RikaTillsammans

I dagens avsnitt har vi ett samtal om livförsäkringar och situationer då dessa krävs. Framförallt är de viktiga i situation då man har barn sedan ett tidigare förhållande, har företag eller vill ge sin partner en omställningsperiod i händelse av ens egen bortgång.

De senaste tre veckorna har det varit mycket fokus på den nya versionen av bloggen. Idag släppte vi t.ex. även en ny version av ränta på ränta-kalkylatorn och en nyinspelning av avsnitt #99 som handlar om att ”Börja spara och investera”. Då du som återkommande besökare sannolikt redan har sett det avsnittet ville vi även släppa något nytt för dig som du inte sett förut. Veckan efter jul är vi igång med ordinarie program igen.

Det här en en intervju och ett samarbete som vi gjorde med Niclas Fredriksson, VD på Allmänna Änke- och Pupillkassan. Det är ett försäkringsbolag som vi själva har använt sedan 2011 jämte Skandia. Av någon anledning som jag inte riktigt kan förklara vi inte släppt det här avsnittet förrän nu. Du får således se det som en bonus.

I avsnittet pratar vi om några olika scenarion då det är bra med livförsäkring, vad som kan hända om man inte har det och hur vissa saker är lätta att göra något åt. Framförallt ser jag det som extra viktigt med livförsäkring i följande situationer:

Då bör du ha en livförsäkring

Barn sedan tidigare förhållande
Ge en ekonomisk omställningsperiod till din partner
Delägarskap i ett företag
Man är i en samborelation (testamente/samboavtal viktigare)
Ensamstående med barn

I princip det enda tillfället då man inte behöver överväga en livförsäkring är om man har det gott ställt, är äldre och inte har någon av situationerna ovan.

Allmänna änke- och pupillkassan

Det som jag gillar med Änkan är att det är ett litet och lite nördigt försäkringsbolag. Jag hörde någon relatera till det som nördarnas försäkringsbolag. För det första är det litet, de har lång historik och de är duktiga på det som de gör. Framförallt så har de en konstruktion kring livförsäkring i form av en ”investering” där man har möjlighet till en återbäring.

I korthet innebär det att om jag dör, då fungerar det som en vanlig livförsäkring. Om jag lever när försäkringsperioden gått ut (i mitt fall 65 år) då har jag möjlighet att få tillbaka en del av de inbetalda premierna. Beroende på när man har börjat spara och hur duktiga Änkan har varit på att skapa avkastning får man tillbaka olika mycket. Börjar man spara riktigt tidigt kan det finansiera alla försäkringspremierna. Man kan lite lura sig själv att se det som ett sparande istället för en utgift.

Du kan själv testa deras premie kalkylator här (sponsrad länk) →

Vän av ordning kan argumentera att det är bättre att ta en något (på kort sikt) billigare livförsäkring idag och sedan förvalta överskottet själv. Jag har försökt jämföra de två alternativen och tyvärr inte lyckats. Problemet är nämligen att premierna varierar över tid. Det är typ bara änkan och Skandia som ger prognosera på vad försäkringen kommer kosta i olika delar av livet.

För att dessutom göra jämförelsen extra enkel är Änkans försäkring dyr i början och billig i slutet, medan Skandia kör tvärtom. Billig i början och väldigt dyrt i slutet. För mig slutade beslutet att vi valde att sätta lika mycket i båda. Hälften av försäkringsbeloppet hos Skandia och hälften hos Änkan. Alltid skönt när man inte behöver välja utan kan göra både och.

Välj försäkringsbelopp efter tid istället för belopp

Ett av de bästa tipsen när det gäller livförsäkring som jag kan ge är att tänka i tid istället för belopp. Det vill säga att först ställa sig frågan:

Hur lång ekonomisk omställningsperiod vill jag ge mina efterlevande?

Sedan kan man kvantifiera den i form av ett belopp. Jag och Caroline har t.ex. bestämt att 10 år en ganska lagom omställningsperiod. Då har vi räknat med att en livförsäkring ska täcka de förlorade inkomster som jag skulle dragit in över en 10 års period. Ett av problemen som inträffar nämligen när man dör är att utgifterna är kvar på samma nivå (minus några kabelkostnade i mitt fall) men en inkomst försvinner.

De andra situationerna kring t.ex. behovet vid arv tar vi upp i avsnittet och intervjun med Niclas nedan. Det gäller framförallt situationer som har med arvsrätt att göra. Vi rekommenderar att läsa följande artikel om du inte har gjort det tidigare:

Om du dör, har dina efterlevande råd att bo kvar? - Om arvsrätt, efterlevandeskydd, livförsäkringar och annat som inträffar om man dör

Det är kanske en av de viktigaste artiklarna som vi har skrivit med tanke på de ekonomiska konsekvenser som det kan få. Särskilt trist är det då många av problemen går att undvika med att göra rätt idag. Ofta med hjälp av en livförsäkring och ett testamente.

Vi hoppas på att få återkomma med ett ordinarie avsnitt i nästa vecka. Fram tills dess en fortsatt glad Lucia!

Jan och Caroline Bolmeson

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser.

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Idag är det dags för avsnitt #151 som är ett samarbete med Allmänna Änke- & Pupillkassan. Det här är ett avsnitt jag har sett fram emot jättelänge.

Företaget öppnade sina portar på 1700-talet

Jan: Varmt välkommen Niclas Fredrikson. Du har en lång bakgrund från försäkringsbranschen där du i princip varit på alla bolagen, på Swedbank, Nordea, Danica, Skandia, SPP, Länsförsäkringar.

Nu är du vd på Allmänna Änke- & Pupillkassan, som nog är ett av Sveriges minsta och mest okända försäkringsbolag, men samtidigt ett av de äldsta och enligt mig, ett av de mest intressanta. Så, varmt välkommen.

Jag pratade med din företrädare Lena för några år sedan, som sa att när ni startade så hade ni ett tufft år 1799, men sedan har det gått ganska bra. Och jag bara va, 1799? Kan du inte berätta lite om Änkans historia?

Niclas: Det kan jag göra. Ursprungligen, på 1700-talet var det inte så många som jobbade på det sättet, som tjänstemän, utan då jobbade man i sina gårdar och gården var på något sätt en trygghet för efterlevandeskyddet. Men successivt med urbanisering när man flyttade till städer och började med tjänstemannakarriär, på den tiden var det bara männen som jobbade.

Kvinnorna tog hand om barnen och familjen. Då fanns det inget skydd i form utav en gård till efterlevande och där någonstans så började man se ett behov av livförsäkringar. Där är syftet från början.

Det som är spännande med det här bolaget det är att vi har jobbat med livförsäkringar ända sedan mitten på 1700-talet och hållit fast vid det som affärsidé hela tiden.

Sedan har samhället utvecklats, omständigheter runtomkring har utvecklat, men likväl finns samma behov av ett efterlevandeskydd.

Jan: Det där tänkte jag att vi skulle prata om. Både livförsäkringar, efterlevnadsskydd och allt det där. Men jag måste fråga en grej till om historien. Är det sant att Carl Michael Bellman både var kund och sökte jobb hos er och fick inte det?

Niclas: Ja, det är riktigt. Han sökte jobb som någon slags ekonomifunktion och då var man tvungen på den tiden att ha en garant, att någon kunde gå i borgen för att man kunde sköta sin ekonomi, för att klåfingriga personer inte skulle plocka pengar från vår kassakista. Och det var ingen som kunde garantera hans stabilitet på det sättet, så han fick inget jobb här.

Jan: Jag tycker ändå det är ganska kaxigt att ni har drivit verksamhet sedan 1700-talet och Bellman sökte jobb och fick inte det.

Niclas: Vi har faktiskt en kopia av hans ansökningsbrev som hänger uppe i vår entré, men originalet ligger på Riksarkivet som förvarar det.

Försäkringsguide till ung företagare med familj

Jan: Jag tänkte att vi ska prata om det här med livförsäkring och efterlevandeskydd och jag tänkte faktiskt att när vi pratade om det här så har ni några scenarion. Så jag tänkte att vi ska prata om det utifrån hur livet kan se ut, vad som kan hända och vad det får för konsekvenser.

Jag tror att många kan känna igen sig, för jag kunde i alla fall känna igen mig i flera av exemplen. Det kan vara så för de som lyssnar och tittar också.

Vi börjar med scenariot som ni kallar för ”Martin och Johanna” och det är en ung företagarfamilj. Då är det som så att Martin är 35 år gammal, han är elektriker och har ett eget bolag och han är gift med Johanna, som är 33 år och jobbar 75% i en livsmedelsbutik.

De har två barn som är 10 och 12 år gamla och de bor i ett hus som de har ett lån på två miljoner. De har inte riktigt satt sig in i vad som gäller för pension eller livförsäkring. De har bara sparat lite mindre summor och de har inget efterlevandeskydd. Sedan dör Martin. I ett sådant scenario, Niclas, vad händer?

Niclas: Jag brukar starta med den här frågan: ”Hur kan du och din familj bo kvar i huset om det värsta inträffar?” Det är precis den frågan man kan ställa sig här för Martin och Johanna. Johanna skulle då få i det här fallet en omställningspension i ett par år från Försäkringskassan, alltså det statliga försäkringsskyddet. That’s it ungefär.

Konsekvensen för Johanna är att hon kommer inte kunna bo kvar i deras hus, utan hon måste plocka bort barnen från sin miljö och hitta ett annat boende som passar hennes ekonomi.

Jan: Kan vi inte bryta ner det? Varför blir det så? Det är för att de har ett hus med lån på två miljoner och om Martin dör så försvinner inte skulden, utan den ligger kvar i dödsboet.

Niclas: Ja, precis, för de är solidariskt ansvariga för det här lånet. Då sitter Johanna ensam kvar med lånet och kostnaden för huset. Sedan får hon ett ekonomiskt stöd i ungefär två år i form av en omställningspension från Försäkringskassan – som tidigare kallades för Änkepension – vilket är ett basskydd.

Det handlar inte om några stora pengar och det ersätter inte Martins lön. Långt därifrån. Barnen får en barnpension som räcker fram till de är 20 år. En barnpension är då åtta år och en är 10 år och de är också små i förhållande till Martins inkomst. Alla familjer kan sätta sig ner och se hur siffrorna ser ut, för de är unika för respektive familj.

Jan: Vad skulle de ha gjort istället?

Niclas: Vi har två typer av försäkringar kan man säga, en som är ett engångsbelopp som faller ut i form av en livförsäkring som då skulle kunna täcka av det här lånet, så att lånet blir avbetalat av försäkringen och då äger Johanna huset.

Man kan också ha en omställningspension så att man har en familjepension som betalas ut och motsvarar Martins lön över en övergångsperiod, t.ex. till barnen är 20 år, så att man ser att det faller ut säg 15 000 kronor netto i månaden till Johanna. Då har Johanna råd att betala lånet och familjens underhåll ändå.

Jan: Är det det som är skillnaden mellan livförsäkring, som är då ett engångsbelopp, och efterlevandepension som är att det blir som ett månatligt bidrag?

Niclas: Ja, precis. Vi brukar kalla det för familjepension eller omställningspension. Det finns olika begrepp på det här. Men antingen får du ut det som ett engångsbelopp eller att det ersätter en lön som man får ut månadsvis. Det beror på litegrann hur man ser att ekonomin skulle se ut i det enskilda familjefallet på det sättet.

Försäkringsguide till pensionärspar

Jan: Då kör vi nästa case:

Ulf, 68 år, och Karin, 66 år, har varit gifta i 20 år. Ulf slutade arbeta för fyra år sedan och har redan tagit ut en hel del tjänstepension. Han har en så kallad tiotaggarlösning, ett alternativ till ITP2 för födda före 1978 som tjänar över tio inkomstbasbelopp per år, och har därför avstått från familjepensionen.

Karin har lägre pension och får utfyllnad med garantipension. Tillsammans äger de en villa och ett fritidshus som är obelånade. Det finns inget testamente. Både Ulf och Karin har ett barn var sedan tidigare relationer. Ulf avlider, vad händer? Han har valt att förvalta pengarna själv och de har inget familjeskydd.

Niclas: För det första är det så att makar ärver inte varandra. Har man gemensamma barn då övergår makens tillgångar till den efterlevande – hustrun eller mannen, beroende på vilken som går bort först.

Men om man har barn på varsitt håll sedan tidigare då blir det egentligen att man bodelar, precis som att man skulle göra en äktenskapsskillnad mellan Ulf och Karin.

Sedan delar man upp det här och sedan ärver Ulfs barn Ulf när han avlider och Karin sitter kvar med sin andel, precis som om hon och Ulf skulle ha skilt sig, så att säga. Ulfs del går då direkt till Ulfs barn, eftersom det inte finns något testamente.

Jan: Så det kan också innebära att hon skulle säga att det där huset är värt mycket pengar… Vi bara leker med tanken att det är värt nio miljoner och fritidshuset är värt en, så det är totalt 10 miljoner i tillgångar. Då ska alltså Ulfs son eller dotter ha fem miljoner kronor av Karin, för att hon ska kunna ha kvar både huset och fritidshuset.

Niclas: Ja, då måste hon köpa ut Ulfs barn och då måste hon i så fall sälja av en del av den här egendomen för att kunna betala ut Ulfs andel på det sättet.

Jan: Det är logiskt, men efter allt jag har lärt mig under de senaste två veckorna så tänker jag att det måste hända många hemska grejer. Det är inte bara att hon förlorar Ulf utan hon kommer heller inte kunna bo kvar. Är detta vanligt?

Niclas: Tyvärr så är det det. Vi har noterat just nu i samband med Coronakrisen att det är fler som har börjat fundera i de här termerna och skriver testamenten och undrar vad det är som händer i olika situationer.

Men någonstans så tycker jag att det är jättebra att vi har det här samtalet och att göra folk uppmärksamma på vad som kan inträffa. Att man på något sätt får sörja ifred utan att behöva direkt känna oro.

Inte nog med att Karin mister sin man, utan hon måste dessutom oroa sig över allt detta, om hon måste sälja sitt hus, sitt fritidshus och kämpa med avbetalningar. Då är det bättre om hon får sörja sin man i fred, om man får säga så.

Ta kontroll med testamente och efterlevandeskydd

Jan: Ja, jag bara tänker att hon ska casha upp fem miljoner kronor. Även om de hade haft kontanter, så tar de också hälften av kontanterna. Gud. Så vad skulle de ha gjort?

Niclas: Den här tiotaggarlösningen innebär att Ulf har haft en ganska hög inkomst för att kunna göra så. Det är inte alla som får göra ett sådant här val, vilket också säger att Ulf förmodligen har tjänat bra med pengar och med tanke på hur Karin beskrivs i det här exemplet med en lägre pension, så har hon förmodligen jobbat deltid under perioder.

Hon kanske har varit hemma med barn och gjort sådana saker. Det vill säga, Ulf har haft en bra inkomst och en bra pension och Karin har en betydligt lägre. Inte helt ovanligt för personer i deras ålder.

Skulle man ha planerat här så finns det två saker man skulle ha kunnat göra. Det ena är att beskriva ett testamente hur man vill ha det. Man kan aldrig plocka bort laglotten från Ulfs barn, men man har möjlighet att testamentera till sin efterlevande för att kunna ha kvar en del av de här pengarna.

Man skulle också kunna teckna en livförsäkring eller efterlevandeskydd, som gör att Karin får pengar för att lösa ut Ulfs barn om han avlider.

Som vi har det hos oss så kan du ha livförsäkring ända upp till 80 års ålder. Inte hur höga belopp som helst, men fram till 70 så kan det vara höga försäkringsbelopp för att täcka den här typen av situationer.

Caroline: Och där skiljer ni er från en hel del andra försäkringsbolag. Vilken ålder brukar vara cut off för livförsäkring?

Niclas: Det är också en viktig sak som vi kan gå tillbaka till även angående förra exemplet och titta på hur det ser ut i den enskilda situationen. Många säger att jag har någon livförsäkring via facket eller liknande och det är ofta så kallade grupplivförsäkringar och de slutar oftast vid 65 års ålder.

I många av dem fasas dessutom beloppet ner, från 55 eller 60 ner till när man fyller 65, så det blir lägre och lägre belopp. Det där måste man vara medveten om. Titta på hur det ser ut i de enskilda fallen och vad som händer när man blir äldre.

Viktigt att tänka på gällande hälsodeklarationen

Niclas: Om man tecknar en individuell försäkring, som man gör hos oss, kräver att man är frisk när man gör det. Man får fylla i en hälsodeklaration och sannolikheten för att man har dragit på sig någonting ökar ju äldre man är. Därför ska man göra sådant här i god tid och inte vänta tills man är över 60. Det är större risk att man inte får en försäkring då kan jag säga.

Jan: Jag inser att det är sjukt mycket inte kan och då tycker jag ändå att jag är ganska insatt det här. Jag har personligen tänkt att livförsäkring behövs speciellt när barnen är små.

Jag har aldrig tänkt att en livförsäkring kan vara relevant för någon som är 65, när barnen är utflugna. Jag har aldrig tänkt på scenariot att har man då barn från ett tidigare äktenskap så blir man tvungen att köpa ut dem.

Sedan vill jag bara dubbelkolla en grej angående det där med testamente. I ett tidigare avsnitt pratade vi med en jurist. Ulf skulle kunna skriva ett testamente och om vi då har de här 10 miljonerna så kommer fem miljoner att gå till Karin, men sedan kan han väl dessutom ge hälften av barnens del till Karin?

För du kan inte göra barnen arvlösa, men du kan dela upp barnens lott i hälften. Att man som barn bara har laglig rätt till hälften. Små steg framåt.

Fråga från Martin på Patreon:

”Jag undrar om möjligheten att skaffa en försäkring även om man inte har spotless hälsa. Fullt frisk och arbetsför men med en prick i hälsoregistret så att säga. Man betalar sin premie så brukar det gå, men om det görs en automatisk outsourcing av risken så brukar det vara kört.”

Vi behöver inte prata specifikt om Martin, för han har inte skrivit vad det är, men hur funkar det generellt? Är jag körd om jag röker?

Niclas: Man tittar på hälsotillståndet hos en kund, sedan finns det vissa åkommor som gör att man – om man ska vara krass – har en ökad risk för att bli sjuk och på sikt kan avlida för tidigt, så att säga. Om man har en allvarlig åkomma så säger vi nej tack, tyvärr, vi kan inte erbjuda livförsäkring.

Jag kan inte uttala mig mer specifikt än så, men vi har personer som har haft en cancerdiagnos sedan tidigare och blivit friskförklarade, som får en normalbedömd livförsäkring senare.

På det sättet kan man inte bara säga det ena eller det andra. Det kan röra sig om en kronisk sjukdom, men det kan också innebära att du får en förhöjning av risken, det vill säga att istället för att betala 1 000 kronor i månaden får du betala 2 000 i månaden.

Sedan kanske du inte får försäkring till du är 70 år som du har sökt till, utan det kanske blir 60 istället. Alltså, en förkortad försäkringstid och en ökad premie, alltså kostnad för försäkringen.

Vad händer om man ljuger i sin hälsodeklaration?

Jan: Sedan fick jag ett mail från en anonym tittare som frågar vad som händer om man ljuger i en hälsodeklaration.

Niclas: Det kan göra att försäkringen blir ogiltig om det uppdagas. Vi ingår i ett avtal med kunden och kunden intygar att det man har skrivit är sant. Om man då ljuger och det kommer fram då kan det här avtalet bli annullerat eller ogiltigförklarat i värsta fall.

Det är bäst att ange alla uppgifter för om det inte är något allvarligt så påverkar det inte försäkringens innehåll eller premie.

Om man däremot undanhåller saker för att man själv inte tycker att det är allvarligt, då har man faktiskt angett felaktig information och då blir man sårbar. Det är jätteviktigt det här.

Jan: Behöver man uppdatera sin hälsodeklaration? Jag och Carro har varit kunder hos er sedan 2012. Jag tror inte att vi har fått någon ny hälsodeklaration. Har man en gång gjort den och fått sin försäkring så behöver man inte uppdatera den.

Niclas: Nej, det är så det funkar här hos oss. Du kliver in och får din försäkring med den hälsodeklaration du har. Om du sedan vill öka eller teckna en ny försäkring då kommer vi fråga efter en ny hälsodeklaration och då kan det vara möjligt att det har hänt någonting sedan du tecknade den förra försäkringen.

Försäkringsguide till unga samboparet

Albin och Emma är sambo och båda är 32 år. De har köpt en bostadsrätt tillsammans för 3 miljoner kronor och har ett gemensamt lån på 2,5 miljoner kronor. Bostadsaffären gick snabbt och paret trodde de skyddade sig när de tog ett bolåneskydd via banken. Ingen av dem har skrivit testamente. Emma avlider.

Niclas: Här har vi nästa situation där faktiskt sambos ärver inte varandra över huvud taget. Då kliver det här bolåneskyddet och löses ut och då fungerar det så att de är två stycken på lånet, så halva lånet betalas av utav bolåneskyddet. Albin sitter kvar med halva lånet på 1,25 miljoner kronor.

De här ärver inte varandra så att säga, utan då får vi titta på vilka som ärver Emma. I det här fallet är det Emmas bror.

Då kliver Emmas bror in och säger att han vill ha Emmas andel av lägenheten. Och den har stigit i värde upp till 3 miljoner kronor, så han vill ha 1,5 miljon.

Jan: Nyckeln här är att de är sambos och inte gifta. Eftersom de inte är gifta så ärver Emmas bror allt från Emma. Spelar det någon roll om de har ett samboavtal?

Niclas: Jo, det är det som kan komma in där. Om de skulle skriva ett samboavtal skulle de kunna likställa samboskapet med ett äktenskap, utifrån en arvssituation. Då skulle Albin få det som Emmas bror annars skulle ha fått.

Jan: Om de hade varit gifta då hade inte Emmas bror ärvt någonting?

Niclas: Nej, då hade Albin ärvt allting efter Emma. Sedan i nästa skede när Albin hade gått bort, då sker den här arvsfördelningen och då kommer Emmas arvingar in till i det skedet istället, så att säga.

Caroline: Jobbigt, man tänker att man gör rätt, men så gjorde man bara hälften. Det är lätt hänt också att när man nu tänker vi kanske borde skriva samboavtal och testamente så kan man kanske göra onödigt mycket också.

Jan: Jag tänker snarare att ett litet felbeslut får enorma ekonomiska konsekvenser och jag tänker alltid när man har en sådan situation då ska man anlita typ en jurist eller skriva ett samboavtal, som vi pratade om i förra avsnittet.

Min mentor Claes-Eric sa för många år sedan, när jag och Carro inte var gifta, att ni måste vara rika. Vi hade inga pengar så vi fattade aldrig vad han menade.

Men han syftade på att vi skulle behöva lägga så mycket pengar på jurister för att få samma sak som om vi hade varit gifta. Han sa att vi borde gifta oss, om inte annat så bara för de juridiska fördelarna. Vi tyckte att han var så oromantisk, men nu inser vi att det är ganska mycket lagligt skydd som kommer med att vara gift.

En livförsäkring är starkare än ett bolåneskydd

Niclas: Om man nu hade skrivit det här samboavtalet så skulle nästa steg vara att ställa sig frågan om Albin har möjlighet att bo kvar i lägenheten eller är halva lånet för mycket för honom att bära själv.

I sådana fall hade man då kunnat teckna varsin livförsäkring på varandra. En livförsäkring är starkare än ett bolåneskydd, för då kan du reglera vilken summa som ska ut. Kanske då en högre summa än halva lånet.

Jan: Förr var det väl superpoppis för bankerna att du tog ett banklån och sedan erbjöd de att för någon hundralapp till så får du det här bolåneskyddet. Men var det inte så sedan att de inte fick lov att sälja det tillsammans?

Niclas: Det har kommit en lagstiftning som säger att man inte får slå ihop flera produkter i en, utan det måste vara tydligare att här är bolånet, här är försäkringen och så här mycket kostar försäkringen och så här mycket kostar bolånet. Från början så paketerade man det så att kostnaden för livförsäkringen var inbakad i räntekostnaden.

Kunden hade svårt att se hur mycket skydded faktiskt kostade och hur mycket lånet kostade. Det får man inte göra enligt ny lagstiftning, utan man måste vara mer transparent. Du får fortfarande sälja produkterna så att de hänger ihop, men du måste kunna särredovisa dem tydligt.

Jan: En annan rekommendation som jag har hört många gånger – här vill jag ha ditt proffsperspektiv även om du har lite part i målet – att man ska helst inte ta de här bolåneskydden utan man ska hellre ta en vanlig livförsäkring.

För med bolåneskyddet går det uttryckligen till det lånet, medan det kanske är så att om du får ut pengarna… Förstår du, Carro? Om du och jag hade haft bolåneskydd på Swedbank så hade de täckt halva in del på lånet. Men det kanske inte hade varit den mest effektiva användningen av pengarna som hade gjort störst skillnad för dig.

Då var det någon som berättade för mig att det är bättre att ha en livförsäkring för då kan man bestämma om man vill betala av lånet eller om du vill använda det till något annat. Makes sense, eller vad är din åsikt?

Niclas: Ja, det makes sense. Sedan kan det också vara så här att beroende på vilken bostad du har… För om du tar ett bolåneskydd och så köper du en bostadsrätt, en nyproducerad bostadsrätt, där kanske själva insatsen är ganska låg men du har en ganska hög avgift för att föreningen har en stor del av det här lånet också.

Det kanske gör att du känner dig trygg för att du tog ett bolåneskydd, så att ni kan bo kvar och sedan täcker det själva räntekostnaden och halva lånet, men du sitter kvar med en ganska saftig avgift till den här föreningen som gör att du fortfarande har svårt att bo kvar.

Ställ rätt frågor för att hitta bäst lösning till er unika situation

Niclas: Så det kan vara en lite falsk trygghet och tillbaka till det här med hur det enskilda fallet ser ut. Hur ser det för er två och den bostad ni har köpt? Det kan också vara så att man har köpt ett hus med en låg insats, men det kanske kräver mer i driftskostnader eller något annat, som gör att huspriset har varit lågt och så har man ett lågt lån, men det kanske kostar mycket att driva och äga det här huset. Hur funkar det?

Sedan kan man titta på vilka inkomster det här paret har när man gör den här lösningen. Är det en som har hög inkomst och en som har låg inkomst, eller har man lika mycket? Vad är det egentligen som man behöver skydda i det här? Är det lånet eller är inkomsten eller något annat?

Jan: Jag gillar det där som du säger jättemycket. Jag brukar säga många gånger så är det svårare att komma på de bra frågorna. När man väl har frågan så är svaret ganska enkelt. Det här är du redan inne på, bara i förbigående så säger du så bra frågor.

Frågan jag och Carro borde ställa oss är vad händer om jag dör respektive om du dör. Fråga nummer två är vad händer då med lånet. Som du sa, är det viktigast att betala av lånet eller är det viktigast att kunna ha omställningen?

Alltså är det driftkostnaderna på huset, att man specificerar boendet. Och om min lön försvinner så är det hälften av våra inkomster och då behöver man också, som du pratade om tidigare, ställa sig frågan om vi behöver täcka det bortfallet i lön, eftersom omställningspensionen som man får från staten täcker inte i närheten av min lön. Har jag fått med de viktiga frågorna? Är det fler frågor man bör ställa sig?

Niclas: Ja, det är en relevant fråga och sedan tillbaka till det här om man är gifta eller sambos. En annan viktig del i det här är vad man har för övrig försörjningsplikt.

Betalar man underhåll för barn? Hur många barn är hemmaboende och hur länge kommer de att vara kvar? Det är också viktiga frågor. Finns det pengar på annat håll? Är det någon som har en aktieportfölj någonstans?

Men det är några enkla frågor och jag tänker också att ibland kan det kännas som att det är oöverstigligt svårt att hantera. Nej, det är det inte. Det finns jättebra hjälp att få på olika ställen. Att skriva ett samboavtal eller ett testamente är vanliga fall ganska enkelt och det kräver ett par timmar med en jurist för att få en riktigt bra lösning på det hela.

Så det handlar inte om att man behöver investera jättemycket pengar i rådgivning och juristhjälp för att få det här på plats, utan man kan göra det ganska enkelt. Men det är bättre att göra det när man köper huset eller när man får barn, än att komma på det långt senare i livet.

Försäkringsguide till ensamstående förälder

Linda är 29 år och ensamstående med två barn, fem och sju år. Linda och hennes syster Mia står varandra nära och Linda vet att om något händer henne är systern beredd att ta hand om barnen. Linda arbetar på ett it-företag och Mia pluggar till läkare och är klar om fem år.

Linda har tjänstepension med återbetalningsskydd enligt privat avtal, men eftersom hon inte har jobbat så länge är det än så länge inte så mycket på pensionskontot. Hon har bara en mindre buffert på banken. Linda går bort, vad händer?

Jan: Om vi tar det väsentliga. De är båda unga, hon är ensamstående med två små barn och hon har tjänstepension med återbetalningsskydd, men det finns inte så mycket pengar. Så det är väl nycklarna i detta scenario.

Niclas: Ja, det finns ett begrepp här som jag tycker kan vara viktigt att reda ut. Det är det här återbetalningsskyddet i tjänstepensionen, vad är det för någonting? Det är egentligen det samlade kapitalet som har blivit utav de här pensionspremierna på deras avkastning som har arbetats upp.

I händelse då av att Linda går bort, om tjänstepensionskapitalet har blivit 150 000 kronor, då är det skyddat med ett återbetalningsskydd och det går då ut till den förmånstagare som Linda har sett ut.

Det är ett återbetalningsskydd och det är beroende på hur mycket pengar som har betalats in. Det är ett begrepp.

Sedan får barnen en barnpension fram till de är 20 år, men barnpensionen är utformad för att täcka ett barns kostnader, så det är några tusenlappar i månaden och det täcker inte ett boende för Lindas syster Mia på det sättet.

Det täcker för att barnen ska kunna köpa kläder, ha lite aktiviteter och göra sådana saker, men det täcker inte att Mia som pluggar ska kunna skaffa sig ett boende som funkar med två barn.

Det är här som försäkringsskyddet kommer in, där hon kan trygga det här genom att teckna en familjepension som gör att ett större månadsbelopp faller ut till sin syster fram tills barnen fyller 20, 25 år eller vilken ålder man vill ha.

Rätt försäkring skyddar barnens framtid

Niclas: Då kan systern Mia använda de pengarna för att bo kvar i den här lägenheten, alternativt köpa någon annan lägenhet. Säkert så kan samhället då hjälpa Mia att få tag i en hyresrätt och hon kan få bostadsbidrag för det och så vidare om hon inte har något skydd, men hon är ganska utlämnad jämfört med någon annan.

Om man tänker sig utifrån Lindas perspektiv så kan det kännas tryggt att veta att barnen kommer få det jättebra med hennes syster om jag skulle falla från och då är systerns ekonomi skyddad så hon behöver inte sluta plugga eller så.

Det är peace of mind, som man brukar säga. Skönt att veta om det skulle hända någonting så kommer mina barn ändå klara sig, min syster kommer hjälpa till på ett jättebra sätt och ingen kommer att känna sig ekonomiskt drabbad av det här.

Jan: Nu kallar du det för familjepensionen, familjeskydd, och det är samma som jag och Carro kan teckna. Så att om jag dör så ersätter det min lön i ett antal år.

Säg att vi har en familjepension, vilket jag tror att vi har, och – en hemsk tanke – men både jag och Carro skulle dö i en trafikolycka och vi inte har specificerat vem som ska ta hand om våra barn, vilket vi borde göra, hur funkar det då? Faller den familjepensionen ut till min mamma då?

Niclas: Om man inte har namngivit någonting så brukar man säga make/sambo/partner i första hand, barn i andra hand, och då skulle det här beloppet då i ert fall utfalla till era barn. Om de är omyndiga då är det någon annan som ska kliva in och ta förmyndarrollen och disponera pengarna så att det kommer era barn till godo på rätt sätt.

Jag vet inte helt hur det fungerar, men om det är någon skulle räcka upp handen, om ni har ett syskon som säger att självklart tar vi hand om barnen, så anmäler man det till kommunen och ordnar det på något sätt.

Det är inte så att barnen per automatik hamnar hos en anonym fosterfamilj om det finns några släktingar eller några i närheten som räcker upp handen och säger att självklart får barnen bo här.

Kan vara viktigare med livförsäkring än sparande till barnen

Jan: Om vi hoppar tillbaka till Linda, är det något mer hon skulle ha gjort förutom att teckna en familjepension som ersätter lönen? Hade det varit gott nog?

Niclas: Man kan säga att det finns två skyddsobjekt här. Det ena skyddsobjektet är systern som ska ta hand om barnen. Hur kan hon fortsätta leva sitt liv som en ny mamma till sin systers barn? Det är det här skyddet då som täcker möjligheten att kunna ha ett boende och ekonomi att plugga vidare. Det andra är skydd till hennes egna barn.

Där tycker jag att en spännande grej är att det är jättemånga som får barn som genast startar ett barnsparande. De sätter av hela eller halva barnbidraget så att barnet ska kunna plugga utomlands eller en start till en bostadsrätt eller vad det nu är.

Men jag tycker att det bästa skyddet som du kan ge ditt barn är att teckna en livförsäkring till dig själv. Det skulle Linda ha gjort här. Att ha en livförsäkring med barnen som förmånstagare innebär att barnen får en bra grundplåt för sitt framtida liv.

Eftersom barnen i det här fallet är omyndiga så blir det förmyndaren som får ha ett resonemang om hur pengarna ska disponeras. Ska de bara placeras på ett konto för att användas senare eller behövs de på något sätt för att stärka deras uppväxt?

Så jag tycker att hon skulle ha tecknat en livförsäkring på 1 miljon kanske eller 1,5 miljon och sedan haft barnen som förmånstagare. Då hade de fått en riktigt bra grundplåt i livet.

Jan: Shit, vad jobbigt. Jag får lite jobbig känsla i magen. Jag har till och med skrivit en bok om barnsparande och det där perspektivet du tar upp nu har jag aldrig haft. Men det makes sense.

För det gör större skillnad än att spara de där pengarna som vi t.ex. gör. Är vi i livet så kommer vi alltid kunna hjälpa barnen, men är vi inte i livet så är det då de behöver vår hjälp som mest.

Niclas: Den här tusenlappen man sparar i månaden eller något sådant, om man skulle avlida efter två år eller tre år, vi pratar om 30-50 000 på sparkontot. Jämför det med en livförsäkring på 1,5 miljon som kanske kostar ett par hundralappar i månaden.

Försäkringsguide till familjen Storstadspuls

Petter, 48 år, och Sara, 42 år, är gifta och har två barn, 13 och 15 år gamla. Petter arbetar 75 procent på bank och Sara är konsult i ett stort internationellt företag. Sara reser mycket i sitt jobb och Petter tar ett större ansvar för det praktiska i hemmet.

Petter och Sara köpte nyligen sitt drömhus i en närförort till storstaden för 10 miljoner kronor. Villan är belånad ”upp till skorstenen” och de har bolåneskydd via banken. Sara avlider.

Jan: Nycklarna är att de är gifta, de har två gemensamma barn och de har bolåneskydd och säg att det är belånat till 8,5 miljon ungefär.

Niclas: Jag kan känna igen det här scenariot från tidigare, det är bara det att pengarna vi pratar om är i större volym. Det här tror jag är ganska vanligt storstadsfenomen. Det är två stycken som tjänar bra med pengar, man är mitt i livet, man köper sitt drömhus, man belånar och ser att man har råd med lånet för att man har rätt inkomster.

Men vad händer om det värsta inträffar? Hur ska den andra kunna bo kvar? Då är vi tillbaka till den här frågan om hur det ser ut i det enskilda fallet. Hur har den efterlevande, Petter i det här fallet, råd att bo kvar i huset?

Det kommer en liten summa från Saras tjänstepension på några hundra tusen och i det här fallet har de sagt att hon inte har kvar något återbetalningsskydd i sin tjänstepension utan hon har valt att ha all sin pension för sig själv. Det finns inget skydd där.

Caroline: Vad betyder det?

Jan: Jag ska testa och se om jag har fattat detta. Säg att jag har en tjänstepension på en miljon. Jag har återbetalningsskydd. Om jag dör så kommer du att få den miljonen. Men om jag inte har ett återbetalningsskydd så har jag mer i pension, för försäkringsbolaget tar en liten del, men då får inte du pengarna.

Niclas: Det är rätt. Du får några procent extra i pension för att du väljer bort återbetalningsskyddet, ja.

Tjänstepension är skattepliktig inkomst, men inte livförsäkringen

Jan: Eftersom det är en pension – säg att jag har en miljon – får Carro den miljonen i kontanter, eller hamnar den i hennes pension?

Niclas: Den hamnar inte i hennes pension, men eftersom det är en tjänstepension så innebär det att Carro får de pengarna som skattepliktig inkomst och sedan betalas de ut under normalt sätt fem år. Så den här miljonen är brutto, sedan läggs den ovanpå hennes inkomst.

Jan: Det blir ju skitjobbigt när det läggs ovanpå hennes lön. Vi hittar på att Carro har 30 000 i månaden och sedan har jag den där miljonen så att det också blir 30 000 i månaden brutto, bara hittar vi på.

Då kommer hon dessutom hamna på hög skatt, på statlig skatt. Du kommer få skatta bort väldigt mycket. Det har jag heller inte tänkt på.

Caroline: Vad kan man göra istället? Det känns som att man bara vill gömma undan det där.

Jan: Det är lite roligt, Niclas. Du har samma egenskap som en av våra vänner också har. Vi brukar säga att man mår alltid lite sämre när man har pratat med honom, men man är betydligt klokare.

Det känns som att det var en jävla tur att vi pratade om det här. Men livförsäkringen är netto då? Vi har livförsäkring hos er så om jag dör, då får Carro ut den i handen?

Niclas: Ja, och det är det som är viktigt att titta på. Brutto och netto och sådana saker. Det låter som att man bara vill lägga ett täcka över huvudet. Det här är svårt.

Ibland brukar jag säga att försäkring är tråkigt och svårt och vår bransch har inte alltid hjälpt till att göra det lätt för sig. Sedan är det koppling då mellan produktregler, skatteregler och det är en del av kollektivavtal.

Vi är en del av ett socialförsäkringssystem som är statligt. Sedan dessutom förändras dessa regler över tiden, så beroende på var du jobbar, hur gammal du är, och så vidare, så ser reglerna lite olika ut. Det är därför man behöver titta på sin egen unika situation. Det finns nästan inget exempel som funkar precis för alla. Så är det inte.

Hjälp för komplexa familjesituationer

Jan: Det var också en läsarfråga. Om man har en lite komplex situation med barn som är från tidigare förhållande, man är gift nu och har barn gemensamt. Vem går man till? Kan ni hjälpa till med det eller ska man gå till en vardagsjurist? Vad hade du gett för råd?

Niclas: Är det så att man behöver städa ut vad det gäller juridiska frågor med testamente och sådana saker så finns det jätteduktiga familjejurister som hjälper till med det.

Om du sedan behöver hjälp med att reda ut vad du får från avtalet med ditt jobb, vad du har för tjänstepension och andra försäkringar, så finns det försäkringsrådgivare som hjälper till med det och är jätteduktiga med det.

Har du en nära koppling med din bank så har de också rådgivare som kan hjälpa till att sortera ut de här begreppen, så att säga. Alla lyder under samma förmedlingslagstiftning, så alla har samma skyldighet att förklara.

Det enda är att en försäkringsförmedlare kanske kan sälja andra typer av produkter för den är mer neutral på marknaden.

Om du går till en försäkringsrådgivare hos ett försäkringsbolag eller en bank, så kanske de har ett smalare sortiment av produkter, men rådgivningen är lika för alla på det sättet att man är skyldig som rådgivare att presentera hur situationen ser ut för er och ta reda på det.

Utifrån det ger man en objektiv rekommendation.

Jan: Kanske dum fråga nu, men för finansiella rådgivare så är man väldigt tydlig med det här vad som är en oberoende rådgivare och vad som är en vanlig rådgivare. Finns det i försäkringsbranschen också?

Niclas: Ja, det är liknande lagstiftning även om det är olika regelverk. I princip är det samma sak där.

Jan: Bra. Om vi hoppar tillbaka till Petter och Sara, vad skulle de ha gjort? Eller vad blir konsekvensen först och främst, för jag gissar att Petter inte kommer kunna bo kvar.

Niclas: Gör han ingenting så kommer han inom kort behöva sälja huset och köpa ett billigare boende. Han kommer antagligen inte ha råd att betala lånet. Hela det här köpet av den här fastigheten är beroende av två höga inkomster och den ena inkomsten försvinner och han har då inte råd att behålla det själv.

Caroline: Hade de inte bolåneskydd också?

Jan: Jo, men det var det som Niclas var inne på innan. Nu testar jag att förklara igen här, Niclas, det är alltid läskigt när man sitter med en expert, men säg att de har lån på 8,5 och det är solidariskt.

Hälften kommer bli avbetalat, men driftskostnaderna kommer inte vara hälften och kostnaden för barnen blir inte hälften, men halva inkomsten varje månad har försvunnit. Låt mig gissa här att han skulle ha haft en familjepension som ersätter Saras lön i ett antal år.

Niclas: Precis.

Försäkringsguide till kompanjonerna

Ella, Emil och Elin driver ett arkitektföretag tillsammans. Efter många tuffa år går företaget nu bra och omsätter 7 miljoner kronor med en vinst på 1 miljon kronor. Emil avlider, vad händer då?

Niclas: Det innebär att avlidna Emils arvtagare kommer in och vill ha del av företaget. Det är ungefär samma sak som jag har sagt förut. Hur ska du och din partner kunna bo kvar i huset om det händer någonting?

Hur vill de här driva företaget vidare när Emil försvinner? Vill de ha in Emils arvtagare i ägarkretsen, eller vill de köpa ut Emil? Sannolikt så vill de inte ha in Emils arvtagare in som ägare i företaget, utan de vill köpa ut.

Jan: Ja det skulle kunna bli Emils fru eller bror, som inte har någonting med företaget att göra och plötsligt äger 30% av arkitektfirman.

Niclas: Ja, som kanske tycker vad kul, jag har alltid velat rita hus. Nej, men skämt åsido, det är inte ett helt omöjligt scenario. Eller att det kommer in barn eller en fru eller man som känner att här kan jag ju tjäna lite pengar vid sidan av.

Jag stannar kvar som ägare, men ni får driva företaget. Och hela driften av företaget bygger på att man är tre partners. De här kanske behöver få in en annan arkitekt i det här bolaget istället.

Det är två saker man behöver tänka på. Det ena är hur man skriver. Istället för att skriva samboavtal eller äktenskapsförord så skriver man här kompanjonsavtal där man beskriver vad som händer om någon vill köpa ut någon annan, vad händer om någon skulle avlida, och så vidare.

Det här kan revisorerna hjälpa till med att göra. Sedan kan man dessutom skydda med försäkring.

Om bolaget inte har tillräckligt med pengar och de som är kvar i bolaget, Elin och Ella, om de inte har tillräckligt mycket pengar för att kunna lösa ut sin tredje partner i bolaget, då kan en försäkring hjälpa till.

Man tecknar en försäkring så att Ella och Elin har en försäkring på Emils liv, Ella och Emil har en försäkring på Elins liv, och så vidare. Så att man kopplar på det viset att de som är kvar får en summa så att man har råd att lösa ut arvingarna efter den kompanjonen som har avlidit.

Skydda företagets framtid med rätt avtal och försäkringar

Jan: Det kan bli mycket pengar också här. Här var det omsättning på sju miljoner och en vinst på en miljon. Lite beroende på hur man räknar, men säg att det är väl inte orimligt med tre till fem gånger pengarna, alltså årsvinsten.

Plötsligt kanske bolaget är värt tre, fyra, fem miljoner och då ska de plötsligt ut med en och en halv miljon till Emils arvinge. Då tecknar man den här livförsäkringen då korsvis bolagets värde. Är det så man tänker ungefär?

Niclas: Ja, det är en tredjedel av bolagets värde då. Då skulle så att säga de här kunna driva bolaget vidare på det sättet. Vi gör en del kompanjonslösningar men också det här med nyckelmannaförsäkring där man har nyckelmedarbetare.

Skulle en nyckelmedarbetare avlida, som drar in mycket pengar eller som är svår att ersätta, så kan man också som bolag ha en försäkring på en anställd, så att man har råd att ta in en konsult under en övergångsperiod eller har råd att göra någon annan lösning, så att säga. Vi satt faktiskt med ett företag förra veckan som hade det behovet.

Caroline: Jag tänkte också fråga om man kan neka att bli utköpt?

Jan: Ofta reglerar man det i ett aktieägar- eller kompanjonavtal. Att om du dör så har de rätt att köpa de aktierna, så du kan inte vägra att sälja.

Niclas: Det finns en samäganderättslag som kliver i och reglerar i vilka tillfällen som du har rätt att bli utköpt eller kräva att någon blir utköpt.

Jan: En annan läsare skriver att olika försäkringsbolag verkar använda olika namn. Nu har vi pratat livförsäkring, familjepension eller efterlevandeskydd. Är familjepension och efterlevandeskydd samma sak?

Niclas: Det finns ingen branschstandard på det här, men vi brukar säga efterlevandeskydd är ett samlingsnamn för alla de här olika produkttyperna.

Livförsäkring är en produkttyp, omställningspension eller familjepension är en annan produkttyp, men omställning och familjepension bygger på att det utfallande beloppet kommer månadsvis, medans livförsäkring brukar vara ett belopp som faller ut vid ett tillfälle.

Skillnad mellan engångsbetalning och månadsvis betalning

Jan: Om jag får ut en miljon och delar upp det på 10 år, så att 100 000 blir 8 000 i månaden, så är det fortfarande samma belopp. Kan jag inte lika gärna bara ta en livförsäkring på en miljon och dela upp det själv?

Eller är det en poäng i att det ska vara just månadsvis för att man inte litar på att personen kan dela upp beloppet på egen hand utan att spendera det?

Niclas: Om du tecknar en livförsäkring där värdet av familjepensionen är en miljon och livförsäkring är en miljon, så kommer den kosta dig lika mycket att teckna. Sedan är det mer frågan om hur du portionerar ut de här pengarna.

Då innebär det att om du hade tecknat en familjepension hos oss som då från din dödsdag betalas ut under en tioårsperiod, då kommer vi ge ränta på de här pengarna. Så det kanske blir 8 000 kronor den första månaden, och efter ett år så blir det 9 000 kronor och så vidare, så du får det på det sättet.

Men på den vanliga livförsäkringen som faller ut då avslutas vår relation när vi betalar ut pengarna. Sedan har du ingenting kvar hos oss utan då får du investera de pengarna själv istället.

Jan: Sedan var det ytterligare en fråga från Erika på Facebook. Hon frågar i vilken ålder eller familjesituation bör man beakta de olika sakerna.

Om jag testar det som jag har tagit med mig hittills så säger du att i skiften i livet, när man köper ett hus, man får barn, man flyttar ihop med någon… Är det vid de tillfällena man ska sätta sig ner och kolla på försäkringar?

Niclas: Det är de tillfällena som saker och ting förändras utifrån om någonting skulle inträffa, om man skulle avlida så att säga. Det är när man får barn, vad händer då?

Man blir sambo, man skiljer sig, man gifter sig och när förmögenhetsmassan påverkas. Alltså om man köper ett hus eller en bostadsrätt och så vidare. Alla de skiftena kommer på något sätt påverka hur det blir för efterlevande om man skulle gå bort.

Jan: Mårten ohörbart på Facebook skriver att i dagsläget har han en livförsäkring på cirka tre gånger sin årsinkomst. Finns det någon tumregel för hur stor försäkring man bör ha?

Mer illustrativt att fundera i tid istället för belopp

Niclas: Nej, jag tror att man ska nog tänka på lite det vi har pratat om tidigare. Det är hur situationen ser ut för de efterlevande. Hur ser inkomsten för sin partner ut, hur ser försörjningsbördan ut för barn och vad har man för kostnadsnivå. Hur beroende är den efterlevande av inkomsten?

Är den efterlevande väldigt beroende av den inkomsten som försvinner? Då kanske tre årslöner inte räcker så långt. Har den en högre lön än den som går bort, då kanske tre årslöner är jättebra.

Jan: Där inser jag också att vi har gjort fel. Vi har tagit samma på oss båda, medans vi borde egentligen korrigera det. Om du dör så kommer inte ekonomin påverkas lika mycket som om jag skulle dö, eftersom jag är den som drar in mest pengar. Vi tänkte att det skulle vara jämställt och att vi båda ska ha samma, men det blir inte så jämställt.

Jag tror det var en kollega till dig som sa att istället för att fundera i belopp, fundera i tid. Hur lång ska den här omställningstiden vara snarare än beloppet. Håller du med om det?

Niclas: Ja, för det går ihop med det här med hur länge har man en försörjningsbörda för barn. Det är en väldig skillnad för en familj med tre barn och när barnen är 8-12 år med de kostnaderna som innebär, storlek på boende, och så vidare.

10 år senare då kanske två av de här barnen har flyttat hemifrån, så att du kan flytta in i en trea och bo bra i den och kanske även försörjningsbördan för den som bor kvar har minskat dramatiskt.

Hur lång tid har du kvar? Efterlevande då när man är ett par efter att barnen har flugit ut kanske inte alls har samma behov av skydd och kan lätt ställa om och flytta till ett annat boende.

Kanske behöver hjälp ekonomiskt för att man inte ska behöva gå ut på husmarknaden månaden efter ett dödsfall, men du kan bo kvar i något år och sedan successivt ställa om och sedan göra någonting.

Om försäkringsbolagens arbetssätt

Jan: En annan läsare skriver på Facebook och undrar varför livförsäkringar inte löses ut per automatik vid dödsfall. Ibland är det svårt för efterlevande att ha exakt koll på det.

Och sedan frågar han vad som händer med pengarna som aldrig betalas ut. Är det så? Hur funkar det där? Om jag dör och Carro inte hade vetat att jag är försäkrad hos er, hade ni kontaktat Carro? Får ni ens det meddelandet?

Niclas: Vi som bolag prenumererar på en tjänst där vi går in och frågar månadsvis eller veckovis efter dödsfall via det försäkringsregistret som vi har.

Så vi regelbundet prenumererar och får in uppgifter på det och därefter tar vi kontakt med dödsboet och begär in. Sedan behöver vi få in handlingar från dödsboet angående vilka som har rätt till det här arvet på något sätt eller rätt till de här pengarna.

Jan: Då förstår jag utifrån frågan att det inte är alla försäkringsbolag som gör så.

Niclas: Jag tror att de flesta gör det, men det kan vara så att det är några som inte gör det.

Jan: Är det så för TGL, alltså livförsäkring man har via jobbet eller facket? När min pappa dog så fick inte mamma reda på det automatiskt, utan det var efteråt som någon sa det. Men detta var i och för sig 30 år sedan, så det har kanske förändrats.

Niclas: Sedan kan det ta tid innan någon gör det. Så att om man du då vet att man är försäkrad och gör det här så kan det gå lite fortare.

Sedan finns det vissa tjänster på marknaden där man faktiskt ger en fullmakt och så ställer de en fråga på det här personnumret finns det några engagemang för den här personen.

Det är bankkonton, sparkonton, försäkringar, och så skickar de ut till kanske 30-40 olika försäkringsbolag och banker för att fråga om det finns något engagemang på det här personnumret. Det är tjänster som vissa begravningsbyråer prenumererar på, som man då kan komma i kontakt med.

Möjlighet till återbetalning från Allmänna Änke- & Pupillkassan

Jan: Vi måste prata med en begravningsentreprenör, Caroline. Det är mer information vi måste ta reda på. Men du, jag tänkte att vi ska börja runda av här snart. Men jag letade faktiskt i mina gamla papper innan den här intervjun och vi konstaterade att vi har varit kunder hos er sedan 2012.

Det som jag fastnade för redan för snart åtta år sedan det var att er livförsäkring skiljde sig från alla andra livförsäkringar. Det var möjligheten till återbetalning.

Vi har också livförsäkring på Skandia och där upplever jag att man betalar och betalar och dör jag så får Carro pengar. Men om jag sedan lever när jag är 65 och den försäkringen tar slut, då får man ingenting.

Men hos er, lever jag på min 65-årsdag då ger ni tillbaka en summa pengar trots att man inte dör. Så istället för att se livförsäkringen som en utgift så börjar jag kanske felaktigt här nästan se det som ett sparande. Kan du inte förklara det här?

Niclas: Väldigt förenklat, det som skiljer oss från andra bolag det är att vi garanterar dels det här försäkringsbeloppet. Vi försäkrar ditt liv med en miljon kronor. Det är garanterat, det får du.

Det gör alla livförsäkringsbolag. Du har ett avtalat belopp. Det vi också gör att vi garanterar att den här miljonen kostar dig 5 000 kronor om året att försäkra fram till du är 65 eller 70 eller vilken slutålder du har valt så att säga och då garanterar vi att de här 5 000 kronorna per år aldrig kommer vara mer än 5 000 kronor per år.

Bakom det här så ligger antaganden om livslängd – hur länge lever man i snitt – vi antar en avkastning, vi antar skatt, vi antar vilka kostnader vi har som bolag och det ligger bakom den här premien på 5 000 kronor per år.

Verkligheten har hittills visat sig vara bättre än de här antagandena, för de är väldigt försiktiga. Om verkligheten är bättre, det vill säga att de här 5 000 kronorna täcker mycket mer och det blir ett överskott i förhållande till antagandet, då placerar vi de pengarna.

Har vi haft en god och bra avkastning på vår portfölj så innebär det att de här 5 000 kronorna kan vi dels rabattera, så efter fem år så kanske du betalar 4 000 kronor och efter 10 år kanske du betalar 3 500 kronor om året för den här försäkringen.

Plus att om du överlever den här försäkringen så tittar vi på hur mycket pengar har vi behövt använda av den här premien för att täcka ditt försäkringsskydd med de här garantierna. Överskottet som har blivit får du tillbaka som kund, som en slutåterbäring, om det finns pengar kvar det vill säga.

Vi kan inte garantera det här på något sätt, men hittills så har vi alltid då kunnat ge en slutåterbäring istället. Det bygger på att vi är ett ömsesidigt bolag. När du kommer in som kund hos oss så blir du delägare i det här bolaget. Vi har ingen annan ägare att dela ut pengar till än till du som kund, för det är du som är vår ägare. Då gör vi det på det här sättet.

Konstant försäkringspremie istället för kraftigt ökande

Jan: På hemsidan har ni tester man kan göra med hur gammal man är, belopp och sådant. Jag kommer ihåg när jag gjorde detta för åtta år sedan, då var jag typ 30 så jag räknade på 35 års tid.

Då konstaterades det att jag kommer få tillbaka en ganska stor del, givet de här förutsättningarna. Så det är en grej man kan göra, gå in och testa den där kalkylen på hemsidan.

Du sa också en grej i förbigående som jag också konstaterade när jag jämförde er med andra. Att er premie är ganska hög i början och sedan minskar den eller håller sig konstant.

Skandias är jättelåg i början men ökar och jättehög i slutet. Kan du inte förklara hur ni gör i förhållande till andra bolag?

Niclas: Nu förenklar jag det väldigt mycket, så krasst kan man säga att vi räknar på dödsfallsantagandet över hela försäkringstiden och kan garantera den här premien.

En vanlig livförsäkring med naturlig premie tittar på dödsfallsrisken ett år i taget efter varandra. Så dödsfallsrisken för en 30-åring är minimal. En dödsfallsrisk för en 40-åring är högre, för en 50-åring är den ännu högre och för en 60-åring ganska hög, så att säga.

På det sättet betalar du för varje så kallad ”årsrisk” att dö i en naturlig premie, medans vi tittar på hela försäkringstiden och garanterar att du aldrig behöver betala mer än så här.

Det innebär att egentligen för en 30-åring som kommer in hos oss, om man bara tittar på premien vid ett tillfälle, så kan det framstå som att vi är jättedyra.

Men om du är långsiktig och tänker att jag ska faktiskt ha den här försäkringen fram tills jag är 65 år och titta på de här faktiska förhållandena, då blir vi ganska billiga för en 30-åring.

Eller snarare, vi blir väldigt billiga för en 30-åring jämfört med en annan produkt på marknaden.

Jan: Jag kommer ihåg att vi hade en miljon eller en och en halv miljon vi skulle ha och då skilde det typ – nu var det åtta år sedan och saker har förändrats – men då tror jag att ni kostade typ 4 000 och en vanlig kostade typ 700 kronor om året.

Då pratade jag med er och frågade varför ni var över fem gånger dyrare och då fick jag precis den här förklaringen. Då såg jag att kostnaden för den andra försäkringen var jättedyr när jag var 64.

När man är 64 och man så var det någon som sa till mig på det andra bolaget att det ändå är en av tio män som dör innan 65. Då blir det ganska dyrt att försäkra män.

Förvaltning med diversifierade investeringar

Jan: Som du nämnde tidigare så investerar ni premierna som betalas in. Jag tror att jag såg i er senaste årsredovisning att ni har mellan 400 och 500 miljoner i förvaltat kapital. Kan du förklara kort hur ni förvaltar det? Är det aktier eller fastigheter?

Niclas: Vi förvaltar de så att vi har då dels de här garanterade åtagandena – det finns regler hur man ska förvalta dem – och det är väldigt mycket räntepapper på det.

Sedan äger vi den fastighet som vi själva sitter och jobbar i, i Gamla Stan, som är ungefär 25% av den här portföljen. Sedan har vi en global aktieportfölj, en svensk aktieportfölj och alternativa investeringar i form av hedgefonder och den typen av investeringar.

Alltså, vi har fonder och vi kör inga direktinvesteringar i aktier, utan vi kör aktiefonder. Så vi har en diversifierad fondportfölj utöver den här fastigheten som vi äger.

Jan: En läsare på Patreon frågar vad som händer om hon har tecknat en livförsäkring hos Allmänna Änke- & Pupillkassan på 20-25 år och sedan bestämmer jag mig för att flytta utomlands. Går det att anpassa försäkringen till de nya förutsättningarna?

Niclas: Om du avslutar en försäkring hos oss och slutar betala premien så sätter vi ner försäkringen i fribrev.

Det vill säga har du betalat in ungefär halva det premiebeloppet mot ditt skydd på en miljon så får du ungefär 500 000 kvar i försäkringsskydd så har du kvar det på den försäkringstid som är avtalad. Man får ett fribrev och så får du del utav vår avkastning under perioder och så vidare.

Om man då behöver anpassa för att man flyttar utomlands, om man behöver öka försäkringsskyddet och inte minska det, då får du teckna en ny försäkring.

Men det som är viktigt är att du måste vara skriven här i Sverige, bosatt här i Sverige när du tecknar försäkringen, sedan får du flytta utomlands. Men vi tecknar inte försäkringar på personer som är bosatta utomlands.

Jan: En sista fråga från Facebook som undrar hur man får ett företag att överleva så länge. Har ni aldrig blivit förfrågade om att bli uppköpta?

Niclas: Det är väl också en intressant fråga. Det är den här ömsesidigheten, att det är våra försäkringstagare som äger oss. Det är försäkringstagarna och ägarna som ska ställning till om man på något sätt vill göra någonting.

Men så länge vi har haft en god ekonomi och vi har klarat oss så bra så har väl den frågan inte varit uppe. Jag tror att någon gång i början på 2000-talet så var bolagets ekonomi ganska skral och vi hade nästan inga nyteckningar av försäkringar, så då var den frågan uppe för diskussion.

Skicka in intresseanmälan eller räkna ut din premie online

Niclas: Jag var inte med då så jag kan inte svara på hur man resonerade, en man valde i alla fall att satsa på att ha en hållbar tillväxt i bolaget och det är det som vi har jobbat med.

Jag tycker att det är ganska spännande i dessa tider när man pratar om pandemi och kris. Om man då tittar på den här tidslinjen sedan mitten på 1700-talet när det här bolaget någonstans började, och tänker på alla kriser som det här bolaget har varit med om och överlevt, det är en ganska häftig resa.

Det har varit världskrig, ekonomiska krascher, flera tidigare pandemier och det här bolaget har stått pall. Det ska vi väl fortsätta med.

Jan: Jag tänker så här Niclas att om man är intresserad av att titta på en omställningspension, familjepension eller livförsäkring då kan man använda vår sponsrade länk och gå till er hemsida där man kan göra en intresseanmälan.

Man kan se vad det kostar och om man kan få tillbaka några pengar utifrån den modellen och hur mycket det blir. Sedan kan man skicka in en intresseanmälan, eller hur går processen till?

Niclas: Man kan gå in och laborera och leka lite på hemsidan och se vad det är för någonting. Man kan själv få fram en offert på det sättet och om man skickar en intresseanmälan så kan vi skräddarsy offerter för det behovet.

Det går även att ringa eller mejla oss och prata med oss om specifika behov och scenarier så tar vi fram offerter på det. När man väl har bestämt sig så kan man antingen köpa den direkt på nätet och teckna där och signera med mobilt BankID med hälsodeklaration och alltihopa.

Alternativt så får man en offert från oss och så ansöker man på papper och skickar in på posten. Det är straightforward och har man några frågor så ringer man oss, så hjälper vi och reder ut det hela. Det är inte svårare än så.

Jan: Har du något boktips? Det kan vara vilken typ av bok som helst.

Niclas: Bra fråga. Jag har ingen som är uppe just nu på tapeten, men jag tycker det är otroligt spännande artiklar just nu om ledarskapet kring Sveriges modell i Coronakrisen, kopplat till ledarskapet i näringslivet.

Istället för att peka med hela handen hur man ska göra så har vi det här enskilda individuella ansvaret i Sverige. Där har jag fastnat mycket och tycker att det är otroligt spännande hur det här kommer att utvecklas.

Det som jag tycker är ett medskick av det här samtalet är att keep it simple. Det låter lätt som att det blir jättesvårt det här och man vill bara dra ett täcke över huvudet, men det behöver inte vara så svårt.

Det är ganska lätt att sortera ut sin egen situation och skapa ett skydd och jobba förebyggande. Det är alltid mycket lättare än att jobba i efterhand.

Jan: Kloka ord. Bättre avslutning än så blir det inte. Ett fantastiskt stort tack, Niclas. Jag tror att vi kommer få tillfälle att få återkomma. Vi hann inte ens ta alla läsarfrågorna, så ett fantastiskt stort tack för att du tog dig den här tiden och ditt tålamod här med oss och en massa frågor.

Niclas: Tack själv. Jättekul att få vara med här.

Avsnittet Livförsäkring hos Änkan, nördarnas försäkringsbolag publicerades först på RikaTillsammans.

Här följer ett väldigt illustrativt exempel på hur man kan vinkla siffror för att få det att understryka den sensationella poäng man själv vill göra. I finansiell beteendeekonomi så beskriver Nobelpristagaren Daniel Kahneman det här i boken ”Tänka, snabbt och långsamt”. Både hur man kan vinkla (”framing”), hur enkelt det är att gå på en utsaga okritiskt (tänka snabbt) och svårt det är att ifrågasätta den (tänka långsamt).

I Aktuellt på SVT redovisar man igår att:

November är den månad med högst antal döda på 100 år.
Från SVT Aktuellt, den 14 december 2020

Det stämmer ju så klart i absoluta tal och underlaget kommer från SCB. Där säger man till och med:

Det är det högsta antalet dödsfall som uppmätts under en novembermånad sedan 1918, vilket var året då spanska sjukan bröt ut. Då avled 16 600 personer i november. Den högsta noteringen under 2000-talet var 2002, då det registrerades 7 720 dödsfall under november,
Tomas Johansson, befolkningsstatistiker på SCB

Det låter ju väldigt mycket. Vid snabb anblick (tänka, snabbt med system 1) blir man (jag) lite skrämd och upprörd, men när system 2 (tänka, långsamt) kickar in så blir den lite mer tankemässigt jobbiga frågan:

Är det en relevant jämförelse?

Situationen 1918 var ju något annorlunda än den är idag. Borde man inte jämföra den t.ex. per capita? Allt kring befolkningsstatistik brukar man ju räkna t.ex. per 100 000 invånare. Tittar man på SCB:s egna statistik och data som tagits fram av bloggrannen Cornucopia så får man:

2020 November: 77,9 personer döda per 100 000
2010 November: 79,2 personer döda per 100 000
2002 November: 87 personer döda per 100 000

Eller för att citera Cornucopia som med viss ironi skriver:

Sett till helåret skenar också dödstalen och vi har hela 819 dödsfall per 100 000 invånare, vilket är nästan lika högt som 2018 års 820 dödsfall per 100 000 invånare. 2019 dog endast 781 per 100 000 invånare, vilket var det lägsta i Sveriges historia. Krisåret 2020 är just nu det näst minst dödliga i svensk historia
Bloggrannen Cornucopia

Ett inslag med rubriken: ”2020 är det näst minst dödliga året i svensk historia per capita” skapar ju inte alls i närheten av samma nyhetsvärde. Med media gäller tyvärr alltid att; det som skapar uppmärksamhet, gärna mycket känslor, det skapar exponering. Exponering skapar påverkan. Påverkan skapar makt. Makt skapar pengar (annonsintäkter).

Tyvärr gäller det här även väldigt ofta i finansbranschen som är extremt duktig på att vinkla siffror, t.ex. kring avkastning. En klassiker är:

Titta här, dina pengar har växt från 100 000 kr till 135 000 kr. Du har tjänat 35 procent!

Det är korrekt, men vad som man glömmer säga är att en jämförelseinvestering i en indexfond hade get 210 000 kr och att avkastningen de facto bara var en bråkdel om man slog ut det per år. Det är inget ljug, men den är en ganska ordentlig vinkling som i de flesta fall får passera obemärkt förbi.

OBS! Det här är inte ett inlägg i Corona-debatten. Varje dödsfall är så klart hemskt, det drabbar närstående hårt, något som jag verkligen har empati med och vi gör alla så gott vi kan med att hålla i och hålla ut.

Min poäng här är bara att illustrera hur man väldigt enkelt kan vinkla siffror för att skapa en egen bild och hur enkelt det är att gå på det man hör. Det här irriterade mig lite till följd av att jag ser det inom finansbranschen hela tiden och här blev det lite extra illustrativt.

Avsnittet Högst antal döda i november på 100 år enligt SVT publicerades först på RikaTillsammans.

I den här artikeln återpublicerar jag månadens bästa inlägg på RikaTillsammans-forumet. Det är Fredrik (@ramagon) som gör en fantastisk jämförelse och reflektion på olika nivåer av investerare och sin egen karriär som elitidrottare. Läs och njut av det här inlägget som innehåller extremt mycket djup och guldkorn.

Inlägget kom till i diskussionen ”Vilken är din viktigaste lärdom eller insikt från 2020?”. Jag har redigerat lite nedan för att öka läsbarheten.

——-

Jag började skriva på denna text för ett par veckor sedan (för min egen skull) och tänkte jag kunde lägga upp den här i tråden för allmän beskådning, med all risk för kritik som det kan medföra, men det är summan av de insikter jag gjort under detta år. –

I mitt första stycke önskar jag förtydliga att i detta inlägg enbart beskriver mina högst personliga åsikter, funderingar och jämförelser. Oavsett så hoppas jag att ni kan få med er något värdefullt ur mina erfarenheter och tankar. Jag uppskattar kritiskt tänkande och har ni synpunkter tar jag glatt emot dem, jag står på det klara med att jag kan ha totalt fel i mina jämförelser. Att skriva den här texten har hjälpt mig att förstå mig själv bättre som investerare och det är ett sätt för mig att försöka hantera den psykologiska delen.

Vem är jag?

Jag heter Fredrik och är en styrkelyftare, även om jag inte är i närheten av lika aktiv som jag var tidigare så kallar jag mig det fortfarande när det kommer till träning. Styrkelyft är en idrott där man tävlar i tre grenar, knäböj, bänkpress och marklyft. Vill ni veta mer om dessa grenar rekommenderar jag en sökning på internet. Min elitidrottserfarenhet kommer således från denna sport, som är en individuell sport som kräver enormt mycket disciplin, planering och hårt arbete. Jag har förutom att utöva själva sporten även varit delaktig i att vara coach samt i föreningsliv. Vill ni veta nivån som jag var på så stod jag på pallplats under senior-sm som junior, samt umgicks med och blev coachad av personer som var på EM/VM-nivå.

Kort sagt:

Det är en helt annan värld ju högre upp man kommer och den är väldigt svår för oiniterade att förstå. Exempelvis kommer majoriteten av befolkningen inte förstå varför en person stiger upp kl 04.00 för att vara på gymmet och träna, eller anser att 0,5kg personbästa är en stor sak.

Hur kan elittidrott och investeringar ens vara jämförbara? Jag påstår att de kan det, för lika mycket som att vara duktig på en idrott som att förstå hur man bör tänka kring investeringar så kräver det rätt mindset. Jag är definitivt enligt min egen definition fortfarande en nybörjare i investeringar men jag börjar se likheter.

I ens träningskarriär och/eller idrottskarriär har man ett antal stadier, som många förmodligen känner igen och som jag själv definitivt hade. Jag tror att det är en vanlig process som de flesta människor går igenom, framförallt inom träning och investeringar.

Kom ihåg att man kan faktiskt vara kvar på en nivå, hela sitt liv. Främst för att man inte utvecklas pågrundav flera olika anledningar, exempelvis att man inte väljer att ha ett öppet sinne och vara kritisk i sitt tänkande. Åren som det tar är bara ett sätt för mig att förmedla tiden det tog för mig.

Nivå 1. Nybörjare (”jag kan fan allt”)

Den här attityden brukar man faktiskt hitta bland väldigt många nybörjare, speciellt inom styrkeidrotten. Man har läst några artiklar, kollat på svenska rekorden i (oftast) bänkpress och bestämt sig för att – håll i er – det är ett rimligt mål att slå med 1-2 års träning. Jag skojar faktiskt inte. Hybris kallas det va?

Man har oftast hittat ett träningsprogram någonstans på nätet som någon hyfsat stark person tagit fram och det är bra. Det får otroligt gärna ha ett flashigt namn och en bra story. En klassisk grej är också att man spenderar bara några veckor åt gången med programmet, för det ger inte resultat. Man ger upp väldigt lätt. Skador är inte heller helt ovanligt, ibland riktigt olyckliga med resultat att man slutar med att träna.

Man vet också bättre än alla som varit i gemet 10x längre än en själv, känslan av att man kan hitta snabbare vägar till målen än andra.

Min benämning i antalet år på en nybörjare är allt mellan 1-3 års träning, exkluderat tidigare ocoachad träning. Jag anser att steget till nästa nivå är när man förändrar den mentala aspekten. Det finns faktiskt de som är otroligt starka redan från början (tur, genetik) men totalt kasst mindset. Dessa personer skulle med rätt mindset kunna bli världsmästare.

Nivå 2. Medelnivå (”jag vet hur mycket jag inte kan”)

Det är inte så många som tar sig vidare hit. Av kompisgäng jag hjälpt med träningen så brukar 0,5-1 personer av 5st hålla på hit. Jag har inte ett gigantiskt stort urval utan det är min egna erfarenhet, så ta det för vad det är.

Här börjar man bli lite ödmjuk, främst för man insett att saker och ting faktiskt tar enormt lång tid. Man börjar också lära sig att man har olika förutsättningar att bli bra i olika grenar. Då vi föds med olika långa kroppsdelar, som avgör dels vilka fördelar man har i en del grenar. Samt längd på muskler vilket påverkar muskelvolymen. Många faktorer utanför ens egen kontroll påverkar således ens styrkor och svagheter rent genetiskt.

I det här stadiet börjar man att ta sig tiden att fråga folk som kan bättre än dem själva, man söker kanske också upp människor som är ännu duktigare än en själv. Man växer och ser också att den möda man lägger ner ger resultat. Man ser också att ta hjälp av en grupp för att komma vidare är väldigt bra.

Min bedömning är att man är på Medelnivå efter 3-5 års extremt disciplinerad träning.

Nivå 3 – Toppnivå (”jag vet vad jag kan och inte kan”)

Efter ett antal år som medelmåtta kan man börja hamna i toppskiktet av idrottarna, man är högst sannolikt med i toppen på SM och kanske har man möjlighet att delta i EM/VM. Man har lärt sig att fråga om hjälp, ta in kunskap från andra m.m. Man är kritisk men öppen för nya idéer.

Min bedömning är att man hamnar här efter +5-10 år, detta beror ju såklart också på ens ambitioner och energi man lägger på det, samt vilka förutsättningar man föds med. Vill man konkurrera med the big boys or girls i VM så är det nog +10 år som gäller.

Oftast är man medlem i en sammansluten grupp som lyfter varandra, man utmanar varandra och stöttar varandra. Man har också väldigt kul ihop. Den individuella idrotten har lyfts till en lagidrott, vilket det definitivt är i slutändan.

Rent träningsmässigt börjar mycket av stagnationen komma här, man uppnår emellanåt toppar som varar ibland månader, ibland år. Det är extremt tufft psykologiskt och kräver ett mindset utan dess like för att ta sig vidare till nya nivåer.

Varför de olika stadierna är relevanta

I min mening så är att känna igen de olika stadierna både i ens idrottskarriär och investeringskarriär extremt viktigt, att vara ärlig mot sig själv med vad man är bekväm med och inte. Jag är själv helt ärlig mot er och säger att jag är en nybörjare när det kommer till investeringar, men jag ser redan de mönster i investeringtänk som jag sett dem i träningen.

Jag har så pass dålig kunskap kring de högre nivåerna i investeringar så jag utgår från mig som småsparare och vad jag tror kan hamna närmre i tänk.

Kännetecken nivå 1

Byter ofta träningsschema.
”I den senaste artikeln om bänkpress stod det si och så!”
Tror man kan bli starkare snabbare än andra.
Man lyfter maximalt varje gång (Till failure)

Översatt till investeringar:

Byter ofta investeringsplan/strategi. Vad är “hett nu”? 100% aktier? Fintech? Ny Teknik? Finans?
“Ah, ingen har tänkt på att köpa den här aktien/fonden/vad som.”
Man har en stor del av sin ekonomi i ett fåtal aktier exempelvis, som kan tappa allt värde.

Kännetecken nivå 2

Man börjar kanske inse att man inte vet så himla mycket. Man är mer öppen för hur man kan tänka långsiktigt. Maxar inte varje pass, försöker minimera skador, inser att 20% av övningar man gör står för 80% av resultaten. De mest enkla scheman ger fortfarande mer än ett schema anpassat för en elitidrottare. Det bästa träningsschemat är det man håller sig till.

80% av mitt resultat kommer sannolikt från min investeringskvot och att vara konsekvent med hur mitt investerande sker. Vilken risknivå ska jag ha för att undvika för stora förluster?

Kännetecken nivå 3

Mycket jobb här läggs på att attackera svagheter i sin strategi, nästan alltid har man en coach som gör scheman åt en som man själv är delaktig i. Nackdelen med att göra sina egna scheman på den här nivån är att man allt som oftast är för hård mot sig själv, man behöver någon som håller tillbaks en lite så man inte gör sig illa. En total skada gör ju kanske att man är borta under längre perioder eller slutet på ens karriär. Man tävlar givetvis mot andra men jämför sig själv med sig själv.

Minimera förlusterna, jobba på svagheterna och jobba med andra tillsammans. Hur skulle en börsnedgång på xx% påverka min ekonomi, samtidigt som jag blir av med jobbet?

Slutord

Den stora skillnaden som man definitivt kan peka på är att när det kommer till investeringar kan man ha sinnessjukt mycket tur, d.v.s. du väljer en aktie som blir en raket och påstår att du valt ut den tack vare skicklighet.

Tur ska inte underskattas, det är en viktig del av livet. Givetvis finns denna tur i idrott också, i form av genetiska förutsättningar men det krävs ändå mycket tungt arbete för att bli bäst. När man lär sig acceptera att alla har olika förutsättningar så kan man också lära sig att förstå sig själv bättre.

Jag är ju som nämnt en nybörjare, så jag har inte superbra koll på nivåerna som ni märker ovan, men hoppas och tror jag fått det lite rätt. En stor aspekt jag tagit till mig är att det tar tid och det finns inga genvägar. Med det sagt så tycker jag definitivt man kan ta till sig nya tankesätt, sätt att investera och hur man ska investera sina hårt förtjänade pengar. Man måste acceptera att man ibland kan behöva jobba vissa saker ur systemet.

Det är helt okej att göra fel, sålänge man inte gör katastrofala fel. Exempelvis kanske man inte behöver ta ett blancolån på 200k för att köpa en eller flera heta fonder/aktier, eller bli en day-trader när man blivit av med jobbet.

Hoppas ni uppskattade detta extremt långa inlägg, jag skrev det mer för mig själv än för andra, vilket också kan göra det svårt att förstå. Det kommer sannolikt innehålla flera felaktigheter, men det är min syn på saker och ting och ska därför inte tas som absolut sanning.

Hälsningar
Fredrik

Avsnittet En elitidrottares reflektion på nivåer av investerare publicerades först på RikaTillsammans.

För många var 2020 ett väldigt annorlunda år. På börsen var det än mer speciellt. Samtidigt som vi upplevde den brantaste nedgången någonsin (-30 % på ca 3 veckor) upplevde vi även en av de brantaste uppgångarna. Få av oss trodde i mars att börsen skulle uppleva Corona-krisen över till midsommar.

I dagens avsnitt reflekterar jag och Caroline över årets insikter. Både de ekonomiska men även de mer personliga. Vi pratar om allt från att privatekonomi faktiskt är roligt, till utmaningen i att hålla fast vid strategin även när det skakade som mest till hur vi mer och mer börjar röra oss mot extremerna. Kanske en följd av avsnitt #166 och #167 om asymmetrier enligt Nassim Taleb.

Vi pratar om hur vi löste problematiken med skärmtid för äldsta dottern, Carolines insikt om rädslobubblor och Ant Middletons böcker samt hur Småspararguiden hjälpte oss att förfina utvärderingsfrågorna för en investeringsstrategi.

Ja, det är ett avsnitt som berör väldigt många olika saker som vi hoppas att du uppskattar. Du får väldigt gärna också dela med dig av dina insikter och lärdomar för året. Gör det antingen i kommentarerna eller i forumet:

Vilken är din viktigaste lärdom eller insikt från 2020?

Där du även kan läsa andras insikter, lärdomar och reflektioner. Efter en lite darrig december på grund av stora uppdateringar på bloggen, kommer vi nu gasa full fart framåt. Nästa vecka kommer en utvärdering: ”Bästa fondrobotarna 2021”. Därefter blir det fokus på ”Hur gick portföljerna 2020”, ”Bästa fonderna 2021” och sedan ”Ombalansering 2021”.

Viktiga avsnitt där diskussionerna i forumet redan har påbörjats. Många av dessa avsnitt eller portföljer blir ju fantastiskt mycket bättre av att samskapas. Se gärna mer i forumet.

Med det så vill vi passa på och tacka för 2020 och önska ett Gott Nytt År!
Jag och Caroline Bolmeson

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Under inspelningen av det här avsnittet använde vi ett bildspel. Du kan bläddra genom bildspelet om du vill få en snabb överblick över innehållet. Du kan även bläddra genom det i samband med att du lyssnar på avsnittet som podd.

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Detta är nog ett av de sista avsnitten för 2020. Idag blir det tillbakablick. Jag kommer bland annat prata om att den här bloggen inte bara handlar om privatekonomi, utan även om livet, men det låter så pretentiöst att säga ”ta ditt liv till nästa nivå”.

Jag tänker ändå att om man tar sin ekonomi till nästa nivå så tar man även livet till nästa nivå. Inte så mycket för att pengar är allt, men för att pengar löser en del problem och skapar en hel del möjligheter. Jag tänkte att vi skulle ta några läsares reflektioner och kör igång!

Vi har planerat några roliga avsnitt för Januari, som ”Bästa fondrobotarna 2021”, ”Bästa fonderna 2021”, det blir uppföljning på hur fondrobotarna har presterat och hur våra portföljer gick under 2020.

Vi kommer även prata om ombalansering. Det är väl de kommande avsnitten som man kan se fram emot.

Privatekonomi kan verkligen vara roligt

Jan: Detta är nog inte så mycket insikt som en reflektion, att privatekonomi verkligen kan vara roligt. Men jag har gett ganska många intervjuer under året och det känns som att alla tar avstamp i att ekonomi ska vara tråkigt.

Det är någon grej kring att man ska skärpa sig, eller ha dåligt samvete, och jag tror att så fort man kommer till en punkt där lösningen är en omskrivning av ”nu ska jag skärpa mig” så tror jag inte att det funkar.

Jag tänker att det har man testat innan. Nu ska jag gå till gymmet och nu ska jag spara och så vidare.

Caroline: Ja, man utgår från att något är sönder och det är alltid lite trist. Istället för att ta avstamp i hur man skulle vilja att det var.

Jan: Jag tror det handlar om drivkraften att man kan bli motiverad av en attraktiv bild av framtiden, men man kan också bli motiverad av att det misärigt. Att nu är jag trött på att ha det som jag har det.

Nu jävlar får det vara nog. Alltså, lite den energin och hotivationen. Jag tror att hotet kan vara ett bra avstamp, för det skapar energi. Men den är inte uthållig över tid. Där blir det att när hotet försvinner så försvinner motivationen. Då saktar det ner.

Vi ska ta ett annat avsnitt där vi pratar om FIRE och ekonomisk frihet. Människor som har drivkraften att de ska sluta jobba tappar ofta motivationen så fort de börjar gå ned i arbetstid för då försvinner hotet.

