kan vår nioåriga dotter förstå. Den köper andelar i aktier i alla noterade företag i hela världen.

Hur tjänar man pengar på aktier? Jo, när du äger en aktie så har du rätt till en liten del av överskottet på den vinsten som företaget ger ut.

Caroline: Men finns det någonting i finansvärlden där jag behöver ha mer kunskap för att förstå en investering än den jag har idag, som är helt vanlig. Jag är en helt vanlig människa som läser media ibland.

Jan: Jag undviker investeringar som jag inte kan förklara på tre, fyra meningar. En nioåring är ett fantastiskt bollplank. Vi investerar i fastigheter – vad är affären med en fastighet?

Jo, man köper en fastighet och sedan hyr man ut den och sedan betalar andra hyra för den varje månad och du betalar utgifter för vaktmästare och el och så blir det lite pengar över. Att driva jordbruk – man köper mark, planterar grödor, man har folk som arbetar där.

Caroline: Ja, jag förstår och jag tycker att saker ska vara så lättförklarade, rent generellt.

Jan: Ja och kan man inte förklara det, som komplicerade strukturerade produkter, så nej. Jag vill inte såga alla strukturerade produkter, men ju mer komplext, desto mer aktar jag mig för det.

Jag gillar inte komplexitet för det innebär att det kommer gå åt helvete förr eller senare för att det är för svårt att greppa. En känd företagsledare sa att man ska organisera sitt företag så att en fyraåring kan leda det, för förr eller senare kommer det en fyraåring som ska leda det.

Som Eric Strand, han tror på ett inflationsscenario och pengarna minskar i värde. Vad är det som har hållit sitt värde i alla tider? Guld. Man fattar logiken.

En grej jag tänkte på efter förra avsnittet är att när jag har jobbat som projektledare så pratar man alltid om projekttriangeln eller projektromben. Erik Fors-Andrée, som har podden Jobbet och Livet, hade gjort en romb och han sa att när du har ett projekt så har du budget, kvalitet, omfång och du har kalendertid.

Du kan inte ha ett projekt med låg budget, som är klart på kort tid, som har ett jättestort omfång och världens bästa kvalitet. De är som de säger på engelska mutually exclusive.

Man måste välja om man vill fokusera på kvalitet, och då kan det ta lång tid. Men om vi har hög kvalitet och stort omfång då kommer vi behöva en ganska stor budget.

Om vi dessutom vill korta ner tiden så kommer budgeten behöva bli ännu större. När man vrider på de här så är det ena på bekostnad av det andra.

Investeringsromben: Avkastning, risk, likviditet och tillgänglighet

Jan: Jag har gjort en egen variant här som jag kallar för ”Investeringsromben”. Man pratar alltid om avkastning och att man vill ha så hög avkastning som möjligt. På den andra sidan har vi risken.

Det vill säga, är det insättningsgaranti? Det är lägsta risken. Vad är risken för att det ska explodera? På en global indexfond har vi inte en garanti för att det ska gå upp, men å andra sidan, risken för att den ska explodera – risken för att en indexfond ska bli noll – är obefintlig, för det innebär att alla bolag i den indexfonden måste gå i konkurs samtidigt.

Då ska 6 000 av världens största bolag gå i konkurs samtidigt. Osannolikt. Ända till andra änden om man investerar i ett enskilt projekt hos en alternativ crowdfunding plattform där det här projektet kan gå åt skogen och då förlorar jag alla mina pengar.

Det har hänt oss med Trine eller andra med Tessin och den typen av alternativa investeringar. Det är inget bedrägeri, utan det är legitimt. Risken var hög men å andra sidan är avkastningen också högre än på ett bankkonto.

Nästa del, som man sällan tänker på men som man ofta vill ha när man investerar, är likviditet. Det innebär att det ska handlas på daglig basis. Om jag till exempel har en fond så kan jag sälja den idag och ha pengarna på kontot inom tre dagar.

En aktie kan jag sälja nu och ha pengarna på kontot om tre sekunder. Likviditeten i stora aktier är enorm. I andra änden har du onoterade investeringar. Vi köpte den för 10 år sedan den aktien, vi har inte kunnat sälja den för ingen vill köpa den.

Då är det ingen likviditet för ingen vill ha den. Sedan vill man också ha likviditet i form av att om jag sparar i en fondrobot till exempel så vill jag inte att minska kravet ska vara 10 miljoner, utan från 100 kronor.

I vissa investeringar vi har gjort så har minimibeloppet varit 10 miljoner och då har vi fått hänga med på friends, fools and family. Då är likviditeten extremt dålig. Så, avkastning, risk och likviditet.

Den sista är tillgänglighet, det vill säga är investeringen reglerad, står den under Finansinspektionens tillsyn, är den på Avanza eller Nordnet eller behöver jag gå till en annan aktör?

Finns aktierna registrerade hos Euroclear, som är ett centralregister, eller är det bara styrelsen som har koll på vem som har vilka aktier i en Excelfil? Är investeringen allmänt accepterad? Vad är avgifterna? Hur är hållbarhetsaspekten? Man kan säga avkastning, risk, likviditet och övriga faktorer.

Min poäng här är också att man behöver välja vart man vill ligga med sin investering. Vad är det som är viktigast? För vissa är det viktigast med låg risk. Då kommer du inte få hög avkastning.

Du kommer ha hög likviditet och det kommer att vara väldigt reglerat, som bankkonto med insättningsgaranti. Vill jag ha en global indexfond? Avkastningen är högre men även risken.

Likviditeten är sämre än bankkontot eller en enskild aktie och tillgängligheten är sisådär, t.ex. med hållbarhet eller komplexiteten. Å andra sidan är kanske den allmänna acceptansen hög.

Bedrägerier är ofta för orealistiska för investeringsromben

Caroline: Ok, så då har du lagt in några sådana investeringsformer. Men om vi nu lägger in ett investeringsbedrägeri i denna. Vad händer då?

Jan: Det går inte. För att ett investeringsbedrägeri ska vara intressant så behöver det vara någonting som det andra inte är. Då säger de ofta att du har jättehög avkastning, garanti, hög likviditet och det är etiskt hållbart. De bara maxar alla sidorna.

Så känner man ofta igen det. Du kommer ihåg avsnittet med Nassim Taleb om tail risk hedge, som jag fortfarande driver som ett sidospår. Jag har skickat mail till Spitznagel men jag inte ens fått ett svar.

Tillgängligheten är att du ska ha 500 miljoner kronor i hans fond. Tänk dig hur mycket pengar du måste ha för att det ens ska vara intressant.

Jag påstår – kanske felaktigt och jag kommer få äta upp det här – att det inte finns någonting som bryter mot den här romben. Ta Eugene Famas fondbolag Dimensional som exempel. De gör riktigt bra indexfonder.

Kommer man till en duktig stiftelse eller ett duktigt företag så har de ofta Dimensional-fonder. De får du inte handla på daglig basis för de kan inte handla på det sättet. Därför behöver man ha pengarna där långsiktigt.

Caroline: Men om vi tittar på investeringsbedrägerier, vad kan de komma med? Är det Bitcoin till exempel? Jag bara funderar lite högt här. Eller inte Bitcoin, utan någon annan kryptovaluta.

Jan: I min värld skulle den investeringen gå åt helvete på risk, den skulle gå åt helvete på likviditet. Jag hade frågat hur pengarna tjänas egentligen, varifrån kommer avkastningen, risken har vi sett. Det är det som är problemet med Bitcoin.

Det svänger enormt mycket, högt och lågt. Tillgänglighet… Jag tycker ändå att jag är datanördig och jag tycker fortfarande att det är svårt. Det är fortfarande lite klurigt att köpa Bitcoin om man inte gör det via Avanza / Nordnet.

Jag vet att det finns läsare där ute som reagerar på detta nu, men jag tycker det är svårt. Så klart handlar det om att jag inte har satt mig in i det. Jag vet att vissa läsare kommer säga att XTC Bitcoin finns, men återigen, det är inte så att de här fyra frågorna räcker för att man ska avslöja en dålig investering.

Det är i kombination med det andra. Jag bara menar att det är en snabb grej för att identifiera vad som är realistiskt eller orealistiskt. Förra veckan så pratade vi just om det med avkastning på bankkonto. Det ger 0-1%. Räntefonder ger 1-3%. Indexfonder eller aktier 5-9% per år. Alternativa investeringar 9-15% och belånade investeringar, säg 15-20%.

Caroline: Det här är jättebra när man ska investera. Behållningen från den här, om det är ett investeringsbedrägeri, är då att de försöker maxa alla kanterna på romben och bara vara bäst.

Jan: Ja. Det är klart att alla skulle önska en investering som har hög avkastning, låg risk, med garanti, hög likviditet, hög hållbarhet, låg komplexitet, stor allmän acceptans, låga avgifter. Det är den heliga graalen. Men det finns en anledning till varför det inte finns.

Varningsklocka #2. Kort historik / inget track-record

Jan: Varningsklocka #2 är ”Kort historik / inget track-record”. Eftersom investeringsbedrägerier till naturen är olagliga så tenderar livslängden på dessa att vara ganska kort. Förr eller senare så polisanmäls det eller hamnar i media eller det görs en utredning av Finansinspektionen eller liknande.

Det finns de här registren och varningslistorna, etc. Halveringstiden för ett bedrägeri är ganska kort. Det är väldigt, väldigt ovanligt och det är därför den här Murdoch-skandalen är så speciell.

Den höll på jättelänge, men det är väldigt ovanligt. Jag ställde ju den frågan till Michael, som är polis, och jag sa att min upplevelse – som är högst subjektiv – är att saker tenderar att försvinna inom ett till tre år.

I förra avsnittet pratade vi om de olika faserna: försäljningsfasen, proof of concept, investera mer-fasen, avgifter och sedan räddningsfasen. Det händer alltid på två eller tre år att någon av kunderna, alltså de som blivit lurade, skiljer sig eller blir sjuk eller dör eller behöver pengarna och då försöker man göra det där uttaget.

När det inte fungerar, det är då det brukar gå åt skogen. Då får man inte ut sina pengar och så går man igenom sina faser med ilska, förnekelse, acceptans och hela sorgbearbetningen.

En av de här klockorna jag brukar titta på att är att jag inte stressar med grejer. Jag brukar tänka att om detta är en genuint bra grej så behöver jag inte hoppa på nu. Då kan jag hoppa på om tre år.

Om det finns kvar om tre år så vet jag att det var legitimt. Jag har en egen spekulationsbudget så jag brukar ibland lägga 5 000 spänn och testar. Då låter jag pengarna vara där i två, tre år. För mig är det värt den kostnaden, särskilt eftersom vi har bloggen, att lägga 5 000 spänn och se hur det går under ett antal år.

Jag har t.ex. testat ett bolag i Estland, som investerar i fastigheter, som jag tycker har en briljant idé. Jag har ingen aning om det är legit men då håller jag uppe intresset genom att sätta ett par tusen kronor där.

Då kan jag testa det. Jag vill inte låta förmäten och vara nonchalant med ett par tusen, utan för mig ingår det i en strategi. Ibland, genom att göra på detta sättet, så upptäcker man att shit det där var faktiskt en bra grej. Men jag är väldigt försiktig med de här vågorna och det vi pratar om, så jag låter det bara vara där i ett par år.

