Quantcast
Channel: RikaTillsammans
Viewing all 741 articles
Browse latest View live

Vad är bäst? Amortera, spara, investera eller t.o.m. låna?

$
0
0

Amortera eller investera är en fråga som många av oss förr eller senare ställs inför. Svaret är dock inte helt självklart, särskilt eftersom vi har många förutfattade meningar. Alla har vi lärt oss att lån är dåligt, den som är satt i skuld är inte fri och så vidare. Men, tänk om det inte är sant? Tänk om det i vissa fall faktiskt kan vara som så att det är mer lönsamt och smart att inte amortera. Tänk om det till och med kan vara så att man har för lite lån? Att man kanske till och med kan låna för att investera? Dagens artikel resonerar kring amortering, bra och dåliga lån och inte minst sparande och investerande. Svaret är nämligen inte helt självklart.

Precis som så ofta på bloggen är svaret till frågan eller resonemanget varken svart eller vitt, utan snarare en gråskala. Särskilt beroende på vilket perspektiv man tittar på. Om vi utgår från målet för många av oss är att leva en tillvaro utan en ekonomisk stress, då är det smartaste nästan alltid att amortera och betala av sina skulder. Står valet mellan att konsumera och amortera, då är nästan alltid svaret också att hellre amortera. Tittar man däremot från ett matematiskt perspektiv så finns det ganska goda argument för att inte överamortera eller till och med för att låna pengar och investera dessa.

I grunden handlar beslutet ”amortera eller spara” om svaret till de tre frågorna:

  1. Vilket alternativ ger matematiskt bäst avkastning på pengarna?
  2. Vad är risken och osäkerheten i antagandet i fråga 1?
  3. Kommer jag känslomässigt kunna hantera osäkerheten?

I den här artikeln, som är en sammanslagning av tidigare artiklar, kommer vi att resonera kring och ge exempel på alla tre frågorna. På sätt och vis handlar det även om att lyfta upp något som de flesta av oss har gjort omedvetet till att istället överväga möjligheten att göra det medvetet.

Att t.ex. ta pengar på ett ställe där de är billiga och sätta dem på ett ställe där man får mer betalt för dem och behålla mellanskillnaden är inget konstigt. Det är ju det som bankerna lever på (och det verkar gå ganska bra för dem). Vi sätter in pengar billigt, de lånar ut dem för en högre ränta och behåller skillnaden till sig själva. Om de kan göra så, varför skulle inte vi kunna leka bank och göra samma sak?

Slutligen vill jag påminna om att bara för att något är ekonomiskt möjligt eller optimalt, så betyder det inte nödvändigtvis att det måste genomföras. Det kan ju vara så att kostnaden i t.ex. stress eller annan känsla blir för stor. Däremot tycker jag att man bör unna sig att utvärdera och räkna på möjligheten innan man avfärdar det och går på ”lån är dåligt”-spåret. Det här är en komplett omskrivning och komplettering av en artikel som jag skrev redan 2014.

Lycka till och tack för den här veckan,
Jan och Caroline

PS. Jag vill tipsa om möjligheten att ställa frågor till kommande gäster. Vi har tre-fyra spännande intervjuer inplanerade med allt från fondförvaltare, till en f.d. VD i mäklarbranschen till en läsare Jimmy som är FIRE-entuasiast. DS.

Amortera eller spara? De viktigaste punkterna…

Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste punkterna i artikeln.

Beslutet om att amortera, spara, investera eller låna kommer ner till tre frågor
Eftersom det inte finns något rätt svar förutom ”det beror på” behöver man ta hänsyn till de tre frågorna: 1) Vilket alternativ ger bäst avkastning på pengarna? 2) Vad är risken och osäkerheten i avkastningsantagandena och 3) Kommer jag känslomässigt att kunna hantera osäkerheten?
Matematiskt handlar det om att räkna ut mellanskillnaden och alternativkostnaden
Den första beräkningen att göra är att räkna mellanskillnaden. Om du har 100 kr, så kan du antingen amortera dem på ett lån på t.ex. 2 procent och på det sättet spara 2 kronor om året. Alternativet är att investera dem till t.ex. 5 procent om året, vilket skulle ge dig 5 kronor. Använder du dessa 5 kronor för att betala de 2 kronor som räntan kostar, då har du en mellanskillnad eller netto på 3 kronor per hundralapp. 
Om du amorterar istället då är din alternativkostnad 3 kronor per hundralapp. Det är inte pengar som du har förlorat, men det är pengar som du skulle kunnat ha om du investerat istället. 
Historiska och teoretiska utfall stödjer att investera
I artikeln jämför jag både teoretiska och historiska utfall och båda pekar på att det finns matematiska argument för att investera. Över en tidsperiod på 10 år, ger en 60 procent aktier- och 40 procent räntor-portfölj en förväntad avkastning på ca 5 procent. Sannolikheten för en positiv avkastning är över 90 procent. 
Använder vi en sådan portfölj att investera i istället för amortera borde det över tid ge oss ett räntenetto på ca 3 procent. Tittar vi historiskt mellan 1985 och jämför rörliga bolåneräntor med faktiskt utfall på en sådan 60/40-portfölj visar den att det i majoriteten av alla perioder har gett ett positivt utfall. 
Tänk om att vinstmaximera inte är det viktigaste
Jag anser att de flestas ekonomiska mål borde vara att minska den ekonomiska stressen. Min upplevelse är att de flesta har en ekonomisk stress för att de antingen 1) har skulder eller känner en ekonomisk osäkerhet för hur de ska klara sig eller 2) har en felaktig riskprofil i sitt sparande som kan vara antingen för hög eller för låg. 
Att då introducera att man ska investera istället för att amortera, eller än värre att låna för att investera gör inte nödvändigtvis livet bättre eller minskar den ekonomiska stressen. Bara för att något är matematiskt eller ekonomiskt möjligt eller rationellt betyder det inte att man nödvändigtvis måste göra det. 
Det är lika mycket en känslofråga som det är en logisk fråga
Om man är okej med att investera istället för att amortera men inte okej med att låna för att investera, då gör man en logisk kullerbytta. Vi trillar nämligen ofta dit och agerar irrationellt, särskilt i området pengar. Det är ofta ett bra tillfälle att stanna upp och fråga sig – är det riktigt sant? 
Skilj på bra och dåliga lån
Jag är en varm förespråkare för att hålla minnesregler och definitioner enkla. När det gäller lån bör man skilja på bra och dåliga lån. Den enklaste definitionen enligt mig är att ”bra lån gör dig rikare” och ”dåliga lån gör dig fattigare”. Dåliga lån bör man amortera så fort som möjligt och bra lån kan man behålla eller till och med öka. Det har således inget att göra med varken typ av lån, ränta, villkor, belopp eller något annat. Det handlar om en relativ enkel beräkning – tjänar du eller förlorar du pengar?
Genom att låna för att investera skapar du en hävstång
Genom att använda och investera lånade pengar skapar du en hävstång på dina pengar och din avkastning. Sjunde AP-fonden använder motsvarande 25 procent belåning för att höja en 10 procentig avkastning till 12.5 procent. Riksbanken har skrivit om det i sina PM och många av de som du känner – kanske även du själv – har använt det omedvetet när du köpt din egen bostad. Dock är det viktigt att komma ihåg att hävstången fungerar åt båda hållen, en 10 procentig förlust blir 12.5 procent med samma hävstång. 

Lyssna eller titta på avsnittet om amortera eller investera

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning både till artikeln, videon och poddavsnittet:

  • 00:04:21 – Vi vet väldigt mycket om lån
  • 00:08:30 – Skillnaden på bra och dåliga lån
  • 00:10:43 – Lyxfällan total extreme make-over
  • 00:14:48 – Ett räkneexempel på ett bra lån
  • 00:18:50 – Riksbankens PM som rekommenderar att låna och investera
  • 00:21:10 – Sjunde AP-fonden belånar vårt PPM-sparande med 25%
  • 00:24:37 – Vad är bäst? Amortera eller investera? – Ett par olika exempel
  • 00:27:40 – De svenska bostadspriserna i ett längre perspektiv
  • 00:29:53 – Hemligheten bakom de svenska miljonärerna
  • 00:35:04 – Vad ger läst ränta? Bolånet eller investeringslånet?
  • 00:40:49 – Kreditkort – Vad är bäst? Amortera eller investera?
  • 00:44:33 – CSN – Vad är bäst? Amortera eller spara?
  • 00:46:15 – Bostadslån – Vad är bäst? Amortera eller investera?
  • 00:49:09 – Bostadslån – amortering 2 procent per år
  • 00:50:16 – Bostadslån – amortering och investering på 6 %
  • 00:54:27 – Skillnaden är en alternativkostnad
  • 00:59:11 – De tre absolut viktigaste frågorna
  • 01:00:29 – Var kommer avkastningen från (tillgångsslag och portföljer)
  • 01:04:56 – Nybörjarportföljen och rörliga bolåneräntor 1985-2018
  • 01:08:32 – Utfall av att investera istället för att amortera på 5 eller 10 år
  • 01:10:40 – Jämförelse av utfall mellan investera 60/40 och 90/10
  • 01:12:16 – Ytterligare skäl att investera istället för amortera
  • 01:15:49 – Skäl för att amortera istället för investera
  • 01:19:35 – En sista spaning och att vända på perspektivet
  • 01:22:21 – Stöd oss gärna via Patreon

Tiderna matchar bättre med videon än poddavsnittet på grund av efterbearbetningen.

Mycket av det som vi vet är kanske inte helt sant…

Jag har fler än en gång fascinerats av hur mycket vi har lärt oss om pengar och lån på en omedveten nivå av t.ex. våra föräldrar och omgivning. En väldigt enkel övning är att avsluta följande meningar tyst för dig själv. Tänk inte, utan bara ta det första som dyker upp.

  • Pengar är…
  • Rika människor är…
  • Fattiga människor är…
  • Lån är…
  • Att ha för lite pengar får mig att känna mig …
  • Att ha lån får mig att känna mig …
  • Jag skulle haft mer pengar om bra …
  • Det mest orättvisa med pengar är…

Genom ovanstående övning kan man ibland få ledtrådar kring vad man tänker egentligen och huruvida det är stödjande eller ens sant eller inte. När jag har gjort övningen har det kommit upp allt från att ”lån är dåligt”, ”att ha lån får mig att känna mig ofri” till ”rika människor är giriga” och än värre saker. Det handlar inte så mycket om att döma som bara att uppmärksamma att vi har en mängd förutfattade meningar och fördomar. Först när vi blir medvetna om dem kan vi välja att göra något åt dem.

Just kring lån finns det mycket sanningar och fördomar. Såsom:

  • Lån är dåligt
  • Den som är satt i skuld är inte fri
  • De ogudaktiga lånar och betalar inte
  • Den kvarn kan inte drivas med lånat vatten
  • Lånad häst må man snart stiga av
  • En sjuk man kan sova lugnt, men inte en skuldsatt man
  • Det är tungt att betala för bröd som är uppätet
  • och så vidare.

Många av dessa har väl säkert en poäng, men de missar att att det är en gråskala och inte svart-vitt. Tänk om vi skulle börja ställa oss frågan:

  • Tänk om alla lån inte är dåliga?
  • Tänk om det till och med skulle finnas ett bra lån?
  • Om det fanns ett bra lån hur skulle det då se ut?

Just de sista två frågorna har jag funderat rätt mycket på under de senaste åren. När man väl börjar titta från det perspektivet öppnar sig faktiskt en hel del nya dörrar.

Vad skiljer ett bra lån från ett dåligt lån?

När jag håller workshopar och föreläsningar brukar de spontana gissningarna vara att det handlar om räntan, typen av lån, beloppet eller villkoret för lånen. Jag skulle säga både ja och nej. Problemet med att hänga upp definitionen av ett bra eller dåligt lån på dessa faktorerna gör det knökigt. Då ska man komma ihåg en mängd typer av lån, gränser för belopp eller räntor eller än värre villkor. För att det ska vara användbart behöver det vara enklare.

Första gången jag förstod att alla lån inte behövde vara dåliga var när jag läste Torsten Janssons bok ”I halvtid” för mer än 10 år sedan. Det handlar om entreprenören Torsten Jansson och hans resa från mammas källare till att leda klädföretaget New Wave. I samband med boken läste jag att han hade flera hundra miljoner i lån. Parallellt hade Lyxfällan börjat gå och där såg man människor som bokstavligen satt i skiten på grund av lån på några hundra tusen. Jag vill minnas att jag ställde mig frågan – varför behöver inte Torsten Jansson vara med? Han hade ju mer lån än alla deltagare tillsammans.

Det var då jag fick hjälp att se att det just handlade om en skillnad på bra och dåliga lån. Det handlade inte om – som jag trodde – att de inte hade uppfunnit Lyxfällan Total Extreme Makeover. Han hade stora lån, men han hade lån som gjorde honom rikare och inte fattigare. För lånen hade han köpt tillgångar som var större än skulderna. Avkastningen från tillgångarna betalade räntorna och därmed var det inga problem. Kanske till och med var lånen en förutsättning för framgången.

Tack vare hjälp från andra personer började jag nysta i det här och landade i de enkla definitionerna:

  • Ett bra lån tjänar du pengar på och gör dig rikare
  • Ett dåligt lån kostar dig pengar och gör dig fattigare

Ett räkneexempel på ett bra lån

Låt oss ta ett räkneexempel för att illustrera det.

  • Vi lånar 100 kr till 2 procent ränta
  • Det betyder att vi varje år ska betala 2 kr i ränta för den lånade hundralappen
  • Vi placerar hundralappen till 5 procent ränta som ger oss 5 kr per år
  • Vi använder de 5 kr för att betala räntan på 2 kr och har kvar 3 kr

Utifrån resonemanget ovan;

  • Hur många sådana hundralappar vill vi låna?

Svaret borde självklar bli – så många som möjligt! För varje lånad hundralapp gör vi en vinst om 3 kronor. Vän av ordning kan argumentera för att vi borde betala skatt. Det är korrekt och man kan ta hänsyn till olika skattesatser, eventuellt ränteavdrag, inflation, risk och så vidare. Min poäng i ovanstående exempel är mest att visa på ett resonemang och slå hål på myten att alla lån är dåliga. För matematiken ovan visar på en vinst på varje hundralapp.

Egentligen är det inget konstigt. I grunden är det här en banks affärsidé. Vi sätter in pengar på banken – vilket egentligen är en ”inlåning” – och för det får vi, generöst räknat, 50 öre per hundralapp (=0.5 %). Sedan tar banken de pengarna och lånar ut dem för 2 procent, vilket innebär att de tjänar 2 kronor på hundralappen. Av dessa 2 kronor betalar de oss 0.50 kronor och behåller 1.50 kronor till sig själva. Dessa 1.50 kronor kallas för bankernas räntenetto.

Om bankerna kan ha det här som affärsidé och uppenbarligen tjäna mängder av pengar på det – varför skulle inte vi kunna göra samma sak?

Intressant citat från Riksbankens PM om amortera eller investera

För ett par år sedan, närmare bestämt 27 januari 2014 släppte Riksbanken en promemoria om hushållens skuldsättning. På sidan 3 i den här rapporten stod en väldigt intressant sak:

Resultaten visar att det för i stort sett alla hushåll sannolikt är optimalt att belåna sin bostad maximalt (upp till bolånetaket) för att sedan investera den resterande delen av förmögenheten i aktiefonder eller i långa räntefonder

Riksbanken, 140127, PM om hushållens skuldsättning, sid 3.

Hela rapporten är intressant för den som vill fördjupa sig i frågan ”Vad är bäst? Amortera eller investera”. Man kan ju även säga att hade man följt deras råd de senaste fem åren så skulle det varit helt korrekt givet den utveckling vi har haft. En spännande fråga i sammanhanget är – har du fått det här rådet från din bank? Eller är det något som du har pratat om i din umgängeskrets? Jag har blivit idiotförklarad mer än en gång när jag lyft det här ämnet…

Men resonemanget är i sig inget konstigt. Det är bara väldigt ovant för de flesta av oss. Även pensionsmyndigheten och sjunde AP-fonden (som är den absolut bästa PPM-fonden enligt mig) använder samma resonemang. Så här skriver de på sin hemsida:

Sjunde AP-fonden använder sig av så kallade derivat för att höja risknivån i aktieandelen. Risknivån i AP7 Såfa är för sparare upp till 55 år i nuläget 1,24 gånger högre än i en vanlig global aktiefond. [..] Om värdet i en globalfond går ner eller upp med 10 procent går värdet i AP7 Såfa upp eller ner med 12,5 procent. Syftet med den höga risknivån är att det ger dig möjlighet till bra värdeutveckling under många år.

Pensionsmyndigheten, ”AP7 SÅFA och statens sparalternativ för premiepensionen

Översatt till svenska så innebär det att de belånar ditt PPM-sparande för din räkning med motsvarande 25 %. Om marknaden går upp med 10 procent, så går ditt värde upp 12.5 procent. Det vill säga 25 procent bättre. Självklart gäller det även i nedgång. Då kan man fråga sig varför gör de det? Varför tar de en högre risk med våra pengar?

Procenten gör en enormt stor skillnad…

Svaret är enkelt. I tidigare artiklar framförallt ”Kom igång med ditt sparande” har jag beskrivit hur snabbt pengar förökar sig. Utgår vi från en historisk avkastning för aktier på 8 % och 10 år, då kommer pengarna dubblas. På 20 år kommer de att femdubblas och på 30 år kommer de att tiodubblas. Om vi däremot kan ha 25 % högre avkastning, 10 % per år istället för 8 % per år, då ser resultaten ut som följer. På 10 år blir multipeln 2.6 (istället för 2.2), på 20 år blir den 6,7 (istället för 4,7) och på 30 år blir den 17,4 (istället för 10.1).

I absoluta tal blir det enormt mycket. På 100 000 kr i pensionskapital innebär det en skillnad på 470 000 kr eller 670 000 på 20 år. På 30 år blir skillnaden 1 010 000 kr eller 1 740 000 kr. Det är en väldigt stor skillnad. Vän av ordning invänder kanske – men risken då? Men på dessa långa tidsperioder är risken extremt liten – redan på 10 år har vi en sannolikhet över 90 % för ett positivt resultat och på 25 år har vi sannolikheter på 99 % för ett positivt utfall. Se t.ex. artiklarna om nybörjarportföljen eller globala barnportföljen för mer detaljerat resonemang och hur jag kommit fram till sannolikheterna.

Att låna för att höja avkastningen är alltså något som, kanske inte direkt rekommenderas, men är i alla fall inte okänt för varken riksbanken eller pensionsmyndigheten.

Är det bra att låna för att investera?

Låt oss ta ytterligare ett exempel:

Är det en bra idé att ta 20 000 kr av dina sparade pengar, låna 80 000 kr och köpa aktier?

När jag ställt den här frågan på mina föreläsningar säger de flesta nej. Vilket självklart är klokt. Jag skulle aldrig rekommendera någon att ta 20 000 kr, låna 80 000 kr och sedan köpa aktier för det. Det skulle räcka med en nedgång på 20 % för att helt radera ut det egna kapitalet. Något som inte är helt ovanligt på börsen. Jag brukar till och med säga att börsen ska ner med 50 % två gånger under en 15 års period.

Låt oss ta nästa exempel:

Är det en bra idé att ta 200 000 kr av dina sparade pengar, låna 800 000 kr och köpa en bostadsrätt eller villa?

När jag på föreläsningarna ställer den här frågan, svarar de flesta att de gjort det. Inte bara har de gjort det, många gånger påpekar de dessutom att 1 000 000 kr inte räcker för en villa där de bor. Med tanke på att genomsnittsvillan i Sverige kostar 3 200 000 kr, innebär det att många idag minst tar 480 000 kr av sina sparade pengar, lånar 2 700 000 kr och köper villan. I Stockholm är det inte ovanligt att man behöver dubbla det beloppet en gång till.

Då tänker jag att den intressanta frågan blir:

Varför är det OK att låna mängder av pengar för att köpa ett boende, men inte okej för att låna mängder av pengar för att spara och investera?

När jag diskuterar det med deltagare på workshopen så brukar vi sluta i att anledningen är att det senare är vanligt. Alla gör det. Det är inget konstigt. Att däremot gå och fråga om att låna för att investera, det är konstigt. Det är det ju ingen som gör. En vanlig kommentar är dessutom att ”huset är säkrare”, ”huset är på riktigt, inte som en aktie” eller något i den stilen.

Bostadspriser i ett längre perspektiv

Jag ska inte hamna i ett långt sidospår om den svenska bostadsbubblan (som jag har haft fel om sedan 2008) men låt oss titta på de svenska bostadspriserna i ett längre perspektiv:

Svenska bostadspriserna i ett längre perspektiv. Källa: Swedbank, april 2019
Svenska bostadspriserna i ett längre perspektiv. Källa: Swedbank, april 2019

Grafen tog jag från ett frukostmöte med Swedbank för någon vecka sedan. Grafen visar de reala huspriserna, det vill säga korrigerade för inflation, mellan 1875 och 2018. Utifrån grafen skulle jag inte säga att det är någon naturlag att bostadspriser ska gå upp. Det är bara de senaste 30 åren vi har sett en enorm uppgång beroende på bl.a. avskaffande/minskning av fastighetskatten, extremt låga räntor, ränteavdrag, bostadsbrist, jobbskatteavdrag och så vidare.

Nu ska jag inte spekulera vart priserna ska ta vägen, men vi kan ju i alla tydligt konstatera att historiskt har vi haft långa perioder av prisnedgångar på bostäder. Att då sätta alla sina pengar i en tillgång som har haft en ökning på 450 procent de senaste 30 åren låter i mina öron inte särskilt mycket som en lågrisk-grej. Jag har full respekt för att man upplever bostaden som mer konkret än en indexfond, men överväg att de är lika verkliga. I en indexfond har du ju dessutom spridit risken till flera tusen riktigt bolag runt om i hela världen. Jag köper således inte riktigt det resonemanget.

En parentes för tydlighetens skull. Jag avråder inte från att köpa eller äga sitt eget boende. Tvärtom. Det jag däremot påstår, ibland med en dåres envishet, är att inte se sitt boende som en investering utan som en konsumtion. Dessutom bör man se det som en konsumtion på 7 till 10 års sikt eller mer. Det som händer nämligen i en bostadsbubbla är till skillnad mot vad folk tror, inte att man behöver lämna hus och hem. Tvärtom blir man snarare inlåst i det boende man har för stunden. Därför rekommenderar jag att på korta tidshorisonter eller inför skiften i livet (flytta ihop, få barn etc) snarare hyra, till och med i andra hand, än köpa. Det ger minst finansiell risk och störst flexibilitet.

Lån har gjort de flesta svenskar till miljonärer

Ett annat kontroversiellt påstående som jag vågar gör är att det är just lånen som har gjort många svenskar till miljonärer. Lån är till och med motorn och den riktiga anledningen till mångas lyckade bostadskarriärer. Låt oss ta ytterligare ett räkneexempel.

  • Vi köper ett boende kontant för 1 000 000 kr.
  • Boendet ökar i värde med 10 %
  • Det nya värdet är således 1 100 000 kr
  • Hur mycket har vi tjänat? 100 000 kr eller 10 % (= 100 000 / 1 000 000 )

Inget konstigt i resonemanget ovan. Ökar värdet med 10 procent på en miljon, då har vi tjänat 100 000 kr. Problemet är ju att det är väldigt få som köper ett boende kontant idag. Tvärtom ser det ju ofta ut som följer istället:

  • Vi köper samma boende för 1 000 000 kr
  • Vi betalar en kontantinsats på 150 000 kr
  • Vi lånar resterande 850 000 kr
  • Boendet ökar i värde med 10 %
  • Det nya värdet är således 1 100 000 kr
  • Hur mycket har vi tjänat? 100 000 kr eller 67 % (=100 000 / 150 000 )

Det här är intressant. Istället för att få en avkastning på 10 procent har vi fått en avkastning som är mer än 6 gånger så stor. Den som de senaste 30 åren har ägt ett boende har sett en värdeökning på ca 9 % om året på sin bostad. Har man betalat sitt boende kontant har det inneburit en avkastning på 9 % om året. Har man däremot haft lån, då har man haft en hävstång och tjänat över 50 procent om året!

De flesta har använt lån och hävstång omedvetet

Det är ju ingen konst att bli miljonär om man har 100 000 kr och får 50 % avkastning om året på den i flera år. Då är man ju miljonär på sex år. Det är ju därför jag blir så fascinerad när (oftast äldre) människor tycker att man är dum som säger att man ska låna för att investera. Det är ju något som de aldrig hade gjort. Men om man sedan frågar dem om de har ägt ett hus som de lånat pengar på som har gjort dem rika, då har de självklart gjort det. I de värsta fallen när jag blivit mansplainad, då har det dessutom varit skicklighet. Jag är tveksam.

Ett sidospår – när äldre ger råd, särskilt om bostäder – ta det med en nypa salt. Problemet med pengar är nämligen att när man bara tittar på ett resultat är det oftast svårt att urskilja vad som är tur och vad som är skicklighet. Många vill gärna tro att det handlar om det senare då det tar emot att säga att man bara hade tur. Särskilt kring bostäder hade vi i Sverige i många år på 70-, 80- och 90-talet förutsättningar som var som gjorda för att tjäna pengar på sina bostäder.

De äldre påminner gärna om ”På min tid hade vi räntor på 15 procent på bostäder, ni den unga generationen har det bra med räntor på 1 procent”. Ja, det stämmer att räntorna var högre och till och med två-siffriga. Men! Samtidigt hade man fullt ränteavdrag, en hög inflation och höga lönehöjningar. Jag minns att jag har sett att på 70-talet hade man vid ett tillfälle löneökningar på nästan 20 procent per år.

Tittar man objektivt på det så är det mycket tuffare nu än det har varit någonsin tidigare. Främst på grund av en havererad bostadspolitik. Men det är en annan historia. Poängen här är i alla fall:

De flesta av oss har använt lån som hävstång för att tjäna pengar. Vi har många gånger bara gjort det omedvetet för att det är ”normalt” och för att alla andra gör det.

Genom den här artikeln vill jag ge oss en möjlighet att titta på det nyktert och eventuellt använda det medvetet. Gör man det medvetet minskar man dessutom behovet av tur för att få ett positivt utfall.

Vad är bäst säkerhet / ger lägst ränta? Aktielån eller bolån?

När jag testar resonemang så vill jag gärna att de ska fungera eller stödjas i fler områden än ett. En sådan fråga att ställa sig är vad andra långivare uppfattar som bäst säkerhet. Givet att en hög ränta hänger ihop med hög osäkerhet och en hög risk, vad tror du ger upphov till högst ränta?

  1. Ett bolån med bostaden som säkerhet, eller
  2. Ett investeringslån med aktier/fonder som säkerhet?

På workshoparna röstar nästan alltid en majoritet på bostaden. Det vill säga att bolån är det som ger lägst ränta. Låt oss resonera tillsammans. Givet att jag inte kan betala, hur lång tid tar det för banken att ta över min bostad och sälja den? Flera veckor. Om jag inte kan betala mina bolån till banken, kan de sälja bara en del av bostaden? Nej, det är svårt att bara sälja vardagsrummet. Dessutom är det en ganska stor negativ PR-grej att ta en barnfamiljs hus, vräka dem och sälja det. Man kan riktigt se rubrikerna i kvällstidningarna framför sig.

Låt oss istället resonera kring ett investeringslån som jag har köpt indexfonder för. Hur lång tid tar det för banken att sälja en indexfond? Max ett par dagar. Kan de sälja bara ett antal andelar av totalen? Absolut. Blir det dålig PR när jag går till media och ber dem tycka synd om mig för att banken tvångssålde mina aktier? Högst tveksamt. Rent logiskt är alltså indexfonder (eller aktier) en bättre säkerhet än ett hus utifrån bankens perspektiv.

Om jag har rätt i resonemanget ovan, då borde det återspeglas i bankernas föreslagna räntor för lån med olika säkerheter. Låt oss titta efter:

Mycket riktigt stämmer det. Swedbank erbjuder räntor på lån med en bostad som säkerhet från ca 2 procent per år. Nordnet (annonslänk) erbjuder lån med värdepapper som säkerhet från 0.99 %. Avanza (annonslänk) erbjuder oss till och med lån UTAN ränta på lån med värdepapper som säkerhet. Självklart tillkommer begränsningar och villkor såsom att man ska ha en god riskspridning, inte alla äggen i samma korg och att det ska vara säkra värdepapper. Men det är inget konstigt. Tvärtom.

Tänk om det där med att låna för att investera inte är så konstigt som vi initialt har trott?

Jag förstår att det kan kännas konstigt, till och med väldigt konstigt, eftersom det här är inget som vi har tänkt på i vanliga fall. Men så är det varje gång man tänker något nytt och annorlunda. Det passar helt enkelt inte in i de redan uppkörda vägarna vi har i huvudet. I sådana situationer är det bara viktigt att ha lite empati med sig själv och fortsätta vara nyfiken. Det viktigaste att förstå hittills är:

  • Bra lån gör dig rikare
  • Dåliga lån gör dig fattigare

Svårare än så behöver det inte vara än så länge.

Vad är bäst gällande kreditkortslån? Amortera eller investera?

Låt oss titta på ett exempel. Föreställ dig att du har 10 000 kr. Vad är bäst?

  1. Amortera på ett kreditkort med 15 procent och 10 000 kr i skuld, eller
  2. Investera 10 000 kr i värdepapper till 8 procent och behålla skulden på kreditkortet?

Det självklara valet borde falla på alternativ A). Genom att amortera på kreditkortet med en ränta på 15 % slipper man följande år betala 1 500 kr i ränta. Lite slarvigt kan man säga att det motsvarar en avkastning på 15 % per år. Det är betydligt bättre än att investera i värdepapper till 8 procent som ”bara” ger 800 kr. Även om avkastningen i B) vore 15 procent skulle A) ändå vara bättre eftersom en amortering är riskfri.

Utifrån de tidigare resonemangen och ovan kan vi formulera en första tumregel.

Amortera på alla lån som har en högre ränta än vanlig bolåneränta (idag ca 1.5 procent).

Det betyder i princip att alla lån såsom t.ex. kreditkortslån, konsumtionslån, bil- och båtlån och samlingslån bör amorteras. De enda två lånetyperna man kan överväga att inte amortera på är bostadslån och investeringslån. Det resonemanget bygger naturligtvis på att att räntorna för dessa två lån är i storleksordningen 1.0 – 2.0 procent.

Vad är bäst gällande CSN-lån? Amortera eller investera?

Låt oss titta på ett annat exempel. Föreställ dig att du har ett studielån på 100 000 kr och 100 000 kr som du ska ta ett beslut kring. Vad är bäst?

  1. Amortera hela CSN-lånet med en ränta på 0.16 %, eller
  2. Skippa amorteringen och investera pengarna till 6 % avkastning och betala ränta för CSN-lånet?

I det här fallet skulle jag dela upp resonemanget enligt de tre tidigare frågorna. Utifrån ett rent matematiskt perspektiv är det bästa att investera pengarna. Då får du 6 000 kr, innan skatt, som du kan använda för att betala räntan på 160 kr och behålla mellanskillnaden till dig själv. Nästa fråga handlar om risken för att uppnå avkastningen. Även om vi inte skulle uppnå en avkastning om 6 % så finns det alternativ som ger mer än 0,16 % i ränta utan någon risk – t.ex. sparkonto där du låser pengarna på 12 månader. Slutligen handlar det om man känslomässigt klarar av risken. Svaret på den frågan borde vara ja för de flesta.

Därmed kan vi dra slutsatsen att t.ex. CSN-lånet är ett lån idagsläget som man inte borde amortera. Man kan till och med vända på resonemanget. Om man har möjlighet att ta mer CSN-lån än man gör i dagsläget, då borde man göra det och investera det. Det finns i dagsläget, mig veterligen, inget lån som är så förmånligt som CSN-lånet. Jag har dock full respekt för att vissa kan hävda att det inte är syftet med CSN-lån.

Vad är bäst gällande bolån? Amortera eller investera?

I det här tredje exemplet tänkte jag resonera kring den vanligaste möjligheten för de flesta av oss – bostadslån. Dessa är lite kluriga då villkor kan se väldigt olika ut. Men låt oss göra följande antaganden:

  • Priset på en genomsnittsvilla i Sverige är ca 3 200 000 kr.
  • En belåningsgrad på 80 % vilket motsvarar 2 560 000 kr
  • En bolåneränta på 1.6 procent
  • Värdet på villan är konstant 3 200 000 kr

Gällande amorteringen gör vi följande antagande:

  1. Amortering på 2 % per år i 50 år
  2. Amortering enligt amorteringskravet på 2 % per år ner till 70 %, 1 % per år ner till 50 % och därefter ingen amortering.

Jag har i ovanstående antagande utgått från att lånet är under skuldkvottaket på 450 %, vilket inte ger den extra procenten i amortering. Ritar man upp lånet och det egna kapitalet (=nettoförmögenheten) i en graf ser det ut som följer.

Jämförelse av belåningsgraden och eget kapital vid en rak amortering om 2 procent per år
Jämförelse av belåningsgraden och eget kapital vid en rak amortering om 2 procent per år

Den streckade linjen är amorteringen från 2 560 000 kr ner till 0 på 50 år. Den heldragna linjen är det egna kapitalet, det vill säga värdet på huset minus skulderna. Utifrån antagandet att värdet är konstant kan vi se hur det egna kapitalet ökar linjärt i förhållande till hur lånet amorteras. Föga förvånande är det egna kapitalet 3 200 000 kr vid periodens slut eftersom lånet är helt och hållet avbetalt.

Tittar vi istället på alternativ B) så ser grafen ut som följer:

Jämförelse av belåningsgraden och eget kapital om man följer amorteringskravet och investerar till 6 procent per år istället.
Jämförelse av belåningsgraden och eget kapital om man följer amorteringskravet och investerar till 6 procent per år istället.

Den streckade linjen visar skillnaden när vi följer amorteringskravet. De första ca åtta åren är graferna identiska eftersom man amorterar 2 procent om året. Därefter slutar vi amortera den sista procenten och investerar den istället. Det innebär att lånekurvan lutar mindre samtidigt som eget kapitalkurvan börjar öka snabbare. När man når 50 % belåning slutar man amortera helt och hållet och investerar de 2 procenten. Det innebär att vi ser att den streckade linjen blir konstant och eget kapital-kurvan blir mer exponentiell och sticker i väg. Tittar vi på värdet slutvärdet efter 50 år har man eget kapital på ca ca 5 000 000 kr. Det vill säga 1 800 000 kr mer än i exempel A. Då har vi även tagit hänsyn till det kvarvarande lånet på 1 600 000 kr.

Jämförelse av att investera eller amortera bolånet

Nedanstående graf visar båda alternativen sida vid sida.

Jämförelse av att bara amortera eller både amortera och investera
Jämförelse av att bara amortera eller både amortera och investera

Jag gjorde även simuleringen med några olika avkastningsantaganden för att se hur mycket bättre det var att amortera och investera än bara att amortera:

  • Vid en avkastning om 4 % tjänar man ca 500 000 kr mer på att investera
  • Vid en avkastning om 6 % tjänar man ca 1 800 000 kr mer på att investera
  • Vid en avkastning om 8 % tjänar man ca 4 200 000 kr mer på att investera

Beloppen ovan är det som man brukar kalla för en alternativkostnad för en amortering. En alternativ kostnad är de pengar man skulle kunna få, men man inte får om man amorterar. Jag brukar tänka på det som att det är pengar som jag lämnar på bordet. Notera att beloppen bygger på ett antal antaganden och att t.ex. hänsyn till skatt, inflation, värdeökning på bostaden och liknande inte har tagits. Poängen med exemplet är snarare att visa på möjligheten och ge ett förslag på hur man kan tänka och resonera.

Jag vill samtidigt också passa på att tipsa om att både Nordnet (annonslänk) och Avanza (annonslänk) erbjuder extremt förmånliga bolån till en låg ränta om man har en belåningsgrad under 50 % och ett stort kapital sparat. Se skärmdumpar från deras hemsidor nedan. Sättet att tänka är således inget ovanligt.

Tänk på att de räknar in både pensioner, privat sparande, hushållets sparande och eventuellt företagssparande när det sätter beloppsgränserna. Jag och Caroline gör redan idag alternativ B) och har som mål att flytta våra bolån till dessa banker så fort vi uppfyller villkoren med 50 % belåning.

Vilken avkastning kan man räkna med?

En vanlig fråga som brukar dyka upp är – var hittar jag avkastning på 4, 6 eller 8 procent om året i genomsnitt. Jag rekommenderar att läsa artikeln:

där jag går genom olika tillgångsslag och portföljer. Jag brukar tänka att idagsläget ger bankkonto ca 1 procent om året, räntefonder ca 2-3 procent, en ränte/aktier-portfölj ca 4-6 procent och en ren aktieportfölj ca 7-8 procent per år.

Tittar man över en 10 års period för en portfölj med 60 procent aktier och 40 procent räntor kan man räkna med en avkastning på ca 5 procent. Sannolikheten för en positiv avkastning i en sådan portfölj över en 10 års period är över 90 procent – oavsett om man gör det själv eller använder en fondrobot. Motsvarande för en portfölj med 90 procent aktier och 10 procent räntor är en avkastning på ca 7 procent per år och en sannolikhet också över 90 procent över en 10 års period.

Dock gäller precis som tidigare att man har uthålligheten och förmågan att klara av nedgångar på uppemot -50 procent över en ett till treårsperiod. För avkastningen är inte jämn på det sättet att det varje år blir 5-7 procent, utan avkastningen är mycket mer extrem. Däremot är årsmedelavkastningen över längre perioder ganska jämn.

Utfallet av en 60/40-portfölj och 3-månaders rörlig ränta (1985-2018)

Jag har roat mig med att titta på utfallet av en svensk nybörjarportfölj med 60 procent aktier (Stockholmsbörsen, SIXRX) och 40 procent räntefonder (3-månaders statsskuldväxlar) och svenska rörlig bolåneränta mellan 1985 och 2018. Bolåneräntan har nämligen kraftigt varierat de senaste 30 åren, något som de flesta som var med på 80-/90-talet kan intyga.

Jämförelse av nybörjarportföljen (60 % aktier i form av SIXRX och 40 % räntor i form av 3MSSVX) och rörlig 3 månaders bolåneränta mellan 1985 och 2018.
Jämförelse av nybörjarportföljen (60 % aktier i form av SIXRX och 40 % räntor i form av 3MSSVX) och rörlig 3 månaders bolåneränta mellan 1985 och 2018.

Den röda linjen i grafen ovan visar den rörliga bolåneräntan och staplarna visar avkastningen som motsvarande nybörjarportfölj skulle ha gett. Du tolkar staplarna genom att t.ex. om du satte in 100 kr i portföljen 1 januari 1999 och tog ut dem 31 december 1999 så hade du ca 140 kr, det vill säga 40 procents uppgång. På samma sätt innebär en negativ stapel att en hundralapp i januari har förlorat motsvarande värde till och med december.

Drar man ifrån räntan från staplarna, det vill säga att vi tittar på vad nettot är så ser grafen ut som följer.

Nettot mellan en nybörjarportfölj och den svenska rörliga bolåneräntan 1985-2018.
Nettot mellan en nybörjarportfölj och den svenska rörliga bolåneräntan 1985-2018.

Grafen visar alltså svaret på frågan: ”Vilken nettoavkastning skulle jag ha på mina pengar om jag betalade av räntan med min avkastning?” Som vi kan se i grafen så har jag först och främst gått plus i 22 av 34 år, det vill säga 65 procent av fallen. Mediannettot är 6,0 % och genomsnittsavkastningen är 4,8 %. Tittar vi på det bästa året så gick man nästan 40 procent plus. Utifrån risken och det negativa perspektivet så gick 12 av 34 år back, den största förlusten ett enskilt år var ca -30 procent, men i genomsnitt låg den på mellan -10 och -20 procent.

Utfallet om man har en längre sparhorisont

Jag tjatar alltid om att man inte kan och bör spara i aktier på korta tidshorisonter. Låt oss därför istället räkna om det och utgå från att vi sparar i 5 respektive 10 år. Då ser graferna ut som följer istället:

Precis som väntat är en längre sparhorisont positiv. Avkastningen blir jämnare och antalet positiva år kryper upp ju längre tidsperioden är. Tittar vi på median och genomsnittsavkastningen hamnar de runt 3,3 procent. Det vill säga att man tjänar i genomsnitt 3,3 % i netto på att investera istället för amortera. Då med hänsyn tagen till bolåneräntan. Med fem års sparhorisont har vi ca 70 % utfall och på 10 års sparhorisont har vi över 90 % positiva utfall.

Jag gjorde även samma beräkningar för en portfölj med 90 procent aktier och 10 procent räntor. Resultatet i jämförelse med 60 procent aktier och 40 procent räntor såg ut som följer:

Jämförelse av den rörliga bolåneräntan och två olika portföljer över olika sparhorisonter mellan 1985 och 2018.
60/40 vs 90/10 1 år 5 år 10 år
Median 6,0 % / 11,5 % 3,3 % / 5,5 % 3,6 % / 5,5 %
Genomsnitt 4,8 % / 9,3 % 3,3 % / 5,6 % 3,3 % / 5,3 %
Max 39,3 % / 65,8 % 15,6 % / 26,7 % 6,2 % / 11,3 %
Min -28,7 %/ -45,0 % -6,3 % / -9,8 % -0,9 % / -2,58 %
Positiva utfall 65 % / 65 % 70 % / 63 % 92 % / 92 %

Föga förvånande var median och genomsnittsavkastningen ca 2 procent högre, de bästa perioderna var bättre och de sämsta perioderna var mycket värre. Det som förvånade mig lite var att sannolikheten för en positiv avkastning faktiskt blev sämre på 5 års sikt samtidigt som de var oförändrade på både 1 år och 10 år.