Jag hatar det här exemplet med kaffekoppen. En genomsnittlig kaffe på stan i Sverige kostar 30 kronor och dricker du en kopp kaffe mindre om dagen så blir det 200 kr i veckan och 10 000 kronor på ett år.

För det första är det ingen som dricker kaffe på stan sju dagar i veckan.

Caroline: Jo, det är det nog. Men det kan vara så att man inte har tänkt på hur mycket pengar man lägger på det där som kostar lika mycket som ett kaffepaket.

Eller så är man fullkomligt medveten och älskar den vanan. Det är roligt för du dricker inte ens kaffe, men jag kan relatera till detta.

Jan: Ja och det var det som var min poäng. Det är klart att jag kan spara 10 000 kronor på ett år och lägger vi lite ränta-på-ränta så kanske det blir 20 000 kronor på 10 år, men tänk om jag gillar kaffe? Tänk om man istället la fokus på rätt saker.

Jag gjorde en intervju där de ville ha nio tips, men då sa jag att det bara är fem tips som är bra och allt annat efter det blir kasst. Det är klart att man kan förhandla elavtal, vi har ju gjort ett helt avsnitt om elavtal, men det är inte där slaget står.

Det är inte där man vinner kriget på att dricka en kopp kaffe mindre eller förhandla elavtal.

Medveten konsumtion och extremer

Caroline: Det kanske är ganska attraktivt att tro att slaget står i de små grejerna, vilket de gör ibland, men kanske inte i det här fallet.

Jan: Precis. Jag har suttit i en del styrelser. Då fick man fråga sig om det var rätt sak eller fel sak som man bara gör på rätt sätt.

Det är väldigt ofta man gör fel saker på rätt sätt. Tänk om det är lite tvärtom?

Jag gillar ju Ramit Sethi väldigt mycket, som vi pratade om i ett avsnitt. Han säger spendera extravagant och var brutalt snål. Det handlar om att om man gillar kaffe så ska man spendera extra och drick kopi luwak-kaffe.

Kaffebönan som blivit utskiten, vilket jag såg i filmen Bucketlist, som för övrigt är en väldigt bra film. Eller om du gillar skor, spendera extravagant på det. Men gillar du inte heminredning och om boendet inte är så viktigt köp då inte den där bostadsrätten för en miljon extra.

Caroline: Jag ska också säga att det kräver sin kommunikation med den partner man har. Jag gillar inte kött men du gör det och du vill köpa Angus. Du vill spendera på kött men det var inte det jag ville lägga mina pengar på. Men man får vara överens kring det.

Jan: Jag tror att ett tema i detta avsnitt kommer vara att dra åt extremerna. Jag är lite trött på att vara mellanmjölk.

Caroline: Jag är också trött på det! Hur kan vi komma fram till samma sak? Jag har också sådana insikter. Jag kan ta en insikt som är att jag har låtit rädslor styra mig så mycket att jag har blivit mellanmjölkig.

Jag tar inte vissa diskussioner i relationer för jag tänker att då blir det konflikt och så kanske vi inte löser det och så drar man det i tanken åt ett håll som kanske inte alls stämmer överens med verkligheten.

Sedan har jag känt att jag är rädd för vissa saker här i livet och så upplever jag då inte det som hade varit fantastiskt, t.ex. segling.

Jag vill ju känna att jag lever mitt liv fullt ut och då kan jag inte bara vara på land. Jag måste klara mig ut på havet också.

Det är en erövring kan jag säga. Hur är jag ute på havet och klarar mig utan att drunkna eller ha slut på vatten eller att inte veta vart jag är någonstans.

Det är en erövring av land och hav och att inte vara rädd längre. Luften behöver jag inte erövra. Det kanske kommer när jag fyller 50.

Jan: Ok. Jag kommer stötta 100% och jag kommer inte vara med på någon båt. Sorry.

Caroline: Mellanmjölk. Du är rädd, Jan. Jag är trött på att vara rädd.

Kosta vad det kosta vill!

Jan: Jag vet, men jag är inte attraherad av det. Jag såg någon scen från den där Greta-filmen. Man kan fråga sig om ett beslut är baserat på rädsla eller om det är autentiskt, men just nu känner jag inte att jag är rädd. Vi har ändå varit ute och seglat med våra kompisar och vi hade en båt i Thailand.

Men vi återkommer till det där med mellanmjölk. Sethi är bra där också. Han säger att man ska ha en kategori i sin ekonomi som heter ”kosta vad det kosta vill”. Jag insåg att jag har några sådana.

Caroline: Jag har inte det. Det är en oskuld man måste ta. Om man har gjort det en gång så kan man inte gå tillbaka. Vad ingår i den kategorin för dig?

Jan: Böcker. Jag bryr mig inte om vad en bok kostar. Böcker har den där potentialen. Böcker är asymmetriska. Det kostar 300 spänn för en dyr bok och den kan förändra livet. Det är väl investerade pengar.

Sedan upptäckte jag en grej här om dagen när vi var ute och käkade, att jag inte bryr mig om vad förrätter och efterrätter kostar. Sedan är det vissa teknikprylar. Jag köpte faktiskt ett grafikkort nu för typ 15 000.

Vår kompis Charlie Söderberg brukar säga att tänk om ekonomi inte är tråkigt; tänk om din ekonomi är tråkig.

Det är värt att fundera på. Sedan kanske man inte ska säga det till någon som tycker att ekonomi är tråkigt. Jag är konflikträdd. Ramit Sethi säger också att varje år bör man göra en sak som man kommer ihåg om 30 år. Man kan sätta sig ner och göra den övningen.

Det är en sjukt bra övning som man gör på vissa kurser i London. Då går man igenom varje år sedan man föddes. Jag tror mycket på att lycka är minnen man skapar tillsammans med andra. Det är klart att vi har minnen från många år.

Om jag ska runda av punkten här med min insikt i år att privatekonomi verkligen kan vara roligt då är det att man ska lägga fokus på det som gör skillnad.

På den nya bloggen, som vi har uppdaterat, där har vi en Kom-igång guide och så kan man trycka på ”Tio tips för varje privatekonomi” för att läsa vad det är som gör mest skillnad. Utan inbördes ordning skulle jag säga att det viktigaste är att man slutar spara och börjar investera.

Att man automatiserar det sparandet så att man inte är inblandad i det själv och att det första man gör när man får in pengar är att man sparar. Då kan man spendera och konsumera med gott samvete och då har också pengarna börjat jobba åt en. Det är bara apropå alla de här låg-nivå tipsen.

Nio goda tips från Kom igång-guiden

Tips 1. Sluta spara och börja investera
Tips 2. Sikta på att månadsspara 10 procent av dina inkomster helt automatiskt
Tips 3. Byt (tillbaka) till AP7 SÅFA i ditt PPM-sparande
Tips 4. Förhandla din bolåneränta genom att begära ut ett amorteringsunderlag
Tips 5. Säkra upp hos Klarna
Tips 6. Säkra upp hos Skatteverket
Tips 7. Byt till ett sparkonto med ränta och insättningsgaranti
Tips 8. Se över det juridiska i händelse av dödsfall – extra viktigt om du inte är gift eller om det finns särkullbarn
Tips 9. Se eventuellt över prenumerationer och t.ex. elavtal

Jan: Någonting som vi har pratat alldeles för lite om – nu är jag trött på mig själv och det här måste vi prata om nästa år – är löneförhandling och jobbyte.

Få grejer kommer ha så stor skillnad för ditt liv som din lön. Löneförhandling påverkar din pension, det påverkar hur mycket du kan spara, det påverkar din livskvalitet. Det påverkar asmycket. Och verkligen att överväga byta jobb. Nu har jag faktiskt varit så tuff i tipset att jag föreslagit att om du inte får tjänstepension på ditt jobb, byt jobb.

Kolla också upp vad som händer om du dör rent ekonomiskt för de efterlevande. Mycket viktigare än en kopp kaffe om dagen. Det kan ha katastrofala konsekvenser.

Sedan säkra upp-tipsen, att säkra upp hos Klarna och Skatteverket. Det har jag inte sagt till dig Caroline, jag har haft ganska mycket att göra de senaste dagarna, men de ringde mig från NetOnNet och sa att det är någon som har beställt fyra iPhones på Bolmeson AB. De ringde för att dubbelkolla för det hade beställts på faktura. Det hade jag inte beställt. Man blir lite förbannad.

Caroline: Jag hade blivit asförbannad och letat upp den jäveln. Jag har ett starkt hämnd-drag i mig, det har jag. Men det var ju bra att de ringde för att dubbelkolla.

Jan: Ja, kudos till NetOnNet. Jag kan beställa grejer i ditt namn om du inte har slagit på Klarna-skyddet. Men det finns inget sådant skydd för företag.

Investeringsmässigt konstigt år

Jan: Investeringsmässigt tycker jag att detta har varit ett väldigt märkligt år, på sätt och vis. Det är förmodligen det året som har störst nedgång och uppgång samtidigt.

Då får man ändå tänka att om börsen faller med 30% så räcker det inte att det går 30% upp, utan det måste gå upp med 40-50%, vilket det har.

Sedan vet jag inte om du kommer ihåg men i våras hade vi dagar på ±10%. Vi skulle göra en insättning på Lysa och det var bara taskig timing för 10% av insättningen försvann.

Skärmdump från Jan och Carolins Lysakonto — Skärmdump från LYSA-kontot med insättningarna i mars.

Det som jag faktiskt är stolt över det syns på den här bilden. Om man använder Lysa så kan man klicka på en knapp under grafen som heter ”visa kontohändelser”, d.v.s. att man kan se när man har satt in och tagit ut pengar.

Om du tittar där i februari-mars, vad är det vi har gjort? Vi stoppade in ganska mycket pengar. Vi tog månadssparandet vi skulle ha senare under året och satte in det i februari-mars.

Jag är sjukt nöjd att vi agerade korrekt, så vi tog rätt beslut, men återigen är det jätteviktigt att tänka på att bara för att man tar rätt beslut så betyder det inte att utfallet blir rätt.

Det är fortfarande rätt beslut att köpa där, men börsen hade inte behövt gå upp. Jag såg att vissa skrev på forumet att min stora insikt var att det var bra att jag köpte på nergången. Ja, det är bra, men de senaste åren har det varit väldigt lönsamt att köpa på nergången.

Men tittar man under 90-talet så var det vissa perioder man bara gjorde stora förluster om man köpte på nergången eftersom det fortsatte ner. Så köper man på nergången så behöver man vara medveten om att det kan fortsätta ner ytterligare ett, två, tre eller fyra år.

Det är inte en klockren strategi. Men det är därför jag gillar att definiera sparande som att det handlar om att ta bättre beslut. Här tog vi bra beslut. Vi hade oddsen på vår sida och bettet föll väl ut.

Caroline: Ja, det var väldigt bra balanserat att du tog upp det att det kan fortsätta neråt. Det är därför folk vill ta ut sina pengar, tänker jag. De är rädda att det ska fortsätta neråt medan vi alltid är i det här att man ska investera långsiktigt.

Bättre avkastning med professionell förvaltning

Jan: Sedan ska man också säga att vi tog ut pengar 2001 och 2008. Vi har gjort alla de här misstagen. 96 började jag investera så nästa år är mitt 25:e investeringsår. Det är lite coolt. Jag är stolt över att vi köpte mer.

Någonting som jag också har noterat är att det har varit stor skillnad på proffs och amatörer i år. Nu är detta väldigt anekdotiskt, men i Mars gjorde vi en undersökning på bloggen och vi hade flera tusen som svarade på frågan när tror du att börsen är tillbaka.

”När tror vi att Corona på börsen är över?” var frågan. Konsensus bland oss småsparare på bloggen var väl ett eller två år och det kändes inte orimligt. Men när jag pratade med Eric Strand eller när vi pratade med Coeli så sa de att detta är över till midsommar.

Det var inte ens nära. De hade rätt. Jag menar att det var en väldig stor spridning på svaren från proffsen och småspararna. När jag sedan pratade mer med Henrik från Coeli, som vi intervjuade nyligen, så sa han att det var inte ens en chansning eftersom räntan var låg och den sjönk och man gjorde stimulanser.

Då kan man räkna på att då minskar avkastningskraven på aktier och då kommer aktier och allt liknande gå upp.

Caroline: Men kan man det egentligen? För det kan vara så att det sker stimulanser och allt möjligt utan att det går upp. Jag vet inte om det handlar om sannolikheter?

Jan: Jo, men de bedömde sannolikheterna olika. Även om jag ofta klagar på proffsen när jag säger att det inte är lönt att köpa en aktivt förvaltad fond, så är det ändå så att majoriteten av alla professionella förvaltare hamnar på index medan majoriteten av småsparare hamnar under index.

Så det är bättre att satsa på en professionell förvaltare – för då kommer du åtminstone närmare index – än att vara småsparare.

Caroline: Va? Vad säger du nu, Jan? Jag förstår att vi småsparare kan göra dumma saker, men du har alltid haft ett ont öga till professionella investerare. Att de inte slår index trots att de säger att de gör det.

Jan: Nu pratar vi inte om att slå index, utan om att hamna på index. T.ex. den här undersökningen med Barras från 2010 sa att 74% av alla professionella fondförvaltare över en 30-årsperiod hamnade på index. 24% hamnade under och 0,6% hamnade över.

Jag har inte ändrat åsikt. Jag bara säger att professionella investerare är bättre än småsparare, även om de inte slår index. Insikten här är väl att erfarenhet ändå spelar roll. Det är väl den slutsatsen man kan dra.

Årets trista överraskning stod Spiltan Räntefond för

Jan: Årets stora ”Oh shit!” som jag inte hade tänkt på var det här med att Spiltan Räntefond stängde och kaskadeffekterna det hade. Det gjorde t.ex. att Lysa inte kunde prissätta Avanza.

Som fond måste man behandla alla andelsägare lika och kan man inte prissätta en del i sin portfölj så kan man inte prissätta hela portföljen. Vi behöver inte återupprepa hela den storyn men det var väl så att Spiltan tyckte inte att marknaden hade rätt i sina värderingar om deras tillgångar.

Då ville de inte värdera dem och i och med att de inte värderade sitt innehav kunde inte de andra värdera sitt innehav. Eftersom ingen kunde värdera sitt innehav så kunde man inte sälja, för om man hade fel i sin värdering så sålde man på bekostnad av en annan andelsägare.

Allt bara frös till is där och det var ändå en av Sveriges största räntefonder. Jag tror att det var många i finansbranschen som fick sig en tankeställare där. Det var väl en stor insikt detta år.

Det har gjort mig mycket mer positiv till bankkonto. Jag har inte varit jättepositiv till bankkonto innan, medans nu lutar jag mer och mer åt bankkonto och en global indexfond eller en bra fondrobot.

Jag vet t.ex. att Lysa och många andra stora fondrobotar gjorde stora ändringar i portföljerna för att minimera påverkan av det här.

Förutsägbara småsparare plus dålig rådgivning på banken

Jan: Sedan tänker jag att det var förutsägbart hur småsparare agerade under krisen. Det var precis som du säger så att många tyvärr sålde av och det är genuint synd. Ofta förlorar man två gånger.

Man förlorar när man säljer på botten och sedan att man missar uppgången, så man har gjort dubbelfel.

En grej jag nog kommer att minnas är det här rådgivningssamtalet jag hade med en bank, som jag spelade in, och det var så uselt. Genuint, det var som min stora behållning från det mötet, var att han trodde på det där själv.

Typ lägg 40% i en ny teknik-fond eller en årsmedelavkastning du kan räkna med framgent är 15%. Jag säger 6-7%, Lysa säger 7%, börsen i genomsnitt gör 8%. Att ha en förväntning om att börsen ska göra 15% om året de är Warren Buffet-nivåer.

Han trodde genuint på det för jag frågade hur han investerade sina pengar och han sa att han investerade dem så. Det är också jävligt skrämmande. Då undrar man vad han har för erfarenhet av att placera pengar.

Caroline: Det är två grejer som är intressanta med det här. Den här människan jobbar på bank och tycker att han kan pengar. Han har det som jobb till och med och han googlade inte dig innan du gick dit.

Jan: Ja, sedan spelade jag dum och ställde frågor som: ”Du menar genuint att jag kan räkna med 15% i avkastning på börsen?” ”Ja.”, sa han. Sedan sa att jag mina kompisar hade sagt att jag skulle fråga om indexfonder och då sa han att de hade gått mycket sämre och jämförde med den fonden som gått bäst den senaste perioden.

Caroline: Om man då inte är bloggare inom ekonomi kan man då känna att han vet nog vad han pratar om?

Jan: Ja, jag har skrivit här att bankernas rådgivare är urusla, men de är åtminstone autentiska.

Caroline: Det vet du inte. Tro mig, om jag hade frågat hur hen investerar sina egna pengar så hade jag inte litat på deras svar. Jag tror inte att alla ljuger, men jag tror att vissa ljuger och jag tror att folk ljuger för att få saker sålda. ”Vilken dammsugare har du? Denna.” Självklart tror jag det.

Jan: Alltså, jag är så naiv. Jag tror ju att människor säger sanningen.

Caroline: Jag kan nog också vara så att jag kan syna sådant om jag hamnar i en sådan situation. Vad är det för dammsugarpåse som ska till eller hur funkar den på mattor? Jag har hund och katt. Etc, etc.

Jag hade blivit så förbannad om jag känt att den personen ljuger för mig. Sorry, det är en av mina aggressivare sidor. Det handlar om att de inte ska komma och tro att jag är lättlurad och mycket annat.

Om jag tror att någon ljuger för mig – det är ändå vissa mikrouttryck man gör – då blir jag arg och förolämpad. Sedan börjar tänka att du sitter på det här jobbet och du gillar inte ditt jobb för du ljuger för mig här nu.

Du har ju inte den här dammsugaren, eller vad det nu är de vill sälja, så vad gör du här? Det blir mycket större för mig och så blir jag arg. Men jag går ju där ifrån.

Jan: En annan insikt är det här med Tesla. Jag tycker att det är fascinerande. Det är ingen realism, tycker jag, men Anderas och Henrik hade väl sagt att det är jag som inte fattar. Så jag får väl säga att det är någonting jag inte fattar kring det. Men jag har åtminstone satsat pengar på min egen åsikt och förlorat.

Årets strategiförbättring

Jan: Saker jag tar med mig till nästa år att undersöka är också det här som kom fram när vi träffade Anderas och Henrik från Coeli. De sa att man behöver dela upp aktiva fonder i t.ex. butikfonder och storbanksfonder, för du kan inte dra alla över en kam.

Butiksfonder kan t.ex. ägas av fondförvaltarna, drivas av fondförvaltare länge som har en massa egna pengar i fonden, som har helt andra mandat, och så vidare.

Om Henrik kommer på någonting så behöver han bara värva Andreas och sedan kan de köpa den på eftermiddagen. Men om du jobbar på ett stort fondbolag så är det investeringskommitté och då ska det föredras och sedan är det 13 personer som ska säga sitt.

Du har en helt annan tröghet. De berättade att de har kompisar som jobbar på stora fonder för länder och de får åka på två resor per år, medan de själva kan åka till sju länder på två veckor. Jag tror det är fel av mig att avdöma alla aktivt förvaltade fonder som dåliga.

Den intressanta frågan blir om man kan identifiera specifika aktivt förvaltade fonder som har förutsättningarna för att prestera bättre än andra. Det blir spännande inför nästa år.

På RikaTillsammans-forumet på bloggen publicerade @Ramagon eller Daniel Nilsson en artikel från Vanguard som pratade om en hybrid-approach, det vill säga att man använder passivt förvaltade men även kan komplettera med vissa andra fonder som har ett förväntat alfa. Det är 15 sidor om hur man kan tänka kring en hybrid-strategi.

Det andra som kommer förbättra min egen investeringsstrategi är det som vi tog upp i avsnitt #177 är Småspararguidens bok ”Mer pengar för pengarna”. Det är nog årets bästa sparbok.

De hade tre frågor, men som ingenjör tar man någon annans grej och så gör man det bättre i sitt eget huvud, så jag har omformulerat de tre frågorna de hade i sin bok som var:

”Finns det en teoretisk förklaring till avkastningen?”,
”Stöds avkastningen av historisk data?” och
”Tror man att det kommer gå så framåt?”.

Då har jag utökat det för att få det att handla om strategi istället, så vad är strategin? T.ex. att köpa investmentbolag, fondrobot, Bitcoin, osv. Således:

Sex viktiga frågor

Vad är strategin?
Vad är sedan tesen till att strategin fungerar?
Stöds tesen av historisk data?
Finns det en teoretisk förklaring till att det här funkar?
Är det sannolikt att strategin kommer att fungera i framtiden?
Kan man använda sig av strategin som småsprare

Vi hade superbra svar på de första fem frågorna med tail risk, men för att följa strategin så behöver du 50 miljoner USD och då ska det vara 2% av din portfölj så du behöver 1 600 miljarder i förvaltat kapital för att kunna följa strategin. Eller, nu blev det fel här med matten.

Men poängen är att man inte kan följa strategin som småsparare och därför blir det en väldigt relevant fråga också. Jag har märkt att jag använder det i forumet när folk kommer med frågor och då kan man ha en mycket bättre diskussion.

Störst påverkan på mitt liv långsiktigt ekonomiskt

Jan: Det som har haft störst påverkan på mitt liv långsiktigt ekonomiskt det är faktiskt de här två avsnitten med Taleb, #166 och #167. Jag läste hans serie, Incerto-samlingen på fem eller sex böcker, och han pratar om asymmetrier och han utvärderar allting – inte bara investeringar – utifrån nedsida och uppsida och begränsningar i uppsida och nedsida.

Han tar allt möjligt i livet, som att ringa till någon och be om hjälp. Begränsad nedsida är att du får ett nej och då är ditt liv precis som det var innan du fick nejet, men du kan få en jättestor uppsida. I investeringar funkar det på samma sätt. Vad är nedsidan i den här affären versus uppsidan? T.ex. räntefonder har en liten uppsida och stor nedsida.

Det tänker jag väldigt mycket på. Jag driver företag och då försöker jag göra projekt där jag kan tjäna jättemycket pengar om det blir bra. Om det inte blir bra då har jag investerat den tiden jag lagt ner och en begränsad summa pengar.

Men t.ex. en konsultverksamhet är inte asymmetrisk. Det har en liten nedsida och en liten uppsida. Jag kan sälja de timmarna jag säljer eller ha min massagesalong. Det kommer aldrig bli miljarder, men det kommer heller inte någon stor nedsida, så då har du både begränsad uppsida och nedsida. Jag vill ha en obegränsad uppsida och en begränsad nedsida och jag har aldrig tänkt på det i olika områden i livet på det sättet.

Gå på extremerna

Jan: Detta leder också till en annan sak som jag tar med mig till nästa år. Precis som var inne på med Ramit Sethi, att sluta vara mellanmjölkig, att mer och mer gå på extremerna. Att t.ex. ha bankkonto och den här indexfonden.

Eller att ha bankkonto och onoterade bolag. Räntefonder är lite mellanmjölkigt just nu. Köper man guld till syfte att spekulera då är det inte det, men köper jag guld i syfte att göra min portfölj bättre då är det ett annat spel. Men jag tror mer att försöka dra åt extremerna.

Det handlar inte om att lägga allt i en techfond utan det handlar om att börja tänka annorlunda och få tankespjärn. Jag har inte riktigt landat i det här.

Lite roligt i sammanhanget här så har jag och min kompis Mikael börjat diskutera någonting som vi kallar för alligatorstrategin, som kan vara ganska intressant som ett komplement till ens bassparande i en indexfond.

Alligatorstrategin handlar om att en alligator bara behöver en eller två gånger om året och då kan de ligga i vassen i ett halvår och göra ingenting.

Plötsligt kommer det där bytet och så attackerar de när tillfället blir rätt. Jag har inte tålamodet att ligga still i ett helt halvår. Har jag pengar på kontot då vill jag investera dem.

Men att unna sig att vara lite alligator så att man har pengar när tillfället kommer. Återigen, det är inte marknadstajming jag pratar om nu, utan ibland så sker felprissättningar och att utnyttja läget när tillfället ges, tänker jag.

Jan: Vi har ju barn som är i 10-årsåldern och vi har diskuterat skärmtid och då sa Freja att pappa du sitter ju mycket framför skärmen och det kändes svårt att argumentera mot.

Min första reaktion var att livet är orättvist, get used to it. Jag säger ibland till Freja att livet är orättvist, så att hon fattar att livet är det i vissa avseenden. Det är orättvist att vi bor i Sverige. Vi hade kunnat bo i Jemen.

Sedan insåg jag att när jag var 10 år som hon är nu det var då jag började programmera och satt jättemycket vid datorn för jag fick mammas dator. Hon är ju väldigt kreativ och då började vi diskutera det och kom fram till att skilja på konsumtionstid och produktionstid.

D.v.s. hon får bara titta på Youtube, Netflix eller Disney+ en timme om dagen, men om hon ritar som hon gör på sin iPad så behöver vi inte alls ha samma begränsning. Vi hade inte sagt till henne att Freja, nu har du suttit här och ritat på pappret i köket i två timmar. Nu får du lämna ifrån dig papper och penna, nu räcker det. Så hade vi inte gjort. Det var en stor insikt.

Oväntat bra avkastning med hållbart investerande

Caroline: En av mina insikter detta år är att hållbart investerande avkastar bättre än det traditionella. Det trodde jag aldrig. Jag trodde att det skulle vara noll skillnad eller att det skulle vara sämre med hållbarhet investerande, men det var det inte.

Vi hade ju Magnus Alfredsson här från Proethos, som hade tittat mycket på det och jobbat i finansbranschen och nu förvaltar han en hållbar fond. Det har visat sig på andra håll också att hållbarhet investerande ger bättre avkastning. Nu tyckte du att jag drog för mycket över en kam?

Jan: Ja, det tycker jag. Det senaste året har hållbara fonder gått bättre, men det är ingen naturlag.

Caroline: Nej, men vi har sett att det kan vara så.

Jan: Absolut. Man ska inte tro att man måste betala en premie för att investera hållbart. Så behöver man inte se på det, men det är ingen garanti. Nu har det hållbara överpresterat mycket.

Hans fond Proethos – nu har jag inte kollat upp det inför avsnittet – har 20% räntor, så han har 20% handikapp och han har ändå sprungit rundor kring andra fonder med 100% aktieexponering. Nästa vecka tänkte jag jämföra Lysa Hållbar mot Lysa Vanlig.

Caroline: Sedan hade vi ett annat avsnitt där vi pratade om hur det har sett ut när man har investerat 100 år bakåt.

Jan: Ja, det var i ett avsnitt med Eric Strand där vi tittade på drak-portföljen. Det var en studie som gjordes av Artemis Capital som undersökte hur börsen har gått från 1900 fram tills nu och hur det har gått per generation. De konstaterade att det är perioder då aktier inte har varit bäst.

Varför pratar vi mycket räntor nu 2020? Jo, för att det är det som har gått bäst de senaste 50 åren. De skrev också att tänk om den genomsnittliga finansiella rådgivaren är typ 45 år och de har recency-bias.

Om du pratade med en finansiell rådgivare i slutet på 70-talet som hade 40 års erfarenhet från t1930 då hade de aldrig satt ihop en 100% aktieportfölj. De hade definitivt haft guld t.ex. för att de upplevde inflation.

Caroline: Så det var en insikt att aktier inte alltid har varit det bästa sättet att investera och att vi lever väldig mycket i vår egen tid. Det kan vara en liten ögonöppnare att se hur jävla kort period vi har varit här och investerat.

Jan: Absolut. Jag har för mig att när jag intervjuade Paolo Sodini, professorn på Handelshögskolan, så sa han att för att ha en total statistisk signifikans på sigmanivå så skulle man egentligen behövt 3 000 års historik. Vi fattar många gånger beslut baserat på sju års historik. Det är ju löjligt.

Ett nytt sätt att se på välgörenhet

Caroline: Nästa insikt är att välgörenhet ser inte alltid ut som jag har tänkt mig eller som kanske andra tänker sig. Det handlar också om att vi hade ett avsnitt med en intervju med Vilhelm från Effektiv Alturism där vi pratade om att man inte alltid behöver ge bort sina pengar för att det ska vara välgörenhet t.ex. när de kommer fram till dig på stan och frågar om du vill signa upp dig för Röda Korset eller vad det kan vara.

Han pratade om att man t.ex. kan vara högutbildad och ha ett jobb som ger väldigt bra betalt och sedan kan man använda en stor del av de pengarna och sätta i någon typ av välgörenhet som kanske inte är att man ger bort pengar till Röda Korset på stan.

Att man mer väljer att jag vill jobba med havet, t.ex., att vi rensar havet på plast, istället för att man bara ger pengarna till någonting som dyker upp framför ansiktet på en.

Jan: Det som jag gillade där var att han pratade mycket om att vi utvärderar investeringar men vi gör inte samma due dilligence på välgörenhet. Och han sa att det är många som redan engagerar sig i klimathotet så det kanske inte är där man kan få mest avkastning på sina pengar eller sitt engagemang.

Det är faktiskt roligt att du tar upp det nu för han mejlade mig här om dagen och sa att om du får tillfälle kan du inte puffa för geeffektivt.se.

Där har de samlat enligt vissa kriterier gällande vad som gör mest impact. Jag har inte läst på om detta, utan jag bara kollade snabbt, men jag såg att malarianät ger mest räddade liv eller mest impact i förhållande till investerad krona. Funderar man på att ge en gåva eller om man vill skänka, kolla på geeffektivt.se.

Smuts i samhällets pengaflöde

Caroline: Nästa insikt är i anslutning till ett avsnitt som vi gjorde med filmaren Fredrik Gertten. Han hade gjort en film som hette PUSH men den insikten jag fick av att prata med honom är att det finns väldigt mycket pengar där ute som behöver ta vägen någonstans.

Jag har nog inte fattat hur mycket pengar det är och att det kanske till och med kan vara smutsiga pengar i vissa fall som har tvättats och sedan går in i samhällsapparaten.

Det är också en sjuk grej att alla de pengarna som vi har i vårt samhälle kan vara maffiapengar också som är där inne och rör sig. Jag vet, det spelar kanske ingen roll, men jag har inte tänkt på det och jag har heller inte tänkt på hur mycket pengar som behöver ta vägen någonstans. Vi pratade också om vart pengar söker sig med Coeli. Det är väldigt spännande i alla fall.

Jan: Särskilt i tider nu när det there is no alternative, alltså TINA. Det finns inte så många ställen och det är därför de söker sig till börsen eller fastigheter eller bostäder. Absolut.

Caroline: Sedan vill jag säga att Revolut-kortet, som jag ogillade från början… Jag tänkte gud, måste jag ha ett kort med en tillhörande app och du pratade om att det var ett smartkort.

I början tyckte jag att det var jättejobbigt för jag förstod inte appen helt och hade inte surfat runt i den så att jag kunde se vad det var som gjorde att jag helt plötsligt inte kunde betala med mitt kort på Ica.

Då hade jag satt någon gräns på 1 500 kronor den månaden och det hade jag överskridit vecka två och då kunde jag inte betala.

Men det fanns så väldigt mycket bra med Revolut-kortet så nu har jag inte ens kortet med mig när jag handlar för att jag har min app. Jag kan spärra kortet när jag vill, jag kan handla med ett virtuellt ekort som spärrar sig direkt efter köp.

Jag kan inte gå tillbaka till ett vanligt betalkort som inte har en app till sig där jag kan föra över pengar och hålla på hur jag vill med det. Du kommer ihåg att jag frustrerad och arg över det här kortet från början?

Revolut har växt på mig

Jan: Ja, du ringde mig från Ica, asförbannad. ”Jag står här i kassan med Elsa och jag kan inte betala! Folk står efter mig i kön! Vad är detta för…” Jag bara, ”Andas.”

Det är roligt att du är ett fan nu när jag har slutat vara ett fan. Vi hade ett samarbete med dem förut så jag ska också vara tydlig med att det inte är ett samarbete. Vi får inte betalt.

Det är ingen ersättning och ingen sponsrad länk eller någonting. Problemet är nu att de är baserade i Storbritannien och nu har vi Brexit. Mitt privatkort har inte strulat, men företagskortet har strulat så ini helvete för då vill de att jag ska skicka en massa dokumentation och sedan godkänner de inte svensk myndighetsdokumentation över t.ex. vem som äger bolaget.

Då har vi någonting i Sverige som heter huvudmannaregister som man kan använda för att se vem det är som kontrollerar vilket bolag som helst, vilket är det som är relevant.

Men då har de inte det i Storbritannien utan då ska man skicka in en vidimerad kopia på någon aktieägarlista och det är ok, men då ska den vara stämplad av en notarius publicus och det kostar långt över tusen spänn. Plötsligt så ska jag inte bara leta upp en notarius publicus som inte ens finns i alla städer utan jag ska dessutom betala för det.

Jag har varit så förbannad på dem och då har jag ändå haft kontaktpersoner på Revolut som jag har skällt på och sagt att det här kan ju inte vara rimligt. Jag vet inte med Revolut.

Privatkortet absolut, men eftersom jag använder företagskortet mycket mer så har inte Revolut många pluspoäng i min bok. Vi får se nästa år. Vi kommer göra ett avsnitt om det bästa kreditkortet för 2021 så får vi se.

Komplett, som vi också använder, de har också sänkt sin bonusgräns, så det är en tråd på forumet just nu där vi försöker lista ut och hjälpas åt allihop vilket som är det bästa kortet för just nu känns det inte självklart. Vissa saker var bättre för, får man säga så?

Barnen lyssnar mer än man tror

Caroline: Nu tar vi något annat än privatekonomi. Vi har ju två barn som är nio och två och ett halvt. Nioåringen har vi jobbat ganska mycket med att hon ska göra sina läxor, bädda sängen och jada jada jada.

Det är tufft att uppfostra ett barn men nu helt plötsligt så gör hon allt det där. Hon har sagt: ”Tjata inte på mig” och då säger jag saker en gång istället och hon lyssnar. Det verkar som att barn lyssnar fast man tror att de inte gör det.

Det har varit en insikt för mig för jag har känt att det är så jävla tufft att uppfostra barn, men man ska nog ha tålamod med dem.

De kommer att växa upp till vettiga människor om man har tålamod med dem och tror att de kommer göra det man ber dem om och involverar dem i livet. Jag kämpar med dem.

Det finns så mycket som kan gå åt helvete tycker jag. Man tar inte bort smulorna efter sig när man har ätit. Det är för jävligt. Du vet vilka krav jag har på tillvaron och jag ska inte vara hård mot våra barn heller, men jag inser att jag inte behöver tro att de inte lyssnar.

Jan: Påminn mig att vi ska ha med Frejas månadens aktie-portfölj när vi går igenom hur portföljerna gick i år.

Jag tror att den har gått tre gånger så bra som vår portfölj. Jämför vi vår Lysa-portfölj och hennes portfölj så tror jag att hennes är 20 gånger bättre. Det är absurt.

Caroline: Det är också större risk i den. Det kostar att ha den avkastningen. Men den ingår i lekhinken.

Jan: Min poäng är att jag tjatar verkligen inte på henne med månadens aktie. Ibland har jag tänkt att hon är nog inte intresserad men då kommer hon hem och berättar att hon försökt förklara aktier för sina kompisar. Hon tyckte att det var jättekonstigt att de inte hade det för man får ju pengar till leksaker från dem.

Caroline: Det är jättebra för då kanske de kan gå hem och säga att de vill ha det så kan man tillsammans börja titta på aktier. Det är bra om det väcker någonting.

Jan: Ja, det landar. De lyssnar mer än man tror. Sedan blir det lite orättvist för i och med att jag vet att du har koll på läget med barnen så kan jag vara mycket mer avslappnad med det där och tänka att det löser sig. Men grymt. Grattis till oss och Caroline, du gör ett fantastiskt jobb.

Dra kraft från Ant Middletons rädslobubbla

Caroline: Ant Middleton är en brittisk före detta elitsoldat och författare eller föreläsare tror jag. Han har varit med på Elitsoldaternas Hemligheter som heter Who Dares Wins på Channel 4.

Vi är lite fascinerade av elitsolidater och hur de arbetar och gränserna de pushar. Både du och jag tycker det är spännande. Så vi tittade på Elitsoldaternas Hemligheter när det gick på SvT för något år sedan och nu hittade jag hans bok på bibblan och läste den.

Han har tre böcker så nu är jag på den tredje. Du sa innan att böcker kan förändra livet och detta förändrade mitt liv.

Jag känner att jag har varit väldigt styrd av rädslor och han pratar om att rädslor är någonting som kan göra en väldigt stark.

När man är rädd så kan man ta väldigt mycket kraft från det och det har jag absolut känt, men jag tänkt att det inte är positivt att man blir så stark och aggressiv och vad det än är i en rädslesituation, medan han utgår från att det är positivt.

Han söker upp rädslor och jag har tänkt shit vad spännande att söka upp det man är rädd för. För det finns inget man kan vara rädd för till slut. Det är sjukt, sjukt spännande att undersöka det här med rädslor och hur de kan göra en stark.

Han pratar om rädslobubblor och sådant också för att han menar att det var ett tag som han var väldigt, väldigt rädd ett långt tag innan han skulle ut på väldigt farliga uppdrag i Afghanistan där han skulle in och hämta folk eller in och döda någon.

Han visste att det var stor risk att han själv skulle bli skjuten så i lång tid innan oroade han sig och tänkte att jag kan inte ha det så här att jag oroar mig så långt innan själva uppdraget.

Sedan tänkte han att jag kan inte ha det så här att jag oroar mig så långt innan själva uppdraget så då sa han till sig själv att jag oroar mig när jag sitter i helikoptern och ska hoppa ner. Då kan min rädslobubbla börja.

Sedan har han jobbat vidare med det så i den rädslobubblan är han rädd och tar kraft av det. Jag tycker också att det är sjukt spännande.

Jag kan tänka mig att någon sitter där ute och tänker att jag är dum i huvudet, men det är ju jättespännande att tänka på att man inte behöver oroa sig fram till att det är dags att oroa sig.

Då känner man rädslan i magen och tar kraft av den. Jag vet inte hur man ska göra det. Jag måste utsätta mig för någonting först. Han säger att det kan vara i relationer också om man är rädd för konflikter till exempel, så man behöver inte ut på något berg eller så.

Dags att vara sig själv fullt ut

Caroline: Jag gillar Ant Middleton jättemycket. Jag känner att jag börjat vara ok men den jag är och inte tycka att vissa sidor ska pressas undan och andra får lov att upphöjas. Det kanske inte behöver vara så, men jag kan återkomma till det under 2021.

Jag är väldigt disciplinerad med saker och jag har tänkt att det är dåligt för jag verkar vara helt dum i huvudet för andra som tittar. Om jag skulle väga min mat till exempel eller göra strategier för vad vi ska göra med barnen under jullovet eller hur jag ska hitta med att fixa naglarna varje vecka.

Jag kan skriva en lista över hur det ska gå till och så men det är inget fel med det. Men jag har känt att jag är vrickad som håller på på det viset och nu kan jag tänka att det är som jag är bara.

Jag gillar att vara disciplinerad och jag kan tänka mig att folk tycker att jag är dum i huvudet. Jag har brytt mig för mycket om det och gömt undan listor och inte berättat om det. Jag ska försöka vara mig själv.

I anslutning till detta kommer nästa insikt. Jag tycker om att prestera och det handlar också om att vara sig själv. Det är fult att prestera nu för tiden. Har du märkt det Jan, på något vis?

Folk är utbrända, man ska ta det lugnt och så ska man vara kreativ och absolut inte söka prestationer. Detta är min upplevelse i min verklighet att det är inte så fint att prestera eller vilja prestera eller sätta upp mål eller vilja vara bäst på saker.

Jag är trött på det också. Jag vill prestera och i och med att jag vill skriva böcker så ska jag vara kreativ och jag måste låta kreativitet komma till mig och man ska inte jaga den för då försvinner den på något vis.

Jag försöker hitta en balans här, men då har jag insett att jag måste prestera inom det fältet också för annars kommer det aldrig hända någonting. Jag kan inte sitta och vänta på att idéer ska komma till mig. De kommer men sedan händer det ingenting mer.

Nu blir detta väldigt babbligt. Jag vet inte vad jag kan säga mer för att förtydliga det jag menar. Jag upplever det som att vissa tycker att det är fult att man vill prestera och vara bäst på någonting.

Årets tema för 2021: Play Hard, Work Hard

Jan: Jag har ju haft det där hela mitt liv. Jag har ju jobbat 80-timmarsveckor så länge jag kan minnas och folk säger hur kan du göra det, du kommer gå sönder och du säger att jag kommer dö i förtid, men jag känner fuck it, jag trivs med det jag gör.

Återigen, play hard och work hard. Det är en av mina insikter.

Jag tror på det. Jag tror inte på något mellanmjölkigt. Sedan kanske jag tittar tillbaka på detta om 10 år och tänker hur kunde jag vara så dum att jag sa så, men vi tar det då. Nu kör vi play hard och work hard.

Caroline: Ja, nu kör vi med listor och rädslobubblor och extremt hårt arbete. Vad spännande.

Jan: Ja, det blir nog temat för nästa år. Extremerna.

Caroline: Ja, jag tror att det kommer att bli ett sådant jävla sjukt år för oss. Sjukt år kommer det bli i positiv bemärkelse. Jag kan verkligen rekommendera Ant Middletons böcker. Han har skrivit tre och jag är på den sista nu som heter Zero Negativity. Det är inte någon bullshit utan det är jättebra.

Jan: Ja, vi kan ta ett avsnitt om det där sedan så kan du dela med dig. Vi ska börja runda av men vi har den här diskussionen i RikaTillsammans-forumet om den viktigaste insikten eller lärdomen från 2020.

Så man kan gå in på RikaTillsammans.se och trycka på forum och där pågår det diskussioner varje dag.

”Att man fått veta att man ligger rätt när det kommer till risk då man inte ändrade sin strategi eller varit orolig när börsen gick ner.”
Leif

samt

”Jag har fått bekräftelse på att min ekonomi är strukturerad på, för mig, rätt sätt. Jag har kört med tre-hinkar-strategin (skippar lekhinken) ett par år, men det är först i år som den verkligen har stresstestats. Flera bekanta lämnade börsen under vårens svacka för att sen försöka tajma marknaden och gå in när börsen sjunkit ännu mer, vilket de knappast lyckades med.”
Björn

samt

”Har även kommit till insikten att radera Avanza-appen på telefonen är rofyllt för själen ”
Alexander

Jättekul på forumet med andra ord! Du hittar hela diskussionen här.

Detta är nog årets sista ordinarie avsnitt så vi vill säga ett fantastiskt stort tack för 2020. Skriv gärna dina insikter i forumet. Tack för att du har följt oss det här året och vi hoppas på att få lov att hänga med dig även nästa år. Antingen via podden eller via YouTube.

Gott nytt år! Lycka till med sparandet så ses vi.

Avsnittet En reflektion och återblick på 2020 publicerades först på RikaTillsammans.

Den här artikeln ger en sammanfattning till att spara hållbart. Normalt brukar man inom hållbart sparande även ta hänsyn till etiska, sociala och miljömässiga faktorer. Det förkortas normalt som ESG Environment, Social och (Corporate) Governance och sammanfattar hållbarheten i olika investeringar.

Jag tycker att hållbarhet är en väldigt viktig aspekt i sparande. Problemet som jag upplever inom finansbranschen är att det finns väldigt olika tolkningar kring vad som är hållbarhet eller uppfyller ESG eller ej. En analogi är frågan:

Hur mycket kostar ett dyrt vin?

Vissa kommer säga 90 kr, andra kommer säga 400 kr och någon tredje kanske 2 000 kr. Alla har dessutom rätt från sin referensram. Problemet är dessutom att den forskning som finns säger olika saker. Man försöker ta fram lagstiftning – t.ex. den så kallade taxonomin inom EU – men även den är väldigt subjektiv.

I Sverige ställer vi väldigt höga krav och Finansinspektionen säger att för att en fond ska vara mörkgrön måste den i princip bidra till att investera i green tech, ha noll koldioxidpåverkan och vara en ”impact investering”-fond. Det kommer i Sverige INTE räcka med endast exkludering. Fondbolaget Blackrock, som står bakom iShares-fonderna, driver däremot agendan att exkludering är tillräckligt för att vara en mörkgrön fond. Vidare är det oklart med huruvida vatten- och kärnkraft ska räknas som gröna energislag.

Det jag har sammanfattat nedan är således min subjektiva syn och du får gärna komplettera eller ställa frågor i kommentarerna. Jag har också valt ta de ”dåliga” nyheterna först, för att i slutet av artikeln komma med konkreta förslag på hur man kan göra om man vill göra skillnad, samt vilka de goda exemplen är.

Många hälsningar,
Jan Bolmeson

De sätten man försöker arbeta med hållbarhet

Man skulle kunna sammanfatta finansbranschens arbete med hållbarhet på tre sätt:

Exkludering / Svartlistning – man väljer aktivt bort vissa bolag från sin fonder eller portföljer. Oftast är det bolag inom t.ex. fossil energi, vapen, pornografi och liknande.

Inkludering – man väljer aktivt in företag som arbetar med teknik eller andra lösningar som ska bidra till en framtida omställning.

Påverkan – genom att vara en aktiv ägare försöker man påverka de olika företagens ledningar att fatta hållbara beslut och gå i rätt riktning.

Det låter bra, men skrapar man på ytan så upptäcker man vissa problem. För det första låter det enkelt och säga: ”vi exkluderar vapenindustrin”. Jag tror få skulle argumentera emot vid första anblick. Men låt oss undersöka det närmare.

I Sverige innebär det att man isf exkluderar SAAB som gör våra JAS-plan, teknik för radar och bevakning eller vår ubåtar. Är det inte rimligt att Sverige har en egen försvarsindustri som skapar jobb, utveckling som vi drar nytta av i andra branscher istället för att förlita oss på företag utomlands? De företag som levererar till SAAB, ska vi exkludera dem också? Jag argumenterar varken för det ena, eller andra, bara visar att frågeställningen är komplex.

Den andra invändningen mot t.ex. exkludering är att det skapar väldigt lite nytta. Att inte köpa ett företags aktie spelar ju ingen roll för företagets verksamhet. Den enda gången det gör det är när företaget ska ta in pengar vid en nyemission, men i dagsläget när räntan är låg är i princip påverkan på företaget genom exkludering noll.

Påverkan är något man har försökt undersöka nyttan av och resultaten är spretiga. Vissa företag tar sina aktieägares önskningar på allvar och andra skiter i dem. Ska man vara krass så är det först när aktieägare blir rädda för t.ex. att tillgångar i marken (läs: kolföretag) ska bli värdelösa på grund av lagstiftning (att man t.ex. inte ska få bryta kol) som det blir fart på ägare och ledning.

Mer marknadsföring än riktig påverkan

Ett annat problem är inom finansbranschen är att hållbart sparande har blivit ett modeord. Det är något som kunder efterfrågar men eftersom det inte finns någon standardisering blir resultaten olika. Många i finansbranschen har t.ex. med indexfondernas intåg också upptäckt att det är svårare och svårare att ta betalt för aktiv förvaltning. Därför har många sätt att hållbarhet är något man kan ta betalt för istället. Jag tycker det är konstigt:

Varför ska en hållbar fond vara dyrare än en vanlig fond?

Det har lett till stora problem med t.ex. så kallad green washing. Man exkluderar något företag och så säger man att man är en hållbar fond. Många företag (inkl. SEB) bytte nyligen namn på en hel del av sina fonder till ”SEB Hållbar” och lade på en hållbarhetspolicy. Gräver man i policyn upptäcker man många av de problem jag pekar på i tidigare stycken.

Även om en tumregel är:

En fond som säger att den är hållbar är sannolikt mer hållbar än en fond som inte säger det. Men det betyder fortfarande väldigt lite.

På grund av de olika tolkningarna av hållbarhet leder det till att när vi sparare väljer ihop ett antal fonder, så kommer vi ju få bolag baserat på den lägsta tröskeln. Ju fler fonder du väljer desto större blir sannolikheten att du t.ex. får med fossil energi- eller vapenbolag. För även om en fond exkluderar dem, så kan en annan ha med dem med motiveringen att de arbetar med påverkan.

Oberoende märkning är heller inte en garanti

Det har kommit förslag på flera olika sätt hur man ska märka upp hållbara fonder som t.ex. Svanen-märkning, Hållbarhets-märkning på Morningstar eller Avanza. Problemet med dessa är att de också har olika kriterier, vissa tar betalt för märkningen medan andra är frivilliga. Vissa som t.ex. hållbarhetsprofilen är bara en rapporteringsfunktion och ingen ranking-system.

Morningstar hade t.ex. under en period (har kanske fortfarande?) ett system för märkning som jämför fonder inom en kategori. Det vill säga att en fossilfond kan få högsta hållbarhetsbetyget för att den är bäst i sin kategori. En fond med bara grön energi kan få ett lågt betyg för att den är sämre än sina kollegor i kategorin. Men den är ju trots det bättre än fossilfonden.

Men i jämförelsen så kommer den bästa fossilfonden se bättre ut för den har ett högre betyg än den hållbara fonden. Som du märker så är det klurigt och man måste verkligen sätta sig in i det.

Forskningen verkar peka på att det mest effektiva är inkludering + aktivt givande

Jag gillar att titta på vad forskningen säger och det är väldigt oklart. I en rapport från 2015 som gjordes på uppdrag för Naturskyddsföreningen, ”Sparande för en bättre miljö” konstaterar författaren:

En påfallande majoritet av de forskare som analyserat välja bort-strategin landar i en skeptisk syn på dess påverkanspotential. [..] Det är i normalfallet mycket svårt för hushåll eller fondförvaltare att effektivt verka för en bättre miljö genom att undvika de miljöförstörande företagens aktier eller obligationer, då andra aktörer helt enkelt tar över så länge de ser en ekonomisk vinning i detta. Undvikandet kan måhända ha en symbolisk effekt på längre sikt, men denna bör inte överskattas i sammanhanget.
Naturskyddsföreningen, ”Sparande för en bättre miljö”, sid 17.

När det gäller inkludering är man mer positiv:

I normalfallet kan man inte påverka dessa direkt om man köper aktier eller obligationer på börsen som är en andrahandsmarknad. […] Att spara i cleantech-satsningar borde åtminstone teoretiskt sätt ha större potential att påverka eftersom de aktuella företagen tenderar att vara just mindre eller nystartade och därmed i behov av kapital.
Det finns samtidigt en begränsad handel i dem, vilket beror dels på att de är nystartade (och därmed inte listade på börsen) och dels på att de anses vara förenade med större risk (Read & Preston 2010).
Så länge miljöteknikfonderna ligger i fram kant och är beredda att ta risker borde det alltså vara möjligt att göra en skillnad för ett mer hållbart näringsliv. Men påverkanspotentialen torde förstås minska i takt med att cleantech-företagen växer och branschen börjar attrahera kapital från fler aktörer.
Naturskyddsföreningen, ”Sparande för en bättre miljö”, sid 18.

Vi har även på bloggen intervjuat Wilhelm Skoglund från Effektiv Altruism som handlar om att se till att ens pengar gör mest påverkan inom välgörenhet. Samma resonemang kan man föra kring hållbarhet. Studier visar att det har stor potential om man kan rikta sitt stöd snarare som gåva eller lån till organisationer som gör ett gott arbete.

Ovanstående överväganden indikerar att givandets strategi har en relativt stor påverkanspotential. I alla fall om basen är investering snarare än utlåning; i det senare fallet lär möjligheterna till givande bli något mer begränsade. En ytterligare förutsättning är att pengarna doneras till en effektiv organisation så att de verkligen sätts i arbete för en bättre miljö.
Naturskyddsföreningen, ”Sparande för en bättre miljö”, sid 26.

Naturskyddsföreningen sammanfattar det i följande tabell som jag tycker är briljant.

Goda exempel på klimatsmarta investeringar som vi rekommenderar

Trots ovanstående problem, som jag tror kommer lösa sig över tid, finns det antal goda exempel. En av de aktörer som faktiskt har lagt mest tankemöda och kommit längst är Svenska kyrkan. De anses vara så pass duktiga att deras riktlinjer för etik, hållbarhet och ett policy för hållbara investeringar anses vara bäst i Sverige.

En aktör som erbjuder ett sparande som försöker följa dessa riktlinjer är fondroboten LYSA (annonslänk). De har ett ”hållbart alternativ” som kostar lika mycket som det breda alternativet vilket är ovanligt, då de flesta vill ta extra betalt för hållbarhet. Även fondroboten OPTI (annonslänk) tar god hänsyn till hållbarhet. Sedan finns det fonder som specifikt har hållbarhet som fokus. På bloggen har vi intervjuat t.ex. Magnus Alfredsson som förvaltar fonden Proethos.

Även om de flesta fondbolag idag försöker ha åtminstone en grundläggande hygiennivå kring sitt hållbarhetsarbete, upplever jag att SPP är ett av de bättre bolagen. De var bland de första att lansera sina PLUS-fonder som tog extra hänsyn till hållbarhetsaspekter och är fortfarande indexnära och billiga.

Sedan vill jag även kasta ljus på Sjunde AP-fonden som man kan välja i sitt pensionssparande. Framförallt alternativet AP7 SÅFA som jag brukar rekommendera för PPM. De förvaltar över 600 miljarder kronor och har ett väldigt aktivt hållbarhetsarbete. De är något av best-in-class.

Alternativ till givande och klimatsmart välgörenhet

Om vi bortser från investeringssidan och tittar mer på ett månadsgivande än ett månadssparande, så gillar vi följande projekt. Vissa av dem ger en möjlighet till avkastning, men eftersom riskerna är så pass stora kan man objektivt inte se det som en investering utan snarare på sin höjd spekulation. Problemen är bland annat att det är små bolag, projekt kan fallera, pengarna är låsta över långa tidsperioder etc.

Utifrån perspektivet månadsgivande har vi själva lagt pengar i följande projekt. Alla dessa har en historik på flera år och har gjort gott utifrån ett miljömässigt perspektiv på olika sätt.

Switchr (annonslänk) – investera i solpaneler och solkraftsparker och tjäna pengar på elen som dessa genererar. Vi har gjort en intervju med dem här.
Trine (annonslänk) – låna ut pengar till Trine som lånar ut dem till företag runt om i världen som säljer solpaneler och andra saker som hjälper till med omställning i utvecklingsländer.
Climeworks (annonslänk) – ger ingen avkastning men försöker binda koldioxid i marken genom industriella processer.
Chooose.today (annonslänk) – ger ingen avkastning men försöker prioritera goda projekt runt om i världen. Typ ett klimatsmart månadsgivande.

Återigen för att vara tydlig. Jag måste objektivt sett avråda från att se det som ”investeringar” i ovanstående projekt. Riskerna är väldigt höga. Switchr är ett litet nystartat bolag, Trine har haft flera projekt som helt har fallerat, andra som blivit försenade och Better Globe har fått mycket kritik i media. Climeworks och Choose ger inte ens en möjlighet till avkastning.

Låt oss samskapa

Om du har förslag på andra goda exempel, fonder eller projekt. Kommentera gärna så hjälps vi åt att skapa en bra resurs för hållbart och klimatsmart sparande.

Avsnittet Hållbart och klimatsmart sparande | En sammanfattning om sparande för en bättre miljö publicerades först på RikaTillsammans.

Om du är kund på Avanza så kan du sedan några dagar tillbaka se din årliga sammanställning ”Ditt 2020”. Det är en analys som visar kul och intressant fakta. Jag som är lite nörd, längtar dock efter den genomsnittlige Avanzianens avkastning. År 2020 blev den 11.75 %. Det betyder att även i år hade den genomsnittlige spararen 2020 hade fått en bättre avkastning genom att bara ha en svensk indexfond än sitt eget sparande.

Jag håller precis på och förbereder nästa veckas avsnitt ”Hur gick 2020 och vilka lärdomar kan vi dra inför 2021”. I det arbetet dök dessa siffrorna upp och jag kan inte motstå frestelsen att göra en liten kort utvikning som bör tas med en nypa salt av flera anledningar.

Ta fram stora saltkaret

Jag vill vara tydlig med att hela artikeln är precis lika skev som Avanzas jämförelser. Min poäng är inte heller att lägga alla pengar i den svenska indexfonden jag skriver om. Det som fortfarande ger bäst odds över tid är en global indexfond. Även om det i år var ett dåligt val till följd av den svenska kronans förstärkning.

Men bara för att artikeln ska tas med en nypa salt betyder det inte att den är utan poänger.

Oavsett, enligt Avanza hade den genomsnittlige Avanzianen en genomsnittlig avkastning på 11.75 %. Som jämförelse sätter de:

Stockholmsbörsen (OMXS30) på 5,81 %
Den amerikanska börsen (DJ USA) på 18,31 %

Det är väl en lagom svensk jämförelse att de flesta avanzianer hamnade således bättre än Stockholmsbörsen, men sämre än den amerikanska börsen som gick som tåget under 2020. Jag tycker dock att det finns några intressanta saker att kasta ljus på som inte direkt framkommer i jämförelsen.

Sned jämförelse med Stockholmsbörsen (OMXS30)

Så här ser jämförelsebilden ut som man får upp på Avanza:

Avanza: "Hur gick ditt 2020" i jämförelse med andra — Avanza: ”Hur gick ditt 2020” i jämförelse med andra

Jag tycker den här jämförelsen håller vid första anblick, men om man skrapar lite på ytan så upplever jag följande problem; varför jämför man med Stockholmsbörsen i form av OMXS30 som är börsens 30 mest omsatta aktier som dessutom inte tar hänsyn till utdelningar?

Jag anser, subjektiv såklart, att ett betydligt bättre jämförelseindex för Stockholmsbörsen är SIXRX. Det är jämförelseindexet som fondbolagens förening själva använder för Stockholmsbörsen. De skriver själva på sin hemsida:

SIX Portfolio Return Index (SIXPRX) visar genomsnittlig utveckling inklusive utdelningar på Stockholmsbörsen justerat för de placeringsbegränsningar som gäller för aktiefonder. Gäller för jämförelser av utvecklingen av fonder som placerar i svenska aktier.
Fondbolagens Förening

Tittar vi utifrån det indexet, som slutade på +14,83 %, så gick den genomsnittlige avanzianen sämre än index. Det är intressant eftersom man de facto kan få en liknande avkastning via t.ex. fonden SEB Hållbar Sverige Index. Nu kommer dess slutkurs inte förrän på måndag, men när Avanza släppte sin jämförelse i onsdags, så låg den på +13,94 %. Så jämförelsen håller.

Den svenska indexfonden SEB Sverige Hållbar Indexnära

Alltså en bra bit över den genomsnittlige Avanzianen på 11.75 %.

Sned jämförelse även med den amerikanska börsen (DJ USA)

Även jämförelsen med den amerikanska börsen är lite tokig i min mening. Den kan hävdas vara korrekt i val av index, men här får vi en märklighet i form av jämförelse med äpplen och päron till följd av valuta. Då jag saknar tillgång till DJ USA indexet på dagsbasis har jag använt Ishares Dow Jones (IYY) som proxy. Så här gick den under 2020.

Amerikanska börsen (DJ USA) representerat av iShares Dow Jones (IYY)

Som vi ser på bilden gick den +18,16 % ganska nära Avanzas 18,31 %. Men det här är i USD. Låt oss istället titta på hur en investering i Dow Jones hade sett ut för en svensk sparare i SEK istället.

Amerikanska börsen (DJ USA) representerat av iShares Dow Jones (IYY) i SEK

Då är indexet ”bara” upp ca 3 procent på grund av den stora förändring i kronans värde mot dollarn under 2020.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Eller uttryckt på annat sätt:

Svenska kronan gick från 10.38 mot dollarn till 8.21 kr per dollar.

Det vill säga att även om den amerikanska börsen gick bra, så var det få svenskar som fick den uppgången då majoriteten av oss har våra besparingar i svenska kronor.

Den genomsnittlige Avanzianen hade fått en bättre avkastning med en svensk indexfond

Sedan kan man faktiskt även diskutera huruvida jämförelsen är korrekt med den genomsnittlige Avanzianen. Avanza jämför här med 100 procent aktier-portföljer. Det är ju inte säkert att alla har portföljer som ser ut så. Säg att man har ett sparkonto eller räntefonder på Avanza så blir det ju inget konstigt om man har en lägre avkastning än genomsnittet. Men å andra sidan, en siffra här blir bättre än ingen siffra. Så pluspoäng till Avanza i alla fall.

Jag har de senaste åren roat mig med att spara den genomsnittlige Avanzianens avkastning och jämfört den med Stockholmsbörsens index (SIXRX). Så här ser den grafen ut:

Genomsnittlige avanzianen vs Stockholmsbörsen (SIXRX)

Från ovanstående graf kan man dra några intressanta slutsatser.

Avanzianen vs Indexfonden

Avanzianen har slagit Stockholmsbörsen i 2 av 12 år (2008 och 2015)
Avanzianens ackumulerade avkastning, från 2008, är 98,2 %
Årsmedelavkastningen för Avanzianen är 5,4 % (CAGR)
Stockholmsbörsen ackumulerade avkastning, från 2008, är 245,3 %
Årsmedelavkastningen för Stockholmsbörsen är 10,0 % (CAGR)
På 100 kr 2008 innebär det ett slutvärde på 198 kr för Avanzianen.
På 100 kr 2008 innebär det ett slutvärde på 345 kr för Stockholmbörsen.

Återigen, med reservation för att jämförelsen är delvis sned, så går den ändå i linje med många studier som visar att den genomsnittlige småspararen hade fått en bättre avkastning med en indexfond. Tittar vi på nedanstående graf så tror jag inte skillnaden kommer bli mindre de kommande åren:

Värdet på 100 kr investerat hos den genomsnittlige Avanzianen vs Stockholmsbörsen (SIXRX)

Det här är en av anledningarna till att jag tjatar på de flesta att investera majoriteten av sina pengar i en indexfond som t.ex. SEB Hållbar Sverige Indexnära. Varför hålla på och lägga tiden på att spara själv när det oftast resulterar i ett sämre sparande? Men det är en konversation vi har tagit upp flera gånger tidigare i andra artiklar.

För dig som tycker det här är kul kan jag även tipsa om trådarna:

som finns i RikaTillsammans-forumet.

Uppdatering: jämförelse med Globalt index

Som Erik45 antyder i kommentarerna så är det också en sned jämförelse från mitt perspektiv eftersom jag brukar prata om att man ska investera globalt. Här kommer således en jämförelse med ett globalt index. Jag har valt att köra på konkreta fonder för att få det så nära riktiga siffror för en investerare som möjligt.

Globala börsen i graferna nedan representeras i perioden 2008-2012 av AMF Aktiefond Världen och från och med 2013 av Länsförsäkringar Global Indexnära.

Genomsnittlige avanzianen vs Globala börsen (MSCI World i SEK)

Som ackumulerad utveckling på 100 kr ser det ut som följer:

Värdet på 100 kr investerat 2008 i de olika alternativen

Föga förvånande är siffrorna något bättre till Avanzianens fördel då den svenska börsen tenderar ha en högre avkastning till en högre risk än den globala. Men fortfarande slår den globala indexfonden den genomsnittlige Avanzianen 8 av 12 år. Den ackumulerade avkastningen blir det 198 vs 276 kr på en investerad hundralapp 2008.

Avsnittet Genomsnittlige Avanzianen borde bara köpa en indexfond… publicerades först på RikaTillsammans.

En fondrobot är ett riktigt bra sparalternativ för de allra flesta. Fondrobotarna väldigt enkla att komma igång med och de gör det lätt att göra rätt. En fondrobot ger dig ett sparande i linje med forskningens rekommendationer och fondrobotarna har generellt låga avgifter. De allra flesta får ett bättre sparande med en fondrobot än vad de kan sätta ihop själva. Därför kommer de över tid ofta ge en bättre avkastning än majoriteten av alternativen. Det tillsammans med enkelheten gör att majoriteten av vårt eget sparande ligger i en fondrobot.

Jag tänker ibland på en fondrobot och globala aktieindexfonder (eftersom det är i princip samma sak) som på en cyklist i det franska loppet Tour de France. En fondrobot kommer aldrig att vinna ett enskilt lopp. Den är inte bäst på raksträckorna, den är inte bäst i bergen eller när det regnar. Den är okej på alla etapperna och den kommer framförallt alltid in i mål i mitten av fältet.

Men genom att alltid vara den genomsnittlige cyklisten kommer man hamna i toppen år efter år. Inte för att man är bäst, men för att så många av de andra cyklisterna kommer straffa ut sig över tid. Vad är det för mening att vinna bergsetappen om man kör av vägen när det regnar? Eller vinna spurten om man kommer sist när det blir backigt?

En fondrobot hjälper dig och mig att placera våra pengar i nästan alla tillgångar i hela världen. Den gör sparande rättvist eftersom man ofta får samma lösning oavsett om man har 100 kr eller 100 miljoner. En fondrobot gör det enkelt att komma igång och den gör det möjligt att sedan glömma bort sparandet i 10 år, komma tillbaka och bli positivt överraskad av hur mycket pengar det faktiskt blev.

Sedan 2017, då de första fondrobotarna lanserades i Sverige, har det hänt väldigt mycket. Fondrobotarna har förändrats, vissa har gått i graven och andra har tillkommit. I den här artikeln tänkte vi ge vår subjektiva syn på de fondrobotar som finns, samt hur vi själva avser göra med våra pengar för 2021.

Inte en nybörjarartikel

OBS! Det här är inte en nybörjarartikel. Till dig som vill komma igång med ditt sparande rekommenderar vi istället att läsa vår kom igång-guide. Den artikeln ger en bakgrund till forskningen, indexfonder och fondrobotar och varför vi generellt är positiva till dem.

Den här artikeln är en fördjupande analys som egentligen ligger till grund för kom-igång-guiden. Den är artikeln är både lång, lite nördig och teknisk. Men det gör också att du kan vara säker på att de andra rekommendationerna vilar på en genomtänkt grund.

Om du ha frågor eller funderingar, ställ dem gärna i kommentarerna till artikeln.

Vi hoppas att du uppskattar artikeln,
Jan och Caroline Bolmeson

PS. Nästa vecka (10/1) kommer artikeln ”Hur gick 2020 och vad kan vi lära inför 2021?” Veckan därefter (17/1) kommer ”Bästa fonderna 2021” och därefter kommer portföljförslagen för 2021. Du kan få förhandsinfo i forumet där ämnena diskuteras redan nu (här, här och här). DS.

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Sammanfattning av artikeln

De senaste tre åren har min stående rekommendation till en person som vill börja spara varit:

Välj en fondrobot, det spelar egentligen ingen roll vilken du väljer.

En fondrobot har varit den bästa allround-lösning och det har varit väldigt svårt att göra riktigt fel med en fondrobot. Tyvärr är jag inte helt säker på att så är fallet längre. Jag upplever att vissa av fondrobotarna har blivit spretigare, det har blivit svårare att förstå deras prissättning, förstå vad det är jag egentligen får och marknadsföringen lämnar en hel del att önska.

Det har till och med lett till att jag i min kom igång-guide gått tillbaka till att rekommendera en enskild globalfond tillsammans med ett sparkonto eller specifika fondrobotar. Inte riktigt den utvecklingen som jag hade hoppats på, även om jag förstår den. I grunden handlar det nog om att jag mer och mer tror på att fler val är inte nödvändigtvis är bättre.

Samtidigt vidhåller jag fortfarande att en fondrobot är fortfarande bland de bästa valen man kan göra som småsparare. Särskilt om man inte har något större intresse av sparande. Det vill säga att man vill ha ett bra sparande för sina pengar som är bekymmerslöst och har bra odds. Jämför man med hur folks portföljer ser ut i allmänhet, får de flesta ett bättre balanserat sparande med en fondrobot.

Sammanfattning

De tre bästa fondrobotarna i Sverige är fortfarande LYSA, OPTI och BetterWealth. Väljer man någon av dessa tre så kan man vara säker på att man har gjort ett bra val. Man har gett sig själv bäst odds för framtida avkastning och med stor sannolikhet har man en portfölj som är bättre än en portfölj man kunde själv.

Den stora frågan som man måste ställa sig själv är:

Bidrar en fondrobot med ett mervärde till mig som sparare?

För de flesta borde svaret vara ja. Men det är en avvägning som beror på den egna kompetensen, ens eget intresse och tro om framtiden. Jag personligen tycker fortfarande att LYSA är tillräckligt bra som helhet för att lägga min pengar där jämfört med att göra det själv.

Den andra faktorn som man behöver tänka över i år räntedelen. Det vill säga den del som ska agera som krockkudde eller skydd i sparandet. I många fall är det rationellt bättre att välja ett bankkonto med insättningsgaranti eller amortera på bolånet för att få en riskfri avkastning.

Slutligen vill jag också understryka att denna analys är subjektiv, jag och Caroline är inte som SVT oberoende eller opartiska (då kan man t.ex. inte nämna namn) och att vi har prioritet utifrån frågan:

Var kan vi tänka oss lägga våra egna pengar?

Vårt svar behöver således inte vara ditt svar. Förhoppningsvis klarar vi att i denna artikel ge dig tillräckligt bra beslutsunderlag så att du kan svara på frågan för dig själv.

Kommentar till de tre, enligt mig, bästa fondrobotarna

Om vi tittar närmare på respektive fondrobot så tänker jag så här:

LYSA

Den sammanlagda vinnaren. En riktigt bra och brett sparande till en låg avgift som är svår att göra bättre eller billigare själv. Tar hållbarhet på allvar, uppfyller alla hygienfaktorer och förvaltar överlägset mest kapital av fondrobotarna i Sverige. Det närmsta man kommer en ”one-stop-shop” inom sparande.

Sponsrad länk till LYSA (annonslänk)

Sammanfattar vi OPTI på samma sätt så blir det:

OPTI

Den riktigt bra tvåan som förlorar på mållinjen till följd av en högre avgift. OPTI har en riktigt bra och användarvänlig app som gör det väldigt enkelt. Användarvänligheten är så pass mycket bättre att det – för mindre belopp – kan vara värt att ha OPTI som ett första insteg till sparandet. Bättre att börja spara och få en bra upplevelse än att inte spara alls. Men i längden och för stora belopp är Opti svårmotiverad.

Sponsrad länk till OPTI (annonslänk)

Slutligen för Better Wealth lyder omdömet:

BetterWealth

En riktigt bra utmanare på delad andra plats med OPTI med tanke på de strategiska portföljerna. De är breda, de är billiga (till och med billigare än LYSAs) och man har ett stort forskningsfokus. Det kan dock bli svårt att inte bli lockad till de dyrare dynamiska portföljerna som jag inte kan rekommendera. Sammanvägt med alla faktorer räcker det inte hela vägen till en första plats.

Sponsrad länk till Better Wealth (annonslänk)

Artikeln är ett samskapande och en pågående diskussion

En av de sakerna som jag är mest ödmjuk med kring bloggen är den extremt kunniga communityn som finns t.ex. i forumet. Jag vet därför att direkt när jag publicerar det här så kommer det att komma feedback, kommentarer och påpekanden om saker som jag har missat, inte tänkt på eller gjort fel. Det är dock det här samskapandet som är så värdefullt.

Det gör att kvaliteten ökar eftersom fler perspektiv kommer till tals. Världen är nämligen sällan så som vi själva ser den utan vi behöver fler människor runt om oss som kan hjälpa till med sina perspektiv. Därför tänker jag framförallt:

Gör gärna ett återbesök om några dagar, artikeln kommer uppdateras kontinuerligt.
Om du ser något jag har missat eller något som skulle göra artikeln bättre, kommentera hemskt gärna

Tack för att du hjälper till och tack för din förståelse att det är ett samskapande.

Göra själv eller använda fondrobot?

Den första frågan som man oftare borde ställa sig är:

Är det här rätt sak att göra?
Eller, är det fel sak som jag försöker göra på rätt sätt?

När det gäller fondrobot så blir den frågan än viktigare. Det vill säga har fondrobotarna ens ett existensberättigande? Småspararguiden sammanfattar fondrobotarna grovt i:

En användarvänlig plattform
som ställer några enkla frågor för att uppskatta risktålighet
för att sedan plocka ihop en bred portfölj av billiga fonder
och sedan ser till att portföljens balans bibehålls när marknaden rör sig.

Det är ju helt korrekt. Vidare argumenterar de – och en hel del läsare i forumet – för att det är onödigt med fondrobot.

Användarvänligheten spelar mindre roll eftersom man ändå inte ska logga in, risktåligheten är trubbig och svår att få rätt på via komplexa frågor, portföljen kan man plocka ihop själv och eftersom det ändå inte är någon naturlag kring att ha 60 % aktier så spelar det ingen roll att portföljerna glider.

Det går att argumentera både för och emot

Jag kan både hålla med och inte. Det är klart att man kan göra själv om man har kompetensen och intresset. Huruvida användarvänligheten är viktig eller ej är lite ett tyckande. Jag skulle ju säga att Apple slog ut Ericsson/Nokia på ren design och användarvänlighet.

Nu haltar den jämförelsen eftersom en telefon använder man varje dag och ens sparande mår bäst av att man inte rör det på flera år. Men fakta är att t.ex. LYSA vid ett tillfälle hade nästan 60 % av sina användare inloggade på veckobasis. Så folk tycker uppenbarligen att det är viktigt med en app (Opti har 150 000+ nedladdningar) och användarvänlighet även om de hade tjänat mer pengar på om de inte hade gjort det.

Gällande riskfrågorna håller jag med i kritiken att de är trubbiga, men de är ändå bättre än inga frågor. Hos de flesta aktörerna kommer man ändå fram till ett hyfsat okej svar, även om det inte kan ersätta en diskussion med en finansiell rådgivare. Det är lätt att man hamnar fel i risk (för lite eller för mycket). Men i jämförelse med de portföljer man kan se generellt på Avanza så tror jag generellt att majoriteten av småsparare skulle få en bättre balans om de ställde sig frågorna.

Gällande att plocka ihop portföljerna så är det både rätt och inte. Flera av fondrobotarna har portföljer som man kan kopiera rakt av och komma undan billigare. Andra, som t.ex. LYSA, är väldigt svårt att replikera då de består av fonder man inte kommer åt som småsparare. Men det kräver både intresse och kompetens.

En fondrobot måste medföra ett mervärde

Min sammanfattande åsikt är att en fondrobot måste medföra ett mervärde mot att göra det själv. Mervärdet kan t.ex. vara:

En portfölj som har en bättre riskspridning än man kan göra själv
En portfölj som förenklar ombalansering och håller andelarna jämbördes lika stora
Sparar tid i form av automatisering av t.ex. månadssparande,
En portfölj som ger mig tillgång till underliggande investeringar som är bättre än de jag kommer åt själv

Dessa fördelar behöver man sedan väga mot huruvida man har:

kompetensen att sätta ihop en portfölj själv?
intresset att lära sig sätta ihop portföljen själv?
ambitionen att göra den årliga ombalanseringen själv?
tiden att hålla koll på de bästa fonderna för de olika delarna?
ett behov av enkelhet eller ej

och så vidare. Det vill säga att på många sätt blir beslutet personligt utifrån ens egna förutsättningar. Att det inte är helt enkelt kan man ju t.ex. se diskussionerna i forumet där vi har över 100 kommentarer i diskussionstrådarna inför våra egna modellportföljer för i år:

Alternativ om man INTE vill använda en fondrobot

Jag räknar med att den 17 januari släppa vår artikel med modellportföljerna som är ett alternativ att utgå från om man inte vill eller kan använda en fondrobot. Enligt diskussionerna i forumet ser det ut som att en 100 % aktier-portfölj (typ Globala barnportföljen) kommer att sluta någonstans i häraden av:

Andel	Typ	Fond
80 %	Globala aktier	Länsförsäkringar Global Indexnära (avgift: 0.2 %)
10 %	Tillväxtmarknads aktier	Länsförsäkringar Tillväxtmarknader Indexnära (avgift: 0.2 %)
10 %	Svenska aktier	SEB Hållbar Sverige Index (avgift: 0.25 %)

Det här är den enklaste varianten och det kan hända att det sker mindre ändringar (t.ex. byte av SEB-fonden mot PLUS Allabolag). Räntesidan kommer till stor del i år att ersättas av bankkonto.

Små skillnader i avgift spelar roll

Till syvende och sist måste fondrobotens fördelar vägas mot avgiften som man betalar för att få fördelarna. Var någonstans den balansen går är personligt, men jag tycker att det t.ex. kan vara värt at betala 0.1 – 0.2 % per år för att få en automatiserad bra lösning som jag inte behöver följa.

Det man måste komma ihåg är att 0.1 % extra i avgift resulterar i ca 1.2 % mindre vinst 10 år senare. 0.4 % extra i avgift ger ca 5 % lägre vinst 10 år senare. Det vill säga att 0.4 % extra i avgift på 1 000 000 kr kan lätt innebära 80 000 kr lägre avkastning (vid 8 % årlig avkastning). Du kan experimentera själv med vår ”Jämför två fond avgifter-kalkylator”. Avgiften är därför superviktigt.

Det är därför jag i artikeln kommer lägga nästan mest fokus på avgiften. Den spelar roll och den är något som jag kan kontrollera till skillnad från t.ex. marknadens utveckling.

Det är därför i vissa fall bättre att istället för en fondrobot bara välja en bred global aktieindexfond såsom t.ex. SPP Aktiefond Global A (0,3 %) som täcker hela världen likt många av fondrobotarna eller en smalare globalfond som t.ex. Länsförsäkringar Global Indexnära (0,2 %).

Är en fondrobot värd pengarna?

Ta t.ex. Danske Banks June på 0,74 % jämfört med SPP Global vars avgift är hälften. Fördelningen av pengarna är jämförbar, men på 100 000 kr och 20 år (=pensionssparande) så blir skillnaden nästan 37 000 kr. På en miljon får vi lägga till en nolla och får 370 000 kr. Är det motiverat? Högst tveksamt.

Det här med avgiften spelar också an en del av den kritik mot fondrobotar som jag anser vara befogad. På sätt och vis är ju en fondrobot en blandfond, en fond-i-fond-lösning eller än värre ibland fond-i-fond-i-fond-lösning. Lägg till att robotarna är stendumma och då kan man fråga sig vad betalar man för egentligen och är det värt det?

Svaret kommer bli högst personligt. Anledningarna till att jag väljer att använda en bra fondrobot är t.ex. att jag:

får en balanserad portfölj som är svår att sätta ihop själv
kan lägga min tid och energi på annat (den sköter sig själv)
behöver inte ifrågasätta om jag har gjort rätt
får ett forskningsmässigt ”facit” att jämföra mot
har en sätt-igång-och-glöm-lösning
kommer få en bättre avkastning än de flesta andra (och om jag hade gjort det själv)
tror inte jag kan göra ett bättre jobb än fondroboten
har inget behov att optimera på en enskild parameter

Trots vad många tror så är inte min stora passion att förvalta pengar, det är snarare att hjälpa andra. På det här sättet blir en fondrobot ett icke-problem i mitt liv. Det är något där jag har gjort ett bra val och nu kan glömma bort det.

En subjektiv analys med egna pengar på spel

Redan initialt i den här artikeln vill jag vara tydlig med att den här artikeln är subjektiv, inte tar hänsyn till alla perspektiv och att svaret för mig kanske inte är samma för dig. Dessutom kan det till och med vara som så att fondrobot inte ens är rätt svar för dig utifrån att vi kommer in med olika perspektiv.

Jag optimerar t.ex. inte på någon enskild parameter såsom potential för högst avkastning, lägst avgift, bäst strategi, bäst app, bäst kundtjänst eller liknande. Jag tittar snarare utifrån ett holistiskt perspektiv och ställer mig frågan:

Vart kan jag tänka mig ha mina egna pengar placerade?

För mig är det inte heller en teoretisk fråga eftersom jag de facto kommer att sätta mina pengar i den fondrobot jag anser vara bäst. Det är inte heller lite pengar. Vår största enskilda investering är nämligen via en fondrobot och det rör sig om en bra bit över en miljon kronor i kapital. På det sättet blir det på riktigt eftersom vi kommer ha skin-in-the-game.

Jag brukar säga att en billig och bra fondrobot passar alla; oavsett erfarenhet, mängd pengar, ålder, sparmål eller någon annan faktor. I princip den enda gången jag brukar avråda från en fondrobot är om man har en stark (över)tro på sin egen förmåga eller vill optimera på en enskild parameter som t.ex. absolut lägst avgift.

Om transparens, samarbeten och sponsrade länkar till fondrobotarna

Jag har och har haft samarbeten med de tre bästa fondrobotarna som nämns i artikeln. Både LYSA, Opti och BetterWealth har alla deltagit i tidigare avsnitt på RikaTillsammans.

Jag har dessutom så pass nära relation med dessa att jag utan problem kan ringa nyckelpersonerna – Patrik på LYSA, Jonas på Opti eller David på Better Wealth – utan att det är något konstigt. Dessa har också bidragit till den här artikeln genom att svara på frågor kring sin egen tjänst. Jag kommer även att be dem svara på följdfrågor i kommentarerna eller på forumet.

Ingen av dem har dock haft någon redaktionell påverkan på artikeln, ingen ersättning har betalats ut för artikeln eller liknande. Eftersom de betalar i princip samma ersättning för en sponsrad länk kan du vara helt säker på att det verkligen inte spelar mig någon roll vilken av dem du väljer (om du väljer att spara i en fondrobot överhuvudtaget). Därför har jag också valt att ha deras respektive sponsrade länk i artikeln.

