Quantcast
Viewing all 741 articles
Browse latest View live

Ett samtal om inre framgångsfaktorer för att bli rikare – Del 03

Dagens artikel är en fortsättning på vårt samtal om inre framgångsfaktorer för ett rikare liv. Vi tror nämligen att framgång kommer i skärningspunkten mellan den tekniska kompetensen som att köpa fonder, spara långsiktigt, globalt och billigt samt den inre kompetensen kring förhållningssätt, självmedvetenhet och stödjande attityder. Vi bygger artikelserien på T. Harv Ekers bok ”Secrets of the Millionaire Mind” och hans s.k. ”wealth principles”.

Om ett par veckor blir det många avsnitt som kommer vara väldigt tekniska i form av bästa fonderna, uppföljning på portföljerna, ombalansering och planering inför 2020. Därför tänkte vi variera och bryta av med dessa mer pratiga avsnitt som är minst lika viktiga för framgång. Precis som tidigare handlar de inre framgångsfaktorerna inte om ett ”rätt svar” på samma sätt som när man t.ex. ombalanserar. Det handlar snarare som vår vän Helena Roth brukar säga om ”tankespjärn”. Ett sätt att utmana sitt eget sätt att tänka.

Det är nämligen först när vi kan tänka nytt som vi får tillgång till nya saker att göra som först då kan leda till nya resultat. Ungefär som när man levlar i ett dataspel. Precis som i de föregående avsnitten delar vi med oss av våra tankar, misslyckande, framgångar och erfarenheter av principerna. Det är ett ganska personligt avsnitt och inte en regelrätt recension. Det innebär så klart att det även finns andra sätt att se på det.

I dagens avsnitt diskuterar vi bland annat följande:

  • Din inkomst står i direkt proportion till det värde som du skapar
  • Frågan ”hur tjänar jag pengar?” är felställd. Det handlar om ”hur skapar jag värde för andra?”
  • Det är inget stort i att hålla sig själv liten
  • Fokuserar du på möjligheter eller problem?
  • Receptet för ekonomisk framgång: tjäna pengar, behåll dina pengar och investera dem.
  • Välsigna det som du önskar
  • Du är genomsnittet av de 10 personer du spenderar mest tid
  • Ledare tjänar mycket mer än följare

En av de stora aha-upplevelserna i mitt liv var när jag fick feedbacken kring hur man tjänar pengar. Jag gick hela tiden runt om tänkte ”hur tjänar JAG pengar?”. Det handlade om mig, mig och mig. En god vän sa att det var sjukt självupptaget och att med den attityden skulle jag med stor sannolikhet aldrig tjäna några större pengar. I alla fall inte på något hållbart, etiskt eller långsiktigt sätt. Istället sade han att fokuset borde vara på andra människor. Han sa genom att skapa värde för andra människor, genom att hjälpa dem att få det som de vill ha, så kommer de hjälpa dig att få det som du vill ha. Det handlar om att först ge för att sedan få. På sätt och vis både mycket enklare och svårare.

Vi vill också passa på och gratulera alla er som fick tilldelning i börsintroduktionen av K-Fastigheter. Precis som vi trodde var det en straffsparksituation där aktien gick från 105 kr till 160 kr. Det var betydligt mer än vad vi trodde. Tyvärr var det fler som såg samma möjlighet vilket ledde till en stor överteckning och lottning av tilldelningen. Jag och Caroline tecknade på 8 st konton och fick tilldelning på 2 konton. Det verkar inte ha handlat om antal man tecknade, då jag har en vän som tecknade 15 000 st aktier och fick inget.

Hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på avsnittet de inre framgångsfaktorerna

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till avsnittet:

  • 00:02:54 – Veckans avsnitt är en inbjudan till tankespjärn
  • 00:07:24 – Guldkorn från avsnitt 126 och 127
  • 00:10:52 – Ansvar, positivitet och kompromisslöshet
  • 00:13:10 – En fokus på att skapa värde för andra
  • 00:16:58 – Hävstången och pengarna kommer från att jobba med kvantitet
  • 00:21:24 – Känd dikt av Marianne Williamson och boken ”A return to love”
  • 00:26:46 – Attityderna som styr våra liv
  • 00:30:32 – Get ready, fire and aim
  • 00:34:40 – Someday, this will be just another story
  • 00:37:57 – När Jan skulle springa vårruset
  • 00:42:33 – Fokusera på hur du vill att livet ska vara
  • 00:45:42 – Kompetenstrappans olika steg
  • 00:47:57 – Kan vara en lång och utmanande process
  • 00:50:02 – Negativa känslor om andra påverkar dig negativt
  • 00:53:42 – ”Du är genomsnittet av de 10 personer som du spenderar mest tid med”
  • 00:57:40 – Få nya resultat genom att hänga med människorna som har det som du vill ha
  • 01:04:10 – Vad är försäljning för dig?

Precis som vanligt matchar tiderna bättre videon än poddavsnittet på grund av klippningen.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som är som jag och hellre läser än lyssnar eller tittar, följer en komplett transkribering av avsnittet.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Idag är det dags för avsnitt 129. Vi fortsätter på det där samtalet om inre principer för rikedom. För två veckor sedan hade vi avsnitt 126 och 127. Sedan hade vi en paus förra veckan för avsnittet om elavtal och elfakturor. Men du (Carro) har varit iväg en vecka så jag har varit hemma själv med två barn. Jag kan säga att jag har full respekt för ensamstående föräldrar.

CB: Ja, vissa av dem har tre barn. Men de hittar nog sätt. Vi är ju totalt ovana egentligen vid att vara själva i flera dagar.

JB: Jag har glömt hur det är att ha en 1,5-åring som man ska skugga på två meters avstånd. Men det var ändå ganska roligt för jag gjorde en grej för första gången. Jag berättade för mina kompisar Niklas och Moa att jag hade gjort en ”first” och då undrade de om jag hade hoppat från femmans höjd på badhuset eller pussat en pingvin. Men jag hade tvättat för första gången sedan vi flyttade till huset. Jag fick inte mycket sympati i frågan. Moa blev till och med lite upprörd och sa, ”Jag märker ju att jämlikhet är väldigt viktigt för mig.”

CB: Ja, då ska vi säga så här att jämlikhet är viktigt för oss med. Det är bara det att jag gillar att tvätta och du gör inte det. Du gillar att storhandla och det gör inte jag. Vi har bara delat upp det vi gillar och det som vi inte gillar.

JB: Ja, så då har vi sagt att det där är ok för dig och det här är ok för mig. Vissa saker gillar ingen av oss, till exempel städning, och då har vi tagit hjälp. Men min poäng var i alla fall att jag var så där barnsligt förtjust när jag tog ut Frejas fleece från tvättmaskinen och den var ren. Jag blev så glad jag kände att den där stolthetskänslan hade jag inte känt på länge. Så jag tänker att det hänger ihop med det vi ska prata om idag. Att vara lycklig och stolt över sig själv och det man gör. Sedan kan det vara de små grejerna.

Veckans avsnitt är en inbjudan till tankespjärn

JB: Men vi ska inte prata så mycket om min tvättkompetens, utan jag tänkte att vi skulle prata om avsnittet. Det här avsnittet handlar om inre och yttre principer. De yttre principerna för rikedom eller för att investera det är många gånger verktyg som fondrobotar, sharpekvoter, Morningstarstjärnor, och så vidare.

De inre principerna handlar om vem är jag som använder de här verktygen, helt enkelt. På sätt och vis kan många gånger de yttre principerna, som vi vanligtvis pratar om, vara mindre kluriga än de inre principerna. Då får man titta på vad det är för principer, filer, beteenden, känslor och tankar man har.

För att få en struktur, en röd tråd i det här, så har vi använt boken ”The Secrets of the Millionaire Mind”, som är skriven av en kanadensisk coach som heter T. Harv Eker. Hela den här serien – jag tror det blir ett avsnitt till – handlar egentligen om en inbjudan till tankespjärn. Det är för mig att man tänker någonting nytt. Att man får ett nytt perspektiv.

Det är lite roligt för det är många som har kommenterat på de gamla avsnitten, som till exempel:

Gud vad bra, jag har skrev ner vissa av de här sakerna som ni sa för att använda dem för min egen inspiration”

En läsare i kommentarerna

eller att de har det i plånboken. Sedan skrev inte den här följare vilka saker det var, men vi blev nyfikna på det.

När man pratar om de här inre principerna och tankar och känslor så är det alltid så att det är inget som är falskt eller sant, rätt eller fel, bra eller dåligt, utan det handlar om att tänka efter om det går i linje med det som genuint känns rätt för mig. Sedan titta efter om beteendet ger de resultat man vill ha, eller inte. Då kan man välja om man vill fortsätta med detta eller göra något annat.

Ibland kan detta upplevas som provocerande och generaliserande. Ibland är det överdrivet, men det är just också för att illustrera det. Och många gånger när vi upplever saker som provocerande så är det en försvarssignal. Så det var som när vi var på kurs i London. Kommer du ihåg vad de sa?

När du blir trött och irriterad och provocerad, så är det dags att pay attention. För då är det något nytt som är på gång som din hjärna inte vill ta till sig.

CB: Ja, då kan det vara ens egen försvarsmekanism mot det man hör. Att man inte vill ta in det. Men det kanske är någonting som man verkligen behöver ta in.

JB: Ja, det var någon som sa,

Pay attention or pay with pain.

Så det är en undersökning och vår egen tolkning. Det är många gånger vi har tagit principerna från boken och sedan pratar vi om det utifrån våra egna upplevelser och tankar. Ibland kan det förmodligen till och med vara så att vi misstolkar. Alltså, vi kanske inte tar exakt det som han hade menat. Det är ingen recension på boken. Antingen i det här avsnittet eller nästa så var det vissa principer som jag blev trött på och till och med funderar på att skippa dem. Men, pay attention!

Detta är inget samarbete. Vi har ingen länk till boken. Jag vet att han skriver om en utbildning i boken, men vi har inte gått den. Det här är ingen reklam utan en diskussion. Många av de här avsnitten som inte alls är sponsrade kan vi göra tack vare Patreon-communityt, som är skitroligt. Vi är ett gäng som har gått ihop, jag tror vi är ca 300 personer nu.

Varje vecka har vi lite olika inlägg, jag kommer med förhandstips, vi har digitala FikaTillsammans. Man kan gå in på Patreon och läsa lite mer där.

Guldkorn från avsnitt 126 och 127

JB: Vi tar en kort, kort repetition. I avsnitt 126 pratade vi mycket om orsak och verkan, att allt som händer i vårt liv är ett resultat av någonting annat. Så om jag är miljonär så är det ett resultat av saker jag har gjort och saker jag inte har gjort. Om jag inte är miljonär, eller om jag är sjuk eller har andra resultat i mitt liv, så är det också en följd av saker jag har gjort eller inte har gjort.

Sedan har vi pratat mycket om drivkrafterna. Vi har pratat om att många av oss är rädslodrivna i pengar. Om någon frågar oss varför det är viktigt att spara så är svaret till exempel att det är viktigt att ha en ekonomisk trygghet. Man vill inte oroa sig för pengar. Då är det rädslobaserat.

Problemet med det är att det spelar ingen roll hur mycket pengar det finns. Man kommer fortfarande vara rädd, eftersom rädslan inte försvinner med pengarna. Tvärtom, tillkommer det en ny rädsla att man kan förlora dem. Tänk om man investerar dåligt, om börsen går ner, om man blir bestulen, och så vidare. Det pratade vi om i avsnitt 126 tillsammans med en massa andra saker.

I avsnitt 127 pratade vi om den finansiella termostaten. Att vi alla har vår finansiella termostat och den är inställd på vad vi tycker är en bra lön eller en dålig lön eller mycket/lite pengar. Det kan också förändras över tid. Det var så roligt när jag satt i bilen med vår dotter Freja här om dagen och kom vi in på någonting som hade att göra med 1 000 kronor och det var jättemycket pengar för Freja. Så mycket att hon knappt kunde föreställa sig så mycket pengar. Jag tror att om tio år så kommer inte 1 000 kronor vara lika mycket pengar, när hon upptäcker att man knappt kan köpa en vinterjacka för 1 000 kronor.

Så det är en finansiell termostat och den har vi egentligen i alla områden. Till exempel vad är ett dyrt vin? För vissa är det 60 kronor, för andra är det 400 kronor, för andra är det 20 000. Sedan pratade vi också om att när vi är stressade så blir vi våra föräldrar. Man går in i vanliga mönster, som man lärde sig när man var liten. Sedan pratade vi också om att utifrån den här programmeringen vi har i huvudet eller hjärnan så kan vi bara fatta beslut utifrån de filerna eller den kunskapen vi har.

Det kan man till exempel se i Lyxfällan. Där är det folk som kanske inte har den där filen som heter ”konsumera inte på kredit när du redan är i skuld”, eller ”investera pengar”. Man kan skaffa sig nya filer.

Ansvar, positivitet och kompromisslöshet

JB: Sedan pratade vi om skapar jag mitt liv eller drabbas jag av livet? Är jag en person som köper lotter för att hoppas att livet kommer belöna mig med en vinst eller investerar jag och sparar för att jag tror att jag skapar mitt liv och min framtid.

CB: Här måste jag ändå flika in att vi gillar ju det stora mysteriet och att saker kan hoppa på en. Den stora lyckan kan hoppa på en. Men ok, låt oss bara vara helt ärliga kring pengar. Då gör det oftast inte det. Man kan söka mysteriet i andra delar av sitt liv.

JB: Sedan pratade vi om att pengar är extremt viktiga i de områden där de funkar och extremt oviktiga där de inte funkar. Det går inte att betala en räkning med kärlek, men du har inte ett rikt liv om du inte har fina relationer i ditt liv. Och klagar vi så blir vi ”crap magnets”. Vi attraherar klageri. Det sista vi pratade om var att alla svarar att de vill bli rika om de får frågan, men det är få som säger att de vill som verkligen bestämmer sig, och ännu färre som åtar sig…

Jag använde exemplet med min träning. Jag vill gå ner i vikt för jag tycker att jag väger lite för mycket. Har jag bestämt mig för att gå ner i vikt? Nej, för jag sitter och äter glass och jag rör mig för lite. Och ännu färre anammar the way of the warrior, som säger att jag SKA göra detta, om det så är det sista jag gör i mitt liv.

CB: Jag tycker det är jätteskönt att hamna i det. Att åta sig något för det blir en sådan kristallklarhet i livet. Men det är inte super ofta som man kommer till det.

JB: Så det var en kort sammanfattning, för det var ändå två veckor sedan. Är det så att du inte har lyssnat på avsnitt 126 och 127 så kommer du ändå kunna hänga med i detta, men lyssna gärna på de andra två, för det här bygger ändå lite vidare på det.

En fokus på att skapa värde för andra

CB: Ska vi ta den första?

The Law of Income: You will be paid in direct proportion to the value you deliver according to the marketplace.

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

CB: Du kommer tjäna i direkt proportion till det värde som du kan ge på marknadsplatsen. Det är din stora styrka, Jan, att se värdet du kan ge. Behoven där ute.

JB: Detta började väl egentligen är jag hade Claes-Erik som mentor. Då pratade vi om det här. Jag vill tjäna pengar och bli rik, så jag ställde frågan,

Hur blir man rik och tjänar mycket pengar?

Då sa han att frågan är felställd. Frågan att ställa sig istället är:

Hur kan man skapa eller bidra med värde till andra?

Då hänger det ihop med en annan universell princip man brukar prata om,

Om du hjälper andra människor att få det som de vill ha, så kommer de hjälpa dig att få det som du vill ha.

Är detta sant? Ingen aning. Men är det en princip som verkar funka för mig? Absolut. Mitt liv blir roligare och enklare om jag väljer att tro på att det inte handlar om att tjäna pengar, utan att skapa värde för andra.

Då kan jag hela tiden fundera på hur jag kan skapa massivt värde. Är detta värdefullt för andra människor? Är detta bra för andra företag? Då handlar egentligen detta i sin enklaste form om tillgång, efterfrågan, kvalitet och kvantitet. Då tänker jag så här att tillgång, om jag till exempel erbjuder någonting som det finns en massa tillgång på, då är det svårt att skapa mycket värde.

Samma sak, lite beroende på om efterfrågan är liten. Om det är bara jag i hela världen som kan prata tjeckiska med svensk brytning om ekonomi. Då har jag en unik grej men det är ingen som vill ha det och då kommer jag inte heller att få så bra betalt för det. Om vi då hittar tillgång och efterfrågan i en balans, då kan man fråga sig om jag är den som kan göra till exempel det bästa coaching samtalet eller den bästa rådgivningen. Eller vad är kvalitet? Är detta de bästa jeansen? Eller den bästa bilen?

Kvalitén påverkar också och där gillar jag naturligtvis att kanske ligga ibland i den högre prissättning.

När det gäller pris kan man bara vara på tre ställen: billigare än alla andra, ha samma pris som alla andra, eller vara dyrare än alla andra. Om du är billigare än alla andra så är det alltid någon jäkel som kommer underprisa dig med någon kampanj eller rabatt eller är villig att ta lägre lön. Har du samma pris som alla andra, då särskiljer du dig inte.

Det är bara de alternativ som finns.

Hävstången och pengarna kommer från att jobba med kvantitet

JB: Om du är dyrare än alla andra då kommer du få svårare att sälja, men å andra sidan kan du skapa mer värde. Då kan du ofta lägga in det där lilla extra. Till exempel jag betalar hellre mer pengar för en hantverkare som kommer i tid, städar undan efter sig och är trevlig, eller någon som är lite billigare men jag vet inte när han kommer.

Sedan är det det sista, där jag egentligen tror att de flesta trillar i fällan. Det tog mig jättemånga år att förstå kvantitet. Så hur många kan jag bidra till samtidigt. Om jag till exempel är tandläkare, då kan jag bara ha en patient åt gången. Om jag bara kan göra det för tio personer så kommer jag aldrig kunna få betalt som om jag hade gjort det för tusen personer. Kvantiteten är en multiplikator.

CB: Nej, man kan inte skala upp det. Det är något man ofta pratar om i entreprenörssammanhang. Om det går att skala upp så ser folk att då kan man tjäna pengar.

JB: Precis, men jag tänker att detta handlar kanske inte heller bara om företag, även om det är det vi pratar om nu. Men detta är till exempel förklaringen till varför Zlatan eller stora artister tjänar så sjukt mycket pengar. De bidrar med ett värde för väldigt, väldigt stor kvantitet av människor.

Adele får bara något öre av Spotify, skulle jag gissa, per spelning. Men eftersom vi är många som lyssnar så är kvantiteten väldigt, väldigt hög. Då kan priset vara lågt och tillgång och efterfrågan, det finns hur mycket musik som helst, men hon har skapat det på kvantitet. Så en bra fråga att ställa sig, även om man är anställd, är

Hur många människor bidrar jag med värde till?

I podden har vi till exempel väldigt hög kvantitet. Vi har typ 20 000 personer varje vecka som lyssnar eller tittar. Det är jättemycket. Om du tar till exempel ditt bokprojekt Caroline, så är värdet med antal människor du bidrar till exakt noll.

Och det gör också att du får inget betalt för den boken eller för det skrivandet just nu, men säg att det blir en jättebra bok som går ut till många, då blir det samma princip där. Du får inte jättemycket betalat per bok, men om kvantiteten är så hög så får du det. Sedan naturligtvis, tillgång och efterfrågan. Så det är en bra frågor att ställa sig:

”Vad bidrar jag med för värde?”, ”Hur många bidrar jag till med det här värdet?”, ”Har jag rätt pris på det här jag bidrar med?”.

Det var en amerikan som hette Buckminster Fuller som sa så här:

The purpose of our lives is to add value to the people of this generation and those that follow.

Buckminster Fuller

Jag gillar detta jättemycket. Jag tror det är så att om man vill tjäna mycket pengar i sitt liv, då ska man fundera på hur man kan skapa massivt värde för många människor.

Känd dikt av Marianne Williamson och boken ”A return to love”

JB: Nästa princip handlar också om att inte hålla sig liten, utan att faktiskt vara så här att jag är duktig på det här eller jag kan skapa det här värdet. Jag tror att många av oss spelar smått. På utbildningar brukar jag ibland be folk att räcka upp handen och du som lyssnar kan också göra detta nu.

Räck upp handen lite till och sedan lite till och lite till… Varför räckte du inte upp handen ordentligt direkt från början? Min poäng är att jag tror att de flesta av oss skulle kunna leva våra liv på en nivå högre, minst. Att vi inte utnyttjar vår fulla potential. Vi går inte fullt ut. När vi räcker upp handen så gör vi det lite halvt. Det är inte så att man går fullt ut.

Detta är inget nytt, utan detta pratar Nelson Mandela om i sitt invigningstal. Då citerade han en dikt av Marianne Williamson från hennes bok ”A Return to Love”:

Our deepest fear is not that we are inadequate. Our deepest fear is that we are powerful beyond measure. It is our light, not our darkness that most frightens us.

We ask ourselves, Who am I to be brilliant, gorgeous, talented, fabulous? Actually, who are you not to be? You are a child of God. Your playing small does not serve the world. There is nothing enlightened about shrinking so that other people won’t feel insecure around you.

We are all meant to shine, as children do. We were born to make manifest the glory of God that is within us. It’s not just in some of us; it’s in everyone. And as we let our own light shine, we unconsciously give other people permission to do the same. As we are liberated from our own fear, our presence automatically liberates others.”

Marianne Williamson, från boken ”A return to love”

CB: Det är en väldigt fin dikt som citeras då och då, för den belyser väldigt bra att vi har inget att vinna på att spela smått för att kanske inte alla ska känna sig osäkra tillsammans med oss eller för att man ska passa in.

JB: Den fanns faktiskt översatt till svenska, men den var inte alls lika bra. Jag kan ha lite problem med det där ”child of God” och bla, bla, bla.

CB: Jag har inga problem med det. Det är inte så att jag är jättekristen och så utan det handlar väl om att man är en del av skapelsen. Och skapelsen är fantastisk. Det är inte så att ”Gud” kände att nej, nu får det nog räcka här. Utan det finns tusentals olika grantyper. Det räcker aldrig någonsin utan det finns hur mycket som helst. Skapelsen är fantastisk, sedan kan man använda ordet ”Gud”, ”Universum”, ”Livet” eller vilket annat ord som man vill.

JB: Ja, och jag gillar också det här med att gå fullt ut. Som någon sa att när man dör så ska man trilla ner i graven med skrapsår och tänka, ”Shit, vilket resa detta var!” Och jag gillar jättemycket också det där när jag vågar säga saker och visa mig sårbar, då ger jag också andra människor tillåtelse att prata om sårbarhet. När vi säger att det är ok att prata om pengar, då är det ok för andra människor också att göra det, tänker jag.

CB: Vi kan gå vidare, men om du som lyssnare eller tittare har någon åsikt eller tänker någonting, så är det super välkommet. Kommentera gärna.

Attityderna som styr våra liv

Do you focus on opportunities or obstacles?

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

CB: Fokuserar du på möjligheter eller vad som ligger i vägen?

JB: Ja, det är klassikern är glaset halvfullt eller halvtomt. Men jag var nog långt över 30 innan jag förstod vad det innebar. Jag trodde att jag fattade det när jag var yngre, men det gjorde jag inte. Jag tror att det är en stor skillnad på att tänka att man ska göra någonting, som att starta eget eller ett projekt eller fråga en tjej att gå ut på dejt… Jag vill ha ett resultat som jag inte har i mitt liv, helt enkelt.

Då kan det vara olika nivåer, som vi pratade om i förra avsnittet med vilja, besluta sig eller åta sig. På första nivån att man kan resonera att ”tänk om det inte fungerar”. Eller så kan man på andra nivån tänka: ”jag hoppas att detta kommer gå”. Eller så kan jag på den sista nivån tänka: ”jag kommer att se till att detta fungerar”.

För mig hamnar detta lite i samma kategori som innan. Är detta någonting jag vill, någonting jag verkligen har bestämt mig för eller något jag har åtagit mig? Att jag kommer se till att detta kommer hända, om jag så ska dö på kuppen. Alltså, way of the warrior. Du bara skrattar?

CB: Ja, du tar det väldigt långt alltså, om du så ska dö på kuppen. Jag tänker att man kan använda det här med att ”focus on opportunities or obstacles” på vartenda litet problem i tillvaron. Så tänker jag. Man upplever att man har problem då och då. Man är stressad för någonting. Egentligen är det möjligheter till helt andra tankar. Vad ska vi ta för exempel?

JB: Jag tänker att det är väldigt stor skillnad på vilket attityd man har. Det är väl egentligen det som jag har tolkat glaset halvtomt eller halvfullt på; vilken attityd möter jag det där problemet med? Man kan tänka att detta inte kommer att gå, så det är knappt lönt att jag försöker. Eller tänk om det skiter sig. Eller jag gör mitt bästa försök och hoppas att det fungerar…

CB: Nej, jag tycker inte alls att det är det det handlar om. Låt oss säga att man har ett problem på jobbet med en kollega. Det är ett stort problem. Man stör sig mer och mer och så tar man inte upp problemet. Men egentligen så är det ett utmärkt tillfälle att fördjupa relationen med den kollegan och bli bättre på konflikthantering, att lyssna på andra människor, osv.

Antingen så är man inställd på att kollegan är dum i huvudet eller på att nu har jag också kanske kollegan ett tillfälle att få växa som person. Så tolkar jag det. Och det är klart, absolut, man måste ha rätt attityd liksom till problemet då.

Get ready, fire and aim

JB: Jag skulle nog säga att det där handlar mer om det där är jag ansvarig för det som händer eller inte händer i mitt liv.

CB: Det verkar som att man kan tolka den här principen på väldigt olika sätt.

JB: I boken så handlade det om att man vill ha ett resultat som man inte har. Jag ska påbörja ett projekt eller någonting. Då är min upplevelse att väldigt många människor, inklusive mig i mångt och mycket, vill ha en garanti för att det kommer funka innan man sätter igång. Det är som att man inte kan börja förrän man har listat ut alla sakerna i förväg. Som att man inte kan investera förrän man vet att börsen kommer gå upp. Men sedan tänker jag också att om vi tar det i ett annat område i livet så är det inte så vi lever våra liv.

Säg att jag ska åka på en resa. Nu bor vi i Malmö, så säg att jag ska åka till Lund. Så skulle jag säga att jag inte sätter mig i bilen och åker förrän jag vet att alla trafikljus mellan Malmö och Lund är gröna. Det är inte så det fungerar. Jag sätter mig i bilen och kör till första trafikljuset och så hanterar jag det som behöver hanteras där. Jag kommer ihåg att jag sa detta på en utbildning i Borlänge också och så var jag lite upprörd och engagerad och sa,

För – ni provpackar väl inte bilen innan ni åker på semester?

Men då var det naturligtvis en äldre dam som sa att det är klart att vi provpackar bilen innan vi åker på semester.

Någonting jag gillade jättemycket i boken när han har detta resonemanget om att många av oss inte sätter igång innan vi har allting i förväg, så sa han så,

I get ready, I fire and I aim.

Jag vet inte hur många som har öppnat ett Nordnet-konto eller Avanza, fört över pengar, men sedan inte investerat pengarna. Man har inte släppt pilen. Det där tänker jag väldigt ofta på. Du kan inte lista ut alla sakerna i förväg. Du behöver get ready, släppa pilen och sedan får du korrigera pilen när den väl är i luften. Precis som jag gör med bilresan.

CB: Jag fattar detta, men jag tycker också… Principen är ”focus on opportunities or obstacles” och opportunities ser du då som en möjlighet nu att – om man sätter in pengar sitt konto och investerar dem – tjäna pengar. Medans jag är då mycket mer andlig kring det här. Jag tänker på det som att man tar sina dåliga sidor och gör dem till en tillgång.

Sedan tänker jag att man har vunnit jättemycket på att man hade någonting som inte var till gagn för någon egentligen. Så tänker jag. Medans du tänker på det som hur man sätter igång projekt och hur man går till väga med de projekten och att komma igång och köra på och sedan får man korrigera längs vägen. Ja, det är väldigt, väldigt spännande hur man ser på den här principen på olika sätt.

Someday, this will be just another story

JB: Jag ser sjukt mycket möjligheter hela tiden. För mig är det så att min tid inte räcker till för alla möjligheter jag ser. Jag sorterar dem och prioriterar det som är absolut roligast. Ser man hinder då ser man hinder överallt. Jag träffar ibland människor som säger,

Jag har en affärsidé, men jag kan inte berätta den för dig, för då kommer någon sno den.

Som om jag då skulle göra det. Om jag inte ens har kommit på din affärsidé så är det förmodligen inte något jag tycker är kul. Men då är jag en person som ser möjligheter överallt. Medan en person som ser fiender överallt och att någon kommer sno de här grejerna, då blir det knökigt. För det är det enda man ser.

CB: Jag tror också att man tolkar denna principen så som det passar en i livet. Jag tycker att jag har ett mycket roligare och bättre liv när jag ska ut på resor och det kommer vara skitmycket obstacles på den resan, men det kommer vara så att jag får upplevelser som jag kan skriva om sedan. Skitmycket bättre resa får jag då. Jättemycket bättre liv.

JB: Absolut, men då måste du ju komma igång. Du är fire och sedan aimar du längs vägen. Bara så här åh, hinder, vad spännande. Sedan kommer vi också in på en annan attityd som vi inte har här. Sidospår, men detta var jättekul. Kommer du ihåg när jag ville lära mig att fotografera för många år sedan?

Då fick jag ett av de bästa tipsen jag någonsin fått:

Vill du bli bra på någonting eller ha något, gå till de som redan är bra på det eller har det och fråga hur de gjorde

Så jag gick till en fotograf, eller flera, och så sa jag att jag jobbar gratis en vecka här hos dig som assistent i utbyte mot att jag bara får hänga i din studio och vara med och fotografera och lära mig.

Då var jag på en fotografering och då var det en svensexa för ett homosexuellt par, som hade sina homosexuella kompisar där och de skulle då fotograferas. Lättklädda. Och de var så sjukt vältränade och snygga, så man fick ju bara ångest själv. Då fotades de med olika skyltar, så det var ofta bara skyltarna som täckte ”grejen”. Jag minns på en av de skyltarna så hade de skrivit en så sjukt bra grej: ”Someday, this will be just another story.”

Jag älskade det, för när jag då har gjort bort mig till exempel. Kommer du ihåg när jag skulle börja springa? Så hade jag varit ute och sprungit i entusiasm och sedan pratade jag med vår vän Dominika och då sa hon,

Vet du vad, Jan, jag ska vara med i ett lopp nästa vecka. Vad kul att du också är igång och springer.

När Jan skulle springa vårruset

JB: Det var 5 km och jag såg på nätet att man kunde efteranmäla sig, så kom den här måndagen, jag käkar pasta, jag byter om och går ner till stadion där de har de här sekretariatet där jag ska efteranmäla mig. Och så går jag dit och säger, ”Hej, går det att efteranmäla?”

De bara tittade på mig och sa, ”Du, Vårruset är bara till för kvinnor.” Det roliga var att det var samma känsla som när man var på skolgården liksom. Jag skämdes så sjukt mycket. Djup skam. Jag sa till dem att jag bara skämtade. När jag gick därifrån så kom jag ihåg att ”someday this will be just another story”.

CB: Ja, det gör också när man upplever något skit, så tänker man fan vad vi kommer skratta åt detta sedan. Tänk när den kommer få höra detta. Det gör att livet blir mycket roligare.

JB: Ja, jättemycket roligare. Jag minns att när den värsta skamkänslan hade försvunnit så minns jag att jag började ringa till mina kompisar och sa, ”Vet du vad jag var med om precis nu!” Det blir ett sätt att avdramatisera det på.

CB: Ja, det är ett välkänt sätt. När man exponerar det så får inte skammen plats längre.

JB: Något år senare var jag på kurs och då berättade jag om det här citatet och då sa kursledaren att vet du vad, det är du som bestämmer hur den storyn ska sluta. Så när man väl är i den där och har råkat ut för ett hinder, då kan man fråga sig hur man vill att storyn ska sluta. För jag är ju huvudpersonen i den storyn.

CB: Hade du en lärare som sa det? För jag var på en kurs där det var en storytelling och då pratade föreläsaren Edgar Edmeads om detta. Han hade varit i Afrika i bushen med sin fru och de hade varit med bushmännen och fotat och filmat hela veckan ute i det vilda. Sedan hade de åkt in till en stad, parkerat sin van, gått och ätit middag och någon bröt sig in i bilen och stal alla kameror och datorer.

Hans fru grät och sa att det var den sämsta semestern någonsin och vad ska vi nu göra. Men han var tränad i det här då att ok, men nu är det jag som bestämmer hur den här storyn ska sluta. Så han sa till sin fru att vi kommer ha den bästa semestern någonsin. Ingen telefon, ingen dator, bara du och jag. Nu går vi till vårt hotell och så sätter vi oss i poolen. The end. Och de hade en jättebra semester.

De fick aldrig tillbaka sina bilder och filmer och sådant, men de kom ihåg allt och de hade en bra semester. Så det gäller väl att fånga sig själv där i misären.

JB: Vi tar jättegärna emot era kommenterar också. Det kanske är någon mer som har försökt springa Vårruset.

Fokusera på hur du vill att livet ska vara

Simple but rare advice. If you want to get rich, focus on making, keeping and investing your money. If you want to be poor, focus on spending your money. It all boils down to that. What you focus on expands.

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

JB: Ja, det finns en annan princip också som kommer längre fram som lyder,

Where attention goes, energy flows and results show

CB: Det här är ju svårare än det låter. Om du vill bli rik, fokusera på att tjäna pengar, spara dem och investera dem. Vi har ibland mönster i våra liv som gör att vi gör helt andra grejer med pengarna. Det gäller att bryta dem och säga att något annat är viktigare och att fokusera på det som är det viktiga i sammanhanget. Då får det ta mer plats. Ju mer plats det får ta, desto bättre.

JB: Ja, och mer fokus kommer det få också. Så brukar jag säga till några kompisar som jag pratar med. Eller förmodligen gäller detta även dig som lyssnar eller tittar. Bara det att du lyssnar på den här typen av poddar och du är intresserad av sparande… Du har förmodligen en summa sparad. Du kommer aldrig hamna i en lyxfällan-situation, som folk ibland är rädda för. Att jag inte vet om jag kommer ha pengar som pensionär.

De som inte kommer ha pengar när de är pensionärer de lyssnar inte ens på den här typen av avsnitt. De fokuserar inte på det här. Så ibland tycker jag att folk oroar sig lite i onödan, för de har redan filer som kommer göra dem framgångsrika i det området som kommer hålla dem från den värsta skiten. Men det finns också olika nivåer. I ett av de förra avsnitten delade jag med mig av det här med Teslan, att jag var på väg att lägga en massa hundra tusenlappar på en bil bara för att jag fick en skön känsla när vår kompis Carl-Johan hade sin bil på vår uppfart och folk sa, ”Vilken snygg bil!”

För mig är detta så ingrained. Det är klart att man ska se till att pengar inte försvinner och investera dem, om man vill tjäna pengar. Så därför har jag inte ens skrivit någon anteckning på denna.

CB: Det finns något väldigt fint med det du säger att det är ingrained, alltså att det är så djupt i dig nu. Men det kan ha varit så att för flera år sedan så var det inte så djupt, utan du höll på med det lite ytligare. Ju mer man jobbar med någonting desto mer får man in det i systemet, i hjärtat, eller vad man ska säga.

Kompetenstrappans olika steg

JB: Man brukar prata om en kompetenstrappa. Att det lägsta steget är omedveten inkompetens. Om vi tar våra barn. Elsa som är 1,5 år, hon har ingen aning om att hon inte kan köra bil. Det finns inte på världskartan för henne. Sedan kommer man väl till nästa nivå, som är medveten inkompetens. Då fattar man att man inte kan detta. Om vi tar vår andra dotter då, som är 8 år gammal, hon fattar idag att hon inte kan köra bil. Hon hjälper till och växlar ibland när vi kör bil, etc., men hon vet att hon inte kan.

Nästa nivå är medveten kompetens. Det är då man börjar gå i körskola och börjar få koll på det där med växling och väg och trafik. Man lär sig det. Den sista nivån på den här trappan är omedveten kompetens. Jag skulle säga att jag har en omedveten kompetens kring bilkörning. Jag har haft körkort i 20 år. Jag sitter inte och tänker att jag måste växla. Det är ingrained. Jag sätter mig i bilen och det går av sig självt. På det sättet så tror jag också att vi är på olika ställen i det.

Jag minns att jag var både omedvetet inkompetent kring att investera. Sedan blev jag medvetet inkompetent flera gånger om. Jag trodde att jag var medvetet kompetent under IT-bubblan, sedan förlorade jag pengar, blev smärtsamt medveten om att jag är medvetet inkompetent. Samma sak hände 2008. De senaste tio åren har vi sakta men säkert byggt på den här medvetna kompetensen och idag hade det känts konstigt att inte investera.

Kan vara en lång och utmanande process

CB: Det gäller också att inte ge upp. Man kan hålla på ett bra tag och till slut känna att det är lönlöst. Men man måste oftast hålla på ett tag med det.

JB: Sedan tänker jag också att utmaningen är att ofta kan de här stegen – framför allt de första två stegen, att gå från omedveten inkompetens till medveten inkompetens – kan ofta vara väldigt smärtsamma. För att man fattar att det är någonting man inte kan.

CB: Ja, man värderar ofta sig själv utifrån det också, att jag är dålig på det. Och det är jättejobbigt att tänka och så vill man inte ha med det att göra längre.

JB: Exakt. Jag var också på en annan utbildning där det var en man som var i typ 50-årsåldern som reste sig upp och sa att anledningen till varför han var på kursen var att han hade skilt sig för tredje gången. Han hade börjat inse – eftersom det var samma problem med alla tre kvinnorna – att det kanske inte handlade om dem.

CB: Ja, det har nog varit en smärtsam insikt för honom. Det kan komma så mycket sorg också kring vad man har gjort och vem man har gjort ledsen och så vidare. Just i det fallet tänker jag.

JB: Ja, och plötsligt från en omedveten inkompetens – ”de är dumma i huvudet” – till en medveten inkompetens – ”tänk om det är jag som är dum i huvudet?” – och sedan vad ska man göra då? Och att sedan ta sig till nästa nivå, som är medveten kompetens. Att detta handlar om ett mönster som jag har och då behöver jag göra på ett annat sätt i min relation och då blir det kanske knökigt i början. Som med bilkörning och växlingen. Att jag kanske behöver göra saker jag inte har gjort innan. Men efter tio år blir det helt naturligt. Då behöver man inte ens tänka på det.

Negativa känslor om andra påverkar dig negativt

Bless that which you want

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

JB: Detta var lite Hawaiiansk spiritualism. Jag brukar säga att andlighet och spiritualism inte är områden där jag känner mig som starkast.

CB: Du är lite hård mot dig själv ändå, tycker jag. Jag tror ändå att du fattar lite. Vad tänker du om denna?

JB: Jag tänker egentligen inte så himla mycket själv, utan jag tar det exemplet som han hade i boken. Att om man ser en person som har en väldigt fin bil, till exempel en Ferrari eller en bil man skulle vilja ha, så istället för att bli bitter eller avundsjuk, så ska man välsigna bilen eller ägaren. Man ska önska dem välgång, tänker jag.

CB: Det låter inte helt fel. Jag tror inte att varken du eller jag drabbas så jätteofta av avundsjuka eller bitterhet så. Det händer väl ibland, men det var längesedan jag var avundsjuk. Jag kanske inte önskar dem välgång, men jag blir nyfiken och tänker till exempel hur kan den personen ha den fina relationen eller hur har de gjort det för att få ha den bilen.

JB: Så är det nog för mig också. Jag blir inte avundsjuk så ofta, även om jag ibland trillar dit. Jag tror att det handlar om att fånga sig själv när man trillar dit. För mig är det så att jag hittar inget i avundsjuka eller bitterhet. Jag har varit avundsjuk förut. Någon sa att hata någon annan det är som att ta cyanid själv och hoppas att den andra ska dö. Det finns inte så mycket att hitta.

CB: Vad blir resultatet då av att man önskar välgång till den som har en fin relation med sina föräldrar till exempel eller med sina barn, eller en Ferrari på uppfarten? Whatever det kan vara. Frågan är då vad blir konsekvensen av att man inte ägnar sig åt avundsjuka, utan snarare åt positiva tankar.

JB: Jag tror att det blir mycket enklare att fråga, ”Hur gjorde du?” Det blir mycket enklare att hänga med de personerna. För att jag tror att någon man är avundsjuk eller bitter på, den undviker man. Vi kommer också prata om att du är genomsnittet av de personerna du hänger med. Jag tror att detta är en förutsättning för att kunna hänga med personer som är mer framgångsrika än en själv. Därmed kan man också få deras hjälp. Nu känns det som att snillen spekulerar.

”Du är genomsnittet av de 10 personer som du spenderar mest tid med”

CB: Det är ju jättebra, för jag spenderar mest tid med dig, Freja, Elsa och vår katt.

JB: Detta citatet är faktiskt inte från Harv Eker, utan det är en tes vi har haft i Balansekonomi, utbildningsföretaget här i Sverige. Jag minns när jag träffade Charlie Söderberg för första gången, för mer än 10 år sedan idag, så sa han,

Du tjänar inom 10-20% av genomsnittslönen som ditt närmaste umgänge.

Balansekonomi

Sedan ringde jag till våra kompisar frågade vad de tjänade. Det sjuka var att jag tjänade kanske 10%, så marginellt mer än vad de gjorde och då kände jag mig stolt. Men min poäng var inte att jag var bättre än dem, min poäng var att jag jämförde mig inte med dem som tjänar mycket mer än mig själv.

Det finns studier som visar precis den här reaktionen. Om man får två alternativ, att man kan tjäna 30 000 kronor i ett område där alla andra tjänar 25 000 kronor. Det är ett alternativ. Det andra alternativet är att du tjänar 45, men alla andra tjänar 60. Så du är fattigast i området. Då kommer folk att välja att hellre tjäna 30 000 kronor i ett område där alla andra tjänar 25 000 kronor. För den relativa rikedomen är att de är bättre än de andra, än att vara den som är sämst. Att inte ha samma fina hus. Trots att du egentligen hade haft 50% mer.

Den här principen att du är genomsnittet av de 10 personer du spenderar mest tid med, den är egentligen ganska logiskt. 1 – det är ju likheter, annars hade vi inte hängt. Våra kompisar har barn i samma ålder, de har liknande värderingar, de har liknande utbildning eller är i samma fas i livet. Annars hade vi inte hängt. Sedan pratar vi ofta om grupptryck som något negativt, men jag tänker att det är varken positivt eller negativt. Det beror på vad det används till. Och grupptrycket funkar lika bra på vuxna som på barn.

CB: Det är väl också om man är medveten om vilket grupptryck man är utsatt för, så att man kan välja själv.

JB: Jag brukar ibland ta som exempel att börjar du umgås med 10 människor som alla har fastigheter, då kommer det pratas om fastigheter, det kommer tittas på fastigheter, och det kommer bara sluta på ett eller annat sätt. Antingen att du själv har en fastighet eller att du slutar umgås med dem.

Få nya resultat genom att hänga med människorna som har det som du vill ha

CB: Det är inte bara tillgångar, utan även hur vältränad du är, vart du reser, allt möjligt.

JB: Ja, börjar jag hänga med människor som tränar så kommer jag också börja träna.

CB: Det är ju en jättefin möjlighet. Man tittar på sitt liv och ser vad man vill utveckla och bli bättre på. Så får man hänga mer med människor som gillar att träna om man vill träna mer, som är vältränade, så man kan medvetet skräddarsy sitt liv. Man blir inte det offret längre och hoppas att det ska ske, utan man kan se till att det sker på många plan.

JB: Ja, att sätta sig i olika sammanhang. Häng med de människorna som har det som du vill ha. Det kan vara i precis vilket område som helst. Som när jag pratar med min bror. Han är framgångsrik i området träning. Han tränar varje dag, han är vältränad, han tycker det är kul. Pratar jag med honom så är det svårt att göra det utan att han kommer in på träning. Han har antingen varit och spelat fotboll med sina kompisar eller så har han varit på gymmet. Oftast när jag ringer honom så är han på gymmet eller på väg till eller från. Nu när jag också har börjat träna så har vi plötsligt mycket mer att prata om. Jag tror att man kopierar de här värderingarna, man kopierar attityderna och själva görandet.

CB: Det behöver inte vara personer. Det kan vara bloggar, som en ingång i alla fall. Att man börjar peta på det området som man vill justera på något vis. Sedan tar man det där ifrån.

JB: Jag tror inte att vi ska underskatta hur vi kopierar andra människor. Sedan tänker jag också att, att inte vara så himla… Jag ska ta det från mitt eget perspektiv. Jag har varit himla rädd för en massa människor med hög status, som vd:ar. Varför ska jag hänga med dem eller vem är jag. Varför skulle de vilja hänga med mig. Det var därför jag också tog med den här dikten från Marianne Williamson, att det inte är någonting stort i att hålla sig själv liten.

Du har något att erbjuda. Det kanske inte är så att jag behöver umgås med vd:ar för att ge dem råd om vd:ar, jag kan umgås med dem för att jag tränar eller för att jag tycker att det är kul att prata politik eller för att vi har barn i samma ålder. Att våga göra detta och att verkligen våga be om hjälp. Det kommer vi också prata om lite längre fram. Vi tar sista principen för idag.

Är du en producent eller en konsument?

CB: Vi är ju alla ledare och följare och jag känner inte att jag vill lägga så mycket värdering i att det är bättre att vara ledare eller sämre att vara följare, eller tvärtom för den delen, men jag tycker att det är något som är väldigt spännande med det där. I vilket område är du ledare?

JB: Jag skulle säga så här att du inte kan vara en ledare om du inte kan vara en följare. Du måste kunna följa. Jag tror det handlar om olika områden i livet. Nu har inte jag jobbat i en organisation på det sättet, men till exempel jag tror att som följare är min uppgift att få min chef eller min ledare att se så bra ut som möjligt. Att bidra in. Att komma med feedback. Att ibland göra som jag blir tillsagd och ibland på ett annat sätt. Det är olika kompetenser. Jag vill verkligen inte lägga en värdering i det.

CB: Jag tror det handlar om människa och människa. För att kunna följa någon måste man ändå ha någon typ av förståelse för den som leder och empati för den personen kanske, som man själv använder när man är ledare för att andra ska vilja följa.

JB: Det finns hela poddar och utbildningar för det här med ledarskap, men för mig tror jag att det handlar om ett förtroende. Man måste både kunna ge och få förtroende. Men jag tänker att om jag bara kidnappar det här området in i området pengar, så tänker jag att till exempel utifrån det vi pratade om innan om att skapa värde, så kan man också fråga sig själv om man är en producent eller en konsument.

Är jag en person som skapar för många eller är jag en person som bara konsumerar? En person som bara konsumerar och bara följer, då skapar jag inte så himla mycket värde, utifrån det vi pratade om innan, om tillgång och efterfrågan, kvalitet och kvantitet.

Vad är försäljning för dig?

JB: Sedan tänker jag också att vara ledare för mig handlar väldigt mycket om försäljning. Att sälja budskap eller sälja en vision eller en bild av framtiden. Ibland träffar jag folk som säger att de är dåliga på att sälja och att de aldrig har sålt någonting. Men då tänker jag att vi säljer ju hela tiden. Vi säljer till våra barn att det ska ta på sig och ta sig till skolan. Vi säljer in vad vi ska käka till lunch idag. Det pågår hela tiden.

CB: Det är därför många säljare är stolta över sitt yrke, för det handlar också om ett samspel där och respekt för den man säljer till. Att förstå den personen.

JB: Ja, jag gick en säljutbildning och en av de bästa frågorna som jag tar med mig, som jag brukar säga till andra, det är, ”Vad är försäljning för dig?” Det jättespännande att se vad som kommer ut. Många säger övertala, argumentera, men då har man nog inte så positiv relation till sälj, om man ska slå ihjäl någon med argument. Då säljer man ingenting.

JB: För mig är försäljning en inbjudan. Det är en inbjudan och sedan får människor tacka ja eller nej. Jag har ingen åsikt. Jag är fri med resultatet. De kan tacka ja eller tacka nej, men min uppgift är att se till att de har fått en inbjudan att ta sin privatekonomi till nästa nivå. De har fått en inbjudan att börja spara i exempelvis en fondrobot, etc. Sedan om man väljer att inte göra det, det är ok för mig. Men alla ska få möjligheten. Så för mig är försäljning att presentera en möjlighet. Ska vi käka den salladen eller inte? Ska vi göra det där eller inte?

CB: Jag bara kom att tänka på en grej angående ledare och följare som har förföljt mig lite genom åren. Det var när jag tittade på career-sidan på Net-a-Porter, som är en sida för exklusivt mode, med jeans för 10 000 och sådant. På deras karriärsida stod det på någon post att du är en sådan som leder, inte följer.

Jag har aldrig sett det efter det på någon jobbeskrivning någonsin. Jag tyckte det var fantastiskt. Nu var det ju mode. Självklart vill man ha människor på Net-a-Porter som är säkra i sig själva, kör sitt eget mode och vet vad som funkar. På det viset liksom, men det gäller överallt, det här med ledarskap. Att när man är säker i sig själv kör sin grej, så får man automatiskt följare.

JB: Ja, man skulle kunna prata jättemycket om ledarskap, även om det inte är vårt expertområde. Men det jag däremot kan känna mig väldigt trygg i att säga är att för mig är detta så här, är jag en producent eller en konsument? Det kommer ha en jättestor skillnad. Producerar jag och skapar jag värde för andra människor eller konsumerar jag värde från andra? Det är helt ok både och med det ger två helt olika resultat.

CB: För mig är den här principen mycket så att vad är det som pågår i mig som jag kan få ut där. Och som jag sedan kan paketera på något vis, så att jag skulle kunna tjäna pengar så småningom. Jag vill skriva ju. Jag måste gå in i mig själv, ta bort distraktioner, lyssna på mig själv. Jag måste se mig själv som en ledare på något vis. Det handlar mycket för mig om att vara mig själv.

JB: Nu rundar vi av. Jag tror det blir ett avsnitt till. Som vanligt ser vi jättemycket fram emot era kommentarer, frågor och så. Jag tänkte bara säga tack för den här veckan och så hoppas jag att vi ses nästa söndag igen.

CB: Tack.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du gillade den här artikeln då kommer du nog även uppskatta vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, det kommer en gång i månaden och innehåller de bästa artiklarna från den gångna månaden tillsammans med de bästa tipsen. Dessutom får du en serie välkomstbrev som plockar russinen ur kakan från bloggens snart 1000 artiklar och mer än 100 poddavsnitt.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Avsnittet Ett samtal om inre framgångsfaktorer för att bli rikare – Del 03 dök först upp på RikaTillsammans.


Spara pengar genom bättre bolån med lägre ränta!

Bolåneräntan är ofta den största utgiften vi har. I dagens avsnitt tipsar vi om hur du konkret kan sänka den, hur bolån fungerar och vi svarar på vanliga frågor såsom t.ex. välja rörlig eller bunden ränta?

Ett av de absolut enklaste sätten att spara ett par hundralappar eller till och med tusenlappar är att förhandla om räntan på sitt bolån. Ett väldigt konkret tips som vi upptäckte av misstag i höstas var att begära ut ett amorteringsunderlag från banken. Vi noterade då att många banker har som policy att kontakta de kunder som begär ut det (eftersom det är ett tecken på att man är på väg att lämna) och erbjuda dem en lägre ränta för att stanna kvar.

Vi delade med oss av det tipset till våra Patreon-följare som många lyckades sänka sin ränta också. Flera läsare vittnade om besparingar mellan 1 000 och 10 000 kr per år. Därför tänker vi att det kan vara ett bra tips även för dig. Kontakta din bank och begär ut ett amorteringsunderlag. Oavsett om banken inte kontaktar dig eller inte – det är ändå jultider och förmodligen många som gör det här nu – så är det ett bra tillfälle att se över det inför det kommande året. En sänkning av räntan med 0.1 % innebär ju på årsbasis en besparing på 1 000 kr per miljon i lån som man har!

Det är tack vare stödet från våra Patreons som vi kan göra sådana här osponsrade avsnitt kring vad som är bäst på riktigt. Tack till dig som stödjer och för dig som är intresserad av att bli en del av communityn, få extra-material och tips som inte kommer på bloggen eller i sociala medier:

I avsnittet kategoriserar vi de tre grupperna av aktörer som finns på bolånemarknaden:

  1. Storbanker – t.ex. Swedbank, SEB, Nordea m.fl.
  2. Nischaktörer – t.ex. Avanza/Stabelo, Nordnet m.fl.
  3. Nya aktörer – t.ex. Enkla, Hypoteket m.fl.

Vi tittar på deras olika fördelar och nackdelar och konstaterar att den erbjudna räntan kan skilja upp till 0.6 % beroende på aktör och ens egna situation. Notera att även t.ex. Avanza kan skilja på upp till 0.4 % beroende på om du väljer deras enkla lösning eller deras private banking-lösning.

Kring rörlig vs bunden ränta tänker vi att rörlig ränta är att föredra då det historiskt alltid varit mer lönsamt. Man kan dock leka att man har 3.0 % ränta när man har 1.3 % egentligen och amortera de 1.7 % extra. Då klarar man en räntehöjning på 1.7 % utan att det ens märks i ens likviditet.

Om man investerar så finns det ingen anledning att amortera mer än det man behöver enligt amorteringskravet. Just nu när räntan är t.ex. 1.3 % och vi har en inflation på 2.0 % så vill man egentligen inte amortera alls då inflationen äter lånet med 0.7 % om året. Vi har även pratat mer om att investera vs amortera i avsnitt #102.

Vi hoppas att du har glädje av veckans avsnitt och lycka till med din förhandling!
Jan och Caroline

Låt oss hjälpas åt att bli rika tillsammans

Dela gärna med dig i kommentarerna hur det gick för dig. På det sättet kan vi hjälpas åt, inspirera varandra och inte minst jämföra och ta med fakta till bankerna som har individuell prissättning. Svara gärna på frågorna:

  • Vad har du i lån i kr?
  • Vilken belåningsgrad?
  • Vilken ränta fick du?
  • Hur mycket sparade du på det?

Nedan följer ett exempel från Patreon:

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Tack på förhand! Jag ser jättemycket fram emot att få läsa hur det går för dig!

Lyssna på hela avsnittet om att sänka bolåneräntan

Du kan lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

  • 00:02:25 – Du kan förhandla ditt bolån
  • 00:04:20 – Skillnad mellan storbanker, nischaktörer och nya aktörer
  • 00:07:38 – Osponsrat avsnitt tack vare communityt på Patreon
  • 00:10:14 – Alla lån bygger på förtroendet för att få lånet återbetalt
  • 00:14:34 – Är det dåligt att ha ett bolån?
  • 00:17:34 – Typexempel på ett bra lån
  • 00:19:35 – Även banken måste låna för att kunna låna ut
  • 00:23:24 – Bankens räntenetto kan erbjuda förhandlingsutrymme
  • 00:27:43 – Nya aktörer på bolånemarknaden
  • 00:30:33 – Nackdel med t.ex. Enklas bolån
  • 00:32:41 – Låg ränta kommer med högre krav
  • 00:36:28 – Lägre ränta tack vare ett effektivare system
  • 00:39:28 – Titta på genomsnittsräntan, inte listräntan
  • 00:42:00 – Olika räntor beroende på kundens privata kapital
  • 00:44:11 – Ska man ha rörlig eller bunden ränta?
  • 00:48:02 – Om räntan går upp så regleras systemet därefter
  • 00:51:37 – Tips: Amortera extra med rörlig ränta
  • 00:53:28 – Tips: Begär ut ett amorteringsunderlag
  • 00:56:06 – Ett sätt att fånga bankens uppmärksamhet på
  • 01:00:12 – Jämför olika banker för att hitta det bästa erbjudandet
  • 01:02:20 – Separera bolån och livförsäkring
  • 01:05:13 – Ska man lösa upp bundna lån?
  • 01:07:27 – Hur mycket ska man amortera?
  • 01:10:29 – Låt oss bli rika tillsammans – dela med dig av vad du fick!

Precis som vanligt matchar tiderna bättre videon än poddavsnittet på grund av klippningen.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som är som jag och hellre läser än lyssnar eller tittar, följer en komplett transkribering av avsnittet.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Idag är det dags för avsnitt #130 och jag tänkte att idag ska vi prata om bolån. På sistone har vi pratat mycket om hållbarhet och vi har ett avsnitt till om det och vi har pratat mycket om de här inre framgångsfaktorerna, som har varit väldigt uppskattade. Men det var någon som sa något i stil med,

Ja, det är mycket flum nu! Det var bra när ni gjorde sådana basic avsnitt, om hur man sparar i fonder och grundläggande ekonomi.

Sedan närmar vi oss också årsskiftet och då är det också bra med en översyn. Jag tänkte att vi ska vara lite konkreta, men också att man ska kunna bli lite klokare och få reda på hur det funkar med bolån.

Men först ett litet sidospår; för typ två veckor sedan så släppte vi Tibber-avsnittet om elfakturor och sådant. Baserat på feedback så är det många som jag skrivit mejl och sagt typ,

Jan och Caroline, ni kan INTE ha 36 000 kwh förbrukning i en vanlig villa!

Det är flera som har sagt att de jobbar med energi och att vi behöver se över vår förbrukning. De har också tipsat om att man kan få en energideklaration, som man kan hämta för alla hus på nätet. Så stort tack för ert engagemang. Vi uppskattar det jättemycket.

CB: Vi är glada för det och vi kommer väl att göra något åt det. Det behöver vi så klart. De pengarna kan gå till annat.

JB: Ja, precis. Man kan investera dem. Så detta är lite to be continued, med vår energikonsumtion.

Alla kan och bör förhandla om sitt bolån

JB: Dagens avsnitt ska handla om en ny förståelse för hur bolån fungerar. Varför ska man lyssna på det här avsnittet? Jo, för att du ska få sänkta bolån och kostnader. Bolånen är för de flesta av oss i Sverige en av de största utgifterna som vi har. Att bara förhandla kanske två tiondelars procent kan ändå innebära 2 000 per miljon. Har man då kanske 2-3 miljoner i lån, då är det 2 – 6 000 kronor bara på att förhandla 0,2% och man kan förhandla mer än så. Det handlar om hur kan man tänka och hur tänker banken. Det är lite mer kött på benen.

CB: Ja, och där behöver vi också konkreta tips för att förhandla. Det är en helt egen punkt.

JB: Du, jag måste bara sidospåra med tanke på mer kött på benen. Jag måste ta detta, det är jättekul. Min mamma jobbar då på en skola och så tror jag att det var rektorn som skulle hålla ett avslutningstal för personalen och säga att inför nästa år kommer vi ha de här och de här satsningarna. Han är av tyskt ursprung och han sa att innan vi går vidare med de här satsningarna så måste vi bara oss skaffa oss mer kött mellan benen… 😂

Skillnad mellan storbanker, nischaktörer och nya aktörer

CB: Sedan kommer vi också ha en genomgång av nya aktörer. Vilka är de?

JB: Jag har fått ganska mycket frågor under ett tag här, men det finns Hypoteket eller Enkla.com, där du kan låna. Vi kommer också göra en jämförelse mellan storbanker, nischaktörer och de här nya aktörerna. De resonerar lite olika och det är ganska intressant. Nu när jag gjorde research så satt jag och såg en timmes konferensdebatt eller paneldebatt mellan Nordea, Enkla och Avanza, kring bolån. Det var så nördig men det var ganska kul. Bankkonferens. Så ni kommer få highlightsen utan att behöva se hela.

CB: Och så kommer vi ha den eviga frågan: ska man välja rörlig eller bunden ränta. Vi kommer också prata om hur mycket man ska amortera, om man ska amortera eller investera och om livförsäkring med bolån.

JB: Vi har egentligen gjort ett helt avsnitt #102 om huruvida man ska amortera eller investera, som rekommenderas supermycket. Det är ett av våra populäraste avsnitt, för det sätter verkligen saker i ett nytt ljus och ett nytt perspektiv. Jag märker många gånger att vi har också haft lite, vad ska man säga, heta diskussioner med folk i vårt umgänge kring det där med att amortera eller investera och att lån är dåligt.

Och jag säger tänk om det inte är så att lån är dåligt. Tänk om det är så att den som är satt i skuld faktiskt också är fri?

Syftet med dagens avsnitt är att bli lite klokare, få lite mer förståelse, använda den förståelsen för att förhandla ner räntan, förhandlar du ner räntan så sparar du pengar. Så det kan vara värt att lyssna och att tipsa andra även om man själv bor i en hyresrätt, för du känner garanterat människor som bor i en villa eller en bostadsrätt. Då får man alltid en liten bonus i det som man kallar för socialt kapital istället, eller att man investerar i en relation.

Det kommer vi också prata om i något avsnitt. Jag lyssnade på ett poddavsnitt där de sa att för att göra en klassresa idag så använder man inte finansiellt kapital, utan socialt kapital. Det var lite mindblowing för mig, så det återkommer vi till.

Osponsrat avsnitt tack vare communityt på Patreon

CB: Detta här är inte ett sponsrat avsnitt med flit.

JB: Ja, precis. Jag har också funderat på detta länge och jag har blivit kontaktad av flera låneförmedlare och banker som vill att vi ska tipsa om dem.

Men det som jag ogillar med finansbranschen är att det stora problemet är att man tjänar olika beroende på vilka råd som man ger. Då kommer man aldrig få ett oberoende råd. För om man tjänar mer på A än B, då kommer det aldrig vara objektivt eller neutralt.

Jag ville inte att vi skulle ha något samarbete eller vara sponsrade av någon i det här avsnittet, så detta är helt rent. Vi bara pratar om det som är.

Den största anledningen till att vi kan göra det här är för att vi har en liten RikaTillsammans community nu på… jag tror att vi är över 300 personer på Patreon. Många av er läsare som tycker att vi har hjälpt er att tjäna pengar och vill stödja oss med 5-7 dollar i månaden. Tack vare det kan vi göra de här helt osponsrade avsnitten och vi kan prata om det som är. Det roliga är att många av de här tipsen som vi kommer ge i det här avsnittet gjorde vi på Patreon för ett antal veckor sedan.

Jag kommer också ta några exempel att majoriteten av de som följde tipsen tjänade pengar. Det är väl egentligen det som också är vårt mål med Patreon, att investera du där så ska du få mer pengar tillbaka, på den kunskapen eller tipsen. Så vi använder inte Patreon som en slags välgörenhet, utan du får extra material och tips och du får vara med på digitala FikaTillsammans.

CB: Man kan lätt tro att man måste ut med en massa pengar. Men man väljer själv och det är väldigt lite i månaden som man stödjer oss med och det räcker liksom.

JB: Ja och bara med detta tipset med att man sparade pengar. Det var många som sparade flera tusenlappar. Sedan har vi också haft de här tipsen med till exempel EQT och K-Fastigheter , där många har tjänat pengar. Så tack till er som stödjer oss på Patreon, som gör avsnitt som det här möjligt. Att vi inte behöver gå och sälja detta till någon partner där ute.

Alla lån bygger på förtroendet för att få lånet återbetalt

JB: Jag tänker att ett bra ställe att börja i är varför är lån eller krediter så himla viktiga.

Jag tänker att ett lån eller en kredit jämnar ut konsumtion över livet.

Om vi tar oss själva som exempel. Vi har två små barn och då var det så att vi hade ett behov av ett hus i närheten av barnens skola, men vi hade inte råd att köpa det huset kontant. Att köpa huset kanske vi hade haft råd med när vi är 65, då hade vi haft finansiellt råd, men då hade vi inte haft något behov. Då är barnen stora.

Då är tanken helt enkelt genom att vi kunde ta lån för att köpa vårt hus, så kunde vi ta en konsumtion och flytta den från framtiden ner till nutid. Ofta pratar vi om att lån är så dåligt, men jag tänker att lån är nödvändiga.

Det är en viktig sak att förstå. Om vi tar lite makro-ekonomi, alltså hur funkar ekonomi, så är lån och kredit en väldigt, väldigt viktig del. Jag påstår till och med att lån och kredit är en ganska missförstådd del. Det har dåligt rykte. Men jag gillar till exempel win-win och ett lån eller en kredit hjälper faktiskt både låntagaren och långivaren att få det som de vill.

Vi var låntagare. Vad var det vi ville? Jo, en summa pengar så att vi kunde köpa vårt hus idag och inte när vi är 65. Vad vill banken då? De vill tjäna pengar till sina aktieägare och det gör de då på att de tjänar pengar på lånet som vi har tagit.

Då tänker jag att om man bryter ner det så består ett lån av två delar. Det består av själva beloppet jag lånar och det beloppet jag betalar för att låna de här pengarna. Det vi kallar för ränta; det jag betalar för att låna pengarna. Vi kommer också prata om att de flesta av oss är både låntagare och långivare. När vi har våra pengar på till exempel Lysa i räntefonder, då är vi plötsligt långivare.

Om man då tittar på det så är det så att när räntan är låg då vill vi låna så mycket som möjligt och när räntan är hög så är intresset för att låna ganska lågt. Sedan är det så att om vi tittar vad som händer i ekonomin så är det så att när jag som låntagare lovar att betala tillbaka till en långivare och den här långivaren tror på att jag kommer betala tillbaka, då skapas ett lån eller en kredit är det egentligen.

Det är inte så himla stor skillnad med bolån som på restaurang. Då har några av oss ibland handlat på nota, eller hur? Jag sitter vid mitt bord och jag beställer en öl. Istället för att betala varje öl så tar jag en nota. Då tror barägaren att jag kommer betala den där innan jag går. Då har jag egentligen en kredit. Det handlar om förtroende. Om bartendern säger att när du var här sist så tog du inte notan, då kommer jag få betala i förskott.

Så nyckelordet – och vi kommer återkomma till det här – handlar om tro och förtroende. Det är väldigt, väldigt viktigt. För den här tron och det här förtroendet bestämmer räntan. Både för mig som lånar, men även räntemarknaden och hela aktiemarknaden. Det var det som också var problemet 2008. Då hade man ingen tro på att någon skulle betala tillbaka. Hela finansmarknaden frös.

Varför har lån och krediter ett så dåligt rykte?

CB: Jag vet att detta inte hör hemma här, men jag sitter här och funderar på varför lån och krediter har så dåligt rykte. Det är ju en massa olika faktorer. Det handlar om att man inte vill vara skyldig någon något och så.

JB: Jag tror att det handlar om… Även om jag innan sa tänk att alla lån inte är dåliga, att det finns faktiskt bra lån också, det är det vi tar upp i avsnitt 102.

En väldigt enkel definition är att lån som gör mig rikare är bra lån. Lån som gör mig fattigare är dåliga lån.

Om vi bara tar oss själva som exempel, så betalar vi ungefär 7 000 kronor i ränta i dagsläget på våra lån. Jag försöker ligga på ungefär 40 000 kronor i månaden innan skatt, så motsvarar det ungefär 30 000 efter skatt. 7 000 av 30 000, det är ungefär 25%.

Det betyder de facto att en arbetsvecka i månaden jobbar jag inte för mig själv. Jag jobbar för banken. Det är som att jag är anställd av banken och jag bidrar till deras vinst.

På det sättet så är kredit inte så himla bra, för att jag är ofri. Det är som att jag går till någon annans arbetsplats och jobbar för att göra dem rika. På det sättet tycker jag att man ska absolut vara försiktig med krediter, för det finns jobb som får jobba halva månaden eller ännu mer, för någon annan än för sig själv.

Så jag tror att det där är en stor anledning. Men det här med kredit – och jag slog faktiskt upp vart ordet kredit kommer ifrån och då var det SAOL eller så och då stod det på typ 1700-talssvenska, ”Han hade gott anseende och kredit.” Så det handlar om förtroende. Det är det som jag gillar så mycket, att börja titta på vad det är egentligen.

CB: Jag tänker också att det finns vissa krediter som man kanske inte vill ha. Som om jag skulle skaffa mig en Ellos-kredit. Det kan man ha, det är inget fel på det, men då hade jag hellre betalat direkt på en gång. Så att man inte har ett eftersläp på konsumtion som är every day konsumtion.

Typexempel på ett bra lån

JB: Precis. Då är vi tillbaka på det där med bra och dåliga lån. En Ellos-kredit gör dig högst sannolikt fattigare. Kredit eller lån som gör dig fattigare, de ska man amortera så mycket som möjligt. Medans lån som kanske då kan göra dig rikare, de finns det ingen anledning att amortera.

För om du amorterar på ett lån som gör dig rikare så blir det som att du lämnar pengar på bordet. För dig som lyssnar nu och inte har lyssnat på avsnitt #102, om vi tar ett väldigt enkelt exempel. Nu säger jag inte att alla ska göra detta, utan det är bara ett exempel.

Vet du vad räntan på ett CSN-lån är i dagsläget? 0,16%. Det betyder att låna 100 000 kostar 160 kronor. Det finns idag bankkonton med insättningsgaranti där du kan få 1% om du låser pengarna på kanske 12 månader eller 24 månader. Det betyder de facto att om du är student och inte använder hela CSN-lånet, ta så mycket lån som du bara kan, sätt in det på det här bankkontot med insättningsgaranti, få 1%, betala 0,16% och tjäna 0,84% själv – helt hållet riskfritt. Nu är det inte en bra affär som vi rekommenderar, men som princip.

Det är typexemplet på ett bra lån. Sedan kan vi prata om detta i investeringar och när vi pratar långa tidsperioder så vet vi att börsen med över 90% sannolikhet går plus, Avanza lånar under vissa villkor ut 50 000 kronor utan någon ränta över huvud taget. Alltså 0% ränta. Då finns det sannolikheter för att jag ska kunna tjäna pengar på mina lån. Det är inget konstigt. Det är så alla företag gör, faktiskt. Det var lite sidospår.

Även banken måste låna för att kunna låna ut

JB: När vi har tjänat mer pengar så är det väldigt få av oss som lägger pengarna på ett bankkonto, eftersom bankkonton ger så dålig ränta. Det har varit så att bankerna har ett underskott för de får in mindre pengar på bankkontona. Alltså kan de inte låna ut de pengarna i nästa läge. Det är också det vi pratade om i avsnittet med Eric Strand, om vad är pengar, att när vi sätter in pengar på bankkontot så är det en inlåning. Sedan gör bankerna en utlåning.

Men just nu får de mindre pengar inlånat än vad de behöver låna ut. Så är det nu och det har varit så ett tag. Bankerna har inte tillräckligt mycket pengar för att låna ut, beroende på det vi har satt in, så då måste bankerna låna av någon annan. De lånar av exempelvis räntefonder av oss sparare. Det är här jag försöker ge en bild av hur det hänger ihop.

Kommer du ihåg när vi gjorde avsnitt #64 om allt du behöver veta om räntefonder? Vad bankerna gör helt enkelt är att de är en slags mellanhand. Jag kommer till banken för att jag vill låna pengar på mitt hus och så säger de att de kan ge ett lån, men sedan behöver de finansiera det lånet. Då går de till exempel till finansmarknaden och då säger de titta här, här har vi 10 000 låntagare och de här lånen har de här husen som säkerhet. Så detta är en väldigt bra tillgång.

Då köper finansmarknaden eller räntefonderna – nu gör jag det här väldigt enkelt – de här tio bolånen. Vi bedömer att de här husen är i ett fint område och lågt belånade, så vi kan låna ut till er för till exempel 0,2% ränta. Då har banken en kostnad på 0,2% ränta, men de lånar ut till oss för 1,2% ränta på bolånet. Det är så banken tjänar pengar. Det är det som kallas för räntenettot. Det är det banken tjänar på mellanskillnaden.

Det man behöver förstå är hur det hänger ihop. När vi tjänar mycket pengar blir vi kreditvärdiga i bankens ögon. Då kan banken låna ut pengar. Så banken paketerar ihop en massa lån och sedan finansierar de lånen. De här lånen köps av räntefonder, till exempel. Så när vi investerar på till exempel Lysa eller Spiltan Räntefond Sverige, då lånar vi ut pengar till andras bolån. Så det kan vara lite mindblowing.

Du kan på ena sättet ha lånat ut pengar på Swedbank, men så har vi också lånat ut pengar till dem. Så det är inte helt omöjligt att du både har lån på ditt hus och även lånat ut pengar till ditt hus.

Nu är det inte supersmart, men det är en tanke.

Bankens räntenetto kan erbjuda förhandlingsutrymme

CB: Det är någonting som känns nästan lite sjukt med det. Man förlorar pengar där. Men jag har tänkt att det är samma rundgång eller vad man säger, när jag betalar skatt och sedan behöver gå till sjukhuset. Då får jag tillbaka mina skattepengar på något vis. Allting går ju runt. Speciellt pengar i ett samhälle.

JB: Det är detta som var problemet 2008. Att då hade bankerna paketerat de här lånen men då hade de till exempel… Kommer du ihåg filmen The Big Short? Det är en scen med en strippa som äger sju hus. Det var inga bra lån. Hon kunde inte betala och då faller hela det där paketet. I Sverige – detta fick jag ut från konferensen jag lyssnade på – är alla svenska bolån högsta kvalitén. Det är inte dåliga bolån i Sverige.

Den genomsnittliga belåningsgraden i Sverige är 58%, enligt Nordea. Vi har väl typ 73% belåningsgrad, men i genomsnitt i Sverige är det 58%. För unga som har tagit nya lån är det ofta högre, men vi har ganska många som har bott i sina fastigheter längre, så de har amorterat av sina lån. I Sverige tål man en ganska stor nedgång innan – och då kommer vi tillbaka till det – man förlorar förtroende.

Alla de här obligationerna som bankerna ger ut, alltså de här paketen med bolån, de handlar också om förtroende. Vad tror du händer om till exempel utländska investerare skulle förlora förtroendet för den svenska bostadsmarknaden eller för svenska bostadslån? De utländska är de som köper, som finansierar, som lånar ut sina pengar till banken.

CB: Vi skulle inte ha pengar att låna av banken eller räntorna kommer i alla fall öka.

JB: Ja, då är vi tillbaka på det där som vi pratade om innan med historian om baren. Har jag förtroende för de andra människorna? Och detta är så viktigt att se, att lån handlar om förtroende. Det kommer vi till sedan också.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Svenska bankernas räntenetto mellan 2002-2019.
Svenska bankernas räntenetto mellan 2002-2019.

Här har jag tagit fram en graf över vad de svenska bankerna tjänar på bolån. Då har det varierat, men just nu ligger det på 1,4%. De svenska bankerna i genomsnitt tjänar 1,4% på våra bolån. Jag lägger detta på bloggen så att man kan titta där.

Återigen, varför är det viktigt att veta om räntenettot? Jo, för det är det som är utrymmet att förhandla på. Detta är det banken har som marginal. Så de kanske lånar för -0,2 och lånar ut för 1,2%. Då har de 1,4% räntenetto. Det betyder att den här marginalen på 1,4%, det är den jag kan förhandla på. Men det är också den som har gjort att andra aktörer har sett att vad tusan, de tjänar ju super mycket pengar.

De tjänar 1,42%, alltså 14 000 per utlånad miljon. Eftersom vi svenskar har lånat över 4 000 miljarder, det är alltså fyra miljoner miljoner. Det blir sjukt mycket pengar. Så det är jättemycket pengar.

Nya aktörer på bolånemarknaden

JB: Det är därför vi har fått de här nya aktörerna på bolånemarknaden. Vi har alla de klassiska storbankerna, typ Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken, etc. Och deras fördel är att de har hela processen. Du kan gå och begära lånelöfte till du får själva lånet och de gör ofta en individuell prissättning. Nackdelarna med det här är ofta att det är en väldigt dålig transparens.

Länge hade de något som kallades för listräntor, att de var tvungna att ge sina listräntor, men sedan insåg folk att jag får ju aldrig listräntorna, utan de ger olika rabatter. Då var bankerna tvungna att publicera det som kallas för genomsnittsränta. Den är alltid mycket mindre. Då kan man se de här rabatterna, som ofta låg på 0,5-0,6%.

Detta var provocerande. Då såg nischbankerna Avanza, Nordnet, Skandia, m.m., att titta här, vi klarar oss på en marginal som är mindre än 1,4%. Vi kan göra detta billigare. Då kunde de då sänka räntorna och de har ofta en högre transparens, för de säger att de inte erbjuder individuell prissättning, utan alla får samma låga ränta. Men när de kom för ett par år sedan så behövde de ha ganska höga krav, för de var inte banker så att de hade helheten och det där.

Utan att gå in så mycket på det, så behöver du tillstånd för att paketera ihop de här lånen, till exempel, av Finansinspektionen. Då ställde Avanza och Nordnet ganska höga krav, att du kanske får ha max 60% belåning eller max 50% och så vidare. De tog inga nya lån, så du kan aldrig få ett lånelöfte på till exempel Avanza eller Nordnet. De tar bara över befintliga lån.

Det var en första konkurrens till storbankerna, som gjorde att de sänkte lite. Men nu, de senaste två, tre åren, då har det kommit en massa andra aktörer som säger, ”Vad håller ni på med?” Ungefär som SAS och sedan kom Norwegian eller Ryanair, som ser att vänta här nu, vi behöver inte ha hundratals anställda, utan vi kan föra detta helt digitalt. Då är det till exempel enkla.com eller Hypoteket som säger vi erbjuder ingen individuell prissättning, utan vi kör samma till alla. Vi kör låga räntor. Ännu lägre.

Alla lån är inte skapta lika – en nackdel med t.ex. Enklas bolån

JB: Men då har de några nackdelar, till exempel att de erbjuder inga nya lån, men med enkla är det också lån med slutförfallodag. Enkla säger till exempel att om tre år då upphör ditt lån och då skulle banken de facto kunna kräva att du betalar tillbaka hela beloppet. Men det är väldigt få som klarar det. Det vanliga är att man bara rullar vidare.

Det kommer hända för de flesta. Men säg att du under de här tre åren har råkat ut för en skilsmässa, du har blivit sjuk och arbetslös och plötsligt så är du inte kreditvärdig, då kommer du inte få något nytt lån. Då kan du sitta i en jäkligt dålig situation. Det kommer å andra sidan förmodligen inte hända på Swedbank, om du tar ett lån där.

CB: Men jag måste säga att jag tycker att det också är lite… Nu har jag inte behövt titta så noga på de här olika aktörerna som lånar ut pengar på sistone, men jag kan tycka att det är förvirrande med alla nykomlingar. Då kan jag känna är det några jag kan lita på? Är det inte bara en startup? Kan man låna pengar av en startup liksom, förstår du vad jag menar? Att det kan kännas lite osäkert för mig.

JB: Det är också därför vi har det här avsnittet. Jag gillar att kategorisera dem som storbanker, nischbanker och nya aktörer. Sedan är det också att de behöver tillstånd. De jobbar på lite olika sätt. Jag har gjort en sammanställning på bloggen, en tabell där jag har jämfört de här tre. Om du tar en storbank som Nordea, då har de en rörlig ränta som ligger på 1,6%, eller en treårsränta på 1,36%.

Låg ränta kommer med högre krav

JB: Om vi då jämför med Enkla, då erbjuder de 0,95%. Det är en jättestor skillnad. Men då behöver jag vara medveten om att det inte är säkert att det kommer vara så bra. Som med Enklas slutförfallodag. För majoriteten av sparare så är det inte ett problem, men för vissa. Så det betyder att efter tre år behöver det lånet lånas om.

Om jag då har blivit arbetslös, sjuk och skilt mig, då är jag inte lika kreditvärdig. Då har inte bankerna lika stort förtroende för att jag kommer kunna betala tillbaka. Då skulle jag kunna hamna i en situation där de inte vill låna ut till mig. För jag är inte längre kreditvärdig och jag har inte längre ett förtroende. Nu pratar vi bara om Enkla. Är jag otydlig här?

CB: Ja, för ibland säger du ”bankerna”. Vi behöver prata om dem i deras kategori. För jag blir lite nyfiken på om jag nu har blivit sjuk, skilt mig och blivit arbetslös och sitter med ett lån i en ny aktör och de inte vill göra om lånet åt mig, kan jag då gå tillbaka till Nordea och säga att jag behöver ha er som låneutgivare igen? Då kommer de ha höga krav på mig kanske.

JB: Det blir samma grej. Återigen kommer det handla om förtroende. Har Nordea eller vilken långivare som helst förtroende för dig att du kommer kunna betala tillbaka? Vad händer om du är på krogen och bartendern inte har förtroende för dig? Kommer du få handla på nota då? Nej. Det är same same. Så du kan bli av med huset, det är en risk. Nu målar jag upp ett scenario som kanske gäller en person på tusen, men man behöver vara medveten om de här skillnaderna.

Sedan kan jag vara jättepositiv till Enkla att de går in och bara dunkar in 0,95% till alla. Sedan frågade du om man kan lita på en ny aktör, som Stabelo eller Hypoteket. Ja, för de är ändå reglerade av Finansinspektionen. Man kan inte hålla på hur som helst. Enkla lanserades för ett år sedan, men de har ändå inte kommit igång med sin verksamhet. Återigen, för att de ska kunna ta emot bolån och låna ut pengar, vad behöver de göra? De behöver hitta finansiering där ute.

Jag tror de behövde ta in ett par miljarder, men då hade inte investerarna och Finansinspektionen förtroende för att Enkla skulle klara av det, så Enkla fick gå tillbaka till ritbordet. Idag hösten 2019 håller de på med en omstart. Men intresset märks. Jag tror att de sa att på de veckorna som de hade förhandsvisning så var det 65 000 svenskar som registrerade sig. Det är 6% av bolånestocken.

Lägre ränta tack vare ett effektivare system

JB: Nu är det extremt att jämföra Nordea med Enkla. Sedan finns mellanaktörerna där, att du har Avanzas Stabelo, som Avanza äger en bit av. Och så har vi Hypoteket som också är en aktör. Och detta var också intressant, för vad jag har sett här är en glidning, för Hypoteket verkar ägas till en viss del av Bonnier eller Schibstedt…

Förlåt, nu har jag nog blandat ihop det. De ägs av Skipstedt och det där är också ganska intressant, att vi ser en glidning, att plötsligt börjar mediabolag gå in i finansbranschen. Google och Facebook vill också göra det. Jag vet inte riktigt om jag är helt positiv till det där riktigt än. Men det är värt att titta på.

CB: Jag ville bara säga det att när jag påpekade att man kan bli lite skeptisk till nykomlingarna, och det är för att jag inte är som du, Jan. Jag kan nog ändå räkna mig som rätt som många svenskar är, konservativ, vill inte ta någon risk, det handlar om mina pengar liksom och jag vill prata med den som jag känner på banken och så. Men sedan samtidigt om man sitter och ska köpa ett hus, då vill man inte betala i onödan. Så jag tror att detta avsnittet kommer vara väldigt värdefullt, att man kan se de olika kategorierna av låneutgivare.

JB: Om vi ska kategorisera det och så jämför vi det bara på tre månaders rörlig ränta nu, början av december 2019. Storbankerna ligger på ungefär 1,6% i ränta på tre månaders rörligt. Nischaktörer typ SBAB, Skandia, Stabelo, Nordnet, etc. ligger på ungefär 1,3%. De nya aktörerna som Enkla, kommer in på 0,9%. Om man skulle göra det här stora hoppet på 0,6% så är det 6 000 spänn per miljon per år. Det är ganska mycket pengar.

Då säger till exempel Enklas vd då att när vi tittar på det så ser vi att administrationskostnaden är ungefär 0,6% och det är det vi kan kapa när vi kan ge den här rabatten. Administrationskostnaden är inte bara det att du ska träffa en bankrådgivare på banken, utan vi pratar om paketering och försäljningen till andra aktörer.

CB: Absolut. När du säger det så så kan jag helt klart förstå att jag inte vill betala för bankens försäljning eller paketering.

Titta på genomsnittsräntan, inte listräntan

JB: Ja, och jämförelsen med flygbolag är inte helt dum. Det är SAS och Norwegian. Det var någon som jobba i flygbranschen som sa till mig – nu vet jag inte om detta stämmer – men det som på SAS görs av 300 personer görs på Norwegian av 30 personer. Det är bara det att de har bättre datasystem. För de byggde sitt system direkt från början när det fanns smarta system, medan SAS har jättesvårt att byta. Så är det för storbankerna och de här nya aktörerna. Det är den skillnaden. Så på sätt och vis är det orättvist.

Jag fattar vd:n på Nordea som kan tycka att det är lite orättvist. Han säger att t.ex.

Ni skippar alla riskkunder. Ni tar bara de bästa russinen ur kakan och låter oss ta hand om de andra. Ni ger inte ut några lånelöften, ni gör inga nya kreditbedömningar.

Hade man varit vd på Nordea hade man varit lite bitter. Å andra sidan går det ingen nöd på Nordea. De tjänar sjukt mycket pengar i alla fall. Nu pratar jag om Nordea för att det var Nordeas vd som var med i den här paneldebatten. Så då får de lite gratis reklam. Så jag har lagt upp den här tabellen.

  Rörlig ränta 1 års ränta 3 års ränta 5 års ränta
Storbanker        
– Nordea 1,60 % 1,46 % 1,36 % 1,50 %
– SBAB 1,29 % 1,34 % 1,34 % 1,34 %
– Swedbank 1,57 % 1,54 % 1,47 % 1,55 %
Nischbanker        
– Avanza /Stabelo 1,27 % 1,32 % 1,34 % 1,47 %
– Nordnet 0,79 – 1,29 %
– Skandia 1,34 % 1,34 % 1,21 % 1,17 %
Nya aktörer        
– Enkla 0,95 %
– Hypoteket 1,28 % 1,32 % 1,19 % 1,29 %

Jag har inte gjort alla bankerna, för återigen, jag har ingen ambition att försöka hålla någon uppdaterad tabell. Jag brukar föredra Konsumenternas räntesammanställning för det är en organisation som inte har något vinstintresse. Där kan man gå in och titta. De är där för att vi ska bli bättre konsumenter.

Sedan behöver man vara medveten om att när man kollar på de här storbankerna så har de alltid en listränta, men det viktiga är att titta på genomsnittsräntan. De måste publicera båda tabellerna. Den ränterabatten som man då kan få mot listräntorna är mellan 0,5 – 1,5%. Nischbankerna har då ofta redan prutat räntorna.

CB: Den här ränterabatten intresserar mig. Jag tycker det är intressant att man kan förhandla den, för att man har alla sina lån hos den banken eller man har varit kund si och så länge. Men vi kommer in på det och hur man ska göra förhandlingen.

Olika räntor beroende på kundens privata kapital

JB: Ett sidospår här; jag vet att många som följer vår blogg och podd har en riktigt god privatekonomi. Då ska jag faktiskt tipsa om det som har varit vårt mål väldigt länge. Det handlar om Nordnet och Avanza. Nordnet erbjuder nämligen en bolåneränta på 0,79% om man har 10 miljoner i sparkapital hos dem. Då är det summan av tjänstepension, privatsparande, företagssparande, per hushåll.

Sedan har de 0,99% om man har 5-10 miljoner, 1,29% om man har 1-2,5 miljoner. 1,29% är det som till exempel Avanza också erbjuder eller de här andra nischaktörerna. Så då är det bättre att låna där, så behöver man inte lägga in en miljon. För det är inte så många som har det. Men det är ändå ganska intressant att du kan få en ränta på 0,79% mer eller mindre utan förhandling. Kruxet är naturligtvis att man behöver ha kapitalet och att man får max ha en belåning på 60%. Det minsta lånet man kan ta är en miljon.

Avanza har två typer av lån. De har det som är till för alla, utan krav på motprestation i kapital. Men sedan har de någonting som de kallar för Avanza Superbolånet Private Banking.

Det är också då på 0,79% om du har tre miljoner i sparat kapital hos Avanza. Maxbelåningen är 50% och du kan låna mellan 1-10 miljoner.

Så för våra lyssnare som har mycket pengar så är detta enligt mig det bästa erbjudandet du har i Sverige. Detta har varit vårt långsiktiga mål. Nu har vi 73% belåning, men när vi kommer ner till 60% så var tanken att byta till Nordnet eller Avanza. Men det kommer dröja oss ett par år för man får inte heller omvärdera hur som helst.

Ska man ha rörlig eller bunden ränta?

JB: När man tittar på de här jämförelserna så kommer alltid frågan om rörligt eller bundet. Ska man binda sin ränta eller ska man ha rörlig? Historiskt sätt så har rörligt alltid varit bättre och billigare. Bunden ränta är som en försäkring. När vi köpte vårt hus 2016 så gjorde vi en tabbe i efterhand.

Vi band på en tredjedel rörligt, en tredjedel på tre år och en tredjedel på fem år. Vi var nyinflyttade och visste inte vilka kostnader vi skulle ta och hur det skulle vara med jobbet, etc. Och då tänkte vi att då vet vi vad vi kommer betala de kommande åren. Så det är en försäkring.

Men det är viktigast att fundera på hur länge man kommer bo i bostaden. Om jag bara kommer bo i bostaden i tre år då är det sjukt dumt att ha en ränta bunden på fem år.

Då kommer jag betala en massa pengar för att lösa upp lånet. Men som i avsnitten vi gjorde med Pontus Kopparberg om bostadsmarknaden – avsnitt #106 och avsnitt #107 – då skulle jag säga att om du ska bo på ett ställe mindre än fem år, överväg att hyra. Villa ska man egentligen bara köpa om man har en horisont på 10 år eller mer.

Mitt råd är att om du funderar på att binda för att du vill ha den här ”sova lugnt om natten” trygghetskänslan, bind i olika perioder. Till exempel tredjedelar. En del rörligt, en del på 3 år och en del på 5 år.

Det har jag sett på flera ställen.

CB: Jag tänker på våra lite yngre lyssnare. Det här med bunden ränta, det är vissa som älskar det för att de var med på 90-talet när bolåneräntan gick upp väldigt mycket av olika anledningar. Jag minns att mina föräldrar inte gillade det alls. Det var jobbigt.

JB: En hög ränta lever inte i ett vakuum. För att en ränta ska kunna ligga på 15%… Det var för att vi hade en inflation på 13%. Och vi hade löneökningar på 20%. Så allting hänger ihop. Om vi skulle få en ränta på 13%, då kommer vi se löneökningar på över 13%. Om inflationen ökar då kommer räntan att öka. För att människor inte kommer låna ut pengar. Om det är så att jag ska låna ut pengar och förlora på det så kommer jag inte låna ut de pengarna, eller hur?

CB: Om du redan har lånat ut pengarna och räntan behöver gå upp. Så måste det också kunna fungera.

JB: Jo, men då handlar det också om hur länge jag har lånat ut pengarna. Det där pratade vi om i avsnitt #64 om räntefonder. Vad som händer då när lånet går ut, om jag ska låna ut de igen, låna ut till en högre ränta.

CB: Ja, men under tiden som man har ett lån så kan räntan gå upp ganska mycket. Det är inte troligt att det kommer hända, men det kan hända.

Om räntan går upp så regleras systemet därefter

JB: Ja, men räntan kommer inte gå till 15%. Det kommer inte hända utan att det sker en massa andra saker parallellt. Det är här jag blir så frustrerad från tid till annan, att folk säger, ”Räntan var 15%. Det kan bli så. Vi var så himla kloka som amorterade då.” Då tänker jag, ”Varför säger du inte bara att du hade tur? Att inflationen var 13% så minskade värdet på dina skulder.” Löneökningar tror jag 1978 eller 1979 var typ 21%. Det är fan inte svårt att amortera på ett lån om inflationen är 13% och löneökningarna är 21%. Så kan folk råka illa ut? Att vi hade 500% ränta under ett par dagar. Ja, det var katastrof.

Men vi kommer inte hamna i sådana situationer för saker lever inte i sitt vakuum. Allt hänger ihop. Om räntorna ökar så kommer till exempel bostadspriserna minska. Om räntan ökar så kommer jag få betala mer i ränta. Då minskar min konsumtion. Kommer du ihåg det vi sa innan? Min konsumtion är en annan persons inkomst. Om min konsumtion minskar då kommer en annans person inkomst minska.

Om en annans person inkomst minskar då kommer skatten minska. Om skatten minskar då måste staten minska på sin konsumtion och så är vi i en negativ spiral. Så vad som kommer hända i en sådan situation om min konsumtion plötsligt minskar, så kommer det leda till att arbetslösheten ökar och då kommer staten behöva sänka räntorna. Om staten sänker räntorna kommer bostadspriserna öka. Så det justerar sig.

CB: Absolut. Jag tror bara vi behöver ta hand om det att det finns föräldrar som har barn nu som ska köpa bostad och som kommer ihåg hur det kändes. Att det finns en känsla kopplad till det där med räntan och att den kan gå upp och att man måste vara försiktig. Så jag tycker ändå att det är bra att vi tar upp det att det hänger ihop och att det justerar sig efter ett tag. Man behöver inte vara livrädd för att räntan ska gå upp så mycket.

JB: Det som är läskigt nu är att räntan är så låg och att samhället är på väg mot den här lågkonjunkturen. Detta är en jättestor debatt som vi inte behöver gå in på detta avsnittet. För vad gör man då? Hur får man igång konsumtionen? Om jag minskar min konsumtion, som är en annan persons inkomst, och även statens inkomst etc., vad gör man då? Det är då vi till exempel har det som vissa kallar för MMT, modern monetary theory. Du vet, om man börjar prata om att staten ska dela ut pengar och en massa andra läskiga grejer.

Men för att hoppa tillbaka till bunden ränta, så skulle jag säga att om det är så att man är väldigt orolig, då kan man dela upp den i olika delar. Vi har delat upp i tredjedelar. Jag tror att det är en smart grej. Då binder man till exempel en tredjedel rörligt, en tredjedel bundet på tre år och en tredjedel bundet på fem år, till exempel.

Tips: Extra-amortera med rörlig ränta och få bästa av två världar

JB: Ett annat trick som man kan göra, som jag egentligen gillar jättemycket, det är att man kan välja rörlig ränta. Säg att du får 1,3% i ränta, sedan låtsas att räntan då är 3% eller 4%, vad du nu är rädd att den ska ligga på. Då ska man också titta på vad en historisk genomsnittsränta är. Det är ungefär 4 – 4,5%. Om man skulle hitta ett globalt naturligt jämviktsläge för en ränta så borde den ligga på ungefär 6%, som vi pratade om i avsnittet med Eric Strand. Det betyder att vart tionde lån kan gå åt skogen och du fortfarande får tillbaka dina pengar.

Säg att du väljer rörlig ränta på 1,3%, låtsas att räntan är 3%, och sedan extra amorterar du mellanskillnaden på 1,7%. Det betyder att om räntan skulle öka till 2%, då sänker du din extraamortering. Det betyder att räntan kan gå upp till 3% utan att du märker någon skillnad i din ekonomi. Det är nästan ett bättre sätt än att binda räntan.

Sedan skulle jag också säga så här, att om du får ett lån av en svensk bank, så är kraven ganska hårda i dagsläget. Om du har fått ett lån så är det en kvalitetsstämpel på dig. Så är det så att du kanske inte har ett så stort förtroende för dig, så har banken gett dig ett lån så har de förtroende för dig. Det kan man också känna sig trygg med.

Tips: Begär ut ett amorteringsunderlag

JB: Ja, precis.

Men om vi ska ta ett super konkret tips, så är det begär ut ett amorteringsunderlag från banken.

Sedan 2016 har vi ett amorteringskrav. Om du har mellan 70-85% belåning så måste du amortera 2% om året. Har du mellan 50-70% belåning så måste du amortera 1% om året. Lånar du mer än 4,5 gång hushållets inkomst så måste du amortera 1% extra. Allt under 50% då är amortering valfritt. Sedan är det också en regel att du får bara värdera om ditt hus vart femte år.

Så till exempel, vårt hus med den värderingen vi köpte på 2016 då har vi 73% belåning. Men om vi skulle värdera det idag då har vi mycket, mycket lägre belåning. Kanske på 60%. Men det får vi inte göra oss till godo, för det var så folk gjorde och det förbjöd man. Och allt det här, som hur ditt hus är, din inkomst, var du ligger i belåningsgrad; allt är sammanfattat i ett så kallat amorteringsunderlag. När du då vill flytta ditt bolån till en annan bank så måste du begära ut det här. Den nya banken vill få detta amorteringsunderlag.

När vi ville flytta från Swedbank till Nordnet så sa Nordnet vi tar gärna emot er som kund, men vi måste titta på ett amorteringsunderlag. Då upptäckte vi det här att vissa banker använder en begäran om ett amorteringsunderlag som en trigger för det som man brukar kalla för ”client recovery process”.

För det är ett tydligt tecken på att jag är beredd att flytta. Det är som när jag ringer till kundtjänst på Telia och så får jag trycka två för privat abonnemang och trycka tre för att säga upp ditt abonnemang. Då hamnar jag på en annan avdelning, som har helt andra möjligheter att gå kunderna till mötes. Det kostar nämligen mycket mer att skaffa en ny kund än att behålla en befintlig.

CB: Trevliga norrländskor som pratar snällt med en. Det har jag hört. Trevliga människor med härlig dialekt som vet hur de ska hålla en kvar.

Fånga bankens uppmärksamhet och inled förhandlingen

JB: Vad som händer här är att då kontaktar de ofta en och säger vi har sett att du har begärt ut ett amorteringsunderlag. Sedan frågar de om man har funderat på att byta. Detta har hänt oss och det var helt surrealistiskt. Vi hade typ 1,3% på Swedbank och så skulle vi byta till Nordnet enligt det här 0,99%-erbjudandet. Så ringer de från Swedbank och då sa vi som det var och då sa de, ”Låt mig få prata med min chef, så återkommer jag.” Sedan ringer hon tillbaka en halvtimme senare och säger, ”Vi kan erbjuda 0,89%”.

Jag höll på att trilla av stolen, allvarligt talat. Jag var inte med på att de skulle erbjuda en sådan grej. Sedan är det vissa som säger att det är bara för att ni är kändisar och så. Jag vet inte, jag ska inte avfärda det, men jag kan säga att vi hade inget samtal om att vi har en blogg och det är inte så att vi är superkända. Vi är kända för de som följer oss, men det är en liten, liten ankdamm. Jag skulle tycka att det vore sjukt förmätet att säga, ”Vet du inte vem jag är?”

CB: Åh, gud. Jag får rysningar. Jag hade tänkt på det på min dödsbädd, ”Hur kunde jag göra det?” En liten parentes här är ju att du och jag har rätt olika humor, så det är inte ofta som vi får varandra att skratta supermycket. Men det händer spontant ibland.

JB: Men då kommer vi tillbaka till varför och det handlar om förtroende. Ett, vi har alltid betalat allting i tid. De gjorde en statistisk värdering på vårt hus högst sannolikt och såg att det har ökat mycket i värde, det ligger i ett bra område, vi tjänar bra, vi har en massa andra engagemang i banken, etc. Så när man tittar på de här punkterna så tycker jag ändå att det motiverar, utan att man behöver räkna in det andra. Det här tipset la vi ut på Patreon för många veckor sedan. Kan inte du läsa hur de skrev?

CB: Ja, så här skriver han.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Jämför olika banker för att hitta det bästa erbjudandet

JB: 700 spänn i månaden det är 8 400 kronor om året, för ett telefonsamtal. Han ringde bara in och begärde ut ett amorteringsunderlag.

Detta borde alla göra. Ring till din bank, begär ut ett amorteringsunderlag och ha det som en initial för att sätta igång förhandlingen. Så detta är ett superkonkret tips.

Vad man kan tänka på när man då förhandlar så är det att lån handlar om förtroende. När man lyssnar på Enklas vd så sa han, ”Vi har 300 datapunkter för vår bedömning. Vi tittar på hur mycket lån man har, betalar man i tid, har man några räkningar som har gått till inkasso – även om man inte har fått betalningsanmärkning så kollar de om det har gått till Inkasso – och de tittar på en massa saker. Det första man kan fundera på är hur insatt man är i sin egen ekonomi.

Sedan kan man hitta anledningen till varför man bör ha en lägre ränta. Du har låg belåning, du har bott där länge, du har skött dig och en massa andra grejer. Man försöker skapa win-win. Jag brukar säga att man ska jämföra med minst tre banker först och sedan berätta för dem att jag är mån om min ekonomi, jag tar detta seriöst och jag vill se till att jag har det bästa möjliga. Jag har fått det här erbjudandet av Avanza, Nordnet eller någon bank.

Men ljug inte. Var transparent. Om man ljuger om att man blivit erbjuden en lägre ränta och så kan inte banken matcha det utan rekommenderar att man flyttar lånet, då blir det konstigt om man stannar kvar. Då har man förlorat förtroendet.

OBS! Det kan vara så att din bank inte kontaktar dig även om du begär ut ett amorteringsunderlag. Särskilt kanske inte om vi nu är många som gör det samtidigt. Kontakta i så fall din bank själv och inled förhandlingen. Börja gärna med att jämföra med 2-3 andra banker vad de erbjuder.

Tips: Teckna inte livförsäkring kopplad till banklånet

JB: Sedan skulle jag också säga undvik rabatter som är kopplade till försäkringar. Nu tror jag till och med blivit förbjudet att paketera bolån med en livförsäkring, men många banker erbjuder det ändå. En av de bästa livförsäkringarna är grupplivförsäkringar, så det rekommenderar jag att man tar separat. Nu har jag inte gjort någon research på livförsäkringar, men vi kör med Skandia och Allmänna Änke- och pupillkassan. Det är där vi kör själva.

Undvik även situationer där det kommer motprestation om lägre att du ska spara i fonder hos dem. Då förlorar du ofta mer på avgifterna på fonderna än vad du får i ränterabatt.

Så jag gillar inte det. Om man sedan får ett erbjudande från banken, då ska man titta på tidsbegränsningen. Sedan sätt in det i kalendern. Vi fick vår ränterabatt i två år. Sedan är banken skyldig att skicka ut en dokumentation. Det är också bra att spara.

CB: Man ska heller inte tycka synd om banken. För länge sedan pratade jag med en tjej som hade ett bolån på sin lägenhet och det var över 2% och jag bara vänta här nu, du måste prata med banken. Men hon hade inte självförtroende att göra det, så då satt hon där med 2,5% eller vad det var.

JB: Ja. Ring in, begär ett amorteringsunderlag och vänta på telefonsamtalet. Är det en bra bank så kommer de att ringa upp. Men ett sidospår; det sjukaste var att jag träffade en person vid ett tillfälle som hade 11% bolåneränta. Och det var 2015. Han hade verkligen blivit blåst. Så berättade han för mig att han hade ett lån på 2%, ett på 2,3% och ett på 1,9% och lägger jag ihop alla de här sex bolånen så är det 11,1%…..

CB: När det kommer till våra barns mattelektioner så ska vi vara supernoga med att man kan räkna procent. För det är viktigt att man kan det.

Tips: överväg att lösa upp bundna lån om du får en bra ränterabatt

JB: Ja, det finns behov av att öka den finansiella folkbildningen i Sverige. Om vi ska ta de sista två frågorna här och runda av dagens avsnitt, som blev långt igen. Ska man lösa upp bundna lån? Om man kan göra en bra förhandling så kan det vara värt det. När vi fick den stora sänkningen till 0,89% så övervägde ett tag att lösa ut de gamla lånen. Men då får man betala en ränteskillnadsersättning till banken. Ibland kan det vara värt att ta den feta smällen, om man kommer tjäna mer på det i längden. Då kan man återigen använda konsumenternas.se, som har en räknare. Eller man kan fråga banken hur mycket det kostar.

Kostnaden varierar beroende på hur långt lånet är. Om det är bundet på fem år och det har gått en vecka, så är det mycket längre än om det är bundet på fem år men det har gått fyra år. Det är för att banken behöver låna pengar från andra investerare, så om jag lånar på fem år, så har jag banken lånat från någon annan i fem år, och då vill den någon annan ha den förlorade räntan om lånet ska tas bort.

Då behöver banken ta pengar från oss för att betala den investeraren. Då kallas det för ränteskillnadsersättning. Vad hade banken fått i ränta om detta lånet hade löpt till slut. Där kan man verkligen be banken om hjälp att räkna ut hur mycket det skulle kosta att lösa lånet och är det lönsamt att göra det.

Tips: amortera inte mer än nödvändigt om du investerar överskottet

JB: Om vi ska ta det sista då. Hur kan man tänka kring hur mycket man ska amortera? Där har jag väl kanske en kontroversiell åsikt. Jag ser ingen anledning till att amortera mer än själva amorteringskravet, om alternativet är att man sparar och investerar resten.

Så om frågan är konsumera eller amortera, så är svaret amortera. Om det är investera eller amortera, hellre investera. Vi har varit inne på det att om jag kan låna för 1-2% och över tid har börsen en 7% avkastning, då finns det en poäng i att kanske över tid faktiskt investera istället för att överamortera.

Detta pratar vi om i avsnitt #102, så där kan man se hela resonemanget. Ganska intressant just nu är faktiskt att Danske Bank släppte någonting som de kallar för Bolån Stabil, där man kan låna i 30 år för 2,89% ränta, vilket är jättehögt.

CB: Jag måste tänka här nu. Jag fattar inte grejen med det och det är förmodligen för att jag inte kan så mycket om bolån.

JB: Men tänk så här Caroline, vi lånar pengar idag och jag är 38 och jag vet exakt vad jag kommer betala fram tills jag är 68. Det är en sjukt lång tidsperiod. I 30 år vet jag exakt vad räntan kommer vara. Pratar vi om börsen, ju mer år du lägger på, desto säkrare blir din avkastning. Desto mer kommer den gå till 7%. Det finns ingen 25-årsperiod på svenska börsen som har gått back. Utifrån ett investeringsperspektiv.

Visst, de här 1-2% är mycket mer lönsamt, men jag vet inte hur länge jag kommer ha 1-2%. Jag kan ha det i fem år och sedan går räntan upp till 3-4% kanske. Men här kan jag göra en kalkyl på 30 år. Nu är det inget vi kommer göra, men bara som ett tankesätt. Och där betalar man ingen ränteskillnadsersättning.

CB: Jag tror det är viktigt att vi pratar om detta, för till och med jag som sitter här och är gift med dig och vi har denna bloggen ihop, ändå är frågande över hur detta skulle vara något intressant. Men ok, om man inte använder det till att köpa hus eller boende utan tänker åt investeringshållet istället.

JB: Tänk att du lånar pengar och Freja kommer vara 38 år gammal när det lånet löper ut. Vi kommer ha barnbarn, förhoppningsvis, då. Så det finns ingen anledning att överamortera och som sagt, se avsnitt #102. Det känns som att det hänger ihop med det här avsnittet.

Låt oss bli rika tillsammans – dela med dig av vad du fick!

