Dagens artikel handlar om de åtta framgångsfaktorer som enligt forskningen bidrar till vår lycka. Studier visar att vi kan köpa mycket, om inte allt, som gör oss lyckliga men att vi sällan gör det. Omedvetet lurar vi oss själva och lägger pengar på fel saker. Tricket är således att spendera sina pengar på ett sådant sätt att man får mest lycka för pengarna.

Min upplevelse är att många, bl.a. media, gärna kommer med påstående såsom ”pengar gör inte en lycklig” eller att ”pengar bortom en gräns bidrar inte till lycka” och så vidare. På samma sätt är det fascinerande hur mycket vi ”kan” om pengar. Redan som barn lär vi oss att ”pengar växer inte träd”, ”pengar är runda för att de ska rulla”, ”det viktiga är inte pengar, det är att vi har varandra” eller ”det viktiga är inte pengar, det är att vi har hälsan”. De flesta skulle nog dessutom hålla med om de två senare påståendena.

Problemet är dock att de kontrasterar två saker som inte har med varandra att göra. Om vi bryter ner det:

• Betyder det att människor med mycket pengar har dåliga relationer? eller,
• att rika människor är sjuka?

Påståendet antyder ju nämligen att vi inte kan ha både och. Tittar man däremot på fakta, visar de flesta studier att pengar hjälper till att:

• Leva längre
• Leva hälsosammare med bättre träning och kost
• Minska nivån av oro och stress
• Ha mer fritid
• Ha mer tid för familj, vänner och bekanta
• Styra över dagliga aktiviteter (som är största källan till lycka)
• Få bättre service i form av t.ex. sjukvård

Är det då så som Samuel L. Jackson lär ha sagt? Att det bara är ”losers talk” och att människor som pratar så aldrig har haft några pengar? Att de som säger så har bara inte haft några pengar? I dagens artikel försöker vi gå bortom åsikter, fördomar och titta på fakta. Enligt forskningen kan nämligen pengar köpa eller bidra till i princip allt som gör oss lyckliga. Problemet är bara att vi väldigt ofta lurar oss själva kring vad vi tror kommer göra oss lyckliga och därmed lägger pengar på fel saker.

Dagens artikel bygger på den vetenskapliga artikeln ”If money doesn’t make you happy, then you probably aren’t spending it right” som publicerades 2010 av Elisabeth Dunn vid University of British Columbia och hennes kollegor vid Harvard och University of Virginia. Jag har tagit mig friheten att bygga hela artikeln på deras studie, lagt till faktorer från andra studier och mina egna upplevelser.

Forskarna påstår inte att pengar automatiskt ger lycka, men att många sanningar är myter. De skriver bland annat så här:

Det är inte förvånande att förmögna människor som inte kan något om vin inte har en särskilt mycket bättre vinkällare än andra. På samma sätt är det inte förvånande att förmögna människor som inte kan något om lycka inte är lyckligare än andra.

Precis som med upplevelsen av ”flow” i livet, tror jag att lycka är något som man kan aktivt bidra till att skapa i sitt liv. Man behöver inte vänta och bli positivt överraskad när det dyker upp. Upplevelsen av lycka bygger på ett antal olika framgångsfaktorer. Forskarna skriver vidare:

Pengar är en möjlighet till lycka. Men det är en möjlighet som de flesta av oss rutinmässigt slarvar bort. Ofta är det nämligen som så att de saker vi tror kommer att göra oss lyckliga inte gör det…

I sin slutsats skriver de att när människor får frågan ”hur lycklig är du idag?” då skiljer sig inte resultaten särskilt mycket åt mellan människor med eller utan pengar. Om man däremot ställer frågan utifrån ”hur lyckligt är du med ditt liv?” då är människor med pengar betydligt mer nöjda och lyckliga. Det går också i linje med andra studier som skiljer på ”emotional well-being” och ”life satisfaction”. Emotional well-being peakar vid ca 50 000 kr i månaden men för life-statisfaction finns det ingen nivå pengar slutar bidra till lycka.

Studierna pekar på att att pengar skapar lycka och nöjdhet när vi tänker på dem, men inte när vi använder dem. Så borde det inte vara. Pengar kan köpa många, förmodligen de flesta (om inte alla) saker som gör människor lyckliga och om det inte gör det, då ligger ansvaret hos oss själva. Det handlar således om att spendera sina pengar på ett sådant sätt att vi ökar sannolikheten för att sättet vi spenderar på bidrar till vår upplevelse av lycka.

Jag och Caroline noterade själva att efter inspelningen av avsnittet har vi flera gånger i andra sammanhang citerat artikeln och använt oss av den. Inte minst resonemanget om hur man kan maximera lyckan för barnen i leksaksaffären. Det var ett litet superkonkret tips som vi redan haft glädje av. Det här brukar vara ett bra tecken och därmed har vi lagt lite extra krut på artikeln som vi hoppas att du kommer att uppskatta.

Hoppas att vi ses även nästa vecka!
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på avsnitt #116 om lycka

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till avsnittet:

• 00:11:20 – Sammanfattning av studien
• 00:16:15 – Få vet vad som skapar lycka och vad som bibehåller den över tid
• 00:21:32 – Köp upplevelser istället för saker
• 00:27:02 – Hjälpa andra istället för dig själv
• 00:29:20 – Köp många små nöjen istället för få stora
• 00:38:30 – Köp färre försäkringar
• 00:41:12 – Betala nu och konsumera sedan
• 00:46:01 – Tänk på detaljerna du inte tänker på
• 00:50:08 – Akta dig för jämförelseshopping
• 00:56:01 – Lite på flocken istället för din hjärna

Precis som vanligt matchar tiderna bättre med videon än med podden på grund av klippningen.

Vi är värdelösa på att förutsäga framtiden

Vi människor är i gemen inte särskilt duktig på att förutspå framtiden. Det gäller inte bara aktier och fonder utan i princip alla områden. Särskilt gäller det vår egen känslomässiga upplevelse av en eller framtida händelser. Studier har visat att hjärnan skapar mentala bilder av framtida händelser. Dessa förhandsvisningar skapar i sin tur en påhittad upplevd känsla. Känslan använder hjärnan i sin tur för att skapa en modell eller förutsägelse om den framtida händelsen känslomässiga konsekvenser.

Det låter väldigt klokt, logiskt och rimligt, problemet är bara att forskningen visar att den här processen väldigt ofta leder helt fel. Felen beror framförallt på två grundläggande faktorer. För det första är våra bilder av framtida händelser väldigt sällan fullständiga. Ett av det stora misstagen vi gör är att vi underskattar hur anpassningsbara vi själva är – både till det positiva och negativa. Vi förstår heller inte de olika faktorer som styr hur snabbt vi anpassar och vi är inte så duktiga på att se vad som saknas i våra mentala bilder.

Den andra felet är att vi inte tar tillräckligt stor hänsyn till sammanhanget. Kontexten där vi gör en förutsägelse om framtiden är väldigt sällan samma sammanhang som vi kommer att uppleva händelsen. Om jag t.ex. kör en dålig bil som jag vantrivs med och jag gör en förutsägelse om hur det kommer att kännas i en ny bil, så blir känslan lätt förstärkt på grund av dagens frustration. Men när jag väl sitter i den nya bilen så är ju inte frustrationskänslan där längre och upplevelsen av bilen kommer att bli en hel annan.

Framgångsfaktor #1. Köp upplevelser istället för saker

Den första framgångsfaktorn handlar om något jag tror flera av oss har listat ut empiriskt. Upplevelser ger en större upplevelse av lycka än materiella saker. Trots det är ett av de vanligaste råden till någon som varit med om dåliga nyheter eller jobbig upplevelse: ”Gå och köp dig något fint”. Även om intentionen är god visar flera studier att människor ofta blir lyckligare av att spendera sina pengar på upplevelser snarare än saker. Sedan kan naturligtvis vissa köp ha effekter i båda områdena, som t.ex. en bil. Det är både en materiell sak och en upplevelse.

Självklart är inte heller alla upplevelser lika. Studier visar att vi människor är lyckligare när vi lyssnar på musik eller har sex än när man jobbar eller pendlar. Men när det gäller själva upplevelsen av lycka verkar aktiviteten som man gör spela en mindre roll än själva saker att man gör den. Nedanstående bild visar en stor studie där människor fick rapportera sin upplevelse av lycka, vilken aktivitet som de utförde just då och var deras tankefokus låg just då.

Den övre delen av bilden visar aktiviteten som de gjorde och den nedre visar vad man tänkte på. Det intressanta med bilden är att skillnaden i den övre bilden är relativt liten. Det mesta är samlar kring mitten med en mindre avvikelse. Däremot är skillnaden i den nedre delen av bilden betydligt större. Det visar att vad man fokuserade eller tänkte på var egentligen mycket viktigare än vad man gjorde utifrån upplevelsen av lycka. Människor var lyckligast när det var närvarande till det som de gjorde just där och då. Som de skriver i studien:

A wandering mind is an unhappy mind, and one of the benefits of experiences is that they keep us focused on the here and now.

Ytterligare studier har bekräftat att icke-närvaron inte är en effekt av att man inte känner sig lycklig utan snarare en orsak.

Varför gör upplevelser oss lyckligare än saker?

En av de största anledningarna till att vi får en större lycka av upplevelser handlar om vår anpassningsförmåga. Det finns många exempel och ett av de första som dyker upp för mig är när vi installerade Philips Hue-lampor i huset. Den första dagen var det sjukt häftigt, lampor tändes och släcktes av sig själv, man kunde tända och släcka med appen, röststyra och så vidare. Problemet var att mindre 48 timmar senare så var det bara så som det var och det gav ingen ny energi. Jag förväntar mig att lamporna tänds av sig självt och blir tvärtom irriterad när jag måste in i en app för att ändra något.

I kontrast till det blir jag alltid glad och lycklig när jag tänker tillbaka på när vi t.ex. var på safari i Serengeti i Tanzania eller när vi åt sushi hos Jiro i Tokyo. Den här effekten har man bekräftat i flera studier och det är sannolikt även så för dig. En stor anledning är att vi anpassar snabbt till saker som inte förändras. Lamporna i huset har alltid samma funktion, det nylagda parkett-golvet ser likadant ut sista dagen på året som den första medan varje tillfälle på den där årslånga kursen man går ser lite annorlunda ut varje gång.

Den andra anledningen till att vi uppskattar upplevelser mer än saker är att vi både kan se fram emot och minns upplevelser bättre än saker. I en studie med studenter såg man att 83 % av deltagarna återbesökte en upplevelse i tanken oftare än vad de gjorde med en motsvarande materiell sak.

Things bring us happiness when we use them, but not so much when we merely think about them. Experiences bring happiness in both cases.

Till skillnad från materiella saker som bara gör oss lyckliga när vi använder dem, ger upplevelser oss en dubbel effekt. De ger oss lycka både när vi utför dem och när vi tänker på dem. Det är till och med som så att vissa upplevelser ger en större lycka när vi tänker på dem (t.ex. bestiga ett berg, ha sex med en ny partner) än vid själva görandet.

Sannolikheten är också högre att vi mentalt återbesöker en händelse eller upplevelse eftersom den är mer kopplad till vår personlighet och vår identitet. En upplevelse som en konsert, iron-man eller något annat ger oss en bättre möjlighet att definiera vem vi är än ett köp av en vinflaska eller en bil.

Den sista anledningen till varför upplevelser gör oss lyckligare handlar om att vi ofta kan dela dem med andra människor. Just andra människor och relationer är väldigt viktiga för oss på en grundläggande nivå. För länge sedan fick jag ett tips att definiera lycka som:

Lycka är minnen som man skapar tillsammans med andra människor

Vilket var kul att se att studien bekräftade.

Framgångsfaktor 2. Hjälp andra istället för dig själv

Vi människor är den mest sociala varelsen i världen. Tydligen är det bara tre andra djur – termiter, eusociala insikter och kalråttor som skapar i närheten så sociala samhällen som vi. Givet den här sociala läggningen är det inte så konstigt att kvaliteten på våra sociala relationer påverkar vår upplevelse av lycka. Det är något som vi också pratade om i samtalet med vår parterapeut Tommy Waad i avsnitt #111.

I princip vad vi än gör för en investering i våra sociala relationer med andra leder till en ökad upplevelse av lycka. Studier har visat att människor som spenderar pengar på sina relationer är lyckligare, även när man har korrigerat för deras inkomst. Man har visat att det här stämmer globalt, även för olika kulturer även vad man gör för pengarna är olika.

Man har till och med visat med hjälp av magnetröntgen av hjärnan att ge bort pengar gör oss lyckliga. Deltagare i en studie fick välja att ge bort pengar – vissa blev till och med tvingade – och det ledder till aktivering av områden i hjärnan som typiskt aktiveras när man får en belöning. På samma sätt har man visat att pengar som spenderas på relationer med andra – oavsett om det är upplevelser eller saker – leder till en stor påverkan på relationen.

Att ge bort pengar till andra påverkar även vårt eget välbefinnande eftersom det dessutom ger en möjlighet till en positiv självpresentation i det sociala umgänget. Trots de tydliga fördelarna med att spendera pengar på andra är det något som ofta är dolt för oss. Andra studier har visat att att en signifikant majoritet av människor tror – och gör därmed en felaktig förutsägelse – att de kommer att bli lyckligare av att spendera pengar på sig själva.

Något förvånande har man dock sett att själva tanken på pengar underminerar de pro-sociala impulserna. Pengar kan nämligen leda till en orientering där man känner sig själv-tillräckligt och man vill vara oberoende gentemot andra. När människor blev påminda om pengar, relativt påminnelser som inte var pengarelaterade, så ledde de till minskad villighet till hjälpa andra eller ta emot hjälp. Relativt deltagare i studier som inte har ”primats” med pengar utan mer neutrala koncept, ville människor med pengar hellre leka själva, hellre arbeta själva och skapade en större fysisk distans mellan sig själva och andra.

Således, trots att pengar både kan och borde leda till större lycka, så kan till och med den enstaka tanken om pengar, leda till att det inte blir så. Skämtsamt kan man säga att när någon är på ett dåligt ställe nästa gång, säg inte ”gå och köp dig något fint” utan något i riktningen ”bjud mig på lunch…” :-)

Framgångsfaktor #3. Köp många små nöjen istället för få stora

Det som ställer till det mest för oss när det gäller upplevelsen av lycka är vår förmåga till anpassning. Vissa säger att anpassning är lite som resonemanget kring döden. Vi är lite rädda för den, vi bråkar med den, vi försöker skjuta upp det, men till slut förlorar vi alltid. Precis som vi förr eller senare accepterar döden så kan man kan acceptera förmågan till anpassning.

Om vi nämligen anpassar oss till de bästa sakerna som vi kan köpa för pengar, då är det snarare bättre att ofta köpa flera små nöjen. Hellre fika på stan, manikyr, massage, lunch ute, kvalitetskläder än att lägga pengar på stora köp såsom bil eller drömsemester. Som studien antyder så är det inte fel att göra stora köp. Resonemanget är snarare att så länge pengarna är begränsade, då får vi mer ”lycka” för pengarna när vi köper många små saker. De skriver själva:

But as long as money is limited by its failure to grow on trees, we may be better off devoting our finite financial resources to purchasing frequent doses of lovely things rather than infrequent doses of lovelier things.

Man har nämligen visat att i många sammanhang så är lycka starkare korrelerad med frekvensen av upplevelser än deras intensitet. Exempel som de tar upp i studien är att ingen blir förvånad över att människor som har sex är lyckligare än människor som inte har det. Men några blir förvånade över att det optimala antalet sex-partners över en 12 månaders period utifrån en lyckosynpunkt är en.

Varför skulle människor med en sex partner vara lyckligare än någon som har flera? En anledning är att många partners kan vara skoj från tid till annan, men med en regelbunden partner kan man njuta regelbundet. Barn uppskattar t.ex. en karusell-åktur varannan vecka sannolikt högre än att åka en super-duper-berg-och-dalbana en gång om året.

Förmågan att anpassa oss är boven i dramat

En anledning till att små frekventa nöjen slår nöjen som inträffar sällan handlar om vår anpassningsförmåga. Vi har svårare att anpassa oss till många frekventa händelser än till en stor. Ju enklare det är att förstå och förklara en händelse, desto snabbare anpassar vi oss till den enligt studier. Således – allt som gör en händelse svårare att förstå och förklara kommer förlänga tiden det tar att anpassa oss till den.

Faktorer som påverkar anpassningsförmågan är bland annat

• hur ny upplevelsen är för oss, dvs. har vi varit med om det förut?
• överraskningsmoment, dvs. var vi medvetna om att det skulle hända?
• osäkerhet, dvs. vi är inte helt säkra på vad det handlar om och
• föränderlighet, dvs. det förändras från gång till gång

Alla dessa faktorer bidrar nämligen till att göra en händelse svårare att förstå, vilket leder till att vi lägger mer tankemöda på det och anpassar oss långsammare. Små frekventa upplevelser tenderar att ha fler av dessa faktorer än stora engångsupplevelser. På det här sättet kan t.ex. en afterwork vara mer spännande än en middag på finrestaurang på tu man hand vara. Man vet inte vilka som kommer, det är inte exakt samma sak som förra veckan för att det kom en ny person, det var en ny ölsort i baren eller någon berättade en ny kul historia. Slutsatsen är att eftersom små frekventa nöjen är lite olika varje gång de inträffar gör de anpassningen svårare.

Det är anledningen till att vi slutade gå på finrestauranger

En insikt jag fick när jag läste det här i artikeln var att det förklarade varför jag och Caroline har slutat gå på finrestauranger själva. För några år sedan hade jag till och med som en dröm att besöka alla 3-stjärniga Michelin-restauranger i Europa. Vi besökte Noma i Köpenhamn, vi var på Frantzen i Stockholm, Daniel och Eleven Madison i New York. Särskilt upplevelsen på de två sista var lite märkligt. Särskilt när vi satte den i kontrast med den lilla italienska kvarterskrogen i New York vi var på dagen efter. Där stod mamma i köket, skrek på ungarna som serverade, ljudvolymen var hög, folk trillade in huller om buller och maten var fantastiskt. Sjukt mycket bättre än den 3-stjärniga Michelin-krogen (något jag också skrev på Tripadvisor då).

Idag inser jag att det handlade om anpassning och osäkerhetsfaktorerna. Vi hade varit på ett antal 3-stjärniga restauranger, det var i princip samma vita duk, liknande 12-rätters meny och samma miljö. Vi hade anpassat oss det var inget spännande längre. Den italienska krogen dagen efter hade allt. Det var en ny upplevelse, den hade överraskningsmomentet, vi visste inte riktigt vad som pågick och allt förändrades från gång till gång (och kostade dessutom en tiondel av priset). Det var svårt att anpassa sig vilket gjorde det till ett bättre minne och gav en större upplevelse av lycka.

Mindre avtagande nytta med små frekventa nöjen

En annan fördel med många små nöjen är att de avtagande nyttan är mindre. Resonemanget om avtagande nytta på en investering återkommer i många olika sammanhang. Jag brukar mest tänka på det när jag varit och rest och jobbat nere i Afrika, som t.ex. nu i somras. Eftersom många saker är så outvecklade får man en väldig hög effekt och påverkan på en liten investering. T.ex. kan 100 USD i ett mikrolån till t.ex. en solpanel bokstavligt talat förändra livet för en familj. Att ge 100 USD till någon i Sverige gör en högst marginell nytta i form av påverkan av nuvarande och kommande livssituation. Investeringen i Sverige har en mindre och avtagande nytta.

I sammanhanget av lycka handlar det om att varje ”enhet” som upplevelsen ökar bidrar till en mindre upplevelse av lycka än den föregående enheten. Ett personligt exempel i sammanhanget är glass. Jag älskar glass, men upplevelsen av att äta 500 gram glass är inte dubbelt så bra som att äta 250 gram glass. Glädjen eller lyckan av att äta glass ökar inte med volymen glass jag äter. På det sättet rekommenderar bl.a. nobelpristagaren Kahneman att det är bättre att dela upp de 500 grammen glass i t.ex. tre tillfällen a 150 gram istället för ett tillfälle med 500 gram.

Paus och avbrott skapar en högre upplevelse av lycka

En anledning till att uppdelning fungerar och gör oss lyckligare är för att det skapar en tidsrelaterad paus. Det i sin tur gör anpassningen svårare vilket förbättrar vår upplevelse. I en studie som gjordes 2008 bad man deltagare sitta i en stol som kunde massera. Hälften av deltagarna blev masserade i 180 sekunder utan avbrott och den andra hälften blev masserade i 80 sekunder, följt av en 20 sekunders paus och sedan ytterligare 80 sekunders massage.

Jämfört med deltagarna som hade den oavbrutna massagen, var deltagarna som fick uppleva pausen mer nöjda och förvånande nog villiga att betala dubbelt så mycket(!) som de andra. En majoritet av alla deltagarna gjorde däremot samma fel i förutsägelsen av den framtida upplevelsen av massagen. De trodde nämligen att de skulle uppskatta den längre massagen mer. Studien argumenterar också för att det visar hur snabbt vi anpassar oss, redan på mindre än två minuter har vi anpassat oss till den nya situationen med massage.

Slutsatsen i studien vara samma som i föregående framgångsfaktor. Hellre frekventa och flyktiga upplevelser än sporadiska och långa. På det sättet kan man njuta mer av den första biten choklad, den första minuten massage eller den första upplevelsen av en ny händelse.

En förklaring till den svaga korrelationen mellan lycka och pengar

En studie som gjordes i Belgien kan tillsammans med den här framgångsfaktorn förklara den svaga korrelationen mellan lycka och pengar. Den visade nämligen att personer med en stark muskel i att njuta av de små vardagliga och världsliga sakerna var lyckligare än de som inte kunde eller gjorde det. De såg dock att förmågan att njuta var mindre hos rika individer.

Den positiva effekten av att ha en förmögenhet underminerades till en mycket högre grad av oförmågan av att kunna uppskatta de små sakerna. Slutsatsen i studien var att förmögenheten gav tillgång till så kallade ”peak experiences” och att dess i sin tur underminerade förmågan att njuta av de små vardagliga nöjena.

Det har man sett även i andra studier där människor som först har fått se bilder på pengar och därmed fått upplevelsen av förmögenhet, njöt mindre av att t.ex. äta choklad. Slutsatsen man kan dra är att de små vardagliga nöjena är en starkt bidragande faktor till en upplevelse av lycka. Dessutom bör man vara medveten om att tillgång till exklusiva ”peak experiences” dessutom snarare stjälper än hjälper i avseendet lycka.

Framgångsfaktor 4. Köp färre försäkringar

Om den dåliga nyheten i förra framgångsfaktorn är att vi anpassar oss till de bra sakerna och upplevelserna, så är de goda nyheterna att vi anpassar oss lika mycket till de dåliga. Studier på hur människor anpassar sig till olika negativa situationer – allt från hjärtinfarkt, naturkatastrofer eller terroristdåd – visar att vi är inte alls de sköra varelser vi ibland tror att vi är.

Just as the physical immune system wards off maladies, the “psychological immune system” wards off malaise by marshalling the remarkable human capacities of reconstrual and rationalization.

Precis som vi nämligen har ett fysiologiskt immunförsvar kan man argumentera för att vi har ett liknande psykologiskt immunförsvar. Problemet är att de flesta av oss är inte i närheten lika medvetna om vårt psykologiska immunförsvar som vi är medvetna om det andra. Den okunskapen leder i sin tur att vi ofta överskattar utsattheten och de negativa effekterna av en dålig sak.

Det är något som många företag empiriskt har upptäckt och tjänar pengar på. Det absolut vanligaste sättet är att man säljer en försäkring mot känslan av ånger eller osäkerhet. Man kan få pengarna-tillbaka-garanti, 30 dagars öppet-köp eller till och med Ikeas 365 dagars bytesrätt. På teknikprylar är det inte ovanligt med olika försäkringar som förlänger garantitiden, eliminerar självrisken eller skyddar mot att man är en drulle. Det här trots att studier i princip är entydiga i att det är ofta är ett dåligt beslut för konsumenten att köpa dessa dyra tillägg.

Vi underskattar det psykologiska immunförsvarets makt

Studier på senare tid har till och med visat att den psykologiska effekten inte alls är så stor som vi tror. Vi underskattar nämligen det psykologiska immunförsvarets makt och förmåga. Vi är nämligen väldigt duktiga på att rekonstruera och rationalisera händelser på ett sådant sätt att vi slipper uppleva ånger eller den egna skulden.

I en studie lät man människor beskriva vad som skulle ge upphov till störst upplevelse av ånger – att missa tåget med fem minuter eller med en minut. Föga förvånande valde de flesta (även jag) att missa tåget med en minut skulle vara värre än att missa det med fem. När man väl frågade människor som missat tåget med en minut så visade de förvånansvärt lite ånger. I alla fall skiljde den sig inte från dem som missade med fem minuter.

Förklaringen till skillnaden mellan de två scenario handlar om de psykologiska immunförsvaret. I det första scenariot när man skulle tänka sig in i den negativa händelsen, tenderade människor att skylla på sig själva. Man sa om jag bara hade skyndat mig lite, om jag bara hade vaknat lite tidigare och så vidare. Passagerare som de facto missade tåget tenderade däremot att skylla på allt och alla – förutom sig själva. T.ex. sa de att de skulle hunnit om det funnits två öppna grindar istället för en och så vidare.

Eftersom vi är så duktiga på att skylla på andra och undvika den egna skulden upplever vi mindre ånger än vad vi tror att vi kommer att uppleva.

Även om jag personligen inte direkt ser det här som en framgångsfaktor i livet att skylla på andra så är vi starkare än vi tror – något som är väldigt positivt.

Vi betalar extra för något som vi redan har gratis

Många av oss köper hellre nytt i butik än begagnat på Blocket, tradera eller motsvarande – trots att vi skulle kunna spara massor av pengar – för att vi spontant tror att en butik är bättre utrustad att ta hand om vår ånger eller olycka efter ett köp. Få av oss tänker på att vi redan har vårt psykologiska immunförsvar som har exakt samma funktion och att det dessutom är helt gratis.

Forskarna beskriver det här på ett kul sätt enligt följande:

After purchasing a Roomba vacuuming robot on Craigslist that turns out not to pick up dirt, the psychological immune system enables us to see what a fabulous dog toy we now own and to appreciate how dirty floors help us “get back to nature.”

Det tragi-komiska är att jag känner igen mig själv jättemycket i det här.

Generösa garanti-villkor kan faktiskt minska vår lycka

I en studie man gjorde 2002 visade man generösa returvillkor faktiskt kan minska vår lycka och upplevelse av den köpta saken. Man lät studenter få välja mellan olika reproduktioner av kända konstnärer. När studenterna väl hade gjort sina val fick hälften av dem generösa returvillkor – de fick nämligen möjligheten att komma tillbaka och byta ut sin tavla närhelst de ville under den kommande månaden. De andra studenterna blev informerade om att deras val var slutgiltigt och att köpt var köpt.

Det intressanta var att studenterna som var fast med sin tavla rapporterade en högre nöjdhet än studenterna med de generösa returvillkoren. De såg till och med sitt val i ett bättre ljus än de gjorde initialt. De andra studenterna berövades den känslomässiga kopplingen och åtagandet på grund av möjligheten att ångra sitt beslut. Precis som tidigare var alla studenterna lika dåliga på att förutsäga den känslomässiga framtida effekten. De trodde att de skulle vara lika lyckliga oavsett om de fick de generösa returvillkoren eller inte.

Vi väljer alltså förlängda garantier och generösa returvillkor för att förekomma en framtida upplevelse av ånger. Forskningen visar dock att dessa försäkringar och garantier är onödiga utifrån ett lyckoperspektiv. De kan till och med underminera upplevelsen av lycka.

Framgångsfaktor 5. Betala nu och konsumera sedan

Få kan ha undgått skiftet som har skett de senaste åren där man i princip kan köpa vad som helst idag och betala sedan. Jag minns när jag var mindre att bilannonserna i tidningen faktiskt visade vad bilen kostade att köpa. Idag står det bara vad den kostar att leasa eller hyra. Vi kan välja att köpa nu och betala senare på många olika sätt – allt från räntefria månader till olika former delbetalningar. På många sätt kan vi idag få allt mycket fortare än någonsin. Vi kan hyra filmer direkt via datorn, lyssna på vilken musik vi vill via Spotify, få tillgång till alla världens böcker via appar och allt fler företag tävlar om att till och med leverera samma dag.

Studier gjorda redan för 10 år sedan visar hur det här skiftet till omedelbar njutning och uppskjuten betalning förändrat grunden i vårt ekonomiska systemet på ett fundamentalt sätt. Det påverkar vårt välmående på framförallt två olika sätt. För det första leder ”konsumera nu och betala sedan” till ett för oss ofördelaktigt beteende. Vi blir kortsiktiga, samlar på oss skulder, sparar för lite till pensionen och så vidare. Problemet är ju nämligen att förr eller senare måste ju pengarna betalas tillbaka. Det är väl belagt inom forskningen att bl.a. oförmåga till uppskjuten belöning och otålighet leder till att människor hamnar i sämre situationer.

Längtan är en kostnadsfri lycka

De andra problemet är att omedelbar konsumtion dessutom eliminerar möjligheten att se fram emot något. Just den här längtan kan man se som en kostnadsfri möjlighet till lycka. En person som köper en kaka och äter den direkt får en upplevelse av X enheter lycka. Men en person som sparar sin kaka för att äta den senare får samma X enheter lycka av att äta den plus alla upplevelsen av lycka som kommer med själva längtan och fantasin om att äta den.

Det här gäller många olika saker och sammanhang. Det gäller till och med om själva händelsen i sig inte är fullt lika njutbar. Ett exempel kan vara att man ser fram emot en semester som sedan regnar bort. Studier visar också att upplevelsen av lycka associerad med en längtan är starkare än upplevelsen av lycka som kommer med att komma ihåg en händelse. T.ex. köpte studenter ett dyrare tack-kort till någon som skulle hjälpa dem med en tjänst än till en person som redan hade hjälpt dem med tjänsten.

Värt att notera är också att positiva händelser i framtiden ser bättre än ut än samma händelser i det förgångna, precis som vi tolkar negativa händelse i framtiden värre än dem i historien. Exempelvis ville studenter ha mer betalt för en framtida trist arbetsuppgift än för en de redan hade genomfört. Personer i låtsats-jury-panel dömde större skadestånd till någon som skulle få lida det kommande året än någon som redan hade lidit ett år och så vidare. Återigen är vi inte särskilt rationella och blir lurade av vår egen hjärna.

Just det här är anledningen till att vi vill konsumera idag hellre än imorgon. Vi tror nämligen att vi kommer vara lyckligare här och nu än vad vi kommer att vara i framtiden. Problemet är det inte stämmer och det är återigen ett förutsägelse av framtiden-fel. Känslor i framtiden är inte mindre starka än de är idag. Genom att konsumera idag går vi miste om lyckan i längtan.

Uppskjuten belöning ger ytterligare två sätt att öka lyckan

Förutom längtan bidrar uppskjuten belöning till lycka på ytterligare två sätt. För det första tenderar vi att göra bättre val när vi tänker på lång sikt än när vi tänker på kort sikt här och nu. Det finns mängder av studier där man t.ex. ska välja vad man ska fika nu och om två veckor. Det är mycket större sannolikhet att man väljer mer nyttigheter till fikan om två veckor än vad man väljer här och nu. Som en vän sa till mig – man är lite dum-i-huvudet när man ska ta här-och-nu-beslut. Forskningen stödjer tesen om att på längre sikt är det enklare att ”välja rätt” eftersom man inte står under oket av känslan just nu.

Det andra sättet som uppskjuten belöning kan bidra till en högre nytta är att det kan skapa osäkerhet. Innan vi köper en produkt tenderar vi ha en viss nivå av osäkerhet. Vi vet inte riktigt vilken produkt vi ska välja, hur den kommer vara eller till vilken användning den kommer att komma till. Den här osäkerheten gör det svårare för oss att anpassa oss eftersom fokuset fortfarande är riktat på produkten.

Forskarna ger ett fantastiskt exempel som jag och Caroline har börjat använda oss av redan idag:

Consider, for example, a little boy in Toys R Us eagerly clutching both a stunt kite and a water gun. While the boy would probably experience immediate delight if his mother offered to buy both toys for him, new research suggests that more lasting pleasure would ensue if his mother told him that she would return to the store the next day and buy him one of the two toys.

Självklart kommer barnet vilja veta vilken av de två leksakerna som mamman kommer att köpa, i tron att han blir lyckligare av vetskapen av beslutet. Men i realiteten är det bättre för mamman att inte berätta och därmed låta pojken fantisera i en hel dag både om framtiden där han flyger drake och deltar i vattenkrig.

Framgångsfaktor 6. Tänk på detaljerna som du inte tänker på

Ju längre in i framtiden en händelse ligger desto mer abstrakt tenderar vi att tänka på det och desto mindre detaljer och praktikaliteter ser vi. Forskarna hänvisar till en studie som gjorde i Kanada där en övervägande majoritet önskade en sommarstuga på landet vid en sjö. Man beskrev drömmen i väldigt positiva ordalag, hur man skulle njuta av solnedgångarna, båtturerna, fisket och sittandet på verandan. Så långt allt väl. Väldigt få tänkte däremot på myggen, problemet med att få hantverkare till ett hus som ligger helt off, ungarna som skriker i bilen i den långa färden till stugan och så vidare.

Vi är ofta överens om de breda penseldragen och även om de sällan är helt fel är de ofta inkompletta. En middag med familjen eller släkten låter som en bra idé ända till man börjar fundera på vem som ska bjudas in, vad som ska lagas för att tillfredsställa både köttätarna och de gluten-intoleranta vegetarianerna. Anledningen till att det här resonemanget är viktigt är att källan till lycka ofta ligger i detaljerna.

Studier har nämligen visat att får upplevelse av dagen snarare formas av vår nuvarande upplevde situation – t.ex. stress på jobbet eller fritid med familjen – snarare än av de stora faktorerna i livet såsom huruvida man har anställningstrygghet eller gift. Man har visat att man bättre förutsäger psykologisk stress av de vardagliga händelserna och aktiviteterna snarare än av större livshändelser.

Vardagen har en större betydelse än du tror…

Utifrån perspektivet vad man bör lägga sina pengar på, så är det bättre att tänka på hur ett köp kommer att påverkan vår tid. Ett klassiskt exempel kan vara kring huruvida man ska köpa ett lite mindre hus i bra skick jämfört med ett större renoveringsobjekt för samma pris. Det större huset kan initialt se ut som det bättre alternativet, men om det innebär att man behöver byta ut kvällar och helger med vänner till kvällar och helger med hantverkare, så kanske det inte är en så bra eller smart affär i alla fall.

När vi väl har köpt vår nya boende kommer vår upplevelse av lycka inte bara bero på följdeffekterna av bostadsköpet som att barnen kan vara i trädgården. Det kommer också bero på en hel mängd saker som inte alls har med bostadsägandet att göra överhuvudtaget. Det kommer bero på födelsedagsfiranden, konserter, icke-fungerande dator, utspilld mat eller kraschad hårddisk. Problemet är att dessa ”irrelevanta” detaljerna sällan syns när vi fokuserar vårt ”mentala teleskop” på en stor framtida händelse. Det är därför vi till stor del överskattar den positiva känslomässiga effekten av händelsen som vi fokuserar på.

Slutsatsen att ta med sig är således: om man tänker att ett stort enskilt köp kommer ha att ha en långsiktig effekt på ens upplevelse av lycka, kommer man förmodligen göra en bättre och mer realistisk förutsägelse av sin lycka genom att tänka på en typisk dag i sitt eget liv.

Hur ser din perfekta vecka ut?

Den här punkten var en av dem som gladde mig mest att läsa i studierna. Jag och Caroline har nämligen de senaste åren testat många olika saker som många har sagt gör dem eller skulle göra dem lyckliga. Det har varit allt från julen i värmen till segling eller lång skidresa. Även om det varit trevligt så har vi insett att det inte är något för oss. Det gör inte vårt liv rikare eller oss lyckligare.

Jag tror inte det var medvetet, men för lite mer än ett år sedan började vi snarare fokusera på att göra vardagen fantastisk. Att istället för att lägga massor av pengar på en skidresa till alperna, hur vore de om vi lade pengarna på att lyfta vardagen till nästa nivå. Omedvetet ledde det till många små frekventa nöjen (istället för en skidresa) och det har verkligen gjort att vi levlat i upplevelsen av ett rikt liv.

Därav vill jag faktiskt inspirera till en av frågorna som vi hade på ett av våra MasterMind-möten:

Hur ser en perfekt vanlig vecka ut i ditt liv? Och vad kan du göra för ett otillräckligt litet steg redan idag för att komma närmare den?

Det var en fråga som hjälpte oss och mina vänner till en hel del spännande insikter. Att den sedan dessutom råkade gå i linje med forskningen är ju magiskt.

Framgångsfaktor 7. Akta dig för jämförelseshopping

De senaste åren har vi fått mängder av jämförelsesajter där man kan jämföra både priser och funktioner inom i princip alla upptänkliga kategorier. På många sätt är dessa jämförelsesajter bra och bidrar med ett tydlig värde för oss användare. På senare tid har däremot forskningen visat att dessa fördelar ibland kommer med en eller flera uppenbara nackdelar.

Jämförelsesajterna bidrar nämligen till att ändra den psykologiska kontexten i vilken vi fattar vårt köpbeslut. Genom användningen av en jämförelsesajt skiftar nämligen fokuset från det initiala behovet som är viktigt för vår lycka till fokus på vad som skiljer de olika tillgängliga alternativen åt.

Ett konkret exempel är processen att köpa ett boende. Innan man bestämmer sig för att börja leta boende har man ofta en klar bild över vad boendet ska medföra för fördelar. Sedan börjar man gå på visningar och då inleds själva jämförelseprocessen. Ju fler visningar vi går på desto mer uppmärksam blir man på vad som skiljer objekten åt och man detaljstuderar bostadsrättsföreningarnas ekonomi eller husets besiktningsprotokoll och man jämför objekten sinsemellan.

I den här processen ökar vikten vi lägger på skillnaderna och likheterna hamnar i skymundan. Det i sin tur leder till att vi överskattar skillnaderna, glömmer bort det som initialt var viktigt för oss och kanske köper ett för stort och för dyrt boende. Istället för att köpa det lite mindre huset som också hade uppfyllt våra önskemål och tillfredsställt vår dröm, köper vi det stora för vi vill göra en bättre affär och kanske lånar lite mer än vad vi egentligen borde.

Experimentet med den kackerlacksformade chokladen

I studier har man visat att jämförelseshopping till och med kan leda till att vi väljer ett för oss själva mindre attraktivt alternativ. Jämförelseshoppingen lägger nämligen fokus irrelevanta detaljer och tillgängliga alternativ snarare än på det som är viktigt för oss på riktigt. Det bästa exemplet jag har hört talas vad en studie med studenter och choklad.

Studenterna fick välja mellan 200 gram choklad som var format som en realistisk kackerlacka som var värd 20 kr eller 50 gram vanlig choklad som var värd 5 kr och format som ett hjärta. Mindre än hälften (46 %) av studenterna uppgav att de skulle njuta mer av den kackerlackformade chokladen. Trots det valde en klar majoritet (68 %) den. Slutsatsen att dra var att jämförelseshopping leder oss till att välja den ”bästa dealen” – ”varför välja något för 5 kr när jag kan få något för 20 kr?” – snarare än det som vi njuter mest av.

Tipset att ta med sig är att genuint fundera och försöka hålla fokus på vad det är som är viktigt egentligen. Är det att optimera priset och värdet eller är det att uppfylla på det initiala behovet?

Framgångsfaktor 8. Lita på flocken istället för på din hjärna

Ett sätt att försöka lista ut vilken film man kommer att gilla är att läsa om den på Imdb.com. Databasen innehåller all information som finns om en given film. Tanken är att ju mer information och fakta, desto mer välavvägda beslut kan vi fatta. Det andra sättet att bedöma vilken film man kommer att gilla är att titta på vad andra tittare, i mitt fall, i åldern 35-40 tyckte om filmen och inget mer. Vilket sätt kommer ge det mest exakta utfallet?

Studier antyder att det bästa sättet att förutsäga hur mycket vi kommer att uppskatta något är att titta på hur mycket andra i liknande situation har uppskattat samma sak. Det är alltså bättre för mig att gå på andras rekommendationer än att läsa på själv. Man har gjort fler studier på ämnet. I en studie där man speeddejtade fick hälften av kvinnorna se ett foto och läsa en beskrivning av mannen som de skulle träffa och de andra fick bara reda på om kvinnorna dessförinnan hade uppskattat mannen.

Trots att en majoritet var övertygade om att det var bättre med foto och biografi för att göra bedömningen om huruvida man skulle uppskatta mötet, inträffade precis motsatsen. Kvinnorna som bara fick andra kvinnors rekommendation hade mer rätt. Det kanske är så som 1600-tals författaren François de La Rochefoucauld lär ha skrivit:

Before we set our hearts too much upon anything, let us first examine how happy those are who already possess it

François de La Rochefoucauld

Poängen handlar således att i en större utsträckning våga lita på människorna runt omkring en själv som både känner och inte känner en. Flera studier visar på att de många gånger kan ge oss bättre feedback än vad vi själva kan.

Slutord och egen reflektion

Som vanligt när det gäller vetenskapliga studier eller artiklar med tips och framgångsfaktorer tror jag att det viktigaste är att välja ut en eller maximalt två tips som man vill träna på. Att försöka göra alla brukar, i alla för mig, sluta med att jag inte gör någon alls. Det som jag och Caroline verkligen har tagit oss an under det här året är att fokusera på de små vardagliga nöjena snarare än de stora upplevelserna. Hellre billigare hämtmat två-tre gånger än restaurangbesöket, hellre aktiviteter lokalt än en resa och så vidare.

Studien hjälpte oss också att förklara varför vissa saker idag inte ger samma upplevelse som det gjort tidigare. Jag har nämligen aldrig tänkt på det utifrån ett anpassningsperspektiv. Något som vi faktiskt har börjat att testa lite smått i vardagen. Fortsättning får följa helt enkelt. Jag ser fram emot att läsa om du också känner igen dig i någon eller några av punkterna ovan.

Tack för den här veckan och på återseende i nästa. Då blir det avsnitt om fastighetsmarknaden med dokumentärfilmaren Fredrik Gertten som är känd för bl.a. filmen Bananas som fick företaget Dole att gå bokstavligt bananas.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du gillar den här artikeln och inte vill missa framtida, då får du väldigt gärna prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det kommer en gång i månaden, är kostnadsfritt och det innehåller de bästa artiklarna på bloggen, månadens mini-avsnitt med konkreta tips och råd samt eventuellt ett erbjudande som jag själv gillar och har använt mig av som jag tror du också skulle uppskatta.

När du anmält dig till nyhetsbrevet får du även ett par välkomstbrev under loppet av en månad som plockar russinen ur kakan. Det är de två viktigaste artiklarna, fyra vanliga frågor, bästa artiklarna inom olika teman och ofta även några konkreta tips på saker att göra.

Relaterade artiklar

Om du uppskattade den här artikeln, då kommer du nog även uppskatta följande artiklar på samma tema:

• Pengar är inte lösningen, bara en förstärkare… - Intervju med Moa Diseborn
• Bucketlist, lycka och saker som får en att skratta - RikaTillsammans #78 - Intervju med Sabine Andersdotter
• Rikedom – mer än bara pengar | Vad är ett rikt liv för dig? - RikaTillsammans #79 - Intervju med rikedomscoachen Charlie Söderberg, Balansekonomi AB
• Ett första besök i den inre trädgården… - RikaTillsammans #94 - Ett personligt samtal om mönster, val, rädslor och insikter efter mitt meditationsretreat...

Avsnittet Om inte pengar gör dig lycklig, då spenderar du dem nog fel… dök först upp på RikaTillsammans.

Dagens avsnitt är en intervju med den världsberömde dokumentärfilmaren Fredrik Gertten om hans nya film ”Push”. Den handlar om hur finansmarknaden gör om bostäder till paketerade finansiella produkter och de konsekvenser det får för alla parter.

Vi pratar om hur städerna håller på att förändras i grunden, hur t.ex. London inte längre har någon arbetarklass, hur amerikanska riskkapitalbolag köper upp hela stadsdelar runt om i världen och har börjat i Sverige, hur man tvingar ut folk från bostäder för att kunna renovera deras lägenheter för att höja hyrorna, om gentrifiering som i grunden var något bra, hur hyresgästerna inte längre är kunder utan att investerarna tagit över den rollen och hur det förmodligen aldrig ens var meningen att det skulle bli så här.

Det är problem som fått mycket uppmärksamhet i Danmark och andra europeiska länder och nu börjat ta form även i Sverige (även om vår hyresreglering skyddar oss lite). Efter filmen har jag pratat med många yngre som bekräftar problemen – som jag själv handen på hjärtat innan var något omedveten om. Vi pratar även om sidoeffekter som att t.ex. de finaste kvarteren i London, närmast Buckingham Palace är mer eller mindre övergivna. Alla fastigheterna är uppköpta av fonder och investerare som inte har något intresse av att bo i fastigheterna vilket gör att de förfaller och även hela kvarteren. För en fond med tusentals lägenheter och fastigheter spelar det ju inte någon roll att några hundra står vakanta.

Fredrik är fantastiskt duktig på att problematisera och ställa frågan – var det så här vi hade tänkt oss det? Samtidigt har han lyckats få till riktigt bra intervjuer med både nobelpristagare, professorer och personer som Roberto Saviano – journalisten som skrev boken Gomorra. För mig var det i en stor insikt kring att se att en investering i en fastighetsfond eller REIT kanske inte är så himla etisk, social eller hållbar som jag gärna vill tro. Det är något som jag absolut kommer undersöka om och när det ska in en fastighetsfond i portföljen.

Precis som Fredriks senare filmer får den en att tänka till. Sedan tror jag att många kommer att använda det här i sin argumentation kring att kapitalism är dåligt och göra det till en vänster-höger-fråga. Men som Fredrik säger i intervjun, det är kanske inte en lika intressant fråga som är det så här vi vill ha det eller var det så här vi tänkte oss det? Om inte, hur vill vi ha det istället? Jag känner många personer som äger fastigheter och som är absolut motsatsen mot sina hyresgäster (de delar t.ex. ut påskgåvor) som företagen i filmen. Även med den här filmen får man inte glömma bort att verkligheten inte är svart eller vit.

Nedan följer den officiella trailern:

Filmens officiella hemsida finns här:

• http://www.pushthefilm.com/

Tack för den här veckan! Nästa vecka blir det en intervju med Magnus Alfredsson om den hållbara fonden Proethos.

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på dagens avsnitt om PUSH

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

• 00:05:13 – PUSH började med en enkel fråga
• 00:08:17 – En obehaglig mediacirkus
• 00:11:54 – Rättegång med Dole
• 00:14:52 – Journalistik som demokratins renhållningsarbete
• 00:19:26 – Komplexa produktioner med djup journalistik
• 00:21:20 – Ett perspektiv för den engagerade medelklassen
• 00:24:28 – Boende är en mänsklig rättighet
• 00:27:08 – En oväntad negativ konsekvens av pensionssparandet
• 00:30:21 – En onaturlig och speedad gentrifiering
• 00:35:04 – En affärsmodell som PUSHar ut folk ur städerna
• 00:47:03 – Lyxiga bostadsrätter som finansiella produkter
• 00:42:17 – 3 000 hemlösa barnfamiljer i Stockholm
• 00:46:29 – Leilani Farhas arbete med FN
• 00:50:17 – Se PUSH på bio från 6:e september
• 00:52:50 – Vi kan alla använda vår konsumentmakt
• 00:55:55 – Veckans RikaTillsammans-frågor
• 00:59:00 – Bostadsmarknadens dramatiska perspektivskiften
• 01:02:22 – Både sociologiska och ekonomiska effekter
• 01:05:23 – Lite om läget i London
• 01:08:20 – Det handlar också om våra egna barns säkerhet
• 01:11:43 – Ett internationellt perspektiv i världspolitiken
• 01:13:51 – Obeskattade, tvättade pengar flyter runt i vår ekonomi

Precis som vanligt matchar tiderna bättre med videon än med poddavsnittet på grund av klippningen.

Läs artikeln istället för att se videon/poddavsnittet

För dig som är som jag och hellre läser än lyssnar eller tittar, följer nedan en komplett transkribering av hela avsnittet:

— START TRANSKRIBERING —

JB: Varmt välkommen, Fredrik Gertten. Du är svensk filmare och filmproducent och journalist. Den kanske mest kända film, Bananas!*, för ett antal år sedan, fick bokstavligen företaget Dole att gå bananas kan man säga. De stämde både dig och filmbolaget. Du har också varit sommarpratare, vunnit en massa priser för dina dokumentärfilmer som visats i över 100 länder. Du har blivit hedersdoktor vid Malmö Universitet och idag så är du aktuell med en ny dokumentär, som handlar om fastighetsmarknaden, vilket är det som vi ska prata om idag. Så, varmt välkommen.

Du är också Malmöbo och har gjort den här Bikes vs Cars, Blådårar och Becoming Zlatan. Du har gjort så mycket. Men innan vi går in lite på dagens ämne… Jag har sett de flesta av dina filmer och jag gillar dem jättemycket, men om jag skulle försöka sammanfatta det så skulle jag väl säga att de handlar ganska mycket om orättvisor. I alla fall de senaste filmerna, de handlar om orättvisa eller globala företeelser. Skulle du hålla med?

PUSH började med en enkel fråga

FG: Jag skulle inte riktigt beskriva det så. För mig är den här filmen, den förra och den som kom innan – Big Boys Gone Bananas!* – de är mer en sorts undersökning i varför det ser ut som det gör. Jag försöker förstå. Den förra hette då Bikes vs Cars, som börjar med en enkel fråga:

Varför är städerna helt proppfulla med bilar och ingen kommer någonstans?

Fredrik Gertten

Då är Malmö ganska lugnt jämfört med Los Angeles. Det finns knappt trottoarer. Varför ser det ut så? Vi har haft städer i 2000 år och på 60-70 år har städerna helt förändrats på grund av den här extremt stora klumpiga maskinen, som är extremt ytkrävande och som gör att platsen tar slut i städerna.

Jag börjar med en enkel fråga. Det är inte en ”orättvisefråga”, jag bara undrar hur kunde vi människor organisera vårt liv så här. Den frågan. Det är klart, den som då hette Big Boys Gone Bananas!*, som handlade om att jag ville förstå hur Dole gjorde när de försökte flytta fokus från att de hade använt ett bekämpningsmedel som gjorde arbetarna sterila, till att säga en svensk dokumentärfilmare, han har gjort en skurk till en hjälte i sin film. Alltså, de lyckades liksom flytta fokus. Det gjorde de med kända tekniker. De kontaktade journalister, de sålde in storisar, de skapade en rolig historia om den här svensken som har klantat till det, som väldigt många trodde på.

Den där ”shift the focus”-storyn är det vi ser mer och mer av idag. Vi har mästerdomptören nu, Donald Trump. Året Trump blev vald som president, 2016, så minskade rapporteringen av klimatförändringarna i amerikansk tv med 60%.

Fredrik Gertten

För mig säger den matematiken någonting. Även media har ett givet utrymme, så kan du fylla det utrymmet med någonting annat, då är det någonting annat som går ut. Så just nu är Trump bara ett exempel.

Det finns också svenska imitatörer, som försöker skapa väldigt mycket konflikt kring sin egen person. Jag vill inte namnge dem, men vi har svenska politiker som också är väldigt provokativa. Då pratar folk om dem – hur dumma de är eller hur bra de är. Och då pratar vi inte om mycket annat, som vi kanske borde prata om. Så det är också det här med att flytta fokus bort från det vi borde prata om. Jag tycker att det är intressant.

En obehaglig mediacirkus

CB: Intressant, ja, men kunde du bli arg när Dole gjorde så? Eller tänkte du ok, de har använt det här verktyget.

FG: Jag var så jävla arg. Det är klart jag var arg. När vi pratar om Bananas!*, jag var i Los Angeles, skulle ha premiär på ny film, jag var uttagen till tävlingen. Det var sju filmer, 50 000 USD i pris, jag blev introducerad till Hollywood-stjärnor och jag satt en hel kväll med Peter Fonda, som dog i förra veckan, och drack tequila. Hela den där Hollywood-miljön, samtidigt som de kör ut en story om att jag har gjort något fel. De lyckas få hela festivalen att backa. De är skiträdda för att när Dole attackerar så aggressivt… USA är väldigt mycket en rädslokultur. Folk är rädda att förlora det de har.

Ju större ett företag, desto större större straff kan man ge dem i form av skadestånd. Så det kan handla om hur många miljoner som helst. Det gör att alla drar in sina advokater och deras första åtgärd är att hålla avstånd. Jag hamnade där, jag blev en sådan som folk höll avstånd till. Jag trodde själv, som naiv svensk, att nu kommer mina duktiga journalistkollegor på LA Times osv, nu kommer de rycka ut, men de sa bara till mig att vi kan inte göra någonting; våra advokater säger att vi inte kan skriva.

Alla journalister blev bara försiktiga, för att det blev så stort. Jag sa: ”All fakta finns där, ni kan se hur riggat detta är.” De sa: ”Vi ser, men vi kan inte göra någonting.” Och det var ganska behagligt och jag blev som sagt arg. Jag var väldigt arg.

CB: Jo, men också att det är obehagligt som Sören. Jan och jag vi har funderat över hur gör man när man får den massiva kritiken.

JB: Jag har under tio år fått typ tre negativa artiklar i media och det har varit jobbigt. Då tänker jag att om jag hade fått Dole efter mig, då hade jag freakat ut och gått och gömt mig. Hur gjorde du?

FG: Till att börja med så är det inte så kul. Det är oerhört stressande. Så det är ingenting jag önskar någon. Det är inte coolt på något sätt, utan väldigt jobbigt. Men jag var där i Los Angeles med min producent, med en filmklippare också, en amerikansk pressagent, och när jag då skulle upp inför media där så gjorde vi nästan intern medieträning först. Grundregeln var att visa inte hur arg du är.

Rättegång med Dole

FG: Jag kom ihåg att AP var nog de som var först ute med att verkligen skriva en lögnaktig historia som gick ut i tidningar över hela världen. Då skickade de en fotograf som skulle ta bild på mig. Jag satt på ett hotellrum och han monterade upp ljus och allt sådant, och så ser jag hur han bara vill ha en bild när jag ser ledsen ut. Det är hans direktiv. Kom ut med en bild på en kille som ser skyldig ut. Här har vi en story som är beslutad, en vinkel, va. Det är ganska obehagligt. Journalister från the Economist och Business… och allt vad de heter, alla skulle bara säga: ”Hey, come on. You have to admit you have made a mistake.” Men det hade jag inte.

När vi sedan vinner mot Dole i rättegången och Dole i sin stämning har inte ett enda faktafel. De lyckades inte hitta ett enda faktafel i mitt film. Och faktafel är inte kriminellt. Du skulle kunna ha många faktafel och ändå ha i huvudsak rätt, men de hittade inte ett enda. Tror du att någon av journalisterna har bett om ursäkt?

JB: Det är klart de inte gör. Jag beundrar dig i det där, Fredrik, för det är också lätt att sitta ett par år senare och berätta om det. Men när man är i det så är det inte så himla roligt. Men för att knyta lite tillbaka… för du tar ju väldigt många gånger skulle jag säga den lilla människans perspektiv. De som kanske inte alltid har en röst. Kan jag beskriva det så? För så var det ju i Bananas!* med de nicaraguanska bönderna. Samma sak i den nya PUSH, när du pratar om människorna som knuffas ut från fastighetsmarknaden; som inte längre har råd att bo kvar i sin stad.

FG: Ja,

Jag tror att det är en ganska bra grundhållning, om man vill berätta om vad som pågår i ett samhälle.

Fredrik Gertten

Att ändå ha ett sorts ”underifrånperspektiv”. För att göra journalistik som bara utgår från de mäktigas behov och deras perspektiv, det är ganska ointressant. Det blir mycket maktens budskap.

CB: Det visas ju upp hur mycket som helst. Människor som är framgångsrika och har makt och glamouren kring det. Så det finns ju en, vad ska man säga, man vill ju se det, men jag tror att det ändå är mer intressant och givande att se vad det är som pågår under allt det där, till exempel.

Journalistik som demokratins renhållningsarbete

FG: Och jag tror också att kloka människor som råkar ha mycket pengar och mycket makt också är intresserade av att få berättelser som kommer lite underifrån. För det sätter också deras egen position på spel, för annars är man kanske bara omgiven av folk som dunkar en i ryggen. Jag tror att samhället som helhet behöver de berättelserna. Medias och journalisternas roll i ett samhälle är ju, om man nu ska prata om det idealistiska perspektivet, att hjälpa till att reparera misstag i ett samhälle.

Man säger att det är en spricka i den där väggen och nu måste fasaden fixas, annars kommer den trilla ner. Så om man skriver det kanske vaktmästaren blir skitsur. Så är det någon annan fastighetsägare som säger att den är inte alls sprucken. Men i grunden så är det demokratins renhållningsarbete. Sedan är det så att upptäcker vi problem så kan vi fixa dem.

Det är klart att när man påpekar ett problem och säger att din fabrik den sprutar ut gift i floden, klart att fabriksägaren kanske inte vill att det ska komma ut. Eller han tänker att jag ska fixa det där om två år, jag har inte råd just nu. Typ Volkswagens dieselskandal.

Det handlar inte om att de älskar att spruta ut diesel, utan det handlar om att de behöver ett antal år till för att hinna ifatt japanerna och under tiden måste de få skita ner lite mer. Det är klart att när detta avslöjas så gör det ont och då kommer de oftast med en attack. Då letar man efter sätt att flytta fokus eller attackera budbäraren. Shoot the messenger. En journalist eller en vetenskaplig rapport. Vetenskapsmän och forskare som producerar saker kan ibland också bli väldigt attackerade.

CB: Ja. De är visserligen vana vid kritik inbördes från andra kollegor och så, men när det kommer massivt från någon annanstans så tror jag inte att de är så förberedda. Då säger de att de ska inte befatta sig med media mer. Det blir nog en slags rädsla. Jag kommer från universitetsvärlden, så jag har sett lite av det.

FG: Det var tobaksindustrin faktiskt som började med den tekniken. När forskningen sa att tobaken dödar, så publicerade tobaksindustrin egna undersökningar som sa att det inte är säkert att det är tobaken som dödar. Det kanske är någonting annat. Alltså, man börjar så tvivel med annan rapportering. Den ena säger så här och den andra säger så här. Det hände ju mig med Dole också: ”Nu har vi två stycken olika versioner här. Vi har Dole – med en årsvinst på 6 miljarder dollar – och så har vi Gertten som tjänar 30 000 i månaden. Och man jämställde oss, vilket är ganska sinnessjukt. Och så jobbar man också med vetenskapliga rapporter. ”Nu har vi två stycken olika versioner här. Vi har Dole – med en årsvinst på 6 miljarder dollar – och så har vi Gertten som tjänar 30 000 i månaden. Och man jämställde oss, vilket är ganska sinnessjukt. Och så jobbar man också med vetenskapliga rapporter.

Komplexa produktioner med djup journalistik

JB: Precis, man har 97 forskare som håller med och tre som är anti. Så lägger man 1-1 för att man ska ha båda sidor i en debatt. Det är helt orimligt.

CB: Jag tänkte bara fråga… För du påtalade det här med vilken vinkel man har och jag undrar när är det man egentligen bestämmer sig för vilken vinkel man ska ha. Och hur sann är den vinkeln? Alltså, förstår du vad jag menar? När vet man att detta är totalt sant, den här vinklingen jag gör nu. För man gör ju alltid det, oavsett vilken sorts journalist man är eller politiker, och så vidare. Vi vinklar ju här också.

FG: Jag vet inte om jag använder mig av de begreppet när jag gör film på det sättet. Det är klart att man måste ha ett anslag. Man måste ha någon sorts tes. Men om man skulle jämföra då mina filmer med Janne Josefssons Uppdrag Granskning, som är väldigt tydliga. Här har vi en skurk för det här och det här, och sedan gör man trettio minuter där man bevisar sin tes, om och om och om igen. Men jag skulle inte beskriva min verksamhet så. Jag är mer intresserad av gråskalor, komplexitet… Det är inte lika sexigt. Och att försöka förstå lite hur saker och ting hänger samman.

JB: Jag upplever också det med dina filmer att de växer fram. Det är inte solklart, utan man tänker mer: ”Vart är det här på väg?” Jag kan gilla det, för man fångas ju. Det blir inte så svart och vitt. Men jag tänker faktiskt att vi ska hoppa in i PUSH. Nu kommer jag göra en sak som jag ogillar i intervjuer, det är så här att du har sagt och så citerar man, så vet man aldrig när man sitter där vad som kommer sägas.

Men då var det något i den här riktningen att liksom för den här fastighetskrisen påverkar medelklassfamiljer runt om i världen och så var det också då att du har sagt att utan tvekan kommer detta bli en av de större politiska utmaningarna de kommande åren. Vill du utveckla? För jag tror att innan man har sett filmen så förstår man inte vad du menade där, men efter man har sett filmen så förstår man.

Ett perspektiv för den engagerade medelklassen

FG: Du nämnde ordet medelklass här och jag politiskt så tycker jag att medelklassen är kanske den viktigaste klassen. Vi har pratat väldigt mycket om arbetarklassen, men jag tycker medelklassen är… När jag har jobbat i Latinamerika eller Afrika så är det oftast de som lever längst ner i slumområdet, de kämpar för dagen, för att överleva. Men medelklassen har ett högre perspektiv.

De kämpar också för att göra sina liv bättre och för att deras barn ska få utbildning, alltså de är egentligen den klassen som tar störst ansvar för samhället. De allra rikaste de flyttar sina pengar till Schweiz eller någon annanstans och tar väldigt lite ansvar.

Fredrik Gertten

Med det perspektivet så har jag gjort väldigt många filmer som har en slags medelklassperspektiv i grunden. Även i filmen PUSH hade det varit enkelt att göra en film där vi bara visar upp väldigt mycket hemlösa. Alltså den här bostadskrisen skapar en extrem hemlöshet och jag skulle ha kunnat filmat under broarna i San Fransisco, där folk bor i bilar och i tältläger och som är en konsekvens av IT-bolagen som trycker ut alla människor från staden.

Det hade varit lätt att göra de chock-storysarna. Men jag vill hellre göra en film som känns också i magen hos sådana som oss själva. Jag tror att det som håller på att hända med den här fastighetskrisen, den här utvecklingen i den här, alltså konsekvenserna av de här investeringarna, är ju att det finns en sorts ägandeförflyttande av hela vårt samhälle.

Färre och färre av våra hem och hus i städerna ägs av folk som bor i städerna. Ägarna finns någon annanstans, i andra länder. De som äger våra hus vet inte att de äger det, för de har bara köpt in sig i en finansiell produkt någonstans. Samma gäller väldigt mycket av butikerna. Det är fler och fler butiker och kedjor som också är ägda på samma sätt. Så stadens medborgare äger inte längre staden. Då är vi ganska långt borta från höger eller vänster.

Det är faktiskt så att alla människor som bryr sig om sin stad och som är stolt över sin stads historia; oavsett om du kommer från en köpmannafamilj eller från en arbetarfamilj, så har man samma utmaning i grunden. Det är dit jag vill nå med den här filmen, att skapa ett samtalsämne. Någonting är på väg att hända här. Det är inte bra för någon av oss. Vare sig om du sitter i en bra villa eller i en lägenhet någonstans, köpt eller hyrd. Det är skadligt för oss alla.

Boende är en mänsklig rättighet

CB: Du har ju berört kärnan i PUSH. Vi har egentligen inte gått in på filmen handlar om.

JB: Det jag tycker att den handlar om är ju, nu är jag finansnörd, så den handlar ju om hur plötsligt boende efter 2008 har blivit en finansiell tillgång. Alltså, blivit en investering. Hur den där investeringen har fått vissa oanade konsekvenser, som att man snarare är intresserad av att maximera vinsten av fastigheten, snarare än att bara ha nöjda hyresgäster eller vara kvar där. Sedan skulle jag också säga att den handlar om den här kanadensiska advokaten som kämpar för att berätta för människor att boendet är en mänsklig rättighet – adequate standard of living.

Saker som jag blir lite överraskad över var en scen när de går i London, i ett av Londons finaste områden, och så är det helt dött. Då var det så att fastigheterna hade blivit investering. Det var någon Mr Qatari som hade köpt upp. Han säger att detta är i centrala London och jag kan stå mitt ute i gatan och det är inga bilar.

FG: Ja, precis.

Den delen av London är Knightsbridge. Det är några kvarter från Buckingham Palace och det finns väldigt mycket tomma hus. Där bodde innan lorderna och lordernas barn. De är också pushed away.

Fredrik Gertten

Då var jag inne i det huset som husockupanterna hade tagit, som ligger verkligen nära Buckingham Palace. Det har stått tomt i 20 år, var köpt för 25 miljoner pund, och det var max 2 000 kvadratmeter. Helt nedgånget, muggigt, alltså ett ruttet hus. Du skulle aldrig kunna hyra ut det. Du får inte tillbaka några pengar. Men det står tomt, för det är bara en finansiell tillgång. Han vet förmodligen inte ens om det, för det är en del av en större portfölj.

CB: Ja, för det fattade jag inte först. Jag frågade Jan varför de inte hyr ut det, men då sa han att de tjänar pengar redan.

En oväntad negativ konsekvens av pensionssparandet

JB: Jag tänkte egentligen att detta var en fråga jag skulle ta lite senare i avsnittet, men vi når ut till många människor som investerar och tycker att det är kul med pengar. Jag vet att de flesta som lyssnar och följer tycker det är viktigt att ens pengar ska göra gott. Det var nog egentligen det som fick mig att må lite dåligt efter filmen, att jag kan säga att vi borde investera i fastighetsfonder för att det är ett bra tillgångsslag. Men då har jag inte tänkt på att den där fastighetsfonden, för det tar du också upp att det var ett amerikanskt pensionsbolag, som i all välmening för att de vill öka avkastningen till sina pensionärer, plötsligt köper upp stora kvarter.

Det bästa sättet att öka värdet är ju att renovera och höja hyrorna. När de höjer hyrorna då har inte de som bor där råd att vara kvar. Så blir det en push ut. Min poäng var att jag tror att det är många av oss som inte har tänkt på att det blir effekten. Ungefär som en cykel, man har hjulen och man har tramporna för sig. Så tittar alla och ser att tramporna är bra och hjulen är bra. När man sätter ihop dem så får det en cykel-egenskap.

FG: Nej, men så är det. Jag tror inte att investerare är onda människor. Jag har också pensionsbesparingar och äger fonder och så. Jag är inte lika medveten som er, så jag har knappt koll på vart de sitter. Men man kan väl säga att om mina pensionsbesparingar går upp väldigt mycket och det samtidigt innebär att mina levnadskostnader går upp, mitt glas vin på baren, min kopp kaffe… Allting blir dyrare.

Så kan man ju fråga sig, vad är meningen? Vad är meningen med att jag nominellt får mer pengar om mina utgifter ökar i samma tempo? Så vet vi då att det finns mellanhänder som tjänar pengar på detta hela tiden, som plockar pengar ur den lokala ekonomin och placerar det någon helt annanstans.

CB: Det var också en grej som man förstod i filmen, att pengarna försvinner bort från staden, istället för att cirkulera och bidra till nya grejer och människorna som bor där.

FG: Ja, vi pratar väldigt mycket om att det är viktigt att vi konsumerar. Jag är med där. Men det är klart att vi ska helst konsumera saker som blir bra för oss alla. RikaTillsammans. Vi har en nobelpristagare i filmen som säger att man kan tjäna väldigt mycket pengar på att förstöra jordklotet, men det är något fel på det. Och det är ju något fel på det. Det finns folk som tjänar pengar på att Amazonas brinner, men det är något fel på det.

En onaturlig och speedad gentrifiering

CB: Jag gillar det du säger, att man behöver ha någon som berättar att det är fel det här sättet som vi tjänar pengar på.

JB: Men jag tror inte att du säger att det är fel, men du säger hur det ligger till. Ett återkommande tema i det här är det som man kallar för gentrifiering. Skulle du kunna… för jag fick både tänka efter en och två gånger innan jag förstod. Hur skulle du förklara konceptet gentrifiering?

FG: Jag uppfattar ordet som att det är när en stadsdel byter invånare. Det rustas också upp på olika sätt. Det är ganska vanligt när man pratar om konstnärer som kommer in i slumområdet, sedan kommer coola klädbutiker och så ändras en stadsdel steg för steg. Normalt sätt är det en ganska långsamt och på ett sätt naturlig utveckling. Man kan också säga att engagerade grannar i ett område som säger att här vill vi inte ha knarklangare eller kanyler i sandlådan på Möllan till exempel… Om folk som bor där tar tag i det och stannar kvar, då bidrar det till att området blir säkrare. Då bidrar det till en slags gentrifiering.

Men det som då Saskia Sassen säger i filmen, en amerikansk professor och en av världens ledande tänkare. Hon är listad bland de hundra främsta. När jag intervjuade henne första gången så sa hon att jag har inte tid, jag ska till påven om ett tag. Det som Saskia Sassen säger är att visst, gentrifiering har sina problem. Det tränger ut fattiga och det blir svårt att vara kvar och så där, men det som vi ser nu har ingenting med gentrifiering att göra.

Hon skulle snarare jämföra det med landgrabbing. Det som man säger i Afrika, om man går in och köper… Alltså, det finns så mycket pengar där ute som bara letar efter ställen att placera sig på. Det är på speed på något sätt. Det finns otroligt mycket människor som nästan är scouter åt pensionsfonder och annat, för att hitta ställen att placera pengar på. Den aktiviteten i sig har ingenting med gentrifiering att göra. Det är en helt annan energi.

En traditionell fastighetsägare växer ju lite med värdet av sitt företag. Man kan inte växa hur snabbt som helst – det behövs pengar för att växa. Men de här stora kapitalfonderna de kan växa hur snabbt som helst, för de bara öppnar upp en ny finansiell produkt och ”boom!” så trillar det in tre miljarder från den koreanska pensionsfonden. Från ett antal skatteparadis, man vet inte vart pengarna har varit innan, om det är i människohandeln eller om det är i knarkhandel eller bara vanligt skattefiffel.

Alltså, det är enorma pengar som bara rusar in. Det skakar om samhället. Den amerikanska kapitalfonden som jag nämner då i filmen, Blackstone, de har då köpt in sig mest i Köpenhamn och de är nu den fjärde största ägaren av svensk förort. Men i Danmark har de skakat om ordentligt. Där är det stor politik och deras namn är på nyheterna hela tiden, för att man uppfattar det som en amerikansk invasion. Det förändrar regelverket.

En affärsmodell som PUSHar ut folk ur städerna

JB: Ja , det var liksom aldrig tänkt att det skulle bli så. Jag såg också att de bara kom in och köpte flera tusen lägenheter. De renoverade upp dem och bara höjde hyrorna med 50%.

FG: Det som de gör…

Dels så är de väldigt kapitalstarka. De har oändligt med pengar. Men de köper också på sig väldigt stark lokal expertis, för att hitta sätt att runda lagstiftningen.

Fredrik Gertten

I Sverige har man förstått då att bruksvärdesprincipen är ett sätt du kan runda det på, så om man gör ett visst antal åtgärder i en lägenhet så kan du höja hyran jättemycket. T.ex. även Kronprinsen i Malmö som förr ägdes privat är nu köpt av Akelius. T.ex. även Kronprinsen i Malmö som förr ägdes privat är nu köpt av Akelius.

Det är också ett sådant; vart har vi hört talas om Akelius innan? De har haft en massa fonder och grejer. Nu är de en av världens största fastighetsägare. De har en massa hus i Kanada, USA, Spanien… De är väldigt starka på alla platser som är drabbade av finanskrisen. De gör precis likadant överallt och det resulterar i 50%, 60%, 100% hyreshöjningar. Men deras insats för att få den höjningen motsvarar inte alls, utan de gör precis det de måste.

CB: Tyvärr funkar det så i Sverige. Du kan inte höja den för den befintliga, men gör du vissa av de här renoveringarna så kan du sedan till nästa hyresgäst höja hur mycket som helst.

FG: Metoden är ju då att göra livet surt för de som sitter med de låga hyrorna. Då svarar man inte i telefon, då droppar det in från grannens toa och så gör man ingenting. Då tycker folk kanske här i Malmö att oj, jag har en dålig vaktmästare. Han svarar inte. Men det jag ser här och tillsammans med Leilani Farha, som du är FN:s speciella sändebud så ser vi att detta händer överallt.

Filmen öppnar i en lägenhet i Toronto, där folk berättar om att de har råttor, kackerlackor, vattnet och andra saker funkar inte, och de gör ingenting. De bara vill att de ska flytta. Sedan kommer jag hem till Sverige och hör exakt samma berättelser. Detta är en affärsmodell. En affärsmodell där man vill att människor ska flytta. Det folk beskriver i hela världen är att de vill bara ha bort oss.

Lyxiga bostadsrätter som finansiella produkter

CB: Är det också det där att man bygger nya fastigheter där ingen har råd att bo? Är det samma fenomen?

FG: Det är ett parallellt fenomenet, men inte samma. Men man kan säga att många av dessa condos, där det byggs stora fina lägenhetshus, är också i grunden då finansiella produkter, som också drar till sig pengar på ett sätt som inte vanliga husbyggen gör. Det är som spekulationsbyggen. Åk till Sydostasien, Bangkok eller så, där man river bort 3 000 från slumområdet och bygger några stora ståtliga torn och så står det på stora skyltar ”Luxuy Condos”. Spana efter det när ni är ute i världen.

Och många sådana Luxury Condos köps då av folk som ett slags investeringsobjekt. Och de bor inte alltid där, utan många av dem står tomma. Då innebär det att ett antal tusen människor har tvingats bort och måste sitta på tåget i två timmar för att komma till jobbet. Så det slår sönder stadsstrukturen. Det finns ganska lite positivt att komma med detta.

Normalt kan vi säga att lyftkranar är positivt. Det är ju så vi är fostrade; här finns det energi, det är positivt. Men om du plötsligt bygger någonting som står tomt då kan du inte ens prata om bostadsbrist. Det är inte ens säkert att det finns bostadsbrist i Sverige. Alltså, folk har svårt att hitta hem de har råd att bo i, men det finns bostäder.

JB: Du nämnde Bangkok och då tänkte jag att man behöver inte åka längre än till Stockholm. Allvarligt talat, att se att man bygger de här dyra bostadsrätterna, som ingen har råd att bo i. Då har de varit spekulationsköp i mångt och mycket.

CB: Jag bara får känslan av att det, precis som du säger det här med landgrabbing, att det är marken som blir mer och mer värdefull här på jorden.

FG: Ja, alla finansiella produkter behöver en slags tillgång och den mest optimala tillgången är ju land. Ska du komma åt stadsland så måste du göra det via fastigheter. Hon säger också att man nu med advokater och så jobbar i exempelvis i London med att hitta sätt att komma förbi de där… för det finns ibland hundraåriga avtal och vissa begränsningar, som man försöker runda på olika sätt. Man försöker med legala medel också säkra det i längden.

JB: Jag ser detta tyvärr som en sådan här som man kallar emerging property. Att det var inte riktigt tanken att det skulle bli så här. Om man tar det från ett finansiellt perspektiv, det som hände 2008 var ju att vi fick en finanskris. Sedan sänkte man räntorna och började trycka pengar, som behöver ta väg någonstans. Idag finns det inte så många alternativ.

Sedan var det plötsligt någon som såg Detroit, en stad som har gått i konkurs, vi köper upp hela de här kvarteren. Sedan börjar man tänka på hur man kan höja värdet, och då renoverar man upp dem och byta ut hyresgästerna. Det pratar våra kompisar om också, som har fastigheter här hemma. Att man vill utveckla sin fastighet. Men då är det ingen som tänker på helheten – hur det påverkar staden och människorna.

3 000 hemlösa barnfamiljer i Stockholm

FG: Jag gillar ju folk som vill göra sin stad bättre. Det är fint med fastighetsägare som också vill vara en del i att göra sin stad bättre. Men om vi ska göra Malmö bättre genom att alla Malmöbor ska flytta, så flyttar andra in, och då blir det något konstigt. Det gäller också politiker. Man röstar på ett parti för att de ska göra min stad bättre, och sedan genomför de politik som gör att jag inte kan bo kvar. Det är någonting som inte stämmer.

Globalt sett så sitter folk på tåg i allt större utsträckning. Sedan i fattigare länder föredrar folk att bo i ett slumområde väldigt trångt för att ha närmre till sitt jobb, vettiga skolor för barnen, vettig sjukvård.

För ju längre ut du kommer, desto sämre service får du. I USA så pratar vi om trailer parks. Då är du så långt bort att då har du ingenting. Där kan du möjligtvis ha en rimlig kostnad, men du kan inte tjäna några pengar.

Fredrik Gertten

JB: Det är ju lätt för oss i Sverige att tycka att detta är ett problem i andra länder. Att vi investerar i fastighetsfonder, men detta berör inte mig.

FG: Jag har pratat med svenska forskare som säger att vi kanske kommer få trailer parks även i Sverige. Det lite perversa här är att kapitalfonderna letar efter undervärderade tillgångar. Det är deras favorit, att köpa någonting billigt som man sedan kan sälja dyrt. Det är klassisk kapitalism, eller hur? Och vad är det mest undervärderade just nu? Jo, det är där människor har råd att bo. Där vanliga människor har råd att bo. Då tar man de husen och höjer hyrorna.

Många människor bor kvar, men de tvingas jobba flera timmar eller avstå från någonting annat. Men folks andel av sin lön som går till hyran har stigit dramatiskt, vilket kommer påverka deras konsumtionsförmåga mot andra sektorer av samhället. Vilket inte heller är så bra, eftersom mycket av pengarna bara försvinner rakt ut.

Men om vi ser att många människor inte har råd att bo kvar, eller kommer inte in, Stockholm har 6 000 hemlösa, varav hälften är barnfamiljer. Malmö har 3 000 hemlösa, varav 1 000 är barnfamiljer.

Fredrik Gertten

Och detta är en utveckling bara på kanske två år, som hemlöshetskostnaderna för kommunerna har ökat dramatiskt. Och de vet inte vad hur de ska göra. Vi har då, alltså Sverige har skrivit under alla de här internationella lagarna på att bostaden är en mänsklig rättighet. Det innebär att barn ska inte bo på gatan. Då måste vi försöka ta hand om dem och det blir väldigt dyrt. När hyrorna trycks upp, trycks folk ut, så landar det till sist på kommunens bord. Eller så flyttar man till en kommun som kan ta hand om en, eller hur det nu är.

Jag reser mycket med mitt jobb. Toronto, som jag har varit återkommande i under femton år, jag har aldrig sett så mycket hemlösa. Och då ser jag äldre kvinnor på gatorna. Alltså, man ser kvinnor som man verkligen inte vill se sova ute. Vi är långt bort ifrån att det bara är mentalt sjuka och narkomaner som sover på gatorna.

Leilani Farhas arbete med FN

JB: Det är det lite man vill försvara sig med, att i Sverige behöver ingen vara hemlös om man inte vill det, som en klassisk invändning.

FG: Och kommunerna jobbar hårt för att vi inte ska behöva se det, men det är oundvikligt med den här utvecklingen.

JB: Ett kort sidospår – Leilani Farha, som är FN:s sändebud i bostadsfrågor, du följer henne mycket. Jag fick faktiskt Googla henne efter filmen. Jag visste inte att det var en mänsklig rätt. Kan du säga någonting om hur det ligger till?

FG: Det finns en internationell människorättslagstiftning. Det är lag, och hon är advokat med den specialiteten. Alla nationer i vår värld har skrivit under på den här internationella lagstiftningen och gjort det till sin. Också Sverige, naturligtvis. Hennes jobb är att åka ut till länder och kolla om folk gör sitt jobb. I grunden är det länder som bjuder in henne, så hon gör två officiella besök per år. Nu ska hon snart till Nigeria, till exempel. Förra gången var hon i Frankrike.

Då träffar hon allt från finansministern, till näringslivsbossarna, till de som sover på gatorna. Hon har ett ganska fritt uppdrag. Sedan gör hon en rapport och medlar regeringen sin kritik, sedan har hon presskonferens – det såg vi till exempel i Korea när jag var där. Sedan rapporteras detta i FN:s människorättskonvention i Geneve eller New York. Sedan får regeringarna förklara varför det är som det är. Nu var hon i Egypten för inte så länge sedan och där attackerade de henne stenhårt, naturligtvis. Det är ett ganska tufft jobb.

JB: Jag skrev faktiskt här i mina förberedelser att om det är någon som vill se hur det är att jobba i uppförsbacke, så är det bara att följa hennes jobb.

FG: Det intressanta med henne är trots allt att regeringarna måste lyssna och måste svara. Hon är inte bara en tjänsteman, utan en oberoende expert som regeringarna måste ta emot och svara på det hon säger.

CB: Hon ser ju mycket bredare än de flesta, eftersom hon reser över hela världen och pratar med olika skikt i samhället. Då måste man ju ändå lyssna på det.

JB: Det var två scener framförallt som jag tog med mig från dokumentären. Den ena var att hon sitter och förbereder sig för att hålla ett tal inför FN, så säger hennes kompis att de sitter ändå bara och kollar på sin telefon. Sedan filmar du där någon sitter och kollar på klockor. Men sedan slutar du ändå dokumentären med att hon sitter och leder ett möte med borgmästaren, så det finns ändå ett hopp.

FG: Ja, hon gör skillnad. Men det är klart, jag menar den här killen som sitter och kollar på lyxklockor från Qatar… Det finns folk som är med i FN-systemet som inte bryr sig så mycket ändå.

Se PUSH på bio från 6:e september

JB: Precis. Jag tänker att vi strax ska runda av lite. Vad skulle du vilja, när man har sett den här dokumentären, att man som tittare gör?

FG: Dels tycker jag att man ska se filmen ihop med sina kompisar. Den går på bio nu från den 6:e september runt om i Sverige och om man missar den kan man också ta kontakt med oss och boka en egen visning, Så, om man nu är ett gäng som vill prata om de här frågorna, så är det fullt möjligt. Jag tycker att man ska försöka se relationen till sina investeringar och försöka mäta det på något sätt, och se om det är bra eller dåligt.

Jag tycker att folk som har pengar i pensionsförsäkringar, som jag har… Till exempel min egen filmklippare upptäckte ju att hans egen Folksam-pension besparing hade Blackstone-aktier. Så man ska vända sig till de här bolagen och fråga om det verkligen är etiskt och rätt.

Jag läste någonstans att hälften av alla pengar på världens börser är pensionspengar, så det är en enorm maktfaktor. Det innebär att de pengarna också skulle kunna styras mot något som är bra för oss alla. Det finns en väldigt stark debatt där man pratar om dievest, att man ska ta bort pengar. Så nu är det stora fonder, till exempel New Yorks lärare eller andra, som har tagit bort sina pengar från oljefonder, från gas, från fracking. Det finns mycket sådant. Även den norska oljefonden, världens rikaste fond, har tagit bort alla investeringar i kol, till exempel.

Jag tror att det kommer göra skillnad. Och det kan vara ett tips till alla investerare då, att ni ska ha koll på den här dievest-rörelsen. Förr eller senare kommer även oljeinvesteringar bli olönsamma. Till sist kommer de inte få pengar att borra under Grönland, som de gärna vill, vilket inte är så bra för planeten.

Vi kan alla använda vår konsumentmakt

JB: Jag tror att där är det viktigt att faktiskt se sin makt som konsument. Jag kan ta ett konkret exempel. Vi är stora fantaster av en svensk fondrobot som heter Lysa och för oss är det viktigt med både hållbara och etiska investeringar. Vi pratar mycket med dem om att göra det hållbart. Sedan hade vi en massa läsare som också mejlade dem, och då sa de att det där med hållbart och etiskt var på vår lista att göra, men det var inte tio i topp.

Men efter den feedback vi har fått från alla våra kunder, så prioriterade vi upp det. Sex månader senare har de sagt att de följer svenska kyrkans regler för ett hållbart sparande.

FG: Kyrkorna var ju först i världen. De började gå emot vapeninvesteringar, till exempel. Sedan har de nu gått över till olja och kol och sådant. Det är intressant.

JB: Ja, och man ska inte underskatta det där med att skicka ett mejl eller ringa. Jag kanske inte kan göra det helt själv, men om vi är många som gör det så blir det en väldigt stor påverkan. Det där faktiskt någonting som vi också ska ta upp. Vi har både AMF och Sjunde AP-fonden, som vi jobbar på att få hit. Att verkligen lyfta de här frågorna. Bara kort, vart kan man se filmen?

FG: Filmen går på bio runt om i Sverige från den 6:e september. Filmstaden på sina håll, men även kulturbiografer och i Stockholm är det säkert då Zita, Rio, Victoria, Spegeln i Malmö och så vidare. Det kommer vara lite olika. Filmbranschen är också sådan att det finns fler filmer än det finns dukar, så det gäller att folk kommer iväg och ser filmen tidigt. Ju mer folk som kommer den första veckan, desto större chans har man att leva kvar. Så det är en ganska tuff bransch. Sedan har vi inte ton med pengar att lägga på annonser och så där.

JB: Det var något jag såg på hemsidan faktiskt. Du finansierar detta via Crowdfunding delvis, eller?

FG: Ja, delvis. Vår normala finansiering av en sådan här film kanske kostar sju miljoner eller något sådant. Vi får stöd runt om i världen, Svenska Filminstitutet, vi har något som heter Creative Europe, som är EU:s program, sedan samproduktioner med andra länder och så där. Det är ett stort och komplicerat system, men också Crowdfunding.

CB: Så då kan man stötta dig om man vill på det viset.

Veckans RikaTillsammans-frågor

JB: Och framförallt, när du gör nya filmer, säg till. Jag tror att det är många som vill stödja. Vi hade gärna gjort det, men vi visste inte om det då. Sedan har vi några avslutande frågor som vi alltid brukar ta. På en skala 1-10, hur konstig skulle du säga att du är?

FG: Oj, oj, oj. Om jag skulle beskriva mig själv som skitkonstig så skulle det osa lite ”Vem fan tror han att han är?” Och om jag skulle beskriva mig själv som okonstig, då har jag ingen självinsikt.

CB: De flesta känner sig nog lite konstiga tror jag. Av alla som vi har intervjuat och ställt den frågan till, så har de flesta någonting som känns lite konstigt eller avvikande. Så det kan man vara.

FG: Jag har inget bra svar. Andra får beskriva det. Det är säkert många som tycker att jag är skitkonstig. När jag vaknar på morgonen känner jag mig kaffesugen och det är nog ganska normalt.

JB: Om du skulle tipsa om någon film eller bok?

FG: Jag kommer inte på någonting på rak arm. En film jag ska se snart åtminstone som går nu i höst är en film om Hasse och Tage. Den skulle jag vilja se. En dokumentär om svenska komiker i historien. Också folk med någon slags moralisk kompass; det tycker jag är spännande.

JB: Är det någon fråga som du önskar att jag hade ställt?

FG: Igår kväll hade jag den första visningen av filmen här i Malmö, på Doc Lounge. Det var 200 pers där och jag fick en massa frågor. Ingen av dem har ställts idag. Så det är klart att det finns ganska mycket att prata om efter att man har sett filmen. Det man kan säga till alla era lyssnare och tittare, är att en dokumentärfilm är en resa i sig. Ett äventyr.

Man har inte sett den bara genom att läsa om den. Man måste donera den tiden av sitt liv. Nu är det 92 minuter, så får man en upplevelse. Det är mitt tips – se den. Det kan också gälla böcker eller filmer, att det räcker inte att läsa om dem. Man måste faktiskt ge sig ut och se.

Bostadsmarknadens dramatiska perspektivskiften

JB: Bara sista… Jag blir ju jättenyfiken. Vad ställde de för frågor?

FG: Vi pratade väldigt mycket om effekten in i staden. Folk som bor där i Akelius eller Victoria Park eller vad de nu heter… företag som är finansierade på ett annat sätt. Jag brukar beskriva det som företag där hyresgästen inte är kund, utan kunden är investeraren. Det är ett perspektivskifte som i grunden är ganska dramatiskt. I rummet där igår var det ganska mycket unga människor, som har den erfarenheten.

Det kom dem lite närmre så, på det sättet, de känner det.

Att vara ung idag, det är ganska tufft. Mycket större del av deras studiemedel eller små löner går åt att betala ett boende. Det är en enormt mycket större stress än det har varit på många, många generationer. Även i ett globalt perspektiv.

Fredrik Gertten

JB: Men även här i Sverige, vilket kan inte nog påtalas.

FG: Även här i Sverige och jag tror att det bara är början. Vi ska komma ihåg att det sträcker sig utanför Stockholm, Göteborg och Malmö. Hela det här flyttas ut till väldigt många andra kommuner. Svenska kommuner måste bygga nytt, men de har mindre pengar än de någonsin har haft. Vem är det som har mer pengar idag? Jo, det är finansvärlden. Politiken har mindre pengar. Politiken är mer en spegling av medborgarnas pengar. Och medborgarnas pengar har inte ökat. Det säger då professor Stiglitz i filmen.

Inkomstskillnaden har ökat mer än någonsin. De som tjänar mycket tjänar mer och vi andra tjänar ungefär samma. När en svensk kommun vill bygga nya hem till folk, så måste de sälja tillgångar. Vad säljer de för tillgångar? Mark eller fastigheter. Så man måste i grund sälja två lägenheter för att bygga en ny.

Det innebär att det finns ganska mycket svensk förort till salu. Då kommer de här bolagen in där, som köper, renoverar och höjer hyrorna. Vi vet vad det kostar att bo i nyproduktion, så nu blir det nyproduktion och det gamla stiger. Så det blir dyrare och dyrare att bo. Detta är ännu mera ett svenskt problem.

Fredrik Gertten

JB: Det där tycker jag, precis som du säger, att det är väldigt svårt för ungdomarna. Om man inte har föräldrar att låna av för att komma in på bostadsmarknaden.

Både sociologiska och ekonomiska effekter

CB: Jag tänker också, som vi pratade i början, på att man kan gilla sin stad som man bor i. Men om det redan från början finns ett utanförskap, då har man ingen känslomässig koppling till sin stad. Varför ska man då jobba på att göra den bättre? Jag har känt sådant utanförskap tills jag bestämde mig för att Malmö är min stad. Jag älskar Malmö. Jag fick bestämma mig för det och det blev ett skifte. Men om man inte har det från början. Det blir en identitetslöshet.

FG: Jag har varit mycket i USA och det finns en massa fina saker med USA. Det som är väldigt tydligt med USA är att folk sätter sig i sin bil, kör till sin shopping mall, kör till sin bostad… Det är ett samhälle där folk inte riktigt möts. Det är väldigt separerat. Vi är vana vid europeiska städer där man ses på stan, tar en fika, man promenerar. Man liksom har en starkare känsla för sin stad. Jag tycker det är någonting att försvara, att vi ska vara rädda om den mötesplatsen som är där vi möter folk som inte har exakt samma berättelse som vi själva.

Detta är verkligen ingen höger- eller vänsterfråga, naturligtvis. Alla medborgare som bryr sig om sitt land, sin stad, måste kunna mötas. Det ska vi skydda.

CB: Det handlar om välbefinnande också, för det finns många faktorer till varför vi mår dåligt idag, mer än någonsin. Det här skulle kunna vara en sådan faktor. Att vi inte möts på samma sätt som förr och vi har inte samma grundläggande trygghet i vårt boende. Det kan vara 20 faktorer till att vi inte mår bra längre.

FG: Unga människor som känner att de inte kan sätta en fot in någonstans. Från städer runt om i världen har i berättelser om folk som aldrig har en fast lägenhet. I min research hittade jag folk som är professionella kattvakter eller hundvakter. De bor i folks hem när de är på semester och så gör de hela tiden. De flyttar runt för att inte behöva ha något eget hem. Det är liksom helt absurda saker. Sedan finns det hela den marknaden av män som söker kvinnlig inneboende, där det mellan raderna står att det är fint om du går naken ibland. Det finns hela system av detta. Så det finns ett väldigt obehag kring det.

Lite om läget i London

FG: Min egen dotter var i London, delade lägenhet med några vänner, då hade de betalat en deposition på sex månader, två skulle bo där men de var tre. Plötsligt stog fastighetsägaren inne i lägenheten och hade öppnat med egen nyckel och säger till min dotter att hon skulle ut. Hon ringde mig gråtande från London och hade tvingats packa sina grejer och dra. Eller, det hon fick med sig. Det kanske var en av orsakerna till att jag började med den här storyn.

Jag la ut på Facebook och berättade det för folk. Jag känner många över hela världen och jag fick en massa svar. Men det var också advokater som hörde av sig och sa att de kände till detta mönster. Så tjejerna fick hjälp och blev inte av med sin deposition, som han naturligtvis var ute efter. Så den här aggressionen ligger så nära nu. Folk är så pass maktlösa.

London har nog blivit en stad, på många håll, med någon sorts ambulerande arbetarklass. Det är t.ex. svenska ungdomar som åker till London och jobbar och bor obekvämt under ett antal år. Men sedan när det är dags att skaffa familj, då drar man. Jag läste en intervju med en av cheferna från Pret á Manger, som är en stor kafékedja, som tidigare ägdes av McDonalds. De sa att de kan inte rekrytera brittisk personal. Det finns inte att tillgå i London, för att folk kan inte bo där.

JB: Nej och det är inte ett sådant välbetalt jobb att man kan pendla in heller.

FG: Nej, det ger ingen mening. Så då blir det liksom ungdomar från hela Europa som kommer dit och jobbar ett tag. Sedan försvinner de igen. De skapar heller ingen egen bas eller kultur. Det säger ju då Saskia Sassen i filmen, att städerna är en plats där också de fattiga kan bygga sin egen berättelse, sin egen kultur.

Till skillnad från landsbygden på ett annat sätt, där det finns storbonden… Det finns mindre spelrum för folk på landsbygden, alltså klassiskt. I städerna kan de fattiga ändå bygga sin egen stolthet och det är det som är städer. Det är så vi känner dem, med de här olika berättelserna, kvarteren, dialekter. Det är lite under hot nu. Vill vi det?

Det handlar också om våra egna barns säkerhet

JB: Jag kämpar hela tiden för att göra det till mitt problem. Jag tänker för våra döttrar. Förstår du vad jag menar? När det inte drabbar en direkt så blir det liksom att så där vill jag inte ha det. Eller, det var inte det som var meningen när vi köpte.

FG: Precis, ni sitter säkert. Ni har ett fint hus, på en fin adress i Malmö. Men bara för att ni sitter säkert är det inte säkert att era döttrar sitter säkert. Jag tror de flesta i medelklassen som har det ganska bra måste inse att även om din lägenhet och ditt hus är värt tio miljoner så har det ingen större betydelse. För dina barn går inte säkra för det.

CB: På det sättet tycker jag världen har blivit mindre trygg. För även de rika då behöver ju säkra sina barns och barnbarns liv, liksom. Då kan jag också förstå varför pengarna förflyttas dit man inte betalar så mycket skatt, och så vidare. Även de rika sitter och undrar hur ska det gå. Eller?

JB: Jag skulle väl egentligen ta det i ett större perspektiv. Något jag har funderat på. mycket det är kapitalism är jättebra på väldigt många sätt, men det är också vissa saker i gränslandet. Den kapitalismen vi har sett på sistone blir på något sätt missbrukad. När politiker till exempel inte har förmågan att stå kvar. Idag är det ju tyvärr så att ju mer pengar du har, desto mer kan du påverka eller säga till och få din agenda. Då blir det att regleringar tas bort, kommuner behöver sälja ut lägenheter för att kunna köpa nytt.

FG: Teorin säger ju att kapitalism är bra, vi kan investera i företag som kan växa, och sedan är konkurrens viktigt, monopol ska vi inte ha. I USA finns det ju en anti-trust-lagstiftning, så det finns i själva teoribildningen någonting som säger att du måste ha konkurrens. Men det är så att väldigt mycket konkurrens är upphävd, för att företagen blir större och större.

Även en lokal fastighetsägare i Malmö eller Stockholm har väldigt lite gemensamt med kapitalfonder som äger fastighet. För mig är de inte samma sak. Och det tror jag också att fastighetsägarna själva måste inse; de har inte gemensamma intressen med de här främmande kropparna som kommer in.

Fredrik Gertten

Ett internationellt perspektiv i världspolitiken

JB: Och det vi saknar helt är allmännyttan. Som MKB, som fanns här, som hade en annan uppgift.

FG: Allmännyttan och kommunalt ägda bostäder finns nästan i alla länder. Det är inte heller något socialdemokratiskt. I USA finns det ”projects”. På ganska fina adresser i New York kan du hitta ett projekt där det bor svarta människor, så länder har alltid tyckt att man behövt bygga också för de fattiga. Det är politiska instrument för att samhället ska fungera. Därför också en allmännytta viktig tycker jag.

Det som händer i Stockholm här när man säljer ut allmännyttan, så kan man säga att kommunen på ett sätt ger bort sitt eget inflytande över bostadsmarknaden. Man säger att det här vill vi inte vara en del av. Tittar du nu på till exempel Berlin, där jag träffade borgmästaren i Berlin, som sa att de sålde ut och det var fel. Nu köper de tillbaka.

Tyvärr är det nästan ingen i Sverige som följer den tyska debatten, men det borde man göra, för den här frågan som jag berättade om är gigantisk i Tyskland nu. Det finns nu ett lagförslag i Berlin senat om att frysa alla hyror i fem år. Jag har ingen aning om detta är bra eller dåligt – jag bara berättar om det. Det var uppe i konstitutionsdomstolen för fastighetsägare och andra anmälde det dit. Konstitutionsdomstolen sa att det är helt ok med ett hyresstopp för att bostaden är en mänsklig rättighet. Förra veckan, du kan kolla upp det.

Så, det är en ny frontlinje, där vi plötsligt hör ord som vi inte har hört i politiken på väldigt många år. Jag tror att det är en spegling av att politiker är nu under en stor press från sina medborgare. Medborgarna är inte bara de som är längst nere, utan det är också deras egna kompisar, deras kompisars barn. Det är väldigt nära helt plötsligt. Då känner politikerna en press att göra någonting. Nya Zeeland har förbjudit utländska investeringar.

Jag vet inte om det är bra eller dåligt, men det har de gjort. Vancouver har infört skatt på tomma lägenheter. Jag tror inte att man ska sätta nationsstämplar på pengar, för det kommer från alla håll och man vet inte exakt var de kommer ifrån. Nästan alla fastighetsaffärer görs från skatteparadis. De blir till sist luktlösa.

Obeskattade, tvättade pengar flyter runt i vår ekonomi

FG: I filmen ger Roberto Saviano just perspektivet om skatteparadis som jag tycker att vi inte riktigt har förstått. Vi pratar väldigt mycket om att svenska och rika människor smiter från skatt, men han pratar också om hur de pengarna också går in tillbaka i våra samhällen. Inga pengar ligger i skatteparadis – de passerar skatteparadis. De går rakt in i våra städer och just nu går de rakt in i fastighetsbestånd. Det innebär att ägarna av pengarna som går in i Akelius eller you-name-it kan också vara de som har smugglat flyktingar över Medelhavet. Kan också vara kokainpengar. För även en illegal kapitalism vill som alla andra få ränta på sina pengar, så klart.

JB: Ja, och tyvärr är ju fastigheter ett av de bästa sätten. Hur fick du de här pengarna? Jag sålde en fastighet i London. Och precis som du säger att fastigheten är mögglig och att det inte har bott någon där på tjugo år…

FG: Men tänk också på vad de pengarna som kommer från skatteparadis och köper fastigheter här i Sverige, eftersom väldigt mycket affärer också görs här, de konkurrerar ju med pengar som är sparade och som är beskattade och redovisade. Det är en osund konkurrens med oss andra. Varför ska vi ha det?

JB: Precis. Nu har vi pratat i nästan en och en halv timme. Jag tycker detta är superintressant och jag älskar att du frågar vad som pågår – egentligen. Att tänka tanken slut. Vad får det för konsekvenser och hur funkar detta egentligen. Och sedan, var det detta som var vår intention? Att börja ifrågasätta. Jag älskar det. Ett fantastiskt stort tack Fredrik, för att du ville komma hit. Jag hoppas att du kommer tillbaka någon gång i framtiden, för det känns som att vi har många frågor kvar att diskutera.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Artiklar som den här i din inkorg?

Om du uppskattade den här artikeln och kan tänka dig att få ett mejl i månaden med de bästa tipsen och artiklarna, prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev nedan. Självklart är det kostnadsfritt. 👍

Avsnittet Om dokumentären PUSH: Hur bostäder blev investeringar dök först upp på RikaTillsammans.

Dagens artikel är en intervju och ett sponsrat samarbete med fondförvaltaren Magnus Alfredsson som förvaltar den egna och uttalat hållbara fonden Proethos. I intervjun berättar han om hur han, efter många år i finansbranschen, provocerades av; att hållbara val alltid skulle kosta mer än ohållbara val, att hållbart sparande skulle ge lägre avkastning än ohållbart sparande eller att man inte skulle kunna placera sina pengar i allas framtid och samtidigt få en rättvis avkastning. Därför skapade han den billiga fonden Proethos för att visa att det går och ge ett alternativ till oss som vill spara etiskt, hållbart och rättivst.

Hållbart, etiskt och rättvist sparande är något som ligger mig och Caroline nära om hjärtat. För mig var det ett bryskt uppvaknande när jag insåg att t.ex. mina sparpengar (ca 3 ton CO₂ per 100 000 kr) hade en betydligt större miljöpåverkan än min bilkörning (ca 1.5 ton). Trots att många av oss försöker äta ekologiskt, ta cykeln istället för bilen och göra klimatsmarta val kan det inte undgått någon att vi inte lever särskilt hållbart. En stor utmaning, i alla fall för oss, har varit att det inte finns så många bra hållbara eller etiska alternativ att investera i. I många år har man dessutom fått betala extra i form av en sämre avkastning för att man har valt hållbart sparande.

Därför var det extra roligt när vi fick tips från er läsare om Magnus Alfredsson och hans fond Proethos. Här fanns det en person som också var frustrerad över faktumet att hållbart sparande skulle vara dyrare eller sämre än ett ohållbart sparande. Till skillnad från många andra – som t.ex. de som säger att det är kört med klimatet och att det handlar om att dö med värdighet – så valde han att göra något konkret åt saken och startade sin uttalat hållbara fond Proethos. I korthet är det en global blandfond, med en fördelning om ca 80 % aktier, 20 % räntor, som investerar i företag som är verksamma i de fyra områden som krävs för klimatomställningen:

• Hållbar energiproduktion
• Hållbar energikonsumtion
• Hållbara transporter
• Hållbar livsstil

Det handlar nämligen om att aktivt både välja in och välja bort. Vi konsumenter och sparare glömmer ibland bort att vi har en mycket större makt än vad vi tror. Genom våra val och placeringar av pengar bestämmer vi faktiskt vad vi vill ha mer om av i framtiden. Som Magnus påpekar handlar det om att faktiskt ha en ångetsfri övergång till en hållbar livsstil och att det faktiskt går fortare än det ibland ser ut. För ett par år sedan höll t.ex. Wolkswagen på med dieselgate för att idag lova att miljontals bilar inom kort kommer vara fossilfria.

Den här utvecklingen sker supersnabbt i många olika områden. I avsnittet pratar vi om matindustrin som är en enorm klimatbov, men också om de nya företag som kommer med hållbara lösningar. Ett exempel är företaget Beyond Meat som är ett av fondens innehav som producerar växtbaserat ”kött”. Eftersom jag och Caroline försöker klimatväxla med små steg valde vi att testa de växtbaserade hamburgarna som de producerar. De finns nämligen att köpa på COOP här i Sverige och dessutom var det ett bra tillfälle att prata hållbarhet och aktier med dottern. De var faktiskt riktigt goda och kan varmt rekommenderas. 👍

I intervjun pratar vi även om vad en begriplig syn på hållbarhet är, att studier pekar på att premien man betalade extra för hållbart sparande är borta, att risken till och med kan vara mindre i hållbart sparande än i vanligt sparande, om innehaven i fonden Proethos och om hans tankar kring hållbart, etiskt och socialt sparande samt några av era läsarfrågor.

För tydlighetens skull tycker vi att det är viktigt att påpeka att vi äger andelar i fonden, att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning samt att alla investeringar innehåller en risk som gör att värdet av ditt sparande både kan öka och minska i värde. Fonden är relativt ny och passar tills vidare utmärkt i den aktiva hinken enligt fyra hinkar principen.

För dig som är medlem i vår RikaTillsammans-community på Patreon kommer Magnus att delta i en digital FikaTillsammans i början av november. Det är ett tillfälle att ställa frågor, diskutera hållbart sparande och fungerar ungefär som en livepodd där du kan bara lyssna med eller delta i den utsträckning du vill. Läs mer på vår Patreon-sida.

Tack för den här veckan och vi hoppas att vi ses även nästa söndag!
Jan och Caroline

Kort fakta om fonden

Nedan följer lite kort fakta om fonden (tack för tipset Ulf!)

Prethos Fond – Sammanfattning

En hållbar global blandfond som investerar i hållbara företag som verkar inom områdena: energiproduktion, energikonsumtion, transporter och livsstil. Den fördelar 80 % av kapitalet i aktier och 20 % i hållbara räntefonder vilket ger en risk på 5 av 7. Avgiften är 0.65 % per år men varierar på Avanza till följd av höga inflöden i förhållande till totalt förvaltat kapital. Över tid är tanken att avgiften ska sänkas.

Finns att köpa

På de flesta ställen där fonder finns t.ex. Avanza eller Nordnet. Enklast hittar man den genom att söka på ”Proethos”. 

Hur kan man resonera kring den

Som ett hållbart alternativ i den aktiva lekhinken. Eventuellt som ett alternativ till en globalfond i en av modellportföljerna. Tänk på att i det senare fallet behöver man räkna om andelen räntor. 

Lyssna eller titta på dagens avsnitt om Proethos

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

• 00:03:02 – Startade Proethos för att kunna erbjuda ett bättre alternativ
• 00:04:56 – Planeten klarar sig ändå, men inte vi
• 00:07:00 – Alla som säger att de är gröna är inte det
• 00:08:54 – Hållbart behöver inte vara dyrare
• 00:10:37 – Bättre avkastning med hållbara fonder
• 00:12:21 – Stora förändringar kommer att ske
• 00:14:31 – Svårt att spekulera i framtiden
• 00:16:15 – De yngre generationerna är mer medvetna
• 00:19:01 – Begriplig hållbarhet med ett unikt urval av aktier och fonder
• 00:21:41 – Ångestfri övergång till en hållbar livsstil
• 00:24:29 – Samarbete med Internationella Miljöinstitutet på Lunds Universitet
• 00:26:38 – Rättvis avkastning och transparens
• 00:29:43 – Vi har stor makt som konsumenter
• 00:31:47 – Proethos på Avanza, Nordnet och andra ställen
• 00:33:22 – Blandfond med 80% aktier och 20% ränta
• 00:36:23 – Proethos räntedel med gröna obligationer
• 00:40:22 – Hållbarhetsområden: energiproduktion, energikonsumtion, transporter och livsstil
• 00:42:11 – Kärnkraft – ja eller nej?
• 00:44:26 – Några av Proethos utvalda företag
• 00:47:51 – Lista över alla 35 bolag på Proethos hemsida
• 00:51:22 – Hållbar livsstil med alternativ energilagring och cirkulär ekonomi
• 00:54:14 – De bolag som Proethos exkluderar
• 00:57:39 – Etik och fondens världsspridning
• 01:01:07 – Valde att hoppa över certifiering
• 01:03:53 – Läsarfråga från Mattias: ”Finns det några annorlunda risker med en hållbar portfölj, när man kliver in i en lågkonjunktur?”
• 01:07:34 – Läsarfråga från Mattias: ”Hur ser du på framtidens investeringar?”
• 01:10:01 – Intressanta utvecklingar världen runt
• 01:12:27 – Bidra till en bättre värld – Få bättre avkastning

Precis som vanligt matchar tiderna bättre med videon än med poddavsnittet på grund av efterbearbetningen.

Läs om Proethos istället för att se videon/poddavsnittet

För dig som är som jag och hellre läser än lyssnar eller tittar, följer nedan en komplett transkribering av hela avsnittet:

— START TRANSKRIBERING —

Varmt välkommen, Magnus Alfredsson, grundare och förvaltare till den hållbara och globala blandfonden Proethos. Du har arbetat med kapitalförvaltning och private banking i mer än tio år, både här i Sverige på Sparbanken i Öresund och Skåne, men även utomlands med Credit Suisse, Société Générale, Jyske bank och Handelsbanken. Nu driver du Proethos från Lund i Skåne. För oss som är från Skåne är det ett extra stort plus. Det är vi lite stolta över. Varmt välkommen!

Startade Proethos för att kunna erbjuda ett bättre alternativ

JB: Vad som stack ut för mig när jag fick tipset om Proethos var när jag läste på er hemsida att många av oss vill leva hållbart, vi källsorterar, vi äter ekologiskt, vi tar cykel i stället för bilen, men så glömmer vi sparpengarna. För mig var det en stor insikt när någon sa till mig att pengarna har en större miljöpåverkan än bilkörande. Varför tycker du att detta är viktigt och hur kom det sig att du startade en fond?

MA: Allting började egentligen med att jag tittade på min egen portfölj för några år sedan. Efter att ha jobbat med kapitalförvaltning och private banking under 10–15 år så kändes det någonstans som att det saknades något. Min aktieportfölj var inte någonting som jag tyckte var särskilt intressant. Det var flygbolag, det var olja, det var slit- och slänglösningar. Då kände jag någonstans att det här måste man kunna göra bättre på något sätt. Där började egentligen allting.

CB: Varför tyckte du att man måste kunna göra det bättre?

MA: Jag tror jag är där i min personliga utveckling. Tidigare har det inte spelat så där jättestor roll över huvud taget. Men man passerar 40-strecket, man har barn och någonstans känns det ändå som att man letar efter den där uppgiften som är god nog att stå rak inför. För min del så var det den här uppgiften; att sätta ihop någonting som var bättre än det som jag har suttit på banker och sålt, som är billigare.

Planeten klarar sig oavsett, men inte vi människor

MA: Just hållbarhetsbiten är extremt viktig, där vi är nu. Planeten klarar sig oavsett om människorna är här eller inte, men för vår egen del så är det rätt så trevligt om vi kan göra någonting åt… Om vi inte fortsätter att pumpa ut koldioxid i atmosfären, plocka upp fossila bränslen och bränner dem ovanför. För det är egentligen det som är problemet, sedan är allting annat ett följdproblem.

Jag känner väl någonstans att det hade varit trevligt att kunna lämna över en planet, en miljö, till nästa generation, där de faktiskt kan leva och bo på ett bra sätt.

Magnus Alfredsson, Proethos

JB: Jag tänker att det är ett supermodigt steg. Jag känner mycket folk i finansbranschen, där den högsta drömmen är att jobba på de där bankerna där du har jobbat. Att flytta till och jobba i ”city” i London. Du har ju gjort allt det där som många drömmer om, sedan bara tackar du nej till det där.

CB: Det kanske är så att man måste göra det först då. Passera 40, få barn, se att jag vill ändå lämna efter någonting jag kan vara stolt över. Kan jag vara stolt över fonderna jag har sålt i city? Eller jag vet inte. Vad tänker du, Magnus?

MA: När jag började med bank så var min stora dröm det här med kapitalförvaltning. Träffa förmögna människor, flyga fram och tillbaka. Det var jätteroligt och jag har ju gjort det. Men det är inte så där jätteglamoröst och trevligt kanske på alla sätt och vis. Det är mycket i den här miljön som jag kanske inte riktigt går med på, längre.

Då känns detta väldigt mycket mer naturligt. Jag skulle säga att detta är framtiden. Det som bank var på 80-talet, det är inte framtiden. Utan det blir mer och mer transparent, mer och mer enkelt. Vi har digitaliseringen som gör att du köper saker… Det som tidigare var jätte avancerat, köper du med du med tre knapptryckningar och legitimerar dig med mobilt BankID och går vidare. Det är framtiden, tycker jag.

Alla som säger att de är gröna är inte det

CB: Ja, det är intressant det du säger. Men vad var det när du jobbade i finansbranschen som du inte gillade och som du kanske förändrar nu själv, när du jobbar med ditt eget?

MA: Jag har haft väldigt svårt för att sälja saker som jag inte riktigt tror på själv. Det är liksom en väldigt stor drivande kraft i detta. Det är att sätta ihop något som är så bra att jag själv skulle köpa det.