Som vanligt kommer det till syvende och sist ner till huruvida man känslomässigt klarar en nedgång på -45 procent ett enskilt år utan att freaka ut, sälja av och därmed göra det sämsta man kan. I goda tider som nu är alla övertygade om att de inte kommer att få panik och vara helt rationella. Har man väl varit med om en nedgång så vet man att man inte alltid är så rationell som man tror. Det är en av anledningarna till att jag hellre utgår från en nybörjarportfölj med lägre avkastning men högre sannolikhet att man klarar av. En halvbra plan som man följer är bättre än en superplan som man inte följer.

Resonemanget gäller ju även omvänt – låna på huset för att investera

I alla exempel och resonemang har jag hittills utgått från att alternativet är att amortera eller investera. Men resonemanget är ju lika giltigt för frågan:

Är det lönsamt att låna på huset för att investera?

Det är bara andra sidan av samma mynt. Genom att belåna huset och investera – det som riksbanken tog upp sin rapport – uppnår du samma fördelar. Jag har dock full förståelse och respekt för att det är en fråga som känns – ologiskt nog – helt annorlunda. Det är en sak att stå där med 1 000 kr och välja mellan att investera och amortera och en helt annan sak att gå till banken och låna 1 000 kr för att investera dem. Även det faktiskt är samma sak.

Om det dock känns annorlunda, då kan det vara en ledtråd till att man känslomässigt inte riktigt har landat resonemanget. Mitt råd i sådana situationer – om man ändå vill göra det – är att testa med små steg. Man behöver ju inte gå all-in och belåna maximalt, man kanske kan testa med ett mindre belopp. Dessutom behöver man ha koll på att man inte åker på amorteringskravet om man inte har haft det sedan innan.

If I knew where I was going to live for the next 5 years or 10 years, I’d buy a home and I’d finance it with a 30 year mortgage. It’s a terrific deal… If I had a way of buying a couple hundred thousand single-family homes… I would load up on them. And I would take mortgages out on them at very low rates…

Warren Buffett, en världens bästa investerare

Om du är i situationen att det faktiskt är möjligt att låna på huset för att investera och det känns konstigt, tänk på hur många andra gör. Sannolikt är det väldigt få som köper sitt boende idag på den belåningsgraden som du har. Det finns till och med människor som lånar på huset för att köpa bil eller åka på semester. Det är ju på många sätt en ren kapitalförstöring eftersom sannolikheten att du ska tjäna pengar på det är extremt liten. Men om du lånar och investerar så har du över en 10 års period sannolikheter på över 90 procent på att du kommer vara rikare än när du tar ut lånet. Men som sagt – man ska må bra också.

Skäl för att investera hellre än att amortera

Jag tycker således att man kan argumentera ganska väl för att det från ett matematiskt perspektiv finns anledning att överväga att investera istället för att amortera. Särskilt om vi tittar på lite längre tidsperioder. Det förutsätter dock att man har ett visst utrymme i sin ekonomi – enligt t.ex. fyra-hinkar-principen – och att man känslomässigt klarar av det. Som jag har skrivit om så många gånger tidigare: sannolikheten är att väldigt hög för att du kommer att förlora mer pengar på dåliga beslut än vad marknaden kommer att kosta dig i form av t.ex. nedgångar.

Tänk på att majoriteten av alla sparare överskattar sin risktolerans. Den genomsnittlige 40-åringen idag har inte upplevt IT-bubblan och den genomsnittlige 30-åringen har inte ens upplevt finanskrisen 2008. Utgå därför från att du kommer att freaka-ut. Men bara för det behöver man inte undvika resonemangen, men man behöver kanske inte gå all-in och belåna hela huset. Man kan lära sig krypa innan man börjar springa.

Det finns idag även många fler skäl för att inte amortera mer än man behöver. För det första är räntan extremt låg och väldigt lite talar faktiskt för att den skulle höjas i närtid. Vi har än så länge ett väldigt generöst ränteavdrag om 30 procent, vilket innebär att vi får 30 procent rabatt på all ränta på lånade pengar. Något som jag tycker är fascinerande – varför rabatt på att låna pengar och inte rabatt på t.ex. ekologiska grönsaker?

En annan lite annorlunda anledning till att inte amortera för mycket är en som min mentor Claes-Erik alltid brukade säga:

Banken ger dig mer än gärna paraply när det är sol ute, men så fort det börjar regna kommer de vilja ha tillbaka det.

Det vill säga att det är inte säkert att du kommer att få låna när du behöver låna som mest. Det är en stor anledning att jag brukar avråda företagare att amortera mer än de behöver. Pengar har ett stort möjlighetsvärde och ger valfrihet. Det kan till och med motivera att ha pengar på ett bankkonto med låg ränta.

Ytterligare en anledning är att idag är bolåneräntan lägre än inflationen. Det betyder att om inflationen är på 2 procent och bolåneräntan är på 1.5 procent, så innebär det att du har en ”gratisamortering” på 0.5 % om året tack vara inflationen. Inflationen minskar nämligen värdet på pengar och minskar därmed värdet på ditt lån. Det är väldigt ovanligt eftersom normalt vill de som lånar ut pengar ha en kompensation för inflationen. Att då inte ha några lån idagsläget innebär att du går miste om den här effekten.

Slutligen kan man även argumentera för att det är en bättre riskspridning att ha pengar i fler tillgångslag än bara sitt boende. Det sista argumentet är lite överkurs, men det är att ha ett lån i den egna valutan är ett sätt att skydda sig mot politikerna och inflationen. För om politikerna missköter sig och inflationen ökar, då urholkas värdet på dina pengar men även i det här fallet på ditt lån. Har du inget lån råkar du bara ut för urholkningen av värdet på dina pengar men får inget för det.

Känslomässiga skäl för att hellre amortera än investera

Till skillnad från många andra tror jag inte på att målet med sparande eller pengar alltid är att maximera avkastningen och bli så rik som möjligt. Tvärtom tror jag att det i många fall handlar om att kunna leva ett liv utan ekonomisk stress. Av erfarenhet har jag sett att det framförallt är två saker som orsaker en ekonomisk känslomässig stress hos människor.

  • Skulder och en ekonomisk osäkerhet om man kommer att klara sig
  • Felaktig risk (både för låg och för hög) i sitt sparande

För många kan det innebära att man ökar den ekonomiska stressen – helt i onödan. Forskning visar på att man mår bättre av att amortera och vara skuldfri. Varför ska man då maximera avkastningen om det kommer att få en att må sämre? Fondförvaltaren Eric Strand, som varit med i ett par avsnitt, ställde häromveckan en väldigt bra fråga till mig:

Om man dör och lämnar ett par miljoner efter sig, då kan man fundera på vad man gjorde i livet…

Eric Strand

Tänk om det finns viktigare saker i livet. Det enda jag egentligen är ute efter är att man ska kunna fatta ett väl avvägt beslut. Om beslutet sedan är det ena eller det andra, det spelar faktiskt mindre roll. Fattar man beslutet om att investera istället för amortera så behöver man autentiskt fråga sig själv om man kommer att kunna sova gott om natten, om man är säker på att man inte kommer att freaka ut och att man har förutsättningarna för att övervintra en nedgång som kan pågå i 12 – 36 månader.

En sista spaning och slutord

Jag vill verkligen rekommendera övningen med att vända på perspektivet:

Om du kan tänka dig att investera istället för amortera. Skulle du kunna tänka dig att belåna huset för att investera pengar?

Om inte, då hoppas jag att du också ser den logiska kullerbyttan som inte är helt ovanlig. Jag säger inte att man ska agera på ett visst sätt om man råkar ut för den, men det är ett intressant samtal att ha tillsammans med någon. Hur kommer det sig att det ena är okej men inte det andra.

Min andra spaning är att jag, som sagt, upplever att många överskattar sin självdisciplin och sin risktolerans. Jag har träffat människor som har slutat amortera för att det skulle investera, men sedan har pengarna gått till olika sorters konsumtion. Där står jag fast vid min åsikt. Om valet står mellan att amortera och konsumera, då är rätt beslut nästan alltid att amortera.

Jag brukar skoja om att man inte alltid behöver lita på allt man känner eller ens hjärta/hjärna berätta för en. Tricket är snarare att försöka hitta sin balans mellan det intellektuella/rationella och det känslomässiga/intuitiva. Vinstmaximering och det matematiskt rätta är långt ifrån alltid rätt. Tvärtom skulle jag för mig själv hellre vikta upp det känslomässiga, för till syvende och sist så är det ju våra känslor som avgör vår livskvalitet. Inte pengarna på kontot.

Lycka till med ditt beslut!
Jan och Caroline

Prenumerera på vårt nyhetsbrev (gratis)

Vi vill gärna tipsa om att prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev. Det kommer ca en gång i månaden och innehåller de senaste artiklarna på bloggen och lite övriga tips. Det är super om du inte är inne på bloggen varje dag eller vecka. Att vi idag har över 50 000 prenumeranter är något vi är stolta över:

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Stöd oss gärna via Patreon

Om du tyckte den här artikeln var bra och hade glädje av den, då får du gärna sponsra eller stödja oss via Patreon. Till våra Patreon-medlemmar ger vi även olika sorters mervärde, nu senast t.ex. tips om en investeringsmöjlighet vi inte har skrivit om på bloggen. Dessutom är samtalen vi har där betydligt bättre än i andra sociala medier. Läs gärna mer:

Det är även våra Patreon-medlemmar som bidrar till att göra det möjligt att skriva dessa längre artiklar där vi kan prata färdigt om ett ämne. Ett stort tack till dig som redan stödjer oss.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln då kommer du även ha glädje av följande artiklar:

Hur gör/tänker du om att amortera/investera?

En av de saker jag älskar mest med bloggen är kvaliteten på diskussionerna i kommentarerna. Jag lär mig många gånger minst lika mycket som många av er läsare. Därav är jag nyfiken på vad du tänker:

  • Hur gör eller tänker du kring att amortera, spara, investera eller låna?

Tack än en gång för att du bidrar till att vi kan bli rika tillsammans!
Jan Bolmeson

Avsnittet Vad är bäst? Amortera, spara, investera eller t.o.m. låna? dök först upp på RikaTillsammans.


Hålla i pengarna eller unna sig?

$
0
0

I veckans artikel svarar vi på era läsarfrågor av lite mer personlig karaktär. Vi berör allt från: ”vad gör man när hinkarna är uppsatta?”, ”hålla i pengarna eller unna sig?” till våra tankar kring feminisim, ekonomisk jämlikhet och vilka utbildningar vi har gått och hur man hittar en bra coach.

När vi förberedde vårt jubileumsavsnitt skickade ni läsare in nästan hundra frågor. Många av dem var väldigt bra och därför försöker vi sprida ut dem lite pö om pö parallellt med de mer fördjupande avsnitten. Dagens avsnitt berör frågor utifrån en mer personlig karaktär, såsom:

  • Hålla i pengarna eller unna sig?
  • Vem är snålast respektive mest slösaktig?
  • Gäller insikten om att vara genomsnittlig även i andra områden?
  • Hur gestaltar sig Jans försiktighet i vardagen?
  • Vilka andra passioner har ni som vi inte känner till?
  • Vad är nästa steg efter att hinkarna är fulla?
  • Vad tänkte Caroline när Jan började blogga?
  • Vilka är Carolines drivkrafter?
  • Vad har Caroline doktorerat i?
  • Vad betyder feminism för er?
  • Vad är feminism i en ekonomisk kontext för er?
  • Hur hittade ni era coacher?
  • Vilka utbildningar skulle ni rekommendera?
  • Vad gör ni för att bli inspirerade?
  • Vad har ni investerar i nu och tidigare utanför börsen?

Även om det här är mer ett ”pladder”-avsnitt jämfört med förra veckans djupdykning i ”Amortera, spara, investera eller t.o.m. (be)låna?” så upplever jag att vi berör några viktiga punkter. Framförallt kring att fokusera på rätt sak, något som inte alltid är helt enkelt eftersom vår hjärna lurar oss så himla ofta.

Vi hoppas att du uppskattar artikeln och att vi ses även nästa vecka!
Jan och Caroline

PS. I lördags gick det ut ett pressmeddelande att förvaltaren av guldfonden Pacific Precious, som jag rekommenderat för guldexponeringen, slutar i protest mot att fondbolaget höjde avgifterna. Eric ska ju komma som gäst till podden om ett par veckor och det är ju självklart något att prata om.

Jag behöver kolla upp det lite mer noggrant, men som det ser ut nu kommer följande förändringar göras i portföljen. På Nordnet (annonslänk)byter jag sannolikt till den börshandlade fonden ”ETFS Physical Swiss Gold (GZUR)”. Eric själv rekommenderar ”ETFS Physical Gold (VZLD)”. Det enklaste är att söka på kortnamnen inom parentes. På Avanza (annonslänk) har jag tyvärr just nu inget bra alternativ och väntar på svar från dem. Eric själv rekommenderar ”Guld Ava” i brist på annat. Återkommer där. DS.

Lyssna eller titta på dagens avsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

  • 00:01:33 – Innehållet i dagens avsnitt & träningsbanker
  • 00:03:52 – Håller ni alltid i pengarna?
  • 00:07:41 – Exempel på att vår hjärna inte är gjord för statistik
  • 00:12:09 – Tänk om du tiodubblade utgifterna i vissa områden
  • 00:16:46 – Fördelen med att vara genomsnittlig
  • 00:21:13 – Är Jan försiktig även i andra områden?
  • 00:26:01 – Vad gör man när man har satt upp sina hinkar?
  • 00:31:22 – Om du dör med en massa miljoner på kontot – har du prioriterat rätt?
  • 00:33:34 – Carolines tankar om allt – t.ex. om Jans bloggande?
  • 00:36:10 – Carolines drivkrafter
  • 00:39:18 – Vad har Caroline doktorerat i?
  • 00:41:12 – Tankar om feminism, jämställdhet och ekonomi
  • 00:46:46 – Hur man hittar en coach och varför ska man ha en ?
  • 00:53:24 – Tips på utbildningar

Precis som vanligt matchar tiderna lite bättre med videon än med poddavsnittet på grund av efterbearbetningen.

Transkribering av hela avsnittet

— START TRANSKRIBERING —

Idag är det dags för avsnitt 103 och idag tänkte jag att det ska handla om läsarfrågor, men lite mer av den personliga karaktären. Det var de som till avsnitt hundra här för tre veckor sedan, så fick vi in en massa läsarfrågor. Jag tyckte att det var så många som var bra, men Ola valde bara en enda ur sin tombola. Så jag tänkte att vi får ta med några av dem.

För två veckor sedan hade vi frågor angående hinkarna och ekonomiska frågor. Idag tänkte jag ta de här lite ”off topic” frågorna, som handlar om spara versus unna sig, lite om vår passion och utbildningar, coacher, och annat kul. Du ser lite halvt skräckslagen ut, eller lite obekväm.

CB: Ja, man vet inte vad som ska komma riktigt, eller hur man håller sig politiskt korrekt. Jag passar inte riktigt i sådana sammanhäng där jag ska gå in på det personliga, känner jag. Det blir så ogenomtänkt och flummigt på något vis från mitt håll, när jag ska svara på en fråga bara så där rakt upp och ner. Men vi provar ändå.

JB: Ett tips jag fick för längesedan kring när man gick till banker och skulle be om lån, så insåg jag ganska snabbt att jag är inte så smart i tillfället. Jag kan låta ganska spånig, men då fick jag ett tips att alla bankerna är likadana. Så om vi är kunder på Swedbank, gå till SEB, så kan man låta spånig på SEB. Eftersom det är samma frågor på SEB och Swedbank, så kan man tänka ut sina svar. När man då sitter på Swedbank så låter man sjukt smart.

CB: Bra, men nu har vi inget sådant tillfälle idag. Så vi får se hur det går.

JB: Ja. Men jag tänker i alla fall att idag så handlar det lite om våra tankar kring det här med att hålla i pengar versus unna sig, om det här med att vara genomsnittlig, jag brukar säga ju fortfarande man inser att man är genomsnittlig desto mer pengar kommer man tjäna. Sedan är det en extra punkt utifrån detta vi pratade om, Caroline dina tankar om allt var det en läsare som skickade in. Sedan ska vi alltid ha ett klaver man ska kunna trampa ner i, så jag tänkte att vi ska prata om feminism.

Det är roligt, för detta är frågor som flera läsare har skickat in. På vissa av de här frågorna så är det bara lite annorlunda formulering. Tänkte att vi ska prata om det här med coacher och utbildningar. Vad gör man när man har satt upp hinkarna? Vad gör man när man har satt igång det automatiska månadssparandet? Frågan är nästan, ”Vad är kurs B?”

Sedan kommer det en lite ekonomisk fråga angående vad vi har investerat i, nu och tidigare, utanför börsen. Så det är väl lite dagens avsnitt. Då tänker jag också eftersom detta förmodligen inte kommer innehålla några råd eller simuleringar, så skippar vi villkoren idag. För de som vill läsa dem finns de på www.rikatillsammans.se/villkor.

Att spara versus att unna sig

Läsarfråga från Nicklas: ”Ni verkar ibland hålla ganska hårt i pengar som en investering för framtiden, eller gäller det bara stora investeringar, som bilar och dylikt? Nämn några saker som kostar som ni väljer att unna er idag. Kanske lite mot bättre vetande.”

Läsarfråga från Pernilla: ”Vem är snålast respektive mest slösaktig?”

CB: Jag skulle säga att vi håller ganska hårt i pengarna. Vi har en viss del av inkomsterna vi har, som vi håller i och som bara slussas vidare till sparande. Det är inte som att vi ifrågasätter att det ska vara så.

JB: Nu bara spånar jag, men ibland så tänker jag att de skriver i artiklar, som mitt hatobjekt, ”drick en kopp kaffe mindre om dagen, så sparar du pengar”. Då får man lätt tron att ekonomi handlar om miljoner beslut som man ska göra rätt. Ekonomi eller framgång handlar snarare om att få några stora beslut rätt. Det där har ju du och jag pratat om ibland när vi har tyckt att vi har haft perioder där vi har spenderat för mycket pengar. Då skulle du alltid dra in på Ica-handlingen, att då köper vi inte de här jordgubbarna för 34 kronor. Men då blev jag allergisk och sa att det spelar ingen roll med 34 kronor, när vi la 30,000 på en skidsemester. Det är skidsemestern som vi ska ha mer fundering kring. Det är sjukt många jordgubbspaket för 34 kronor för att komma upp till 30,000.

CB: Nu låter jag spånig som tänkte så, men det är inbakat i mig sedan jag växte upp. Att om det är brist på pengar, då ska du dra in på allt. Så känns det bra för mig och jag tänker inte ens på skidresan för den har ju redan varit, eller vi har redan köpt den. Men då kan jag också känna att man kanske borde avboka den. Det är sådana snabba känslor, dra ner på allt. Och jag är inte stolt över det.

JB: Vi behöver inte diskutera rätt eller fel, bra eller dåligt, utan bara liksom reflektera över hur det är. Jag tror att det är lätt att värdera så där. Om man bara pratar om jordgubbspaket och skidresa, tänker man att de är ekvivalenta, men det är tusen gångers skillnad mellan dem. Då är vi tillbaka på det här med Daniel Kahnemans ”Tänka, snabbt och långsamt”. Att vår hjärna inte är gjord för statistiska beräkningar. Hjärnan accepterar till exempel det den har hört många gånger som mer sant, än något som kanske är en vetenskaplig studie man bara läst en gång.

Hjärnas begräsningar

Det kräver en större energiinsats att tänka så här hur är det nu rationellt, snarare än vad man har hört. Ett exempel jag har använt i utbildningar handlar om Stefan, som är väldigt blyg och tillbakadragen. Han är alltid hjälpsam, men föga intresserad av människor eller den verkliga världen. Han är foglig och han är ordningsam, han har behov av organisation och struktur i sitt liv, och är noga med detaljer. Då är frågan, utifrån den här beskrivningen av Stefan, är han då bibliotekarie eller en bonde?

Det är svårt att lista ut, eller hur? Men det är lätt att man tänker att det är en 50/50 fråga. Detta är ett sådant exempel på att vi tänker snabbt. Två alternativ; 50/50 chans. Men det är inte sant. För om vi tänker på fakta och statistik så fanns det 6000 bibliotekarier och 16,000 bönder. Så sannolikheten är 66-70% att han är bonde än bibliotekarie. Det är det här som jag tänker att vår hjärna är lite riktigt gjord… utan vi vill gärna ta de här enkla grejerna utan att fundera om det faktiskt är det som gör skillnad.

För att hoppa tillbaka till Nicklas fråga, skulle jag säga att vi håller nog ganska hårt i pengarna på de grejerna som gör stor skillnad. Bil är ett typiskt sådant exempel. Jag brukar tänka på den här tabellen som jag visar från tid till annan, hur mycket växer pengarna över tid, om man investerar dem.

CB: Du tänker på din iPhone, vad den kostar nu och hur mycket den kostar om 20 år, eller?

JB: Inte hur mycket den kommer kosta, men vad den hade kunnat vara värd, om man investerade pengarna. Då är exemplet att om man har 8% avkastning, typ en fondrobot eller 100% aktier, då brukar vi säga att på 10 år dubblas pengarna, på 20 år femdubblas de och på 30 år tiodubblas de. Nu har vi då vår gamla Volvo, som till och med har funnits på bild, och då tänker vi om vi ska köpa en bil för 500,000 eller köpa en ny bil för 200,000. Då är det 300,000 kronor skillnad. Jättemycket pengar. Men på 10 år blir det 600,000 kronor skillnad. På 20 år är det 1,5 miljoners skillnad. Om jag skulle sätta de 300,000 kronor i ett pensionssparande för dig och mig, som är kanske 30 års tidshorisont, då pratar då vi om 3 miljoner.

CB: Då är man inte så sugen på att köpa en ny bil för 500,000 eller ens 200,000.

JB: Jag skull nog säga att det vi har lärt oss under de här 10-15 åren är att gör vi rätt sak på rätt sätt, eller gör vi fel sak på rätt sätt? Rätt sätt kan då många gånger vara att vi ska dra ner, men om man drar ner på fel sak, då spelar det inte så stor roll.

CB: Nej, och man får sämre livskvalitet dessutom på kuppen om man drar ner på den där maten, istället för att man skippar skidresan, eller bilen.

Stor satsning på det som ger energi

JB: En sista grej jag tänker på är att jag lyssnade på podden med Tim Ferris och Ramit Sethi. Han har släppt en ny version av boken ”I will teach you to be rich”. Den ska vi göra ett avsnitt om, för det var en av de första böckerna vi läste. Det var 10 år sedan, när vi var i Thailand. Deras podd var 2,5 timme och jag känner att jag har så dåligt samvete när vi klockar in på 1 timme 10 minuter.

De pratade om en sjukt intressant grej, där han säger lite samma sak. Titta vilket område som ger dig energi. Om det är till exempel kläder eller effektivitet eller prylar eller resor eller någonting. Sedan var han inte bara ”spendera pengar”, utan han var så här ”hur skulle ditt liv vara om du tiodubblade utgifterna i det området?” Att man riktigt drar upp volymen.

CB: Ja, det är väldigt amerikanskt på det sättet, men samtidigt är det ju extremt kittlande att tänka på hur det skulle vara. Hur skulle mitt liv vara då? Inte hur är det möjligt, utan bara hur skulle det se ut då.

JB: Om man då lade ner tio gånger så mycket på resor, hur skulle resorna se ut? Hur skulle du känna? Just för att unna sig. Sedan sa han att det som inte ger dig energi, dra ner det helt.

CB: Ett problem med den frågan om man hade tiodubblat, det är ju att när man har en utgift som ger en energi, så kan man ändå ha en associerad skuld till den. När jag tänker på att tiodubbla i det området som ger mig energi, så känner jag, ”Shit, vad jobbigt!”. Jättesnabbt kommer frågan hur kan man spendera så mycket pengar på ett sådant område och hur ska det gå till. Så man måste verkligen träna sig själv, känner jag, att inte gå dit för snabbt med frågor som, ”Hur ska det gå till?”, ”Hur skulle det se ut?”, ”Det är ju helt obscent!” Att lägga värdering i det.

Området skulle kunna vara trädgård till exempel, eller kläder och hudvård också. Om jag lade tio gånger mer på trädgården skulle det bli ett litet paradis för barn och för bin och fjärilar. Det skulle vara en massa olika ställen i trädgården där man kan vara, små rum på något vis. Och pumpor och sådant som ligger på sina halmmattor. Det skulle kännas jättefint ju. Extremt, du vet när det är överflöd. Ett överflöd i mitt liv. Vad har du för område?

JB: Teknikprylar, men jag lägger redan sjukt mycket pengar på teknikprylar. Nu blir det en sanning med modifikation, för jag driver ju företag, och jag tjänar pengar på mina hobbies. Då blir det mycket enklare att lägga pengar, eftersom det blir utan moms och det är avdragsgillt, för jag använder alla mina teknikprylar i jobbet. Som till exempel nu idag såg jag att ska köpa en bokläsare för e-böcker, typ som Kindle. Jag tror att hittills i år har jag kanske lagt 30,000 på teknikprylar.

Mycket har ju kommit till nytta i företaget. Det är framför allt ett objektiv för 12,000 som jag har tittat på länge och sedan var det kameran, den här Osmo Pocket-kameran som vi spelade in avsnittet med Ola. Den har jag haft mycket glädje av. Men jag tror det är en spännande tanke och att vi får lov att återkomma till den. Ibland så tänker jag man ska inte glömma bort att faktiskt använda pengarna. Coolt, låt oss lägga pengar på trädgård och det som ger oss energi, och kanske inte så mycket resor, till exempel. Vem är snålast och mest slösaktig?

CB: Jag tänker att det är du som mest slösaktig och jag är snålast.

JB: Ja, det är vi helt överens om.

Inse att du är genomsnittlig och tjäna mer

Läsarfråga från Tale: ”Hej Jan, du brukar säga att ju snabbare du inser att du är genomsnittlig, desto mer kommer du att tjäna. Gäller det bara pengar eller kan den insikten hjälpa också inom andra livsområden?”

JB: Helt ärligt, det är ju mitt favoritcitat från professor Jeremy Siegel, att vilket annat område i livet som helst så behöver man lägga ner ganska mycket tid och träning för att kunna bli genomsnittlig. Om jag vill bli en genomsnittlig tennisspelare då måste jag lägga ner sjukt mycket tid för att passera nybörjarnivån och vara genomsnittlig i en tennisklubb. När det gäller sparande är det precis tvärtom. Jag brukar säga lyssna på avsnitt 99, ställ in din fondrobot, ställ in månadssparande, ställ in gas och broms, låt det vara i tio år och du kommer vara som genomsnittet, om inte bättre.

Och tvärtom, ju mer aktiv man är, ju mer engagerad man är, ju mer man gör, desto mer man läser på, desto svårare blir det att överprestera mot genomsnittet när det gäller sparande. Som svar på Tales fråga, jag vet inte. Jag tror inte att det finns något annat, eller jag har i alla fall inte hittat något annat område där det är på det sättet. Det kanske är någon läsare eller lyssnare som vet.

CB: Litegrann i angränsande till det här området att vara genomsnittlig kan jag tänka är när man är lite prestigelös, när man ska lära sig nya saker till exempel. Eller om man stöter på någonting man inte kan och man är 50, låt oss säga, jag märker det redan nu när jag är 42 att jag tänker att jag är tillräckligt gammal nu för att kunna detta, eller fatta detta. Det är ju sånt bullshit liksom. Man ska vara nybörjare hela tiden, känns jag.

JB: Jag såg något citat i stil med att om du inte skäms för den du var förra året, då lär du dig för lite. Eller då testar du för lite nya grejer.

CB: Jag menar att det kan vara härligt att få lov att vara genomsnittlig. Att få lov att vara nybörjare, att inte kunna någonting, att vara kass, liksom. För då har man en brant inlärningskurva och då pratar jag inte ekonomi, utan det andra livet.

JB: Jag tror man har roligare då också, faktiskt. Ett till av mina favoritcitat är, ”Det är svårt att lära sig nya saker och se snygg ut samtidigt.” Det är den där prestigen, precis som du säger, och att våga. Och att vara ok, som du och jag pratade om här. Vi hade en stor middag här för ett par dagar sedan för 20 entreprenörer och du sa att vi inte hade klippt kanterna på gräset i trädgården, och jag kände fuck it, det spelar ingen roll.

CB: Nej, det spelar ingen roll, men jag lägger märke till sådant hos andra. Då tänker jag att då har de inte hunnit med det, men jag är inte dömande mot andra kring det. Kanske mot mig själv, eller jag kanske är dömande mot andra också, jag vet inte. Jag är dömande mot mig själv, hur ser detta ut, hur ska detta tas? Det är jobbigt.

JB: Där är jag återigen så här rätt sak på rätt sätt. Spelar det någon roll? Vi är småbarnsföräldrar, vi har en tiomånaders bäbis, vi har en åttaåring.

Om Jans försiktighet

Läsarfråga från Tale: ”Caroline, Jan beskriver sig ofta som en försiktig person. Har du några anekdoter hur det kan gestalta sig i vardagen?”

CB: Jag tänker att du är trygghetssökande. Vi har ju det här med försäkringar… Vi är ordentlig försäkrade. Ifall jag skulle trilla av pinn, ifall du skulle trilla av pinn, du har skrivit testamente, det har inte jag gjort. Alltså så ”sejfar upp” kring alla hörn så att inget ska falla igenom eller gå åt helvete. Du är lite åt det hållet och det har du väl fått med dig från din uppväxt. Men du känner dig själv mer och du gör vissa grejer som jag inte alls känner till. När man håller på med vissa beteenden, då vet man egentligen att det inte är riktigt sunt, men man måste ändå.

JB: Jag kör inte motorcykel. Skulle aldrig få för mig att åka motorcykel. Det verkar helt galet i min värld. Vi har pratat om det här. Jag gillar hela ”prepping” grejen. Att förbereda sig för katastrofen, om det skulle bli strömavbrott i flera veckor så har vi ficklampor och batterier och försäkringar. Jag är där och lägger kuddar överallt.

CB: När vi köpte bilen innan Freja föddes så var det väldigt viktigt att det skulle vara en säker bil. Det upplever säkert många som skaffar familj, men när du skulle titta på baby-skydd och barnstol och sådant, så skulle det vara det allra säkraste. Då var det ok att det kostade 4,000 eller något sådant.

JB: Ja, där kommer jag ihåg att jag tänkte att det är klart vi ska ha det bästa baby-skyddet. Jag är försiktig i de flesta områden i livet. Utifrån kan många tycka att jag har gör galna grejer, men då har man inte fattat mig. Om jag tar ett exempel som Better Globe. Det är ett projekt med träd i Afrika, som vi får sjukt mycket kritik för. Det har till och med varit artiklar i tidningar om hur dåligt detta är, hur vi tjänar pengar, och risken.

Då får folk inte ihop det. För att jag är försiktig, och sedan rekommenderar jag ett högriskprojekt i Afrika. Då säger de att anledningen måste vara att jag tjänar pengar. Mn jag har varit på plats fem gånger. Jag har pratat med människorna. Men det kan utifrån se ut som att det är riskabelt. Jag träffar folk som säger att aktier är som casino, man bara förlorar pengar på att investera i aktier. Men då har jag gjort all research och vet att över en tioårsperiod, då har vi 90% sannolikhet för att detta kommer gå plus. Då säger jag att 90% sannolikhet är värt att satsa mycket pengar på. Jag är försiktig i alla områden, men jag tror att det handlar om hur mycket man kan om kontexten.

Finns det någon kurs B?

Läsarfråga från Tale och Magnus: ”Bortsett från det ekonomiska, jag undrar om ni har några andra passioner som vi läsare kanske inte känner till?”

Läsarfråga från Pontus: ”Vad är nästa steg efter portföljerna är uppsatta och alla hinkarna är fulla? Hur går ni och andra vidare till kurs B?”

JB: Jag buntade ihop de här för jag tror att syftet med sparande är egentligen för att man ska kunna ägna sig åt sina passioner. Eller åt sin dröm. Där tror jag att, för att svara på Pontus fråga, så ägnar man sig då åt sin passion. Alltså det som är viktigt för en i livet.

CB: Hur tänker du då? Det kan fortfarande vara så att man går till ett jobb. Det kanske är ens passion, men man gillar det liksom. Eller hur tänker du?

JB: Jag har aldrig förstått varför man skulle gå till ett jobb man inte gillar. Byt jobb i så fall. Det kanske är ganska kontroversiellt, särskilt med siffror på att 60% av alla anställda i Sverige ogillar sitt jobb. De hade bytt om de fick möjlighet. Och det handlar inte om att jag har något emot jobb. Tvärtom, ett av de stora missförstånden där ute är att om jag bara tjänar tillräckligt mycket pengar så kan jag sluta jobba.

Nej, du kommer må dåligt av att sluta jobba, för du får inte tillfredsställa en massa psykologiska behov, som att du får vara till användning, vara ett bidrag till andra, ha ett sammanhang och kollegor… Det är sjukt mycket grejer som är viktiga med ett jobb, bortsett från lönen. Jag tycker det handlar om att ha roligt eller uppleva lycka. Att spendera tid på det som är viktigt.

CB: Måste man vänta tills man har satt upp alltihop och hinkarna är fulla?

JB: Det är ju ett engångsjobb. Du gör det på en och en halv timme, så har du satt igång ditt automatiska månadssparande. Det är avsnitt 99. Det är en timme och en kvart, sedan tar det 15 minuter att sätta upp det. Med hinkarna är det lite mer pill att få rätt, det är avsnitt 47, men när det är färdigt… Det tar inte mer än en helg. Ska kan då fortsätta i två år och sitta och liksom läsa ekonominyheter?

Jag tycker det är fantastiskt att vi har så många följare och lyssnare som lyssnar på oss när vi pratar om allt möjligt. Men allvarligt talat, det finns ingen kurs B. Vi har bara en workshop. För det finns inte mer. Då kommer sedan den här frågan om vad som är viktigt för just dig. Som du var inne på för dig, att det handlar om att ägna tid åt trädgården, barnen, sitt jobb, programmering, eller vad det nu kan vara.

Min grundtes är också att om man kan kombinera sin hobby och passion med att tjäna pengar, då behöver man inte ens skilja på jobbtid och arbetstid och fritid. Då är det bara livet. Sedan har man det där med pengar vid sidan av, som en grej man behöver hantera en gång. Det känns som att du är kritisk här.

En fråga om prioriteringar

CB: Jag är inte kritisk, jag bara försöker lyssna på vart du tog oss. Jag tänker att för oss har det tagit ett tag att sätta upp livet så som vi har önskat det ju. Dels att fatta vad vi vill, och jag kan inte säga att jag är helt på det klara exakt med hur jag vill ha livet, men jag är ganska nöjd hur det är nu. Då jobbar ju du och jag ihop, så det är inte som att jag går till ett annat jobb, men det finns ju rätt många där ute som gör det. Som går till ett annat jobb, som har satt upp sina hinkar och så. Som kanske har fått svar nu.

JB: Då tror jag att den viktigare frågan är, och det kommer vi också kanske prata om i anknytning till coaching och utbildning, det här med personlig utveckling. Det är inte så att jag trivs inte med det här jobbet, jag har satt upp mina hinkar, och nu måste jag vänta i 30 år innan jag kan byta jobb. Byt jobbet idag, om det är ett problem. Eller byt arbetsuppgifter på samma jobb, eller kanske spar inte lika mycket och gå ner i arbetstid.

Det är också en sådan grej. Man träffar människor som säger att de spar 6000 i månaden och har ingen tid. Då tänker jag spar 2000 kronor mindre, eller spar 2000 istället för 4000 och jobba en dag mindre. Jag vänder mig emot det här ackumulerandet. Att det alltid ska vara så mycket pengar som möjligt. Det lite som fondförvaltaren Eric Strand sa, att om du dör och har en massa miljoner eller en massa tusenlappar på kontot, då kan man fråga sig om man har prioriterat rätt i livet.

CB: Jag håller med om allting som du har sagt, Jan, jag bara hoppas att det blir tydligt hur du tänker kring det här när man är klar med sin setup liksom.

JB: Jag tänker också att min pappa dog när han var 49. Du vet alla planer fanns. Pension och sådant, det sket sig. När du är färdig med den här strukturen, då har du ju tid att ägna dig åt allt annat, för du behöver inte ha dåligt samvete för att jag borde lägga mer tid på mina pengar eller jag borde sköta mina pengar bättre.

Det finns få andra sätt som är bättre än det vi går igenom i avsnitt 99, att spara passivt, långsiktigt, regelbundet, månadssparande. That is it. Sedan kan man pilla i detaljerna, men det kommer inte göra en jättestor skillnad, utan då gör man det för att man tycker att det är kul. Om man gillar att hålla på med hink fyra, då är det ens passion.

CB: Jag tycker det var bra det du sa, att om man har satt upp det ekonomiska, då är det klart. Och det kanske är det att man kan syssla med personlig utveckling under tiden som man gör det, eller när man är klar med det om det känns bra då. Personlig utveckling ska inte underskattas.

JB: Jag tror det är en av våra kommande frågor också, med coaching och utbildning Men jag tror att det handlar om att då kan man ägna sig åt livet. Det är viktigt att säga att det är ett engångsjobb, färdigt, sedan ska det löpa och det kommer ge möjligheter över tid. Men det är inte så att man sätter sitt andra liv på paus.

Carolines tankar om bloggen

Läsarfråga från Katarina: ”Jag tycker att ni två, Jan och Caroline, är en bra kombo. Jag skulle vilja veta lite mer om Carolines tankar om allt.”

JB: Vad tänkte du, Caroline, när jag ville börja blogga, och du skulle vara med? Hur har du förhållit dig till den här blogg-grejen?

CB: Jo, men du har ju hållit på och bloggat ganska länge innan du bad mig att hjälpa dig i videorna och i podden. Så det fick du hålla på med och jag lade mig inte i det. Det är din passion kan man säga. Så när du bad mig att vara med så tänkte jag att det kanske skulle bli en video eller en podd. Det roliga var att vi blev lite ovänner för att vi är olika. Jag är nyfiken och akademiskt skolad, så då är det källkritik till 110. Men vi märkte ändå att det var positivt på något sätt att jag var med.

När det gäller hinkar och portföljer så tycker jag att det är ett jätteskönt och enkelt system. No nonsense. Man behöver inte tänka att det är så mycket att hålla reda på med ekonomi egentligen, utan man kan följa den strategin, sedan kan man vara säker på att det kommer vara bra för ens ekonomi på alla plan. Jag är inte så passionerad kring ekonomi som du är. Jag är väldigt nöjd över att vi har en bra fungerande ekonomi.

JB: Sedan vet jag också att vi har haft mycket diskussioner. I början skrev jag till exempel ganska mycket om barnen och sparandet till dem.

CB: Också för att du gillade att spara till vår dotter och att det kändes viktigare nästan än att spara till dig själv. Då ville du skriva om det och efter ett tag så blev det mycket pengar. Då tänkte jag att någon privacy får vi liksom lägga där.

Carolines tankar omkring ekonomi och drivkrafter

CB: Jag funderar dagligdags på drivkrafter och hur jag funkar. Inte så mycket kring hur du funkar, för det är en black box liksom. Nej då, men jag tänker på hur jag själv funkar och vad som driver mig, för jag gillar att komplettera till hemmet och komplettera till mig själv. Jag funderar ibland på om jag ska köpa kläder till dig, men det gör jag inte, för det kan bli fel. Det är som en ta hand om grej, det ska vara överflöd, det ska vara så att vi har liksom och det ska vara så att alla mår bra. Typiskt kvinnligt, men jag tror det är viktigt i alla fall.

Då kan det bli så att när jag har kört på och shoppat loss, eller storhandlat, så kan jag bli lite mätt efter ett tag och känna att nu får det räcka. Nu är det stopp här ett tag. Men det är inte så det funkar, utan det kan vara så att det är inom garderoben och kylskåpet som det får räcka. Jag har en turnover på grejer i hemmet, så det är inte så att slutar shoppa och sedan är nöjd med allt som vi har där. Utan då blir det som att jag gör mig av grejer, säljer eller något annat så, för att jag ska kunna ta in nytt som är fräschare.

Jag vet inte, jag kanske ska prata med någon om det. Men det är en turnover och ni får gärna kommentera om någon känner samma. Jag trodde att det var så ett tag att jag bar blev mätt och så ska det vara shopstopp. Men det är inte riktigt så, utan det är ut med vissa grejer och in med nytt som är fräscht.

Jag vet inte om det är sjukligt eller vad det är, men det är inga stora belopp, men det känns som att det är en grej som upptar rätt mycket av min energi. Det är en sådan drivkraft som jag inte vet vart den kommer ifrån, men det är viktigt att det inte blir någon stagnation i det som vi har hemma. Jag kan ju säga att det är ofta jag handlar second-hand och säljer second-hand.

Läsarfråga från Johan: ”Jag vill minnas att Caroline har doktor i något?”

CB: Ja, du har nämnt ibland att jag har doktorerat och då är jag noga med att säga att det inte är ekonomi, utan biologi. Molekylär biologi. Jag har doktorerat inom typ ett och typ två diabetes på molekylnivå. Vad det är som har gått fel på molekylnivå när man blir sjuk i diabetes. Jag funderade på en post-doc, men då ska man nästan ha bestämt sig för att göra en akademisk karriär, känns det som. Och det ville jag inte, utan jag var mer intresserad för hur man beskriver forskning som är tuff att fatta, men man beskriver det på ett vettigt sätt så att andra kan förstå.

JB: Men man citerar fortfarande dina artiklar.

CB: Ja, jag får meddelanden om att de har citerat mig. Det var tio år sedan nu. Jag kan rekommendera folk att doktorera. Om man är nyfiken och gillar forskning och vill grotta ner sig i saker så ska man göra det. För att man får så mycket på köpet. Man får vetenskaplig metod, hur man gör experiment som man kan säga någonting från. Man kan ifrågasätta saker hur de har gjorts, så man får mycket bättre förståelse för vad som är fejk och vad som kan vara på riktigt.