JB: Tack för att du har haft tålamod nog att lyssna på oss här. Jag tänker precis som vanligt, gillar du det här, tryck prenumerera. Ser du det på YouTube, tryck prenumerera och den här lilla klockikonen så att du får notiser när det kommer ett nytt avsnitt varje söndag. Det är vid åtta-tiden. Man kan också prenumerera på nyhetsbrevet och följa oss i sociala medier.

Sedan naturligtvis som vi sa i början av avsnittet också, att fundera på det här att bli en del av vårt Patreon-community. Där delar vi extramaterial, har digitala FikaTillsammans och en hel de tips som inte kommer ut på bloggen eller som kommer ut mycket tidigare. Detta med amorteringsunderlaget har vi haft ute på Patreon i flera veckor innan vi pratade om det i detta avsnittet.

Jag tänker också så här att jag gillar ju detta rikatillsammans, så kan vi inte dela i kommentarsfältet? Har du gjort det här att du begärde ut amorteringsunderlaget? Förhandlade du räntan? Vad blev räntesänkningen och hur mycket tjänade du på det? Det hade varit kul att höra och det är extra schysst innan julen att spara lite pengar inför nästa år. Tack för idag.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du gillade den här artikeln då kommer du nog även uppskatta vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, det kommer en gång i månaden och innehåller de bästa artiklarna från den gångna månaden tillsammans med de bästa tipsen. Dessutom får du en serie välkomstbrev som plockar russinen ur kakan från bloggens snart 1000 artiklar och mer än 100 poddavsnitt.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Vilken ränta fick du?

Som jag skrev i början av artikeln, låt oss hjälpas åt att bli rika tillsammans. Dela gärna med dig av hur det gick för dig. Vad har du lån i kr, belåningsgrad, vilken ränta fick du och hur mycket sparade du på det?

Avsnittet Spara pengar genom bättre bolån med lägre ränta! dök först upp på RikaTillsammans.

Två frågor som bestämmer alla investeringsstrategier

Alla investeringsstrategier kan i princip sammanfattas i två frågor. Har jag förmågan och kompetensen att: 1) hitta felvärderade bolag? 2) förutsäga marknadens rörelser? Beroende på hur man svarar på dessa två frågor kommer man fram till olika investeringsstrategier. Det vill säga uppsättningar regler och sätt för hur man placerar sina pengar. I grova drag kan man sammanfatta det i en strategi för gurun, en för analytikern, en för tradern och en för oss andra, dvs. småspararna.

Veckans inspirerades av en något frustrerad fråga från Max, en av våra Patreon-följare. Han skrev till oss så här:

Jag blir tokig på begreppet ”investeringsstrategi”. Allt som jag läser och lyssnar på verkar ha som främsta råd att man alltid ska hålla sig till sin investeringsstrategi. Men det är ingen som förklarar vad en investeringsstrategi är! Jag antar att man kan se 4 hinkar som en strategi och investering i utdelningsaktier en annan…(?). Jag skulle bli väldigt glad om ni kunde ta upp olika strategier eller åtminstone vad man bör tänka på då man bygger en strategi.

Max, en Patreon-medlem

Med tanke på att vi inom kort kommer att göra avsnitt såsom ”hur gick det 2019”, ”bästa fonderna för 2020” och andra som bygger på just vår investeringsstrategi kändes det på sin plats med ett avsnitt om just investeringsstrategier. En investeringsstrategi är i min värld en uppsättning regler för hur jag ska agera med mina pengar. Syftet med reglerna är att fatta bättre beslut, stå lugn och trygg även när det blåser och naturligtvis i längden även tjäna mer pengar. En bra strategi tar naturligtvis även hänsyn till hur man är som person och de förutsättningar som man har.

I grunden kan man sammanfatta alla strategier i två frågor:

  1. Har jag förmågan och kompetensen att hitta felvärderade bolag?
  2. Har jag förmågan och kompetensen att förutsäga marknadens rörelser?

Dessa två frågor ger följande fyra svarsalternativ som jag har satt en etikett på.

  Kan jag förutsäga marknadens rörelser?
Kan jag hitta felvärderade bolag?   Ja Nej
Ja Gurun Analytikern
Nej Tradern Vi

I avsnittet går vi genom hur dessa fyra kombinationer resulterat i helt olika typer av investeringsstrategier. Allt från guruns kombination av fundamental och teknisk analys till vår egen strategi som bygger på att vi är normala människor utan några extraordinära talanger eller möjligheter att tävla med proffsen på deras spelplan.

Vi går i avsnittet genom tecken och symptom på att man inte har en strategi, vi ger några exempel på olika strategier inom de olika delarna, vi pratar t.ex. om varför jag inte är ett stort fan av ”utdelningsstrategin” och inte minst sammanfattar vi reglerna i vår strategi som i grunden är väldigt enkel. Det galna är att den över tid dessutom kommer att ge en bättre avkastning än vad de flesta småsparare uppnår (den slår dessutom många proffs också).

Tyvärr beror det dock mer på att de flesta småsparare är så himla dåliga än att vi är så himla smarta med vår strategi. Det är dock positivt i vilket fall som. Det är också förklaringen till att våra portföljer konstant ligger bland de bästa på Shareville (annonslänk) trots att de är helt och hållet passiva. Egentligen borde de ju ligga i mitten där hälften är bättre och hälften är sämre. Men det är något som vi kommer visa i uppföljningen av portföljerna för i år.

Tack för veckan och kommentar om timlön på över 100 000 kr

Med det sagt så vill vi tacka för den här veckan. Framförallt tack för alla kommentarer på förra veckans avsnitt om bolån. Det är inte ofta vi till och med blir uppmanade att göra en excel-mall och dessutom blir chockade över resultatet. På läsaren Nestors inrådan gjorde vi en snurra som visade att 0.5 % räntesänkning som återinvesterades över en 30-års period kunde göra en hela 500 000 kr rikare!!! Helt ärligt trillade jag lite av stolen när jag blev klar med matten.

Jag vet helt ärligt inget som man kan göra som småsparare som ger en högre timpenning över tid än just – förhandla ner räntan, investera mellanskillnaden och låt tiden gå. Tillsammans med kommentarer från bland annat Hypotekets grundare gjorde faktiskt att det kommer ett bonusavsnitt den här veckan som en komplettering. Det kommer sannolikt på onsdag.

Det är sådant här som verkligen gör mig så himla tacksam över att få ha bloggen tillsammans med er. Att vi verkligen hjälps åt att bli rika tillsammans. Det är generativa kommentarer som bygger på varandra, vi hjälps åt och kommer med nya perspektiv, förtydliganden och tips. Ett fantastiskt stort tack för att du är med med och skapar det. Tack! 🙏

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Vår strategi sammanfattad i elva regler

Nedan har jag försökt sammanfatta vår strategi i ett antal regler med motiveringar till reglerna. Dessa bör inte vara något nytt för dig som har följt oss ett tag. Fördelen med den här strategin är att den kräver ingen som helst kompetens att komma igång, går att sätta igång på en kväll och sedan behöver inte skötas på flera år.

1. Försök inte att hitta fel- eller undervärderade bolag, köp istället alla bolag på alla marknader
Flera studier har visat det fruktlösa i att försöka vara en bättre analytiker än andra. 99.4 % av alla professionella fondförvaltare lyckas inte slå index (=snittet för hela marknaden) över tid. Majoriteten av alla småsparare underpresterar år efter år mot index. I avsnitt #124 uttryckte två professionella fondförvaltare som förvaltar över 5 000 miljoner kronor att det är svårt att göra en bättre analys än andra. Det var först på längre tidsperioder som de upplevde att marknaden hade fel om värderingar och då framförallt i multipelanalysen. Om proffs som de har svårt att göra bättre analyser och med tanke på den tid, erfarenhet, kompetens som de har, hur ska jag som småsparare göra det bättre? 
Det är dessutom inte en tävling där division 7 lag spelar mot andra division 7 lag, utan jag som division 7 spelar möter proffs från champions league på marknaden varje dag. Det är som professor Paolo Sodini sa i avsnitt #87. När jag fattar ett köp/sälj beslut så är det ju någon som måste ha en totalt motsatt åsikt för att det ska bli en affär. Jag utgår från att i de flesta fall är den andra smartare än mig. 
2. Försök inte tajma marknaden, då det kostar i genomsnitt 1-2 % per år i underprestation mot index
Flera studier pekar på att det kostar i genomsnitt ca 1.5 % per år i årsmedelavkastning att försöka tajma marknaden. Det är bara att ta ränta-på-ränta-kalkylatorn, räkna på 10 år och fylla i 6 % istället för 8 % och se hur mycket pengar det verkligen blir. I grunden handlar det om något så enkelt som att om du ska tajma marknaden så måste du ha rätt två gånger. Du måste har rätt när du går ur och du måste ha rätt när du går in.
Om vi säger att du har 70 % sannolikhet att ha rätt per beslut (vilket är generöst), så betyder det en sannolikhet på 0.49 (=0,7 * 0,7) att ha rätt i båda fallen vilket fortfarande är mindre än 50 %. Det finns viss forskning som visar på att det kan finnas belägg för att vissa momentum-strategier fungerar i teorin men de blir ofta svår genomförda i verkligheten på grund av omkostnader. Slutsatsen återigen för en småsparare enligt forskningen är, försök inte tajma marknaden. Det går inte att förutspå framtiden.
3. Håll kostnaderna så låga som möjligt, helst under 0.5 %
Om man inte ska försöka hitta felvärderade bolag eller tajma marknaden utan köpa alla bolag kontinuerligt, blir rådet att göra det så billigt som möjligt. Min tumregel är att alltid försöka ligga under 0.4 % i total avgift för en portfölj. Studier av t.ex. Morningstar visar också att avgiften är en av de mest avgörande faktorerna för ens fond framtida prestation. 
4. Fokusera på att få rätt balans i sparandet mellan aktier och räntor genom t.ex. fyra-hinkar-principen
Min upplevelse är att det flesta – inkl. jag själv – ligger fel i risk. Antingen har man för lite risk eller så har man för mycket risk. Båda är lika fel eftersom de kan leda till att pengarna inte räcker till. Om jag har för lite risk så växer aldrig beloppet till den summan som jag behöver. Om jag tar för mycket risk då kanske jag når summan, men förlorar en stor del av den då marknaden vänder och så är jag i samma situation att pengarna inte räcker till. 
Det bästa sättet som jag har kommit på hittills att hamna rätt i risk är fyra-hinkar-principen. Den artikeln kommer med största sannolikhet uppdateras nästa vecka. Fokus bör således ligga på att hitta en, för sig själv, rätt kombination av tillgångsslag såsom t.ex. aktier och räntor. Syftet med aktier är att vara ”gasen” som tjänar pengar. Räntornas uppgift är att agera ”broms” eller krockkudde som gör att du får behålla pengarna som du tjänar på aktierna. I överkursfall kan man lägga till andra tillgångsslag såsom guld, fastigheter, reala tillgångar och så vidare på mindre andelar i portföljen.
5. Ändra inte i strategin så länge som målen inte ändras
Ett av de vanligaste misstagen som jag har gjort är att jag ändrat i min strategi när förutsättningarna på marknaden har ändrats. Jag har haft 100 procent aktieexponering och sedan har marknaden fallit med 20 % och det har känts jobbigt. För att det ska kännas mindre jobbigt så har jag sålt av tillgångar och minskat risken. Jag påstår att man ska undvika det här misstaget genom att göra rätt från början. Min regel är att strategin och tillgångsfördelningen endast ska ändras om mina mål ändras, inte om marknaden ändras. 
6. Månadsspara regelbundet
Att månadsspara är något av det bästa som man kan göra av många anledningar, inte minst eftersom det under ett långt tag förbättrar avkastningen och gör nedgångar mindre. Anledningen är att när du månadssparar i en nedgång så får du fler andelar till ett billigare pris vilket också ger en skjuts på vägen upp. 
7. Låt pengarna jobba i fred över långa tidsperioder minst 5 – 10 år och utnyttja ränta-på-ränta-effekten
Jag har i flera artiklar visat att tiden är den största fördelen som vi småsparare har. För varje år som går så blir vår avkastning jämnare, mer förutsägbar och ”säkrare”. På 12 månaders sikt är sannolikheten för uppgång ca 60 % och nedgång ca 40 %. Över en 10 års period har vi sannolikheter för att gå plus på över 90 %.
Det finns t.ex. ingen 10 års period på den svenska börsen sedan andra världskriget som har gått back. Det är också därför jag avråder från placeringar på börsen kort sikt såsom 1-2 år. En bra tumregel är 10 procent i aktier (=indexfonder) per år man kan låta pengarna arbeta i fred. 
Slutligen är det över långa tidsperioder som jag verkligen får resultat från ränta-på-ränta-effekten. Pengar är dåliga på att jobba på kort sikt, men på lång sikt är de oslagbara. Om man utgår från 8 % i årsmedelavkastning så dubblas pengarna på 10 år, femdubblas på 20 år och tiodubblas på 30 år (=pensionssparande). Det oavsett vilket startbeloppet är. 
8. Inse att du är dina pengars största fiende genom de beteendemisstag som du kommer att göra
Något jag har reflekterat över är att de flesta av oss förlorar förmodligen mer pengar i vårt sparande på beteendemisstag än vad vi gör till följd av marknaden. Det handlar om allt i från att vi tycker att marknaden är högt värderad och vi vill inte spara nu, eller att vi tror att den ska gå ner, eller att vi får panik när den går ner, att vi ligger fel i risk, att vi inte säljer det som går dåligt och så vidare. 
Kom ihåg att om du inte har varit med om en nedgång om 30%, 40%, 50%, 60% eller mer att du sannolikt kommer att freaka ut när det händer. Alla gör det första gången. Tänk på att den genomsnittlige 40-åringen idag inte har upplevt IT-bubblan och den genomsnittlige 30-åringen har inte upplevt finanskrisen. Dessa nedgångar var läskiga på riktigt. 
9. Ombalansera en gång om året
Över tid kommer de olika delarna i en portfölj att röra sig. Aktier kommer i uppgång ”tränga undan” räntefonder. Inte i form av att räntefonderna minskar i värde utan att aktiedelen kommer växa snabbare. Därför behöver man regelbundet ombalansera där man säljer av det som har gått bra och köper det som har gått dåligt för att upprätthålla en balans i portföljen.
10. Logga in så sällan som möjligt
assa
11. Fokusera på lyckan i vardagen och medveten konsumtion
Ett av de bästa citaten som jag vet lyder: ”Om vi spenderar våra dagar att göra det som vi älskar, kvällarna med personerna som vi älskar, då kommer vi att ha ett rikt liv – även om vi inte är rika”. Många studier inom psykologi om lycka visar att vår vardag har störst effekt för vår upplevelse av lycka. Jag tror därför det är viktigare att försöka ordna att man är lycklig i vardagen snarare än att sikta på semestern. Något vi pratar om i avsnitt #116 ”Om inte pengar gör dig lycklig, då spenderar du dem nog fel”. På samma sätt är inte pengar lösningen, bara en förstärkare.
Slutligen tror jag också att som vi pratar om i de inre framgångsfaktorerna att tricket handlar om att våga unna sig att konsumera, men att göra det medvetet. Ett av bloggens bästa avsnitt på temat är ”#78 Bucketlist, lycka och saker som får en att skratta”. 

Notera att ovanstående regler i princip bara pratar om VAD och VARFÖR i vår investeringsstrategi. Själva HUR:et, det vill säga implementationen, går vi genom i t.ex. avsnitt 99 som handlar om kom-igång-med-ditt-sparande eller vår RikaTillsammans-workshop som är en heldagsutbildning. I det enklaste fallet handlar det dock om att sätta upp ett regelbundet sparande på en fondrobot som Lysa (annonslänk). Den hjälper en att göra majoriteten av sakerna ovan på ett enkelt sätt för en total kostnad om 0.4 procent. Det är även här som våra portföljer såsom Nybörjarportföljen, Globala barnportföljen och RikaTillsammans-portföljen kommer in.

Sedan kan man ta det ytterligare ett steg till och bygga en konkret investeringsplan utifrån sin investeringsstrategi genom att sätta siffror på de olika delarna. Det vill säga specificera svar till frågorna:

  • Vad är mitt specifika mål i kronor?
  • När ska jag uppnå det här målet?
  • Hur behöver jag månadsspara för att nå mitt mål?
  • Vilken genomsnittlig årsmedelavkastning behöver jag?
  • Vilken risk är jag villig att ta?
  • Hur definierar jag risk?

och så vidare. Mer om det i kommande avsnitt. 👍

Lyssna på veckans avsnitt om investeringsstrategi

Du kan lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

  • 00:02:44 – Kompletteringsavsnitt till #130 om en timlön på flera hundratusen kronor
  • 00:03:54 – Definitionen av en investeringsstrategi
  • 00:07:10 – Symptom på att du inte har en fungerande investeringsstrategi
  • 00:10:06 – Har du myror i byxorna?
  • 00:13:24 – Gör bara investeringar som du kan motivera
  • 00:16:41 – Investera långsiktigt och rör ingenting om du inte har förändrat dina mål
  • 00:19:03 – Har du en översikt över hela din ekonomi?
  • 00:22:29 – Så jobbar dina pengar åt dig
  • 00:26:03 – Tillgångsslaget står för 80%av din avkastning
  • 00:29:33 – Två frågor som bestämmer nästan alla strategier
  • 00:32:40 – Ett exempel på en investeringsguru
  • 00:36:00 – Bara 1 på 1000 lyckas
  • 00:38:40 – Analytikernas investeringsstrategi
  • 00:41:22 – Många olika sätt att analysera data på
  • 00:42:54 – Det går trender i allt – även investeringsstrategier
  • 00:45:20 – För stor fokus på utdelningar på sistone
  • 00:48:29 – Djupgående analyser kräver en massa tid och resurser
  • 00:50:25 – Traders som kan förutsäga marknadens rörelser
  • 00:53:14 – En av Sveriges kända traders
  • 00:57:31 – Passivt och långsiktigt sparande med indexfonder
  • 01:00:27 – Jan och Carros investeringsstrategi
  • 01:03:15 – Fler regler för den passiva investeringsstrategin
  • 01:05:41 – Skäm inte bort barnen för mycket

Precis som vanligt matchar tiderna bättre videon än poddavsnittet på grund av klippningen.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som är som jag och hellre läser än lyssnar eller tittar, följer en komplett transkribering av avsnittet.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Jag tänkte att idag ska vi prata om investeringsstrategier, utifrån ett ganska generellt perspektiv. Jag tror inte att vi har gjort detta tidigare, utan bara nämnt det i förbigående. Ibland handlar det lite om frustration och inspirationen till det här avsnittet kommer just från en läsare som heter Max. Han följer oss på Patreon, där vi har ett RikaTillsammans community och vi har ganska roligt och vi delar med oss av tips, extramaterial, man kan ställa frågor. Jag tyckte att den här kommentaren från Max var väldigt rolig och tänkte att detta måste vi ta upp. Ska du läsa vad Max har skrivit?

CB: ”Jag blir tokig på begreppet ”investeringsstrategi”. Allt som jag läser och lyssnar på verkar ha som främsta råd att man alltid ska hålla sig till sin investeringsstrategi, men det är ingen som förklarar vad en investeringsstrategi är. Jag antar att man kan se fyra hinkar som en strategi och investering i utdelningsaktier en annan? Jag skulle bli väldig glad om ni kunde ta upp olika strategier eller åtminstone vad man bör tänka på när man bygger en strategi.”

JB: Jag tycker detta är jättekul för det är en sådan grej som jag förmodligen tar förgivet, att alla vet vad en investeringsstrategi är. Tydligen alla andra också. Men nu ska vi alltså titta på det utifrån fyra perspektiv: ett guru-perspektiv, ett analytiker-perspektiv, ett trader-perspektiv och vårt perspektiv, som jag ibland brukar kalla för ”looser perspektivet”.

Kompletteringsavsnitt till #130 om en timlön på flera hundratusen kronor

JB: Vi gjorde ju ett avsnitt här om veckan om att förhandla bankränta och det följer väldigt väl ut, men det som är så himla roligt med de här avsnitten är att ibland så lär vi oss lika mycket som ni lyssnare eller följare. Vi fick mejl från kundchefen på ett bolag, vi hade flera av er läsare som kommenterade, så vi har faktiskt gjort ett bonusavsnitt denna veckan också, som vi rekommenderar att man lyssnar på som en komplettering. Har du inte gjort den där bolåneförhandlingen, gör det.

Om det inte räckte med motiveringarna i förra avsnittet #130, så lyssna på kompletteringsavsnittet. Vi blev utmanade av en läsare att göra en tabell och en simulering. I am up to the challenge. När jag kan få jobba med Excel så är jag alltid på. 👍😂

Definitionen av en investeringsstrategi

JB: Vi kan börja med att definiera vad en är investeringsstrategi. Jag älskar ju Wikipedia. Jag försöker stödja Wikipedia ibland när de kör sina race.

In finance, an investment strategy is a set of rules, behaviors or procedures, designed to guide an investor’s selection of an investment portfolio.

Wikipedia

JB: Så en investeringsstrategi är egentligen en uppsättning regler. Det är ett dokument som berättar för mig vad jag ska göra, hur jag ska agera, hur jag placerar mina pengar, när jag byter mina investeringar.

Individuals have different profit objectives, and their individual skills make different tactics and strategies appropriate.

Wikipedia

JB: Så en investeringsstrategi behöver man anpassa till sina mål och personlighet, det är därför vi också kommer prata om att jag alltid brukar invända när folk säger att målet med ett sparande är att få så hög avkastning som möjligt. Du brukar jag — nu kommer jag kanske göra många upprörda här — men jag brukar säga att det är lite slarvigt, för då har man liksom inte tänkt på vad ens mål egentligen är. Framförallt att fråga sig själv vad ens mål faktiskt kostar en.

Om jag tar ett exempel, så är det många av oss som vill spara till pensionen, då kan jag ju räkna ut ungefär vilka utgifter jag kommer att ha som pensionär, vilken livsstil vill jag ha som pensionär, hur mycket pengar behöver jag i pension för att kunna täcka den livsstilen. Då behöver jag inte mer pengar än för att täcka den livsstilen och sedan kanske en marginal. Så det handlar om mål, men man ska också tänka efter på vad man har för personlighet och vilken strategi som passar den personligheten.

Some choices involve a trade-off between risk and return. Most investors fall somewhere in between, accepting some risk for the expectation of higher returns.

Wikipedia

JB: Så det handlar om att balanser risken och målet. Jag tänker att vi säger inte så mycket om det, utan det är definitionen av en investeringsstrategi.

CB: Ja, det är du som du säger. Det är en bunt regler man har för sina pengar för hur man ska investera sina pengar, beroende på ens mål och ens personlighet.

Symptom på att du inte har en fungerande investeringsstrategi

JB: Om vi vänder på det, hur vet man att man inte har en strategi? För det tycker jag att jag ofta ser symptom på. Det var någon som sa till mig att om du har en regel eller du har en tes, vänd den alltid uppochner och se vad som händer. Låt oss titta på hur det ser ut om jag inte har en investeringsstrategi. Då kan man kanske känna igen sig på en eller flera av de här punkterna. Jag själv känner igen mig i de här punkterna, så det är inget man ska slå på sig själv för, utan man kan se att det finns möjligheter att förbättra sin strategi.

Detta är också väldigt viktigt, när man då till exempel följer olika sparprofiler, att man förstår vad de har för strategi. När man kopierar av dem så kopierar man delar av deras strategi. Vi har också en väldigt tydlig strategi, som har tagit oss 20 år att utarbeta som jag tror att många har kopierat. I slutet av avsnittet ska vi gå igenom hur vår strategi egentligen ser ut och hur vi resonerar. För dig som har följt oss kommer inte det att vara några nyheter.

Du har inte en strategi när du bara har målet att ha en så hög avkastning som möjligt. Eller när man har osäkerhet, stress, tvivel eller det är inte till för mig eller dåligt samvete kring sitt sparande.

Jag får ganska ofta mejl av folk som skriver att nu har jag kopierat Globala Barnportföljen — eller satt in mina pengar på Lysa — och det har fallit med 5%. Det kan vara ett tecken på att man inte helt har förstått hela strategin. Då har man bara kopierat en liten del.

Det är som säga i bilen ”Nu stannar vi! Varför stannar vi?” Jo, men vi står vid ett rödljus. Det är naturligt att vi måste stanna ibland för att vi har kommit till ett rödljus. Ibland behöver jag åka tillbaka samma väg en bit som vi kom, för att det är en avspärrning. Det tillhör spelet. Det är inget att bli stressad över eller ha panik för.

Har du myror i byxorna?

CB: Nästa punkt är:

Man har kanske inte en strategi när man kontinuerligt lägger till nya investeringar när de dyker upp.

Det är samma som kanske förra, att man inte står stadigt i sin strategi, utan helt plötsligt så händer det någonting där ute och då ska man agera på det.

JB: Om jag ska ta mig själv som exempel — jag har ju gjort vartenda misstag i boken — så investerade jag i aktier och räntor och plötsligt hamnade jag på sidor där de bara pratar om guld. Då öppnade sig en ny värld och då tänkte jag att nu har blivit lurad att investera i aktier och räntor, det är ju guld man ska ha, för världen kommer gå under! Och plötsligt så började jag lägga till guld. Sedan var det någon som berättade att det finns ett fantastiskt hållbart sparande i Trine och då la jag till det.

Sedan är det någon som säger att man kan finanserna fastighetsprojektet Tessin, så lägger man till det. Sedan lägger man till långa räntefonder, för att det var någon som pratade om det. Sedan pratar man om korta räntefonder… Plötsligt köper man det där bolaget som någon tipsade om. Så man har inte riktigt en strategi, utan det är som när man går på Ica och går förbi hyllan med allt ris, så lägger man ner det i korgen och sedan potatis. Man glömmer bort vad man egentligen skulle köpa.

CB: Är det inte lätt att man hamnar där? Man ser olika investeringsmöjligheter och man håller på och lär sig det här med ekonomi och investeringar. Man kan liksom inte kunna allt från början. Var det inte det du kände också? Man kan egentligen inte förutsätta att någon som är ny eller halvny på investeringar har en perfekt strategi från början. Eller?

JB: Jo, man kan kopiera en strategi.

CB: Jo, men då måste det ändå passa en och man måste ha förstått den. Annars blir man tveksam när det dyker upp saker längs sidolinjen liksom. Hur gör man det då?

JB: Det handlar om att vara trygg. Om vi till exempel tar RikaTillsammans-workshopen som vi håller några gånger om året. Vår strategi sammanfattas i 3-4 meningar. Man kan förklara strategin på 4-5 minuter och det tar mindre än en timme att implementera och bygga. Sedan kan man ha den i 10 år. Men varför är den då en heldag? Jo, de andra 7,5 timmarna handlar om att känna dig trygg i varför denna strategin funkar, varför den är bra för dig, vilka scenarion som kan uppstå och varför man bör hålla sig till den. Varför den funkar. Så det handlar mycket om att skapa sig en trygghet.

Gör bara investeringar som du kan motivera

JB: Ens egen investeringsstrategi ska göra att man står stadigt när det blåser. Att man står stadigt när folk springer och har panik, för på börsen kommer man att ha panik förr eller senare, men då kan man gå tillbaka till sin strategi och hålla sig till den.

CB: Får jag bara fråga, om man går workshoppen kan man då se olika strategier?

JB: Nej, jag går inte igenom olika strategier. Det brukar alltid dyka upp frågor och i detta avsnittet går vi igenom ett antal olika strategier. Inte i detalj, för att olika strategier bygger på olika resonemang och det finns böcker om strategier, till exempel en strategi som heter ”Magic Formula” som skrivits av Joel Greenblatt. Så jag kommer lite skämtsamt gå igenom fördelar och nackdelar, varför jag ogillar de andra strategierna. Sedan är jag biased för att jag har en strategi som bygger mycket på forskning och som inte uppfyller på andras behov.

Jag har exempelvis inget behov av att känna att börsen behöver vara spännande, att jag behöver få kickar, för jag skaffar mig hellre kickarna någon annanstans. Många som har det här behovet av kickar tycker att det är spännande med aktier och vill vara pålästa. Det är deras hobby. De blir väldigt otillfredsställda av vår strategi, för det finns inget utrymme för hobby eller för roligt eller att vara duktig eller ha rätt. Då får man välja om man tycker att det är bra eller dåligt. Det är verkligen upp till en själv.

Men jag brukar också säga så här — om vi hoppar tillbaka till hur vet man att man inte har en strategi — en klassisk regel är:

Om du har fler olika typer av investeringar än vad du har fingrar på händerna så är det ett inte ett så positivt tecken

CB: Nästa punkt är att man inte riktigt kan förklara varför man har en viss sorts investering.

JB: Ja, det är jättekul. Jag brukar ibland sitta med läsare eller på workshoppen eller med våra kompisar och så frågar jag, ”Varför har du det här?” Det kan vara en enskild aktie, till exempel Telia. Och då vet de inte varför. Eller så är det för att staten gjorde en stor marknadsföringskampanj för många år sedan, att Telia var folkaktien som alla skulle äga. Men sorry, not good enough, bort. Jag tycker att man ska kunna motivera varför man har en investering.

Återigen, en analogi, varför har du en mittback? Jo, jag har en mittback för att det är den personen som ska styra försvaret. Vi behöver försvara oss när det andra teamet har bollen. Bra. Mittback it is. Sedan kan man fråga sig varför har du just den mittbacken. För att han är två meter lång, han passar bra i det försvaret som vi spelar. Fine.

Investera långsiktigt och rör ingenting om du inte har förändrat dina mål

CB: Alltid är det killar som ska spela fotboll. Det finns tjejlag också. Whatever, vi går vidare, men jag håller den feministiska fanan högt. Då är nästa punkt att man inte har en strategi när man hattar från det ena till det andra. Nästa stora grej, bra tips.

JB: Ja, det kommer hela tiden något nytt. Prenumererar man på Dagens Industri… Jag vet inte om jag ska säga detta högt, men jag tycker ibland att Dagens Industri är som Aftonbladet för ekonomi. Det står alltid ”Aktien du skulle ha” eller Aktiespararna skickar ut en tidning varje månad, så här ”Det glimrar på börsen” och ”Kraft i aktierna från norr”. Visst, man måste generera klick och uppmärksamhet, men min poäng här lite kring hattande, detta är lite samma sak. Man har investeringar som man har lagt till.

Jag brukar tänka på det som när man står på Ica i kassan och så tänker man ”Min kö tar ju sådan förbaskad tid, jag byter kö och flyttar mig till nästa kassa”. Då reser sig den kassörskan upp och ska kolla upp någonting så blir man fast där. Om man då hade varit sjukt snabb på att byta kö så att ma hade kunnat byta kö hela tiden, då hade du aldrig kommit fram till kassan. ”Åh, fastigheter!” ”Åh, guld!” ”Åh, aktier!” ”Åh, fondrobot!”. Ställ dig i en kö, vänta i den, håll dig till din strategi.

CB: Jag undrar hur länge ska man stå där då? För det kan ju vara så att det tar jättelång tid.

JB: Har man en bra strategi så ska man stå kvar så länge som strategin säger. Vår strategi säger till exempel 5-10 år. Nej, du byter inte strategi.

Har du en översikt över hela din ekonomi?

CB: Nästa:

Du har inte en strategi när du saknar helhetssynen och helikopterperspektivet.

JB: Att jag behöver kunna överblicka mitt sparande. Att jag har koll och fattar hur de olika delarna hänger ihop. Återigen vi tar fotbollslaget, damlaget. Tränaren behöver då kunna se och överblicka laguppställningen och veta att man har rätt person på rätt plats.

CB: Detta är ju så intressant, för då tänker du bara på pengarna man sätter undan eller tänker du hela ens ekonomi?

JB: Ja, både och.

CB: Detta är så spännande. När vi har pratat om investeringar och vad man gör med sina pengar så brukar vi bara prata om pengarna som vi sätter undan. Men man kan titta på olika sätt liksom. Ekonomin med huset och bilen den äter pengar, så den är inte bra. Det kanske inte är investering på det viset, men det är ändå så vart pengarna tar vägen.

JB: Absolut. Jag tänker två grejer kring det där. Det är därför vi brukar använda den fyrahinkarprincipen, för den adresserar en ganska stor del. Den ser till att du har både ett anfall, ett mittfält och ett försvar, att du har rätt människor på hela planen. Det andra, när det gäller att ha koll, det är därför jag har upplevt att det saknas ett verktyg för att hålla koll på uppföljning och planeringen av ekonomi, det håller vi på med nu och vi kör till och med ett betatest. Så det kommer komma mycket fler avsnitt om det nästa år.

CB: Den sista punkten är att du inte har en strategi när du handen på hjärtat inte riktigt har koll. Vad är det man ska ha koll på då?

JB: Om jag ska vara helt ärlig, jag vet inte exakt hur min pension kommer att se ut. Även om det finns minpension.se så tycker jag att det är klurigt. Jag har koll på vår fördelning mellan aktier och räntor i respektive portföljer, men om vi skulle titta på hela vår ekonomi, svårt att säga.

CB: Hur långt kan man ta det? Man kan ha koll på inkomster och utgifter, hur mycket man sätter undan, hur mycket man sparar och vart det tar vägen. Alltså du tänker hela vägen?

JB: Ja, från ax till limpa. Jag vill bara kasta ett ljus på vad man behöver en strategi till och hur man vet att den inte är optimal. Jo, den är inte optimal när du känner igen dig i någon av de här punkterna. Jag har också lagt upp punkterna på bloggen. Poängen är ju att man behöver ha en strategi som är anpassad för en själv.

Så jobbar dina pengar åt dig

Vi är och vi fungerar olika och vi behöver en strategi som funkar utifrån de förutsättningarna vi har. Men, med det sagt så påstår jag att det finns några universella regler, så nästan oavsett om du kör utdelningsstrategi eller magic formula eller indexfonder eller vilket annan strategi som helst, som jag tror alla skulle hålla med om. Det är därför jag kallar dem för nästan universella regler. Då handlar det om att spara en del av din inkomst och investera den.

Motorn i ett sparande är alltid skillnaden mellan mina inkomster och mina utgifter, det jag kan lägga undan.

Det är det viktigaste. Sedan är det olika rekommendationer. Pratar man med oss så säger vi 10-20% av din lön, pratar man med folk som håller på med FIRE (financial independece retire early), då säger de 50-60% av din lön. Men alla säger att man ska spara en del av sin lön och sätta pengarna i arbete.

CB: Nästa punkt är:

Pengar är bättre på att arbeta än vad vi någonsin kommer att vara.

Det kanske är en nyhet för vissa, att pengar jobbar.

JB: Ja, precis. Det är en metafor som jag brukar använda.

Pengar kan jobba24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, 365 dagar per år, flera år i rad. Är till exempel våra barn kloka så kan de sätta pengarna som har jobbat åt oss i arbete åt sig själva, så det kan dessutom gå i generationer.

Det finns ingen begränsning i det här mellan tid och pengar. Om jag arbetar och byter tid mot pengar så kommer jag aldrig kunna tjäna hur mycket pengar som helst, eftersom tiden är begränsad. Men pengarna har ingen begränsning i tid.

CB: Jag tänker på det att det kan vara någon som aldrig har lyssnat på den här podden som lyssnar nu. Vad vi menar med att de arbetar det är att de tjänar ränta på ränta. En grej som vi pratade om var det här med pensionen, att om man väljer att pensionera sig när man är 65 så får man en viss summan, låt oss säga 9 000 netto i månaden. Men om man hellre väljer 67 då har pengarna hunnit växa så mycket, för det har varit mycket pengar och mycket ränta på dem de två åren, så då är det signifikant mycket högre pension man får ut. Det är det att pengarna jobbar.

JB: Ja, pengarna får en lön och utan att gå in på detalj, så handlar det om en exponentiell tillväxt. Om man tittar på alla de som är rika i världen så är de ofta äldre. Jag brukar säga att man ska komma ihåg att pengarna dubblas ungefär vart tionde år. Då säger det sig självt att om jag har 500 000 och sedan dubblas det till en miljon, och sedan dubblas det till två miljoner, två till fyra och sedan fyra till åtta. De sista 10 åren är det då fyra miljoner, men de första 10 åren var det bara 500 000. Det är därför det är så himla viktigt med tiden.

Några tumregler att komma ihåg:

På 10 år så dubblas pengarna, på 20 år femdubblas dem, på 30 år tiodubblas pengarna. Om du är 35 och har 30 år kvar till pension vid 65, då kan du räkna med att de pengarna du har idag kommer tiodubblas fram till din pension.

Då räknar jag på 8% årsmedelavkastning.

Tillgångsslaget står för 80% av din avkastning

JB: Då hänger det ihop med att börja så tidigt som möjligt, det håller alla med om. Sedan en annan grej som jag tror att de flesta håller med om, men som de flesta inte tänker på, det är att majoriteten av din avkastning kommer komma från tillgångsslaget. Det vill säga, huruvida du väljer. Tillgångsslag är till exempel aktier, räntor, guld, fastigheter, etc. Vilket tillgångsslag du väljer är mycket viktigare än den enskilda investeringen inom det tillgångsslaget.

För att göra en metafor; om vi skulle säga att tillgångsslag motsvarar fordonstyper så kan jag ha en bil, ett flygplan eller en cykel. Det är tre olika tillgångsslag, fordonsslag. Den snabbaste cykeln kommer aldrig vara snabbare än en bil. En bil kommer alltid att gå mycket snabbare än en cykel. På samma sätt; en aktie kommer alltid ge högre avkastning över tid än en räntefond. Ett flygplan kommer alltid gå mycket fortare än en bil, men å andra sidan är flygplan väldigt osmidigt om du ska åka en kortare sträcka. Olika tillgångar har olika syften.

De två vanligaste, som vi kommer prata om idag, det är aktier och räntor. I avsnitt #99 pratade vi om att aktier är gasen i ditt sparande och räntor är bromsen i ditt sparande. Alla investeringsstrategier bör ta upp fördelningen mellan aktier och räntor, alltså mellan gas och broms. För att repetera, tillgångsslaget styr avkastningen och risken. Ska du köra mellan Malmö och Stockholm — vi bor i Malmö — om jag tar bil så spelar det inte jättestor roll om jag har valt tillgångsslaget bil så kommer det ta ungefär sex timmar. Sedan spelar det inte så stor roll om jag väljer en kombi, en sportbil, eller en ny bil eller en fem år gammal bil. Det kommer ta ungefär sex timmar.

Om vi då tittar på en indexfond, alltså aktier, som ger 8% i avkastning, då kommer 6,4 av 8% ges av att jag har valt aktier. Ungefär 1,2% av 8% kommer ges av vilken typ av aktier jag har valt. Har jag valt amerikanska aktier, svenska aktier, tillväxtmarknader. Och bara ungefär 0,4% av 8% kommer bestämmas av om jag valde Länsförsäkringars globalfond, eller Danske Banks globalfond eller Avanzas globalfond.

Så den här diskussionen som man ofta har om vilken fond man ska välja, det är ganska sekundärt. Det viktigaste är att fokusera på vilket tillgångsslag man väljer och vilken typ inom det tillgångsslaget.

Åter igen en sportmetafor, har jag valt bil så kommer det avgöra tiden från Malmö till Stockholm. Om jag väljer en sportbil eller en kombi har mindre påverkan, och om jag då väljer sportbil så har det ännu mindre påverkan om jag väljer en Porsche eller en Ferrari.

Två frågor som bestämmer nästan alla strategier

JB: Det var någon professor -—jag tror det var i boken ”Asset Allocation” — som sa att man kan koka ner alla investeringsstrategier till två frågor. Jag älskar när det är enkelt att förstå. Kan du ta de två frågorna?

CB: Kan jag förutsäga marknadens rörelser? och Kan jag analysera och hitta undervärderade investeringar? Ja eller nej.

JB: Då har vi fyra kombinationer, ja-ja, ja-nej, nej-ja, nej-nej. Jag tänker att vi ska titta på de här för det är ganska kul. Om vi börjar med ja-ja. Då har jag satt titeln ”Gurun”. De kallar sig inte gurus, men i min värld blir det lite så. Då har man en strategi där man är aktiv och väljer investeringar som man tror kommer gå bättre imorgon. Så jag kan hitta de här företagen. Dessutom försöker man tajma marknaden och gå in och ur marknaden när värdet går ner och upp. Då är det ofta en kombination av det som man kallar för fundamental analys.

Alltså att man analyserar bolagen på deras fundamentala faktorer, som vinst, vinsttillväxt, omsättning, försäljning, försäljningstillväxt, utdelning, utdelningstillväxt. Som hur är marknaden, hur ser ledningsgruppen ut, vilka är det som äger. Det finns hur mycket som helst. Och man använder dessutom det som kallas för teknisk analys, där man tittar hur aktien har gått och hur det psykologiska trycket är på köpare och säljare.

CB: Är det många som beter sig som att de är gurus? Jag tänker att det kan nog vara så att man har höga tankar om sig själv.

JB: Ja, jag har ju vissa åsikter om folk i den här kategorin. Jag skulle säga så här att många känner sig kallade, få lever upp till förväntningarna. Det är nog många som tror att om jag bara lär mig tillräckligt mycket, om jag bara läser på tillräckligt mycket, om jag bara… så kommer jag att bli den här gurun. Jag skulle säga att det är en person i Sverige som är på gränsen att kvala in. I detta kommer till exempel Warren Buffet, som många pratar om, världens rikaste man, han är inte en guru. Han har en annan strategi.

Ett exempel på en investeringsguru

JB: Jag skulle säga att den som dyker upp för mig här — han kallar sig inte guru själv och skulle väl tycka att det är lite awkward — är Arne ”Kavastu” Talving. Kavastu på Twitter. Vi intervjuade honom i avsnitt #65 och han var också med på ett FikaTillsammans i avsnitt #74. Han är ju väldigt, väldigt speciell person. Han har hållit på med aktier sedan 80-talet. För det första skulle jag säga att han har en enorm disciplin kring sin investeringsstrategi och han är ruthless i att följa sin strategi.

Jag frågade honom vid ett tillfälle, ”Hur gör du om du tror att din strategi är fel?” Då sa han ”Då samlar jag data i två år. Jag följer fortfarande strategin och sedan gör jag kanske en förändring.” Om jag tror att jag har fel då vill jag ändra direkt, jag sitter inte och gör fel i två år för att samla på mig data. Är du med? Sedan handlar det också om att han lägger ner enormt mycket tid. Jag tror han sa att på en genomsnittlig vecka så la han 40-50 timmar på börsen. Varje dag förde han in 200 mätpunkter från text-tv manuellt i sin Excel.

Han har så stor Excel-fil att hans dator inte pallade med att öppna den. Det var för mycket data för att Excel skulle palla med det. Och detta har han gjort i 20 år. Då var det någon som sa till honom att det finns bättre sätt än att kopiera data från text-tv, och jag bara så här använd aldrig de här verktygen, för den dag du slutar kopiera från text-tv så kommer du inte få samma känsla för det. Man lär sig när man skriver manuellt. Jag har ju testat Arne och frågat efter typ Ericssons aktiekurs hösten 2001, då kan han säga 35 kr 80 öre. Hur vet man en aktiekurs för ett random företag på Stockholmsbörsen för 15 år sedan? Då kan han det. Och det var inte påhitt. Vi gjorde det live i podden.

Så där skulle jag säga att han förtjänar lite gurustämpel. Han klarar detta uppenbarligen. Men jag vet typ ingen annan. Inte ens professionella fondförvaltare som Henrik och Andreas, de hamnar inte heller i gurukategorin. Om det inte framgått redan så är detta alltså något jag avråder från. Det finns inga bevis. Tittar man på forskningen så säger den att försöker du tajma marknaden så kommer det kosta dig i genomsnitt 1,52% avkastning om året. Tittar man på analytiker, som vi kommer att prata om sedan, så finns det inget bevis för att du kan göra bättre analys än någon annan på marknaden.

Bara 1 på 1000 lyckas

CB: Jag är lite intresserad av hur det går för Arnes investeringar. Om man ska ett guruskimmer omkring sig så måste man ändå kunna se det i siffror också.

JB: Ja, det finns sjukt mycket kritik mot Arne. Han har nättroll och folk som säger att han är en bluff, etc. Han gör ju fantastisk avkastning och har gjort det i över 10 år. Han slår index med ganska många procent om året. Mellan 10-20% bättre än index, om året. Det är magiskt. Om börsen gör 8 så gör han mellan 18 och 28 procentenheter. För mig är det kongruent. Käkar man middag med Arne så är det svårt att prata om något annat än aktier. Hela hans liv är aktier och han är sjukt duktig.

Men jag skulle säga att det går kanske 1 på 1000 eller 1 på 10 000. Men han är det enda exemplet jag kan ge på en guru. Arne har hållit utbildningar och detta har väl varit, om jag ska vara lite hård mot honom, så är detta min kritik mot honom. Han berättar om sin strategi och den är ganska sunt förnuft och man fattar den. Problemet är att man dessutom behöver vara som Arne som person för att ”pull it off” och de flesta av oss är inte det.

Vi har inte den självdisciplinen, det minnet, den drivkraften, etc. Det andra då som också blir problemet för en guru är att, om vi då tar Arne som exempel, många av de sakerna han gör funkar när man har lite kapital. Och lite kapital i detta fall kan vara upp till 100-200 miljoner. Men det funkar inte för en fond. Jag tror att om han hade startat en fond och tagit in kanske 3 miljarder kronor, som Lysa eller andra fonder, då hade inte strategin funkat.

Analytikernas investeringsstrategi

CB: Nästa kombination är: Kan jag förutsäga marknadens rörelser? Nej, och Kan jag analysera och hitta undervärderade investeringar? Ja. Då har vi att göra med analytikern.

JB: Här hittar man skulle jag säga majoriteten av aktiespararna. Man hittar de flesta fonder här. Vi hade till exempel Andreas och Henrik, som vi intervjuade i avsnitt #124 eller vi hade Marcus Härnhag här i avsnitt #80. Då säger man så här att man utgår från att marknaden har felprissatt aktier. Att man gör en egen värdering, alltså det som vi kallar för fundamental analys, och sedan jämför man sin egen värdering med den värdering som marknaden har gjort. Sedan säger man att marknaden har fel, antingen idag eller imorgon.

Andreas Brock pratar om det här att börsen är fantastisk, för man kan hela tiden testa sin egen åsikt mot marknadens åsikt. Har jag rätt i min åsikt så tjänar jag pengar, har jag fel så förlorar jag pengar. Sedan säger man också att det inte går att tajma marknaden för marknaden är irrationell på det här sättet. Man säger att vi tittar bara på den fundamentala värderingen. Detta är roligt för vi brukar ställa de här frågorna. Kommer du ihåg att Andreas och Henrik svarade Ja, vi kan hitta undervärderade bolag, men nej, vi kan inte tajma marknaden. Här hamnar då de flesta strategierna, i den här analytikerdelen.

När vi pratade med Andreas och Henrik som är proffs… Jag rekommenderar verkligen att ni lyssnar på avsnitt #124 om man tror på det här att man kan hitta undervärderade bolag Det är det få som är bättre än vad de två är. De säger att det inte går att göra en bättre analys av ett företag än en annan analytiker. För Andreas sa att han jobbade i många år som analytiker, så kunde han lägga två veckor på att göra en analys och då kom han fram till samma analys som en analytiker på en annan bank hade gjort. Smarta människor löser problem på samma sätt. Men sedan sa han att när det skiljer sig är på till exempel 12 månaders sikt.

Han säger att när de tror att marknaden har felprissatt en aktie på 24 månader och 36 månaders sikt, så köper de den och äger den i 36 månader. Sedan får de se efter 36 månader om de hade rätt eller fel. Då säger han att marknaden är alldeles för kortsiktig.

Många olika sätt att analysera data på

JB: Här hamnar då alla möjliga situationer, som till exempel jag köper investmentbolag, för att jag tror att investmentbolag kommer gå bättre än index, genomsnittet för hur marknaden går. Man hittar något att investera i, till exempel värdebolag eller tillväxtbolag. Små bolag tenderar över tid att gå bättre än stora bolag, så jag fokuserar på tillväxtbolag. Eller så fokuserar man på t.ex. det som kallas för magic formula. Då går man igenom alla bolagen tittar på vinsttillväxt, omsättningstillväxt, och en massa faktorer. Sedan säger de att jag tror att de här bolagen kommer gå bättre än andra bolag. Så väljer man ut dem.

Man tittar på en massa nyckeltal. Om man är analytiker så finns det fantastiska sajter, som till exempel Börsdata, där du kan få fram alla svenska aktier och varenda kvartalsrapport, alltså nyckeltal etc. Sedan sorterar man det och gör olika screenings, etc. Sedan plockar man fram ett antal företag som man då tror kommer gå bättre än andra. Då finns det olika strategier, till exempel en klassisk long/short-strategi. Så har man sorterat alla de här bolagen och de bästa köper man för att äga på lång sikt och de sämsta blankar man för att man tror att de kommer gå dåligt och så tjänar man på det.

Det går trender i allt – även investeringsstrategier

JB: Det man också ska komma ihåg är att det går väldigt mycket mode i de här olika strategierna. Just nu upplever jag att de senaste åren har det varit väldigt trendigt att ha utdelningsstrategi. En utdelningsstrategi bygger på att man bara köper bolag som delar ut en utdelning. En utdelning är helt enkelt att företaget har gått med vinst och så delar ut en del av den vinsten till sina ägare via utdelning. Sedan har man vissa krav, t.ex. att utdelningen ska växa för varje år, eller etc.

Jag personligen har feta issues med den här strategin och det här är väl en grej jag kommer få skit för. Jag tänker t.ex. att många som använder utdelningsstrategi säger att sedan jag började med utdelningsstrategi går det mycket bättre än vad det gick innan. Då säger jag skitbra. Förmodligen beror inte det på att det var en utdelningsstrategi som gick bra, utan för att ett företag ska kunna göra en utdelning, vad har man då implicit sagt? Att det måste gå med vinst. Genom att du bara sorterar bort alla bolag i din portfölj som inte går med vinst betyder det att du har ökat kvaliteten jättemycket.

CB: Ja, man får hoppas det. Jag hör också att om man nu hela tiden ska gå med vinst så kan det vara så att man tummar på andra saker i företaget.

JB: Exakt. Om jag ska dela ut utdelning som ett företag, det betyder att det är pengar jag inte kan använda i verksamheten, för att t.ex. ta fram nya produkter eller göra research. Så för mig är det ibland att om ett företag gör utdelning så kan det ibland vara ett tecken på att det är ett dåligt management. Att de inte är särskilt kreativa. Ta t.ex. Amazon, i många år gjorde de inga utdelningar. Apple gjorde inga utdelningar i många år, för de återinvesterade allt i företaget, byggde stor kassa.

Betyder det då att Apple eller Amazon har varit dåliga företag? Nej, tvärtom. De kan välja att dela ut vilken dag som helst. Ska jag då välja bort Apple i min portfölj bara för att de inte har utdelning? För att de har ett duktigt management som investerar i research? Nej, det tycker jag är dumt.

För stor fokus på utdelningar på sistone

JB: Det andra är att då har man hittat på ”utdelningsaristokrater” t.ex. Dividend artistocrats. Det är ett företag som t.ex. delat ut i 25 år och haft en ökad utdelning under de 25 åren. Sedan finns det naturligtvis undantag, t.ex. företag som är på en mogen marknad. Man äger vi vill inte expandera mer, då är det rimligt att de delar ut pengarna. Men om ett företag har en hög utdelning så är det också ett tecken på att den förväntningen om tillväxt i framtiden i aktien kommer vara låg. Så man tror inte att företaget kommer växa lika mycket. Så det är också ett dåligt tecken.

Ett annat dåligt tecken, som jag tycker att folk missar, är att om man då som företag gör bra med vinst, investerat research och delar ut till ägarna för att de har fått det kravet på sig, så delar de ut 4% av aktievärdet. Så jag har en utdelning på 4%. Året efter så säger man att vi har upptäckt att en annan konkurrent inte har gjort så bra grejer, så vi köper upp den här konkurrenten, men då innebär det att vi kommer göra en satsning istället för en utdelning. Då kommer alla som då bara har utdelningsstrategi som bara investerar i företag som har en ökande utdelningstillväxt, då kommer de straffa den aktien, när det företaget egentligen gjorde en bra grej.

Det finns till och med fonder dedikerade åt den här investeringsstrategin. Aktiespararna startade en fond som heter Aktiespararna Utdelningsfond, med bara de bästa utdelningsföretagen. Det jag tror folk missar är att den stora effekten man får med att välja utdelningsaktier är att de faktiskt går med vinst. Man sorterar bort alla bolag som inte presterar.

CB: Om man nu hela tiden räknar med att det ska bli mer och mer utdelning och vi pratar om hållbarhet och sådana saker. Jag vet att detta kanske inte har med själva ekonomin att göra, men det är inte så att vi bara kommer få mer och mer vinst. Eller om man har solpanelsföretag så kanske det är så, att man bara kan få mer och mer utdelning.

JB: Det beror vilken fas företaget är i. Det är svårt för ett gruvbolag men för t.ex., ett solpanelsföretag, absolut. Det är svårt för ett gruvföretag, eftersom det är ändliga resurser. Så jag tror att det beror på vilken typ av företag och vilken fas. Alla företag är inte i samma fas.

Djupgående analyser kräver en massa tid och resurser

JB: Analytiker; detta är den klassiska strategin. 80% av alla strategier skulle jag säga hamnar i analytikerfacket. I alla tidningar Aktiespararna skickar ut så finns det en analys av någonting och så tittar man på en massa faktorer. Jag själv gillar inte de här strategierna. Min huvudsakliga invändning är att jag inte kan göra en bättre analys än någon annan. Jag tror inte att de som gör analyser kan göra en bättre analys än någon annan. Jag tror på det som man brukar prata om, att marknaden är effektiv och att all information finns tillgänglig. Aktierna är rätt prissatta idag.

Sedan ser jag absolut att det finns felprissättningar på sikt, men om jag säger så här, vi vet ju hur hårt Andreas och Henrik jobbar i den här Coeli Global Selektiv. De gör detta på heltid, de har gjort detta i 20 år. Investerar de i ett bolag i Indien så åker de dit och träffar vd:n. De åker på en branschmässa för betalningslösningar för att få reda på vad konkurrenterna tycker om ett företag. Vad är det som ter sig hända i branschen. De intervjuar folk som har slutat på företag, de intervjuar kunder.

De gör sjukt mycket research innan de köper ett företag. Hur ska jag som småsparar, som har familj, barn, som ska driva mitt eget jobb framåt, hur ska jag kunna konkurrera med de här människorna? För mig går detta bort för det är inte lönt att spela det spelet.

Traders som kan förutsäga marknadens rörelser

CB: Nästa kombination är: Kan jag förutsäga marknadens rörelser? Ja. Kan jag analysera och hitta undervärderade investeringar? Nej. Vilka har vi att göra med då?

JB: Traders. De är motsatsen till analytikerna. Så om analytikerna säger jag skiter i marknaden, jag fokuserar på det enskilda bolaget för jag tror att jag kan hitta undervärderade bolag, så säger tradern precis tvärtom. Jag skiter i vilket bolag det är. Jag bryr mig inte om det är ABB, Amazon eller Microsoft. Det enda jag tittar på är hur aktiekursen har rört sig eller hur marknaden rör sig. Sedan tittar man på olika signaler och bygger sitt antagande på olika typer av trender.

Om jag skulle förenkla detta i sin enklaste form så skulle jag säga att jag satsar på hästar och jag kommer satsa på den hästen som har vunnit de senaste 21 loppen, för att sannolikheten är högre att den kommer vinna det 22:a loppet än om jag tar en häst som har förlorat de senaste 21 loppen. Så bygger man detta på sannolikhet och historiska mönster. Här kommer det in strategier som momentum trading eller glidandemedelvärden, att man tittar hur kursen har gått det senaste året. Om kursen är på väg upp, då köper man.

CB: Hur blir man en trader egentligen?

JB: Ja, alltså hur blir man en fundamental analytiker?

CB: Jag bara undrar hur man tar sig dit. Är många av de här som vi pratar om nu, är de självlärda?

JB: Det finns utbildningar och böcker om allt, så hamnar du forum eller sajter om det här på nätet så kommer du läsa att detta är det enda som funkar. Om vi tar vår passiva strategi, som säger att man inte kan förutsäga marknaden eller hitta undervärderade bolag… Andreas sa ju så här ”off the cuff” att investera i en indexfond är det sämsta. Att det är som att ta en Excelfil och bara lista alla bolagen och köpa dem. Då får du all möjlig skit. Så precis så som jag har åsikt om deras strategi så har de åsikter om vår strategi.

En av Sveriges kända traders

JB: I Sverige har vi en ganska känd trader, Johnny Torssell, som har skrivit böcker och jobbar på Carnegie. Han säger att börsen är stark nu eller vi är på väg mot nya rekord. Aktiespararna har också grundutbildningar både i teknisk och fundamental analys. Om jag ska vara lite tuff mot traders, så har jag inte hittat en enda vetenskaplig studie som säger att teknisk analys is the shit. Det man säger är att det finns en viss överprestation i momentumstrategier, men det är inte mycket.

CB: Det låter som att de har sitt eget lilla språk.

JB: Pratar du med en analytiker som kommer de säga vad är EBITDA, Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization. Vad är intäkterna för bolaget innan avskrivningar och skatter. Pratar du med en teknisk analytiker så kommer de säga att RSI är 44 eller glidande medelvärde MA200 ligger över MA50. Det finns ett lingo i alla de här strategierna.

CB: Det finns lingo inom alla hantverk och det tycker jag är helt ok. Det underlättar för de som är i det. Men Johnny Torssell, vem är nu detta då, som vi har tagit upp som exempel?

JB: Han är väl en av Sveriges mer kända traders. Han jobbar på Carnegie. Jag har testat teknisk analys, vi har en massa böcker om teknisk analys och jag tyckte det var jättekul ett tag. Men jag är högst skeptisk. Men sedan har man confirmation bias. Jag såg en amerikansk domstolsförhandling och då var det ett bolag som var tvunget att publicera sina siffror. Då visade det sig att 96% av alla traders slutade inom 2 år. De fick slut på pengar.

Så det är inte en framgångsrik strategi statistiskt. Jag säger inte att Johnny Forssell inte lyckas, men återigen, tittar vi statistiskt på professionella fondförvaltare, för det finns fonder som är momentum fonder etc. Återigen, 6 av 1 000 fondförvaltare slår index på ett signifikant konsekvent sätt. 6 av 1 000. Hur ska jag vara en av de här 6 av 1 000 när jag tävlar med alla proffsen. Då tävlar jag mot Johnny i det här och även Andreas och Henrik. Vi spelar på samma spelplan. Det är inte som i fotboll -—titta nu kom fotbollen fram igen — där de i Division 7 spelar mot Division 7 och de i Allsvenskan spelar mot Allsvenskan. Sedan har vi dessutom Champions League, som spelar mot andra lag.

Så är det inte på börsen. Där går Division 7 lag upp mot Barcelona eller Champions League lag, trots att de gör det på heltid, de har dietister och massage. Hela paketet. It’s not a fair game, liksom. Jag hade tagit fram regler för hur det kan se ut om man är trader. Men vet du vad, vi gör så här att vi tar det som en bonus på bloggen, annars kommer det här avsnittet bli för långt.

Passivt och långsiktigt sparande med indexfonder

CB: Då tar vi den sista kombinationen: Kan jag förutsäga marknadens rörelser? Nej. Kan jag analysera och hitta undervärderade investeringar? Nej. Vilka har vi att göra med då?

JB: Först satte jag dit ”losern” och sedan satte jag dit ”du och jag”. Men tvärtom så är det så att det är loserstrategin som visade sig vara bäst. För tittar man på forskningen så säger den att du inte kan förutsäga vilka företag som kommer gå bättre än andra imorgon. Detta fick Eugene Fama Nobelpriset för 2013 och då säger han till och med att de som säger att de kan det så hade de flesta bara tur när de gjorde det. För tittar man på professionella fondförvaltare, för det är de man har gjort studier på, så sa han att man inte kan utesluta att när de lyckades göra den här fundamentala analysen kan det ha varit så att det bara hade tur när de gjorde den.

Samma sak när det gäller de här tekniska analytikerna. Så då säger man skit i att försöka göra fundamental analys. Bry dig inte om det. Bara köp alla bolagen. Bry dig inte om att marknaden går upp och ner. Den kommer gå upp och den kommer gå ner, det tillhör grejen, men över tid kommer den att göra sina 7%. Och så säger den att den absoluta majoriteten av alla underpresterar mot marknadens avkastning, som ett index.

Avanza har släppt siffror för hur det går för den genomsnittliga spararen på Avanza och hur det har gått för index. Majoriteten av alla år underpresterar den genomsnittliga Avanzaspararen. En av mina pitchar, nu kanske jag inte ska prata ner workshoppen, men jag säger att mitt mål med workshoppen är att alla ska få en bättre avkastning. Det är det som är målet med bloggen. Men det är inte för att jag sitter på någon hemlighet.

Jag bara säger till folk sluta var så himla dålig. Sluta underprestera mot marknaden. Få samma avkastning som marknaden eftersom de flesta underpresterar mot marknaden så betyder det att du kommer vara bland de 10% bästa.

Det där är jätteroligt på Shareville på Nordnet (annonslänk). Så kan man se, jag tror det är tiotusentals sparare och vi ligger nästan konstant bland de 10% bästa spararna. Inte för att vi är så himla mycket duktigare än alla andra, men för att alla andra är så himla dåliga. Vi kommer aldrig vara bäst, vi kommer aldrig vara den bästa spararen på Avanza, utan vi kommer vara sparare som får genomsnittlig avkastning varje år.

Jan och Carros investeringsstrategi

JB: Strategierna i den här kvadranten är t.ex. indexsparande, ”buy and hold” och fyra hinkar. Köp alla företag med en indexfond eller fondrobot. Vi har t.ex. exakt samma strategi som fondrobotarna, som Opti och Lysa. Det är därför jag gillar dem. Vår portfölj Globala Barnportföljen eller Nybörjarportföljen är en klon av Lysa eller Opti och de här är då en klon av det som forskningen säger ger störst sannolikhet och bäst odds att lyckas.

Ska man sammanfatta vår strategi så låter den så här: ”Försök inte hitta undervärderade bolag. Köp alla bolag.” Så köp indexfonder eller en fondrobot. En fondrobot placerar i index åt dig, så de två är ekvivalenta.

Försök inte tajma marknaden. Det kostar i genomsnitt 1-2% per år och leder till underprestation mot index. Så vi bryr oss inte om marknaden är högt värderad, lågt värderad. När folk frågar mig vad jag tror om marknaden nästa år, ”Ingen aning, Jag bryr mig inte”.

Så jag behöver inte fatta den typen av beslut. Är marknaden högt eller lågt värderad. Då säger folk, ”Är du dum i huvudet? Du måste ta hänsyn till hur marknaden är värderad.” Men när man tittar på studier så är den här strategin bäst, även om marknaden är högt värderad.

Håll kostnaderna så låga som möjligt, max 0,4%. Forskningen säger också att det som kommer avgöra mest hur det går för dig är vilken avgift du betalar. Ha det så billigt som möjligt. Det billigaste jag har lyckats med i dagsläget är ungefär 0,4%. Väljer du Lysa, som vi har en sponsrad länk till (annonslänk), då ligger man på 0,4%.

Ändra inte din strategi så länge du inte ändrar på dina mål. Vi bryr oss inte om det är handelskrig mellan Kina och USA. Vi ändrar inte strategin. Den enda giltiga anledningen till att ändra sin strategi är om målen förändras. Det vill säga om jag bestämmer mig för att gå i pension vid 55 istället för 65. Eller om livssituationen har förändrats, man kanske har skilt sig och behöver en större buffert, då förändrar man sin strategi. Inte på grund av hur marknaden går eller vad Aktiespararna skriver eller vad någon annan blogg skriver. Stå stadigt.

Fler regler för den passiva investeringsstrategin

JB: Att månadsspara regelbundet är bland det bästa man kan göra. Jag vet inte om det finns så mycket mer att säga om det. Sedan ska man låta pengarna jobba över långa tidsperioder, minst 5-10 år. Ju längre tid desto större sannolikhet är det att man går med vinst och att man kommer tjäna pengar. Tiden ökar avkastningen och minskar risken.

Du behöver också inse att det är du som är dina pengars största fiende. Tittar vi på all forskning så visar den att beteendemisstag kostar oss mycket mer än vad vi tror. När vi tar ut pengar för att man tror att det ska gå ner eller man freakar ut av någon anledning.

Man ska ombalansera en gång om året. Om du har valt 60% aktier och 40% räntor, ombalansera, för det kommer skifta under året. Men en gång om året ombalansera. Det är det vi kommer göra nu i januari. Sedan ska man logga in på sin depå så sällan som möjligt. Lite grovt sagt kan man säga att börsen går upp 6 dagar av 10 och ner 4 dagar av 10. Så det säger sig självt att ju längre tidsperiod det tar mellan att jag loggar in, desto fler positiva dagar kommer det vara, desto större sannolikhet är det för att det kommer vara plus. Loggar jag in och ser att det är plus så kommer jag känna mig bra. Sedan kanske jag loggar ut igen och då låter jag pengarna vara ifred. Så logga inte in.

Sista punkten i vår strategi är att man ska fokusera på lyckan i vardagen. Målet är inte att dö rikast på kyrkogården, utan att det handlar om att använda pengarna med en medveten konsumtion. I avsnitt #116 ”Om inte pengar gör dig lycklig, då spenderar du dem nog fel” pratade vi om att faktiskt se hur man kan använda sina pengar för att göra sin vardag fantastisk. Det visar också en massa psykologiska studier att det som bedömer vårt välmående mest är hur vår vardag är. Det är inte den där semestern utan det är min vardag som bestämmer mitt psykiska välmående.

Skäm inte bort barnen för mycket

CB: Hur mycket ska man egentligen ta ut då? Man ska använda sina pengar, men samtidigt vill man att de ska växa för att man har ett mål. Vad är balansen där?

JB: Så här tänker jag… Nu kommer jag ge ett råd som jag inte kommer att följa själv. Men jag tänker att om man har gett sina barn pengar när de har fyller 18 eller flyttar hemifrån och deras ekonomi funkar, så tycker jag att man ska dö med noll på kontot.

CB: Det kommer vi inte ha. Varför säger du det då?

JB: Varför inte. Barnen får väl göra sin grej liksom. Ger man barnen för mycket pengar så tar man ifrån dem deras drivkraft. Som G. Michael Hopf sa: “Hard times create strong men. Strong men create good times. Good times create weak men. And, weak men create hard times.” Jag tror att man ibland kan stjälpa mer än man hjälper, även om intentionen är god.

CB: Man kan ge bort sina pengar till något välgörande ändamål istället för sina barn.

JB: Absolut. Hellre nästan det faktiskt. Ge barnen pengar så att det är schysst, men inga excesser, tänker jag. Ett stort tack till Max, som ställde frågan som inspirerade det här avsnittet. Max hänger med oss på Patreon, som är vår lilla community där vi försöker dela med oss av lite extramaterial, lite tips, lite tankar. Ibland kommer vi med aktietips på introduktioner som inte alltid kommer på bloggen.

Vi har digitala FikaTillsammans, ibland med gäster och ibland har vi själva sådana här AMA ”ask me anything”. Vi kommer också ha digital workshop med de som behöver lite hjälp med ombalansering. Så det ska vara lite mervärde. Om du tycker att det låter spännande och vill vara en del av den communityn, så väljer du själv på vilken nivå du vill vara med och hur länge, etc. Men du kan läsa mer på Patreon. Det finns länk i anslutning till avsnittet också.

Ett fantastiskt stort tack för den här gången så ses vi snart igen.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du gillade den här artikeln då kommer du nog även uppskatta vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, det kommer en gång i månaden och innehåller de bästa artiklarna från den gångna månaden tillsammans med de bästa tipsen. Dessutom får du en serie välkomstbrev som plockar russinen ur kakan från bloggens snart 1000 artiklar och mer än 100 poddavsnitt.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Avsnittet Två frågor som bestämmer alla investeringsstrategier dök först upp på RikaTillsammans.

Sex nivåer av rikedom

Det är högst individuellt hur rik man känner. Därför svarar vi alla t.ex. olika på frågan ”vad är mycket eller lite pengar för dig?”. I dagens artikel går vi genom ett annat sätt att se på det med hjälp av sex olika nivåer av rikedom.

Dessa nivåer har vi inte hittat på själva utan de är resultatet av den diskussion som pågått på nätet sedan augusti. Då intervjuades nämligen grundaren till kommunikationsverktyget Slack, Stewart Butterfield, i podden ”How I built this”. På frågan om alla hans ekonomiska bekymmer var lösta nu när han var miljardär resonerade han om olika nivåer av rikedom.

Dessa nivåer har sedan förfinats av andra ekonomibloggare såsom Ben Carlson, HumbleDollar, OfDollarsAndData m.fl. för att landa i följande:

  1. Alla utgifter spelar roll
  2. Det spelar ingen roll vad livsmedel kostar
  3. Det spelar ingen roll vad resturangbesök kostar
  4. Det spelar ingen roll vad resor kostar
  5. Det spelar ingen roll vad boendet kostar
  6. Inga utgifter spelar någon roll

Det intressanta med dessa nivåerna är att de blir relativa och kopplar både det matematiska och känslomässiga på samma sätt. Att t.ex. få 100 000 kr kan göra att man förflyttar sig från nivå 1 till nivå 2. Men 100 000 kr kommer göra att man går från nivå 4 till nivå 5. I avsnittet diskuterar vi även hur t.ex. jag och Caroline kan ha olika syn på vilken nivå vi själva befinner oss på – beroende på om man tittar på siffrorna eller känslan.

Vi diskuterar även den relativa påverkan av ett enskild beslut på de olika nivåerna, hur det hänger ihop med humankapitalet och att vi ändå behöver ha en reality check. De flesta människor i Sverige befinner sig på lägre nivå än man tror.

Svea Ekonomi släppte en undersökning som visar att 27 % av svenskarna klarar inte en oväntad utgift på mer än 5 000 kronor. För var femte svensk går smärtgränsen redan vid 3 000 kronor. Dessutom, bara var tionde person äger aktier i Sverige och hushållens totala medianportfölj, den mittersta portföljen efter storleksordning, för privatpersoner boendes i Sverige, låg på 42 000 kr.

Även om det inte känns så, så är tillhör du förmodligen en väldigt liten andel av den rikaste delen av den svenska befolkningen eller är på väg dit. Annars hade du inte följt vår kanal. Det är bara värt att komma ihåg att när man ibland pratar om den rikaste procenten i världen/Sverige, så vill man gärna tro att det är någon annan. 👍😎

Tack för den här veckan och God Jul/Fortsättning! 🎅
Jan och Caroline

Lyssna på avsnittet om de sex nivåerna av rikedom

Du kan lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

  • 00:03:42 – Ett känslomässigt perspektiv på ens kapital
  • 00:06:22 – Ben Carlsons definition av de tre nivåerna av rikedom
  • 00:09:53 – Pengarnas värde minskar när man levlar nivå
  • 00:13:55 – Uppdelning i sex olika nivåer av rikedom
  • 00:19:03 – Kan vara utmanande att levla till nästa nivå
  • 00:22:20 – Nivå två: Priser på livsmedel spelar ingen roll
  • 00:26:34 – Nivå två till sex
  • 00:30:46 – Balans mellan humankapitalet och det finansiella kapitalet
  • 00:33:15 – När du är ung bör man investera i sitt humankapital
  • 00:36:25 – De sex olika nivåerna i form av förmögenhetstrappan
  • 00:40:22 – Vi kan fastna mentalt på en rikedomsnivå
  • 00:43:45 – Om att resa i första klass
  • 00:46:37 – Utgifter som spelar roll på de olika rikedomsnivåerna
  • 00:48:31 – Tips: Spendera inte mer än din nivå tillåter
  • 00:52:21 – Vilken nivå vill du vara på?
  • 00:56:27 – Kommande avsnitt efter årsskiftet

Precis som vanligt matchar tiderna bättre videon än poddavsnittet på grund av klippningen.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som är som jag och hellre läser än lyssnar eller tittar, följer en komplett transkribering av avsnittet.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Idag kommer det att handla om relativ rikedom idag, snarare än olika nyckeltal för rikedom. Så man kan känna igen sig och se vart på de sex nivåerna man själv befinner sig.

CB: Jag gillar det för då kan man se vart man befinner sig någonstans och att det finns andra nivåer. Man vet att det finns andra nivåer, men vilka är de? Jag funderar ibland på hur de rikaste rikaste har det. Kommer du ihåg att jag frågade dig imorse, ”Jan, undrar hur de allra rikaste i världen spelar julklappsspelet. Är det med en klocka för 25 000?” Man vet att det finns olika nivåer och jag tycker också att det är skönt att veta vart man själv befinner sig. Man kan vara nöjd, kanske. Vi får se. Vi sitter här i december 2019, det var därför jag tänkte på julklappsspelet.

JB: Men innan vi kör igång. Du hade ändå ett roligt resonemang här om veckan. Du sa att nu är det slut på 2019 och dessutom slut på ett decennium. Så frågade du mig vad jag ville att nästa decennium ska handla om och jag blev helt ställd.

CB: Det är egentligen inte så jag brukar tänka, men Moa – din coach som var med i avsnitt #24 – hon pratar i decennium. Det känns helt mind boggling, för att man har åtta decennier på sig. Jag tycker att det är jobbigt. Men samtidigt, om man nu skulle tänka på att man har ett nytt decennium framför sig, så skulle sjukt mycket kunna hända om man bara bestämde sig för vad det ska bli. Det vet ju både du och jag, att man kan önska sig saker och få alltihop uppfyllt. För att man har uttalat det och efteråt försöker man uppfylla det och man lyckas nästan alltid.

Jag önskar att mitt nästa decennium ska handla om mitt skrivande. Skriva skönlitteratur, filmmanus och sådant. Jag tänker inte säga något mål, för detta kan man titta tillbaka på, så kommer någon säga, ”Kommer du ihåg att du 2019 sa…” Vad ska ditt decennium handla om?

JB: Jag vet inte vad det ska handla om för mig. Jag tänker nog att det ska handla om att upprätthålla det vi har och sedan har jag bestämt mig för att 2020 inte kommer handla om några nya projekt, utan att göra det jag redan gör bättre. Men det kanske vi återkommer till i något avsnitt i 2020. Vi kanske ska bjuda in Moa till ett avsnitt? Hon kanske kan hjälpa både oss och våra lyssnare. Kanske i februari, vi får se.

Ett känslomässigt perspektiv på ens kapital

JB: Detta avsnitt är mer av en omvärldsspaning, skulle jag säga. Normalt brukar vi prata om ekonomisk frihet som olika typer av nyckeltal. Att dina passiva inkomster är större än dina totala utgifter. D.v.s. att exempelvis din utdelning kan bekosta alla dina utgifter eller nyckeltal som sparkvoter. Men de är inte så känslomässiga eller enkla att komma ihåg eller att relatera till. Det är matematiskt korrekt svar. Men idag tänkte jag vi skulle prata lite mer om känslomässigt korrekt svar, eller på en känslomässig nivå.

Detta är faktiskt inget som jag har kommit på själv, utan ärligt talat är det här avsnittet inspirerat av andra bloggar. Men framför allt är det inspirerat av en intervju med Stewart Butterfield. Han är grundaren till Slack, som är ett superpoppis kommunikationsverktyg. Han blev intervjuad av Guy Raz som har bloggen ”How I Built This”. Det är ganska roligt för han frågade honom i slutet av poddavsnittet (vid 53:20):

Nu när ditt företag har blivit värderat 50 miljarder kronor så har ju det haft vissa positiva privatekonomiska konsekvenser i ditt liv. Har detta eliminerat stressen i ditt liv? Betyder det att allt är färdigt i ditt liv, att allt är löst?

Då svarade han Stewart att det finns tre nivåer av rikedom eller förmögenhet. Den här diskussionen har nu pågått ett tag på Internet. Jag tror det var i augusti-september och den har pågått på ett antal amerikanska bloggar som jag följer. Jag tänkte att detta är ett ganska spännande resonemang, att tänka på sin ekonomi i form av ”wealth levels”, som de pratar om. Alltså förmögenhetsnivå eller rikedomsnivå. Det började då med att Stewart nämnde tre och sedan har det byggts vidare till fem-sex stycken.

Ett känslomässigt perspektiv på ens kapital

JB: Jag tänker att vi kan börja med Ben Carlson på bloggen ”A Wealth of Common Sense”. Poängen är att mängden pengar i en viss nivå spelar inte så stor roll, men vi kommer att prata mer om det senare. Han tolkade de tre nivåerna så här:

Level 1. I’m not stressed out about debt: People who no longer have to worry about their credit card debt or student loans.

Ben Carlson, ”A wealth of common sense”

JB: Första nivån, så som Ben Carlson definierar det, så är det att lån inte stressar mig. Det betyder inte att jag inte har lån, men det betyder att jag inte är stressad för att kunna betala räntorna, eller kunna amortera. Jag har inte den här kniven mot strupen, den här paniken eller att man sover dåligt om natten.

CB: Jag tänker också att om man har lån som man inte riktigt känner att man kan betala tillbaks, då är det knappast så att man sparar undan pengar heller. Hela ens ekonomi blir stressad.

Level 2. I don’t care what stuff costs in restaurants: How much you spend on a particular meal isn’t impacted by your finances.

Ben Carlson, ”A wealth of common sense”

JB: Det spelar liksom ingen roll. När du går på restaurang väljer du det du vill välja, oavsett vad det kostar. Du bara skrattar?

CB: Jag tänker på Ramit Sethi som är en slags finansiell bloggare eller guru i USA och han har nog rätt gott om pengar. Vi gjorde en recension på hans bok som heter ”I will teach you to be rich” i avsnitt #114. Jag gillar honom jättemycket och följer honom på Instagram. Där hade han skrivit för inte så länge sedan att nu äntligen så kan jag välja starters på restaurang, för det känns ok nu. Jag bryr mig inte om vad de kostar.

För mig är det så att jag kan också kolla på förrätter, men jag väljer nästan aldrig det jag vill ha eller en förrätt ens, för jag tänker att ”gud vad dyrt det var”. Det är inte värt det. Sådana resonemang. Sedan kommer du och bara jag ska ha det och det och det. Så väljer du så klart de goda förrätterna och då reagerar jag eftersom de är dyra. Så vi är på två olika nivåer kanske, eller jag vet inte.

JB: Vi kommer att finfördela de här nivåer lite mer sedan, men jag bryr mig inte så mycket vad saker kostar på restaurang. Det gör jag inte. Vill jag ha en förrätt så beställer jag det. Jag kan till och med beställa två. Men sedan finns det någon smärtgräns också. För jag var ute och käkade med Charlie – en av våra vänner – och då var vi på en stekrestaurang och då kunde man beställa en stor stek och då kostade den 550 kronor och då kändes det lite over the top. Men det var inte så att jag kände att jag inte hade råd, utan det kändes bara inte som att det var värt det.

Ben Carlsons definition av de tre nivåerna av rikedom

JB: Om vi tar nästa nivå:

Level 3. I don’t care what a vacation costs: People who don’t care how expensive the hotel is or which flight they go on.

Ben Carlson, ”A wealth of common sense”

CB: Jag tänker tillbaks på några år sedan när jag satt vid juletid och längtade efter värme på något vis, som jag aldrig gör annars. Så kollade jag på resor – inte för att jag skulle boka någonting – till Thailand. Och så tyckte jag att det bara var en massa sunkiga hotell. Då tänkte jag att jag kanske söker på fel prisnivå.

Så då kollade jag vad det kostar eller vad jag får för hotell om jag lägger 5 000 per natt. Då kom det upp ett fint hotell och jag tänkte ”någon gång…”. Sedan hade jag mäklaren och författaren Fredrik Ekelund på Instagram och då var han på det där hotellet och körde någon dans i en trappa och slängde sina flipflops och bara var helt lycklig. Och då tänkte jag, ”Han har råd”. Jag vet inte om jag var avundsjuk eller avundsfrisk då.

Vad tänker du?

JB: Både jag och nej. Jag är där och nosar.

CB: Det finns sådana obnoxious priser. Alltså helt vansinniga. Varför skulle man betala 25 000 för en natt på ett hotell. Väldigt märklig prissättning tycker jag.

JB: Jag tänker att detta är spännande, för detta är lite det som vi pratade om i ett av avsnitten vi gjorde om inre framgångsfaktorer. Vi har ju en finansiell termometer och när jag var 20 eller pluggade, då var 25 000 jättemycket pengar och idag är 20 000 fortfarande mycket pengar, men vi kan förlora mer än så mycket pengar på en dag utan att jag mår dåligt av det. Då kommer vi också till det här att olika belopp har olika värde, i de här olika nivåerna. Och att vissa summor på de olika nivåerna inte spelar någon större roll. Om man är på nivå två så bryr jag mig inte vad ett restaurangbesök kostar.

Om jag får ett arv på 100 000 så är det mycket pengar, men 100 000 räcker inte för att förflytta dig från nivå två till nivå tre. Om jag inte bryr mig om vad det kostar på restaurang till att jag kan bo på vilket hotell jag vill eller ta vilken resa jag vill. Det räcker inte 100 000 kronor till. Men 100 000 kronor när man är student eller om man har kreditkortskulder och man får inkassobrev och sådant, då kan 100 000 vara gudaskänkt. Det kan flytta en från nivå ett till nivå två.

Så 100 000 kan aboslut flytta någon från nivå ett till nivå två, men det kommer inte flytta någon från nivå två till nivå tre. Och definitivt inte från nivå tre till nivå fyra, eller så. Så det tyckte jag också var ganska spännande, för detta är första gången jag ser en modell som tar hänsyn till att det här med pengarna är relativt. Att upplevelsen av rikedom är relativ.

Pengarnas värde minskar när man levlar nivå

JB: Detta exemplifierades ganska extremt av en annan blogg, som heter Ofdollarsanddata.com. För ett par år sedan kom det ut en låt, Niggas in Paris, från Jay-Z med en mening som säger

What’s 50 grand to a motherfucker like me, can you please remind me?

Jay-Z, ”Niggas in Paris

Vad tänker du?

CB: Jag tänker att Jay-Z behöver berätta hur rik han är. Jag går inte igång på det, men ok, 50 000 dollar är ingenting för honom.

JB: Ja och då resonerade han på bloggen om det här att 500 000 kronor, en halv miljon kronor, det är mycket pengar för de flesta. Men uppenbarligen spelar det ingen roll för Jay-Z Då gjorde han en beräkning på det här och då sa han att 2011 hade Jay-Z 450 miljoner USD och motsvarade 50 000 USD 0,01% av hans förmögenhet. Alltså en promille av hans förmögenhet.

De här 0,01% är en bra proxy för en trivial summa oavsett belopp. Vad han menade då var att om du har till exempel en krona på 10 000 kronor, då spelar det inte någon större roll. Om jag har 10 000 kronor och blir av med en krona så är det ingen panik. Jag kommer inte att leta efter den.

Då utvecklade den här bloggen, Ofdollarsanddata.com, detta vidare på de här nivåerna. Hur blir nivåerna om vi utgår från att vi räknar på det triviala beloppet istället? Att du levlar inte till nästa nivå förrän du kan handla på den nivån och inte bryr dig om vad det kostar, ungefär som Jay-Z om en på 10 000.

Han byggde vidare det till sex nivåer. Tusan, jag insåg precis att vi har döpt avsnittet till sju nivåer och det är bara sex. Jag vet inte hur det är med matten idag. Den första nivån är att alla priser spelar roll. Man vänder på varenda slant och lever lite ”paycheck to paycheck”.

CB: Jag har inte levt så riktigt. Eller när jag var student så var det verkligen så att jag behövde ha budget och sådana grejer och inte gå utanför den. Men jag gick inte och pantade flaskor och så. Det gjorde jag inte. Men samtidigt som man kan vara på den nivån, att varenda krona är viktig… Här tycker jag att det är intressant. Hur tar man sig vidare mentalt?

Det är något tillfredsställande med att vara väldigt sparsam och veta att jag har superkontroll på mina 50 spänn. Vi kan prata vidare om det sedan. Den här mentala biten som kommer med att man ska hoppa från att varenda krona spelar roll till att det inte gör det längre. För man vill gärna hålla sig där. Det är superkontroll liksom.

Uppdelning i sex olika nivåer av rikedom

JB: Absolut. Det är det som vi alltid pratar om också, att din ekonomiska situation är ett resultat eller följd av ditt beteende. För att levla på någon av nivåerna så pratar vi till exempel i andra avsnitt om att du kan max spara 100% av dina inkomster, men du kan ha hur höga inkomster som helst.

Där behöver man levla från att jag vet vad jag har och jag ska spara en så stor del av det jag har, till att jag håller utgifterna konstanta på denna nivån, för här är jag nöjd, och sedan ökar jag intäkterna. Men då måste jag börja fundera på ett annat sätt.

Jag gillar de här avsnitten om inre framgångsfaktorer (del 1, del 2 och del 3) – även om det är många som tycker att de är flummiga – för att det är där den här stretchen kommer.

Hur tjänar jag mer pengar?

Det är fel fråga.

Hur skapar jag värde för andra?

Jag märker nu de senaste veckorna, sedan vi gjorde de där inre framgångsfaktorerna, att jag har träffat andra kompisar som har företag och som försöker utveckla sina företag. Jag har refererat till de där avsnitten flera gånger.

Ska du tjäna pengar? Då handlar det om:

Pengar = tillgång * efterfrågan * pris * kvantitet

Om du jobbar idag som programmerare eller revisor då har du ett högt pris. Det finns en efterfrågan och du tillhandahåller en tillgång. Men du kan fortfarande bara jobba med en klient i taget eller fem klienter i taget, då får du ingen utväxling. För kvantiteten är det som begränsar dig. Det blir ett spel. På det sättet blir det väldigt mentalt. Vad är det jag behöver växa inom för att ta mig till nästa nivå? Och det är ganska jobbigt, som vi också pratade om i de avsnitten.

CB: Det är jobbigt precis när man växer, men sedan är det inte jobbigt längre. Det är väl en tröst liksom.

JB: Precis. Sedan kommer man till nästa nivå och då ska man växa på nästa nivå. Det där tänker jag på också ibland när jag tycker synd om mig själv att jag har stora problem, så tänker jag att det är detta jag får betalt för. De här problemen. Sedan behöver jag skaffa mig större problem. Det där är också roligt för det är en riktig klyscha. Om du har ett problem så är det enklaste sättet att lösa det på är att skaffa dig ett större problem.

CB: Ja, för att de andra verkar så små i jämförelse och lätta att ta hand om.

JB: Ja, jag ska ta ett bra exempel här. Jag har alltid tyckt att bokföring är ganska knökigt, med debit och kredit. Sedan sätter jag upp målet att jag ska utveckla ett bokföringsverktyg för privatpersoner. Jag kan säga att debit och kredit är inte längre ett problem, när jag sätter det i skalan till att jag ska bygga ett bokföringsprogram. Men det kommer mer om det.

Kan vara utmanande att levla till nästa nivå

CB: Gud, alltså, vart är jag egentligen? Priser på livsmedel spelar roll för mig. Jag vet inte om jag befinner mig mellan ett och två. Jag köper exempelvis inte ekologisk broccoli om det är för dyrt. Jag skäms faktiskt lite. Jag skulle kunna köpa eko-broccoli till Freja, som gillar broccoli. Usch. Men då sparar jag 12 kronor istället. Strunt samma, nu fokuserar vi på dig istället.

JB: Jag gillade den här för det är också så typiskt. För några år sedan handlade vi alltid på Willys, vi hade matlista och vi tittade på vad saker kostade. Jag gör inte det längre. Jag bryr mig inte om vad det kostar. Jag vet inte om det är fler som känner igen sig i det, men det blir en sådan liten del av våra totala utgifter. Betalar vi 10 000 kronor i räntor per månad så kommer inte skillnaden på ekobananer eller vanliga spela någon större roll…

Det där har vi haft en massa samtal om, att ibland så måste vi se över ekonomin och spara lite. Då går du default till att vi ska spara på Ica, men då är det bättre att man skippar en skidresa. Då kan vi handla hur många broccoli som helst. Men då vill du gärna spara in på broccoli och det blir sjukt mycket broccoli.

CB: Det är någonting som inte står rätt till där med hur jag uppfattar kostnader på saker. Det är det jag menar med att det är lätt att vilja vara kvar där man har kontroll. På den nivå där man hade kontroll. Det hade jag på nivå ett, Jan. Frågan är om jag kan röra mig någon annanstans.

JB: Det där var också lite roligt. Kommer du ihåg häromveckan? Då gör en massa småöverföringar till ditt kort.

CB: Det är för att jag inte tycker om att ha stora belopp där. Då använder jag det. För jag ser hela tiden att vi behöver hushållspapper och så blir det en massa utgifter. Jag har mycket lite pengar på mitt konto hela tiden och för över när jag ska till Ica. Vad var det du ville säga om det?

JB: Jag h ar så svårt att relatera till det. Jag har över 30 000 på mitt Revolutkort.

CB: Jag skulle gärna vilja utvecklas där. Att det är ok att ha några tusenlappar utan att de går åt. Jag kan till och med sträcka mig till att det är ett sjukt beteende. När jag ser att pengarna finns där, då måste de rulla liksom. Det är lite sjukt.

JB: Vår kompis Charlie, som vi också hade med i någon podd, han berättade att när han var liten och var och åkte skidor så hade han fått en femtiolapp av sin pappa eller vad det var. Sedan hade han tappat den femtiolappen och det var sjukt mycket pengar, så han var så ledsen. Då berättade han att det han hade lärt sig var att pengar försvinner ändå, så då kan jag lika gärna spendera dem.

CB: Ja, det kan vara så att man har lärt sig någonting, som man bara går på sedan.

JB: Det kan vara någonting du lärde dig när du var barn och så bara hänger det kvar. Men jag är sparsam så för mig spelar det ingen roll hur mycket pengar jag har på kontot. Jag spenderar inte mer för att det är mer pengar.

CB: Jag vill också vara så. Vi får träna.

Nivå två: Priser på livsmedel spelar ingen roll

JB: Sedan fick vi faktiskt ett sjukt bra råd av en annan kompis, Armen . Han sa:

Innan jag köper någonting så väntar jag i två veckor. Sedan säger han att om jag vill ha det efter två veckor, då köper jag det.

Det var någon som sa att det här är en bra fråga att ställa sig:

Vill jag ha det här, eller behöver jag ha det här?

Sedan har ju det över tid slagits ihop till ”villhöver”. Om vi fortsätter med nivåerna:

  • Nivå 3. Priser på restaurang spelar ingen roll
  • Nivå 4. Priser på resor spelar ingen roll
  • Nivå 5. Pris på boende spelar ingen roll

JB: På nivå fem kan man köpa vilken lägenhet eller vilket hus som man vill. Man är lite som Zlatan. Man går till det huset man tycker om i stan och sedan ger man dem ett bjud som är två miljoner över marknadspris, så att de inte har något annat val än att sälja. En del människor har så mycket pengar.

CB: En lägenhet i Stockholm kan kosta 25 miljoner. En riktigt stor lägenhet.

JB: Ja, men det finns folk som har 2,5 miljard. Då spelar det ingen roll. Som Wallenberg, Lundbergsfamiljen, Spotify-grundaren. För att vara på nivå fem så är man nog känd för att man har mycket pengar skulle jag nog säga.

Nivå 6. Inga priser spelar roll

JB: På nivå fem kanske du köper vilket boende du vill, men du har kanske inte tio privatjets eller ens ett. Det kostar ändå 500 miljoner kronor. Då blir det plötsligt så att jag har 2,5 miljard, som är sjukt mycket pengar, alltså 2 500 miljoner. Men är jag då beredd att lägga 500 av dem på ett privatjet som efter tio år har förlorat en stor del av sitt värde? Nej, där tror jag att det hade tagit emot.

CB: Men vem befinner sig på nivå sex där inga priser spelar roll? Kan det vara Richard Branson?

JB: De som är på listorna över världens rikaste människor. Sedan tror jag inte att det behöver vara så extremt, men har du kanske 10-15 miljarder – det finns ju svenskar som har den mängden pengar – då är det inte så att det spelar någon roll.

  • Nivå 1. Alla priser spelar roll
  • Nivå 2. Priser på livsmedel spelar ingen roll
  • Nivå 3. Priser på restaurang spelar ingen roll
  • Nivå 4. Priser på resor spelar ingen roll
  • Nivå 5. Pris på boende spelar ingen roll
  • Nivå 6. Inga priser spelar roll

En miljon är både mycket och lite

JB: Jag tänker att detta behöver sättas i relation till humankapitalet och åldern. En miljon är ju väldigt mycket för en student, som är 20 år gammal, men en miljon för en pensionär i pensionskapital är inte särskilt mycket pengar. Du klarar inte pension på 30 år på en miljon kronor.

JB: Vi pratade mycket om humankapital i avsnittet med professor Paolo Sodini, som vi kan länka till. Då pratar han om när vi är unga då har vi ett lågt finansiellt kapital – vi har inte så mycket sparade eller intjänade pengar, för att vi är unga. Men däremot har man hela sin karriär framför sig, så man har det som man kallar för ett högt humankapital. Det är helt enkelt summan av alla kompetenser, färdigheter, utbildning, framtida löneinkomster, framtida karriär, etc.

Det är detta som gör att man kan vara 23 år gammal och låna två miljoner till ett boende, för banken vet att man kommer betala tillbaka. Medans det är svårt för en pensionär att låna två miljoner kronor. Då säger han att syftet är att ju äldre vi blir så minskar vårt humankapital, samtidigt som vårt finansiella kapital ökar i värde. Tanken är att när vi då fyller 65 eller ska gå i pension, då ska det finansiella kapitalet ha ersatt humankapitalet. Man skulle nästan säga så här – nu bara hittar jag på här – men humankapitalet plus det finansiella kapitalet bör vara stabilt eller ökande genom livet.

När jag pratar med unga människor brukar jag säga skit i det finansiella kapitalet i början – när du är typ 20 – och satsa allt på att öka ditt humankapital så mycket som möjligt. För det finansiella kapitalet kommer komma som en följd.

Balans mellan humankapitalet och det finansiella kapitalet

CB: Jag blir nyfiken på hur man kan öka sitt humankapital, också i olika delar av livet kanske, men främst när man är 20. Man kan plugga, och du säger att man har hela sin karriär framför sig, men det beror också på vad det är för karriär man kommer ha.

JB: Jag gillar mycket det som vi pratade om i avsnittet vi gjorde om Robert Kiyosakis ”Rich Dad, Poor Dad”. Han pratar om:

Earn while you learn.

Robert Kiyosaki

Tjäna pengar medans du lär dig. När han beskrev sin karriär så var det så att han behövde lära sig om försäljning, för att han trodde att det är något som skulle öka hans humankapital. Vilket jag absolut håller med om, för det finns så mycket fördomar om försäljning i Sverige. Jag påstår att kan du sälja så kommer du alltid kunna ha ett jobb. Då tog han ett jobb som säljare på Xerox tror jag att det var, så lärde han sig försäljning. Då fick han betalt på samma gång.

Sedan ville han lära sig ledarskap och då var han i militären eller gjorde en annan grej. Det där tror jag är ett väldigt bra sätt att lära sig olika färdigheter på. Bygga sin gubbe som i ett dataspel. Sedan är det olika teser kring huruvida man ska bygga en specialist. Jag är mer generalist, så jag gillar att kunna lita om väldigt många olika saker. Så jag försöker hela tiden lära mig nya saker. Sedan implementerar jag det. Jag tipsade också någon student om att åka utomlands, skaffa dig erfarenheter utomlands.

Nätverk är också viktigt. Det kan löna sig att engagera sig i kåren, även om man då kommer ut på arbetsmarknaden ett år senare. Det beror på vad man gör. Vår kompis Niklas har ett enormt nätverk från universitetet. Det är en av mina sorger att jag inte utnyttjade det bättre. Jag umgicks typ inte med någon när jag pluggade på universitetet.

CB: Tycker inte att du ska ha det som en sorg. Det är mycket personlighet också, att man gillar det. Man får välja det man gillar och bygga sin gubbe med det.

JB: Precis. Jag älskar det uttrycket, ”bygga sin gubbe”. Excel, det tror jag alltid att man har nytta av. Eller programmering. Jag ville jobba i styrelser, så jag gjorde det i 15 år, men sedan insåg jag att det inte var så kul som jag trodde att det skulle vara.

När du är ung bör man investera i sitt humankapital

JB: Jag har ritat den här förmögenhetsnivåtrappan med de sex nivåerna. Detta är också inspirerat från Ofdollarsanddata, för han gjorde en sådan trappa. Jag har gjort en egen variant.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Förmögenhetstrappan med de sex olika nivåerna av rikedom. Inspirerad av "How I built this" och "OfDollarsAndData"
Förmögenhetstrappan med de sex olika nivåerna av rikedom. Inspirerad av ”How I built this” och ”OfDollarsAndData”

Då börjar vi på y-axeln som går uppåt med 1-6, sedan på x-axeln har vi summan pengar. Då har jag räknat en hundradels procent, alltså att en krona på 10 000 är trivialt. Jag bryr mig inte. Sedan har jag tittat vad grejerna på de olika nivåerna kostar. Alltså för att försöka kartlägga hur mycket pengar man har i förhållande till nivå.

På den första nivån, där alla pengar spelar roll, då är det typ noll. Man har kanske någon tusenlapp sparad, eller ingenting alls. Du levlar till tvåan på 100 000. Så innan 100 000 är man ettan. Lite fel beslut på semester till Thailand så har du inga mer pengar. Eller köper en bil eller någonting. Så det går väldigt snabbt med de där 100 000 och hur de försvinner. Jag tror att när man har mellan 100 000 och en miljon, då är man på nivå två. Att man har den här friheten kring livsmedel. Har jag mellan 100 000 och en miljon, genomsnittligt inköp på Ica är ju några hundralappar eller så. Det blir inte så mycket.

Sedan finns det så klart varianter. Pratar vi med Jimmy Astillion som vi hade här, som sparar 70% av sin lön, så skulle han absolut inte hålla med. Han kanske inte handlar för mer än 200 spänn, medans en Ica-handling för oss kan vara runt 2000 spänn. Så det är den andra nivån.

Om vi tar restaurangfrihet så har jag skrivit mellan en – 10 miljoner. Resfriheten mellan 10 miljoner – 100 miljoner. Det spelar ingen roll vad resan kostar. Man kan flyga första klass, man kan bo på lyxhotell. Nästa nivå är då husfriheten, mellan 100 miljoner och en miljard. För att pengar pris inte ska spela någon roll då har jag skrivit över en miljard, alltså över 1 000 miljoner.

De sex olika nivåerna i form av förmögenhetstrappan

CB: Man kan ju tänka sig att det skulle kunna vara så, men som sagt, man kan ju ha mycket pengar… Hur mycket pengar tror du att han bloggaren Tim Ferriss har?

JB: Ingen aning.

CB: Det är svårt att säga. Men han har pengar, det tror jag absolut. Han är jätteduktig på att sälja. Och då har han också sagt att det inte var så länge sedan han började åka första klass. Det var för att han insåg att det var för jobbigt för honom att inte ha sovit på resan när han ska hålla föreläsning dagen efter. Och jag tänkte gud, han borde ha haft råd att åka första klass i flera år. Men man kan befinna sig där utan att man gör det, för att det är dyrt. Jag kan tänka mig att man inte hänger med mentalt på de här nivåerna.

JB: Precis, då är vi tillbaka till frågan var känner vi att vi befinner oss. Jag tycker absolut att vi har livsmedelsfrihet, förutom dina broccolikvastar.

CB: Ja, och det är för att jag inte sätter saker i relation. Det är det man måste göra tror jag, för att kunna agera utifrån den nivån man verkligen befinner sig på finansiellt. När jag är på Ica så sätter jag inte vad det kostar att köpa ekovaror i relation till hur mycket jag egentligen sätter undan per månad och vad vi har i sparande och så.

JB: Det kanske bara är en sådan dum grej, som att du bara har de där 1 200 kronorna på kortet och tänker att det måste räcka.

CB: Jo, det kan vara så. Men då kan man undra varför för jag inte över mer än 1 200? För att jag känner en brist. Jag tänker att alla de pengarna vi har sparat de finns inte, utan det är en viss pott per månad. Och nu på sistone har jag börjat tänka så, men herregud, behöver inte snåla nu.

JB: Blir du inte då sjukt provocerad om jag går och handlar någonting för flera tusen?

CB: Nej, det blir jag inte. Jag tycker att det är skönt. Men om vi är på restaurang och jag har bestämt att det är för dyrt med förrätt, och du tar två, då kan jag bli lite provocerad. Inte så att det sticker i ögonen på mig, utan mer att jag får en reality check. Om vi bara ska sammanfatta mitt resonemang här så är det så att ibland hänger man inte med mentalt med hur mycket pengar man faktiskt har.

Vi kan fastna mentalt på en rikedomsnivå

JB: Absolut. Det är också positivt, för då kommer man till nästa nivå snabbare. Men man behöver hänga med mentalt också. Jag tror att du är snart klar med livsmedelsgrejen. Du är på väg till den här restaurangfriheten mentalt. Jag upplever att jag har haft restaurangfrihet mentalt ett tag och jag är där och nosar på resorna. Jag har faktiskt ändå två, tre gånger köpt första klassbiljett när jag har rest själv med flyg.

Jag har flugit första klass från Amsterdam till Nairobi någon gång. Men eftersom jag inte mentalt är på resnivån ännu, så tycker jag att de där 6 500 kronorna som det kostar extra, som jag då betalade extra för att ha en första klass biljett, inte riktigt var värt det. Det tog åtta timmar, jag kunde ligga ner och sova och jag fick mat och så, men var det värt 6 500? Nej. Sedan blir jag lite störd i huvudet eftersom jag börjar räkna ränta på ränta på de där 6 500. På 10 år blir det 13 000 kr, på 20 år blir det typ 30 000 kr och på 30 år blir det nästan 65 000 kr. Men så kan man inte hålla på.

CB: Tanken har slagit mig, när vi har rest med barnen, fy tusan att resa med barn som tycker det är jobbigt i flera timmar eller inte vill ligga eller är på en och hoppar på en och ska skalla en. Då hade det varit skönt om vi alla hade haft ett varsitt bås, så att man kan vara där inne med ett av barnen. Här har du dina grejer, de kan stå upp och så.

JB: Ja, vi har i alla fall börjat ta lounge på flygplatserna och tåg. Det är sjukt bekvämt. Det kan jag rekommendera om man har barn. Där finns det mat och dricka. Förutom att alla andra i första klass hatar en för att man kommer in med sina barn. Så jag skulle säga att vi är på restaurangnivån.

Pengarna är relativa nivån

JB: Tittar man på detta då, påverkan av ett enskilt beslut, alltså om man ska köpa broccolikvastarna eller inte, så på nivå ett spelar alla priser roll, då är det beslut på 0-10 kronor. På nivå två pratar vi om hundralappar som det skiljer. Priser på restaurang, då pratar vi kanske mellan 100 och 1 000 spänn, som ett enskilt beslut. Ska jag ha de där två förrätterna? Det är 200-300 spänn extra.

Tabell 1. Exempel på triviala belopp (0.01 %) per rikedomsnivå.
Rikedomsnivå Trivialt belopp
Nivå 1. Alla priser spelar roll 0 – 10 kr
Nivå 2. Priser på livsmedel spelar ingen roll 10 – 100 kr
Nivå 3. Priser på restaurang spelar ingen roll 100 – 1 000 kr
Nivå 4. Priser på resor spelar ingen roll 1 000 – 10 000 kr
Nivå 5. Priser på boende spelar ingen roll 10 000 – 100 000 kr
Nivå 6. Inga priser spelar någon roll >100 000 kr

Priser på resor spelar ingen roll, då kan det vara 1 000 spänn per natt extra eller så. Någonstans mellan 1 000 – 10 000 spänn. Pris på boende, enskilt beslut, det kan vara från 10 000 och uppåt. På resenivån kanske man tar en resa som kostar 20 000 mer, jag bryr mig inte. På sista nivån då spelar inte ett beslut på 100 000 kronor någon roll. Där i kanske man i julklappsspelet – som du var inne på – köper en klocka för 25 000 spänn. Eller jag har ingen aning.

CB: Det skulle vara kul att veta vart våra lyssnare och tittare befinner sig. Det skulle vara jättespännande.

JB: Om jag får gissa skulle jag tro att de flesta befinner sig på restaurangnivån. Sedan tror jag att det är en mycket större andel av våra lyssnare, än befolkningen i allmänhet i Sverige, som befinner sig på nivån där resor inte spelar någon roll. Det tror jag.

Utgifter som spelar roll på de olika rikedomsnivåerna

JB: Tricket är ju att spendera enligt den nivån man är på. Är jag på nivå ett, där alla utgifter spelar roll, och får ett arv på 70 000, då kan det ta mig till nivå två. Men om jag då köper en resa för 80 000, då kan jag sabba hela grejen. Då har jag spenderat mer än den nivån jag är på. Sedan är det naturligtvis bättre om man kan spendera mindre, men jag upplever att det blir svårt att förflytta sig från nivå tre till fyra med ett tankesätt på nivå ett.

Detta är lite exponentiellt. Skillnaden att levla mellan nivå ett och nivå två, det är kanske 100 000. Men att levla från nivå fyra till fem, då pratar vi kanske 80 miljoner. Stegen blir större och större. Så det går snabbare att levla i början än vad det tar i slutet.

CB: Man kan undra vad man behöver göra för at levla snabbt, även på de andra nivåerna.

JB: Jag tror att man behöver skifta tankesätt, helt och hållet. Jag skulle säga att vi har några kompisar som är på resenivå eller husfrihetnivå. De tänker lite annorlunda än vad vi gör också.

CB: Vi får undersöka det. Du säger att tricket är att spendera enligt den nivån man är på eller mindre, och det finns ju vissa undantag. Om man medvetet vill röra sig uppåt på sin nivå och man vet vad man behöver göra. Man kanske behöver träffa rätt människor att göra affärer med eller befinna sig i ett annat sammanhang. Då kan man köpa sig dit.

Det kan vara en välgörenhetskväll som kostar rätt mycket, och då skulle man kanske inte betala det bara för att det är lite trevligt att gå på välgörenhetskväll, men man vet att där sitter den och den och den som jag vill träffa och prata med. Då köper man sig ett litet, litet hopp kanske. Så tänker jag. Men det är bara för att jag tycker att det är spännande att tänka hur ska man göra då för att ta sig uppåt. Jag tycker att det är jättespännande.

JB: Absolut. Man brukar ju kalla det där för growth hacking. Så är det ju absolut. Jag brukar säga att det bästa sättet att få något som man inte har, eller göra någonting som man inte kan göra idag, är att gå till de som personerna som gör eller har det idag. Sedan frågar man, ”Hur gjorde du?”