JB: Det är det som jag gillar med dig. Man har stora problem med green washing. Jag följer dig i sociala medier och då var det till exempel så att du hade postat en artikel om BP, som säger att de har en grön profil, sedan var det någon att de hade lobbat för att öka metangasutsläppen. Så grön var den. Och jag tror att du också skrev att det finns alltid två sidor och frågan är vilken man tittar på. Du skrev också på bloggen på Proethos hemsida att det har inte alls visat sig vara svårt att välja bort flyget.

MA: Ja, för egen del har det varit hur enkelt som helst. Tidigare i mitt liv har jag flugit väldigt mycket. Jag har flugit på affärsgrejer och privat, men sedan jag startade det här företaget har jag inte flugit en enda gång. Det har var inte varit svårt alls. Det som jag skrev där det syftade till att det finns rätt så trevliga platser som man kan åka till runt omkring här. Man tar tåget eller elbilen eller vanliga bilen.

Jag har mycket möten med företag och personer i Stockholm, men jag är aldrig i Stockholm. Vi använder Skype och telefon och så vill jag ha det.

Hållbart behöver inte vara dyrare

JB: Någonting som du också skrev om är att vissa saker verkar så här – nu bara hittar jag på här – men lite fött i en frustration. Där så har du också skrivit att du tycker att det är väldigt konstigt att det hållbara sparandet ska vara dyrare än det ohållbara. Sedan skrev du också att detta är ohållbart för spararen. Vill du utveckla hur du menar?

MA: Ja, det kan jag göra. För det första; om vi går mer mot en hållbar värld, så borde alla olika företag verkligen lobba för de hållbara lösningarna.

Om det finns två eller tre olika lösningar, då borde det vara den hållbara lösningen som man vill sälja mer av.

Magnus Alfredsson, Proethos

Då kan man inte – så som jag ser det – höja priset på det för att det är en liten lyxlösning. Då har vi ännu ett lager av värde här, vi har en ”hållbar” lösning.

CB: Ja, ok, så man höjer priset för att man tycker att vi har ännu ett värde i det? Eller är det att det kostar mer på något vis?

MA: Vissa produkter kostar väl kanske mer. Någon ekologisk produkt i livsmedelsbutiken eller någonting ditåt. Då kanske det kostar mer att producera det. Men det finns saker som kanske inte kostar mer och jag skulle bara gärna vilja se att man lobbar mer för de hållbara lösningarna.

CB: Och göra det enklare kanske för kunden att köpa det. Så det inte blir så att man själv måste… ”Åh, ja måste leta upp det här själv och det var ju dyrare.” Så att det blir svårt.

MA: Ja, det blir ju en tröskel. Har du två alternativ och det ena kostar 10 kronor och det andra kostar 12 kronor, då har jag full förståelse för att man drar sig inför 12 kronor och väljer den som kostar 10 kronor.

Bättre avkastning med hållbara fonder

JB: En fråga som jag tycker är väldigt svår är ju att betalar jag med avkastning idag för att jag vill spara hållbart? Det lever ju som en sanning där ute. Vad skulle du svara på den frågan?

MA: Nej. Så har det varit tidigare.

Idag betalar du inte extra för att spara hållbart. Det är en bankpersonlighet i Sverige som har gått ut och sagt att investera pengar etiskt det innebär att man tar den långsamma vägen på motorvägen. Men så är det inte längre. Undersökningar har tittat på företag som lyfter hållbarhetsfrågorna… ger ju bättre avkastning, så som det är nu.

Magnus Alfredsson, Proethos

Om man tar det ett snäpp längre. Inte bara företag som tar hållbarhet på allvar, utan som faktiskt har lösningar som är A och O för att vi ska kunna leva hållbart, tror jag definitivt kommer att ge en väldigt bra avkastning de närmaste tio åren. Utan problem. Tänk vindkraft och solkraft liksom.

Det är det som privatpersoner, företag, regioner, kommuner, allting, alla olika aktörer säger: ”Ok, vi måste tar detta på allvar.” Då pekar man med hela handen. Sverige ska ju producera dubbelt så mycket solkraftel om är det sju år, som man gör nu. Då är det ingenting annat att göra annat än att man sätter upp vindkraftverk och bygger parker. Det finns ingen annan väg framåt.

Stora förändringar kommer att ske

JB: Jag tänker att den andra aspekten är också, som du skrev på bloggen om det här med Bank of England, där de skrev:

Sudden and severe losses would be incurred by anyone holding so called stranded assets. These assets could come in the form of unburnable carbon in a climate crisis.

Bank of England

MA: Det innebär att om till exempel ett oljebolag har olika tillgångar som man inte har tagit upp, alltså olja i marken… Om man helt plötsligt beslutar på global nivå att nu är det slut, nu kan vi inte plocka upp mer. Vår budget är nådd. Då innebär det ju att man har tillgångar som ligger där, men man kan inte plocka upp dem någonsin, förmodligen. Då är de ”stranded”. Det är det som Bank of England har skrivit en artikel om, som vi sedan har skickat vidare, om just den biten.

JB: Och det kan innebära att många fonder äger bolag, som i sin tur säger att vi har tillgångar värderade för 100 miljoner. Men sedan kanske 50 av de miljonerna får de inte lov att använda. Vad händer då med aktiekursen? Den lär ju dyka.

CB: Ja, vet man inte det då att de har tillgångar som de aldrig kommer kunna plocka upp? Kan man inte fly i tid, om man säger så?

MA: Detta är storpolitik. Det är enormt. Det är sådana värden att det är helt otroliga nivåer på det här. Men det är väldigt intressant också att se vad som händer. Helt plötsligt kommer man väl till en tipping point, när man får ta det på allvar. Då kanske det blir så att man kompenserar och säger att ok, låt det ligga, men ni får betalt för detta och detta. Jag kan tänka mig att det blir vägen framåt. Jag ser ingen annan väg, egentligen.

Svårt att spekulera i framtiden

JB: Det är så svårt att spekulera i framtiden, men tror du att detta ligger i närtid eller behöver det bli kaos och blixtar från himlen innan det där händer?

MA: Vi är inte så bra på att anpassa oss till förändringar. Det är lite mer den där fiskskålsvarianten. Man sitter och blir det lite varmare så blir man inte så påverkad. Det är någonting som måste hända. Så det är möjligt att det blir så. Kanske en ny president i USA, det hade säkert kunna göra stora förändringar.

JB: Det är många som pratar om det här, men det känns inte som att man har börjat ta hänsyn till det. Vi pratar om stranded assets då. Jag upplever att vi pratar om det, du pratar om det, men om du skulle ta en generell storbanksfond, så upplever jag att de skiter i vilket.

MA: Jag tror inte att de skiter i vilket, men de har väldigt mycket olika intressen. Ett fondbolag som ägs till 100% av en bank; fondbolaget kanske har sin åsikt och man vill justera sin portfölj på ett särskilt sätt, men då ägs man av en bank som kanske gör jättemycket affärer med de här bolagen redan.

Det är säkert inte lätt för dem. Jag kan mycket väl tänka mig att det är en knivig fråga. Men energibolagen och oljebolagen tar ju detta på allvar. Detta är en seriös risk, så som de ser det. Man lyfter fram det i årsredovisningar, det gör man.

De yngre generationerna är mer medvetna

Läsarfråga från Sebastian:

Hur får vi hållbart sparande att gå mainstream? Så länge fondrobotar och Sjunde AP-fonden och så vidare inte investerar hållbart är det ju mest småpengar.

Läsarfråga från Sebastian

MA: Jag tror det går sakta men säkert och jag tror den här förändringen sedan blir en multiplikatoreffekt. Det är bara en väg att gå. Jag tror att det kommer ta ett tag, men sedan helt plötsligt så trillar ploppen ur, och då helt plötsligt sker det.

JB: Det där kan fascinera mig ibland. Det är ju bara en riktning, men det är många som inte tycker det här. Om vi hade haft en sådan person här, vad hade de argumenterat mot oss? Vad hade de sagt?

MA: Förmodligen så hade de väl lyft den där gamla sanningen att man får inte så bra avkastning. Det brukar vara det som man hör. Men för att slå an frågan så tror jag inte att det är ett jättestort problem. När jag träffar folk som är mellan 18 och 25 så är de med på detta, 9,5 av 10 personer. Det är när man kommer ut och träffar folk som är 50, 60, 65, som säger att den där Greta hon ska hålla sig i skolan. Ungefär den nivån. Men naturen har sin gång, så det kommer att rätta till sig.

JB: Det är roligt att du säger det, för vi köpte en elcykel efter att vi hade haft Sören Andersson här. Då tänkte vi att tusan, vi måste köra mindre bil, vilket vi har gjort. Det var så roligt, för jag var lite stressad och så tog jag bilen och hämtade vår dotter Freja, och jag fick en utskällning framför hela fritids på skolgården.

Pappa! Detta är sista gången du hämtar mig med bilen! Du vet att det inte är miljövänligt och jag vill att du cyklar, annars vill jag inte följa med. Jag går hem.

Och jag bara ok, jag lovar jag ska aldrig mer hämta dig med bilen. Så jag tror nog, som du säger, att det är på riktigt på en helt annan nivå för de yngre generationerna.

CB: De har fått det så tidigt i livet att man skräpar inte ner, man tar helst inte bilen, att flyga är dåligt också. De har fått det så tidigt. Vi har ju fått det nu när vi är 30 plus eller 40 plus, det här med att klimatet är viktigt.

Begriplig hållbarhet med ett unikt urval av aktier och fonder

JB: Du pratar också mycket om att hållbarhet ska vara begripligt. Du är den första som pratar om begriplig hållbarhet. Kan du inte utveckla hur du tänker då?

MA: När vi satte oss ner för 2,5 år sedan och började titta på detta och var runt och pratade med olika professorer och så där… Det finns ju hållbara och etiska lösningar. Ofta så följer de ett väldigt enkelt mönster. Ett index eller något liknande. Och det är någonstans det som jag har sett under tiden som jag har jobbat i den här industrin och som jag inte har varit nöjd med.

Så frågan var där någonstans, att det måste finnas någonting mellan det här som finns – som väldigt många gör – och det som är min uppfattning om vad som är hållbart. Så vi vände blickarna istället mot sidor som Världsnaturfondens sida och liknande för att hitta lösningar på hur vi ska agera för att leva mer hållbart. Allting från att cykla mer, flyga mindre, äta mindre kött, spara hållbart, LED-lampor, geotermisk värme och vad är det för energi vi har över huvud taget. Och allt det här som jag har sagt nu, det är egentligen som vi har växlat över till. Det är företag som vi har köpt i vår fond, som håller på med alla de här grejerna som jag har sagt.

Jag upplever någonstans att det är bättre att tänka så än att ha ett Excel-ark och man sätter poäng på något företag, en sjua eller sexa. Min upplevelse var att vilket bolag som helst som har en hållbarhetschef och som har en pimpad hemsida som är lite grön med vindmöllor kan någonstans i slutändan få en certifiering och så helt plötsligt är man hållbar.

Men det var inte så jag kände, utan då vill jag hellre investera i ett företag som kanske bygger vindkraftverk eller tillverkar cyklar, istället för att investera i ett oljebolag som fokuserar lite på att bygga vindparker någonstans.

Magnus Alfredsson, Proethos

Ångestfri övergång till en hållbar livsstil

JB: Men hur gör man då, om man är intresserad av hållbarhet? Vad är dina bästa tips? Vad kan man göra i livet? För du har ju verkligen funderat på det och tar digitala möten istället för att resa, och så vidare.

MA: Bra fråga.

För det första ska jag säga att man ska inte må dåligt över detta. Det är ingen ångestvariant, utan gör det som känns rätt. Ligg inte vaken på nätterna för de valen du har gjort tidigare.

Magnus Alfredsson, Proethos

Det är smågrejer. Jag äter vegetariskt oftare än vad jag gjorde innan och det tycker jag funkar hur bra som helst. Nu kör jag omkring med en elbil, men innan gjorde jag inte det. Jag har inte jättedåligt samvete för det. I de val som jag gör nu försöker jag ta in den aspekten. Men ibland så kan man, ibland så kan man inte och ibland så är det en prisfråga.

CB: Jag gillar det du säger. Men jag tänker också så där att det är jättelätt att ha klimatångest, men om man istället funderar över vilken vegetarisk mat man gillar, för det kan ju vara så att man tycker att det är jättetrist. Det har ju du och jag pratat om. Vi har gjort vegetarisk mat som har varit trist. Men vi gillar indiskt vegetariskt, då kör vi på det. Så det blir lustfyllt, tänker jag. Så resonerar Elon Musk också med Tesla, att det ska vara roligt att köra en miljöbil. Rent av sexigt.

JB: Precis. Och när man tittar på företag, vad är din erfarenhet? Jag har pratat med någon som sa ett tips att om man ska ta första sortering, de som åtminstone pratar om hållbarhet är åtminstone mer intresserade än de som inte pratar om hållbarhet. Vad tittar du efter?

MA: Vi har ju ett regelverk som är rätt så begränsat.

Det är inte som så att vi omsätter jättemycket aktier utan vi letar upp företag som är noterade, hyggligt stabila, som håller inom de olika områdena där vi tittar. Sedan köper vi på lång sikt. Det är inget nu köper vi den här månaden och så säljer vi det om tre månader, för att vi tror på case eller något liknande.

Magnus Alfredsson, Proethos

Vi försöker vara långsiktiga på riktigt.

Samarbete med Internationella Miljöinstitutet på Lunds Universitet

JB: På hemsidan har du en lista med alla bolagen och du har till och med skrivit vilken bransch och vad de gör. Men när du tittar på det – för jag blev lite nyfiken – för det handlar också om att lära sig själv. Vad tittar du efter, när du tittar på de här bolagen?

MA: Jag har väldigt mycket hjälp när det gäller den biten. Jag har ett advisory board som hjälper mig med tips när det gäller olika företag. Jag har ett samarbete med Internationella Miljöinstitutet på Lunds Universitet och en grupp som heter Leap Strategy Team, som är studenter och doktorander, som träffas var sjätte månad och då burkar de komma med en lista. Jag har en kort lista som vi går efter och den fylls på hela tiden. Det är folk som brinner för detta och har hittat olika företag som är intressanta.

JB: Vi har många läsare som också har eget, inte bara fonder. Vad ska de titta på? Är det viktigt att de är miljöcertifierade? Eller är det att de har en CSR-profil? Förstår du vad jag menar? Hur vet man att någon… som den här BP-grejen, det låter jättefint på hemsidan, men sedan sitter de och lobbar för metangas.

MA: Jag skulle säga att rent generellt är det inte en förutsättning att de är certifierade på något sätt. De företag som har en affärsidé som är hållbar – en produkt som är hållbar – behöver kanske inte hålla på med detta på det sättet, som ett företag som känner kanske att man inte riktigt är där. Så nej, inga certifieringar.

Rättvis avkastning och transparens

JB: Sedan är det också så att på hemsidan har du skrivit så här, att många som vill förvalta pengar vill gärna ge intrycket av att det är svårare än vad det är. Kan du inte utveckla det?

MA: Ja, man kan väl säga så här att om du kan få någonting som framstå som mer komplicerat, så kan du ta bättre betalt. Så enkelt är det ju. Då känner kunden att oj, är det så många sidor där. Det är 40 analytiker som sitter i Zürich och de har alla kammat sig med en kotlett. Det är någonstans så att om du gör det verkligen, verkligen avancerat, så får folk en känsla av att det här, det är ett privilegium. Får jag detta då kan jag betala 1,7% för fonden. Men det är inte riktigt det jag tror på. Det är enkla lösningar.

JB: Sedan pratar du också om rättvis avkastning. Vad tänker du om det?

MA: Det är ju så här att du får den avkastning som motsvarar risken över tid. Det är det som teorin säger. Om man betalar 2% per år – säg att man har en portfölj som över tid ger 6–7% och du betalar 2% i avgift kanske – då är det inte mer än 4–5% kvar. Då har du tagit en risk som egentligen skulle ge dig 6–7%, men det får du inte. Så någonstans, om du betalar för hög avgift så uppfattar jag det inte riktigt som rättvist.

JB: Det har ju varit en av dina grejer också, från början, att det ska vara billigt. Där har du uttalat att ni ligger på 0,65 i avgift, vilket är billigt, skulle jag säga.

MA: Om man tänker på att den genomsnittliga svenska fonden kostar just nu 1,4% så är det mer än halva priset.

JB: Där hade du refererat till en studie över alla fonder. Tittar man bara på aktiefonderna så var det till och med över 2%. För mig är det helt sjukt. Sedan kan jag tycka att 0,65 är… Hade det inte varit hållbart hade det varit lite för mycket, men sedan inser jag också att det är en nystartad fond. Min förhoppning är att över tid kanske vi kan få se en rörelse neråt.

MA: Och jag kan säga att tanken är så här… Det finns mycket stordriftsfördelar som man kan få i den här branschen. Efter hand som vår fond kommer växa – vi kommer ha flera sparare – så kommer vi att justera ner avgiften. Det innebär enkelt uttryckt att desto fler sparare, desto mer pengar, desto billigare blir det för alla.

Vi har stor makt som konsumenter

JB: Jag vill också lägga till att:

Det vi lägger pengar på, det blir det mer av i framtiden. Det var någon som sa till mig att om man lägger mer pengar i oljebolag, då blir det mer oljeverksamhet. Lägger man mer pengar i elbilsbolag, då blir det flera elbilar. Jag tror inte att man ska glömma bort att våra pengar påverkar mycket mer än vad vi tror.

Jan Bolmeson

MA: Så är det definitivt. Det är svårt att tänka sig att det skulle vara så på individnivå, men det är ett ”movement”. Vi måste vara många och det måste finnas en vilja och folk måste höra av sig till de som säljer produkten eller tjänsten. Och inte bara sitta och sura, utan logga in på sin bank, så att man är en person och sedan skickar man frågor, önskemål, eller säg att man vill ha Proethos fond, eller vad som helst.

JB: Precis. Jag tror många gånger att vi underskattar den makten vi har. Vi har uppmanat läsarna att mejla och det har gjort att företag har ändrat i sina prioriteringslistor. De märker att detta verkar kunderna vilja ha. Sedan är det faktiskt ett trick som jag ska avslöja här.

Jag har drivit företag och suttit i kundtjänst, och det kan vara så att man har 1000 kunder, men om det är så att 20 av de hör av sig samtidigt, om samma fråga, då upplever man det i en kundtjänst som en folkstorm. Det behöver inte ens vara 20. Vi människor är inte gjorda för statistik, så det är ingen som tänker att det är bara 2% av alla våra kunder, utan man upplever det som att det är jättemånga som att 90% av ärendena handlar om hållbarhet. Så man kan använda det.

Proethos på Avanza och Nordnet

Läsarfråga från Hans Eriksson:

Avanza visar 0,94 trots att Proethos har 0,65 i avsnitt. Hur kommer det sig? Kommer transaktionsavgiften kunna gå ner? Och i så fall varför och när?

Läsarfråga från Hans Eriksson

MA: Det är så här att när man startar en fond och inte har så mycket förvaltat kapital, så under den tiden som det ökar, speciellt om det ökar rätt så kraftigt, så blir det en missvisande siffra. Det är för att man tar de faktiska transaktionskostnaderna, som fonden har haft i form av courtage när man köpte aktier, sedan delar man det med förvaltat kapital. Då tittar man nu och sedan tittar man ett genomsnitt kanske ett år bakåt.

Då helt plötsligt blir det snittet väldigt mycket lägre om förvaltat kapital i fonden ökar. Speciellt om du ökar kraftigt. Man kan säga att siffran blir mer rättvisande om förvaltat kapital inte ändras över tiden. Då stämmer det helt och hållet, från månad till månad.

Men när man har en fond som ökar förvaltat kapital ordentligt – procentuellt väldigt mycket från månad till månad – så hamnar man i det här dilemmat. Alla nystartade fonder som har ordentliga inflöden drabbas av detta.

Blandfond med 80% aktier och 20% räntor

JB: Jag tänker att det viktigaste är att titta på den årliga avgiften, för det är den som är konstant. På Avanza kan man se både nuvarande avgift och årlig avgift. Så kan man titta i fond-faktabladen. Du har ju faktiskt valt att det är en blandfond. Kan du berätta om det?

MA: En blandfond i vårt fall är att vi har en del räntebärande papper och en del aktier. Vi har 80% aktier och 20% räntor. Anledningen till att det blev så är för att om vi hade haft 100% aktier hade detta varit en risk 7 av 7. Nu är det inte det för att vi har 20% räntefonder. När det risk 5 av 7. Vilket innebär att en fond som har risk 7 av 7 är en nischfond, som du har som en krydda i portföljen. Är det däremot risk 5 av 7 kan du ha ett väldigt mycket större block av din portfölj i vår fond. Tanken när vi satte ihop detta är en fond som passar i stort sätt alla. Och det tycker jag att vi har uppnått.

JB: En av de vanligaste kritikerna som jag får är att jag alltid pratar om räntefonder och räntefonder förlorar man bara pengar på. Särskilt nu när räntan är låg. Den kan bara gå upp. Kontentan är alltid att jag är lite dum i huvudet och att jag borde ha 100% aktier. Vad tänker du om det? Jag kan ibland tvivla på mig själv, att ha de här räntefonderna i sparandet.

MA: Ränteplaceringar nu får man inte mycket betalt för, men det är för att vi är i den situationen vi är i. När jag pluggade så gav femårsräntan 5%. Det var kostnaden för pengar över tiden. Men nu har vi inte haft någon ränta i stort sätt sedan 2008 och då tänker jag internationellt, oavsett vilken marknad man tittar på.

JB: Ja, det är väl bara USA som har en ränta. Jag tror det är 17 länder i Europa nu som har en negativ ränta. Sverige ligger väl på -0,8.

MA: Det ska bli väldigt intressant att titta tillbaka på detta om 10 år. När man utvärderar detta och undersökte var som hände. Nu får man se någonstans till syftet, varför har man räntefonderna i sparandet? Förmodligen är det för att stabilisera.

Proethos räntedel med gröna obligationer

MA: En gång i tiden sa man att det var negativ korrelation mellan aktier och obligationer. Det kanske inte är så längre. Men det har en stabiliserande effekt. Speciellt om man har en portfölj och sparar långsiktigt, så skulle jag säga definitivt säga att man ska ha en liten del i alla fall i räntebärande.

JB: Om vi håller oss kvar där. När jag tittade på innehaven i räntedelen så var det mycket gröna obligationer. Varför det?

MA: För att när vi startade fonden så tittade vi på vilken rent praktisk lösning vi kunde göra. Just nu har vi för litet förvaltat kapital för att leta upp enskilda obligationer. Vi har två räntefonder: SEB Green Bond och SPP Grön Obligationsfond.

CB: Vad är problemet här egentligen? Du sa att när ni bestämde er för de här så var ni mycket mindre. Men hade ni kunnat göra något annorlunda, eller?

MA: Nej, det hade vi inte och jag upplever att genom att ha de här två fonderna så har vi hyggligt diversifierade obligationsportföljer. Jag är helnöjd med det. Jag ser ingen anledning till att ändra det. Det fyller sitt syfte, vilket är att ta ner risken i portföljen till 5 av 7. Sedan har vi givetvis lite rörelse i det, men just nu är det inte jättespännande.

JB: Ja, vi brukar säga att sparande ska vara lika kul att se på som att se målarfärg torka eller se gräs växa. Så jag är helt inne på det. Men kan du säga något mer om gröna obligationer? För det finns mycket åsikter om det också.

MA: Det är någonting som har växt väldigt mycket de senaste åren. Jag tror att man fortfarande håller på att försöka hitta en bra modell. Men det kan vara om en kommun ska investera i någonting grönt, som en vindpark eller liknande. Då kan det hamna i gröna obligationer.

JB: Precis. Jag har faktiskt kontakt med Helena, som förvaltar SPP fonden. Jag jobbar på att få in henne till podden för att just prata om det här. Till exempel Göteborgs Stad har jag hört ska vara väldigt duktiga på att just ge ut gröna obligationer. De säger att de ska bygga någonting och då ska väl de ta in pengar, men så har de en hållbarhetsaspekt på det.

Så kan de göra en grön obligation, så att man bidrar genom att låna ut pengar till någon. Som privatperson ska man då ha många miljoner för att kunna köpa en grön obligation från Göteborgs Kommun. Men det är mycket bättre att göra det via en fond, annars är pengarna låsta.

MA: Då får lite riskspridning och så. Nu tror jag inte att Göteborgs Stad skulle hoppa över att betala tillbaka, men det är en klok idé att sprida riskerna. Som alltid när det gäller finansiering.

Hållbarhetsområden: energiproduktion, energikonsumtion, transporter och livsstil

JB: Sedan är det också så att du har valt att definiera det så som att det är fyra olika områden som du har fokus på. Det är hållbar energiproduktion, hållbar energikonsumtion, hållbara transporter och hållbar livsstil. Kan du walk oss through it?

MA: Det är de fyra övergripande områdena. Om man tänker att det första är förnybar energi, så är det vind, sol och vatten som vi investerar inom. Energieffektivitet: LED-teknologi och geotermisk värme bland annat. Hållbara transporter, vi kommer inte sluta att transportera saker och ting i framtiden, utan folk kommer transportera både sig själva och varor. Då investerar vi i cyklar, elfordon och kollektivtrafik. Sist där, hållbar livsstil, det är hur vi bor, vad vi äter och vad vi gör. Där investerar vi inom energilagring, cirkulär ekonomi, smarta hem och alternativ till kött.

JB: Nu gick det väldigt fort här. Någonting som stack ut för mig var ”hållbar energikonsumtion”. Vad tänker du där?

MA: Till exempel LED-lampor. Vi kommer inte ändra vår livsstil jättemycket, utan vi kommer ändå behöva uppvärmning, ljus i våra hem och så vidare. De teknikerna som gör att vi kan åtnjuta värme och ljus på ett effektivare sätt är väldigt intressant, med exempelvis LED-teknologi och geotermisk värme. Vi tittar hela tiden på olika intressanta företag inom de områdena.

Kärnkraft – ja eller nej?

JB: Nu är detta en högst personlig fråga… För att i detta nämnde du inte kärnkraft och jag såg faktiskt att det var dessutom en av grejerna som ni aktivt väljer bort. Vi ska prata om det också sedan. Jag som inte är så insatt, jag kan tycka att kärnkraft är en ganska bra grej. Särskilt när man pratar om att vi måste ersätta kolkraft. Jag har mycket hellre kärnkraftverk än kolkraftverk.

MA: Jag är jättemycket för kärnkraft. Det har jag inga problem med. Problemet är avfallet och det är det som jag lämnar till mina barn.

JB: Men är det inte bättre att vi tar kärnkraft och så tar vi det där avfallet, än att vi kör kolkraft?

MA: Vi har ju teknik till vind, vatten och sol. Är det inte bättre att fokusera på det? Sedan har jag ingenting emot… Kör kärnkraft… Jag menar, vi har investerat för att bygga dem. Kör de så länge de funkar, men håll inte på och ersätt det.

CB: Vem var det som sa det, Jan? Som pratade om att i vissa delar av världen är det inte lönsamt längre att bygga kärnkraftverk, för då är det mycket mer lönsamt till exempel i Marocko att köra sol i öknen där, än att hålla på med kärnkraftverk. För att det var inte lönsamt ekonomiskt. Att man hade räkna på det. Synd att jag inte kommer ihåg detaljerna, men de hade stoppat bygget.

JB: Gud vad jag känner mig som en dinosaurie här. Vi byter samtalsämne.

MA: Jag såg en rolig bild här för några sedan.

Det var någonstans i mellanöstern där man hade oljepumpar som stod och de drevs av sol. Ok, för att driva de här pumparna så har man då köpt in den billigaste elen, och den kommer från solen.

Magnus Alfredsson

Men det är tillbaka på det här att de har gjort investeringar; kör det då så länge investeringen är ekonomiskt hållbar. Men håll inte på och byta ut det till nya.

Några av Proethos utvalda företag

JB: Bra, så energiproduktion är sol, vind och vatten. Konsumtionen handlar om hur vi använder det. Sedan sa du också något angående hållbar livsstil. Där såg jag att du hade något bolag, vad hette det, Beyond Meat?

CB: Ja, det har vi pratat om, Jan. Det är de här hamburgarna i USA som inte är kött, men som smakar kött. Det har blivit jättestort. Det finns på Burger King, i USA.

MA: Det finns att köpa i någon av livsmedelskedjorna (COOP) här i Sverige. Det var någon som skickade det till mig. Men jag tror att detta är ett väldigt, väldigt intressant steg. Alla som är i vår ålder, som inte riktigt kan ta steget till något vegetariskt… Det smakar som kött, ser ut som kött, och då är det ok.

Tillägg: Efter avsnittet så köpte jag dem på COOP (som har en lista över vilka butiker som har dem) och de smakade riktigt bra. Rekommenderas!

Men sedan tror jag att nästa steg är att man plockar bort den där mittemellan. Istället för en hamburgare så har man en rotsaksbiff i hamburgaren, så kan man slänga bort sina pommes frittes, till exempel, och krydda det på något häftigt sätt. Varför ska vi ta den omvägen? Ta växter och försöka göra om dem så att de är som kött.Men jag tror att det kommer fler sådana här bolag.

Det är olika amerikanska bolag som håller på med sådant här som säkert har sneglat på Beyond Meat. Det har gått upp med flera hundra procent sedan det noterades. Det ligger ju i tiden, så jag tror definitivt att vi kommer se fler sådana här företag.

Magnus Alfredsson, Proethos

JB: Får man fråga en fondförvaltare vilka som är dina favoriter, eller är det som att fråga en förälder vilka som är dina favoritbarn?

MA: Ja, det får man väl göra. Jag kan nämna tre favoriter. Jag tycker om Vestas, det är fantastiskt. Ett danskt vindkraftsbolag, som är stora, stabila, de hade svenskar i ledningen tidigare, ger bra avkastning och håller på med någonting som känns väldigt vettigt. Det är helt rätt ur ett hållbart perspektiv. Sedan Scatec Solar, som jobbar med solkraft. Det är ett norskt bolag som sätter upp solparker runt omkring i hela världen. Det är också ett moget bolag, som ger bra direktavkastning. NIBE Industrier – ett svenskt bolag – gör olika effektiva lösningar för att vi ska få värme i våra hem. Det var tre.

Lista över alla 35 bolag på Proethos hemsida

MA: Jag kan rekommendera läsarna att gå in och kolla på listan som ligger på hemsidan. Det är 35 olika bolag och det är i 12 olika länder. Så det är väldigt utspritt. De senaste månaderna har vi tittat rätt så mycket på bolag i Nya Zeeland och Australien, som har kommit rätt så långt med vattenkraft och vindkraft och solkraft. Så väldigt intressanta bolag där. Vi uppdaterar vår lista var tredje månad.

JB: Det där är också ganska coolt. För det är oftast inga problem för oss att köpa aktier på amerikanska börsen. Men jag gissar att för att komma åt en aktie på Nyazeeländska börsen, det går typ inte. Det är ett argument för fonden.

MA: Det är möjligt, men jag tror att om man kontaktar sin bank… Så de gör inte det, men de i sin tur sitter fast i olika nätverk, så att de kan lägga en order genom någon annan. Men då ska man givetvis hålla koll på courtaget, så att det inte helt plötsligt sticker iväg.

CB: Ja, men vi måste prata om fladdermössen också. När jag läser om vindkraftverk så tänker jag gud vad bra, men så kommer det någon rapport om att fladdermössen flyger in i vindkraftvingarna, eller att örnar hittas döda under. Att de inte kan se när de kommer flygande.

Så är det så typiskt att det alltid ska vara något jäkla problem med våra ”smarta” lösningar, när man har kommit på något. Men nu så tror jag att vindkraftverken verkligen jobbar tillsammans med forskare på det här att lösa det problemet. Jag tänkte säga att man kan bli lite matt, för man försöker göra något bra, så blir det skit. Men vi får ändå ha tilltro till människan, att vi löser de problemen som uppkommer. Jag tror inte att jag är den enda som blir matt av de nya problemen som uppstår.

MA: Man kan säga så här att alla bolag som man tittar på, eller köper, har någon form av problem. När det gäller vindkraft så har man den här problematiken, när man tänker på elbilar så är det alla dessa batterier som består av material som förmodligen grävs upp under omständigheter som vi knappt vill veta om.

Men, alternativet är att sitta kvar och tänka att vi har det precis så som det är och det kommer nog att lösa sig. Men det är inte så det funkar. Människor vill ju ha utveckling och dessutom en hållbar utveckling. Detta är det naturliga steget, sedan får man lösa resten sedan. Vi är så pass intelligenta att vi kommer att lösa det. Jag är helt övertygad om att batterier om 10 år består av helt andra beståndsdelar. Då plötsligt har vi kommit runt det.

Hållbar livsstil med alternativ energilagring och cirkulär ekonomi

JB: Du skrev på hemsidan att helt konkret så investerar ni i LED-teknik, geotermisk värme, och cirkulär ekonomi. För någon som inte vet vad cirkulär ekonomi är, hur skulle du beskriva det?

MA: Jag skulle säga att alla saker som vi har som vi inte plockar upp ur jorden och som vi inte kastar och gör oss av med… som hamnar i en landfill, utan att det faktiskt cirkuleras. Oavsett om det är papper eller metaller eller vad det nu må vara. Så får man förädla det och snygga till det någonstans i cirkeln.

När jag satt i bilen här på vägen hit så tänkte jag att det hade varit helt fantastiskt om den här elbilen hade varit återvunnet material allting. Jag tror att väldigt mycket mer av de sakerna som vi har runtomkring oss hade kunnat vara helt återvunnet. Men det är säkert en prisfråga.

JB: Jag vet inte om jag läste detta hos dig, men energilagring, hade det med salt att göra?

MA: Det finns ett svenskt bolag som heter SaltX Technology, som håller på och tittar på olika lösningar där man kan lagra energi i salt. Jag tror det är så här att man värmer upp det, sedan lagras energin där och då har man en process för att plocka ut det när man behöver det.

JB: Det där är sjukt coolt. Jag hade en kompis som köpte nerlagda gruvor och sedan vattenfyllde han de gruvorna. När elen var billig då pumpade han upp allt vatten. När elen var dyr så hade han turbiner och då vattenfyllde han hela gruvan igen. Då utvanns energin i de här turbinerna. Är ni med? Så gruvan och vattnet var som ett stort batteri. Samma sak med salt, det hade jag inte heller tänkt på.

De bolag som Proethos exkluderar

JB: Om vi hoppar tillbaka, så brukar man också prata om inkludering och exkludering, både när man jobbar med etiskt och hållbart. Du skriver att ni exkluderar vapen, alkohol, tobak, kommersiell spelverksamhet, pornografi, fossila bränslen, kärnkraft och företag som har sin juridiska hemvist i länder med hög korruption. Hur kom du fram till denna listan?

MA: De första sex punkterna där använder de flesta. Sedan lade vi till kärnkraft och kärnkraftsavfall, vilket innebär att de stora energibolagen trillar bort. Och då den sista som du säger, företag som har sin juridiska hemvist i länder med hög korruption. Då har vi ett index som vi följer. Företag i de europeiska länderna, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland och så där, som vi investerar i.

Vi plockar bort BRIC-länderna (=Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) till exempel. Det är inte för att jag tycker jätteilla om dem på något sätt, utan det är för att man har inte den transparensen. Det är alltid en politisk risk att investera i Ryssland, till exempel. Man har inte journalistiken, man har kanske inte den redovisningstraditionen som vi har i Sverige.

Så det var väldigt enkelt att plocka bort det. Sedan fick vi formulera det på ett lite speciellt sätt, men jag är väldigt nöjd med det. Det innebär att man plockar bort väldigt mycket risk, istället för att bara säga att detta är en global fond, så vi investerar i allt.

CB: Magnus, du har ju aktivt valt att inte arbeta med påverkan. Hur kommer det sig?

MA: För att det är en stor maskin att göra det. Det tar rätt så mycket resurser och de resurserna kostar pengar och då helt plötsligt får man ta betalt för det. Sedan är jag inte helt övertygad om att det ger så där jättemycket resultat. Det kan säkert ge resultat när det gäller vissa företag, men det är svårt att kvantifiera det också. Man kan inte säga att just det där beslutet skedde på grund av att vi har påverkat här och här.

JB: Man brukar ju prata om ESG, alltså miljö, social och governance. Governance är när man påverkar styrelsen. Vi är aktiva ägare. Och det är precis som du säger, att studier är väl också väldigt oklara på huruvida det funkar eller inte.

MA: Det går lite hand i hand med det hela, för att det är inte helt transparent. Man kanske vill påverka… Man hittar en väg fram till någon som kan lyssna, kanske som sitter i styrelsen, och då kanske man har en liten lobbyorganisation och liknande. Det sker säkert mer än vad de får kredit för. Men i vårt fall så köper vi företag som håller på med någonting som vi tror på. Vi känner inte att vi måste förändra jättemycket.

Etik och fondens världsspridning

JB: En annan grej man ofta pratar om i samband med hållbarhet är etik. Men du pratar nästan ingenting om etiskt. Är det någon speciell anledning? Är det inte lika viktigt?

MA: Jag tror det ligger latent någonstans som ett krav. Vad man än tittar på, så känns det inte rätt – har man en konstig magkänsla – så skulle jag nog inte titta på företaget överhuvudtaget. Kanske där etiken kommer in i så fall. Det var någon som frågade mig varför vi inte investerar i bankbranschen.

Jag har ingenting emot bankbranschen – det känns väl jättebra – men vi skulle inte investera i ett företag som håller på med utlåning till folk som kanske inte borde ha utlåning. Det är en sådan begränsning som inte står med någonstans, men den är där.

Magnus Alfredsson

JB: Ja, vissa saker är så basala, att man tänker inte ens på att säga det. Som till exempel, casinoreklam? Aldrig. Trots att jag varje vecka får frågor om vi kan göra annons för en bettingsajt. Nej. Vi hade en fråga från Evelina. Det är en globalfond med 80% i aktier och 20% i räntefonder. Men hur är procenten Sverige-Världen?

MA: Just nu är procenten mellan 20–25% Sverige, ungefär samma andel USA och sedan är de resterande 50% resten av världen. Vi pratar bara aktiedelen nu. Det är där det kommer att ligga förmodligen framöver. Vi har känt efter och det känns rätt så bra, med tanke på att fonden är i svenska kronor, spararna konsumerar och lever i svenska kronor, så det känns som att det är klokt att ha en högre del svenska kronor.

JB: Det är inget som är unikt för dig, men det är en valutarisk som medföljer. Vill du säga någonting om det?

MA: Definitivt. Jag ser valutan som något väldigt positivt. Vi hedgar inte, vi skyddar oss inte mot valutasvängningar. Går dollarn upp så ger det extra pengar i svenska kronor. Det är jättepositivt. Men, genom att inte skydda sig mot valutasvängningar så får vi en adderad diversifiering och det är bara så vi har valt att göra. Vi har varit väldigt tydliga med att vi tar inga bet, utan man kör på det så långsiktigt.

JB: Ett sidospår; vissa säger att på lång sikt spelar inte valuta någon roll. Håller du med om det eller tänker du att det är en riskspridning?

MA: Ja, men då blir det ju en riskspridning. Och om det är ett nollsummespel så blir det automatiskt en riskspridning.

Valde att hoppa över certifiering

JB: Ja, jag hade otur när jag tänkte, så nu fortsätter vi med Evelinas fråga. En tuffing.

Hur ser du till exempel på Marocko? Som är ett av de länderna som är närmast att nå alla de här målen med enorma mängder sol- och vindinvesteringar, men som samtidigt ockuperar Västsahara, vilket fördöms av FN.

Läsarfråga från Evelina

MA: Men Marocko som land, vi skulle inte köpa obligationer där, så då antar jag att vi pratar om ett företag som drivs från Marocko. Jag tror inte att det kommer med på listan på grund av korruption.

JB: Sedan för mig blir det lite som fladdermusexemplet, att vissa saker… Att det är väldigt svårt att hitta något som är 100% bra. Det är alltid utmaningar. En annan grej som vissa pratar om är svanmärkta fonder. Där har du också aktivt valt att inte certifiera.

MA: Ja, det har jag. Det var så här att för två och ett halvt år sedan, när vi höll på att dra upp riktlinjer för hur detta skulle se ut, så funderade vi fram och tillbaka om man skulle certifiera. Då finns det en hiskelig massa olika certifieringar. Då tittade vi på en internationell certifiering och så gick vi in och läste på lite. Vi går inte in på vilken det var, men då var det så här att man kunde mycket väl betala en avgift och få använda den certifieringen.

Då gick man med på att man skulle göra så gott man kunde. Då tittade vi på andra bolag runt omkring som hade anslutit sig till detta, och då kändes det som att vi inte ville vara med i den kategorin. Jag är helt övertygad om att det finns många olika certifieringar – bättre och sämre – men någonstans satt det ribban. Då kändes det som ”glöm det”.

Vi är helt transparenta istället och så håller vi inte på med några certifieringar. Det kostar ju extra också. Det blir svårare att hitta oss på Avanza. Det finns olika sökfilter man kan använda och vi finns inte med i någon av dem. Men det är ett beslut vi har tagit och det är jag helnöjd med.

JB: Jag är precis på din sida. För mig spelar inte certifieringar… jag är lite bränd av certifieringar och sedan betalar jag, precis som du säger, hellre mindre i avgift. Det är så långt mycket viktigare för oss småsparare än att det är svanmärkt eller någonting annat.

Är riskerna annorlunda i ett hållbart sparande i en lågkonjunktur?

MA: Man kan väl säga så här att om man ska investera och man har en horisont som är en månad, eller två, eller ett år, så ska man inte hoppa på den här fonden. Då finns det bättre alternativ. Detta är om man ska pensionsspara, spara till sina barn eller barnbarn. Längre sikt. I fonddokumentationen står det 5+ år, så man ska ha det med sig.

Om man då till på köpet månadssparar så helt plötsligt har det jämnat ut sig. Då är det bara positivt med en lågkonjunktur, för då kan du köpa billigt under hela lågkonjunkturen. Jag tror att man får titta på vad syftet med sparandet är. Sedan får man känna efter där. Tror man att det blir billigare och bättre att vänta en månad eller två eller sex månader, så får man göra det.

JB: Det är skitbra, men du svarade på en annan fråga som vi inte har ställt.

Det jag tänker att Mattias undrar är mer om riskerna är annorlunda i en hållbar portfölj. Om jag väljer Proethos, som är en hållbar global blandfond, eller om jag väljer en vanlig.

MA: Om vi bryter ner det istället och vi tar ett företag som håller på med vindkraftverk, till exempel, tror vi att efterfrågan minskar avsevärt för att vi går in i en lågkonjunktur? Det finns två sidor på det. Det är någonting som säger att genom att vi har ett globalt mål som vi måste uppnå, så borde efterfrågan fortsätta, oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur.

Beslutet är förmodligen taget på helt andra premisser än de rent ekonomiska. Man har förmodligen tagit beslutet utifrån att nu ska vi dubbla vindkraftuttaget till ett visst år. Ur det perspektivet kan jag tänka mig att det är lägre risk inom vissa hållbara områden. Men, det är svårt att säga.

JB: Jag gillar det resonemanget; it makes sense. Att när det är mer värderingsstyrt så är risken lägre, för då är det inte att nu drar vi undan pengarna för nu har vi inte råd att vara hållbara. Hållbarhetsproblem kvarstår.

MA: Man brukar säga samma sak om läkemedel. Oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur så behöver man läkemedel och sjukvård. Det är möjligt att detta är en sådan vinkling. Att oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur så kommer man fortsätta bygga vindkraftverk, cykelleder och elbilar och så vidare, enligt plan.

CB: Ja, vad fint det blev faktiskt. Om vi nu har förstått Mattias fråga rätt så undrar han om det finns en högre risk, men nu kom vi fram till att det kanske till och med är lägre risk. Skulle kunna vara, i alla fall.

Hur ser du på framtidens investeringar?

JB: Det är en ganska otydlig fråga, men om vi tar både Proethos framtid och vart världen är på väg. Du skrev på bloggen att för 10 sedan höll Volkswagen på med diesel gate och nu säger de att de ska ha 50% elbilsproduktion. Vad tänker du, om du ska spåna framåt?

MA: Jag tror att den här omställningen kommer att ske. Jag skulle sätta att detta är en rätt så trevlig omställning. Det är en ren, snygg omställning. Jag tror att det kommer gå fortare än vad vi har räknat med. Jag tror det kommer vara exponentiellt, vilket innebär att vi går och snackar om det och det skrivs i tidningarna, mer och mer.

Sedan helt plötsligt exploderar det och då är det krigsrubriker överallt. Så är det bara så. Så att alla beslut… man har med sig den hållbara aspekten i allt. Där känner jag inte att vi kanske är nu. I alla fall inte på enskilda företagsnivå. Men det ska bli väldigt intressant. Det är ju en tid framöver där det kommer hända väldigt, väldigt mycket. Det är väldigt mycket förändringar och gemene man är inte positiva till förändringar. Man vill inte ändra någonting.

CB: Om jag får fråga, Indien till exempel finns nog inte med på listan över länder där ni… men där jobbar man ju mycket med den här hållbara utvecklingen, för att man behöver göra det. Folk har inte tillräckligt med toaletter och så. Då måste man göra tillräckligt med toaletter, men som inte ser ut som västvärldens, utan smarta på något vis.

Där finns ju jättemycket spännande teknologi. Men skulle ni kunna gå in i ett sådant land och säga att det här är framtiden; detta företaget gör något som kommer spridas. Förstår du vad jag menar?

Intressanta utvecklingar världen runt

MA: Inte under de här premisserna. Så som regelverket är nu kommer vi inte att göra det. Men visst, det är ju så att många av de här länderna är i en intressant situation, för de hoppar över en del av utvecklingsstegen och går direkt på nästa.

Läste om något drönarföretag som håller på i Afrika och jag tänkte wow vad smart, varför kan man inte göra det här i Sverige? Nej, det kan man inte göra här för att vi har helt andra regelverk, som reglerar vad man får lov att flyga omkring med. Då är klart, det kanske man inte har på samma sätt i Afrika.

JB: Jag har ju varit med om det där med ett annat företag som vi gillar. Då frågade vi hur betalar ni de här människorna som jobbar ute på landsbygden? Detta var 2008. Kör ni ut en lastbil med pengar? Nej, vi betalar via SMS.

Fem år senare i Sverige lanserar storbankerna Swish. ”Nu kan du via telefonen skicka pengar”, och min tanke var att landsbygden i Kenya hade detta för fem år sedan. De gör de här generationshoppen och det är väldigt coolt. Du skriver på hemsidan så här: ”Proethos fond förvaltas långsiktigt. Inte helt passivt, men nästan.”

MA: Passivt är ju en indexfond, så det blir inte passivt, med tanke på att det inte är en indexfond. Men vi är hyggligt nära.

JB: Det gillar jag också. Det är inte som att du säger att detta företaget har de kommande sex månaderna turn around case. Utan detta är bra bolag, långsiktigt och de är bra för världen. Bra. Vi har några frågor vi alltid brukar ställa. Har du ditt bästa ekonomiska citat eller mantra?

MA: Det är i så fall tillbaka till det som jag sa innan, att man söker efter en uppgift god nog att stå rak inför, faktiskt. Det är mer en livsfilosofi som man i så fall kan tillämpa på det mesta. Om det duger.

Bidra till en bättre värld – Få bättre avkastning

JB: Är det någon missuppfattning som du har stött på, angående dig eller Proethos?

MA: Det är i så fall det man har varit inne på tidigare, att man tror att man ger upp avkastning, för att man investerar hållbart eller etiskt. Det är ju väldigt vanligt.

De studierna man har tittat på på senare tid har egentligen kommit fram till att de företagen som tar hållbarhet på allvar – som har hållbara program och så där – ger minst sagt samma, men ofta bättre. Och det handlar inte om att dubblera, utan om att man får lite extra.

Magnus Alfredsson, Proethos

JB: För mig handlar det inte ens om att jag behöver ha det där extra. För mig är det viktigaste att det inte är någon motsättning mellan att göra gott och tjäna pengar. Om jag då har valet att jag ska placera min pension, jag ska placera mina sparpengar, då kan jag väl för bövelen placera dem på ett sådant sätt så att det bidrar till bra grejer.

Att det blir bra för planeten och barnen. För mig är det nästan viktigast. Sedan att det ger dessutom bättre och att risken blir lägre, det hade jag inte ens tänkt på. För mig blir det en bonus.

CB: Vart kan man hitta fonden? Var kan jag köpa den?

MA: Då finns den på Länsförsäkringar, Avanza (annonslänk), Nordnet (annonslänk), Danske Bank och Handelsbanken. Sedan är det tre, fyra andra i pipelinen. Vi kommer att uppdatera den listan, som finns på hemsidan. Sedan finns vi på Instagram, Facebook och LinkedIn.

JB: Hur kom ni på namnet?

MA: Det är lite leka med ord här. Pro är pronomen och betyder för, ethos betyder att vara moralisk, så det är inte svårare än så. Och liten grekisk latinsk touch på det. Jag är väldigt glad att vi hittade det där namnet.

JB: Detta är ett ämne som jag tycker är så himla viktigt, så himla spännande, och jag känner att det finns fler resonemang att ha. Särskilt kring det här att tänka på att ens pengar gör faktiskt väldigt stor skillnad. Jag blir så glad att du säger att det är ingen motsättning, utan vi kan göra gott. Så fantastiskt stort tack, Magnus, och jag hoppas att du vill komma tillbaka i framtiden. Tack så mycket.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Om du uppskattade den här artikeln, då kommer du nog även uppskatta följande artiklar:

• Din och min klimatbudget är ca 38 ton koldioxid. Totalt. - RikaTillsammans #98 - Intervju om klimathotet med bloggaren och hållbarhetsexperten Sören Andersson
• Tips för ett schysstare, etiskt, hållbart & klimatsmart sparande - RikaTillsammans #76 - Dina sparpengar har en större miljöpåverkan än din bilkörning
• Låt dina pengar göra skillnad i världen - Krönika i Svenska Dagbladet om at spara etiskt, hållbart och långsiktigt...

Frågor till Magnus eller om Proethos?

Du får gärna följa Proethos i sociala medier ( Instagram, Facebook och LinkedIn) men Magnus kommer även i mån om tid svara på frågor i kommentarerna nedan. Dessutom har han generöst tackat ja till att delta i digital Fikatillsammans i början av november för dig som är med i vår RikaTillsammans-community på Patreon.com.

Avsnittet Om billigt hållbart fondsparande utan sämre avkastning dök först upp på RikaTillsammans.

Här kommer en extra-insatt artikel med tips om att delta i börsintroduktionen av aktien EQT. Som du säkert noterat är jag inte ett stort fan av direktinvesteringar i aktier eftersom man har oddsen emot sig. Ett par gånger per år inträffar dock situationer på marknaden där oddsen helt plötsligt skiftar till ens egen fördel. Jag, och många med mig, tror att börsintroduktionen av EQT-aktien som sker nu är en sådan situation. Därav det här, för mig, ovanliga tipset.

För dig som inte känner till EQT så är det investmentbolaget Investors riskkapitalbolag som investerat på den privata investeringsmarknaden. Man förvaltar idag nästan 450 miljarder kronor i flera olika fonder vars syfte är att bli storägare i de företag man köper.

Fonderna investerar främst i det som kallas alternativa investeringar. Det inkluderar private equity (växande eller mogna onoterade bolag), infrastruktur (företag som exempelvis driver allmännyttig verksamhet eller fiberföretag), fastigheter, private debt (onoterade kredittillgångar) och venture capital (mindre tillväxtbolag i ett tidigt utvecklingsskede).

• All information finns i prospektet för den intresserade

En börsintroduktion innebär att vi småsparare har en möjlighet att också bli delägare i EQT. Det som ofta händer vid en börsintroduktion är att både Investor, Avanza och EQT vill få en lyckad introduktion. Något slarvigt kan man säga att man ibland ger en rabatt för att skapa ett stort intresse och en uppgång på introduktionsdagen.

Kort spekulation – teckning idag och sälj på tisdag oavsett hur det går

Det som jag satsar mina pengar på är framförallt två saker; 1) man ger en liten rabatt till de nya ägarna (de gamla gör redan en vinst) och 2) intresset kommer att vara så stort att efterfrågan på aktierna blir större än tillgången vilket kommer att driva upp priset. Min tro är att vi kommer att se en uppgång på ca 5 – 15 procent. 

Precis som i tidigare sådana här tips betyder det att jag kommer att anmäla mitt intresse för att delta i introduktion (=”teckna aktien”) och givet att jag får en tilldelning så kommer jag sälja på den första handelsdagen – oavsett om aktien går upp eller ned.

Det finns inga garantier, det innebär en risk och du kan förlora pengar

Jag vill vara supertydlig med att bara för att oddsen är på vår sida (och ett hittills 100% trackrecord för dessa tips) så innebär det inte en garanti att det kommer fungera. Du kan gå back och du kan förlora pengar. Således bör man inte spekulera med pengar man inte har råd att förlora.

Eftersom jag misstänker att intresset kommer bli stort är det inte ovanligt att man inte heller kommer att få tilldelning. När det är stort intresse för en introduktion är det inte ovanligt att man får små tilldelningar eller att man lottar vem som ska få aktier vilket kan innebär att man blir helt och hållet utan. Det hände mig sist. Jag tycker däremot att det ofta är värt att göra då anmälan bara tar några minuter att göra och räknar man det som timlön så är den ofta ganska bra, vilket motiverar ansträngningen.

Tips för att maximera chansen för tilldelning

Det finns några tips man kan utnyttja för att öka sannolikheten att få aktier. Det första är att teckna på flera konton om man har den möjligheten samt t.ex. utnyttja möjligheter i hushållet om man är flera. Om man dessutom råkar vara kund på både Avanza och SEB och Nordea så kan man teckna via fler banker.

Det andra tipset är att ofta ger en större anmälan en större tilldelning. Om du har likvider tillgängliga kan det vara värt att ta den ökade risken för att få en större tilldelning. Jag har skrivit en artikel med mer info:

• Överkurstips för att öka sannolikheten för tilldelning

Praktisk information och info om hur man gör

Man kan teckna aktien via Avanza, SEB och Nordea (tyvärr inte via Nordnet). Det innebär att om du inte är kund på Avanza, så får du gärna använda vår sponsrade länk (annonslänk) för att bli det (kostnadsfritt för dig).

• Direktlänkar: Avanza, SEB och Nordea
• Minsta investering: 150 aktier (ca 10 000 kr)
• Deadline: 20 september kl. 23:59 på Avanza
• Information om tilldelning: 24 september vid 08.30-tiden
• Första handelsdag: 24 september
• Mer info: bolagets hemsida, prospektet

Om du redan är kund på Avanza, då gör du så här för att delta:

1. Logga in på ditt Avanza-konto
2. Klicka på ”Spara & Investera”-menyn
3. Välj ”Börinstroduktioner och Emissioner”
4. Leta upp ”EQT” och klicka på ”Läs mer och svara på erbjudandet”
5. Klicka på ”Anmäl intresse”
6. Välj antal aktier
7. Godkänn anmälan

Vad tycker andra, övrig info och disclaimer

Du bör naturligtvis inte heller bara lita på mig utan läsa på i prospektet, läsa andras analyser och bilda dig din egen uppfattning. Här är några länkar på vägen:

• Veckans Affärer: ”Så tycker proffsen om EQT”
• Aktiespararna: ”Teckna EQT”
• Marcus Hernhag: ”Teckna riskkapitaljätten EQT”
• Affärsvärlden: ”EQT värt en chans
• Börsvärlden: ”Börsplus hissar två varningsflaggor”
• SvD Näringsliv: ”Sparexperter tror på EQT”

Jag avser själv att delta i emissionen och har i dagsläget anmält intresse för ca 3 000 aktier i dagsläget, det kan bli fler. Det här mejlet är inte sponsrat men innehåller en sponsrad länk till Avanza. Återigen vill jag betona att bara för att oddsen är bra så är det ingen garanti och vi kan förlora pengar. Därför är det här bara något man bör göra i sin aktiva hink enligt fyra-hinkar-principen.

Många hälsningar och lycka till med ditt beslut,
Jan och Caroline

PS. Hoppas att vi även ses på söndag som vanligt, då kommer artikeln med ”Bästa betal- och kreditkorten 2019/2020” DS. 

Missa inte tips som det här i framtiden

Om du uppskattade det här tipset, då skulle jag rekommendera att prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev. Där gick det här tipset ut redan igår. Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller tips, råd och inspiration för din privatekonomi, bloggens bästa artiklar, länk till mini-avsnitten och ibland något erbjudande som vi själva använt och tror att även du skulle gilla.

Avsnittet Tips: köp aktien EQT innan 20 sep dök först upp på RikaTillsammans.

Dagens artikel är en subjektiv jämförelse av de bästa betal- och kreditkorten just nu. Vi delar med oss av vår erfarenhet, det bästa betalkortet, det bästa kreditkortet, de bästa nischkorten samt lite extra smått och gott. Det är inte en objektiv jämförelse eftersom vi jämför utifrån faktorer som är viktiga för oss såsom möjlighet till mikrospar, bonus, årsavgift, smidighet, koppling till app och övriga funktioner. Vi tar inte hänsyn till krediträntan eftersom vi utgår från att man betalar hela räkningen i slutet av månaden.

Under flera år har vi publicerat artikeln ”Bästa betal- och kreditkorten” och sällan har det hänt så mycket på 12 månader som nu. Många av de korten som vi har rekommenderat innan, t.ex. Nowo, Preem, Shell m.fl. har tyvärr blivit sämre och dyrare. Samtidigt har en i princip helt ny bransch tillkommit i form av fintech-bolag som erbjuder ett betalkort i kombination med en app som man har på telefonen. Något som inte fanns i någon större utsträckning när vi gjorde 2018 års artikel.

När man googlar kreditkort idag så finns det hundratals olika kreditkort med alla upptänkliga villkor. Dessutom finns det många sajter som säger sig jämföra de bästa kreditkorten. Fascinerande nog verkar ranking vara starkt korrelerad till de olika affiliateprogram som företagen erbjuder. Ju högre ersättning desto högre ranking. Det gör det enormt svårt – i alla fall för mig – att göra en riktigt bra jämförelse. Vi gav därför ganska snabbt upp tanken på att göra en objektiv jämförelse. Istället bestämde vi oss för att göra en subjektiv jämförelse där vi utgår från faktorer som vi tycker är viktiga och vara tydliga med dessa kriterier enligt nedan.

Precis som vi förhandstipsade om för någon vecka sedan föll valet av det bästa betalkortet på Revolut. Det är ett kort som vi har använt sedan årsskiftet och vi är väldigt nöjda. Många av våra vänner som använder likaså. I samband med att gav förhandstipset om Revolut skickade ni läsare in ett antal frågor, bland annat om ryktena på nätet om arbetsmiljö, penningtvätt och den något krångliga ansökningsprocessen där man behöver fotografera sitt pass. Jag och Caroline kontaktade Revolut och Andreas Zannin som är kommunikationsansvarig i Sverige tackade ja till en intervju. Vi har valt att publicera den sponsrade intervjun i ett eget separat avsnitt. Det rekommenderas för dig som verkligen vill gå på djupet:

• [kommer under kvällen 22 sep]

Under året har vi dock upptäckt att man inte klarar sig bara med ett betalkort. När vi skulle hyra bil i Italien krävde biluthyrningsfirman Europcar två(!) olika kreditkort. De accepterade överhuvudtaget inte betalkort. Samma problem har vi upplevt på vissa bensinmackar som ville ha möjligheten att reservera ett belopp på kortet innan man tankade. Vårt val av kreditkort för i år fallet på Komplett Banks kreditkort. Det är kostnadsfritt, är väldigt enkelt att ansöka om och ger framförallt bonus på alla köp. En procent bonus i alla affärer och två procent bonus på alla internetköp.

Precis som vanligt har vi först hittat de bästa korten, använt dessa under ett tag själva och sedan ordnat en sponsrad länk. Du får väldigt gärna använda vår sponsrade länk om du är intresserad av något av ovanstående betal- och kreditkort:

• Betalkortet och appen Revolut (annonslänk)
• Kreditkortet från Komplett bank (annonslänk)

Under en begränsad period ger ovanstående sponsrade länk till Revolut en bonus om 200 kr till dig. Den är dock begränsad i antal och gäller först när du har registrerat dig, gjort en insättning om 100 kr och genomfört ett köp. Naturligtvis är kortet kostnadsfritt för dig.

Vi har garanterat missat något kort i vår jämförelse. Vi hoppas därför att du kompletterar artikeln genom att kommentera om du upplever att du har något kort som andra kan ha glädje av, som vi har missat eller som är bra i övrigt. Det var ju från er läsare vi fick dessa tips från första början. Vi vill verkligen tacka för alla kommentarer i sociala medier som hjälpte oss med den här artikeln. Så tack för all hjälp och tack på förhand för de kommande kommentarerna! 🙏

Jan och Caroline

PS. Vi håller tummarna och ses på tisdag då vi får facit på EQT-spekulationen. DS.

Sammanfattning av bästa betalkortet och kreditkortet 2019 och 2020

Nedan följer de viktigaste punkterna från veckans artikel:

Våra subjektiva urvalskriterier

När vi jämförde de olika betal- och kreditkorten så gjorde vi det bl.a. utifrån: ingen årsavgift och inga andra kostnader, möjlighet till mikrospar-funktioner, möjlighet till bonus, möjlighet till valutaväxling utan avgifter, möjlighet till kostnadsfria kontantuttag åtminstone till en viss nivå samt hur smidigt kortet är att använda och den tillhörande appen. 

Det bästa betalkortet – REVOLUT

Vi har använt betalkortet Revolut sedan början av året och är väldigt, väldigt nöjda. Det bästa med kortet är dess säkerhetsfunktioner, bland annat geografisk säkerhet och möjligheten till virtuella kort som man kan använda på internet. Det har alla hygienfaktorer såsom att det är kostnadsfritt, det har mikrospar-funktion, det är fria kontantuttag till en viss nivå, möjlighet till Google och Apple Pay och det har ingen valutaväxlingsavgift.

Utöver ger det möjlighet till att ha konton i olika valutor såsom EUR, USD, CHF och mängder av andra utan kostnad. Den tillhörande appen är riktigt bra och för mig är användarupplevelsen samma som när jag använde en iPhone första gången. Jag vill inte gå tillbaka och plötsligt stör jag mig på mina gamla kort som känns stendumma. 

På den negativa sidan kan man nämna: det har ingen kredit så man behöver föra över pengar i förväg, ansökningsprocessen är lite krånglig för vissa när man behöver fotografera både sig själv och sitt pass samt att det finns lite rykten om bl.a. dålig arbetskultur på företaget. Alla dessa frågor tar vi upp i specialavsnittet med Revolut så att du får svar från källan.

Skaffa Revolut-kortet (annonslänk)

Det bästa kreditkortet – KOMPLETT BANK

Det bästa kreditkortet som jag har kunnat hitta är det som erbjuds av Komplett Bank. Det är kostnadsfritt, väldigt enkelt och smidigt att ansöka om samt ger en procent bonus på alla köp. Det ger till och med två procents bonus på internetköp. I alla andra avseenden är kortet inget vidare, det finns ingen app, valutaväxlingsavgiften är 1.75 %, kontantuttag kostar och massa andra saker. Men som komplement till Revolut när man inte kan använda det kortet (t.ex. biluthyrningsfirma utomlands) är det briljant. 

Skaffa Komplett Banks kreditkort (annonslänk)

Räcker inte bara med att ha ett betalkort

Vi upptäckte att när vi skulle hyra bil i Italien så krävde biluthyrningsfirman kreditkort. Även vissa bensinstationer i Sverige har inte accepterat betalkort utan vill att man ska använda ett kort med kredit. Det var något som vi inte var medvetna om. Däremot går det i linje med avsnitt #116 om finansiell prepping att ha olika kort från olika utgivare för säkerhets skull. 

Det bästa företagskortet – REVOLUT Business

Något som har fascinerat mig är att alla företagskort är riktigt usla. Efter många år med Swedbanks lösning Entercard gick jag i somras över till Revolut även för mina företag. Anledningen var framförallt möjligheten till konton i olika valutor, möjligheten till virtuella kort samt möjligheten att faktiskt ta ett kort av kvitton och få dem sparade i samband med transaktionen i appen. 

Tyvärr är dock Revolut Business appen riktigt dålig i jämförelse med Revolut-appen för privatpersoner. Den har inte hälften av funktionerna och Andreas bekräftade att man har prioriterat privatkunder framför företagskunder. Förhoppningsvis blir det bättre framgent. Men räkna med en besvikelse om du använt privatappen. Sedan är även en dålig Revolut Business app hästlängder bättre än vad Swedbank och andra företagskort erbjuder. 

De bästa nischkorten – resebolagens egna kort

Flera av er läsare tyckte att vi även skulle ta med SAS Amex, Norwegian- samt SJ-korten. Det är kort där man får bonus som man sedan kan använda för att resa för. Om man har resor som intresse då är absolut dessa nisch-korten värda att titta på. 

Alla betalkort och kreditkort som vi har tittat på

Vi har under de senaste veckorna tittat och testa många kort. De bästa alternativen till Revolut är tyska N26, danska Lunarway och svenska PFC. Det är alla tre kombinerade kort och appar. Dock tycker jag att de inte riktigt når upp till samma kvalitet. Sedan finns de klassiska betalkorten såsom COOP, ICA, OKQ8, Klarna, Gimi med flera. Jag ser faktiskt ingen anledning till att skaffa dessa i jämförelse med Revolut eller ens alternativen till Revolut. 

På kreditkortsidan är de bästa alternativen till Komplett-kortet Preem och Shell. De är båda kostnadsfria kort som ger 0.5 procent bonus. I nästa led kommer OKQ8 och CircleK med 0.3 bonus och därefter kommer alla de andra korten såsom COOP Medmera, Nowo, Santander, ICA och så vidare. I jämförelse med Komplett-kortet och de andra bensinkortet ser jag ingen anledning till att ha dessa heller. Inte ens favoriten från förra året Nowo har jag kvar, främst för att de införde en uttagsavgift på 1 % på sin fond vilket i min värld är ett no-no.

Lyssna eller titta på avsnittet om bästa kreditkortet 2019/2020

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

• 00:01:10 – Innehållet i dagens avsnitt
• 00:03:39 – Viktig information och villkor
• 00:06:51 – Våra urvalskriterier
• 00:11:20 – En omvärldsspaning
• 00:18:25 – Var tjänar gratiskorten pengar?
• 00:20:57 – Bästa betalkortet: Revolut
• 00:25:53 – Säkerhetsfunktionerna en stor fördel
• 00:28:47 – Om Know your customer (KYC)-lagstiftningen
• 00:33:05 – Alternativa bra betalkort
• 00:35:51 – Man behöver även ett kreditkort
• 00:41:20 – Bästa kreditkortet: Komplett Bank-kortet
• 00:45:14 – Bästa företagskortet
• 00:49:31 – Kort som ger bonus på resor
• 00:56:43 – Övriga jämförda betalkort
• 00:58:56 – Klarna-kortet
• 01:03:35 – Övriga kreditkort som vi undersökt

Precis som vanligt matchar tiderna lite bättre med videon än med poddavsnittet på grund av efterbearbetningen. Podden är alltid lite hårdare klippt än videon och därmed lite kortare.

Våra subjektiva urvalskriterier för det bästa betal- och kreditkortet 2019/2020

När vi jämförde årets betalkort och kreditkort valde vi att utgå från de helt och hållet subjektiva kriterier som passar oss. Det var dessa:

Kostnadsfritt kort utan årsavgift

Eftersom det finns många kort som är gratis ser vi ingen anledning till att vi ska behöva betala för kortet. 

Mikrospar-funktion

Jag är ett stort fan av att automatiseringar. Man ställer in något en gång och sedan rullar det där i bakgrunden utan att man behöver tänka på det. Särskilt i området sparande är en automatisering en framgångsfaktor. Genom att spara lite varje dag får man en stor summa över tid utan att anstränga sig.

Det som jag tittade på var ”mikrospar” vi köp av typen ”avrundningar”. Det vill säga att om man köper något för 95 kr, då drar kortet 100 kr och sätter in 5 kr på ditt sparkonto. En annan variant av mikrospar är ”dagsspar” eller ”veckospar” där det dras en förutbestämd summa på kortet som går till ditt sparande. 

Möjlighet till bonus

När vi handlar med våra VISA eller MasterCard så betalar handlaren ofta en avgift på uppemot 1.5 procent. Historiskt har bankerna tjänat enormt mycket pengar på den här kickbacken från kreditkortsbolagen. Jag tycker att det är rimligt att de delar med sig en del av den till oss som faktiskt genererar bonusen. 

Möjlighet till gratis valutaväxling

Många kort har som standard en valutaväxlingsavgift på uppemot 1.75 procent. Det betyder att varje gång vi är utomlands och handlar i en annan valuta så tar kortbolaget 17,50 kr per växlad tusenlapp. Extra illa blir det här om man använder sitt kort för att t.ex. investera hos Trine där man får 6.00 % i avkastning, men blir av med 1.75 % direkt på grund av växlingsavgiften. Procentuellt motsvarar det mer än 25 % lägre avkastning vilket är riktigt illa. 

Möjlighet till kontantuttag

Jag är inget stort fan av kontanter, men det finns situationer då cash fortfarande är kung, särskilt gäller det här utomlands. Att då kortföretagen ska ta från 35 kronor och uppåt för ett kontantuttag är inte bra. Jag vill ha en möjlighet till kontantuttag utan kostnad. 

Möjlighet till Apple/GooglePay

Allt mer och mer går idag via mobilen och jag tycker att det är en hygienfaktor att kortet ska gå att koppla till både Googles och Apples betalningstjänster. Det gör också att man inte alltid behöver ha med sig sitt fysiska kort utan man kan använda det virtuella kortet. Det fungerar idag i fler butiker än man tror. 

Smidighet i användning och koppling till app

Ett helt nytt kriterium i år är smidighet i användning. Flera företag erbjuder idag en kopplad app till sitt kort. Min upplevelse är att när man väl har börjat och vant sig vid den smidigheten är det svårt att gå tillbaka. 

Det finns således många kriterier som vi helt och hållet har valt att bortse från. Det viktigaste kriteriet som vi bortser från är den effektiva räntan. Vi utgår nämligen från att du antingen väljer ett betalkort då det är irrelevant eller att man betalar hela räkningen i slutet av månaden. Då blir också den effektiva ointressant. Om det är så att man inte har möjligheten att betala hela räkningen i slutet av månaden, då bör man faktiskt inte välja kreditkort. Det kommer nämligen med stor sannolikhet bara göra det värre. Ett bra tips då är kuvert-metoden som vi nämner i avsnittet eller som ofta används i Lyxfällan på TV.

Vi har även bortsett från att jämföra försäkringar, insättningsräntor samt kort som ger väldigt mycket bonus hos ett begränsat antal företag. Vi har snarare tittat på bonus utifrån ett perspektiv på alla köp och att korten helst inte ska uppmuntra konsumtion.

Omvärldsspaning – det har hänt mycket med kreditkorten senaste året

Jag tycker det är väldigt fascinerande hur mycket som har hänt inom betal- och kreditkortsbranschen på mindre än 18 månader. När vi skrev förra årets artikel var det i princip inte intressant att skriva om betalkort och väldigt få av de alternativ som finns idag fanns då. Vi pratar om det här med Andreas i specialavsnittet om Revolut. Där konstaterar vi att det är en kombination av att ny teknik blivit tillgänglig samt att fintechbolag som Revolut och N26 visat att det är möjligt att faktiskt utmana bankerna på ytterligare en spelplan.

Bankerna har nämligen i många år tjänat stora pengar på vår användning av bank och kreditkort. Inte bara har det kostat en årsavgift att ha ett kort på en storbank (ofta runt 300 kr per år) men dessutom har bankerna ofta även behållt kickbacken på runt 1 procent från kreditkortsbolagen. Det innebär att du och jag som spenderat runt 100 000 – 200 000 kr per år på våra kort har varit en vinst för banken på över 2 000 kr. Revolut och andra företag har sett möjligheten att kunna göra det billigare och bättre. Det skiljer inte jättemycket från t.ex. hur Norwegian utmanat SAS och gjort flygresor både billigare och bättre.

Det gör att det idag finns hur många olika startups som helst som erbjuder en kombinerad lösning av betalkort och app. Många av dessa har tagit bort årsavgifter, valutaväxlingsavgifter och avgifter på uttag vilket är fantastiskt för oss kunder. Förr fick man ha ett kort som erbjöd gratis valutaväxling, ett annat som tillät uttag och ett tredje för bonus. Nu klarar man sig i princip på ett kort.

En sista omvärldsspaning är att jag är väldigt nyfiken på Apples kreditkort som precis har börjat erbjudas i USA. Det verkar riktigt bra och tar fintech bolagens kort till nästa nivå genom att både erbjuda kredit, en riktigt bra app och dessutom en väldig hög bonus på uppemot tre procent. Jag lovar återkomma när det kortet blir tillgängligt i Sverige.

Bästa betalkortet 2019 och inför 2020: Revolut

Efter att ha testat flera av de kombinerade betalkorten och apparna föll till slut valet på Revolut. Jag skaffade det i början av året och har använt det flitigt här hemma i Sverige men även utomlands i både England, Kenya och Italien. Det har fungerat helt och hållet klockrent. Framförallt gillar jag hur Revolut-kortet är ”smart” i förhållande till alla de andra korten som jag har haft tidigare. Det bästa sättet jag kan beskriva det på är som när jag bytte ut min Nokia mot iPhone eller började använda en SmartTV istället för en dum-TV.

Revolut introducerade funktioner som plötsligt känns helt självklara och som man saknar hos de andra. Det är allt från enkla saker såsom att välja och byta pin-kod på kortet, kunna frysa kortet till se saldot smidigt. Men det är framförallt de lite mer avancerade funktionerna som jag uppskattade mest.

Virtuella kort

Det är digitala kort där man får ett eget kortnummer som man kan använda för köp på nätet utan att ge ut sitt riktiga kortnummer. 

Säkerhetsfunktioner

Möjlighet att i appen att sätta på/stänga av magnetremsan på kortet, blippbetalningar, internetköp, geografisk spärr (kortet och telefonen måste finnas i samma geografiska område), spärra pin-kod sätta gräns för köp, bankomatuttag och så vidare. 

Valutakonton

Av någon anledning är det extremt svårt att få ett valutakonto på en vanlig bank. Jag har bråkat med Avanza i ett par veckor för att få ett valutakonto till ett av mina företag och det har inte gått. I Revolut-appen var det ett par klick och plötsligt kunde jag har hur många olika valuta-konton som helst i allt från dollar, euro till schweizerfranc. Vill man ha t.ex valutakonto med thailändska baht så var det inte heller några problem. 

Kostnadsfri valutaväxling

Ett problem som jag har är att vissa alternativa investeringar i den aktiva hinken behöver göras i t.ex. EUR från ett betal- eller kreditkort. Om investeringen t.ex. ger 6 % avkastning och jag behöver betala 1.75 % i valutaväxlingsavgift då försvinner 25 % av avkastningen på ett bräde och gör investeringen betydligt mer sämre. Genom Revolut kan jag nu växla pengarna kostnadsfritt och betala dessa investeringar utan förlusten i avkastning. 

Det här fungerar dessutom på alla köp utomlands som därmed blir billigare och smidigare. Bara en sån grej att har jag pengar på mitt EUR-konto på Revolut och är i t.ex. Italien så kommer alla köp först dras mot EUR-kontot och först sedan mot mitt svenska konto med växling. Logiskt, enkelt och varför gör ingen annan det?

Mikrospar

Precis som i andra appar så kan jag välja att avrunda mina köp på kortet och spara avrundningen. Revolut kallar det här för att ”växla” vilket jag tycker är ett ologiskt namn. Sedan har jag valt ett ”dagsspar” där det dras en liten summa varje dag. Revolut kallar det för ”återkommande finansiering” – också ett konstigt namn. Sedan kan man självklart göra engångsinsättningar precis som vanligt. Det som jag saknar faktiskt är funktionen ”tjuven” som finns i vissa andra appar som slumpmässigt stjäl pengar från kontot och lägger i sparandet. 

Notis vid köp

Funktionen som ger en notis på telefonen räddade ett par hundralappar för mig i Kenya i somras. Jag skulle betala min hotellräkning på kortet i Kenya men köpet på kortet gick inte genom. Hotellet ville att jag skulle betala kontant vilket jag gjorde. Ungefär 20 minuter senare fick jag en notis att köpet gått genom vilket innebar att jag kunde gå till receptionen, visa att köpet hade gjorts på kortet, tvingade dem att kolla upp det med sin bank och ge mig tillbaka mina kontanter. 

Utöver ovan alla hygienfaktorer uppfyllda såsom att kortet är kostnadsfritt, det är VISA eller MasterCard så att det går att använda överallt och så vidare. Revolut erbjuder ytterligare mängder av funktioner, men dessa har jag av olika anledningar aldrig haft användning av. De erbjuder t.ex. kryptovalutor, men dessa tar jag inte i med tång av många anledningar och det är inte Revolut-specifikt. Jag avråder alla från att spekulera i kryptovalutor.

De erbjuder även premium-varianter som man betalar för där man får bl.a. ett metall-kort och extra tjänster som concierge, access till lounger på flygplatser och courtagefri aktiehandel. Jag är inget stort fan av någon av dessa tjänster. Concierge-tjänsten testade jag för att få en restaurangbokning i Florens men jag fick en i Frankrike(!?) och handel med aktier är ju ingen hit. Tillgång till lounge på flygplatser utan kostnad är smidigt, men man får själv bedöma om det är värt kostnaden.

Tittar man på nackdelarna upplever jag att det framförallt är att det inte finns någon kredit på kortet och att det inte finns någon bonus (finns för Premium). Flera av er läsare har dock gett feedback om att ni har tyckt att registreringsprocessen är krånglig och frågat varför man behöver skicka in kopia på sitt pass. Det är ju tyvärr lagstiftningen som kräver det och Revolut erbjuder inte verifiering med BankID än. Vi går genom allt det här och mycket mer i detalj i specialavsnittet med Andreas från Revolut.

Om du är sugen på att testa kortet – något jag rekommenderar, inte minst eftersom det är kostnadsfritt – använd gärna vår sponsrade länk. Det är kostnadsfritt för dig och ger oss en liten ersättning:

• Skaffa REVOLUT-kortet (annonslänk)

Uppdatering 190922: Just nu ger ovanstående länk en bonus till dig på 200 kr om du sätter in 100 kr och genomför ett köp. Det bonuserbjudandet är begränsat både i tid och antal så att först till kvarn gäller tyvärr.

Bästa kreditkortet 2019 och inför 2020: Komplett

Ett tag i våras trodde jag att vi skulle klara oss på ett enda kort. Tyvärr har det visat sig att Revolut fungerar utmärkt i 99 % av alla situationer. Dock fungerar det väldigt dåligt i de fall att handlaren kräver ett kort med kredit. Det råkade vi ut för i Italien när vi skulle hyra bil. Europcar krävde två(!) kreditkort och betalkorten fungerade inte. Vi har även råkat ut för att det inte har fungerat på vissa bensinmacksautomater. Jag kan inte riktigt förklara varför men gissar att det har med risken för smitning att göra.

När jag började inventera kreditkortsmarknaden så var det ett kort som stack ut som en ganska klar vinnare. Det var dessutom ett tips från er läsare. Det var Komplett Banks kreditkort. Kortet är kostnadsfritt, det var extremt enkelt att ansöka om – mycket enklare än Revolut – och det ger bonus på 1 procent på alla köp. På Internetköp ger det dessutom 2 procent bonus och på köp i den egna butiken ger de hela 4 procent bonus. Riktigt bra även om bonusen är begränsad till 2 000 kr per 12 månaders period.

I andra sammanhang är kortet inget vidare eftersom t.ex. valutaväxlingsavgiften ligger på hela 1.75 %, du betalar för kontantuttag och krediträntan är långt över 20 %(!). Men använder man betalar hela räkningen i slutet av månaden och använder kortet i kombination med Revolut-kortet, då är det en riktigt bra kombination.

Du får väldigt gärna använda vår sponsrade länk nedan om du bestämmer dig för att skaffa det.

• Skaffa Komplett Banks kreditkort (annonslänk)

Bästa företagskortet 2019 och inför 2020: Revolut

Något som fascinerar mig är att många av korten man använder i sitt företag är så dåliga. (Varför kan man fortfarande inte än idag 2019 få ett kort där man kan ta ett foto på kvitto och automatiskt få in det i Fortnox?) Jag har i alla år använt Swedbanks företagslösning Entercard och den är så dålig som man vill gråta lite. Men jag har inte förrän nu sett något riktigt bra och billigt alternativ.

I somras valde jag att byta till Revoluts företagslösning och jag är nöjd, men inte ett fan som till privatkortet. Exempelvis är appen sjukt begränsad om man jämför med privatappen. Man kan inte ens göra en tiondel av sakerna som i privatappen. Dock erbjuder de administration via hemsidan, valutakonton, virtuella kort och möjlighet till att åtminstone fotografera kvittot och få det kopplat till transaktionen. Ett fall framåt, men det är fortfarande svårt/omöjligt att få in det i sitt bokföringsprogram här hemma i Sverige (vissa brittiska bokföringsprogram verkar stödjas).

Eftersom jag är själv i företaget kan jag inte uttala mig om smidigheten med fler användare. Kompisar till mig som däremot testat det är väldigt nöjda med administrationen av kort/personer. Däremot ska jag säga att registreringsprocessen var ännu krångligare än för privatpersoner då jag behövde skicka in väldigt mycket underlag på grund av de sjukt strikta penningtvättslagarna till följd av alla bankskandaler.

Om du vill testa Revolut Business använd gärna vår sponsrade länk:

• Skaffa REVOLUT Business (annonslänk)

Om du känner till något annat företagskort som är bättre eller som har koppling till Fortnox, kommentera mer än gärna. Tack!

Bästa nischkorten: kort som ger billigare resor

Normalt sett är jag inget stort fan av olika typer av nischkort då användningsområdet per definition är begränsat. Men David, en av er läsare, har en giltig poäng i följande kommentar:

SAS Amex och SAS MC. Varför har ni aldrig med dem? Gillar man att resa är det suveränt. På ett år flyger jag och frun till Europa, Asien eller Nordamerika gratis med hjälp av poäng. Den summan kommer man inte upp i med något annat kort, i form av cashback eller liknande.

Läsaren David på Facebook

De kort som många av er tipsade om i kommentarer var:

• SAS American Express
• Norwegian-kortet
• SJ-kortet

Jag vågar inte uttala mig om huruvida det är lönsamt med dessa kort eller inte. Jag tänker nämligen att man skulle behöva göra en jämförelse med vad poängen ger i värde och vad motsvarande resa med andra flygbolag kostar. Men eftersom så många av gillar dessa korten så tycker jag att de absolut förtjänar att nämnas.

Du som har erfarenhet av dessa får väldigt gärna kommentera.

Övriga kort som vi har tittat på

as

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du gillade den här artikeln då kommer du nog även uppskatta vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, det kommer en gång i månaden och innehåller de bästa artiklarna, konkreta råd och tips. När du börjar prenumerera får du även ett par välkomstmejl under den första månaden med bloggens bästa guldkorn.

Avsnittet Bästa betal- och kreditkortet 2019/2020 dök först upp på RikaTillsammans.

Den här artikeln är sponsrad och ett samarbete med Revolut. Den här artikeln är en kompletterande artikel till avsnitt #119 där vi går genom de bästa betal- och kreditkorten för 2019/2020. När vi förhandstipsade om Revolut för några veckor sedan var det många av er läsare som skickade in frågor och kommentarer. Därför bjöd vi in deras kommunikationschef Andreas Zannin för att svara på era läsarfrågor.

Det var frågor från allt om registreringsprocessen, om ryktena kring trist arbetsmiljö och penningtvätt. Vi pratar även om varför registreringsprocessen ser ut som den gör, hur man kan göra med gemensamma konton, varför det kommer så många betalkortsalternativ just nu och mycket mycket mer.

Vi rekommenderar att du läser artikeln för att få bakgrunden till en del av frågorna:

• Bästa betal- och kreditkortet 2019 (och inför 2020) - RikaTillsammans #119 - En subjektiv jämförelse av den bästa betalkorten

Om du bestämmer dig för att testa det kostnadsfria betalkortet Revolut får du väldigt gärna använda vår sponsrade länk:

• Skaffa Revolut-kortet (annonslänk)

Under en begränsad tid och till ett begränsat antal ger den ovanstående länken en bonus om 200 kr till dig som går genom ansökningsprocessen, sätter in 100 kr och genomför ett köp. Vi hoppas att du uppskattar intervjun med Andreas där vi verkligen går in på djupet och nördar ner kring både fördelar och nackdelar.

Vi ses nästa vecka!
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

• 00:01:29 – Därför grundades Revolut
• 00:05:12 – Läsarfråga från Mattias: ”Hur tjänar ni pengar på oss gratiskunder?”
• 00:07:23 – Säkerhet online med virtuella kort
• 00:09:33 – Omedelbara transaktioner till och från olika länder
• 00:12:24 – Fler fördelar med Revolut
• 00:15:37 – Ny bank uppbyggd med modern teknik
• 00:18:59 – Många startups på betalkortssidan under 2019
• 00:23:40 – Registrering med pass eller nationellt ID enligt internationell standard
• 00:26:29 – Mer om registrering och sekretess
• 00:30:42 – Revolut erbjuder unika förmåner
• 00:33:36 – Läsarfråga från Martin: ”Vad händer om ni går i konkurs?”
• 00:36:02 – Läsarfrågor om gemensamma konton och åldersgräns
• 00:39:43 – Kritik från media angående Revoluts företagskultur
• 00:43:27 – Viktigt med processer för utbrändhet för alla krävande yrken
• 00:46:22 – Revoluts skydd mot penningtvätt
• 00:49:09 – Så kan du föra över pengar från Nordea till Revolut
• 00:54:19 – Revolut – bankvärldens Tesla
• 00:56:33 – Kundservice och sekretess
• 01:00:14 – Så förklarar du Revolut för dina vänner
• 01:02:40 – Svenska kontonummer kommer i framtiden
• 01:04:16 – Företagsappen inte lika vass som standardappen
• 01:08:31 – Läsarfråga från Johan och Ulf: ”Är det påslag på kursen när man växlar?”
• 01:13:44 – Om räkningar och reseförsäkring
• 01:17:46 – App-notiser på alla köp och misslyckade transaktioner
• 01:21:24 – Ge feedback och hjälp till med utvecklingen av Revolut

Precis som vanligt matchar tiderna bättre med videon än med poddavsnittet på grund av klippningen.

Transkribering av hela intervjun med Revolut

För dig som hellre läser intervjun än tittar på videon eller lyssna på poddavsnittet följer nedan en komplett transkribering.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Varmt välkommen, Andreas Zannin. Du är ju nordisk kommunikationschef för Revolut och har en lång bakgrund inom just det här med PR och strategisk kommunikation från Microsoft och Asus och jobbat med just tech-kommunikation. Annars examen från Berghs School of Communication. Hur kommer det sig att det blev Revolut?

AZ: Jag blev rätt tidigt Revolut-användare, när det lanserades i norden i slutet av 2017, bara för att jag som många andra svenskar är en early adaptor och vill testa ny teknik. Man vill ha det senaste, helt enkelt. Man brukar säga att Sveriges invånare gärna testar på nya saker först. Vi är väl en testmarknad, eller har varit historiskt sett, för nya saker.

Därför grundades Revolut

JB: Annars kan jag ibland uppleva att det tar sådan tid innan saker kommer hit. Att saker finns i USA. Men Revolut finns ju faktiskt inte i USA.

AZ: Revolut grundades i Storbritannien. Det blev ett företag i juli 2015, så vi är inte äldre än ganska exakt fyra år nu i sommar, därmed namnet startup. Det heter Revolut för att grundaren Nikolay Storonsky ville göra en revolution inom bankvärlden. Historien, om man ska gå in på den, började väl med att Nikolay som då var finanshandlare och investmentbanker på Credit Suisse, insåg att det kostar väldigt mycket att ha kort på traditionella banker. Specifikt då både i arbete och privat så reste han väldigt och som den nörd han är så satt han och räknade på hur mycket de här avgifterna kostade honom per år.

Han kom fram till att det är flera tusenlappar per år som går åt till egentligen att inte få någonting. Med bakgrunden inom bankvärlden och förståelse för den, så ifrågasatte han det här. Varför ska en kostnad läggas på kunden, för att ha ett kort, när det gynnar banken att du använder deras kort? Även då växlingsavgiften som bankerna tar ut, utan att egentligen ha någon kostnad för det och kunderna får heller ingenting tillbaka. Det var där det grundades. Han ville skapa det bästa kortet för valuta för slutkunden.

JB: Spännande. Det är en massa frågor som jag blir sugen på att ställa. Men kan du inte gå igenom hur de klassiska bankerna tjänar pengar på de här korten? Sedan har vi en massa läsarfrågor också. Nu har du nämnt växlingsavgift och att de tjänar pengar på att vi använder bankernas kort. Så shoot.

AZ: Nu kan jag inte exakt hur de traditionella bankarna tjänar pengar, men en del är krediter eller utlåning, bolån och räntor på det. Sedan har du då kortavgifter och oftast är de ganska dolda. Jag ser på mitt kontoutdrag varje månad att det har dragits av pengar – som exempelvis ”vardagspaketet” – men det är inte riktigt tydligt vart det är och man kan heller inte välja bort det. Men jag tror att den stora delen som traditionella banker tjänar pengar på är att låna ut pengar på krediter.

Läsarfråga från Mattias: ”Hur tjänar ni pengar på oss gratiskunder?”

AZ: Det var det här Nick såg, med sin bakgrund, och han ville hitta andra sätt som man kunde tjäna pengar på. En del är att för varje betalning man gör med exempelvis med Visa och med MasterCard, så får man en kickback från de för att man använder deras system. Så det är en grej som Revolut tjänar pengar på.

Den andra delen är tilläggstjänster. Vi har då vårt standardabonnemang, som är kostnadsfritt. Allt man behöver och vill ha ut av ett Revolutkort finns i standardmedlemskapet. Vill man inte handla med exempelvis tilläggstjänsten för kryptovalutor eller gör man inte så många courtagefria aktieköp, så behöver man inte uppgradera. Men sedan har vi då andra kort: Premium och Metall, som har en månadsavgift. Det tredje benet vi står på är Revolut for Business. Då att erbjuda samma förmånliga tjänster fast för företag.

JB: Det var det som egentligen lockade mig i början. Jag testade det. Sedan insåg jag att… förlåt, så här kanske jag inte ska säga i ditt avsnitt, men man kommer undan med mycket av de bra funktioner i den kostnadsfria versionen. Så jag blev lite nyfiken på vilka dina tre favoritgrejer med Revolut var, innan du började arbeta där? Så ska jag ta mina sedan. Det ska bli spännande att se om det är samma.

Säkerhet online med virtuella kort

AZ: Det är säkert helt annorlunda, för Revolut är så mycket och har så många bra funktioner. Nummer ett som jag använder allra mest är nog Virtuella Kort. Jag har för mig att Swedbank och Nordea erbjöd det för något år sedan.

CB: Ekort. Jag använde det väldigt mycket när jag handlade online. Sedan försvann det.

AZ: Precis, och det är så konstigt för utvecklingen. Vi handlar ju mer och mer online och virtuella kort… Revolutkorten i sig är väldigt säkra, för du kan välja att slå på och stänga av olika säkerhetsfunktioner. Men virtuella kort, varför ska man använda sitt fysiska kortnummer när man handlar online? Även för prenumerationstjänster. Så jag har ett virtuellt kort för mina prenumerationstjänster, som typ Netflix, Spotify, ViaPlay och så är det någon mer jag aldrig kollar på.

Det är som ett eget kort med egna siffror, som är kopplat då till Revolutkontot. Sedan kan du sätta gränser för varje kort, så på det kortet har jag till exempel satt en gräns på 1 000 kronor. Skulle det komma bort i någon hackerharva eller komma ut på något sätt i fel händer, så kommer de inte kunna dra mer pengar än 1 000 kronor från det kortet. Och jag kommer också kunna gå in och låsa det snabbt.

Sedan har jag då ett virtuellt kort för när jag handlar online, fast det är ett engångs virtuellt kort. Det innebär att du får ett kortnummer och när du har gjort ett köp med det kortnumret så försvinner det. Det går inte att göra ett till köp på samma kortnummer.

Omedelbara transaktioner till och från olika länder

AZ: Sedan har jag många vänner, bekanta och familj utomlands, så möjligheten att skicka pengar mellan oss. Exakt som Swish, som vi använder jättemycket i Sverige och är en jättebra funktion. Men, hur gör man när man ska skicka till sin mormor i Grekland? Eller när hon ska skicka pengar till mig på min födelsedag. Så det här globala scopet, att kunna skicka pengar överallt, direkt. Utan att vänta två till fem bankdagar, som det annars tar. Tredje favoritfunktionen är lite det jag har sagt innan kring virtuella korten, men som funkar för alla kort; att kunna köpgränser.

JB: Är det en gräns för att andra inte ska handla eller en gräns för att du själv inte ska handla?

CB: I mitt fall i alla fall, stod jag i affären här om dagen och insåg att det var en gräns på kortet. Jag ringde Jan och stod och svettades på Ica. Så hade jag ju satt en gräns, som jag hade glömt bort. Men det var ju lätt ordnat i appen.

AZ: Ja, det är ju för att andra inte ska handla. Det är säkerheten som finns i korten. Sedan finns det ett budgeteringsverktyg, som visar direkt när du gör ett köp och påminner om hur mycket man handlar under en dag. Så även om man inte har en gräns så får man hjälp med att hålla koll. Det funkar också som en påminnelse, att man kanske inte ska ta den där extra, vad det nu är.

JB: Detta är jättekul. Nu pratar vi mycket om fördelarna, för vi kommer prata väldigt mycket om önskemål från andra kunder och frågor. Så jag tänkte att vi tar de positiva grejerna först. Av de grejerna du sa så är det inte så många som jag hade. Jag gillar mikrosparfunktionen, så att man kan avrunda köp och ha ett eget sparkonto. Ni kallar det ”vault”, tror jag. Jag gillar det där automatiska dagssparet.

Fler fördelar med Revolut

JB: Det är inte bara när man handlar, utan jag har också ställt in dagsspar. Man kan också göra engångsinsättningar. Det där gillar jag, för 20 om dagen blir ganska mycket på ett år. Det var en anledning. Det andra är också att det är kostnadsfritt, men jag gillar valutakontona. Speciellt när man är utomlands, det är en grej. Men någonting som jag upptäckte, som inte är så ofta utomlands, men ibland så gör jag till exempel Trine, där man investerar i solpaneler. Det är i euro. När jag ska köpa den och den ska ge 6% avkastning, tar då banken 1% i växlingsavgift, då har jag förlorat 15% av min avkastning. Så det var faktiskt valutakontona.

CB: Så valutakonto är när man kan ha ett konto i euro eller dollar. Jag visste inte vad valutakonto var innan jag skaffade det. För att jag fick betalt i euro någon gång. Så det kanske inte är alla som vet.

JB: På en vanlig bank är det sjukt svårt. Varför ska du ha ett euro-konto eller ett USD-konto? Och jag blir så här, skit du i det. Nej, men nu kan man bara öppna ett konto i den valuta man vill ha. Det gillar jag. Sedan gillar jag det virtuella kortet, men de ingår faktiskt inte i det kostnadsfria.

AZ: Virtuella kort ingår i det kostnadsfria, men däremot ingår inte engångs virtuella kort i det kostnadsfria.

JB: Jaha, då lärde jag mig något nytt. Sedan måste jag säga någonting som har växt på mig, som jag inte visste från början. Det är de här säkerhetsfunktionerna, att man kan stänga av att det inte går att swipa kortet, eller jag kan stänga av så det inte funkar med kontaktlös betalning. Sedan kan man ge ett råd kanske, eller så är det jag som är dum i huvudet, men när jag kryssade i det så trodde jag att alla var aktiverade, men alla var avaktiverade. Sedan stod jag på Ica och då stod det ”köpet medges ej”, då blev jag svettig. Man måste lära sig lite, men när det väl funkar…

Och till exempel den här funktionen också att telefonen och appen hänger ihop. Så är jag i Malmö så är det ingen som kan göra ett köp på mitt kort i Stockholm. När jag skulle förklara detta för min mamma så sa jag att det är en app, fast det är ett kort, och det är det som jag tycker är så häftigt med Revolut. Det går inte att särskilja var börjar kortet och var slutar appen. De två är integrerade. Jag som är lite tekniknörd kan undra varför Swedbank inte har gjort det här. Alltså, de här stora bankerna. Det känns som att de borde väl ha haft resurserna.

Ny bank uppbyggd med modern teknik

CB: Jag kan tänka mig så här att de har haft möte och någon ung har kommit med förslaget att man ska göra kanske någon funktion som Revolut har. Men det är stelbent.

JB: När jag väl har vant mig med detta, så är det som din kollega Hanna sa, att det är som att ta en dum-tv och så plötsligt kopplar man in en Apple-tv och så vill man aldrig vara utan det igen. Det är inte så ofta jag känner så med en produkt. Detta hade jag sagt även om jag inte fick betalt, för så började det. Men vad tänker du?

AZ: Om man tänker från början är det lite det var inne på, att storbankerna har långa processer för allting. De är gamla företag och de har sina rutiner och processer för hur beslut ska tas. Förhoppningsvis kommer vi aldrig dit, men risken är ändå stor, i och med att man växer, att man måste börja få upp processer för saker och ting. Men de har investerat miljoner eller miljarder i sina nuvarande system. Nu är de gamla system. Vi bygger en bank från grunden med ny teknik och nya idéer.

JB: Vet du vad det får mig att tänka på? Jag såg en artikel på analys där man jämförde SAS och Norwegian. Då var det så här att Norwegian har 30 pers som gör det som 200 pers gör på SAS, för Norwegian började med ett nytt system från början. It makes sense.

CB: Kan det också vara så att man är rädd för pengatvätt och sådant, som har varit väldigt mycket i media?

AZ: Nej, det tror jag inte har någonting med saken att göra. Det är också en grej som vi har fått kritik för, att konton låser sig när man för över pengar. Det är för att vi har nya automatiska system som reagerar när en ovanlig transaktion sker, vilket gör att en vanlig person måste gå in och kontrollera att det här pengarna inte kommer från olagligheter. Man måste skicka in bevis på vart pengarna kommer ifrån och så vidare.

Ett exempel är att flera har fört över pengar från ett betalkort, alltså debetkort, till ett annat. Och eftersom det är ett betalkort så är det inte något konto som är kopplat till det, vilket gör att vem som helst kan ha satt in pengarna på det här betalkortet och det innebär då att användaren som för över de här pengarna måste redovisa var pengarna kommer ifrån. För att vi ska veta att det är schyssta, vita pengar.

Många startups på betalkortssidan under 2019

JB: Vi ska prata om det där med pengatvätt, för det har varit både artiklar och det handlar om onboarding-processen. Men jag vill hålla kvar lite i det här med bransch. Vi har ju gjort de här artiklarna för bästa betalkortet eller bästa kreditkortet i snart fem år. Jag kan säga att jag har aldrig varit med om att det har kommit så många startups på betalkortssidan. Det är inte bara att ni är de enda på marknaden. Det finns PFC, N26 och Lunar Way, och så vidare. Vad är det som har hänt? Detta har alltså skett på 12 månader. För 2018 fanns typ ingenting.

AZ: Det som har hänt är att någon hittade en del av marknaden som är lönsam och outvecklad eller oupptäckt. Sedan vill alla haka på. Det hade lika gärna kunnat ske för två, tre år sedan, för tekniken fanns redan då. Men det har gjorts försök framför allt i Sverige med betalkort. Om ni minns de här cashkorten som man fyllde på? Nu kanske man skvallrar lite om sin ålder, men… Då fanns det i butiker och bredvid bankomater kunde man fylla på sitt cashkort.

Den lösningen fungerade inte, eller tog aldrig fart, för att tekniken… Som du var inne på, att nu blir det en helt annan grej när du kopplar ihop en app med det, där du får en översyn och kontroll och kan lägga på fler funktioner och säkerhetslager. För att få folk att ha koll på sin vardagsekonomi mycket enklare. Det kunde du inte ha på samma sätt med cashkorten. Inget ont om de, de var bara före sin tid om man säger så.

JB: För det är väl mest MasterCard? Alltså, de flesta fintech startups… jag har aldrig sett något Visa.

AZ: Vi har Visa. Standardkortet är Visa och de andra är MasterCard.

JB: Pinsamt, men tack för att… Vi går vidare, helt enkelt. Varför betalkort och inte kreditkort?

AZ: Det är väl så vi har börjat. För att kunna erbjuda krediter måste man vara en annan typ av finansiell institution. Men i Storbritannien erbjuder vi krediter. Tanken är väl att vi ska göra det i alla andra länder. Men då handlar det om våra kommande banklicenser. Vi har ju banklicens i EU, men den är inte tagen i bruk än, för alla olika länder har olika lagar och skatteregler, som man måste applicera. Så banklicensen i grunden säger bara att vi har tillräckligt med pengar och grund för att kunna bli en bank.

Det innebär att vi får starta bankverksamhet. Sedan måste man också applicera de olika ländernas lagar och skatteregler. Det är mycket pappersarbete och namnteckningar att fylla i och läsa igenom. Som tur är är det inte mitt jobb.

Registrering med pass eller nationellt ID enligt internationell standard

JB: Nu när vi är inne på det här med papper och namnteckningar, etc. Jag tipsade om er för några veckor sedan och då var nog den vanligaste kommentaren jag fick tillbaka från läsare och lyssnare att det var så konstigt att de var tvungna att fotografera pass, körkortet gäller inte, och vad är det så pågår?

AZ: Det är även den vanligaste frågan vi får på vår Facebooksida. ”Varför kan jag inte registrera med BankID?” Man måste alltså skicka in en bild på sitt pass eller nationellt ID-kort. Det beror på att vi i Sverige ligger så pass långt fram jämfört med andra länder i utvecklingen med vårt BankID. Jag tror det är cirka 80% av svenska befolkningen som använder sitt BankID aktivt.

Samma genomslag har e-legitimering inte fått runt om i Europa, så det vanliga är att för att registrera sig och identifiera sig online skickar man in en bild på sitt pass, för att bekräfta sina uppgifter. Så det är egentligen inga konstigheter, europeiskt eller internationellt sätt. Det är bara främmande för oss i Sverige att göra det.

JB: Det där har jag nämligen tänkt på. När jag registrerade mig så skickade jag in och registrerade mitt företag och då fick jag skicka in ännu mer papper, som utility bill och registreringsbevis, etc. Jag reflekterade inte ens över att det var en grej eller en issue. För det är egentligen – nu får du rätta mig om jag har fel här – men detta är inte något ni har hittat på.

Detta är lagstiftning. Jag har fått skickat in detta när jag har gjort till exempel Bullion Vault, som också är i England. Då skickar man in passkopia, osv. Min tanke när jag gick igenom processen var: ”Gud vad smidigt, här behöver du inte ens skicka in någonting på papper.” Sedan var det andra människor som reagerade på motsatt sätt.

Mer om registrering och sekretess

JB: Vi har också en läsarfråga från Berg, som undrar: ”Hur sparas bilderna på olika ID som vi skickar in? Behöver jag oroa mig för det? Vad händer med den informationen sedan?

AZ: Den sparas på säkra servrar. Om man är nördintresserad så är det väl 2048 SLL-krypterat, så de är krypterade och väldigt säkra på servrar. Som finansiell institution måste man ju lagra information om sina kunder. Om man ska gå in på GDPR och man vill få sina uppgifter raderade så var vi faktiskt GDPR-compliant innan ens GDPR var på tal. Men däremot, stänger man sitt konto så finns det en annan lag som säger att finansiella institutionen måste lagra information om sina användare i sex år efter att de har stängt sitt konto. Så uppgifterna kommer fortfarande finnas kvar i sex år efter man har stängt sitt konto. Men fortfarande då med samma höga säkerhet.

JB: Och som sagt, jag har lite empati, för det är ändå så att ni inte kan göra någonting åt det.

AZ: Nej, det är lagstadgat, så det spelar ingen roll vem man skickar in uppgifterna till.

CB: Man kommer man kunna registrera sig med BankID i framtiden?

AZ: Vi jobbar på det, för det är väl anledningen till att jag har blivit anställd här i Sverige, tillsammans med min kollega Hanna. För visionen är att bygga världens första globala bank, men för att vara global innebär det att man ska vara relevant lokalt också, för att få användarna. BankID är ändå en av de mest efterfrågade funktionerna i Sverige. Så det är någonting vi jobbar jättemycket på och hoppas ha en lösning på inom kort.

JB: Varför tar ni inte körkort?

AZ: Vi tog körkort innan och det fanns som alternativ tills den senaste uppdateringen. Anledningen har med Brexit att göra. Ett svenskt körkort är ju lika mycket värt i hela Europa, om man tillhör Europeiska Unionen, vilket Storbritannien egentligen fortfarande gör. Men på grund av Brexit så måste man även bekräfta sin nationalitet och ett körkort gör inte det, vilket ett pass eller nationellt ID-kort gör.

Innan behövde vi inte verifiera nationalitet, men nu inför Brexit har vi valt att ta bort den funktionen redan nu, för vi vet inte hur Brexit kommer se ut. Det kanske fortfarande kommer vara lika mycket värt som ett brittiskt körkort, men eftersom vi inte vet hur utfallet kommer bli har vi redan nu börjat förbereda. Jag hade till exempel registrerat med mitt körkort innan, men sedan fick jag uppdatering om att nu måste jag skicka in en kopia av passet istället.

Revolut erbjuder unika förmåner

JB: Vi hade en fråga här från Johan, som sa att i Sverige har vi en ganska hög digital kompetens och vi använder kort väldigt mycket – vi är väl till och med ett av de länder som använder kontanter minst. Men i jämförelse, för att ha det här genomslaget, den här användningen, så får vi väldigt lite i Sverige för vår användning. Om man jämför med USA där du kan få upp till 4% bonus. Då undrar han om ni ger någon bonus eller funderar på det? För han sa att det skulle placera starkt gentemot andra kort som exempelvis Klarnakortet.

AZ: Absolut. Vi erbjuder ju, som alla nu vet, ett debetkort som man fyller på. Det vi har försökt göra är att applicera kreditkortsförmåner på ett vanligt debetkort, som i stort sätt ingen har gjort förut. På det sättet försöker vi ge liknande förmåner, fast vi vill ju heller inte höja avgifterna eller börja ta betalt för valutaväxling eller aktiehandel. Det innebär att våra möjligheter för att ge bra förmåner just nu inte är jättestora.

Men vi ger så mycket vi kan utan att gå back på det. Som jag var inne på erbjuder vi kredit i Storbritannien, fast det är via en annan bank. Vi erbjuder tjänsten, men det är inte vi som tjänar pengar på det. Men när vi väl blir bank och kommer kunna erbjuda krediter själva, så finns det många fler möjligheter. För då får vi intäkter.

CB: Får jag bara fråga en nördig fråga här. Om jag hade skaffat Revolut och bor i Storbritannien, och sedan flyttar jag någon annanstans. Kommer det då att följa med mig, den här kreditkortsfunktionen?

AZ: Väldigt bra fråga. Det vågar jag inte svara på. Eftersom vi inte har kredit än. Jag ska inte sitta och ljuga här och säga att det går.

Läsarfråga från Martin: ”Vad händer om ni går i konkurs?”

AZ: Det är också en väldigt vanlig fråga vi får på Facebook och då har det att göra med insättningsgaranti. Vad händer med mina pengar? De frågorna hör ihop, så klart. Pengarna får du tillbaka. Vi har ingen insättningsgaranti genom oss, men däremot så går vi under en e-money licens, vilket innebär att alla pengar som kunder har hos Revolut, sitter på ett konto på Lloyds eller Barclays bank i Storbritannien.

Det har Revolut egentligen ingen makt över. I ett konkursbo så skulle vi inte ha möjlighet att använda de pengarna till att betala av eventuella skulder eller vad det nu skulle vara. Så de är skyddade. Sedan går man då under Lloyds eller Barclays insättningsgaranti på 100 000 euro. Det innebär att svenskar är mer skyddade tack vare den dålig kronan, just nu.

JB: Blir det någon skillnad när ni börjar använda den här banklicensen?

AZ: Då kommer vi ha en egen insättningsgaranti och då kommer man kunna begära ut pengarna direkt av oss i en eventuell konkurs, eller av riksgälden.

Läsarfrågor om gemensamma konton och åldersgräns

AZ: Just nu erbjuder vi delat vault, alltså ”group vaults”, så att man kan ha ett delat sparkonto. Men frågan gäller då om man kan ha ett gemensamt konto och det erbjuder vi inte i dagsläget. Men, det är också en fråga som många ställer. Man kan ha ett extrakort, men då står det på en person. Har man gett en annan tillåtelse att använda det så…

CB: Vi har ju gjort så ibland. Men varför kan man ha ett extrakort? Man har ett kort, räcker inte det?

AZ: Tänk om du är ute och reser och så har du ditt extrakort, som är fryst och låst, i resväskan eller på rummet. Eller om det kortet blir skimmat, så slipper du vänta tre till fem dagar på att få ett nytt kort. För standardkunder kostar det 70 kronor att få det skickat, men det är postavgiften som vi tar ut.

JB: Läsarfråga från Anki: ”Varför är det artonårsgräns då det är ett betalkort?”

AZ: Anledningen är att vi vill bygga en bank och för att öppna ett bankkonto så måste man vara myndig. Tillåter vi kunder under arton nu, så kommer vi behöva kicka ut dem när vi väl blir en bank. Då är det lika bra att göra rätt från början. Däremot har vi pratat länge om, och kommer släppa funktionen Revolut Youth, som då är ett konto du kan öppna till dina barn eller omyndiga personer.

JB: En läsare som svarade – jag älskar när våra läsare hjälper varandra – då var det en som skrev att jag har tagit ut två extrakort och barnen har fått varsitt kort och så har jag begränsning på det kortet. Då har han löst det.

AZ: Revolut Youth kommer då vara en egen app, som då barnen kan ha i sina telefoner. Då lär man sig på ett helt annat sätt om sin ekonomi.

Kritik från media angående Revoluts företagskultur

JB: Två lite tuffare frågor: Media, man älskar media, då har det varit två ganska kritiska artiklar som har fått mycket uppmärksamhet. Eller, det är också subjektivt i och för sig. Den enda var ju Wired som skrev att det är toxic working culture och att man sliter ut folk och sådant. Är det så?

AZ: Jag kan berätta utifrån min upplevelse, och nu har jag inte varit på Revolut jättelänge, men jag märker inte alls av det. Men jag har själv läst artiklarna och frågat runt lite internet och Revolut, alltså cheferna lägger sig egentligen platt och säger vi hade en väldigt hård ton i början, men det är bara för att… Det är en väldigt stor skillnad att ha ett företag med fem anställda, sedan blev vi 100 anställda och nu är vi över 1000 anställda, på mindre än ett år.

Det är en lärandeprocess. Det är ett nystartat företag. Det är en lärandeprocess för våra chefer och anställda att ge feedback. Frågan bör inte handla om folk blir utbrända, då är svaret ja, för det händer på alla arbetsplatser. Frågan är hur man fångar upp de här och ser till att det inte händer igen. Om det olyckligtvis händer, vad har vi för processer för att få tillbaka dem i arbete. Det är min upplevelse, eftersom jag precis har kommit in under den processen, att alla har varit väldigt hur är det Andreas, går det bra? Se till om du behöver hjälp. Kan vi avlasta dig på något sätt?

JB: Mycket av kritiken handlade om att man skulle jobba 80-timmarsveckor och dök man inte upp på lördagen, så behövde man inte dyka upp på måndagen.

AZ: Jag var som sagt inte där då, men det tror jag är väldigt kryddat. Det är säkert den personens upplevelse och den ska man absolut inte förminska. Frågan är hur Revolut tar tag i den kritiken och lär sig från den.

JB: Om jag får resonera, så som jag hade velat svara på denna frågan är så här, om jag sätter mina pengar så har jag den där grundtesen av att det jag lägger mina pengar på, det blir det mer av. Lägger jag pengar på plantering av träd, då blir det fler träd. Lägger jag pengar på solpaneler, då blir det fler solpaneler i världen. Så lägger jag mina pengar hos er, bidrar jag till att det blir sämre eller kan jag med gott samvete säga att detta är som vilket bolag som helst. De har sina issues och jobbar de på dem och så har de sina fördelar också.

Viktigt med processer för utbrändhet för alla krävande yrken

AZ: Ja, du kan helt enkelt känna dig helt lugn. Många av processerna är moderna och det är inte ens folk som sitter och gör dem, men det betyder inte att jobbet är lätt för det.