En fråga om feminism

Läsarfråga från Lena: ”Jag skulle vilja höra er resonera kring vad feminism betyder för er och hur ni känner inför det begreppet i en ekonomisk kontext.”

CB: Jag tycker att feminism är ett begrepp som egentligen ingår i mycket större sammanhang, och det är allas jämlikhet. Där är det inte ”män och kvinnor”, ”flickor och pojkar”, utan alla, ”svarta och vita”, och ekonomisk jämlikhet är vi mycket intresserade av. Man läser ibland om att det rapporteras att kvinnor är fattigare än män, generellt, och det tycker jag är väldigt sorgligt för det behöver inte vara så. Eftersom det också rapporteras att kvinnor är bättre på att investera pengar.

JB: Så är det för mig också. Jag ogillar att man delar upp manligt och kvinnligt. Jag har jobbat med många olika personer och det är som att säga att ”detta är typiskt kvinnligt”, men jag har sett de dragen och den energin hos män. Och det som man säger är typiskt manligt har jag sett hos en massa kvinnor också. Det är olika personlighetsdrag, så jag tittar hellre på personligheter. Det finns 15-16 beroende på vilken forskning eller personlighetstest man kollar på. Jag är definitivt för att det ska vara jämlikhet.

Vissa säger att jag är pappafeminist, jag visste inte ens att det var ett ord. Det är när man blir feminist för att man får döttrar. Jag tänker att det är viktigt att det ska vara jämlikt. Jag har ingen acceptans. Är det samma jobb ska det vara samma betalt, och allt det där. Sedan håller jag med dig att tittar vi empiriskt, då vet jag folk som jobbar på bank och säger att kommer det in en medelålders kvinna ensam på rådgivningsmötet så kan man med över 50% sannolikhet utgå från att hon kommer fråga om hon har råd skilja sig.

Jag träffade bara för några dagar sedan någon som jag pratade med som berättade om ett par som ville skiljas, de står inte ut med varandra, men har inte råd att skiljas. Så de bor i samma hus i två olika delar av huset, med barn. I Stockholm är det jättesvårt och på en lön är det sjukt svårt att få en bostad.

Jag är mer intresserad av ekonomisk jämnlikhet. Jag ser det som ett jättestort problem, hur vi ser att den ekonomiska ojämlikheten bara blir större och större. De som har får mer och alla vi som investerar vi har fått tillgång till kapital, vi är inne på bostadsmarknaden och det är jättemånga som inte har något investerat. Halva Sveriges befolkning har inte 50,000 i finansiella tillgångar. Halva Sveriges tolkning. Var femte person klarar inte en oförutsedd utgift på 10,000 kronor.

Eller som man säger i USA, halva USAs befolkning går på matkuponger. Över var tredje familj i USA har inte råd med blöjor. Samtidigt som jag målar upp en ganska negativ bild på det sättet, så behöver man tänka på att tjänar man 20,000 innan skatt i Sverige, då tillhör man världens 90-95% rikaste befolkning. Tjänar du 38,000 innan skatt, då tillhör du 99,1, alltså du är rikare än 99% av världens befolkning.

Har du ett hus då med ett par hundra tusen kronors övervärde, då är du återigen rikare än 99% av jordens befolkning. Det roliga är när man hör pratas om den där rikaste topprocenten så tänker man alltid att det är någon annan. Hänger du med? Jag skulle säga att bara det att du lyssnar nu på denna podden och tittar på denna videon på YouTube, så är sannolikheten ganska hög att du tillhör den där rikaste procenten. Det är dig man pratar om.

Där tror jag att det är mycket konflikt. Jag tror det är därför vi ser de här populistiska partierna på frammarsch, det är därför vi ser de här gula västarna. Vanliga människor har det väldigt svårt ekonomiskt. Och det blir inte bättre. Det blir inte bättre. Vi tog ett avstamp i feminism, men jag tror att vi behöver jämna ut den här ojämlikheten. Jag ska vara helt ärlig, det är en av drivkrafterna, parallellt med det här med klimathotet, som jag har för bloggen. Att göra det mer folkligt så att alla kan spara. Så att man kan gå i pension. Man kan ha möjligheten att få välja.

Om hur det är att ha en coach

Läsarfråga från Emilie och Christoffer: ”Hej, jag är nyfiken på allt det där andra, som inte har med pengar att göra, men som ni nämner lite då och då. Ni pratar om era coacher, hur har ni hittat dem?”

JB: Jag har testat jättemånga coacher. Jag insåg för 10-15 år sedan att ekonomi och sparande… och jag som är så trygghetssökande, det handlar om att jag inte är rationell. Trots att jag har läst teknisk fysik och sådant så kände jag att det funkar inte. Hur får man då hjälp i det området? Då fick jag liksom komma in på det här med coacher och terapeuter. Ska jag ha hjälp med hur jag placerar mina fonder går jag till finansiell rådgivare.

Om jag behöver hjälp att hantera mitt beteende, då behöver jag gå till någon annan. Det är bara det att rådgivarna i det området kallas då för terapeuter och coacher eller mentorer. Då gör jag en distinktionsskillnad där och säger att en mentor är en person som har gjort det du vill göra, så du får konkreta råd. En terapeut pratar mycket om historiska grejer, i princip bara, och en coach pratar egentligen mest bara om framåtriktade grejer.

En coach bryr sig inte varför det har blivit som det har blivit, utan du är på punkt A och du ska till punkt B i framtiden. Hur tar vi oss från punkt A till punkt B? Medans en terapeut säger ok du har varit med om detta i din barndom, så här har det påverkat dig, detta är de känslorna och du kan hantera dem på det här sättet.

Jag har varit, och är, prestationsorienterad, och därför har jag gillat mycket coacher. Hur hittar man en duktig frisör eller en duktig hantverkare? Man frågar sig runt.

CB: Jag tror du har haft fler coacher än vad jag har, men jag har det ibland, för att det ger en fräschhet i hur man ser på tillvaron. Man kan bli lite stagnerad i det man håller på med. Jag tycker det är skönt att få någon som frågar saker.

Hitta en utmanande och ohämmad coach

JB: Man får prova sig fram och få rekommendationer från andra. Sedan brukar jag säga att med en coach, egentligen är det viktigt… Nu blir det lite kontroversiellt, men du vill ha en coach som inte vill ha dig, eller inte behöver dig. Du vill inte att det ska kännas nice. Går man från ett coach-samtal och känner att det var ett trevligt samtal, då ska man byta. Det ska kännas utmanande, det ska kännas ”wow, shit”. Jag gillar inte personlig utveckling, men jag gör det för att jag upplever att jag måste, för att komma dit jag vill.

Som när jag kom hem från Bara Vara, jag tror det var avsnitt 92, där jag insåg att jag har gjort bort mig. Som för en massa år sedan när jag sa åt dig att du som är känslomänniska, du har inte bara levlat till logisk och rationell. Det landade ju sådär hos dig då. Men jag trodde ju genuint det, sedan fattade jag hur ute och reste jag var. Det var sjukt skämmigt och jag hade en massa sorg för det. Det var ett utvecklingssteg.

Jag upplever att många gånger man coaching bli att man pratar och har ett trevligt samtal, men det händer ingenting. Utan det ska komma konkreta resultat. Därför säger jag att du ska ha en coach som inte behöver dig, för den bästa coachingen kommer när coachen kan be dig, mer eller mindre, att dra åt helvete. Om jag överdriver.

Jag kan säga att några av mina bästa coach-samtal det var till exempel när jag skulle ha gjort någonting till ett coach-samtal, och så kommer jag dit och har inte gjort det. Så börjar jag då berätta varför jag inte har gjort det. Då säger han, ”Vet du vad, jag vill inte höra på dina ursäkter. Det är slöseri på min tid och det är slöseri på din tid, fast du inte fattar det. Så jag lägger på nu och så skickar jag fakturan.”

Så lade han på och skickade en faktura på 5000 spänn. Vi skulle ha en timme och jag fick typ fyra minuter. Och jag var så jävla förbannad och tänkte nu skiter jag i detta. Jag pratade om det här coaching-samtalet tio år senare, så uppenbarligen hade det impact, och han var ju beredd att riskera hela vårt samarbete, för han visste att jag skulle bli förbannad.

Här kommer då min fördom. Jag tror att många coacher idag inte vågar säga det de borde säga till sin klient, för att om de säger det så riskerar de att samarbetet tar slut. Och de behöver pengarna för att kunna driva sin coaching business. Så skulle jag säga.

Nu ogillar jag själv att ge coaching, för jag är inte så duktig på det. Men jag skulle kunna coacha någon i hästhoppning, fast jag inte kan någonting om hästhoppning, för man utgår från att klienten har alla svaren själv. Sedan skulle jag säga att någon som vill bli duktig på hästhoppning behöver en coach och en som är grym på hästhoppning. För det finns trick i hästhoppning som man inte kan själv.

Utbildningar inom personlig utveckling

Läsarfråga från Emilie och Christoffer: Ni pratar också om utbildningar inom personlig utveckling. Vilka har ni gått och vad kan ni rekommendera? Ni sa att det troligt vis var de billiga kurserna som varit de som gett mest, och inte de stora och dyra, som Tony Robbins.

CB: Det är det ju absolut. Du har varit på någon Tony Robbins, men jag har undvikt honom, för jag hatar att stå och hoppa och skrika. Hela den där grejen. Jag fattar att det inte är så hela tiden, Tony Robbins utbildningar, men det är det de visar på sina trailers. Anyway, de är ganska dyra. Men det är sant, det är de billigare som har betytt mycket för oss.

JB: Det är ingen korrelation mellan pris och impact, så skulle jag säga. Om vi tittar historiskt, så har utbildningar varit en av våra absolut största avgifter. Vi har en tumregel som är att vi alltid har en utbildning inplanerad. Alltid. Varje år så har vi någonting som vi åker på, just också för den här konstanta växten.

CB: Det är oftast personlig utveckling eller utveckling av någonting man vill behärska eller bli bättre på.

JB: Just personlig utveckling, nu känns det som att jag bara pratar om kontroversiella grejer, att det handlar om allt från att det är sekt eller hjärntvätt. Efter att ha gjort många sådana här och testat själva, så skulle jag konstatera att hjärntvätt då och då är inte så himla dumt, med tanke på att vi utsätts för hjärntvätt hela tiden. Det är bara att det handlar snarare om att välja vad man vill tvätta sin hjärna med. Då är vi tillbaka på det där som jag pratade om i början av avsnittet, att våga bilda sig sin egen uppfattning.

Så har jag gjort en massa utbildningar som jag verkligen kan rekommendera. Vi gillar ju Landmark till exempel, Landmark Education Forum. Tre dagar i London, de fanns i Sverige också. Men då gjorde Kalla Fakta ett reportage om det och anklagade dem för sekt och hjärntvätt, sedan valde de att inte driva verksamhet i Sverige. Vi hade en massa kompisar som gjort det. Alla har pratat gott om det och vi tycker också att den gjorde stor skillnad.

Jag skulle säga att jag skulle inte haft så bra relationer i mitt liv idag, till exempel med min bror, om jag inte hade gjort Landmark Forum. Bara Vara gillade jag jättemycket nu, som handlade mycket om att titta inåt och vara i tystnad och mycket meditation.

Vi har gjort BalansEkonomi, som vi gjorde för tio år sedan, som verkligen accelererade vår utveckling. Det var som att få tio års erfarenhet på tio veckor istället. Det var så pass bra att vi valde att köpa in oss i BalansEkonomi, där jag jobbade i tio år. Nu håller jag vissa utbildningstillfällen som jag tycker är kul. Jag gillade Tony Robbins också. Det var mer som en rockkonsert med personlig utveckling. Vad har vi gjort mer?

Mer om terapi och alternativa utbildningar

CB: Jag har gått i terapi också, psykodynamisk terapi. Det är för att jag har känt att det är det som behövs. Inte så mycket coaching, utan att titta vad som hände för länge sedan och vad har det för påverkan i mitt liv nu. Vilka mönster är det jag följer som jag inte har bestämt själv. Det handlar om förlåtelse och sådana saker också, så det har varit viktigt för mig. Jag är inte så superintresserad av coaching där det är obehagligt och sådant.

JB: Sedan gick vi hos en parterapeut tillsammans. Det var också väldigt värdefullt och bra. Men jag skulle säga att det är som allt annat. Jag tror att det handlar många gånger om att börja våga prata om det. Vi pratar om hantverkare och vilka hantverkare som är bra. Varför inte bara prata om vilka kurser man har gjort som är bra. Många pratar till exempel om UGL, militärens ledarskapsutbildning, som är en typ av personlig utveckling. Det finns så många olika.

NLP gjorde neurolinguistisk programmering, gjorde jag ett helt utbildningsprogram som kostade flera hundra tusen. Jag skulle säga testa, men lite beroende på vad man är ute efter. I Sverige skulle jag säga att BalansEkonomi är en av de bästa. Om man är intresserad av ekonomi och personlig utveckling, så är den skitbra. Den är dyr, dock, jättedyr att ta ett år. Men jag ska ändå säga att det är värt det. Bara Vara, om man är prestationsmänniska och vill komma i kontakt med sig själv.

CB: Men något som vi inte har gjort är mindfulness och yoga-retreats, det har vi inte riktigt gått in på. Det är nog också för att vi inte har dragits till det. Kanske någon gång i livet kommer det vara så att vi vill göra det också.

JB: Precis, men det var lite tips på lite olika utbildningar. Men jag skulle också vilja säga att böcker man kan få ut mycket av. I grunden kommer det ner till att jag tror att det är omöjligt att tänka en ny tanke själv. Jag brukar faktiskt på föreläsningar, när jag föreläser, brukar jag säga, ”Om du inte tror mig, vänd dig till den som sitter bredvid och berätta en tanke som aldrig har tänkt förut.” Det är ju extremt svårt. Det är omöjligt. Böcker och poddar, all input utifrån, faktiskt.

Investeringar utanför börsen

Läsarfråga från Martin: ”Vad har ni investerat i nu och tidigare utanför börsen?”

JB: Allt som är utanför börsen brukar hamna i vår lekhink och jag skulle väl säga att de största posterna som vi har i vår lekhink som är utanför börsen är private equity. Det är en typ som en fond som investerar i onoterade bolag, där vi äger till exempel 50 automatiska biltvättar runt om i landet och i Finland. Vi äger guld, det är också en alternativ investering. Sedan alla de här Trine och Better Globe och Tessin och Savelend hamnar väl också där.

De som följer oss på Patreon, där brukar jag, eftersom det är mycket, mycket mindre begränsad målgrupp, så brukar jag ibland skriva om investeringar som vi gör utanför börsen. Det är verkligen inte till för vemsomhelst, eftersom riskerna är större och oftast så krävs det lite större kapital. Men där var till exempel ett litet investment bolag där vi gick ihop med ungefär 50 personer och köpte en lyxvilla i Portugal, som renoverades och ska säljas. Eller att man är med i nyemissioner innan företaget kommer i börsen.

Helt enkelt investeringar som är för stora för en själv att klara av. Sådant gör vi ganska mycket, men det skriver vi om på Patreon för de som följer oss där. Det har varit ett uttryckligt önskemål, att de stödjer oss och läser allt på bloggen, men de vill ha lite sådant som inte dyker upp där. Annars har också onoterade bolag, där vi tycker att det är ett företag som är bra eller att man kan bidra från styrelsen.

Vi har haft för mycket där, medans nu de senaste åren har vi skiftat över till passiva hinken, för att det har varit lite oproportionerligt. Sedan har det varit lite hjärt-investeringar också. Från hjärtat. Det är lite smått och blandat. Jag tänker att vi håller där. Hoppas att du gillade detta lite annorlunda avsnittet. Är det så att du inte prenumererar så kan du göra det antingen i din podd-spelare eller på YouTube, eller nyhetsbrevet så klart.

Kommande avsnitt

Sedan om vi tar lite kort om kommande avsnitt, så kommer vi redan imorgon att spela in ett avsnitt om FIRE, med en FIRE-människa, om att spara 50-70% av sin lön. Och hur livet är då och det engagemanget. Så kommer vi ha ett avsnitt med Eric Strand, som förvaltar Pacific Precious. Nästa vecka kommer vi spela in ett avsnitt med Pontus Kopparberg, som har varit VD för en stor mäklarbyrå. Vi kommer prata om bostäder, den största affären som de flesta av oss gör i livet.

Passa på och ställ frågor. Beroende på när du lyssnar så kan det vara för sent, men vi tar alltid emot frågor, för det är alltid roligt att kunna ställa läsarfrågor. Annars så vill vi bara säga ett stort tack för att du har hängt med oss även denna veckan. Så ses vi nästa söndag.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då gillar du nog även:

Avsnittet Hålla i pengarna eller unna sig? dök först upp på RikaTillsammans.

Tips med kort deadline: teckna John Mattson

$
0
0

Jag är ju inget stort fan av direktinvesteringar i aktier eftersom man i princip alltid har oddsen emot sig. Dock uppstår det ibland situationer på marknaden där sannolikheten är väldigt hög för ett positivt utfall. Efter samma tips från flera olika håll kommer därför ett förslag för en kort spekulation för den aktiva lekhinken. Det handlar om att delta i börsintroduktionen av fastighetsbolaget John Mattsson. Tyvärr är deadline redan idag vid midnatt på Nordnet. Sorry för den korta deadlinen!

Under årens lopp har jag kommit med några liknande tips där förutsättningarna är goda som t.ex. Internationella Engelska skolan, Ambea och FM Mattson. Det här är en likadan spekulation som jag anser vara hyggligt säker. Det handlar om ett välskött bolag som ska börsnoteras och där framförallt många stora och kända investerare går in samtidigt. Att göra den här spekulationen är att ta rygg på dem. Dock köper de aktien långsiktigt, medan mitt förslag på spekulation är att teckna sig för börsintroduktionen och sedan sälja på samma dag. Med stor sannolikhet kommer aktien att öka i värde på grund av rabatt vid introduktionen och överteckning. Även Dagens Industri skriver att når man sitt substansvärde på 105 kr är det dags att ta hem en snabb vinst. Jag kommer att sälja den 5 juni – oavsett – eftersom det är det som spekulationen går ut på.

Istället för att skriva en egen analys så har jag valt att – med tillstånd – kopiera in delar av den analysen som har gjorts av ett par vänner till mig på Goda Tider AB. De driver ett nyhetsbrev som tar upp just sådana här situationer som är relativt säkra. Det kostar 1 500 kr per år vilket är relativt billigt jämfört med många andra liknande nyhetsbrev eller prenumerationer. Om du är intresserad av det och liknande tips som det här i framtiden, gör en intresseanmälan nedan. Du blir kontaktad med mer info och kan därefter väja om du vill prenumerera.

Jag vill bara påminna om:

  • Den här spekulationen är inte riskfri – du kan förlora pengar på den
  • Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument.
  • Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.
  • RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans.

I övrigt:

  • Det här är inte en ersättning för långsiktigt sparande, det är en kort spekulation i aktiva hinken som vi vet på fredag om den fungerade eller ej.
  • Det är inte säkert att du får tilldelning även om du tecknar
  • Jag kommer också teckna mig för att försöka få tilldelning
  • Ingen ersättning har utgått för artikeln, men jag får en liten ersättning om du blir kund på Nordnet eller tecknar dig för Goda Tiders nyhetsbrev.

Praktisk info: delta i börsintroduktionen så här

Läs först och främst på själv. Om du bestämmer dig för att delta så kan du göra det via följande sätt:

Nordnet
Om du är kund på Nordnet så gör du det enklast genom följande sida (direktlänk) eller 1) logga in och 2) klicka på ”Min depå” och därefter Nyintroduktioner IPO och därefter följa instruktionerna. Om du inte är kund på Nordnet, använd gärna min sponsrade länk (annonslänk). Om du inte har pengar på ditt konto så kan du föra över pengar via Swish direkt. 
Avanza
Avanza är inte officiellt med i den här emissionen och därför rekommenderar jag att bli kund på Nordnet (annonslänk). Så här svarade Avanzas kundtjänst till mig idag: ”Våra kunder kommer dessvärre inte kunna teckna sig i John Mattssons nyintroduktion. Detta är bestämt av bolaget och deras rådgivare så har man frågor kring detta så måste vi hänvisa direkt till dem.”. Däremot har de gett andra besked när andra läsare har kontaktat dem. Det verkar således väldigt oklart om det ens går att göra via Avanza.
Handelsbanken
Du kan göra det via din internetbank eller genom att lämna in papper. Här finns mer info på Handelsbankens hemsida.
Carnegie
Om du är kund på Carnegie kan du delta via deras kundtjänst.

Sammanfattning

Nedanstående information är klipp och klistrad från Goda Tiders Nyhetsbrev, Privata Affärer (Marcus Hernhag), John Mattsons hemsida, prospektet för börsintroduktionen, SvD Börsplus, Affärsvärlden, Dagens Industri och andra källor jag bedömer tillförlitliga. Jag kan dock inte garantera informationen.

— START COPY PASTE —

John Mattson Fastighetsföretagen AB är Lidingös största bostadsfastighetsägare med närmare 2 200 lägenheter. Hyresfastigheter har lägst risk av alla fastighetstyper. John Mattsons hus har generellt bra läge på Lidingö som i sin tur anses vara en av de mest attraktiva stadsdelarna i Stockholm. Flera stora institutioner vill köpa en klar majoritet av aktierna. Fastighetsbolagen har haft en positiv trend på Stockholmsbörsen under 2019. Detta är några starka argument för att detta bör bli en av de börsintroduktioner med klart lägst risk de sista två åren.

Bakgrund John Mattson

John Mattson var en framgångsrik byggherre i Stockholm under många år. Han sålde sen sitt byggföretag för att istället satsa på att utveckla och förvalta sitt eget fastighetsbestånd koncentrerat till Lidingö. Hans barn driver verksamheten idag och en stor anledning till börsintroduktionen sägs vara att de vill underlätta nästa generationsskifte.

“John Mattson har utvecklats som bolag och utvecklat sina bostadsområden under de senaste åren. Bolaget har uppgraderat över 1 000 lägenheter, kompletterat med över 100 nya lägenheter och närservice, utbildningslokaler samt mötesplatser. Drygt 600 lägenheter har förvärvats. Strategin framåt är fortsatt utveckling genom förvaltning, förädling, förtätning samt förvärv i Stockholmsregionen. En notering förstärker våra möjligheter att erbjuda fler hyresgäster goda livsmiljöer över generationer.”

Siv Malmgren, VD John Mattson

Framtida mål för John Mattson

Framöver avser John Mattson att fortsätta med sin strategi att förvalta och förädla existerande fastighetsbestånd, samt utöka beståndet genom förtätning och förvärv, inklusive förvärv av byggrätter och deltagande i markanvisningsprojekt, i syfte att öka intjäning och substansvärde samt nyttjande av skalfördelar och organisationens kompetens.

Finansiella mål

Genomsnittlig årlig tillväxt i långsiktigt substansvärde per aktie med minst 10 procent, inklusive värdeöverföringar, över en konjunkturcykel. Genomsnittlig årlig tillväxt i förvaltningsresultatet per aktie med minst 10 procent över en konjunkturcykel. Värdet av John Mattsons fastigheter ska vid utgången av 2023 minst uppgå till 10 mdkr. Fastighetsvärdet per den 31 mars 2019 uppgick till 6,1 mdkr.

Räknat på teckningskursen 90 kronor kommer John Mattson få ett börsvärde på strax över 3 miljarder kronor.  De kommer att sälja 49,5% av de befintliga aktierna om övertilldelningen utnyttjas till fullo vilket är sannolikt. Ett antal större institutioner köper aktier för 910 Mkr, vilket motsvarar drygt 60% av aktierna som säljs. Det innebär att övriga institutioner och allmänheten kan dela på aktier för cirka 600 Mkr.

Fördelar med John Mattson

På lång sikt har John Mattson mycket goda utsikter att bli en utmärkt placering. Når de sina finansiella mål bör aktien kunna dubblas på 4-5 år. Fastighetsbolagen har generellt haft en mycket stark trend på börsen sista halvåret. Den främsta källan till detta är sänkta ränteförväntningar och räntebanor kommande år.

Listan över ankarinvesterare (de som köper 60% av aktierna) är mycket stark:

  • Första AP-fonden,
  • Länsförsäkringar Fonder,
  • Carnegie Fonder,
  • Prior & Nilsson,
  • Fidelity och
  • Tagehus Holding AB.

När så många starka och meriterade institutioner vill köpa in sig i samma bolag är det i regel en mycket god idé att ta rygg på dem. Det är extremt sällan som man på kort sikt förlorar pengar på en dylik följa-John-manöver. Hyresfastigheter har klart lägst risk bland de olika fastighetsklasserna. Det är dessutom stor brist på hyreslägenheter i Stockholm.

John Mattson har en mycket låg belåningsgrad (ca 41%) jämfört med de flesta andra noterade fastighetsbolag. Detta minskar risken och ger bolaget extra bra kreditvillkor hos bankerna. De kan också relativt enkelt låna pengar om de vill genomföra någon större investering.

Lidingö anses vara en av de mesta attraktiva stadsdelarna i Stockholm och detta lär inte förändras under överskådlig tid. Det talar väl för John Mattson som just nu har alla sina hus på Lidingö. Bolaget noteras direkt på Stockholmsbörsen huvudlista. Aktier anses generellt vara säkrare att investera i än de som finns på de mindre listorna som First North. Carnegie som håller i börsintroduktionen brukar sällan misslyckas. Det innebär att deras introduktioner nästan alltid får en positiv start på börsen.

Kombinationen hyfsat stor tilldelning (= 600 Mkr), att aktien inte finns på Avanzas teckningslista (det går dock att teckna den hos Avanza i alla fall vilket beskrivs nedan) och deppigt börsklimat ökar chansen att få mer än minitilldelningen. Har ni gott om likvider i portföljen kan det därmed troligen vara en god idé att teckna för 30-90 tkr istället för miniposten på drygt 11 tkr.

Nackdelar

Begränsad uppsida. Familjen som äger  John Mattson idag har ingen anledning att rea ut sina aktier. Normalt får även välskötta kvalitetsbolag som John Matsson ge lite rabatt vid börsintroduktion.Storleken på denna rabatt brukar dock vara proportionell mot kvaliteten på bolaget och intresset från institutionerna att vilja teckna. Då båda dessa faktorer är höga gissar vi att rabatten är ganska låg, gissningsvis runt max 5-10%. Det innebär att den kortsiktiga vinsten vid handelsstart troligen också blir begränsad. Vi gissar på en uppgång runt 4-8% under första handelsdagen.

Börsen har varit ganska deppig sista månaden med en nedgång för index runt 10%. Ett dylikt klimat är ofta negativt för börsintroduktioner. För John Mattsons del tror vi att risken för nedgång är mycket liten men däremot blir sannolikt den troliga och kortsiktiga vinsten klart lägre än vad den skulle blivit om börsen varit på gott humör. 

Slutsats

Fördelarna är mycket starkare än de marginella nackdelarna. Vi anser att John Mattson kan vara intressant att äga på både kort och lång sikt. Vi sätter risken till 6 på både kort och lång sikt (= 90% vinstchans, 10% förlustrisk).

— SLUT COPY PASTE —

Vill du få fler liknande tips i framtiden?

Om du vill få fler liknande tips till din mejl i framtiden. Gör en intresseanmälan för Goda Tiders nyhetsbrev:

Ledsen att det blev så kort deadline, men ibland överstiger ambitionen kompetensen. Tyvärr är det dock inte ovanligt att många möjligheter kommer med kort varsel och då gäller det vara ombytt till matchen.

Avsnittet Tips med kort deadline: teckna John Mattson dök först upp på RikaTillsammans.

Tips till följd av John Mattson-spekulationen (överkurs)

$
0
0

Att investera handlar om sannolikheter. För det mesta är sannolikheterna för direktinvesteringar i aktier väldigt låga eftersom man har ett informations- och kunskapsunderläge gentemot i princip alla andra aktörer. Det är lätt att glömma bort att om en aktieaffär ska äga rum så måste två parter ha diametralt olika åsikt där en vill sälja och en vill köpa. Ibland inträffar dock felprissättningar, som t.ex. i måndags med John Mattson eller i krascher. Det var därför vi kunde tjäna mellan 10 – 15 procent på John Mattson utan någon större risk eller ansträngning. I den här artikeln får du ett trick för att bättre kunna utnyttja dessa lägen i framtiden.

Även om jag till stor del tror på att marknaden är effektiv finns det enstaka tillfällen då den helt klart inte är det. När jag i måndags gick ut med rekommendationen att delta i börsintroduktionen av fastighetsbolaget John Mattson var det ett sådant tillfälle. Sannolikheten var gott och väl över 95 procent på att vi skulle tjäna pengar. Det berodde på många faktorer, inte minst på att substansvärdet per 31 mars var på 105 kr och börsintroduktionen skedde på 90 kr. En annan anledning var att ankarinvesterarna som köpte aktier för över 900 miljoner kronor hade förhandlat till sig en bra rabatt. En rabatt som spillde över på oss småsparare.

Det här är inte på något sätt unika händelser, de senaste åren har jag skrivit om ett antal likadana händelser (Ambea, FM Mattson, Engelska skolan, m.fl.) och hittills har jag ett 100 procentigt track record. 😎 Det stora problemet är dock att dessa felprissättningar inte är osynliga. Det är ju naturligtvis fler som upptäcker dem och därför blir intresset så stort. Det i sin tur översätts till att ofta blir tilldelningen i minsta laget. I John Mattsons fall verkar det vara som att de som tecknat under 1000 aktier fick 50 aktier i tilldelning (1000 verkar ha gett 100 och 2 000 verkar ha gett 100). I andra fall kan det till och med bli som så att man lottar. I fallet med John Mattson i måndags översattes det till en vinst på ca 500 kr per person. Inte fy skam för några minuters jobb (=bra timpeng), men inte heller något som gjorde någon större skillnad i ens liv.

Dock skulle den här vinsten kunnat bli större med ett litet trick. Ansökningar för deltagande i börsintroduktioner är ofta per personnummer och bank. Det är svårt att skaffa sig fler personnummer, men man kan ofta skaffa sig fler banker (använd gärna mina sponsrade länkar nedan, det kostar inte dig något, men gör det möjligt för oss att lägga mer tid på bloggen). Det är en av anledningarna till att jag rekommenderar att vara kund hos både:

det kostar ingenting att vara kund och det ger en möjligheten. Hos dessa båda aktörerna bör man dessutom ha minst en vanlig aktie- och fonddepå, ett ISK-konto och en kapitalförsäkring. Olika emissioner har nämligen olika villkor och t.ex. gick John Mattson inte att teckna i ISK men väl i en aktie- och fonddepå och kapitalförsäkring. Om det är så att du har en partner så kan du be hen att göra samma sak. På det sättet kan man i ett hushåll ha möjligheten till fyra tilldelningar istället för bara en. Det kostar inget att ha dessa möjligheterna och därför tänker jag att om man är lite om sig och kring sig, så kan det vara värt att göra engångsjobbet.

Ytterligare ett över-överkurs-tips är att dessutom ha en kredit kopplad till sitt vanliga konto. Det är sällan en god idé att sälja befintliga innehav för att delta i en nyintroduktion, i fallet med fonder tar det dessutom flera dagar, men genom att ha en kredit så kan man köpa aktierna för krediten och täcka upp den senare (och därmed slippa sitta med kontanter på kontot). Notera att det här är överkurs och man bör veta vad man håller på med. Jag avråder de flesta att använda lånade pengar för att investera – undantaget berörs i förra veckans avsnitt: ”Amortera eller investera”.

Sedan kan jag också tipsa om att undvika att klanta sig. Jag gjorde en variant på ovan, ansökte via fler depåer (330 st respektive 550 st) men gjorde dumheten att för 550 ansökningen så satte jag in pengarna på fel konto… 🤦‍♂️ Dock en nyhet som jag insåg att man idag kan swisha in pengar på Nordnet och på Avanza kan man göra en direktöverföring för att få in pengarna direkt, till skillnad mot hur det var förr där man var tvungen att ha koll på dagar/klockslag för att få in pengarna i tid.

Slutligen, grattis till dig som tjänade ett par hundralappar och tack för att du använder våra sponsrade länkar!
Jan Bolmeson

PS. Jag vill även tacka Goda Tider som var de som tipsade mig om John Mattsonoch gav mig tillstånd att återpublicera deras analys så att den kom alla läsare till gagn. Vill du ha fler sådana tips (om än med lägre sannolikheter), ca 5 – 10 per år, så rekommenderar jag deras nyhetsbrev. Det kostar 1 500 kr per år och är det enda finansiella nyhetsbrev som jag betalar för en prenumeration på själv. Du kan göra en intresseanmälan för att få mer information här (sponsrad länk). DS.

Avsnittet Tips till följd av John Mattson-spekulationen (överkurs) dök först upp på RikaTillsammans.

Från arbetslös till nästan ekonomiskt fri om ca två år

$
0
0

I veckans avsnitt intervjuar vi läsaren Jimmy Andersson om FIRE (=Financial Independence, Retire Early). Det var han som skrev repliken på vårt poddavsnitt om FIRE. Det är få som är så bestämda och åtagna att de kan och över tid sparar en bra bit över 50 procent av sin lön. Men, med extraordinära aktioner kommer också extraordinära resultat – som att att han med stor sannolikhet kan välja att sluta jobba och satsa på sin dröm om två år. Endast 37 år gammal.

En insikt som har grott på mig det senaste året – som kan tyckas väldigt självklar i efterhand – är att man kan göra sin ekonomiska resa på väldigt många olika sätt. Det finns de som sparar 10 procent av sin lön, jobbar på, har en balans mellan sparande och slösande och kommer ha en bra slant när de går i pension. Det finns de som extremsparar långt över 50 procent sina inkomster, försakar en hel del idag (i min mening), för att nå sitt mål snabbare och lyckas på det sättet.

Sedan finns de, där jag nog mer tillhör, som gillar spelet kring pengar och istället för att extremspara försöker hitta sätt att tjäna mer pengar och i vissa avseenden kan anses vara slösaktig (med andras mått mätt). Inget av det är rätt eller fel, det är bara annorlunda. Som vanligt behöver man mäta framgång i förhållande till ens egen definition.

Min insikt således är att det är precis som med investeringsfilosofier. Innan man kopierar någon behöver man helt enkelt se vilka fördelar och nackdelar just det sättet innebär. Mitt sätt att investera är t.ex. försiktigt, evidensbaserat, gör att du kommer ha kvar dina pengar och att du kommer bygga upp en förmögenhet. Men det kommer att ta lugnt 10-30 år. Att investera i en balanserad portfölj i indexfonder är inget som kommer förändra ditt liv det kommande decenniet. Dessutom är det – och ska vara – lika tråkigt som att se målarfärg torka.

Även om vi delar mål – friheten att få välja själva – så har vi valt två olika vägar. Tittar man på ekonomisk frihet så definierar jag den matematiska aspekten på det enligt:

  • ekonomisk frihet = passiv inkomst / totala utgifter

Det vill säga att man är ekonomiskt fri när ens passiva inkomster (t.ex. från ens kapital) är större än ens totala utgifter. Eftersom det är en kvot kan man angripa det på två sätt. Det ena sättet är att öka de passiva inkomsterna och de andra sättet är att minska de totala utgifterna.

Ett sätt är att tjäna mer

När det gäller sparande/konsumtion så gillar jag att köpa de saker som jag upplever är bäst och därmed är de oftast dyrast. Jag är hellre utan en pryl så länge jag inte kan köpa den bästa (t.ex. hellre än 10 år gammal V70 så länge jag inte kan köpa exakt den bilen jag vill ha). Jag finner väldigt lite nöje i att köpa 4 kg potatis för 8 kronor eller leta billigaste alternativet. Det är förmodligen tack vare mina mentorer och entreprenörsvänner som jag hellre ställer mig frågan ”hur kan jag tjäna X kr mer, så att jag kan köpa Y? Än hur kan jag minska kostnaderna för att ha råd med Y?”

I grunden handlar det om att min grundsyn är att du kan maximalt spara 100 procent av din lön. Tjänar jag 20 000 kr efter skatt så är det maximala jag kan spara på ett år 240 000 kr. Men det finns ingen begränsning i hur mycket man kan tjäna uppåt. För mig är det en roligare fråga och utmaning att utgå från: ”Hur kan jag tjäna 240 000 kr mer på ett år?” Det är svårare, absolut, men där i ligger ju också spelet.

Det i sin tur leder till att jag ofta resonerar såsom: ”Om jag tjänar X kronor per timme, ska jag då köpa in tjänsten (=klippa gräsmatta, bokföring, barnvakt, städning etc) Y för Z kronor?” För mig blir svaret väldigt enkelt. Om jag tjänar mer per timme än vad det kostar mig att köpa in tjänsten så är svaret ett självklart ja. Om min timpeng är 200 kr per arbetad timme så är det ju lönsamt att ta in någon för 100 kr och behålla mellanskillnaden själv. Det här sättet leder till högre inkomster men även högre utgifter.

Ett annat är att spara mer och hålla ned kostnaderna

Jimmy är ett fantastiskt exempel på det andra sätt att resonera. Han är istället extremt duktig på att hålla ned de totala kostnaderna. Han hade ett fantastiskt exempel som vi pratade om i bilen som tyvärr inte kom med i podden eller videon. Det handlade om en utökning av vår ”Fyra-hinkar-princip” där han tyckte att vi skulle lägga till en femte hink – utgiftshinken.

Utgiftshinken kommer innan bufferthinken. Utgiftshinken är hinken som vi alla måste fylla innan vi kan spara eftersom den består av alla de utgifter vi har en månad. Han beskrev den väldigt illustrativt som en hink med en massa hål där det läcker vatten. Väldigt passionerat beskrev han att om man lyckas täta ett sådant hål permanent, eller hålla hålen mindre, då blir det ju mer över till de andra hinkarna. Något som verkligen är svårt att argumentera mot. :-)

Jag håller också med honom att det är enklare att börja med att dra ner på sina utgifter än att tjäna mer pengar. Det går snabbare, det ger tydligare effekt på kort sikt och är ett jättebra sätt att börja på. Sedan handlar det verkligen om att inte vara fanatisk på det ena eller andra sättet – något som också märks när Jimmy berättar om att han har hyrt ut en del av sin lägenhet för att få en extra inkomst och så vidare.

Till syvende och sist handlar det om att må bra

Slutligen tror jag att det handlar om att vara ärlig mot sig själv kring vad som ger en själv ett rikare liv. Jag tror inte att jag hade mått bra, haft upplevelsen av ett rikare liv eller ens kunnat ha det liv jag har idag om jag skulle extremsparat. Det går helt enkelt emot andra värderingar som jag har. Jag skulle till viss del upplevt ett sådant liv att vara som att ”jag lever i brist”.

Det som jag däremot tog med mig från intervjun med Jimmy är att han inte alls tänker på. Han är ett exempel på att en sådan livsstil absolut kan innebära ”ett rikare liv” för honom. Han har bara valt en annan strategi för att nå sina mål och upplever inte det som en uppoffring mer än jag upplever mina uppoffringar. Det tycker jag är coolt.

Sedan kan vi nog båda lära oss från varandra. Min och Carolines ekonomi skulle inte må dåligt av att utgiftssaneras från tid till annan (vem visste att en replika på ett 30-tals värmeelement kostade 20 000 kr?!). Precis som jag tror att Jimmy inte skulle tackat nej till ett antal tusenlappar extra i månaden utifrån frågan ”hur kan jag tjäna mer pengar?”. Kanske är det likadant för dig som det är för oss.

Tack för den här veckan och på återseende!
Jan, Caroline (och Jimmy)

Lyssna på veckans avsnitt om FIRE

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning av videon och poddavsnittet:

  • 00:03:43 – Tvingad till extremt sparande p.g.a. arbetslöshet
  • 00:06:00 – FIRE:s tre byggnadsstenar
  • 00:10:45 – Tre vägar till ekonomisk frihet
  • 00:14:11 – Så mycket spar Jimmy varje månad
  • 00:17:55 – Är det tråkigt att extrem-spara?
  • 00:21:25 – Jimmys, Jans och Carros månadsutgifter
  • 00:25:19 – Är det inte bättre att byta jobb och öka inkomsterna?
  • 00:28:35 – Den vanligaste missuppfattningen med FIRE
  • 00:31:17 – Många bäckar små
  • 00:34:18 – Om dagjobb, hobbies och inkomstströmmar
  • 00:36:00 – FIRE på Facebook
  • 00:39:23 – Tankar om lån och Jimmys investeringsfilosofi
  • 00:42:51 – Olika sätt att värdera utgifter på
  • 00:46:30 – Två, tre år kvar till ekonomisk frihet
  • 00:50:52 – Personliga värden och introspektion
  • 00:53:44 – Jimmys boktips
  • 00:54:42 – Favoritcitat och visdomsord
  • 00:59:16 – FIRE som en väg till personlig frihet

Transkribering av hela intervjun

Precis som vanligt kan du som hellre läser än tittar eller lyssnar läsa hela intervjun nedan.

— START TRANSKRIBERING —

Varmt välkommen Jimmy Andersson. Det är jättekul att ha dig här, för du är en av våra trogna lyssnare och tittare. Du kommenterar nästan alltid på våra avsnitt. Det som var så himla roligt var att vi gjorde ett avsnitt som handlade om FIRE. Då var du väldigt diplomatisk och skrev att jag nog hade missuppfattat vissa saker. Du ser annorlunda på det eftersom du är en FIRE-entusiast, financial independence retire early. Sedan har vi träffats och pratat och jag såg en kommentar där någon skrivit att du är en expert på att spara.