CB: De känner sig oftast inte hotade på något vis, utan de vill gärna dela med sig.

JB: Precis. Då är vi tillbaka på de inre framgångsfaktorerna. Vem är jag att gå och fråga om det där? Då hade vi den där dikten från Marianne Williamson. Vi är väldigt rädda för vad andra ska tycka, men det behöver vara mer attraktivt än vad du är rädd. Jag var på en workshop här om dagen där vi skulle gissa olika personer. Vad de gjorde och vilka de var.

Tips: Spendera inte mer än din nivå tillåter

JB: Då var det en svensk kvinna, som jag har glömt namnet på, men som verkligen blivit en förebild. Hon sa jag är typ ung nu och om tio år ska jag ha en Lamborghini och så har hon blivit en bra förebild för ungdomar. Framförallt i förorten. Den här föreläsaren sa att om hon spelar sina kort rätt så kommer hon bli en av Sveriges största influencers. Han sa att om du ska ha en Lamborghini i förorten så får du vara kriminell. Men hon visar att man kan göra det på ett annat sätt. Jag kommer inte ihåg vad hon heter, men någon läsare kanske kan skriva det i kommentarsfältet.

I grunden handlar detta om vilken livsstil är det jag vill ha och vad kostar den. Lite det vi brukar prata om. Att istället för att säga att man vill ha så hög avkastning som möjligt, så kan man tänka efter vilken nivå man vill vara på. Helt ärligt, jag känner egentligen inte något behov av att jag ska kunna köpa vilket hus jag vill ha. Jag vill däremot kunna åka på vilken resa jag vill. Absolut. Jag vill dit. Men jag upplever också att mitt liv har blivit bättre än jag hade trott att det skulle bli.

Vi har kompisar som har bestämt sig för att bli miljardär innan de dör, så de siktar på den högsta nivån. Men jag har inte den drivkraften. Då gör jag hellre andra saker. Som vi också pratade om i det här avsnittet med inre framgångsfaktorer – åtar jag mig detta som i way of the warrior, att detta kommer hända, om det så är det sista jag gör i det här livet. Så jag tänker att vi ska avsluta med en liten reality check. Nu har vi pratat ganska vitt om det här och detta är väl kanske också en lite feel good stund för dig som lyssnar, för jag vet att majoriteten av er som lyssnar har väldigt god ekonomi.

Svea Ekonomi gjorde en undersökning under året som visade att 27% av svenskar klarar inte en oväntad utgift på mer än 5 000 kronor. Det är nästan var tredje person. För var femte person går smärtgränsen redan vid 3 000 kronor, så 20% när du går på fest så var femte person har alltså inte 3 000 kronor. Svea Ekonomi jobbar med betallösningar så de har gjort en undersökning med hela Sveriges befolkning.

Om vi tittar på hushållens medianportfölj, alltså sparandet och det mittersta – inte genomsnittet, utan den mittersta – så är den i Sverige 42 000 kronor. Då ska man komma ihåg att det bara är var tionde person som äger aktier. Så var tionde person äger aktier och medianen är 42 000 kronor. Det är inte så mycket. Så när vi pratar om de här nivåerna så ligger majoriteten på nivå ett och två. Verkligen. Det är viktigt tänker jag att faktiskt komma ihåg.

Vilken nivå vill du vara på?

JB: Tittar vi på kommande avsnitt så är vi nu i slutet av 2019. Snart kommer det naturligtvis att komma ett avsnitt på temat ”Hur gick det?” med portföljerna och sparandet. Jag kan redan nu störa mig på att vi är i mitten av december och folk skriver redan att det bästa med 2019 och detta är listan. Jag var inne på Expressens hemsida härom dagen. Jag tycker inte att det är färdigt förrän det är färdigt, men det kommer komma.

Sedan kommer vi att titta på de bästa fonderna inför 2020 och vi kommer också göra en ombalansering, komma med förslag på det. Det kommer i stora drag vara samma som det har varit innan. Behöver man ändra? Nej. Men det är ändå lite roligt. Sedan kommer vi faktiskt göra en uppdatering av fyra hinkar avsnittet. Det är ändå 90 veckor sedan vi gjorde det och det är ett av våra populäraste avsnitt.

Kommande avsnitt efter årsskiftet

JB: Patreon är vår lilla community som har vuxit jättemycket på sistone och det är jättekul. Det är helt enkelt för dig som är lite mer intresserad, vill ha extramaterial, vill vara med på våra digitala FikaTillsammans. Det är som en livepodd och ibland har vi frågestund, ibland bjuder vi in en gäst, etc. Där delar också ibland med oss av investeringstips som inte riktigt funkar att dela med sig av på bloggen. Vi försöker hålla Patreon lite mer exklusivt.

Man kan läsa mer på Patreon och bli en del av vår community. Vi har kul vi är som är där. Vi har diskuterat ekonomisk frihet ett tag. Varför och hur många som är med på den resan och hur kan tänker kring det. Ganska roligt faktiskt. Med det återstår det bara att säga tack och lyssnar du på detta på söndagen eller måndagen – god jul! Och för dig som lyssnar efteråt – god fortsättning eller ha en bra vecka.

Tack så mycket och God Jul!

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du gillade den här artikeln då kommer du nog även uppskatta vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, det kommer en gång i månaden och innehåller de bästa artiklarna från den gångna månaden tillsammans med de bästa tipsen. Dessutom får du en serie välkomstbrev som plockar russinen ur kakan från bloggens snart 1000 artiklar och mer än 100 poddavsnitt.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Avsnittet Sex nivåer av rikedom dök först upp på RikaTillsammans.

Vad är bäst? LYSA, Avanza Global eller en egen portfölj?

En vanlig fråga här på bloggen är: ”Varför ska jag använda en fondrobot som t.ex. LYSA när jag kan spara pengar på avgiften genom att göra det själv med t.ex. Avanza Global, ett sparkonto och andra fonder?”. Svaret är inte så enkelt som man först kan tro. Tittar man på intern beskattning i fonder så är Avanza Global faktiskt inte billigare än LYSA. Men än viktigare tror jag att väldigt många som ställer den frågan underskattar sin egen kompetens och förmåga.

Först och främst vill jag tacka och uppskatta er läsare för att vi kan ha framåtriktade diskussioner här på bloggen. Nu senast i tråden ”Varför 20 fonder i den avancerade portföljen” i frågor och svar som inspirerade till den här artikeln. Världens mest framgångsrika hedgefondförvaltare Ray Dalio, pratar om vikten av att omge sig med människor som inte håller med så att man kan ha ett ”thoughtful disagreement”.

Hans test är nämligen att vi kan inte se världen som den är, utan vi ser den alltid utifrån våra egna perspektiv. Därför behöver vi andra människor, med andra perspektiv så att vi får hela bilden. Han delar med sig av det här resonemanget i en fantastisk 4-minuters video ”Principles for Success “Be Radically Open-Minded” | Episode 7”. Vill du gå mer på djupet så finns det ett längre poddavsnitt från Standford med titeln: ”Seek out thoughtful disagreemeent”.

Det andra som jag skulle vilja säga innan vi kör igång är att; om man kan diskutera nyanserna på en portfölj hos LYSA och en egen-komponerad portfölj byggd på Avanzas billiga fonder, då tillhör man de absolut mest kunniga människorna inom sparande. I princip mindre än 1 procent av den svenska befolkningen. Det är lätt att tro att alla kan det som man själv kan, men så är det verkligen inte. Jag skulle till och med säga att det finns en stor risk att du underskattar din egen förmåga och kompetens.

Bara för att ta lite siffror från SCB, SvD, Euroclear, Dalbar och Avanza (här, här, här och här):

  • Bara mellan 10 – 20 % av svenskarna äger aktier och trenden är minskade
  • Hushållens medianportfölj är 42 000 kr
  • I genomsnitt består en svensk aktieägares innehav av 3,9 bolag
  • Hälften av aktieägarna i Sverige investerar bara i ett bolag
  • Flest aktieägare i Sverige har Telia och Ericsson.
  • Populäraste aktierna bland män är Paradox, följt av Starbreeze, Eniro, Powercell och LeoVegas
  • Bland kvinnor är det SEB följt av BillerudKorsnäs, Ericsson, H&M, Handelsbanken
  • Bland aktieägare under 30 år är populäraste aktierna Eyeonid Group och Paradox
  • Bland aktieägare över 60 år är populäraste aktierna BillerudKorsnäs och Swedbank
  • Varannan till var tredje(*) avanza-sparare sparar i fonder.
  • Varannan(*) avanza-sparare har 1-2 fonder
  • 70 % av avanzas kunder sparar mindre än 1 000 kr i månaden.
  • Dalbar visar varje år att den genomsnittlige investeraren underpresterar mot index

Stjärna (*) betyder att det är generaliserat från artiklar som specifikt handlar om t.ex. barnsparande, stockholmare och skåningar. Dessa siffror kan dessutom kompletteras med våra egna erfarenheter, upplevelser, samtal och oofficiella samtal med kontakter i finansbranschen.

  • Ungefär hälften av alla kunder som öppnar konto på t.ex. Avanza/Nordnet investerar aldrig några pengar
  • 90 procent av de som följer bloggen är inte experter utan vill bara veta ”vad ska jag göra?”
  • Den genomsnittlige Avanza-spararen har varit sämre än index 8 av de senaste 10 åren
  • Många läsare tycker det är klurigt och omständligt med t.ex. ombalansering .
  • Många läsare är väldigt glada för enkelheten med en fondrobot

Det finns väldigt mycket att säga om ovan, kanske i ett eget kommande avsnitt. Men jag anser att det är rimligt att sammanfatta i att det finns en hel del att göra när det gäller den finansiella kompetensen i Sverige. Det verkar dessutom som att tesen min mentor brukade säga håller då ökande ålder innebär bättre placeringar:

När en person med erfarenhet träffar en person med pengar händer alltid samma sak. Personen med pengar får erfarenhet och personen med erfarenhet får pengarna.

Om man drar det till sin spets, så skulle vår blogg i den bästa av världar inte fylla något syfte.

Ibland är man en expert och ibland är man en konsument

För drygt en vecka sedan var jag och lyssnade på en spännande föreläsning med Jesper Åström om digital marknadsföring. En av hypoteserna var att i de flesta områden kan man fördela en publik i ungefär 1 % experter, 9 % kommunikatörer och 90 % konsumenter. Experterna är de som formulerar hypoteser, kommer på nya rön och verkligen kan och är nördiga i sitt ämne. De bryr sig inte så mycket om att sprida kunskapen till den stora massan utan vill mest bli respekterade inom sitt område av sina jämlikar.

Kommunikatörerna, ofta människor som jag själv, gillar att ta experternas ”grej” och applicera den på mig själv för att sedan berätta om det för andra. Den sista gruppen, 90 % av publiken, är gruppen som egentligen inte är intresserad av varken experten eller kommunikatören utan de vill bara ha svaret på frågan:

Hur jag ska göra för att få resultat X med en så liten arbetsinsats och ansträngning som möjligt?

Det är därför det finns så många tipslistor av typen ”Tre tips för att gå ner i vikt”. Det intressanta är att vi växlar mellan dessa grupper beroende på intresseområde. Inom området ”spara och investera ” anser många oss vara experter när vi egentligen är kommunikatörer. Experterna är ju inte vi, det är forskarna som skriver böckerna och studierna som vi hänvisar till.

Sedan finns det mängder av områden där jag är en del av den stora massan. Om vi tar området kläder som exempel, det är ett område som jag är helt ointresserad av. Om det hade funnits en box ”passande och coola kläderna för dig” som jag hade kunnat köpa så skulle jag gjort det. Jag är inte intresserad men jag vill ha bra grejer, jag vill lita på att någon annan har gjort researchen och kan förmedla det till mig så att jag kan vara lugn och trygg i att jag har gjort rätt.

Jag vill ha någon som ”översätter” mode, stil, kvalitet och funktion så att jag bara kan tacka ja med en så liten ansträngning och arbetsinsats som möjligt. Det är därför jag alltid har på mig mina Fjällrävenbyxor, en av mina två Houdini-tröjor och samma ”uniform” när jag föreläser. Jag vill att kläder ska vara ett icke-problem i mitt liv. Andra området där jag beter mig i princip likadant är bil, mat, trädgård, renovering och så vidare.

För de flesta är en fondrobot det bästa alternativet

Med hänsyn tagen till att de absolut flesta som följer bloggen INTE är experter i ekonomi, bara vill ha den bästa och enklaste lösningen och vill lita på att någon annan har gjort jobbet – då vet jag inget bättre svar än att använda en fondrobot. En fondrobot är en tjänst som hjälper en att spara i linje med forskningen och automatiserar allt från fondurval till månadssparande. Det är nästan som att välja Mario i de gamla Super Mario Bros-spelen. Han var inte bäst på någon enskild gren, han sprang inte snabbat, hoppade inte högst men som helhet var han den mest balanserade gubben.

Ett viktigt argument för fondrobot är dessutom problematiken att många öppnar ett konto men sedan inte investerar pengarna. En fondrobot är i min värld det närmaste man som en privatperson kan komma en ”en-klicks-lösning”. Man får en bra portfölj som bygger på det som forskningen säger fungerar, man undviker de vanligaste misstagen, det är svårt att göra riktigt fel och man förstår mer vad det är man köper.

Fondrobotarna hjälper även till med månadssparande, kontinuerlig ombalansering och riskspridning. De lägger fokus på diversifiering och spridning i olika tillgångsslag, geografiska marknader och tillgångstyper. De gör det här även från den första hundralappen. Kom ihåg att median-portföljen bara är 42 000 kr – för alla åldrar.

Av de fondrobotar som finns så tycker jag dessutom att LYSA är det bästa och billigaste helhetsalternativet. På en god andra plats tycker jag att man hittar Opti, som dock har en något högre avgift.

Nej, jag ger inte rekommendationer beroende på vem som betalar mest

En av de få kommentarer som får mig att bli lite ledsen och upprörd är när det påstår att jag skulle ge rekommendationer baserat på vem som betalar mig bäst. Jag blir då många gånger sugen att skriva, ”Vet du vad, starta en egen blogg och se hur länge du har kvar dina följare om du är så kortsiktig.”. RikaTillsammans finns endast av en anledning och det är att vi har fått ditt förtroende som läsare. Det finns inget snabbare sätt att åka utför än att inte hedra det förtroendet.

Dessutom bör ingen bli förvånad över att Nordnet och Avanza betalar bättre provision för nya kunder än vad fondrobotarna gör. De tjänar oändligt mycket mer pengar och har helt andra marknadsföringsbudgetar. Så utifrån ett rent ego-perspektiv borde jag bara marknadsföra nätmäklarna – helst så nischade som möjligt – eftersom de betalar bäst.

Så för tydlighetens skull – jag har sponsrade länkar till alla parter både Avanza, Nordnet, Lysa, Opti, Savr m.fl. Det är väldigt sällan någon av dessa parter sponsrar en enskild artikel och då står det tydligt ”i samarbete med”. Ingen har sponsrat den här artikeln. Sorry för mitt lilla ”rant”, men jag ville ha det tydligt sagt. Tack. 🙏

Argumenterar du fondrobot vs egen portfölj är du sannolikt en expert (även om du inte upplever det själv)

Som jag skrev i början av artikeln; det är lätt att underskatta sin egen kompetens och förmåga. Låt oss bara ta ett enkelt och generaliserat räkneexempel. Avanza/Nordnet har cirka en miljon kunder. Av dessa har hälften satt in pengar men typ inte gjort något eller är inaktiva kunder. Det ger 500 000 svenskar. Av dessa 500 000 svenskar har 250 000 sparare fonder. Av dessa har 58 % mindre än fem fonder. Det är alltså i princip bara 100 000 svenskar som har 5 eller fler fonder. Det är ganska exakt en procent av befolkningen.

Jag utgår därför att när man ifrågasätter mina portföljer, man argumenterar för nyansskillnader i LYSA och en egen-komponerad portfölj hos Avanza/Nordnet, då är man en expert hur man än vrider på det. Även om det sannolikt inte alltid känns så för en själv. Min upplevelse är att de läsare som argumenterar för dessa saker ofta är införstådda med koncept som ombalansering, indexkonstruktion, avgifter, ränta-på-ränta och så vidare.

Ofta finns även kompetensen att genomföra beräkningar, simuleringar och ombalanseringar själv och man upplever ingen osäkerhet i dessa. Dessutom tycker man ofta att det är kul med dessa sakerna och upplever ingen energi- eller tidsförlust i att göra t.ex. fondanalyser eller ombalanseringar själv. Man tycker att det är kul helt enkelt.

Problemet för mig uppstår att när man utgår från sig själv i ovan och tycker att andra ska göra likadant. Man tittar på en faktor som är viktig för en själv – t.ex. 0.2 % billigare avgift och de sparade pengarna de ger – och generaliserar den på andra. Trots att den faktorn kanske inte alls är primär för majoriteten av läsarna. För många är det t.ex. smidighet, enkelhet eller förståelse framför billigare pris. Ungefär som när jag handlar kläder. Får jag det absolut billigaste? Förmodligen inte, men det är inte det som är viktigast för mig när jag köper kläder.

Så min uppmaning till dig som tycker att ovan är kul, har kompetensen och resultaten – ge dig själv en klapp på axeln. Du kan något som över 95 % av den svenska befolkningen inte kan. Det kommer dessutom göra en stor skillnad för din framtida ekonomiska situation. Det är något värt att fira. På riktigt!

Det enda jag ber om är att ha empati för att alla inte har samma kompetens, förmåga eller intresse som du. Att då hellre rekommendera en egen portfölj eller en fond som Avanza Global framför Lysa kan då ofta mer stjälpa än det kan hjälpa.

Tack. 👍🙏

Investera i fondroboten LYSA eller Avanza Global?

Med allt ovan sagt, så tycker jag att det finns ett case även för den avancerade spararen att välja en fondrobot som Lysa. Jag och Caroline har placerat mer än två miljoner kronor på Lysa. Det handlar inte bara om att leva som vi själva lär, utan för att jag genuint tror att det kommer ge oss bäst avkastning över tid. Trots att jag upplever att jag kan sätta ihop en portfölj själv.

Jag kommer att anstränga mig för att göra en så billig portfölj för nästa år, men jag tror att det blir svårt att slå Lysa i alla fall. Först och främst gäller det att jämföra äpplen med päron. Jag tycker inte att det är sunt att t.ex. bara välja att lägga allt i Avanza Global som jag ibland ser folk skriva som svar i forumet. Det är en bra fond, inget snack om saken, men inte på egen hand. Dessutom finns den bara på Avanza och inte på Nordnet.

I korthet handlar det om Avanza Global placerar t.ex. över 65 % av sitt kapital i Nordamerika, den har en väldigt liten exponering mot tillväxtmarknader och Sverige samt väldigt liten exponering mot småbolag. Det är dessutom en portfölj som är 100 % aktier vilket i min värld är som att köra en bil med bara en gaspedal och ingen broms. Jag anser – med risk att göra läsare förbannade – att sätta 100 % av sina pengar i Avanza Global är rent av dumt.

Även om det i sammanhanget bör sägas att det skulle vara långt bättre än det som folk har där i dagsläget enligt siffrorna.

En egen portfölj av Avanza-fonder eller Lysa?

Låt oss därför bygga en portfölj som är så diversifierad, billig portfölj och optimerad för Avanza som möjligt. Tyvärr finns inte dessa fonderna på Nordnet så där skulle det bli lite dyrare. Men låt oss hålla fokus på billigt och bra. Om vi utgår från Avanza-specifika fonder – då det ofta är dessa som framhålls – då blir det en kombination som ser ut som följer:

  • Avanza Global, avgift: 0,11 %
  • Avanza Emerging Markets, avgift 0,29 %
  • Avanza Zero, avgift 0,0 %
  • Avanza Sparkonto+, avgift 0,0 %

Problemet som jag upplever med ovan – även om det är väldigt mycket bättre än att bara ha Avanza Global – är en liten exponering mot småbolag, fortfarande inga räntefonder och en väldigt snäv exponering mot svenska marknaden. Avanza Zero, är ingen kul fond i min bok, då den bara ger en exponering mot 30 svenska bolag jämfört med t.ex. SEB Sverige Index som har över 300 innehav för 0.28 % i avgift. Men det ska vara så billigt som möjligt, så vi skippar den bättre fonden och lägger till minska möjliga:

  • Handelsbanken Gl Småbolag, avgift 0,68 %
  • Spiltan Räntefond Sverige, avgift 0,28 %
  • AMF Räntefond Mix, avgift 0,11 %

Säg då att vi ska ha en 90 procent aktier och 10 procent räntor, då får vi en portfölj enligt följande:

  • 50 % Avanza Global
  • 20 % Avanza Zero
  • 10 % Avanza Emerging Markets
  • 10 % Handelsbanken Gl Småbolag
  • 5 % Spiltan Räntefond Sverige
  • 5 % AMF Räntefond Mix

Räknar vi ihop avgiften för dessa så blir det en total avgift på: 0,17 %. Det betyder en kostnad på 170 kr per 100 000 kr. Det kan jämföras med Lysas avgift på 0,39 % vilket blir 390 kr per 100 000 kr. En differens på 220 kr per 100 000 kr eller 2 200 kr per miljon. Huruvida det är mycket eller lite pengar är högst personligt. Det leder också till följdfrågan – upplever jag att det mervärdet som Lysa skapar är värt dessa pengar eller inte?

Men problemet är att det inte är så enkelt heller…

Avanza Global är inte så billig man lätt kan tro…

Problemet med jämförelser som ovan är dessutom att ”allt annat är lika”, men det är inte är lika i verkligheten. Givet Lysa och portföljen ovan presterade exakt samma över de kommande 10 åren så skulle det vara smartast att välja den billigaste. Men vi vet garanterat att de inte kommer att prestera exakt lika. Portföljerna är i princip identiska, men skiljer t.ex. på P/E-tal för innehaven 14,6 på LYSA och 15,1 för Avanza-portföljen, de skiljer lite i bransch- och regionfördelning och så vidare. Dock är skillnaderna i allra högsta grad marginella.

Men om vi ska jämföra och argumentera för en skillnad på 0.2 % då blir även marginella detaljer viktiga. Ta t.ex. en sådan sak som växlingsavgifter eller beskattning internt i fonder. Avanza Global har ca 66 % av sina innehav i USA. Givet att S&P 500 har utdelningar på ca 2 % per år innebär det 1,32 % (=66 % x 2 %) av avkastningen som ska beskattas med 30 % skatt i USA på grund av beskattningsavtalet som Luxemburg har med USA. Det innebär att Avanza Global har en intern skatteavbränning på 0,39 % (=1,32 % x 30 %) som inte syns i några nyckeltal. Den kommer bara synas som en underprestation mot index. Därför är det inte orimligt att t.ex. argumentera för att kostnaden för Avanza Global är högre än de 0,11 % som anges, kanske uppemot 0.4 %.

Det kan då jämföras med t.ex. Lysa som har sina börshandlade fonder på Irland som har ett annat beskattningsavtal med USA på bara 15 %, det vill säga hälften. Räknar vi på samma sätt på Lysa Aktier A så blir det en förvaltningsavgift på 0,14 % plus intern skatt på 0,14 % vilket ger 0,3 %.

Det leder till slutsatsen att Lysa faktiskt som helhet kan vara 0.1 % billigare än Avanza Global om man tar hänsyn till intern beskattning.

Morningstar tar upp det här i sin artikel ”How tax can impact returns”:

Equity funds are required to pay taxes on the dividends distributed by their holdings. And dividend withholding tax rates vary across jurisdictions depending on the various tax treaties in place. So, for instance, Irish-domiciled ETFs benefit from the US/Ireland double taxation treaty which reduces standard withholding tax rates on US stock dividends from 30 to 15%, whereas Luxembourg-domiciled ETFs are subject to the full 30% tax rate.

Morningstar, ”How tax can impact ETF returns

Min poäng är inte att entydigt bevisa att Lysa faktiskt är billigare än Avanza Global egentligen och att andra har fel – min poäng är att jämförelsen inte är så enkel som den kan se ut vid första anblicken. Särskilt inte när man börjar ta hänsyn till fler faktorer än bara förvaltningsavgiften som är i princip den enda konstanten.

Uppdatering 191227: Fick det här bekräftat av en läsare i finansbranschen:

Japp, det stämmer att Lux fonder belastas m 30 procent US definitiv källskatt på utdelning från US bolag. Irländska o även svenska investeringsfonder belastas med 15 procent US källskatt på utdelning från US bolag. Det blir därför förmånligare från detta perspektiv att investera i irländska eller svenska investeringsfonder. Även finska investeringsfonder har normalt 15 procent US källskatt.

Då lärde vi oss något nytt idag. Bättre att investera i amerikanska bolag via fonder med säte i Sverige, Finland eller Irland istället för Luxemburg.

Slutord – båda alternativen är riktigt bra!

Slutligen vill jag verkligen säga att det inte handlar om att det ena är bra och det andra är dåligt. Vi pratar om en jämförelse mellan två riktigt bra alternativ som i princip är identiska. Jag tror att det är skillnader som kommer att slå på marginalen. Dessutom tror jag att det idag är omöjligt att förutsäga vilken av dessa två portföljer som kommer att gå bäst eller ens har bäst förutsättningar.

Utifrån den ovanstående argumentationen tänker jag att den bästa rekommendationen för den generella bloggläsaren fortfarande är att använda en fondrobot som Lysa. I kombination med Fyra-hinkar-strategin tror jag att man snabbt levlar till en ekonomi och ett sparande som är långt bättre än vad de flesta har. Det betyder inte att det är det absolut optimala, men nära nog med tanke på behov av kompetens, engagemang och tid.

Dessutom bör det sägas att ovanstående portfölj fungerar utmärkt i situationer då Lysa inte fungerar – t.ex. för tjänstepension. Sedan tror jag dessutom att globala barnportföljen är en mer balanserad portfölj än ovan. En annan fördel är den fungerar på både på Avanza och Nordnet.

Tanken är att precis som vanligt i januari presentera avsnitt såsom ”Bästa fonderna 2020”, ”Hur gick det 2019?” och ”Ombalansering inför 2020”. Nu på söndag kommer dessutom en uppdaterad artikel om fyra-hinkar-principen.

God fortsättning och gott nytt år!
Jan och Caroline

Relaterade artiklar

Nedan följer några relaterade artiklar som du kan ha glädje av:

Så tänker jag, hur tänker du?

Jag ser mycket fram emot att få höra din åsikt i frågan. Utan din och andras läsares tankar skulle vi aldrig kunnat ha den här diskussionen. Så tack. 🙏

Avsnittet Vad är bäst? LYSA, Avanza Global eller en egen portfölj? dök först upp på RikaTillsammans.

Bästa sättet att strukturera sin ekonomi och sparande

Fyra-hinkar-strategin hjälper dig att få rätt balans i sparandet, den gör att du undviker de vanligaste misstagen som småsparare gör och sannolikt kommer den även att ge dig en högre avkastning med mer pengar över tid. Den passar dessutom lika bra för spararen som vill ha en ekonomisk trygghet med en bättre nattsömn som investeraren eller FIRE-entusiasten med ambitionen att uppnå en ekonomisk frihet.

För ett par år sedan hjälpte jag ett par vänner med att strukturera sin ekonomi. Då insåg jag att ett av de vanligaste misstagen som man gör i sitt sparande är att ha fel risknivå. De hade, precis som jag, nämligen antingen för lite eller för mycket risk. I längden kan både för mycket och för lite risk leda till samma oönskade resultat – att pengarna inte räcker till. För mycket risk och man kan förlora pengarna i en börskrasch. För lite risk och man får aldrig ihop pengar så att det räcker.

Dessutom hade flera, precis som jag, pengarna utspridda på många olika konton, banker och investeringar. Det var svårt att få en överblick över helheten. Det var då jag började se mina placeringar, mina konton på banken och alternativa investeringar som olika byggklossar. 4-hinkar-strategin var ett sätt att få ihop alla dessa delar till en helhet. Ungefär som ritningen när man bygger Lego.

Sedan den första versionen har den här artikeln blivit en av de populäraste och viktigaste artiklarna på bloggen. Väldigt många läsare använder en variant av fyra-hinkar-principen för att strukturera och balansera sina egna ekonomier. De största vinsterna som vi och andra ser med fyra-hinkar strategin, efter ett par års användning, är:

  • Högre avkastning / Mer pengar tack vare att man undviker vissa beteende misstag
  • Ett lugn och en trygghet i att man vet att man har gjort rätt
  • Bättre nattsömn eftersom man har bra försvar (som leder till att man kan spela bättre anfall)
  • Man kan spekulera i vissa högrisk-placeringar med gott samvete
  • Den ger ett mer balanserat sparande med avseende på risk
  • Bättre överblick över hela ens sparandet

I den här artikeln går vi inte genom teorin bakom de olika investeringarna, portföljerna eller fondrobotarna. Istället rekommenderar vi artikeln ”Kom igång med ditt sparande”. Den ger en bra introduktion till de olika byggklossarna. Men det kan vara bra att veta att 4-hinkar-principen inte är beroende av någon särskild investering. Tvärtom. Man kan sätta in alla sina tillgångar i någon av de olika hinkarna.

Fyra-hinkar-principen är inspirerad från många olika källor, allt från Michael Falks bok ”Let’s all learn how to fish”, Christine Benzs artikel ”3 Retirement Bucket Portfolios for Minimalists”, Bodo Schäfers bok ”Vägen till ekonomisk frihet”, Boglehead ForumsThree fund portfolio”, Marie Kondos ”Konsten att städa” till otaliga kommentarer, mejl och samtal med läsare på våra workshopar. Vårt bidrag är att vi har försökt anpassa den så att den fungerar oavsett ålder, fas i livet eller mål. Den fungerar nämligen lika bra om man bara vill ha en bra struktur för sitt sparande, strävar efter FIRE och ekonomisk frihet eller bara vill ha ett sätt att tänka kring sin pension.

Efter den här artikeln är tanken att du ska ha allt som du behöver för att strukturera ditt eget sparande enligt 4-hinkar-principen. Det kan vara lite klurigt första gången, men ta gärna hjälp och gör det tillsammans med någon. För våra Patreon-medlemmar arrangerar vi hyfsat regelbundet digitala FikaTillsammans-tillfällen där man kan ställa frågor, få tips och råd.

Lycka till med ditt strukturerande och glöm inte bort att fira ordentligt när du är klar. Genom att göra det här jobbet har du gjort något som över 99 % av befolkningen sannolikt aldrig har gjort och aldrig kommer att göra. Det kommer också att över tid ge resultat som de flesta aldrig kommer att få.

Tack och lycka till!
Jan och Caroline

PS. Den här artikeln är senast uppdaterad 27 december 2019. Den var tidigare publicerad som avsnitt #47 (podd och video), men skrevs totalt om den 29 december 2019 i samband med avsnitt #133. DS.

Sammanfattning av 4-hinkar-principen

Nedan följer en övergripande illustration med de fyra hinkarna:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
En översikt över de fyra hinkarna i 4-hinkar-principen.
En översikt över de fyra hinkarna i 4-hinkar-principen.

Nedan följer de viktigaste punkterna i form av en sammanfattning:

Teorin och regler för de olika hinkarna
Syftet med modellen är att skapa en mental bild där man fyller på en hink i taget. När en hink blir full och svämmar över, då börjar man fylla på nästa hink. När den är full så börjar man på nästa och så vidare. Om en tidigare hink råkar bli tom, då använder man en senare för att återfylla den. 
Hinkarnas uppgift är att absorbera den risk som kommer med att investera sina pengar. Genom att ta lägre risk i de första två hinkarna så kan man ta en hög risk i de två sista hinkarna. Ungefär på samma sätt som man kan spela ett aggressivt anfall om man har ett stabilt försvar. 
När vi pratar om tidshorisonter så gäller dessa från varje givet tillfälle. Om man idag har ett mål att t.ex. gå i pension om 10 år, så innebär det att om sex år är tidshorisonten bara fyra år. Därmed behöver man korrigera för de beslut man tar över tid. 
Fyra-hinkar-principen är ingen naturlag
Det är viktigt att komma ihåg att 4-hinkar strategin är en modell för att göra livet lite enklare. Det är inte en naturlag som gäller i alla situationer och alltid måste följas. Se siffrorna som en rekommendation och ett intervall. Om du kommer fram till ett belopp på t.ex. 100 000 kr så är det full rimligt att det rör sig t.ex. 10-20 % runt det här beloppet. 
Anpassa hinkarna till ditt humankapital, din livssituation,  din risktolerans och ålder
På samma sätt som det inte är en naturlag så behöver du anpassa hinkarna till dig själv. Vi rekommenderar att du tar hänsyn till ditt humankapital. Det vill säga om du är ung, har en av arbetsgivare eftertraktad kompetens och är villig att flytta dit jobb finns så kan du t.ex. ha en långt lägre buffert än någon med hus, familj och barn. 
På samma sätt kan – och bör – du som ung (<45 år) ta en högre risk än någon som är äldre. Du har fler år på dig att vänta ut t.ex. dåliga år på marknaden än någon som är äldre. Det gäller helt enkelt att utgå från våra generella rekommendationer och sedan anpassa det så att det fungerar för dig. 
Bufferthinken – ”den riskfria hinken”
Syftet med den första hinken är att ge dig ett lugn och en trygghet. Du ska alltid kunna sova lugnt om natten. Den här hinken är helt och hållet skyddad från marknadens rörelser. Det är från den här hinken som du finansierar dina levnadskostnade, utgifter, resor och konsumtion. 
Storleken på den här hinken ska vara 12 månaders utgifter minus alla garanterade inkomster under året. Det kan vara värt att teckna en inkomstförsäkring för att kunna minska storleken på hinken och investera mer. Det finns inga avkastningsmål i den här hinken, utan 0 – 2 procents avkastning under rådande omständigheter är bra. Den vanligaste investeringen kommer vara ett bankkonto med insättningsgaranti. 
Bufferthinken bör innehålla alla stora utgifter de kommande 0 – 36 månaderna såsom t.ex. sparande till en kontantinsats, pengar till skatt eller liknande. Du kan även läsa den här artikeln för resonemang kring storleken på din buffert.
Mellanriskhinken 
Syftet med mellanrisk-hinken är att fylla på bufferthinken och den passiva hinken. Eftersom vi redan har ett bra försvar i bufferthinken kan vi i den här hinken öka risken något. Det är som mittfältet i ett fotbollslag. Pengarna i den här hinken ska skydda mot inflationen, det vill säga att pengarna minskar i värde, och till viss del mot marknadens svängningar. 
Tidshorisonten är ca 4 till 10 år och därmed är även målavkastningen högre. Målet är att ha en avkastning på mellan 2 – 5 procent per år, det vill säga högre än inflationen. I förhållande till den vanligt förekommande KIID-riskskalan så kan man tänka placeringar med KIID-risk 3 och 4. Det motsvarar en fondrobot med 60 % aktier och 40 % räntor, Nybörjarportföljen eller RikaTillsammans-portföljen är bra fondportföljer i den här hinken. 
Man kan även välja att dela upp mellanriskhinken i fritt och bundet kapital. På det sättet blir det mer intuitivt att t.ex. boendet (värdet minus lånen) ska placeras i mellanriskhinken. Storleksmässigt bör mellanriskhinken vara ganska stor, gärna 3 – 7 gånger bufferthinkens storlek med minst 1-2 årsutgifter i fritt kapital såsom fonder, fondrobot eller motsvarande.
Passiva hinken – ”högrisk hinken”
Syftet med den passiva hinken är att vara motorn i ditt sparande. Det är här pengarna ska växa och jobba hårt åt dig, precis som anfallet i ett fotbollslag ska göra mål. Det är den passiva hinken som över tid kommer att fylla på mellanrisk-hinken. 
Över tid kommer sannolikt den passiva hinken bli den största delen i ditt sparande även om det är den minsta när du börjar. Storleksmässigt bör du sikta efter att den ska bli så stor så att den kan finansiera den livsstil som du önskar. En bra tumregel är 25 gånger dina årsutgifter.
Eftersom tidshorisonten är lång, mer än 10 år, kan också den högsta risken tas. Det innebär investeringar med ett värde på 5 – 6 på KIID-skalan. Bra exempel är en fondrobot med 90 % aktier, fonden AP7 SÅFA som finns i PPM, fondportföljer som Globalportföljen med en hög andel aktieindexfonder. Avkastningsmålet i den här hinken ligger på 6 – 8 procent i årsmedelavkastning. 
I princip allt långsiktigt sparande passar bra i den här hinken, t.ex. din tjänstepension, sparande till barn, sparande till ekonomisk frihet etc. 
Lekhinken – ”spekulationshinken”
Den sista hinken är valfri. Den är till för dig som tycker att det är kul med sparande och vill få utlopp för spänning, spekulation och din hobby. Syftet med den här hinken är således inte primärt att tjäna pengar utan snarare att tillfredsställa de andra känslomässiga behov som kan finnas med ett sparande. Därför begränsar vi också storleken på den här hinken till att maximalt vara 10 procent av den passiva hinken. 
På det sättet kan du med gott samvete investera pengar i behjärtansvärda projekt, gå in i högriskprojekt, delta i de börsintroduktioner som vi rekommenderar från tid till annan och så vidare. I vår fotbollsmetafor så är det som att slänga in en avbytare på topp de sista 10 minuterna, det kan vara fantastiskt men i de flesta fall kommer det inte leda till något. 
Målet avkastningsmässigt bör vara högre än i den passiva hinken, dvs gärna över 10 % per år. Tidshorisonten är egentligen inte relevant och inte heller riskskalan. Man kan ha behjärtansvärda projekt med låg risk ända upp till ”lotterna” som med stor sannolikhet blir värda noll. Vi anser att alla enskilda innehav i aktier hamnar i den här hinken, lika så alla alternativa placeringar. 
Årligt hinkunderhåll
Vår erfarenhet är att hinkarna fungerar utmärkt men behöver uppdateras ungefär en gång om året. Då kontrollerar man om utgifterna för de närmsta kommande åren fortfarande stämmer. Eventuellt räknar man om storleken på hinkarna och ombalanserar på lämpligt sätt. Då börsen gick riktigt bra under 2019 var det t.ex. ett utmärkt år för att sälja av i den passiva hinken och fylla på de andra. Skulle det varit ett år där börsen backat -40 % skulle det inte vara lika aktuellt att sälja av aktier. 

Här följer en översiktsbild hur det kan se ut när det är färdigt:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Exempel på hur en ekonomi fördelad enligt fyra-hinkar-principen kan se ut.
Exempel på hur en ekonomi fördelad enligt fyra-hinkar-principen kan se ut.

Lyssna på hela avsnittet om fyra-hinkar-principen

Du kan lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till podd- och videoavsnittet:

  • 00:04:53 – Utveckling av andras tankar och strategier
  • 00:08:01 – Syftet med fyra-hinkar-strategin
  • 00:14:12 – En översikt över de fyra olika hinkarna
  • 00:18:24 – Andra förslag på namn för hinkarna
  • 00:18:54 – Regler som gäller oavsett hink
  • 00:19:59 – Siffrorna kan variera, det är inte en naturlag
  • 00:21:31 – Täta läckorna innan bufferthinken fylls på
  • 00:22:26 – Syftet med Bufferthinken
  • 00:25:37 – Hur stor ska bufferthinken vara?
  • 00:27:21 – 12 månaders utgifter minus garanterade inkomster
  • 00:29:22 – Korrigera storleken för ditt humankapital
  • 00:31:20 – Konkreta tillgångar i Bufferthinken
  • 00:33:51 – Investeringar med riskklass 1-2 enligt KIID
  • 00:36:58 – Försäkringar ingår i Bufferthinkar
  • 00:38:07 – Testa olika scenarion som kan inträffa
  • 00:38:07 – Genomgång av Mellanriskhinken
  • 00:42:52 – Hur stor ska mellanriskhinken vara?
  • 00:45:38 – Konkreta tillgångar i Mellanriskhinken
  • 00:48:25 – Investeringar med riskklass 3-4 enligt KIID
  • 00:50:24 – En genomgång av Passiva hinken
  • 00:52:47 – En genomgång av Lekhinken
  • 00:54:40 – Lekhinken bör max vara 10 % av den passiva hinken
  • 00:58:52 – Överkurs: syftet med hinkarna är att absorbera risk
  • 01:00:23 – De olika hinkarnas volatilitet och KIID-risk
  • 01:01:46 – Viktigare att inte förlora pengar än att tjäna pengar
  • 01:02:29 – Få en översikt med hjälpa av ett A4 med fyra kolumner
  • 01:06:15 – Det är ett sätt att lura sig själv
  • 01:09:02 – Ska boendet verkligen vara med?
  • 01:11:32 – Var ska jag månadsspara?
  • 01:12:32 – Åsidosätt fondrobotarnas förslag
  • 01:15:54 – Förslag på hur du kan komma igång
  • 01:17:27 – Tips inför det årliga hinkunderhållet
  • 01:18:52 – Fyra-hinkar frågestund på Patreon
  • 01:19:57 – Få hjälp av en finansiell rådgivare med hinkarna

Precis som vanligt matchar tiderna bättre med videon än med poddavsnittet.

Syftet: att få en överblick, bättre struktur och tjäna mer pengar

Behovet av en ”ram” för alla de olika byggklossarna föddes när jag insåg att vi hade många olika bankkonton, investeringar och tillgångar som spretade åt alla möjliga håll. Som exempel har vi:

  • Vanliga bankkonton på vår storbank (Swedbank)
  • Huset som vi bor i med tillhörande lån på banken
  • Kreditkort hos Revolut och Komplett
  • Egna fondportföljer på Nordnet/Avanza
  • Sparande hos fondrobotarna Lysa och Opti
  • Sparande till barnen och vår ekonomiska frihet
  • Ägande i kul, spännande och behjärtansvärda projekt/företag
  • Olika typer av försäkringar hos olika bolag
  • Ägande i enskilda aktier
  • Pensionssparande såsom tjänstepension och premiepension
  • Övriga alternativa investeringar

Du kanske känner igen dig i en eller flera av punkterna ovan. Det var då behovet att köra en Marie Kondo-lik städning uppstod. För det var svårt att få en helhetskoll. Dessutom hade jag en gnagande känsla – vilken sedan bekräftades – att när man tittade på helheten så låg vi fel i risk. För t.ex. i varje investering hade vi varit försiktiga och safe:at. Min vana trogen som den räddhare jag är. När vi tittade på kompisars ekonomi såg vi att vissa vara totala motsatsen och hade gått all-in överallt där de investerat och hade inget försvar överhuvudtaget. Det var anfall för hela slanten.

Insikten från alla böcker vi läst var att en bättre struktur skulle sannolikt även leda till en högre avkastning. Inte nödvändigtvis för att man placerade bättre, men genom att man undvek de vanligaste beteendemisstagen. De flesta småsparare underpresterar nämligen mot marknadens genomsnittliga avkastning (index). Bara genom att kunna rida ut de stormar som kommer skulle vi få en möjlighet att överprestera mot de flesta andra investerare. För det behövde vi koll på läget. Att vi sedan även skulle sova bättre om natten, kunna fatta bättre beslut och slippa oro och få mer trygghet var en schysst bonus.

Ett bra försvar ger möjlighet till ett aggressivt anfall

Den finansielle rådgivaren Michael Falk skrev i sin bok med råd till amerikanska pensionärer att man alltid bör börja med att spela ett bra försvar. Innan man börjar optimera sitt sparande, ska man först göra det ”immunt”:

Immunize before you (try to) optimize. Immunized simply means having your fixed expenses covered by guaranteed payments, such as your safety net, or pension stipends. Immunizing your fixed expenses also means that nonsafety-net, residual savings can be theoretically invested in any way desired, regardless of volatility. With immunization, your retirement is safe for as long as you live and mostly independent – other than health care shocks – from whatever happens in the markets.

Michael Falk, ”Let’s All Learn How to Fish

Även om han primärt skriver till amerikanska pensionärer så kan man omtolka hans råd även till svenska förhållanden. Hans poäng är att man först och främst måste täcka de fasta kostnader man har i närtid. Dessa pengar som ska täcka utgifter i närtid ska man inte ta någon risk med överhuvudtaget. Det är ditt ”safety-net”. När den delen är omhändertagen, då kan man resterande sparande investeras på vilket sätt man önskar – oavsett risk (volatilitet). Det vill säga att när har ett bra försvar så kan man spela ett aggressivt anfall.

Det som jag också gillar med fyra-hinkar-principen är att det här resonemanget passar i princip i alla åldrar och situationer. Det spelar ingen roll om man är ung eller gammal, har mål att bli ekonomiskt fri (FIRE), spara till sin pension eller sina barn. Principen om försvar och anfall fungerar oavsett. Sedan behöver man självklart anpassa det till just sin situation och sina omständigheter, men det är ändå marginellt. Att man sedan dessutom blir intvingad i en ”fålla” som gör att man undviker många de vanligaste misstagen och fällorna är en stor bonus.

De fyra hinkarna i 4-hinkar-principen

Nedan följer en översikt över de fyra hinkarna. Det är också ett försök att illustrera hur pengarna ska flyttas mellan de olika hinkarna.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
En översikt över de fyra hinkarna i 4-hinkar-principen.
En översikt över de fyra hinkarna i 4-hinkar-principen.

Den första hinken att fylla är Bufferthinken. När den är full kan man börja på mellanriskhinken, när den är full så kan man fortsätta på nästa och så vidare. På samma sätt fyller man på bufferthinken från mellanriskhinken när behovet uppstår. På det sättet behöver man t.ex. inte sälja av aktieindexfonder i den passiva hinken vid ett olämpligt tillfälle då börsen t.ex. är temporärt nere.

Många av er läsare har också återkommit med andra och kanske bättre namn på hinkarna, så nedan följer några förslag:

  • Bufferthinken – riskfria hinken, lågriskhinken
  • Mellanriskhinken – lågriskhinken, räntefond-hinken
  • Passiva hinken – högriskhinken, indexfond-hinken
  • Lekhinken – spekulationshinken, aktiva hinken, disco-hinken(!) 👍😂

Mitt tips är att välj namn som passar och är självförklarande för dig. Det handlar inte om att göra rätt, det handlar om att göra det till sitt eget.

Några generella regler för de fyra hinkarna

Innan vi går in på detalj i de olika hinkarna är det bra att ha några saker i bakhuvudet. För det första är det 4-hinkar strategin en mental modell med syfte att underlätta struktureringen av vår ekonomi och vår sparande. Det är inte en naturlag som måste följas till 100 procent, ska fungera i alla situationer eller hålla ihop från alla perspektiv. Det finns en mängd undantag och anpassningar som behöver göras utifrån ens egen situation.

Exempelvis är inte beloppen exakta och utan hinkarna kan variera under årets lopp. En ung person kan och bör ta högre risk än en äldre person. Ett hushåll med barn och ett hus som är högt belånat behöver en högre buffert än DINK:ies (Double Income No Kids) i en hyresrätt. En sjukpensionär behöver ha en större bufferthink än en en nyutexaminerad student med hela karriären framför sig. Något som vi i avsnitt #87 sammanfattade i termen humankapital. Dina hinkar behöver korrigeras för ditt humankapital.

Några andra saker att ha koll på är att vi tar upp avkastningssiffror räknat som årsmedelavkastning över längre tidsperioder. Därför kan vi räkna t.ex. aktier på 7 procent i årsmedelavkastning trots att börsen sällan ett enskilt år gör 7 procent. Det kan ju variera från -30 procent till +70 procent. Vi tar inte heller hänsyn till inflation utan ger så kallade nominella siffror.

Vår bästa rekommendation är att implementera 4-hinkar strategin med hjälp av en fondrobot som Lysa (annonslänk) där det är möjligt. I delar där det inte går, t.ex. i tjänstepension så rekommenderar vi Nordnet (annonslänk) eller Avanza (annonslänk). Där kan du nämligen använda våra modellportföljer som följer samma investeringsfilosofi. Läs gärna artiklarna:

I dessa artiklar går vi genom vikten av att spara långsiktigt, billigt, passivt och att med fördel använda en fondrobot. För dig som tvekar att använda en fondrobot och gärna vill göra själv, läs gärna den här artikeln: ”Vad är bäst? LYSA, Avanza Global eller en egen portfölj?”. Följer du dessa rekommendationerna kommer du dessutom att få ett billigt och skatteoptimalt sparande.

Bufferthinken – den riskfria hinken som skyddar dig

Man kan sammanfatta Bufferthinken enligt följande:

Syftet med Bufferthinken är att ge dig en ekonomisk trygghet. Den finansierar dina löpande utgifter och din livsstil, den skyddar dig mot oförutsedda utgifter och mot marknadens svängningar. Den ger dig möjligheten att ta en högre risk i de andra hinkarna.

Bufferthinken är den första och kanske viktigaste hinken i form av att dess syfte är att vi ska må bra, kunna fatta kloka beslut, inte få panik när marknaden vänder och därmed kunna vara mer aggressiva med våra resterande pengar. Det är även från den här hinken vi betalar våra löpande levnadskostnader och större utgifter såsom kontantinsats på huset, bilköp och semester.

Hur stor ska bufferthinken vara?

Det finns många olika åsikter kring hur stor buffert man behöver. Allt från en månads utgifter till 12 månadslöner på kontot enligt Ann Wibble. Det enda de flesta experter egentligen är överens om är att den behövs och att den bör prioriteras innan sparande med högre risk. Även om man känner sig taggad på att komma igång och investera eller spara i aktier.

I den ursprungliga varianten av strategin, skriven av Christine Benz för amerikanska pensionärer, var rekommendation två till tre års utgifter som skulle motsvara 8 – 12 procent av kapitalet. Procenten är härledda från den klassiska 4-procent regeln som många förespråkar. Något förenklat kan man se det om 2 till 3 års utgifter. Jag gör förenklingen att hon avser kontanter som lågrisk, räntefonder som mellanrisk och aktier som hög risk.

Jag tycker det resonemanget är klurigt och det skaver lite. För det första tror jag att många av oss fortfarande jobbar, pensionssystemet i Sverige ser annorlunda ut än i USA och vi har helt enkelt andra behov. I vår artikel om buffert och pengar för oförutsedda avgifter konstaterade vi även att ha för mycket pengar i riskfria placeringar som bankkonto har en alternativkostnad. Det är ju pengar som är arbetslösa och inte får någon avkastning. Bodo Schäfer skriver i sin bok att man ska ha 50 000 kr i sin buffert och det upplever jag inte heller passar alla.

En bra kompromiss blev istället att tänka att:

Bufferthinken bör bestå av 12 månaders utgifter minus alla garanterade inkomster.

På det här sättet får vi det bästa av flera världar. Vi tar hänsyn till att vi i Sverige har ett trygghetssystem i form av flera månaders uppsägningstid, inkomstförsäkringar, a-kassa och andra former av garanterade inkomster. Vi tar hänsyn till att det inte är smart att ha för mycket pengar stående i riskfria placeringar och vi tar höjd för ett års omställningstid om något skulle hända. Det räcker för att kunna flytta pengar från mellanriskhinken eller förändra sin livsstil om det skulle behövas.

Om du har en så pass god situation att dina garanterade inkomster är större än dina 12 månaders utgifter. Se till att ändå ha en lägsta summa som buffert. Vissa rekommenderar en månads utgifter, 50 000 kr eller motsvarande. Jag tycker att det viktigaste är att det är en summa som är tillräckligt stor för att du på kort sikt ska känna dig ekonomiskt trygg.

Räkneexempel för storleken på bufferthinken

En svensk genomsnittslön är på ca 29 000 kr i månaden innan skatt. Låt oss även utgå från att man har en fast anställning med två månaders uppsägningstid. Avrundat ger det 22 000 kr i lön efter skatt per person. Tillsammans betyder det 44 000 kr i månaden netto. Av det här sparar man 10 procent, vilket ger 4 000 kr och resterande 40 000 kr är löpande utgifter.

Det ger följande ungefärliga uppställning vid ett scenario där båda blir uppsagda samtidigt. Jag har räknat ungefärligt med hjälp av följande kalkylator för A-kassa. Med risk för att jag har räknat fel eller missförstått.

 JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
Lön #122000220000000000000
Lön #222000220000000000000
A-kassa #10014500145001450012400124001240012400124001240010000
A-kassa #20014500145001450012400124001240012400124001240010000
Bidrag000000000000
Summa440004400029000290002900024800248002480024800248002480020000
             
Utgifter400004000040000400004000040000400004000040000400004000040000
Differens+4000+4000-11000-11000-11000-15200-15200-15200-15200-15200-15200-20000
Ack40008000-3000-11000-21000-36200-51400-66600-81800-97000-112200-132000

I ett scenario som ovan skulle man gått back ca 130 000 kr på ett år förutsatt att man inte gjort några förändringar på sin utgiftsnivå eller någon hade fått ett nytt jobb. Vilket borde vara högst osannolikt. Sedan kan man ta lite höjd, men säg att man skulle lägga på ca 20 000 kr, då får man 150 000 kr. Det är mycket pengar för de allra flesta, men det är också en stor skillnad mot om man skulle räknat 40 000 kr per månad gånger 12 månader, vilket skulle bli 480 000 kr.

Korrigera för ditt humankapital och ev. inkomstförsäkring

Det är när man gör sådana här beräkningar man kan konstatera att t.ex. en inkomstförsäkring kan vara lönsam. Genom att betala någon hundralapp extra i månaden så kan man få en inkomstförsäkring på upp till 80 % i upp till 9 månader. Det skulle innebära nästan 50 000 kr i exemplet ovan. Det vill säga att vi kan sänka beloppet drastiskt från 130 000 kr till 80 000 kr. Återigen enligt resonemanget att om du har ett bra försvar så kan du spela ett aggressivt anfall.

På samma sätt bör man korrigera storleken på bufferthinken i förhållande till sitt humankapital. Ens humankapital är väldigt förenklat värdet på alla de färdigheter, erfarenhet och framtid man har. En ung person med en bra utbildning med en eftertraktade kompetens har mycket enklare att få jobb än någon som är äldre och har en kompetens som inte behövs. Vet man att man kan få ett nytt jobb inom kort så kan man också minska storleken på bufferthinken.

Övriga faktorer som också bör korrigera värdet är ålder, livssituation och risktolerans. Det säger sig själv att den nya barnfamiljen som precis har köpt ett nytt hus med en hög belåningsgrad bör ha en betydligt större bufferthinken än pensionärsparet med det avbetalda huset, studenten i hyresrätten eller det unga paret utan barn i bostadsrätten. Om man upplever att man har en låg tolerans för risk, som jag, så är det också något som man bör ta hänsyn till (eller tvärtom).

Min upplevelse är att de flesta hamnar någonstans kring 2 – 4 månadsutgifter i storlek på bufferthinken. Om man inte vet sina månadsutgifter så kan man utgå från månadslöner. Sannolikheten är dock stor att du är en person som redan sparar en del av din lön och då är det overkill att ta hänsyn i bufferten till även sparpengar. Därav är månadsutgifter ett lite bättre mått.

Bufferthinken kommer att variera i storlek

Det är viktigt att vara medveten om att under året så kommer beloppet i bufferthinken att variera. I samband med lön kommer den stiga i värde och i slutet av månaden kommer den sannolikt vara som lägst. Det är helt och håller naturligt i och med att ens bankkonto ingår i bufferthinken.

På samma sätt kommer storleken att variera med de utgifter man har planerat. Om du t.ex. funderar på att köpa ett boende inom 2 år, då kommer kontantinsatsen finnas på ett konto med insättningsgaranti som gör bufferthinken väldigt stor. På samma sätt tar man i bufferthinken höjd för kommande stora utgifter som renoveringar, resor eller stora inköp.

Därför bör man i det årliga hinkunderhållet inte bara se över hur mycket pengar som finns i de olika hinkarna, men även fundera på hur stora hinkarna behöver vara. Det är också helt okej att låta hinken variera inom ett intervall innan man känner behov att fylla på den från mellanriskhinken. Jag själv tycker t.ex. 100 000 kr +/- 25 % är ett helt okej intervall.

Tillgångar och investeringar i bufferthinken

Det är värt att komma ihåg att tidshorisonten för bufferthinken är 0 – 3 år. Det vill säga en tidshorisont som är för kort för investeringar med någon högre risk. Vi håller oss på riskklass 1 – 2 på KIID-skalan vilket innebär en volatilitet (svängningar runt medelvärdet) på 0 – 2 procent per år. Se kommande separat avsnitt om KIID och volatilitet.

Bankkonto med insättningsgaranti
Basen i bufferthinken är det vanliga bankkontot med insättningsgaranti. Gärna hos en aktör som ger en lite högre ränta. Utmärkt exempel är t.ex. Avanzas (annonslänk) Sparkonto+. Om man har mycket pengar, mer än t.ex. 50 000 kr i bufferthinken, så kan man även överväga att låsa en del av överskottet i bundet sparkonto på t.ex. 6 månader. Även det kontot behöver dock ha insättningsgaranti. 
Kontanter och andra valutor
Om det är så att du har kontanter eller pengar i andra valutor via t.ex. Revolut de i bufferthinken.  
Räntefonder med en låg riskklass
Om du kommer fram till att du ska en stor summa i bufferthinken, t.ex. över 50 000 eller 100 000 kr, då kan även räntefonder vara ett alternativ. Det ska dock vara räntefonder som maximalt har en riskklass 1 eller 2 enligt KIID-skalan. Ett alternativ är den så kallade räntetrippeln som för 2020 består av 60 procent Spiltan Räntefond Sverige, 30 % IKC Avkastningsfond och 10 % Spiltan Högräntefond.
Ett alternativ för den med hög risktolerans kan även vara en fondrobot som LYSA (annonslänk) med 80 % räntor och 20 % aktier. Det skulle jag dock först säga är aktuellt efter 100 000 kr. Det vill säga att om man har 150 000 kr i bufferthinken, då skulle 50 000 kr vara sparkonto med insättningsgaranti, 50 000 kr i räntetrippeln och resterande i fondroboten med 80 % räntor. 

Det är de tre typerna av tillgångar med den allra lägsta risken som bufferthinken bör bestå av. Det medför även att den förväntade årsmedelavkastningen i den här hinken ligger mellan 0 – 2 procent per år. Även om det inte är optimalt så är det okej att det är under inflationen. Syftet är att spela ett bra försvar.

Försäkringar – en underskattad del av privatekonomin

Min upplevelse är att försäkringar ofta är en underskattad del av privatekonomin. Genom att ha kloka försäkringar så kan man frigöra kapital som annars hade behövt allokeras till annat – som t.ex. inkomstförsäkringen och bufferten. Vilka försäkringar man bör ha beror naturligtvis på livssituation, risktolerans och den totala ekonomiska situationen. En av mina goda vänner med mycket pengar brukar även säga att man bara ska försäkra det som man inte har råd att finansiera själv i händelse av olycka.

Nedan följer en kort rekommendation på de försäkringar som man bör överväga. Ett bra sätt att tänka är att gruppera dem som krav enligt lag, nödvändiga och bra att ha.

  • Trafikförsäkring – krav enligt lag om du har fordon.
  • Hemförsäkring – nödvändig och gärna med villa/bostadsrättstillägg
  • Barnförsäkring – nödvändig om du har barn
  • Reseförsäkring – nödvändig vid resor längre än det som täcks i hemförsäkringen
  • Olycksfallsförsäkring – bra att ha
  • Sjukvårdsförsäkring – bra att ha för att ”gå före i kön”
  • Inkomstförsäkring – bra att ha för att minska storleken på bufferthinken
  • Livförsäkring – bra för omställning i händelse av dödsfall
  • Djurförsäkring – bra att ha om du har djur

Övriga försäkringar som man oftast inte behöver är de som säljs i butik, i samband med resor eller liknande situationer. Jag personligen tackar nästan alltid nej till dessa. Jag rekommenderar verkligen Konsumenternas hemsida som försäkringar. Ett tips när det gäller försäkringar, t.ex. livförsäkringar, är att tänka i omställningstid istället för belopp. När vi valde storlek på vår livförsäkring så ställde vi oss frågan:

Om jag skulle dö, hur lång tid behöver min partner för att ställa om sitt liv?

Vi kom t.ex. fram till att svaret var 10 år. Därför räknade vi på en storlek på livförsäkringen som motsvarade 10 årsinkomster efter skatt för mig, vilket blev ca 3 miljoner kronor. Nu får man komma ihåg att vi är en relativ ung barnfamilj, nyinflyttade i ett högt belånat hus och summan blir därefter.

Den femte, okända och läckande utgiftshinken

En läsare, Jimmy ”Astillion” Andersson, är den bäste sparare jag känner med ett sparande på 70 % av sin lön. Han har skrivit flera gästinlägg här på bloggen:

Jimmy beskrev ett ganska kul resonemang för mig. Han tyckte att man kunde se det som att det fanns ytterligare en hink innan buffert hinken. Det var ”utgiftshinken” där en månadsinkomst hamnade. Den bestod av en massa hål som symboliserade alla de utgifter som man har på månadsbasis.

Ju bättre man var på att täta dessa hål, desto mer kunde man hälla över i bufferthinken. Det är svårt att argumentera mot, även om jag själv har en preferens om att hellre öka intäkterna än minska utgifterna. Det går ju bara maximalt att skära bort 100 % av sina utgifter, men inkomsterna går att öka hur mycket som helst.

Hursomhelst var det uppenbarligen ett synsätt som fastnade hos mig och som man faktiskt kan ha glädje av. Så, tack Jimmy! 👍🙏

Mellanriskhinken – balansen mellan låg och hög risk

Man kan sammanfatta Mellanriskhinken enligt följande:

Syftet med mellanriskhinken är att fylla på buffert- eller den passiva hinken. Den ska skydda dig mot inflationen och marknadens svängningar. Mellanriskhinken ger dig en ekonomisk trygghet i vetskapen att det finns resurser att ta även bortom bufferthinken.

Min upplevelse är att mellanriskhinken många gånger är den mest missförstådda delen i ens ekonomi. Vi är vana att resonera i hög risk och låg risk, men inte så mycket i form av en balanserad risk. I perioder som nu, där börsen har gått bra de senaste 10 åren, så har man blivit belönad för att ta en hög risk och då vill man inte ha en mellanrisk. I perioder av misär vill man ju inte heller ha den eftersom då är låg risk allt man vill ha. Den här hinken är till för att balansera och skapa en lagom balans mellan hög och låg risk.

Vi vill inte att våra pengar ska bli mindre värda till följd av inflationen som urholkar köpkraften med 2 procent om året. Något som pengarna i bufferthinken råkar utför. Samtidigt vill vi inte heller förlora pengar till följd av marknadens svängningar, där börsen ska backa med -50 % ungefär två gånger på en 15-års period.

Tillgångar och investeringar i mellanriskhinken

Eftersom tidshorisonten för mellanriskhinken är ungefär 4 till 10 år kan vi unna oss en högre risk än i bufferthinken. Målavkastningen är ca 2 – 5 procent om året i årsmedelavkastning över en 10 års period. Tittar vi utifrån KIID-risskalan så kan vi tillåta oss investeringar med en risk på 3 – 4, vilket motsvarar en volatilitet på 2 – 10 procent på årsbasis.

Fondportfölj med maximalt 60 % aktier och 40 % räntor
Om basen i bufferthinken är bankkonto med insättningsgaranti så är basen i mellanriskhinken en portfölj bestående av aktieindexfonder och räntefonder. Grundrekommendation är en fondrobot som LYSA (annonslänk) med 60 % aktier och 40 % räntor. Vill man inte använda en fondrobot fungerar Nybörjarportföljen ypperligt. Även RikaTillsammans-portföljen passar väl in i mellanriskhinken. 
Bostaden i form av villan eller bostadsrätten
Om man tittar på boende utifrån ett rent finansiellt perspektiv – i form av historisk värdeutveckling, tidshorisont och risk i form av volatilitet så passar boendet bäst in i mellanriskhinken. Fastigheter i Sverige och utomlands har under långa tidsperioder (bortsett från de senaste 30 åren) utvecklats ungefär i linje med inflationen. 
Vi räknar dock bara nettovärdet på bostaden i mellanriskhinken. Det vill säga skillnaden mellan husets värde och skulderna som du har på det. Det vill säga är huset värt 2 miljoner och du har lån på 1.5 miljoner, då är värdet till mellanriskhinken bara 0.5 miljoner. 
Pensionssparande – om du har mindre än 10 år till pension
Om du är i pension eller har mindre än 10 år kvar till pensionen så ska delar av ditt pensionssparande börja flyttas över till mellanriskhinken. I korthet kan man säga att ju äldre du är, desto större ska den här hinken bli.
Reala tillgångar – t.ex. fastigheter, skog och mark
Jag skulle även argumentera för att majoriteten av reala tillgångar som man äger såsom t.ex. skog och mark har sin plats i mellanriskhinken. Eventuellt även ens eget bolag. Värdet sätts precis som för bostaden genom värdet på det egna kapitalet (=dagsvärde – skulder).

Jag vet att just bostaden är det som skapar mest frågor och protester i samband med fyra-hinkar-principen, så låt oss ta det direkt.

Bostadens vara eller icke-vara i 4-hinkar strategin

Eftersom boendet för de flesta av oss är den absolut största tillgången vi har i livet, anser jag att den bör vara med i fyra-hinkar-strategin. Om man tittar på bostaden rent finansiellt och bortser från sina känslor, så tror jag att de flesta håller med om att:

  • Det är en tillgång som kan säljas för en viss summa pengar
  • Summan man kan sälja för varierar över tid
  • Variationen i priset går att räkna på och jämföra över tid
  • Man kan använda tillgången som en säkerhet för ett (bo)lån

Det vill säga att bostaden beter sig precis som vilken annan tillgång som helst. Invändningen kommer först i nästa steg:

Men, jag kan ju inte använda bostaden för att fylla på bufferthinken om jag inte säljer den.

I många fall är det inte ett helt korrekt påstående. Förmodligen känner du likt oss en hel del människor som har lånat på huset för att; köpa en bil, ha möjlighet att hjälpa barnen med en kontantinsats på sitt första boende eller använt pengarna för att investera dem. Vi har till och med skrivit en artikel på ämnet ”Vad är bäst? Spara, amortera, investera eller till och med belåna?

Fallgropen som jag i många år satt fast i var att jag hade kopplat ihop huset med lånet. Det är inget konstigt eftersom vi till och med pratar om det som ett ”bolån”. Men återigen, utifrån ett rent finansiellt perspektiv så är det ett lån med fastigheten som säkerhet. Det finns ingen naturlag som säger att pengarna i lånet måste användas till bostaden – något som alla som köpt bil och lånat pengar på huset kan intyga.

Således är svaret: ”Jo, man kan i många fall använda bostaden för att fylla på bufferthinken”. Men det finns fall då det inte är möjligt. Det kan vara de fall då banken inte beviljar lån för att man har en för låg inkomst på grund av t.ex. ålder, livssituation eller amorteringskravet/skuldkvoten. I det fall är det korrekt att det inte är möjligt.

Överkurs: Men samtidigt så bör man också komma ihåg att allt som inte är en naturlag bara är en överenskommelse. En överenskommelse kan man också alltid försöka göra om. Banker har nämligen utrymme att inom lagstiftningen göra undantag för t.ex. arbetslöshet, sjukdom, föräldraledighet och andra situationer. Det kan skapa utrymme i situationer då det behövs.

Fritt och bundet kapital i mellanriskhinken

För att underlätta resonemanget kring bostaden i mellanriskhinken kom en finansiell rådgivare med tipset att dela upp mellanriskhinkens tillgångar i fritt och bundet kapital. Det fria eller likvida kapitalet är pengar i fondroboten eller fonderna. Det är pengar som man på ett par dagar kan ha i kontanter och på ett enkelt sätt flytta mellan hinkarna.

Det bundna kapitalet är typiskt bostaden. Det är ett kapital men det är bundet i bostaden, fritidshuset, tomten eller motsvarande och kan inte lätt tillgängliggöras. Ett annat exempel på bundet kapital som beter sig som en mellanrisktillgång är den allmänna pensionen exkl. premiepensionen. Det är också något som vi äger men inte kan tillgodogöra oss, men som det vore fel att bortse från i ens förmögenhetssammanställning.

Därför bör man i storleksresonemanget för mellanriskhinken även ta hänsyn till den här faktorn.

Hur stor ska mellanriskhinken vara?

Om vi återigen tar avstamp i Christine Benz artikel så var hennes tips till pensionärer att mellanriskhinken skulle motsvara 32 – 48 procent av kapitalet (givet 4-procents regeln). Det vill säga ungefär 4 gånger så stor som bufferthinken. I grunden är det ett rimligt antagande, men jag anser att det bör kompletteras med fler perspektiv. Särskilt t.ex. med tanke på att bostaden ska räknas in i mellanriskhinken.

Samsynen som jag och många läsare har hamnat i är:

Mellanriskhinken bör vara 4 – 8 gånger så stor som bufferthinken varav ett belopp motsvarande 1 – 2 ”bufferthinkar” bör vara i form av fritt kapital.

Det är en rimlig kompromiss till som tar höjd både för kravet att kunna fylla på bufferthinken som att bostaden ska vara inräknad. Naturligtvis bör storleken anpassas, precis som med bufferthinken, till ens humankapital, ålder, livssituation och risktolerans . Ju yngre/större humankapital desto mindre behov av en stor mellanriskhink och vice versa. En livssituation med nytt boende, barn, familj bör leda till ett större belopp och så vidare.

Det som också är klurigt är att man kan se på storleken på bufferthinken på olika sätt. Christine Benz utgår i sitt resonemang att en bufferthink motsvarar alla utgifter man har under 2 år. Enligt vår definition så skar vi ner bufferthinkens storlek till ett minimum i form av att vi tog ”12 månaders utgifter minus garanterade inkomster”. Så istället för 480 000 kr kom vi fram till 80 000 kr. Det är en galet stor skillnad att tänka 320 000 kr (= 80 000 * 4) eller 1 920 000 kr (=480 000 * 4).

Helt ärligt så tycker jag det här är klurigt och tar gärna er hjälp i kommentarerna. Det som jag har landat i för närvarande är någon slags gyllene medelväg. Om man är i 40-års åldern, som den genomsnittlige svensken är, så är sannolikheten hög att man kommer att ha ett arbete de närmsta 20 åren. Dessutom hamnar man aldrig i en situation i Sverige helt utan inkomst tack vare välfärden. Det gör att man kan argumentera för att Christine Benz alternativ går bort. På samma sätt tycker jag att det andra extremläget om fyra gånger den nedbantade varianten bör gå bort.

Vårt räkneexempel i bufferthinken skulle således ge ett spann på 320 000 till 1 920 000 kr så skulle jag tycka att rimligt är någonstans i mitten. Ett förslag skulle vara runt 1 200 000 kr varav minst 200 000 – 400 000 kr skulle vara i form av fritt kapital. Därmed kan man fylla på bufferthinken flera gånger om det skulle behövas.

De flesta överskattar sin risktolerans och tidshorisont

En vanlig invändning blir att mellanriskhinken blir väldigt stor, särskilt med tanke på att man ofta inte har haft den i sitt sparande tidigare. Det stämmer även om det för många uppvägs av att man kan lägga in bostaden. Jag vill däremot kasta ljus på ett resonemang som en finansiell rådgivare förde som jag tycker är relevant. Tesen var att de flesta överskattar både sin risktolerans och tidshorisont.

Det är lätt att efter 10 års uppgång säga att man har en hög risktolerans eftersom man inte har upplevt en 50-procentig nedgång. Utgångspunkten bör alltid vara att man kommer att freaka ut. Det gör alla den första gången. Tidshorisonten är det andra området där de flesta överskattar sin förmåga. Man säger att man har 10, 20 eller 30 års tidshorisont, men det har man sällan om pengarna inte är uttryckligen låsta i ett pensionssparande. Livet förändras, marknaden rör sig och situationer förändras.

När han jobbade med sina utgick han därför från två frågor:

  • Har klienten en hög risktolerans utan att freaka ut vid en nedgång?
  • Har klienten behov av en hög avkastning?

Om klienten inte hade en hög risktolerans, så blev det alltid en defensiv portfölj oavsett svaret på den andra frågan. Om kunden inte hade behov av en hög avkastning men hade en hög risktolerans blev det en defensiv portfölj. Den enda gången det således blev en aggressiv portfölj var när kunden hade en hög risktolerans på riktigt och dessutom hade behov av en hög avkastning. Den överraskande poängen var dessutom att en aggressiv portfölj för honom var en portfölj med 60 % aktier. Det som vi kallar för en mellanrisk-portfölj.

Det är således inte fel att faktiskt ha en stor del av sina pengar i mellanriskhinken. Man behöver egentligen inte mer pengar än de pengar man behöver för att försörja sin önskade livsstil. Lite kontroversiellt brukar jag säga att människor som bara har målet ”att tjäna så mycket pengar som möjligt” bara inte har fått hjälp att räkna ut hur mycket pengar de behöver. För många förändras inte livsstilen, eller gör dem lyckligare, bara för att där är mer pengar än de behöver. Tittar man på riktigt rika människor så är målet ofta 3-4 procents avkastning per år med en begränsad risk.

Räkneexemplet som kunde ha flyttat mitt pensionssparande till mellanriskhinken

För ett tag sedan ville jag göra ett överslag på mitt framtida behov av pension. Observera att följande är ett förenklat sätt att räkna, inte är exakt men tillräckligt bra för att illustrera ett exempel. Jag är idag 38 år gammal, har ca 1 000 000 kr i min tjänstepension och inget privat pensionssparande. Utgick jag från min lön på ca 40 000 kr i månaden och att jag skulle få ca 16 000 kr i allmän pension så gav det ett glapp på ca 24 000 kr (=40 000 – 16 000 kr) givet att jag vill ha samma livsstil när jag går i pension som idag.

På årsbasis blev det 288 000 kr (=24 000 * 12) som saknades. Det vill säga att jag behöver när jag går i pension ersätta 288 000 kr i pension med avkastning på kapital eller ett sparande. Utgår vi från 4 %-regeln som säger att jag tar ut 4 procent av mitt kapital så innebär det att jag behöver ca 7,2 miljoner kronor (=288 000 x 25 eller 288 000 / 0.04).

Då vet jag att nuläget är ca 1 miljon, målet är ca 7 miljoner och tidsperioden är 27 år. Givet dessa tre värden kan jag använda min ränta-på-ränta räknare och komma fram till några olika vägar för att komma till målet. Jag kan antingen:

  • a) Spara 10 000 kr/mån med 4 % avkastning (~7,8 Mkr)
  • b) Spara 7 000 kr/mån med 5 % avkastning (~7,5 Mkr)
  • c) Spara 5 000 kr/mån med 6 % avkastning (~7,6 Mkr)
  • d) Skippa månadssparandet helt och ha 8 % avkastning (~7,2 Mkr)

Alla ovanstående kombinationer landar med stor sannolikhet i häraden 7 miljoner. Det ger dessutom en indikation vilket månadssparande (läs: tjänstepensionssavsättning) med tillhörande förväntad årsmedelavkastning som jag behöver. Eftersom jag är en person som är riskavers så har jag valt alternativ b). På det sättet skapar jag mig nämligen en marginal och jag vet att jag med stor sannolikhet kommer att lyckas med mitt mål. Man behöver inte ha tur eller överanstränga sig för att över en 20 års period lyckas med 5 % avkastning i genomsnitt.

Vän av ordning kommer att protestera att pensionssparande på 20+ år bör ha en högre risk eftersom tidsperioden är så lång. Jag håller helt och hållet med. Min poäng är egentligen bara att visa att mellanriskhinken är befogad, att det inte gör något att den är stor, att den faktiskt bör öka i storlek över tid och att man inte behöver maximera avkastningen och därmed ta onödiga risker. Jonas Lindmark på Morningstar som är lite äldre än mig skrev i en krönika den 19 december 2019 att han enbart hade räntefonder i sin portfölj.

Den passiva hinken – högriskhinken som är motorn i sparandet

Den tredje hinken är kanske också den här enklaste hinken. Jag har valt att kalla den för ”passiva hinken” med tanke på att den ska bestå av investeringar som är passiva. Den bygger på hela vår investeringsfilosofi kring att:

Smart sparande ska inte vara spännande. Basen i sparandet ska vara en så passiv, billig och global aktieexponering som möjligt.

Här släpper vi alla tankar kring försvar och spelar ett aggressivt anfall med höga andelar aktier i sparandet i form av billiga indexfonder. Helt i linje med vad forskningen säger fungerar. Syftet med den passiva hinken är:

Syftet med den passiva hinken är att fylla på mellanriskhinken i de fall att det behövs. Den ska tjäna pengar åt dig och bygga din förmögenhet samt se till att det finns tillräckligt med pengar för att finansiera ditt liv.

Det är här vi verkligen låter pengarna jobba hårt för oss istället för att vi ska behöva jobba hårt för pengarna. Vi investerar våra pengar i linje med forskningen över långa tidsperioder för att ge oss själva bästa odds för att lyckas. Vi kan också unna oss den här höga risken eftersom både buffert- och mellanriskhinken spelar försvar åt oss. Att den passiva hinken periodvis kommer att förlora 50 % av sitt värde är inget som kommer att påverka vår vardag eller liv på kort sikt.

Den här hinken passar således utmärkt för sparande på lång sikt såsom pensionsparande, sparande till barnen eller sparande för ens ekonomiska frihet enligt t.ex. FIRE.

Tillgångar och investeringar i den passiva hinken

Eftersom tidsperioden är 10+ år är det rimligt med högre risk i form av 5 – 6 enligt KIID-riskskalan. Det motsvarar en volatilitet på 10 – 25 procent på årsbasis. Målavkastningen ligger på 6 – 8 procent per år i årsmedelavkastning.

Fondportfölj med 60 till 100 procent aktieindexfonder
I den passiva hinken bör basen vara en väldiversifierad fondportfölj med minst 60 % aktier. Grundrekommendationen är således en fondrobot som t.ex. LYSA (annonslänk) med 90 procent aktier och 10 procent räntor. 
Om man inte kan använda en fondrobot rekommenderar vi Globalportföljen eller resonemanget i den här artikeln kring en billighetsportfölj på Avanza. Det alla dessa alternativ har gemensamt är att de bygger på passiva globala indexfonder med låga avgifter som investeras över lång tid.  
Premiepension
Ditt PPM-sparande hamnar också i den här hinken om du har mer än 10 år till pension. Grundrekommendationen är att välja AP7 SÅFA som är det alternativ som ger bäst odds för en bra avkastning. Föga förvånansvärt är det också en passiv global indexfond som är extremt billig. 
Tjänstepension och övrigt pensionssparande
Om du har mer än 10 år till pension bör även dina övriga pensioner som du kan förvalta själv hamna här. Dessa bör också placeras enligt ovanstående princip – så billigt, passivt och globalt som möjligt.

That’s it. I den här hinken bör det inte finnas några andra saker. Det gör inte heller något att man placerar allt i liknande globalfonder. Genom att välja en globalfond har du placerat dina pengar i flera tusen bolag.

Hur stor ska den passiva hinken vara?

Om vi återigen tar avstamp i Christine Benz artikel så är hennes rekommendation ungefär 40 – 60 % av ens totala kapital. Jag tycker att det återigen är trubbigt och inte riktigt tillämpbart. Jag skulle egentligen säga att fram till 55 års ålder, givet pension vid 65, så bör den – för de allra flesta – vara så stor som möjligt.

Sedan får man självklart hitta en balans för sig själv och sin situation. Om man har mycket pengar så behöver den inte vara större än den avkastning man faktiskt behöver för att finansiera din livsstil som man önskar. På samma sätt som tidigare kan man behöva korrigera för sin ålder, livssituation, risktolerans och humankapital.

Vi själva har lagt mest tid på att få buffert- och mellanriskhinken rätt i storlek. Den passiva hinken har därefter fått bli vad den blir. Det vill säga att vi låter den vara ”så stor som möjligt” och vårt sparande går numer i princip helt och hållet till den här hinken.

Avvägning när man i början av sin sparkarriär

Under de senaste åren har jag sett en situation som skaver lite. Det gäller ofta yngre personer eller personer som är i början av sin sparkarriär. Då säger 4-hinkar principen att man först ska börja med bufferthinken, sedan fortsätta med mellanriskhinken och först därefter börja med den passiva hinken.

Att man ska ha en buffert innan man börjar investera sina pengar är i min värld en no-brainer. Att däremot inte börja med den passiva hinken innan man är klar med mellanriskhinken skaver. Det kommer nämligen kosta en hel del i längden i förlorad avkastning.

Därför tror jag att det är rimligt att man i initalt kanske delar upp en del av sitt månadssparande eller startkapital i både mellanrisk- och den passiva hinken. I dessa situationer är ju också en större nedgång i den passiva hinken relativt liten jämfört med ens månadssparande och humankapital.

Lekhinken – hinken för spekulation och ha kul i

Lekhinken är en hink som jag kompletterade fyra-hinkar-principen med efter att ha tittat på mitt eget och andras sparande. Jag insåg nämligen att jag själv och många hade gjort misstaget att ha för mycket risk. En stor del av pengarna var nämligen placerade i enskilda aktier, alternativa investeringar och det som skulle vara ”nästa heta grej”. Sådant som många professionella investerare/rådgivare inte skulle rekommendera att man ägde och därmed inte tog höjd för i sina modeller.

Jag tror att många likt mig tycker att det är roligt med sparande. För vissa är det till och med en hobby. Problemet att köra en fondrobot i de två tidigare hinkarna är ungefär lika roligt som att se målarfärg torka eller se gräs växa. Vi säger ju till och med uttryckligen att smart sparande inte är spännande. Men var ska man då placera de börsintroduktioner som vi deltar i från tid till annan eller behjärtansvärda projekt som man vill stödja?

Lösningen blev lekhinken där det är okej att spekulera. Jag tycker nämligen att det är en skillnaden mellan att investera och att spekulera. Att investera är att ”acceptera den genomsnittliga avkastningen som marknaden ger” och spekulera är att ”försöka överträffa den genomsnittliga avkastningen som marknaden ger”. Målet med lekhinken blir således:

Syftet med lekhinken är att inte primärt att tjäna pengar. Det är snarare att få utlopp för sina känslor, behov för spänning, kunna dela med sig av sina ”krigshistorier”, framgångar och förluster. Det är i lekhinken som vi kan testa nya saker, lära oss och göra misstag utan att det påverkar vår vardag eller ekonomiska framtid.

Om man således inte tycker att det är kul med sparande utan bara vill strukturera sitt sparande på ett bra sätt, då kan man faktiskt helt hållet skippa lekhinken. Den är på intet sätt obligatorisk.

Tillgångar och investeringar i lekhinken

Eftersom syftet med lekhinken inte primärt är att tjäna pengar blir det svårt att resonera både kring tidshorisonter, riskskalor och målavkastningar. Tidshorisonten kan nämligen vara allt från några dagar i våra ”teckna-sälj”-rekommendationer till över 20 år i några av våra investeringar med längst löptid.

Risken i placeringarna kan också vara allt från i princip riskfritt till en chansning. Således tänker jag att hela skalan 1 till 7 är rimlig. Målavkastningen varierar således också, men som en generell tumregel brukar jag själv tänka att minst 10 procent i årsmedelavkastning är kravet. Särskilt eftersom den passiva hinken ska ge runt 7 procent utan att vara i närheten av samma risk.

Enskilda aktier
Majoriteten av alla direktinvesteringar i enskilda aktier bör man betrakta som spekulationer eftersom man har oddsen emot sig. En studie mellan 1983 och 2006 på den amerikanska börsen visade att 39 % av alla aktier var olönsamma investeringar, 18.5 % av aktierna förlorade minst 75 % av sitt värde, 64 % underpresterade mot sitt index och endast 25 % av alla aktier stod för hela marknadens uppgång. Det är således inte ens en 50-50-chans att välja en aktie som över tid kommer att gå bra. 
Börsnoteringar (”teckna-sälj”)
Från tid till annan rekommenderar vi att delta i börsnoteringar där aktierna är felprissatta. Dessa löper över ett par dagar och är typiska lekhink-investeringar. 
Onoterade bolag och Private Equity
Investeringar i onoterade bolag hamnar också i den här hinken på grund av sin höga risk. 
Alternativa och behjärtansvärda investeringar 
I princip alla övriga investeringar såsom crowdfunding Tessin, Savelend, Toborrow, Trine m.fl. hamnar i den här hinken. 
Övriga spekulationer och chansningar
Även så kallade ”lotter” hamnar i den här korgen. Det mest kända exemplet på sistone är kryptovalutor som Bitcoin. 

I princip kan man säga att allt som inte är kontanta medel, reala tillgångar, fondrobotar samt aktieindex- eller räntefonder hamnar i den här hinken.

Hur stor ska lekhinken vara?

För att försöka hålla en balans mellan hinkarna är min rekommendation att lekhinken maximalt är 10 procent av den passiva hinken. Det vill säga att om du har 100 000 kr i den passiva hinken, så får summan av alla tillgångar i lekhinken maximalt vara 10 000 kr. På det sätter kommer inte det inte påverka dina ekonomi i någon större utsträckning om hela lekhinken ”exploderade”.

Precis som innan får man anpassa det till sin livssituation, humankapital, risktolerans och ålder. Särskilt i de situationer om man har ett startläge där man har majoriteten av sitt sparande i den här hinken. Då kan en ombalansering till de andra hinkarna ta lite tid vilket kan vara värt det.

Tips för att komma igång med 4-hinkar-principen

Ett av de bästa sätten för att komma igång med fyra-hinkar-strategin är att göra det tillsammans med din partner eller en annan person. Det är alltid mycket enklare att resonera tillsammans med någon annan person. Börja gärna med ett A4-papper som man delar upp i fyra kolumner för respektive hink.

Räkna sedan och resonera dig fram till hur stora just dina hinkar behöver vara för att passa din ekonomi och ditt liv. Notera att det är både en räkneövning och en diskussionsövning med tanke på att man behöver korrigera för ålder, livssituation, humankapital, risktolerans och så vidare. Ett överkurstips som några läsare delade med sig av var att de simulerade olika scenario i sin ekonomi med de fyra hinkarna. Det var allt från att den ena partnern blev arbetslös, sjuk, långtidssjukskriven till skilsmässa och dödsfall. På det sättet blev de än mer trygga i deras ekonomi var robust och stod emot i princip vad än livet kunde tänkas kasta emot dem.

Nedan följer ett exempel på hur det kan se ut när det är färdigt:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Exempel på hur en ekonomi fördelad enligt fyra-hinkar-principen kan se ut.
Exempel på hur en ekonomi fördelad enligt fyra-hinkar-principen kan se ut.

Identifiera sedan ditt ekonomiska nuläge. Ett par läsare har berättat för mig att de tog post-it-lappar som de skrev alla sina olika tillgångar på. Det vill säga att huset var en post-it-lapp, kontot på Lysa var en, barnsparandet en tredje, tjänstepensionen en fjärde och så vidare. Därefter pusslade de runt lapparna på A4-pappret för att se hur nuläget såg ut. För vissa blev det väldigt illustrativt med mycket post-it-lappar i lekhinken. 👍😂

Därefter börjar den kluriga övningen då alla tillgångarna ska balanseras om för att passa storleken på de hinkar som man har. Här gör man med fördel en plan och en aktionslista. Den kan innehålla instruktion om vilka tillgångar t.ex. aktier som ska säljas i lekhinken för att flyttas till 60/40-kontot hos fondroboten i mellanriskhinken. Använd gärna fondrobot där det går (annonslänk) och modellportföljerna som Nybörjar– och Globala barnportföljen där det inte går. Den här delen kan utan problem ta en vecka eller två att slutföra.

Därefter är det dags att fira att du har gjort något som 95 % av den svenska befolkningen aldrig har gjort och aldrig kommer att göra. Det kommer också att, över tid, ge dig resultat som 95 % av befolkningen aldrig kommer få. Så fira ordentligt. 🥂

PS. Om du inte vill göra ovanstående själv, kontakta mig, så kan jag förmedla kontakt till oberoende finansiella rådgivare som kan hjälpa dig med ovan. De tar dock betalt för jobbet och jag brukar avråda från det om man inte har ett kapital på över 5 miljoner. DS.

Tips! Skapa och döp dina konton

Ett tips när du skapar och implementerar dina hinkar i verkligheten är att skapa flera konton och döpa dessa. Vi använder både Avanza/Nordnet (annonslänk) och fondroboten Lysa (annonslänk) för vårt sparande. Hos dessa leverantörer kan du skapa flera investeringssparkonto (ISK) och döpa dessa. Det vill säga att på vårt LYSA-konto har vi skapat tre konton som vi har döpt till:

  • Bufferthinken (20/80)
  • Mellanriskhinken (60/40)
  • Passiva hinken (90/10)

Siffrorna i parentes anger fördelningen mellan aktier och räntor som vi har valt för respektive konto på Lysa.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Översikt över vårt LYSA-konto fördelade på tre av fyra hinkar.
Översikt över vårt LYSA-konto fördelade på tre av fyra hinkar.

I vårt privata sparande har vi även lagt till ett fjärde konto i form av ”Gemensamt barnspar”. Som det syns på bilden ovan går alldeles utmärkt att spara på det här sättet även med ens eget företags pengar. Ett sista tips i sammanhanget är att här åsidosätta fondrobotens rekommendation när man skapar kontot. Det är i princip omöjligt att svara på frågorna på ett sådant sätt att man får fördelningar på 20/80, 60/40, 90/10 eller 100/0. Dock bör man vara uppmärksam på varför en eventuell rekommendation skiljer sig mycket från det val man önskar göra.

På samma sätt kan man döpa sina konto på Avanza (annonslänk) eller Nordnet (annonslänk).

Syftet med 4-hinkar-principen är att absorbera risk

I beskrivningen av de olika hinkarna ovan har jag fokuserat mycket på risk. Ett sätt att mäta risk är i form av volatilitet. Enkelt förklarat kan man säga att volatilitet är storleken på svängningarna runt ett medelvärde. Ju högre volatilitet, desto högre risk eftersom svängningarna är större. Normalt sett anses lägre volatilitet vara bättre än högre volatilitet eftersom avkastningen blir mer förutsägbar. Därav KIID-riskskalan från 1 till 7, där 1 är den lägsta risken.

Ett litet sidospår i form av ett överkursresonemang kring statistik och sannolikheter. Om man har volatiliteten som en standardavvikelse med tillhörande medelvärde så kan man räkna ut vilket intervall som kommer att innehålla 95 % av alla utfall. För enkelhetens skull har jag använt en normalfördelning vilket kommer att ge oss ett intervall (som plusminus två gånger standardavvikelsen) för avkastningen i 95 % av alla fall för de olika hinkarna.

Jag har försökt illustrera hur volatiliteten och hinkarna i bilden nedan:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Fyra hinkar principen med tillhörande KIID-riskskala, volatilitet, målavkastning och avkastningsintervall med 95 % sannolikhet.
Fyra hinkar principen med tillhörande KIID-riskskala, volatilitet, målavkastning och avkastningsintervall med 95 % sannolikhet.

Förhoppningsvis framgår det i bilden ovan hur risken ökar ju längre åt höger vi går. Avkastningen kommer att variera väldigt lite runt medelvärdet i bufferthinken medan i den passiva hinken så är rörelserna i värde väldigt stora. Även om medelvärdet kommer att ligga på 7 procent över tid kommer de enskilda årens rörelser vara allt annat än 7 procent. Något som illustreras av följande bild:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Förvänta dig inte en jämn avkastning på 7 procent per år. Börsens avkastning är snarare extrem ett enskilt år.
Förvänta dig inte en jämn avkastning på 7 procent per år. Börsens avkastning är snarare extrem ett enskilt år.

Bilden visar tydligt att av de senaste 40 årens slutresultat för hur börsen gick ett enskilt år, är det bara 1994 som börsen slutade på +7 procent. Det har varierat mellan -39 % (2008) till +53 % (2009). Ganska väl inom det förutsagda spannet på -43 % till +57 %. Det är också det här resonemanget som har bidragit till att vi har placerat de olika typerna av tillgångar i de respektive hinkarna.

Observera dock att när vi pratar om volatiliteten och de olika hinkarna så utgår vi från hela hinkens målavkastning och risk. Det går således att ha en tillgång med en hög avkastning/risk (t.ex. aktier) i en hink med lägre risk om den balanseras med andra tillgångar (t.ex. räntor). Därför kan det vara rimligt att i vissa fall t.ex. ha en fondrobot med 20 % aktier och 80 % räntor i bufferthinken.

Ja, det är ett sätt att lura sig själv och sin hjärna

Ibland har jag fått invändningen att det är ju ingen skillnad på att ha:

  • En bufferthink med 100 kr i kontanter/räntor
  • En mellanriskhink med 100 kr fördelade på 60 kr aktier och 40 kr räntor
  • En passiv hink med 100 kr fördelad på 90 kr aktier och 10 kr räntor

och en portfölj bestående av:

  • 300 kr som fördelats på 150 kr aktier och 150 kr kontanter/räntor

Det är helt hållet korrekt att det inte är någon skillnad. Fyra-hinkar-strategin är ett bara en form av mental bokföring för att förenkla och hjälpa oss ta klokare beslut. Min tro är nämligen att om börsen faller med 50 % så kommer jag logga in på mitt konto och se att:

  • Bufferthinken har inte förändrats ett dugg
  • Mellanriskhinken har förändrats lite men ligger bättre än index
  • Passiva hinken har förlorat mycket pengar

Men det blir enklare att inte agera (och göra misstaget att få panik och sälja av) eftersom förlusten till stor del är ”isolerad” till den passiva hinken. Det kommer inte förändra min vardag eftersom jag har både min buffert- och mellanriskhink. Återigen tror jag att det handlar vilket perspektiv man ser sin ekonomi från – ett strikt matematiskt eller ett känslomässigt.

Det bästa är ju att man behöver inte välja antingen eller. Inget hindrar en från att göra en beräkning där man ”slår ihop” hinkarna och kommer fram till att man ska ha en fördelning på t.ex. 53 % aktier och 47 % räntor. Jag tror bara att det är lättare att resonera sig fram till det via fyra-hinkarna än och att det blir enklare att motivera räntorna i portföljen än att börja från andra hållet.

Årligt underhåll av de fyra hinkarna

När man har satt upp sina fyra hinkar så behöver man inte göra något mer än cirka en gång om året. I det årliga underhåll som jag och andra läsare gör ingår att:

Kontrollera att utgifterna fortfarande stämmer
Bufferthinkens storlek utgår från årets utgifter. Om man t.ex. har bytt livssituation genom att t.ex. flytta till hus, fått tillökning i familjen eller motsvarande kommer utgifterna garanterat vara annorlunda. Något som man behöver ta höjd för. 
Vilka stora utgifter kommer du ha nästkommande år?
Jämte de löpande utgifterna är det även värt att se vilka stora utgifter kommer man ha de närmsta 0 – 12 eller 0 – 24 månaderna. Det kan vara renoveringsbehov, semester eller liknande som man eventuellt behöver ta höjd för. 
Stämmer fortfarande tidshorisonterna?
Den mest avgörande faktorn för vilken risk man kan ta är tidshorisonten. Ju längre tidshorisont desto högre risk kan man tillåta sig och därmed även högre avkastning. Om man närmar sig skiften i livet, t.ex. pension, kan det vara värt att se över att tidshorisonterna fortfarande stämmer. Det kan vara dags att t.ex. flytta pensionssparandet från passiva hinken till mellanriskhinken.
Räkna om storleken på hinkarna
Utifrån ovanstående frågor kan man behöva räkna om storleken på de olika hinkarna. 
Ombalansera mellan hinkarna på lämpligt sätt
Om det är så att storleken på hinkarna behöver ändras eller man behöver flytta pengar mellan hinkarna så kan det göras vid det årliga hinkunderhållet. Det kan dock vara så att vissa år är mer lämpliga för ombalansering än andra. T.ex. var 2019 ett extremt bra år för att ombalansera från passiva hinken till mellanriskhinken eftersom börsen slutade på över +20 procent. Om börsen hade slutet på -20 % så skulle det inte vara lika lämpligt att ombalansera om det absolut inte var tvunget. 
Ombalansera inom hinkarna om behov finns
Det kan även finnas behov att ombalansera inom hinkarna. 

Man kan även använda sitt månadssparande som ett sätt att balansera om mellan hinkarna om man vill. Ett scenario kan vara att man sparar i en fondrobot i den passiva hinken i vanliga fall. Sedan får man en oförutsedd utgift som kräver ett uttag ur bufferthinken. Istället för att sälja av i mellanriskhinken så kan man temporärt flytta månadssparandet från den passiva hinken till bufferthinken. Jag tänker ibland på månadssparandet som en ”trädgårdsslang” som man kan rikta mot de olika hinkarna vid behov.

Nackdelarna med fyra-hinkar-strategin

Vi har pratat ganska mycket om fördelarna med fyra-hinkar-principen. Nedan följer några av nackdelarna som jag ser det.

Ökar komplexiteten i sparandet. Även om poängen är att skapa en översikt i sparandet och göra det enklare att få ett helikopter-perspektiv, så kan det innebära en ökad komplexitet. Särskilt om man är en ny sparare med bara en portfölj. Då ska man plötsligt dela upp det i flera portföljer. Även om det här inte är ett problem hos t.ex. Nordnet (annonslänk) och Avanza (annonslänk) så är det lite extra administration. Det kan även bli lite svårare att skaffa sig en överblick över hur hela portföljen och totalen utvecklar sig över tid.

Man behöver räkna rätt på inkomsterna och utgifterna. På samma sätt kan det vara lite bökigt att räkna rätt på sina utgifter och inkomster under perioder. Jag tyckte inte det var helt enkelt med arbetsförmedlingens och försäkringskassans hemsidor. Sedan bör man också ha en bild av hur mycket utgifter man har. Sedan kan man alltid göra överslag och mellan-tummen-och-pekfingret uppskattningar.

Skiljer sig inte nämnvärt från en systematisk strategi. En kritik som framförs på nätet mot 3-hinkar-strategin är att den i grunden inte skiljer sig från en systematisk strategi där man har allt i en portfölj (”hink”) och sedan plockar ut pengar enligt 4-procents regeln (4 % första året och därefter korrigerar för inflation nästkommande år). Det vill säga att hinkarna är mest en mental grej.

Kan ge upphov till en del merkostnader. Eftersom komplexiteten ökar så kan det även ge upphov till lite merkostnader i form av avgifter om man ska flytta pengar mellan olika hinkar.

Vanliga frågor runt de fyra hinkarna

Nedan följer några av de absolut vanligaste frågorna som jag får i samband med de fyra hinkarna:

Var lägger man sitt sparande till barnen?

Det beror lite på åldern på barnen och därmed tidshorisonten tills de behöver pengarna. För de flesta blir det den passiva hinken.

Fungerar fyra-hinkar-principen om man är pensionär?

Ja, absolut. Det var en modell som initialt togs fram för amerikanska pensionärer. Rekommendationen jag brukar ge pensionärer är att räkna ordentligt på de två första hinkarna. Det är inte ovanligt att mer än 50 % av ens tillgångar i pensionen bör ligga i buffert- och mellanriskhinken.

Ska man först fylla på bufferthinken och mellanriskhinken innan man börjar med den passiva?

Jag tycker att bufferthinken är absolut viktigast. Det är nästan att jag brukar säga: ”Inga investeringar förrän du har en buffert.” När det gäller mellanrisk- och den passiva hinken så tänker jag att det ”beror på”. Är du ung så kan det vara rimligt att dela upp ett belopp och månadssparande mellan de två hinkarna och köra dem parallellt, men det beror verkligen på de egna omständigheterna.

I vilken hink har man normalt sett mest pengar?

Det beror lite på ålder och livssituation. När man är ung/medelålders är det inte orimligt att man har mest pengar i den passiva hinken. Ju äldre man blir desto lägre risk bör man ta och därmed flytta tillbaka pengar till mellanriskhinken.

Hur ska man resonera kring sparande i guld?

Jag tycker att guld ingår som en försäkring i Nybörjar- och Globala barnportföljen. Man behöver således inte ta upp det som en separat tillgång utan det ingår i dessa. Det gäller även om man använder Lysa och kompletterar själv via t.ex. Nordnet. Det enda undantaget är om man köper guld i spekulationssyfte. Då tycker jag att det borde läggas i lekhinken.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du uppskattade ovanstående artikel, prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev för att få liknande i framtiden. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer ungefär en gång i månaden och innehåller bloggens bästa tips, råd och artiklar. Dessutom får du våra välkomstmejl som plockar russinen ur kakan med bloggens bästa innehåll från de senaste 10 åren.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Digital Fyra-hinkar-frågestund på Patreon

På Patreon.com har vi vår lilla RikaTillsammans-community med människor som tycker det är kul med ekonomi och vill bli rika tillsammans. Jag och Caroline bidrar med tips och extra-material som inte kommer på bloggen och från tid till annan arrangerar vi både digitala och riktiga FikaTillsammans-tillfällen. Det kan vara allt från tillfällen då man kan ställa frågor om allt mellan himmel och jord till ”live-poddar” med gäster där man kan lyssna med eller ställa egna frågor.

Vår ambition är att med start i början av 2020 arrangera några FikaTillsammans-tillfällen kring Fyra-hinkar-principen, den årliga ombalanseringen och allmänt om privatekonomi. Tanken är att man ska kunna utbyta erfarenheter, se hur andra har gjort eller bara få svar på sina egna funderingar och frågor.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då rekommenderar jag följande relevanta artiklar:

Avsnittet Bästa sättet att strukturera sin ekonomi och sparande dök först upp på RikaTillsammans.

2019 års viktigaste artiklar och avsnitt

Så här sista dagen på året vill jag och Caroline verkligen passa på att tacka för det gångna året samt passa på att önska ett riktigt Gott Nytt År. 🍾 Här följer en kort sammanställning med de viktigaste artiklarna och våra höjdpunkter för 2019.

Det här är andra året där vi varje söndag, året runt, har släppt en ny artikel och ett nytt avsnitt. Det skulle inte varit möjligt utan att alla uppmuntrande kommentarer, mejl och glada tillrop från dig och andra läsare. Ni hjälper oss att hålla oss på tårna genom feedback, kommer med förslag på artiklar, gäster och avsnitt. Ett fantastiskt stort tack för det. RikaTillsammans är till en stor del också er skapelse. Vi är tacksamma för att ha fått förtroendet att bidra till dig och andra med våra tips, tankar och resonemang. Tack än en gång. 🙏

Så här i samband med årsskiftet händer det många spännande saker. Det är ett tillfälle att följa upp hur ens sparande och ekonomi har gått under året, det är ett tillfälle att ombalansera och inte minst att planera för det kommande året. I år har vi dessutom förmånen att påbörja ett nytt decennium. Jag vet inte hur det är för dig, men på många sätt var det svårt att för 10 år sedan gissa hur livet skulle se ut idag. På samma sätt är det ypperligt tillfälle att fundera på vad man vill ha för ett tema på nästa decennium. Ett ämne som vi kommer att ta upp i ett avsnitt i början av februari.

Planen för de kommande avsnitten är:

  • 5 januari – Bästa fonderna 2020
  • 12 januari – Så gick portföljerna 2019
  • 19 januari – Ombalansering för 2020

Men sedan är det som Mike Tyson sa: ”Alla har en plan tills de får en smäll på näsan”. 👍😂 Om du går i väntans tider redan nu så är mitt tips att se över din ekonomi utifrån fyra-hinkar-principen. Jag kan också redan nu avslöja att det inte kommer vara några drastiska förändringar i vare sig ombalansering eller bland bästa fonderna. På sin höjd är det någon enstaka fond som byts till en högst marginell fond. Grundrekommendationen är fortfarande att ha sitt sparande hos en fondrobot som t.ex. Lysa (annonslänk). Läs gärna diskussionen från mellandagarna kring ”Lysa, Avanza Global eller en egen portfölj”. Den största förändringen blir att vi kommer försöka göra en helt hållbar portfölj.

Om det ändå kliar i fingrarna så rekommenderar jag att:

Där har du de absolut lägsta frukterna att plocka som skapar mest resultat med minst tidsinsats. Så tack än en gång för det gångna året och så ses vi på söndag som vanligt.

Gott Nytt År till dig och de dina!
Jan och Caroline

2019 års mest lästa och viktigaste artiklar

Nedan följer några av våra favoritavsnitt under året. Komplettera gärna listan i kommentarerna.

Inre framgångsfaktorerna – del 1 till 3. 
Carolines favoritavsnitt för året var serien om de inre framgångsfaktorer. Hennes motivering är att det handlar om att skapa sig mentala fördelar som man alltid kommer att ha glädje av. Man kan förlora pengar, men insikter som man har fått och som gör att man växer som människa kan ingen ta ifrån en. Det är växt och rikedom som ger fördelar av en helt annan kaliber. 
Här kan du läsa om de inre framgångsfaktorerna: del 1, del 2 och del 3.
Intervju med professor Paolo Sodini 
Mitt favoritavsnitt under året var samtalet och intervjun med professor Paolo Sodini från Handelshögskolan i Stockholm. Trots att jag har rört mig i det här området i många år så gav han mig en av de största finansiella insikterna på länge. Det var insikten om att jag är en ”vandrande räntefond”, det vill säga att man måste ta hänsyn till sitt humankapital när man investerar sitt finansiella kapital. Dessutom hjälpte han mig urskilja uppgiften vi alla har som är att under vår karriär växla vårt humankapital till ett finansiell kapital. Att han dessutom på 12 minuter sammanfattade 10 års artiklar på bloggen och forskningen för hur man bör investera var en enorm bonus. 
Här kan du läsa och se intervjun med professor Paolo Sodini
Vad är bäst? Amortera, spara, investera eller till och med låna?
En annan höjdpunkt under året var resonemanget kring att amortera vs investera. Många av oss är uppväxta med ”sanningen” att ”alla lån är dåliga”, ”den som är satt i skuld är icke-fri” och så vidare. Det kanske är känslomässigt korrekt, men när vi tittade på det matematiskt så är sanningen inte så enkel som man lätt kan tro. 
Läs hela avsnittet om att amortera vs investera.
Om inte pengar gör dig lycklig, då spenderar du dem nog fel
Det avsnitt som nog har påverkat min och Carolines vardag mest är avsnittet om studierna kring pengar och lycka. Insikten var att lägga mängder av pengar på en intensiv skidresa i Italien med två små barn kanske inte är det som kommer ge oss mest lycka för pengarna. Forskarna sa att det var smartare att göra många små upplevelser istället, så vi valde att sprida ut summan över många veckor istället. Det har gett många mer upplevelser och goda minnen. 
Läs avsnittet om lycka och pengar.
FIRE – Financial Independence Retire Early
Under året har vi varit i många intressanta diskussioner kring ekonomisk frihet. Jag delar många av rörelsens tankar och mål, dock med skillnaden att jag inte tror på att man ska extremspara för att leva sedan. Jag tror på medveten konsumtion och att faktiskt hellre tjäna mer pengar än att spara mer. Man kan bara spara 100 % av sin lön, men man kan öka sin inkomst hur mycket som helst. 
Några av de bästa avsnitten på det här ämnet var diskussionen med Charlie Söderberg, repliken från FIRE-entuasiasten Jimmy som vi sedan bjöd in till ett eget avsnitt ”Från arbetslös till ekonomiskt fri om två år” som blev uppskattat och följdes upp med en gästkrönika
Fördjupning i betydelsen av Morningstars stjärnbetyg
Den största WTF-upplevelsen baserat på studier och forskning kom i vår artikel ”Misstaget med att välja fond baserat på Morningstar-stjärnor”. Innan hade jag aldrig tänkt tanken på att nästan 50 procent av alla fonder försvinner över tid, att det nästan är bättre att välja en portfölj med lägre antal stjärnor än flera och så vidare. 
Samtal om bostadsmarknaden
Två väldigt uppskattade avsnitt var även med Pontus Kopparberg som arbetat inom mäklarbranschen i hela sitt liv. Han delade med sig av sina bästa tips, tankar och resonemang. 
Läs intervjun med Pontus: del 1 och del 2.
Samtal om den inre trädgården och intervju med vår parterapeut
De sista två avsnitten som jag också kommer att minnas från 2019 var avsnittet om ”mitt första besök den inre trädgården”. Det är nog det mest personliga avsnittet som jag har gjort. Det handlade om tomheten som ibland kommer med att nå mål som man har strävat efter, att pengar inte är lösningen på något problem och att jag är precis som mina föräldrar. Det andra avsnittet som var väldigt personligt var när vi intervjuade vår parterapeut Tommy Waad.