Antaganden som ligger till grund för analysen

Eftersom råd eller tips aldrig är objektiva är det viktigt att man är överens om var man tar avstamp ifrån. Vilka antaganden gör man, vilka är ingångsvärdena och vad är det som är viktigt. Det som vi tar avstamp ifrån i den här artikeln är följande.

Viktigaste kriterierna

Är jag villig att sätta in mina egna pengar i den här?
Följer fondroboten forskningens riktlinjer?
Är det lätt att göra rätt med fondroboten?
Skulle jag kunna rekommendera den till folk jag bryr mig om?
Är balansen mellan övriga faktorer (hållbarhet, avgift, användvändarvänlighet, kundtjänst, etc.) okej?
Är hygienfaktorerna i kulisserna på plats (tillstånd, nyckelpersoner, värderingar etc)?

Det betyder att om man t.ex. endast skulle titta på perspektivet ”Vilken fondrobot är billigast?” eller ”Vilken fondrobot gav bäst avkastning 2020?” eller ”Vilken fondrobot har guld i sitt portföljförslag?” så kan svaren bli helt annorlunda.

Jag är generalist själv och gillar det engelska uttrycket:

Jack of all trades, master of none.

Det är nämligen så som jag vill att min fondrobot ska vara. Den ska vara bra på allt men behöver inte vara bäst på något. Om jag verkligen önskar den billigaste portföljen eller den med slagsida mot ny teknik, då kan jag ju alltid göra det själv på Avanza eller Nordnet.

Avkastning är INTE en viktig punkt att analysera på

Jag anser, till skillnad från de flesta andra, att avkastning inte är en jätteviktig punkt att utvärdera mot. Missförstå mig rätt, avkastning är viktig, men den är extremt svår att förutsäga.

Bara för att en fondrobot har haft god avkastning ett år så säger det inget om hur avkastningen kommer vara nästa år. Något vi har skrivit om många gånger, bland annat i artikeln illusionen med Morningstar-stjärnor. Att välja baserat på historisk avkastning är således i mina ögon ett misstag. Den kluriga frågan blir nämligen:

Hur vet du att X (ny teknik, medicin, bransch, land etc) kommer gå bättre än Y nästa år?

Därför anser jag (och du behöver inte hålla med) att det är viktigare att få ett portföljförslag som har oddsen på sin sida oavsett hur framtiden kommer att se ut. Det vill säga att portföljen har en agnostisk syn på marknaden. Vilket även är vad som förespråkas av forskningen som säger:

Framgång på börsen handlar mer om tur än skicklighet. Det går inte att förutsäga vilka investeringar som kommer vara bättre än andra imorgon.

Därför är det viktigare med en portfölj som äger alla företag, i alla länder, i alla branscher. Det kommer att ge bäst odds för en god avkastning framgent. Notera att det är skiljt från bäst avkastning framgent då de beror på faktorer utom ens kontroll (tänk t.ex. Corona-viruset).

Det är okej att ha en åsikt om framtiden – det har t.ex. fondförvaltare som jag har intervjuat under åren på bloggen – men då utger de sig inte heller för att vara en fondrobot. Jag anser att en automatiserad kapitalförvaltningstjänst – dvs en fondrobot – ska vara:

Passivt förvaltad och nära index (=genomsnittet för marknaden)
Följa forskningens rekommendationer
Inte ha en åsikt om framtiden
Billig med låga avgifter
Ge en småsparare en bättre portfölj än vad de har i genomsnitt

Min tanke är att om fondroboten ska ha en åsikt om framtiden, då bör den ju snarare tävla i kategorin ”aktivt förvaltade fonder” snarare än i ”indexnära forskningsbaserad automatisk förvaltning”.

Överkurs: det enda som är intressant utifrån ett avkastningsperspektiv är att se hur pass väl fondroboten följer ett jämförbart globalt index. Det mäts dock bättre med t.ex. tracking-error, beta- och r2-värden. Det hamnar i denna analys i hygienfaktor-delen.

Räntors vara eller icke-vara i ett sparande 2021

En sak som berör alla fondrobotarna är räntesparande i dagsläget. Det är nämligen en högst relevant att fråga sig idag om räntefonder är något att ha. Räntorna är låga och därmed högst sannolikt asymmetriska åt fel håll. Det vill säga att det är osannolikt att räntan kommer gå ner, utan snarare upp. Går räntan upp kommer räntefonder att förlora i värde. Det vill säga att det är liten sannolikhet för vinst men en stor sannolikhet för förlust.

Det har gett upphov till många intressanta diskussioner i forumet för dig som vill veta mer.

Huvudpoängerna i diskussionerna som framförs av läsare som bland annat Daniel Nilsson är att bankkonto med insättningsgaranti är bättre eftersom det ger samma eller högre avkastning till lägre risk. Det är ett av få tillfällen som vi småsparare har en fördel mot finansbranschen. Vi kan använda ett sparkonto när t.ex. LYSA inte kan göra det.

Det är ju en felprissättning på marknaden i form av att staten går in och garanterar upp till 1 050 000 SEK. Det gör att vi t.ex. kan placera pengar riskfritt upp till det beloppet.

Varför ta risk i fondrobotarnas räntedel när man kan få bättre avkastning riskfritt på ett bankkonto med insättningsgaranti?

Det vill säga att det finns ganska starka argument för att man borde utnyttja en fondrobot för att ha 100 % aktier och sedan kompensera upp på räntesidan själv med antingen ett bankkonto med insättningsgaranti eller amortering på egna bolån. Det kommer högst sannolikt ge en bättre riskjusterad avkastning än köra på fondrobotens räntefonder.

Fondrobot – en något missvisande benämning

Det är viktigt att komma ihåg att en fondrobot är inte någon magisk tjänst som sitter på svar som andra inte gör. I många fall är det till och med dumt att kalla dem för robotar eftersom det leder tankarna fel. Det är lätt att tro att skillnaden är att det är en dator som styr fonden istället för en människa och att det är bättre.

Robot, i avseendet fondrobot, är bara en administrativt funktion som gör att dina pengar fördelas på alla bolag i hela världen på ett så billigt sätt som möjligt. Roboten är således inte ett alternativ till fondförvaltare, roboten har ingen åsikt om företagen, hur marknaden ska gå eller något annat.

Robotens enda uppgift är att ta din hundralapp och fördela den enligt de instruktioner som har getts av fondbolaget. T.ex. i LYSAs fall att fördela pengarna på världens 6 000+ största bolag. Roboten är således utifrån vissa perspektiv stendum.

Det finns vissa fonder och tjänster som marknadsför sig med en smart robot, som räknar, gör urval och placerar enligt vissa strategier – ibland strategier som den hittar på själv – men det är något helt annat. Den stående rekommendationen i sådana fall är att inte använda dem (eller snarare välja förvaltare som är aktiva på riktigt). Det finns idag inga bevis på att dessa skulle vara bättre än andra. Många gånger, snarare tvärtom.

Jag har sammanställt ett antal vanliga frågor, svar och vanliga missuppfattningar om fondrobotar nedan. Läs gärna de artiklarna om du känner dig osäker eller ny på det här med fondrobotar:

De 40 vanligaste frågorna om att börja spara och investera - Här har vi samlat svaren på de vanligaste frågorna så att du får en bra och skön start på ditt sparande
LYSA - Vanliga frågor och svar - Här har vi samlat svaren på de vanligaste frågorna om fondroboten LYSA

En sådan vanlig missuppfattning är t.ex. att man investerar _i_ en fondrobot. Men så är det inte. Du investerar i de fonder som fondroboten väljer åt dig. Det är också det som skyddar dig i händelse av att en fondrobot skulle gå i konkurs. Dina pengar är i fonderna och är skiljda från fondrobot-företagets pengar.

Fondrobotar jag har tittat närmare på

De fondrobotar jag har valt att titta närmare på i år är:

Lysa
Opti
BetterWealth
Fundler
Nora
June
Avanza Auto
Nordnet

Jag har också valt att försöka avgränsa det till en generell analys då det är svårt att jämföra alla fondrobotar och alla deras alternativ. Ta t.ex. Opti som har 10 portföljalternativ, LYSA har minst lika många om man väljer en 1:1 jämförelse och de andra likaså. Väljer man att jämföra hållbara alternativ så kan man multiplicera antalet med två och så vidare.

Jag har också valt att inte försöka göra en allt för teknisk analys utan lägga fokus på en allmän förståelse för robotarna, deras skillnader och den påverkan det har.

Fondroboten LYSA

För dig som har följt bloggen ett tag är det ingen nyhet att jag gillar LYSA. Vi har våra egna pengar i LYSA, våra företags pengar i LYSA och rekommenderar den till släkt och vänner. Jag har ändå försökt hålla det borta när jag skrivit analysen, men det är lika bra att vara transparent med det.

LYSA uppfyller alla mina kriterier för en bra fondrobot. Jag kan tänka mig ha mina egna pengar i den, jag kan tänka mig rekommendera den till andra, det blir rätt om man väljer den som en nybörjare, det är en bra balans mellan de flesta faktorer och hygienfaktorerna finns på plats.

LYSA: Strategi och inriktning

Jag upplever att LYSA ligger nära forskningens rekommendationer. Deras white-paper beskriver i detalj hur de tänker och resonerar. Min största invändning och deras största avvikelse från forskningen är att de har valt att lägga ca 20 % av aktiedelen i Sverige och svenska aktier. De skriver:

Den svenska ekonomin utgör ca 1 % av världsekonomin men Sveriges vikt i Lysas aktieportfölj är ca 20 %. Lysa anser att en övervikt mot Sverige (en så kallad ”home bias”) är motiverad eftersom prisutvecklingen av reala tillgångar i Sverige är relaterad till den svenska aktiemarknadens utveckling.
Från LYSAs whitepaper

Man kan diskutera huruvida det har stöd i forskningen, är rätt eller inte. Det finns argument både för och emot och någon tydlig konsensus upplever jag inte finns. Det har till och med gett upphov till en stor diskussion i forumet där både LYSA och OPTI har deltagit. Mycket läsvärd och förmodligen Sveriges bästa diskussion på ämnet:

Är det rätt att övervikta mot ens hemma marknad (s.k. Home Bias)?

I samband med det här kan man också argumentera för eller mot guld som jag gillar ha i mina modellportföljer. LYSAs argument mot guld är att det inte ger någon naturlig avkastning på samma sätt aktier (utdelning) eller räntor (ränta på lånen). Återigen en värderingsskillnad men jag upplever inte att LYSA står och faller på dessa två punkter.

Det som är positivt är att man investerar i hela världen, man har en bred exponering mot över 6 500 bolag och är därmed bättre spridning mot t.ex. en vanlig global indexfond. Den förväntade avkastningen över tid ligger på 7 % på 100 % aktie-exponering. Något i underkant skulle jag personligen säga, men det är bättre att idka försiktighetsprincipen än tvärtom.

LYSA Räntor – den riktigt bra delen… (om man gillar räntor)

Om vi bortser från den tidigare diskussionen i artikeln gällande räntors vara eller icke-vara i en portfölj idag, så är LYSAS räntedel riktigt bra. Jag svårt att se en bättre ränteportfölj än LYSAs. Den är global, den är väldiversifierad och den går inte att sätta ihop själv.

Den förväntade avkastningen ligger på ca 1.0 % per år. Jag tror att den landade under 0.5 % för 2020 och det kastar ljus på resonemanget kring bankkonto. En önskning är således att LYSA skulle erbjuda ett bankkonto med insättningsgaranti och en ränta på det kontot i paritet med konkurrenter.

Räntedelen har också blivit bättre de senaste åren, bland annat med inkluderingen av valutasäkrade globala räntefonder. Det är fonder från bland annat fondbolagen Dimensional och Vanguard som man inte kommer åt själv som småsparare.

Om man jämför mot OPTI så har LYSA valt att inte ha med globala realräntefonder i lika stor utsträckning och man har heller inte tagit med råvaror. Jämför man med Better Wealth har man heller inte tagit med guld eller fastigheter.

Å andra sidan är t.ex. mängden guld i Better Wealths portföljer bara ett par procentenheter så det slår på marginalen. Ingen show-stopper enligt min uppfattning.

Låga avgifter – LYSAs största styrka

Om jag skulle säga något som utmärker LYSA så är det fokus på att hålla avgifterna nere. De var först ut och fokuserade på låga avgifter. Något som många kritiserade dem för och sa att det var ohållbart i längden. Men de har hållt kvar vid sina låga avgifter i spannet 0.27 – 0.42 %.

Jag brukar dock utgå från 0.4 % eftersom det är där majoriteten av oss kommer att landa. Få av oss har de 30 Mkr som krävs för att få den lägsta avgiften på 0.27 %. På samma sätt är det få av oss som kommer köra 100 % hållbara räntor för att få 0.425 i avgift. En bra tumregel blir således en total avgift på ca 0.4 %.

Jag tycker att LYSA ska få pluspoäng för det konsekventa fokuset på låga avgifter – något som också stöds av studier som mest avgörande för framtida avkastning. När många av de andra fondrobotarna har förflyttat sig i erbjudande eller kommunikation har LYSA varit förvånansvärt konsekventa.

De har även fokuserat på att förhandla ner interna avgifter som t.ex. växlingsavgifter, haft fokus på att välja fonder med optimal kostnads- och skattestruktur, har bra koll på finansbranschens trick och är kostnadsmedvetna.

Jag upplever personligen att det är svårt att sätta ihop en likvärdig portfölj som LYSA billigare än vad de erbjuder den. Det är faktiskt till den milda grad att vi i forumet i år kom överens om att det inte ens var lönt att försöka till årets variant av modellportföljerna. Argumenten som vi till slut enades om i forumet var:

Vill man ha den bredaste portföljen, då kan man lika gärna välja LYSA. Då är det bättre att vi fokuserar på enkelheten och avgiften.

Det vill säga att vill man fokusera, som vi gör i forumet, att få till en portfölj som är något snäpp mindre bred än LYSAs men billigare så kan man få ihop det på ca 0.21 %. Men så fort man ska göra en identisk, särskilt med avseende på räntorna, då börjar det snabbt klättra mot 0,31 och 0,33 %. Men det kräver extremt mycket pill, tid och kompetens.

Så man får själv avgöra vad som är viktigast för en.

Underliggande fonder

Tittar man på LYSAs underliggande fonder så är det genomgående kvalitetsfonder. Dessa finns redovisade i deras white paper i tabell 4. De flesta av fonderna kommer från följande fondbolag:

Vanguard
BlackRock (iShares)
Dimensional Fund Advisors
Öhman

Särskilt roligt var det att se att Dimensional gjort ett intåg i portföljen. Dimensional är ett fondbolag som är väldigt känt i professionella investerarkretsar men inte lika känt för oss småsparare. De förvaltar över 4 000 miljarder kronor (ca 527 miljarder USD) och har nästan 40 års historik.

Anledningen är att de bara vänder sig mot institutionella investerare eller vissa finansiella rådgivare. Det är även företaget som nobelpristagarna Eugene Fama och Kenneth French har startat och står bakom.

I övrigt är det inte så mycket att kommentera på fonderna. Det är klassiska, väldiversifierade fonder från stora internationella och erkända leverantörer. Även de svenska fonderna kommer från stora fondbolag som Öhman, AMF, SPP och Handelsbanken.

Jag har i princip inte ett enda förslag som skulle göra det bättre.

Hållbarhet och socialt samt etiskt rättvist sparande hos LYSA

För ungefär ett år sedan lanserade LYSA sitt hållbara alternativ. Det som jag uppskattar mycket med LYSA är att de har en väldigt pragmatisk syn på hållbarhet såsom att hållbart sparande:

borde inte vara dyrare än annat sparande
bör vara hållbart på riktigt
borde ha samma potential som brett sparande

Det vill säga att de är en av få aktörer där det hållbara alternativet kostar lika mycket som det normala. Leker man med deras avgiftskalkylator så konstaterar man till och med att 100 % hållbara aktier är billigare än 100 % breda aktier(!). En något oväntad effekt.

Däremot är de gröna räntorna något dyrare så 100 % hållbara räntor är något dyrare än 100 % breda räntor. Men vi pratar fortfarande en skillnad inom 7 baspunkter, det vill säga 0.07 %. Det är i mina ögon väldigt bra jobbat. Jag vet också att det är en nagel i ögat för LYSA vilket jag inte skulle bli förvånad om det ändrades snart. Å andra sidan är det ingen viktig punkt upplever jag.

Vidare har LYSA valt att utgå från Svenska Kyrkans kriterier för ett hållbart sparande. Det är riktigt bra eftersom det är de facto ribban att nå upp till när det gäller etiskt och hållbart sparande i Sverige.

Sedan tycker jag att det är viktigt att diskutera hållbarhet inom sparande eftersom det är ett extremt komplext ämne. För det första är forskningen delad kring huruvida det faktiskt bidrar, det finns en problematik kring gröna bubblor och framförallt finns det ingen entydig definition av vad hållbart sparande är. Inte ens den nya kommande taxonomi-lagstiftningen är stringent eller riktigt bra.

Det som LYSA skulle kunna göra bättre

Det som jag skulle önska mest av allt med LYSA, jämte ett bankkonto med insättningsgaranti som komplement till räntorna, är att få en funktion som ombalanserar i förhållande till sparhorisont. Ungefär som de engelska target-date-funds. Det vill säga att jag ställer in 6 års sparhorisont och sedan kommer fondroboten automatiskt att justera andelen aktier / räntor i förhållande till målet.

Det andra är att LYSA har ett lite inkonsekvent förhållande till kommunikation. Ibland är de världsmästare på kommunikation, som t.ex. att de uppmuntrar och hjälper sin community bortom vad som kan anses vara rimligt, de har en bra kundtjänst, de svarar på påhitt jag kommer med här på bloggen, de hänger i forumet men samtidigt kan det också gå månader utan att man hör något från dem. Skulle man vara lite hård så är det lite symptom på en reaktiv kommunikationsstrategi snarare än proaktiv.

Den tredje saken som jag önskar att LYSA skulle göra ännu lite bättre är enkelheten. Det är enkelt redan idag, men om man jämför med t.ex. Opti så upplever jag att de är steget vassare än LYSA. Min subjektiva känsla är att LYSA är mer ”faktabaserat, korrekt, forskning, funktionellt” men saknar lite det enkla, det runda, det harmoniska och estetiska. Eller som Caroline skulle säga, LYSA är bra, men det är inte så sexigt. Sedan är det ju högst subjektivt huruvida man tycker det är viktigt eller inte.

Sedan vet jag att det finns kommentarer och önskemål som framkommit på bloggen på allt från att ta med guld i portföljerna, kunna anpassa nivån av Sverige-exponering, ge möjlighet till belåning och så vidare. Risken med dessa önskemål är att det blir lite Avanza över det och då försvinner enkelheten och begränsningen vilket jag upplever är LYSAs styrka.

När jag sedan pratar med mina yngre kompisar så är det väl heller ingen som direkt anklagar LYSA för att vara hippt. Men å andra sidan så säger de själva att smart sparande är inte spännande…

Förvaltat kapital, ägare och andra hygienfaktorer

Slutligen om vi tittar på andra aspekter av LYSA så upplever jag att man har starka och spridda ägare. Ungefär hälften av företaget ägs Niklas Storåkers (grundare till Avanza), finansmannen Christer Gardell, Carl-Johan Persson från H&M-familjen och Ernströmgruppen. Den andra hälften ägs av grundarna och medarbetarna i LYSA.

Enligt egna uppgifter har man över 50 miljoner i kassan och man lägger mycket pengar just nu på internationell expansion (främst Danmark och Finland). Om man inte hade gjort denna expansion så skulle man idag gått med vinst på befintligt förvaltat kapital. Det är en väldigt positiv nyhet i mina ögon då det är en fråga som har hängt över LYSA i flera år. Det vill säga; går det att lönsamt driva ett bolag på ca 0.25 % i avgifter? (Resterande 0.15 går ju till fondbolagen).

Vidare är LYSA de enda som har återkommit till mig med konkret siffror om hur mycket pengar de faktiskt förvaltar. Per november 2020 hade de – enligt egen uppgift – 7.5 miljarder i förvaltat kapital. På ett sätt är det mycket pengar, framförallt med hänsyn till att bolaget varit verksamt i tre år.

Men å andra sidan är det ungefär lika mycket pengar som t.ex. fonden Coeli Global har som jag intervjuade för några veckor sedan. Jämför man det med AP7 Aktiefond som förvaltar 632 miljarder kronor så är det knappt 1 procent av deras storlek. Däremot ska de ha stort plus för att de är transparenta med siffrorna. För de andra hittade jag inte siffrorna, vilket är lite märkligt då det är offentliga siffror för vanliga fonder.

Sammanfattningsvis upplever jag att LYSA fortfarande håller första platsen i min jämförelse. Framförallt på grund av kombinationen låga avgifter, bred och forskningsbaserad portfölj som jag ändå får anse vara viktigast när man väljer en fondrobot.

Fondroboten OPTI

OPTI är också en jättebra fondrobot. Väljer man den så kan man vara trygg i att man har gjort ett bra val. Min enda egentliga invändning mot OPTI och som gör att LYSA kniper första platsen framför OPTI är prisbilden. OPTI ligger högre i avgift än vad LYSA gör, men den är fortfarande billigare än den genomsnittliga svenska blandfonden som 2019 hade en genomsnittlig avgift på 1.31 %.

Jag upplever att OPTI-appen är extrem enkel att använda och komma igång med. OPTI har gjort vägvalet gå ”mobile”-first vilket innebär att de har satsat på en app för telefonen och det gör de riktigt bra. Jag är ju lite tekniknörd och gillar testa appar och OPTIs är riktigt bra. Det märks också i att de har genomgående höga betyg i t.ex. App Store.

Strategi, inriktning och underliggande fonder

Det spelar ju ingen roll om man har en snygg kostym om man inte kan bära upp den. Jag upplever att OPTI gör det på ett bra sätt, man kan läsa deras whitepaper som är skrivet på förståeligt sätt.

Det som jag själv tycker är intressant i deras resonemang är att de definierar kort tidshorisont som (1 – 10 år) och lång (15+ år). Det är något som jag tycker fler borde ta efter då jag t.ex. i finansiell rådgivning med en storbank fick förklarat för mig att lång horisont, det är allt bortom 5 år. 🤦‍♂️

Till skillnad från LYSA tar OPTI in råvaror i sin portfölj och valutasäkrade globala realräntor i en större utsträckning. Det går att argumentera både för och emot råvaror och realräntorna, men jag skulle väl generellt säga att bredare är bättre. Så det blir pluspoäng utifrån det perspektivet.

Tittar man på fonderna som man får i OPTIs portföljer så är det mestadels svenska fonder. Basen verkar vara Swedbank Robur Access Global som är en bra fond. Här blir det ett intressant vägval eftersom Opti verkar ha valt in en globalfond i sitt grundutförande, medan LYSA har valt att ”sätta ihop” en ”egen globalfond” av de olika komponenterna i en globalfond (och därmed sannolikt uppnå en något bredare spridning).

En annan skillnad som är svår att bedöma effekterna av är att OPTI har valt in en fond för de ”frontier markets” såsom t.ex. Kuwait, Argentina, Vietnam, Marocko, Nigera m.fl. Det ger i och för sig en större spridning, men exponeringen är totalt 3 % i en 100 % aktier portfölj.

Avgifterna – OPTIs akilleshäl

Som jag skrev i början är OPTI en jättebra fondrobot och egentligen finns det inget att anmärka på. Hade inte LYSA funnits så skulle de bli förstahands rekommendationen. Tittar man på OPTIs avgifter så ligger de på ca 0.8 % per år.

Min gissning är att själva förvaltningsavgiften som går till OPTI ligger på runt 0.5 % och sedan ligger fonderna på runt 0.2 % plus minus några baspunkter. Jämför man det med en vanlig svensk fond eller de flesta småsparares portfölj är OPTI hästlängder bättre. Värt att komma ihåg.

I jämförelse med LYSA blir det dock svårmotiverat med de högre avgifterna då jag får en i princip liknande produkt som jag får hos LYSA. Jag har försökt grotta ner i skillnaderna mellan dessa två och upplever att skillnaden ligger i att OPTI:

inkluderar råvaror
har (mer) globala valutasäkrade realräntor
har med en liten exponering mot frontier markets

Den utmanande frågan: är den bredare exponeringen värd den högre avgiften?

Till syvende sist kommer det ner till frågan hur man ska värdera den något bredare portföljen i förhållande till den högre avgiften. Jag upplever att den frågan är väldigt svår att svara på. I grunden handlar det om en tro på huruvida den högre avgiften på 0.4 % kommer att kunna räknas hem i råvarornas, de valutasäkrade realräntornas eller frontier marknadernas framtida utveckling.

Finns det scenarion där det kan hända? Helt säkert. Finns det scenario där det inte kommer vara värt det? Absolut. Således kommer beslutet ner till någonslags tro om framtiden. Min känsla – för jag vet inte hur jag objektivt ska underbygga det – är att jag hellre satsar på en lägre avgift idag än potentiellt högre avkastning i framtiden.

Kanske någon läsare kan hjälpa till i det resonemanget.

Det jag önskar OPTI gjorde bättre

Om jag är lite tuff mot OPTI så kan jag argumentera för att jag kan sätta ihop en i princip identisk portfölj till ett billigare pris själv. Om jag tar deras portfölj Opti 9 som jag fick förslag på som barnsparande så kostar den mig 0.82 %. Tittar man på de ingående fonderna så kan jag välja samma eller bättre på Avanza och komma ner i en avgift på mindre än hälften.

Då räknade jag på följande fonder och fördelning:

Vikt	Fond	Avgift	Avgift / vikt
43%	Avanza Global	0,05%	0,02%
16%	Avanza Emerging Markets	0,15%	0,02%
13%	SEB Hållbar Sverige	0,25%	0,03%
4%	Handelsbanken global småbolag	0,60%	0,02%
5%	Öhman obligationsfond	0,35%	0,02%
5%	Danske bank realräntor	0,50%	0,03%
4%	JPMorgan Funds Global Corporate Bond Fund A (acc) SEK	0,80%	0,03%
1%	Goldman Sachs Global High Yield Portfolio Base	1,25%	0,01%
10%	Handelsbanken råvarufond A1	0,70%	0,07%
			0,26%

Sedan lade jag på 0.15 % för transaktionsavgifter och övrigt för att få en summa på 0.41, det vill säga hälften mot de 0.82 % som OPTI ger mig. Jag tycker det är svårmotiverat med 0.4 % på större belopp och längre tidsperioder.

OPTI kör ibland kampanjer och att man i vissa fall kan man få billigare pris och rabatt, men det är lite som med bankers rabatter. Jag vill inte ha kampanjer eller rabatter, jag vill ha ett bra grunderbjudande.

I övrigt är det inte mycket att anmärka på med OPTI. Portföljerna är bra, appen är jättebra och deras transparens skulle jag säga är best-in-class. Det är bara att klicka sig genom appen och det går från översiktligt för den nya användaren till ISIN-numret för nörden som mig på ett par klick.

Sammanfattning OPTI

OPTIs app är faktiskt så bra att jag i rekommendationen till en totalt ointresserad yngre app-orienterad nybörjare överväger att rekommendera OPTI framför LYSA trots den högre avgiften. För utifrån ett annat perspektiv – att faktiskt komma igång och spara, tycka det är roligt och förståeligt – så är det bättre att man kommer igång än att man sparar 0.4 procent i avgift.

I övrigt tycker jag också att de andra hygienfaktorerna är på plats. Jag har inte fått någon konkret siffra på förvaltat kapital från OPTI. Min egen kvalificerade gissning är att de är någonstans mellan 4 – 10 gånger mindre än LYSA (i alla fall per 2019-12 per senaste årsredovisning). Om jag skulle ge en siffra, ca 480 Mkr (=1.2 Mkr i intäkter / 0.5 % * 2 i felmarginal).

OPTI har också enligt uppgift och sin årsredovisning en stark kassa, tror sig kunna gå med vinst inom kort och har också starka ägare med bland annat Roosgruppen (Håkan Roos), Swedia (Staffan Persson) och Wilkne-familjen (WM Data). Utifrån det perspektivet kan man också vara trygg i Optis långsiktiga uthållighet.

Fondroboten BetterWealth

BetterWealth är också en fondrobot som till skillnad från LYSA och OPTI har valt att gå ett lite eget spår. De tar avstamp i samma forskning som jag, LYSA och OPTI har men lägger till en dynamisk aspekt. Det vill säga att de säger – grovt förenklat – man kan inte förutsäga avkastning, men man kan förutsäga risk och korrelation (till en viss del).

Det gör att du och jag som kund ställs inför ett val att välja:

”Strategisk portfölj” – vanlig indexfondportfölj likt LYSA och OPTI med lite guld och fastigheter (mer info)
”Dynamisk portfölj” – en portfölj som enligt BetterWealth anpassar sig till marknaden (mer info)

Strategiska portföljerna

Leker man med de strategiska portföljerna och tittar på innehållet så ser de bra ut. Det är inget som för mig sticker ut och endera håll. Man väljer in aktier på ytterligare lite kriterier som låg volatilitet eller goda fundamentala värden. Men min upplevelse är inte att det borde tilta portföljen jättemycket åt någondera håll. Det kan ge bättre resultat, men behöver inte.

Intressant är att de likt mig inte släpper på 100 % aktier utan även vid max risk får man lite räntor och fastigheter. De har även tagit med guld i portföljen på mellan 0 och ca 5.5 procent, beroende på risk. Intressant nog väljer de ta högst andel guld vid lägst risk i portföljen. Det var faktiskt något oväntat då jag själv resonerar tvärtom. Något att återkomma till i framtida avsnitt.

Avgiftsmässigt har de lagt sig på mellan 0.31 – 0.36 procent. Det är riktigt bra, det är till och med billigare än LYSA. Stort pluspoäng till Better Wealth.

Dynamiska portföljerna

Jag ska säga vara helt ärlig i att jag tycker att det är här klurigt. Det kan vara verkligen vara så att BW sitter på världens grej och sedan har de otur i en bloggare som mig, som inte riktigt fattar grejen. Det gör det också svårt att bedöma saken. Det i sig blir ju de facto också ett problem eftersom jag gissar att jag inte är ensam med den här upplevelsen.

I grunden handlar det om att skifta fokus från en konstant fördelning av aktier/räntor till en konstant fördelning av risk. Risken i aktier varierar nämligen över tid. T.ex. under våren 2020 så var risken högre i aktier än t.ex. hösten 2020. Tanken är då att en dynamisk strategi ska kunna ta hänsyn till det. Man väljer en risknivå och sedan ber man datorn välja tillgångar som motsvarar den risken. Ibland kommer det övervikta mot aktier och ibland undervikta.

Problemet som jag först och främst upplever är att det är klurigt att förstå om det fungerar. Min – kanske felaktiga – förväntning är ju att en sådan strategi skulle skydda mig mot kraschen i våras. Tittar man på hur deras dynamiska portföljer har gått så ser det ut som att man sänkte risken för sent och sedan ökade den för sent. Det vill säga att jag fick vara med om kraschen och sedan missade jag uppgången. Återigen, med reservation att jag har missförstått.

Tittar man på avgifterna för de dynamiska portföljerna så ligger de mellan 0,87 och 0,92 %. Återigen blir det en fråga om det är värt pengarna. Jag kan inte svara för dig, men jag har inte satt några pengar i dem och avser inte göra det. Min upplevelse är att det dessutom är väldigt likt det Nordnet försökte göra med sina Smarta portföljer och det fick de massivt kritik för i bland annat Dagens Industri.

Better Wealth – sammanfattning

Anledning till att Better Wealth hamnar i min topp-3 är tack vare de strategiska portföljerna. Det är bra portföljer, de är billiga och de går att förstå.

Jag upplever också – kanske felaktigt – att BW har gjort en förflyttning i budskap. Innan tryckte man mycket på det dynamiska som att det var bättre än de andra fondrobotarna, medan man nu försöker konkurrera på pris (prisgaranti, lagt sig under LYSA i pris etc).

Jag kan inte med gott samvete rekommendera de dynamiska då jag inte förstår det, jag vet inte vad jag ska ha för förväntningar och jag ser en stor risk för besvikelse i form av ouppfyllda förväntningar.

På sätt och vis känns det som att Better Wealth har den mest avancerade lösningen och tankarna kring automatiserad förvaltning. Opti har den enklaste och mest användarvänliga och LYSA har på något sätt blivit Super Mario som inte är bäst på något men vinner på att vara bra på det mesta.

Better Wealth har t.ex. det jag saknar hos LYSA med en reglering av portföljen ju närmare sitt mål man kommer. Man föreslår t.ex. både ett långsiktigt pensionssparande och ett generellt sparande i sin guide och så vidare.

Jag har inte hittat några siffror på mängden förvaltat kapital. Skulle jag gissa och använda samma härledning som med OPTI så blir det ca 100 Mkr (= 360 000 / 0.65 * 2 ). Det vill säga att de per december 2019 var väldigt mycket mindre än LYSA (3 800 Mkr) och i min uppskattning fem gånger mindre än OPTI.

Att de är mindre spelar inte så stor roll för våra pengar som investerare, då de är separerade från företagets pengar. Det är däremot svårt att driva ett bolag framgångsrikt som löpande tappar pengar. Tyvärr skulle jag inte bli förvånad om BW vid något tillfälle kommer konsolideras eller bli en leverantör av teknisk tjänst / plattform till annan aktör i finansbranschen. Återigen med betoning att det inte är en risk för ens investerade pengar.

Så det avslutande omdömet blir att BetterWealth har den billigaste portföljen som är i klass med LYSA och OPTI. Väljer man den strategiska portföljen har man gjort ett bra val. Däremot känns det inte som att det är den portfölj som man helst vill sälja utan att deras grej är just det dynamiska och det tycker jag är oklart. Sammanvägt blir det en hedersam topp-placering efter LYSA och OPTI.

Fondroboten Fundler

En fondrobot som fått en hel del uppmärksamhet under året är Fundler. Jag har haft lite koll på den under året och min generella upplevelse är att den når inte riktigt ända fram.

Jag har framförallt två invändningar och det är att man verkar ha en marknadstro i hälften av portföljerna eller en värre vänder kappan efter vinden. Det vill säga skapar en portfölj efter vad som har gått bra på sistone. För att citera deras hemsida:

Det finns några utvalda segment i aktiemarknaden som väntas stå för stora delar av börstillväxten på lång sikt. Global Framtid är en strategi som fokuserar helt på några sådana segment, där ett högre risktagande förväntas bana väg för mycket hög förväntad avkastning över tid. Stora och medelstora bolag som tillhör hälsovårdssektorn stor tillväxtpotential, lönsamma techföretag och marknader med hög utvecklingshastighet är baskomponenterna i portföljen.

eller

Mer nischade index, såsom småbolag eller läkemedel, presterar ofta bra och ger en portfölj andra egenskaper än om hela börsindex används. Till strategin Smart Index används utöver börsindex även flera nischade index som förväntas överprestera mot de breda index som indexfonder och blandfonder vanligen baseras på.

Min fråga blir: Hur vet de det? Om de nu är säkra på det, varför erbjuda de andra portföljerna överhuvudtaget? Det vill säga att de frångår det som jag själv upplever som ett baskrav för en fondrobot – att vara indexnära och inte ha en marknadstro.

Det gör att den här fondroboten går bort för mig. Det gör att jag också ställer mig frågande till om de som har valt Fundler inser att de har gjort dessa väldigt specifika satsningar på t.ex. IT.

Marknadsföring som lämnar en del att önska

Min andra invändning handlar om tveksam marknadsföring. De skriver på hemsidan högst avkastning och lägst avgifter. Men när man gräver lite i det så visar det sig att portföljen som har högst avkastning inte har lägst avgift.

Det är deras populäraste portfölj ”Global Framtid Potential” som har den högsta avkastningen till följd en stor exponering mot bl.a. IT / Ny Teknik. Men den kostar 0,60 % enligt hemsidan (0,67 % i inloggat läge). Den billigaste är Smart Index Försiktig på 0,36 %.

Jämför man det dessutom Better Wealth, så är ju deras Strategisk extra försiktig portfölj billigare på 0,33 %. Inte för att dessa baspunkterna spelar någon roll, men det är ändå en principsak tänker jag. Jag har även sett andra exempel i sociala medier på tveksamma påstående och därför lyfter jag det.

Tittar man på storlek och årsredovisning så är min gissningar man per december 2019 hade ett förvaltat kapital på ca 150 Mkr (=370 000/0,005 * 2). Däremot är det intressant att revisorn varnade för bolagets förmåga att fortsätta driva verksamheten. Återigen innebär det inte att det är någon fara för ens pengar som investerare, men det är något att ha koll på.

NORA – Nordeas fondrobot

NORA är Nordeas bidrag på fondrobotmarknaden. Jag upplever att det är klurigt att utvärdera den i detalj då det är svårt att hitta information om den. På sätt och vis känns det som ett halvhjärtat försök då sidorna innehåller en hel del reklam för deras vanliga fonder. Dessutom är det svårt att få information utan att vara kund på Nordea vilket jag inte råkar vara.

Bläddrar man sig däremot ner på den finska Nordea-sajten hittar man följande översiktsida för Nora Five. Därifrån kan hitta pdf-filer med mer information där det bland annat står:

Andelen aktieplaceringar av mottagarfondens medel kan variera mellan 65 och 100 % och andelen ränteplaceringar mellan 0 och 35 % enligt portföljförvaltningens långsiktiga marknadssyn. Till fonden har inte definierats någon neutralavvägning, dvs. hur aktierelaterade placeringar och ränteplaceringar vanligen viktas i fondens portfölj.

samt

Fonden är en matarfond, och förvaltas därför inte aktivt. Mottagarfonden är aktivt förvaltad. Varken matar- eller mottagarfonden har något jämförelseindex.

I fondfaktabladen står det nämligen att matarfonderna är passiva men mottagarfonderna är aktiva. Tittar man även på avgifterna så ligger de mellan 0,59 och 0,79 procent. Dessutom framgår inte om det inkluderar transaktionskostnader. Plus till Nordea här för Finland-baserade fonder som har en bättre intern skattesats på amerikanska fonder än Luxemburg-baserade.

Storleken på förvaltat kapital verkar ligga runt 200 – 250 Mkr och med tanke på Nordeas storlek så upplever jag det varken som någon succé eller prioriterad produkt.

Sammanfattningsvis är det förmodligen bättre för den genomsnittlige Nordea-spararen att välja NORA än andra fonder i deras utbud. Med tanke på alternativen som finns med t.ex. LYSA så blir det svårt med en rekommendation.

JUNE – Danske banks fondrobot

Danske Bank har också lanserat en fondrobot som de har döpt till ”June by Danske Bank”. Den har fått en egen hemsida vilken är förvånansvärt bra för att vara en storbank. Överlag måste jag säga att jag är imponerad av Danske Banks ansats. Det kan dock bero på ganska låga förväntningar till en början.

Precis som med Danske Bank väljer man ha följande formulering i fondfaktabladen:

Fondens normala tillgångsallokering är 50 % i aktier och 50 % i obligationer, men detta kan justeras beroende på förvaltarens bedömning av marknadsutsikterna.
Fondfaktablad för June Progressive

samt

In actively managing the fund’s portfolio, the management team applies a flexible asset allocation that seeks to take full advantage of market changes and opportunities. Asset allocation is also used for risk diversification.
Investor information, June Equity, sid 60

Den andra invändningen är att June är dyr. Den ligger på 0.59 % plus transaktionsavgifter på 0.15 – 0.25 %. Dessutom är fonderna Luxemburg-baserade vilket innebär att det tillkommer en onödigt hög intern beskattning på utdelningar från USA. För June Equity innebär det ca 0,29 % (=1,8 * 0,54 * 0,30) mot 0.14 som det skulle vara för en svensk- eller Irland-baserad fond.

En intressant parentes som jag noterade är att Danske Bank väljer att INTE ha någon övervikt mot den svenska hemma-marknaden. Något som dock förvånade mig var att de bara har ca 50 miljoner kronor i förvaltat kapital. Sett från Danske Banks sida är det ju knappt växelpengar. Det är ju inget som bådar gott för framtiden och visar ju att det förmodligen inte är någon prioriterad produkt inom Danske Bank.

Slutsatsen blir således som för Nordea, ett bättre alternativ än många av de fonder som erbjuds av Danske Bank, men det är svårt att konkurrera med LYSA.

Avanza Auto – Avanzas försök till fondrobot

En vanlig fråga i sammanhanget av fondrobotar är Avanzas lösning i form av Avanza Auto. Jag har lite kluvet förhållande till Avanza Auto eftersom jag har svårt att relatera till det som en fondrobot och snarare som sex olika blandfonder med en fin guide i fem steg.

Så här skriver Avanza själva på sin hemsida:

Avanza Auto är ett fondfiltreringsverktyg som är framtaget av, och på initiativ av, Avanza Bank AB. Avanza står under Finansinspektionens tillsyn. I Avanza Auto får användaren själv välja en Auto-fond vilket innebär att det inte är ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Innehållet i verktyget är inte framtaget av analytiker och är därmed inte från en oberoende investeringsanalys.

Min misstanke, som jag inte har grävt i något djupare, är att Avanza inte har rätt tillstånd att erbjuda rådgivning och det här är en work-around. På det sättet har jag svårt att se Avanza Auto som något annat än en fond-i-fond. Jag har också svårt att se dem utveckla tjänsten vidare som de andra fondrobotarna kan göra (t.ex. med målstyrning)

Tittar man dessutom på innehaven (Avanza Auto 6) så är det exakt samma fonder som man kan köpa hos dem redan. Får jag dem ihopbuntade i Avanza Auto så betalar jag 0,49 % medan om jag sätter ihop dem själv – exakt enligt deras fördelning hos dem själva – så får jag ihop det till en avgift på 0.3 %. Jag betalar således 0.2 % för listan som de själva har satt ihop i steg 3 i guiden. Man får själv avgöra om man tycker att det är värt det tillsammans med den kontinuerliga ombalanseringen.

I övrigt upplever jag inte att det är så mycket mer att säga om Avanza Auto. Totalt kapital under förvaltning är ca 5 miljarder vilket gör det till en lönsam affär för Avanza – särskilt när det typ inte gör något för sina 0.2 %. Avanza är en stabil ägare och det är enkelt att göra om man väl är kund på Avanza.

Jag kanske är inkonsekvent men det tar emot att rekommendera Avanzas Auto-portföljer. Jag skulle inte lagt mina pengar i dem, då hade jag hellre gjort lösningen som ovan, kollat på fondlistan och köpt dem själv. Det tar mindre än 15 minuter om man redan är kund och i längden ger det en stor besparing. Dessutom får man ingen fördel i enkelhet, one-stop-shop eller något annat.

Nordnets Smarta portföljer

För dig som kommer ihåg den förra utvärderingen som jag gjorde 2018 så hade jag inte mycket övers för Nordnets alternativ ”RoboSave”. Inte helt oväntat lades den ner för att sedan ersättas av Nordnet Smart. Det var en stor satsning av Nordnet som dessutom satte dessa fonder som sin standardlösning för tjänstepensioner.

Ambitionen och svansföringen var hög. Tillsammans med JP Morgan skulle man skapa en smart portfölj som skulle kunna reagera i takt med marknaden. Problemet är att det har gått sådär och fonderna har fått mycket kritik i både media (Dagens Industri, här) och internt.

När jag skulle gör research inför den här artikeln döm min förvåning när jag upptäckte att Nordnet verkar ha tagit bort all information från hemsidan om dem. Länken som förut gick till sidan om de smarta portföljerna är numer borttagen.

Det gör det svårt att säga något, men min upplevelse – med risk att jag har fel – var att de byggde på en liknande lösning som Better Wealth har. Det vill säga att man försöker förutsäga marknadens risk genom olika sorters beräkningar. Problemet är att det lätt kan bli fel och man hamnar i en situation som med Corona i våras där man missar både det branta fallet och den branta uppgången. Man gör helt enkelt dubbelfel.

Eftersom inte ens Nordnet verkar tycka att det är ett alternativ så vore det väldigt märkligt med något annat än en avrådan. :-)

Slutord och tips att om att använda fondroboten som jämförelseportfölj

Även om jag fortfarande tycker att de tre bästa fondrobotarna är ett bra val för de flesta sparare – nybörjare som proffs – så är det klurigare än tidigare. Av de sju robotar vi gick genom är det ju ändå fler än hälften som jag inte skulle satt egna pengar i.

Sedan brukar jag tipsa människor som inte har en fondrobot att sätta in lite pengar, om inte annat att använda det som en jämförelseportfölj. På sätt och vis fungerar nämligen en fondrobot som en bra baslinje. Typ: ”Det här kan du få utan att anstränga dig”.

Tittar man nämligen på utfallet för t.ex. den genomsnittlige Avanza-kunden så visar det sig att i 8 av de senaste 12 åren har hen inte slagit en global indexfond. I 10 av de senaste 12 åren har hen inte slagit en bred svensk indexfond. Återigen metaforen med cyklisten.

Med det sagt lämnar jag över ordet till dig som har läst. Återkom gärna med frågor, funderingar eller kommentarer. Låt oss hjälpas åt att göra artikeln bättre. :)

God fortsättning,
Jan Bolmeson

Avsnittet Bästa fondrobotarna 2021 | Vilken är den bästa fondroboten? publicerades först på RikaTillsammans.

Börsåret 2020 var ett väldigt annorlunda år på många sätt. Vi såg den snabbaste nedgången på börsen någonsin, -30 % på mindre än 30 dagar, samtidigt som året slutade på plus på många börser. Vidare fick vi i Sverige inte njuta av uppgången fullt ut till följd av kronans förstärkning. Väldigt positivt var att portföljerna och fondrobotarna gjorde sitt jobb. Den viktigaste lärdomen att ta med sig till 2021 tror jag vi kommer kunna lära från sönderskjutna amerikanska bombplan under andra världskriget.

Den här artikeln till stor del kommer handla om grafer, resultat och procentsatser. Det är dock väldigt viktigt att komma ihåg att det bara är resultat och egentligen säger väldigt lite. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Därför bör man vara väldigt försiktig med att lägga någon större vikt vid avkastning. Trots att det är precis vad många gör.

För mig var det en ögonöppnare när jag läste investeraren Mark Howards fråga:

Vad är syftet med att investera?

I många år var mitt svar:” Tjäna pengar”. Ett ganska naturligt svar. Problemet med det svaret är att huruvida du tjänar pengar eller inte ett enskilt år ligger till stor del utanför vår kontroll. Det är inget vi kan påverka. Hans förslag, som jag själv idag använder som svar, var istället:

Att lära sig fatta bättre beslut och förbättra sin beslutprocess.

Allt för många av oss utvärderar ett enskilt år eller ett investeringsbeslut utifrån perspektivet:

Det gick plus = bra beslut
Det gick minus = dåligt beslut

Det är ju dock inte hela sanningen. Ett beslut kan vara bra trots att det gick minus. Det är därför vi behöver lära oss skilja på beslutet och utfallet av beslutet. Utfallet av beslutet kan påverkas av slump eller faktorer vi inte kan kontroller. Att slumpen påverkar gör ju inte ett bra beslut till dåligt.

Det här resonemanget är högst relevant i årets utvärdering där fondrobotarna och de globala portföljerna som forskningen brukar rekommendera slutade på runt 0 – 3 % i våra svenska kronor. Det är också relevant högst relevant i jämförelser med andra, något som jag kommer visa i dagens artikel.

Innan vi kör igång vill jag också passa på att tipsa om RikaTillsammans-forumet. Där pågår ett antal riktigt intressanta diskussioner. Bland annat kring de bästa fonderna för i år (nästa veckas artikel), kring Bitcoin och en mängd andra saker.

Tack för den här veckan,
Jan Bolmeson

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Så gick den svenska och globala börsen under 2020

Förra året började bra vi såg en uppgång på ca 7 procent under januari och februari. Dock var det då Corona-krisen började ta fäste och i oroligheterna som följde reagerade börsen genom att falla.

Börsen bygger till stor del på framtida förväntningar. Det innebär att när något oväntat händer så gäller inte längre de förväntningar som man hade tidigare. Då sker stora förändringar. Det är därför t.ex. ett företag kan rapportera en vinst och aktiekursen kan ändå falla. Förväntningarna om framtiden var högre än det som företaget kunde leverera på.

Tittar vi på helåret för Stockholmsbörsen och den globala börsen i svenska kronor ser det ut som följer:

Så här utvecklade sig Stockholmsbörsen (SIXRX) och den globala börsen (MSCI World i SEK) under 2020

Notera att jag i jämförelsen väljer hela Stockholmsbörsen. Jag tycker att jämförelseindexet OMXS30 som många använder är felaktigt. Det består bara av Sveriges 30 mest omsatta bolag. SIXRX tar hänsyn till alla bolag på Stockholmsbörsen och går att välja i form av en fond såsom SEB Hållbar Sverige Indexnära eller PLUS Allabolag Sverige.

På samma sätt använder jag fonden Länsförsäkringar Global Indexnära som en proxy för den globala börsen. Länsförsäkringar fonden följer de 1600 största bolagen i Sverige, den går att investera i och räknar om värdet i svenska kronor. Det vill säga att även det är en avkastning som man de facto kan få som investerare. Enligt mig är det mest rättvis jämförelse.

Att göra sneda jämförelser är tyvärr något som är väldigt vanligt i finansbranschen. Det är något som jag tar upp mer i detalj i följande två artiklar:

Största nedgången på kortast tid, -30 % på mindre än 30 dagar

Jag brukar alltid skoja om att ett genomsnittligt år kommer den svenska börsen sluta någonstans i intervallet -35 % till ca + 50 % med 95 % sannolikhet. De senaste åren har vi bara upplevt stora uppgångar så många fick tyvärr en chock när börsen rasade rakt ner i källaren. Mig veterligen är det den största nedgången på kortast tid.

Största nedgången i modern tid. -30 % mellan 19 feb och 23 mars 2020.

En observation jag har gjort många gånger är att den svenska börsen svänger mer än den globala. Det vill säga att när den går ner så går den ner mer på samma sätt som den går mer upp när den går upp. Något vi såg även 2020. Den globala börsen trillade -30,3 % från topp till botten och den svenska föll -34,7 %.

Eftersom sådant händer regelbundet – både för enskilda aktier och för börsen som helhet – är det viktigt att man har tagit hänsyn till det. Som vi har pratat om i tidigare avsnitt var det tyvärr många som fick panik i nedgången och sålde av. Ett tillfälle då det egentligen var ett tillfälle att köpa enligt den klassiska regeln:

Köp när det är billigt och sälj när det är dyrt.

Jag ska vara helt ärlig att det kändes sjukt jobbigt att ge ut avsnitt ”#146 Är det dags att köpa nu? | Börskrascher brukar vara bra köptillfällen”. Så här i efterhand var tajmingen sjukt bra. Vi gav ut det dagen innan botten träffades. Men det visste vi ju så klart inte då. Då kunde det lika gärna fallit ytterligare 30 %.

Svenska kronan stärktes mot dollarn

En av de saker som hade mest påverkan förra året som väldigt många missar är den svenska kronans förstärkning mot dollarn. Den 19 mars förra året kostade en dollar 10.35 kr. Den 31 december kostade samma dollar bara 8.22 kr. På helåret var förändringen ca -12.1 %.

Dollarns värde mot kronan (USDSEK) under 2020. Ca -12 % på helårsbasis.

Enligt en artikel i TT så var den svenska kronan den valuta, av de 36 största i världen, som stärktes mest mot dollarn. Det betyder på ett sätt att det är bra för oss när vi ska åka till USA eftersom allt vi köper blir billigare. Men det innebär också att allt vi äger i USD faller i värde i samma utsträckning.

Äger du en global indexfond eller fondrobot är hälften av dina pengar investerade i dollar

Just i år är det viktigt att förstå den svenska kronans förstärkning eftersom det har extra stor påverkan. Det är nämligen som så att om du har följt forskningens råd om att köpa alla aktier i hela världen – t.ex. en fondrobot eller en global indexfond – då har du hälften av dina pengar investera i dollar.

Det amerikanska fondbolaget Dimensional Fund Advisors gav för ett par år sedan ut följande variant av världskarta. Den visar världen i förhållande till börsvärde (market cap) istället för landyta.

Den visar väldigt tydligt vilken dominans den amerikanska börsen har. Den visar även att den svenska börsen står för ungefär 1 procent av det totala börsvärdet.

Den här bilden är också anledningen till diskussionen vi har i forumet och i förra veckans avsnitt kring hur mycket av sitt kapital man bör investera i Sverige. Enligt forskningen, som baserar sig på bilden ovan, är det ju max 1 procent.

Kronförstärkningen var ett sänke på globalfonderna

Genom att kronan stärktes i värde – som är samma sak som att dollarn minskar i värde – hölls värdet på de svenska globalfonderna (som handlas i SEK) nere. Det syns tydligt i den här grafen där man kan se att värdet på en globalfond inte ökade lika snabbt (kurvan lutar inte lika brant uppåt) som den svenska börsen.

Kronans förstärkning blir ett sänke på globala börsen (men inte på den svenska)

Det syns även tydlig på följande graf över den amerikanska börsen (S&P 500). Den ena grafen är den amerikanska börsen i USD (blå) och den andra är samma börs fast omräknat i SEK (lila).

Amerikanska börsen (S&P 500) i USD och SEK.

Extra tydligt blir det när vi lägger på den svenska kronans utveckling mot dollarn i form av den gula linjen.

Amerikanska börsen (S&P 500) i USD och SEK inkl. kronans förstärkning.

Betydelsen blir att en svensk sparare kommer inte få tillgodogöra sig hela uppgången. Naturligtvis gäller det tvärtom också. Om den svenska kronan hade försvagats, så hade vi fått en extra skjuts på investeringar i dollar.

Över långa tidsperioder spelar valutan mindre roll

Så här ett enskilt år kan kronkursen spela en stor roll. Men på längre sikt brukar man säga att valutan inte spelar någon större roll. Det bekräftas i nedanstående graf som bygger på Riksbankens dagsdata för USD-SEK-kursen.

Dollarns utveckling mot den svenska mellan 1993 och 2020.

Slår man ut det på årsbasis så ser det ut som följer:

Dollarns utveckling mot kronan på årsbasis.

Tvärtom har det historiskt till och med varit som så att den svenska kronan har försvagats mot dollarn. I tidsperioden ovan (1993-2020) har kronan i genomsnitt försvagats med ca 1 procent om året.

De olika börserna i världen gick åt olika håll

Något som också var intressant var att under 2020 gick de olika börserna åt olika håll. Nedanstående sammanställning visar de olika börserna i världen i lokal valuta och omräknat till svenska kronor.

Börs	Index	Inkl. utdelning	Avkastning i lokal valuta	Valuta-effekt	Avkastning i SEK
Svenska börsen	OMXS30	Nej	5,80%	—	5,80%
Svenska börsen	SIXRX	Ja	14,80%	—	14,80%
Amerikanska börsen	S&P 500	Nej	15,70%	-12,20%	1,56%
Amerikanska börsen	S&P 500 TR	Ja	17,50%	-12,20%	3,11%
Amerikanska börsen	Nasdaq 100	Nej	45,20%	-12,20%	27,90%
Tyska börsen	DAXS	Nej	3,90%	-4,01%	-0,29%
Brittiska börsen	FTSE 100	Nej	-13,00%	-9,70%	-21,40%
Japanska börsen	Nikkei 250	Nej	16,60%	-7,80%	7,50%
Hong Kong	Hang Seng	Nej	-6,20%	-11,90%	-17,30%

Källa till ovanstående siffror är LYSA, Infront, Tradingview med flera. Vissa av beräkningarna är gjorda per den 29 december vilket gör att siffrorna diffar något med hur det faktiska årstutfallet blev. Det intressanta är dock inte specifika siffran utan snarare att vi ser en spridning från -21,3 % till +27,8 %. Femtio procentenheters skillnad, bara i den här jämförelsen.

Det visar också på svårigheten att försöka förutsäga framtiden. Att t.ex. säga ”investera i de största bolagen” var ju helt rätt på den amerikanska börsen (+17 %) men helt fel på den brittiska börsen (-13 %) och rätt på den japanska (+16 %).

Det är ytterligare en anledning till tesen: ”köp alla bolag i hela världen”. Då får du några bolag som går bra, några som går dåligt och din portfölj kommer gå som snittet.

2020 blev teknikbolagens år

Det går inte heller undvika att nämna att teknikbolagen under 2020 gick extremt bra. Nedanstående graf visar de så kallade FANMAG-bolagen (Facebook, Apple, Netflix, Microsoft, Amazon och Google).

FANMAG-bolagen och Nasdaq 100 (amerikanska teknikbörsen)

Det har ju också smittat av sig på de svenska teknikaktierna i form av fonder såsom TIN Ny Teknik och Swedbank Robur Ny Teknik. Något som jag kommer återkomma till senare i artikeln. Värt att notera är även FANMAG-bolagens avkastning bleknar i förhållande till nedanstående aktie.

FANMAG och TESLA-aktiens utveckling under 2020

Det är helt otroligt vilken utveckling Tesla-aktien hade under 2020. Nästan 750 procent på 12 månader. Jag såg en tweet från Nicklas Andersson som sa att Tesla idag motsvarar 62 % av värdet på den svenska börsen. Men det får vi återkomma till i en annan artikel.

Guldet gick också bra under året

Sedan ett par år tillbaka har vi haft med en liten guld i våra modellportföljer. Guldet tenderar ha en stabiliserande effekt i en portfölj eftersom när aktier går ner tenderar guldet att gå upp. Något som vi såg en effekt av även under 2020.

Guldets utveckling under 2020 i SEK och USD

Återigen ser vi differensen som den svenska kronan gör på kursutvecklingen. Oavsett så var guldet ett positivt bidrag till portföljen. Dock reagerade guldet som det brukar under året. Initialt tenderar det att sjunka i samband med en börskrasch för att sedan återhämta sig snabbare än aktier. När aktierna började gå bra igen, tenderar det att sjunka.

Fondroboten LYSA och Länsförsäkringar Global Indexnära 2020

Vår stående rekommendation är att investera i linje med forskningen som säger att investera i alla företag i hela världen. Därför är det självklart intressant att titta på hur det gick för fonden Länsförsäkringar Global Indexnära och fondroboten LYSA.

LYSA (100 % aktier) och Länsförsäkringar Global Indexnära 2020

Föga förvånande var utvecklingen för dessa två i princip identisk. Skillnaden ligger LYSAs överexponering mot Sverige (ca 20 %) och mot tillväxtmarknaderna. Men utifrån tesen att en fondrobot är en global indexfond så stämmer det väldigt väl.

Avkastningen för LYSAs olika portföljer slutade enligt följande. Jag har även lagt till fonden Länsförsäkringar Global Indexnära (MSCI World i SEK) samt Stockholmsbörsen samt den amerikanska börsen (S&P 500).

LYSAs olika portföljer	Avkastning 2020
LYSA Bred – Aktier	2,98 %
LYSA Bred – Räntor	0,18 %
LYSA Hållbar – Aktier	3,90 %
LYSA Hållbar – Räntor	1,10 %
Länsförsäkringar Global Indexnära	2,35 %
Amerikanska börsen (S&P 500 TR i SEK)	3,11 %
Stockholmsbörsen (SIXRX)	14,8 %

En intressant observation i ovan är att den hållbara delen gick bättre en den breda hos LYSA. Det är dock inget som man ska dra några för stora växlar av. Det kan mycket väl se annorlunda ut nästa år.

Lite analys av LYSAs utveckling

Om vi nördar ner oss lite i LYSAs avkastning så ser utvecklingen sedan start ut så här.

Fondroboten LYSAs utveckling sedan start

Det ligger ju väldigt nära utvecklingen för ett index bestående av 80 % av ett världsindex (MSCI World ACWI) och 20 % Stockholmsbörsen (SIXRX). Tittar vi utifrån antagandet att LYSA 100 % aktier ska göra ca 7 % om året i årsmedelavkastningen så träffar man målet väldigt väl (9,6 %).

Det jag kan uppleva med LYSA är att man har haft lite otur de senaste två åren. Man har en portfölj som bygger på forskningens riktlinjer som ska ge bäst odds för riskjusterad (ej högst) avkastning över tid. Det enda undantaget man gör är en överexponering på 20 % mot Sverige. Något forskningen ej har konsensus kring. I forumet har vi nog Sveriges bästa diskussion på ämnet med just LYSA, Opti med flera.

Det man har otur med är att man har inte ”fått fullt betalt” för sin portfölj.

2019 och 2020 underpresterade tillväxtmarknader
2020 drabbades man av en stor kronförstärkning
Sedan start har vi bara haft börsuppgång vilket gör att räntedelen inte har kommit till sin rätt.

Det vill säga det är delar i portföljen som är ”rätt beslut” men där man inte har fått betalt för oddsen man tagit. Värt att komma ihåg i nästa jämförelse.

Sned jämförelse av LYSA med Stockholmsbörsen och Länsförsäkringar Global Indexnära

Om vi gör en något sned jämförelse – dvs jämför äpplen med päron – och tittar på en jämförelse med:

Fonden Länsförsäkringar Global Indexnära – dvs en globalfond minus tillväxtmarknader minus Sverige.
Stockholmsbörsen – dvs en väldigt koncentrerad portfölj med bara 300 bolag mot LYSAs 6600+ bolag
i en väldigt begränsad och slumpmässig tidsperiod

så ser det ut som följer:

Sned jämförelse mellan SEB Hållbar Sverige Indexnära, Länsförsäkringar Global Indexnära och LYSA 100 % aktier

Anledningen till att jag tycker att jämförelsen är relevant på en viss nivå eftersom det är breda fonder som jag som sparare kan välja. Lite enligt principen ”keep it simple”.

SEB Hållbar Sverige Indexnära – ingen valutaexponering, högst koncentration, störst nedgångar och högst avkastning, ibland sämst och ibland bäst.
Länsförsäkringar Global indexnära – mellanalternativet, billigast.
LYSA 100 % aktier – bredast, bäst odds för riskjusterad avkastning, lägst nedgångar, lägst risk och lägst avkastning.

Jag vill dock understryka. Det här säger bara något om hur det har varit och det säger inget om framtiden. Tidsperioden är egentligen också alldeles för kort för den här typen av jämförelser. Återigen är vi tillbaka på resonemanget i beslut vs utfall.

En läsares jämförelse av Lysa och Opti under 2020

Nedanstående graf visar fondrobotarna OPTI och LYSA och deras utveckling under 2020. Det är en läsare, Andreas L., som månadssparar i båda som har gjort en egen jämförelse.

Jämförelse av OPTI och LYSA under 2020 — Jämförelse av OPTI 8 och LYSA 68 % aktier under 2020.

Återigen, det intressanta är inte den absoluta avkastningen, utan hur LYSA och OPTI följer varandra. Något som jag också konstaterade i förra veckans jämförelse av fondrobotarna 2021. Det vill säga att många av resonemangen för LYSA är applicerbara även för de andra fondrobotarna med indexnära portföljer.

Våra modellportföljer 2020

Om vi tittar på hur våra modellportföljer gick under förra året så gjorde även de sitt jobb.

Alla portföljerna slutade plus och överraskning (i år igen) är stabiliteten i RikaTillsammans-portföljen som slutade på 6,9 %. Det är ju en specialportfölj som består av 25 % aktier, 25 % korta räntor, 25 % långa räntor och 25 % guld. Den höll emot i fallet, återhämtade sig och då har den dessutom också påverkats negativt av kronförstärkningen både mot EUR och USD.

Däremot blev den Försiktiga portföljen en flopp på -2,3 %. Tanken med portföljen var att den skulle vara lågrisk. Dock visade sig att beslutet med Spiltan Räntefond Sverige var fel. I och med att vi gjorde ombalanseringen så har portföljen inte hunnit hämta sig.

Nybörjarportföljen sedan start

Nedan följer en kort sammanställning av modellportföljerna sedan start och relevant jämförelse hos LYSA. Först ut är Nybörjarportföljen som är mellanrisk-portfölj med ca 50 % aktier, 40 % räntor och 10 % guld. Det vill säga att det är min version av den klassiska balanserade 60/40-portföljen.

Nybörjarportföljen (50-40-10) sedan start, CAGR: 6,6 % per år

Det är inte så mycket att säga om den, den har gått bättre än förväntat då målavkastningen är ca 4 % om året. Hittills har den gett 6,6 % om året, det största fallet skedde i år och var på ca 20 % vilket ligger helt i linje där det skulle ligga.

Så utifrån utvärderingen om den gör det den ska så är svaret ja. Gör man en sned jämförelse med OMXS30 som många jämför med, så har den till och med i perioden gått bättre trots att den bara består av 50-60 % aktier.

Du kan följa portföljen i realtid på Nordnets tjänst Shareville. Där kan du se avkastning och de transaktioner som jag gör på årsbasis.

Globala barnportföljen sedan start

Det här är en portfölj som jag lanserade 2017 i samband med att jag släppte boken ”Gör ditt barn rikt”. Det är den av mina portföljer som har högst risk och därmed också ska kunna ge högst avkastning över tid. Till skillnad från många andra portföljer har den bara 80 % aktier då resterande delen är 10 % guld och 10 % räntor.

Globala barnportföljen (80-10-10) sedan start. Årsmedelavkastning: 9,5 %.

Även den här portföljen har gått bättre än förväntat. Den förväntade årsmedelavkastningen över tid är ca 6.5 % per år och den har gjort 9,5 %. Största nedgången var också i år och föll den 25,9 % vilket var nära förväntat beteende (27 %).

Utifrån de antaganden som har gjorts för portföljen fungerar den väldigt väl. Tanken är att den ska gå ungefär som en fondrobot-portfölj på 90-10 och det gör den också. Egentligen finns det inte så mycket mer att säga.

RikaTillsammans-portföljen sedan start

Portföljen som har jag har haft längst är RikaTillsammans-portföljen. Det är en variant på Harry Brownes Permanent Portfolio. Syftet med portföljen är att den alltid ska gå plus oavsett vad som händer på marknaden. Även i år lyckades den med det och gick faktiskt bäst. Den består av 25 % aktier, 25 % långa räntor, 25 % korta räntor och 25 % guld.

Det här är den portfölj som fortsätter förvåna mig år efter år. Jag har fortfarande, 7 år senare, svårt att smälta att den här portföljen går så sjukt bra. Mitt mål med den är att den ska göra ca 4 % om året och den har gjort mer än det dubbla. Något som knappt ska vara möjligt. I år gjorde den 6,9 % trots den svenska kronförstärkningen.

RikaTillsammans-portföljens avkastning år för år sedan start.

Det som är otroligt är den relativt låga risken som portföljen gör det till. Sedan 2014 har den största nedgången i portföljen varit ca -10 %. Standardavvikelsen för förra året ligger på ca 8 % vilket är lågt. Det vill säga att den här portföljen har gjort 8 % i årsmedelavkastning till 8 % standardavvikelse. Sharpe-kvoten ligger på ca 0.85.

Vi har en lång diskussion i forumet om den här portföljen. Det som nämligen är klurigt är att den består till 50 % av räntor, något som borde vara dumt i den investeringsmiljö vi befinner oss i.

Andras avkastning 2020

Vi människor älskar ju att jämföra oss med andra. Vi vill gärna veta huruvida vi ligger före eller ska komma ikapp. Avanza erbjuder varje år en rapport de kallar för ”MittAvanzaÅr” och Nordnet har en hel tjänst Shareville dedikerad till ämnet.

På Avanza ser en av sidorna på ”MittAvanzaÅr” ut som följer:

Väldigt tydligt att jag underpresterade 2020. Ännu värre blir det om man tittar på sociala medier. Avanza uppmanar folk att dela på Twitter under hastaggen #mittavanzaår hur det har gått under året. Jag roade mig med att den 4 januari kl. 1430 räkna ut snittet och medianen.

Den 4 januari 2021 var snittavkastningen på #mittavanza år 65,97 % och medianen 40,15 %

Resultatet blev:

Genomsnittsavkastningen: +65,97 %
Medianavkastningen: 40,15 %

Nordnet ska ju inte vara sämre, de har ju sin topplista på Shareville. Låt oss ta en titt på den per idag 10 januari 2021. Deras ”toppmedlemmar” är ju ännu bättre. Ingen av de 60 toppmedlemmarna hade under 1 000 % i avkastning det senaste året. Tittar man på 3 år så har de över 180 medlemmar med över 1 000 % avkastning.

Ingen av Sharevilles 60 topp-medlemmar har en årsavkastning på under 1 000 %

Roar man sig lite mer så konstaterar man att över 10 000 sparare på Shareville hade över 100 % avkastning förra året. Det är klart att man känner som en läsare i forumet uttryckte en besvikelse:

Jag gjorde ett mycket dåligt i år med mindre än 3% avkastning.
Läsaren @triceratops i forumet.

Så frågan är, är @triceratops kass? Är Lysa kassa och borde jag lägga ner bloggande som tycker att 3 % till 7 % är bra?

De flesta jämförelser är väldigt sneda

För det första är problemet att många jämförelser är väldigt sneda. Om vi tar Avanzas ”MittAvanzaÅr” som jag uppskattar så är den så sned att jag har ägnat en hel artikel på ämnet här.

Den tar inte hänsyn till om man t.ex. sparkonto eller räntefonder på sitt konto.
Stockholmsbörsen (OMXS30) är en sned jämförelse eftersom den bara jämför med de 30 största bolagen på börsen. En bättre jämförelse är hela Stockholmsbörsen i form av t.ex. SIXRX eller OMXSPI som gick ca 14 %.
Den amerikanska börsen DJ USA är räknad i USD och inte SEK. Då är är resultatet snarare 3 %.
Resultatet är inte tids- eller kapitalviktat, så det tar inte hänsyn till hur mycket pengar man har eller hur lång tid man har haft det. Det är t.ex. enkelt att ha portföljer som är ”chans” som drar upp ett snitt.
Det visar ett genomsnitt som inte är representativt då enskilda höga avkastningar drar upp snittet. Median är en bättre jämförelse.

Se t.ex. nedan där jag kan visa i princip vilken siffra jag vill från något av mina flera konton:

Så det är viktigt att redan nu se att alla jämförelser på något sett kommer att vara sneda.

Sönderskjutna bombplan från andra världskriget ger förklaringen

Det andra svaret är att skaffa sig en realitycheck. Ja, Stockholmsbörsen slutade på 14,8 % och den globala börsen på ca 3 %. Sätt det i relation till att fondföretag spenderar miljontals kronor för att överprestera med tiondelars procent mot börsen.

Hur hänger det här ihop med att 10 000 småsparare gjorde 30 gånger bättre resultat än en globalfond och mer än 6 gånger bättre än Stockholmsbörsen. En del av förklaringen ligger i en kommentar i forumet:

Om man har +50 % så är man ju sugen att lägga ut en bild. Inte lika intressant att lägga ut en bild på -50 %.

En annan del av förklaringen ges av sönderskjutna amerikanska bombplan under andra världskriget. Precis som alla länder vill man i ett krig ha alla fördelar man kan få. Ett av dem var att öka sannolikheten för att ens bombplan skulle överleva och komma tillbaka. Därför plottade man ut vartenda skottskada på planen på en bild som nedan:

Ett amerikanskt bombplan från andra världskriget med skottskadorna utmärkta.

Ganska naturligt ville man förstärka dessa ställen på planen. Det skulle ju öka sannolikheten för att planen och besättningarna överlevde. Ganska logiskt resonemang.

Överlevnadsbias är fällan man trillar i

Problemet var att man hade trillat i en logisk fälla som påpekades av statistikern Abraham Wald. Dessa skotthål är sammanställda på de planen som kom tillbaka. De facto visar bilden var planen kan bli träffade och fortfarande överleva.

Det intressanta ställen att förstärka är inte det med skotthål, utan snarare de svarta områdena. Högst sannolikt har planen som inte återvände träffats i något av dessa svarta områden. Det vill säga man hade trillat i fällan som senare kom att kallas överlevnadsbias (eng. survivorship bias).

Man jämför helt enkelt bara med de som har överlevt och inte alla som startade. Det är värt att komma ihåg en Morningstar-undersökning som konstaterade att:

50 % av alla fonder läggs ned inom 15 år.

Det vill säga att när man jämför ett utfall så jämför man sig alltid med de som överlevde och inte alla som startade samtidigt som du. Läs föregående mening en gång till.

De tysta vittnenas kyrkogård och övertron på egen förmåga

Vidare konstaterade Morningstar:

86% av alla vinnarfonder blir av med sin femte stjärna över en 10 års period

Det vill säga att nästan 9 av 10 som står som vinnare ett år, kommer inte vara vinnare 10 år senare. Dessa nio fonder hamnar på de tysta vittnenas kyrkogård. Precis samma sak gäller dessa jämförelser med folk på sociala medier, Shareville eller andra ställen.

Problemet är att det är extremt enkelt att här falla i nästa fälla. Det vill säga att det där gäller alla andra. Det gäller inte mig. Så här skrev en läsare på forumet:

Jag har nyligen köpt lite av Ny Teknik. Men det är lekhinken för mig. Min pojkvän har i stort sett allt sitt sparande i den fonden. Han säger att han har koll varje dag och märker han att det går ner så säljer han och går in igen när det börjar gå upp.
Jag tänker enligt Rika Tillsammans filosofin att man inte kan tajma marknaden. Men jag har svårt att argumentera emot min pojkvän när han säger att han håller ju koll.
Han sålde innan stora kraschen i mars och köpte in igen innan det hade gått upp för mycket. Men jag tänker att det är bara tur. För det hänger väl på dagar som man inte ska missa så bättre med indexfond och sitta lugnt i båten. Eller?

Man tror att man kommer att kunna ha koll. Låt oss resonera logiskt kring det. Om det vore möjligt att ha koll, då skulle vi ju aldrig haft några bubblor, eller hur? Alla skulle ju då ha hoppat av innan bubblan sprack.

Det finns exempel på människor som har lyckats en gång – dessa blir ofta hyllade som hjältar – men historien visar att det har varit sjukt svårt för dem att göra det igen. Således kunde man inte utesluta att det bara handlade om tur.

The world is full of skeletons of people who believed they could get out before the bad event came.
Sam Zell

Frågan är om du vill ha en strategi som är baserad på att du ska ha tur, eller vill investera enligt en strategi som ger dig bäst odds över tid?

Nordnet Smart – ett illustrativt exempel på något som sannolikt går i graven

I förra veckan använde vi t.ex. Nordnet Smart som exempel. Det var deras stora satsning som skulle konkurrera med fondrobotarna, vara insteget i deras pensionslösningar och fick mycket marknadsföring.

Poängen var att portföljerna skulle dynamiskt anpassas efter marknaden. Det exploderade spektakulärt förra året genom att den missade både nedgången och uppgången. Nu är det borttaget från Nordnets hemsida.

Problemet är ju att från och med nu kommer ju ingen längre jämföra din portfölj, våra portföljer eller LYSA med Nordnet Smart. Vi kommer jämföras både med de som startade som vi men även nykomlingar utan historik.

Ironin är också att om vi hade sett en något annorlunda utveckling under 2020. T.ex. att börsen föll med -30 % och sedan föll med ytterligare -30 % så hade Nordnet Smart varit kungar. De skulle kunna argumentera för ”vi fångade börsfallet och begränsade din förlust, titta hur bra vi är.”

Plötsligt hade de öst in marknadsföringspengar och kapitalet hade dragits till lösningen. Trots att det egentligen bara var slumpen som avgjorde. Nordnet Smart strategi hade på sätt och vis bara otur. 2020 var ett extremt dåligt år för en dynamisk strategi. Ett annat år hade den (kanske) fungerat.

84 % av alla finansiella råd i sociala medier under 2020

Bloggrannen Ben Carlson sammanfattade det bäst på Twitter förra året i följande bild:

Han skriver, fritt översatt:

Sluta aldrig köp trisslotter – oavsett vad någon säger till dig. Jag misslyckades om och om igen, men jag gav aldrig upp. Jag jobbade extra och köpte nya trisslotter. Titta nu, nu står jag här och visar att om du bara lägger in tiden och energin, då kommer du lyckas!

Poängen är naturligtvis att varje gång du hör någon ”framgångsrik” prata då borde du tänka på ”survivorship bias”.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

4 av 10 på Twitter missar den matematiska svårigheten

Många missar att det är en matematiskt omöjligt för de flesta att slå index. Index är ju genomsnittet av alla. Hälften är bättre och hälften är sämre. Jag ställde en variant på frågan på Twitter:

Fråga på Twitter om den genomsnittlige spararen slår index?

Det vill säga 4 av 10 av de som svarade på min fråga på Twitter tror att den genomsnittlige investeraren på Nordnet / Avanza slår Stockholmsbörsen. Problemet är att det här i princip är omöjligt.

Om vi tittar från det första perspektivet. Avanza och Nordnet är småspararmarknaden i Sverige. Majoriteten av deras sparare placerar i Sverige. Att den genomsnittlige spararen då skulle vara bättre än genomsnittet går ju inte. Särskilt inte eftersom man dessutom har avgifter som är ett sänke.

Det andra perspektivet är att majoriteten av pengarna på Stockholmsbörsen ägs av institutioner. Institutioner och professionella investerare är bättre än småsparare enligt alla studier jag har sett. De är mindre känslomässiga i beslut på grund av regelverk så de gör inte lika många beteendemisstag. De har dessutom lägre avgifter och de har ofta ett informationsövertag.

Undantag kommer alltid att finnas

Du kommer alltid träffa på den där personen som har haft en fantastisk avkastning. Jag brukar alltid genuint gratulera personen och vara glad för personens skull. Ibland brukar jag vänligt tipsa om att säkra hem en del av vinsten.

Jag försöker inte längre överbevisa eller argumentera med dem. Det skapar ofta bara dålig stämning. Jag brukar ofta tänka på min engelska kompis som alltid säger:

Don’t try to teach pigs sing. It will only annoy the pig and waste your time.

Jag försöker ibland förstå hur deras strategi är. Sällan är svaren något annat än:

Investeringar X har gått bäst senaste åren, XXX % på Y år.
Jag tror X är [variant på nästa stora grej]

Då går jag själv vidare. Då har det nämligen oftast bara handlat om tur. Låt oss ta ett räkneexempel.

Träffa Kalle och hans 100+ kompisar som har slagit index 13 av 13 år och haft 3 092 % avkastning

Föreställ dig att du träffar en person, Kalle, som har haft rätt de senaste 13 åren. Hen har slagit index ordentligt varje år. Det vore svårt att inte bli imponerad. Särskilt om hen har en bra förklaring, att man har en särskild strategi (t.ex. bara välja vinnarna, teknikaktier, bitcoin eller liknande).

Föreställ dig att hen kan dessutom berätta om över 100 personer som också har slagit index på samma sätt. Då blir det ännu svårare att inte tro eller komma till slutsatsen att man själv (eller RikaTillsammans, Lysa eller någon annan) är idioten i rummet. Man är dum om man inte ens försöker göra som Kalle och hans 100+ kompisar.

Men låt oss titta på det från ett annat perspektiv. Låt oss ta 1 000 000 investerare. Det är antalet sparare som Avanza säger att de har, Nordnet har ca 250 000 på Shareville. Så det är inte omöjligt att säga att det finns så här många småsparare i Sverige.

Låt oss nu leka med tanken att dessa 2007 började singla slant. Det motsvarar t.ex. att välja en fond (XACT Bull) som går upp om börsen går upp eller en fond som går upp när börsen går ner (XACT Bear). För att slå index ordentligt väljer vi den med en hävstång gånger två.

Nedanstående tabell visar de skickligaste investerarna. Det vill säga de som har haft rätt varje år i 13 år och deras avkastning via XACT Bear/Bull med 2x hävstång sedan 2008.

År	Antal investerare	Avkastning
	1 000 000	0
2008	500 000	78%
2009	250 000	233%
2010	125 000	375%
2011	62 500	513%
2012	31 250	658%
2013	15 625	971%
2014	7 813	1 183%
2015	3 906	1 214%
2016	1 953	1 342%
2017	977	1 455%
2018	488	1 787%
2019	244	2 760%
2020	122	3 092%

Rent statistiskt så kommer vi idag ha statistiskt 122 personer som har över 3 000 % avkastning. Bara på ren tur där man har haft 50 % sannolikhet att välja rätt.

Tänk på att det dessutom blir ännu ”värre” eftersom även den som straffade ut sig, säg 2017 och framåt, kommer ju ha en hög ackumulerad avkastning från de tidigare åren de hade rätt. Det vill säga låt oss ta de 977 personer som hade rätt fram till 2016. Låt oss säga att de har fel alla åren därefter. De kommer fortfarande ha en ackumulerad avkastning på 383 %(!). Även snitt avkastningen (CAGR) kommer vara riktigt bra på 13 % om året.

Det är alltså extremt svårt att utesluta att någon annan bara hade tur. Då har vi ju inte ens tagit hänsyn till de 500 000 som straffade ut sig redan år 1. Glöm inte bort de tysta vittnenas kyrkogård.

Beslutsprocessen är viktigare än avkastningen

Ett sätt att urskilja om någon bara hade tur eller inte är att titta på deras beslutsprocess. De frågor som jag gillar att ställa är:

Vad är strategin?
Vad är tesen om investeringsstrategin bygger på?
Stöds tesen av historisk data och data på andra marknader?
Vad är den teoretiska förklaringsmodellen till att det fungerar?
Hur vet du att strategin / tesen kommer fungera även i framtiden?

En duktig investerare kommer att kunna svara på alla dessa fem frågor. Det är därför jag gillar Mark Howard som säger:

Syftet att med att investera är att förbättra sin beslutsprocess.

Avkastningen är nämligen inget bra sätt att utvärdera en strategi på. Eftersom slumpen påverkar avkastningen så mycket behöver man titta bortom den.