Tvingad till extremt sparande p.g.a. arbetslöshet

JB: Då tänkte vi med tanke på att vissa avsnitt vi har gjort på sistone varit ganska slösaktiga, att det blir jätteroligt att prata om pengar, sparande, din filosofi och din historia, som är fantastiskt rolig. Så varmt välkommen hit. Det började med att du skrev den här jättefina repliken, som blev väldigt uppskattad på bloggen. Då var det tydligt att du var en uppenbar gäst. Kan du förklara lite kort hur du blev intresserad av det här med sparande och FIRE och inte minst att spara ganska mycket av sin lön?

JA: Som jag skrev i den här artikeln, som publicerades på bloggen, att jag var arbetslös och hade inga pengar. Det var under en ganska lång tid och sedan när jag väl fick jobb, då tänkte jag att aldrig igen. Jag ville aldrig mer befinna mig i den sitsen. Jag sparade så mycket jag kunde. Först bara för att vara säker att om jag blir arbetslös igen, då har jag åtminstone pengar. Men sedan med tiden så insåg jag att jag kan faktiskt göra något med de här pengarna. Investera på något sätt.

JB: Men du har ändå fortsatt med det, även efteråt. När du hade sparade ihop så att du klarade en arbetslöshet, så har du ändå fortsatt med det. Vad är det som är drivkraften där då?

JA: Det är ju för att jag vill egentligen skriva. Att bli författare är min stora dröm. Förut så tänkte jag att jag skulle skriva på fritiden och jobba. Jag hade till och med någon plan för många år sedan att jobba kanske två år, sedan vara ledig ett år, och lever på de pengarna. Men nu har jag insett att om jag sparar tillräckligt mycket pengar och investerar pengarna, så kan jag vara ledig på halvtid.

FIRE:s tre byggnadsstenar

JB: I den här artikeln så refererar du till en video på YouTube som är ganska bra. Vi kan länka till den. Den förklarar mycket av FIRE-konceptet. Då bygger det egentligen, så som jag förstått det, på tre stycken hörnstenar. Den ena är frugality (sparsamhet), investerande och 4%-regeln. Vad tänker du om de här tre byggblocken?

JA: Sparandet är ju grunden. Att hålla nere kostnaderna och spara så mycket som möjligt. 4%-regeln, jag gillar den, men den appliceras inte så jättemycket på mig, för stor del av min passiva inkomst kommer från min uthyrning. Jag har en bostadsrätt i Stockholm och jag har tre inneboende där. Det täcker upp större delen av mina utgifter faktiskt.

JB: 4%-regeln grundas alltså på en studie som jag tror gjordes på Trinity universitet av en professor där. Om du tar ut max 4% av ditt kapital varje år, så ska det teoretiskt hålla för alltid. Investerar du då klokt så ska det täcka det uttaget och behålla summan mer eller mindre konstant, över tid.

JA: Ja. Om man säger att det kostar 100,000 att leva, då behöver man 2,5 miljon. För de flesta är det mycket mer än 100,000 per år då. Men styrkan med FIRE är just att man får ner sina kostnader, så det blir inte de här fantasisummorna på 10 miljoner eller 20 miljoner. Man tänker att det är ouppnåeligt, att så mycket pengar kan man aldrig spara ihop.

JB: En parentes, för det är ju en av mina största invändningar som jag har gjort mig ovän med halva nätet på. Men jag tänkte på det där du nämnde i en bisats, gånger 25. Ska du ha 4% avkastning så är det delat med 0,04. Men delat med 0,04 är samma sak som multiplicera med 25. Så tumregeln är att du behöver 25 gånger dina årsutgifter.

Det är spännande det du säger om sparsamhet och jag inte, för det är där som jag har blivit ibland så provocerad. Att man ska dra ner och så tänker jag, och detta är väl förmodligen för att jag umgås för mycket med många kompisar som tjänar mycket pengar, de som alltid säger att om du drar ner så kan du max spara… Tjänar du 20,000 kan du max spara 20,000. Om du vänder på det och istället tittar hur du kan tjäna mer pengar, så finns det inget tak.

Men varför är det ett sådant fokus på att spara istället för att tjäna pengar, i FIRE-rörelsen? För matematiskt blir ju resultatet det samma.

JA: Ja, det blir det ju, och jag är ingen representant för hela FIRE-rörelsen. Men jag tänker att det är mycket enklare att spara. Jag har svårt att se hur jag kan öka min inkomst väldigt mycket på kort tid. Det är klart jag kan gå någon utbildning, men det tar ju flera år. Inom min bransch finns det inget utrymme att öka min inkomst. Det enda som finns det är att jobba med, då tjänar jag mer.

CB: En annan grej vi skulle kunna ta upp senare, i ett annat avsnitt, är att om man nu vill tjäna mer pengar så får man ändra sitt liv rätt mycket. Man kanske måste starta företag och man måste lära sig hur man tjänar pengar, och sådana saker, som man kanske inte är sugen på heller.

Tre vägar till ekonomisk frihet

JB: Men jag tänker att det är spännande. Där ska jag vara helt ärlig, du har gjort stort intryck på mig i det där. För jag har alltid tänkt att vägen ser ungefär likadan ut för alla som vill nå ekonomisk frihet. Sedan tänkte jag på det att det ena sättet, en väg kan vara att man har sitt vanliga jobb, man avsätter 10-20% av sin lön, sedan har man kanske 20-30 år där man bygger upp ett stort kapital. Det är en väg.

Den andra vägen, som du är inne på, är att man sparar en väldigt stor andel av sina inkomster och har låga utgifter. Då kan man nå sitt mål mycket fortare. Det tredje sättet, som är mer det som faller mig naturligt, som tycker det är ett spel med pengar där man frågar sig själv hur man kan tjäna mer. Men det kräver en helt annan arbetsinsats, för jag har jobbat 80 timmar i veckan i många år.

Det har jag aldrig riktigt tänkt på eller varit så schysst med att det finns väldigt olika vägar. Men kan du beskriva hur du gör? För du är duktig på, alltså verkligen duktig, på att inte spendera pengar. Hur kan det se ut till exempel?

JA: Jag tänker på allting som jag konsumerar. Om man ska gå tillbaks till när jag var arbetslös… När jag först blev arbetslös det var 2011. Jag hade bara jobbat i fyra månader då och innan dess hade jag pluggat i fyra år. När de beräknar hur mycket man får i A-kassa då kollar de hur mycket man har tjänat det senaste året. Eftersom jag bara hade arbetat fyra månader så hamnade jag på den lägsta ersättningsnivån.

Jag kommer inte ihåg exakt hur mycket det var per dag, men jag vet att jag räknad ut att i snitt per månad skulle jag få ut 4350 efter skatt. Det säger sig självt att det går inte att leva på. Jag hade en hyra då 4500, så det täckte inte ens mitt boende. Jag kollade upp om det fanns något extra jag kunde söka, och de frågade direkt om jag hade några pengar på banken, vilket jag hade, och då sa de att jag skulle använda det först. Så jag hade väl runt 20,000 på mitt konto och fick klara mig tills de var slut.

Jag fick jobb, men det varade inte så länge, så fick jag lite pengar där. Sedan kom skatteåterbäringen och jag klarade mig lite till. Till slut fick jag komplettera med socialbidrag i två eller tre månader totalt. Men det är inte mycket pengar. Du får bara precis så att du klarar dig.

Så mycket spar Jimmy varje månad

JB: Hur mycket av din lön sparar du idag, får man lov att fråga så?

JA: Förra året kom jag fram till siffran 69%. I år har jag inte räknat på det exakt. Jag har precis börjat ett nytt jobb och innan dess var jag arbetslös en liten stund och innan dess var jag tjänstledig. Så min inkomst har inte varit så konsekvent.

CB: Jag tänkte fråga om den där perioden då du var arbetslös och tvingades vända på varenda krona. Var det så då att du hittade saker man kan göra gratis och alternativ som var de billigaste, som var liksom ”good enough”? Som när man handlar mat till exempel. Hur artade sig tillvaron? När jag har haft lite pengar så har jag känt att nej, jag ska minsann inte bli hindrad från att göra roliga grejer. Då går jag till biblioteket och där kan man hitta saker som är gratis runt om i staden.

JA: Förvånansvärt nog så lärde jag mig inte så jättemycket. Jag hade kunnat handla mycket billigare, men jag handlade i princip det jag handlade innan också. Samma mat. Underhållning och sådant där… Jag var ute på nätet väldigt mycket. Läste en del böcker, tittade på TV-serier gratis, spelade spel, alltså det finns mycket som är gratis.

JB: Det hände en rolig grej tidigare idag. Vi har prenumerant på Råd och Rön, som kostar 890 spänn för ett år och då frågade Carro om jag visste att de finns gratis på biblioteket. Det hade jag inte tänkt på. När du tittar på dina kompisar, eller andra, finns det några utgifter som du blir fascinerad av att folk lägger pengar på?

JA: Ja, det finns det verkligen. Det är allting, i stort sett. Folk lägger mycket på sin bil och sitt boende och mat. När jag ser andra människor gå och handla så går de in och tar det de vill ha. Men jag kollar alltid, jag tar också det jag vill ha, men det finns olika märken. Det här kanske är billigare än det och den här butiken säljer detta till lite billigare. Och i den här butiken har de rea på det här den här veckan.

JB: Tar inte det en massa tid, att ha koll på? Eller det kanske kommer av sig självt?

JA: Det blir ganska automatiskt. Det tar inte så mycket tid. Jag får hem lokala tidningar. Jag vet inte om det finns här nere, men i Stockholm finns det två olika tidningar där lokala butiker annonserar. Då ser jag att ok, nu har de billigt sådant och då köper jag det den här veckan. Så jag handlar på några lokala butiker och Willys brukar jag handla på.

Är det tråkigt att extrem-spara?

JB: Nu kommer en ”fördomsfråga”. I den här videon, som du också refererade till, så är det ju så att inom många som sparar så här mycket pengar, mellan 50-70%… Då undviker man restaurang, man bor mindre, man tränar inte på gymmet, man har ingen bil, man semestrar inte, man har inga dyra hobbies. Nu citerar jag videon. Blir det inte bara väldigt tråkigt?

CB: Kan inte du beskriva lite kring det? För du berättade i din artikel, som vi publicerade, att du har ingen bil nu. På semestern så cyklade du för att det var fint väder och kunde göra det. Du har inte köttutgifter för du är vegan. Du beskriver det inte alls på det viset som Jan nu listade, utan du beskrev det mycket trevligare. Din tillvaro.

JA: Ja, jag tycker att min tillvaro är väldigt trevlig. Jag går inte ofta på restaurang, men det gjorde jag inte så mycket förut heller. Jag saknar inte det. Det händer då och då att jag går på restaurang, men jag väljer tillfällen.

JB: Jag tycker detta är fascinerande. Nu pratar jag bara om mig själv, men jag kan ibland vara så här, som med bil, det har ju vi haft uppe många gånger, där jag kan vara så att jag köper inte bilen för jag gör matteövningen. Då tänker jag 100,000 med 8% avkastning, 10 år dubbla pengarna, femdubbla på 20 år, tiodubbla på 30 år. Sedan tänker jag ska jag köpa en bil för en miljon? 100,000 idag blir liksom en miljon när jag ska gå i pension.

Jag tror jag har roligare för den miljonen när jag går i pension än vad jag har med en ny bil nu. Jag vill egentligen ha bilen, men jag köper den inte för att jag rationellt fattar att det är dumt. Och då tänker jag, är det så du resonerar? Eller du kommer inte ens på tanken att du vill ha bilen.

JA: Jag gillar ju bil och jag skaffade bil när jag var 19 och hade den fram till 2017. Jag har haft fem olika bilar så jag har alltid haft bil. Det var en rätt så lång process innan jag kom fram till att jag inte skulle ha bil, men jag bestämde mig för att prova utan bil. Det är väldigt dyrt med bil, speciellt där jag bor nu. Jag bodde förut en bit utanför Stockholm, så det var gratis parkering.

Sedan hade jag reseersättning till jobbet, så det kostar inte så mycket att ha bil där. Nu bor jag i Stockholm och parkeringen kostar 700 kronor i månaden. Jag hade bestämt mig för att prova utan bil och det har funkat bra. Jag saknar det faktiskt inte alls.

Jimmys, Jans och Carros månadsutgifter

JB: På en genomsnittlig månad, vad ligger utgifterna på? Får jag fråga det?

JA: Det är 11-12,000 ungefär, sammanlagt. Ungefär hälften av det är ju boende. Om man jämför med för fem år sedan när jag var arbetslös så har jag fördubblat mina utgifter, men jag har ju ökat mina inkomster med sex gånger. Det mesta av det är bara för att jag jobbar nu och det gjorde jag inte då. Så det handlar inte bara om att leva jättefattigt, utan jag spenderar ändå dubbelt så mycket nu som jag gjorde då.

JB: Jag är ju fascinerad… Jag brukar ibland kalla det för Parkinsons lag. När man ska lämna in en rapport på jobbet och man har två veckor på sig, då tar den två veckor. Ska man lämna in den imorgon så är den klar imorgon. Det vill säga att en arbetsuppgift tar den tid som jag har avsatt för ändamålet. Samma sak gäller ju pengar. Dina utgifter tenderar att växa, för de flesta men inte för dig, i samma takt som inkomsterna.

Jag och Carro kan ibland vara fascinerade, för när vi var studenter levde vi gott på 15,000. Studiemedlet i början av 2000-talet var 7,500. Nu så klockar vi in en månad på 45,000 så tänker vi fan vad bra jobbat. Det är mycket som går till boendet. Men då kan man undra vad som hände under de här tio åren som gjorde att vi levde gott på 15,000 då.

CB: Jag tror också att det är så här att vi kommer inte riktigt ihåg exakt hur vi kände under studenttiden. Jag minns att jag hade behov av att handla grejer och jag kunde inte det. Det kommer jag ihåg. Sedan när jag fick jobb och fick upp lönen lite, så handlade jag absolut.

JB: Jag fattar. Det är den vanliga invändningen att det inte blir så rikt liv. Men du säger att du gör allt det du vill göra och du har det bra. Jag relaterar till det med minnet om hur vi hade det när vi var studenter.

CB: Ja, jag kan också vara fascinerad över hur lite vi klarade oss på. Sedan känner jag ibland att blir jag så påverkad eller är jag knäpp på något vis, som hela tiden vill komplettera till hemmet och konsumera. En del av det kommer förmodligen av att vi har ett konsumtionssamhälle. Hur står du emot det?

JA: Jag har aldrig varit speciellt lättpåverkad av sådant, så jag har alltid kunnat stå emot det hyfsat bra. Även när jag började jobba efter gymnasiet så ökade jag mina utgifter också, per automatik. Jag sparade ändå och jag minns att jag hade folk som sa, ”Vad duktig du är som kan spara 5000 i månaden. Hur går det ihop?” Och det är inte så mycket jämfört med vad jag sparar nu liksom. Men visste, jag lät utgifterna gå iväg. Jag gick från att vara heltidsarbetande till att vara student utan att livskvaliteten minskade någonting.

Är det inte bättre att byta jobb och öka inkomsterna?

JB: Det där var också roligt, för två veckor sedan gjorde vi det där avsnittet amortera, spara eller investera. Där tror jag att du skrev att du inte tog så mycket CSN-lån, men om du hade gjort det nu så hade du gjort det och investerat.

Om jag läser till exempel på Mr Money Mustache, som av vissa anses vara lite fadern till FIRE, men det kom egentligen någon bok redan 20 år tidigare. Då upplever jag att mycket av retoriken… Jag har aldrig hört den från dig, men från många andra, att det handlar om att man gör detta för att kunna sluta jobba. Och då tänker jag, ok, om ditt högsta mål är att sluta jobba, då är det förmodligen så att du inte trivs på jobbet. Eller att du hade önskat att ha ett annat jobb.

Är det inte bara bättre att byta jobb? Varför ska man ta omvägen med att spara 25 gånger sin årslön och dra ner. Varför inte bara byta jobb?

JA: Javisst, det kan man ju göra, om man tror att man hittar ett bra jobb. Jag trivs rätt så bra på mitt jobb, men det är mest det här med 40 timmar i veckan. Det är för mycket. Jag skulle vilja jobba mindre eller kanske inte alls.

JB: Vad är ett rikt liv för dig då? Vad är målet?

JA: Det är att kunna göra vad jag vill. Frihet är viktigast för mig och det vet jag att ni har pratat om också. Jag vet inte om jag kommer sluta jobba helt och hållet, men jag kan jobba några månader, och sedan är jag ledig.

JB: Vad är jobb? Du säger att du har en passion för att skriva böcker. Det har du gjort. Skulle du räkna att skriva böcker som jobb?

JA: Ja, det är väl ett jobb på sätt och vis, men jag har aldrig tänkt på det som ett jobb, kanske för att jag aldrig har fått betalt för det. Medans det jobbet jag har, där går jag ut för ett jobb och så får jag betalt för det. Men jag ser det rätt mycket som att jag gör det jobbet för någon annan. För företaget.

JB: Jag hade en kvinna som sa till mig vid ett tillfälle, ”Jan, du vet det handlar inte om att gå i pension. Det handlar om att gå i passion.” Jag älskar det ju jättemycket. Där är väl den fördelen eller att jag har haft en massa människor som har sagt hur kan du tjäna pengar på din hobby? Det är därför jag inte skiljer så himla mycket på det här med jobb och fritid, utan tycker lite som du säger, att det kanske är att man inte relaterar till det.

Den vanligaste missuppfattningen med FIRE

JB: Vi känner ju människor som har jättemycket pengar. Ingen av dem ligger på en sandstrand och dricker paraplydrinkar. De flesta jobbar, och jobbar förmodligen mer än de flesta. Men de jobbar nog, precis som du är inne på, för att de vill, snarare än för att de måste. Om vi skulle ta FIRE, vad upplever du är den vanligaste missuppfattningen?

JA: Jag har ganska dålig koll på det. Jag vet inte vad människor utanför rörelsen säger, men många tror väl att det är omöjligt, om du inte är rik. Om du tjänar väldigt mycket pengar så går det så klart, men för vanligt folk så går det inte. Men jag tror att det går för alla. Det som du sa innan att man kan öka sin inkomst, just det tror jag att inte alla kan göra. Alla kan ju inte tjäna en halv miljon eller en miljon om året, men alla kan minska sina utgifter.

JB: Där tänker jag så här, alltså detta måste jag göra som ett avsnitt framgent, för jag tror inte att det handlar om att tjäna en miljon om året. Jag fick en mentor från Rotary 2003
när jag startade mitt företag. Det var tur och att dyka upp. Men han sa alltid att man ska ha tre projekt i sitt liv.

Du ska ha ett storebrorsprojekt, som tar 60% av din effort och som är det du tjänar pengar på. Sedan ska du ha ett lillebrorsprojekt, som är typ 30% av efforten, och den ska ge pengar om kanske 2-5 år. Det behöver inte ge pengar idag, men det ska vara påbörjat så att det ska kunna tjäna pengar i framtiden. Sedan ska du ha ett lillasysterprojekt, som är 10% av efforten, som det kanske blir någonting av om fem år.

Han var industrialist och hade drivit företag hela sitt liv. Han sa att detta är man gör i företag. Duktiga företag har en produkt idag de tjänar pengar på, en i pipen och sedan research. Sedan visade det sig att BSG, Boston Consulting Group, har en liknande modell. Men jag upplever ändå att det är det du gör. Du har ju ditt dagjobb i byggbranschen, som du lägger 60% av energin på. Sedan har du dina böcker, eller det projektet.

Många bäckar små

JB: Jag tror att alla människor kan ha något som de tycker är roligt, men jag tror att de flesta trillar i diket för att de aldrig frågat sig själva hur de kan tjäna pengar på det redan idag. Då tror jag att även om man bara får in 1000 extra i månaden, så är det 12,000 per år. Investerar man det i en indexfond så har man dubblat det på tio år. På 20 år har du femdubblat det. Plötsligt så blir det pengar av det.

CB: Ja, man ska inte förakta små inkomster och fundera över vilka inkomster man kan få. För du har du ju en passiv inkomst på ditt boende, till exempel.

JB: Det är ju en fantastisk grej. Jag hade faktiskt en kompis som hyrde ut sin stuga, Sanne, men hon fick höra från FIRE-människor att det är fusk. Men de var danskar, så det kanske inte räknas. Jag tänker särskilt idag med gigg-ekonomi. Folk kör ju Uber, eller det finns siter som Upwork. Alla har vi har lärt oss att spara pengar, men jag tror inte alls att vi har fått samma träning i att tjäna pengar. Det är precis som du säger, för även bara några hundralappar gör ju stor skillnad.

JA: Ja, det tänker ju inte vanligt folk på. Hundra spänn är ju ingenting och även några tusen är ingenting. Så tänker folk med sparandet också, ”Jag skulle kunna skära ner på det här, men det sparar bara fem hundra i månaden, så det är inte lön.” Men det är det ju.

JB: Jag trillar dit hela tiden på sådant. I någon kommentarstråd så sa du att det är skillnad på lean FIRE och fat FIRE. Kan du inte förklara skillnaden på de två?

JA: Ja, det är som det låter. Lean FIRE det är låga utgifter och låga omkostnader. Fat FIRE då vill man leva lyxliv helt enkelt, när man har slutat jobba. Det är om man vill resa runt hela världen till exempel och bo på hotell och sådant. Det är väl lite mer för de rika, med höga inkomster eller som har hållit på länge. Om jag jobbade tills jag var 60 då kanske jag hade haft råd med fat FIRE, men det är jag ju inte intresserad av.

Om dagjobb, hobbies och inkomstströmmar

JB: Ironin, detta pratar jag om lite från vår egen erfarenhet och folk i vår umgängeskrets, som kanske har sparat… För även om det låter nu som att jag är anti FIRE, så är jag inte det. Vi har också sparat. Vi bodde i hyresrätt i tio år, för att vi insåg att det är billigare och vi kan spara de pengarna och investera, för att sedan kunna köpa huset. Men ofta upplever jag att när man har sparat ihop, för man tänker att man ska gå i pension eller sluta sitt dagjobb och skriva böcker…

Om jag skulle sätta pengar så skulle jag sätta pengar på att du kommer tjäna mer pengar på dina böcker efter ett tag, än vad du någonsin gjort på ditt vanliga jobb. Förstår du? Ironin blir att när man sedan gör det man brinner för, det man är passionerad för, så kommer man tjäna mycket, mycket mer pengar på det, än på det andra man gjorde från början.

JA: Det är möjligt. Det finns inget tak för hur mycket jag kan tjäna som författare, men som byggnadsvetare finns det ju det. Men just nu tjänar jag ingenting på mitt skrivande och så har det blivit sedan jag började skriva.

JB: Men du kan också fundera på hur du kan tjäna pengar på det under tiden. Jag fattar att jag är kontroversiell, men om jag ska skriva en ny bok så frågar jag mig själv hur jag kan tjäna pengar på det under tiden. Kan jag lägga ut artiklar i förväg? Det finns författare som får in pengar på Patreon, som gör sådana grejer, men då måste man gilla det. Sedan är min gissning att ni båda är lite introverta båda två och då kanske man inte vill vara där ute.

FIRE på Facebook

CB: Det kan vara så att man kanske behöver ta sig dit att finnas på Patreon, om jag nu inte skulle ha ett dagjobb till exempel. Men jag måste bara ställa en fråga här nu. Jag tänker att det måste finnas en hel rörelse, FIRE, och vart hittar man den? Är det sociala medier, reddit, Facebook-grupper eller så? Eller är det något du håller dig borta från?

JA: Det finns Facebook-grupper och jag är med i två stycken. Sedan finns det fler. Den första jag gick med i, den är internationell men det är mest amerikaner, och den heter Singles in Pursuit of Financial Independence. Så det är för singlar då, men eftersom den är amerikansk så är det även en del som är i förhållande men inte är gifta. Men de flesta är ensamstående där. Den gruppen startades för att de tyckte att det var för mycket fokus på familjeliv. Så vi behöver en grupp för oss som inte har familjer.

JB: Känner du till människor som har detta och har familj, eller är detta en singel-grej?

JA: Jag känner ingen annan överhuvudtaget, utan bara via nätet.

JB: En stor anledning till att jag startade bloggen för en massa år sedan var att jag kände mig jävligt ensam med mina tankar kring ekonomi. Bara det här att efter våra studier köper alla våra kompisar bostadsrätt eller villa och vi bodde i hyresrätt i 12 år. Eller att jag pratar indexfonder… Hur håller du energin? Har du en bild av hur du sitter på stranden och skriver böcker i framtiden eller hur gör du?

JA: Den bilden har jag inte. Jag är inte så förtjust i stranden. Det är väl ganska ensamt, men jag har alltid gjort saker själv, så det har inte varit något som stört mig. Jag har gått min egen väg. För att flika in det här med Facebook-grupper så finns det en till som jag är med i, Choose FI Scandinavia och det är en mestadels svensk grupp. Jag tror det finns kanske några norrmän och danskar där, men där finns det svenskar om man vill ha kontakt med folk från Sverige som håller på med detta.

JB: Jag som inte är så mycket på Facebook, eller man pratar tips och investeringar, eller man hjälper varandra?

JA: Ja, det gör man.

Tankar om lån och Jimmys investeringsfilosofi

JB: En annan grej som jag tror kanske är kontroversiell, då skrev du så här att du växte upp med att lån är dåligt, men idag har du två miljoner i lån och du känner dig mer fri. Kan du inte säga något mer om det? Jag fattar precis, men det är inte intuitivt.

JA: Nej, det är det inte, och det tog lång tid innan jag fattade det. När jag studerade hade jag sparat pengar som jag skulle använda att leva av när jag studerade. Jag tyckte att det var jättesmart, för då slipper jag ta några studielån. Men jag fattar nu att det var inte alls smart, utan ganska dumt däremot.

Nu har jag till slut insett att om det är bra lån, ni pratade ju nyligen om bra mot dåliga lån. Alltså ett bra lån kan vara en hävstång och jag hade aldrig kunnat ha någon bostadsrätt om jag inte hade något lån. Genom att ta det här lånet så tjänar jag pengar, så pengarna jag tjänar betalar lånet och avgiften och lite till.

JB: Hur är din investeringsfilosofi? För jag gissar att du inte bara tar pengarna och lägger dem på ett bankkonto, där de äts upp av inflationen. Hur investerar du?

JA: Jag har inte direkt någon filosofi. Det är mycket indexfonder och sedan har jag investerat i Trine en hel del och Lendify och Tessin. Jag har ingen riktig strategi. Det är därför jag lyssnar på den här kanalen. Jag tror det därför jag började lyssna på er.

JB: Det där var ganska roligt, för när jag läst mycket om FIRE så är de flesta så här indexfonder och sådant. Jag tycker att i FIRE får man väldigt mycket väldigt rätt. Det är ibland som jag upplever, och det kan vara jag som har missuppfattat det, att det är just den här hetsen kring att man ska säga upp sig.

Om du ska ge tips till någon som vill börja, hur gör man? Om man har åkt dit på att man har 25,000 i utgifter, hur tar man sig ner till 12,500?

JA: Jag kom inte in det hållet. Jag tvingades ju att inte ha några utgifter. Mitt tips skulle vara att börja bokföra alla utgifter. Det finns olika appar för det, men jag är lite old school. Jag använder ett Excel-ark och skriver upp alla utgifter varje månad. När man har gjort det i en månad kan man kolla och se att här verkar det vara ganska mycket som jag betalar, kan jag minska det?

Olika sätt att värdera utgifter på

JB: Det där har vi gjort också. Vi har varenda utgift sedan 2006 nedskriven i en app som jag hoppas kunna släppa om i sommar. Vi tittar mycket ur ett energiperspektiv. När vi tittar på utgifterna så frågar vi oss om det gav energi, blev vi glada av den, eller var det en lunch ute inte för att jag uppskattar lunch ute, utan för att jag vaknade sent och hann inte ta med mig matlåda och så vidare. Den vill man bara stryka, för det ger ingenting. Har du något sådant perspektiv, eller tittar du bara på beloppen?

JA: Jag har definitivt ett sådan perspektiv. När jag tycker saker är värdare, då kan jag lägga pengar på det. Främst är det tid, det är ju hela poängen bakom det här att jag vill ha ledigt liksom. Jag började det här året med att vara tjänstledig i två månader. Kostnaden för det var ju två månadslöner plus avkastningen de pengarna hade gett, så det var ganska dyrt. Men det var det värt, för jag fick vara ledig.

Jag hälsade på släkten. Jag brukar göra det över jul och nyår, men nu stannade jag nästan en månad. Sedan skrev jag jättemycket. Så det var definitivt värt det.

JB: Det där tycker jag är så himla klokt. Ibland träffar jag människor som säger att de sparar 10,000 i månaden, men de hinner inte hämta barnen för att de är på dagis från 7-7. Då tänker jag varför inte spara 5,000 mindre i månaden och vara ledig en dag i veckan? Tiden kommer ju aldrig tillbaka. Jag tycker det är så himla coolt, för du gör det där som många bara tänker. Jag tycker det är jättehäftigt.

CB: Finns det något du unnar dig som du tänker att det här är alltid värt mina pengar.

JA: Ja, nu spelas det här in i slutet av maj, så nästa vecka är det Sweden Rock och jag ska dit. Jag brukar åka på festival så det är något jag unnar mig. I år så blir det extra dyrt för jag jobbar skift just nu så nästa vecka skulle jag ha jobbat egentligen. När jag bokade festivalen var jag arbetslös och då tänkte jag att det är röd dag på torsdag, så har jag jobb så är det bara fredagen som går bort.

JB: Och nu blev det en hel vecka, och du jobbar dubbelvecka, 80 timmar den vecka du jobbar. Så det blir dubbelt så dyrt.

JA: Ja, speciellt då lördagen och söndagen går bort, när det är jättemycket OB. Så det som skulle blivit min billigaste festival blir min dyraste festival. Men jag åker ändå.

JB: Detta var ju oväntat, vad roligt. Då är det ändå så att det som är värt det får kosta pengar. Jag vet inte om du skrev i det i någon kommentar eller bisats, att handlar det inte bara om att ha en medveten konsumtion. Känner du igen det? Eller att aktivt välja det man vill lägga pengarna på.

Två, tre år kvar till ekonomisk frihet

JA: Ja, jag kan ha skrivit det. Kan ha varit någon annan också. Men ja, det handlar det om. Många lägger pengar på onödiga saker som jag tycker är onödiga då.

JB: Ja, och om vi tar det här energiperspektivet, att det inte ger dem någon energi. Så är det för oss. Vi har vissa utgifter där vi ser att det inte ger oss någon energi överhuvudtaget. Kan man inte bara då välja aktivt? Vi hade kunnat bo kvar i hyresrätt, men nu har vi valt ett stort hus. Det kostar en massa pengar, men i den fasen vi är i livet så är det det vi vill ha.

Vi har några frågor som vi alltid ställer till gästerna. Är det någonting som är sant för dig, som nästan ingen annan håller med om?

JA: Oj, den var lite svår. Jag vet faktiskt inte.

JB: Hur tas det när du är ute på bygge? Pratar du med dina kollegor om de här sakerna?

JA: Ja, jag slänger inte ur mig det, men om jag känner av att det är någon som håller på med samma liksom. Jag har vissa som håller på med uthyrning till exempel. Det är inte allt för ovanligt. Och vissa som också jobbar mot att sluta jobba tidigare. De kanske siktar med på 50-55 då. 40 siktade jag på förut, men nu kanske det blir tidigare. 37, 38. Jag är 35. Jag började med FIRE när jag var 30, men jag kände inte till begreppet då. Men det var då jag började spara mycket.

CB: Jag tror det kan ge mycket hopp till människor. Du har inte hållit på i 15-20 år.

JB: Vad coolt, att på 10 år gå från att iden föds till att jag ska kunna skifta om mina inkomster så att jag kan leva på avkastning av mitt kapital, resten av livet.

JA: Ja, måste tror ju att man måste börja tidigt. Det är sant att ju tidigare du börjar desto bättre, men det är aldrig för sent liksom. Att vara 30 att börja är gott om tid. 40-50… finns också tid.

JB: Jag såg en intervju med en professor som pratade om att en risk är ändå att om man checkar ut från arbetslivet så minskar man värdet på sitt humankapital. Alltså att man minskar sin arbetslivserfarenhet eller att det kommer vara svårt att komma in på arbetsmarknaden sedan igen. Vad tänker du om det?

JA: Det är en risk värd att ta. Men man kommer ju alltid in.

JB: För mig var det lite konstig invändning, för om någon hade kommit till mig och sagt att, ”Du, vet du vad, jag fattade ett beslut när jag var 30 och sedan genomförde jag projektet till jag 40. Sedan var jag ledig i 10 år tack vare de besluten jag hade gjort och nu har jag tänkt jobba ett tag till.”

Då hade jag inte sett det som att du hade missat tio års arbetslivserfarenhet. Tvärtom hade jag anställt dig på dagen. Jag tänker att det är en viss målmedvetenhet. Men har du aldrig liksom tänkt, ”Vad fan är det jag håller på med?”

Personliga värden och introspektion

JA: Nej. Ibland ifrågasätter jag väl vad jag gör. Det har jag alltid gjort oavsett vad jag gör. Men jag kommer alltid fram till att det jag gör är rätt för mig.

CB: Skulle du säga att det är ett framträdande drag hos dig? Att du ifrågasätter vad du pysslar med hela tiden. Så du har chansen att reflektera över vad du vill.

JA: Ja. Jag har alltid varit ifrågasättande. Ju mer desto bättre.

JB: Jag bara tänkte nu att fan vad skönt om man kunde vara lite ”clueless” och inte ifrågasätta sig själv.

CB: Vi går ju mycket på autopilot, absolut.

JA: Det gör jag också. Det är inte lätt. Där hjälper de här forumen. För jag började med det här helt själv och min tanke från början var att lån fortfarande var dåligt, men jag ville skaffa ett bolån och ha inneboende. För jag har bott i kollektiv innan när jag pluggade och jag har pluggat på folkhögskola och bott ihop med andra där. Så jag vet att det funkar.

Jag tänkte att jag skulle ta ett bolån och betala av det så fort som möjligt. Jag hade plan på att jag skulle amortera 20,000 i månaden. Som tur var så gjorde jag aldrig det. Men jag amorterade ett tag 12,000 i månaden, men det har jag minskat till 6,000. Nu investerar jag pengarna istället, vilket är mycket smartare.

Jimmys boktips

JB: Är det någon bok du vill tipsa om? Då kan vi ta både ekonomirelaterat och något helt icke-ekonomi.

JA: Jag har inte läst så mycket ekonomiprodukter. Jag läste Marcus Hernhag förra året. Det är väl inga favoritböcker, han skriver om aktier och det är inte så roligt. Jag gillade hans böcker för jag lärde mig litegrann, men jag är inte speciellt intresserad av aktier. Jag gillar George Martins böcker, som har skrivit A Song of Ice and Fire. Game of Thrones för de som inte är så insatta.

CB: Men du är singel alltså? Den uppfattningen fick jag i och med att du är med i den här Facebook-gruppen. Men om du skulle träffa någon person som du gillar, som inte delar din FIRE-uppfattning, hur skulle ni ta det då?

JA: Ja, jag får väl ta det då, om det händer.

JB: Men är det ett krav, att din partner behöver dela den här filosofin?

JA: Nej, det är det inte. Alla relationer handlar väl om att kompromissa. Om jag träffar någon som säger att om vi ska vara tillsammans så måste jag slänga ut mina inneboende så att vi kan bo ihop…

Favoritcitat och visdomsord

JB: Har du något citat eller ordspråk som du brukar återkomma till?

JA: Inte direkt citat. Jag tänker ibland på Mr Money Mustache. Jag tycker han är väldigt bra på att uttrycka sig. Han skriver väldigt roligt. Han skrev någon gång om man ska köpa ny bil. Han sa det ska man absolut inte göra. Om du har en miljon dollar, då kanske du kan köpa en ny bil, men även då så ska du inse att det är ett dumt beslut och du ska slå dig själv i ansiktet. Han uttryckte det bättre, men han skriver ofta, ”punch yourself in the face”.

JB: Jag gillar det också. Jag har läst en hel del av hans artiklar. Han pratar också mycket om indexfonder och sparande. Men är det någon speciell artikel som du kan tipsa nybörjare om?

JA: Ja, den jag länkade i mitt blogginlägg tycker jag är väldigt bra. Det handlar mycket om produktiviteten har ökat jättemycket. Det var någon undersökning de gjorde på något universitet, jag kommer inte ihåg vilket. De kollade på hur mycket produktivitet hade ökat sedan 1950. Jag tror det var så att det tog 11 timmar 2011 att producera lika mycket som tog 40 timmar 1950. Ändå har vi samma levnadsstandard i princip och vi jobbar lika länge. Det är fortfarande 8 timmar om dagen tills vi är 65 som gäller.

JB: Om du skulle ge bort en livsvisdom till ett barn eller en bästa vän, vad skulle du ge bort då?

JA: Oj, det är svårt. Det kanske är just det om tid. Pengar finns ju i världen nästan obegränsat, men tid, vi har bara 24 timmar vardera om dagen i 80-90 eller 100 år om vi har tur. Så det är tiden som verkligen är viktig. Att slösa bort den då, om man inte gillar sitt jobb, känns ju ganska dumt. Gillar man sitt jobb så är det en annan sak. Men även om man gör det så kanske man inte gillar sitt jobb om 20-30 år.

JB: Jag kan säga att jag älskar mitt jobb och allt det jag gör. Men jag har haft mer en omedveten drivkraft, att jag jobbar för att inte behöva känna efter. Man jobbar egentligen av fel anledning. Då tror jag att det som du säger är så himla viktigt, just det här att välja själv. Alltså har jag valt detta, eller har jag detta jobbet för att mina föräldrar tyckte att jag skulle bli läkare.

CB: Ja, eller för att sysselsätta mig så att jag slipper tänka. Precis, det kräver en högre medvetandegrad kring vad man vill i livet. Eller vad man vill känna och tänka, om man nu ska dra ner på det som får en att sluta tänka och känna.

FIRE som en väg till personlig frihet

JB: För det upplever jag är så himla fint med dig, att du har verkligen tänkt igenom allt det här. Det är inte snålande för snålandets skull, utan det handlar om att du har en plan, dina tankar och valfrihet eller frihet i livet. Och att få brinna för att jag vill vara i min värld och skriva de här böckerna.

CB: Ja, jag tror det här är en väldigt viktig poäng faktiskt. För de flesta kanske känner att sluta jobba kan man inte göra, för vad skulle man då göra. Alltså att man måste komma i kontakt med sig själv. För att kunna vara ledig senare och kunna göra annat som man vill. Men om man inte vet vad man vill.

JB: Jag tror det handlar om att vara autentisk och att vara äkta mot sig själv. Jag tror egentligen, förlåt, nu blev det monolog här, men jag tänker att det är svaret på varför ska jag göra det? Varför ska jag avvara något idag, för någon som har 25,000 i utgifter, varför ska jag gå ner till 15,000? Jo, för att då kan jag göra någonting i framtiden som jag inte kan göra nu.

CB: Ja, det handlar inte bara om att man är superstressad på sitt jobb. Man kanske inte gillar det ens, utan ett högre syfte eller annat syfte.

JA: Ja, även det här som du sa att folk frågar sig vad de skulle göra om de inte hade ett jobb att gå till. Jag känner jättemånga sådana. Men alla av dem ser ändå fram emot helgen, så de kanske skulle vilja jobba lite mindre. Det tror jag att de flesta vill.

JB: Jag såg en siffra, det var en god vän till oss, han såg en undersökning att 60% av alla som är på ett jobb trivs inte på det jobbet, utan hade bytt om de fick möjlighet. Att det är typ bara 10% som är engagerade. Då tror jag, eftersom jobbet ändå är så stor del av vårt liv, så tror jag att det är så viktigt att man gör något åt det. Men det kan man göra parallellt med det här med FIRE.

Sedan tror jag, som du säger, att jag vill inte ha kravet på mig att jag behöver tjäna mina pengar på mitt skrivande, utan låt mig få dela upp att detta är det jag brinner för och så tjänar jag mina pengar på något annat ställe. Och det tycker jag är så himla klokt, för vi har så mycket lärt oss att det jag gör måste vara det jag tjänar pengar på. Men du har delat upp det i två olika högar, och det är jävligt coolt.

JA: Ja, jag hoppas ju att jag kan tjäna pengar på mitt skrivande, men med FIRE så behöver jag inte det.

CB: Det kanske är en sunt när det är en kreativ grej. Du ska inte känna att nu måste du få ihop den här boken. Det kanske inte är det bästa för kreativiteten.

JA: Inte alltid. Ibland kan det vara det. Det är rätt bra att ha lite press på sig ibland.

JB: Nu har vi pratat i mer än en timme. Sjukt vad tiden går fort. Jag tycker det är helt fantastiskt Jimmy. Tack för att du ville ta dig ner från Stockholm för att vara med i podden. Tack för att du lyssnar och hoppas att detta verkligen är inspirerande och du kanske kan tänka dig att svara på lite kommentarer, och det kommer.

JA: Absolut, jag finns ju på YouTube så jag kommer nog att svara på alla kommentarer.

JB: Jag hoppas i framtiden att vi kan vara här om tre år, eller kanske till och med innan, och höra hur det har gått. Har du sagt upp dig nu och är författare på heltid.

JA: Ja, jag kommer gärna tillbaks. Det är kul.

JB: Tack så hemskt mycket.

JA: Tack själva.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Artiklar som nämns i intervjun eller som du kan gilla är:

Avsnittet Från arbetslös till nästan ekonomiskt fri om ca två år dök först upp på RikaTillsammans.