Caroline: Men jag tänker också att man kan hitta på historia. Jag vet inte, men jag bara slänger ur mig att måste ju kunna fejka historik.

Kontrollfrågor för varningsklocka #2

Jan: Ja, det är klart att jag kan skriva på hemsidan att vårt bolag bildades 1691, vi har fyra års erfarenhet och 1 000 anställda. Men i Sverige har vi årsredovisningar, företagsregistret och så vidare.

Det kan man kolla upp. Sedan, återigen, bör man vara försiktig som Finansinspektionen säger, för de kan skapa fejkade hemsidor för myndigheter och vidare, för t.ex. Hong Kong. Ofta brukar folk säga att man ska Googla, men man hittar så mycket skit när man Googlar.

Jag tycker att det här valet i USA nu är så sjuk illustrativt. Om du följer Newsmax och Fox, då har demokraterna stulit valet. Tittar man som vi i Sverige på CNN eller New York Times så är Trump en mupp som har passerat bästföredatum. Du hittar argument på nätet för att man inte ska ta vaccin även om det kanske inte är superklokt.

Caroline: Det finns en skillnad på att investera i Sverige och utomlands, på vilket information man kan hitta och bakgrund och track record, och så vidare.

Jan: Ja, och det ska jag inte sticka under stolen med. Vi kommer prata om det också, att transparens är viktigt. I slutet av avsnittet ska vi prata om just det här att det alltid finns ett problem.

Det kan jag vara supertydlig med redan nu, att det finns ingen investering som är alternativ eller över huvud taget som inte innebär ett problem. Det är problemet eller den risken du får betalt för.

Det kan vara att företaget behöver pengar för att göra research eller en expansion, så de har inte tillräckligt med kapital. Problem som SAS har just nu under Corona när de inte har några kunder.

Andra exempel på problem är att man behöver uppfylla vissa tillstånd och då behöver man x kronor. Eller så ska man börsnoteras och då behöver man ha x antal aktieägare för att få notera.

Det finns alltid ett problem, annars skulle de inte behöva dina pengar. Vi har inga problem i vårt bolag, t.ex., och vi är intresserade av kapital från någon annan. Det finns inget problem att lösa.

Det var någon kompis som sa att time will either promote or expose you. Jag tänker att tiden är, precis som vi pratar om gällande indexfonder och aktier, den bästa equalizern.

Det är den bästa riskmodifieraren. Bästa avkastningsgenereraren. Det är tid. Jag tänker inte gå igenom detta så mycket i detalj, men jag tror det var Konsumenternas.se som hade ett antal bra frågor som man kan ställa. Jag har kompletterat själv, men det är just för varningsklockan med kort historik.

Då skulle jag fråga: Hur lång är historiken? Vad finns det för ett track-record? Har dessa människor gjort detta innan eller ska de göra det för första gången? Hur kan jag verifiera track-record med hjälp av att ha av tredje part? Det tycker jag är viktigt.

De flesta bra och genuina projekten har en tredje part. Det kan vara en före detta kund/leverantör/juristbyrå/revisionsfirma/bokföringsfirma. Det kan vara någon oberoende part som kan bekräfta trackrecordet.

Kontrollera företaget med ett besök

Jan: För mig är det så enkelt som att säga hur vet vi att du har drivit bolag sedan 2003? Det första året var det en enskild firma och då finns det ingen årsredovisning. Då hade jag sagt att jag har haft detta samarbete med bokföringsbyrån i 10 år.

Sedan har man kunnat ringa till de som gör vår bokföring. Vi hade kunder för 10 år sedan som kan bekräfta att vi gjorde ett jobb för dem. Så vad finns det för referenser, track record, vad är historiken. Sedan kan man be om att få komma på ett personligt besök.

För någon som är legitim så är inte personligt besök något problem.

Men om man kör ett bedrägeri så vill man fan inte ha någon på besök. Det är klassiskt att man åker dit så är det bara en postbox eller så visar det sig vara en adress med 1 200 företag.

En regel som Finansinspektionen har är att man ska slå bolaget i deras register. Men jag är en sjukt dålig bedragare om jag ringer och säger att jag ringer från Bluff och Båg AB, eftersom jag vet att det företaget är med i registret. Då kommer jag istället säga hej, jag är från Bågar AB, eller något annat som inte är med i registret.

Oavsett vad de heter kan jag fråga om jag får hälsa på. Det blir för mig en mycket skarpare kontroll, taget i sitt sammanhang, så klart. Det är ingen naturlag, men det är en detalj som kan ge en hint.

Visst, de kan vara i Hong Kong, men om det ska investeras hundratals tusen kronor i det här projektet… Det finns sajter som Freelancer.com eller Upwork. Du kan erbjuda någon 100 dollar att gå dit, knacka på, ta några bilder, ta en selfie och skicka det till mig.

Det är inte svårt. Man kan be någon på plats. Om du ska investera 1 000 och du har 10 miljoner. Fuck it. Det spelar mindre roll. Även om jag inte delar den uppfattningen egentligen, för jag tycker man ska värdera varje krona lika mycket. Total jämlikhet.

Men om man hittar på genomsnittliga bedrägerier så rör det sig om tusentals kronor. Då är det en ganska billig peng att lägga 500 kronor på en sådan grej.

Varningsklocka #3. Lockar med att göra det ”rika” gör

Jan: Varningsklocka #3 är att man lockar med att göra det ”rika” gör.

Så här tänker jag, att vi som människor är naturligt mottagliga för status och det som andra gör.

Caroline: Särskilt om det avslöjas att det är så här andra gör och du visste inte detta. Du har varit en loser men nu kan du bli en vinnare.

Jan: Ja, och sedan kan vi prata om biologiska drifter för det där. Vi har alla drivkrafter som att man vill komma före sina peers. Man vill komma ikapp sina peers, det är en annan drivkraft, sedan är det makt och sex.

Det är inte det som är poängen, men vi gillar att se upp till personer. Det är därför allt det där med Kardashians och rika människor bländar oss. Det säljs ofta in om att man ska få tillgång till marknader eller affärer som ofta är reserverade för professionella placerare eller rika människor.

Sådana grejer funkar för att det är ett korn av sanning i det här.

Vi ska ta några frågor här som man kan ställa sig för det finns vissa typer av investeringar där minimum är 10 miljoner. Det är till för professionella investerare. Men då ska man också vara medveten om att de gränserna finns av en anledning.

Men innan vi går in på frågorna så ska jag berätta att vi känner ganska många människor som är förmögna och min uppfattning är, om vi tittar på hur de placerar sina pengar, att extremt få av dem gör några skumma grejer som bara är reserverade för rika människor.

Jag vet folk som har över 300 miljoner som har placerat 290 eller 280 av de miljonerna in indexfonder och fondrobot. Resterande 20 miljoner är på sparkonto. Några andra som vi känner köper fastigheter, medan andra har en portfölj av bolag.

Men det är ingen som säger att de investerar i bankcertifikat via Hong Kong på en marknad som ingen annan kommer åt. Det finns inte. Det finns ett enda undantag som jag känner till och där har man gått ihop några stycken för att köpa in sig i ett onoterat bolag som man annars inte hade kommit in i.

Caroline: Låt oss bara fundera på att man kan vara förmögen utan att egentligen veta hur man ska ta hand om sina pengar. Man måste lära sig det.

Man kan vara förmögen genom att man vet precis hur man ska ta hand om sina pengar. Det är också en skillnad, eller hur?

Jan: Min upplevelse är att många av de som har hört av sig till mig, som har mycket pengar, de har inte investerat sig till dem. De har oftast ett företag som de har sålt eller de är bäst i världen på något som de gör, t.ex. konsulter eller idrottare, som har tjänat det på sitt görande.

Få har investerat sig till det och de som har gjort det de har gjort alla misstagen tidigt i sin karriär. Det är därför vi skrev i boken ”Gör ditt barn rikt” att man ska göra alla misstagen så tidigt som möjligt och låta barnen göra det.

Det är när man är förmögen det kan bli läskigt på riktigt. När vi blev lurade på 100 000 kronor av TrustBuddy så var det asmycket pengar, men det var hanterbart. Säg att du har haft en idrottskarriär och tjänat 100 miljoner kronor och blir blåst på 50 miljoner kronor, då är det svårt att starta om sin idrottskarriär som 45-åring.

En trevlig herre från Hong Kong

Caroline: Visst, man vill inte bli lurad när man har mycket pengar. Men jag ville säga att det är en skillnad på det. Man kanske måste lära sig hur man tar hand om sina pengar.

Men det är ändå så att vi inte har hört talas om någon som gör några investeringar i bankcertifikat via Hong Kong eller något annat exotiskt som bara är till för de superrika.

Jan: Tvärtom.

De som vi känner som har mycket pengar investerar sjukt tråkigt. Precis på samma sätt som vi. Smart sparande är inte spännande, så lockas inte när de säger att det är de rika som gör det.

Tvärtom är det för mig så att om någon kommer och säger att detta är vad förmögna människor gör då sätter jag på inspelningsknappen, för då vet jag att ”I’m gonna be in for a ride.”

Jag har ju folk som ringer från Hong Kong och London och jag vet inte hur man spärrar. Det är någon från London som ringer två gånger i veckan och jag har spärrat numret, men de ringer från olika nummer.

Om det är någon som vet hur man kan få stopp på det säg gärna till, men jag svarar ju inte ens. Någonstans har mitt telefonnummer hamnat på någon jävla lista och det är allt från valuta trading till Forex och ”det rika människor gör”.

Frågorna man kan ställa sig är: Varför blir jag kontaktad? Hur har de fått tag på mina kontaktuppgifter? Varför inte fortsätta med rika människor? Om det är nu är till för rika, varför inte fortsätta med dem? Det är mycket mer pengar på mycket mindre tid. Det är så knasigt.

En introspektiv fråga man kan ställa sig själv är vad är det som gör att jag gillar jag prata med ”en äldre herre som brukar ringa från Hong Kong?” Det kan vara trevligt eller gemytligt.

Jag skrattade så jag höll på att kissa på mig för det var någon på Patreon som skrev att de brukar ha samtal med en äldre herre från Hong Kong och jag kände igen den där äldre herren från Hong Kong.

Det var länge sedan vi pratade men man kände sig viktig och han kallade en för ”sir” och så. Det är det jag menar att man ska fråga sig själv vad får den här personen en att känna.

Vad är det som gör det? För de är ju likable. En bra fråga är om man bara får höra sådant som man vill höra och vad gör min hjärna för att lura mig nu? Är det FOMO? Att det är klart att man måste vara med.

En klassiker var ju när Hare Krisha utnyttjade detta och gick ut och gav blommor till folk på gatorna och sedan kom de efteråt med insamlingsbössa. De hade moraliskt skapat en skuld och fick in jättemycket pengar på det.

Om du har pratat med den här herren 10 gånger och han har hjälpt dig och lyssnat på dig så känner man till slut att man borde göra den där affären. Det är som att bli bjuden på middag tre gånger och tacka nej eller omboka tredje gången. Fjärde gången känner man att nu måste jag fixa till det.

Varningsklocka #5. Full kontroll på dina pengar

Jan: Varningsklocka #5 är när den andra parten har full kontroll på dina pengar. I Sverige, eller på de flesta reglerade marknader, så krävs det att företaget har sina pengar åtskilda från klienternas pengar. Det är inte bara så att de ska vara åtskilda i bokföringen utan de ska vara åtskilda fysiskt.