Det är dessutom tyvärr också ganska mycket jobb att gå bortom de enkla svaren såsom ”min strategi är att köpa det som har gått bra och byta bort det innan det börjar gå dåligt.”. Det kräver nämligen att man har läst studier som undersökt just den strategin och t.ex. konstaterat att det inte fungerar.

Ett exempel är t.ex. teknik-företag. Dessa fonder har gått otroligt bra en lång tid. Men om vi tittar på t.ex. Nasdaq 100 (amerikanska teknikbörsen) så gick den över 40 % förra året, och de senaste 10 åren har den gått +660 %.

Det kan jämföras med amerikanska börsen (S&P 500) under samma period på +315 %. Men samma jämförelse för perioden 2000-2009, då backade Nasdaq med -48 % och S&P 500 gick -9 %. Det är ingen naturlag att teknikaktier ska gå bättre än andra aktier.

Jämför din avkastning med den avkastning som din strategi borde ha gett

Det är därför jag är så noga med att jämföra min avkastning med den förväntade avkastningen för den strategin som jag har valt. Att välja en fondrobot eller en global indexfond. Det ska ge i snitt 7 procent om året. Att ha en portfölj som består av 50 % aktier och 50 % räntor ska ge ca 4 % om året. Om portföljen gör det, då gör den det som den ska.

En stor fördel är dessutom om man har räknat på hur mycket pengar man behöver. Ta t.ex. barnsparande där jag brukar säga att ett bra mål – om man vill och har möjlighet – är ca 200 000 kr. Säg då att man sparar 500 kr i månaden och har 16 år på sig och idag har 10 000 kr. Då vet jag via ränta på ränta-kalkylatorn att 7 % räcker gott och väl då resultatet kommer bli 200 000 kr som är mitt mål.

Jag kan gratulera de som har en hög avkastning och vara nöjd med att jag når mitt mål. Jag gör min grej och de får göra sin grej.

Att således ha LYSA eller en portfölj som gjorde 3 % i år är precis vad den ska ha gjort om du tror på forskningen. Skulle vi önskat att det blev mer? Ja. Men å andra sidan så hade vi mer än 30 % avkastning 2019 på de flesta portföljer. Som vi dessutom vet är ju avkastningen in 7 procent varje år, utan i snitt över en 10 års period.

Jag tycker således att du kan stänga boken för 2020 och vara ganska nöjd med din avkastning om den har gjort det som den skulle göra. Men, det är bara jag.

Hälsningar,
Jan

PS. Jag är jättenyfiken på vad du tänker, så kommentera gärna! DS.

PS2. Kan även tipsa om Carolines blick när jag hade fel om hennes födelsedag… DS.

Avsnittet Så gick portföljerna 2020 | Är man kass om man har en låg avkastning? publicerades först på RikaTillsammans.

Vår årliga lista med förslag på de bästa fonderna 2021. Dessa fonder är som LEGO-bitar som du kan kombinera fonderna för att få ett hållbart sparande, ett långsiktigt / kortsiktigt sparande eller ett sparande med hög / låg risk. Dessutom är det fonder som är billiga och har stöd i forskningen för att ge en god avkastning över tid.

Då var det dags igen. För sjätte året i rad publicerar vi vår lista med de bästa fonderna för det kommande året. Dessa fonder ligger som underlag inför nästa veckas avsnitt där vi kommer ge konkreta förslag på hur du kan kombinera dessa till portföljer. Vi själva kommer att använda fonderna för våra tre modellportföljer som vi har investerat i publikt.

Precis som vanligt handlar det för oss att sitta i samma båt som du. Vi sätter pengar bakom det vi skriver. Skin-in-the-game till skillnad från många andra som bara skriver om vad som gick bra förra året. På det sättet är den här artikeln lika mycket för oss som den är för dig.

Den här artikeln är resultatet av mycket egen research. På senare år har det dock även blivit ett gemensamt projekt med er läsare. I forumet har vi diskuterat den här frågan i ett par veckor i tråden. Det är en fantastisk kvalitetssäkring samtidigt som det ger inspel på fonder som vi själva inte hade tänkt på. Så tack till dig i forumet som har läst, kommit med förslag, haft invändningar och gjort listan bättre. För oss är det rika tillsammans på riktigt.

De bästa fonderna 2021 är som bra basplagg i en garderob

Caroline utbrast vid ett tillfälle att:

Bra fonder är som bra plagg i en garderob. De går alltid att matcha med varandra för att passa vid olika tillfällen.

Jag tycker det är en jättebra beskrivning av den här listan med de bästa fonderna 2021. Syftet med den här listan är inte att du ska välja en enskild fond. Det skulle vi avråda från, med något enstaka undantag så klart. Snarare handlar det om att matcha ihop dessa så att du kan nå ditt syfte i sparandet.

I nästa vecka kommer vi att ge förslag på uppdaterade varianter av våra tre portföljer baserat på dessa fonder. Då många av fonderna är samma som föregående år blir uppdateringen bara en mindre justering.

Vi vill även påminna dig som är ny eller bara vill komma igång med ditt sparande att följande artikel (#99) är mycket bättre:

Börja spara och investera rätt och lätt →

Där får du bakgrunden till filosofin, tips om en fondrobot som många gånger är ett bättre alternativ för majoriteten av alla sparare. Vi själva kör – trots den här artikeln – majoriteten av vårt sparande i fondroboten LYSA (annonslänk). Det sparar tid, är klart på 15 minuter, ger en bättre portfölj än man kan göra själv. Besparingen på att göra det själv mot att outsourca det är dessutom högst marginell, typ 100 kr per 100 000 kr investerat.

Urvalet är subjektivt men opartiskt och forskningsbaserat

Slutligen vill vi också påpeka att vårt urval är subjektivt. Vi väljer först och främst ut fonderna på låg avgift. Det är den enskilda faktor som forskning har visat ha störst prediktiv förmåga. Vidare tittar vi på en mängd faktorer men vi ställer oss även frågan:

Kan vi tänka oss att lägga våra egna pengar i den här fonden?

Vår slutsats behöver således inte bli din slutsats. Går du ut på t.ex. FinansTwitter så är det många som inte kommer att hålla med. Å andra sidan upplever jag att många av dem tar risker som de inte får betalt för. Så det är ingen naturlag vi presenterar, vårt fokus är att ge så bra odds till oss själva att lyckas över tid som möjligt.

Du får därför också väldigt gärna kommentera eller delta i diskussionen i forumet. Vi älskar ett ”thoughtful disagreement” eftersom det är det enda sättet att bli en bättre investerare.

Tack för att du läser och följer bloggen och lycka till med ditt sparande!
Jan och Caroline Bolmeson

RikaTillsammans-communityn och forumet

Innan vi kör igång så vill jag verkligen tipsa om vårt forum och vår community. I forumet hittar du dagligen väldigt många spännande diskussioner.

På senare tid har det varit allt från ”Tips vid köp av bil”, ”Bitcoin – har det något värde eller inte?”, ”Tips för lönesamtal”, ”Viktigaste lärdomarna 2020” till ”Jag tänker på mitt sparande och glömmer bort leva i nuet”. Det är diskussioner där jag själv, som har gjort det här länge, lär mig nya saker i princip varje dag. Det går självklart bra att ställa egna frågor i forumet.

I vår RikaTillsammans-community hänger personer som vill ha lite mer exklusivt material och tips. Varje månad har vi digitala live-träffar, när Corona är över kommer vi köra IRL, vi har en FikaTillsammans-podd med extra-avsnitt, vi delar med oss av ett antal spekulationstips per år och några av oss har till och med investerat tillsammans. Läs mer om RikaTillsammans-communityn på Patreon här.

Jag tycker det här är magiskt och vill verkligen tacka alla er som gör att vi alla kan bli rika tillsammans i ordens rätta bemärkelse. Bloggen och den här artikeln hade inte varit samma sak utan dig och er.

Ansvarsbegränsning och transparens

Eftersom vi kommer prata om specifika fonder och investeringar är det viktigt att jag är supertydlig.

Det här avsnittet är inte sponsrat av någon. Det finns dock sponsrade länkar till Avanza (annonslänk), Nordnet (annonslänk) och SAVR (annonslänk) där du kan köpa dessa fonder. Ingen har haft någon påverkan på artikeln. Dock har vissa fondförvaltare intervjuats på bloggen i tidigare samarbeten för att vi ska kunna lära oss mer om området eller fonden. Exempel på dessa är t.ex. AP7 SÅFA, Coeli Globali, AuAg-fonder och Proethos.

Innehållet i artikeln är inte att betrakta som finansiell rådgivning och skall inte uppfattas som sådan. Det är en allmän och subjektiv information. Historisk avkastning är, som du kommer se i artikeln, inte en garanti för framtida avkastning. Alla påståenden om framtiden innehåller en osäkerhet.

Investeringar kan både öka och minska i värde. I värsta fall kan du förlora hela eller delar av ditt kapital. Avsnittet bygger vidare på information som har sammanställts från externa källor (t.ex. Morningstar, Hållbarhetsprofilen, företagens fondfaktablad etc) som har bedömts tillförlitliga men inte garanterade. Fullständiga villkor finns här.

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Repetition av vår investeringsfilosofi

De flesta investeringsfilosofier kommer ner till två frågor:

Kan man förutsäga marknadens rörelser?
Kan man förutsäga vilka investeringar som kommer gå bättre än andra imorgon?

Vårt svar på dessa frågar vilar i forskningen där konsensus lutar åt Nej och Nej. Det vill säga att det är extremt svårt att över en längre tidsperiod konsekvent slå marknadens genomsnitt utan att ha tur. Endast ca 6 av 1 000 professionella förvaltare slår index över en 30 års period (Barras 2010).

Det går således att ha tur och slå index enskilda år. Men att göra det konsekvent över 15 år är svårt. Problemet för oss småsparare är – hur ska vi identifiera dessa 6 av 1000 personer i förväg? Eller som en professor från Handelshögskolan uttryckte det:

Varför ska jag ta risken att välja fel och dessutom betala en hög avgift för det?

Vi har skrivit mycket om forskningen och bakgrunden i följande avsnitt för den som vill repetera:

Vi kommer även inom kort återkomma med ett avsnitt om ”The paradox of skill”. Den säger grovt förenklat att ju fler som är duktiga som spelar ett spel, desto större blir slumpens påverkan på utfallet. Det handlar således inte om att skicklighet inte är relevant, det är bara att man inte blir belönad för den eftersom alla är lika duktiga.

Att investera är inte som att spela schack där träning ger resultat, där den som är bäst vinner alla matcherna. Att investera är mer som att spela poker eller black jack.

Låg avgift – viktigaste urvalskriteriet för bästa fonderna 2021

Den absolut viktigaste urvalsfaktorn för oss är låg avgift. För det första spelar avgiften enormt stor roll för avkastningen. Tittar man på t.ex. AMFs årliga avgiftsrapport för 2020 och sammanställer lite data får man följande:

Fakta om fonder och avgifter

Genomsnittlig avgift (alla fondkategorier): 1.38 %
Genomsnittlig avgift (aktiefonder): 1.55 %
Genomsnittlig avgift (räntefonder): 0.96 %
Min tumregel för maxavgift för en fond: 0.40 %
Antal fonder i Sverige: 4 153 st

Jag har i många år sagt att max-avgiften som man bör betala för en fond är 0.4 %. Självklart finns det undantag, då vissa fonder är värda en högre avgift, men enligt mig kan man räkna dessa på två händer.

För många år sedan gjorde vi en kalkylator som jämför avgiftens påverkan på två fonder. Låt oss göra en enkel jämförelse mellan tre fonder som har avgifterna 1.55 % (genomsnittet för Sverige), 0.4 (min max-rekommendation) och 0.2 (där man hittar många av de bästa fonderna).

Vi utgår från att man börjar med 100 000 kr och ska spara i 20 år och att man månadssparar 1 000 kr i månaden. Scenariot kan vara ett barnsparande, ett pensionssparande eller ett generellt sparande.

Jämförelse av fondavgiftens betydelse. Tre fonder med avgift: 1,55 %, 0,4 % eller 0.2 %

Skillnaden det sista året är jättestor. I det här exemplet skiljer det på nästan 170 000 kr eller ca 23 % högre slutvärde. Då har vi dessutom utgått från att fonderna har samma avkastning, vilket skulle vara högst ovanligt. En tiondels avgift spelar således en stor roll.

Dumheten i att använda stjärnor när man väljer fonder

Det finns många olika sätt att utvärdera fonder. Ett av de mest kända är de så kallade Morningstarstjärnorna. Dessa ser man överallt där det finns fonder.

Nordnet lyfter också fram stjärnorna i sin översikt. — Stjärnorna är det första som du ser

Problemet är att stjärnorna inte säger någonting. En fond är inte som en stekpanna. En stekpanna som är bra kommer vara (nästan) lika bra nästa år. Så är inte fallet med fonder. Tvärtom visar studier som har gjorts att:

84 % av alla fonder som har fem stjärnor kommer att förlora dessa inom tre(!) år.

Tvärtom är det till och med som så:

Statistiskt sett har en portfölj bestående av fonder med fyra eller fem stjärnor en sannolikhet på över 50 % att framgent underprestera mot index (genomsnittet av marknaden).

Att använda antalet stjärnor som ett kriterium för att välja fonder är således inte bara dumt, det är dyrt. Det kommer med stor sannolikhet att kosta dig pengar. Till och med Morningstar själva säger det:

Morningstar’s star ratings for funds are clearly used in the industry to imply that funds that performed well in the past will do so in the future. [..] That needs to change.
Stephen Wendel, Morningstar

Jag går genom det här i detalj i avsnitt #123 Misstaget att välja en fond baserat på antalet Morningstar-stjärnor.

Låg avgift – nyckeltalet med störst prediktiv förmåga

Tvärtom säger Morningstar själva att:

The expense ratio is the most proven predictor of future fund returns. We find that it is a dependable predictor when we run the data. That’s also what academics, fund companies, and, of course, Jack Bogle, find when they run the data. [..] We’ve done this over many years and many fund types, and expense ratios consistently show predictive power.
Russel Kinnel, Morningstar

Det vill säga att det nyckeltal som säger mest om en fonds framtida utveckling är avgiften. Det är därför vi är så fokuserade på avgiften oavsett om det handlar om fonder eller fondrobotar som i förra avsnittet ”Bästa fondrobotarna 2021”.

Historisk avkastning säger ingenting om framtiden

Det här är också anledningen till att jag blir så störd på artiklar som alltid kommer nu i januari såsom: ”Bästa fonderna 2020”. Nedan är ett skärmklipp från Placera.nu häromdagen.

Vanliga artiklar i januari varje år - bästa fonderna föregående år — Vanliga artiklar i januari varje år – bästa fonderna föregående år

Nu kan vi ändå ge Placera credd för att inte göra som kvällstidningarna som rubriksätter ”Detta är fonderna du skulle ha ägt 2020”. Men jag ställer mig verkligen frågan, vad fyller de för funktion? Implicit påverkar de ju sparare att köpa det som gick bra förra året enligt resonemanget:

Det som var bra förra året kommer vara bra även i år. Det är klart att man ska ha vinnarfonden.

Problemet är att det finns väldigt lite stöd för den tesen. Så här skriver Pensionsmyndigheten i sin rapport: ”Bör fondsparare utgå från tidigare års avkastning när de väljer fonder?”:

Vår egen undersökning om premiepensionsfonder visar dessutom att det är mycket känsligt när man påbörjar en sådan strategi. Om man har tur och påbörjar en sådan strategi vid ”rätt” tidpunkt kan en sådan strategi vara lyckosam men strategin kan också bli helt misslyckad.
Detta resultat anser vi är en indikation på att strategin inte kan rekommenderas. Pensionsmyndigheten kan därför inte ge några rekommendationer i den riktningen.
Pensionsmyndigheten

Rapporten är läsvärd för den som vi fördjupa sig i ämnet, även om den är lite nördig. Jag vill verkligen uppskatta Pensionsmyndigheten som i princip alltid överraskar positivt med väldigt genomarbetade rapporter. Vi har ju t.ex. ett helt avsnitt om PPM baserat på deras andra rapporter.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Historisk avkastning är ett i princip ointressant jämförelsemått

Av förklarliga skäl har det forskats väldigt mycket på historisk avkastning. Mer än en person har någon gång tänkt tanken:

Jag köper bara de fonder som är bäst, det vill säga de med flest stjärnor och bäst historisk avkastning.

Problemet är att det finns väldigt lite bevis för det som inom forskningen kallas för ”persistence”. Det vi på svenska skulle kalla för uthållighet i avkastningen. Det amerikanska företaget Standard & Poor, som vi känner igen från det amerikanska börsindex S&P, har en avdelning de kallar för SPIVA. De fokuserar på forskning kring passiva och aktiva fonder.

De ställde sig en väldigt enkel fråga. Om vi tittar på alla fonderna under ett enskilt år – vi grupperar fonderna efter avkastning i två halvor – hur många av fonderna i den övre halvan är kvar varje år i fem år?

Det vill säga att man tittar inte ens på huruvida fonderna slog sitt jämförelseindex, man tittar bara om de klarar att vara i topp-50 % fem år i rad. Du får väldigt gärna gissa hur många fonder du tror var kvar. Nedanstående bild ger resultatet.

Andelen fonder som var topp-50% fem år i rad.

Det vill säga mindre än 16 % av fonderna som startade för fem år sedan och var i den övre hälften kunde hålla sig kvar i fem år.

98 av 100 topp-25 % fonder försvinner från topplistan inom fyra år

Ännu värre blir det om man tittar på topp-25 %. Då såg resultatet ut som följer:

Andelen fonder som började som topp-25 % av alla amerikanska fonder och sedan behöll sin plats bland de 25 % bästa fonderna.

S&P SPIVA mäter även på svenska aktiefonder. I deras 2020 Mid-term Europe-rapport konstaterade de att:

SPIVA fakta om svenska fonder

Mer än 1 av 3 svenska fonder underpresterar mot index på 12 månader
Mindre än 1 av 5 svenska slår index på 10 år
5 av 100 fonder läggs ner inom 12 månader
32 av 100 fonder läggs ner inom 5 år
51 av 100 fonder läggs ner inom 10 år.

Fascinerande fakta. Något som jag också noterar är att det här är fonder som drivs av fullblodsproffs. Det är människor med fina utbildningar som jobbar på banker med stora resurser. De kämpar och får inte ihop det. Hur stor tror du är sannolikheten att en småsparare då ska slå index på samma tidsperioder?

Som tur är, behöver man inte slå index som småsparar. Det går alldeles utmärkt att bara få samma avkastning som index. Genom att få samma avkastning som index kommer du över tid få bättre avkastning än de flesta. Något som jag skriver om i artikeln: ”De flesta på Avanza borde bara köpa en indexfond” men som är väl belagt i studier och den årliga rapporten från Dalbar.

Dumb money effect

En intressant studie att läsa är från 2005 av Andrea Frazzini. Den tittade på småsparare och de fonder som de valde att sätta in sina pengar i. De konstaterade att småsparare är dumma i betydelsen av att de sätter in sina pengar i fonder som har gått bra på sistone (och därmed har en lägre förväntad avkastning framgent).

Det dumma ligger i att det här över tid gör dem fattigare än vad de hade behövt vara. På torrt akademispråk låter det som följer. Min fetmarkering.

Rretail investors direct their money to funds which invest in stocks that have low future returns. To achieve high returns, it is best to do the opposite of these investors.
We calculate that mutual fund investors experience total returns that are significantly lower due to their reallocations. Therefore, mutual fund investors are dumb in the sense that their reallocations reduce their wealth on average. We call this predictability the “dumb money” effect.
Looking at the difference between high flow and low flow stocks, it is striking that for every horizon but three months, high flows today predict low future stock returns. This relation is statistically significant at the three and five year horizon.
Frazzini, A. och Lamont, O. “Dumb Money: Mutual Fund Flows and the Cross-Section of Stock Returns”, 2005

Jag hoppas att på det här sättet visa att även om det finns stöd för att det på kort sikt finns vinster i att välja det som gått bra på sistone, så är det långsiktigt en dålig idé. Att dessutom argumentera för att man kan hoppa av innan en fond går dåligt är att argumentera mot oddsen.

Det är en illusion att tro att man kan välja bort en fond innan den börjar gå dåligt

Låt oss anta att du är grym på att tajma marknaden och att du har rätt i 7 fall av 10, vilket får anses vara extremt bra. De flesta ”proffs” i tidningar brukar ligga på ca 48 % rätt. Även med 0,7 rätt så behöver du har rätt två gånger. Du behöver ha rätt när du kliver in och du behöver ha rätt när du kliver av.

Sannolikhetslära ger då att oddsen för att få rätt på båda händelserna är 0,7 x 0,7, det vill säga 49 %. Även om du har rätt i 7 fall av 10 i ett beslut kommer du ha mindre än 50 % sannolikhet att ha rätt när du ska ta två beslut i rad. Du kan lyckas både en och två gånger, men i längden kommer det inte att gå.

Undersökningar visar att det här kostar ungefär 1.0 – 2.0 % i årsmedelavkastning på längre tidsperioder. Det är bara att lägga in en extra straffavgift på 2 % om året i vår ränta på ränta-kalkylator för att se skillnaden i slutbelopp.

Att acceptera marknadens genomsnittliga avkastning

Det bästa man således kan göra som investerare är att acceptera marknadens genomsnittliga avkastning. Det vill säga att köpa alla företag i hela världen så billigt som möjligt. Det vill säga att göra det som forskningen säger ger bäst riskjusterad avkastning.

Med bäst riskjusterad avkastning menar man att du får som mest betalt (högst avkastning) för varje andel risk du tar. Det betyder INTE samma sak som högst avkastning. Det säger bara att ju fler korgar du lägger dina ägg i, desto bättre blir din diversifiering och en bred diversifiering ger en bra riskjusterad avkastning. Allt annat lika och lång tidsperiod så klart.

På samma sätt kan man vända på resonemanget. Ju mindre portfölj, vilket man brukar kalla för hög koncentration, desto större möjlighet till högre och lägre avkastning. Man brukar kalla det tekniskt för att utfallsrymden blir större. Det kan illustreras genom följande bild:

Utfallsrymden för en fond med lägsta, högsta och genomsnittliga förväntade avkastning.

Utfallsrymden med beskrivningar — Utfallsrymden för en fond med lägsta, högsta och genomsnittliga förväntade avkastning.

I verkligheten kan det här översättas till att en aktieindexfond med inriktning mot Sverige är en koncentrerad del av en global indexfond. Att välja Sverige är att välja 1 procent av världsmarknaden (=koncentration). Genom att välja Sverige får man en större utfallsrymd, en sämre riskjusterad avkastning men chans till mycket högre och mycket lägre absolut avkastning.

Sagt på ett annat mer tekniskt sätt:

Alla avvikelser från en portfölj som inkluderar alla tillgångar i hela marknaden introducerar en risk som du inte får betalt för.

Återigen, det betyder inte att du inte kan få en högre avkastning med nischade fonder, det säger bara att du har oddsen emot dig. Det finns så klart avvikelser från det här inom forskningen, t.ex. något vi diskuterar i forumet (här och här) kring småbolag, värdebolag och annat.

Det är därför vi gillar indexfonder och bra fondrobotar

Det är därför vi gillar indexfonder som äger alla bolag på alla marknader. Det ger nämligen bäst odds att lyckas över tid. Det är tråkigt i betydelsen att ingen indexfond kommer någonsin vara ”bästa fonden XXX” men den kommer inte heller läggas ner inom 10 år eller gå från topp-25 % till någon annan position. Den kommer konstant vara medelmåttig.

Genom att vara medelmåttig flera år i rad kommer man ”bubbla” upp till toppen då många straffar ut sig (5 av 10 fonder läggs ner inom 15 år). Jag brukar skoja om det såsom:

Desto fortare du inser att du är medelmåttig och inser att det är okej, desto mer pengar kommer du att tjäna.

Majoriteten i listan på fonderna som följer nedan kommer således vara indexfonder eller indexnära fonder. Vi har även gjort några undantag då många i forumet föreslog att vissa fonder skulle vara med. Dessutom kan det från tid till annan vara roligt att ha en nischfond. Dock ska man vara högst försiktig i valet av dessa.

Mer information i bifogad Excel-lista / kommentar kring hållbarhet

Vi har i år valt att hålla artikeln relativt enkel med bara fondnamnen och korta kommentarer. Vill du veta mer om respektive fond så kan du kolla i vår excel-fil som vi sammanställde tillsammans med forum-deltagarna.

Excel-fil med mer information om respektive fond →

Där hittar du allt från fondernas ISIN-nummer, länkar till fondfaktablad, avgift, jämförelseindex och mycket mer. När vi har utvärderat fonderna har vi även jämfört på intern beskattning, tracking error, active share och andra nyckeltal. Dessa är dock inte relevanta för de flesta sparare.

Vi vet att hållbarhet är ett viktigt kriterium för många av oss. Därför har vi delat upp de i två delar:

Hållbarhet som hygienfaktor (mest fokus på exkludering)
Hållbarhet som extra fokus (mest fokus på inkludering)

Jag vill redan nu vara tydlig med att vi inte har lagt supermycket fokus på hållbarhet. Inte för att vi inte tycker att det är viktigt, men för att det inte finns någon riktig konsensus om det gör en skillnad eller ej. Vi har gjort en sammanfattning om just hållbarhet och argumenten kring det här.

Ibland kan nämligen mest effekt och påverkan komma från att välja en fond med hållbarhet som hygienfaktor, använda besparingen i avgift och skänka bort den till en välgörenhetsorganisation med fokus på klimatnytta. Inte helt intuitivt men tyvärr sant, särskilt då många fonder bara är hållbara till namnet.

Bästa globalfonderna 2021

Om vi börjar med de breda globalfonderna, det vill säga de fonderna som äger alla bolag i hela världen så är listan identisk med förra året.

Bästa globalfonderna 2021

Bästa generella globalfond: Länsförsäkringar Global Indexnära, 0.2 %
Bredaste globala indexfonden: SPP Aktiefond Global A, 0.3 %
Bästa hållbara globala indexfonden: SPP Global Plus, 0.4 %
Bästa globala småbolagsfonden: Handelsbanken Global Småbolag, 0.6 %
Bästa fonden för premiepensionen (PPM): AP7 SÅFA, 0.08 %

Den överlägset bästa fonden i listan ovan är AP7 SÅFA (eller mer korrekt AP7 Aktiefond) som är både bredast och billigast. Tyvärr går den bara att välja i sitt PPM-sparande. Därför brukar vi rekommendera alla som kan att välja den, det är en av världens bästa fonder.

I det vanliga sparandet är Länsförsäkringar Global Indexnära en riktig vinnarfond. Den har den bästa kombinationen av att vara bred, billig och tar grundläggande hänsyn till hållbarhet. Jag brukar alltid använda den som jämförelse mot det mesta annat.

Vän av ordning kommer att säkert undra varför Avanza Global inte är med. Även om den är billigare på pappret på 0.05 så finns det en skatteeffekt som gör den dyrare. Något vi diskuterade här. Det är dock också en fantastisk fond och har man den kan man vara trygg i ett man har gjort ett bra val.

SPP har alltid riktigt bra fonder och det som är bra med SPP Aktiefond Global är att den inkluderar tillväxtmarknaderna. Länsförsäkringar fonden innehåller nämligen inga aktier från Kina, Indien, Sydamerika och liknande.

Handelsbankens fond är mig veterligen den enda vi har i Sverige mot globala småbolag. Det finns börshandlade fonder som är något billigare t.ex. iShares MSCI World Small Cap (IUSN) som ligger på 0.35 %, men den medför en del andra problem (t.ex. svårt att månadsspara, valutaväxlingsavgift, spread och liknande). Men för den avancerade spararen är det ett alternativ att överväga.

Bästa kompletterande indexfonderna 2021

I år har vi valt att slå ihop de andra kategorierna med aktieindexfonder då dessa sällan behövs. Genom att kombinera någon av globalfonderna ovan och fonderna nedan kan man lösa de flesta situationer.

Ett exempel är t.ex. att genom att välja en global indexfond så får du 50 % exponering mot USA och ca 20 % exponering mot Europa. Således är det sällan värt att ha en fonder inriktade mot dessa marknader, då du får dem på köpet i globalfonderna. Vill du ändå ha dessa, se excel-filen där förslag finns.

Bästa övriga indexfonderna 2021

Bästa Tillväxtmarknadsfonden (Avanza): Avanza Emerging Markets, 0.15 %
Bästa Tillväxtmarknadsfonden: Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära A , 0.4 %
Bästa Asien-fonden: Swedbank Robur Access Asien A, 0.2 %
Bästa Sverige-fonden: PLUS Allabolag Sverige Index, 0.2 %
Bästa Sverige-fonden (småbolag): PLUS Småbolag Sverige Index, 0.4 %
Bästa Sverige-fonden (småbolag): AMF Aktiefond Småbolag, 0.4 %

Som vi pratade om i förra veckans avsnitt är det viktigt att veta att tillväxtmarknaderna inte ingår i en vanlig globalfond. Anledningen är historisk och att man delar upp världen i ”Developed markets” och ”Emerging markets” enligt följande världsbild.

Därför behöver man ofta komplettera en globalindexfond med en tillväxtmarknadsfond. I år har vi med två olika. Vinnaren är Avanza Emerging Markets. Problemet med den är att den dock bara går att köpa via Avanza. Därför har vi även tagit med Länsförsäkringars fond, trots att den är mer än dubbelt så dyr. Pluspoäng till Avanza.

Vill man ha en specifik inriktning mot Asien har Swedbank haft den bästa fonden i många år. Det finns nischade fonder mot Japan, Stilla Havet och liknande, men är man ute efter dessa till sin portfölj så kan man säkert bedöma dessa två tre fonder.

När det gäller den bästa Sverige-fonden har vi faktiskt årets första nykomling. Det är PLUS Allabolag som petar ner SEB Hållbar Sverige Indexnära från tronen med en marginellt lägre avgift och lite mindre fondstorlek. Kul eftersom PLUS är ett relativt litet fondbolag som gör bra saker. Vill dock påpeka att SEB-fonden på intet sätt är dålig, fortfarande näst bästa fonden.

Vän av ordning brukar här fråga om Avanza Zero. Jag är inget fan av den fonden av flera anledningar. Den är koncentrerad i form av endast 30 bolag, den tar inte med småbolag och det går bara sätta in 25 000 kr i en engångsinsättning. Nej, den går bort även om Avanza ska ha credd för att vara först med en gratisfond i Sverige. Liknande resonemang gäller Nordnets gratisfond.

På den svenska småbolagssidan blev det oavgjort i forumet. Vi kunde inte komma överens vilken som var bäst. Till slut konstaterade vi att det var lika bra att välja båda.

Bästa hållbara aktiefonderna

Nedan har jag sammanställt de bästa fonderna som är särskilt inriktade på hållbarhet. Dock vill jag be dig att observera att flera av dessa avviker från våra specifikationer. De är inte indexfonder, de är dyra och vissa av dem till och med blandfonder. Se det snarare som fonder att börja göra research från snarare än att som färdiga rekommendationer.

Generellt sett brukar jag rekommendera fondbolaget SPP och deras indexnära PLUS-fonder. Det är fossilfria fria fonder med fokus på hållbarhet som är rimligt prissatta. Andra hållbara fonder som jag och forumet gillar är:

Bästa övriga indexfonderna 2021

Påverkansfond – Swedbank Robur Global Impact, 0.70 %
Påverkansfond – SPP Global Solutions, 0.75 %
Påverkansfond – Proethos Fond, 0.65 %
Hållbar energi – Handelsbanken Hållbar Energi, 1.50 %

Både SPP och Swedbank-fonden är två fonder som aktivt fokuserar på att investera i bolag som ska bidrar till att uppfylla på FN:s mål för en hållbar värld. På det sättet är de ”bättre” fonder utifrån ett hållbarhetsperspektiv än fonder som t.ex. passivt exkluderar.

Proethos är en fond som aktivt investerar i företag som arbetar för att lösa klimatkrisen. Vi har intervjuat förvaltaren Magnus Alfredsson vid ett tidigare på bloggen. Han investerar i förnybar energi, energieffektivisering, hållbara transporter och hållbar livsstil. Värt att komma ihåg är att Proethos är en bland fond med 80 % aktier och 20 % räntor.

Handelsbanken-fonden är en fond som jag inte hade på radarn förrän den föreslogs i forumet. Jag är personligen lite ”rädd” för den då den både är dyr, aktivt förvaltad och har gått bra på sistone. Alla tecken på att man inte borde köpa den. Men den är populär och värd att göra mer research på.

Bästa räntefonderna 2021

En viktig fråga att ställa sig så här 2021 när räntorna är så låga som de är; vad är mitt syfte med att investera i räntefonder? Att investera i en räntefond innebär nämligen en risk. Idagsläget är en rimlig avkastning på en väldiversifierad ränteportfölj, som ska komplettera en aktieportfölj, ca 1 procent per år. Ungefär samma ränta som jag kan få på ett bankkonto med insättningsgaranti. Utan risk.

Då kommer naturligt frågan.

Varför ta risk för att tjäna 1 procent om året när jag kan tjäna 1 procent utan någon risk på ett bankkonto med insättningsgaranti?

Således kan det i år vara ett bättre alternativ att välja ett sparkonto med insättningsgaranti än en räntefond. Kan man t.ex. låsa det i 12 månader så kan man idag få 1.25 % utan risk. Med sedvanliga begränsningar om t.ex. 1 050 000 kr per konto och bank.

Med det sagt, så kommer här förslag på de bästa räntefonderna enligt tidigare år:

Bästa räntefonderna 2021

Bästa räntefonden / globala statsräntefonden: AMF Räntefond Mix, 0.1 %
Bästa långa räntefonden: AMF Räntefond Lång, 0.1 %
Bästa svenska företagsfonden: Spiltan Räntefond Sverige, 0.1 %
Bästa globala realräntefonden: Danske Invest Globala Realräntor (ny!), 0.5 %
Bästa globala företagsfonden: SPP Global Företagsobligation Plus A, 0.5 %
Bästa svenska högräntefonden (HY): Spiltan Högräntefond, 0.75 %
Bästa hållbara räntefonden: SPP Grön Obligationsfond A, 0.3 %
Bästa realräntefonden: Swedbank Robur Realränta (ny!), 0.3 %
Bästa likviditetsfond: SEB Likviditetsfond (ny!), 0.1 %
Bästa FRN-fond: SPP FRN Företagsobligationsfond (ny!), 0.1 %

Om jag bara fick välj en enda räntefond så skulle jag välja AMF Räntefond Mix. Det är en bra räntefond som är väldiversifierad både i olika länder, typer av räntor (stat och företag), längd på lånen (duration) och valutor. Dessutom är den billig med en avgift på 0.1 %. En riktigt bra fond.

I övrigt upplever jag inte att det är så mycket att säga om de andra fonderna. De är billigast och bäst i en jämförelse med konkurrenter i sin kategori. Det enda jag egentligen har en invändning kring är Spiltan-fonderna. Jag själv är inget stort fan av Spiltan-fonderna efter debaclet under Corona-krisen. Jag hade själv inte valt in dem i en listan, men jag har personligen svårt att argumentera faktamässigt så att de har fått vara kvar på listan.

Aktiemarknaden är enkel jämfört med räntemarknaden

Avslutningsvis vill jag än en gång påminna om svårigheten med räntefonder. Det är lätt att tro att aktier är det svåra och räntor är det lätta. I många år tänkte jag själv så. Hur svårt kan det vara med en räntefond. Idag håller jag med proffsen i finansbranschen. Aktiemarknaden är en barnlek jämfört med räntemarknaden.

Ett väldigt enkelt och trivialt exempel. På någon nivå kan man argumentera för att aktiefonderna som har haft den bästa avkastningen kommer bestå av de bästa företagen. En räntefond med den högsta avkastningen har, i motsats till aktiefonderna, dock de sämsta företagen. En räntefond på det sättet kan vara mer riskfylld än en aktiefond. Tänkvärt.

Vi har en längre artikel på ämnet här:

Räntefonder | Allt du behöver och borde veta

En intressant bild är motsvarande bild över den globala räntemarknaden.

Populära fonder att spekulera i

När vi pratar om sparande brukar vi skilja på följande tre typer av sparande. Enligt vår egen subjektiva definition:

Spara, investera och spekulera

Spara – samla på hög utan en förväntning om att de ska öka i värde.
Investera – en förväntning om värdeökning genom att acceptera marknadens genomsnittliga avkastning. Ingen tro om framtiden.
Spekulera – en förväntning om en högre värdeökning / avkastning än marknaden i genomsnitt till följd av en specifik tro om framtiden.

Genom att välja en av de följande fonderna gör man en aktiv koncentration i portföljen. Det betyder att den riskjusterade avkastningen minskar samtidigt man ger sig själv chansen till en högre (och lägre) absolut avkastning. Per definition blir det en spekulation.

Nu behöver det inte vara dåligt att då och då göra en spekulation, men man bör vara medveten om risken. Alla dessa fonder är på något sätt nischade specialfonder med mycket hög risk. Det här är också de populäraste fonderna i forumet för spekulation. Jag kan dock inte rekommendera dem till en basportfölj, utan de bör ses som spekulationer.

Populära fonder att spekulera i 2021

Aktiv globalfond (30 bolag) – Coeli Global Selektiv, 1.40 %
Blandfond (60 % aktier, 40 % guld) – AuAg Precious Green, 1.40 %
Fastigheter (Sverige) – Länsförsäkringar Fastighetsfond, 1.40 %
Investmentbolag (mix): SEF – Kavaljer Investmentbolagsfond A, 0.30 %
Investmentbolag (Sverige): Spiltan Aktiefond Investmentbolag , 0.20 %
Silvergruvbolag (extremt hög risk) – AuAg Silver Bullet A, 1.40 %
Teknikbolag (norden) – Swedbank Robur Ny Teknik, 1.25 %
Teknikbolag (norden) – TIN Ny Teknik, 1.50 %

Notera att alla dessa fonder har haft god historisk utveckling, har en hög avgift och det finns inga garantier för att de kommer att gå lika bra / bättre än andra i framtiden.

Jag vet att t.ex. många gillar Ny Teknik-fonderna som har gått magiskt bra de senaste åren. Men tänk på att du då tar en hög koncentration (nordiska bolag OCH teknikbolag OCH aktiv förvaltning). Det ger som sagt en låg riskjusterad avkastning och möjlighet till hög (och låg) absolut avkastning.

Jag tycker att Småspararguiden har formulerat det bäst när det gäller branschfonder:

Branchfonder tycker vi är ganska lätt att avfärda. För att det ska vara värt den högre avgiften krävs att den branschen du väljer är undervärderad. Dvs du ska vara bättre på att värdera framtida avkastning i en hel bransch än vad den samlade professionella finansexpertisen är.
Om du tycker att det är roligt att gambla lite kan du absolut göra det, men precis som med stora positioner i enskilda aktier är detta ett spel som kostar pengar.
Småspararguiden, ”Måste man spara allt i indexfonder?”

Om du ändå väljer att köpa dessa fonder, då kan du köpa en del av dessa fonder ännu billigare än jag anger ovan via SAVR (annonslänk).

Bästa börshandlade komplement-fonderna (ETF)

Nedan följer en sammanställning på ett antal börshandlade specialfonder, så kallade ETF:er (Exchange Traded Funds). Det är en fond som handlas som en aktie på börsen. Det vill säga du kan köpa den kl. 10.00 och sälja den 10:07 om du önskar.

Den stora fördelen med en börshandlad fond är att man kan investera i tillgångar som annars inte är tillgängliga för en, t.ex. guld. Problemet dessa är dock att man bland annat:

Måste göra ett kunskapsprov för att köpa dem
Går ej att månadsspara i dem på ett enkelt sätt
Växlingsavgift på 0.25 % vid köp resp. sälj
Spread, s.k. skillnad mellan köp och säljkurs
Risk för att den inte går att köpa / sälja
Svårtolkad dokumentation

Jag brukar därför alltid föredra en ”vanlig” fond när jag kan framför en ETF. Men det finns situationer då man inte har något val. Fonderna nedan är fonder som kompletterar de övriga fonderna på listan ovan. Det är fonder som det inte finns någon riktigt bra svensk motsvarighet till.

Ett tips om du vill leta upp dessa på Avanza och Nordnet, sök på kortnamnet som finns inom parentes, t.ex. 4GLD.

Bästa börshandlade komplement-fonderna

Fastigheter (global): SPDR Dow Jones Global Real Estate (SPYJ), 0.41 %
Kina (aktier): Lyxor MSCI China (L4K3), 0.29 %
Indien (aktier): iShares MSCI India (QDV5), 0.65 %
Småbolag (global): iShares MSCI World Small Cap (IUSN), 0.35 %
Småbolag (tillväxtmrkd): SPDR MSCI Emerging Markets Small Cap (SPYX), 0.67 %
Private equity (global): iShares Listed Private Equity (IQQL), 0.75 %
Råvaror (mix): iShares Diversified Commodity Swap (EXXY), 0.46 %
Råvaror (komplement): iShares Diverisified Comm (SXRS), 0.19 %
Räntor (mellan, global mix, EUR): Vanguard Global Aggregate Bond (VAGF), 0.1 %
Räntor (mellan, global stat, EUR): iShares Global AAA-AA Govt Bond (IS0Z), 0.2 %
Räntor (mellan, global stat, EUR): iShares Global Govt Bond (EUN3), 0.2 %
Räntor (x-långa, Europa, EUR): iShares Govt Bond 15-30yr (IBCL), 0.20 %
Räntor (x-långa, Europa, EUR): Xtrackers II Eurozone Gov Bond 25+ (DBXG), 0.05 %
Räntor (x-långa, Storbritanien, EUR): SPDR Bloomberg Barclays 15+Year Gilt (SYBL), 0.15 %
Räntor (x-långa, USA, EUR): iShares $ Treasury Bd 20+yr (IS04), 0.07 %
Ädelmetaller (guld): WisdomTree Physical Swiss Gold (GZUR), 0.3 %
Ädelmetaller (guld): Xetra-Gold (4GLD), 0.30 %
Ädelmetaller (silver): WisdomTree Physical Silver (VZLC) , 0.49 %
Volatilitet: Lyxor S&P 500 VIX Futures Enhcd Roll (VOOL), 0.60 %

Du kommer återfinna flera av dessa fonderna i vår RikaTillsammans-portfölj som är en specialportfölj var syfte är att alltid gå plus. Även Xetra-Gold kommer vara en fond som du kommer återfinna i flera portföljer.

Tema-fonder för dig som vill spekulera

Jag vet även att det är flera av er som gärna vill satsa på olika trender eller branscher. Även om det inte är något jag rekommenderar, så är det ofta bättre att ta en indexfond med låg avgift mot sektorn än en aktiv förvaltad fond med hög avgift.

Här kommer förslag på fonder jag inte kommer att ha i någon portfölj själv, men om man vill spekulera i dessa teman så är dessa fonder många gånger bättre än dyra aktivt förvaltade alternativ.

Spekulations ETF:er

Artificiell intelligens: Amundi Stoxx Global Artificial Int (GOAI), 0.35 %
Automatisering och robotar: iShares Automation & Robotics (2B76), 0.4 %
Big Data: Xtrackers Artific Intellig and BigData (XAIX), 0.25 %
Digitalisering: iShares Digitalisation (2B79), 0.4 %
Elbilar: iShares Elctrc Vehcls andDrivngTch (IEVD), 0.4 %
Gaming: VanEck Vectors VideoGaming & eSports (ESP0), 0.55 %
Grön energi: iShares Global Clean Energy (IQQH), 0.65 %
Hälsa: iShares Healthcare Innovation (2B78), 0.4 %
IT Säkerhet: iShares Digital Security (L0CK), 0.4 %
Ny teknik: Xtrackers MSCI World Information Tech (XDWT), 0.15 %
Transport: Xtrackers Future Mobility (XMOV), 0.25 %
Vatten: iShares Global Water (IQQQ), 0.65 %
Åldrande befolkning: iShares Ageing Population (2B77), 0.4 %

För dig som tror på en faktor-tilt enligt t.ex. Fama/Frenchs tre-faktor modell – som faktiskt har stöd i forskningen så finns det börshandlade billiga fonder med dessa inriktningar. Om du dock vet vad det handlar om, så liter jag på att du kan hitta de respektive fonderna själv.

Nästa vecka kommer förslag på modellportföljer

Vår plan är att nästa vecka publicera den årliga ”Ombalansering 2021”-artikeln. I artikeln kommer vi ge förslag på hur man kan kombinera fonderna i den här artikeln till olika typer av portföljer.

Man kan likställa de olika fonderna som olika ingredienser. En maträtt blir inte nödvändigtvis bra för att man tar lika delar mjöl, socker, bakpulver och vatten. Vissa ingredienser mäts i kryddmått och andra i deciliter.

Ett exempel på en bra portfölj som kombinerar fonder från ovan finns nedan. Det är en variant av resultatet i diskussionen ”Låt oss samskapa en 100 %-aktier portfölj”.

Andel	Fond	Avgift
70%	Länsförsäkringar Global Indexnära	0,20%
10%	PLUS Allabolag Sverige	0,20%
10%	Handelsbanken Gl Småbolag	0,60%
10%	Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära A	0,40%

Fonderna är valda med stor omsorg och även de inbördes andelarna. Diskussionen kring hur stor andel PLUS Allabolag skulle ha i portföljen fick mer än 60 kommentarer från några av Sveriges mest kompetenta personer på området.

Exempel på hur fonderna kan kombineras till bra global portfölj.

Portföljen innehåller andelar i mer än 4 500 bolag runt om i hela världen. Den totala avgiften ligger på ca 0.26 % vilket är gott och väl inom min tumregel om max 0.4 % för en fond/portfölj. Portföljen följer även forskningens rekommendationer vilket var målet.

Självklart skulle man kunna lägga till fler fonder, men vi ville hålla det enkelt och ändå uppnå en god verkan. Vill man ha den bredaste portföljen till det billigaste priset är en fondrobot som t.ex. LYSA (annonslänk) det bästa alternativet.

Få en notis via mejl på måndagar när vi släpper ett nytt avsnitt

Sedan tidigare har vi vårt vanliga nyhetsbrev som kommer ungefär en gång i månaden. Det nyhetsbrevet innehåller dock inte alla artiklar som vi publicerar. Därför har vi, på ert önskemål, tagit fram en notis-funktion som skickar ett mejl varje gång vi släpper ett avsnitt.

I normala fall publicerar vi ett avsnitt i veckan, så det kommer innebära att du får ett mejl ungefär en gång i veckan, förmodligen på måndagar. Du kan prova nedan, det är kostnadsfritt och självklart kan du avsluta när du vill.

Om du har några frågor, återkom!

Tycker du en annan fond är bäst? Kommentera!

Om du upplever att du saknar någon fond, skriv gärna i kommentarerna nedan så kan vi hjälpas åt. Du är även välkommen att delta i diskussionen i forumet i tråden ”Bästa fonderna 2021”. Det finns ju mer än 4 000 fonder i Sverige så det är inte jättelätt att hålla koll på alla själv.

Låt oss hjälpas åt att bli rika tillsammans. :-)

Tack på förhand,
Jan och Caroline

PS. En sista tips / önskan – om du tyckte att den här artikeln var bra. Överväg gärna ett medlemskap i vår RikaTillsammans-community. Där får du extra-material, inbjudningar till digitala/fysiska träffar och inte minst ett par konkreta tips på spekulationer.

Det är även tack vare communityn som vi kan lägga mer än en veckas heltidsarbete på en artikel som den här utan reklam. Förutom att du stödjer oss i arbetet är vårt uttalade mål att du ska tjäna in pengarna i communityn på årsbasis, antingen genom besparing, förbättring av din portfölj eller våra spekulationstips.

Läs mer om RikaTillsammans-communityn på Patreon →

Tack på förhand och lycka till med ditt sparande!

Förändringarna i årets fondportföljer är högst marginella. Fokus har legat på enkelhet, låg avgift och hög riskspridning. Den stora nyheten för i år är ett ökat fokus på bankkonto med insättningsgaranti istället för räntefonder. Självklart har vi även uppdaterat Excel-mallen för 2021 så att du kan ombalansera på ett enkelt sätt.

Sedan 2014 har vi haft våra portföljer publika via Nordnets tjänst Shareville. I flera år fondportföljerna vår stående rekommendation. Det ändrades dock 2017 när de fondrobotarna lanserades i Sverige. Plötsligt var det någon annan som gjorde samma sak bättre, billigare och enklare.

Därför kvarstår vår stående rekommendation. Är du nybörjare, känner att du bara vill ta bra hand om dina pengar och vill ha det enkelt och smidigt; välj en fondrobot. För tre veckor sedan gjorde vi en stor genomgång av de bästa fondrobotarna 2021. Det ska sägas att även vi, trots att vi anses vara experter, har majoriteten av våra pengar i fondroboten LYSA (annonslänk).

Det finns dock situationer då man inte kan eller vill använda en fondrobot, t.ex. pensionssparande. Det finns även situationer där man själv vill ha t.ex. guld i sitt sparande och då fungerar inte fondrobotarna. Därför har vi valt att behålla modellportföljerna, årligen uppdatera dem och ha tillräckligt mycket egna pengar i dem (totalt mer än en miljon) för att de ska vara väldigt viktiga.

Vi hävdar inte att dessa portföljerna är de enda portföljerna som fungerar, vi påstår inte heller att de nödvändigtvis är de bästa eller ens att du borde ha dem. Men, och det är viktigt, vi påstår att de fungerar, de går i linje med den forskning som finns och de fungerar som en bra bas att ta avstamp från. Framförallt kan du följa tankeprocessen, både här i artikeln och i forumet för de olika portföljerna.

Vi hoppas att du uppskattar artikeln och om du har frågor går det som vanligt bra att både kommentera eller ställa frågor i forumet.

Många hälsningar,
Jan och Caroline Bolmeson

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Kraven på fondportföljerna

Precis som tidigare år har vi samskapat portföljerna tillsammans med er läsare i forumet. En stor diskussion handlade om att definiera problemet som portföljerna ska lösa. Verktygen är ju väldigt olika om man ska slå in en spik eller skruva in en skruv.

Det jag till slut valde att utgå från som kravspecifikation för portföljerna var bland annat att de ska:

Kraven på fondportföljerna

gå i linje med konsensus inom forskningen
vara enkla och kunna förklaras för en 10-åring
fungera för både 10 000 kr och 10 miljoner eller mer
gå att månadsspara i större delen av portföljen
fungera oavsett om man är nybörjare eller proffs
kunna stå på egna ben eller matchas ihop
optimeras på riskjusterad (ej absolut / högst) avkastning
bestå av billiga passiva indexfonder
äga alla företag i hela världen
grundläggande hänsyn till hållbarhet
passa ihop med hur de varit historiskt
inte bygga på en tro om framtiden
gå att köpa både hos Avanza (annonslänk) och Nordnet (annonslänk)

Vidare unnade vi oss även ett högst personligt krav:

Vi ska själva vara beredda att sätta egna pengar i dem (”skin-in-the-game”)

Vidare tror vi också att det är en fördel om portföljerna är hyfsat lika från år till år.

Ansvarsbegränsning och villkor

Eftersom vi i det här fallet pratar om konkreta fonder och portföljer är det viktigt att du är införstådd med villkoren för RikaTillsammans. Där står bland annat att den här artikeln inte är att betrakta som finansiell rådgivning och ska inte uppfattas som sådan. Det är en allmän och subjektiv information.

Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Alla påståenden om framtiden innehåller en osäkerhet. Investeringar i fonder, såsom de på denna sidan, kan både öka och minska i värde. I värsta fall kan du förlora hela ditt insatta kapital.

Artikeln bygger på information som har sammanställts från många externa källor som vi har bedömt som tillförlitliga, men inte garanterade. Vi rekommenderar alltid att ta kontakt med en licensierad finansiell rådgivare om du känner dig osäker. Återkom till oss så kan vi förmedla kontakt om du önskar. Läs de fullständiga villkoren.

Våra modellportföljer

Eftersom det inte finns en portfölj likt härskarringen som fungerar för alla tidshorisonter och alla risknivåer, har vi sedan tidigare år delat upp det i tre olika portföljer.

Våra tre fondportföljer

Högrisk-portföljen (”Globala barnportföljen”)
Mellanrisk-portföljen (”Nybörjarportföljen”)
Lågrisk-portföljen (”Försiktiga portföljen”)

De består i princip av samma fonder och tillgångstyper. Det enda som skiljer dem åt är fördelningen av fonderna. Utöver de tidigare nämnda portföljerna har vi även en specialportfölj:

Vår specialportfölj

RikaTillsammans-portföljen (mellanrisk, ska alltid gå plus)

Det är fondportfölj som bygger på Harry Brownes ”Permanent portfolio”. Harry designade den runt 1970 med syfte att ha en portfölj som alltid skulle gå plus. Sedan 1978 har den bara gått back 5 gånger och då som max med -2.98 % under IT-krisen. Här finns mer info om RikaTillsammans-portföljen. På så sätt blir det en typisk mellanriskportfölj.

Vårt mål med portföljerna är inte att ge ”sanningen”. Snarare vill vi föreslå en bra bas som du kan utgå från om du vill sätta ihop din egen portfölj. Vi försöker inte heller längre matcha fondrobotarna 1:1. Vill du ha fondrobotens exponering, då kan man ju lika gärna välja den.

Sparhorisonten styr risken och fördelningen

Det bästa sättet jag känner till hitta rätt riskbalans är att utgå från den klassiska tumregeln:

10 procent i aktier per år du kan låta pengarna arbeta (dvs din sparhorisont). Resten i räntor.

Illustrerat ser det ut enligt nedan.

Förslag på tillgångsfördelning baserat på sparhorisont (0-10 år)

Det vill säga att alla pengar som ska användas inom 12 månader ska finnas på ett bankkonto med insättningsgaranti. På två års tidshorisont kan man unna sig 20 % i aktier, 40 % bankkonto och 40 % räntor och så vidare. Kopplingen till portföljerna blir:

Andelen aktier och räntor

Globala barnportföljen – 90 % aktier och 10 % räntor
Nybörjarportföljen – 60 % aktier och 40 % räntor
Försiktiga portföljen – 20 % aktier och 80 % räntor

En stor problematik i dagsläget, 2021, är att räntorna är så låga att räntefonderna tenderar inte ge någon avkastning. Eller snarare så här. De ger ungefär 1 procents avkastning. Men då uppstår frågan som vi adresserade i förra veckans artikel ”Bästa fonderna 2021”:

Varför ska jag ta risk med räntefonder för att få 1 % avkastning, när jag kan få 1.2 % utan risk på ett låst bankkonto med insättningsgaranti?

Därför kommer du se att i flera av portföljerna har vi minskat på andelen räntor och ersatt dem med bankkonto med insättningsgaranti. Undantaget är om man väljer köra en fondrobot som LYSA (annonslänk) som har riktigt bra räntedel. Den är dock omöjlig att replikera för oss småsparare. Du kan läsa mer i forumet där vi diskuterar räntedelen i LYSA.

Ett alternativ till att sätta pengarna på bankkonto är självklart att amortera dem. Många gånger är det inte ekonomiskt rätt att ha räntefonder och lån samtidigt. Däremot kan det vara känslomässigt korrekt. 🙂

Var försiktig med höga aktieandelar

Den klassiska rekommendationen är:

Sparar du långsiktigt så ska du ta hög risk och därmed ha en hög aktieandel.

Jag håller i stora drag med om den. Men man behöver vara medveten om risken man tar. Det finns nämligen perioder på börsen då den inte alls har gått bra som den har gått det senaste decenniet eller senaste året.

Nedanstående bild är från bloggrannen ”A Wealth of Common Sense” som tittar på den amerikanska börsen. Nu är tidsperioderna anpassade för att göra en poäng, men det gör det inte mindre relevant.

Årsmedelavkastning på den amerikanska börsen i olika tidsperioder

Som synes finns det långa perioder då avkastningen inte är något vidare. Dessa perioder kan dessutom vara ganska långa. Det stöds även i en studie från förra året som tittade på alla börser runt om i världen från 1840.

I ett fall av 10 kommer man förlora mot inflationen

Forskarna ställde sig frågan hur stor är sannolikheten att man kommer få en sämre avkastning än inflationen över en 30 års period. Det vill säga hur stor är spridningen av slutvärden på en investerad krona efter inflation. Resultatet blev följande graf:

Spridningen av värdet kring en simulering av vad en investerad dollar blir värd över en 30 års period.

Bilden visar i den absoluta majoriteten av fallen (ca 9 av 10 fall) kommer den investerade dollarn bli värd mycket mer. Ibland till och med 20 dollar eller mer. Tidigare har dessa studier bara gjorts på den amerikanska börsen (grå och ljuslila staplarna) där det var en väldigt låg sannolikhet att få ett värde mindre än man satt in.

Men när man räknade in alla världens börser (mörkblå staplar) så är den inte längre obefintlig utan faktiskt nästan 12 procent. Så här skriver de själva:

A bootstrap simulation analysis implies substantial uncertainty about long-horizon stock market outcomes, and we estimate a 12% chance that a diversified investor with a 30-year investment horizon will lose relative to inflation. The results contradict the conventional advice that stocks are safe investments over long holding periods.
Anarkulova, Cederburg, O’Doherty. ”Stocks for the long run”, (2020)

Det som jag tar med mig från deras studie är framförallt att

Sannolikheten är fortfarande ca 90 % sannolikhet för ett positivt.
Man behöver ta höjd för 10 %-utfallet eftersom vi bara har en 30-års period i livet

Därför är det viktigt att sprida riskerna – diversifiera – och inte lägga allt i samma korg.

Hellre än 90/10-portfölj än en 100/0-portfölj

Ovan är en anledning till att jag hellre kör än portfölj med 90 % eller 80 % aktier än 100 %. Trots att det är den vanliga rekommendationen. De viktigaste två anledningarna är dock annorlunda.

Den första handlar om den så kallade prospekteorin. Något som Daniel Kahneman, författare till boken ”Tänka, snabbt och långsamt”, fick Nobelpris för 2002. Det handlar bland annat om att vi människor värderar en förlust känslomässigt ”värre” än vad vi känslomässigt värderar en vinst.

Jag personligen kan t.ex. störa mig på en parkeringsbot eller en 10 procentig förlust och tänka på det under ett tag. Men en vinst på 10 procent eller 500 kr extra har inte alls samma inverterade känslomässiga värde. Nedan är min variant på hans forskning:

Prospekt-teorin. Vi värderar en vinst/förlust känslomässigt olika. En förlust känns "dubbelt" så mycket känslomässigt som motsvarande vinst. — Prospekt-teorin. Vi värderar en vinst/förlust känslomässigt olika. En förlust känns ”dubbelt” så mycket känslomässigt som motsvarande vinst.

En följd blir att jag som småsparare tycker att förlust är relativt sett värre än vinst. Det kan vi slarvigt omformulera till att:

När börsen går upp, så gör det inget att vi ligger lite efter snittet (index) eftersom vi ändå ligger plus.
När börsen går ner, får vi en känslomässig ”fördel” av att ligga bättre än index. ”Jag ligger ju åtminstone bättre än de flesta andra” eller ”Jag har inte förlorat så mycket som jag hade kunnat / som andra”.

Ovanstående är INTE ett sätt att optimera på högst avkastning i läge ett. Däremot kan det leda till högre avkastning på sikt eftersom det minskar risken för beteendemässiga misstag.

Om vi ändå ska göra något när det faller, då är det lika bra att bli girig

Genom att ha lite torrt krut och inte vara fullt investerad i aktier har du en möjlighet att i en kris agera aggressivt. Jag har för mig att jag har sett studier som visar att vi mår bättre när vi kan påverka vår omgivning än när vi inte kan det. Vi kan inte påverka marknaden när den går ner, men jag kan påverkar hur jag agerar.

Om man är fullinvesterad, då är det enda alternativet mer eller mindre att sitta på händerna. Något vi vet är väldigt jobbigt. Om du då har torrt krut så har du ett alternativ till – att välja att investera. Då har du gjort något och många gånger gjort något som är bättre än alternativet som de flesta gör; dvs ta ut pengar.

När andra är giriga då är det ett tillfälle att vara rädd. När andra är rädda är det tillfälle att vara girig.
Warren Buffett

Återigen – notera att jag inte förespråkar marknadstajming i ovan. Jag försöker bara ta hänsyn till ett beteendemässigt perspektiv. Något som man väldigt sällan tar hänsyn till i finansbranschen.

Den andra anledningen är att min upplevelse från att hänga i forumet och prata med många småsparare, är att många har fel risk i sitt sparande. Man har antingen för lite risk (inga aktier) eller för mycket risk (bara aktier). Jag tror på att man bör ha en balans.

Uppdatering av Fyra-hinkar-principen inom kort

Det bästa sättet att hitta en balans till sitt sparande som jag har kommit över de senaste 15 åren är den så kallade Fyra-hinkar-principen. Den säger i grova drag att man kan se på sin ekonomi som fyra hinkar:

Fyra-hinkar-modellen

Lågrisk-hinken (f.d. Bufferthinken) – bankkonto med insättningsgaranti.
Mellanrisk-hinken – portfölj med ca 50 % aktier / 50 % räntor
Högrisk-hinken – portfölj med ca 90 % aktier / 10 % räntor
Lekhinken – övriga spekulationstillgångar

I det kommande avsnittet kommer jag gå genom dessa hinkar i detalj. Framförallt kommer vi titta på hur mycket pengar man bör lägga i de olika hinkarna beroende på vilken fas i livet man är i.

För dig som är nyfiken och redan nu vill grotta ner, så kan du se ”förarbetet” i forumet där vi har diskuterat det här de senaste veckorna. Här är två exempel på diskussioner i forumet utifrån några olika perspektiv på Fyra-hinkar-principen:

Där kan du även se hur de olika portföljerna – eller fondrobot-fördelningarna – matchar de olika hinkarna. Allt med poängen att få en bra balans i sitt sparande.

En väldiversifierad 100 % aktieportfölj som bas

Efter väldigt mycket diskussion (163 repliker!) i forumet landade vi i följande basportfölj för 100 % aktier. Tesen är nämligen att vi ser fonderna som LEGO-bitar man kan kombinera ihop. När man väl har byggt en bra kombination av aktiefonderna så kan man återanvända i nya LEGO-byggen.

Det vill säga att den här fördelningen av fonder återkommer i flera av portföljerna. Det gör alltså inget att man har samma fonder i flera portföljer. Det bidrar sällan med något nytt att lägga till flera fonder av samma typ eftersom de underliggande aktierna är samma. Jämför med att köpa ”Gott och Blandat” på ICA eller COOP. Det är samma godis i påsarna i alla fall.

Baserat på ”bästa fonderna 2021” ser portföljen ut som följer:

Tabell 1. RikaTillsammans 100 % aktier
Andel	Typ	Fond	Avgift
70 %	Globala storbolag	Länsförsäkringar Global Indexnära	0.2 %
10 %	Globala småbolag	Handelsbanken Gl Småbolag Ind Cri A1 SEK	0.6 %
10 %	Tillväxtmrkd storbolag	Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära	0.4 %
10 %	Sverige alla bolag	PLUS Allabolag Sverige	0.2 %

Illustrerat som graf ser den ut som följer:

Basportföljen bestående av 100 % aktier.

Basportföljen följer forskningen

Enligt tidigare avsnitt på bloggen försöker vi följa forskningen. Något förenklat säger den:

Investera i alla bolag i hela världen så billigt som möjligt.

Vilket är precis det som portföljen ovan åstadkommer. Det är en global portfölj som äger en stor mängd av de bolag som går att äga. Med dessa fyra fonderna äger du nästan 4 800 bolag i hela världen till en avgift om 0.26 %. Att jämföra med t.ex. LYSA (annonslänk) på ca 6 600 bolag och 0.4 % i avgift.

Vi har gjort ett avsteg från forskningen (då det inte finns konsensus) och det är att vi har gjort slagsida (”tilt”) mot Sverige på 10 %. Bilden nedan visar hur världen ser ut utifrån ett börsvärdesperspektiv.

Där kan man tydligt se att Sverige står för ungefär 1 % (eller snarare 0.8 %). Vi väljer dock att ta hela 10 % då vi bor i Sverige. Hela diskussionen kan du följa i forumet. Världskartan ovan är också förklaringen till att att vi lägger till tillväxtmarknadsfonden.

En vanlig globalfond täcker nämligen bara de blå länderna. Tillväxtmarknaderna (grå) är sällan med i en globalfond. Vi tycker det är rimligt att ta hänsyn till dessa. Den sista fonden, Handelsbanken Globala Småbolag tar vi med eftersom en vanlig globalfond brukar skippa dessa.

Variationer på basportföljen

Det finns några variationer som redan kommit upp i forumet, så det är lika bra att ta dem direkt. Trots det jag skrev om ”Gott och Blandat”-påsen ovan, så kan det finnas poänger att dela upp global-delen i två eller tre olika fonder. Den primära anledningen är att t.ex. Nordnet beräknar räntan på belåning baserat på exponering mot en enskild tillgång.

Att då ha tre globalfonder kommer ge en lägre ränta än att bara ha en, trots att det är samma innehåll i dem. Det går även argumentera för att det minskar fondbolagsrisken, men det är en risk som jag ser som obefintlig så länge man håller sig till de stora och kända aktörerna.

Om man har sitt sparande på Avanza, då kan man även överväga fonden Avanza Emerging Markets som är billigare än Länsförsäkringar Tillväxtmarknader. Ett bra val. Avanza Global / Nordnet är också två bra alternativ.

En populär variation i forumet är även att t.ex. lägga in Svenska småbolag eller investmentbolag på bekostnad på den globala småbolagsfonden eller globalfonden. Jag har valt att hålla det enkelt med basportföljen och då kan man göra sina variationer utifrån den. Det går alldeles utmärkt.

Extra hållbar variant av basportföljen

Alla fonderna i basportföljen har en grundläggande hållbarhet, där de primärt väljer bort bolag. Man kan diskutera hur stor påverkan det har att en fond väljer bort bolag. Om man däremot tycker att det är viktigt så följer nedan ett förslag på en liknande portfölj med något annorlunda fonder.

Tabell 2. RikaTillsammans 100 % aktier med fokus på hållbarhet
Andel	Typ	Fond	Avgift
80 %	Globala storbolag	SPP Global PLUS	0.5 %
10 %	Tillväxtmrkd storbolag	SPP Emerging Markets PLUS	0.5 %
10 %	Sverige alla bolag	SPP Sverige PLUS	0.3 %

Illustrerat som en graf:

Basportföljen bestående av 100 % aktier med fokus på hållbarhet. Avgift: 0,48 %

Konstruktionen bygger på samma filosofi som den breda portföljen. Skillnaden är att den här portföljen blir ca 0.22 % dyrare och hamnar på 0.48 % i avgift. Den innehåller också bara 1 700 bolag mot 4 800 bolag. Det är alltså ca 3 000 bolag som exkluderas i den här portföljen.

I jämförelse med LYSAs hållbara alternativ så ligger den fortfarande på 0.4 % och ungefär likadant antal bolag. Så i det här fallet går det inte att göra en likadan portfölj billigare än en fondrobot.

Fem ton CO₂ per 100 000 kr

Det är alltid väldigt klurigt när man ska ge sig in och beräkna klimatpåverkan och koldioxid. Sätten att räkna är många och bygger på olika antaganden. Rapporten som jag tycker är bäst för svenska förhållanden och en vanlig småsparare kom från Swedwatch 2015.

De konstaterade att det genomsnittliga utsläppet, ton koldioxid per 100 000 kr investerat, var:

Utsläpp per 100 000 kr och år

Global indexportfölj – ca 5 ton CO2
Svenska indexfonder – ca 2.5 ton CO2

Organisationen Founders Pledge skriver på sin sida att de duktiga välgörenhetsorganisationerna som arbetar med klimat kan kompensera ett ton CO2 för ungefär 15 USD. Det betyder att man kan kompensera 100 000 kr i sparande för ca 650 kr. Exempel på sådana organisationer finner du på Giving Greens hemsida. Ett konkret exempel är t.ex. Tradewater som ligger på just 15 USD per ton CO2.

Här kan man också diskutera vad som ger mest effekt. Spara 220 kr på de billigare fonderna och ge dessa till välgörenhetsorganisationerna eller låta dem vara kvar i de extra hållbara fonderna. Jag vet inte. Men däremot så tycker jag att vi som har råd borde klimatkompensera för vårt sparande.

Våra pengar har många gånger en större klimatpåverkan än vårt bilkörande.

Guld som en del i portföljen

Sedan ett par år tillbaka har jag tagit det medvetna beslutet att ha guld i portföljerna. Guld i investeringssammanhang är kontroversiellt eftersom man kan argumentera övertygande både för och emot.

De som argumenterar emot säger t.ex. det är en sten, den växer inte, den ger ingen utdelning och den är dyr att ha i en låda. Guld är en barbarisk relik som inte har något existensberättigande i dagens finansiella system.

Å andra sidan kan man argumentera för att guld har varit en värdebevarare i flera tusen år, det är ett skydd mot inflation, det fungerar som en slags försäkring i portföljen och har en låg korrelation mot aktier. Den gör att portföljer får en bättre riskjusterad avkastning.

Historiskt sett brukar man prata om en tumregel att ungefär 5 – 10 procent av en portfölj bör bestå av guld. Det finns de som argumenterar för att man ska ha högre andel och det finns vissa poänger i det. Vi själva har t.ex. 25 % guld i RikaTillsammans-portföljen. Men då behöver man vara trygg i beslutet och veta varför man gör det.

Guldet introducerar dock komplexitet i portföljen eftersom:

Guldet behöver köpas som en börshandlad fond (s.k. ETC)
För att handla med ETC behövs ett enkelt kunskapsprov
Tyvärr går inte ETC:er att månadsspara i

Du kan därför själv välja om du vill ha det i portföljerna eller ej. Vi har valt det då det gör portföljerna bättre. Att det inte går att månadsspara i är okej. Det räcker att man köper det 1-2 gånger om året manuellt. Om du väljer att inte ha guld i portföljen, då kan du bara öka aktieandelen istället.

Globala barnportföljen 2021

Den här portföljen har sitt ursprung i boken ”Gör ditt barn rikt” som jag skrev 2017. Därav det lite dumma namnet. Det här sparandet fungerar nämligen självklart lika bra som sparande till pension, barnen, ekonomisk frihet eller något annat.

Portföljen har högst andel aktier, 80 % och därmed också högst risk. Den höga aktieandelen gör också att sparhorisonten behöver vara lång, runt 10 år eller mer. Målsättningen är att portföljen ska göra ungefär 6-7 % per år i årsmedelavkastning.

Årets version ser ut som följer:

Högrisk- / Globala barnportföljen 2021. Fördelning 80 % aktier, 10 % räntor och 10 % guld. Avgift: 0.22

I tabellform ser den ut som följer:

Tabell 3. Högrisk- / Globala barnportföljen 2021
Andel	Typ	Fond	Avgift
60 %	Globala storbolag	Länsförsäkringar Global Indexnära	0.2 %
5 %	Globala småbolag	Handelsbanken Gl Småbolag Ind Cri A1 SEK	0.6 %
5 %	Tillväxtmrkd storbolag	Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära	0.4 %
10 %	Sverige alla bolag	PLUS Allabolag Sverige	0.2 %
10 %	Guld	Xetra-Gold (4GLD)	0.3 %
10 %	Räntor	Bankkonto med insättningsgaranti	0 %

Skillnaderna mot föregående år är högst marginella. Den avancerade sparare kan öka risken genom att t.ex. ersätta:

Kontantdelen med aktier, t.ex. investmentbolag, småbolag eller något annat nischat
Guldet med aktier
Kontantdelen med långa räntefonder som är negativt korrelerade mot aktier. Ju längre desto bättre.
Globalfonden med fler globalfonder vid behov av belåningssäkerhet.

I övrigt är jag väldigt nöjd med portföljen. Den är billig (0.22), nästan halva priset mot LYSA (0.4), har med guld och en liten krockkudde i form av kontanter. Den består bara av sex fonder och alla delarna går att motivera.

Vi kommer själva lägga ett par hundra tusen i portföljen enligt tabellen ovan. Så variationerna behövs verkligen inte. Du kan följa vår portfölj på Shareville (annonslänk).

Nybörjarportföljen 2021

Det här är vår variant på den klassiska balanserade 60/40-portföljen. Det är ett sparande som passar när tidshorisonten är mellanlång. Jag brukar säga någonstans runt 5 år. Det är även en ypperlig portfölj för den så kallade stay-rich-fasen. Det vill säga att man har vunnit spelet och egentligen inte behöver mer pengar.

Bara för att den heter Nybörjarportföljen så betyder det inte att man ska levla från den i framtiden. Tvärtom. Förmodligen är den än viktigare i framtiden när du ska bevara ditt kapital. Till och med norska oljefonden har en variant på 60/40-portföljen.

Årets version ser ut som följer:

Nybörjarportföljen 2021 (mellanrisk). Fördelning: 50 % aktier, 40 % räntor och 10 % guld. Avgift: 0,18 %

I tabellform är det:

Tabell 4. Mellanrisk / Nybörjarportföljen 2021
Andel	Typ	Fond	Avgift
35 %	Globala storbolag	Länsförsäkringar Global Indexnära	0.2 %
5 %	Globala småbolag	Handelsbanken Gl Småbolag Ind Cri A1 SEK	0.6 %
5 %	Tillväxtmrkd storbolag	Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära	0.4 %
5 %	Sverige alla bolag	PLUS Allabolag Sverige	0.2 %
10 %	Guld	Xetra-Gold (4GLD)	0.3 %
20 %	Räntor (kontanter)	Bankkonto med insättningsgaranti	0.0 %
20 %	Räntor (mix)	AMF Räntefond Mix	0.1 %

Den enda fonden som har tillkommit här är AMF Räntefond Mix. Det är en bra fond då den ger dig både svenska och utländska räntor samt en blandning av statspapper och övriga räntor. Dessutom är den billig.

Variationer på den här portföljen kan vara att ersätta:

Guldet med en högre aktieandel i globalfonden
Kontanterna med fler räntefonder från listan bästa räntefonderna 2021

I stort sett är det här samma portfölj som förra året. Totala avgiften på fonden hamnar på 0.18 % vilket är väldigt bra i mina ögon. En riktigt bra portfölj för sin uppgift. Även den här portföljen går att följa via Shareville (annonslänk).

Försiktiga portföljen 2021

Man kan diskutera värdet med den försiktiga portföljen ett år som 2021 med de obefintliga räntor vi har. Jag vill därför vara tydlig med att ett bankkonto med insättningsgaranti och låst på 12 månader kommer i stora drag ge samma avkastning som denna portfölj, fast utan någon risk.

Med det sagt så passar den här portföljen på en tidshorisont om 1-3 år och då det redan finns en buffert på ett bankkonto. Det är ett komplement till ett buffertkonto, inte en ersättning. Målsättningen är ca 1-2 % som årsmedelavkastning.

Årets version ser ut som följer:

Försiktiga (lågrisk)-portföljen 2021. Fördelning: 80 % räntor, 15 % aktier och 5 % guld. Avgift: 0.17 %

I tabellform ser den ut som följer:

Tabell 5. Försiktiga portföljen 2021
Andel	Typ	Fond	Avgift
15 %	Globala storbolag	SPP Aktiefond Global	0.3 %
5 %	Guld	Xetra-Gold (4GLD)	0.3 %
40 %	Räntor (kontanter)	Bankkonto med insättningsgaranti	0.0 %
20 %	Räntor (mix)	AMF Räntefond Mix	0.1 %
20 %	Räntor (långa)	AMF Räntefond Lång	0.1 %

Enligt tidigare resonemang är fokuset större på kontanterna i portföljen. Avgiften ligger på ca 0.17 % vilket är godkänt. Om man vill kan man göra samma ersättningar som i nybörjarportföljen. Det vill säga lägga till fler typer av räntefonder på bekostnad av t.ex. kontantdelen.

Guldet byts med fördel ut mot mer i globalfonden. Här har vi förenklat aktiedelen genom att inkludera en globalfond som automatiskt inkluderar tillväxtmarknader (till en lite högre kostnad). Du kan följa portföljen på Shareville här (annonslänk).

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

RikaTillsammans-portföljen 2021

Den sista portföljen är som sagt en specialportfölj. Den bygger på Harry Brownes Peramanent-portfölj som ska fungera i alla ekonomiska klimat. Det ska inte spela någon roll om det är bra tider på börsen eller ej. Den ska gå bra i alla fall.

Därför består den som vanligt av både aktier, extra långa räntor, kontanter och guld. Det här är en komplicerad portfölj där man inte kan göra ändringar hur som helst. Det går t.ex. inte att ersätta de långa räntorna med andra fonder och förvänta sig samma resultat. Är du osäker, ställ en fråga i forumet.

Den här portföljen passar INTE den som vill ha en hög tillväxt (get-rich-fasen) eller den som vill ha en bra utveckling på alla sin positioner. Det kommer alltid vara någon del i portföljen som kommer gå uselt.

Däremot passar den som komplement i stay-rich-fasen, dem som inte gillar förlora pengar och dem som vill bara sitt kapital med en rimlig tillväxt. Målavkastningen är ca 4 % per år. Årets variant är identisk med förra årets version.

RikaTillsammans-portföljen 2021. Fördelning: 25 % aktier, 25 % korta räntor, 25 % långa räntor och 25 % guld. Avgift: 0.17 %

I tabellform ser det ut som följer:

Tabell 6. RikaTillsammans-portföljen 2021
Andel	Typ	Fond	Avgift
15 %	Globala storbolag	SPP Aktiefond Global	0.3 %
5 %	Globala småbolag	iShares MSCI World Small Cap UCITS ETF (USD) – IUSN	0.35 %
5 %	Sverige alla bolag	PLUS Allabolag Sverige	0.2 %
15 %	Guld	Xetra-Gold – 4GLD	0.3 %
10 %	Guld	WisdomTree Physical Swiss Gold – GZUR	0.3 %
25 %	Räntor (kontanter)	Bankkonto med insättningsgaranti	0.0 %
15 %	Räntor (x-långa)	iShares $ Treasury Bond 20+yr (EUR) – IS04	0.07 %
5 %	Räntor (x-långa)	iShares € Govt Bond 15-30yr (EUR) – IBCL	0.2 %
5 %	Räntor (x-långa)	xTrackers II Eurozone Government Bond 25+ (EUR) – DBXG	0.05 %

Skillnaderna i portföljen är även här högst marginella. Den del som vi har haft mest diskussion kring i forumet är den långa räntedelen. Med tanke på det som vi har skrivit om räntefonder tidigare så är extra långa räntefonder ännu sämre. Om räntan ökar med 1 procent, kommer en 30 årig räntefond falla i värde med 30 procent.

Till slut konstaterade vi i forumet att portföljen har fungerat i 50 år. Vilka är vi att ändra i den? Hela poängen med portföljen är ju att den ska fungera i alla klimat och att det är ok att vissa delar går dåligt i perioder. Du kan följa diskussionen här.

En variation av den här portföljen är den så kallade Golden Butterfly-portföljen. I det fallet minskar man räntorna och guldet från 25 till 20 procent och lägger de 15 procent på aktier istället. Det är en rimlig variation, men det är inte RikaTillsammans-portföljen.

Det går utmärkt att följa även RikaTillsammans-portföljen på Shareville (annonslänk).

Ombalansera med vår 2021-mall

Ombalansering är ett sätt att ”starta om” en portfölj genom att återgå till ursprungsfördelningen. Den hjälper en att hålla fördelningen konstant och därmed risken ungefär samma (=förenkling). Det finns avsnitt där vi går genom ombalansering och värdet med att ombalansera i detalj.

T.ex. kan ombalansering hjälpa dig att omfördela pengar så att du säljer det som är dyrt och köper det som är billigt. Ombalansering hjälper till att öka avkastningen i en sidledesgående marknad men sänker den något i en uppåtgående.

Precis som tidigare år har vi gjort en ombalanseringsmall i Excel. Den hjälper dig att omvandla kronor och ören till procentsatser för de respektive fonderna. Den fungerar lika bra om du sätter igång portföljerna eller har haft dem sedan innan och bara vill omfördela pengarna. Det är bara att fylla i siffrorna på respektive fond (gröna fälten).

Bild på vår ombalanseringsmall i Excel 2021

För att använda mallen, som självklart är kostnadsfri, behöver du:

Instruktioner för mallen

Öppna vår landningssida för mallen →
Fyll i namn och e-postadress och klicka på knappen
För att spara ned mallen i Excel: tryck ”Arkiv” => ”Ladda ner” => ”Microsoft Excel”.
För att använda mallen i webbläsaren: Var inloggad på ditt Google-konto, klicka på ”Arkiv” => ”Kopiera”.

Observera att mallen är skrivskyddad. För att du ska kunna använda mallen måste du antingen göra en kopia till ditt Google-konto eller ladda ner den till din dator. Det kommer inte fungera att ansöka om att få skrivbehörighet.

Om du har frågor, ställ dem gärna i forumet. Du får självklart gärna komma med förbättringsförslag. Om du inte har prenumererat på vårt nyhetsbrev sedan tidigare kommer du även inom kort få ett välkomstbrev. Lycka till med ombalanseringen!

Få tips och extra-material i vår RikaTillsammans-community

Så här i slutet av artikeln vill vi passa på och tipsa om vår community på Patreon. Där delar vi med oss av extra-material, varje månad har vi en digital FikaTillsammans med en gäst, vi delar med oss av börstips och mycket annat.