Jag inser att jag får sätta stopp här, annars blir det inte en lista med höjdpunkter utan en förteckning över alla avsnitt som vi gjorde under året. Kanske jag i smyg kommer tillbaka till sidan och uppdaterar den med en sista favorit. 😂

Vilket är ditt favoritavsnitt?

Vi är jättenyfikna på att höra vilket ditt favoritavsnitt har varit, så dela gärna med dig i kommentarerna nedan. Det går även bra att dela med sig av önskningar för nästkommande år. 👍

Tack än en gång och ett riktigt Gott Nytt År!
Jan och Caroline

Avsnittet 2019 års viktigaste artiklar och avsnitt dök först upp på RikaTillsammans.

Bästa fonderna 2020 | Tips på bra indexfonder och räntefonder

Syftet med årets topplista med de bästa fonderna 2020 är att ge dig tips på bra fonder till ditt sparande. I urvalet har vi prioriterat faktorer som forskningen stödjer för bäst odds och resultat. Det innebär fokus på låg avgift, passiv förvaltning, global spridning och olika typer av fonder. I år har vi dessutom lagt mer vikt miljömässiga och hållbara kriterier.

Nytt år, nytt decennium och därmed dags att inleda året med ett förslag på en topplista med de bästa fonderna 2020. Idag finns det över 3 000 valbara fonder och börshandlade fonder (ETF) bara på Avanza och Nordnet. Ingen kan ha koll på alla dessa själv. Därför skriver vi också förslag på topplista med bra fonder. Vår förhoppning är att vi, precis som föregående år, kan hjälpas åt att bli rika tillsammans med både tips, feedback och kommentarer.

Att hitta fonder till sitt sparande är inte helt olikt att hitta spelare till en laguppställning. Olika delar i laget har olika roller och de respektive spelarna ska passa och fungera ihop som ett lag. När jag berättade om det här resonemanget för min fru Caroline gjorde hon sin egen tolkning:

Bra fonder är som bra basplagg i en garderob. De går alltid att matcha med varandra för att passa olika tillfällen.

Caroline Bolmeson

På många sätt är det också syftet med den här artikeln. Den ska ge dig tips, inspiration och råd kring hur du kan tänka i ditt fondsparande. Vi kommer gå genom grunderna i vår investeringsfilosofi som på intet sätt är unik. Tvärtom. Det är den strategin som jag upplever har mest solid grund i forskningen och som över tid kommer ge en bättre avkastning än majoriteten av alla sparare. Att den dessutom går att automatisera till 100 % med en fondrobot, inte kräver något underhållsarbete när den väl är igång, är en tacksam bonus.

Förslag på hur du använder den här topplistan

Förutom konkreta förslag på 20 fonder inom olika kategorier kommer du även få förslag på hur dessa fonder kan kombineras ihop i olika portföljer. Vi försöker även knyta ihop säcken så att du kan se hur fonderna, tillgångsfördelningen, risken, sparhorisonten, portföljerna och fyra-hinkar-principen hänger ihop. Den här artikeln är i mångt och mycket en referensartikel och bas för kommande artiklar. Det betyder att du kan använda den på följande sätt:

  • Om du följer våra modellportföljer – du behöver inte göra något förrän om två veckor när årets ombalanseringsartikel kommer
  • Om du sparar hos en fondrobot – luta dig tillbaka och njut av att du har gjort det bästa valet som du kan göra 👍
  • Om du är en ny på bloggen/ny sparare/gjort ett ekonomiskt nyårslöfte – börja gärna med dessa två artiklar som är viktigare: kom-igång med sparandet och fyra-hinkar-principen
  • Om du har egna fondportföljer – se om våra fondförslag förbättrar ditt sparande och tipsa gärna om dina favoriter
  • Om du har pensionssparande där du kan välja fonder – se om våra förslag i artikeln förbättrar ditt sparande
  • Om du vill få inspiration, tips och fondråd – ta en kopp kaffe och njut av artikeln

De kommande två veckorna hoppas jag på att få återkomma med uppföljning på hur föregående år gick för både börsen i allmänhet och våra modellportföljer i synnerhet. Därefter, om ca två veckor, kommer årets ombalanseringsartikel där du får ”låsa in” en del av fjolårets vinst och ge dig själv och dina portföljer bäst förutsättningar för 2020. Fram till dess rekommenderar jag att läsa vår helt uppdaterade artikel om fyra-hinkar-principen och eventuellt göra ditt årliga hinkunderhåll. Framgent kommer artikeln om de fyra hinkarna sannolikt vara viktigare än någon annan artikel på bloggen. Men mer om det de kommande veckorna. 👍😎

Samtidigt vill jag och Caroline passa på att tacka för det gångna året. Det har varit fantastiskt roligt, givande och utvecklande att få ha den här bloggen tillsammans med dig. Vi ser fram emot att även i år få komma med tips, artiklar och inspiration till dig på söndagskvällarna med målet att vi alla ska bli rika tillsammans.

Tack än en gång och lycka till med ditt sparande! 🙏
Jan (och Caroline) Bolmeson
Senaste uppdatering: 2020-01-05

PS. För tydlighetens skull: Ingen ersättning har utgått för den här artikeln eller för något fondomnämnande. Vi har dock valt att ha sponsrade länkar till fondroboten Lysa som är vår generella sparrekommendation, till storbankerna Avanza och Nordnet där alla fonderna går att köpa samt uppstickaren SAVR där en del fonder är billigare. Kom ihåg att sparande i fonder både kan minska och öka i värde, att den här artikeln är en allmän information och inte en personlig rådgivning samt att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Läs mer i våra villkor. DS.

Sammanfattning – de 20 bästa fonderna 2020

Nedan följer en sammanfattning av de bästa fonderna 2020 i respektive kategori:

  • Bästa generella globalfond: Länsförsäkringar Global Indexnära
  • Billigaste globalfonden: Avanza Global
  • Bästa hållbara globalfonden: SPP Global Plus
  • Bästa globala småbolagsfonden: Handelsbanken Global Småbolag
  • Bästa fonden för premiepensionen (PPM): AP7 SÅFA
  • Bästa Asien-fonden: Swedbank Robur Access Asien
  • Bästa tillväxtmarknadsfonden: Avanza Emerging Markets ny
  • Bästa Sverige-fonden: SEB Sverige Indexfond
  • Bästa kompletterande Sverige-fonden: Spiltan Aktiefond Investmentbolag
  • Bästa svenska småbolagsfonden: PLUS Småbolag Sverige Index
  • Bästa korta räntefonden: Spiltan Räntefond Sverige
  • Bästa långa räntefonden: AMF Räntefond Lång
  • Bästa globala räntefonden: AMF Räntefond Mix
  • Bästa globala företagsobligationsfonden: SPP Global Företagsobligation Plus ny
  • Bästa högräntefonden: Spiltan Högräntefond
  • Bästa kompletterande företagsräntefond: IKC Avkastningsfond
  • Bästa hållbara räntefonden: SPP Grön Obligationsfond A
  • Bästa realräntefonden: Handelsbanken Realräntefond
  • Bästa guldfonden: Xetra Gold (4GLD) ny
  • Bästa råvarufonden: Handelsbanken Råvarufond

Med dessa 20 fonder kan du bygga ihop i princip vilket sparande som helst. Fonderna är dessutom så pass bra, att du kan vila tryggt i att du har riktigt bra fonder som du kan äga i väldigt många år. I år bytte vi endast ut 3 av 20 fonder vilket visar på fondernas styrka. Fonderna vi bytte ut är fortfarande riktigt bra och man behöver inte skämmas om man behåller dem. De nya fonderna är de båda Avanza-fonderna i listan samt guldfonden Xetra Gold som har gjort en comeback.

Få uppdateringar, tips och nyheter till din mejl

Vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt, det kommer ut ca en gång i månaden och innehåller bloggens bästa artiklar och tips på hur du kan ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå. Dessutom får du när du anmäler dig ett par välkomstbrev som plockar guldkornen från de senaste 10 årens artiklar.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Innehållsförteckning till artikeln

Då det här är en lång artikel följer här en innehållsförteckning till de olika delarna i artikeln:

  • Sammanfattning – bästa fonderna 2020
  • Få uppdateringar, tips och nyheter till din mejl
  • Innehållsförteckning till artikeln
  • Lyssna eller titta på avsnittet ”Bästa fonderna 2020”
  • Smart sparande är inte spännande
  • Alternativ för ett passivt, långsiktigt och billigt sparande
  • Faktorer som vi väljer och inte väljer ut fonderna på
  • För de flesta sparare är en fondrobot det bästa man kan välja
  • Fondrobot, Avanza Global eller egen portfölj?
  • Viktigt med struktur och balans i ditt sparande
  • Skillnader mot föregående års lista med bäst fonder
  • De bästa globala aktieindexfonderna 2020
  • De bästa Asien- och Tillväxtmarknadsfonderna 2020
  • De bästa Sverige-fonderna 2020
  • De bästa räntefonderna 2020
  • Kombinera ihop fonderna till riktigt bra portföljer
  • Slutkommentar – tack och lycka till med ditt sparande!
  • Vanliga frågor om de bästa fonderna och fondsparande
  • Låt oss hjälpas åt att bli rika tillsammans

Lyssna eller titta på avsnittet ”Bästa fonderna 2020”

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube. Prenumerera gärna så att du får även framtida artiklar och uppdateringar.

För tidsangivelser och navigation i podd- eller videoavsnittet, se gärna innehållsbeskrinvingen på Youtube.

Smart sparande är inte spännande

Att ta råd från någon inom ekonomi kan ibland jämföras med att sätta sig i en bil tillsammans med den personen. Då vill i alla fall jag gärna veta vart är bilen på väg, hur kommer den att köra, vad förväntas av mig och vad är viktigt för chauffören. Det är en stor skillnad på att sätta sig i en bil med Formel 1-förare eller en vanlig busschaufför.

Formel 1-föraren vill köra så fort som möjligt, vinner ibland men kraschar från tid till annan också ordentligt och det är inte ovanligt att de inte ens kommer i mål. Visste du t.ex. att i mindre än 1 % av alla F1-lopp kommer alla förare i mål1? Busschauffören tar dig i över 99 % av alla fall dit du ska. Men å andra sidan är det varken roligt eller spännande. Ibland är det rentav lika tråkigt som att se målarfärg torka.

Anledningen till att jag skriver ovan är att det är tre frågor som varje sparare behöver ställa sig ganska tidigt:

  • Vad är syftet med mitt sparande?
  • Har jag förmågan att hitta felvärderade företag/investeringar på marknaden?
  • Har jag förmågan att förutsäga marknadens rörelser?

Svaren på dessa tre frågor leder nämligen till diametralt olika spar- och investeringsstrategier. Det är därför olika experters uttalanden, råd och tips kan låta så väldigt olika. För många är dessutom sparandet i aktier och fonder en hobby. Man är intresserad, läser på, följer och träffar andra likasinnade och tycker att det är kul. Det är inget fel, tvärtom, men det skiljer sig väldigt mycket från någon som inte har det som hobby och bara vill ha optimal avkastning i förhållande till den tagna risken.

Majoriteten av alla studier visar dessutom att genomsnittsinvesteraren som inte har det som hobby tjänar mer pengar. Således kan jag med ganska stor säkerhet säga att även hobbyn ”sparande” kostar en pengar. Man blir lurad av att man faktiskt tjänar pengar, men man gör det sällan i den utsträckning som man skulle ha kunnat. Smart sparande är helt enkelt inte spännande.

Alternativ för ett passivt, långsiktigt och billigt sparande

Vårt svar på de tre frågorna ovan är:

  • Syftet med vårt sparande är primärt att tjäna pengar över tid. Vi har inte sparande som hobby eller intresse.
  • Nej, vi kan inte analysera bolag bättre än professionella analytiker på marknaden
  • Nej, vi kan inte förutsäga eller tajma marknadens rörelser bättre än andra

Dessa svar leder till en specifik sparstrategi. Den kan grovt sammanfattas i:

Eftersom 99,4 % av alla professionella investerare inte lyckas med att tajma marknaden eller hitta felvärderade bolag, då kommer inte jag heller lyckas. Därför fokuserar jag på det som forskningen har visat faktiskt fungerar. Det är att köpa alla bolag i hela världen så billigt som möjligt, äga dem så länge som möjligt. Risken balanseras med månadssparande och med hjälp av andra typer av investeringar.

Denna strategi ger dessutom många extra fördelar. Det är ett engångsjobb som när det är färdigt kan lämnas i flera år. Strategin tar ingen tid, intresse eller kompetenskrav i anspråk. Det är ”sätt igång och glöm”. På många sätt är det ointuitivt eftersom vi alltid har lärt oss att den som gör mest, är mest aktiv, kan mest, engagerar sig mest och så vidare är den som kommer att vinna. I sparande är precis tvärtom.

Om du vill läsa mer om vår eller olika typer av strategier så rekommenderas följande artikel:

Anledningen till att det är viktigt och att jag lägger tid på det i den här artikeln är att de fonder som vi rekommenderar passar in i strategin ovan. Vi kommer inte att utvärdera ”Formel 1”-fonder som ett enskilt år kan ge superresultat för att ett par år senare inte finnas kvar för att de kraschade ut sig. Något som inte är helt osannolikt då 52 % av alla fonder försvinner inom 14 år. Dessutom är det som så att 86 % procent av alla fonderna som är bäst ett enskilt år (=har 5 stjärnor på Morningstar) har förlorat den inom tre år.

History shows that in the long run a thoughtfully designed, diversified strategy of ”passive” funds typically beats all but a few active managers. It’s not easy to structure and maintain such a strategy. It requires some initial research and discipline to stay the course. But it’s much easier than predicting which active managers will randomly beat this approach.

Eugene Fama, Nobelpristagare i ekonomi 2013

Det finns naturligtvis en hel del människor som inte håller med om det här och kritiserar strategier som våran som bygger på att spara i passiva indexfonder. Vi har ju intervjuat fondförvaltare som t.ex. både svarar att de har sparandet som jobb och passion och att de kan hitta felvärderade bolag. Jag hittar ju inget stöd för det här i forskningen annat än att det är klart att det kan fungera. Statistiskt ska det fungera för 6 av 1 000 människor. Frågan att ställa sig då – är jag en av de 6 av 1 000 personer som kommer lyckas? Eller bör jag ha en strategi som är oberoende av huruvida jag är en av dem eller ej.

Faktorer som vi väljer och inte väljer ut fonderna på

Jag vill redan nu påpeka att urvalet av dessa fonder är subjektivt och att jag garanterat har gjort något misstag. Dessa fonderna är också utvalda för att passa den förut beskrivna investeringsstrategin.

The long-term data repeatedly document that investors would benefit by switching from active performance investing to low-cost indexing.

Charles Ellis, Ph.D., ”The Rise and Fall of Performance Investing, The Financial Analysts’ Journal Vol. 70, No. 4, pp. 14-23”

Därav kommer listan att skilja sig åt från andras listor både på grund av tycke och smak, men inte minst investeringsstrategi. Det fondförslag som du kommer att få i den här artikeln är således fonder som är:

  • Passiva – de försöker inte förutsäga marknaden eller hitta vilka bolag som kommer gå bra i morgon
  • Billiga – de har i majoriteten av alla fall en årliga förvaltningsavgift under 0,4 %
  • Indexfonder – de äger alla bolag enligt en viss definition (t.ex. i Sverige, Globalt, i USA)
  • Olika – vi kommer bara ta upp en fond per kategori
  • Långsiktiga – du ska kunna äga dem i 5 till 10 år utan att behöva byta dem eller oroa dig för dem
  • Hållbara – att de i den mån det är möjligt uppfyller de basala miljömässiga och sociala hållbarhetskraven
  • Rumsrena – att de är reglerade, tillhör kända fondförvaltare, följer sitt index och har ett gott rykte

Utifrån hållbarhetsperspektivet vill vi gärna att fonderna följer de internationella riktlinjerna för ESG, det vill säga miljö, socialt ansvar och ägarstyrning. De bör som lägst välja bort bolag involverade i produktion eller distribution av fossila bränslen, krigsmateriel, tobak, alkohol, spel, pornografi och droger. Läs gärna följande artikel om att spara hållbart:

Till följd av artikeln som vi skrev förra året ”Misstaget att välja fonder endast baserat på Morningstar-stjärnor” kommer vi i år att lägga betydligt mindre vikt på det. Särskilt eftersom forskningen visar att avgiften är en betydligt viktigare faktor för att bedöma en fonds framtida utveckling än antalet stjärnor.

För de flesta sparare är en fondrobot det bästa man kan välja

Hösten 2017 lanserades de första fondrobotarna i Sverige. En fondrobot kan enklast beskrivas som:

En fondrobot är en tjänst som hjälper dig att välja ut de bästa och billigaste indexfonderna och kombinera ihop dem på ett sätt som forskningen säger fungerar. Fondroboten hjälper dig att balansera risken med hjälp av en kombination av aktier och räntor, den hjälper dig med månadssparande och det årliga underhållet i form av ombalansering till en liten kostnad. Fondroboten gör det dessutom enkelt att välja om du vill spara brett eller hållbart.

En fondrobot är, till skillnad vad många tror, inte att en dator själv försöker tajma marknaden och spekulerar i vilka fonder som kommer gå bra eller inte. De fonder som man får i en fondrobot har valts ut av det företagets människor i linje med en viss investeringsstrategi. De flesta fondrobotarna i Sverige följer samma forskning och har därmed i princip samma strategi som vi själva.

Det finns i princip inga nackdelar som jag ser det att välja en fondrobot i dagsläget. Särskilt eftersom:

Majoriteten av alla sparare som väljer en fondrobot får ett mycket bättre sparande, en mer riskspridd fondportfölj och en mer genomarbetad investeringsstrategi i linje med forskningen. Extra stor blir vinsterna om man tar hänsyn till behov av tidsinsats, kompetens och intresse.

Nedsidan med fondrobotarna är att de tar betalt för sin tjänst. Men om vi tittar på avgiften för fondroboten LYSA som vi rekommenderar (annonslänk) så är den totalt 0,4 procent. Precis det kravet som vi ställer på andra fonder. Det är alltså i dagsläget inte dyrare att välja en fondrobot än att välja ihop fonderna själv. Men att bygga portföljerna själv kräver både mer tid, mer engagemang och mer kunskap än att bara klicka sig genom LYSAs hemsida.

The active investors will have their returns diminished by a far greater percentage than will their inactive brethren. That means that the passive group – the ”know-nothings” – must win

Warren Buffett, Shareholder Letter 2007

En oro vi ibland möter är att vi rekommenderar Lysa för att de ger oss bäst betalt. Du kan dock vara helt trygg i att så inte är fallet. För det första skulle vi förlora allt förtroende den dagen vi började göra det. För det andra så betalar fondrobotarna sämre än storbankerna. Avanza och Nordnet behåller ju 50 % av fondavgifterna på de fonder du väljer hos dem. De har betydligt större finansiella muskler än fondrobotarna och betalar således bättre. Dessutom skulle vi aldrig lägga majoriteten av våra egna pengar hos Lysa om vi inte genuint tyckte det var bäst.

Fondrobot, Avanza Global eller egen portfölj?

Vän av ordning kan även protestera att det finns fonder i listan nedan som Avanza Global som bara kostar 0.11 %. Det är ju mycket billigare än LYSAs 0.4 procent. Problemet är att det är lite som att jämföra äpplen med päron. För den intresserade läsaren rekommenderar vi följande artikel där vi tar upp just det exemplet och nördar in på saker som intern beskattning i fonder. Vi visar att skillnaden är inte så stor som man kan tro:

Slutsatsen att dra är således:

Om du är en vanlig sparare som letar efter det bästa sättet att spara och investera dina pengar då är det bästa valet du kan göra en billig och bra fondrobot. Du kommer högst sannolikt inte kunna investera pengarna bättre, billigare eller enklare på egen hand.

De i princip enda situationerna vi ser då man inte ska använda en fondrobot är:

  • När det inte går – t.ex. i de flesta tjänstepensionssparanden
  • När syftet är ett annat – t.ex. att ha en hobby, lära sig själv eller lära barnen
  • När tidshorisonten är kort – t.ex. mindre än 2 år, då bör man välja ett bankkonto
  • När en av frågorna ovan har ett ja – t.ex. ja, jag kan hitta felvärderade bolag för jag är bättre än 99,4 % av alla andra

Vi kommer att göra en ny uppdatering och jämförelse av de svenska fondrobotarna inom kort. Men tills vidare är fortfarande följande jämförelse aktuell.

Viktigt med struktur och balans i ditt sparande

Det sista tipset, innan listan med de bästa fonderna, är att undvika ett vanligt misstag som väldigt många gör. Min upplevelse är att de flesta har fel risk i sitt sparande. Antingen har man för hög eller för låg risk i sitt sparande. Jag påstår att båda är lika fel eftersom det kan leda till samma slutresultat om att pengarna inte räcker till. I det ena fallet för att man kan förlora dem när man behöver dem som mest och i det andra fallet att de aldrig kommer upp i summan som behövs.

Ett av de bästa sätten som vi har hittat för att få rätt balans i sitt sparande är Fyra-hinkar-principen. Den hjälper en att båda skapa en buffert och ett mellanrisk-läge där man inte är utsatt för hela marknadens svängningar. Om man bara investerar i aktiefonder kommer man nämligen råka ut för tillfällen då hela ens portfölj kan falla med 50 % eller mer i värde. Dessa nedgångar leder ofta till att man gör andra misstag i sitt sparande som att man säljer när det är billigt och köper när det är dyrt.

Index funds eliminate the risks of individual stocks, market sectors, and manager selection. Only stock market risk remains.

John ”Jack” Bogle, Grundare av Vanguard, ”2007 – The Little Book of Common Sense Investing”

Nedan följer en översiktsbild över fyra-hinkar-principen:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
En översikt över de fyra hinkarna i 4-hinkar-principen.
En översikt över de fyra hinkarna i 4-hinkar-principen.

Fördelarna att tänka så här i sitt sparande är flera. För det första får man med räntefonder i sitt sparande vilket de flesta missar. För det andra kan man använda lekhinken för att få utlopp för sin hobby och sparande som intresse. Över tid kommer det sannolikt ge en bättre avkastning eftersom det hjälper en att undvika många av de beteendemisstag som vi ofta gör i vårt sparande.

Läs mer i artikeln:

Genom att ta hänsyn till resonemangen om investeringsstrategi, struktur och fondrobot ovan så har du möjligheten till ett bättre sparande än den absolut majoriteten av sparare. Det kommer att ge dig en avkastning i linje med marknaden, något som t.ex. Avanzas sparare har misslyckats med i över 8 av 10 år. Det är som sagt inget spännande sparande, men det är ett smart och lönsamt sparande. Du får själv välja vilket som är viktigast för dig. 👍😎

Skillnader mot föregående års lista med bäst fonder

Jag har i år valt att skriva lite längre omdömen och kommentarer om fonderna snarare än att ge en mängd nyckeltal i tabellform. Anledningen är att dessa nyckeltal ändå blir inaktuella under året samt att det finns sajter som Morningstar, som är långt bättre än mig på att redovisa dessa. Därför länkar jag hellre till källorna där du kan hitta informationen själv om du skulle vara intresserad av den.

Inga aktivt förvaltade fonder – Jag har även bestämt mig för att i år inte välja ut de bästa aktivt förvaltade fonderna inom respektive kategori. Det vill säga fonder med en förvaltare som försöker förutsäga vilka bolag som kommer gå bättre än andra imorgon. För det första lägger vi själva inte några pengar i dem eftersom de inte går i linje med forskningens rekommendationer. För det andra så är det väldigt oklart på vilka faktorer dessa skulle väljas. Att välja på flest antal Morningstar-stjärnor går bort enligt resonemanget i den här artikeln, att välja på bäst resultat föregående år är irrelevant eftersom det inte finns några garantier för att de kommer överprestera det kommande året.

Inga USA- eller Europa fonder – vi har i år inte heller tagit med några USA- eller Europa-fonder då en genomsnittlig globalfond lägger över 50 % av kapitalet i USA och över 20 % i Europa. Jag ser ingen anledning att övervikta mot dessa två marknader. Den enda gången jag egentligen ser ett behov för dessa fonder är om man skulle bortse från en globalfond och sätta ihop fonder där summan av dessa skulle bli en globalfond. Har man den förmågan så är jag säker på att man hittar bra fonder också. 👍

Inga hedgefonder – jag hade en ambition förra året att även ta med så kallade marknadsneutralafonder eller hedgefonder. Det vill säga fonder som ska gå plus oavsett vad som händer på marknaden. Jag har under året insett att jag inte lagt några pengar i dessa själv, jag tycker att de är svåra att utvärdera, de är dessutom relativt sett dyra och forskningen ger dem inte många applåder.

De bästa globala aktieindexfonderna 2020

Precis som föregående år inleder vi med de bästa globalfonderna. Globalfonderna bör vara basen i sparandet. I de fall att man inte kan välja bland alla fonder som finns, brukar jag ge rekommendationen att hitta den billigaste och bredaste globalfonden och sätta sina pengar i den. En globalfond investerar i världens ca 1 500 största bolag.

Dessa bolag väljs ofta ut enligt en lista som kallas för ett index baserat på ett antal olika kriterier, t.ex. hur stora de är. Det mest kända globala börsindexet är MSCI World och man kan se alla dess innehav i en komplett lista. Placerar man 100 kr i en globalfond kommer dessa fördelas på t.ex. Apple, Microsoft, Google, Johnson & Johnson, Visa, Nestle, Disney, Netflix och så vidare. En fråga att fundera på i sammanhanget är – vad skulle behöva hända för att dina 100 kr skulle bli värda 0 kr?

Världens 1 500 största bolag skulle behöva gå i konkurs samtidigt. Om det skulle hända så är börsen vårt minsta problem. På det sättet kan man vara helt trygg i att man har spridit sina ägg i väldigt många olika korgar. Det enda man behöver vara medveten om är att det är samma typ av korg (aktier). Det vill säga att man behöver kombinera det även med andra typer av fonder som t.ex. räntefonder.

En sista sak att vara medveten om med de globala fonderna är att de inte är så globala som man kan tro. Över 50 % av en globalfond placerar sina pengar i USA. Anledningen är att den amerikanska börsen är överlägset störst med avseende på värde. Nedanstående bild illustrerar hela världen i termer av marknadsvärde på börserna:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Världskarta i förhållande till marknadsvärdet på aktiebörserna i de olika länderna. Visualisering av Dimensional Advisors baserat på data från Bloomberg.
Världskarta i förhållande till marknadsvärdet på aktiebörserna i de olika länderna. Visualisering av Dimensional Advisors baserat på data från Bloomberg.

En av slutsatserna man kan dra från ovanstående bild är Nordamerika, Västeuropa och Japan är tydligt överviktat med över 70 % av börsvärdet. Frågan att ställa sig är om det är rimligt att endast 4 av 100 kr investeras i Kina och Indien. En annan slutsats man kan dra är att eftersom alla passiva globalfonder mer eller mindre följer samma index, spelar det sällan någon roll vilken man väljer. Den lägsta avgiften blir således ett viktigt kriterium. Mitt förslag på lista med de bästa globalfonderna är som följer.

Bästa generella globalfonden 2020: Länsförsäkringar Global Indexnära

Det här har varit min favoritfond de senaste åren och den tar pallplatsen även i år om man väger samman alla faktorer. Om jag bara fick välja en enda all-round-fond, då skulle valet falla på den här.  Fonden är billig med en avgift på bara 0.22 %, den har en bra exponering mot 1 575 bolag och den följer sitt index MSCI World (Net Total Return) bra.

Andra fördelar är att den finns både hos Avanza och Nordnet samt att hållbarhetsaspekter beaktas i förvaltningen.  Utifrån ett hållbarhetsperspektiv väljer man bort bolag och arbetar med att påverka de bolag man har ägande i. Man kan läsa mer om Länsförsäkringars hållbarhetsarbete i fonderna här, här,här och här. En subjektiv åsikt är att hållbarhetsarbetet är okej, men om det är det viktigaste kriteriet för dig då finns det bättre, och marginellt dyrare, alternativ som SPP Global Plus. 

Om du vill ha likvärdiga alternativ till den här fonden är följande riktigt bra: Swedbank Robur Access Global, DNB Global Indeks, SPP Aktiefond Global, Avanza Global och Skandia Global Exponering. Har du någon av dessa behöver det verkligen inte föranleda ett byte. Det är riktigt bra fonder. Till våra danska och finska läsare har vi valt ut ett par fonder längst ner i artikeln.

En vanlig fråga är varför jag inte väljer Avanza Global på första plats. Den är ju hälften så dyr. Det stämmer vid första anblicken, men med tanke på faktorerna ovan och att Avanza Global betalar en högre intern skatt på utdelningar från USA (30 %) som där LF betalar (15 %) som inte syns i avgiften (läs mer här) men motsvarar ca 0.1 %, så blir totalsegraren Länsförsäkringar-fonden. Avanza Global är dock med redan som nästa rekommendation.

Fakta om Länsförsäkring Global Indexnära
Avgift: 0,22 %, Jämförelseindex: MSCI World, Antal bolag: 1 575, KIID: 5 av 7, Belåningsvärde: 70 %, Ingår i superräntan: Nej, Minsta köpbelopp: 50 kr, Morningstar-betyg: 4 av 5, Medelavkastning (5 år): 13.0 %, Index: 12,8 %, Standardavvikelse (3 år): 13,2 %, Sharpe: 1.11, Förvaltat kapital: 23 mdr, Antal ägare hos Avanza: 103 316 st. Externa och sponsrade länkar: fondfaktabladet, hållbarhetsprofilen, senaste fondrapporten, fonden på Avanza, fonden på Nordnet och fakta om fonden på Morningstar.

Billigaste globalfonden: Avanza Global

Avanza Global har den lägsta förvaltningsavgiften (0,11 %) av alla globalfonder i Sverige. Det förtjänar Avanza absolut beröm för. Det som däremot gör att den inte vinner första pris som bästa generella fond är den inte har någon hållbarhetsredovisning, den går bara att köpa hos Avanza och den är baserad i Luxemburg vilket innebär en högre intern beskattning på utdelningar från USA (30 %).  Med det sagt så är det fortfarande en riktigt bra fond och är man kund på Avanza så bör den finnas med i sparandet.

Fakta om Avanza Global
Avgift: 0,11 %, Jämförelseindex: MSCI World, Antal bolag: 1 629, KIID: 5 av 7, Belåningsvärde: 80 %, Ingår i superräntan: Ja, Minsta köpbelopp: 1 kr, Morningstar-betyg: –, Medelavkastning (3 år): — %, Index: 13,3 %, Standardavvikelse (3 år): — %, Sharpe: —, Förvaltat kapital: 4 mdr, Antal ägare hos Avanza: 128 738 st. Externa och sponsrade länkar till fondens hemsida, fondfaktabladet, fonden på Avanza och fakta om matarfonden på Morningstar och fakta om basfonden Amundi IS MSCI World I13SK-C.

Bästa etiska och hållbara globalfonden: SPP Global Plus

För dig som rankar hållbarhet som den viktigaste faktorn är SPP Global Plus den bästa fonden. Det är en fossilfri, indexnära global aktiefond med en avgift på 0,44 %. Fonden investerar inte i bolag som utvinner eller distribuerar fossila bränslen eller bolag med stora fossilreserver. Fonden väljer istället in bolag med högt hållbarhetsbetyg och lågt koldioxidavtryck. Upp till 10 procent av fonden dedikeras dessutom till bolag som sitter på lösningar på framtidens klimatutmaningar.

Du kan läsa mer om SPPs PLUS-fonder här. Precis som de flesta fonder som fokuserar på hållbarhet är antalet bolag i fonden betydligt mindre. De förut nämnda fonderna har ca 1 500 innehav samtidigt som den här fonden bara har drygt hälften.

Fakta om SPP Global Plus
Avgift: 0,44 %, Jämförelseindex: MSCI World, Antal bolag: 843, KIID: 5 av 7, Belåningsvärde: 70 %, Ingår i superräntan: Nej, Minsta köpbelopp: 50 kr, Morningstar-betyg: 5/5, Medelavkastning (3 år): 14,4 %, Index: 13,3 %, Standardavvikelse (3 år): 12,4 %, Sharpe: 1,19, Förvaltat kapital: 16 mdr, Antal ägare hos Avanza: 33 856 st. Externa och sponsrade länkar till fondfaktabladet, hållbarhetsprofilen, senaste fondrapporten och fonden på Avanza, fonden på Nordnet och fakta om fonden finns på fakta om fonden på Morningstar.

Bästa globala småbolagsfonden: Handelsbanken Global Småbolag

Ett stort problem med de förut nämnda globalfonderna är att de inte täcker de globala småbolagen. Genom att komplettera de stora och breda globalfonderna med den här fonden får man en lite bättre riskspridning och möjlighet till bättre avkastning. Små bolag tenderar nämligen att gå lite bättre än stora över tid.

Den här fonden är även ett undantag från regeln om att fonderna bör inte kosta mer än 0.4 %. Den här kostar 0,68 % men mig veterligen finns det inte något annat billigare eller bättre alternativ. Notera även att fonden på Avanza och Nordnet heter: ”Handelsbanken Gl Småbolag Ind Cri A1 SEK”. Inte direkt investerarvänligt namn.

En positiv förändring från 2019 är att de bytte jämförelseindex från MSCI World Small Cap till Solactive ISS ESG Screened Developed Markets Small Cap vilket är ett ESG-index. Jag kan inte uttala mig särskilt mycket om det indexet mer än att det är positivt att de tar hänsyn till de miljömässiga, sociala och ägarstyrnings-mässiga faktorerna.

Fakta om Handelsbanken Gl Småbolag Ind Cri A1 SEK
Avgift: 0,68 %, Jämförelseindex: ISS ESG Screened Developed Markets Small Cap, Antal bolag: 1 911, KIID: 5 av 7, Belåningsvärde: 50 %, Ingår i superräntan: Nej, Minsta köpbelopp: 100 kr, Morningstar-betyg: —, Medelavkastning (3 år): — %, Index: — %, Standardavvikelse (3 år): — %, Sharpe: —, Förvaltat kapital: 9,8 mdr, Antal ägare hos Avanza: 6 789 st. Externa och sponsrade länkar till fondfaktabladet, hållbarhetsprofilen och senaste fondrapporten fonden på fonden på Avanza, fonden på Nordnet och fakta om fonden finns på Morningstar.

Alternativ för den avancerade spararen är de två börshandlade fonderna: SPDR MSCI World Small Cap UCITS ETF med kortnamnet ZPRS och iShares MSCI World Small Cap UCITS ETF USD (Acc) med kortnamnet IUSN. Båda dessa ligger på avgifter runt 0,4 %.

Bästa fonden för ditt PPM-sparande: AP7 SÅFA

Det bästa alternativet som de flesta bör överväga i premiepensionsdelen i sitt pensionssparande är det statliga alternativet AP7 SÅFA. Tekniskt sett är det inte en fond, utan faktiskt två. Det är en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Så länge man är yngre än 55 år är fördelningen 100 % AP7 Aktiefond och därefter lägger man på ungefär 3 % AP7 Räntefond per år. Väljer du AP7 SÅFA så görs den här ombalanseringen automatiskt.

Föga förvånande anser jag AP7 Aktiefond vara en av de bästa fonderna som finns. Det är en passivt förvaltad bred global aktiefond med en extremt låg avgift på 0,08 % (sänktes 1 januari 2020). En annan fördel med fonden är att den dessutom har möjlighet att belåna sitt innehav med upp till 25 %. Det innebär att om du investerar 100 kr i fonden, så kan den periodvis investera 125 kr. På så långa tidsperioder som ett pensionssparande gäller är det ett statistiskt säkert sätt att öka avkastningen utan att behöva välja mer riskfyllda tillgångar.

Problemet är att den bara går att välja i sitt PPM. Skulle den varit valbar utanför så skulle den ranka framför både Länsförsäkringar och Avanza-fonden. AP7 SÅFA har också överpresterat mot majoriteten av de sparare som har gjort egna val i PPM, vilket också går i linje med forskningen. Dessutom arbetar AP7-fonden aktivt med hållbarhet, där den t.ex. i december 2019 svartlistade ett antal bolag som inte nådde upp till deras lägsta nivå inom miljö och hållbarhet.

Fakta om AP7 Aktiefond
Avgift: 0,08 %, Jämförelseindex: MSCI ASWI SEK, Antal bolag: 3 227, KIID: 6 av 7, Belåningsvärde: —, Ingår i superräntan: Nej, Minsta köpbelopp: —–, Morningstar-betyg: —, Medelavkastning (5 år): 14,1 %, Index: — %, Standardavvikelse (3 år): 13,38 %, Sharpe (3 år): 1.2, Förvaltat kapital: 595,5 mdr, Antal ägare: 4 202 722 st. Externa till fondens hemsida, fondfaktabladet, hållbarhetsprofilen, senaste fondrapporten, fonden på Avanza, fonden på Nordnet och fakta om fonden finns på Pensionsmyndigheten.

Övriga globalfonder som brukar hittas i mina portföljer

Det finns ytterligare tre fonder som klassas som breda aktiefonder som tenderar återkomma i mina portföljer. Förmodligen skulle alla tre kunna klassas som irrationella val utifrån mina urvalskriterier och ett strikt matematiskt eller forskningsperspektiv. Men jag tänker att jag också får vara irrationell.

  • SEF Kavaljer Investmentbolagsfond – mix av svenska och utländska investmentbolag
  • Proethos – fonden med tydligast hållbar och etisk inriktning
  • Coeli Global Selektiv – den enda aktivt förvaltade fonden i vårt sparande

Eftersom dessa tre alternativ är primärt känslomässiga nöjer jag mig med en kort motivering per fond. Ett bra sätt att tänka kring känslomässiga investeringar är att ha dem i lekhinken enligt fyra-hinkar-strategin.

SEF Kavaljer Investmentbolagsfond – en lite okänd fond som jag kom i kontakt med via förvaltaren Jonas Brodd. Det är också en indexoberoende och halvt aktivt förvaltad fond som investerar i svenska och globala investmentbolag och konglomerat. När man tittar på innehaven så är det också av typen där jag tänker ”dessa bolag känner jag till och skulle vilja äga”. Jag jobbar på att få Jonas till podden och hoppas få till det under året. Jag ser den här fonden ofta som ett komplement till Spiltan Aktiefond Investmentbolag. Mer info om fonden finns på deras hemsida och på Morningstar.

Proethos Fond – den uttalat mest hållbara fonden som jag känner till. Vi har intervjuat förvaltaren Magnus Alfredsson i podden. Det går inte heller att säga något annat än att Magnus har haft ett fantastiskt 2019. Med sin avkastning på 50,76 % sprang han cirklar runt index. Fonden har en hanterbar avgift på 0,65 %. Det är dock bra att veta att det är en fond som bara består av aktier till 80 %, resterande andel är räntor. Du kan läsa mer om fonden på deras hemsida eller på Morningstar.

Coeli Global Selektiv – fonden som förvaltas av Andreas Brock och Henrik Milton som har varit gäster i podden (här och här). De placerar i det som de bedömer vara världens ca 30 finaste bolag. När man går genom deras lista så är det bolag som jag i princip alltid känner till, vill äga och många gånger själv är kund hos. De är några av få förvaltare som överpresterat mot globalindexet sedan start, har alla sina egna pengar i sin fond och har mitt förtroende. Dessutom har vi slagit vad om att min Länsförsäkringar Global Indexnära kommer att slå deras fond på fem år. Fonden är dock med alla mått mätt dyr med en avgift på 1.4 procent. Den avgiften är dock rabatterad om man köper fonden via SAVR (annonslänk). Är man intresserad av aktier rekommenderar jag deras nyhetsbrev som dessutom ger den aktuella listan med världens finaste bolag.

Ja, det var mina tre hemliga fond-laster. 👍😎

De bästa Asien- och Tillväxtmarknadsfonderna 2020

Problemet med MSCI World-indexet och därmed alla globalfonnder som följer det är underexponeringen mot de börserna i tillväxtländerna och i asien. Jag kan ibland uppleva att företaget MSCI som gör indexen inte riktigt hänger med och tittar lite väl mycket var bollen har varit istället för vart den är på väg.

Det mesta pekar på den kommande ekonomiska utvecklingen kommer att dra sig från väst till öst. Därför tycker jag att det är rimligt att övervikta lite mot dessa marknader genom att kombinera globalfonderna med totalt ca 10 % bra Asien och Tillväxtmarknadsfonder. Särskilt när det idag finns så pass bra fonder som gör det möjligt. Det hjälper dessutom att öka spridningen något i sparandet.

Till tillväxtmarknadsländerna (emerging markets på engelska) räknas de sydamerikanska länderna, Östeuropa, Mellanöstern, Kina och Sydoastasien. Mer info finns i MSCI Emerging Markets-indexet som består av ca 800 bolag. Asien-fonderna följer istället indexet MSCI Asia ex Japan. Anledningen att man exkluderar Japan från Asien-fonderna är för att Japan redan har en relativt stor vikt (ca 7 %) i det globala MSCI World-indexet. I det här indexet, som består av ca 1 300 företag kommer man åt aktier i bl.a. Tencent, Alibaba, Samsung, Softbank med flera.

Bästa Tillväxtmarknadsfonden 2020: Avanza Emerging Markets

En av få förändringar i listan från 2019 är att fonden Avanza Emerging Markets ersatte Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära på tillväxtmarknadstronen. Det är två identiska fonder och jag tvekade länge vem som skulle vinna, men då avgiften på Avanza-fonden är nästan hälften mot Länsförsäkringar-fonden så blev det till slut Avanza Emerging Markets som vann.

Den här fonden har väldigt stora överlapp med den bästa Asien-fonden, då 50 % av kapitalet investeras i Kina, Taiwan och Sydkorea. Den stora skillnaden ligger i de resterande 50 %. Dessa investeras i Indien (9 %), Brasilien (8 %), Sydafrika (5 %), Ryssland (4 %) och så vidare. I valet mellan att bara ha en fond mot dessa marknader skulle jag sannolikt valt den här framför Swedbank Robur Access-fonden.

Det som talar till fördel för Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära A är att den finns både hos Avanza och Nordnet medan Avanzas fond bara finns på deras egen plattform. Jag upplever också att Länsförsäkringar-fonden tar bättre hänsyn till hållbarhet och ESG-kriterier än Avanza-fonden. På sätt och vis skulle man kunna säga att det är en delad första plats.

Andra alternativ är: Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära A, SPP Emerging Markets SRI, DNB Global Emerging Markets Indeks A, AMF Aktiefond Tillväxtmarknader samt det hållbara alternativet SPP Emerging Markets Plus A.

Fakta om Avanza Emerging Markets
Avgift: 0,29 %, Jämförelseindex: MSCI Emerging Markets, Antal bolag: 640, KIID: 6 av 7, Belåningsvärde: 70 %, Ingår i superräntan: Ja, Minsta köpbelopp: 1 kr, Morningstar-betyg: —, Medelavkastning (5 år): — %, Index: 8.4 %, Standardavvikelse kategori (5 år): 14.2 %, Sharpe (3 år): –, Förvaltat kapital: 0,7 mdr, Antal ägare hos Avanza: 45 432 st. Externa och sponsrade länkar: fondens hemsida, fondfaktabladet, fonden på Avanza, fonden finns ej Nordnet och fakta om fonden på Morningstar.

Bästa Asien-fonden 2020: Swedbank Robur Access Asien

Det bästa och egentligen enda alternativet för den som vill få en passiv och bred exponering mot Asien. Fonden placerar i stora och medelstora bolag i olika branscher i Asien exklusive Japan. Den största exponeringen är mot Kina (44 %), Taiwan (15 %), Sydkorea (15 %) och Hong Kong (11 %). Förvaltningen är indexnära och kan avvika från index till följd av krav på hållbarhet.

Den här fonden har vi haft i våra portföljer i princip sedan start och det är en trotjänare vi är väldigt nöjda med. Tillsammans med den bästa tillväxtmarknadsfonden ger det en stark kombination och ett bra komplement till globalfonderna.

Fakta om Swedbank Robur Access Asien
Avgift: 0,33 %, Jämförelseindex: MSCI AC Asia Ex Japan Net, Antal bolag: 640, KIID: 6 av 7, Belåningsvärde: 70 %, Ingår i superräntan: Ja, Minsta köpbelopp: 50 kr, Morningstar-betyg: 4 av 5, Medelavkastning (5 år): 9.7 %, Index: 10.2 %, Standardavvikelse (5 år): 14.4 %, Sharpe (3 år): 0.88, Förvaltat kapital: 8 mdr, Antal ägare hos Avanza: 71 199 st. Externa och sponsrade länkar: fondens hemsida, fondfaktabladet, senaste fondrapporten, fonden på Avanza, fonden på Nordnet och fakta om fonden på Morningstar.

Bästa småbolagsfonden på tillväxtmarknaderna: SPDR MSCI Emerging Markets Small Cap

För den avancerade spararen som vill ha en exponering även mot små- och medelstora bolag på tillväxtmarknaderna rekommenderas den här börshandlade fonden. Den går tyvärr bara att köpa på Nordnet och går inte att månadsspara i. Jag skulle säga att i majoriteten av alla fall så kan man skippa den här fonden.

De bästa Sverige-fonderna 2020

Det andra problemet med globalfonderna är att exponeringen mot Sverige är liten. Det är egentligen inte ett problem i indexet då den svenska börsen bara står för drygt 1 procent av det globala börsvärdet. Utmaningen är snarare att som boende i Sverige vill man ha en större exponering mot sin hemma marknad och den valutan man konsumerar sina pengar i.

Jag vill vara tydlig med att det inte finns något entydigt svar i forskningen huruvida det är fördelaktigt eller ej. Många argumenterar för en ökad exponering mot sin hemma marknad på ca 10 – 20 procent av sitt kapital. Andra argumenterar mot med tanke på att man ofta redan har en stor exponering med tanke på ens boende, bolån och löneinkomster.

Jag själv är kluven och har valt att gå på rekommendationen med 10 – 20 % i Sverige. Inte minst med anledning av att den svenska börsen är en högriskbörs utifrån ett internationellt perspektiv. När börserna i världen går bra då går den svenska börsen bättre och vice versa. Det är inte ovanligt att den svenska börsen har 1 – 2 procent högre årsmedelavkastning än den globala. Så med tanke på att jag är en försiktig general i utgångsläget motiverar jag den större exponeringen mot Sverige.

et som också är värt att veta att det är skillnad på olika typer av Sverige-fonder trots att dessa ofta buntas ihop. Det finns många olika svenska index och det som man i dagligt tal kallar för ”Stockholmsbörsen” kan vara helt olika saker. Det indexet som används mest i dagligt tal (t.ex. i Nyheterna) är OMXS30, det vill säga Sveriges 30 mest omsatta aktier. Det är mindre än 10 procent av det totala antalet bolag vi har på den svenska börsen. Det är därför jag normalt gillar att jämföra mot SIXRX-indexet som innehåller ca 300 av Sveriges största bolag och dessutom tar hänsyn till utdelningar.

Ett kort sidospår. Med tanke på att den svenska börsen bara står för 1 procent av det globala börsvärdet är det fascinerande att många svenska sparare har 100 % av sina pengar i svenska aktier. Varför inte 100 % i holländska, spanska eller italienska aktier? De börserna är ungefär lika stora. Det här är ett vanligt misstag som många gör att bara investera i sin hemmamarknad.

Bredaste och bästa Sverige-fonden 2020: SEB Sverige Indexfond

Efter mycket om och men föll valet på den bästa Sverige-fonden på SEB Sverige Indexfond. Den är inte billigast men den är mest all-round. Den har den bredaste exponeringen vilket inkluderar både stora och små bolag. Den tar hänsyn till hållbarhetsaspekter och den följer SIXRX-indexet som en av få Svenska-fonder. SIXRX är det index som jag själv brukar använda för att representera hela den Svenska börsen i simuleringar och beräkningar och den här fonden ger möjligheten att få den exponeringen för 0.27 %.

Utmanare till den här fonden var framförallt Avanza Zero som är en gratis fond utan avgifter. Jag är dock inte förtjust i den då exponeringen bara är mot 30 st svenska storbolag. Det är att jämföra med SEB-fonden som ger dig ett ägande i över 340 bolag. Dessutom finns bara Avanza-fonden på just Avanza. Nordnet har också en gratis fond i form av Nordnet Superfonden Sverige och problematiken är liknande även om det är en bättre fond än Avanza Zero tack vare en bredare exponering.

En kul (eller tragisk) parentes är att den genomsnittlige Avanza-spararen hade 9 av 11 år haft en bättre avkastning än vad de har haft, om de bara hade lagt sina pengar i den här fonden. I avkastning över dessa 11 år motsvarar det en skillnad på X kr vs Y kr.

Fakta om SEB Sverige Indexfond
Avgift: 0,27 %, Jämförelseindex: SIX Return Index, Antal bolag: 340, KIID: 5 av 7, Belåningsvärde: 80 %, Ingår i superräntan: Nej, Minsta köpbelopp: 100 kr, Morningstar-betyg: 4 av 5, Medelavkastning (5 år): 10.3 %, Index: 7.1 %, Standardavvikelse kategori (5 år): 13.4 %, Sharpe (3 år): 0.97, Förvaltat kapital: 21 mdr, Antal ägare hos Avanza: 14 228 st. Externa och sponsrade länkar: fondfaktabladet, fonden på Avanza, fonden på Nordnet och fakta om fonden på Morningstar.

Bästa kompletterande Sverige-fonden: Spiltan Aktiefond Investmentbolag

Det går inte att prata om svenska fonder och inte nämna Spiltans fantastiska fond Spiltan Aktiefond Investmentbolag. Populariteten syns inte minst i att 250 000 sparare äger fonden hos Avanza. Det är var fjärde kund. Anledningen är självklart att fonden har överpresterat massivt mot det svenska indexet flera år i rad.

Anledningen till att jag inte sätter den som bästa generella Sverige-fond är att jag tycker att investmentbolagen är kluriga. Det går inte att ifrågasätta den historiska utvecklingen. Men, hur vet man att den överprestationen kommer att fortsätta även i framtiden? Nästa klurighet är att förklara varför de har överpresterat. Det är nämligen inte så att investmentbolag i Tyskland eller USA har överpresterat på samma sätt.

Den bästa förklaringen som jag har hittat hittills pratade vi om med VD:n för investmentbolaget Infrea. Det är sannolikt en kombination av att de har använt belåning, investerat i onoterade bolag och därmed utnyttjat ett multipelarbitrage. På det sättet kan jag på många sätt tycka att de svenska investmentbolagen är mer lika private equity-fonder än vanliga fonder. Det behöver inte vara något negativt, men det är något annorlunda.

Sammanfattningsvis får den här fonden nästan alltid plats i alla mina portföljer. Det är en riktigt bra fond. De få gånger den inte är med så beror det på att jag har valt SEF Kavaljer Investmentbolag som ger en exponering mot även globala investmentbolag och konglomerat. Om någon skulle komma till mig och säga skit i diversifiering, att hålla förlusterna hanterbara och maximera avkastningen på 10 år med så hög rimlig risk som möjligt, då skulle den här Spiltan-fonden vara en het kandidat tillsammans med en begränsad belåning.

Fakta om Spiltan Aktiefond Investmentbolag
Avgift: 0,27 %, Jämförelseindex: SIXRXFIIF, Antal bolag: 14, KIID: 6 av 7, Belåningsvärde: 70 %, Ingår i superräntan: Ja, Minsta köpbelopp: 50 kr, Morningstar-betyg: 5 av 5, Medelavkastning (5 år): 14.5 %, Index: 7.1 %, Standardavvikelse (5 år): 14.7 %, Sharpe (3 år): 1.17, Förvaltat kapital: 10 mdr, Antal ägare hos Avanza: 249 570 st. Externa och sponsrade länkar: fondfaktabladet, fonden på Avanza, fonden på Nordnet och fakta om fonden på Morningstar.

Bästa svenska småbolagsfonden: PLUS Småbolag Sverige Index

Precis som föregående år tar den här fonden priset som bästa svenska småbolagsfond i tät konkurrens med AMF Aktiefond Småbolag. Avgörandet föll på en större exponering mot 250 istället för 80 bolag då avgiften är samma. Det som var till nackdel för fonden är att man inte har lämnat någon hållbarhetsredovisning.

Fonden kan med fördel kombineras med deras systerfond Plus Mikrobolag Sverige. Skillnaden mellan fonderna är att Småbolag tillåter företag med ett börsvärde på upp till 50 miljarder kronor medan Mikrobolag har en gräns på ca 3 miljarder kronor. Notera att även om vi pratar mikrobolag så är det ofta bolag värda flera hundra miljoner kronor. Avgifterna i båda fonderna är 0.4 procent.

Fakta om PLUS Småbolag Sverige
Avgift: 0,40 %, Jämförelseindex: Carnegie Small Cap Return Index , Antal bolag: 250, KIID: 5 av 7, Belåningsvärde: 60 %, Ingår i superräntan: Nej, Minsta köpbelopp: 100 kr, Morningstar-betyg: —, Medelavkastning kategori (5 år): 15,9 %, Index: 14,4 %, Standardavvikelse kategori (5 år): 14.5 %, Sharpe (3 år): —, Förvaltat kapital: 0.3 mdr, Antal ägare hos Avanza: 12 008 st. Externa och sponsrade länkar: fondens hemsida, fondfaktabladet, fonden på Avanza, fonden på Nordnet och fakta om fonden på Morningstar.

De bästa räntefonderna 2020

Räntefonder är fonder som lånar ut pengar till olika aktörer såsom länder och företag. Skillnaden på att låna ut och investera pengar är att räntefonderna fungerar väldigt förenklat som ett omvänt bolån. Vi är alla vana att låna pengar av banken och för det får vi betala en ränta. En räntefond hjälper dig att vara ”bank” och låna ut dina pengar till andra.

På många sätt är räntefonder betydligt klurigare än aktiefonder. Jag påstår ibland till och med att räntefonder är det mest missförstådda tillgångsslaget. För det första är de ointuitiva då räntefonder ökar i värde när räntan minskar och faller i värde när räntan ökar. De bästa aktiefonderna med högst avkastning investerar i de bästa bolagen. Räntefonderna med högst avkastning får sina pengar från de sämsta bolagen (tänk: om du lånar ut pengar så är det kompisen som du litar minst på som får betala den högsta räntan) och så vidare. Vi har gått genom räntefonder i detalj i avsnittet:

Det viktigaste att veta kring räntefonder är egentligen att:

Syftet med räntefonder är inte primärt att tjäna pengar. Det är att bevara de pengar som du tjänar på dina aktier.

Det är inget snack om saken att vill du tjäna mest pengar så är det aktier som du ska investera i. Men vill du behålla några av de pengarna som du tjänar på aktier, då är räntefonder bra att ha. Syftet med räntefonderna i portföljerna är att balansera risken, att agera som krockkudde och livrem. I metaforen om bilen som jag brukar använda är aktierna gasen och räntorna bromsen. Jag påstår att man varken vill ha en bil med bara gas eller en bil med bara broms. Tricket är att hitta en kombination av gas och broms som fungerar för dig.

Varning för högräntefonder för 2020

Jag vill även kommentera en sak som är aktuella just nu 2020. Även om riksbanken höjde räntan i december så har de olika riksbankernas räntor varit negativa under långa perioder. Det har medfört att många räntefonder har haft svårt att ge en positiv avkastning. Exempel är räntefonderna med lägst risk, penningmarknadsfonderna, som till och med har gett en negativ avkastning och varit sämre än vanliga bankkonto.

Det har lett till att många räntefonder (de s.k. High-Yield- eller Högräntefonderna) i jakten på avkastning har behövt låna ut pengar till företag med dålig kreditvärdighet. Problemet med dessa är att när marknaden vänder, då kommer dessa företag att ha svårt att betala sina räntor, vilket innebär att räntefonderna kommer att minska i värde precis som aktier. Det kan leda till att en ovan småsparare kommer att få en obehaglig överraskning. Räntefonderna man köpte som krockkudde fungerar nämligen inte alls när de behövs.

Det handlar således inte om att jag avråder från högräntefonder, det handlar bara om att vara medveten om vad man köper så att man inte blir överraskad när skiten träffar fläkten.

Bästa korta räntefonden: Spiltan Räntefond Sverige

Om jag bara fick lov att välja en enda räntefond då skulle valet falla på Spiltan Räntefond Sverige. Det är en fond som investerar i svenska räntepapper (främst svenska börsnoterade bolag och fastighetsbolag) med en löptid på maximalt 1 år. Det innebär att den inte är särskilt känslig för räntesvängningar och därmed fungerar den väl som en krockkudde. Den har dessutom lyckats leverera en avkastning på 7,7 procent de senaste fem åren när konkurrenter som Swedbank Räntefond Kort har gått back under samma period. En riktig toppenfond.

Den här fonden har de absolut bästa nyckeltal jag någonsin har sett på en fond. Sharpe-kvoten som är ett mått på hur mycket avkastning man får i förhållande till den tagna risken är 5.94. En fond som har en Sharpe-kvot på 1 till 2 är riktigt bra. Fonder med Sharpe-kvot över 2 är sällsynta och den här har nästan 6(!). Tittar vi på medelavkastningen om 1.5 % med en standardavvikelse på endast 0.5 % kan tolkas som att fonden med 95 % sannolikhet kommer att ha en avkastning i intervallet +0.5 % till 2.5 %. Notera att i 95 % av fallen ska fonden alltså inte ens gå back. Nyckeltalsmässigt är det här världsklass enligt mig. Det syns också i en av de finaste och jämnaste avkastningsgraferna. 🤓

Den är dock inte riskfri och har både en likviditets- och koncentrationsrisk som vi skrev om redan 2018. I artikeln ”allt du behöver veta om räntefonder” gick dessutom genom hur värdet på fonden förändras i samband med en ränteförändring. Sammanfattningsvis är det här en bra fond och bör ingå i de allra flesta portföljer. Den ingår dessutom som basen i räntetrippeln där den står för 60 procent av innehavet.

En helt ny och intressant utmanare att ha koll på framgent är AMF Företagsobligationsfond.

Fakta om Spiltan Räntefond Sverige
Avgift: 0.28 % varav förvaltningsavgift 0.10 %, Löptid: 1 år, Duration: 1.1. år, Jämförelseindex: 50 % SSVX + 50 % NOMX Credit SEK, KIID: 1 av 7, Belåningsvärde: 90 %, Ingår i superräntan: Ja, Minsta köpbelopp: 50 kr, Morningstar-betyg: 3 av 5, Medelavkastning (5 år): 1.5 %, Index: — %, Standardavvikelse (5 år): 0.5 %, Sharpe (3 år): 5.94, Förvaltat kapital: 31 mdr, Antal ägare hos Avanza: 56 344 st. Externa och sponsrade länkar: fondens hemsida, fondfaktabladet, hållbarhetsprofilen, fonden på Avanza, fonden på Nordnet och fakta om fonden på Morningstar.

Bästa obligationsfonden/långa räntefonden: AMF Räntefond Lång

Skillnaden mellan en kort och lång räntefond är den genomsnittliga löptiden på de räntepapper som fonden lånar ut på. Man kan något slarvigt tänka ”på hur lång tidshorisont lånar fonden ut på?”. Precis som med bolån ger en längre tidshorisont en högre ränta. Valet för bästa långa räntefond har de senaste åren stått mellan AMF Räntefond Lång och SPP Obligationsfond.

Precis som föregående år faller valet på AMF fonden, främst på grund av den lägre avgiften på 0.14 % mot SPP-fondens 0.24 % samt bättre totalutveckling de senaste åren. Så långt jag kan minnas har den dessutom haft fem Morningstar-stjärnor vilket innebär att den är bland de bästa i sin kategori. Majoriteten av utlåningen sker till svenska staten och de svenska bankerna i form av hypotekslån (lån till våra bostäder).

Fakta om AMF Räntefond Lång
Avgift: 0.14 % varav förvaltningsavgift 0.10 %, Löptid: 2 – 10 år, Duration: ca 4 år, Jämförelseindex: Handelsbanken Markets Sweden All Bond Index, KIID: 2 av 7, Belåningsvärde: 90 %, Ingår i superräntan: Nej, Minsta köpbelopp: 50 kr, Morningstar-betyg: 5 av 5, Medelavkastning (5 år): 1.6 %, Index: 1.7 %, Standardavvikelse (5 år): 1.79 %, Sharpe (3 år): 1.19, Förvaltat kapital: 8.7 mdr, Antal ägare hos Avanza: 67 039 st. Externa och sponsrade länkar: fondfaktabladet, senaste rapport, hållbarhetsprofilen, fonden på Avanza, fonden på Nordnet och fakta om fonden på Morningstar.

Bästa globala statsräntefonden: AMF Räntefond Mix

Till skillnad från aktier där man primärt bör investera i hela världen vill man med räntor investera på sin hemmamarknad i sin hemmavaluta. Förändringar i värdet på valutan kan nämligen många gånger ha en större påverkan på utvecklingen än själva räntefondens utveckling. Köper man en räntefond i syfte att vara en krockkudde önskar man ju inte att ha en för stor valutarisk.

När man har sina svenska räntefonder på plats kan det vara dags att blicka utomlands. Den i princip enda fonden jag har lyckats hitta som ger en exponering mot utländska statsräntepapper är den här fonden. Den investerar ca 28 % i svenska räntor, 23 % i amerikanska räntor, 22 % i europeiska räntor och slutligen ca 21 procent i brittiska räntepapper. Fonden valutasäkrar samtliga utländska innehav vilket är positivt. Den genomsnittliga räntebindningstiden i fonden är mellan två och tolv år.

Fakta om AMF Räntefond Mix
Avgift: 0.11 % varav förvaltningsavgift 0.10 %, Löptid: 4 – 12 år, Duration: ca 4,3 år, Jämförelseindex: Eget index se fondfaktablad, KIID: 3 av 7, Belåningsvärde: 80 %, Ingår i superräntan: Nej, Minsta köpbelopp: 50 kr, Morningstar-betyg: —, Medelavkastning (5 år): 0.7 %, Index: — %, Standardavvikelse (5 år): 2.04 %, Sharpe (3 år): 0.57, Förvaltat kapital: 1.8 mdr, Antal ägare hos Avanza: 3 812 st. Externa och sponsrade länkar: fondfaktabladet, senaste rapport, hållbarhetsprofilen, fonden på Avanza, fonden på Nordnet och fakta om fonden på Morningstar.

Bästa globala företagsobligationsfonden: SPP Global Företagsobligation Plus

Det här är en av de nya fonderna både i listan och för 2019. SPP Global Företagsobligation Plus investerar i företagsobligationer utställda av företag i Europa och USA med hög kreditvärdighet, Investment Grade, lägst S&P rating BBB- eller motsvarande. Den genomsnittliga räntebindningstiden, durationen, ligger mellan fyra och sex år. På det här sättet motsvarar det AMF Räntefond Lång med skillnaden att vi sprider riskerna globalt än att bara ha dem i Sverige. Fonden är valutasäkrad.

Det andra som är positivt med fonden är att det är en av SPPs PLUS-fonden vilket innebär ett fokus på hållbarhet. I den senaste förvaltarrapporten från oktober 2019 ägde fonden 179 olika obligationer fördelat på 130 emittenter. Något förenklat innebär det att fonden har lånat ut pengar till 130 företag i form av 179 olika lån.  

Fakta om SPP Global Företagsobligation Plus
Avgift: 0.54 % varav förvaltningsavgift 0.50 %, Löptid: 1 – 5, Duration: ca 4,9 år, Jämförelseindex: Barclays Global Corporate Bond Index, KIID: 3 av 7, Belåningsvärde: 0 %, Ingår i superräntan: Nej, Minsta köpbelopp: 50 kr, Morningstar-betyg: —, Medelavkastning (5 år): 0.7 %, Index: — %, Standardavvikelse (5 år): — %, Sharpe (3 år): —, Förvaltat kapital: 3.1 mdr, Antal ägare hos Avanza: 269 st. Externa och sponsrade länkar: fondfaktabladet, senaste rapport, hållbarhetsprofilen, fonden på Avanza, fonden finns tyvärr ej på Nordnet och fakta om fonden på Morningstar.

Bästa högräntefonden: Spiltan Högräntefond

När basen med räntefonder är satt kan man krydda till det med en högräntefond. Det är en krydda eftersom de räntefonder med högst räntor, således högräntefonder, lånar ut till företag som har en sämre ekonomi. Risken är således högre än andra räntefonder, men det är fortfarande långt under aktier.

När det gäller den här specifika fonden så hamnar den dessutom i den mer ”säkra” delen av spannet högräntefonder med en KIID-risk på 2 av 7. Det finns högräntefonder som i princip har samma riskklassning som aktier på 4 och 5. Den förväntade avkastningen på den här räntefonden ligger på runt 2.3 % jämfört med de andra fonderna på ca 1.0 %.

Det som också är kul med den här fonden är att de har efterfrågat gröna obligationer och ställt krav på de som vill låna pengar. Man var själva ankarinvesterare i en emissionen som fastighetsbolaget Hemfosa gjorde på 800 miljoner kronor. Så även på räntesidan kan man vara i framkant av den hållbara omställningen.

Jag ska vara helt ärlig med att jag tycker att den här fonden är svårklassificerad och lite udda. På sätt och vis skulle man kunna argumentera för att det är en lång räntefond och tävlar med AMF Räntefond Lång. Men jämför man på innehaven så skiljer de sig mycket åt. Morningstar klassificerar dem dessutom olika. Tittar man på avgiften så har den en jättehög avgift för att vara räntefond – långt över min rekommendation på max 0.4 %, men samtidigt så har den nästan lika fina nyckeltal som Spiltan Räntefond Sverige. Oavsett vilket så brukar jag hitta den i mina portföljer och den är en del i räntettrippeln (ca 10 %) så den får komma med på undantag.

Fakta om Spiltan Högräntefond
Avgift: 0.94 % varav förvaltningsavgift 0.75 %, Löptid: 0 – 10 år, Duration: ca 2,4 år på krediter och 6 mån på räntor, Jämförelseindex: Eget index se fondfaktablad, KIID: 2 av 7, Belåningsvärde: 80 %, Ingår i superräntan: Ja, Minsta köpbelopp: 50 kr, Morningstar-betyg: 5 av 5, Medelavkastning (5 år): 3.4 %, Index: — %, Standardavvikelse (5 år): 2.4 %, Sharpe (3 år): 4.70, Förvaltat kapital: 16 mdr, Antal ägare hos Avanza: 36 432 st. Externa och sponsrade länkar: fondfaktabladet, senaste rapporten, hållbarhetsprofilen, fonden på Avanza, fonden på Nordnet och fakta om fonden på Morningstar.

Bästa kompletterande företagsräntefond: IKC Avkastningsfond

En kompletterande fond som man brukar hitta i mina ränteportföljer är IKC Avkastningfond. Det är lite en speciell fond, som dessutom är aktivt förvaltad, då den har mandat att placera lite av sina pengar (max 10 %) i aktier. Den har de senaste åren haft en fantastiskt jämn och stabil avkastning inom riskklass 2. Därför har den länge varit den näst största delen i den så kallade räntetrippeln.

Precis som Spiltan Räntefond Kort har den fantastiska nyckeltal i form av avkastning i förhållande till den tagna risken. Utgår man från historisk data så är sannolikheten 95 % för att fonden ska ha en avkastning i intervallet +1.2 % till +4.6 %. Notera att det lägre intervallet inte ligger på minus vilket är brukligt. Fonden har också en av de mest jämna avkastningskurvor jag någonsin sett och därav

Fakta om IKC Avkastningsfond
Avgift: 0.84 % varav förvaltningsavgift 0.60 %, Löptid: — år, Duration: ca 1.9, Jämförelseindex: —, KIID: 2 av 7, Belåningsvärde: 80 %, Ingår i superräntan: Nej, Minsta köpbelopp: 100 kr, Morningstar-betyg: 5 av 5, Medelavkastning (5 år): 2.9 %, Index: — %, Standardavvikelse (5 år): 0.85 %, Sharpe (3 år): 4.64, Förvaltat kapital: 2.3 mdr, Antal ägare hos Avanza: 11 599st. Externa och sponsrade länkar: fondfaktabladet, senaste rapporten, hållbarhetsprofilen, fonden på Avanza, fonden på Nordnet och fakta om fonden på Morningstar.

Bästa hållbara räntefonden: SPP Grön Obligationsfond A

Det som är kul att marknaden för så kallade gröna obligationer nästan fördubblas varje år om än från en låg nivå. Gröna obligationer är i korthet lån som ska användas till projekt där det finns tydliga hållbara kriterier och de ska ha en klart positiv effekt på miljö och samhälle. Varje projekts hållbarhet verifieras av tredje part för en ökad transparens.

Jag tycker att den här räntefonden är en av de bästa hållbara räntefonderna och kan ersätta de andra räntefonder i en uttalat hållbar portfölj. Om det inte var specifikt för hållbarhetskriterierna så skulle den dock tyvärr inte kvalat in då jag upplever att Spiltan/AMF-fonderna är bättre.

Fakta om SPP Grön Obligationsfond A
Avgift: 0.34 % varav förvaltningsavgift 0.30 %, Löptid: 1 – 5 år, Duration: ca 2.4, Jämförelseindex: OMRX Mortgage Bond All Index, KIID: 2 av 7, Belåningsvärde: 90 %, Ingår i superräntan: Nej, Minsta köpbelopp: 50 kr, Morningstar-betyg: 5 av 5, Medelavkastning (3 år): 0.8 %, Index: -0,6 %, Standardavvikelse (3 år): 0.6 %, Sharpe (3 år): 1.57, Förvaltat kapital: 5.5 mdr, Antal ägare hos Avanza: 2 356 st. Externa och sponsrade länkar: fondfaktabladet, senaste rapporten, hållbarhetsprofilen, fonden på Avanza, fonden på Nordnet och fakta om fonden på Morningstar.

Bästa realräntefonden: Handelsbanken Realräntefond

Den sista typen av räntefonder som jag tycker att man kan överväga i en större portfölj är de inflationsskyddade räntefonderna. En inflationsskyddad räntefond kommer att kompensera ägaren i de fall att inflationen ökar. Vid inflation minskar värdet på pengar vilket gör att utlånade pengar blir mindre värda vilket inte är bra för den som lånar ut. Det är därför man pratar om det som en real ränta utan hänsyn till inflation.

Det finns i princip bara fyra realräntefonder i Sverige och jag tycker att den här är den som är bäst av dem även om skillnaderna måste sägas är högst marginella. Fonden lånar främst ut pengar till den svenska staten.

Fakta om Handelsbanken Realräntefond A1 SEK
Avgift: 0.40 % varav förvaltningsavgift 0.40 %, Löptid: 2 – 15 år, Duration: ca 6.1 år, Jämförelseindex: OMX Real, KIID: 3 av 7, Belåningsvärde: 0 %, Ingår i superräntan: Nej, Minsta köpbelopp: 100 kr, Morningstar-betyg: 3 av 5, Medelavkastning (5 år): 1.9 %, Index: 2,3 %, Standardavvikelse (5 år): 3.98 %, Sharpe (3 år): 0.73, Förvaltat kapital: 0.6 mdr, Antal ägare hos Avanza: 6 001 st. Externa och sponsrade länkar: fondfaktabladet, senaste rapporten, hållbarhetsprofilen, fonden på Avanza, fonden på Nordnet och fakta om fonden på Morningstar.

Specialräntefonder till RikaTillsammans-portföljen

RikaTillsammans är en av våra modellportföljer som bygger på Harry Brownes ”Permanent portfolio”. En av beståndsdelarna i den portföljen är räntefonder med riktigt långa löptider på 20+ år. Det finns inga direkt svenska fonder som har dessa löptider. Den långa räntefonden ovan AMF Räntefond Lång har bara en löptid på 4 år. Löptiden är viktig eftersom den anger hur mycket värdet på en fond förändras i samband med en ränteförändring. I korthet kan man säga att en räntefond förändras i värde enligt ränteförändringen multiplicerat med löptiden.

En räntefond med en duration på 4 år kommer vid en 1 procents ränteförändring bara förändras ca 4 procent. En fond med en duration på 25 år kommer följdaktligen förändras med ca 25 procent. Därav behovet av de riktigt långa löptiderna. Notera att det här också leder till att dessa specialräntefonder har en riskklass i paritet med aktier; 5 av 7 på KIID-riskskalan. De går således väldigt mycket upp när de går upp och väldigt mycket ner när de går ner.

För att komma åt dessa räntepapper med så långa löptider behöver man ett par specialräntefonder. Dessa finns tyvärr bara i form av börshandlade fonder, s.k. ETF:er, vilket medför att de t.ex. inte att går att månadsspara i. Det går tyvärr inte att ersätta dessa med andra svenska fonder.

iShares € Govt Bond 15-30yr UCITS ETF med kortnamnet IBCL är en fond som investerar i europeiska statsräntepapper, främst tyska och franska, med löptider på 15-30 år. Avgiften är 0.2 procent, risken är 4 av 7 och fonden går tyvärr bara att köpa via Nordnet. Externa länkar: Fonden på Nordnet, fondfaktablad och fakta om fonden på Morningstar.

Xtrackers II Eurozone Government Bond 25+ UCITS ETF med kortnamnet DBXG är en fond som likt den föregående investerar i europeiska långa obligationer med löptider på mer än 25 år. I det här fallet är det mest Frankrike, Tyskland, Italien, Holland och Spanien. Avgiften är 0.15 procent, risken är 5 av 7 och fonden går tyvärr bara att köpa via Nordnet. Externa länkar: Fonden på Nordnet, fondfaktablad och fakta om fonden på Morningstar.

iShares $ Treasury Bond 20+yr UCITS ETF med kortnamnet IS04 är en fond som investerar i långa amerikanska statspapper med löptider på över 20 år. Avgiften är 0.2 procent, risken är 5 av 7 och fonden går tyvärr bara att köpa via Nordnet. Externa länkar: Fonden på Nordnet, fondfaktablad och fakta om fonden på Morningstar.

Notera att alla dessa fonderna har 1) en risk på samma nivå som en global aktiefond, 2) handlas i euro vilket innebär en valutarisk och 3) inte bör ägas i en portfölj om man inte balanserar upp dem med andra tillgångsslag (eller vet vad man håller på med). Dessa fonderna har ett väldigt tydligt syfte och det är att skydda i ett ekonomiskt läge av deflation. Deflation är i korthet en situation, i motsats till inflation, där pengar ökar i värde och saker blir billigare imorgon än vad de är idag. Mer om det resonemanget kan du läsa i artikeln om RikaTillsammans-portföljen.

Bästa guldfonden: Xetra Gold (4GLD)

Få saker är så kontroversiella att investera i som guld. Vissa kallar det för en barbarisk relik som inte har någon plats i dagens samhälle och andra säger att det är det enda som du ska äga. Jag själv hamnar någonstans mitt mellan och tänker att fundamentalister, oavsett sida, sällan har rätt. Däremot är det intressant att t.ex. svenska riksbanken hade ca 10,7 procent av valutareserven investerad i guld per november 2019 och har legat på den nivån rätt länge.

Många utländska riksbanker har de senaste åren också ökat sin guldandel vilket är intressant. En av anledningarna till att ha guld i sitt sparande är att guldet har en tendens att öka i värde i nästan samtliga fall då aktier går ner. Jag ser på guldet i mångt och mycket som en försäkring. Den här fonden, Xetra-Gold, är en favorit som gjort comeback. Av regulatoriska skäl gick den inte att köpa i början av förra året och då bytte vi till de näst bästa alternativen i form av WisdomTree Physical Swiss Gold och Physical Gold som också är riktigt bra.

Anledningen till att jag gillar den här fonden lite bättre är bland annat att en 1 andel = 1 gram guld. Vidare hålls 95 % av fondens värde i fysiskt guld i valv i Frankfurt, resten hålls digitalt av praktiska skäl. Jag uppskattar fonden även för att den har en större transparens än andra guldfonder, den tar inget betalt för själva fondkonstruktionen, det enda man betalar för är för förvaring och försäkring (ca 0.3 % per år) likt t.ex. BullionVault (annonslänk).

Även om det inte är något som är praktiskt genomförbart för de flesta sparare, erbjuder de fysisk leverans från 1 kg guld. Det finns ett par andra fonder som också gör det, men då ofta först från 12 kg vilket gör det ännu mer otillgängligt. Men bara möjligheten att man erbjuder det gör ju att man har tänkt lite annorlunda än de andra fonderna.

Vidare undviker man många av de fällor som många andra sämre guldfonder faller i som att man lånar ut sitt guld, ställer det som säkerhet och så vidare. Jag vet få sätt som är bättre att äga guld på än via den här fonden. Läs gärna mer på fondens hemsida som är intressant läsning. Den enda nackdelen med den här fonden är att det är en börshandlad fond, s.k. ETF, vilket innebär att den bara går att köpa hos Nordnet och den går inte att månadsspara i. Riskklassen är 5 av 7 och kostnaden är ca 0.3 % per år. Mer info finns på fondens hemsida, i fondfaktabladet och på Morningstar.

Till den springande frågan; Behöver man byta om man äger någon av föregående års rekommendationer såsom WisdomTree Physical (Swiss) Gold? Det korta svaret är: nej, du behöver inte, men jag skulle rekommendera det. Jag tror genuint att den här fonden är bättre. Men återigen är inte skillnaden som natt och dag utan snarare en nyans. Ingen av fonderna vi rekommenderat tidigare år är dålig eller en fond man behöver skämmas för. 👍

Om man är kund på Avanza finns det tyvärr ingen möjlighet att köpa den här fonden. Egentligen finns det inget bra alternativ. Det minst dåliga alternativet är Guld Ava. Det är ett certifikat och inte en fond och det följer guldprisets utveckling på ett bra sätt. Problemet är att det inte alls finns samma underliggande säkerhet som i Xetra-fonden. Om du på allvar vill ha guld i ditt sparande så rekommenderar jag faktiskt att öppna ett konto på Nordnet (annonslänk) och köpa Xetra-fonden där. Det gäller för övrigt även om man är kund på Lysa och vill komplettera med guld.

Kombinera ihop fonderna till riktigt bra portföljer

Genom att kombinera ihop de bästa fonderna 2020 så kan man skapa riktigt bra portföljer för olika tidsperioder, risknivåer och mål. Alla mina modellportföljer bygger på fonderna ovan i kombination med vår investeringsfilosofi. Det som är viktigt att komma ihåg, trots hela den här sammanställningen av de bästa fonderna, är att majoriteten av avkastningen – uppemot 80 % ges av tillgångsslaget. Det vill säga beroende på om du väljer att investera i aktier eller räntor.

Den bästa räntefonden kommer aldrig prestera i närheten av den sämsta aktiefonden i en uppåtgående marknad. Jag själv brukar tänka på det som olika typer av fordon t.ex. bil (aktier) och cykel (räntor). Det som kommer avgöra hur lång tid det tar att ta sig till ett ställe är först och främst valet av bil eller cykel. Det som kommer ha mindre betydelse (ca 15 % av avkastningen) är fondtypen, det vill säga vilken typ av bil jag väljer, t.ex. sportbil (globalfond) eller lastbil (sverigefond). Minst betydelse (ca 5 %) kommer själva märket på fonden ha, dvs om jag väljer Avanzas eller Länsförsäkringar globalfond, motsvarande om jag väljer en Porsche eller Ferrari.

Det är därför den stora skillnaden i portföljerna nedan ligger i fördelningen mellan de olika tillgångstyperna med olika fördelningar mellan aktier och räntor. Ett sätt att se på det är att gå på den klassiska tumregeln:

Investera 10 % i aktier per år som du har i din sparhorisont

I form av en bild skulle det kunna se ut som nedan:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Förslag på fördelning av aktier, räntor och bankkonto utifrån sparhorisont.
Förslag på fördelning av aktier, räntor och bankkonto utifrån sparhorisont.

Problemet med ovan är att det är ganska opraktiskt och det är sällan som vi har har 4 eller 7 års tidshorisont på vårt sparande. Det handlar ofta snarare om att vi har olika tidsspann. Därför sammanfattar man de ofta i olika typer av modellportföljer som man har. Dessa försöker man sedan ha i form av en helhet med hjälp av fyra-hinkar-principen.

Sambandet mellan sparhorisont, risk, våra portföljer, tillgångsfördelning och de fyra hinkarna

Nedanstående skiss visar ett förslag hur tidshorisont, risk och de fyra hinkarna hänger ihop. Nedan gäller oavsett om man väljer fonderna ovan eller fondrobot som LYSA.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Översiktlig skiss över hur risk, tidshorisont, hinkarna och tillgångsfördelningen hänger ihop.
Översiktlig skiss över hur risk, tidshorisont, hinkarna och tillgångsfördelningen hänger ihop.

Inom portföljerna delar vi sedan upp det i en förenklad, rekommenderad och avancerad variant. Dessa väljer man lite beroende på mängd kapital man har och storleken på ens månadssparande. Vän av ordning kan argumentera för att det inte gör en så stor skillnad mellan att ha få eller många fonder i en variant av portföljerna och jag är beredd att hålla med. Avanza visade i en undersökning att upp till ca 7 fonder så ökade den riskjusterade avkastningen och det ryms gott och väl inom den rekommenderade portföljen. Att välja fler fonder i den avancerade varianten kan mycket väl handla om att jag är irrationell och gärna vill tro att fler fondtyper i alla fall inte kommer att göra det sämre.

Notera att du med enkelhet kan få motsvarigheten till dessa portföljer hos en fondrobot som t.ex. LYSA (annonslänk) genom att bara välja fördelningen mellan aktier och räntor. Till skillnad från att sätta ihop portföljerna nedan själv hos Nordnet (annonslänk) eller Avanza (annonslänk) är det bara ett par klick. Jag har jämfört de egna portföljerna med Lysas och de är i princip identiska hur man än jämför dem. Det är inte heller så konstigt då investeringsstrategin är samma.

Nybörjarportföljen – en klassisk balanserad portfölj

Nybörjarportföljen är en klassisk portfölj bestående av både aktier (60 %) och räntefonder (40 %). I vår variant har vi lagt till guld (10 %) för att ytterligare sänka risken lite. En längre motivering kommer nästa vecka. Nedan följer ett förslag på fördelning med de olika tillgångstyperna.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Förslag på tillgångsfördelning för Nybörjarportföljen 2020. Vid val av fondrobot, ställ in 60 % aktier och 40 % räntor och skippa guldet.
Förslag på tillgångsfördelning för Nybörjarportföljen 2020. Vid val av fondrobot, ställ in 60 % aktier och 40 % räntor och skippa guldet.

Portföljen är enkel att komma igång med och har bestått tidens tand. Även om det är en nybörjarportfölj, så har den norska oljefonden i princip samma fördelning, så det är ingen portfölj att ringakta. Lämplig tidshorisont är ca 4 till 10 år och den förväntade avkastningen är ca 5 procent per år. Utifrån Fyra-hinkar-principen lämpar den sig väldigt väl för mellanrisk-hinken. 

Jag rekommenderar att läsa vår fördjupningsartikel om portföljen:

Nedan följer faktiskt utveckling för vår modellportfölj sedan januari 2015 då vi lanserade portföljen. Om du är kund på Nordnet, då får du gärna följa portföljen på Shareville (annonslänk). Då får du notiser när något händer i den. Det är kostnadsfritt att bli kund på Nordnet och följa portföljen (annonslänk).

Nästa vecka kommer en artikel som går genom motiveringen till portföljen och hjälper dig som har Nybörjarportföljen att ombalansera. Du som är kund hos fondroboten LYSA med en inställning om 60 % aktier och 40 % räntor behöver inte göra något.

Globala barnportföljen – en aggressiv högriskportfölj

Globala barnportföljen introducerade jag och Charlie Söderberg i vår bok ”Gör ditt barn rikt” i början av 2017. Det är portföljen med högst risk och högst förväntad avkastning över tid på ca 7 % per år i årsmedelavkastning. Den lämpar sig extremt väl för sparande till barn eller annat långsiktigt sparande (10+ år) som t.ex. pension. Nedan följer ett förslag på tillgångsfördelning med 80 % aktier, 10 % räntor och 10 % guld. Jag har även delat upp de olika tillgångsklasserna i olika fondtyper som matchar fonderna i listan ovan.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Förslag på tillgångsfördelning för Globala barnportföljen 2020. Vid val av fondrobot, ställ in 90 % aktier och 10 % räntor och skippa guldet.
Förslag på tillgångsfördelning för Globala barnportföljen 2020. Vid val av fondrobot, ställ in 90 % aktier och 10 % räntor och skippa guldet.

Det man behöver vara medveten om är att den här portföljen har en hög risk vilket innebär att den kommer att variera väldigt mycket i värde. Statistiskt ska den tappa uppemot 50 % av sitt värde vid två tillfällen under en 15 års period. Det är lätt att i dagsläget (januari 2020) bli lurad att man ska ha dessa höga aktieexponeringar då vi i princip har haft 10 år av uppgång. Risken det senaste decenniet har varit ungefär hälften av den historiska vilket gör att det är lätt att invaggas i en falsk trygghet.

Om du är intresserad av globala barnportföljen så kan du läsa mer i följande artikel:

Nedan följer faktiskt utveckling för vår modellportfölj sedan januari 2017 då vi lanserade portföljen. Om du är kund på Nordnet, då får du gärna följa portföljen på Shareville (annonslänk). Då får du notiser när något händer i den. Det är kostnadsfritt att bli kund på Nordnet och följa portföljen (annonslänk).

Det kommer att komma en artikel om ungefär en vecka som går genom motiveringen till portföljen och hjälper dig som har den att ombalansera. Du som är kund hos fondroboten LYSA med en inställning om 90 % aktier och 10 % räntor behöver inte göra något.

Försiktiga portföljen – för sparande på kort sikt

Nytt för 2020 är att jag tänker släppa en försiktig portfölj för sparande på 1 till ca 4 års sikt. Jag upplever att det är en portfölj som har saknats hittills. Tanken är att den ska fungera för de fall där man t.ex. har behov av en lite större bufferthink, lever enligt FIRE-principen eller är i pension med en större summa pengar. Det är en variant på Räntetrippeln som Claes Hemberg lanserade för några år sedan. Nedan följer ett förslag på hur den kan komma att se ut (det kan komma att ändras).

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Förslag på tillgångsfördelning för Försiktiga portföljen för 2020. Vid val av fondrobot, ställ in 20 % aktier och 80 % räntor och skippa guldet.
Förslag på tillgångsfördelning för Försiktiga portföljen för 2020. Vid val av fondrobot, ställ in 20 % aktier och 80 % räntor och skippa guldet.

Min plan är att under februari skriva en fördjupande artikel om portföljen ovan. Fördelningen 20-75-5 kommer sannolikt inte ändras, men fördelningen mellan de olika typerna av räntor kan. Den förväntade årsmedelavkastningen ca 2.2 %, det vill säga strax över inflationen. Mer info kommer.

RikaTillsammans-portföljen – portföljen som alltid ska gå plus

Den här fondportföljen är en specialportfölj med låg risk. Syftet med den här portföljen är att ge en låg men positiv avkastning oavsett vad som händer på aktiemarknaden. Den bygger på den klassiska Permanent Portfolio av Harry Browne. Eftersom den har en låg risk passar den väl för korta tidshorisonter från 1 år och uppåt och den förväntade avkastningen är ca 3.5 procent.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Förslag på tillgångsfördelning för RikaTillsammans-portföljen 2020. Tyvärr går inte den här portföljen att välja via en fondrobot.
Förslag på tillgångsfördelning för RikaTillsammans-portföljen 2020. Tyvärr går inte den här portföljen att välja via en fondrobot.

Den kommer svänga väldigt lite i värde men den har ganska höga kostnader om inte beloppen är lite större. Den passar i mellanrisk-hinken. Det är inte en portfölj för nybörjaren. 

Läs gärna mer om RikaTillsammans-portföljen på bloggen och följ den på Shareville (annonslänk) (annonslänk).

Förslag på billigast enklast möjliga portfölj som ändå är OK

En överkursfråga som uppkommer från tid till annan på bloggen – till följd av att många av er läsare är riktigt duktiga – är hur skulle en portfölj optimerad på avgift kunna se ut. Det säger sig själv att om man väljer t.ex. Avanza Zero eller Nordnet Superfonden Sverige som är två fonder utan avgift att det blir gratis. Problemet är att jag skulle under inga omständigheter lagt alla mina pengar i bara en av dessa två fonder. Jag skulle fortfarande vilja en fungerande portfölj.

Mitt förslag på en kombination av fonder för en 90 procent aktier och 10 procent räntor (motsvarande globala barnportföljen) skulle således se ut som följer:

  • 60 % global fond: Avanza Global, 0.11 %
  • 15 % Sverige fond: Avanza Zero, 0.0 %
  • 10 % tillväxtmarknadsfond: Avanza Emerging Markets, 0.29 %
  • 5 % småbolagsfond: Handelsbanken Global Småbolag, 0.68 %
  • 5 % kort räntefond: Spiltan Räntefond Sverige, 0.11 %
  • 5 % lång räntefond: AMF Räntefond Lång, 0.11 %

Det här borde ge en total avgift på 0.14 %. Jag har i ovan ersatt min favorit Sverige-fond ”SEB Sverige Index” med Avanzas gratisfond Avanza Zero. Jag tror att det är svårt att göra en bättre och billigare portfölj än ovan. Avgift är dock bara en faktor som man kan optimera på. I det här fallet har vi lägst avgift på bekostnad av t.ex. hållbarhet och bredd.

För den intresserade läsaren kan jag rekommendera följande artikel där vi fördjupar oss i ämnet. Där konstaterar vi även att då Länsförsäkringar Global Indexnära betalar en lägre källskatt än Avanza Global så blir det inte så stor skillnad som man lätt kan tro. Jag har inte räknat exakt på det, men jag skulle inte bli förvånad om vi behövde lägga till ca 0.1 % i avgift.

Jag vill dock återigen påminna om att vi inte pratar bra eller dåligt. Vi pratar om skillnader på 0.1 – 0.2 % på årbasis vilket gör att jag tror att i längden blir skillnaden huggen som stucken. Jag själv håller mig dock till våra modellportföljer och fondroboten LYSA.

Förslag på en så hållbar fondportfölj som möjligt som ändå är OK

För den som vill optimera på hållbarhet på bekostnad av en något högre avgift skulle en 90 % aktier och 10 % räntor-portfölj kunna se ut som följer:

  • 30 % global fond: SPP Global Plus , 0.44 %
  • 20 % globalfond: Proethos Fund, 0.94 %
  • 10 % globalfond: SPP Global Solutions, 0.80 %
  • 20 % Sverige-fond: SPP Sverige Plus A, 0.33 %
  • 10 % tillväxtmarknadsfond: SPP Emerging Markets Plus A, 0.56 %
  • 10 % medellång räntefond: SPP Grön Obligationsfond A, 0.34 %

Den här portföljen får en avgift på ca 0,56 %. I jämförelse med att den genomsnittliga fondavgiften i Sverige ligger på ca 1.4 % så är det väldigt bra. Jag har även utgått från avgifterna på Avanza som inkluderar transaktionsavgift och förvaltningsavgift. Så i en jämförelse på bara förvaltningsavgifter borde den bli ännu billigare.

Du kan gärna läsa mer om tips för ett etiskt och hållbart sparande i följande artiklar:

Det som jag tycker är väldigt positivt är att fler och fler fonder tar det här med hållbarhet på allvar. I flera årsrapporter från fonder har jag läst om att de har lyft sitt hållbarhetsarbete till en ny nivå, att de ställt krav på företagen de äger eller efterfrågat gröna obligationer. Så jag skulle utan problem säga att den genomsnittliga modellportföljen 2020 kommer vara mer hållbar än den var 2019 med samma fonder. Jättekul tycker jag.

Förslag på fondportfölj för dig i Norge, Danmark eller Finland

Då en del av er läsare bor i de andra skandinaviska länderna kommer här ett förslag på portfölj även för utifrån fonderna som finns tillgängliga på Nordnet hos er. Tyvärr är utbudet väldigt mycket sämre (förutom i Norge) vilket innebär att jag har fått välja ut en del så kallade börshandlade fonder ETF:er. Det är egentligen bara en marginell skillnad, men det leder tyvärr till att man inte kan månadsspara i fonderna.

Jag har nedan utgått från en liknande 80 % aktier, 10 % räntor och 10 % guld. Vill du ha någon av de andra portföljerna så är det bara att öka eller minska de procentuella andelarna enligt fondförslagen ovan. Notera att jag inte har följt dessa fonderna och kan dem inte med samma säkerhet som de svenska. Se det därför som en inspiration och inte personlig rådgivning:

Förslag på fonder till portföljer för dig i Norge, Danmark eller Finland
  Danmark Finland Norge
45 % globala aktier SPDR MSCI World SPDR MSCI World DNB Global Indeks A
5 % globala småbolag SPDR MSCI World Small Cap iShares MSCI World Small Cap KLP AksjeGlobal Small Cap Indeks
20 % inhemska aktier Nordnet Superfonden Danmark Nordnet Superrahasto Suomi Nordnet Superfonden Norge
10 % tillväxtmarknader Lyxor MSCI EM Asia Lyxor MSCI EM Asia KLP AksjeAsia Indeks III
5 % korta räntefonder Bankkonto (tyvärr) Evli Likvidi B KLP Kort Stat
5 % långa räntefonder Sparinvest SICAV Long Danish Bds Spiltan Högräntefond KLP Obligasjon 5 år
10 % guld Xetra Gold Xetra Gold Xetra Gold

Ni som är i dessa länder får gärna kommentera om ni har förslag på bättre fonder än de ovan. Det är första gången jag kommer med ett sådant här portföljförslag så jag tänker att vi får hjälpas åt. 👍🙏

Slutkommentar – tack och lycka till med ditt sparande!

Först och främst, tack för att du har läst hela artikeln. Min förhoppning är att den här artikeln kommer att hjälpa dig till ett bättre sparande med en högre avkastning över tid. Jag känner mig ganska trygg i att den över lång tid kommer hjälpa dig att tjäna mer pengar. Anledningen är framförallt att den kommer att hjälpa oss minska gapet mellan marknadens (index) avkastning och vår egen. I princip alla studier och resultat visar nämligen att småsparare underpresterar mot marknadens genomsnitt. Det är både synd och onödigt.

Min andra förhoppning är att jag i ovan har kunnat visa hur man med ett fåtal fonder faktiskt kan bygga ihop olika portföljer för olika mål och syften. Egentligen är det ingen raketforskning. Särskilt inte nu när man kan automatisera hela investeringsplanen med hjälp av en fondrobot. Det finns således nästan ingen anledning till att inte ha ett smart sparande – även om det är tråkigt. Men kom ihåg, tråkigt i det här fallet är en jättestor fördel! 👍

Slutligen vill jag också passa på att önska lycka till med ditt sparande och återkom med eventuella frågor i kommentarsfältet.

Vanliga frågor om de bästa fonderna och fondsparande

Nedan följer några av de viktigaste och vanliga frågorna som kommer i kommentarerna eller jag har fått i andra sammanhang.

Samma fonder återkommer, är det inte att lägga alla äggen i samma korg?

Nej, det är ingen fara. Även om vi väljer samma fonder så sprider de i sin tur pengarna på hundratals andra bolag. Läs gärna i artiklarna om de respektive portföljerna (Nybörjarportföljen, Globala barnportföljen och RikaTillsammans-portföljen) för att se hur stor spridningen är både i länder, branscher, företag och typer.

Jag äger fonderna du rekommenderade 2018/2019, bör jag byta?

Av de 17 listade fonderna är endast tre stycken helt nya. De som tillkom är dessutom endast marginellt bättre. Den enda fonden som jag egentligen skulle rekommendera att byta till guldfonden Xetra Gold på Nordnet eller Guld Ava på Avanza.

Vad tycker du om fonden X som är en bransch/nisch/region-fond?

Jag har sällan någon åsikt om dessa andra fonder. Ofta när det kommer ett förslag på fonden X så är det fond som har gått väldigt bra den senaste tiden. Under åren har X varit allt från en Ny Teknik-fond till olika typer av fastighetsfonder. Det går inte argumentera kring deras historiska avkastning. Frågan att ställa sig är: ”Hur vet jag att dessa fonder kommer att gå lika bra imorgon som de gick igår?” Svaret i majoriteten av fallen är att jag inte har någon aning och därför sätter jag inte heller några pengar i dem.

Jag kan inte välja fond X enligt dina förslag/portfölj, vad ska jag välja istället?

Om det är så att du t.ex. har en tjänstepension så är det mer regel än undantag att du inte kan välja ovanstående fonder. Grundtipset är alltid att gå efter så billig globalfond som möjligt. Om det inte finns någon bra globalfond, gå efter den billigaste Sverige-fonden. Du kan även ställa en fråga i ”Frågor och svar” där du ofta kan få bra tips av andra läsare.

Mitt månadssparande räcker inte till alla fonderna, hur ska jag tänka?

Om inte pengarna räcker för att månadsspara i alla fonderna, börja med de fonderna med högst andel. Oftast innebär det att månadsspara i den breda globalfonden som utgöra majoriteten av portföljen. Sedan kan du med omfördela beloppen någon gång under året för att få det jämnt.

Vad tycker du om SAVR?

Jag kommer inom kort släppa ett mini-avsnitt om SAVR. Påminn mig om jag inte har länkat. I korthet gillar jag initiativet, men i dagsläget är det inte särskilt användbart då de saknar majoriteten av fonderna som jag föreslår i den här artikeln.

Varför står det olika avgifter på t.ex. Avanza och andra hemsidor?

Avanza har valt att redovisa den totala avgiften, det vill säga förvaltningsavgiften och transaktionsavgifterna. Därför skiljer sig deras avgifter från t.ex. Morningstar. Jag har valt att redovisa de högre avgifterna i artikeln på samma sätt som Avanza. På det sättet blir alla överraskningar åt det positiva hållet. Transaktionsavgifterna minskar nämligen med fondernas storlek. Ju större fonderna blir desto mindre blir transaktionsavgifterna i förhållande till fondens storlek.

Fonden Avanza X finns bara på Avanza, bör jag byta från Nordnet?

Nej, det skulle jag inte säga är nödvändigt. Problemet är ju även det omvända då t.ex. guldfonden Xetra Gold inte finns på Avanza med på Nordnet.

Ska man verkligen ha räntefonder i ett ISK?

Brytpunkten för en årsmedelavkastning då ett ISK är mer lönsamt än ett vanligt aktie- och fonddepå är ca 1.6 % för 2020. Alla portföljerna ovan, inklusive den Försiktiga portföljen har en förväntad avkastning över brytgränsen. Visst kan man ha enskilda räntefonder utanför men jag tror att den kostnadsbesparingen är högst marginell.

Skulle du rekommendera fondroboten LYSA även om du inte fick betalt?

Ja, absolut. Vi har majoriteten av våra egna pengar på LYSA. Vi skulle heller aldrig rekommendera något som vi inte själva gör eftersom det skulle vara första steget utför med bloggen. Dessutom kan jag berätta att LYSA betalar mindre än Nordnet/Avanza, vilket innebär att om jag skulle maximera min egen intjäning då skulle jag avråda från fondroboten och rekommendera de andra bankerna.

Jag använder en fondrobot, hur ska jag göra med guldet?

Jag skulle säga att det beror på din ambitionsnivå. Om du är en ny sparare och känner dig osäker så går det att hoppa över. Om du är taggad att göra det, då skulle jag rekommendera att öppna ett konto på Nordnet (annonslänk), det är kostnadsfritt, och sätta över ca 5 – 10 % av värdet på fondroboten (det är OK att sälja av från fondroboten). Investera därefter i Xetra-Gold-fonden. Därefter skulle jag säga att du inte behöver göra något till nästkommande år om du inte vill.

Om du tycker att jag har missat din fråga, ställ den gärna i kommentarerna så kompletterar jag artikeln efter hand. Tack på förhand!

Kom igång eller förbättra ditt sparande med vår workshop

Det är få saker som man kan få så bra utväxling på som att läsa böcker eller gå utbildningar. Ett par gånger om året håller vi en RikaTillsammans-workshop i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är en heldagsutbildning där vi går genom hur man kommer igång med sitt sparande eller lyfter det till nästa nivå. Det är en hel del best-of-RikaTillsammans men även en del nya saker som vi aldrig har publicerat.

Framförallt är det också ett tillfälle att ställa frågor, göra övningar både själv och tillsammans, träffa andra likasinnade och inte minst få en röd tråd. Målet med workshopen är att du ska ha en konkret investeringsplan som du kan följa de kommande åren i ditt sparande. Rent praktiskt så är det en lördag eller söndag från kl. 09.00 till 17.00. Investeringen är 3 600 kronor inkl. moms. Då ingår självklart lunch, fika och en uppföljande digital frågestund ca två veckor efter tillfället. Om du är medlem i Unionen har man ofta rätt till ett utbildningsbidrag om ca 3 400 kr vilket innebär att avkastningen på dagen blir ännu bättre.

Hoppas att vi ses på ett sådant tillfälle! 👍

Relaterade artiklar

Några av de viktigaste och relaterade artiklarna är:

Få uppdateringar, tips och råd till din mejl

Om du uppskattade den här artikeln, vill få uppdatering, tips och råd för din privatekonomi – anmäl dig till vår nyhetsbrev nedan. Det är kostnadsfritt, det kommer ca en gång i månaden och innehåller månadens bästa artiklar och tips. Dessutom får du ett par välkomstbrev som tar fram bloggens guldkorn från de senaste 10 åren så att du kan få inspiration, vägledning och hjälp att ta kloka beslut.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Uppdateringshistorik:

  • 2020-01-05 – Första version av artikeln
  • 2020-01-06 – Lade till alternativfonden: ”AMF Aktiefond Tillväxtmarknader” i kategorin ”Tillväxtmarknadsfonder”. Tack Håkan!
  • 2020-01-06 – Lade till alternativfonden: ”SPP Aktiefond Global” i kategorin ”Globalfonder”. Tack Johannes!
  • 2020-01-06 – Lade till ”Xtrackers II Eurozone Government Bond 25+ UCITS ETF” i kategorin specialräntefonder. Tack Daniel!

Låt oss hjälpas åt att bli rika tillsammans

Om du har förslag på någon fond som jag har missat, något fel i artikeln eller har något förbättringsförslag, kommentera gärna. Eftersom det här är en av årets viktigaste artiklar som vi alla har glädje av kan vi verkligen hjälpas åt att bli rika tillsammans.

Tack på förhand och God Fortsättning!
Jan och Caroline

Avsnittet Bästa fonderna 2020 | Tips på bra indexfonder och räntefonder dök först upp på RikaTillsammans.


💗Indexfonder – Alla portföjerna topprankade på Shareville!

Alla våra tre portföljer har för närvarande det högsta betyget i form av 3 stjärnor på Shareville. Det innebär att de är rankade som topp-10 % av alla portföljer med avseende på riskjusterade avkastning. Något som egentligen inte borde vara möjligt med portföljer bestående av 10+ indexfonder. Dock är det (tyvärr) inte förvånande men det är lite ledsamt av omtanke för de andra. Däremot är det ett tillfälle för dig som sparar i indexfonder, våra modellportföljer eller i en fondrobot att klappa dig själv på axeln och fira att du har gett dig själv de bästa möjligheterna!

Just nu befinner jag mig i ”ubåtsläge” sedan i måndags i och med jobbet att utvärdera hur portföljerna faktiskt gick 2019. Dock noterade jag precis att alla våra tre modellportföljer – Nybörjarportföljen, Globala Barnportföljen och RikaTillsammans-portföljen – är topprankade på Shareville hos Nordnet (annonslänk). Shareville är en fantastisk tjänst på det sättet att man kan visa sin portfölj helt och hållet transparent så när som på pengasumman, man kan följa andras portföljer och jämföra sig.

Shareville har idag över 200 000 medlemmar och över 46 000 miljoner kronor investerade. Det är ganska mycket pengar. Idag är en av första gångerna jag noterade att alla tre portföljerna har fått 3 stjärnor. Det innebär att de ligger inom topp-10-procent av alla portföljer. Någon av portföljerna ligger nästan alltid i topp, men det är första gången jag noterar att alla tre hade tre stjärnor. Jättekul tycker jag.

Egentligen är det dock inget som förvånar mig. Tyvärr måste jag säga. Låt oss resonera tillsammans. Alla portföljerna består av indexfonder. En indexfond består som bekant av hela marknaden och alla aktier. Både de bra och de dåliga. Man gör inga försök på att förutsäga hur marknaden ska gå, vilka företag som ska gå bra eller dåligt imorgon, vilka branscher som ligger rätt i konjunkturen eller vilka fondförvaltare som är bra/dåliga och så vidare. Många tycker ju att det är ”stendumt” eftersom man urskillningslöst köper man allting. Eller, är det det?

Index funds eliminate the risks of individual stocks, market sectors, and manager selection. Only stock market risk remains.

John Bogle, grundaren till Vanguard, i boken ”The Little Book of Common Sense Investing

Låt oss fortsätta. Eftersom alla investerare tillsammans är hela marknaden och vi tittar på ett genomsnitt så borde hälften av investerarna vara bättre än snittet och hälften vara sämre än snittet. Annars har vi inget genomsnitt. Det betyder ju att en investerare som investerar i en indexfond, som de facto är genomsnittet, borde ju aldrig kunna vara topp-10 %…

Förklaringen är tyvärr enkel. Jag önskar att jag kunde säga att förklaringen är att jag är briljant, smartare än alla andra och väljer ut sjukt grymma portföljer. Tyvärr kunde inget vara längre från sanningen. Förklaringen är snarare att vi småspararna är notoriskt dåliga investerare. De flesta av oss underpresterar över tid väldigt mot index. Forskningsföretaget Dalbar visar varje år att underprestationen kan vara uppemot 4-5 procentenheter per år.