Det är inte ovanligt att fondförvaltare förvaltar en fond med en massa pengar utan att ha några pengar på sitt eget konto. Pengarna finns på en annan bank och du ger order till den banken att genomföra affärerna.

Caroline: Jag fattar att det inte är ditt privata konto, men företaget har konto på en annan bank helt enkelt och där ligger klienternas pengar.

Jan: På Avanza har jag pengarna på mitt eget Avanza-konto och köper och betalar från mitt finansiärkonto. Att vara en fond är typ att du har ditt konto där borta och jag bara berättar vad du ska göra med pengarna, men jag har inte tillgång till pengarna direkt.

Det är en separation. Det är väldigt reglerat och jag förenklar det grovt här, men man har ofta ett så kallat förvaringsinstitut. T.ex. SEB är ett ganska vanligt förvaringsinstitut för aktierna och sedan har man fondbolaget som har en annan bank för sin verksamhet, så det är separerat.

Ett annat varningstecken är om det inte finns en revisor eller juristfirma eller redovisning där man har insyn. Det var så Madoff kom undan i alla år. De hade full kontroll på klienternas pengar och de satte in pengarna på deras konto och det fanns ingen insyn på det där.

Utifrån detta koncept kan man ställa ett antal frågor. Återigen, en kombination av mina egna frågor och frågor från Konsumenternas.se:

Vilken bank är företaget kund hos? Nästa avsnitt kommer faktiskt handla om banker. Jag är så sjukt less och det kommer ett bank bashing avsnitt för jag har också fått mail från läsare.

Häromdagen skulle jag öppna ett konto på en bank för mitt företag och så säger banktjänstepersonen att jag vet inte om jag hade använt din produkt och jag blev förbannad.

Så här i efterhand tänker jag att jag skulle ha svarat att:

Vet du vad? Jag använder inte tamponger, men det finns en ganska stor marknad för dem i alla fall…

Vi pausar det för jag blir upprörd bara jag tänker på det. Men i alla fall, det är ganska svårt att bli kund på en bank idag i Sverige.

Sedan ska man be om kontaktuppgift till någon på banken och fråga om ens pengar är skilda från företagets pengar? Och om ja, på vilket sätt? Med TrustBuddy skulle det ha varit så, i teorin, men i praktiken var det inte så.

Jag kan ju säga att jag kör 110 km/h och följer alla lagar, föreskrifter och regler. Sedan kan jag sätta mig i bilen köra 150 km/h. Vår kompis Ludvig blev ju skeptisk till TrustBuddy innan vi blev det för att han hade problem att ta ut sina pengar. Då märkte han att det var något fuffens.

Det finns inga garantier

Caroline: Jag tänker på den här tredje parten som vi pratade om, som jag inte har superbra koll på. Allt som de kan se i ett företag, som redovisningsbyrån till exempel. Hur kan ett företag ha sina egna pengar blandade med klienternas i Sverige idag?

Jan: Det är ju bara för dem att sätta det på samma konto. Det är det som Finansinspektionen granskar, till exempel, eller som en revisor ska ha koll på. Det finns hål och det är inget konstigt.

Caroline: Men det är konstigt för mig i ett sådant reglerat land som Sverige. Det var börsnoterat, så hur fan ska jag då kunna lita på något? Det är konstigt.

Vi pratar om en lista om saker som ska vara uppfyllda för att man ska inspektera om det är bedrägeri eller ej och nu hade vi satt pengar i ett företag som ska vara legitimt och så har de ändå gjort en jävelskap med våra pengar.

Jan: Det finns inga garantier någonstans. Du kan göra allt rätt och det kan ändå gå åt helvete. Det är därför jag inte tror på garantier, t.ex. Garanti är enkelt att säga så länge man inte behöver den.

Å andra sidan, TrustBuddy föll på en massa andra grejer. Det var andra klockor som ringde också. Vi pratade om Wirecard med Andreas och Henrik. De var börsnoterade och de sa att det fanns 20 miljarder kronor i flera år ända tills det till slut konstaterades att pengarna inte var där.

Men det pågick i tre, fyra, fem år. Det var Tysklands största bolag. Det var godkänt av tyska finansinspektionen. Man förbjöd blankning i företaget, har jag för mig. Inte ens bankkonto är säkert.

Kolla Cypern 2008 när de frös bankkontona. De dödade likviditeten. Man pratade om att ta ut pengarna över den statliga insättningsgarantin. I Sverige är det ingen som vet hur bankkontona kommer att fungera i en riktig kris.

Caroline: Kan vi bara kort, kort prata om vad det var för andra varningsklockor som ringde med TrustBuddy?

Jan: Till exempel likviditeten och track record. Nu var det flera år sedan så jag minns inte exakt. Men jag har avskrivit det. Visdomen är ju detta avsnitt. Kontentan är detta vi pratar om nu. Vi la till exempel in för mycket pengar. Och det var inte tre år gammalt.

FI hade inte tillsyn. De kan begära in papper men det gör de inte varje år. Det bygger ändå på tillit, speciellt i Sverige. Ärligt talat, jag är inte så intresserad av vad som sker på den andra änden, för jag kan inte påverka den andra änden.

Nästa fråga är vem som är förvarande institut? Var finns pengarna? Om inte pengarna är separerade från företagets egna pengar, varför är de inte det?

Återigen, bara för att pengarna inte är separerade så betyder det inte att det är en bluff. Det finns tillfällen då man inte separerar på företagets och kundernas pengar, t.ex. när man investerar i onoterade bolag. Sedan ska man gärna kontrollera mottagaren innan man gör en överföring.

Men som sagt, du kan inte lita på någonting. Så fort du investerar så tar du en risk och du kommer förlora, särskilt i början av din investeringskarriär. Det är därför jag säger att man ska göra misstagen så fort som möjligt, så tidigt som möjligt och med så lite pengar som möjligt.

Är du en riktigt duktig investerare så kan du få samma insikter på en förlust på 1 000 kronor som 100 000 kronor.

Problemet är att de flesta av oss har inte samma relation till 1 000 kronor som 100 000 kronor. En tusenlapp i investeringssammanhang är fuck it, medans det först gör ont på 100 000 kronor.

Jag är inte så bra på att vara uppmärksam om det gäller en tusenlapp, utan för mig behöver det vara lite spektakulärt för att jag ska pay attention.

Varningsklocka #6. Ingen insyn av tredje part

Jan: Ska finnas en tredje part, gärna välrenommerad, och för mig är det ofta en revisor. Jag hatar att ha revisor i eget bolag, för då upplever jag att revisorn inte har något syfte.

En revisors syfte är att bekräfta för tredje part att redovisningen är korrekt. Om jag äger mitt bolag själv så behöver jag inte ha någon som bekräftar att min egen redovisning är korrekt. Där är jag negativ.

Men när man har ett bolag med andra personer är det superviktigt med revisor. Det är revisorns jobb att granska att styrelsen har organiserat bolaget ändamålsenligt, har upprättat årsredovisning på korrekt form.

För mig är avsaknad av revisor ofta en show stopper. Det är tvär-nej. Ingen revisor, ingen investering.

Tillsynsmyndighet. Mycket som handlar om pengar är ju reglerat under t.ex Finansinspektionens tillsyn. Men jag anser samtidigt att Finansinspektionen skulle ha behövt mer resurser för att kunna ha mycket bättre tillsyn än vad de har.

Att stå under Finansinspektionens tillsyn är en hygienfaktor, men det är ingen garanti. Allt på börsen är reglerat och alla avtal finns i bakgrunden, så det är tydligt, men om man går bort från den reglerade marknaden måste man fortfarande reglera det själv. Ofta behöver man då ha en hög juridisk kompetens eller ha ett samarbete med en bra juridikfirma.

Det är t.ex. ingen tillfällighet att många fintech-startups som jobbar med folks pengar har jurister direkt i grundarteamet. Eller så har man två programmerare, två säljare och två jurister. Det är väldigt mycket så man behöver ha bra juridisk kompetens.

Man kan fråga vem som är jurist och om man inte kan svara på den frågan så är det en varningsklocka. Frågar man oss så kan jag direkt säga vilka vi använder. Om man inte ens har reflekterat över de juridiska frågorna då är det en varningsklocka.

Ska man lura någon så lägger man inte en miljon på en jurist, särskilt inte en välrenommerad jurist. Sedan följer man upp deras svar med att kolla upp firman och ringa till kontaktpersonen.

Man behöver alltså inte göra allt detta, men det är saker att tänka på. Det här är samlad erfarenhet av vad jag har sett och lärt mig. Det har alltid varit mycket juridik inblandad i de investeringar som vi inte har gjort via Avanza, Nordnet eller fondrobot.

Det har varit aktieägaravtal, KYC-avtal, investerar addendums och så vidare. Det är så sjukt mycket dokument. Jag har lärt mig att det ska vara minst ett aktieägaravtal, sedan ska det helst också vara ett investeraravtal.

Om de inte gör en KYC, alltså know your customer, att man skickar in kopia på pass och svarar på vad pengarna kommer ifrån, det är en fet varningsklocka. Alla som hanterar pengar måste ta reda på pengarnas ursprung.

Det är därför vi alltid måste svara på frågor på Avanza med jämna mellanrum, gällande vart pengarna kommer ifrån, hur ofta man ska göra en insättning, etc. Men om man är bedragare så är det liten risk att man lägger all denna tid och energi på juridiken.

Frågor att ställa här är att be om kontaktuppgifter till revisor, revisionsfirma och juristfirma och kontakta dem. Man behöver inte ha allt, vissa behöver bara en revisor eller jurist och en revisor, så det är ingen naturlag att allt det ska vara på plats.

Fråga om organisationsnummer och kontrollera dessa via offentliga register. Fråga om tillsynsmyndighet och om det säger att tillstånd inte behövs så får man gärna kontrollera med Finansinspektionen.

Då säger man att jag har tänkt investera i det här bolaget, det är ett litet onoterat bolag, kommer vi behöva tillstånd för det?

Sedan tipsar Konsumenternas.se om att man kan fråga var man kan vända sig vid tvist och fråga vilket försäkringsbolag man använder. Om man har ett påhittat bolag, varför skulle man då betala för försäkring?

Varningsklocka #7. Komplicerad strategi

Jan: Nästa varningsklocka är komplicerad strategi. Vi har redan varit inne på detta så vi kan ta det ganska snabbt. Man ska kunna förklara detta för en nioåring och de ska kunna förstå.

Jag har föreläst väldigt mycket och en tumregel är att ju större publik, desto färre frågor. Eller ju större publik, desto oskyldigare frågor. Förutom i digitala möten för då sitter man inte i en publik. Då kan man få sjukt mycket frågor.

Många bedragare utnyttjar att man inte vill framstå som dum eller icke påläst. Jag var i ett möte här om dagen och kände att shit, jag är inte påläst, och då ställer man inga frågor. Komplicerad strategi är en stor varningsklocka för mig.

Jag gillar frågan: ”Kan jag förklara detta för någon annan?” Om jag inte kan det så har jag inte fattat det själv och jag gillar Aktiespararnas generella tips att om du inte förstår, skit i det.

”Kan jag/vi med sunt förnuft resonera oss fram till svar på följdfrågor?” Säg t.ex. att jag har investerat i ett onoterat bolag och så frågar jag mig själv om bolaget gör utdelning, har jag rätt till den utdelningen?