Målet med Patreon-communityn är också att du ska gå plus. Även om du kan välja hur mycket du vill lägga på din prenumeration så väljer de flesta vår 7 USD-nivå (exkl. moms) vilket motsvarar i dagsläget ungefär 60 kr i månaden.

Läs mer om vår community på Patreon →

Det är även Patreon som gör det möjligt för oss att ha bloggen reklamfri. Så tack till dig som redan är medlem. 🙏

Vill du få ett mejl vid varje avsnitt?

Lycka till med din ombalansering!

Sedan barnsben lär vi oss att den som anstränger sig mest, den som gör mest, kan mest och har störst skicklighet kommer vinna. Vi lär oss att ju mer man tränar desto mer tur har man. Problemet är att det inte riktigt är sant. I alla fall inte i investeringssammanhang. Snarare är det tvärtom. Ju skickligare man blir desto större påverkan har tur. Det är paradox of skill. Den gäller idrott, det gäller företag och det gäller i allra högsta grad sparande. Idag kommer vi titta på tur, skicklighet och sambandet mellan dessa.

På senare tid har jag i forumet och i sociala medier, framförallt på Twitter haft en hel del diskussioner om möjligheten att slå index. En av de vanligaste kommentarerna är att slå index handlar om skicklighet. Det vill säga att det fungerar som de flesta andra områden i livet. För att bli bra, behöver du anstränga dig och ju mer du anstränger dig, desto bättre kommer ditt resultat att bli.

Problemet är att just inom sparande upplever jag att det är en sanning med modifikation. Ja, skicklighet spelar roll, men bara upp till en viss nivå. Jag skulle nästan påstå att den spelar bara roll upp till nivån ”att inte göra dumma saker med sina pengar”. När du kommer upp i den absoluta toppnivån av skicklighet, då slutar den i princip helt och hållet spela roll. Anledningen är väldigt enkel – alla andra är lika skickliga.

När alla andra är lika skickliga eller duktiga, då får man inte något ”betalt” för sin skicklighet. Motiveringarna är många och det är vad dagens artikel handlar om. Jag önskar att jag kunde ta credit för dessa tankar, men de tillhör framförallt Michael Mauboussin som skrivit boken ”The Success Equation” som bland annat handlar om ”Paradox of Skill”

Ju skickligare investerare blir, desto mer tur behöver de för att lyckas.
Paraodox of skill, Michael Mauboussin

Hela artikeln bygger på hans bok, hans föreläsningar och relaterat material. Om ingen källa nämns så är det han som är källan. Jag hoppas att du uppskattar artikeln, då den har väldigt många implikationer. Den ger ett nytt perspektiv att utvärdera strategier, den bygger vidare på våra tidigare avsnitt och ger förklaring till väldigt många saker vi ser runt oss.

Jag ser fram emot diskussionen i kommentarerna. Tack för den här veckan.
Jan och Caroline

PS. På grund av längden på inspelningen delade vi upp det i två avsnitt, men här i artikeln kan du bara se den första delen. Här finner du del två på Youtube och del två på Soundcloud.

DS. Nästa vecka kommer vi att ta en liten paus med avsnitt. Eftersom det har varit enormt mycket jobb de senaste veckorna tänker vi ta lite semester. 🙂

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Lagen om orsak och verkan

I nästan alla områden i livet så är det så att den som gör mest, kan mest och anstränger sig mest får bäst resultat. Det är ganska naturligt, vi kallar det till och med lagen om orsak och verkan. Inom sparsammanhang tar det sig uttryck i kommentarer såsom:

Sen kommer då min teori om att det tar några år att lära sig slå index
Kommentar till mig på Twitter

eller:

Det är resultatet från investeringen, dvs avkastningen, som avgör om en strategi eller ett fondval är framgångsrikt
Replik på RikaTillsammans-forumet

Det vill säga att implicit så sägs det, att om du är duktig så kommer du få ett bra resultat. Att bli duktig tar tid och ansträngning. Inget konstigt i det vid första anblick. Det är ju så majoriteten av oss skulle argumentera att världen fungerar.

Problemet är att när man börjar skrapa på ytan så är det inte så. Min upptäckt kom för ett par år sedan. Jag har haft tur med att ha läshuvud och gillar hårt jobb. I skolan hade jag toppbetyg, jag läste teknisk fysik och har presterat bra i det mesta jag har gjort. En kombination av hårt jobb och tur.

Men när det gäller sparande och investerande noterade jag efter ungefär 10 år att hårt jobb / skicklighet inte alls gav den belöning som det gavs i andra områden. Michael Moauboussin ger en bra vetenskaplig förklaring.

Spanska jullotteriet och Marion Tinsley

I Spanien har man varje år ett väldigt populärt jullotteri. Det har en nästan 200-årig historia och sett till vinstpengar är det ett av världens största. I princip varje spanjor deltar.

Historien går att i mitten av 70-talet fanns det en spanjor som febrilt letade efter en lott med slutsifforna 48. Han hittade en sådan lott till slut, köpte den och vann storvinsten.

I en intervju frågade man honom varför han så febrilt hade sökt efter en lott med just slutsiffran 48. Hans svar var:

I sju dagar har jag drömt om siffran sju. Alla vet ju att 7 multiplicerat med 7 är 48.

Det går inte att annat än att skratta och säga att stjärnorna log mot denna spanjor. En annan relevant historia handlar om matematikern Marion Tinsley. Han älskade spelet Dam (eng. checkers) och var riktigt duktig på det.

Han var så duktig på det att han var världsmästare i nästan 20 år. Mellan 1950 och 1995 förlorade han bara sju(!) matcher. Två av dem mot en dator. Han levde dam åtta timmar om dagen, sju dagar i veckan. Hans skicklighet sträckte sig till och med till att han kunde återge matcher hans spelat decennier tidigare.

Resultat i livet beror på skicklighet och tur

I dessa två extrema exempel är det lätt att se skillnaden. Spanjoren hade jättemycket tur när han vann lotteriet. Det är däremot svårt att argumentera för att det bara var tur att Marion Tinsley nästan alla matcher under 45 år.

Vi kan faktiskt formulera det så här:

Skillnaden på tur och skicklighet

Skicklighet – oavsett hur mycket tur du än har så kommer du inte slå Marion i spelet dam.
Tur – oavsett hur skicklig du är så påverkar det inte din möjlighet att vinna spanska jullotteriet

Sedan kan vi bygga vidare på det och konstatera att det mesta i livet är inte så här extremt. De flesta resultat vi har består faktiskt av en kombination av dessa två. Det vill säga att vi kan göra vår första definition:

Kombination av tur och skicklighet

Observerat resultat = skicklighet + tur

Vilket i sin tur även ger att:

Skicklighet = observerat resultat – tur
Tur = observerat resultat – skicklighet

Med observerat resultat avses i det här fallet t.ex. ett idrottsresultat, en avkastning, ett företags framgång eller något annat utfall. Det här är vad Michael Mauboussins bok ”The Success Equation” handlar om.

Något som jag uppskattar med honom, precis som med Nassim Taleb, är att de är både teoretiker och praktiker. Han har en professorstitel och har arbetet som ”Head of Global Financial Strategies” på Credit Suisse. Deras böcker tenderar vara av både praktisk och teoretisk karaktär samt handla om flera områden samtidigt.

I Mauboussins fall rör han sig fritt med illustrationer från sportens värld, företagsvärlden och naturligtvis även den finansiella världen. Vilket är väldigt givande.

Tur – det som du inte kan påverka

Precis som Michael skriver i boken är det klurigt att definiera tur. Det kan nämligen lätt bli filosofiskt. Till slut kommer han fram till att; för att tur ska vara närvarande måste följande tre krav vara uppfyllda:

Definition av tur

Tur är en händelse som kan påverka en person eller grupp
Tur kan vara av godo eller ondo (alt. positivt eller negativ)
Om det är rimligt att ett annat utfall (resultat) kunde ägt rum, då ingår ett visst mått tur

De första två påståendena är ganska intuitiva. En person, ett lag, ett företag eller en grupp av personer kan påverkas av tur eller otur. Det tredje påståendet är lite klurigare. Man kan tänka på roulett för att illustrera det. Om kulan hamnar på 16 så är ingår det ett visst mått tur, eftersom det är rimligt att anta att den kunde landat på en annan siffra med lika stor sannolikhet.

Rent tekniskt / matematiskt kan man se tur som en distribution med genomsnittet 0 över tid. Om du inte är med på vad det betyder, så spelar det ingen större roll för resten av artikeln. För oss statistiknördar hjälper det oss att placera det i ett fack. Väldigt förenklat kan man säga att över tid så kommer både tur och otur jämna ut sig och bli neutralt. Över tid har ingen mer tur eller mer otur än någon annan, även om det på kort sikt kan se väldigt olika ut.

Myten kring: Ju mer jag tränar, desto mer tur har jag

Även om jag älskar ordspråk och klyschor, eftersom de ofta innehåller kompakt visdom, så kan de ibland vara väldigt fel. De flesta av oss har nog hört Ingemar Stenmarks berömda citat:

Jag vet ingenting om tur. Bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag.
Ingemar Stenmark

Det finns fler citat på samma ämne. Visa tusentals år gamla:

Tur är det som händer när förberedelse möter möjligheten.
Seneca, romersk filosof

Problemet är att det dock inte är sant. Om du jobbar hårt och förbereder dig, då är det inte tur. Det finns inget sätt att öka sin tur. Allt du gör för att förbättra ett resultat kan man ju med stor framgång argumentera för handlar om skicklighet.

Vän av ordning kommer t.ex. invända att:

Men för att vinna måste man ju spela.

Ja, det är sant. Man kan ha tur och t.ex. vinna spanska lotteriet. Men det är ju svårt hävda att det är otur om man inte vinner. Det är ju riggat från början för att man inte ska vinna.

Den andra fallgropen är att även t.ex. uthållighet och tålamod är delar av skicklighet. Att gå på en intervju och inte få en anställning är ju inte otur. Precis som att gå på tio intervjuer och få ett jobb är tur. Det är bara andra aspekter av skicklighet.

Skicklighet – det som du kan påverka

Mauboussin definierar skicklighet utifrån ordboken Webster:

Ability to use one’s knowledge effectively and readily in execution or performance
Webster

Fritt översatt av mig; förmågan att kunna omsätta sin kunskap i praktik för att skapa ett resultat. Det är klurigt att resonera kring skicklighet utan att ta hänsyn till tur.

Vissa saker som vi gör kräver mycket skicklighet och lite tur. Exempel är att spela ett intsturment, spela schack, springa eller som i Marion Tinsleys fall; spela dam. I dessa fall ökar man sin förmåga och därmed skicklighet genom uthållig träning över tid.

Andra aktiviteter kräver både förmåga och tur. De mest tydliga exempel är t.ex. poker eller investerande. Precis som vi pratar om i andra avsnitt, t.ex. ”Bli en bättre investerare genom att bli bekväm med slumpen (#159)” är det i dessa fall bättre att definiera skicklighet som:

Definition av skicklighet

Förmågan och processen att fatta beslut.

Det leder i sin tur att vi kan göra ytterligare en definition:

Skicklighet och aktivitet

När tur har en liten påverkan kommer en bra process alltid ge ett bra resultat. Då tur har en större påverkan, kommer en bra process bara ge bra resultat över tid.

När skicklighet är viktigare än tur kommer det vara ett tydligt samband mellan orsak och verkan. När tur har en större påverkan, kommer sambandet mellan orsak och verkan vara svagt.

Läs ovan gärna en gång till. Nyckeln ligger i frasen: ”När tur har en större påverkan, kommer en bra process bara ge bra resultat över tid.”

En världskänd pianist som Lang Lang, som spelat piano sedan han var två år, kan prestera på världsnivå kväll efter kväll. Pianospel handlar uteslutande om skicklighet. En investerares skicklighet går däremot inte bedöma på en kväll eller ens ett år. Först över tid kommer skickligheten lysa genom.

Kan du förlora med flit?

I sin föreläsning på Google berättar Michael om ett tips han snappade upp hos professionella pokerspelare. För att bedöma om tur påverkar en aktivitet eller ej, så kan man ställa sig frågan:

Kan du förlora med flit?

Om du kan förlora med flit så är det ofta väldigt lite tur / mycket skicklighet inblandat. Det är ganska enkelt att förlora med flit i ett parti schack, i en tennismatch eller liknande. Däremot är det väldigt svårt att förlora med flit varje gång i t.ex. roulett. I valet mellan svart och rött är det svårt att välja en färg och med stor säkerhet säga att den kommer förlora.

Precis på samma sätt är det svårt att förlora med flit om du vi ska låta t.ex. värdebolag tävla mot tillväxtbolag. Ja, statistiskt sett ska värdebolag gå bättre över tid (eftersom de är en Fama/French-faktor) men ett enskilt år kan det gå hur som helst. Bara de senaste 10 åren har ju värdebolag gått sämre än tillväxtbolag.

På samma sätt kan man välja mellan utvecklade marknader eller tillväxtmarknader, vilken börs i Norden kommer gå sämst nästa år eller olika aktier. Således:

En aktivitet där du inte kan förlora med flit varje gång är en aktivitet som innehåller en viss mängd tur.

Tur och skicklighetsskalan

I sin bok ritar Michael upp en skala som går från skicklighet (vänster) till tur (höger). På skalan placerar han in olika aktiviteter beroende på hur de påverkas av kombinationen av tur och skicklighet.

Olika aktiviteters påverkan av tur respektive skicklighet. Källa: The Success Equation

I boken går han genom i detalj hur han kom fram till placeringen av t.ex. idrotterna. I korthet handlar det om att tennis är den idrott där skicklighet har störst betydelse. Något som syns i Roger Federers dominans. Han var t.ex. världsetta i 288 veckor. Anledningen är att i en tennismatch sker väldigt många interaktioner (ca 600 slag) där skicklighet spelar roll i varje interaktion. Skickligheten lyser genom över tid.

I basket jämfört med t.ex. hockey (över en säsong) är interaktionerna som en spelare har betydligt färre. I basket spelar de duktiga spelarna en betydligt större andel av matchen än en duktig NHL-spelare. Dessutom spelar t.ex. längd i basket en oproportionerligt stor roll jämfört med andra idrotter.

Det intressanta med den här skalan är att den kastar ljus på att eftersom olika aktiviteter har olika fördelning av tur vs skicklighet så måste de analyseras olika.

Hänsyn till tur vs skicklighet i en analys

Låt oss ta ett exempel. Två personer, A och B, har 10 000 kr och ska spela Black Jack på ett casino. Efter en stund har den ena personen har 7 500 kr och den andre har 12 500 kr. Vem är den skickligaste Black Jack-spelaren?

Det enkla är att tro att spelaren med det högre resultatet är den bättre spelaren. Så kan det vara. Men tänk om situationen som utspelade sig inne på casinot är som följer.

Båda två stod med 10 000 kr på sista handen. Båda personerna drog 17. Statistiskt sett ska man stanna om man drar 17. Spelet går ju ut på att komma så nära 21 som möjligt utan att gå över. Att dra ett nytt kort i den situationen är att gå emot oddsen. Man kommer förlora på alla utom fyra kort.

Person B, väljer ändå att dra ett nytt kort, och drar en fyra(!). Det vill säga får 21 och vinner. Jag vet inte hur det för dig, men jag skulle inte säga att det är skicklighet som gjorde att den ena personen fick 12 500 kr och den andre 7 500. Utfallet berodde ju på tur. Hur ska jag veta om hen har tur nästa gång?

Person A, hen med minst pengar, var ju den som spelade korrekt. Men eftersom det bara var ett fåtal händer så syntes inte person A:s skicklighet genom. Tur hade en för stor påverkan. Det är först om vi hade sett person A och B spela många händer över flera kvällar som vi hade sett skillnaden.

Ett liknande resonemang förde jag i en artikeln ”Så gick portföljerna 2020 | Är man kass om man har en låg avkastning?” häromveckan. Att välja indexfonder 2020 var att vara person A. Korrekt spelat, dåligt utfall till följd av försämrad usd-sek-kurs.

Färdigheten hittas i processen

Tidigare definierade vi skicklighet i en aktivitet som beror på både tur och skicklighet (t.ex. Black Jack eller investerande) som processen och förmågan att ta beslut. Så här sa Jeffrey Ma, en av de bästa Black Jack-spelarna från MIT, när han precis hade förlorat 100 000 dollar på 10 minuter trots att han spelat korten rätt:

The quality of the decision can be evaluated by the logic and information I used in arriving at my decision. Over time, if one makes good, quality decisions, one will generally receive better outcomes, but it takes a large sample to prove this.
Jeffrey Ma

Det vill säga för att skickligheten ska skina genom i Black Jack måste man spela många händer. De skickligaste spelarna kan komma så nära som bara ett underläge på 0,5 % mot huset.

Howard Marks, en väldigt känd investerare uttryckte samma sak på det här sättet:

You cannot tell the quality of a decision from the outcome. [..] You can make the best decision you can, based on what you know, but the success of your decision will be heavily influenced by (a) relevant information you may lack and (b) luck or randomness. Because of these two factors, well-thought-out decisions may fail, and poor decisions may succeed.
Howard Marks, Oaktree Capital

I boken ”The Biggest Bluff” uttrycker pokerproffsen det som:

The object of poker is making good decisions. When you lose of the run of the cards, that feels fine. It’s not a big deal. It’s much more painful if you lose because you made a bad decision or mistake
Maria Konnikova

För att sammanfatta: i en aktivitet där tur spelar roll kan man inte använda ett enskilt resultat som bevis för skicklighet. Ju mer tur en aktivitet påverkas av, desto större population behövs för att dra slutsats.

Hur många misslyckades med den här strategin?

Att inte ta hänsyn till tur-skicklighetsskalan och populationen – eller mängden utfall – som behövs är ett väldigt vanligt misstag. Anledningen är att det är ointuitivt för oss.

Det är mycket enklare för oss att ställa oss frågan:

Vad gick bra förra säsongen?

Utifrån det drar vi sedan slutsatsen att det som gick bra förra året kommer även gå bra i år. Problemet genom att bara titta på de senaste vinnarna så missar man den kritiska frågan:

Hur många av dem som använde den här strategin har historiskt misslyckats?

Det vill säga att vi inte tar hänsyn till ”survivorship bias”. Det som vi pratade om i avsnittet häromveckan med de amerikanska bombplanen under andra världskriget.

Det andra problemet är att om vi tittar på schack eller tennis, då behöver vi inte särskilt många tennismatcher för att utröna vem som är bäst. Skickligheten i ett skicklighetsspel lyser genom direkt. Vi klarar oss med en liten population.

Att bedöma ett spel som poker eller investerande kräver en mycket större population. En liten population i en aktivitet där tur spelar stor roll, kommer leda till en stor varians och litet värde i en analys. En amatör kan ju i ett par händer slå ett pokerproffs. Det händer titt som tätt.

Ett annat exempel för den intresserade är svenska småbolagsfonder. Liten population (=få fonder), aktivitet där tur spelar roll (=aktiemarknaden) och stor varians i resultat. Väldigt lätt att dra fel slutsats.

Sammanblandning av erfarenhet och expertis

En annan aspekt på skicklighet är att vi ofta gör följande antagande:

Om du bara gör något tillräckligt länge så blir du expert.

Återigen, det stämmer i aktiviteter som bygger på mycket färdighet och lite tur. Problemet uppstår när vi tror att samma sak gäller aktiviteter där tur spelar roll. Ofta vill man att en expert ska kunna förklara och göra förutsägelser om orsak och verkan.

Problemet är att när det gäller komplexa system, så är det extremt svårt att göra korrekta förutsägelser. Något vi pratar om i avsnitt #140 Singla hellre slant än lyssna på experters uttalande om framtiden!.

Det spelar ingen roll hur många år du har gjort något eller vilken titel (sparekonomi, analytiker, professor etc) du har. I ett komplext system där tur spelar in är sambanden mellan orsak och verkan väldigt svaga.

There are a lot of areas where people who have experience think they are experts, but the difference is that experts have predictive models, and people who have experience have models that are not necessarily predictive.
Professor Gregory Northcraft, University of Illinois

Att skilja mellan erfarenhet, expertis och område det gäller, är kritiskt att kunna. För vissa ”råd” från experter ska man absolut inte följa (=i princip alla förutsägelser om framtiden) medan andra råd (=t.ex. använd ISK) bör man absolut följa. Genom att tänka på det som en skala tur / skicklighet blir det enklare att skilja det ena från det andra.

Vi drar många gånger helt fel slutsatser

Här om veckan ställde jag frågan i forumet: ”Vilken var din viktigaste lärdom från 2020?”. Det innehöll många bra insikter, men också en del insikter som jag tror kan vara farliga. En insikt många drog från 2020 var, något överdrivet:

Jag klarade mig bra i Corona-kraschen, jag köpte mer på botten och jag borde ha köpt ännu mer.

Det är en naturlig insikt. Börsen gick ner -30 % på tre veckor och studsade sedan tillbaka. Man borde investerat mer. Problemet är att man glömmer bort frågan vi hade tidigare:

Hur många som har följt den här strategin har misslyckats?

Tittar man historiskt så finns det flera tillfällen (t.ex. 1929-1931) då det vore recept för katastrof. Börsen studsade nämligen inte tillbaka efter den första nedgången. Den fortsatte brant ner efter den första femtio-procentiga nedgången.

Vårt utfall är bara ett av många som kunde varit

Ett annat exempel från forumet på samma tema låter så här:

Jag håller på att bygga en utdelningsportfölj. Är relativt ny på börsen och gör nu mitt andra år med ett trackrekord 68% första året. [..] Jag går allin på Avanza utöver en större buffert som ligger på ett konto för oförutsedda händelser. Jag förväntar mig stabil avlastning och hämta in pengar från tillväxtportföljen som ska ge mig ca 50% per år.

Att dra slutsatsen att man ska ha 50 % avkastning per år är naturlig om man gjorde +68 % försa året. Problemet är ju att det inte är realistiskt över tid.

If we look into the past, skill and luck appear to be inextricably fixed, even though the history that we lived through was but one of many possible histories that could have occured. While we are capable of contemplating a future pulsating with possibility, we quickly forget that our experience was one of many that could have been. As a consequence, often we draw lessons from the past that are simply wrong.”
The Success Equation

Personen med +68 % har sannolikt inte tänkt att det lika gärna kunde varit ett minusresultat. Särskilt i efterhand faller vi i fällen att skapa en story kring resultatet. Antagandet och utfallet stämde och då blir det självklart att de hänger ihop. Att det kunde ha blivit annorlunda är något vi bortser från.

Vi människor älskar och skapar berättelser för att förstå och kunna leva i världen. I bästa fall skapar vi sanna historier, men i de fall det inte går med en sann historia så hittar hjärnan på en historia. Jag rekommenderar Anders Hansens vinterprat på ämnet.

Dessa påhittade historier kan tyvärr bli väldigt kostsamma när det gäller sparande. Särskilt om man kör en portfölj med kryptovalutor, Tesla, Gamestop och Tech-fonder/bolag.

Börsen – skicklighet eller tur?

2006 gjorde Tradingmarkets.com ett reklamjippo där de bjöd in 10 Playboy-tjejer att välja ut fem aktier. Dessa aktier skulle tävla mot både index och de professionella förvaltarna under året. Vinnaren blev Deanna Brooks, månadens playmate för maj 1998. Hennes fem aktier gick 43.4 % och slog index med hästlängder som slutade på 13.6 %.

Hon lyckades även slå 90 % av alla professionella förvaltare. Dessutom var hon inte ensam. Ytterligare fyra av hennes kompisar hade också en bättre avkastning än S&P 500. Något som en tredjedel av de professionella förvaltarna misslyckades med.

De flesta håller med om att det här säger väldigt lite. Men det leder faktiskt till en seriös fråga:

Hur kommer det sig att ett gäng amatörer lyckades bättre än professionella förvaltare som gör det här på heltid?

Vi hade ju aldrig förväntat oss att tjejerna skulle gjort 10 reviderade bokslut bättre än 10 revisorer, eller lagat 10 tandfyllningar bättre än tio tandläkare och så vidare. Självklart ligger svarat i att investerande på en så kort tidshorisont som 12 månader till stor del beror på tur. Precis samma princip där amatör-pokerspelaren kan slå proffset i en sittning.

Vi kan alltså dra slutsatsen att börsen till viss del handlar om tur.

Mental modell: tänk dig två påsar med kulor

Ett sätt att illustrera hur mycket en aktivitet beror på tur eller skicklighet är att tänka sig två påsar med kulor. I den ena påsen har vi bara skicklighetskulor och i den andra turkulor. För att göra det enkelt sätter vi ett värde på varje kula enligt en normalfördelning (man kan använda andra fördelningar, men för exemplet illustration kör vi normalfördelning).

Illustration av tur- eller skicklighetskulor i en påse. Värdet på varje kul anger ett absolut belopp för tur eller skicklighet.

Tänk dig att vi i dessa påsar sätter ett värde från -7 till +7. I tur-påsen anger det hur mycket tur man har. I skicklighetspåsen anger det hur skicklig man är. Resultatet av en aktivitet blir därefter summan av tur- och skicklighetspåsen med hänsyn tagen till var aktiviteten ligger på tur-skicklighetsskalan. I en aktivitet som schack, som består väldigt lite av tur, ändrar vi värdet på alla tur-kulorna till noll.

I ett skicklighetsspel får alla tur-kulorna värdet 0. — I ett skicklighetsspel får alla tur-kulorna värdet 0 och skicklighetspåsen behåller sina värden.

Det vill säga att när vi har dragit alla kulorna så kommer resultatet uteslutande ges av skicklighetskulorna. Högst skicklighet, högst värde på kulan bäst resultat. Kulan, eller personen med +7 på skicklighet kommer alltid vara bäst.

I ett spel däremot där tur spelar roll, kan ju personen med +7 dra en 0:a hamna på 7. Medan en person med lägre skicklighet, t.ex. +4 kan dra en +7 på tur och därmed få resultatet 11. Bättre utfall än den som hade skicklighet +7.

Naturligtvis minskar den här effekten med storleken på påsarna. Personen med +4 kommer ju inte drar +7 i tur varje gång. Över tid kommer du dra lika många tur som otur-bollar och 4:an i skicklighet komer lysa genom.

Ju skickligare deltagarna är desto större påverkan har turen

En följdeffekt av exemplet med påsarna är det som kallas för ”Paradox of skill”. När skickligheten ökar, kommer utfallet från skicklighetspåsen att bli mer jämnt och därför kommer behovet av tur att öka.

Man kan tänka på det så här. Vi säger att kulorna i skicklighetspåsen är investerare. Idag har alla investerare möjlighet och tillgång till samma information, de kan handla samma aktier, de har samma låga transaktionskostnader och är generellt bättre. Det innebär att vi kan ändra värdet till 5 på alla kulorna som idag ligger i intervallet -7 till +4.

När den absoluta skickligheten i färdighetspåsen ökar, minskar den relativa skickligheten (skillnaden mellan bäst och sämst) och turen spelar en större roll för slutresultatet.

Det vill säga att vi bara har kulor i skicklighetspåsen som har 5, 6 och 7. Det betyder att tur-kulorna kommer att spela en större roll för utfallet än tidigare. Den absoluta skickligheten har ökat i påsen, men den relativa skickligheten – det vill säga skillnaden mellan den som är bäst och sämst har minskat från 15 steg till bara 3 steg.

Genom att alla blir bättre så minskar variationen mellan den som är bäst och den som är sämst. Utfallet då mellan vem som blir bäst eller sämst styrs av slumpen.

Definition av skicklighet

Det leder till den ointuitiva slutsatsen att ju bättre deltagarna i en aktivitet (där tur spelar roll) blir, desto mer tur behöver de för att lyckas. Större skicklighet leder alltså inte till mindre behov av tur utan till ett större behov av tur!

Paradox of skill inom idrott

Den som uttryckte paradox of skill först var biologen Stephen Jay Gould. Han var baseboll-tokig och funderade mycket på frågan varför dagens moderna spelare aldrig slog historiska rekord. Det var en variant av tanken som många av oss haft; ”Vad hade hänt om vi tog en spelare från idag och lät hen spela på 60-talet eller vice versa”. Han uttryckte resultatet av sina funderingar såsom:

Variation in batting averages must decrease as improving play eliminates the rough edges that great players could exploit, and average performance moves towards the limits of human possibility.
Stephen Jay Gould

Det vill säga att när den genomsnittlige spelaren börjar komma nära gränsen för vad som är mänskligt rimligt, då har man slipat bort de kanter som duktiga spelare kunde utnyttja för sin egen räkning. Ett exempel på det här är marathon. Även om det är ganska lite tur inblandat i marathon kan man se en intressant historisk effekt.

Marathon-loppet i OS 1932 vanns av Juan Carlos Zabala från Argentina på tiden 2:31:36. På plats 20 kom Margarito Pomposo med tiden 3:10:51. Det vill säga nästan 40 minuter senare. Juan Carlos hade nästan hunnit med både en intervju, macka och en dusch innan personen på tjugonde plats kom i mål.

Jämför det med vinnaren av OS 2016 som vanns av Eliud Kipchoge från Kenya på 2:08:44. Nästan 23 minuter snabbare än Juan Carlos. Men det intressanta är att Oleksandr Sitkovskyy på tjugonde plats kom in på 2:14:24. Det vill säga knapp sex minuter senare. Skillnaden – det vill säga variansen – i tid för den genomsnittlige löparen har minskat enormt.

Resultat för OS-marathon för vinnaren och skillnaden mot personen på 20 plats. — Resultat för OS-Marathon för vinnaren och skillnaden mot personen på 20 plats.

Skickligheten på börsen har ökat

Vi kan se samma tendenser på börsen. Över tid har den absoluta skickligheten hos investerarna på börsen ökat. Något som också bekräftas av t.ex. investeraren Charles Ellis:

Gifted determined, ambitious professionals have come into investment management in such large numbers during the past 30 eyars, that it may no longer be feasible for any of them to profit from the errors of all the others sufficiently often and by sufficient magnitude to beat market averages.
Charlies Ellis, Greenwich Associates, ”The Losers Game”

Det har även bekräftats i vetenskapliga studier:

We also uncover some notable time trends in our study. Specifically, we observe that the proportion of skilled funds decreases from 14.4% in 1990 to 0.6% in 2006, while the proportion of unskilled funds increases from 9.2% to 24.0%.
Thus, although the number of actively managed funds dramatically increases over this period, skilled managers (those capable of picking stocks well enough, over the long-run, to overcome their trading costs and expenses) have become exceptionally rare.
Laurent Barras (2010), ”False Discoveries in Mutual Fund Performance: Measuring Luck in Estimated Alphas”

Nedan kan man se det illustrerat i en liknande bild som för marathon-löparna. Bilden visar hur standaradavvikelsen (=variansen) för överavkastning mot index har minskat för S&P 500-fonder över tid samtidigt som antalet deltagare har ökat.

Variansen i överavkastning mot index har sjunkit över tid.

Även investerare som Warren Buffett har fått det mycket svårare. Nedanstående graf visar Buffetts överavkastning mot index.

Även Warren Buffett har fått det svårare att överprestera mot index över tid (och skapa alpha).

Paradox of skill på börsen

Vi ser alltså samma tendenser på börsen som i alla andra områden i världen. Människor blir bättre och bättre. Den absoluta skickligheten ökar och skillnaden mellan den som är bäst och genomsnittet minskar.

Problemet är att på börsen räknas inte absolut skicklighet. Det som räknas är relativ skicklighet. Börsen är nämligen i stora drag ett nollsumme-spel. Det som någon tjänar måste någon annan förlora. Således behöver du vara relativt sett bättre än någon annan för att tjäna pengar.

Poängen i artikeln

När den absolut skickligheten ökar (den har aldrig varit så hög som nu), minskar den relativa skickligheten. Skillnaden mellan de som är bäst och de som är medel sjunker. För att tjäna pengar som investerare är det den relativa skickligheten som är relevant. Inte den absoluta! Därför spelar tur en så stor roll.

Michael skriver i sin bok uttryckligen:

But only a small percentage of investors have shown an ability to systematically beat the market over time. It is not that investors lack skill, it’s the paradox of skill: as investors have become more sophisticated and the dissemination of information has gotten cheaper and quicker over time, the variation of skill has narrowed and luck has become more important. When everyone in business, sports, and investing copies the best practices of others, luck plays a greater role in how well they do.
Michael Mauboussin

Så här skriver fondanalysbolaget Morningstar:

The logic applies to money management as well as sports. More assets than ever before are run by certified professionals. What once was excellent is now only good.
The argument doesn’t stop there, though. The problem for active mutual fund managers is not just that there are more competitors, and those competitors are better trained, but also that the field has leveled.
Four conditions (technology advantage, research, corporate communications, IPO-flipping) that once permitted winning investment managers to stay ahead of the also-rans have been eroded, if not eliminated entirely.
Morningstar

Det räcker alltså idag inte att bara vara skicklig. Du behöver tur också. Inte för att skicklighet inte spelar någon roll. Utan för att du inte får ”betalt” eller någon fördel för din skicklighet, alla andra är ju lika duktiga.

Paradox of skill leder till reversion to the mean

En intressant slutsats som utforskas utförligt i boken är ”reversion to the mean”. Det betyder väldigt förenklat att över tid kommer ett resultat att återgå till sitt medelvärde. Om vi återigen tänker på påsen med tur och skicklighetskulor.

Om vi utgår från att tur över tid har ett genomsnitt kring 0, så kommer år där investeraren har tur följas av år där hen har otur. Över lång tid kommer tur/otur spela någon roll och investerarens skicklighet kommer lysa genom.

Notera att reversion to the mean inte säger någonting om tajming. Det kan ta ett år, två år, tre år eller längre. Den säger bara att till syvende och sist kommer det återgå till sitt medelvärde. Det är viktigt att förstå reversion to the mean eftersom det både säger något om framtiden: något som har gått bra kommer med stor sannolikhet gå sämre och vice versa.

The sad fact is that there is significant evidence that investors—both individual and institutional—fail to recognize and reflect reversion to the mean in their decisions. To illustrate, the S&P 500 Index generated returns of 8.2 percent in the twenty years ended 2009. The average mutual fund saw returns of about 7 percent, reflecting the performance drag of fees.
But the average investor earned a return of less than 6 percent, about two-thirds of the market’s return. The reason investors did worse than the average fund is bad timing: they put money in when markets (or funds) were doing well and pulled money out when markets (or funds) were doing poorly. This is the opposite of the behavior you would expect from investors who understand reversion to the mean.

Vi pratade även om det i avsnitt #132 Misstaget med att välja fond efter antalet Morningstar-stjärnor. Studier visar att fler än 8 av 10 fonder med fem stjärnor förlorar sin femte stjärna inom tre år. Reversion to the mean.

I boken tar han även upp hur det här gäller för företag och sport. Sjukt intressant att se att även lag över säsonger tenderar att återgå till genomsnittet.

Dyrt (och dumt) att välja fonder baserat på historik

På senare tid har jag mer och mer hört följande motivering till fondköp: ”Den har ju gått bra på sistone”. I flera artiklar har jag argumenterat för att det är dumt. I förra artikeln hänvisade jag till och med till en studie som kallade det här för ”Dumb money effect”. Ändå har jag full förståelse för lockelsen.

Because investing involves so much luck in the short term, it would stand to reason that short-term success or failure is not a reliable test of skill. But all of us effortlessly find causes for the effects we see, and making money appears to be clear evidence that the investment manager knew what he was doing. Investing is a field where this fallacy is very costly.
Most pople want to invest their money with a manager who has done well in the past. But that’s no indication of what he’ll do in the future. In investing, as in other activities that are heavily probabilistic, process trumps outcomes.
Michael Mauboussin

Vän av ordning kan argumentera för att man har konstaterat att det finns vissa momentum-effekter. Ja, det kan man argumentera för på kortare tidshorisonter (t.ex. 12 månader). Problemet är att när man väljer en fond för att den har gått ”bra de senaste åren” så pratar man inte momentum. Ett ämne för en annan artikel.

Att välja en fond baserat på att den har gått bra de senaste åren är inte helt olikt att säga att personen som kommer ut från casinot är den bäste spelaren. Problemet är att vi inte vet det om vi inte sätter oss in spelarens process och identifierar hur mycket tur hen hade.

I vissa perioder, som t.ex. de senaste åren har det räckt för en förvaltare på en tillfväxt/tech-fond att mer eller mindre dyka upp på jobbet och så har det gått bra. Förvaltare av fonder med inriktning mot värdebolag har haft ett par riktigt tuffa år. Men eftersom en värdebolagsförvaltare har ”otur” just nu så spelar hens skicklighet ingen större roll i jämförelse med en tillväxtbolagsförvaltare.

Den intressanta tanken, både utifrån köp billigt och sälj dyrt, så borde beslutet med bäst odds just nu vara att sälja tillväxt- och techbolag och köpa de oälskade värdebolagen. För över tid har dessa överpresterat och reversion to the mean kommer inträffa än en gång. Vi vet bara inte när.

Indexfonder och paradox of skill

En spännande aspekt blir ju det här med indexfonder. Jag gillar jättemycket följande citat:

De flesta av oss har ingen möjlighet att vara lika bra som en genomsnittlig person i en aktivitet som de har spenderat flera år på att träna sig i.
Men vi kan utan problem vara lika bra som en genomsnittlig investerare på aktiemarknaden utan någon som helst träning eller erfarenhet.
Professor Jeremy Siegel, Wharton Business School

Med tanke på paradox of skill och våra påsar med skicklighetskulor, så blir valet av en indexfond som att hoppa från -7 till +5 på 15 minuter. Inga år av studier, mängder av böcker som ska läsas, plötsligt blir jag en riktigt duktig aktör på marknaden.

En intressant följdeffekt av att välja en indexfond observerades av rådgivaren Larry Swedroe. Den vanliga sanningen där ute är att när fler väljer att investera i en indexfond, så blir det lättare för aktiva förvaltare att slå index. Motiveringen är ju att indexfonder är dumma pengar som bara köper samma aktier.

Han konstaterade att det snarare är tvärtom. Genom att vi väljer indexfonder eller en fondrobot, så tar vi de facto bort oss själva från spelet. Det blir färre dåliga spelare kvar i spelet vilket leder till att bara de duktigaste är kvar. Det i sin tur leder till att summan av det tillgängliga ”alphat”, t.ex. misstagen som ett proffs kan utnyttja blir färre. Det blir alltså mindre överavkastning att slåss om. Det ökar svårigheten på spelet.

På det sättet kan man som indexkramare se sig själv som en gratisåkare. Fonderna med höga avgifter subventionerar oss som investerar i indexfonder med låga avgifter. De gör ju jobbet att göra marknaden mer effektiv och skapar likviditet. Det får vi indexkramare glädje av utan att vi behöver betala för det.

Man borde nästan skicka en blomma till sin lokala aktive fondförvaltare, för utan hen, hade vi inte kunnat investera på det framgångsrika sättet som vi gör. 🌷

En aktiv investerare tävlar mot alla

En annan intressant aspekt som dyker upp som en föjld i det här resonemanget är att i schack tävlar du mot en person. Som investerare räcker det inte att du slår din granne. Du måste slå alla. Det inkluderar doktorer och professorer i matematik, statistik och astrofysik på stora fonder och pensionsstiftelser.

För att du och jag ska kunna göra en affär måste någon annan ha en motsatt åsikt. Annars hade ju inte en transaktion ägt rum. Men det innebär också att marknaden i nästan varje given stund har konsensus kring vad något är värt. Förvaltaren Mark Rubenstein uttrycker det så här:

Each investor, using the market to serve his or her own self-interest, unwittingly makes prices reflect that investor’s information and analysis.
It is as if the market were a huge, relatively low-cost, continuous polling mechanism that records the updated votes of millions of investors in continuously changing current prices.
In light of this mechanism, for a single investor (in the absence of inside information) to believe that prices are significantly in error is almost always folly. Public information should already be embedded in prices.

Författaren Ron Ross skriver i sin bok: “The unbeatable market”:

The quest for market-beating strategy boils down to an information-processing contest. The entity you are competing against is the entire market and the accumulated information discovered by all the participants and reflected in prices.

Återigen säger jag inte att det inte går att slå index. Jag säger bara att det är högst osannolikt att du kommer göra det konsekvent över tid till följd av skicklighet. Idag utförs 90 % av all handel av stora institutioner och då gäller det att veta vad man vet och vad man inte vet.

Att investera handlar på så många sätt att övervinna våra instinktiva impulser och reflexer. Vi är inte gjorda för aktiviteter eller spel som bygger på sannolikheter och statistik. Tricket att slå index eller generera en överavkastning handlar nästan alltid om principen hur man slår en stormästare i schack. Man spelar ett annat spel än schack.

I forumet har vi påbörjat diskussionen om de fonder, strategier eller områden där man faktiskt har en sportslig chans att slå och överprestera mot index. Ofta handlar det om att utnyttja möjligheter där marknaden inte är effektiv på grund av t.ex. regulatoriska skäl eller att den är impopulär. Mer om det i kommande avsnitt.

Slutord och tankar

Jag hoppas att du tyckte att den här artikeln var intressant, men framförallt att den ger dig mer kött på benen kring tur och skicklighet. Det som jag tyckte var intressant är det ointuitiva, men nu logiska kring att högre skicklighet leder till ett större behov av tur.

Även insikten om att man behöver utvärdera resultat olika beroende på om det är en aktivitet där resultatet ges av tur, skicklighet eller en kombination av både och. Just nu är det klurigt att överblicka alla konsekvenserna men det känns absolut som en ytterligare pusselbit som kom på plats.

Om du vill fördjupa dig i det här, rekommenderar jag verkligen Michaels bok ”The Success Equation” eller hans föreläsning på Google nedan. Båda är riktigt bra.

Jag ser mycket fram emot diskussionen i kommentarerna eller i forumet. Tack för den här veckan och så ses vi om två veckor igen. Nu blir det lite semester för att komma ikapp och vila efter ett par sjukt intensiva veckor. Tack och lycka till med ditt sparande! 🙂

Jan och Caroline

Få kan ha missat fenomenet Gamestop och kraftmätningen mellan småsparare på Reddit och finansbranschen i USA. Här är vår reflektion per igår (1 feb 2021).

Jag vill vara supertydlig med att vi INTE rekommenderar köp av Gamestop-aktien, AMC eller någon annan av aktierna. Det är extremt hög risk och om man mot förmodan ändå vill ”stödja” så se det som att du ger bort pengarna som välgörenhet.

Vidare så är det en s.k. ”developing story” där det är svårt att skilja på vad som är fakta, åsikter, desinformation och rena felaktigheter. Vi har garanterat fel i saker vi tar upp i avsnittet.

Med de två brasklapparna så måste jag säga att jag är enormt fascinerad av fenomenet. För första gången någonsin slår småspararna faktiskt Wall Street i deras eget spel. Jag upplever dessutom att mycket av fokus är felriktat och att småspararna är osofistikerade, amatörer och en hel mängd andra saker.

Ja, det stämmer för en del. Men samtidigt så är det enormt sofistikerat att se att en annan aktör (hedgefonderna) har tagit en dum position på ett högst oansvarigt sett. Att förlora 53 % av sitt kapital och nästan 55 miljarder kronor som hedgefonden Melvin Capital gjorde i januari-månad är inget gott betyg.

Samtidigt så ser jag det också som att vi har fått en ”disruption” i finansbranschen precis som Uber revolutionerade taxibranschen. Förr hade hedgefonder ett informations-, kostnads-, kapital- och kommunikationsövertag. De har de inte längre. Plötsligt agerade miljontals småsparare precis på samma sätt som en hedgefond brukar agera.

Vidare finns det enormt många aspekter i den här historien. Allt från politiska aspekter, till hur 80-åriga miljardärer utan filter kommunicerar i media, till historiska perspektiv, till hela Internetkulturen och memes. Sjukt spännande att följa med när denna samtidshistoria skrivs.

Hur det kommer gå framgent är högst oklart. Det kan gå precis vilken väg som helst. Det beror på hedgefonderna och blankarna hur de agerar, det beror på småspararna klarar av att hålla ihop och det beror på hur tredjeparts-aktörerna hanterar situationen.

Börsen eller finansmarknaden kommer inte gå under, småsparare som förlorar pengar kommer förhoppningsvis lära sig något och gör investeringarna på ett ansvarigt sätt. Hedgefonderna har redan lärt sig en läxa och vi alla har lärt oss risken vi tar att ha pengar hos en mäklare.

Ja, väldigt många aspekter i det här som är spännande. 🙂

Hälsningar,
Jan

Lyssna på avsnittet som podd

Du kan lyssna på avsnittet i din poddspelare eller via spelaren nedan.

Följ gärna diskussionen i forumet

I forumet diskuterar vi händelserna lite efterhand som de sker. Följ gärna tråden där:

Vad är det som händer med Gamestop (GME)!? | Ett tillfälle för att ta fram 🍿

Ses där!

Länkar och referenser

För den intresserade följer här lite länkar och referenser till saker vi nämner i avsnittet.

Squeeze on Goldman put Falcone in penalty box – short squeeze är inget nytt.
When they start to lose, they change the rules – om Piggly Wiggly-historien
Melvin Capital Lost 53% in January, Hurt by GameStop and Other Bets

Vår stående rekommendation är att investera i breda och billiga indexfonder eller en fondrobot. En av nackdelarna med det är att det är lika tråkigt som att se målarfärg torka. Ett sätt att krydda till tillvaron är alternativa investeringar. Här är vår subjektiva genomgång av alternativa investeringar samt de som vi själva har i vår Lekhink.

Inspirationen till dagens avsnitt var att vi skulle köra ett ”Frågor och svar”-avsnitt och vi kom inte förbi den första frågan. Frågan som kom från Toomas88 på forumet lät som följer:

Alternativa investeringar. Alltså alternativ till aktier och fonder som passar småsparare. Vad finns och hur ser ni på riskerna med dessa?
Det jag kan komma på själv är P2P lån, sparkonto utan statlig insättningsgaranti och investeringar i solanläggningar som det pratats om någon gång.
Toomas88 på forumet

Fler läsare önskade samma sak i tråden och då var det lika bra att gör en någorlunda sammanställning. Jag vill vara supertydlig med att det här är spekulation, att riskerna är väldigt höga och att det endast bör vara en liten del ens totala portfölj man spekulerar med.

En bra tumregel jag brukar hålla mig till är man max bör spekulera med 10 % av sin totala portfölj. Därutöver bör man max lägga 0 – 2 % i en enskild spekulation. Den stora risken med alternativa investeringar är nämligen att de kan bli värda noll. Det händer dessutom med jämna mellanrum och har hänt oss flera gånger.

Sannolikheten för att en indexfond eller en fondrobot ska bli värd noll är obefintlig. Det skulle nämligen innebär att världens 1 000+ största bolag skulle behöva gå i konkurs samtidigt. Om ett bolag går i konkurs som ingår i index, kommer det nämligen bara bytas ut mot ett nytt. Konkurserna skulle alltså behöva ske parallellt och i en sådan situation misstänker jag att börsen inte skulle vara vårt största problem. Då skulle det inte finnas mat på ICA, typ.

Det är därför vi alltid rekommenderar att se till att ha ett ordentligt bassparande enligt våra tidigare artiklar:

Börja spara rätt och lätt

Först när du är klar med det, känner att du har koll på läget, då kan du räkna av 10 % av den summan och använda för alternativa investeringar. Innan dess är det något som jag starkt avråder från. Överhuvudtaget bör inte de olika exemplen ses som någon köprekommendation överhuvudtaget.

Man kan se det lite som principen, först behöver man lära sig att krypa och gå innan man kan springa. Så det är bara att släppa taget om eventuell FOMO och tänka att det kommer alltid att gå fler tåg från stationen.

Tack för denna veckan och så ses vi nästa vecka då vi hinner gå genom fler frågor. 🙂
Jan och Caroline

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Subjektiv urval av alternativa investeringar

Den här artikeln bygger till stor del på våra egna erfarenheter av alternativa investeringar. Till skillnad från många andra artiklar på bloggen så bygger den inte på vetenskapliga studier. Så resonemangen här är både subjektiva och anekdotiska.

Det är därför som standardrådet är att inte investera i alternativa investeringar. En av de viktigaste frågorna frågorna jag upplever att man alltid måste ställa sig är:

Vad är det som gör att andra inte lägger alla sina pengar i den här investeringen (om den nu är så bra?)

Alla alternativa investeringar har nämligen ALLTID en eller flera stora nackdelar. Det gäller att se vad dessa nackdelar är och sedan behöver man fråga sig själv om man kan bära risken, nackdelarna och problemen.

Det gör också att många alternativa investeringar blir väldigt subjektiva. En del investeringar som passar oss, behöver inte alls passa dig och vice versa. På någon nivå handlar det om att gilla de problemen som investeringen för med sig.

Jag personligen har tummen mitt i handen, tycker inte hantverk är kul och ogillar överraskningar. Det gör att investeringar i fastigheter inte står högt i kurs hos mig. Jag ogillar problemen som kommer med hyresgäster, fastigheter och allt sådant.

Jämfört med en indexfond kommer däremot en fastighet aldrig förlora 30 % i värde på tre veckor. Stora svängningar i värde är ju ett problem man behöver acceptera med aktier. Å andra sidan kommer en indexfond aldrig ringa en lördagkväll och säga att värmen inte fungerar.

Kom ihåg

När det gäller alternativa investeringar behöver du vara medveten om och verkligen gilla de problem som din alternativa investering för med sig.

Vanligaste problemet: alternativa investeringar är ofta binära

Det största problemet med alternativa investeringar är att de ofta – inte alltid – är binära i betydelsen att:

antingen kommer de fungera och ge den förväntade avkastningen, eller
kommer de ”explodera” och bli värda noll.

Det är väldigt sällan som de är som en indexfond som varierar i värde i ett intervall. Konkreta exempel är crowdfunding-projekt som t.ex. Tessin eller Trine (beskrivna i detalj nedan) som agerar som förmedlare mellan dig och olika tredje-parts aktörer.

Om den tredje parten inte kan hålla sina löften och går i konkurs innebär det att din återbetalning blir noll. Om de håller sin löften så får du den avtalade avkastningen. På det sättet är många alternativa investeringar ganska dåliga utifrån ett asymmetriskt perspektiv. Du har en stor nedsida (=det kan bli värt noll) och en begränsad uppsida (=avkastningen är förutbestämd).

Dessa två faktorer upplever jag att man många gånger missar i utvärderingen av alternativa investeringar. Ingen vill ju nämligen prata om att man kommer ”misslyckas”, men tyvärr händer det oftare än man tror.

Riskpremie och få betalt för risken

När det gäller investeringar så brukar jag många gånger tänka på det i form av en skala. I ena änden har vi de riskfria placeringar som ger lägst avkastning, t.ex. bankkonto. I den andra änden på skalan har vi investeringarna med högst avkastning och högst risk. För varje steg man tar på skalan ökar den så kallade riskpremien.

Riskpremien kan man tänka som den betalning man vill ha för att våga ta ett steg högre risk. När jag går från bankkonto till räntefond så tar jag en högre risk. Mina pengar är inte längre garanterade av insättningsgarantin och därför vill jag ha en högre avkastning. Räntefonder löser det ofta genom att ha säkerhet i bolagen man lånar ut pengar till. Ungefär som banken tar pant i ditt boende när du tar ett bolån.

När man tar nästa steg från räntefond till aktiefond så förlorar man säkerheten / panten i bolagen. Det vill säga att går företaget i konkurs då förlorar jag som aktieägare alla mina pengar. Räntefondägaren med panten är ju den som kommer få allt kvarstående värde i det konkursade bolaget. Därför vill jag som aktieägare har en högre avkastning – en högre riskpremie – än vad räntefondsägaren vill ha.

Grovt förenklat så kan man, baserat på historiska siffror, tänka enligt följande:

Riskpremie och avkastning

Bankkonto med insättningsgaranti (riskfritt): 1 %
Räntefonder med säkerheter för lånen: 3 % varav riskpremie: 2 %
Aktier utan säkerhet och alla risker: 7 % varav riskpremie: 4 % mot räntor.

Det vill säga för varje steg i risk så ökar den avkastning vi vill ha. Det innebär att vi måste tänka på samma sätt med de alternativa investeringarna. Om vi ska investera i något som kan bli värt noll, med en inte obefintlig sannolikhet, så måste jag få betalt för den risken.

Alternativa investeringar är illikvida

Det andra stora problemet med alternativa investeringar – som också föranleder en högre riskpremie – är att de är illikvida. Det innebär att man inte kan köpa eller sälja sin investering hur som helst. Om vi jämför med en aktie så kan man köpa den kl. 10.00 och sedan sälja den 10.13, köpa tillbaka den senare under dagen och sälja igen.

Det går väldigt sällan med en alternativ investering. När man väl har satt sig i den så sitter man ofta där i en längre period. Det är inte ovanligt att det tar månader eller år innan man kan sälja av den eller det kommer en köpare som vill ta över den.

En annan effekt av att den alternativa investeringar inte handlas på en gemensam marknad som börsen är att de är svåra att prissätta. På börsen kan vi varje minut gå in och titta och se vad marknaden värderar en given aktie till vid ett givet ögonblick.

En alternativ investering som t.ex. en fastighet värderas ju först när en mäklare eller värderingsperson kommer dit. Sedan får man dessutom ett intervall för värdet och sedan får man vänta på en att det kommer en köpare som är intresserad av att köpa. En process som kan ta månader.

Jämför det med en indexfond eller fondrobot som jag kan trycka sälj-knappen nu och ha pengarna på kontot inom 48 timmar. I vissa alternativa investeringar som t.ex. P2P (peer-to-peer)-lån kan det ta uppemot 12 – 18 månader att avveckla alla sina positioner. Något som är viktigt att komma ihåg.

Alternativa investeringar är sällan reglerade

En sista sak att komma ihåg är att alternativa investeringar inte är särskilt reglerade. Det gör att sannolikheten att bli lurad är flera multiplar högre än genom att köpa aktier eller fonder hos en aktör som har tillstånd från Finansinspektionen.

Därför gäller det klassiska ordspråket med mitt tillägg:

Om det låter för bra för att vara sant så är det ofta inte sant, men kan förtjäna en närmare undersökning.

Det är något som vi har gått genom i detalj i våra två avsnitt om bedrägerier i höstas:

Det är lätt att glömma bort att genom att investera på Avanza / Nordnet och andra reglerade marknader att vi får många skyddsnät på köpet. Regleringarna kommer nämligen med krav som sorterar bort många av de värsta exemplen och ger fördelar i form av t.ex. transparens.

Fördelarna med alternativa investeringar

Den stora fördelen med alternativa investeringar är att de ofta är, till viss del, okorrelerade med börsen. Med det menas att de kan ge en positiv avkastning även om aktier och börsen dyker. T.ex. kommer hyresgästerna i en fastighet att betala hyra även om det är en krasch på börsen.

Den andra fördelen är att avkastningen i vissa alternativa investeringar är känd på förhand. Exempel är t.ex. en investering i en solpanelpark där man säljer elen på kontrakt för 10-15 år framåt. Så länge företaget som sköter solpanelerna gör sin sak så är avkastningen mer eller mindre förutbestämd och kommer inte variera vilket är en stor fördel med t.ex. börsen.

En tredje fördel är ju så klart att många gånger kan avkastningen vara högre än man får t.ex. i en indexfond eller fondrobot. Är man bara bekväm med risken och gillar problemen så kan det vara attraktivt jämfört med t.ex. att belåna en investering med lägre risk.

Olika typer av alternativa investeringar

Det finns säkert många sätt att kategorisera alternativa investeringar men jag tänker ofta på det i följande grupper med ungefärlig förväntad avkastning per år:

Olika typer av alternativa investeringar

Crowdfunding: 6 – 13 %
Peer-to-peer-lån: 6 – 10 %
Private Equity / Investmentbolag: ca 14 %
Belånade investeringar/fastigheter: 10 – 20 %
Onoterade bolag: ca 22 %
Kryptovalutor: ?? %
Övrigt: 0 – ??

Dessa ser jag som komplement till de klassiska investeringarna med något slags historiskt medelvärde men korrigerat nedåt för att ta hänsyn till dagens situation (historiska värdena är mycket högre):

Klassiska tillgångsslag

Bankkonto: ca 1 %
Räntefonder: ca 3 %
Aktier: ca 7 %
Guld och råvaror: ca 7 %

I dagsläget (2021) är ju räntefonder lite speciella eftersom de sällan ger 3 % utan snarare ger samma avkastning som bankkonto. Det är därför vi i år snarare rekommenderade bankkonto än räntefonder eftersom den förväntade avkastningen är samma, men man med räntefonder slipper risken. Det vill säga att man får väldigt lite betalt för den extra risken i en räntefond jämfört med ett sparkonto.

Inte en rekommendation och klok pengahushållning

För transparensens skull så vill jag vara tydlig med att när vi går genom exempel enligt nedan så är det inga köprekommendationer. Att lägga pengar i dessa projekt företag innebär en hög risk och man kan förlora hela eller delar av sitt kapital.

Bara för att de har fungerat hittills betyder inte att det kommer fungera i framtiden. Alla har dessutom ganska stora nackdelar. Se det snarare som exempel på de olika typerna av alternativa investeringar. Det är även projekt som du förr eller senar lär stöta på då andra pratar om dem eller de gör reklam på olika sätt.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Om man ändå väljer att investera i dem, då gäller det att begränsa risken genom en klok pengahushållning. I en uppbyggnadsfas av sitt kapital (get-rich-fasen) tänker jag att det är ganska sunt att tänka:

Maximalt 10 % av sin basportfölj (dvs. indexfond och fondrobot)
Maximalt 0 – 2 % per projekt.

Det vill säga att har du 100 000 kr i din basportfölj hos LYSA (jämte din buffert), då är det ganska lagom att lägga 10 000 kr i alternativa investeringar. Av dessa 10 000 skulle jag dessutom lägga maximalt 2 000 kr i ett enskilt projekt.

Ja, det innebär att man ska lägga mycket mindre än man spontant tänker. Det innebär även att väldigt många – enligt min åsikt – har för mycket pengar i alternativa investeringar jämfört med en basportfölj.

Självklart behöver man sedan anpassa det till sin egen situation, sitt humankapital, sin sparkvot, ens strategi och mål, ens risktolerans etc. Men som utgångspunkt lämpar sig ovanstående ganska väl.

Switchr – blir delägare i solpanelsparker (6 %)

En av de senaste alternativa investeringarna som vi gjorde var att investera i Switchr. Deras idé är, något förenklat, att vi är många småinvesterare som går ihop och tillsammans köper en solpark i ett gemensamt bolag med Switchr. De sköter all administration, säljer elen på kontrakt och man får en avkastning på 6 procent om året.

Fördelen med Switchr är att det går i linje med en hänsyn till klimatet som många av oss tycker är bra. Man tjänar pengar samtidigt som man gör något gott. Nackdelen är att det är typiskt en binär investering, det kommer ge 6 % så länge det fungerar och om det slutar fungera blir allt värt noll (inte riktigt, men nästan). En annan nackdel är att Switchr fortfarande är i uppstartsfasen och bara har en solpark i drift.

Vi intervjuade en av grundarna Simon Uldén förra året i avsnitt #165. Där går vi genom det i större detalj, framförallt det juridiska.

Klimatsmart sparande i solpaneler och elproduktion

Om du vill prova eller läsa på mer, använd gärna vår sponsrade länk till Switchr (annonslänk).

Trine – finansiera solpaneler i u-länder (ca 8 %)

Trine är ett svenskt företag som crowdfundar pengar som sedan lånas ut till företag runt om i världen som säljer solpaneler och andra saker (t.ex. ugnar) för att minska klimatpåverkan. Dessa företag verkar framförallt i länder med en fattig befolkning där man t.ex. hjälper till att få el, byta ut fotogenlampor mot solpanelsdrivna LED-lampor och liknande.

Trine var ett av de alternativa investeringar som jag började investera i strukturerat. Det vill säga att jag tecknade mig med en mindre summa i väldigt många projekt. I dagsläget uppgår det till 52 projekt och en summa på ca 150 000 kr. Anledningarna är att jag gillar upplägget, jag har besökt verksamheten på plats och sett skillnaden för slutkunden.

Men det gör också att jag har en ganska bra koll på hur det ser ut. Av dessa 52 projekt har 2 gått i konkurs och 5 av dem är ”delayed”. Det vill säga ca 15 % av projekten fungerade inte som de ska. Då får man inte den förväntade avkastningen och med tanke på genomsnittsavkastning på 7 % så blir det ju ”dyrt”. Återigen det klassiska för alternativa investeringar, begränsad uppsida och en stor nedsida.

Å andra sidan, ser man det som välgörenhet med möjlighet till avkastning, så lägger jag hellre pengar i Trine än på välgörenhet. Det vill säga att ser man det från ett ”impact investing”-perspektiv där det primära är att göra en god påverkan så är det på plus – både ekonomiskt, koldioxidmässigt, levnadsförbättringsmässigt och liknande.

Vi har flera artiklar om Trine:

Om du vill läsa mer om Trine så får du gärna göra det via vår sponsrade länk till Trine (annonslänk).

Tessin – säkerställda fastighetslån (ca 9 %)

Tessin är en av Sveriges mer kända crowdfunding-tjänster där man lånar ut pengar i form av säkerställda fastighetslån. Lånen går till olika projektörer, fastighetsägare och andra som använder lånen som t.ex. brygglån eller komplement till banklån. Ofta är det så att när projektet är färdigställt så återbetalas pengarna med ränta.

Fördelen med Tessin är att de är stora, har ett långt track-record med över 250 projekt och är duktiga på det som de gör. De har även ett nyhetsbrev som jag tycker är bra och kan varmt rekommendera om man gillar fastigheter. Anmäl dig gärna via vår länk (annonslänk). Det finns även viss säkerhet i form av panter och borgen, men de har också haft projekt där investerarna förlorat en hel del pengar.

Min stora invändning är att minimisumman är hög (50 000 kr) som gör det svårt att diversifiera mellan deras projekt. Man vill gärna ha en portfölj om 10 projekt och då springer det direkt iväg till 500 000 kr. De har börjat med att bunta ihop projekt i låneportföljer men de har sina problem.

Sedan hade jag ju gärna velat vara ägare i projektet (av hyreshuset som byggs) snarare än långivare till projektet. Det vill säga att man investerar ju de facto inte i fastigheterna utan man är någon som ger ett lån. Vi har även intervjuat VD Jonas Björkman för drygt tre år sedan.

Fördelen är att avkastningen – givet att projektet fungerar – ligger på ca 9 % per år, mitt i intervallet. Läs gärna mer på Tessins hemsida → (annonslänk)

ReInvest24 – crowdfundade fastigheter och lån (ca 10-16%) utomlands

En av de mer okända crowdfundade projekten som jag har följt ett tag med en liten observationssumma är 24Reinvest i Estland. De gör ungefär samma sak som Tessin – det vill säga ger ut lån till fastighetsutvecklare, men de har även vissa projekt från tid till annan där man går ihop och köper en fastighet gemensamt.

I ett av deras projekt jag var med i köptes en kommersiell fastighet som hyrdes ut och gav hyresinkomster och sedan såldes den med vinst och då fick man en del av vinsten. Nackdelarna är så klart många, inte minst med jurisdiktionen i annat land (Estland) och alla andra nackdelar men fördelen är att minsta beloppet är 100 EUR jämfört Tessins 50 000 kr. Det gör riskspridning mycket enklare och avkastningssiffrorna är högre.

Om du vill läsa mer, använd gärna vår sponsrade länk till ReInvest24 (annonslänk).

Lendify och Savelend – Peer-to-peer utlåning (P2P) – ca 6 – 9 %

En variant på crowdfunding är de så kallade peer-to-peer (P2P)-bolagen. De två största i Sverige är Savelend och Lendify. Deras affärsidé är att vi investerare sätter in våra pengar där och sedan sprids det ut på många låntagare. På det sättet får man en jämn och stabil avkastning till en begränsad risk.

Den stora nackdelen med den här typen av investering har varit pengarna många gånger är låsta under hela löptiden som lånen löper. Det vill säga att om lånen som pengarna fördelades på löpte på 24 månader så kunde man själv inte få tillbaka sina pengar eftersom pengarna just var utlånade. Nu har Lendify löst det här på ett smart sätt med en andrahandsmarknad.

Både Savelend och Lendify utvecklar sina tjänster och Savelend erbjuder idag även utlåning till företag via så kallade factoring-tjänster. Det är en tjänst där företag säljer sina fakturor för att få pengar på kontot idag istället för att vänta tills fakturan förfaller mot en kostnad på t.ex. 1 procent.

Lendify å andra sidan söker tillstånd hos Finansinspektionen för att få starta bankkonto med insättningsgaranti vilket också skulle göra tjänsten bättre. För transparensens skull kan jag säga att vi i vår Patreon-community är delägare i Lendify sedan 2020.

En intressant sak är att fler och fler institutionella investerare ser det den här typen av alternativ investerings som ett komplement till räntefonder. Avkastningen ligger på 5 – 9 % och är okorrelerad till börsen vilket i dagens alternativ med noll-räntor är attraktivt.

Belånade investeringar (ca 10-20 %) – fastigheter, uthyrning och skog

En av de stora anledningarna till att många svenskar har ett relativt stort eget kapital är att de har använt (omedvetet) hävstång på sitt kapital. De flesta har nämligen köpt sina boenden med lån från banken. Lån gör att avkastningen blir mångdubbelt högre när det går upp (och förluster kan blir enorma om det går åt andra hållet).

Låt oss ta ett exempel. Säg att man köper en villa för 1 000 000 kr. Om man köper den kontant och den ökar i värde med 10 % det kommande året så har man gjort en vinst på 10 %. Ganska naturligt. De flesta köper dock inte villan kontant utan säg att man lånar 850 000 kr och den egna insatsen är bara 150 000 kr.

Om villan stiger med 10 procent i värde, som i vårt första exempel, är värdeökningen på det totala kapitalet 10 procent. Men! Värdeökningen på det egna kapitalet är hela 66 % (=100 000 / 150 000). Man har de facto bara ”betalat” 150 000 kr för att få en värdeökning på 100 000 kr.

Det gör att många alternativa investeringar såsom t.ex. fastigheter, skog eller uthyrning kan bli procentuellt väldigt lönsamma. Även om de många gånger kräver stora engångsinsatser så har jag många exempel på vänner som t.ex. köpt ett fritidshus för 500 000 kr och sedan hyr ut det för 100 000 kr per år (20 % avkastning om året). Liknande exempel tog vi upp i avsnittet med ”Bo gratis och tjäna pengar på ditt boende” där vi pratade om t.ex. Attefallhus.

I den här kategorin hamnar även andra typer av investeringar som t.ex. skogsfastigheter som ofta går att belåna till stor del. Genom att ha en låg och trygg direktavkastning, t.ex. om 2-3 % om året kan man göra det betydligt mer intressant genom att med hävstång få upp avkastningen till 10 – 20 %.

Den uppenbara nackdelen med den här typen av alternativa investeringar är att de kräver en stor del engagemang i både tid, kompetens och energi samt även ganska stora engångsinsättningar av kapital. Det kan vara från ett par hundratusen till bokstavligt talat flera miljoner. Det kräver även en emotionell uthållighet i att klara av stora lån samt kunna hantera risken med en räntehöjning.

Onoterade bolag (ca 22 %)

Noterade bolag är sådan som handlas på reglerad börs, t.ex. Stockholmsbörsen och de man oftast hör talas om. Vad man dock inte tänker på är att börsen innehåller mindre än 1 procent av alla bolag i Sverige. I princip alla bolag i Sverige är faktiskt onoterade i betydelsen att de inte finns på börsen.

Att investera i onoterade bolag är bland det svåraste men mest lönsamma man kan göra OM man lyckas. Värdeökningen på bolag utanför börsen kan utan problem vara 50-100% procent om året. Problemet är bara att flera än 9 av 10 bolag blir aldrig något.

Jag har själv investerat en hel del i onoterat är tumregeln man brukar säga är att av 10 bolag så kommer 6 inte bli något och bli värda noll, 3 kommer kanske hålla sitt värde men ha värdet låst och 1 kommer bli den som ökar med 10 gånger i värde och betalar för alla de andra.

Det stora problemet med onoterade bolag är att man behöver risksprida och ha en portfölj på 10 – 20 bolag för att kunna se det som en portfölj. Eftersom minsta investeringen ofta ligger på ca 100 000 – 200 000 kr, så blir det svårt eftersom det kräver mycket kapital.

Jag har intervjuat en god vän som är en duktig affärsängel, som bland annat investerade i Storytel tidigt när det var onoterat:

Att investera som affärsängel – erfarenheter, tips och fallgropar

Även om det är lockande så brukar jag starkt avråda från att investera i onoterat. Det kräver mycket kapital och en stor dos skicklighet.

Private Equity (ca 15 %)

Private equity är något förenklat att några personer skapar ett bolag vars uppgift är att professionellt bygga upp en portfölj av onoterade bolag. En verksamhet som inte är helt olik de noterade investmentbolagen.

Man plockar bort skicklighetsbehovet från mig som investerare och samlar ihop pengar från flera investera samtidigt. Det gör att man även kan bygga upp en organisation som t.ex. undersöker och analyserar de onoterade bolagen på ett mycket bättre och professionellt sätt.

Det finns många exempel på den här typen av bolag såsom Storskogen, Sequent, Broviken och andra. Vi intervjuade för ett tag sedan Tony Andersson som är VD på ett börsnoterat litet investmentbolag Infrea:

Vad är ett och hur arbetar ett investmentbolag?

Anledningen till att dessa bolag är populära bland investerare är att de ofta utnyttjar det som kallas för multipelarbitrage. Ett onoterat bolag kostar ofta cirka fem gånger årsvinsten plus eget kapital. Om man klumpar ihop många onoterade bolag så kan man värdera summan av bolagen till 12 gånger årsvinsten. Börsnoteras samma bolag kan det lätt bli värt 17 gånger årsvinsten. Det ger fördelen att avkastningen är god till en hanterbar risk.

Problemet med dessa bolag är att det är svårt att komma in som aktieägare. Det är inte ovanligt att minsta investeringsbelopp är från 1 000 000 kr, många gånger till och med 10 000 000 kr. Tyvärr är de dessutom många gånger på invite-only-bas.

Börsnoteringar och pre-IPOs (ca 9 – 20 %)

Du som har följt mig ett tag vet att jag gillar att spekulera i börsnoteringar. Anledningen är att det är ett tillfälle då marknaden inte är effektiv. Ofta är intresset större än efterfrågan och man får dessutom ofta en rabatt på aktien. Anledningen är att alla parterna är intresserade av att få en bra start på aktien. Bankerna som gör introduktionen vill kunna visa sina investerare att de tjänade pengar för att kunna sälja fler introduktioner, investerarna vill tjäna pengar och företaget vill skapa positiv uppmärksamhet och befintliga aktieägare får en möjlighet till delexit.

Det stora problemet med börsnoteringar är att det gäller att veta vilka man ska teckna och vilka man ska undvika. T.ex. ser det ut som att nästan 100 bolag ska noteras under 2021 vilket är väldigt mycket. Det andra problemet är man ofta inte får tilldelning eftersom aktierna tilldelas via lottning.

I vår community på Patreon brukar jag dela med mig av ca 5 – 10 börstips per år som jag upplever är av det säkrare slaget. Här på bloggen brukar jag ge ungefär ett exempel om året på det som jag upplever som straffsparkar. Exempel är: EQT, Genova, Internationella Engelska skolan och några till. Dessa tipsen kommer från Goda Tiders Aktietipstjänst (annonslänk) som man kan prenumerera på.

På Patreon har vi även ett helt FikaTillsammans-avsnitt om börsnoteringar, där vi intervjuar en av mina vänner som arbetar professionellt med bland annat börsnoteringar. Om man har tid, kompetens och kapital kan man nämligen tjäna pengar som teckningsåtagare eller till och med garantera emissioner. Den stora fördelen är att man rundar problemet med lottning och ofta får en så stor tilldelning som man önskar. Något som normalt bara fonder gör.

Kryptovalutor (0 – ?? %)

Jag har personligen inte investerat i kryptovalutor även om jag har sneglat på det ett tag. En stor anledning till att jag inte tagit steget är att jag inte fullt ut förstår det. Jag förstår inte det underliggande värdet, jag förstår inte de tekniska skillnaderna och jag förstår inte heller hur jag ska köpa och äga det på ett säkert sätt.

Vidare upplever jag det klurigt med en tillgång som kan svänga med tiotals procent varje dag. Det blir svårt att se det som en spekulation då det mer eller mindre blir som en lottsedel. Med det sagt så har jag lämnat massor av pengar på bordet i och med att jag inte investerat i det. Jag är därför långt ifrån en expert på ämnet. Däremot kan jag rekommendera en spännande diskussion på forumet på ämnet:

Varifrån kommer Bitcoins värde, om inte spekulation? | Stora Bitcoin-tråden 2021

Förra sommaren intervjuade vi även grundaren till den svenska kryptobörsen Trijo här på bloggen:

En sansad syn på kryptovalutor | Intervju med Totte Löfström

Du får gärna använda vår sponsrade länk om du vill läsa mer om Trijo (annonslänk).

Övriga alternativa investeringar

Det finns naturligtvis många fler alternativa investeringar än de jag har tagit upp ovan. Några av de mer klassiska som jag inte nämnt av olika anledningar är:

Råvaror – ett klassiskt komplement till en aktie- och ränteportfölj har i många år varit råvaror (eng. commodities). Fördelen med råvaror är att de brukar ha en låg korrelation med aktier och därmed fungerar de stabiliserande. Fram till förra året var det möjligt att köpa en korg av råvaror i fond-form men i årskiftet lade Handelsbanken ned denna fond. Jag har idagsläget inte riktigt hittat något bra alternativ.

REITs – Förkortningen REIT står för Real Estate Investment Trust och något förenklat kan man säga att det är en fond som äger olika typer av fastigheter. Det kan vara t.ex. vårdfastigheter i Kanada, köpcenter i USA eller något liknande. När man tittar på olika typer av investeringsportföljer är de ofta med. Problemet som jag upplever vi har i Sverige är att dessa är i princip omöjliga att få tag på till följd av gällande lagstiftning. Om du känner till någon bra REIT som vi kan köpa via Avanza och Nordnet, så får du gärna kommentera.

Traditionell förvaltning (”trad liv”) – en variant som jag faktiskt inte vet hur populär den är idag (eller om den ens går att teckna) är så kallad Traditionell förvaltning. Det var något livförsäkringsbolagen erbjöd förr där man fick en garanterad lägsta nivå på sina utbetalning med möjlighet till högre avkastning. Något för ett kommande avsnitt kanske.

Vad har jag missat? Låt oss uppdatera tillsammans

Jag tänker att jag garanterat har missat några aktörer eftersom jag mer eller mindre har utgått från de projekt jag själv investerar i. Kommentera därför mer än gärna din erfarenhet eller kom med tips på saker som jag har missat.

På det sättet kan vi hjälpas åt att försöka hålla den här listan någorlunda aktuell. Tack på förhand! 🙂

I dagens avsnitt svarar vi på några av alla de läsarfrågor som vi får in från dig som läser. Det är allt från vilka argument kring aktiva fonder som är mest frustrerande att höra, om vi har ändrat vår investeringsstrategi till om vi har en anställning vid sidan av.

Det händer ganska mycket i livet för oss just nu, så vi hoppas att det är okej med ett lite mer lättsamt avsnitt idag. Det blir lite högt och lågt, framförallt var det kul med lite frågor som inte var direkt ekonomirelaterade. Samtidigt ger det här avsnittet litet arbetsro inför nästa veckas avsnitt som blir en uppdatering av Fyra-hinkar-principen.

Dagens frågor berör bland annat:

Vilka spel spelar Jan och Caroline?
Varför vill Caroline bli författare?
Vart är bostadspriserna på väg?
Är det jobbigt att komma på nya avsnitt hela tiden?
Har Jan och Caroline någon anställning vid sidan av bloggen?
Har Jan och Carolines investeringsfilosofi förändrats?
Assumptions are the mother of all fuckups
100/0 på Lysa eller Globala barnportföljen?
Är avgiften på LYSA för hög?
Ska Jan och Caroline börja köpa kryptovalutor snart?
Ett återbesök hos GameStop
Hur ser framtiden ut för fondrobotarna?
Vilka argument för aktiva fonder är mest frustrerande att möta?
Det ingår i jobbet att bli utmanad
Hur ska man tänka kring diversifiering?
Jans förebilder inom investering
Vad blir nästa ny-teknik-våg?
Hur går köp av fonder till?
Vilka tillgångar korrelerar inte med Svenska börsen?

Dessutom händer det mycket spännande på Patreon-communityn. I början av februari körde vi två lyckade börstips (Nimbus och Fractal) och den här och kommande vecka kör vi två FikaTillsammans-tillfällen. Det ena tillfället är med Carl Amfelt, fondförvaltare på TIN Fonder.

Det andra tillfället kommer vara med en god vän till mig som placerar alla sina pengar i skog i södra Sverige. Så vi kommer prata lite om skog som realinvestering samtidigt som vi också kommer dyka ner i investeringar via företag då det är en av hans specialiteter. Om du läser det här i mars, när tillfällena har ägt rum, ingen fara. De finns inspelade på Patreon. 👍

I övrigt vill vi passa på att önska en god vecka!

Hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen på YouTube, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. Vårt mål är att du varje vecka ska få konkreta tips, råd och inspiration för att ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå, på ett enkelt och på ett roligt sätt. Jag heter Jan Bolmeson och detta är min fru Caroline.

Idag är det dags för avsnitt #189 och idag hoppas jag att det blir frågor och svar. Förra veckan var vår ambition att skapa ett avsnitt med frågor och svar, men vi kom inte förbi alternativa investeringar. Sedan har vi fått feedback att jag är oartig när jag presenterar mig själv innan jag presenterar dig, så jag tänker att jag ska switcha på det lite.

Caroline: Vi kan göra det, men jag har inget problem med det!

Jan: Innan vi kör igång så vill vi bara säga tack till vår Patreon-community, som gör de här avsnitten möjliga. Det är tack vare er vi inte behöver ha en massa sponsorer eller reklam. Jag tycker att det är fantastiskt roligt med RikaTillsammans-communityn för det är där som vi har gäster, extramaterial, en FikaTillsammans-podd, lite börstips.

Just nu ryktas det i finansbranschen om att det kommer vara mellan 50 och 100 börsnoteringar fram till sommaren. Vi har typ 1 000 företag på Stockholmsbörsen och det känns också som ett ytterligare tecken på att vi är nära en topp. Om man vill vara med i RikaTillsammans-communityn då går man in på Patreon.com/RikaTillsammans.

Vi meddelade på Facebook och RikaTillsammans-forumet att vi skulle spela in ett avsnitt med frågor och svar och frågade vad folk skulle vilja veta. Vi fick in typ 50 frågor på Facebook och nästan lika många i forumet, så jag tänker att vi betar av detta i ett par avsnitt här. Inte i rad, men under våren. Jag tycker att första frågan från Mats Josefsson på Facebook var jättekul.

Jans favoritspel och Carolines inspiration

Alla andra ställer ju ekonomifrågor, snark. Så här kommer en intressant fråga på riktigt som vi alla har undrat över. Jan: Det har tidigare hintats om att du har spelat en del datorspel tidigare vilket är ditt favoritspel eller favoritminne av spel och varför?
Mats Josefsson på Facebook

Jan: Mitt absoluta favoritspel är Civilization. Det är det jag alltid har återkommit till, men jag tycker inte att de senaste versionerna har varit så roliga. Jag började spela Civilization på Amiga och då är det så att man börjar på stenåldern och sedan ska man uppfinna och bygga sitt samhälle.

Det roliga är på något sätt att man ska hantera ekonomin och jag spelar det på samma sätt som jag spelar livet i verkligheten. Jag vill samla resurser och jag köper ingenting förrän jag verkligen har råd och jag krigar bara när jag är överlägsen.

Caroline: Alltså, Jan, du har ju visat mig när du har krigat mot några stackars stenåldersmänniskor med stridsvagnar. Varför? Jag förstår att det är kul, men man kan samtidigt undra vad som är poängen.

Jan: Det är lite roligt. Jag pratade med en läsare som heter Jonatan som jobbar i Försvarsmakten och han sa att om du någon gång befinner dig i en fair fight då är din planering åt helvete.

På något sätt är det något militärstrategiskt i det. Sedan gillar jag XCOM med utomjordingarna som är turbaserat, alltså att man tar en person i taget. Det blir typ som schack och man spelar mot datorn. Jag gillar strategi-, och ”tänka-spel”.

Caroline: Jag kan också svara på den här frågan. Jag har ju spelat en del first person shooter för länge sedan och det var jättekul. Det var Quake och Unreal. Och även Half-Life, men det var lite otäckt.

Sedan tänkte jag köra Doom och gå in på någon toalett där nere i tunnelbanan och det fanns utomjordingar. Jag skulle titta mig i spegeln – så typiskt mig – och då hade de lagt in någonting så att man ser en skräckversion. Alltså, det är något som anfaller en från spegeln. Då slutade jag spela. Jag var inte så modig när det kom omkring.

Caroline, du har ju slagit dig in på författarskapet, var det en speciell bok eller händelse som fick dig att ta steget, och isf vilken? Tack för en bra podd.
Mats Josefsson på Facebook

Caroline: Tack för frågan. Jag tror inte att det har varit någon speciell bok eller händelse, utan det har bara varit alla möjliga stories från att jag kollade på film när jag var var fyra. Men sedan såg vi filmen Cloverfield där utomjordingar kommer till jorden och det är någon som filmar.