CB: Jag blir så fascinerad av det här med 80-timmarsveckor och sådana saker. Jag kan tänka mig att det kan vara på det viset i en liten startup.

AZ: I en liten startup så är det grundarna. Det är deras baby.

JB: Återigen, detta var, handen på hjärtat så reagerade jag inte särskilt mycket på den nyheten. För det första så är jag skeptisk till media. För det andra kommer jag från en värld med Bain eller McKinsey… de här högprofilarbetsplatserna där det är andra krav. Men det är också därför det är dubbla löner. Du jobbar 80-timmarsveckor, men du blir också belönad för det. Sedan, handen på hjärtat, så är vi inte supervana med det där i Sverige.

AZ: Sedan kan man ta det åt andra hållet. Jobb som är jättehårda och jobbiga att genomföra, men man inte tjänar särskilt mycket, som polisen, sjukvården… Jätteviktiga funktioner för samhället, men de får inte ut de här extra pengarna för sitt hårda slit och arbete. De har en mer utvecklad och mogen process för hur man fångar upp utbrändhet och så vidare. Det är samma problem, fast från två vinklar.

JB: Exakt. Jag måste faktiskt tipsa om en dokumentär på Netflix som heter American Factory. Det är typ GM som har lagt ner en fabrik i Ohio, så kom det dit en kines som köper upp fabriken och ska öppna den. Han ska då integrera 200 kineser som han tar dit från Kina och 2000 amerikaner. Då kan vi prata om kulturkrock och arbetsdisciplin och kineserna ställer upp och amerikanerna bara står och hänger. Jag tror att det är mycket kultur. Jag känner mig supernöjd, och är det fler frågor så får man helt enkelt ställa dem i kommentarerna, så får du svara där.

Revoluts skydd mot penningtvätt

JB: Den andra frågan som jag upplevde egentligen var mer allvarlig var en artikel i The Guardian, där de skrev att Revolut levde inte upp till lagstiftningen kring penningtvätt. Och så gjorde man en grej med rysk grundare, Ryssland, penningtvätt, Revolut. Så helt ärligt, första gången jag såg Revolut, så tänkte jag nej, jag skiter i det. Men sedan när jag väl började läsa på så tog jag ett annat beslut. Kan du inte bara kort berätta vad det handlade om?

AZ: Jag är inte så jätteinsatt i just den artikeln mer än att jag vet att den har skrivits och att mycket av det som påstods i den har blivit rättat. Det var helt enkelt falska rykten. Ordagrant kan jag inte lova att det exakt var så här, men det handlade om vårt tidigare system som ska upptäcka penningtvätt och konstiga transaktioner mellan Revolutkonton, och utifrån in till Revolut.

Vi la på ett nytt system som skulle vara säkrare – version 2.0 – men den var lite för känslig och låste många konton i onödan. Så den stängde man av fast man hade fortfarande version 1.0 som rullade och skyddade. Så det är en sanning med modifikation. Vi hade ett påkopplat system för att upptäcka penningtvätt. Det var bara version 2.0 som inte var igång. Vi måste så klart svara på kritiken och i stort sätt alla de här artiklarna och svar på det finns direkt från vår grundare och VD Nick, på vår blogg.

Så kan du föra över pengar från Nordea till Revolut

CB: Då har vi en kommentar från Kalle, som säger att han har problem med överföringarna från Nordea.

AZ: Ja, och det stämmer. Det handlar egentligen om deras sätt att betala online. Dels har jag fått det att funka på en iPhone, men det är fortfarande mycket problem på Android. Det är många säkerhetslagar som styr betalningar via deras kort, så kort förklarat, när man ska toppa upp i Revolut-appen – jag tror det är samma process även om du handlar online – först måste du se till att gå in i Nordea-appen och se till att kortet är öppet för internetköp.

På Nordea stängs den av automatiskt efter 60 minuter, så varje gång måste man först gå in i appen och öppna upp den. Steg två är att välja summa och toppa upp, sedan ska du fylla in din CVV2-kod. Sedan blir du tagen till ett nytt fönster där du då antingen får välja att signera betalningen med mobilt BankID, eller via din BankID-dosa, som man får från Nordea. Med BankID-dosa fungerar det för de flesta, där har vi inte sett några problem. Men det är väl ingen som går runt med den i bakfickan om man är ute på stan. Så man vill signera med mobilt BankID och det är där det låser sig.

När man trycker på signera med mobilt BankID så går man ur appen in i BankID-appen och då förloras uppkopplingen mellan toppupp-försöket. Det var den långa förklaringen. Alternativt, om man har iPhone, så koppla ditt Nordea-kort till Apple Pay. Det funkar felfritt att toppa upp via Apple Pay med sitt Nordea-kort. Eller bankdosan om man är hemma. Men det är också en sådan fråga vi får jättemycket på Facebook.

Jag har provat otaliga gånger och det funkar inte. Vi har försökt få kontakt med Nordea för att lösa problemet, men de har inte hört av sig. Däremot så har de fått in otroligt mycket klagomål på att man inte kan toppa upp sitt Revolutkonto. Så de har kontaktat oss nu, så nu har vi en kontaktperson som vi sitter och dealar med om hur vi ska lösa problemet. Vi ser ljuset i slutet av tunneln.

JB: Vad skönt. Men var det inte något liknande med Ica-banken också? Att de spärrade överföringar. De fick också sjukt mycket skit av sina kunder.

AZ: Där fick jag faktiskt tag på Ica snabbt och kunde lösa det inom någon dag. Men det var deras automatiska system.

CB: Det här med Apple Pay har jag inte stött på innan jag började använda Revolut. Vad är det för någonting egentligen? För jag är en late adopter och det finns säkert fler där ute.

AZ: Apple Pay gör att du kan betala med dina kort via din telefon, men då måste banken vara uppkopplad till Apple Pay. Banken måste ha ett avtal tillsammans med Apple för att man ska kunna använda mobilen och göra en kontaktlös betalning med mobilen. I Sverige kan du använda det i stort sätt vilken butik som helst. Flera online-butiker erbjuder Apple Pay också, men det är främst för att betala i butiken. Man behöver inte ha sitt kort då.

Revolut – bankvärldens Tesla

CB: Det är roligt med Revolut tycker jag, för jag har tvingats upptäcka funktionerna i appen hardcore. Jag är inte så mycket att jag håller på och tittar jättemycket i appen och vad är på och vad är av och vad är min gräns. Utan jag upptäcker det när jag väl är ute och handlar. Oj, nu gick det inte. Men det har funkat bra faktiskt. Jag gillar att man kan lösa allting direkt i appen. Det är egentligen lätt att göra det bara man är lugn och tittar i appen, de första gångerna innan man har lärt sig.

JB: Som en kompis till mig beskrev det… Han har en Tesla och han sa att för mig var steget lika som när jag bytte från typ en Volvo till en Tesla. Han sa att Teslan blir ju bättre för varje månad. Tesla rullar ut nya uppdateringar så när man sätter sig i bilen på morgonen så är bilen bättre. Då kan den köra bättre själv eller den hittar mer. Så sa han att det var precis samma känsla när han skaffade sitt Revolut-kort. För helt plötsligt hade han ett kort som blir bättre över tiden. Han sa att han använder inte krypto eller handla med aktier, men det är ändå roligt att det kommer nya funktioner.

AZ: Då kommer vi tillbaka till det här varför vi är bättre än storbankerna. Det är ju att vi har möjlighet att rulla ut den här typen av uppdateringar, eftersom vi har byggt vår plattform från grunden på modern teknik. Väldigt snabbt och effektivt på global nivå.

Kundservice och sekretess

AZ: I dagsläget är kundservicen på engelska. Vi har ingen telefonkundservice, för vi vill bygga en all-app-service. Man chattar direkt i appen och får ofta svar direkt. Men nu har vi haft lite kampanjer på gång med mycket frågor, så det har tagit upp till 72 timmar ibland. Men för att komma till språken så har vi ingen officiell kundservice på svenska, däremot så har vi jättemycket kundservicepersonal och runt 70–80 olika språk på kundservice. Men officiellt finns den bara på engelska.

Så man kan få support via appen och på Twitter. Sedan sitter jag och Hanna på den svenska Facebook-sidan, så det är oss ni får prata med. Däremot, upplever man något problem med sitt konto, så har vi inga verktyg eller tillgång till att gå in och titta varför kortbetalningen inte gick igenom, eller varför inte ditt pass är registrerat. Men om det är allmänna frågor så kan vi svara på det.

CB: Ni skulle kunna se alla mina köp och så, egentligen, men de är väl hemliga? Alltså, vem kan se mina transaktioner?

AZ: I stort sätt ingen. Kundservice har ju tillgången att se dem, men de har inte tillåtelse att titta på dem förrän du kontaktar dem och säger att du har ett problem, så kan de gå in och titta på den specifika betalningen. Så oftast frågar de när du provade att göra köpet, så att de kan gå direkt till den transaktionen.

Så förklarar du Revolut för dina vänner

JB: Mattias hade en fråga. Han sa att när jag beskriver detta för mina kompisar så låter det skitbra. Han säger att deras första fråga är det legit, är det inget bedrägeri. Jag tror att vi är skeptiska här i Sverige. Om någonting är bra och dessutom kostnadsfritt, då verkar det vara för bra för att vara sant. Han skrev till och med att han inte hade använt Revolut om det inte vore för RikaTillsammans. Att han litar på att vi inte rekommenderar något skit. Vad hade du svarat om någon frågade om detta är legit?

AZ: Då hade jag svarat ja. Förstår man hur vi tjänar pengarna, då genom de här tre benen i dagsläget, genom kickbacks från Visa och MasterCard, för uppgraderingar till Premiumkort och Metallkort, och sedan Revolut for Business. Intäkterna gör att vi kan erbjuda tilläggstjänster. Det är där vi tjänar pengarna. Och det är ett nytt sätt att tänka på hur en bank tjänar pengar och varför vi finns.

JB: För mig är det det som många upplever som en stor nackdel; all den här – förlåt – jävla dokumentationen. Bedrägerier ber dig sällan skicka in alla dessa dokument, för processen är ganska komplex att göra. Så jag brukar tipsa folk att testa. Man förbinder sig inte till något, det kostar ingenting. Börja med en tusenlapp. Så brukar jag göra. Det sa min mentor alltid: ”Låter någonting för bra för att vara sant, då förtjänar det närmare undersökning.”

Vi fortsätter. Mattias hade planer att gå in på kredit och bolån, etc. Då sa du väl, ja sedan, när vi har banklicens.

AZ: Först måste vi liksom få vår banklicens i bruk. Därefter kommer vi kunna erbjuda fler möjligheter och tjänster.

Svenska kontonummer kommer i framtiden

JB: Och här, Jimmy hade en fråga som… Han beskrev också ett problem som nog inte drabbar de flesta, men han sa att IBAN-numren är i Litauen eller Storbritannien.

AZ: Den europeiska banklicensen är från Litauen. Men IBAN-numren är brittiska, men vi har även flera andra lokala konton i flera olika länder och det är någonting vi jobbar på i Sverige.

JB: Han sa till exempel att jag skulle vilja att min arbetsgivare betalade ut min lön till mitt Revolut-konto. Men han säger att det går inte, för då måste de skicka till ett brittiskt konto och hans arbetsgivare vägrar att betala till ett utländskt konto på grund av en lagstiftning.

AZ: I Norden, om vi ska tänka grannarna, så finns det i Norge har vi faktiskt norska bankkonton och norska IBAN-nummer. Så det är en tidsfråga och det handlar om att parta upp med någon av bankerna som finns tillgängliga i Sverige för att få hjälp med det. Då får man ett svenskt kontonummer och då ett svenskt IBAN-nummer om någon vill föra över pengar från ett annat land. Så det är på väg.

Företagsappen inte lika vass som standardappen

JB: En annan fråga som vi hade här. Du har varit inne på det att ett av era ben är företagslösningarna. Den måste jag säga så här, om den vanliga appen är grym som är företagsappen ganska dålig. Den är begränsad. Jag kan inte göra hälften. Varför?

AZ: Det är en mycket yngre och nyare lösning. Men på samma sätt där har vi möjlighet och adderar också nya funktioner hela tiden, så att den blir bättre och bättre. För det grundläggande och kunna göra betalningar, ta emot pengar och använda virtuella kort, så funkar den ju. Men sedan är det många som vill implementera specifika lösningar.

JB: Jag använder den. Sedan, jag som gillar mycket funktioner, tycker att jämfört med den andra så är den inte alls lika rolig. Men jag gillar de virtuella korten och det här med olika valutor. Sedan har ni nu också börjat med att man kan ta ett foto på sitt kvitto och koppla det direkt till transaktionen.

AZ: Vi har lokala lösningar som folk vill ha och efterfrågar, och jag kan säga med handen på hjärtat att vi läser verkligen all feedback vi får och skickar det till vårt utvecklingsteam. Just nu ligger mycket på den personliga appen, det vanliga Revolut-kontot. Men på företagskontona är det oftast implementeringar med redovisningssystem och sådant som efterfrågas. Det är även många i resten av Europa som frågar efter likande lösningar, fast för sina länder.

JB: Ja det är en soppa. Jag fattar inte varför ingen har gjort detta smidigt.

CB: Hur många länder finns Revolut i?

AZ: Hela Europa, sedan finns vi i Australien. Där öppnade vi upp en beta för någon månad sedan. Det gav 20 000 australiensare möjligheten att testa Revolut, sedan kommer vi öppna upp för resten av Australien. Vårt nästa mål är att utvidga till USA, Kanada, Singapore och Japan. Asien i stort är en enorm marknad och där ska vi börja i Singapore och Japan.

Läsarfråga från Johan och Ulf: ”Är det påslag på kursen när man växlar?”

AZ: Både ja och nej. Vi säger att vi inte har några växlingsavgifter eller dolda avgifter. Och om man ska gå tillbaka till hur man växlar pengar inom Revolut så växlar man till bankernas interna växlingskurs, alltså den kursen som bankerna växlar med varandra. Det mest korrekta, utan avgifter eller valutapåslag. Det här sker ju när bankerna är öppna i Storbritannien, Lloyds och Barclays. Så under bankernas öppettider så växlar man utan avgift – ja. Däremot, över exempelvis en helg så gör vi ett litet påslag eller en markup på växlingen, bara för att försäkra oss att inte förlora pengar på eventuella förändringar i kursen.

JB: Här märker man att våra följare är sjukt insatta. För han skrev att han försökte växla till baht och då fick han 0,32 men kursen var 0,313. Jag hade själv inte haft koll på de tusendelarna. Och han säger att det kan variera över dagen.

AZ: Precis. Även för valutor som inte är jättestabila, som baht och ukrainsk valuta, de gör vi ett påslag oavsett tid på dygnet. Men allting är väldigt tydligt uppstaplat. Vill man ha en lista över avgifterna så finns det på hemsidan. Men den går att komma i appen också så klart.

JB: Om jag har mitt kort och så kan jag ha mina pengar på de olika valutakontona, om jag då handlar till exempel på Ica, då dras det från det svenska kontot. Om jag då är i till exempel Tyskland, dras det då från mitt euro-konto eller från det svenska?

AZ: Det bestäms utefter vilken valuta du handlar med. Så har du ett svenskt konto med svenska kronor öppet och betalningen sker i svenska kronor, så kommer det först försöka dras från ditt svenska konto. Har du ingen täckning där, så väljs automatiskt nästa konto baserat på vilket som har bäst växlingskurs. Har du ingen täckning på det kontot så är det nästkommande konto baserat på samma kriterier.

JB: Men om jag då är i Tyskland, då kommer den först dra från euro-kontot. Är det inte pengar på det så kommer det dras från det svenska kontot och växla.

AZ: Ja, där är det en skillnad, för svenska användare har sitt standardkonto som ett svenskt konto i svenska kronor. Befinner du dig i Tyskland så har du euro som ditt standardkonto. I första hand försöker den dra från den summan som betalningen görs i och i andra hand från ditt standardkonto. Så om ni befinner i Italien över en helg till exempel, för över pengarna innan banken stänger i UK till ett euro-konto, för då kommer du inte få något valutapåslag eller växlingsavgift.

Vanliga banker brukar ta över 1% och så har de avgifter på kontantuttag. Det är däremot en kostnad för bankerna tydligen, att ta ut cash från bankomater utomlands. Och för att vi inte ska förlora pengar så har vi satt en gräns på 2 000 för standardkunder, 4 000 för premiumkunder och 6 000 för metallkunder. Det handlar egentligen om att så länge vi inte förlorar pengar på det så är det ok.

Om räkningar och reseförsäkring

JB: Kommer det gå att betala räkningar?

AZ: Ja. Där är det också olika för olika länder. Man har olika standard. I Sverige använder vi OCR-nummer. Och i dagsläget så går det faktiskt att betala räkningar via Revolut, men då går det inte att betala via post- eller bankgiro, utan du måste ha företagets IBAN-nummer. Så finns det ett kommentarsfält där många har skrivit in OCR-numret. Men de måste matcha manuellt, för det finns ingen ruta för OCR-nummer specifikt, så att en dator eller ett system kan läsa av det automatiskt. Så många har försökt göra det och sedan har de fått en påminnelseavgift, för att de inte har ringt upp företaget och sagt att de har betalat. Just nu skulle jag inte rekommendera att betala räkningar, om man inte orkar ringa företaget och säga till. Men när vi får svenska kontonummer finns det möjlighet att se hur vi löser det.

JB: Coolt. Detta är Christoffers frågor. Han bara dunkade in fem frågor. Kort, han frågar om man vågar skippa reseförsäkringen hemma och bara använda er? Jag vet inte ens vilken nivå den ingår på.

AZ: Den ingår både på premium och metall, sedan kan man även köpa till den på sitt standardkort. Men det är samma sak där, som jag var inne på tidigare, att vi försöker erbjuda tjänster som normalt kreditkort erbjuder. Fast för ett betalkort. Så den motsvarande de försäkringarna, alltså i korthet, försenat bagage, flygförseningar, skadeförsäkring, och så vidare.

JB: En sista fråga också. Kreditkort har ju det här skyddet att om någon drar eller gör ett köp som jag inte har auktoriserat, så kan jag anmäla det till kreditkortsbolaget så får jag tillbaka pengarna och de sköter processen. Hur funkar det?

AZ: Man kontaktar ju vår support. Däremot ligger betalningarna väntande mellan vårt system och butikens system, även fast man som person kan se att betalningen är genomförd. Så först och främst, innan support kan ta tag i ärendet och kontrollera det här,
så måste betalningen gå igenom. För ofta så löser det sig att betalningen släpps och pengarna kommer tillbaka.

Så skyddet finns, men man måste prata med vår support och det kan ta några dagar. Det var en användare till exempel som uppmärksammade en betalning någon vecka senare, men då kunde de ta tag i problemet direkt för att de såg att betalningen redan var genomförd i systemen. Så den processen gick egentligen snabbare för användaren, för att betalningen var genomförd.

App-notiser på alla köp och misslyckade transaktioner

CB: Men jag tänker också att man har ju sitt Revolut-kort och går och handlar någonting. Sedan när man har köpt det så kommer det upp en liten notis där man ser att man har handlat för 430 kronor. Det är inte så lätt att ignorera att ett köp har gjorts, liksom.

AZ: Precis. Och även när köpen avvisas, att man inte har tillräckligt med pengar på kontot eller någonting, så kommer det också upp en notis för det och varför, direkt.

JB: Jag var i Kenya och så skulle jag betala med mitt Revolut-kort och då såg jag att det inte hade gått igenom. Jag fick betala kontant och det var typ 100 USD. Men sedan sitter jag i restaurangen och en kvart, tjugo minuter senare fick jag en notis att nu har betalningen gått igenom. Så då gick jag tillbaka i receptionen och sa att den där betalningen för tjugo minuter sedan har gått igenom nu, så jag vill ha tillbaka mina kontanter. Och det fick jag. Om jag inte hade fått notisen, om jag hade betalat med ett vanligt bankkort, då hade jag betalat dubbelt.

AZ: Man upplever att processen i Revolut tar längre tid, oftast för att man får notisen direkt och kan se att det här är en betalning jag inte känner igen och så kontaktar man support. Men betalningen måste gå igenom innan vi kan åtgärda problemet på vår sida. Med ditt kreditkort så väntar du på din månadsfaktura och så går du igenom betalningen där och ser att den här känner jag inte igen. Först då kontaktar man då deras support och då kan de liksom ta tag i det direkt.

Jag vet inte om man ska jämföra det med en flygplats till exempel. Det var någon som berättade att ofta vill lägga bagageupphämtningen så långt bort som möjligt, för då hinner de köra väskorna så att de börjar rulla ut direkt när man kommer, för att man har gått två kilometer redan. Så upplevelsen är mycket bättre, för man känner att man slipper vänta.

CB: Det var det där också att ens Revolut-kort och appen i telefonen, de ska vara rätt nära varandra, eller hur var det? Hur långt ifrån får telefonen vara från Revolut-kortet när man handlar?

AZ: Om man har den säkerhetsfunktionen påslagen, så är det samma stad. Men det är också lite beroende på, vad ska man säga… Om du gör ett köp online så är det inom samma land, men för fysiska betalningar ska det vara inom samma stad.

Ge feedback och hjälp till med utvecklingen av Revolut

JB: Är det någon fråga som du önskar att vi hade ställt?

AZ: Jag tycker era läsare har ställt väldigt mycket bra frågor. Era frågor var ganska bra också, men läsarnas frågor är ju de viktigaste. De är med och utvecklar Revolut som företag och app, så ju fler användare och ju fler önskemål vi får till exempel, BankID, som har varit vårt högsta önskemål, att man ska kunna registrera sig med BankID, gör att vi har en siffra. Nu är det 200 har frågat efter funktionen och det gör att den prioriteras högre internt och att vi jobbar på det ännu mer. Man kan säga att det inte bara är vi som utvecklar Revolut, utan det är användarna som hjälper till. Jag och Hanna satt och diskuterade om att ha ett online-poll där man kan fylla på med önskemål.

JB: Men kan du inte göra en sådan poll när vi släpper avsnittet? Så lägger jag en länk. Jag brukar säga att det är våra läsare som är de smarta. Ett fantastiskt stort tack för att du ville komma hit. Jag hoppas att detta inte var sista gången. Det känns som att det är mycket vi kan prata mer om. Om man har frågor kan man ställa dem här så går du in och svarar. Tack så hemskt mycket.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Följande artiklar är relaterade till den här artikeln:

• Bästa betal- och kreditkortet 2019 (och inför 2020) - RikaTillsammans #119 - En subjektiv jämförelse av den bästa betalkorten

Avsnittet [REKLAM]: Intervju med Revolut om deras kort dök först upp på RikaTillsammans.

I dagens artikel svarar vi på flera av era läsarfrågor. Det handlar om allt från huruvida man ska buda innan eller efter en bostadsvisning, vilka nyhetsbrev och bloggar som ger oss vår omvärldsuppfattning, om vi är Spara eller Slösa, om det finns ett värde med finansiell rådgivning m.m.

Först och främst grattis till dig som följde tipset om att teckna dig för EQT-aktierna i förra veckan. Det var riktigt roligt att vi alla fick minimtilldelning och därmed kunde tjäna en slant. Samtidigt vill jag också passa på och ära Investor och EQT som gjorde det valet, för det är långt ifrån självklart att välja att ge alla tilldelning. Ofta prioriterar man dem med mycket pengar framför småsparare och här gjorde man tvärtom. Väl värt att tänka på nästa gång man hör kritik mot Investor, Wallenberg och ”de rika”.

Den här veckan har vi valt att svara på några av era läsarfrågor som vi har tyckt kan bidra till alla läsare. Om det är så att din fråga inte har kommit med, ställ den gärna i ”Frågor och svar” där vi och många andra läsare svarar. Ett stort tack till alla er som hjälper andra läsare med svar. De frågorna som vi tar upp i avsnittet är:

• Hur följer ni nyheter? Varifrån får ni er omvärldsbevakning?
• Är ni Spara eller Slösa?
• Har ett ekonomiintresserat barn men jag kan inte själv, vad gör jag?
• Har ni något sparande på bank överhuvudtaget?
• Bör man köpa innan eller efter visning?
• Vilka är era höjdpunkter från de senaste avsnitten?
• Finns det något värde med finansiella rådgivare?

I transkriberingen nedan följer våra resonemang samt länkar till t.ex. alla nyhetsbreven och bloggarna som vi följer. Du får mer än gärna dela med dig i kommentarerna vilka bloggar och nyhetsbrev som du följer och varför. 👍

Vi hoppas att du får en fantastisk vecka och att vi ses nästa söndag igen!

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

• 00:01:53 – Grattis till alla som investerade i EQT
• 00:05:00 – Var redo när nästa aktietips kommer
• 00:07:35 – Hur följer ni nyheter / var får ni er omvärldsuppfattning?
• 00:12:20 – Tips på nyhetsbrev: John Mauldin & Jared Dillian på Mauldin Economics
• 00:14:41 – Tips på nyhetsbrev: John Hussman, Mark Howard och Ray Dalio m.fl.
• 00:17:07 – Nå perfektion med laserfokus
• 00:20:27 – Fler intressanta bloggar att följa
• 00:23:50 – Inspirerande nätverk med folk i alla åldrar
• 00:25:38 – Fråga från Peter: Är ni Spara eller Slösa?
• 00:28:56 – Fråga från Kajsa: Intresserat barn / ungdom, hur gör man?
• 00:31:21 – Boktips för barn och ungdomar
• 00:33:31 – Fråga från Maxim: Har ni sparande på banken alls?
• 00:38:39 – Fråga från Anna: Ska man köpa innan visning?
• 00:42:37 – Fråga från Peter: Om ni skulle reflektera över de senaste avsnitten, vilka är era höjdpunkter?
• 00:45:48 – Etiskt sparande och Greta Thunberg i New York
• 00:48:22 – Frågan från Kajsa: Finns det något värde i att anlita en finansiell rådgivare överhuvudtaget?
• 00:52:11 – Studie från Vanguard gällande värdet en finansiell rådgivare kan ge
• 00:54:47 – Kan löna sig med oberoende finansiell rådgivning på vissa fronter
• 00:56:31 – Går att spara mellan 1–3% på årsbasis

Precis som vanligt matchar tiderna bättre videon än poddavsnittet på grund efterbearbetningen.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som hellre läser än lyssnar eller tittar följer nedan en komplett transkribering av avsnittet.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Idag är det dags för avsnitt 120 och idag tänkte så tänkte jag att det skulle handla om läsarfrågor. Det kommer handla om vilka nyheter följer vi och vart får vi vår omvärldsuppfattning, sedan fick vi en fråga om huruvida vi är Spara eller Slösa. Sedan var det en fråga som handlade om hur man kan göra om man har ett intresserat barn eller en ungdom, men man kan inte så mycket själv om sparande. Sedan frågade någon om vi har något sparande på den vanliga banken över huvud taget.

En fråga som jag har funderat på från tid till annan; om man ska köpa innan visning eller efter visning. Alltså, ska man vara med på budgivning eller inte. Sedan är det lite våra höjdpunkter och någon reflektion på de senaste avsnitten. Vad vi tänker. Sedan faktiskt en ganska intressant fråga som vi kanske borde göra ett helt avsnitt om och det handlar om finansiell rådgivnings vara eller icke vara. Är det värt att anlita en finansiell rådgivare över huvud taget?

Grattis till alla som investerade i EQT

JB: Jag tänker att vi måste ända säga någonting om EQT. Det var ett minitips eller ett miniavsnitt som vi kom mellan våra ordinarie avsnitt. Vi har försökt börja lägga ut ett extra tips på onsdagar/torsdagar, på Facebook, YouTube och Patreon så klart. Nu skickar vi i och för sig ut nyhetsbrev om det där också, men det gick ju över förväntan.

Vi är inga stora fan av att investera i aktier direkt. Utan vi tror på fonder och det handlar helt enkelt om att jag anser att investera är ett spel som handlar om sannolikheter. Jag tänker mycket på det som att vart har jag bäst odds – vad kommer med störst sannolikhet fungera?

Men ibland så blir det så här att marknaden felprissätter.

Plötsligt säljs en hundralapp på marknaden för 90 kronor och då är jag inte så rigid att jag säger ”Aldrig aktier!”. Jag är inte så principfast om oddsen är på vår sida.

Då var EQT en sådan felprissättning, så då tipsade vi om det och det var flera hundra av er läsare som tjänade 2 000 spänn. Så det var ju jättekul. EQT skulle börsnoteras och så att vem som helst kunde köpa aktier i det.

CB: Och det är väl en klassiker, egentligen? Att när ett bolag ska börsnoteras så är det ibland felprissatt.

JB: Ja, och det är felprissatt med flit, för man tänker att de gamla ägarna tjänar pengar oavsett. Sedan vill man locka intresse, så ger man lite rabatt. Sedan är det faktiskt en väldigt fin grej, som jag tyckte att Investor och EQT gjorde. Det var att de prioriterade inte rika personer, när de valde vem som skulle få aktier.

De gav alla den minsta posten. Så till exempel, vi och flera andra kompisar tecknade för flera hundra tusen. Det är kompisar till mig som tecknade för över en miljon, men de fick också bara 150 aktier. Så om du valde att teckna för 10 000 eller en miljon, så fick du lika mycket aktier. Och jag tyckte faktiskt det var bra. När jag reflekterar över det själv undrar jag om jag börjar bli mer och mer vänster. Jag hade nog resonerat likadant om jag hade haft emission, att jag tycker att det ska vara rättvist. De rika de tjänar ändå alltid pengar, så då kan man lika gärna hjälpa småspararna.

Var redo när nästa aktietips kommer

JB: Så några tips där, för framtiden… för det kommer komma fler felprissättningar. Det kommer ofta en eller två gånger om året och då tror jag att det är bra att vara redo. En framgångsfaktor här var att de som hade till exempel ett Avanza-konto i sitt eget namn och sin partners namn och kanske barnens namn – flera olika personer – de fick många fler tilldelningar. Så det kan vara ett tips, att förbereda sig redan nu och ha flera konton.

Men grattis till dig som köpte. Det var väldigt roligt. Jag fick flera kommentarer som skrev typ mer av det här, vi borde bli en aktietipstjänst. Men det här händer kanske en eller två gånger om året. När jag pratade med en kompis om det så sade vi att EQT var som en straffspark där målvakten hade förbundna ögon. Man kan sparka bollen utanför målet, men det var högst osannolikt. Det kommer sådana tillfällen från tid till annan.

Och så tänker jag att hittills har vi 100% track record. Vi har tipsen här på bloggen Internationella Engelska Skolan, Ambea, FM Mattsson, med flera, som vi har tipsat om innan. Så vi kommer fortsätta tipsa om de uppenbara straffsparkarna. Sedan finns det ibland frisparkar, som inte är lika bra, men det brukar vi mest ta på Patreon. Så, grattis och var förberedd för matchen. Det kommer komma fler. Det svåra är bara att säga när.

Det kan också vara ett tips att förbereda med att ha konton på både Avanza (annonslänk) och Nordnet (annonslänk). Även om man bara prioriterar en av dem, för ibland så kan det vara tilldelning på båda. Använd gärna vår sponsrade länk för att öppna konto på den andra banken. Det kostar inte dig någonting, men det gör att vi kan hålla de här avsnitten reklamfria. Många av dem i alla fall.

Hur följer ni nyheter / var får ni er omvärldsuppfattning?

Fråga från Tarik:

Jan du sade att du slutat följa nyheter, kan du prata lite hur du numera bemästrar FOMO (fear of missing out), och då menar jag informationsflöde och sociala medier?

Läsarfråga från Tarik

och en till från Per-Ove:

Jag vill få nyheter och är lite nyfiken på genom vilka medier som du/ni får er omvärldsuppfattning? :)

Läsarfråga från Per-Ove

JB: Jag tänker så här att det var faktiskt inte jag som slutade följa nyheter, det var ju faktiskt du.

CB: Ja, det stämmer. Jag är alltid en sådan trail blazer. Eller ibland. Kom inte och säg att du inte påverkas av det som jag gör. Jag påverkas av det som du gör, så är det ju.

JB: Det är klart att jag gör. Men det var så att vi hade Sydsvenskan, för 15 år sedan. Berätta, vad var det du gjorde?

CB: Vi var väl lite så trötta på att det var mycket negativa nyheter, generellt. Jag undrade hur det skulle vara om jag inte fick allt det här flödet in i mitt liv av negativism. Därmed inte sagt att inte Sydsvenskan är bra, för det finns jättebra reportage, absolut. Jag läser den ibland. Så jag ringde till dem och ville avsluta prenumerationen och de undrade varför och då sa jag att vi vill inte ha negativa nyheter. Men var det inte så att de dubbelkollade med oss? Då ringde de till dig och frågade igen. Men jag lägger ingen värdering i det.

JB: Sedan sålde vi tv:n 2008. Den enda tv:n vi har det är den som står bakom oss här i studion, för att köra PowerPoints.

CB: Ja, jag tror också att det hade att göra med att just då, på den tiden för tio år sedan, så var vi jättenoga med vad vi fick in för information. Det är vi fortfarande och jag känner ibland att jag behöver ta det till en ny nivå. För att sedan dess har det exploderat, det här med sociala medier och så.

JB: Ingen av oss är ju på Facebook privat. Vi hänger på Facebook för att vi har många av er följare där. Så vi har RikaTillsammans-sidan på Facebook, men varken du eller jag har något privatkonto. Jag har inget Instagram eller sociala medier heller, vilket är ganska speciellt när man är bloggare. Men man behöver kanske inte dra sociala medier över en kam.

Jag tror det var Ramit Sethi eller någon som sa:

Om du inte lär dig något nytt varje dag av de personer som du följer i sociala medier så följer du fel personer.

Ramit Sethi, eller någon annan. :)

Det har jag alltid tagit med mig och det hänger väl lite ihop här.

Det handlar inte om att vi är anti nyheter eller anti tv, utan jag tror att det faktiskt för oss handlar samma som med utgifter. Vi kan ha ganska höga utgifter, men det är ganska medvetna utgifter. Jag tror att det handlar om medveten konsumtion. Just nu prenumererar vi på Netflix. När Game of Thrones gick så prenumererade jag på HBO också. Så vi tittar på serier. Innan vi spelade in idag satt ju du och kollade på Matrix.

Tips på nyhetsbrev: John Mauldin & Jared Dillian på Mauldin Economics

CB: Ja, av utbildningsmässiga skäl. Vi kanske ska svara ordentligt på frågan. Var får vi våra nyheter ifrån då? Så vi läser inte tidningen – kanske online ibland – vi är inte så mycket på sociala medier…

JB: Nej, och jag följer inte nyheter. Det slutade jag med i mars. Då slutade jag följa Aktuellt, Rapport och sådant. Så var får vi nyheter ifrån? Jag har sammanfattat tips på nyhetsbrev och då har jag utgått från att jag vill lära mig någonting, jag vill bli klokare av nyhetsbrev. Om man tittar på makro och omvärld, alltså vad är det som händer i världen och att förstå de stora flödena, då följer jag Mauldin Economics, med John Mauldin & Jared Dillian.

Alla de här nyhetsbreven är gratis, så detta tycker jag är schysst. När de här kommer då ser jag fram emot dem, jag sparar dem och jag läser dem. Så när jag till exempel sitter på tåget, då har jag sparat de här tre, fyra nyhetsbreven för att läsa. Mauldin Economics handlar mycket om omvärld, lite USA, vad händer med räntorna i världen, vad händer med centralbankerna. Alltså, det är makroekonomi, helt enkelt. Det är John Mauldin.

Sedan gillar jag Jared Dillian som också jobbar med John Mauldin. Han har jobbat som trader på Lehman Brothers och på många av storbankerna. Så han har helt annan strategi än vad vi har, som investerar passivt. Och jag tror det är viktigt att man har andra influenser. Det roliga med honom är att trots att han skulle säga att han är anti mycket av det som vi gör, så tvärtom på investeringsfilosofin så delar vi många åsikter.

Han säger också att det är galet att ha 80% aktier och då är han ändå trader. Det tycker jag är ganska spännande att läsa om. Hur kan man komma fram till samma slutsatser, som vi ibland gör, men från ett helt annat håll? Så han har ett nyhetsbrev tror jag som heter 10th Man. Då säger han att den tionde mannens uppgift är alltid att inte hålla med och att göra det på ett konstruktiv sätt. Så det gillar jag.

Tips på nyhetsbrev: John Hussman, Mark Howard och Ray Dalio

JB: Sedan gillar jag John Hussman på Hussman Research. Han driver ett fondbolag. Det enda med han är att han är väldigt negativ. Men det är roligt med honom… Han är sjukt pessimistisk, men han säger: Jag är pessimistisk, jag tror inte på det här, men jag följer vår strategi och vår strategi är att du inte kan förutsäga marknaden. Men vi håller koll på de här faktorerna.

Detta är väldigt tekniskt i Hussman, med mycket grafer och så. Samma sak med Mark Howard, som skriver shareholder letters till sina fondandelsägare, som är väldigt bra, på Oaktree Capital.

CB: Så det här är makro och omvärld säger du, de här nyhetsbreven? Så om man vill få lite bättre koll på vad som händer ute i världen.

JB: Ja, lite allmänbildning. När man gick i skolan så var detta OÄ-tolvan. Jag hade nästan alltid alla rätt. Sedan älskar jag Ray Dalio. Han är en av världens bästa hedgefondförvaltare, varit sjukt duktig och har flera hundra pers anställda, som bara gör research. Jag tror att de investerar en miljard svenska kronor i research varje månad i marknaden.

Jag vet inte om han har fått något tuppjuck, eller så skulle jag inte säga, men det har hänt någonting med honom. Förut ställde han aldrig upp på någon intervju, han delade inte med sig av någonting, och sedan plötsligt nu så bara öser han ut rapporter, böcker och allt är gratis. Han skriver sjukt bra grejer.

Han släppte ett häfte som heter ”Principles for Navigating Big Debt Crises”, alltså hur navigerar man i den miljön vi har nu. Då var det 110 sidors häfte, gratis, som man kunde ladda ner. Då var det så att de första 20 sidorna var själva innehållet och 90 sidor referenser och studier. Så man behöver lite läsa allt. Jag läste de första 25 sidorna och det var skitbra. Han skriver allt om paradigmskifte, vad som händer i världen och har skapat rätt mycket debatt.

Det roliga var att vid ett tillfälle började Ray Dalio och John Mauldin ha en diskussion via Financial Times eller Wallstreet Journals ledarsidor. Så de hade en konversation. De sa att detta är ett viktigt ämne som vi behöver prata om. Väldigt hövligt, väldigt nice. Så det gillar jag.

Sedan gillar jag också Ben Carlsons blogg ”A wealth of common sense” och Alan Roths ”Dare to be dull”. Alan Roth är finansiell rådgivare och har skrivit boken ”How a Second Grader Beats Wall Street”. Sedan är det faktiskt så att Vanguard, den här fondförvaltningsfirman, de släpper också rapporter, som jag tycker är väldigt spännande. Sedan har jag några övriga, men kör du nu dina.

Nå perfektion med laserfokus

CB: Jag följer inga ekonominyhetsbrev och faktiskt nästan inga nyhetsbrev alls. Jag har sagt upp många prenumerationer och så. Det var faktiskt så här att FOMO, fear of missing out, det tycker jag är väldigt intressant. Så fort man ska följa någonting eller hänga med, då är det väl en rädsla för att man ska bli obsolet/passé. Att man ska bli en dinosaurie, en gammal gubbe eller gammal tant. Vi måste vara ok med det. Vi kommer bli det i vilket fall.

Jag såg ett avsnitt av Chef’s Table på Netflix som fick mig att förstå att det är bara att köra på och bara radera bort allt som inte är i mitt fokus. Varje avsnitt handlar om en kock som har en vision och som förverkligar sin vision. Det är väldigt konstnärligt, kan man väl säga. Tyvärr kommer jag inte ihåg vilket avsnitt, men det var en person där som berättade att när den ville bemästra bakning tror jag det var, hur man bakar det perfekta brödet, så var det som att ingenting annat i världen existerade.

Det hade kunnat vara tredje världskriget och den personen hade inte vetat om det. Jag är i en fas när jag ska bemästra någonting, lära mig någonting nytt, ett hantverk… Jag vill lära mig hur man skriver skönlitteratur och det är så skönt att inte få en massa distraktioner. Jag tänker att jag kommer inte ens i närheten av den här personen som ville lära sig baka. Inte ens i närheten av att skippa distraktioner, men det är sjukt härligt att ha ett sådant fokus och bara ta väck allt som inte hör till. Att bara få hålla på med det, i denna värld, där det är så mycket information.

Jag tror att fler skulle må jättebra av det. Man kommer ändå bli gammal och gräset är inte grönare på andra sidan. Då har man ändå gjort det man ville. Så tänker jag.

JB: Jag håller med dig. Det handlar ju om att skaffa sig ett inspirerande och värdigt problem. Jag var ganska deppig förra hösten, för då hade jag inget inspirerande problem. Då sov jag mycket, kollade på serier och såg sex säsonger av Seal Team eller vad det hette. Så för mig handlar det väldigt mycket om vad jag tycker är kul.

Fler intressanta bloggar att följa

JB: Nu har vi pratat om allmän omvärldsinformation och passivt sparande. Om vi tittar på övriga nyhetsbrev och bloggar som jag följer, så gillar jag Lars Wilderäng, Cornucopia. Den följer jag på daglig basis. Där skulle jag säga att om det skulle hända något stort, som ett tredje världskrig, då hoppas jag att Cornucopia skriver om det.

Sedan följer jag en finansiell rådgivare som heter Dan Solin. Jag gillar Ramit Sethi och även Mike Maloney, trots att han är lite out there. Han pratar bara guld, guld, guld. Guld är det enda man ska ha, men han är väldigt pedagogisk. Han har en miniserie ”Hidden secrets of money” som handlar om hur pengar fungerar. Den är väldigt bra. Jag gillar honom. Sedan, min absoluta favoritblogg of all time, det är Tim Urbans ”Wait But Why”. Det är världens bästa blogg.

CB: Det är väldigt intellektuella inlägg. Långa och grundläggande inlägg om saker som kanske har svept förbi ens huvud någon gång. Han går verkligen in på djupet.

JB: Ja, jag blir så inspirerad av honom och han pratar alltid färdigt om ett ämne. Det är allt från vetenskap till Fermiparadoxen – är vi ensamma i universum och varför är det en dålig nyhet att skicka ut i rymden att ”Titta, här är vi!”, till att Elon Musk från Tesla kontaktar honom och säger jag vill bli intervjuad av dig. Sedan tycker jag att han har ganska skön humor, för han skriver de här långa artiklarna, men han tecknar streckgubbar.

CB: Ja och de streckgubbarna har blivit en sådan grej lite på internet nu. De finns på andra sajter också nu när man ska illustrera någonting.

JB: Ja, jag tycker de är fantastiska. Då har han ritat den här interaktionen när han pratade med Elon Musks assistent, som säger att Elon vill bli intervjuad av dig, när kan du? Och han tappar hakan, tappar telefonen och bara säger att han kan mellan nu och för alltid. Jag gillar det. Nu har han en grym serie ”The story of us” upplever jag. De flesta kommer förmodligen inte gilla den, men jag älskar den, där han pratar om varför ser samhället ut som det gör idag.

Varför agerar vi människor så som vi gör, varför är Trump president, varför ser vi den här konflikten mellan människor som har pengar och de som inte har pengar, varför pågår klimatkrisen just nu, varför agerar vi inte på klimatkrisen, varför ser vi de här rörelserna i Ungern nu med Orbán och Trump och Boris Johnson… Jag tycker det är sjukt intressant.

Inspirerande nätverk med folk i alla åldrar

JB: Sedan är det naturligtvis att jag pratar mycket i telefon. Jag har insett att trots jag hatar att prata på telefon så gillar jag att göra det med vissa människor.

CB: Ja, vi har ett nätverk av vänner och där är jag väldigt glad att kunna säga att vi har åtminstone en 19-åring. Då kan man kolla upp nya trender, fråga om de har hört talas om en viss artist, så förklarar de att den artisten gjorde sin bästa skiva för sju år sedan, så lyssna inte på det som är nu.

Jag har inte kontaktat Embla så supermycket, men jag har tänkt att jag ska göra det mer. Jag gjorde det häromdagen för jag vet helt frågande inför någonting på Instagram. Någon sminktrend som jag inte förstod mig på. Då kom det ett långt SMS tillbaka med nya trender som hade dykt upp, som jag inte hade någon aning om. Det är sådant som jag tycker är kul att veta. Jag tror man ska ha unga människor i sitt nätverk och äldre också, för de kommer ihåg saker som har hänt för längesedan. Som kanske dessutom påverkar saker än idag.

JB: Det skulle jag säga. Vi har vänner i alla åldrar och alla livssituationer. Jag gillar att kunna hänga och prata med… det spelar ingen roll om man pratar med en VD eller en undersköterska eller någon som är arbetslös. Eller om man pratar med någon som har massa pengar eller inte har några pengar. Det handlar om att ha respekt, för alla har någonting att bidra med.

Fråga från Peter: Är ni Spara eller Slösa?

CB: Vi sparar absolut, väldigt mycket pengar. Vi slösar också, men det är väldigt medvetet.

JB: Jag skulle ducka denna frågan och säga… För jag kommer ihåg när vi gick i skolan. Då hade vi till och med en lärare som frågade ”Är ni spara?” och så nickade han, ”Eller är du slösa?” och så skakade han på huvudet. Så man fattade att rätt svar var spara. Men det var slösa som hade allt godis, alla äventyr och det var ju hon som hade roligt. Jag ville egentligen vara Slösa, men jag visste att det var fel svar. Jag var duktiga pojken, så jag vågade inte.

CB: Jag var nog ännu duktigare än vad du var, men det roligare är att det är ändå du som har blivit den som vet hur man tjänar pengar, och jag är den som slösar då.

JB: Ja, men handen på hjärtat, och jag tänkte på det här när vi hade workshop i helgen, att vad vi har blivit duktiga på det var det som Tobias Schildfat – en bekant till oss som har skrivit boken ”Vägen till din första miljon” – och han pratade alltid om att de hade en lillasyster som hette Investera. Och hon gjorde som storasyster Spara, men hon slösade avkastningen. Och handen på hjärtat så är det faktiskt det vi gör.

Så vi är inte så mycket Spara eller Slösa, utan vi är nog mer Investera. Vi sparar och investerar, men sedan är vi ganska slösaktiga med avkastningen. Jag tror att det handlar om – så som vi pratade om i tidigare avsnitt som 116 med Ramit Sethi – att ha en medveten konsumtion.

CB: Ja, till och med spendera mycket pengar på sådant som vi gillar. Inte hålla på och bara ta lite då. Det blir egentligen aldrig nog liksom, så man blir inte riktigt nöjd med sina val ändå liksom. När man väl slösade. Vi har inte dåligt samvete.

JB: Ja, om du köper glassen – njut av den. Eller köper du skorna – njut av dem. Ramit Sethi sa också att man ska spendera extravagant på det som ger energi och sedan dra ner obarmhärtigt på det som inte ger dig energi. Och han hade väl ett exempel med någon som gillade att gå ut och la mycket pengar på att gå ut.

CB: Ja, han hade ingen inredning i sin lägenhet. Detta låter tragiskt kanske, men jag tycker inte det. Han la alltså 21 000 dollar per år på att gå ut och äta och vara med på grejer ute. Han var inte intresserad av att utveckla sitt hem och sätta in fina möbler eller så. Han drog ner på det helt enkelt och skämdes inte för det.

JB: Jag gillar det jättemycket. Spendera medvetet och hållbart och då kan man göra det extravagant. Så skulle jag säga.

Fråga från Kajsa: Intresserat barn / ungdom, hur gör man?

CB: Kajsa säger så här:

”Hej! Min son, 10 år, vill bli rik, och säger att han vill börja köpa aktier och spara. Jag är tyvärr inte tillräckligt insatt eller duktig på sparande för att vägleda och uppmuntra honom på det sätt jag skulle vilja. Kan ni tipsa om nån blogg/podd eller annat som vänder sig till barn i hans ålder?”

Läsarfråga från Kajsa

JB: Jag tror mycket att man ska uppmuntra barns intresse. Så försöker vi resonera mycket. Sedan blir det klurigt när barnen har något intresse som man själv inte kan. Som till exempel, Freja älskar att teckna och ingen av oss är så himla bra på att teckna. Vi har ju försökt hitta konstskola eller så åt henne. I detta fallet skulle jag faktiskt rekommendera Unga Aktiesparare.

Jag tror att i början så måste man tycka att det är kul och att tjäna pengarna är sekundärt, skulle jag säga. Det jag gillar med Unga Aktiesparare är att det är andra som är unga – jag tror att man max får vara 28. Freja är medlem. Vi har inte gått på några tillfällen med henne ännu, så man kan vara medlem närsomhelst.

Men jag gillar det de gör. De håller utbildningar, aktiefikor, de träffas… Och många av de som är finansprofiler idag, till exempel Günther Mårder som är VD på Företagarna, han började i Unga Aktiesparare. Nicklas Andersson på Avanza, med flera. Jag har varit och pratat på Unga Aktiesparare flera gånger.

Jag skulle säga att det är ungefär 50/50 tjejer och killar, baserat på de föreläsningar som jag har hållit. Förvånansvärt mycket tjejer, vilket jag tycker jättekul, eftersom fördomen är att det är mest killar. Men det är det inte.

CB: Jag bara tänkte på de ekonomiprofilerna som du räknade upp. Det var bara killar. Men det är förmodligen så att det är många tjejer där och det kommer ekonomiprofiler som även är tjejer i framtiden, som har varit med i Unga Aktiesparare.

Boktips för barn och ungdomar

JB: Absolut. Det är bara det att jag har så dålig koll, eftersom jag inte är så intresserad av aktier. Men det är de jag träffat, så det är mest därför. Så det skulle jag rekommendera. Sedan skulle jag nog rekommendera två böcker: ”Rikaste Mannen i Babylon” av George Clason. Den är skriven 1926, men den är fortfarande aktuell. Jag tror att vi pratade om den i avsnitt #43 och den är riktigt, riktigt bra. Många av de tips som vi och en massa andra pratar om stod i den boken första gången. Det tycker jag är nice.

Sedan gillar jag ”Rich dad, Poor dad”. Den kan man till och med läsa tillsammans med barnen. Sedan vet jag inte. Jag tror jag att Konsumentverket har något som heter ”Koll på Pengarna”, men det tror jag är rätt trist. Jag skulle nog säga att välja lite vuxengrejer så får man hjälpas åt. Och att se att det viktigaste är inte att man tjänar pengar eller gör den optimala affären, utan att man får vara ute på spelplanen och träna.

CB: Ja, tidigt, sedan kan Kajsa och alla andra som vill hjälpa sina barn… Det är väldigt bra att ha en relation där man håller på tillsammans med barnens intresse. Även om man känner att man suger på det. Så lär man sig tillsammans också.

JB: Ja, och det är jätteroligt för barnen att få bidra också. Så jag tror att det är att försöka hitta något nätverk och det som dyker upp för mig först är Unga Aktiesparare. Sedan kan man gå på en träff som Avanza eller Aktiespararna har. Folk är jättesnälla mot unga människor och mammor och pappor som vill ha hjälp. Det behöver inte vara så mycket prestige i det.

Fråga från Maxim: Har ni sparande på banken alls?

CB: Frågan verkar vara riktad mot dig, Jan. Maxim undrar:

Har du pengar sparade på banken alls? Har du exempelvis bufferten där eller ligger den också i en 10/90 aktier/räntor fondhink?

Läsarfråga från Maxim

JB: Vi kör Fyra-hinkar-principen. Vi har pengar på bank, men det är inte jättemycket. Kanske 10 000. Sedan har vi möjlighet att plocka dit om det skulle behövas, för att vi har hinkarna. Men att ha pengar stående bara på bankkonto… Nej, det ser vi ingen större poäng med. Ska man ha pengar stående så tror jag att Kollektor eller Avanzas sparkonto är bäst. Om jag ska sätta pengar på sparkonto, då brukar jag titta där.

Sedan gillar jag att ha lite på Revolut, som vi pratade om i avsnitt #119. Men det är pengar som används under månaden, så det är inte en tjäna-pengar-grej. I avsnitt #63 eller #64 pratar vi om buffert och om det är så att man har hyfsat lätt att få lån, vilket vi har, så då behöver man inte ha så himla stor buffert. För då skulle man kunna låna till bufferten och sedan med hjälp av Fyra-hinkar-principen kan man betala av det lånet. Och då kan man ha de pengarna investerade på det sättet.

Generellt sätt pratar många om att bankkonto är tryggt och säkert med insättningsgaranti. Det stämmer väl till viss grad, men å andra sidan… Låt oss leka med tanken att du fick en hundralapp när du föddes, alltså i doppresent, hur mycket är den hundralappen värd idag? Hur mycket har den förlorat av sitt värde på grund av inflationen?

Då kan man gissa först, att den är värd 60 eller 72 kronor. Sedan kan man pausa detta avsnittet och gå till Ekonomifaktas hemsida. Då får man ett formulär där man kan fylla i 100 kronor i belopp och sedan fyller i årtalet ”till 2018” och i från-fältet fyller man i sitt födelseår, 1981 i mitt fall. Sedan tittar man vad det kommer för siffra. Jag tror de flesta av oss kommer bli riktigt överraskade över hur mycket det är kvar av hundralappen. En spoiler att det är mycket mindre än vad man tror. Så det där att ha pengar på bankkontot över tid är en garanterad förlust.

Jag tror att jag gjorde mig ovän och skapade lite frustration på nätet när jag skrev för många år sedan en artikel som hette ”Spara till barn på ett bankkonto är ekonomiskt barnmisshandel”. Det var lite click bait och folk blev lite upprörda. Men min poäng var att om man ger en bäbis en hundralapp i doppresent så är det i genomsnitt värt 70 kronor när de fyller 18, så då har man garanterat förlorat 30%.

Då säger folk att det är spekulation att investera i indexfond, eller chansning, men med över 90% har du tjänat mer pengar på samma tid. Så, nej, inte ha pengar på bankkontot.

Fråga från Anna: Ska man köpa innan visning?

JB: Anna hade fråga:

Hur ska man resonera? Ska man köpa innan visning och försöka få till ett avslut innan det blir visning, eller ska man vara med på visningen och sedan en budgivning?

Läsarfråga från Anna

Booli.se gjorde en undersökning kring det här. De säger att budgivningens funktion är att leda fram till ett marknadspris. Många, inklusive jag själv, tror ju att om man köper innan visning så slipper man den här upptrissningen eller den här ökningen av priset. Men då säger också då Booli att budgivningens uppgift är att ta fram till ett marknadspris. Det är vad marknaden tycker att det är värt och det kan vara mycket och det kan vara lite.

Så de gjorde en studie och jämförde värderingen, alltså utgångspriset på huset eller på lägenheter, tittade på datumet för första visning och sedan tittade de på slutpriset. De kollade på 12 månader mellan första juni 2018 och första juni 2019. Det var då ungefär 25 000 lägenheter de tittade på och även villor. Så här skriver de:

I snitt betalar köpare till lägenheter som säljs innan den publika visningen över 100 000 kronor mer i Stockholms kommun. Snittet för landet ligger lite lägre – 64 000 kronor. Liknande mönster finns för villor.

Booli.se

CB: Man betalar mer för att få ha det för sig själv.

JB: Ja, det var faktiskt lite ointuitivt. Jag hade nog inte gissat det faktiskt. Eller vad tänker du?

CB: Jag är inte så förvånad. Jag tänker att man bara vill ha lägenheten eller huset. När man väl vill ha den så lägger man väl ett pris som är väldigt godtagbart, så att man kan få det på en gång. Man lägger inte ett skambud eller något som är under, för att man känner att man vill tjäna på det. Utan jag tror snarare att det handlar om att nu vill vi ha det här huset eller den här lägenheten. Låt oss bara slamra på, liksom.

JB: Det visar också i att i en budgivning så kan priset sjunka. När vi köpte vårt hus så var det många mäklare som sa att detta är en förhandsvisning eller detta är en privat visning innan den stora visningen. Så i alla fall, det var undersökningens resultat. Det är ingen garanti att det kommer vara så i framtiden, men det är bättre att faktiskt att invänta budgivningen än att köpa innan.

Fråga från Peter: Om ni skulle reflektera över de senaste avsnitten, vilka är era höjdpunkter?

CB: Jag tycker det är roligt i alla avsnitten på något vis, men jag gillade faktiskt när vi pratade om filmen Push, med Fredrik Gertten. Det var kul att ha honom här och det var roligt att titta på filmen innan och sedan kunna diskutera det. Jag älskar ju sådant. Det är inte ofta det händer. Jag försöker ibland initiera diskussioner när vi har sett någonting, men det går inte alltid så bra. Vad tänker du då?

JB: Jag gillar det här avsnittet som vi byggde på den här studien att om inte pengar gör dig lycklig så spenderar du nog fel. Jag har gått och funderat på det mycket och för bara någon dag sedan så sa jag till dig… Vi har pratat om att åka på skidresa nästa år, kanske en vecka i Italien med liftkort och resa och skidhyra och boende. Det är typ 50 000, sjukt mycket pengar. Studien sa köp hellre upplevelser än materiella saker, så det var bra.

Men den sa också köp hellre många små nöjen än en stor. Och då slog det mig ska vi inte bara skita i den där skidresan och så tar vi de 50 000 och smetar ut de över 50 veckor? Med en tusenlapp i veckan. Sedan när vi har vårt söndagsmöte, som vi har under vår söndagsmiddag, så har vi en budget för roliga grejer.

Jag har en känsla – nu har vi inte tagit det beslutet riktigt än – men jag tror att om vi tar det, så tror jag att vi kommer ha mycket mer energi eller lycka för pengarna än en intensiv vecka där vi kommer vara helt slut när vi kommer hem. För att resa med en 1-åring och en 8-åring är inte fantastiskt.

CB: Ja, jag håller med dig. Vi klubbar igenom det beslutet här och nu. Vi smetar ut pengarna över året istället.

JB: Vad bra. För som du sa kan man gå på teater, på restaurang och det är sjukt mycket grejer man kan göra om man skippar den där stora engångsutgiften. Så det var en grej jag tog med mig från de senaste avsnitten. Sedan en annan kommentar är att jag har haft en freakout på Klarna här nu flera gånger. Och det är roligt för sedan när jag har träffat folk har de sagt vad bra att du sa det, för så har jag också tänkt. ”Du är inte ensam.”

Etiskt sparande och Greta Thunberg i New York

JB: Sedan gillade jag faktiskt avsnittet med Magnus och Proethos. Då gillade jag att det är inte någon motsättning mellan att spara hållbart och etiskt, samtidigt som man får en bra avkastning. Att du betalar inte extra. Han hade ett väldigt övertygande… Nu har jag inte sett någon studie, så jag vågar inte säga att så här är det, men han hade ett ganska tilltalande resonemang att det till och med kan vara lägre risk i hållbara investeringar över tid. Särskilt nu efter Greta Thunbergs tal till FN.

CB: Ja, han menade också det att man lagstiftar ju för att kunna nå klimatmålen och då måste ju företag rätta sig efter den lagstiftningen. Det är då som det blir riskfriare, kan man säga.

JB: Ja, man undviker en klimatrisk, som man har i vissa företag. Jag fick nyligen ett nyhetsbrev över de bästa oljeaktierna eller någon som hade gjort en analys på det där. Alla lever inte i det där att miljön är så viktig. Det är många som har olika åsikter om Greta Thunberg, men jag måste ändå säga att jag tycker hon är ett proffs. Jag såg henne på typ Tonight Show eller något sådant i New York. Hon blev intervjuad och hon hennes svar var grymt.

De frågade vad är skillnaden mellan Europa eller Sverige och USA i klimatfrågan och hon svarade klockrent. Sedan är hon säkert intränad, med medieträning och så, det skulle inte förvåna mig. Hon sa att i USA frågar man varandra om man tror på klimathotet, medans i Europa eller i Sverige är det så att vi har fattat att det är ett klimathot. Att som 16-åring kunna ha den typen av resonemang. I am impressed. Hatten av till henne.

Frågan från Kajsa: Finns det något värde i att anlita en finansiell rådgivare överhuvudtaget?

JB: Det var en sådan bra fråga att jag funderade på att ägna ett helt avsnitt åt den. Många gånger så upplever jag en problematik som kan se ut så här att man känner sig ganska ensam, man har inte så många att prata med, man vet inte om man har gjort rätt, man tvivlar lite, man får många olika bud; vi säger en sak och Aktiespararna säger en annan, lyssnar du på en annan ekonomipodd så säger de en tredje grej. Så vem ska jag lita på, vem kan hjälpa mig, vem har jag förtroende för?

Då testar man, som i alla andra områden… Om jag inte kan laga vattenledning själv då anlitar man en expert, eller hur? Då anlitar man en VVS-firma. Då tänker man att man borde kunna göra samma sak i området ekonomi. Om jag inte kan, ska jag inte anlita någon? Men då är min upplevelse – för vi gjorde en sådan runda för tio år sedan – där vi kände att vi vet inte, vi har förlorat våra pengar två gånger här på tio år, eller 80% av det. Vad ska vi göra?

Och den trista upplevelsen som jag tog med mig därifrån det var att de finansiella rådgivarna vi träffade var egentligen bara intresserade av tre frågor. Det var hur mycket pengar har ni, var har ni de pengarna och hur mycket av de pengarna kan vi få? Det är en ganska trist attityd. Och problemet är att de har, påstår jag, kissat lite i sängen. Man har gjort det väldigt svårt för sig och vi har inget förtroende.

Banker och finansiella rådgivare är de som har lägst förtroende i alla undersökningar. Och så gör de fula grejer. Till exempel, förra veckan träffade jag ett par läsare ska jag väl säga och så tittade vi på deras portfölj. Det var kompisars kompisar. Och då var det Söderberg Partners, sjukt dåliga fonder, dyra fonder, och det värsta av allt som verkligen störde mig, det var att det stod att du har investerat 100 000. De har gått upp, titta, du har 40% vinst. Men sedan stod det inte att om du hade placerat de 100 000 i en indexfond eller på Lysa (annonslänk), då hade du haft 200 000.

Så jag brukar säga att de flesta finansiella rådgivare är inget att ha. Men, till varje regel finns det undantag, och då brukar jag säga att det finns typ tre oberoende finansiella rådgivare i Sverige. Det betyder att de inte tjänar pengar på vad du väljer för fonder. Det är det som är det stora problemet i finansbranschen idag, att om du går till en rådgivare som tjänar olika beroende på vilket val du gör, då är det katastrof. Då kommer du aldrig få det bästa rådet. Jag gillar finansiella rådgivare som tar betalt en fast summa eller per timme, där det inte nödvändigtvis är en koppling till vad du investerar i.

Studie från Vanguard gällande värdet en finansiell rådgivare kan ge

JB: Då har faktiskt Vanguard gjort en studie. Nu är de lite partiska så klart, men jag tycker ändå att studien är tillräckligt bra för att referera till. Då säger de att värdet med en riktigt bra rådgivare är att du ska kunna nå den behövda avkastningen till en rimlig risk. För att de flesta har för lite risk eller för mycket risk. Många gånger kanske du inte ens behöver ta den risken för att nå det målet du har.

Har man inte jobbat med en finansiell rådgivare och har man inte varit på våra workshops eller så, då är ofta det målet man har så hög avkastning som möjligt. Men att ha en så hög avkastning som möjligt är ett sjukt dåligt mål, för att det handlar om att man ska använda pengarna till något till slut. Då säger de att det går inte att mäta, men det är ett värde i att kunna nå den behövda… till exempel sova lugnt om natten. Det är ett värde i det.

Sedan säger de att det är ett värde i att få hjälp med ombalansering. Det som vi pratar om en gång per år. Värdena de har undersökt så är det mellan 0 och 0,43% värde i årlig avgift. Om man tittar på kostnadseffektiv implementering, det vill säga att hitta billiga fonder. Om jag tittar på de jag träffade förra veckan, alla de hade sjukt dyra fonder. Bara genom att välja en billigare fond i samma grej, det är samma mjölk liksom, bara ett annat märke som är lika bra, det kan man spara mellan 0,66 – 0,92% på. Redan där är vi uppe i över 1% värde.

Tittar vi på beteendecoachning, att finansiella rådgivaren ska hindra dig från att freaka ut. För det problemet såg vi förra hösten, 2018, när börsen föll. Då var det många som hade den bästa investeringen, till exempel Lysa. Lysa är bland det bästa du kan ha, men det är inget som hindrar dig från att få panik och ta ut pengarna från Lysa. Till och med vi får panik och freakar ut. Så där skulle jag säga att det största värdet med en finansiell rådgivare, särskilt om man har mycket pengar, det är inte så mycket att de ska ge de bästa råden, utan att de ska hjälpa dig att undvika de dumma grejerna.

Kan löna sig med oberoende finansiell rådgivning på vissa fronter

JB: Jag börjar mer och mer luta åt att det inte är marknaden som är våra pengars största fiende – att det kraschar eller Trump eller så – utan att det är vi själva. Så kan vi undvika de här beteendemässiga misstagen som i genomsnitt kostar mellan 1,5 och 2% så är det sjukt mycket värde. Tittar man på skatteoptimering, att välja ISK, välja KF istället för aktiefond liksom lite så här hur ska man ha pengarna i bolag, etc, kan det ge mellan 0 – 0,23%.

Uttags- och konsumtionsstrategi, att man väljer hur man tar ut pengarna från sitt sparande. Nu pratar vi mycket om att man ska bygga upp sitt sparande, men det kommer en fas där man ska ta ut pengarna. Sedan tror jag också att när man pratar till exempel om studier kring ledarskap, så brukar man säga att bara som ledare introducera uppföljning höjer effektiviteten eller höjer resultaten jättemycket. Att det är egentligen mycket viktigare att följa upp som chef, än att inspirera, till exempel.

Och jag tror att det finns ett samma värde med den här kontinuerliga uppföljningen. Nu pratar vi inte på veckobasis, utan kanske en gång i kvartalet eller en gång i halvåret. Att det är någon som håller koll åt dig och som påminner när det är dags att kolla upp hur det har gått. Så jag skulle säga att det finns absolut ett värde med finansiella rådgivare. Men det är svårt att säga. Har man aldrig haft en finansiell rådgivare, utan fått fonder från sina föräldrar och aldrig gjort någonting, då är värdet massivt. Är det så att du har följt alla våra hundra avsnitt och gjort allt det vi säger, då är värdet lägre.

Går att spara mellan 1–3% på årsbasis

JB: Men att det skulle vara ett värde med en oberoende finansiell rådgivare, det tvekar jag inte särskilt mycket kring. Jag kommer också lägga tips att om man vill ha så kan mejla oss så kan vi sätta dig i kontakt med de två vi tycker är bra. Men jag ska gå igenom detta, för jag blev inspirerad av Kajsas fråga. Det vore intressant om vi själva gjorde det avsnittet, utan att bjuda in en finansiell rådgivare. Att vi tittar på de studier som finns.

Så jag skulle säga att mellan 1–3% är värdet du tjänar på att använda en finansiell rådgivare. Så om du har en miljon i kapital kan det vara värt mellan 10 och 30 000 att ha en finansiell rådgivare. Att du kan spara det på årsbasis. Sedan tror jag att det är mycket mer i början. En vanlig fråga vi får på workshopparna är att de har fått ett arv och undrar om de ska investera pengarna nu eller sprida ut det över tid. Det är en engångsinsats att svara på en sådan fråga. Där tjänar man kanske 1% och sedan är pengarna investerade.

Då är inte värdet som den finansiella rådgivaren kan bidra med så stort. Om man har Söderberg Partners och man byter till Lysa, då sparar du flera procent om året i all framtid typ. Eller nej, så kan jag inte säga, nu bara hittade jag på. Men du sparar mycket i avgifterna. Men det rådet är supervärdefullt första året när du har gjort det. Sedan kommer inte det rådet bidra med mer. Så är man i början där då ska man nog ta kontakt med en oberoende finansiell rådgivare och få bekräftat att man har en bra strategi.

Sedan kan man göra som en hälsokontroll vartannat eller vart tredje år eller en gång om året. En gång om året bollar vi med många av våra kompisar för att se om vi har gjort rätt. Tack Kajsa, för en sjukt intressant fråga.

Mer tips och information med nyhetsbrev och Patreon

JB: Nu har pratat i lite över en timme. Gud vad tiden går fort. Om du gillar detta avsnittet, prenumerera gärna i poddspelaren, eller om du ser oss på YouTube – tryck på prenumerera, tryck på klock-ikonen, och sedan naturligtvis också nyhetsbrevet som vi pratade om innan det där med EQT. Det gick ut som ett extrainsatt nyhetsbrev. Så rikatillsammans.se/nyhetsbrev eller bara rikatillsammans.se så överst kan man prenumerera på nyhetsbrevet.

Sedan brukar vi också hänga i sociala medier på Facebook, men mest som sida då. Där brukar vi också lägga ut lite från tid till annan. Annars tycker jag att det som är roligast på sistone är att RikaTillsammans communityt på Patreon börjar komma igång. Det är helt enkelt för dig som är lite mer intresserad och tycker att detta är roligt, vill stödja oss, vill träffa likasinnade. Vi försöker arrangera lite digitala FikaTillsammans-tillfällen, vi har haft Erik Strand och då pratade vi om guld. Vissa bara lyssnade med och sa gud vad bra, jag lärde mig sjukt mycket, och andra sa att jag har femtioelva frågor till Erik.

Vi har lite fler sådana inplanerade. Magnus Alfredsson från Proethos kommer vara med på en sådan kväll, vi kommer prata om hållbart sparande. Då är det digitalt, så man kan bo precis vart som helst i Sverige. Man ansluter via appen. Gå bara in på Patreon. Jag måste också säga att jag brukar ge lite tips där som jag inte ger på bloggen, för att det ska vara lite mervärde. Jag har så svårt när folk ibland erbjuder att Swisha, men då känner jag att då får du ju ingenting. Men det får man om man stödjer oss på Patreon, vilket är mycket roligare.

Med tanke på detta avsnitt med läsarfrågor; ett stort tack för alla de här frågorna. Fortsätt mejla in, kommentera och ställ frågor. När vi har fått ihop ett antal frågor så gör vi ett sådant här avsnitt igen. Ni kan mejla Caroline denna gången, så kan frågorna vara riktade till henne. Nej, jag vet att det var halvt på skämt. Men det går jättebra att mejla på jan@rikatillsammans.se. Så, ett fantastiskt stort tack och jag hoppas att vi ses nästa söndag helt enkelt.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Länkar till bloggar och nyhetsbrev

Nedan följer direktlänkar till de nyhetsbrev och bloggar som nämns i avsnittet. Ingen av länkarna är sponsrad.

• A wealth of common sense
• Cornucopia (svensk)
• Dan Solin
• Alan Roth på Dare to be dull
• Hussman Research
• Jared Dillian
• Mark Howards
• John Mauldin
• Mike Maloney
• Ray Dalio
• Tim Urban på Wait But Why

Om du följer någon riktigt bra blogg eller ett bra nyhetsbrev, kommentera gärna så att vi hjälps åt! Tack på förhand. 🙏

Avsnittet Sju läsarfrågor: buda innan/efter visning, tips på nyhetsbrev m.m. dök först upp på RikaTillsammans.

På senare tid har jag fått in en del mejl från er läsare med olika former av feedback. Jag vill verkligen uppskatta och tacka för det. Feedback, även om den från tid till annan kan vara lite jobbig, är det enda sättet som man kan bli bättre över tid. Det är därför jag ser feedback som en av de finaste gåvor man kan ge till någon eller få ta emot. Särskilt om den som ger den har gått ut på risk för att ge den. Så tack!

Jag tänker att mitt svar som jag har skickat till några av er läsare som har mejlat även kan vara till glädje för er andra. Särskilt eftersom jag uppskattar och värderar den relationen som vi har och tycker det är viktigt med rak kommunikation och transparens. Nedan följer några urklipp från mejl som jag har fått på senare tid:

Nu vill jag bara lämna lite kort feedback. Jag har alltid sett dig som en oberoende och pålitlig rådgivare. Jag förstår dock att inget kommer gratis och att jag måste betala på något sätt. Jag upplever att det på senaste tiden har det blivit fler annonser (i alla fall tydligt utskrivet) vilket jag tycker är synd. Jag har valt att signa upp mig på vissa (t.ex Lysa) men jag måste erkänna att artiklarna tappar trovärdighet (och tyvärr du lite till viss del) och jag läste inte ens den senaste om betal- och kreditkort p.g.a att det kändes som ett reklamutskick. 

samt:

Tycker också det är tråkigt och ser mönster att du endast och oftast svarar på frågor där du har ett nytt samarbete. Jag förstår att ni behöver få in pengar och ha nya samarbeten, tycker också de är bra att ni kommer med nya idéer och lösningar.

Jag vill verkligen vara supertydlig att jag uppskattar och är tacksam för feedbacken. Utan feedback, ingen möjlighet till förbättring. 👍

Ni läsare är grymma kvalitetssäkrare!

Det som jag däremot inte tror att många tänker på är att du/ni som läsare som grupp är fantastiska kvalitetssäkrare. Ni är också – på gott och ont – brutala i er feedback på när jag skriver något dumt eller som inte stämmer i verkligheten. Det är bara kolla feedbacken i den här (klantiga) reklamen jag gjorde för Preem för lite mer än ett år sedan eller hur ni kom med feedback på Revolut när jag förhandstipsade om det. Det är alltså mer eller mindre omöjligt för mig att skriva t.ex. något om ”bästa betalkortet” om inte majoriteten av er läsare håller med om att det faktiskt ÄR det bästa betalkortet.

För mig – som dessutom ogillar kritik – är det således omöjligt att göra reklam för något ”bara för att de betalar bäst”. Ni läsare skulle se genom det direkt, påpeka det för mig, förlora förtroende och det hade varit första steget i en nedåtgående spiral. Det är därför jag är mån om att alltid försöka leda genom att vara den som är först ut, lägger in mer pengar, gör mer research och har mer på risk än den genomsnittlige personen. Jag tycker det är jätteviktigt att vi sitter i samma båt, att jag lever som jag lär och arbetar enligt principerna för pilotskolan.

Det här är något som kostar mig pengar på kort sikt eftersom det är många samarbeten jag tackar nej till. I princip varje vecka tackar jag nej till reklam för casino- och betting, valuta och derivathandel, lånesajter, jämförelsesajter, ”sparkonto”-företag, diverse obskyra finansbolag, fondbolag med aktiv förvaltning, lånebolag och så vidare. Jag tackar nej eftersom jag vet att ni läsare skulle inte uppskatta det och jag vill inte att sajten ska se ut som Aftonbladet. I sparande tjatar jag alltid om långsiktigt perspektiv och det vore konstigt om jag inte hade det här också.

Så för att vara supertydlig:

Nej, jag har aldrig gjort en rekommendation baserat på vem som betalar bäst. Jag kommer aldrig någonsin göra det heller. Ni läsare skulle dessutom direkt se genom det och låta mig få veta det.

För dig som vill bekräfta det här för dig själv, det finns en hel industri som arbetar med sponsrade länkar t.ex. Adtraction, Adprofit, Tradedoubler, Adrecord m.fl. Kolla gärna på deras sajter vad de betalar för en ny kund och jämför med med vad jag marknadsför. T.ex. högst ersättning för kort i skrivande stund ger Re:member med hela 800 SEK för en ny kund. OKQ8 ger 400 kr, Kortio och Collector ger 240 kr och så vidare. Shell och Preem som jag har rekommenderat har aldrig någonsin gett någon ersättning per kund. Alla dessa ersättningar är betydligt högre än Revolut som i vanliga fall ger mig 50 kr för en ny kund, med undantag när de kör kampanj då jag får 200 kr, men som då är begränsad till 100 personer – precis som för alla andra.

Då har vi inte ens gått in på t.ex. låneföretag som hela tiden vill göra reklam på bloggen och erbjuder sjuka ersättningar. Bynk erbjuder t.ex. i skrivande stund ersättning på mellan 1 000 och 11 500 kr för en ny kund som tecknar ett lån. Casino och bettingföretag verkar ha hur stor budget som helst och så vidare. Det är företag som du aldrig har sett på bloggen och aldrig heller kommer att få se.

Jag rekommenderar hellre något som är bra, som jag använder själv och som jag inte tjänar pengar på än något som är dåligt och jag får betalt för.

Jag är övertygad om att det är mycket smartare (och lönsammare) i längden. Dessutom är jag i den tacksamma situationen att inte behöva ha kniven mot strupen finansiellt vilket underlättar den typen av beslut drastiskt.

Två autentiska frågor till dig som läser och följer

Från tid till annan får jag även olika varianter på nedanstående kommentar:

Jag håller också med om att jag upplevde bloggen som mer opartisk tidigare innan alla samarbeten.

Jag ska vara helt ärlig och säga att jag vet inte hur jag riktigt ska förhålla mig till den. För när jag tittar efter på årets 40 avsnitt (från #81 och framåt) så är det bara fyra ordinarie avsnitt som är rena sponsrade samarbeten (#90 Balansekonomi, #93 Trine, #96 Better Wealth och #118 Proethos), utöver det finns det två sponsrade artiklar utanför ”ordinarie” program (Revolut och min reseberättelse). Summerar vi det så är det alltså 6 av 50 publicerade artiklar sponsrade. Det betyder 12 % eller ungefär var tionde artikel är sponsrad.

Fråga 1. Är det för mycket med att var tionde artikel är ett samarbete?

Fråga till dig som läsare…

Jag tänker dessutom att dessa samarbeten är relevanta då t.ex. hela Revolut-avsnittet handlade om era läsarfrågor. Men jag kan ha fel och ser gärna fram emot era kommentarer. Sedan är det absolut så att fler artiklar innehåller sponsrade länkar, oftast till Avanza/Nordnet. Men då undrar jag:

Fråga 2. Blir en artikel bättre och mer opartisk för att jag nämner Lysa, Avanza och Nordnet men inte säger att man kan använda en sponsrad länk? Eller att jag bara säger ”fondrobot” och inte ger ett exempel?

Fråga till dig som läsare…

Det skulle ju dessutom göra det betydligt klurigare att finansiera bloggen tänker jag. Men som sagt, det är du som läsare som bestämmer. Svara gärna i formuläret nedan:

Tack till dig som läser, följer och kommenterar!

Avslutningsvis så vill jag så här på fredag kvällen verkligen tacka dig som följer, kommenterar, engagerar dig, sponsrar via Patreon, ger feedback, ställer frågor, svarar på frågor, tipsar andra om den och gör en här bloggen möjlig. Min ambition med bloggen har alltid varit att bli rika tillsammans. Ingen människa har nämligen blivit framgångsrik på egen hand. Den här bloggen skulle inte vara det som den är utan dig.

Jag kommer även i fortsättningen göra mitt bästa att försöka balansera samarbeten där jag upplever ett plus ett kan bli mer än två med de vanliga artiklarna, hålla mängden samarbeten på en rimlig nivå och framförallt vara tydlig när en artikel är sponsrad eller ej. Mitt senaste försök till bättre tydlighet var ju Revolut-artikeln där den sponsrade intervjun var en helt egen artikel/bonusavsnitt. Från tid till annan kommer jag trilla i diket och jag litar på att du/ni läsare hjälper mig upp och påpekar både det som är bra och det som kan göras bättre.

Tack än en gång för att ni gör bloggen möjlig. Det är ett förtroende som varken jag eller Caroline tar för givet!
Jan och Caroline

PS. Jag hoppas att vi ses på söndag, då kommer det handla om vad forskningen säger om börsintroduktioner och hur man kan tjäna pengar på dessa. DS

Avsnittet Fråga och kommentar kring samarbeten och reklam dök först upp på RikaTillsammans.

Första dagen vid en börsnotering är ofta väldigt speciell. I nästan 8 fall av 10 slutar den på plus med i genomsnitt 5 – 15 procent. Haken är dock att få en tillräckligt stor tilldelning på de bra introduktionerna så att det ska bli värt något. Det finns tips och trick för att öka sina chanser.

Från tid till annan brukar vi rekommendera att delta i vissa börsintroduktioner och emissioner. Därför tänkte vi unna oss att gå genom hur det fungerar, vad en börsintroduktion är, samt teorin och forskningen bakom dessa tips, när det fungerar och hur man kan tänka. Majoriteten av alla studier pekar nämligen på att majoriteten av börsintroduktioner slutar på plus första dagen. Däremot är forskningen också tydlig med att långsiktigt underpresterar börsintroducerade bolag mot index. Det är handlar alltså inte om någon ny strategi eller en magisk kula, utan att från tid till annan utnyttja situationen att man har oddsen på sin sida. Något som är ovanligt när det gäller direktinvesteringar i aktier.

I artikeln går vi genom de olika incitamenten till att bolagen och bankerna ger rabatt men också hur man kan försöka lösa det stora problemet som är tilldelningen av aktier. Problemet är nämligen att samtidigt som vi vill ha en stor efterfrågan – eftersom det driver priset – vill vi ju få en tillräckligt stor tilldelning för att utnyttja möjligheten. I de bra börsintroduktionerna får man sällan ens en tiondel av det som man önskar och i vissa fall får man ingenting. Tyvärr visar ju forskningen att det från tid till annan dessutom är lite fulspel bakom.

Jag vidhåller fortfarande att:

Smart sparande är inte spännande!

Det vill säga att basen i ens sparande ska vara en bra balans mellan billiga globala passiva indexfonder och billiga, bra och kompletterande räntefonder. Det vill säga allt det som vi pratar om i avsnitt #99 kring att komma igång med sitt sparande och avsnitt #47 att hitta en rätt balans i sitt sparande med de fyra hinkarna. Men när väl det är gjort, man har en aktiv hink och man vill ha lite spänning, tjäna lite extra pengar och ha något att prata om – då kan vissa börsnoteringar absolut vara ett alternativ. Särskilt i början av ens sparkarriär då summorna faktiskt kan vara en inte oväsentlig andel i ens sparande.

Det är bara en kula i en påse med många kulor

Dock ska man komma ihåg att det är stor skillnad på börsintroduktion och börsintroduktion. Som en källa uttryckte det till mig. Vissa börsintroduktioner i de stora företagen på de stora listorna på den riktiga Stockholmsbörsen kan man blunda och hänga med och det blir bra. Vissa andra emissioner och introduktioner på de mindre listorna ska man springa och gömma sig och inte ta i med tång. Därför kan man inte generellt säga ”köp alltid på börsintroduktion”, det finns absolut inga garantier och man kan förlora pengar. Nu senast i fredags på Akelius D där jag hade fel i mitt antagande och förlorade pengar (om än marginellt på ca – 3 % vilket mer än väl täcktes av EQT-vinsten på +20 %).

Att investera handlar enligt mig om sannolikheter och odds. När man har oddsen på sin sida så ska man satsa. Det innebär inte att man inte kommer att förlora. Men det innebär att på tillräckligt många försök kommer man vinna i längden. För många år sedan fick jag ett råd av en fondförvaltare som använde en metafor med en kulpåse med återläggning.

Ponera att du har en påse med 100 kulor. 80 kulor av 100 ger en vinst. 20 kulor kommer ge en förlust. Om du gör tillräckligt många drag över tid och har koll på förlusterna och inte kärar ner dig en specifik kul eller ett specifikt drag så kommer du gå med vinst.

Det är ett resonemang som jag verkligen tagit till mig. I varje affär som jag gör så är inte den specifika affären särskilt viktig. Det är ”bara” en kula av många. Tricket är att fortsätta spela för i längden kommer jag gå med vinst. Det spelar ingen roll att den ena kul råkade heta EQT, en annan Akelius D, en tredje Ambea, Internationella Engelska skolan och så vidare.

Man behöver inte bli kär i dem och man behöver inte behålla dem när man har fel. Det är t.ex. därför jag är ganska snabb (numer) på att ta en förlust. Det är nämligen väldigt vanligt att man hittar på man ska få revansch i aktien/fonden som man förlorat sina pengar i. Något som är dumt på så många plan. Det var först när jag fick den uppenbara frågan ”Varför måste man tjäna tillbaka pengar i aktien som man förlorade? Är det inte bättre att en annan bättre aktie gör det?” som jag lyckades sluta med den dumheten. 👍😎

Vi hoppas att du uppskattar dagens artikel som var lite en ögonöppnare även för oss. I slutet av artikeln finns hänvisning till alla studierna som vi hänvisar till i artikeln. Samtidigt vill vi även passa på och tacka för all feedback och diskussion i artikeln om reklam och samarbeten på bloggen.

Ha en fantastisk vecka!
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på den här artikeln om börsintroduktioner

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

• 00:00:24 – Tjäna pengar på börsnoteringar
• 00:03:13 – Tack för all feedback
• 00:05:18 – Ansvarsbegräsningar och villkor
• 00:07:23 – Vad är en börsnotering?
• 00:09:20 – En börs är en marknadsplats
• 00:11:47 – Skäl till varför bolag börsnoteras
• 00:14:54 – Börsnotering som en form av exitstrategi
• 00:18:23 – Stor skillnad mellan de olika börserna
• 00:19:54 – Genomsnittlig vinst på 15% första börsnoteringsdagen
• 00:22:59 – Begränsat antal aktier tillgängliga vid börsnotering
• 00:25:27 – Orättvis fördelning av aktier
• 00:28:47 – Varför är första dagen speciell vid en börsintroduktion?
• 00:32:46 – Undvik fiasko-fällan
• 00:36:11 – Stor efterfrågan och liten tillgång driver upp priset
• 00:39:00 – Fokus på bolag som går med vinst
• 00:42:00 – Kommer någon skämmas om det misslyckas?
• 00:45:59 – Notera vilken lista företaget noteras på och vilka villkor som gäller
• 00:49:21 – En sammanfattning
• 00:53:45 – Överkurstips: Var ombytt till matchen
• 00:58:17 – 80% sannolikhet till vinst
• 01:01:01 – Kom ihåg att det inte finns några garantier
• 01:02:58 – Egna anekdotiska observationer
• 01:07:28 – Observationer från studier
• 01:12:52 – Var försiktig i början och använd bara lekhinken till detta
• 01:15:39 – Bli gärna en del av vårt community

Precis som vanligt matchar tiderna bättre videon än poddavsnittet på grund efterbearbetningen.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som hellre läser än lyssnar eller tittar följer nedan en komplett transkribering av avsnittet.

— START TRANSKRIBERING —

Idag är det dags för avsnitt 121 och idag så tänkte jag att vi skulle prata om hur man kan tjäna pengar på börsnoteringar och krydda till sparandet lite. Jag misstänker redan nu att detta kommer bli ett lite längre avsnitt. Men det är ju så här att de senaste veckorna har vi pratat om börsintroduktioner väldigt ofta. Vi har pratat både om EQT och till våra Patreon-medlemmar så tipsar vi även om Akelius och jag hintade om det i nyhetsbrevet också.

Sedan är det så att nu när vi spelar in detta så vet vi att EQT gick superbra och alla som anmälde sig tjänade från 2 000 kr och uppåt. Akelius vet vi ännu inte, så det ska bli spännande att få reda på i slutet av veckan. (Det slutade på -3 procent så vi hade fel).

CB: Men hur är detta avsnitt tidlöst? För nu pratar vi om aktier som har börsintroducerats. Hur blir detta avsnitt tidlöst?

JB: För att från tid till annan så tipsar vi om att delta i de här börsintroduktionerna. Jag tänkte att vi framförallt ska fokusera på den här första dagens felprissättning, eller rabatten som alltid ges. Eller, inte alltid, men i de flesta fall. Och jag tänker att vi ska framför allt titta på vad forskningen säger om börsintroduktioner. Jag tror att jag har läst ett tiotal studier om börsintroduktioner och IPO:s som det heter på engelska. Initial Public Offering. Så vi kommer titta på vad studierna säger. De är ganska entydiga, även i detta fallet, faktiskt.

Och det kommer vara lite högt och lågt i dagens avsnitt. Det kommer vara lite egna empiriska observationer och vi kommer hamna långt ner i kaninhålet i forskningen också. Jag gillar du säger, att detta ska vara tidlöst. Tanken är att det som vi går igenom i detta avsnittet ska kunna användas konkret för att tjäna pengar i börsintroduktioner och få ganska höga procentuella avkastningar på de affärer man gör.

Men sedan finns det nackdelar också. Detta är ingen strategi för att bygga basen i sitt sparande, utan detta är som sagt en krydda. Det finns vissa problem med dessa börsintroduktioner, som vi kommer prata om och som forskningen också är ganska tydlig med.

Tack för all feedback

JB: Vi kommer också prata om tips för att öka sannolikheten för att få tilldelning eller tjäna pengar, för det är ofta det som är problemet. Man får inte tillräckligt många aktier för att det ska bli en stor summa pengar. Sedan kommer vi också titta på vad vi själva har gjort för observationer och vad säger studierna om det här.

Men en sista grej innan vi kör igång med själva avsnittet, så måste jag säga att jag uppskattar all feedback som vi får från er tittare och läsare och lyssnare. Det är allt möjligt. Vi fick tips på företagskort som var kopplat till Fortnox, så det ska vi testa, men jag fick också feedback från en som sa: ”att jag älskar er blogg och er podd och jag har lyssnat på många. Men jag tycker att på sistone har det varit mycket reklam, så jag har inte ens lyssnat på det här betalkortsavsnittet, för det kändes som bara reklam”.

Och jag fattar det och för oss är det en balans, mellan att ha reklam och inte. Men sedan kan jag också säga att jag skrev till Robert att, ”Du kan vila tryggt i att ni läsare och lyssnare är brutala i er feedback om det är så att vi skulle posta någonting i stil med att detta tjänar vi pengar på, men detta är inte det bästa kortet.” Jag har gjort det en gång för ett par år sedan, och jag tror vi fick in 200 kommentarer. Så ni kan vara säkra på att om jag skriver att något är till exempel det bästa betalkortet, så har jag testat och det är en jättestor kvalitetssäkring som vi gör tillsammans. Det finns artikel på bloggen om det sedan i fredags.

Jag vill verkligen, verkligen tacka er lyssnare och tittare och följare för det där, för det hade inte varit möjligt utan er. Så bara fortsätt komma med feedbacken. Det är det som gör att vi kan göra det bättre. Så, tack för det.

Ansvarsbegräsningar och villkor

JB: Innan vi kör igång så behöver vi ta ansvarsbegräsningar och villkor. Det är Erik, vår jurist, som tycker att vi ska säga detta och det är viktigt. Detta avsnittet är inte sponsrat, men vi kommer nämna två sponsrade länkar till Avanza och Nordnet, eftersom det är där då som man deltar i börsintroduktioner så klart. Sedan är det också viktigt att säga att detta är inte finansiell rådgivning, utan allmän information. Vi nämner vad studier säger om börsintroduktioner, vad vi själva har lärt oss under åren, vad vi själva har fått reda på när vi har pratat med folk i finansbranschen. Och som vanligt, alla studier bygger på historisk avkastning.

Bara för att det har funkat historiskt betyder inte att det kommer funka framgent, även om sannolikheterna är på vår sida, skulle jag säga. De här börsintroduktionerna och alla investeringar kan både öka och minska i värde och man kan i värsta fall förlora sitt insatta kapital. Och sedan kommer vi referera till Dagens Industri i detta, men jag har inte kollat upp deras källa. Men jag bedömer Dagens Industri och deras studier som tillförlitliga. Vill man veta mer så finns våra kompletta villkor här.

CB: Och om man själv vill kolla referenserna så kommer man kunna göra det i själva blogginlägget. Då kan man gå vidare därifrån.

Vad är en börsnotering?

CB: Det är främst du som sköter de här börsnoteringsaffärerna i vår familj. Det får man väl säga, till 100%. Någon som jag då, som skulle kanske ge mig på det, jag behöver veta från grunden egentligen vad det handlar om. Det behöver inte bli långrandigt, men ändå vi kan börja med frågan: Vad är en börsnotering?

JB: Jag vill också säga att vi tipsar om börsnoteringar en eller två gånger om och då är det som en straffspark, som i fotboll. Man har sannolikheten på sin sida och då kan man delta. Så om vi börjar med att förklara vad en börsnotering är så är det att de allra flesta bolagen är inte börsnoterade. De är privata och ägs av ett fåtal personer. För att få en känsla av det här så i Sverige finns det ungefär 590 000 aktiebolag, varav ungefär 1000 är börsnoterade. Så vi pratar om mindre än en halv procent av alla bolag.

Jag pratade med Freja här om dagen för det var månadsskifte och vi skulle ha månadens aktie. Då ville hon ha aktier i ”NikGlass”. En av våra kompisar som gör glass och hon undrade om man kunde köpa en aktie i ”NikGlass”. Och då fick jag förklara att det inte var ett noterat bolag. Och det är så att de flesta bolag kan man inte köpa aktier i på ett enkelt sätt.

En börs är en marknadsplats

JB: Att handla med onoterade aktier som inte finns på en börs, det är som att handla med begagnade grejer, fast du har inte Tradera eller Blocket. Det är inte så lätt att genomföra. Du vet inte vem som säljer, de som säljer vet inte att du är en köpare och det är väldigt knökigt. Det funkar inte särskilt bra. Därför har vissa företag insett att det finns en möjlighet för oss att tjäna pengar genom att sammanföra de som vill sälja saker med de som vill köpa saker.

Blocket har det som affärsidé, Tradera har det som affärsidé och ett företag som heter Nasdaq, som sammankopplar folk som har aktier med folk som vill köpa aktier. Så en börs är egentligen bara en marknadsplats, i det grundläggande. När man börsnoterar då gör man sitt bolag tillgängligt på den här börsen, så att det blir enkelt för alla som äger aktier i bolaget att handla med aktierna. För att man då ska få handla, alltså bli börsnoterad, så behöver man uppfylla på vissa kvalitetskrav och regelverk.

Man skulle kunna jämföra det med – om jag ska göra en dålig jämförelse – som till exempel på Amazon eller Tradera, där säger man att du får inte vara på den här listan förrän du har fem stjärnor från tusen personer. Att man har fått bra betyg. Det är bara det att när vi pratar om börsnoteringar så handlar det till exempel om att det måste vara en spridning på bolagets aktier. Det kan inte vara en person som äger alla aktier, utan det måste vara olika många, exempelvis 500 eller 1 000 eller 300. Det är lite olika.

Man behöver genomgå en legal granskning, man behöver ha en erfaren styrelse, man behöver lämna rapporter med jämna mellanrum, man måste ha en flik på sin hemsida som heter Investerare eller Investor Relations, man måste informera om vissa krav. Man får inte som ledande person utnyttja information själv, det som kallas för insiderhandel, och så vidare. Så det finns en massa krav för att kunna få börsnoteras.

Skäl till varför bolag börsnoteras

CB: Behöver man ha ett stort bolag? Det känns som att vissa bolag når en viss punkt i omsättning. Och varför börsnoteras man egentligen?

JB: Ja, eller börsvärde brukar man prata om. Det måste finnas ett värde på bolaget. Nu är jag inte expert, för jag är inte så intresserad av de här frågorna, men jag tror att det är från 25 miljoner kronor.

Det finns många olika anledningar till varför man börsnoteras. En vanlig anledning är att man vill få tillgång till nytt kapital. Bolaget kan exempelvis behöva hjälp med att utveckla någonting eller köpa upp ett annat bolag. Man behöver pengar och då är det ett enkelt sätt för en massa andra personer att bidra med kapital. Problemet… För detta är alltid det ”rätta” svaret , att få tillgång till kapitalmarknaden, med nya aktieägare och nytt kapital.

Men tittar man på studier så fanns där till exempel många studier som visar att företag kan få finansiering på annat håll, som via private equity, alltså onoterade, att gå till en liten grupp investerare. Man kan få finansiering genom att gå till räntefonder och ställa ut obligationer. Så det finns en massa andra sätt att finansiering på. Sedan var det en studie där man intervjuade 336 finanschefer på bolag som hade börsnoterats och det visade sig att det var inte behovet av kapital som de rankade som viktigast.

CB: Vad var det? För jag har en fördom här. Att man vill att bolaget ska visa upp sig som ett ”riktigt” bolag.

JB: Absolut. Det har jag faktiskt som en punkt sedan; kvalitetssäkring och marknadsföring. Och att sitta i en börsbolagsstyrelse. Det är klart det är status. Sedan var det en annan studie som tittade på vad man använde pengarna till som man faktiskt fick in. Då var det mer än 50% av pengarna som bara lades i kassan. Det kanske vara bra men det är ett ganska dåligt sätt för ett företag att få avkastning på sitt eget kapital.

Om jag som investerare investerar i ett bolag, så vill jag att det ska få en högre avkastning eftersom jag har tagit en risk. Jag vill inte bara att de ska lägga pengarna på ett bankkonto, för det kan jag göra själv. Så det är ett ganska okreativt sätt. Jag skulle säga att det är ofta ett tecken på inte alltid en dålig ledning, men det är en okreativ ledning. Så skulle jag säga.

Börsnotering som en form av exitstrategi

JB: När man tittar på studierna och min erfarenhet så varför börsnoterar man och det är mycket som pekar på att man börsnoterar för att man kan och inte för att man behöver. Man börsnoterar för att man kan, det vill säga när man upplever att man får mer betalt än vad något är värt. Är du med? Så man säger att nu blir värdet 100 kronor men marknaden bedömer det som 110. Då är det lika bra att utnyttja det. Och det är också ofta en möjlighet.

Jag skulle säga att detta är nästan den viktigaste anledningen till att man börsnoterar. Säg att man vill ge tidigare ägaren möjlighet att kliva av. Att man har haft personer som har jobbat i tio år och så vill man ge dem i en möjlighet att casha ut. Åtminstone en del av sina pengar.

CB: Ja, när jag har pratat med människor i finanssammanhang så har det varit som en exit. När bolaget börsnoteras då är det en exit för mig och jag har varit med sedan starten.

JB: Precis. Då diversifierar man. Man har haft den stora uppgången. Så det behöver man också vara medveten om. De stora uppgångarna i företagsvärlden uppstår nästan alltid innan bolaget kommer till börsen. De som är kritiska till börsen brukar ibland säga att börsen är en begagnad marknad, på sätt och vis. Men det har ju vissa fördelar att det är en begagnad marknad, för då vet man att det funkar. Många grejer innan börsen funkar inte. De flesta bolag läggs ju ner.

Så man anser att man har fullvärderat bolaget. Till exempel många gånger är det riskkapitalister som säger vi köper in oss i detta bolaget. Vi kommer kunna effektivisera det, konsolidera det, köpa upp andra bolag, och så säger man att our work is done. Nu kan vi inte göra mer utan vi lämnar över till andra som är duktiga i nästa fas. För bolag går igenom olika faser och då kan man säga att en fas är färdig.

Att konsolidera kan handla om att köpa upp liknande bolag och slå ihop dem till ett. Securitas har ju varit ett sådant bolag, där man har varit väldigt duktig på att köpa upp andra bolag och slå ihop dem. Sedan kanske det är svårt att köpa upp bolag själv, men det är ganska vanligt att man köper ett bolag och ger betalt i aktier i det nya bolaget. Om jag till exempel är Securitas och du har ett litet vaktbolag och så säger jag att jag köper ditt bolag, men istället för att betala kontant så får du aktier i Securitas, för du kommer kunna sälja dem på börsen.

Vi var inne på det med kvalitetsstämpel, marknadsföring, etc. Och om jag ska vara lite cynisk – ibland så börsnoterar man för att dumpa skiten. Alla börsnoteringar är inte bra. Ibland använder man nyemission eller börsnotering för att lura småsparare. Sedan säljer man själv. Det händer tyvärr.

Stor skillnad mellan de olika börserna

JB: Sedan finns det mycket mer att prata om. Det finns till exempel olika börser. I Sverige har vi två stora börser. Det som vi normalt kallar för Stockholmsbörsen, som är Nasdaq OMX Stockholm. Det finns Nordic Growth Market. För att göra det ännu struligare finns det dessutom på de olika börserna olika listor. Att man noteras på den stora listan eller den lilla listan. Large, mid eller small cap.

Large cap då ska det vara över en miljard Euro i värdering av bolaget. Det finns också olika handelsplattformar. Det är en stor skillnad på en aktie som noteras på Stockholmsbörsen på large cap eller någon som noteras på Aktietorget. Det är väldigt, väldigt olika. Det ena skulle jag inte röra i med tång och det andra kan man i princip blunda och teckna och det kommer bli bra.

CB: Men du, jag måste säga en sak i en parentes. Nasdaq. Första gången jag hörde det var jag liten och jag tänkte vilket konstigt namn. För vi hade någon som hette Masdaq… Anyway! Men ibland undrar man hur den fick det namnet, men det är väl kanske två ord som har slagits ihop. Skulle jag gissa.

Genomsnittlig vinst på 15% första börsnoteringsdagen

JB: Om vi ska prata om det som egentligen är lite poängen i dagens avsnitt så är det att första dagen ett bolag noteras är väldigt speciell. Ofta ser man stora kursrörelser i aktien. Vi kommer prata om varför och hur det ser ut. Om vi börjar med att kolla på en studie som gjordes av Lowry 2017.

CB: Ja, han skriver så här:

It is well-known that IPO:s are on average underpriced. With average first day returns of approximately 15%.

Lowry et al 2017

JB: Ofta har man en rörelse på nästan 15% första dagen. IPO står då för Initial Public Offering. Det är då börsnotering. Tittar man på flera studier så var det en annan studie som gjordes av professor Ritter. Det är ganska coolt. Han har en databas på alla börsnoteringar sedan 1980 i USA. Då sa han att mellan 1980 och 2018 så var genomsnittlig ökning den första dagen på 17,9%. Det är ganska stor ökning. Sedan tittar vi i Dagens Industri. De hade gjort en undersökning nu den 23:e september, där de skrev att för perioden 2013 till 2019 så ökade nyintroduktioner i genomsnitt med 9% i värde den första dagen.

Tittar vi på de tre senaste tipsen som vi har gett under det senaste halvåret… EQT gjorde +18% på öppning, sedan stängde den på 32%, men det var en onaturligt hög rörelse. John Mattson +15%. Internationella Engelska Skolan +15%. Innan jag läste studierna så brukade jag säga mellan 5–15%. Och jag brukar inte ta i, så jag kommer nog att säga 10–20% framgent. Det finns faktiskt graf där an kan se då antalet börsnoteringar och den genomsnittliga första rörelsen. Detta är en graf på Ritters data mellan 1980 och 2018.

Man kan se att det har legat mellan 10–20% i snart tre decennier. Det enda undantaget var under It-bubblan, 2001, då man kunde se att det fördubblades i värde första dagen. Genomsnittet 99 var 70% rörelse första dagen. Det var därför det blev en bubbla. Jag vet att vissa amerikanska tidskrifter brukar skriva om att aktierna ”pops”, att det är som att öppna en läsk och så poppar det ut.

Begränsat antal aktier tillgängliga vid börsnotering

JB: Men det är ett stort problem, vilket är att det är väldigt svårt att komma åt de här aktierna i någon större utsträckning i de bra börsintroduktionerna. Av de dåliga börsintroduktionerna får du ofta så många aktier du vill ha. Men i de bra emissionerna eller börsintroduktionerna så får man sällan mer än kanske 10% av det man har sökt. Det har ofta varit diskussioner på bloggen eller på Facebook där folk har skrivit att de sökte 1 000 och fick 100.

Om vi tar till exempel EQT nu, som vi pratade om i förra avsnittet, då var det schysst att Investor EQT gav minimi-tilldelning till alla. Så alla fick 150 aktier, oavsett om du hade tecknat för 10 000 eller en miljon. Du fick fortfarande 150 aktier. Så de som tecknade för en miljon fick i princip ingenting. Det är då för att antalet är begränsat. Detta bekräftas också i en studie av Reuter 2006. Du kan läsa vad de skrev.

Over all, the evidence suggests that business relationships will lead underwriters increase investor access to under-priced IPOs.”

Jonathan Ritter, 2006

JB: Alltså, varför är det så svårt att få tilldelning? Jo, för att till exempel de bankerna som hjälper till i emissionerna ger till exempel då större tillgång till sina mest lönsamma kunder. Så det är väldigt svårt för oss småsparare att få tilldelning. Därför ibland så lottar man till och med tilldelning. Vi kommer också prata om sannolikhet. Hur gör man för att öka sannolikheten? För det finns trick för att komma runt det också. Kan du läsa nästa citat, från Jenkins, 2018?

We also find strong support for the existence of a quid pro quo, whereby broking revenues are a significant determinant of investors ideal allocations and profits.

Jenkinson, 2018

CB: Vad betyder det?

Orättvis fördelning av aktier

JB: Det betyder att problemet är för oss småsparare att det finns ett begränsat antal aktier och de här aktierna ska fördelas. Vad de här studierna visar är att man fördelar inte de här rättvist. Men EQT var rättvist på det sättet att alla fick 150 aktier. Du fick inte mer för att du investerade en miljon. Men grejen är att redan innan den tilldelningen sker till oss småsparare så har de här stora bankerna fått sina andelar, vilket gör mig lite upprörd.

Även om vi tittar på den här EQT-aktien, som jag tror att de flesta av oss upplever som positiv, så är det så att om man tittar på vilka banker som EQT använde för den här emissionen, då är det ofta som så att man behöver en bank. Det är tre parter i en börsintroduktion: ett företag som ska noteras, en bank som hjälper till med noteringen och marknaden. Du kan ju läsa vilka banker som var med i EQTs börsintroduktion. Det stod i deras prospekt.

CB: SEB, J P Morgan, Golden Sachs, Morgan Stanley, Nordea, UBS, Bank of America, Merrill Lynch, ABG… Ja, de har många banker.

JB: Ja, det är ”who is who” av de största bankerna, mest kända i världen. SEB hade klarat detta bra själv, eller J P Morgan. Då är detta ett sätt att hålla bra relationer i finansvärlden, eftersom EQT är ett bolag som jobbar i finansvärlden. Vilket innebär att det är inte vi småsparare som har tjänat pengarna. Alla de här bolagen har egna fonder och det visade man också i en studie från 2017, att många av de här bankerna använder IPO:s för att gynna sina egna fonder och ge dem en bättre utveckling.

Nu kan jag inte säga att det gick till så i EQT. Men som ett exempel. Man har sett detta i andra situationer. Då är det så att Nordea har fonder, eller Swedbank var inte med, så vi tar de som ett exempel. Swedbank har egna fonder och så är de med i emissionen och så ser de att vi kan ge rabatt på den här. Vi har den här rörelsen med ett genomsnitt på 15%. Om vi har fonder som har gått dåligt så kan vi tilldela en stor andel till de här fonderna. Eller det behöver inte ha gått dåligt ens, vi ger bara mycket aktier till våra fonder.

Då kommer de få en högre utveckling den dagen som inte en annan fond kan få, som inte är på den banken. För de får inte den tilldelningen. Så får de ett bättre resultat. För mig är det nepotism. Detta är inte ok, tycker jag. Forskarna skriver också att folk i finansbranschen vet ju att detta pågår. Det är ett knep och jag vet inte ens om det är lagligt. Men det händer och det finns fakta även i studierna. Så problemet med börsnoteringar är tilldelningen.

Varför är första dagen speciell vid en börsintroduktion?

JB: Ja, varför ökar det med de här 15%? Och jag skulle säga att det är en samling av olika faktorer. Den svenska banken Carnegie är till exempel väldigt duktiga på det här. Då säger de till företaget att ni ska släppa 25% av era aktier, så bolaget behåller 75% själva. Då säger de att är viktigt att vi får en bra börsstart, så det är viktigt att vi ger 10–15% rabatt. Då kommer det bli stor efterfrågan, rusning, en lyckad börsintroduktion Och då säger de att det gör inget, för det är bara 25% av aktierna som är till salu. Ni sitter ändå på 75% av aktierna.

Detta säger de då till de som sitter på aktierna i dagsläget, de befintliga ägarna. Till marknaden säger de titta vilken bra bank vi är som gav er ett schysst erbjudande. Ni köpte den här hundralappen för 95%, nu tjänar ni alla fem kronor. Titta vad duktiga vi är. Det blir win win. Win för företaget och win för investerarna. Sedan handlar det också om att banken är medveten om vilka signaler man skickar till marknaden.

Om det plötsligt skulle vara så att 90% av alla börsintroduktioner är skit, då kommer ingen vilja teckna sig i kommande börsintroduktioner. Då blir det svårt att sätta ett bolag på börsen och det blir dessutom svårt för bankerna. De tjänar jättemycket pengar i avgifter. Bolagen betalar ganska mycket pengar för att börsintroduceras. Men behöver anlita jurister, externa revisorer, gå genom regelverket, man behöver ha rådgivare. Så det finns ett incitament för de rådgivande bankerna att ge en rabatt.

Sedan när man tittar mer på forskningen, om vi hoppar ner lite i kaninhålet, då säger forskningen att det är en informationsasymmetri. Det finns tre parter i den här börsintroduktionen: det är företaget, marknaden och banken. Tricket är att ingen sitter på mest information, utan alla sitter på en del information, men ingen sitter på all information. Ledningen i bolaget de sitter på all information om bolaget. De vet hur kommande order ser ut, kunder, marginaler, utmaningar, Pelle som inte jobbar på lagret.

Alltså, de vet allt. Men den informationen vill man inte dela med sig, för du vill inte dela med dig av den informationen till marknaden, för där finns dina konkurrenter. Du vill inte berätta vad dina kunder betalar och hur ni har löst den interna utvecklingen. Så man vill inte dela med sig av all information.

Marknaden å andra sidan vet inte så mycket om bolaget, men marknaden som helhet, alltså summan av alla investerare, vet ju exakt vad efterfrågan är. Men det vet inte bolaget, eller hur? Så de har svårt att prissätta sig själva. Sedan har du banken som försöker medla den här informationen, men samtidigt ska den balansera att både företaget och investerarna ska vara nöjda. Man kan inte bara screw den ena partern. Sedan vill man balansera avgifterna och allokeringen.

Man vill undvika ett fiasko till nästan varje pris

Det är den här informationsasymmetrin som gör att det är svårt att prissätta en börsintroduktion och det är också det som gör att företagen är ok med att lämna pengar på bordet. Man fullprissätter inte, utan man ger hellre en rabatt. Om vi tittar på flera anledningar så är det så att man inte vill bli ett fiasko, som Uber och WeWork. De ligger under värderingen för börsnoteringen, de sjönk. WeWork drog ju tillbaka sin börsnotering för marknaden bara vad i helvete är detta för skit. Det har kostat jättemycket pengar och stor prestigeförlust för Vd:n och styrelsen och för SoftBank, den stora ägaren.

Vi kan göra ett kort sidospår kring WeWork. Nu är jag inte inläst för det var inte planerat vi skulle prata om det, men jag kan ju säga att WeWork gör exklusiva kontorshotell. Man har försökt branda sig i alla år som ett tech-bolag, men folk säger att ni är inte ett tech-bolag, ni är en hypad fastighetskontorshotell. Sedan verkar de ha en VD som har lite Gud-komplex. Han är kompis med SoftBank Vd:n som var den största investeraren. Det var en kinesisk fond som hade samlat ihop en miljard dollar. Och sa tänk större, du är Gud. Så det blev ju jättekonstigt.

Sedan hade både han och hans fru då sagt en massa konstiga saker, som att kvinnans uppgift är att stötta sina män. Han hade också köpt fastigheter privat och sedan hyrt ut de till bolaget och tagit överpris för det. Det var en artikel, jag tror det var i The Verge, som visade organisationsstrukturen och det var ett skämt. Det gick inte att fatta, så de drog tillbaka. De kommer inte börsnoteras inom någon snar framtid. Man vill alltså inte att det ska gå så här och att alla pratar om det som ett fiasko, med artiklar i Dagens Industri och liknande.

Det är särskilt viktigt för företag med starka ägare, som till exempel EQT, hade Investor som storägare, vilket är familjen Wallenberg. Är det någonting man kan säga om de svenska rika familjerna så är det att de håller väldigt låg profil. Man vill inte hamna i Dagens Industri eller i nätverk som att man har blås spararna på pengar. Hellre ger man rabatt och kommer upp som good guy än att försöka maximera intjäningen.

Stor efterfrågan och liten tillgång driver upp priset

JB: Sedan är det också naturligtvis tillgång och efterfrågan. Stor efterfrågan och liten tillgång driver upp priset. Till exempel EQT nu övertecknades tio gånger. Säg att det fanns 100 aktier tillgängliga och folk hade efterfrågat 1 000. Det gör också att det drivet upp priset. Sedan är det också att man ger rabatt för att locka investerare till att ta risken. Nytt bolag… om ni får rabatt så är det mer motiverat att man tar risken.

I USA är man också så himla rädd att bli stämd och skulle det felprissättas så kan man bli gruppstämd och då säger lagstiftningen att det räknas på noteringskursen. Så genom att sänka noteringskursen så minskar du risken för en stämning. Så det finns många incitament. Ett av de man inte tänker på så ofta är att i en börsnotering så har banken möjlighet till det som kallas för stabiliseringsåtgärder. Om du kan läsa citatet som är direkt taget från EQT-prospektet förra veckan.