Ett exempel är den genomsnittlige amerikanska småspararen som hade en årsmedelavkastning om 4.88 % över en 10 års period mot indexets 8.50 % (Dalbar, QAIB 2018). Ett annat exempel är att den genomsnittlige spararen hos Avanza har underpresterat 9 av de senaste 11 åren. Nedanstående bild är en förhandstitt från den kommande söndagens avsnitt.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Den genomsnittlige Avanza-spararens avkastning vs Stockholmsbörsen (SIXRX) under perioden 2008-2019. Samma avkastning som SIXRX kan fås genom att investera i indexfonden SEB Sverige Index.
Den genomsnittlige Avanza-spararens avkastning vs Stockholmsbörsen (SIXRX) under perioden 2008-2019. Samma avkastning som SIXRX kan fås genom att investera i indexfonden SEB Sverige Index.

På söndag kommer jag att visa hur mycket pengar det faktiskt rör sig om. Det är nämligen helt sjukt.

Svåraste insikten: acceptera sin medelmåttighet

Det är ingen konst att slå index enskilda år. Många av våra portföljer har slagit index de senaste 5 åren. Men saken är att jag vet att det handlar om tur och inte skicklighet. Det är inte en målsättning att slå index. Tvärtom är målsättningen att ligga så nära indexet som möjligt minus avgifter. För mig var det här ett brutal insikt runt 2010. Då hade jag sparat i mer än 10 år, jag hade lett en aktiesparklubb, förvaltat kompisars pengar och slagit index enskilda år. Men som helhet hade jag inte slagit index. 🤦‍♂️

Det var faktiskt en av anledningarna till att jag startade bloggen. Jag kände mig bränd på börsen, lämnade den för att söka andra typer av investeringar (gick än värre) för att sedan komma tillbaka med en ny strategi kring indexfonder och passivt sparande. Den här gången med insikten att jag är inte ett dugg bättre än någon annan. Tvärtom är jag högst sannolikt sämre än den som jag gör affär med som sitter på andra och har totalt motsatt åsikt (om jag ska köpa måste ju någon annan sälja). Lite som min bror som spelar poker brukar säga: ”Vet du inte vem som är losern vid bordet så är det du…” 😂

Därav ett av mina finansiella motton:

Ju fortare man inser att man faktiskt är en genomsnittlig och medelmåttig sparare som inte slår index över tid, desto mer pengar kommer man att tjäna.

Jag

Jag kommer att återkomma med en fördjupande artikel på ämnet under våren. För senaste igår hamnade jag i ett samtal med en vän som var: ”Men du som kan så mycket om sparande, varför investerar du inte i enskilda aktier?”. Det fungerar inte på det sättet. I alla fall inte om man ska vara realistisk och har en hyfsat realistisk sjukdoms- och självinsikt.

Utmaningen är att vi är uppvuxna med ”sanningen” om att den som gör mest, kan mest, engagerar sig mest och är mest ”på” är den som kommer att segra. När det gäller sparande är det precis tvärtom. Den som är mest passiv, engagerar sig minst, låter pengarna vara i fred och inte loggar in på sitt konto, det är den som kommer att tjäna mest pengar. Helt ointuitivt men det stöds av forskningen och t.ex. en av världens bästa investerare.

The active investors will have their returns diminished by a far greater percentage than will their inactive brethren. That means that the passive group – the ”know-nothings” – must win.

Warren Buffett, brev till aktieägarna i Berkshire Hathaway, 2007

Är det inte najs att vara en ”know-nothing” och ändå vara den som kommer att vinna? 👍😂

Därför kan jag nästan lova att alla får en bättre avkastning

Det är därför jag tjatar på dig och andra läsare att spara i indexfonder. Inte för att du något enskilt år kommer vara bäst, men för att det ger dig bäst odds. Eftersom dessutom alla andra småsparare är så himla dåliga så kommer du med en ganska hög sannolikhet hamna bland de bästa. Något som Shareville visade idag och som är förutsägbart givet all forskning på ämnet. I princip alla som småsparare som slutar försöka överlista marknaden kommer att få en bättre avkastning med en billig, global och passivt förvaltad portfölj som ombalanseras årligen.

By periodically investing in an index fund, for example, the know-nothing investor can actually outperform most investment professionals. Paradoxically, when ’dumb’ money acknowledges its limitations, it ceases to be dumb.

Warren Buffett, 1993

Sammanfattningsvis är det således inget nytt under solen. Resultatet var väntat, det beror inte på skicklighet eller tur utan på odds som stöds av forskningen och andras underprestation. Därav att det är lite ledsamt. För att om vi är topp-10 % så måste det innebär att så många andra underpresterar mot index. Jag önskar ju verkligen att det fler skulle kunna göra rätt, få bättre avkastning, för många skulle behöva det långt mycket mer än jag och Caroline. Jag vet nämligen att många kämpar i sin ekonomi och 27 % av Sveriges befolkning inte har råd med en oförutsedd utgift om 5 000 kr enligt Svea Ekonomi. Särskilt frustrerande blir det när det är ”så lätt att göra rätt”.

De flesta av oss har ingen möjlighet att vara lika bra som en genomsnittlig person i en aktivitet som de har spenderat flera år på att träna sig i. Men vi kan utan problem vara lika bra som en genomsnittlig investerare på aktiemarknaden utan någon som helst träning eller erfarenhet.

Professor Jeremy Siegel, Wharton Business School

Avslutningsvis vill jag därför passa på och gratulera dig som har tagit steget och börjat investera i indexfonder, antingen via våra modellportföljer eller via en fondrobot som LYSA (annonslänk). Du har gett dig själv de bästa förutsättningarna och som du ser kommer du över tid ligga i toppen av dem som har bäst avkastning. Högst sannolikt kommer den också vara högre än om du hade gjort något annat.

Så grattis till dig som precis som jag 💗 indexfonder. Om du inte har firat, unna dig ett lite firande de kommande dagarna! 🍾
Jan Bolmeson
Uppdaterad: 2020-01-08

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då rekommenderar jag vidare läsning här:

Följ gärna våra portföljer på Shareville, det är kostnadsfritt:

Få våra bästa tips till din mejl

Varje månad skickar vi ut vårt kostnadsfria nyhetsbrev som innehåller tips, råd och inspiration för din privatekonomi. Du får dessutom en välkomstserie med bloggens bästa artiklar, vanligaste frågor med svar och konkreta tips när du fyller i formuläret nedan.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Avsnittet 💗Indexfonder – Alla portföjerna topprankade på Shareville! dök först upp på RikaTillsammans.

Uppföljning av portföljerna, Stockholmsbörsen & LYSA 2019

Förra året var ett exceptionellt år för alla som tog risk i form av sparande på börsen. Alla portföljerna hade sina bästa år sedan start. Svenska börsen slutade på +35,0 % och globalindexet MSCI World Gross (USD) slutade på +28,6 %. I dagens artikel följer vi upp både portföljerna och fondroboten LYSA för 2019. Vi kastar även ljus på några av de vanligaste misstagen som man ofta gör när man ska jämföra portföljer och historisk avkastning.

Så här två veckor in på ett nytt år och decennium är det ett ypperligt tillfälle att göra en återblick på det gångna året. Syftet är jämföra utfallet med planen, få feedback kring vad som fungerat och inte samt se om förutsättningar eller antagande har förändrats. Tillsammans med förra veckans avsnitt om de bästa fonderna 2020 ligger den här analysen till grund för nästa veckas avsnitt ”Ombalansering 2020”.

I den artikeln knyter vi ihop säcken med eventuella förändringar i portföljerna för året samt genomför själva fondbytena. Sedan kommer vi precis som brukligt, varje år sedan 2014, inte att röra portföljerna de kommande 12 månaderna. Det är den stora fördelen med att investera passivt, billigt, globalt, regelbundet och långsiktigt. Man väljer ut riktigt bra spelar till sin laguppställning och sedan låter man dem göra sitt jobb och håller fingrarna i styr. Att dessutom all forskning pekar på att det kommer ge bäst förutsättningar för lyckas och dessutom slå majoriteten av andra småsparare är en riktigt stor bonus.

Du som på vår inråden använder en fondrobot som t.ex. LYSA kan vila tryggt i att det var ett bra val det gångna året. Det är ett lika bra val för det kommande året och det bäst av allt – du behöver inte göra någonting. Du behöver inte gå på vår rekommendation om de bästa fonderna, du behöver inte ombalansera, du behöver inte byta fonder. Egentligen behöver du knappt läsa den här artikeln (även om det kan vara skoj med vår analys av utfallet). 😎

För dig som också gillar grafer, statistik och jämförelser kommer vi gå lite bananas i den här artikeln. Det är kommer vara mycket ”nice-to-know”-information, men det viktigaste kan egentligen sammanfattas i följande punkter:

  • Alla portföljerna presterade enligt plan mot index
  • Globala barnportföljen och Lysa 90/10 presterade +29,4 % resp. +28,2 %
  • Nybörjarportföljen och LYSA 60/40 presterade +22,2 resp. +19,3 %
  • RikaTillsammans-portföljen gick osannolikt bra med +20.0 % (Bästa året sedan 1995)
  • Den svenska börsen gick +35.0 % vs globala börsen +34,2 %
  • Det var ett historiskt sett mycket bra år för alla som tog risk (=hade aktier)
  • Så länge inte målen har förändrats, du har bra balans i helheten, finns inte mycket förändringar att göra

Som synes presterade Lysa marginellt sämre än våra egna portföljer i år och sämre än om man bara valt en enskild global indexfond som Länsförsäkringar Global Indexnära eller Avanza Global. Det kommer en fördjupande analys längre ned i artikeln.

I korthet handlade det om att Lysa har en större exponering mot tillväxtmarknader än mina portföljer och det globala indexet som de andra fonderna följer. Tillväxtmarknaderna gick 2019 sämre än det globala börsindexet (+18.8 % vs. +28.6 %). Det är en stor förklaring. Den andra skillnaden var också att högre exponering mot Sverige på bekostnad av investeringar i USD. Det ledde till att man gick miste om en del av valutaeffekten där tillgångar i USD fick en skjuts på ca +6 procent. Den tredje skillnaden var guldet i våra portföljer som hade ett rekordår och slutade på 7 års högsta i förhållande till den svenska kronan.

Betyder det här att något? Nej, inte ett dugg i min värld. Vi har kvar våra pengar på Lysa och vi kommer fortsätta månadsspara både till oss själva, företagen och barnen. Den främsta anledningen är att man inte kan dra någon slutsats från ett enskilt år. Avvikelsen ligger inom felmarginalen och det kunde lika gärna slutat tvärtom. Egentligen var det bara tur att vi inte har mer tillväxtmarknader i våra portföljer, då hade de också presterat lite sämre. Mer om det i nästa veckas avsnitt.

Grattis till ett fantastiskt gånget börsår och lycka till med ditt firande! 😉🍾
Jan och Caroline
Uppdaterad: 2020-01-12

Få uppdateringar, tips och nyheter till din mejl

Vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt, det kommer ut ca en gång i månaden och innehåller bloggens bästa artiklar och tips på hur du kan ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå. Dessutom får du när du anmäler dig ett par välkomstbrev som plockar guldkornen från de senaste 10 årens artiklar.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Innehållsförteckning till artikeln

Då det här är en lång artikel följer här en innehållsförteckning till de olika delarna i artikeln:

Lyssna eller titta på avsnittet ”Hur gick det 2019”

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube. Prenumerera gärna så att du får även framtida artiklar och uppdateringar.

För tidsangivelser och navigation i podd- eller videoavsnittet, se gärna innehållsbeskrinvingen på Youtube.

Fira att du har haft ett riktigt bra år!

Först och främst skulle jag faktiskt rekommendera att du tar ut lite pengar från ditt sparande och firar. Det är lätt att glömma bort att syftet med vårt sparande är att det ska konsumeras förr eller senare i linje med det som är viktigt för dig. För mig personligen ligger det lite närmare hjärtat då min far gick bort innan hade fyllt 50 år. Det är således inte alltid säkert att vi finns kvar när tidshorisonten för vårt sparande inträffar. Sedan handlar det inte om att gå bananas, utan att göra det på ett ansvarig sätt.

Forskningen pekar på att det mest lycka för pengarna får man med flera mindre upplevelser med människor man tycker. Något vi diskuterade i avsnitt #116:

Den andra fördelen blir ju också att du får njuta av det som du har skapat och klappa dig själv på axeln. Annars blir det ju hela tiden som att man bakar en kaka, men aldrig smakar på den.

Ha en strategi som fungerar oavsett hur marknaden går

Om vi tittar generellt hur börsen gick föregående år så var det på alla sätt och vis ett bra börsår. Särskilt intressant var det då året innan, 2018, avslutades med en nedgång på nästan 20 procent. Något som de flesta av oss redan har förträngt. Vi skrev om det ganska mycket i förra årets artikel när vi utvärderade av 2018 och manade till lugn. Det kändes lite misärigt och varken vi eller experter förutsåg den utveckling vi fick under året. Det visar på vikten att inte försöka förutsäga marknadens utveckling.

Vi ägnade en stor del av förra årets artikel om att inte falla i misstaget att förändra sin strategi givet att ens mål inte har förändrats. Att försöka tajma marknaden kostar nämligen småsparare mellan 1.5 – 2.0 % om året i årsmedelavkastning.

The average investor’s return is significantly lower than market indices due primarily to market timing.

Daniel Kahneman, Nobelpriset i ekonomi 2002

Samma sak gäller i år. Balansera din risk, bygg en strategi som inte kräver förutsägelse av marknaden och håll till dig till den så länge dina mål inte förändras. Det enda vi kan säga om hur det kommer gå i år är att det kommer hamna någonstans mellan ca -40 % och +50 % med 95 % sannolikhet.

Misstag #1 – Jämförelse mellan olika index

I den här artikeln tänkte vi också gå genom några vanliga fallgropar och trick som används i finansbranschen, kanske inte direkt för att luras (även om det har hänt), men i alla fall för att försköna verkligheten. Den första relativt enkla frågan är:

Hur gick börsen i Sverige förra året?

Problemet är att det inte är en så enkel fråga att svara på. Tittar vi på följande graf så innehåller den tre svar på frågan – alla tre helt korrekta. Problemet är att vi har ett spann på nästan 10 procent(!).

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Hur gick Stockholmsbörsen 2019? Inte en helt lätt fråga att svara på...
Hur gick Stockholmsbörsen 2019? Inte en helt lätt fråga att svara på…

Grafen ovan visar 3 av mer än 50 index för Stockholmsbörsen. Jag har i ovan valt mitt favoritindex SIXRX och det vanligaste som man oftast refererar till i form av OMXS30. Ett index är en lista på förhand bestämda aktier enligt vissa kriterier. OMXS30 är en lista med de mest handlade eller omsatta aktierna på den svenska börsen. Redan där kan man tycka att man är överens att man jämför med Stockholmsbörsen och att man pratar samma sak. Men icke.

Det indexet i sin tur delas upp i två varianter. Ett så kallat prisindex (PI) som exkluderar utdelningar och ett grossindex (GI) som inkluderar utdelningar. En utdelning är den vinst som företagen delar ut till oss aktieägare direkt om vi äger aktien eller indirekt om vi äger fonder. Som synes är det ju en väldigt stor skillnad i avkastning. Notera här också hur mycket enklare det är för en oschysst finansiell rådgivare att jämföra din utveckling med ett prisindex och ett grossindex. Ribban för jämförelse blir nästan 5 procent lägre och får saker att se betydligt bättre ut. Det här har tyvärr hänt mer än en gång.

Nästa misstag är att jämföra olika typer av index. Mitt favoritindex att jämföra med är SIXRX. Till skillnad från OMX30-indexets 30 mest omsatta bolag, innehåller det ALLA bolag på Stockholmsbörsen och inkluderar alla utdelning. På det sättet är det också det absolut tuffaste indexet att slå i Sverige. Den andra fördelen med SIXRX-indexet är att fonden SEB Sverige Index, som vi skrev om i förra veckan, följer exakt det här indexet. Man kan alltså få det till en kostnad på 0.27 %.

Det är också anledningen till att jag inte är jätteförtjust i gratisfonden Avanza Zero som följer OMX30-indexet (mer korrekt SIX30RX). Avanza Zero har gått och kommer med stor sannolikhet även i framtiden gå sämre än SEB Sverige Index-fonden. Intressant med att den har 320 000 ägare i dagsläget mot SEB Sverige Index-fondens 14 822 ägare. Kanske den här artikeln gör att vi kan få ett litet skifte i det ägarantalet. Det vore i alla fall bäst för spararna.

Således jag anser att om man investerar i Sverige så ska man jämföra sig mot SIXRX eller om man vill vara rättvis med SEB Sverige Index. Det är nämligen den fonden och avkastningen man kan få utan att anstränga sig något. Resonemanget är:

Varför hålla på och investera i svenska aktier när jag kan få SIXRX-indexets avkastning till en avgift på 0.27 %

Jag är så säker på det här att jag har utestående vad med kompisar som är aktiva aktiesparare om att min fond slår dem på 10 års sikt.

Majoriteten av alla sparare underpresterar mot SIXRX

Avanza har en fantastisk funktion som sammanfattar ens gångna år. I en av bilderna visar de också hur det har gått för den genomsnittlige investeraren. Tillsammans med andra bloggare som Lundaluppen och Utdelningsseglaren har jag haft koll på dessa siffror sedan flera år tillbaka. Nedan är dessa siffror utritade tillsammans med SIXRX-indexet:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Den genomsnittlige Avanza-spararens avkastning vs Stockholmsbörsen (SIXRX) under perioden 2008-2019. Samma avkastning som SIXRX kan fås genom att investera i indexfonden SEB Sverige Index.
Den genomsnittlige Avanza-spararens avkastning vs Stockholmsbörsen (SIXRX) under perioden 2008-2019. Samma avkastning som SIXRX kan fås genom att investera i indexfonden SEB Sverige Index.

Den genomsnittlige Avanza-spararen har underpresterat mot SIXRX 9 av 11 år. Naturligtvis innehåller ovanstående bild mängder av osäkerhetsfaktorer, såsom att alla sparare på Avanza har inte 100 % aktier-portfölj, inte investerar i Sverige och så vidare. Men resultatet går ändå i linje med forskningen som säger att den genomsnittlige småspararen underpresterar mot index. Det amerikanska forskningsbolaget Dalbar visar varje år att över en 10 års period underpresterar de amerikanska småspararna mot det amerikanska S&P500 indexet med nästan 4 procent (4.88 % vs 8.50 %). Det är således inte orimligt att anta att det stämmer även i Sverige.

Den här underprestationen kostar också väldigt mycket pengar. Skillnaden i årsmedelavkastning är 5.3 % vs indexets 10.5 %. Det är svårt att relatera till spontant, men räknar vi om det i siffror så motsvarar det på en 11-års period där man startade med 100 000 kr en skillnad på 177 000 kr eller 300 000 kr. Det är alltså inte snutet ur nästan.

Samma tendens kan ses på Nordnet eftersom våra portföljer med indexfonder är topprankade bland 200 000 sparare. Något jag skrev om i tisdags.

Den ledsamma insikten är att de flesta på Avanza/Nordnet hade varit bättre på det med SEB Sverige Index än med det som de har i sin portfölj idag.

Misstag #2 – Jämför du indexen på rätt sätt?

Nästa misstag när man väl har valt rätt index att jämföra är att se om man jämför dem på korrekt sätt. I bilden nedan visar jag hur det globala börsindexet MSCI World Gross utvecklade sig mot Stockholmsbörsen (SIXRX). I båda dessa fallen inkluderar nu indexen utdelningar.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Svenska börsens utveckling vs det globala indexet MSCI World Gross USD under 2019.
Svenska börsens utveckling vs det globala indexet MSCI World Gross USD under 2019.

Den naturliga slutsatsen från den här grafen är ju att det var mycket bättre att investera på Stockholmsbörsen än i en globalfond som vi brukar tjata om. Svenska börsen gjorde ju +34,97 procent och en globalfond som följer MSCI World gjorde bara +28.59 – även om det naturligtvis också är ett lysande resultat. Problemet är att här har man då trillat i nästa fälla. Kommer du ihåg följande bild från förra veckan?

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Världskarta i förhållande till marknadsvärdet på aktiebörserna i de olika länderna. Visualisering av Dimensional Advisors baserat på data från Bloomberg.
Världskarta i förhållande till marknadsvärdet på aktiebörserna i de olika länderna. Visualisering av Dimensional Advisors baserat på data från Bloomberg.

Majoriteten av MSCI World investerar ju i USA och i andra valutor, inte i svenska kronor. Misstaget är att man inte har jämfört indexen på rätt sätt. Det ena indexet är ju i svenska kronor och det andra är i dollar. Det vill säga att man behöver räkna om dem båda i svenska kronor. Då ser resultatet ut som följer:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Jämförelse av det globala börsindexet MSCI World Gross i svenska kronor och USD samt förhållandet mot Stockholmsbörsen (SIXRX) under 2019.
Jämförelse av det globala börsindexet MSCI World Gross i svenska kronor och USD samt förhållandet mot Stockholmsbörsen (SIXRX) under 2019.

Omräknat till svenska kronor blir skillnaden jättestor. Det globala indexet omräknat i Svenska kronor slutade på 34.21 % i paritet med den svenska börsen. Det här visar valutans påverkan på ens investeringar. Förra året var det positivt för oss i Sverige med att den svenska kronan försvagades eftersom vi fick en extra skjuts på ca 6 % tack var det. I framtiden kan det gå åt precis andra hållet. En parentes är att det här är extra viktigt att tänka på när man jämför räntefonder i utländsk valuta, där kan många gånger valutarörelsen vara större än själva räntefondens rörelse.

Misstag #3 – Enkelt att fiffla med tidsperioder

Det tredje misstaget man ofta gör är att använda olika tidsperioder. Man kan nämligen nästan alltid välja en tidsperiod som visar det som man vill visa. Ett exempel är att titta på Stockholmsbörsens årsmedelavkastning. Nedanstående bild visar årsavkastningen varje år sedan 1970. Den har ett årsmedelvärde på 14,83 %.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Stockholmsbörsen mellan 1970-2019 hade en årsmedelavkastning på 14,8 procent.
Stockholmsbörsen mellan 1970-2019 hade en årsmedelavkastning på 14,8 procent.

Om vi däremot väljer en helt annan period och lägger på de 100 åren mellan 1870 och 1970, då får vi en graf som ser ut som följer:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Stockholmsbörsen mellan 1870-2019 hade en årsmedelavkastning på 9.2 procent.
Stockholmsbörsen mellan 1870-2019 hade en årsmedelavkastning på 9.2 procent.

Med en årsmedelavkastning som är hela 5.5 procent lägre. Man kan cherry-picka i princip vilken period man vill för att visa olika siffror. Jag personligen gillar ju vara försiktig och pratar därmed sällan om mer än 7-8 procent per år. Bättre att ge en för låg siffra i sammanhanget än en för hög.

Förvänta dig INTE en jämn avkastning om 7-8 procent per år

När vi ändå är inne på ämnet. När jag säger 7-8 procent om året så visar graferna ovan tydligt att det väldigt sällan blir just 7 eller 8 procent ett enskilt år. Nedanstående visualisering är inspirerad av Nordnet där man grupperade årsavkastningarna per intervall:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Stockholmsbörsens (SIXRX) årsavkastningar grupperade per avkastningsintervall.
Stockholmsbörsens (SIXRX) årsavkastningar grupperade per avkastningsintervall.

Den visar tydligt att det är ett enda år där avkastningen slutade på 7 % (1994), ett år på 9 % (2017) och inget år på +8 % sedan 1980. Snarare är det som så att ett enskilt år kan man förvänta sig en extrem avkastning. Det syns också på bilden att >30 % är inget ovanligt, precis som -30 % har inträffat flera gånger. Nedan följer samma bild för det globala MSCI World Gross (USD)-indexet mellan 1970-2019:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Den globla börsens (MSCI World Gross USD) årsavkastningar grupperade per avkastningsintervall.
Den globla börsens (MSCI World Gross USD) årsavkastningar grupperade per avkastningsintervall.

Staplarna är som synes lite mer jämnt fördelade runt mitten jämfört med den svenska börsen, men fortfarande ser vi att det inte är ovanligt med höga årsavkastningar. Årsmedelavkastningen för perioden 1970-2019 är 9,96 % vilket är lägre än den Stockholmsbörsen för samma period som är 14,8 %. Observera dock skillnaden i valuta och inflation.

På långa tidsperioder bör man ta hänsyn till inflationen

En sista komplicerande faktor är att man i jämförelser över långa tidsserier bör ta hänsyn till inflation. Inflationen innebär att våra pengar minskar i värde över tid. Ett klassiskt exempel jag brukar använda är att en T-Ford i början av 1900-talet kostade ca 200 dollar eller 450 gram guld. 100 år senare kostade en ny Ford ca 20 000 dollar, men fortfarande 450 gram guld. Valutan hade förlorat nästan 97 % av sitt värde över 100 år. En hundralapp som ges till en nyfödd i doppresent förlorar ungefär 25 procent av sitt värde till studenten. Det är alltså något som behöver tas hänsyn till.

Den svenska riksbankens mål är att våra pengar ska förlora 2 procent i värde per år. Inte som att vi sätter in 100 kr i januari och det är 98 kr kvar i december (som iof hade varit ärligare) utan att vi bara kan köpa saker motsvarande 98 kr i december. Avkastning där man har räknat bort inflation kallas för real avkastning. Avkastning där man inte har tagit hänsyn till inflationen kallas för nominell avkastning. Alla mina siffror i artikeln är nominella. Dock visar följande två grafer på inflationens effekt.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Stockholmsbörsens reala och nominella utveckling mellan 1970 och 2019 på årsbasis.
Stockholmsbörsens reala och nominella utveckling mellan 1970 och 2019 på årsbasis.

Notera hur skillnaden inte är jättestor per stapel. Den genomsnittliga årliga medelavkastningen är 12.8 % nominellt och 9.9 % realt. Fortfarande väldigt högt. Spontant låter det inte heller som att det kommer göra en så stor skillnad. Men låt oss titta på den ackumulerade avkastningen:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Skillnaden mellan real och nominell avkastning på Stockholmsbörsen mellan 1970 och 2019.
Skillnaden mellan real och nominell avkastning på Stockholmsbörsen mellan 1970 och 2019.

Det är således en ganska stor skillnad i kronor och ören. Jag brukar generellt sätt använda tumregeln att dra ifrån 2 procent på årsmedelavkastningen för att korrigera för inflation. Om jag räknar på 7 % nominell avkastning så är målet 5 % realt. Det här är inget man behöver göra något med rent konkret, men det är bra att ha i bakhuvudet att inflationen faktiskt spelar en stor roll över tid.

Tiden är småspararens enda riktiga vän

Jag brukar alltid tjata om att spara långsiktigt och anledningen kan ses i nedanstående två bilder. Den första är en variant av ovan som visar Stockholmsbörsens avkastning per år sedan 1870. Tolkningen av bilden är att stapeln visar hur värdet på 100 kr förändras från 1 januari till 31 december det innevarande året. En hundralapp i januari 1999 växte till ca 170 kr i slutet av december samma år. På samma sätt förlorade en hundralapp 1 januari 2008 nästan 40 kr i värde fram till december.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Stockholmsbörsens (SIXRX) avkastning ett enskilt år mellan 1870 och 2019.
Stockholmsbörsens (SIXRX) avkastning ett enskilt år mellan 1870 och 2019.

Här syns det tydligt att vissa enskilda år kan börsen backa med över 20 procent utan problem. Nedanstående graf är en så kallad ”Max Drawdown”-graf som visar den största nedgången under perioden, tiden för återhämtning och den genomsnittliga nedgången.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Maximal nedgångar för Stockholmsbörsen från topp till botten mellan 1870 och 2019.
Maximal nedgångar för Stockholmsbörsen från topp till botten mellan 1870 och 2019.

Det räcker således inte titta på nedgången ett enskilt år, man behöver räkna på den ackumulerade nedgången över flera år. I grafen ovan har jag dessutom bara räknat på årsbasis. Skulle vi tittat på en högre upplösning (t.ex. dagar) så skulle nedgångarna högst sannolikt varit djupare. Att investera på 12 eller 24 månaders sikt är således ingen jättehit enligt min mening eftersom man riskerar förluster på långt över 20 procent.

Lösningen är att istället investera över längre tidsperioder. Nedanstående graf visar istället sparande med en sparhorisont på 10 år.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Stockholmsbörsens årsmedelavkastning 1879-2019 med en sparhorisont på 10 år. 2019 visar alltså årsmedelavkastningen från 2010-2019. 2018 stapeln visar 2009-2018 och så vidare.
Stockholmsbörsens årsmedelavkastning 1879-2019 med en sparhorisont på 10 år. 2019 visar alltså årsmedelavkastningen från 2010-2019. 2018 stapeln visar 2009-2018 och så vidare.

Notera skillnaden mot grafen förut med en sparhorisont på 1 år. Vi har betydligt färre negativa staplar. Vi har dessutom ingen 10 års period sedan andra världskriget som har haft en negativ årsmedelavkastning. Snittet för årsmedelavkastningen ligger dessutom på ca 9.2 % enligt tidigare bild. Tricket är alltså att investera på lång sikt.

Ju längre sparhorisont, desto större sannolikhet för att få en positiv och jämn årsmedelavkastning

Ovanstående påstående bekräftas av nedanstående sammanställning av högsta, lägsta och medianårsmedelavkastningen per sparhorisont.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Den högsta, lägsta och medianårsmedelavkastningen per sparhorisont för Stockholmsbörsen (SIXRX) för perioden 1870-20219.
Den högsta, lägsta och medianårsmedelavkastningen per sparhorisont för Stockholmsbörsen (SIXRX) för perioden 1870-20219.

Notera framförallt hur mycket jämnar avkastningen blir för varje år vi lägger till i sparhorisonten. Det är också intressant att se hur den maximala förlusten blir mindre och mindre per sparhorisont och i princip försumbar på 18 års (=barnsparande) och 25 års sikt (=pensionssparande). Nedanstående bild visar antalet positiva utfall per rullande sparhorisont:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Antalet perioder som slutade på plus på Stockholmsbörsen per sparhorisont.
Antalet perioder som slutade på plus på Stockholmsbörsen per sparhorisont.

På 10 års sparhorisont kommer fler än 9 av 10 av alla sparhorisonter sannolikt att sluta på plus. Notera dock att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Det ger dock en hint anser jag. 👍

Varningens finger till dig som sparat mindre än 10 år!

En sak som jag notera på sistone är att riskvilligheten är väldigt hög. Det är inte särskilt konstigt då vi har haft ett decennium av i princip bara uppgång. Det märks t.ex. i nedanstående graf:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Stockholmsbörsens (SIXRX) utveckling mellan 2010-2019
Stockholmsbörsens (SIXRX) utveckling mellan 2010-2019

Det vill säga att de flesta investerarna har inte upplevt en riktig nedgång.

Den genomsnittlige 40-årige investeraren har idag inte upplevt IT-bubblan 2000. Den genomsnittlige 30-årige spararen har inte upplevt finanskrisen 2008.

De största nedgångarna syns i maximal nedgångs-grafen nedan:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Maximala nedgångarna för Stockholmsbörsen (SIXRX) i perioden 2010-2019 i jämförelse med 1870-2019.
Maximala nedgångarna för Stockholmsbörsen (SIXRX) i perioden 2010-2019 i jämförelse med 1870-2019.

Den genomsnittliga nedgången har bara varit -5.9 procent mot det historiska snittet på -21.5 procent. Den maximala nedgången under perioden var -27.4 % att jämföra med över 60 % under hela perioden 1870-2019. Min poäng är alltså att så som börsen har varit och framförallt känts de senaste åren, det är inte så det brukar vara historiskt. Det kan vilken sparare som har upplevt Asien-krisen, IT-bubblan och Finanskrisen intyga.

Jag är bara mån om att du ska slippa samma läxa som min mentor gav mig:

När en person med pengar träffar en person med erfarenhet, då händer alltid samma sak. Personen med erfarenheten får pengarna och personen med pengarna får erfarenhet.

Det är så sjukt lätt att överskatta sin förmåga och sin risktolerans i tider av bra börs. Det går dessutom inte att skilja ett resultat som beror på tur från ett resultat som beror på skicklighet. Att dessutom blanda ihop dessa två är ett fantastiskt sätt att få sin portfölj att gå upp i rök. Jag vet. Jag har nämligen lyckats med det två gånger. Det är inte utan anledning jag investerar i indexfonder sedan många år tillbaka, för gissa vem som tyckte han var kungen av aktier mellan 1996-1999 och 2004-2008.

Nybörjarportföljen vs Stockholmsbörsen

Låt oss då jämföra Nybörjarportföljens utveckling mot Stockholmsbörsen för det gångna året. Så här ser utvecklingen ut:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Nybörjarportföljen vs Stockholmsbörsen (SIXRX och OMXS30) för 2019.
Nybörjarportföljen vs Stockholmsbörsen (SIXRX och OMXS30) för 2019.

Notera hur mycket bättre jag hade kunnat få Nybörjarportföljen att se ut genom att exkludera Stockholmsbörsen i form av SIXRX-indexet. Istället för en underprestation på 13 procent skulle den bara varit 4. Lätt att bli lurad eller hur?

Givet ovanstående graf hade det ju varit bättre att investera pengarna i SEB Sverige Index än att hålla på med Nybörjarportföljen. Det stämmer i och för sig. MEN! Det är faktiskt som så att ovan är en sjukt orättvis jämförelse. Vi jämför nämligen för det första en portfölj som bara består av 60 procent aktier med ett index som består till 100 procent aktier. Det är som att jämföra två sprinters som ska springa 100 meter, men den ena får starta 4 sekunder tidigare.

Följande bild är värd att repeteras. 80 % av avkastningen i en portfölj ges av tillgångsslaget, det vill säga aktier, räntor, guld eller något annat. En portfölj med mer aktier ska alltid gå bättre än en portfölj med mindre aktier. I princip oavsett vilka aktiefonder man väljer.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Varifrån kommer avkastningen i en portfölj? Majoriteten (80%) kommer från valet mellan t.ex. aktier och räntor. Nästa 15 % ges av fondtypen (t.ex. Sverige eller global) och de sista 5 % ges av vilket bolags global- eller Sverige-fond du väljer. Det enskilda fondvalet spelar alltså högst marginell roll till skillnad från vad många tror.
Varifrån kommer avkastningen i en portfölj? Majoriteten (80%) kommer från valet mellan t.ex. aktier och räntor. Nästa 15 % ges av fondtypen (t.ex. Sverige eller global) och de sista 5 % ges av vilket bolags global- eller Sverige-fond du väljer. Det enskilda fondvalet spelar alltså högst marginell roll till skillnad från vad många tror.

En lägre andel aktier kommer också återspeglas i risken på portföljen. Nybörjarportföljen består ju av ca 40 % räntor vilka fungerar som både livrem, hängslen och krockkudde. Något som syns tydligt i nedanstående maximal nedgångsgraf. Notera hur nedgångarna är betydligt mindre än för Stockholmsbörsen sedan start 2015. Den här grafen visar tydligt på varför jag uppskattar räntefonder, trots att avkastningen från dem i dagsläget är marginell.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Jämförelse av den maximala och genomsnittliga nedgången i Nybörjarportföljen i förhållande till Stockholmsbörsen (OMXS30) sedan start 2015. Notera hur räntefonderna "fångar upp" nedgångarna så att de blir mycket lägre.
Jämförelse av den maximala och genomsnittliga nedgången i Nybörjarportföljen i förhållande till Stockholmsbörsen (OMXS30) sedan start 2015. Notera hur räntefonderna ”fångar upp” nedgångarna så att de blir mycket lägre.

Då kan man tycka att det här misstaget borde väl alla vara medvetna om och ta höjd för. Tyvärr är det långt ifrån sanningen. Nedanstående skärmklipp är från Nordnets tjänst Shareville där man kan följa våra portföljer kostnadsfritt (annonslänk).

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Notera hur man på Shareville jämför alla portföljer som standard med Stockholmsbörsens 30 mest omsatta bolag. För Nybörjarportföljen är det en helt totalt irrelevant jämförelse. För det första består den till bara 60 % av aktier och för det andra så är aktierna globala och inte svenska.
Notera hur man på Shareville jämför alla portföljer som standard med Stockholmsbörsens 30 mest omsatta bolag. För Nybörjarportföljen är det en helt totalt irrelevant jämförelse. För det första består den till bara 60 % av aktier och för det andra så är aktierna globala och inte svenska.

Låt oss därför välja ett relevant index att jämföra Nybörjarportföljen med:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Nybörjarportföljens utveckling under 2019 med korrekta jämförelseindex.
Nybörjarportföljens utveckling under 2019 med korrekta jämförelseindex.

Notera hur annorlunda det plötsligt ser ut mot den första grafen där vi tittade på Nybörjarportföljens utveckling. Plötsligt är det ingen underprestation utan portföljen ligger i paritet med index. På samma sätt ser det ut om vi tittar sedan starten 2015.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Nybörjarportföljens utveckling sedan starten 2015 då vi började mäta på Shareville.
Nybörjarportföljens utveckling sedan starten 2015 då vi började mäta på Shareville.

Jag skriver i paritet, då jag approximerade räntedelen till 0 % under året för Stockholmsbörsen och Globala börsen. Jag anser nämligen inte att det är relevant om min portfölj var bättre eller sämre än dessa två index. Det viktiga är att de ligger ungefär samma. Det andra man kan notera är att nybörjarportföljen på LYSA gick lite sämre än det globala indexet och Nybörjarportföljen. Mer om det efter genomgången av Globala barnportföljen.

Globala barnportföljens utveckling 2019

Om vi istället tittar på Globala barnportföljen som 2019 bestod av ca 90 % aktier och 10 % räntor, så såg utvecklingen ut så här:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Globala barnportföljens utveckling mot Stockholmsbörsen (90 % SIXRX) och den globala börsen (90 % MSCI World Gross SEK) för 2019.
Globala barnportföljens utveckling mot Stockholmsbörsen (90 % SIXRX) och den globala börsen (90 % MSCI World Gross SEK) för 2019.

Tittar på vi på utvecklingen sedan start 2017 så ser motsvarande graf ut så här:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Globala barnportföljens utveckling mot Stockholmsbörsen (90 % SIXRX) och den globala börsen (90 % MSCI World Gross SEK) sedan start 2017.
Globala barnportföljens utveckling mot Stockholmsbörsen (90 % SIXRX) och den globala börsen (90 % MSCI World Gross SEK) sedan start 2017.

Precis som Nybörjarportföljen ligger den exakt där den ska ligga i fas med sitt globala jämförelseindex. I jämförelse mellan de två graferna ser vi också hur ”vinnaren” varierar beroende på vilken tidsperiod man väljer. I det ena fallet är det den globala börsen och i det andra fallet den svenska börsen. Nybörjarportföljen är och ska vara genomsnittlig. Så den gör sitt jobb ypperligt tänker jag. 👍

Fondroboten LYSA lite sämre än både Nybörjar- och Globala barnportföljen

Som jag skrev i inledningen av artikeln så underpresterade LYSA i år mot båda mina modellportföljer. I fallet med Nybörjarportföljen var skillnaden störst med en skillnad på -2.5 % (=19,3 – 21,8). I jämförelse med Globala barnportföljen gick den -1.2 % (=28,2 – 29,4). Jag tycker personligen att det här hamnar inom felmarginalen för ett enskilt år. I sammanhanget av Globala barnportföljen pratar vi skillnaden mellan 28.2 och 29.4 procent. Det är ju alldeles uppenbart att de är i samma härad. Däremot är det ju intressant att försöka lista ut vad skillnaden beror på.

Efter samtal med LYSA, egen research och datagrävande så skulle jag säga att skillnaden ligger först och främst i den geografiska fördelningen av innehaven i världen. Det illustreras bäst av följande tabell som är approximerad och garanterat innehåller fel då det var väldigt svårt att hitta underlag/få det bekräftat.

De exakta vikterna spelar inte så stor roll då vi inte ska räkna exakta resultat utan bara använda det som diskussionsunderlag. Förklaringen till skillnad i avkastning ligger enligt mig i följande:

Tabell som visar skillnaderna i allokering per region och storlek på bolag omräknat på 100 % aktier per portfölj.
Region/Typ Utv. index (USD) MSCI World MSCI World ACWI Våra
portföljer
Lysas portfölj
Afrika & Mellanöstern MSCI EMEA: +16,3% 0,1% 0,7% 0,6% 1,4%
Asien exkl. Japan MSCI EM: +18.8 % 1,7% 10,2% 11,3% 10,5%
Australien och Nya Zeeland MSCI Australia: +23,15% 2,3% 2,1% 1,2% 1,7%
Japan MSCI Japan: +20.0 % 8,0% 7,7% 4,4% 6,3%
Latinamerika MSCI Latin America: +17,9% 0,1% 2,2% 0,7% 1,7%
Nordamerika MSCI USA +31.6 % 66,7% 57,9% 39,3% 41,3%
Sverige SIXRX: +34.9 % (SEK) 0,8% 0,8% 28,7% 18,2%
Västeuropa exkl. Sverige MSCI EUR: +24.6 % 20,2% 17,9% 13,6% 18,1%
Östeuropa MSCI EM EE: +34,2%  0,0% 0,5% 0,2% 0,8%
Summa MSCI World: +28.8 % 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%
 
Varav fördelning enligt storlek på bolag per börsvärde
Stora bolag MSCI World Large Cap: +28,5 % 85,8% 81,8% 58,0% 72.0%
Medelstora bolag MSCI World Mid Cap: +28,0 % 14,2% 18,0% 27,0% 21.0%
Små bolag MSCI World Small Cap: +26,8 % 0,0% 0,2% 15,0% 7,0%
Summa   100,0% 100,0% 100,0% 100,0%
 
Guld Guld: +24,5 % (SEK) 0% 0% 5% 0%
 
Utveckling (USD)   28,8% 27,3% —-
Utveckling (SEK)   34,2% 33,9% 31,8% 30,3%
Skillnad i allokering mot Asien och Tillväxtmarknaderna
Eftersom Lysa har en högre andel i Asien och Tillväxtmarknaderna förlorade man avkastning mot både det globala indexet MSCI World, mina modellportföljer och fonder såsom Avanza Global, Länsförsäkringar Global Indexnära etc. Det globala indexet gick nämligen +28.8 % som helhet och tillväxtmarknaderna gick bara +18.8 %. Det innebär att varje placerad procentenhet i dessa marknader förlorade relativt sett mot helheten. 
Förlusten blev dubbel på grund av dollarns starka utveckling
Om man dessutom placerar i en region innebär det att man väljer bort en annan. I det här fallet har Lysa valt bort Nordamerika där alla företag handlas i USD. Som vi såg på grafen i början av artikeln bidrog dollarn med cirka +6 % på helåret. Det innebär att valet av Tillväxtmarknader istället för Nordamerika gav en dubbelförlust i både förlorad utveckling mot regionen och förlorad utveckling i valutan. 
Mina Sverige-fonder överpresterade mot Lysas
Lysas Sverige-del bestod förra året av Öhman Sverige Marknad Hållbar och innan dessa tre XACT-fonder. Min Sverige-andel bestod av SEB Sverige Index och Spiltan Aktiefond Investmentbolag samt SEF Kavaljer Investmentbolag. Dessa fonderna gick betydligt bättre än Lysas alternativ så de bidrog till en skillnad.
LYSA ombalanserar oftare än vad vi gör
I en uppåtgående marknad är en ombalansering ett sänke på avkastningen eftersom man säljer av aktier och placerar pengarna i räntor. LYSA gör en ombalansering så fort man diffar mer än 3 % från sin valda fördelning, medan vi lät portföljen löpa i 12 månader. (Tack Jesper, för påpekandet!) 

Det finns säkert fler skillnader, men de här upplevde jag som de största.

Vem har gjort mest rätt? Jag eller LYSA?

Den naturliga följdfrågan blir – är det här något att oroa sig för? Har LYSA tagit fel beslut? Jag skulle spontant säga nej. Efter en hel del research så lutar jag åt att slutsatsen (tyvärr för mitt ego) är att LYSA har gjort mer rätt än vad jag har gjort. Jag har precis som LYSA ansett att MSCI World-indexet är felviktat och borde ha en större exponering mot Asien och Tillväxtmarknader än vad det har. Jag tyckte jag gjorde rätt när jag lade till 10 % men det visar sig att den totala exponeringen borde snarare vara i paritet med LYSAs. Det vill säga att jag hade mer tur i år än vad det var skicklighet.

Jag kommer med stor sannolikhet öka andelen i tillväxtmarknaderna. Återigen är det svårt med att hitta korrekta siffror, men i en rapport från 2012 till den norska regeringen skriver en professor från Duke University:

Norway’s GPFG benchmark allocated 10.5% of its equity assets to emerging markets. GPFG’s benchmark is underweighted emerging markets compared to both market capitalization weights (12.6% free float and 20.2% total market capitalization) and GDP weights (32%). [..] I recommend that the Ministry of Finance consider and increase in weight to emerging markets 16%

Campbell R. Harvey, Duke University

Det vill säga att många allokerar ca 10 % men att det är mindre än det totala börsvärdet (2012) på 20 % och mindre än ett BNP-perspektiv då det borde vara 32 %. Han slutar sin rekommendation på ca 16 %. Det vill säga att hade jag gjort rätt så skulle jag också haft en större allokering mot tillväxtmarknaderna och därmed en lägre avkastning i paritet med Lysas. Det finns fler artiklar som stödjer samma tes såsom ”Should Long-Term investors own more Emerging Market equities?” från Forbes.

Min slutsats är således att det inte är någon ko på isen. Sedan behöver man ju också ha lite reality-check. Vi pratar en skillnad på 29.4 % vs 28.2 % på en tidshorisont om 12 månader. Vi kommer att fortsätta spara våra egna, företagets och våra barns pengar i Lysa.

Det går inte att förutse vilken region som kommer gå bra bra i framtiden

Jag skulle inte heller rekommendera att ge sig in i att försöka spekulera i regioner. Nedanstående bild kommer från Dimensional och visar utvecklingen för alla 23 utvecklade länderna enligt MSCI, sedan 1998 och 2017.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Årsutvecklingen enligt MSCI-indexet för respektive land inom de 22 utvecklade marknaderna mellan 1998 och 2017. Baserat på ovan - vilket land gick bäst 2018 eller 2019?
Årsutvecklingen enligt MSCI-indexet för respektive land inom de 22 utvecklade marknaderna mellan 1998 och 2017. Baserat på ovan – vilket land gick bäst 2018 eller 2019?

Carolines första kommentar var att det är ett lapptäcke. Det är, enligt mig, omöjligt att gissa vilket land eller region som kommer ha bäst utveckling nästkommande år. Det är till och med väldigt svårt att säga något när man kan kolla på bilden. Nedanstående bild visar en jämförelse som Dimensional gjorde mellan Danmark och USA för perioden 1999 – 2018.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
 Jämförelse av årsavkastningen mellan den danska och amerikanska börsen.
Jämförelse av årsavkastningen mellan den danska och amerikanska börsen.

Notera hur Danmark var bäst 2015 och sämst 2016. Samma fenomen kan ses i Emerging Markets där Ungern och Ryssland var i botten 2014 för att vara bäst 2015. Frågan att ställa sig är – Vilket land Danmark eller USA var bäst att investera i? USA hade över perioden en årsmedelavkastning om 4.9 % mot Danmarks 9.1 %. Trots att USA hade många starka år i grafen.

Det går alltså inte att förutsäga vilken aktie, vilken region, vilket land, vilken bransch, vilket index eller motsvarande som kommer att gå bättre än något annat ett enskilt år.

Det enda man kan fatta beslut om är att ha en strategi som är underbyggd – t.ex. att Tillväxtmarknader borde motsvara sitt börsvärde – och sedan hålla sig till den. Stämmer inte ens antagande då får man efter ett par år göra en korrigering baserat på feedbacken.

Men fonden X eller fondroboten Y gick bättre 2019?

Ovan är också svaret på frågor som:

Investering X eller Fond X (t.ex. Länsförsäkringar Global Index, Avanza Global, Swedbank, Opti m.fl.) gick bättre än Y (t.ex. Lysa, Nybörjarportföljen m.fl.) den föregående perioden Z, borde man inte investera i den istället?

Mitt svar är alltid samma:

Ja, det verkar stämma när vi tittar på jämförelsen. Men då följer två frågor; 1) Varför gick det bättre? Var det tur, skicklighet eller någon fundamental faktor och återkommer resultatet i andra tidsperioder och marknader? och 2) Hur vet du att det kommer vara så även i framtiden?

Ofta blir svaret till slut att man faktiskt inte vet. Jag tycker absolut att man från tid till annan kan testa sin åsikt mot marknadens och spekulera, men då ska det göras på ett ansvarigt sätt, t.ex. i Lekhinken enligt Fyra-hinkar-principen.

Grattis, du slog index, men var det ens relevant index?

I investerar sammanhang så är den heliga graalen att överprestera mot index. Det vill säga att gå bättre än genomsnittet för marknaden. Vi har redan berör en hel del problematik med det här:

  • Vilket index? Är det ens relevant för jämförelsen?
  • Jämför du med ett index som räknar med utdelningar (gross, svårare att slå) eller exkluderar utdelningar (price)?
  • Har du korrigerat indexet för samma valuta?
  • Har du korrigerat indexet för samma tillgångsfördelning?
  • Har du korrigerat indexet för samma typ av bolag? (Sverige småbolag är skilt från Sverige storbolag)
  • Jämför du i relevant tidsperiod?

Jag har redan illustrerat dessa problemen ovan i graferna. Det är väldigt lätt att välja index och tidsperiod där man går bättre än index. Jag kan ta t.ex. följande cherry-pickning per idag (200111):

  • Nybörjarportföjlen vs OMXS30 på 2 veckor sikt har överpresterat +2.1 vs 0,7 %
  • Nybörjarportföjlen vs OMXS30 på 3 års sikt har överpresterat +31,4 % vs 18,1 %
  • Nybörjarportföjlen vs OMXS30 på 5 års sikt har överpresterat +47,4 % vs 22,8 %
  • RikaTillsammans-portföljen vs OMXS30 på 3 år sikt har överpresterat +28,7 % vs 18.1 %
  • RikaTillsammans-portföljen vs OMXS30 på 5 års sikt har överpresterat +46,9 % vs 22.8 %
  • och så vidare…

Min upplevelse är att väldigt många jämför sig med helt irrelevanta index och på ”skumma” tidsperioder. Notera nämligen att jag med flit utlämnade de perioder (t.ex. 1 år) där portföljerna gått back. Precis som jag cherrypickade vilka portföljer jag valde att visa upp.

Det är sjukt lätt att få sig själv se duktigare ut än man är genom att trixa med jämförelseindexet och tidsperioden.

Jag tror att få ”luras” medvetet, många är inte ens medvetna om att den de lurar mest är sig själva. Problemet är ju t.ex. standardinställningarna som föreslår jämförelse index. På Shareville är det jämförelseindexet OMXS30 vilket inte är relevant för någon annan än för den som endast investerar i svenska storbolag. På Avanza är det förinställda indexet DJ World Index som är (lite mer) relevant för den globala investeraren, men inte för någon med räntefonder i sin portfölj och så vidare.

Jag personligen tycker att man ska jämföra sig mot MSCI World Gross i SEK om man investerar globalt. Den utvecklingen kan man nämligen köpa i form av t.ex. fonden Länsförsäkringar Global Indexnära eller Avanza Global för en avgift på mindre än 0.25 %. Investerar man i svenska aktier då är relevant jämförelseindex SIXRX som inkluderar alla bolag och utdelningar och går att köpa i form av fonden SEB Sverige Index. Har man en blandning så bör man naturligtvis ta hänsyn till det i jämförelsen av index.

Grattis, du slog index, vet du om det var tur eller skicklighet?

Den andra lite provocerande frågan som kan skapa dålig stämning är huruvida det var tur eller skicklighet. Problemet är nämligen att det är väldigt svårt att skilja på vad som orsakade resultatet. Det var det här som var min jobbiga insikt för ett par år sedan:

Det är inget svårt att slå ett aktieindex i en uppåtgående marknad.

Ett i princip garanterat sätt att slå ett index i en marknad som går upp är att belåna det. Utmaningen kommer när marknaden vänder. Det är därför vi har citat som:

Only when the tide goes out do you discover who’s been swimming naked.

Warren Buffett

Jag har blivit påkommen med att simma naken trots att jag var helt säker på att jag var grym. Det är då vi är tillbaka på resonemanget kring maximala nedgångar och negativa år. Vi har ju i princip haft en 10 årig uppgång med en största rekyl på -21 procent som varade mindre än 6 månader. Då är det lätt att se grym ut. De studier, t.ex. Barras 2010, som har gjorts på professionella investerare (läs: fondförvaltare) visar nämligen att:

  • 99.6 % av alla fondförvaltare över en 30 års period slog INTE index
  • Bland dem som slog index kunde man inte ens urskilja om det var tur eller skicklighet

Ovanstående resultat bekräftade av den svenske professorn Harry Flam som 2014 skrev:

There is furthermore practically no evidence of true management skill.

Harry Flam, ”Swedish Equity Mutual Funds: Performance, Persistence and Presence of Skill”, 2014

samt:

Sammanfattningsvis finns det väldigt få bevis för att svenska fondförvaltare kan välja aktier som ger ett positivt nettoresultat…

Harry Flam, ”Swedish Equity Mutual Funds: Performance, Persistence and Presence of Skill”, 2014

Det vill säga att svenska professionella förvaltare, med utbildning, tid att göra det här på heltid, med alla resurser som fondbolag erbjuder, tillgång till all data och finansiell information klarar inte av att slå genomsnittet för marknaden när det utsätts för en närmare granskning. Vad är då sannolikheten att en småsparare som jag ska göra det?

Även om jag upplever att väldigt många småsparare saknar sjukdomsinsikt har jag full respekt för att sparande är en fantastiskt hobby. I mångt och mycket en betydligt mer lönsam hobby än många andra. Men jag tycker att det sunda borde vara att man utgår från att den kostar en pengar precis som alla andra. Kanske inte direkt i pengar att man går back, men att man går back mot alternativet om man hade en indexfond. Det är anledningen till att jag tjatar om att ha basen av sitt sparande i en fondrobot/indexfond och att ha sin hobby i lekhinken – då begränsar man skadan samtidigt som man får lov att njuta fullt ut inom ett begränsat område.

RikaTillsammans-portföljen – årets raket!

Nu när mitt lilla rant om att förutsäga framtiden är över så kan vi titta på hur det gick för RikaTillsammans-portföljen. Till skillnad mot de andra två portföljerna är RikaTillsammans-portföljen en specialportfölj med syfte att varje år ge en absolut positivt men låg avkastning. Den består av 25 % aktier, 25 % korta räntor, 25 % långa räntor och 25 % guld. Det gör att jämförelseindex i princip blir irrelevanta annat än om man skapar ett eget.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
RikaTillsammans-portföljens utveckling under 2019.
RikaTillsammans-portföljens utveckling under 2019.

Portföljen slutade på +20 % vilket är 5 gånger högre än målet på 4 % som jag har på portföljen. Det är väldigt sällan både aktier, räntor och guld går upp samma år. Det fladdrade förbi någon artikel som skrev att det var det bästa året för Harry Brownes ”Permanent Portfolio”, som RikaTilllsammans-portföljen bygger på, sedan 1995. Med tanke på grafen ovan är det lätt att förstå. Vi har en avkastning i paritet med aktier med en risk som för räntor. Väldigt ovanligt.

Dock beror det precis som tidigare på tur och inte skicklighet. Tittar vi på utvecklingen sedan start på Shareville 2014, ser utvecklingen ut som följer:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
RikaTillsammans-portföljens utveckling mot Stockholmsbörsen och Globala börsen sedan 2014. Notera dock den orättvisa jämförelsen av en portfölj med 25 % aktier mot ett index med 100 % aktier, då risken är totalt annorlunda.
RikaTillsammans-portföljens utveckling mot Stockholmsbörsen och Globala börsen sedan 2014. Notera dock den orättvisa jämförelsen av en portfölj med 25 % aktier mot ett index med 100 % aktier, då risken är totalt annorlunda.

Det syns klart och tydligt att RikaTillsammans-portföljen har underpresterat mot båda dessa. Dock är jämförelsen högst haltande då vi jämför äpplen med päron då det RikaTillsammans-portföjen bara har 25 % aktier. Det intressanta i sammanhanget är att om jag hade jämfört med OMXS30 så hade den gått bättre. Vilket säger mer om hur dåligt det indexet är än om hur bra portföljen är. Den stora skillnaden syns i risken som portföljen tar i form av de maximala nedgångarna nedan.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Den maximala nedgången i RikaTillsammans-portföljen är -8,3 % från topp till dal, medan den för globala börsen är -20.1 %. Det är dessutom i den period då vi har haft väldigt små svängningar i aktiemarknaden på grund av 10 års uppgång. Man behöver inte vara raketforskare för att inse att det lätt skulle kunna vara det dubbla på aktierna.

Sammanfattningsvis kan man säga att RikaTillsammans-portföljen har gjort ett fantastiskt jobb i att leverera en avkastning i förhållande till risk. Sharpe-kvoten för förra året var över 3.4 vilket är sinnessjukt bra. Men då det är en tillfällig och tur är det inget att göra något mer än att fira och gå vidare. Över tid kommer det inte att hålla.

Översikt över alla portföljerna med nyckeltal

Jag har även sammanfattat alla portföljernas viktigaste nyckeltal för den längsta gemensamma perioden som är 3 år (2017-2019). Det börjar bli tillräckligt mycket data för att i alla fall få en känsla för hur portföljerna ska gå. Dock är det ju inte något att sätta sitt liv på eftersom vi inte har information om hur de beter sig i en riktig kris, så där får vi fortfarande bara göra antaganden.

Sammanställning av de viktigaste nyckeltalen för de olika portföljerna och indexen.
  Årsmedelavkastning (CAGR) 2019 Ack. Avkastning Volatilitet Sharpe Maximal
nedgång
Max dagar under isen
Nybörjarportföljen 60/40 8,71% 22,2% 29,7% 12,35% 0,71 -11,90% 156
LYSA 60/40 7,81% 19,3% 26,4% 11,69% 0,67 -10,62% 154
Globala barnportföljen 90/10 11,38% 29,4% 39,8% 14,76% 0,77 -14,37% 155
LYSA 90/10 10,80% 28,2% 37,6% 17,14% 0,63 -14,94% 156
RikaTillsammansportföljen 7,81% 20,0% 26,4% 10,67% 0,73 -7,02% 143
MSCI World (SEK) 13,45% 34,2% 48,1% 20,51% 0,66 -19,31% 262
Stockholmsbörsen (SIXRX) 11,74% 34,9% 41,2% 21,10% 0,56 -16,33% 130
Inflation KPI enl. SCB (prel) 1.7 % 1,57% 5.2 %

Det första som jag tittar på ovan är hur väl siffrorna stämmer överens med de mål och förväntningar som jag har på vårt sparande. Det är:

  • Målavkastning nybörjarportföljen (60 % aktier/40 % räntor): 4 % per år, den har haft +7,8 till +8,7 %.
  • Målavkastning globala barnportföljen (90 % aktier / 10 % räntor): 7 % per år, den har haft +10,8 till +11,4 %.
  • Målavkastning Rikatillsammans-portföljen: 4 % per år, den har haft 7,8 %

Alla portföljerna, oavsett om jag har gjort den själv eller har haft den hos LYSA så har de gått bättre än plan. Det betyder att i förhållande till den plan som jag har satt upp så ligger vi i fas. Det är det absolut viktigaste för mig i vårt sparande. Nästa sak som jag tittar på är att Nybörjarportföljen och LYSA 60/40 samt Globala Barnportföljen och LYSA 90/10 inte skiljer sig åt för mycket. Det gör de inte heller, varken på årsmedelavkastning som ligger inom +/- 1 procent, volatiliteten som ligger inom +/- 5 procent eller den maximala nedgången som ligger inom +/- 1 procent.

Således upplever jag att allt går helt och hållet enligt plan och inga stora förändringar behöver göras varken i strategi eller taktik. Man skulle lätt kunna somna om. 👍😎

Slutord – fokusera på det som du kan påverka

Avslutningsvis måste man verkligen i mångt och mycket säga att det har varit ett fantastiskt börsår och decennium. Alla som har haft investeringar på börsen har tjänat pengar. Det är inte helt problemfritt eftersom det är mindre än 15 % av Sveriges befolkning som äger aktier och fonder, vilket innebär att jämlikheten i samhället inte har ökat under perioden. Det är ju en politisk- och fördelningsmässig fråga som inte bör ignoreras.

Det medför också risker i att jag upplever att sparintresset i dagsläget är på topp. Långt högre än det var t.ex. 2009. Min farhåga är att vi framgent inte kommer att se riktigt samma avkastning. Mycket klokare människor än mig, t.ex. Hussman Research, har skrivit om att vi har tur om den förväntade avkastningen de kommande åren kommer upp över 1 % för en nybörjarportfölj (60/40) på grund av bl.a. de höga värderingarna vi har just nu. Problemet är att ingen vet när det kommer att inträffa och det är statistiskt olönsamt att försöka förutse framtiden.

Precis som förra året tror jag på att ignorera det som vi inte kan påverka eller förutsäga det vill säga marknaden, politiker, inflation, räntorna, valutakurser och liknande. Istället bör vi lägga fokus på att påverka det som vi faktiskt har kontroll över:

Din risknivå i form av fördelning av dina pengar över dina olika hinkar 
Jag har skrivit väldigt många gånger att det vanligaste misstaget människor gör är att ha fel risk. Antingen har man alldeles för mycket risk eller alldeles för lite. Tricket är att hitta en sweet spot för en själv som både ger en möjlighet att sova gott om natten och låta pengarna växa. Den bästa tankemodellen jag har hittat än så länge är fyra-hinkar-principen.  
Målet och tidshorisonten för ditt sparande
Som vi har visat i artikeln är tiden vår absolut bästa vän. För varje år som går minska risken i sparandet, avkastningen blir jämnare och mer förutsägbar och sannolikheten för att gå plus ökar. Det enda att tänka på är att verkligen låta pengarna jobba hela tidsperioden från varje givet tillfälle. 
Dina inkomster, utgifter och hur mycket du sparar
Regelbundet månadssparande är bland det bästa man kan göra. Det är ganska logiskt att ett regelbundet månadssparande förbättrar avkastningen, särskilt i dåliga perioder då det gör att man kommer upp med näsan över vattenytan snabbare. Man får nämligen mer för pengarna i dåliga perioder. 
Din egen reaktion till marknadens och portföljens rörelser
Det är ingen nyhet att vi själva är våra pengars största fiende. Jag misstänker att vi förlorar mer pengar på beteendemisstag – som t.ex. att försöka förutsäga framtiden – än vad vi hade gjort om vi bara hade låtit pengarna vara kvar i marknaden. Ju mer sällan du loggar in på ditt konto, desto större är sannolikheten att det kommer att ha gått bra eftersom fler dagar har passerat vilket innebär längre tid och därmed högre sannolikhet för positivt resultat.
Ditt eget lärande och dina egna misstag
De första åren i ens sparande bör man ta höjd för att man behöver lära sig och göra misstag. Jag brukar t.ex. rekommendera föräldrar att låta sina barn göra så många misstag så tidigt som möjligt så att man lär sig av dem. Se varje tillfälle som ett tillfälle att lära dig, lägga på mer erfarenhet och förbättra ditt ”immunförsvar” mot svängningar och panik. För den kommer att komma, var så säker. 
Jämför dig mot din plan och index och inte absoluta tal
Ett sista tips är att inte jämföra i absoluta tal även om det är svårt. Jag loggade in idag och såg att på Avanza så låg vi över 50 000 kr plus för föregående vecka. Det är sjukt svårt att inte relatera de pengarna till verkligheten. Idag var det en positiv känsla, men jag vet också hur det hade känts om jag loggat och det var minus 50 000 kr. Därför brukar jag försöka undvika jämförelser i absoluta tal och istället hela tiden jämföra med min plan och index i procent. Att jag dessutom lagt ribban försiktigt enligt föregående stycke ökar ju sannolikheten för att jag kommer hålla mig till min plan. 

Förhoppningsvis får vi möjlighet att fördjupa oss i det här i ett kommande avsnitt. 👍

Följ våra portföljer på Shareville kostnadsfritt

Även om jag har mina invändningar mot Nordnets tjänst Shareville (annonslänk) och t.ex. dess jämförelse med OMXS30-indexet så är det en fantastiskt rolig tjänst. Framförallt är den bra eftersom man inte kan ”fuska” med sin avkastning. Du kan vara helt säker på att siffrorna i min artikel stämmer för mina portföljer eftersom det är kopplat till mitt riktiga konto på Nordnet. Du kan se fördelning, transaktioner och få notis när det händer något i portföljen. I princip det enda som du inte kan se är beloppen.

Det är kostnadsfritt och du får väldigt gärna använda mina sponsrade länkar:

Nedan följer alla tre portföljerna som referens och med uppdaterade värden om du läser det här efter den 12 januari 2019 då jag publicerade artikeln. Först ut är Nybörjarportföljen:

Nedan följer Globala barnportföljen:

Slutligen har vi RikaTillsammans-portföljen:

Jag kommer förhoppningsvis inom kort kunna återkomma även med den försiktiga portföljen.

Extra-material och datakällor på Patreon

Patreon är vår community för dig som tycker det är roligt med sparande, privatekonomi och investeringar samt vill ha lite mer. På Patreon publicerar vi varje vecka lite olika saker såsom tips på investeringar för lekhinken, diskussionsfrågor, länkar till artiklar samtidigt som vi också arrangerar ”live-poddar”. Det är frågestunder antingen med eller utan gäster som inte spelas in utan är live där och då. Man kan antingen passivt lyssna med eller påverka innehållet. Under året är planen även att arrangera ett par fysiska träffar för att kunna utbyta erfarenheter och bli rika tillsammans på riktigt.

På Patreon har jag t.ex. i samband med den här artikeln publicerat data som jag använt i artikeln för den som tycker att sådant är spännande. 🤓

Relaterade artiklar

Jag rekommenderar att läsa följande relevanta och relaterade artiklar:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du tyckte att den här artikeln var bra och vill få dessa till din mejl en gång i månaden och kostnadsfritt, anmäl dig nedan. Då får du även ett par mejl som sammanfattar guldkornen från bloggens mer än 1 000 artiklar och 10 års historik. Eftersom fler än 50 000 personer prenumererar är vi väldigt måna om att det ska vara kvalitativt och relevant. 👍

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Hur gick det för dig förra året, hur har du firat eller vad lärde du dig?

Eftersom jag har lagt många arbetsdagar på den här artikeln i ensamhet är det lätt att bli hemmablind. Därför är jag väldigt nyfiken på följande frågor, du får gärna svara på en eller flera av dem i kommentarsfältet.

  • Hur har det gått för dig förra året?
  • Har du firat? Om ja, hur? (jag är nämligen urusel på att fira)
  • Vad lärde du dig om ditt sparande eller dig själv förra tack vare ditt sparande?

Naturligtvis kan du också skriva något helt annat i kommentarsfältet. 👍😂

Tack än en gång och på återseende nästa vecka då det förhoppningsvis handlar om ”Ombalansering 2020”.
Jan Bolmeson

Avsnittet Uppföljning av portföljerna, Stockholmsbörsen & LYSA 2019 dök först upp på RikaTillsammans.

Låt oss hjälpas åt: Feedback på portföljerna 2020

Kan jag be om din feedback? De senaste dagarna har arbetet med portföljerna för 2020 pågått. Då det är svårt att ändra i inspelat podd/vlogg-avsnitt skulle jag vilja ge dig en förhandstitt och be om din hjälp. Vad tänker du spontant om dessa portföljförslag?

Den kommande söndagens artikel ”Ombalansering 2020” är kulmen på de senaste fyra veckornas arbete. Först hade vi artikeln om ”Fyra-hinkarna”, sedan ”Bästa fonderna 2020”, därefter ”Hur gick portföljerna 2019?”. Tanken är att ”Ombalansering 2020” ska knyta ihop säcken genom att använda insikterna och lärdomarna från dessa tidigare artiklarna.

På söndag kommer den ordinarie artikeln med Excel-mall, slutgiltigt förslag, steg-för-steg-instruktioner och allt. Det här är ett sätt för dig som tycker det är kul att kika bakom kulisserna och dessutom ett sätt för mig att kvalitetssäkra jobbet. Det är lätt att stirra sig hemmablind.

OBS! Du som använder en fondrobot som LYSA kommer inte behöva göra någonting till följd av varken den här artikeln eller den på söndag. Du är redan färdig. 👍😎

Jag vet att det är väldigt många av er läsare som är väldigt insatta och jag skulle gärna vilja din feedback på portföljerna innan jag och Caroline spelar in avsnittet på torsdag. Det är lätt att ändra i en artikel, men svårt att ändra i en inspelad podd och vlogg. Dessutom känner jag ett ansvar då det är många av er som följer våra portföljer. Inte minst 20 000+ människor på Shareville. Man vill liksom inte att det ska bli fel. 🙄

Nu är det i och för sig inga mastodontändringar som görs, men det är ändå lite större ändringar än på länge. Därför är jag sjukt tacksam för din kommentar nedan. Det här är ett av de tillfällen vi verkligen kan hjälpas åt att bli rika tillsammans. 🙏

Tack på förhand,
Jan Bolmeson
Uppdaterad: 2020-01-15 kl. 02:51

Förändringar i antaganden för alla portföljerna

Jag har det här året tänkt göra följande ändringar baserat på tidigare erfarenheter och feedback från er läsare. I grunden kan man säga att det handlar om att få portföljerna att mer gå i linje med det globala marknadsviktade börsindexet. Det som forskningen säger ger bäst odds.

Förenkling – inga varianter av portföljerna, bara en enda rekommenderad per typ
Förra året föreslog jag tre varianter av både Nybörjar- och Globala barnportföljen. En förenklad, en rekommenderad och avancerad. Det som skiljde var antalet fonder. Det här året jag har valt att skippa dessa varianter och vi kör bara på en enda version – den rekommenderade. 
Ökning av mängden guld på bekostnad av aktier från 5 % till 10 %
Efter att ha läst en hel del rapporter (här, här), en examensuppsats från Handelshögskolan i Umeå, jämfört med riksbankens guldinnehav (10,7 %) och jämfört med t.ex. Ray Dalios All-weather portfolio så har jag bestämt mig för att öka andelen guld från 5 procent till 10 % på bekostnad av aktier. Jag tänker att gillar man inte det så kan man skippa den delen. 
Minskat exponeringen mot Sverige
När jag räknade om vår portfölj som 100 % aktier så insåg jag att vi hade en alldeles för stor exponering mot Sverige med uppemot 28 %. Jag har sänkt den drastiskt till ca 16 % omräknat till en 100 % aktieportfölj. Det är fortfarande mer än 1 % som det är enligt det globala börsvärdet. Men jag tycker att det är motiverat med en exponering mot Sverige. Det ligger nu i paritet med LYSAS 18 %. 
Mindre antal fonder
Alla portföljerna består idag av färre antal fonder. Det gör det dessutom enklare att månadspara i portföljerna. Jag har även försökt hålla andelarna så jämna som möjligt om 5 %-enheter. 
Behållt överexponeringen mot Asien och tillväxtmarknader
Jag har räknat om exponeringen mot Asien och tillväxtmarknaderna och låtit den landa på ca 16 % i en 100 % aktier-portfölj. Det är i linje med en rekommendation som gjordes till norska regeringen av en professor vid Duke University. 
Minskat exponeringen mot småbolag 
Jag noterade att vi hade en stor exponering mot småbolag (ca 27 %) och jag har valt att minska den till att ligga i linje med LYSA och MSCI World-indexen. 

Sedan är det mindre omviktningar mellan fonderna också, men det syns nedan. Sammanfattningsvis är min upplevelse att portföljförslagen är ”tightare”, mer lika LYSAs fördelning och MSCI All-Country Indexet.

Aktiedelen i portföljen

Jag blev inspirerad av fondroboten LYSAs tankesätt kring att göra en 100 % aktier-portfölj och sedan bara vikta ned den till när man vill ha med räntor i portföljerna. Det gör det också mycket enklare att jämföra portföljen med andra fonder och index. Så här ser den ut i översiktsbild:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Förslag på RikaTillsammans 100 % Aktier - Basen för aktiedelen för de andra portföljerna
Förslag på RikaTillsammans 100 % Aktier – Basen för aktiedelen för de andra portföljerna

Nedan följer en tabell som visar fördelningen per region:

Region/Typ MSCI World MSCI World ACWI Vår 2019
portfölj
Lysas portfölj Vår 2020
portfölj
Afrika & Mellanöstern 0,1% 0,7% 0,6% 1,4% 1,2 %
Asien exkl. Japan 1,7% 10,2% 11,3% 10,5% 10,6%
Australien och Nya Zeeland 2,3% 2,1% 1,2% 1,7% 1,7%
Japan 8,0% 7,7% 4,4% 6,3% 6,0%
Latinamerika 0,1% 2,2% 0,7% 1,7% 1,6%
Nordamerika 66,7% 57,9% 39,3% 41,3% 47,5%
Sverige 0,8% 0,8% 28,7% 18,2% 15,2%
Västeuropa exkl. Sverige 20,2% 17,9% 13,6% 18,1% 15,4%
Östeuropa 0,0% 0,5% 0,2% 0,8% 0,8%
Summa 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%
   
Varav fördelning enligt storlek på bolag per börsvärde  
Stora bolag 85,8% 81,8% 58,0% 72.0% 73,2%
Medelstora bolag 14,2% 18,0% 27,0% 21.0% 20,9%
Små bolag 0,0% 0,2% 15,0% 7,0% 5,0%
Summa 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Det skiljer alltså ganska mycket från vår portfölj 2019, men inte jättemycket från LYSAs portfölj och inte särskilt mycket från MSCI World ACWI.

Förslag på Globala barnportföljen 2020

Om vi börjar med globala barnportföljen med störst aktieexponering, så är mitt förslag som följer:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Förslag på Globala barnportföljen 2020 - Variant till den passiva hinken med 80 % aktier, 10 % räntor och 10 % guld, avgift: ca 0,27 %, KIID: 4,8
Förslag på Globala barnportföljen 2020 – Variant till den passiva hinken med 80 % aktier, 10 % räntor och 10 % guld, avgift: ca 0,27 %, KIID: 4,8

Hälften av portföljen ligger i den breda globalfonden och vi har bara ökat på marginellt med de avvikelserna vi vill göra från MSCI World-indexet. Som bekant är ju MSCI World-indexet snedfördelat med tanke på tillväxtmarknader.

Följande varianter kan göras:

  • På Avanza behöver man byta Xetra Gold mot Guld AVA
  • På Avanza kan man byta ut Länsförsäkringar Tillväxtmarknader Indexnära mot Avanza Emerging Markets

Det gör att avgiften sjunker med 0,06 % från 0,27 % till 0.21 %. Jag vet inte hur mycket det slår i realiteten på grund av skatteeffekterna vi diskuterade i artikeln: ”Vad är bäst LYSA eller Avanza Global?”. Länsförsäkringar betalar nämligen precis som LYSA en lägre skatt om 15 % på utdelningar USA vilket är en inte oansenlig skillnad mot Avanza Globals 30 %. Det borde egentligen innebära att Avanza Global borde räknas upp ca 0,1 % i avgift. Men som sagt, det här är en diskussion på baspunktsnivå.

Det jag är nöjd med att KIID-risken hamnar strax under 5 på skalan 1 till 7 och att vi har en låg avgift på 0,3 %. Den är också betydligt enklare än förra årets variant. Den förväntade avkastningen ska vara ca 7 % per år i medelavkastning.

Förslag på Nybörjarportföljen 2020

För nästa portfölj, nybörjarportföljen, ser mitt förslag ut som följer:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Förslag på Nybörjarportföljen 2020. Variant till den passiva hinken med 50 % aktier, 40 % räntor och 10 % guld, avgift: ca 0,32 %, KIID: 3,85
Förslag på Nybörjarportföljen. Variant till den passiva hinken med 50 % aktier, 40 % räntor och 10 % guld, avgift: ca 0,32 %, KIID: 3,85

Något förvånande visade det sig att den här portföljen blev mest komplicerad på grund av räntefonderna. Fördelningen av aktierna följer fördelningen i globala barnportföljen, bara till en mindre procentuell andel. När det gäller räntorna så tycker jag att det är sjukt klurigt. Till slut valde jag att lika vikta dem utan någon egentlig bra motivering. Om någon av er läsare är duktig på räntor så finns det möjlighet till förbättring här.

Jag har utgick från att jag ville täcka in olika alla de stora typerna av räntepapper och hålla risken på ungefär 2.1 på KIID-skalan för att balansera aktiernas riskklass 5. Dessutom har jag prioriterat att ha dem i svenska kronor för att undvika särskilt mycket valutarisk.

Följande varianter går att göra:

  • På Avanza behöver man byta Xetra Gold mot Guld AVA
  • På Avanza kan man byta ut Länsförsäkringar Tillväxtmarknader Indexnära mot Avanza Emerging Markets

Tanken är att den förväntade avkastningen för den här portföljen ska vara ca 4 % per år i medelavkastning.

Förslag på Försiktiga portföljen 2020

Nytt för i år är en försiktig portfölj att passa i Bufferthinken:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Förslag på Försiktiga portföljen för 2020 - Förslag till bufferthinken med 20 % aktier, 75 % räntor och 5 % guld, avgift: 0,31 %, KIID: 2,6
Förslag på Försiktiga portföljen för 2020 – Förslag till bufferthinken med 20 % aktier, 75 % räntor och 5 % guld, avgift: 0,31 %, KIID: 2,6

Jag tycker det är klurigt med viktningen av de olika räntorna här med. Till slut valde jag att försöka täcka in de olika delarna och fortfarande hålla KIID-risken på under 2 för räntedelen för att verkligen ha det ”lågrisk”. Total KIID-risk för räntedelen är 1.8 av 7. Aktierna ska vara draghjälpen i den här portföljen och bidrar med 0,8 i risk till en total KIID-risk på ca 2,6.

Precis som tidigare bör följande tas i beaktande:

  • På Avanza behöver man byta Xetra Gold mot Guld AVA

Tanken är att den förväntade avkastningen för den här portföljen ska vara ca 2 % per år i medelavkastning och i linje med inflationen.

Förslag på RikaTillsammans-portföljen 2020

Nedan följer ett förslag på RikaTillsammans för det kommande året:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Förslag på RikaTillsammans-portföljen 2020.  Förslag till mellanriskhinken med 25 % aktier, 25 % korta räntor, 25 % långa räntor och 25 % guld. Avgift: 0.21%, KIID: 3.8, Medelduration: 10 år.
Förslag på RikaTillsammans-portföljen 2020. Förslag till mellanriskhinken med 25 % aktier, 25 % korta räntor, 25 % långa räntor och 25 % guld. Avgift: 0.21%, KIID: 3.8, Medelduration: 10 år.

I år är framförallt den här portföljen kraftigt förenklad. Vi går från 20 fonder ner till 13 fonder. Precis som tidigare nämnt är jag lite osäker på räntefonderna då det är svårt att få en överblick. Så här har jag resonerat i de olika delarna:

Aktiedelen
En kraftig förenkling genom att gå ner till bara 3 fonder. Försöker så långt som möjligt hålla samma fördelning som i de andra portföljerna. KIID-risken i den här delen är 5.1. 
Korta räntefonder
Jag har i år lagt mycket fokus på att komma ner i risk i den här delen. Jag har minskat valutarisken genom att ha majoriteten i svenska kronor. Vidare har jag sett till att hålla KIID-risken till 1 vilken är den lägsta riskklassen på skalan. Durationen är mindre 1 år, vilket innebär att en ränteförändring på 1 % bara slår 0,6 % i den här delen. Det är så låg risk det kan bli i mina ögon. 
En variant och förenkling i den här delen är att stryka de två fonderna på 2.5 % och öka Spiltan Räntefond Sverige till 25 %.
Långa räntefonder
Den här delen har också fått en ordentlig översyn framförallt genom att ha koll på durationen. Den ligger nu 21 år vilket är i linje med teorin för permanent portföljen. Trots att den här delen är räntefonder så är risken hög, 4,1 av 7. En procents räntehöjning kommer göra att den här delen går -21 procent och vice versa. Jag har överviktat mot Europa enligt teorin om att ha en större exponering mot sina hemma marknad. Tyvärr finns det inga svenska räntefonder med dessa löptider. AMF Räntefond lång kvalar inte in i närheten då den har en löptid på mindre än 8 år. 
Jag tror inte man ska förenkla den här delen mer. 
Guld
I den här delen har jag i år valt att lägga till två fonder, en korg med ädelmetaller i form av Wisdomtree-fonden och en korg med råvaror. Då guld ingår i båda dessa fonderna så ligger guldandelen totalt på ca 20 % och sedan fördelas de andra 5 % på andra råvaror och ädelmetaller. Det är en liten spekulation, men jag tror att den är rimlig. 
En variant och förenkling vore att stryka WisdomTree och Handelsbanken-fonden.

Kom gärna med feedback!

Som sagt, det här är work-in-progess och jag tar gärna emot dina tankar och din feedback. 👍🙏

Avsnittet Låt oss hjälpas åt: Feedback på portföljerna 2020 dök först upp på RikaTillsammans.

Fredagsmys(?): Dokumentären PUSH nu på SVT Play

Här kommer en kort headsup inför helgen att dokumentären PUSH av filmaren Fredrik Gertten som vi intervjuade i avsnitt #117 nu finns på SVT Play. Den handlar om hur bostäder blev investeringar, hur unga blir chanslösa på bostadsmarknaden och kapitalfonder inte är som de fastighetsägare man tror. Jag själv var faktiskt lite chockad efteråt.

Se gärna dokumentären PUSH på SVT Play, vår intervju med Fredrik och du får väldigt gärna hojta till med vad du tog med dig. 👍 Nedan följer länken till avsnittet med Fredrik:

Ha en trevlig helg och så ses vi på söndag. Då är det dags för ”Inre framgångsfaktorerna del 4” som ett avbrott mot de senaste veckorna väldigt ekonomi-nördiga avsnittet med allt från portföljer, fonder, korrelationer och allt som hör därtill.

Hälsningar,
Jan

Avsnittet Fredagsmys(?): Dokumentären PUSH nu på SVT Play dök först upp på RikaTillsammans.

Önska inte att det var enklare, önska att du var mer kompetent

Dagens artikel är en fortsättning från förra året på vårt samtal om inre framgångsfaktorer för ett rikare liv. Vi tror nämligen att framgång kommer i skärningspunkten mellan den tekniska kompetensen som att köpa fonder, spara långsiktigt, globalt och billigt samt den inre kompetensen kring förhållningssätt, självmedvetenhet och stödjande attityder. Vi bygger artikelserien på T. Harv Ekers bok ”Secrets of the Millionaire Mind” och hans s.k. ”wealth principles”.

De senaste fem veckorna har vi haft ett par väldigt tekniska och ekonomiorienterade avsnitt. Därav ett litet avbrott i form av en fortsättning på de inre framgångsfaktorerna. I mångt och mycket är det lika viktiga, om inte viktigare, än det tekniska jobbet som i mångt och mycket är ett engångsjobb. Det är ju typ: ”Sätt igång ett regelbundet månadssparande på Lysa över många år och hantera risken med Fyra-hinkar-principen”. I det här fallet är det principer som man faktiskt aldrig egentligen blir klar med.

I dagens avsnitt diskuterar vi bland annat följande:

  • ”Don’t wish it was easier, wish you were better”
  • Oavsett om du tror att du kan eller inte, så har du helt rätt
  • För varje givare behöver det finnas en mottagare
  • Allt i universum antingen utvecklas eller avvecklas
  • Pengar är inte lösningen, bara en förstärkare
  • Hur du gör en sak, gör du alla saker
  • Inget fel med att ha en regelbunden lön, om den inte står i vägen för dig

Precis som vanligt handlar det inte om sant/falskt, rätt/fel, bra eller dåligt, utan snarare som en möjlighet till tankespjärn. Genom att tänka nya saker, kan vi göra andra saker och på sikt få annorlunda resultat. Det finns således inget rätt svar eller rätt sätt. Dessutom är det våra tolkningar på Harv Ekers bok, så det kan vara som så att vi helt misstolkat det. Särskilt i det här avsnittet, där jag ville stryka delar. 😁

Föregående delar hittar du här:

Tack för den här veckan och på återseende nästa söndag. Om planeringen håller så blir det ett avsnitt om aktiva vs passiva fonder. Det har varit mycket debatt om ämnet på sistone så jag tänkte skicka in lite fakta i debatten. Annars händer det mycket spännande just nu. Jag tror att vi innan februari månads utgång kan lansera vår egen ekonomiapp Spirecta. Syftet med verktyget är att kunna följa upp, men framförallt styra hela sin privatekonomi och sina investeringar.

I mångt och mycket är det verktyget som jag har letat efter, velat ha, men aldrig hittat. Just nu beta-testar vi det med ett tiotal personer, men inom någon vecka hoppas jag kunna få skriva betydligt mer om det. Om du vill få mer info när det närmar sig, fyll i din e-postadress nedan:

I övrigt hoppas att vi att det har gått bra för dig med ombalanseringen, att du känner dig på spår och att du är nöjd med att jobbet är gjort för resten av året. Det är inte många säger man kan säga så om redan innan januari månads utgång. 😎

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på avsnittet de inre framgångsfaktorerna

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till avsnittet. Du kan även använda den för att navigera i artikeln.

Precis som vanligt matchar tiderna bättre videon än poddavsnittet på grund av klippningen.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som är som jag och hellre läser än lyssnar eller tittar, följer en komplett transkribering av avsnittet.

— START TRANSKRIBERING —

Jan: Idag är det dags för avsnitt #137, som är en fortsättning på en serie avsnitt som vi började i höstas, som handlar om inre principer för rikedom. Du ser måttligt road ut?

Caroline: I höstas var det väl inte? Det var under vintern, innan vi körde igång med dessa fem avsnitt om bästa fonderna 2020, ombalansering, uppföljning av portföljerna, fyra-hinkar-principen och annat som kommer varje januari.

Jan: Ja, precis. Du är ganska nöjd att de är klara nu, eller hur?

Caroline: Ja, Gud. Det har varit sådant slit för dig. Men det har blivit bra.

Jan: Det har blivit superbra. Det har gått så sjukt mycket över förväntan. Framförallt – det som jag är så himla stolt över – det är det här samskapandet. Att vi la ut den här frågan om att göra portföljerna tillsammans, istället för att göra det klassiskt ingenjörigt, när man försvinner in i en grotta och sedan kommer ut mer resultaten. Då behöver man försvara någonting där, tycker man.

Men den här gången la jag ut det på tisdagen och frågade om vi kunde testa det tillsammans på söndagen. Att skapa portföljerna tillsammans. Det var över 300 kommentarer. Då är det inte ”bra jobbat” eller ”:)”, utan mer som ”har du tänkt på att de här två fonderna överlappar varandra” eller ”om man tittar på det här globala indexets komponenter så passar det inte riktigt ihop”.

Väldigt många läsare och lyssnare är väldigt insatta. Detta kommer vi att göra om. Jag hade någon dröm om det här för tio år sedan, alltså just begreppet ”tillsammans”. RikaTillsammans. Det börjar verkligen materialiseras. Både på Patreon, som är vårt community, och i kommentarerna. Så detta tänker jag att vi ska göra mer av. Och det är jätteskönt att det är över, för jag har lugnt lagt ner 40 timmar per artikel. Ibland så tänker jag på de som säger att bloggande inte är ett riktigt yrke. Yeah, right.

Tankespjärn från ”Secrets of the Millionaire Mind”

Jan: Idag är det då en fortsättning på avsnitt 126, 127 och 129. Nu i början av 2020 har vi pratat så typiskt kring de bästa fonderna, bästa portföljerna, portföljteori, korrelation, sannolikhet, etc. Yttre framgångsprinciper och verktyg. Men vi har inte pratat någonting om inre principer, alltså vem är jag när jag använder det här verktyget. Du bara ler?

Caroline: Jag ska inte glida iväg här nu, men det är ett avsnitt med den här hundtränaren Cesar Millan och han coachar hundägare med besvärliga hundar. I ett avsnitt – och detta kommer jag alltid ihåg när du pratar om det här med vem är jag när jag använder det här verktyget – så säger förklarar han att kvasten han använder för att fösa hundarna som en del av träningen, inte är så viktig i sig. Han säger,

It’s not about the broom, it’s about who you are when you are holding the broom.

Cesar Millan

Det kan man använda närsomhelst.

Jan: Vad roligt att vi fick samma association. För vissa tror att vi förbereder avsnitten, men så är det inte riktigt. Jag gör slides och sedan tar vi det som det kommer. Det är skönt. Men i alla fall, idag så ka vi prata om vem man är när man använder kvasten. Vem är jag när jag tittar på min ekonomi.

För att försöka hålla någon struktur på det så valde vi faktiskt T. Harv Ekers bok ”Secrets of the Millionaire Mind”. Vi har pratat om hans principer och tanken med de här avsnitten är att se det som en inbjudan till en undersökning. Eller, som vår goda vän Helena brukar säga, som ett tankespjärn. Ett nytt sätt att tänka på.

Caroline: Ja, man får något nytt i hjärnan, som man får jobba med lite innan det faller på plats.

Jan: Då är det viktigt att veta att medans man kan säga att korrelationen mellan guldet och amerikanska börsen är 0.07, det är inte så mycket att ha en åsikt om. Det finns ett rätt svar. Men så är det inte här. Här är det inte sant eller falskt, rätt eller fel, utan det är bara olika. Och att det är olika synsätt.

Författaren är nordamerikan och i vissa fall är den väldigt provocerande och väldigt generaliserande. Det kan lätt bli att vår diskussion också blir lite överdriven, för att göra en poäng. Det bör man också ha i bakhuvudet. Slutligen är detta mycket vår tolkning, inte en recension av boken. Det kan mycket väl vara att vi har en helt annan tolkning av hans principer.

Jan: Tidigare har vi återskapat de andra avsnitten, men det blir lite mycket nu när det är tre avsnitt. Istället kan man gå tillbaka och lyssna på dem. Det rekommenderas. Sedan behöver man inte se dem i ordning, för de bygger inte så mycket på varandra.

Skifta fokus från vad du kan få till vad du kan ge

Jan: Det som stack ut för mig var för det första det här med att din inkomst beror på tillgången på det som du kan, efterfrågan på det som du kan, priset som du kan ta betalt och kvantiteten, alltså mängden, av människor som du kan hjälpa. Det där en grej som jag tror att de flesta inte har tänkt på. Typ som en formel:

Din intjäning = tillgång på det du kan * efterfrågan på det du kan * ditt pris * antalet kunder du kan hjälpa

Caroline: Men du har ju tänkt på det i 15 år Jan, för hur många du kan skapa ett värde. Det kan vara så att det sticker ut för dig för att det jackar in i det som tänker och tror.

Jan: Och att det inte handlar om att tjäna pengar.

Frågan ”Hur kan jag tjäna så mycket pengar som möjligt?” är felställd. Frågan som jag behöver ställa är, ”Hur kan jag skapa värde för andra människor?”

Om jag hjälper tillräckligt många människor att få det som de vill ha, så kommer de hjälpa mig att få det som jag vill ha. Att det handlar om att ge först.

Caroline: Ja, det är bloggare som börjar helt utan följare och har man en, så har man en som man servar. Så är det bara.

Jan: Hellre få och kvalitet, än många och okvalitet. Sedan gillar jag också hans metafor med trädet, som han hade med skrivaren, att vi behöver många gånger ta tag i rotorsaken till ett beteende. Han sa att om det är fel i Word-filen så spelar det ingen roll att vi skriver ut 10 eller 100 eller 2 000 kopior och sedan försöker rätta till symptomet. Att rätta på den utskrivna Word-kopian. Det är mycket bättre att man ändrar i Word-filen, för då blir det rätt på alla.

Caroline: Det låter ju jättesmart, men hur menar du att man gör det i verkliga livet då? Man har något som är ett ”stavfel” i sin programmering. Det får man då hela tiden ta itu med i sitt liv. Det kan vara svårt att se vilka de stavfelen är. Det är bara att man får skitresultat hela tiden. Dåliga relationer eller dålig ekonomi och man tycker inte att det är ens eget fel.

Jan: Precis, det var som när vi pratade om ansvar. Jag var på en kurs och det var så himla fantastiskt för då frågade föreläsaren varför man var där. Vi fick prata två och två och sedan delade man och sedan var det en person som reste sig upp och sa,

Ja, nu är jag 55 år gammal, nu har jag skilt mig för tredje gången och jag har haft samma problem med alla tre kvinnorna. Så nu tänker jag att det kanske inte handlar om dem.

Caroline: Bara en parentes där; det är jättemodigt att våga titta på det. Att det kanske var ens eget fel att tre äktenskap kraschade. Shit alltså vilken jävla hjärtsnörp. Att veta att det kan ha varit ens eget fel. Jättemodigt, verkligen.

Jan: Jättemodigt att säga det. Det är ett typiskt exempel på det där med att jag kanske ska fixa Word-filen istället för att fixa utskrifterna. Det är det vi också pratade mycket om, att det handlar om de här filerna vi har. Ibland kan vi inte fixa till det heller, om vi inte har den där andra filen. Eller det andra programmet.

Caroline: Ja, man kanske inte har ekonomiprogrammet. Då måste man lägga till det i sitt bibliotek i hjärnan.

Princip: Bli större än dina problem

Jan: Vi hoppar in direkt i dagens principer. Jag kan säga att jag har tjuvkikat på dessa, eftersom jag har skrivit dem, och jag kan tycka att det är några här nu i början som jag tycker är lite knökiga. Det är alltid roligt, för då är jag alltid på väg att ta bort dem. Men vi fortsätter så får vi se om det funkar.

The secret to success it not to try to avoid or get rid of or shrink form your problems; the secret is to grow yourself so that you are bigger than any problem.

Harv Eker

Caroline: Det betyder att hemligheten till framgång inte är att försöka bli av med eller förminska problemen. Hemligheten är att bli mycket större än sina egna problem. Om vi bara skulle ta ett enkelt exempel på detta.

Jan: Jag tänker så här att vi alltid kommer ha problem så länge vi lever. Det kommer alltid finnas problem att lösa. Vi kommer alltid betala räkningar i slutet av månaden så länge vi lever. Ok, så varför inte försöka lösa det en gång för alla, eller skaffa sig ett större problem. Om vi ska ta ett exempel så har jag hållit på nu i snart ett år med den här bokföringsappen för privatpersoner, som ska passa ihop med de fyra hinkarna och portföljerna. Man ska ha koll på sin ekonomi.

Grejen är att trots att jag har drivit företag i tio år har jag aldrig gjort bokföring själv, utan jag har haft en bokföringsfirma. Jag har aldrig kunnat komma ihåg om det är debit eller kredit. Plötsligt så får jag för mig att jag ska göra en app som bygger på bokföringsprinciperna. Jag kan säga att göra bokföring i den egna firman är betydligt enklare än att försöka göra ett bokföringsprogram. Det blir ett mycket större problem och plötsligt blir det andra problemet mycket, mycket mindre. Det skojar jag med ibland, att om du vill lösa ett problem så kan du skaffa dig ett större.

Han säger det rakt i boken:

The size of the problem is never the issue. The problem is the size of you.

Harv Eker

Det handlar om att växa bortom det där problemet. Kan jag ta mig an det här problemet, är jag beredd att göra det som krävs? Den amerikanske coachen Tony Robbins brukar ju säga:

Don’t wish it was easier. Wish you were better!

Tony Robbins

Jag frågar ibland mig själv om jag är sugen på att lösa de problemen, eller inspirerad att göra det.

Caroline: Det är dit hän jag tänker. Om man nu är jättedålig på att laga mat, då hade jag själv försökt inspirera mig själv att bli duktig på det. Då hade jag tänkt att jag tar den roligaste matlagningskursen i stan. Då lär jag mig det, det blir roligt. Andra kanske hade tyckt att det varit ett idiotiskt sätt att lösa det på, men jag hade nog känt att jag måste inspireras för att lösa problemet.

Vår yttre värld är en reflektion av vår inre värld

Jan: Jag tror också att det handlar om huruvida man har fokus på problemet eller fokus på målet. Lösningen har man kanske inte från början. Det där med att laga mat är rätt ofta en diskussion hemma hos oss. Jag är egentligen inte så intresserad av själva matlagningen, medans det är ganska viktigt för dig att laga mat och du vill att vi ska laga mat tillsammans. Ett sätt är att ta den roligaste matlagningskursen som du sa. Ett annan metod kan vara att börja jobba på en restaurang. Då blir plötsligt ditt eget problem att laga mat hemma ganska litet.

Caroline: Det känns som en jättejobbig lösning på det problemet. Det känns inte inspirerande över huvud taget för mig, utan det känns som att nu ska vi rulla upp ett stenblock för en brant kulle, istället för att ta den lilla stenen i handen. Jag hade inte alls blivit inspirerad av att börja jobba på restaurang.

Jan: Det beror ju på om du kan välja eller inte. Du vet, vissa grejer kan man inte välja i livet. Poängen är att vår yttre värld är en reflektion av den inre världen, vilket vi pratade om i ett av de andra avsnitten. Allt som händer i vårt liv är ett resultat av saker jag har gjort eller inte har gjort. Då kan man också säga ok, eftersom allt där ute är en reflektion av vårt inre, så kan jag ju växa.

I investeringssammanhang får jag ibland frågan varför jag inte investerar i fastigheter. Men det är för att jag inte gillar de problemen som en fastighet för med sig. Jag gillar inte att växa i det området. Jag är inte intresserad av att ha hyresgäster som ringer eller att sköta underhåll eller hålla på med människor i den kontakten. Så då väljer jag att inte investera i fastigheter.

Allt i universum utvecklas eller avvecklas

Jan: Å andra sidan gillar jag att investera i fonder och värdepapper. Är de problemfria? Nej, det är de inte. Men jag kan bättre ta hand om de problemen. Men vad är problemen med aktier och värdepapper? Där är problemet att de kan falla i värde med 50% på två eller tre år. Det är en annan typ av problem.

Men en aktie kommer aldrig ringa till dig en lördagkväll och säga att det är en vattenläcka i källaren.

Caroline: Nej, det kommer det inte. Men handlar det inte också om att du är van vid de problemen som aktier och värdepapper medför? Du hade ju bara kunnat outsourca hela vaktmästeriet.

Jan: Säkert. Men det känns inte som att vi är klockrena på den här principen. Det var därför jag ville ta bort den. Men det handlar om att växa och lite den här klassiska att allting i universum antingen utvecklas eller avvecklas. Antingen växer de eller så dör de. Det där är också ganska intressant för det har jag tänkt på många styrelsemöten, att utvecklas det här företaget eller är detta en slow deathrow walk. Håller vi på att vandra detta företag till slutet?

Det är väldigt tydligt och jag har också tänkt på att Ramit Sethi sa det vid något tillfälle.

Det är vissa företag, tjänster och leverantörer som blir bättre över tid. Som hela tiden överraskar dig positivt. Sedan finns det andra som hela tiden överraskar dig negativt. Håll dig till dem som överraskar dig positivt.

Det tänker jag också att det handlar väl om växten.

Caroline: Ja, det kan det vara. Växt är alltid lite knökigt, tycker jag. Har du något problem som du knökar med nu, där du känner att du behöver växa? Jag har det definitivt. Det är så spännande. Det är mycket med relationer och acceptans, både för mig själv och att acceptera andra precis som de är. Att komma från kärlek istället för någon slags frustration över att det här med att ge och ta inte funkar ibland.

Jag kan tänka mig att andra också kan känna igen sig. Det är inte alltid lätt med relationer. Då måste man växa eller avveckla. Det är bara så för mig. Rött eller grönt. För jag kan inte hålla på med någonting mitt emellan. Måste ta det vidare liksom.

Jan: Jag minns en presentation av en australiensisk föreläsare som presenterade sig själv:

Jag har två bröder. Den ena är läkare. Den andre ger mig många tillfällen att träna på att förlåtelse.

Så jag håller helt med.

Princip: Styrkan i att vara medveten om sitt värde

If you say you are worthy, you are. If you say you are not worthy, you are not. Either way you will live into your story.

Harv Eker

Caroline: Min tolkning är – det är så klyschigt – att man måste tro på sig själv. Om man vill klara av en grej så måste man tro att man kan göra det. För då öppnar sig hjärnan och hittar möjligheter att göra det man vill. Annars stänger man sig och tänker att det är omöjligt, jag klarar inte det. Man stänger sig då. Hjärnan gör ju det åt en bakom ens rygg nästan.

Jan: Jag tror att det är som du säger. Vem är jag att be om hjälp eller vem är jag att säga de här grejerna eller jag borde skärpa mig. Där är jag ofta. Jag tror att det är lite som den sagan med tuff-tuff-tåget,

Jag tror att jag kan, jag tror att jag kan, jag tror att jag kan…

Lilla tåget som skulle upp för kullen och till slut kom han upp och då sa han, ”Jag kan!”

Caroline: Den var jättegullig. Den får vi ta till våra barn. Jag har aldrig hört den.

Jan: Jag tror att en majoritet av oss går och säger icke-stödjande grejer till oss själva. Många gånger tror vi att lösningen är att jag ska anstränga mig mer eller jag ska skärpa mig, och jag tror inte att det funkar. När jag pratar med folk och lösningen hamnar i häraden ”jag ska skärpa mig”, ”jag ska bli bättre”, ”jag ska börja göra detta” – då känner jag att detta kommer garanterat inte att funka. Det måste lösas på ett annat sätt.

Caroline: Min erfarenhet är att både jag själv och andra kanske går in med kraft då och det är så dränerande på energi. Istället för att gå in med, alltså att man slappnar av… Alltså, jag har aldrig tänkt de här tankarna medvetet, utan jag har bara slappnat av och börjat tänka i kärlek till mig själv och till andra.

Då har det liksom blivit lättare med de sakerna som man vill göra. Men om jag någonsin tänker tanken ”jag ska skärpa mig”, då vet jag att det inte kommer funka. Det är helt glädjelöst. Det är för att andra ska se att man har ansträngt sig. Om andra säger att man är dålig då ska man skärpa sig för deras skull.

Vikten av att kunna be om och ta emot hjälp

Jan: En annan grej jag ser det på många möten är ”jag ska börja göra detta”. Vi sa det för två veckor sedan, så har det inte hänt, men de ”ska börja göra det”. För mig hamnar det i samma kategori som att skärpa sig och det funkar inte. För mig är det som så att:

Om du har testat det innan och det inte har funkat, då kommer det inte funka bara för att du skärper dig. Då är det betydligt bättre att hitta en annan lösning.

Jag tror att problemet här är också att vi är inte så himla duktiga på att ta emot hjälp, för vi upplever oss inte värdiga den hjälpen. Han har en metafor i boken, att en ekorre aldrig skulle säga de grejerna till sig själva som vi människor gör. Ser den ett ekollon så tar den det. Den kommer inte känna inte ska väl jag, ta du den istället, liksom. Eller lämna den på bordet för att ingen kan ta den sista kakan.

Caroline: Ja, spännande diskussion, men jag vet inte om det är rätt på det. Men det kändes som att det tände till här när du sa att de flesta av oss kanske inte tror att vi är värda att ta emot hjälp och att be om hjälp med vissa saker. Utan man måste alltid klara det själv liksom.

Jan: Vi har en massa konstiga ordspråk i Sverige. ”Ensam är stark”, ”Själv är bäste dräng”, ”God kvinna reder sig själv”. Men vilket bullshit. Jag har aldrig sett en Oscarsgala där någon går fram och säger först vill jag tacka mig själv, för jag är så grym och jag har gjort detta helt på egen hand och det var ingen som hjälpte mig. Tvärtom är det så att det handlar om människor man har runtomkring sig. Det handlar om teamet. Jag tror att detta också hänger ihop med nästa princip.

Princip: Balans mellan att ge och att ta emot

For every giver there must be a receiver and for every receiver there must be a giver.

Harv Eker

Caroline: För varje människa som ger måste det finnas någon som tar emot och för varje människa som tar emot måste det vara någon som har gett.

Jan: Ja, här tänker jag att för att du ska kunna köpa en aktie så måste det vara någon som säljer en aktie. Vi har lite olika association här, men jag tycker att denna är jättespännande, för jag brukar göra den ibland på våra workshoppar. Jag ber folk räcka upp handen om de är en person som gillar att hjälpa andra människor. Alltså, mår du bra av att hjälpa andra människor. Då räcker nästan alla upp handen, för att det är Maslows behovstrappa.

Caroline: Ja, nästan oavsett vart man befinner sig på den trappan, så är det skönt att hjälpa en annan.

Jan: Absolut. Det finns en massa anledningar till det. Man får socialt kapital, ökad chans för överlevnad, och en massa andra biologiska mekanismer. Det finns mycket hjärnforskning som visar på det där att vi får en kemisk belöning i hjärnan när vi hjälper andra människor. Men, det intressanta är när man frågar om de brukar aktivt på vardaglig basis be om hjälp. Då är det kanske 10% av de som räckte upp handen första gången som aktivt medvetet med flit ber om hjälp varje dag. Väldigt få.

Då brukar jag skoja och säga att om hade vi talat nationalekonomi då är utbudet med människor som hjälper ganska stort, men utbudet på människor som vill ha hjälp är ganska litet. Detta var en kallsup som jag fick förra året av Niklas och Moa, som sa, ”Jan, du gillar ju att ge, men om det är så att du inte kan ta emot, då är det inte som att du ger rent heller.” Då kanske det är så att jag ger för att få något behov tillfredsställt.

Som sagt, jag har inte listat ut detta ännu i mitt liv, så det är något jag undersöker, men jag är i alla fall där att jag överväger möjligheten om att om jag inte kan ta emot så kan jag inte ge. På en middag pratar jag jättemycket om jag kan hjälpa någon annan person eller så, eller bidra. Men jag ogillar att prata om mig själv. Ofta pratar jag om hur man kan hjälpa andra.

Caroline: Men om du skulle prata om dig själv, vad skulle komma ut då?