Byter ut fonden Pacific Precious mot ETFS Physical Swiss Gold

$
0
0

På grund av avgiftshöjningen och den enligt mig upplevda allmänna osäkerheten kring fonden Pacific Precious har jag tagit det ovanliga beslutet att under löpande år byta ut till mot den börshandlade fonden ETFS Physical Swiss Gold (GZUR). På Avanza finns tyvärr inget bra alternativ utan det bästa tipset är att öppna ett konto på Nordnet (annonslänk) och köpa GZUR. Vill man inte det så är Ava guld det minst sämsta alternativet i paritet med att lämna pengarna i kontanter. För större belopp (ca 45 000 kr) är BullionVault (annonslänk) ett alternativ.

I början av 2019 lade jag till 5 % guld i modellportföljerna (nybörjarportföljen och globala barnportföljen) eftersom guldet gör portföljerna bättre. Guld tenderar nämligen att stiga i över 90 % av de fall då aktier sjunker i värde. På det sättet är guldet en typ av försäkring i portföljen. Det är dessutom en klassisk rekommendation att ha mellan 5 och 10 procent i guld. Problemet med guld har dock alltid varit att få till en bra exponering.

Under de senaste åren har fonden Pacific Precious varit det bästa alternativet, men jag är inte säker på att det är det längre. Förra helgen kom det ett pressmeddelande från förvaltaren av Pacific Precious Eric Strand, som varit gäst i podden i flera avsnitt, att han lämnar fondbolaget Pacific i protest mot att de dubblerade avgiften på fonden. Så här stod det i pressmeddelandet:

– Dessvärre har nu bolaget bestämt sig för att höja förvaltningsavgifterna på mina fonder från och med 1 juni 2019, vilket är något jag inte kan acceptera eftersom det blir en dubblering av den fasta förvaltningsavgiften för investerare i fonderna. Detta överensstämmer inte med min grundläggande syn och det var inte på dessa premisser som jag startade fonderna, skriver Strand.

Placera, 1 juni 2019

Som i alla uppbrott är det förmodligen mycket känslor inblandade , eftersom fondbolaget gick ut med sina egna pressmeddelanden dagen efter som finns här och här. Jag tycker det är svårt (och onödigt) att ta ställning till vad som har hänt egentligen. Det som jag dock anser spelar mest roll för mig som sparare är följande citat i pressmeddelandet:

Det vi gör nu är att vi sätter in en förvaltare som kan förbättra fondens avkastning. Vi ska nu göra strukturella förändringar för att kunna leverera vad vi har lovat våra investerare. [..] Mattias Gromark kommer att ta över Pacific Precious förvaltning från och med i dag måndag.

Placera, 3 juni 2019

Just nu vet jag inte vad strukturella förändringar är, hur förvaltaren ställer sig till guld och marknadsläget. För mig handlar det mycket om personerna och jag känner inte till den nya förvaltaren. Eric har vi ändå byggt upp en relation till under åren och vet hur han tänker, vad hans avsikt var och hur det fungerade. Jag säger inte att fonden inte kan återkomma i portföljen, men just nu är det en osäkerhet vart fonden kommer ta vägen, hur den nya förvaltaren tänker och hur fonden kommer att riktas in. I och med meddelandet om avgiften som kom via meddelande på Avanza:

ISEC Services AB meddelar att fonden Pacific Precious A har ny förvaltningsavgift från och med den 1 juni 2019. Ny förvaltningsavgift är 1 %.

Avanza

så tänker jag att det är för mycket osäkerhet till en för hög kostnad. Dessutom är fondbestämmelserna ganska lösa vilket kan innebära att Pacific Precious inte längre kommer vara det skydd som det var ämnat som från början. Det kan absolut ändras i framtiden, men då får man ta ett nytt aktivt beslut om det. För närvarande tycker jag att det är värt överväga andra alternativ.

Två bra alternativ på Nordnet

Tyvärr finns det ingen annan ekvivalent guldfond som handlas i svenska kronor. Däremot finns några börshandlade fonder som fungerar bra. En börshandlad fond, en s.k. ETF, är en fond som handlas som en aktie. Det vill säga att du kan köpa och sälja den flera gånger om dagen om man skulle vilja samt att den kostar lite courtage, valutaväxlingsavgift och årlig avgift. Det kan hända att du behöver göra ett kunskapstest för att bli godkänd för att handla med dessa.

De två bästa alternativen enligt mig på Nordnet är (sök gärna på Nordnet på kortnamnet inom parentes):

Det är två tyska börshandlade fonder som följer guldets utveckling och de äger riktigt fysiskt guld. Det senare är viktigt eftersom vi vill att vår ”försäkring” ska fungera just som en försäkring när det blir kris. Då vill man hålla motpartsriskerna så låga som möjligt. Det är något som jag har skrivit om i följande artiklar:

Det bör dock observeras att vi får en valutarisk/valutamöjlighet i och med att dessa fonderna handlas i EUR och inte svenska kronor. De senaste månaderna hade det varit en stor fördel, men om den svenska kronan stärks så blir det följdaktligen en nackdel. Jag själv ser det inte som ett problem, men det är värt att nämna risken.

Avanza har tyvärr inget bra alternativ

Som rubriken antyder har jag tyvärr inget riktigt bra alternativ på Avanza. När jag har försökt köpa samma fonder som finns på Nordnet så har det inte gått. Jag har fått lite olika svar beroende på vem jag har pratat med. Det har hänvisats till allt från att de inte uppfyller EU-kraven (vilket de uppenbarligen gör hos Nordnet) till att Avanzas system inte är uppkopplat mot den tyska börsen och så vidare. Summa summarum är att de i alla fall inte går att köpa.

Det minst sämsta alternativet är:

Men jag gillar inte det – och kommer inte köpa det heller – eftersom det inte har någon fysisk uppbackning av guldet. Mitt råd är faktiskt att i så fall öppna ett konto på Nordnet (annonslänk) eftersom det är gratis och placera ens andel i guld i GZUR eller VZLD. Ett alternativ på Avanza kan vara att sätta pengarna i ett av deras sparkonto med en fast ränta och insättningsgaranti.

BullionVault – ett alternativ från 45 000 kr och uppåt

Jag själv har majoriteten av mina guld och silver-placeringar hos det engelska företaget BullionVault (annonslänk). Hos dem köper man den fysiska metallen i eget namn och det finns reviderade listor på att man äger det själv. Dessutom kan man få guld hemskickat i en fysisk tacka (mot en kostnad så klart) om man har 100 gram eller mer. Det vill säga att man kan ta fysisk leverans. Vissa fonder tillåter det, men först från 12,5 kg vilket för de allra flesta är totalt ogörbart.

BullionVault är extremt smidigt men det har en stor nackdel – kostnaden vid små innehav. Eftersom du äger guldet personligen så försäkrar och förvarar BullionVault det åt dig. För det tar de en minimiavgift om ca 3.50 EUR per månad. Det innebär att köper du guld för 1 000 kr så kommer du betala nästan 450 kr i förvaltningsavgift (=45 %) vilket är helt orimligt. På två år är du av med hela summan. Därför behöver man upp i högre belopp för att det ska bli lönt.

Jag tycker att gränsen går någonstans kring 45 000 kr. Då är det årliga beloppet fortfarande 450 kr, men nu motsvarar det bara ca 1 procent av det totala beloppet. Det är fortfarande högt, men det är betydligt bättre än de flesta andra alternativ, framförallt utifrån ett trygghetsperspektiv.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kan du även uppskatta följande:

Få uppdateringar via nyhetsbrevet

Vi skickar ut vårt nyhetsbrev ca en gång i månaden och det innehåller de viktigaste artiklarna, tipsen och uppdateringarna som i det här fallet. Det är självklart kostnadsfritt och du kan avprenumerera när du vill:

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Eric gästar bloggen och podden

Inom kort kommer Eric Strand tillbaka och gästar podden och då är det här naturligtvis något som vi kommer att ta upp. Om du har frågor till honom får du gärna skriva dem i kommentarerna. Självklart går det bra att skriva även andra frågor. :-)

Avsnittet Byter ut fonden Pacific Precious mot ETFS Physical Swiss Gold dök först upp på RikaTillsammans.

RikaTillsammans-portföljen – ett sparande som alltid ska gå plus

$
0
0

Syftet med RikaTillsammans-portföljen är att alltid gå plus och skydda dina pengar mot förlust. Något som den har lyckats väldigt bra med. Sedan 1978 har den bara gått back fem gånger. De senaste 20 åren, har den som mest gått back med 2,98 procent, trots en IT-bubbla och en finanskris med förluster på -40 % till – 80 %. Fokus är en bra avkastning till en låg risk, skydda och bevara dina pengar, ge dig sinnesro, lugn och en trygghet. Dina pengar kommer att må bra oavsett vad som händer på marknaden. Sedan 2014 har min variant gått +40 % till en betydligt lägre risk än en aktieportfölj och tillhör de bästa 10 % av portföljerna hos Nordnet.

RikaTillsammans-portföljen är faktiskt den portfölj som jag har haft mina pengar i längst. Jag började spara i RikaTillsammans-portföljen för många år sedan när jag blev rekommenderad boken ”Fail-Safe-investing” av Harry Browne. I boken, som är väldigt läsvärd än idag trots att den är 20 år gammal, argumenterar han för att alla borde ha ett sparande som gör dem finansiellt trygga oavsett vad framtiden för med sig. Föga förvånande tilltalade det mig som inte gillar risk. Särskilt eftersom den var en bra lösning på mitt problem att balansera risk och avkastning.

Ett misstag som jag har gjort, fortfarande gör till viss del och ser andra göra är att ligga fel i risk. Majoriteten av alla jag träffar har antingen alldeles för lite risk eller alldeles för mycket risk. Båda är lika fel. Om man har för lite risk (t.ex. pengar på bankkontot), riskerar man en situation där pengarna ta slut och inte räcka till. Det går inte att spara ihop alla de pengar som behövs för t.ex. en pension utan att investera dem, få avkastning på dem och utnyttja ränta-på-ränta-principen. Extra svårt blir det när man dessutom blir motarbetad av inflationen som urholkar värdet på pengarna (ca 30 % på 20 år).

Det andra misstaget som ofta förekommer hos dem som sparar i t.ex. aktier är att man har för hög risk. Risken man löper är att man förlorar de pengar man har tjänat och får samma resultat som den som inte sparat – pengarna tar slut och räcker inte till. Många jag pratar med säger att de har spridit riskerna eftersom de har olika aktier eller olika aktiefonder. Problemet är att hur olika aktier och aktiefonder än man väljer, så har man inte diversifierat på riktigt. Alla pengarna är ju fortfarande utsatta för ”aktierisken”.

En portfölj man inte behöver oroa sig över

Forskningen är tydlig med att det som ger mest pengar över tid är att spara i aktier. RikaTillsammans-portföljen är inget magiskt undantag, det är en portfölj som över tid kommer att gå sämre än en global barnportfölj med 90 procent aktier. Problemet med vinstmaximering och en total exponering mot aktier är att lika mycket som de kan öka i värde, lika mycket kan de falla. Det är inte ovanligt att en aktieportfölj kan och bör tappa hälften av sitt värde minst två gånger under en 15 års period.

Mängder av studier och empiri har gång på gång visat att i dessa nedgångar freakar småspararna ut och säljer av sina tillgångar. De upplever aldrig den där vinstmaximeringen som de bestämde sig för i goda tider. Ett fantastiskt exempel är fonden Magellan som mellan 1977-1990 var en av världens bästa och största fonder under ledning av legenden Peter Lynch. Under 13 år ökade värdet från 1 000 kr till 27 000 kr – en ökning på 2 700 %. Ändå lyckades den genomsnittlige småspararen förlora pengar. Hur lyckas man förlora pengar i något som ökar med 27 gånger i värde på 13 år om det inte är för känslomässigt irrationellt beteende (läs: freaka ut)?

Harry Browne identifierade det här problemet redan för 50 år sedan. Hans lösning var en portfölj som skulle skydda mot de stora förlusterna samtidigt som den gav en bra avkastning. Han kallade sin portfölj för ”Permanent portföljen” för att det var just en portfölj man skulle kunna ha permanent. Det var en portfölj som man skulle sätta upp i ett engångsjobb och sedan kunna glömma bort. Den skulle prestera oavsett vad som händer på marknaden. Hans åsikt var att man inte skulle behöva oroa sig för sitt sparande och sin portfölj. Så här mer än 40 år senare så har den bestått tidens tand väldigt väl som artikeln kommer visa.

Ett komplement och inte en ersättning

Innan vi går in på detaljerna kring Permanent Portföljen och min variant av den i form av RikaTillsammans-portföljen, är det viktigt att påpeka att den är ett komplement. Jag ser den inte som en ersättning för nybörjarportföljen eller globala barnportföljen som jag skrev om i avsnitt 99 ”Kom igång med ditt sparande”. Det bör fortfarande vara basen i ditt sparande eftersom det har mest solid vetenskaplig och historisk grund.

Det är dessutom ett betydligt enklare sparande att komma igång med än RikaTillsammans-portföljen. De portföljerna kan du bokstavligen starta på 15 minuter med ett par klick hos en fondrobot som t.ex. Lysa. Att sätta ihop RikaTillsammans-portföljen är något mer komplicerat och kräver en större förståelse för vad och varför man gör något. Det är därför jag rekommenderar att se det här mer som en inspiration och en möjlighet att överväga, snarare än en uppmaning att ”göra så här” som i avsnitt #99.

En annan försvårande faktor är att det i Sverige inte riktigt är möjligt att sätta ihop en ren Permanent Portfölj hundra procent enligt teorin. Vi har nämligen inte tillgång till alla de fonder som krävs. Vissa finns helt enkelt inte och andra kommer vi inte åt på grund av lagstiftning eller de helt enkelt inte erbjuds. RikaTillsammans-portföljen är helt enkelt min personliga implementation och sätt att hamna så nära teorin som möjligt.

Särskilt när det gäller det här avsnittet är det viktigt att vara medveten om att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Bara för att portföljen har gått bra historiskt betyder inte att den kommer att göra det igen. Även om portföljen har skyddat extremt bra under mer än 40 år så kan du förlora pengar i den, i värsta fall alla pengarna, precis som i alla investeringar. Artikeln är inte finansiell rådgivning utan ska ses som allmän information, inspiration och jag rekommenderar att läsa böckerna i litteraturlistan i slutet av artikeln. Mer info finns i villkoren.

Lycka till med ditt sparande!
Jan och Caroline

PS. Det här är en komplett ombearbetning av 2014-års artikel per den 17 juni 2019. DS.

Sammanfattning av RikaTillsammans-portföljen

Nedan följer artikelns viktigaste punkter:

RikaTillsammans-portföljen maximerar inte avkastningen
För att vara supertydlig, det här är inte en portfölj som ska maximera avkastningen. Tvärtom är det här en portfölj som ska minimera risken för förlust. Målet är att portföljen ska gå plus varje år. Det kan den göra på bekostnad av att avkastningen över tid inte blir lika hög som för en ren aktieportfölj. Å andra sidan bygger teorin om en ren aktieportfölj på det ibland felaktiga antagandet om att man har den psykiska styrkan att sitta genom en nedgång på upp till -50 procent. 
Diversifiering – när det inte fungerar
De vanligaste misstagen som småsparare gör när det gäller diversifiering (=sprida riskerna) är att man tror att man är diversifierad när man inte är det egentligen. Man har för mycket risk i samma tillgångsklass eller har tillgångarna i portföljen exponerade för samma typ av risk. Ett annat vanligt misstag är att man bygger sin diversifiering på felaktiga antaganden om korrelation då dessa ändras kontinuerligt. Slutligen är det väldigt vanligt att man inte har några reala tillgångar såsom guld, fastigheter eller råvaror i sin portfölj. Även kontanter och korta räntefonder saknas ofta.
Få professionella förvaltare av institutionellt kapital har mer än 50 % aktier
Min upplevelse är att de flesta småsparar har i princip bara aktier i sitt sparande. Det är en intressant kontrast mot professionella förvaltare för t.ex. Nobelstiftelsen, Harvard och andra som sällan har mer än 50 procent aktier i sina portföljer. En bra fråga att ställa sig är: hur kommer det sig?
Alla ekonomiska klimat kan beskrivas i form av tillväxt/recession och inflation/deflation
Precis som väder kan beskrivas i form av varmt/kallt och torrt/fuktigt kan man beskriva de flesta ekonomiska klimat i form av tillväxt/recession och inflation/deflation. Tillväxt är när ekonomin växer, recession är när ekonomin krymper, i inflation minskar pengar i värde och under deflation ökar de i värde. 
Fyra ekonomiska klimat + fyra tillgångsslag = briljant diversifiering
Kombinerar man dessa fyra kombinationer av ekonomiska klimat med de fyra tillgångsslagen – aktier, korta räntefonder, långa räntefonder och guld – får man en riktigt bra diversifiering. I tillväxt när företagens vinster ökar går aktier bäst, i recession går korta räntefonder minst sämst, i inflation mår guldet riktigt bra och i deflationsscenario går långa räntefonder väldigt bra. Genom att kombinera dessa fyra tillgångsslag, 25 % procent i varje del, får man en stabil, simpel och säker portfölj.  
De viktigaste egenskaperna
Portföljen ska med stor sannolikhet (1 år: ca 83 %, 5 år, 99 %, 10 år: 99,99 %) ge en positiv avkastning varje år. Sedan 1978 har den bara gått back 5 år. Den största nedgången de senaste 41 åren har varit -5 % (1981). Under IT-bubblan gick portföljen plus och under finanskrisen backade den bara med -2.0 % mot det breda börsindexets -37 %. Sedan hösten 2014 har min variant gått +43 procent enligt Shareville (annonslänk).

Jag tycker att Harry Browne även sammanfattade det väl med sina egna ord:

”You don’t need a money manager. Investing is complicated and difficult only if you’re trying to speculate and beat the market. To keep what you have requires only a simple understanding of the basics of investing. You can set up a worry-proof portfolio for yourself in one day—and thereafter you need only one day a year to monitor it.”

Harry Browne

Det går helt i linje med mina egna tankar om att automatisera saker och göra jobbet en gång medan man får betalt många gånger.

Lyssna eller titta på avsnittet om RikaTillsammans-portföljen

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning av videon och poddavsnittet:

  • 00:05:57 – Sammanfattning av hela avsnittet
  • 00:13:33 – Harry Brownes sammanfattning
  • 00:14:59 – Omvärldsspaning om att proffsen har sällan mycket aktier
  • 00:19:35 – Förvaltarna för Yales & Harvards stiftelser har bara 50 % aktier
  • 00:21:33 – Diversifiering – när det inte fungerar
  • 00:27:32 – Harry Browne – pappan till Permanent Portfolio
  • 00:28:51 – Introduktion till Permanent portföljen
  • 00:32:06 – RikaTillsammans-portföljens tillgångsslag
  • 00:32:41 – Tre portföljkrav: Safety
  • 00:33:10 – Fyra ekonomiska klimat
  • 00:33:49 – Förenklad ekonomisk cykel
  • 00:38:47 – Tillväxt – ett klimat där aktier mår bra
  • 00:40:33 – Recession – ett klimat för korta räntefonder och kontanter
  • 00:43:24 – Inflation – ett klimat där guld mår bäst
  • 00:45:37 – Deflation – ett klimat för långa räntefonder
  • 00:47:34 – Fyra klimat + fyra tillgångsslag = bra diversifiering
  • 00:49:29 – Harry Browne sammanfattar ”Safety”
  • 00:50:51 – Tre portföljkrav: Stability
  • 00:52:13 – Hur har dett gått sedan 1978?
  • 00:58:51 – Följ RikaTillsammans-portföljen på Shareville
  • 01:00:04 – Simulering av portföljen: hur ska den bete sig?
  • 01:04:43 – Tre portföljkrav: Simplicity
  • 01:04:59 – Fonder som går bra vid tillväxt (aktier)
  • 01:05:50 – Fonder som går bra vid recession (korta räntefonder)
  • 01:06:55 – Fonder som trivs i inflation (guld)
  • 01:08:19 – Fonder som går bra i deflation (långa räntefonder)
  • 01:11:02 – Avslutande kommentarer
  • 01:14:14 – Överkurs: belåning av RikaTillsammans-portföljen

Precis som vanligt matchar tiderna bättre med videon än med poddavsnittet på grund av efterbearbetning och klippning.

Min spaning om höga aktieexponeringar

Ett faktum som har fascinerat mig de senaste fem åren är alla dessa rekommendationer kring höga exponeringar mot aktier och aktiefonder. Min upplevelse är att intresse för ekonomi och sparande är väldigt högt, vilket märks i trender kring sparande i utdelningsaktier, intresse för FIRE, fondrobotar, antal börsintroduktioner och så vidare. Jag tror att det hänger ihop med att vi har haft flera års konstant uppgång, till och med rekylen hösten 2018 är bortglömd eftersom allt är återhämtat.

Det fascinerar mig att i princip varje gång jag rekommenderar räntefonder kommer protester. Det enda ”rätta” är att man ska ha 100 procent aktier. Då pratar vi inte ens om breda globala indexfonder med tusentals kvalitativa bolag, utan om enskilda bolag på den svenska börsen. Motiveringarna är alltid samma, räntefonder ger ingen avkastning, räntan ska gå upp (något som är dåligt för räntefonder), det är dåligt i ett långsiktigt perspektiv och det är tråkigt. Att räntefonder överpresterade mot svenska börsen under 2018 är det få som tänker på.

Det stämmer att aktier är det tillgångsslag som presterar absolut bäst över tid. Ska man tjäna mest pengar då är det 100 procent aktier som gäller. Ingen tvekan. Men det förutsätter en psykisk styrka som de flesta inte har men tror att de besitter. Många har en övertro på sin egen förmåga och risktolerans. Det är precis samma sak som i den svenska studien som konstaterade mer än 80 % av alla bilförare anser sig köra bättre än genomsnittet. Uppenbarligen saknar minst var tredje bilförare självinsikt om sin egen förmåga.

Institutionella förvaltare har sällan mer än 50 % aktier

Särskilt intressant blir det här i jämförelse med professionella förvaltare av t.ex. institutionellt kapital. Då menar jag inte fondförvaltare som förvaltar en enskild aktiefond med 100 procent aktier. Jag tänker snarare på t.ex. förvaltare av pensionsfonder, stiftelser såsom Nobelstiftelsen eller norska oljefonden och förmögna familjer. Det vill säga de som tar helhetsansvar för en stor påse pengar. Det är nämligen den bästa jämförelsen med oss småsparare, för vi tar båda hand om en egen påse pengar.

Undersöker man dessa förvaltares fördelning av pengar mellan olika tillgångsslag, där aktier bara är ett av många, så är det få som har en större aktieexponering än 50 procent. Nedan följer en tabell som visar tillgångsallokeringen mellan de tre stora tillgångsklasserna aktier, räntor och reala tillgångar. Reala tillgångar i det här fallet avser t.ex. guld, fastigheter, mark, råvaror och andra fysiska tillgångar.

  Marc Faber Jared Dillian Mohamed
El-Erian
Rob Arnott Larry Swedroe Nobel stiftelsen David Swensen Norska
oljefonden
Ray Dalio
Aktier 25 % 30 % 51 % 30 % 30 % 50 % 50 % 62,5 % 30 %
Räntor 25 % 55 % 17 % 40 % 35 % 18 % 30 % 30,5 % 55 %
Realt 50 % 15 % 32 % 30 % 35 % 32 % 20 % 7 % 15 %

Det här är en väldig spännande kontrast mot oss småsparare som ofta ligger på 100 procent aktier. Jag tycker det kan vara värt och ställa sig frågan:

Kan det vara som så att dessa full-blodsproffs vet något som inte jag vet?

Viktigare att bevara än maximera kapitalet

Jag tror att skillnaden handlar om en kombination av faktorer. Den första är att deras uppdragsgivare – som t.ex. Nobelstiftelsen – sällan har som mål att vinstmaximera. Det är snarare som så att man vill ha en god avkastning samtidigt som man vill undvika stora rörelser och risker i kapitalet. Man vill absolut inte se sin portfölj explodera och bli värdelös. Det skulle nämligen ofta ha grava konsekvenser för verksamheten – t.ex. tänk att inte kunna finansiera Nobelpriset.

Jag tycker inte likheten med oss småsparare är långsökt. Det är bara att tänka pension – tänk att inte kunna gå i pension för att ditt sparande har förlorat 50+ % av sitt värde. Under IT-bubblan föll t.ex. teknikaktierna (NASDAQ) med -78 %. Mellan toppen 1929 och botten 1931 föll aktier med nästan -90 %. Under finanskrisen såg vi nedgångar på -40 % och så vidare. Då pratar jag dessutom om breda index med många bolag. Det finns många aktier som fallit med mer än så och till med gått i konkurs där aktierna blivit värdelösa.

Det bästa och viktigaste sättet att bevara sitt kapital på är att sprida riskerna och inte lägga alla äggen i samma korg. Det vill säga det som man kallar för diversifiering.

Diversifiering – sprida äggen i olika korgar på riktigt

Det stora problemet som jag ser med diversifiering är att det är svårt och att det finns många olika nivåer. Det flesta förstår att endast äga en enda aktier är dumt utifrån ett riskperspektiv. Vi lär oss snabbt att man ska ha flera aktier för att minska risken. Ändå har en, inte obetydlig andel av Avanzas sparare, bara 1-3 aktier. Så här skrev Avanza på sin blogg vid ett tillfälle:

[..] faktum är att vi i Sverige inte bemödar oss att sprida på risken. Det är lite grann som att enbart köpa en enda pralin i godispåsen med en fyllning man aldrig testat. De flesta har bättre risktänk vid lösviktsdisken på fredagskvällen än i sitt sparande. I snitt har vi 3,9 aktier i portföljen medan varannan blott nöjer sig med en enda aktie. Det är en mycket onödig risk som är enkel att minska… genom att sprida på risken.

Avanza Bloggen, 24 april 2019

Det är i min värld, ursäkta uttrycket, helt sjukt. Man brukar säga att bolagsrisken försvinner först vid 10-15 bolag och Aktiespararna rekommenderar minst 5-6 olika branscher. Att bara äga 1-3 aktier är som att sitta med dynamit där stubinen är tänd. Det är en olycka som bara väntar på att hända.

Jag tycker det är så dumt, eftersom det är ett problem som man helt undviker genom att välja en indexfond. Då eliminerar man alla företags-, lands- och branschrisker och har bara kvar marknadsrisken. Men även om man väljer en indexfond eller följer rekommendationerna så är man inte diversifierad på riktigt. För om det kommer en börskrasch då spelar det ingen roll, eftersom alla aktier faller. Man har helt enkelt för mycket risk i en enda tillgångsklass – i det här fallet aktier.

Vanliga misstag vid diversifiering

Tyvärr finns det fler misstag att göra än att bara ha för mycket risk i samma tillgångsklass och att tro att man är diversifierad när man inte är det. Det tredje misstaget är att alla tillgångarna i portföljen är exponerade för samma typ av risk. Ett dagsaktuellt exempel är risken i högräntefonder. Eftersom räntorna är låga ger de flesta räntefonder i princip ingen avkastning. För att få någon avkastning överhuvudtaget har många sparare därför sökt sig till högräntefonder (eng. high-yield).

Problemet med att välja dessa fonder är att de lider av samma risk-exponering som aktier. Räntefonder bygger nämligen på att man lånar ut pengar till andra parter. För att få en hög ränta som möjligt på sina utlånade pengar behöver man låna ut pengarna till de som inte får lån till en låg ränta. Precis samma princip som att den som kan få bolån sällan tar ett SMS-lån. Det betyder att högräntefonderna idag lånar ut till de företag med högst risk. I en allmän nedgång är det dessa bolag som med stor sannolikhet kommer att få svårast att betala tillbaka på sina lån.

Även om det finns säkerheter så är jag ganska säker på att när vi får se en nedgång i aktier så kommer vi även få en nedgång i högräntefonderna. Det betyder att en diversifiering mellan aktier och högräntefonder är minimal. Trots att det vid en initial anblick kan se ut som man är diversifierad med både räntor och aktier. En variant på det här misstaget är att man har en strategi som bygger på felaktiga antaganden om korrelation mellan tillgångar.

Korrelation kan man enklast tänka på som svaret på frågan hur två olika tillgångar hänger ihop. Det mäts i form av en siffra mellan -1 och 1, där 0 är ingen korrelation alls, -1 är fullständig motsatt korrelation och 1 är fullständig samvariation. Det betyder att hade man ägt två tillgångar och som har korrelationen -1 så hade man inte haft någon rörelse alls. De hade ”tagit ut” varandra. En korrelation på 0 betyder att det finns inget samband mellan rörelserna överhuvudtaget.

För att illustrera misstaget med ett exempel kan vi titta på korrelationen mellan aktier i amerikanska storbolag och aktier i storbolag utanför USA. I perioden 1995 till 2000 var korrelationen 0,69. Mellan IT-bubblan och finanskrisen (2001-2007) ökade korrelationen till 0,85. Mellan 2008 och 2015 ökade den ännu mer till 0.91. Det är väldigt tydligt att korrelationen har ökat och med det har vinsterna med diversifiering minskat. En parentes – korrelation mellan tillgångar är det som fondroboten Better Wealth bygger sin affärsidé på.

Det sista misstaget är att man saknar antingen kontanter (korta räntefonder) eller reala tillgångar i sitt sparande. Med reala tillgångar i det här fallet avses t.ex. guld, fastigheter eller råvaror.

Harry Browne – pappan till Permanent Portföljen

Harry Browne som levde mellan 1933 och 2006 var en finansiell rådgivare, författare och faktiskt även presidentkandidat för det libertianska partiet. Jag har läst flera av hans böcker och gillar dem eftersom han tänkte själv och resonerade mycket kring frågor om frihet och individen. Han adresserade framför frihet, sparande och diversifiering där han skrev bland annat:

For the money you need to take care of you for the rest of your life, set up a simple, balanced, diversified portfolio. I call this a “Permanent Portfolio” because once you set it up, you never need to rearrange the investment mix— even if your outlook for the future changes.

The portfolio should assure that your wealth will survive any event — including an event that would be devastating to any individual element within the portfolio… It isn’t difficult or complicated to have such a portfolio this safe. You can achieve a great deal of diversification with a surprisingly simple portfolio.

Harry Browne

Hans förslag på en diversifierad portfölj var förvånansvärt enkelt. Den skulle bestå till lika delar av aktier, korta räntefonder, långa räntefonder och guld.

Komponenterna i Permanent Portföljen: 25 % aktier, 25 % korta räntor, 25 % långa räntor och 25 % guld.
Komponenterna i Permanent Portföljen: 25 % aktier, 25 % korta räntor, 25 % långa räntor och 25 % guld.

Likt mig tyckte han att det var viktigt att ha en portfölj som inte krävde konstant tillsyn. Den skulle fungera även om framtidsutsikterna ändrades så att man inte skulle behöva förutspå framtiden. Det skulle helt enkelt vara en portfölj som var trygg:

It should protect you against every possible economic future. You should profit during times of normal prosperity, but you also should be safe (and perhaps even profit) during bad times—inflation, recession, or even depression.

Ett krav på portföljen var att den skulle fungera oavsett vad som hände i framtiden. Den skulle ha möjligheten att gå plus både i goda och dåliga tider.

Fyra ekonomiska klimat och den ekonomiska cykeln

De flesta av oss känner till att vädret kan bestå av en i princip oändlig mängd olika kombinationer. Bryter man dock ner vädret i olika komponenter så kan man säga att alla väder egentligen består av samma grundläggande komponenter. Alla väder är en kombination av att det antingen är varmt eller kallt samtidigt som det är torrt eller fuktigt.

På ett liknande sätt kan man bryta ner alla ekonomiska klimat i liknande grundläggande delar. Alla olika ekonomiska lägen är antingen en kombination av tillväxt eller recession samtidigt som det är inflation eller deflation. Dessa tenderar dessutom att röra sig i olika så kallade ekonomiska cykler. Nedan följer en förenklad bild av en sådan ekonomisk cykel bestående av tillväxt, recession, inflation och deflation.

En förenklad ekonomisk cykel med tillväxt, recession, inflation och deflation.
En förenklad ekonomisk cykel med tillväxt, recession, inflation och deflation.

Den ekonomiska cykeln börjar i ett neutral läge och vi har en tillväxt. Under tillväxten går företagen bra, efterfrågan på varor och tjänster är hög och det skapas ett positivt produktionsgap. Det innebär att efterfrågan på varor och tjänster är större än tillgången vilket leder till att folk är villiga att betala mer. Prishöjningarna gör att löntagarna kräver högre lön och så är inflationsspiralen igång.

Om priserna fortsätter öka kommer folk inte ha råd att konsumera lika mycket, företagen kommer inte få ihop sin ekonomi, lagren ökar och tillväxten saktar ner. Det i sin tur leder till en recession med en högre arbetslöshet eftersom företagen t.ex. kommer hellre sälja av lagervaror än producera nya. I dessa lägen uppstår dessutom ofta deflation som är motsatsen till inflation där t.ex. priset på varor sjunker. Efter ett tag kommer man ha sålt av sina lager och balanserat sig till den nya nivån av efterfrågan. Eftersom arbetslösheten är hög är folk villiga att acceptera lägre löner och företagen kan bli lönsamma igen. Det i sin tur leder till en ny tillväxtfas.

Ovan är naturligtvis väldigt förenklat, men förhoppningsvis inte långt från sanningen. Situationen som vi har nu i världen, som gör det mer komplext, är t.ex. att politiker och centralbanker försöker manipulera cykeln så att vi ska undvika recessionerna som är smärtsamma. Grundtanken är att man i tillväxtperioder ska höja räntan för att kyla av ekonomin genom att göra det svårare för företag och privatpersoner att låna pengar till konsumtion och investeringar såsom t.ex. nya maskiner och personal. På det sättet kapar man av toppen för att kunna sänka räntan vid recession för att stimulera investeringar och konsumtion när det är som mörkast.

Det som jag och många med mig upplever just nu är att vi har extremt låga räntor, trots att vi inte befinner oss i en recessionsfas. Det betyder att när väl recessionen kommer, då är all ammunition redan uppanvänd. Många hävdar att det är annorlunda nu, men det är något jag är högst skeptisk till.

Fyra klimat + fyra tillgångsslag = bra diversifiering

Harry Brownes tes var att man skulle ha en portfölj som bestod av ingredienser som mådde bra i alla dessa olika kombinationer av klimat.

Tillväxt – perioden då aktier och räntor går bra
Perioder av tillväxt karakteriseras ofta av en ökande produktivitet och därmed ökande vinster. Arbetslösheten är låg och många gånger dessutom minskande. Det är enkelt att få lån och räntorna är stabila. Humöret är på topp och optimismen är utbredd.
Eftersom företagen går bra och visar höga och ökande vinster går följdaktligen även aktier bra i perioder av tillväxt. Även räntor går bra eftersom räntorna är stabila, företagen har gott om pengar att betala räntor på sina lån (till räntefonderna). 
Recession – perioden då korta räntefonder går minst sämst
I recession är det mesta ganska deppigt. Den ekonomiska aktiviteten är låg. Det är svårt att få lån eftersom de som lånar ut pengar är skeptiska till företagen och deras framtid. Lån till privatpersoner är inte heller attraktivt eftersom man inte vet om de kommer få behålla jobbet och därmed kunna betala sina räntor. Företagen varslar och säger upp folk och arbetslösheten är ökande. Det i sin tur leder till lägre konsumtion, lägre vinster och en allmän negativ stämning.
I dessa perioder går i princip inga investeringar bra. Det som går minst sämst är pengar på bankkontot och korta räntefonder. 
Inflation – perioden då guld och reala tillgångar går bäst
Perioder av hög inflation kännetecknas av stigande priser och att det är för mycket pengar i cirkulation. Eftersom inflation gör pengar mindre värda försöker långivare kompensera med högre räntor. Värdet på besparingar urholkas. Inflationen leder också till att du idag inte kan köpa lika mycket för dina pengar som du gjorde igår. I extremfallen med hyperinflation (Venezuela idag eller Tyskland på 30-talet) kan pengarna bli helt och hållet värdelösa. 
I dessa perioder går reala tillgångar såsom guld, fastigheter, mark och råvaror bäst. Det är nämligen bättre att äga en ”sak” än att äga papperspengar. Aktier kan ibland se ut att gå bra i tider av inflation eftersom de kan öka priset på sina varor (tänk Coca-Cola-burkar som blir dyrare) men det är sällan att de går bättre än att de håller jämn takt med inflationen.
Deflation – perioden då långa räntefonder ger mest avkastning
Perioder av deflation kännetecknas av fallande priser, hög arbetslöshet och minskande vinster. Eftersom deflation är motsatsen till inflation innebär det att värdet på pengar och besparingar ökar. Konsumtionen minskar ofta eftersom det är mer lönsamt att vänta med att konsumera eftersom du får mer för dina pengar imorgon än idag. 
I dessa perioder går långa räntefonder absolut bäst eftersom det är lån till andra. Man tjänar inte bara pengar på räntan på lånet, utan man tjänar dessutom på att själva lånet blir mer värt. Även guld kan gå bra i dessa perioder. 

Så här skriver Harry Browne själv om de fyra klimaten och de fyra olika tillgångsslagen:

”The portfolio’s safety is assured by the contrasting qualities of the four investments — which ensure that any event that damages one investment should be good for one or more of the others. And no investment, even at its worst, can devastate the portfolio — no matter what surprises lurk around the corner — because no investment has more than 25% of your capital.” 

Harry Browne

Det vill säga att genom att ha fyra tillgångsslag som mår bra i olika perioder kommer vi få en portfölj som går betydligt mer jämnt än om den bara hade ett av dem. Dessutom riskerar vi som mest 25 % av vårt kapital i ett enda tillgångsslag.

Portföljen ska ha en stabil och jämn avkastning

Tittar man på korrelationerna mellan tillgångsslagen så såg den ut som följer på rullande 60 månaders basis mellan december 2004 och maj 2019 så ser de ut som följer. Jag har använt amerikansk data eftersom svensk motsvarande data inte finns tillgänglig.

Tabell 2. Korrelation mellan de olika tillgångsslagen mellan 2004 och 2019.
  Aktier Långa räntor Korta räntor Guld
Aktier -0,32 -0,05 0,03
Långa räntor -0,32 0 0,18
Korta räntor -0,05 0 0,09
Guld 0,03 0,18 0,09

De är väldigt låga vilket är precis det som vi vill uppnå. Ju närmare noll desto bättre diversifiering och stabilitet. Harry Browne skrev om kravet på en stabilitet på följande sätt:

Whatever economic climate arrives, the portfolio’s performance should be so steady that you won’t wonder whether the portfolio needs to be changed. Even in the worst possible circumstances, the portfolio’s value should drop no more than slightly—so that you won’t panic and abandon it. This stability also permits you to turn your attention away from your investments, confident that your portfolio will protect you in any circumstance.

Harry Browne

Det vill säga att även under de värsta tänkbara förhållande ska portföljen inte tappa mer än väldigt lite i värde. En av de sakerna som jag gillar mest med portföljen är att den inte är ny. Harry skrev om den redan på 80-talet vilket gör att den har fått många möjligheter att visa vad den går för. I nedanstående graf har jag ritat ut både portföljen och dess komponenter. Eftersom det inte finns någon svensk motsvarighet har gått på amerikansk data eftersom de siffrorna som jag har kunnat få tag på.

Utvecklingen av RikaTillsammans-portföljen och dess komponenter mellan 1978-2019.
Utvecklingen av RikaTillsammans-portföljen och dess komponenter mellan 1978-2019.

Grafen visar tydligt hur aktier helt klart har presterat bäst. Inget av de andra tillgångsslagen är ens nära. Kontanter har presterat sämst, tätt följt av guldet. Kombinationen av komponenterna, själva portföljen, har gått mitt i mellan. Det här understryker det jag skrev i början. RikaTillsammans-portföljen är INTE en portfölj för att försöka maximera vinsten. Vill du tjäna mest pengar, då ska du ha en ren aktieportfölj.

Portföljen har levererat en stabil avkastning

Syftet med den här portföljen är snarare att den inte ska gå back och om den mot förmodan gör det, då ska nedgången vara liten. Låt oss titta på hur det ser ut:

RikaTillsammans-portföljen 1978-2019 med IT-bubblan och finanskrisen detaljerad.
RikaTillsammans-portföljen 1978-2019 med IT-bubblan och finanskrisen detaljerad.

När det breda aktieindexet gick ner med över -40 procent under IT-bubblan mellan 2000 och 2002 gick Permanent portföljen upp med nästan +9 procent. Då ska man dessutom komma ihåg att de flesta ägde ju inte en indexfond (de fanns knappt då) och ”bara” upplevde en nedgång på -40 procent. De flesta ägde ju IT-aktier. Nasdag-indexet som mäter teknikbolagen föll under den perioden med -78 %. Det betyder att RikaTillsammans-portföljen i det sammanhanget överpresterade med nästan 86 procent(!). Under finanskrisen 2008, när den amerikanska börsen föll med -37 %, föll portföljen bara med -2 %. Enormt bra resultat enligt mig.

Tittar vi dessutom på en kortare, men ändå lång tidsserie, om 20 år, det vill säga från 1998 till maj 2019, så ser utvecklingen ut som följer.

RikaTillsammans-portföljen och dess komponenters utveckling mellan 1998 och maj 2019.
RikaTillsammans-portföljen och dess komponenters utveckling mellan 1998 och maj 2019.

Här syns det tydligt hur tillgångarna inte är särskilt korrelerade. Under perioden 2005 till 2011 steg guldet kraftigt, samtidigt som aktier gick sämre. Precis som tidigare gick kontanter sämst och aktier bäst (marginellt bättre än guld). Portföljen är återigen det ljusblå strecket i mitten som går som genomsnittet av de fyra tillgångarna. Den har få toppar eller bottnar och är väldigt jämnt. Något som ger en bra nattsömn.

Tittar vi slutligen på den senaste 10 års perioden, då ser det ut som följer:

RikaTillsammans-portföljen och dess komponenters utveckling mellan 2008 och maj 2019.
RikaTillsammans-portföljen och dess komponenters utveckling mellan 2008 och maj 2019.