I samband med erbjudandet kan joint global coordinators med SEB som ansvarig komma att genomföra transaktioner i syfte att hålla marknadspriset på akterna på nivå högre än den som i annat fall kanske hade varit rådande på marknaden.

Från EQT-prospektet

JB: Jag tycker detta är en sådan fin formulering. Så SEB kan alltså genomföra transaktioner, alltså köp och sälj, i syfte att hålla marknadspriset på aktierna på en nivå högre än den som i annat fall kanske hade varit rådande. Det betyder att om SEB tycker att den är felprissatt, den sjunker så kan de stödköpa aktien för att hålla ett visst pris. Då kan man kan känna sig trygg. Sedan skriver de att det är inga garantier, vi garanterar inte att vi kommer göra det, vi garanterar inte vilken utsträckning, och så vidare. Det är hundra hängslen på det här, men detta är ett sätt för man vill inte råka ut för det där fiaskot.

I EQT var det Wallenberg och så många som var inblandade, alla de där stora kända bankerna, och ingen av dem vill ta risken och då kan de göra de här stabiliseringsåtgärderna under en period. Detta var en av anledningarna till att vi gick ut och rekommenderade detta till alla. För sannolikheten att EQT-noteringen skulle bli en katastrof var obefintlig. Så det kan de göra.

En fokus på bolag som går med vinst

JB: Om vi ska försöka sammanfatta vilka faktorer jag tittar på när jag undersöker vilka jag ska rekommendera. Officiellt på bloggen och när jag skickar ut ett extra nyhetsbrev då är det bara det bästa av det bästa. På Patreon brukar vi dela upp även nivån under, så om jag skickar ut straffsparkarna, så vissa bra frisparkar brukar jag dela med mig av på Patreon. Vi själva ibland väljer också frisparkar med lite sämre läge. Men någonting som jag då tittar på är om bolaget är lönsamt, för till syvende och sist så går aktier ut på att vi tar en risk som aktieägare och i utbyte får vi ta del av bolagets vinst. Om inte bolaget går med vinst så finns det inget värde att ta del av.

För mig är det så att där är jag tråkig. Jag fattar inte alla de här börsnoteringarna med olönsamma bolag. Jag tycker att ett bolag ska gå med vinst. Till exempel Spotify är ett sådant bolag. Det var inte så länge sedan de börsnoterades men de har aldrig visat vinst. Någonsin. Så jag är väldig tveksam. Jag tittar också mycket på vad andra säger, för att spekulera om efterfrågan är större än tillgången. Alltså, vad säger Aktiespararna, Dagens Industri, SVD Börs Plus eller vad det heter. I EQT sa alla samma. Internationella Engelska Skolan, alla sa samma. Privata Affärer, etc. För då vet jag också att då kommer efterfrågan bli stor, för det är många som följer de här råden. För mig blir det en kvalitetsfaktor.

Något annat jag tittar på är om det finns institutionella investerare. Går Swedbank eller Carnegie in, till exempel? För om proffsen inte gillar det, då är det shit dumping på småsparare. Om inte proffsen går in då ska inte småspararna gå in heller, tycker jag. Det ser man oftast i media då.

Det står också i prospektet som man får ut, att till exempel 40% av de här aktierna är redan tecknade av Swedbank Robur, för det är en trygghetsstämpel. Jag vet att många läsare använder att om Jan rekommenderar det, då litar jag på Jan. Och det är trevligt men också lite vanskligt, för vi kan också ha fel.

Kommer någon skämmas om det misslyckas?

JB: Sedan kollar man om det finns en hype kring det. Nu vet jag inte hur Spotify gick, men det var hypat. Ibland kan man köpa bara på hypen. Sedan brukar jag ställa frågan finns det någon som kommer skämmas om det misslyckas? Det är inte alltid någon. Om det inte finns en stark ägare, som EQT. 25% av EQT ägs av Wallenberg, som kommer få skit om inte detta funkar. Till exempel Akelius också, att det finns en riktig person där bakom som heter Roger Akelius. Så det är olika aspekter att titta på.

Sedan tänker jag skulle jag i nödfall kunna tänka mig bli sittande med aktien. När jag pratar om börsintroduktion så är spekulationen den här första dagen. Jag vill inte äga på lång sikt, men om det värsta skulle inträffa, kan jag tänka mig att bli sittandes med den här? Alltså i nödfall. Till exempel med EQT var svaret ja och med Akelius är också svaret ja. Men vill jag bli sittande med Bluff och Båg AB, nej det vill jag kanske inte, då är jag inte ens med i den.

Sedan tänker jag är det en börsnotering eller en nyemission. Det är också stor skillnad. Börsnotering är att bolaget för första gången kommer kunna handlas på börsen. En nyemission är ofta ett bolag som redan är noterat men som behöver mer pengar. Då är det superviktigt i en sådan att titta på varför det börsnoteras eller varför de gör en nyemission. Är deras pengar slut för att de har misskött bolaget och behöver mer pengar för att kunna fortsätta missköta det framåt? Spring där ifrån och göm dig.

CB: Det här är också ganska svårt. Då måste man ändå ha rätt bra koll på hur ett bolag kan misskötas. Det är inte så att någon erkänner att vi har misskött det, utan de säger att det har inte gått precis som vi velat och framgent så tror vi på… Det är så mycket fina ord.

JB: Ja, vi ska sjösätta ett omstruktureringsprogram, heter det, eller konsolidera utgifter. Jag deltar i princip bara i nyemissioner när det är satsning framåt. Man ska köpa någonting, investera i någonting; inte för att täcka löpande utgifter. Det är därför jag inte gillar Spotify till exempel. För att de har aldrig gått med vinst. Alla pengar de tar in går för att täcka de utgifter de har. De är inte lönsamma. Jag gillar inte olönsamma bolag. Där är jag gammeldags, för tittar vi på majoriteten av noteringar så har det ökat jättemycket de senaste åren. Det finns grafer på det. För 20 år sedan kom du inte in på börsen om du inte var lönsam.

Observera vilken lista företaget noteras på och vilka villkor som gäller

JB: Pratar man om Spotify så är deras case att de kommer bli lönsamma i framtiden. Nu är det viktigaste inte att vara lönsam utan det är att växa. Det är massa människor som investerar i det. Uber är ett typiskt sådant exempel. Inte heller lönsamma. Det bara brinner pengar, men någon gång i framtiden… Då spekulerar jag. SKF, skittråkig aktie, nu vet jag inte om de har varit lönsamma men jag bara tar de som exempel för att de har varit lönsamma i många år. Men det är ett sjukt osexigt bolag. Det är därför jag gillar indexfonder, för köper du indexfonder så kommer du ha majoriteten av lönsamma bolag.

Sedan tittar man också på vilken lista det noteras på. Där är tumregeln att ju mindre lista, desto större försiktighet. Jag pratade med en kompis som sa att när det noteras på den riktiga Stockholmsbörsen till exempel på large cap, då kan man typ blunda och köpa och det kommer bli bra. Är det på något av de mindre listorna, då bör man vara väldigt försiktig, för det är vissa introduktioner eller emissioner på de mindre listorna där man bör springa och gömma sig.

Vi är nästan aldrig på de små listorna. Då ska det vara ett undantag. Det är dessutom så att vissa institutionella investerare får inte investera på de små listorna, för risken är så mycket högre. Det finns också – nu kan jag inte siffrorna i huvudet – men jag tror att det är 80% av bolagen på large cap som är lönsamma och typ mindre än hälften av bolagen som är lönsamma på den minsta listan. Ju mindre lista desto mindre lönsamhet, oftast. Är det rimligt att det kommer rabatteras är nästa fråga och hur ser villkoren ut.

CB: Men det här med hur villkoren ser ut… För nu tänker jag så att även om man är helt ny kring det här så ska man ändå kunna ta med sig mycket matnyttigt. Vad är det här med villkoren? Står det i prospektet då vilka villkor det är?

JB: Ja, men då kan problemet vara att exempelvis EQT:s prospekt låg på 240 sidor. Alltså, man pallar inte. Men det är därför jag brukar rekommendera att man läser analyserna. Till exempel Dagens Industri, Aktiespararna och Privata Affärer brukar gå igenom det. Detta är jobbet som vi gör. Innan jag rekommenderar en börsintroduktion har jag gått igenom alla de här frågorna, så för mig är detta avsnittet också lite ibland att i framtiden när det kommer ett nytt case, då kan jag hänvisa folk till detta avsnitt för att de ska veta vad en börsnotering är. För att titta på detta kan man göra men det kräver mycket jobb och då kan man fråga sig om det är värt det jobbet. Då är till exempel villkoren om det är institutionella investerare eller stabiliseringsåtgärder. Hur ser ut. Vad är riskerna, etc.

En sammanfattning

JB: Om vi börjar titta på vilka slutsatser man kan börja dra, om vi ska börja runda av. Vi har en del slides kvar så det är inte det sista, men då tänker jag så här att småsparare står som vanligt sist i kön. Det är viktigt att veta. Och kom alltid ihåg att de bästa affärerna kommer aldrig till dig som småsparare. Anledningen är ganska enkel, eftersom det krävs rätt mycket dokumentation. Om jag då ska sälja de här aktierna då går jag hellre till en person som kan köpa för 10 miljoner än en miljon småsparare som kan köpa för 10 kronor. Det blir så bökigt. Vi småsparare står alltid sist i kön och det är viktigt att komma ihåg.

Med det sagt så är det också så att i 80% av fallen, visar studierna, så stiger en aktie med 5–15%, om vi tittar på den svenska börsen. Studierna säger lite högre, men jag brukar räkna 5–15%. Problemet är nästan alltid tilldelning, att du får väldigt sällan så många som du söker. Men då kommer vi också prata om att det finns trick för att öka sannolikheten för den här tilldelningen.

Trots att vi står sist i kön, trots problemet med tilldelning, så kan jag många gånger tycka att det är värt det. Att delta i de bra, särskilt med tanke på att det är max 10 klick när man gör det på Avanza eller Nordnet. Gå in välj, konto, välj aktie, välj hur mycket pengar du vill satsa, så godkänn. Sedan sälj på första dagen. Om vi nu tar EQT så fick de flesta mellan 2 000–3 000 kronor. Sätter du det i relation till en timlön så tror jag att de flesta av oss behöver jobba både en, två och tre dagar för att tjäna 3 000 kronor efter skatt. Det är en schysst bonuskrydda i portföljen. Sedan går det inte att bygga pensionssparande på det är. Det funkar inte så.

Vi kommer också fortsätta tipsa om dessa. En till tre gånger om året kommer de här straffsparkarna. Vi säljer alltid de på första dagen, för vår tes är att man vill fånga den här rörelsen den första dagen. Då frågar folk ibland varför vi inte äger den långsiktigt, men då är det så att långsiktigt så visar alla studierna att långsiktigt underpresterar börsnoteringar mot index. Så det är bara den första dagen man har den här onaturliga rörelsen. Det är en felprissättning och den korrigeras första dagen och det är den man satsar på.

De största rörelserna på börsen sker alltid den första halvtimmen och den sista halvtimmen. Så börsen i Sverige har öppet mellan 9.00–17.30. Den stora rörelsen sker mellan 9.00–9.30 och 17.00–17.30. Inte alltid, men oftast. Tiden där emellan är ofta bara en transportsträcka. Jag är en försiktig fegis så jag brukar alltid sälja direkt i början av dagen. Men jag har börjat störa mig på det för oftast är priset högre i slutet av dagen, vid fem. Nu med EQT var det någon som dunkade in en stor order klockan 17.30. Då stack den iväg. Där hade vi kunnat göra 30% till på vinsten.

Överkurstips: Var ombytt till matchen

JB: Jag tänker att vi ska titta på lite överkurstrick och tips. Problemet som vi har varit inne på är allokeringen, att man får ofta inte så mycket tilldelning som man vill ha. Ju större tilldelning, desto mer pengar tjänar man. Det första tricket är att om du till exempel är kund på Avanza (annonslänk), öppna ett konto även på Nordnet (annonslänk), så att du är kund på flera banker. Du får jättegärna använda våra sponsrade länkar om du vill vara med och sponsra oss. Det kostar dig ingenting och naturligtvis är det kostnadsfritt. De finns i anslutning till avsnittet.

CB: Detta är vad du då kallar för att vara ombytt till matchen. Att man är redo när det kommer ett sådant här tips, så att man inte behöver sitta och fippla med det när det är stressigt.

JB: Precis. Vissa gör till och med så att de är ännu mer ombytta och öppnar konto på SEB, Handelsbanken, och så vidare. Det har inte vi gjort. Det pallar jag inte. Bolagen och banken kan själva välja, så ibland sätter de en begränsning per konto. Ibland sätter de en begräsning per personnummer. Men då är tricket istället att öppna ett konto i ett eget namn, i sin partners namn.

Vi har ju konto i både ditt och mitt namn och i våra företagsnamn också. Och även barnens. Man kan ta sin pappa och sin pappa, och så vidare. Jag vet inte om detta är kosher, men jag vet folk som gör så här. Man kan också ha olika typer av konton, som tjänstepension, ISK, aktiedepå, etc. Så man har ett smörgåsbord och kan ansöka om tilldelning på flera håll.

Sedan är problemet att man måste ha pengar för att täcka det på alla konton. Där finns det också lite olika trick. Om vi tar EQT så där gjorde vi så att vi hade ett konto där vi sökte för mycket pengar, flera hundra tusen, och vi fick 150 aktier, som alla andra. Men sedan gjorde vi också så att vi sökte på flera konton och då fick vi totalt till sju konton eller något sådant. Så då blev det inte 2 000 kronor i vinst, utan 14 000. Då är det plötsligt värt det. Då börjar vi närma oss en månadslön.

Överkurs, överkurs. Detta är inte till för alla, utan man behöver veta vad man håller på med. För att slippa ha de där pengarna på alla kontona, så kan man koppla kredit. Det kan man på Avanza och Nordnet. Får du tilldelning så dras det exakt så mycket pengar som du får tilldelning på krediten, vilket är ganska smidigt för då behöver man inte ha pengarna stående där. Så det är ett överkurstips.

Ett annat överkurstips. Detta är sjukt riskabelt så jag måste avråda från det. Men jag gör det ibland ändå och det har exploderat på mig vid något tillfälle också. Det är att överteckna. Till exempel, jag misstänker att det kommer bli övertecknat, jag misstänker att man inte kommer få så många som man vill. Säg att jag vill ha 1 000 aktier men jag misstänker att det kommer bli övertecknat, då ansöker jag om 5 000 aktier. Då vet jag att jag kanske får 2 000 istället för 250. Problemet är att om det är en dålig emission, den inte blir övertecknad, då får du full tilldelning. Så man behöver veta vad man håller på med, men det är ett ganska vanligt trick också.

80% sannolikhet till vinst

JB: När vi ändå pratar om det här så tänker jag att jag tänker mycket på investeringar och de här börsintroduktionerna som ett kulspel. Detta var ett tips jag fick av Ingmar, en fondförvaltare, för många, många år sedan. Han sa alltid att investeringar handlar om sannolikheter. Han pratade alltid om sin påse med kulor och vid ett tillfälle köpte jag en påse med kulor för att illustrera detta.

Säg att vi har en påse med 100 kulor, då säger till exempel forskningen här att vid börsintroduktion då kommer du ha 80 kulor av de här 100, som kommer ge en vinst på ungefär 15%. Sedan kommer jag ha 20 kulor som kommer ge en förlust.

Det betyder att om jag leker med att jag deltar i de här börsintroduktionerna över tid, så är det som att dra kulor ur påsen. Eftersom det är fler vinstkulor än förlustkulor och så länge som inte förlustkulorna gör att man blir av med alla sina pengar, vilket sällan händer även om det går dåligt, så kommer jag gå plus. Det är 80% sannolikhet.

Så jag tänker inte så känslomässigt på det. Jag tänker att detta är en kula jag drar, sedan råkar den ibland heta EQT, FM Mattsson eller Akelius. Det spelar ingen roll. Det är bara en ny kula. Gick det inte då drar vi en ny kula. Över tid kommer du gå i vinst. Det handlar också om att släppa taget om det här vanliga misstaget som många gör. Det är att när man förlorar pengar på en aktie så sitter man kvar i den av någon underlig anledning för att sälja den när man är plus minus noll.

Men sluta tänk att du måste få revansch i den enskilda aktien. Du kan väl för tusan få revansch i någon annan aktie. Det är mycket större sannolikhet att du får revansch i en annan aktie än att du sitter kvar i något skit.

Därför skriver jag alltid att jag säljer första dagen oavsett vilket. Oavsett om det går upp eller ner. Går det upp, grattis, jag tjänade pengar och hade rätt. Perfekt. Går det back; jag förlorar, jag hade fel. Cut your losses short. Att inte ha den där känslomässiga kopplingen till det. Återigen, tänk på det som en kula av många.

CB: Bra där, Ingmar. Jättebra, för det blir mycket lättare att hantera det här om det inte ska vara så mycket förhoppningar och förväntningar.

Kom ihåg att det inte finns några garantier!!

JB: Riskerna här är att du kan få tilldelning på hela innehavet och kursen backar. Det kan backa för att det är en dålig emission, alltså att någon har klantat sig. Men det kan också vara så att man noteras en dag då USA bestämmer sig för att invadera Iran och börserna faller. Det kunde man inte veta. Ofta om det är en sådan händelse så brukar den hämta sig ganska snabbt.

Men det kan hända att det går back. Det finns inga garantier. Även om jag kallar det för en straffspark – det är bara att titta på en VM match – så finns det en målvakt. Sedan ibland, som i EQT så har målvakten en ögonbindel och får stå med ryggen mot bollen. Men man kan ändå sparka den utanför, liksom.

I värsta fall, det är väldigt osannolikt, är att man skulle förlora hela innehavet. Så jag kan på många sätt tycka att många av de här börsnoteringarna är bättre än onoterade investeringar, där du kan bli av med allt eller bli fastlåst. Sedan naturligtvis, många av studierna vi har pratat om bygger på historisk avkastning och det är inte en garanti. Min egen regel är att bara göra börsintroduktioner och nyemissioner för pengar i lekhinken.

Jag hade workshop här för två veckor sedan i Stockholm. Då var det en kvinna som heter Rebecka som var så här vet du vad, den där fjärde hinken, vad är det den heter, den där disco-hinken? Jag gillade det. Det är avsnitt #47. Så detta ska bara vara pengar man har råd att förlora, som inte är basen i ens sparande. Så sälj inte Lysa eller indexfonder för att delta i en börsintroduktion.

Egna anekdotiska observationer

JB: Detta finns det inga belägg för med någon studie, utan detta är vad jag har märkt under de här senaste 10 åren som jag har roat mig med detta från tid till annan. Tilldelningen får man ofta inte veta förrän samma dag som börsintroduktionen sker. Och ofta får man inte veta förrän runt 8.30 – 8.45. Ibland är det till och med så att man kan bli lurad, att det är svårt att se hur stor tilldelningen är. Man måste klicka sig runt. Ibland så står det hur mycket du har sökt, men inte hur mycket du har fått. Så det är lite klurigt.

CB: Det här känns mer och mer att det inte är för en nybörjare. Men det måste det få vara. Men ok, så det är inte så lätt alltid, utan man måste tänka själv.

JB: Ja, precis. Det är därför jag brukar skicka ut instruktioner exakt hur man gör när det är nya introduktioner. Sedan är det alltid roligt, för om vi tar EQT som exempel igen, så den artikel på bloggen som handlar om det, så började det komma kommentarer 8.15 den dagen. Normalt brukar det vara väldigt lite läsare på morgonen, de flesta är på kvällen, men nu var det mycket fler läsare på förmiddagen. Då är det roligt att se. Vi hade en gemensam stund där i kommentarsfältet, vilket jag tyckte var jättekul.

Klockan 8.55 brukar ofta orderdjupet dyka upp. Att man börjar lägga in de första ordrarna. Hur många vill sälja, köpa, till vilket pris, så man får en första indikationen. Där såg man till exempel på EQT att på de första fem minuterna kom det in cirka åtta miljoner order på åtta miljoner aktier till 80 kronor när introduktionskursen var 68. Så redan där var det perfekt.

Vi har varit inne på det, att största rörelsen brukar ske första och sista halvtimmen på börsen. Ofta är det en transportsträcka. Jag har pratat mycket med Nicklas, en kompis som jobbar med detta professionellt, så har vi konstaterat att på förmiddagen är det ofta småspararna som handlar. På eftermiddagen är det ofta proffsen. Det är vår observation när vi har tittat. Småspararna är dumma. Jag är ledsen och jag är inräknad i den. Man är känslomässig. Till exempel som jag, som säljer klockan 9.00.

Proffsen sitter på läktaren och låter amatörerna springa sig trötta, sedan kommer de in och bestämmer matchen. Oftast har det varit en fördel att vänta. Klockan två öppnar den amerikanska börsen och många av proffsen sitter och avvaktar för att se hur det går i USA. Detta kan man se för det står i listan vilka banker som gör affärerna. Som vi som handlar via Avanza, så kan alla se att Avanza har handlat till en viss summa. De kan inte se vem på Avanza som har handlat, men att de har handlat.

Så där kan man kolla. Avanza och Nordnet är ofta småspararna som handlar där. Svenska banker kan man ofta säga att det är de svenska proffsen som handlar. En svensk fond handlar via en svensk bank, till exempel Carnegie eller SEB. Utländska banker är ofta utländska proffs, så då kan man ofta se tendenser.

Sedan kan det vara anonymt och då är det hedgefonder, börsrobotar, etc. Man tillåter anonym handel, vilket ofta är proffs. Så då kan man se tendenser. Jag kommer nog rekommendera i framtiden att man säljer hälften på förmiddagen och hälften på eftermiddagen. Då får man lite av båda. Jag brukar kunna tycka att bättre en fågel i handen än tio i skogen. Jag var supernöjd med mina 2 000 spänn på EQT. Visst, hade jag väntat hade jag kunnat få 2 400 spänn.

Observationer från studier

CB: Lowry et al från 2017 säger:

Since the 1990s the largest IPO:s are frequently the most underpriced.

Lowry, 2017

JB: Vilket är lite ointuitivt, men de största börsintroduktionerna av de största företagen ger oftast mest rabatt. Det har jag inte tänkt på, men makes sense. De har råd med det och det är oftast mer investerat, det är fler som har incitament att det ska gå bra, och så vidare. Kan du ta nästa?

CB: Lowry et al säger också:

Less than 20% of IPO:s has negative first day returns.

Lowry, 2017

Så det är mindre än en femtedel av alla börsintroduktioner som slutar negativt första dagen.

JB: Det är därför jag pratar om påsen. 80 kulor som ger vinst och 20 kulor som ger förlust.

CB: Lee and Wahal 2004 skriver:

We find that venture capital backed IPO:s experience larger first day returns than comparable non venture backed IPOs.

Lee and Wahal 2004

JB: Vilket också är ganska spännande. Så bolag som har ägs till stor del av riskkapitalbolag ger en större vinst. Också helt ointuitivt, för man skulle tänka att proffsen vill hämta in mer pengar. Men då är det också att de vill ha ett bra rykte, vill kunna göra bättre affärer i framtiden, så därför ger de också en rabatt. Lite ointuitivt innan jag hittade detta i studien faktiskt. Kul.

CB: Degeorge från 2017 säger:

Positive relation between the growth underwriting spread and the first day return.

Degeorge 2017

JB: Ja, för ofta ger man ett intervall när man börsintroducerar sig. Till exempel EQT var mellan 62 och 68 kronor. Ofta ju större spread, ju större rörelse. Det hänger väl också ihop med att då kan bankerna ta mer betalt och då kan man ge lite mer rabatt i slutet. Sedan har vi min egen spaning, som är att fler och fler företag börsintroduceras utan att gå med vinst. Jag tycker att det är ett otyg. Är det så att det kommer bli ännu fler bolag så tror jag att detta kommer skifta de här oddsen på 80–20, om det är så att bolagen som noteras är förlustbolag. Så det är viktigt att ha i åtanke. Vi har två eller tre studier till.

CB: Då har vi Lowry 2017 igen:

Do IPO:s underperform over the long term, measured as the three or five years following the offering? The answer is ”yes” if we compare them to a broad market index, but the answer is ”no” if we compare them firms of similar size and book to market.

Lowry, 2017

JB: Ja, vad de säger i sin studie är att han har frågat sig så här överpresterar de här börsintroduktionerna mot index över en tre- till femårsperiod och svaret är nej. De går sämre än index över en tre- till femårsperiod. Däremot går de bättre än motsvarande bolag i samma storlek. Så det lönar sig inte att investera i börsnoterade bolag långsiktigt. Du säljer första dagen, för det kommer gå sämre än index över tid. Enkelt.

CB: Dimensional 2019 säger:

Dimensional’s research team studied the first-year performance of more than six thousand US IPOs from 1991 to 2018 and found that generally under-performed industry benchmarks.

Dimensional 2019

JB: Så det är en annan studie, ett annat företag, man gick igenom 6 000 börsnoteringar mellan 1991 och 2018 och noterade att de underpresterade mot index. Det är alltså ingen tvekan om att de underpresterar mot index. En indexfond är bättre över tid än att sitta och köpa börsnoteringar och hålla dem. Och för att slå in spiken kan vi ta Financial Times också.

We analyzed all IPO:s in the US rising more than one billion since 2000 and found that the direction of first day movements was no guide to future performance.

Financial Times

JB: Ja, så det finns ingen åh, den ökade mycket första dagen, alltså kommer det gå bra. Eller att den kommer gå dåligt för att den backade. Det finns inga sådana samband som många pratar om.

Var försiktig i början och använd bara lekhinken till detta

JB: Sammanfattningsvis skulle jag säga ta i trä. Hittills under alla de här 10 åren har vi 100% track record. Sedan är det också att jag är väldigt försiktig. Jag tar bara det som jag upplever är som att målvakten står med ögonbindel och bakbundna armar. Vad detta avsnittet säger egentligen är att vi skulle kunna vara mycket mer laid back och ta kanske dubbelt så många tillfällen, eller tre gånger så mycket. Men jag vet inte hur duktig den som sitter i andra änden, som lyssnar eller tittar på det här är. Jag fick in många mail från folk som berättade att det var första gången med EQT. Då vill man ha en positiv upplevelse av det här.

Är man lite mer avancerad sparare kan man delta i fler av de här börsintroduktionerna och se det som ett kulspel. Så skulle jag säga. Sedan skulle jag säga att det finns inga garantier, men sannolikheterna är starka. Du har oddsen på din sida. Men det är ingenting att bli rik på. Det går inte att bygga en strategi på detta eller att ha en fond på det här. Men det är ett kul sätt att kunna få lite extra pengar. Är man då i början av sin sparkarriär är detta ett bra sätt att kunna bygga upp ett kapital. För ta till exempel de där 10 000, då satsade du dem och fick 2 000 kronor, plus att det är roligt. Det blir något man får prata om.

CB: Jag tror också att man kan bygga sitt ekonomiska självförtroende litegrann. Att om man har ett litet sparkapital, som du säger, om man vill få ut mer av det eller att det ska bli större snabbare, så kan det vara…

JB: Absolut, men jag håller upp ett varningsfinger. Hellre att man investerar i en fondrobot och Lysa och indexfond. Där har du sannolikhet på 90-95-99%, över 10, 20, 30 år. Jag tror att man ska se detta som en krydda. Man ska se det som lekhinken. Jag tror man ska våga. Förhoppningsvis så ger detta en trygghet, men man ska ändå inte se det som en garanti. För det finns inga garantier. Så skulle jag säga.

Bli gärna en del av vårt community

JB: Om du tycker detta var kul, häng gärna med oss även i framtiden. Om du lyssnar på detta i podd, prenumerera på podden. Ser du detta på YouTube, tryck gärna på prenumerera på kanalen och på klock-ikonen, så får du notiser när det kommer nytt avsnitt. Anmäl dig till nyhetsbrevet om du inte redan har gjort det. Där kommer tipsen. Anmäl dig till nyhetsbrevet här. Det är kostnadsfritt så klart, kommer ut en gång i månaden, förutom när det kommer ett extra avsnitt.

Sedan är det tyvärr så här att ofta är jag ganska snäv med deadlinen. Emissionen får man reda på första september, sedan kommer det en deadline den 20:e. Problemet är att jag kan inte gå ut med det förrän 17:e eller 18:e, för jag inväntar alla andras analyser. Vi satsar ändå på att det blir en överteckning, etcetera, så därför är det också bra att vara ombytt till matchen, som vi har pratat om.

Sedan brukar vi lägga ut på Facebook. Det har blivit kul igen, så jag har börjat lägga ut lite grejer på Facebook. Men det stora där vi hänger mest är såklart på Patreon. Jag tror att vi är 200 patroner nu totalt, vilket är jättekul. Det är vår lilla community där vi försöker ge extramaterial. Vi har FikaTillsammans, så det är som en live podd. Man är med och så ställer jag frågor till till exempel gästen eller så kan du ställa frågor om du vill eller andra läsare.

Då väljer man själv hur mycket man vill stödja och hur länge. De flesta brukar ligga på en fika i månaden. Det krävs inte mer än en lyckad börsnotering för att täcka allt man sätter in. Det kan man läsa mer om på Patreon. Men jag måste få tacka Oscar på Patreon, för han skrev ett sådant himla fint meddelande till oss. Kan inte du läsa vad han skrev? För jag blev helt rörd.

Detta och tidigare kommentarer idag och tidigare dagar här på Patreon och nyhetsbrevet är så jäkla bra. Gick med för att stötta er och för att ni gjort så mycket för mig och min portfölj. Men sedan när man får detta också är det en ren och skär bonus. Tack.

JB: Ibland får jag frågan från läsare som är så generösa och säger att de vill Swisha eller så. För mig känns det jättedumt att ta emot Swish. Jag fattar att det inte är tänkt som en allmosa, men det är svårt för mig att ge tillbaka någonting. Då brukar jag säga skänk hellre till en välgörenhet, men om du vill vara med och stötta kan du göra det på Patreon, för då kan vi återgälda det på något sätt. Så resonerar jag kring Patreon. Men det så återstår det väl bara att säga tack för den här veckan och så hoppas jag att vi ses nästa vecka. Tack.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du gillade den här artikeln, vill få tips om kommande artiklar och börsintroduktioner prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, det kommer ungefär en gång i månaden och innehåller även de bästa tipsen, råden och artiklarna.

Avsnittet Tjäna pengar på börsnoteringar och emissioner dök först upp på RikaTillsammans.

Det här är ett gästinlägg av Jimmy ”Astillion” Andersson. Jimmy är en av bloggens flitiga läsare och han har dessutom varit gäst i avsnitt #104. Jag och Jimmy har samsyn i mycket men när det gäller spara och spendera går våra filosofier lite isär t.ex. i synen på FIRE (Financial Independence Retire Early). I jämförelse med Jimmy är jag en ”Slösa” eftersom jag fokuserar mer på att tjäna pengar och investera pengar än spara pengar och jag saknar Jimmys disciplin. Däremot är det alltid spännande att lyssna, lära och få perspektiv från andra personer som har en annan åsikt, inställning och attityd än en själv. Således; tack Jimmy för ditt bidrag! 🙏

Efter min medverkan på RikaTillsammans-podden har jag fått enbart positiva reaktioner. Både från bekanta och från folk på YouTube och Facebook. Men en vän efterfrågade vad jag gjorde mer specifikt för att spendera en så liten del av min inkomst. Och ända sedan dess har jag velat skriva det här inlägget och gå igenom min process och mina utgifter. Jag har sedan intervjun jobbat heltid och inte haft så mycket tid över till att skriva. Men jag har tagit fyra veckor semester i september som jag delvis använt till att skriva det här inlägget. Så nedan ska jag gå igenom hur jag (inte) spenderar mina pengar, och en del användbara principer som jag följer.

Så 2018 uppsteg mina utgifter till 150.000. Och det är i min mening ingen extremt låg nivå på något sätt. Jag har haft lägre utgifter förut, när jag även hade betydligt lägre inkomst. Men man ska ha i åtanke att nästan hälften av denna summa är mitt boende (amortering inte medräknat), vilket är en källa till inkomst. Så jag hade kunnat minska min boendekostnad, men då hade även min inkomst minskat. Enligt samma princip hade jag kunnat bo billigare i en annan del av Sverige än Stockholm, men då hade jag inte haft en lika hög lön.

Mina genomsnittliga utgifter för 2018 var 12.500 kronor per månad., min inkomst var i snitt drygt 40.000. Alltså kunde jag spara 69% av min inkomst, ungefär 28.000 varje månad. Varav ungefär 22.000 investerats i aktier, fonder och lån, och som nu genererar mer inkomst. Så mycket inkomst att jag trots att jag jobbat mindre i år än förra, ändå inte tjänat mindre. Jag har också under 2019 lyckats sänka mina utgifter några hundralappar. Nu sparar jag alltså 70% av min inkomst, men då räknar jag visserligen amorteringen på bolånet som ett sparande. Och jag vill dela med mig av hur jag gör för att fler ska kunna applicera några av dessa strategier i sina liv och få mer frihet.

Min konsumtion jämfört med genomsnittssvensken

Enligt statistik spenderar genomsnittssvensken 900 kronor i månaden på kläder. Det är för 2019 än så länge 7.200 kronor mer än vad jag har spenderat. Svensken lägger 850 på bilreparationer, vilket är 850 mer än mig. Och streamar musik och TV för 120 per månad, min kostnad för detta är 0. Allt jag behöver i denna väg finns ju gratis på nätet. Mitt bredband kostar 199 per månad (89 mindre än snittet), men vi är ju fyra som delar på det, så kostnaden för mig – 49,75.

Svensken dricker också alkohol för lite drygt 300 i månaden, för mig räcker den summan i regel för hela året. Svensken lägger inte så mycket mindre på alkoholfria drycker, och här kan man spara mycket pengar eftersom den enda dryck man måste dricka är vatten. För mat är kostnaden drygt 1.600, inte så mycket mer än mig. Men då tillkommer ytterligare drygt 1.000 för restaurangbesök, medan min kostnad på det området är runt 200.

Semestrar gör vi för 11.000 per år i snitt, själv har jag den senaste tiden semestrat i princip gratis. Svensken lägger 150 kronor i månaden på böcker och tidningar – istället för att få dem gratis på biblioteket. 350 kronor för möbler, som såklart också går att få tag på gratis, eller åtminstone begagnat. Behöver jag ens nämna snus och cigaretter? Jag kommer göra det bara för att det är så chockerande mycket – över 2000 kronor i månaden! Uppenbarligen helt onödiga utgifter. Och tydligen lägger vi mer pengar på godis än på frukt. Själv äter jag mer frukt än gemene man, men betalar mindre.

Jag har inte gått igenom alla kategorier, men det tror jag inte heller är nödvändigt. Och mitt syfte med detta stycke är inte att döma folk för hur de spenderar sina pengar (okej kanske lite). Alla har rätt att konsumera hur de vill. Det jag vill belysa är att det blir mycket pengar när man adderar ihop allt, och man kan köpa sig betydligt mer tid för de pengarna än vad man kan tro.

Det duger

Det här är kanske den viktigaste principen jag lever efter. Att saker jag äger duger. Jag köper inte nytt förrän det jag har inte längre fungerar. Den ”nyaste” bil jag ägde var fjorton år gammal när jag köpte den, och mina fem bilar har i snitt kostat 9.000 i inköp. Men samtliga tog mig från A till B. Visst hade de alla skavanker. Min andra bil hade till exempel bara en fungerande högtalare. Likaså den tredje.

Jag har bytt startmotor två gånger, vindrutetorkarmotor en gång, och batteri oräkneliga gånger. Jag har behövt använda najtråd för att knyta upp mitt avgasrör så det inte skulle släpa i gatan. Min tredje bil hade inte servostyrning. Och min första bil kunde mot slutet inte låsas upp utifrån, så antingen fick man lämna den olåst, eller låsa upp inifrån via bakluckan, som under min tid som ägare aldrig gått att låsa. Den bilen hade gått 43.000 mil när jag sålde den.

Jag har kläder med stora hål i som jag fortfarande använder hemma. Den tröja jag hade under intervjun är nog minst femton år gammal. Jeansen är nyare, men inköpta på ICA för 200 kronor. Jag bestämde mig förra året att jag hädanefter i första hand skulle köpa mina kläder på second hand, men än så länge har jag inte gjort det, för jag har inte köpt några kläder alls. Jag köper nytt när det jag har går sönder. Min gymväska (som jag haft sedan 2004) har flera hål, men inget har trillat ut ännu.

Dragkedjan på min ryggsäck går snart inte att stänga längre, men den funkar säkert i några veckor till. Min fåtölj har hängt med i tio år, och den köpte jag på Myrorna. En av plattorna på min injektionshäll har slutat fungera, men jag kommer inte köpa en ny förrän bara två fungerar. Min soffa kunde jag hämta gratis via https://www.bortskankes.se/. Det är mest katten som använder den, och en katt kan ju vara dyr med mat och försäkring och allt. Men han tillhör en av mina inneboende, så man kan säga att jag har en katt helt gratis!

När jag bodde på folkhögskola hade jag ett rum på nio kvadrat. Jag har hyrt ett rum på sju, och delat ett på sexton med en arbetskamrat. Nu har jag tolv. Det räcker för mig. Jag delade hus med åtta i Skurup, jag delade lägenhet med fyra i Stockholm, jag delade kollektiv med tre i Malmö. Nu har jag tre inneboende. Jag har allt jag behöver. Kanske kommer mina behov ändras någon gång i framtiden, och då finns det ekonomiskt utrymme för det.

Ju längre jag lever under mina tillgångar, desto större utrymme har jag att utöka mina utgifter. Men samtidigt minskas suget efter ett dyrare liv, för jag lär mig att ett gott liv inte är speciellt nära korrelerat med kostnad. Jag gillar begreppet hedonisk anpassning. Vilket något förenklat betyder att man anpassar sig efter sin situation. Jag är lyckligare nu än när jag var arbetslös, för då hade jag massor av begränsningar. Men jag är bara marginellt lyckligare nu än vad jag var som student, trots väldigt stora skillnader i tillgångar. Och jag var inte lyckligare innan min studietid då jag spenderade mycket mer av min inkomst på konsumtion. Jag vet att det är upplevelser, och inte prylar, som ger mig lycka. Och att jobba mot mina stora mål i livet, inte att jobba åt någon annan. Så det är enkelt för mig att spara så stora summor pengar, för att konsumera dem hade inte gjort mig gladare.

Konsten att säga nej

Nancy Reagan sa i sin kampanj mot droger – ”just say no”. Nu, tre decennier senare, vet vi att den kampanjen inte fungerade. Trots det tycker jag ändå hon hade en poäng. Men man kanske inte måste säga nej varje gång. En ännu effektivare metod än att säga nej är att undvika att ens få frågan. Det här stycket handlar inte om droger (vilka du såklart bör undvika, de är jättedyra!), utan om konsumtion överlag. Och en av anledningarna att jag kan hålla min konsumtion så låg är att jag kan säga nej, och att jag undviker många situationer där det förväntas att jag ska spendera pengar.

Att jag inte har haft någon TV sedan 2007 är ett bra exempel. Inte bara har jag då sluppit betala TV-licensen under många år, jag har sluppit att se en hel del reklam. Och reklamens syfte är ju att få oss att köpa saker som vi inte visste att vi behövde. Med andra ord – sådant vi inte behöver. Det är mycket lättare att undvika ”keeping up with the Joneses”-fällan om man inte vet vad familjen Jones håller på med. Istället för TV tittar jag mycket på YouTube, och där kan man skippa reklamen. Ibland tittar jag också på SVT Play, som är reklamfritt.

Största källan till extra utgifter är nog ändå ens bekanta och vänner. Umgås du med människor som associerar nöjen med att spendera mycket pengar, ja då kommer du också spendera mycket pengar. Jag undviker inte alla människor som spenderar pengar, men jag följer inte ofta med på aktiviteter som jag tycker kostar för mycket. Det har hänt att jag ätit hemma innan jag gått på restaurang, och således bara behövt beställa något litet. Och när jag varit med på cykelutflykter och vi stannat på ett café, då har jag ätit medhavd mat.

Jag är lyckligt lottad som tycker kaffe är äckligt. Samma med te, öl, champagne, vin och sprit. Så då blir det lätt att undvika dem. Jag har fått höra att man kan ”vänja sig”, och ”lära sig” att tycka om dessa drycker. Men vad är poängen med det? Nej tack, säger jag. Det finns många som påstår sig inte bli människa förrän de druckit sitt kaffe. Det är så skönt att slippa sitta i den båten.

Däremot älskar jag glass. Ben & Jerrys är den bästa enligt många. Själv har jag aldrig ätit den, och kommer nog inte göra det heller. För tänk om den är mycket godare än den jag brukar äta? Jag håller mig till min billiga glass som är helt tillräckligt god. När jag var student och arbetslös åt jag mycket müsli – den billigaste sorten. Den var inte lika god som några av de andra, men efter ett tag vande jag mig och glömde hur mycket godare de dyrare var.

Jag hoppar aldrig på några trender. Så fort det kommer något nytt är det många som vill vara först med att äga det nya och coola. Inte jag. Istället väntar jag tills andra har provat, och om det verkar vara något värt att skaffa, då skaffar jag begagnat. Är det någon som kommer ihåg Minidisc? Jag slapp slösa pengar på den floppen. Och jag gjorde fortfarande blandband några år efter brännbara CD-skivor blivit tillgängliga. Och jag brände fortfarande CD-skivor långt efter att de flesta gått över till digitalt.

Nyckel till att lyckas med att spara pengar är planering. Jag är verkligen inte spontan, och min grundinställning inför nya erbjudanden och upplevelser är att alltid tacka nej. Och nej blir alltid mitt svar när jag blir uppringd av en telefonförsäljare. Jag tror inte de tycker om mig speciellt mycket.

Jag svarar ändå ofta ja, men i så fall har jag redan övervägt saken i förväg. När jag fick erbjudande om att börja ett jobb 50 mil hemifrån med 3 dagars varsel tvekade jag inte, för jag var redan inställd på att ta ett jobb om det dök upp. Och när jag fick frågan om att bli intervjuad av Jan och Caroline kunde jag också direkt svara ja, för jag vill göra allt jag kan för att hjälpa andra att också nå ekonomisk frihet. Trots att jag inte alls är speciellt bekväm med att sitta framför en kamera.

Fasta och rörliga utgifter

Det finns två typer av utgifter – de fasta och de rörliga. Fasta utgifter är sådant som kommer varje månad så som hyra, avbetalningar, försäkringar och prenumerationer. Rörliga utgifter är allt som vi spenderar pengar på utöver detta, så som mat, kläder och nöjen. Jag har ingen begränsning på hur mycket jag tillåter mig spendera i rörliga utgifter. Är jag sugen på att gå på bio så gör jag det. Och då blir det ofta lite godis till det. Detta har jag gjort tre gånger i år redan.

Det var inte heller planerat att köpa biljett till Rammstein nästa sommar, men nu blev det så, och jag ser fram emot det eftersom jag lyssnat på dem sedan jag var sexton. Besöket till Sweden Rock i somras var också ganska impulsivt, och inget jag planerat långt i förväg eller hade budgeterat. Jag håller medvetet nere rörliga utgifter, men missunnar mig inte något jag är sugen på bara för att spara lite extra. Däremot överväger jag varje köp, och frågar mig själv om det skulle ge mig mer lycka att spendera pengar på detta, eller om det är bättre att spara för att ha mer fritid i framtiden.

För gemene man är det generellt sett mer effektivt att lägga fokus på att få ner sina fasta utgifter. Man kommer inte undan att betala för sitt boende, så det är värt att lägga ner energi på att skaffa ett boende som är billigt. Och jag har kommit fram till att det för mig är bostadsrätt som blir billigast. Jag betalar 3.200 i avgift till min förening varje månad, och det är ganska svårslaget för 78 kvadrat i Stockholm. Visserligen betalade jag bara 2.500 när jag bodde i kollektiv på Möllan i Malmö, och innan dess bara 1.100 för mitt lilla rum på Skurups Folkhögskola. Men då genererade inte boendet någon inkomst. Och skulle jag hyra i Stockholm, ja då blir det svårt att komma undan med något i närheten av vad jag betalar nu. Jag cyklar hellre femtio minuter in till stan än att betala för ett dyrt boende där.

En fast kostnad jag inte heller kommer undan är mitt medlemskap i facket. Däremot finns det ju en rad försäkringar man kan ha, som man egentligen inte behöver. Och här finns det mycket pengar att spara. Jag har kommit fram till att de allra flesta försäkringar är ganska dyra med tanke på vilken liten risk det finns att man kommer behöva dem. Hemförsäkring har jag förstås, men tandförsäkringen som jag hade ett tag sa jag upp. Den täckte bara en liten del av kostnaden om jag skulle behöva rejäl tandvård, och jag är väldigt noga med att ta hand om mina tänder och fick beröm av tandläkaren på mitt senaste besök. Så överväg risken att råka ut för varje sak du är försäkrad för. Ofta betalar du för något som du aldrig kommer att behöva.

Många är medlemmar på ett gym utan att utnyttja det. Då är det bättre att inte vara medlem. Själv tränar jag fyra till fem gånger i veckan, så jag får valuta för mina pengar. Eller snarare min förre arbetsgivares pengar, eftersom årskortet är betalt med friskvårdsbidraget. Inte heller har jag en långtidsbiljett för kollektivtrafiken i Stockholm. Jag betalar enskilt för varje resa eftersom detta blir billigare. Jag cyklar så pass mycket att det vore dyrare att köpa långtidsbiljett. Många tänker inte på detta och köper månadskort för att det är smidigt.

Jag betalar endast 95 kronor i månaden för telefoni (jämfört med 439 för genomsnittssvensken), för jag har ingen smartphone. Jag klarar mig bra med min knapptelefon som jag köpte för 400 kronor för fyra år sedan. Jag inser att de flesta är ovilliga att nedgradera på det här området, men det är bara ett exempel. Skulle jag skaffa smartphone någon gång så skulle det bli en begagnad. Det finns flera återförsäljare som man kan kolla upp på nätet. Och det finns ju numera även gratisabonnemang – https://www.wifog.com/.

Boende

Jag har nämnt detta tidigare, men det är ständigt aktuellt, inte minst med tanke på den nyligen publicerade intervjun med Fredrik Gertten. Boendet är ju för de flesta den största utgiften (22,6% av vår inkomst enligt SCB), så det är värt att ta upp igen. Det var även den största utgiften för mig en gång i tiden, och jag tror jag betalade ungefär en tredjedel av min inkomst för min första lägenhet. Till dags datum är det fortfarande det dyraste boende jag haft i rena pengar (4.800 per månad), men inte som del av min inkomst. När jag var arbetslös i början av 2012 så var min boendekostnad högre än min inkomst. Och då hade jag fortfarande bil – den ofta näst största utgiften för folk.

Vad jag har lyckats göra är att omvandla boendekostnaden till en inkomst. Priset för det är att jag måste dela boende med andra, men det gör ju de flesta ändå. Att bo ihop med andra innebär massor av kompromisser, och man måste stå ut med deras konstiga vanor (och jag skulle kunna skriva ett helt stycke bara om det). Men det positiva överväger det negativa markant, och det minskar mitt beroende av att jobba. Fler borde verkligen göra samma sak, inte bara av ekonomiska skäl. Vi har bostadsbrist i det här landet, samtidigt som vi har flest ensamhushåll i världen. Och ensamhet kan vara en lika stor hälsorisk som rökning (källa: här och här).

Så vad blir det, tre flugor i samma smäll?

De allra flesta betalar stora summor pengar för ytor som de sällan använder. Gästrum och vardagsrum till exempel. Hur ofta används de egentligen? Är det värt att ha ett tomt gästrum som används kanske tio gånger på ett år när man har besök, istället för att hyra ut det för 40.000 kronor per år? (40.000 på ett år är 3.333 per månad, och motsvarar schablonavdraget, vilket innebär att upp till denna nivå är det skattefritt att hyra ut). Det är pengar som med råge skulle kunna bekosta en hotellvistelse under de där tillfällena. Själv har jag såklart inget gästrum, och när jag får besök kan jag erbjuda en uppblåsbar säng, luftmadrass, soffa eller en trädgård där man kan slå upp ett tält, som en före detta inneboende gjorde när han hälsade på nyligen. Vardagsrum har jag såklart inte heller. Det byggde jag bort, och där finns nu istället två sovrum som jag hyr ut. Men vi har ett stort kök, och där kan vi umgås utan att distraheras av en TV.

För dem som är unga rekommenderar jag att vara inneboende eller att bo i kollektiv. Jag har själv gjort detta under väldigt många år, och det har kostat mellan 2.500 och 3.500. När jag levde på CSN så hade jag ungefär 1.000 kronor över varje månad, och förstod inte hur många andra spenderade sitt studiemedel som gjorde att det inte räckte till.

Mat

Det finns många tusenlappar att spara bara genom att handla mat medvetet. Och det behöver inte betyda att man äter sämre. Jag brukar i regel hamna på runt 1.500 kronor per månad för mat. Man kan klara sig på betydligt mindre, som till exempel bloggaren Sparo (http://sparosverige.blogspot.com/) som påstår att han äter för 700 per månad. Men jag är noga med att äta nyttigt och vill ha en stor del färsk frukt och grönsaker i min kost. Och en massa frön som är dyra per kalori. Men merparten av kalorierna i min kost kommer från väldigt billiga varor såsom pasta, ris, potatis, linser, bönor och havregryn.

Havregryn är en bas i min kost, och jag köper bara de stora 1,5-kilospåsarna. Aldrig fiberhavregryn. Undviker jag fiber? Nej, verkligen inte. Jag får i mig ungefär det dubbla den av Livsmedelsverket rekommenderade mängden, så jag behöver inte produkter som är extra fiberrika. Många varor marknadsförs som nyttiga genom till exempel sitt stora innehålla av fiber eller protein eller något annat. Men om man inte har en brist på det i sin kost behöver man inte äta mer. Proteinbrist är extremt ovanligt i Sverige, och är du inte anorektiker så får du nog tillräckligt. Vi svenskar köper olika typer av kosttillskott för nära fem miljarder kronor varje år, och den stora majoriteten av oss gör det helt i onödan.

De andra basvarorna köper jag alltid i stora volymer när de är billiga. Jag har i nuläget över tio kilo torkade linser och lika mycket bönor och ärtor hemma. Allt köpt när det såldes till extrapris. Och bara torra, aldrig färska. Pasta brukar vara billigt ofta, så det har jag inte ett lika stort lager av. Och så har jag såklart en säck med ris! Ibland även en säck med potatis. I frysen har jag alltid flera påsar med frysta grönsaker och bär (också köpt när det var nedsatt pris såklart). Jag gillar bananer, och ibland kan jag köpa dem extra billigt när min lokala butik rear ut dem för att de börjar bli dåliga. Då kan jag få två eller tre kilo för en tia. Några kommer vara okej, medan andra börjat bli mosiga. De hamnar i frysen. Frysta bananer kan man köra i en blender tillsammans med dadlar, kakao och lite växtdryck för att göra god vegansk glass.

Att jag är vegan har inget med att spara pengar att göra, och man kan såklart äta billigt även som allätare. Många skulle nog gissa att det till och med är dyrare att vara vegan, vilket jag förstår att man kan tro om man någonsin stått framför den så kallade veganhyllan i matbutiken och kollat på alla de produkter som erbjuds där. Vegansk ost, vegansk bacon, tofu och tempeh. Jag handlar i stort sett aldrig något från den sektionen. Jag lagar min mat från grunden av råvaror, och då är det inte dyrt. För inte så länge sedan gjorde jag ett storkok där jag uppskattade att kostnaden per måltid var någonstans mellan tre och fyra kronor. Men oftast kostar mina matlådor nog någonstans mellan tio och tjugo.

På jobbet äter jag ALLTID matlåda. Jag kan inte minnas sist jag inte hade en matlåda, om nu inte jobbet bjöd på mat den dagen. Jag lagar sällan mat på vardagskvällar, utan gör storkok på helgerna. Det blir vanligtvis fyra till sex lådor. Och jag har alltid ett lager med lådor i frysen, sällan färre än femton. Och således kan jag få olika maträtter varje dag. Jag behöver aldrig äta samma sak två dagar i rad, och jag behöver aldrig köpa mat på jobbet. Detta sparar stora summor, och även tid.

Den dyraste maten är nog den man köper när man reser inom Sverige. Det är omständligt att ha med mat hemifrån, så många gör det bekväma och går på restaurang eller köper något snabbt på Pressbyrån, macken eller tåget. Men då kostar det. Jag har två strategier här. Antingen hittar jag en vanlig matbutik där jag kan köpa lite frukt och kanske bröd. Inte den lyxigaste måltiden, men den gör mig mätt, och det kostar inte så mycket. Eller så äter jag inget alls. Jag började så smått praktisera fasta för några år sedan, och gör det numera regelbundet. Inte för att spara pengar utan av hälsoskäl. Men på resande fot blir det även en monetär besparing. Att vara utan mat i ett dygn är numera inte svårt alls.

Den här bilden är ett exempel på hur det kan se ut när jag kommer hem från mataffären. Den här gången blev det två kilo morötter, ett kilo bananer, ett kilo äpplen, ett kilo broccoli, ett och ett halvt kilo tomater, två salladshuvud, två gurkor, fem avokado samt två påsar fryst okra. Totalt ungefär tio kilo mat. Och kostnaden – 117 kronor.

Kroppsvård

När jag öppnar ett badrumsskåp och tittar in ser jag flera produkter vars syfte jag inte har en aning om. Detta gäller i många fall även om skåpet tillhör en man. Och den genomsnittliga konsumenten lägger 280 kronor per månad på kroppsvård. Så för de flesta finns det tusenlappar att spara i badrummet varje år. Öppnar man mitt badrumsskåp hittar man även där flera av dessa produkter, men de är inte mina, utan tillhör mina inneboende. Själv klarar jag mig ganska bra med tandborste, tandkräm och tvål. Schampo använder jag, men en flaska varar väldigt länge, och inte bara för att jag knappt har något hår på skallen. För ofta räcker det med bara vatten för att man ska bli ren. Och har man inte ett arbete där man blir smutsig, då behöver man inte duscha varje dag. Tyvärr delar inte mina inneboende den här uppfattningen och min vattenräkning är till mitt förtret inte så låg som den kunde vara.

Jag blir smutsig på mitt arbete, men ofta kan jag duscha på jobbet (gratis!). I vissa perioder har jag knappt använt min dusch alls, för om jag inte duschar på jobbet gör jag det på gymmet (också gratis!). Det är ju där jag blir svettig, inte när jag sitter hemma framför datorn.

Jag tvättar ungefär en gång i veckan, men inser att detta är mer än vad som är nödvändigt. Och jag är också säker på att det blir lika rent om jag skulle använda mindre tvättmedel, lägre temperatur och köra ett kortare program. Jag borde inte använda torktumlare. Och det är faktiskt helt okej att hänga tillbaka ett plagg i garderoben om det inte har blivit smutsigt.

Jag har inte varit hos en frisör på över femton år. Jag klipper mitt hår själv med hjälp av vad Mr Money Mustache kallar för en UMGD – Ultimate Mens Grooming Device. En hårtrimmer alltså. Jag tror min kostade 399 kronor, och jag har haft den sedan 2006. Den fungerar utmärkt på såväl håret som skägget (och även på mer intima områden). Och trots det maskulina smeknamnet så fungerar den självklart även på kvinnor.

Den bästa kroppsvården får du inte genom att applicera diverse produkter på din kropp, utan genom att äta bra mat och röra på kroppen. Jag lägger inte allt för stor vikt på hur jag ser ut, men desto mer på hur jag mår. Det är insidan som räknas.

Nöjen

Folk tror att jag missunnar mig saker. Och ja, visst gör jag det. Men det gör ju alla andra också! Nämn en person som inte skulle vilja ha en vecka semester till, en lite nyare bil, äta på restaurang oftare, med mera. Alla väljer vi bort något till förmån för något annat. Jag försöker att välja bort sådant som kostar men inte ger så mycket tillbaka. Och väljer att unna mig mer av sådant som är billigt eller gratis, men som ger mycket glädje.

Till exempel skulle det inte ge mig mycket att ha en egen lägenhet istället för delat boende. Visst skulle det ha sina fördelar. Lugn och ro, köket skulle alltid vara ledigt, jag skulle kunna gå runt naken. Men det där väger inte upp kostnaden, vilken är att jag skulle behöva jobba mer. Och jag skulle aldrig ha träffat de personer som jag bor ihop med nu, och som jag ändå trivs väldigt bra med. Två av dem har bott här i snart två år nu. En av dem introducerade mig till Meetup som ledde till många andra kontakter, bland annat min tredje inneboende. Då sparade jag annonskostnaden på Blocket!

Och genom Meetup har jag ju tillgång till en lång rad gratisnöjen. Det har för min del blivit mest cykelutflykter, hajker och picknickar. Men det finns en hel del event som anordnas av företag, och ibland bjuds det på mat, så då behöver man inte äta den kvällen. En gång fick jag även en bok som signerades av författaren, och det visade sig att han varit ägare av pizzerian i det samhälle där jag växte upp. Förra vintern besökte jag ett event som handlade om vatten (det var mycket intressantare än vad det låter!), och som var del av Nobelveckan, där flera nobelpristagare pratade och där det också bjöds på mat. Detta event hittade jag via Facebook.

Och mycket av dessa event och grupper har jag hittat av en slump. Tänk så mycket jag kan hitta om jag letar medvetet? Så är jag orolig att jag inte kommer ha något att göra om jag inte längre har ett jobb att gå till – nej, verkligen inte!

Jag åker sällan på utlandsresor, men har haft det lika bra på mina hemmasemestrar (jag började med svemester innan det blev populärt!). När mina semestrar inte inneburit några dyra resor eller hotellvistelser har de istället kunnat vara långa. Som i vintras när jag var ledig tio veckor. Och tack vare mina låga utgifter och min passiva inkomst som jag byggt upp genom att avstå saker tidigare i livet, kom jag tillbaka till jobbet efter ledigheten rikare än när jag gått.

Vad det hela handlar om

I slutändan handlar det om prioriteringar. Jag har spenderat mycket tid med att fundera på vad som är viktigast för mig. Inte bara just nu eller det kommande året, utan hela livet. Att äga en bil eller att shoppa ger mig inte så mycket glädje. Att känna mig fri och ha den tid att göra vad jag vill, det är vad jag värderar högst. Och jag avstod semester i några år för att så snabbt som möjligt spara ihop pengar för att snabbare kunna bli fri. Den senaste tiden har jag lugnat ner mig lite och jobbat allt mindre. I år kommer jag att ha varit ledig från jobbet i tre månader. Nästa år kanske det blir fem. Och det har jag råd med på grund av att jag hållit nere kostnader på andra områden. Är det värt det? JA! Det råder det ingen tvekan om. Jag vet inte om jag kommer sluta lönearbeta helt och hållet, men jag kommer aldrig mer ta ut bara fem veckors semester och jobba resten av året.

Har jag inte varit tydlig nog i vad jag gör för att inte spendera mer pengar – fråga! Jag vill ha igång diskussionen och hjälpa så många jag kan med att få ner sina kostnader och nå sina mål.

Jimmy ”Astillion” Andersson

Relaterade artiklar

• Replik: Ett försvar av FIRE av en entusiast - En replik på avsnitt #90 av Astillion en FIRE-entusiast
• Från arbetslös till nästan ekonomiskt fri om ca två år - RikaTillsammans #104 - Intervju med läsaren Jimmy Andersson om FIRE

Avsnittet Gästinlägg: Min sparfilosofi och sparkvot på 70 % dök först upp på RikaTillsammans.

Här kommer en möjlighet att ställa frågor till gäster som gör återbesök i kommande avsnitt. De första gästerna ut är Andreas Brock och Henrik Milton som förvaltar den aktiva global-fonden Coeli Global Selektiv. Även Patrik Adamsson från Lysa är planerad till ett kommande avsnitt samt Angelica Lips Da Cruz. Vi arbetar även på att få till ett avsnitt med Tino Sanandaji från Handelshögskolan i Stockholm.

Efter önskemål från er läsare och följare har vi bjudit in och tillbaka dessa gäster. Här är en möjlighet att ställa frågor till dessa som vi tar upp i avsnitten. För dig som inte känner till dem följer nedan en kort introduktion.

– Andreas Brock och Henrik Milton – är två svenska fondförvaltare som förvaltar fonden Coeli Global Selektiv. De var med i avsnitt #36 för nästan två år sedan. Det som jag tycker är intressant med Andreas och Henrik är att de har totalt motsatta åsikter än vad jag har i sparande. De har alla sina pengar i sin egen fond (=ovanligt i finansbranschen) tillsammans med spararnas övriga 5 miljarder kronor. Fonden är aktivt förvaltad vilket innebär att de har maximalt 30 bolag. Sedan starten 2014 har de gått bättre än globalindex. Andreas har dessutom skrivit en intressant bok ”Vägen till vinnande aktier” som går genom mycket av hans tankar kring stock-picking. Jag tror att det i Sverige är svårt att finna mer kompetenta förespråkare för aktiv förvaltning. Vi har dessutom slagit vad om att min indexfond över en 5-års period kommer slå deras fond. 😎

– Patrik Adamson från Lysa – det är ingen nyhet för dig som följer bloggen att jag är ett stort fan av Lysa. Jag har majoriteten av mina egna pengar placerade hos dem. För någon vecka sedan hade vi en digital FikaTillsammans med Patrik för vår lilla RikaTillsammans-community på Patreon och då var det mycket frågor som även ni andra läsare skulle ha glädje av. Därav planerade vi in ett nytt avsnitt som vi ska spela in inom kort. Om du har någon minsta fundering kring Lysa, indexfonder, fondrobotar så är det Patrik du ska ställa de frågorna till.

– Tino Sanandaji – är nationalekonomen som ofta förekommer i debatter i Svensk media. Han har skrivit flera vetenskapliga artiklar och bl.a. boken ”Tio tusen miljarder – skuldkalaset och den förträngda baksmällan”. Han pratar mycket om ekonomisk hållbarhet och att det inte är rimligt att t.ex. skulder och bostadspriser för evigt ska växa snabbare än den reala ekonomin som det hela baserar sig på.

– Angelica Lips da Cruz – är Angelica har haft ledande befattningar i 20 år inom den internationella finansbranschen. Hon har arbetat på stora banker såsom Citigroup och SEB samt andra bolag som Renault Group. Hon brinner för hållbarhetsfrågor och driver idag ett eget bolag som hjälper och knuffar finansbolag, fonder och andra företag i en hållbar riktning. Hon pratar mycket om att kejsaren är naken, att negativ screening är för enkel och många företag tror att det räcker med ”greenwashing”. Hon har väldigt många roliga anekdoter som när hon blivit kallad till möte på fondbolag som ”blivit drabbade av krav på ESG” från sina kunder.

Jag och Caroline ser väldigt mycket fram emot att få träffa dem, ställa våra egna frågor men även dina som läsare. Kommentera därför gärna nedan, både kring frågor, ämnen, funderingar eller förslag på fler gäster.

Tack på förhand och trevlig helg!
Jan och Caroline

PS. Hoppas att vi ses på söndag. Då kommer det att handla om kritiken mot indexfonder som bl.a. geniet Michael Burry från The Big Short framförde i Bloomberg-artikeln med titeln ”The Big Short’s Michael Burry explains why index funds are like subprime CDO:s” för någon vecka sedan. DS.

Avsnittet Möjlighet att ställa frågor till kommande gäster dök först upp på RikaTillsammans.

Redan för 30 år sedan kom den första kritiken mot sparande i indexfonder. Argumenten har varit många. Från att det bara är dumma och osmarta människor som investerar pengar i indexfonder till att indexfonder förstör prissättningen på aktier och företag. Sparande i indexfonder var även en fluga som skulle gå över. Kritiken mot sparande i indexfonder är verkligen inte ny eller ens originell. Nu senast uttalade sig Michael Burry, som var en av få som förutsåg finanskrisen 2008, att indexfonder är nästa stora bubbla.

Jag har i många år varit fascinerad över hur stor ”sanning” det är där ute att det går att identifiera företag, aktier och investeringar som kommer gå bättre än andra imorgon eller i framtiden. Det är extra intressant eftersom det i princip inte finns något vetenskapligt belägg för att det skulle ge bäst odds för en småsparare över tid. Flera Nobelpris, t.ex. Fama 2013, har till och med delats ut till personer som påstår motsatsen. Att förneka att indexfonder ger bäst odds över tid är i min värld lite som att förneka klimathotet. Det handlar nämligen inte om olika åsikter, det är fakta.

Jag säger inte att det är omöjligt att slå marknaden. Forskningen har visat att det går, men det är i princip bara 6 av 1 000 människor som klarar det över en längre tidsperiod. Men inte ens då kan man vara helt säker på att det var skicklighet utan det kan dessutom ha varit tur. Författaren Ron Ross skrev redan 2002:

”Wall Street’s favorite scam is pretending that luck is skill.”

Ron Ross, The Unbeatable Market, 2002

Nu senast i raden av kritiker var det Michael Burry som uttalade sig i en Bloomberg artikel med rubriken: ”The Big Short’s Michael Burry explains why index funds are like subprime CDOs”. För dig som inte känner till Michael Burry så är han av få personer som förutsåg finanskrisen 2008. Jag rekommenderar verkligen att se filmen ”The Big Short” där han spelas av Christian Bale. Filmen finns på Netflix just nu (okt, 2019). I Bloomberg-artikeln kritiserar han sparande i indexfonder framförallt utifrån följande fyra väldigt förenklade perspektiv:

• Indexfonder tar inte hänsyn till värdet gör att företag och aktier får fel pris
• När det smäller så kommer folk i indexfonder inte kunna sälja dem
• Många inser inte att deras indexfonder inte egentligen äger de underliggande aktierna
• Det är bättre att investera i japanska undervärderade småbolag

I veckans artikel bryter vi ner dessa argument i detalj. Vi tittar på dem både baserat på vad forskningen faktiskt säger och med logiska ”sunt förnuft”-resonemang. Många av Burrys argument har sina poänger även om jag tycker att det är lite för mycket teoretiska resonemang. Många, inte nödvändigtvis Burry, gillar t.ex. framföra argument av typen ”tänk om alla … då kan ju inte ….”. Jag själv är inte förtjust i den typen av argument för att ”alla” kommer aldrig göra x. Kristendomen har hållt på i 2 000 år och än är inte alla kristna. Typ.

Jag personligen oroar mig således inte för mitt sparande i indexfonder. Snarare tvärtom efter att ha läst på om kritiken. Sedan kan jag tycka att det är fascinerande att finansbranschen generellt ser indexfonder som ett existentiellt hot och att de tycker att det är fel att vi småsparare sparar i något:

• som har låga avgifter vilket ger oss mer pengar över tid
• slår majoriteten av alla andra alternativ över tid och ger oss bäst odds
• är enkelt att förstå och förklara i form av ”köp alla bolag i hela världen”
• har en solid vetenskaplig grund

Min tanke är nämligen: ”Vore det inte mycket värre om det var tvärtom?” Bara för att det finns vissa outliers som t.ex. Michael Burry som kan lägga 80 timmar i veckan på att undersöka japanska småbolag som är undervärderade, betyder inte att alla vi andra kan göra det, har intresset eller förmågan. Dessutom är det ju tyvärr så att ett rätt är inte det samma som ett track record.

Jag vilar således fortfarande tryggt i mitt sparande i indexfonder och tycker att du kan göra det samma. När någon i framtiden kritiserar indexfonder slår jag vad om att det kommer att låta på samma sätt det lät 1991 och som det låter idag 2019. Ge dem då den här artikeln och vila tryggt i att du inte kommer att missa om det – mot alla sannolikhet – skulle förändras i framtiden.

Tack för den här veckan och på återseende i nästa!
Jan och Caroline

PS. Läs gärna artikeln med förhandsinfo om kommande gäster och en möjlighet att ställa frågor till dem. DS.

Lyssna eller titta på avsnittet kring kritik mot indexfonder

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

• 00:01:58 – NASDAQ – National Association of Securities Dealers Automatic Quotations
• 00:05:10 – Ansvarsbegränsning och villkor
• 00:06:17 – Ignorera bruset där ute
• 00:09:37 – Bakgrundsinformation om dagens ämne
• 00:13:12 – En genomgång av artikelns fyra kärnpåståenden
• 00:15:21 – Burrys påstående #1: ”Indexfonder felprissätter”
• 00:17:39 – Ett illustrerande exempel med Apple
• 00:20:54 – Vad driver Michael Burrys uttalande?
• 00:22:34 – Hur stor andel av marknaden utgör indexfonder i dagsläget?
• 00:26:02 – En aktiv och varierad marknad med många olika strategier
• 00:28:11 – Prissättningen fungerar
• 00:30:36 – Ett futuristiskt perspektiv
• 00:32:25 – Burrys påstående #2: ”Trångt i dörren”
• 00:36:43 – Större oro med aktivt förvaltade fonder
• 00:39:25 – Fördom: man är mer långsiktig i en indexfond
• 00:41:44 – Indexfondernas avvikelse från marknadens avkastning
• 00:44:35 – Burrys påstående #3: ”Motpartsrisk”
• 00:47:50 – Fokusera på indexfonder som äger den underliggande tillgången
• 00:50:13 – Burrys påstående #4: ”Bättre med stockpicking”
• 00:52:07 – Sunt förnuft-resonemang
• 00:55:45 – Vad finns det för bra alternativ till indexfonder?
• 00:58:05 – Inga nya argument
• 01:01:13 – ”One brilliant call isn’t a track record”
• 01:04:05 – Slutats med tips för din privatekonomi
• 01:05:56 – FikaTillsammans på Patreon

Precis som vanligt matchar tiderna bättre videon än poddavsnittet på grund efterbearbetningen.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som hellre läser än lyssnar eller tittar följer nedan en komplett transkribering av avsnittet.

— START TRANSKRIBERING —

Idag är det dags för avsnitt 122 och idag kommer det att handla om frågor som: ”Är indexfonder överskattade?”, ”Är indexfonder i en bubbla?”, ”Är vi körda?”. Vi gillar indexfonder, vi säger alltid att vi är de största förespråkarna för indexfonder, men för 2–3 veckor sedan var det Michael Burry – geniförklarad av vissa investerare – som sa att nästa finanskris är indexfonderna.

Han porträtterades av Christian Bale i filmen ”The Big Short”. Michael Burry var han som spelade trummorna i filmen. Men jag har ändå försökt få det här avsnittet att inte handla så mycket om honom, utan att faktiskt ta upp den vanligaste kritiken mot indexfonder. Han är nämligen inte först med att komma med den här kritiken. Det är dessutom alltid samma kritik som kommer upp mot indexfonder. Så jag tänkte att vi skulle titta ordentligt på det för en gångs skull.

Precis som vanligt blir det en hel djupdykning i forskningsrapporter, till att vi pratar Netflix, så det blir lite högt och lågt, både för dig som är nybörjare så att du ska kunna hänga med, men även referat till studier för dig som är mer avancerad. Så är tanken idag.

NASDAQ – National Association of Securities Dealers Automatic Quotations

JB: Men jag tänkte att vi ska börja med ett litet sidospår. Kommer du ihåg att vi pratade i förra avsnittet om Nasdaq och du skojade att du hade en kompis som hette Masdaq? Så var det ändå lite roligt för jag glömde faktiskt bort att vi pratade om det i avsnittet, så var det så att Elin, vår tjej som transkriberar, hon sa att hon också var också nyfiken på vad Nasdaq kommer ifrån, för Stockholmsbörsen.

Så jag har faktiskt Googlat och så tog jag fram det. Nasdaq är då ett amerikanskt företag som grundades 1971 och då bildades det av National Association of Securities Dealers, alltså aktiemäklare i USA, och deras förkortning var då NASD. Någon gång på 80-talet så införde de världens första elektroniska system för att prissätta aktier. Och det var då automatic quotations, AQ.

Detta hjälpte till att minska spreaden. När du köper en aktie så är det vissa som vill ha 100 kronor betalt om jag ska sälja denna och då vill köparen bara betala 90. Då har du en spread på 10 kronor mellan bid and ask, alltså, vad erbjuds den för och vad vill folk ha den för. Så detta var en bra grej, att spreaden minskade. Plötsligt blev det 99/98.

Detta ogillades naturligtvis av banker och aktiemäklare, som då tjänade mindre pengar, eftersom de tjänade pengar på en stor spread. Sedan var det så att NASDAQ ändå vann till slut. Det står alltså för National Association of Securities Dealers Automatic Quotations. De äger då Stockholmsbörsen. När vi pratar om Stockholmsbörsen så är det marknadsplatsen som då ägs av det amerikanska företaget Nasdaq. Det är som vi sa i förra avsnittet, att det är som Blocket. En börs är en marknadsplats, precis som Blocket, som ägs av Blocket AB.

CB: För dig är det inte konstigt, men för mig känns det jättekonstigt att ett företag kan äga Stockholmsbörsen. Jag trodde att det var typ statligt nästan, för att det ska vara fullkomligt reglerat och inget fuffens ska få pågå. Men så är det alltså inte.

JB: Innan vi kör igång, så precis som vanligt så är det viktigt att säga att det som vi pratar om idag är inte finansiell rådgivning, utan det är allmän information. Återigen kommer vi att prata om historisk avkastning och historiska studier är ingen garanti för framtiden. Naturligtvis kan investeringar öka och minska i värde, man kan förlora allt, och kanske extra viktigt idag…

Detta är ett avsnitt som bygger egentligen på en massa andra källor. Detta är ingenting som jag har hittat på själv, utan det är en massa tredjepartskällor som jag har bedömt vara tillförlitliga. Även om det är en studie av ett företag som säljer indexfonder, så är de ändå tillförlitliga. Alla källor finns naturligtvis. Vi kommer prata rätt mycket om sunt förnuft idag. Jag har blivit mycket mer noggrann med det här med referenser. Vill man läsa mer så finns all information på rikatillsammans.se/villkor.

Ignorera bruset där ute

JB: I många tidigare avsnitt har vi nämnt att vi inte följer nyheterna. Innan tittade jag på Rapport och Aktuellt och jag läste SvD, men sedan efter jag var på kurs i våras så insåg jag att det där gör inte mitt liv rikare. Vi följer inte nyheter och vi avråder lite från att göra det; särskilt när det gäller ekonominyheter.

En av anledningarna till att jag inte följer ekonominyheter är för att många av de som uttalar är så kallade experter – något som även vi har blivit kallade. Men det man måste komma ihåg är att en expert som uttalar sig i media har egentligen bara betalt för en enda grej och det är att få uppmärksamhet. Man får betalt för att säga saker och för att få uppmärksamhet, inte för att ha rätt.

Det tror jag är väldigt viktigt att komma ihåg. Ju mer kontroversiellt uttalande, desto mer uppmärksamhet får man dessutom.

Om vi tittar nu på Michael Burry, så gjorde han ett kontroversiellt uttalande, när han sa att indexfonder kommer gå åt helvete den fjärde september i en intervju med Bloomberg, som blev jättestor. Till och med vi pratar om det i en liten podd i norra Europa, så det har ju uppenbarligen fungerat för att skapa mängder av uppmärksamhet. Ingen kommer få något medieutrymme på att säga det som vi säger, att börsen kommer göra så som den alltid gör; med 95% sannolikhet kommer den hamna mellan -32 och +40 procent. Det är ju trist icke-nyhet.

CB: Ja, det finns en dramatisering där ute i media. Jag läser boken ”Factfulness” just nu och om hur vi gärna vill se gap mellan rika och fattiga, i-länder och u-länder, mellan kvinnor och män. Ibland finns det inget gap, medans media då gärna vill påtala att det gör det ändå. Eller, det kanske var otydligt vad jag menar med gap, men vi kan återkomma till det.

JB: Ja, ”Factfulness” är en fantastisk bok. Jag tänker också att det är bara att titta på Trump. Även om vi inte följer nyheter så lyckas han sippra in, mer eller mindre – nu senast med riksrättsprocessen och Turkiet. Han har ju gjort det till en konstform att uttala sig så kontroversiellt som möjligt. Jag tänker ofta att nyheter skapar en stress och det skapar en stress i områden man inte kan påverka.

CB: Ja, plus att det är en distraktion från det som man ursprungligen tänker själv eller det spår man är inne på med sitt sparande, till exempel. Distraktioner.

JB: Ja, och det är också något vi har pratat om i tidigare avsnitt, att det handlar lite om en circle of control. Alltså, vad kan jag kontrollera? Vad kan jag påverka? Jag kan påverka hur jag placerar mina pengar, hur mycket räntor och aktier jag har, men jag kan inte påverka hur marknaden går. Varför ska jag då lägga energi på att oroa mig för hur marknaden ska gå, när jag ändå inte kan påverka det? Då skapar det onödig stress i min mening.

Bakgrundsinformation om dagens ämne

JB: Lite som min coach säger, att ju smartare man är, desto bättre är man på att skapa negativa scenarion. Hon sa:

Worry is a creative misuse of imagination.

Men, ibland så är det så här att vår inkorg exploderar i alla fall om det är något viktigt. Då är det är många av er läsare som mejlar. Jag tänker ibland att för mig är det ganska riskfritt att inte följa nyheter, för om det är någonting som jag behöver ha koll på, så lär jag få reda på det av er. Något som jag uppskattar jättemycket. Tack!

Och då var det den här artikeln i Bloomberg, med rubriken: ”The Big Short’s Michael Burry explains why index funds are like subprime CDOs.” Det vill säga, att han jämför det med de här subprimelånen, alltså lånen utan säkerhet som orsakade hela finanskrisen 2008. Detta var då i Bloomberg den fjärde september nu 2019. Michael Burry, som vi var inne på, för dig som har sett filmen ”The Big Short”, det är han läkaren som spelar trummor och har hedgefonden ”Scion”.

För dig som inte har sett filmen; rekommenderas varmt. Den finns på Netflix just nu, så om man prenumererar på Netflix så kan man se den och den är väldigt sevärd. Vi såg den på Nyår och det blev en total överraskning för vi inte hade hört talas om den. Den handlar bland annat om Michael Burry och bara hans historia är väldigt spännande. Han är läkare och sedan hängde han mycket på aktieforum på nätet. Han var värdeinvesterare och skrev väldigt bra analyser på nätet.

Detta jag ska säga nu har jag inte kollat upp, så nu går jag på hörsägen, men han Greenblatt som har skrivit den här boken ”Magic Formula”, han gav pengar till Michael Burry så att han kunde starta sin fond. Jag tror den heter Scion Asset Management och då såg Burry att hela fastighetsmarknaden kommer att gå helt åt helvete. Så han satsade emot den och var en av de första som gjorde det. Han blev helt idiotförklarad och han stängde fonden, folk tog honom till domstol och Greenblatt var jättearg på honom.

Historien går också att de blir ovänner efteråt, trots att det hade visat sig att han hade rätt. De ägde ett antal procent i hans bolag, så de kunde bestämma. Michael Burry ville köpa tillbaka de aktierna och då skulle de förhandla om priset, och då lär han ha skrivit tillbaka ett surt mail ungefär att ”what about you keep those 500 million dollars I made you”.

En genomgång av artikelns fyra kärnpåståenden

JB: Så, väldigt speciell person. Jag tror han stängde fonden därefter. Sedan har han hållit en ganska låg profil sedan 2008. Jag har full respekt för honom. Jag tycker att han är duktig. Han ska ha cred för att han hittade den här finansbubblan 2008 före alla andra, men jag tänker att vi ska bryta ner hans påstående i den här artikeln. Jag har läst artikeln, brutit ner den och läst mycket vad andra har svarat och sammanställt det. Detta spreds runt om i världen. Till och med här i Sverige så kom det artiklar. Jag tror det var Affärsvärlden, med rubriker som ”Big Short-profil ser bubbla i indexfonder”. Så det har spridit sig. Jag tänker att vi bryter ner hans artikel i de fyra grundläggande påståendena.

CB: Får jag bara fråga en sak här nu. Kände du dig arg när du såg hans påstående? Eller inte arg kanske, men lite provocerad?

JB: Nej, först tänkte jag ”vad är nu detta?” För jag vet inte varför någon ska ge sig på indexfonder. Det finns stabil forskningsgrund för det här. Jag blir lite trött på det. Jag kan tänka ”Han har gjort sig ett namn, han har gjort bra grejer, så sitt inte här och gör bort dig”. Det var ungefär så jag tänkte när jag hade läst artikeln. Sedan tänker jag också att bara för att man har haft ett rätt så är det inte ett trackrecord. Jag försöker inte uttala mig om områden som jag inte kan och jag tänker att han borde kanske också hålla sig vid sin läst.

Burrys påstående #1: ”Indexfonder felprissätter”

JB: Vi kommer börja ganska avancerat, för vi måste läsa vad det är han har skrivit. Då läser vi det på engelska direkt från artikeln, sedan gör vi en översättning för att se vad han egentligen säger, sedan tar vi fram argumenten för och emot och försöker resonera. Så freaka inte ut om du inte fattar vad det är han skriver, för jag fick också läsa det två, tre gånger. Den första handlar egentligen om att indexfonder felprissätter aktier.

“… this is very much like the bubble in synthetic asset-backed CDOs before the Great Financial Crisis in that price-setting in that market was not done by fundamental security-level analysis, but by massive capital flows based on Nobelapproved models of risk that proved to be untrue…”

Bloomberg, 4 sep

JB: Förenklat och översatt till svenska så säger han att indexfonder är precis som bubblan i de här subprimelånen 2008, för ett problem där var att man inte tittade på de enskilda lånen och såg vad de var värda. Det är det filmen handlade om. Plötsligt var det en strippa i Miami som hade sju hus där ingen bodde och hade inte råd att betala. Det var det ingen som tittade på. Man gjorde någon modell och så prissatte man 10 000 lån, utan att titta på vad de var. Så är det också när du köper en indexfond. Då köper du alla aktier i hela världen. Det är ingen som bryr sig om vad aktierna är värda, utan de värderas enligt en modell som en nobelpristagare har gjort. Det är vad han säger.

Om vi då börjar bryta ner detta, så säger han att passiva investerare – när vi investerar i en fondrobot eller indexfond – inte bryr sig om priset på den underliggande aktien. Utan vi köper alla aktier till vilket pris som helst, utan att ta någon hänsyn till värdet av företaget. Han säger vidare att det kommer leda till att prissättningen slutar fungera.

Ett illustrerande exempel med Apple

JB: Ett exempel, om vi ska exemplifiera detta, så kan man säga att Apple kan komma med en fantastisk ny telefon eller en helt ny produkt, och det kommer inte synas i att värdet på aktien ökar. För det är ingen som bryr sig om vad Apple har gjort, utan man köper en indexfond som äger en del av Apple, för att Apple råkar vara ett av tusen företag man ska köpa. Motsatsen stämmer också, till exempel att British Petroleum, BP, kan explodera en oljeplattform till, förorena halva havet, och aktien kommer inte falla i värde. För den ligger i indexet och ingen bryr sig om vad indexet består av. Det är teorin.

Jag skulle säga så här att här måste man ge honom rätt i att detta stämmer i teorin. Om alla köpte indexfonder så här så skulle detta vara sant. Men problemet är ju att detta är ett problem i praktiken, bara om alla investerade i indexfonder. Mr Money Mustache, en blogg som jag gillar, han illustrerade det absurda. Han har lite speciell humor och då skriver han att ponera att det bara finns en totalvärldsindexfond… att det inte finns några aktiva investerare, utan alla bara köper den här indexfonden, så att det blir som en jättezombiefond. Alla bara är stendumma och följer strömmen.

Då skulle detta hända. Ingen investerare tittar på det underliggande bolaget, som vi hade i det där Apple-exemplet. Så aktiekurser skulle aldrig falla. Inte ens om bolaget gick i konkurs skulle det falla, om ingen kollade på det underliggande bolaget. Det blir absurt, eller hur? Ett lönsamt företag skulle aldrig stiga heller. Om vi tar det i praktiken, så till exempel Apple, om vi fortsätter på det exemplet, så skulle den aktien handlas på 0,39 USD per aktie, alltså 39 cent per aktie, när den noterades på 80-talet.

Men den skulle ha en årlig utdelning som den har haft de senaste åren på tre dollar, vilket skulle innebära en årlig avkastning på 792%. Det är ju absurt. Plötsligt skulle någon upptäcka att vänta här nu, den kostar 0,39, men den ger 302 i utdelning. Vad skulle ha hänt då? Man skulle vilja ha mer och det kanske är så att den här aktien skulle stiga i värde, kanske till ungefär 227 USD, vilket den handlades för i förra veckan.

Vad driver Michael Burrys uttalande?

CB: Jag förstår. Får jag bara fråga, när folk kommenterar detta då och vill vederlägga det som Michael Burry säger, är man då ute efter blod på något vis? Eller är det så att man genuint tänker att han har inte tänkt igenom det här ordentligt.

JB: Jag tror – om jag ska ge honom the benefit of the doubt – så det kommer i det fjärde påståendet, så vad tycker han att man ska göra istället? Då tycker han att man ska välja ut enskilda aktier och gärna i Japan, för där är de undervärderade. Då tror jag att han utgår från sin egen förmåga. Jag har sett detta så många gånger… Duktiga människor ibland är så lite verklighetsfrånvända att de fattar inte hur duktiga de är själva.

Vi har ju haft sådana exempel här i Sverige också. Det finns investerare som är så duktiga att de inte fattar hur duktiga de är själva. Så tror de att alla kan göra samma sak. Så det är den schyssta förklaringen. Den oschyssta förklaringen är att han vill ha uppmärksamhet. Han har en fond och det ger säkert en massa pengar till hans fond. Det är lockande med någon expert, som förutsåg finanskrisen och nu säger han detta, det är klart jag ska ta rygg på honom, liksom så. Vi kommer att prata om det också.

Hur stor andel av marknaden utgör indexfonder i dagsläget?

JB: Då tänker jag att den rätta frågan att ställa sig är inte huruvida prissättningen på marknaden har slutat funka, utan då ska jag snarare fråga hur nära är vi den där jätte-zombie-indexfonden som äger allt? Det blir den relevanta frågan för att se om vi är nära detta scenario som han pratar om.

Tittar vi då på studier (här, här, här och här) så är det så att 1980, för typ 40 år sedan, då var det typ ingen som investerade i indexfonder. Det var då Jack Bogle startade bland de första indexfonderna i Vanguard. Men tittar man då på de senaste siffrorna som jag hittade från Jonas Lindmark på Morningstar, och de är från andra oktober, då är det så här att 50% av sparandet i amerikanska US-fonder är i indexfonder idag.

Om vi tittar i USA så äger indexfonderna bara 15% av det totala börsvärdet. Så 85% av det totala börsvärdet ägs av någon annan än indexfonder. Så vi pratar alltså inte ens om en sjättedel. Tittar vi globalt så är det så att aktiva fonder och institutioner äger ungefär 25% av den globala aktiemarknaden. Indexförvaltning äger ungefär 15% av det globala börsvärdet.

Resterande 50% ägs av andra företag, stater, statliga fonder, försäkringsbolag. Så vi är inte ens nära där. Om man tittar på vad Vanguards VD, Bill McNabb, så sa han så här att om vi då inte bara tittar på aktier, utan vi jämför aktier och räntor – räntemarknaden mycket större än aktiemarknaden – då äger indexfonderna idag mindre än 5% av det totala värdet av alla räntor och aktier i världen. Så vi är inte nära någon zombie-indexfond. Så man kan bortse från i alla fall halva hans resonemang.

Sedan blir det ännu mer intressant, för vem som äger det spelar egentligen inte så mycket roll när man väl äger det. Det som blir intressant är att titta på handeln, alltså transaktionsvolymen. Så hur mycket volym står indexfonderna för? Hur mycket handel är den här stendumma zombiefonden? Hur mycket köper den utan att titta? Då är det mindre än en tjugondel, alltså mindre än 5% av all handel som görs på världens börser görs av indexfonder.

En aktiv och varierad marknad med många olika strategier

JB: Det handlas jättemycket på börserna hela tiden och den här handeln är det som man kallar för price discovery. Att marknaden enas om ett pris. Så är det i en ICA-affär också. Det är en price discovery. Vad kostar apelsinen denna veckan? Vad är marknaden, vi konsumenter, villiga att betala? Är vi inte villiga att betala då måste de sänka priset, för annars köper vi inte apelsinerna.

Så det är folk som handlar på morgonen för att de ska sälja på eftermiddagen, eller daytraders eller swingtraders. Det finns tekniska analytiker som jag inte har så mycket till övers för. De köper och säljer baserat på obskyra matematiska historiska modeller, som har motbevisats flera gånger om. Och jag vet, här kommer jag att göra mig ovän med väldigt många som pratar om MA200 över MA50, alltså glidande medelvärden och att kursen alltid historiskt har legat över denna nivån så då är det ett bra tillfälle att köpa för nu har den brutit den linjen eller nu är det ett dödskors.

Jag ska inte dissa det. Jag höll också på med teknisk analys. Det är väldigt tilltalande att man kan jobba och ta fram och statistiskt se saker, men det finns inget forskningsstöd för att det funkar över huvud taget. Dessutom så finns det ytterligare en uppsjö med olika typer av sparare. Det finns högfrekvenshandelsfirmor och mängder av tjänster som har fantastisk marknadsföring. Jag får en massa mail från folk som frågar vad jag tycker om Jitter, Stockaccess, Stockpicker m.fl.. Det finns en massa sådana tjänster och man blir alltid lockad, att tänk om jag gör som de säger, så kommer det gå bättre än för andra. Så handel pågår.

Prissättningen fungerar

JB: Det har gjorts studier på det här också, som han säger att prissättningen har slutat fungera, att indexfonder förstör prissättningen för att de inte bryr sig om vad saker kostar utan köper allt. Tittar man då till exempel på Boeing, du vet det här med de här kraschade 737 eller 747-planen, så kom det en ny rapport här att de kommer förmodligen inte få flyga från 2020. Och vad händer då med Boeings aktiekurs? Den föll med 4% på några timmar. Så jag skulle säga att prissättningen fungerar.

Sedan kan man också titta på att även om indexfonder har ökat i värde så har antalet transaktioner som görs varje dag också ökat. För 50 år sedan så handlades totalt kanske 3 miljoner aktier under en enskild dag. Tittar man på en av de största fonderna idag, som är en amerikansk indexfond som heter SPDR S&P 500, den omsätter själv 80 miljoner aktier på en dag. Min sista poäng då, innan vi hoppar till ett sidospår, är att det amerikanska fondbolaget BlackRock gjorde en studie i april 2019. De skrev:

”There is no evidence to suggest that index investing increases asset correlations or blunts stock price signals. Index investing, and particularly ETFs, support price discovery and have demonstrated their role as ‘shock absorbers’ during market stress events.”

BlackRock, april 2019

Så jag tycker att vi kan döda det påståendet från Michael Burry. Men vi kan ta ett litet sidospår. Kommer du ihåg det här exemplet som vi tog med utdelningen från Apple? Att om de hade delat ut tre dollar och aktien hade kostat 0,39 så hade folk flockats dit. Nu är det ett väldigt uppenbart exempel, men det finns ju då folk som säger att detta pågår idag.

Ett futuristiskt perspektiv

JB: En futurist som heter Catherine Wood och hon har skapat en fond som heter ARK-fonden, som ska investera i exponentiell tillväxt. Hon pratar mycket om singularitet, att det händer saker vi inte kan förutsäga. Till exempel att när AI inträffar så kommer inte vi människor fatta det, för vi är dåliga på att förutsäga exponentiell tillväxt. Då investerar hon bara i sådana företag eller sådana branscher som kan ha den där exponentiella tillväxten.

Hon håller mycket tal om det på YouTube och jag kommer länka till en video. Återigen, man blir sjukt inspirerad och lockad och vill sätta sina pengar i det där, men då påminner jag mig själv om att det inte finns något vetenskapligt stöd för det där. Håll dig till indexfonder.

Så för att runda av just den punkten lite, som Mr Money Mustach säger, att när aktivt förvaltade fonder aktivt börjar överprestera mot indexfonder och fondrobotar, men att det inte bara är en enskild bransch eller ett enskilt land, utan när detta sker konsekvent, ja då är det dags att byta från indexfonder till aktivt förvaltade fonder med låga avgifter. Men det har inte hänt och jag lovar att när det händer så kommer vi att säga till.

Så det är den första punkten. Jag hoppas att det är förståeligt. Jag måste ändå säga att jag är lite stolt över mig själv. Researchen har tagit över åtta timmar för att bryta ner det i sina beståndsdelar.

Burrys påstående #2: ”Trångt i dörren”

The dirty secret of passive index funds — whether open-end, closed-end, or ETF — is the distribution of daily dollar value traded among the securities within the indexes they mimic. In the Russell 2000 Index, for instance, the vast majority of stocks are lower volume, lower valuetraded stocks

Bloomberg, 4 sep

JB: Först börjar han med att det finns en smutsig liten hemlighet med indexfonder och då säger han att oavsett vilken typ av indexfond det är, så är det så att de köper aktier, som vi har varit inne på, utan att titta på priset och de köper allihop… I vissa företag. Russell 2000 är ett index, precis som det finns S&P500 med USAs 500 största bolag, så är Russell 2000 de 2000 största småbolagen.

Då säger han att många av de här bolagen handlas inte. Det sker inte så mycket handel i de här. Och detta bygger då på resonemanget han kommer till i andra stycket, att när alla kommer vilja sälja indexfonder så kommer man inte kunna sälja dem, för det kommer inte finnas några köpare. Därav resonemanget att det kommer bli trångt i dörren. Det är det som kommer i det andra stycket.

Det är som en affär som normalt har väldigt lite kunder och så har de sålt någonting och det går bra så länge alla bara köper. Men om det kommer tillbaka en massa människor samtidigt och vill lämna tillbaka det de har köpt i affären, så kommer inte alla få plats i den här lilla affären. Och den lilla affären kommer inte kunna betala tillbaka pengarna till alla, för den klarar inte den anstormningen av människor. Artikeln fortsätter:

Yet through indexation and passive investing, hundreds of billions are linked to stocks like this. The S&P 500 is no different — the index contains the world’s largest stocks, but still, 266 stocks — over half — traded under $150 million today. That sounds like a lot, but trillions of dollars in assets globally are indexed to these stocks. The theater keeps getting more crowded, but the exit door is the same as it always was.

Bloomberg, 4 sep

Han säger samma sak här, att även om vi tittar på S&P500 med USA:s 500 största bolag, så köper en indexfond alla, urskinningslöst. Så kommer det vara så att när folk vill sälja detta, alltså teatern fylls på med fler och fler folk, men utgångarna är precis som de alltid har varit. Så när folk kommer vilja sälja, de får panik och alla ska ut, då kommer inte alla komma ut. Vissa kommer bli kvar inne i teatern, alltså fast med sina indexfondsandelar utan att kunna sälja dem.

Större oro med aktivt förvaltade fonder

CB: Men varför tror han att folk skulle vilja sälja dem i panik? Så är det väl alltid med alla aktier, om det blir panik.

JB: Precis, men då säger han att det är ett problem man inte pratar om. Att det är en dirty little secret. Att du köper någonting som du inte kommer kunna bli av med. Och detta är återigen direkt citerat från artikeln. Han har helt rätt i att investerare tar ut sina pengar när börsen faller i värde. Det ser man alltid. Det såg vi förra hösten, Lysa har bekräftat detta med fondroboten också, att när det skakade till så tog folk ut sina pengar.

Detta är en av anledningarna till varför jag brukar säga så här att du är dina pengars största fiende. Det är inte marknaden som kommer förlora mest pengar åt dig, utan det är du när du freakar ut.

Precis som du säger, det spelar ingen roll om folk freakar ut över en indexfond eller vanlig fond. Här också återigen gick jag in för att titta på fakta. Jag var inne på Fondbolagens Förening, som publicerar siffror över inflöden och utflöden. Detta har man sett i USA och nu har de visat att det är så även i Sverige, att i skakiga perioder tar människor ut pengar, både från aktivt förvaltade fonder och indexfonder. Men man tar ut pengar i en högre utsträckning från aktivt förvaltade fonder än från indexfonder. Förmodligen svänger de mer, för att det är högre risk.

Så tittar vi då till exempel på siffror från Fondbolagens Förening mellan september och december 2018, alltså i den perioden det skakade till, då var uttagskvoten i de aktiva fonderna 1,15. Så man tog ut 15% mer än man satte in. Jag kollade bara på nettoskillnaden. Medans på indexfonder under samma period var 0,96, så man satte in mer pengar än man tog ut.

Så, visst var utflödena stora i båda, men som vi ser här var utflödena från de aktiva fonderna större. Att det skulle bli trångt i dörren, ja det kommer det bli, men det blir inte mer trångt i en teater med indexfondinvesterare än i en teater med aktiva investerare. Tvärtom blir det lättare att ta sig ut ur dörren på en teater med indexfondinvesterare. Så jag tycker att hans resonemang faller.

Fördom: man är mer långsiktig i en indexfond

Detta går väl egentligen i linje med en fördom som jag har, så detta har jag inte hittat någon studie eller belägg för, men jag tänker att om man investerar i en indexfond så är man nog mer långsiktig än om man investerar i en aktivt förvaltad fond.

CB: Så kan det vara. Jag funderar också på det om det handlar om vilken investeringsfilosofi man har. Det kanske är pensionsfonder och sådant som köper mycket indexfonder och där tar man inte ut pengarna. Det kan man inte ens i många av fallen. Gör inte han egentligen samma grej nu när han resonerar kring det här med indexfonder, som han gjorde när han förutsåg finanskrisen?

JB: Det är kanske så att han återigen är den smartaste i rummet och jag är idioten. Så kan det vara. Återigen, detta är så svårt. Jag kan bara argumentera över det forskningen säger, statistik, och så vidare. Det är klart att alla skrattade ju åt honom då, det ser man också i The Big Short-filmen, alla skrattade åt honom när han kom med detta.

CB: I filmen och i verkligheten så var det ju fler än Michael Burry som förutsåg det. De blev också utskrattade, men det var ändå fler än han. Han stod inte där helt ensam.

JB: Nej, men det är ändå fler som kritiserar indexfonder. Varenda aktiv förvaltare. När vi har haft aktiva fondförvaltare här så tycker de att en indexfond är som att köpa ett Excel-blad. Det är samma argument. Även om vi hänger upp det på Michael Burry så är det samma argument och det är därför jag sa att detta är intressant inte för att det är någon person i USA som tycker en grej, utan för att detta är de vanligaste argumenten som alltid kommer mot indexfonder.

Indexfondernas avvikelse från marknadens avkastning

JB: En annan förklaring till varför jag tror att man tar ut pengar från en indexfond i mindre utsträckning är för att indexfonderna är på sätt och vis mer förutsägbara än aktivt förvaltade fonder. Här är en graf från en studie från Vanguard. Den visar då avvikelsen mot indexavkastningen. Om marknaden gjorde 10%, hur avviker aktivt förvaltade fonder och hur avviker indexfonder från de här 10%? Det är fonder mellan 2006 och 2016.

Vad den här grafen visar är avvikelsen med indexfonderna från marknadens avkastning är extremt förutsägbar och väldigt liten. Det är de mörkblåa staplarna här. De är egentligen marknadens avkastning minus avgiften. De varierar knappt alls mellan 2006 och 2016. Medans de aktiva fonderna har jättestor spridning. Vissa hamnar 10% efter index och vissa hamnar 10% över index. Men det varierar ju supermycket från år till år, vilket är varför folk lämnar.

Så indexfonder på det här sättet ger en större relativ förutsägbarhet. De kan inte förutsäga vad marknaden kommer göra, men du kan förutsäga din avvikelse mot marknaden. Det tror jag också är viktigt. Detta var hans resonemang ”Trångt i dörren”. Är det förståeligt?

CB: Jag tycker att jag förstår det. Förhoppningsvis förstår andra också det. Däremot gjorde jag bort mig nyss bara, när jag sa att det är ingen annan som säger så som Michael Burry. Så jag har rätt dålig koll på det här.

JB: Det är inte ditt jobb att ha koll, det är mitt jobb. Jag tycker ändå att jag har koll och så har vi så himla duktiga läsare och följare och tittare, så när jag inte har koll så brukar jag få reda på det.

Burrys påstående #3: ”Motpartsrisk”

Potentially making it worse will be the impossibility of unwinding the derivatives and naked buy/sell strategies used to help so many of these funds pseudo-match flows and prices each and every day…

Bloomberg, 4 sep

JB: Att man lyckas göra det så jäkla komplicerat, eller hur? Man undrar vad det är han skriver.

CB: Ja, vet du vad? Jag blir nästan förbannad. Jag tycker inte att man behöver beskriva saker så svårt. Är det att vilja göra sig svårfattad? Jag har aldrig gillat när man klär sitt språk i en svårfattlig mantel. Avsiktligt eller oavsiktligt, så har jag hatat det från att jag började första klass.

JB: Eller så är det så att man är smart och att man inte fattar att andra inte fattar. Detta är varför finansbranschen kan ta betalt. Så det han säger är att när man ska följa index och jag har indexfond så kan man göra det på olika sätt. Det vanligaste och enklaste sättet, så som de flesta av oss tänker, det är att jag bokstavligt talat köper de här olika aktierna som ligger i det här indexet. Så om jag går på Ica och vi har bestämt att vi har en inköpslista, så är det vårt index. Då köper jag alla de grejerna, så att jag äger dem.

Men alla gör inte så. Om vi rekommenderar till exempel Lysa och Vanguard, de gör på det sättet, så de äger den underliggande tillgången. Det vill säga att de är fysiskt replikerande fonder. Men det finns också indexfonder som är med hävstång, där man vill inte vill binda upp en masskapital i de underliggande aktierna, så de bara spekulerar i skillnaden på priset. Alltså, att vi kan sälja aktien och när vi har sålt den kan vi passa på att köpa den samtidigt. Det är det som kallas för derivat, derivatan, förändringen av. Då kan man liksom handla med de här grejerna utan att behöva äga saken i grunden. Det är väl den enklaste förklaringen, sedan kan man gå in på detaljer. Dessa fonder kallas syntetiska fonder och de bör man undvika (ironin är att de dessutom är billigare).

Med Eric Strand har vi pratat mycket om det här med motpartsrisken. Alla derivat har en motpartsrisk. Då är det så att du har lovat till exempel med guld, att jag äger en massa guld och jag kommer inte sälja mitt guld. Då säger du skitbra, då använder jag ditt guld som säkerhet och så betalar jag dig en liten slant för att få använda ditt guld som säkerhet.

Fokusera på indexfonder som äger den underliggande tillgången

CB: Då är äger inte jag ditt guld, men jag kan använda guldet. Så det är som ett derivat?

JB: Ja, precis. Något förenklat. Jag hade inte fått godkänt på en universitetsuppsats med den förklaringen. Men, fördelen här är att sedan kan du sälja den, för då vet en tredje person att du har det med säkerhet. Sedan kan det bli en lång kedja. I en kris, som han säger, blir det omöjligt att veta vem som sitter med Svarte-Petter, som inte kommer kunna hålla det löfte han har gett.

”Unwinding” här betyder att man kommer inte kunna lösa ut vem det är som sitter med Svarte-Petter. Om jag med guldet går i konkurs då kan inte du hålla dina löften till andra, och inte nästa person heller. Då kan det liksom skita sig. Och han pekar då på att vissa indexfonder äger inte aktierna, utan de äger bara derivaten på de här.

CB: Det verkar vettigt, it makes sense.

JB: Ja, det handlar om förtroendet. Jag håller med honom och jag håller mig långt borta från de här derivaten. Certificate-trackers, optioner och sådant. Warren Buffet säger också att det är finansiella weapons of mass-destruction. Men detta rör framför allt syntetiska börshandlade indexfonder och de bör man hålla sig undan. Detta är inte ett problem för till exempel Lysa. Lysa har Vanguard-fonder, som äger de underliggande aktierna. Jag skulle säga att ja, det är ett problem, han har rätt, men det är inte ett reellt problem för de flesta av oss vanliga människor.

Burrys påstående #4: ”Bättre med stockpicking”

It is not hard in Japan to find simple extreme undervaluation — low earnings multiple, or low free cash flow multiple. In many cases, the company might have significant cash or stock holdings that make up a lot of the stock price. [..] I am 100% focused on stock-picking.

Bloomberg, 4 sep

JB: Då säger han varför ska jag köpa indexfonder när jag kan hitta undervärderade företag i Japan, som kanske kostar 100 kronor per aktie och 90 av de kronorna är kontanter. Det är vad han säger. Då är det ett undervärderat bolag, han har köpt en hundralapp för 90 kronor. Han gör en bra affär.

Men då är jag så här, grattis till dig som kan hitta undervärderade företag i Japan. Jag kan inte göra det. Majoriteten av de som lyssnar kan inte heller göra det. Sedan kan man fråga sig hur många av de här undervärderade företagen i Japan man kan hitta. Sedan gör han detta på heltid, etc. Det är inte ett alternativ för de flesta av oss. Hans jobb är ju att vara stockpicker, alltså att välja ut de här aktierna, men då bygger det också på den där tesen att det går att tjäna pengar, att överprestera.

Sunt förnuft-resonemang

JB: Låt oss gå tillbaka till ett sunt förnuft-resonemang. Om vi tittar på att köpa en indexfond då är det att investera som genomsnittet. Men alla kan inte vara bättre än genomsnittet, eftersom alla investerarna tillsammans är marknaden, det vill säga totalen. Om alla investerare tillsammans är marknaden. Om vi då leker att detta var i ett vakuum, då skulle hälften vara bättre än genomsnittet och hälften skulle vara sämre än snittet, annars skulle vi inte ha ett genomsnitt.

Problemet är ju att alla fondförvaltarna vill ha betalt på sitt jobb, oavsett om det går bra eller inte. Dessutom har de en mängd kostnader när de till exempel ska åka till Japan för att besöka det där lilla företaget, prata med VD:n, när de ska köpa de där aktierna och när de ska marknadsföra sig, etc. Så säger det sig självt att majoriteten av alla kommer underprestera mot det här indexet, för att ta hänsyn till kostnaderna. Det behöver inte vara ett svårare resonemang än så här.

Det finns en mängd studier, vi har gjort flera avsnitt på det här att det går inte att slå index över tid. Detta resonemanget som vi nu förde, som var ett ganska enkelt resonemang för att visa att de flesta kommer underprestera mot index.

Den här grafen visar fördelningen av antal fonder och hur de då skiljer sig mot marknadens avkastning. Då ser vi att det är fler fonder som underpresterar mot marknadens avkastning och att det är ganska normalfördelat och att indexfonderna hamnar precis i mitten. Att de ger samma avkastning som medel.

Detta är också en studie från Vanguard med en studie jag kommer publicera på bloggen. Så nej alla kan inte slå index. Nej, alla kan inte göra det som Michael Burry gör. Och i det fallet säger jag det jag säger till alla som slår index, eller som kommer till mig och säger att de slår index och behöver ingen indexfond, då säger jag alltid grattis till dig, keep on doing what you are doing.

Sedan brukar jag säga se bara till att skilja på vad som är tur och vad som är skicklighet, så att resultaten ser samma ut. De roligaste människorna är när det är skicklighet när det går upp och otur när det går ner. De tycker jag är roligast.

Vad finns det för bra alternativ till indexfonder?

JB: För att runda av, säg då att indexfonder är en bubbla, det är skit, det är som han säger. Vad är då alternativet? Jag kan helt ärligt tycka att det är märkligt att så många tycker att det är fel att vi som sparar på det här sättet, att vi sparar i någonting som har låga avgifter, det vill säga att vi får mer pengar, att vi sparar i någonting som slår majoriteten av alla alternativ, alltså som över en 10-årsperiod har 99% sannolikhet att det kommer slå alternativen.

Det är relativt enkelt att förstå en indexfond. Jag vet inte vilka japanska småbolag som är undervärderade, så jag köper alla bolag och gör jag det så kommer några gå bättre än snittet, några kommer gå sämre än snittet, och i helhet kommer jag hamna på marknadens avkastning. Dessutom har en solid vetenskaplig grund.

Skulle det inte vara värre om det var tvärtom? Om vi rekommenderade dyra fonder, där majoriteten av pengarna hamnar hos fondförvaltarna. Något som underpresterar mot majoriteten av alla alternativ, där du har 1% sannolikhet över en 20-årsperiod att vinna, och det finns ingen vetenskaplig grund och du kan inte förklara vad det är du har köpt. Är det bättre?

Ett sådant resonemang går ju förlorat i det här.

CB: Jag blir så himla nyfiken. Detta kanske inte har plats här i en ekonomipodd på det viset, men jag blir väldigt intresserad av det här beteendet bakom, att kritisera indexfonder. Vilka grunder man har, om man nu tycker att det är så mycket sexigare om man nu är daytrader eller vad man nu gör. Alltså, varför känner man sådant hat mot indexfonder?

Inga nya argument

JB: Det som alla de här undersökningarna visar, alltså vilka yrkesgrupper är sämst på att investera? Läkare, civilingenjörer, jurister, alltså högpresterande människor. Det är samma i någon artikel jag läste när jag gjorde research, att alla kommer aldrig investera i indexfonder. Det finns alldeles för många A-typ människor som ska bevisa sig själva att de är bättre än alla andra. Jag är från tid till annan en sådan person. Jag hatar ju att förlora, jag ska minsann visa folk.

Så jag tror att det där är mer ett psykologiskt behov. Man slår på det som man ser som ett hot och den här kritiken mot indexfonder är inte ny. Jag hittade ett citat från Fortune, 14 september, då citerar de Seth Klarman, en legendarisk hedgefondförvaltare. Han sa redan 1991:

When it passes, the prices of securities included in popular indexes will almost certainly decline relative to those that have been excluded. When the market trend reverses, matching the market will not seem so attractive. The selling will then adversely affect the performance of the indexers and further exacerbate the rush for the exits.

Fortune, 14 september 2019

JB: Då säger han att det här med indexfonder är något nytt påhitt. Det är en fluga som går över. Sedan säger han så här att ”securities included in popular indexes will almost certainly decline”, det vill säga att de aktierna som ingår i index kommer garanterat att gå ner relativt till de som inte var med i indexet, för att folk är dumma i huvudet som köper alla aktier utan att bry sig om vad de kostar. Och när den här trenden går över så kommer försäljningen att trycka ner priset och folk kommer försöka springa ut genom utgången, men utgången är alltid precis som den har varit och det kommer inte att gå.

Det är Michael Burry för 30 år sedan. Det är inget nytt. Det kommer låta så här när vi kommer intervjua förvaltare här som jobbar aktivt, då kommer de säga precis samma sak. Så det är inget nytt, etcetera. Och lite som jag började i avsnittet också, att jag tycker verkligen att Michael Burry förtjänar all cred. Jag tycker det är en fantastisk film och han verkar vara en spännande person. Christian Bale som spelar Michael Burry han är jätteduktig. Han lärde sig till och med att spela trummor för filmen, läste jag i en annan artikel.

”One brilliant call isn’t a track record”

Men som Alan Roth skrev, ”One brilliant call isn’t a track record”. Bara för att du hade rätt en gång så betyder inte det att du har en historik. Till exempel Garry Schilling hade rätt i 13 förutsägelser 2008. Det var ännu bättre förutsägelser än Michael Burry. 2009 gjorde han 13 nya förutsägelser och alla var fel. Jag har inte hört talas om Garry Schilling sedan dess. Meredith Whitney gjorde en briljant förutsägelse 2007. Men sedan köpte hon varmkorv på läktaren 2010. Du vet när man spelar fotboll och handboll så köper man alltid varmkorv och då är det så att istället för att vara på planen och spela, så har du blivit så lurad att du kunde lika gärna gå och köpa en varmkorv. Så det blev helt fel.

Ben Carlson på bloggen på ”A wealth of common sense” skrev så här nyligen:

I guess you could say the traders from The Big Short had a nice run but most of them either cashed out or haven’t been able to replicate the success from their once-in-a-lifetime trades. John Paulson’s certainly hasn’t been able to sustain a successful fund following the greatest trade ever.

Ben Carlson, A wealth of common sense

Vi har pratat om Elaine Garzarelli i ett annat avsnitt. Hon förutsåg svarta måndagen på 80-talet. Blev känd, som Michael Burry. Hon fick en egen fond och hela paketet. Men hon lyckades aldrig igen att förutsäga något på samma sätt.

Samma sak med Peter Schiff, som vi brukar skoja med för att han är världens neggo. Han kommer också få rätt någon dag. Och det är det som är att vara expert eller analytiker. Gör du bara tillräckligt många förutsägelser så kommer du någon gång få rätt. Har du dessutom gjort kontroversiella uttalanden och du får rätt, då blir du en idol. Det kommer aldrig göras någon film om oss två för vi säger köp en indexfond, för det kommer vara bra över en 30-årsperiod.