Om man äger en andel av företaget och de gör en utdelning då borde den tillfalla mig. Eller om företaget inte ger någon utdelning, tillfaller det värdet mig i alla fall?

Ja, jag äger fortfarande en procentuell andel av det företaget, så ja, det borde tillfalla mig. Jag kan resonera mig fram till det där med sunt förnuft.

Frågan som vi var inne på i förra avsnittet: ”Förstår jag varifrån pengarna kommer och hur de generas?”, ”Förstår jag och har jag fått riskerna dokumenterade?”, ”Förstår jag kostnaderna och har fått dessa dokumenterade?”

När kommer jag t.ex. betala för att få lov att göra den här investeringen och vad är själva investeringen. Många exempel där dåliga finansiella rådgivare som plötsligt ska ha 8%.

Varningsklocka #8. Korta deadlines, intensivt och FOMO

Jan: Nästa varningsklocka är korta deadlines, intensivt och FOMO. När de är mycket på och hetsar att rundan stänger och nu måste du skynda dig annars kommer du missa det.

Caroline: Men så kan det ju också vara i verkligheten just när det handlar om alternativa investeringar som man gör där det är en tidsperiod där man ska göra saker.

Jan: Så är det ofta, men då vet de ofta i förväg, och återigen, det finns alltid undantag. Jag själv har drivit projekt där det har varit korta deadlines, etc.

Då får man försöka kompensera med andra saker, som mycket hög transparens genom att svara på frågor och berätta varför det är korta deadlines, kunna peka på externa faktorer varför man har den deadlinen. Men i många sammanhang så blir dessa deadlines bara påhittade och ofta kommer det från sidan.

Det kan vara legitimt. T.ex. nu under 2020 var det någon börsnotering om blev så övertecknad att det var på måndagen men de stängde redan på fredagen.

Om man då skulle vara med så hade man plötsligt bara fyra timmar istället för fyra dagar, men då fanns den förklaringen. De var övertecknade och det fanns ingen anledning att ta in mer kapital, så då stängde de. Då fanns det en förklaring.

När jag läste på Polisens hemsida så sa de att det är bedragare som hållit relationen under lång tid, med hundratals samtal, och till slut så kommer det till en punkt när de vill stänga sin affär. Jag personligen hatar detta.

Vi blev själva brända på de här bankcertifikaten för många år sedan precis innan vi skulle gå på planet. Idag hade jag sagt ta dig där bak. Om jag känner mig stressad över någonting då skiter jag hellre i det.

Caroline: Man ska också vara medveten om att om man har vänner som har introducerat en så måste man vara mentalt starkt om man ska säga ta dig där bak.

Jan: Fear of missing out är en jättestark drivkraft. Jag har sett det i flera sammanhang. De säger alla gör detta och så vidare. Jag skrev en artikel på Patreon där jag nämnde att FOMO inte är en bra anledning till att investera.

Det är så många som investerar på grund av fear of missing out. Det är ett varningstecken. Om jag känner en rädsla att shit jag vill inte missa den här investeringen, då har det plötsligt blivit spännande och känslomässigt och det är inte smart sparande.

Det kommer alltid nya tåg från stationen. Är det en bra grej då kommer det att komma fler möjligheter. Du behöver inte vara med på allt. When in doubt, get out.

Tänk också på att du inte är moraliskt skyldig. Du behöver driva din agenda, deras jobb är att driva sin agenda. Ibland skojar vi om det med vår tvååring, som kletar och utforskar när vi sitter och äter.

Du kan bli helt vansinnig om det går över styr, men det är hennes jobb att utforska och kleta ner. Vi skojade att hennes kreativitet är långt mycket större än vad vår är för vem kunde tro att man kunde göra så mycket saker med potatismos.

Varningsklocka #9. Annonsering, mode & testimonials

Jan: Varningsklocka #9 är annonsering, mode & testimonials. Ofta är de här bedrägerierna extraordinära. Då tänker jag att om de är så extraordinära, varför behövs det annonsering i sociala medier eller varför behöver man ringa upp okända människor?

Många av dessa bedrägerier är ofta med det som är på modet just nu, som guld, vissa teknikaktier, småbolagsaktier, osv. Man hakar alltid på det som är mode. Det är ingen som skulle tycka att nu kör vi ett bedrägeri i indexfonder. Det ska vara lite sexigt, för hur ska du annars fånga intresset?

Jag tänker generellt att man inte behöver investera i det som är populärt just nu. Oftast har det tåget redan gått. Det pratade vi om i samband med börsbubblans faser, att när något blir populärt då är det redan på väg mot toppen.

Det var som Kavastu sa, att tricket med att investera är att gå ut i skogen, hitta kantarellerna innan de andra hittar dem, ställa sig där och vänta tills de andra kommer dit och sälja dem då.

En av våra kompisar som har 30 års erfarenhet i finansbranschen han sa att Jan, om det finns testimonials som låter överdrivna, som att folk har vunnit på lotto, då springer jag därifrån.

Det kan vara att nu har jag sagt upp mig, nu tjänar jag 3 000 kronor om dagen på det här, jag har köpt en Ferrari. Den som köper en Ferrari har oftast inget behov av att berätta om det på det sättet i en annons. Kanske på sin Facebook-sida, men inte i en annons.

En bra fråga att ställa sig är varför det marknadsförs på det sättet som det görs och är försäljningsargumenten FOMO eller att du är en idiot om du inte gör detta, du vet inte vad du tackar nej till, du kommer ångra dig. ”Kommer du ihåg att du skulle ha köpt Apple när de var billiga?” Då är det en varningsklocka.

Varningsklocka #10. Huvudmannens värderingar

Jan: Någonting som har blivit väldigt viktigt för mig på sistone är huvudmannens värderingar. Det är att titta på de som står bakom, apropå Ferrari.

Är det någon som kör runt i en Ferrari, har en privatjet, en helikopter i trädgården. Om den som står bakom är en sådan så brukar jag säga att då ligger sällan fokus på att maximera investerarnas eller delägarnas pengar.

Då är man ofta mer intresserad av sig själv. För mig är det väldigt, väldigt viktigt att man tittar på den som står bakom.

Min upplevelse är att de duktiga människorna som har mycket pengar sällan har behov av att flasha dem. Snarare är det tvärtom, för de fattar att det är deras kunder som betalar för allt.

Då kan man fråga sig om den här personen verkar respektera dina pengar eller är det viktigare att du ska känna att du vill bli som dem?

Caroline: Men är inte detta väldigt svenskt?

Jan: Nej, jag upplever det inte så.

Caroline: Det kan vara så att om dina kunder tjänar mycket pengar så tjänar du mycket pengar och då kan du ha din helikopter. Men jag håller med om att det är flashigt.

Jan: Återigen, vi generaliserar. I sammanhang där det har varit mycket fokus på de där helikoptrarna, du vet den här personen flyger privatjet och sådant, då har det ofta varit bedrägerier än tvärtom.

Medan om vi tar legitima och bra investeringar då är det ofta att man är sjukt mån om dig som investerare och att du ska tjäna pengar och att du ska vara nöjd.

Sedan skulle jag väldigt sällan investera i en 25-årig killes affärsidé, framförallt inte om han gjorde på det här sättet. Förmodligen inte. Det är också skillnad på folk som har tjänat sina pengar och gör det de gör för att de tycker att det är kul eller inte har behov av mer pengar och man gör det av rent intresse.

Vi har t.o.m. investerat i projekt där grundaren eller ägaren har sagt att detta är mitt sista projekt i livet. Jag har haft min karriär, jag har gjort mina grejer, jag har tjänat mina pengar, detta är mitt arv.

Ibland handlar det om att skapa en institution som är till barnen och eftervärlden. Att värderingen är helt annan än att man ska bli ekonomisk fri, säga fuck you till världen och köra sin Ferrari i solnedgången.

För mig är det väldigt viktigt. Till syvende och sist, apropå Finansinspektionen och allting, du investerar i en person. Och vem den personen är, den personens karaktär, är sjukt viktig.

Man skulle kunna skippa 90% av de här frågorna och bara vara bra på att bedöma karaktär på personerna bakom. Men hur blir man en bra människokännare? Ingen aning.

Investeringstest med liten summa i två till tre år

Jan: Jag är dålig på det. Jag är så naiv. Men eftersom jag är naiv så har jag gjort det till en strategi. Jag litar på människor, jag investerar 5 000-10 000 eller vad som nu funkar. Sedan blir det spännande att se.

Det är ett ganska billigt pris att få redan på någons karaktär för 5 000-10 000 eller t.o.m. 100 000. Jag tänker på detta lite asymmetriskt, som vi pratade om i avsnitten om Taleb.

Om jag kan begränsa nedsidan så kan uppsidan få vara oändligt stor. Hittar man människor man kan göra affärer med så kan man göra det i 30 år till. det har ett värde. Om jag kan då kan få reda på det så snabbt som möjligt; fine.

Vi kan ta det estniska bolaget som exempel. Jag har testat dem i två år nu för att se om det blir något av detta. Kan jag ta ut pengarna, kan jag prata med dem, jag vill ha ett möte med vd:n och då sa de att då får jag skriva under en NDA.

Då ser jag att här är det någon som har tänkt på juridiken. Och de säger att jag kan flyga över till Estland och träffar dem på kontoret och sedan titta på projekten. Det är nice.

Det är svårt att ta reda på någons värderingar, men jag tror på det här med tid. Investeringsvärlden är väldigt liten. What comes around goes around. Jag skulle inte blåst en investerare. Det är så kortsiktigt. Du kommer inte kunna göra nästa affär.

Det är inte så många som känner till det, men vi har nu ett huvudmannaregister i Sverige. Där kan man se vem som äger bolag, etc. Man kan ofta kolla upp dem i sociala medier.

Vad är det som verkar viktigt för dem i sociala medier? Det är ganska intressant att titta på. En bra fråga jag brukar ställa är varför gör du det här. What’s in it for you? Det är så intressant.

Jag satt i ett möte här om veckan och pratade med en partner om ett samarbete och hela tiden återkom de till att det är klart att om du hjälper oss så ska du tjäna pengar på det. Jag hade inte ens tagit upp att jag ville ha en ersättning.

För mig var det viktigare att jag kunde skicka dem våra läsare och följare till en bra aktör. Om jag fick betalt eller ej det var sekundärt. Jag ville veta hur de jobbar, vad de gör, hur ser det ut.

Då märkte jag att för dem är det viktigt med pengar eller de kanske var väldigt måna om ett samarbete, men för mig blir det ändå lite konstigt. För mig är det viktigast att mina kunder är nöjda.

Jag tror genuint att om jag kan hjälpa andra människor att få det de vill ha så kommer de hjälpa mig att få det jag vill ha. Fuck it vad jag vill ha först. Ge dem det de vill ha, så kan jag alltid lista ut vad jag vill ha i efterhand och jag kommer få det. Men det är min privata värdering, inte en sanning.

Hur stor avgift tar huvudmännen?

Jan: Fråga om referenser på huvudmännen. Duktiga huvudmän har gjort andra människor rikare tidigare. Det är detta jag hatar med Trump. Det är svårt att hitta någon som han har gjort rikare. Allt man läser om folk som har blivit blåsta, har gjort i konkurs, etc.

Caroline: Låt oss inte ta upp Trump, Jan, det är så polariserat.