Jan: Jag vet inte. Jag tycker inte om att prata om mig själv. Jag kan prata om fonder, portföljer, hur folk borde utveckla sin business eller hur man kan tänka om sådant. Men allt det handlar ofta om att jag vill hjälpa den andra personen. Det kan vara på bekostnad för att jag inte gillar att prata om mig själv. Jag kan vara sårbar och prata om jobbiga saker om mig själv, men det är nästan alltid med syfte att hjälpa någon eller göra en poäng.

Olika samtalsämnen engagerar olika människor

Caroline: Det känns nästan som att vi borde stänga av kamerorna, för jag vill gå djupare in på detta. Vad skulle du berätta om dig själv om du inte skulle göra någon poäng alls?

Jan: Jag vet inte. Det är därför jag sitter helt tyst på vissa middagar. För det finns inget utrymme för det är ingen som vill bli hjälpt, det är ingen som vill lyssna. Då pratas det om tv-serier, historia, saker som har hänt.

Caroline: Men du kollar på tv-serier. Netflix-serier. Vi har ju kollat på grejer där ju, The Witcher senast i julas. Kan du inte säga någonting om den då?

Jan: Jo, det är klart jag kan, men det är inte det som är poängen. Jag tycker att det är en ganska ointressant konversation.

Caroline: Det är jätteintressant detta, för jag gillar ju det, att berätta vad jag tänkte och vad jag kände, vad tror du om den scenen och sådant. Men jag är ju jätteintresserad av att demontera kultur och bygga upp det igen.

Jan: Precis, men det där är ju din story. Det är därför du skriver bok och vill skriva filmmanus och sådant.

Caroline: Samtidigt känns det så väldigt intimt för mig. Jag har aldrig nästan pratat med människor om detta, för jag trott att de inte var intresserade. Nu har jag människor som är intresserade av det, så då känns det fantastiskt. Men det har tagit lång tid, Jan.

Det känns som en stor del av mig att prata om det här med kultur. Men låt oss säga så här, det med aktier och att utveckla business, det kanske är en stor del av dig. Och du behöver kanske inte prata så mycket om annat som rör sig, om det inte rör sig så mycket. Det är helt ok.

Jan: Men jag känner så här, varför skulle någon vilja lyssna på mig? Och där kommer min självkänsla in.

Caroline: Jag upplever samma grej. Jag slår vad om att det är så många som lyssnar och tittar som känner exakt samma grej, att varför skulle någon vilja höra vad jag känner och tänker.

Missunna inte andra som vill ge – våga ta emot

Jan: När vi gjorde avsnittet med parterapeuten berättade jag att det var väldigt länge som jag inte förstod varför du var gift med mig. Så tänkte jag att jag tjänar åtminstone bra med pengar.

Caroline: Tack för den, Jan. Tack för förtroendet. Jag fattar inte vad du hade mig till. Jag är dålig på att prestera och så tänkte jag att Jan gillar bara människor som presterar väl. Så skulle jag leva upp till det. Det var bara fruktansvärt. Nu har vi det bättre. Mycket, mycket bättre. Vi accepterar varandra som vi är.

Jan: Jag är väldigt dålig på att ta emot hjälp från andra. Jag gillar att ge men inte ta emot.

Caroline: Du får ju hjälp av mig när jag lagar mat, till exempel. Jag vet inte om du ser den hjälpen. Jag tvättar också, jag gillar att tvätta.

Jan: Ja, men nu började det handla om dig här och ditt behov av att du inte ska bli tagen för givet. Men jag tänker så här, att vi pausar den konversationen om hur svårt det kan vara att ta emot. Vi kommer ha hit Moa, min coach, i veckan. Då tar vi det då. Men poängen är att det är en myt att det är bättre att ge än att få. Man kan till och med överdriva det. Skruvar man upp volymen kan man säga att det är snålt att inte be eller ta emot hjälp. Man missunnar den andra personen en möjlighet att få ge.

Caroline: Likadant tänker jag med vänner – innan vi nu går vidare till nästa princip. Man har ju vänner för att få vara liten ibland och be och hjälp och berätta hur det känns och så. Det har jag också heller inte utövat. Nu skrattar jag, för det är skitjobbigt att erkänna, att jag har vänner som jag inte har bett om hjälp. För jag har tänkt att de inte behöver se mig så här. Sjukt ju. Men let’s move on.

Princip: Pengar är inte en lösning, bara en förstärkare

Money will only make you more of what you already are.

Jan: Jag tänker på det som vi också pratade om i avsnittet med Moa – min coach och god vän sedan många år tillbaka – att pengar inte är lösningen. Pengar är bara en förstärkare. Är jag olycklig och får en massa pengar, så kommer jag fortfarande att vara olycklig. Pengar förstärker ens beteende. Någonting som slog mig också var att vi började engagera oss lite i välgörenhet när vi pluggade.

Vi skaffade fadderbarn i SOS-barnbyar, trots att vi gick på studiemedel, för vi tyckte att det var viktigt. Sedan har vi fortsatt att stödja behjärtansvärda projekt, både med investeringar och i andra sammanhang. Då hade vi kompisar som sa att de inte hade råd att stödja välgörenhet nu, utan att de skulle göra det sedan när de får lön. Tror du att de började stödja välgörenhet när de fick lön? Nej, det gjorde de inte. Det handlar bara om volymen du gör saker på, tror jag.

Detta har jag kämpat med, för i många år var det verkligen så här att om jag bara har X summa pengar, så kommer allting bli bra.

Caroline: Jag får sådana extrema visioner för mitt inre här. Jag tänker att om vi säger att man är en person som tycker att det är jobbigt att växa och man har en massa pengar, då kan man faktiskt medicinera bort sina problem. Tillfälligt i alla fall. Man kan handla droger till exempel. Jag tänker på den här tv-serien vi precis har sett, Exit. Oh my God. Den utspelar sig i norska finansvärlden och så är det väl fyra män som man får följa.

Jan: Början till den var en intervju som en journalist gjorde med finansmän. De här historierna var så sjuka, så de bestämde sig för att de skulle göra en tv-serie. Den finns på SVT Play. Bara för att ge ett over the top exempel så är det en av finansmännen som är gift med en kvinna och de ska skaffa barn och hon vill väldigt gärna ha barn. Det är bara det att han inte har berättat att han för fyra år sedan har steriliserat sig.

Caroline: Ja, det är många skithögar i den serien. Man förstår att flera av dem är så olika jävliga olyckliga. Men det är inte så att de tar tag i sina problem, utan det är bara att dricka bort det. De har så mycket pengar också så att de kan göra alla de här grejerna som bara snurrar ner dem i en vortex av olycka. Det är det jag får framför mina ögon här nu när jag läser ”money will only make you more of what you already are”. Tyvärr så är det en negativ bild. Det kan säkert också vara positivt.

Jan: Ja, volymknappen är ju densamma. Det förändras inte. Vad jag upplever nu att du säger, omedvetet, är att om du får mycket pengar så kommer du börja knarka och bli olycklig.

Caroline: Nej, det är bra att du tar upp det, för det är inte det jag vill säga. Det är att jag såg att man vissa kanske inte ens behöver ta tag i sina problem, om pengarna bara kan lösa det tillfälligt.

Jan: Fast du behöver inte ta tag i dina problem oavsett. Jag tycker att det är ett litet sidospår. Å andra sidan tycker jag att den serien var intressant i alla fall. Jag fick med mig ganska många grejer från den serien. Jag fick uppleva vart min gräns går, när saker blir oacceptabla. Jag som tvekat på att köpa en ny bil i över två år, men han köpte en ny Porsche samma dag som den släpptes. Då tänkte jag, ”Du kan inte impulsköpa en ny Porsche!” Men obviously så kunde man det. Samtidigt som den är tragisk så är den ganska humoristisk i vissa avseenden.

Jag tror att nyckeln är att se till att ha ett fantastiskt liv redan idag. Många av de sakerna som är viktigast i livet är gratis och är det så att du får ditt liv att funka när du inte har pengar, då kommer du få ditt liv att funka ännu bättre när du har pengar. Du får bara mer valmöjligheter. Men ha ingen förväntan på att pengarna kommer förändra dig. Det är som man också säger, att om du inte kan hitta det inom dig kommer ingen mängd pengar övertyga dig. Det finns mycket att säga om det där.

Princip: ”How you do one thing is how you do everything”

How you do one thing is how you do everything.

Harv Eker

Jan: Jag tänker så här att om jag är dålig i ett område, t.ex. om jag är dålig på att prioritera mig själv, så kommer jag vara dålig på att prioritera mig själv i ett annat område också. Eller om jag är slarvig i ett område så kommer jag sannolikt vara slarvig i andra områden också. Jag upplever att det är så.

Caroline: Ja, det kanske är förnekelse kring detta. Jag vill nog inte att det ska vara en sanning för mig. Jag blir lite provocerad och tänker att det inte stämmer. Jag tänker också på min röra i mina skåp. Ibland städar jag upp där när jag får för mig att det inte är sådan jag är. Men 95% av tiden är det rörigt där. Jag är ju rörig i mitt huvud i också. Det är jag. Jag har börjat acceptera det.

För vet du vad som hände en gång när jag var på kurs? Jag gick förbi ett rum där någon bodde. Jag skäms ju för att jag är rörig. Men det var rörigare på det rummet! Då tänkte jag att den personen som bor där, hon verkar ju trevlig. Det är helt ok att ha det rörigt. Så jag har börjat acceptera det nu och det är skönt. Men jag har varit mycket i förnekelse, för det har stämt in på mig.

Jan: Jag har till exempel bra koll på mina prylar. Jag har bra koll på min dator, mina filer, struktur, e-mail, osv. Men min grej är att jag har svårt för att prioritera mig själv och att göra någonting för mig själv. Om det kommer in mejl eller en kommenterar så vill jag gärna svara på de innan jag gör någonting annat.

Så det handlar återigen inte om att det är rätt eller fel, bra eller dåligt, sant eller falskt. Man behöver inte lägga en värdering. Utan snarare konstatera att så här beter jag mig. Jag gillar inte att ta risk, till exempel, när jag investerar. Jag gillar inte att ta risk i andra sammanhang heller. Jag safear när vi investerar i räntefonder och jag har guld. Ja, jag safear när vi kör bil, med prepping och så vidare. Är jag en person som safear så kommer jag att göra det överallt.

Caroline: Det gäller nog att pinpointa, om man skulle hitta ett beteende, och se om det gäller över hela ens tillvaro liksom.

När man inte dömer sig själv för hårt kan man göra positiva förändringar

Jan: Sedan kan man ställa sig frågan om man är ok med det. Ger detta mig de resultat jag vill ha. Jag kan vara slarvig med smågrejer och mindre belopp. Är det då ok eller måste jag optimera på den där extra avgiften när jag väljer en fond? Nej, det måste jag inte, men det kan också vara så att om jag får böter så skiter jag i det. Jag vill liksom inte engagera mig i det. För mig är detta väldigt tydligt, att jag har en uppsättning beteenden eller program och de programmen kör man i alla områden. På gott och ont.

Caroline: Jag håller med, men jag har nog lagt för mycket värderingar i mina beteenden och sedan undvikt att se på det för att det har varit dåligt. Som att vara lite rörig.

Jan: Jag tror det är som du säger, att det handlar mycket om acceptans. Sedan ställa sig frågan om detta tar en dit man vill. Först då kan man börja titta på om man vill göra en förändring kring det. Så det är en väldigt bra grej att komma ihåg och samtidigt är det intressant för att det säger ganska mycket om andra.

Detta har jag använt i rekrytering, att man har intervjun och sedan med den som man tycker är kandidaten så säger man skitbra jobbat på intervjun. Sedan bjuder man med dem på lunch. Då fattar kanske inte kandidaten att intervjun fortsätter på lunchen, men då tittar man hur personen beter sig mot till exempel Uber-föraren, eller mot receptionisten eller serveringspersonalen. Beter den sig inte snällt mot serveringspersonalen, då kommer den inte bete sig snällt i andra sammanhang heller. Man kan få reda på ganska mycket genom att iaktta.

Caroline: Jag tycker det är intressant det du säger, att du kan se det så tydligt. Jag kan inte se det tydligt, också för att jag har haft så mycket åsikter om mig själv. Men en sista grej här, jag tycker det är jättespännande när man väl inte behöver döma sig själv och se vad det är man sysslar med egentligen.

Då är det jättespännande. Då har jag det rörigt i mina skåp och så får jag nog och då städar jag upp och njuter av det städade ett tag. Sedan blir det rörigt igen och då är jag ok med det, för jag hittar ändå det jag ska. Jag hittar ju i röran. Jag har inte sett det beteendet innan, förrän jag började titta och inte värdera. Ok, då går vi vidare. Hoppas att det har gett dig någonting, du som lyssnar.

Princip: Låt inte jobbet hindra dig från att tjäna det du verkligen är värd

Jan: Den här är nästan min favorit:

There is nothing wrong with getting a steady paycheck, unless it interferes with your ability to earn what you are worth. There is a rub. It ususually does.

Harv Eker

Jan: Det är inget fel på att skaffa sig en jämn återkommande inkomst i form av en lön, så länge det inte står i vägen för att du ska kunna tjäna det som du egentligen är värd. Problemet är att det ofta gör det.

Caroline: Det håller jag helt med om. De flesta är underbetalda jämfört med hur mycket man lägger in, i form av engagemang och tid. Man svarar på mejl klockan halv elva på kvällen. Du behöver inte göra det. Så tänker jag. Jag ska bara säga en sak som jag har tänkt mycket på.

Jag har sett så många kvinnor på universitetet som jobbar för en manlig professor och de lägger in så mycket tid och energi och engagemang. De sitter på kvällen och på helgerna och vad får de för det? De är koordinatörer eller assistenter, som inte ger så mycket betalt. Jag tycker det orättvist. Så tycker jag att man ska ta sig någon annanstans, där det värderas, den typen av engagemang och hur man har koll på allting. Jag har tänkt mycket på detta och jag har varit där och jag har tagit mig vidare.

Jan: Jag uppskattar när du blir engagerad och jag håller med. Det är dock inte så jag tolkar denna princip. Han säger att det inte är något fel på att skaffa sig en en jämn återkommande inkomst. Han säger ingenting om storleken på den. Sedan säger han att så länge det inte står i vägen för att du ska kunna tjäna det som du egentligen är värd. Problemet är att det gör det ofta.

Vad jag tänker i detta är att jag kanske har en potential att tjäna – nu bara hittar jag på – att tjäna 50 000 kronor i månaden. Men så är jag på ett jobb som betalar mig 25 000. Men jag kommer aldrig kunna komma upp i 50 000 eller komma upp till den potentialen, så länge jag är kvar på det jobbet. Jag tänker till exempel så här att tänk att man har en affärsidé eller du ska sälja någonting. Vad skulle du helst vilja ha? Vill du sälja 50 000 pennor eller 50 000 massageklienter?

Caroline: Pennorna. För det är jobbigt att ha 50 000 massageklienter. Det kan man inte hinna med.

Jan: Ok, jag skulle ha tagit 50 då. Så min poäng här är att man kissar i sängen. Man tar ett kortsiktigt beslut för att det känns varmt och skönt. Sedan blir det jäkligt äckligt över tid. Så jag är kvar på det här jobbet till exempel för att jag inte vågar starta eget. För att jag har en rädsla för att inte kunna tjäna tillräckligt eller att man inte kommer kunna ändra affärsmodell och tjäna pengar på kvantitet istället för tid.

För stor fokus på trygghet leder till ett liv fyllt av rädsla

Jan: I vårt fall såg vi att bloggen är en mycket bättre affärsmodell än att vara konsult, som jag har varit innan, men jag kan inte leva på bloggen från dag ett. Men det kan jag däremot göra som konsult. Då tänker jag så här att som konsult när den timmen är slut så är den slut. Då kan jag inte ta betalt för den timmen mer. När jag har ett jobb med en lön och har arbetat mina 40 timmar då får jag betalt för de timmarna, men sedan är det liksom färdigt.

Om jag istället säljer pennor eller som vi har en blogg, när artikeln är skriven så ligger den ute i ett, två, tre år. Inkomsten per artikel är obefintlig den första månaden eller den första veckan, men eftersom den kan ligga ute i 10 år blir inkomsten ganska stor över tid. Och han skriver så här,

Living based on security is living based on fear.

Harv Eker

Alltså att försöka leva på trygghet, som de flesta gör med sin anställningstrygghet, de har tre månaders uppsägningstid, och går företaget i konkurs så finns det statlig lönegaranti, etc. Då säger han att det är samma sak som att säga:

I am afraid I won’t be able to earn enough on my performance, so I’ll settle for for earning just enough to be comfortable or survive.

Harv Eker

Så jag tänker här tar du betalt i resultat eller tar du betalt i timme? De flesta vågar inte ta betalt på resultat och då tar man betalt per timme. Då tjänar man inte det man skulle kunna tjäna. Precis det som du säger där om koordinatörerna. Det värdet de skapar är egentligen mycket större, men de vågar inte ta betalt på det resultatet, så då tar de betalt per timme istället. Eller inte ens det.

Jag hade ett samtal med Niklas, min bästa kompis, som är jätteduktig föreläsare och får bra betalt för sina föreläsningar ute på företag runt om i Sverige. Jag sa till honom att det är inget fel på att föreläsa, för det ger en stadig inkomst varje månad, så länge det inte står i vägen för ditt långsiktiga mål, där du inte alltid vill resa till Växjö en onsdagsmorgon och inte kunna lämna barnen på skolan.

Problemet är att varje gång du är ute och håller en föreläsning så kan du inte jobba på din långsiktiga plan. Det är ett kortsiktigt beslut baserat på trygghet. Jag måste lösa problemet här och nu, jag måste betala mina räkningar här och nu, istället för att skapa en långsiktig lösning. Och så blir det så att man inte har tid att jobba på den långsiktiga lösningen, för att man måste släcka branden här och nu.

Caroline: Ja, det tror jag många känner igen sig i. Som har ambitioner.

Vi kan stegvis skapa nya karriärer över tid

Jan: Man måste kanske göra bägge ett tag. Det är därför jag gillar den här modellen som jag har tagit upp i så många avsnitt, med storebror, lillebror och lillasyster. I Niklas fall är föreläsningar storebror, det är det som försörjer honom här och nu. Jobbet är storebror för de flesta av oss. Men du kan påbörja ett sidoprojekt. Sluta titta på de där tv-serierna på Netflix eller prioritera annorlunda, så att du kan påbörja någonting. Det behöver inte vara så att det ska ersätta din lön här och nu, men på sikt.

Jag brukar säga att de första sju åren tjänade vi inte en krona på bloggen. Men jag hade ändå ett mål. Sedan var det för att jag tycker att det är så förbaskat roligt och jag gillar att hjälpa människor, som vi pratade om innan. Men gör inte saker på bekostnad av något annat. Ha inte en lön på bekostnad av att du skulle kunna ta betalt i resultat. Ofta handlar det om rädsla och då kommer mitt lilla rant här.

Människor som säger att de inte värderas på sitt jobb, att de borde ha högre lön, eller att de borde ha lika mycket som vd:n. Då brukar jag säga ok, säg upp dig och starta eget. Då får du direkt ett bevis på vad marknaden tycker att du är värd.

Om marknaden anser att du skapar ett högre värde så kommer det reflekteras i hur mycket du blir betald; antingen på ett annat jobb eller i ett eget företag. Eller så kommer inte marknaden tycka att det värde du skapar är tillräckligt stort och då får du den lönen som du får. Det handlar inte om att chefen är dum eller någonting, utan ofta handlar det om den här rädslan.

Caroline: Du säger att du är riskavers och ändå har du en blogg som du jobbar mycket med. Du är inte anställd. Då måste det finnas något annat som är starkare än ditt undvika-risk-beteende.

Poängen är inte eget företag

Jan: Det är för att jag ser på risk lite annorlunda. Ibland tittar jag på saker och så fattar jag inte vad alla människor håller på med, ser de inte att kejsaren är naken? I vårt samhälle idag så anses det vara större risk att starta eget än att vara anställd. Jag tycker att det är jättekonstigt. Jag håller med om att under en startperiod är det betydligt bättre att vara anställd än att starta eget. Agree totally.

Men när du väl har företaget igång, så har du 100% kontroll, eller mycket större kontroll på ditt eget företag än du har som anställd. Folk säger att det är säkrast att vara anställd, eftersom du har tre månaders uppsägningstid. Ja, tre månaders uppsägningstid. Driver du företag har du ofta en horisont bortom tre månader. Sedan tänker jag att funkar inte ditt företag då kan du alltid skaffa dig ett jobb, som du hade innan.

Caroline: Jag tror det handlar mycket om hur mycket man själv måste tänka. På ett jobb behöver du inte fundera så mycket över att det läggs undan till pension, bokföring, och sådana saker, som man måste lära sig om man ska starta företag. Det går absolut. Det är ingen rocket science.

Jan: Men – som du sa angående koordinatorerna på universitet – många gånger upplever jag att folk jobbar lika mycket på sina jobb som man skulle ha gjort på ett eget företag. Samma kärlek och lojalitet.

Prestationsbaserat arbete och arbete med passion

Caroline: Ja, nu får jag sådana jobbiga känslor här i hjärttrakten, för tänk om du hade lagt lika mycket tid och engagemang på antingen det jobbet där eller ett eget företag. Till slut hade du varit förmögen liksom. Det blir man om man lägger mycket tid på ett jobb och gör rätt grejer.

Jan: Ja, sedan är inte svaret alltid att starta eget. Det är inte det som är poängen. För oss blir preferensen eget företag, eftersom det är det vi har gjort i över 20 år, men det är därför till exempel vd:ar – nu kan man ha olika åsikter om detta – ibland förhandlar till sig prestationsbaserad bonus eller löneavtal. Duktiga säljare går på prestationsbaserade ersättningar, för att de vet och är beredda att testa det värde de skapar mot marknaden. Jag tror att detta handlar väldigt mycket om rädsla.

Caroline: Ja, det är också dödande. Det är dödande om man nu har ett jobb – nu är detta min åsikt här – där man ska sitta ett visst antal timmar och det dödar mig faktiskt.

Jan: Fast återigen, jag tycker att du gör det lite svart eller vitt. Det är ett jobb för dig nu också att skriva din bok, men du skulle inte prata om det som dödande. Det är bara för att du har gjort fel grejer i 20 år. Du har pluggat naturvetenskap och doktorerat i molekylärbiologi, när du egentligen är en konstnär. Men du har alltid låtit den där konstnärssjälen få komma ut. Tro fan att den konstnären dör, som ska sortera papper.

Caroline: Jo, absolut. Jag har inte sorterat papper. Det som inte var dödande var när jag doktorerade och kunde bestämma själv, att jag ska göra de här experimenten från sju till sju idag. Då vet jag att det kommer gå jättebra. Det var inte någon som sa att jag skulle jobba de 12 timmarna, eller åtta eller sju. Då dödade det inte mig, för att jag hade en sådan otrolig kontroll själv.

Jan: Eller för dig handlar det om kreativitet och får inte du utnyttja din kreativitet så dör du. Det kommer vi också prata om under våren, att en av de bästa grejerna man kan göra är att hitta sitt drömjobb. Sedan kan drömjobbet vara att starta eget, men det behöver det inte vara. Detta vi pratar om här gäller oavsett om man är entreprenör med eget företag eller intraprenör på ett företag. Den juridiska formen spelar inte så stor roll. Kloka företag skapar möjligheter för sina duktiga anställda.

Min sista kommentar är att riskavers blir jag inte i att driva företag, men det handlar om hur man gör det. Jag har alltid överlappat. Jag har aldrig klampat in i ett nytt projekt förrän jag vet att det har funkat och jag har alltid finansierat det med gamla projekt. Ungefär som många gör med lägenheter; man går inte från hyresrätt till den där villan på Djurgården, utan ofta har man gjort ett antal steg där emellan där man har använt resultaten från det gamla till det nya.

Kommande avsnitt med populära gäster

Jan: Nästa princip är ganska rolig,

Never have a ceiling on your income.

Harv Eker

Det vill säga, ha inget tak på hur mycket du kan tjäna. Jag tänker att vi sparar det till del fem i den här serien. Vi har en massa fler och vi kommer att fortsätta den här konversationen i detta området med fokus på pengar. Jag tyckte att det blev lite väl flummigt i början av avsnittet. Men har man haft fyra avsnitt om portföljkonstruktion, sharpekvoter och korrelationer, så kan man unna sig ett sådant här avsnitt.

Ett stort tack för det här avsnittet och jag tänker att de kommande veckorna blir det lite blandat. Vi kommer att ha Moa här som gäst, vi har också planerat in Eric Strand, som ska komma tillbaka och prata om guld och marknadsläget och sitt nya fondbolag och inte minst det som han kallar Sveriges mest riskabla fonder, eller fonder med högst risk.

Ett stort önskemål har varit ett avsnitt om pension och jag kan faktiskt avslöja att igår kväll när jag satt och letade efter en specifik graf, som jag visste att Pensionsmyndigheten hade gett ut om hur den Sjunde AP-fonden hade gått mot den genomsnittliga spararen, då hittade jag sjukt bra rapporter kring det här med pension. Så nu känner jag mig för första gången på 10 år inspirerad att ta tag i de här pensionsavsnitten. Jag tror det blir roligt. Hoppas att du gillade detta och att vi ses på antingen Patreon eller på sociala medier.

Vi ses nästa söndag!

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då gillar du nog även:

Vill du få artiklar som den här till din mejl?

Om du uppskattade den här artikeln, då kan du prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev. Det kommer ungefär en gång i månaden, innehåller de bästa artiklarna och tipsen från den gångna månaden. Dessutom får du ett par välkomstmejl med bloggens guldkorn sedan 10 år tillbaka.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Avsnittet Önska inte att det var enklare, önska att du var mer kompetent dök först upp på RikaTillsammans.

Vad säger forskningen om sparande och investerande? Del 1

En av de stora fördelarna med akademiska studier och forskning är de ger en möjlighet att diskutera fakta istället för åsikt. Med dagens artikel påbörjar vi en serie om de fördelar som ett sparande baserat på akademiska studier faktiskt ger. Vi kommer gå genom den konsensus som finns i forskningen samtidigt som vi visar hur man kan använda sig av den praktiskt. Den goda nyheten är att du sannolikt redan utnyttjar dessa fördelar genom att ha en fondrobot som LYSA eller våra modellportföljer.

Något som jag finner väldigt fascinerande inom sparande och ekonomi är den, från tid till annan, totala avsaknaden av argument baserade i fakta, forskning och akademiska studier. Få andra områden är så känsloladdade och inte minst kopplade till vår mänskliga irrationalitet. Det är ingen hemlighet att jag är ett stort fan av sparande i indexfonder. En indexfond är per definition det genomsnittliga resultatet av alla aktörer på marknaden. Hälften ska vara bättre och hälften ska vara sämre.

Men ställ den enkla frågan: ”Är du en bättre bilförare än genomsnittet?” och en klar majoritet av de tillfrågade kommer att svara ja. Försäkringsbolaget IF, som ställde den frågan 2017, konstaterade att endast 4 procent av svenskarna upplevde själva att de körde sämre än genomsnittet och hela 61 % körde bättre eller mycket bättre än genomsnittet. Resultaten verkar tyvärr inte vara helt olika det jag möter i olika sparsammanhang. För att citera IF:s informationschef:

Lite självinsikt skulle kanske inte skada på vissa håll…

Med tanke på de senaste veckornas artiklar om de bästa fonderna 2020, om portföljerna för 2020 och bästa strukturen för ens ekonomi, upplever jag att det här är ett bra tillfälle att komplettera med en artikelserie om de akademiska studierna som ligger till grund vår filosofi. Jag brukar ofta referera och säga:

Forskningen säger…

Sedan länkar jag ofta till källan, men vi har faktiskt aldrig haft ett avsnitt där vi systematiskt gått genom studierna till grund för vår investeringsstrategi. Att jag dessutom i veckan skulle delta i en paneldebatt hos Aktiespararna med en känd aktieboksförfattare gjorde det möjligt att slå två flugor i en smäll. Resultatet blev att du får den här och kommande artiklar om de viktigaste akademiska studierna och de fördelar dessa kan ge i ditt sparande och jag fick ett tillfälle att plugga på ordentligt.

Jag återkommer nästa vecka med några insikter från debatten. För helt ärligt så har jag ännu inte riktigt hämtat mig. Jag fick en smärre chock och trodde inte mina egna öron när jag fick höra vissa av argumentet som framfördes som en kritik till indexfonder. Det var faktiskt på nivån att jag fick sms:a och ringa till en vän i finansbranschen för att prata av mig efteråt. Men å andra sidan så får jag skylla mig själv.

Att prata om forskning, indexfonder och akademiska studier hos Aktiespararna är som att gå till bilförarna och försöka berätta för dem att det är en matematisk omöjlighet att 60 % av dem är bättre än snittet eller endast 4 % är sämre än snittet. Ingen vill ju bli påkommen med brallorna nere och då är det ju självklart bättre att skjuta budbäraren. Det känns ju åtminstone bättre…. 🤔

Forskning är en idéernas tävlingsarena

Även om jag själv inte har forskat så har Caroline doktorerat. Hennes arbete i fem år med sin doktorsavhandling har i mångt och mycket påverkat oss båda. Ungefär som när jag att i ett av de första poddavsnitten sa ”En studie sa …” och Carolines direkta följdfrågor var:

  • Vilken studie var det?
  • Har du läst själva studien?
  • Vem finansierade studien?
  • Har du sett studier som bekräftar/motbevisar deras resultat?
  • Vilken tidning publicerade de i?
  • Vilka andra artiklar har de skrivit?
  • Vad hade de för källor och referenser?
  • Hur många gånger har de citerats?
  • Har du läst artiklarna som de refererade till?
  • etc.

Jag satt där och kände mig som ett fån. I alla fall efter att jag blivit förbannad, stängt av inspelningen och vi hade blivit ovänner för dagen. 🤦‍♂️

Så här i efterhand inser jag att Caroline hade helt rätt. Hon agerade med det kritiska tänkande som en riktigt duktig forskare borde göra. Över tid är det en av de saker som jag har lärt mig att uppskatta med forskare och forskning. I brist på en bättre beskrivning är forskning som en ”idéernas tävlingsarena”.

En grupp av forskare har en idé eller en hypotes. De formulerar den i en artikel, argumenterar för sin sak med bevis och resultat från sina studier och lägger ut den där ute. Andra forskare inom samma fält bedömer och granskar idén i form av ”peer-review” innan den publiceras i en tidskrift. Därefter får idén vara där ute på arenan och utstå granskning, ifrågasättande, återskapande, duplicering och angrepp från alla möjliga håll.

Det här leder till att bara de bästa idéerna överlever över längre tidsperioder. De blir till slut en slags konsensus bland forskarna där man konstaterar; ”ja, de verkar stämma för att vi har ännu inte hittat något bra motbevis”. Man utgår alltså inte ens från att det är korrekt, utan man säger att hittills har den ännu inte motbevisats. Sedan får andra forskare släppa sina konkurrerande idéer som får utstå samma gatlopp och till över tid har man en samling idéer som man kan säga ”Forskningen säger … ”om.

De viktigaste Nobelprisbelönade studierna

Dessa artiklar som vi kommer gå genom har alla bestått tidens tand. Flera av studierna i den här första delen har överlevt på tävlingsarenan i decennier. Några är publicerade så tidigt som på 1950- och 1960-talet. Några av dessa idéer som har överlevt 40, 50 eller 60 år på idéernas gladiatorarena brukar belönas med Nobelpriset. Så är verkligen fallet med de artiklar vi går genom i dagens avsnitt. Dessa är:

Vi inleder även avsnittet med en litteraturstudie som gjordes förra året som sammanfattade de senaste 20 årens forskning:

Om man vill läsa en enda vetenskaplig artikel så är den ovan en väldigt bra sammanfattning.

Akademiska studier på gott och ont

På sätt och vis gör det mig lite ledsen att vi ibland inte ägnar mer än ett par rader eller minuter i poddavsnittet åt en ärrad hjältestudie som ”Capital Asset Pricing Model (CAPM)”. Den har överlevt i 60 år på gladiatorarenan, den har belönats med Nobelpriset, den lade grunden för sparande i indexfonder och hundratals nya studier. Det är en studie som borde äras på riktigt.

Problemet är dock att detaljerna i studien är komplicerade och egentligen ganska irrelevanta för alla utom de närmast sörjande och motståndarna. Eller så här, de är av liten praktisk betydelse för oss som egentligen bara vill ha svaret på frågan:

Berätta för mig hur jag ska spara mina pengar på bästa sätt?

Avvägningen som vi har valt att göra är således inte att djupdyka i varje studie utan snarare ge en generell och allmän översikt. Förhoppningsvis ärar det studierna i en vidare krets än de annars hade kommit till. Jag vet inte om det stämmer, men bland många doktorander var det ett stående skämt att den genomsnittliga doktorsavhandlingen läses av 0.8 personer i genomsnitt.

Det betyder att många doktorsavhandlingar inte ens läses till fullo av handledaren som är ansvarig för den. Lite samma symptom har man inom forskningen där det bara är de mest insatta som läser en artikel. Inte minst på grund av svårighetsgraden. Ibland har jag fått läsa studierna både en, två, tre och fyra gånger. I vissa fall har jag till och med fått ringa och mejla bekanta i finansbranschen för att bekräfta att jag förstått dem rätt.

Som är civilingenjör och ganska pragmatisk får jag ibland känslan att man skriver för sin egen (eller vetenskapens) skull eller för inbördes beundran. Det mest extrema fallet jag har läst om är i en väldigt läsvärd artikel i Wired/Quanta Magazine. De beskrev en japansk matematiker som gjorde en upptäckt, beskrev sitt bevis på 500 sidor, som ingen annan förstod. På riktigt, ingen annan förstod hans bevis. Det ordnades en femdagars konferens i Oxford för världens bästa matematiker i samma område och efter fem dagar var det fortfarande ingen som förstod.

Så uppenbarligen är det inget unikt för ekonomistudier att vara sjukt otillgängliga. Men det är som Caroline säger; inom akademin är det fult att skriva populärvetenskapligt. Om någon har nytta av ens studie eller ej är sekundärt. Det viktigaste är att man inte har fel och att man får respekt av sina jämlikar på nästa vetenskapliga konferens… 🙄

Bara för att det går att segla till USA betyder det kanske inte att det är lämpligt

Något jag också har upplevt som en utmaning när vi förberett det här avsnittet är mängden ”brus”. Eftersom en stor del av forskningen går ut på att bekräfta eller motbevisa andras studier kommer det alltid finns forskning med invändningar eller andra åsikter. Ett typiskt exempel med mycket brus är studier på ämnet marknadstajming.

Det finns flera studier som pekar på det lönlösa med marknadstajming (t.ex. Carhart 1997, Jensen 1967, Fama 1964) samtidigt som det finns en professor i Norge som släppt ett antal artiklar som påvisar en viss möjlighet att tajma marknaden. Han i sin tur har sågat andra studier positiva till marknadstajming genom att säga att de har haft otur när de tänkte inte har tagit hänsyn till alla faktorer de borde ha tagit hänsyn till. Det är tydligt att ämnet inte är färdigforskat men också att man inte kan lita på alla studier. (Caroline nämnde att 50 % av alla medicinska studier kan man inte lita på) Men även professorn som är positiv till ämnet säger att det är väldigt, väldigt svårt med marknadstajming.

I en metafor på helgens workshopar beskrev jag det som att man kan resa till USA genom att segla, precis som t.ex. Greta Thunberg gjorde. Men bara för att det går, betyder det inte att det är lämpligt för de flesta. Det betyder inte heller att det är konsensus att resor till USA borde företas med båt. Tvärtom är konsensus att, för gemene man, är det bästa transportmedlet flyg. Det är denna konsensus som vi kommer att försöka redovisa. Det vill säga det som är praktiskt användbart för majoriteten av oss vanliga småsparare. Vi hoppas att vi kommer lyckas och ser fram emot er feedback!

Precis som vanligt vill vi tacka för alla kommentarer, uppmuntrande ord och mejl den senaste veckan. Det har varit fantastiskt att träffa mer än 50 av er läsare och följare på helgens RikaTillsammans-workshopar och inte minst höra er tankar, feedback och kommentarer. Jag ser fram mot den kommande veckans digitala Patreon-träff med tema ombalansering och fyra-hinkar-principen. Nästa vecka kommer det med stor sannolikhet komma ett ”mjukt” avsnitt där vi intervjuar min coach Moa Diseborn.

Väl mött tills dess!
Jan och Caroline
Senast uppdaterad: 200202

Lyssna eller titta på avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov översikt och innehållsförteckning till videon och podden:

  • 00:03:44 – En så nyanserad bild som möjligt
  • 00:06:05 – Fördelar med akademiska studier
  • 00:09:50 – Nackdelar med akademiska studier
  • 00:13:33 – Problematik med urval och antaganden
  • 00:18:12 – Fråga dig först varför du spar (i ärlighetens namn)
  • 00:21:26 – Viktigt att vara medveten om sin risktolerans
  • 00:24:36 – En genomgång av 20 års studier
  • 00:28:30 – Förhållandet mellan risk och avkastning
  • 00:31:20 – Ett verktyg för indikation
  • 00:33:44 – William Sharpe och CAPM-modellen
  • 00:38:00 – En djupdykning i vetenskapens värld
  • 00:41:45 – Eugene Famas effektiva marknadshypotes (EMH)
  • 00:45:49 – Oförutsägbar marknad enligt random walk-modellen
  • 00:50:00 – Ett beteendevetenskapligt perspektiv
  • 00:53:14 – Tänker du snabbt, eller tänker du långsamt?
  • 00:56:23 – Människans starka förlustaversion
  • 00:59:52 – Hur vi värderar vinster och förluster
  • 01:03:23 – Börsen kan vara en känslomässig bergochdalbana
  • 01:05:45 – Kommande avsnitt och en träff i Göteborg

Precis som vanligt matchar tiderna vloggen lite bättre än podden på grund av klippningen.

Transkribering av ”Vad säger forskningen?”

För dig som vill läsa hela avsnittet följer en transkribering nedan.

— START TRANSKRIBERING —

Jan: Idag är det dags för avsnitt #138 och jag tänkte att vi ska prata om vad forskningen egentligen säger om ekonomi och sparande. I många andra avsnitt brukar vi säga, ”forskningen/studier säger…” och jag fick en fråga om vilka dessa studier är och vad de säger.

Detta kommer nog att bli ett flertal avsnitt och jag tänker att vi ska gå igenom de viktigaste och mest kända och mest inflytelserika studierna om sparande, investeringar, aktivt/passiv, hur ska man göra som småsparare, vanliga misstag, etc.

Sedan ska jag säga redan nu att detta kommer låta lite förmätet, men jag tror att jag har valt ut totalt 30 studier/artiklar. Flera av dem har fått Nobelpriset 20-30 år senare och då känner jag att även om vi lägger mycket tid på att göra detta till tre avsnitt, så blir det fem, sex minuter per studie. Här är en hel livstids forskning och vi avhandlar det på fem minuter, men å andra sidan är det fem minuter mer än vad de flesta någonsin har hört om de studierna.

Denna artikeln tar lite avstamp i andra källor. Jag är inte först med att göra en sådan här artikel. Det finns ett amerikanskt företag som heter IFA (Index Fond Advisers), som gjorde en artikel för några år sedan som heter Academic Edge. Det finns en metaanalys från 31:a oktober 2019, som jag hittade först när jag hade gjort klart allting. Så det är någon som har gått igenom 20 års forskning inom varenda grej.

Ett litet sidospår: jag öppnade den här metaanalysen och så var den 80 sidor lång. När jag kom till typ sidan 40 så stod det sammanfattning och sedan började referenserna. Jag fick en bonus där att plötsligt så var man klar, trots att man trodde att man var halvvägs.

Sedan är det någon på bloggen som frågade vart jag får forskningen från och en kommentar att jag har confirmation-bias på bloggen. Så det var också en anledning till vikten av den här artikeln.

En så nyanserad bild som möjligt

Caroline: Det är jättebra att det kommer. Det är klart att man kan vara det. Men man kan också inte vara det.

Jan: Precis, så poängen med kritiken var att jag bara letar bevis för det som jag själv tycker. Det är också därför vi gör den här serien nu. Sedan hittade jag en sajt som heter RetailInvestor.org, som läst precis samma studier, men som är contrarian, så han pekar ut alla fel i de här studierna. Så jag har försökt ge en nyanserad bild, men det blir aldrig riktigt objektivt. Det är ändå jag som har valt ut studierna här, men det är inte så att jag bara har dragit dem slumpmässigt ur en hatt.

Caroline: Frågan är då om det finns en massa andra studier som säger saker som du inte gillar.

Jan: Ja, det finns det. Men de är med. Sedan vill jag också vara supernoga med att poängtera här att syftet inte är att bevisa att det inte går att slå index. Utan detta är genuint. Jag har inget investerat i det här utan precis som ni lyssnare vill jag ha så bra avkastning som möjligt och bäst odds möjligt. Så vad är rekommendationen för en sådan som mig? Det är faktiskt det som är utgångsläget.

Jag har upptäckt lite nya grejer som överraskade mig lite. De kändes lite jobbiga, men det kommer vi till. Det som är lite mitt syfte här är att visa att om vi ska sammanfatta det så är det en solid vetenskaplig grund för de rekommendationerna vi ger och det vi pratar om i de här avsnitten. Om att spara passivt, långsiktigt, regelbundet, billigt, etc.

Du har ju doktorerat i molekylärbiologi, vad ser du för fördelar med akademiska studier?

Fördelar med akademiska studier

Caroline: Det är att forskarna är människor som är supernyfikna och som kanske försöker – i det längsta i alla fall – att inte hitta grejer inom forskningen som bara säger det de trodde. De är också väldigt kritiska till allting. Även till sina egna teorier. Det är väldigt positivt.

Jan: Jag håller helt med och det är också min reflektion nu när jag har läst om många av de här studierna nu, att man uttalar sig väldigt sällan som att detta är en naturlag. Man är väldigt ”så här kan det vara”, ”detta är vår indicier”, ”så här tänker vi”. En av de stora fördelarna är att de är peer-reviewed.

Caroline: Ja, det betyder att kollegor eller människor som är i samma forskningsfält har fått läsa artikeln som man har skrivit och komma med all sin feedback och negativitet. Så att man får ta flera år på sig att liksom fundera ut hur man ska ta sig ur krisen. Men man får också väldigt mycket konstruktiv feedback – saker som man inte tänkte på – av människor som kan fältet lika mycket bra som en själv. Och kanske till och med angränsande fält.

Jan: Jag gillar jättemycket att det är ganska strikta guidelinjer för att bli publicerad och sedan pågår det en hel del diskussioner i de här vetenskapliga magasinen. Det är som att de fäktar varandra med artiklar. Sedan gillar jag också att man återupprepar studierna i andra områden. Om man till exempel kommit fram till att detta är tre faktorer som funkar på den amerikanska marknaden, så är det ofta någon annan som gör om samma studie fast på svenska marknaden. Då vill man helst att det ska visa samma resultat.

Min poäng här är att det är en jättestor skillnad på de här vetenskapliga studierna och vanliga white papers eller företagsrapporter. Jag har samlat filer i mitt bibliotek och gjort skillnad på rapporter – som t.ex. Vanguard och Dimensional släpper – och sedan vetenskapliga studier.

Caroline: Ja, oftast så gör inte företag vetenskapliga studier, utan det måste göras av oberoende institutioner. Universitet till exempel och forskningsinstitut.

Jan: Sedan märker jag att det är många av de här professorerna och Nobelpristagarna som sedan startar företag.

Caroline: Det kan de mycket väl göra, men det ska inte komma forskning från de företagen.

Jan: Men det är många av de här som faktiskt gör bra undersökningar också. Men i de här kommande avsnitten så är det ingenting som är från Vanguard eller Dimensional, utan alla är publicerade i vetenskapliga tidskrifter från universitet. Vilket också märks på layouten, som är så himla trist.

Caroline: Det akademiska formatet gör det så himla enkelt att undersöka innehållet. Man kanske inte hinner läsa den supernoga, men man hittar ändå information ganska snabbt, för det är alltid samma format.

Nackdelar med akademiska studier

Jan: Jag tänker också att vi ska ta några nackdelar med akademiska studier. Nu har jag suttit i flera dagar med de här studierna och min feedback är att ibland saknar de anknytning till verkligheten. Det bästa exemplet jag har är när jag var med i SVT Debatt för ett par år sedan och skulle diskutera bostadsbubblan med en professor.

Han sa att vi inte hade haft någon bubbla för att det inte uppfyllde de akademiska kriterierna för en bubbla, med avseende på volatilitet eller så. Men om man förlorar pengar som småsparare så bryr man sig inte om att det inte uppfyller de akademiska kraven för en bubbla. Jag upplever att jag har förlorat pengar i alla fall.

Caroline: De akademiska kriterierna har man ändå forskat fram. Så det kanske kan vara en halv bubbla eller någonting – vad vet jag – men han har ju en poäng ändå. Jag tänker att debatt i SVT är vad det är, men det roliga är när man kan ha ett samtal kring det. Men det finns inte tid för en riktig diskussion i en tv-debatt.

Jan: Nej, så klart. Min poäng är att man inte kan ta en studie och direkt applicera det på verkligheten och dra alla slutsatser. Som när de säger att investerarnas avkastning var lite högre än jämförelseindex, men korrigerar man för en riskjusterad avkastning så var den sämre.

Men hur många småsparare bryr sig om riskjusterad avkastning? Har jag bestämt mig för att jag vill investera 60% i aktier och 40% i räntor, så kommer jag inte göra en beräkning och se att den riskjusterade avkastningen här blir fel med tanke på småbolagen – och då korrigera utefter det.

Caroline: Akademiska studier är inte till för att småsparare ska kunna gå in och tillämpa det själva. Däremot saknas det en brygga mellan akademin och verkligheten där ute. Det är för det finns oftast inte någon som läser de akademiska studierna och sedan bryggar över det till hur man kan tillämpa det i verkligheten.

Jan: Exakt. Det är det jag tänker att vi ska göra i det här avsnittet. Så det är ändå viktigt att man tar det med en nypa salt, men de pekar ut den generella riktningen. ”Gå vänster, gå inte höger.” Men det är inte raka linjer, utan det kan vara snarare vara en ganska bred aveny. Det var i alla fall min slutsats.

Sedan tänker jag också att de gör lite antaganden som också inte alltid stämmer med verkligheten. Jag tar upp detta för att jag vet att när andra har skrivit om studier så är det alltid denna kritiken som kommer mot studierna, så jag tänker att vi kan ta den direkt. Då gör man till exempel antaganden för att alla transaktioner som man gör görs den sista i månaden. Men så ser det inte ut i verkligheten. Man kanske månadsspar under hela månaden eller man gör transaktioner.

Problematik med urval och antaganden

Jan: Sedan är det också hela tiden det här problemet med populationer. Alltså, vilket urval har jag gjort. För att titta på småspararna tar de kanske till exempel 96 000 tyska småsparare mellan 2005 och 2010. Men vad vet man då om den gruppen. Ett annat exempel är någon som tog alla riskkapitalbolag som var med i en klubb för riskkapitalister i en undersökning om riskkapitalbolag för det var den enda tillgängliga datan som fanns.

Caroline: Det finns så många fel man kan göra när man gör sitt urval. Det får de också skit för oftast av sina kollegor.

Jan: Ja, men det är ingen naturlag. Sedan är det också att många rapporterna är gjorda på professionella fondförvaltare, för där finns det mer data än för småsparare. Jag hade önskat – om det är någon forskare som lyssnar på det här, eller om jag själv kommer doktorera någon gång – då hade jag försökt nästla mig in hos Nordnet eller Avanza och kolla på deras statistik. För det har de inte gjort. Det finns två studier som har tittat lite på det, men det är väldigt lite.

Många av de här studierna tar heller inte hänsyn till att vi är irrationella. Utan de utgår från att vi fattar rationella beslut som robotar och att vi alltid är ute efter att maximera nyttan för oss själva, vilket annan forskning har motbevisat. Vi är ganska altruistiska, etc. Poängen är här att studierna är indikativa, men ej avgörande.

En sista grej jag vill säga innan vi börjar titta på ingångsvärden och gå igenom studierna är att fy tusan vad de är svårlästa. Det var någon som sa att den genomsnittliga doktorsavhandlingen läses av 0,8 personer. Det känns inte som att de gjorda för att man ska kunna läsa dem. Vissa viktiga artiklar förstod jag inte mig på, så då ringde jag till bland annat Oscar på Lysa, som är en av deras investeringsansvariga, och bad honom att förklara. Så tack Oscar för hjälpen med det här.

Caroline: Ja, det är ju oroande. Om man skriver så obegripligt så kanske inte ens kollegor riktigt fattar vad man har skrivit. Då har man slösat skattepengar.

Jan: I matematik vet jag att det inte är helt ovanligt när någon kommer ut med ett matematiskt bevis. Då får de ha en fyra dagars konferens för att förklara det matematiska och ändå fattar inte folk.

Fråga dig först varför du spar (i ärlighetens namn)

Jan: Sedan är det superviktigt att man tittar på ingångsvärdena, alltså vad man kommer med för bagage till de här artiklarna. Jag tänker så här att en av de första viktigaste frågorna här är:

Är sparandet en hobby för mig? Är mitt syfte att lära mig nya saker och utveckla mig själv, eller är det viktigt att ha roligt, eller att uppleva spänning?

Henrik Milton och Andreas Brock som förvaltar 5 000 miljoner kronor i en fond, de säger att för dem handlar det mycket om att mäta sig mot marknaden. De har en tes, lägger ut den på marknaden och sedan ser de om de får rätt i den eller inte.

Syftet med sparandet kan alltså vara väldigt, väldigt olika. Jag misstänker t.ex. att många som är med i Aktiespararna har sparandet som en hobby, ett socialt umgänge. Att man åker till Spanien på en aktieresa tillsammans, att man går på företagsbesök eller träffas för att prata aktier. I så fall kan det vara helt ok att hobbyn kostar pengar. Det är ingen som blir förvånad över att ett hästintresse kostar pengar t.ex., men vi pratar inte om att ett aktieintresse kan kosta pengar. Kanske inte de facto pengar, men i förlorad avkastning. Så det är bra att definiera vad man har för perspektiv när man lyssnar på det här.

Återigen, de här två frågorna som vi pratade om i avsnitt #131; vad är min egen tro på min egen förmåga? Alltså, tror jag att jag är en av de här 6 av 1000 personerna som kan hitta felvärderade investeringar? Är jag en av de här som kan tajma marknaden? Det kommer också ge väldigt olika perspektiv hur man lyssnar på det här.

Caroline: Men vi pratade ju innan om de här akademiska studierna från ett kritiskt håll, men nu ska vi ändå ta i dem och berätta vad du har sätt för någonting. Det känns lite konstigt. För vi sa att de ibland inte har anknytning till verkligheten, de är svåra att tillämpa, ibland fattar man inte riktigt vad det står. Jag vet inte om jag kan lita på det som vi säger nu, förstår du vad jag menar? Hur ska vi nu känna entusiasm kring de här studierna som du har tittat på?

Jan: De pekar i en viss riktning, sedan betyder inte det att det är hela sanningen. Alltså det är inte så här att om du går vänster så kommer allt bli bra, men går du höger så kommer du dö. Det finns människor som går höger och överlever. Men statistiskt sätt så kommer det vara bättre för de flesta att gå vänster.

Viktigt att vara medveten om sin risktolerans

Jan: Jag tror också att det är viktigt att ta en minut och fundera på sig själv. Vad är min tro, vad är mitt syfte med mitt sparande? För det kan vara så att forskningen säger att detta är det du ska göra för att optimera dina chanser. Men det är inte spännande för fem öre. Så brukar vi säga i andra avsnitt, att smart sparande inte är spännande. Men om mitt mål är att jag vill ha socialt umgänge, jag vill ha sensation, jag vill ha spänning och tävla, jag vill utveckla mig. F-k that shit då om jag inte har ett optimalt sparande, för jag vill ju ha ett spännande sparande, inte ett forskningsmässigt optimalt sparande.

Man behöver också ha koll på sin risktolerans och ställa sig frågan autentiskt:

Är jag ute efter att tjäna pengar eller är det en annan drivkraft jag är ute efter att tillfredsställa?

Spontant tänker jag att jag är ute efter bäst balans. Jag gillar den där metaforen som 80-talister och tidigare förstår, med Super Mario Bros. Jag är Mario, jack of all trades, master of none. Jag är generalist. Jag vill att det ska vara bra balans mellan odds, det ska vara enkelt, det ska gå att förklara, det ska gå att förstå, det ska vara balans mellan avkastning, avgift, etc.

Patrik som är vd på Lysa han sa ju det rakt ut i ett avsnitt här att det finns säkert optimeringar de hade kunnat göra, men att de kommer aldrig kunna förklara de optimeringarna för sina kunder. Då inser de att det är bättre för kunden att förstå exakt vad det kunden har köpt, än att optimera på den där sista procenten och introducera en komplexitet som inte går att förklara.

I alla fall om vi hoppar till studierna.

En genomgång av 20 års studier

Jan: En studie som släpptes 31 oktober 2019 som gick igenom 20 års studier. Alla de studierna vi går igenom har de också gått igenom. De konstaterade att det har hänt en hel del på de här 20 åren. En av studierna vi kommer referera till skrevs 1965. Det har liksom hänt grejer sedan dess. Det är också så här att alla de grejerna som vi kommer säga är en indikation, det var kanske en naturlag för 20 år sedan, men oavsett så är det är inte en naturlag nu. Då säger de att många av studierna är gjorda när avgifterna var mycket högre än vad de är idag. På fonder eller för att handla aktier och courtage.

Bara för några år sedan, du som har sparat länge kommer ihåg att man fick betala 99 kronor som lägsta avgift för att handla en aktie. Idag är den en krona eller gratis. Jag tror till och med att man kan bli kund på Avanza och Nordnet och om man har under 50 000 kronor så handlar man gratis. Studier från 1980 har inte tagit hänsyn till det. På samma sätt idag finns det fondrobotar, det finns billiga passiva fonder, etc.

För 50 år sedan var 90% av all handel mellan småsparare. Idag är mindre än 2% av all handel mellan småspararna. Det finns aktörer på marknaden idag vars enda uppgift är att tillhandahålla likviditet. Alltså, som handlar bara för att det ska vara möjligt att handla. Sådant fanns inte innan. Det har blivit mycket, mycket mer komplext.

Studien utfördes av Martijn Cremers med kollegor och den heter “Challenging the Conventional Wisdom on Active Management: A Review of the Past 20 Years of Academic Literature on Actively Managed Mutual Funds”. Studierna från de senaste tio åren har visat att de tidigare studierna fortfarande håller. Det är ingen som har motbevisat dem, men man har kommit med invändningar och sagt att de inte behövde vara så negativa som de var. Att det faktiskt finns ljusglimtar.

En av de mest kända studierna från 1997 kom fram till att det finns inget mervärde med att anlita en finansiell förvaltare/rådgivare. Det är bara bortkastade pengar. Det stod alltså rakt ut. Men nu har de visat att det finns vissa förvaltare som kan bidra med ett mervärde. Jag kommer ta upp en av de här negativa studierna, så säger de att de fortfarande håller med den slutsatsen, att för de flesta är det bättre med passiv indexfond, men att man inte kan utesluta att alla är sämre eller bara hade tur.

Förhållandet mellan risk och avkastning

Jan: Om vi då hoppar till 1952 så var det en professor som heter Harry Markowitz som skrev en artikel som heter “Portfolio selection”. Det roliga med honom var att han var egentligen inte ekonom, utan han var matematiker. Han flyttade matematiska och statistiska begrepp in i finansvärlden. Det var ganska roligt för när han gjorde det och sedan doktorerade så fick han kritik av etablerade professorer, typ Milton Friedman, som sa att detta inte är ekonomi och har inget med ekonomi att göra. Sedan blev det en av de mest kända artiklarna och han fick Nobelpriset för detta 1990. Gissar om han fick äta upp sin hatt.

Han säger att det inte räcker att bara ta hänsyn till att ha högst avkastning. Man måste även ta hänsyn till risken. Då säger han att diversifiering kan sänka risken för en specifik förväntad avkastning. Om jag vill ha en förväntad avkastning på 8% så kan jag välja 100% aktier eller göra en kombination av aktier, räntor, guld, osv. och fortfarande få 8%, men till en lägre risk. Det var det han visade matematiskt.

Detta är roligt för den vetenskapliga artikeln är egentligen en mattebok. Han introducerade det som man kallar för modern portföljteori – MPT – och så sa han:

Vid en jämförelse mellan två portföljer med samma avkastning så är lägre risk bättre än högre risk.

Vi hade kunnat prata i en vecka om hans artikel och vad detta innebär, men vi ger bara det göttaste. Han introducerade något som heter ”den effektiva fronten”, eller Markowitz Efficient Frontier och detta ser man då ibland i texter eller artiklar. Jag har gjort en graf här med en efficient frontier-beräkning för vår Nybörjarportfölj.

Då kan man säga att genom att alla de här fonderna rör sig på olika sätt – de har olika avkastning/risk – och den här risken kan man beräkna statistiskt. Då kan man också statistiskt beräkna vad den optimala portföljen är. Vad ger högst avkastning till lägst risk. Då får man typ en halvmåne och då kan man välja ut en portfölj.

Ett verktyg för indikation

Jan: Det har kommit mycket forskning på det här, hur effektiv är den här effektiva fronten. Det finns simulatorer. Ovan har jag lagt en annan bild som visar om jag vill ha 7% risk, hur ska jag då fördela mellan de här sju olika fonderna i Nybörjarportföljen. Så får man en graf. Problemet med den här effektiva fronten är att den är extremt enkel att beräkna i efterhand, när all data är känd, men att göra den framgent kräver ju att du har sjukt rätt i dina antaganden. Du behöver ju ange vad den förväntade medelavkastningen kommer att vara och den förväntade risken. Har du bara lite fel här så kan det slå jättemycket.

När jag gjorde den här effektiva fronten för Nybörjarportföljen så fick jag att vi ska ha Spiltan Högräntefond till 9,9% i portföljen, vi ska ha AMF Räntefond Mix till 1,88% och AMF Räntefond Lång till 2,39% allokeringar. Men hur ska jag använda detta? Sätter jag då en annan förväntad avkastning då blir det här dimensionerna olika. Man använder det som en indikation, skulle jag säga.

Sedan ska jag säga att jag kollar på detta när jag gör portföljen, men jag lägger inte supermycket vikt vid det. Det viktiga att förstå här är egentligen att hans bidrag var det som är en sanning idag, som är att risk hänger ihop med avkastning. Du kan inte ha 3600% avkastning till 0% risk. Innan man insåg detta tänkte man att ju högre avkastning desto bättre.

William Sharpe och CAPM-modellen

Jan: Detta byggdes vidare av William Sharpe och detta är nog den mest groundbreaking artikeln som gjordes. Den är också lastgammal och publicerades 1964. Den heter ”Capital Asset Prices – A theory of market equilibrium under conditions of risk”. Han fick Nobelpriset 1990 för den här och han utvecklade Markowitz teori till det som kallas för CAPM-modellen, som vi pratade om i avsnittet med professor Paolo Sodini.

Det handlar om hur aktier prissätts, vad man ska göra och mycket av det här som vi kommer prata om angående passiva indexfonder kommer från den här studien. Sedan har den utvecklats vidare så klart under de här 30 åren.

Rather than trying to select an optimal portfolio of individual equities from the thousands of securities in the market, Sharpe showed that investors should simply hold the full market (that is, all equities offered) as the risky part of their allocation.

Jan: Index fanns alltså inte innan detta. Det han sa var att istället för att försöka välja en optimal portfölj av en massa individuella aktier – det finns tusentals aktier – så ska man köpa alla aktier och ha det som optimal del i den delen som ska stå för risk. Alltså aktierna.

If markets are efficient and investors can act in a completely unconstrained manner, then the market portfolio, which weighs each security according to its market capitalization, is inherently the most efficient possible portfolio. Hence, the model is known as the Capital Asset Pricing Model.

Jan: Han säger att om marknaderna är effektiva… Vilket det finns mycket diskussion kring, men ingen som har motbevisat. Effektiv betyder att priset på en aktie återspeglar all tillgänglig känd information. Så priset på en aktie är rätt i förhållande till den informationen som finns. Är det då rätt pris? Inte nödvändigtvis. Vad är det då för information? Historisk information men också förväntningar om framtiden. Att investera handlar om information.

Han säger att om marknaden är effektiv och investerarna kan bete sig utan begränsningar – t.ex. om en fond har begränsningar som att de bara får köpa hållbara aktier, då är man inte unconstrained. Men om det inte fanns några begränsningar så ska man då äga en portfölj där varje aktie är viktad i förhållande till dess börsvärde. Detta är anledningen till t.ex. varför man inte ska ha 50% i USA och 50% i Sverige, för Sverige står bara för 1% av det totala börsvärdet i världen. Det är därför vi pratar om indexfonder och global viktning.

Sedan är det också en diskussion för att vi har överviktat mot Sverige, men det är en annan diskussion. Men t.ex. Sjunde AP-Fonden gör exakt detta. De äger alla aktier i hela världen i förhållande till deras börsvärde. Och de äger bara 1% i Sverige. Så härifrån kommer detta. Det ska vara marknadsviktat i förhållande till börsvärde och det ska vara alla aktier. Åtta år efter att denna artikel publicerades kom den första indexfonden.

En djupdykning i vetenskapens värld

Caroline: Känner du att du har fått något fint i och med att du har pluggat dessa studier? Känner du att du har blivit grundad på något annat vis?

Jan: Nej, jag har inte blivit överraskad av någonting. Å andra sidan – jag som är rädd för kritik – så är detta ett fantastiskt sätt att skydda sig sjäv, typ:

Skyll inte på mig, skyll på studien…

Caroline: Är det här någonting som man får lära sig på Handelshögskolan till exempel? Jag tänker att det kan kännas kul att veta det här. Det var Sharpe och han kom där och då sa han att index funkar bra. Sedan har man testat det och det funkar rätt bra i verkligheten också. Det är kul. Man får en teori och sedan får man se den där ute i där den lever sitt liv i verkligheten.

Jan: Ja, precis. Jag skulle säga att du som lyssnar på den här podden, nu gör vi något som 99% av befolkningen aldrig gör. Att titta på forskning och se vart det kommer ifrån. Jag kommer citera andra fondförvaltare här och jag tror att det är många fondförvaltare som inte ens har läst detta. De har kanske hört talas om CAPM, men de har inte läst studien.

Caroline: Det finns en rikedom i att veta vart saker kommer ifrån. Bara för en själv liksom i sin profession.

Jan: Sedan är det så – som vi har pratat om i något annat avsnitt – att i vissa områden är man expert och då kan man det här nitty gritty. Detta är verkligen nitty gritty det vi pratar om nu. Sedan i andra områden så är man den som är kommunikatören. Jag har t.ex. inte kommit på någon av de här modellerna själv, men jag är förhoppningsvis duktig på att kommunicera dem till andra.

Sedan är det andra områden där man är helt ointresserad och egentligen bara vill veta vad man ska göra med sina pengar. Investera i Lysa, sedan är det färdigt. Vilka kläder ska jag ha på mig, här är lådan med kläder. Jag vill inte lägga mer tid där. Sedan kan det vara schysst att om jag då väljer att titta på exempelvis varför Lysa har gjort ett viss val, så finns det en solid grund till att de har gjort de valen de har gjort.

Caroline: Ja, tittar man närmare på saker så finns det nästan alltid en fantastisk historia där. Jag tänker på vad man hittar i sin klädlåda eller om man köper kakel, så kan man få veta att det är från Marocko och då vet man att det är handgjort, som någon kom på det var den första i världen som kom på detta. Så är man på en sådan skattjakt, som Moa pratade om i ett av våra avsnitt här. Det var mina 25 öre.

Jan: Ja, men sedan finns det där kaklet som kom från någon övergiven fabrik i något U-land, som framställdes med kolkraft.

Caroline: Det finns det absolut. Men man lär sig vart skatterna finns liksom. Precis som du också lär dig det här. Visst finns det en massa fonder som är helt ointressanta och det finns ingenting att hämta där i teoretisk bildning eller så, men man lär sig också vart man hittar det och vilka trails man ska gå liksom.

Eugene Famas effektiva marknadshypotes (EMH)

Jan: Detta är en studie som gjordes av Eugene Fama som heter “The Behavior of Stock Market Prices”, publicerad 1965 och fick Nobelpriset 2013. Detta är det som vi pratade om innan, den effektiva marknadshypotesen, att priset på en tillgång reflekterar all känd tillgänglig information. Utmaningen med detta är att man inte kan bevisa det tekniskt att det stämmer, men under de här 50 åren har det inte presenterats något motbevis.

Sedan finns det då mycket anekdotiska invändningar mot det här, som att den fonden gjorde ”det där”, men den här EMH-teorin har gett upphov till hur många artiklar som helst. Sedan förfinades den också. Det märker man att det är vissa som återkommer. Eugene Fama har legat i ska jag säga. Han är nog den mest citerade i vår genomgång. Jag tror att han står för nästan hälften av studierna.

Han säger att det finns två sätt när man tittar på marknaden eller börsen. Det ena är det som klassiskt kallas för Dow Theory, det vill säga att historien upprepar sig i mönster. Genom att studera historien så kan vi dra slutsatser om framtiden, beteenden, mönster, hur var inflationen, hur var konjunkturen, etc. Sedan finns det de som pratar om random walk. Att priset har inget minne, utan det är mer eller mindre slumpmässigt från en dag till en annan.

The main conclusion will be that the data seem to present consistent and strong support for the random walk-model. This implies, of course, that chart reading, though perhaps an interesting pastime, is of no real value to the stock market investor.

Eugene Fama

Jan: Så han säger att den viktigaste slutsatsen är att den datan som vi har visar ett konsistent och konsekvent stöd för att random walk-modellen stämmer. Det vill säga att priset har inget minne, utan att de är statistiskt slumpmässigt. Detta leder till – säger han – att titta på grafer och teknisk analys och sådant, även om det är en intressant hobby att fördriva tiden med, bidrar med inget reellt värde för aktieinvesteraren. Ord och inga visor.

Så han säger att när man tittar på historien för att bedöma framtida avkastning har ingen relevans. T.ex. teknisk analys har ingen relevans. Det är när skiter i vad företaget gör och bara tittar hur aktiekursen har gått historiskt. Detta var egentligen en av de stora kritikerna när vi gjorde avsnittet om Morningstarstjärnor. Att historisk avkastning inte säger någonting om framtiden. Det finns en annan studie lite längre fram som pratar om att detta är ett av de största misstagen som småsparare gör, att man tror att det är en koppling mellan historien och framtiden.

Oförutsägbar marknad enligt random walk-modellen

This is an extreme statement and the chart reader is certainly free to take exception. We suggest, however, that since the empirical evidence produced by this and other studies in support of the random-walk model is now so voluminous, the counterarguments of the chart reader will be completely lacking in force if they are not equally well-supported by empirical work.

Eugene Fama

Caroline: Så det han säger är att man kan absolut tycka något annat, men siffrorna säger att random walk-modellen gäller, för det finns så mycket studier och så mycket stöd för den. Så det går inte att motsäga egentligen.

Jan: Här kommer nu en av de stora konflikterna, för alla som håller på med aktiesparande med att välja ut aktier, fonder, satsa på om marknaden kommer gå upp eller ner, de säger precis motsatsen till det som han säger. Jag kommer länka till en intervju i beskrivningen från Rapport där de intervjuar Eugene Fama från 2013.

Jag tycker att det är en av de bästa intervjuerna som finns. Så säger då reportern på SVT att fondförvaltare och investerare säger ju att de lyckas hitta vinnarna och då svarar han, ”Yes, but evidence says they don’t.” Då pratar reportern om alla de här tidningarna som säger att detta är de bästa fonderna, analyserna av aktier och detta är det du ska göra. Då säger han att det bara är ren underhållning, som inte skapar något mervärde.

Är det så att du har möjligheten och sitter och kollar på detta på YouTube, så kan du pausa här och titta på den intervjun med Eugene Fama. För den är sevärd.

Så han säger att det inte går att förutsäga morgondagen och man kan illustrera det på olika sätt. Antingen supervetenskapligt som han gör, men hur jag gillra att visa det är med lapptäckena vi har haft. Det är en graf som visar t.ex. hur har stora aktier gått, hur har guld gått, hur har fastigheter gått över en 50 årsperiod. Och då märker man att det är totalt slumpmässigt. Det går inte att säga att guldet var i botten i 15 år och sedan plötsligt är det i toppen. Det går inte att förutsäga morgondagen. Det spelar ingen roll om man pratar om tillgångsslag eller enskilda aktier eller länder eller någonting.

Caroline: Om man tittar på detta och undrar vad det är som syns så är det en massa färgblock som sitter i den här grafen.

Jan: Ja, och när man har tittat på t.ex. de senaste 20 åren så har man tagit de största aktierna på amerikanska börsen och så har man rankat det. De aktierna som var bäst är överst och de sämsta är nederst. Då ser man att de slår hejvilt. Den kan vara sämst detta år och bäst nästa år. Det finns ingen persistence, som man pratar mycket om i studien.

Caroline: Om det hade varit så att någon hade varit bra hela tiden här, då hade väl det synts liksom som ett färgfält, som en rad. Och det finns ingen rad här, bara en massa olika färger.

Ett beteendevetenskapligt perspektiv

Jan: Parallellt med detta då, på 70/80-talet, så gjordes det ganska mycket forskning på beteende. Beteendevetenskap som handlar om hur vi människor är. Vi agerar inte rationellt. Vi maximerar inte vår egen nytta på det sättet som man hade antagit i tidigare studier. Så detta var egentligen ett parallellt spår, som gjordes av psykologer och beteendevetare, som sedan slogs samman av Daniel Kahneman och Amos Tversky, som var de första att merga ihop beteendevetenskap och ekonomi. Så det blev finansiell beteendevetenskap.

En av de mest kända artiklarna var den som hette “Prospect Theory: An Analysis of Decision Under Risk”, som publicerades 1979 och fick Nobelpriset 2002. År 2011 blev den mest känd, för då släpptes den här boken ”Tänka snabbt, tänka långsamt” av Daniel Kahneman. Kritiken som de framförde var då att människor är inte så rationella som antas i CAPM-modellen eller i den här effektiva marknadshypotesen. Det vill säga att vi gör inte matematiskt korrekta val, snarare tvärtom, att vi anstränger oss extraordinärt för att undvika eller minimera förluster. Istället för att göra det som är optimalt.

Det är det som jag brukar säga också att man själv är sina pengars största fiende. Att det är inte 0 sannolikhet att du kommer ställa till det mer för dina pengar än vad aktiemarknaden kommer ställa till det för dina pengar. Det finns en massa forskning och studier på det här. Den här boken ”Tänka, snabbt och långsamt” är fantastisk. Den är ganska tung, men det roliga men den boken är att man läser – för han tar upp en massa studier och en massa exempel – sedan börjar han nästan alla kapitel med en fråga.

Man ska svara på frågan och man vet att man kommer bli lurad, så man försöker vara smart och svara statistiskt korrekt – och då har jag ändå läst ganska mycket statistik på universitet – men jag blir ändå lurad. T.ex. en sådan här grej att hjärnan är gjord för att spara energi. Det är mycket enklare för hjärnan att spara energi genom att säga det jag hör många gånger är sant, istället för att hela tiden ifrågasätta om det är verkligen är sant. Det är en typisk grej.

Tänker du snabbt, eller tänker du långsamt?

Jan: Det finns klassiska exempel som vi har tagit upp i andra avsnitt:

Sven är en person som tycker om att ha ordning och reda. Han tycker inte om att ta särskilt mycket risk och han ser alltid till att ha sina saker i ordning. Vad är Svens yrke, är han bibliotekarie eller är han jordbrukare?

Vad skulle du säga är sannolikheten att man gissar rätt på hans yrke?

Caroline: Nu minns jag den där och tricket är att man vet att det inte finns så många bibliotekarier här i världen tyvärr, och det finns fler bönder. Är det inte så?

Jan: Precis. De flesta skulle säga att det är en 50/50-fråga, eftersom man har två alternativ. Det är få av oss som tänker att statistiskt sätt, hur många bibliotekarier finns det i Sverige? Hur många bibliotek finns det och hur många jordbrukare finns det? Det finns tre till trettio gånger fler jordbrukare än det finns bibliotekarier, alltså borde jag satsa mina pengar på att han är jordbrukare. Det är en större sannolikhet. Ingen av oss tänker att vi borde googla antalet bibliotikarier i Sverige.

Caroline: Nej, man tänker inte långsamt på det viset. Det är väl det han menar? Att man vill bara snabbt ta sig igenom frågan och gå vidare i livet liksom.

Jan: Precis. Sedan pratar han mycket om att hur man framar en fråga spelar väldigt, väldigt stor roll. Alltså, hur man lägger upp den. Om vi tar mitt favoritexempel som jag har tagit upp i andra poddavsnitt:

Föreställ dig att du ska köpa en lampa. Du står i affären och ska köpa lampan för 1000 spänn på Ikea. Sedan är det någon som säger att samma lampa finns på en annan möbelbutik 1,5 kilometer bort för halva priset. Ska du då betala 1000 spänn eller 500 spänn i den andra affären, för att de har en kampanj? Hade du då åkt till den andra affären?

Caroline: Ja, 1,5 kilometer bort. Ja, det hade gjort.

Jan: Ja, och majoriteten gör det. När jag har testat detta på våra workshoppar så är det alltid en majoritet som säger att de hade åkt till den andra. Fråga nummer två:

Vi ska köpa den där Teslan, som vi har pratat om i många år, och så kostar den 500 000. Precis när du står där och ska köpa den där Teslan för 500 000 så säger någon att det finns en annan bilhandlare 1,5 kilometer bort som säljer exakt samma Tesla för 499 500. Hade du åkt till den andra bilhandlaren för att få den billigare Teslan?

Caroline: Nej, det hade jag inte gjort. Men det hade ändå svidigt.

Människans starka förlustaversion

Jan: Det är ganska intressant, för här är det väldigt få som hade åkt till den andra. Återigen, det är samma 500 spänn, samma 1,5 kilometer. Det enda det som skiljer sig är framingen, att det i det ena fallet är 500 i förhållande till 1000 – 50% vilket är väldigt mycket pengar. 500 kronor i förhållande till 500 000 kronor, det är knappt en promille. Då blir det liksom ointressant. Så hjärnan ändrar pengarnas värde beroende på vilken ram.

Caroline: Detta måste de ändå ha sett i en större skala påverka ekonomin. På ett större sätt än att det påverkar dig och mig.

Jan: Ja, detta är det som handlar om förlustaversion och det är det man ser när börsen dyker. Att människor tar ut pengar. Men återigen, samma sak här, att här kan man också testa. Så om jag skulle fråga dig Caroline: ”

Vill du ha rabatt på 50 kronor eller vill du undvika ett överpris på 50 kronor?

Caroline: Jag vill hellre undvika. Jag känner jag vill inte betala mer.

Jan: Exakt, samma sak. Detta är en typisk fråga som är formulerad för att fucka up hjärnan. De flesta av oss kommer säga att jag inte vill betala mer. Skit i rabatt, jag kan betala ordinarie pris, men jag vill fan inte betala något överpris. Det är bara en formuleringsfråga. Om vi sätter priset på 150 kronor och ger rabatt, eller vi säger till kunderna att de kan betala 150 kronor istället för att få ett överpris. Man säljer in försäkringar på detta sätt till exempel.

Detta är jättekul. Poängen med studien är att vi inte värderar en vinst och en förlust lika mycket. Till exempel härom veckan fick jag böter, för jag var på Ica och så glömde jag p-skiva för Elsa grät och jag pratade med en kompis och det var lite kaos. Då fick jag 600 spänn böter. Jag var så jävla förbannad. Vi bråkade om det sedan i köket och det bara tog så mycket energi.

Caroline: Om jag bara får gå in på en personlig grej här nu så du tycker att det är jobbigt med den och blir arg. Medans jag tycker att det är jobbigt för nu måste jag visa upp att jag har blivit av med pengar för dig. Du har väl ingenting så att du måste visa upp en förlust för mig.

Hur vi värderar vinster och förluster

Jan: Min poäng var att de 600 kronorna störde mig så sjukt mycket, men när jag tjänar 600 spänn då är det knappt att jag får någon glädje eller energi över huvud taget. I sin artikel så gör de i alla fall en graf där de visar hur vi upplever en vinst och en förlust i förhållande till känsla.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Illustration av hur vi känslomässigt värderar en vinst eller förlust av samma belopp
Illustration av hur vi känslomässigt värderar en vinst eller förlust av samma belopp

Då konstaterar de att vi värderar en förlust i princip dubbelt så illa som vi värderar en vinst i glädje. Så känslomässigt är det två gånger värre, det blir två minus, för ett plus för samma belopp.

Caroline: Jag vet inte om det är efter att beteendevetenskap som har blivit stort som man börjar prata om det, att våra hjärnor bara är gjorda för att undvika att vi ska överleva och undvika det värsta, smärta, att man är hungrig, och så vidare.

Jan: Jag gillar ju Anders Hansen. Han hade ett vinterprat vintern 2019, som var jättebra. Han säger så sköna citat i den, som att rädsla har en gräddfil i hjärnan och att vi inte är gjorda för att vara lyckliga, utan för att överleva och att vår hjärna inte har utvecklats under de senaste 40 000 åren.

Caroline: Vi är ju inne på forskning här nu, men jag bara tycker att det är så konstigt att när du och jag har försökt ändra om den här gräddfilen i hjärnan, och vi kan inte det, men när vi någon gång skulle tänka på ett generativt och möjlighetsorienterat sätt, istället för rädslodrivet, då får vi så mycket mer ut av det. Så jag tycker att evolutionen har gjort fel.

Jan: För att citera Anders Hansen så säger han att ligger du och sover och det prasslar i busken så kostar det dig 200 kalorier att springa därifrån. Att anta att det är en tiger som vill käka dig och springa ifrån. Om man istället är optimistisk och tänker att det prasslar i busken men det är nog bara vinden – även om det kanske är rätt i majoriteten av fallen – så kan det kosta dig 200 000 kalorier, när då lejonet käkar upp dig. Min poäng är att jag älskar det exemplet för det visar att du kan ha fel 1 000 gånger och fortfarande säga att det var rätt beslut att springa iväg. Jag gillar oddsen på det sättet.

Caroline: Men det jag menar, och säkert också det Daniel Kahneman menar, är att man ska låta rädslan hålla på när den har en plats för dig och det möjlighetsorienterade tänket ska få hålla på när den har en plats. Jag är säker på att han skulle unna alla människor att tänka långsamt när det behövs och tänka snabbt när det behövs.

Jan: Ja, det är det som är poängen med boken, att man ska skifta mellan de två systemen.

Börsen kan vara en känslomässig bergochdalbana

Jan: Vi avrundar med frågan du hade, om hur detta tenderar att vara. Här har jag stulit en graf. Detta är en påhittad graf från IFA.com.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Våra känslor i förhållande till en hypotetisk 5-års period på börsen.
Våra känslor i förhållande till en hypotetisk 5-års period på börsen.

De har ritat en 5-årig graf över en börsutveckling, som det skulle kunna se ut. Så den är inte på riktigt. De har bara visat att det går upp och ner. Sedan sätter de in då känslorna i massa interval från uncertain, interested, confident, greedy, doubtful, fearful och regretful. Hur man känner längs grafens olika händelser.

Då säger man att när den går sidledes då är man osäker, sedan när det börjar gå upp blir man intresserad. När det har gått upp ett tag då blir man confident och när det har gått upp ännu mer då börjar jag bli girig och börjar köpa, för då har börsen gått upp, mina kompisar har tjänat pengar, alla tjänar pengar, bloggar skriver om det, Dagens Industri skriver om det.

Sedan börjar marknaden vända och då kommer alla de här doubtful. Har jag nu gjort rätt? Var det verkligen rätt att investera i den där fondroboten? Var rådet som Jan gav verkligen rätt? Så man börjar vela och tvivla. När marknaden faller ännu mer så blir man rädd och tänker att det var fel. Hur kunde jag vara så dum att jag lyssnade på de här människorna? Hur kunde jag vara så dum att jag köpte det här? Då säljer man.

Sedan börjar börsen gå upp igen och då blir man regretful. Då är man i ånger. Andreas från Coeli han brukar säga att:

Börsen är ångerns tempel. Det finns alltid något som du kan ångra dig över när det gäller marknaden, börsen eller sparandet.

Andreas Brock

Du kommer alltid ångra dig. Ångra dig att du inte köpte tidigare, ångra dig att du inte sålde, och så vidare. Det finns alltid något du kan ångra på börsen.

Jag tänker att vi slutar där. Vi fortsätter kanske inte i nästa avsnitt, utan då ska vi kanske ta in Moa. Det är en god vän till oss och min coach, som vi hade ett ganska intressant samtal med. Sedan återkommer vi med ett eller två avsnitt till som fortsättning på detta. Alla studierna med länkar finns på bloggen, så kolla gärna där.

Kommande avsnitt och en träff i Göteborg

Jan: Sedan vill jag också säga tack till dig som lyssnar och tittar. Prenumerera gärna. Om du tittar på YouTube, klicka på den lilla klockikonen. Prenumererar du i din poddspelare får du gärna lämna en recension och skriv vad du tycker om de här avsnitten.

Sedan vill jag naturligtvis också säga tack till er på Patreon som skapar mycket diskussion och vi ska ha våra första träffar här nu i februari. Vi håller på med 4-hinkar-scenarion och vi har lagt ut årets första tips på börsintroduktion. Så du som är intresserad av att ha lite mer och vara med i vårt community på Patreon läs mer nedan.

Det coolaste av allt är att man väljer helt och hållet sin egen engagemangsnivå. Nu när vi ska ha den första träffen i Göteborg tror jag att vi kommer bli 15 personer, så det ska bli jättekul att träffas och prata och utbyta erfarenheter och utöka sitt nätverk. Så det är jättekul. Tack så hemskt mycket för denna veckan så ses vi nästa söndag precis som vanligt.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Vill du få notis om de kommande delarna?

Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, det kommer ungefär en gång i månaden och ger även de bästa artiklarna och tipsen. Som bonus får du även ett par välkomstmejl med guldkornen från bloggen.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Avsnittet Vad säger forskningen om sparande och investerande? Del 1 dök först upp på RikaTillsammans.

Njut dig till framgång och låt livet kännas lika bra som det är!

Ingen människa har blivit framgångsrik på egen hand. Jag och Caroline skulle inte varit där vi är idag utan vår coach Moa Diseborn. I dagens avsnitt pratar vi bl.a. om: att njuta sig till framgång, låta livet kännas lika bra som det är, fejkmål, värderingar, drivkrafter och intentioner. Vi pratar även om de hinder som, från tid till annan, står i vägen och hindrar oss från att leva det liv vi älskar och älska det liv som vi lever.

Moa är beteendevetare och enligt oss en av Sveriges absolut bästa coacher. Hon har även en lång internationell erfarenhet av arbete med riktigt förmögna klienter, s.k. ”ultra-high-networth individuals”. Det som gör henne på många sätt unik är att hon är en av få personer som både kan prata pengar, investeringar och indexfonder och samtidigt ställa frågor kring vad som är viktigt i livet på riktigt.

En av de bästa frågorna som jag har fått av henne kombinerar flera aspekter i livet:

Hur syns det i ditt kontoutdrag att t.ex. generositet är viktigt för dig?

En av de stora insikterna från samtalen med Moa, på senare tid, handlar just om frågan: Vad är det som är viktigt för mig på riktigt? Vad är autentiskt viktigt och vad är fejk? I avsnittet pratar vi nämligen om att det är lätt att tänka:

En person som jag [med mitt yrke / min ålder / status] borde [göra / vara intresserad av / ägna mig åt / äga / ha] t.ex. en Tesla…

Att vi dessutom lever i ett samhälle där vi hela tiden ska känna att något saknas, leder också till att det är svårt att skilja mina egna och andras önskningar. Att vår hjärna biologiskt är designad för att maximera chansen för vår överlevnad och inte upplevelsen av lycka gör det inte heller enklare.

Utmaningen är dessutom, till skillnad vad många tror, att pengar löser inga större känslomässiga problem. Visst, de skapar möjligheter och löser vissa problem, men i mångt och mycket agerar de bara som en förstärkare. Det är därför det är så viktigt att ha balans i livet mellan pengarna och de mjuka värdena såsom vårt förhållande till pengar inte minst. Lite som Moa har skrivit i sin bok ”Att vara lycklig och rik”. Men mer om det i avsnittet. 😎👍

För dig som är en del av vår Patreon-community kommer Moa också delta i en digital live-podd där du kommer kunna ställa frågor eller bara lyssna med. Jag återkommer som vanligt med datum och anmälningslänk på Patreon.👍

Vi hoppas att vi ses även nästa söndag då vi kommer att fortsätta med del 2 i vår serie: ”Vad säger forskningen om sparande och investerande?”. Då kommer vi dyka ner i studier som visar hur duktiga rådgivare och analytiker är i genomsnitt, Fama-French tre-faktor modell som visar vad som statistiskt faktiskt ger en fördel i sparandet och det viktigaste beslutet man kommer ta i sitt sparande.

Tack för den här veckan och på återseende!
Jan, Caroline och Moa
Uppdaterat: 2020-02-09

PS. Moa har även varit med i avsnitt #24 då vi pratade om ”Pengar är inte lösningen, bara en förstärkare”. Du når henne enklast via mejl på moa[AT]molodi.se DS.

Intresseanmälan för en kickoff med syfte att skapa en Livsplan

Jag och Moa har spånat på en idé som vi vill testa med dig som följer oss. Vi undrar om det finns intresse för en 2-dagars kickoff/retreat. Tanken med retreaten är att skapa en konkret ”Livsplan” som kombinerar de mjuka och de finansiella sidorna. Många har nämligen starka muskler i ett område – som jag t.ex. i ekonomi/sparande – men inte lika mycket i det andra. Vår upplevelse är nämligen att det är först i skärningspunkten mellan ekonomi/livet det magiska händer.

Tanken är att under den första dagen arbetar du, antingen själv eller tillsammans med din partner, kollega, syskon eller vän med att identifiera dina värderingar, förhållningssätt, intentioner och dina drivkrafter. Det vill säga vad är viktigt i livet på riktigt. Därefter kompletterar du det med en ekonomisk plan, siffror, mätbarheter och en strategi för att faktiskt se till att det händer och du kan finansiera det.

Dessutom är ett önskemål, som många av er har uttryckt, att träffa andra likasinnade, få diskutera, bolla och inspireras. Samtidigt är det en möjlighet att få prata om samtalsämnen bortom väder och vind. Vi tänker även att man gör det här på ett riktigt trevligt ställe med t.ex. spa, hotell och övernattning. Om du tycker att det låter spännande, fyll i en intresseanmälan nedan.

Uppdatering 200229: Tack för ett jättestort intresse!
Eftersom er feedback har varit så positivt och översvallande så har vi tagit fram mer konkret och praktisk information som finns via länken nedan. Där kan du även boka en plats på kickoffen i augusti eller januari 2021. 👍

Vi hoppas att vi ses på något av tillfällena!Jan och Moa

Lyssna eller titta på intervjun med Moa Diseborn

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov översikt och innehållsförteckning till videon och podden:

Precis som vanligt matchar tiderna vloggen lite bättre än podden på grund av klippningen. Om du vill ha tidsangivelser, kolla gärna på Youtube.

Transkribering av vårt samtal med Moa Diseborn

För dig som hellre läser än att lyssnar eller tittar på intervjun följer nedan en komplett transkribering:

— START TRANSKRIBERING —

Jan: Varmt välkommen, Moa. Enligt mig är du en av Sveriges absolut bästa coacher. Du har dessutom jobbat mycket internationellt, bland annat i Storbritannien, med klienter som har väldigt, väldigt mycket pengar och även många klienter som får så kallade ”sudden wealth”. Alltså, att den ekonomiska situationen ändras drastiskt med arv, lottovinst eller försäljning av företag.

Sedan har du också jobbat med väldigt många som mig i Sverige. Alltså, människor som är framgångsrika i vissa områden i livet – exempelvis ekonomiskt – men där man ändå inte riktigt känner sig helt nöjd. Jag själv upplevde t.ex. väldigt länge att det var någonting som saknades trots det gick bra. Lite en känsla av tomhet, man nådde mål, men flyttade hela tiden fram målsnöret.

Att njuta sig till framgång

Jan: Det är också roligt för jag har börjat om i Evernote, som är mitt anteckningsverktyg, och då hittade jag anteckningar från våra coachsamtal i 2013-2015. Då var det en stor grej som du tjatade om kring ”att jag skulle njuta mig till framgång”. Då insåg jag att det är någonting som jag verkligen associerar dig med. Kan du inte säga mer om det där med att njuta sig till framgång? För det är ju lite din grej.

Moa: Det handlar väl egentligen om att göra mer av det vi gillar, för att få ett göttigare liv. Jag tänker att vi är många som har Luther på ena axeln och så har vi Jante på den andra och så kör vi ner huvudet och jobbar på.

Just det där att njuta sig till framgång, handlar om att göra mer av det som vi faktiskt är bra på och det som vi gillar. Ofta hör det ihop. Rätt ofta leder det dessutom till att vi vi blir framgångsrika i det vi gör.

Caroline: Jag måste flika in att jag har hört detta nu från två olika källor under de senaste åren. Den ena var Voltaire, den gamla filosofen som skrev klassikern Candide. Där fick jag budskapet att gör bara det som du är bra på, som du gillar, så blir det bra. Och sedan en annan gigant som heter Joseph Campbell, som är en historie- & mytexpert som inte lever längre. Han sa, ”follow your bliss” och det var också jättekonstigt då på 70-talet när han sa det. Men det är en variant av det du säger.

Jan: Ja, många kan uppleva det som kontroversiellt. Det är lätt att tänka att:

Man kan ju inte bara göra sådant som är roligt, men det är ju en myt. Det kan man visst.

Vi har ju arbetat för att designa vårt liv så att vi kan göra mer av det som vi tycker är kul. Men samhället är ju inte designat så. Ett exempel av många är t.ex. den svenska skolan. Den är lite tvärtom. Om du inte är så bra på matte då får du extra matteundervisning. Ibland tänker jag att det är väldigt konstigt om man skulle ta det ur sitt sammanhang. Tänk om man inledde året på företaget med att chefen kommer och säger:

Nu ska vi ha kickoff. Låt oss bestämma ansvarsområden för nästa år. Vi börjar med bokföring och redovisning. Vem är sämst på bokföring? Det är du, Kalle. Varsågod. Då är du ansvarig för bokföringen de kommande 12 månaderna. Då kan du få göra mer av det som du är sämst på.

Caroline: Jag fattar. Det är ju skillnad på svenska skolan och på ett jobb. Du ska utvecklas i svenska skolan och på ett jobb ska du också utvecklas, men på ett annat sätt. Men vad är din poäng där?

Jan: Min poäng är att jag tror att fler borde fokusera på att bli bättre på det som man är bra på, inse vad man inte är bra på och hitta på andra strategier än att ”skärpa sig”. Min upplevelse är att ”skärpa sig” sällan fungerar. Det är ju bara att sätta upp sig själv för att misslyckas, få dåligt samvete och hamna i en dålig spiral. Bättre att testa något annat. Men, jag fattar att det inte är så många som tänker som jag. Normen är ju att man ska lida, kämpa och anstränga sig – det vill säga inte: ”Njuta sig till framgång”.

Ställ dig själv rätt frågor och påverka hjärnan positivt

Moa: Det är därför jag har skapat den där devisen, tänker jag, ”att njuta sig till framgång”.

Allt det vi tycker är härligt i livet är också som en hjälp för att lösa det som är svårt.

Att man kan använda det. Precis som du och jag brukar fråga varandra:

Vad är det roligaste just nu?

Det gör att man sätter sig själv i en sinnesstämning där har mycket större potential att ta sig an även svåra frågor. Så det gör att man mentalt och emotionellt rör sig någon annanstans i sig själv, än vilket tillstånd man själv befinner sig i när man tänker på vad som är svårt och jobbigt i ens liv.

Jan: Men hur kan det där se ut rent konkret då? När du jobbar med dina klienter.

Moa: Jag kan ta mig själv som exempel. I mitt eget företagande och vad jag gör för någonting så tänker jag på allting som jag tycker är svårt. Det är lätt att hjärnan hamnar där, för det är det som behöver lösas. Som min företagsekonomi eller fakturering; att ha koll på det där sakerna. Det är någonting som jag behöver stöd med, helt enkelt, för att få bra snurr på det där. Det är lätt att jag hamnar i tankar kring hur jag ska lösa det och att jag borde skärpa mig.

Men att njuta mig till framgång, då tänker jag istället på ”vad jag tycker är roligast med mitt arbete just nu?”. Därifrån blir det enklare att ställa sig frågor som: ”Hur kan jag skapa bättre omsättning så att jag kan ta hjälp med det som är svårt?”. Istället för att köra ner huvudet och lägga x antal timmar på det där som jag inte är excellent i och inte ens tycker är kul.

Jan: Åh, jag älskar det där. Som du och jag pratade om här om dagen Carro, att

Om du inte gillar spelet som du har blivit satt i; byt spel eller ändra spelreglerna eller lös problemet på ett annat sätt.

Men varför blev det coaching för dig?

Moa: Oj. Jag brukar säga att jag har haft en avbockskarriär. Jag har gjort väldigt mycket olika saker. ”inte det, inte det, inte det”, tills jag hittade det jag ville.

Jan: Vi har ändå känt varandra i snart åtta eller tio år. Vi har en Whatsapp-grupp tillsammans med Niklas Delmar, en av våra gemensamma vänner, och sedan kommer det fram någonting i stil med, ”…när jag spelade bandy i elitserien…” och jag blir alltid så förvånad.

Moa: Jo, jag har gjort mycket olika saker och alltid varit fascinerad av människor. Varför gör människor som människor gör och hur kan vi leva ett bättre liv. Jag är fostrad hemifrån också i den andan, att: ”hur kan du ta ansvar för ditt eget liv?”. Men när jag bestämde mig för att jag skulle läsa och bli beteendevetare, då satt jag i en fuktig källare i Paris och var designassistent där. Jag satt och sydde så mina fingrar blödde till klockan fyra på morgonen.

Jan: Se, detta hade jag ingen aning om!

Sätt mål kring hur du vill att det ska kännas istället!

Moa: Ja, jag har faktiskt börjat sy nu igen. Det är ett av mina glädjeämnen. Jag har en provdocka i vardagsrummet. Men då satt jag där i en fuktig källare klockan fyra på morgonen i Pars och då tänkte jag att nej, det här var inte alls så glamouröst och trevligt som jag hade hoppats på att det skulle vara. Jag hade någon slags utopisk bild över hur det skulle vara att jobba med mode i Paris.

Så då ringde jag hem till min mamma och sa, ”Mamma, jag tror inte att det här är min grej. Vad ska jag göra nu?” Och hennes tips var att söka till beteendevetare istället. Så då läste jag i Uppsala efter det.

Jan: Jag har ju haft dig som coach i många år och jag hade inte varit den jag är idag utan dig. Så jag har dig supermycket att tacka för, verkligen. Men jag tänker att mycket det som jag tycker är både fantastiskt och jävligt jobbigt med dig, det är att man pratar med dig och då säger du att det du egentligen säger är det här. Och då är det alltid så att även om det inte var det jag sa, så är det precis så det känns. Jag upplever att du har en talang för att höra det som inte sägs.

Moa: Ja, precis. Det där är många års träning. Det har blivit en omedveten kompetens för mig. Men dels att jag har med mig mycket av det tankesättet och förhållningssättet hemifrån. Jag kommer från en familj och en lång linje av pedagoger, coacher, psykologer och beteendevetare. Så jag har med mig mycket gratis därifrån. Men sedan är det också alla utbildningar jag har gått. Jag har jobbat med det här i mer än tio år nu så jag tror just det där du säger om att kunna sätta fingret på vad man egentligen menar, det är nog någonting som jag har förvärvat över tid.

Jan: Det var du och jag som började den här konversationen att pengar löser ingenting. Det var en av de anledningarna till varför jag kom till dig. Jag tjänade massa pengar men jag kände mig ändå inte lyckligare och jag blev helt oinspirerad av mina mål. Då sa du att det var för att jag hade satt målen helt fel. Och då sa jag att jag hade läst alla målmodeller och visste precis hur man skulle sätta smarta mål och hela paketet. Den logiska, rationella biten. Men då sa du, om jag inte minns fel:

Ja, men du fokuserar på fel sak. Istället för att sätta logiska mål, sätt ett mål kring hur du vill att det ska kännas istället!

Då blev det bara error i min hjärna. Jag bara va? Ska jag inte sätta ett mål typ förra årets omsättning plus 10% eller förra årets avkastning plus 10% .

Livet ska kännas lika bra inuti som det ser ut utifrån

Moa: Det är därför det är så intressant att vi sitter här idag. Jag tror att våra respektive fält överlappar varandra och kan också bli ännu mer tillsammans. Det är viktigt att ta hand om sin ekonomi. Pengar är viktigt, det ska vi inte bortse ifrån. Pengar är en resurs för att kunna leva det liv som man vill leva. Jag tänker också på det du och jag har jobbat på, att skapa ett liv som känns lika bra som det ser ut.

Jan: Säg någonting om det där. Ibland får jag glimtar då jag tycker att jag fattar det där, och ibland så tycker jag att jag ligger i diket igen.

Moa: Ja, hmm.

Jag tänker att du, och många andra som jag träffar i det här yrket, har ett liv som ser väldigt bra ut. Man har en fin bil på uppfarten, man har en fantastisk fru, en härlig man, en bra familj, ett bra jobb. Man har egentligen ett liv som är väldigt priviligierat, där man känner att man inte borde klaga. Men det känns ändå lite skavigt, eller som du brukar säga, lite knökigt. Så är det för de flesta av oss.

Men ofta så är det att vi letar efter en annan känsla, en annan sinnesstämning.

Det här konsumtionssamhället är också byggt för att vi ska sakna någonting hela tiden och vi ska göra någonting eller köpa någonting för att ändra vår egen sinnesstämning. Det är så vårt samhälle är uppbyggt, att vi ska inte riktigt ska vara nöjda.

Men att börja titta på vad är det jag vill ha egentligen.

Jag brukar tänka så här att när man skriver en bucketlist på vad man vill göra i sitt liv och vad man vill uppleva, då blir det intressant ungefär efter punkt 50. Efter 50 så brukar det bli lite svårare att skriva ner saker och då brukar det bli något i stil med ”se soluppgången tillsammans med en partner”, ”säga tack till min mormor”. Då brukar de där sakerna komma på listan. Grejerna som verkligen betyder någonting och det är saker som vi ofta kan göra nu, oavsett hur mycket pengar vi har.

Caroline: Varför kommer de där efter 50 tror du? Varför funkar hjärnan så?

Jan: Är det inte så att mycket av det där andra är fejk? Vi har ju tagit upp den där Teslan många gånger, även du har hört det Moa, men jag tror att du frågade mig varför jag egentligen ville ha den. Och då kom det fram att när vår kompis Carl-Johan hade sin Tesla parkerad och vi hade grillfest hemma, så var det många som gav mig komplimanger för hans bil. Det kändes jobbigt att den inte var min. Första gången sa jag att den är min, eller jag sa bara tack.

Vill vi verkligen göra det vi tror att vi vill?

Moa: Men om det hade varit din bil som stod där på uppfarten och folk gav dig komplimanger. Hur skulle känslan vara då?

Jan: Känslan är väl det här beviset — den här otillräckligheten som jag har — titta det går ändå bra för mig. Jag har en sådan bil.

Moa: Så det du längtar efter är andras yttre bekräftelse på att det faktiskt går bra. Du är långt ifrån ensam om det. När vi själva vacklar och inte riktigt kan ge oss själva bekräftelse på att ja, jag lever det liv jag vill leva och upplever det jag vill och ta ansvar för det, då blir det också lättare att vänta på yttre bekräftelse på att det vi vill ha är sant.

Caroline: Ja, och jag tänker också att det är typ inte tillåtet nästan att få se soluppgången med sin familj, för det kostar ju ingenting. Och hur konstigt är inte det?

Jan: Så har inte jag tänkt, att nej så kan man inte göra för att det inte kostar någonting.

Caroline: Jag vet inte hur jag ska förklara det. I mitt huvud fattar jag det, men jag kan inte få ut det. Men förstår du vad jag menar, Moa?

Moa: Den här första punkten på listan brukar ofta vara:

Personer som jag borde vilja ha saker som det här. Personer i min ställning/ekonomi borde vilja, t.ex. ta min familj till Thailand på en lång resa. Jag borde vilja ha ett härligt cocktailparty med mina väninnor på ett hustak. Jag borde vilja. Oftast är det där man börjar. Vi pratade litegrann om det här med fejk.

Det är inte säkert vi vill ha det vi tror att vi vill ha, men det märker man ofta när man provar det. Ibland behöver man prova.

Jan: Ja, precis jag testade golf och det var skittråkigt. Jag kände att jag borde spela golf. Precis så som du säger, att ”en sådan som mig borde kunna spela golf.” Till slut så var det så här att jag tar grönt kort då, för då gör jag inte bort mig på en golfbana. Har jag spelat golf sedan dess? Nej. Eller en person som jag borde kunna jaga, för det gör folk som har företag. Gud vad mycket tid och pengar jag har lagt på sådant.

Caroline: Det är som du säger, att man måste prova det. Men kan man inte fejkprova det, att man provar det i tanken, så slipper man lägga alla de här pengarna.

Moa: Jag tänker att det egentligen inte spelar någon roll om det är fejk eller inte. Man kan prova och så lär man sig det, att det inte var min grej att jaga. Eller som att jag skulle vara en sådan person som ska åka på yoga-retreat till Ibiza, men sedan tänker jag att jag hellre lägger den tiden på min familj. Men ibland behöver man prova.

Vi är alla lite normalstörda till mans

Caroline: Jag måste erkänna att det kommer en grej här till mig nu och det är att jag är ovillig att prova saker, därför att när jag växte upp så provade jag lite olika hobbies och det var ett trauma för min familj när jag sa att jag vill inte mer. Det var inte bra. Man skulle fortsätta, inte bara hoppa från det ena till det andra.

Det är nog därför jag har ovillig att prova saker, för det kostar för mycket, både känslomässigt att någon kommer och säger att du kan inte bara hoppa från det ena till det andra Carro, eller att det kostar pengar. Jag har börjat luckra upp det lite, men det är helt sjukt att jag bara såg det nu.

Moa: Det är så vi ofta lever våra liv, att vi blir definierade av det som har hänt tidigare och hur vi kände när vi gjorde det då. Men nu i det här samtalet pratar vi om saker och medvetandegör saker och det är alltid det första steget. Så nu är det frågan då Caroline, om du är sugen på att prova någonting annat. Om du är tillräckligt nyfiken och modig att ta dig an nya saker på ett nytt sätt.

Caroline: Ja, nu när jag har sett det lite bättre så känner jag att då har det inte den makten över mig som det hade innan.

Jan: Det där är jättespännande, för vi har ju haft samtal, som att du vill skriva men sedan hittar jag dig ibland städandes i köket. Då säger jag åt dig att sluta städa, men då blir du nästan förbannad på mig.

Caroline: Ja, och bullshittar dig att det känns bra för mig. Men egentligen har jag ångest om det är stökigt. Det är också ett gammalt beteende, att någon annan blev arg om det var stökigt i köket.

Jan: Det där har varit mycket min drivkraft i ekonomi. Att min pappa dog och vi blev ekonomiskt osäkra, då bestämde jag att så ska jag fan inte ha det i mitt liv. Men är vi alla lite normalstörda?

Moa: Ja, det är ingen som är normal, det kan vi väl komma överens om? I psykologiska termer brukar man säga att vi är normalstörda. Vi är alla lite skadade. Min tyska mormor säger alltid:

Jeder Mensch hat seinen Vogel

att varje människa har sin pippi. Alltså, vi är lite som vi är mest hela tiden och jag tycker att det är ganska befriande.

Ett inre jobb att skapa ett skönt liv

Moa: Jag har blivit nästan tvärtom nu. Om det är någon som vekar sjukt normal och kontrollerad och super-polished, då tänker jag att där är det någonting lurt. Vad vill han eller hon dölja? Men om någon är öppen med sina saker, att det här är utmanande för mig i mitt liv just nu och så här tacklar jag det, då tycker jag att det känns mer ärligt och öppet.

Då finner jag ofta mer förtroende, för livet är inte enkelt. Det kan vi väl också komma överens om? Oavsett hur privilegierade liv vi verkar leva utifrån. Det är som en av mina lärare Maria Nemeth, har sagt:

Life is not for sissies

Caroline: Men nu när vi har konstaterat att vi är normalstörda, kan vi inte gå in lite på de här super privilegierade kunderna som du jobbar med, som kanske har sålt sitt företag eller fått ett arv eller så, och hur de hanterar det när det kommer mycket pengar på en gång?

Jan: Ja, vi ska också förtydliga att vi inte pratar om tio miljoner, utan snarare om 100-200 miljoner eller en miljard kronor. Det är de storleksordningarna. Man tycker att de människorna inte borde ha några problem, över huvud taget.

Moa: Jag brukar kalla det för normalbemedlad, någon som jobbar från lön till lön, som de flesta gör. Då tänker man att när jag får tid och pengar, då ska jag förändra min relation, gå ner i vikt, upp i vikt, resa, göra det där och det där. Men när man får de där pengarna, då är livet ganska mycket detsamma. Mycket problem kan man kasta pengar på, som att få städhjälp eller någon som lagar mat eller handlar eller så där, men till syvende och sist om det handlar om hur vi själva mår och vad vi känner, det är ett inre jobb. Man kan ta hjälp och betala någon som hjälper en guidar en igenom en sådan process, självklart, men det är till syvende och sist någonting som man behöver göra själv rent aktivt.

Jan: Jag kommer ihåg att du berättade om en klient som ville köpa en husbil, var det inte så? För detta märker jag också med många läsare, att t.ex. vi har sålt en fastighet i släkten och nu har jag fått 20 miljoner eller så, sedan ser man att de har en fantastisk ekonomisk situation, men när de pratar om det så märker man att de är stressade för pengarna. De upplever att de inte har råd, att de är rädda för att man ska förvalta pengarna på ett ansvarsfullt sätt. Känner du igen det här?

Gör det du vill göra nu, med en gång!

Moa: Absolut. Det är därför jag och Duncan Glassy skrev ”How to be happy and rich”. Det handlar egentligen om att jobba igenom sina egna föreställningar om pengar, så att man förstår sig själv bättre. Så att inte ens förflutna inte får styra framtiden. Att faktiskt stanna upp och kolla vad man har med sig för idéer och tankar, precis som vi pratade om, hemifrån eller tidigare erfarenheter. Så att vi inte navigerar utefter det utan att vi faktiskt styr vårat eget liv härifrån och nu och framåt.