Det gjordes en studie av David Dreman på 50 års finansiella förutsägelser. De hade rätt i 23% av alla fall. Sedan var det en annan studie. Jim Bianco gick genom 20 års ränteförutsägelser i Wall Street Journal. När Riksbanken har möte och ska sätta ny ränta, så tar de in nobelpristagare, professorer och så ska de säga om de kommer höja räntan, sänka räntan, eller lämna den oförändrad. Så det är ett ganska enkelt val. De hade rätt i ca 30% av fallen. Så det hade varit bättre för Wall Street Journal att skita i professorerna, ta dit en apa och låta apan kasta pil.

CB: Eller välja banan. Apor väljer tydligen rätt i 33% av fallen när man ger de tre olika.

Slutats med tips för din privatekonomi

JB: Men det är statistiskt korrekt. Och vi pratar mycket om detta i avsnitt #62. Så om jag ska säga så här, slutsats, det är ingen ko på isen. Det här Michael Burry säger det är inget nytt, det är inga nya argument. Det första argumentet kom redan för 30 år sedan och det verkar som att indexfonder har funkat de senaste 30 åren. Det är rätt i teorin men det kommer inte hända i praktiken.

Så samma rekommendation som alltid, leta inte efter nålen i höstacken, köp hela höstacken istället.

Alltså, köp indexfonderna, ta de här fondrobotarna. Det bästa du kan göra, det är det vi alltid pratar om; månadsspar långsiktigt, med lång tidshorisont, kontinuerligt, regelbundet sparande. Kombinera de är billiga indexfonderna så att du får en global exponering. Ha en bra balans mellan räntorna och aktierna, alltså gas/broms grejen.

Balansera om en till två gånger om året, så som vi alltid pratar om. Inse att det är du som är den största risken för dina pengar. Marknaden kommer förlora marginellt av pengar i förhållande till hur mycket pengar vi kommer förlora på vårt beteende. Och glöm inte bort att konsumera pengar på det som ger energ. Så det var egentligen allt för idag. Kändes det förståeligt även om du zonade ut litegrann?

CB: Ja, alltså det ska bli jättekul att höra och läsa vad ni som lyssnar och tittar och läser har för kommentarer på detta.

FikaTillsammans på Patreon

JB: Om du gillade detta, prenumerera på din podd eller på YouTube-kanalen eller på vårt nyhetsbrev. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt och kommer ut en gång i månaden. Det innehåller de bästa tipsen. På Facebook kan man också följa oss. Där brukar vi lägga ut artiklar och lite tips. Det som vi gillar jättemycket är Patreon och där kan du bli en del av vårt community. Där delar vi med oss av lite tips som inte kommer på bloggen.

Vi arrangerar digitala FikaTillsammans. Vi hade ett nu förra veckan med Patrik Adamson från Lysa, vilket var jätte uppskattat. Det var roligt för det var med folk från Nya Zeeland. Alltså, svenskar, men som satt i Nya Zeeland. De var glada att det var klockan åtta på kvällen, för det var tidig morgon där. Det var roligt för Patrik delade med sig av tips som han inte har delat med sig av förut. Så folk fick lite perks, vilket var väldigt schysst. Jag gillar det jättemycket.

CB: På Patreon är det ju så att man stödjer oss med någon liten summa. Vad kan man gå in med som minst?

JB: Man väljer själv. Jag tror att det var någon som sa att jag gillar jättemycket det ni gör, men jag har inte så mycket pengar, så jag sponsrar med 1 USD. Sedan är det vissa som säger att vi gillar detta och ni är mer värdefulla än mitt Spotify-abonnemang, så jag betalar lika mycket som jag betalar till Spotify. Så de flesta betalar mellan 5 – 7 USD i månaden, som en fika. Köp oss en kaffe så lovar jag att du kommer tjäna in den kaffen många gånger om. Så det är patreon.com/rikatillsammans. Så, stort tack till dig som stödjer oss redan och tack till dig som har lyssnat och tittat. Hoppas vi ses nästa söndag.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du gillade den här artikeln och vill få en heads-up om kommande artiklar, tips och råd då tror vi att du kan uppskatta vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, det kommer ungefär en gång i månaden. Självklart kan du avprenumerera när du vill.

Relaterade artiklar

• Kom igång med ditt sparande | Steg-för-steg guide - RikaTillsammans #99 - Lägg en timme idag för att sedan inte behöva göra något i flera år...
• Investera nu eller efter börskraschen? Om finansiell spådomskonst - Genomgång om huruvida det faktiskt fungerar att förutsäga framtiden

Avsnittet Kritik mot sparande i indexfonder dök först upp på RikaTillsammans.

Inför ett kommande avsnitt har jag en kort fråga som jag gärna skulle vilja ha din hjälp med. Låt oss säga att du väljer en portfölj eller ett sparande med fonder som har fått det högsta betyget – 4 eller 5 Morningstar-stjärnor. Du sparar i dessa fonder under en 10 års period. Vad är din spontana förväntning och tro om den framtida utvecklingen på dessa fonder med högsta betyg?

Tack på förhand för att du hjälper till!
Jan och Caroline

Avsnittet Vad är din förväntning med ett 5-stjärnigt sparande? dök först upp på RikaTillsammans.

Vi är vana från nätet att ju fler stjärnor en produkt har, desto bättre är den. Problemet är att det är skillnad på en stekpanna och en fond. En stekpanna har samma kvalitetsegenskaper imorgon som den hade igår. En fond med många stjärnor kommer däremot statistiskt vara sämre imorgon än vad den var igår. En portfölj bestående av 5-stjärniga fonder ska statistiskt underprestera mot index i framtiden. Dessutom visar både studier och Morningstars egna data att avgiften är betydligt bättre indikator på framtida utveckling än vad antalet stjärnor är.

I veckans avsnitt djupdyker vi i forskning, studier och rapporter om företaget Morningstars betygssystem för fonder. De senaste åren har nämligen Morningstar-stjärnorna blivit de facto standard för småsparare att utvärdera fonder. Överallt där man kan köpa en fond finns antalet stjärnor med. Det spelar ingen roll om du titta på din bank, Avanza, Nordnet eller något annat ställe. De finns alltid med.

Användningen är väl utspridd. Rådgivare (=säljare) använder stjärnorna som ”cover-my-ass” genom att skjuta skulden på Morningstar om fonden i framtiden skulle gå dåligt. Fondbolag använder antalet stjärnor i sin marknadsföring. Vi småsparare använder dem för att placera våra sparade pengar. Jag ska inte sticka under stol med att jag också är skyldig. I alla utvärderingar av ”bästa fonderna” har jag tagit med dem och lagt en onödigt stor vikt vid dem. Det är sjukt svårt att rekommendera en 3-stjärnig fond när det finns en 5-stjärnig.

På senare tid har jag dock börjat störa mig på stjärnorna. Många av de bästa fonderna för oss småsparare – det vill säga globala indexfonder med låga avgifter – får sällan mer än 3 eller 4 stjärnor. Med tanke på att det snart är dags för en ny ”bästa fonderna”-artikel började jag överväga att skippa stjärnbetygen helt och hållet. Men dessförinnan ville jag se vad studier, forskning och Morningstar själva säger om sitt betygssystem. Särskilt eftersom det de facto idag är standard. Det visade sig att jag inte är i närheten av att vara först med de här funderingarna.

Ett sparande med 4-5 stjärniga fonder kommer sannolikt att underprestera mot index

Det som vi hittade i researchen till det här avsnittet var faktiskt helt sjukt. Det är sällan jag och Caroline blir chockade i ett avsnitt, men det här var på en helt ny nivå. Några av slutsatserna som man kan dra från forskning men även Morningstars egna uttalanden är:

• Antalet stjärnor är verkligen bara ett historiskt mått
• Betyget säger VERKLIGEN ingenting om framtiden
• Över tid behåller bara 14 % av alla 5-stjärniga fonder sitt betyg
• Över 50 % av alla fonder läggs ner över en 15 års period
• En portfölj bestående av 5-stjärniga fonder ska underprestera mot index
• Fondbetygen konvergerar mot tre stjärnor oavsett startbetyg
• Avgiften är en bättre indikator på framtida utveckling än stjärnorna
• Av de 25 % bästa fonderna är bara 23 % av dessa bäst 5 år senare.

Jag vet inte om du upplever ovanstående lika upprörande som jag, men jag tycker det här helt sjukt. Om vi tittar på fonder som har haft fyra eller fem stjärnor så har dessa efter en 10 års period:

• 27 – 35 % har 4-5 stjärnor
• 22 – 25 % har blivit 3-stjärniga fonder som går som index (men är dyrare)
• 43 – 57 % har blivit 1-2 stjärniga, likviderats eller slagits ihop med andra fonder

Tolkningen av ovan är att om vi har en portfölj av fonder som har 4 eller 5-stjärnor, så är den rimliga statistiska förväntningen över den kommande 10 års perioden:

• En sannolikhet på ca 33 % för en överprestation mot index
• En sannolikhet på ca 50 % för en underprestation mot index

Från ovan kan man inte dra en annan slutsats än att ett sparande bestående av 5-stjärniga fonder bör ha en underprestation mot index efter avgifter. Jag kan ju säga att det INTE är något som jag förväntar mig när jag tittar på fonder och väljer de som har högst betyg.

Er förväntning verkar gå i linje med min…

I samband med den här artikeln gick jag ut i några kanaler och ställde frågan:

Vad är din förväntning med ett sparande med fonder som har högsta betyg i form av 4 eller 5 Morningstarstjärnor?

För att se hur några av oss småsparare tänker och resonerar. Så här blev utfallet aggregerat med ca 930 personer som svarat:

En överväldigande majoritet har en förväntning om att väljer man fonder med ett högt betyg så ska dessa gå bättre än genomsnittet. Inte helt oväntat. Synd att vi alla har fel. Ännu mer synd att Morningstar verkar veta om det här men ändå inte gör något åt saken. Men som tur är leder studierna återigen till samma slutsats. Det som ger bäst förutsättningar är att investera långsiktigt, passivt i indexfonder med låga avgifter. Föga förvånande. 😎

Tack för den här veckan!

Tack för den här veckan med alla spännande kommentarer, tips och diskussioner. Just nu är jag och Caroline i en intensiv period. Jag har varit själv hemma med barnen i flera dagar till mina vänners stora nöje då pappa-spelet inte varit det jag är bäst på. När en vän undrade hur det gick, svarade jag: ”Allt går bra, jag gör som bombteknikerna: fokuserar på nästa steg och det som fungerar. Bara två timmar till läggning.” 😂 Halvt på skämt och halvt på allvar, men det kastar verkligen ljus på att livet pågår utanför kalkylarket.

Nästa vecka kommer jag möta upp några av er läsare och patroner på Riksbanksdagen i Stockholm. På söndag är det dessutom dags för en favorit i repris. Vi bjöd tillbaka Andreas Brock och Henrik Milton från avsnitt #36. De är två professionella investerare som förvaltar en fond med 5 000 miljoner kronor, de har skrivit boken ”Vägen till vinnande aktier” och det bästa av allt – de har totalt motsatt åsikt och investeringsstrategi till mig. Med tanke på alla avsnitt om indexfonder tänker jag att det bryter av bra. Samtidigt svarar de på era läsarfrågor och delar med sig av massor av tips kring hur man bygger ihop en egen aktiv investeringsstrategi samt ger tips på några av de 30-tal bolag som de anser vara bäst i världen. Hoppas att vi ses nästa vecka!

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på avsnittet kring Morningstar-stjärnor

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

• 00:03:36 – Stjärnbetygen är inte så väsentliga
• 00:05:56 – Bättre att välja fonder med låga avgifter
• 00:10:36 – Så fungerar betygsättningen på Morningstar
• 00:14:08 – Procentuell fördelning av stjärnorna
• 00:15:21 – Så används Morningstars stjärnbetyg
• 00:18:54 – Betygssystem kan vara väldigt effektivt
• 00:21:47 – Fonder kan inte betygsättas på samma sätt
• 00:23:22 – ”Morningstar Mirage” i Wall Street Journal
• 00:27:12 – Bara 14% av alla 5-stjärniga fonder behåller betyget i tre år
• 00:31:30 – 5-stjärniga fonder underpresterar statistiskt mot index över tid
• 00:34:33 – Research från Dimensional
• 00:37:53 – Har en 1-stjärnig fond sämre spridning än en 5-stjärnig fond?
• 00:41:46 – 52% av alla aktiefonder försvinner inom 14 år
• 00:44:47 – 75% av de bästa fonderna försvinner från topp 25-listan inom 5 år
• 00:48:14 – Den femte stjärnan är en dödsdom
• 00:52:10 – Skarp varning från ekonomiprofessor Matthew R. Morey
• 00:55:20 – Star Power: the effect of Morningstar ratings on mutual fund flow
• 01:01:24 – Kommentar från Morningstar
• 01:05:10 – Betygen är bara en historisk kvantitativ analys
• 01:10:10 – Minimal skillnad mellan en 1-stjärnig och en 5-stjärnig fond
• 01:13:08 – Morningstar erkänner att betygsystemet är felaktigt
• 01:16:30 – Morningstar uppdaterar betygsystemet
• 01:21:00 – Slutsats: bäst resultat med indexfonder eller fondrobot
• 01:23:00 – Slutkommentar på Wall Street Journal-artikeln
• 01:25:32 – Finansbranschen är en show business
• 01:27:37 – Exklusiva tips och ett sprudlande community
• 01:30:33 – Detta kommer i avsnitt #124

Precis som vanligt matchar tiderna bättre videon än poddavsnittet på grund efterbearbetningen.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som hellre läser än lyssnar eller tittar följer nedan en komplett transkribering av avsnittet.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Idag är det dags för avsnitt #123 och jag tänkte att vi ska prata om Morningstar och en vanlig missuppfattning kring Morningstars stjärnbetyg. Det handlar om att Morningstar sätter stjärnor på fonder, upp till 5 stjärnor för maxbetyg.

CB: Detta är lite roligt, för att vi har diskuterat det ytligt i andra avsnitt om hur man kan få stjärnor i olika kategorier. Sedan har jag tänkt att det verkar vara en soppa. Äntligen ska vi prata ut om det här med stjärnbetyg och i vilka kategorier och lite så.

JB: Ja, det ska vi absolut göra. Nu blev du entusiastisk, men vi kommer prata en del om vad studierna säger om det här. Men du är ju för det akademiska och precis som vi har gjort i de senaste avsnitten så kommer vi dyka ner i studier, det kommer bli en del citat från de här studierna och vi kommer också prata om vad man kan dra för slutsatser och använda det här.

Morningstars betygsystem det är det absolut vanligaste. Särskilt med tanke på att vi i förra avsnittet pratade om det här med kritiken mot indexfonder och indexfonder får sällan mer än 3 stjärnor, och då blir det också det här ointuitiva att varför ska jag välja en fond med 3 stjärnor när det finns fonder som har 5 stjärnor?

Men om vi ska ta en kort sammanfattning, så kommer vi prata mycket om att värdet av de här stjärnorna är tyvärr – enligt studierna – högst begränsat. Att det är inte så himla bra som vi tror att det är. Detta kom man egentligen fram till redan för 20 år sedan. Morningstar har hållit på i många, många år och de första studierna gjordes 1996 och 1999. Men för typ två år sedan gjorde Wall Street Journal en jättestor artikel ”The Morningstar Mirage” där de mer eller mindre sågade det här med stjärnbetygssystemet.

Så vi ska titta på vad Wall Street Journal skriver, vad säger studierna, och hur kan man använda sig av det. För att sammanfatta det så är det högst begränsat.

Historisk utveckling är inte en garanti för framtida utveckling, så som vi alltid brukar säga i villkoren. Men de flesta studier pekar på att den historiska utvecklingen verkligen inte har någon koppling över huvud taget till den framtida utvecklingen, vad det gäller betygssystemet.

När du blev så entusiastisk nu så var det som att nu blir det ett lätt sätt att välja fonder på, men det är inte riktigt så.

Stjärnbetygen är inte så väsentliga

CB: Nej, så tänkte jag inte. Jag tänkte mer att äntligen ska det bli reda i det här, för det finns miljö- eller etiska kategorier där man kan ha 5 stjärnor och så kan man ha kanske 3 i performance. Och det har jag tyckt ha varit lite jobbigt. Men nu så kommer du säga att det är ännu värre. Kommer du också berätta om hur man kan hitta rätt?

JB: Nej, inte idag. Det får komma en annan dag. Om jag ska avslöja – nu har vi ju hamnat på ett sidospår igen – men nu är det oktober och om två månader kommer vi göra de nya artiklarna över årets bästa fonder, etc., så detta avsnitt är lite en krattning inför den artikeln som ska komma om åtta veckor. Jag kommer bortse mer eller mindre från hur många stjärnor de olika fonderna har.

Det vi kommer koncentrera oss på i dagens avsnitt är att de där stjärnorna inte är så himla väsentliga och att de faktiskt missbrukas av väldigt många, inklusive Avanza, Nordnet, rådgivare, fondbolag och alla andra. Detta är också lite av ett ”kejsaren är naken”-avsnitt. Vi kommer titta på vad man kan göra i stället. Absolut. Men vi kommer inte gå igenom vad man ska titta på istället för en fond i just det här avsnittet. Det får komma senare.

Sedan kan vi också säga att nu har vi gjort ett par avsnitt där vi verkligen har sjungit indexfondernas lov och vi har kritiserat lite de aktiva fonderna. Men nästa vecka så har vi bjudit in Andreas och Henrik, som är precis motsatsen. De förvaltar en aktivt förvaltad fond som har 5 000 miljoner kronor i förvaltning. De har uppenbarligen en helt annan åsikt och en helt annan strategi. Så att vi får lite balans i podden. Nu har vi pratat mycket, mycket indexfonder de senaste avsnitten, så vi ska också titta på vad de som är kritiska till indexfonder gör. Alltså, vad är alternativet.

Bättre att välja fonder med låga avgifter

JB: Om man tittar på avgifterna, för vi brukar tjata om billiga fonder och låga avgifter… Låga avgifter är en mycket bättre faktor att titta på än antalet stjärnor. Det finns studier som säger att de som tittar på avgifterna och väljer utifrån låga avgifter istället för antalet stjärnor, gör ett mycket bättre val. Vilket är superintressant. Sedan ska vi också prata om skillnaden mellan att ha 1 stjärna och 5 stjärnor, alltså hur stor är differensen. Man tycker att det låter som en sjukt stor skillnad i betyg, men vad innebär skillnaden i praktiken.

En annan väldigt intressant insikt från researchen till det här avsnittet var att hälften av alla fonder aldrig blir tonåringar. Nästan hälften av alla fonder avvecklas eller slås ihop med andra, alltså dör, inom en 15-årsperiod. Jag visste inte att det var så extremt, vilket är lite sjukt. Sätter man pengarna i en slumpmässig fond så har man en 50/50-chans att om 15 år finns inte den fonden kvar längre. Pengarna försvinner inte då, utan det som brukar hända är att fonden slås ihop med en annan fond, eller slukas av en annan fond.

Så man blir inte av med pengarna. Eller, om fonden har varit riktigt, riktigt dålig så har det hänt att folk har förlorat sina pengar. Men det är ovanligt. Man brukar avveckla fonden innan det går så långt utför. Sedan är det också så att fonder som får 1 stjärna är mer eller mindre dödsdömda. Det ska vi också titta på, att många fonder då likvideras. Det är ingen som vill köpa en 1-stjärnig fond. Vi kommer titta på fler grejer och jag fick några ”what the fuck”-moments.

Jag har gjort sjukt mycket research till det här avsnittet. Precis som vanligt är det viktigt att säga att det här inte är finansiell rådgivning eller personlig rådgivning, utan det är en allmän information. Idag är det superviktigt att säga att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Och i alla typer av sparande och investeringar så kan man förlora pengar. Det finns inga garantier. Det här avsnittet, jag tror jag har använt 30–40 källor, och alla de finns på bloggen. Jag kan ibland fundera på om det är rimligt nu när vi gör ett avsnitt i veckan, att göra åtta timmars research.

Avsnittet bygger på denna information och alla källorna finns på bloggen på rikatillsammans.se, så man kan gå in på avsnittet på hemsidan och där finns det länkar till allting. Jag brukar säga att jag har bedömt källorna som trovärdiga, men jag kan inte garantera det. Jag går sällan och kollar källornas källa. Vill man veta mer kan man läsa våra fullständiga villkor.

Så fungerar betygsättningen på Morningstar

JB: Om vi börjar med att titta på hur Morningstar-betyget fungerar. Då är det så att en fond är en samling aktier, alltså en samling företag, och de bolagen sinsemellan kan vara väldigt olika… Till exempel småbolag tenderar att i goda tider utvecklas mycket bättre än mogna bolag, som redan har verkat i 30 år och listat ut det mesta och är i förvaltningsfas. Därför säger man att det är orimligt att jämföra stora mogna bolag med små snabbväxande bolag. Eller, det är inte rimligt att jämföra svenska bolag med indiska bolag. Så man försöker kategorisera dem på olika faktorer.

Oftast kategoriserar man fonderna beroende på vilken storlek av bolag de investerar i och då är det ofta små, medel och stora bolag. Sedan vilken typ, om de är tillväxt, att de växer mycket, eller om det är en mix/blandning eller stora värdebolag. Då får man redan där nio kategorier, tre gånger tre. En indexfond är nästan alltid stora mixbolag. Sedan delar man ofta upp det i region också. Nordamerika, Europa, BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) eller Japan, etc. Så man tar ofta ett par regioner.

Jag tror att Morningstar har totalt 170 kategorier, som de bedömer. Sedan tar de teknikföretag och läkemedelsföretag för sig, etc. Tittar vi på det som är populärast i Sverige så är det då kategorierna: Sverige stora, Sverige små/medel, USA mix och Global mix. Sedan tar man hänsyn till samtliga avgifter i fonder och tittar hur det har gått under de senaste tre, fem eller 10 åren. Detta sammanvägt leder då till ett betyg. Sedan måste fonden ha funnits i tre år för att få ett betyg.

Morningstar är alltså ett amerikanskt, Chicago-baserat bolag, som startade på 60-talet, tror jag. Det är lite roligt också för det gör sig vissa lustiga över att det startades inte av någon i finansbranschen, utan av en marknadsförare, som la mer pengar på att göra logotypen bra och designa stjärnorna, mer än att de var analytiker. Det kommer vi återkomma till i det vi ska prata om under dagen. Det finns inget riktigt bra alternativ till Morningstar, som också är överlägset störst.

Procentuell fördelning av stjärnorna

De tittar på kategori, storlek och region. De tittar på avgifter, avkastning och det ska vara under minst tre år. Men sedan säger de, som när du och jag gick i skolan, att alla kan inte ha en femma. Var alla duktiga i en klass, så var det ändå bara 10% som fick en femma, så fick de andra en fyra, även om de var bättre än femmorna i en annan klass. Och så är det med Morningstar också.

De säger att de 10% som är bäst i en kategori får 5 stjärnor. De 22% bästa som kommer efter får en fyra. 35% av alla fonder får en trea, så att det blir en normalfördelning. Så du har de 10% sämsta får en etta och de 10% bästa får en femma. De 22% som är näst sämst får en tvåa.

Så används Morningstars stjärnbetyg

De här betygen används överallt. Så när du går in på en fond på Avanza, så ser du direkt Morningstars fondbetyg i högra kolumnen. Går man in på Nordnet syns det nästan ännu tydligare. Det är det första du ser under titeln uppe till vänster. Detta är också smart av Morningstar för de ger ut detta gratis. Det är gratis information till alla. I brist på kunskap eller tid och erfarenhet så används de här Morningstarstjärnorna som en kvalitetsstämpel.

Där ska jag också villigt erkänna att jag har varit en lika dålig kålsupare. Vi har i våra sammanställningar av de bästa fonderna också använt detta som ett kriterium. Vi har tagit med det i alla listor och gett det en stor vikt. Det har varit jobbigt för mig att sätta upp en fond med 3 stjärnor, för då har jag känt mig tvungen att förklara ett undantag och så. Men till nästa år kommer jag förmodligen att stryka detta som ett kriterium överhuvudtaget. Eller åtminstone tillskriva det ett betydligt mindre värde.

Stjärnorna används också mycket som ett ”cover-my-ass”-skydd. Om jag sitter som en finansiell rådgivare så kan jag säga titta, den här fonden har 5 stjärnor, det är en bra fond. Då behöver jag inte ta ansvar för det, utan då kan jag skylla på Morningstar. Avanza har en portföljgenerator jag egentligen gillar, men den väljer nästan bara ut fonder som har 5 stjärnor. Så väldigt mycket baseras på de här stjärnorna och jag tror att det är många lyssnare som har gjort samma beslut som vi, att man har fattat sina beslut på antalet stjärnor. Det är många som säger till mig att varför inte bara ha en portfölj med 5 stjärnor.

CB: Det är lite som att gå på systemet och titta på vinflaskor utifrån etiketter. Allt som ser fint ut.

JB: Ja, lite så. Och detta finns verkligen tillgängligt överallt. Morningstar tjänar pengar på att sälja finansiell data. Så de använder detta för att bygga kredibilitet för sin andra grej. Alla känner till Morningstar. Nu håller vi på att bygga en app som ska ta över efter SmartBudget. Man ska kunna följa upp sin ekonomi och följa upp sina tillgångar. Då vill jag till exempel ha data över hur fonden har utvecklats, vilka regioner investerar de i, vad är avgifterna?

Då säger Morningstar att du kan få köpa den datan av oss och det kostar mellan 50 000 och 100 000 per år. Så nästan alla fondbolag köper in den datan för att kunna visa på sin hemsida för sin fond. Jag tror att de har 250 000 kunder som köper den här datan. Det går bra för Morningstar.

Betygssystem kan vara väldigt effektivt

JB: När man går in på Amazon har alla produkter stjärnbetyg. Hotell, Airbnb, Uber och alla använder detta betygssystem 1–5. Då drar vi slutsatsen att något som har 5 stjärnor är bättre än något som har 3 stjärnor. Det är en ganska rimlig slutsats. Men problemet när vi börjar titta på stjärnor är att alla stjärnor är inte skapta lika. Ofta tittar vi på hur bra något är och jag har egentligen ingenting emot att vi använder ett betygsystem.

När vi gjorde avsnitt 116 pratade vi om en studie där kvinnor som skulle speeddejta. Hälften av kvinnorna fick en biografi, CV, en massa information om den som de skulle träffa. Den andra kontrollgruppen fick bara veta hur många stjärnor mannen hade fått av de föregående som hade speed dejtat honom. Så de fick ingen information och då skulle man se vem som kunde fatta bäst beslut huruvida ni kommer gilla den här mannen eller inte.

Då visade det sig att alla trodde att ju mer information jag har desto bättre beslut kommer jag kunna ta. Men det visade sig att de som hade bäst gissning det var de som hade lite information och egentligen gick på vad andra tyckte. Om det var många kvinnor som gillade mannen innan, så gillade man också honom, med stor sannolikhet. Liknande studier har man gjort med filmer. Man har gjort all information som finns på IMDB om en film och så har man bara sagt att den här filmen har 8,1 av 10. Då gillar man den för att andra gillar den. Vi är flockdjur och vi skiljer oss inte så mycket från andra människor. Gillar andra människor detta så är sannolikheten stor att jag också kommer gilla det.

Fonder kan inte betygsättas på samma sätt

JB: Jag har egentligen så mycket emot det här betygssystemet. Jag kollar alltid recensionerna när jag köper något och kollar vad andra skriver. Men problemet är då att stjärnor som fondbetyg och stjärnor på ett mobiltelefonskal eller en stekpanna eller annan produkt, skiljer sig väsentligt. Om vi har en stekpanna som producerades för en månad sedan och den har fått 5 stjärnor och jag köper en stekpanna idag eller köper en stekpanna nästa månad, givet att det är samma stekpanna, så kommer den ha samma betyg. Den har inte förändrats i metall, komposition, det är samma egenskaper.

Ett hotell som hade 4 stjärnor för en månad sedan kommer ha 4 stjärnor nästa månad, för det är fortfarande samma hotell. Problemet är att så är det inte med en fond. Fonder lever i en helt annan föränderlig miljö. En fond som hade 5 stjärnor för tre månader sedan kan tre månader senare ha 2 stjärnor, eller något sådant. Det är många som kritiserar Morningstar för detta. Man utgår från att betygssystemet fungerar likadant på en fond som för en stekpanna. Men en fond kan prestera väldigt annorlunda imorgon än vad den presterade igår.

”Morningstar Mirage” i Wall Street Journal

JB: Om vi då tittar på den här Wall Street Journal-artikeln som kom 25 oktober 2017, som hette ”Morningstar Mirage”, som betyder synvilla. Detta är ett utdrag från deras artikel:

Morningstar gives funds one to five stars for past performance, with five the best. Many investors treat the stars as guide to future performance. But over time, the performance of funds with different initial star ratings converges.

Källa: Wall Street Journal, ”The Morningstar Mirage”, 25 oktober 2017

JB: Så de säger att Morningstar sätter ett betyg på ett till 5 stjärnor baserat på tidigare prestation. Redan där är det så att Morningstar själva – jag kommer citera dem senare i avsnittet – säger att stjärnorna är inte någon indikation för framtida avkastning. De säger att stjärnorna bara berättar hur det har gått. Men utifrån så som vi har pratat om stjärnor hittills så är det ingen som säger att de vill titta vilken fond som har varit bäst igår. Vi drar slutsatsen att om stekpannan var bra igår så kommer det vara en bra stekpanna imorgon också.

Sedan säger de att 5 stjärnor är bäst, 1 stjärna är sämst, och att många investerare använder stjärnorna för att göra ett antagande om framtida prestation. Men, då säger de att ”over time, the performance of funds with different initial star ratings converges”. Och så säger de att den fond som har 5 stjärnor idag över en 10-årsperiod i genomsnitt kommer att gå ner till 3 stjärnor. De tappar alltså 2 stjärnor på 10 år.

En fond som har 1 stjärna kommer över tid då att öka till 2 stjärnor. En fond som har 3 stjärnor kommer över tid ha 2,8 stjärnor. Så betygen går samman och det är inte så konstigt med tanke på att det är jättesvårt att slå marknaden. Marknaden är genomsnittet; alltså kommer alla gå mot genomsnittet över tid.

Men det som är intressant här är att en femma blir sämre över tid, medan en etta blir bättre över tid. Det är inte direkt man tänker på när man ser de här fondbetygen, att en etta kan relativt sätt vara bättre än en femma, för vi tittar bara på historisk avkastning. Hänger du med? Du blir inte förbannad?

CB: Jag hetsar inte upp mig över detta, men jag kan tänka mig att man kan bli jättearg. För man har valt de bästa fonderna tycker man och då ska de gå jättebra.

Bara 14% av alla 5-stjärniga fonder behåller betyget i tre år

Of funds with a five-star rating, three years later only 14% had performed at a five-star level.

Källa: Wall Street Journal, ”The Morningstar Mirage”, 25 oktober 2017

JB: Wall Street Journal tittade på vad sannolikheten var att en fond som började med 5 stjärnor fortfarande hade kvar sina 5 stjärnor över en tre-, fem- eller tioårsperiod. Då konstaterade de att bara var 14% av alla 5-stjärniga fonder som efter tre år behåller sina 5 stjärnor.

Så 86% av alla 5-stjärniga fonder blir av med sin femte stjärna över en 10 års period

Tabellen nedan är från Morningstar själva där man till exempel kunde se att en fond som börjar med 5 stjärnor efter en tioårsperiod hade 14% behållit den, 21% av fonderna är nere på 4 stjärnor och 22% har fått 3 stjärnor och var tionde fond har gått ihop med en annan fond eller likviderats.

Men det var faktiskt en amerikansk finansiell rådgivare som heter Paul Hill, som gjorde en lite annorlunda kategorisering. Så han tog tabellen ovan och grupperade 4- och 5-stjärniga fonder för sig, 3-stjärniga fonder för sig som medel, och så grupperade han fonderna med 1 och 2 stjärnor.

Sedan summerade han dem och slutsatserna man kan dra är att av alla fonder som börjar med fyra eller 5 stjärnor:

• har bara en tredjedel (27–35%) behållit sina stjärnor över en tioårsperiod.
• 22–25% beter sig som en 3-stjärnig fond, alltså som en indexfond, fast med helt andra avgifter, för avgifterna är oftast mycket högre.
• 43–52% har blivit 1-stjärniga fonder eller har likviderats.

Så mer än hälften av alla fonder med fyra eller 5 stjärnor går till en 3-stjärnig fond. Det är chockerande. Om vi omformulerar detta kan man säga att:

Om jag väljer en 4- eller 5-stjärnig fond idag, så har jag 33% sannolikhet på att den överpresterar mot snittet, alltså att det går bättre än med en indexfond. Men jag har en sannolikhet på över 50% på en underprestation. Så det är inte ens 50–50, utan jag har negativa odds.

CB: Jag känner bara hur jag vill vända mig bort från den här informationen. Man tar till lite flyktbeteende och börjar tänka på annat, för detta är jobbigt att ta till sig. Att det är så låga odds när man har valt ”de bästa fonderna”.

5-stjärniga fonder underpresterar statistiskt mot index över tid

JB: Ja, exakt. Paul Hill formulerade det så här:

Givet sannolikhet på 33% för att slå index och 50% att underprestera, kan vi dra slutsatsen att en portfölj bestående av 5-stjärniga fonder bör ha en förväntad underprestation mot index.

Källa: Paul Hill, nyhetsbrev 2017-Q4

JB: En portfölj med 5-stjärniga fonder ska alltså statistiskt underprestera mot index över tid. Det är vad siffrorna visar. Det är inte vad de flesta av oss förväntar oss.

CB: Grejen är den också att man kan ju välja de här 5-stjärniga fonderna och ha dem under en lång period, sedan ska man egentligen vara ganska intresserad av sitt innehav för att komma ihåg att de en gång i tiden var 5-stjärniga när man valde dem. Det kan ju gå ganska lång tid innan man kan märker att det inte går så jävla bra i portföljen. Tio år är en lång tid. Fem år också.

JB: Men myten här är att om jag bara är intresserad så kan jag välja och byta ut. Jag säger att det inte funkar, men det är också därför vi har bjudit hit Andreas och Henrik, för att de säger att det funkar. Men det intressanta blir också att höra hur de jobbar. De går så klart inte efter stjärnorna. Det räcker däremot inte att vara intresserad för att få bättre resultat. Då skulle jag säga lyssna på nästa veckas avsnitt för att se vad som krävs och var medveten om att när någon säger åt dig att det bara är att välja 5-stjärniga fonder så är det bara att springa därifrån. Detta är en helt sjuk mening, att en portfölj med 5-stjärniga fonder ska statistiskt underprestera mot index över en 10-årsperiod. Men det visar statistiken.

Research från Dimensional

JB: Sedan gillar jag att titta på andra källor och då finns det ett bolag som jag gillar jättemycket; nästan lika mycket som Vanguard. Det heter Dimensional och har startats av Eugene Fama, Nobelpristagaren, tillsammans med French och några andra. Problemet är att man inte kommer åt deras fonder, men de gör sjukt bra research. Man måste ha jättemycket pengar, de går inte att köpa på Avanza eller Nordnet. Vi kan prata om det i ett annat avsnitt, jag jobbar på ett sätt hur man ska komma åt de som sparare i Sverige.

Det är fonder som är i princip som indexfonder, med en viss tiltning. De heter Dimensional för att vissa dimensioner går bättre, till exempel lönsamma bolag går bättre än olönsamma bolag, så då sorterar de ut olönsamma bolag ur sin indexfond.

Då säger de att över en 10-årsperiod så kommer med lönsamma bolag överprestera mot olönsamma bolag med 93 % sannolikhet, små bolag kommer överprestera mot stora bolag med 73 %, värdebolag kommer överprestera mot tillväxtbolag med 78 % och så vidare.

Fakta från Dimensional

Det är det som kallas för faktorinvesteringar. Så gör de det till extremt låga avgifter och en anledning till varför de inte jobbar mot retailkunder, att du måste gå till en finansiell rådgivare, det är för att de inte vill att man ska handla, alltså köpa och sälja deras fonder, för att det sabbar deras fond. Då blir det för mycket transaktioner.

CB: Det låter ju självklart att lönsamma bolag kommer gå bättre över tid än olönsamma. Men vi har pratat litegrann faktiskt tillsammans med Coeli-killarna om det här med olönsamma bolag, att det kan finnas olönsamma bolag, som verkar jättebra och som tuffar på med sin verksamhet. Men till slut går det kanske inte längre.

JB: Ja, precis, vi pratade om att det är stor skillnad på olönsamma bolag och olönsamma bolag. Det är skillnad på Amazon som har sjukt mycket kassaflöde, som kan omvandla det till vinst bara genom att ta ett styrelsebeslut, medans Uber går back 50 miljarder kronor – lika mycket som hela svenska försvaret kostar – på 12 månader, varje år. Men sedan kan vi också kolla på vad som är poppis på Avanza. Tittar vi på Avanzas 50 mest ägda aktier då är det en hel del konstiga bolag. Många olönsamma bolag. Men vi hoppar tillbaka innan jag börjar mitt rant här.

Har en 1-stjärnig fond sämre spridning än en 5-stjärnig fond?

JB: Vi ska försöka göra ett avsnitt om Dimensional vid ett tillfälle, men de har i alla fall gjort en studie och en jättefin graf, så den måste man nästan kolla på, på bloggen. Men då har de tagit fonder med olika betyg och kategoriserat dem och färglagt dem i olika färger. Sedan har de plottat ut alla fonderna vad de har haft för avkastning i perioden efter att de har fått det här betyget.

Om vi tittar på den här grafen ser vi att de blå är de som hade en etta i Morningstar-betyg och de som hade en femma är guld längst ner till höger. Sedan tittar vi på grafen med spridning av resultat. Då kan man tycka att om Morningstar hade funkat som ett betyg på vilken avkastning fonderna kommer att ha i framtiden, så borde ju de 5-stjärniga fonderna ha betydligt bättre avkastning än de 1-stjärniga fonderna och de 3-stjärniga fonderna borde ligga i mitten.

Så grafen borde se ut som en trappa, rent logiskt sätt, men det ser snarare ut som ett rakt sträck. Det är ingen substans i att en 1-stjärnig fond skulle ha en sämre spridning än en 5-stjärnig fond. Detta var lite spiken i kistan på det här.

Morningstar protesterade mot det här och sa att det är större sannolikhet för att mer 1-stjärniga fonder likvideras och så säger de att du har 40% större sannolikhet om du använder vårt betygssystem. Men för mig blir det snedvriden statistik, för då säger de så här att slumpmässigt är det en av tio. Eftersom det bara är 10% av alla fonder som får 5 stjärnor, så är det 10%. Så säger de att du har 40% bättre sannolikhet. Ja, vi går från 10% till 14%. För mig är det att snedvrida statistik, för 40% låter som sjukt mycket bättre, medans ökningen är 10% till 14%.

Dimensional visade detta väldigt illustrativt. Jag blev jätteglad när jag hittade den här grafen, så man kan bli glad när man sitter själv på kvällen framför datorn och hittar en bra graf. De har gjort researchen och ska man säga någonting om Dimensional så är det lite som Bridgewater, den där hedgefonden. De är sjukt smarta och alla är PhDs. För dig som lyssnar på det här så har Carro en PhD och inte jag. Sedan kan jag berätta att de som har PhD har ett tre eller fyra gånger så stort diplom än vi andra.

52% av alla aktiefonder försvinner inom 14 år

JB: Vi fortsätter lite på Dimensionals forskning och detta var mest ett sidospår som jag tyckte var intressant. Då visar de en graf att över en 15-årsperiod mellan 2002–2016 så tittade de på hur många aktiefonder fanns det. Nu skiter vi i detta med betyg. Så då sa de att 2002 fanns det 2 587 aktiefonder i USA. 14 år senare, 2016, så hade 52% av de här fonderna likviderats eller gått ihop med andra. Så 52% av alla aktiefonder försvann över en 14-årsperiod. För mig är det helt sjukt. Vad tänker du?

CB: Jag är inte så insatt som du i allt det här kring ekonomi. Jag översätter det till att tänk om jag hade haft pengar i de här och så hade det skett en massa grejer som jag inte alls har valt för mina pengar. Då skulle jag blivit arg.

JB: Vad skönt, för jag tänker fan vad folk är kassa. Och du tänker vad händer med mina pengar. Det är en mycket mer relevant fråga, men vi kan ju ta det. Om inte fonden har brutit mot regler och så, då har du förlorat pengar men inte alla dina pengar. Oftast så är det så att man startar en ny fond. Det hände nu här bara för något år sedan i vår portfölj, att man man slog ihop Öhman Obligationsfond med Öhman Realräntefond. Då flyttades våra pengar från en fond till en annan.

Det är vad som händer. Men sedan får man vara medveten om att ofta har den fonden en annan avgift, en annan förvaltare, en annan placeringshorisont, och så vidare. Det får man besked om, det är lagstiftning på det. Då får du ett meddelande på Avanza till exempel, att denna fonden har slagits ihop eller bytt namn. Det hände ju nu, alla ni som hade den här guldfonden på ETFS Physical Swiss Gold, den bytte ju nu namn till WisdomTree Physical Swiss Gold. Då fick vi alla ett meddelande om det.

Så man behöver inte oroa sig på det sättet, men för mig är detta helt sjukt. Jag fattade att fonder dör, men jag visste inte att hälften av alla fonder dör över en 15-årsperiod. För mig är det galet. För räntefonder var det lite bättre, då dog bara 43% av alla räntefonderna.

75% av de bästa fonderna försvinner från topp 25-listan inom 5 år

JB: Men sedan var det också intressant att de tittade på, under den 14-årsperioden, om du hade en fond som de föregående fem åren verkligen hade hög presterat. Den hade liksom de senaste fem åren varit bland de 25% bästa fonderna, så vi tittar på ganska stort spann, över en femårsperiod. Så du har presterat bra de senaste fem åren.

Hur stor är då sannolikheten att du kommer fortsätta vara bland de topp 25 i nästa tidsperiod? 23%.

Så även om det har varit en av de bästa fonderna de senaste fem åren, så är sannolikheten att den är en av de topp 25% bästa fonderna nästa tidsperiod bara 23%. Så 75% av alla de bästa fonderna försvinner från topp 25-listan. Återigen, detta är inte kul läsning.

CB: Jag känner mig lite tung, för det är svårt att ta in vad det egentligen innebär. Jag behöver alltid tänka vad innebär det i praktiken och vad betyder det för mig. Då kan jag ta in hur jävla kasst det är, excuse my French.

JB: Ja att denna fonden har varit bland en av de bästa och statistiskt sätt så kommer den inte att stanna i topp 25%. Där är det nästan en högre sannolikhet att välja någon i de andra kvartilerna, för de kommer kunna gå bättre.

Investors pour money into top-rated funds even if their performance declines. Investors pull money from low-rated funds even if their performance improves.

Källa: Wall Street Journal, 25 oktober 2017

JB: Ja, så vi investerare lägger våra pengar i fonder som får 5 stjärnor och går sämre och vi tar ut pengar från fonder som har fått låga betyg, men som blir bättre. Återigen, klassisk ”köp dyrt, sälj billigt”.

CB: Jag tror också att det här har med mänskligt tänkande att göra. Om man skulle göra detta ordentligt så skulle man titta vad köpte jag för…

JB: Om man ska göra detta ordentligt då köper man en fondrobot och skita i detta. Man ska inte ens spela detta spelet. Välj en 3-stjärnig fond. Vad har den för resultat efter 10 år? 3 stjärnor. Så jag spelar inte detta spelet. Tricket här är att sluta spela detta show business.

Sluta gå på den här myten. Det är det som är min poäng. Och grejen är att detta är inget nytt. Detta har man visat i studier redan för 15 år sedan. Wall Street Journal gjorde detta mer populärt, men forskare har varit medvetna om detta i snart 20 år.

Den femte stjärnan är en dödsdom

JB: De forskarna som har gjort studier på Morningstar, de har varit sjukt kreativa med sina namn på sina studier, som ”Kiss of Death: A 5-Star Morningstar Mutual Fund Rating?”

Using a sample of diversified domestic equity funds from the 1990s we find that three-years after a fund received its initial 5-star rating, fund performance severely falls off.

Matthew R. Morey, ”Kiss of Death: A 5-star Morningstar Mutual Fund Rating”, 2003

JB: De säger att de tittade på många olika aktiefonder från slutet av 90-talet över en 10-årsperiod, och så hittade de att när en fond har fått sin femte stjärna då börjar den underprestera. De skriver till och med ”serverly” falls off, så det är inte bara lite sämre.

This result is robust across different performance measures and different samples of funds. We also find that after receiving their initial 5-star rating, the risk levels of funds rise and that the funds are not able to load on momentum stocks as well as they did before receiving the 5-star rating.

Matthew R. Morey, ”Kiss of Death: A 5-star Morningstar Mutual Fund Rating”, 2003

JB: Vad de säger är att de har tittat på många olika sätt att mäta performance på, så de har inte bara tittat på avkastning utan även på riskjusterad avkastning, timing och en massa olika faktorer. De säger att detta är robust, så det är inte slumpmässigt. Sedan säger de också att risken i fonden ökar, att när den har fått sina 5 stjärnor så ökar risken i fonden. Det vill man inte heller höra. Att jag har hittat min lilla fond och jag är nöjd med den, och plötsligt får den 5 stjärnor, då bara ösar det in pengar och plötsligt så blir det en annan fond.

CB: Ökar risken för att det kommer in mycket mer pengar då? Vänta, jag måste tänka här nu, hur funkar denna risk liksom.

JB: Vi kommer prata om det. Ju mer pengar du har i en fond, desto svårare blir det att göra det du gör. Det är därför vissa fonder stänger och vill inte ha in för mycket pengar, för att då kan de inte längre göra den typen av affär de gjorde. Så ibland, det som har gjort att en fond blir en 5-stjärnig fond, blir också det som blir den här kiss of death.

För när de blir stora och förvaltarna börjar tjäna mer pengar, så kan de inte köpa bolag på samma sätt. Till exempel Andreas och Henrik, de förvaltar 5 000 miljoner, och det är många bolag de inte kan köpa in sig i, för då hade de köpt upp hela bolaget. På det sättet har vi småsparare ibland en fördel gentemot fonder och förvaltare, för att vi kan gå in i aktier som de inte kan gå in i.

Skarp varning från ekonomiprofessor Matthew R. Morey

These results suggest that funds, to some degree, alter their portfolios after receiving a 5-star rating and that investors should be very wary about using the 5-star rating as a signal of future 3-year performance.

Matthew R. Morey, ”Kiss of Death: A 5-star Morningstar Mutual Fund Rating”, 2003

JB: De säger egentligen samma sak, att när fonden får sin femte stjärna så förändras fondernas portföljer till en viss grad och att man bör vara väldigt försiktig. Jag vet ju att när du skrev din avhandling, att man använder inte kraftuttryck som ”väldigt” i en studie. Eller hur?

CB: De gånger som jag försökte använda ordet bevis, inte när jag doktorerade men när jag gjorde mitt examensarbete, då fick jag en sådan smäll på fingrarna att det har ekat genom mitt huvud sedan dess.

JB: Ja, så när forskare skriver att man bör vara väldigt ”wary” att använda ett betyg som en signal för framtida avkastning, då kan man säga att det funkar inte. Den här studien finns länkad på bloggen. Sedan finns det en studie av fondbolaget Vanguard som gjordes i juni 2010.

We also find that a given rating offers little information about expected future relative performance; in fact, our analysis reveals that higher-rated funds are no more likely to outperform a given benchmark than lower-rated funds, and that the value of indexing stems in large part from low operating costs and the zero-sum game.

”Mutual fund ratings and future performance”, Vanguard, juni 2010

JB: Det är inte direkt så att ibland kan högre betyg ge bättre avkastning, utan de skriver:

We also find that a given rating offers little information

”Mutual fund ratings and future performance”, Vanguard, juni 2010

alltså ger ingen information om framtiden. De säger vidare att deras analys visar att fonder med fler stjärnor är inte mer sannolika att gå bättre än fonder som har ett lägre betyg.

Star Power: the effect of Morningstar ratings on mutual fund flow

In the mutual fund marketplace, where consumers face thousands of choices and often lack the financial expertise to asses product quality, Morningstar, with its one- to five-star fund rating is the undisputed market leader among retail investors. Morningstar’s star ratings are arguably the primary input to many investors decision.

Diane Del Guercio, ”Star Power: The effect of Morningstar ratings on mutual fund flow”, 2001

JB: Då skriver de precis det här vi pratar om. När man har gjort undersökningar så säger Morningstar att man ska inte använda vårt verktyg/betyg… Det är bara hur det har gått tidigare. Man ska inte använda det för framtida förutsägelser. Men det är ingen som använder det på det sättet. Det har de här studierna visat. Som vi visade innan är detta det första du ser på Nordnet. Du ser det direkt på Avanza. Om du går in på en bank och tar ram en fondlista så står det alltid antalet Morningstar-stjärnor. Så det är en sådan fixering vid de här stjärnorna.

Financial Times försökte isolera hur mycket pengar stjärnbetygen styr. Stjärnorna ändras varje månad, så då kan man se vad som händer. Då kom de fram till – jag tror det var för något år sedan – att Morningstar med sina stjärnor styr över ett flöde på över 5 000 miljarder svenska kronor.

Fatta hur mycket pengar det är. I studien visar hon också att en fond som får 1–2 stjärnor blir av med pengar, en 3-stjärnig fond behåller pengarna, lite minus, och en 4-stjärnig fond får inflöde och en 5-stjärnig fond får sju gånger större kapital, alltså sju gånger större inflöde än en 4-stjärnig fond.

CB: Ja, det låter mycket, men kan vi bara sätta den siffran, 5 000 miljarder kronor, i något slags perspektiv. Nu har jag lärt mig här i ”Factfulness” av Hans Rosling att man alltid måste sätta en siffra i relation till något annat, för annars kan man bli lurad faktiskt. Sidospår här nu: läs den, bli glad. Så, är det mycket pengar om man tittar på det hela?

JB: Säg så här, det är svårt att jämföra, men tänk så här att du har 100 miljoner i en fond. Du får en femte stjärna och du får 700 miljoner till. Tar du 1% på avgiften så plötsligt tjänar du sjukt mycket mer pengar, men plötsligt ska du också förvalta 700 miljoner och det är något helt annat än att förvalta 100 miljoner. Risken ökar, ”performance falls off the cliff”, och ”kiss of death”.

När man får den femte stjärnan hamnar man i Avanzas portföljgenerator, alla finansiella rådgivare och vi som tittar i tidningen tänker att jag vill ha den där fonden som har 5 stjärnor. Så det blir så oproportionerligt mycket mer pengar som styrs där. Det är reklam, det är inget annat.

2013 eller 2011 gjorde WWF, Världsnaturfonden, en undersökning över hur mycket vi svenskar hade sparat. Jag tror att vi hade sparat 4 000 miljarder som var investerat i börsen.

Kommentar från Morningstar

We recognize and have often acknowledged the limitations of a measure like the star rating that’s based on past performance, but we also believe it can usefully tilt the odds in investors’ favor, when combined with other research and tools.

Morningstar

JB: Då säger de att vi har ofta erkänt att det finns begränsningar i det här. Att man bara ska använda det tillsammans med annan research och andra verktyg. Återigen, det är inte så folk använder det. De har inte fel i sak, 10% är mindre än 14%, men det är att göra fel sak på rätt sätt. Du har rätt i sak, men det spelar ändå ingen roll. Vet du vad? jag käkar gröna shaker till middag, ja, men du käkar två liter glass innan du går och lägger dig, så skit i att dricka den där gröna smoothien och halvera din glasskonsumtion. Det kommer ha mer påverkan.

I will point out that the Journal’s own analysis found that 5-star funds outperform 4-star funds which outperform 3-star funds which outperform 2-star funds which beat 1-star funds. That’s not a mirage. That’s tilting the odds in investors’ favor.

Morningstar i svar till Wall Street Journal, här, här och här.

JB: Till och med siffrorna i Wall Street Journals tabell visar att en 5-stjärnig fond är bättre än en 4-stjärnig fond, som är bättre än en 3-stjärnig, och så vidare. Ja, annars hade det väl inte funnits någon relevans i betygen över huvud taget. Men återigen, rätt sak på fel sätt.

CB: Visst, på en given tid så är det så kanske, att 5-stjärniga är bättre än 4-stjärniga och så vidare, men det är bara den lilla stunden kanske.

JB: Låt oss gå tillbaka. En 5-stjärnig portfölj ska statistiskt underprestera mot index, eller hur? Det är det som är problemet. Att de säger att den 5-stjärniga portföljen kommer gå lite bättre än en 4-stjärnig portfölj gör inte mig gladare, för den kommer också gå ännu sämre än index. Så problemet är att de går sämre än index, inte att den enda går lite bättre än den andra.

While we have taken pains to educate investors and their advisors on the best ways to apply the star rating in practice, some still take a short-cut approach.

Morningstar i svar till Wall Street Journal, här, här och här.

JB: Jag skulle säga att ”some” snarare är majoriteten. Att vi försöker utbilda folk att de inte ska använda det som ett sätt att fatta beslut på vilken fond som kommer gå bäst i framtiden… Nej, men det är så alla använder det.

Betygen är bara en historisk kvantitativ analys

The star rating isn’t a complete solution but rather an aid that helps you to narrow the field and improve your chances for success. In short, the star rating is a backward-looking measure of past performance. What it is not is a forward-looking measure of fundamentals.

Morningstar i svar till Wall Street Journal, här, här och här.

JB: De säger egentligen det som jag säger här nu, att betygen är bara en historisk kvantitativ analys av hur det har gått fram tills idag. Ingenting annat. Du kan inte välja en portfölj som du ska ha i framtiden baserat på hur det har gått bakåt. För det är ingen koppling mellan historia och framtid. Men det är inte den bilden som vi småsparare har.

CB: Jag tycker också att det är svårt när de använder ord som ”fundamentals”. Nu har jag precis lärt mig vad fundamental analys är för något, på företag och så. Men de flesta vet inte vad fundamentals är för någonting. Jag visste inte det fram tills igår, liksom. Det är svårt ibland att fatta det här finansiella lingot, för mig.

JB: Precis, det är också därför jag ibland… Det får ni läsare och tittare ge feedback på, men varför jag hellre gör att vi läser originalmeningen, och sedan diskuterar vi den. Då tänker jag att man lär sig lingot också, som en effekt.

Rådgivare som använder fondbetyg som enda argument är därför uppenbart vilseledande och borde stoppas av Finansinspektionen.

Morningstar i Sverige

CB: Då borde väldigt många rådgivare stoppas av Finansinspektionen. Detta är starka ord får man väl säga, att kritisera finansiella rådgivare.

JB: Detta är klippt från en längre Morningstar-artikel. Nu ska du få läsa ett citat från Stephen Wendel som är head of behavioral science på Morningstar.

Morningstar’s star ratings for funds are clearly used in the industry to imply that funds that performed well in the past will do so in the future. [..] That needs to change.

Stephen Wendel, head of behavioral science Morningstar

JB: Så det är väl lite att erkänna problemet. Men det var inte ens i anslutning till alla de här artiklarna, utan detta hittade jag i ett veckobrev. Jag tänker att nu blir det lite nörderi här på slutet. Lite överkurs.

CB: Får jag bara fråga en sak? När man har en finansiell rådgivare och man ska välja fonder och så, kommer de då sitta och peka på stjärnorna bara, eller? Vi har inte testat på länge med någon rådgivare, för vi sköter det själva. Ni som lyssnar och tittar, kommentera gärna hur det har varit. Har ni varit hos rådgivare som bara har använt stjärnorna, eller har de också pratat om andra faktorer? Det hade varit jättespännande att veta faktiskt.

Minimal skillnad mellan en 1-stjärnig och en 5-stjärnig fond

JB: Nu blir det lite nörderi här i ett par minuter, för detta var något som fångade mitt intresse. Det var då att skillnaden i avkastning mellan en 1-stjärnig fond och en 5-stjärnig fond, hur stor är den? Detta är en studie från Morningstar själva, från 9 dec 2016.

Among equity funds, we found that the average three-year forward cumulative return was 27.74% for 5- star funds and 25.78% for 1-star funds (annualized outperformance of 0.64 percentage point).

Källa: Morningstar

JB: Så då är det så att bland aktiefonder så över en genomsnittlig treårsperiod så var den totala avkastningen för en 5-stjärnig fond 27,7% och för en 1-stjärnig fond 25,7%. Så skillnaden mellan en 1-stjärnig fond och en 5-stjärnig fond är 0,64% per år. En otroligt liten skillnad. Sedan ska vi också säga att vi ratar fonder som tar 0,64% högre i avgift än en annan, men det är inte det som man spontant tror, att skillnaden ska vara så.

Tittar vi på en räntefond över en treårsperiod så var det 13,7% för en 5-stjärnig fond, jämfört med 12,6% för en 1-stjärnig fond. Det vill säga en skillnad på 0,35% per år. Alltså extremt lite. Jag kommer också lägga ut den här tabellen som de gjorde. Där kan man se skillnad på olika tidsperioder mellan en 1-stjärnig och en 5-stjärnig fond och det är väldigt lite.

På en femårsperiod var skillnaden till exempel i en aktiefond 33,9% totalt över en treårsperiod för en 1-stjärnig fond och 35,2%. Det är typ 1,5% skillnad. Så det är väldigt lite. Jag blev förvånad. Det hade jag inte gissat.

Morningstar erkänner att betygsystemet är felaktigt

The expense ratio is the most proven predictor of future fund returns. We find that it is a dependable predictor when we run the data. That’s also what academics, fund companies, and, of course, Jack Bogle, find when they run the data. [..] We’ve done this over many years and many fund types, and expense ratios consistently show predictive power.

Russel Kinnel, Morningstar (här och här)

JB: Detta är jättespännande. Så vad han skriver här är att den starkaste indikatorn för framtida avkastning är avgiften. Vet du vem Russel Kinnel är? Det är Morningstars egen chefsforskare. Så Morningstar skriver själva att ”the most proven predictor of future fund returns” är avgiften. Och de skriver så här att våra stjärnor är bara ett betyg för historisk avkastning och ska inte användas för framtida, men ni sitter på svaret, men ni ger oss inte det.

Det publicerades i ett av Morningstars månadsbrev. Detta är så fantastiskt. Detta är också vad akademiker, fondbolag och så klart Jack Bogle, grundaren till Vanguard som introducerade indexfonder på 80-talet, och som fått skit från alla för indexfonder, har kommit fram till. Så vad skönt att de lyckades komma fram till samma sak som alla andra. Man vill lite kräkas i munnen, eller hur? Du bara skrattar. Vi borde nästan be om ursäkt till våra lyssnare, som har pallat så här långt.

CB: Ja, vi ber om ursäkt. Detta var liksom… Jag förstår inte att Russel Kinnel inte har kommit fram med det här tidigare. Chefsforskaren, han står där med sin dator och verkar inte bry sig om att detta är relevant. Jag bara skrattar för jag vet inte vad jag ska göra av den här känslan. Jag får återkomma om det. Du som lyssnar får gärna skriva vad du känner och tycker. Men hur kan Morningstar tillåta Russel Kinnel att publicera detta? Är det inte något som de vill hålla hemligt egentligen?

Morningstar uppdaterar betygsystemet

JB: I slutet av detta året ska de faktiskt göra om sina stjärnor och avgiften ska få en större vikt. De har också publicerat forskning som jag också kommer lägga på bloggen, som visar success rate, att avgiften är viktigare än faktorn. Alltså, de ställer sig frågan att om vi delar upp alla fonderna efter avgift i fem delar, hur många av fonderna i respektive del överpresterar mot de andra kategorierna?

Då har man ju längre avgift desto högre överprestation, i alla. Det spelar ingen roll om du tittar på räntefonder, amerikanska aktier, branschfonder… Överallt är det så.

The Chicago research firm is asking its analysts to focus more on the costs to investors when rating all types of investment funds, Morningstar said in a client note Friday. It is also raising the bar for fund managers that seek to beat markets. The moves will lead to several downgrades to investment products, said people familiar with the matter. The changes will be effective at the end of October.

Wall Street Journal, 2019-06-28

JB: De säger så här att Morningstar har sagt till sina analytiker att fokusera mer på kostnaden som investerarna får i en fond i alla typer av fonder. Det är vad Morningstar skickade ut information om. De kommer också göra så att det kommer vara svårare att få ett högre betyg för fondförvaltare som försöker slå index. Många fonder kommer få sämre betyg när man tar mer hänsyn till avgifterna. Så denna uppdatering kommer nu i slutet av oktober.

CB: Varför är det mer indikativt att titta på avgifterna än på stjärnorna för att få veta om en fond kommer gå bra eller inte?

JB: Jag blev lycklig när jag satt här och Googlade och hittade den här bilden från Vanguard, som visar varför fonder kommer underprestera mot indexfonder.

Då säger de så här att en indexfond är genomsnittet för hur marknaden går, eller hur? Då har man tagit alla investerare och summerat den avkastningen de har gjort och så drar man ett sträck i mitten. Det betyder att hälften av alla investerare har överpresterat och hälften har underpresterat. Den i mitten är genomsnittet. Det är indexfonderna.

Men eftersom alla investerare vill ha betalt för det jobbet de gör, så måste man dra ifrån det. Det är avgiften. Vilket betyder att det sker en förskjutning. De flesta fonder kommer underprestera mot genomsnittet för att hälften är genomsnittet och drar du ifrån avgiften så kommer du få en förskjutning. Så en del av de fonderna som överpresterande lite kommer underprestera efter avgift.

Det är det den här bilden visar, att du får en förskjutning mot vänster, alltså mot underprestation mot index genom avgifterna. Det visar också att en index är de facto genomsnittet, alltså kommer en indexfond aldrig egentligen ha bättre betyg än en trea, beroende på hur Morningstar idag sätter sina betyg.

Slutsats: bäst resultat med indexfonder eller fondrobot

A direct implication of the lack of persistence in relative fund performance, combined with the power of costs, is that indexing is a powerful strategy for producing consistent, competitive results.

Källa: “Mutual fund ratings and future performance”, Vanguard, Juni 2010

JB: Vad de säger är att efter ”a lack of persistence”, alltså att en bra fond som inte kan upprätthålla, den är inte persistent. Den kan inte bibehålla sina 5 stjärnor. Så ”lack of persistence in relative fund performance” kombinerat med att de ofta tar mycket betalt, visar att spara i indexfonder eller fondrobotar är en stark strategi för att producera konsekventa, konsistenta resultat, som en tävling.

Indeed, if there is no surefire way to pick a consistently winning fund, and, as we have shown here, an investor is likely to pay more in expenses for an actively managed fund than an index fund, indexing would seem to be a more prudent strategy.

Källa: “Mutual fund ratings and future performance”, Vanguard, Juni 2010

JB: Då säger de att eftersom det inte finns något sätt att välja de här 5-stjärniga fonderna som kommer överprestera – för vi har redan konstaterat att en portfölj bestående av 5 stjärnor kommer underprestera mot index – så säger de att vi betalar mycket för de här aktivt förvaltade fonderna.

Så slutsatser man kan dra är att spara i indexfonder och en fondrobot är en betydligt bättre strategi. Sedan kan man säga att detta är biased, eftersom det är Vanguard, som säljer indexfonder, men det är svårt att argumentera mot fakta. ”Don’t argue with reality”, liksom.

Slutkommentar på Wall Street Journal-artikeln

JB: Nu tänkte jag egentligen att vi tar en slutkommentar och egentligen att ta kring hela det här avsnittet. Jag hittade en annan bloggare, SeekingAlpha, som hade skrivit så himla fint, så jag tänker att allt jag kommer försöka säga som en sammanfattning är sämre än vad han säger. Så jag tänkte faktiskt att vi kan citera honom.

Han är väl ungefär lika kritisk som vi, men då säger han:

My point is hardly to assail Morningstar. Nobody comes out covered in glory in the Journal article – not the financial advisors who knowingly or unknowingly use the Morningstar ratings as a prop to sell funds, not the asset management companies that pump out ads based on these stars that, it turns out, are of less than stellar value in helping consumers navigate their investment choices.

Seeking Alpha

Han säger att det är inte kul för Morningstar, inte för rådgivarna som använder detta i marknadsföring, det är inte schysst för fondbolagen som har det i varenda reklam, att ”vi har 5 stjärnor”, sedan skriver han vidare:

And neither do investors, the ostensible victims in the Journal’s expose, come out looking very good either. Among the most interesting tidbits in the article was its parsing of situations in which fund performance took a downturn but the rating remained high, or contrarily, when fund performance improved but the rating remained low. Performance didn’t matter to investors. They just wanted their lucky stars.

Seeking Alpha

Så även investerarna stannar kvar i de här fonderna. Vi bryr oss inte om hur det går, för vi vill bara kunna säga att vi har valt en portfölj med 5 stjärnor. Som småsparare kommer vi inte heller ut med någon fantastisk lösning. Sedan tar han detta i slutet:

Finansbranschen är en show business

And that’s the sad reality about the investment business – namely, that it’s show business. Morningstar is as huge as it is not because of brilliant investment insights, but because it figured out a way to deliver a system legitimizing the purchase of popular financial products.

Seeking Alpha

Han säger att den sorgliga verkligheten här är att finansbranschen är en show business. Att Morningstar är inte stora för att de gör bättre analyser än någon annan, utan för att de är störst och har hittat ett enkelt sätt som man kan säga att den här fonden har 5 stjärnor, så jag köper den. Sedan är detta brutalt som en annan bloggare skriver:

If Morningstar were concerned about substance, it would tailor its ratings to how investors actually use them — as an indicator of a good investment. If it did that, most five-star rated funds would just be index funds. Unfortunately, Morningstar emphasizes style (and money), so it ends up with an imperfect rating system that benefits one of its biggest clients: mutual funds.

Get Rich Slowly

Han säger att om Morningstar bara hade brytt sig om kunderna och hur de faktiskt använder stjärnorna – som de uppenbarligen är medvetna om, eftersom Stephen Wendel, head of behavioral science på Morningstar har konstaterat det – då hade man satt 5 stjärnor på indexfonder. För att indexfonder är det som forskningen, akademiker och Jack Bogle har konstaterat. Det var ett långt avsnitt.

CB: Men det känns som ett viktigt avsnitt också. Kan vi säga någonting bara kring det här med att det finns inget alternativ än till stjärnorna riktigt. Det var ju det där med avgiften i så fall. Vi pratar ju redan om indexfonder, att det är det bästa alternativet om man ska spara långsiktigt.

Exklusiva tips och ett sprudlande community

JB: Visst är det så. Du som har hängt kvar med oss, detta är relevant, detta är viktigt att veta. Är det så att du vill hänga med oss även i framtiden. Prenumerera i podd-spelaren, eller på YouTube, nyhetsbrevet. Då får du dessutom de fyra välkomstbreven med russinen ur kakan. De här tio årens bästa artiklar. Vi har gjort sådana här artiklar förut, men då kanske det var avsnitt #37.

Det går även att följa oss på sociala medier, mest Facebook. Sedan måste vi säga tack till våra Patreons som gör detta möjligt. Våra Patreons är du som är med och stödjer oss, som har valt att varje månad ge oss en liten slant till det som vi brukar kalla för fika. Idag kan jag säga att jag tackade nej till två reklam som ville vara ute i vårt nyhetsbrev. Det ena var ett casinobolag som ville betala 50 000 kr, sedan var det ett annat fondbolag som också ville göra reklam som jag tackade nej till. Och jag kan göra det tack vare våra patroner.

Vi får in en mindre summa varje månad, vilket gör att det inte är så kniven på strupen i det här, och att vi kan lägga den här tiden på den här researchen. Vi har passerat 300 Patreons, så sjukt stort tack till er. Vi har ett litet community och vi försöker ge extramaterial. Nu har vi haft lite roliga ”rusher” och testat lite olika grejer tillsammans. Vi har haft digitala FikaTillsammans, ställt frågor till gäster, många av gästerna som kommer här är ofta med sedan på en live podd, där man kan ställa frågor till dem direkt.

De har till och med fått perks, så det var en som sa, ”Skicka ett mejl till vår kundservice, skriv att du har pratat med mig som är VD, så kan du få hjälp med de här grejerna som inte går ut till alla de vanliga kunderna.” Så man får lite specialgrejer och man väljer själv hur mycket man vill sponsra, hur länge, det finns inga strings attached på det sättet.

De flesta skänker mellan 5 och 7 USD per månad. Sedan var det en student som mejlade mig och sa att han tycker det vi gör är skitbra, men att han inte hade några pengar, så han sponsrade bara 1 USD i månaden. Och jag var så här, gud, tack. Man gör det man kan. Så man kan läsa mer på Patreon:

• Läs mer om vår lilla community på Patreon

Stort, stort, hjärtligt tack.

Detta kommer i avsnitt #124

JB: Vi har redan varit inne på det, att nästa avsnitt #124 kommer vi prata om precis motsatsen till indexfonder. Vi kommer prata om aktiv förvaltning och hur man bygger ihop sin egen finansiella strategi.

CB: Detta är intressant för alla, men kanske speciellt för de som vill vara aktiva och tycker att det är kul och vill få lite mer tips från proffsen. Hur gör man för att hitta de bolagen som är bäst?

JB: Precis. För de har gjort detta i 20 år var och gör detta på riktigt varje dag. Vi har spelat in det avsnittet så vi sitter på det just nu och jag är faktiskt väldigt nöjd. Dock har våra avsnitt börjat bli längre. Det där är ett tvåtimmarsavsnitt med Andreas och Henrik. Varför jag vågar det är för att ett flertal av er har sagt att ta den tid det tar, man kan pausa och återkomma. Stort tack för den här gången.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Få de bästa tipsen och artiklarna till din inkorg

Om du gillade den här artikeln och har annat att göra än att titta in på bloggen till dagligdags, prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, det kommer cirka en gång i månaden och innehåller de bästa artiklarna och tipsen.

Relaterade artiklar

Om du gillade det här avsnittet, då kommer du nog även uppskatta:

• Kritik mot sparande i indexfonder - RikaTillsammans #122 - Michael Burry från The Big Short (och andra) dissar sparande i indexfonder
• Kom igång med ditt sparande | Steg-för-steg guide - RikaTillsammans #99 - Lägg en timme idag för att sedan inte behöva göra något i flera år...

Avsnittet Misstaget med att välja fond baserat på Morningstar-stjärnor dök först upp på RikaTillsammans.

Dagens artikel är ett samarbete med Andreas Brock och Henrik Milton från Coeli AB. De är professionella fondförvaltare som investerar mer än 5 000 miljoner kronor i endast 30(!) av världens alla aktier. En diametralt annorlunda strategi än vad vi har och förespråkar. Idag delar de med sig av sina bästa tips för hur man kan bli en bättre aktiesparare, hur man tar sin strategi till nästa nivå, de svarar på läsarfrågor om sin fond, de berättar hur de gör själva för att hitta världens finaste bolag och hur du kan ta rygg på dem – oavsett om du väljer spara i deras fond Coeli Global eller ej.

Vi hoppas med den här artikeln uppfylla på flera syften. För det första tänkte vi bryta av allt fokus på indexfonder, fondrobotar och passivt sparande från de senaste och kommande avsnitten. Vi vet även att många av er som följer oss är både duktiga, intresserade och engagerade investerare. Här kommer en möjlighet att bli en bättre aktiesparare, ta sin egen investeringsstrategi till nästa nivå och inte minst höra hur riktiga proffs resonerar. Särskilt sådana som både skrivit böcker på ämnet, är ute på spelplanen på riktigt och dessutom är villiga att hjälpa oss småsparare. Även om man bara sparar i indexfonder är det nyttigt att höra, i värsta fall har man bara ökat sin allmänbildning.

I intervjun tar vi upp och resonerar kring bl.a. fördelarna småsparare har, att marknaden är värdelös på att värdera bolag bortom 12 månader, att det är svårt att göra bättra analys än andra analytiker, synen på utdelningsbolag, teknisk analys, analyser i tidningar, färdiga strategier såsom magic formula, stora vs små bolag, lönsamma vs olönsamma bolag, tillväxt vs värdebolag, företag på svenska vs utländska börser, att våga ringa till VD:n, omsättningstillväxt, kassaflöde, belåning, dokumentation av sina affärer och galet mycket mer. Det vill säga i princip allt som har med en investeringsstrategi att göra. Se gärna innehållsförteckningen för att få en känsla över allt vi pratar om.

Trots att vi har väldigt (underdrift) olika strategi uppskattar jag mycket Andreas och Henriks kompetens, resonemang och ”sunt förnuft”-förhållningssätt. Många av de bolag som de anser vara världens finaste bolag känner man igen och använder i sin vardag. Exempel är Apple, Microsoft, MasterCard, Visa, Adobe, och Adidas. Att de dessutom faktiskt slagit index sedan start med dessa bolag, trots sin relativt höga avgift, är imponerande. Att de bara hittar två bolag att investera i på svenska börsen bör vara tänkvärt.

Det som jag också gillar är att de lever som de lär; de har alla sina pengar i sin egen fond och de brinner för oss småsparare. De delar t.ex. med sig av dessa aktietips om världens finaste bolag via sin hemsida och sitt nyhetsbrev. Jag själv ”fuskar” genom att från tid till annan kika på deras lista och använda den både som en inspiration och kvalitetssäkring till de enskilda aktieinnehaven i lekhinken.

• Få listan med världens just nu 30 finaste bolag genom att prenumerera på deras nyhetsbrev. Självklart är det kostnadsfritt.
• Andreas och Henriks fond Coeli Global på Avanza och Nordnet

Ni tittare har gett oss feedbacken att våga göra ett längre avsnitt. Vi har därför inte klippt särskilt hårt i dagens avsnitt och undrar om ni tycker att det är OK att vissa avsnitt blir lite längre. Återkom gärna med feedback i kommentarerna. Andreas och Henrik har även tackat ja till att svara på frågor i kommentarerna, så det går bra att ställa frågor till dem. De kommer även vara med i en digital FikaTillsammans i början av december för dig som är medlem i vår RikaTillsammans-community på Patreon.

Nästa vecka är vi tillbaka som vanligt på söndag med ett nytt avsnitt om – trumvirvel – sparande i indexfonder. 👍😂

Tack för den här veckan! 🙏
Jan och Caroline

PS. För tydlighetens skull: avsnittet är sponsrat, vi har egna pengar i fonden Coeli Global trots att det inte är en indexfond och fonden har en hög avgift. Jag har även hjälpt dem med tips kring digital marknadsföring som t.ex. att dela med sig av världens-finaste-bolag listan löpande via sitt nyhetsbrev. Precis som vanligt kan en investering öka eller minska i värde, historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning och du kan läsa mer i de fullständiga villkoren och vår annonspolicy. DS.

Lyssna eller titta på intervjun med Andreas och Henrik från Coeli

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

• 00:07:40 – Två frågor som avslöjar hur man investerar
• 00:09:35 – Hur många aktier är optimalt att ha i sitt sparande?
• 00:13:40 – Måste man ha daglig koll på sina aktieinnehav?
• 00:15:52 – Värdet på en aktie bestäms av två saker – prognosticerad vinst och multipel
• 00:17:50 – Aktiemarknaden är bara duktig på att värdera aktier 12 månader framåt
• 00:20:16 – Ska man investera i ett företag vars produkt/tjänst man gillar?
• 00:22:20 – Google Trends gav ledtrådar som marknaden helt missade
• 00:24:12 – Hur tänker ni kring utdelnings-, tillväxt eller värdebolag?
• 00:25:30 – Mer pengar har förlorats på att jaga utdelning än folk har blivit rånade
• 00:28:38 – Aktieåterköpens vara eller icke-vara
• 00:32:55 – Ska man prenumerera på ekonomitidningar och nyheter?
• 00:35:55 – En riktigt bra analys kräver att man anstränger sig lite
• 00:38:38 – Underskatta inte det personliga mötet med VD eller Investor relations-avdelningarna
• 00:42:12 – Branschkonferenser – ett av de bästa ställena för ocensurerad information
• 00:44:40 – Hur mycket tid och engagemang behöver man lägga?
• 00:46:10 – Har man som småsparare ens någon chans mot proffs som er?
• 00:47:03 – Ska man investera i bolag som inte är lönsamma och går med förlust?
• 00:50:30 – Vad tänker ni om teknisk analys?
• 00:53:06 – Skillnaden mellan fundamental analys och teknisk analys
• 00:57:13 – Ska man använda belåning i sin strategi?
• 01:01:43 – Stora eller små bolag i sparandet?
• 01:03:21 – Målet bör vara att skapa 15% avkastning över tid
• 01:05:10 – Vad tänker ni om färdiga system såsom Magic Formula, F-score m.fl.?
• 01:06:34 – Viktigt att se det som ett kontinuerligt lärande och ständig förbättring
• 01:09:44 – En procent ned betyder 50 miljoner i förlust, hur känns det?
• 01:11:46 – Träffar gärna småsparare och andra regelbundet
• 01:14:54 – Underskatta inte det vanliga sunda förnuftet
• 01:17:12 – Tips att dokumentera sin strategi och alla sina affärer
• 01:18:53 – Får investeringarna ha några fläckar eller måste allt lysa grönt
• 01:20:18 – Coeli Globals Champions – de absolut bästa företag i sin kategori
• 01:22:31 – Världens finaste bolag vill man äga länge
• 01:23:56 – De bästa företagen är också bäst på att kommunicera
• 01:26:10 – Special Situations-företagen i Coeli Global
• 01:27:31 – Exempel på en ”special situation”-aktie i Coeli Global just nu
• 01:30:00 – Coeli Global – lägre risk än en vanlig passiv global indexfond
• 01:33:24 – Läsarfråga: Coeli versus Indexfonder
• 01:36:06 – Vadet mellan Coeli Global Selektiv och Länsförsäkringar Global
• 01:39:18 – Finns det någon motsättning mellan hållbarhet och avkastning?
• 01:42:16 – Varför finns det så få kvinnor i den svenska finansbranschen?
• 01:45:18 – Ytterligare läsar-, tittar och följarfrågor om Coeli Global
• 01:47:47 – Vitt skilda investeringsstrategier
• 01:50:04 – Bara två bolag värda att investera i på Stockholmsbörsen
• 01:51:44 – Boktips förutom Andreas bok ”Vägen till vinnande aktier”
• 01:55:33 – Prenumerera på Andreas och Henriks nyhetsbrev för fler tips

Precis som vanligt matchar tiderna bättre videon än poddavsnittet på grund klippningen i efterbearbetningen.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som hellre läser än lyssnar eller tittar följer nedan en komplett transkribering av avsnittet.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Varmt välkomna, Andreas och Henrik. Ni har lång bakgrund inom finansbranschen. Henrik, du har jobbat som fondförvaltare sedan 2001 på SEB, du har jobbat med stiftelser på Capinordic, och alla dina fonder har haft 4 eller 5 stjärnor på Morningstar. Sedan ett par år tillbaka förvaltar du tillsammans med Andreas, fonden Coeli Global Selektiv.

Andreas, du har varit på Nordea och Capital Group i London, på ABB, jobbat många olika roller inom finansbranschen. Allt från analytiker till fondförvaltare. Någonting som jag tycker är roligt är att du har skrivit boken ”Vägen till Vinnande Aktier”. Sedan har du dessutom lärt dig kinesiska, du bodde i Beijing ett tag och mycket spännande bakgrund som vi kommer komma på. Varmt välkomna.

Två frågor som avslöjar hur man investerar

JB: Det är jättekul för ni är de enda som har fått kommit tillbaka och dessutom de enda aktiva förvaltarna. Normalt sett fokuserar vi mycket på passivt sparande. Ni var med för 88 veckor sedan i avsnitt #36. Jag tänker så här att vi har lite olika syn i hur man investerar och jag läste en studie från en professor som sa att man kan sammanfatta ganska många skillnader i strategi kring hur man svarar på två frågor. Jag tänkte jag skulle testa om detta funkar på oss här. Då säger han så här att den första frågan är:

Kan jag/vi analysera/hitta bolag som är felprissatta eller undervärderade av marknaden, eller som marknaden har felprissatt?

AB: Självklart.

HM: Då skulle jag säga ja.

JB: Jätteroligt. För jag säger nej på den frågan. Den andra frågan är:

Kan jag analysera och förutsäga marknadens rörelser bättre än andra?

HM: Nej.

AB: Ibland. Ibland inte.

JB: Ja, och jag svarar också nej på den frågan. För att göra det tydligt för lyssnarna hur vi skiljer oss åt. För om man svarar nej på båda frågorna så är det ganska sunt att välja en indexfond och spara passivt. Svarar man ja på någon av de två frågorna så har man ett annat jobb.

CB: Svarar man ”Ja” och ”ja” då är man kaxig.

JB: Ja, de som är lite kritiska brukar säga att säger man ja och ja, då är man ”guru”. Så det var skönt att ni inte uttryckligen sa ”ja” och ”ja”.

AB: Det finns tillfällen när man ligger före marknaden. Som förra hösten, då visste vi att det skulle vara en börsnedgång. Sedan finns det tillfällen när man är i linje med marknaden.

CB: Men är det inte gissning då, lite, eller?

HM: Jag tror inte det. Jag tror att man kan dra slutsatser av skeenden. Alltså, det händer något och då kan jag och Andreas förutspå vad som kommer hända sedan, baserat på historik och en del parametrar.

Hur många aktier är optimalt att ha i sitt sparande?

JB: Det är det vi ska prata om. Hur blir man en framgångsrik aktiv investerare? För det är ändå det ni har gjort i 20 år. Jag gillar att titta på track record och uppenbarligen är det ändå så att folk har lagt över 5 000 miljoner kronor hos er. Det är ett ganska stort förtroende och en stor erfarenhet. Vi har många lyssnare som faktiskt gillar att få pyssla med och vara aktiva med sina investeringar. De säger:

Jan, jag fattar det som du säger, investerar i passiva globala indexfonder med låga avgifter, men det är ju skittråkigt. Jag vill ju även kunna vara aktiv med mitt sparande då aktie är kul och spännande.

Så jag tänker att vi ska försöka identifiera hur ni tänker kring olika saker. Jag har förberett ett batteri av frågor, läsare har skickat in frågor, så vi går igenom detta och så ser vi om det blir ett avsnitt eller två avsnitt. Om vi tar första frågan. Avanza publicerade statistik som sa att 25% av svenska sparare äger en aktie, ytterligare 25% äger 2–3 aktier och ytterligare 20% hade 4-6 aktier. Det vill säga att 70% av den svenska befolkningen äger mindre än 5 aktier och oftast två av de här är Ericsson och Telia.

Den första frågan är hur resonerar ni kring antalet aktier i en aktiv portfölj, hur stor vikt på aktie? Hur tänker ni?

AB: För det första var det inga bra aktier de hade.

HM: 15 aktier bör man väl ha. Om man tittar på den här diversifieringseffekten så bör den få ganska bra effekt över 15 aktier.

AB: Sedan spelar det också roll vilka 15 det är. Väljer du stora, multinationella företag, som L’Oréal eller MasterCard, då har du exponering mot hela världen. Så då kanske du bara behöver 5 – 6. Men om det är mer svenska aktier då behöver du kanske lite fler. Men de där 15 kan inte vara 15 banker.

JB: Om jag ska spela lite djävulens advokat; i er fond så har ni typ 30 och när jag läste fondfaktabladet var det att spannet var mellan 25–35. Varför 15 och sedan 25–35?

HM: Det är dels för att 15 aktier ryms inte i UCITS-direktivets spridningsregler. Alla som håller på med det här vet vad en UCITS-fond är. Det är egentligen att de fyra största innehaven får väga max 10%, de resterande 12 får väga max 5%. Men om man ska ha så få aktier så måste man ombalansera egentligen hela tiden, annars bryter man mot spridningsreglerna. Därför har vi valt i vår strategi att jobba med 25–35 aktier och vi har en bulk av större vikt i till exempel champions och i special situations har vi lite färre. Det är egentligen bara för att vi stöter på väldigt många bra aktier som vi vill investera i, så vi har ett bra uppslag på investeringsidéer.

AB: Så i vårt regelverk som vi lyder under kan vi inte ha 15. Vi måste ha minst 25.

JB: Om ni hade fått välja, hade ni helst haft 15 då?

AB: Jag tycker att 30 är en jättebra siffra. Vi märker ju det.

CB: Vi kommer också in på det att ni kanske gör på ett annorlunda sätt än en småsparare som är aktiv.

Måste man ha daglig koll på sina aktieinnehav?

HM: Jag skulle vilja tillägga att av de här aktierna vi har, om man tänker att det är tävlingshästar, så drar inte alla hästar samtidigt. Vissa springer lite långsammare och då kanske vi har mindre vikt i dem. Och de som drar snabbt har vi mer vikt i.

JB: Ska man säga någon andel då, hur man ska tänka kring viktningen?

AB: 30 fungerar jättebra för oss. Är du småsparare så kanske det är svårt att hålla koll på 30 aktier dagligen. Då kanske du får ha ett mindre antal.

JB: Då kommer nästa fråga. Du säger ändå ”daglig koll”. Måste man ha daglig koll och vad är det man har koll på då?

AB: Det beror på ens ambitionsnivå. Om din ambitionsnivå är att du ska vara bland de bästa i världen på det du gör och så vidare, då är det daglig koll. För en halv procent här och en procent där…

JB: Handlar det om att byta, att satsa och sadla om de där hästarna?

AB: Det kan vara ja på båda två. Om vi tar förra hösten, för ett år sedan, när vi då förutspådde att det skulle bli en kraftig konjunkturnedgång inom cykliska aktier. Då viktade vi om hela portföljen. Genom det lyckades vi slå marknaden i en fallande trend, vilket adderade värde till våra andelsägare. Så där gäller det att byta hästar. Det gäller att hoppa bort från de cykliska till något mer stabilt. Sedan i januari gick vi tvärtom igen, när vi kände att börsen var för billig.

Däremot om vi pratar om daglig basis så kan det vara något väldigt spännande som händer i ett företag. De annonserar ett uppköp, marknaden hinner inte reagera, och då ser jag att det är kanske en 15% rörelse över de kommande två, tre dagarna. Då lägger vi lite extra pengar i den och tar hem lite vinst. Över tid så adderas det ihop, både små och stora saker. Effekten av att slå marknaden med 2–4% per år över tid är jättestort. Skillnaden är väl att vi lever med det här och ser vi möjligheter så tar vi dem.

Värdet på en aktie bestäms av två saker – prognosticerad vinst och multipel

JB: Jag vet inte om du har skrivit det i boken eller sagt det… Jag tror du skrev det i boken:

Det är svårt att göra en bättre analys än andra analytiker eller proffs. Stämmer det?

AB: Jag har sysslat med finansiell modellering sedan 2004. Jag har modellerat företag, jag har jobbat som aktieanalytiker på Nordea. Saken är den att även om jag lägger en vecka eller två veckor på att räkna ut vad Volvos vinst är nästa år; när jag har lagt en hel vecka på det så kommer du i din förväntade vinstprognos förmodligen komma fram till exakt samma siffra som står på skärmen. Det är de stora börsnoterade företagen som många följer. För egentligen ligger det väldigt mycket information där. Däremot, och det är det boken handlar om då, så är en aktiekurs uppdelad i två delar. Dels så är det prognoserad vinst men sedan är det också en multipel då.

Den här multipeln är det väldigt få som pratar om och funderar runt. Min poäng i boken är att om man då funderar på den här multipeln mycket mer, så är det mycket enklare att tjäna pengar. Så frågan är till exempel då ska skånska BRF handlas på 15 eller 30 gånger vinsten? Det är en skillnad på 100%.

Däremot, vad de gör detta kvartalet, där är kanske vår syn så mycket annorlunda i marknaden. Men vi har en syn om att de är kanske snarare värda P/E 30 än P/E 20 som de var för ett par år sedan. Det är den där långsiktigheten som gör att man kan tjäna mycket pengar.

JB: Jag vet att du tar upp en massa exempel med exempelvis HM. Det var många som sa att HM är fullvärderat, sedan gick den ytterligare upp hur mycket som helst. Vad är det man ska titta på?

Aktiemarknaden är bara duktig på att värdera aktier 12 månader framåt

AB: Det som är det härliga med börsen är att den är väldigt, väldigt bra på att prissätta 12 månader och framåt. Fantastiskt gjort. Inte på alla företag, man kan inte prissätta 50 000 företag varje minut korrekt, men rent generellt är den väldigt bra på att prissätta.

Däremot, om man tittar på börsen med en tidshorisont på 24–36 månader framåt så är marknaden ofta helt clueless.

Andreas Brock, fondförvaltare av fonden Coeli Global

När du då kan ta den här långsiktigheten i våra champions och säga att vi vill äga Estée Lauder inte bara i 12 månader, utan 24–36, det är då man kan tjäna väldigt mycket pengar. Så, titta längre än 12 månader.

HM: Det är där jag och Andreas kommit till rätta. Vi lär oss affärsmodellerna, vi ser vad de har för produkter, vi kan nyckeltalen, vi ser vinsttillväxten och vi har förmågan att se att det här kan fortsätta även om marknaden kanske är pessimistisk eller negativ. Det ligger lite i det här värdet med den aktiva förvaltningen, att bulla upp mer i de här aktierna som faktiskt växer framåt.

Sedan kan man faktiskt dra ut horisonten om man nu ska dra ett tips. Dra ut horisonten till fem år och så frågar man: ”Kommer det här företaget finnas om fem år? Kommer deras produkter vara bra om fem år? Kommer affärsmodellen vara intakt i fem år?” Där har man nyckelsvaret.

Henrik Milton, fondförvaltare av fonden Coeli Global

CB: Kan det inte vara rätt svårt att veta ändå? Man kan ju veta att ett företag ska finnas, men tänk om det är så att de har någon dålig ledning, så gör de inte bra grejer längre.

HM: Då har man möjlighet att sälja, å andra sidan, eller hur? Om det är någonting dåligt som händer så kan man alltid sälja en aktie och köpa en annan.

AB: Carro, minns du när iPhonen kom? Då skulle man trycka på karta och så kunde man få se vart man fanns på en karta. Det var ju helt fantastiskt. Den korrekta tanken är att tänka det här är häftigt. Det här kommer bli jättestort, och så går du och köper Apple. Just det där liksom att – jag vet inte vad de rapporterar nästa kvartal, men det här kommer bli jättestort. När du hittar de här företagen som får dig att känna att shit, det här kommer bli gigantiskt.

CB: Så det är ändå en viss känsla man ska gå på där? Att man märker att detta är en game changer.

AB: Du kan också sätta dig ner och räkna på det.

Ska man investera i ett företag om man gillar deras tjänster?

JB: Men det där är också en fråga som jag har lite… Nu hoppar vi rakt in bara, för så tänkte jag till exempel kring Tesla, men jag har aldrig riktigt vågat agera på de känslorna. Ibland går Carros och vår dotters portfölj mycket bättre än mina. Men så här, om vi tar till exempel Spotify. Det är många som älskar Spotify, men de har aldrig gått med vinst och jag tror aldrig att de kommer gå med vinst.

Bara för att jag gillar tjänsten eller produkten som ett företag gör, så betyder inte det att jag borde köpa det. Eller?

AB: Frågan är hela tiden… Spotify eller en iPhone, det genererar enormt värde till dig som konsument. Den andra frågan är ju då kommer en del av det här värdet att tillföra bolaget? Det vill säga, är det lönsamt för bolaget. I Teslas fall har svaret hittills varit nej. Nu börjar de visa lite vinst och så vidare, men när det gäller en iPhone då så har svaret varit otroligt ja. Du som konsument tjänar mycket, men företaget tjänar också. Den första analysen är om det kan bli stort, det andra är kommer de här vinsterna tillhöra företaget, eller kommer det att tillhöra någon annan i den här värdekedjan?

CB: Jag tycker det är så svårt att se med Spotify vart pengarna går någonstans.

HM: Vi har inte detaljstuderat Spotify, men jag kan tycka att affärsmodellen är väldigt smal, för de har väl egentligen bara streamingtjänster med musik och så har de börjat med podcast, som inte ens är deras material. Om du tar Apple då som i det här sammanhanget kanske är lite mer vertikalt integrerade, det vill säga att de äger allt. De har telefonen, App Store, molntjänst, de har länge haft musik och filmer och nu börjar de med streaming-tjänsten. De kapslar in användaren på ett helt annat sätt.

Google Trends gav ledtrådar som marknaden helt missade

JB: Pratade vi vid något tillfälle om att ni Googlade Nike-skor? Om jag inte minns fel så var det så att de skulle göra någon prognos och alla var helt negativa och ni undersökte hur många som Googlade Nike-skor.

AB: Om vi tar Nike då, fantastiskt företag, Nike, Adidas, det här är företag du vill äga långsiktigt. Sedan går vi i rapportsäsongen, Nike ska rapportera, det är tre veckor kvar till rapporten, aktien går jättedåligt, man försöker förstå vad folk är oroliga för och då dök det upp att folk var oroliga över Kina. Det finns många sätt man kan analysera det på, hur det går för Nike i Kina. Vi kan ringa upp folk i Kina och gud vet allt, men ett väldigt enkelt sätt som vi har använt är att gå in på Google Trends.

Går man bara in på Google så kan man titta på sökord och då kan man kolla hur många söker på Nike i Kina och går trenden upp eller ner. Den analysen gjorde vi och jämförde vi det historiskt med vad Nike rapporterar i Kina och det visade sig att korrelationen var fantastisk. Om det var många som sökte på Nike i Kina så var deras försäljning väldigt hög.

Det senaste kvartalet hade Nike-ordet gått exponentiellt uppåt, så då var vår enkla analys att aktien är billig, vi vill äga det här långsiktigt och då ökar vi upp positionen. Rapporten kommer in, aktien stiger på jag tror det var 6%, och så fortsatte den gå och då hämtade vi hem lite vinst. Så det finns många sätt att tjäna pengar på.

Hur tänker ni kring utdelnings-, tillväxt eller värdebolag?

JB: Idag finns det många trender bland småsparare, att man ska ha utdelningsaktier eller investmentbolag eller tillväxtbolag eller värdebolag. Hur tänker ni kring det? Finns det något som är bättre än något annat?

HM: Ja, det tror jag. Det du ska titta på är två saker. Det ena är att omsättningen växer för företaget. Det är det vi pratade om tidigare här. Titta några år fram i tiden och fråga om det här bolaget kommer kunna växa sin omsättning. Är svaret ja, så kan man titta vidare och nästa steg blir att titta på kassaflödet. Det vill säga att företaget har ett kassaflöde. Då pratar man om fritt kassaflöde då, som man kan använda till att exempelvis investera i nya maskiner, man köpa andra företag, man kan betala ner skuld, man kan ge aktieutdelning, man kan använda pengar till aktieåterköp, som är jättevanligt i USA.

Det är det här som är det fina då, att du har ett företag med mycket kassaflöde. Kassaflödet bestämmer sedan om man kan ha en hög direktavkastning. Aktier med hög direktavkastning är speciellt attraktivt för mig, för att man måste alltid koppla det till någonting. Är det värdering, eller omsättningstillväxt, eller något sådant.

Mer pengar har förlorats på att jaga utdelning än folk har blivit rånade

AB: Det finns ett talesätt som jag nämner i boken och det är:

Mer pengar har förlorats på att jaga utdelning än folk har blivit rånade. Det är ett otroligt lätt sätt att förlora pengar på, att jaga den här extra utdelningen.

Andreas Brock

Det är egentligen enklare att fokusera på om företaget växer.

JB: Det där är jättespännande, för det är super kontroversiellt.

AB: I Sverige är det kontroversiellt.

HM: Tänk så här. Om vi tar Apple, Amazon, Microsoft. Vi pratar ju miljarder i fritt kassaflöde. Och vad använder de pengarna till? Jo, de investerar. Hur ska du kunna konkurrera med Amazon när du har 170 miljarder i fritt kassaflöde? Då kan de investera. Företaget själva känner bäst vad de behöver investera i, hur de behöver växa, vad som är hett nu. De ligger steget före alla andra eftersom de har insiderinformation kan man säga då. Sedan utvecklar de det och då kan de bli ännu starkare.

AB: Jag och Henrik har diskuterat det här mycket med utredningar och nu när jag tänker efter – jag vet inte om det var i första eller andra versionen av boken som jag skrev det där – men vi är ganska kritiska till det. Utdelningsaktier är ett väldigt svenskt fenomen. Det har fungerat jättebra när den svenska ekonomin och de svenska bolagen var i en miljö som var väldigt stabil. Jag tänker den miljön som vi hade i början av 2000-talet. Problemet är att den miljön har ändrats väldigt mycket av svenskt börsvärde.

Bankernas affärsmodell är utsatt för enorm stress, på alla sätt och vis. Telecom-bolagen, deras affärsmodeller är utsatta för stress, och du har även verkstadsföretagen som kämpar med ny konkurrens. Summa summarum är att väldigt många svenska bolag hade behövt investera brutalt under de senaste tio åren för att motstå de hoten som nu dyker upp. Det har de inte gjort, utan de skulle dela ut pengar och så vidare.

Nu blir de då omkörda till höger och vänster av utmanare. Det beror på vilken makromiljö du är i. Australien är ett land som har haft en väldigt stabil makromiljö. Där har utdelningsstrategin också fungerat väldigt bra, medan USA som är ett väldigt dynamiskt land där de hela tiden letar efter nya möjligheter, där fungerar utdelningsstrategin sisådär.

CB: Får jag bara fråga också, de här siffrorna ni pratar om som man ska titta på när man tittar på företag, var hittar man dem?

HM: Kassaflödesanalysen är med i varje kvartalsrapport. Det är den tredje ekonomiska rapporten. Den är väldigt lättillgänglig.

Aktieåterköpens vara eller icke-vara

JB: Det står väl ofta FCF, free cash flow. Nu kommer det en personlig åsikt här från mig som företagare. Jag är själv ganska kritisk när jag tittar på aktier, både till utdelningar och framför allt återköp. Jag ogillar återköp, för att jag tänker att det är ett sjukt okreativt sätt av ledningen att använda pengarna på. Då tänker jag så här att vi hade ingen bättre idé att köpa värde för aktieägarna, vi kunde inte köpa något bolag, vi kunde inte investera, vi kunde göra research, så vi har pengar så då gör vi åtminstone detta. Då köper vi tillbaka aktierna så att vi ökar värdet, i och med att vinsten blir utspridd på färre aktier.

HM: Om man tittar på Home Depot, ett fantastiskt amerikanskt bolag. Om man tittar på hur mycket fritt kassaflöde, hur de använder det, så gick 2/3 till återköp av aktier och 1/3 delades ut. De har 15% marknadsandel i USA och det kanske inte går att bli så mycket större. De har ungefär 4 000 butiker. Det går inte att bli speciellt mycket större. Det man kan göra är att växa i kanske Mexiko eller Kanada, men jag tror inte att man är intresserad av att gå ner till Latinamerika eller Sydamerika, på grund av logistikproblem.

AB: Det som är fördelen då är att om du hela tiden gjort utdelningar, så börjar du bygga ett utdelnings trackrecord och det blir så himla viktigt att hålla kvar den här utdelningen. Problemet är då att om Home Depot då… Säg att den industrin skulle genomgå en stor förändring om säg fem eller tio år, då kan Home Depot säga att just nu behöver vi ta en paus med våra aktieåterköp och det blir ingen stor grej. Aktien faller 4% den dagen, men det är ingen stor grej, för nu måste vi investera i vår business.

Har du väl börjat med utdelning så blir det en så stor grej när man väljer att inte göra en utdelning. Aktien går rakt ner i källan, du behöver byta ut hela aktieägarbasen, massor med fonder måste sälja…. det blir en så stor grej. När ett företag har för mycket pengar och de inte kan växa, och de inte behöver växa heller, så föredrar vi alltid aktieåterköp än att börja med utdelningar.

HM: Sedan är det ingen skatteavbränning heller för spararen. För om man får en aktieutdelning så är det skatt. I det här fallet blir det ingen skatt när företaget återköper aktien.

JB: Du var inne på makro. Jag har också ett svagt minne – ni får rätta mig om jag har fel – men har inte ni vid något svagt tillfälle sagt typ:

Fem minuter spenderade på analys av makroekonomi är fem minuter som är slösade för alltid?

HM: Jo, men räntenivåerna är viktiga. Vi tittar på BNP-tillväxt, kredit-tillväxt, vi tittar på korträntor, consumer confidence och så. Bilförsäljning är också en otroligt viktig parameter att titta på.

AB: 90% av vår investeringsidé handlar om företag och kanske 10% kommer från makro. Vi såg att Portugal höll på att vända, så tjänade vi mycket pengar i en portugisisk bank, men det hör till undantaget.

JB: Men ska man som aktiv småsparare sitta och följa jobbsiffrorna i Tyskland?

AB: Nej, du ska hitta ett fint fantastiskt tyskt företag som växer.

Ska man prenumerera på ekonomitidningar och nyheter?

JB: Att läsa ekonominyheter, som Dagens Industri och SvD Börsplus, ger det något?

HM: Jag tycker att det ger så till vida att man kan följa nyhetsflödet i världen för att det är ändå så:

Att när det står i Financial Times på onsdagen så står det i Dagens Industri på torsdagen.

Så är det. Det kommer en dag efter. Men man kan ändå få en känsla för nyhetsflödet. Vad är det som är det aktuella temat just nu, vad är det man ska behöva bry sig om. Så jag tycker att det finns ett värde i det.

AB: Framför allt, jag tycker att det är jättebra rapportering. Sverige är unikt för vi har en extremt export-orienterad ekonom med väldigt extremt export-orienterade företag. Tycker det är så himla skoj att läsa vad de företagen säger om vad som händer i världen. För många år sedan satt jag i Mönsterås bibliotek och läste om Kabe, vad Kabe:s Vd sa om svensk ekonomi och så vidare. Från det kunde jag dra en massa slutsatser kring vilka bolag jag skulle kolla på just nu. Ja, nyheter är jätteskoj.

JB: Vad tycker ni om betaltjänster, som nyhetsbrev man kan prenumerera på som ska komma med de bästa tipsen, som kostar flera tusenlappar varje år?

HM: Jag prenumererar på Affärsvärlden. Den tycker jag är väldigt bra. Där finns det både korta och långa reportage.

AB: Det är jätteskoj att läsa de här nyheterna och jag rekommenderar det. Men när vi ska göra en hardcore investering, då måste man upp med årsredovisning, kvartalsrapporter, och det vrider sig i magen för många.

Jag minns även finans-tv-kanaler som CNBC när Jim Cramer börjar prata om årsredovisningar så ser man hur de andra i studion tycker att det är jobbigt. Om man vill investera på riktigt så måste man tycka att det är skoj.

Andreas Brock

JB: Det är inte så att man köper något bara för att man har läst något i en tidning. Men så gör ändå många upplever jag.

CB: Men jag tänker att ni reser också mycket och ser er omkring och pratar med människor och så. Då får ni en annan information än det som står i tidningarna. Så undrar jag då hur väl sammanfaller den information som ni får ute i världen och det som står i tidningarna? För det är alltid filtrerat.

HM: Svaret på frågan från min sida är att jag tycker inte att den information vi plockar fram till våra bolag, man kan inte läsa det i svensk affärspress. Man kanske kan hitta det i Financial Times eller vissa lokala tidningar då i Indien eller Brasilien, men annars tycker jag inte att de skriver om det som vi hittar.

En riktigt bra analys kräver att man anstränger sig lite

AB: Nej. Sedan letar vi efter en bild av företaget.

Årsredovisning och kvartalsrapporten är en bild man ser i media. En helt annan bild är att åka till huvudkontoret.

Andreas Brock

Jag minns ett roligt besök i Brasilien där vi gick in i en försäljarfirma som heter Magasin Louisa, och så undrade man vad är det här för företag, har de verkligen koll på sin business? Så såg man att i mitten av det här enorma kontoret, som var öppet landskap och stort som en fotbollsplan, så var det en stor glaskub. Där satt huvudägaren till företaget, så att hon kunde se alla hela tiden. Och då vet man, ok, hon har stenkoll. Hon älskar sitt företag och har stenkoll. Det är en känsla då att det här känns bra, sedan börjar man gräva vidare. Det är den informationen man letar efter för att komplettera sin bild.

CB: Det blir ett pussel då. Men kan en vanlig småsparare ringa till VD:n?

HM: I mindre företag kan man ringa, han eller hon svarar nog. Men det är svårare i större företag.

AB: Men man kan gå på årsstämma, fantastiskt skoj. Här i Malmö finns jättefina företag med jättespännande årsstämmor. I Stockholm kan du springa på årsstämmor hela april, maj och juni.

JB: Det var någon som sa till mig:

Du Jan, det här är ett tips du måste dela med dig på bloggen. Du kan köpa en Kjell och Company-aktie och de delar alltid ut en skruvdragare eller att du får med dig en goody bag.

Men de flesta bolagen har en IR-avdelning, Investor Relations. Kan man ringa till dem som en småsparare eller måste man vänta tills man har 5 000 miljoner?

HM: Frågan är alltid fri. Man kan ju faktiskt ringa och försöka komma fram och ställa sina frågor. Jag tror att det är ganska ovanligt så jag tror att de tar sig tid. Det är min gissning.

AB: Jag minns när jag var student en gång i tiden så kontaktade jag IR och de svarade. Ett annat minne jag har är när jag täckte Volvo som analytiker och så släppte de en jättestor nyhet på morgonen och jag befann mig i ett annat möte, så jag kommer ut och ser den här stora nyheten, aktiekursen rörde sig, och jag slängde mig på telefonen och ringde och frågade om det var många som hade ringt. ”Nej, du är den andra”, fick jag höra. Då trodde jag att 60 personer hade ringt och pressen, men det var ingen som brydde sig. Jag lärde mig att lyfta luren och ringa då.

Underskatta inte det personliga mötet med VD eller Investor relations-avdelningarna

JB: Det är spännande. Jag har inte gjort det själv, jag är ju indexkramare, men jag har kompisar som jag pratar med som sitter och pratar med bolagschefer i en och en halv timme. Då tänker jag att vänta här nu, din portfölj är inte större än min. Har du andra tips till småsparare? Michael Burry, som vi gjorde ett avsnitt om här, han som var med i Big Short, han lär ju ha börjat i ett forum. Det finns ju lite olika investeringsforum. Kommer ni ihåg Börssnack från början av 2000-talet?

AB: Ja, det är ju jätteskoj. Vi har ett ganska, både i Stockholm och även när vi är ute och reser, så brukar vi träffa fondförvaltare där på plats. I Sao Paolo så träffade vi folk som jobbar i investeringsbusnissen där. Likaså i Stockholm och Malmö. Men inte forum.

HM: Nej, det är kanske mer att man har någon favoritfirma som man gillar deras analytiker. Det kanske är mer då att man ringer upp en analytiker och hänger med dem i så fall.

JB: Men kan man säga mer att det låter nästan som att det där är lite som att käka chips. Man kan lyssna på andra, man kan läsa de där tidningarna, för att det är en skön känsla. Men det låter inte som att ni hade fattat beslut på det, utan ska man fatta beslut, då gäller det att kavla upp ärmarna, besöka företag… Jag har också för mig att ni pratade om något företag där ni ringde till kunderna eller konkurrenterna.

AB: Vi kan ibland göra ett möte med, säg att vi vill investera i ett svenskt verkstadsföretag, så kan vi först försöka träffa en underleverantör. Kanske ett privat företag som kan berätta jättemycket för oss om hur det här stora företaget beter sig. Eller så försöker vi träffa en konkurrent och i mötet fråga dem hur ser ni på de andra och skrattar de då och säger att det går rakt utför… Så man försöker hela tiden bygga en bild.

Före detta anställda är också mycket intressant. De är jätteskojiga att prata med. Sedan är det också det att folk har ofta – det är precis som när man pratar husmarknaden – folk har enormt mycket känslor. Så när man pratar om deras tidigare bolag eller husmarknaden så blir det väldigt känslosamt, så det gäller verkligen att filtrera information.

CB: Jag blir väldigt fascinerad över att ni hittar olika sätt att bilda er en uppfattning på. Att det inte är konstigt att man pratar med någon som har jobbat på ett företag eller konkurrenter… Jag blir väldigt fascinerad.

JB: Jag gillar också det. Detta är att vara aktiv och göra sin egen bild och inte gå på det som sägs, utan att faktiskt göra ett jobb.

CB: Ja, och tänka vad vill jag veta och vem kan jag få veta det av.

Branschkonferenser – ett av de bästa ställena för ocensurerad information

HM: Det är helt fantastiskt tycker jag när man jobbar med analys och sedan har man en massa frågor och ställer dem till en analytiker på bolaget, man får svar. Vi har jobbat ganska mycket med en analys på ett brasilianskt betalningsföretag. Vi ägde ett sådant företag för många år sedan. Vi sålde det i rätt tidpunkt och sedan dess har vi varit utanför marknaden och nu har vi sett hur dåligt det har gått för det här företaget, medan det kommer två nya spännande företag som sticker upp där. Man kan ta reda på vad det var som gjorde att det går så bra dem, till exempel.

AB: Ja, så kan man göra sådana här roliga grejer. Vi har pratat med hela den branschen men så kontaktade vi en i Europa, som sa att de är i Paris på onsdag, och vi var också där då på konferens, så tog vi en paus och åt lunch med dem på andra sidan Paris, sedan åkte vi tillbaka.

JB: Det vet jag också att någon gång jag ringde till dig så sa du att du var i Las Vegas på en betalningsföretagsmässa, en branschmässa. Det tycker jag är fascinerande att ni åker på en branschmässa – inte för fondförvaltare, utan för andra branscher.

HM: Man får mycket bättre information där. Vi vill veta vad som kommer hända med företaget i framtiden och det är det de vill sälja. De vill sälja sitt bolag till kunderna som är där. De där för att de ska ragga kunder till sin business.

När du går på en aktiekonferens så är de mycket mer förtegna om framtiden, men på en branschkonferens pratar de vitt och brett om vad som kommer hända. Du får se alla coola grejerna.

Henrik Milton

JB: Så det är egentligen bättre – nu bara hittar jag på – att gå på båtmässan än på Nordnets investerarkväll.

HM: Se vilken båt som säljer bäst. Är det Bayliner eller är det någon annan liksom?

AB: Om du tänker så att aktiekursen är ett resultat av de siffrorna som presenteras och siffrorna som presenteras är resultat av deras produkter. Så vi försöker komma så långt bakåt som möjligt för att få se det. Ser man då någonting fantastiskt så kan man förutspå siffrorna och aktiekursen. Då vet vi hur vi ska göra. Du kan göra ett steg ännu längre och det är att börja titta på styrelsen och ägarbilden i företagen. Ser du att väldigt bra folk kommer in i en styrelse, ok, då är det kanske ganska troligt att de kommer tillsätta en bättre Vd och det kommer ha sina konsekvenser. Vi försöker se de här skedena så långt i förväg som vi kan.

Hur mycket tid och engagemang behöver man lägga?

JB: Hur mycket research… Sedan fattar jag också att det är skillnad för er som förvaltar tusentals miljoner och en småsparare. Men vad är arbetsinsatsen?

AB: Nej, jag tycker att det är exakt samma arbetsinsats. Vi startade fonden på 30 miljoner eller något sådant. Det är exakt lika mycket jobb som går in nu. Det är enklare på det viset att man kanske har tillgång till lite mer analyser och så vidare, men det är på marginalen. Det är samma analys som går in. Vi pratade om skånska Beijer Ref eller AAK, fantastiska företag. Det är bara att gå in där och läsa årsredovisningar. Gå in och lyssna på kvartalsrapporterna.

HM: Vi följer ett företag i veckor innan vi köper. Om du har gjort en analys för ett halvår sedan och så var aktien för dyr av någon anledning, så ser du att det här är helt fel, det här köp, och så tar vi ett snabbt samtal så kan man köpa. Det har hänt med Autoliv till exempel.

Men sedan är det också så här att även om du köper ett företag efter en lång analys, så börjar du leva med aktien och då lär du dig ännu mer. Man blir aldrig fullärd. Det är det fina med det här jobbet. Det finns alltid något att läsa.

Har man som småsparare ens någon chans mot proffs som er?

JB: Nu talar detta in i min värld, så nu får ni kritisera mig om jag har fel, men jag undrar om detta ens är rimligt för en småsparare? Där ska jag tävla mot proffs som er. Har man någon chans som småsparare?

AB: Det tycker jag. Ett; om du sitter på en viss information, om du exempelvis är i byggindustrin, då har du förmodligen ganska bra koll på om industrin går upp eller ner, då ligger du förmodligen före oss. Två; som konsument. iPhone, vad häftigt. Estée Lauder, fantastiska varumärken. Så som konsument ligger du ofta före. Du kanske inte kan sätta ihop en portfölj på 30 företag, men väldigt många. I boken beskriver jag också att det viktigaste är ju att fokusera på vad som är lönsamt och hög kvalitet. Det andra ger sig över tiden.