Jan: Ja. Sedan ska man kolla hur mycket pengar som går till huvudmännen i form av avgifter. Hur mycket hamnar i deras ficka. I projekt jag har drivit har vi delat upp risken, där vi båda investerar pengar och sitter i samma båt.

Jag som har kommit på idén tar en större del av risken, som att jag t.ex. jobbar gratis, och om det blir vinst så delar vi på vinsten. Så har jag gjort i bolag jag har startat.

Det är det schyssta sättet att göra det på, men så resonerar inte alla. Sådant stör mig men det är subjektivt och på värderingsnivå. Jag fattar det. Jag har inte rätt och sitter inte på någon sanning, utan det är bara hur jag tänker.

Förstå vad problemet är

Jan: Nu kommer repetition för detta har vi pratat om. Man ska förstå vad problemet är. I alla möjligheter så finns det ett problem.

Utan ett problem finns det ingen anledning att be om pengar och om det inte finns ett behov av dina pengar så finns det ingen möjlighet. Fatta vilket problem som dina pengar ska lösa. Det är sjukt viktigt.

När man gör en investering, oavsett om den är reglerad eller ej, så kommer inte alla trafikljus vara gröna. Det är ok att det är 10-15 frågetecken i den här checklistan med 40 frågor. Man kan önska att de var gröna, men de är inte det och då får man värdera att vissa kanske är viktigare än andra.

Revisorkrav är svinviktigt för mig. Det spelar ingen roll att det är 39 gröna lampor om de inte har en revisor. Då blir det inte en affär, så det får man fundera på själv internt. Tricket här är att göra en balanserad bedömning och det uppnår man bara genom att testa.

Tips för hantering av pengar och risk

Jan: Då kommer vi in på det sista. Om jag nu ska testa, då är det viktigaste när man ska göra en spekulation, att hushålla pengarna med risken. Tänk om jag har gjort helt fel i min research?

Vad händer om det går åt helvete och jag förlorar pengarna? Oavsett om det är bedrägeri eller legitimt. Vad händer då i min ekonomi och i mitt liv?

När vi tränar kampsport så utgår vi alltid från att shit happens. När det gäller investeringar kan man skydda sig mot dessa shit happens-scenarion med fyra-hinkar-principen.

Man delar upp sina pengar i en bufferthink, en medelriskhink, en passiv hink och en lekhink. Sedan begränsar man alla spekulationer, alla oreglerade investeringar, allt som är lite annorlunda, till lekhinken.

Jag brukar säga att lekhinken bör max vara 10% av den passiva hinken eller absolut maximalt 10-15% av ens totala kapital.

Caroline: Då begränsar kapitalet också vad man kan gå in i, för det kanske är slut på pengarna när ”världens chans” kommer.

Jan: Ja, och det blir värre än så, för jag säger att summan av alla ens spekulationer ska vara 10-15%. En enskild spekulation ska max vara 1-3%. Detta resonemang använder vi även i andra sammanhang, oavsett hur reglerat eller låg risk det är.

Det är en vanlig regel för pengahantering. Vi hade det här solkraftföretaget som vi intervjuade där man kunde investera i solpaneler. Skitbra idé, hög risk, dålig likviditet, pengarna är låsta i 10-15 år.

Det är en hedervärd grej, så vi sätter pengar i det, men det kommer inte vara mer än max 1% av vårt kapital. Då har jag skyddat mig, så även om det skulle gå åt skogen där det max en tusenlapp av vårt totala kapital.

Caroline: Har du någonsin brutit mot den regeln?

Jan: Ja, när oddsen har sett för bra ut för att inte göra det. Alla regler har undantag. Jag har t.ex. en investering som är onoterad och oreglerad där vi gick in med mellan 10-15% av vårt totala kapital. Så vi bröt mot regeln där.

Jag har ofta en lekpott, en ännu mindre del av lekhinken med ungefär 5 000 kronor där jag kan testa lite smågrejer efter en grundläggande hygienkoll, så klart. Det kan vara värt att spendera en mindre summa för att kolla en person eller ett företags karaktär.

Caroline: Hur håller du reda på alla grejerna? Har du ett Excel-dokument när du vill kolla upp hur det har gått?

Jan: Jag använder ju Spirecta . Vi kommer prata mer om vårt det i framtiden. Detta var allt. Nu har vi pratat i tre och en halv timme om det här. Vad har vi missat förutom att jag hade ett totalfel på Sveriges statsskuld?

Kom gärna med tips eller erfarenheter eller varningsklockor som vi har missat, så kan vi testa att göra detta tillsammans. Med det så säger vi tack för ditt tålamod, för att du följer oss och för att du lyssnar. På återseende.

Avsnittet Undvik att bli lurad i investeringsbedrägerier publicerades först på RikaTillsammans.

Många av oss föräldrar vill ge våra barn den bästa starten i livet. När man är i 18-års åldern inträffar flera ekonomiska skiften samtidigt. Man ska skaffa eget boende, börja jobba eller studera samt börja ta ansvar för sin egen privatekonomi. Pengar kan göra den övergången både enklare och smidigare.

Det här avsnittet är en sammanfattning av många tidigare artiklar om sparande till barn. Här får du guldkornen från mer än 25 års eget sparande, min bok ”Gör ditt barn rikt” och många års bloggande.

Det här är våra bästa tips när det gäller sparande till barn. Bläddra gärna längst ner på sidan för att få tips på fler artiklar att läsa på ämnet sparande till barn.

Om du har frågor eller funderingar, kommentera gärna nedan eller ställ frågan till vår fantastiska community i forumet. Där får du både tips, hjälp och förslag på hur du kan göra eller svar på dina funderingar.

Lycka till med ditt sparande,
Jan och Caroline

Avsnittet Spara rätt och lätt till barnen publicerades först på RikaTillsammans.

Vår stående rekommendation till både nybörjare och proffs är att ha ett sparande hos fondroboten LYSA. Majoriteten av våra egna pengar, barnens och våra företags pengar är investerade hos LYSA. Anledningen är att de har gjort den bästa ”översättningen”, av forskningens slutsatser om hur man borde spara, tillgänglig för oss vanliga småsparare.

När vi brukar skriva eller prata om LYSA i andra avsnitt brukar det ofta uppkomma ett antal olika frågor. Särskilt om man är ny, vill skaffa sig koll och överväger möjligheten att börja spara hos dem. Vi har därför sammanställt de vanligaste frågorna som vi brukar få här.

Eftersom ditt förtroende är viktigt för oss vill vara tydliga med att vi har ett samarbete med LYSA. Det betyder att vi får betalt om du väljer att använda vår sponsrade LYSA-länk (annonslänk). Det kostar dig självklart ingen extra. Frågan som då följdaktligen dyker upp – eller borde dyka upp – är:

Påverkar samarbetet deras rekommendation av LYSA?

Svaret för oss är otvetydigt NEJ. För att ge några exempel. I vår kom igång-guide som är helt reklamfri rekommenderar vi LYSA. För de rekommendationerna och klicka tjänar vi inte en krona. Vi har placerat våra egna, barnens, mammas, kusinernas och våra egna företags pengar hos LYSA. I dagsläget är det mer än 3 000 000 kr och vi månadssparar mer långt över 10 000 kr till dem varje månad.

Vi hoppas att du ser det orimliga i att lägga så mycket pengar hos dem för att få lite klick-provision. För oss är det viktigt att rekommendera det som är bäst, men framförallt det som vi gör själva. Om du fortfarande känner dig osäker, hojta gärna till i kommentarerna i så fall.

Hoppas att du finner svaret på din fråga, återkom annars!

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Vanligaste frågorna om LYSA

Nedan följer svar på det vanligaste frågorna om LYSA.

Frågor om trygghet och säkerhet med LYSA

Nedan kan du läsa mer om det är tryggt och säkert att använda LYSA.

Övriga frågor om LYSA

Nedan följer ytterligare några frågor som brukar dyka upp, men som inte är så vanliga. Du kan hoppa över dessa om du inte är intresserad av alla detaljer.

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du mot förmodan inte hittat svaret på din fråga ovan följer nedan två tips.

Om du känner dig nöjd och har fått svar på dina frågor, använd gärna vår sponsrade länk om du bestämmer dig för att prova LYSA.

Prova börja spara hos LYSA → (annonslänk)

Avsnittet LYSA – Vanliga frågor och svar publicerades först på RikaTillsammans.

Inför avsnitt #178 med förvaltarna till fonden Coeli Global Selektiv, fick vi in många frågor från er läsare. Vi hann inte ta upp dem då, utan de är med i dagens bonusavsnitt istället. Avsnittet är således ett samarbete med Andreas Brock och Henrik Milton och deras fond där de förvaltar över 6 000 miljoner kronor.

Frågorna är sammanställa från era kommentarer på Patreon, Facebook och Youtube. De berör flera olika områden, allt från hållbarhet till Wirecard, det tyska bolaget som kraschade spektakulärt då det visade sig att de till synes hade förskingrat över 20 miljarder kronor. Vi pratar även om hur de ser värderingen på börsen och utvecklingen framgent.

Redan i det ordinarie avsnittet #178 var de ganska säkra på att vi kommer att se börsfest snarare än börsfrossa. I avsnittet har jag även lyckats med ett rant (positivt faktiskt) om Tesla som bemöts väldigt ljummet av både Andreas, Henrik och Caroline.

Det blir även frågor såsom hur mycket pengar de har placerat i sin egen fond och vilket det enda kompletterande tillgångsslaget till en aktieportfölj bör vara.

Slutligen vill jag passa på och tipsa om deras kostnadsfria nyhetsbrev. Det ger tillgång till deras lista på världens 30 finaste bolag. Den kan man använda både som allmänbildning men även som inspiration för egna investeringar parallellt med sin fondrobot, indexfonder eller deras fond.

• Du hittar länken till nyhetsbrevet här

I övrigt pausar vi de ordinarie avsnitten i ca två veckor. Anledningen är att vi just nu håller på och uppdaterar bloggen till en helt ny version. Det innebär att mycket tid går åt att uppdatera gamla artiklar och skapa helt nya guider och verktyg. Mer information kommer inom kort.

Vi hoppas på ditt överseende med det, särskilt då vi nu lägger grunden för artiklarna som ska komma på andra sidan årskiftet, som t.ex. de bästa fonderna 2021.

Tack på förhand,
Jan och Caroline

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser.

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkomna tillbaka, Andreas och Henrik. Ni är ju fondförvaltare på Coeli Global Selektiv, som är en aktivt förvaltad globalfond. Ni har fem stjärnor på Morningstar, mer än 6 000 miljoner i förvaltat kapital och detta avsnittet är en komplettering till avsnitt #178 där vi pratar mer om er bakgrund och om fonden. Här ska vi ta läsarfrågor som har kommit in.

Att tänka på som ung investerare

Fråga från Robin Stenbäck:

”Om Henrik & Andreas fick chansen att åka tillbaka i tiden & träffa sig själva som unga, helt nya investerare; vad vore då deras topp tre tips eller lärdomar att dela med sig av till deras unga ’jag’?”

Henrik: Jag tänker så här att titta inte så mycket på värderingen, utan titta hellre på omsättningstillväxten. Alltså köp företag som växer. Det blir mitt första bidrag här.

Andreas: Jag håller med dig där att man börjar väldigt mycket som värdeinvesterare. Vad är fabrikerna värda, vad är marken värd, osv. Man fokuserar inte tillräckligt på resultaträkningen.