Det är en bra film. Sedan kollade jag lite på YouTube hur man hade gjort, detta var för flera år sedan, innan jag hade fattat att jag ville jobba med historier, och så hade regissören lagt upp ett klipp där han förklarade hur de hade tänkt kring slutet och vad skådespelarna skulle göra.

Det klippet är borta men jag kände att jag ville jobba med sådant där man påverkar hur det känns när man läser historien eller får historien till sig. Nu när vi ändå pratar om dataspel så tycker jag också det är kul hur man bygger upp ett dataspel för att belöna spelaren och få dem att känna att de är i en historia. Det finns såna game writers. Kanske i ett annat liv.

Om läget på bostadsmarknaden

Jag och min sambo hade tänkt köpa vår första bostadsrätt i Stockholm (vi jobbar där) till hösten, är det extremt dumt att köpa in sig nu då bostadspriserna är så pass höga? Vad hade ni gjort i vår sits? Hyrt lägenhet i andrahand (superdyrt…) tills marknaden (förhoppningsvis) gått ned.
Christopher Ekfeldt på RikaTillsammans-forumet

Hur ser du/ni på läget på bostadsmarknaden idag? Du ropade ju varg för några år sedan men det enda som har hänt är att det blivit dyrare. Jag och min sambo letar efter bostad men de hiskeliga prisökningarna sticker iväg från våra investeringar, vi kommer liksom inte ifatt nu med våra löner.
Anton (Ballongpinne) på RikaTillsammans-forumet

Jan: Min syn är fortfarande att bostadspriserna i Sverige är extremt höga, men jag tänker att man ska se boendet som en konsumtion, alltså att man köper detta för att konsumera. För att man ska bo där.

Tipset jag brukar ge är köp om du ska bo där länge. Om man är rädd för bostadsbubblan då kan man tänka att om jag ska bo där i 10 år då kan jag ignorera bostadsbubblan.

Det man behöver vara medveten om i en bostadsbubbla är att man blir inlåst. Man blir inte av med sitt boende; man blir inlåst i boendet. Det är ok att vara inlåst i boendet om man har ett boende som kommer funka för de kommande 10 åren.

Problemet är om man är unga, man ska köpa en 1:a eller 2:a och tänker att det är ok för oss att bo, men så har man tänkt att bilda familj och ha två barn. En 2:a med två barn går, men det är knökigt. Därför tänker jag att det är bättre att försöka på något sätt bita i det sura äpplet och ta ett större boende nu så att man har höjd för framtiden.

Sedan tänker jag att bostadspriserna kommer sannolikt utvecklas i linje med inflationen och reallöneökningarna, så jag tror inte att vi kommer se 9% om året som vi har haft nu i 30 år, utan kanske snarare 2% om året.

Bostaden som konsumtion

Jan: Vi har ett FikaTillsammans-avsnitt på Patreon, som man kan titta på om man är medlem, med en chefsanalytiker på ett företag som jobbar med just bostad och prognostisering. Han sa att många experter pratar om -20% när de pratar om bostadskrasch.

Det är klart det är jättemycket pengar, men det är inte som på börsen där det kan bli -60%. Hans och många andras tes är att det inte kommer hända eftersom bostadsmarknaden inte längre är privatpersonernas problem. Det är för stort. Det är inte ens bankernas problem längre, utan det är statens.

På det sättet var hans spekulation att om det skiter sig på bostadsmarknaden då kommer man att öka ränteavdraget eller sänka amorteringskraven. Alltså, att man kommer försöka stoppa det här fallet på olika politiska sätt, precis som man försöker stoppa fall på börsmarknaden.

Bostadsmarknaden är dessutom ännu mer relevant än aktiemarknaden. Det är en viktigare marknad. Så jag skulle rekommendera att man skiter i hur det är just nu, för det är ändå inte en spekulation.

Se det som en konsumtion. Det är klar att man kan köpa en bil eller en resa. Ekonomiskt går man back, men känslomässigt är det rätt, för det skapar minnen och livskvalitet. Sedan tänker jag också, allvarligt talat, när vi pratar mycket om sparande och investeringar, vad ska vi ha med alla pengarna på Avanza och Nordnet om det inte är till saker som boende?

Jag pratade med en av mina kompisar, som berättade att det var tufft under Corona. Deras företag fick inte så mycket uppdrag. Men han skulle ändå inte använda bufferten. Om inte detta är tillfälle att använda buffert, när ska du använda den då?

Jan: Jag har ropat varg och jag tycker fortfarande samma sak, men man blir inte så belönad för att ropa varg. Jag kan lägga ut en länk till forumet kring det här.

Det finns rätt mycket spännande forskning om hur folk ser på sina investeringar. Man kan se sitt boende som en oändlig räntefond som man får en utdelning från i form av boende. Men det är lite tekniskt nörderi.

Det andra tipset för de som är rädda för bostadsbubblan är att satsa på relationen.

Parterapeut är bra så att man inte behöver skilja sig när det är bostadsbubbla eller flytta boende. Det är ofta där det blir ekonomisk katastrof.

Annars brukar jag alltid tänka på den där personen i forumet som skrev: ”Kan inte den där jävla bostadsbubblan komma nu så att jag kan köpa mitt boende?” Men det är en svår tillgång att spekulera i. Se det som en konsumtion så blir det mycket lättare.

Att producera nya avsnitt varje vecka är utmanande ibland

Jan: Ska vi ta nästa fråga?

Hur är det att varje vecka leverera nya avsnitt utan att få någon semester?
Pontus Kraft på Facebook

Caroline: I början tyckte jag nog att det sjukt jobbigt. Sedan läste man om någon influenser som klagade att vi får aldrig semester. Det är alltid jobb. Då tänkte jag att det är det, för det är det jobbet vi har valt. Vi har valt det här jobbigt och nu har vi väl vant oss.

Vi är inga semestermänniskor heller egentligen på det sättet. Vi vill alltid jobba. När man har det som ett krav så kan det ibland vara jobbigt, men för det mesta är det kul.

Jan: Ibland undrar folk om vi inte får idétorka. Jag använder Evernote där jag har artikelidéer. När jag läser någonting på nätet så arkiverar jag det och tänker att det här kan bli ett bra avsnitt i framtiden. Jag tror att jag har 32 idéer för avsnitt där. Det finns mycket att prata om.

Caroline: Det är du som tycker att det är lätt. När jag skulle försöka komma på något själv i området ekonomi, som inte är mitt primära intresse egentligen, då var det jättesvårt för mig.

Jag måste också lägga det på en nivå där vi har en vinkling på någonting Det måste vara intressant. Det kan inte bara vara så att vi pratar gammal skåpmat. Det vill varken du eller jag. Så det är du som är idégeneratorn här. Ibland säger du att du behöver semester.

Jan: Jag tycker det är kul, men en hemlis är ju då att ibland när jag behöver semester då gör vi ett frågor och svar avsnitt eller en intervju. Jämfört med vissa andra avsnitt är det mindre jobb.

Nu när vi gjorde avsnittet om skicklighet och tur då behöver jag ofta först läsa boken och ta anteckningar. Jag behöver lyssna på en eller två föreläsningar från personen och gärna någon replik på det.

Sedan ska det designas till ett avsnitt med PowerPoints och spelas in och klippas och den typen av avsnitt transkriberar vi inte, utan då måste jag skriva avsnittet. Det tar dagar att producera dessa avsnitt.

Så, de är ganska omständiga, medan en intervju ofta är ganska lätt då man bara behöver läsa på om personen och ämnet.

Jobbar ni med något annat?

Jan: Ska vi ta nästa?

Har någon av er, Jan och Caroline någon anställning vid sidan om allt det jobb ni lägger ner på Rika tillsammans? Om ni inte har, hur många år sedan var det ni slutade?
Anders L. på RikaTillsammans-forumet

Jan: Jag har faktiskt aldrig haft en formell anställning. Det är klart att jag har haft anställning i juridisk mening, men då har jag ofta varit delägare i bolaget eller så har det varit mitt bolag.

Jag vet inte om det var min mentor som sa till mig att jag är totalt ”oanställningsbar”, så det är lika bra att köra eget. Det har jag väl gjort. Jag har ju så mycket åsikter och vill ha saker på mitt sätt. Ibland är jag en ganska dålig lagspelare. Jag ställer höga krav på både mig själv och min omgivning.

Caroline: Det är intressant, för när man har höga krav då är man ibland en dålig lagspelare. Jag känner också att jag är det. När jag då väl är i lag och kan gilla det på något vis då måste man kompromissa så mycket att man kan ligga lite sömlös. Det blev kanske inte så bra som det kunde bli.

Jan: Sedan är det också så att den man ställer högst krav på är sig själv. Men jag har haft personalansvar och det har gått bra, men jag trivs inte i den rollen.

Jag är en ubåt. Jag vill kunna sitta själv under ytan och jobba, jobba, jobba. Sedan kommer jag upp över ytan och då vill jag gärna visa upp mitt jobb och få beröm för det. Sedan går jag tillbaka under ytan och jobbar, jobbar och jobbar.

Visst kan jag ibland vara fascinerad. Speciellt när jag träffar folk som jobbar i finansbranschen, t.ex. i London eller New York. Då kan jag undra hur mitt liv hade varit om jag hade tagit det där jobbet på Mckinsey.

Jag vet inte om jag hade gått in i investment banking för jag hade inte det intresset då, men jag tackade nej till Mckinsey. Jag startade mitt första enskilda firma 2001 och sedan blev det aktiebolag 2008. När slutade du på universitetet?

Caroline: Först pluggade jag 2000-2004 och sedan jobbade jag lite på labb och doktorerade till 2011. Efter det var det lite ökenvandring för det fanns inga forskningskommunikatör-tjänster då som jag ville ha, men nu finns det och det är ett viktigt jobb.

2014 började jag nog och då hade även jag ett eget företag för att jag vill hjälpa andra människor att kommunicera och förpacka sina budskap. Jag var på Lunds universitet till typ 2017 och då jobbade jag också med kommunikation. Jag var inte superbra på det då.

Det var så mycket att lära sig. Nu är jag lite bättre men då jobbade jag också lite med TED och det var jättekul. Det var då jag började förstå att jag ville jobba med historier. Jag sa till alla våra talare att du måste använda storytelling.

Vissa tyckte att det var en bra idé och andra tyckte inte det. De var forskare så det var en skön uppförsbacke, men det var många som var duktiga på att ta åt sig kommunikationsmetoder som kanske inte var helt intuitiva för dem.

Jan: Det var vårt mål i många år. Målet var inte att gå tidigt i pension, utan det var att jobba tillsammans hemifrån och ha vårt eget företag.

Har RikaTillsammans grundläggande mantran förändrats?

Det känns som att du under senaste året har börjat ifrågasätta flera av rikatillsammans grundläggande mantran. Du ser det nog inte som marknadstajming, men för läsare/lyssnare kan det verka som att du har dragit dig mer åt nåt slags tajming/förutsägelser. Har du fått nya insikter senaste åren? Det vore intressant att höra din syn på det.

Några citat från era avsnitt/forumet:

“Forskningen visar nämligen väldigt tydligt att; det är den som är mest passiv, minst engagerad och den som låter sina pengar jobba i fred över tid har bäst odds för att tjäna mest pengar.”

samt

”Rör inte pengarna däremellan oavsett vad som händer på marknaden. Var väldigt kritisk när folk påstår att de kan vara aktiva, tajma marknaden eller välja ut bättre investeringar än andra. Det finns inget stöd för det inom forskningen.
Att ändra sin strategi beroende på vad marknaden gör brukar snarare kosta pengar än ge vinst.” ” Månadsspara automatiskt och regelbundet. ” – om jag minns rätt ifrågasatte du i ett av de senare avsnitten det rimliga i att månadsspara i nedgång.
Bjornen på RikaTillsammansforumet

Caroline: Egentligen har vi inte ändrat på någon av de grunderna och vi tror inte att man kan förutsäga marknaden eller tajma den heller. Ellerhur?

Jan: Nej, månadssparande är skitbra. Det jag däremot har börjat lägga till när det gäller månadssparande är att man inte ska månadsspara för mycket. Det var en insikt jag fick från Eric Strand.

Han sa att om du månadssparar 20 000 i månaden då kanske man istället ska gå ner i arbetstid och spendera mer tid med människorna man bryr sig om. Tiden kommer inte tillbaka.

Erics poäng var att om du dör och har mest pengar på kyrkogården har du då verkligen prioriterat rätt i livet? Jag ifrågasätter inte månadssparande, men jag ifrågasätter mängden.

För att svara på den första frågan, nej, jag har inte ändrat åsikt om att indexfonder är det bästa sättet att investera.

För mig är det väldigt, väldigt tydligt. Problemet som jag har börjat ifrågasätta är om jag missar någonting. Har jag blivit fundamentalistisk i det här indexsparandet?

Några diskussioner på forumet har satt griller i huvudet på mig. De är väldigt duktiga och vi pratar om att indexfonder är en metod. Indexfonder är svaret på frågan: ”Hur ska jag investera på bästa sätt?” Men det förutsätter att jag redan har tagit beslutet att jag ska investera i aktier, t.ex.

Assumptions are the mother of all fuckups

Jan: Det jag har börjat ifrågasätta – och jag har inget svar – det är om jag tar ett steg bakåt och om jag nu väljer att investera i aktier, då gör jag det med globala indexfonder via fondrobot.

Men tänk om förutsättningarna har förändrats? D.v.s. att investera med indexfonder är rätt metod, men tänk om hela grejen att göra indexfonder just nu är fel sak.

Det som skaver lite för mig är att värderingar på marknaden är väldigt höga i dagsläget. Det är en matematisk verklighet som heter ju högre värderingar idag, desto lägre framtida avkastning.

När du har en hög värdering idag är det som att du har flyttat pengarna från framtiden till idag. Det betyder att du kommer att ha lägre avkastning över tid.

Och ju högre värderingarna går desto lägre blir den framtida avkastningen och då undrar jag om det är rätt att sätta in alla de pengarna nu. Det kan låta som en marknadstajmingsfråga, men återigen, jag menar inte att man ska ta ut pengarna och vänta på kraschen. Det är inte det jag säger.

Men jag kämpar med att få ihop de här separata sakerna. Det känns inte rätt att bara skita i hur marknaden värderar idag. Det känns inte heller rätt att titta på forskning som visar att små bolag tenderar att gå bättre än stora bolag. Värdebolag går bättre än tillväxtbolag.

Nu har ju värdebolagen varit billiga i förhållande till övriga bolag och då undrar jag om det är rätt sak att ignorera. Det är mycket där. Jag tror att ju mer man lär sig desto mer inser man hur lite man kan.

Caroline: Ja, det känns jobbigt att lyssna på detta helt plötsligt. Det bjuder in en massa faktorer och tvivel och det gillar inte jag.

Jan: Jag tror att det här en följd av att vi har forumet. Där är jag mycket mer ofiltrerad och ställer frågor. Om man bara tittar på podd-avsnitten så är det inte alls samma tvivel. Då säger jag kör fondrobot och basportföljer.

Men jag älskar forumet för där får jag också mothugg och där kan jag ifrågasätta mer fritt. ”Assumptions is the mother of all fuckups.” Det är saker som jag vet, som t.ex. att indexfonder är bra. Det är saker jag inte vet. Jag vet inte hur marknaden kommer att gå.

Det kluriga är att lista ut vilka saker man inte vet att man inte vet.

Det är det hela Reddit-GameStop dramat handlar om. Där fick många lära sig att de inte visste att de inte visste kapitaltäckningskrav på mäklare. Så plötsligt kan du bli hindrad från att köpa de aktierna du vill köpa.

Det var en grej som kom helt från sidan. Det vi inte visste att vi inte visste under Coronakrisen 2020 var att likviditeten i den svenska räntemarknaden är så pass dålig att svenska räntefonder kan stänga och följdeffekt av det kommer påverka alla fonder som har de i sin portfölj.

Jag har väldigt mycket respekt för konceptet

”Vad är det jag inte vet att jag inte vet?”

Caroline: Precis, och sådana saker ser man inte förrän det händer extraordinära händelser som sätter stress på det.

Jan: Avsnittet vi ska göra om de 4 hinkarna kommer bli så viktigt igen för det blir ett sätt att se över hela riskprofilen. Ligger jag rätt i risk även om det skulle falla? Har jag torrt krut om det är något jag vill ha? Och så vidare. Men jag tycker att vi har fantastiska diskussioner på forumet om det här. Det är ett ämne jag kommer komma tillbaka till.

Tycker du att det är värt att köra 100/0 på Lysa och sparkonto istället för t ex barnportföljen på Avanza? Varför?
Anton (Ballongpinne) på RikaTillsammans-forumet

Jan: Jag tror att det beror på individen. Om man har kompetensen att köra Globala Barnportföljen och gillar den då kan man köra den. Men majoriteten som lyssnar på vår podd har inte det intresset.

Globala Barnportföljen är 80% aktier, 10% bankkonto och 10% guld. Den är lite mer komplicerad och det beror lite på vad man prioriterar. Sedan råkar jag veta från andra trådar att Anton är en person som går och tänker mycket på sin portfölj och vill vara där och pilla.

Då ska man köra eget istället för Lysa. Andra som inte har det intresset utan bara vill göra något bra med sina pengar utan att behöva tänka på det, kör Lysa.

Och jag skulle säga att det är inte så att det ena kommer vara bättre än det andra. Båda alternativen är så pass bra att slumpen kommer avgöra vilket av detta som kommer var bäst. Alltså, skicklighetsnivån som vi pratade om i avsnittet härom veckan är liknande.

Varför är det många som ifrågasätter Lysa?

Jan: Ska vi ta nästa fråga?

”Kanske du kan förklara varför så många ifrågasätter LYSA för olika anledningar? Jag har 100/0 på LYSA men har inte alla mina pengar där utan också på bankkonto så det är ju egentligen inte 100/0 om man ser till helheten. Men jag har LYSA för det är enkelt och dom fonderna kan jag ju inte själv sätta i hop. Sen ifrågasätter folk avgiften på LYSA är den hög? För du har ju rekommenderat dom för att dom har inte så hög avgift. Hade varit trevligt med lite klarhet i detta.
Olof Tapper på RikaTillsammans-forumet

Jan: Det är folk som optimerar på avgift. Den totala avgiften på Lysa är 0,4% till Lysa och fonderna. Jag vet att exempelvis Jacke på forumet älskar sin Länsförsäkringar Global Indexnära och PLUS Allabolag.

Han kör 50/50 med två fonder och gillar låg avgift. Då kan man fråga sig om det är värt att betala ytterligare 0,2% för Lysa. Jag själv har långt innan Lysa kom sagt att en tumregel är att max betala 0,4% för en fond i avgift.

Sedan kan man göra undantag om det är så att man vill ha en specifik fond. Vi har till exempel pratat om AugAg Fonder eller Coeli-fonderna och då kan man göra avvikelser, men då är det väldigt, väldigt medvetet. Man säger jag vill ha detta, jag tror på detta, det finns inget billigare alternativ.

Så jag tycker inte att Lysa är hög, utan den är under 0,4% och det tycker jag är ok. Jag tror att många ifrågasätter Lysa för att man inte har något utrymme att göra någon variant.

Du kan välja om du vill ha brett eller hållbart och sedan kan du välja din aktiefördelning. That’s it. Ibland gillar man inte det, utan man vill välja själv, och då är Lysa kass.

Caroline: Kan det vara så att man ifrågasätter en massa saker med fondrobotar när det egentligen är något annat som stör en? Det kan vi inte veta, men för mig låter det som att man hittar grejer som man kan racka ner på för att man inte gillar själva idén.

Jan: När något är bra så tenderar man att kritisera detaljer. Så upplever jag också att det var med avsnittet om tur och skicklighet, Paradox of skill, där de flesta kommentarerna handlade om att Ingemar Stenmarks citat ”Ju mer jag tränar desto mer tur har jag” inte alls var taget så som jag tolkade det.

Det var mer ett sarkastiskt svar till en journalist som hade betett sig lite dumt. Det var det som var feedbacken. Jag upplevde inte att det var mest relevant för det avsnittet. Det var inte det som var poängen i det avsnittet.

Delvis en fråga om personliga preferenser

Jan: Lite samma sak med Lysa. Det är lätt att ha en åsikt om att de har 17% exponering mot Sverige när jag vill ha 0,8% eller 10%. Det blir på en nivå där slumpen kommer avgöra om det ena eller andra var rätt.

Jag tror att man kan hitta en massa grejer. Jag har ingen beef och det är ingen naturlag att man måste välja Lysa för sitt sparande.

För mig är Lysa som Super Mario. Han är ok på det mesta och inte bäst på något. Som generalist är det det jag vill ha.

Caroline: Jag tycker också att om man vet varför man har tagit ett beslut gällande vart man ska sätta sina pengar. Man har ingen skyldighet att förklara för någon annan varför man gör det. Det tycker jag är det härligaste.

Du behöver inte säga att den avgiften där är för hög eller de har fel exponering, bla bla bla. Du kanske bara har tagit ett annat beslut. Man behöver inte förklara det för någon annan än sig själv, egentligen.

Jan: Precis. Jag gillar Lysa och vi har mycket pengar på Lysa. Jag tycker det finns fördelar med det. Vi har också pengar på Avanza och Nordnet. Jag brukar rekommendera till folk att de kan lägga in lite pengar på Lysa för då har man ett intresse av att följa det.

Om man har en portfölj på 100 000 då kan man lägga 10 000 på Lysa och köra 90% själv och jämföra dem. Om du ska välja det själv då måste du ändå ha ambitionen att det ska vara bättre än det du har på Lysa.

Det som är så skönt med Lysa är att du kan sätta pengarna där och det är 0 i tid, 0 i engagemang, 0 i kunskap. Du behöver inte göra någonting. Men för Avanza och Nordnet behöver du tid, kompetens, intresse, och så vidare. Då måste det slå det som är helt effortless.

Tankar kring kryptovalutor

Jan: Nästa fråga är lite kul:

”Hur blir det med kryptovalutor/bitcoin till portföljerna?”
Daniel på RikaTillsammans-forumet

Caroline: Det blir ingenting, Daniel. Inte i mina portföljer. Det känns som en grej som man ska ha för att hänga med lite. Nu kommer det helt från mitt håll.

Jan: Just nu har vi inte en krona i det. Jag är för kryptovalutor generellt, men jag upplever att det är så många problem med det. Vi hade ett avsnitt med Totte Löfström och sedan var han med på FikaTillsammans, så han finns där för de som är med på Patreon.

Det jag upplever är att man kan ta t.ex. via en tracker på Avanza. Men om man ska äga det själv så blir det så mycket risk. Det är mycket volatilitet, etc. Å andra sidan gillar jag att diversifiera, så jag tror att behöver sätta ner foten vid något tillfälle och börja köpa lite. Alltså dollar cost average, att man månadssparar in.

Caroline: Oj! Hur mycket tänker du då?

Jan: Till en början blir det lekhinken. Vi börjar med kanske 25 000-30 000. Det är en väldigt liten summa i vår ekonomi så då kan jag börja där utan att det stör, apropå det här med att få ett intresse för att följa det.

Caroline: Varför 30000 istället för 5000? Är 5000 för lite för att väcka det intresset?

Jan: Ja, 5 000 för mig är tyvärr för lite pengar. Jag tror inte att vi kommer komma upp ens till 1% av portföljen. Jag gillar det Ray Dalio sa att man ska se det som en option på en framtida store of wealth som du kan förlora 80% på. Man ska vara ansvarig och jag rekommenderar inte att man ska köpa Bitcoin.

Tankar kring fondrobotarnas framtid

Caroline: Nu tar vi nästa fråga.

”Hur ser framtiden ut för fondrobotarna, hur bra kommer de bli och hur kommer de att utvecklas? 5, 10, 20 år?
Hur kommer aktiefonderna utvecklas 5, 10, 20 år?
Hur ser framtiden ut för den som arbetar med aktiv placering, fonder etc iom utvecklingen på båda ovan?”
Carl8 på RikaTillsammans-forumet

Jan: Jag brukar säga att man aldrig ska lyssna på någon som uttalar sig om framtiden för det är sämre än att singla slant. Jag kommer garanterat ha fel här.

Men jag tror att börsen kommer fortsätta leverera runt 6-7% framgent. Det är inte en förutsägelse baserad på historisk statistik utan det handlar om det vi pratade om gällande riskpremier.

Alternativen är bankkonto, räntefonder och aktier. Bankkonto har insättningsgaranti, i räntefonder har jag säkerhet i bolaget, alltså pant/collateral. Om jag har pant så är det ändå en risk.

Avkastningen måste vara högre på räntefonder än bankkonto. I aktier har jag ingen säkerhet. Då måste avkastningen vara högre än räntor där jag har säkerhet. Vi har det som man kallar för riskpremier.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Jag tror inte att det är annorlunda nu. Över en 20-årsperiod tror jag att vi kommer återgå till det historiska snittet. På fem år har jag ingen aning hur det kommer att gå. Jag bettar mer på en nedgång än en uppgång just nu.

Så skulle jag säga. Sedan tror jag att framtiden för fondrobotarna… Lysa expanderar utomlands vilket jag tycker är jättespännande.

Det jag önskar target date funds där man kan ställa in sitt pensionsdatum och att den optimerar mot det.

Vi kommer se mer individuella lösningar. Jag tror att vi kommer se att jag vill ha Lysa men inte en övervikt mot Sverige. Jag tror det kommer gå mer mot individualiserade portföljer.

Det är i alla fall den portföljen jag tycker mig se när man läser white papers från företag i USA. Det är dit Betterment och Wealthfront och sådana har gått.

Hur kommer aktiefonder att utvecklas? Jag tror det kommer vara samma. Jag tror att de flesta fonderna fortsätter att läggas ner inom 10 år. Jag tror att vi kommer se ett litet uppsving på aktiv förvaltning. När alla väljer indexfonder så blir det lättare att vara aktiv.

Personligen tror jag inte det för det finns studier som visar tvärt om, att ju fler som lägger pengar i indexfonder, desto svårare blir det för de aktiva fonderna. Fler dåliga aktörer går från bordet.

Det är som i poker. Om de dåliga spelarna slutar spela då är det bara de bra spelarna som är kvar. Om de dåliga spelarna har gjort egna portföljer förut och väljer indexfonder istället då är det som att de förflyttar sig bort från bordet.

Då är det bara de bra spelarna som är kvar och då har vi den här paradox och skill. Den relativa skickligheten minskar vid bordet, alltså blir det svårare att tjäna pengar eftersom de gör färre misstag som man kan utnyttja. Har du någon tanke?

Caroline: Är de inte tillräckligt skickliga nu de som är skickliga på aktiv förvaltning?

Jan: Det är fortfarande mindre än 20% av all världens pengar som är placerade i indexfonder. Det blir som att man plockar bort en spelare.

Att argumentera för Indexfonder

Vilket argument för aktiva fonder som presterat x% mer mot indexfonder är mest frustrerande att bemöta?
Nightowl på RikaTillsammans-forumet

Jan: Detta är jättekul. Tack!

Caroline: Argumenten för de aktiva fonderna är att de har presterat bättre än indexfonder. ”Ha, ha, ha! Ni är dåliga.” Vad är det för argument? Visa alltihopa så ska vi titta hur det egentligen har gått. Jag tror att vissa lurar sig själva när de tittar på sin avkastning.

Jan: Jag skulle säga det mest frustrerande är när folk frågar varför vi inte rekommenderar ny teknik-fonder eller de här 10 stora bolagen. Jag vet inte ens vart jag ska börja. På det sättet har jag ett stort informationsövertag.

Jag har läst de här success equation som går igenom tur och skicklighet, paradox of skill. Jag har läst väldigt många akademiska studier på det där. Jag har varit med i 25 år och sett att bolag som för 30 år sedan var 10 topp största är inte längre 10 topp största.

Jag har väldigt svårt att tänka mig att dagens 10 topp största bolag kommer att vara det om 10 år. Jag tror det svåraste är att det inte är så mycket ödmjukhet i att det kan vara någonting annat.

Implicit så sägs det att du är för dålig på att investera och därför håller du på med indexfonder. Men om du vore en bättre investerare – som jag är – så hade du valt aktiva fonder eller en viss strategi.

Det som jag upplever mest frustrerande är att jag har gjort detta i 25 år. Jag har testat teknisk analys och en massa andra metoder. Jag har suttit och gjort mina egna grafer och dubbelskuldror och dödskors. Jag har gått kurser i fundamental analys med Aktiespararna och jag har läst väldigt många böcker om fundamental analys, etc.

Det handlar inte om att jag inte har kompetensen, utan det handlar om att jag har testat alla de grejerna och insett att det inte funkar.

Jag har bränt mig och kollat om det är jag som är en idiot som gjorde fel eller är det för att det verkligen genuint inte fungerar. Där upplever jag nog att min största frustration är. Jag investerar inte på det sättet som jag gör för att jag är dum i huvudet. Jag investerar så här för att jag har gjort hela cirkeln.

Många som vill utmana

Caroline: Men om det då kommer någon och säger att jag har gjort så här med så här mycket de här åren?

Jan: Då säger jag ”grattis”. Jag går inte ens in där. Men jag kanske blir ledsen för att det tar på mitt ego.

Caroline: Det är lite macho. Inga argument, utan mer som i sandlådan.

Jan: Det är väl det som jag upplever. Man tror att jag gör det i brist på någonting, när det egentligen är tvärtom. Det andra som frustrerar mig – nu blir detta som ett terapisamtal här – är att många gånger när jag utmanar och säger vet du vad, vi tar ett bet.

Jag skrev till någon på forumet som har argumenterat för att aktiv förvaltning fungerar och egentligen mig ”cherrypickar” i studier. Personen säger att det är inte entydigt för forskarna skrev att det kan finnas bevis för x. Det är självklart. En forskare som är entydig är ingen bra forskare.

Caroline: Nej. När jag gjorde mitt exjobb så fick jag på fingrarna när jag frågade om man kan säga att man bevisar x. Du får aldrig någonsin säga att du har bevisat någonting sa min handledare. Aldrig någonsin. Så man får aldrig säga att det är klart och tydligt, tyvärr, när man forskar.

Jan: Precis. Det är inte matematik. Där har man bevis och de är entydiga. Sedan kommer man på något nytt sätt att räkna och inser att förutsättningarna kan förändras. Så när jag utmanar det så säger jag vet du vad, vi har olika åsikt.

Låt oss köra 15 år. Vi kan så vad 50 000 spänn så att det blir på allvar. Förloraren får betala 50 000 till en välgörenhetsorganisation som vinnaren får välja. Det är väl ett ganska schysst bet. Det är aldrig någon som tar upp mig på det bettet.

Nu är inte detta en inbjudan, men det är lätt att ha en åsikt utan att ha skin in the game. Då får jag alltid svaret jag kör detta redan och varför ska jag bevisa detta för dig. Men då säger jag kolla här, jag har kört mina portföljer på Shareville öppet sedan 2014.

Vem som helst kan gå tillbaka och titta på mina resultat. De kan se att jag har hållit mig till min strategi. Man kan se vartenda fondbyte jag har gjort de senaste sju åren.

Det är därför jag tycker det är kul med Andreas och Henrik på Coeli. De tog upp oss på det här bettet. Där gjorde jag bort mig för jag sa bara fem år. Det skulle ha varit 10 år, men jag får bjuda på det.

Jag har stor respekt för människor som lever som de lär och som tar ansvar. Det är min frustration lite. Jag upplever att spelet inte är på samma villkor och att kraven på mig är högre. Det är ok att kraven på mig är högre. Det ingår i mitt jobb. Men det blir en frustration.

Nålstick som ingår i jobbet

Caroline: Det kanske också ingår i vårt jobb att få sådana nålstick.

Jan: Ja, det ingår absolut i jobbet. Jag önskar dem lycka till med sitt sparande oavsett och det är inget sarkastiskt. Man behöver prova själv och så kanske man är en av de 1 000 personerna som lyckas bättre än index och då önskar jag dem grattis genuint.

Juste, apropå ingenting alls: Kommer du ihåg att vi gjorde en shoutout till den kvinnliga fondförvaltaren? Det går rykte om att det var någon läsare som kände henne som la ett mail, så vi ska se om det blir någon återkoppling.

Caroline: Jag tycker att det är roligt att inse vad som ingår i jobbet. Den gamla elitsoldaten Ant Middleton berättade att när han är ute på krogen så kommer folk och säger att de vill ha selfies och de är glada och vill fråga honom saker.

Det är oftast män. När de har druckit ett par glas då vill de slåss med honom. Det är ett typiskt nålstick. Det ingår i jobbet. De vill veta om han är så bra som han säger att han är. Det kanske är sunt på något vis.

Jan: Jag tror att är så som aporna gör när de kollar om ledaren fortfarande är ledare. Jag ska inte vara hård heller. Jag uppskattar de där diskussionerna, men jag blir också less när jag har samma diskussion för den hundrade gången. Till slut kastar man vetenskapliga artiklar på varandra.

Frågor om diversifiering

Caroline: Ja, precis. Nu går vi vidare.

Jag är fascinerad av Ray Dalio och hans idéer om diversifiering. Jag undrar hur ni ser på deversifiering utöver aktier, räntor och guld. Jag tänker på mer “konvensionella” tillgångsslag så som fastigheter (REITS t.ex) och råvaror. Inte “nisch-investeringar” som passar i “lekhinken”. Jag upplever det svårt att hitta vettiga alternativ för dessa tillgångsslag.
Firreb på RikaTillsammans-forumet

Jag vill precis som firreb veta mer om diversifiering utöver aktier, räntor och guld.
Christoffer Jägerhorn på RikaTillsammans-forumet

Jan: Vi pratade lite om detta i förra avsnittet kring alternativa investeringar. Jag gillar t.ex. REIT. Problemet är precis som han säger. Det går inte att köpa. En REIT är en real estate investment trust.

Det är typ en fond som köper fysiska fastigheter. T.ex. vårdfastigheter i Kanada eller köpcentrum i USA. Sedan ska jag vara helt ärlig. Jag har inte lagt ner dagar av research på det här och jag vet att det ständigt kommer nya fonder.

Jag gjorde en tabbe här nu med bästa fonderna 2021 där jag körde på samma guldfond som vi hade förra året. Sedan hade jag missat att 10 nya guldfonder, inklusive en guldfond som hette The Royal Mint som ägs av Her Majesty’s Treasury i Storbritannien.

Det är jättekul att det händer saker hela tiden. Jag följer inte marknaden på daglig basis. Om det är någon som känner till bra REIT-fonder så får ni gärna tipsa om det. Hade det funnits en bra, billig, global REIT-fond så hade den absolut åkt in i portföljen.

Det är lite samma problem med råvaror. Handelsbanken hade en fond som har försvunnit nu och jag tror att Opti valde. Jag gillar det, men det är svårt att få en bra exponering.

Det är samma sak med tail risk-fonder. Hade det funnits tillgängligt så hade jag också lagt in det i portföljen. Men jag upplever att det är svårt att hitta vettiga alternativ. Amen to that. Jag är positiv, men om man ska ha råvaror är det max 5%. REIT också. Där skulle jag säga 5-10% av en portfölj maximalt.

Råvaror har ju gått skitdåligt i 10 år så om man gillar att spekulera skulle jag nog säga att råvaror är ett av de bättre betten man kan göra. Råvaror har gått dåligt. När man tittar på tillgångsslag under de senaste 10 åren så har råvaror gått sämst. Det här är en bra diskussion jag kan sätta igång i forumet, så kan vi se vad vi kommer fram till.

Några av Jans förebilder

Jan: Vi har ju RikaTillsammans-portföljen som bygger på Harry Brownes Permanent Portfolio, alltså en portfölj som ska gå bra i alla lägen. Ray Dalio har tagit den ett steg till och kallar den för All Weather Portfolio. Då har han 7,5% guld och 7,5% råvaror, så han har mer råvaror i sin portfölj.

Han gillar bred diversifiering och det gillar jag också. Ray Dalio är lite husgud. Jag gillar också Larry Swedroe som är en amerikansk finansiell rådgivare. Han skriver krönikor, bland annat artikeln om the shrinking alpha.

När investeringar i indexfonder ökar så är det dumma pengar, så då kommer det bli enklare för aktiva förvaltare att överprestera eftersom folk är dumma som lägger pengar i indexfonder. Han säger nej, för tar du hänsyn till paradox of skill och hur marknaden ser ut så är det tvärtom svårare för de aktiva fonderna att skapa alpha.

Han tänker lite annorlunda istället för att gå på alla de här sanningarna. Sedan gillar jag Allen Roth, som också en finansiell rådgivare i USA, och Ben Carlson som har bloggen ”A Wealth of Common Sense”. Jag läser allt de skriver.

John Mauldin gillar jag också, men han är mycket mer aktiv förvaltare. Han är direkt motståndare till indexförvaltning. Sedan finns det humoristiska personer man kan följa också. Man kan inte ta dem på allvar, men det är lite roligt, typ Mike Maloney eller Peter Schiff.

Caroline: Det är roligt att du säger att de är humoristiska. De är superallvariga kring världsläget och tror att det kommer komma en stor krasch och då gäller det att ha guld! Du tycker att det är lite underhållning.

Jan: Ja och så ska de produktutveckla. De säger tänk om staten kommer konfiskera guldtackor, men de kommer aldrig konfiskera smycken, så vi gör guldsmycken i rent guld och skiter i konstvärdet och bara gör det för att det ska vara rent guld. Sedan startar de en sajt som gör guldkedjor som är typ 200 gram guld. Man får ändå ge dem det.

Caroline: Jag tycker också att om man nu behöver ha guld och det har blivit en zombieapokalyps då kan man ju inte gå runt med en guldtacka. Då byter man nog gärna en guldtacka mot en flaska vatten.

Jan: Jag gillar ju att läsa och jag läser mycket. Jag tror att man ska läsa mycket. John Hussman från Hussman Research är neggo på riktigt. Han säger inte bara att man ska köpa guld. Han säger att marknaden är övervärderad och kommer krascha med 60%.

Den förväntade avkastningen för S&P 500 kommer vara negativ för de kommande 12 åren. Det är jättesvårt att argumentera emot honom. Det enda argumentet jag har mot hans analyser är att det är marknadstajming.

Du har rätt i det du skriver men du vet inte när den där 12-årsperioden kommer börja. Jag tror att man ska läsa brett. Jag är rädd att bli fundamentalistisk med indexfonder apropå den frågan vi hade innan. Den här tvekan som jag har.

Flygande bilar och Tesla-blankning

Jan: Dags för mer framtidsspaning!

Skulle vara intressant att veta vad ni båda tror är nästa “Ny Teknik”-fond, alltså vilken bransch som härnäst kommer att gå mycket bättre än index, och som Jan alltså prompt kommer blanka och raljera om i varje avsnitt, medan Caroline fnissar.
Bababooey på RikaTillsammans-forumet

Caroline: Jag tror ingenting. Ingen kunde veta när Apple kom med sin telefon där man kunde använda fingertopparna. Jag tycker sådant är kul. När det kommer så kommer jag att jubla. Något som ställer allt på ändan med vår teknologi. Det kommer vara fantastiskt, Jan. Jag hoppas att jag lever då.

Små flygande bilar som man bara beställer via en app. Jag behöver den nu om en minut och så kommer den som en liten blobb utanför staketet här. Så hoppar man in och den kan inte krocka för det är skit många sådana i luften och alla åker och vi behöver inga bilar för det är bara sådana man åker i.

Små ljusblå blobbar. Det hade varit helt sjukt att leva när de kommer. Vad tror du är nästa nya teknik-fond?

Jan: Jag är ju sugen på att blanka Tesla.

Caroline: Ja, men gör det. De är övervärderade. Absolut. Men du vet att jag har dem, så det blir jättekonstigt i vårt äktenskap om du ska blanka dem.

Jan: Du vet att Michael Burry har blankat dem sedan December? Jag vet inte om han är kvar i sin position. Du vet också att Tesla är värderat mer än alla andra biltillverkare och att försäljningen är värderad på 1,6 miljoner dollar per bil? Jag får väl hitta modet.

Caroline: Tesla kan vara en GameStop som bara rullar på under lång, lång tid och ingen vet när den kommer att gå ner. Folk har ju blankat den i evigheter.

Jan: Om jag skulle gå på mina känslor: blankat Tesla, tagit ut en del pengar från aktier. Och jag ska vara helt ärlig. Jag kommer inte göra något av det för jag inser det dumma i det. Men känslomässigt så är det det som drar i mig. Sedan är jag helt ok med att köpa Tesla när det har kraschat. Men vi får se.

Varför tar det sådan tid att köpa fonder?

Caroline: Nästa fråga:

Varför tar det sån tid när man köper/säljer fonder? Vad händer under den tiden? I vissa fall kan du ligga utanför marknaden i flera dagar innan en order bokas in? Kan det vara så att orderflödet säljs under tiden på en skuggmarknad?
Niklas på RikaTillsammans-forumet

Jan: Jag tror inte att det är så att orderflödet säljs. Vi kommer göra ett helt annat avsnitt om det. Det är ett ganska komplext ämne som vi nämnde i Reddit-avsnittet om GameStop. Jag tror att detta är ren administration. Det görs halvmanuellt.

Tänk så här: du har Avanza där du lägger säljordern som sedan ska skickas till fondbolaget och fondbolaget ska hantera den. Du har stopptider och om du lägger en order efter stopptiden då har du förlorat en dag.

Detta är säkert olika från fond till fond och jag hittar på lite. Vi borde prata om detta med någon som har en fond så kan de förklara mer exakt.

Men pengarna går då från t.ex. Avanza till fondbolaget som sedan ska exekvera det och sedan äger fondbolaget kanske aktier eller sådant. De har inflöde och utflöde. I bästa fall kan de kvitta inflödet mot utflödet, att bara byta plats på andelarna.

Men om de har stora inflöden då kan de inte kvitta någonting utan då måste de köpa aktierna, men marknaden kanske inte är öppen just då. Sedan ska det skickas tillbaka till Avanza och registreras hos Avanza. Jag tror att det är en administrativ grej.

Det är säkerligen helt datoriserat men det måste ändå stämmas av så att det blir rätt. Jag tror det är det. Sedan kan man heller inte utesluta att vissa kanske sitter på pengarna någon dag eller några timmar. Jag ska inte spekulera i det.

Tillgångar som inte samvarierar med börsen

Jan: Nästa fråga:

Vilka tillgångar samvarierar historiskt INTE med börsen i främst Sverige. T ex skog, vissa råvaror, viss typer av bostäder, vissa typer av räntor, andra fysiska regioner i världen, pantburkar 🙂 osv.
Erik (Skogstomten) på RikaTillsammans-forumet

Jan: Jag tycker att detta är en väldigt spännande och väldigt svår fråga. Det som dyker upp för mig är långa räntor. De brukar vara motsatskorrelerade mot svenska börsen. Man kan kolla AMF Räntefond Lång på Stockholmsbörsen. De brukar vara lite olika.

Jag skulle väl säga skog. Vissa reala tillgångar samvarierar mindre. Men man måste tänka på att börsen brukar falla under ekonomiskt svåra tider, som tenderar att dra med sig allt. Folk är inte lika sugna att lägga en massa pengar på sportbilar eller konst heller.

Förra året gick den brittiska börsen helt åt det andra hållet än svenska börsen har jag för mig. Eller om det var de 100 största bolagen. Svenska börsen gick upp med typ 14% förra året. Jag tycker att detta är superklurigt om jag ska vara helt ärlig. Skog upplever jag är mycket mer prisokänsligt på det sättet. Råvaror tenderar att gå upp.

Jag skulle nog rekommendera avsnittet med drakportföljen. Det som inte samvarierar är VIX, alltså volatilitetsindex. Alltså det med tail hedge. Detta är väldigt svårt, men jag skulle säga att långa räntefonder sällan samvarierar med aktier. Guld samvarierar heller inte.

Nu hittar jag på – detta måste man kolla upp – men jag skulle gissa att långa räntefonder har negativ korrelation, så att de går motsatt, guld har ingen korrelation och går sin egen väg, VIX samvarierar heller inte och råvaror samvarierar också ganska lite med aktier. Så det är väl det som spontant dyker upp för mig, men det låter som en bra tråd för forumet.

Tack för den här veckan

Jag vill tipsa om nyhetsbrevet. Vi har nyligen skickat vårt första nyhetsbrev igen efter åtta månaders torka. Man kan gå in på RikaTillsammans.se/nyhetsbrev. Tanken är att det ska komma en gång i månaden men jag vågar knappt säga det.

Istället kan vi säga att det kommer helt och hållet oregelbundet. Lycka till med ditt sparande, tack för alla frågor och så får vi se om vi kör ett avsnitt med frågor och svar eller om vi klämmer in 4-hinkar avsnitten snart. Tack så mycket och ha det fint!

Fyra-hinkar-principen är ett verktyg för att få rätt balans i sitt sparande, strukturera sin ekonomi och få en modell som hjälper en att fatta bättre beslut. Saker som i sin tur kan leda till bättre avkastning, mer trygghet, mer pengar och mer valfrihet. Fyra-hinkar-modellen hjälper dessutom till att undvika vanliga misstag som att ha fel risk i sitt sparande. Många har nämligen för lite risk eller för mycket risk. Båda är tyvärr lika fel. Med fyra-hinkar-principen blir det lätt att göra rätt.

Idag är det nästan tre år sedan vi skrev om Fyra-hinkar-principen för första gången i avsnitt #47. Dagens uppdatering är den tredje i ordningen och består framförallt av förenklingar. Vi har även försökt att få ihop saker till en helhet som går i linje. Vi introducerar också två distinkt olika faser – ”get-rich”- och ”stay-rich”-faserna. Olika faser leder till lite olika rekommendationer.

Fyra-hinkar-principen inte någon naturlag eller modell man måste följa. Det är ett förslag, eller snarare ett perspektiv, genom vilket man kan titta på sin ekonomi. Det är inte one-size-fits-all utan det är jätteviktigt att du ”projicerar” den på din ekonomi och gör modellen till din egen. Du behöver göra de anpassningar som behövs för att den ska skapa värde för dig. Fastnar du, så går det superbra att fråga i forumet. 👍

Många gånger är tankeprocessen och frågorna som dyker upp längs vägen det riktigt värdet. Många gånger är det svåra inte att hitta svaret till en fråga, utan att formulera själva frågan. I forumet har vi mycket diskussioner om Fyra-hinkar-principen och vi är långt ifrån överens alltid. Det är också en work-in-progess som vi till stora delar samskapar tillsammans med er läsare. Det är något vi är väldigt tacksamma över.

Vårt mål med fyra-hinkar-principen är att den tillsammans med avsnitt #99 ”Kom igång och börja spara” ska vara allt som du egentligen behöver. Den artikeln tar hand om frågan ”hur ska jag investera mina pengar?” samtidigt som den här tar hand om ”hur ska jag fördela dina pengar?”. Nästa vecka kommer vi använda dessa två artiklar för att diskutera frågan ”hur kan man tänka kring ett arv?”.

Vi hoppas att den här uppdateringen kommer hjälpa dig till en bättre och rikare ekonomi, en bättre balans och inte minst en godare nattsömn. 🙂

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Sammanfattning – allt i en tabell

Nedan finner du en översikt över fyra-hinkar-principen i tabellform. Varje rad motsvarar ett perspektiv och de olika kolumnerna representerar de olika hinkarna.

	Låg risk	Mellan risk	Hög risk	Mkt hög risk
Våra hinknamn	Bufferthinken	Mellanriskhinken	Passiva hinken	Lekhinken
Mål med hinken	Buffert, sova gott om natten, oförutsedda händelser, ok att underprestera mot inflation.	Värdebevaring, skydda mot inflationen och volatilitet. Fylla på bufferthinken.	Tillväxt av kapitalet över tid. Fylla på mellanriskhinken.	Utlopp för emotionella behov, ”bra affärer” och direktinvesteringar
Förväntad årsmedel- avkastning	0 – 2 % per år	3 – 5 % per år	6 – 7 % per år	Mer än 10 % per år
Allokering (%) aktier / räntor	Bankkonto	60 / 40	100 / 0	——–
Modellportföljer	Bankkonto (primärt), försiktiga portföljen	Nybörjarportföljen, RikaTillsammans-portföljen	Globala barnportföljen	Aktier, strategier, nischfonder, alternativa investeringar
Övriga tillgångar	Bankkonto, försäkringar, kontanter, säljbara saker	Ägt boende	Pensioner	Lyxartiklar, alt. invest-eringar som tex. vin / konst
KIID-skala	1 – 2	3 – 4	5 – 7	1 – 7
Sparhorisont	0 – 2 år	3 – 9 år	10 år eller mer	——–
Exempel på storlek i en ”get-rich”-fas	1 – 3 månadsutgifter ELLER 12 månaders utgifter minus garanterade inkomster ELLER 50 000 kr. Korrigering för humankapitalet.	3 – 7 gånger bufferthinkens storlek korrigerat för humankapital.	Resten.	10 % av passiva hinken.
Exempel på storlek i en ”stay-rich”-fas	1 – 3 års utgifter.	Tillräckligt för att leva på med 2 – 3 % avkastning. T.ex. Storlek = Årsutgifter / 0.025	Valfri.	Valfri.
Faser	”sleep-well”	”stay-rich”	”get-rich”	”get-rich-quick”

Sammanfattning på ett par minuter

Den här artikeln har en kort sammanfattande video! Om du har ont om tid eller bara vill få russinen ur kakan direkt, så kan du se vår korta sammanfattning nedan.

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Många tar risken att pengarna tar slut

Ett av de vanligaste problemen som jag upplever när jag pratar med andra om deras sparande och investerande, är att de ligger fel i risk. En stor andel personer har alldeles för lite risk.

Det är oftast personer som är ointresserade av sparande och inte har några investerade besparingar. De pengar som finns är ofta placerade på ett bankkonto utan ränta. Notera att det inte handlar om personer som inte har pengar, många gånger kan det vara tvärtom. Att det finns mycket pengar, men de är inte satta i arbete.

Problemet med att ha för lite risk är att man utsätter sig för risken att pengarna inte kommer att räcka till för t.ex. pension eller göra det man önskar. Det är väldigt svårt att att spara sig rik utan att ta hjälp av ränta-på-ränta. För lite risk innebär alltså en risk att pengarna tar slut.

Sedan finns personer med den omvända risken. Allt för mycket pengar är investerade till för hög risk. Man har alternativa investeringar, man direktäger aktier, man har illikvida investeringar och ofta en liten eller obefintlig buffert.

Problemet med att ta för mycket risk är att man riskerar att ens sparande ”exploderar”. Det vill säga att när man minst behöver det kommer en krasch, en aktie går i konkurs, en investering slutar fungerar eller liknande. Plötsligt står man där utan pengar. Man hamnar i situationen att pengarna inte räcker till för det som man önskade.

Fyra-hinkar modellen och dess historia

Vi själva är inte särskilt mycket bättre. I perioder har vi för lite risk och i perioder har vi för mycket risk. Men genom att få en modell hur man kan tänka så blir det lättare att göra rätt och undvika onödiga misstag.

Vi är på intet sätt föräldrar till den här modellen. Redan 1985 presenterade den finansielle rådgivaren Harold Evensky en två-hinkar-modell. Syftet var att hjälpa sina klienter att ta bättre beslut i oroliga tider. En del av pengarna skulle vara investerade och en del skulle vara oinvesterade.

Tjugo år senare gjorde Christine Benz på Morningstar om Harolds modell till en tre-hinkar-modell (”Three bucket portfolio”). Syftet med hennes modell var att hjälpa amerikanska pensionärer att få deras pension att räcka livet ut. Hon skapade en buffert-hink som skulle täcka levnadsomkostnader här och nu. En hink som skulle skydda mot börsens svängningar och en tredje hink som skulle generera pengar.

Jag gillade modellen men efter något år så saknade jag ett ställe för mina mer spekulativa investeringar. Det vill säga den delen av mitt sparande där jag fick utlopp för de känslor och investeringar som inte följer forskningens rekommendationer. Det var då vi lade till den fjärde hinken, Lekhinken.

Under åren har vi även tillsammans med er läsare vidareutvecklat modellen till att fungera även med svenska förhållanden, i olika faser i livet och att faktiskt ta in hela sin ekonomi. Något som väldigt många av oss har haft nytta av.

Syftet med de olika hinkarna

En överblick av de olika hinkarna ser ut så här:

Bufferthinken (”låg risk”) – syftet med bufferthinken är att den ska skydda dina pengar och ge dig en god nattsömn. Här är det viktigare att ”inte förlora” pengar än att tjäna pengar. Det är från bufferthinken vi tar våra levnadsomkostnader och betalar våra oförutsedda utgifter.

Det är här vi målsparar för utgifter på kort sikt (0 – 2 år) och den primära investeringen är bankkonto med insättningsgaranti. När det blir för mycket pengar i bufferthinken så flyttar vi dem till någon av de andra hinkarna.

Mellanriskhinken (”mellan risk”) – syftet med den här hinken är framförallt värdebevaring och skydd. Hinken ska skydda mot inflation och mot volatilitet (=svängningar) på marknaden. Den har även ett viktigt syfte i att fylla på bufferthinken om den blir tom på pengar. Primär typ av investering är en kombination av aktier och räntor (=fondrobot).

Passiva hinken (”hög risk”) – syftet med den här hinken är att skydda mot att pengarna tar slut. Det är den här hinken som står för tillväxten av pengar. Den har även ett syfte i form av att fylla på mellanriskhinken när det behövs.

Primär typ av investering är aktier (=fondrobot / global indexfond). För många år sedan döpte jag hinken till ”passiva hinken” just för att investeringarna i ska vara av passiv karaktär, t.ex. passiv global indexfond. Typiskt t.ex. en fondrobot som LYSA.

Lekhinken (”mycket hög risk”) – syftet med den här hinken är att ge utlopp för de emotionella behov vi har som investerare. Det är här vi kan försöka göra ”bra affärer”, direktinvesteringar i aktier, ta spekulativa positioner i alternativa investeringar och liknande.

Förväntad årsmedelavkastning

Riksbankens och de flesta andra länder har inflationsmål om 2 procent per år. Det innebär att i genomsnitt ska värdet på våra pengar minska med två procent per år. Krasst sagt innebär det att en hundralapp som du ger i en doppresent har bara en köpkraft på ca 80 kr när barnet tar studenten. Därför är det viktigt att skydda sina pengar mot den här urholkningen.

I bufferthinken måste vi acceptera den här urholkningen eftersom det finns få alternativ där vi kan ha våra pengar utan att ta någon risk. En rimlig förväntad årsavkastning i bufferthinken blir ca 0 – 2 procent per år.

I mellanriskhinken kan vi unna oss att ta en något högre risk med pengarna. Både för att tidsperioden är längre och för att vi redan har en bufferthink som ska ge oss det närmaste skyddet. En rimlig förväntad årsmedelavkastning för mellanriskhinken blir således ca 3 – 5 procent per år.

I den passiva hinken har vi längst tidshorisont och två andra hinkar som spelar försvar. Här kan vi således satsa på ett aggressivt anfall och därmed sikta på 6 – 7 procents avkastning per år. Kanske till och med något högre.

I lekhinken är det svårt att ge någon förväntad avkastning eftersom investeringarna kan skilja sig mycket åt. Rent generellt tycker jag dock att målet bör vara att överträffa avkastningen i den passiva hinken. Lite enligt principen – varför lägga tid, energi och kompetens på något som du annars redan kan få utan ansträngning och till minimal kostnad i den passiva hinken?

Allokering aktier och räntor

För att kunna få den förväntade avkastningen enligt det förra stycket så behöver man investera pengarna på något sätt. Vi anser fortfarande att det bästa sättet att investera sina pengar är att göra det på det sätt som forskningen rekommenderar. Det är något som vi går genom i detalj i avsnitt #99 ”Börja spara och investera”.

I stora drag handlar det om att använda aktier – i form av en kombination av billigare globala indexfonder eller en fondrobot – för att tjäna pengar. För att bevara de pengar som aktierna skapar använder vi en kombination av räntefonder och bankkonto.

I bufferthinken är fokus skydd och sova gott om natten. Det gör man bäst genom att använda bankkonto med insättningsgaranti. Risken är minimal eftersom staten garanterar insättningen upp till 1 050 000 kr. I dagsläget (2021) kan man få räntor på upp till 1.5 % lite beroende på om man låser pengarna eller ej.

I mellanriskhinken kan vi unna oss att lägga till både aktier och räntor. Eftersom sparhorisonten i normala fall ligger runt fem år i mellanriskhinken kan man unna sig t.ex. 50 procent aktier och 50 % räntor (eller den mer vanliga 60/40-fördelningen). Det är en balanserad risk på mellanlång sikt.

I den passiva hinken behöver vi inte ta hänsyn till värdebevaring utan kan ta en hög aktieandel i form av 90 – 100 % aktier.

En bra tumregel att komma ihåg är att 100 % aktieexponering ger ca 7-8 % avkastning som årsmedelavkastning över en längre tidsperiod (10+ år). En 100 % räntor portfölj ger idagsläget (2021) ca 1 % avkastning per år. Det är därför vi kan säga att t.ex. en 50/50-portfölj bör ge 4 procents avkastning i snitt (=50 % * 7 % + 50 % * 1 %).

Konkreta modellportföljer eller fondrobotar

I de flesta rekommenderar vi att använda en fondrobot. I avsnitt #183 Bästa fondrobotarna gick vi genom alla på den svenska marknaden. Vår favorit är LYSA (annonslänk) eftersom den är en bra kombination av att vara billig, bred och följer forskningen.

Sedan kan man naturligtvis välja att göra själv i de fall man har intresse och kompetens eller inte har möjlighet att välja en fondrobot (som t.ex. i tjänstepensionen). I det fallet har vi gjort fyra förslag på modellportföljer som passar för de olika hinkarna.

I bufferthinken kan man jämte bankkonto med insättningsgaranti ha den försiktiga portföljen som består av 20 % aktier och resten räntor och bankkonto. Det är ett alternativ i de fall att man kommer fram till att man behöver ett större belopp i bufferthinken (t.ex. över 100 000 kr) och ändå vill låta pengarna jobba lite.

Till mellanriskhinken har vi faktiskt två förslag på portföljer jämte en fondrobot. Det ena är Nybörjarportföljen som är en klassiskt balanserad 60/40-portfölj och den andra är RikaTillsammans-portföljen. Den senare portföljen är specialportfölj var syfte är att alltid gå plus på bekostnad av en något lägre avkastning. Båda ska ge ungefär 4 % avkastning per år.

I den passiva hinken har vi den globala barnportföljen som består av en hög aktieandel. Här kan man faktiskt till och med unna sig att skippa reserven på 10 % bankkonto som den portföljen föreslår eftersom man redan har livrem och hängslen.

Till lekhinken har vi inga konkreta förslag på portföljer utan här kan man fylla på själv. Det är här enskilda aktier, olika strategier och alternativa investeringar passar in.

En kort kommentar är att jag inser att portföljerna är något klantigt döpta. De kunde lika gärna hetat, låg- mellan och hög risk-portföljerna. Men tyvärr så är namnen inarbetade och kluriga att ändra nu. Ber om ursäkt för det.

Sparhorisont och de fyra hinkarna

I tidigare versioner av Fyra-hinkar-principen lade jag mycket fokus på sparhorisonten. Men som flera av er läsare påpekade så är det ofta svårt att definiera sin sparhorisont bortom kort och lång. Ofta i betydelsen att kort är här och nu, typ 0 – 2 år (”vi ska köpa hus inom 2 år”) och lång är någon gång i framtiden (”typ pension”).

Just den mellanlånga horisonten – 2 till 10 år – tenderar vi ha väldigt svårt att definiera. Jag har därför inte alls lagt lika mycket fokus på det i år, utan tänker det mer som att vi jobbar på kort och lång sikt. Trots det har vi implicit gjort antaganden om sparhorisonten genom fördelningen av aktier och räntor och val av portföljer.

I korthet kan man säga att bufferthinken och bankkonto passar för korta tidshorisonter 0 till 2 år. För mellanriskhinken har vi tidsperspektivet 3 – 9 år och för den passiva hinken har vi ett perspektiv på 10 eller fler år.

För lekhinken blir tidshorisont något mindre relevant eftersom det beror på den enskilda investeringen. Vissa investeringar löper kanske på mindre än ett år, medan andra t.ex. solpaneler hos Switchr, kan ha en 15-års horisont.

Hur stor ska hinkarna vara?

Det senaste året har det här nog varit den vanligaste frågan jag har fått. Det vill säga, hur ska man tänka kring den procentuella fördelningen av sina pengar på de olika hinkarna? Tyvärr är det tråkiga svaret ”det beror på”. Det beror nämligen helt och hållet på t.ex.:

Fas i livet – stor skillnad om man är DINK-fasen (Double Income No Kids), man har småbarn eller vuxna utflyttade barn
Pengafas i livet – det är stor skillnad hur man ska placera sina pengar om man fortfarande håller på att bygga upp sitt kapital eller ska leva på det.
Humankapital – det är stor skillnad om du är nyutexaminerad i en bransch som skriker efter arbetskraft eller är 60 år och ska snart gå i pension och har svårt att hitta ett nytt jobb.
Risktolerans – vi upplever risk olika och för någon spelar en nedgång på -50 % ingen roll medan bara tanken ger kalla kårar på ryggraden.
Totala ekonomin – hur ser helheten ut och vilka marginaler finns det, t.ex. stor skillnad om huset är belånat eller obelånat.
Mål i livet – vilka mål och kostnader har man framför sig och vad vill man göra, uppleva, ha och så vidare
etc

Det betyder att man kommer behöva anpassa och korrigera hinkarna efter sin egen situation. Det är både modellens stora styrka och dess svaghet, särskilt i början när gärna vill ha ett ”rätt” svar. Men trots det här kan man ge några generella riktlinjer.

Storlek på hinkarna i get-rich-fasen

I den ackumulerande fasen, då man bygger upp sitt kapital (”get-rich”), är det viktigt att balansera behovet av att skydda kapitalet och få det att växa samtidigt.

Man kan resonera på olika sätt kring storleken på bufferthinken. Ett sätt är att utgå från 1 – 3 månadslöner. Ett annat sätt är att räkna på 12 månaders utgifter minus alla garanterade inkomster (t.ex. inkomstförsäkring, a-kassa och andra bidrag). Ett tredje sätt är att gå på en fast summa som t.ex. 50 000 kr.

Naturligtvis behöver man korrigera ovan beroende på sin situation. Är man 22 år gammal student som bor i en hyresrätt behövs en långt mindre budget än om man är förälder till två små barn och precis har flyttat till villa.

Mellanriskhinken bör, enligt teorin, i den här fasen bör vara ungefär 3 – 7 gånger så stor som bufferthinken. Det vill säga är bufferthinken 100 000 kr, då bör den här ligga på mellan 300 000 – 700 000 kr. Det kan spontant låta väldigt mycket, men för många av oss kommer den summan snabbt fyllas upp av värdet på vårt boende och andra fasta tillgångar.

Även storleken på den här hinken bör korrigeras med tanke på ens humankapital och situation. För vissa leder det till att man helt skippar hinken (särskilt unga personer) och man kör bara buffert och den passiva hinken (vilket översätts till kortsiktigt och långsiktigt sparande).

Passiva hinken får i det här scenariot resten av pengarna. Majoriteten av pengarna bör således vara investerade på lång sikt för att skapa tillväxt.

För att det inte ska bli en slagsida i lekhinken brukar min stående rekommendation vara att den inte ska vara större än 10 procent av den passiva hinken. Det vill säga att om du totalt har 100 000 kr i den passiva hinken, då bör lekhinkens storlek inte överstiga 10 000 kr.

Storlek på hinkarna i stay-rich-fasen (ekonomisk frihet)

När vi initialt skrev om Fyra-hinkar-principen så skiljde vi inte på get-rich eller stay-rich-faserna. Men efter att vår egen ekonomi utvecklats och vi diskuterat med vänner med mycket pengar, konstaterade jag att fördelningen i förra stycket fungerar inte riktigt bra.

Många hamnar förr eller senare i en situation där man har mer pengar än man behöver. Som en finansiell rådgivare sa, det är större sannolikhet för många här på RikaTillsammans att de kommer ha mer pengar över när de dör än omvänt. Det gäller att också njuta och använda pengarna.

Det vill säga att fokus skiftar från att ackumulera till att bevara och leva på avkastningen. Egentligen ligger det ganska nära FIRE-principerna om ekonomisk frihet och leva på sitt kapital (något som förr kallades att vara rentiär 🙂).

I en sådan situation bör storleken på bufferthinken vara mycket större. Här kan man gå direkt på Christine Benz rekommendation om att ha 1 – 3 års totala utgifter i bufferthinken. Särskilt viktigt är det här i en situation då man har slutat jobba och man inte får in några andra inkomster (vilket är ovanligt).

Mellanriskhinken blir i det här fallet stället som ska generera den avkastning som man lever på. Det vill säga fylla på bufferthinken. Här kan man använda en tumregel och räkna baklänges hur stort kapital man behöver. Formeln ser ut som följer (och kan beräknas med vår kalkylator här):

Kapital för ekonomisk frihet

Storlek på mellanriskhinken = månadsutgifter * 12 / årsmedelavkastning

Vi utgår från utgifterna, räknar om dessa på årsbasis och dividerar sedan med en årsmedelavkastning. Årsmedelavkastningen är den avkastning man tror att man kan få över en längre tidsperiod med en hög sannolikhet. Det klassiska värdet är 4 % enligt den så kallade Trinity-studien.

Jag personligen tycker 4 % är lite väl högt, särskilt i dagens läge och skulle kanske rekommenderat snarare 2.5 – 3.0 % istället. Ett exempel med utgifter på 25 000 kr i månaden och 3 % blir således 10 000 000 kr (=25 000 * 12 / 0.03). Tio miljoner är alltså summan som bör vara i mellanriskhinken om man inte har några andra inkomster och behöver ca 25 000 kr i månaden.

Det leder även till att den passiva hinken och lekhinken inte är nödvändiga och kan således vara hur små eller hur stora som helst. Självklart så länge som bufferthinken och mellanriskhinken är så stora som de ska vara. Det är i en sådan här situation inte ovanligt med ganska många miljoner i en fondrobot med t.ex. en 50/50-fördelning.

Fördelar med använda fyra-hinkar-principen

Fördelen med att strukturera sin ekonomi på det här sättet är att det hjälper att ”isolera” pengarna mot nedgångar. I händelse av en nedgång kommer du ha två av tre hinkar som skyddar dig och faller mindre än marknaden i genomsnitt.

Det i sin tur hjälper till med möjligheten att fatta bättre beslut och inte få panik. Något man kan tjäna på uppemot 1 – 2 procent per år, då beteendemisstag är oerhört vanliga (och kostsamma). Man kan nästan se det som att buffert- och mellanriskhinken är ballast till aktiehinken.

Modellen gör även att man verkligen kan se aktiedelen som långsiktig och den kan teoretiskt sett vara orörd i flera år. Precis det som krävs om den behöver hämta upp en nedgång. Det är också därför vi i t.ex. stay-rich-fasen har flera års utgifter i bufferthinken och inte bara en. Det ger en möjligheten att välja när man vill ombalansera mellan hinkarna. Det är inget man behöver göra kontinuerligt.

Det ger ytterligare en beteendemässig fördel i form av att man hela tiden kommer ha en del torrt krut. I en situation då börsen har fallit och man är sugen att göra något, är det många gånger bättre att vara aggressiv och köpa, än att få panik och sälja. Ibland brukar jag skoja om att nedgång faktiskt är bra, det är ju ”rea” på marknaden.

Ytterligare en fördel som jag ser med att strukturera hinkarna på det här sättet är att det går enkelt att anpassa, eller projicera, på pension, FIRE och andra uttagsstrategier (som t.ex. 4 %-regeln enligt ovan). Den är t.ex. även flexibel nog att ta hänsyn till att om man har inkomster trots att man är ekonomiskt fri eller är i FIRE-fasen. Det är bara att skruva på storleken på hinkarna.

Strikt eller flexibel användning av hinkarna

Den sista fördelen är att du själv kan välja hur strikt eller flexibelt du vill tillämpa fyra-hinkar-principen. Över de senaste tre åren sedan vi började diskutera principen på bloggen har jag sett att vissa sätter in alla sina tillgångar i hinkarna. Det vill säga att man har ett strikt förhållningssätt där alla tillgångar, alla bankkonton, alla pensioner och alla pengar har sin plats i någon av hinkarna.

Det andra sättet är att vara mer flexibel och man tar bara hänsyn till sitt investerbara kapital. Det vill säga att man skippar lönekonton, man skippar boendet, man skippar pensionen och liknande. Man ser det helt enkelt bara utifrån sitt investeringsperspektiv.

Båda sätten har sina fördelar. Jag brukar numer rekommendera att börja med det flexibla sättet. I alla fall tills man har en balans i ens portfölj. Därefter kan man utöka det till att ta hänsyn till övriga delar i ekonomin. Det kan nämligen vara lite klurigt att fundera på hur boendet ska in (enligt mig) i mellanriskhinken. Mer om det längre ned.

När man gör sin modell så behöver det inte vara svårare än att du tar ett A4-papper (eller Excel), gör fyra kolumner och puttar in dina olika tillgångar i de olika kolumnerna. På det sättet får du en ganska snabb överblick om du har en bra balans eller om du har en slagsida åt något håll. Jag själv t.ex. insåg att jag hade både mycket pengar på sparkonto och mycket i Lekhinken när jag gjorde det första gången. 🤦‍♂️

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Det är mental bokföring och det är okej

Vän av ordning kommer att påpeka att även om vi delar upp ekonomin i dessa fyra delar, så är det fortfarande hela vår ekonomi. Hinkarna finns ju inte på riktigt. Det är helt korrekt. Vissa kommer att tycka att det här sättet att tänka är helt och hållet onödigt. För er stämmer det säkert.

Det är ju klart att det inte är någon skillnad, rent matematiskt, om jag har:

Bufferthink med 100 kr på ett bankkonto
Mellanriskhink med 60 kr aktier och 40 kr räntor
Passiv hink med 90 kr aktier och 10 kr räntor

eller har en enda hink med 150 kr aktier och 150 kr räntor och bankkonto. Jag kunde lika gärna haft en enda 50 % aktier och en 50 % räntor-portfölj istället för tre hinkar. Det vill säga att det enda jag har åstadkommit med mina fyra-hinkar i det här fallet är en mental modell. Det är korrekt.

Du får bedöma själv om den här modellen skapar ett mervärde för dig eller ej. För mig och många andra så gör den det. Förs när den passiva hinken minskar i värde (t.ex. -30 procent på 3 veckor, våren 2020) så rörde sig bufferthinken inte överhuvudtaget och mellanriskhinken sjönk med knappt 15 procent.

Det gav möjligheten och tryggheten att vara mer aggressiva än vad jag tror att jag hade varit om jag haft en enda portfölj. Särskilt eftersom jag har delat upp kontona på både LYSA, Nordnet och Avanza enligt ovan. Det vill säga att jag har till och med döpt dem till t.ex. ”Passiva hinken 100/0” eller motsvarande. Du får själv avgöra om det skapar mervärde eller ej. 🙂

Bufferthinken – saker att tänka på

Som vi varit inne på innan är det viktigaste syftet med Bufferthinken att du ska kunna sova gott om natten. Det är nästan att man skulle kunna kalla det för att vara i en ”sleep-well”-fas. Jag tycker personligen att man ska börja fylla upp sin bufferthink som det första man gör.

Det vill säga inget investerande förrän man har en ordentlig summa som ger dig trygghet och skapar förutsättning för att fatta kloka ekonomiska beslut. Hur stor den summan är kan bara du bestämma, men du har förslag på riktlinjer i de tidigare styckena.

Ett tips om man vill minska beloppet i bufferthinken är att skaffa olika typer av försäkringar. Genom att t.ex. varje månad betala lite extra för a-kassa och en inkomstförsäkring minskar man behovet av pengar för t.ex. arbetslöshet. Försäkringar är ett bra sätt att minska behovet av bundet tillgängligt kapital.

För den som verkligen vill ta det till sin spets, så finns det läsare som inte har några pengar i bufferthinken och använder sin möjlighet att ta lån som buffert. Det är något som vi resonerar om i avsnitt #63 Buffert och pengar för oförutsedda utgifter. Det bygger på resonemanget att man sällan behöver en buffert varje år och sällan hela bufferten. Men det är överkurs.

Avancerade läsare har även berättat hur de har stresstestat sin bufferthink och sin fyra-hinkar-modell. Man har tittat på hur kommer ekonomin att se ut om man blir arbetslös, en blir sjuk i familjen, blir föräldraledig, man skiljer sig eller om någon till och med dör. Allt beror på ambitionsgrad, men särskilt det senare scenariot, om man skulle gå bort, är viktigt och det är något vi pratade om i avsnitt #151 Om du dör, har dina efterlevande råd att bo kvar?.

En ytterligare kommentar som ibland dyker upp är: ”Är det inte dumt att ha pengar på bankkonto?”. Jag tycker inte det, särskilt eftersom pengarna inte har någon risk, man kan få en garanterad avkastning och i lägen som nu när börsen är högt värderad, ger kontanterna även ett möjlighetsvärde. De kan ju investeras under en period om möjligheten skulle ges.

Mellanriskhinken – saker att tänka på

Den vanligaste kommentaren som jag får om mellanriskhinken handlar om dess storlek. Väldigt många ryggar tillbaka när man ser att den ska bestå av flera hundratusen kronor. Särskilt när man sällan har lagt några pengar i den i sin ursprungsfördelning.

Jag tänker framförallt två saker. Generellt sett upplever jag att många tar alldeles för mycket risk och det stämmer att man borde minska risken. Tittar man på många klassiska portföljer så har de sällan höga aktieandelar, det är inte ovanligt att de ligger på 50 procent eller mindre. Det är bara att vi de senaste 10-20 åren har blivit väldigt belönade för höga aktieandelar, men det är på intet sätt en naturlag. Få saker är så oälskat idag som räntor.

Boendet i fyra-hinkar-modellen

Det andra är om man tittar utifrån ett holistiskt helhetsperspektiv så är boendet en väldigt stor del i mångas ekonomi. Att inte ta med boendet skapar, enligt mig, en väldigt snedvridning både i form av risk och kapital. Om man har ett boende som är värt två miljoner och man har 20 000 kr på börsen, så spelar pengarna i aktier i princip ingen roll riskmässigt. Ekonomin påverkas i långt större utsträckning av bostadsmarknaden och räntorna än aktiemarknaden.

Det är därför jag anser att man i fyra-hinkar-modellen bör ta med värdet på boendet minus skulderna man har på det. Det vill säga att om boendet är värt 2 miljoner och man har 0.5 miljoner i lån, då sätter man in 1.5 miljoner i mellanriskhinken. Plötsligt kommer de flesta sannolikt ha ett större värde i hinken än de behöver.

Problemet som uppstår då är att pengarna i mellanriskhinken som ligger i form av boendet är inte alls lika tillgängliga / likvida som pengar i aktier och räntor. Därför kan man dela upp sin mellanriskhink i ”bundet” och ”fritt” kapital. Det vill säga vilka pengar har jag i min mellanriskhink som jag kan ta ut med ett par dagars varsel (”fritt kapital”) för att t.ex. fylla på bufferthinken.

Jag har sett att vissa räknar med att man ska ha lika mycket fritt kapital i mellanriskhinken som i bufferthinken. Resten kan vara bundet. Dvs om man har 100 000 kr i bufferthinken, så har man 100 000 kr i mellanriskhinken som fritt kapital och resten som överskjutande värde i boendet. Då kan man hantera akuta situationer, man har rörelsefrihet och resterande pengar kan man vid behov låna upp med boendet som säkerhet.

Anledningen till att vi också placerar boendet i mellanriskhinken är att om man tittar utifrån ett historiskt perspektiv kring avkastning och volatilitet så passar boendet bäst in här. Historiskt sett skyddar boendet mot inflationen och växer lite grann. Den bostadsutveckling vi har haft de senaste 30 åren hade egentligen motiverat den passiva hinken, men jag anser det vara orimligt att det skulle fortsätta 30 år till.

Mellanrisk-hinken kan skippas

Naturligtvis behöver man korrigera för sitt humankapital och sin situation både uppåt och nedåt i mellanriskhinken.

I forumet har vi haft diskussioner där personer har haft sin bostad obelånad och använt den som säkerhet för att låna lite pengar och investera. Läsvärd tråd här. Vi tar även upp en variant i avsnitt #102 Vad är bäst? Amortera, spara, investera eller t.o.m. låna?. Motsatsen har också ägt rum, då folk sålt av alternativa investeringar för att minska sin totala risk.

Korrigeringarna ovan kan även leda till att man kommer fram till slutsatsen att man skippar hela mellanriskhinken. Det är inte ovanligt att t.ex. en ung person som studerar får ett bättre upplägg med en liten bufferthink och sedan lägger resterande pengar i den passiva hinken.

Jag personligen är lite tveksam till att skippa mellanriskhinken, både för att jag är en försiktig general, men också för att man som ung har en del faser framför sig som kostar pengar (träffa partner, boende, barn etc). Då kan det vara bra att ha pengar som inte ska användas just nu, men som heller inte har tidshorisonten pension.

Slutligen vill jag verkligen betona att det är den här hinken som är viktigaste i en stay-rich-fas. När man har mycket pengar bör ett av ens viktigaste mål vara att bevara dessa pengarna och att sänka sin aktieandel. Att ha 50 % aktier i en stay-rich fas är att ha mycket aktier. Det är inte ovanligt att man bör ligga på kanske 35 % aktier totalt i en sådan situation.

Det är ju ändå den här hinken som ska försörja dig och dina nära i framtiden. Som jag har tjatat om i andra avsnitt: ”Om du har vunnit spelet, sluta spela!”. Det finns ingen anledning att jaga den där sista avkastningen eller kronan. Den kommer sannolikt ändå inte öka din livskvalitet. Många gånger har jag sett att den gör precis det motsatta, kanske inte för dig, men för personer i ens omgivning (ofta ens partner).

Passiva hinken – saker att tänka på

På många sätt är den passiva hinken den enklaste. Även om vi pratar om ”hög risk” så handlar det om att ha majoriteten av pengarna i fondrobot som t.ex. LYSA (annonslänk) eller en egen portfölj bestående av billiga passiva globala indexfonder. Allt i enlighet med avsnitt #99 Börja spara och investera.

Det som är nytt för i år i den här hinken är just resonemanget kring stay-rich-fasen. I en sådan situation så behövs faktiskt inte den här hinken överhuvudtaget. Det finns som sagt ingen anledning att riskera det som man har byggt upp.

Något vi inte har pratat så mycket om är tjänstepension. Om du är ung (under 60 år) då är det rimligt att relatera till din tjänstepension som att den ligger i den här hinken.

Lekhinken – saker att tänka på

Det viktigaste att säga kring Lekhinken är att den är valfri. Den behövs inte utan är till för oss som tycker det är lite kul med pengar och sparande. Syftet är inte att tjäna pengar – de flesta kommer faktiskt riskjusterat förmodligen förlora pengar på den – utan snarare är syftet att få utlopp för de emotionella behoven.

Det är här det får lov att vara spännande, man kan få spekulera i alternativa investeringar, testa nya saker, vara med på börsintroduktioner, köpa Gamestop eller kryptovalutor och liknande. Genom att unna sig att göra det i Lekhinken är man ansvarig gentemot den andra och mycket större delen i sin ekonomi. Lekhinken blir således en väldigt bra och avgränsad del.

Min ambition med Lekhinken är att försöka slå den passiva hinken. Lite enligt resonemanget – vad är existensberättigandet för att jag ska hålla på med tid, energi och kompetens om jag inte slår en fondrobot som inte kräver någon ansträngning.

På det sättet blir det något bra och enkelt att jämföra sig mot. Sedan fungerar det så klart inte alltid om man t.ex. väljer att investera pengar i en P2P-plattform som Lendify (annonslänk) som bara ger ca 6 % per år som max, men å andra sidan utan de svängningar som börsen innebär.

Slutligen kring Lekhinken vill jag understryka vikten av att inte låta den bli större än 10 % av den passiva hinken i en get-rich-fas. Det är ändå spekulation vi pratar om här. På samma sätt kan den i en stay-rich-fas vara hur stor (eller liten) som helst givet att man håller storleken på mellanriskhinken.

Exempel 1) Enkel fyra-hinkar-modell

I sin enklaste form kan en variant av fyra-hinkar-principen bestå av:

Sparkonto vars syfte är att vara buffert
Ett konto hos en fondrobot för mellanlångt sparande med 50 % aktier och 50 % räntor
Ett konto hos en fondrobot för ett långsiktigt sparande med 100 % aktier.

Det behöver alltså inte vara mer komplicerat än så här. Det kan vara en utmärkt projektion för någon som är mellan 20 – 30 år. Fördelningsmässigt skulle man kunna säga att 100 000 kr är fördelade som 20 000 kr i bufferthinken, 20 000 kr i mellanriskhinken och 60 000 kr i den passiva hinken.

Exempel 2) Komplicerad variant med hela ekonomin

En mer komplicerad variant där man tar hänsyn till hela ekonomin skulle kunna se ut som följer. Låt oss säga föreställa oss att det är en familj med två barn, villa, bil och en ambition om semester på årsbasis på 50 000 kr. Man är i 45 års åldern, har ett relativt högt humankapital och lätt att få ett nytt jobb.