Ska man investera i bolag som inte är lönsamma och går med förlust?

JB: Ni har återkommit till det, omsättningstillväxt och lönsamt. När jag tittade på Avanzas 50 populäraste aktier så kan vi säga att det var vissa bolag som kanske har gått ner 80% de senaste 12–24 månaderna. Det har varit Starbreeze och Fingerprint och en massa andra. De är populära ändå, trots att de har förlorat typ 90% av sitt värde och visar ingen vinst.

Köpa ett bolag som inte går med vinst, skulle ni göra det?

AB: Nej tack. Vi har varit med ett tag. Vi minns 2001 och 2008. Jag satt i gårkväll och bara tittade på en massa amerikanska jättespännande företag, med de är på sådan värdering. De har gått upp 600% på ett och ett halvt år. Jag hade faktiskt en diskussion med min son om det. Jag sa att om det blir lågkonjunktur så kommer de här aktierna… de behöver hela tiden nytt kapital.

Om du tittar på företag som Uber, nu minns jag inte siffran exakt, men jag tror de bränner 4,5 miljarder dollar per år. Ett företag som behöver kapitaltillskott på 50 miljarder SEK per år, om marknaden blir nervös för någonting och säger att detta året så kan vi faktiskt inte ge er så mycket kapital, då överlever de inte.

HM: Exemplet är ju WeWork. Det är verkligen ett skräckexempel.

AB: Tittar du på Tesla så har de bränt ett antal hundratals miljoner dollar. Det finns alltid tillräckligt mycket folk som kan gå ihop tillsammans för att de ska överleva ett år till. Men vi är uppe i en burn rate på 5 miljarder dollar… Det är lika mycket som svenska försvaret per år.

CB: Det är otroligt mycket pengar som går åt. Man tänker hur länge kan det hålla.

JB: Jag måste ändå säga att det är jätteskönt att ni säger det, för jag känner mig som en dinosaurie när jag frågar folk om bolaget tjänar pengar. För mig är det någonstans en hygienfaktor, att är du hel och ren, liksom.

CB: Det är nog många som är ok med att det inte tjänas pengar. De tänker att det kommer bli bra.

HM: Om man nu ska ge den här professionella synen då, på om bolaget tjänar pengar, så kan man uttrycka det som har bolaget ett fritt kassaflöde. Det är egentligen det det handlar om.

Har man ett fritt kassaflöde så att man kan investera, betala utdelning, betala ner skuld, eller vad man nu gör. Om vi tittar på Amazon, de visar ingen vinst, och det är medvetet. De återinvesterar allt för att växa och dominera.

AB: Jag kan ju sätta upp en business, som till exempel Amazon då, som har enormt mycket kunder, sedan kan jag välja att inte tjäna pengar. Amazon har alltid haft den där att de kan välja vilken dag de vill. Har ett företag den flexibiliteten då, så kan du ha överseende med att de förlorar väldigt mycket pengar. Men jag tror inte att Uber kan göra det.

Vad tänker ni om teknisk analys?

JB: Nej, eller Spotify, som vi var inne på innan. Om vi hoppar helt annorlunda; teknisk analys, tajma marknaden, MA200, obskyra matematiska modeller som tittar i historien…

HM: En väldigt enkel teknisk analys kan vara ett bolag som vi redan äger, vi har kanske inte så stor position i det av värderingsskäl eller något, så faller det hejdlöst 20% av någon dålig nyhet och då inser vi att det här är ett bra läge. Då är det någon form av teknisk analys att det här har fallit ner i kurs, då kan vi köpa det.

JB: Alltså, teknisk analys är det här att man tittar psykologiskt, hur har detta betett sig historiskt. Jag har jättesvårt för teknisk analys.

AB: Vi har också svårt för det, men jag skulle inte helt sälja ut… Jag minns när jag intervjuade en gång i London på en jättefin firma som heter Fidelity. De har en heltidsanställd – i alla fall just då – som bara gav just teknisk analys. En av världens främsta investerare Anthony Bolton på Fidelity, använder mycket teknisk analys. Det är så att det finns information i det också.

Det är bara att ge några exempel då. Om en aktie är på all-time-high, det vill säga den högsta noteringen som finns, då är förmodligen alla som äger aktien jätteglada. Om det kommer en dålig nyhet då, så kommer förmodligen de som äger aktien att öka sin position. Alla har tjänat pengar och så gick det ner, då lägger man på pengar. Då får man ett självförstärkande beteende; kursen går upp. En annan sak är ett techbolag.

Om du har en aktiekurs som går upp för ett techbolag så tjänar folk pengar på sina optioner och då vill mer duktigt folk komma till ditt företag, för att där går det upp. Då får de in duktiga folk så kan de göra bättre produkter och då går kursen upp ännu mer. För ett techbolag så ökar chansen att kursen fortsätter uppåt.

JB: Ja, så är det ju. Jag såg någon siffra också att ett all-time-high, alltså ett rekord, följs i genomsnitt av 42 nya rekord. En vinnande häst fortsätter vinna. Men det som jag är så här lite fascinerad över är att det är många där ute – nu kommer jag att göra mig ovän här med folk – som tittar på sådant som glidande medelvärde. Hur har denna kursen gått de senaste 200 dagarna och när aktiekursen går under det snittet så säljer de, om det går över så är det dags att köpa.

Skillnaden mellan fundamental analys och teknisk analys

AB: Vi använder inte teknisk analys, men bara för det så behöver man inte dissa det helt.

HM: Sedan tycker jag att man kan titta på en parameter, det här om det är överköpt eller översålt. Det heter relative strength index. Den tycker jag är ganska relevant, om man vill titta på en specifik aktie. Om marknaden för tillfället inte vill äga aktien, då kan man tänka tvärtom då, och köpa istället. Det kan man se i databaser, på Avanza eller Nordnet.

AB: Jag känner mycket folk som har blivit väldigt rika på att kunna företag väldigt bra. Jag känner ingen som har blivit rik på teknisk analys. Det finns kanske folk som har blivit det, men inte vad jag vet.

CB: Jag blir inte klok på skillnaden mellan att kunna sitt företag och sedan den här tekniska analysen.

HM: Det är snabbvägen att ta teknisk analys. Då behöver du inte läsa årsredovisningen.

CB: Ok, så man går på djupet och försöker förstå ett företag, och när man gör teknisk analys så tittar man på vissa värden.

HM: Det är därför vi inte plockar upp Fingerprint eller Starbreeze eller någonting, för jag förmodar att deras affärsmodell inte är så bra. Jag var i Kina och vi träffade ett företag som gjorde fingeravtrycksläsare, de utvecklade och tog fram det på sex månader. Medan Fingerprint har hållit på hur länge som helst med det där.

AB: Låt mig göra ett försök:

Om jag gör en liknelse med en handbollsmatch, så den som använder teknisk analys, den sitter bara och tittar på poängen. Nu har det gått upp flera poäng där och det verkar som att det laget har fyra poäng över det, då köper jag den. Medan vi då som fundamentala analytiker tittar och tänker jaha, det är det laget som spelar mot det laget. Går ner och snackar med tränaren, tjena hur är det läget, har ni fått in några nya bra spelare? Pratar med ett annat lag som spelade mot dem förra veckan, och så vidare. Den tekniska analytikern sitter bara och tittar på poängen. Visst, det finns information i det också, att ett företag gör bättre ifrån sig än ett annat, men vi är där nere på planen och skakar hand.

JB: Vilken bra metafor! En sådan här grej, spelar det någon roll för er om en aktie kostar 10 000 kronor eller 100 kronor?

HM: Nej, det har ingen betydelse. Börsbolagen ser på det här och det perfekta är egentligen att en aktie kostar ungefär 100 kronor. Så har du en aktie som har gått till 500, då är det ganska vanligt att man gör en split och delar den i fem, så att aktien kostar 100 kronor igen. Det har bara blivit så att i Sverige är det ett intressant belopp.

JB: När ni pratar om nyckeltal och att välja, den här screeningen… Betala för databastjänster, gör ni det?

AB: Ja, det gör vi. Vi skulle egentligen kunna driva fonden helt utan det. Det skulle säkert fungera hur bra som helst.

JB: Här i Sverige är det väldigt poppis med Börsdata, där man ser nyckeltal, omsättningen, omsättningstillväxt, med mera.

HM: Ja, det är bra. Det sparar tid. Så är det.

Ska man använda belåning i sin strategi?

JB: Belåning, hur ser ni på det i en strategi?

HM: Vi använder inte belåning i vår strategi, utan vi äger bara aktier utan belåning och vi har inga valutasäkringar eller någonting.

AB: Vi gillar företag som har starka balansräkningar, så nej. Det beror på den personens risktoleransnivå.

JB: Hade ni sagt annorlunda till småsparare? Om ni inte hade haft en fond, och bara sparat privat, hade ni belånat?

AB: Jag kan förstå att man gör det om man kan ett företag väldigt, väldigt bra och det är pengar man har råd att förlora. Då kan jag förstå att man gör det.

HM: Det enda är väl om man har ett hus, belånar huset, får pengar, köper aktier i något tryggt och bra bolag, så att det inte är en koppling mellan lånet och aktien. För då om aktien faller väldigt mycket kan man tvingas sälja till en icke så fördelaktig kurs. Det kallas margin call. Men har man tagit lån på huset och köpt aktier, så tappar man ju den kopplingen. Hade nog hellre gjort det så. Det har vi sett i närtid, hur det här kan slå på aktiekursen. Margin calls. Kapitalet är ju gratis i princip.

AB: Det är mycket belånade pengar där ute. Vi ser det hela tiden. Dels privatinvesterare som belånar sig och när kurserna börjar falla så måste de sälja av. De kanske kan äga 1-2% av företaget och sedan blir det en självuppfyllande profetia. Kursen faller, så måste de sälja och då faller det ännu mer.

HM: Då är det banken som säljer din aktie. De ska ju bara ut med aktien till vilket pris som helst och då blir det ingen bra kurs. Det händer. Men ska man belåna så är det väl tryggare att äga en fond i så fall, för den kommer inte gå ner så mycket. Men har du en enskild aktie så kan det vara olyckligt.

AB: Jag kan berätta en historia. En person jag hörde talas om hade väldigt många miljoner, gick och belånade och dubblerade det. Gick och köpte en aktie och det var en riktig darling på Stockholmsbörsen och alla tyckte att det var jättespännande. Vad jag har hört är att han träffade företaget en gång i månaden och han räknade på det och så vidare. Sedan vaknade han upp en dag och då var aktien nere över 50%, 52%. Då ringde banken och hade sålt alltihopa. Så från att vara en av de riktiga spelarna så nästa dag var allting borta.

Skulle ni som privatpersoner köpa derivat, certifikat och sådana instrument?

JB: Det där hände under finanskrisen med Sparbankstiftelserna. Bland annat Folksam spelade ju ut Sparbankstiftelserna i Swedbank. Det var precis det som hände. Värdepapper med hävstång, alltså derivat, certifikat, trackers, optioner…

HM: Ingenting jag sysslar med och vi sysslar med i fonden.

JB: Skulle ni ta det privat om ni inte hade fond? Jag håller avstånd från det.

AB: Väldigt komplicerade produkter. Det finns något som heter CFD, contract for difference, och det var en gigantisk skandal för ett tag sedan, för det visade sig att de som låg bakom det där stal pengar. Jag tycker att ju mer exotiskt det blir, ju mer bör man nog hålla sig undan.

JB: Där måste jag säga lite som småspararnas förkämpe, så tyckte jag att… Har ni sett reklamen till de här CFD-bolagen? De måste ange hur många av deras sparare som faktiskt tjänar pengar på deras produkter. Och det står nu att ”85% av våra kunder förlorar pengar på våra produkter”. Det är som på cigarettpaket. Det är alltså bara var tionde kund som tjänar pengar hos er.

Stora eller små bolag i sparandet?

JB: Har ni någon åsikt om stora versus små bolag?

AB: Jätterolig fråga, för vi pratar mycket om det här. Vi gillar att investera i både stora och små, men vi har väl en liten annan ansats till småbolag.

Vi anser att många småbolag är små för att de är dåliga helt enkelt. De har inte den förmågan som stora företag har. Brukar tänka på HM, man klagar mycket på dem, men jämför dem med KappAhl eller MQ liksom. Så får man en känsla för hur många bra saker Hennes & Mauritz gör ändå. Så vi är alltid lite skeptiska när vi tittar på små företag.

Däremot så finns det små företag som sysslar med en liten, liten nisch. Det kan vara allt från ett småländskt litet verkstadsföretag som är väldigt duktiga i en nisch och kan bli stora på det viset. Eller Brembo som vi investerar i, som gör bromsar till Porsche och BMV. De här vackra röda och gula eller vita. Då är det Brembo liksom. De har 80–90% marknadsandel. Därför är de ganska små för att de är duktiga i den nischen. Men stora företag är ofta bättre företag.

JB: Jag gillar det jättemycket. Jag sa det här nu innan vi tog en liten paus, att det är egentligen mycket sunt förnuft. Att är man duktig, då blir man stor. Lönsamhet; tjänar man pengar så kommer det synas i aktiekursen.

CB: Man måste ju vara duktig på det man gör, men också ha en duktig ledning, som kan göra någonting med pengarna som kommer in.

Målet är att skapa 15% avkastning över tid

JB: Tittar ni mycket på ledningen, styrelserna, VD:n, etc.?

HM: Det gör vi. Vi tittar på vem som är där och vi gillar även att Vd:n och ledningen äger mycket aktier i bolaget. Det är en liten sanity check skulle jag säga. Sedan tycker vi också om att det är större storägare också i bolaget.

AB: Vi gjorde en analys för ett tag sedan och tittade på alla våra Vd:ar. I snitt så hade de suttit där 9 – 9,5 år, vilket är 50% längre än de flesta bolagen i börsindex. Så våra Vd:ar har ofta suttit väldigt, väldigt länge, och äger väldigt mycket aktier.

JB: Där måste jag också ge er cred. Ett av våra kriterier är att vi försöker alltid leva som vi lär, och där vet jag också att ni har investerat typ alla era pengar i er egen fond. Jag såg i en undersökning att det är mindre än 50% av alla fondförvaltare som gör det.

AB: Det är ju hemskt. Att gå ut och sälja en produkt som man själv inte använder. Vi har skapat fonden för att dels vill vi skapa 15% avkastning över tid och vi vill göra det på rätt sätt, genom att äga fina företag. Men också att vi vill ha ett ställe där vi kan placera våra pengar. Så fonden drivs på det viset.

JB: Det kommer vi prata om sedan också, men det finns en Morningstarstudie som visar att fonder där fondförvaltare investerar själva överpresterar mot andra fonder också.

HM: Ja.

Det finns en studie som har tittat på fondförvaltarens bil också. Det har jag hört från en kompis. Ju sämre bil man kör, desto bättre förvaltare är man. Jag kör en Volvo V70. Den är gammal.

Vad tänker ni om färdiga system såsom Magic Formula, F-score m.fl.?

JB: Om vi tittar på sådana här system. Det finns bland många småsparare typ ”magic formula” av Joel Greenblatt, och så vidare. Då har till exempel Greenblatt skrivit en bok som heter Magic Formula och så är det många småsparare som följer den.

HM: Jag tycker att det är en jättebra idé och bra inspiration, för om du screenar då så får du fram väldigt spännande företag. Men behöver inte köpa alla i topp tio, utan du kanske köper fem av de tio bästa.

JB: Så är det lite som när vi pratade om de där tidningarna innan? Man kan använda som inspiration, men det är något man behöver följa slaviskt.

HM: Precis, men det är en aktie-screening efter bra företag. Så det är ju gratis info.

JB: Bra. Hur tänker man kring transaktionskostnader? Där tror jag också att det är skillnad som småsparare och när man har 5 000 miljoner.

HM: Vi som stor fond har väldigt, väldigt små kostnader. Om man är småsparare så betalar man mer än vad vi gör.

AB: Fördelen med en fond är att folk går in med mycket kapital, så att vi kan trycka ner transaktionskostnaderna och så vidare. Det är det som är fördelen.

Viktigt att se det som ett kontinuerligt lärande och ständig förbättring

JB: Jag vet att en av era grundstenar är att ni har pratat om lärande och feedback och uppföljning. Det är rätt roligt för när man pratar om aktiespararnas gyllene regler… Eller de flesta böcker tar inte upp det där med lärande. Kan ni inte säga hur man jobbar med lärande?

HM: Det var det jag tog upp tidigare här, det vill säga att du lägger ner mycket tid på att förstå företaget.

Läs årsredovisningar, lyssna på konferenser, tala med ledningen, prata med analytiker. När du har köpt bolaget så ska du lära dig också hur bolaget fortsätter att kommunicera, hur utvecklas aktien när aktiemarknaden går upp och när den går ner, så det är konstant lärande

Man behöver vara på topp hela tiden så att säga.

AB: Jag tror också att du refererar litegrann till när man gör misstag. Vi gör också misstag. Det är en del av det här jobbet, precis som det är en del när man spelar i ett lag. Ibland förlorar man helt enkelt. Då får man ta ett steg tillbaka och fråga vad man gjorde för fel och vad man gjorde rätt. Sedan förstärker man rätten och minskar felen. Det är en process vi gör regelbundet.

JB: Det där är spännande. Jag träffar människor, och jag tycker att de är fantastiska, för det är alltid skicklighet när det går upp och så är det otur när det går ner. Så när något har exploderat på en då vill man inte ens titta på det. I värsta fall, som småsparare, så loggar man inte ens in på Avanza.

AB: Det finns bra investerare i världen. Jim Rogers är en av dem. Han skriver väldigt roliga böcker och reser runt i världen och kör motorcykel genom Afrika. Jag tycker att han beskriver det helt korrekt. Han var oljetrader och så satt han med en kort position, det vill säga att han spekulerade att oljan skulle ned, och så hände Iran-Irakkriget och oljan gick jättehögt.

Det normala sättet att reagera på är att säga det kunde ju inte du veta. Men han säger istället att det måste ha funnits 10 000 människor i den Irakiska armén och beslutsfattare som visste om att detta skulle hända. Det måste finnas lika många i Iran. Mitt problem var att jag hade inte den informationen. Det är precis så som vi ser på det, att om någonting går fel, så är det vårt fel. Någonstans har vi gjort fel i analysen, det är något vi inte har tänkt på. De första tio gånger man gör fel så gör det ganska ont. Nu har det gått 20 år.

HM: Det finns ett bra uttryck som heter bryta ihop och gå vidare. Face it, det blev fel, sedan tar man nya tag. Det ingår i jobbet.

En procent ned betyder 50 miljoner i förlust, hur hanterar ni det?

JB: Nu kommer en av mina personliga frågor. Ibland skickar jag ut ett aktietips, som till exempel EQT, men jag känner mig ändå sjukt nervös. Och så tänker jag på er, där 1% motsvarar 50 miljoner. Det är inte ovanligt att det händer 2,5% ner på börsen. Hur sover man när man har förlorat 100 miljoner?

HM: Vi är väldigt seriösa med andelsägarnas pengar. Det är deras pengar vi förvaltar, det är inte våra, vi är väldigt noggranna med det. Men någonstans för att överleva det här jobbet så måste man koppla bort det. Det får bara bli procent upp och procent ner. Börjar vi översätta det till miljoner då blir det jobbigt.

AB: Ja, självklar reflekterar vi ibland över att shit, nu förlorade vi mycket pengar. Men samtidigt måste man… Jag är gammal kampsportare. Man tar många smällar, det är bara upp igen och slåss vidare och komma ihåg att blockera först.

HM: Vi är ju avlönade för att må dåligt, så är det ju.

AB: Det är ett underbart jobb. Men man måste också jobba tillsammans med någon som… Jag och Henrik har känt varandra i 21 år nu. Vi är snälla mot varandra. Har jag gjort fel så är Henrik snäll mot mig och tvärtom. Piskar jag mig för mycket så säger Henrik att kom igen nu Andreas, du är ju jättebra.

JB: Mitt ex är barnkirurg och hon sa också att man kan inte gå in och tänka att nu opererar jag en bebis, som med stor sannolikhet inte kommer överleva det här. Utan hon sa att detta är mekaniskt och det är väl lite det jag hör också att ni säger. Att ni har sannolikheterna på er sida, ni har gjort det bästa ni kan och ibland så är det så här och då gäller det att lära.

Träffar gärna småsparare och andra regelbundet

HM: Då kommer mitt stora ”men” då, och det är att vi träffar våra institutionella kunder regelbundet, vi träffar småsparare, etc., så vi har alltid en närkontakt med våra kunder. Jag tycker att den feedbacken är viktig. Vi får inte tappa kontakten med våra kunder. Det är deras pengar vi förvaltar.

AB: Vi inte några bankanställda som sitter i vårt Eiffeltorn, utan vi är regelbundet ute.

JB: Det blir jag förvånad över. Nu när jag har känt er i två år. Det är rätt ofta ni är ute hos kunder eller institutioner eller reser runt och träffar bolag. Innan tänkte jag mer att ni satt framför en dataskärm 24 timmar om dygnet och följer aktiekurser.

AB: September månad var vi i fem olika länder. Jag tror att jag var fyra dagar på kontoret. Folk frågar hur vi kan förvalta en global fond från Sverige, men vi är sällan i Sverige. Det är New York ena dagen och sedan är vi i Venedig nästa dag. Men man måste ha det där, jag måste kunna titta dig i ögonen och säga: ”Jan, jag har tagit dina pengar och jag har köpt en indisk bank för det, av de här och de här anledningarna, och jag tror att dina pengar kommer öka i värde.”

Kan man inte göra det då ska man kanske inte gå och köpa det företaget. Det kanske är lite svårt då att köpa Fingerprint eller Tesla eller Uber och säga att jag har tagit dina pensionspengar och satsat det i företag som kan gå i konkurs nästa år. Det är mycket möjligt, men vi provar.

JB: Jag älskar det ni säger, för jag tänker gud vilken bra grej för en småsparare. Att sitta med sin partner och säga nu har jag tagit barnens pengar och nu Carro har jag investerat detta i en kenyansk bank.

AB: Ja, jättebra. För när du går och köper ett hus, oj vad du tänker igenom det. Vad är det för område, vilka blir mina grannar, hur ser det ut, hur är köket, osv. Du lägger ner så otroligt mycket jobb på det och du ska köpa din sommarstuga och du kanske har planerat det i 15 år eller din bil Henrik, jag tror att vi har diskuterat din nya bil i snart två år. Men sedan när de flesta småsparare ska investera sitt sparkapital vilket kanske då är säg 500 000 eller 300 000, då bara skjuter man från höften liksom.

CB: Det kanske också är för att det är svårt. Att man bara går på det som känns lätt. Den lättaste vägen. Jag tänker om man är förvaltare och kör på någonting som bara känns 75% bra liksom och det är folks pensionspengar…

Underskatta inte det vanliga sunda förnuftet

HM: Jag tänker så här att en årsredovisning, det är gymnasiematte för att förstå det, men att förstå aktiemarknadens nyckel och räkna på det, då måste man har doktor i matematik eller någonting, för det är mycket, mycket svårare. Men att sätta sig ner och titta på ett företag och vad de säljer och sedan räkna procentuell utveckling och marginal, det klarar alla.

JB: Jag tror också att det handlar om det där att våga göra jobbet. Det som jag verkligen älskar med er det är sunt förnuft. Att det är inte rocket science. Jag tror att du och jag hade ett samtal om Renaissance Technologies, ett amerikanskt fondbolag som har runt 150 anställda, 140 av dem har doktorerat… Och de klarar inte att slå index. Så vad är min chans? Och så du att tävla inte med dem.

AB: Jag lyssnade på han Black Swan som var i Stockholm för 1–2 veckor sedan.

Han hade räknat på korrelationen mellan intelligens och inkomst. Nästan 0. Det ena har ingenting med det andra att göra.

JB: Jag tänker faktiskt på en annan grej nu när vi pratar. Detta kanske är en fördel med att ha fond, men det upplever jag som bloggare… Vi har våra modellportföljer och det är mycket enklare att hålla sig till en modellportfölj, för jag vet att om jag gör en förändring där så kan jag inte vakna en morgon och göra en förändring, för det är sjukt många andra som följer det och att jag har ett ansvar. Det måste vara enklare med en fond, att man har ett ansvar, så man kan inte köpa vilken skit som helst.

AB: Jag tänker på det. Jag var och träffade MasterCard här nu i September. Det är ett av världens största företag och så träffar man ledningen… Även om jag nu gjort detta jättelänge och träffat hundratals VD:ar så är man lite nervös. Jag är från Hörby, en enkel by, och nu ska jag in och träffa MasterCard. Då tog jag en paus och tänkte att det är inte jag som går in här. Det är tusentals svenska småsparare som går in och jag representerar dem. Jag ska minsann ha svar på mina frågor. Nu kör vi liksom. Jag mår bra av det ansvaret.

Tips att dokumentera sin strategi och alla sina affärer

JB: Coolt. Sista frågan kring strategi:

Ska man skriva ner sin strategi och sina affärer? Alltså har ni ett dokument över era regler?

AB: Ja och vi skriver ner alla investeringar vi gör. Varför köper vi aktien, vad är uppsidan, vad är nedsidan, hur tänker vi… Där har jag gått tillbaka till ett lärande då, för då kan vi gå tillbaka i tiden och se hur man tänkte då.

HM: Ja, vi har en mall för hur vi skriver vår analys. Den följer jag och Andreas. Så vi dokumenterar allting.

CB: Det blir ju jättesystematiskt att man kan gå tillbaka och se vad man tänkte.

JB: Säg att jag är småsparare, om ni ska ge tips, vad är det jag ska skriva ner?

HM: Om vi börjar med den stora bilden då. Det här företaget, vad är det de säljer och kommer det här företaget att vara större om fem år? Där kan man börja.

AB: Ja, jättebra. Och sedan vem är Vd:n, äger han själv aktier, hur ser styrelsen ut, verkar det vara en bra styrelse, är det människor som jag kanske känner till eller litar på. Hur ser balansräkningen ut, och då är det kanske lite svårare än gymnasiematte, men någonstans i början så kommer de beskriva balansräkningen. Står det då att de bara har kassa och inga skulder så är det ju bra. Till slut så kan man titta på vad andra människor säger. Det bästa är att försöka bilda sin egen uppfattning innan man går ut och frågar alla andra.

Får investeringarna ha några fläckar eller måste allt lysa grönt?

HM: Sedan kan man titta på om man kan hitta information ända tillbaka till 2008–2010 och titta om företaget tjänar pengar i en kris. För det vill man att företaget ska göra. Om man tittar på Volvo till exempel så hade de en fallande omsättning som sjönk så mycket att de inte kunde täcka sina kostnader. Då gick de med minus. Så titta på historiken hur det ser ut och så tänker man vad är det nu som ska få det här företaget att växa vidare. Det är det det handlar om. Tillväxt.

CB: Hur många punkter måste uppfyllas för att ni ska känna er trygga? Får man ha en finne på näsan?

AB: Både ja och nej. Grundläggande saker, som är det ett fint företag som växer och har en rimlig värdering, det måste alltid vara uppfyllt. Däremot, om balansräkningen inte är supersolid detta kvartalet, men nästa kvartal ska de sälja av en del av din division och nästa kvartal så löser sig problemet, då kan jag se tre månader framåt. Men andra grundläggande krav måste alla våra företag uppfylla. Även när det gäller ESG då. Det är stenhårt inskrivet i vårt fondprospekt att vi inte investerar i företag som sysslar med vapen, alkohol, tobak, olja och gasproduktion och så vidare.

Coeli Globals Champions – de absolut bästa företag i sin kategori

JB: En annan grej som jag gillar jättemycket mer er… Ni är kanske det enda fondbolaget som har en hemsida och ni skriver om era innehav. Ni skriver en kort beskrivning att nu har vi varit på Adidas eller Adobe hade ni en artikel om på bloggen. Och så har ni delat upp mycket. Jag vet inte om man kan kalla det för er strategi, att ni har delat upp det i Champions och Special Situations. Det känns som att det är en förädlad strategi.

HM: Jag tar Champions. Vi har pratat om Apple, men vi kan väl ta MasterCard istället. Alla känner till det här för den där lilla symbolen finns på ens betalningskort. MasterCard är ett stort företag. Efter Visa är det näststörst och de har en infrastruktur för betalningar och sedan är det då regler för att göra de här betalningarna. Det är oerhört svårt att konkurrera med MasterCard. Det går knappt.

Så det är en sak. Det är inträdesbarriären. Sedan har de ju en väldigt duktig VD och en väldigt duktig CFO som sköter det här företaget. Sedan investerar man mycket pengar i forskning och utveckling, och man lägger väldigt mycket pengar på sådant som inte har med kortet att göra. Och det tycker jag är väldigt starkt. Man ser faktiskt risken att det faktiskt kan hända någonting med det här med kortet. Därför investerar de i utveckling på annat.

JB: Det där måste jag säga, som ett helt sidospår, att vi gjorde ett avsnitt här för två, tre veckor sedan om kreditkort. På två år har det hänt sjukt mycket och det var MasterCard som ledde utvecklingen med återkomsten av betalkort med Revolut och en massa andra sådana fintech-företag. Och det fanns inte för två år sedan och jag tänkte har MasterCard kommit på det här?

HM: En annan grej som Champions står för är kommunikation med aktiemarknaden. Det är fruktansvärt duktiga att kommunicera med aktiemarknaden.

Världens finaste bolag vill man äga länge

AB: Du vill äga en portfölj av sådana här företag. Världens finaste företag: Apple, Microsoft, L’Oréal, Estée Lauder, Adobe… Du vill äga de här företagen och du vill sitta med dem väldigt länge. Vi vet inte exakt vilken aktiekurs som kommer att gå upp under de närmaste sex månaderna, men som ett aggregat, tillsammans som portfölj, så kommer de att generera högre vinster och högre avkastning. Det är det fonden är fylld med. Ungefär 80%, plus minus 5%, är investerat i det här långsiktiga.

JB: Jag som är passiv sparare, jag brukar gå in på er hemsida och snegla. Jag sneglar på vilka bolag ni tycker är bra. För jag är ett Adobe-fan. Jag betalar dem 700 spänn i månaden. Jag använder mitt MasterCard. Jag använder det som inspiration. Jag vet också att ni skickar ut en lista med ert nyhetsbrev, över Champions-företag. Riktigt coolt att ni gör det.

AB: Det är bara att gå in på vår hemsida, så kan du anmäla dig där så skickar vi listan på våra innehav till dig. Det är då framförallt Champions.

De bästa företagen är också bäst på att kommunicera

CB: Jag tänkte det ni sa att de kommunicerar väl med aktiemarknaden, vad gör de då? Hur ser man det?

HM: De vet precis vad de ska säga. Till exempel, när de sätter sin prognos, är det lite, lite under vad marknaden tror, så överträffar de marknaden så går aktiekursen upp. Så det här är en konst. Det är skicklighet. Det är ett yrke, investor relations, att ha en Vd som kan prata till aktiemarknaden, vara lugnande och så vidare.

AB: Ja, vi kan ta skånska AAK.

Fantastiskt bra ekonomichef där, Fredrik Nilsson, som är väldigt bra på att kommunicera. När man lyssnar på honom så känns det bra i magen. Han går in på detaljer, att så här många dagar har vi accounts payables, accounts receiveables, det är så härligt att lyssna. Sedan pratar de också om framtiden.

Andreas Brock

Vi investerar i AkoPlanet nu, som är de här plantbaserade möjligheterna i fetter då. Det är så bra kommunicerat. Sedan kan man ta vissa andra företag, som Hexagon då, där bara Vd – i alla fall de senaste gångerna jag har lyssnat – bara VD:n är på konferenssamtalet. Då känns det ok, men varför är det bara Vd:n? Det är ganska skönt att höra två röster, både ekonomichef och så vidare.

JB: Eller Elon Musk som säger: ”Vilken jävla dålig fråga. Ta nästa.”

AB: Man vill gärna ha en balans på konferenssamtalet. Man vill höra att det finns mer än en person bakom, att det finns en bredd i management, och så vidare. Det återspelgas i aktiekursen.

HM: Jag vill ge en rekommendation här. Jag tycker att alla ska gå in och lyssna på Apples konferenssamtal. Det hittar man om man söker på Apple investor relations, så hittar du senaste kvartalsrapporten. Gå in och lyssna på det i 20 minuter. Det är väldigt kul och härligt. Det ligger på deras hemsida. Gå in och lyssna på det och så lyssnar du på Tim Cook. Det är fantastiskt. CFO:n har väldigt speciell röst. Jag tror att han är italienare från början. Det är otroligt roligt.

Special Situations-företagen i Coeli Global-fonden

JB: Det ska jag göra. Om vi ska ta det andra. Jämte Champions har ni Special Situations.

AB: Så fonden är fylld av de här Champions, världens finaste företag, som man vill sitta med år och ut och år in. Ibland har man hög position, ibland har man en mindre position, men man sitter på dem. Sedan dyker det upp möjligheter. Minns du Jan att vi pratade om en aktie som heter GMS i början av det här året? Ett amerikanskt byggnadsmaterialföretag vars aktiekurs gick ner väldigt mycket.

Jag sa att vi kanske inte äger det här företaget för resten av vårt liv, för det är väldigt cykliskt och så vidare, men jag kan också räkna och vi köpte någonstans runt 17 och vi kom ut någonstans runt 28. Det är nästan 70% som vi gör på åtta månader på det företaget. Och kan vi då hitta ett par eller tre sådana om året, så blir det en extra avkastning.

Ibland behöver man inte göra så mycket mer. Man kan sitta och vänta på att marknaden ska bli för nervös, sälja av någonting, så kan du stå på andra sidan och plocka upp det då. Så fonden är fylld 80-85% av de här Champions, och sedan när vi hittar några extra möjligheter, så kör vi på.

Exempel på en ”special situation”-aktie i Coeli Global just nu

AB: Vi kan ta Sterling Construction som ett exempel. Det är ett amerikanskt byggbolag som vi har köpt. Väldigt enkelt case. Företaget kostar 400 miljoner dollar på börsen, de har precis gått och köpt ett annat företag för 400 miljoner dollar, så räknar man på det kommer vinsten att dubbleras nästa år. Hade detta varit ett större svenskt börsnoterat företag och de hade gått ut och sagt att vi kommer bli dubbelt så stora nästa år, så hade aktiekursen rusat. Men ingenting hände. En vecka gick, två veckor gick… ingenting hände.

Vi ringde upp VD:n och sa att vi har räknat på det själva. Om vi tar era siffror och lägger ihop det så blir vinsten över 100% upp nästa år. Och han sa ja det verkar ju rimligt. Han sa jag har själv köpt aktier för en halv miljon dollar för någon dag sedan och förstår inte heller varför inte aktiekursen rusar. Nu är väl aktiekursen upp 25–30% bara på ett par veckor. Nu har analytikerna hunnit titta på det och så var det någon som drog upp sin aktiekurs från 18 till 25. Det vill säga, han sa att värdet på företaget har ökat med 50%. Vi tror att det har ökat med 100%, men han säger 50%. Så det var inte så mycket svårare än så.

JB: Det var någon som beskrev det så att ibland handlar investera om att gå ut i skogen, hitta kantarellerna, ställa sig där och vänta tills alla andra kommer dit.

AB: Ja, lite så kan det vara, men ta dem innan de andra gör det.

JB: De här kan man då följa på er hemsida. Hur ofta roterar ni detta?

HM: Man kan väl säga så här att Champions-portföljen snurrar vi kanske i en fjärdedel eller tredjedel per år, i stora drag. När det gäller Special Situations så är det ungefär var tolfte månad som vi byter ut den delen. Om man backar bandet och tar hösten 2018, så minskade vi ner i Special Situations för att ha en väldigt låg vikt i december, och sedan i januari i år så tryckte vi på gasen. Det blev 25% i fonden, för att vi såg så mycket möjligheter. Sedan har vi hela tiden minskat det här nu då. Så vi tar lite cyklisk risk i den delen.

Coeli Global – lägre risk än en vanlig passiv global indexfond

JB: Nu blir det supernördigt, så brace yourselves. Jag var inne på Morningstar och då såg jag ni har ett betavärde på 0,8, vilket om jag har tolkat beta rätt, så betyder det i en uppgång så kommer ni att lagga 20% och i en nedgång kommer ni gå 20% bättre än marknaden. Och tittar jag på er volatilitet och standardavvikelse så tyder också på att ni är defensiva på det sättet att det kommer gå bättre när allt annat går dåligt. Då kommer er fond gå bättre än en vanliga indexfond.

AB: Både ja och nej på den.

JB: Men är det ett aktivt val att ni har, att ni verkar ha liksom en defensiv, stabil, trygg, sunt förnuft?

AB: Ja, man måste dock dela upp beta. Så beta betyder generellt, rent allmänt över en en treårsperiod tror jag att man tittar på just där, så rör sig vår fond med mindre svängningar än marknaden. Och det stämmer. Däremot så kan man också dela in beta till både uppåtgående marknader och fallande marknader.

Det gör inte Morningstar, men där har vi tittat på extern analys som visar att i en uppåtgående marknad så stiger vi ofta i linje, eller lite bättre än börsen, medan i en fallande marknad så håller vi emot mer. Över tid vill vi väldigt gärna ha en stabil årlig tillväxt, över tid på 15% gärna. Det är det som är vårt mål.

Vi vill gärna hålla ner volatiliteten. Däremot, om vi ser möjlighet, och det betyder att säg det här GMS till exempel, när vi köpte den så insåg vi också att den kommer nog svänga lite mer de närmaste sex månaderna. Men det är ok. För vi ser 80% uppsida och då är det ok att det svänger litegrann. Så man får hela tiden sätta volatiliteten… Så jag kan inte lova att vi alltid kommer hålla volatiliteten…

JB: Jag blir ganska förvånad, för om jag jämför er med till exempel en indexfond, så generellt brukar aktivt förvaltade fonder svänga mer. Men ni svänger mindre och det blev jag lite förvånad över. I like it. För jag gillar inte så mycket risk och här har man en aktiv globalfond som svänger mindre än mina globala indexfonder.

HM: Det förklaras utifrån att vi våra Champions som vi äger. Till exempel, om aktiemarknaden bestämmer sig att vi inte gillar aktier, aktier går ner, och när kapital kommer tillbaka först så går det till de här företagen som är stabila och har fina produkter och är säkra. Det är minst risk att de skulle bli dåliga.

AB: Om någon lyssnar på det här och känner att vår fond kanske passar, så är vår fond en fantastisk grundplåt i din portfölj. Jag vill ha en bred globalfond, som investerar i världens finaste företag, som växer. Jag vill ha två killar och tjejer som åker runt och tittar på de här hela tiden och ser till så att de verkligen levererar det. Sedan kan jag själv sätta lite extra spets med en aktie eller två eller om jag vill köpa en teknikfond eller någonting annat. Men vi är själva bulten.

Vi har, som vi sa tidigare, vi har investerat mycket pengar själva privat i fonden, så för oss är det inte bara bultar, utan det är det vi har. Den här globalfonden. Det är vårt barn, på sätt och vis. Det är så vi ser det.

Läsarfråga: Coeli versus Indexfonder

JB: Om jag ska ställa en tuff fråga, för det är ändå tre läsare som har kommit med en liknande fråga.

Skillnaden mellan aktivt och index, varför betala mer för liknande resultat?

Läsafråga från Tobias

samt

Varför er fond när det finns billigare indexfonder?

Läsarfråga från Erik

HM: Jag tycker att man kan dela upp den här frågan i lite olika delar. För det första då, vilket index ska man köpa? Ska du köpa ett europeiskt index, som är fullt av dåliga banker? Eller ska du köpa ett svenskt, norskt, globalt index? Första delen är att man inte vet vilket index man ska köpa. Det andra är att vi investerar i aktier som ingår i index. Vi har valt de bästa aktierna i indexet, det vill säga de med stigande omsättning och stigande vinster och fria kassaflöden.

Det är en sak. Sedan vad det handlar om här är att vi har en ESG-profil på vår fond. Vi vill inte köpa vapen, tobak, alkohol, och så vidare. Vi vill vara selektiva i vår process, för att välja de bästa företagen. Det är en sak man inte får i ett index, utan ett index kan vara ganska smutsigt så att säga.

Henrik Multon

AB: Den andra saken är då om jag läser i Affärsvärlden eller andra tidningar och så säger jag nu köper jag europeiskt småbolagsindex. Var är det du köper då? Vad är din tanke då? Har du tänkt igenom vad alla de här företagen och så ska du förväntas få 5% per år eller 10%, eller vad är din ambition? Vi har ju sagt att vi vill ha 15% per år. Kan inte lova det, men över tid är det vår ambition i alla fall. Det är vår fond. Men när du köper det där norska indexet eller svenska indexet, vad är din ambition? Är det bara att du ska köpa det eller är det att du ska 10–20%?

När du går och köper en fastighet så säger du att jag vill ha 5% i direktavkastning eller när du går och köper något annat så har du alltid specifikt mål. Men vad är målet när du köper de här indexfonderna eller index till höger och vänster. Vår ambition med vår fond… Och det är där vi är väldigt annorlunda, för att vi har en ambition om att skapa avkastning över tid. Det finns jättemånga fonder och index… Jag vill äga det här och det här ska ge en exponering, men det finns ingen djupare tanke bakom.

Vadet mellan Coeli Global Selektiv och Länsförsäkringar Global

JB: Ja, detta skulle vi kunna diskutera mer. Jag gillar er ambition och det som ändå gör att ni sitter här är att ni har slagit index sedan starten, så det är inte bara tomt snack, vilket jag gillar. Sedan kan jag tycka att det är väldigt skiftande kvalitet på fonder. Det finns mycket olika. Men jag tänker att vi ska ta en fråga från Jakob.

Slog ni inte vad i avsnitt #36 om att du Jan skulle ha Länsförsäkringar Global och Andreas och Henrik sin egen fond. Vinnaren bjöd de andra på middag?

Vadet var att jag placerade 10 000 kronor i olika globalfonder. 10 000 hos er och så 10 000 i Länsförsäkringars globalfond. Så sa vi att fem år och den som har tjänat mest bjuder den andra på middag. När jag jämför er så på rullande tolv månader så ligger Länsförsäkringar 1% plus. Jämför man i år så ligger ni före och sedan start ligger ni 10% före Länsförsäkringars globalfond. Ni började i december 2014. Men ni ska få se hur det har gått i vårt vad, för jag har skrivit ut Avanza här så ska ni få kommentera. Så Coeli Global Selektiv, 21,43% och Länsförsäkringar 28,7%. Så det ser just nu ut som att jag och Caroline leder och får bjuda er på middag.

AB: Ja, det ser ut som det. De stämmer bra de här siffrorna, men i slutet av femårsperioden så tror jag att det är vi som vinner. Jag har bokat bord på Savoy 2023.

JB: Men är det något speciellt som har hänt de senaste fem månaderna? När man tittar på tid så beror det alltid på vilken tidsperiod man väljer. Det går inte att ligga före i alla tidsperioder.

AB: Precis. Vi har slagit index sedan start. Vi har slagit det på tolv månader och så vidare. Vi har ju vänt på det där, vi har sagt att vi vill skapa 15% avkastning per år över tid. Det är där vi fortsätter ligga. Sedan vi var här så ligger vi fortsatt på den linjen och tickar hela tiden och det är för att vi har sagt att vinsttillväxten i vårt företag är ungefär 15% per år, plus minus, ibland lite längre ibland lite mer, men det är där vi ligger.

Vi tror att kan vi göra det så ett blir våra andelsägare glada, två vi har gjort det på ett bra sätt med jättefina företag och tre så kommer vi över tid att slå inte bara det där indexet, utan väldigt, väldigt många index på jorden. Så fortsätter vi leverera 15% per år tror jag att alla är jätteglada.

Finns det någon motsättning mellan hållbarhet och avkastning?

Nästa läsarfråga:

Ser ni någon motsättning mellan hållbarhet och avkastning?

Läsarfråga från Adam

HM: Nej, skulle jag säga. Det är det att, alltså vi har berättat om vår investeringsprofil här, det vill säga att vi inte investerar i olja, gas, tobak eller alkohol. Sedan är det så här att idag är det en allmänt känd grej att man pratar väldigt mycket om ESG. Om företag som har en väldigt tydlig ESG-profil går bra, så kommer det också belöna Vd:n, för han har ofta aktieoptioner, han äger aktier i företaget, så pengar strömmar till de företagen som går bra. Då kommer han bli rikare och det kommer stimulera honom att fortsätta med det här arbetet, plus att det är ju väldigt viktigt att vi tar ansvar för jordklotet. Det är därför vi har den här profilen på vår fond.

JB: Tar ni etisk hänsyn?

AB: Svar ja. Vi pratade lite om det tidigare. Bara poängtera – hållbarhet och etik – jag tror det finns lika många synsätt på hållbarhet och etik, så alla har en egen syn på det. Vi berättar hur vi gör och några saker som vi då inte har med där men som också är med i våra processer är kan vi lita på Vd:n? Ett fall ägde vi ett företag i USA där det visade sig i efterhand att han hade sålt av precis innan en dålig rapport. Vår syn var att det här företaget kommer förmodligen fortsätta gå bra och utvecklas väl, men vi förlorade förtroendet för honom och då känner vi att då säljer vi av.

Varför har ni säte i Luxemburg?

Läsarfråga från Pär

HM: Luxemburg är en stad med stor finansiell industri. Bland annat bedriver man fondbolag där. Luxemburg är ett ställe där de aldrig egentligen har haft en skandal när det gäller fonder, för det är väldigt hårt reglerat. Man är proffs på att bedriva custodiande fondverksamhet, man har en väldigt bra finansinspektion och så vidare, så det här är ett sätt för oss att skapa en trygghet för våra kunder, att vi faktiskt har den i Luxemburg. Sedan så kan man också köpa vår fond i Norge, Danmark, Tyskland, England, och så vidare. Det är mycket enklare för vår kredibilitet att ha ett säte i Luxemburg om man ska gå på export, så att säga.

AB: Det är inte bara vi som har säte i Luxemburg. SEB har en del av sina fonder där också, så det är ganska vanligt.

Varför finns det så få kvinnor i den svenska finansbranschen?

CB: En läsarfråga från Eva:

Jag var inne på Coelis hemsida och tittade. Fanns inte en enda kvinnlig fondförvaltare hos dem. Blir nyfiken på varför

Läsarfråga från Eva

Stämmer detta?

AB: Ja, det stämmer att vi inte har kvinnliga fondförvaltare, däremot har vi väldigt mycket kvinnliga personer i koncernledningen, i styrelsen för fonden och så vidare. Rent allmänt, jag och Henrik blev vänner för 21 år sedan och hade du varit Henrietta så hade det varit helt ok det också. Men rent allmänt så är det så i finansbranschen att det är inte så mycket kvinnor. Än i alla fall. Jag tycker att det är ett ganska svenskt fenomen. Jag har tillbringat stor del av min karriär utomlands då och där kan det vara betydligt vanligare med kvinnor.

Men i Sverige så kommer många fondförvaltare från bankvärlden, från aktie och analytikervärlden, där de har blivit upptränade. Det är en ganska brutal och tuff värld, väldigt spännande också, men det är tufft och hårt. Det kan nog vara svårt att kombinera mycket familjeliv med det. Man jobbar ofta 10–12 timmar per dag, ofta helger, och av någon anledning – om det är från rekryteringssidan eller utbud och efterfrågan, jag vet inte vad – så är det inte så jättemycket tjejer där. Tyvärr. Däremot så kan jag säga att jag har haft en chef som var tjej och fondförvaltare. Hon var fantastiskt duktig. Så jag tror att tjejer kanske är ofta bättre lämpade till det här jobbet, för de är ofta lugnare och fattar med långsiktiga beslut.

JB: Studier visar ju det också att kvinnor investerar ofta bättre.

CB: Jag tänker också att det måste in med tjejer på vissa arbetsplatser för att andra tjejer ska titta och se att det finns. Så blir klimatet bättre efter ett tag.

JB: Så är det faktiskt en av mina kursare som förvaltar en av de här svenska småbolagsfonderna. Hon var först ut och sedan har det kommit fler. Catrin Jansson tror jag att hon heter.

CB: Det är väl det man tänker ska ske när man kvoterar in. Att det ska bli dels bättre klimat och dels att andra kvinnor ser att det finns. Bara en parentes, jag har tänkt mycket på det här.

Ytterligare läsar-, tittar och följarfrågor om Coeli Global

CB: Ja. Nästa fråga:

Betalar ni också avgift för innehav i fonden?

Anonym

HM: Ja, det gör vi. Vi betalar exakt samma avgifter som våra kunder gör.

JB: Sedan har vi en fråga om marknadsutsikter. Nu spelar vi in i oktober 2019. Vad tänker ni framåt?

AB: Om man tittar på vår fond då, vilket reflekterar den tro som vi har framåt, så är vi ganska defensivt positionerade. Defensiv tillväxt. Vi är övertygade om att våra företag kommer att fortsätta växa. Däremot kan vi konstatera att väldigt mycket av tillväxten har redan skett, när det gäller den cykliska industrin, så vi har till exempel inte en enda biltillverkare. Vi har Brembo som har sin egen organiska tillväxt, med rent allmänt så är den industrin över. Den har toppat. Vi har inga råvaror.

HM: Vi är alltid fullt investerade, med väldigt låg kassa. Men det jag tror att man ska vara lite vaksam på det är var vi har räntorna just nu, särskilt de långa, för kapital idag är extremt billigt. När kapital blir dyrare, det vill säga när går upp, det är då man ska bli försiktig till en viss del. Man behöver inte bry sig så mycket om värdering och så vidare när kapitalet är gratis, men om kapitalet är dyrt, då blir man mer restriktiv och då hoppar man inte på vad som helst, för då kostar faktiskt kapitalet något.

Ni anger på Avanza att rekommenderad sparhorisont är mindre än fem år. Vad gör att inte rekommenderar typ 10 år, som Jan gör?

Läsarfråga från Hans

HM: För det räcker med fem år, skulle jag säga.

AB: Fem år är väldigt lång tid. Andra världskriget var ungefär fem år. Det händer mycket på fem år.

HM: Om man inte klarar av att skapa avkastning på fem år så ska man inte hålla på med det här.

Vitt skilda investeringsstrategier

JB: Vi har ju helt olika investeringsstrategi och jag är ju snarare en sannolikhetsinvesterare skulle jag säga. Jag investerar mycket på odds. Apropå det vi pratade om innan, vad har du för tanke när du köper hela marknaden? Jo, men jag investerar mycket på sannolikheter och då vet jag att sannolikheterna på en 5-årsperiod respektive en 10-årsperiod är mycket bättre. Att vi stiger kanske från 90% sannolikhet för utfall till 99% sannolikhet för utfall. Så därför gillar jag längre tidsperioder. Jag gör inte alls det jobbet.

Jag gissar att ni lägger en massa timmar per dag, medan jag lägger kanske fyra timmar per år, totalt, på min investeringsstrategi. En annan sak jag tycker är intressant är att ni har ett mål på 15%, och det är inte taget ur luften, utan ni har det för att ni säger att det är vad företag växer i omsättningstillväxt, medans mitt mål är 7%. Det är bara att mata in det i en ränta-på-ränta-räknare, så kan man se vad skillnaden på 15% och 7% gör. Jag kommer behöva investera i dubbelt så lång tidsperiod som ni för att komma till samma summa.

AB: Precis. Det viktigaste är att om du gör 7%, jätteroligt Bolmeson, och vi gör 15%, ännu roligare, men det är inte det som är den stora poängen. Den stora poängen är att väldigt många småsparare ett; är kanske inte investerade överhuvudtaget alls, för att de är oroliga för hur marknaden ska gå och så vidare, och där försöker vi säga lugna ner er, fokusera på företagen. Det är det vi gör och det är det som kommer fungera. Kan vi få in dem i aktiemarknaden? Jättebra. Två; kan de välja att investera i någonting som går upp.

Du kan titta på europeiska börsen, den har knappt rört sig på 4–5 år. Svenska börsen har inte rört sig jättemycket. Jag tror att de senaste fem åren så är den flat. Så bara för att du har valt aktier så behöver inte det betyda att det går upp. Du kan titta på väldigt många aktiemarknader och jag tror att Pakistan är ner 30 eller 40% på 12 månader. Bara för att du köper aktier så behöver inte det betyda att du tjänar pengar. Kan vi få in dem på aktier – bra. Två; kan vi få in dem i rätt typ av aktier med företag som växer så är det ännu bättre. Sedan om någon tjänar 7 eller 8 eller 9%…

Bara två bolag värda att investera i på Stockholmsbörsen

JB: Det där tycker jag är jättespännande, för nu tog du en massa olika marknader. Jag vet en sådan grej som säkert kommer provocera skiten ur många det är att ni säger att det är svårt att hitta bra bolag på Stockholmsbörsen.

HM: Av de här 300 företagen äger vi två. Det räcker bra. Många frågar om det inte är svårt att vara global fondförvaltare, men jag tycker precis att det är tvärtom. Jag tycker att det mycket enklare, för vi har strikta regler för att komma in i fonden och då behöver du ha en stor marknad att välja på.

JB: Det där är superintressant. För mig som småsparare så blir det att här är det två fullblodsproffs, ni gör detta på heltid, ni har gjort detta i 20 år. Ni har 40 års gemensam erfarenhet och ni har hittat två aktier på Stockholmsbörsen, som är upp 50% vardera i år. Jämför du med alla andra småsparare, som är fullexponerade mot Stockholmsbörsen och när vi pratar att den genomsnittliga svensken sitter på 3,8 aktier, då gissar jag att det inte är de aktierna ni sitter på.

Jag tänker att vi ska börja runda av här. Någon av er, jag vet inte vem, sa vid ett svagt ögonblick att:

Aktiemarknaden är som ångerns tempel.

AB: Ja, det stämmer. Det är från boken. Man har träffat så mycket folk som säger ”om jag bara”. Dels ångrar man kanske investeringar man har gjort, men det som slår ännu hårdare i folks själ är ”om jag bara hade köpt den där aktien”, ”om jag bara hade gjort det”. Så det är mycket ånger och ångest kopplat till börsen. Vi betalar för att ta den ångesten.

Boktips förutom Andreas bok ”Vägen till vinnande aktier”

JB: Gud vad roligt. Vi har alltid några vanliga frågor. Detta har ni varit med om tidigare – boktipset – och nu kan vi tipsa om ”Vägen till vinnande aktier”. Jag gillar den. Jag har läst hela. Sedan älskar jag att få andras åsikt och jag ska säga att den är inte som andra aktieböcker. Jag gillar dina case och det är case på lite udda aktier. Alltså, HM är inte så udda, men hade du inte något tyskt bolag?

AB: Stämmer bra. Jag skrev faktiskt två böcker. Den första då, när jag hade skrivit den och tittade på den efter ett par år, så tänkte jag att det är inte en människa som läser det här, så tryckte jag bara delete på två års arbete och bestämde mig för att skriva en bok som är lite lättsammare och roligare, och mer case-orienterad. Jag hoppas att det gick fram. Till och med min svärmor som är sjuksköterska tyckte att den var bra.

JB: Men vet du vad, jag vet inte om detta är en bugg eller en feature. Den finns på Bokus, och på Adlibris. Vad skulle du tipsa, Henrik?

HM: Jag har ju Peter Lynch bok, ”Beating the Street”, som är väldigt bra. Den är väl skriven någon gång på 90-talet och jag fick den själv efter 2000, på ett ställde där jag var anställd i Danmark. Han hade en bokhylla där han delade ut böcker till kunderna då. Den har legat och legat till sig länge, men nu har jag börjat läsa den och den är väldigt bra.

Peter Lynch är ju en sådan här sunt förnuft-investerare som du gillar, och många de här sakerna om att… Basic regler egentligen för att investera och han är väldigt humoristisk och när han skriver. Det är en rolig läsning och sedan behöver man inte gå igenom alla case, men han skriver till exempel att han tjänar massvis med pengar på Volvo. Det är ju lite kul. Han var en av de första amerikanska investerarna som åkte från USA till Europa för att leta bolag.

JB: Ja, det vet jag att det är inte jättepoppis i USA, att investera utomlands. Men du, var det inte också så att ni var inne i samma bolag som Lynch?

AB: Ja, det var jätteroligt. Det var en Special Situations-aktie, som vi tjänade en hel del pengar på. Det var ett företag långt norrut i USA och så åker vi och träffar de här då och så ställde vi en fråga till Vd:n. Han ägde väldigt mycket aktier, liksom vi, så frågade vi vem mer som var med och investerade och då sa han vi vet inte 100% säkert, men vi är ganska säkra på att det är Peter Lynch himself, som hade satt upp en miljard då eller något liknande. Det var så roligt att vår idol också hade hittat den här lilla aktien.

HM: Det roliga med Peter Lynch är att han pensionerade sig ganska ung. Han hade tjänat så mycket pengar för att han hade den här Magellan fund, som var en av de mest framgångsrika fonderna. Han tjänade så mycket pengar att han valde helt enkelt att sluta och ägna sig åt sin familj. Han refererar mycket till sin tonårsdotter, att om han ska hitta investeringsidéer så följer han med sig tonårsdotter på ett köpcentrum och så ser han vad hon är intresserad av.

CB: Jag tycker att det är fint att han pensionerade sig för att ägna sig åt sin familj.

JB: Jag brukar ta upp just Magellan också som exempel, för Fidelity som han jobbade på, för jag tror att den gjorde 28% om året i 13 år. Det var 28 gånger pengarna. Men den genomsnittliga småspararen lyckades förlora pengar i fonden.

Prenumerera på Andreas och Henriks nyhetsbrev för fler tips

AB: Precis. Det är därför vi vill komma hit och prata om vår fond, för jag tror det är jätteviktigt att man förstår vilken typ av aktier man investerar i och så vidare. Där kan man väl säga att om det var Peter Lynch eller om det var hans säljare, men där misslyckades de med att kommunicera till sina kunder var långsiktiga, håll kvar i fonden, sälj inte för att det går ner, och det är jätteviktigt. Man mår ju dåligt… Säg att det blir en dålig vecka och Dagens Industri fylls av dåliga nyheter, så märker vi att Avanza och Nordnet-spararna håller på och sälja vår fond. Då känner man aj, aj, aj, men snälla. Vi skickar ut våra nyhetsbrev.

JB: Där ska jag prata för er sak. Det där är en sådan kass grej, för Avanza berättar inte för er att jag är kund hos er. Så jag måste som kund gå in på er hemsida och anmäla mig till nyhetsbrevet, för att få era förvaltarkommentarer, er syn på marknaden, er lista med de 30 bolagen. Och det kan jag ibland undra varför det inte sker automatiskt. Men det rekommenderar jag verkligen. Ta två minuter, pausa, gå in på coeli.se/global och anmäl dig till nyhetsbrevet. Jag älskar ju Lysa, passiv investering, men även om du har världens bästa grej, så när det går ner så freakar man ut. Jag vet att där är också Lysa kassa, på att de inte kommunicerar. Där ska ni faktiskt ha en fjäder i hatten för kommunikationen.

HM: Man kan alltid ha en liten krigskassa vid sidan av. Så att man kan gå in och köpa under dåliga tider, istället för att sälja. Den kan ligga på 5–10% kanske.

JB: Nu har vi pratat i två timmar. Är det någonting som vi borde ha frågat eller sagt?

HM: Kom ihåg att aktier är kul. Det är det viktigaste.

JB: Ja, det är kul, och vad jag tar med mig idag det är att det är sunt förnuft. Det gillar jag jättemycket. Jag har en liten lekhink och jag tyckte det var roligt det du sa om dottern. Vi har ju månadens aktie med Freja och hon köper ju bara sådant som hon själv använder. Som Netflix, Investor för att det var BR innan det gick i konkurs, Google… Jag tror att hennes portfölj är 30% globalindex. Hon är tydligen på rätt spår. Ett fantastiskt stor tack för att ni kom.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Få listan med världens 30 finaste bolag

Om du vill få listan med världens 30 finaste bolag just nu så kan du prenumerera på Andreas och Henriks nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt och kommer ut cirka en gång i månaden.

• Prenumerera via deras hemsida coeli.se/global

Relaterade artiklar

Om du gillade det här avsnittet, då kan du även uppskatta:

• Intervju om aktiv förvaltning med två 5-stjärniga fondförvaltare - RikaTillsammanspodden 36: Om aktiv vs passiv förvaltning med Andreas Brock & Henrik Milton
• Om billigt hållbart fondsparande utan sämre avkastning - RikaTillsammans #118 - Intervju med Magnus Alfredsson om hans hållbara fond Proethos

Avsnittet Tips från proffsen för att bli en bättre aktiesparare och hitta världens finaste företag dök först upp på RikaTillsammans.

Dagens artikel är ett samarbete med Lysa. Vi får ett återbesök av medgrundaren och VD:n Patrik Adamson som svarar på era läsarfrågor, introducerar det efterlängtade hållbara och etiska sparalternativet, delar med sig av vanliga misstag som kunderna gör och kommer med ett antal goda tips och råd.

För dig som har följt oss ett tag är det ingen nyhet av att vi är stora fans av fondrobotar i allmänhet och LYSA i synnerhet. Fondrobotarna gör det enkelt att spara på det, enligt forskningen, bästa sättet. Majoriteten av alla sparare får ett bättre sparande med en fondrobot än vad man klarar av att göra själv – en jämförelse vi gjorde tidigare i år. Till och med vi som anses vara experter har majoriteten av vårt sparande hos Lysa.

Vi intervjuade Patrik för lite mer än 1,5 år sedan och en av våra stora önskningar var möjligheten till ett hållbart och etiskt alternativ. Lysa erbjöd ett fantastiskt brett sparande men inte ett etiskt och hållbart sparande. Idag, 3 november, lanserar man äntligen ett sådant till vår stora förtjusning. Därav Patriks återbesök. Han berättar hur man har valt att följa Svenska Kyrkans kriterier för ett hållbart sparande – som är bland det bästa som finns – och dessutom lyckats göra sparandet lika billigt som det breda sparandet.

När han ändå var på plats passade vi på att ställa ytterligare ett 30-tal av era frågor som vi har samlat på oss över tid. Det handlar om allt från när vi kunder får möjligheten till att teckna kapitalförsäkringar hos dem, huruvida de kommer att lägga till guld och andra råvaror till portföljerna, det vanligaste misstaget som kunderna gör till deras planer för kommande funktioner.

Vi hoppas att du uppskattar veckans avsnitt och att vi ses även nästa vecka. Då kommer det med stor sannolikhet att handla om de psykologiska framgångsfaktorerna för rikedom. Tack för den här veckan! 🙏

Många hälsningar,
Jan och Caroline

PS. Om du är nyfiken på att testa Lysa (annonslänk), använd gärna vår sponsrade länk. Det kostar inte dig något extra men gör det möjlighet för oss att driva bloggen relativt reklam- och kostnadsfritt. DS.

Lyssna eller titta på avsnittet med Patrik från Lysa

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

• 00:03:19 – Två frågor som i princip avgör ens investeringsstrategi
• 00:05:37 – Vad är roboten i fondrobot och vad gör den?
• 00:08:33 – Introduktion till Lysas hållbara alternativ
• 00:11:34 – Olika definitioner av hållbarhet och etiskt sparande
• 00:13:12 – Avgifter och avkastning med hållbart sparande
• 00:16:28 – I det hållbara alternativet sållades 5 200 bolag av 6 000 bort
• 00:19:14 – Det hållbara alternativet kommer att utvecklas ännu mer över tid
• 00:22:30 – Svårt med kvantifieringen av klimatkompensation
• 00:24:38 – Du kan välja hållbart på Lysa från och med idag
• 00:27:41 – ”Smart sparande är inte spännande”
• 00:29:43 – Kommer Lysa utveckla en app till telefonen?
• 00:32:22 – Ju mindre du loggar in, desto större sannolikhet att du blir nöjd
• 00:35:00 – En inloggning per kvartal räcker gott och väl
• 00:37:41 – Det går inte att tajma marknaden
• 00:40:30 – Ett tips är att inte ta ut pengar bara för att det går ner (om inte ditt mål har ändrats)
• 00:43:54 – Alla får samma sparande på Lysa oavsett belopp man investerar
• 00:46:13 – Så här ser snittkunden hos Lysa ut
• 00:48:20 – När kommer Lysa att kunna erbjuda ett sparkonto?
• 00:51:35 – Vad händer med mina pengar om Lysa går i konkurs?
• 00:54:40 – Kommer Lysa att introducera guld, silver eller andra råvaror till portföljerna?
• 00:56:53 – Vilken avkastning är rimlig att förvänta sig över tid?
• 01:00:42 – Befinner vi oss i en indexfondsbubbla?
• 01:04:26 – Frågor om TWR och Öhmans aktivt förvaltade Sverigefond
• 01:07:57 – Varför är det mest svenska räntefonder när aktiefonderna är globala?
• 01:10:45 – Kommer jag kunna välja dag i månaden för mitt månadssparande?
• 01:13:23 – Kommer Lysa att erbjuda belåning?
• 01:15:30 – Kommer jag kunna ha min tjänstepension hos er?
• 01:17:24 – Kommer Lysa att sänka avgifterna ytterligare i framtiden?
• 01:19:30 – Är det verkligen rimligt att investera 20 % i Sverige?
• 01:21:17 – Fokus på långsiktigt sparande över tid
• 01:22:37 – Patriks boktips
• 01:26:51 – Lysa är ett väldigt långsiktigt projekt

Precis som vanligt matchar tiderna bättre med videon än med poddavsnittet på grund av efterbearbetningen.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som hellre läser än lyssnar eller tittar följer nedan en komplett transkribering av avsnittet.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Varmt välkommen, Patrik Adamson från Lysa. Du är en av få gäster som har fått göra ett återbesök. Du var med i avsnitt 46 när vi pratade om när fondrobotar var helt nya. Du har en bakgrund i finansbranschen sedan många år, från Merrill Lynch, Nordstjernan, utbildad på Handelshögskolan i Stockholm. Men det som jag älskar är ert projekt Lysa, där du är en av medgrundarna och du är dessutom VD.

PA: Tack så mycket, det är jättekul att vara här igen. Det har hänt ganska mycket på Lysa sedan vi pratades vid sist, så det ska bli kul att prata om det.

Två frågor som i princip avgör ens investeringsstrategi

JB: Ja, jag måste berätta, vi la ut att vi skulle träffa dig på Facebook för bara några timmar sedan och det bara dundrade in frågor. Så det är mycket läsarfrågor. Vi ska börja med två frågor. Det ena är något av en hygienfråga, som vi har börjat ställa på sistone, för att det är en professor som har sagt att man kan egentligen sammanfatta alla olika investeringsstrategier i två frågor. Den ena frågan är:

Kan du förutsäga marknadens rörelser imorgon bättre än andra?

PA: Då skulle jag säga nej, det kan man inte.

JB: Den andra frågan är:

Kan vi/jag analysera företag bättre än andra, och därmed hitta undervärderade bolag som kan gå bättre imorgon än andra?

PA: Nej, det tror jag inte heller.

JB: Det är ganska intressant, för några veckor sedan hade vi två professionella och aktiva fondförvaltare här, och då svarade de helt annorlunda på de här två frågorna. Beroende på om man då svarar ”ja, ja”, eller ”ja, nej” eller som du och jag ”nej, nej”, då blir det väldigt logiskt att försöka arbeta med ett passivt investerande, långsiktigt, evidensbaserat och i indexfonder.

PA: Det leder ju till helt olika filosofier och vad man lägger så att säga sin energi på. Antingen att försöka hitta de bolagen som man tror ska gå bäst, eller att försöka göra det så effektivt, billigt och brett som möjligt.

JB: Där tänker jag också att innan vi hoppar in i alla de här läsarfrågorna, så har jag upptäckt när jag har varit ute och hållit workshop – för jag är ett stort fan av er, vi har lagt majoriteten av våra pengar hos er – att det är en missuppfattning. Vi pratar ofta om att ni är en fondrobot och så tänker man att en robot, alltså bokstavligt talat någon som sitter och väljer ut de bästa fonderna beroende på senaste veckan, och då säger jag att så är det inte. Men då tänker jag att istället för att jag ska förklara vad Lysa är, kan inte du förklara?

Vad är roboten i fondrobot och vad gör den?

CB: Ja, och vad tänker du kring frågan: ”Vad är roboten i fondrobot?”

PA: Det är en jättebra fråga. Det här med fondrobot och robotrådgivning har blivit lite klatschiga rubriker för att beskriva det som vi och några andra håller på med. Det handlar egentligen om att man automatiserar investeringar. Istället för att man har ett konto där man sätter in pengar och sedan får man gå in själv i det kontot och välja ut vilka fonder man ska investera i, eller betala dyrt för att en annan ska göra det, så sker allt det där automatiskt.

Det sker helt regelstyrt efter ganska enkla så kallade algoritmer som vi människor har tagit fram. I vårt fall i enlighet med forskningen. Ofta när man hör ”robot” får man bilden av metallperson som sitter framför datorn och det brukar illustreras så även i media. Men så är det inte alls. Det handlar om att göra det så effektivt som möjligt, billigt som möjligt, automatisera där man har haft människor som har gjort det tidigare. Men hos oss är det alltså människor som väljer ut vila fonder som man investerar i.

JB: Jag brukar säga att de här reglerna väljs ut av er och en investeringskommitté, baserat på vad forskningen säger fungerar, alltså billigt, brett, globalt, långsiktigt, med en balans mellan gas- och bromsaktier och räntor.

PA: Precis så är det.

CB: När man skaffar ett konto på Lysa och ska välja vilken fördelning mellan aktier och räntor man vill ha, då är det ni som har kurerat de fonderna? Det är människor som har tagit fram vilka som är bra att välja mellan?

PA: Precis, och det finns ett utbud, kan man säga, av olika fonder som människor har sagt att det här är en bra fond. Då tittar vi på saker och ting, som hur mycket kostar det? Hur många olika bolag investerar den i? Är det så att den köper riktiga aktier och inte olika kontrakt? Men det som är det själva automatiska det är när man kommer in och svarar på lite frågor, så får man ett förslag. Det sker helt automatiskt och regelstyrt. När man väl sätter in pengarna, då känner systemet att nu kommer det in pengar och de ska investeras på det här sättet. Då vet den i vilka fonder det ska investeras i. Det blir då automatiserat och mycket billigare.

CB: Det är otroligt skönt om inte jag själv vill hålla på och välja vilka fonder det ska vara. Det är enkelt, liksom.

Introduktion till Lysas hållbara alternativ

JB: Precis, bra. Då har vi tagit den här grundgrejen. För vissa av er som lyssnar är detta trivialt, hallå det där fattar jag redan, men jag har märkt att den frågan kommer. Den vanligaste frågan som våra följare har är:

När kommer Lysa med en portfölj inriktad på hållbart sparande?

Vi har fått in samma fråga med många olika formuleringar. En av våra läsare skrev till och med: ”Hållbara fondval efterfrågas. Jag funderar till och med på att flytta mitt sparande från Lysa av just den anledningen.” Så det är onekligen viktigt.

PA: Ja, det är viktigt och det är också den vanligaste frågan som vi får själva. Det har tagit oss lite tid att komma dit, men nu är vi där, så nu lanserar vi också ett helt hållbart erbjudande som man kan välja.

Från och med idag kan man välja att investera brett eller att investera hållbart.

Patrik Adamson, VD på LYSA

Jag kan säga att anledningen till att det tog oss lite längre tid, det var att vi ville göra det ordentligt från början. Det jag menar med ordentligt det är att vi inte vill att det ska kosta mer att välja hållbart än att välja brett. Normalt brukar det bli så att om man vill investera i hållbara fonder, då är de lite dyrare än de breda fonderna. Det tyckte inte vi kändes riktigt bra, så vi ville ha det på samma nivå prismässigt.

Det andra är att när man pratar om hållbart så kan man fundera på vad man egentligen menar med ”hållbart”. Det är lätt att sätta en klisterlapp och säga att nu är det här hållbart, men vad innebär det egentligen? Där ville vi ha något som var väldigt konsekvent och tydligt. Vi hade lite kriterier på hur vi tycker att det ska fungera. Det vi har gjort i det här fallet är att vi har tagit hjälp av Öhman, som hjälper oss med förvaltningen.

Då tittar vi på saker som att först vill vi att man väljer bort ett antal olika företag. Principen som används är väldigt snarlik den som Svenska Kyrkan använder. Sedan gör man ett urval och tittar på företag som är lite extra hållbara. Då kan man vilja övervikta i de fonderna eller de företagen och kanske välja bort som företag som inte först har valts bort på grund av att de är i en industri som vapen, pornografi eller tobak eller alkohol, men de är ändå inte bra ur ett hållbarhetsperspektiv. Då väljer man bort dem.

Den tredje nivån man kan arbeta på det är påverkan då, som då Öhman arbetar på genom att rösta på stämmor och prata med bolagen. Där tycker vi att vi har fått ihop ett jättebra alternativ för hållbart sparande.

Olika definitioner av hållbarhet

CB: Jag tycker det är jättesvårt det här med hållbart, för jag tänker på klimatet. När du nämner vapen, alkohol och pornografi till exempel, då är det ett helt annat område av hållbarhet. Så det finns flera olika områden inom hållbart. Jag tror också att de människorna som lyssnar och tittar som har frågat också har sin egen uppfattning kring hållbart. Jag tycker att det är jättebra att ni har tagit tid på er för att göra det ordentligt.

JB: Men kan du inte berätta lite om Svenska Kyrkan? För man kan faktiskt ladda ner deras kriterier för hållbarhet. Vad var det som gjorde att ni landade just på Svenska Kyrkan?

PA: Jag tycker det är ett ganska genomarbetat ramverk som man kan utgå från, som är tydligt och konsekvent. Sedan Öhman, som är den förvaltaren som vi har valt att samarbeta med kring det här, de följer de riktlinjerna också, vilket var en av anledningarna att det var en bra partner att gå med. Det man kan säga där det är att det är viktigt att ha ett konsekvent tänk kring hållbarhet och följa väldigt konsekventa riktlinjer.

För en fond som är märkt hållbar kan ha helt andra inriktningar än en annan.

Om man förenklar lite kan man säga att den här fonden tycker att det är ok att investera i tobak och den här fonden tycker att det är ok att investera i vapen. Sedan om man köper båda två då har man både tobak och vapen. Till slut, om man lägger ihop tillräckligt många, då har man allt till slut. Så därför är det väldigt viktigt att följa ett ramverk.

Patrik Adamson, VD på LYSA

Avgifter och avkastning med hållbart sparande

JB: För några år sedan var det en motsats mellan att investera etiskt och hållbart och att man fick betala en premie för det. Alltså, antingen väljer du hållbart och då får du betala för det, och så var det ändå många av oss som valde att betala för det för att kunna sova gott om natten. Som du var inne på innan, här var det för er också att det ska vara billigt. Ser du något skifte i branschen på det där? Eller är det så att ni är så grymma på att förhandla avgifter? Eller börjar man se ett skifte?

PA: Vi är ganska nördiga när det kommer till att förhandla, så det har vi gjort här precis som vi gör på alla andra områden för våra kunder.

Jag kan säga att det är väl någonting jag är lite irriterad på i branschen. Jag ser ingen anledning till att det ska vara signifikant dyrare att investera i hållbara fonder.

Patrik Adamson, VD på LYSA

Om man tittar på ett makroperspektiv och lite hur det har blivit internationellt, då har aktiv förvaltning varit under press. Man har tävlat om att vara den bästa aktiva förvaltaren och så ser man att flöden går över till indexfonder och då har man börjat tävla om vem som är den mest etiska förvaltaren. Då skapar man olika ramverk, som du sa tidigare Caroline, att det här är en speciell version av hållbarhet som man hoppas ska appellera till en viss kundgrupp. Då får den kundgruppen betala mer för just den versionen av hållbarhet. Det tycker inte jag riktigt om och därför sa vi från början att när vi gör det här då ska det vara till en väldigt låg avgift.

JB: Du sa innan att man kommer kunna kryssa i någonstans att jag vill ha en hållbar eller en bred portfölj.

Kommer det vara någon motsättning mellan det hållbara och breda alternativet eller är den förväntade avkastningen densamma i båda? Hur tänker ni kring det?

PA: Här kan man säga att det finns lite olika skolor som tvistar. Det ena argumentet går ungefär så här att eftersom de här bolagen är hållbara, så har den framtiden för sig, och därför borde de kunna växa och bli mer värdefulla och därför borde man få en bra avkastning när man investerar hållbart. De här andra bolagen som då inte möter de här kriterierna, de kan råka ut för olika risker, som oljespill eller vad det än kan vara för någonting. Så det är det ena argumentet.

Argumentet mot det då säger man att då är de redan högre värderade de hållbara bolagen, i så fall. Den andra skolan säger att jo men eftersom det blir mer och mer fokus på hållbara bolag, så blir det fler och fler som vill ha de och därför trycker man upp priset, för det är fler och fler köper dem utan att det finns substans i det utöver just att de har den här hållbarhetsstämpeln som gör att fonder vill köpa dem. Man kan väl säga att de lärde tvistar om de här olika skolorna.

I det hållbara alternativet sållades 5 200 bolag av 6 000 bort

JB: Men om jag väljer den vanliga, ohållbara, alltså kommer den gå dubbelt så bra om jag överdriver lite?

PA: Nej, så är det inte. Det kommer vara en viss skillnad, men den stora skillnaden tror vi fortfarande är avgiften, om man betalar 1% istället som i det här fallet ungefär totalt 0,4%, som är en jätteskillnad. Det är viktigt för oss att… så vår avgift är fortfarande de här max 0.24% och sedan lägger man på avgiften för förvaltning. Den breda aktiedelen kostar ungefär 12 baspunkter och den här hållbara kostar 13 baspunkter, så 0,12% och 0,13%, så det är väldigt, väldigt likt. Det är den största effekten.

JB: När du var här för typ ett och ett halvt år sedan eller två år sedan, då var du precis i början av de här tankarna. När du tittar tillbaka nu efter allt det jobbet – för jag vet att jag har tjatat på dig varje gång vi pratat om de hållbara fonderna – vad är du mest stolt över?

PA: Jag tror att det som är roligast som sagt är att vi kan erbjuda ett hållbart alternativ som är konsekvent inom ett väldigt bra ramverk och till en låg avgift, så att man inte behöver betala extra för att göra det valet. Det känns jättebra verkligen. Sedan kan man säga att priset man betalar är inte avgift, men när man väljer hållbart blir det inte lika många bolag man blir investerad i.

Så på det breda alternativet hos oss får man på aktiesidan ungefär 6 000 bolag, men sedan när man har screenat bort, då kommer man ner till ungefär 800 bolag.

Patrik Adamson, VD på LYSA

JB: Va? Screenar ni bort 5 200 bolag?

PA: Ja, det som försvinner framför allt, är att vi har ganska många småbolag, som är inkluderade i det breda alternativet. När du kommer ner till global hållbarhet för mindre bolag då finns det inte sådana alternativ att investera i. Så det blir en stor skillnad i antalet bolag.

CB: Kan man se vilka de hållbara är?

PA: Nej, det har vi inte så att man kan se exakt det, men det kommer finnas lite information som visar vad man screenar bort. Det som händer här är att det blir en annan fond och nu investerar vi istället kundens pengar. När vi tidigare har valt ut Vanguard till exempel i stor utsträckning, men när vi då tittar på hållbarhet då kan vi tyvärr inte i dagsläget välja Vanguardfonder längre, för de har ett annat ramverk som vi inte tycker lämpar sig lika bra som det som Öhman har att erbjuda.

Det hållbara alternativet kommer att utvecklas ännu mer över tid

JB: Men det är fortfarande då passivt? Det är inte någon som sitter och väljer?

PA: Nej, det är det inte. Det finns en lite mer komponent att förvaltaren kan välja vissa bolag med ett hållbarhetsperspektiv, men den grundläggande idéen är fortfarande passiv. Men problemet är som sagt att det hållbara utbudet är fortfarande ganska kraftigt begränsat. Det är därför det tog oss ett tag att komma fram till den här produkten.

CB: Men då undrar man ju, är det vi i Sverige som är inställda på hållbarhet eller är det en global trend inom finansbranschen?

PA: Jag skulle säga att det är mer en global trend, men jag tror att vi i Sverige ligger tidigt i att vi vill ha det. Där kan jag också säga att från vårt perspektiv så gör vi inte någon bedömning eller ett omdöme att man ska välja det ena eller andra. Vi har den filosofin att vi hjälper kunden i stor utsträckning och väljer ut fonder och liknande. Det här ser vi lite mer som ett personligt beslut, att man kan välja det som man själv tycker känns bra. Lite som man väljer eko-mjölken eller den vanliga mjölken. Men vi som bolag har ingen preferens åt det ena eller andra.

JB: När vi hade en digital FikaTillsammans med medlemmarna i Patreon så sa du :

En av dina invändningar i finansbranschen var att när jag som sitter på andra sidan bordet kunden om jag tjänar olika beroende på vilket val kunden gör, så kommer det aldrig bli rent, för då har alltid en preferens.

PA: Ja, och det är jätteviktigt att säga här. För oss, intjäningsmässigt, så spelar det givetvis ingen roll om kunden väljer att gå mot hållbarhet eller det bredare utbudet.

JB: Nu kommer det en dum fråga kanske, men har ni en tanke på att om det kommer 200 nya bolag är screenade, kommer de läggas till? Alltså att det är något som utvecklas?

PA: Det här kommer absolut utvecklas över tiden, precis som det har gjort med den breda portföljen som vi har utvecklat över de senaste två åren, så kommer vi att fortsätta utvärdera och titta hela tiden på vilka alternativ som finns. Det är också viktigt att säga att vi har valt ut Öhman i det här fallet för att vi tycker att de är bäst, men som det alltid är, om det kommer något annat som är bättre för kunder, då kommer vi lägga till det. För vi arbetar för våra kunder.

JB: Sista frågan om hållbarhet, för vi har 30–40 andra frågor vi ska gå igenom. Men jag såg någon undersökning från Världsnaturfonden, den har i och för sig ett par år på nacken, men det var då att en global indexfond 100 000 kronor gav upphov till ungefär tre ton koldioxid. Investerar man i tyska börsen så var de riktiga nerskitare för där var det sex ton. Jag tror att svenska börsen låg väl också någonstans under tre ton. Har ni kvantifierat er på något sätt? Att om jag tar det hållbara jämfört med det breda då är jag så här mycket klimatsmartare, eller?

Svårt med kvantifieringen av klimatkompensation

PA: Nej, det har vi inte gjort. Jag har läst liknande rapporter och min bild, utan att vara någon expert på koldioxidutsläpp, det är att man kanske är lite för snabb med siffrorna där. Jag har hört att det ibland sägs att om du väljer hållbara fonder med låg koldioxid då kan du köra bil fortfarande. Det är också väldigt svårt att förhålla sig till de här olika måtten, så nej, vi nöjer oss med att säga att vi tar bort den här typen av bolag i den här förvaltningen som vi har valt ut. Sedan har man ett ytterligare fokus på påverkansarbete inom den här förvaltningen. Men vi har inte kvantifierat det så att säga.

JB: Detta är en fråga jag egentligen kan skicka ut till er läsare, någonting som jag har funderat mycket på. Säg att jag skulle köpa SAS-aktien. Då har jag dåligt samvete för att jag bidrar till ett företag som släpper ut mycket koldioxid. Men om jag då reser med ett SAS-plan och har dåligt samvete redan för att flyga med ett SAS-plan, behöver jag ha dåligt samvete som… Alltså, förstår du? Var någonstans räknas den gränsen. Men du ska inte behöva svara på. Det är min egen lilla fundering. Behöver jag dubbelskämmas?

PA: Det här är svårt och det går att borra ner och man kan komma fram till att det här bolaget är hållbar eller inte. Det går att gräva sig väldigt djupt ner i det. Så det vi hade som mål när vi skapade detta och är jättenöjda att vi har lyckats med, det är vi har gjort det väldigt enkelt att välja. Man behöver inte välja ut några listor, utan man kan säga att istället för att välja den breda förvaltningen så klickar jag här, så får jag den hållbara förvaltningen. Att det är i princip lika billigt. Det skiljer 0,012% mellan de olika alternativen. Och att det finns ett tydligt ramverk.

Du kan välja hållbart på Lysa från och med idag

JB: När kommer jag kunna välja detta?

PA: Redan idag så kan man gå in på sajten och när man blir kund kan man välja hållbart eller om man redan är kund kan man logga in och klicka i att jag vill ha det här kontot till ett hållbart konto. Då har man föranmält sig och nu i november kommer vi switcha över att det automatiskt byts till det nya hållbara alternativet.

Man tvistar som sagt om vilken påverkan det har när man väljer hållbart, förutom att det känns bra. Där är väl juryn också lite ute på det. Det man däremot kan konstatera är att om man vill vara väldigt hållbar då ska man kanske välja att investera i ett fåtal bolag som är med och driver den hållbara tekniken framåt. Elbilar, till exempel, eller solpaneler.

JB: Jag älskar det där men jag tänker att man aldrig vet vad det är som kommer att slå. Vi pratade om det lite i avsnitt #118 med Magnus Alfredsson från Proethos.

PA: Det är det som är problem att då är det här högriskinvesteringar och man får inte den här breda diversifieringen så det är en högre risk att du förlorar de pengar du har satt in. Den andra grejen man också kan tänka på, som jag tror man brukar säga har mest påverkanspotential, det är att om man ligger på en hög avgift idag på 1–1,5% och så betalar man en betydligt lägre avgift, då kan man ta skillnaden där emellan och skänka den till välgörenhet. Om man tittar lite vad forskningen säger så är det det som är absolut mest positiv effekt, beroende på vilken välgörenhet man väljer.

JB: Jag gillar ju det för så där brukar jag resonera kring räntor ibland, när folk frågar om man ska ha fast eller rörlig ränta. Då säger jag ta rörlig ränta, låtsas att du har en ränta på 3% och sedan amorterar du mellanskillnaden, för då klarar du en räntehöjning upp till 3% utan att det påverkar din ekonomi.

”Smart sparande är inte spännande”

JB: Så sammanfattning är så här att man kan spara hållbart hos er, vilket är skitbra. Man kan gå in och kryssa i det på sitt konto och det kommer flyttas över i november. När vi hade FikaTillsammans här för ett tag sedan, så sa du en mening som har fastnat hos mig: ”Smart sparande är inte spännande”

PA: Vi har funderat lite på vad det är som vi tycker är smart sparande egentligen. Det som vi kanske vänder oss lite mot som bolag det är att det mesta snurrar snabbare och snabbare i samhället. Man är mer och mer fokuserad på att konkurrera om uppmärksamhet och att allting ska vara spännande. Det här har blivit någon slags sanning för alla bolag. Det får vi höra också ganska mycket, att ni måste göra produkten spännande och vi ska gameifiera den och det är bra om folk loggar in ofta. Då tänker vi att nej, så är det inte.

Om du sparar smart då är det mer förutsägbart. Du kan tänka på det lite mer att du sätter undan pengar hela tiden så att du har pengarna när du behöver dem. Om det svänger väldigt mycket upp och ner, så det blir väldigt spännande varje gång man går in, då är det inte smart. Då landar vi i det här att smart sparande är inte spännande.

Patrik Adamson, VD på LYSA

CB: Vi har pratat om det att man ska inte vara inne på sitt sparkonto eller där som man har pengarna så väldigt ofta, för då börjar man ta beslut.

Kommer Lysa utveckla en app till telefonen?

JB: Angående app har det kommit en massa frågor från Nathalie, Rickard, med flera. De skriver jag t.ex.:

Jag hittar inte deras app, vilket får mig att tro att de inte har en, kommer de utveckla en?

Sedan kommer Anders och svarar och säger:

Det är jättebra att det inte finns någon app, så man glömmer bort att man har pengarna på Lysa.

PA: Vi satt och funderade kring det och det är en vanlig fråga vi får, om vi kommer lansera en app. För nej, vi har ingen app, så ni har inte missat någonting. Det vi har fokuserat på att göra är att hemsidan är väldigt mobilanpassad, och man kan sätta ett bokmärke på hemskärmen och komma åt det på det sättet. Men anledningen att vi inte har en app det har lite att göra med det här kanske att tanken är inte att man ska logga in hela tiden. Vi ser inte det som ett jättestort fokus för oss därför, att göra det mer tillgängligt för snabba inloggningar.

JB: Jag hade ett förslag till dig. Att man bara skulle få logga in en gång om året. 😂

PA: Ja, fast problemet är att man alltid ska ha tillgång till sina pengar. Man ska kunna ta ut dem snabbt. Inte på det sättet, men om man ska säga att när vi prioriterar allting vi ska göra, att göra det enkelt att sätta sig på bussen och logga in tre gånger om dagen, det är inte så högt upp på vår prioriteringsskala. Sedan förstår vi också och håller med om att de finns de som kanske bara vill använda en app och logga in då och då och då skulle vi jättegärna tillhandahålla den.

Det som är problemet lite det är ett rent kostnadsproblem och att vi är lite snåla. Nu har vi tre så kallade front-end-utvecklare som sitter och utvecklar webben som ni ser när ni går in på Lysa.se och loggar in. Om vi då har en Androidapp och en iPhoneapp och en hemsida, då vill vi att alla funktioner ska komma ut samtidigt på alla de här tre olika plattformarna, så då behöver vi tre personer på Androidappen och tre personer också på iPhoneappen, så då är det sex till personer. Och det kommer ändå vara svårt att få alla att bli klara samtidigt så att det här till exempel hållbara alternativet släpps på alla plattformar vid samma tillfälle.

Så det är lite utmaning då som bolag att hålla alla de plattformarna levande och upp till samma utvecklingsnivå. Det är bara det att vi inte har prioriterat. Om ni frågar mig kommer vi ha en app när vi fortsätter växa och om några år, ja absolut, men det ligger inte i topp på vår prioriteringslista just nu.

Ju mindre du loggar in, desto större sannolikhet att du blir nöjd

JB: Det där sa du också på FikaTillsammans när jag frågade dig vad är ett vanligt misstag och då hade du statistik över antal inloggningar.

PA: Ja, vi har ungefär 5 000 inloggningar per dag och det tycker vi är lite högt, med tanke på att det är 23 000 kunder. Då kan man säga att det där tycker nog de flesta om man ska säga internet startupbolag är jätteunderligt för det du vill göra är att maximera antalet inloggningar. Men det har en ganska enkel förklaring.

När man investerar i aktier och i obligationer, speciellt på aktiemarknaden, då vet vi att 48% av alla dagar går börsen ner och 52% av alla dagar går börsen upp. Men jag fungerar på det sättet och de flesta människor att när det gått ner 1% då tycker jag att det är mycket jobbigare än den positiva känslan jag får när det har gått upp 1%.

Så det där balanserar inte ut varandra. Så 48% av alla dagar mår jag sämre på grund av att det har gått ner när jag tittar på det. Får en liten olustkänsla, det var inte kul, nu har det gått ner, än den euforin jag känner när det har gått upp 52% av alla dagar. Där är forskningen entydig, att om man då loggar in varje dag under ett år, då blir man olyckligare på det sättet. Så det här har ingenting att göra med att… Du ska ju ha tillgång till dina pengar, det ska vara jättelätt att logga in och jättelätt att ta ut pengarna när man behöver dem. Men man vinner inte så mycket på att logga in varje dag och titta, utan man blir bara lite mer stressad över det.

JB: Ofta frågar folk visste du att Stockholmsbörsen slagit rekord? Och jag svarar nej. Men du är ju ska ju ha koll säger de då, men jag loggar inte in, av just den anledningen. Jag tänker snarare att ju längre tid det går mellan mina inloggningar, desto större är sannolikheten att det har gått plus.

PA: Ja, och så är det ju. Men sedan ska man ju hålla koll på hur det utvecklar sig. Det finns de som är extra och säger att man ska glömma bort det här och sedan blir man jätteglad när man upptäcker det. Det tycker jag nog är lite väl extremt, man ska logga in och hålla koll på det, men just det här att logga in flera gånger om dagen eller varje dag och titta på det… Då är det bättre att göra det mindre ofta.

En inloggning per kvartal räcker gott och väl

JB: Jag skulle säga att det är optimalt att logga in en gång i kvartalet.

PA: Jag håller med, något sådant.

CB: Vad ska man titta på då, när man loggar in en gång i kvartalet, egentligen?

PA: Det man ska hålla koll på hela tiden och det där är bra att fundera över det är ju att om man har tagit en risknivå som man är komfortabel med. För det vi vill undvika det är ju att kunder kanske har tagit lite mycket risk så att man mår dåligt av det. Då vet vi att om börsen faller då kanske jag tycker att det börjar kännas jobbigt och man får lite svårt att sova och liknande. Då har man tagit lite för mycket risk.

Man kan hålla koll på om man har rätt risknivå, är man komfortabel med att det svänger på det här sättet, eller känns det jobbigt att logga in i så fall. Då har man kanske för mycket risk. Då kan man ändra det.

JB: Jag gillar att prata om det som är bra, men det är ofta inte där man lär sig, utan man lär sig ofta av misstagen. Så jag brukar fråga vad som är det vanligaste misstaget. Jag har för mig att du sa något om att folk ändrar fördelningen efter en marknadskorrektion.

PA: Ja, det är jättevanligt och det ser man överallt i finansbranschen. Det är på det sättet att om börsen går ner 5%, då börjar kunderna ändra sin risknivå. Om det går ner 10% då är det fler som börjar ändra. Det man gör då, då säljer man av aktier. Om det är 15% det har gått ner, då är det ganska många som ändrar om och drar ner. Det är ju jättetråkigt att det går ner. Det kan vara en månadslön eller mer man har förlorat bara på grund av att börsen har gått ner, men det har ju redan inträffat.

Imorgon är det en ny dag och då kan börsen gå upp eller ner, men anledningen till varför man investerar i börsen det är ju för att vi tror att på lång sikt kommer den att gå upp. Så det skulle jag säga är ett vanligt misstag och någonting jag själv är skyldig till historiskt. Nu har jag inte gjort det sedan jag började med Lysa, men innan det var jag också lite marknadstajmare på det sättet.

Det går inte att tajma marknaden

JB: En annan grej som har slagit mig när jag har varit och träffat många läsare och hållit workshopparna är att även om jag har – jag gillar ju er jättemycket och säger att det är en av världens bästa tjänster – men även om jag har världens bästa tjänst så hindrar den inte mig från att göra dumma grejer.

Detta har jag inga belägg för, men jag har börjat säga att förmodligen kommer jag som sparare förlora mer pengar på mina dumma aktier än vad marknaden kommer förlora åt mig.

Förstår du vad jag menar?

PA: Så är det nog och det där är en liten balansgång. Vi har tänkt ganska mycket på det här. Om vi ska säga vad är det som vi är ute efter att göra egentligen, det är att skapa något som är väldigt enkelt och användarvänligt att använda. Ett sätt som ligger i det här enkelt det är att det ska inte gå att göra helt fel. Det menar är att det ska inte gå hos oss att man väljer att nu tror jag att Asien kommer gå jättebra eller Ryssland, så att man flyttar över mycket av sitt sparande till just den heta regionen eller ny teknik eller liknande.

Alla portföljer man kan välja eller alla kombinationer man kan välja hos Lysa har vi då optimerat. Så att man inte tar den här nationella risken eller en viss teknisk risk. Det man kan göra som kund däremot det är att ändra sin risk upp och ner och sedan kan man välja att ta ut pengarna. Där vill inte vi lägga några större begränsningar. Vi vill alltid att kunden ska kunna ta ut alla sina sparmedel hos oss, så fort som möjligt om man vill göra det. Vi vill också att kunden ska ha kontroll att kunna ändra sin risknivå. Man kan ändra det en gång i veckan och det är också för att inte ge en bild av att man kan marknadstajma med vår tjänst, för det kan man inte på något sätt.

Sedan har vi några begränsningar. En sådan begränsning vi har det är att om du har en sparhorisont kortare än tre år, då kommer vi inte att tillåta kunden att ta mer än 50% aktier, för att om man säger att jag behöver de här pengarna om tre år, då ska man inte ha jättemycket aktier. För det kan komman en finanskris nästa år och då har man inte tid under de två åren som är kvar att jobba igen de pengarna som man behöver ha.

Så där har faktiskt lagt in begräsningar.

Ett tips är att inte ta ut pengar bara för att det går ner (om inte ditt mål har ändrats)

JB: Jag fattar att ni inte kan hindra kunden från att ta ut sina pengar, det är döden för affärsmodellen, men samtidigt så tänker jag… Ni släppte en pressrelease härom veckan att ni har passerat tre miljarder och så visar ni graferna och det första jag ser är en flatline hösten 2018.

När allt annat var exponentiellt. Då tänkte jag så här nej, det där är garanterat vad som hände. Vi såg en skakning på 20% och folk slutade… Det enda jag kunde tolka var att folk slutade sätta in pengar. Jag kunde inte se ett uttag, men jag gissar att folk gjorde uttag också.

PA: Så var det. Det var fler uttag än normalt. Jag ska nog säga att det var inte jättemånga fler uttag. Det man också får tänka på är att grafen visar totalt förvaltat kapital, så aktiesidan föll ju där med 20% också och eftersom 66 % av alla pengar som är investerade hos oss ligger på aktiesidan, då blev det ett fall där på 12–14%, men eftersom fortsatte göra insättningar i stort, så blev det flatline istället. Men absolut var det så att vi såg färre insättningar och lite fler uttag under den perioden.

JB: Jag brukar säga så här att man ska bara ändra strategi om målet har ändrats. Om det går ner, ta inte ut pengar om du inte behöver dem. Kan man säga så?

PA: Ja, det tycker jag.

CB: Men man har ju olika uppfattningar om när man behöver pengar.

Hur ser snittkunden ut hos er?

JB: Jag tycker om att jämföra, som de flesta andra. Nu har ni 3 000 miljoner under förvaltning och 23 000 kunder. Så då gjorde jag lite snabb matte, genomsnitt 130 000. Stämmer det eller är medianen annorlunda?

PA: Ja, så är det.

Medianen är lägre, den är närmare 30 000 kr per kund, vilket är en ganska stor skillnad mot genomsnittet på ca 130 000 kr per kund.

Det är för att det är några kunder som har mer pengar och sedan har vi några kunder som precis har börjat spara som har några tusenlappar. Det vi ser också det är att väldigt många av våra kunder har månadssparande, vilket vi tycker är kanon. Så varje månad nu så är det närmare 50 miljoner som kommer in i månadssparande och det är 2/3 av våra kunder som har ett aktivt månadssparande.

JB: Nu blev jag glad. Alla andra siffror… Jag såg någon undersökning från Svea Ekonomi att var femte svensk inte har råd med en oförutsedd utgift på 3 000 kronor. Allt är så deppigt när man kollar på privatekonomiska siffror, så det där hoppfullt.

PA: Det är jättekul. Man har ju lite tankar om hur det kommer gå när man startar en tjänst. Vi tänkte väl att det borde vara väl lämpat för månadssparande. Man sätter upp det, sedan skickas pengar in, man får en bekräftelse och sedan investeras allt. Man behöver inte bry sig om det. Men det har varit större efterfrågan på månadssparande än vad vi trodde och det är jätteroligt, verkligen.

Alla får samma sparande på Lysa oavsett belopp man investerar

JB: Sedan gillar jag också det som du säger som är en effekt av det där med genomsnittet. Det sa du också bara i en bisats till mig vid ett tillfälle, som har fastnat hos mig. Du sa att det som också är schysst med en fondrobot är att du får samma fonder oavsett om du sätter in 10 miljoner eller 10 000. Att det är inte det här som alltid annars är i finansbranschen, som jag stör mig på, att det är inte rättvist. Småspararna blir alltid de som står sist i kön.

PA: Du får exakt samma förvaltning hos oss. Det är ingen skillnad, oavsett hur mycket pengar du sätter in. Det är samma fonder vi investerar i, det ombalanseras på samma sätt.

JB: Det tycker jag är schysst. Det har jag inte ens sagt till dig, men vi ska göra ett avsnitt om det där. Jag har några konkreta fall där småspararna fick köpa en aktie för 28 kronor och sedan var det andra som fick köpa den för 23 kronor samma vecka på grund av olika anledningar.

PA: Det som vi gör – även om förvaltningen är samma – om man sätter in mycket pengar, då kan man få en lite lägre förvaltningsavgift också hos oss. Det största hoppet är om man sätter in 30 miljoner, istället för 0,24 så kommer man ner till 0,15. Så är det. Vi funderar faktiskt på att ta bort det där för det är lite svårare att förklara den typen av stege i prissättningen. Men den viktiga principen där är att förvaltningen ska alltid vara densamma. Det är samma fonder.

JB: Nej, det är rättvist. Men det där är också roligt för jag känner så här… Ofta brukar man säga att man börjar vänster och ju äldre man blir blir man höger, men jag började höger och börjar luta mig mer och mer åt vänster, att det ska vara rättvist och att folk ska ha samma möjligheter. Snittkunden, hur gammal, hur mycket månadssparar man, och så vidare?

Så här ser snittkunden hos Lysa ut

PA: Det man kan säga är lite roligt är att det finns ingen typisk kund hos oss. Det är väldigt spritt över landet, mellan åldersgrupper och om man månadssparar eller inte. Vi vill vara en tjänst för alla som vill ha hjälp. Det vi säger är att det finns folk som vill absolut göra det här själva och vill välja exakt vilken fond man ska ha. För de finns det lite andra möjligheter. Vi finns här för de som vill ha hjälp. Sedan är det så att även om det är väldigt spritt, om man bara tar en kund, vad är mest sannolikt att vi får fram för en kund?

Då är det någon som är 35 år och som har ett månadssparande på någon tusenlapp. Ofta har man fler än ett konto, vilket man kan ha, så man kan ett med lite mer aktier för ett syfte och sedan ett med lite mindre, men snittkunden är 2/3 i aktier och 1/3 i räntor.

Patrik Adamson, VD på LYSA

JB: Jag kan egentligen ibland tycka att det är lite högt. Vad är din spontana tanke?

PA: Det beror lite på för det vi gör också det är att om kunden har en kortare tidshorisont än ett år då säger vi att vi är inte rätt tjänst för dig. Då borde du istället sätta in pengarna på sparkonto med en schysst ränta. Det är för att om man behöver pengarna inom ett år då kan det svänga så pass mycket ändå under ett års tid, det är lite för kort, så då är inte vår tjänst lämpad för det. Att det är 2/3 i aktier det har att göra med att kunderna och också vi ser oss själva som en lite mer långsiktig investeringstjänst. Det är inte just de pengarna du använder hela tiden så att säga.

När kommer Lysa att kunna erbjuda ett sparkonto?

För att vara en komplett sparaktör jämfört med till exempel Avanza, saknar jag ett bra sparkonto. När kommer Lysa att kunna erbjuda detta?

Läsarfråga från Ulf

PA: Vi har tänkt tanken, vi har tittat på det och hur vi kan göra det. Jag tror också att det finns en stor efterfrågan. Det som är lite utmaningen för oss här är att då krävs det partnerskap med banker eller kreditmarknadsbolag som i sin tur lånar ut pengarna. Vi vill aldrig låna ut pengar eller arbeta med skuld inom Lysa, däremot kan man så att säga ha ett partnerskap med någon som gör det.

Vi har några sådana diskussioner på gång. Vi är inte i mål med någon av dem, men jag kan bara hålla med Ulf att jag skulle jättegärna vilja ha det också. Men när vi gör det då ska det, precis som det var med hållbart sparande, vara en riktigt bra tjänst där du får riktigt bra ränta som är jättelätt att använda.

CB: Jag måste bara fundera här nu på vad skillnaden är mellan det ni har och ett sparkonto. Ni behöver väl inte låna ut pengar då?

PA: Nej, och som det funkar på ett sparkonto det är att då sätter du in pengar på det sparkontot och det du gör egentligen är att du lånar ut dina pengar. I sin tur tar banken och lånar det vidare till någon annan. Tyvärr så är det ofta så att man får 0% ränta i Sverige och det finns vissa banker som har minus över en viss nivå. Men som privatsparare ska man egentligen aldrig acceptera en ränta på 0%.

Då finns det lite andra alternativ som man kan välja istället som ger en lite bättre ränta, som till exempel SBAB eller Landshypotek. Då kan man vara lite rädd över att om man sätter in de här pengarna och den som jag sätter in det hos ger i sin tur dåliga lån, då kanske de pengarna försvinner.

Men då är det uppbyggt på det sättet att då går staten in, Riksgälden, och täcker upp de pengarna som du har lånat in till banken med insättningsgaranti upp till 950 000 kronor. Så man ska aldrig sätta in mer än 950 000 kronor på ett sådant sparkonto. Då kan man öppna flera olika. Till skillnad från när du sätter in pengarna hos oss istället då är det inte så att du lånar ut pengarna till någon, utan det är fortfarande dina pengar, som vi tar och köper fonder för.

Det som är viktigt att komma ihåg där… Då kan man säga att då spelar det egentligen ingen roll, eftersom de inte är utlånade, så är det fortfarande dina pengar om någonting skulle hända, för det är du som äger fonderna. Du behöver inte oroa dig för en utlåningsrisk eller att Riksgälden ska gå in om något skulle hända med Lysa. Då skulle du fortfarande äga fonderna.

Vad händer med mina pengar om Lysa går i konkurs?

JB: Det är också många som undrar hur många år framåt har ni finansierat… För det var den här artikeln i Dagens Industri här om veckan där det stod att fondrobotar lanseras med buller och brak men alla går back. Så vi kan ta frågan här från Joppe och Anders:

Vad kommer hända med mina pengar om det går i konkurs?

PA: Det är en jättebra fråga. Det som skulle hända då det är att alla våra kunders medel och fonder är helt skilt från Lysas ekonomi. Det är superviktigt. Det som rent tekniskt skulle hända det är att depåbanken som är förvaringsinstitut för fonderna skulle gå in och skulle kunna välja att antingen driva det vidare på samma sätt eller att skicka ut pengarna, att sälja av och skicka tillbaka pengarna till kunderna. Men då är inte det Lysas beslut i det fallet. Då finns det en process som man går igenom.

Det som är bra och skönt för oss är att vi har långsiktiga, starka ägare. Så vi är välkapitaliserade. Vi har drygt 30 miljoner på banken. Vi börjar få upp mer förvaltat kapital nu, så nu förvaltar vi 3 miljarder och då har vi en intäkt på det på ungefär 7 miljoner kronor på de tre miljarderna. Det är ganska lite om man jämför med de flesta förvaltarna som har högre avgifter, men det ligger i vår modell att vi tror på skala och låga avgifter. Men det har också hela tiden legat i planen, att om man som vi skulle ha lanserat det här och sedan gått med plus någon dag efteråt, då hade man tagit alldeles för höga avgifter av kunderna. Så det har hela tiden legat i vår plan.

JB: Joppe och Anders var ganska direkta och de undrar också hur många år framåt har ni finansiering och när går ni med vinst.

PA: Som det ser ut så är det så att om vi växer på samma sätt som vi har gjort de senaste 12 månaderna – alltså inte exponentiellt utan om det fortsätter på samma sätt – då kommer vi gå med vinst om två år. Och vi kommer klara oss med god marginal på de pengarna vi har enligt vår balansräkning. Sedan kan jag säga att de ägarna vi har som är väldigt kapitalstarka de tror på det här långsiktigt, de tror på själva fenomenet med digital förvaltning också med låga avgifter, så vi känner oss väldigt välkapitaliserade med starka ägare i ryggen.

Kommer Lysa att introducera guld, silver eller andra råvaror till portföljerna?

JB: En annan av de populäraste läsarfrågorna har kommit från Anders, Björn, Daniel, med flera. Guld. Guld- & silverfonder, kan vara en avancerad option, jag vill ha råvaror, när kommer det?

PA: Det kommer nog tyvärr inte att komma. Det ska sägas först att det skulle inte vara så svårt för oss att lägga till plattformen. Det skulle vara ganska enkelt att göra. Men vi tror inte att det vore att lägga till det, för att när man tittar på råvaror så är det ganska dyrt, det finns en synlig kostnad på fonden och på att förvara guld. Så det finns ganska många avgifter kopplat till det. Det är den ena biten.

Då kan man säga att om marknaden går ner så brukar guldet gå upp, så det funkar jättebra för att det har en låg korrelation. Det där är inte riktigt någonting som vi har sett heller i våra analyser så vi tycker inte att den fördelen med korrelation motsvarar avgiften man måste betala. Därför har vi valt att inte inkludera det.

Då kan man fundera på om det ska finnas en avancerad funktion så att man kan klicka i det, ungefär som att man klickar i att jag vill ha hållbart eller brett. Men det tycker inte vi riktigt, för då blir plattformen lite för svår. Då måste våra kunder börja göra val om man ska sitta och sätta ihop det där. Det brukar vara så att guld är mer populärt, men sedan brukar det finnas andra ädelmetaller man vill ha också. Och nej, vi tror inte att de avgifter man betalar och den kanske positiva effekten det har balanserar ut varandra, så därför inkluderar vi det inte.

JB: Jag håller med dig och jag håller inte med dig. Jag håller med dig i att jag tycker faktiskt inte att det ska vara en grej i en Lysaportfölj, men jag håller inte med dig om att man inte ska ha guld i portföljen. Men det är väl skönt att vi inte har samma åsikt i alla grejer.

Vilken avkastning är rimlig att förvänta sig över tid?

JB: Då tar vi nästa fråga:

Vad kan man förvänta sig i avkastning över en längre tidsperiod från ett: aktiedelen, två: räntedelen?

Läsarfrågor från Rickard

PA: Det är en jättebra fråga. Över en längre tidsperiod då får man prata om en snittavkastning per år och på aktiedelen ligger den på ungefär 7–8% per år och räntedelen ligger ungefär på 1% per år. Sedan vet vi att på aktiedelen kan det där svänga väldigt mycket. På det bästa året för Stockholmsbörsen gick det upp 67% och det sämsta året gick det ner 40%. Men i snitt över tid så är det ungefär 7–8% man kan förvänta sig.

JB: Sedan kommer vi till nästa populära fråga som kommit in från Tobias, Alexander, Johan, Anton, Rickard, med flera. Det gäller kapitalförsäkring för företag och kapitalförsäkring för barnsparande.

PA: Kapitalförsäkring på företag jobbar vi mycket på just nu för att få igång det på ett enkelt sätt hur man kan göra det helt digitalt. Så det hoppas jag vi ska få igång inom kort. Det är lite den utmaningen där samma som vi pratade om tidigare med sparkonto, att man är beroende då av ett försäkringsbolag, som stämplar det här kontot som en kapitalförsäkring. Så vi kan inte göra det helt själva.

Det är också ganska svårt att driva ett försäkringsbolag. Det är en lång tillståndsprocess, det är mycket regler man ska förhålla sig till. Det har ju vi som värdepappersbolag också givetvis, men då blir det ett separat bolag om ska göra det. Framför allt så krävs det ganska mycket kapital, så man vill ha ett minimumkapital om 50 miljoner i ett försäkringsbolag ungefär, för att kunna driva det. Då blir det en prioriteringsfråga och då är det nog bättre att samarbeta istället.

Om vi tittar på vad kapitalförsäkring är så är det ganska komplext kan man säga. Jag tror det är rättvist att säga att kapitalförsäkring var från början en skatteteknisk konstruktion, som jag tror uppfanns på 70-talet. Man sa att istället för att ha pengarna på en vanlig depå, så lånar man ut de här pengarna till försäkringsbolaget. Då är det försäkringsbolagets pengar, men det ligger i en försäkring, så det ska komma tillbaka till försäkringstagaren som kan ta ut det och då gäller helt andra skatteeffekter.

Då är den skatten som man betalar där ungefär samma nu som man betalar på ett mer modernt ISK-konto. Anledningen att man fortfarande vill ha en kapitalförsäkring, speciellt som företag, det är att ett företag får inte ha ett ISK-konto och om man då inte vill betala 30% i kapitalvinstskatt, då kan man istället välja att lägga in det på ett kapitalförsäkringskonto. Men det är väldigt konstigt och lite komplext.

Jag hoppas att vi kan lösa detta under det första halvåret år 2020, men här är vi beroende av en tredje part, ett försäkringsbolag, och där vill vi ha det här som en smidig digital process som man gör på vår sajt, som inte inkluderar en massa pappersarbete. Det är det vi håller på att jobba med att kunna integrera. Men eftersom vi är beroende av någon annan som ska göra jobbet också så är det svårt för mig att lova ett datum över ett annat.

Befinner vi oss i en indexfondsbubbla?

JB: Det har ju varit nu för några veckor sedan, jag vet inte om du såg det men i Bloomberg så var det Michael Burry som kritiserade sparande i indexfonder. Då var det också många som undrar vad du tycker om Michael Burrys påstående om att vi befinner oss i en indexfondsbubbla?

PA: Det tror jag är felaktigt.