Precis samma mönster återkommer. I det här fallet har aktier gått bäst, tätt följt av långa räntor, guld och kontanter. Själva portföljen ligger återigen mitt mellan alla fyra tillgångsklasserna.

Faktisk utveckling sedan oktober 2014

Min variant av Permanent-portföljen har jag kört i många år. När Nordnet lanserade sin tjänst Shareville hösten 2014 satte jag upp den där. Tack vare Shareville kan du som läsare se och följa den faktiska utvecklingen med riktiga pengar. Du får mer än gärna göra som mer än 11 000 personer och följa portföljen genom min sponsrade länk för Shareville (annonslänk). Det är självklart kostnadsfritt, både att bli kund på Nordnet (annonslänk) som behövs och att följa portföljen.

Utvecklingen per 190616 var +42,49 procent, vilket motsvarar ca 7 procent i årsmedelavkastning. Notera gärna även hur jämn kurvan är jämfört med OMX30 (=Stockholmsbörsens 30 största bolag). Nu tycker jag att jämförelsen med OMX30 haltar och är orättvis eftersom vi jämför väldigt äpplen med päron. Det är en 100 procent aktier jämförelse samtidigt som min portfölj bara har 25 % aktier. Trots det har RikaTillsammans-portföljen slagit Stockholmsbörsen (och alla som har fonden Avanza Zero) med hästlängder OCH dessutom med en betydligt lägre risk (=mindre svängningar).

Portföljen har för närvarande även 3 stjärnor, vilket betyder att den tillhör de 10 bästa procenten av portföljer hos Nordnet. Det ska dock noteras antalet stjärnor varierar eftersom Nordnet har ett – enligt mig – märkligt sätt att bedöma portföljerna. De tittar nämligen bara på de tre senaste månaderna och belönar kortsiktiga vinster på bekostnad av långsiktig stabil utveckling. Men det är ett klagomål för ett annat avsnitt. Oavsett vilket – målet med portföljen är inte att ge bäst avkastning oavsett vilket. Men att den dessutom kan prestera visar på dess styrka (och tyvärr hur dålig portföljsammansättning de flesta småsparare har).

Simulering av RikaTillsammans-portföljen

Precis som med mina andra portföljer har jag lagt en hel del tid på portfölj-simuleringar. Jag har tagit så lång historik jag har kunnat och sedan har jag låtit datorn göra simuleringar av 10 000 tioårsperioder med 100 000 kr i startbelopp och 1000 kr i månadssparande. Även om historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning ger det en indikation om vad vi statistiskt kan förvänta oss av portföljen. Nedanstående tre bilder visar utfallen av simuleringarna:

Jag ska vara helt ärlig. När jag gjorde simuleringarna första gången så trodde jag att jag hade gjort fel. Framförallt så upplever jag att den förväntade avkastningen ligger väldigt högt. En portfölj med bara 25 % aktier borde inte kunna prestera ungefär samma avkastning om en portfölj med 90 % aktier men till en risk som är betydligt mindre än hälften. Men resultaten blev ungefär samma även när jag gjort om dem. Tittar jag dessutom i verkligheten på Shareville (annonslänk) så har portföljen de senaste fem åren presterat ganska exakt 7 procent och det teoretiska värdet ska bli 7,9 procent. De ligger i samma härad och jag får helt enkelt konstatera att min spontana känsla är fel. Siffrorna ljuger uppenbarligen inte.

Den första tabellen visar också något som är väldigt intressant och logiskt. RikaTillsammans-portföljen överpresterar ordentligt mot globala barnportföljen i de sämsta 10 och 25-procenten av utfallen (=10 och 25-percentilen). I det genomsnittliga utfallet, den 50 percentilen, är de ungefär lika och i de bästa 25 och 10 procenten av utfallen överpresterar globala barnportföljen ordentligt. Det understryker återigen mekaniken att RikaTillsammans-portföljen ger en bra men inte den bästa avkastningen. Den skyddar dina pengar i de sämsta utfallen på bekostnad av en lägre vinst i de bästa utfallen.

Med risk att vara tjatig. Det förutsätter dock att man i en ren aktieportfölj sitter still i nedgångarna och inte freakar ut och gör en ”Lex Magellan”. Risken syns och tydligt i jämförelsen av den maximala förlusten (=max drawdown) som är betydligt lägre för RikaTillsammans-portföljen än för globala barnportföljen. Om vi tar det genomsnittliga utfallet i den 50 percentilen så är den maximala förväntade förlusten -10,1 procent för RikaTillsammans-portföljen jämfört med -25,6 procent för globala barnportföljen. För än 100 procentig aktieportfölj är den än högre.

Det som också är väldigt intressant är sannolikheterna för att portföljen ska gå plus. På ett års sikt är sannolikheten hela 83 %, på fem års sikt är den hela 99,7 procent och på 10 år är den 99,99 procent. Det kan jämföras med globala barnportföljens sannolikheter om 72,5 %, 85,9 % och 93,2 %. Vi ser även sannolikheterna plana ut runt 50 procents chans för 7 % årsmedelavkastning över längre tidsperioder.

Förslag på fonder för att praktiskt bygga portföljen

Även om Harry Browne skrev:

The portfolio should be so easy to maintain, and require so little of your time, that you’ll never be tempted to look for something that seems simpler, but is less safe.

Harry Browne

så upplever jag inte riktigt att portföljen är enkel att sätta ihop. Det beror främst på att många av de komponenter som behövs inte riktigt är tillgängliga i Sverige på grund av lagstiftningen MiFID II. Därför behövs några olika special lösningar, bland annat genom att man behöver köpa börshandlade fonder, s.k. ETF:er. Det är fonder som handlas som aktier och har både en valutaväxlingsavgift, en courtage-kostnad och en spread. Jämfört med att sätta upp en portfölj på ett par minuter hos Lysa (annonslänk) är det komplicerat. Jag håller dock med honom att när den väl är uppsatt, då är den enkel att både underhålla, ombalansera och låta vara i fred.

RikaTillsammans-portföljen går INTE att konstruera hos Avanza
En ytterligare sak som komplicerar det hela är att portföljen inte går att bygga ihop hos Avanza. De tillåter nämligen inte köp av de utländska börshandlade fonderna i listan nedan. Varje gång jag har pratat med kundtjänst ger de olika besked. Ibland är motiveringen att fonderna inte uppfyller lagstiftningen (vilket de uppenbarligen gör hos Nordnet 🤔) och vid andra tillfällen är det att deras system inte kan köpa de utländska fonderna. 
Oavsett anledning så går det inte hos Avanza, utan jag rekommenderar att i så fall öppna ett konto hos Nordnet (annonslänk). Nordnet och Avanza fungerar till 99 % på exakt samma sätt, förutom att Nordnet just nu har ett större och bättre utbud av utländska fonder. 

Mitt förslag på konkreta fonder till RikaTillsammans-portföljen är följande:

Tabell 3. Den rekommenderade varianten av RikaTillsammans-portföljen 2019 med ca 20 fonder.
Fondnamn Typ av indexfond Målfördelning
Aktiefonder som går bra vid tillväxtscenario (målfördelning: 25 %)
1. Länsförsäkringar Global Indexnära Global aktiefond 7.5 %
2. Handelsbanken Gl Småbolag Index Global aktiefond (småbolag) 2.5 %
3. SEF Independent Investmentbolag Global/svensk aktiefond 5.0 %
4. SEB Sverige Index Svensk aktiefond 5.0 %
5. Swedbank Robur Access Asien Asiatisk aktiefond 2.5 %
6. Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära Tillväxtmarknadsaktiefond 2.5 %
Delsumma   25.0 %
 
Korta räntefonder som går bra vid recessionsscenario (målfördelning: 25 %)
7. Spiltan Räntefond Sverige Kort räntefond (aktiv) 5.0 %
8. IKC Avkastningsfond Kort räntefond (aktiv) 5.0 %
9. BlackRock iShares € Govt Bond 0-1yr (EUN6) Kort räntefond (europa) 5.0 %
10. Vanguard USD Treasury Bond (VGTY) Kort räntefond (USA) 5.0 %
11. AMF Räntefond Mix  Kort räntefond (global) 5.0 %
Delsumma   25.0 %
 
Långa obligationsfonder som går bra vid deflation (målfördelning: 25 %)
12. AMF Räntefond Lång Lång räntefond (svensk) 5.0 %
13. iShares Euro Govt Bond 15-30yr (IBCL) Lång räntefond (europa) 5.0 %
14. iShares $ Treasury Bond 20+yr (IS04) Lång räntefond (USA) 5.0 %
15. SPDR Bloomberg Barclays 10+ Year U.S. Corporate Bond (SYBN)  Lång räntefond (ftg. usa) 5.0 %
16. xTrackers Eurozone Government Bond 25+ (DBXG)  Lång räntefond (europa) 5.0 %
Delsumma   25.0 %
 
Guld och inflationsskyddade räntefonder som går bra vid inflation (målfördelning: 25 %)
17. ETFS Physical Swiss Gold (GZUR) Guldfond 10.0 %
18. ETFS Physical Gold (VZLD) Guldfond 10.0 %
19. Handelsbanken Realräntefond Realräntefond 2.5 %
20. BlackRock iShares Global Inflation Linked Govt Bond (IUS5)  Realräntefond 2.5 %
Delsumma   25.0 %

Några viktiga kommentarer till listan ovan. Jag har skrivit kortnamnet för alla de utländska börshandlade fonderna inom parentes. För att hitta dem och köpa dem är det enklast att söka på dessa kortnamn, som t.ex. GZUR. Då kan du vara helt säker på att du får samma fond som i listan. Den andra kommentaren är att det behöver vara dessa fonderna för att hamna så nära ursprungstanken som möjligt.

Fonder för deflationsdelen är klurigast

T.ex. skrev Avanzas tidning Placera om ”Evighetsportföljen” i höstas men byggde den enligt mig inte helt optimalt. Framförallt är det deflations-delen som är klurig. Samtidigt som vi vill ha små svängningar i portföljen som helhet så vill vi ha stora svängningar inom respektive komponent. Den del som nämligen går bäst i ett ekonomiskt klimat måste nämligen kompensera för de andra tre delarna som underpresterar och dessutom ger ett positivt bidrag.

I ett deflationsscenario faller räntan vilket gör att värdet på räntefonder ökar. Det ökar dessutom i paritet med löptiden (=durationen) på räntefonderna. Om vi kort repeterar avsnitt #64 om räntefonder, så kommer värdet på en räntefond ändras med ränteförändringen multiplicerat med löptiden. En kort räntefond men en löptid om 2 år kommer alltså öka med 2 procent i värde om räntan minskar med 1 procent (=2 år löptid * 1 procent förändringen i ränta). Det är således en stor skillnad på att ha en räntefond med en duration på 2 år eller 20 år. Den första kommer ändras +2 procent och den andra +20 procent.

Problemet är att det finns inga svenska räntefonder med löptider över 10 år. Den längsta svenska räntefonden som jag har hittat är AMF Räntefond Lång. Men trots att den har en lång löptid om ca 7 år med svenska mått mätt, är det ingenting mot Permanent portföljens långa räntefonder med löptider om 20 till 30 år. Det är därför vi behöver dessa specialfonder såsom IBCL, ISO4, SYBN och DBXG. Jag anser att det inte går att ersätta dessa med AMF Räntefond Lång och ha en förväntning om att portföljen kommer att bete sig ”rätt” i ett väder där räntan faller. Risken är att man får 25 % aktier, 25 % guld och 50 % korta räntefonder.

Övriga kommentarer

Eftersom portföljen innehåller dessa börshandlade specialfonder kan man tyvärr inte månadsspara i dem. Överhuvudtaget är RikaTillsammans-portföljen klurig att månadsspara i. Å andra sidan behöver det inte göra så mycket eftersom teorin tillåter att en del rör sig +/- 10 procentenheter innan man behöver ombalansera. En komponent kan alltså sjunka ända ner till 15 procent av portföljens totala värde eller stiga till 35 procent av det totala värdet innan man behöver balansera om. Det gör att man utan problem kan månadsspara i t.ex. de vanliga aktiefonderna eller korta räntefonderna.

En annan sak att vara medveten om är att man har en valutarisk/valutamöjlighet i portföljen. Få har ju klagat de senaste månaderna när den svenska kronan har försvagats och man haft investeringar i andra valutor. Det kan dock gå åt andra hållet också. Jag har dock försökt välja fonder i både USD och EUR för att få en så bra spridning som möjligt. Tyvärr går det inte, mig veterligen, att eliminera den här risken/möjligheten.

En annan sak som slog mig med tanke på den senaste tidens diskussioner om FIRE (här, här och här), är att den här portföljen borde uppskattas av alla som vill leva på avkastningen på sin portfölj. Särskilt lämplig borde den vara för 4 % procents-regeln och andra uttagsstrategier. Det får förmodligen bli ett annat avsnitt där man tittar på vad ”safe withdrawal rate” blir för den här portföljen.

Överkurs #1: en lämplig kandidat för belåning

I avsnitt #102 diskuterade jag och Caroline frågan: ”Vad är bäst? Amortera, investera eller t.o.m. (be)låna?”. Där nämnde vi att man kan belåna sina fonder för att få en hävstång och öka avkastningen. RikaTillsammans-portföljen är faktiskt en av de portföljer som vi har valt att belåna. Jag tycker nämligen den är en perfekt kandidat eftersom den inte svänger så mycket. Det höjer risken naturligtvis risken, men den blir ändå inte i paritet med en ren aktieportfölj.

Det är också anledningen till att vi har relativt många fonder i portföljen. Riskspridningen i antal fonder är nämligen av faktorerna som Nordnet använder när de beräknar den räntan man betalar för lånet. Så här ser det ut just nu för oss i portföljen hos Nordnet (annonslänk).

RikaTillsammans är en lämplig kandidat för belåning tack vare riskspridningen och den låga volatiliteten.
RikaTillsammans är en lämplig kandidat för belåning tack vare riskspridningen och den låga volatiliteten.

Som bilden visar ovan har vi belånat den lite och vi har en hel del utrymme kvar. Det är dock viktigt att komma ihåg att belåning är överkurs. Det är lite som en pistol, rätt använt kan det vara din bästa vän och rädda livet på dig, men fel använt kan man göra sig riktigt illa. Något det tyvärr finns många exempel på.

Överkurs #2: en optimal (men avancerad) struktur

Även om jag är en förespråkare för att hålla saker enkelt är det viktigt att man får välja själv. En av mina teser är nämligen att det är bättre med en enkel struktur som man följer än en optimal struktur som man inte följer eller till och med hindrar en från att komma igång.

Jag kör faktiskt hela RikaTillsammans-portföljen i ett ISK-konto även om det inte är optimalt utifrån de korta räntefonderna. Brytgränsen för när ett ISK-konto är mer lönsamt än en vanlig aktie- och fonddepå går i år (2019) vid ca 1.5 procent. Det betyder att om man förväntar sig en avkastning över 1.5 % då är det skattemässigt mer förmånligt att välja ett ISK. En förväntad avkastning under 1.5 % ger en fördel på vanlig aktiedepå. På samma sätt är den bästa lösningen för gulddelen att äga guldet fysiskt istället för att ta på sig en motpartsrisk i form av en fond. Den optimala lösningen för guldet är enligt mig den engelska leverantören BullionVault. De är som ett Nordnet för ädelmetaller.

Man köper det fysiska guld man vill ha och så försäkrar och lagrar de guldet åt en. De till och med skickar hem det till en om man vill och äger jämna 100 grams-mängder. Problemet är att deras minimiavgift är ca 450 kr per år. Det betyder att om man köper guld för 1 000 kr så betalar man 45 % i avgift, vilket gör det omöjligt. Därför brukar jag rekommendera BullionVault (annonslänk) först vid summor över 45 000 kr. Då blir nämligen den årliga kostnaden om 450 kr bara 1 procent av det totala beloppet. Det är betydligt mer rimligt.

Så en optimal struktur om man vill nörda till det:

Det sparar en förmodligen någon tiondels procent i avgift. Inte jättemycket men inte heller försumbart. Jag är dock personligen en person som uppskattar smidighet och energi framför optimering, så jag kör allt i samma ISK på Nordnet. Särskilt eftersom det ger mig tillgång till Shareville (annonslänk) och en utveckling på samma konto istället för att räkna och hålla koll på allt manuellt i en excel-fil.

Vanliga frågor om RikaTillsammans-portföljen

Nedan har jag sammanfattat några av de vanliga frågorna som jag brukar få om portföljen. Jag kommer att fylla på den här listan efterhand.

Kan man spara i RikaTillsammans-portföljen i sin tjänstepension?

Nej, tyvärr det går inte eftersom många av fonderna inte finns tillgängliga där. En variant kan dock vara att se hela sin ekonomi som helhet. På det sättet skulle man kunna köra aktie- och korta räntefonder-delen i tjänstepensionsdelen och de andra delarna utanför.

Vilken hink passar RikaTillsammans-portföljen i?

Tittar man utifrån förväntad avkastning och risk så skulle jag säga att den är lämplig i mellanrisk-hinken.

Om du har en fråga kring portföljen, konstruktionen eller något annat – ställ den gärna i kommentarerna nedan.

Få uppdateringar och tips via nyhetsbrevet (gratis)

Om du gillade den här artikeln, har byggt en RikaTillsammans-portfölj eller allmänt är intresserad av privatekonomi, då rekommenderar jag prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, har mer än 50 000 prenumeranter och kommer ut ca en gång i månaden. Du kan självklart avanmäla dig när du vill:

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Bli en del av vår Patreon-community

En anledning till att vi kan lägga tid på att göra research och producera dessa fördjupande artiklar varje vecka är att vi får mycket stöd. Mer än 100 av er läsare stödjer oss med en liten summa varje månad via Patreon. I utbyte försöker vi ge ett mervärde såsom tips på investeringar som inte kommer ut på bloggen som vi själva gör, exklusiva frågestunder och andra tips. Du väljer själv på vilken nivå du vill sponsra och hur länge. De flesta sponsrar med lite mer än en kopp kaffe i månaden.

Tack till dig som sponsrar oss.

Relaterade artiklar och externa källor

Om du gillade den här artikeln kommer du sannolikt även uppskatta följande artiklar:

Den här artikeln bygger även på följande böcker:

  • ”Permanent portfolio” av Craig Rowland
  • ”Fail-safe investing” av Harry Browne
  • ”Money: master the game” av Tony Robbins

Det finns även mängder av material på nätet. Det är bara att googla ”Permanent portfolio” för att hitta mängder av artiklar. Det finns till och med en kandidatuppsats från Lunds Universitet från 2012 om portföljen.

Avsnittet RikaTillsammans-portföljen – ett sparande som alltid ska gå plus dök först upp på RikaTillsammans.

Libra – Kryptovalutan som förmodligen kommer förändra synen på pengar

$
0
0

Jag har varit negativ till kryptovalutor ända sedan jag gjorde avsnitt #25 om Bitcoin. Jag har inte tagit i dem med tång utifrån ett investeringsperspektiv eftersom det enda sättet man har kunnat tjäna pengar på dem är via ”greater-fool-teorin”. Däremot har jag varit superpositiv till blockkedje-tekniken. Det är nämligen en revolution. Länge har jag också sagt att det kommer att komma en kryptovaluta som kommer 1) lösa problemen som Bitcoin har, 2) att backas upp av världens största företag och 3) förändra betalningar och pengar i grunden som vi känner till dem. Idag tror jag att den kryptovalutan har sett dagens ljus i form av Libra.

Det här är ingen rekommendation eller något tips på investering, utan snarare en inkludering och kommentar på vad som sker där ute. Facebook släppte idag nyheten om att de nästa år kommer att lansera kryptovalutan Libra tillsammans med PayPal, Mastercard, Coinbase, eBay, Uber, Lyft, Kiva, Booking.com, Spotify, Stripe, Visa, Vodafone med flera. Jag tror att det här samarbetet har förutsättningarna för att kunna lyckas och slå igenom på riktigt. Inte minst med tanke på hur många människor dessa företagen når varje dag.

En intressant reflektion i sammanhanget är att inte en enda bank är med. Inte en jättekul dag på jobbet om man är bankdirektör idag. Men det som jag sa redan för ett år sedan. Bankerna har spelat ut sin roll i så många områden. Två andra parter som jag saknade i det här – som också säger en del – är Google och Apple.

Jag tycker att det är superspännande, inte minst med att syftet med den här kryptovalutan är att den ska vara praktiskt användbar och inte bygga på spekulation eller ett teknikintresse. Om den dessutom kan vara så intressant här, då kan jag bara tänka mig hur intressant det kommer vara i länder i t.ex. Afrika där halva befolkningen inte har ett bankkonto.

Det är spännande tider vi lever i. :-)

Läs mer på:

Avsnittet Libra – Kryptovalutan som förmodligen kommer förändra synen på pengar dök först upp på RikaTillsammans.


Ett samtal om bostadsmarknaden med många bra tips

$
0
0

Bostaden är för de flesta av oss både den största affären vi gör i livet och den som har mest påverkan på vår privatekonomi. Det är ingen underdrift att säga att det är viktigt att man gör rätt och undviker de vanligaste misstagen. Dagens artikel är en intervju med Pontus Kopparberg som varit VD på både Bjurfors och Swedbanks Fastighetsförmedling. I den här första delen av två diskuterar vi framförallt bostadsrätter, bostadsmarknaden och dessa utveckling.

En av de saker jag brukar invända mot artiklar i vanlig media om privatekonomi, är att man lätt får tron att privatekonomisk framgång handlar om att få rätt på tusentals små beslut. Jag tror inte på det. Tvärtom tror jag att det handlar om att få rätt på ett fåtal stora beslut i livet. Boendet och finansieringen av boendet är förmodligen den viktigaste faktorn att få rätt på. Få andra beslut i ens privatekonomiska karriär är så stora eller påverkar lika mycket.

Det var därför jag och Caroline blev så glada när Pontus hörde av sig och ville generöst dela med sig av sin erfarenhet, kunskap och inte minst sina bästa tips. I dagens avsnitt berör vi bl.a.

  • boendet som konsumtion eller investering,
  • en typisk svensk bostadskarriär,
  • faktorer som påverkat bostadspriserna,
  • bostadsrättsföreningar,
  • ägarlägenheter,
  • saker att tänka på vid köp av en bostadsrätt,
  • bostadsbubblan och riksgäldens rapport om bostadspriserna och en
  • hel del frågor från er läsare

Vi hoppas att du tycker att den här intervjun är lika givande som vi tyckte att den var – framförallt med konkreta tips som att om du ska sälja villan, gör det i januari eller om du ska köpa en bostadsrätt räkna med föreningens lån på din bostad i priset. I nästa vecka kommer del två som kommer fokusera på hyresrätter, villor och nyproduktioner.

Om du har frågor, kommentera gärna så ska jag be Pontus om inte han kan svara på kommentarerna här på bloggen. Har du några andra tips som du tycker att vi har missat, dela gärna med dig i kommentarerna. Tack för den här veckan!

På återseende nästa vecka!
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på del ett av hela intervjun med Pontus

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till intervjun och avsnittet:

  • 00:02:34 – Ökad arbetslust och perspektiv med 5-1-regeln
  • 00:05:32 – Pontus karriär inom fastighetsbranschen
  • 00:04:12 – Är bostaden en kostnad eller en investering?
  • 00:09:10 – Kom ihåg att diversifiera
  • 00:12:11 – Priserna kan stå still eller går ner
  • 00:12:56 – Faktorer som driver upp priserna
  • 00:17:24 – Staten är orolig över bostadsbubbla och minskad konsumtion
  • 00:20:06 – Rak och lugn prisutveckling
  • 00:22:08 – Läsarfråga om hur man kan tajma bostadsmarknaden
  • 00:24:31 – De bästa bostadstipsen till barnen
  • 00:27:04 – En typisk svensk bostadskarriär
  • 00:29:16 – Undersök områdets framtida kommunikationslösningar innan köp
  • 00:31:35 – Platsen påverkar bostadspriserna oerhört mycket
  • 00:35:37 – Läsarfråga om olika ägandeformer
  • 00:37:52 – En läsarfråga om bostadsrätter
  • 00:40:14 – Bostadsrätter är förvånansvärt problemfritt
  • 00:43:00 – Det värsta som kan hända
  • 00:45:56 – Dubbelt lån på bostadsrätten
  • 00:47:37 – Ett mardrömsscenario i lågkonjunktur
  • 00:50:03 – Tips om hur man undersöker årsredovisningen
  • 00:51:49 – Titta på lånets räntesats
  • 00:54:05 – Utvecklingsmöjligheter med bostadsförening
  • 00:57:59 – Största fördelarna med bostadsrätt
  • 00:59:03 – Vanlig missuppfattning kring bostadsrätter

Transkribering av hela intervjun

För dig som hellre läser intervjun än tittar eller lyssna på den följer nedan en komplett transkribering.

— START TRANSKRIBERING —

Varmt välkommen, Pontus. Du har ju varit verksam i fastighetsbranschen i många år, varav du har varit VD för Bjurfors i Stockholm, du har varit regionchef på Swedbanks Fastighetsbyrå i Stockholm och utland. Hade under en period över 350 medarbetare och nu driver du ett eget konsultbolag. Du är också VD på halvtid för en tech-startup, HappyX, och nämndeman i Södertörns Tingsrätt, som jag tänker att vi ska prata om lite sedan. Så, varmt välkommen till oss. Idag så ska vi prata om bostäder, fastigheter, fastighetsbranschen.

CB: Du har familj också kan jag fylla i, vid sidan om alla dina åtaganden. Fru och tre barn. Hur hinner du med?

PK: Just nu hinner jag med ganska bra. Jag har tagit en liten time-out. Jag slutade för 1,5 år sedan som VD för Bjurfors och nu jobbar jag ungefär halvtid.

Ökad arbetslust och perspektiv med 5-1-regeln

JB: När du mejlade mig så skrev du att du försöker leva enligt 5-1-regeln. Det hade jag aldrig hört talas om förut. Du skrev att du jobbar i fem år, sedan är du ledig i ett år.

PK: Ja, det har blivit så. Det har kanske inte varit så genomtänkt från början, men det har faktiskt blivit de cyklerna, att jag har jobbat rätt så hårt under fem års tid och så har jag haft ett år med lite time-out. Allt från bosättning i Thailand, till att vara hemma och pyssla med lite annat. Så det har funkat ganska bra. Det kanske inte är så vanligt. Det finns alltid en osäkerhet att hoppa av.

JB: Det känns som något som många har tänkt på. De flesta säger att de inte kan göra det av ekonomiska skäl eller att de är rädda om de skulle hitta tillbaka till branschen eller karriären. Jag upplever att det är ganska modigt.

PK: Ja, det krävs ett visst mod att göra så.

Men jag tror att många fler kan göra det än de som gör det. Det finns ju rätt många arbeten i Sverige idag, som läkare, sjuksköterska och lärare, där det råder en ganska stor brist. Jag tror att man ganska lätt kan ta ett år ledigt och sedan komma tillbaka. Jag tror att du mår bra av det.

Pontus Kopparberg

JB: Vad har varit de största fördelarna med det?

PK: Dels är det att du får en arbetslust. När du har varit borta ett år så får man lite nya perspektiv på livet. Så jag tycker det har varit väldigt värdefullt.

JB: Nu blir jag nyfiken. Det var inte detta vi skulle prata om, men när du säger nya perspektiv på livet, vad tänker du då?

PK: Det blir väl lätt så att man kanske är inne i ett ekorrhjul. När man jobbar och har tre barn så finns det inte så mycket tid att reflektera. Men jag tror att man behöver komma bort ibland och se en annan värld. Och se det lilla livet också. Då kan man också få större uppskattning för att jobba sedan.

Pontus karriär inom fastighetsbranschen

JB: Jag tänker vi ska prata om fastigheter och bostäder. Hur kommer det sig att det blev fastighetsbranschen?

PK: Jag har ju varit mäklare också själv, en gång för väldigt länge sedan. Jag har alltid tyckt att det är kul att göra affärer och så har jag varit nyfiken på bostadsmarknaden. Så jag utbildade mig till mäklare på 90-talet, i samband med krisen som var då. Det är inte så många som kommer ihåg den nu, men det var en ganska djup bostads- & finanskris. Räntorna var väldigt höga och folk fick gå från hus och hem litegrann.

Jag startade ett eget företag då, som sålde nyproducerade lägenheter. Tidigare så var det så att, det kanske man inte kan tänka sig idag, men då fördelades alla nyproducerade lägenheter av HSB, Riksbyggen och SBC. Då fick man komma in och välja en lägenhet på ritning och fick femton minuter på sig. Man stod i kö och alla som stod i kön blev miljonärer i princip, för man fick köpa till ett lägre pris. Sedan vände det radikalt på 90-talet. Då startade jag ett företag som hjälpte till att sälja nyproduktion. Krisen var min förutsättning då, i det läget.

Så då har jag hållit på med det och alltid tyckt om att göra affärer. Sedan har jag jobbat med många andra stora företag. Jag har jobbat på Telia, Vattenfall, Comhem och Telenor och så emellan, sedan har jag kommit tillbaka till fastighetsbranschen.

Är bostaden en kostnad eller en investering?

JB: Jag har sett fram emot det här avsnittet i flera år, innan du hörde av dig. Men jag tänker så här, om vi börjar med en av de mest kontroversiella frågorna. Bostaden är ju på många sätt den största affären, det största privatekonomiska beslutet de flesta i Sverige gör. Det har varit mycket debatt huruvida det är en investering eller mer en kostnad eller konsumtion. Vad tänker du?

PK: Jag har en tanke kring det där, som har växt litegrann av något program som har lyssnat på hos dig också. Det är riktigt att många ser ju sin bostad som en investering och det är ganska sunt att kunna se det på lite annat sätt också. Om man kan se det i ett lite större perspektiv så är det så att bostad har också fått ett större värde i Sverige, i och med att värderingar har gått upp. Framför allt i storstäderna. Så det här är en jätteviktig fråga plötsligt. Det var mindre så förut.

Jag tycker det är intressant att titta ut i Europa, för det är lite samma sak där också. Där har priserna gått upp ganska kraftigt. Det påverkar hela samhället att vi har så stor del av vår förmögenhet i bostaden, för det är trots allt så. Jag har tänkt på det där litegrann och jag skulle kunna säga så här, hur ska man värdera sin bostad?

Om jag går till min egen bostad då tänker jag att jag har en lägenhet, som har alternativkostnader. Jag måste gå ut då i Stockholm och hyra en lägenhet på 100 kvadratmeter kan vi säga. Om det nu går, men vi säger att det går. Jag måste hyra den i andra hand eller på olika sätt, och vad är det för kostnad? Då tittar jag på den kostnaden och kostnaden för min bostad. Det är en ändå en kostnad som jag kan försvara. Resten är ju extra. Så får man titta på om det är värt att äga sin egen lägenhet, för att det blir en trevligare stämning i huset, eller bättre kvalitet eller att man kan välja område. Då är det värt någonting.

Kom ihåg att diversifiera

PK: Men utöver det blir det kanske mer en kostnad, om du förstår vad jag menar. Så det finns någon slags förmånsvärde av att bo i bostadsrätt, vad är det och vad är det värt varje månad? För alternativt hade man haft en annan kostnad. Så ser jag på det litegrann också. Många ser det naturligtvis som att det är en investering. Sedan är det så att man har ju då en ganska stor investering i bostadsmarknaden.

Jag brukar också försöka uppmana folk att tänka lite större. Jag kan ta som exempel då, det är väl ganska vanligt att unga par i Stockholm kommer kanske till mig då när jag jobbade som VD och säger att de har en bostadsrätt i innerstan och nu har de chans att köpa en till och spekulera i, och så har de köpt lite aktier i ett bostadsteckningsföretag också.

Då brukar jag säga att de bör titta lite på hur risknivån ser ut. Den är ju väldigt hög. Så jag tycker att för många som har kanske 70-80% av sin förmögenhet, då ska man börja tänka på att köpa sådant som absolut inte korrelerar med bostadsmarknaden. Se det som en investering, med det är en väldigt stor del av sin investering på en liten del av marknaden.

JB: Jag upplever att de senaste 30 åren så har det varit i Sverige att om man köper en bostad så går man med vinst. Vi tittar ju på historiska prisserier, det finns ju långa sådana, och då har det varit mycket att fastigheter har gått ungefär som inflationen. Kommer du ihåg den grafen, typ till 80-90-talet, där har vi haft fyra gångers prisökning. De har inte ökat särskilt mycket i värde. Det har gått lite upp och lite ner. Köpte du ett hus för 1 miljon så var det värt kanske 1,2 miljoner 10 år senare. Ordet eller konceptet ”bostadskarriär” fanns inte innan 1990.

Svenska bostadspriserna i ett längre perspektiv. Källa: Swedbank, april 2019
Reala huspriset i Stockholm i ett längre perspektiv. Källa: Swedbank, april 2019

PK: Vi såg ju på den grafen att den gick upp kraftigt. Vad som hände då, det finns bara ett svar på det, det är avreglering av kreditmarknaden. Innan dess var det starkt reglerat hur mycket man kunde låna. En intressant grej med den kurvan, för den var ju väldigt utdragen den du visade också, skulle man göra en kurva över de senaste 25 åren, då kan man konstatera att den som köpte bostad då när jag började verka på 90-talet, för de personerna tog det nästan 10 år innan de fick tillbaka pengarna.

Priserna kan stå still eller går ner

PK: Det är som ett litet hack i din kurva som du visade, men det är inte så roligt att sitta i 10 år och inte kunna sälja och inte kunna köpa något större eller skiljas eller sådär. Det är inte helt omöjligt att de priserna vi såg för två år sedan kanske inte reellt kommer tillbaka förrän om åtta år. Det ska man vara medveten om när man gör en investering då, för då är man plötsligt fast där.

CB: Vad händer då egentligen på bostadsmarknaden när ingen kan riktigt gå ifrån sin bostad? Blir det inte stagnation, lite det som vi ser nu?

PK: Ja, vi ser kanske litegrann av det. Sedan är det så att väldigt många som har köpt för många år sedan har stora vinster också. Så det gäller bara den gruppen som köpte då. Har man stora marginaler i övrigt så klarar man det ändå.

Men det har ingen person idag som är under 30 upplevt överhuvudtaget, att det faktiskt kan vara så att priserna står still eller går ner. Om vi säger att priserna är de samma om fem år, då är de ändå på hyggligt hög nivå, men det blir ganska jobbigt då om man har tänkt att man ska använda vinsten för att köpa bil eller att man ska köpa större.

Pontus Kopparberg

JB: Nu kommer en ledande fråga där jag har en väldigt önskan att du svarar rätt. Men du får svara som du vill. Jag brukar säga att det är ingen naturlag att priserna ska gå upp.

PK: Så är det definitivt inte. Nu har vi också haft en ständigt sjunkande ränta som har eldat på priserna litegrann, så det är inte säkert att det händer igen.

Faktorer som driver upp priserna

JB: Min upplevelse är att de 20 åren har det varit en hel del engångsfaktorer som har drivit upp priserna. Jobbskatteavdrag, avskaffad fastighetsskatt, låga räntor, låg inflation, högkonjunktur…

PK: Ja, och faktiskt relativt låga energipriser också, kan man tillägga i det. Sedan har det kompenserats för att staten har höjt energiskatterna, så man har tagit igen det. Men energiskatterna är faktiskt relativt låga nu, historiskt sätt, och har varit under en tid. Ska man vara lite pessimistisk så kan man säga så här att nu kan ingenting riktigt bra hända kvar. Det kan bara gå åt fel håll, för att vi har haft en extremt låg arbetslöshet, vi har en extremt låg ränta och vi har haft en annan sorts fastighetsskatt. Vi har ju fastighetsskatten kvar, men den är låg. Frågan är vad som kan gå bättre nu.

Om vi kliver in på det här med bubbla, då brukar jag säga, vad ska man vara rädd för? Det är när breda tjänstemannagrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö blir arbetslösa. Då är det fara.

Pontus Kopparberg

Även om vi nu skulle få en höjd ränta, så är det inte förrän folk blir arbetslösa, eller vi får en sådan situation, som det blir jobbigt. För folk har råd att betala sina bostäder idag, absolut, det kommer inte vara något problem.

Däremot kommer man kanske dra ner på annat då, så det blir kanske mindre pengar till bilar och båtar och semester. Men att betala sin bostad kommer man kunna göra, så länge man har ett jobb. Om det blir en större arbetslöshet så blir det bekymmersamt, för då gäller inte bankernas kalkyler längre. Sedan finns det en fördröjning av det och folk har försäkring, men då blir det bekymmersamt.

JB: Var det inte typ en lag kring just bolån som kom 2014 eller 2015? Innan var det så att om priset på fastigheten sjönk, att säkerheten sjönk så att du var överbelånad, så kunde banken kräva in säkerheten? Att de kunde lösa in lånet. Men att det togs bort och att vi idag inte kan bli av med vår bostad så länge vi betalar räntorna.

PK: Om jag minns det här rätt, så tror jag att det var så att i de villkor som fanns förut, så stod det att om banken har stor anledning att tro att säkerheten har minskat, så har man rätt att kräva en engångsamortering. Som de flesta givetvis inte hade någon möjlighet till. Men jag tror inte att det verkligen har hänt någon gång. Jag tror att de har stärkt konsumentskyddet där också, så det kan man titta på.

Om vi går tillbaka till en investering då, för du har pratat lite om det här med att belåna aktier och sådant också jämfört med det så är det så att bostadslån är ändå ganska fördelaktigt som en investering. Det är ganska lätt att få bolån och du får det till relativt stor del av säkerheten fortfarande, trots allt, jämfört med andra länder. Räntan är ändå hygglig och det kan vara så att värdet gå ner och du behöver fortfarande inte betala tillbaka eller amortera ett tag, så det är en ganska snäll finansiering och fördelaktig på det sättet.

Staten är orolig över bostadsbubbla och minskad konsumtion

JB: Vi pratade ju med professor Paolo Sodini och han sa också det att i början när du är ung så har man ett högt humankapital, men ett litet finansiellt kapital. Han sa att lite ens uppgift är att mellan man är 20-65 att skifta då från ett högt humankapital, när det sjunker så ökar det finansiella kapitalet. Många studier pekar på att då ska man ta en högre risk och de flesta gör det genom att ta bolån och komma in på bostadsmarknaden. Så jag håller ju helt med dig i att det är rätt.

Riksgälden kom med en rapport nu den 28:e maj, med ungefär 80 sidor om den svenska bostadsmarknaden. Jag läste nästan hela analysen. Staten är jätteorolig, precis som du var inne på, att om vi får en bostadsbubbla och folk får betala mer för sina boenden så drar man ner på konsumtionen. Det är bra för att man behåller sitt boende, med det är väldigt dåligt för samhället.

Då skriver Riksgälden så här att om effekten av det skärpta amorteringskravet är permanent dämpas prisökningen ytterligare. De skriver,

Det höga utbudet av lägenheter kan fortsätta dämpa prisutvecklingen, se bostadsköparnas prisförväntningar påverkar marknaden negativt och mycket talar för en påtaglig dämpning av bostadspriserna”. Sedan sammanfattar de, ”modellen förutspår lägre ökningstakter för huspriserna det kommande årtiondet.

Riksgälden, 28 maj 2019

Vilket jag tycker är ganska spännande. Skulle du hålla med i deras analys?

PK: Absolut, nu har räntan gått ner från 4% till 1%, så det är klart att den utvecklingen har vi haft. Så finns det inte så mycket kvar att ta på. Sedan finns det fortfarande många orter som är tillväxtorter, som har naturligt driv efter bostäder också. Vi har blivit många fler svenska medborgare nu i samband med flyktingvågen, som också gör att det trots allt finns behov av bostäder. Det finns sådant driv efter det också, men jag håller med. Det här med hyresrätter, som vi kommer in på litegrann, den är speciell, beroende på hur den kommer utvecklas.

Rak och lugn prisutveckling

Läsarfråga från Sofia:

Olika statistik, till exempel Valueguard, Mäklarstatistik, SEB, och så vidare, ger olika svar. Vad tänker du om prisutvecklingen i Malmö, Göteborg och Stockholm?

Läsaren Sofia

PK: Först kan jag kommentera de här olika instituten som mäter. De visar lite olika för att de har lite olika källor. Till exempel Hemnet går och tittar på annonser som är ute på deras sajt, medan andra hämtar från fastighetsregister, så det kan skilja. Det kan bli lite förvirrande mellan de två. Det är väldigt svårt. Jag tror ju att vi kommer ha en ganska lugn prisutveckling. De kanske är det ett lite tråkigt svar, men jag tror att vi kommer ha en ganska rak prisutveckling. Det kommer inte hända så mycket.

Men precis som vi pratade om tidigare ska man inte ta för givet att priserna går upp. Det kan vara samma priser om fem år. Man ska tänka igenom det och mentalt titta på om det räcker att man får bo där, om man inte får någon avkastning. Det tycker jag att man ska tänka på.

JB: Det går helt i linje med när jag var och lyssnade på Swedbanks chefsekonom. Han sa precis samma sak, att det enda där vi har sett en nedgång det är med exklusiva dyra lägenheter i Stockholm, för där har amorteringskraven lagt en ribba. Annars var han lugn och sa samma sak, lugn prisutveckling.

PK: Det är trots allt så att man kan också vända på det och säga att det finns säkert städer ute i landet är där priserna faktiskt inte har gått upp så mycket. Det finns mycket kvar att ge där också, eftersom räntan fortfarande är väldigt låg. I tillväxtorter och universitetsstäder och så, där kan det fortfarande finnas utrymme för uppgångar.

Läsarfråga om hur man kan tajma bostadsmarknaden

Läsarfråga från Rickard:

När är det rätt läge att gå in i bostadsmarknaden? Kan man tajma det? Bör man tajma det? Rycka plåstret så fort som möjligt, eller ha is i magen?