Den andra lärdomen skulle väl vara att rent allmänt ta mer risk. Var mer äventyrlig. Jag var själv väldigt fokuserad på svenska aktier när jag började, varför var jag det? Varför stack jag inte och kollade vilka häftiga företag som finns på östkusten i USA?

Alla företag som har med hälsovård att göra är jättespännande. Och varför stack jag inte till Kina och tittade på de internetföretag som var på väg där? Ta mycket mer risk och bredda horisonten. Man var väldigt snäv i sina tankar. Det kanske har lite mer självförtroende att göra också.

Henrik: Det tredje rådet blir att slopa det här med rebalansering. Köp en aktie och äg den på lång sikt. Tänk dig själv om du köpte 100 Apple-aktier för 20 år sedan, vad de skulle vara värda idag. Det är ju helt fantastiskt. Bara fortsätt äga dem om vi nu ska vara riktigt krassa.

Andreas: Tänk vad kan det här företaget vara värt om två, fyra, fem år. Våga tänka de tankarna och var inte bara fokuserad på här och nu. I förra avsnittet så pratade vi om Coronakrisen. Man har en tendens att låsa sig vid just de här speciella händelserna, som presidentval och Corona.

Ett företag kan bli 10 gånger större. Kommer ni ihåg när iPhonen kom? Det var ju helt enormt. Vet ni hur mycket Warren Buffet har i Apple av sin portfölj? Bara hitta på någonting.

Det är runt 40-50% av hela hans portfölj. Han har nästan halva sin portfölj i ett enda företag. Som fondförvaltare hade han inte fått ett jobb, men det är rätt häftigt när man tänker på det.

Jan: Ja, han säger som ni. Han hatar diversifiering och är mer för koncentration. Jag tror hans citat går något i stil med att diversifiering är till för de som inte vet vad de håller på med.

Caroline: Jag tänker precis som du säger Anderas, att det är så lätt att vara en del av sin samtid på alla möjliga sätt. Det förhindrar en jättemycket, inte bara i ekonomi.

Henrik: Ta ett vitt papper, sätt dig och ner och försök spåna lite på trender. Gör det till en vana så tror jag man kan tjäna mycket pengar på det.

Andreas: Vi har ju en tradition i vår globalfond att i början på varje år så träffas Henrik och jag och så knycklar vi ihop portföljen rent fysiskt och så kastar vi den i papperskorgen. Sedan börjar vi om.

Det är en ritual vi har första veckan i januari för att vi vill bryta våra tankemönster. Förhoppningsvis så ser de nya namnen likadana ut som de du äger, men ibland måste man krossa sina tankemönster och börja om.

Jan: Det är roligt för det är en klassisk coachövning. Alltså, vad vill du ha i ditt liv? Vilka relationer och vilket jobb? Börja med ett blankt papper.

Om de kommande 20 åren

Jan: Vad tror ni om de kommande 20 åren? För det är så lätt att säga att det är klart att man skulle ha ägt Apple, men vi hade lika gärna kunnat säga Gilette eller ExxonMobil. Något skitbolag.

Eller så ska jag inte säga, men någon aktie som inte alls har blivit som Apple. Det är lätt att välja Tesla. Caroline köpte två Tesla-aktier som har tiodubblats i värde över den tid som du ägt dem.

Henrik: Jag tycker att vi kan prata lite om den här e-handelstrenden då. Det är något vi har pratat om ganska länge och vi har börjat handla mer på e-handel.

Coronakrisen har ju accelererat den här trenden så jag tror att vi är kanske de första 10-20% i den här trenden. Det finns mycket mer kvar i den här trenden och du var ju inne på kommande trender och den här kommer utvecklas och det kommer komma nya spännande företag ur det här också. Så det är en grej. Titta på e-handel.

Andreas: För att anknyta till ditt påstående där, jag minns när jag pluggade i Lund och vi hade ett case på Ericsson. Det var precis innan tech boomen och då hyllade vi Ericsson i det caset.

När jag kom till London Business School hade vi ett case på Dell. Det var det mest fantastiska företaget på hela jorden och jag minns att jag ifrågasatte vad det var de hade. Och så är det alltid.

Man hajpar upp vissa företag och säger att de är helt fantastiska. Henrik har rätt att är man rätt placerad så ska man låta den rida, men kan man bevaka dem också.

Det var inte så svårt att se att Ericsson började gå sämre eller att Dell började gå sämre och då måste man agera. Sedan gäller det också att ha modet att hålla ut när man kan.

Jan: Men var går gränsen mellan att hålla ut och släppa taget?

Henrik: När vinsterna faller då är det bara att sälja. Alltså när caset är över.

Caroline: Vänta här nu, de kan ju komma tillbaka?

Henrik: Ja, men om du ser en strukturell förändring, som att det kommer in en ny konkurrent eller att de inte har rätt produkter för framtiden. Sedan ska man nog inte brottas med trenderna för mycket heller.

Man ska liksom inte ha för stark tro på någonting och att det ska komma tillbaka när det börjar falla bort. Där tror jag att man ska ifrågasätta sig själv vad man egentligen håller på. Då är det bättre att hålla på i en trend som redan finns och gräva djupare i den tror jag.

Andreas: Och de trender som kommer de finns i din vardag. Vi pratade om iPhone och vi kan ta ett annat exempel med Apple. Vi pratade ju om multipelexpansion.

Kommer ni ihåg när ni fick upp första gången vill du lagra dina bilder i iCloud för fem dollar i månaden? Då började man räkna hemma då, fem dollar i månaden, varannan person, det är 200 miljoner iPhones, det är 100 miljoner, det är fem miljarder dollar. Helt plötsligt så förstår du att dessa fem dollar i månaden är värt 20 miljarder dollar.

Henrik: Och den som precis har gjort ett fotoalbum tycker att det här är billigt. För det gjorde jag förra året. Jag hade gjort en resa med mina barn och tänkte att nu ska jag minsann skriva ut bilderna i ett fotoalbum.

Det blir dyrt och krångligt, men fan det är jättebilligt att ha det på iCloud. Då finns de alltid där, lättillgängliga, överallt.

Teslas bilar och aktier

Jan: En trendig aktie som jag har bashat är elbilar, Tesla. Vad är din tanke spontant?

Henrik: Om du hade tittat på Tesla-aktien i september 2019 så hade du faktiskt förlorat pengar på den. Då gick kursen neråt. Sedan kom då i slutet av 2019 så blev det en rymdraket av Tesla.

Jag känner en hel del personer som bara älskar Tesla. De har tjänat pengar på Tesla-aktien och de äger en Tesla-bil. Det är som en religion, inte helt olikt Apple på många sätt.

Men sedan finns det saker med Tesla som är bra. De har lyckats integrera det här med batteritillverkningen i biltillverkningen. Vad jag har förstått så har Tesla ett av de bästa batterierna till elbilar, som egentligen är nyckelprodukten i en elbil.

Jan: Nu ska jag försöka tillämpa ny kunskap och min insikt är att jag har haft rätt i många av de här trenderna. Jag har inte agerat på dem för jag har inte självförtroendet. Men då ska jag testa någonting.

Jag tror att det som många missar med Tesla är att de är ett mjukvaruföretag. Det som jag tror många säger som jag känner som äger Tesla-bilar, är att by the way, bilen blir bättre. För Tesla har löst det där med uppdateringar över internet.

Är det inte så att Teslas grej är egentligen att de är ett mjukvaruföretag där de – nu kommer jag som programmerare – att de har kontroll över hela mjukvaran, hela bilen?

Medans BMW, Volvo och alla de har problem, för att de inte har kontroll på sin mjukvara. Där har varenda leverantör sin egen mjukvara i sin egen komponent, vilket gör att de inte pratar med varandra.

Henrik: Jag tror i och för sig att fler biltillverkare kommer att tillämpa den modellen. Tesla har ju tvingat biltillverkarna nu att göra en massa saker nu som kändes jobbiga och besvärliga. Bara det här med att förbränningsmotorn till exempel.

Den kastade de ut genom fönstret nu och det ska in nya grejer. Jag har en Audi och den är uppkopplad mot nätet och jag ser det varje gång. Den tankar ner data till kartan, så uppkoppling finns där.

Jan: Ja men den strukturella vallgraven är att du får inte leverantören, t.ex. den som tillverkar bromsarna. Det är inte Audi. Den som gör mjukvaran till fönstermotorn är inte Volvo. Du vet, man har leverantörer utanför Göteborg.

Min poäng är att det inte går att integrera mjukvaruteamen. När man utvecklar mjukvara behöver man ibland dra av plåstret helt från början och det skulle BMW behöva göra. Men det säger sig själv att man inte kommer kasta ut varenda leverantör, för det är så man har jobbat i 50 år.

Förlåt, nu var detta helt off topic, men det slog mig nu för jag läste en analys där en bilanalytiker sa att så länge det inte är en programmerare i ledningsgruppen för ett bilföretag så kommer jag aldrig investera i ett bilföretag, för det är det som är Teslas fördel som ingen fattar.

Typ som McDonalds. Du kan göra en bättre hamburgare än McDonalds, men varför har ingen konkurrerat ut dem? För att de egentligen jobbar med att hitta AA-lägen, och sedan jobbar med med franchise.

Henrik: För att säga någonting som kanske sågar Tesla-caset. Jag pratar om Audi. Jag fick hem en broschyr från dem där de visar sin nya e-tron som ser fantastiskt fin ut.

Vi har ju de här Tesla-fanatikerna som är early adopters och så vidare, men vi andra som bara vill ha en schysst bil med schysst inredning bryr oss inte om huruvida motorn kommer från det stället eller det stället eller batteriet kommer därifrån.

Jag vill bara ha en schysst upplevelse. Därför tror jag att det kommer bli tuffare för Tesla framåt i tiden när alla de här vanliga Mercedes, Audi, Volvo och så vidare kommer med schyssta elbilar.

Inredningen i Tesla är inte så imponerande, men att åka i en tysk bil som t.ex. Mercedes är en helt annan känsla. När det blir en elbil som har samma prestanda och gör exakt samma som Tesla, varför ska jag då köpa Tesla?

Jan: Detta är roligt för det är en av de få gångerna jag känner att jag är villig att göra ett bet på att marknaden har fel i detta resonemang. Som du säger, Andreas, att när diskrepansen blir stor mellan det du och andra tror, då ska man satsa.

Caroline: Jag är nog inte unik här, men vi har Elon Musk som vill till mars. Han står bakom detta företag. Jag tycker att han är ovanför här någonstans sin samtid. ”Här” är samtiden och ”här” är Elon Musk. Det är som på två plan. Helt utanför sin samtid och helt visionär. Han gör annat än bilar och de andra gör bilar.

Jan: Jag har ju bashat Tesla i 30 avsnitt och det här är den första gången jag säger att jag kan tänka mig att investera i Tesla för jag tror att folk har missuppfattat företaget.

Henrik och Andreas tankar om presidentvalet i USA

Fråga från Marcus Braun:

”Vore intressant att höra vad de har att säga kring presidentvalet som sker några timmar senare.”

[Reds. anm. Avsnittet spelades in på förmiddagen den 3/11-2020.]

Andreas: Det är svårt att säga någonting om Trump. Man blir hatad oavsett om man säger något positivt eller negativt så blir man hatad. Så vi uttalar oss inte om presidentkandidaterna.