Det kommer upp från tid till annan nästan lite skrämselpropaganda om indexfonder och att man skyller allt möjligt på indexfonder och att indexfonder kommer skapar den nästa finanskrisen. Det man ska tänka på först är att det finns ganska många som vinner på att driva den tesen i media, för då är man ofta själv en aktiv förvaltare som har högre avgifter som förlorar tillgångar till indexfonder, som då är billigare och kanske har bättre avkastning.

Patrik Adamson, VD på LYSA

Men det man ska tänka på en indexfond gör egentligen det är att man replikerar världen så som den ser ut. Så om det är så att på svenska börsen att Telia är 5% då blir Telia 5% i indexfonden också. Om sedan aktiva förvaltare väljer att köpa mer av ett bolag för att de tror på det och värdet på det går upp, då kommer indexfonderna följa efter och göra samma sak. Så de leder inte. Det finns en kritik tycker jag mot indexfonder som är motiverad. Det är att ofta är det faktiskt inte så att den billigaste indexfonden är den bästa.

Det man kan göra för att få ner avgiften det är att man inte köper riktiga aktier och lägger in i fonden. Istället så köper man så kallade syntetiska kontrakt och man försöker syntetiskt replikera ett index. Det vill man inte riktigt ha för då vet man inte vem som är motpart i kontrakten. Det är någon som har lovat att leverera en avkastning som index, men vad händer nästa finanskris om den parten som har lovat inte finns?

Så därför ska man i så lång utsträckning som möjligt ha fysiskt replikerande, att det är riktiga aktier i fonderna. Det är ett jätteviktigt urvalskriterie för oss. Om vi skulle vilja skulle vi nog kunna hitta ännu billigare indexfonder än de vi har, men då skulle de vara syntetiska och inte fysiska.

JB: Precis. För vi gjorde ett avsnitt om det här och då kan man säga att har jag mina pengar hos er då kan man bortse från den här ena kritiken där han säger att du tar en motpartsrisk för att det är en massa derivat i indexfonder. Nej, den skiten har jag inte hos er.

PA: Det man kan säga är att det är svårt att helt och hållet undvika den typen av syntetisk replikering och kontrakt. Vi försöker undvika det i så stor utsträckning som möjligt. Vi försöker välja enbart fysiska. Ibland finns det något kontrakt, men det blir en ganska liten del av portföljen totalt.

JB: När du och jag pratade om det – för jag brukar alltid försöka dubbelkolla research – så sa du att till exempel kanske 1–2% av Vanguardfonden kan vara syntetiskt, för att man har inflöden och utflöden och annars hade det blivit för dyrt.

PA: Ja, säg att du har 6 000 aktier i en fond till exempel, eller du har ofta färre än det, men säger att du har väldigt många bolag i en fond. Sedan kommer en insättning en dag på 10 miljoner, då är det väldigt svårt att sprida ut det på så många bolag. Utan då väntar du tills du har ett antal tiotals miljoner innan du sprider ut det i den fonden. Under tiden, för att du inte ska tappa avkastning på dem, då kan det ligga ett syntetiskt kontrakt på de pengarna som är på väg in för så kallad likviditetshantering. Det är ganska vanligt.

Frågor om TWR och Öhmans aktivt förvaltade Sverigefond

JB: Nu är vi mycket på överkurs, Vi ska ta två överkursfrågor till. Detta händer inte ofta; så nu kommer kudos till Björn, för jag fattar inte ens Björns fråga. Han verkar väldigt insatt. Han skriver så här:

Berätta utförligt om TWR-modellen ni använder för att redovisa avkastning i procent. Hur bestäms perioderna? Är det varje dag/månad/kvartal? Berätta hur och varför TWR ger en annan redovisad avkastning jämfört med aktuellt värde minus insatt värde minus kapital. Berätta varför ni har valt att använda TWR.

Läsarfråga från Björn

Sedan säger han: ”Jag upplever att min 60% aktieportfölj svänger mer än…” och så jämför han med något index.

PA: Man kan säga att det finns lite olika sätt att mäta avkastning på. Det du vill undvika när du mäter avkastning det är att insättningar och uttag får någon effekt på procentsatsen som visas i avkastningsmodellen. Då har vi valt en speciell avkastningsmodell för hur vi beräknar procentavkastningen. Det där har vi lite beskrivit på hemsidan så man kan gå in och söka på det, men jag ska ta och titta på det och se om vi ska utöka det lite i så fall. TWR är väl vanligast att man använder.

JB: Men kan vi säga så här att om man har så här specifika frågor om TWR, då kan man ringa till er kundtjänst och prata med någon?

PA: Det kan man göra, så kan man gå igenom det i detalj eller söka på sidan.

Hur motiverar man bytet till Öhmans aktivt förvaltade Sverigefond samt den stora andelen av kapital som sätts i denna? Cirka 20% av aktieandelen.

Läsarfråga från David

PA: Det är ett byte som vi gjorde nu lite tidigare i höstas, där vi gick ifrån ett antal fonder, som vi hade tidigare. Den fonden – även om man skulle säga att den har 80 bolag i sig, så den är bred, skulle kanske inte kalla den för jätteaktiv – men vi fick ett väldigt bra pris när vi förhandlade den, som den är 10 baspunkter, alltså 0,1%. Det alternativet vi hade tidigare var betydligt dyrare. Så av den anledningen valde vi att byta.

Hej! Jag har börjat spara i Lysa. Har tänkt mig en 15-årsperiod. Ska man låta pengarna stå inne vad som än händer med börsen, eller finns det något man bör tänka på där det är läge att ta ut pengarna?

Läsarfråga från Caroline

PA: När man har en 15-årsperiod så ska man låta de stå inne, helt enkelt. Om det inte inträffar någonting i ens liv som gör att man behöver pengarna till någonting annat. Men annars är svaret ja, låt de stå inne.

Varför är det mest svenska räntefonder när aktiefonderna är globala?

CB: Nästa fråga från Markus:

Varför är det mest svenska räntefonder när aktiefonderna är globala?

Läsarfråga från Markus

PA: Det är också en bra fråga. Det har att göra med valutarisken, vilket innebär att om vi skulle köpa… På samma sätt som att indexfonderna är väldigt globala, att vi skulle köpa väldigt mycket amerikanska obligationer – det finns lite av det i sammansättningen – då skulle man också få den här risken på den amerikanska dollarn. Så att om amerikanska dollarn stärks några procent då får man en jätteeffekt av det när man på räntesidan bara vill ha exponering mot själva lånen, att man vill få räntan tillbaka.

På aktiesidan funkar det lite annorlunda. Man kan förenklat säga att om amerikanska dollarn sjunker, då kommer amerikanska börsen antagligen gå upp, på grund av att amerikanska bolag blir mer effektiva när det kommer till konkurrens inom export. Där finns det en effekt som tar ut det där, vilket det inte gör på räntesidan. När lånet ska betalas tillbaka, då är det 100 dollar, vilket kan ha ett helt annat värde i svenska kronor.

JB: Det hade man ett jätteproblem med nu tror jag i Östeuropa, i Polen eller något sådant, där man hade gett ut lån i euro och så bara sjönk den polska valutan så folk sitter i skiten.

PA: Det är många som har gjort det i Sverige också. Man tänker att man ska få lägre ränta genom att du köper en lägenhet i Sverige och sedan finansierar du det med ett lån i en annan valuta som har en längre ränta. Det ska man aldrig göra, för då är problemet att om du har finansierat i euro och euron stärks, då är du skyldig mycket mer och värdet på din lägenhet kommer inte att öka.

Kommer man i framtiden kunna sätta ett datum när man vill ta ut pengarna och att roboten då går in själv och ändrar risken till lägre när det börjar närma sig uttagsdatum?

Läsarfråga från Josefin, Tomas och Magdalena

PA: Ja. Det har vi tänkt att vi ska ha också. Det ligger absolut på prioriteringslistan för någonting vi vill göra. Som ett så ungt bolag som inte har funnits så länge då tänkte vi att det är dumt att börja med att bygga den funktionen för att den ska minska risken om tio år när vi har funnits i två år. Men det kommer komma.

Det jag kan slå ett litet slag för här som jag tror att kanske inte alla vet om, det är vi har redan en automatisk uttagsfunktion, som gör att om man vill ha ett uttag så att man tar ut 5 000 kronor i månaden eller 2 000 kronor i månaden eller att man vill ta ut från sitt konto över tid, då kan man gå och ställa in det. På samma sätt som man kan ha automatiska insättningar så kan man ha automatiska uttag.

Kommer jag kunna välja dag i månaden för mitt månadssparande?

CB: Ytterligare läsarfrågor:

Jag skulle vilja välja dag för månadssparande. Är detta något som ni planerat att lösa?” Nu är det så att man får insättningen i slutet av månaden efter lönen.

Läsarfråga från Christian och Seth

PA: Ja. Det är också på gång att vi ska ha lite större flexibilitet kring det. Det är en fördel nu när vi har vuxit, att varje gång som vi skickar till banken och tar emot månadsspar då måste vi betala en liten avgift för det, som vi täcker. Men nu när vi har blivit lite större och månadsspararna blir fler, då kan vi erbjuda det på fler dagar. Men det var anledningen till att vi bara hade en dag till att börja med.

Går det att ordna så att man kan se värdeutvecklingen per fond, inte bara portföljen? Har haft Lysa i ett år snart och är mycket nöjd.

Läsarfråga från Stefan

PA: Så att man går ner och tittar på varje enskild del hur de har utvecklats? Vi har funderat på det och det ligger också på hur man kan visa det på bästa möjliga sätt. Det är någonting som vi har tänkt att vi ska göra, men jämfört med några andra saker som vi har pratat om så är det lite mindre prioriterat.

Varför har ni satt 200 kronor som minsta belopp att kunna månadsspara, samt varför är 1000 kronor minsta belopp man kan Swisha?

Läsarfråga från Sami

PA: Till att börja med var det en tanke i att vi skulle kunna sprida ut den tillräckligt mycket, så att säga, att om man sätter in några kronor bara då är det svårt att få tillräckligt stor spridning på det. Vi har funderat också på att sänka de där gränserna lite eller ta bort dem nu när vi ser hur det används. Men det var ett val vi gjorde i början. Sedan kan man Swisha till sitt konto genom att välja Swish-insättning under insättningar. Då får du över pengar till ditt konto på det sättet.

Kommer Lysa att erbjuda belåning?

CB: Här kommer ytterligare en fråga.

På Avanza eller Nordnet kan man belåna portföljerna? Kommer man kunna göra det hos er? Enda anledningen till att jag inte har allt mitt sparande i Lysa är just att jag vill kunna använda värdepappersbelåning för att få en liten hävstång på mina långsiktiga investeringar.

Läsarfråga från Mikael och Johan

PA: Ja, vi har funderat lite på det. Jag tror inte att det är någonting vi kommer erbjuda. Anledningen till det är att för det första skulle vi inte ta något betalt för det, för vi vill aldrig få ett incitament att se till att folk ska belåna sina värdepapper. Men vi skulle kunna ta in någon extern aktör som skulle erbjuda den finansieringen med bra villkor. Det man kan tänka på är att de flesta av oss är redan belånade på grund av att man har ett fastighetslån eller något annat lån.

När man väljer att investera pengar samtidigt som man har lån någon annanstans i sin ekonomi, så är det lite redan som att de pengarna är belånade. För man kan använda de pengarna till att amortera. Så det är en grej man kan tänka på, att de flesta av oss är redan belånade i sitt sparande och får den hävstången. Den andra saken man kan tänka på är att det vi ser är att om man skulle belåna då skulle volatiliteten svängningen öka mer. Om man vill ha högre risk då kan man dra upp till 100% aktier, så det finns ingen anledning att belåna om man fortfarande har räntor i portföljen.

Men säg att du har 100% aktier och du ändå vill belåna och du inte har någon belåning på andra delar av din ekonomi, då skulle jag nog helst se att det kan man i sitt pensionssparande, där man vet att pengarna är inlåsta. Så att man inte får den där effekten att du belånar portföljen, du får en nedgång på 20% som vi hade för ett år sedan och sedan är det plötsligt nere 35%. Och sedan tar man ut pengarna. Så det finns absolut tillfälle när man kan använda det, främst i pensionssparande, men det är inte någonting som vi tänker på i närtid om vi inte skulle ha lanserat ett pensionssparande.

Kommer jag kunna ha min tjänstepension hos er?

JB: Det är också en fråga här.

Det är någon som undrar om man kan flytta sin tjänstepension eller om ni kommer lansera ett pensionssparande?

PA: Det kommer vi nog inte att göra. Vi hade jättegärna velat göra det, men det är lite samma sak här som vi hade tidigare med kapitalförsäkringen, att då behöver man ett samarbete med ett försäkringsbolag. För att du ska få hålla en tjänstepension hos dig så måste du ha ett försäkringsbolag. Sedan kan man tycka att det är lite underligt för de flesta fondförsäkringar som har tjänstepension så finns det inget försäkringselement. Så det är inte så att försäkringsbolaget garanterar din avkastning i en fondförsäkring. Det finns inget riskelement. Men det är så det ser ut och då behöver man det samarbetet.

JB: På sätt och vis är jag ändå glad att ni inte ska ha det, för då har jag ett existensberättigande, med mina portföljer.

Jag har Globala Barnportföljen på Nordnet, ska jag flytta den till Lysa?

Läsarfråga från Kristina

JB: Då brukar jag säga att majoriteten av alla sparare får det bättre och billigare hos er. Den jämförelsen gjorde vi ju för typ ett år sedan och kom fram till att det blir bättre och billigare hos er. Men Globala Barnportföljen, den enda anledningen det är typ om man har tjänstepension, att man inte kan flytta pengarna till er, så är de två identiska. Nu kidnappade jag frågan, men jag hoppas att det var ok.

PA: Det är ett bra svar. Det man kan säga där också, vilket vi inte erbjuder, det är ju en kapitalförsäkring för barn, vilket är ganska tekniskt, så det kanske man vill ha också då.

Kommer Lysa att sänka avgifterna ytterligare i framtiden?

CB: Fråga från Thomas:

Har ni några planer på att ytterligare sänka avgiften?

Läsarfråga från Thomas

PA: Det finns lite sådana planer på att göra det och det ligger i vår modell, att vi gillar att förhandla. Jag sa tidigare att vi var lie nördiga med vår förhandling och då menar jag mot finansbranschen. Vi har genomfört tre olika avgiftssänkningar genom att kunder för ungefär ett år sedan få ut rabatter från Vanguard, på grund av att vi börjar bli ganska stora. De går direkt till kunderna. Sedan bytte vi sättet som vi handlar på till ett ställe som heter Trade Web, när vi köper ETF:er, som gjorde att det blev mycket billigare.

Sedan den här förändringen av Sverigeexponering som vi gjorde i somras, så blir det också billigare. Det här är någonting vi tittar på kontinuerligt, så det finns lite sådana saker på gång. Vi har en investeringsansvarig som heter Oskar, som är superduktig på att förhandla. Så de här sakerna som jag beskrev nu, det är inte jag som har gjort det, utan det är Oskar.

JB: Det där är också spännande, för var det inte Charles Schwab som lanserade många gratisfonder? Var det inte så att de strök avgifterna på väldigt många av sina fonder? I USA pågår det mycket spännande.

PA: De har några och det har också Fidelity tror jag. Det de gjorde på just Charles Schwab var att de tog bort courtage. Men här är det lite –och då kanske man kan ge just Charles Schwab en liten känga så som jag förstår det – för de har också haft en robotrådgivare, men det som de tjänar mycket pengar på är inlåning och utlåning.

Då får man en liten intressekonflikt då potentiellt, så som jag förstår det, att då vill de gärna att i en robotrådgivning så finns det inlånade pengar, att den investerar inte allting utan det ligger kvar en liten kassa där också. Så det är väldigt viktigt att titta lite på de större aktörerna och hur deras intressekonflikter ser ut.

Är det verkligen rimligt att investera 20 % i Sverige?

JB: Det är säkert en massa frågor kvar, men nu har vi pratat i en och en halv timme så om det är ytterligare frågor som du som läsare har, ställ dem på bloggen, så kommer Lysa svara på dem. Men nu har jag några personliga frågor, inte till dig, men som jag undrar över.

Homebias, det är något de lärde tvistar om, ska man ha mycket pengar i Sverige bara för att man bor i Sverige? Vi hade inte placerat 20% i Holland, trots att den holländska börsen är lika stor som den svenska. Vad tänker du?

PA: I snitt har vi ett problem att de flesta svenskar har alldeles för mycket exponering mot Sverige och de skulle få ett bättre sparande om de köpte mer internationella indexfonder. Sedan finns det de riktigt renläriga som säger att även om du bor i Sverige så behöver du inte ha någon övervikt överhuvudtaget i Sverige, utan ska ha 1% i Sverige, lite mindre av det som är vår börsdel av hela världsbörsen. Det tror jag inte riktigt på.

Anledningen för det är att eftersom det är så att de absolut flesta svenskar har mycket av sin ekonomi i Sverige, om du då är renlärig och inte har investerat i svenska bolag, då får du ett problem om det är så att svenska börsen fortsätter att gå upp. Säg att svenska börsen går dubbelt så bra som utländska börser – det är osannolikt, men säg att det gör det – då har alla andra svenskar blivit dubbelt så förmögna som du har blivit, trots att du investerade teoretiskt korrekt. Så då hänger du inte mer Svensson. Allting blir dyrare, så det blir dyrare att köpa hus, så att ha en viss homebias är bra och då har vi landat på 20%.

Fokus på långsiktigt sparande över tid

JB: Något man pratar mycket om och där det har dykt upp nya aktörer är att de investerar faktorbaserat. Att värdebolag går bättre än tillväxtbolag, lönsamma bolag går bättre än olönsamma bolag, alltså de här faktorerna. Vad tänker ni? Det finns ju företag som Dimensional som konkurrerar med Vanguard. Det hade varit ganska enkelt för er att säga att vi tar in det i portföljen.

PA: Ja, så är det och då tänker jag inte på Dimensional just, men jag tycker att bra fondbolag går det att ha en bra diskussion med. Men om man säger rent generellt sätt så tycker jag att när man börjar prata om smarta fonder och smarta fondprodukter så brukar det mer vara smart marknadsföring. Det jag menar med det det är att det är klart att vi från Lysa har en liten uppförsbacke varje gång vi träffar någon och ska förklara vad vi gör. Och vi säger att vi vet inte hur marknaden kommer gå framöver, så jag har ingen aning om det blir en finanskris eller liknande nästa år, men vi vill att våra kunder ska vara beredda på det.

Så vi vill inte att någon med kort horisont ska investera mycket i aktier. Men det jag vet det är att låga avgifter är jätteviktigt. Det är jätteviktigt att sprida sina risker och att inte ta risk som man inte kan hantera. Om man istället hade sagt till kunden att jag vet hur marknaden kommer gå, det gör att om det kommer bli en finanskris nästa år, då kommer jag vikta om så att du kommer inte förlora pengar eller du kommer förlora mycket mindre pengar än du gör hos alla andra. Det är klart att det är mycket mer attraktivt ur marknadsföringssynpunkt. Problemet är att det funkar inte i verkligheten. Folk vet inte hur börsen kommer gå.

JB: Vi gjorde ett avsnitt här om veckan om Morningstarstjärnor där vi satt och blev upprörda. Det är inte så ofta vi blir upprörda. Men i kortet, för de som inte har lyssnat på avsnittet, så har Morningstars forskningschef själv gått ut och sagt att stjärnorna inte har något indikativt värde för framtiden. Utan att den mest indikativa faktorn för framtida avkastning är avgiften. Och då kan man undra varför de då har stjärnor som inte tar hänsyn till avgiften. Men det har jag redan gått och orerat över och varit arg.

Patriks boktips

JB: Vi brukar alltid fråga om boktips och vi fick ju en gåva av dig, ”Factfulness”. Så du har bra boktips. Sedan hade du den ”Against the Gods”, den har jag inte tagit mig igenom helt än. Du är nog den som ger bäst boktips. Så prestera nu ett tredje.

PA: Det är en ny bok som precis har kommit ut. Den heter ”Super Pumped”, vilket kanske låter lite underligt, men det är en exposé av det amerikanska taxibolaget Uber och lite hur det blev uppumpat och lite den galna världen man lever i med techvärderingar i Silicon Valley och hur de byggde det bolaget och hur många dåliga genvägar de tog. Det som framstår väldigt är hur osund företagskulturen var och kanske de problem som inträffar om någon kastar miljarder och miljarder dollar på ett bolag för att bara växa upp det snabbt. När det bara är tillväxt som gäller och man inte stannar upp för att bygga ett sunt företag.

JB: Vi har ett avsnitt vi måste göra här, WeWork. Som också är en spektakulär krasch. De var värderade till 50 miljarder USD, sedan gjorde de ansökan om att börsnoteras och då var de tvungna att dela med sig av alla papper till SAC. De tappade 80% av sin värdering när de hade lämnat in sina papper.

PA: Sedan är min bild att Uber har någon form av kärna som fungerar bättre än WeWork, men det är svårt att veta exakt hur det ser ut. Jag läste också att han som startade WeWork i den här omstruktureringen, när tusentals anställda fick gå, så fick han ut 180 miljoner dollar. Det är helt sjukt. Det är nog lite just de här bolagen som har fått alldeles för mycket privat kapital och bara byggt på snabbhet på det sättet. Man kommer nog titta tillbaka om tio år och definiera lite den tiden som vi har nu.

Lysa är ett väldigt långsiktigt projekt

CB: Ja, alla vill tjäna snabba pengar. Även de som har mycket pengar och som också vill kunna säga till sina kompisar att jag investerade i det och jag var först. Det ligger i tiden lite.

PA: Och man kan säga att någonting som är väldigt viktigt för oss, som vi inte har talat om det, det är lite den kulturen som man bygger på ett företag som Lysa. En sådan sak som är superviktig för oss det är att långsiktighet kräver uthållighet. Man tänker lite hela tiden vad vi säger till våra kunder, då är det att det finns ingen bli-rik-snabb-magiformel, utan det är genom att du är konsekvent och gnetar och sparar. Det är så du bygger ditt kapital.

Det är lite så vi tänker också när vi bygger bolaget, vilket är väldigt intressant. Nu måste vi vara väldigt långsiktiga och vi ser det här som ett väldigt långsiktigt projekt. Det som jag tycker är lite häftigt där det är att jag är övertygad om att det finns inte så där mycket vi skulle kunna göra för att få Lysa till att bli ett jättemycket större bolag på en eller två veckor, utan det handlar om att varje dag gneta lite och att helt enkelt vinna och förtjäna förtroende och få in ett antal kunder ganska konsekvent varje dag, helt enkelt.

JB: Fantastiskt stort tack och hoppas att det inte blir 80 veckor till nästa gång, utan att du kommer tillbaka tidigare. Ett fantastiskt stort tack för det ni gör för oss småsparare, för jag tycker att detta är det bästa som vi har sett på länge.

CB: Ja, och tack alla läsare och lyssnare som har skrivit frågor till Patrik.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du uppskattade den här artikeln, då gillar du sannolikt även de andra som vi släpper varje vecka. En gång i månaden sammanfattar vi månadens bästa artiklar, tips och råd och mejlar ut dem till dig. Självklart är det kostnadsfritt.

Relaterade artiklar

Följande artiklar hänger ihop med den här och rekommenderas varmt:

• Bästa fondrobotarna 2019 | Sparande som sköter sig självt! - RikaTillsammans #86 - Fondrobotar är bra, alla borde ha en. Test av den bästa svenska fondroboten...
• Globalportföljen | Ett bra sparande för dig, barnen eller pensionen - RikaTillsammans #91 - En komplett genomgång med tips, råd och verktyg
• Nybörjarportföljen | En klassisk balanserad fondportfölj - RikaTillsammans #89 - En komplett uppdatering och genomgång av Nybörjarportföljen
• Kom igång med ditt sparande | Steg-för-steg guide - RikaTillsammans #99 - Lägg en timme idag för att sedan inte behöva göra något i flera år...

Något vi missade fråga? Ställ fråga till Lysa i kommentarerna

Patrik och Lysa har lovat att svara på eventuella följdfrågor och frågor vi missade att ställa i kommentarerna. Så, take it away! 👍😎

Nästa vecka är vår ambition att göra ett avsnitt om hur vårt beteende påverkar vår ekonomiska situation baserat på T. Harv Eckers böcker. Tack för den här veckan. 🙏
Jan och Caroline

Avsnittet LYSA + hållbart sparande = SANT ❤️ (äntligen!) dök först upp på RikaTillsammans.

I dagens artikel pratar vi om de inre framgångsfaktorerna för ett rikare liv och för att bli rikare genom att tjäna mer pengar. Vi tror nämligen att en uthållig och hållbar framgång kommer i skärningspunkten mellan de inre och yttre faktorerna för framgång.

De yttre principerna för framgång skulle man på sätt och vis kunna sammanfatta som ”verktygen” vi använder för att investera och bli rikare. Det kan vara allt från t.ex. fonder, aktier, räntor, portföljer, ekonomiska nyckeltal, forskning till fyra-hinkar-principen och allt annat som vi brukar prata om på bloggen. De inre framgångsfaktorerna är ”jag som användare” av verktygen. Det handlar t.ex. om mina egna förhållningssätt, mina känslor, tankar, ekonomiskt självförtroende, min medvetenhet, självkänsla och liknande.

I det här och kommande avsnitt använder vi den kanadensiske författaren T. Harv Ekers bok ”Secrets of the Millionaire Mind” som en röd tråd för vår reflektion, diskussion och undersökning. Vi ser inte det som vi pratar om som rätt/fel, sant/falskt eller bra/dåligt utan snarare som en inspiration för ett annorlunda sätt att tänka. Sedan får man själv avgöra huruvida man håller med eller ej. Det är bara en möjlighet till att få ett tankespjärn och en möjlighet att tänka nytt för att kunna göra nytt och på det sättet få nya resultat.

De resonemang som vi pratar om i det här avsnittet är bland annat följande:

• Allt i livet – inkl. vår ekonomiska situation – är bara ett resultat av saker vi har gjort eller inte gjort
• Livet och resultat bygger på lagen om orsak och verkan
• En modell för hur vi skapar våra resultat i livet
• I valet mellan känsla och logik kommer känsla nästan alltid vinna
• Stärkande och icke-stärkande motivation för vårt görande
• Hur våra olika svar på frågan ”Vad är pengar för dig?” kan ställa till det för oss

Vi hoppas att du uppskattar det här avsnittet som rör sig i ett lite annat område än vad vi brukar prata om. Vår tro är nämligen att framgång kommer från att man har en balans mellan olika områden. Många av oss har nämligen en preferens för antingen de yttre eller de inre principerna. Men att bara använda sig av det ena området är som att bara träna biceps men inte triceps. Det blir en obalans som förr eller senare kommer att ställa till det för oss.

För mig blev det väldigt uppenbart när jag bara tränade på de yttre principerna och hela tiden tänkte ”om jag bara tjänar mer, då kommer allting att lösa sig”. Något som uppenbarligen inte var saken. Eftersom min drivkraft för att bli rik var rotad i en rädsla försvann inte rädslan med mängden pengar. Tvärtom kunde den på sätt och vis bli större eftersom jag senare dessutom blev rädd för att förlora pengarna. Det är något som vi har pratat om i tidigare avsnitt bl.a. ”Ett första besök i den inre trädgården” och ”Pengar är inte lösningen – bara en förstärkare.” Det vår då jag insåg att jag behöver fokusera minst lika mycket på de inre faktorerna för framgång som på de yttre.

Dessa inre framgångsfaktorer kan dock vara klurigare att identifiera och göra något åt. Därav strukturen att bygga avsnittet på T. Harv Ekers bok för att ha en röd tråd för samtalet kring personlig utveckling. Vår tanke är att vi nästa vecka fortsätter med ett ytterligare ett par framgångsfaktorer för att därefter bryta av med ett avsnitt om elavtal, elbolag och allt annat man behöver veta kring en av våra största utgifter.

Tack för den här veckan och kommentera gärna! Inte minst är jag nyfiken på frågan ”Vad är pengar för dig?”
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på avsnittet de inre framgångsfaktorerna

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet:

• 00:03:58 – Dagens avsnitt är en undersökning och reflektion
• 00:07:50 – Inbjudan till att se det som ett tankespjärn
• 00:11:05 – Skillnaden mellan yttre och inre finansiella framgångsfaktorer
• 00:15:10 – Kombinera inre och yttre principer för ett rikare liv
• 00:19:07 – Vårt eget arkivskåp där vi omedvetet förvarar våra sanningar
• 00:22:14 – Syftet är omedvetet många gånger bara att överleva
• 00:24:35 – Vi lever i en värld av orsak och verkan
• 00:26:34 – Det spelar ingen roll att rätta pappersutskriften om felet är i datorn
• 00:29:14 – T. Harv Ekers modell för att skapa resultat i livet
• 00:32:49 – Det är aldrig kört! Man kan ändra sin omedvetna programmering
• 00:36:15 – Svårt att tänka en ny tanke som aldrig har tänkt förut
• 00:39:33 – I valet mellan känsla och logik kommer känsla nästan alltid vinna
• 00:44:16 – Är rädsla din primära drivkraft för att förbättra din ekonomi
• 00:47:43 – En omedveten rädsla ger oss en önskan och längtan efter trygghet
• 00:50:24 – Pengar är inte lösningen, pengar är bara en förstärkare
• 00:53:33 – Vad är pengar för dig? Vår helt egna upplevelse av pengar
• 00:57:03 – Pengar som mätbarhet för att se hur det går i ”pengaspelet”
• 00:59:20 – Övning för att utforska sin relation till pengar
• 01:04:27 – Vanliga ”sanningar” om pengar som styr våra liv
• 01:07:40 – Kommande avsnitt om elavtal, elbolag och elektricitet

Precis som vanligt matchar tiderna lite bättre med videon än poddavsnittet.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som hellre läser våra avsnitt än lyssnar eller tittar, följer nedan en transkribering. Den har redigerats lite för att förbättra läsbarheten.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Idag är det dags för avsnitt 126 och idag tänkte jag att vi skulle prata om inre framgångsfaktorer, principer, teser eller regler för rikedom. Det bygger på boken av T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind: Mastering the Inner Game of Wealth”. Det handlar alltså mer om hur man kan tänka om man vill skapa sig ett rikare liv, tjäna mer pengar och bli mer framgångsrik.

CB: Vi brukar gemensamt läsa böcker när vi ska recensera dem, men nu har du kört lite solo. Kul att det blir ett avsnitt baserat på en bok. Brukar du inte säga att det är en sorg för dig att du inte hinner läsa fler böcker?

JB: Ja, det är det. Vet du varför det är en sorg för mig, att jag inte prioriterar att läsa fler böcker? När jag skrev boken ”Gör ditt barn rikt (annonslänk)”, det var verkligen som att föda fram något. Vi satt i två år och sammanfattade tjugo års kunskap i 200 sidor. Vi hade en redaktör som redigerade texten, skrev om för att öka tydligheten och inte minst såg till att vi hade en röd tråd. Man gjorde research, man hittade källor för allting… Allt det här jobbet och sedan så säljs det för 180 kronor.

CB: Det ska vara billigt att få andras kunskaper, så är det ju, men din poäng är?

JB: Min poäng är att det är nästan liksom… Vad ska man säga? Att inte då läsa när andra människor som har gjort hela den här ansträngningen, att då inte läsa deras bok, det är lite förmätet tänker jag. Jag vill läsa flera människors böcker. Men det handlar om att jag inte prioriterar tiden för att läsa böcker vilket är dumt.

Men jag satt en dag och funderade på vad vi skulle göra för nästa avsnitt. Då tittade jag på hyllan i bokhyllan som vi flyttar böcker till som vi skulle vilja läsa. Så gick jag dit och då stack den här ut. Då tänkte jag att att den här kör vi på. Men jag tänkte också att, i alla andra poddar jag lyssnar på, så pratar de alltid om hur det är och vad som har hänt sedan sist. Men det har vi aldrig gjort.

CB: Vi gör inte det. Vi behöver inte göra det. Men om ni vill höra det, ni som lyssnar och tittar, men det vill ni nog inte. Vårt liv är ganska mycket ”samma, samma”. Vi lämnar våra barn dit de ska under dagarna, på skola och förskola, sedan jobbar vi. Och vi gillar det. Vi har den mest stabila perioden i vårt liv just nu. Så jag vet ju vad som har hänt sedan sist och vi kan inte säga att vi har så himla spännande liv på det viset att det händer en massa på jobbet så.

JB: Men du ska ju åka på kurs nu. Vi gjorde ett avsnitt om ”den inre trädgården” när jag var på på BaraVara. Du har ju också varit där och och ska dit nästa vecka igen. Så jag kommer vara hemmapappa igen.

Dagens avsnitt är en undersökning och reflektion

CB: Då kan du fråga vad som har hänt sedan sist. Men nu kör vi boken.

JB: Absolut. Så vi ska prata om den här amerikanska boken. Den har varit etta på New York Times bästsäljarlista. Den har varit på Wall Street Journals bästsäljarlista. Till och med etta på USA Today. Den är skriven av T. Harv Eker och jag tänkte att han är garanterat amerikan. Han var inte amerikan, men han var nästan amerikan. Han är kanadensare och han är författare, föreläsare, coach och inspirationsföreläsare.

Normalt sett så brukar vi ta ansvarsbegränsning och villkor. Idag får vi göra samma sak, fast från ett annat håll. Dagens avsnitt är i mångt och mycket en diskussion mellan dig och mig kring våra tankar och reflektion utifrån de här framgångsfaktorerna. Han presenterar cirka 30 rikedomsprinciper, s.k. ”wealth principles”, men jag gillar mer att kalla det för framgångsfaktorer, teser eller principer, för alla behöver inte vara sanna. De här har han sammanfattat och om jag ska säga någonting om boken så är det att den är väldigt amerikansk, och ibland på det dåliga amerikanska sättet.

CB: Ja, det är lite sådant man får ha överseende med. Man får tänka bort det om man hittar någonting som är bra också. Du jag ska bara säga en sak här. Det är international edition, bara så att du vet det. Den är från 2005. Och vad är det här? ”With love till …” Kan det vara att han har signerat den?

JB: Ja, men det är inte till oss. Vi har fått den. Så den är väldigt amerikansk och väldigt generaliserande och i vissa avseenden också provocerande. Då kan jag ändå säga att jag har lite ”svenskifierat” den. Jag har tagit bort de grövsta, så här ”rika människor är…” och ”fattiga människor…”. Då pratar han ändå om att det inte handlar om mängden pengar, utan om tankemönster och agerande. Men jag har försökt titta på vad som ligger bakom och vad är poängen egentligen. Så det är mycket möjligt att jag har helt förstört vissa av de här principerna. Det är oavsett vilket vår tolkning av dem.

De är överdrivna till viss del och jag kommer också överdriva vissa exempel. Och att det handlar väldigt mycket om tankemönster. Man kan väl egentligen säga så att det i dagens avsnitt som är på engelska är direkt från hans bok och allt som är på svenska är väl egentligen våra kommentarer och reflektioner. Det ska bli väldigt spännande, för du har inte sett förberedelserna, PowerPointen eller boken innan, så du får freestyla.

Inbjudan till ett tankespjärn

JB: Jag har tänkt att vi ska göra det en serie av avsnitt kring hur man tjänar pengar. Då tänker jag att det här avsnittet kommer garanterat vara med i den serien. Vi har en god vän som heter Helena Roth, som jag också har tipsat som coach till vissa av er läsare, och hon pratar alltid om tankespjärn. Jag älskar det uttrycket. Det blir som att man spjärnar emot och sedan kommer det någonting nytt. Så jag tänker att detta avsnittet – som förmodligen kommer delas upp i flera gissar jag, för det är ganska många framgångsfaktorer – kan man se som ett tankespjärn.

Det är också väldigt viktigt att veta att det här inte handlar om rätt eller fel. Man behöver inte döma det, utan man kan titta på det från olika håll. Sedan tänker jag om detta vore sant, hur skulle det kunna påverka mitt liv. Det är samma sätt jag tänker på med vanor. En vana är bara en vana – att jag till exempel äter glass rätt ofta – inte då till exempel bidrar till mitt långsiktiga mål. Men det handlar inte om att vanan i sig är dålig, utan det är resultatet av vanan som jag inte vill ha. Vanan blir dålig först i förhållande till ett mål.

Sedan tänker jag också att man behöver inte ens tro eller hålla med det som vi eller han säger. Det handlar mycket om en inspiration för att tänka nytt för att kunna göra nytt. Om jag gör nytt, så kommer jag få ett nytt resultat. Jag kan inte få nya resultat utan att tänka och göra nytt. En annan viktig sak att tänka på när det gäller tipslistor är att man inte kan ta till sig allt. Ett tips som jag fick vid ett tillfälle var:

Välj en av de här framgångsfaktorerna och utforska samt träna den sedan i en eller två veckor för att se om den passar dig.

CB: Sådant gillar jag, för då blir det lättare, än att man helt plötsligt ska testa massvis med grejer samtidigt. Då blir ingenting riktigt bra.

Skillnaden mellan yttre och inre finansiella framgångsfaktorer

JB: Det här kommer också vara avsnitt att komma tillbaka till. Jag tror inte att de kommer att förändras de kommande tio åren. Sedan ska jag också säga att denna boken är en säljbok. Han har utbildningar förstår man, för han säger: ”Kom till vårt event så kommer du få göra övningar på detta vi pratar om här.” Vi har inte varit på hans event och jag tror vi fick boken för någon ville tipsa oss om att åka på eventet. Men det här är inget samarbete, vi får ingen provision och kan inte uttala oss om det.

Det är inte heller en riktig recension av hans bok, utan vi använder snarare hans bok som en sammanfattning av de inre finansiella framgångsfaktorerna. Om man ska bli framgångsrik i ekonomi eller i området pengar så behöver man det som jag tror är de yttre principerna. Det är i det som vi pratar om i typ alla andra avsnitt. Yttre principer handlar om verktygen, som att investera passivt, billigt, globalt med hjälp av en fondrobot. Det handlar om att hitta en lämplig balans mellan aktier och räntor. Det handlar om vad är en aktie? Vilka olika typer av aktiefonder finns det? Hur kombinerar man en ränteportfölj med en aktieportfölj? Hur mycket kommer du förvänta dig i avkastning på det? Vad är fallhöjden? och så vidare.

Jag tänker mycket på dem som verktygen och det är ofta det man pratar om i alla ekonomisammanhang. De yttre principerna. Men sedan har man en helt annat värld, som de flesta inte kommer i kontakt med, från aktiespararvärlden. Det är de inre principerna som är då är mer av ”användaren av verktygen”. Det vill säga vem är jag när jag använder de här verktygen? Då tänker jag att det handlar mycket om självkännedom, attityder, fördomar, ”sanningar”, ekonomiskt självförtroende och förhållningssätt… Alltså det som många kallar för personlig utveckling.

Jag tycker att detta är ganska spännande och jag tror att en av mina talanger är att jag kan prata med Andreas och Henrik om hur man gör en multipelanalys på ett företag, vad är skillnaden mellan fundamental och teknisk analys. Jag kan prata i den världen, för jag är intresserad av verktygen. Men sedan är det en helt annan värld, som är typ Oprah Winfrey, Rhonda Byrne med sin bok ”The Secret” och alla de mer annorlunda böckerna om pengar.

CB: Ja, det är klart att det finns någonting inom en där man önskar sig saker och det kan också vara så att man förnekar att man önskar sig saker och då får man aldrig dem. Och är jag värd att få de sakerna? Man kan ha sanningar om sig själv.

Kombinera inre och yttre principer för ett rikare liv

JB: Ja, det är hela den känslobiten.

I den mjuka världen pratar man också om pengar, men man pratar aldrig om en indexfond eller en sharpekvot, utan där pratar man mycket om t.ex. positivt tänkande eller man använder uttryck som att ”attrahera in pengar i mitt liv”.

Jag har på fullt allvar träffat människor som säger ”jag behöver inte det här med fonder, för om jag bara önskar mig det tillräckligt mycket, så kommer jag att attrahera in in en miljon på kontot”. Då blir jag som: ”Ehhhh, ok, det är uppenbarligen någonting jag inte har fattat i livet, för det där har aldrig funkat för mig”.

Om det är någon som har lyckats att meditera till sig en miljon, så vill jag gärna veta hur man kan göra det systematiskt, repeterbart och förutsägbart. Min poäng är att jag tror inte att det funkar särskilt väl. Det fungerar lika lite som jag tror att det funkar att bara vara i den ”hårda” världen och prata sharpekvoter, indexfonder, portföljteori och allt det där.

Även om du kommer ha pengarna så kommer du t.ex. inte vara lycklig. Jag tror till exempel att du gör de här beteendemisstagen som vi har pratat om så mycket, som att köpa billigt och sälja dyrt: varenda undersökning visar att vi gör precis tvärtom. Det handlar om de sakerna. Det finns hela den här FIRE-rörelsen (Financial Independence, Retire Early), med folk som vill spara 80% av sin lön för att kunna gå in till chefen och säga att idag slutar jag. Frågan är om man då har ett rikt liv på riktigt.

Jag tror att upplevelsen av ett rikt liv kommer av skärningspunkten mellan det yttre och det inre. Det är lätt att peka på andra och säga att de är dumma i huvudet, men det handlar om att ta det bästa ur båda världarna. Av 126 avsnitt har majoriteten handlat om de yttre principerna, för att jag har en preferens för dem, så idag blir det de inre principerna. Det är också lite smärtsamt med de inre principerna, för då behöver man skärskåda sig själv.

Det är nämligen alltid mycket att prata om verktygen, för det blir mycket mer neutralt och dissocierat än att prata om sig själv och sina beteende. Det är lättare att prata om den där fonden än att fråga sig själv vad man lärde sig om pengar av sina föräldrar när man växte upp, eller om man tycker att man förtjänar framgång, eller om man är en person som kan ta emot hjälp av andra personer.

CB: Ja, det kan vara svårt att kvantifiera och smärtsamt ibland, också för att man värderar…

JB: Precis, eller att man går runt och tänker att snart kommer jag bli avslöjad att jag inte kan någonting, eller att jag borde vara bättre, eller jag duger inte eller jag borde anstränga mig mer än vad jag gör. Det blir väldigt personligt väldigt snabbt.

Vårt eget arkivskåp där vi omedvetet förvarar våra sanningar

CB: Jag ska bara en sak angående de här grejerna som vi har om oss själva, som kanske inte är så positiva, att jag tycker att det är synd. Det kommer ju sannolikt från vår uppväxt. När vi är små så är det ju ofta som så att vi tycker om oss själva. Vi har ingen värdering kring om vi gör bra eller dåliga grejer. Jag tror att vi egentligen skulle kunna tycka om oss själva, på alla sätt som vi är.

JB: Så klart, men jag tror inte att det är standardinställningen eller ”defaulten”.

CB: Det tror jag. Defaulten är nog att man är ok med sig själv, tills det kommer in andra värderingar om allt man inte får göra.

JB: Jo, man även om man har stöttande som förälder, så kan man ändå hamna i det där att man inte lever upp till sina föräldrars osagda förväntningar. Nu är jag ingen hjärnforskare och detta är inte vad boken handlar om. Detta är snarare snillen spekulerar. Men vi är defaultade att se problem och risker och detta pratar han om i boken faktiskt.

Han kallar det för vårt arkivskåp; att hjärnan är full med de här arkivskåpen eller som en dator med en massa filer. Syftet med datorn är att vi ska överleva, inte att vi ska må bra och vara harmoniska. Till syvende och sist: överlev så att du kan sprida dina gener vidare. Vilket är lite fatalistisk. Du bara himlar med ögonen.

CB: Parentesen blir lite lång här nu, men det är det som alla tror att vi gör ”X” för att vi ska överleva. Visst har människan haft det tufft för tio tusen år sedan. Det tror jag absolut att det har varit tufft. Men det är ingen som vet exakt hur mycket vi är ”primeade” att vara i harmoni med vår grupp och med oss själv. Eller hur mycket vi var ”primeade” för att överleva. Det är inte antingen det ena eller det andra tror jag. Jag håller inte med dig riktigt.

Syftet är omedvetet många gånger bara att överleva

JB: Ta känslan skam som ett exempel. En av de stora anledningarna till skam är att förhindra människor från att sticka ut från gruppen. För om du inte tillhör gruppen så överlever du inte, eller hur?

CB: Någon måste ju alltid sticka ut från gruppen. Men vi behöver inte prata om detta nu, vi tar det vid ett annat tillfälle. För detta tillhör inte bokrecensionen, utan detta är en helt annan diskussion om hur vi blir primeade i livet och vilka sanningar vi sedan bär med oss och hur vi överlever.

JB: Det finns en serie på Wait But Why som heter ”The story of us”, som jag tycker är världens bästa blogg. Han pratar om det här och han har en massa forskningskällor som säger det. Den är riktigt bra.

CB: Jag tycker bara att det är viktigt att vi ifrågasätter när det kommer ”sanningar” där vi har antagit saker. Det är därför jag var forskare för några år sedan, för jag tyckte att vi måste ifrågasätta allting, faktiskt. Också de där sanningarna om att vi bara måste överleva. Det är inte så just nu liksom och det har förmodligen inte varit exakt, exakt 100% överlevnad som har hjälpt oss.

Helt ärligt, jag blir så upprörd när vi ska bara acceptera sådana här givna sanningar från antropologer som inte har någonting. Detta är en stor grej i mitt liv som jag tänker mycket på, hur mycket gråskala det är i livet. Medans man där ute – och vi själva – hela tiden vill få det till att det är antingen så eller så. Och så är det inte. Men vi fortsätter nu. Ska vi fortsätta med boken?

Vi lever i en värld av orsak och verkan

JB: Ja, låt oss ta den första principen:

Money is a result, wealth is a result, health is a result, illness is a result, your weight is a result. We live in a world of cause and effect.

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

JB: I boken skriver han om att vi lever i den här världen av orsak och verkan. Att det är inte så konstigt. Äter jag dåligt; då blir jag sjuk eller överviktig. Precis som det funkar i det området så funkar det också med pengar.

Den ekonomiska situationen jag har är ett resultat av allt det som jag har gjort och allt det som jag inte har gjort.

Vilket i sin tur är en följd av det jag har tänkt och det jag har känt och allt det här. Då pratar han om att vi egentligen lever i fyra världar samtidigt. Vi lever i den mentala, spirituella, känslomässiga världen och sedan manifesteras det. Det vi tänker, känner, det spirituella, att det manifesterar sig i den fysiska världen.

Så det jag känner och det jag tänker det leder till det jag gör. Och det jag gör leder till det resultatet som jag har eller inte har. Då tänker jag också mycket att det handlar lite om den här disassociationen från resultat. Ungefär som nu med Elsa, vår ettåriga dotter, när hon släpper grejer så är hon fascinerad av att det trillar på golvet.

Då skriver han också att:

If things aren’t going well in your outer life, it is because things aren’t going well in your inner life.

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

Han menar att om jag inte har någonting i verkligheten – i den yttre världen – då är det ett resultat av något annat av det inre världen. Så vill jag påverka den yttre världen så måste jag först påverka den inre världen.

Det spelar ingen roll att rätta pappersutskriften om felet är i datorn

CB: Jag tycker att det är väldigt befriande på det viset att man kan inte vara ansvarslös. Det vill säga att det är inte sant för att det är någon annans fel t.ex. att jag inte har ett roligt jobb. Allting blir ens eget ansvar i ens liv då och man kan göra så otroligt mycket när man bara fattar det.

JB: Vi kommer till just personligt ansvar, för det är en av principerna senare också. Han har faktiskt en jättebra metafor. Han säger:

Föreställ dig att du sitter vid datorn och du skriver i Word och sedan skriver du ut det på papper och så är det ett stavfel. Då tar du suddgummi och försöker sudda ut det på utskriften, rätta till det, men sedan trycker du på skriva ut en ny kopia, ja då kommer det ut med samma fel igen. Han säger att du inte kan fixa till det där ute, utan du måste fixa det i den inre världen.

Du måste fixa det inne i Word-programmet. Och fixar det du där så kommer varenda kopia ut i den fysiska manifestationen av det här digitala dokumentet alltid bli rätt.

Vad han påstår då är: ”Att inte ha X är inte ett problem. Sedan kan man byta ut X mot vad som helst såsom pengar, hälsa, en partner, en relation, en karriär etc. Att inte ha X är snarare bara ett resultat eller en följd av något annat. Makes sense? Jag gillar ju det sättet att tänka, för då är det aldrig kört. Inget resultat är för evigt, utan man kan alltid fixa till det. Man kan förändra sin situation. Inte som en sanning, men som ett förhållningssätt.

Den första tesen är då att allt i livet – allt som jag har och allt som jag inte har – är ”bara” ett resultat av något som jag har tänkt, känt, gjort eller inte tänkt, inte känt, inte gjort. Det är både och. Och att vi har massa resultat hela tiden. Att jag inte har borstade tänder idag är ett resultat av att jag inte har borstat tänderna, som är ett resultat av att jag gick upp för sent innan vi skulle spela in, etc. Man behöver inte lägga så mycket värdering i det utan helt sonika konstatera hur det är. Ungefär som att man blir blöt om man är ute i regnet. Det är inte så mycket att ha en åsikt om så att säga.

T. Harv Ekers modell för att skapa resultat i livet

JB: Han beskriver mycket just det här med resultatet som ett träd. Att på det här trädet, som är då livet, finns det en massa frukter. Alla de här frukterna är våra resultat. Sedan är det så ibland att när i tittar på det här trädet och frukterna, så har vi åsikter kring dem. Att frukterna är för få, för små, för stora, eller att de inte smakar som vi vill, att de sitter för högt upp eller ned, att andra har åsikter om dem och så vidare. Så att han tänker mycket som att resultaten är de här frukterna.

If you want to change the fruits, you will first have to change the roots. If you want to change the visible, you must first change the invisible.

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

CB: Det är ändå ganska abstrakta begrepp vi pratar om. Att det som händer på insidan manifesteras på utsidan. Han pratar om den här frukten, att om du är ett träd och du ger frukt du inte gillar den frukten, så måste du ändra på hur det ser ut där inne på rötterna liksom. Där näringen tas upp och så. Det är ju bara ett sätt att prata om det på ett begripligt vis.

JB: Ja, han pratar om sin resultatmodell och det finns olika varianter som jag har sett på andra utbildningar som vi har gått. Bilderna lägger vi ut på bloggen så de kan du se där, men då handlar det om att det första steget är att vi människor har något som han kallar för omedveten programmering. Någon annan i andra utbildningar, som till exempel i Balansekonomi, så kallar vi detta för tro.

Den ”omedvetna programmeringen” är det som jag tror på eller det som är sant för mig; det som man inte ens ifrågasätter. Den här omedvetna programmeringen leder då till tankarna vi har, som i sin tur leder till de känslorna som vi har, som leder till aktioner eller handlingar, som i sin tur leder till resultat. Sedan är det dessutom så fiffigt att de här resultaten förstärker tron, eller den här omedvetna programmeringen.

De här omedvetna programmeringarna kommer ofta från när vi är små barn, som till exempel att det alltid är brist på pengar, eller att de är runda för de är gjorda för att rulla, eller att de inte växer på träd. När det översätts till en känsla så blir det som att pengar är något obehagligt, för det finns inte tillräckligt.

CB: Ja, eller att man har bråkat om det i familjen. Det är oftast händelser tycker jag, som sätter stora avtryck när man är mindre.

Det är aldrig kört! Man kan ändra sin omedvetna programmering

JB: Precis. Om programmeringen är att det inte finns tillräckligt med pengar, så kan tankarna vara t.ex. att vi inte har råd eller att det inte finns tillräckligt, som leder till känslan att det är obehagligt att prata om pengar.

CB: Man kanske aldrig någonsin löneförhandlar då heller liksom och då får man heller inte det som man kanske skulle vilja ha.

JB: Eller hur, eller så investerar man inte pengarna. Och investerar man inte pengar så får man bara 40% av sin lön när man går i pension. I Almedalen var det en föreläsning som hette ”Pensionär idag: Kattmat eller Champagne?” Det är tragiskt och då har man resultatet av att man inte har några pengar, som då förstärker den här tron jag hade från början, att det inte finns tillräckligt med pengar. Så snurrar man runt i den där cirkeln.

Precis som det funkar på annat sätt, att pengar finns i överflöd eller att pengar är roligt. Då tänker man istället gud vad roligt det är med pengar. Man blir glad, man investerar sina pengar som i sin tur växer, vilket gör att man har mer pengar än man behöver i form av resultat som i sin tur förstärker den omedvetna programmeringen.

CB: Hur ändrar man då sin omedvetna programmering?

JB: Jag tror att det viktigaste just nu är att veta det är att det är aldrig kört. Sedan tror jag – återigen, snillen spekulerar – men min upplevelse är att man kan ändra precis var som helst i denna cirkeln. Sedan är det lite olika hur enkelt man har som person att ändra i de olika delarna. Jag tror till exempel att det är jättesvårt för mig att ändra den omedvetna programmeringen. Jag är jättedålig på självreflektion och de här bitarna. Men jag är ganska stark i görandet, det vill säga i aktionerna.

Om någon som jag har förtroende för, säger till mig att ifrågasätt inte, gör de här aktionerna. Investera nu på Lysa, ha inga åsikter, bara just do it. Så kommer jag göra det i alla fall som ett test. Om jag då investerar i Lysa och ser efter ett, två år att pengarna växer, då har jag fått ett annat resultat. Jag är väldigt evidensorienterad. Ser jag att det har gett ett annat resultat, då förstår jag att det är nog inte sant det jag tänker. Människor som är duktiga på att styra sina tankar till exempel, de kan ändra redan där. Det är klart att det är roligt med pengar, och så känner de att det är roligt med pengar.

CB: Ja, det handlar väl om att inte lura sig själv, men fråga sig själv vad som skulle göra det kul med pengar, jo det skulle vara det här och då gör jag det. Man kan ju hacka sig själv liksom.

JB: Exakt. Så jag tror att man kan hacka den här cirkeln. Alltså, omedveten programmering leder till tankar, som leder till känslor, som leder till aktioner, som leder till resultat, som leder till omedveten programmering. Så jag tror att man kan hugga den precis vart som helst.

Svårt att tänka en ny tanke som aldrig har tänkt förut

CB: Då är det bra om man har lite självkännedom, så att man vet som du då, att ok, jag har svårt att ändra på mina tankar, jag måste in på görandet och hacka där först.

JB: Ja, man kan ju tänka efter hur duktig man är på att jobba med de här olika delarna, på en skala från 1-10. Aktioner, där är jag kanske 8 av 10, men jobba med mina känslor… Jag är ju känslomässigt handikappad i många avseenden, så där är jag kanske bara 2 av 10. Då kan jag jobba där och det är därför jag går på kurser, går i terapi och så.

CB: Du hackar där också, fast på ett annat sätt. Du gör det inte själv, du behöver hjälp där. Det behöver vi alla någonstans i den här cirkeln.

JB: Jag tror att man kan inte tänka en tanke som man inte har tänkt förut, på egen hand. Vi klarar inte som människor att tänka en helt ny tanke. Då brukar jag skoja på föreläsningar, som till exempel på workshopen så brukar jag säga:

Vänd dig till den personen som sitter bredvid och berätta om en tanke som du har aldrig tänkt förut!

Folk skrattar ju för det går inte. Jag tror alltid att man behöver hjälp i allihop.

Om jag då till exempel har den här icke-stöttande synen på pengar, då kommer inte ens Googla upp att Lysa finns. Så den aktionen blir inte tillgänglig för mig. Om vi tar metaforen med arkivskåpet, så har jag bara tillgång till filerna jag redan har i mitt arkivskåp. Men även om jag tar det bästa beslutet utifrån de filerna jag har i mitt arkivskåp, så kommer det ändå aldrig bli bra, om det saknas filer som jag inte är medveten om.

CB: Jag tycker att det är väldigt bra att man kan se att andra personer har annorlunda resultat än en själv. Då kan man börja fundera på varför det är så. Då inser man att man själv kanske saknar några filer i sitt arkivskåp. Och det är ok att sakna filer i arkivskåpet. Om man vill så kan man göra något åt det då. Leta rätt på de filerna eller fråga någon som har filerna vad de gör som inte jag gör, eller vad tänker du som inte jag tänker.

JB: Eller hur. Eller fråga, ”vad är det du inte gör, som jag gör?”. Ofta tänker vi att det ska läggas till någonting, att något ska börja göras, men ibland så kan det lika gärna vara något man måste sluta göra. Som i mitt fall; glass gagnar inte min hälsa. Då räcker det inte att jag tittar på vad andra gör. De tränar, då kan jag börja träna, men sitter jag då med den här ovanan, då behöver jag sluta med det.

Så det handlar om vad man ska börja göra, vad man ska fortsätta göra och vad man ska sluta göra.

Alla tre är lika viktiga, tänker jag.

I valet mellan känsla och logik kommer känsla nästan alltid vinna

JB: Ska vi ta nästa?

”When the subconcious mind must choose between deeply rooted emotions and logic, emotions will almost always win.”

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

CB: Ja, det vet vi ju. Vi är känsloorienterade varelser. Vi agerar väldigt mycket på känsla. Jag kan bara prata utifrån mig själv. Rädslor är det oftast för min del. Jag hatar det. Jag har en rädsla för att dö, till exempel, och då är det en stark känsla som får mig att göra vissa saker i tillvaron. Det kan vara allt möjligt.

Jag irriterar mig också på min rädsla för att dö så då försöker jag skriva av mig om den här rädslan och titta på den. Jag vet inte om det hjälper oss här i denna podden, att jag pratar om vad jag gör för att bli av med min rädsla för döden. Jag funderar jättemycket på den och vad som behövs i mitt liv för att jag ska sluta vara rädd för att dö. Vad behöver jag åstadkomma eller acceptera, liksom.

JB: Det där är ju jätteroligt, för jag har inte den känslan alls. Dör jag imorgon så har livet ändå blivit mycket bättre än vad jag trodde. Visst det hade varit trist att inte få uppleva Freja och Elsa och en massa roliga grejer vi har framför oss, men där kan jag vara fatalistisk.

Men jag har en massa andra pinsamheter i detta området. Det har varit ett återkommande tema det här med bil. Jag ville köpa en bil. Jag ville ha en Tesla och sedan började jag fråga mig: ”Varför vill jag ha den där Teslan?”. Då kommer det först en massa svar, de sköna och snygga svaren som att det är en teknikbil, en elbil, vi behöver en säkrare bil, och så vidare.

Men handen på hjärtat, en minst lika stor del.. Det var ju när vår kompis Carl-Johan var här med sin 1,8 miljoner kronors Tesla. Den stod på uppfarten och sedan hade vi en middag här med en massa andra människor och alla sa: ”Gud vilken snygg bil du har på uppfarten!” För alla utgick från att det var min bil. Och det kändes väldigt nice.

CB: Ja, du har ju det där att du tycker att det är så härligt när andra bekräftar dig för någonting yttre och jag tycker att det är så lökigt. Jag har nog aldrig gått igång på att någon säger ”Vad duktig du är”. Jag tycker bara det är jobbigt, lägg av liksom. Det är min story.

JB: Då är jag villig och på väg att fatta ett beslut där jag ska köpa någonting för flera hundra tusen, för att ställa den på uppfarten. Så, tack Carl-Johan att du hjälpte mig att se det här.

Är rädsla din primära drivkraft för att förbättra din ekonomi

JB: Ska vi ta nästa framgångsfaktor?

If your motivation for acquiring money or success comes from a non-supportive root such as fear, anger or the need to prove yourself, your money will never bring you happiness.”

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

JB: Skulle du säga att rädsla är en primär drivkraft för dig?

CB: Kring pengar? Ja det är det. Absolut. Jag är rädd att inte ha pengar så att jag kan må bra, köpa bra mat, sova gott, ha varma kläder… Om jag skulle varit så fattig att jag inte kunde köpa skor som gör att jag kan vara varm på vintern, då skulle det vara så misärigt.

Jag kan fatta att folk går med sina basketkängor på vintern för det kanske inte är det som är jobbigt för dem, men för mig så är det fy fan så misärigt. Så det är en rädsla att jag ska ha det så. Att mina barn inte ska ha skor som är vattentäta. Fy alltså. Och då skulle dagispersonalen ha märkt det och det skulle också vara misärigt, för andra skulle ha sett att jag var fattig.

JB: Gud vad jag tänker mycket saker. Jag tänker att för en halvtimme hade vi ett samtal om att vi är primade för att överleva och du bara nej vi är primade också för att vara lyckliga.

CB: Ja, men att ha det bra, att ”thrive”, det tror jag är en viktig, viktig faktor. Nu ska jag egentligen inte prata om saker jag inte vet, men jag skulle gissa att om jag hade levt för 10 000 år sedan så skulle det ändå varit viktigt för mig med thriving. Att inte bara överleva, utan visa min status, vara mätt – inte bara äta lite och överleva – utan att vara mätt, mina barn ska vara mätta. Även om det inte hade varit ok för en tjej att jaga harar tror jag att folk gör det ändå för att det är viktigt att växa och frodas. Välmående liksom. Mår jag bra nu så klarar jag nästa säsong. Jag tänker mycket på sådant här.

JB: Gör du? Det visste jag inte. Det är roligt, ibland framkommer det grejer i vår podd som vi inte pratar om i vår relation.

CB: Vi har varit tillsammans sedan 2003, men vissa grejer kommer inte upp förrän vi börjar prata om något angränsande till det. Jag tänker jättemycket på thriving – välmående – inte bara överlevnad.

En omedveten rädsla ger oss en önskan och längtan efter trygghet

JB: Ja, precis. Och sedan tänker jag faktiskt att det är tragiskt. Vi har vid något tillfälle gett pengar till exempelvis Giving People för att det har varit barn som inte har råd med den där overallen eller de där skorna. Så på sätt och vis blir jag ändå lite sorgsen, för att för oss är inte det är ett problem, men jag vet att det är många som kämpar med den där overallen. Jag tänkte på det när du nämnde barnen, att shit, fan vad jobbigt, att dagispersonalen sätter upp den där lappen att Elsa behöver överdragsbyxor och så vet man att man inte har råd att köpa överdragsbyxor. Och det är faktiskt en verklighet för en hel del människor i Sverige.

CB: Jag fattar att det är det och jag har respekt för att det är det också, men jag önskar med detta avsnittet att man känner att shit, jag kan ändra på det i mitt liv. Jag trodde att det var kört, men jag kan ändra på det. Vad ska jag börja någonstans?

JB: Ja, man utgår inte från att man är en rädd person som går och är rädd i världen. Det är inte så vi upplever oss själva. Men om man omformulerar frågan. Istället för att säga är din primära drivkraft att spara pengar rädsla, att du är en räddhare, så kommer det vara betydligt fler om jag skulle byta ut ordet rädsla mot trygghet. Det vill säga att fler människor svarar ”Ja” på frågan:

Är det viktigt för dig med en ekonomisk trygghet så att du inte behöver oroa dig för pengar?

Än som svarar på är ”rädsla” en anledning till att du sparar pengar? Men det är precis samma sak. Om jag vill ha trygghet i mitt liv, varför vill jag ha det? Jo, för att jag är rädd för någonting annat. Rädslan är ju där implict.

Problemet här då – och detta pratar vi om i flera avsnitt, som avsnitt 24 med Moa Diseborn, som har varit min coach i många år, en god vän, avsnittet om mitt besök till den inre trädgården. Problemet är att pengar löser inte det problemet. Om jag är en person som är rädd så spelar inte mängden pengar någon roll, eller hur? För den underliggande faktorn är hela tiden rädslan. Den kan till och med senare bli större eftersom det tillkommer en rädsla för att förlora det som man har.

Trots att det inte är rationellt. Vi kommer aldrig hamna i en situation där vi inte har råd med vinterskor till barnen eller mat på bordet.

Pengar är inte lösningen, pengar är bara en förstärkare

CB: Nej, men rädslan försvinner inte. Det kommer den aldrig att göra. Även när jag har barnbarn kommer den ändå inte försvinna. Jag kommer fortfarande oroa mig över om de har det de behöver.

JB: Det var det som jag också upplevde. Det var därför jag började ta tag i det där med känslor. Jag har ju berättat det innan. Vi sparade och vi bodde i hyresrätt när vi var 27 år gamla och hade flera hundra tusen sparat i buffert. Rationellt så inser jag att det är ingenting som kan hända i en hyresrätt utan barn i vår relation, som ska kosta flera hundra tusen.

Då insåg jag precis det som Moa också var inne på, att pengar inte är lösningen. Pengar är inte en lösning på ett problem; det är bara en förstärkare. Det slog ju över för mig. För sedan var jag ju rädd att förlora det vi hade sparat.

CB: Man kan samtidigt bli snål där i alltihopa. Jag är snål ibland. Det är sådant som du inte ser, att nej jag köper inte detta på Ica för det är orimligt dyrt alltså. Det är ju lite pinsamt här, men jag har stått och tittat på tomatpuré och så ser jag att någon high-end och så vill jag ha den för att det är välmående, thriving, och det kanske är ekologiskt och då får jag inte i mig gift och sådant. Då stör det mig att den är dyrare, men samtidigt köper jag den för att den dyrare. För att den signalerar kvalitet och välmående. Jag kan slåss mot mina snålhetskänslor där. Grejen är att vi människor vill ju ha allt det där fina, men vi vill inte betala för det.

JB: Men är du rädd att vi ska bli av med de pengarna vi har sparat?

CB: Ja, det är jag, och samtidigt vill jag ha ett välmående. Nu hör jag konflikten. Jag skulle vilja vara så här ”det är ok, vi har allt vi behöver”, men är ständigt på jakt efter grejer som gör att det blir bättre liksom. Vi har diskuterat detta innan.

JB: Jag bara tänker på dig som lyssnar… Följarantalet bara sjunker efter detta avsnittet för att de tänker att de inte är kloka de två där. Nej, jag skojar bara. Jag tror att det är många av oss som har de här inre konflikterna.

CB: Ja, det tror jag också och det är inte så lätt att se alltid om man inte börjar snacka om det.

Vad är pengar för dig? Vår helt egna upplevelse av pengar

JB: Detta är ett sidospår. Jag insåg att detta är en ganska spännande fråga, som inte är helt självklar:

Vad är pengar för dig?

CB: Jag tror den är olika för olika människor. För mig är det möjligheter. Det öppnar en massa dörrar liksom. Och dörrar stängs när jag inte har pengar. Men det kan också vara som så att jag ser nya möjligheter för att jag måste när jag inte har pengar. Vad är det för dig?

JB: Jag blev ju inspirerad när jag skrev den här frågan. Jag sprang in till dig och Freja igår kväll och frågade vad är pengar för er och ringde till mina kompisar. Jag har fått väldigt olika svar. Så det kan till och med vara så att i den där datorn eller i det där arkivskåpet så har vi alla en fil som heter ”pengar” men den kan se väldigt olika ut för oss. Han tar upp det i boken också, att han hade en diskussion med sin fru.

För hans fru var pengar glädje, nöje, att unna sig, en god känsla liksom, pleasure hade hon definierat det som. För honom så var sparande frihet. Han sa att detta gav upphov till enorma konflikter. Så när han försöker spara så säger hans fru att han förnekar henne glädje i livet. Du vill inte att jag ska vara lycklig, liksom. Och tvärtom. När hon då spenderade så sa han att du tar ifrån mig min frihet. Du förstör vår framtid.

CB: Hur har de då kommit överens? Är det det att de är medvetna om sina beteenden? Det handlar inte om att ta ifrån någon annan något, utan man vill bara uppfylla på sin egen härliga känsla liksom.

JB: Ja och vad han pratade om, hur de då gjorde, var egentligen exakt samma råd som vi fick av vår parterapeut. Han sa att när man går hos en duktig parterapeut så är det inte en själv som är patienten, utan det är relationen som inte funkar som är patienten. Så det handlar om att plocka bort det från sig själv. Han sa också att här handlar det om att lägga ut det utanför sig själv och titta på det.

Att man ställer sig frågan hur vill jag ha det, hur vill du ha det och hur vill vi ha det. Så, hur gör vi nu här med pengar i vår relation? Om det är nöje för mig och frihet för dig, hur kan vi få bägge? Hur kan vi göra så vi båda känner oss tillfredsställda? Så att vi är på samma sida och kan prata dissocierat om det här problemet som ligger på bordet, istället för att få det handla om dig eller mig.

Pengar som mätbarhet för att se hur det går i ”pengaspelet”

JB: För mig handlar pengar absolut om trygghet. Jag är rädslodriven och det handlar om frihet, absolut. Det kan handla, apropå Teslan, det handlar självklart i någon nivå om status. Det handlar, som du var inne på, om möjligheter, eller glädje. Så jag tror att det är en massa olika saker och att man behöver prata om det här, faktiskt.

CB: Man blir inte så superklar bara för att man har konstaterat att för mig är det möjlighet, utan då börjar fundera på vad jag menar med det. Varför är det så, liksom. Då kommer jag tillbaka till det där att för mig är det viktigt att må bra. Varför är det viktigt för mig att må bra? Då är det ändå överlevnad till slut och ett ”fuck you” till resten, som inte ska komma och tro att de kan ta ifrån mig saker. Jag lever ändå mitt eget liv. Man kan fråga sig ”varför?” ända ner i kaninhålet. Varför behöver det vara trygghet för dig?

JB: Det handlar väl om överlevnad, att kunna hantera det som dyker upp.

För mig är pengar som jokern i ett kortspel. Med jokern kan du fixa vilket annat kort som helst. Med pengar kan jag lösa många problem. Inte alla, men många problem. Så för mig blir det som en resurs. Sedan har jag faktiskt kopierat från kompisar.

Vi har en kompis som heter Filip och för honom är pengar ett spel, en mätbarhet. Han säger att han spelar miljardspelet, så för mig är det sätt att se hur det går för mig. Jag börjar mer och mer komma dit att mängden pengar spelar inte så himla stor roll. Vårt liv kommer inte se annorlunda ut. Utan det är mer som en kul grej. Som att se det – som vi också kommer prata om sedan – vad är det för ett värde jag bidrar med till världen? För pengar är en bra mätbarhet på vilket värde andra människor upplever att jag skapar.

Övning för att utforska sin relation till pengar

CB: För mig verkar det som att man kan ha de här grundläggande känslorna då, att det är trygghet och överlevnad och så, sedan kan man lägga på de här mer intellektuella faktorerna, som pengar är.

JB: Absolut. Jag kan många gånger tycka att det är ännu mer intressant att dyka ner i de osnygga delarna… Detta gjorde vi mycket i Balansekonomi. Jag håller kurser där vid vissa tillfällen. För många, många år sedan så gjorde vi en övning som var så här att vad lärde du dig om pengar som barn? Du får gärna svara på det här. Vad brukade din mamma säga om pengar?

CB: Jag vet inte ifall de sa så speciellt mycket, men jag minns det som att det är en brist liksom.

JB: Hur artade det sig?

CB: Det var någon som det pratades om räkningar kommer jag ihåg, eller räkningar som skulle betalas. Men det handlar också om beteenden som man har i sin familj. Mina föräldrar jobbade mycket och det kom i första hand. Det var viktigt att håva in liksom. Men sedan shoppades det. Detta är bara min upplevelse. Det shoppades sedan, det konsumerades.

Men det sparades nog också. För jag och mina systrar hittade något bankutdrag. Du vet man skulle ha cash så gick man till bankomaten och så fick man vad det var kvar på kontot och min syster såg att det var 100 000 på ett konto och jag bara va? Det hade jag inte fått med mig. Men det var ändå något som jag alltid kom ihåg sedan. Att det ska inte bara konsumeras.

JB: Hur skulle du säga att stämningen kring pengar var?

CB: Ansträngd.

JB: Den här övningen kan man göra tyst, så vi behöver inte säga den. Men man ska avsluta meningen. Rika människor är…. Den kan du få svara på. Det första som dyker upp.

CB: De har det härligt.

JB: Första gången kunde det dyka upp för mig så här ”giriga”, ”snåla”.

CB: Känslan jag får är att de bryr sig inte så mycket, att de bara sprider pengar om sig. Kanske oansvariga.

JB: Sedan kan man avsluta meningen ”Fattiga människor är…” Då kommer alla de här fördomarna.

CB: Ja, känslor och bilder kan man få.

JB: Vad lärde du dig om pengar av att titta på dina föräldrar eller andra vuxna?

CB: Man måste jobba för dem. De kommer inte bara.

JB: Man ska jobba hårt för sina pengar, ja. Det är svårt att investera pengar, alltså pengar som kommer som avkastning, då är de mindre värda för att man inte har jobbat för dem. Så vi har med oss en massa grejer kring…

CB: … sanningar. Och de får effekter. Om man nu skulle skapa Triss och få 10 000. Då har man inte jobbat för dem nej. Då hade man shoppat upp dem eller jag vet inte. Men de hade försvunnit snabbt kan jag säga, om man är driven av den sanningen som man är omedveten om. Jag hade gått hem till dig och sagt att jag har vunnit 10 000. Kan du bara ta den här Trisslotten ett tag. För jag vill inte ha den förrän jag har fått ha den ett tag, för då lägger sig känslan av ”Wohooo!!” Och då kommer jag inte längre vara oansvarig med det.

JB: Om du hade gått på den känslan, vad hade du gjort då?

CB: Jag vet inte. De hade använts upp. Och jag vill inte det. Jag förstår att thriving/välmående kommer av att man inte använder upp alla resurser på en gång.

Vanliga ”sanningar” om pengar som styr våra liv

JB: Spännande. För mig är det mycket också så här att man ska kämpa för pengar. Det lärde jag mig från att titta på mina föräldrar. De sa inget, men jag kommer ihåg att de jobbade på kvällar. Mamma kom till Sverige då 1980. De hade köpt hus och hade det svårt och skulle göra saker själva. Så de kämpade och det gör jag fortfarande. Man ska kämpa och jobba hårt. Det är en sanning som jag är uppvuxen med.

Sedan har jag lagt till några nya filer i min dator som heter ”ha ingen begränsning på inkomsten”, så jag kämpar men jag tjänar tio gånger mer än vad de gjorde, på varje grej. Men den underliggande drivkraften är fortfarande att jobba hårt för dina pengar. Och jag jobbar hårt.

Vad är det mer? Att pengar inte växer på träd. Det fick jag höra mycket: ”Tror du jag är gjord av pengar?” När vi var små. Jag har också en känsla som dyker upp, att investera det är inte för oss. Det är till för andra. Det lärde jag mig inte förrän jag träffade Beas pappa. Min förra flickväns pappa. Som hade en helt annan attityd.

CB: Jag lärde mig inte att investera förrän vi började hålla på med det. Spara, ja det förstod jag. Men jag hade ingen aning om vad investera var. Ändå upp i 20-25 årsåldern.

JB: Ja, unna sig var inte heller direkt någonting man gjorde. Utan det var fokus på trygghet. Vi kommer prata om det sedan också, att vi blir som våra föräldrar, om vi inte pay attention. Vi defaultar till det vi lärde oss när vi var barn. För att det tar minst energi.

CB: Man behöver inte bli som sina föräldrar, utan man kan lägga till filer som man själv vill ha. Men jag ska inte ljuga; det kräver ett arbete med sig själv. Att man börjar jobba med självkännedom och vad det är för sanningar som snurrar runt och styr en. Det kräver jobb liksom. Man måste vara öppen för att man behöver hjälp med det.

JB: Vet du vad? Jag tänker att vi rundar av det här avsnittet här. Vi har tagit de första principerna och vi har ganska många kvar, vilket för mig är jätteroligt, för jag uppskattar detta utforskandet. Detta samtalet. Jag hoppas att du som lyssnar också uppskattar det. Jag tänker precis som vanligt att du kan trycka på prenumerera om du ser detta på YouTube, eller i poddspelaren eller på Facebook. Sedan tänker jag förmodligen att vi gör så att nästa vecka släpper vi nästa del.

Kommande avsnitt om elavtal, elbolag och elektricitet

Sedan har vi faktiskt också ett jättespännande avsnitt redan inspelat, som faktiskt handlar om el och el abonnemang och el fakturor. Det där var ganska roligt, för jag upplever mig ändå från tid till annan som normalbegåvad. Jag skrev ut min faktura från Eon och detta är min faktura från Tibber. Vi gick igenom det så berättade han vad det var.

Vi gick igenom elavgifter, elberedskapsavgifter, elcertifikat, och så vidare. Det är otroligt hur inkompetent man kan vara i vissa områden. Till exempel när vi var på Tekniska Högskolan så sa de alltid till oss att du alltid måste vara inom rätt tiopotens. När du gissar. Innan du räknar fram ett svar så måste du veta om detta kommer bli mellan 100 och 1 000, för att veta om man har gjort rätt, ungefär.

Och det var så roligt och här kan jag skicka en fråga till er: Vad är en rimlig kostnad för ett elcertifikat? Är det 10 till 100 kronor, eller är det 1 000 kronor per år? Oavsett om du vet vad det är, bara gissa vad ett elcertifikat kostar. Då kan jag faktiskt underlätta lite så jag kan säga är det mellan 0 – 100 kronor, mer än 100 kronor eller 1 eller 2 ören.

Annars tänker jag att kommande avsnitt kommer vi prata om medvetenhet, regler för finansiell framgång, vi kommer prata om finansiell termostat, vi kommer prata om fyra processer som all rikedom bygger på, etc. Du som lyssnar och tittar får gärna ge en tumme upp om du tyckte att detta var intressant eller säga till om vi ska gå tillbaka till sharpekvoten och Morningstarstjärnorna.

CB: Vi har ju sagt att vi ska ta lite andra avsnitt. Bryta av lite så vi inte bara har de där yttre verktygen. Så vi kommer inte återvända bara till sharpekvoter. Vi får vara ärliga med det. Vi kommer att fortsätta med det här något avsnitt till.

JB: Ja, så fantastiskt stort tack för att du följer, tittar, lyssnar och läser. Framför allt tack till dig som rekommenderar bloggen till andra, för det är många som kommer och säger att jag fick ett tips av bloggen av mina vänner. Vi är sjukt tacksamma för det. Så, tack så mycket och så ses vi nästa söndag igen.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du gillade den här artikeln då kommer du nog även uppskatta vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, det kommer en gång i månaden och innehåller de bästa artiklarna från den gångna månaden tillsammans med de bästa tipsen. Dessutom får du en serie välkomstbrev som plockar russinen ur kakan från bloggens snart 1000 artiklar och mer än 100 poddavsnitt.

Relaterade artiklar

Artiklar som behandlar samma tema som det här är bland annat:

• Ett första besök i den inre trädgården… - RikaTillsammans #94 - Ett personligt samtal om mönster, val, rädslor och insikter efter mitt meditationsretreat...
• Pengar är inte lösningen, bara en förstärkare… - Intervju med Moa Diseborn
• En emotionell aspekt på pengar och din ekonomiska plan - med den finansiella beteendecoachen Moa Diseborn
• Rikedom – mer än bara pengar | Vad är ett rikt liv för dig? - RikaTillsammans #79 - Intervju med rikedomscoachen Charlie Söderberg, Balansekonomi AB

Vad är pengar för dig? Kommentera gärna!

Vi är jättenyfikna på dina kommentarer till dagens artikel och inte minst frågan ”Vad är pengar för dig?”. Skriva gärna i kommentarerna då vi läser alla kommentarer även om vi inte hinner svara på alla.

Tack för den här veckan
Jan och Caroline

Avsnittet Ett samtal om inre framgångsfaktorer för att bli rikare – Del 01 dök först upp på RikaTillsammans.

Dagens artikel är en fortsättning på förra veckans samtal om och undersökning av de inre framgångsfaktorerna för ett rikare liv och för att bli rikare genom att tjäna mer pengar. Vi bygger artikelserien på T. Harv Ekers bok ”Secrets of the Millionaire Mind” och hans s.k. ”wealth principles”.

Precis som förra veckan är det inget i det här avsnittet som är rätt/fel, sant/falskt eller bra/dåligt. Det handlar snarare om nya perspektiv och mitt nya favoritord tankespjärn. Genom att ta en utgångspunkt i det vi redan kan så kan vi levla det till en ny nivå genom att titta på det från ett annat håll och spjärna lite mot det. Jag och Caroline delar med oss av våra upplevelser, de tillfällen vi har lyckats missa (=visst är det ett bättre ord än misslyckas?) och erfarenheter av principerna. Det betyder att det i mångt och mycket är ett personligt avsnitt och inte en recension. Det kan också innebära att vi kan ha missförstått eller förvanskat någon av hans principer.

I dagens avsnitt diskuterar vi bland annat följande:

• Teorin om den finansiella termostaten
• Först när man observerar sina tankar slipper man autopiloten
• Om vi ändå ska välja våra tankar, varför inte välja stödjande sådana?
• Skapar jag mitt liv eller händer livet mig?
• Pengar är både extremt viktiga och totalt oviktiga
• Du kan inte både ha ett resultat och en ursäkt samtidigt
• Om ditt mål är att ha det komfortabelt lär du inte bli rik
• De flesta vet inte vad de vill i livet
• Skillnaden på att vilja, bestämma sig och åta sig något

Precis som förra veckan hoppas vi att du uppskattar det här lite ”pratigare” och undersökande avsnittet. Många av dessa inre principerna är på många sätt betydligt svårare att prata om än ”yttre” verktyg som nyckeltal, studier eller verktyg men de är minst lika viktiga. Om inte viktigare.

En av de stora insikterna för mig i det här avsnittet var verkligen skillnaden på att vilja, bestämma sig och åta sig något. Jag vill sjukt många saker i mitt – jag vill ha bra relationer, jag vill ha framgång, jag vill ha en vältränad kropp, jag vill x. Men att bara vilja gör ingen skillnad. När det t.ex. handlar om en ”vältränad kropp” så har jag inte bestämt mig för att göra det som krävs. Jag äter fortfarande glass, rör mig för lite och hittar på ursäkter för att inte träna. Således att bara vilja gör ingen som helst skillnad.

På nästa nivå insåg jag att jag just nu inte har något område i livet som jag är åtagen eller ”committad”. Åtagen på det sättet som han pratar om det i boken. Typ att man är redo att göra ALLT som krävs. Att det inte finns någon annan väg. Det finns ingen återvändo. Att antingen lyckas man eller ”you die trying”. Det som man i många kulturer kallar för ”the way of the warrior”. Det var intressant och lite sorgligt samtidigt.

Nästa vecka kommer vi bryta av inför det tredje avsnittet i serien med ett avsnitt om elavtal, elbolag och tips för att minska sin elkonsumtion och därmed sin elräkning. Vi lovar att det kommer vara betydligt mer konkret och hands-on. Tack för den här veckan.

Som vanligt ser vi väldigt mycket fram emot din kommentar. 👍😎
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på avsnittet de inre framgångsfaktorerna

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet:

• 00:00:17 – En fortsättning på föregående avsnitt #126
• 00:03:15 – Avsnittet är en möjlighet att tänka nytt för att göra nytt och få nya resultat
• 00:05:19 – Kort sammanfattning av förra veckans avsnitt
• 00:08:28 – Om våra drivkrafter och definitionen av pengar
• 00:10:15 – Vad står din finansiella termostat på?
• 00:14:38 – Olika inställningar på termostaten i olika delar av livet
• 00:17:40 – Första steget till förändring är att bli medveten om sina känslor och beteenden
• 00:21:27 – Tänk om känslor bara är information…
• 00:25:09 – Du behöver inte tro på allt som dina hjärna tänker och känner
• 00:27:34 – Vad är det mest fantastiska med X? (där X är något som har skitit sig)
• 00:30:44 – Vad bör jag fortsätta att göra? Sluta göra? Eller börja göra?
• 00:33:53 – Styr jag mitt liv eller drabbas jag av livet
• 00:36:48 – Genom att leka att jag är ansvarig så får jag kraften att göra något åt det
• 00:38:51 – Vi har alla våra svaga stunder i livet
• 00:42:08 – Pengar är både extremt viktiga och totalt oviktiga
• 00:44:29 – Det är bara ”Loser’s Talk”
• 00:47:09 – Feedback – en av de finaste gåvorna man både kan ge och ta emot
• 00:49:47 – Vi attraherar mer av det som vi sänder ut
• 00:52:27 – Varför skyller vi ifrån oss?
• 00:54:44 – Om att fastna i självömkan och offerkoftor
• 00:57:19 – Ibland behöver man sjunga sin klagosång eller bara kräkas lite
• 00:59:00 – Spelar du för att vinna eller spelar du för att inte förlora?
• 01:02:32 – De flesta av oss vet faktiskt inte vad vi autentiskt vill
• 01:06:10 – Vilka är nackdelarna med att vilja bli rik eller vara rik?
• 01:09:25 – En dröm om jobb på Disney
• 01:11:18 – Skillnaden på ”Jag vill”, ”Jag ska” och ”Jag måste”
• 01:14:29 – Nästa vecka: Allt du behöver veta om ditt elavtal

Precis som vanligt matchar tiderna lite bättre med videon än poddavsnittet.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som hellre läser våra avsnitt än lyssnar eller tittar, följer nedan en transkribering. Den har redigerats lite för att förbättra läsbarheten.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Idag är det dags för avsnitt 127 och det är en fortsättning på förra veckans avsnitt, som handlade om inre principer kring rikedom. Dessa avsnitt är inspirerade av boken ”Secrets of the Millionaire Mind” av T. Harv Eker, som är en amerikansk föreläsare och coach som jobbar med personlig utveckling. Tanken är väl lite att vi i de här avsnitten inte pratar så mycket om de yttre principerna för att bli rik, som exempelvis verktyg för hur man investerar sina pengar, för det har vi haft ganska många avsnitt om på sistone. Allt från att vi hade Andreas och Henrik här, som pratade om hur man blir en bättre aktiesparare, till Lysa, Morningstarstjärnor, fondrobotar, och så vidare.

Nu blickar vi inåt, vilket är minst lika viktigt, och tittar på de inre principerna. Jag tänker mycket på det som att de yttre principerna är verktygen, alltså det jag gör utanför mig själv, och de inre principerna handlar mer om vem jag är när jag använder de här verktygen. Alltså, jag som person. Om du inte har läst förra veckans avsnitt så börja hellre med det och fortsätt med det här senare.

Detta är då en diskussion utifrån teserna och principerna för ett rikt liv. Det är väl lite det som vi pratade om i förra avsnittet att det inte handlar om att man kan meditera sig till en miljon. Precis som man lika lite kan bara göra fondsidan.

CB: Vad kan hända då? För vi pratade om det att man kan skaffa sig ett rikt liv pengamässigt, men att det kan vara så att man ändå inte känner sig nöjd.

JB: Precis, om jag till exempel är rädslodriven så spelar det ingen roll hur mycket pengar jag har, för pengarna kommer inte lösa någonting. Pengar är bara en förstärkare. Precis som att jag kan känna mig lycklig, harmonisk och närvarande, men inte ha råd att äta lunch ute. Det är inte heller så kul. Så jag försökte beskriva det förra veckan som ett diagram där man har de här inre och yttre principerna och magin händer när de överlappar och man tar det bästa från respektive värld.

En fortsättning på föregående avsnitt #126

JB: Detta avsnittet, som vi sa sist, är en inbjudan till tankespjärn. Det är inget som är sant eller falskt, rätt eller fel, bra eller dåligt. Utan detta är verkligen en inbjudan till att tänka nya tankar. Därav ordet tankespjärn, som vår kompis Helena brukar använda. Att man tar avstamp i någonting man känner till, men sedan skaver det lite och sedan poppar det och så får man en insikt. Syftet här är egentligen att du ska kunna få en möjlighet att levla, men vi pratar inte om sharpekvot, utan vi pratar levla i de inre principerna.

Vissa av de här principerna, som vi sa sist, att även om T. Harv Eker är kanadensare så är den väldigt generaliserande, provocerande, amerikansk. Då har vi ändå svenskifierat den, att jag har tagit bort de bästa avarterna tycker jag. Men det betyder också att detta är vår egen tolkning och våra egna upplevelser. Vi pratar mycket från våra egna upplevelser, i förhållande till de här principerna. Så det är inte så mycket utbildning på principen, utan jag frågar dig (Carro) vad du tycker kring detta.

Och detta avsnittet är inte något samarbete. Jag vet att han i boken säljer in sin utbildning, men vi har inte gått utbildningen, vi vet inte ens om den finns här i Sverige. Utan detta tycker jag är ett spännande avsnitt att prata om, för att han sammanfattar de här inre principerna på ett bra sätt. Det är mycket tack vare våra supporters på Patreon som vi inte behöver göra alla avsnitt sponsrade.

Vi behöver inte sitta här och säga ”detta avsnittet är sponsrat av….”, utan det är tack vare det här communityt som vi har på Patreon, som där några av er läsare, följare och tittare sponsrar. I utbyte har vi digitala FikaTillsammans, vi har veckans Rikare Liv-fråga, vi har lite extra tips och så. Vi har ganska roligt, eller jag upplever att jag har roligt på Patreon och jag upplever att vi alla har det.

Avsnittet är en möjlighet att tänka nytt för att göra nytt och få nya resultat

JB: Vi kör igång med en kort repetition av det vi pratade om i förra avsnittet. Det var det att allt är ett resultat vi har i livet; vår ekonomiska situation är ett resultat av saker vi har gjort och saker vi inte har gjort, saker vi har tänkt och inte tänkt. Och det gäller alla områden. Det handlar om pengar, hälsa, karriär, relationer, allting. Vi pratade mycket om att det är en orsak och verkan; att ett resultat är ju då en följd av de här sakerna som vi har gjort eller inte gjort. Och vi använde mycket metaforen med en dator eller ett arkivskåp där vi har filer och vi fattar beslut utifrån de här filerna.

Det kan till och med vara så att du har en dator med filer om pengar och jag har också en dator med en fil om pengar, men det står olika saker, och det kan skapa friktion. Sedan pratade vi också om att alla resultat vi har i den yttre världen är en spegling av den inre, det vill säga av de känslorna och tankarna jag har haft.

CB: Det kan ju vara väldigt provocerande, men det finns ingen värdering i det.

JB: Nej, det är inte bra eller dåligt, och det är därför jag säger att detta avsnittet är en inbjudan att utforska tillsammans. Som du märkte i förra avsnittet har vi inte koll på alla grejerna, särskilt nu när vi pratade om den inre världen med känslor, tankar eller det mentala… Det mentala tycker jag ändå att jag har bra koll på, känslor har jag mindre koll på och spiritualitet har jag typ noll koll på. Jag skulle inte ens kunna beskriva skillnaden på den mentala världen och den spirituella världen. Men det tänker jag att vi får ta.

Vi använder också den här metaforen med trädet, att vi har frukter. Trädet är du och på det här trädet finns det en massa frukter – alltså resultat – och ibland när vi tittar på frukterna så tycker vi att vissa frukter är för små, för stora, för få, för högt upp, de smakar illa, de är ruttna… Alltså, vi har en massa åsikter. Då var hans tes att du inte kan ändra på frukterna, utan du måste ändra på fröet eller på roten. Alltså, vilken jord är det här planerat i.

CB: Det låter ju väldigt abstrakt, men vi kommer göra det begripligt, så småningom här. Med exempel och så.

JB: Ja, precis. Sedan pratade vi också mycket om det här att alla våra resultat skapas först av våra omedvetna mönster, vår omedvetna programmering, som leder till våra tankar, som leder till våra känslor, som leder till handlingar och våra handlingar leder till resultat, som bekräftar våra omedvetna sanningar. Vi konstaterade också att känslor vinner nästan alltid över tankar. Men börja på avsnitt #126 och kom tillbaka.

Kort sammanfattning av förra veckans avsnitt

Sedan pratade vi om de sista två grejerna, som var vad är drivkrafterna och för många av oss är det rädsla. Vi sa till exempel att om man frågar folk ”Vad är din primära drivkraft kring pengar?”, så är det få som kommer säga rädsla. Men om vi omformulerar frågan till:

Kan det vara så att din primära drivkraft är att få en trygghet och att känna att pengarna räcker till?

, så är det samma sak. Det är en rädsla. Problemet med att ha en drivkraft i rädsla… Det var det jag beskrev att när jag var student så tänkte jag att om jag bara har 20 000 på kontot i buffert, då kommer allting att bli bra.

Sedan hade jag 20 000 och då tänkte jag att när jag har 50 000 så är allt bra. Sedan blev det 100 000. Då insåg jag efter ett tag att det inte är pengarna. Tvärtom. Det sjuka är att rädslan blir ju större, för sedan blev jag dessutom rädd över att förlora de pengarna som vi hade sparat och investerat ihop. Sedan pratade vi om det sista, ”Vad är pengar?”. Vad vi har lärt oss om pengar och vi beskrev hans exempel, där hans frus definition av pengar var pleasure och för honom var pengar frihet.

Han berättade också om konflikten de hade när hon spenderade pengar. Då kände han det som att hon tog ifrån honom hans frihet. Och när han ville spara för att få frihet, så tyckte hon att han inte unnade henne någonting, och att han inte ville att hon skulle få njuta i livet.

Om våra drivkrafter och definitionen av pengar

The only way to permanently change the temperature in a room is to reset the thermostat. In the same way, the only way to change your level of financial success ”permanently” is to reset your financial thermostat.

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

CB: Det låter ju som att man kan greppa det, men ändå inte på något vis. Vad är det för termostat?

JB: Jag tänkte först på termometer, men sedan insåg jag att termostat använder vi inte så mycket i Sverige upplever jag, men som vår värmepanna, vi ställer in den på 21 grader. Att det ska vara den temperaturen i rummen och då reglerar den temperaturen med hjälp av termostaten, som visar om det ska vara mer eller mindre. Då är metaforen så här att vi har vår finansiella termostat, som är inställd på en viss nivå av inkomster.

Det är en viss nivå av vad vi tycker är mycket pengar och lite pengar. Ibland får vi ett arv och då ökar temperaturen, men sedan efter ett tag går den tillbaka, för då slår elementen av och så blir det kallare och så blir det den temperaturen man har satt. Ibland blir det kallare – att vi gör av med mer pengar – och då blir det sådär ”Shit vad jobbigt, jag har inga pengar, jag måste jobba ihop mer”. Så sparar man och drar in tills man är tillbaka på sin normala nivå. Då är man komfortabel. Jag har stött på det här med den finansiella termostaten ett par gånger i mitt liv.

När vi var studenter så var 20 000 sjukt mycket pengar. Det var typ två och en halv månad av studiemedel. Det var så mycket pengar då, men idag upplever jag inte 20 000 som särskilt mycket pengar. Våra portföljer varierar ju på en dag med långt mycket mer pengar än 20 000. Så idag kanske 20 000 har blivit 100 000. Att förlora 20 000 idag är en dålig dag på börsen, men att förlora 20 000 som student hade varit katastrof. Men idag är det 100 000 som är mycket pengar. Så termostaten har förändrats.

När man är student och så får man första lönen på 25 000 i månaden så känns det som sjukt mycket pengar, men om man hade fått löneförslag på 25 000 idag då hade jag bara ”hallå?”. Det hade inte funkat. Den här termostaten anpassar sig.

CB: Jag tänker på personer som är superrika – vi kan ta Ingvar Kamprad – han verkar ju ha en termostat som säger ”så lite som möjligt av din förmögenhet ska användas till mössköp och sådana saker”.

JB: Vi känner ju rätt mycket folk som jobbar på Ikea och det var många som sa också att det är mycket varumärke. Det är svårt att säga att ni inte får åka första klass på tåget för det kostar 80 kronor mer och så skulle han köra en Rolls-Royce eller komma med dyra märken. Det hade blivit diskrepans. Så man vet inte med honom.

Vad står din finansiella termostat på?

CB: Det finns säkert sådana som har samlat mycket pengar under livet och sedan är de ändå kvar på det här att det inte får kosta så mycket. Det tycker jag är superintressant, för det har inte så mycket med pengarna att göra, precis som vi sa innan.

JB: Jag tror att det kan handla om rädslor, men jag tror heller inte att vi bara har en finansiell termostat. Utan vi har en kanske i området ”Förmögenhet”, alltså vad är mycket pengar på kontot. Vi har en annan finansiell termostat för ”Lön” och flera olika.

CB: Ja, för vissa pengar räknar man inte längre med. De finns inte i den vanliga budgettermostaten, som man använder för daglig användning. De ligger ju på ett konto någonstans och är investerade.

JB: Ja, för många år sedan tittade man alltid på restaurang vad det kostar innan man beställde det. Det kan jag uppleva att det gör jag inte lika mycket idag. Jag var nu med Charlie på restaurang där de tog 450 spänn för en T-bone stek, det är lite för mycket, men annars brukar jag inte kolla på vad det kostar. Det är också en förändring i den finansiella termostaten.

Poängen här är att börja fundera och utforska den här. Vad är din finansiella termostat och har du varit med om att den har förändrats? Vad är mycket pengar för dig, Carro?

CB: Jag vet inte. Det har definitivt förändrats, för jag kan köpa dyra kläder, men jag kan ändå cringea lite när jag gör det. Sedan tänker jag att det inte kommer hända igen på tio år. Den har förändrats, men det är inte så att jag tycker att 20 000 är lite pengar. Det tycker jag nog inte.

JB: Detta kan väl också vara lite provocerande nu, så nu sticker jag ut hakan lite, men till exempel på mitt första jobb hade jag 20 000 i månaden efter studierna. Idag så hade jag inte gått in på ett jobb under 40 000. Det finns inte på världskartan för mig. Jag vet att det är långt över den svenska medellönen etc., men jag vill bara illustrera att vad den finansiella termostaten är inställd på har en stor betydelse.

Om jag har det resonemanget så kommer det med en massa krav. Jag kan inte gå in på Ica och säga att jag vill sitta i kassan och få 40 000, för där motsvarar inte det värdet den tjänsten. Det kommer med att jag måste kunna skapa högt värde. Så det kommer med en massa saker, men jag vill bara kasta ljus på att den här finansiella termostaten bestämmer väldigt mycket i ens liv.

Olika inställningar på termostaten i olika delar av livet

Consciousness is observing your thought and actions so that you can live from the true choice in the present moment rather than being run by programming from the past.

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

CB: Det han säger här är att medvetandegöra sina tankar och vad man sysslar med, sina aktioner, så att man kan göra ett val. Istället för att bara programmet kör på autopilot.

JB: När jag läser den här så tänker jag två saker. Jag har ju använt den här appen Headspace, meditationsappen, och där har de en animation som jag älskar. Man stod och tittade på en motorväg och på den här motorvägen så åkte det en massa lastbilar med känslor, som ”glad”, ”ledsen”, ”arg”, ”irriterad”, ”lycklig”, etc. Sedan såg man att vissa känslor jagade man. Glad- och lyckliglastbilen, den vill man ska stanna. Lastbilen med arg känsla den ville man inte ha i sitt liv.

Tricket var i animationen att man skulle gå och sätta sig på en bänk och så bara titta på lastbilarna som körde runt på den här vägen i huvudet. Så här, ”Oj, vad spännande! Nu blev jag arg. Nu blev jag irriterad.” Kommer du ihåg när vi var i London på kurs? Då sa kursledaren att:

När du blir trött eller irriterad, när du börjar zona ut, då är det dags att vara observant, för då är det någonting som du inte gillar eller som din hjärna försöker försvara sig mot.

CB: Ja, det tar jättemycket energi. Man kan till och med somna. Men jag tänkte också på det du sa om känslorna och så. Jag såg en film som heter ”Call me by your name”, som är en fin kärleksfilm. Där är det en scen där två killar sitter och pratar. Den ena är pappa och den andra är son. Pappan säger att det du har varit med om nu – för sonen är ledsen – det måste du vara i nu. För om du tar puttar bort de här känslorna och bara vill komma förbi det här ögonblicket av sorg, då kommer du ha mindre och mindre att erbjuda till dina framtida partners, för ditt space med känslor kommer bli mindre och mindre.

Om man inte låter sorg, ilska och liknande känslor, få spacet som de vill ta, så kommer inte heller de här andra känslorna som man kanske vill uppleva, som eufori och lyckliga och glädje, att få så mycket space. Man har mindre och mindre att erbjuda sig själv och andra människor efter hand. Och det var så bra förklarat för den här tonåriga pojken. Var nu i detta, liksom.

JB: Jag tänker jättemycket på det för jag är expert på att stänga av känslor och har ett ganska litet spann, medans jag upplever att du har ett ganska stort spann.

Första steget till förändring är att bli medveten om sina känslor och beteenden

CB: Det är roligt att du säger att jag har ett stort spann, för jag stänger också av känslor, för att kunna gå vidare i det jag måste göra under dagen. Och det trodde inte jag att jag höll på med, men det gör jag. Och nu försöker jag att inte göra det.

JB: Precis. Det är ju som Hulda-Birna, en av våra vänner, alltid säger. Att känslor är information. Det är information och det försöker berätta någonting för oss.

CB: Ja, och det kan man observera. Det kräver lite träning tycker jag, men efter ett tag kan man känna hur man blir nyfiken på vad det är som pågår när man blir förbannad, eller varför är jag så glad nu. Att man har ett observations-jag som inte har funnits innan. Så man ska inte vara ledsen om man känner att det där är inte för mig, jag skulle aldrig kunna göra det. Utan det är träning bara.

JB: Och sedan också att det inte behöver se ut att man sitter i någon yogaställning, utan det kan man göra på en promenad eller jag brukar sitta i soffan och titta ut genom fönstret. Detta har man också visat med forskning, alltså neurologisk forskning, att om vi är i stress eller inte har tillgång till det här observanta jaget, då blir vi som våra föräldrar. Och det handlar egentligen inte om att vi blir som våra föräldrar, utan vi faller tillbaka till de mönster vi lärde oss som barn.

CB: Ja, och vissa är bra och tjänar en, men andra gör inte det.

JB: Och det är ofta två sidor. Jag har ju haft det här att prestation ger kärlek. Det är ett mönster jag trillar in i jätteofta. Det betyder att jag gör sjukt mycket grejer och det har skapat jättemycket resultat. Bloggen och vår ekonomi, etc, men det kostar mig också. Det är därför jag tycker det är så himla spännande med vissa beteenden. Det handlar inte om att beteendet är bra eller dåligt, utan det handlar om att kunna sätta på eller stänga av.

Kan jag köra prestationsprogrammet nu? Perfekt, det kommer skapa en massa resultat, men jag måste kunna stänga av det sedan också för att kunna hänga med dig och barnen. Där är jag olika framgångsrik, kan man väl säga. I andra utbildningar har vi också pratat om detta som att man är tennsoldater. Att när jag är stressad, när jag inte tänker, så blir jag som en tennsoldat. Jag bara marscherar och gör så som samhället/media/Facebook tycker att jag ska göra.

CB: Det är det tråkigaste som finns, tycker jag. När jag går in i ett sådant beteende. Jag blir stressad, undviker konflikt eller skapar konflikt.

JB: Jag tror inte att man kan träna på att inte hamna i tennsoldatsbeteendet, utan tricket är snarare att när jag trillar dit, hur lång tid tar det innan jag reser mig och kommer ur det igen? Så det handlar inte om att träna på att inte trilla av hästen, utan det handlar om att träna på att komma upp snabbt när man har trillat av.

CB: Ja, att se att man har trillat av hästen.

Tänk om känslor bara är information…

No thought lives in your head rent-free”. It is either an investment or cost, happiness or unhappiness, empowering or disempowering

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

CB: Så han säger att ingen tanke lever i ditt huvud utan att betala för sig, på ett eller annat sätt.

JB: Ja, tankarna du har antingen bidrar till dig – att det är investering som du får avkastning på – eller så är det någonting som kostar dig energi, glädje, etc. Antingen är det en tanke eller känsla som ger dig kraft eller så tar den kraft ifrån dig. Ingen tanke är utan konsekvens, på det sättet. Jag tyckte att det var ganska spännande. Man behöver inte tro på allt som hjärnan säger.

CB: Ja, det tänker jag är nästa nivå liksom. Man behöver inte tro på allting som den säger. Den kan säga att det här är en jävligt dålig situation jag är i nu, men så finns det en kinesisk historia om en man som bor på landet med sin familj. Sedan blir det krig och hans son har brutit benet. Alla säger gud vad synd att din son har brutit benet, men han blir inte inkallad för han kan inte gå med i kriget. Och mannen är bara så att vi får se liksom, vad som är synd och vad som inte är synd.

Så man kan vara i en jättedålig situation kan man tycka. Alla situationer kan vara en möjlighet. Och när vi insåg det så var det som att en helt ny värld öppnade sig, men vi kunde inte praktisera det på en gång, men det var ändå som att hjärnan växte utanför sina väggar.

Du behöver inte tro på allt som dina hjärna tänker och känner

JB: Jag tänker att det är två saker. Det ena är att det inte är sant. Alltså, det finns så mycket undersökningar som visar att hjärnan inte kan skilja på verklighet och våra tankar. Det klassiska exemplet är att om du tror att det är en orm som kryper över din fot eller det är en orm som kryper över din fot de facto, så kommer hjärnan reagera exakt likadant. Det är det ena.

Då tänker jag att jag kan lika gärna träna på att välja andra tankar, som att nej det är inte sant, jag vill tänka så här i stället. Det andra är – som jag upplever att du är inne på – det är vilken betydelse lägger jag i saker. Normalt är det så att någonting händer och så Pang! tolkar vi det omedelbart. Gud vad trist att han bröt benet, eller hon svarade inte i telefonen så hon vill inte prata med mig.

CB: Ja, nu hände det och så kommer du Jan, och så säger du ”Vad är det mest fantastiska med det här?” och då kan jag känna håll käften, men sedan tänker jag efter.

JB: När skiten har träffat en så är en briljant fråga att ställa sig, eller till någon annan,

Du har fått sparken? Men gratis! Vad är det mest fantastiska med att få sparken?

CB: Ja, hjärnan skiftar fokus och det kan vara en supermöjlighet som man inte har tänkt på.

JB: Ja och det finns så många ordspråk och så många klyschor, som att när en dörr stängs så är vi så upptagna med att titta på den dörren som har stängts istället för att se alla de som har öppnats. Det är en klyscha av en anledning. Jag kommer också ihåg att när vi var på den där kursen i London då sa de ofta ”we are meaning-making machines”. Något händer, Pang! så lägger vi mening i det. Vissa kallar det där för hjärntvätt och det är klart att det är hjärntvätt att man ändrar betydelse på någonting, men det kan skapa jättemycket frihet om det är en stärkande sak.

När jag förlorade pengar 2000 i IT-bubblan och när jag förlorade pengar 2008, då hade jag en mentor som sa,

Grattis, Jan. När en person med erfarenhet träffar en person med pengar, så händer alltid samma sak. Personen med pengar får erfarenhet och personen med erfarenhet får pengar. Så vad har du lärt dig för en erfarenhet från det här?

Det är att skifta tankesätt. Istället för att fastna i känslor som vad dålig jag är, jag har förlorat en massa pengar, det kommer vara kört för mig i livet, och så vidare, så kunde jag plötsligt börja leta efter vad jag hade lärt mig. Jag hade inte varit här idag om jag inte hade lärt mig de erfarenheterna då.

CB: Det är synd om man inte tar de lärdomarna med sig och tänker att det var bara en lärdom. Men det som jag också tänker är att man får lov att vara en ledare istället för ett offer.

Vad är det mest fantastiska med X? (där X är något som har skitit sig)

You can choose to think in ways that will support you in your happiness and success instead of ways that do not.

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

JB: Ja, det är det vi har pratat om nu och det är väl lite också det vi sa förra avsnittet. Vi kan bara fatta beslut utifrån de filerna som vi har i vår dator. Bara för att jag kan tänka ut det bästa beslutet med de filerna jag har, så betyder inte det att det är det bästa beslutet. Ibland behöver jag input utifrån och detta är anledningen till varför jag till exempel alltid har haft en coach. För att ha någon som kan spegla de här och säga:

Jan, grattis att det har skitit sig. Vad är det mest fantastiska som händer nu?

Jag tror egentligen att det handlar om att börja tänka på de här tankarna och känslorna som de här mapparna jag har i mitt liv. Och egentligen det som vi gör nu i detta avsnitt, det är att vi kommer med en massa förslag på nya mappar du kan lägga in.

CB: Ja, men samtidigt vara noga med att det är vissa mappar som behöver få vara kvar. Man ska inte byta ut vissa känslor för att de inte får lov att vara där.

JB: Det behöver inte ens vara känslor. Som med Lyxfällan, då är det många av oss som har mappen, ”Köp inte saker när du redan är i skuld på kredit”. Är du med? Det är många av oss som har den filen. Men om du tittar på de i Lyxfällan så har de uppenbarligen inte den filen. Så de saknar det här sökresultatet i datorn, att köp inte grejer när du redan har flera hundra tusen i skuld.

Sitt inte och rök, köp cigarettpaket, och klaga på att du inte kan ge barnen en möjlighet att gå på fotbollsskola. Då finns det vissa människor som har en fantastisk uppsättning filer för till exempel ekonomisk framgång. Då är den spännande utforskningen tänker jag att utifrån de filerna som jag har i min dator, tar de mig dit jag vill?

CB: Tror du inte det kan vara svårt också, om man inte har de resultaten man vill ha, att veta vilka filer det är man saknar? När man sitter och lyssnar eller tittar på den här podden, så slår tanken mig,

Saknar jag nu någonting här? Är det några filer som jag skulle kunna lägga in?

JB: Utgå ifrån att svaret är ja. Sedan tänker jag, precis som du var inne på, att vissa saker ska jag börja göra, alltså filer jag saknar. Vissa filer funkar skitbra, det ska de fortsätta göra, och sedan har jag vissa filer som funkar dåligt. De borde jag liksom bara plocka väck. Jag tror egentligen att en ledtråd kommer här i nästa princip, för att börja identifiera det.

Vad bör jag fortsätta att göra? Sluta göra? Eller börja göra?

Do I create my life or does life happen to me?

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

JB: Ja, och då börjar vi komma in på det här med personligt ansvar och jag gillar detta så himla mycket. Sitter jag i förarsätet i mitt liv eller sitter jag i baksätet? Om man börjar verkligen nysta i det här så blir det spännande. Jag träffar människor eller står i kön på Ica och då är det folk som köper Trisslott. Då tänker jag direkt så här – så är det naturligtvis inte för alla, så nu generaliserar jag – men jag upplever att om man köper lotter som en strategi, då är man i att livet händer mig. Om livet är snällt, om Gud är snäll eller om jag har tur, så kommer jag få de där miljonerna på lotto, eller hur?

Jag själv köper aldrig några lotter, förutom när vi har julklappsspelet, för det är sjukt roligt att köpa lotter när man ska välja och skicka runt. Folk blir helt galna när det kommer en lott. Men jag skulle aldrig köpa en lott som en strategi för att ändra min finansiella situation. Där upplever jag att jag skapar mitt liv. Det är mycket bättre att skapa sitt liv, som att jag sparar mina pengar, jag investerar mina pengar och jag vet att jag kommer få ut ett resultat. Så jag behöver inte hoppas på någon där ute eller universum eller livet eller Gud eller någonting annat.

Jag tänker detta är väl vad man ska säga om man håller på med personlig utveckling, så är det som en basregel eller grundläggande. Återigen, detta är inte sant eller falskt, rätt eller fel, utan det en tes. Och då tänker jag att allt som händer eller inte händer i mitt liv har med mig att göra. Det är mitt ansvar. Här vet jag att när jag säger detta så är det kanske någon som reagerar så här, ”Mitt ansvar? Shit, vad jobbigt.”

CB: Eller ”Du vet inte vilken barndom jag har haft”, eller ”Du vet inte vilken chef jag har.”

JB: Precis, då börjar vi peka på andra människor och ta på oss den här ”blame”, där vi skyller på andra. Det är chefens fel, det är Reinfeldts fel, det är min uppväxts fel, det min ADHDs fel, eller någonting sådant. Sedan finns det också rationaliseringar i det här. Som att det är inte så konstigt att jag är misslyckad med tanke på det jag har varit med om i mitt liv. Så det ligger väldigt mycket i det här.

Styr jag mitt liv eller drabbas jag av livet

CB: Är det lite skönt att vara oansvarig?

JB: Jätteskönt. Jag brukar säga att mitt liv var på sätt och vis mycket enklare när jag kunde ligga på soffan och käka glass och tycka att världen var dum.

CB: Jag tyckte att mitt liv var mycket, mycket svårare. Det var fruktansvärt frustrerande. Fruktansvärt. När jag kände jag inte har makt och kontroll i mitt eget liv, jag hatar det. Och då innan jag förstod att jag har allt ansvar egentligen själv, då tänkte jag att människor som lyckas de har tur. Det är bara slumpen. Som lyckas med projekt de vill göra. För mig är det väldigt viktigt att ha mening i mitt liv och då kändes det meningslöst. Det var inte kul.

JB: Jag tror att det är en av anledningarna till varför många är deppiga eller mår dåligt. Grejen är att om det är chefens fel eller om chefen är dum i huvudet, då ka jag inte göra någonting åt det.

CB: Jag vet inte om vi ska gå in på det där med depression, men man kan känna sig tillfälligt jävligt låg över sin situation i livet.