Läsaren Rickard

PK: En väldigt vanlig fråga är när man ska köpa på året. Då kan jag säga att det finns ett råd jag kan ge och det är att när man ska sälja sin villa så är det faktiskt så att villapriserna ofta är ganska höga i januari och februari. Alla säger samma sak, nämligen jag väntar till maj för då är trädgården så fin. Alla tänker likadant och det innebär att du får en ökning av utbudet och man ska sälja när utbudet är som lägst, det vill säga i januari då. Det är ett litet råd. Det är ingen absolut sanning, men så kan det vara.

JB: Någon annan kommenterar på bloggen kom från någon som var lite frustrerad och undrade när spricker den där jävla bostadsbubblan så att jag kan få köpa mitt boende?

PK: Då tycker jag att man kan få sticka ut litegrann åt andra hållet och säga det att priserna är väl egentligen inte så höga som de borde vara, om man tar hänsyn till allting som hänt, med den låga räntan och allting. Så priserna har inte gått upp så mycket som de borde, rent rationellt. De borde ha gått upp ännu mer då. Om man verkligen ska räkna på det. Vad kostade det egentligen att köpa en lägenhet för ett antal år sedan?

Det har inte blivit så mycket dyrare att bo, egentligen. Utan priserna har gått upp och räntorna har gått ner mer. Sedan kan man tänka på att det finns en förväntan att räntan ska gå upp då. Det är väldigt svårt att bedöma. Som jag sa tidigare, jag tror inte att det blir någon bubbla som exploderar, om inte vi får större arbetslöshet. Det är där det händer. Då får vi en rejäl nedgång i ekonomin. Men bara automatiskt att det kommer gå ner för att priset är högt, det tror jag inte i dagsläget.

Angående när man ska gå in i bostadsmarknaden, så uppmanar jag en viss försiktighet. Jag är ganska försiktig. Att gå in i bostadsmarknaden rent spekulativt nu, det skulle jag inte göra.

De bästa bostadstipsen till barnen

JB: Det är egentligen nästa grupp av frågor, på temat att välja bostad. Du säger du har tre barn och när de ska flytta hemifrån… Vad skulle du som pappa ge dina egna barn för tips? Hur ska man göra för att göra rätt? Vilka tre råd, boendeform, tips på bostadskarriär…

PK: Om jag får ge ett allmänt råd. Vi kom ju in på det här med hyresrätt.

Om vi bortser från hur det ser ut i Stockholm och i storstäderna så är mitt råd i till det att det är självklart man ska ha en hyresrätt när flyttar hemifrån. Första bostaden, det är ju perfekt för det. Den är flexibel, du kanske inte ska bo i en etta så länge, du kanske träffar någon, du kanske byter ort, eller man kanske tar ett jobb i en annan stad. Då är svaret egentligen hyresrätt då.

Pontus Kopparberg

Sedan är ju det ett råd som blir lite fånigt i Stockholm, för det finns ju inga hyresrätter än så länge i alla fall. Då är det att börja spara tidigt.

Mitt råd är kanske det Paolo sa då, att köp inte när du är ung. Varför binda upp dig då? Sedan kommer vi in på det här med bostad som investering och då pratar vi lite om det här med beteendeekonomi, som är väldigt intressant tycker jag. Då kan man säga så, om man ska formulera det i en mening, att dagens bostadsmarknad som har varit… Köp av bostadsrätt är en vaccination av så kallat dåligt beteende, som det står i böckerna, det vill säga att det blir en form av tvångssparande.

Det är det som har varit räddningen för väldigt många människor. Att man köper en lägenhet, det är ganska dyrt i början, man betalar ganska hög ränta och du tvingas ju helt enkelt lägga ganska mycket, eller om man kallar det för sparande då, varje månad. Det är ändå så att du köper det. Oavsett om det är en bra investering eller inte, köper du en villa här, så är det så att om 20 år kommer den vara värd mer, och då tvingas du betala räntor och amorteringar under tiden. Det blir som en slags tvångssparande.

På det sättet, hur folk beter sig, så är det positivt. Och med det som bakgrund kan jag också säga det också att börja spara tidigt till en kontantinsats, som alla säger. Men att äga sitt boende blir en form av tvångssparande som är bra, för att på sikt så är det ett sätt spara för framtiden.

En typisk svensk bostadskarriär

JB: Ibland så har jag skojat om det, att man börjar sin bostadskarriär precis som du säger, med studentboende eller hyresrätt. Sedan träffar man någon och flyttar till bostadsrätt. När man får barn blir bostadsrätten för liten, så flyttar man till radhus. Sedan blir man i radhus, jobbar jättemycket, blir chef och blir man chef så flyttar man nog till villa. Sedan växer barnen upp och flyttar hemifrån och då flyttar man till lägenhet inne i stan. Sedan dör man så får barnen pengarna och så använder de det när de flyttar från hyresrätt till bostadsrätten eller villan. Så känns det som att det är samma pengar som snurrar runt i det där systemet. Grovt förenklat det här, håller du med?

PK: Vad beror det på då, att vi har det så? Det beror på att vi, alltså i Stockholm och i storstäder, inte har någon fungerande hyresmarknad. Det finns många delar i livet när det skulle vara bättre med en hyresrätt än en bostadsrätt. Hade vi haft en fungerande hyresmarknad hade det varit mycket bättre. Då hade man inte behövt ta risker i alla lägen och vi hade ökat omflyttningen i Sverige. Det du beskriver stämmer, men det beror också delvis på att det inte finns hyresrätter där emellan som en möjlighet. Så att så är det ju.

Visserligen som du säger då att ja, det är samma pengar som går runt. Så är det delvis också och det är också en stor förändring det som händer. Jag läste en artikel i Times om vad som händer med de som är 40 och 50 år idag som bor i London, som plötsligt blir mångmiljonärer för att deras föräldrar går bort. Deras radhus som de köpte väldigt billigt då, för de har också en stor utveckling där det är mycket fler som äger nu än tidigare. Det började under Margaret Thatchers tid och så vidare, så det påverkar också. Det är en generation som växer upp nu som när föräldrarna går bort så finns det mer pengar än det fanns, tack vare bostaden.

CB: Jag tänkte på det att man lätt kan få uppfattningen att alla vill flytta in till storstäderna. Men man hör också om att folk flyttar ut på landet eller till mindre orter. Har du någon uppfattning om det, hur det rör sig?

Undersök områdets framtida kommunikationslösningar innan köp

PK: I Stockholm finns det faktiskt två trender. Själva innerstaden i Stockholm växer inte så jättemycket, utan det är kranskommunerna som växer mest. Så har det varit under en tid nu, för det byggs mest och folk flyttar ut. Så det finns väl två trender i det också tror jag. Många vill gärna bo i innerstaden, men samtidigt så är det också många som flyttar ut.

Om man tittar på Stockholm och kanske säkert också nu andra större städer, så är det ju också kommunikationer som är väldigt viktigt, när man tittar på bostaden. Vi kanske kommer in på lite tips om att köpa också, men det är ju faktiskt så att de tär väldigt bra att titta på hur den framtida kommunikationslösningen ser ut kring där man bor. Det är väldigt viktigt, eftersom man ofta pendlar till sitt arbete.

CB: Jag tänkte på det också att det kan ju ha att göra med vilken typ av arbete man har. För det är fler som jobbar på distans och med frilansuppdrag nuförtiden, än det var för 20 år sedan.

PK: Det där har man pratat om i så många år, det här med distansarbete. Det var för 20 år sedan man började prata om det och det blev inte riktigt så mycket som man tänkte. Men i dagens läge så är det ju en helt annan verklighet att man jobbar på distans också, så det är riktigt. Jag tror att med infrastrukturlösningen med tågtrafiken, jag vet att har era pågatåg här i Skåne till exempel. Där kommer det finnas mycket mer möjlighet. Blir det då en stad som hamnar plötsligt inom pendlingsavstånd, genom en snabb tågförbindelse, så blir det drastisk skillnad på prisen.

JB: Ja, det har vi sett här när nya pågatågsstationer har vuxit upp, som i Eslöv eller Trelleborg, så ökade priserna plötsligt. Men jag gillar frågan angående vilka råd du kommer ge till dina barn. För då har du varit inne på hyresrätt i början och att inte underskatta den. Du har pratat om att titta på transportmöjligheter till jobb. Är det någon ytterligare grej?

PK: Tänk lite framåt också på bostadskarriären, vad har man för tanke? Ni gjorde ju så, har jag hört i tidigare avsnitt, att ni satt i en hyresrätt och sparade pengar. Där tror jag att det finns en risk att man inte gör det, utan åker på semester för pengarna istället. Så det är ett väldigt bra alternativ också – varför inte? Då har du större möjlighet när du köper sedan.

Platsen påverkar bostadspriserna oerhört mycket

JB: Skulle du kunna säga något angående storstad versus tillväxtort, eller landsbygd?

PK: Man kan våga titta på andra orter också. Man kan tänka att där kan man inte bo, det är för långt bort, och så vidare. Det tyckte man om orter som nu plötsligt ligger väldigt nära. Man kan tänka lite framåt, om kommande orter.

JB: Vi har kompisar som bor i Klippan, som är typ en timme från Malmö, norrut. Typ utanför Helsingborg. De har ett jättefint radhus, med tre våningar och så frågade jag dem vad de hade betalat, och då sa de 1,1 miljon. Då sa jag att jag menade inte kontantinsatsen, utan vad kostade hela huset. Och då sa han att det var vad hela huset kostade. För mig var det en chock för vi fick betala långt över en miljon bara i kontantinsatsen. En timme bort är det som att du hade fått fem hus för samma pris som ett hus i Malmö. Det har ju inget med själva huset att göra då.

PK: Precis det jag tänkte på när jag var på väg hit. Om man ska tänka på lite stort i sin privatekonomi… Om jag köper en ny Porsche här så kostar den exakt lika mycket för dig att köpa, men om jag ska köpa ett sådant här hus i Stockholm i det område som är motsvarande, då kostar det kanske det dubbla. Så där kan man också tänka efter litegrann. Man får inte så mycket för pengarna. Är det verkligen värt det? Som du säger får du ingenting extra i värde.

Om man ska vara lite provocerande… Om man jämför med Kiruna till exempel, där lärare, läkare och byggnadsarbetare tjänar lika mycket som i Stockholm. Det är extremt lite skillnad i lön, oftast kanske till och med högre där uppe. Men de har bostadspriser som kanske är ungefär en tredjedel eller till och med en femtedel av Stockholmspriserna, så de får exakt samma hus.

Sedan kan man tillägga till det också att tvärtemot vad många tror, så är det så att priserna har inte alls ökat mest i Stockholm. I kronor, ja, men i procent så ligger Stockholm kanske någonstans i mitten, efter Karlstad och Skövde och så där.

Pontus Kopparberg

Så om man ser bostaden som en investering så får man dels bättre avkastning på sitt kapital i Karlstad och man får dessutom samma villa som i Stockholm för ett betydligt lägre pris. Så det ska man kanske också fundera på. Det måste verkligen vara värt det där. Man ska tänka sig i livet vad som är värt. Det är klart att man ska bo fint och ha det trevligt och så, men man ska veta att man får alltid betala det här storstadstillägget. Men om du köper en ny bil, vilket ni inte gillar, men om man gör någon annan investering, allt annat du gör kostar lika mycket runt om i landet.

JB: Det är jätteroligt att du säger det där. När vi skulle köpa vårt hus så fick vi betala lite över 7 miljoner. Jag tänkte Gud det var jättemycket pengar för att vara Malmö. Det som verkligen tippade mig över kanten var att jag talade med en god vän, Niklas i Stockholm. Han bor i en trea på 80 kvadrat på Gärdet, som kostade 8 miljoner. Vi får stor trädgård, hus i centrala Malmö, och så mycket mer för pengarna. Då kändes det plötsligt mycket mer ok.

Läsarfråga om olika ägandeformer

Läsarfråga från Rickard:

Som en annan kommentar var lite inne på, skulle gärna höra hur man kan tänka angående att köpa hus eller köpa bostadsrätt? Alltså som ägandeform. Speciellt när det kommer till radhus, som finns i båda formerna.

Läsaren Rickard

PK: Det är en bra fråga, tycker jag. Då kan man väl säga så här, om jag börjar med bostadsrättsradhusen då, så är det så här att historiskt sett så har man byggt bara radhus med äganderätt. Det var så förr i tiden. Som villa, man äger själv. Sedan började man med bostadsrätt och då kan man kanske lite elakt säga att det var ett väldigt bekvämt sätt att gömma kostnaderna på. Det är lite så att om du tänker dig en bostadsrätt så kostar ett radhus kanske 5 miljoner att köpa, vilket är väldigt mycket pengar.

Men om du då bildar en förening och kör den formen och lånar upp ganska mycket pengar på föreningen och så låter du själva kontantinsatsen, eller själva radhuset, kosta 1 miljon kronor. Då blir det väldigt billigt och det är lätt få lån, relativt lätt, och så har du en hög avgift istället. Det är lite elakt att säga så, men många gånger är det för att gömma kostnaderna då. För att det ska se aptitligare ut. Så man ska väldigt noggrant räkna på vilka skulder som finns i föreningen också.

Dessutom så är föreningens räntor inte avdragsgilla, det är de när du betalar de själv. Nu har det skett en förändring de senaste åren, så nu har man då höjt priset och minskat lånen i föreningen istället. Jag kan säga att det är klart att det alltid är bättre, tycker jag, med äganderätt och ha kontroll över det. Sedan kan det finnas situationer där en bra och välskött bostadsrättsförening också är att föredra. Tycker man verkligen inte om att göra någonting själv så är det ju bekvämt. Då tar man gemensamma beslut.

En läsarfråga om ägarlägenheter

Läsarfråga från Peter:

Ägarelägenheter måste vara bättre än bostadsrätter, men varför är det utbrett i Sverige? Det måste vara en bra investering, då man själv äger och bestämmer vem som får bo där, och man får mer frihet.

Läsaren Peter

PK: Om vi ska gå in och prata lite om bostadsrätter. Vi kan ju säga att bostadsrättsföreningar är ett svenskt påfund. Mer reservation för Norge och Danmark, det har väl funnits liknande, så är det i princip ett svenskt påfund. Det är ägarlägenhet som är dominerande annars, till exempel i Spanien. Nu har vi en bostadsrättslag… Vi har bestämt att det är så vi ska bygga. Sedan har det gjorts förändringar, och det var ett antal år sedan, när man öppnade för ägarlägenheter och skrev lagar som var tillämpliga. Det har byggts några sådana föreningar också. Det har inte blivit någon succé, helt enkelt.

Det finns risker med det också, för då måste man vara överens om större renoveringar och så. Då kan några motsätta sig att man kanske inte gör renovering av fasaden då, till exempel, för att man inte tycker att det behövs och så blir det inte gjort. Det brukar regleras ändå i olika avtal och så, men jag kan säga så här, jag skulle kanske vänta lite med att köpa en sådan.

Bostadsrätt är det som finns och det är lätt att förklara när man ska sälja sedan. Här blir det en främmande fågel. Sedan finns det fördelar, som att man kan hyra ut fritt och företaget kan förvärva och så där. Men än så länge, en lite udda fågel som jag skulle vara försiktig med.

JB: Men varför har vi i Sverige de här bostadsrätterna? Varför blev det så stort?

PK: Det kan man nog tacka HSB för och Riksbyggen. De här stora allmännyttiga organisationerna som valde att göra på det sättet. Vi svenskar tycker det är ganska trevligt att ha den här föreningen tillsammans och på något sätt ligger det lite det svenska kynnet, tror jag, litegrann. Sedan stiftades det lagar kring det här. Det har funnits länge, men det stramades upp på 60-70-talet där. Det kom många sådana lagar och det har visat sig fungera bra på många sätt.

Bostadsrätter är förvånansvärt problemfritt

JB: Jag har kanske varit onödigt hård mot bostadsrätter, men jag är lite rädd för bostadsrätter. Det var en stor anledning till varför vi inte flyttade dit. Jag upplever precis att jag äger inte min lägenhet, utan jag äger bara en rätt att bo. Sedan upplever jag också att jag sitter i knäet på en massa andra människor. Så ska ett gäng amatörer sköta en fastighet för hundra miljoner. Mitt kontrollbehov och min rädsla bara blinkar rött. Sedan fattar jag att det är flera miljoner människor i Sverige som bor i bostadsrätt. Vad tänker du kring bostadsrätt? Är jag ute och reser?

PK: Jag kan säga så här, jag tycker det är förvånansvärt problemfritt. Man hör ju väldigt lite, tycker jag, om stora allvarliga problem. Generellt sett så kan man säga att en bostadsrätt är omgärdad av ganska mycket lagar och regler, så det går inte för styrelsen att fatta vilka beslut som helst. Så det finns någonting att hålla sig till. De lite större föreningarna har oftast en ekonomisk och teknisk förvaltning, som sköts av proffs. Så de flesta är väldigt välskötta.

Dessutom tar man kanske mer hand om det man äger, så jag tror att det kan bli lägre drifts och underhållskostnader än hyresrätt många gånger, för att det finns en omtanke. Men du har helt rätt i det att i små föreningar och i stora föreningar där folk bara bor och inte bryr sig så mycket, så kan en inkompetent styrelse ställa till mycket skada. Det sker säkert och det är säkert sådant som kommer upp mer i framtiden också.

JB: När jag har suttit i styrelsen för bolag som vi hade med bostadsrätt i en förening, så upplevde jag att man satt där på mötet och så hade vi något förslag och då sa någon annan att det höjer inte värde på deras lägenhet. Det var mycket politik och att man sköter upp underhåll. Att om vi ska byta stammarna nu, så kommer det höja avgiften och då kommer inte jag få så mycket betalt…

PK: Om man då ska köpa bostadsrätt så får man verkligen undersöka årsredovisningen noggrant. Du har helt rätt i det att jag förväntar mig att när vi får lite sämre tider och får ett problem, det kommer naturligtvis att komma upp nu. Det har varit väldigt mycket diskussioner om det här med nya föreningar. Vi kanske kommer in på nyproduktion sedan, hur man kanske inte gör avsättningar. För det är klart att det finns tendenser till att man kanske struntar i att avsätta till underhåll, för att hålla nere avgiften nu för att jag ska sälja om två år, så jag vill ha högsta möjliga pris.

Det brukar duktiga förvaltare sätta stopp för då, och säga att nu måste ni faktiskt göra det här. Men det är helt klart så. Jag tror det är en ständig kamp. Det är en intressant fråga. Om man ska sammanfatta så kan man säga så här, att om du bor i en bostadsrätt, engagera dig i styrelsen då. Återigen, det är din största investering. Hur stor del av din förmögenhet är din bostad? Svaret är oftast att det är mer än 50% och då är det jätteviktigt att sitta med och påverka, så att det går rätt till.

Det värsta som kan hända

JB: Jag får en sådan här pervers känsla, att kan vi inte bara prata lite mer om det som kan gå åt skogen? Men vi måste sedan, Carro du får hålla pinnen, så att vi säger de bra grejerna också. Till exempel den här föreningen i Malmö, eller vad är det som kan hända?

PK: Vad har hänt i Malmö? Det är en stor förening, som jag tror om jag inte missminner mig, så är det en så kallad ombildad förening. Många har bott där med hyresrätt och så där och det är inte helt ovanligt att det dyker upp 20-30 personer på ett årsmöte som har en förening på flera hundra. Vad som har hänt där är att det är några som har kidnappat fullmakter och tagit sig in i styrelsen. Det är ju helt ok att göra så.

Det är några personer som då har ”kuppat”, kan man säga. De har tagit sig in i styrelsen då och tagit fullmakten. Det har inte varit så många på styrelsemötet. De har egentligen fått poster då, vilket är helt ok, men sedan har man valt att anlita närstående för att renovera. Det visade sig att det här bolaget kanske inte klarade av det eller aldrig hade någon avsikt att göra det. Eller att de fick mycket mer betalt och så fick de exklusiva presenter som tack i styrelsen. Nu pratar vi om en dom som har kommit.

Sådana risker finns. Men det är väldigt ovanligt. Det är kriminellt. Men det vanligaste är att det inte sker tillräckliga avsättningar till underhåll. Det är grundläggande. Det kanske svider lite extra, man undviker att höja hyran och väljer att gå med underskott under ett antal år. Vid stora renoveringar så kan det vara så att man känner en kompis som har byggfirma. Det är inte så bra. Det gäller att göra professionella renoveringar.

Dubbelt lån på bostadsrätten

JB: En annan risk jag har sett, som du nämnde nu i förbigående innan… Med en villa så har man lån på villan. Men i en bostadsrättsförening så har jag lån på min bostadsrätt, men föreningen har också lån på min bostadsrätt. Kan du inte förklara lite hur det funkar? För det är också en risk.

PK: Om vi tänker oss en situation där man har köpt en bostadsrätt och där det kanske inte har gjorts tillräckliga avsättningar för renoveringar och räntan är väldigt låg…

Föreningen kan ha valt att ha rörlig ränta på hela lånet. Så plötsligt går räntan upp med 1% eller 2% – då slår det ganska hårt mot din avgift också. Samtidigt kanske energipriserna går upp och fastighetsskatten höjs och så kanske man har en tomträtt som skrivs om.

Pontus Kopparberg

Vi kommer in på det när det gäller att köpa sedan, att de finns risker.

Däremot får man också en annan ekonomi på köpet och därför måste man verkligen titta noggrant. Nu är det ju så att folk tittar mycket mer. Köparna är mycket duktigare och mäklarna är också duktiga på att dela ut årsredovisning. För några år sedan var det så att man bara köpte. Det är jätteviktigt att titta på ekonomin, det kan inte nog poängteras.

En sak jag kan säga, om jag ska vara lite positiv också, och det är min åsikt det här med att om grannen inte betalar så får du betala. Det stämmer ju delvis, att om grannen inte betalar sin avgift så får ni andra i föreningen betala den. Jag tycker inte att det är någon risk, för man säljer ju sedan till slut lägenheten om man inte betalar. Så föreningen har en ganska låg risk mot att någon granne skulle bli arbetslös.

Ett mardrömsscenario i lågkonjunktur

JB: Mina mardrömsscenarion, som aldrig inträffar, men då tänker jag så här att räntan ökar, och där kommer en parentes. Alla de här bankerna, du vet när man gör så här hur mycket kan du låna och på bostadsrätt, så tar ju de aldrig hänsyn till att om räntan ökar så tar de bara hänsyn till min del av lånet. De tar aldrig hänsyn till att avgiften ökar för att räntan ökar på föreningen också.

PK: Nej, en duktig bank tittar ju på årsredovisningen, men det är sant. Det blir en dubbeleffekt.

JB: Då tänker jag i en lågkonjunktur, då blir folk av med jobben, det blir svårt att betala egna hyran, föreningen får också högre avgifter. Du vet att det blir en dubbelgrej där. Som du säger, om en enstaka granne inte betalar så löser man det. Men säg att föreningen går i konkurs, eller är det orealistiskt?

PK: Det är helt orealistiskt tycker jag, när det gäller vanliga äldre föreningar i storstäderna. Det som hände på 90-talet, när det var rejäl kris, så handlade det om nyproducerade bostadsrätter, där de hade gömt väldigt mycket av kostnaderna, som jag beskrev. Om man har väldigt hög belåning i nyproducerade bostadsrätter i föreningen, då finns det absolut en risk att det går i konkurs, men så gör man inte längre.

Sedan finns det så klart orter där om du köper en bostadsrätt för 200,000 – 300,000 så är det stor risk, för det finns ingen fallhöjd. Men om man köper en lägenhet i Malmö här, en tvåa i city, som kanske kostar två miljoner, när ska den gå ner till noll? Det kommer inte hända. Så risken att en bostadsförening går i konkurs, nej, det finns inte om man köper vanlig ny. Men nyproducerade med låga insatser, typ ett bostadsrättsradhus i Leksand för 100,000 i dagens läge, med väldigt hög belåning i… De gör inte så längre.

Där har det varit en del konkurser, men det skulle jag inte vara orolig för. Men det kan ju bli en stor värdeminskning på din lägenhet. Vad händer om du köper en lägenhet så går föreningens lån upp från 1-3%, så höjer man hyran med 20-25%, då går ju det värdet ner på din lägenhet. Så konkurs är nog inte så farligt, det finns nog ingen risk. Men kraftig värdeminskning, ja.

Tips om hur man undersöker årsredovisningen

CB: Du säger att man ska titta på årsredovisningen i en bostadsrättsförening. Vad ska man titta på då? För det är inte det lättaste kanske om man aldrig har sett en årsredovisning.

PK: Absolut. Jag ska försöka ge lite andra tips också, som inte bara är de här Expressen-bilagorna, men de stämmer också så klart. Det är belåningen som är viktig. Det är svårt att uttala sig om vad som är rimligt. Men 5000 per kvadratmeter är bra 10,000 är ganska mycket, eller över 10,000. Men det beror alldeles på, för i en helt ny förening så är det klart att den är högre, för då har du inga renoveringsbehov. I en förening som står inför stambyte, de ska inte ha så höga lån, för de borde ha betalat av dem.

Så det är svårt att säga exakt. Men om man går in och tittar på föreningens lån i årsredovisningen, så delar man det i antal kvadratmeter på hela föreningen, alla lägenheter totalt sätt, så tar men det gånger sin egen kvadratmeter. Så man räknar ut sin egen andel. Man kan även titta på andelstalet, som man har i föreningen. Om man har ett andelstal på 1 om det är 100 lägenheter, och alla lägenheter är lika stora, då blir andelstalet 1 då. Man räknar ut hur mycket skuld det är per lägenhet.

Inom parentes sagt ett självklart jämförelsevärde som ska finnas på varenda mäklarbeskrivning, egentligen. Diskussion pågår om det. Det är säkert de som har det redan, men det är intressant, för man vill veta hur mycket skuld man har per kvadratmeter. Vad köper jag in mig i? För då ska du lägga det till priset, tycker jag.

JB: Gud vad smart. Så om det är så här att jag ska betala två miljoner för bostadsrätten, men sedan är den belånad i föreningen med en miljon, då är det egentligen så att jag betalar tre miljoner.

Titta på lånets räntesats

PK: Ja, jag skulle räkna så. Nästa steg är att titta på räntesatsen. För det som har varit nu, det har varit en fantastisk tid nu, för att föreningen lånar ofta upp på längre tid och har inte alltid rörligt, det ska man inte ha som förening kanske. Det innebär att räntan har långsamt sjunkit nu, så det blir bara lägre och lägre kostnader under många år. Nu går vi precis åt andra hållet, kanske. Det får vi se om räntan går upp då. Men man kan titta på hur hög räntan är på lånet. Är den 1% idag? Vad händer om det är 2%? Så kan du räkna ut det. Det är ganska viktigt att titta på. Det tycker jag är kanske enskilt viktigast.

Sedan ska man titta på, och det är återigen kanske lite Stockholm så, men det finns ganska många föreningar som har tomträtt. När går den ut? För ibland har det varit rätt långa avtal och ibland är det korta avtal. Tio år tror jag att man skriver många gånger. Tomträtt betyder att man hyr tomten som fastigheten står på. Det innebär att man får betala hyra då kan man säga. Tomträttsavgäld till kommunen oftast. Den höjs då kraftigt. Den har med fastighetsvärdet att göra så det kommer höjas kraftigt i de flesta fallen.

JB: Jag vet ju här i Malmö till exempel, ett fastighetsbolag där jag satt i styrelsen, där köpte vi ut tomträtt, för vi visste att den skulle gå ut om tre år och då räknade vi att den skulle tredubblas. Det är rätt stor skillnad att betala 100,000 per år till 300,000 per år.

PK: Om man har tomträtt är det viktigt att man kollar upp det. Det är steg två. Sedan kan man titta lite på vilka som sitter i styrelsen. Som vi pratade om tidigare, är det professionella aktörer, eller sköter man det själv? Det kan vara en liten varningssignal kanske, om man vill sköta det själva. En professionell förvaltare tror jag kanske är bättre. Det finns massor av bolag.

Utvecklingsmöjligheter med bostadsförening

PK: Sedan kan man titta på positiva saker också. Vad finns det för utvecklingsmöjligheter i föreningen? På fler och fler ställen så är det så att man också har lokaler i bottenvåningen. Det är bra som intäkt, men hur ser de avtalen ut? Vilken nivå är de på? Är de tecknade på höga nivåer eller är de osäkra? I sämre tider kanske det står tomt där och då får du inte in den intäkten. Så lokaler kan vara både en välsignelse och en förbannelse. Det är också viktigt att titta på hur stor del av föreningens ekonomi det är.

Men det finns också utvecklingsmöjligheter som vindar. Det finns spännande exempel nu som jag vet där man byggde punkthus med parkeringar. Det är en ganska vanlig bebyggelse. Det finns säkert här också mycket. När jag säger punkthus så menar jag höghus. När man bygger så är det ibland parkeringar mellan husen, det är väldigt vanligt och det kanske var när man byggde det för 30-40 år sedan. Men nu är marken värdefull, så föreningen kan gott bygga ett hus till där.

JB: Det har jag aldrig ens hört. Att man kan driva en förening som ett företag, eller utveckla det.

PK: Ja, det kan man absolut göra. Eller man kan bygga något annat där, ett parkeringshus och hyra ut. Man får väl vara försiktig, men man kan också sälja bara marken. Ett annat exempel som har kommit upp nu, som är som en liten farsot i Stockholm, det är de här attefallshusen.

Bostadsrättsföreningar bygger attefallshus på sin befintliga tomt och säljer som bostadsrätt. Det är inte alls omöjlighet att man kan göra det. På många ställen finns det mycket gräsytor och då kan man bygga attefallshus där. Då får man inkomst till föreningen när man säljer dem.

Fastighetsutveckling för bostadsrätter, det finns ju, men det finns mycket mer att göra där. Sedan kan man slutliga säga, framförallt i ombildade föreningar, från hyresrätt till bostadsrätt, så finns det ofta hyresrätter kvar. Det är ganska vanligt. Alla tackade inte ja. De kan vara en guldgruva. De kan säljas av föreningen så småningom, när den som bor där flyttar eller säger upp. Så det är en positiv sak, en tillgång. Många hyresrätter är generellt sätt bra.

Det är mycket pengar vi pratar om för den enskilde. Jag tycker att man ska se bostadsrätter professionellt också.

CB: Vad sa du nu, att det kunde finnas hyresrätter kvar i en bostadsrätt?

PK: Ombildningarna började på 80-talet. De som bodde i hyresrätt då kunde köpa huset. I Stockholm pratar vi om säkert 50,000 – 60,000 lägenheter som har gått den vägen. Nu ska man göra en ny våg i vissa förorter som man har pekat ut. Man bor i hyresrätt, jag antar att det är så i Malmö också, att om du bor i en hyresrätt i stan med en privat hyresvärd, då kan du göra en anmälan om köpintresse. Då blir det ett hembud och då får de som bor där köpa den. Lagen säger nog att minst hälften måste tacka ja.

Största fördelarna med bostadsrätt

JB: Om vi ska sammanfatta bostadsrätt, vad är dina bästa råd eller de största fördelarna?

PK: Jag tycker att bostadsrätter som så är en väldigt bra form. Oftast till lägre livskostnad och bättre skötsel och så, så får man ett boende.

JB: Jag har tänkt mycket på bostadsrätter som ett snabbt sätt, alltså flyttar jag till en ny ort och behöver boende snabbt, så finns det i princip… Om det inte finns en hyresrättsmarknad, men det finns typ ingenstans, då är det ett enkelt sätt.

PK: Ja, det naturliga sättet. Tänker man på det jag sa tidigare, att man studerar föreningen och ser man vad köper in sig och är aktiv och sköter om sin förening.

JB: Gå på årsstämman tänker jag också, för att förhindra de här kupp-försöken. För många tänker vad fan ska man göra på årsstämman, men det är viktigt att utnyttja sin demokratiska rätt.

PK: Absolut, du har helt rätt i det. Det är sin största investering så orkar man inte ens ta sig ner till föreningslokalen eller restaurangen för den här årsstämman, som tar två timmar per år. Så det kan jag verkligen uppmana till, att man går på årsstämman och ställer frågor och engagerar sig i föreningen. Jag tycker egentligen att om man sitter i en förening så ska man alltid sitta med i styrelsen någon period. Det brukar inte vara slagsmål om de posterna.

Vanlig missuppfattning kring bostadsrätter

JB: Är det någon missuppfattning kring bostadsrätter?

PK: Missuppfattningen kanske är att många fortfarande tror att de äger sin lägenhet, men att de äger nyttjanderätt. Jag tror att många kanske också bor i till exempel HSB-förvaltade föreningar som säger att det där har HSB bestämt, men det är inte så. HSB förvaltar på uppdrag av föreningen. Jag tror att man har mer ansvar än vad man tror. Du har faktiskt ansvaret att se till att föreningen fungerar. Det finns ingen automatik att man sköter den åt dig.

JB: Är det någon praktisk betydelse i det där? Som det du var inne på, att det är en nyttjanderätt och inte en äganderätt.

PK: Skillnaden är att om du har en äganderätt då äger du det faktiska, just den… Om vi jämför med Spanien, då äger du faktiskt just den stenen där i ditt hus, om man säger så, eller just den enheten äger du. Du har ju lagfart, pantbrev, kan ta ut på din enskilda lägenhet. Och du har ansvar för skötsel av just den. Sedan har du en förening som gemensamt tar hand om den, så det liknar bostadsrätt.

JB: Det är så många som säger att det är mycket bättre att ha en lagfart, och då har jag sett den stora risken att bostadsföreningen kan gå i konkurs. Men där var du väldigt tydlig och sa att risken var inte obefintlig men väldigt, väldigt låg.

PK: Om man tar exemplet då om Sverige kan gå i konkurs? Och kommuner? Med de har en beskattningsrätt som är nästan obegränsad. Så är det med bostadsrätter också. Det blir bara högre avgift. Det ska mycket till, om du förstår vad jag menar. Man har det som första bästa rätt också mot föreningen, alltså medlemmar.

Om man inte betalar sin avgift så är det så att föreningen går före bankerna där. Det ska man ha klart för sig också. Det är därför jag säger att om din granne inte har betalt avgiften på ett år och är skyldig 70,000 till din förening, så är det ingenting att bli nervös över, så länge lägenheten är värd med än 70,000, vilket är fallet överallt nästan. Så det är en stark stämning där.

JB: Coolt. Nu har vi pratat i en timme och vi är bara halvvägs. Detta är superspännande. Ett stort tack Pontus, för all din kunskap. Vi fortsätter detta samtalet, går in på nyproduktion, villor, hus utomlands och lite attefallshus och sådant också. Du som lyssnar eller tittar, kom gärna tillbaka nästa vecka för att se fortsättningen och ytterligare några läsarfrågor. Tack.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Få uppdateringar, tips och nyheter till din mejl

Om du gillade den här artikeln då är sannolikheten stor att du även kommer att gilla del två och andra liknande artiklar på bloggen. En gång i månaden mejlar jag ut bloggens bästa artiklar, ofta tillsammans med några andra tips. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt och du kan välja avprenumerera precis när du vill. Fler än 50 000 personer prenumererar redan idag, börja du med genom att fylla i formuläret nedan.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Relaterade artiklar

Jag tror du även kan uppskatta följande artiklar:

Avsnittet Ett samtal om bostadsmarknaden med många bra tips dök först upp på RikaTillsammans.

Hyresrätten är faktiskt ett lyxboende

$
0
0

Dagens avsnitt är en fortsättning på förra veckans intervju med Pontus Kopparberg. Han har en lång erfarenhet som VD i mäklarbranschen. Idag delar han med sig sina bästa tips för vid köp och försäljning av villor, sina tankar om hyresrätter, tips när man väljer mäklare, nyproduktioner och svar på era läsarfrågor. Han delar även med sig av de tips han ger och kommer ge till sina barn när de tar steget ut på bostadsmarknaden.

I mer än 10 år bodde jag och Caroline i en hyresrätt, både för att vi inte hade råd att köpa en bostadsrätt men också för att vi var fascinerade av hyresrätt som boendeform. Hyresrätten är nämligen i mångt och mycket underskattad. Lite det svarta fåret av boendeformer. Men jag håller med Pontus om att det egentligen kan vara ett lyxboende. Den finansiella risken är ofta begränsad till 3 månadshyror – till skillnad från bostadsrätten eller villan. Transaktions- och skattekostnaderna är noll. Man behöver inte ta något lån och känna den ekonomiska pressen att räntor och amorteringar ska betalas. Det enda (och jättestora)problemet är att få tag på dem.

Just nu befinner jag mig i Kenya med dålig internetuppkoppling så jag får skriva mer i nästa vecka. På återseende då!

Tack för den här veckan!
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på del ett av hela intervjun med Pontus

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till intervjun och avsnittet:

  • 00:01:48 – Viktigt med en stor buffert vid villaköp
  • 00:03:09 – Räkna in 1,5% i omsättningsskatt plus 2% för pantbrev
  • 00:05:47 – Om kommunikationer och rätt tidshorisont
  • 00:07:47 – Får man igen pengarna vid renovering?
  • 00:10:26 – Så var det förr i tiden
  • 00:12:54 – Vanligaste misstagen vid villaköp
  • 00:11:53 – Tänk på detta vid villaköp
  • 00:11:22 – Om tomträtter och tajming vid försäljning
  • 00:21:38 – Hur man väljer en bra mäklare
  • 00:25:09 – ”Gör det själv” versus mäklare
  • 00:27:05 – Bra förberedelser inför försäljning
  • 00:30:55 – Tips för budgivningsprocessen
  • 00:34:10 – Hantering av skatt vid flytt
  • 00:36:05 – Vänta med att betala flyttskatten
  • 00:37:55 – Om hyresrätter
  • 00:39:46 – Hyresrätt är lyxboende
  • 00:42:35 – Riskfritt och flexibelt med hyresrätt
  • 00:44:39 – Perfekt för tillfälligt boende
  • 00:47:13 – Ett behov av bra hyresvärdar
  • 00:48:36 – Om nyproduktioner
  • 00:51:20 – Risker med nyproduktion
  • 00:54:05 – Studera de ekonomiska planerna och alla avtal
  • 00:55:55 – Tips för hantering av bostadsbubbla
  • 00:57:37 – Ha personlig kontakt med din bank
  • 00:59:39 – Kort om amorteringskravet
  • 01:00:39 – Tips om attefallshus och lägenheter med uthyrningsdel
  • 01:02:25 – Pontus boktips – ”Beslut och Beteenden”
  • 01:04:04 – Mer tips om kreditbedömning
  • 01:06:43 – Håll koll på din risknivå och diversifiera
  • 01:08:25 – HappyX – en app för skilda föräldrar

Precis som vanligt matchar tiderna bättre videon än poddavsnittet.

Transkribering av hela intervjun

För dig som hellre läser intervjun än tittar eller lyssna på den följer nedan en komplett transkribering.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Välkommen tillbaka. Vi sitter här med Pontus Kopparberg. Vi fortsätter på förra veckans avsnitt, där vi slutade på bostadsrätter. Jag tänkte att vi ska prata om villor, för det känns som den andra stora boendeformen, jämte bostadsrätter. Vi pratade om att en skillnad mellan bostadsrätter och villa är att man har en lagfart på sin villa. Men vad skulle du säga till de som funderar på att köpa villa? Vad är bästa sakerna att tänka på, de bästa råden?

Viktigt med en buffert vid villaköp och att räkna in transaktionskostnaderna

PK: Det man kan tänka på som en fördel med bostadsrätt, som är lite tuffare med villor, det är det att du måste ha kanske en rejäl buffert där. För du går in och tar hela ansvaret för fastighetens skick och så, själv. Därför är bostadsrätten ett bra nybörjarköp, när man är ung och inte har så mycket pengar. Kommer man till villan ska man vara beredd på att när man flyttar in så kan faktiskt pannan gå sönder veckan efter man har flyttat in. Ofta gör den ju det. Så man behöver en rejäl buffert för att kunna hantera akuta reparationer.

JB: Vi kan ju bara ta vårt exempel. Vi hade ett element som började läcka ner på parketten. Vi har ett hus från 30-talet och det var de här fina elementen. Då får vi offert från VVS-firman som sa att ett nytt likadant element kostar 18,000. Då fick vi användning för den där bufferten.

PK: En annan sak är att det faktiskt kostar skatt. Vi pratar inte så mycket om omsättningsskatten.

Det är en omsättningsskatt på att köpa, på 1,5%. Så allt du köper får du betala en halv procent på, vilket är ganska mycket på sju miljoner. Lagfartsavgiften tillkommer sedan, över det. Du ska ha pantbrev också. Då blir det 2% på det. Omsättningsskatten är en ren skatt som vi inte har på bostadsrätter.

Pontus Kopparberg

Tittar man återigen på utlandet så är bostadsrätter väldigt billigt att köpa och sälja. Det är bara mäklarkostnader, i princip.

Men att sälja och köpa hus, det får du ändå tänka på att det kostar 1,5%. Det är garanterat. Sedan är det kanske köpt av en person som inte har så mycket pantbrev. Då kan du lägga till 2%. Så det är inte ovanligt att man betalar över 100,000. Det vill jag skicka med då till de som är unga eller är förstagångsköpare, att det där kommer ibland som en överraskning.

Pantbrev är egentligen ett sätt för staten att tjäna pengar. Det är ett sätt att hålla ett register. Man ska ha ett fastighetsregister där man har full koll, så att det inte är så att det finns gamla skulder. Det blir en bra säkerhet för bankerna helt enkelt. Vi har väldigt väl fungerande system, sedan många, många år tillbaka. Det finns länder där det är tveksamt kring det där också, men då har man en uppgift. Det är en administrativ avgift kring det. Det kostar ju att hålla det. Men att ta 2% för att skriva ut ett papper? Tar du ett lån på en miljon så kostar det 2% på det i pantbrev, plus 1,5% i omsättningsskatt. Så det är ganska mycket pengar.