Men det är en osäkerhetsfaktor och när den är över, oavsett vad det blir, så kommer förmodligen börsen att reagera väldigt positivt. De är två människor och det finns två partier runt ikring.

Vad de än fattar för beslut så ska det gå igenom kongressen och senaten, som är fylld av extremt högutbildade människor som vill Amerika väl.

Vilka lagar och beslut som än kommer fattas så kommer majoriteten av dem förmodligen vara väldigt bra för ekonomin. Det är ingen som vill att ekonomin ska gå dåligt nästa år. Så frågan är hur stor blir stimulansen?

En eller två triljoner, men stimulanser blir det. När det här väl är över och osäkerheten är borta så kommer det fattas både bra och dåliga beslut, men väldigt många bra beslut för ekonomin. Vi ser väldigt positivt på kommande år.

Henrik: Om vi backar tillbaka till det förra presidentvalet då var en röst på Trump en röst mot Hillary Clinton. Idag är det röst om Trump ska vara kvar eller inte så det är väldigt personberoende det här valet.

Vi vet inte så mycket om Biden egentligen och det är inte så konstigt för vi har ju lärt känna Donald Trump här under fyra år och det är en rätt spännande person. Både positivt och negativt. Han har ju rätt mycket utspel.

Ett hus är det enda andra tillgångsslaget du behöver

Fråga från Jimmy Svensson:

”Hur skulle de komplettera en portfölj med deras fond? Vilka andra innehav/fonder/tillgångsslag skulle de ha i ett långsiktigt sparande mer än deras fond?”

Andreas: Det är fonden vi har investerat i. Det är där vi har vårt kapital. Så ett hus kanske.

Henrik: Vi tror ju på den här filosofin med dedikerad förvaltare och koncentrerade fonder. Man kan leta upp en annan fond som jobbar på ett liknande sätt, så att man får ett litet överlapp t.ex. när det gäller innehaven. Vi har ett antal innehav och en annan fond har ett annat innehav, så man kan titta på den typen av förvaltare.

Jan: Det är många som spekulerar i att under detta decennium kommer vi kanske hamna i ett höginflationscenario. Det funkar inte att centralbankerna driver marknaden, att t.ex schweiziska centralbanken är en av de större ägarna i Facebook. Att vi har strukturella problem. Hur ser ni på ett kommande inflationsscenario?

Andreas: Det är lite provocerande, men vi har ingen aning. Vi hade ingen aning om att Corona skulle hända för 12 månader sedan, Brexit, vem som vinner presidentvalet, osv. Och vi har ingen aning om vad som kommer att hända de närmaste 10 åren makromässigt.

Vad har du för klocka på dig, Caroline? En Apple-klocka. Gillar du den? Ja, du gillar den jättemycket. Så Apple kommer förmodligen sälja klockor om 10 år som folk kommer gilla jättemycket och det kommer generera en massa intäkter.

Vi försöker lägga oss på företagsnivå för det är mycket, mycket enklare att förutspå. Kommer Sika att göra tätningsmedel om 10-20 år? Ja. Är de bäst i världen på det? Ja. Är priserna höga? Ja. Då vet vi det.

De variabler som vi kan kontrollera är de vi investerar i. Sedan är makro väldigt svårt att förutspå. Vi känner mycket folk i finansbranschen och många av de som tenderar att bli förmögna är de som fokuserar på aktier och det är där vi lägger vår kraft.

Låt oss ta en whiskey en kväll och prata guld, men då gör vi det för att det är nöje. Jag skulle aldrig gå och fatta beslut för tusentals människors pensionspengar på min magkänsla. De besluten baserar vi på riktiga produkter och riktiga företag. Det är där vi lägger oss.

Henrik: Jag tycker att en företagsobligationsfond är en ganska bra investering. Det måste jag säga. Där får du egentligen företagsrisken på ett positivt sätt, för du har ett kontrakt att man ska betala en kupong. Den här går till ett förfall, förvaltaren säljer och köper nytt.

För det man får med en företagsobligationsfond det är en diversifiering. Man får den här företagsrisken som man är ute efter på ett positivt sätt. Då får du inte den enskilda bolagsrisken. Jag tycker att företagsobligationsfond är bra.

Jan: Jag mår lite dåligt för jag brukar avråda från företagsobligationsfonder. Jag tänker att man köper en räntefond och sedan går den back 20%. Det gjorde de i Mars, även om majoriteten av dem kom tillbaka.

Henrik: Obligationer är ju prissatta på marknaden. Det handlas som aktier. Tittar du på korrelationen på företagsobligationer så rör de sig som aktiemarknaden och inte som räntemarknaden, alltså statsskuldväxlare osv.

Jan: Nu måste vi ändå backa tillbaka. Jag tänker att en av de viktigaste grejerna i ett sparande är tillgångsallokering. Ni säger att tillgångsallokering är viktigt, bara det är 100% aktier.

Henrik: Tänk dig produktallokering i så fall. Vad är det jag vill investera mot? Kosmetika, skönhet, fastigheter? Vill jag ha en bra skotillverkare, e-handel. Det är den diversifieringen.

Jan: Jag tänker på diversifiering som för tillgångsslag vill jag ha aktier och guld har hållit värde i 4 000 år och det finns ganska mycket studier som visar att guld i en portfölj sänker volatiliteten, räntor är bra att ha som krockkudde i de här perioderna då börsen minskar. De bra räntefonderna höll ju mot. Jag pratar totalekonomi.

Andreas: Då pratar du mycket om pengar som ni kanske behöver de närmaste sex till 12 månaderna. Vi pratar om kapitalet som man har råd att ha en tre till fem års horisont på.

Jan: Om vi skulle titta på en helhetsekonomi för det tror jag flera frågar implicit. Om man tittar på en helportfölj som ska fungera. Vad tänker ni då?

Henrik: Ditt största sparande är säkert ditt eget hus där du bor. Har du möjlighet på ålderns höst att faktiskt växla ner boendet och göra en förändring där så har du ett fantastiskt sparkapital du kan ta av.

Sedan då att inte äga aktier under 30 års tid, det vore tjänstefel av oss att säga att man inte skulle äga det. Det måste man bara ha. Sedan får man se till att man har den här bufferten då som man pratar om för när tvättmaskinen går sönder eller något annat i hemmet går sönder.

Att man har de där pengarna redo då, så att man inte är beroende av huruvida aktiemarknaden står högt eller lågt när man behöver de pengarna.

Jan: Visste ni att Riksbanken skrev en promemoria 2014 27:e januari där det står att för de flesta hushåll vore det lönsamt att belåna huset upp till bolånetaket och investera det lånade kapitalet i aktiefonder och långa företagsobligationer? Det är inte så ofta man tänker på det, men det är som ni säger.

Andreas: Och på belåningen då, när vi är inne på det temat, så tycker jag att när man tänker på en belåning så beror det på vilken tillgång man köper.

Om du köper en tillgång som över tid går upp i värde – och anledningen till att hus går upp i värde är för att du tjänar mer och varenda människa som tjänar mer har en tendens att lägga mer på sitt boende – då vill du ha leverage. Så länge tillgången ökar mer i värde än vad räntekostnaden är så är det bra att ha belåning. Så personen som skrev det har helt rätt.

Makroekonomi och Coelis prestation under olika marknadsklimat

Fråga från Göran Karlsson:

”Fråga gärna om de har någon uppfattning hur börsen kan tänkas gå fram till sommaren och vad de tror om börsen på lång sikt?”

Henrik: Man kan säga att fundamentet för att aktier ska gå upp finns där i form av låga räntor. Sedan tror jag att i och med att det här året har varit ett ganska dåligt år för svenska aktiemarknaden generellt sätt, så kommer det bli ett release-rally när vi får ett vaccin och så vidare. Jag tror att kurserna kommer stå högre till sommaren 2021 än vad de gör idag.

Fråga fån Mattias Öman:

”Deras fond har ju gått sämre i uppåtgående marknad men gått bättre nu vid en större nedgång. Hur kommer detta sig? De var helt säkra på att de skulle slå index sist de var med men sedan ha sämre avkastning tre år. Skulle de slagit index om det inte varit en större nedgång?”

Andreas: Det stämmer inte riktigt det frågeställaren säger, tyvärr. Kortsiktigt går vi ungefär som börsen men över längre tid tenderar vi att slå marknaden. Tittar man på vår fond, som visades i en oberoende studie som gjordes av oss, när börsen föll så gick vi lite bättre och när börsen går upp så går vi lite bättre.

Anledningen är att vi har företag som växer och då går man ofta bättre när börsen går upp. När det faller har vi starka balansräkningar så då faller vi mindre. Det är inte alltid så och tidsperioden som frågeställaren har kanske visade det, men över tid har det inte varit så.

Om du frågar oss vad som är viktigast för oss som fondförvaltare… Om man tar 2019 då så var vi väl upp 35 och börsen var upp 32. Så vi var 3% bättre. Jag tror inte vi firade så jättemycket vid det nyåret. Det var väl ok.

Vi slog börsen i en uppåtgående marknad. Det är roligt, men det är det här året som är viktigt för oss. Nu är det oroligt och jobbigt för människor att äga aktier. Det är det här året som aktiv förvaltning ska leverera. Det här året blev vi glada och så kommer det vara.

Det är väldigt mycket viktigare för oss att gå bättre när det är oroligt än att gå bra när det går bra.

För då tjänar alla pengar. När det året då börsen gick upp, om vi hade kommit in 2% sämre än börsen hade jag inte varit så väldigt ledsen. Men om jag inte hade levererat det här året och jag tror att de närmsta åren blir nog också väldigt spännande år både uppåt och neråt, så det finns en hel del risk, och vi bryr oss mycket mer om de oroliga tiderna än de bra tiderna.

Fråga från Mattias Öman:

”Hur stor andel av deras investerade kapital är i deras egna fond? Hur stor del har de likvider privat?”

Jan: Jag såg på Shareville att du har 100% i din egen fond, men är det ditt totala investerade kapital?

Henrik: Vi har tänkt mycket på den här meningen och vi säger så här att alla tillgängliga medel finns investerade i fonden. Sedan har vi så klart lite kontanter vid sidan av utifall tvättmaskinen går sönder.

Fråga från Eva Maria Widlund-Tedros:

”Jag är imponerad av avkastningen. Dock när att gick igenom deras fond var min slutsats att info om hållbarhet lös med sin frånvaro, när jag ringde för att ställa frågor samt träffade en av deras kollegor så var det bland de otydligaste och svaren jag har fått från branschen. Vilket gjorde det omöjligt för mig att investera. Hur styrs deras hållbarhetsarbete idag; strategiskt och operativt?”

Andreas: Hållbarhetsarbete är någonting som utvecklas hela tiden och precis som processerna alltid förbättras så är hållbarhet ett område där det har hänt jättemycket de senaste åren.

Vi har sedan start för sex år sedan jobbat med hållbarhet. Vi började med exkludering där vi exkluderade vissa sektorer. Det är rätt många som gör det idag, men vi var relativt tidiga där. Så det är vapen, olja, gas, fossila bränslen och så vidare.

Allt eftersom fonden har funnits så har vi även börjat med inkludering där vi aktivt är ute och jobbar för att hitta företag som gör bra saker för världen. Det är inte bara bra för själen att investera hållbart, som i t.ex. svenska BRF och Henrik nämnde också Vestas. De gör produkter som är bra för världen och det har också varit väldigt bra aktier, så vi har tjänat mycket pengar på det.