JB: Jag syftar inte på någon klinisk depressionsdiagons. I min brist på att inte kunna uttrycka känslor bättre, så för mig blir det antingen glad eller deppig. Jag kan bli deppig, för om jag tycker att den andra personen är dum i huvudet, den personen kommer sannolikt inte förändras. Det var någon som sa till mig att hata någon annan det är lika smart som att ta cyanid själv och hoppas att den andra ska dö. Den andra behöver inte ens något känslomässigt engagemang i hela mitt känslospektrum kring det. Kanske inte ens vet om det.

Vi har alla våra svaga stunder i livet

JB: Detta är också jättespännande, för man kan ta detta i så många områden, till exempel relationer. Jag kommer ihåg avsnittet vi hade med parterapeuten. Då säger man ofta att vi är 50/50 ansvariga i vår relation. Men då sa han att nej, du är 100% ansvarig. Vi är båda 100% ansvariga att det funkar i relationen. Detta är skitjobbigt. Att ha detta perspektivet skapar jättemycket kraft, men det skapar också sjukt mycket press på en att man måste växa.

Det säger han också, att dina resultat kan bara växa i samma grad som du själv växer. Jag hamnar i situationer varje vecka där jag tycker att det är någon annan som är dum i huvudet. Detta är kudos till alla er som har personalansvar; jag klarade inte det. Jag hade 15 pers under en period och det är det värsta jag har gjort i hela mitt liv. Jag tyckte folk var dumma i huvudet.

Och där klarar inte jag att växa, i det området i den utsträckningen jag behövde växa och då behövde jag lämna den positionen. Men det var också jätteskönt, att inse att det har med mig att göra. Det är inte så att de är dumma i huvudet, utan jag tycker att andra saker är roligare än att utveckla personal och människor. Det finns ju kurser som går i flera veckor.

CB: Det var roligt för här om dagen så var det så att life happened to me. Jag stod i dörren till toaletten när jag klagade och sa, ”Det är bra att du skyller på en ettåring” För jag kände att jag skulle så gärna vilja ta min gröna smoothie på morgonen och bara komma igång bra med dagen, men jag kan inte göra det för Elsa vaknar så tidigt och jag måste ha min kopp kaffe då och min macka. Det är inte det hälsosammaste alternativet.

Jag vill att det ska vara annorlunda. Så stod jag där och tänkte att det är bra att jag skyller på en ettåring. Jag skyller alltså mitt barn för att jag inte lever så hälsosamt som jag vill. Och vi som har gått kurser och vi tänker på detta dagligen, det händer oss också att vi bara skyller på någon annan.

JB: Om jag ska sammanfatta det så handlar det om sitter jag i framsätet eller baksätet på den här bilen som tar mig genom livet. Nu kommer en värdering; jag tycker att det är roligare att leka leken att det har med mig att göra. Inte för att det är sant, rätt eller fel, men det skapar vissa möjligheter, som att jag kan påverka mitt liv.

Genom att leka att jag är ansvarig så får jag kraften att göra något åt det

Money is extremely important in the areas in which it works, and extremely unimportant in the areas in which it doesn’t.

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

CB: Pengar är extremt viktiga i de livsområden där pengar funkar och extremt oviktiga i områden där de inte funkar.

JB: Precis. Dagens samhälle är uppbyggt kring pengar, det är så, så du behöver pengar för att köpa mat. Det är svårt att köpa mat med kärlek. Å andra sidan, det är svårt att köpa sig autentiska relationer med pengar. Så det handlar om att ha en sund syn på pengars betydelse i dagens samhälle och inte lura sig själv. Det är så många människor som jag har träffat som säger att pengar inte är viktigt för mig. Sedan går de upp sex på morgonen för att åka till jobbet, där de inte kan spendera tid med sina barn, och sådant som de säger är viktigt i livet.

Då tänker jag, låt oss sluta lura oss själva. Låt oss säga att pengar är viktigt, men det är bara viktigt där det funkar. Sedan är det en massa andra saker. Det visar många böcker där man pratar med folk som är på väg att dö. Det är ingen som säger ”Jag önskar jag hade mer pengar”, utan alla säger i princip att de önskar att de hade haft mer tid för sina relationer, ha varit modigare och testat saker de inte testade, och sådant. Så jag tror att sluta säg att det är antingen eller.

Här går T. Harv Eker igång med en rant kan jag säga, han går bananas. Han säger så här att den som säger att pengar inte är viktigt har oftast inga pengar. Han brukar tydligen göra en grej på föreläsningar. Om någon säger att pengar inte är viktigt så säger han, ”Let me guess, you’re broke.”

CB: Det är ganska skönt ändå att han är så rättfram med vad han tror.

Pengar är både extremt viktiga och totalt oviktiga

JB: Ja, och i boken blir han nästan sarkastisk. Han går fram och lägger handen på huvudet på dem och säger, ”Låt mig gissa… Universum säger att du är pank.” Han blir arrogant med det. Han säger att han behöver göra den här poängen för det är ”loser’s talk” att säga att pengar inte är viktigt. Vi lever inte i ett perfekt samhälle, men i det samhälle vi lever är pengar viktigt. Det skapar möjligheter och löser vissa problem. Sedan är det en hel area där pengar inte funkar över huvud taget och det är helt ok också. Det är inte att den arenan är bättre än den andra; det är två olika arenor och vi behöver kunna spela i båda.

Jag har också tänkt på det här ibland… Detta är så himla roligt. Flera stycken har kommit fram och sagt att jag önskar att jag hade så mycket pengar att jag inte behövde bry mig om dem. Det låter väl ganska ok, schysst mål. Så tänker jag så här:

Jag önskar att jag hade så mycket vänner att jag inte behövde bry mig om dem.

Det är samma grej. Det blir ju absurt. En person som säger så kommer förmodligen aldrig få några pengar, för man behöver bry sig.

Precis som om jag vill ha mina vänner kvar, då behöver jag bry mig om dem. Jag behöver investera i dem. Och nej, det går inte att betala räkningar med kärlek, hälsa, glädje, harmoni eller någonting annat, men å andra sidan har du pengar men inte de andra egenskaperna då spelar det ingen roll att du har pengarna heller.

CB: Nej, man måste ha bägge på något vis. Men jag tyckte det var roligt det du sa om ”loser’s talk”. För där har vi också haft ett möte kring detta. För några år sedan så sa jag, ”Om jag inte hade varit gravid nu så hade jag gått ut och sprungit. Det hade jag!” Och du bara, ”Ja ja, det är loser’s talk.” Och det var det ju. Jag kunde ju gå ut och springa, det var inga problem. Men att ha någon som säger att det är loser’s talk, det är helt fantastiskt. För det gör inte många. Alltså, ens bästa vänner ska säga det till en när man håller på med det, tycker jag.

Feedback – en av de finaste gåvorna man både kan ge och ta emot

JB: Men det sa också Claes-Erik, min mentor för många år sedan, han sa att det värsta du kan göra mot en människa det är att sluta ge den människan feedback. Att sluta bry dig. Det är hemskt, för då kan man hålla på med sin grej som inte tar en någonstans. Återigen, Helena Roth, vår vän, hon säger att tydlighet är snällhet. Jag älskar det uttrycket. Sedan kan jag höra när du återberättar det, så tänker jag fan vilket arsel jag är.

CB: Nej, men du sa det med kärlek faktiskt. Du sa det inte på något sarkastiskt vis eller så, utan du sa det faktiskt snällt, så jag tog inte illa upp av det. Och jag kände mig tacksam över att få höra det, för det var fantastiskt sedan när jag var ute och sprang. Jag kunde springa ju.

JB: Ofta när man är tydlig, när man är snäll, så ofta kan man få en reaktion. För ofta kommer det ett försvar. Så kan jag vara när du ger mig feedback, så bara fuck you.

CB: Ja, vem fan är du? Jag har inte gjort något fel!

JB: Ja, eller du är dum i huvudet. Det är därför det är så himla modigt att när man får feedback från sina vänner, att vara så himla tacksam. För de har gått ut på risk och sagt den här grejen till en. Av kärlek. Feedback är på många sätt den finaste gåvan man kan ge och få. Detta är anledningen till varför man ska ha en coach.

CB: Ja, de har ingen relation till en och är tränade att kasta upp sådana grejer som hjälper en.

JB: Ja, titta här, nu kör du loser’s talk. Är det det du vill? Vill du sitta här och ha en ursäkt, eller vill du ha resultatet att du har varit ute och sprungit? Det som är skönt då med en coach… varför det är mycket enklare att ha en extern coach, för hon eller han kan säga välj. Jag har ingen åsikt. Du kan fortsätta klaga. Då går vår tid åt det där. Eller så går du ut och gör det där andra. Medans i en relation så kan det vara mycket svårare, för då kan jag kanske ha en preferens att jag vill att du ska ut och springa eller jag vill att du ska göra någon grej. Så man ska inte coacha någon som inte vill bli coachad.

Det är bara ”Loser’s Talk”

When you are complaining or blaming, you become a living, breathing crap-magnet.

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

CB: Den här är en riktig goding. Jag fattar inte vad han säger. Jag måste alltid översätta de här; när du klagar eller pekar finger så blir du en levande skitmagnet.

JB: När du klagar så kan det vara som att människor lyssnar, men egentligen väntar de bara på sin stund att få klaga tillbaka. Då blir det bara att man attraherar mer av det där.

CB: Ja, för om man ger det utrymmet, så kommer det mer till dig. Det som med andlig feng shui.

JB: Ja, det är samma sak med skvaller. Jag kan skvallra tyvärr ibland. Jag märker det och jag känner mig lite som att jag har prostituerat mig efter att jag har skvallrat eller lyssnat på det där. Så inser jag att jag inte vill vara en sådan person.

CB: Hur känns det då?

JB: Det är inte generativt. Det gör inte världen till en bättre plats. Det känns som att ha kissat i sängen, det känns skönt där och då när man skvallrar, men efteråt så känner man att fan vad äckligt det var. Jag tror att man attraherar, att det man pratar om får man mer av. Här är också en grundregel inom personlig utveckling som vi använde mycket i Balansekonomi och som var min kollega Pias käpphäst:

Du kan inte både ha ett resultat och en ursäkt samtidigt. Så välj.

Jag älskar den. Då kan inte både vara i tid och ha en ursäkt till att du är sen. Det är mutually exclusive. Antingen så är du i tid eller så är du inte i tid och då har du oftast en ursäkt. Det där är jättespännande. Antingen så har du pengar eller så har du inte pengar och då har du ofta en förklaring för det. Det där är jätteroligt, för om jag frågar, ”Varför är du inte miljonär idag?”, eller, ”Varför har du inte uppnått din dröm idag?” Och det som spontant kommer ut från de flesta av oss är en ursäkt.

Vi attraherar mer av det som vi sänder ut

CB: Men varför gör vi så tror du? Att man förklarar eller lägger skulden någon annanstans? Vad är det som skulle ha hänt om vi inte hade gjort det? Om man bara hade hållit flabben där och observerat vad händer nu?

JB: Jag har testat det ibland när jag kommer in i ett rum när jag är sen. Istället för att säga att bussen var sen eller liknande, så säger jag att jag är ledsen att jag är sen, jag planerade dåligt. Det är mycket mer kraft i en sådan grej, för jag har inte skyllt på någon annan. Jag har tagit ansvar för det där. Jag fattar att ni är besvikna eller att jag har fördröjt det här, jag ber om ursäkt för det och jag kommer planera bättre nästa gång.

CB: Jo, men vad jag är ute efter är vad är det som rör sig där inne när man får den frågan: ”Varför är du inte miljonär?”. Om man har uttalat att man vill vara det. Och jag inte sitter där med min ursäkt, då kommer en sorg eller något annat. Om man inte håller på här uppe så kommer det landa ner här att man är ledsen för någonting. För det kanske eller för något annat, men det är så lätt att bara stöta bort den känslan och säga att det är någon annans fel.

JB: Det är en försvarsreaktion, ”Vi har så höga skatter i Sverige, men hade jag bott i USA” Om vi hade bott i USA hade haft den här bloggen på engelska och då hade det varit mycket större. Istället för att säga ta de där lektionerna i engelska och håll podden på engelska, men då måste jag göra en ansträngning. Då måste jag säga att det handlar om mig och att det är saker jag har gjort eller inte har gjort. Det är mycket enklare att säga att det är Reinfeldts fel eller chefens fel.

CB: Jag tror att det finns mycket känslor associerade till det och om man nu vill ta itu med varför man inte har vissa saker i sitt liv, eller varför man har, låt de känslorna få komma fram då och gör det som behöver göras sedan. För man ska inte overrida de känslorna tror jag inte. Man behöver inte lyssna på alla känslor, men om man vill vara ledsen ett tag så kan man vara det.

Varför skyller vi ifrån oss?

JB: Sedan tror jag också att det är så att vi har vinster med det här, att spela en offerroll. För det är ingen som är ett offer, utan jag påstår att man spelar en offerroll, och vi får mycket sympati när vi säger ”Titta jag har slagit mig”, eller ”Titta vad chefen sa”, eller ”Jag har blivit varslad.”

CB: Jag tycker det är så kladdigt, alltså. Jag tycker inte om det. När jag var yngre så sysslade jag väldigt mycket med att ha den här offerkoftan på mig. Om man håller på med det så märker man efter ett tag att det finns ingenting att hämta där. Det finns att någon tycker synd om en, men det finns ingen kraft i det. Och jag gillar att vara i kraft. Men ja, det kanske är skönt ett tag att få någon som tycker synd om en.

JB: Ja, du får ju jättemycket uppmärksamhet. Du kan ju bygga ett helt liv på det där och dominera din omgivning. Nu generaliserar jag, men om jag är sjuk och så har jag varit sjuk jättelänge, det är jättesvårt att bli frisk. För jag har byggt upp att människor tar hand om mig, tycker synd om mig.

CB: Ja, man identifierar sig mycket med sin sjukdom då och man har kanske andra kompisar som också är sjuka.

JB: Ja, och grejen är här då… Detta har jag pratat jättemycket om med Charlie, en god vän, som föreläste mycket på Ung Cancer. Det var förskräckligt. Barn och ungdomar ska ju inte ha cancer. Men den attityden, de var inte offer i sin cancer. Detta har drabbat mig nu och jag tänker göra det bästa av den här tiden. Jag ska göra det här. Det kan jag många gånger uppleva att människor ibland kan tycka att det är svårt att dela med sig av en tuff grej, för då upplever de att andra människor då ska försöka ta hand om dem.

Om att fastna i självömkan och offerkoftor

JB: Jag kommer ihåg när min pappa dog. Det var jättesvårt för folk att prata med oss normalt, för det var en sådan stor grej. Men det enda man egentligen önskade var att någon skulle ta med mig ut och spela bandy. För man vet inte hur man ska ta hand om det. Återigen, som allt annat, jag spelar offerrollen och tar på mig offerkoftan ibland. Det går inte att undvika.

Men det man kan träna på är hur länge behöver jag befinna mig med den här offerkoftan, tills jag kan ta av den. Ofta är det, precis som du säger, att ha någon som säger är det där verkligen sant. Eller när någon kommer och har blivit varslad, att säga, ”Grattis! Vad är möjligt nu?”

CB: Jag tänker på det du säger om offerkoftan… Jag tycker också det är rätt skönt när man vet att man har den på sig och man behöver bara ha den en liten stund. Sedan är man redo att lägga undan den.

JB: Ja, och säga så här att jag vill klaga. Så kan jag göra till Niklas Delmar, min vän, ibland, att jag ringer och så bara, ”Du, nu behöver jag bara kräkas lite.”

CB: Ber du om lov då?

JB: Nej, men det händer inte så ofta. Och det roligare är att han bara brukar skratta åt mig, sedan kommer någon sådan där: ”Jaha, så hur länge tänker du hålla på med det här då?” – ”Till imorgon!” – ”Ok, vi hörs imorgon.”

Ibland behöver man sjunga sin klagosång eller bara kräkas lite

If your goal is to be comfortable, chances are you will never get rich. But if your goal is to get rich, chances are you will end up really comfortable.

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

CB: Om ens mål är att man ska vara bekväm, så kommer man kanske aldrig bli rik. Men om ditt mål är att bli rik, så kan det vara så att du får det väldigt bekvämt. Är det det här att ha rätt mål i sikte? Eller vad handlar detta om?

JB: Det som jag associerar det med det är det här rikta mot stjärnorna och du når trätopparna. Sikta högt, tänk stort. Att bli rik är en följd av något annat. Idrottsmän är ju sjukt duktiga på det här. Spelar du för att vinna eller spelar du för att inte förlora? Jag har ju konstant för lite risk i vårt sparande, när jag tittar rationellt på det, för jag spelar många gånger för att inte förlora.

Jag är ganska nöjd så som vi har det nu. Vårt liv är ju superbekvämt. Men vi kommer heller aldrig ha någon privatjet. Vi har kompisar som spelar ett annat spel, som har bestämt att de ska bli miljardär innan de dör. Han spelar mycket mer för att vinna det spelet än att inte förlora.

CB: Ja, och då får man göra andra saker än vad vi gör.

JB: Precis, och då kommer det vara obekvämt. Alltså siktar jag på att bli trygg eller på att bli fri. Det är mycket de sakerna. Sedan tänker jag också att det handlar om växt. Jag by default gillar inte personlig utveckling, för det är ofta en sorg eller att det gör ont, att det skaver eller att jag skäms. En av mina stora insikter var så att jag på fullt allvar trodde att känslomänniskor bara inte hade levlat till nästa nivå, som var logisk och analytisk.

Det skapade en massa problem i vårt förhållande, för du är ganska mycket känsloorienterad. Det var en jättestor sorg för mig, att det hade skapat en massa bråk i vårt förhållande. Det var nästan att du höll på att lämna mig på grund av det där. Växten är nästan alltid förknippad med någon sorg eller att man har misslyckats eller fått syn på någonting. Det är det jag menar, att det inte är komfortabelt att växa.

CB: Men det kan också vara skönt att veta att nu har jag åtminstone vuxit lite.

JB: Ja, det säger folk som tränar i andra områden också. Det är inte skönt med träningsvärk, men det är skönt efteråt.

Spelar du för att vinna eller spelar du för att inte förlora?

The number one reason most people don’t get what they want is that they don’t know what they want.

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

CB: För flera år sedan när vi började vår resa så fick vi tipset att skriva ner vad vi önskar oss i livet. Vad vi vill ha ut av livet. Att det spelar roll att man medvetandegör. Man kan inte bara ha det flytande i huvudet och man aldrig har egentligen sagt vad man vill ha för någonting. Då gjorde vi någon slags vägkarta, gjorde vi inte det? Sex år senare har vi tittat på den och vi har allt. Det var inte så att vi kom ihåg alla de grejerna, men det är fantastiskt.

JB: Precis, det är detta som jag gillar. Återigen igen, i den inre världen gör en vision board, skriv ner det som du vill göra, gör en vägkarta, önska dig fritt. Men det är inte bra om du inte sedan går ut och jobbar för att få det. Det är många människor som är där ute och jobbar, men som aldrig har gjort en vision board. Sedan är det människor som har gjort en vision board, men aldrig jobbat för att få det. Jag kan lista ett tiotal.

CB: Jag upplever att våra hjärnor är normala hjärnor och då är det så att vi har skrivit ner vad vi vill ha ut av livet. Sedan är det som att hjärnan jobbar lite själv också bakom ryggen på oss, mot de här målen. Det gör den väl på många människor, även de som gör en vision board men som kanske inte får exakt.

JB: Jag tror du blandar ihop det. Det finns ett fantastiskt TED-talk som heter ”How Originals Think”, som handlar om prokrastinering och prekrastinering. Det handlar om att det finns människor som gör saker direkt, men om du då prekrastinerar som han kallar det då, då ger du inte hjärnan någon tid att bearbeta eller göra kopplingar med andra områden i ditt liv. Om du prokrastinerar och aldrig kommer igång, då får du inte heller något bra resultat. Sweet spotten är att prokrastinera lite, en del, och bearbeta det. Så absolut, det funkar.

Men jag känner absolut människor i vår omgivning som gör vision boards och som pratar om sina drömmar, men de gör aldrig jobbet som sedan behövs för att ta sig från nuläget till det önskade läget. Sedan finns det människor som jobbar stenhårt utan någon riktning. Då är det återigen den här sweet spotten; gör vision boarden OCH jobba för det där. När du tar det bästa ur respektive värld, det är då magin händer.

De flesta av oss vet faktiskt inte vad vi autentiskt vill

JB: Det är här som jag menar när man ställer frågan till människor, ”Vill du bli rik?”, så kommer alla att säga ja. Det är ingen som säger nej. Men autentiskt så är det många som inte vill bli det. Så då kan man fråga sig vad är några nackdelar med att försöka bli rik eller att vara rik? Vad dyker upp för dig? Några nackdelar?

CB: Jag tänker att man behöver jobba mer. Man kanske behöver ta ett tele-marketingjobb. Jag bara får sådana jobbiga jobb i huvudet.

JB: Ja, du kanske behöver jobba sju dagar i veckan. Du får skippa semestern. Du behöver jobba kvällar och helger. Du behöver kanske ha ditt vanliga jobb 8-5 och sedan behöver du ta han dom barnen och sedan behöver du jobba från 9 till 12 igen. När det kommer till de där grejerna, då är folk inte så autentiskt intresserade av att bli rika. Man är inte beredd att göra jobbet.

Som jag; vill jag bli smalare? Vill jag gå ner i vikt? Ja. Vill jag autentiskt gå ner i vikt? Nej. Hur vet jag det? Jo, för den ena delen av mig tänker att jag väger lite över 90 kilo och jag borde väga kanske 8-10 kilo mindre. Så då säger jag att det hade varit bra för mig. Men jag är inte beredd att ge upp min glass, jag är inte beredd att gå ut en timme på promenad eller ändra den maten jag äter, etc. Jag kommer svara ja på frågan om jag vill gå ner i vikt, men autentiskt så är ju svaret nej, för jag gör inte det som krävs.

CB: Men nu blir jag så himla intresserad. Kan man få sig själv till att autentiskt då vilja gå ner i vikt?

JB: Jo, då kommer vi till frågan varför. Så varför ska jag gå ner i vikt? Det kommer att hända av två anledningar. Den ena anledningen är att du kommer dö om du inte gör det här. Att det blir ett så negativt scenario att jag mår dåligt när jag ser mig själv i spegeln eller att läkaren säger att du kommer få hjärtinfarkt eller du kommer inte kunna lyfta dina barnbarn. Alltså, något riktigt negativt scenario. Då får det vara nog, liksom.

Eller det andra som skulle kunna få mig att göra en förändring, det är att måla upp att du kommer leva tills du är 200 eller bli dubbelt så effektiv i ditt arbete. Att skapa en så attraktiv bild av det här som möjligt. Men just nu så har jag ingen attraktiv bild kring hälsa, jag har ingen negativ bild kring hälsa, och därför händer ingenting. Utan jag fortsätter precis så som det är. Så tittar jag mig själv i spegeln och frågar är det snyggt? Nej, men det är inte förjävligt heller. Då fortsätter det som det fortsätter.

Ett drömjobb på Disney

CB: Jag tänker på det du säger om att man kan skapa en attraktiv bild för sig själv och då tror jag också att man måste para ihop det med sådana här att man ser att man har en framgång. Om jag nu behöver jobba sju dagar i veckan, mellan 9 och 12 på kvällen, alltså att man ser att jag får framgång i detta. Ett steg i taget. Jag är jätteintresserad av hur man lurar sig själv för att nå det som man vill. För det är ofta så mycket som står i vägen. Man är trött eller man tror att man kommer vara trött imorgon. Föreställningar som kanske inte är sanna ens.

Jag vill ju jobba i kreativa team och att jobba med Disney det hade varit någonting, men jag är osäker på om jag skulle gjort jobbet. Då måste jag börja jobba med hur mycket tid ska jag nu lägga på att bli bättre så att jag kan få vara med i Disneys kreativa team. Jag hade behövt jobba så mycket med en positiv bild och se de små stegen av framgång hela tiden.

JB: Men du vet det hade blivit väldigt mycket enklare om vi kände någon som jobbade på Disney. Man behöver ha en förebild. Charlie har ju gått ner 20 kilo på ett år. Är det möjligt för den fetisen – jag kan säga så av kärlek, liksom – då är det möjligt för mig med. Men sedan säger han att han äter bara en gång om dagen och när han äter då äter han sin t-bone stek. Han tog den där t-bone steken med bearnaisesås och så. Men nej, då är jag komfortabel igen. Det är en för stor uppoffring.

Skillnaden på ”Jag vill”, ”Jag ska” och ”Jag måste”

JB: Så, om vi ska sammanfatta. Jag har ställt den här frågan till folk ibland som jag har träffat, ”Vad är nackdelarna med att bli rik?” eller försöka bli rik, och man får höra allt. Tänk om det inte går, tänk om jag misslyckas, jag kan inte satsa för att jag måste ta hand om barnen, det är mycket enklare för dig som är man eller det är mycket enklare för dig som är ung. Vi hittar på en massa sådana saker. Tänk om folk blir avundsjuka eller jag vill inte bli som han som jobbar jättemycket. Jag vill inte bli ensam. Vi skapar så mycket grejer.

Det handlar om att titta på det här första spontana svaret och sedan titta autentiskt, handen på hjärtat, om jag inte lurar mig själv, är jag beredd att göra jobbet? Han pratar mycket i boken om att det är skillnad på att vilja, på att bestämma sig och på att åta sig. Alla människor vill, mycket färre bestämmer sig och väljer att nu kommer detta att hända.

Det är ännu färre som säger att nu kommer detta hända, om det så är det sista jag gör innan jag dör. Han pratar mycket om detta som the way of the warrior. Jag gör detta, jag bränner alla broar, nu är det bara detta som gäller. Det är extremt få som är beredda att göra den grejen.

CB: Jag tror också – bara en parentes här – att vi är väldigt attraherade av the warrior way. Människor vill väldigt gärna ha ett varför i livet. Vi vill ju ha det. Och när någon säger att det här är det starkaste varföret som finns i världen, då attraherar det väldigt många människor. På gott och på ont.

JB: På engelska har ordet decide, och det kommer från det latinska ordet decidere, som betyder ”döda alla andra alternativ”.

CB: Gör det det? Det är som poesi.

JB: Ja, nu blev du imponerad. Det var inte jag som kom på det. Det stod i boken. Ära den som äras bör, så att säga. Men jag tror att det är så här, är detta på nivån Vill, Bestämma sig eller på nivån Det finns inget alternativ. Autentiskt för mig så är det många områden som är så att det hade varit nice, jag vill, men jag har inte bestämt mig och jag har framförallt inte åtagit mig.

Om jag ska vara helt ärlig, jag tror inte jag har något område i livet just nu där jag har åtagit mig på den nivån. Jag har ett antal där jag har bestämt mig, men jag tror inte att jag har någon sådan här ”way of the warrior” i dagsläget.

CB: Nej, och jag kan också tänka mig att man har det i faser, liksom. Korta perioder.

Nästa vecka blir det mer konkret och hands-on med tips om elavtal

JB: Jag tänker att vi rundar av för dagens avsnitt. Vi har ytterligare ett antal sådana här teser, så det blir nog ett eller två avsnitt till, på det här temat. Men vi gör ett avbrott nästa vecka. Vi kör intervjun med allt du behöver veta om elavtal, elbolag, elräkning, elcertifikat, elberedskapsavgifter… Alltså, gud vad jag har lärt mig inser jag nu. Det blir en intervju med ett elbolag, med grundaren Daniel Lindén, som är VD och medgrundare till Elbolaget Tibber.

Det blir nästa veckas avsnitt. Sedan får vi se om vi tar ett extra avsnitt där emellan och sedan fortsätter. Vi tycker att detta är jättekul att prata om. Ett fantastiskt stort tack till dig som följer oss och klicka på prenumerera och kommentera. Har du något område i ditt liv där du är så här the way of the warrior?

CB: Åh! Ja, berätta. Det hade varit sjukt inspirerande och kul att läsa.

JB: Tack så hemskt mycket, så hoppas jag att vi ses på söndag, där det blir elavtal.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du gillade den här artikeln då kommer du nog även uppskatta vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, det kommer en gång i månaden och innehåller de bästa artiklarna från den gångna månaden tillsammans med de bästa tipsen. Dessutom får du en serie välkomstbrev som plockar russinen ur kakan från bloggens snart 1000 artiklar och mer än 100 poddavsnitt.

Relaterade artiklar

Artiklar som behandlar samma tema som det här är bland annat:

• Ett samtal om inre framgångsfaktorer för att bli rikare – Del 01 - RikaTillsammans #126 - Baserat på T. Harv Ekers bok “Secrects of the millionaire mind”
• Ett första besök i den inre trädgården… – RikaTillsammans #94 – Ett personligt samtal om mönster, val, rädslor och insikter efter mitt meditationsretreat…
• Pengar är inte lösningen, bara en förstärkare… – Intervju med Moa Diseborn
• En emotionell aspekt på pengar och din ekonomiska plan – med den finansiella beteendecoachen Moa Diseborn
• Rikedom – mer än bara pengar | Vad är ett rikt liv för dig? – RikaTillsammans #79 – Intervju med rikedomscoachen Charlie Söderberg, Balansekonomi AB

Kommentera gärna

Vi är nyfikna på dina tankar och kommentarer till det här avsnittet. Särskilt eftersom det i mångt och mycket är så subjektiv.

Tack för den här veckan,
Jan och Caroline

Avsnittet Ett samtal om inre framgångsfaktorer för att bli rikare – Del 02 dök först upp på RikaTillsammans.

Trots att vår elförbrukning är en relativt stor och återkommande utgift är det sällan vi fördjupar oss i vad det egentligen är vi betalar för. I dagens artikel, som är ett samarbete med Tibber AB, intervjuar vi grundaren Daniel Lindén som går genom tips på hur man får ett bättre elavtal, sänker sina elkostnader och minskar sin elförbrukning. Något som dessutom är bra för klimatet.

När vi gjorde research till det här avsnittet såg vi många likheter mellan finans- och elbranschen. Avgifterna är komplexa, svåra att förstå och överblicka. Ju svårare det är att förstå desto enklare är det att ta betalt. Precis som i finansbranschen. Halvt på skämt och halvt på allvar skrev vi ut våra elfakturor och bad Daniel förklara vad de olika sakerna faktiskt var. Handen på hjärtat hade jag inte koll på vad elnät-, elöverföring-eller elberedskapsavgifts är för något. Eller vad en rimlig kostnad för ett elcertifikat är. Jag visste ens en storleksordningen i kr på ett elcertifikat.

Förutom alla tipsen som att t.ex. gå över till timmätning och timdebitering, se över säkringsstorleken och inte trilla dit i olika typer av kampanjer pratar vi även om vikten av att ha samma incitament som sitt elbolag. Elbolag tjänar normalt mer pengar ju mer el de säljer, det vill säga desto mer el vi konsumenter köper. Med tanke på hela hållbarhetsaspekten, de höga energiskatterna vill vi kunder ha en lägre förbrukning, inte högre.

Tibber har därför valt en modell där de inte tar något betalt för själva elförbrukningen eller kilowattimmen. Vi kunder får köpa den för exakt samma pris som de köper elen utan något påslag. Istället har de valt att tjäna pengar på en fast månadsavgift om 39 kr per månad – oavsett min förbrukning som kund. Sedan hjälper de oss kunder med smarta appar och prylar för att optimera elförbrukning – t.ex. att ladda elbilen på natten, undvika uppvärmning mellan klockan 17.00 och 19.00 då elpriset ofta är dyrast och så vidare. De tjänar ju inte mindre för att vi förbrukar mindre el.

Om du tycker att Tibber verkar spännande så får du gärna ladda ner deras app och testa. Jag ska helt ärligt säga att jag inte har jämfört Tibbers erbjudande med aktuella kampanjer hos andra bolag eller liknande. Det är alltså fullt möjligt att de inte är billigast just nu utifrån ett objektiv perspektiv. Jag och Caroline har varit kunder hos Tibber sedan november 2016 och är nöjda, inte minst för att jag upplever att jag förstår deras prissättning, jag gillar deras app och filosofi och vet att det ändå är E.On som vi betalar mest till och dem kan man inte göra så mycket med.

Anger du kampanjkoden ”rikatillsammans” i appen när du registrerar dig så får du 500 kr i värdecheck att använda i deras shop (inte till att betala elfaktura).

• Direktlänk till Tibbers hemsida för att ladda ner appen (annonslänk) (ange koden ”rikatillsammans” för att få värdechecken)

Samtidigt vill vi också tacka alla er läsare som kom in med frågor, tips och förslag på ämnen att ta upp med Daniel. Utan din hjälp skulle inte avsnittet blivit i närheten lika bra. 👍🙏

Tack för den här veckan!
Jan och Caroline

Sammanfattning av tipsen för att sänka sina elkostnader

Nedan följer en sammanställning av de fem bästa tipsen som Daniel delade med sig i intervjun. Värt att nämna är att de flesta av de här tipsen utgår från att man i hus. Mer om skillnaderna mellan elförbrukning i hus och lägenhet finns i intervjun.

Kontrollera att du har rätt säkring (16, 20 eller 25 A) i förhållande till din förbrukning

Din säkring bestämmer hur mycket el du kan få ut i din bostad. Daniel berättar att de flesta har 16 eller 20 ampere. Det ligger alltså en kostnad beroende på vilken nivå du har på säkringen, så genom att sänka nivån kan du spara upp till ett par tusen per år. För att byta din säkring så behöver du se över din elförbrukning per år. Sedan kan du enkelt byta ut din huvudsäkring!

Se över din förbrukning, eftersom elen både förs över och beskattas blir effekten stor på mindre användning

Den enklaste och största besparingen när det kommer till elen är att sänka din förbrukning. Dels så kan det finnas en poäng i att se över vad för lampor, laddare och så vidare du har. Använder du Tibber så kan du enkelt få en översikt av din timförbrukning i appen. Det finns dessutom prylar som kan visa din förbrukning i realtid (t.ex. du kan se när du kopplar in och ur saker). Se över vad du använder och stryp det som inte används. T.ex. kan en defekt gammal apparat dra väldigt mycket el utan att man tänker på det.

Byt till ett rörligt elavtal helst med tim- eller 15-minuters debitering

Precis som med boräntor är rörligt det som är billigast i de allra flesta situationer för de allra flesta. Det är dessutom svårt att träffa lägst priset att binda på då t.ex. säsonsfaktorer spelar stor roll. Genom att dessutom ha timdebitering slipper du ett genomsnittligt dygnspris som många betalar.

Se över de avgifter du betalar

På din elräkning så finns det ofta avgifter som inte räknas in i det totala elpriset i jämförelser. Det är ett lätt sätt för elbolag att tjäna pengar på, eftersom att de då kan marknadsföra sin el som billigare än vad den blir på din faktura. Se över vad du har för extraavgifter på din faktura och ta sådana avgifter i beaktning nästa gång du ska lägga om ditt elavtal.

Se över uppvärmningen i huset

Inte sällan så tar uppvärmningen av bostaden upp mellan 70 och 80% av elförbrukningen. Det kan därför vara värt att se över faktorer såsom: temperaturen i hemmet, går den att sänka? Går det sänka i vissa rum? En grads besparing ger en besparing på ca 5 % el. Man kan även se över hur huset är byggt. I vissa fall kan det ge vara värt att göra om isolering, byta värmesystem till t.ex. fjärrvärme eller olika typer av värmepannor.

Se över olika typer av smarta och digitala tillbehöver fungerar för dig

Det finns idag många smarta tillbehör som lätt kan räknas hem. Exempel är smarta laddboxar som laddar bilen när elen är som billigast, smarta värmepumpar som ”laddar” huset med värme när elen är billigast för att undvika pristopparna eller smarta termostater som drar ner temperaturen när ingen är hemma och drar upp det när man är på väg hem etc.

Priset på el är nämligen alltid känt de kommande 24 timmarna. I Tibber-appen kan man se det (genom att klicka på kWh-priset på hemskärmen) och t.ex. i skrivande stund är det en skillnad på 75,2 öre kl. 17.00-18.00 den 25 november eller 50,7 öre mellan klockan 03.00 och 04.00. Det kan låta som en liten skillnad, men hur många andra områden kan vi välja få över 30 % rabatt beroende på när vi gör ett köp. 

Vi går genom det här mer i detalj i avsnittet.

Lyssna eller titta på avsnittet med Tibber

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet:

• 00:04:00 – Välkommen Daniel Lindén
• 00:07:15 – Därför grundade vi elbolaget Tibber
• 00:09:38 – Tibber tjänar inte pengar på kundens elförbrukning
• 00:12:07 – Genomgång av Bolmesons två elfakturor
• 00:14:19 – Spartips: Undersök din säkringsstorlek
• 00:16:11 – Så fungerar elnätsföretagen
• 00:18:37 – Elnätsföretagen tjänar (för) stora pengar
• 00:22:19 – Energiskatten dyrare än kostnaden för själva energin
• 00:24:18 – Kommer elpriset att öka när elbilar blir standard?
• 00:26:41 – En komplex och avreglerad marknad
• 00:28:23 – Var uppmärksam på hur mycket du betalar för elcertifikat
• 00:31:33 – Tibber köper och distribuerar bara grön el
• 00:34:21 – Vindkraftparker tar stegvis över kärnkraften i Sverige
• 00:36:16 – Så fungerar prissättning när man inte tjänar pengar på förbrukningen
• 00:37:51 – Smarta prylar sänker energiförbrukningen hemma
• 00:39:39 – Om Tibber-appen där man kan jämföra sig med andra
• 00:42:40 – Hjälpmedel som hjälper dig att hitta eltjuvarna
• 00:43:49 – Elbörsen svänger hela tiden
• 00:45:43 – Tibbers laddbox till elbilen
• 00:48:03 – Nu får man bidrag till installation av laddbox
• 00:49:32 – Blir du blåst på snittpriset?
• 00:51:46 – Bäst med elbolag som inte tjänar på din konsumtion
• 00:53:24 – Se myndigheternas lista över svartlistade elbolag
• 00:56:29 – Kontrollera din elfaktura med dessa tips
• 00:59:10 – Tänk på detta vid husköp
• 01:01:10 – Prisoptimera uppvärmningen av ditt hus
• 01:04:24 – Är det värt att sätta upp solpaneler på huset?
• 01:06:43 – Batterierna är fortfarande för dyra för att vara lönsamma
• 01:08:31 – Tankar kring att ha solceller hemma
• 01:11:20 – Tekniska hjälpmedel för smart energiförbrukning
• 01:13:36 – Se din förbrukning i realtid
• 01:17:35 – Petter Stordalen en av de första investerarna

Precis som vanligt matchar tiderna lite bättre med videon än poddavsnittet.

Transkribering

För dig som hellre läser våra avsnitt än lyssnar eller tittar, följer nedan en transkribering. Den har redigerats lite för att förbättra läsbarheten.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Varmt välkommen, Daniel Lindén. Du är medgrundare till det digitala elbolaget Tibber och du har en lång bakgrund inom energiindustrin, från E.ON, Tieto, Hansen. När jag kollade på din profil på LinkedIn såg jag att du har jobbat i över tio år med just distributionsföretag på elmarknaden och idag fokuserar du mycket på just det här med digitala och smarta lösningar. Som ni också, att ni på Tibber försöker förändra och vända upp och ned på hela den här elmarknaden. När vi käkade lunch hörde vi också att Petter Stordalen har investerat i ert bolag. Varmt välkommen hit.

DL: Tack så hemskt mycket. Väldigt trevligt att vara här. Den här resan vi har satt oss ut på och skapat Tibber, det är en fantastisk möjlighet som vi har påbörjat. Jag har en medgrundare som heter Edgeir Aksnes.

JB: En av första frågor är hur kommer det sig att det blev el och Tibber? Det känns som att det finns sexigare karriärval.

DL: Ja, det är en väldigt bra fråga. Jag började min karriär att jobba med just el och det blir väl så där att när man kommer in på någonting så fortsätter man oftast med det. Även om det låter väldigt osexigt och tråkigt så är det väldigt spännande. Det är en bransch i jättestor förändring och det händer extremt mycket saker. Jag vet inte, men det har varit rätt plats att vara på. Just nu känns det som att man är rätt person i rätt tidpunkt, när saker och ting händer. Så jag skulle säga att det är ett superspännande område.

JB: När vi gjorde research så pratade vi med lite kompisar som jobbar på E.ON och då sa en vän till oss som heter Elisabeth att det har varit mycket tunga industriföretag. Men till exempel E.ON nu försöker skifta till att bli mer digitalt. Elbranschen börjar mer och mer bli en IT-bransch. Det känns som att där går ni lite i bräschen, med digitala lösningar.

Det som är spännande, tycker jag, med alla typer av branscher idag är att jobbar du på ett elbolag eller ett försäkringsbolag eller en bank… Allt du jobbar med är egentligen IT. Mycket handlar om IT idag. I den världen, ska man skapa nya affärer och digitala lösningar, så måste man vara på teknik. Det är en viktig del i det hela. Att vara snabb och ta fram nya saker.

Daniel Lindén, medgrundare till Tibber

Våra privata vanor är väldigt digitala. Vi vill ha allting på ett enkelt sätt, vill att saker och ting ska funka och man är van att använda tjänster idag som är spunna ur jättestora amerikanska digitala företag. Där nivån är högt uppe. Och så kommer man till en bransch där allting är långt nere. Det påverkar en. Då tycker man att det är dåligt. Därför så är IT så otroligt viktigt.

Därför grundade vi elbolaget Tibber

CB: Kan du inte berätta vad Tibber är och vad ni gör?

DL: Jag kan börja med varför vi grundade det över huvud taget. Som sagt, jag har jobbat länge inom energibranschen och kände väl att drivkraften och det som skedde i energisektorn, det var för dåligt tryck på det.

JB: Men vad var svordomen? Ofta är det så att man svär över någonting och sedan känner man att nu skiter jag i detta och startar eget. Vad var frustrationen?

DL: Att vi inte kunde investera i rätt saker och fokusera på det som komma skall. För grejen är att tittar man nu vad som sker i hela branschen så är det så att digitalisering är jätteviktig. Men det är också det att elbilar börjar bli en väldigt stor fråga. Idag är det en viss del av befolkningen som har skaffat elbilar, men det växer explosionsartat. Jag tror att de flesta människor någonstans ser sig framför att om det inte är nästa bil som är det, så är det förmodligen ännu nästa bil som är det.

JB: Ja, så är det för oss. Vi har varit och tittat på bil och så tänkte vi att vi inte ska ha diesel, vi ska ha en elbil. Sedan råkade vi ha en bild av att Tesla var ”the shit”, sedan provkörde vi och då var det inte det.

CB: Det är nog som du säger, att det är nästa bil eller nästa igen. Snart kommer det bara vara elbilar, inom en överskådlig framtid.

DL: Då blir nästa steg också solpaneler och så vill man vara energieffektiv i hemmet. Vem ska hjälpa mig som konsument där? Den naturliga relationen är att det ska ett energiföretag göra, för det är den som levererar tjänsten till en. Det är här kraschen kom. Alla ser det här och de ser det själva också, men de förmår sig inte att göra den här resan fullt och fastnar i det. Det finns en fundamental del, som är väldigt… Jag ska säga, för mig som jobbar i den här branschen var det väldigt jobbigt och det är det att energiföretag vill sälja mer el. Det är därför man har grundat ett energiföretag, för att man vill sälja mer el till konsumenter. Det är så man tjänar pengar.

Tibber tjänar inte pengar på kundens elförbrukning

DL: Det är så man alltid har gjort. Det uppstår dock ett problem:

Konsumenten vill någonting helt annat. Man vill förbruka mindre energi, man vill göra det mer effektivt och samhället i stort vill förbruka mindre energi. Så när vi tittade på vad ska vi göra i det här området, så tänkte vi att det naturliga här, dels är att ta till sig de här nya områdena som vi just pratade om. Elbilar och solceller.

Men det fundamentala är ju att hjälpa konsumenten att få större makt över det här och en bättre insikt, så att man kan göra någonting åt det här. Och i slutändan då förbruka mindre energi. Nästa steg blir naturligt att man fokuserar på grönare energi.

Daniel Lindén, Tibber

I det bolag vi har byggt så har vi — förutom att kulturen är ganska tydlig — en mission att vi ska hjälpa folk att bli bättre på att använda energi i hemmet. Och att kunna göra att folk kan använda mindre energi i hemmet. Sedan blir det tydligt att vi inte ska tjäna pengar på energi heller. Vi säljer el utan att tjäna pengar på det. Det är inte det som är vår drivkraft. Våran drivkraft är att få konsumenter att bli mer medvetna, kunna göra mer aktiva val, för då kommer de i slutändan kunna spara energi. Det blir bättre för planeten och bättre för alla.

JB: Jag tänker ju så här, frustration… Man tänker att det bara är el. Det är som en faktura. Mobiltelefon, där får jag en faktura. Det står mobiltelefon, vad jag har ringt för eller data, men trots att jag tycker att jag är normal begåvad, i alla fall ibland, så fattar jag inte min elfaktura. Nu har ju vi varit kunder sedan 2016 och jag har skrivit ut två fakturor. En från E.ON och en från er. Jag tänkte att vi skulle göra någonting som vi aldrig har gjort i den här podden och det är att vi ska titta på en faktura, så får du helt enkelt förklara vad det betyder.

Detta är vår faktura för september månad. Nu ska vi se här vad Daniel tänker, om han blir förfärad. Vad ser du först och främst när du tittar? Är det någonting som sticker ut på den här fakturan för dig?

DL: Det här är en elnätsfaktura så här har du betalat för nätet, för att ha energi i hemmet då.

Genomgång av Bolmesons två elfakturor

JB: Ja, det där är den första grejen. Det var som någon läsare skrev på Facebook, att med el får man två fakturor. En man blir glad för och en man blir förbannad för. Denna fakturan för el brukar jag bli förbannad på. Jag tittar på hur mycket jag har förbrukat och så får jag en räkning på det och sedan är det precis som du säger, att ok, du har betalat precis vad du har förbrukat. Ni har inte gjort något påslag, utan det enda ni tar extra för är ett Tibber-abonnemang, som för mig kostar 31 kronor 20 öre i månaden. Sedan står det då att det är inklusive elcertifikat, 100% från Topperyd vindkraftpark.

Sedan kommer den här E.ON-fakturan, som är typ dubbelt så stor som er faktura. Då blir jag så här men vänta här nu, jag har gjort ett aktivt val och valt er, men varför får jag den här skiten från E.ON? Kan du hjälpa oss? Som om vi är fyra år gamla. Vad är de olika delarna?

DL: Elmarknaden är delad i några delar, den ena är den som äger kablarna, så att vi faktiskt får el in i det här huset här och att ni kan använda den energin. Det står i det här fallet då på E.ON. Det finns runt 200 nätbolag i Sverige, så beroende på var du bor någonstans, så finns det ofta ett lokalt elnätsbolag. Det är monopol på det går inte att välja.

Anledningen till att det är så är att det är väldigt svårt att bygga ut ett nät till. Att dra nya kablar till era hus och alla andra hus här i området, det är nästan en omöjlighet. Det är oändligt kostsamt. Det här är vad man kallar ett naturligt monopol, för ingen kan dra parallella kablar och därför så har de ett naturligt monopol. Det du betalar för med den här fakturan är så att de ska kunna bibehålla kvaliteten, att du ska få leverans hit av el till ditt hem, kontinuerligt.

Spartips: Undersök din säkringsstorlek

DL: Sedan är den uppstyltad i en massa olika avgifter. Det gör det här lite mer komplext. Dels har man en fast kostnad och den betalar du beroende på vilken säkringsstorlek du har hemma. På den här står det att du har 25 Ampere. Det innebär att du kan ta ut 25 Ampere ur det här huset. De flesta har 16 eller 20, men sedan beror det på hur mycket man gör av med och vad man har i hemmet. Man kan räkna på det och se om man kan sänka den. Sänker man sin säkringsstorlek då kan man också sänka sin nätkostnad.

JB: Det var Micael Forsling, en av våra följare på Facebook, som också nämnde det. Kan du bara repetera det? Så man kan titta på sitt elnätsabonnemang, att här står det 25 ampere, och då är det hur mycket ström eller spänning? Jag kan inte ens skilja på det. Pinsamt. Jag är ändå civilingenjör.

DL: Det är egentligen så mycket el som du kan ta ut ur din säkring innan den går. Ungefär hur många mikrovågsugnar du kan ha på samtidigt. Det innebär att om du gör av med mycket energi så behöver du en ganska stor säkring, och om du gör av med lite energi så kan du ha en liten säkring. Men det kan också vara så att om du har ett nybyggt hus, så har den som har byggt huset satt in en säkring åt dig för att vara säker på att den inte ska gå. Då kan du betala onödigt mycket. Till exempel i mitt eget hus hade vi 20 ampere när vi flyttade in, men jag sänkte ner det till 16.

JB: Hur mycket skiljer detta i pris då? Jag har ingen aning. Om du skulle säga du sparar 10 spänn eller 5 000 spänn, så har jag ingen känsla för vad som är sant.

DL: Det kan röra sig om en tusenlapp eller två per år, beroende på vart du bor och vad du gör av med. Så det finns pengar att spara just i den här frågan, absolut.

Så fungerar elnätsföretagen

JB: Dum fråga nu.

Det är alltså som vägen; elnätsabonnemanget är att jag betalar för att jag har ledning in i huset. Finns det något annat? Du betalar ju inte för masten på mobiltelefonen och sedan betalar du för mobilabonnemanget. Så funkar det inte. Betalar man för vattenrören också? Varför är det så här?

DL: Indirekt så betalar du för masten, antar jag, med din mobiloperatör. För de har investerat och byggt de där.

JB: Man har liksom inte delat upp det. Förlåt, det är inte menat att anklaga dig eller ställa dig till svars här för hundra års energipolitik.

DL: Det här är dumt, så är det ju. Det är dumt för att det är komplicerat. Det här ska egentligen slås ihop till en och samma sak och göra en stor förenkling av det. Det har man inte gjort och det håller man på och jobbar med från regleringssidan, men det går alldeles för långsamt.

JB: För mig — nu bara pratar jag om en önskevärld — då hade jag velat ha det så att jag bara fick en faktura från Tibber, eftersom jag har valt er. Sedan hade jag då hellre fått en faktura på 3 000 där det stod så här mycket betalar vi till E.ON, så här mycket betalar du för elöverföring. Nu blir det så att tittar jag på er…

Om någon hade frågat mig vad betalar du per kWh, då tänker jag 42,64 öre, men sedan måste jag räkna till det här. Så egentligen betalar jag ju sjukt mycket mer än de där 42 örena.

DL: Ja och där tror jag att frustrationen mycket dyker upp också, för just den här elnätsfakturan är så mycket större än den andra fakturan idag. Det var inte så förut. Det har glidit över och blivit så här över tid. Det här har varit en väldigt infekterad fråga. Elnätsbolag i mångt och mycket, i och med att man har nått monopol, så måste man regleras. De kan inte sätta vilka priser de vill. De är reglerade vid vissa delar, men det finns brister i de här regleringarna.

Elnätsföretagen tjänar (för) stora pengar

DL: Till exempel är det så här — hur ett elnätsföretag fungerar — att de äger de här kablarna, som har varit svindyra att bygga med nätstationer överallt. Och man måste renovera nätet hela tiden, så man stoppar in nya kablar och nya nätstationer. Då stoppar man in det i sin kassa. Varje år får man en reglerad avkastning på det här. Så man har liksom typ en ränta på pengarna, som är då bestämd i lagen vad de får ta ut. Och den är ganska hög. Den har varit nästan 6%, nu ska vi dra ner den till 3%. Det är gigantiska summor.

JB: Behövs de här pengarna för det här? När jag pratar med mina kompisar på elbolaget så säger de att drift och underhåll är den jättestora utgiften. Och då undrar jag om det är drift och underhåll på riktigt eller är det bara som de säger.

DL: Det är två delar. Dels är det så att de har byggt det här nätet som har krävt jättemycket kapital. Den som har stoppat in kapitalet vill ha avkastning på det. Sedan har du driften av det här och det är alla människor som jobbar med det, alla IT-system och allting som är. Och här är man inte effektiv. Är man 200 bolag i Sverige så förstår man att på varje liten ort och varje bolag har dubbla kostnader överallt. Man är inte tvingad att vara riktigt effektiv heller. Så är det ju.

Och sedan är det så att i och med att man har mycket saker i nätet så finns det en drivkraft att bygga mer nät. Det är en väldigt välkänd debatt just nu, med effektbrist. Vi har inte tillräckligt mycket utbyggning av nät och allting och drivkraften från den här typen av bolag, som driver de här frågorna, de vill bygga mer nät. De vill bygga mycket mer nät, för det är deras affärsmodell. Som ett klassiskt försäljningsbolag vill man sälja mycket el och som ett nätbolag vill man bygga mycket elnät. För det ger bra lönsamhet och du får garanterad avkastning.

JB: Det är elnätsabonnemanget som jag har betalat där. Är det en fast summa beroende på mitt hus, eller varierar det också beroende på hur mycket el jag förbrukar?

DL: Det är tillbaka till den säkringen då. Den bestäms av hur stor säkring du har och det här kan skilja sig i landet beroende på vilket nätbolag man har, men det här är den vanliga modellen.

JB: Så elnätsabonnemanget beror på säkringen och den varierar inte med förbrukningen. Sedan har vi elöverföring, energiskatt, elberedskapsavgift. Vad är de olika?

DL: Elöverföring det är för de kilowattimmarna som har färdats genom det här nätet. Så det är en rörlig kostnad på dig som konsument, för att du har använt nätet och fört mycket el genom det. Om man skulle jämföra det med något så skulle det kompensera slitage och sådana saker på nätet då. Förutom att du har tillgång till det, som elnätsavgiften var, så är det här slitaget kan man säga, på något sätt.

Energiskatten dyrare än kostnaden för själva energin

JB: Energiskatten är lite sjuk. Förlåt att jag säger det. För när jag tittar på vad jag betalar till… Om vi tar er faktura så står det då ”El för september, inklusive elcertifikat”. Om elöverföring är slitaget, så är detta mängden el?

DL: Det är detta som vi har köpt upp, som har levererats till dig. Så det är någon som har producerat den elen — i det här fallet är det Topperyd vindkraftpark som vi har köpt det ifrån — och så har det levererats till dig genom E.ON:s nät.

JB: Bra.

För där betalar jag alltså 42,64 öre för september månad, vilket var 754 kronor. Medans om jag tittar på energiskatten, som är då samma antal 1 771 kilowatt timmar, så är alltså energiskatten 767 kronor 38 öre. Så jag betalar mer skatt än vad jag betalar till er för själva elen. Kan det verkligen stämma?!

DL: Ja, så är det ju.

JB: Det har inte jag tänkt på förrän nu. Och det är lite jobbigt. Är det alltid så?

DL: Det beror på vilket pris du betalar så klart, men energiskatten är så där hög.

CB: Men är den olika hög på olika ställen i landet eller samma över hela Sverige?

DL: Det finns några kommuner uppe i Norrland som har en reducerad energiskatt än övriga landet, men annars är det samma överallt.

JB: Den ligger på 43,38 öre. Det är vad vi betalar i skatt per kilowattimme. Till Tibber betalar vi 42,64 öre. Det är som att köpa en frukt för en femma och betala en skatt på sex kronor. Jag vet inte, jag känner mig arg. Bidrar den till något bra?

DL: Det är in i statskassan. Det är en stor intäktskälla för staten. Det är sätt att beskatta.

Kommer elpriset att öka när elbilar blir standard?

JB: Detta var egentligen en fråga för längre in i programmet, men till exempel om vi pratar om elbilar så är det många som säger att det är skitbra med elbilar, för där är det också så att man kan ladda bilarna och det är i princip gratis. Det kostar en eller två kronor per kilowattimme. Om vi leker att vi får det här skiftet och folk börjar tanka mindre bensin, så känns det inte så långsökt att den kommer öka.

DL: Att ladda en elbil idag är väldigt billigt. Om du jämför med bensin så kostar det kanske 14 kronor att tanka litern, så kostar ändå kilowattimmen 1,50 kronor totalt.

JB: Pratar man om att man ska höja den här energiskatten eller att den ska sänkas?

DL: Det kan man tänka sig är ett logiskt resonemang att det blir så här, för tappar man helt plötsligt intäkten, alltså skatten på bensin och diesel, så måste det tas in någon annanstans. Så det är inte omöjligt att vi får en högre energiskatt i framtiden.

CB: Och du säger att den är redan infekterad, frågan kring hela den här elen, med elnät och vad vi betalar för de olika delarna.

DL: Om man går och frågar gemene man, ”Vad tycker du om det här?” så är det nog inte så många som är jättenöjda.

CB: Också för att vi inte fattar det riktigt. Jag tänker att om vi förstår vad vi betalar för och ser vad som är bra och vad som är helt orimligt, då är det en annan sak. Men jag tror att det är många som inte förstår vad de betalar för. Inklusive mig själv. Vi har aldrig tittat på det.

DL: Sista delen av fakturan är en väldigt liten punkt och du har fått tillbaka pengar där, på elberedskapsavgiften. Det är en mindre avgift som går åt svenska kraftnät, som har hand om stamnäten i Sverige. Så att den här stora överföringen av el mellan länder och över hela landet fungerar.

En komplex och avreglerad marknad

JB: Det sa också våra kompisar, att Jan, innan du börjar basha E.ON, tänk på att det är många saker som vi tar för givet. Till exempel att sätter jag in något i eluttaget så kommer det ström. Så är det inte om man är i Kenya eller Indien. Vi har alltid el och öppnar jag kranen så kommer det alltid vatten. Och kommer det alltid så uppskattar man det inte, för att man tar det för givet. Sitter jag här och hetsar upp mig i onödan? Är det rimligt det här eller är detta en dysfunktionell bransch? Vad tänker du?

DL: Ur många perspektiv är det väldigt, väldigt svårt. Att någon äger kablar som det är monopol på, och någon ska förvalta det och driva det och ska ha jättehög säkerhet på det och det ska fungera alltid. Samtidigt så är det privata intressen som äger de här bolagen. Det blir en väldigt svår situation som uppstår, men det här har vi valt. Vi har valt att avreglera elmarknaden. Vi har valt att göra de här sakerna. Tack vare att de är avreglerat så får Tibber finnas. Vi hade inte fått funnits om marknaden inte varit avreglerad.

Sedan kan man diskutera varför det inte finns ett nät över hela Sverige, som är supereffektivt. Skulle kunna vara statligt, men det kanske är väldigt svårt att backa idag. Vi har ju sålt ut mycket av det här till utländska intressen. Väldigt många kommuner sitter också på kommunala elbolag, som är en väldigt bra källa för intäkter.

Var uppmärksam på hur mycket du betalar för elcertifikat

JB: Ska vi ta det sista här då? Om vi tittar på er faktura. Det står ”inklusive elcertifikat”. Vad är det?

DL: Vi har valt på våra fakturor att visa en totalsiffra. Man skulle kunna dela upp det, men vi har valt att visa en totalsiffra för att göra det enkelt. Men vi måste ändå beskriva vad det innehåller. Det är någonting man kan säga att många konsumenter missar och när det kommer till just den här frågan… Om man stöter på en säljare av elavtal i ett köpcenter eller någon som ringer till dig, det är sällan man pratar om de avgifterna. Det låter som att elcertifikat är en statlig avgift, men det är faktiskt något helt annat.

Om jag sätter upp solceller på mitt tak, då kommer jag få sälja överskottselen. Det kan jag sälja på nätet och få betalt för, men tack vare att jag också gör grön el så kommer jag få ett elcertifikat. Det kan jag sälja sedan. Det är ett värdepapper. Så producerar man 1 000 kilowatt timmar så får man ett certifikat. Sedan är alla konsumenter skyldiga att köpa de här, så man har någonting som kallas för kvotplikt.

Det innebär att man måste köpa en viss del certifikat för all el du handlar in och då får man betalt för det. Det här är en öppen marknad där det köps och säljs. Här kan elbolag gömma sina marginaler och vinster, för det låter som att det är statligt. Man säger att man säljer sin el utan något påslag och så vidare, och så lägger man på litegrann på de här avgifterna.

Man ska definitivt jämföra den siffran och titta på vad den innehåller. Idag ligger elcertifikatskostnaden på ungefär två öre. Det är svårt att jämföra så klart och det är kanske det här som många konsumenter blir utnyttjade för. Det är svårt att sätta sig in i. Man lägger på lite här och där och så är det svårt att få någon överblick över det hela.

JB: Då tänker du att man ska räkna in elcertifikaten i kilowattpriset?

DL: Det är viktigare att kolla på vad det är för elcertifikatskostnader som faktiskt är där. Rimligt är två-tre öre per kilowattimme. Men det är ett marknadspris som går upp och ner. Om man får ett erbjudande så är det en viktig följdfråga.

Det kanske är någon som ringer med ett jättebra erbjudande och så säger de att du får elen till ett inköpspris. Ok, det låter jättebra och så kör man på det. Men de har inte berättat resten av historien och då dyker de här sakerna upp senare. Det är så många blir lurade

Tibber köper och distribuerar bara grön el

JB: Jag valde er för att jag kunde få grym redovisning på tim-basis och för att det var grön el. Är all er el grön eller har jag gjort ett val där? Jag minns inte.

DL: Vi handlar bara upp grön el, från vindkraftparker och vattenkraftparker och våra egna kunder som producerar sol på sina tak. Det säljs till våra andra kunder. Det handlar vi upp kontinuerligt åt dig. Just den här månaden fick du vindkraft från Topperyd vindkraftpark, så vi har säkerställt att vi har fått grön el från vind, hyffsat i närheten av här.

JB: Detta visar min okunskap, att jag inte läser era fakturor, men om jag hade tagit fram andra fakturor, hade det stått något annat då?

DL: Ja. Vi ser till att byta ut de här producenterna kontinuerligt och upphandla hela tiden så att du får tillgång till billig och grön el.

JB: Nu har vi pratat mycket om grön el och när vi pratade om detta förut så sa du att detta är en väldigt infekterad fråga och jag visste inte ens att frågan fanns. En av våra läsare undrar:

”Varför är det så mycket tjafs kring den här så kallade gröna elen? Kan man som konsument inte välja 100% kärnkraft?”

Tor, från Facebook

DL: Att kärnkraft är en infekterad fråga i Sverige är väl ganska tydligt. Vi hade en kärnkraftsomröstning för väldigt länge sedan och den har inte riktigt artat sig som man hade tänkt. Idag är det helt plötsligt en väldigt stark politisk fråga med kärnkraft.

CB: Vi skulle lägga ner kärnkraften i Sverige och nu har man gjort det lite i taget. Vad är frågan nu egentligen?

JB: Nu kommer jag med en åsikt. Jag tycker det har varit fel att vi ska lägga ner kärnkraften. Är det infekterat för att folk tycker att vi ska lägga ner den eller vad är ståndpunkten?

DL: Dels är det en fråga om vi ska bygga nya kärnkraftverk. Om nu tekniken är bra och det finns en nästa generation av kärnkraft, ska vi inte ta till oss av det? I Finland bygger man nya kärnkraftverk. I Sverige har vi valt att absolut inte göra det. I Tyskland stänger man ner sina kärnkraftverk. Du har här en fördelning.

Samtidigt så skapar kärnkraft väldigt lite koldioxidutsläpp, men det finns andra problem om slutförvar och de olyckor som har skett historiskt är också en stark drivkraft varför länder har avskaffat det. Så grön el och inte grön el är också en fråga som blivit infekterad av debatten kring om vi ska stänga ner kärnkraften till vilket pris som helst. På andra sidan kan säga det att uppenbarligen ser det ut som att man kan ersätta det med grön el.

Vindkraftparker tar stegvis över kärnkraften i Sverige

JB: Om jag skulle göra en ranking — återigen, amatör uttalar sig — men vi har valt grön el för vi tycker att det är viktigt med hållbarhet. Men om jag inte hade kunnat få grön el så hade jag tagit kärnkraft. I sista hand hade jag tagit tysk kolkraft. Är det rimligt eller har jag fel i det där resonemanget? Vad tänker du som kan?

DL: Jag kan inte säga vad som är rätt och fel i just den här frågan. Den baseras på vad folk har för åsikter, vad man vill ska vara framtidens energi. Det som är väldigt positivt i alla fall är att nu håller vi på att stänga ner kärnkraften och vi bygger väldigt mycket vindkraftparker i Sverige, som faktiskt håller på att kunna klara av den omställningen vi måste göra. Så det är positivt. Det är inte nattsvart den dagen vi måste stänga ner de sista reaktorerna.

CB: Jag tror också att människor tycker att det inte är en åsiktsfråga. Man tror att om jag nu inte får kärnkraftsel så får jag skitig tysk kolenergi. Att man inte kan välja någonting bättre.

JB: Men det är också mycket media. Fridolin som stod där med sin kolbit från Tyskland. Grejen är att jag har egentligen inte ens belägg. De tyska kolkraftverken kanske är jätterena. Det är så mycket känslor och okunskap. Men vi hoppar tillbaka till fakturan, där man kan se sin förbrukning i kilowattimmar och pris exklusive moms, de här 42 örena.

Så fungerar prissättning när man inte tjänar pengar på förbrukningen

JB: Tibber-abonnemanget i september kostade 31 kronor för 30 dagar. Där skiljer ni er, om jag förstår det rätt, det är att ni inte tar betalt för kilowattimmen, utan jag betalar de här 30 kronorna oavsett hur mycket jag förbrukar. Så det är min abonnemangskostnad. Kan man säga så?

DL: Ja, absolut, och det går till alla de tjänsterna vi bygger för att hjälpa dig att bli mer energieffektiv och hela tjänsten för att vi faktiskt har köpt in el och gjort de här delarna åt dig.

JB: Nu kommer återigen min okunskap; är det 30 kronor för alla? Eller är det bara för oss?

DL: Det är 31,20 kronor per månad utan moms, så det är 39 kronor för alla kunder per månad.

JB: Då tänker jag, går ni runt på det? Det låter billigt.

DL: Om du jämför med din totala faktura här så är det en väldigt blygsam del i helheten.

JB: Jag kan säga för dig som lyssnar att min faktura från Tibber är 983 kronor för 1 771 kilowatt timmar. Fakturan från E.ON är 2 100 kronor, så jag betalar två gånger så mycket till E.ON än vad jag betalar till er.

DL: För oss är det en volymaffär. Vi måste ha väldigt många kunder för att det ska gå runt. Men samtidigt kan man göra det väldigt mycket mer effektivt än traditionella energiföretag och på så sätt kan vi hålla priserna nere, vi måste ha väldigt mycket kunder.

Är det verkligen bara abonnemang som ni tjänar pengarna på? Har ni ingen marginal på elpriset?

Martin A. från Facebook

Smarta prylar sänker energiförbrukningen hemma

DL: Ja, när det kommer till den här delen så är det det. Sedan vad vi gör ytterligare, som är rätt unikt också, det är att i och med att vi hjälper konsumenter att bli mer energieffektiva, med hjälp av analyser och de delarna i appen, så erbjuder vi också möjlighet att köpa saker och ting från vår butik. Det är smarta prylar för hemmet, som hjälper till att sänka energiförbrukningen.

Det kan vara en termostat till din värmepump, det kan vara en styrning för att styra elbilsladdning eller mäta energi i hemmet och sådana saker. Där tjänar vi också pengar. Så det är en annan sida på affären, det vill säga att vi tar betalt för det vi tycker är rimligt att ta betalat för. Tjänar vi pengar på att hjälpa folk att bli mer effektiva i hemmet, då har vi rätt drivkraft.

JB: Det där är också jättekul att du säger. Det sa alla jag har pratat med när jag gjort research inför det här. Hon sa så här att man inte kan göra så himla mycket på de här. Ja jag kan byta till er, men den stora besparingen kommer från att sänka sin elanvändning. Där är väl ni en av få som argumenterar för att jag ska förbruka mindre el.

DL: Ja, vi startade det här bolaget för ett antal år sedan och vi har kunnat göra det med den tanken och byggt vår verksamhet baserat på det. Det som är problemet med den övriga branschen är det att man har hundra år av historik där man har tjänat pengar på att sälja mer el. Det är en omvälvande tanke att helt plötsligt inte tjäna pengar på någonting som du har tjänat pengar på. För oss är det en självklarhet. Det här är en affärsmodell som vi har byggt från grunden. Ja, vi tjänar pengar på abonnemangsavgiften, men den täcker kostnaden någonstans. Sedan ska vi hjälpa konsumenten att bli mer effektiv.

Om Tibber-appen där man kan jämföra sig med andra

DL: Man laddar ner Tibber-appen och knappar in sina uppgifter, så hittar vi ditt hem. Då kan du välja där om du vill att Tibber ska bli din elleverantör. Du har möjlighet i den appen att se din energiförbrukning, vad elen går till i hemmet, hur du står till jämfört med andra hem, och så vidare.

JB: Den är skitjobbig den funktionen, för vi är alltid sämst. Man matar väl in antal kvadratmeter på sitt hus och vi har ett stort hus och jag vågar knappt visa det, men vi har en årsförbrukning på 36 000 kilowatt timmar. Jag tror att medelvillan i Sverige ligger på 20 000, så vi är jättestora förbrukare. Vi har ett gammalt hus och fryser.

Men jag är tekniknörd och det var en av anledningarna till varför jag bytte till er. Ni var de första som hade app för tre år sedan, ni hade timförbrukningen så att jag kan få mina staplar. När vi flyttade in i huset så var det november och jag tänkte shit vilken förbrukning vi har, för i november brukar vi ligga runt 4 500 kilowatt timmar. Jag skulle byta till LED-lampor och sådant, sedan insåg jag efter någon vecka att vi har ett utomhusspa som gick på 37 grader. Som vi inte själva hade ställt in. Men då kanske det där med lamporna inte spelade så stor roll.

DL: Det är någonting som väldigt många ganska snabbt hittar, som du just sa, att lamporna är viktiga, men man inser att det är ganska mycket andra saker i hemmet som drar. Man kanske får en ganska snabb bild över hur ser mitt hem ut. Är det uppvärmningen som är den största delen, eller är det som alltid står på i hemmet, eller är det den här vardagsanvändningen av energin som är. All elfaktura är till viss del kryptiskt, men kan du komma dit och börja prata om vad går det här till, vad kan jag göra med det, då kan du göra bra saker med det också. Då kan du förstå att ok, om vi stänger av det här eller ändrar de här beteendena, då ändras också kostnaden för det. Då kan det även påverka den här fakturan. Då får du en större effekt.

JB: Egentligen är det så att klarar jag att sänka er faktura lite, alltså förbrukningen, så kommer jag få dubbelt så mycket… Det är som att E.ON sponsrar med dubbelt så mycket på den besparingen. Nu blev jag lite gladare. Man kan använda RikaTillsammans som en värdekupong, så laddar du ner appen Tibber (annonslänk) och anger RikaTillsammans, så får du 500 kr i värdecheck att använda i deras shop.

Hjälpmedel som hjälper dig att hitta eltjuvarna

CB: När folk ansluter sig till Tibber och får koll på sin elförbrukning, kan ni se då hur människor börjar spara in på sina elkostnader?

DL: Absolut, och vi ser ganska tydligt att just att bara bli medveten ger väldigt snabb effekt. Just den här saken när du till exempel ser att det där spaet där ute drog nog en hel del och vi använder inte det. När du stängde av det hade det en jätteeffekt direkt. Det är de här dumma sakerna som en gång har skapats, som man inte tar tag i längre, de snurrar bara på. Och de byggs ju upp.

Det är ganska många människor som hittar att oj, de här sakerna står på. Eller man kanske har en laddare till en skruvdragare ute i garaget och det kan låta löjligt, men den kanske är defekt och drar jättemycket energi. När folk pluggar ur den så gör det stor skillnad. Bara genom att visualisera det, att kunna se det och förstå det, kan man sedan ta action och göra någonting åt det. Annars blir det väldigt dolt. Fakturan säger ingenting om det, men man kan berätta en mycket mer ingående historia om ditt hem genom att titta på data och göra smarta analyser och visa upp det här.

Elbörsen svänger hela tiden

JB: Och ni mäter på timbasis?

DL: Ja, för det är också en annan sak att just elmarknaden den är ju så. Det finns väl några olika prismodeller. Rörligt elpris är ett väldigt vanligt perspektiv och sedan har du fasta elpriser. Vi säljer bara rörliga elpriser och anledningen till det är att om du ska sälja fasta elpriser så måste man ta en risk, vilket betyder att man måste lägga på riskmarginaler och helt plötsligt börjar vi tjäna pengar på el, för vi måste ju prissätta det på sättet så att vi går plus på det och det är mot vår modell.

Sedan är det att rörligt pris över tid är för de allra, allra flesta, det mest lönsamma valet. Det är säsongsfaktorer som spelar in, så man måste i så fall lyckas binda det på exakt rätt tidpunkt för att få ett bra avtal, jämfört med att få det kontinuerligt.

Daniel Lindén, Medgrundare till Tibber

CB: Men hur funkar det med tid? Du säger att det är en tidsberoende faktor det här med priset.

DL: Elmarknaden pågår hela tiden och vi köper in el per timme, vilket gör att du som konsument betalar för det du gör av med per timme och du betalar för det som priset är på elmarknaden.

Elbörsen svänger hela tiden. Den svänger väldigt mycket under dygnet. På natten kan det näst intill vara gratis ibland och väldigt lågt och på de absolut dyraste timmarna så kan det vara högre priser än snittet över dygnet och det kan ske normalt runt åtta, nio på morgonen och på eftermiddagen när man precis kommer hem.

Så typfallet är till exempel nu när vi pratade om elbil tidigare, som de allra flesta gör om man inte tänker på det, det är att man åker hem och så har man kört med bilen och så vill man ladda den. Då pluggar man in den och då börjar den ladda. Det är bara det att elpriset är som absolut dyrast just då.

Tibbers laddbox till elbilen

JB: Där vet jag att ni har en laddbox. När vi tittade på om vi skulle köpa den där Teslan, så tittade vi i er shop, där vi såg en smart laddbox som fick mycket bättre recensioner än Teslas egen laddbox. Då kan man ställa in via er app — det har vi inte gjort själva, men vi har kompisar som har berättat — och så laddar den då när priset är under en viss nivå, när det är som billigast.

DL: Precis och det var det här vi såg framför oss, att när teknik och el kombineras kan man göra väldigt spännande saker. Så till exempel, bilen kommer hem och du pluggar in den, men den startar inte direkt. Istället kollar vi batterinivån i bilen, när vill du ha den färdigladdad och sedan planerar vi utifrån elpriset och när det finns mycket grön el i systemet. Så den laddar också när det finns mycket miljövänlig el och vi inte behöver importera. På så sätt får du din bil laddad till ett mycket billigare pris och på ett klimatsmart och långsiktigt perspektiv.

JB: Och det är en engångsgrej? Jag installerar den här laddboxen och sedan är det färdigt.

DL: Det är faktiskt så fiffigt att för väldigt många elbilsmodeller behöver du inte ens en laddbox för det, utan vi kan prata direkt med bilen. I nya moderna elbilar sitter det ofta ett SIM-kort i dem, för att den som har tillverkat bilen vill dels ha en app med bilen men också att de vill ha mycket data, för att kunna vidareutveckla elbilarna. Vi kan använda samma kanal, så vi behöver inte ens prata med laddboxen, utan vi kan prata direkt med bilen. Har man en Tesla, BMW eller Volkswagen, så kan vi prata direkt in i bilen.

Du går in i appen och ger uppgifterna till din Tesla och då kopplar vi upp oss mot Teslan. Då kan vi visa hur mycket du har laddat med bilen och du kan styra laddningen. Men det är väldigt bra att ha en laddbox. Grejen är den att om man tar det där eluttaget som du kanske skulle tänka att du skulle ladda ur, det har suttit ganska länge där, och där har man kanske kört en gräsklippare tidigare.

Nu ska du koppla in en Tesla och ladda den dygnet runt nästan med ganska hög effekt. Det har skett olyckor för att det har blivit för hög belastning under väldigt lång tid. Att ha en dedikerad laddbox är väldigt, väldigt bra.

Nu får man bidrag till installation av laddbox

JB: Sidospår; jag har för mig när jag Googlade detta att man får något bidrag om man installerar laddbox?

Ladda Hemma stödet finns. Du får hälften av kostnaden av Naturvårdsverket idag om du köper en laddbox som uppfyller några krav. Det måste kunna mäta energi.

Daniel Lindén, medgrundare av Tibber

JB: Är det värt att installera en laddbox nu, om man går och funderar på att köpa en elbil om 1-2 år?

DL: Det är grymt fördelaktigt att köpa en laddbox just nu och använda det stödet, ja. Om du är helt säker på att du ska ha en elbil så är det inte en jättedum tanke. Sedan är det klart att en laddbox är inte gratis heller. Det kostar några tusenlappar. Den laddboxen som vi jobbar med, som heter Easy, den togs fram förra året. Den är helt överlägsen på marknaden när det kommer till funktionalitet och prislapp och innehåller allting som behövs.

Den kommer hålla under väldigt lång tid. Sedan är det så att om du köper en äldre laddbox idag, som tillverkades för kanske fem år sedan, när de skapades — den kan vara nyproducerad idag utifrån en gammal design — då finns det en massa skavanker som skulle behöva piffas upp.

Blir du blåst på snittpriset?

Jag har funderat på snittpriset över en månad. Antingen är det en tankevurpa eller så blir vi blåsta. Snittpriset/mån är vad marknaden betalt för all såld el en månad. Men eftersom elpriset ofta är högre på dagen (då många inte är hemma och pga detta har låg förbrukning) så får vi ändå efter månadens slut betala snittpriset på el som med timpris hade blivit lägre. Här skulle jag vilja ha lite utlägg på hur man kan styra med ev ändrat beteende.

Läsarfråga från Gustav H. på Patreon

JB: Så till exempel om vi tar mina 1 771 kilowatt timmar, det är inte så att jag har betalat 42,64 hela tiden, utan ibland har jag betalat 10 och ibland har jag betalat 80 och snittpriset är 42. Innan vi hade er så hade vi inte timförbrukning och misstänker att alla inte har det.

DL: Alla Tibber-kunder får timförbrukning och timpriser, men de flesta rörliga elavtalen i Sverige är inte timavräknade som man kallar det, utan då får du ett snittpris på det. Du får ett snittpris på börsen men det är till och med så att i och med att du inte mäts varje timme, utan bara en gång per månad, så måste ändå din förbrukning fördelas över hela månaden. För elen har ändå handlats upp per timme, det är så elbörsen fungerar. Du mäts en gång och sedan ska man lägga en schablonkurva, över hur din förbrukning fördelas ut. Den baseras på hur alla i hela ditt område, alla dina grannar, förbrukar el på.

CB: Då blir vi blåsta tänker jag. Då betalar vi definitivt mer, säkert.

DL: Nu betalar ni per timme, så nu betalar ni faktiskt vad ni gör av med.

JB: Jag gillade Gustavs fråga för nu pratar vi om det som en självklarhet att man har timpris, men det har nog inte de flesta.

DL: De flesta som har rörligt elpris har ett månadssnittpris som man får som är rörligt. Då mäts man också en gång i månaden och så fördelas förbrukningen ut över alla timmar. Så är det.

Bäst med elbolag som inte tjänar på din konsumtion

Finns det andra saker som kan göra det billigare för oss som konsumenter. Det är väldigt många parametrar på en elräkning som är svåra att förstå. Jag byter cirka en gång om året och försöker göra det på sommaren men måste gå igenom alla förutsättningar varje gång. Vad är viktigast (så ”lovar” jag att memorera det). Tusen tack för att ni tar upp detta ämne!

Läsarfråga fån Libbe på Facebook

DL: För det första så bör man då fundera på om man vill ha ett rörligt eller fast avtal. Om man har ekonomin för det så blir det mer lönsamt över tid med ett rörligt avtal, men det kan också vara så att du måste veta vad elpriset är i förväg på grund av en ansträngd ekonomi, då kan fast pris vara ett alternativ. Men det kommer att kosta dig mer över tid. Det är som en typ av försäkring man köper.

Mix är varken hackat eller malet. Det är en produkt elbolagen har försökt att sätta ihop. Nästa faktor är också att det är lite svårare att jämföra också. Det känns som innovativt och mer annorlunda, men prismodellen är ändå att de kommer tjäna pengar på att sälja el, så det kommer att finnas marginaler. Det är bara svårare att veta exakt vad det är.

Se myndigheternas lista över svartlistade elbolag

JB: Men är det så? För detta skriver Tomas P. på Facebook:

Det är lika omöjligt som att få veta exakt kostnad när fondbolagen själva bestämmer hur prissättningen ska kommuniceras. Ju svårare att förstå desto högre pris verkar vara modellen…man hoppas att sånt ska hoppa upp och bita dom i svansen till slut, dom rackarna!”

Tomas P. på Facebook

DL: Ganska nyligen så gick myndigheterna ut och varnade för sju elbolag i Sverige. Man svartlistade sju elbolag. Så det blev skriverier i tidningar och man har gått ut och varnat för dem. Helt ärligt, de som är på den listan, är väldigt vanliga elbolag och de är också de som du känner till främst på köpcenter, de som ringer dig och allting.

JB: Ok, jag kommer lägga upp en länk till den listan.

• Här är information från Konsumenternas Energimarknadsbyrå, med information om sju bolag som fått många klagomål över tid.

DL: Det här är den svarta baksidan på den här branschen. I och med att konsumenter ibland känner att de har ett underläge, att det är svårt att sätta sig in i det hela, så luras väldigt många bolag. Man har som affärsmodell att man säger någonting lite tvivelaktigt, man glider lite på orden, och så kommer det efteråt. Då blir det väldigt otransparent vad det faktiskt kostar och man faktiskt betalar för.

Jag var inne på det här med elcertifikat… Det är ett fult sätt att försöka tjäna pengar på, där man inte riktigt säger vad de tjänar på. Det hade varit mycket mer rättvist att säga så här mycket tjänar vi av dig.

JB: Som i detta fallet med er, 39 kronor i månaden.

DL: Ja, jag tycker att det är transparent. Det är en förståelse mellan oss. Du vet att vi tjänar in pengarna och vi gör vårt bästa för att få ner den andra delen. Vi vill att du ska få det så lågt som möjligt, för då blir du en nöjdare kund. Det kan vara väldigt trixigt att göra det. Det finns en jämförelsesajt som heter Elpriskollen, som drivs av myndigheterna. Så alla som är ett elbolag måste skicka in sina elpriser till dem.

JB: Det var också flera som skickade in frågor gällande om man ska använda elskling, kundkraft och sådana sajter.

DL: Ja, elskling är en elprisjämförelsesajt, där du kan jämföra priser mot varandra. På elskling så handlar det mycket mer om de som är betalande bolag är med och det blir mer en kommersiell modell, medans då elpriskollen är en statligt kontrollerad sajt. Elskling är en kommersiell aktör.

Kontrollera din elfaktura med dessa tips

JB: Jag känner mig ändå lite klokare. Om jag tittar nu på mina fakturor så E.ON-fakturan kan jag ändå inte göra någonting med, så då kan man egentligen skita i allt som har med den att göra när det gäller jämförelser, eller hur? För den är vad den är.

DL: Du ska titta över din säkringsstorlek och se om den är rätt. Där finns det möjlighet att göra någonting med den. Men i övrigt så är den vad den är. Den är en konsekvens av hur mycket du har använt.

JB: Egentligen då när jag jämför elbolag här, då gäller det att jag jämför helt enkelt vad är totalpriset per kWh, inklusive allt. När folk frågar mig om de fula tricken, alltså när man gör det svårt för konsumenten, vad är det man gör då? Så att man vet vad man ska se upp med, så klart.

DL: Det ena är att man kallar det för ”inköpspris”, men man bör kanske jämföra mot riktiga inköpspriset. Det finns på elbörsen. Det är ganska många som säger att man köper till inköpspris, men om du jämför så ser du att det inte är inköpspriset som det handlar om.

Elbörsen har en egen hemsida, som heter Nord Pool, där man kan kolla elpriserna. Där kan man jämföra med det priset man betalar. Sedan är det då att titta på de andra avgifterna som läggs på, elcertifikat men också andra avgifter som läggs på. Har man tagit ett elavtal i ett köpcenter eller något liknande, så finns det ofta andra avgifter med också. Det kan finnas försäkringar och olika tillägg, som man kanske inte uppmärksammar när man tecknar avtalet, men som ändå har smugit sig in. Det är tyvärr ett väldigt vanligt sätt som om det fungerar på.

Sedan kan jag rekommendera att man väljer någon som har samma filosofi och tanke som du själv vill ha, om det ska vara grön eller inte, och om du vill kanske sätta dig in och göra någonting med det här. Sedan är din faktura någonstans en konsekvens av vad du gör av med i hemmet, så det handlar om att kanske gå igenom och se om man kan göra det mer effektivt i hemmet och spara energi och hantera det på ett bättre sätt.

Tänk på detta vid husköp

JB: Det är precis vad Anders B. här på Facebook frågade.

Om jag ska köpa ett hus, vad ska jag ta hänsyn till?

Anders B. på Facebook

DL: Just för hus så är uppvärmningen den absolut största kostnaden. Det kan stå för upp till 70-80% av hela energikostnaden.

JB: Om vi tittar på vår räkning, så är vår förbrukning likadan under året, med våra prylar. Det är lägst juni-juli, på typ 1 000 kWh. Sedan jan-feb-mars har vi 6 000 kWh.

DL: Ja, så uppvärmningssättet, isolering och sådana saker som bra fönster, det är det som spelar stor roll här.

JB: Jag tror inte att det är någon som tänker på det när man tittar på ett nytt hus. Men jag tänker att bor man i huset i 20 år så är det inte en oväsentlig andel pengar.

DL: Nej, det är det inte. Det finns kalkyl för det här och det går att spara ihop de här pengarna ganska snabbt. Vissa av de här aktiviteterna du kan göra, kan leda till väldigt snabba besparingar. Till exempel om man har en alldeles för hög inomhustemperatur. Då kan sänka den. Det har en ganska ordentlig effekt.

JB: Vi har 21 grader. Vad ligger snittet på?

DL: Det ligger där någonstans, speciellt i huset. I lägenhet brukar det vara lite högre, men villa bruka runt 20-21 grader.

JB: Jag har fattat att det kan slå oproportionerligt mycket. Alltså en grad kan ge jättemycket effekt. Har du någon tumregel?

DL: Det finns beräkningar på ungefär hur mycket man kan spara. Vi kanske kan lägga upp det?

• Här finns en lista på saker man ska tänka på när det kommer till uppvärmning, och en beräkningsmodell för hur mycket pengar du kan spara på uppvärmning.

JB: Ja, allt vi har pratat om, som Nord Pool, Elpriskollen, alla länkar kommer i samband med avsnittet.

DL: Det är en grej som man verkligen kan se över. För med ganska enkla mått kan man göra ganska ordentliga förändringar.

Prisoptimera uppvärmningen av ditt hus

JB: Det var också en grej när vi flyttade hit. Det var innan vi hade träffats och jag visste inte heller att du var medgrundare, men jag ringde till er och var lite ledsen att vi har en stendum luftvärmepump. Vår är dum, det har man konstaterat. Men vad kan man tänka på?

DL: Det går att göra jättemycket med uppvärmning. Det beror litegrann på vilket hus man har. Om det är ett stort stenhus så är de husen oftast tröga. Man samlar upp jättemycket värme och även om man stänger av värmen, så försvinner inte värmen väldigt snabbt. Det kan vara varmt väldigt, väldigt länge. Sedan har man andra typer av hus som är snabbare med direktverkande el till exempel, då går det fort att värma upp hemmen, och stänger man av så blir det kallt ganska snabbt. De två olika delarna gör att man kan göra ganska mycket med det.

Till exempel, i ett sådant stort stenhus, så om du stänger av värmen i två timmar och du inte märker av det och sedan värmer du på lite senare, då skulle du kunna hoppa över de dyra elpristimmarna. Då behöver du inte köra uppvärmningen under de högsta pristimmarna, utan du kan göra det när det som billigast, för du har den här stora dynamiken i huset.

Det går att göra på elementen eller pannan. Vissa av de här värmepumparna har det redan inbyggt, så att du kan bara aktivera det i värmepumpen, om du har en hyfsat modern sådan. Om du kopplar upp den mot internet kan du styra utifrån elpriset automatiskt.

JB: Jag fattar att detta blir en matteövning, men lönar det sig? Om man har en stendum tio år gammal, lönar det sig att kasta ut den och ta in en ny modern? Eller ska man låta den köra till den går sönder?

DL: Det är svårt att svara på, för det kommer var väldigt individuellt. Men det kan vara värt att lägga ner tid på att räkna på det. Definitivt. Förutom de sakerna jag berättar nu, som är extra benefits, så blir det också att du kommer få en mycket, mycket effektivare pump. Den kommer använda mindre energi för att göra mer värme här hemma, så det kommer ta mindre kWh för den att producera varmvatten och värme här hemma. Det är väl kanske den största grejen. Det har ju skett väldigt mycket förändring av värmepumparna de senaste tio åren.

JB: Dum fråga; vem pratar man med om en sådan grej?

DL: Om du ska byta en värmepump då finns det massvis med värmepumpspecialister i Sverige. Om du bara Googlar på det så finns det jättemånga i närområdet här. De kommer kunna hjälpa dig dels att räkna på en ny värmepump — vad det kommer att innebära — men de kommer också kunna hjälpa dig med att installera den och byta ut den och titta om du kanske ska byta uppvärmningssätt här.

Är det värt att sätta upp solpaneler på huset?

JB: Solpaneler är det många som undrar över. Är det värt att sätta upp solpaneler på huset och hur ska man tänka?

DL: Det finns idag bidrag, så man får även bidrag för att sätta upp solceller i Sverige idag. Det är väldigt generöst, vilket gör att det går mycket snabbare att räkna hem. Under bara de senaste fem åren har det exploderat på marknaden. Det finns jättemycket solinstallatörer i Sverige, så priserna på solceller går ner och installationerna går ner. Så att det börjar bli lönsamt, vilket innebär att om du räknar att du kanske ska spara hem en värmepump på 10 år, så ligger kanske solcellerna på 15 år idag.

Så du kan också sätta upp solceller. Det finns ett starkt businesscase egentligen på att göra det. Jag har solceller hemma och det är riktigt gött faktiskt när man använder el som man själv har producerat. Det är en liten befrielsekänsla också, tycker jag, att man kör varmvattnet och lagar mat och solen skiner och det går ett överskott till mina grannar, som också får nytta av det. Men man får använda sina egna grejer. Jag tycker att det är nice.

CB: Varför får man bidrag på det? Är det så att staten vill att vi ska sätta upp solceller?

DL: Ja, det är bra för samhället och bra för energisystemet i det långa loppet. Dels så behöver vi alla typer av förnyelsebar energiproduktion som går, men sedan är det också så att elmarknaden håller på att ändras, på så sätt att det kommer vara viktigare med att vi kan få mer energi i lokala områden, så att det inte ska färdas mycket energi från ett ställe till ett annat. Utan att det faktiskt kan produceras där det ska användas också.

JB: Jag satt i styrelsen för en skola innan och då pratade man mycket om att i Malmö kommun så har man problem med att kapaciteten inte kommer räcka till. Då behöver man ha, till exempel alla byggnader ska ju få solpaneler.

Batterierna är fortfarande för dyra för att vara lönsamma

JB: Men jag tänker på batterier och sådant. Jag vet att Elon Musk gjorde en stor grej av det där för något år sedan. Att man skulle ha batterier och lagra. Problemet nu kanske är att om förbrukningen ser ut som ett U på huset, man har mest förbrukning i januari, februari och mars, samt november-december. På sommaren ser produktionskurvan motsatt ut, som ett uppochner vänt U, alltså man har mest produktion under sommaren när man egentligen inte behöver den. Hur påverkar det börsen eller jag vet inte, för mig blir det så att jag får mycket utbud när det inte finns någon efterfrågan. Då vill man ha ett batteri som kan lagra.

DL: Absolut. Jag är säker på att batterimarknaden kommer komma och den kommer bli stor och det kommer vara nyttigt. Men de är lite för dyra idag. Det är liksom inte lönsamt. Grejen är att om du har solpaneler på taket och säljer ut det på nätet, så får du subventioner även där. Så det lönar sig inte att spara den elen och använda den hemma senare ens, utan det är värt att skicka ut det på nätet. Men det kommer att bli lönsamt, jag är helt övertygad om det.

Men sedan är det så att storleken på ett sådant batteri idag, ungefär 10-15 kilowatt, det räcker inte så långt. Det räcker för dig att ladda på dagen och sedan ladda på kvällen. Det räcker inte för dig att flytta till en annan tid på året, utan det är dygnscykeln du kan jobba med och det är inte längre än så. Det måste ske någon slags revolution i batteri om du ska kunna lagra under längre perioder.

Tankar kring att ha solceller hemma

JB: Jag vet inte om jag har missförstått det här, men man pratar ju om att man ska ha en gemensam elmarknad i Europa. Vi funderar på att sätta upp solpaneler, men sedan har vår granne en jättestor blodek. Den är jättefin, men den skymmer ungefär 60% av vårt tak, så det är inte riktigt lönsamt. Sedan pratade jag med ett annat företag, som heter Switcher (annonslänk), som jag vill göra något avsnitt med i framtiden. De köper upp solkraftsparker.

De sa att i framtiden kanske det kommer bli så att du kan köpa solpaneler hos oss nere i Italien, där det är mycket mer sol, sedan kan du byta det mot din förbrukning här hemma. Är det dit som vi är på väg? Har du någon kommentar?

DL: Det kanske är dit vi är på väg rent finansiellt, det vill säga att det är mer lönsamt för dig att stoppa pengarna nere i Italien för att bygga solpark där, än att stoppa det på ditt eget tak. Men du kommer inte kunna fysiskt överföra elen från dit till ditt hem.

JB: Kommer jag få en billigare elräkning?

DL: Jag tror inte det kommer vara kopplat till din elräkning, men däremot så kan det vara en bra investeringsaffär.

JB: Jag kanske har missförstått hela detta med solpaneler och egen produktion. Om jag producerar, betalar jag mindre, eller kommer jag fortfarande betala här och få tillbaka pengar? Eller hur funkar det?

DL: Din förbrukning där kommer gå ner. Det här är det som kommer från en elmätare, det här är från nätet, men när du sätter upp solceller så kommer du behöva mindre från din elmätare, för du kommer kunna ta en massa från solcellerna också. Så den här summan kommer hela tiden minska, till det bästa caset där det är noll eller minus till och med, för att du producerar mer än vad du kan göra av med. Då får du betalt för att producera el istället.

JB: Bra. Jag tänker att vi har tagit de flesta frågorna. Är det någon fråga som du tänker att vi borde ha frågat?

DL: Nej, det var väldigt bra frågor tycker jag. Jag förstår att elräkningar och det här mer nätavgifter är komplext och det har varit komplext även för svenska staten. Det här är en jobbig fråga som inte riktigt är löst. Jag förstår frustrationen, men det bästa man kan göra med det är att ta actions hemma och se till att förbruka mindre och smartare.

Tekniska hjälpmedel för smart energiförbrukning

JB: Och ta de här tekniska hjälpmedlen. De finns i typ i er shop. Hur gör ni när vi väljer ut dem?

DL: Vi är ju väldigt entusiastiska i det området, så våra hem och kontor är mer eller mindre labb. Vi testar väldigt mycket produkter på marknaden, för vi tycker att det här är viktigt. En produkt är en smarttermostat, som du kopplar till värmepumpen. Det innebär att värmepumpen dyker upp i appen och då kan du styra temperaturen och så tar den in väderprognos och elpriser, och räknar på hemmet, och sedan styr den hemmet så att den värmer när den verkligen behöver och sparar energi när den inte vill övervärma. Hur lång tid det tar att räkna hem en sådan beror på ditt värmesystem, men ett till tre år kanske.

Det där är ganska coolt för det är ganska hög avkastning. För vi pratar alltid om fonder och sparande och det rör sig ofta om 6-7%, men då tar det 10 år innan du har dubblat pengarna. Här har du fått igen pengarna på ett till tre år.

Jan Bolmeson

DL: Ja, det är smarta saker att göra i hemmet för att få ner den här kostnaden. Det har en ganska stor effekt på båda de här kostnaderna. Det är mest vanligt att man kopplar upp sina elbilar, sin värme och styr värmen, eftersom det är en sådan stor kostnad, när man skaffar solceller så är de också uppkopplingsbara, så att man samlar in data och gör analyser och man kan kanske värma varmvattnet när man har sol och sådana saker.

Sedan har vi analyser, det vill säga att du kan koppla upp och mäta din förbrukning i realtid. Så att när du tänder en lampa så ser du att det går upp. När du drar ut den där laddaren som sitter i garaget, så ser du att det var den som drog så här mycket. Så det finns smarta hjälpmedel också för att förstå förbrukningen.

Se din förbrukning i realtid

JB: Hur är upplösningen i appen? Jag kan se om jag drar ut någonting?

DL: Om du bara har ett elabonnemang med Tibber och får data genom oss, då ser du per timme. Så då ser du dagen efter. Data kommer från elmätaren då. Så då får vi data dagen efter och så kan vi visa till dig exakt hur mycket du har gjort av med, per timme. Sedan kan man installera realtidsmätare och då får man se det live i appen. Då ser man hela tiden vad det är man förbrukar.

JB: Är det värt att ha en sådan? Jag tror att jag köpte en, men jag har aldrig använt den.

DL: Du kommer få en helt annan förståelse. Den här snabba grejen med att du bara pluggar ut någonting, då inser du att det var det. Man kan prata om lite eltjuvar och så, saker och ting som drar, det är ganska enkelt att hitta sådana i hemmet. Typ laddare som sitter i och har suttit för länge. Jag hade en jättekonstig grej när julen kom. Då såg jag att det drog iväg. Då hade jag en ljusstake hemma som var från ett välkänt ganska dyrt märke, men själva transformatorn till den blev ju jättevarm. När jag drog ut den så insåg jag att den drog ju jättemycket. Så det måste ha varit något fel i den.

Typiskt sådana saker. Det är så dumt och om man inte tänker på det så åker den in nästa år igen och den kan ha en livscykel på flera år. Så det är typiskt sådana saker. Sedan kan man också se om värmepumpen fungerar som den ska. Alltså, mår den bra. Drar den så här mycket som den ska verkligen göra. Har man ett litet hus och ändå gör av med väldigt mycket, så kanske det är någonting som är fel. Så det är sådant man kan märka och kanske bör reagera på.

JB: Nu har vi pratat mycket om hus. Är det någon skillnad om man bor i lägenhet eller bostadsrätt?

DL: Ja, då har du inte uppvärmning längre, för det ingår oftast i avgift eller hyran. Elräkningarna går ju ner, de blir betydligt lägre, däremot är nätavgiften fortfarande mycket större än det du gör av med hemma. Då är det att se upp lite på den här elnätsavgiften, för den är ganska stor i proportion. Men där finns det istället andra saker att titta, som lampor och vad man har som alltid står på i hemmet. Det har en större effekt på helheten. Men uppvärmningen går inte att påverka i och med att den oftast ingår.

Så träffades Tibbers grundare

CB: Hur träffade du din norska medgrundare? Hur kom ni fram till att ni ville starta Tibber?

DL: Vi hade faktiskt varit konkurrenter på marknaden, kan man säga. Jag jobbade på att bygga IT-system till energiföretag och hjälpte dem att bli mer digitala. Han jobbade också på ett annat sådant bolag. Så vi gjorde liknande saker och vi hade väl ganska samma version på något sätt och sedan började vi jobba tillsammans. Då var det ganska tydligt att vi ville samma sak, men vi såg båda också problemet.

Man kan säga att det var en slump att vi hittade varandra i branschen så, men vi hade samma syn på det här med vart energimarknaden ska och vad vi ville göra med det hela. Ibland blir det så att konkurrenter också måste samarbeta, så det var ett stort projekt där vi skulle ge en stor offert till ett stort företag i Norge. Grejen är att det här var en för stor affär för mitt eller hans bolag att göra på egen hand.

Vi behövde varandra och det var kanske vid den förhandlingen som vi träffades och man började diskutera med varandra hur ska vi lösa det här och vad är det här för någonting. Vi började inse att vi tänkte rätt lika och att vi hittade tycke för varandra.

Petter Stordalen är en av de första finansiärerna

JB: Vi har en favoritfråga också, som är så här, hur konstig är du på en skala 1-10?

DL: Jag är en 6:a kanske. Jag lever ett ganska vanligt liv, så man är inte jättekonstig som människa. Men sedan är det så att man har satsat allting på en idé och det är lite småkonstigt liksom och man får en fix idé att man ska lösa saker och ting i världen. Och helt plötsligt satsar man allt på det och bara går den vägen och blir uppslukad av det. Man lever med det här dag och natt. På något sätt blir man konstig också.

Det är irrationellt egentligen att sluta jobba på ett välbetalt jobb och ta all risk, för att få jobba ännu mer och man får hantera allt här. Man får göra allt. Det är jättekul att göra det. Det är en enorm drivkraft. Men det är också tungt. Att driva företag är otroligt mycket jobb.

JB: För jag kommer ihåg nu, det fattade jag inte förrän nu, att det var Daniel som ringde och kollade upp vår Mitsubishi-värmepump, för att det inte gick att koppla en termostat. Då fattade inte jag att jag pratade med grundaren.

DL: Jag tycker det är så kul, för ska man bygga bolag, så ska man bygga det med kunder. Man vill träffa kunder och prata med kunder, för det är då man lär sig någonting. Det är då man hör vad man faktiskt tycker om saker och ting. Den vanligaste feedbacken vi får från våra kunder det är att vi är väldigt lyhörda. Det är för att vi älskar det här.

JB: Ja, du kollade upp min värmepump. Det kommer jag ihåg. Sedan sa du att det är ju den värmepumpen. Jag tycker det är så coolt. Och nu ska ni öppna i Tyskland. Ni har i Finland, Norge.

DL: Ja, precis. Vi har kontor i Sverige, Norge, Finland och håller på att öppna ett kontor i Tyskland. Så det är så klart en jättemarknad att jobba med. Vi är ungefär 30 personer i bolaget.

JB: Är ni lönsamma på de här 39 kronors avgifterna?

DL: Inte än. Vi växer också väldigt snabbt, så det har också en påverkan. Vi får riskkapital från Petter Stordalen, som är en av våra investerare, vi har också fått investerare från Silicon Valley. Vi är väldigt långsiktiga och vi har väldigt starka finansiärer, så vi är in it for the long run.

JB: Ett fantastiskt stort tack Daniel, för att du flög ner från Stockholm hit till oss för att vara med och prata om det här. Vi har varit kunder hos er sedan 2016. Det sa du också att vi var en av era första kunder. Men jag är ju tekniknörd och älskar er app. Det är väl egentligen så man blir kund hos er också, att man laddar ner appen Tibber. Sedan kan man ge värdekoden ”rikatillsammans” Om folk har ytterligare frågor kan de skriva dem i kommentarsfälten, så kanske någon av dina kollegor kan kolla på det. Ett stort tack för att du var med.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Vill du få tips om dessa artiklar till din inkorg?

Om du gillade den här artikeln är sannolikheten stor att du även kommer gilla våra andra artiklar. Prenumerera gärna på vårt månatliga nyhetsbrev, det är kostnadsfritt och innehåller de bästa tipsen och artiklarna. Dessutom får du välkomstmejl som sammanfattar det absolut bästa från bloggens över 1 000 artiklar och 100+ poddavsnitt.

Relaterade artiklar

Du kan även vara intresserad av följande artiklar:

• 16 privatekonomiska prepping tips – Del 1 av 2. - RikaTillsammans #112 - Sunt förnuft för en mer robust privatekonomi
• Vad är bäst? Amortera, spara, investera eller t.o.m. låna? - RikaTillsammans #102 - Tänk om det inte är sant att alla lån är dåliga...
• Ett samtal om bostadsmarknaden med många bra tips - RikaTillsammans #106 - Intervju med Pontus Kopparberg, f.d. VD i mäklarbranschen, del 1 av 2.

Avsnittet Tips för sänkta elkostnader och bättre elavtal dök först upp på RikaTillsammans.

Här kommer en extrainsatt artikel med tips om att delta i börsintroduktionen av aktien K-Fastigheter. Som du säkert noterat är jag inte ett stort fan av direktinvesteringar i aktier eftersom man har oddsen emot sig. Ett par gånger per år inträffar dock situationer på marknaden där oddsen helt plötsligt skiftar till ens egen fördel. Deadline är tyvärr dock idag.

Jag, Marcus Hernhag på Privata Affärer, Affärsvärlden, Dagens Industri och Börsplus m.fl. tror att börsintroduktionen av K-Fastigheter som sker nu är en sådan situation. Richard Bråse på Dagens Industri skriver till och med: 

Fastighetsaktier är generellt sett en sektor i behov av några riktigt djupa andetag efter senaste årets rally, men K-Fastigheter är en notering Di inte vill stå utanför. Med det sagt är vi inte främmande från att plocka hem vinsten när den närmar sig 30 procent.

Richard Bråse, Dagens Industri

Därav det här, för mig, ovanliga tipset i att spekulera i en kortsiktig aktieuppgång. Jag vill dock vara supertydlig med att bara för att oddsen är på vår sida, och att jag, m.fl rekommenderar att teckna så finns det inga garantier och man kan förlora pengar.

Kort om K-Fastigheter och börsintroduktionen

K-Fastigheter är ett snabbt växande fastighetsbolag med fokus på effektiv nybyggnation samt långsiktig förvaltning av huvudsakligen egenutvecklade bostäder. De gör en nyemission i samband med noteringen på nästan 800 Mkr. 425 miljoner kr av aktierna är redan bokade på ankarinvesterarna. Dessa är hela nio till antalet och består bland annat av storbankers fondbolag och AP-fonder.

Emissionen har starkt stöd från mäktiga ankarinvesterare som Andra AP-fonden, Fjärde AP-fonden, Länsförsäkringar, SEB, Swedbank Robur,  Handelsbanken Fonder samt några till. När så många starka ankarinvesterare går in tungt i samma bolag är det extremt sällsynt att bolaget får en dålig kursutveckling under de första veckorna.

I princip alla stora svenska affärstidningar ger också rådet att teckna aktien. Enligt rykten i branschen kommer den antagligen bli övertecknad med minst fyra till sex gånger. Med andra ord finns det mycket goda förutsättningar att det här blir en lyckad börsintroduktion där kursen antagligen sticker upp minst 10 % första handelsdagen. Väl i linje med den de studier som jag skrivit om tidigare på bloggen.

En börsintroduktion innebär att vi småsparare har en möjlighet att också bli delägare i K-Fastigheter. Det som ofta händer vid en börsintroduktion är att både Avanza, Carnegie och K-Fastigheter vill få en lyckad introduktion. Något slarvigt kan man säga att man ibland ger en rabatt för att skapa ett stort intresse och en uppgång på introduktionsdagen.

Kort spekulation – teckning idag och sälj på fredag oavsett hur det går

Det som jag satsar mina pengar på är framförallt två saker; 1) man ger en liten rabatt till de nya ägarna och 2) intresset kommer att vara så stort att efterfrågan på aktierna blir större än tillgången vilket kommer att driva upp priset. Min tro är att vi kommer att se en uppgång på i likhet snittet som Dagens Industri har skrivit om kring 9 % på första handelsdagen. . 

Precis som i tidigare sådana här tips betyder det att jag kommer att anmäla mitt intresse för att delta i introduktion (=”teckna aktien”) och givet att jag får en tilldelning så kommer jag sälja på den första handelsdagen – oavsett om aktien går upp eller ned. Ibland kan det löna sig hälften på morgonen och hälften på eftermiddagen.

Det finns inga garantier, det innebär en risk och du kan förlora pengar

Jag vill vara supertydlig med att bara för att oddsen är på vår sida så innebär det inte en garanti att det kommer fungera. Du kan gå back och du kan förlora pengar. Således bör man inte spekulera med pengar man inte har råd att förlora. Därför brukar jag bara rekommendera att göra den här typen av spekulationer i lekhinken.

Eftersom jag misstänker att intresset kommer bli stort är det inte ovanligt att man inte heller kommer att få tilldelning. När det är stort intresse för en introduktion är det inte ovanligt att man får små tilldelningar eller att man lottar vem som ska få aktier vilket kan innebär att man blir helt och hållet utan. Jag tycker däremot att det ofta är värt att göra då anmälan bara tar några minuter att göra och räknar man det som timlön så är den ofta ganska bra, vilket motiverar ansträngningen.

I artikeln på bloggen om börsintroduktioner liknade jag den här typen av spekulation med att dra kulor ur en påse. Statistiskt kommer ca 8 av 10 kulor ge en vinst på 5 – 15 %. Det betyder att även om man drar en kula som ger förlust, att om man drar tillräckligt många kulor så kommer man gå med vinst över tid. Nu senast med EQT gjorde ju de flesta av oss en vinst på nästan 2 000 kr per person. En vinstkula helt enkelt. Nu spekulerar vi i att vi både får dra en kul och att det är en vinstkula. Förlorar vi, då får vi bara dra en ny kula lite längre fram. 👍

Tips för att maximera chansen för tilldelning

Det finns några tips man kan utnyttja för att öka sannolikheten att få aktier. Det första är att teckna på flera konton om man har den möjligheten samt t.ex. utnyttja möjligheter i hushållet om man är flera. Om man dessutom råkar vara kund på både Avanza och Carnegie så kan man teckna via fler banker.

Det andra tipset är att ofta ger en större anmälan en större tilldelning. Om du har likvider tillgängliga kan det vara värt att ta den ökade risken för att få en större tilldelning. Jag har skrivit en artikel med mer info:

• Överkurstips för att öka sannolikheten för tilldelning

Praktisk information och info om hur man gör

Man kan teckna aktien via Avanza och Carnegie (tyvärr inte via Nordnet). Det innebär att om du inte är kund på Avanza, så får du gärna använda vår sponsrade länk (annonslänk) för att bli det (kostnadsfritt för dig).

• Direktlänkar: Avanza
• Minsta investering: 100 aktier á 105 kr (10 500 kr)
• Deadline: 27 november kl. 23:59 på Avanza
• Information om tilldelning: 29 november vid 08.30-tiden
• Första handelsdag: 29 november
• Mer info: bolagets hemsida, prospektet samt Avanzas utmärkta sida.

Om du redan är kund på Avanza, då gör du så här för att delta:

1. Logga in på ditt Avanza-konto (eller bli kund här (annonslänk))
2. Klicka på ”Spara & Investera”-menyn
3. Välj ”Börinstroduktioner och Emissioner”
4. Leta upp ”K-Fastigheter” och klicka på ”Läs mer och svara på erbjudandet”
5. Klicka på ”Anmäl intresse”
6. Välj antal aktier
7. Godkänn anmälan

Vad tycker andra, övrig info och disclaimer

Du bör naturligtvis inte heller bara lita på mig utan läsa på i prospektet, läsa andras analyser och bilda dig din egen uppfattning. Här är några länkar på vägen:

• Privata Affärer, Marcus Hernhag: ”Teckna K-Fastigheter”
• Richard Bråse, Dagens Industri: ”Detta vill vi inte missa – haka på Selins succé”
• Dagens Industri: ”Ny notering i heta sektorn – det talar för en lyckad start”
• Affärsvärlden: ”Teckna-sälj hos Selins protogé”
• Börsplus: ”Ett nytt Selin-bolag till börsen”

Jag avser själv att delta i emissionen och har i dagsläget anmält intresse för mer än 3 000 aktier i dagsläget, det kan bli fler. Den här artikeln är inte sponsrad men innehåller en sponsrad länk till Avanza. Återigen vill jag betona att bara för att oddsen är bra så är det ingen garanti och vi kan förlora pengar. Därför är det här bara något man bör göra i sin aktiva hink enligt fyra-hinkar-principen.

Missa inte tips som det här i framtiden

Om du uppskattade det här tipset, då skulle jag rekommendera att prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev. Där gick det här tipset ut redan igår. Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller tips, råd och inspiration för din privatekonomi, bloggens bästa artiklar, länk till mini-avsnitten och ibland något erbjudande som vi själva använt och tror att även du skulle gilla.

Fler tips och extra-material på Patreon

Jag och Caroline har valt att satsa vår energi i sociala medier på Patreon. Där kan du bli en del av vår lilla RikaTillsammans-community med andra som också vill stödja oss, få tillgång till fler tips och extra-material. Vi håller även regelbundna digitala FikaTillsammans-tillfälle med gäster från avsnitten, har frågestunder och lägger upp smått och gott.

• Besök vår Patreon-sida för mer information och gå med

Nu håller vi tummarna att vi har rätt i antagandena ovan och förhoppningsvis firar på fredag. Ses i kommentarsfältet då. 👍

Avsnittet Tips på en kort spekulation: Teckna K-Fastigheter idag dök först upp på RikaTillsammans.