När vi repeterar sådana här känslor och tankar för oss själva hela tiden, då är det lätt att man också blir väldigt förutsägbar. Att man tänker på samma sätt framåt. Det är då det är lätt att tänka att min mamma eller pappa skulle nog tänka si och så om jag köpte den bilen jag verkligen vill ha, så jag väljer den här modellen istället.

Jan: Det där är en sådan grej som jag har tänkt mycket på, som jag har fått sjukt mycket skit för. Jag upplever att om man har ett bristtänk redan innan man har fått pengar så kommer man ha ett bristtänk även efter man får pengar. Det finns ju hela den här FIRE-rörelsen, financial independence retire early, där folk kanske spar 80% av sin lön för att kunna säga upp sig. Vid något tillfälle frågade jag om det inte vore enklare att bara byta jobb om man inte trivs på jobbet. Min tes är att om du har sparat de där 80% och vant dig vid det, då kommer du leva så även resten av livet, så det spelar egentligen ingen roll att du har försakat en massa grejer. Vad är din upplevelse?

Moa: Åh, jag tänker så mycket när du pratar.

Men jag tänker att livet är för skört och för fantastiskt för att vänta på livet. Gör det du vill göra nu. Med en gång. Oavsett om man tänker att vi ska gifta oss när vi kommer upp till den här summan på ett konto. Gift dig imorron och ät varmkorv istället för en trerätters middag. Gör det som du verkligen vill göra nu. Vänta inte. Sedan kan ni fira igen och ha ett tioårsfirande. Vänta inte. Gör det nu, med en gång.

Jag brukar tänka att för mig är livet som en skattjakt, litegrann. Jag tänker att jag gör jag litegrann av det där som jag känner att jag vill och är nyfiken på, så leder det mig vidare till nästa skatt. Det öppnar upp.

Caroline: Jag upplever också det. Så fort jag börjar follow my bliss liksom, så kommer det massvis med små härligheter hela tiden. Men det fattar man inte förrän man har provat på det.

Bryta hjärnans gamla banor med positiva vanor

Moa: De allra flesta vill ha en garanti för att det funkar innan man börjar. Men det får man inte, utan man måste prova. Känner man att jag skulle vilja läsa mer böcker, börja gör det då, sedan leder den boken vidare till nästa bok. Eller om man skulle vilja skriva mer; börja skriv. Sedan är det någon annan som hör att man skriver, som tipsar om en kurs, och helt plötsligt så har man kommit in på ett helt nytt spår.

Caroline: Det blir ett väldigt rikt liv. Men Jan, känner du det? Provar du grejer? Jag blir nyfiken nu på dig kring det här med skattjakten och så. Du gillar ju att jobba och jobbar väldigt mycket, men sedan säger du ibland att du skulle vilja läsa mer, men provar du det då och vad öppnar sig för dig?

Jan: Detta har inte du och jag pratat om, så nu kan vi ta fem minuters live coaching här. På nyår var vi hos några vänner och de är privatekonomiskt väldigt framgångsrika. Vi kom in på att prata om investeringar på nyår, det är klart att man pratar om det -— och då kom vi in på det här med att investera i onoterade bolag. Då sa jag att jag investerar inte längre i onoterade bolag, eftersom ribban är ganska hög. Man ska in med flera hundra tusen och statistiskt är det bara 4% av alla onoterade investeringar man lyckas med. I 96 fall av 100 kommer jag att misslyckas.

Då säger vår vän att han vet, men att han investerar för han vet ju att det kommer hela tiden nya pengar. Då tänkte jag att rationellt kommer det vara så i vårt liv också, att det kommer komma pengar, det kommer inte bara sluta komma in lön helt och hållet, men känslomässigt så var min första tanke att det kan du inte veta. Det kommer gå åt helvete. Upp som en sol ner som en pannkaka. Alltså, den rädslan bara kickade in, som är helt irrationell.

Moa: Men då är det det som också kommer att driva dig, i hur du strukturerar ditt liv framåt. Ju mer tid du spenderar kring de tankebanorna.

De allra flesta människor vaknar på morgonen och börjar tänka på sina problem. Utmaningar som man har. Det också här att njuta sig till framgång kommer in. Vad vill jag verkligen göra idag? Vad skulle vara njutfullt? Att låsa upp det där litegrann.

Att man vaknar som ett barn och med en gång börjar man tänka på problem och så har man andningen här uppe. Jag måste göra det och det och det och lösa det där och sedan ska jag hämta och lämna.

Träna hjärnan genom att välja andra perspektiv

Jan: Detta tänkte jag på bara här om dagen, att jag är så himla rädd för att säga nej till folk. Jag fick ett förslag av någon som ville starta ett företag och jag kände att det var skitjobbigt. Jag ville inte och jag har andra saker som är roliga i mitt liv. Men just när jag skulle skicka ett nej till den här personen, då blev det sjukt jobbigt.

Moa: Kan vi stanna där bara? Jag ska säga någonting om det, men jag kommer tillbaka till det där nyårssamtalet. Jag tänker egentligen att det som är fantastiskt med vår hjärna, det är att vi bara kan tänka på en sak åt gången. Vi har en väldigt gammal hjärna, jag brukar säga att vi är 40 000-åriga djur. Hjärnan har inte utvecklats speciellt mycket, även om vårt moderna samhälle har gjort det. Så vi kan bara tänka på en sak åt gången, vilket är de bra nyheterna och de dåliga nyheterna.

Men då kan vi använda det till vår egen fördel. Antingen kan vi då tänka att det aldrig kommer att räcka, tänk om pengarna tar slut och komma från det här bristperspektivet. Men det som är fint är att vi också kan hjälpa hjärnan att fokusera på att tänka mer att det alltid finns tillräckligt. Det kommer alltid finnas tillräckligt med pengar för mig för att det leva det livet jag vill ha. Att man medvetet skiftar fokus och väljer att tänka positivt.

Grejen är att hjärnan är inte så smart. Jo, den är fantastisk, men den skiljer inte på om det är en intern dialog eller en visualisering, eller om det faktiskt hänt på riktigt. Det är samma kemiska process.

Om vi skulle blunda nu och föreställa oss den här situationen på nyårsmiddagen där. Men jag har alltid tillräckligt med pengar för att ha roligt och investera i någonting spännande, oavsett hur det kommer gå. Jag har alltid en avsatt pott till det. Det finns alltid tillräckligt och det kommer alltid komma in mer pengar i din lekhink. Att växla tankarna till det, som gör att du rent känslomässigt kommer att befinna dig någon annanstans.

Caroline: Hur lång tid tar det att träna hjärnan?

Jan: Här blir jag så skeptisk. Det var inte alls meningen att hoppa in, men hur ska jag veta det, liksom?

Moa: Det är faktiskt en bra fråga, för man ska inte heller bara sätta sig i ett mörkt rum och bara tänka, ”det kommer gå bra, det kommer gå bra, det kommer bra”. Man behöver också ha en strategi och en plan för hur man ska kunna komma dit man vill. Det vet ju jag att du har. Du har en väldigt utarbetad strategi bakom din ekonomi. Det är ju det ni gör, helt enkelt. Då blir det någonting som du kan addera i den situationen.

Livet är faktiskt en skattjakt

Caroline: Men nu hade vi en jättebra diskussion. Jag vill bara komma tillbaka till det där om skattjakten, Jan. Har du upplevt att du har öppnat dörren till någonting och känt hur det spännande det blir? Jag tänker att du upplever det när du bloggar och idéer som dyker upp och så där. Men att du bara kanske skulle gå på den här linjen där dina skatter radar upp sig.

Jan: Ja och det blir ju fantastiskt. När vi började för nästan 14 år sedan, det var inte som att jag tänkte att 2020 då kommer vi sitta här och spela in en podd i veckan och vi kommer kunna försörja oss på bloggen. Det har verkligen varit just det där att man jagat de här skatterna. Jag tycker att det är roligt och handen på hjärtat, idag så har jag designat mitt liv så att 70% av min tid så är jag på den här skattjakten och bara har roligt.

Caroline: Men skatterna är alltså inte fysiska grejer, utan idéer. Jag upplever så här att när jag går på skattjakt — det senaste halvåret har jag väl gjort det, för att jag har börjat skriva och så och börjat gå till en dam som lär mig att teckna och så — då känner jag att jag öppnar min hjärna för allt fint som finns i livet. Då tycker jag också att det är lättare att säga nej till saker.

Moa: Precis. Det är för att du fokuserar på de där sakerna som du är nyfiken på.

Caroline: Ja, för det är helt oemotståndligt när skatterna uppenbarar sig.

Jan: Ja, Patreon är ju en skattjakt för mig. Gud, vad roligt. Nu ska vi ha träff i Göteborg på tisdag, träffa en massa människor som vi bara skrivit med på Patreon. Och samskapandet när vi tog fram portföljerna nu i år. Det ligger väldigt nära mig. Jag valde namnet RikaTillsammans för att ”tillsammans” är en väldigt viktig värdering för mig. Så absolut.

Moa: Också för att koppla tillbaka till det du sa om modet att säga nej när man får erbjudanden som är bra, men inte känns rätt just nu.

Det handlar om att våga stå för det som är viktigt för en och göra det, naturligtvis, men vi ska också vara medvetna om att de där rädslorna, som är universella, kommer spela in hela tiden. Frågan är om du vill lyssna på dem eller inte.

Du har nämnt två universella rädslor nu: jag kommer aldrig ha tillräckligt med pengar, det kommer att gå åt helvete, så småningom. Upp som en sol ner som en pannkaka. Det där är en del av hjärnan som är det som förutser allt det som kan gå fel. Det har varit någonting som har gjort att vi har överlevt som art, väldigt framgångsrikt. Men just det där att pengarna kommer att ta slut eller om jag inte säger ja nu, så kommer de inte vilja leka med mig nästa gång. Jag kommer bli ensam, de kommer inte tycka om mig.

Rädslor som vi alla har

Caroline: Det är en dödsrädsla att bli utesluten från gemenskapen. För mig är det supertydligt. Att inte få vara med, för att man är dödsdömd när man är ensam. Det är en klockren rädsla för mig.

Moa: Ja, det är en biologisk rädsla. Om man tittar tillbaka så har det faktiskt varit så, att vi har haft mycket mindre chans att överleva på prärien eller här i Norden eller vart vi nu har levt, tillbaka i tiden.

Caroline: Jag ska bara flika in att nu när jag går in i mig själv och skriver och lyssnar inåt och så, jag måste kapa bort en massa distraktioner och det betyder att jag tyvärr inte hinner med så många människor och möten och fikor och sådana saker, som jag har gjort innan. Där är det också jäkligt jobbigt att säga nej och ha blockade dagar när ingenting får komma in. Det har kommit in så mycket under de här blockade dagarna på grund av min dödsångest. Men sedan tänker jag på Ingmar Bergman, som isolerade sig på Fårö, och jag förstår honom precis. För man behöver få vara i sig själv utan de här distraktionerna och det tror jag att många skulle kunna skriva under på, att det hade varit jätteskönt.

Moa: Absolut och jag tänker att när man hamnar i perioder där skrivandet blir väldigt viktigt, eller om det är någonting annat, att se livet i perspektiv. Att också måla upp den här 100-årsplanen. Att se att nu kommer det komma en period av skrivande för mig här. Jag planerar att det ska få ta ett år, eller fem år, och sedan vill jag avsätta mer tid att vara mer social.

Caroline: Men då vill de inte vara med en.

Moa: Man får väl hålla det på en bra nivå.

Vi tror ofta att våra rädslor är specifika för oss, liksom bara i mitt liv, men att inte räcka till, att bli utesluten, att inte ha så att det räcker oavsett vad det är, det är något vi alla kan känna. Att jag är inte alls lika framgångsrik som det ser ut, alla andra har listat ut sina liv och jag har inte det.

Det är också den här gruppen som vi pratade om, att man har skapat det man förväntade sig att man skulle i livet. Allting ser bra ut på pappret och sedan börjar det kännas lite tomt inuti.

Det är väl då det är dags att börja titta på det här med en livsplan och koppla ihop ekonomin med vad man vill uppleva i livet, vad man vill känna. Jag tänker att, apropå rädslor då, vad man också ska fokusera på är en av de grejerna jag alltid brukar komma tillbaka till det är att någon som har sammanställt en väldigt fin lista som heter ”10 Wishes of the Dying”.

Om att placera tid och pengar i linje med sina värderingar

Moa: Det är en kvinna som har jobbat på ett ställe dit folk kommer för att dö och hon har sammanställt i en skrift vad är de vanligaste sakerna som folk som vet att de ska dö, vad är det de säger? Ofta är det saker som att ha mer roligt, jobba mindre, vara mer med familjen, leva mer av det livet som var viktigt för mig. Inte att man ska tjäna 100 000 till, utan det handlar mycket om att vara sann mot sig själv och leva sin egen dröm.

Ofta när jag träffar folk som är 70+, så brukar de skita mer i yttre konversioner och vara lite mer sanna mot sig själva. Yngre personer också, men speciellt om man har gått igenom något trauma, eller om man har förlorat någon nära anhörig.

Ofta behöver det ha hänt någonting i livet. Att man har varit deprimerad eller att det har dött någon eller att man har varit med om någonting större. Att man hade kunnat dö.

Caroline: Kan det också vara det att man får perspektiv på att man inte gjorde det man ville? Och nu är jag 60, liksom.

Moa: Ja, precis. Det brukar skynda på. Men jag tänker att man kan ju växa utifrån en smärta, utifrån en prövning, absolut. Men jag brukar alltid uppmuntra mina kunder att göra den resan utifrån ett perspektiv där man redan mår bra. Du måste inte få cancer eller gå bankrutt.

Jan: Men nu kommer mitt lilla rant. Jag pratar mycket egentligen från — och det är mycket tack vare att jag har hängt med dig de senaste åren — för jag upplever att mycket inom ekonomi handlar om att man ska ha så hög avkastning som möjligt, man ska tjäna så mycket pengar som möjligt, och jag själv sprang ju det ekorrhjulet jättemycket. Ända tills du var på mig och frågade vad är det som är viktigt och vad är det du vill känna. Det var då det kom fram att jag vill jobba med Carro, jag vill jobba hemifrån, vi vill ha hela vårt liv inom 1 000 meter och hela det där paketet.

Men då inser jag att pengar — jag tror det är du som har sagt det:

Pengar ska placeras och konsumeras i linje med ens värderingar, drivkraft och intention.

Det där är roligt, för det har jag sagt hur många gånger som helst. Men kan du förklara vad du menar när du säger att pengarna ska användas i linje med drivkraft, intention och värderingar?

Pengar som en hävstång in i det liv man vill leva

Moa: Så här tänker jag:

Om vi börjar i just det här att jag tänker att pengar ska vara en hävstång in i det livet du vill leva. Den resurs som man kan använda sig av för att leva mer i linje med den man är och vad som är viktigt. Om man inte gör så, utan mer jagar avkastning, då blir det mer som du och jag har pratat om också, att man har emotionell volatilitet.

Vi vill frikoppla det personliga, privata livet från börsen. Självklart ska man ha koll på sin ekonomi, det är inte tal om det, pengar är viktigt, men vi behöver också titta på om man lever i integritet med sig själv.

Det tycker jag är ett väldigt bra ord.

Hur lever jag i integritet med mig själv?

Så en värdering kan vara att det är viktigt för mig att vara sanningsenlig, det är viktigt för mig att ge och få support av andra människor och här i är vi i RikaTillsammans-podden, så det är också att skapa tillsammans.

Jan: Ja för mig är tillsammans en viktig värdering. Jag vill bjuda in och vara tillsammans. Som när du föreslår att vi ska ha middag, då blir jag sugen på att bjuda in Filip och Jenny och Niklas m.fl. Men då kanske du vill att det ska vara bara vi två, men tillsammans är en default för mig. Harmoni och lugn skulle jag säga är viktigt för dig. Kreativitet och fina saker.

Caroline: Jag tycker bara att det är lätt att man hamnar i någon slags fejk-värderingar, liksom. Precis som att man måste rada upp 50 och sedan kommer de viktiga.

Moa: Därför så använder vi strukturerade övningar för att hitta de där orden. De där som lyser upp för just dig. Och sedan att man då lägger sin konsumtion och sitt sparande i linje med det. Du har redan berättat det där med målerikursen, du har investerat både tid och pengar i den, och det är någonting som är viktigt för dig. Kreativitet.

Jan: Precis. Jag gillade jättemycket det där när du och jag pratade och så sa du,

Hur syns det i din ekonomi att detta är viktigt för dig?

Jag tyckte det var en briljant fråga. Om jag tittar på ditt kontoutdrag, syns det att kreativitet är viktigt för dig?

Om jag tittar på ditt kontoutdrag, syns det att ”tillsammans” eller ”generositet” är viktigt?

Om det är viktigt för mig att vara generös, men jag har inte gett bort eller bjudit på någonting de senaste månaderna, då lever jag inte i integritet. Då har jag den här inre konflikten.

Caroline: Ja, vad är den där inre konflikten? Det tycker jag är intressant. Jag upplever att jag har en inre konflikt med att lägga pengar på min hobby.

Harmoni mellan tankar, känslor, handlingar och det man säger

Jan: För att jag säger att jag göra någonting — jag genuint tänker att jag ska göra någonting — men jag gör inte det. Då har jag ett energiläckage. Integritet är så intressant, ett ämne man skulle kunna ha en egen podd om. Jag brukar tänka att det är som tre olika rör. Det ena röret är vad är det jag tänker och känner. Det andra röret är vad är det jag säger och det tredje är vad är det jag gör. Ibland kan det vara olika, att jag tänker att jag borde gå och träna. Jag säger att jag ska gå och träna, men jag går inte och tränar. Då är det ett energiläckage.

Eller om chefen kommer och säger att jag ska skriva en rapport och jag säger att jag ska göra det och jag gör det, men innerst inne vill jag inte. Det är också ett energiläckage, för att man inte är i integritet.

Caroline: Då kan man märka det när man inte gör det man säger och tänker, eller man mår dåligt.

Jan: Jag mår ofta dåligt fysiskt, att det blir som en slitning.

Moa: Det är det vi jobbar på i samtalen egentligen. Man kan tänka intellektuellt på någonting, men sedan behöver man lägga lite till rätta. En sådan viktig punkt för mig är estetik. Jag älskar när det är vackert omkring mig. Jag vet att du också har ett intresse för hudvård, t.ex., då tänker jag att det ska synas på mitt kontoutdrag.

Det här är min värdering, estetik, hur matchar det med mitt kontoutdrag?

Då avsätter jag en viss budget för det varje månad, men jag har hela tiden tankar om att det är världsligt, att jag borde lägga det på någonting annat.

Caroline: Jag gör exakt samma. Dömer det och mår dåligt kring det och ändå gillar jag det. Det är så jäkla messed up.

Moa: Ja, det är ett eget tänkande då, ett dömande om att jag investerar pengar och tid i det.

Caroline: Vet du vad som händer om jag inte lägger tid och energi på det? Då mår jag ännu sämre. Så det är lika bra att köra.

Testa något minst 100 gånger innan du säger att det inte går

Moa: För mig så sväller det till självomhändertagande, att jag visar mig själv respekt och att det är en stund när jag sköter min egen hudvårdsrutin på kvällen. Det är avslappning, jag tar den tiden för mig själv. Det är en av mina rutiner/vanor att göra det och det är också då jag har en tacksamhetspraktik. Det är också som en skattjakt, att säga jag skulle vilja ha en hudvårdsrutin och så hitta en hudvårdsterapeut och så gick jag vidare på den och hittade andra saker som var viktiga i det. Nu är det kopplat till att säga tack till mig själv för dagen. Att ge mig själv den omtanken och den kärleken, i den handlingen.

Jag har en massa tankar om det ändå, men det är det här jag menar med att skifta fokus. Antingen kan jag tänka att det var dåligt Moa, det var fult att lägga pengar på det och det var världsligt, inte andligt. Eller så kan jag vara villig att säga ja och jag sedan omvärdera om ett halvår. Men jag brukar inte förhandla med mig själv under den tiden jag har satt det målet.

Jan: Vid något tillfälle sa du till mig att:

Innan du har testat 100 gånger så har du ingen rätt att uttala dig om huruvida det funkar eller inte.

Caroline: Det har Jan sagt till mig också och det säger jag till Freja. Det är mycket du säger Moa, som är bra.

Moa: Jag tror att ge hjärnan den möjligheten att ställa om, för vi kom in lite på vanor tidigare också, vi pratade om FIRE, just att man har vant sig vid att spara 80%. Vanor är extremt starkt. Det är ungefär 70% av de tankarna vi har varje dag, som vi repeterar nästa dag. Vanor är någonting man ska automatisera. Det är därför jag säger att man ska prova 100 gånger och inte förhandla med oss själva hela tiden när vi har satt en plan.

Jag tänker att ha ekonomin som grund och använda det som en hävstång in i det mest fantastiska liv du kan föreställa dig, så behöver man också ha utarbetad strategi, struktur och plan för hur det ska hända. Man behöver ha en vision och att man tänker lite på den visionen som att det redan är sant. Lite affirmativt. Om det skulle vara så att jag har den bästa ekonomin jag någonsin kan tänka mig, hur känns det då? Hur är det då? Att man umgås med de känslorna och de tankarna. Det händer någonting i oss då. Det är en annan inre kemisk cocktail.

Caroline: Ja, jag upplever också att hjärnan jobbar bakom ryggen på en för att uppfylla på det som är sant i en vision.

Viktigt att skriva ner sina intentioner

Jan: Nu har vi pratat om värderingar. Hur skiljer det sig från intention och drivkraft? För du brukar säga värderingar, drivkraft och intentioner. Det är mycket det man jobbar med tillsammans med dig.

Moa: Jag kan ha, som du säger, de här tre rören. Jag kan ha en intention om att vara fysisk frisk och i god form, det är själva intentionen, men sedan måste jag också ta det från intention till handling. För att man ska leva ett koherent liv i integritet med sig själv. En intention kan vara väldigt viktig och här är viktigt att man skriver ner det här. Det är här de allra flesta går vilse. Man kan ha en vag intention om att jag vill vara en bra förälder eller kärlekspartner eller vara fysiskt frisk och i god form, men att man faktiskt skriver ner det och sedan går vidare då tittar på vad det innebär i handling.

Jan: Precis, för det där upplever jag som ett vanligt misstag. När man kommer från ekonomihållet så har man ett mål att det är bättre att ha pengar än att inte ha dem och då vill jag ha så mycket pengar som möjligt, för att det löser flera problem eller skapar flera möjligheter. Men efter att ha jobbat mycket med dig så kände jag att det var ganska slarvigt av mig, att tänka på det sättet. Egentligen borde jag tänka på vad jag vill ha i mitt liv och vad jag vill uppleva. Vad är det jag vill känna — som jag tycker är jättesvårt — och sedan egentligen sätta en prislapp på det, så att den finansiella planen går parallellt.

Moa: Ja, om vi stannar där. Ett konkret exempel är att vara generös. Det är någonting som är viktigt för dig. Och att också titta på vad det innebär i handling och vad det kostar per månad eller per år. Generositetshinken. Ny hink! Men också det där som du brukar vara så bra på att säga också, Jan, att vara väldigt konkret med vilket mål man har. Så att man kan vinna spelet. Att skapa ett spel som man vill spela, men också som man kan vinna.

Det de allra flesta av oss gör det är att sätta upp ett mål och när vi når dit så firar vi inte och stannar upp, utan då flyttar vi fram målsnöret och så springer vi vidare. Så blir vi trötta och lite tomma.

Jan: Vi bakar en kaka vi aldrig äter. Istället kastar vi den och börjar baka en ny kaka.

Moa: Ja, precis så. Det vi vill göra då är att hjälpa folk att baka en kaka som de också kommer att äta och som de gillar smaken på.

Skulle en helgworkshop vara något kul och intressant?

Jan: Det där är både spännande och läskigt, det är apropå det där samskapandet. Du som lyssnar eller tittar känner att ni skulle vilja testa att hänga med Moa och mig under en helg och experimentera mer det där… För jag tror att många av de som lyssnar på det här är ganska duktiga på den finansiella biten, men de kanske är nyfikna på att gå djupare in i det här. Då kan man faktiskt skicka in en intresseanmälan. Det är inget vi har bestämt, utan detta är en tanke bara. Skulle det vara roligt att göra en kick-off med en partner eller en vän?

Moa: Jag träffar många som de allra flesta lyssnare och tittare är. Man vill ha ett strukturerat tillvägagångssätt och det är precis så vi kommer att jobba. Vi kommer titta på dina intentioner, vad är viktigt i livet, men också att man tittar på vad du har för vision. 1. Vision, 2. Sätta mål, 3. Skapa strategi för att uppnå de målen. Det handlar mycket om vanor. Hur bygger man vanor i vardagen. För vanor är egentligen det som är vårt transportmedel till våra mål.

Jan: Vi har inte supermycket tid, men om du skulle kunna sammanfatta lite. För du har verkligen gått igång på vanor det senaste året.

Moa: Ja, som coach blir man så himla tränad också, att sätta upp mål och skriva ner sina mål. Och det är superviktigt att ha definierade mål, absolut, men man behöver också ha vanor som understödjer att komma till de målen, så att det blir en genomgående beteendeförändring, på riktigt. Som ett exempel så brukar jag sätta tema för varje år. Förra året var det att springa. Springa mycket och springa långt. Jag sprang fjällmaraton i Vemdalen och så var vi i Schweiz och sprang ett alplopp, jag och min man och några kompisar.

Har jag sprungit någonting efter det? Inte så mycket. Jag hade målet att springa, men jag hade inte själva vanan bakom att bli en löpare. Därför har jag halkat av den hästen. Det jag har gör nu mer vanor, det är att vanor som man vill ha vill man underlätta för. Det jag har gjort för att göra det lättare för mig att komma ut på en löprunda det är att alltid ha mina löparskor i hallen. Jag ser dem där och behöver aldrig gå in och leta i vår stökiga skrubb. Jag har mina löparkläder på ett speciellt ställe. Det är lätt att hitta dem. Ofta är de jobbigaste metrarna inifrån och över tröskeln ut.

Jan: Det där tycker jag också är ganska spännande. Det är så mycket vi hade kunnat prata om. När du och jag började arbeta tillsammans så var jag ganska uttråkad på mål. Då började vi prata lite vanor men vi pratade också mycket om det som jag gillar; standarder. Alltså, vad är den lägsta nivån jag är villig att acceptera i mitt liv. Jag upplever att mål är att den där kakan ska bakas och sedan är den färdig vid något tillfälle, medans en standard för mig är att det alltid ska stå en kaka i kylen. Att jag alltid vill ha det på en viss nivå i livet.

Tillåt dig att drömma stort för att få mer energi

Jan: Vi har pratat mycket om en standard som att vi har städning varje vecka. Det är så vi vill ha det. Vi har Linas matkasse för att det är bekvämt. I vissa områden har man superhöga krav på sin standard och i andra områden, som bil för mig, där har man inte så jättehög standard.

Moa: Jag vill ju utmana det där. Du säger, ”Vad är den lägsta standarden som jag kan acceptera?” Det där är också kopplat till det du sa Caroline, att man matar sin hjärna med sökningar. Hjärnan är som Google. Söker du på söta katter, då är det det du kommer få. Söker du ”Vad är den lägsta standarden som jag kan acceptera?” Då är det det du kommer se bevis för.

Jan: Men för mig är det inte negativt tolkat. För mig handlar det om att höja den lägsta nivån. Att jag inte är beredd att acceptera att jag ska vara på ett jobb där någon säger till mig vad jag ska göra. Jag fattar vad du menar. För mig är det bara ett annat sätt att se det. Sedan kommer jag alltid från rädsla, brist och negativitet, så man kan säkert omformulera begreppet standard, eller den lägsta nivån.

Vilken nivå vill jag ha i det här området i mitt liv?

Det är en mer positiv fråga. Vad skönt att det inte är jag som är coach.

Moa: Men i den bästa av världar, vilken bil skulle du köra då? Oavsett vad andra tycker, vad du har för ekonomi, bara det att tillåta sig att drömma fritt.

Jan: Vad jobbigt, för då dyker det upp en annan bil än den som står på uppfarten. Det hade blivit en Porsche eller en Tesla, men sedan tänker jag direkt att jag inte har garage till den.

Moa: Ja, då ska man genast ta ner den där. Men bara det att tillåta sig att drömma. Det skulle vara spännande att komma till en workshop eller en weekend retreat, eller vad vi nu kan skapa tillsammans. Men just också att ge sig själv lite utrymme från ens logiska, rationella tankar litegrann och drömma så stort man kan.

Hitta in i den här visionen för att mata sin hjärna med de mest positiva möjligheterna som finns. Sedan titta på vad man har för mål, vad skulle jag vilja, och hur kan jag bryta ner det till en strategi för att faktiskt komma dit. Att kombinera då en plan för livet vad jag vill, med min ekonomi, så att det blir realistiskt.

Caroline: Jag kan tänka mig att en del som lyssnar och tittar känner att det är jättesvårt att veta vad man vill. Men då kan det vara härligt att veta vad som skulle kunna komma ut i ens liv om man parade ihop målen och känslorna med pengar, liksom.

Meningsfulla mål istället för att bara tävla mot index

Jan: Jag skulle säga att växten inte kommer där man redan är duktig. Det kommer i det som är ovant. Jag upplever att mitt liv har blivit mycket rikare av att hänga med Moa, än att jag bara skulle bli mycket bättre på Excel. Jag kan ha riktiga Excel skills i vilket fall, men skillnaden i mitt liv är som att ta det från 90 till 95. Det kommer inte plötsligt bli 180.

Caroline: Det är svårt att peka på vad som skulle hända i ens liv om man började gå åt ett helt nytt håll med sådant man är ovan vid, som känslomässiga mål och sådant.

Jan: Jag tänker att man får pröva och jag brukar också alltid säga till dig att det bästa är att man inte vet innan man har prövat.

Moa: Jag tänker att den här kombinationen mellan att ha en strukturerad ekonomisk tanke bakom hur man strukturerar sin privatekonomi, men också att man planerar sitt liv. Vad ska jag använda de här pengarna till för att öka tillfredsställelsen? Men jag tänker också att det här skulle funka för de som är väldigt duktiga på att drömma och ha visioner, men inte är lika strukturerade med sin ekonomi. Att det skulle funka åt båda håll. Det finns de två grupperna.

Jan: Ja, ofta är det det ena eller det andra. Men det andra som jag också tycker är så coolt är att när man väl sätter prisen på målet och räknar ut beloppet, så inser man då t.ex. att då behöver man kanske inte heller ta den risken på börsen. Nu blev det väldigt konkret. Men jag behöver kanske inte jaga 8% avkastning. Det räcker att jag får 5% avkastning, vilket betyder att plötsligt kan jag ha en balanserad portfölj med 60% aktier och 40% räntor, för jag vet att även den tråkportföljen kommer kunna ge mig det livet som jag vill ha.

Moa: Precis.

Helt plötsligt kan du vinna/trumfa det. Om du känner att en viss procent i avkastning gör det möjligt för mig att leva det liv jag vill leva, då kan du också göra ännu bättre resultat. Då tävlar du inte mot index.

Jan: Det är det som din styrka Moa att du kan citera index. Det är inte många coacher som kan det… Du är cool, Moa.

Moa: Tack detsamma. Det är det här som är så roligt. Det är här vi har roligt tillsammans, med att leka och utveckla det där. Det är väldigt värdefullt för oss och det är det vi vill dela med oss av.

Ta kontakt med Moa eller skicka in intresseanmälan

Jan: Om du tycker att det låter roligt och skulle vilja ha mer info om detta, så kommer vi att lägga ut en länk med mer information. Då kan vi se om det finns ett intresse och då testar vi ett datum och kör en fredag-lördag har vi spånat. Då blir det en dag med dig och en dag med mig. Det blir skitbra. Sedan vet jag också att du tar inte så många klienter per år, utan du är ganska exklusiv. Men man kan skicka ansökan via e-post.

Moa: Ja, man kan gå in via hemsida, på molodi.se och där kan man skicka ett mejl till mig på moa[AT]molodi.se

Jan: Du, Moa, på en skala 1-10, hur konstig är du?

Moa: Om 10 är konstigast och 1 är supernormal… Jag får en flipp i hjärnan och tänker att det är konstigt att vara normal. Men då är jag nog en 8 kanske. Normalt konstig liksom.

Jan: Om du skulle tipsa om en bok?

Moa: Just nu så läser jag, och är helt inne i, James Clears ”Atomic Habits”. Det handlar om — precis som vår väl Niklas säger — om det lilla stegets kraft. De här små, små vanorna som man ändrar varje dag, men vars helhet bidrar till att man får drastiska förändringar på sikt. Väldigt inspirerande, kanske för att han skriver det jag redan tycker, men den kan jag tipsa om.

Jan: Det är roligt att Niklas har blivit nämnd så många gånger i den här podden, men han har aldrig varit med. Folk säger att han verkar vara som Jesus; alla har hört talas om honom men ingen har sett honom. Du, Moa, ett fantastiskt stort tack för att du ville vara med. Du är given gäst som måste komma tillbaka. Det känns som att det är så mycket mer vi skulle kunna prata om. Tack så mycket.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Om du gillade den här intervjun så kommer du nog även uppskatta följande

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få guldkornen

Om du gillade det här nyhetsbrevet och vill få liknande artiklar till din mejl, prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, det kommer en gång i månaden och dessutom får du ett par välkomstmejl med våra bästa tips. Helt enkelt guldkornen från flera års bloggande. 👍

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Avsnittet Njut dig till framgång och låt livet kännas lika bra som det är! dök först upp på RikaTillsammans.


Singla hellre slant än lyssna på experters uttalande om framtiden!

Forskningen ger över tid ett ganska stort stöd för att 1) man inte ska lyssna på experters förutsägelser om framtiden, 2) små bolag går bättre än stora bolag, 3) värdebolag går bättre än tillväxtbolag, 4) bolag med hög lönsamhet går bättre än bolag med låg lönsamhet och 5) att beslutet om vilka typer av tillgångar man väljer i sitt sparande är väldigt viktigt.

Den här artikeln är del 2 i vår serie ”Vad säger forskningen om sparande?” där vi tittar på några av de mest inflytelserika akademiska studierna (läs del 1). Målet med serien är att bli bättre investerare, undvika vanliga misstag och inte minst att få en bättre avkastning och tjäna mer pengar över tid.

I dagens avsnitt tittar vi på tre studier som besvarar följande frågor:

  1. Hur stor del av en portföljs utveckling förklaras av valet aktier och räntor?
  2. Finns det faktorer som förklarar att vissa typer av aktier går bättre än andra?
  3. Hur mycket rätt har experter och gurus i sina förutsägelser?

Vi börjar avsnittet med ett litet rant om min upplevelse från en paneldebatt hos Aktiespararna där jag var inbjuden som gäst i slutet av januari. Väldigt intressant och symptomatiskt tyvärr. Därefter tittar vi på Brinson (1986, 1991) Ibottsons (2010) studier konstaterade vikten av vara i marknaden (förklarade ca 75 % av avkastningen) och göra ett aktivt strategiskt val av tillgångsslag (=t.ex. räntor och aktier).

En väldigt stor andel av den avkastning man får kommer till följd av den tillgångsfördelning man gör, snarare än att man väljer rätt typ av fonder eller fond från rätt leverantör. Jag brukar normalt säga att ungefär:

  • ca 80 % av avkastningen ges av fördelningen mellan aktier och räntor
  • ca 15 % av avkastningen ges av typen av aktier/räntor man väljer (t.ex. globala eller svenska)
  • ca 5 % av avkastningen ges av vilken typ av fondbolag man väljer (t.ex. Swedbanks eller Avanzas globalfond)

I nästa del tittar vi på nobelpristagaren Eugene Famas och hans kollega Kenneth Frenchs så kallade ”Tre-faktor-modell” för aktier (1992, 1993, 1994). Efter lanseringen av effektiva marknadshypotesen konstaterade de att vissa fonder tenderade gå bättre än genomsnittet. De undersökte fenomenet vidare och konstaterade att det finns så kallade ”dimensioner” som förklarade överprestationen. De konstaterade att över en 10 års period tenderade:

  1. Små bolag gå bättre än stora (93 %)
  2. Värdebolag gå bättre än tillväxtbolag (82 %)
  3. Bolag med hög lönsamhet gå bättre än bolag med låg lönsamhet (100 %)

I den sista delen tittar vi på studier (Graham, 1994) som undersökte frågan: ”Hur mycket rätt har experter, gurus och analytiker?”. Särskilt den senare forskningen är ingen munter läsning. I en studie från 2017 (Bailey) gick man genom mer än 6 000 förutsägelser från 68 kända analytiker. I genomsnitt hade de bara 48 % rätt. Det vill säga att:

Du har större chans att få rätt om du singlar slant än lyssnar på en experts förutsägelse!

Tragiskt, men tyvärr inte förvånande då det går i linje med mycket av den andra forskningen som säger att investerare över tid ofta är sämre än genomsnittet.

Slutligen, tack för den här veckan och vi ser fram emot att ses även nästa vecka. Då kommer vi att släppa den sista och avslutande delen om de ”inre framgångsfaktorerna”.

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov översikt och innehållsförteckning till videon, podden och den här artikeln:

  • as

Precis som vanligt matchar tiderna lite bättre med videon än med poddavsnittet.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som hellre läser än lyssnar eller tittar på avsnittet följer nedan en komplett transkribering.

— START TRANSKRIBERING —

Jan: Idag är det dags för avsnitt #140 och det är en fortsättning på avsnitt #138, som handlar om vad forskningen faktiskt säger om hur man investerar sina pengar bäst. Det är en serie som jag har tänkt göra ganska länge men inte riktigt kommit till. Dock öppnade sig en möjlighet att slå två flugor i samma smäll eftersom jag i slutet av januari skulle delta i en paneldebatt hos Aktiespararna.

Jag visste att de andra deltagarna var erfarna aktiesparare som både föreläst mycket och skrivit böcker. Eftersom jag dessutom skulle stå för det passiva sparandet i indexfonder tänkte jag att det är bäst att vara påläst. Särskilt eftersom jag skulle vara i en miljö där många tycker att jag har fel, det jag pratar om inte är spännande eller roligt. Således var det ett perfekt tillfälle att läsa på, förbereda inför paneldebatten och göra dessa avsnitt som egentligen skulle gjorts för länge sedan.

En stund in i paneldebatten hade jag hänvisat till många studier, gett en hel del statistik och mer än en gång sagt: ”Forskningen säger att de flesta underpresterar mot index”, ”För de flesta är det bäst att välja en passivt förvaltad globalfond eller en fondrobot”. Jag inser att jag är ganska dryg att ha i en debatt eftersom jag är både tävlingsinriktad, tar mycket plats och dessutom är påläst. För efter ca 45 minuter var det en av deltagarna i panelen som sa:

Jag skiter väl i vad forskningen säger!

Jag blev helt chockad, jag tänkte vad säger man efter det? Först när jag sedan åkte hem i bilen… Och detta stör jag mig på med mig själv, att jag är inte snabb i huvudet när jag blir överraskad, så jag kommer aldrig på det smarta att säga där och då. Men då slog det mig att tänk om en läkare skulle resonera likadant? Man går till en hjärtläkare och så säger han:

Ja, det finns det här sättet som forskningen rekommenderar att man gör en hjärtoperation. Men jag skiter i vad forskningen säger och jag vill ge mig själv chansen att göra det på mitt sätt.

Få av oss vore förhoppningsvis OK med det. Men det visar på hur svårt vi människor har att vara rationella. Vi är tvärtom både känslomässigt styrda och irrationella och drivna av behov som vi i rätt många fall inte ens har en aning om.

Nästan ingen kör sämre än medelföraren

Jan: Jag hade två workshoppar i helgen och då ställde jag en fråga:

Hur många av er i detta rum är sämre än genomsnittet på att köra bil?

Statistiskt så borde rätt svar vara hälften, eller hur? Har man en grupp på hundra personer, så har man en person som står för medelvärdet och sedan är 50% sämre och 50% bättre. Försäkringsbolaget IF gjorde en undersökningen på detta, tror jag, 2017, där de frågade flera tusen personer om de körde sämre än genomsnittet, som genomsnittet eller bättre genomsnittet. Då var det 61% som ansåg att de körde bättre än genomsnittet och 4% körde sämre än genomsnittet.

Caroline: Jag förstår att det är en liknelse här, eller att det är nästan samma sak, men jag tror att problemet är att man vet inte hur genomsnittet kör bil, t.ex. Så man kan inte jämföra sig. Här nu, med att investera pengar, då finns det hur mycket siffror som helst på vad genomsnittet är. Så där har vi en större chans att veta vad genomsnittet är, hur bra är jag, och så vidare. Men de flesta kollar inte där.

Jan: Nej, precis, och jag tänker egentligen som informationschefen på IF, som gör mycket forskning kring försäkringar. Hennes kommentar var:

Det finns klara risker med att inte inse sina begränsningar som bilförare. Man skulle önska lite mer självinsikt på vissa håll.

Caroline Uliana, informationschef på If.

Jag älskade det. Det är nämligen precis samma sak inom sparande. Jag tänker att mitt nya favoritcitat kommer vara: 😂

Det finns klara risker med att inte inse sina begränsningar som aktiesparare. Man skulle önska lite mer självinsikt på vissa håll.

Mitt nya favortcitat baserat på Caroline Ulianas citat

Jag önskar att paneldebatten spelades in, men det gjorde den tyvärr inte. Nästa gång jag ska vara med i en panel så ska jag spela in det. Nu har jag till och med köpt prylar för det. Men i alla fall, då hamnade vi två män i någon tuppfight där och då ska moderatorn försöka få kontroll över läget. Jag är ganska bra på att skapa dålig stämning, så då blev det dålig stämning och då skulle hon gå vidare genom att säga:

Ja, vi har ju alla olika åsikt.

Moderatorn på paneldebatten

Jag trodde jag skulle trilla av stolen då. Jag kunde inte låta bli att säga:

Nej! Det är inte olika åsikt. Detta är fakta. Alla har rätt till en egen åsikt, men man har inte rätt till egen fakta.

Det blev inte bättre. Som sagt, lite dålig stämning. Det var Aktiespararna som arrangerade detta och jag brukar säga att detta upprätthåller väl min klassiska regel om att jag alltid brukar bli inbjuden en gång, och sedan aldrig mer. Men vi får se.

Caroline: Är detta någonting du stoltserar med nu, Jan? Att du har så olika åsikt. Det är egentligen fel forum för dig.

Fler artiklar med vetenskaplig grund på bloggen

Jan: Ja, det är klart att det är fel forum för mig. Jag är lite dum i huvudet som utsätter mig för det där. Jag fattar det. Men grejen är att jag har så svårt för det här att folk inte ser att kejsaren är naken. Det är en massa människor som tycker att kejsaren har fantastiska kläder på sig, men jag undrar bara varför de inte ser att kejsaren är naken? Jag kan inte låta bli att knacka på det där akvariet. Jag får ju skylla mig själv för att jag har det behovet.

Men ja, jag roade mig kungligt och jag är fortfarande fascinerad över att 2020… Man tycker att vi borde ha kommit ganska långt, vi borde ha kommit med forskning, men det är en total dissonans mellan vad forskningen säger och vad vi sparare gör. Sedan insåg jag att jag måste säga tack till dig Caroline. Jag inser på sistone att vi i bloggen RikaTillsammans har börjat ta mycket mer grund i forskningen och det är tack vare dig.

Det är tack vare de här skitjobbiga frågorna som du ställde när vi började podda tillsammans och jag säger, ”Forskningen säger…” och du säger, ”Vilken studie?” Och jag bara sa att det minns jag inte, men du sa att jag inte kan hänvisa till en studie som du inte har referens på. Sedan frågade du om jag hade läst studien och då sa jag att jag bara hade läst abstraktet och då sa du att man måste läsa hela studien.

Caroline: Jag minns den första frågan när vi blev ovänner. Du ville att jag skulle vara med och då sa du att de hade gjort en studie på Vanguard och då tänkte jag är inte det ett företag? Det står inte heller högt i kurs, att företag själva gör sin egen forskning. Hur oberoende är den, liksom? Då blev du arg. Men, vi har kommit längre nu.

Jan: Precis. Då kommer jag ihåg att du frågade om jag hade läst studien, läst referenserna till studien, om den var peer-reviewed, och jag bara sa nu lägger vi ner och så gick jag iväg.

Caroline: Ja, det var som att jag inte skulle få komma tillbaka och jag ville kanske inte heller komma tillbaka. Men vi klarade det.

Jan: Ja, 140 avsnitt senare så är vi här. Men detta är egentligen vår nisch. Vår nisch är att vi kollar på forskningen och så försöker vi översätta vad den faktiskt säger.

Caroline: Jag känner ju att jag har vunnit en liten seger här. Jag har tidigare jobbat med att hjälpa forskare att kommunicera vad de egentligen säger, för det är ett speciellt lingo i alla forskningsfält. Man är i sin egen värld när man är forskare så det är svårt att översätta det så att människor där ute förstår vad man pratar om. Nu känner jag att jag verkligen har påverkat dig i rätt riktning här. Strunt samma. Man kan inte alltid veta vart saker tar vägen. Det visste inte jag när jag började vara med här för några år sedan i podden.

Jan: Jag är jätteglad för det, så tack för det.

Få studier överlever på Colosseum

Jan: Som sagt. Detta är som sagt en fortsättning på avsnitt #138. Även om artiklarna är fristående så rekommenderar jag det förra avsnittet också. Vi går också igenom för- & nackdelar med akademiska studier, varför de är bättre än forskningsrapporter från företag, etc. Det vi gör i den här serien är att vi går igenom de mest inflytelserika studierna. I avsnitt #138 gick vi igenom fem Nobelprisbelönade studier.

Det var lite roligt, för efter vi hade spelat in avsnittet, så skrev jag på bloggen – för jag skriver alltid en artikel till varje avsnitt – om den här metaforen som jag tyckte var så fin. Att forskning, de här studierna, är som en idéernas tävlingsarena. Då tänkte jag på en av mina favoritfilmer ”Gladiator” med Russel Crowe. När man är klar med sin studie som forskare, så är det nästan som att man skickar ut sin gubbe på Colosseum och så ska den överleva när den kämpar mot de andra studierna och andra forskningsresultat. Vissa överlever länge och andra inte alls.

Jag har också märkt att det är väldigt mycket brus i forskningsvärlden. Vi kommer prata lite om marknadstajming i nästa avsnitt. Det finns studier som gjordes för många år sedan som säger att marknadstajming är värdelöst. Att det inte går och att det inte tillför något mervärde. Sedan kommer det andra studier som säger att de medför visst ett mervärde.

Caroline: Är det det som är bruset menar du? Att man får olika motsägande resultat från forskningen?

Jan: Ja. Sedan kommer den första studien med en uppdaterad version, där den bara sågar de andra studierna och säger att de har räknat fel. Jag kan tycka att det blir väldigt klurigt att komma fram till vad det är som är konsensus. Då har jag tänkt mycket att de studierna, alltså när det är en studie som har överlevt sedan 1964 på Colosseum, då brukar de få Nobelpriset efter 30-40 år. Då är de stora och groundbreaking. Det är som en ärrad veteran, det är som Russel Crowe där. Han bara vinner allt.

Bara 6 personer av 1 000 sparare slår index

Jan: Sedan tänker jag också på en annan metafor här, som kanske inte är så superbra, men det är den bästa metaforen jag kunde komma på. När jag höll workshopparna så kom vi till exempel in på det här med marknadstajming, eller aktivt/passivt, då säger forskningen att det inte går att slå genomsnittet. Utan det är kört. Då säger forskningen att kanske 994 av 1000 personer kommer inte slå index. Då betyder det att då kan man inte säga att det inte går att slå index, för det är uppenbarligen 6 personer av 1000 som kommer göra det.

Men för mig blir då jämförelsen att det är som om någon frågar, ”Hur ska man åka till USA?” Då kommer jag säga, ”Med flyg.” För det är det som är lämpligt för 994 personer. Sedan är det 6 personer, som typ Greta Thunberg, som kan segla över till USA. Men bara för att det går att segla till USA så betyder det inte att det är lämpligt, eller att det är det som de flesta borde göra eller att det är det man borde rekommendera.

Det där tänker jag också är viktigt. Det finns ingen entydig studie som säger att det inte går att tajma marknaden. Det jag upplever är att det är med 90% sannolikhet bättre att gå vänster än att gå höger. Sedan kan det vara ibland att vissa år var det bättre att gå åt höger, men det vet man inte i förväg. Ja, detta var ett väldigt långt intro.

Vad kommer avkastningen ifrån?

Jan: Precis samma ansvarsbegräsning som avsnitt #138. Vi har sammanställt källor och gjort våra egna tolkningar. Precis som vanligt hoppas vi att ni läsare säger till om det är så att ni har en annan åsikt eller om vi har missuppfattat någonting. Det är bara att återkomma i kommentarerna.

Caroline: Då tar vi den första studien.

Detta är en studie som gjordes 1986 av Gary Brinson och den heter ”Determinants of portfolio performance”, den följdes även upp 1991 med ”Determinants of portfolio performance II”. Det har också kommit uppföljningsstudier t.ex. 2000 av Roger Ibbotson. Det som är intressant med denna studien är detta är en av de mest citerade studierna inom hur man sätter ihop sin portfölj. Samtidigt visade en studie 1998 av John och Jennifer Nuttall att 49 av 50 citeringar av den här studien var fel och att folk hade misstolkat det.

Man tror att studien svarar på en fråga som den inte svarar på. Jag ska säga att jag är lite rädd för just de här tre, fyra minutrarna som kommer följa här, för jag vet inte om jag är en av de nio. Den missuppfattas för att den är extremt komplicerad och den svarar på tre frågor och de tre frågorna tycker jag är väldigt lika.

  • How much of the variability of returns across time is explained by the investment policy?
  • How much of the variation in returns among funds is explained in difference of policy?
  • What portion of the return levels is explained by policy return?

Jag ringde till en kompis i finansbranschen som jobbar med portföljkonstruktion och försökt bekräfta att jag har förstått det rätt. Och han sa att så har jag också förstått den. Jag tänker att vi gör ett försök och sedan får någon hojta till om vi har gjort fel, så får vi komma med en rättelse.

Brinson och hans medförfattare undersökte 91 stora pensionsfonder. Det är lite roligt, för jag brukar ibland prata om småsparare, och så fick jag en fråga här på workshoppen vilka som är då är storsparare. Bra fråga. Det är ofta pensionsfonder, t.ex. norska Oljefonden, statliga fonder eller alla lärare i Kalifornien fond för pensionspengar.

Det som de konstaterade var att 90% av variationen av avkastning förklarades av tillgångsallokeringen. Det vill säga att man har gjort en finansieringspolicy som säger att vi ska investera 90% i aktier, 5% i räntor och 5% i guld. Majoriteten av avkastningen kommer alltså komma från det tillgångsslag som du väljer, alltså hur du sätter ihop din portfölj. Då är min slutsats här att det är ett väldigt litet utrymme på att vara duktig.

Tillgångsallokeringen är viktigast

Detta är vad jag upplever är slutsatsen av den här studien – för mig hamnar detta i kategorin sunt förnuft – att det viktigaste som då bestämmer majoriteten av avkastningen är då huruvida jag väljer att ha mina pengar på bankkonto, i räntor eller i aktier, som är de tre stora tillgångsslagen. Alltså då cash, stocks och bonds, som de pratar om. Vi har pratat om detta i andra avsnitt, men det är som tre olika fordon. Jag kan välja bil, cykel eller flygplan.

Om jag ska ta mig från Malmö till Stockholm, så kommer fordonet avgöra om det tar en dag på cykel, sex timmar med bil eller en timme med flyg. Sedan kan jag välja en snabbare bil, men det kommer fortfarande ta kanske fem och en halv timme. Den stora skillnaden kommer ligga mellan cykel och bil eller cykel och flygplan eller bil och flygplan. Det viktigaste är därmed vilket fordon jag väljer.

Sedan kommer en mindre del då, om jag tolkat detta rätt. Ungefär 15% kommer ges av – om jag har valt bil – väljer jag då kombi, sportbil eller skåpbil. I aktier, väljer jag en global fond eller en Sverigefond eller en ny teknikfond eller en branschfond. På räntor så motsvarar det om jag väljer korta-, långa-, statliga- eller företagsräntor. Så det står för mindre än 20% av avkastningen.

Det sista steget, som spelar minst roll, det är om jag har valt t.ex. Swedbanks Globalfond eller Länsförsäkringars Globalfond. Dvs, väljer jag en Volvo Mombi, Mercedez Kombi eller en Porsche Kombi. Detta tycker jag är intressant, för ofta när man pratar om rådgivning inom sparande, var tror du man lägger mest tid? Om du ska ha Swedbanks fond eller Länsförsäkringars fond, när det egentligen spelar minst roll.

Caroline: Jag måste säga att den frågan är också så hur ska man ens kunna besvara den för sig själv om man inte är så intresserad utan bara vill lägga sina pengar någonstans där de gör nytta.

Jan: Ja, tumregeln brukar vara lägst avgift. Max 0,4% för en fond. Så här tänker jag och det makes sense. Det har gjorts en studie av Roger Ibbotson som heter ”Does Asset Allocation Policy Explain 40, 90, 100 Percent of Performance?”.

Caroline: Var det groundbreaking när den kom? Var det något som ingen hade tittat på tidigare, vad du vet?

Jan: Den har inte fått Nobelpriset, så groundbreaking är den inte.

Caroline: Jag tänker att det finns frågor som någon inte ställer. Sedan när någon ställer den frågan så öppnar det ögonen.

Tumregel: 10 % i aktier per år i sparhorisont

Jan: Jag tror att många använder den här studien, så som jag har förstått, att förklara t.ex. att det inte är lönt att hålla på med aktiv förvaltning. Men jag tror inte att det var den frågan de svarade på i sin studie. Det är heller inte min poäng. Det är därför den är så svårförklarad. Det är många som har använt den här studien som bevis på att det inte är lönt att försöka hålla på med aktier.

Sedan är det kanske så att detta som jag säger funkar, men det kanske inte är direkt den studien som säger det. Men min association till det här blir att det viktigaste beslutet som vi någonsin kommer ta i vårt sparande är att välja risken. Alltså, välja balansen mellan aktier och räntor och kontanter i vårt sparande, där aktier är gasen i den här bilen, som tjänar pengar. Tittar man på alla historiska grafer så är det så att aktier ger mest avkastning. Räntefonder är då bromsen eller krockkudden eller livremmen.

Den rekommendationen som jag brukar ge – som jag också tog upp på paneldebatten och fick så mycket skit för från de andra paneldeltagarna är tumregeln om:

Ha 10% i aktier per år man har i sparhorisont.

Har jag bara ett år i sparhorisont så ska jag typ inte ha några aktier över huvud taget, utan då ska jag ha ett bankkonto. Om jag har sex års sparhorisont, då är det 60% aktier och 40% räntor. Har jag åtta års sparhorisont, då är det 80% aktier och 20% räntor.

Caroline: För då har man tiden på sig att ta den risken som det innebär. För då kan det gå både upp och ner under den tiden. Ett år är för kort tid, för då kan man förlora 40% av sitt kapital, som man skulle ha till sin insats, eller vad det nu var.

Fördelning aktier och räntor beroende på sparhorisont

Jan: Exakt. Då tyckte många att du kan ha 100% aktier från år två. Detta är väl lite roligt, för det är kanske olika åsikt, men för mig blir det helt oansvarigt att rekommendera 100% aktier på två års sikt. Tänk om du ska ha kontantinsats till ett boende och så planerar du att om två år ska vi ha barn och flytta till ett nytt boende. Säg att du har allt i aktier och sedan faller börsen med 30% och sedan faller det nästa år återigen med 30%. Då är du typ 50% back. Då kan du inte köpa det där huset, för du har inte pengar till kontantinsats. Då ska du vänta till börsen återhämtat sig och det kan ha fem till sju år. Då kan du flytta när ungen är åtta. Men det är väl bara jag.

Jag har lagt ut på bloggen i många tidigare artiklar ett förslag på fördelning mellan kontanter (bankkonto), räntor och aktier, med fördelning på ett till fem års sparhorisont. Då börjar vi på 100% bankkonto, för att år två säga 40% bankkonto, 40% räntor, 20% aktier. År tre plockar vi bort bankkonto, för då är det risken att inflationen får pengarna att minska i värde. År tre börjar vi då med 30% aktier – för det är 10% per år du kan låta pengarna vara – och 70% räntor. Sedan minskar man antalet räntor för varje år som går.

Caroline: Jag vill bara förtydliga här nu att man vet hur länge man ska spara till någonting. Säg att man ska sätta undan pengar i fyra år, då går man in här och kollar på illustrationen som finns på bloggen.

Ska vi ta nästa artikel? Var den och av Fama?

Fama-Frenchs faktormodell

Jan: Ja, det är samma Eugene Fama som vi pratade om i förra avsnittet, som skrev artikeln om den effektiva marknadshypotesen, som utvecklade den här CAPM-studien av William Sharpe och han som fick Nobelpris.

Detta är lite roligt, för när man börjar kolla här så ser man att Eugene Fama har legat i. Jag tror att bakgrunden till de här studierna var att han ville urskilja just det här med aktiv och passiv förvaltning. Kan man slå börsen. Sedan var det då vissa förvaltare som slog börsen, men det funkade inte riktigt. Det skavde lite med hans studie. Då började han kolla på om det verkligen handlade om skicklighet eller om det handlade om andra faktorer.

Han kom fram till tre faktorer, som förklarade ganska mycket. Studierna hette:

Han identifierade tre faktorer och vad man kan säga är att detta handlar om vad det är som förklarar utvecklingen i en aktieportfölj. Vi ska gå igenom de här tre faktorerna alldeles strax. Ett par år senare utvecklade han ytterligare två faktorer för portföljer som dessutom innehöll räntor.

Den första faktorn var då hur stora bolag är i förhållande till börsvärde. Om man delar upp hela aktiemarknaden i stora och små bolag i förhållande till börsvärde, alltså om man räknar ihop alla aktier de har och multiplicerar det med aktiekursen, då får man ett börsvärde på ett bolag.

H&M är ett stort bolag i Sverige, men internationellt sätt är det ett ganska litet bolag. Sedan har vi Apple som är jättestort. Det är värt mer än 1 000 miljarder amerikanska dollar. De gick igenom alla aktier mellan 1928 och 2018. Alltså, studien har gjorts om så man har uppdaterat med nya år.

Faktor #1: Små bolag går bättre än stora bolag

Jan: Med den senaste grafen, som jag visar på bloggen, så tittar vi på storlek och då kan man se att små bolag går bättre än stora bolag. Det betyder att de har en högre avkastning. Aktiekursen går bättre på små bolag än på stora bolag. Om vi tittar på ett enskilt år så kommer små bolag som grupp gå bättre än stora bolag i 64% av fallen. Över en femårsperiod kommer små bolag gå bättre än stora bolag i 83% av fallen. Över en 10-årsperiod kommer små bolag gå bättre än stora bolag i 93 år av 100.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Fama-Frenchs tre-faktor-modell
Fama-Frenchs tre-faktor-modell

Detta är t.ex. en av anledningarna till varför vi i vår portfölj lägger till en småbolagsfond, Handelsbanken Global Småbolag, för att vi vill ha den här exponeringen. Det är också anledningen till varför Lysa har småbolag. Förra året underpresterade Lysa mot Länsförsäkringars Globalfond, för att en vanlig globalfond har inte tillräckligt mycket småbolag.

Detta ska hålla historiskt i olika tidsperioder och på olika marknader, så att det går att återupprepa, annars håller det inte. Då har man återupprepat detta genom att titta på amerikanska aktier mellan 1928 och 2018. Då gick små bolag 2,16% bättre per år, tror jag att det blev. Man har tittat på international stocks, som utifrån ett amerikanskt perspektiv är alla aktier utanför USA och då hade du också en överprestation med 4,8%. Tittar man på tillväxtmarknader, som då är den tredje stora faktorn, så var det en överprestation där också från småbolag.

Så detta är det som man kallar för ”dimensions” på engelska. Så ”French Fama Three Factor Model” och så pratar man om olika dimensioner. Detta är också anledningen till att Fama har kapitaliserat på sin forskning och startat ett bolag som heter Dimensional, som jobbar med indexfonder med en slagsida mot dessa faktorer.

Den första faktorn är alltså storlek bolag, alltså size, och då är det så att små bolag går bättre än stora bolag. Detta har bekräftats i jag vet inte hur många ytterligare studier som gjorts på detta. Det känns som att en klassisk doktorandstudie är något i stil med ”jag ska bekräfta Fama French faktorerna på den marknaden XXXX mellan år Y och år Z” och sedan komma fram till att det stämmer. Finns ett antal sådana studier för t.ex. den kinesiska marknaden.

Faktor #2: Värdebolag går bättre än tillväxtbolag

Jan: Den andra faktorn är då värde versus tillväxt. Bolag som kan klassificeras som värdebolag istället för tillväxtbolag. Om jag ska säga mer mogna bolag, något slarvigt sagt. Jag kan inte den exakta definitionen av ett värdebolag, men jag kan säga att det är en vuxen, medan ett tillväxtbolag är en ungdom. Typ Uber är ett tillväxtbolag, medan SKF är ett värdebolag. Vart är de i sin fas. SKF är ett 100 år gammalt bolag som typ alltid har gått med vinst. Nu har jag inte kollat om de alltid har gått med vinst, men jag hittar på att de alltid går med vinst. Det är ett stabilt bolag.

Skillnaden mellan tillväxt- eller värdebolag handlar om huruvida det är ett tillväxtbolag som öppnar nya butiker i nya länder och ökar sin försäljning för varje år. Eller är det ett bolag som är moget, som har en stabil verksamhet, som gör vinst varje år, som är bra eller undervärderat. Men det är ingen hype kring det, för det växer inte alls på samma sätt.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Historiskt förhållande mellan de olika faktorerna
Historiskt förhållande mellan de olika faktorerna

Värdebolag kommer då slå tillväxtbolagen. På ett års sikt är det 50/50. Det kan till och med vara så att tillväxtbolagen är bättre. Men tittar man på en femårsperiod så kommer värdebolag gå bättre än tillväxtbolag i 81% av fallen. Över en 10-årsperiod kommer värdebolag gå bättre i 82% av fallen. Så fort du har passerat fem år så är värdebolag bättre än tillväxtbolag.

Caroline: Varför är det så? Nu kanske jag tänker fel, men ett värdebolag känns som att då kan det vara ett stort bolag till exempel, medans ett tillväxtbolag är lite mindre. Då fick jag ju höra innan att småbolag är de som går bättre än de stora.

Jan: Storleken på bolaget behöver inte vara korrelerat till att alla bolag ska bli stora, eller att alla små bolag är tillväxtbolag. Du kan ha små bolag som är värdebolag och du kan ha stora bolag som är tillväxtbolag. Det spelar ingen roll. Men vi faller ofta i att små bolag ska bli stora, men så behöver det inte vara. Om jag ska vara ärlig så vet jag inte helt varför det är så. Jag kanske kan återkomma i nästa avsnitt om det här. Men om jag ska spekulera så är det så att mogna bolag ofta är mer lönsamma. Tillväxt kostar och tillväxt kan gå fel. Jag vet inte, det är bara en spekulation.

Faktor #3: Bäst aktier i företag med hög lönsamhet

Jan: Den tredje och sista faktorn som Fama French kom fram till var profitability. Då var det att aktier med hög lönsamhet går bättre än aktier eller företag med låg lönsamhet, vilket man också kan tycka verkar vara ganska sunt förnuft. Att ett företag som är mer lönsamt kommer över tid gå bättre än ett företag som är mindre lönsamt. Tittar man då på överprestationen så kan man se att bolag som har hög lönsamhet kommer i 77% av fallen gå bättre än låglönsamma bolag på ett års sikt. På fem års sikt går high profitability bolag bättre än low profitability bolag i 100% av fallen.

Caroline: Detta känns också som en grej som du gillar jättemycket. Du gillar ju bolag som är lönsamma och har en grej kring bolag som inte är lönsamma, men som ändå kör sin business. Du gillar inte det.

Jan: Nej, precis. Jag gillar inte bolag där jag som investerare ska subventionera kundernas pengar. T.ex. Lyft, den här Uber-konkurrenten. Nu minns jag inte exakt siffrorna, men då var det så att om någon åkte taxi med Lyft i Kina för 100 kronor, så betalade kunden 36 kronor och investerarna betalade 64 kronor av den taxiresan. Jag tycker att det är helt sjukt. Sedan är jag väl lite gammaldags där, att jag tycker att till syvende och sist så är ett företags uppgift att tjäna pengar till aktieägarna. Om inte ett bolag tjänar pengar till aktieägarna, vad är då dess existensberättigande?

Caroline: Jag håller med dig. Det är otroligt tydligt för mig det här att det måste finnas någon som vill ha det och är villig att betala. Säljs det ändå så är det något som är osunt i det. Så tycker jag när det kommer någon och knackar på vår dörr och vill säga någonting till mig och jag säger att jag inte vill ha det eller att det är felaktigt prissatt, t.ex. helt otroligt dyrt. Visst, man kan köpa kaffe dyrare för att slippa gå till Ica och betala extra för det, men då går jag hellre till Ica. När man måste köpa med hjärtat då är jag inte ok med det, på något vis. Det är något som blir osunt för mig där.

Jan: Ja, och vill någon inte betala för det du vill sälja så är det inte någon bra idé. Eller så är du kass på att sälja. Men nu tror jag att vi pratar om lite olika saker här. Den sista asken som Fama pratar om är att aktiemarknaden slår räntemarknaden. Hur ofta tror du att räntemarknaden är bättre än aktier? Att det är bättre att ha 100% räntor än 100% aktier?

Caroline: Det är inte ofta det. Ett av hundra år kanske.

Famas Fem-faktor-modell

Jan: Vi har ju pratat om att aktier är gasen och räntor är bromsen, så när kommer en bil som man bara håller inne bromsen köra bättre? När börsen går ner. På ett års sikt så är det i 66% av fallen bättre att ha aktier än räntor, om man bara är ute efter hög avkastning, så i 34% av fallen så slår räntemarknaden aktiemarknaden. Och det där en grej som de flesta inte tror. 2018 överpresterade faktiskt räntor mot aktier. Det tänker man inte på.

På en femårsperiod så slår aktier räntor i 74% av fallen och på en 10-årsperiod så slår aktier räntor i 83% av fallen. Sedan utvecklade Fama detta till något man kallar för Fem-faktor-modellen. Jag ska vara helt ärlig och säga att jag tyckte att denna är jättesvår. Nu pratar vi också om räntefonder. De här tre faktorerna handlar bara om aktier, men sedan finns det också räntor.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
French-Famas fem-faktor-modell
French-Famas fem-faktor-modell

Jag har en bild här från IFA.com, som de försökte illustrera det på. Då pratar de om att räntor påverkas av sensitivity to default factor, det vill säga hur känslig är den här räntefonden att gå i konkurs, eller att företaget man har lånat ut till går i konkurs. Det handlar inte om räntefonder, utan det handlar om räntor. Då mäter de det som att räntan för företagsräntor minus räntan för statliga räntor, för då säger man att statliga räntor har mycket längre risk att gå i konkurs, för att en stat kan alltid höja skatten.

Det är en faktor. Den andra är att man mäter i tid – det som jag har pratat om: durationen – vem du lånar pengar till och hur länge du lånar ut pengar. Jag tänkte inte att vi skulle lägga så mycket mer tid på Fem-faktor-modellen. Men detta har haft jättestor impact. Alla studier refererar typ till Fem-faktor-modellen och Tre-faktor-modellen. När man mäter hur duktig en fondförvaltare är så måste du då ta hänsyn till aktiemarknaden i stort och sedan måste du ta hänsyn till de här tre faktorerna.

Du kan inte säga att jag är en mycket bättre investerare än index, för att jag valde en småbolagsfond istället för en storbolagsfond. Jag hatar när folk säger, ”Den här Sverigefonden är dålig och för att denna Sverigefonden gick mycket, mycket bättre”. För att när man då jämför två olika Sverigefonder… T.ex. Morningstar skiljer inte på stora bolag och små bolag, utan de jämför de likadant att båda är Sverigefonder. Men det jättestor skillnad på små bolag och stora bolag, som forskningen har visat.

Faktorinvestering med Famas fondbolag Dimensional

Caroline: Men jag blir intresserad här nu när du nämnde Dimensional, att Fama har kapitaliserat på sin forskning och att han då jobbar med indexfonder med en slagsida på faktorer som hjälper en. Vad är då Dimensional?

Jan: Det är ett fondbolag som bara institutioner har tillgång till. Jag skulle inte bli förvånad om man hittade Dimensionalfonder om man grävde i exempelvis Sjunde AP-Fonden. Vissa family office, om man går till vissa rådgivare, så kan du få tag på dem. Jag är inte helt säker på varför de inte finns på Avanza, men jag var och lyssnade på två doktorer som gjorde en presentation av företaget för ett par år sedan. De var skitgrymma och sa att ett stort problem är att man inte vill ha att göra med småsparare som sätter in och tar ut pengar. De vill inte handla varje dag utan de vill alltid att det ska vara en finansiell rådgivare som rekommenderar och förklarar och gör allting innan du kan köpa dem.

Problemet som jag ser är att även om Dimensional är superbra och tar typ 0,2% i avgift, så tar rådgivarna ofta 1%, så du får fonden men du betalar mer i avgift så då äter den avgiften upp fördelen som du får från faktorerna. Så det är en grej. Och när jag pratade med professor Paolo Sodini i avsnitt #87 så sa han att Fama har fått Nobelpriset för effektiva marknadshypotesen och Sharpe fick för CAPM-modellen, men detta har man inte fått Nobelpris för.

Den gladiatorn har inte stått där ute tillräckligt länge. Som Paolo Sodini sa, är forskningen också lite oklar på om faktorerna är populära för att de har fått mycket pengar och att det då varit enkelt för de bolagen att prestera bättre, eller är det för att de genuint är bättre. Och han sa typ, ”The jury is still out there.”

Men när jag tittar på det så tycker jag att det verkar ganska solitt. Men pratar man med t.ex. Lysa så säger de att de också har läst de där studierna, men att de är lite avvaktande till att implementera det. Sedan är det också ganska komplext, för då ska man förklara alla de faktorerna och bara den diskussionen du och jag hade kring värde och tillväxt, tänk att försöka förklara det för någon som inte ens är intresserad. Som rådgivaren Henrik Tell brukar säga:

Ibland är det bättre att ha en enkel plan som man förstår och som man följer, istället för att ha en superoptimerad plan som man inte förstår och överger.

Henrik Tell

Det finns vissa fondbolag som håller på med faktorinvestering. Mitt mål har varit att försöka hitta någon till podden som är duktig på faktorinvesteringar, men det har varit svårt att hitta någon. Om det är någon där ute som känner någon som är riktig duktig på de här faktorerna och har forskat på det här, kan ni hojta till så kan vi se om vi kan dyka ner.

Ska man lyssna på gurus och analytiker?

Jan: Jag tänkte att vi ska ta två studier till i dagens avsnitt, sedan får vi runda av. Nu ska vi lämna det supertekniska och prata om gurus och experter. För att det har naturligtvis gjorts mycket forskning på hur duktiga är analytiker och de som skriver nyhetsbrev och i tidningar, typ Dagens Industri eller Börsveckan eller den typen. En av de första studierna som jag har hittat var John Graham and Campbell Harvey. De gjorde en studie som hette “Market Timing Ability And Volatility Implied In Investment Newsletter Asset Allocation Recommendations”.

Den är från 1994 och det man gjorde var att man gick igenom 15 000 rekommendationer från 237 nyhetsbrev mellan 1980-1992. Det är ekonominyhetsbrev där man får tips på detta ska du köpa, detta ska du sälja, så här ska din portfölj se ut, etc. Tänk typ tidningar som Wall Street Journal och Dagens Industri, men också nyhetsbrev som man kan köpa. Alltså, exklusiva nyhetsbrev med de bästa tipsen.

Det de konstaterade efter att ha gått igenom 15 000 rekommendationer var att under den här perioden så var 88,6% sämre än index, dvs sämre än om man bara köpt en indexfond eller fondrobot.

Av 237 nyhetsbrev så var 210 sämre än att du bara köpte en vanlig indexfond. Så det går i linje med mycket av den andra forskningen och endast då 11,4%, 27 av 237 nyhetsbrev, var bättre än index. Då återstår återigen samma problem här. Kan man slå index? Ja, uppenbarligen är det vissa som gör det. Men sedan kommer nästa fråga: Var det skicklighet eller var det tur? Det vill säga, om vi hade kollat på nästa 10-årsperiod, hur hade det gått då?

Bättre investeringar med AI?

Caroline: Jag måste ställa lite frågor här nu. Jag tänker att det är människor som har vaskat fram de bästa tipsen som de delar med sig av. Då kan man fråga sig om det kommer finnas artificiell intelligens som kanske gör det mycket bättre? För vi människor har ju en tendens att favorisera och ha åsikter, trots att vi tror att vi är objektiva när vi säger saker.

Jan: Du tänker att AI kommer att ta bort dessa biases? Det finns forskning som har gjorts på det, som är ganska tragisk. Man har bildigenkänningsalgoritmer. Jag tycker att det är ganska spännande, för vi läste sådant på universitet. Extremt svårt, är det där. Och det var ganska tragiskt för det var något företag Google som gjorde en bildigenkänningsalgoritm, som ska beskriva vad datorn ser på en bild. T.ex. detta är en bild på en banan, detta är en bild på en bil, detta är en bild på en trafikskylt.

Jag minns inte exakt vad det var, men det var typ i den här häraden, att den beskrev färgade människor som gorillor. Det var bara något år sedan. Det visade sig att de biases som vi människor har överfört till datorerna, för att det är vi som matar in informationen. Är det vita forskare så kommer de mata in fler vita bilder och då kommer datorn bli bättre på vita människor än färgade människor. Detta har visat sig i jättemånga studier att framförallt minoriteter i USA har jättesvårt med automatiska algoritmer, för det blir väldigt ofta fel.

Kanske kommer det något i framtiden, men i dagsläget tror jag inte att det kommer finnas AI som gör detta mycket bättre. Vi har redan datorer som handlar på nätet, det är ju därför vi ibland får flash-crash t.ex. Att plötsligt drar alla datorer åt samma håll. På många sätt är det vissa som säger att datorerna bara förstärker våra dåliga och bra sidor, så det blir bara mer av allt, istället för att datorerna kan kompensera för våra idiotiska beteenden. Men, det är en spekulation från min sida.

Svårt att göra överskådliga studier i en volatil marknad

Caroline: Det var något mer jag tänkte här, angående dessa ”gurus” 88,6% sämre avkastning än index.

Jan: Den intressanta frågan där är sedan persistence. Alltså, hänger detta kvar. Det vill säga, om vi hade tittat på nästa 10-årsperiod, 1991-2000, hade samma 27 nyhetsbrev slagit index? Det kallas för ”persistence” i detta sammanhang. De gjorde ingen uppföljningsstudie på det där, men om jag skulle gissa utifrån andra studier som jag har läst, så skulle jag gissa att det inte hade varit ”persistent”. Då var det snarare så att under den tidsperioden råkade de vara bäst. Vi kommer att prata om skillnaden mellan tur och skicklighet längre fram och att det bara var tur att de här var bättre.

Caroline: Det som gör att det är svårt för de här, det är förmodligen att vissa nyhetsbrev inte kommer finnas kvar. Säkert kommer de att gnissla tänder, forskarna, att hur i helvete kan man göra forskning på det här.

Jan: Ja, det där är ju survivorship bias. Det är ett jättestort problem. När man exempelvis jämför fonder, för 50% av alla fonder dör över en 15-årsperiod. De likvideras eller slås ihop. Vilket innebär att om du gör en studie på 30 år kommer du ha hälften av fonderna kvar och sedan kommer det komma in nya fonder. De första studierna tog inte hänsyn till det här, men det har de gjort i senare studier.

Men slutsatsen här var att man inte ska lita på varken gurus eller analytiker. Sedan gjordes det en ny studie 2017 av David Bailey som hette “Evaluation and Ranking of Market Forecasters”. Där gick man igenom 6 627 förutsägelser från 68 analytiker och det roliga med studien var att om man tittade på nyhetsbreven i den första studien så kände man inte igen några, för det var på typ 80/90-talet. Men i den här studien kände jag igen flera stycken, så det är de som är aktiva idag.

Det var lite roligt, för det kom ut en artikel här om veckan som bara sågade experter och en av de som blev sågade var John Mauldin, som jag gillar, från Mauldin Economics. Så hans nyhetsbrev förra veckan handlade om att han blev sågad. Jag tyckte att det var jättebra och han försöker inte förneka. Han säger att det finns vissa förutsägelser som jag önskar att jag hade plockat bort från nätet. Han säger att för honom är det ett sätt att vara accountable, att han inte tar bort det. Han tar ansvar för att han haft fel. Han säger att här hade jag spektakulär fel eller att det var en rimlig slutsats och jag tycker fortfarande att det borde ha blivit så, men det blev inte så.

Bättre att singla slant

Jan: Där gillar jag också det som han och många andra säger, ”Don’t argue with reality”. Men, i alla fall, han gick igenom 6 627 förutsägelser från 68 analytiker och konstaterade att – håll i dig – 48% rätt i genomsnitt hade de. Det vill säga, det är värre än att singla slant statistiskt. Detta är lite roligt, så ibland nu när folk frågar mig i intervjuer efter att jag hittade den här studien för ett tag sedan och folk frågar vad jag tänker om Coronavirusets påverkan på aktiemarknaden, så brukar jag säga:

Ta fram en femma och singla slant, för du kommer få ett bättre svar från myntet än vad du kommer få från mig, statistiskt sätt. Eller från någon annan expert.

Landade heller inte jättebra på paneldebatten när jag sa så.

Caroline: Du dödar ju diskussionen. De vill ju ha en diskussion Jan, om vad man kan tro och tänka. Det här är ju allmänmänskligt. Det är bara det att man utgör det från att vara ett svar från en expert, när man egentligen har en diskussion människor emellan om vad som händer i världen.

Jan: Ja, om man vill ha en allmänbildning eller så, då har jag absolut åsikter om det där. Men jag hade aldrig satsat pengar på mina egna åsikter. Så jag brukar säga till folk att om du läser någonting i Dagens Industri eller Aktiespararna eller en rekommendation, singla slant istället. Det är bättre än att gå på vad folk säger. Över tid kommer det vara bättre. Vilket är helt sjukt.

Men då måste man återigen tänka på att när man uttalar sig i media – jag har också gjort det här misstaget – så vill man skapa uppmärksamhet. Det är det som är jobbet. Jobbet är inte att hjälpa någon annan med rekommendation som de kan tjäna pengar på. Om jag skulle svara på frågan – nu brukar jag inte svara på den frågan i intervjuer – hur tror du att börsen kommer att gå nästa år? Det är en klassisk fråga som alltid kommer i början av året. Jag brukar svara:

Det statistiskt korrekta svaret är att med 95% sannolikhet kommer det hamna mellan -28 och +52%.

Problemet är att det är ett helt ointressant svar. Men om jag däremot säger så här att börsen kommer gå åt helvete. Du vet börsen har gått upp i 10 år, det kommer gå åt helvete, du borde köpa guld och konserver, då blir det rubrik. ”Bloggare säger att man ska köpa ammunition och konserver”, liksom. Experter, analytiker, etc., deras uppgift är att skapa klick. Hade deras jobb varit att tjäna pengar hade de inte varit experter och analytiker. Då hade de varit fondförvaltare. Punkt.

Medias roll är inte att hjälpa dig att tjäna pengar

Caroline: Jag tänkte på det här med nyhetsbrevet. Man skickar ut nyhetsbrev med tips, men om folk märker att tipsen inte funkar, då kommer de inte vilja ha nyhetsbrevet eller ens betala för det. Men sedan är det så att man oftast inte går tillbaka och kollar hur tipsen gick. Om det inte är så att man har satsat pengar varenda gång och märker att det inte går bra. Vi är lite dåliga på det där att utvärdera också.

Jan: Absolut, skitdåliga. Sedan jämför vi med fel saker och sådant. Jag älskar ju det som Andreas Brock, fondförvaltare på Coeli, brukar säga.

Börsen är ångerns tempel.

Andreas Brock

Man kan ångra sig när man köpte och det inte gick upp och man kan ångra sig när man köpte och det gick ner. Och man kan ångra sig när man köpte och det gick upp för att man skulle ha köpt mer. Man kan alltid ångra sig på börsen. Det är liksom magiskt.

Caroline: Jag tänkte på det du sa om vad experterna är ute efter egentligen. Är det att tjäna pengar på att vi köper nyhetsbrev eller får det som reklam, eller är de genuina. Jag tror att det är en mix.

Jan: Det är klart att det är. Det är väldigt få människor som är psykopater och säger att nu när jag bara ute efter att maximera min egen sparbörs. Men som det var på den där paneldebatten, att man tror att man är en bättre förare än genomsnittet. Och att man gör det i all välmening. Det är där jag blir skogstokig.

Men vi hoppar tillbaka för vi behöver runda av. Så här var slutsatsen:

  • 66% hade mer fel än vad de hade rätt.
  • 40% hade mellan 40-50% rätt.
  • 3% hade mindre än 20% rätt. Det är ändå ganska bra att lyckas ha fel i 8 fall av 10.
  • Endast 6% hade mellan 70-79 % rätt.

Så spannet i ett nyhetsbrev var mellan 17-78%. Alltså, det är helt omöjligt. Och när man tittade på detta så konstaterade man att resultatet… De gjorde en graf på det här och det var en helt klassisk normalfördelning. Så det är extremt svårt att urskilja om det är tur eller skicklighet, för att om du har 1 000 personer och du singlar krona eller klave, så kommer du att ha ett antal personer som singlar klave eller krona ett antal gånger i rad på ren tur.

Fokusera på långsiktiga och väl genomtänkta strategier

Jan: Kontentan är lyssna inte på experter som ska förutsäga framtiden och komma med tips. Där man ska lyssna på expert är sådana här klassiska grejer som funkar, om hur man bör investera totalt sätt. Att hur väljer du en strategi opåverkat i förhållande till din risknivå, risktolerans och dina mål. Men lyssna inte på tips om vad du ska köpa nu för att det kommer gå bra under de kommande veckorna. Jag tänker att det är väl egentligen inte så mycket mer att säga. Vad tar du med dig från detta avsnittet? Du bara skrattar åt mig.

Caroline: Jan, du kan inte ställa sådana frågor till mig. Jag tar alltid med mig något konstigt.

Jan: Låt oss bara göra det till en stående grej. För Carro är jätterolig. Man kan kolla på Star Wars och så är det värsta science fiction grejen och sedan kanske Carro säger att man inte kan prata så där på utomjordiska för att grammatiken är fel. Och jag bara, det är utomjordningar. Det är klassiskt du att bara hitta en sådan detalj.

Caroline: Ja, det är väldigt irriterande, jag fattar det. Men jag tar med mig det med AI, att det inte funkar så bra. Vad stod ut mest för dig när du gjorde researchen på detta?

Jan: Hur dåliga experter är och att jag verkligen måste bita mig själv i tungan. För jag håller också på att trilla dit, så jag ska bara svara på frågor som det går att svara på. Det är någonting som jag har blivit bättre på tack vare de är studierna.

Tack för den här veckan

Annars tänkte jag bara säga till dig som har lyssnat eller tittat och följer bloggen, stort tack. Följ oss gärna, skriv gärna en recension eller kommentar. Vi läser alla kommentarer även om vi inte alltid har möjlighet att svara. Sedan vill jag puffa för Patreon, vår RikaTillsammans-community. Där händer det så mycket roliga grejer. Folk har börjat träffas utan oss och vi kommer ha fysiska träffar nu under våren i Göteborg och i Malmö och i Stockholm. Vi har våra live-poddar, våra börstips, vi har publicerat två börstips nu som är exklusiva för Patreon, så vi får se hur de kommer falla ut och inte minst extra-material och frågestunder med gäster.

Annars så hoppas jag att vi ses nästa söndag precis som vanligt och ett stort tack för den här veckan. I nästa vecka kommer det att handla om den femte och avslutande delen om ”inre framgångsfaktorer”. Tack för att du har läst, tittat och lyssnat.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då gillar du nog även:

Få vårt månatliga nyhetsbrev med guldkornen

Om du vill få en uppdatering när nästa artikel i serien kommer, anmäl dig gärna till vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, det kommer cirka en gång i månaden och innehåller de bästa tipsen och artiklarna. Dessutom får du våra välkomstmejl med guldkornen från mer än 10 års bloggande.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Avsnittet Singla hellre slant än lyssna på experters uttalande om framtiden! dök först upp på RikaTillsammans.

Tänk om det både går att ha kakan och äta den?

Att byta ut ordet ELLER mot OCH i en fråga där valet står mellan två alternativ är en av de minsta sakerna som gjort absolut störst och mest skillnad för mig och många andra. Tänk om det är så, att vi många gånger faktiskt kan både ha kakan och äta den. Den och många andra principer tar vi upp den här avslutande delen i serien ”inre principer för framgång”.

Dagens artikel är en avslutning på vår serie och samtal om de inre framgångsfaktorerna för ett rikare liv. Vi tror nämligen att framgång kommer i skärningspunkten mellan den tekniska kompetensen som att köpa fonder, spara långsiktigt, globalt och billigt samt den inre kompetensen kring förhållningssätt, självmedvetenhet och stödjande attityder. Vi bygger artikelserien på T. Harv Ekers bok ”Secrets of the Millionaire Mind” och hans s.k. ”wealth principles”. De tidigare delarna hittar du här: del 1, del 2, del 3 och del 4.

Precis som vanligt handlar det inte om sant/falskt, rätt/fel, bra eller dåligt, utan snarare som en möjlighet till tankespjärn. Genom att tänka nya saker, kan vi göra andra saker och på sikt få annorlunda resultat. Det finns således inget rätt svar eller rätt sätt. Dessutom är det våra tolkningar på Harv Ekers bok, så det kan vara som så att vi helt misstolkat det. 😁

Den princip som stack ut mest för mig i veckans avsnitt var:

You can have your cake and eat it to. It’s about thinking that you can have both.

T. Harv Eker i boken ”The Secrets of the Millionaire Mind”

Anledningen är att den, jämte flera andra så klart, har haft och fortfarande har en väldigt stor inverkan på mitt liv. Jag minns första gången insikten kom till mig i ett samtal med Charlie Söderberg. Vi diskuterade huruvida jag skulle gå en utbildning eller eftersom jag då inte skulle ha råd till semester. Valet var ”semester” eller ”utbildning”. Han var ganska tuff och sa att: ”Det är fel fråga, Jan.” Den roligare och bättre frågan att ställa sig är:

Hur kan du få både och? Hur kan du både göra A och B? Med fokus på nyckelordet och.

Senast imorse fick jag en sådan ”aha”-upplevelse igen. Jag satt och pratade med en god vän Elisabeth, från RikaKvinnor.se, om att vi inte hinner odla grönsaker och ta hand om trädgården. Jag och Caroline bestämde i höstas att under 2020 blir det inget fokus på trädgården med tanke på barnen och alla andra projekt. Samtidigt uppskattade vi egen potatis, grönsaker och kryddor. Då säger Elisabeth att hon själv hade funderat i samma banor, men att hon ville ha kakan och äta den. Därför hade hon ställt sig frågan:

Hur kan jag ha en trädgård med grönsaker och kryddor men fortfarande ha samma tid för mina andra intressen?

Svaret för henne blev: ”Jag lägger ut en annons om gratis odlingslott i privat trädgård i utbyte mot 50 % av skörden.”. För mig är det så briljant. Det är självklart inte en lösning lämplig eller praktisk för alla. För mig däremot kvalade det in som veckans mest inspirerande insikt. Poängen är att det handlar om att börja ställa sig själv andra typer av frågor. När man väl börjar ställa sig frågorna då är i många fall svaren enkla. Det är frågan som är svår. I mitt och Carolines fall kom vi inte ens fram till frågan, utan vi hade gett upp i förväg och sagt:

Nej, det går inte för att [infoga valfri ursäkt]

Jag tror att det är så många gånger som vi omedvetet ger upp på oss själva, säger att det inte är möjligt, att det inte går att vi inte ens hänger kvar i frågan och undersöker det. Sedan tror jag också att det är enormt svårt att komma på nya tankar eller frågor själv. Man behöver inspiration eller en knuff från sidan som för mig av Elisabeth idag eller för dig från den här artikeln (förhoppningsvis). 😉

Aktuellt: TrainAlliance och frågor till Eric Strand

Avslutningsvis vill vi gratulera alla er i vår Patreon-community (och utanför) som tecknade er för TrainAlliance i förra veckan. Aktien övertecknades precis som vi trodde vilket innebar en öppningskurs på +30 % för att sedan falla tillbaka något och stänga på ca +15 %. Grattis till dig/er som fick tilldelning till en extra slant i plånboken! 🥂

Det som vi också ser fram emot är att nästa vecka spelar vi in ett eller två avsnitt med Eric Strand som gör ett återbesök på bloggen (tidigare avsnitt: här, här och här). Han är en av våra mest uppskattade gäster och vi tänkte ställa era frågor till honom i ett avsnitt. I det andra avsnittet tänkte vi prata om den så kallade 100-års portföljen. Det vill säga om man ska placera sina pengar på 100 års sikt, hur kan man och bör man tänka då. Spoiler: svaret är inte 100 % aktier. Så, om du har någon fråga till Eric, ställ den gärna i kommentarerna!

Inom kort kommer vi även kunna bekräfta fler spännande gäster och teman till bloggen. Så tack för alla tips, glada tillrop och inte minst kommentarer här på bloggen. Alldeles nyligen passerade vi faktiskt 25 000 kommentarer. Tack för ditt engagemang. 🙏

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på dagens avsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till avsnittet. Du kan även använda den för att navigera i artikeln.

I beskrivningen på Youtube hittar du även tidskoder om du vill snabbnavigera i avsnittet.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som hellre läser än lyssnar eller tittar på avsnittet följer nedan en komplett transkribering.

— START TRANSKRIBERING —

Jan: Idag är det dags för avsnitt #141 och idag så tänker jag att vi ska avsluta den här serien som vi har hållit på med sedan i höstas med inre principer för rikedom. Det är lite roligt för den här serien har delat lyssnarna, har jag förstått. Vissa tycker att det har varit de bästa avsnitten och andra tycker att vi ska återgå till att prata om fonder, sharpekvoter och tekniska faktorer. Att det är lite för flummigt.

Men idag så tror jag alla kommer att gilla det, för idag så kommer det handla väldigt mycket om pengar i de här principerna. Precis som vi är inne på så är detta en fortsättning på avsnitten: #126, #127, #129 och #137, d.v.s. del ett till fyra. Jag tror att vi pratade om det i förra avsnittet att detta är lite som Cesar Millan, hundviskaren. Han hjälpte en hund och en familj och använde en kvast som familjen ville behålla, men då sa han:

It’s not about the broom; it’s who you are when you are holding the broom.

Cesar Millan

Det är precis som det här. När vi pratar om de här inre principerna så handlar det om vem du är när du håller i dina pengar. Detta handlar om vem jag är i förhållande till min ekonomi och mina inkomster. Idag kommer vi prata mycket om inkomster. Hur man gör för att tjäna pengar och den typen. Detta är en diskussion som vi har haft i ett antal avsnitt utifrån boken ”Secrets of the Millionaire Mind” av T. Harv Eker, som är kanadensisk coach och författare. Detta är egentligen mer en inbjudan till att undersöka, eller som vår kompis Helena brukar säga: tankespjärn.

Så det är inget som är sant eller falskt eller bra eller dåligt eller rätt eller fel. Det är någonting man kan undersöka. När vi pratar om de här inre principerna så handlar det om vem du är när du håller i dina pengar. Detta handlar om vem jag är i förhållande till min ekonomi och mina inkomster.

Caroline: Man kan testa lite och se hur det känns när man får höra de här inre principerna som T. Harv Eker tar upp.

Jan: Sedan brukar jag säga att ett bra tips när man hör någonting som gör en frustrerad eller trött, då är det ett bra tillfälle att vara uppmärksam. Som vår coach alltid sa: “Pay attention!” För då är det någonting som din hjärna inte gillar, eller som den får anstränga sig kring.

Caroline: Ja, det kan vara något ovant eller något som man inte vill gå in på för att det känns jobbigt. ”Vad händer om jag öppnar den dörren?”

Jan: Ja, eller till och med — som vi kommer att prata om — kanske en sorg för hur det har varit innan. Att shit, där har jag varit i diket hela livet. Så kastar vi ljus på det och frågar ”Varför ligger du i diket?”. Det handlar inte om att det är bra eller dåligt, utan det viktiga är att man får syn på det. Jag ligger i diket konstant i många avseenden.

Sedan vill vi också säga att det här är vår tolkning av hans bok, som är en röd tråd vi följer. Detta är våra associationer, våra tankar, och det behöver inte vara det han menade med det han skrev. Det hade nästan varit intressant att ha haft honom med för att få facit.

Princip #1: ”Never have ceiling on your income.”

Caroline: Direktöversatt betyder det: ”Ha aldrig ett tak på din inkomst.” Det har vi diskuterat tidigare, faktiskt under en middag tror jag, med kompisar. Vår vän sa att man kan bara spara 100% av sina utgifter, men man behöver inte ha tak på hur mycket man kan få in, för det kan vara oändligt stort.

Jan: Precis och här är vi så otränade. Vi är så vana vid att ska man tjäna pengar så ska man byta sin tid mot pengar. Man ska gå till jobbet. Sedan upplever de flesta av oss att vi får för lite betalt i förhållande till vårt engagemang.

Caroline: Och det konstiga är att man får lov att säga att man får för lite betalt på jobbet. Men sedan är det inte ok att man vill tjäna pengar vid sidan av, för då är man girig. Så ser det ut i vårt land, tycker jag.

Man kan bara spara 100% av sina utgifter, men man behöver inte ha tak på hur mycket man kan få in, för det kan vara oändligt stort.

Jan: Jag tänker att missen man ofta gör att på vissa ställen så skulle man mycket väl kunna ta betalt delvis i värde. Så gör t.ex. chefer eller det är därför vd:ar har bonus och så, alltså både en fast lön och en värde- eller prestationsbaserad ersättning. Sedan kan man ha diskussion om det, absolut, men jag tycker ändå att det är konstigt att inte fler gör så.

När jag skulle anställa säljare var det väldigt få säljare som ville ha betalt på provision, trots att man hade tjänat mer. Det är det jag tycker är ganska fascinerade på sätt och vis, att marknaden ger dig betalt exakt det som du är värd. Tycker man att man är mer värd, som jag tyckte vid ett tillfälle, då sa jag upp mig.

Folk som tjänat en massa pengar på konstiga saker

Jan: Sedan fattar jag att det inte funkar om man är anställd av region Skåne och jobbar som sjuksköterska eller polis, osv. Det finns inte det utrymmet där. Men då kan man titta på om det finns någonting man kan göra vid sidan av. Jag tänker att vi ska prata om det i ett separat avsnitt, men det finns så många exempel på människor som har tjänat väldigt mycket pengar på så konstiga saker. Det bästa exemplet jag har är för några år sedan när jag hittade vår dotter tittandes på iPaden på en YouTube-video med Kinder-ägg.

Då hade någon köpt 15 Kinder-ägg och tagit bort förpackningen, tagit bort chokladen, satt ihop leksakerna framför kameran. 53 minuter lång unboxing video och jag tänkte att det är något fel på vår dotter som kollar på det här. Men sedan såg jag att videon hade 153 miljoner visningar.

Nu vet jag att en miljon visningar på YouTube är ca 10 000 kr i reklamintäkter. Någon har alltså tjänat 1,5 miljoner kronor på att spela in en 53 minuter lång video med unboxing av 15 Kinder ägg. Om man ska fundera på hur man kan tjäna mer pengar så är det ibland bättre att ta ett glas rött vin innan och börja spåna. Men jag tänker att vi kommer återkomma till det här hur man kan tjäna pengar på annorlunda sätt. Vi har ju kompisar som har tjänat pengar på att börja dricka öl. Det får vara en cliffhanger till senare.

Om man ska fundera på hur man kan tjäna mer pengar så är det ibland bättre att ta ett glas rött vin innan och börja spåna.

Poängen är att om alla dina pengar kommer genom att du byter din tid mot pengar så kommer det alltid vara en begränsning. Vi har inte oändligt med tid, så alltså kan vi inte tjäna oändligt med pengar heller. Det kommer alltid bara vara en växlingskurs. Sedan kan den vara olika hög — en vd har högre än en student — och sedan är det allt däremellan. Det handlar verkligen om att fråga sig själv från tid till annan, hur kan jag frikoppla min inkomst från min tid?

Caroline: Det känns också skönt och tryggt på något sätt att man inte bara har en enda inkomstström. Tro mig, det har ju vi haft länge. När jag var anställd i alla fall.

Jan: Om vi ska ta det mest uppenbara, så genom att investera t.ex. på Lysa, så har du tagit bort relationen.

Hur mycket du tjänar på Lysa handlar inte om hur lång tid du är inloggad på Lysa.

Det handlar om att du har satt in dina pengar. Så alla har vi vissa områden där vi har brutit loss tiden från pengarna, men vi kan utveckla det på olika sätt.

Princip #2: ”The true measure of wealth is net worth, not working income.”

Jan: Det sanna måttet på din förmögenhet är ditt eget kapital, skulle man säga, inte hur mycket du tjänar. I Sverige tror jag inte att vi skiljer på net worth och wealth, så den låter bättre på engelska. Vad man tänker på här är att många fokuserar på hur mycket pengar man tjänar. Vilken lön har du? Istället för att fråga ”Hur mycket har du i eget kapital?”

Caroline: De flesta vet väl inte vad eget kapital är och jag har från tid till annan svårt att komma ihåg vad det är.

Jan: Ja, och eget kapital är väldigt enkelt. Det är ett nyckeltal. Om du skulle sälja allt du äger, alla dina tillgångar, och betala alla dina skulder, hur mycket är det kvar? Om jag har t.ex. ett hus som är värt en miljon och jag har 600 000 i skuld, då är 400 000 mitt eget kapital eller net worth. Där tänker jag att fokusen är: ”Hur mycket tjänar du?” och ”Hur mycket går du plus i månaden?” och det är egentligen ganska ointressant. Det som styr efter ett tag, upptäcker man, det är tillgångarna och skulderna. Har du mycket skulder så genererar de utgifter i form av ränta.

Det är dina tillgångar och skulder som styr din ekonomi, mer än vad det är inkomsterna och utgifterna. Tricket är att ha mer tillgångar.

Caroline: Vilken nivå behöver man vara på egentligen, pengamässigt, för att börja tänka att skulderna styr mina utgifter? På månadsbasis så vet vi ju det. Vi betalar av lån men det är inte så att man tänker att ”mitt eget kapital är x”.

Jan: De flesta appar mäter inte det. Vi håller på med en app nu som ska visa det. I Balansekonomi pratade vi mycket om enkel, stressad eller generativ ekonomi. Då sa vi att en enkel ekonomi är när pengar kommer in och så betalar man sina utgifter och sedan går pengarna ut. Så blir det kanske lite över. Det är en enkel ekonomi. Det finns inga tillgångar och inga skulder. Typ när du är arbetslös, student, eller när du är ung, så du har inte köpt någon bostadsrätt, du har ingen bil, inga lån, utan det är en enkel ekonomi.

Skillnaden mellan stressad och generativ ekonomi

Jan: Nästa är det man kallar för stressad ekonomi. Pengar kommer in, men det man använder pengarna till är ofta att betala av räntor. Du har köpt en bostadsrätt/villa/bil som du har lån på, eller en resa på kredit och plötsligt genererar de där skulderna utgifter. Plötsligt så måste pengarna komma in för annars tar banken ditt boende. Då blir det så att pengar hela tiden måste komma in, för annars brinner ekonomin. Den här pumpen på skuldsidan måste hela tiden pumpa ut pengar till utgiftssidan. Det är en stressad ekonomi. Jag påstår att de flesta i Sverige har en stressad ekonomi. Hade man skurit av inkomsterna i två eller tre månader så hade det skitigt sig kungligt för de flesta. Inklusive för oss. Vi betalar ju 8-10 000 kronor i månaden i räntor.

Det sista steget är det man kallar för generativ ekonomi. Det kommer pengar in som går till tillgångarna och tillgångarna genererar utdelning eller avkastning eller ökar i värde, som betalar alla utgifterna. Så till slut hade man egentligen inte behövt några inkomster, utan tillgångarna genererar så pass mycket pengar att det täcker alla utgifterna. Då har man det som kallas för ekonomisk frihet eller räntiär tror jag att det kallades för 100 år sedan. Man var rentiär och levde på räntorna från sitt kapital.

Caroline: Ja, men det var väl många som gjorde det? Vänta här nu, jag kanske lever i min Jane Austen-värld här, men där var det många som var så att de hade kapital och levde av räntan på det. Det kanske inte var många, men första gången jag hörde det att rika människor inte köper skulder, utan de köper tillgångar, så var det som att ett ljus gick upp i mitt huvud. Jag kunde helt plötsligt välja om jag ville köpa skulder — alltså grejer som egentligen inte gav någonting tillbaka mer än att det var nice — eller om jag kunde köpa tillgångar. Då började jag tänka på vad en tillgång egentligen är.

Jan: En tillgång är — väldigt enkelt och väldigt kontroversiellt — någonting som ger dig pengar. Eller hur? Väldigt enkelt. Alltså, typ en aktie du äger ger utdelning. Den ökar i värde. Du äger en fond eller fondrobot, den ger dig mer pengar. Men om vi skulle använda den definitionen för vår bostad så faller vi pladask. Det beter sig som en skuld, för du kan sälja den och få pengar för den, men den genererar sällan några nya pengar på kontot. Inte förrän man säljer huset. Det är därför man ibland pratar om tärande tillgångar. Det är fortfarande en tillgång, men den genererar faktiskt utgifter. Ett hus kostar pengar i försäkring, räntor, underhåll, el, etc. Det är en tillgång som beter sig som en skuld.

Ekonomisk cirkel: Inkomster, Sparande, Investerande, Förenkling

Jan: Detta pratade vi ganska mycket om i avsnitt #33 om boken ”Rich dad, Poor dad”. Det var han som introducerade detta koncept. Men en annan grej jag tänker på, som han också skriver om, är att man kan ta detta med nettoförmögenhet ett steg vidare. Om man dividerar nettoförmögenheten med de utgifterna man har på årsbasis, t.ex. om jag har en miljon och 100 000 i utgifter på ett år, så blir det en miljon dividerad med 100 000 och då får jag en kvot på 10. Det betyder då egentligen hur många års frihet har jag. Om jag har en miljon och 100 000 i utgifter per år, då har jag 10 års frihet.

Många av de som jag träffar, som är riktigt duktiga på ekonomi, de mäter inte ens i nettoförmögenhet. De mäter hur många år de skulle kunna leva på de pengarna de har. Det är en ganska kul uträkning att kunna göra.

Caroline: Det är roligt också att tänka på hur man kan göra för att kunna leva ett visst antal år på sina inkomster, även om man inte kan göra det nu. Man har helt plötsligt mål i sikt också.

Jan: Precis. Och processen att bygga en förmögenhet handlar egentligen om att ha en inkomst, spara en del av den inkomsten, investera den inkomsten och sedan förenkla. Hela tiden förenkla. Det är det vi har pratat om i så många år. Ha en inkomst, spendera mindre än din inkomst, spara minst 10% av din inkomst, investera den i t.ex. en fondrobot och gör det enklare och enklare. I början hade vi modellportföljen med egna aktier, men nu kör vi fondrobot, som är en förenkling av de egna modellportföljerna.

Så jag gillar verkligen det här flödet av :

Inkomster, sparande, investerande, förenkling.

som faktiskt egentligen sedan går runt och runt.

Princip #3: ”You can have your cake and eat it too. It’s about thinking that you can have both.”

Caroline: Man kan ha kakan och äta den. Det är att du tänker att du kan ha båda som är grejen.

Jan: Ja, vet du vad? Jag kommer ihåg första gången jag hörde det här.

Caroline: Jag med. Jag tror det var under en kurs från Balansekonomi. Förmodligen när vi pratade om att det man tänker det manifesteras i det yttre.

Jan: Ja, för mig var det faktiskt innan den kursen. Vi träffade Charlie Söderberg och så pratade vi om att gå den här utbildningen när vi var studenter. Jag kommer ihåg att den kostade ganska mycket pengar och den var skitbra för den förändrade våra liv. Men jag kommer ihåg att du sa att då blir det antingen semester i år eller utbildningen. Vi hade inte råd med både och. Jag kommer ihåg att jag sa det till Charlie, att då blir det semester eller utbildning och då sa han att det där är en felställd fråga.

Frågan du borde ställa dig är hur kan jag ha semester OCH utbildning samtidigt.

Vi är så duktiga på att ställa frågan antingen eller. A eller B. Vi ställer oss sällan frågan hur vi kan göra för att ha både och. Jag tror att man öppnar helt nya tankesätt bara genom att man ställa sig frågan. Precis som Moa nämnde här för något avsnitt sedan, att hjärnan kan bara tänka på en sak.

Tänker den på ”eller”, så kommer den att leta upp eller-svar. Tänker vi på en ”och” fråga, så kommer den leta upp och-svar.

Caroline: Hur lär man sig då hur man kan få bägge? Det är ändå en övningsgrej. Först måste man tänka hur kan jag få både och, men då kan man bli kungligt förvirrad och tänka att det inte går. Jag påstår att det är en övningssak.

Process för att riva sina hinder

Jan: Ja, gud ja. Absolut. Det första steget är bara självmedvetenhet. Att fånga sig själv när man ställer en eller-fråga. Det tror jag är det första. Då kan man omformulera frågan för sig själv i och-termer. Hur kan jag få både A och B? Sedan får man vara kreativ, be om hjälp, brainstorma, osv. Man påbörjar processen. Jag tänker också att det är så många sammanhang, som ”rik ELLER lycklig”. Vi har folk i vår omgivning som säger: ”Det viktiga är inte att vi har pengar, det viktiga är att vi har hälsan.”

Eller ”Det viktiga är inte att vi har pengar, utan att vi har varandra.” Som om rika människor är sjuka eller inte har några vänner. Undersökningar visar snarare att människor som har högre socialekonomiska möjligheter är friskare. Man pratar om Stockholm till exempel, att livslängden skiljer mellan ett par tunnelbanestationer. Det är så många myter och så lever konversationen kring ”antingen eller”, när det handlar om att ställa sig frågan ”och”.