Den tredje delen, som vi började jobba aktivt med de senaste 18 månaderna, är påverkan, där vi aktivt går ut till alla företag som vi definierar som champions och försöker påverka dem i rätt riktning. Vi jobbar med ESG-kriterierna.

Vi uppmanar alla våra företag att göra bra saker som är bra för miljön och baserade på vetenskap. Vi skickar ut ett brev till dem med letterhead och så vidare där vi säger att vi har investerat hos er och vi kommer förmodligen äga aktien länge och ha mer pengar hos er ifall ni gör följande saker och detta är också någonting vi förväntar oss att ni gör.

Vi har fått väldigt positiv respons från våra företag som tycker det är skönt när någon inte skäller på dem. De hamnar ofta i en situation där folk skäller och skäller och sedan hängs de ut i media. Det är rätt skönt när folk säger i förväg att det här är vad vi förväntar oss av er.

Vi vill också gärna att de har en inkluderande policy och vi mäter själva hur många kvinnor det finns i executive management och vi uppmanar våra företag till det.

Sedan vill vi gärna att ordföranderollen och vd-rollen är skilda. Vi vill också gärna ha en intern revision, alltså en oberoende som rapporterar till styrelsen, och så vidare. utöver det så går vi in i diskussioner med våra företag.

Jan: Men blir ni lyssnade på? När ni träffar investeringschefen eller vd:n tar ni upp de här frågorna och hur är responsen? För annars tänker folk att de skickar ett mail och så vi har man kryssat av det i sin checklista liksom.

Henrik: Jag tror att man bygger en pappershög helt enkelt. För vi är inte de enda som jobbar med ESG. Det är fler som skickar in brev, det är fler som pratar om det här och när det hela tiden förs en debatt om det här med ESG så börjar man gärna tänka ESG hela tiden.

Det kanske inte var någon som regerade i början, men nu när alla pratar om det så blir det viktigare för dem. Och sätter vd:ns långsiktiga lön lite av hur aktiekursen går. Ett bolag idag som är hållbart är mer intressant än ett bolag som inte är hållbart, så han har väldigt starka incitament för att faktiskt göra bolaget mer hållbart för då kommer aktiekursen gå upp och då blir hen rikare.

Coelis etiska investeringsfilosofi

”Finns investeringar i fossila bränslen?”

Henrik: Nej.

”Vad har ni för klimat / miljö och andra relevanta risker hur är erat resonemang och övervägningar?”

Andreas: Det är en del i arbetet att identifiera de här riskerna i ett företag. Det kan vara t.ex. i produktionsprocessen. Det tog vi t.ex. upp med Sika som är ett kemiföretag. Hur jobbar ni med miljöfarliga ämnen, kommer de ut i naturen, och så vidare? Vi tyckte vi fick ett bra svar på det och sedan jobbar man vidare mer det här hela tiden.

Vi tittade på oljetankers som skeppar olja och vi funderade på det i 10 sekunder och sedan tänkte vi vill vi äga någonting som går i grund och släpper ut en massa olja? Nej tack. Då åkte den ut och så jobbar man företag för företag, men alla företag har olika risker.

Det som har varit negativt med Amazon och varför vi inte kunnat äga den historiskt var för att de sa nej till fackföreningar. När de ändrade den policyn så var det ett företag som vi kunde investera i.

Henrik: Om man pratar lite mer om Amazon så kan man säga att den som lyssnar in på konferenssamtalet har hört att de har höjt minimilönerna för sina anställda och de har tagit enormt mycket kostnader just under Coronakrisen för att skydda de anställda.

Jag tror att det här arbetet med hållbarhet har även nått företag som Amazon som faktiskt tillåter sådant här. Jag tror att det är investerarnas tjänst bland annat och media då som trycker på helt enkelt.

Wirecard var en bra investering, men

Fråga från Göran Tistrand:

”Lite tuffa frågor om Wirecard vore intressant. Kolla avsnitt 36, där finns fina citat om deras grundliga research. ”Hur solitt som helst”, ”media hade totalt fel”

Henrik: Vi började köpa Wirecard på 45 euro och vi sålde rätt mycket på 170 euro. Så det har varit en bra investering för fonden. När vi sålde där vid 170 så började aktiekursen gå ner väldigt mycket först och sedan upp och då köpte vi lite mer aktier.

Sedan kom den första artikeln i Financial Times och jag minns att vi debatterade den väldigt, väldigt mycket. Vi spenderade flera dagar bara på att prata om den artikeln om huruvida man kunde lita på informationen eller ej. Till och med tyska finansmyndigheten införde ett blankningsförbud på Wirecard och sa att det var nonsens.

I artikeln stod det att de hade fifflat med redovisningen och det var någonting i Singapore. Jag kommer inte ihåg exakt vad det var. Det började uppdaga vissa saker och ting och att de inte hade koll.

Jag träffade en kvinna i Tyskland som gick ut och kommunicerade en bild för företaget att det här är världens mest fantastiska bolag, men det var en ren och skär lögn. Men Andreas har gjort en ganska häftig grej med forensic analysis.

Andreas: Wirecard var ett företag med ett frågetecken gällande deras redovisning. När vi investerade 2015 gjorde vi vår egen analys på det här och kom fram till att de hade fel. Wirecard hade inte gjort någonting fel utan de som påstod att Wirecard hade konstig redovisning hade fel faktiskt.

Det har visat sig i efterhand att 2015 var det helt rent mjöl i påsen. Då hade vi rätt. När vi analyserade Wirecard så pratade vi med folk som använde deras produkter och det var en artikel i DN om en stor spelare som hade använt deras produkter och deras teknik var hur bra som helst.

Det går tillbaka till det Henrik sa att det fanns tusentals duktiga ingenjörer på Wirecard som gjorde en produkt som var superbra. Vi har varit nere Brasilien och Indien där folk pratar om hur fantastiskt Wirecard är, så de hade en fantastisk kärna.

Allt eftersom tiden går går aktien och allting bra för dem och sedan kommer de här artiklarna i Financial Times. Redan innan dess hade vi börjat känna att det kanske är vissa saker som inte stämmer.

Det finns alltid någonting som inte stämmer i våra investeringar. Det är alltid risk och det är alltid problem med något företag som har operations över hela världen. Frågan är om det är tillräckligt för att vi ska sälja.

När årsredovisningen kom ut för 2017 började vi ifrågasätta kassaflödet i möten med dem och då bla, bla, bla. När redovisningen för 2018 kom så sa vi att nu räcker det. Nu funkar det inte längre för vi fick inte kassaflödet att gå ihop.

Saken var då att det hade byggts upp en väldigt stor kassabalans på dem och vi fick det inte att gå ihop. Vi jämförde med de amerikanska spelarna och vi sa att det finns ingen anledning till att de ska ha den här typen av kassabalans.

Vi pratade med vd och så vidare i branschen och precis som Henrik nämnde la vi väldigt mycket tid på det här och därför sålde vi av. Sedan gick tiden och det har faktiskt funnits tre tillfällen där det har hänt väldigt konstiga saker med Wirecard, där de har skjutit upp publiceringen av årsredovisningen och så vidare, så det fanns rätt många chanser för dig att komma ur den innan det gick dåligt.

Till slut visade det sig att det var något som var konstigt med kassabalansen och så vidare. Men det här var ett företag med tusentals anställda. Det var fem eller 10 skurkar.

Henrik: De hade en av de största bankerna i Frankrike, Credit Agricole, de valde Wirecards betallösning. De hade gjort en DD på hela Wirecard så de dolde det väldigt väl, kan man säga.

Andreas: Ja, de valde dem över de franska konkurrenterna för att Wirecard hade den bästa teknologin. Sedan ljög de om deras business i Asien. Att det var fejk liksom. Det är ju väldigt tragiskt.

Henrik: Idag är delarna sålda, så man har styckat bolaget. Man har plockat ut teknologin och sålt det till andra företag.

Andreas: Jag kanske har fel på någon siffra men jag tror det var 150 eller 170 som bjöd på de teknologiska delarna.

Caroline: Men vad hände med skurkarna?

Henrik: Markus Braun han sitter väl häktad fortfarande, tror jag, och den polska ekonomichefen är försvunnen. Han har flytt.

Vad man betalar för när man väljer Coeli Global

Fråga från Johan Örneblad:

”Varför ska man aktivt välja deras fond, istället för att låta en fondrobot göra valen?”

Andreas: Avkastning har vi ju pratat om i förra avsnittet där vi visade att det har varit nästan dubbel så hög avkastning över en femårsperiod om man gjorde en fondrobot med 100% aktier eller vår fond.

Det är rätt mycket pengar. Det andra är väl etik. Vi investerar i det som vi anser vara världens finaste och vi har en högre etisk svansföring så klart när vi väljer ut och tar bort fossila bränslen och så vidare.

Sedan är det väl också information och risk. Vi visar våra innehav och hoppas att det får folk att ha is i magen och hålla ut. Att tjäna pengar på aktier handlar inte bara om att välja rätt. Det handlar om tid.

Det handlar om att sitta länge med aktierna och att vara exponerad mot aktiemarknaden. Jag tror det är väldigt svårt att vara exponerad om man inte riktigt vet vad man äger och att det är lätt att få panik då.

Jan: Det som jag gillar med er fond, för ni ger ut den här listan via nyhetsbrevet, och det som jag kommer ihåg första gången när jag fick den listan så var min tanke att det är många av de bolag som jag själv använder och gillar. Det var inte typ bara Sika som man aldrig har hört talas om, utan även bolag som L’Oréal och Adidas.

Fråga från Jonas Nordquist:

”Va kul, ser framemot det avsnittet. Vore intressant att höra hur dom ser på utvecklingen globalt, vilka sektorer och länder tror dom kommer avvika i sin utveckling gentemot vad dom trodde för ett år sedan.”

Henrik: Vi kanske hade hoppats att den europeiska delen skulle gå bättre, men faktum är att de bästa företagen faktiskt finns i USA. Om jag skulle gissa idag vad är det som kommer gå bäst om 12 månader så är det USA. Och det är för att de bästa företagen finns där.

Om man tar emerging markets så har det varit en ganska förfärlig tillgångsklass att äga de senaste fem åren. Det är ju Brasilien, Indien, Kina, Ryssland, och så vidare. Pengarna har inte sökt sig dit kan jag säga.

Det kanske är en spaning då, men för att det ska hända så måste vi nog ha en billigare dollar t.ex. Sedan måste kapitalet tycka att det är mer och mer intressant att placera pengarna.

Som vi beskrev tidigare om när pengarna kommer ut från Centralbanken då köper man först de fina amerikanska företagen. När de har gått så säljer man det och så köper man nästa steg. Det tar ganska lång tid.

Jan: Investeraren Arne ”Kavastu” Talving bruka säga att investera är ganska enkelt. Det är som att gå ut i skogen, hitta kantarellerna, sedan ställa sig där och vänta tills alla andra kommer dit. Kan det vara så med emerging market? Att det är kantareller man ska gå och ställa sig vid?

Andreas: Nej. Emerging markets är väldigt brett. I Kina finns det en hel del välskötta företag men det är väldigt svårt att förändra människor. Jag tycker ibland synd om människor som bor i vissa av de här europeiska länderna som aldrig sköter sig.