Bufferthinken

Ett resonemang kring storlek på bufferthinken skulle kunna vara som följer. Man är fyra i familjen och har småbarn (+50 tkr), man bor i en villa (+50 tkr) och man har ambition att åka på semester (+50 tkr). Det vill säga ett behov i bufferthinken på ca 150 000 kr.

Ett annat, lite mer komplicerat, sätt att räkna är: den totala nettolönen är 600 tkr per år för hushållet, man har 6 månaders uppsägningstid (-150 tkr), man har inkomstförsäkring och a-kassa (-200 tkr) och man vill ha semester (+50 tkr). Summan blir då ca 300 000 kr. Man bedömer dock att man är relativt unga (-75 tkr) och har lätt att få ett nytt jobb (-75 tkr), så man korrigerar med -150 tkr och får att storleken bör vara ca 150 000 kr.

Man kan alltså resonera sig fram till ett målbelopp på olika sätt. I bufferthinken räknar man nu ihop alla lönekonto, bankkonto, kontanter, sparkonto med insättningsgaranti, bankkort och liknande. Man ser över att man har A-kassa, inkomstförsäkring, hem- och barnförsäkring samt en livförsäkring.

Mellanriskhinken

Även här kan man resonera på två sätt kring storleken. Det enda sättet är att ta fyra gånger bufferthinken. Det ger en storlek på +600 tkr. Därtill kan man lägga t.ex. ett mål att man vill köpa en ny bil om ett par år på +200 tkr och att barnen ska flytta ut om ett par år på +200 tkr. Totalt kommer man fram till ca en miljon.

Det andra sättet man skulle kunna räkna är fyra gånger bufferthinken (fast på det ursprungliga beloppet om 12 månaders utgifter gånger 4) vilket blir 2.4 miljoner. Man lägger till bilen och barnen om 400 tkr och konstaterar att beloppet är 2.8 miljoner.

Därefter korrigerar man det för att man har 10+ år kvar till pension och att man till skillnad från amerikanska pensionärer kommer ha en inkomst även i pensionen. Säg att man drar bort 1.2 miljoner. Man har en lång sparhorisont på minst 20 år och en relativt stor risktolerans. Man bestämmer sig för att det motsvarar -500 tkr. På samma sätt kommer man ner till en summa på mellanriskhinken på ca 1 miljon.

Man konstaterar att man har ett boende som är värt 2 miljoner och man har lån på 1.2 miljoner. Det vill säga att bidraget från boendet är ca 800 tkr till mellanriskhinken. Det är bundet kapital som i nödfall går att belåna. Men det ger att mellanriskhinken bör ha ca 200 000 kr i fritt kapital som man kan placera t.ex. i en fondrobot med en 50/50-fördelning.

Passiva hinken

Eftersom man är i den ackumulerande fasen (get rich) väljer man att resten av pengarna ska läggas i den passiva hinken. Förslagsvis en fondrobot med en hög aktieandel t.ex. 100 procent aktier. Man tar även med tjänstepensionerna i den passiva hinken och placerar dem enligt billiga passiva globala indexfonder. Även sitt PPM i AP7 SÅFA räknar man med här och eventuellt IPS-sparande.

Man konstaterar att värdet av den passiva hinken uppgår till 600 000 kr (exkl. PPM och pensionerna).

Lekhinken

Eftersom man är i get-rich-fasen och storleken på den passiva hinken är 600 000 kr så sätter man ett tak på Lekhinken på 60 000 kr. Det betyder inte att man måste fylla den med 60 000 kr, utan att den maximalt får uppgå till 60 000 kr. För tillfället har man bara 20 000 kr fördelat på några alternativa investeringar som t.ex. Switchr, Lendify och kryptovalutor.

Exempel 3) Fyra-hinkar variant i uttagsfasen (”stay-rich”)

På sätt och vis blir fyra-hinkar-principen relativt enkel även i uttagsfasen. Majoriteten av pengarna hamnar på bankkonto med insättningsgaranti och en portfölj med begränsad risk i mellanriskhinken.

Vi har flera diskussioner på forumet där du kan läsa mer:

”Rejält omtag på de fyra-hinkarna inför nästa fast i livet” av @JFB

Ett sidospår på den tråden blev:

”Aktieallokering under uttagsfasen av kapital” av @JFB

Där vi diskuterar en lämplig aktieallokering vid olika åldrar.

Vad är en lämplig fördelning av aktier och räntor vid olika åldrar om man tittar på helheten?

Den hjälper nämligen till att göra en realitycheck som ett tvärsnitt över ens fyra hinkar. Det vill säga att den hjälper oss att se den totala fördelningen av aktier och räntor om vi skulle slå ihop alla hinkarna till en.

Naturligtvis finns det inget facit till den här frågan heller. Men det finns några klassiska tumregler och andra aktörer att inspireras från. Den mest klassiska tumregeln, som är något konservativ, är att man ska ha lika stor andel i räntor som man är år gammal. Det vill säga att ju äldre man blir desto mer räntor ska man ha. Är man 80 år, bör man ha 20 % aktier och 80 % räntor.

Vissa modifierar tumregeln genom att säga att den gäller först från 50 års ålder. Det vill säga att så länge man är ung så ska man ha en hög andel aktier. Sjunde AP-fonden (AP7 SÅFA) i PPM är inne på det spåret. Fram tills att man fyller 55 år har man 100 procent aktier och därefter lägger de på ca 3 % aktier per år. Det vill säga att när man är 60 år, då har man 85 % aktier och 15 % räntor och så vidare.

I tekniska termer kallas det här resonemanget för ”glidepath”. Det finns många olika studier och Vanguard illustrerar tre kurvor beroende på risktolerans i sin bild nedan.

Vanguards förslag på fördelning mellan aktier och räntor per ålder.

Naturligtvis behöver det här också anpassas till vilken fas du är i. Ovan beskriver hur det bör se ut i en get-rich-fas. Är man i en stay-rich-fas redan när man är t.ex. 50 år, så finns det ingen anledning att ta mer risk än man behöver. Lite enligt principen: ”varför riskera det som du har byggt upp?” eller som jag brukar säga: ”om du har vunnit spelet, sluta spela.”

Vanliga frågor om fyra-hinkarna

Jag hoppas att artikeln ovan har besvarat de flesta frågor, men självklart kommer jag ha missat saker. Som tidigare nämnt går det bra att ställa frågor i forumet eller i kommentarerna nedan. Jag kommer även uppdatera artikeln kontinuerligt med generella frågor som är av värde för alla.

1. Vilken hink ska man börja spara i? Min starka rekommendation är att börja med en bufferthink. Innan man har en buffert som gör att man kan hantera oförutsedda saker i sin vardag bör man inte investera sina pengar. Sedan är det så klart individuellt hur stor bufferten bör vara.

2. Hur ska man relatera till eget företag? Det beror på. Om du t.ex. har investerat företagets pengar i en fondrobot som är 50/50 då är det rimligt att argumentera för att det kan placeras i mellanriskhinken. Dock blir det lite komplext när man ska ta hänsyn till skatteeffekter. En bra tumregel är att dela beloppet med två. I övrigt bör eget företag placeras i lekhinken.

Spirecta visar helheten

De senaste två åren har ett av mina sidoprojekt varit ekonomiverktyget Spirecta. Syftet med verktyget är att hjälpa oss som har lite mer komplicerade ekonomier att få en bättre överblick så att vi kan fatta bättre beslut.

I verktyget som är under kontinuerlig utveckling finns det stöd för att jobba med fyra-hinkar-modellen utifrån principerna ovan. Framförallt hjälper den till att visa förhållandet mellan de olika delarna enligt nedan.

Spirecta visar fördelningen av kapital mellan de olika hinkarna.

Det som jag upplever minst lika viktigt är att se hur tillgångarna fördelar sig inom de olika hinkarna.

Fördelning av tillgångsslag i de respektive hinkarna.

Det är som sagt ett verktyg som fortfarande är under utveckling, men det är tillräckligt bra för att våga nämna det här på bloggen. Det kräver lite jobb och en tröskel att ta sig över, men när man väl har gjort det så vill man inte vara utan det (ja, jag är superstor part i målet). 🙂

Du kan läsa mer och prova Spirecta med 30 dagars pengarna-tillbaka garanti här.

Slutord – ta hjälp, sitt inte fast 🙂

Avslutningsvis vill jag tacka dig för att du läser bloggen och våra funderingar. Det är ett förtroende som vi självklart inte tar för givet. jag vill också passa på och tacka dig som har bidragit i diskussionerna kring fyra-hinkar-principen. Bara i år har vi över 100 repliker i diskussionen på hur vi skulle uppdatera principen och göra den mer tillgänglig. Det är verkligen att samskapa och bli rikatillsammans.

Jag vet att första gången man läser Fyra-hinkar-principen så kan den kännas som stor, komplicerad eller övermäktig. Särskilt när man funderar på hur man ska applicera den i sin ekonomi. Mitt tips brukar vara att inte se det som något som ska bli ”rätt” direkt. Jag har hållt i över fem år med modellen och hittar fortfarande nya sätt att tänka eller fördela.

Bara steget att du läser den här artikeln visar ju att du är på rätt väg. Det är därför jag verkligen vill uppmuntra till att ta hjälp, ställ frågor och stångas lite med oss och modellen. Det hjälper inte bara dig, det hjälper även oss att göra den än lite bättre.

Tack än en gång och lycka till med ditt sparande!
Jan och Caroline

PS. Om du vill få ett mejl varje måndag då vi släpper ett nytt avsnitt få rdu väldigt gärna fylla i nedanstående formulär.

Självklart är det kostnadsfritt och du kan avprenumerera när du vill.

I dagens avsnitt diskuterar vi några av de bästa tipsen då man väntat, eller oväntat, får en större summa pengar. Det kan vara ett arv, att man säljer sitt företag, får sin del i en bodelning, vinner en vinst eller på något sätt får en engångssumma.

På många sätt hamnar man i en emotionell kris som både kan vara positiv eller negativ. Det uppstår många nya frågor som är av både praktisk och emotionell karaktär. I avsnittet intervjuar vi även beteendevetaren och coachen Moa Diseborn. Hon har lång erfarenhet att jobba med ”life transitions” både i Sverige och internationellt.

Hon delar med sig av några proaktiva tips kring arv. Hur man kan tänka kring tabut att prata om ett kommande arv, men hur det kan skapa en stor frihet. Risken att t.ex. inte prata om ett arv är att man vill hedra den som man har fått arvet av, men man vet inte hur.

Vi pratar även om vikten av att ta en paus och andas. Många gånger så vill vi, omgivningen eller andra att man ska göra något med pengarna. Det är många gånger kontraproduktivt. Det gör absolut ingenting om pengarna bara ligger på ett bankkonto med insättningsgaranti i både ett eller två rå. Det finns ingen anledning att stressa eller låta pengarna bränna i fickan. Du förlorar ingenting på att andas, ta det lugnt och tänka efter före.

Vi pratar vidare även om att det finns egentligen ingen anledning att tänka annorlunda kring dessa pengar än andra. Använd dem för att minska dina skulder, kanske till och med ta beslutet att bli helt och hållet skuldfri om du har möjligheten. Du kan dela upp dem enligt fyra hinkar-principen (avsnitt #190) och investera dem enligt avsnitt #99 i en fondrobot eller billiga globala indexfonder.

På samma sätt kan och bör du kanske ta en liten del och använda dem för att fira eller hedra personen som du fick dem av. Det är ingen mening att tillskriva dem ett sådant värde att de aldrig kommer till användning. Som alltid handlar det om att balansera dikotomin att mellan investera och konsumera samt att leva idag och spara till imorgon.

Om du vill komma i kontakt med Moa, så hittar du hennes hemsida och kontaktuppgifter på: molodi.se. Vi hoppas att du får glädje av dagens avsnitt och så ses vi igen nästa vecka!

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Transkribering av dagens avsnitt

Idag är det dags för avsnitt #191 så kommer det vara lite diskussion kring svaret på en ganska vanlig fråga på forumet på sistone. Det handlar om att man får en större summa pengar i en engångshändelse. Det vill säga att man kan få ett arv, man har sålt sitt företag, man har haft en skilsmässa, man har vunnit på lotto, man har blivit känd eller avslutat en affär.

Caroline: Det känns lite som att det är sådant som händer andra men inte mig. Men det kan ändå vara viktigt att veta vad man kan göra då med pengarna, för det kan ju hända en.

Jan: Det är lite olika saker beroende på om det är livsförändrande mycket pengar eller om man får ett arv på 10 000 och du har kanske en portfölj på en miljon. Då kanske det inte är en lika stor grej. Sedan får man själv döma vad en större summa är i ens eget liv. Vi kommer att prata om lite olika aspekter.

Vad ska man göra om man får en stor summa pengar?

Jan: Jag brukar alltid försöka göra lite reklam för vårt Patreon-community som växer, vi har roligt och under våren kommer vi att ha många FikaTillsammans. Vi har en egen separat podd som heter FikaTillsammans-podden där vi intervjuar gäster som inte kommer på bloggen.

Det är exklusivt för de i vårt community. Sedan har vi haft lite börstips, Fraktal och Nimbus spekulerade vi i och det blev en jättebra affär för de som fick tilldelning. Om man inte är med i vårt Patreon-community så kan man kolla mer på Patreon.com/RikaTillsammans. Där hittar du mer info och kan se vilka aktiviteter som är planerade.

Jag ser otroligt mycket fram emot att kunna träffas på riktigt igen. Jag är lite svältfödd, faktiskt. Digitala möten i all ära, men jag saknar ändå att kunna träffa folk. Jag höll en föreläsning för ett IT-företag här om dagen och det var inte samma sak som att ha en riktig föreläsning.

Caroline: Det kan nog dröja, Jan. Nu är vi i början på 2021. Jag spådde ju att detta skulle ta flera år. Jag är ju mikrobiolog, men jag gillar inte att ha rätt i den här frågan, det kan jag säga.

Jan: Du som lyssnar behöver inte följa med i våra slides, men om du vill ha dem så finns de i anslutning till artikeln på bloggen. Man kan alltid gå in på bloggen för att få en snabb översikt och där finns även hela avsnittet transkriberat med länkar.

I detta avsnitt ska vi fokusera lite på hur man kan tänka kring det här om man får en större summa pengar.

Men jag tror att den största behållningen för många av er som lyssnar är att vi kommer bjuda in Moa Diseborn som är beteendevetare och har jobbat med den här typen av frågor både i Sverige och internationellt.

När jag intervjuade henne inför det här avsnittet ville jag egentligen bara ha hennes tips och när vi hade pratat en kvart så insåg jag att det är nog bättre att hon är med i avsnittet.

Hon sa att det är ganska många emotionella saker som dyker upp som man inte tänker på när man får en stor summa pengar. Säg t.ex. att man ärver och då vill man mentalt använda de pengarna på ett sätt som de som man fick pengarna av önskade, men så han man kanske inte alltid pratat om det där och då kan man känna en känslomässig skuld.

Det är få som pratar om arv och man vet inte hur mycket pengar det kommer bli eller när man kommer att få det. Moa sa att det blir en emotionell kris och hjärnan har inte förmågan att skilja på en positiv eller negativ kris. Men vi ska snart prata med henne så att hon får berätta om sina erfarenheter.

Caroline: Du sa att frågan har dykt upp på forumet på sistone. Lite mer än vanligt, eller?

Jan: Jag vet inte om den har dykt upp mer, men den har dykt upp ett par gånger, och jag reagerar väl mer på frågor som vi inte har gjort något avsnitt om. När den dök upp första gången så var det en bra diskussion med bra svar och sedan dök den upp igen och då brukar jag ibland vilja länka till ett avsnitt.

Då upptäckte jag att vi inte har ett sådant avsnitt. Sedan måste man naturligtvis anpassa det vi säger här till sin egen situation. Det finns inget ”one size fits all”.

Allmänna villkor och ansvarsbegränsning

Jan: Precis som förra avsnittet när vi pratade om de fyra hinkarna så handlar det om att göra detta till sitt eget. Att projicera det på sin egen situation.

Sedan är det som vanligt viktigt att veta att detta inte är personlig finansiell rådgivning, utan det är allmän information, ganska subjektiv information, där jag alltid har en förkärlek till att man ska ta hänsyn till både det rationella, matematiska och statistiska samt även det emotionella och känslomässiga. Jag gillar att ha en holistisk syn på det här.

Ni som har följt oss länge vet att vi är konservativa med pengar. Det kan vara en idé att amortera på sitt lån även om det inte är det smartaste man kan göra rent matematiskt. Avsnittet är inte personlig finansiell rådgivning.

Vi kommer prata om rådgivare, för det är ett av tipsen. Avsnittet är inte sponsrat, men det kan hända att det är med sponsrade länkar i anslutning till avsnittet.

Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning och alla påståenden om framtiden bygger på antaganden om framtiden. Vill man läsa mer om villkoren finns de på RikaTillsammans.se/villkor.

Ta det lugnt och andas

Jan: På den första sliden står det ”Ta det lugnt och andas.” Om man hamnar i en situation att man får en stor summa pengar, oavsett om det är ett arv som ofta innebär en förlust av någon som har stått en relativt nära, eller om man har jobbat i 20 år och sålt sitt företag eller om man har varit i en skilsmässa eller vunnit på lotto, så är det ofta en livsomvälvande kris.

Här lägger jag inte så mycket värdering i ordet ”kris”, utan det är en situation som på något sätt är livsomvälvande. Att indexfonden skulle göra 7% och gjorde 7%, det är ingen livsomvälvande händelse. Här blir det en engångsgrej.

Det jag upplever är att då behöver man inte lägga på ytterligare stress att nu måste jag förvalta pengarna på bästa sätt eller göra rätt. Jag tror att det är ett tillfälle att ta det lugnt, andas, du behöver inte göra någonting omedelbart.

Caroline: Det skulle jag absolut också säga. Ta det lugnt, gör inget omedelbart.

Jan: Det sa min mentor Claes-Erik för många, många år sedan, att man ska aldrig fatta viktiga beslut under påverkan av mycket känslor.

Caroline: Nej, det ska man inte. Och känslor försvinner ju lite med tiden. Man kan inte sitta med supermycket känslor under en väldigt lång tid. Så funkar inte hjärnan. Efter hand så bearbetar man det och känslorna lägger sig lite. Då kan man fatta andra beslut än om man skulle ha gjort det i känslan.

Jan: Absolut och det handlar inte om det är positiva eller negativa känslor. Jag fick en bra insikt när jag var på meditationsretreat, som jag har pratat om i något avsnitt. De poängterade att ordet emotion har ordet motion, e-motion, att känslor ska kunna passera som vågor. Det handlar om rörelse.

Jag tror det är viktigt att man ger sig själv ett space för det är många nya frågor. Det är det vi kommer prata om i det här avsnittet också. Det är många frågor som kommer behöva svar. Jag upplever att vi människor generellt sett är ganska dåliga på att vara kvar i frågan. Att vila i frågan. Vi ska alltid snabbt döma om det är rätt eller fel, bra eller dåligt, sant eller falskt.

Caroline: Det är ju för att man tror att man måste ta snabba beslut och man kan inte ta det för lugnt. Man måste vara ”på”.

Låt inte FOMO sabotera din ekonomi

Jan: Ja och så blir det dåligt om pengarna ligger på bankkonto. Här har jag faktiskt skrivit med fet stil:

Det gör ingenting om pengarna är på ett bankkonto med insättningsgaranti under ett år eller två eller tre.

Jag tycker att det är bra att ta det lugnt och andas under ett eller två år. Det är inga problem. Det spelar inte så stor roll om man sätter det i ett perspektiv på livet. Du vet ändå inte om du hade sålt företaget i år eller fått arvet.

Det hade lika gärna kunnat ske nästa år. Jag upplever att många får en slags panik att ”nu ligger det en massa pengar på bankkontot och nu borde jag investera dem, annars går jag miste om saker”. Lite FOMO.

Men jag tänker att pengarna behöver inte bränna i fickan. Det är ett ordspråk min mamma alltid hade: Bränner pengarna i fickan?

Det viktigaste är att man har sparkonto med insättningsgaranti och idag är det upp till 1 050 000 kr. Avanza har exempelvis Sparkonto+ som är ett samarbete med olika aktörer. Då kan du ha Sparkonto+ Resurs Bank, Sparkonto+ Collector och så vidare. Då har du pengarna på Avanza, men utspridda på tre sparkonton med tre 3 150 000 i insättningsgaranti, så det är ett smidigt sätt att ha pengarna på samma ställe men med olika insättningsgaranti.

Har man mer pengar än så får man anstränga sig lite med att ha fler konton. Har du dem på en stor bank som Swedbank eller någon av de stora då är det inte så… Vi själva har ett konto där vi har mer pengar än insättningsgarantin. Det är ingenting jag oroar mig för. Det viktigaste är att man inte tar ett bankkonto uttalat utan insättningsgaranti.

Om man vill trösta sig, att ha pengarna på ett bankkonto, då pengarna faktiskt någonting som kallas för option value, alltså ett möjlighetvärde. Du kan alltid ta ut pengarna där för att göra någonting annat.

Det finns faktiskt år då kontanter har gått bättre än aktier. En god vän till oss hade ett möte med en amerikansk ekonomisk rådgivare och när de beskrev att i Sverige kan du få 1% med insättningsgaranti – no risk – då tyckte han att det var skitbra. Ibland tappar vi perspektivet lite.

Vi behöver lite reality check. Att ha ett bankkonto med 1% med insättningsgaranti och ingen risk det är superbra i dagens läge. Idag är det extra relevant att ha det här möjlighetsvärdet när de flesta tillgångarna är ganska högt värderade. Det är så att säga ingen skada i att man har pengarna på ett bankkonto.

Fördelen också med att ta den här pausen är att man har möjligheten att förhindra beslut som man annars skulle ångra senare.

Det kommer vi också prata om med Moa. Rädslan för att ta fel beslut eller att man ska hedra pengarna och ha skuldkänslor kring det.

Att växa med sina pengar

Caroline: Det kan vara så att man får en summa som inte är livsförändrande. Men kan man göra den livsförändrande om den är på gränsen? Det kanske beror på vad man gör med dem?

Jan: Det är svårt. Ett perspektiv som jag inte har tagit upp så mycket i det här området handlar om ekonomiskt självförtroende och självkänsla. Det är stor skillnad på någon som har 10 miljoner och får en miljon i arv och någon som har 25 000 på kontot och får en miljon i arv.

Caroline: Ja, det är jättestor skillnad, men jag tänker också att man kanske inte ens har 25 000 och får 100 000 i arv. Då har man inte ekonomiskt självförtroende och vet inte vad man ska göra med de pengarna, men den enda tanken är att man inte vill bränna dem.

Det är så lätt för man har kanske aldrig lärt sig. Men att då göra de pengarna lite livsförändrande. Om man då kollar på RikaTillsammans och bestämmer sig för att lära sig vad man ska göra med pengarna. Då kan det vara livsförändrande.

Jag skulle kanske kunnat ha varit i den situation och tänkt att nu ska det vara livsförändrande för mig. Detta är steget till ett bättre liv, än det jag har lyckats med hittills. Då måste man hitta information någonstans och kanske inte lita på första bästa bankman.

Jan: Jag har inte funderat så mycket på det på det sättet, att det kan vara inledande på en process, utan jag tänkte mer att det dimper ner en stor säck pengar. Sedan handlar det återigen om vad man har för muskler. När vi var studenter så var 25 000 jättemycket, men inte för oss idag.

Jag vill inte låta som att jag sitter på en hög häst, men vår portfölj kan svänga mer än så på en dag. Där handlar det om att växa med sina pengar och det är det som kan vara så knökigt i en sådan situation när man får en stor summa pengar, för då har man inte växt med sina pengar.

Caroline: Jag älskar det uttrycket: att växa med sina pengar. Det är klart att man måste det om man får jättemycket pengar.

Flera praktiska aspekter att ta hänsyn till

Jan: Det handlar om barn också. Det finns barn som får tillgång till fonder när de fyller 18 som deras föräldrar har sparat i utan att någonsin prata om pengar. Där försöker jag prata med våra barn så att de har en möjlighet att växa med sina pengar.

Nu när hon fyllde 10 då pratade vi om större summor. Hon frågade hur mycket pengar hon har och innan har jag sagt att hon har 200 kronor. Men nu sa jag att hon har 10 000 och sedan får man ta det steg för steg.

Det hade varit skitläskigt att få en miljon för 20 år sedan. Idag hade det varit trevligt, men vi hade inte hanterat den annorlunda. Det hade inte förändrat vårt liv. Då hade vi bara ökat portföljerna med motsvarande procent eller satt in dem på Lysa.

Men om vi tittar på lite praktiska frågor som dyker upp. En fråga som är lätt att missa är om det är någon skatteeffekt. Det är väldigt olika skatteeffekter om du får ett arv eller vinner på lotto eller om du säljer ditt företag och så vidare.

Skatteeffekterna bör man ha koll på så att man har bilden klar för sig istället för att det kommer som en obehaglig överraskning.

En annan praktisk fråga att fundera över är om det påverkar ens eget arv. Säg att jag ärver pengar, behöver det hantera på något sätt i mitt testamente om det skulle hända mig någonting? I avsnitt #151 pratade vi om vem som ärver dig om du dör eller om din partner har råd att bo kvar om du dör. Det är väldigt olika beroende på familjestruktur och civilstånd.

Vi ska också diskutera detta med Moa. Hon jobbar ofta med par och hon sa att en vanlig grej är när den ena partnern får ett arv är att man pratar om det som ”ditt arv” eller ”dina pengar” eller ”mina pengar”.

Det beror på om det är skrivet i arvet som enskild egendom, även om man är gifta, men mentalt tror jag att det hade varit väldigt svårt för mig att relatera till pengarna som mina om du fick ett jättestort arv.

Caroline: Jag förstår. Man måste prata om det. Jag hade nog bara sagt: ”Hur gör vi nu? Detta är mitt förslag.” Jag står inte ut med att ha sådana frågor outredda. Det blir väldigt tungt på axlarna.

Jan: Eller hur. Så man kan fundera på om det påverkar ens arv och beroende på mängden pengar behöver man vidta olika åtgärder. När jag har jobbat med finansiella rådgivare har det hänt att det har varit två syskon som lurat ett tredje syskon.

Det var ett jättefint företag som de hade värderat till ett kvotvärde. Det kan alltså vara värt att kolla upp det juridiska kring situationerna eftersom det kan vara komplicerat. Det är ganska tråkiga frågor som dyker upp.

Caroline: Men man får inte ignorera dem för att de är tråkiga eller tar energi eller är jobbiga. Det kan dyka upp saker som man helst inte vill ta i men man får inte ignorera dem för då kommer det tiofalt.

Life transition coaching med Moa

Jan: Precis, sedan kommer det frågor gällande huruvida man vill konsumera de här pengarna, investera eller amortera. Om jag vill investera, hur ska jag gå till väga? Om de kommer i form av en fastighet vill jag då ha kvar fastigheten? Kommer jag att gilla de problemen?

Sedan kommer vi ha förslag på hur man kan investera och amortera, men det är bara exempel på frågor som dyker upp. Vi ska strax bjuda in Moa här och diskutera de emotionella frågorna.

Det som dök upp för mig, som gjorde att jag ville bjuda in Moa, var att om det plötsligt dyker upp en större summa pengar så behöver jag fundera på vad som är viktigt för mig i mitt liv. Vad vill jag ha i mitt liv, vad vill jag köpa, vad vill jag uppleva, vad vill jag ge bort? Det kan vara ganska kluriga frågor.

Jag älskar också det Moa brukar säga att om det är viktigt för dig att vara generös, hur syns det att du är generös i ditt kontoutdrag? Hur skulle du kunna visa det för en annan person?

Inte för att du måste göra det över huvud taget, men hur skulle vi objektivt kunna se att jag lever de här värderingarna och de här intentionerna som är viktigt för mig? Det är en briljant fråga. Om du säger att träning är viktigt för dig då borde det synas i ditt kontoutdrag. Om nyttig mat är viktigt för dig då ska det synas i kontoutdraget, annars är det bara luft på något sätt. Sedan behöver det inte bli 100% rätt i början med alla beslut.

Jag fick fantastisk coaching vid ett tillfälle av en amerikansk coach att om du inte gillar ett beslut du har tagit, ändra det! Han sa: ”If you don’t like it; move! You’re not a fucking tree.” Det kan vara ett tillfälle att överväga sina drömmar om att t.ex. starta ett företag, skaffa sig en utbildning, resa, ta med familjen någonstans, etc.

Men jag tänker att vi ska dyka ner i de här lite mer emotionella frågorna med Moa Diseborn. Hon är beteendevetare, coach och specialiserad på emotionella aspekter när det gäller livsplanering, värderingar, mycket just det här med pengar.

Hon jobbar i gränslandet med finansiella rådgivare men med fokus på de emotionella aspekterna av pengar, både i Sverige och internationellt. Internationellt kallas det för life transition coaching. Jag tänker att vi släpper på Moa och sedan hoppar vi tillbaka till oss här i studion.

Både positiva och negativa kriser bör hanteras varsamt

Jan: Moa, tack så hemskt mycket för att du kunde hoppa in i vårt avsnitt här om att få en större summa pengar. Jag ringde till dig och skulle ha dina bästa tips och sedan insåg jag ganska snabbt att det är mycket bättre att du är med och berättar.

Du har arbetat med den här typen av frågor både i Sverige och internationellt. När man får en större summa pengar för att man har sålt sitt företag, fått ett arv eller i England har det handlat mycket om försäkringsärenden, etc. Vad är din erfarenhet? Vad brukar hända när man får en större summa pengar?

Moa: Då kommer man i kris. Jag tror också att det är chock litegrann, att man hamnar i kris. Även om det är en positiv kris. Det kanske inte är det man förväntar sig för det är ju ändå en härlig händelse och många har tidigare tänkt för sig själva att om jag bara hade de här pengarna då skulle jag kunna göra det där och det där.

När det sedan händer så tror man att man borde vara förberedd och man känner inte att man kan klaga för någon annan riktigt. ”Gud, jag tycker att det är så jobbigt med de här miljonerna på kontot.” Det blir då en sak som man måste hantera själv då. Inledande är det en kris helt enkelt.

För det första blir vissa mer iväg svepta av den emotionella sidan av pengar. Att man känner mycket och upplever den här krisen och låter sig vara i det kaoset ett tag. Medan andra frågar sig vad ska man göra då, som du kanske Jan, lösare som vill agera och komma undan känslan.

Då är det många som ägnar sig åt de här praktiska aspekterna av pengarna. Det är lätt att fly in i det. Egentligen ska man ha en balans mellan IQ och EQ, så att man hanterar det både intellektuellt och emotionellt.

Att bara kasta sig in i det praktiska med skatt, investering och så vidare, och är omedveten om att det faktiskt är en kris, då kanske man går in i lite mycket i det där.

Då låter man ens tankar och idéer handla om rädsla kring att man kanske placerar pengarna fel. Det man behöver göra är att sitta på pengarna, sitta på pengarna, sitta på pengarna. Gör det här klassiska och stoppa dem i madrassen.

Kanske inte bokstavligen, men gör ingenting med pengarna. Det generella tipset brukar vara att man väntar i två år. Att bara låta det vara. För det kan vara väldigt omvälvande för de allra flesta av oss att få mycket pengar.

Emotionella utmaningar som skam och skuld

Jan: När vi pratade igår sa du också att det är ganska vanligt att man hamnar i en känsla av skuld. Kan du säga något om det?

Moa: En kund jag träffade för ett tag sedan visste att hon skulle få ett arv, men det var väldigt mycket större än hon trodde att det skulle vara. De hade inte haft en transparent dialog, hon och hennes mamma, om hur mycket hon skulle få helt enkelt.

Det gjorde att hon hamnade i chock. Men också att man känner skuld över att få en sådan stor möjlighet och att man måste förvalta det på ett bra sätt rent generellt, men det kan också vara lite skuld mot den här personen.

Borde jag ha varit trevligare, mer generös, mer hjälpsam? Borde vi inte ha spenderat mer av de här pengarna tillsammans medan hon levde?

En massa skam och skuld och att det även sätter en i en annan situation gentemot vänner och släkt. Man kan känna skam och skuld över att de har det svårt ekonomiskt just nu och man kan känna att man behöver betala för resor t.ex. Det är ett tumult av tankar och känslor som kan få etiketten ”skam och skuld” kring pengar och arv.

Jan: Hur kan man nysta i det då om man hamnar i den här känslomässiga karusellen?

Caroline: Man sitter på pengarna. Jag tror mycket av känslorna kan gå över och att man får perspektiv och kan tänka nyktert kring dem. Det tror jag absolut.

Moa: Precis så, Caroline. Att man blir nykter. Det var ett väldigt bra begrepp. Jag tänker också på ett annat par om som jag hade. De sålde sitt företag och visste om att de skulle sälja företaget och de visste hur mycket de skulle få, men sedan blev det ändå en annan emotionell reaktion när de fick pengarna.

De var i en slags bubbla i tre månader och bara sprang omkring hemma i lägenheten och sa: ”Oh my God! Oh my God! Oh my God!”

Jan: Det visar också på det här att inte allting bara löser sig när man får pengar, även om det är lätt att tänka så. Men det är inte så enkelt.

Moa: Nej, och att man också ger sig tiden, precis som Caroline sa, att låta allt det här tumultet spela på. Sedan kan man också utbilda sig rent pragmatiskt, IQ-mässigt hur man hanterar pengar och prata med någon som är van att göra det.

Det kan vara en ekonomisk förvaltare eller någon som är van att ta hand om arv på det här sättet. Läs på på nätet, läs någon bok, våga prata med en vän som du har stort förtroende för eller en partner. Har man en partner så är man ofta två ändå, även om det är den ena som har fått arvet.

Frågor som uppstår inom familjen

Caroline: Men jag tänker också att andra vet ju om att man fick arvet eller andra känner till att man har sålt sitt företag. Man kan få press utifrån också på något vis som inte gör det enklare heller att sitta på pengar i två år. Det kanske är släktingar som tycker att du inte borde ha fått detta eller något sådant.

Moa: Ja, eller också om man pratar om något i vardagen och så säger någon att det behöver ju inte du klaga över, du fick ju det där arvet. Det blir ofta att man kan bli lite ensam när man får ett arv och det kan vara utmanade både i hur man hanterar det själv och hur andra agerar.

Jan: Sedan var du inne på att det i en relation, om den ena får ett arv, så kan det uppstå slitningar med uppfattningar om huruvida det är ”dina pengar” eller ”mina pengar”. Vad är din upplevelse av det?

Moa: Först ska man sitta på pengarna och sedan utbilda sig och en vanlig grej där är att det sker en mental uppdelning på omedvetet plan.

Även om det kan vara bådas pengar legalt om man är gifta så kan man retoriskt prata om det som ditt eller mitt och att man kanske inte vågar använda dem även om det kan komma båda till glädje.

En person kanske kan gå i pension tidigare eller gå ner i tjänst eller ta ett nytt jobb eller vad det nu är för någonting. Det kan vara en möjliggörare för båda i relationen för man sitter ju ihop och påverkas av varandras välmående. Ändå kan det vara så att man inte vågar använda pengarna på det sättet. Man måste prata om det.

Caroline: Vissa känslor kan nog vara ganska svåra att ta i kan jag tänka mig. Om man nu kan gå i pension tidigare eller att den ena vill sluta jobba. Att man inte vågar ta den diskussionen för att det räknas som egoistiskt, även om det skulle göra att livet blir bättre för alla.

Jan: Jag tror också att det handlar om att vara modig. Du sa det Moa, att ni har pratat om arv i er familj.

Pengar är bara pengar – inte våra projektioner

Moa: Något annat som är kopplat till arv är just att det finns ofta förväntningar. Antingen att man har förväntningar på sig själv och hur man bör hantera dem och att det finns en stor skuld om man kanske inte hanterar den här mängden pengar så bra.

Och att man också har tagit med sig värderingarna kring hur man borde spendera pengarna från den eller de personerna som man har fått pengarna av. Det behöver inte vara sant. Jag tänker ju mer oklarhet det finns på temat, desto mer fantasier kan frodas i det där.

Det kan vara att man har ärvt pengarna från en förälder och så vet man att den här föräldern tyckte att det vara väldigt viktigt att gå till jobbet och ha arbetsmoral och att jobba 9-5 och göra rätt för sig i samhället.

Men då kanske man känner att för mig och för oss i vår familj skulle det vara mest värdefullt att få gå ner i tjänst eller kanske t.o.m. sluta ha ett vanligt lönearbete under en period eller resten av livet.

Då känner man kanske att det hade inte min mamma/pappa/moster tyckt om, för då är man en lat och dålig människa, och då har man svårt att använda pengarna till det man vill. Det kanske man har gjort upp för sig själv då i huvudet men att man känner att personen inte skulle tycka om det valet.

Om man gör det ändå kanske det finns en viss skuld i beteendet oavsett, att man smyger och känner herregud vad skönt, nu fyllde jag 65 och nu är jag faktiskt pensionär på riktigt. Nu fick jag slippa den där skammen eller skulden som jag tror kommer med pengarna.

Men pengar är ju bara pengar. Det som är så roligt är att vi projicerar så sjukt mycket på pengar – tankar, idéer, föreställningar, värderingar – men pengar är neutrala.

Caroline: Jag tänker man har den där skulden på axeln. Precis som du säger, pengar är bara pengar, så om man då blir medveten om skulden man känner då kan man göra sig av med den och prata med den då som har gett en arvet i himlen och säga att nu kommer jag göra så här.

Tack så mycket för att jag kan det. Nu blev det flummigt här, men jag tycker att det är viktigt att man kanske säger det. Att man först medvetandegör och sedan säger hur man ska göra.

Jan: Hjärnan är ju fantastisk. Jag tror att jag fick den uppgiften av dig Moa, att jag skulle skriva ett brev till min pappa som gick bort ’94. Det var jättekonstigt, men det funkade. Det är så konstigt, men det är som du brukar säga, att det handlar ofta inte alls om den personen utan om en själv.

Öppna diskussioner skapar klarhet

Moa: Precis. Det vi gjorde i vår familj med bland annat svärföräldrarna då var att vi hade fått en del kapital innan, alltså de lever fortfarande, för att de vill ta del av den glädjen.

Men sedan finns det också fastighet och olika saker, så vi har också pratat om det att vi vill att de ska leva så bra som möjligt, använda de pengarna de här och vi förväntar oss inget arv.

Men vi vet att det finns fastigheter och grejer. Vi frågade dem vad de har för förväntningar på det. Då finns det vissa hus som är viktigare än andra till exempel.

Ett hus är det ok att vi bara hänger upp nyckeln och att någon annan i släkten kanske tar över det, men sedan finns det andra som är viktiga att de fortlever och då har vi pratat om det så att vi vet om det. Det är det som är så roligt också, för det känns viktigt för mig att hedra mina svärföräldrar och den historiken och vad de har byggt upp i sitt liv.

Jag tycker om att prata om alla tabun: pengar, sex och döden. Jag har ju lätt att prata om sådant. I de bästa världar, hur skulle vi göra då?

Sedan kanske vi väljer något annat men då vet vi alla fall. Då behöver inte mina fantasier rulla omkring där. När de krockar med min mans fantasier, då kan ni ju gissa, att då har vi en cirkus.

Jan: Jag kan verkligen relatera. Du och jag som har pratat i 15 år om indexfonder, kan du tänka dig att Freja och Elsa ärver våra pengar och så ska de placera dem på något annat sätt än indexfonder. Det hade varit ett oöverstigligt hinder för dem, tror jag.

Vi får prata med dem, men det hade lätt kunnat komma som en förväntan. Du sa också att de sa till er att vissa av de här grejerna spelar ingen roll, vilket också är jätteskönt att höra då. Så att man slipper den där storyn man har byggt upp själv.

Moa: Ja och med er och tjejerna så kan ni bara säga att:

”Det här är våra värderingar. Ni vet rent ekonomiskt vart vi står. Det finns dokumenterat till och med!”

Men precis som du säger, Caroline, vi litar på att ni är så smarta och vi har uppfostrat er och vi vet att ni kommer göra bra val och dåliga val. Det är det som är livet. Men vi är på ert lag och vi litar på att vi har lärt er tillräckligt mycket för att ni ska göra val som är rätt för er. Vi kommer inte gilla allt. Det är så det är att vara förälder och barn.

Caroline: Ja, man får vara lite laidback i livet. Även med sina barns val. Är det lite förmätet att säga till sina föräldrar att jag förstår att det kanske kommer komma ett arv, vad vill du i så fall att jag ska göra med det? Har du några förväntningar? Det känns otroligt svårt.

Moa: Det är indirekt också att prata om döden så det kan tolkas på väldigt många olika sätt. Jag tror att man kanske måste börja i den änden. Att börja med det att jag vill hedra vår relation och jag funderar på hur du tänker att det ska vara framåt.

Jag är åt helt andra hållet. Jag har pratat med vår vän Ann som är 72 och jag frågade henne: ”Hur vill du ha din begravning?” Jag vill veta för jag vill hedra hennes minne. Hon pratar inte om sådant men hon välkomnar det ändå. Nu vet jag hur hon vill ha det, men jag tänker att det är själva intentionen när man initierar det samtalet.

Det kanske inte ska handla om pengarna i sig utan mer om en intention att man vill hedra den andra personen eller göra rätt för den personen. Jag vill veta hur du tänker för att jag ska kunna stödja dig i det som är viktigt för dig.

Tre steg när du får en stor summa pengar

Moa: Jag vill gärna landa i något specifikt så det som jag har tänkt på i tre punkter det är för det första att man ska sitta på pengarna.

Ja, det kan kännas jobbigt, svårt, euforiskt, härligt… allt möjligt. Sitt på pengarna och bestäm en tidsperiod. Två år är en bra tidsperiod. Forska under den perioden. Prata med andra om du har den möjligheten.

Hitta någon som är proffsig på detta och har gjort det förut. Gör ingenting förrän den bestämda tidsperioden har gått ut och ha den överenskommelsen med andra familjemedlemmar som kanske också är inblandade.

Det andra är att utbilda sig. Dels kring kriskurvan så att man vet vad man går igenom för olika stadier när man stöter på en kris. Även om det är en positiv kris. Då vet man hur roadmappen ser ut för en sådan process.

Det tredje är att kartlägga litegrann. Ta tid att fundera på vad du har drömt om, vad är det du finner glädje i, vad är det ni som familj finner glädje i och hur skulle du kunna ha både glädje och frihet och roligt för de här pengarna? Sitt på dem, utbilda dig och fundera mycket. Skriv ner och reflektera.

Jan: Lysande. Man hittar dig på molodi.se och du jobbar med life transition coaching. Du och jag har också gjort en livsplanskickoff där vi pratar om just det här att skapa en livsplan. Det tänkte jag ta upp lite senare i avsnittet men man kan nå dig på molodi.se och skicka ett mejl till dig. Stort tack för att du kunde ta en halvtimme här tillsammans med oss så hörs vi.

Moa: Tack för att jag fick vara med! Ha det bra!

Jan: Det var roligt. Vi hade faktiskt inte pratat om hennes tips men hon sa som vi, att man ska sitta på pengarna. Var det någonting annat du tog med dig?

Caroline: Det som jag tänkte var är att två år kan tyckas vara lång tid, men det är nog så lång tid man behöver. Tänk ändå vad som ska hända mentalt för en.

Jan: Precis. Jag gillade att hon konkretiserade det också. Be om hjälp har vi varit inne också som tips. Där tänker jag att det är två olika personer.

Det finns några oberoende finansiella rådgivare som vi tipsar om på bloggen eller som man kan ta i forumet och lösa de här skattefrågorna om det uppstår. Jag tänker också att det kan vara värt att faktiskt betala några tusenlappar för den här rådgivningen.

Då slipper man göra många nybörjarmisstag. När det gäller finansiella rådgivare så kommer de flesta försöka sälja någonting där man tar betalt per procent, men det kan man ofta förhandla bort genom att säga att man vill betala en engångssumma.

I vissa fall kan det vara värt att ha en finansiell rådgivare som man kanske betalar 0,5-1% om året om man plötsligt får fem miljoner och är ovan att hantera pengar.

Givet att det är en oberoende rådgivare. Det är jätteviktigt. En rådgivare kan hjälpa en att undvika att göra misstag som att sälja på botten vid en kris som många gjorde under Corona.

Det finns två, tre stycken som jag brukar rekommendera. Jag tycker att de är bra och använder dem själv eller har en relation med dem och brukar bolla saker.

Sedan tycker jag att man ska ta den här emotionella hjälpen. Som att anlita Moa, till exempel, eller en coach och prata med någon om det här. Även om jag är partisk så gillar jag livsplanskickoffen som jag har skrivit mer om på bloggen.

Det är två heldagar där jag och Moa går igenom den här typen av frågor. Hur man skapar en livsplan och definierar vad som är viktigt för en. Hur vill jag att mitt liv ska se ut.

Amortera för ökat kassaflöde varje månad

Caroline: Ja, det är inte alltid solklart för en vilka värderingar som är viktiga för en och kanske man inte har samma värderingar som sin partner heller. Det är inte ofta som man sätter dem på pränt.

Jan: Jag vet inte hur vanligt hur detta är, men när jag pratade med folk i USA så var det många som sa att man ska akta sig för gamla vänner. ”Friends from the past”. Att det kan dyka upp personer som vill ha lån eller vill att man ska investera i deras företag.

Det behöver inte ens låta som att de ska ha pengar, men att de vill att man ska investera i deras företag, etc. Då kan det vara svårt att säga nej. Jag tror att en finansiell rådgivare kan vara en bra gatekeeper där.

Då kan man säga att jag har en person som förvaltar de här pengarna åt mig och det ingår inte i vår strategi. Det kan bli enklare att hålla sig.

Jan: Jag känner några personer som är rådgivare eller som har byggt upp ett family office och om man då mailar till den som äger pengarna så vet jag att mailet vidarebefordras till rådgivaren. Det blir ett sätt att skapa en viss emotionell distans.

En annan grej som är lite konservativ är att amortera dina skulder. Jag har en tes som jag har stulit från duktiga finansiella rådgivare som låter så här: om du har vunnit spelet, sluta spela.

Om du har mer pengar än du behöver då behöver du inte mer pengar.

Du behöver inte jaga mer avkastning eller förvalta så att det blir en större summa. I 99 fall av 100 finns det ingen nedsida. I de flesta fall kan du alltid återuppta lånet.

Du har redan fått lånet en gång, så varför skulle du inte få lånet igen när du dessutom har mer pengar? Undantagsfallet är om man är pensionär eftersom banker tittar på återbetalningsförmåga, men det finns lösningar på det också.

Fördelen med att amortera är att kassaflödet ökar varje månad. Du behöver inte betala räntan. Du behöver kanske inte betala amortering. Din löpande ekonomi kan förbättras drastiskt av det, särskilt om man har dumma lån, som t.ex. SMS-lån.

Det är ofta en trygghet i det här att vara skuldfri, särskilt om man har mycket pengar. Jag tror vi kommer sikta på att amortera även om det är matematiskt eller statistiskt dumt, för vi blir inte lyckligare av att ha mer pengar och då upplever jag att det är viktigare att ha mer pengar i månaden.

Vi amorterar ganska mycket, typ 10 000 i månaden, och vi betalar ett par tusen i ränta. En amortering hade förbättrat vårt kassaflöde med minst 15 000 i månaden och det kan på många sätt vara mer värt än att ha det investerat, även om det är en alternativkostnad.

Återigen handlar det om balansen mellan det emotionella och det matematiska. Det är ett klassiskt konservativt tips: amortera skulderna om du får en engångssumma. Äg gärna ditt boende skuldfritt. Några vänner pratade med en finansiell rådgivare som sa att det var jättebra att de hade amorterat ner huset. Man bör alltid kunna se om sitt näste.

Säg inte upp dig för snabbt

Jan: Ett annat tips är att inte säga upp sig, i alla fall inte för snabbt. Det är lätt att underskatta hur mycket pengar som faktiskt behövs. Jag tänker på två saker.

Det finns en bok som heter The Subtle Art of Not Giving a F*ck av Mark Manson. Han har en jättefin formulering i den boken där han säger att lycka är att lösa problem.

Jag tror det är en myt att man ska tjäna så mycket pengar så att man kan gå in till chefen och säga upp sig och sedan kommer jag att dricka paraplydrinkar på en strand resten av livet.

Caroline: Det känns som en otroligt ålderdomlig myt, men samtidigt så är det nog inte det för det kan vara många som har jobb som de inte tycker om.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Jan: Ja och då är det väl snarare bättre att byta jobb och ha ett jobb man trivs med. Jag tänker vi ska göra ett avsnitt om just det där med medarbetarengagemang och att trivas på jobbet med vår kompis, Niklas.

Han sa att de gjorde en undersökning för något år sedan som visade att sex av 10 hade bytt jobb om de bara hade vågat eller haft ett annat färdigt jobb.

Det är den ena aspekten, att jobbet skapar mycket emotionell tillfredsställelse, så det är dumt att säga upp sig innan man har en annan plan för vad man ska göra med sin tid och hur man kommer tillfredsställa de här emotionella behoven av att vara till gagn, att kunna användas, att få träffa folk på kontinuerlig basis, etc.

Det märker vi nu att många mår dåligt i Corona-tider när man inte får träffa människor.

Den andra anledningen till varför man inte ska säga upp sig för tidigt… Återigen, låt oss ta det här exemplet med 25 000 i sparat kapital, får man då två miljoner så är det lätt att tänka att det är asmycket pengar.

Men det är inte tillräckligt för att du ska kunna sluta jobba resten av livet. Då finns det sätt man kan räkna ut det på och det kommer en kalkylator sedan när vi pratar om de fyra hinkarna rent konkret.

Men börja med att räkna utgifterna som man har på årsbasis. Om man har 25 000 i månaden multiplicerat med 12 blir det 300 000. Sedan dividerar man det med kanske 0,03 eller 0,04, alltså 4%, för då får man den avkastningen man behöver.

För att ersätta en månadslön på 25 000 kronor i månaden behöver man ett kapital i runda slängar på 10 miljoner.

Det tänker man inte på. Man ska vara säker på att man har en hållbar plan om man ska säga upp sig och sluta jobba. Jag tycker inte att det är en bra idé, utan fortsätt jobba i två år som Moa var inne på, sedan kan man ta det beslutet.

Om du har vunnit spelet, sluta spela

Jan: Om vi dyker in i det här med att om du har vunnit spelet, sluta spela. I 4-hinkar-avsnittet pratar vi om att man kan ha en stay rich-fas i livet och en get rich-fas. De flesta befinner sig i get rich-fasen. Man bygger upp en förmögenhet.

Stay rich är att om jag en gång har jobbat ihop de där 10 miljonerna då vill jag kunna fortsätta leva på dem och få 25 000 i månaden. Jag vill inte att de ska försvinna och tvinga mig tillbaka till jobbet. Varför riskera det man har byggt upp eller varför riskera arvet man har fått? Om man har sålt företaget, varför riskera de 30 åren du jobbade med det här?

Caroline: Jag ska också säga så här att ja, det är klart man inte vill riskera 30 år som man har byggt upp ett företag. Man kanske känner sig lite trött och gammal men man är inte det egentligen.

Har det skitit sig med pengarna då kan man göra det igen. Jag tycker det är jobbigt att vi pratar om det här som att det är kört sedan. Man har jobbat i 30 år och den tiden kommer aldrig tillbaka. Nej det gör den inte, men man kan börja om. Jag vill inte att vi ska utgå från att sedan är det kört. Du säger inte det, men det är som att det ligger lite under ytan.

Jan: Det är ett annat avsnitt, men det är mycket bättre att ha en trygghet i att jag har gjort det en gång och jag kan göra det igen, än att ha tryggheten att ha x pengar på kontot.

Det är som vår tränare sa, som varit med om kriget i Jugoslavien, han sa att hans föräldrar byggde upp jättemycket och en dag var allt borta. Huset brann ner, banken frös pengarna. De hade ingenting kvar.

Men jag tänker att det är två olika aspekter. Min poäng här är att du inte behöver bete dig på samma sätt i en get rich-fas och en stay rich-fas. Det är väl det att jag ser att folk fastnar för att man har ackumulerat pengar i så många år och så tänker man att man ska fortsätta med det för att mer pengar är bättre än mindre pengar.

Caroline: Ja, det är också tanklöst att tro att man måste ackumulera och hur länge ska man hålla på med det och till vem. Självklart. Jag tycker aldrig att vi ska vara tanklösa kring det som pågår. Så det var mitt lilla rant.

Två faser: get rich och stay rich

Jan: Jag träffade en kvinna som gillar fastigheter.

Hon var typ 83 och tittade på fastigheten och sa att om jag hade varit 80 hade jag köpt den, men nu är jag inte 80 längre så då får det vara. Det tyckte jag var så coolt. Det är verkligen en mental grej.

Om vi ska hitta på vad jag tycker att man ska göra om man tittar på det rent praktiska med pengarna. Då kan man prata med en rådgivare eller göra det själv och jag tycker att fyra hinkar-principen är sjukt bra applicerbar i den här situationen.

Kolla på avsnitt #190 för mer information. Det handlar om att ha en lågriskhink, en mellanriskhink, en högriskhink och en lekhink där man spekulerar. Så man delar upp sina pengar i fyra olika hinkar. Jag tänkte ge några exempel på storlek så att man får en idé om hur det kan användas.

I en get rich-fas är det ganska rimligt att tänka 1-3 månadsutgifter i bufferthinken och en mellanriskhink som är 3-7 gånger större än bufferthinken. Boendet räknas ofta in i mellanriskhinken eftersom det beter sig som andra investeringar i mellanriskhinken, men vi pratar om det i avsnitt #190.

Man behöver inte ta med boendet om man inte vill, men då får man göra andra anpassningar. Sedan har man resten av pengarna i passiva hinken och om man vill ha en lekhink, en spekulationshink, då tar man 10% av den passiva hinken.

Det är ganska bra under get rich-fasen. Om man har en miljon och får ett arv på 100 000 då kan man lägga resten i den passiva hinken. Det blir väldigt enkelt. Lägg 10% i lekhinken. Det blir ingen skillnad tänker jag.

Men om man är i en stay rich-fas eller om pengarna som kommer in gör att man blir klar med sin get rich-fas, så att man plötsligt kan leva på avkastningen av sitt kapital, då bör bufferthinken vara mellan 1-5 års utgifter. Alltså totala utgifter. Man räknar ut hur mycket man spenderar i månaden och ser hur mycket man behöver ha i bufferthinken.

Mellanriskhinken, då är vi ute på den här beräkningen. Jag är en försiktig general så jag tycker 2,5%, så om man dividerar sina totala årsutgifter med 0,025 och då får man en summa på kanske 7, 10 eller 15 miljoner, beroende på vilka utgifter man har.

Jag brukar säga att man ska välja en nämnare mellan 2,5-4%. De här siffrorna kommer från vilken avkastning kan du då ha på dina pengar uthålligt över en tidsperiod.

Vi har ett avsnitt som handlar om uttagsstrategier, så det är inte helt påhittat. 2,5% blir bättre för då har du mer marginal. Det är bättre att räkna på lägre avkastning. Den passiva hinken och lekhinken blir valfria.

I en stay rich-fas behöver du inte de två hinkarna som du behöver under en get rich-fas.

Samma investeringsfilosofi oavsett förmögenhet

Jan: De här beräkningarna kring ekonomiskt frihet kan man göra på bloggen. Då kan man bara fylla i vad man har för utgifter per månad och sedan kan man dra med en rullgardin och testa vad det blir med 2% eller 4%.

Det visar också hur ekonomiskt fri du är idag. Så det är väl egentligen inte så mycket konstigheter. Fyra hinkar-principen fördelar pengarna så att du hamnar rätt i risk.

När det gäller själva placeringen av pengar så är den inte annorlunda än allt det andra vi pratar om, alltså avsnitt #99, att placera dem i en fondrobot. Vi gillar Lysa. Eller en kombination av billiga indexfonder som vi pratade om i våra modellportföljer.

Min övergripande tes här är att man bör inte investera pengar annorlunda bara för att mängden pengar ökar.

Jag kan ändra riskprofilen – det vill säga att jag kan flytta pengarna mellan de olika hinkarna – men varje hink är fortfarande investerad på samma sätt oavsett om jag har 10 000, 100 000, 10 miljoner eller 100 miljoner. Vi känner folk som har många miljoner på Lysa, så det är inte så att man måste sprida det mer eller göra andra beslut.

Caroline: Nej. Det är väl lätt att tro att man måste hamna i en annan investeringsliga, men det behöver man inte.

Jan: Tvärtom. Det är samma principer som gäller, tänker jag. Det är ganska skönt. Med avsnitt #99 och #190 kan man lösa de flesta situationer i livet.

Caroline: Jag skulle vilja lägga till att om någon säger att du är dum om du inte gör x med dina pengar, då ska man sluta lyssna.

Jan: Detta är en modell över hur man kan tänka, sedan pratar vi både om för- och nackdelar med de olika sätten i respektive avsnitt. Däremot en fråga som väldigt ofta dyker upp är om man ska investera allt på en gång eller sprida ut det över tid.

Då finns det två svar. Det matematiskt korrekta svaret är att investera allt på en gång, men det emotionella svaret är att sprida ut det över tid. Det finns inget som är så sugigt som att investera och sedan faller de i värde och då ångrar man sig och fattar dåliga beslut. Vi går igenom detta i avsnitt #92.

Man kan också göra en kombination av det genom att sätta in hälften först och sedan sprida ut resten över två år, för att man inte vill ångra sig. Det är personligt.

Nu kan man till exempel argumentera att börsen är högt värderad och att det kan komma en kris när man får mer för pengarna, men det vet man inte. Men å andra sidan, hur känns det om man ärver fem miljoner, sätter in dem och tre veckor senare är de bara värda tre miljoner?

Kom ihåg att fira och skapa fina minnen

Jan: Det sista jag tänkte säga är att man ska ta en liten del av pengarna och fira och hedra dem. Jag upplever att vi som lyssnar på denna podden generellt sätt är ganska dåliga på att fira.

Ofta är det så att vi når ett mål och innan vi har passerat mållinjen har vi tagit tag i målflaggan och skickat fram den. Det blir hela tiden en jakt. Har du jobbat och sålt ditt företag unna dig då och fira det.

Är det så att du har gjort en bra investering då kan du ta ut några hundralappar och fira. Det var någon som skrev att idag tog jag med barnen och så handlade vi hämtmat och de fick välja precis vilken mat de ville. Då kommer pengarna till glädje och de kommer in i vardagen.

Jag skrivit att en lämplig summa där är 0-10%. Jag brukar försöka göra 0-10%. Har vi gjort en bra affär tar vi ut lite pengar, för det blir ändå minnen av det där. Sedan kan man samtidigt vara ansvarig, så det handlar att hitta en bra balans.

Det kommer alltid upp frågor med annorlunda situationer och då kan man använda forumet. Gå in på RikaTillsammans.se/Forum. Det är ett fantastiskt forum. Jag tror vi har nästan 200 inlägg om dagen.

Väldigt duktiga människor som sitter och svarar. Jag lär mig mycket och blir utmanad. Det blir tankespjärn för mig och jag får hela tiden hålla mig på tårna, vilket jag tycker skitbra.

För dig som gillar appar så finns det en discord app som man kan koppla till forumet, vilket är ganska kul. Det är kostnadsfritt och man kan vara anonym. Bara uppsida ingen nedsida.

Man kan dessutom gå in bara för att läsa även om man inte har några frågor att ställa. Vi har också ett nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Det finns en länk till det i samband med avsnittet så det brukar jag tipsa om. Tack för den här veckan!

Idag diskuterar vi fem principer om pengar utifrån ett beteendemässigt och psykologiskt perspektiv. Hela avsnittet bygger på Morgan Housels bok ”The Psychology of Money” som släpptes nyligen och även vår månadens bok i forumet.

Morgan Housel är en bloggranne på Collaborative Fund och investerare specialiserad på beteende i kombination med sparande. I dagens avsnitt som är det första av tre går vi genom principerna:

No one is crazy
Luck and risk
Never enough
Confounding compounding
Getting wealth vs staying wealthy

Även om det inte är något som är helt nytt eller revolutionerande, så är det en förfining av det vi har pratat om tidigare. Det handlar om allt från att vi alla gör så gott vi kan och fattar så fort vi hinner (=no one is crazy) till skillnaden i att bli rik eller fortsätta vara rik.

Att bli rik kräver t.ex. att man tror på sin egen förmåga, att man tar risk, att man tror att man vet bättre än andra och är optimistisk. Att däremot ”stay rich” det kräver precis motsatsen. Det kräver att man är lite paranoid, tror att en del av ens framgång handlar om att man faktiskt bara hade tur och att vara pessimistisk. Två helt olika uppsättningar färdigheter.

Vi pratar även om att en av de viktigaste förmågorna att ha i livet är att sluta få mållinjen att flyttas framåt hela tiden. Så fort många av oss närmar oss den så bara flyttar vi fram målet. Problemet är att man aldrig får nog och man får aldrig njuta av framgången. Det är som att baka en kaka men aldrig äta den.

Problemet som det för med sig är att man även tar onödiga risker. Det finns många exempel på människor som har riskerat och offrat det som de haft och behövt för att få något som de inte hade eller behövde. Något som är tokigt på mer än ett sätt.

Slutligen pratar vi även om den gamla klassikerna ränta-på-ränta som vi har så svårt att intuitivt förstå. Vi diskuterar Warren Buffett som så många av oss ser upp till och en av hans viktigaste framgångsfaktorer som nästan aldrig nämns.

Vi hoppas att du uppskattar dagens avsnitt och som vanligt är du välkommen att ställa frågor i forumet.

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Transkribering av avsnittet

Jan: Idag är det dags för avsnitt #192 och idag ska vi ha en bokdiskussion och prata om boken ”The Psychology of Money” som kom ut på svenska nyligen. Närmare bestämt i februari 2021. Den är skriven av en amerikan som heter Morgan Housel.

Jag har läst boken, men inte Caroline, och man behöver inte ha läst boken för att hänga med. Det är en fantastisk bok som är uppdelad i typ 20 kapitel och det som är roligt med Morgan Housel är att han tycker att beteendet är en gravt underskattad aspekt när man investerar, när man sparar och när man ska bli framgångsrik med pengar.

Detta börjar med en artikel som han skrev på sin blogg. Han jobbar på en fond som heter Collaborative Fund och där har en blogg där han publicerar alltid sjukt läsvärda artiklar.

Jag har följt honom ett tag och för ett tag sedan hade han ett inlägg som hette just Psychology of Money, som blev väldigt, väldigt bra och som nu har blivit utökad till en bok.

Precis som vanligt är det inte några livsomvälvande insikter, men det är ganska många guldkorn och han har satt ord på saker som vi har tänkt på. Han har utforskat det mer. Du bara garvar åt mig idag?

Caroline: Det är roligt att du tycker att du inte får några livsomvälvande insikter. Vi måste sluta tro att livsomvälvande innebär fyrverkerier och orgasmer och jag vet inte vad det ska vara för att för att klassas som livsomvälvande.

Nej, det är de små guldkornen och när man har satt ord på saker som har tänkts men som aldrig har medvetandegjorts med ord. Det är det som är livsomvälvande. Pratar han om psykologin kring pengar för de som är intresserade av pengar och investerar och sparar eller handlar det även om vad som gör att man inte sparar?

Jan: Vi är nog mer målgruppen än någon som är nybörjare. Det tror jag nog. Men det är relevant för alla. Jag tror att detta kommer att bli ett avsnittsserie för vi kommer nog bara hinna gå igenom 5-6 delar. Innan vi kör igång vill jag tipsa om vårt nyhetsbrev som kommer ut cirka en gång i månaden.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Man kan gå in på RikaTillsammans.se/Nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt och erbjuder en sammanfattning av månadens bästa artiklar. Man kan också anmäla om man vill få notiser varje gång vi släpper en artikel, alltså en gång i veckan. Det är ett annat nyhetsbrev.

Princip #1: No one is crazy

Jan: Här har vi då Morgan Housel som är i 40-årsåldern. Vi kör igång med den första principen som han har i sin bok. Här följer jag boken och jag gör inga anspråk på att detta är eget. Vi har byggt på hans bok och jag har spånat lite vidare.

Tyvärr är det här ett avsnitt där vi kommer att blanda svenska och engelska. Ibland citerar jag hans bok, ibland har jag översatt det och ibland har jag blandat friskt. Diskussionen kommer att vara på svenska, men snart kommer ett avsnitt med professor Laurent Barras, men det är en annan historia. Den första delen i hans bok heter Noone is crazy.

”Anchored-to-your-own-history bias: Your personal experiences make up maybe 0.00000001% of what’s happened in the world but maybe 80% of how you think the world works.”
från The Psychology of Money

Jan: Jag tror att han menar att vi har en felaktig fallenhet för att vi tror att världen är såsom vi har upplevt den. Men vad han säger här mer eller mindre är att världen inte är som du tror att den är.

Du tror att de erfarenheter du har varit med om speglar världen till 80%, men egentligen speglar det till 0.00000001%. Sedan resonerar han att vi kan ha Excel-blad, ränta-på-ränta-räknare som vi har på bloggen där man kan simulera den historiska förekomsten av nedgångar.

Jag brukar säga att om du investerar över en 15-årsperiod ska du räkna med att börsen kommer falla med 50% minst två gånger. Men apropå detta med beteende så säger han att du inte kan modellera den här känslan av att börsen faller i Excel-blad.

Att komma hem och titta på sin partner eller på sina barn och tänka shit, har jag nu gjort ett misstag som kan påverka deras liv. Att har jag nu spelat bort de här pengarna eller investerat helt fel.

För att ta ett exempel så har vi gjort en ganska stor investering nu på sistone. Vi kan prata om sannolikheter, etc., men det är något helt annat om det skulle riskera huset. Den känslan kan du inte känna dig in i.

Han säger att ett vanligt misstag där är att man läser historia eller studerar hur börsen har gått historiskt och sedan kan det ibland kännas som att man har lärt sig någonting.

Men tills man har levt igenom det och känt konsekvenserna så finns det en möjlighet som inte är 0 som är att man inte förstår det tillräckligt för att ändra sitt beteende. Jag brukar säga att innan du har upplevt en börskrasch så vet du inte hur du kommer att agera.

Ingen är dum i huvudet

Jan: För många var Corona-kraschen förra året ett stort test, när börsen föll 30% på tre veckor mellan Februari-Mars. Men samtidigt är min farhåga att många har lärt sig fel sak, att det bara är att investera för sedan studsar det upp. Så behöver det verkligen inte vara.

Michael Batnick, som också bloggar på Collaborative Fund, säger att some lessons have to be experienced before they can be understood. Har man inte upplevt det så kan man inte förstå det.

Detta bygger vidare på ett väldigt intressant resonemang som Morgan Housel har. Han säger att man har gjort studier som visar att det man har upplevt i början av sitt liv har oproportionerligt stor påverkan för hur man kommer leva resten av sitt liv.

Han hänvisar till en studie som gjordes 2009 som heter ”Depression babies: do macroeconomic experiences affect risk-taking”. Det var två forskare som tittade på 50 års data där man har census i USA där man intervjuar typ hela befolkningen med en massa frågor. Då tittade man på 50 års historik. Detta är slutsatsen från deras abstrakt:

”We find that individuals who have experienced low stock-market returns throughout their lives report lower willingness to take financial risk, are less likely to participate in the stock market, and, conditional on participating, invest a lower fraction of their liquid assets in stocks.”

Jan: De säger att individer som har upplevt dålig utveckling på aktiemarknaden har en större sannolikhet för att inte vilja delta i aktiemarknaden, inte investera pengar i aktier. Det är en SEB-undersökning så den inkluderade inte alla amerikaner men ett tvärsnitt av den amerikanska befolkningen. Vi har ytterligare två citat:

”Individuals who have experienced low bond returns are less likely to own bonds. All results are estimated controlling for age, year effects, and a broad set of household characteristics.”

Och:

”Our findings suggest that individual investors willingness to bear risk depends on your personal history.”

Jan: För mig var detta verkligen ett guldkorn. Om vi tar den här betydelsen att no one is crazy – ingen är dum i huvudet – så visar Morgan Housel en graf över hur börsen har gått under ens formativa år. Då menar han från dina tonår till att du fyller 30.

En graf som visar börsens rörelse under två perioder av formativa år

Sedan tar han någon som är född t.ex. 1950 och från deras tonår fram till att de fyllde 30 år gick börsen i princip rakt. Alltså, en hundralapp investerad när de var tonåringar var fortfarande värd en hundralapp när de fyllde 30.

Men för någon som föddes på 70-talet var en hundralapp investerad i tonåren värd mer än 1 000 kronor. Alltså, tio gånger mer under samma period. Någon som har upplevt att värdet ökade tio gånger under de formativa åren, när man hämtar på sig erfarenheter, kommer ha en mycket högre sannolikhet för att vilja investera och investera aggressivt, eftersom det ”historiskt sett” har gått bra.

Hur vår erfarenhet präglar vår verklighetsbild

Jan: Det hänger ihop med att vi tror att världen är så som vi har upplevt den. Jag upplevde att detta var ett guldkorn för mig för jag är född 81 och började investera när jag var 15. Då hade vi 3-4 år av stor uppgång och sedan kommer kraschen 2001 och en jämn uppgång fram till kraschen 2008 och jag fyllde 30 2011.

Jag har på ett sätt lärt mig att börsen går upp, du kan tjäna mycket pengar på börsen som gör mig intresserad, men jag har också lärt mig att du kan förlora 80% av dina pengar närsomhelst och du kan inte förutsäga det, tajma det, stå utanför det, utan du kommer vara med på det.

Det här har lett till att jag är den som pratar om att ha indexfonder, räntor, kontanter och guld. Någon som föddes i slutet av 90-talet och började investera 2010 har bara upplevt 11 års uppgång och när vi pratar om krasch kommer de säga att de satt igenom Corona-kraschen när det gick ner 30% på tre veckor och nu är jag tillbaka.

Men det var inte så jag upplevde krascherna 2001 eller 2008. Det var inte över på tre veckor. När vi pratade om det här innan så sa du Caroline att det gör dig lite ledsen.

Caroline: Ja, det gör det, för det finns också de som inte har haft formativa år inom ekonomi. Hur går det med dem? Plus att då är vi lite som maskiner. Då har vi inte någon fri vilja som vi tror emellanåt att vi har.

Eller, jag låtsas ju det. Jag vet ju att vi är maskiner och att vi har formats, men sedan tycker jag ändå att det inte är sant och jag ska minsann visa att jag kan göra vad jag vill. Är du med?

Det är jätteprovocerande för mig att en studie visar att du gör som dina formativa år har lärt dig och att det kan kosta dig miljoner. Samtidigt som du då säger att du gillar att förstå varför andra beter sig som de gör och att inte någon är dum i huvudet.

Jan: Jag tycker detta är jätteskönt. Jag håller med dig, eller jag har någonstans accepterat att vi är lite dumma i huvudet. Vi är maskiner och vi går på autopilot. Den stora insikten för mig var faktiskt när vi gjorde Myers Briggs-testet. Det är ett personlighetstest.

Man svarar på en massa frågor och sedan får man en av 16 personligheter. Jag som alltid har tänkt att jag är så himla unik och jag är så himla bäst och sedan läser man detta och inser att nej, jag är inte så himla unik.

Vet du vad droppen var med det där testet? Jag har ESTJ och min profil heter The Guardian och så står det att The Guardian mår väldigt bra i långa förhållanden med The Scientist. Och vad fick du? The Scientist.

Caroline: Då kände jag mig unik och speciell för det är tydligen bara 0,5% av alla kvinnor som är det. INTJ.

Jan: Då tänkte jag att jaha, då har vi inte ens valt varandra.

Är verkligheten subjektiv?

Caroline: Man kan få de här insikterna ibland att man har inte valt varandra eller valt sitt liv, men emellanåt låtsas jag att jag har gör det och att jag ska spränga de gränserna som någon har satt upp för mig i mina formativa år. För de ska fan inte bestämma hur jag ska ha det nu, men de gör ju det. Det är bara så provocerande att se det.

Jan: Jag tänker att vi är lite maskiner, men så fort vi får syn på det får vi möjligheten att välja. I vissa områden känner jag att det är ok att vara en maskin för jag har ingen ambition i det området.

Nu när jag har börjat träna så gör jag som jag blir tillsagd. Jag är inte intresserad av träning så jag är en följare. Står det om fettprocent och BMI på en blogg så läser jag det, ungefär som vissa följer vår blogg.

I vissa områden är vi mer thought leaders eller funderar på fyra hinkar-principen. Alltså, jag vill inte vara en maskin i området ekonomi.

Sedan upptäcker jag här att när jag ändå har gjort detta i 25 år är jag fortfarande en maskin. Då tänker jag fan, vad gött!

Jag upptäcker att jag bråkar med folk på forumet och det enda vi bråkar om, som ingen av oss fattar för att vi är två dumma maskiner som bråkar, är att den människan är född på 70-talet och har en helt annan formativ upplevelse och därför argumenterar med mig att jag är dum i huvudet som inte har 100% aktier och jag ifrågasätter hur han kan ha så mycket aktier.

Det är för att vi har helt olika syn på världen. Det är givetvis inte hela sanningen men för mig blir det gött för att det är en pusselbit till.

Det förklarar varför jag inte är som många andra poddar. Jag har haft en annan upplevelse. När jag började investera var jag med om två stora nedgångar. Det präglar mig och nu kan jag välja om jag vill att det ska fortsätta prägla mig eller om jag borde ta högre risk.

Andra kan också ställa sig frågan om de borde ta lite lägre risk. Det viktiga här är att det inte är verkligheten. Jag tror att världen ser ut så som jag ser den, men det gör den inte. Det som jag tycker är spännande är att han fortsätter och tar detta till andra områden. Precis som han säger, att ingen är dum i huvudet. Han sa t.ex. att i USA är det 40% av befolkningen som saknar en buffert på 400 USD.

I Sverige är det 27% av befolkningen som inte klarar av en oförutsedd utgift på 5 000 kronor. Sedan säger han att ändå lägger den genomsnittliga amerikanen 4 12 USD per år på lotto. Det är ju stendumt, eller hur?

Om man tittar på Lyxfällan och tänker vad är det för muppar som är med där? Vi jobbade ju med det när jag jobbade på BalansEkonomi. Jag såg att det fanns en logik men jag kunde inte se den från mitt perspektiv.

Han skriver ett ganska fint i stycke i boken om det här där han tar perspektivet från någon som inte har 400 USD i buffert och då är det typ som ett brev från den personen. Då säger han att jag har inte ett liv där jag kommer kunna få en högre utbildning eller få mer jobb.

Plats för empati och medkännande

Jan: Det är omöjligt för mig att ha hälsoförsäkring eller en fin bil; det som du redan har idag. Därför är det enda sättet för mig att hålla drömmen vid liv att köpa dessa lotter.

Jag förstår att det är svårt för dig att se som redan lever den här drömmen och har bil, karriär och läser dessa böcker om sparande, men det är utanför min värld. Det enda sättet för mig är att vinna på lotto och därför köper jag dessa lotter.

Det är viktigt för mig att hålla den här drömmen vid liv. Då kan man se rationalen. Det är fortfarande dumt att köpa lotter, men man kan förstå att människan inte är dum i huvudet för det.

Morgan Housel skriver något som jag tycker är så fint: ”What you are doing seems crazy, but I kind of understand why you are doing it.” Han säger också att om man kan tänka så här så kommer detta uncover the root of many financial decisions. Han skriver vidare:

”Few people make financial decisions purely with a spreadsheet. They make them at the dinner table or in a company meeting. Places where personal history, your unique view of the world, ego, pride, marketing and odd incentives are scrambled together into a narrative that works for you.”

Caroline: Man vet att världen är större än det som pågår inne i hjärnan. Jag tycker att det är jobbigt att veta det och inte nå det. Att inte nå kanske vissa mål i mitt liv för att jag håller på på ett visst sätt.

Men här sätter han ändå ord på att man har en massa saker som skakas ihop i en liten burk och sedan är det du. Hur gör man då med den här burken för att förändra sina förutsättningar.

Det kan vara ekonomiskt eller om man är överviktig och har testat allt, tycker man. Det är sjukt frustrerande att vara i en burk som inte servar en.

Jan: Att man lägger krokben för sig själv, tänker du? Jag tror precis att detta handlar ganska mycket om empati. Både för andra, så som jag har pratat om det, men jag tror att det handlar lika mycket om att ha empati för sig själv.

Jag gillar det här ordspråket att man gör så gott man kan och man fattar så fort man hinner. Sedan kan man inte förvänta sig att man ska byta ut hela burken på en gång, men att man tar det stegvis och börjar med en grej. T.ex. om jag tar väldigt disassocierat att jag kan ändra min fördelning med hur mycket aktier jag har.

Caroline: Men kommer det förändra någonting för dig? Kommer det inte att vara så att du hela tiden vill tillbaka till det där läget där det känns tryggt och skönt, fast du ändå inte är nöjd med hur mycket avkastning du får eller att saker ändå skramlar för dig?

”This is it, this is perfect and from nothing I choose to create”

Jan: Det kommer alltid skramla för mig men det kommer också andra principer, som att ha enough. Alltså, har jag tillräckligt? Det blir en kombination av en massa aspekter.

Jag tror att problemet är att det blir som en kall hög av spaghetti när du tittar på det.

Var börjar man? Jag tror att man först för acceptera att mitt liv är en kall hög av spaghetti och jag får börja nysta någonstans och jag kommer aldrig bli färdig och det är ok. Nu blir det väldigt mycket personlig utveckling här men jag gillar det som Landmark brukar säga:

”This is it and this is perfect and from nothing I choose to create.”

Caroline: Ja, att man väljer något annat fast man accepterar att det är som det är och att det kan vara perfekt just i denna stund, vilket också är en provocerande tanke, men väldigt frigörande. Man kan skapa vad man vill utifrån det.

Det blir extremt diffust märker jag när man pratar om detta så. Jag vet inte ens vad jag ska säga om det för jag har nog aldrig satt ord riktigt på det för att förklara för någon annan vad det innebär att acceptera att allting är perfekt som det är men jag kan välja att göra någonting helt annorlunda om jag vill. Det låter jättemärkligt, men om vi nu skulle ta ner det till ekonomi.

Jan: I ekonomi eller vilket annat område i livet som helst betyder det att ingenting behöver fixas till. Det är inget som är sönder. Det är inte något som är fel. Där har du och jag lite olika anslag på personlig utveckling eller sådana här grejer.

För mig blir det att jag kan gå vidare. Det är en bra grej. För dig så kommer det ofta ganska mycket sorg för hur det har varit. Att detta har jag gjort i så många år eller att någonting är sönder och måste fixas till. Det är inget som behöver fixas till.

Om vi tar ett dumt exempel på 60/40. Jag kan ändra det till 70/30 och tänka att fan vad gött att jag hittade det idag. Tänk om jag inte hade hittat det på flera år. Jag behöver inte ha sorg för att jag skulle ha gjort det för 20 år sedan.

Det är klart att jag hade varit rikare då, men vad är meningen med att lägga energi på att gråta över spilld mjölk? Jag var dum i huvudet. That’s fine liksom. Kineserna har ett fantastiskt ordspråk.

De säger att det bästa tillfället att planera träd var för 20 år sedan och det näst bästa tillfället var idag. Jag tror att alla religioner har samma grej kring det här också.

Princip #2: Luck and risk

Caroline: Ett citat från boken lyder såhär:

“Earned success and deserved failure fallacy: A tendency to underestimate the role of luck and risk, and a failure to recognize that luck and risk are different sides of the same coin.”

Jan: Detta är jättespännande. Här börjar han med en story om Bill Gates, som gick på Lakeside High eller vad skolan hette, som var typ en av de första skolorna i USA som hade en bra dator.

Han skriver att när han började skolan så fanns det 300 miljoner barn runt om i världen. Av de bodde x antal i USA och x antal på en bra skola som dessutom hade en dator som eleverna dessutom hade fri tillgång till, och så vidare.

Bill Gates har själv sagt att om jag inte hade gått på detta högstadium så hade det inte funnits något Microsoft. Även om han var väldigt, väldigt duktig, så var det väldigt mycket tur.

Morgan Housel tar det vidare och har en favoritfråga som han brukar fråga folk: ”Vad skulle du vilja veta om investerande som vi inte kan veta?” Han ställde frågan till Nobelpristagaren Robert Schiller och han svarade att han skulle vilja veta vilken roll tur spelar i ett lyckat utfall.

Det är en fråga vi aldrig kan få svar på. Vi ignorerar tur och slump väldigt ofta. Vi hade ju det här avsnittet om paradox och skill där vi försökte urskilja tur och skicklighet.

Om jag skulle föra ett resonemang och säga att vi har en miljard investerare och då skulle man väl kunna säga att 100 av dem kommer bli miljardärer bara på ren tur.

Det tror jag att de flesta håller med om. Jag har till och med visat det på bloggen. Men problemet är att när vi ska nämna vilka de miljardärerna är – inte vilka som ska bli det utan vilka som är det idag – så blir det svårt.

Då tar vi bort tur och bara tror att de som är miljardärer idag har gjort på skicklighet för vi har fokus i vårt samhälle på hjältedåd, som vi också har pratat om.

Om vi då vänder på det gäller samma sak med otur. Det finns företag som har gått omkull, lag som har spelat någon sport och förlorat, projekt som inte har fungerat. Då kan man säga att i vissa fall är det människor som inte ansträngde sig tillräckligt mycket, men det kan också vara människor som hade otur.