Caroline: För mig känns det som att vi har tämjt oss själva och man kan bli lite mer vild. Att vi uppfostras på ett visst sätt. Jag är väldigt intresserad av hur vi formas som människor. Vad blir vi för något och hur kan vi sedan själva forma oss till det vi skulle vilja?

Vi har tämjts någon gång i tiden med att du inte kan ha både och. Sedan tämjer vi oss själva i vuxen ålder.

Jan: Ja, det är det klassiska. Jag vet inte om det är sant, men man säger att man brukade binda elefanter på cirkus när de var små så att de inte kunde röra sig. Sedan stod de även kvar som vuxna, trots att de egentligen var starka nog att riva av hela kedjan. Jag tror att många gånger så tror vi också att det är ett nollsummespel. Att det handlar om att om den ena vinner så måste den andra förlora.

Det där är grundläggande ekonomi. Säg att jag är duktig på att vara bonde och du är duktig på att göra kläder. Då är det mycket bättre att jag är bonde och du gör kläder, sedan byter vi, istället för att jag ska vara bonde och göra dåliga kläder och du ska vara dålig bonde och göra kläder. Då är det bättre att vi gör det vi är bra på och sedan byter vi.

Princip #4: ”Where attention goes, energy flows and results show.”

Jan: Där jag har fokus, det händer det saker. Eller det som blir mätt blir gjort, t.ex. att det finns mätbarheter som sparkvot, hur mycket av våra inkomster vi sparar. Eller ”Hur många år har jag om jag delar min nettoförmögenhet med mina utgifter?”. Samma sak om man börjar väga sig, då blir man plötsligt medveten om sin vikt och det blir mer intressant om man tränar och vad man stoppar i sig. För mig är detta ganska tydligt.

Där jag fokuserar, där kommer jag lägga energi, och där jag lägger energi, där kommer jag få nya resultat.

Väldigt tydligt också tvärtom, där jag inte fokuserar. I många år fokuserade jag inte på träning och därför fick jag inga resultat. Jag var inte ens intresserad av mätbarheter i träning. Sedan började vi träna i höstas och då fick vi en uppgift att vi skulle göra armhävningar varje dag. Jag har aldrig haft sådan koll på armhävningar som jag har nu.

Caroline: Jag kom att tänka på ett exempel som du tog för flera år sedan, med att det finns människor som säger att de kan meditera sig till pengar. På sätt och vis så kan man ju det. Du har sagt att det inte går, att man måste ta tvång. Att man måste ta sitt medvetande och pengar och slå ihop de två världarna. Visst, men om man bara medvetandegör saker i sitt liv och man kan meditera fram den här medvetenheten, då går ens uppmärksamhet dit och man börjar få resultat. Hjärnan kan inte låta bli.

Du måste ha tilltro till att hjärnan börjar tänka ut att ”Ok, nu vet jag att jag väger några kilo för mycket för att det ska vara hälsosamt.” Då börjar man göra saker annorlunda. För mig är det så. Jag vet inte om det är så för andra, men jag kan inte tänka på någonting, medvetandegöra något, och sedan fortsätta på samma fucking vis. Jag kan inte det.

Jan: Nej, men det finns det människor som kan. Det kan jag berätta för dig. Jag håller med dig Caroline, men för mig är det så att du alltid måste ta till handling. Resultaten kommer alltid från görandet. Sedan är det så att om jag inte har fokus där då kommer jag aldrig till görandet. Först är det fokus och medvetenhet, sedan kommer görandet, sedan kommer resultat. Jag är allergisk mot människor som bara medvetandegör. Jag känner människor som bara knarkar insikter, men de gör aldrig någonting med insikterna de får.

Princip #5: ”Until you show that you can handle what you have got, you won’t get any more.”

Jan: Så innan du kan visa att du kan hantera det du redan har, så kommer du inte få mer. Vanan att hantera pengar är mycket mer viktig än beloppet. Man ska inte underskatta de små beloppen. Jag brukar ibland föreläsa för studenter och de har ju typ inga besparingar och kämpar för att få runt det. Då säger jag att om du bara sätter igång vanan nu, att du spar 100 kronor eller 50 kronor i månaden, det räcker. Bara du får vanan. Då kommer vanan fortsätta när du tjänar pengar. Jag gillar detta jättemycket. Det låter så sjukt flummigt, men det handlar om att skapa vanan. Han skriver också i boken att antingen så kontrollerar du dina pengar, eller så kontrollerar dina pengar dig.

Caroline: Hur kan det yttra sig? De flesta känner väl att de hanterar sina pengar?

Jan: Det är bara att kolla på Lyxfällan. Där är det ganska uppenbart att pengarna styr deras liv och påverkar deras välmående och relation. Det gör att folk skiljer sig, hamnar hos kronofogden, blir sjuka, osv. Jag tycker verkligen detta handlar om en vana. Börja med bra vanor. Först och främst handlar det om att spara regelbundet. Det är en vana. En annan vana kan vara att inte köpa saker på kredit.

En annan vana kan vara att ställa sig frågan ”Hur kan jag ha både och?”. En annan vana kan vara att inte titta på alla lån som dåliga, utan tänka att det faktiskt finns bra lån och skillnaden på ett bra och dåligt lån är ”Blir jag rikare tack vare det här lånet eller inte?”.

En annan vana kan vara att inte underskatta beloppen. Jag menar att om man har 1 000 kronor sparat och man får 10% avkastning, så är det en hundralapp. Jag hade kunnat jobba en timma övertid och tjäna mer pengar; lönt att jag sparade. Men vet du vad, 10% funkar lika bra om det är en miljon eller 10 miljoner eller 100 miljoner. Har du 10% på en miljon då är det plötsligt väldigt många timmar du ska jobba övertid för att få ihop de där 100 000. En vana är att värdera procenten istället för de absoluta talen.

En annan vana är att inte lyssna på andras råd. Lyssna inte på rådgivare. I förra avsnittet pratade vi om forskningen som har visat att rådgivare och experter/gurus har i genomsnitt 48% rätt. Så det är bättre att singla slant. Jag tror att när man har lärt sig många av de här grejerna så kommer resultaten. Sedan kommer man till en ny nivå och då behöver man lära sig nya saker. Det handlar om kompetensen att hantera sina pengar, snarare än beloppen. Det är därför det går åt helvete för många som får ett större belopp på ett bräde – de har inte vanan.

Princip #6: ”Every dollar as a ’seed’ that can be planted”

Caroline: ”Rich people see every dollar as a ’seed’ that can be planted to earn a hundred more dollars, which can then be replanted to earn a thousand more dollars.” Så rika människor ser varje dollar som ett frö som man kan plantera och som kan ge upphov till 100 dollar till, som sedan kan planteras så får man tusentals dollar till. Det är väl det där att rika människor köper tillgångar, inte skulder? Det hookar in i den här. Man ser inte hur man kan konsumera sina pengar, utan snarare hur de kan bli fler.

Pengar är mycket bättre på att jobba än vad vi är. De kan jobba 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året, i flera år och till och med generationer.

Jan: Det blir mycket generaliseringar. Jag gillar inte den här uppdelningen mellan ”rich people” och ”poor people”. Men jag tror att det handlar om att hantera sina pengar på ett klokt sätt eller inte. I avsnitt #33, som ligger väldigt nära detta avsnitt, pratar vi om det Robert Kiyosaki skrev om att pengar är som ett frö. Varje krona jag tjänar kan ge upphov till nya kronor i form av ränta.

Pengar är mycket bättre på att jobba än vad vi är. De kan jobba 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året, i flera år. Lyckas vi då ge våra döttrar en bra ekonomisk grund, då kan de använda de pengarna som har tjänat pengar åt oss för att de ska tjäna pengar åt dem, i sin tur. Så det kan gå generationer. Det är verkligen som ett träd.

Robert Kiyosaki pratar också om att när man börjar spara så är det här trädet väldigt skört. Det behöver skydd och man behöver lägga mycket tid och energi på det för att skydda det mot blåst, sol, djur och allting. Sedan kommer det en dag när trädet har växt sig så stort och starkt att man kan luta sig mot det. Då behöver man inte längre ta hand om det, utan det tar istället hand om dig. Jag gillar det så, så mycket. Istället för att jag ska behöva jobba hårt för mina pengar: Hur kan jag få mina pengar att jobba hårt för mig?

Caroline: Men det du sa om ”rich people” och ”poor people”, att han delar upp det så. Jag håller med dig om att det kanske inte är riktigt den bilden vi vill förmedla, att man är antingen rik eller fattig. Vi vill ändå prata till medelsvensken. Han pratar väl mer om mindset, men jag tror att de som lyssnar, tittar och läser blogginläggen är kanske helt vanliga människor som bara vill göra något extra i sin ekonomi. Som är intresserade eller tänker att ”Nu är det dags!”. Det kan vara den här typen av principer som kan hjälpa en över tröskeln.

Jan: Ja, sedan är det också som vi brukar säga, att man inte kan träna på alla principer samtidigt. Man väljer ut en princip och så tränar man på den i en månad. T.ex. ”Hur kan jag tänka på den här, vad är det jag lägger fokus på, eller hur kan jag se pengar på detta sätt?”. Det här är inte sant eller falskt. Det är inte någon naturlag. Och nej, det funkar inte att plantera en hundralapp i trädgården heller, så detta är väldigt tydligt en attityd. En inställning, ett perspektiv att se på livet genom eller att se på pengar genom. Sedan får man bestämma sig för om man gillar den här attityden/tesen eller inte. En annan tes är att pengar är runda för att de gjorda att rulla.

Jag tror det handlar om att se pengar som ett verktyg och ett frö. Det är spännande och tar man hand om dem så kommer de att ta hand om dig över tid.

Caroline: Ja, det är en annan tes som jag lever efter ibland. Men bara ibland.

Princip #7: ”Action is the bridge between the ’inner’ and the ’outer’ world.”

Caroline: Det här måste du gilla. Handling är bryggan mellan det som händer inuti en och det som sker i den yttre världen.

Jan: Ja det här är som amerikanska coachen Tony Robbins ”massive action”. Det är det vi pratade om innan, att du kan inte bara medvetandegöra eller nu har jag mediterat mig till den här insikten. Fuck that shit. Du behöver ut och jobba.

Caroline: Ja, det kan jag skriva under på. Nu när jag har börjat skriva skönlitteratur så står det i alla böcker som jag har läst, som ska ge råd och rekommendationer hur man ska skriva, då skriver de ”skriv, skriv, skriv”. Och jag bara, det vet jag, men har du något annat råd? För det tar emot att börja skriva för man vet att det kommer bli skitkasst.

Men så började jag i alla fall med det och så märkte jag en massa grejer under tidens gång. Att karaktärerna blir jättetråkiga för att jag inte vet hur man fyller ut dem; ”Ok, hur gör man det då?”. Så massive action för mig var verkligen så att jag fick syn på saker, sedan kunde jag hantera dem. Det är mycket lättare på något vis att veta var jag befinner mig.

Jan: Vi pratade om detta i en av de tidigare delarna om T. Harv Eker, det här mer trocirkeln. Ibland behöver man fatta först och göra sedan. Men det funkar lika bra om det är en person som har de resultaten du vill ha och de säger att du ska göra en grej, gör då det. Ifrågasätt inte. Testa och får du de resultaten så funkar det och sedan kommer det förändra din tro och din attityd.

Det var som Moa sa också i avsnitt #139 om att njuta sig till framgång:

Innan du har testat 100 gånger så har du inte rätt att uttala dig om huruvida det funkar eller inte.

Moa Diseborn

Jag gillar det jättemycket. Men det handlar också om att vi vill veta att det funkar i förväg. Det som hon sa också är att det får man inte veta i förväg, utan man måste göra det först. Jag tror det handlar om att göra och det som ofta hindrar oss det är rädslor. Vem tror jag att jag är? Eller, vad ska andra tycka?

Du måste testa minst 100 gånger

Caroline: Kan inte du berätta om en handling som du har gjort, som du inte visste skulle funka, och sedan fick insikter från?

Jan: Jag minns inget specifikt, men jag är ganska duktig. Det var Lennart eller Charlie som tragglade med mig och sa att du inte kan vara en ledare om du inte kan följa. Ibland behöver man inordna sig en struktur i ett område man inte är duktig på. Ett område där jag inte är duktig är träning.

Vi har vår personliga tränare Armen och han säger: Vecka 1 gör du en armhävning, en sit-up, en squat och en burpee. Då gör jag det. Vecka 2 gör jag två, vecka 3 gör jag tre. Jag ifrågasätter honom inte och frågar hur han har kommit fram till det eller vilken forskning som stödjer det. Uppenbarligen är han vältränad. Han kan sina grejer. Vem är jag då att ifrågasätta honom innan jag har testat 100 grejer själv? Då gör jag som jag blir tillsagd och jag kan göra fler armhävningar idag än jag kunde för några veckor sedan, så uppenbarligen funkar det.

Då börjar tron att skifta. Det jag skulle säga här också är att många gånger tror jag att det som hindrar oss från att göra saker är rädsla. Där fick jag en viktig insikt för många år sedan. Det var någon som sa till mig att mod inte är frånvaro av rädsla. Mod är att säga att något annat är viktigare. Det vill säga att man alltid kommer att vara rädd när man gör nya saker. Som t.ex. när du började skriva, då var du rädd, men du gjorde det i alla fall. Det var viktigare för dig att få utlopp för den här kreativiteten.

Det är inte så att man inte är redo förrän man slutar att vara rädd. Bullshit. Du kommer vara rädd alltid. Det handlar om att vara modig ändå. Till slut när man har gjort det 100 gånger så undrar man varför man någonsin var rädd. Då verkar det bara löjligt. Jag tror att de flesta av oss känner igen det. Jag tror att det också hänger ihop med nästa princip.

Princip #8: ”If you are willing to do only what’s easy, life will be hard. But if you are willing to do what’s hard, life will be easy.”

Om du bara är villig att göra det som är enkelt, då kommer livet att vara tufft. Om du är villig att göra det som är tufft, då kommer livet att vara enkelt.

Caroline: Ja, det är ju lite som att man blir härdad. I mitt eget liv var det att doktorera i biologi som var tufft. Det var så jävla tufft, men jag var en annan person när jag kom ut på andra sidan än när jag gick in i det. Det var som att jag upptäckte min kapacitet då. Att om något måste bli gjort idag så kosta vad det kosta vill. Då var jag på labbet till nio i så fall. Det var fantastiskt hur det kändes sedan när jag hade gjort det jag hade sagt, fast det var svårt. Sedan blev det lättare och lättare med saker, för att jag förstod vilken kapacitet jag hade. Det är också sådant som jag vill att våra barn ska lära sig, att man måste göra vissa grejer som är svåra.

Jan: Där är vi skitdåliga, för vi är sådana curlingföräldrar.

Caroline: Nej, du är en curlingförälder. Men det är en annan historia, hur man jobbar med barn. Men allt som är värt att göras är tufft i början.

Jan: Jag håller med, så är det för mig. Ibland frågar folk om det inte är jobbigt att läsa alla akademiska studier och så, men jag har klarat en tenta i kvantmekanik och elektromagnetisk fältteori. Det är det svåraste jag har gjort i mitt liv. Ingenting jag har gjort sedan dess har kommit i närheten av det. Elektromagnetisk fältteori är det värsta jag har gjort i mitt liv, men jag klarade den tentan sjätte gången, eller sjunde gången, eller vad det var. Jag hade inte fått min examen utan den så det var bara att suck it up.

Det är faktiskt en grej som har hänt efter det, där jag backade. Det var bok som en professor hade skrivit om riskparitet. Den var uppenbarligen inte skriven för normala människor. Det är enda gången jag har tänkt att detta är för svårt, och backat.

Caroline: Men förutom det, känner du att det har blivit lättare med saker när du vet vilken kapacitet du har? För man vet inte förrän man provar.

Allt som är värt att göra är värt en ansträngning

Jan: Ja, absolut. Jag kom på en annan attityd som jag har och som jag gillar jättemycket. Det är: ”Allt som händer är träning inför något som komma skall.”. Ibland när shit happens så tänker jag att detta var för att jag ska få träna på någonting och klara en större utmaning i framtiden. Då tror jag att man bygger de här musklerna.

Caroline: Det är ett sätt att se på livet och vår tillvaro: att det finns möjligheter överallt.

Jan: Ja, som en växt. Det sa han också vid ett tidigare tillfälle, att allt i universum växer eller dör. Antingen utvecklas eller avvecklas du. Men jag är en militärt överintresserad person ibland. Det är också en klassisk grej som Navy SEALs i USA, att ”the only easy day was yesterday”. Det handlar om att anstränga sig. Det kommer inte att vara enkelt. Allt som är värt att göra är värt en ansträngning. Det handlar inte om en kamp.

The only easy day was yesterday.

Ordspråk från Navy SEALs i USA

Det är inte som den skylten som min mamma hade när vi växte upp i grovköket. Alltså detta är helt sjukt. Hon hade alltså en bild på en bajskorv som kom upp ur en toalett där det stod så här: ”Livet är ett helvete, så håll ut.” Det är så konstigt! Vad är det för attityd och varför hänger den där? Nästa gång vi kommer dit får vi kolla om den är kvar. Det vi pratar om handlar inte om att kämpa eller att livet är misärigt, utan det handlar om att livet är en växt.

Caroline: Man kan ändå vila i det där när man är på labbet till nio för att man måste göra klart en grej. Det går ändå att vila i det litegrann, stundvis bara. Det kommer en stolthet efteråt.

Jan: Ja, det handlar om att vara lite oresonlig. ”Nu gör vi det här.”. Jag gillar det jättemycket. Titta, nu kommer nästa princip som hänger ihop.

Princip #9: ”The only time you are actually growing is when you are uncomfortable.”

Caroline: Men man kan bli komfortabel i att det är okomfortabelt, på sätt och vis. Man vet när växten sker för att det känns lite jobbigt inombords. Det är som att det kliar.

Jan: Men du hade en sådan grej här om dagen, när du kom till mig och var helt arg och sedan var du jätteledsen.

Caroline: Ja, jag går ju en romanskrivarlinje just nu och så var vi indelade i grupper och skulle göra en uppgift. Sedan upptäckte jag när uppgifterna var gjorda och alla hade redovisat, att jag ville göra uppgiften på det viset som de hade gjort. Då insåg jag också att jag jobbar väldigt mycket med självcensur, liksom att jag är attraherad till något helt annat. Att det ska vara crazy och idéerna får gärna vara knäppa som kommer. Inte realistiska och inom en fin låda så där, som jag gör det när jag självcensurerar.

Jag började fundera på hur länge det har pågått och insåg att det har pågått hela mitt liv. Hela livet och hela tiden. Alltid är jag så trevlig. Alltid. Så insåg jag att jag kanske inte är så trevlig egentligen då. Det var jobbigt. Jag grät ju. Jag kan inte peka på varför det var jobbigt, men det var en sorg tror jag. Det var bara trist att se att jag jobbar med självcensur. Men den större grejen i detta är vilka möjligheter det öppnar för mitt skrivande, så att jag kan vara helt crazy med saker, för det behöver inte vara så realistiskt och logiskt hela tiden.

Jan: För mig är det precis vad den här principen handlar om.

Den enda gången du faktiskt växer är när det är obekvämt. Det där var obekvämt och du växte.

Caroline: Ja, det var obekvämt. Jag tror inte att jag fattade hur obekvämt det var förrän jag började gråta kring det. Först kom det som en insikt som jag tänkte att jag ska jobba med, sedan två dagar senare blev jag ett vrak, en liten stund. Ibland märker man inte när växten sker.

Komfortzonen tar död på idéer, möjligheter och växt

Jan: Jag gillar också det som han skriver: ”Nobody ever died of discomfort. Yet living in the name of comfort has killed more ideas, more opportunities, and more growth than anything else.” Det vill säga, ingen har dött av att ha det lite obekvämt, men att leva i det här bekväma, det har dödat fler idéer, fler möjligheter och mer växt än någonting annat.

”Nobody ever died of discomfort. Yet living in the name of comfort has killed more ideas, more opportunities, and more growth than anything else.”

T. Harv Eker – Secrets of a millionaire mind

Caroline: Det känns som att man ska ha en tyst minut över detta, eller hur? Jag blir väldigt känslomässigt berörd över det här. Jag tänker på alla gånger jag har hållit mig inom ramarna och alla gånger jag har varit så himla trevlig och sansad. Alla människor som har gjort detta genom tiderna istället för att gå efter något annat. Det som ville komma ut, liksom. Jag blir väldigt känslomässigt berörd.

Jan: Om man sedan ska koppla detta till pengar så tror jag också att pengarna finns där ute i samma discomfort zone.

Caroline: När du säger så tänker jag på när man ska lära sig försäljning, vilket man behöver göra i många jobb. Att lära sig det kan vara en discomfort. Man behöver vara där ute och testa och träna och man får nej från andra människor. Hur får man ja, det är det som är frågan i försäljning.

Jan: Ja, och när man ska starta eget eller satsa på en idé som ingen tror på. Det finns så många historier, som J.K. Rowling med Harry Potter och Carl-Johan med boken ”Kaninen som så gärna ville somna”. Det är discomfort. När du gör det som ingen annan är villig att göra, det är då du får belöningarna som ingen annan kommer få.

Princip #10: ”Training and managing your own mind is the most important skill you could ever own in terms of both happiness and success.”

Jan: Att träna och hantera ditt eget sinne är den viktigaste färdigheten som du någonsin kommer äga när det gäller framgång och lycka. Jag tänker många gånger på det. En annan attityd är att man inte behöver tro på allting som hjärnan tänker.

Caroline: Heller inte på alla känslor. De är där men det är inte alltid som de är helt relevanta i sammanhanget. De kommer och man tittar på dem och så hoppar de vidare. Men vissa stannar kvar.

Jan: Ja, och jag tror inte att det någon som skulle vilja hugga bort hjärnan, utan jag tror att det handlar om att styra den.

Caroline: Finns det något oärligt kring detta? Jag kan tänka mig att om man lyssnar och aldrig egentligen har blivit medveten om hur man styr sitt sinne, så kan det framstå som att man försöker vara någon annan än den man är. Eller att man försöker tänka på ett annat sätt.

Jan: Jag tänker att vår hjärna går bananas. Vi har dessutom inte bara en hjärna, utan forskning har visat att vi har flera olika delar i hjärnan: den primitiva, logiska och rationella, och så vidare. Tänk om våra händer hade varit som vår hjärna? De hade gått bananas all over the place, eller hur? Då hade vi inte velat hugga av dem, utan vi hade velat styra dem. Jag tror att hjärnan är en muskel, precis som allt annat. Det är där t.ex. meditation kommer in, att jag inte behöver tro på allt den tänker eller känner.

Caroline: Som stress till exempel, det sker i hjärnan och det kan man styra med olika verktyg, som meditation eller mindfulness. Eller bara gå ut och springa.

”No thought lives in your mind rent-free.”

Robert Allen

Jan: Det vill säga, ingen tanke lever i din hjärna utan att betala någon slags hyra. Vi har konsekvenser eller möjligheter från alla våra tankar och allt det vi tänker och känner. Det är så mycket man skulle kunna säga om detta. Som Moa pratade om, att hjärnan är 40 000 år gammal. Den har inte förändrats så mycket som samhällets har förändrats. Anders Hansen pratar också om detta, att rädsla är som biologisk gräddfil i hjärnan och vår hjärna är inte gjord för att vi ska vara lyckliga. Den är gjord för att vi ska överleva, och så vidare.

Sagan om de två vargarna (i vårt huvud)

Jan: Jag tror också att Moa sa att om vi har upplevt någonting eller om vi tänker någonting så är det samma kemiska process, så man kan inte särskilja de två. Det vill säga, om jag ändå ska tänka på någonting, varför inte välja att tänka på någonting som är stärkande, istället för att slå på mig själv, etc. Men det är en träning. Tony Robbins, en känd amerikansk coach, hos honom får man träna på detta genom att gå på glödande kol. För mig var det verkligen en grej med hjärnan, för man ser den där kolbädden med glödande kol som är typ 10 meter bred och så ska man gå över. Hjärnan tänker du är dum i huvudet och vill att man ska springa åt andra hållet, men då går man ändå över det och inser att det inte var så farligt. Då blir det tydligt att man inte behöver tro på allt som hjärnan säger.

Jag tänkte att vi ska ta sista här, historien om de två vargarna. Jag kan läsa den och jag gillar den här jättemycket och jag kan försöka översätta den direkt för den är på engelska.

Det är en gammal indianhövding som ska lära sitt barnbarn om livet och han säger till pojken att det pågår en ständig kamp inuti mig. Det är en hemsk kamp mellan två stora vargar. Den ena vargen är ond. Han är arg, han är avundsjuk, han har sorg, han ångrar sig, han är girig, han är arrogant, han känner skam och självömkan och han ljuger och falskhet och han känner sig bättre än andra och han är egocentrisk.

Sedan fortsätter indianhövdingen och säger att den andra vargen är god, han är glädje, harmoni, kärlek, hopp, ödmjukhet, snällhet, empati, generositet, självmedkännande och tro. Den här kampen mellan de två vargarna pågår i varje människa och den pågår inuti dig också. Då tänker barnbarnet på det en minut och sedan frågade han indianhövdingen vilken av vargarna som vinner. Då svarar indianhövdingen: “Den som du matar.”

Caroline: Ja, den har vi också pratat om med Freja, vårt barn. Men det blev två drakar, för hon sa att hon inte har några vargar i sitt huvud, utan att det är två drakar. Det är väl det där att skapa highways i hjärnan. Vilka tankar tänker du mest, de som stärker dig eller försvagar dig.

Princip #11: ”If you keep doing what you always done, you will keep getting what you have always got. You can be right, or you can be rich, but you can’t be both.”

Jan: Han säger att om du fortsätter göra det du alltid har gjort så kommer du alltid att få samma resultat du alltid fått. Du kan antingen ha rätt, eller vara rik, men du kan inte både ha rätt och vara rik. Jag gillar denna. Einstein lär ha sagt… Eller, jag måste säga, det fanns en bild på nätet med Einstein och så stod det: “I haven’t said half the crap people say I have said.” Men han lär ha sagt att det första tecknet på en idiot är en person som gör samma sak om och om igen och förväntar sig ett nytt resultat.

Det första tecknet på en idiot är en person som gör samma sak om och om igen och förväntar sig ett nytt resultat.

Kanske Albert Einstein

Men då menar Eker att being right är att hålla kvar vid gamla tankesätt. Så antingen kan du ha rätt eller vara lycklig eller fri. Detta gillar jag jättemycket, och vi har pratat ganska mycket om det. Attityden är: När man är arg på något så har du antingen rätt och har rätt att vara arg, eller så är du fri. Du kan inte vara båda. Det handlar om att ge upp rätten att ha rätt.

För att bli fri så behöver du ge upp rätten att ha rätt

Sedan tänker jag också att om man redan vet allt, så finns det inte utrymme för någonting nytt. Ofta vi äldre män, vi vet redan allt, och om man vet allt, så finns det inget utrymme att ta in det nya. Ny kunskap eller nya saker.

Caroline: Det är oerhört oattraktivt med människor som alltid vet allting och bara ska trycka ner det i halsen på en.

Jan: Jag tror att det här handlar om att vara öppen för nya saker och att ge upp rätten att ha rätt. Men det är mycket prestige och annat som spelar in.

Caroline: Vet du vad jag har märkt? Att jag inte alltid har rätt heller. Jag har ju min egen historia och livet är inte ens egen historia. Det är en gråskala.

Jan: Någonting jag tränar mycket på är att säga: “Jag vet inte.” Jag är skitdålig på det, men jag tränar och jag tycker att jag blir bättre även om jag fortfarande är dålig. För jag ska alltid ha svar. Du, nu kommer en av mina favoriter. Detta är nog min absoluta favorit.

Princip #12: ”Every master was once a disaster.”

Caroline: Det känns skönt faktiskt. Det är en tröst. Det kanske till och med är en förutsättning, man måste ha varit dålig på någonting för att kunna bemästra det.

Alla som har blivit bra på någonting har någon gång varit väldigt dåliga på det. Varje mästare har en gång varit en katastrof.

Jan: Jag började ju med aktier 1996. Jag var skitdålig i 15 år. Jag har fortfarande varit dålig i fler år än jag har varit bra. Så jag är inte ens på 50-50. Jag har tagit dåliga beslut och gett dåliga råd. Det var någon annan som sa till mig att om du inte skäms för det du gjorde för 12 månader sedan så har du inte utvecklats tillräckligt. Ibland när jag kollar på våra första avsnitt så tänker jag ”Shit vad pinsamt”. Så detta gladde mig när han skrev att every master was once a disaster. Jag tror det handlar om att vara för att göra och sedan för att få nya resultat, faktiskt. Att unna sig det.

Caroline: Det är så lätt att tro att alla är duktigare än mig. Att jag nog inte har något i det här området att göra. Så kan jag tänka inom skrivandet, att alla är mycket bättre än vad jag är och det finns nog inget hopp för mig. Det är den där vargen. Men det är också skönt att veta att jag tänker så här med det är ok. Det finns ändå hopp. Men då måste man tro att det är ok att vara dålig från början. Ska man vara bra då tillåter man inte sig själv att utvecklas.

Jan: Jag tror att de flesta tror att de ska få resultatet först, sedan kommer de göra det som krävs och sedan kommer de vara den personen. Jag vill ha 10 miljoner, för sedan kommer jag börja spara och då kommer jag ha ett rikt mindset. Men det funkar inte så, utan först måste du ha ett rikt mindset, sedan behöver du börja göra grejer som går i linje med det mindsetet och sedan kommer du få de där pengarna. Men folk tror att det är tvärtom. Det gäller också med skrivandet. Du behöver först skriva och inse att jag är en disaster för att bli en master.

Princip #13: ”To get paid the best, you must be the best.”

Jan: Jag tror att detta handlar om att vara den bästa varianten av sig själv. Jag har aldrig fokuserat på att bli störst. Det var någon som sa till mig att om du är bäst så kommer du att bli störst. Det ena leder till det andra. Jag tror att detta är summan av allt det andra vi har pratat om. Om jag vill få bäst betalt då behöver jag vara den som tränar mest, misslyckas mest, lägger in mest energi, skrapar knäna mest, förlorar mest. Jag behöver vara i min discomfort zone. Inget kommer gratis. Men bara för att inget kommer gratis behöver det inte vara en kamp. Man kan ha roligt längs vägen.

Men bara för att inget kommer gratis behöver det inte vara en kamp. Man kan ha roligt längs vägen.

Caroline: Ja, och man kan också känna sig stolt över att man skrapar knäna mest.

Jan: Jag tror att rikedom handlar om att vara den bästa varianten av sig själv. Pengarna är faktiskt bara en mätbarhet. Det sa Richard Branson, att pengar bara är ett mått att mäta på. Vad står det på den där poängtavlan? Verkar det jag gör gå i rätt riktning eller inte? På något sätt är det en sammanställning av allt det andra.

Caroline: Det som inte står här är precis det du säger, att det kostar. Men det behöver inte vara otroligt jobbigt för det. Det är som en resa liksom, att bli bäst.

Jan: Ditt skrivande, det kostar. Men du är lycklig när du skriver och jag har aldrig sett dig så harmonisk som du har varit de senaste månaderna nu när du har börjat skriva. Sedan tror jag att man inte ska underskatta vikten av att ta emot hjälp. Du går en skrivarkurs och jag har en massa människor som hjälper mig. Moa som var här i förrförra avsnittet till exempel.

Jag hade inte kunnat vara den jag är och pratat om de här principerna på det här sättet om jag inte hade hängt med henne. Och hon hade inte pratat som hon gör om hon inte hade hängt med sina föräldrar och en massa människor runtomkring. Så för mig är detta på något sätt kopplingen mellan allt det vi pratat om. Gör man de andra grejerna då kommer pengarna som ett brev på posten.

Jan: Det var avslutningen på den här serien. Jag hoppas att du som har lyssnat och hängt med oss gillar det här. Jag tror att detta är ett sådant jag vill komma tillbaka till. Om vi gör om den här serien om fem år så kommer vi att tänka andra grejer, vilket förmodligen kommer vara ganska spännande. Ja, då återstår egentligen bara att säga tack för den här veckan!

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln då kommer du nog även uppskatta de tidigare delarna i serien:

Prenumerera för att få fler artiklar som den här

En gång i månaden skickar vi ut vårt kostnadsfria nyhetsbrev. Det är en sammanfattning av månadens bästa artiklar och tips. Dessutom får du vår välkomstserie som plockar guldkornen från mer än 10 års bloggande.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Frågor till Eric Strand om guld, investeringar och annat?

På tisdag intervjuar vi Eric Strand som varit en väldigt uppskattad gäst här på bloggen. Om du har frågor kring guld, alternativa investeringar, pengar, filosofi, yoga(?) och annat, passa på och skriv i kommentarerna. 👍

På återseende nästa söndag!
Jan och Caroline

Avsnittet Tänk om det både går att ha kakan och äta den? dök först upp på RikaTillsammans.

Corona-viruset och börsnedgång – hur kan man tänka?

Även om det är hemskt för de smittade av Corona och deras anhöriga, så tycker jag att det är viktigt att hålla huvudet kallt och försöka tänka och agera rationellt – även om börsen föll både igår och idag. Att börsen faller är inget konstigt och det tillhör spelet. Nedan följer några tankar kring både viruset, börsen och situationen.

Först och främst så vill jag påpeka att jag har lika lite aning som du kring vad som kommer att hända framgent. Inte ens experterna har någon aning. Som vi pratade om i avsnittet om forskning, så har experterna mindre än 50 % rätt, så om du vill ha en förutsägelse kring framtiden så är det bättre att du singlar slant. :-)

Med det avklarat så kan vi börja titta på vilka faktorer vi kan kontrollera och inte. Vi kan inte kontrollera virusets spridning, dess påverkan på marknaden, marknadens rörelse eller andra människors reaktioner. Däremot kan vi påverka vår egen strategi, vår portfölj, vårt sparande och vårt förhållningssätt till situationen. Caroline ville gärna även påpeka att vi kan påverka vår handhygien och har förtydligat rutinerna hemma kring tvätta händerna. 😁

Känns det jobbigt, se över om du har rätt risknivå

Min grundinställning är alltid att:

Marknadens rörelse ska inte ha en påverkan på din långsiktiga strategi.

Det vill säga att du ska ha valt en strategi som tar höjd för oro på marknaden och att det kan och kommer att gå ner. Det är nämligen inte en fråga om ”om” utan det är bara en fråga om ”när”. Det är sjukt lockande att försöka tajma marknaden, att förutsäga när börsen ska gå ner och då välja mindre risk och öka risken när marknaden går upp. Det är temat för söndagens avsnitt och där kommer vi visa – med mängder av stöd i forskningen – att marknadstajming är väldigt, väldigt, väldigt svårt och något som kostar de allra flesta pengar. Även för de som lyckas så är marknadstajming inte en ”låg risk, hög avkastning”-strategi utan snarare än ”låg risk, låg avkastning”-strategi med långa perioder av underprestation.

Således – om det känns jobbigt med den här nedgången på ca -5 % de senaste dagarna, då kan det snarare vara en feedback på att du har legat fel i risk. Det jag rekommenderar då är att se över den totala risken i ditt sparande med hjälp av t.ex. Fyra-hinkar-strategin. Dess uppgift är att just skydda dig, din vardagsekonomi från marknadens rörelser genom att ”isolera” rörelserna till den passiva hinken.

Vi personligen upplever att vi ligger rätt i risk i förhållande till våra mål och fyra-hinkar-principen vilket innebär att för oss är allt precis som vanligt. Om jag ska vara helt ärlig, om jag inte hade fått 20+ mejl så hade jag inte ens märkt att börsen / portföljerna hade gått ner. Jag följer faktiskt inte börsen på den detaljnivån och eftersom vi inte följer svenska nyheter hade det gått oss förbi. I många fall kring just sparande är ignorans en välsignelse. Så, nej, du kommer inte se någon förändring i någon av våra modellportföljer på Shareville (annonslänk).

För den som ligger rätt i risk är det således varken ett tillfälle att köpa eller sälja.

Det är bara ”business-as-usual”. Det är det som kommer ge bäst odds över tid. Även om det faktiskt inte känns så. Om du följer våra modellportföljer så bör du också ha märkt att dessa inte har fallit lika mycket som börsen. I går var t.ex. börsen ned -4 % i Sverige, men globalfonderna var bara ned -2 % och guldet var faktiskt upp 2 %. Har du dessutom räntor i portföljen så bromsade de också fallet. Det är ju det här som ”att vara förberedd” handlar om.

För den intresserade läsaren kan jag rekommendera följande två djupgående och nördiga artiklar som behandlar marknaden och Corona-viruset:

Lite reality-check när det gäller viruset

Jag vill verkligen betona empati och medlidande för de miljoner människor som är drabbade direkt eller indirekt. Det är inte heller helt osannolikt att vi kommer drabbas här i Sverige. Samtidigt tror jag att det gäller att se på det sunt. Media har en fantastisk förmåga att spela på våra rädslor – särskilt som rädsla har en gräddfil i vår hjärna – och just det här med Corona-virust triggar ALLA de rätta knapparna i hjärnan för att vi ska bli oroliga. Jag rekommenderar verkligen följande artikel i New York Times:

Seriöst, läs den. Insikterna kan man applicera även i andra områden än just Corona-viruset. De har ytterligare en väldigt läsvärd artikel där en professor i matematik bryter ner siffrorna kring viruset och visar hur de lurar oss.

Även bloggrannen Lars Wilderäng skriver balanserat och bra om Corona-viruset, t.ex. i artikeln: ”Mycket lägre dödlighet i Covid-19 utanför Kina”. Den bästa sammanställningen av ”Vanliga frågor” som jag hittat är utgiven av Singapores hälsomyndighet. Jag säger som sagt inte att det inte är någon fara, jag säger bara att vi behöver ha en balans och använda vårt sunda förnuft. Jag läste en metafor där någon beskrev det ungefär så här.

Corona-viruset är som en fluga i en porslinsaffär. På egen hand kan den inte göra särskilt mycket skada. Men om den sätter sig i örat på en tjur som får panik inne i porslinsaffären, då kommer tjuren slå sönder hela butiken.

Poängen är att vi som samhälle och individer är tjuren. Det är många som säger att en större fara är de aktioner som vi tar till följd av viruset, än själva viruset i sig. Det jag kan rekommendera är att följa rapportering från trovärdiga källor:

Det är dessutom ett ypperligt tillfälle att se till att vara ansvarig för sig och sin familj. Om det är så att vi i Sverige också skulle hamna i en situation där karantän införs, så kan det vara värt att tänka över scenario där man t.ex. stänger arbetsplatser, förskolor och skolor eller där man ombeds att inte lämna hemmet. Det kan vara värt att se över att man har förnödenheter för grundläggande behov hemma. Två bra artiklar att börja läsa är:

Sammanfattningsvis handlar det tror jag personligen om att vara förberedd men inte att vara rädd. Rädslan och panik kan i många fall bli betydligt värre än själva viruset.

Ja, det här är mina tankar, vad tänker du?

Avsnittet Corona-viruset och börsnedgång – hur kan man tänka? dök först upp på RikaTillsammans.

Spirecta – en kommande ersättare till Smartbudget!

Jag har fått flera mejl om att SmartBudget kommer gå i graven vilket aktualiserade ett lite hemligt projekt ”Spirecta” som jag har hållt på med i snart 12 månader. Jag är i slutskedet att testa och utveckla ett webbaserat verktyg för att följa upp, mäta, simulera och planera sin privatekonomi och sitt sparande. Syftet är att få 100 % koll och plocka bort i princip all osäkerhet i sitt sparande och ekonomi. Så här kommer lite fredagsmys.

Jag hade egentligen inte tänkt gå ut med det här riktigt än, men med tanke på antalet mejl från er läsare, frågor på bloggen om SmartBudget och frågor om appar eller verktyg, så var det på sin plats att läcka lite. Tanken är också att ge dig möjligheten att göra en förutsättningslös intresseanmälan. Eftersom det är helt nytt kommer jag släppa på användare i batchar med start om några veckor. Anledningen är att både ge bästa möjliga support, lära av feedbacken och ge verktyget och dig bästa förutsättningar.

Bakgrunden till Spirecta är att jag själv har varit frustrerad en längre tid över framförallt följande saker:

Det är svårt att få en enkel överblick över hela sin ekonomi
Tink, SmartBudget och andra appar i all ära, men om man har en lite mer komplex ekonomi med sparande, investeringar, ISK på Avanza, Nordnet och LYSA så är det svårt att ha koll. Dessutom täcker sällan dessa appar alla typer av kreditkort, betalkort, konton, sparkonto etc. Jag vill ha allt på ETT ställe och få en ordentlig överblick. Lite mer nördigt sagt så fokuserar nästan alla verktyg på resultatet snarare än balansen som jag egentligen tycker är viktigast.
Det är svårt att få en total överblick över ens hela investeringar
Jag kan berätta exakt vilken fördelning på aktier/räntor jag har på respektive konto på Avanza, Nordnet och LYSA. Men be mig att svara på frågan: ”Om man hade slagit ihop alla dessa konton, vilken är din fördelning mellan bankkonto, aktier och räntor?” Så blir det väldigt svårt utan att sitta med Excel och lägga några timmars jobb. Återigen – det borde vara enkelt att får en överblick på. Samma resonemang gäller fyra-hinkar-principen, det är klurigt att hålla koll på den löpande, se vad som är i de olika hinkarna både separat och sammanfattat. Hos många appar som Smartbudget, Tink m.fl. så går det inte alls.
Det är orättvist att vissa finansiella simuleringstjänster bara finns för rika människor
Jag har jobbat med finansiella rådgivare direkt och indirekt både i Sverige och utomlands och vissa gör riktigt, riktigt bra saker. En av de saker som jag har tyckt varit fantastisk är att kunna göra en finansiell 100-årsplan. Det vill säga att man resonerar utifrån ”Jag är 39 år i dag, jag kommer att leva tills jag är 100 år och då kommer jag sannolikt ha följande inkomster, utgifter. Givet förutsättningarna idag så kommer det gå bra eller så behöver du vidta följande åtgärder”. Något som är minst lika relevant för oss vanliga dödliga.
Kommer pengarna räcka när jag går i pension?
Relaterat till ovanstående punkt så har jag i många år tänkt på den ovanstående frågan. Kommer jag kunna gå i pension? Efter att ha tänkt länge och pratat med klokare människor än mig, insåg jag att det faktiskt bara är ett komplicerat matte-problem. Det är svårt, men det går att lösa. I Spirecta har jag ett första utkast på Pensions-simulator som räknar på just den här frågan. Att den sedan dessutom visade sig fungera minst lika bra för FIRE (Financially Independent Retire Early) var en bonus. 😁
FIRE, Sparkvot, Ekonomisk frihet, ekonomisk trygghet, skuldkvot och andra nyckeltal
Jag vet att alla inte är lika nördiga som jag, men jag tycker att det är jättekul att se och följa nyckeltal. Många i samhället är ju intresserade av hälsa eftersom vikt är enkelt att mäta. Tänk om det var lika enkelt att mäta sin ekonomi och nyckeltal som sparkvot, ekonomisk frihet, ekonomisk trygghet, skuldkvot och annat. I Spirecta kommer det att gå. 👍 
Jämföra sig med andra
Slutligen, jag vet att det här kanske återigen är jag som är lite nördig, men jag tycker att det är kul med jämförelse. OK att jag har en sparkvot på t.ex. 15 %, men hur är det i relation till andra? Hur mycket lägger jag på el i förhållande till min situation jämför med andra? På det sättet får man ju också en hint om vilka områden man är duktig i och vilka det finns potential för utrymme. 

Ja, ovan är en frustration som till slut ledde till att jag tog saken i egna händer. Jag är ju programmerare i grunden, tycker det är väldigt kul att programmera och det här har varit min hobby de senaste månaderna. Lite till Carolines förtret eftersom hon tycker att jag borde sova på nätterna istället för att programmera. Senast fick jag höra det för 3 timmar sedan (klockan är 01:37 i skrivande stund). 😂

Lite smygbilder från Spirecta

Utvecklingen är långt gången och jag räknar med lansering inom veckor snarare än månader. Det som sker just nu är att det är mycket fokus på fixa önskemål från beta-testarna, särskilt de som gillat Smartbudget. Feedback från en beta-testare, senast i eftermiddags, var:

Jag fattar att DU vet hur man mäter och räknar på ekonomisk frihet, men det vet inte jag som är en vanlig person. Jag vill bara ha koll, göra rätt, slippa oroa mig och gärna veta att jag kommer att nå mina ekonomiska mål.

Därav just nu mycket fokus på det pedagogiska så att man inte behöver vara närmst sörjande och nörd för att använda verktyget. Men trots att jag är mitt i utvecklingen, går det faktiskt att visa upp ett par bilder från verktyget redan nu. Ett bra exempel är t.ex. pensionssimulatorn nedan som ska förenklas lite till innan release.

Det är lite nervöst att visa upp dessa bilderna publikt. För nu är det ju att erkänna att det finns på riktigt och inte längre är bara min baby. 🙂

Gör en intresseanmälan

Om du vill, så får du gärna göra en helt förutsättningslös intresseanmälan. Det enda som kommer hända då är att jag kommer att skicka lite info när det närmar sig release. Du kommer då välja om du vill testa verktyget eller inte.

Jag vill verkligen betona att det kommer att dröja ytterligare någon vecka innan det är redo för release. Så bli inte förvånad om du inte hör något förrän i april eller så. Tack för din förståelse.

Erfarenhet av egen Excel, Smartbudget, Tink, YNAB eller mjukvaruutveckling?

Om du tycker att det skulle vara kul att beta-testa verktyget och:

  • Har erfarenhet av en egen-skapad Excel som du har gjort för din ekonomi, eller
  • Har använt Smartbudget, YNAB eller andra appar, eller
  • Har erfarenhet av mjukvarutveckling samt testning, OCH
  • har tiden och intresset att testa och komma med feedback

Lägg gärna ett mejl till mig på janATrikatillsammans.se med en kort motivering enligt ovan så ska jag se om jag kan lägga till dig bland beta-testarna. Vis av erfarenhet (beta-testare som inte testar) så vill jag verkligen be om att du är införstådd med att allt inte kommer fungera och att det tar tid att återkomma med feedback. Å andra sidan har man goda chanser att få påverka verktyget i exakt den riktningen man vill givet att idéerna fungerar för alla användare. 👍

Ja, tack än en gång och så ses vi på söndag som vanligt. Då kommer det avsnitt med temat – ”Vad säger forskningen om att försöka tajma marknaden?”.

Hälsningar,
Jan

Avsnittet Spirecta – en kommande ersättare till Smartbudget! dök först upp på RikaTillsammans.

Sluta försöka tajma marknaden och börsen!

Få saker är så lockande som att försöka tajma marknaden. Att vara med på uppgången och undvika nedgången. Egentligen borde det vara enkelt. Det är ju bara beslutet att vara inne eller ute som man behöver få rätt på. Beslutet borde man man kunna fatta till följd av ett eller flera nyckeltal, mönster på börsen eller experters råd. Att tajma marknaden måste vara mycket bättre än att bara vara passiv och sitta genom en nedgång på börsen. I dagens avsnitt tittar vi på vad forskningen säger i frågan.

I en studie (Antoons, 2017) går författaren genom 68 marknadstajming gurus förutsägelser i perioden 1999-2012. I linje med föregående veckas avsnitt hade majoriteten mindre än 50 % rätt. I många fall var det alltså bättre att singla slant än att lyssna på experterna. Han konstaterar att:

After transaction cost, no single market timer was able to make money.

Wim Antoons, Market Timing: Opportunities and Risks, 2017

Det ledde till slutsatsen:

Det finns bara två typer av investerare; de som inte vet vart marknaden är på väg och de som inte ens vet vad de inte vet.

Wim Antoons, Market Timing: Opportunities and Risks, 2017

Det går i linje med t.ex. nobelpristagaren Eugene Famas forskning. Han skrev:

This implies, of course, that chart reading, though perhaps an interesting pastime, is of no real value to the stock market investor.

Eugene Fama, The Behavior of Stock Market Prices, 1965

Anledningen till att vi ändå håller på och försöker tajma marknaden är att det är så psykologiskt lockande. Vår hjärna älskar att se mönster, ingen gillar att förlora pengar. Det är bara att läsa kommentarerna här på bloggen och på andra ställen till följd av veckans nedgång på -11 % på grund av Corona-viruset. Vi har dessutom en övertro på vår egen förmåga och gurusen får ju faktiskt rätt på det ibland och det är supersvårt att skilja tur från skicklighet i efterhand.

Det är dock inte omöjligt att försöka tajma marknaden, men det är väldigt, väldigt, väldigt svårt. Framförallt för att det:

  1. Krävs att vi har rätt både när vi säljer och köper – vi måste ha rätt två gånger i rad
  2. Mycket av uppgångar eller nedgångar sker under ett antal enstaka dagar
  3. Tajming ger fel fokus (=undvika nedgång i en marknad som över tid går mer upp än ned)
  4. Uppgångsperioder är längre än nedgångsperiod
  5. Fel beslut ger stora konsekvenser

Hur smärtsamt det än är det bättre att lida sig genom en nedgång än att försöka tajma den. Professor Valeriy Zakamulin som skrivit flera artiklar på marknadstajming konstaterar att:

  1. Den överprestation som skapas av marknadstajming sällan är statistiskt signifikant.
  2. Marknadstajming underpresterar ofta mot en köp-behåll-strategi i en uppåtgående marknad
  3. Marknadstajming överpresterar ofta mot en köp-behåll-strategi i en nedåtgående marknad
  4. På kort sikt är det mer sannolikt att marknadstajming underpresterar än motsatsen
  5. Marknadstajming är INTE en hög avkastning/låg risk-strategi. Snarare en låg-risk/låg-avkastning-strategi

Slutsatsen är således: sluta försöka tajma marknaden, stå emot känslan att göra något, kontrollera det du kan kontrollera (din reaktion, dina hinkar, din tillgångsallokering, dina mål etc) och bortse från allt annat. Framgångsrika sparare vet att det viktigaste är att rida ut stormarna och att belöningen på andra sidan är värd det.

I skrivande stund är det här ämnet mer aktuellt än vi kunde gissa. Vi spelade in förra tisdagen, det vill säga veckan innan Corona-krisen bröt ut på börsen. Om du inte har läst min kommentar till Corona-viruset gör gärna det. Även kommentarerna till artikeln är bra att läsa.

I övrigt tack för den här veckan och på återseende i nästa. Då kommer den första delen av två med Eric Strand som svarar på av era läsarfrågor. Ett stort tack för alla de 50+ frågorna som ni skickade in. Vi hoppas att du kommer att tycka att avsnittet är minst lika bra som vi. 👍

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Inplanerad 2.5-dagars Livsplans-kickoff med Moa Diseborn

I avsnitt ”#139 Njut dig till framgång” med min coach Moa Diseborn lovade jag att återkomma med ett konkret förslag för en Livsplans kickoff. Efter ett stort intresse, mycket feedback (Tack!) har vi nu konkretiserat kickoffen och kommit med förslag på datum.

Syftet med kickoffen är att ge dig (och eventuellt en partner, vän eller familjemedlem) en möjlighet att stanna upp i livet och fundera på vad som är viktigt, hur du skulle vilja ha ditt/ert liv, få en möjlighet att undersöka och prata om ”djupa” saker, designa nästa steg i livet eller bara höja det till nästa nivå. 

På många sätt och vis handlar det om att vi vill ge dig/er samma verktyg, stöd, struktur och trygghet som vi har hjälpt finansiella rådgivare och deras förmögna klienter i Sverige och utomlands med i många år. Enda skillnaden är att då kostar det som lägst 50 000 kr, är färre timmar och utan möjlighet att lära känna andra. Det här vårt sätt att göra det mer tillgängligt, göra det bättre och framförallt göra det tillsammans.

Om du tycker att ovan låter spännande och vill läsa lite mer och eventuellt boka din/er plats, läs mer nedan:

Om du har frågor eller funderingar, återkom gärna till Moa på moaATmolodi.se eftersom jag kommer vara borta på utbildning den här kommande veckan. 👍

Lyssna eller titta på avsnittet om marknadstajming

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till avsnittet. Du kan även använda den för att navigera i artikeln.

I beskrivningen på Youtube hittar du även tidskoder om du vill snabbnavigera i avsnittet.

Transkribering av marknadstajming-avsnittet

För dig som hellre läser om marknadstajming än lyssnar eller tittar på avsnittet följer nedan en komplett transkribering.

— START TRANSKRIBERING —

Jan: Idag är det dags för avsnitt #142 och jag tänker att detta är en fortsättning på vår serie om vad forskningen säger om vad som funkar och inte. Syftet är att titta på hur småsparare praktiskt kan använda det forskningen säger fungerar och inte. Vi har varit inne på det att det är få områden där det är så stor skillnad mellan vad forskningen säger och vad vi småsparare faktiskt gör, eller vilka råd som vi får från finansbranschen.

Detta är en fortsättning på avsnitt #138 och #140. Även om man kan titta och lyssna på de gamla avsnitten så är de fristående, så man kan verkligen hänga med idag utan att lyssna på de andra avsnitten först.

Vi börjar dock med en återkoppling till det här med värde och tillväxt. Kommer du ihåg att vi pratade om det i förra avsnittet? Du var lite jobbig med djupgående frågor och jag blev lite frustrerad. Vi fick några kommentarer angående att jag yrade lite, men nu har jag skärpt mig. På Twitter och Facebook frågade jag hur folk tänker kring värdebolag och om de kunde hjälpa mig med några svenska exempel. En av kommentarerna var, ”Står inte det i studien som du har läst?” 😂

Caroline: Det stod säkert men det är också det där att man kan tycka att man fattar någonting i hjärnan. Men när man ska översätta det i ord så är det som att det ter sig inte att man kan det.

Jan: Precis. Idag har jag kompletterat med den formella definitionen av vad tillväxt- respektive värdebolag är och sammanställt med exempel på bolag. Så vi ska prata om värde och tillväxt.

Caroline: Jag ska säga att det är jättelätt att sitta här och ställa frågor. Det måste vara jobbigt att vara i den andra änden, Jan.

Feedback från er läsare

Jan: Ja, tack för att du ser det. Vi fick också feedback om att vi yrar innan vi kommer till saken, så idag ska vi gå lite mer rakt på sak. Vi ska prata om marknadstajming. Det är den stora grejen i dagens avsnitt. När man försöker undvika nedgångar för att bara vara med på uppgångar och att följa olika strategier som man kan göra. Vi ska se om det funkar eller inte, för det är många som försöker.

Sedan ska vi naturligtvis visa att det finns en solid grund för det här passiva, långsiktiga och regelbundna sparandet i en fondrobot eller indexfonder, som vi pratar om. Så det handlar inte om att bevisa att andra saker inte funkar, utan det handlar om att visa vad som ger bäst odds, tänker jag.

Men jag ska yra lite mer innan vi kommer igång. Vi fick sjukt mycket feedback på det här exemplet om genomsnittlig bilförare. Det var tydligen en engagerande fråga! Försäkringsbolaget IF återupprepade en studie som gjordes på 80-talet, där de mätte hur många bilförare som upplever sig själva vara bättre än genomsnittet. I IFs undersökning var det 61% av alla bilförare som upplevde sig vara bättre än genomsnittet. Bara 4% var sämre.

Om vi har ett genomsnitt så är det hälften som är sämre och hälften som är bättre. Men då kom det en massa diskussioner kring att det beror på hur man mäter bilkunskap eller vad man menar som genomsnitt. Det är en bred fråga. Men vi konstaterade att man kan ställa frågan, ”Är du en bättre bilförare än medianen?” Det tyckte läsarna var bättre. Så jag ber om ursäkt att jag sa fel.

Det många kan ta med sig är att du kan vara ganska säker på att det som vi säger här är underbyggt och när vi har fel så säger vi det, för det påpekas i kommentarerna. Ibland så känner jag att det är lilla Jan här och sedan har jag dig i första ledet och om du missar någonting så kommer det en massa andra läsare. Jag är fantastiskt tacksam för den här kvalitetssäkringen, så tack för att vi kan ta upp detta och att jag får lära mig nya saker och rätta till saker i efterhand.

Definitionen av ett värdebolag

Jan: Värde är bättre än tillväxt. Det pratade vi om förra gången, att det har gjorts mycket studier av Nobelpristagaren Eugene Fama och hans kollega Kenneth French. De släptte mellan 1992-1994 tre artiklar som visade att småbolag tenderar att gå bättre än stora bolag. Bolag med hög lönsamhet tenderar att gå bättre än bolag med låg lönsamhet och värdebolag tenderar att gå bättre än tillväxtbolag. Det var det som vi konstaterade i förra avsnittet.

Detta följde de upp i en ny studie 1998 för 1992-1994 kollade de bara i USA. 1998 gjorde de samma studie för den internationella marknaden, alltså typ för Europa och för tillväxtmarknader och kunna återupprepa samma resultat. Så den var ganska solid. Men denna har inte belönats med Nobelpriset.

Caroline: Det är inte en artikel som får priset, utan det är en person som har gjort forskning, som presenteras i artikelform.

Jan: Det som definierar ett värdebolag är att man mäter olika nyckeltal på bolagens ekonomiska resultat. Då ska det vara tre nyckeltal som har höga kvoter:

  1. Först delar man det egna kapitalet med marknadsvärdet, alltså B delat med M. Det som kallas ”Book-to-market”
  2. Man delar företagets vinst med dess aktievinst – EP-talet. Det som kallas ”Earnings-to-price”
  3. Sedan delar man kassaflödet med aktiepris, alltså C delat med P. Det som kallas ”Cashflow-to-price”.

Men om vi då tittar på några exempel och vad de har gemensamt. De man brukar räkna som värdebolag i Sverige är bl.a.

  • Nordea,
  • Investor,
  • SEB,
  • Handelsbanken,
  • Swedbank,
  • Telia,
  • Hennes & Mauritz,
  • Volvo,
  • Skanska
  • SKF

I USA räknar med de största värdebolagen som:

  • JP Morgan,
  • Johnson & Johnson,
  • Procter & Gamble
  • Bank of America.

Om du skulle gissa, vad har de gemensamt?

Caroline: Alla de där bolagen är superstora.

Jan: Exakt. Det är stora bolag och det är inte ”heta” bolag, alltså hajpat på något sätt, som ”det nya Google” eller så. Om man ska sammanfatta det så är många av bolagen sällan heta och ganska förutsägbara. HM öppnar någon ny butik, de har en viss försäljning, den ökar med ett par procent varje år. Banker räknas ofta hit. Det är inget roligt eller sexigt, utan snarare business as usual. De är relativt lågt värderade eller undervärderade och det händer inte så mycket kring dem. Vinsttillväxten är ganska stabil och man brukar säga att de växer långsammare än marknaden i genomsnitt. De är ganska mogna.

Värdebolag har ofta ett stabilt kassaflöde, de är lågt eller undervärderade, vinsttillväxten är ganska stabil och de har mer tillgångar än de har skulder.

De tenderar också att generera ett stabilt kassaflöde. Handelsbanken har alla sina kunder som betalar fondavgifter, avgifter för betalningar och för internetbank. Det är stabila kassaflöden. Det är inte så att de investerar i nya marknader/produkter eller att de släpper en ny app eller ny telefon.

Caroline: Det var därför jag blev lite förvirrad här, för HM är ändå så att de expanderar. Ibland hör man att de ska till nya länder på den afrikanska kontinenten eller i Asien.

Jan: Jag följer inte bolagen på den nivån, så jag vågar inte uttala mig där. Man kan också sammanfatta det med att de har mycket tillgångar och mer tillgångar än vad de har skulder. De har, som man brukar säga, stabila balansräkningar. De tenderar också att ha högre utdelningar, så de använder inte – som t.ex. Amazon gjorde i många år – pengarna till att återinvestera i verksamheten istället. De här bolagen tenderar att ha högre utdelning än marknaden i genomsnitt.

Om man ska titta på branscher så är det ofta finansbolag, banker, telecom, energi, allmännyttiga bolag med ganska lång historik som har funnits i många år.

De 10 största tillväxtbolagen i Sverige

Jan: Då tänkte jag att vi ska ta motsatsen; tillväxtbolagen. Då har jag tittat på de tio största svenska tillväxtbolagen, enligt MSCI. Jag har inte gjort någon egen definition, utan jag har tittat på det globala företaget MSCI, som gör de här indexen. Jag har tittat på deras Sverigeindex för tillväxtbolag, vilka är de största bolagen. Då är det:

  • Ericsson,
  • Assa Abloy,
  • Atlas Copco,
  • Sandvik,
  • Essity,
  • Volvo,
  • Hexagon
  • Swedish Match.

Tittar man på USA så är det:

  • Apple,
  • Microsoft,
  • Amazon,
  • Facebook,
  • Alphabet,
  • Visa
  • MasterCard

Det är också ganska stora bolag, men de har en högre tillväxt än vad de andra bolagen har. Man brukar säga att man växer i omsättning – den totala försäljningen som ett bolag har, man växer också helst i vinst och man växer över marknadens genomsnitt. Därför kallar man det för tillväxtbolag.

Ofta värderas de på stora förväntade framtida vinster. Det brukar inte vara något problem att de har de här höga värderingarna, just för att de växer och kommer att få ett högre värde. Rationalen för att köpa de här tillväxtaktierna är framförallt att aktien ska öka i värde, med mindre fokus på utdelningarna. Om vi tittar på en Swedbank-aktie så förväntar jag mig inte att den kommer att tredubblas de kommande tre åren. Däremot kan jag tänka att de kommer att dela ut vinst varje år, så att jag kan använda utdelningen. Oftast är tillväxtbolag teknikbolag eller bolag i kommunikationsbranschen eller hälsovård.

Tillväxtbolag tenderar att ha en högre tillväxt, både vad gäller omsättning och vinst än marknadens genomsnitt.

Caroline: Som småsparare, varför ska man bry sig om att värdebolag är bättre än tillväxtbolag?

Jan: Det är inte så att man ska ändra sin strategi, men det hjälper att förstå varför det är bra att komplettera Lysa med små bolag, istället för att bara ha Länsförsäkringar eller Avanza Global. Varför man också borde ha små bolag, som då Länsförsäkringar Global inte har. Egentligen behöver du inte göra någonting till följd av detta vi pratar om. Det är redan fixat. Om du har våra modellportföljer eller Lysa, så är allt detta redan fixat. Vi försöker ta de bästa portföljerna, enligt forskningen, och då är det den här forskningen vi tar hänsyn till.

Om man tittar på det så har de här värdebolagen gått bättre i alla de här marknaderna historiskt. Så här ser sannolikheten ut för att ett värdebolag ska gå bättre än ett tillväxtbolag, baserat på historiska siffror: På ett års sikt är det 59% sannolikhet, på fem år är det 70% och på 10 år är det 78% sannolikhet.

Men då kan man fråga sig om detta är någonting man ska agera på nu? Om man exempelvis har HM, ska man sälja dem och hellre köpa Apple? Tittar vi på de senaste 10 åren så har tillväxtbolagen gått betydligt bättre än värdebolagen.

Det handlar om att ha en balans

Jan: Vi pratar mycket statistik och odds. Det är inte så att i 100% av fallen går värdebolag bättre än tillväxtbolag. Nu har vi haft en 10-årsperiod då detta inte har varit så. Om vi tittar på amerikanska tillväxtaktier över den senaste tioårsperioden, då har de gått 351% ackumulerat, medans värdebolagen har gått 224%. Så det är en ganska stor skillnad. Därför ska man inte använda detta för att spekulera kring att bara köpa det ena eller det andra.

Det handlar om att ha en bra balans. Vi pratar alltid om att man ska äga allting, då äger du både värdebolag och tillväxtbolag. Tittar du på snittet så har du hamnat någonstans mitt emellan. Den svåra frågan är alltid hur det kommer att gå under de kommande 10 åren. Ingen vet, men vi kan åtminstone komplettera med småbolag i en portfölj som annars hade saknat småbolag. Det är så jag tänker.

Du kan ha stora, medel och små bolag. Alla de tre kan då vara värde, tillväxt eller blandade bolag. Om vi tittar på vad man brukar äga om man har Lysa eller våra modellportföljer, då har man ofta en mix av större bolag. Det är där vi har viktningen, för forskningen säger att vi ska ligga så som börsen är i genomsnitt, men vi vill inte bara ha stora mixade bolag, utan vi vill ha lite små bolag också. Det är därför vi lägger till exempelvis Handelsbanken Global Småföretag eller varför Lysa lägger till Vanguards Small-Cap fond. Så allt är fixat.

Min poäng här är att värde tenderar att gå bättre än tillväxt, men den senaste 10-årsperioden har tillväxt sprungit cirklar runt värdebolagen, så det är ingen naturlag.

Jag hoppas att detta känns tydligt och att vi kan lämna värde- och tillväxtbolag.

Caroline: Ja, vi lämnar det. Men jag tycker att det är djupt spännande hur företag som Lysa då t.ex. baserar det som de gör på forskning. För det är inte som att de basunerar ut det.

Jan: För den som är lite nördig så har de ett white paper, som man kan läsa.

Caroline: Ja, jag har sett att man kan klicka på den och läsa det. Men det är inte det som står på deras landningssida. Jag tycker att det är lite synd och skönt på samma gång. Jag har jobbat på universitet med att övertala forskare med att du måste komma ut med din forskning, så att den kan komma till gagn för samhället. För skattebetalarnas pengar går till detta. Det är svårt. De tycker att det är svårt att kommunicera det. Men samtidigt, just i detta fallet, så kan det användas som ett försäljningsargument.

Jan: Jag kan ibland känna dåligt samvete, för nu tvingar vi på flera hundra tusen läsare och 20 000 lyssnare att lyssna på information från en akademisk studie från 1998 med en Nobelpristagare.

Caroline: Vi vill göra detta sexigt. Vi vill inte att det ska vara trist och kännas som ”Oh my God, skjut mig!” Utan man ska förstå saker när man har lyssnat på det här.

Djupdykning i vad forskningen säger om marknadstajming

Jan: Marknadstajming är ett kärt barn, skulle jag säga, i mångt och mycket. Det handlar om att man vill försöka tajma marknaden så att man bara är med när det går upp och så hoppar man av när det går ner. Man köper aktier när de är billiga och så är man bara med så länge de går upp. När de börjar gå ner så ska man sälja, helst i förväg, innan de börjat gå ner. Man är med på uppgången och man undviker nedgången.

Caroline: Frågan är då hur man ska veta precis innan de börjar gå ner.

Jan: Precis. Och det ska vi prata om de resterande 40 minutrarna här. Det här är en grej som vår hjärna tycker borde vara enkelt.

Caroline: Ja, det känns som att man borde klara det.

Jan: Det är bara två alternativ: upp eller ner. Det handlar inte ens om att man behöver välja vilka aktier, så det känns enkelt att man bara behöver välja om man ska vara in eller vara ute. Kommer du ihåg att vi hade de där två frågorna? Är jag en person som kan hitta felvärderade eller undervärderade investeringar. Ja eller nej. Det är analytiker som väljer enskilda aktier. Sedan kan man fråga sig om man är en person som kan förutsäga marknadens rörelser, alltså kan jag tajma marknaden? Ja eller nej.

På sätt och vis, om jag skippar enskilda aktier och köper alla, så behöver jag bara tajma marknaden istället för att analysera 40 000 aktier individuellt.

På det sättet bordet det vara enklare, att jag köper bara alla aktier och är bara inne när marknaden går upp och sedan är jag ute när marknaden går ner. Då har man istället pengarna på banken eller i en räntefond. Det är ganska lockande. Problemet är att börsen är ett komplext system, som påverkas av Trump, politik, Riksbanken, allmänna ekonomin, arbetslöshetssiffrorna, Coronaviruset som är aktuellt just nu, enskilda aktier, vissa säger att den påverkas av Gud och människors beteenden, etc. Det gör att det är svårt att förutsäga alla de här enskilda faktorerna och dessutom förutsäga hur de påverkar varandra.

Politiken påverkar ekonomin och ekonomin påverkar de enskilda företagen och de enskilda företagen påverkar arbetslösheten, som påverkar politiken… Ja, du fattar. Det är det man i fysisk kallar för ett komplext system. Jag kommer gå igenom ett antal faktorer, för detta blir väldigt svårt. En av de grejerna här handlar om att vi blir väldigt lockade av att identifiera mönster. Jag tänkte att du ska få göra två övningar här.

Två övningar som visar hur hjärnan fungerar

Jan: Den ena övningen är att jag har tagit fram en bild på 36 rutor i ett rutnät, typ som ett schackbräde, då har jag 6 kolumner och 6 rader. Jag har färgat vissa av de här rutorna svarta och vissa är vita. Jag tänker att du ska få svara på hur många mönster du ser i den här bilden.

Stanna här om du vill göra övningen själv! Titta på bilden och se vilka mönster du kan urskilja.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Den här bilden fick Caroline titta på

Caroline: Jag ser inga mönster här, eller jag ser ett stort svart sjok här nere till höger. Tredje kolumnen är helt vit. I nedre vänstra hörnet finns det tre som sitter tillsammans. Om jag hade fyllt i en sjunde rad hade jag nog velat ha mer svart där det är svart och fortsatt med vitt i den tredje kolumnen.

Jan: Tricket är att vår hjärna älskar mönster och den här bilden är då helt och hållet slumpmässigt skapad. Allen Roth, som skrev om detta för första gången i en artikel, han gjorde 36 rutor i Excel och färgade dem antingen svart eller vitt helt slumpmässigt. Men vår hjärna vill gärna fortsätta och vi blir ofta lurade.

Vår hjärna är inte gjord för att räkna slumpmässigt, så jag tänkte att du ska få göra ett enkelt experiment till. Du som läser kan också göra detta.

Ta papper och penna och slumpa fram A eller B. Skriv 30 utfall.

Du kan köra igång nu så gör vi som i matlagningsprogram att vi pausar och så är vi tillbaka Caroline är färdig.

Nu ska vi se hur det har gått för Caroline. Berätta, hur var det att göra övningen?

Caroline: Det var lite mindfulness, faktiskt. Jag bara skrev A eller B så som det föll mig in. Sedan räknade jag antalet A och de blev 15 och B var 16. Jag förstod nästan vad det gick ut på och försökte förtränga det. Hjärnan ville gärna hitta på någonting även om jag inte vet exakt vad den ville hitta på. Men nu förstår jag att den ville att det skulle vara lika många A som B.

Jan: Hjärnan fungerar så att den kommer hitta ett mönster och så kommer du att inse att ”Fan jag skulle inte följa ett mönster”, så följer du ett nytt mönster, tills man återigen kommer på att man håller på med ett mönster. Det här med slumptalsgenerering – nu är jag inte expert på det – men jag vet att inom matematiken och fysiken så är det så extremt svårt att ta fram perfekt slumpmässighet. För det finns alltid ett mönster eller en bias. Inom fysik tittar man på fysikaliska reaktioner som sönderfall, som man tror ska vara slumpmässigt, men det är väldigt, väldigt svårt.

Det är ett normalläge för börsen att vara på topp

Caroline: Det är så himla coolt att hjärnan gör det här utan att man märker det. Vad gör den mer utan att man märker det? Detta har jag funderat på sedan jag gick i grundskolan, när jag upptäckte att jag kunde skriva full pott på ett prov som jag inte hade brytt mig om. Sedan tänkte jag att det måste vara så att jag har lyssnat på lektionen trots att jag tyckte att det var tråkigt.

Jan: Det är ju det som Daniel Kahneman fick Nobelpris för i den boken ”Tänka, snabbt och långsamt”, att vi har system ett och system två. Vi har pratat om det här med bibliotekarien och jordbrukaren, och hur vi värderar pengar olika, så det finns jättemycket kul forskning. Det skulle vara roligt att intervjua någon beteendevetare om det här. Vi har gjort två avsnitt med Elin Helander:

Detta ställer då till det i marknadstajming. Vi kan faktiskt ta ett exempel till här med marknadstajming. Jag vet inte om du har hört det här exemplet innan, jag brukar ta det på workshopparna ibland.

Föreställ dig att du har två aktier eller fonder eller investeringar – A och B. Den ena investeringen har gått upp de senaste 21 dagarna. Den andra investeringen har gått ner de senaste 21 dagarna. Vilken av de här två skulle du lägga dina pengar i?

Caroline: Den som har gått ner. Eller nej, det skulle jag inte. Känslan var att jag ville gå på vinnaren. Det är därför jag känner att jag inte orkar. Jag kommer förlora hur jag än väljer liksom.

Jan: När jag gör handuppräckningar på föreläsningar brukar de flesta räcka upp handen på att man ska köpa B, den som har gått ner. Vår hjärna tänker att den är billig och den andra har redan gått upp. Tåget har gått och det är kört. Så brukar jag omformulera frågan. Föreställ dig istället att du har två hästar, A och B. Hästen A har vunnit de senaste 21 loppen och hästen B har förlorat de senaste 21 loppen. Vilken har högst sannolikhet att vinna det 22:a loppet? Det är ju A, såklart. Och så är det med aktier också.

Ett rekord på en aktie följs i genomsnitt av 42 nya rekord. Det är ett normalläge för börsen att vara på topp.

Det är inte ett mönster, det är statistik. När man tittar statistiskt att rekord tenderar att följas av nya rekord. Eftersom vi har en tillväxt, att börsen går upp mer än vad den går ner. Den går två tredjedelar upp över tid, då blir det naturligt att den går högre och högre och högre.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Normalt för börsen att ligga på topp
Normalt för börsen att ligga på topp

Det är svårt med en enskild aktie, men om vi tittar på marknaden i stort. Den drar med sig alla aktier. Även dåliga aktier går plus i en positiv marknad, det ser man i dagsläget. Så här blir vi lurade hela tiden.

Marknadstajming försvåras av komplexitet och irrationella beteenden

Jan: Om vi tittar mer specifikt på marknadstajming så hade vi någonting som heter Svarta Måndagen, den 19:e oktober 1987. Då föll börsen med över 20% på en enskild dag. Man vaknade på morgonen och undrade vad som hände under de åtta timmarna, för man blev av med en femtedel av sina pengar. Sedan har Nobelpristagaren Robert Schiller undersökt det i efterhand, vad den här kraschen berodde på. Alltså var det någonting som hade hänt under helgen? Du kan ju läsa hans konstaterande.

”The crash was due to investor psychology and did not have an obvious external cause”

Robert Schiller om orsaken till svarta måndagen

Caroline: Att det var investerarpsykologi som fick det att rasa. Men helt ärligt, det säger inte så mycket. Det måste vara något som fick investerarna att agera på det sättet.

Jan: Nu har jag inte förberett den studien idag, men jag har minne av att det finns en studie som tittade på stora rörelser på börsen. Jag tror att i 75% av fallen kunde man inte ens i efterhand förklara varför det hade fallit.

Caroline: Det låter så konstigt. Är det för att det är ett komplext system?

Jan: Ja, och vi är irrationella. Så börjar det gå ner och man får panik och det sprider sig och så blir det ett självspelande piano. Det finns en professor som heter Valeriy Zakamulin på Agders Universitet i Norge. Han har skrivit hur många artiklar på marknadstajming som helst. Vi ska gå igenom några av hans artiklar och även andra artiklar. Men du kan läsa hur han introducerade en av sina artiklar, för jag tycker att det är ganska fint. Du kan pausa efter en mening så bryter vi ner den.

“In this paper, we revisit the myths regarding the superior performance of market timing strategies based on moving average and time-series momentum rules.”

Valeriy Zakamulin, ”The Real-Life Performance of Market Timing with Moving Average and Time-Series Momentum Rules”, 2014

Jan: Han har en studie – som vi kommer att prata om – där han går igenom de här klassiska strategierna för hur man tajmar marknaden. Moving average är väldigt vanligt, glidande medelvärde, och då ser man att en dagskurs för en aktie på börsen rör sig väldigt mycket. Det blir en väldigt hackig kurva. Men om vi istället räknar t.ex. det senaste årets genomsnittliga aktiekurs eller de senaste två månadernas aktiekurs, då får vi en mycket jämnare kurva.

Då kan man säga att om då t.ex. aktiekursen går över 200 dagars medelvärde, då är det en positiv uppåtgående trend. Men när den går under sitt 200 dagars glidande medelvärde, då är den i negativ trend, för då går den sämre än den har gjort historiskt. Det finns 100 liknande regler för marknadstajming. Det han gör är att han undersöker alla de här reglerna för hur man ska tajma marknaden.

Väldigt lockande med enkla strategier

Jan: Kan du ta nästa del av introduktionen?

”These active timing strategies are very appealing to investors because of their extraordinary simplicity and because they promise substantial advantages over their passive counterparts.”

Valeriy Zakamulin

Jan: Om man följer en regel så blir det väldigt enkelt och konkret. Det är matematiskt och lätt att förstå. Då säger han att det är väldigt tilltalande och för att de också då lovar att du inte kommer vara med om nedgången. Det känns mycket bättre att göra någonting, för vi är så vana att det går bättre för de som gör någonting och är aktiva än om man är passiv. Om du då har den här strategin med ett nyckeltal som berättar för dig när du ska sälja Lysa eller indexfonderna och jag bara sitter kvar i båten, då ser jag ut som en idiot.

Caroline: När man sitter på ett sådant här jobb som investerare så kan det nog vara fruktansvärt. Man är på fel plats om man inte försöker sig på de här grejerna att tajma marknaden. För man har gjort en undersökning som visar att om vi människor inte känner att vi kan påverka vår omgivning eller våra liv, då går vi ner i depression. Det är oundvikligt. Då hade man mått dåligt på sin arbetsplats.

Jan: Ja, eller ta en vanlig sparare. Det vi förespråkar är att man ska sitta still i båten och köpa indexfonder. Låt det vara, för den som inte rör pengarna är vinnarna. Det låter skitbra, särskilt när det går upp, men det kommer bli fruktansvärt jobbigt för folk när det börjar gå ner. Jag är lite rädd eftersom att det är många som har börjat investera efter att ha lyssnat på det här och som är tacksamma.

Det kommer komma en period då marknaden kommer att gå ner. Då man kommer förlora pengar på att göra det som vi säger.

Caroline: Det är då du menar att vi känner att det är skönt att få göra någonting.

Jan: Ja, en sådan här strategi blir så tilltalande. Särskilt då när man ser att någon annan har gjort detta och lyckats. Vi har en bias för att vi vill tajma marknaden. Jag ska vara den första att erkänna att jag spenderade flera år åt att försöka tajma marknaden. Jag höll på med teknisk analys så här huvud, skuldra, dödskors, guldkors och RSI. Det finns hur många sådana termer som helst. Jag har gjort det också, sedan insåg jag att det inte funkar. Därför tänker jag att vi inte behöver lyssna på mig, utan istället kan vi titta på studier.

Det finns bara två typer av investerare

Jan: En av de senare studierna är gjord av Wim Antoons, som heter “Market Timing: Opportunities and Risk” och publicerades 2016-17. Han gick igenom 68 marknadstajming gurus, som använde alla de här olika strategierna och deras förutsägelser över en 13-årsperiod, mellan 1999 och 2012. Han konstaterade att 42 av 68 hade mindre än 50% rätt. Det var sämre än att singla slant. Han drog två slutsatser:

”After transaction costs, no single market timer was able to make money.”

Wim Antoons

Så efter vi har tagit hänsyn till kostnader för transaktioner, felsignaler och allting, så var det ingen enskild marknadsindikator som kunde skapa ett mervärde, jämfört med att bara köpa allting och hålla det över hela perioden. Det fortsatte till en ännu mer brutal slutsats:

“Det finns bara två typer av investerare: de som inte vet vart marknaden är på väg och de som inte vet att de inte vet.”

Wim Antoons

Ingen vet vart marknaden är på väg och det finns inga magiska kulor. Nu målar vi upp den ena sidan av forskningen. Sedan finns det några små ljusglimtar för de som ändå tror på marknadstajming, så vi kommer till det också. Men det är inte bara en studie som säger att marknadstajming inte fungerar, utan det är ganska många studier.

Jag skulle säga att konsensus är väldigt tydligt: det är väldigt, väldigt, väldigt svårt med marknadstajming. Sedan finns de som säger att det finns vissa tendenser, som vi ska prata om. Det är därför jag tog upp professor Zakamulin, för jag tycker att han har en ganska sund syn på det här med marknadstajming. Han har också forskat på det.

Så gräver Jan fram artiklar och studier

Caroline: Får jag bara fråga, hur hittade du den här artikeln till exempel?

Jan: Jag läser sjukt mycket. Jag läser väldigt många nyhetsbrev och sedan läser jag ofta artiklar och de hänvisar ofta till en studie, som hänvisar till en annan studie. Så jag nystar på det sättet. Jag har Evernote där jag har en sjukt bra struktur för hur jag kategoriserar studier och artiklar. Som t.ex. det här podd-avsnittet vi har gjort idag, jag tror att jag har 15 studier och 22 artiklar som jag har läst innan. Artiklar på nätet alltså, som i New York Times, nyhetsbrev eller andra bloggar, etc.

Jag tror att jag är ganska duktig på att aggregera information på det sättet. Denna hittade jag genom ett nyhetsbrev som hade länkat till Morningstar och där han hade länkat till en artikel där han pratade om marknadstajming.

Caroline: Absolut, men då är det ändå så att någon måste plocka upp det här till sitt nyhetsbrev. Vart plockar de upp det från?

Jan: Jag vet inte hur andra gör, men jag prenumererar på SSRN. Där har de en massa vetenskapliga artiklar i alla ämnen. Det är som en research gate. Det finns en massa som samlar vetenskapliga artiklar, så som professor kan man klicka på sitt namn och få en lista över alla sina artiklar. Jag hittade någon som refererade till Zakamulin och sedan hittade jag hans bio-sida och där hade han listat alla sina artiklar. Så plockade jag ut de som handlade om marknadstajming och undersökte även hans referenser och plockade fram dem.

Caroline: Hittar du sådant som motsäger? Det är så väldigt intressant hur vi hittar information.

Jan: Ja, vi kommer prata om det också. Du vill bara dubbelkolla att jag inte är dum i huvudet, tack för förtroendet. Men grejen är den att jag inte har en fond som inte håller på med marknadstajming, jag har inget egenintresse i att det ena ska funka eller inte. Där blir jag väldigt pragmatisk. Funkar det ena, då kör vi på det. Funkar något annat bättre, då kör vi på det istället.

Caroline: Ja, för om det dyker upp någonting nytt här så är det rätt spännande. Det är inte ett hot mot dina övertygelser.

Jan: Vi förvaltar bara våra egna pengar, så vi har ett egenintresse i att det ska funka så bra som möjligt. Sedan tycker jag alltid att det är skönt att kunna påverka andra, som t.ex. Lysa, och fråga om de har sett en viss studie. Jag skickade t.ex. Zakamulins artikel till Lysa och då råkar det vara Oscar på Lysa som tycker att det är lika kul som jag med vetenskapliga studier. Vi nördar tillsammans ibland och byter studier.

Varför håller vi på med marknadstajming?

Jan: Om det är så tydligt att det bara finns två typer av investerare: de som inte vet vad de håller på med och de som vet att de inte vet, varför är det här en grej? Varför finns marknadstajming? Då finns det lite olika orsaker. Jag tror att det handlar om en kombination av rädsla, eller att vi vill inte förlora. Vi kan göra en övning.

Det du behöver tänka på är summan av alla pengar på alla våra konton. Du behöver inte säga det högt eller skriva ner det, utan bara tänk på det i huvudet. Plocka sedan bort 50%. Hur känns det?

Caroline: Det känns jobbigt.

Jan: Tänk så här, logga in på Avanza, Nordnet eller Lysa, och så står det den summan när du vet att det för ett år sedan var den andra summan. Sedan tar du bort hälften av den nya summan.

Caroline: Ta ut pengarna!

Jan: Sedan tar du bort hälften till. Nu börjar man känna att man skiter i vilket. Nu ger man upp. Sedan tar du bort 15% till. Den ultimata förolämpningen. Om du har räknat rätt så bör det vara ungefär 10% av ursprungsbeloppet kvar. För de flesta känns det förjävligt och detta är bara en mental övning. Nu kanske det verkar överdrivet att ta bort 90% av pengarna, men från toppen 1929 till botten 1931 så föll börsen med 90%. Så det är inte ens ett mardrömsscenario, utan detta har hänt.

Precis som du säger, vi får en rädsla innan vi ger upp. Det är förnekelse, ilska, resignation. Den känslospiralen går vi alla igenom. Sedan tror jag att det handlar om en övertro på ens egen förmåga. Man tror att man kan göra detta bättre än andra. Gurus får ju rätt ibland och då tänker man ”Vilken idiot jag är som inte lyssnar på den där gurun!”. Så har jag varit, men sedan har jag också sett när gurus bränner sig. Jag har ingen respekt för gurus i dagsläget. I förra avsnittet pratade vi om att det är bättre att singla slant än att lyssna på en guru.

Då kommer det ofta en kommentar likt ”Då ska vi inte lyssna på dig heller”, men jag försöker aldrig vara någon guru eller förutsäga framtiden. Jag pratar mycket om det du kan kontrollera. Kontrollera det du kan kontrollera.

Marknadens rörelser kan vi inte kontrollera. Men jag kan kontrollera min reaktion till marknaden, hur jag fördelar mina pengar, min sparhorisont, min tillgångsfördelning, mitt månadssparande, mina inkomster och utgifter.

Caroline: Ja, det finns ganska mycket man kan kontrollera och det är väldigt skönt. Vi har pratat om det när det är kris liksom, så ska man alltid fundera på vad som går bra just nu.

Jan: Exakt. Så det handlar om att det är väldigt, väldigt svårt. Sedan också när vi tittar på dessa gurus så är det extremt svårt att skilja tur från skicklighet. Man kan utgå från default att de flesta har tur. Vi kommer prata om det i nästa avsnitt.

Problemet med betingad sannolikhet

Jan: Så om vi ska ta några faktorer till varför det är så svårt med marknadstajming. Jag säger inte att det är omöjligt, bara väldigt svårt. Den här artikeln ”Likely Gains from Market Timing” är från 1975 av Alan Sharpe, som också fick Nobelpriset. Då kom han fram till att man behöver ha väldigt mycket rätt. Jag tänker så här, säg att jag är en person som har 70% rätt i mina förutsägelser. Att i 7 av 10 fall kan jag förutsäga marknadens rörelser. Håller du med om att det är ganska hög sannolikhet?

Problemet är att om jag ska tajma marknaden så räcker det inte att ha rätt en gång. Jag måste ha rätt två gånger. Jag måste ha rätt när jag går ur marknaden och när jag går in. Det var t.ex. många som sålde efter finanskrisen eller innan finanskrisen, men de gick aldrig in igen. Eller man sålde när det gick ner 2018 och så köpte man inte tillbaka i början av 2019 och då missade man 35% uppgång. Här kommer vi in på statistik. Det är rätt roligt, för Alan Sharpe var inte ekonom, utan han var matematiker, har jag för mig.

Då konstaterade han att betingad sannolikhet, det vill säga när man har 70% sannolikhet i ett utfall, om vi har två kopplade utfall att det ena beror på det andra, då har vi det som kallas för betingad sannolikhet. Det beräknar man genom att multiplicera sannolikheterna med varandra. Då får jag alltså 0,7 x 0,7, alltså 0,49.

Även om jag är en person som i ett enskilt beslut kan tajma marknaden med 70% sannolikhet, så har jag ändå mindre än 50% sannolikhet att få rätt på en marknadstajming, eftersom jag kommer att ha bara 49% sannolikhet även om jag har 70% rätt.

Caroline: Helt sjuk matte. Det blir error i hjärnan.

Jan: Detta är bara sannolikheter. Vi pratar bara om att du måste ha mer än 70% rätt i ett enskilt beslut för att få ens 50-50 möjlighet att slå marknaden. Alan Sharpe räknade på detta och han sa att för att man ska kunna ha en nytta och tjäna pengar på marknadstajming, så måste man ha mer än 74% rätt. Det är extremt, extremt högt. Du måste ha rätt två gånger. Därför är marknadstajming så svårt.

Caroline: Nu har vi sett det i siffror till och med. Det är inte bara så att man kan tycka att det är svårt.

Problem med oförutsägbara uppgångar och fel fokus

Jan: Den andra faktorn är att uppgångarna inte är jämna. Det finns vissa enskilda dagar då börsen går upp väldigt, väldigt mycket. Då finns det en klassisk graf som man kan ha åsikter om, men den visade att om man hade investerat 1 000 kronor på den amerikanska börsen mellan 1990 och 2017 så hade man haft 13 739. Men om jag bara hade missat den ena bästa dagen – tagit ut pengarna på kvällen innan den kommande bästa dagen – och sedan satt in pengarna efter den bästa dagen – då hade jag haft 12 300. Om jag hade missat de fem bästa dagarna så hade jag haft 9 000. Om jag hade missat de 25 bästa dagarna då hade jag haft 3 000 istället för 13 000.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Även en dag av missad uppgång kan kosta mycket.

Jan: Daniel Kahneman, som fick Nobelpriset 2002, han skrev

“The average investor’s return is significantly lower than market indices due primarily to market timing.”

Daniel Kahneman

Alltså, att den genomsnittliga investeraren har en signifikant sämre avkastning än om de bara hade köpt allting och hållit det över tid, som en indexfond eller Lysa, och det är framförallt på grund av marknadstajming. Det är ord och inga visor. Så detta är anledningen till varför det är så svårt. Du måste ha väldigt mycket rätt och du får inte missa de bästa dagarna. Man kan vända på detta också och titta på de värsta dagarna.

Den tredje faktorn är att det dessutom ger fel fokus. Om målet är att undvika de dåliga dagarna så sätter det fel fokus. Man missar att marknaden faktiskt går mer upp än ner. Om det ha varit 50/50 hade man kunnat resonera att det är relevant, men eftersom marknaden går så mycket mer upp än ner så blir fokuset fel. Jag påstår att det är viktigare att vara med på uppgångarna än att missa nedgångarna.

Enorm skillnad mellan börsens uppgångar och nedgångar

Jan: Vi ska titta på en bild som jag hittade på nätet från First Trust Advisors, som har gjort en jättefin graf där de har tagit den amerikanska börsen mellan 1926-2018. De ritade sedan in uppgångarna, som brukar kallas för Bull Markets, och nedgångarna som kallas för Bear Markets. Där brukar man säga att en björnmarknad river ner aktiekursen och en tjurmarknad drar upp aktiekursen. Kan du beskriva grafen spontant för de som inte kan se den?

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Amerikanska börsen uppdelad i uppgångs (bull) och nedgångsperioder (bear)
Den amerikanska börsens utveckling uppdelad i uppgångs och nedgångsperioder med genomsnittliga siffror.

Caroline: Jag skulle säga att det är fler uppgångar än nedgångar. Uppgångarna är dessutom mycket högre och längre.

Jan: Den visar också då – i genomsnitt – hur lång tjurmarknaden är när det går upp och hur lång björnmarknaden är när det går ner och den genomsnittliga nedgången, genomsnittliga uppgången och vad det är på årsbasis. Sedan kan man dyka ned i exakt hur den är konstruerad. Men sedan 1926 har vi haft 11 nedgångsperioder. I genomsnitt har de varit 1,4 år och nedgången är i genomsnitt -41%. Jag brukar säga att man förlorar ungefär hälften av sina pengar.

Vi har haft 12 uppgångsperioder, så då kan man tänka att det är 50/50 med 11 nedgångsperioder och 12 uppgångsperioder, men så är det inte. Uppgångsperioderna är 9,1 år långa i genomsnitt och uppgången är 476%. När det går ner så går det ner – 41% men det går så mycket mer upp. Och uppgångsperioderna är alltid längre än nedgångsperioderna.

Så slutsatsen att dra är att hur smärtsamt det än är så är det bättre att lida sig igenom nedgången än att försöka tajma den. Det är stor risk att du kommer tajma dig fel i en uppgående marknad och missar den.

Jag vet inte om det var Peter Lynch eller någon annan som sa att mer pengar har förlorats i sidlinjen i väntan på kraschen än av själva marknadskrascherna.

Caroline: Nu fattar jag det när jag har sett den här grafen. Men samtidigt så är det ganska skönt att det är så marknaden ser ut och att den har gjort det i nästan 100 år. Men det är också många som säger att det är en helt annan marknad idag, som vi inte alls känner igen. Då känns det som att det är annorlunda nu.

Jan: Det var en annan som sa – jag är så dålig på att komma ihåg vem jag citerar – att mer pengar har förlorats till de här fyra orden än till något annat resonemang: ”This time it’s different”. Det är inte annorlunda. Det finns en bok som heter ”Annorlunda nu” av professorerna Carmen Reinhart och Kenneth Rogoff. Sjukt jobbig bok att läsa. Det enda som var kul med den boken var att när jag hade läst halva så tänkte jag, ”Shit, nu är det bara halva kvar.” Men då kom jag fram till att halva boken var bara referenser. Då var jag klar. Undertiteln är ”åtta sekel av finansiell dårskap”. Så nej, det är inte annorlunda nu. Så länge vi människor är människor så är det inte annorlunda.

Väldigt stora konsekvenser om man har fel

Jan: Den sista och femte faktorn till att det är väldigt svårt att tajma marknaden är framför allt att konsekvenserna är så sjukt stora. Jag brukar tänka på det som golf. Jag spelade golf ett tag och man kunde göra ett bra utslag, bra inspel, spela sjukt bra och sedan kom man upp på green och då sabbade man det med sju puttar. Warren Buffet har också sagt detta i så många sammanhang, att 15 års uppgång med hundratals procent gånger 0 blir fortfarande 0. Så jag har börjat planera ett avsnitt som heter ”Avoid the zeros”.

Problemet är att om du har fel så blir konsekvenserna så sjukt stora. Du kan sitta utanför marknaden när du har nio års uppgång och bara vänta på rätt läge. Då förlorar du alternativ avkastning.

Ett av våra favoritföretag har gjort en mätning för att se vad den genomsnittliga investeraren fick och vad index gjorde. Så de jämför vad en genomsnittlig investerare har och vad index har. Det är i USA men resultaten går att återupprepa. Tittar vi på Avanza har den genomsnittliga spararen underpresterat nio av de senaste 11 åren, så studien går helt i linje med en svensk marknad, även om siffrorna skiljer lite. Då visar de att över en 20-årsperiod, mellan 1998 och 2018 så har den genomsnittliga investeraren haft 3,8% men om man bara hade ägt index, alltså Lysa eller en indexfond, då hade man haft 5,6%. Man underpresterar som småsparare.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Stora konsekvenser av att ha fel
Stora konsekvenser av att ha fel

Då kan man tänka att ”2% gör väl inte så himla mycket”, men om du då hade investerat 100 000 dollar så är skillnaden 200 000 eller 298 000. Så 2% per år gör sjukt stor skillnad. Tittar vi istället på räntor: om man inte ska försöka tajma aktier, då ska man absolut inte tajma räntor. Där är vi ännu sämre. Där har den genomsnittliga investeraren haft 0,22% och räntefonder har i genomsnitt har gjort 4,5%. Så där är skillnaden att ha 100 000 eller 243 000.

Jag får så mycket statistik i huvudet efter alla dessa studier. Wall Street Journal gjorde också en sådan här. USA har också en riksbank, FED, som kan höja räntan, sänka den eller låta den vara oförändrad. Om vi hade singlat slant, hur mycket rätt borde jag ha? Tre alternativ, så 33%. Vet du hur mycket rätt experter som Nobelpristagare och analytiker har i genomsnitt när de gissar? 23%. Mindre rätt än om man hade chansat. Så det är svårt för konsekvenserna blir så himla stora. För mig personligen är caset ganska tydligt: sluta tajma marknaden. Don’t do it. Sedan finns det även andra åsikter.

Lite mer nyanserad bild

Jan: Valeriy Zakamulin har skrivit en artikel som heter ”The Real-Life Performance of Market Timing with Moving Average and Time-Series Momentum Rules” (Journal of Asset Management, 2013). Det är roligt, för det är så många som säger att de har kommit på en ny sjukt bra tajmingsstrategi och du borde göra så här. Det som är roligt är att han forskar nästan bara om marknadstajming just med de här strategierna och trots att jag upplever honom som positiv, vet jag inte hur många studier som han bara köttat sönder.

Caroline: Ja, men det följer med arbetet. Att kötta sönder andras studier när man är professor.

Jan: Så läser man den här studien och tänker shit, det finns ändå ett case för marknadstajming. Sedan ser man att Valeriy Zakamulin har skrivit att de har räknat fel och inte tagit hänsyn till X och förvridit sin population.

Caroline: När jag doktorerade i molekylärbiologi så hade vi något som kallades för Journal Clubs. En gång i veckan så läste vi en artikel på fritiden och sedan kom man dit med sin artikel som alla hade läst och så skulle vi prata om den – vad styrkorna och svagheterna var – och det var inte en artikel som inte blev sönderköttad. Man hittade fel och feltänk och så har de inte tänkt på det här och använt fel metod. Efter det tänker jag att man inte kan lita på någonting egentligen.

Jan: Nu blir det ganska mycket engelska, för här vågar jag mig inte på att försöka översätta. Så trots allt så skriver han även om vad som egentligen funkar med marknadstajming. Det är överkurs, men nu när har jag sågat marknadstajming så känns det som att vi behöver ge den andra bilden också.

”Our results cast doubts on the previously reported results on the superior performance of market timing strategies. In particular, we find that the performance of market timing strategies is highly overstated, to say the least.”

Valeriy Zakamulin

Jan: Så han säger att vi har gått igenom många av de här. De är överskattade och man har överdrivna förväntningar på dem.

”Our findings also suggest that market timing does not work in all financial markets in a real-life setting. We confirm that the market timing strategy is indeed less risky, but a lower risk comes with a lower return and, consequently, lower capital growth in the long run.”

Valeriy Zakamulin

Jan: Detta tycker jag är viktigt. Han säger vår forskning visar att marknadstajming inte fungerar i alla finansiella marknader i verkligheten. Han säger vidare att strategier för marknadstajming ger en lägre risk, att du kan undvika de värsta nedgångarna, men lägre risk innebär lägre avkastning. En längre avkastning innebär vidare en lägre tillväxt på ditt kapital. Så man kan inte använda marknadstajming för att få samma avkastning med lägre risk. Han säger att lägre risk innebär lägre avkastning.

Långa perioder av sämre avkastning med marknadstajming

Jan: Vidare skriver han:

”We believe that the myths about the superior performance of market timing appeared as a result of data-mining and ignoring important market frictions.”

Valeriy Zakamulin

Jan: Myterna om marknadstajmingens överlägsna resultat kommer från att man väljer data som passar en och att man undviker eller ignorerar viktiga saker som avgifter eller felsignaler eller en massa annat. Att man har cherrypickat.

Caroline: Data-mining är ju när man tar mycket data och försöker hitta samband och mönster och så. Då ska man inte cherrypicka. Alltså, inte plocka ut det som passar en.

”The market timing performance is highly non-uniform over time, with fairly short periods of superior performance and long periods of underperformance.”

Valeriy Zakamulin

Jan: Det är också så att man brukar titta på – det är det jag menar med cherrypicka, jag var lite i förväg – att den inte är jämn över tid. Det finns snarare ganska korta tidsperioder då marknadstajming verkligen är en bättre strategi än alla andra. Men den har också underpresterat under ganska långa perioder, då man får en sämre avkastning än man bara hade varit i marknaden.

”The outperformance produced by the trend-following strategy tends to be positive over a long run. However, this outperformance is not statistically significant at conventional statistical levels. Therefore the results of our tests are encouraging, but inconclusive.”

Valeriy Zakamulin

Jan: Han säger att överprestationen, genom att ha de här olika trendföljande strategierna, tenderar att vara bättre över långa tidsperioder. Så han säger att det tenderar att vara positivt. Men, den här överprestationen är inte statistiskt signifikant. Man kan inte lita på den. Därför säger han att våra tester är uppmuntrande, men man kan inte dra någon entydig slutsats.

Det är därför jag gillar honom, han ger en neutral bild. Han säger att det finns perioder då det går bättre och det finns långa perioder då det går sämre, men det är inte statistiskt signifikant om man gör rätt.

Caroline: När någonting är statistiskt signifikant så kan man lita på det resultatet under samma förutsättningar. Vad ska man säga. Statistik är vad statistik är. Har man aldrig sysslat med det så kan det låta som gibberish. Men vi försöker göra det begripligt.

Jan: Hans poäng är att det finns perioder då det går bättre att ha en MA200-strategi, men under långa perioder kommer det att gå sämre. Tittar man på det som en helhet så tenderar det kanske att ge lite bättre resultat, men det är inte säkert. Man kan inte lita på det.

Bättre avkastning över tid med passivt sparande

Jan: Han har sammanfattat det i några punkter. Den första punkten var att det tenderar att gå bra över långa tidsperioder. Den andra är följande:

”The trend-following strategy tends to underperform (outperform) the buy-and-hold strategy during bull (bear) markets; the outperformance is very uneven in time and is not guaranteed.”

Valeriy Zakamulin

Jan: Så han säger att den trendföljande marknadstajmingsstrategin tenderar att gå sämre än bara ”köp och behåll” i en uppgående marknad. Den tenderar att gå bättre än ”köp och behåll”, alltså en fondrobot, i en nedåtgående marknad. Vilket är ganska logiskt; när det går upp så förlorar du och när det går ner så ligger du utanför marknaden alltså går det inte ner så länge som det går ner. Men då måste man komma ihåg att perioder när det går upp är längre och högre än de perioderna som går ner.

Då säger han att ”the outperformance is very uneven in time and is not guaranteed.” Så det finns inga garantier för att den funkar.

”In fact, our results suggest that over short- to medium-term horizons the trend following strategy is more likely to underperform the market than to outperform.”

Valeriy Zakamulin

Jan: Han säger att på korta tidshorisonter, när de flesta överskattar sin sparhorisont, så kommer en sådan här marknadstajmingsstrategi att underprestera mot en ”köp och behåll” över lång tid. Är du med? För mig blir detta tydligt. Även om han är positiv så rekommenderar han det inte.

”The trend following strategy has lower mean returns and lower standard deviation of returns than those of the buy-and-hold strategy.”

Valeriy Zakamulin

Jan: Vad han säger är att en marknadstajmingsstrategi kommer att ha en längre genomsnittlig avkastning och längre standardavvikelse, alltså lägre risk, än om man bara köper och behåller. Alltså, är 100% passiv.

”Thus, and it is very important to emphasize, the trend following strategy is not a “high returns, low risk” strategy as compared to the buy-and-hold strategy. In reality, it is a “low returns, low risk” strategy.”

Valeriy Zakamulin

Jan: Detta önskar jag att fler tänkte på, att en marknadstajmingsstrategi inte är en hög avkastning-låg risk-strategi, vilket många tänker. Att de bara ska vara med på uppgångarna och missa nedgångarna. Tvärtom. När jag håller på med marknadstajming är det snarare låg risk och låg avkastning. I love it.

Marknadstajming innebär lägre risk och lägre avkastning

Jan: han säger också:

”The main advantage of the trend-following strategy seems to be its ability to limit the potential losses.”

Valeriy Zakamulin

Jan: Så den stora fördelen är att du inte kommer ha de stora förlusterna, vilket i sig kan vara ett mål, men det kommer då vara på bekostnad av avkastningen. Det är därför jag tycker att det är mycket bättre att använda 4-hinkar-principen för att hantera risken, än att hålla på med marknadstajmingsstrategi, där man tar så många fler risker.

Slutsatsen för den vanliga småspararen borde vara att sluta försöka tajma marknaden. Och att vara medveten om att det inte finns något stöd i forskningen för påståenden som att man kan tajma marknaden för att få hög avkastning och låg risk. Det finns stöd för låg risk och låg avkastning, men då är frågan om det är var det man var ute efter. Då finns det bättre sätt att göra det på, tycker jag.

Det handlar om att stå emot den här känslan att göra någonting när det går ner. Att man måste rädda det som räddas kan. Det är ungefär samma sak som att se ett hus brinna ner. Man vill gå dit och släcka elden och engagera sig i det, medans här är då rådet att man ska ignorera det, gå där ifrån och göra något annat. Det blir så ointuitivt för oss. Fokusera på att kontrollera det du kan kontrollera, som vi var inne på.

Alltså din reaktion till marknaden, din tillgångsallokering, balans mellan aktier och räntor, du kan kontrollera dina hinkar, du kan kontrollera dina mål, ditt månadssparande, om du har pengarna på Lysa eller Avanza eller någon annan fondrobot. Ha fokus på det för där kan man göra någonting.

Framgångsrika sparare vet att det viktigaste är att rida ut stormarna. Rid ut stormen och belöningen kommer verkligen vänta där på andra sidan.

Detta var min slutsats, vad tar du med dig?

Caroline: Nu på slutet tänkte jag att det var skönt att professor Zakamulin sa att det du får ut av att marknadstajma är att du har låg avkastning och låg risk. Det är inte fantastiskt, men det är inte hellre åt helvete.

Kommande Patreon-träffar i Malmö och Stockholm

Jan: Så får jag godkänt på att jag har haft båda sidorna?

Caroline: Ja, det får du, men man vill helst ha många som är emot varandra.

Jan: Ja, man kan prata om momentumstrategi. Vi får se om vi återkommer med det. The jury is still out there. Jag tänkte kort bara puffa för vår RikaTillsammans community, som jag tycker är så sjukt roligt. Vi har haft träff i Göteborg, käkade lunch tillsammans. Vi kommer ha träff i Stockholm och i Malmö under våren. Datum är satta. Så det är verkligen ett tillfälle för dig som vill träffa andra likasinnade.

Vi har delat ut flera börsintroduktioner, lite frisparkar på marknaden när marknaden är felvärderad. Vi har en stor grej imorgon, då får vi se om ett av de här tipsen faller ut, för det är första handelsdag. Sedan får man en massa extramaterial, tips och mallar och sådana grejer.

Caroline: Vi har också människor i vårt Patreon-community som tycker om att vara med och lyssna och kanske inte prata så mycket, utan lyssna på vad som sägs på de här digitala träffarna som vi har.

Jan: Ja, eller på lunch eller så. Alla tyckte att det var väldigt trevligt på den här lunchen vi hade i Göteborg. Så man väljer själv sin engagemangsnivå. Man kan läsa mer på vår Patreon-sida. Med det återstår det väl bara att säga tack så mycket för denna veckan, så ses vi nästa söndag.

Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev

Om du gillar den här typen av artiklar; prenumerera gärna på vårt kostnadsfria nyhetsbrev. Vi mejlar ungefär en gång i månaden med månadens bästa artiklar, månadens bild, andra artiklar vi har läst och naturligtvis även ett eller flera konkreta tips. Dessutom får du ett par välkomstbrev med de bästa guldkornen från 10 års bloggande. 👍

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då rekommenderar vi även följande:

Avsnittet Sluta försöka tajma marknaden och börsen! dök först upp på RikaTillsammans.

Viewing all 741 articles
Browse latest View live