De var på fel ställe vid fel tidpunkt och det är jättesvårt att dra den linjen. Vad var otur och vart ansträngde de sig inte tillräckligt? Jag tror att Morgan argumenterar för att det är svårt att tro på risk men sedan inte tro på otur. Det är samma sak.

Säg att vi investerar och har 80% sannolikhet för att lyckas. Om vi då misslyckas, är det för att vi tog fel beslut och hade dålig färdighet, eller var det bara för att vi hamnade i de där 20% av ren otur?

Caroline: Ja, detta är också sjukt provocerande. Man kan jobba så mycket för ett utfall och sedan blir det inte så för att man inte hade tur. Ain’t life a bitch, liksom.

Vi har också pratat om detta i paradox of skill, att vissa säger att ju mer jag arbetar desto mer tur tenderar jag att få. Sedan sa vi att det är nog inte så utan det är bara något annat.

Tur, otur och någonstans däremellan

Jan: Vi pratade mycket om att man inte kan påverka tur. Du kan bara påverka skicklighet. Här har jag citerat honom rakt av:

”If you give luck and risk their proper respect, you realize that when judging people’s financial success – both your own and others – it’s never as good or as bad as it seems.”

Jag tycker det är så fint. Han säger att om man ger både tur och risk den respekt det faktiskt förtjänar när man tittar på någons ekonomiska framgång så är det aldrig så bra eller så dåligt som det ser ut. Ja, du kan ha haft tur eller haft otur. Det har haft en inverkan. Det öppnar upp för empati även här.

Om vi tittar på en väldigt känd profil, Benjamin Graham, som inspirerade Warren Buffet, som anses vara världens bästa investerare. Benjamin Graham har skrivit en bibel som heter The Intelligent Investor [inte en sponsrad länk].

Det roliga är att när man själv läser om Benjamin Graham så konstaterar man att en stor del av hans finansiella framgång kom från en stor position i aktien Geico, men det roliga var att hans position i Geico bröt mot typ varenda regel som han predikade om gällande diversifiering.

Återigen, apropå risk och otur, vart går den här skiljelinjen mellan att vara modig och oansvarig? Graham själv har skrivit:

”One lucky break, or one supremely shrewd decision, can we tell them apart?”

Även de som vi många gånger ser upp till och när man börjar gräva under ytan så är det inte så enkelt som det ser ut. Det visade sig med Benjamin Graham att det var förmodligen tur och han bröt mot varenda regel som han själv predikade.

Vi gör också det från tid till annan. Poängen som Morgan Housel är inne på är att man ska vara försiktig med vem man följer, vem man hyllar och ser upp till, men han säger också att man ska vara försiktig med vem man ser ner på och vem man undviker.

Om man ser ner på de i Lyxfällan till exempel, vilket är väldigt enkelt att göra, var då försiktig med att tro att allt som händer eller inte händer är ett resultat av 100% ansträngning. Det kan också vara så att det inte bara handlade om bra beslut.

Det kan vara ett dåligt beslut som får ett bra utfall. Han pratar mycket om att man hellre ska fokusera mindre på specifika personer och fokusera mindre på case eller strategier och istället försöka se de stora penseldragen, vilket vi kommer att prata om i mer detalj.

Sedan är det en annan fin grej han skrev. När Morgans son föddes så skrev han ett brev till sin son och det här är ett stycke från det brevet:

”Some people are born into families that encourage education; others are against it. Some are born into flourishing economies encouraging of entrepreneurship; others are born into war and destitution. I want you to be successful, and I want you to earn it. But realize that not all success is due to hard work, and not all poverty is due to laziness. Keep this in mind when judging people, including yourself.”

Just också det här att ha förståelse och empati för att det också är andra faktorer som har en inverkan än bara din egen.

”Success can be a lousy teacher”

Jan: Det dök upp en dum grej i mitt huvud. Jag pratade med en kompis som sa att om framgång bara berodde på hårt jobb så hade alla kvinnor på den afrikanska landsbygden varit miljonärer. Jag vet inte om detta var lite opassande?

Caroline: Jag har tänkt på det, Jan. På alla människor som jobbar jättehårt. Ja, det är många kvinnor som jobbar hårt, men problemet är att man måste inse – nu är detta kanske helt opassande från mitt håll – vart man ska lägga arbetsbördan någonstans.

Jag kan tänka mig att om man då är en afrikansk, fattig kvinna då lägger man den på bra grejer, men man kanske inte lägger den på ett ställe som gör att man får mer pengar i sitt liv.

Jan: Detta var min stora insikt när vi började resa i Afrika, att det kan vara lätt för mig att säga att här i Sverige har vi alla möjligheten. Om vi skulle ta hårt jobb här i Sverige då kan vi prata om hävstång.

Har du hävstång i ditt jobb? Om du inte har det, byt jobb och skaffa dig hävstång. Min insikt när jag var i Afrika var att det rådet hade varit helt skit samma för de kommer aldrig få hävstång.

De kan inte ens skaffa sig möjligheten till hävstång. Jag håller inte riktigt med om det du säger för ingen mängd utbildning eller grejer… Om du t.ex. inte har ett startkapital då spelar det ingen roll. Du kommer inte komma någonstans.

Men i Sverige finns det en massa pengar, Almi, jag kan låna pengar på banken. Det finns släktingar och hus. Det finns möjligheter. Det är det jag tar med mig härifrån, att alla inte har möjligheten. Det tycker jag är tufft.

Caroline: Jag skulle behöva bo där för att förstå det. Jag tänker att det finns alltid en möjlighet, men jag har inte bott i en sådan setting och förstått att det finns inte mer ved och det finns inte det på 10 mil eller det finns inte vatten.

Vad det nu är. Jag har aldrig varit i den situationen och då finns det inte i mitt huvud att möjligheterna är slut. Som han säger här i boken, att om du inte har varit med om det så fattar du det inte.

Jan: Ja, alla har inte möjligheten. Det var verkligen min stora insikt när vi var i Rwanda, Tanzania och Uganda, att nej, det är lätt för mig att sitta på en hög häst och säga att alla kan och tänk positivt. Han avrundar kapitlet med att citera Bill Gates:

”Success can be a lousy teacher. It seduces smart men into thinking that they cannot lose.” Morgan Housel fortsätter med att säga: ”Failure can be a lousy teacher, because it seduces smart people thinking that their decisions were terrible when sometimes just reflecting the unforgiving realities of risk.”

Detta gillar jag jättemycket.

Vi behöver inte offra vår säkerhet för extraordinär avkastning

Jan: Som avsnittet vi gjorde i början av året när alla sa du skulle ha köpt Ny Teknik-fonder för då hade du gått +20% och du var dum i huvudet som hade en indexfond under 2020 som knappt gav 2%.

Nej, att ha en indexfond under 2020 det var en ”…sometimes just reflecting the unforgiving realities of risk.” Svenska kronan stärktes, vilket gjorde att 15% avkastning suddades bort. Det är inte ett dåligt beslut att ha indexfond eller en fondrobot.

Caroline: Jag börjar fatta det mer och mer, varför beslutsprocesserna är viktigare än själva utfallet. För mig var det så att man får aldrig ge upp om man nu har gjort en beslutsprocess som man tycker är solid och så fick man bara inte det utfallet man trodde att man skulle få just nu.

Jan: Precis, tillbaka upp på hästen. Det var inte ett dåligt beslut. Jag gillar att det är så empatiskt. Empati och acceptans är så sjukt viktigt när det gäller investeringar. Han sammanfattar det här:

”The trick when dealing with failure is arranging your financial life in a way that a bad investment here and a missed financal goal there won’t wipe you out so you can keep playing until the odds fall in your favor.”

Det lever vi efter, men jag har aldrig formulerat det så bra. Det kommer en ännu bättre formulering lite längre fram som vi ska diskutera. Detta kan man sedan koppla till ränta-på-ränta. För att bli rik behöver man inte en extraordinär avkastning.

Du behöver bara en avkastning under en tillräckligt lång period, men om du siktar på den där extraordinära avkastningen och du ska välja fonder eller ha strategier eller belåning eller enskilda aktier så kommer du förr eller senare hamna där oddsen inte är på din sida – du har otur – och du exploderar. Då kommer du att vara borta.

Boken är fantastisk för det är så många berättelser men det är inte min uppgift att återge alla fantastiska historier i boken, men han tar exempel på exempel på människor som har byggt upp enorma förmögenheter och sedan blivit av med dem. Vi kommer prata om Jessie Livermore.

Kommer du ihåg när vi hade avsnittet om Gamestop? Han hjälpte affärsinnehavaren att köpa upp alla aktierna som hade blivit blankade och han tjänade enormt. Han blankade marknaden 1929 när börsen föll. Han var en mäklare i New York i början av 1900-talet och han hjälpte en affärsägare att försöka rädda hans företag.

Men Jessie Livermore förutsåg på något sätt den här kraschen 1929 så han blankade den. När alla andra förlorade alla sina pengar och begick självmord så växte hans förmögenhet explosivt. Men 1933 tog han livet av sig för då hade han förlorat allt. Sjukt tragisk historia. Success is a lousy teacher.

Princip #3: Never enough

Jan: Det tredje resonemanget i boken är never enough. Här börjar han med en ganska lång historia om en person som heter Rajat Gupta som föddes i Indien väldigt fattigt och arbetade sig upp med hårt jobb och blev vd för Goldman Sachs.

Han jobbade i styrelsen och hade en förmögenhet på över 100 miljoner USD, alltså över en miljard. Han hade inte behövt jobba en enda dag till i sitt liv. En ganska låg avkastning på hans belopp hade varit 6 000 kronor i timmen, dygnet runt, resten av hans liv.

Problemet för honom var att han umgicks med hedgefondförvaltare och en massa människor som var rikare än honom. Han kunde inte acceptera att han bara hade en miljard utan han skulle ha mer.

2008 när Guldman Sachs hade det sjukt knökigt så satt han i styrelsen och fick reda på att Warren Buffet skulle köpa in sig för att rädda Goldman Sachs. Typ 15 minuter efter mötet ringde han sin kompis och de köpte en massa Goldman Sachs-aktier och tjänade 17 miljoner dollar och hamnade i fängelse för insider-trading. Det var lite dumt och det finns flera liknande exempel.

Han tar också historien om Bernie Maddoff men det är få som vet att han i många år drev en legit firma som gjorde market making och tjänade legalt, alltså på riktigt, mellan 25-50 miljoner USD per år. Det är intervjuer med gamla medarbetare.

Men det räckte inte. Det skulle vara mer och mer och mer och det slutade med en ponzi-bedrägeriet. Ett annat klassiskt exempel som han tar upp – vi måste göra ett avsnitt om det vid tillfälle – var LTCM som fanns på 90-talet. Long term capital management.

Det var en massa nobelpristagare och hedgefond förvaltare som bestämde sig för att starta en fond med bara de smartaste människorna. De hade en fantastisk strategi men problemet var att den var så fantastisk att alla andra kopierade den, vilket ledde till att den slutade fungera. Jag tror det var 97 eller 98 då den exploderade.

Det gick åt helvete. De förlorade typ alla sina pengar, höll på att krascha hela finanssystemet, det gav upp till krisen i Ryssland. En enda fond med de här människorna. Det mest intressanta här är en kommentar från Warren Buffet om LTCM:

”To make money they didn’t have and didn’t need, they risked what the did have and did need. And that’s foolish. It is just plain foolish. If you risk something that is important to you for something that is unimportant to you, it just does not make any sense. There is no reason to risk what you have and need for what you don’t have and don’t need.”

Jan: Han berättar också en historia om Joseph Heller som skrev Catch-22. Han hade träffat honom på någon fest och det var en hedgefond miljonär eller miljardär som bjöd in till festen.

Sedan var det någon som sa till Joseph Heller att han har tjänat mer förra månaden eller förra året än vad du tjänar på hela din karriär med din bok som har sålts i en miljon exemplar. Då lär Heller ha svarat att ja, så kan det vara, men jag har någonting som han inte har: enough.

Faran med girighet – en törst som inte går att släcka

Jan: Housel skriver också i sin bok att sannolikheten är stor att du som läser boken – vilket man direkt kan översätta till dig som lyssnar på vår podd – kommer någon gång i livet komma till ett ställe där du har allt du behöver och sannolikt en väldigt stor del av det som du önskar dig. Då skriver han detta, som ger magsup:

”The hardest financial skill is getting the goalpost to stop moving.”

Han fortsätter:

”If expectations rise with results, there is no logic in striving for more, because you will feel the same after putting in the extra effort. It gets dangerous when the taste of having more – more money, more power, more prestige – increases ambition faster than satisfaction. One step forward pushes the goalpost two steps ahead. You feel as if you are falling behind, and the only way to catch up is to take greater and greater amounts of risk.”

Jan: Jag tycker det är så klockrent för jag känner igen mig delvis i det här. Jag är dålig på att fira för så fort jag når målstolpen då har jag tagit tag i den och kastat den framåt utan att ens passera den. Men jag upplever att mål känns tomma och jag tror att många kan känna igen sig i det.

Jag insåg att det hjälpte inte och till slut känns det till och med meningslöst. Varför ska jag sätta mål över huvud taget? Det kommer ändå kännas tungt och meningslöst. Jag fattar verkligen de här citaten. Vad tänker du?

Caroline: Jag tänker att det är både internt och externt det här med att målstolpen rör på sig. Det kan vara så att man påverkas av andra som har målstolpar man själv inte har.

Man påverkas jättemycket. Men att man själv också har hållit på hela livet kanske och kastat fram målpinnen och sedan inte tycker att det känns meningsfullt längre efter ett tag.

Man kan ha det beteendet också som har kommit med en från när man gick i skolan och fick mvg och det kändes tomt. Men sedan har man ett nytt mvg att sträva efter ändå, det är någon annan som säger det.

Jan: Jag fattar, Carro, men jag tror ändå inte att det är annorlunda. Se på det som hände Gupta. Han hade allt. Han hade 100 miljoner dollar. Han hade inte behövt en dollar till. Ändå satt han i fängelse för typ 17 miljoner dollar.

Det gjorde ingen skillnad alls, han var fortfarande inte miljardär. Plötsligt riskerar man allt för någonting som man egentligen inte behöver. Det är som att vi, efter 15 års investerande när det ändå har gått bra för oss, plötsligt skulle sätta allt på en investering för att vi ligger efter våra kompisar. För att vi vill också köpa samma hus, samma bil eller ha samma liv.

Caroline: Ja, det känns inte eftersträvansvärt, att sätta allt på en grej eller i en enda risk.

Många förmögna människor saknar förmågan att behålla sina rikedomar

Jan: Han pratar också om USA:s Forbes-lista över de 400 rikaste personerna. Han säger att per decennium så omsätts mer än 20% av den listan. Inte för att de dog och pengarna gick till barnen, utan att pengarna försvinner.

Detta kommer vi också prata om lite längre fram. Han säger att det är två distinkt olika färdigheter att ”get rich” och ”stay rich”, vilket vi också pratade om i förra avsnittet. Det jag inte hade tänkt på förrän jag läste hans bok nu är att det är två helt olika mindset.

Att bli rik handlar till stor del om att vara optimistisk, ta risker, tro att man vet bättre än andra, att andra har fel, att jag satsar på någonting som andra inte har fattat. Att stay rich handlar lite om att vara sparsam, paranoid, att tro att det kommer gå åt helvete och att vara nöjd.

Det är den här dualiteten. Jag tror att det är sjukt svårt att göra det skiftet. Han är inne på det också och säger att ett av de stora problemen med ”never enough” är social comparison, alltså att vi jämför oss med andra.

Problemet är också att vi inte jämför oss nedåt eller de som är efter oss, utan alltid med de som är uppåt. Sedan tar han ett långt resonemang där han säger att problemet är att när du jämför dig uppåt kommer det aldrig att ta slut.

Du kan alltid hitta någon som tjänar mer, som har större bil, som är mer framgångsrik. Att det sedan blir smalare och smalare, att vi pratar om 0,5-1% av befolkningen eller 0,01%, det tänker vi inte på.

Jag tror att om du tjänar 38 000 i Sverige så har du en lön som är bättre än 90% av Sveriges befolkning. Men det är inte så det känns. Man jämför sig med Stefan Löfven som har 169 000 i månaden.

Han kanske tänker att han är en fattiglapp för en börs-vd tjänar 800 000 i månaden. En börs-vd tänker att han är en fattiglapp då ägaren till bolaget tjänar 10 eller 20 miljoner.

Den som tjänar 20 miljoner känner sig som en fattiglapp jämfört med miljardären som gjorde 20 miljoner förra månaden. Det tar aldrig slut.

Caroline: Jag tycker också att jämförelseproblemet har att göra med att man bara ser vissa saker. Du kan se att någon har tjänat 20 miljoner förra månaden men den här jämförelsen går att se överallt. Vi visar bara upp vissa saker som är värda att visa upp och vi ser inte alltihopa.

Du satt ju i bilen efter dagens träning och frågade mig om jag kunde berätta vilka som äger alla prestige-bilarna som rullar runt i Malmö. Det kunde jag inte men det är inte vi i alla fall. Inte just nu.

Jan: Ja, det var en reflektion från en tråd i forumet som heter ”Vilken bilmodell kör du?” Då kan man ändå säga att de som hänger i vårt forum är folk som tjänar mer än den genomsnittliga svensken. Men när man tittar på bilarna är det inte imponerande bilar.

Det var inga premiumbilar om man säger så. Jag tror den värsta bilen var en Tesla och det har verkligen fått mig att fundera de senaste veckorna. När man ser alla BMW-bilar och när jag är uttråkad så sitter jag och surfar på bilar. Alla kostar över en miljon och då undrar jag vem som köper de bilarna.

Han säger att social comparison är ett problem, vi jämför oss med andra, men han säger också att enough is too little:

”The idea of having ”enough” might look like conservatism, leaving opportunity and potential on the table.”

Att inte investera allt, till exempel, eller att ha ännu mer pengar eller ännu högre avkastning. I förra avsnittet pratade vi om arv och hur pengarna bränner i fickan. Han säger vidare:

”I don’t think that’s right. ”Enough” is realizing that the opposite – an insatiable appetite for more – will push you to the point of regret.”

Att det är inte att lämna pengar på bordet utan snarare är det att inse att en omättlig aptit bara skapar ånger.

Han är också inne på att ”There are many things never worth risking, no matter the potential gain”. När Rajat Gupta kom ut från fängelset lär han ha sagt vad spelar det för roll att jag satt i fängelse, det är bara mitt rykte som är förstört.

Förmodligen var hans rykte inte så viktigt för honom utan pengarna var viktigare. Han fortsätter:

”Reputation is invaluable. Freedom and independence is invaluable. Family and friends are invaluable. Happiness is invaluable. Being loved by those you want to love is invaluable.”

Att inte riskera sin frihet, sitt rykte, sitt varumärke, sin glädje, och så vidare. Om jag ska runda av just den här delen så kändes den ändå ganska gött. Vi har kompisar som kommer att bli miljardärer. Det är bara ren matte. Men jag behöver inte bli det. Det är ok.

Caroline: Det är bra Jan. Jag tror att du och jag är på samma sida.

Jan: Det här kanske låter wacky, men jag upplever att mitt liv har blivit mycket, mycket, mycket bättre än vad jag någonsin hade trott att det kunde bli.

Inte för att jag trodde att mitt liv skulle vara misärigt, men det har ändå blivit mycket bättre än jag någonsin kunde drömma om. Jag är ganska nöjd. Jag behöver inte flyga i privat jet. Jag behöver inte ha en lyxjakt.

Caroline: Jag tror också att det handlar om vilka människor som kommer till dig då. Det handlar inte bara om att sitta på sin lyxjakt utan det handlar om vilka människor som kommer att se upp till dig och andra saker än vad det ser ut som först.

Jan: Vi har också haft kompisar som har skojat med dig att du är ganska trist. En kompis sa att nu åker vi till Köpenhamn och handlar Hermes-väskor.

Caroline: Ja, men det är också för att det är en investering. Det är inte bara konsumtion. Men jag sa det till dig här om dagen att jag kände mig lite trist. Jag känner mig osofistikerad, så var det, men jag får väl inte störas av den känslan helt enkelt. Det är ok att jag inte känner ett behov av att ha vissa prylar i mitt liv.

Jag kommer inte heller tycka att någon är dum som vill ha dem. Det var bara väldigt, väldigt svårt för mig att inse att jag inte är så sofistikerad. Jag tycker alltid att det är viktigt att ha lite finess, men ok, i vissa lägen har jag inte det.

Då är det ok, men det inser jag nu när jag är 44, att det är vissa grejer jag inte har finess kring och att det är ok. Jag fick ju prata med dig häromdagen om det för att bearbeta den känslan.

Princip #4: Confounding compounding

Jan: Morgan säger såhär:

”Underappreciating the power of compounding, driven by the tendency to intuitively think about exponential growth in linear terms.”

Jan: Man kan ta det i ett enkelt matteexempel. Om jag frågar dig vad är åtta plus åtta plus åtta plus åtta plus åtta plus åtta plus åtta? 64, eller hur? Om jag säger vad åtta gånger åtta gånger åtta gånger åtta gånger åtta gånger åtta gånger åtta?

Vi har ingen aning. Vi kan inte tänka så. Han börjar med en ganska spännande historia. På 1800-talet så konstaterade man att jorden hade varit täckt av is vid flera tillfällen.

Men man kunde inte enas om hur det hade gått till utan att det krävdes enorma mängder energi för att kyla ner jorden och sedan tina upp isen. Det är jättemycket energi som går åt. En parentes är att när jag läste det så insåg jag att jag inte vet hur istiderna gick till.

Caroline: Jag satt också och tänkte nu att nu pratar man om att Golfströmmen saktar av och att det då kommer att bli kallare här. Att det bara skiljer sex grader mellan vår tid oh istiden. Jag vet inte heller hur det kommer sig att isen tinade, men det är nog för att vi är för långt ifrån grundskolan just nu.

Jan: En meteorolog som hette Milutin Milankovic konstaterade att gravitationen mellan Jorden och solen skapar en liten slagsida på planeten som gör att Jorden får lite mer eller minde solstrålning. Då var man ganska säker att det var det som orsakade längre vintrar och sedan istid.

Det är lutningen på jorden mot solen, men det intressanta var att den stora orsaken till istiderna var att somrarna blev kallare. Då låg snön kvar och då studsade lite mer solstrålar och då blev det kallare och kallare.

Det var inte så att det kom ett köldknäpp och allt blev till is, utan det var lite, lite, lite och den exponentiella utvecklingen ledde till istid. På samma sätt var det när det tinade, att lite mer vatten tinade, som tinade lite mer, och så vidare.

Detta var egentligen pris som ränta på ränta effekten, som över tid skapar enorma resultat. Han tar upp mycket referenser till Warren Buffet i boken. Det har skrivits med än 2 000 böcker om honom och investeringar eftersom han anses vara typ den bästa investeraren som någonsin har levt.

Men sedan skriver Housel att få av de här 2 000 böckerna lägger vikt vid en av de absolut viktigaste faktorerna vilket är att Buffet har investerat sedan han bokstavligen vart ett barn.

Housel skriver att ingen av dessa 2 000 böckerna heter ”This Guy Has Been Investing Consistently For 3/4 of a Century”.

Tittar man på Warren Buffet så kommer man till en intressant insikt som Housel skriver om, att 815 av Warren Buffets 840 miljarder – jag har översatt det som 10 kronor per USD, det är 81 miljarder USD – kom efter hans 65års dag.

Svårt att förstå sig på exponentiell utveckling

Jan: Warren Buffet började investera när han var 10 år gammal. Det var då han köpte sina första aktier. När han var 30 år gammal så hade han en förmögenhet på över 90 miljoner kronor.

Morgan Housel gör ett tankeexperiment och säger att hade Warren Buffet börjat när han var 30 med 250 000 kronor – vilket även är mycket pengar för en 30-åring – haft exakt samma avkastning, så hade han haft 110 miljoner kronor när han fyllde 65. Det är fortfarande sjukt mycket pengar, men det är inga 814 miljarder.

Sedan tar han ett exempel med RenTech. Jim Simmons på RenTech är lite okänd, men han är en ännu bättre investerare än Warren Buffet. Han har haft typ 66% avkastning per år sedan 1988, vilket innebär att han idag har ungefär 210 miljarder kronor.

I perspektiv kan man säga att han är en fattiglapp, för han har 75% mindre än Warren Buffet. Skillnaden mellan dem är att Simmons är en extremt mycket bättre investerare, men han började investera när han var 50 år, så han har inte 65 år av ränta på ränta. Det tror jag att man lätt glömmer bort när man pratar om rika människor.

Han ger också exempel på att vi människor är så sjukt dåliga på att förutsäga exponentiell utveckling. Han skriver att 1950 gjorde IBM den första hårddisken på 3 Mb. 1970 hade man ökat det till 70 Mb.

Jag kommer ihåg när jag hade min Amiga när jag var 10-12 år gammal på 90-talet, då kostade det 2 000 kronor att köpa 1 Mb ramminne. Sedan bara exploderade utvecklingen.

1999 kom den första datorn från Apple med 6 Gb. 2003 var det 120 Gb. 2011 kom den första 4 Tb hårddisken ut. 2017 hade vi 60 Tb hårddisk. 2019 fick vi 100Tb hårddiskar. Du ser att det ökar exponentiellt i storlek.

Hade man frågat någon på 50-talet hur stora hårddiskarna skulle vara om 50 år då hade man kanske sagt 1 000 gånger mer, eller 10 000 om man är var riktigt crazy.

Caroline: Nu kan jag inte detta helt och hållet men det var någon som hade sagt att datorerna är inget som ligger i framtiden. Var det någon på IBM? Då kan man tycka vilken idiot han var, men det var han inte utan han hade bara, precis som alla, svårt att föreställa sig det.

Jan: Ja, ingen hade sagt 30 miljoner gånger större. Vi är dåliga på att uppskatta. Så kan jag säga om vår ekonomi också. Hade jag för 20 år sedan gissat att vi kommer ha de pengarna vi har idag då hade jag sagt att du är dum i huvudet.

När Gmail lanserade fick man 1 Gb utrymme för sin mail och Bill Gates lär ha sagt vem i hela världen kommer behöva 1 Gb i mailkorg? Tittar jag på mig själv nu så tror jag att min mailbox är på över 20 Gb. Även han som är ett tekniskt geni har svårt att föreställa sig de här sakerna.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Morgan Housel skriver att det finns många böcker om investeringar, strategier, ekonomiska cykler, men den viktigaste som borde heta “Shut Up and Wait” har inte skrivits. Den borde bara innehålla en ränta på ränta graf. Så här avslutar han det kapitlet:

”Good investing isn’t necessarily about earning the highest returns, because the highest returns tend to be one-off hits that kill your confidence when they end. It’s about earning pretty good returns that you can stick with for a long period of time. That’s when compounding runs wild.”

För mig går detta helt i linje med indexfonder.

Princip #5: Getting wealthy vs staying wealthy

Jan: Han säger att det finns många strategier, principer, böcker och sätt att bli rik på, men det finns bara ett sätt att stay rich på. Han säger att det är en kombination av sparsamhet och paranoia. Han skriver:

”If I had to summarize money success in a single word it would be ’survival’.”

Det går i linje med min preppingtanke att det kommer gå åt helvete, man måste alltid överleva en krasch, man måste alltid överleva om man har fel. Det handlar om att stay in the game.

Jag kan inte sätta allt på en aktie. Jag har guld, räntor, aktier, kontanter i olika valutor och ett par konservburkar och vatten i källaren. Det är den här paranoian.

Caroline: Det är ändå första gången på länge som jag hör att paranoia är en bra grej. Jag är också paranoid och tror att saker ska gå åt helvete och att man aldrig vet vad som kan hända; sedan kom Corona. Det är alltså en bra grej?

Jan: Ja, for staying rich. Inte en jättebra grej för getting rich. Jag har en slagsida mot det, medan vi har kompisar som har slagsida åt andra hållet.

Caroline: Jag tänker att man generellt kan ha en slagsida mot att bli rik. Att strävan är större än att vara nöjd med det man har just nu.

Jan: Ja, absolut, men är man helt paranoid då kommer man aldrig att investera över huvud taget. Det gäller att balansera gas och broms och att ha acceptans för vart man är i livet.

Nu har vi till exempel tagit mer risk än vi brukar. Vi gjorde en stor satsning, men vi har givetvis inte satt hus och hem och barn och familj på det. Men jag fattar att jag har en slagsida och behöver anstränga mig lite mer ibland för att ta mer risk. Så är det för dig också.

Du mår alltid lite dåligt och sedan accepterar du ändå att vi tar risken. Men din default är att inte göra det. När jag frågar dig vad vi ska göra om 20 år när barnen inte bor hemma och huset är avbetalat? Då säger du: ”spara pengar”.

Get rich versus stay rich

Jan: Han säger att 40% av alla bolag som var framgångsrika nog att bli börsnoterade förlorar allt sitt värde. Forbes lista med 400 rikaste i USA har en omsättning på 20% per årtionde, som inte beror på arv till barn eller liknande.

Det är två helt olika färdigheter. Han säger att get rich kräver att man tar risker, är optimist, tror på sig själv, tror att man har rätt, tror att andra har fel och är lite dumma i huvudet. Det handlar om att vara ute på spelplanen och så vidare. Medan stay rich kräver precis motsatsen.

Det kräver ödmjukhet att man kan ha fel. Det kräver rädsla för att man kan bli av med allt fortare än man tjänade det. Det kräver sparsamhet och acceptans att det handlade om tur. Och hela det paketet.

Jag får lite mer respekt för det skiftet som man behöver göra och som vi pratar om i fyra hinkar principen. Det handlar nog inte bara om att jag placerar mer i mellanriskhinken.

Caroline: Jag tror också att man behöver vara medveten om att det finns ett alternativ till att investera aggressivt eller att ta risk och så. Att parkera sin förmögenhet eller sina pengar. Det kanske man inte ens vet, för det alternativet presenteras inte så ofta.

Jan: Precis. Att ha t.ex. kontanter eller räntefonder i dagsläget. Om vi gör en tillbakablick till Buffet så kan man spendera mycket tid på undersöka hur han hittade de bästa företagen och de bästa aktierna, men det kan vara klurigt.

Det är mycket mindre klurigt att titta på det som är nästan lika viktigt, som väldigt få tittar på, vilket är att de inte tog onödiga risker med belåning och derivat. Han fick inte panik. Han har varit med om 14 nedgångar och han sålde inte i någon av dem.

Han solkade aldrig ner sitt rykte eller sålde ut sig som t.ex. Gupta. Han blev inte fundamentalistisk kring en trend, en strategi eller en världssyn, att så här är det.

Han förlitade sig inte på andras pengar, t.ex. en hedgefond där folk kan ta ut pengar, utan han har ett börsnoterat bolag. Det tar mycket längre tid och har varit svårare, men det har gett en uthållighet. Han har inte bränt ut sig eller gått in i väggen.

Han är 91 år gammal och jobbar fortfarande. Han har överlevt tillräckligt länge för att låta ränta på ränta göra jobbet. Sedan har han också en ganska rolig historia.

Man brukar alltid prata om Charlie Munger och Warren Buffet men när de började på 60-talet var de tre. Rick Guerin var lika duktig som Charlie och Warren på att bli rik men när det kom en nedgång 1973-1974 hade han belånat sig så mycket att banken krävde tillbaka pengar och hans aktier.

Då var han tvungen att sälja alla sina Berkshire Hathaway-aktier till Warren Buffet för en spottstyver och sedan var det kört för honom.

Tre grundstenar för överlevnad

Jan: Morgan Housel säger att överlevnad handlar om att acceptera tre saker:

”More than I want big returns, I want to be financially unbreakable. And if I’m unbreakable I actually think I’ll get the biggest returns, becuase I will be able to stick around long enough for compounding to work wonders.”

Jan: Det är precis det vi pratar om i fyra hinkar principen. Den ser till att du är financially unbreakable. Du har en bufferthink, du har en mellanriskhink, och även om det inte på kort sikt ger den högsta avkastningen så kommer det förmodligen ge en högre avkastning på sikt för att du kommer överleva.

Du kommer vara i spelet tillräckligt länge för att ränta på ränta ska kunna göra sin grej. Jag tycker detta är en mycket bättre formulering än jag någonsin kommit på. Det är ju det här det handlar om. Det andra man behöver acceptera är:

”Planning is important, but the most important part och every plan is to plan on the plan not going according to plan.”

Jan: Det är som Mike Tyson säger, att alla har en plan tills de får ett slag i ansiktet. En plan är därför bara relevant om den överlever mötet med verkligheten. En bra plan har utrymme för att saker går åt skogen.

Att kunna ha ett resonemang att det vore fantastiskt om marknaden gör 7% som den har gjort historiskt, men det är också ok om den bara gör 4%. Då har jag 3-4% marginal över ett decennium. Han säger också att många gör misstaget att de har ”nästan rätt” i en situation som krävde 100% rätt.

Det är sällan man har 100% men han säger att de flesta underskattar att ha säkerhetsmarginal. Det kan man ha genom att vara sparsam, att ha budgeterat med utrymme, budgeterat med ett intervall istället för en fixerad avkastning och man kan ha lös tidslinje. Han säger att det tillåter en större delmängd utfall. Det tredje man behöver acceptera för att stay rich är:

”A barbelled personality – optimistic about the future, but paranoid about what will prevent you from getting the future is vital.”

Jan: Han citerar faktiskt Nassim Taleb flera gånger. Barbel är ju skivstång. Han säger att det handlar om att vara i extremerna. Att vara en optimist som balanseras i andra änden av att man är paranoid att det under perioder kommer gå åt helvete.

Han skriver att vara förnuftigt optimistiskt är att veta att man har oddsen på sin sida och att långsiktigt kommer det gå bra även om det kommer vara perioder av misär. Det gäller inte bara i investeringar utan det är väl livet i stort.

Han pratar mycket om att vara optimistisk och paranoid är svårt och kräver mycket energi eftersom det är mycket lättare att se världen som svart eller vit. Att vara både optimistisk och paranoid kräver mycket mer energi för det kräver att man ser nyanser och det är kontraintuitivt för oss. Jag gillar det.

Caroline: Då måste man tillåta världen att tränga in i ens uppfattning om en istället för att man säger att världen är så här, även om den inte är det just nu. Man måste ändå tillåta den att visa upp sig.

Jan: Det handlar om att ha en bra beslutsprocess, att ha oddsen på sin sida. Ibland kommer du dra dåliga kort och det är ok. Det därför jag gillar idén med poker – även om jag inte spelar poker själv – för det är samma sak. Är du duktig så kommer du att tjäna pengar på lång sikt, men du kommer ha tillfällen då oddsen går emot dig.

Det betyder inte att du är kass eller tog ett dåligt beslut. Nu har vi pratat i 1,5 timme så jag tänker att vi rundar av även om vi har 14 principer kvar. Det blir kommande avsnitt.

Kommande avsnitt

Jan: Vi kommer ha lite andra avsnitt här emellan. Vi ska intervjua en professor som har skrivit en stor studie, vi ska intervjua en pensionsspecialist som hjälper folk inför pensionen.

Vi ska prata om vanliga misstag, tjänstepension, etc. På Patreon har vi haft intervju med Carl Armfelt på TIN Fonder. Vi har haft en god vän till oss som äger skog. Det är sjukt mycket andra ämnen och diskussioner som pågår, så för mig är detta en ganska soft och mysig grej att få nörda ner i och återkomma till.

Det är inte helt nytt, men jag upplever ändå att det är en finputsning på saker som vi har pratat om tidigare från ett annat perspektiv.

Caroline: Jag tänker på det här med ”get rich” versus ”stay rich”. Det har vi pratat lite om men inte på det sättet att det krävs olika kompetenser för det. Jag håller fast vid att det kan vara livsomvälvande att förstå det.

Jan: Absolut, nu blev det tydligare med den processen. Ett stort tack till dig som lyssnar. Kom gärna med kommentarer och häng gärna med oss i forumet. Skriv vad du tog med dig från den här avsnittet så ses vi där ute.

Idag fortsätter vi diskussionen från förra veckan om pengar, beteende och psykologi. Avsnittet bygger helt och hållet på Morgan Housels bok ”The Psychology of Money” som släpptes på svenska i februari. Avsnittet är fristående så du behöver inte ha sett det första (#192) för att hänga med.

Morgan Housel är investerare och bloggranne på ”The Collaborative Fund”. Hans specialitet är gränslandet mellan investerande, beteende och psykologi. I dagens avsnitt pratar vi om följande delar från boken:

Tails, you win!
Freedom
Man in the car-paradox
Wealth is what you don’t see
Save money
Reasonable vs rational

Precis som förra gången är det inget som är helt nytt eller revolutionerande utan det är snarare en förfining av detaljerna på saker man redan visste. Det som dock stack ut mest för mig var hans resonemang kring att spara.

Resonemanget går som att många lägger ner väldigt mycket tid på sitt sparande att hitta den där extra tiondelen avkastning. Däremot kan vi vara helt omedvetna om att vi slösar på 1-3 % på andra sidan i onödiga utgifter som inte ger oss energi eller som bara är lifestyle creep. Det vill säga att våra utgifter tenderar öka i samma takt som våra inkomster utan tillnärmelsevis lika mycket upplevt värde för pengarna.

Han diskuterar även värdet av flexibilitet och möjligheten att själv disponera sin tid som en ”osynlig” avkastning på ens sparande och förmögenhet. Det vill säga att det syns i avkastningskurvan på depån, men är ett reellt värde i alla fall. Värde i form av att inte behöva oroa sig för pengar, värdet av möjligheten att kunna byta jobb, möjligheten att kunna göra en bra investering när den kommer eller inte behöva jobba de där åren extra i pension.

I boken diskuteras även hur duktig man är på att behålla en del av det tjänar som finansiell effektivitet och bevarandegrad. Tesen är att du kan bli rik genom hög inkomst, men inte utan en hög sparkvot. Det är dessutom en del i din ekonomi och ditt sparande som du har en väldigt hög grad av kontroll på jämfört med t.ex. marknadens utveckling.

En lite mer rolig reflektion är hans ”Man in the car”-paradox. Många köper en dyr bil utifrån känslan man kommer ha när man sitter i den och den beundran man kommer få. Problemet är att de flesta som ser en fin bil tittar sällan på chaffören och tänker ”Oj, vad framgångsrik hen måste vara”, snarare tänker man sig själv i bilen och helt bortser från den nuvarande ägaren. Oh, the irony… 😂

Slutligen pratar vi även om att principen om indexfonder fungerar även i konstvärlden. Majoriteten av de stora konstsamlarna har lyckats genom att köpa stora mängder konst och bland den fanns vissa verk som dragit upp värdet på hela portföljen. Precis så som det är med aktier där studer visar att 39 % av alla aktier går back, 19 % förlorar 75 % av sitt värde, 64 % underpresterar mot index och 25 % av aktierna står för hela uppgången.

Vi hoppas att du uppskattar dagens avsnitt och att vi ses även nästa vecka!
Jan och Caroline

Kom igång och spara rätt och lätt med vår workshop på distans under två kvällar. Läs mer. Läs mer

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Transkribering av avsnittet

Jan: Idag är det dags för avsnitt #193 och idag ska så blir det en fortsättning på förra veckans avsnitt, alltså del två av vår bokdiskussion om ”The Psychology of Money” av Morgan Housel. Jag gillar att prata om böcker. Jag har i många år haft en förkärlek till böcker för jag tänker att det är ett av få sätt som man kan få helt nya tankar och idéer för bara 150 spänn.

Caroline: Ja, det fick jag höra när jag gick gymnasiet. Läsa böcker och resa är det som är utvecklande. Sedan vet vi att det finns annat också nuförtiden, men jag håller med dig.

Sedan har du sagt att när du skrev boken ”Gör ditt barn rikt” tillsammans med Charlie Söderberg insåg du att folk har lagt ner otroligt mycket av all sin kunskap och välmening och allt vad de har i en bok och sedan köper man kanske den i pocket för 59 spänn.

Jan: Precis. Den amerikanska coachen Ramit Sethi, som vi gillar, brukar säga att om han får ett boktips så köper han den. Det är en av hans ”kosta vad det kosta vill”-kategori.

Jag tänker att den här boken är fantastisk för Morgan Housel, som vi ska prata om, han jobbar på ett företag som heter The Collaborative Fund, där han arbetar med beteende och investeringar. Han kan investeringar och psykologi och beteende och hans tes är att din ekonomiska situation är ett resultat av ditt beteende.

Jan: Idag kommer vi prata om ytterligare ett par kapitel i hans bok, till exempel att det är bättre att vara reasonable än att vara rationell. Jag vill först bara tipsa om vårt nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden. Det kan man anmäla sig till på RikaTillsammans.se/Nyhetsbrev.

På samma sida kan man välja att få ett meddelande varje gång det kommer ett nytt avsnitt. Det kan man också få om du lyssnar eller tittar på detta genom att trycka på prenumerera-knappen på YouTube eller i din podd-app.

Vi tar inte cred för någonting vi säger i detta utan de flesta styckena kommer från Morgan Housels bok ”The Psychology of Money”, [inte en sponsrad länk] som släpptes på Svenska nu i februari 2021. Det går absolut utmärkt att bara lyssna på detta avsnittet.

Man behöver inte gå tillbaka till förra veckans avsnitt, eftersom det är ganska fristående resonemang kring pengar. Det vi pratade om i förra avsnittet var att ”Noone is crazy” utan alla har en rational till varför man gör som man gör. Vi pratade om tur och risk, att ha tillräckligt och ränta-på-ränta. Vi pratade också om skillnaden mellan stay wealthy och get wealthy.

Princip #6: Tails, you win

Jan: I det här kapitlet pratar han om tails, alltså svansar. Att man alltid har de där extrema händelserna i en matematisk distribution. De flesta människorna männen i Sverige är 185 långa, men sedan finns det en lång svans.

Vissa är 220 och vissa är 160. Men då säger man att det är ganska ovanligt att man är väldigt kort eller väldigt lång. Då kallar man det för ”svansarna” på en distribution.

Han delar med sig av en historia i början av boken som handlar om Heinz Berggruen som flydde från Tyskland 1936. År 1990 var han en av de största konstsamlarna någonsin i historien. År 2000 sålde han en del av sin samling till tyska staten för en miljard kronor, alltså 100 miljoner euro.

Det roliga var att den tyska staten upplevde det mer eller mindre som en gåva för det var värt så mycket mer. Då frågar Morgan Housel hur det kommer sig att Heinz visste att det skulle vara Picassos eller Rembrandts tavlor som skulle bli så kända? Hur kunde han veta vad som skulle bli värt något? Handlade det om tur eller skicklighet?

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Det finns ett företag som heter Horizon Research som har tittat på väldigt framgångsrika konsthandlare och på vad det är som har gjort dem så framgångsrika:

”The great investors bought vast quantities of art. A subset of the collections turned out to be great investments, and they were held for a sufficiently long period of time to allow the portfolio value to converge upon the return of the best elements in the portfolio. That’s all that happens.”

Caroline: Så de köpte jättemycket olika konstverk och sedan var det en del av det som blev värt jättemycket.

Jan: Precis och håller du dig tillräckligt länge så tenderar värdet på hela samlingen att konvergera mot de bästa delarna av den här portföljen. Säg att du köper 10 saker för 10 kronor. Plötsligt går en från 10 till 1 000 kronor i värde. Då kommer värdet att konvergera mot 900 kronor, alltså den delen som är den bästa i den här samlingen.

Det är värt att komma ihåg att 99% av Heinz konstsamling inte blev värt någonting, men det spelar ingen roll om den där sista procenten är Picasso, Matisse eller Rembrandt.

Morgan Housel resonerar att han kunde ha fel många gånger om, men man kan ändå ha väldigt rätt. Ofta så tror vi att man måste ha rätt för att tjäna pengar mer än hälften av gångerna, men det behöver man inte. Om man har några enstaka som blir väldigt rätt då kan man ha ganska många tior som inte är så mycket värt, när jag har en som blir värd en tusenlapp.

En undersökning på investeringar i onoterade bolag

Caroline: Jag trodde vi skulle komma till att det var indexfonder som betyder någonting?

Jan: Ja för om vi tittar på det så är det den långa svansen, alltså den sista delen på en distribution som har en oproportionerligt stor påverkan inom konst, finans, jordbävningar och vad som helst. Det är de extrema händelserna. Det här lilla antalet händelser har en väldigt stor påverkan.

Om vi tittar på indexfonder så blir det detsamma. Man vet inte vilken konst, vilka tavlor eller vilka konstnärer som kommer att bli framgångsrika, så jag köper allihop. Det är precis samma resonemang som vi har med aktier. Jag vet inte vilka aktier som kommer att gå bra eller dåligt i framtiden, så jag köper allihop.

Caroline: Självklart, men det låter ändå som att det är dyrare att vara konsthandlare. Det känns som att konst generellt är jätte, jättedyrt, oavsett om det är fantastisk konst eller något annat.

Jan: Det är sanning med modifikation, för ska du köpa ett företag så är det också jättedyrt. Det är bara att vi har konstaterat att det är smidigt om vi delar upp ett företag i tusentals andelar och sedan säljer vi andelarna istället.

Så kan man göra med konst också och det finns fonder där du kan investera i en fond som köper t.ex. sportbilar, konst, veteranbilar och andra saker. Poängen är att du inte kan förutse framtiden, du vet inte vad som kommer gå bra eller dåligt och lite som Morgan Housel skriver:

”That can be hard to deal with, even if you understand the math. It is not intuitive that an investor can be wrong half the time and still make a fortune. It means we underestimate how normal it is in life for a lot of things to fail. Which causes us to overreact when they do.”

Jan: Om man tittar på riskkapitalbolag, VC-fonder, då gjorde man en undersökning och tittade på företag som investerar i bolag som är utanför börsen. Ett företag som heter Correlation Ventures gjorde en undersökning på mer än 21 000 investeringar mellan 2004 och 2014.

De konstaterade att 65% gick back, 2.5% tjänade mellan 10-20 gånger pengarna, 1 % tjänade mer än 20 gånger pengarna och 0.5% – d.v.s. ca 100 bolag av 21 000 – tjänade mer än 50 gånger pengarna. Majoriteten av avkastningen i de här riskkapitalfonderna kom från 0,5% av bolagen.

Jag tror att det är himla viktigt att förstå det här. Det kommer inte gå jämnt när du investerar, utan du kommer ha vissa som går jättebra och andra som inte alls går bra. Många tror intuitivt att detta är för onoterade bolag, alltså riskkapitalbolag, och det är därför man inte kan investera i onoterade bolag.

Men den amerikanska banken JP Morgan undersökte hur det såg ut för indexet Russel3000. Det är ett index över börsnoterade bolag i USA som består av 3000 bolag på den amerikanska börsen. Som helhet har detta index ökat 73 gånger i värde mellan 1980 och cirka 2020.

Det är noterade bolag och då konstaterade de att 40% av alla bolag i Russel3000 – 12 000 bolag – förlorade 70% av sitt värde och återhämtade sig aldrig. Hela indexets avkastning på 73 gånger pengarna kom från 7% av bolagen. Av 3000 bolag var det färre än 300 som stod för hela uppgången i indexet.

4 aktier av 10 kommer att gå back

Jan: Det här är en av de stora anledningarna till varför jag ogillar direktinvesteringar i aktier. Småspararguiden kallar det t.o.m. för aktielotter. Blackstar Funds utförde undersökningen ”Capitalism distribution” där de tittade på ett index mellan 1983-2006. Det var en ganska lång period på 23 år.

Då konstaterade de att 39% av alla aktier går back, 19% av alla aktier förlorar 75+ % av sitt värde och 64% (2/3) av alla aktier man köper underpresterar mot index. 25% av aktierna står för hela uppgången och 4% slog index med mer än 500%.

Det är sjukt svårt när man köper aktier för man vet inte vilka aktier som kommer vara de där 25% som står för uppgången eller vilka det är som kommer slå index. Snarare är sannolikheten mer än 50/50 att du kommer underprestera mot index. Det är ändå 4 aktier av 10 som kommer att gå back.

Man kan börja bryta ner detta ännu mer. Om man tittar på 2018 var det nog få så som hade sagt att Apple stod för 7% av utvecklingen i S&P500, indexet som består av USA:s 500 största bolag.

Samma år stod Amazon 6% av utveckling i S&P500. Kolla bara på Cisco, som var värt jättemycket ’99 och sedan dess har jag för mig att de harvat ganska mycket. Du vet inte vilka det är. Ta oljebolagen som var stora på 20, 30 och 40-talet. Det är inget oljebolag som är någon fantastisk investering.

Poängen att ta med sig här är att det är svansarna, alltså extremfallen, som kommer att stå för majoriteten av din utveckling. Det är extremt svårt att träffa de här svansarna. Det är därför jag alltid pratar så mycket om att man ska äga allting. Om du äger allting så kommer du att få med svansarna med en stor sannolikhet. På Berkshires årsstämma 2013 sa Buffett:

”If you remove just a few of Berkshire’s top investments, it’s long-term average is pretty average”
Warren Buffet

Jan: Under sin livstid har han ägt ungefär 400-500 aktier totalt och de största vinsterna kommer från ungefär 10 av dem. Han säger att om man hade plockat bort de här 10 från portföljen då hade inte avkastningen på Berkshire varit särskilt fantastisk.

Även för en investerare som Buffett är det en extrem snedfördelning vad vinsten kommer ifrån. Som George Soros sa vid något tillfälle:

”It’s not whether you are right or wrong that’s important, but how much you make when you are right and how much you lose when you are wrong.”

Jan: För mig går detta också att se i poker!

På Patreon får du exklusivt extra-material, konkreta börstips och avsnitt utanför bloggen. Läs mer. Läs mer

Vissa anser att de kan slå index

Jan: När du har oddsen på din sida då behöver du satsa, sedan gäller det att hålla förlusterna små under tiden. Jag tror att misstaget vi gör att vi ofta bara fokuserar på de här vinnarna, för de är lätta att se i efterhand.

Caroline: Ja, så är det, men jag blir intresserad av hur en person som tycker att man ska äga enskilda aktier skulle ställa sig till de här siffrorna. Hur tror du att de skulle argumentera?

Jan: Att de vet vilka som kommer att gå bra. Men jag har inte sett någon som klarar det och det finns inget vetenskapligt stöd för det. Om folk istället bara sa att jag köper de här aktierna för att jag gillar företaget eller jag vill följa det så hade det varit fine, men inte när de ska slå index. Då hamnar vi i den där diskussionen som vi också hade förra veckan, att noone is crazy.

Vi har olika syn på världen och det som vi också säger är att det är klart att det är någon som kommer välja det där tionde företaget som är svansen.

Vi pratade om Michael Burry på forumet nu, som filmen Big Short är baserad på, att han har förutsett någonting. Men bara för att du har rätt en gång så betyder det inte att du kommer ha rätt flera gånger. Det fanns gurus som förutsåg fallet ’87 och de som förutsåg fallet ’99.

Som vi pratade om i avsnittet om paradox of skill så är det mycket inom finans som påverkas väldigt mycket av tur. Ju duktigare deltagarna är i spelet desto större påverkan kommer turen att han. Det är det som är paradox of skill, att ju duktigare man blir desto större roll kommer tur att spela.

Princip #7: Freedom

Jan: Då skriver Housel att en av de högsta formerna av förmögenhet, eller att vara rik, är att kunna vakna varje morgon och säga att idag kan jag göra vad jag vill. Det handlar om den här friheten. Vi pratade också om det i avsnitt #116, att om inte pengar gör dig lycklig så spenderar du dem fel.

Han refererar till jättemånga psykologiundersökningar där man konstaterar att den största korrelationen med lycka är att kunna påverka sin situation eller sitt liv. Det är när vi inte har makten över vår egen situation som vi ofta mår dåligt. Det finns en massa böcker på det ämnet. Den senaste boken jag läste på ämnet var Jocko Willinks ”Extreme Ownership”. Väldigt amerikansk.

Caroline: Ja, han är en före detta Navy seal som har intervjuats av Tim Ferriss. Jag hörde att han gick upp 4.30 varje morgon för att jobba mer än vad fienden gör.

Jan: Ja, han gör det fortfarande. Han har ett väldigt roligt Instagramkonto. Typ 90% av alla hans bilder är hans klocka 4.30 på morgonen. Varje dag. På julafton, på nyår, så går han och tränar. Mycket personlig utveckling handlar om att ta ansvar och påverka sin situation. Du är inte maktlös.

Caroline: Det var det jag skulle fråga. Jag tänker att det finns många som har pengar och som ändå är olyckliga eller känner att de inte kan påverka sin situation ändå.

Då tänker jag gör dig av med dina skärmar och se vad som händer då. Men hur gör Jocko Willink? Jag tänker att han vill ha extreme ownership i sitt liv. Har han sagt någonting om det här att inte vara en produkt av sin tid.

Jan: Människor gör så gott de kan och fattar så fort de hinner. Jag tror vi spar det här till vårt off topic-avsnitt. Det kansk är lite som Raj Gupta. Han hade 100 miljoner dollar och gjorde en insider-affär och satt i fängelse i flera år. Jag tror inte han tyckte att det var så jäkla lätt.

Men det ser du inte när du tittar på honom där du står med dina värderingar. Jag tror det är lite som han säger att man ska se upp vem man ser upp till och se upp vem du ser ner på.

Caroline: Jag ser inte ner på Raj Gupta för att han gjorde sin insider-affär eller för att han behövde ännu en segelbåt. Jag ser faktiskt inte ner på någon som säger att de är olyckliga trots att de har en massa pengar. Min poäng är att vi har jättemycket frihet men vi inser det inte för vi sitter fast i våra rutiner.

Som vi brukar säga, när man hamnar på expressen eller bara hamnar i ett flöde på sin skärm. Då tar man inte ansvar för att man har den friheten egentligen.

Jan: Det är en kombination av pengar, personlig utveckling och en massa andra perspektiv på livet. Vi hade det där avsnittet om kanadensaren och jag tror också att det går i linje med det som Morgan Housel skriver.

Han tar upp en undersökning som Gallup 2019 i 140 länder där man konstaterade att 40% av människorna upplevde ”a lot of worry” under dagens gång.

De oroade sig och kände sig maktlösa – trots att vi det mycket bättre om man tittar på i princip vilket nyckeltal som helst och jämför t.ex. en medelklassfamilj mellan 1950 och 2020.

Vi bor på fler kvadratmetrar, vi har fler prylar, barnen har fler leksaker – vi har mer av allting. Men det är som att vi inte upplever den där friheten. Man kan prata mycket om det här men vår upplevelse är att vi springer fortare och det är en massa måsten och så vidare.

Princip #8: Man in the car paradox

Jan: I nästa kapitel skriver Housel såhär:

”No one is impressed with your possessions as much as you are.”

”When you see someone driving a nice car, you rarely think, “Wow, the guy driving that car is cool.” Instead, you think, “Wow, if I had that car people would think I’m cool.” Subconscious or not, this is how people think.”

”There is a paradox here: people tend to want wealth to signal to others that they should be liked and admired. But in reality those other people often bypass admiring you, not because the they don’t think wealth is admirable, but because they use your wealth as a benchmark for their own desire to be liked and admired.”

Jan: Detta kommer från att han jobbade som en vallet parker, alltså en som parkerar gästernas bilder på hotell och restauranger. Då sa han att när det kom folk med en Ferrari eller Bentley så kollade han aldrig på de som satt i bilen utan han tänkte ”Wow, vilken cool bil. Tänk när jag har en sådan bil. Tänk vad folk kommer att kolla på mig.”

När jag läste boken och sedan gick ut på mina powerwalks och såg en snygg bil så märkte jag att det stämde. Jag kollade inte vem som satt i bilen utan jag reagerade likadant som honom.

Caroline: Jag kollar också på bilarna, men ibland kollar jag vem som sitter i bilen. Det är ofta äldre men, men ibland är det kvinnor också.

Jan: Jag vet inte om du har sett det, men idag finns det tjänster där du kan hyra in dig en halvtimme på ett privatjet och ta bilder till ditt Instagram. Du kan få en professionell fotograf och en champagneflaska som bonus.

Man vill signalera status och framgång. Jag gillar verkligen hans poäng här att ingen är så imponerad över det du äger som du själv.

Caroline: Ja, jag har tänkt på det att jag vill lära våra barn att man kan beundra någonting som någon annan har, men man behöver inte äga det själv. Att bara titta på det kan också vara en njutning. Jag tror bara att man måste träna på det skiftet, att inte bara vilja ha, utan att det är en njutning också att få titta.

Jan: Det jag tänkte när jag skrev detta var historian om när vi hade Teslan på uppfarten. Jag kan gripas av känslan att jag vill visa folk att det går bra nu och lägga flera hundra tusen på en bil. Sedan läser jag detta och inser att de hade inte ens brytt sig om mig. Det var lite roligt.

Princip #9: Wealth is what you don’t see

Jan: Han skriver:

”Spending money to show people how much money you have is the fastest way to have less money.”

Här blir det också mycket beteende och drivkrafter. Han har ett resonemang i boken att om du ser någon som kör en bil som kostar en miljon så kan den personen vara förmögen, men det vet du inte.

Det enda som man faktiskt vet när man ser någon som kör en bil som är värd en miljon är att de hade en miljon innan de köpte bilen eller att de har en miljon mer i skuld. Ofta skapar vi en helt annan historia kring det där.

Jag läste en historia om Elon Musk att när han hade sålt något företag hade han råd att köpa en fin bil eller ett fint hus, men han hade inte råd att köpa både och. Vad köpte han då? En fin bil och ett litet hus.

Han skriver också att vi tenderar att döma förmögenheter efter vad vi ser, men om någon har köpt ett dyrt hus eller en dyr bil så är det bara huset eller bilen som vi ser.

Vi ser inte om de har belånat sig till det, hur mycket pengar de har, etc. Vi förlitar oss ofta bara på externa faktorer för att bedöma ekonomisk framgång, men förmögenhet är mycket det som du inte ser. Det är det där huset som inte köptes. Folk ser år V70 från 2009 som har rostiga fälgar men man ser inte bankkontona eller Teslan vi inte köpte.

Caroline: Jag går också på de där markörerna, trots att jag fick mig en tankeställare för flera år sedan när jag skulle flytta en bil åt någon. Jag fick nycklarna, åkte till platsen och skulle flytta bilen och då var det en dyr bil och bara fan också, det är tur att jag inte ska flytta den så långt.

Men jag vet ju att personen som äger den inte har ett välbetalt jobb. Att även om jag kommer ihåg insikten att bilen var viktig för honom och jag har respekt för det, så förstår jag att han har lånat till den. Jag vet att det är så när man ser en suv ute på stan att den kan vara belånad, men ändå går man på det.

Jan: Han citerar Bill Mann:

”There is no faster way to feel rich than to spend lots of money on really nice things. But the way to be rich is to spend money you have and to not spend money you don’t have. It’s really that simple.”

Det finns en massa exempel på det.

Förmögenhet skapar valfrihet och flexibilitet

Jan: Framförallt idrottsstjärnor, och sångerskan Rihanna hade tydligen gjort av med typ alla sina pengar. Hon stämde sin finansiella rådgivare och då ska hen ha frågat om det är rimligt att hen ska behöva förklara att om du köper någonting för pengar så blir du av med pengarna och får prylen.

Han gör också en distinktion mellan rich och wealthy, alltså rik och förmögen. Han säger att någon som är rik, t.ex. någon som kör en bil som är värd en miljon, antingen för att de har köpt den och äger bilen eller så har de någon inkomst som gör att de kan köra den typen av bil, för du måste ändå täcka lånet. Men han säger att

”Wealth, in fact, is what you don’t see. It’s the cars not purchased. The diamonds not bought. The renovations postponed, the clothes forgone and the first-class upgrade declined. It’s assets in the bank that haven’t yet been converted into the stuff you see.”

Jag gillar det. Han har också en fantastisk analogi med träning och dieter. Då säger han att att träna är att vara rik. Man gjorde jobbet, man var på gymmet och då kan man unna sig det man förtjänar, t.ex. en glass. Men att vara förmögen är att säga nej till glassen. Det funkar i flera områden. Han avslutar med följande:

”A key use of wealth is using it to control your time and providing you with options. Financial assets on a balance sheet offer that. But they come at the direct expense of showing people how much wealth you have with material stuff.”

Jan: Förmögenhet ger mig den här valfriheten, flexibilitet, förmågan att välja. Det är därför jag pratar om kontanter ibland. Jag säger att kontanter har ett möjlighetsvärde. Ett optionsvärde som många gånger är underskattat.

Många kritiserar kontanter, men jag gillar att ha kontanter i vår bufferthink för det gör att jag inte bara har möjlighet till att köpa fler finansiella tillgångar, utan även möjligheten att kontrollera min egen tid.

Det är ganska många som säger att de är ointresserade av pengar men de är ändå uppe 6.30 och kör till jobbet. De där pengarna verkar vara viktiga för annars kanske man inte hade gått upp den tiden.

Caroline: Du sa att du tycker om att ha kontanter för att du gillar att kontrollera din tid. Hur hänger det ihop?

Jan: Om jag har 200 kronor i timmen så finns det en timme jag inte behöver sälja. Då har jag kontroll vad jag vill göra den timmen. Jag kan välja att gå och jobba eller att göra något annat. Kontanter är möjlighetsvärde framförallt när det gäller investeringar.

Livsplanskickoffen ger dig en konkret finansiell och emotionell plan för ditt liv. Läs mer. Läs mer

Princip #10: Save money

Jan: Vi kör nästa princip, och då säger han såhär:

”The first idea – simple but easy to overlook – is that building wealth has little to do with your income or investment returns, and lots to do with your savings rate.”

Jan: Han säger att många gånger underskattar vi att det som faktiskt genererar mest avkastning är det vi gärna kontrollerar mest. Vi fokuserar ofta på avkastningen på våra pengar. Räntan. Så är det absolut, avkastningen är superviktig och det är den som kan göra oss rika eller förmögna.

Men om man har en strategi så är det mycket osäkerhet kring vilken avkastning man kommer att få. Kommer det vara 8%, 7% eller 4%? Vad kommer avkastningen vara nästa år? Det är oklart. Men om man tittar på hur duktig man är på att spara och hur sparsam man är, om man använder sin sparsamhet effektivt.

Han skriver ”finance conservation and efficiency”. Det kan man kontrollera. Jag kan kontrollera hur mycket jag kan spendera till en viss del och jag kan kontrollera hur mycket jag sparar och till viss del hur mycket tjänar. Den sparkvoten är egentligen mycket, mycket viktigare än vi tror.

Hans poäng är att istället för att lägga så mycket fokus på avkastningen kan man istället lägga fokus på den här sparsamheten. Sedan tar han inte upp det här att du bara kan spara 100% av din lön men det finns ingen begränsning på hur mycket du kan tjäna.

Men han säger att du kan bli rik genom att ha en hög inkomst, men inte utan en hög sparkvot.

Han säger också att värdet på ens förmögenhet är relativt till det man behöver. Relativt till vad du och jag behöver så behöver vi inte alls lika mycket som några av våra kompisar, som ska ha båt t.ex. eller ett större hus. För oss har förmögenheten en lägre siffra än för andra. Han skriver:

”A high savings rate means having lower expenses than you otherwise could, and having lower expenses means your savings go farther than they otherwise would have.”

Jan: D.v.s. att genom att ha lägre utgifter eller en högre sparkvot så kommer mina pengar att räcka längre. Jag tycker det är så klockrent för han säger att det finns professionella investerare som jobbar 40-80 timmar i veckan för att lägga till 0,x% till sin avkastning. Företag betalar miljarder för att ha den där lilla överavkastningen mot index.

Men samma investerare som lägger dessa 80-timmarsveckor kan förlora 2-3% på det som han kallar för lifestyle bloat, alltså utgifter som man kanske inte behöver eller inte ger någon energi och som man inte får någon glädje.

Öka ditt sparande med ödmjukhet

Jan: Istället för att lägga ner all den här jakten på den extra procenten hade det varit mycket smartare att ta hem den vinsten på andra sidan genom att vara mer effektiv med sina utgifter och med sin sparkvot.

Att vara mer effektiv med vad som är viktigt i ditt liv. Sedan skriver han att efter en viss nivå av inkomst ”what you need is just below your ego”. Han säger att ett av de sätten som man nästan aldrig pratar om för att bli rikare är att bli mer ödmjuk.

Caroline: Jag älskar det. Som när vi pratade på vår promenad idag om det här att man är osäker. Jag är kvinna och kan vara osäker kring t.ex. mitt utseende och känna att jag behöver operera mina bröst. Jag säger inte att alla som opererar brösten är osäkra nu, men det kommer kosta mig en massa pengar då. Det kommer också kosta en massa pengar att uppgradera min garderob eller köpa en bil eller whatever. Eller att behöva hävda sig.

Det har att göra med egot. Att hävda hur framgångsrik jag är. Om jag inte har den osäkerheten och hävdelsebehovet då behöver jag heller inte spendera de pengarna. Då kan någon säga att då är man en jävla nobody men man är ju det ändå. Jag tycker det är så skönt att veta att vi är nobodys allihopa ändå.

De flesta vet inte att man existerar och för de som tycker om en så spelar det ingen roll om man har en jättesnygg bil eller inte. Jag tycker att ödmjukhet är väldigt spännande och vad det kan resultera i i det fysiska livet.

Jan: Ja, den bara hoppade ut på mig den här raden:

”One of the most powerful ways to increase your savings isn’t to raise your income. It’s to raise your humility.”

Ofta är det inte där man letar.

Caroline: Jag tänkte på det här om dagen när jag tänkte på vänner som vi tycker om och det är för att de är underbara personer, inte för att de har fantastiska cyklar. Vissa har ju cyklar för 100 000, men det är inte därför man älskar en människa. Eller hur? Men nu är jag jättemycket inne på att relationer är det som spelar roll i mitt liv. Det är det nog i många människors liv.

Tid som den viktigaste resursen

Jan: Nästa grej i kapitlet om sparande, som är ett ganska långt kapitel, består av tips. Ett av dem var att du inte behöver ha en specifik anledning till att du sparar. Jag gillar också detta citat:

”Every bit of saving is like taking a point in the future that would have been owned by someone else and giving it back to yourself.”

Jag tycker personligen att tid är den viktigaste resursen. Har jag tjabblat bort 100 000 så kan jag alltid tjäna tillbaka det. Jag kan till och med tjabbla bort 100 000 i 10 år och tjäna en miljon det 11:e året och vara 0+/-. Har jag tjabblat bort 10 år med mina barn då har jag tjabblat bort dem forever.

Tid upplever jag därmed mer värt än pengar. Det värsta är konsumtion på kredit. Då har jag någonting idag som jag kommer behöva jobba i flera år för att betala det jag använde i tid. Jag brukar tänka på tid och pengar som en tidslinje. Genom att avvara någonting idag genom att spara så får jag mer i framtiden. Jag får valfrihet och frihet.

Det är en variant på det här klassiska att den som är satt i skuld inte är fri. Men där tänker vi ofta monetärt på det men vi glömmer bort den psykologiska aspekten av att inte vara fri. Oro för att räntan ska gå upp eller att man måste jobba och vad händer om man blir sjuk. Resurserna blir en frihet, upplever jag.

Jag gillar att tänka på tid och pengar på en tidslinje. Att jag flyttar fram och tillbaka pengarna. På samma sätt som att ett lån är en framtida konsumtion flyttad bak i tiden. Vi hade inte kunnat köpa vårt hus förrän vi var kanske 70 eller 65 om vi skulle betala kontant. Men tack vare banklånet kunde vi köpa det när vi var 35.

Men vi kommer få betala lånet i 35 år. Då har vi flyttat huset från framtiden till idag. Att spara blir precis tvärtom. Det är att avvara någonting idag för att få mer i framtiden. För att skapa mig space i framtiden. Jag gillar det synsättet. Sedan skriver han också:

”That flexibility and control over your time is an unseen return on wealth.”

Vi får en avkastning på våra pengar, men vi får även den här flexibiliteten och kontrollen över vår tid. Det är något vi ofta inte sätter spontant värde på. Vi har egentligen dubbel avkastning, vilket jag tycker är nice.

Han frågar hur man värderar möjligheten att kunna byta jobb man inte trivs med. En Gallup-undersökning visade att 70% hade bytt jobb om de hade vågat. Hur värderar du möjligheten att kunna vänta på en bra investering, att gå i pension tidigare eller att inte behöva oroa dig?

Caroline: Det är bra att du säger att han tar upp det för jag börjar fundera på hur man ska hitta den här balansen mellan konsumtion och sparande. Det kan lätt bli att man då vill spara mycket när man är inne på det tänket och läser den här boken.

Då kan det bli svårt att konsumera även om man egentligen skulle behöva göra det, kanske få en massage, men så tänker man att den bara kostar jättemycket pengar i framtiden. Man kan inte tänka så heller.

Vi vet egentligen vad som är viktigt för oss

Jan: Det blir alltid den här balansen, yin och yang. Du behöver ha en balans mellan spara idag och ha i framtiden. Innerst inne vet vi vad som är viktigt för oss på riktigt. Apropå vårt off topic-avsnitt som vi ska ha, var det något som var i integritet med dig?

Den där massagen kanske är det bästa du kan göra, men det kan också vara helt meningslöst. Jag tror att man kommer tillbaka till sig själv om det är rätt eller inte.

Caroline: Man vill helst inte komma fram till det efter att man har spenderat pengarna att detta var värdelöst. Man vill veta det innan. Tror du att alla har det omdömet att veta, innerst inne, att man inte ska köpa det där cigarettpaketet eller vad det nu är.

Jan: Jag tänker så här, apropå Jocko Willink, så sa han att ingen ångrar någonsin ett träningspass om man inte skadade sig. Det är ingen som ångrar att man gjorde någonting som var bra för en. ”Jag käkade en sallad till lunch, fan, det var jävligt dumt gjort.”

Caroline: Ja, det ligger någonting i det. Så han utgår från att vi vet vad som egentligen är bra för oss.

Jan: Jag tror att vi vet egentligen, även om vi inte alltid lyssnar. Vi vet att vi borde träna, gå till gymmet, borde äta bättre, och sedan kommer Mr. Resistance som är trött eller har ont eller ska göra det imorgon. Då förlorar vi energi. Vi hamnar i positiva eller negativa spiraler.

Nu blir detta supernördigt men vi har börjat ett spel som är sjukt provocerande för vissa. Vårt spel är att vi frågar varandra flera gånger om dagen: ”Vann du?”.

Om man käkade nyttigt på lunchen då vann man. Man gjorde det som man visste var bra för en, som att gå på en powerwalk, jobba på rätt arbetsuppgift, äta rätt, och så vidare. Det handlar om energi och integritet. Vi snodde det från Willink eller Goggins.

Caroline: Man vet när man inte har vunnit, för man har tappat energi då och man ångrar sig.

Jan: Ja, det är flera dagar jag har förlorat. Jag är väl i någon fas nu för jag har lyssnat mycket på Schwarzenegger när jag har varit på gymmet och han säger ”rack those little wins up”. Summan av de här många små, små vinsterna över tid blir en ganska stor vinst.

Apropå förmögenhet, framgång och sådant bygger på det som man inte ser. Det är precis som förmögenhet. Det är powerwalks, kilometer efter kilometer, eller timmarna på gymmet eller när du tog en sallad istället för en hamburgare, etc.

Vinner du slaget mot dig själv?

Caroline: Men varför blir det provocerande?

Jan: Ta någon som inte gör det de vet att de borde göra och så sitter det någon där och frågar: ”Vann du?” Det blir sjukt in your face. Sedan är det många som inte gillar att tävla.

Caroline: För mig är det inte en tävling. Det handlar om att erkänna om jag tog det beslut som jag visste att jag borde ta. För mig är det ingen tävling. Men vi pratar om det som att man vinner, men för mig är det slaget mot mig själv.

Jan: Ja, det är klart det är. Det är inte en tävling mellan dig och mig. Jag blir inspirerad till det här spelet när jag lyssnade på Willink och han sa att varje minut, varje timme, varje dag, varje vecka, varje månad räknas.

Vinner du? Hur går det i ditt liv? Har du gain ground eller lost ground? Det är klart att du inte alltid kommer att vinna.

Caroline: Vi har räknat ut under dagarna, alltså känslomässigt gjort ett överslag och sagt att jag vann till 80% och ibland vinner man hela dagen och det känns helt sjukt. Men det är inte heller så att man slår sig själv när man bara vunnit till 50%.

Jan: Det började med att jag haft riktiga grisveckor när jag snoozat i 1,5 timme på morgonen och tyckt synd om mig själv och tyckt att världen är dum.

Caroline: Hur tar du övergången från att känna ”jag vill inte detta” till att tänka ”det är detta som gör att jag vinner”? Det är ett stort skifte i mindset att antingen tänka att man inte har lust till att tänka att nu ska jag vinna och det kommer att kännas fantastiskt. Det är det som är det intressanta.

Jan: Jag tycker det är klurigt. Där får man hitta sina egna sätt. Jag finner ett visst nöje i det här att veta att jag jobbar hårdare än alla andra. Han skriver vidare:

”That flexibility and control over your time is an unseen return on wealth. That hidden return is becoming more important.”

Om vi tittar på 50-talet så konkurrerade du med de som bodde i din stad.

Idag konkurrerar du inte bara med de som bor i din stad, utan även med de som bor i hela landet och folk globalt. Särskilt med jobb som är intellektuella, alltså idébaserade eller kreativa jobb. Då kommer just flexibilitet och kreativitet att vara långt mycket viktigare.

Att kunna tacka nej till ett jobb eller vänta mellan två uppdrag eller att inte behöva ta det där dåligt betalda jobbet för att det råkade komma just nu. Det finns många fördelar.

Princip #11: Reasonable > rational

I nästa kapitel skriver han såhär:

”Aiming to be mostly reasonable works better than trying to be coldly rational. Reasonable is more realistic and you have a better chance sticking with it for the long run, which is what matters most when managing money.”

Jan: Ibland lever vi i det här att om man bara fattade matematiska beslut så vore det mycket bättre, men problemet är att vi inte är de där ikonerna som alltid bara har maximerat nyttovärde. Han har en massa exempel från sjukvården.

Det var någon läkare under under 1800-talet eller 1900-talet konstaterade att det var många som dog av syfilis, men om man fick feber så ökade sannolikheten att man överlevde. En läkare började smitta sina syfilispatienter med malaria så att de fick feber. Det gjorde att fler överlevde.

Jag tror att han fick nobelpriset på 50-talet för det här och då konstaterade man att vid vissa sjukdomar så kan feber minska spridningen av vissa virus med upp till 200 gånger. Han skriver vidare att det rationella vore att låta febern vara, men om man kommer till ett sjukhus med feber så får man febernedsättande.

Caroline: Numera säger man att man ska låta febern vara, speciellt hos barn tror jag. Man behöver inte ta ner en feber som är under 40 eller vad det är. Så man har förstått det, men vanligtvis vill man må bättre instantly.

Jan: Ja, precis, och då går vi irrationella grejer. En studie som jag har missat helt gjordes av Yale 2008. Den pekade på att en optimal strategi för unga människor som började investera var att investera en krona och låna två kronor för varje sparad krona och investera dem också.

Sedan skulle man minska belåningen lite över tid och i princip gå all-in när man var unga. Även om man ”exploderade”, det vill säga blev av med alla sina pengar, då skulle man fortsätta med samma strategi redan nästa dag.

”The expected retirement wealth is 90% higher compared to life-cycle funds and 19% higher compared to 100% stock investments. The expected gain would allow workers to retire almost six years earlier or extend their standard of living during retirement by 27 years.”.

Att ”explodera” gör man om börsen bara backar med 50%.

Hellre vara rimlig än rationell

Jan: Då har man förlorat alla sina pengar eftersom man är belånad. Men detta gör att man kan gå i pension nästan sex år tidigare eller ha en sin livskvalitet i 27 år extra. Detta är rationellt att göra, men det ingen jävel som kommer att göra det.

Jack Bogle, indexfondernas fader som startade Vanguard, han har skrivit en massa böcker om indexfonder. Sedan visade det sig att hans son blev en fondförvaltare i en aktivt förvaltad fond och då la Bogle in en del av sina pengar i hans fond.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Caroline: Det är jättefint. Barn gör alltid något helt annat än man tror eller tvärtom. De kan vara framgångsrika i det. Jag tycker det är så himla roligt att höra detta.

Jan: Ja, men det är irrationellt. Nu minns jag inte riktigt citatet ur boken men det hade att göra med att vissa saker är viktigare än pengar. I sin plan behöver man inte vara så jäkla strikt. Det är bättre att ha en plan med flexibilitet.

Du behöver inte vara 100% rationell och stänga av alla känslor, utan tvärtom, gilla det du gör och var medveten om konsekvenserna av det. Mycket av det som är 100% rationellt är orimligt. Hellre vara rimlig än vara rationell.

Jag tänker att vi avrundar här. Vi har sex eller sju kapitel kvar så det blir nog en del tre. Kanske nästa vecka eller följande vecka. Vi får se hur vi gör.

Caroline: Det är en jättespännande bok måste jag säga. Jag vill nästan läsa den. Det är bara du som har läst den av oss två.

Jan: Numera finns den på svenska också. Jag tycker att allt som Morgan Housel skriver är läsvärt. Han har ett roligt Twitter-konto, han skriver på bloggen på Collaborative Fund. Boken började som ett blogginlägg.

Jag vill tipsa om vårt Patreon-community. Där händer det roliga grejer. Vi kommer ha digital FikaTillsammans med en finansiell rådgivare, med Philip Ripman från SSP Fonder som förvaltar den hållbara fonden SPP Global Solutions, som fokuserar på hållbarhetsmål och bidrar till FN:s mål för en hållbar värld.

Det är nästan som en podd i podden. Nu har vi 12-13 avsnitt. Jag tänkte att jag skulle testa en fika på ett öppet forum. Jag ska se hur det går. Jag tycker att det här är sjukt roligt. Patreon hittar du om du klickar här. Vi ses kanske i forumet under veckan och sedan kommer det ett nytt avsnitt nästa söndag precis som vanligt. Ha det fint och tack så mycket.

Allmänna änke- och pupillkassan

Välj försäkringsbelopp efter tid istället för belopp

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Transkribering av hela avsnittet

Företaget öppnade sina portar på 1700-talet

Försäkringsguide till ung företagare med familj

Försäkringsguide till pensionärspar

Ta kontroll med testamente och efterlevandeskydd

Viktigt att tänka på gällande hälsodeklarationen

Vad händer om man ljuger i sin hälsodeklaration?

Försäkringsguide till unga samboparet

En livförsäkring är starkare än ett bolåneskydd

Ställ rätt frågor för att hitta bäst lösning till er unika situation

Försäkringsguide till ensamstående förälder

Rätt försäkring skyddar barnens framtid

Kan vara viktigare med livförsäkring än sparande till barnen

Försäkringsguide till familjen Storstadspuls

Tjänstepension är skattepliktig inkomst, men inte livförsäkringen

Hjälp för komplexa familjesituationer

Försäkringsguide till kompanjonerna

Skydda företagets framtid med rätt avtal och försäkringar

Skillnad mellan engångsbetalning och månadsvis betalning

Mer illustrativt att fundera i tid istället för belopp

Om försäkringsbolagens arbetssätt

Möjlighet till återbetalning från Allmänna Änke- & Pupillkassan

Konstant försäkringspremie istället för kraftigt ökande

Förvaltning med diversifierade investeringar

Skicka in intresseanmälan eller räkna ut din premie online

Din prenumeration är påbörjad!

Du är redan prenumerant sedan tidigare!

Bara ett litet steg till!

Något gick tyvärr fel!

Ett ögonblick...

Vem är jag?

Nivå 1. Nybörjare (”jag kan fan allt”)

Nivå 2. Medelnivå (”jag vet hur mycket jag inte kan”)

Nivå 3 – Toppnivå (”jag vet vad jag kan och inte kan”)

Varför de olika stadierna är relevanta

Kännetecken nivå 1

Kännetecken nivå 2

Kännetecken nivå 3

Slutord

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Transkribering av hela avsnittet

Privatekonomi kan verkligen vara roligt

Medveten konsumtion och extremer

Kosta vad det kosta vill!

Nio goda tips från Kom igång-guiden

Investeringsmässigt konstigt år

Bättre avkastning med professionell förvaltning

Årets trista överraskning stod Spiltan Räntefond för

Förutsägbara småsparare plus dålig rådgivning på banken

Årets strategiförbättring

Störst påverkan på mitt liv långsiktigt ekonomiskt

Gå på extremerna

Oväntat bra avkastning med hållbart investerande

Ett nytt sätt att se på välgörenhet

Smuts i samhällets pengaflöde

Revolut har växt på mig

Barnen lyssnar mer än man tror

Dra kraft från Ant Middletons rädslobubbla

Dags att vara sig själv fullt ut

Årets tema för 2021: Play Hard, Work Hard

De sätten man försöker arbeta med hållbarhet

Mer marknadsföring än riktig påverkan

Oberoende märkning är heller inte en garanti

Forskningen verkar peka på att det mest effektiva är inkludering + aktivt givande

Goda exempel på klimatsmarta investeringar som vi rekommenderar

Alternativ till givande och klimatsmart välgörenhet

Låt oss samskapa

Sned jämförelse med Stockholmsbörsen (OMXS30)

Sned jämförelse även med den amerikanska börsen (DJ USA)

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Din prenumeration är påbörjad!

Du är redan prenumerant sedan tidigare!

Bara ett litet steg till!

Något gick tyvärr fel!

Ett ögonblick...

Den genomsnittlige Avanzianen hade fått en bättre avkastning med en svensk indexfond