JB: Ja, och det är egentligen bara för att säkerställa att ett hus inte kan ha lån från två banker, mer eller mindre.

PK: Ja, och förr i tiden var själva brevet värt. Det var ett pantbrev som var väldigt viktigt. Det fick man inte tappa bort. Nu är de inte fysiska längre, utan elektroniska. Det är en väldigt viktig del av en fungerande fastighetsfinansiering men jag tycker att de här pengarna, det är en skatt för att tjäna pengar rent ut sagt. Det kanske man skulle ha tagit några tusen för, men inte så mycket som nu. Så det ska man räkna på så att det inte kommer som en överraskning. Det finns ofta med naturligtvis i mäklarens kalkyler, men det där tänker man kanske inte på. Så det är ett råd.

Om kommunikationer och rätt tidshorisont

PK: Sedan ett annat råd angående att köpa villa då, det är att titta på vad det finns för framtida kommunikationer planerade i området. Villa köper man oftast på lite längre sikt. Som du nämnde här, utbyggnad av pågatåg, vi har utbyggnader av tunnelbanan för första gången på 30 år i Stockholm, till exempel. Det tycker jag är viktigt.

JB: Jag brukar säga så här, apropå att vi började förra avsnittet också med frågan om det är en investering eller en kostnad, då brukar jag säga att när man köper ett hus framförallt att man ska tänka på att bo där i sju eller tio år. Att ha den horisonten. Då brukar jag säga en av de anledningarna är just den här omsättningsskatten eller transaktionskostnaden. Skulle du hålla med om det? Att köp en villa först när du vet att du med stor sannolikhet kommer bo där i sju, tio år.

PK: Ja, det tycker jag. Sedan finns det orter där det inte finns bostadsrätter. Där villa är det naturliga boendet, men då är det också ofta betydligt mindre pengar i det. Men det är en större investering med vissa transaktionskostnader, så är det.

JB: Där har vi sett en ganska intressant effekt som en investering, att så länge du bor där och kan betala räntan, så spelar egentligen inte värdet på huset någon större roll. Med till exempel en aktie är det väldigt intressant att veta vad den har för värde under tiden.

PK: Ja, så är det. Men många köper väl aktier och stoppar i byrålådan. Det är så man ska göra. Jag håller med dig delvis, men jag tror också att det finns en, framförallt om vi talar om Stockholms innerstad, så tror jag att väldigt många följer och får en värdering på sin bostad automatiskt via mejl, från till exempel Booli, varje månad och följer värdet med spänning. Jag har en känsla av att det har blivit så lite om man är på middagar och så där. Så tittar man att nu har det gått upp så här mycket.

Får man igen pengarna vid renovering?

PK: Det har blivit mer liknande aktier, men jag håller med om att man får tänka på att framförallt köpa villa som en längre investering. Absolut. Och man fattar ju hela tiden investeringsbeslut, eftersom renovering är ett stort beslut. Ska vi renovera fritt eller får vi igen de pengarna? Är det värt det?

JB: Får man igen pengarna? För det upplever jag också, att många gånger får man inte det.

PK: Jag tycker inte att man får igen pengarna på renovering heller. Det är många som har det som, jag tror att det kanske är en liten ursäkt också.

De säger: ”Det är aldrig fel att renovera, man får ju alltid igen det.” Ganska sällan skulle jag säga.

Pontus Kopparberg

Grundläggande renovering i en lägenhet av bra snitt som alla tycker om… det har jag noterat på mitt papper här också. Tänk igenom när du gör en renovering. Om man nu ska vara väldigt ekonomisk. ”Är det jag som gillar det här, eller kommer alla att gilla det och kommer man tycka att det är ok om tio år?”

Grundläggande renoveringar är en sak, men många specialrenoveringar med tekniska lösningar som man tycker är jättespännande själv, eller om man slår ner väggar, det är inte alls säkert att nästa tycker det är bra. Om man är ekonomisk ska man naturligtvis fundera på vilka typer av renoveringar man gör. På många orter tror jag inte att det lönar sig, förutom att man njuter av att bo som man vill så klart. Men man ska kanske inte lura sig själv.

CB: Man pratar också om det att om man ska renovera badrum eller kök eller så, att det inte ska ske för ofta. Precis som du säger att man renoverar så att andra också kan gilla det, av hållbarhetsskäl. Det ska funka i tjugo år liksom.

JB: Jag tänkte på det, kommer du ihåg när vi flyttade hit? Kan inte du ta det exemplet med köket? Jag tyckte att det var så sött.

CB: De som sålde var jättegulliga och sa att de hade gillat sitt kök. Mannen vände sig lite till mig och frågade om jag skulle vilja renovera där eller bygga om köket. Och jag sa, ”Nej, det är ju jättefint här.” Sedan såg vi i papperna på huset att de hade lagt 300,000 inte för så länge sedan på att få köket precis som de ville. Det är ett jättebra kök. Då fattade jag den känslan säljaren hade när han tittade på mig och frågade mig om jag skulle vilja renovera köket.

PK: Det är vanligt att man byter kök. Det tror jag har kommit på senare tid. Det har varit några ”skräckexempel” på det, att man river ut ett kök efter fem år när man har tröttnat på det. Så var det inte förr i tiden.

Så var det förr i tiden

JB: Du har ändå refererat till detta ett par gånger, ”förr i tiden”. För det är oftast något man får höra från sina far- eller morföräldrar. Till exempel, ”Vi var minsann kloka förr i tiden. Vi använde inte huset som bankomat. Vi sparade mer. Vi utnyttjade köket till dess livslängd.” Alltså, var det så eller bara så att de låter så snusförnuftiga?

PK: Jag tror att det var så i mångt och mycket. Delvis, om man går in på hur det var innan kreditregleringen, så var det faktiskt så att det fanns ett visst antal pengar att låna ut för varje bank. Pengar kunde ta slut, så att säga. I slutet av året, om inte Sparbanken hade sparat och varit försiktiga med utlåningen, då hade de inga pengar kvar att låna ut. Det var en stark reglering.

Jag tror att det delvis berodde på det. Sedan naturligtvis det här att det fanns en mentalitet att man skulle spara och inte slösa. Man skulle ha en sund inställning till det. Jag tror absolut att det var så. Man hade det väldigt djupt och så fick man inte låna så mycket heller och man skulle betala av. Det fanns en amorteringskultur. Nu tycker jag att den är tillbaka med full kraft. Det visar sig nu, av tvång, men ändå… Det var ett tag då det inte amorterades. Det var amorteringsfria lån.

JB: Det pratade vi om här i pausen. Apropå det här med Booli att de skickar ut värdering varje månad och att folk tänkte att nu när det har ökat med en miljon så kan man köpa bil, åka på semester eller renovera.

CB: Är inte det också en förtäckt uppmaning från Booli att du kan ju sälja? Eller varför skickar de ut det här?

PK: De gör det för att de har samarbete med mäklare och så också, naturligtvis. Det här är ett första steg och så blir man nyfiken. Så jobbar man som mäklare. Det får ni säkert fortfarande i brevlådan, att nu har de sålt för nytt rekord, och då blir ni nyfikna på hur mycket erat hus är värt och tar in en mäklare. Det är det som är tanken, att föda det intresset. Jag tror att det har skett en stor förändring mentalt i att man ser bostaden på ett litet annat sätt än den yngre generationen.

Vanligaste misstagen vid villaköp

JB: Jag tänkte vi ska ta sista frågorna här på villa. Vanligaste misstagen som du har sett när man köper villa?

PK: Det vanligaste misstaget är att inte besiktiga ordentligt, att inte undersöka ordentligt med en egen anlitad besiktningsman. Att förstå vad det innebär, det är ganska krångligt. Det här med besiktningsprotokoll, vad innebär det? Det ska man verkligen sätta sig in i och lägga och möda på. Det är min uppmaning. Om man inte är väldigt duktig själv på det.

En annan grej som kan vara lite känslig är att man kan titta lite på grannar runtomkring också. Det vet jag att det görs idag, att man kollar upp sin närmaste granne och vad det är för några.

Pontus Kopparberg

JB: Det upptäckte jag på hitta.se, där man kan se allt från vad de kör för bil, till vad de röstar på, alltså man tittar på området. Där kan man få det ganska detaljerat. Det var så vi upptäckte när vi bodde på Möllan, som är lite som Söder i Stockholm, då var det valet 2016 eller 2014 att 60% röstade på Fi och Vänsterpartiet, så var det två personer som röstade på Alliansen i vår valkrets. Då insåg vi att det var vi två.

PK: Det du beskriver är den snälla funktionen, att man går in och tittar på strukturer i området. Sedan tror jag att det är fler och fler som går in och tittar i brottsregistret eller i tvistemål och kring det också. Jag tror att 90% gör absolut inte det, men det förekommer.

JB: Tumregeln med fastigheter och villa har alltid varit ”location, location, location”. Du kan göra vad som helst med ett hus förutom att flytta det. Nu går ju det, vi har sett bild med hus på lastbil, men skit samma.

PK: Det är det jag pratar om med kommunikationer och hur den ekonomiska infrastrukturen runtomkring och hur det ser ut. Man kollar om området är på gång uppåt. Dels kan man titta på kommunens planer. De är offentliga. Där ser man vilken infrastruktur som ska byggas. Det går att ta reda på så. Man kan titta på prisutvecklingen i området också, hur det har varit och så.

Tänk på detta vid villaköp

JB: Om dina barn skulle köpa villa, vad hade du sagt då?

PK: Om de hade ett speciellt område så hade jag nog uppmanat dem att verkligen titta på prisutvecklingen och vad det är för slags område. Dels hade jag nog ringt kommunen och tittat på vad det blir för typ av exploateringar. Det är ganska vanligt att man köper nära ett grönområde, men kommer det vara ett grönområde för alltid då? Det förtätas väldigt mycket. Hur kommer det se ut runtomkring och hur viktig är den där parken man har? Om den försvinner och det byggs radhus där, vad händer då?

Sådana saker ska man titta på i närområdet. Det är ganska viktigt. Så är det kommunikationer och självklart husets skick. Jag hade också varit förmanande också vad det innebär med en villa. Det är ett större åtagande, så är det. Jag hade frågat om de hade tänkt igenom det ordentligt, om de har en buffert. Man måste bli lite duktig på att vara lite händig. Att måla fönster är inte svårt, det kan man till och med göra själv, men att byta alla fönster om de är ruttna, vad kostar ett fönster? Det kommer bli som elementet där, att man upptäcker att det är ett måttbeställt fönster som kostar 20 000 – 30 000 kr i värsta fall.

CB: Men du, en helt annan fråga. Har du varit med om när du var mäklare att det var ett hus eller något som hela tiden lades ut på nytt? Att folk inte vill bo där, för att har spökat eller någonting.

PK: Det finns hus som är sådana hus, och det kan bero på att man flyttar in och sedan upptäcker man att såhär är läget här. Dels kan det vara grannar eller något man upptäcker som många inte trivs med. Eller så kan det vara en lägenhet som kanske har en ventilationstrumma fäst på fasaden från en restaurang, som har tillstånd för det.

Det kan röra sig om någonting som inte märks när man är på visning. Om man då har en seriös mäklare så kan de uppmana dig att komma dit på kvällen och lyssna, för att det är sovrummet du ska sova i. Man får räkna med det när man bor i stan, att det blir störning, men det kan vara ett ljud som är svårt att leva med.

Om tomträtter och tajming vid försäljning

JB: En parentes är att tomträtt ska man också tänka på med villa.

PK: Ja, naturligtvis, det är självklart. Jag tycker att man ska tänka på en sak där bara.

Oftast är det i dagsläget lönsamt att köpa ut om man har en tomträtt, eftersom räntorna är så låga. Det är en ren räkneuppgift.

Pontus Kopparberg

Men då begränsar man sitt låneutrymme. Har man råd med det eller inte? Det blir en väldigt privat fråga för varje person att ta ställning till.

Tomträtt behöver inte vara fel, om man bara ser till att det är prissatt på det sättet. Det handlar om att då ska man ha en ordentlig rabatt. Ibland får man inte köpa ut och jag har en färskt exempel där en bostadsförening ville köpa men inte fick. Det finns löpande erbjudanden, men du har ingen rätt till det. Det är kommunfullmäktige som fattar beslut om att nu är det detta priset som gäller. Då kan sanningen vara att alla har alltid ett pris och då kan man köpa ut, men det är en politisk fråga.

JB: Jag tror att det är så i Malmö kommun. Min upplevelse när jag kollade upp det var att i Malmö kommun som privatperson får du alltid köpa ut, men föreningar och företag, då är det ett politiskt beslut som ska tas i nämnden. Men det är ingen naturlag.

Jag tänkte att vi skulle prata om tips angående försäljning. När man ska sälja, oavsett om det är bostadsrätt eller villa, vad är dina bästa tips?

PK: Det var lite som jag nämnde i förra avsnittet, att man ska inte stirra sig blind på att sälja när alla andra gör det. Januari kan vara en jättebra månad att sälja villan, för att man vill undvika högt utbud. Ju mindre utbud, desto bättre är det. Oftast i alla fall.

Hur man väljer en bra mäklare

JB: Hur väljer man en bra mäklare? Hur skulle du ha gjort?

PK: Jag tycker att man ska välja mäklare man har förtroende för. Man ska alltid ta in flera och jämföra. Jag tycker kanske att det är för stor fokus på priset ofta. När man väljer andra saker så väljer man ofta kanske något som är lite bättre, man får mer kvalitet och det blir dyrare. Jag tycker man ska välja den man har förtroende för och vara beredd att betala lite mer om det känns rätt med den mäklaren.

JB: I det området där vi bor där finns det en stjärn-mäklare som heter Sofia. Hon hade sålt fastigheter i Malmö på ett år för typ 350 miljoner. Hon säljer mest villor. Får man bättre med en stjärn-mäklare?

PK: Då skulle jag säga så här att den mäklaren är antagligen duktig. Men då får man fråga sig om den personen har tid med ditt hus, om hon har så mycket att göra. Det är väldigt seriöst om hon säger att tyvärr kan jag inte ta ditt uppdrag just nu, för jag har andra, men du får stå i kö och vänta ett litet tag. Det kan upplevas nästan lite snobbigt ibland, men om hon dessutom är duktig och tar sig tid, då är det säkert ett väldigt bra val då.

När folk frågar mig om jag känner till någon bra mäklare, då är det antingen en person jag känner väl och då skickar jag den mäklaren som jag tror att de kommer att klicka med, eller så frågar jag vad de vill ha för mäklare. Om de vill ha en person som stenhårt jobbar jättemycket bara för att det ska vara högsta möjliga pris, eller vill du ha någon som är mer social och det ska vara en positiv känsla och så där. Vilken typ av mäklare trivs du med? Vad är viktigt för dig? Sedan är det naturligtvis så att priset oftast är det allra viktigaste, men det är inte alltid så.

Sedan är den största frågan om man väljer fast pris eller på provision. Då får man också känna efter själv. Väldigt många svenskar vill ha ett fast pris. Vi älskar fasta prislistor. Då slipper man pruta och man kan välja ett pris man är nöjd med så får man sin tjänst. Men om man känner att man är beredd att betala bra och priset blir bra, då ska man göra det. Allt beror på kunden tycker jag. Jag skulle inte säga att det finns något omedelbart samband mellan det pris man får och vad man väljer. Kanske i en marknad där det är väldigt svårt så ger det kanske en effort att ta ett steg till.

”Gör det själv” versus mäklare

JB: Det har kommit en massa sådana här företag som är så här ”Gör det själv”. Där har det varit väldigt olika. När jag har pratat med mäklare så säger de att det funkar inte. Sedan pratar man med de bolagen och då säger de att alla deras undersökningar visar att man inte får mindre betalt för att man gör det själv. Vem ska man tro på?

PK: De här företagen har kommit och gått. De har tagit en väldigt liten del av marknaden. Jag tycker absolut att man ska anlita en mäklare. Sedan är det ganska billigt med mäklare. Skulle ni sälja det här huset så pratar vi kanske om 1,2% – 1,3%. Så det är relativt billigt för allt du får. Om du själv ska anordna en visning eller förmedla lån och så, det blir lite… Och framförallt efteråt, om det blir några problem, så har du mäklaren där mellan säljare och köpare. Du får väldigt mycket pengar nu när du anlitar en mäklare tycker jag, i dagsläget. Jag hade inte sagt till barnen att göra det själv.

När ska man anlita det här företaget då? Det finns tillfällen till det kanske. Det är när bostadsrätten är väldigt billig. Om du ska sälja typ en liten etta i Härnösand och den kostar 125,000. Visst, då kan du sälja själv. För då är mäklarprovisionen en sådan stor del av priset. Det är kanske 20% av priset.

Bra förberedelser inför försäljning

JB: Toppen. Är det några andra grejer man kan tänka på själv? Typ att om säljaren hade gjort det här innan de kom till oss, då hade det varit den bästa kunden någonsin. Hur förbereder man sig?

PK: Man förbereder sig genom att ta fram all dokumentation om t.ex. alla renoveringar när det gäller villa och i viss mån bostadsrätt också. Återigen pratar vi om det gamla generationen som tar fram sina pärmar då. Där allt finns sparat. Även elräkningarna från 70-talet. Men skämt åsido, allt du har gjort på huset eller lägenheten, att det är nerskrivet och att kvitto finns och när du har gjort det. Det är en stor viktig del. Du kan förbereda väldigt mycket på det sättet och det höjer också värdet. Och det här man pratar om med styling.

Även om man väljer bort styling… Det har ju spritt sig och blivit väldigt vanligt på många ställen, men om du inte vill göra en styling så kan du göra det själv. Att bara rensa trädgården från alla prylar. Man har det lite enklare. Det kan stå bord och stolar, men hälften bort skulle jag säga. Kör bort det till någon granne eller så. Man kan göra mycket för att fräscha till det. Det har också börjat komma lite där att man går in och gör enkla reparationer som ser snygga ut. Listen som inte är fastsatt eller något sådant, som man själv inte tänker på men som andra ser.

Det kan vara bra att ta dit någon kompis och gå på visning, som inte har varit där tidigare. Allt som ögonen landar på, som stör, det tar man bort. Kan vara ett tips. Det gör ju styling-bolagen, men om man nu inte vill det så kan man göra det själv.

JB: Jag såg en studie från Holland där de hade kommit fram till att de viktigaste faktorerna när man sålde för att få mest betalt var tiden. Alltså att man märkte att när mäklaren sålde sina egna objekt, så tog de i genomsnitt mycket längre tid att sälja än när de sålde för klienter. Ligger det någon sanning i det här eller?

PK: Det är en intressant undersökning. Det är klart att det finns en risk i det. Eftersom det är relativt låga provisioner nu, på bostadsrätter i alla fall, så kanske mäklaren ibland lockas att får man ett bud så tar man det. Det ska man ärligt säga. Man kanske inte väntar ut, framför allt om man är lite yngre. Sedan kanske man har en provision på 25,000 – 30,000, vilket är ganska lite. Man måste sälja fyra lägenheter i månaden för att tjäna riktigt bra. Då kanske man tar ett bud för snabbt, istället för att vänta och ta en visning till.

Den professionella mäklaren går till säljare och säger att nu har vi fått ett bud. Är det så att man har köpt någonting och behöver pengarna eller sitter lite trångt till, då är rekommendationen att ta det. Men är det så att man inte gör det, att man kan ha lite is i magen, då tycker jag att man ska säga att det finns en möjlighet att få lite till om man gör ett nytt försök. Det är det jag gillar att höra av en mäklare. Då kan jag ändå välja om man vill ta det. Så man får inte vara för snabb heller.

Tips för budgivningsprocessen

JB: Jag vet också att du är intresserad av mental bokföring och beteendeekonomi. Det finns få grejer som är så… kring beteende och psykologi som en budgivning. Eller som en sådan process. När vi lade bud under utgångspris, då fick man aldrig. Då chansade alla och tog en visning. Medans när man lägger på utgångspris eller lite över och sa att vi vill att ni ställer in visningen, då blev det jobbigare för säljaren. Det är lite det här som Kahneman skriver också, hellre en säker vinst än en förlust, för då chansar vi. Vad tänker du kring budgivningsprocesser, bra tips där?

PK: Utgångspriset är bland det viktigaste en mäklare jobbar med. Det är precis som du beskriver, vart ska vi lägga utgångspriset, för det är inte bara för marknaden, utan det är även säljaren som binder sig vid det mentalt också då. Så det är naturligtvis viktigt att sätta rätt pris. Sedan är det också det här med att man ofta sätter ett något lägre utgångspris för att locka. Ju fler budgivare, desto högre resultat. Det är viktigt att få in många budgivare i sig. Det har gjorts utredningar och studier vid universiteten, men jag vet inte om man har något entydigt svar. En del höjer med 5000 på en villa på 10 miljoner, för att ok, det kostar 10 miljoner men 5000 är 5000.

JB: Men hur skulle du göra om barnen var i en budgivning? Hur skulle du coacha dom?

PK: Ett standardråd då, bestäm dig innan. Vad är max som du är villig att betala. Så tycker jag också med aktier. När man köper aktier så säger man nu ska jag köpa H&M idag och jag tycker att det är det här priset som gäller. Då ska jag ju gå efter det och inte ryckas med.

JB: Vi var i en budgivning innan detta huset och plötsligt gick det upp en halv miljon och då rycktes vi med. Det var mindre än 10%. Sedan bara gjorde en annan sådan här beteendeekonomi framing, alltså en halv miljon är en årslön efter skatt. Då ville vi inte vara med längre.

PK: Så man kan bestämma sig innan hur mycket man är beredd att ge. Och att tänka själv. Jag brukar säga det till de par som det oftast är då, att det är ni som bestämmer hur mycket ni är beredda att betala. När kommer det komma nästa hus som känns helt rätt? Man ska inte gå över det man har tänkt, men inte vara beroende av om det är några andra som har bjudit. Om ni vill bo där, gör det då. Man vill ju helst att andra ska buda mycket, men man vill samtidigt ha det billigt.

Hantering av skatt vid flytt

JB: En fråga från min bror, faktiskt. De har precis sålt en bostadsrätt och så letar de efter en villa. Hur ska man göra med skatten?

PK: Jättebra fråga. Det är en ganska allvarlig situation just nu. För vi har en situation där vi har ett 72 punktsprogram där det står väldigt slarvigt att man ska ta bort flyttskatten eller något sådant. Men sanningen bakom var att det finns ett förslag om att den här så kallade uppskovsräntan ska försvinna. Jag har faktiskt till och med pratat med Annie Lööf om det och hon kan inte heller riktigt svara på vad det egentligen innebär. Det är dramatiska förändringar för de som ska sälja sin bostad, så det är upprörande att man kan hålla det här på halster så länge.

När man säljer sin bostad betalar man ju skatt på vinsten. Den skatten får du så att säga skjuta upp. Du behöver inte betala den när du flyttar, om du köper en ny likvärdig eller dyrare bostad. Då man kan ta med sig det inom en viss tid, och det är väldigt viktigt för alla som ska flytta och har gjort vinster. De flesta har ändå gjort vinster de senaste åren. Då kan de ta med det i stället för att låna upp de pengarna.

Tidigare har det varit uppskov för evigt, om man säger så, till man säljer det sista boendet. Sedan införde man en skatt på det, det är en ränta, men det är en skatt, men det är en ränta som är rätt hög. Den motsvarar 3,25%. Nu är det diskussion om att man ska slopa det och det hänger i luften sedan ett år tillbaka, vilket är mycket olyckligt.

Vänta med att betala flyttskatten

PK: Men tillbaka till frågan, så har min synpunkt då varit att inte betala in skatten nu. Därför att det kan hända att det blir helt fritt. Då blir det som att få en kredit med 0% ränta på i stort sätt evig tid, tills man säljer.

Sedan ska jag komma med ett tips också som kanske inte alla känner till. De som nu där ute redan har betalt kan rätta deklarationen fem år tillbaka i tiden. Så när de tar bort det här och det blir retroaktivt, så kan man ångra sig och få tillbaka pengarna. Så det finns möjlighet att rätta i efterhand. Jag rekommenderar alltså att man väntar, betala inte in någon skatt nu och betala framför allt inte in den nu när man har sålt, utan vänta till deklarationen eller efter.

Vi kom in på det på slutet det här nu som många debatterar i branschen, att det är mycket politiskt styrda beslut som styr. Vi har stora inlåsningseffekter i Sverige nu. Det är för dyrt att flytta ifrån villan.

JB: Ja, vi har grannar som inte kan sälja, för att det blir så mycket skatt, och då kan de inte köpa en lägenhet inne i stan, på grund av skatteeffekten.

PK: Skulle man få bort det så skulle man frigöra… Vi skulle inte ha någon bostadsbrist i Sverige längre, om man ska sticka ut hakan, om alla som var äldre och bodde ensamma sålde sina villor och flyttade till lägenhet. Då skulle vi frigöra väldigt mycket yta. Det är angeläget kan man säga.

Om hyresrätter

JB: Jag tänkte att vi ska prata om det svarta fåret i familjen – hyresrätt. Det är alltid så mycket kritik kring hyresrätt. Bor man i hyresrätt får man alltid frågan om man inte ska flytta.

PK: Ja, lite så är det ju. Det kommer sig av vår gamla fina hyresreglering, som är väl 70 år gammal nu. Som bygger på politiska beslut att bostaden ska inte vara en handelsvara. Det innebär att vi inte har en hyresmarknad i Sverige, utan det är staten som bestämmer vad hyran ska vara. Väldigt är intressant. Även om du har ett privat hus så får du inte ta ut vilken hyra som helst. Det är staten som bestämmer. Bruksvärdesprincipen innebar tidigare att det var samma pris att bo i Umeå som det var på Östermalm i Stockholm.

Nu har den så kallade lägesfaktorn kommit in, så nu är det en viss lägesfaktor. Men länge var det samma pris. Man tittade bara på standarden. Det innebär att sekelskiftesvåningar på Östermalm till exempel, det var låga hyror, för det var gammalt och omodernt. Man fick betala med i Umeå, en stad som är ganska nybyggd, till exempel. Så det var det som styrde. Nu har det förändrats något, men fortfarande är det hyresreglering. Resultatet har blivit att vi inte har några hyresrätter, så vi har ingen hyresmarknad.

Jag brukar också sticka ut hakan och säga att vi har en brist på bostäder i Sverige. Det har vi. Men den bristen är delvis konstruerad, eftersom vi har oftast för låga hyror. Hade vi haft marknadshyror så hade vi inte haft någon brist. Då hade man kunnat hyra en lägenhet imorgon, varsomhelst i Sverige.

Hyresrätt är lyxboende

Det här har både för- och nackdelar, men det får med sig att vi har en bostadsmarknad som är helt avreglerad, i princip, och så har vi hyresmarknaden som ska fungera tillsammans. Och det gör det inte. De som bygger har tidigare inte byggt några hyresrätter, för att man får mer betalt av att bygga bostadsrätter. Så är det ju. Då kan man säga så här, på tal om det svarta fåret, så egentligen är hyresrätt lyxboendet. Det är det bästa boendet man kan ha.

Tänk dig en lägenhet man bor i och så har man en fastighetsvärd, som du är kund hos, som kan tillfredsställa speciella behov, du kan byta inom beståndet kanske och en hyresvärd som är på tårna verkligen, för du är kunden. Du kan säga upp den på tre månaders varsel och bara flytta där ifrån. Full flexibilitet och ingen finansiell risk. Går det sönder något så dyker det upp en man och så betalar de elementet. Det är ett väldigt lyxigt boende. Tänk dig att du hyr en lägenhet i Hamburg i Tyskland till exempel… Det gör ju de som har pengar också och kan efterfråga en exklusiv hyresrätt, till exempel.

Det finns hur mycket som helst. För att inte tala om New York. Där finns det mycket mer hyresrätter än bostadsrätter och man ser de här fina fastigheterna uppe vid Central Park med en portvakt utanför eller door man och annan service. Det är hyresrätt också, så att säga. Jag är verkligen förespråkare för hyresrätt och jag tror att Sverige skulle må jättebra om man kunde flytta från Malmö till Stockholm och ta ett jobb och hyra en lägenhet imorgon.

Nu har vi en andrahandsmarknad som fungerar så att det är väldigt dyrt och där är det osäkra kontrakt och man har med privatpersoner att göra. Ibland hyr man ut i andra hand utan tillåtelse, till och med i tredje hand. Så en fungerande hyresmarknad skulle vara fantastisk för en massa människor, tycker jag.

JB: En vanlig invändning, som många har kring hyresrätt, är att många säger att om jag bor i en bostadsrätt eller villa, då betalar jag till mig själv istället. Den stora invändningen är att man gör någon annan rikare nästan när man bor i en hyresrätt.

PK: Det beror ju väldigt mycket på vart hyresrätten ligger, för om man har hyresrätt i Stockholms innerstad så har man en subventionerad hyresrätt, som är mycket lägre än marknadshyra. Så det stämmer inte riktigt på det sättet då. Men jag håller med om att ska man långsiktigt bo i en fastighet så är det oftast billigare och bättre att förvalta den själv, än att ge någon annan vinsten. Jag håller med om det i principen.

Riskfritt och flexibelt med hyresrätt

JB: Skulle man kunna säga då, som vi hade tumregeln innan med villa sju till tio års sikt, kan man säga så att under fem år funkar hyresrätt?

PK: Ja, det tycker jag, eller om du blir äldre och vill köpa någonting i Spanien så kan du ha en hyresrätt hemma. Det viktiga är ju att man kan välja. Idag tvingas många köpa bostadsrätt. Vad ska du göra? Du måste köpa en bostadsrätt, trots att hyresrätt en ofta är det bättre valet, för ungdomar. Vi pratade om mina barn där. Det är självklart att de ska ta en hyresrätt. Sedan kan man tillägga att det är inte bara nattsvart, utan vi har en spännande utveckling nu när vi har satt så kallade presumtionshyror.

Jag kan nästan kalla det för marknadshyror, det vill säga att man kan sätta sådana hyror på nyproduktion nu som gör att det är lönsamt att bygga hyresrätter. Där är jag väldigt positiv. Vi kommer få se mycket nya hyresrätter i Stockholm, Göteborg och Malmö nu, för nu finns det möjligheter att bygga dem. Invändningen mot marknadshyror är att man sätter många på backen som inte har råd att bo kvar. Men man inför fri hyressättning i alla nyproduktioner. Det är ett väldigt långsamt sätt att göra det på, men det är ett väldigt bra sätt att göra det på. Invändningen brukar vara, ”Vem har råd med dem då?”

Jag bor utanför Stockholm i Älvsjö till exempel och där kostar en nyproducerad fyra ungefär 21,000 – 22,000 i månadshyra. Men står de tomma då? Nej, det gör det inte. Det finns många som kan hyra en sådan för 22,000. För det är samma kostnader som det är att köpa ändå. Dessutom så har man då ingen risk. Om man kommer hem till pappa och säger att man ska hyra en etta för 8500 i månaden, gör det. Det är ingen risk. Det är en jätteliten risk. Det som händer om du blir arbetslös, då får du bo där i två, tre månader till, och sedan säga upp den. Ta gärna risker med höga hyror. Sedan på sikt kanske det inte är någon bra ekonomi, men det är ju ingen risk.

Perfekt för tillfälligt boende

CB: Jag tycker att det är roligt det du säger, för du ger en annan kontext till det här med hyra och att reglera av hyrorna. Vi har väl varit i diskussioner med människor som har sagt att 20,000 kronor i månaden är helt otroligt. Men nu fattar jag det på ett annat sätt, faktiskt.

PK: Man kan tänka sig er situation här då. Om vi säger att ni ska flytta ett år till Stockholm för att ni har fått ett jättebra uppdrag. Det är bra pengar. Vad gör ni då? Ni får ju då köpa en lägenhet i princip. Det kostar ju bara 60,000 – 70,000 i mäklarprovision och styling. Det kostar 150,000 bara att byta. Men om ni kan hyra en fin fyra i Stockholm för 25,000. Det kan ni ju räkna på, det kostar så länge ni är där. Det är klart ni ska göra det. För er är inte bostadsrätt något bra alternativ i det fallet och det är det som jag tycker är synd. Den möjligheten skulle man behöva ha överallt, inte bara i Stockholm. Man ska kunna hyra bra bostäder.

JB: Bloggrannen Cornucopia skriver mycket det här att bostadsbristen på det sättet är en myt. För han säger att om du är beredd att betala marknadshyror så finns det möjligheter. Han säger att det som det är brist på, som aldrig kommer att komma tillbaka, det är det den där hundrakvadrataren på Östermalm för 7000 i månaden. Att det är de det är brist på.

PK: Det är sant, det finns ingen bostadsbrist på det sättet. Vi bor också på den tredje största ytan i världen. Om vi skulle börja anpassa oss till någon annan stad i Europa, så skulle det inte finnas några bostäder. Man kan jämföra det med om man skulle sälja en ny Volvo då, som ni har valt att inte köpa, men om den skulle kosta 120,000. Skulle ni köpa en då? Ja, väldigt många skulle köpa.

Det skulle bli jättestor brist, för det skulle bli svårt att tillverka dem. Det blir så när man är ensam kvar som pensionär och så bor man i en trea, då bor man kvar för att man har råd med det. Men man anpassar inte bostaden till en etta då, eller tvåa, utan man bor kvar i en trea för att man har råd, så att säga.

Ett behov av bra hyresvärdar

PK: Jag ser verkligen fram emot också att man sätter lite press på fastighetsvärden så att man får kunder istället för bara… För att i dagsläget om någon skulle flytta ut så bryr man sig inte. Det går att hitta en ny. Så kundperspektivet finns inte heller. Därför blir också hyresrätten, som du säger, dåligt rykte. Varför ska man bo i hyresrätt? Det är bara för de som inte har råd att köpa och så där. Men om du får in en grupp som väljer att bo i hyresrätt och som är kunder hos hyresvärden, då kommer vi får se en massa spännande lösningar. Tänk dig Oscar Properties fast då i hyresrätter.

JB: Det där är jättekul. Vår kompis Filip som har varit med här i podden, han har ett ganska stort fastighetsbestånd. De delar ut Aladdin-askar till sina hyresgäster, sätter upp kransar för att hyresrätterna önskade det till julen och fixar digital app för bokning av tvätt. De gör jättemycket för sina hyresgäster och har väldigt låg omsättning på hyresgäster.

PK: Ja, och Annika som var här för många avsnitt sedan, som uppenbarligen har köpt på orter som åtminstone i början var svajiga. Men hon har då genom att vara en bra hyresvärd och jagat hyresgäster fått jättebra lönsamhet. Det är ett jättebra exempel. Hon är en riktig hyresvärd. Det finns många bra hyresvärdar, men man behöver inte göra någonting för att få kunder, om vi säger så.

Om nyproduktioner

JB: Jag håller med. Jag tänkte att vi ska ta prata om nyproduktioner. Det har varit mycket i media nu, med både domstolar och så vidare. Det har varit tuffare att sälja nyproduktioner och en del spekulationsköp som riksgälden har skrivit och folk har köpt lägenheter för att sedan flytta inom tre år, men då har man kunnat sälja dem innan man flyttar in och tjäna pengar. Det har varit en massa avarter på det sättet.

Men det har också varit att det har gett många problem. Man har köpt den, sedan har bolaget gått i konkurs, så det är en massa sådana saker som har pågått just nu. Men vad är din syn på nyproduktioner?

PK: Nyproduktionen är en väldigt bra värdemätare på marknaden i stort. Därför att priserna har fallit med 10% på sina håll borde inte innebära några problem för nyproduktionen, för den är ju planerad för många år sedan och skulle kunna klara ett prisfall på 10%. Men jag kan säga så här, när folk frågar om nyproduktion så säger jag, ”Ok, du ska köpa någonting då på ritning.” Återigen, om ni skulle köpa en nyproducerad lägenhet här i Malmö City och den är klar om två år eller ett och ett halvt år. Vad gör ni då? Då köper ni en option.

Om vi säger att ni säljer det här huset för sju och köper en lägenhet för sju miljoner, då är ni plötsligt med 14 miljoner i marknaden. Därför är nyproduktion mycket känsligare för svängningar. Det är där temperaturen är egentligen. Många säger att det finns inte utrymme och det är bara lyxiga lägenheter, men det finns massa lägenheter som säljs runt om i Stockholm och de är inte alla lyxiga. Det är däremot så att man måste ha mycket mer finansiella muskler när man köper och framför allt blir folk osäkra.

Tidigare när folk köpte nyproduktion, då steg deras egen lägenhet, och alltså blir det dubbelt. Så allt det här med risken, man pratar om det. Ok, nu har ni sju miljoner i marknaden. Vill ni dubbla er insättning just nu i bostadsmarknaden? Ja, det kanske ni vill om ni har tio miljoner till på banken och känner att det är säkert. Men det är bara så att man vet om det att nu har ni dubbel effekt på bostadsmarknaden. Det är en del av orsaken till att nyproduktion faller med. Sedan är naturligtvis osäkerheten med vad som händer om… Vem betalar om inte allt är sålt, och så där. Nu finns det garantier kring det, men det har varit diskussioner kring det.

Risker med nyproduktion

JB: Jag gillar det här exemplet med barnen. Om de säger, ”Pappa, vi funderar på att skriva på för en nyproduktion.” Hade du då rekommenderat dem att istället köpa en befintlig bostad?

PK: Jag hade väl varit lite feg att köp hellre befintligt, kanske, om man inte måste köpa nyproduktion. För det finns en viss osäkerhet där. Sedan är det så också att, vilket har blivit med de här tvisterna där, så har det blivit uppenbart att de kanske inte har köpt det här av byggföretaget. De köper av en bostadsrättsförening, som sedan köper själva byggnationen av ett byggföretag.

Det har varit lite problem med att man sitter på två stolar och så där. När man ska gå in och reklamera så kan det ha uppstått några problem, för att föreningen kan ha godkänt vissa saker i besiktningen innan man har flyttat in, och så där. Och de här som jag tror att många tycker är fullständigt orimliga, att man är bunden av köpet fast det skjuts upp i flera år. Sådana problem har funnits, så det måste man vara medveten om att sådant kan hända. Man bör helt enkelt titta på vilka avtal man skriver under, vilket inte alla har gjort.

Sedan kan man inte avråda generellt sätt från nyproduktion. Generellt sätt så tror jag, det är bara en personlig reflektion, att det är nog tryggare att köpa av större bolag. Det är trots allt så att när JM säljer och de finansierar det delvis själva, så kan kännas tryggare än en liten bostadsutvecklare.

JB: Vi hade ett par kompisar som köpte på ritning och det såg jättebra ut och allting. När det sedan var byggt och de kom dit så insåg de att det var mycket mindre än vad de trodde. Det kan vara svårt att föreställa sig.

PK: Det är naturligtvis så att det står i många avtal att kvadratmeterpriserna är lite flytande, för det beror på hur man planerar gemensamma utrymmen. Och annat också. Man kan alltid komma till en lägenhet som är mindre än den man köpt. Man får betala mindre men den kan vara mindre på ett tråkigt sätt. Eller det kan vara lösningar man har valt eller komma ett hus framför. Så det är en viss risk med nyproduktion, absolut.

Sedan är det, vi kommer tillbaka till det också, det här med nyproduktion med lokaler då som man har planerat, sedan kanske inte området kommer igång. Utan man flyttar in i en byggarbetsplats, för om man köper från ett stort område så kanske de andra har valt att skjuta upp sitt bygge ett år. Då får man bo på byggarbetsplats ett tag och de lokaler man skulle hyra ut till restauranger och annat på bottenvåningen, de är oklara. Det är alltså mer risker.

Studera de ekonomiska planerna och alla avtal

PK: Så får man titta på vilken ränta man beräknat. Har man räknat med 0.92% rörlig ränta, för det är det bästa man kunde få. Ska nu verkligen föreningen ha alla sina lån till det eller ska man kanske räkna på lite längre tider och så där? Så man kan vara skeptisk och läsa ekonomiska planer noggrant också.

Sedan kan det finnas ett värde i nyproduktion, att man köper någonting helt nytt. För det finns en viss säkerhet i det också. Så är det vissa garantier, men man ska heller inte tro att man flyttar in en ny förening och tro att det aldrig blir några renoveringar. För det är inte så lång tid. Idag byggs det ibland med lägre kvalitet, vilket gör att efter kanske tio år måste man ändå göra vissa saker.

Det kan finnas avtal som interim-styrs. Jag tycker de sköter det ganska bra, men jag har sett skräckexempel från 90-talet, då de skrev väldigt konstiga avtal. Till exempel när man byggde ett stort område och för att få ner kostnaden så skrev han avtal med en hisstillverkare att man får leverera en hiss och så skrev de samtidigt service-avtal på ganska hög nivå på 15 år. Man försökte skjuta så mycket kostnader som möjligt till bostadsföreningen för de som flyttade in blev ändå miljonärer och det märktes inte. Den tendensen fanns ju då. Jag säger inte att det är så, men man ska vara försiktig och titta på hur avtalen ser ut.

Tips för hantering av bostadsbubbla

JB: En annan läsarfråga är, ”Jag är lite rädd för den här bostadsbubblan. Vad kan jag göra för att förbereda mig, om den inträffar?” Då har jag vid något tillfälle gett mitt favoritråd att investera i relationen, så att ni inte behövs skilja er. Men vad säger du?

PK: Jag kan hålla med om det, det blir ju problematiskt. Det de menar är väl vad händer om det går ner 25%. En arbetslöshet, en riktig nergång, så kan det falla 20% – 25% om det skulle gå illa. Det tror jag. Vad händer då? Då bor man bara kvar. Man får då se till att man har buffert så att man klarar sig. Det kanske är så också faktiskt i vissa fall att man är i situationen där man är i slutet av sitt yrkesliv eller ser framför sig att man ska trappa ner. Då kanske kan vara bra att låna lite pengar nu. Det där är något som kanske ryggmärgsmässigt tar emot, men man kanske inte kan låna mer av banken då. Det kanske är bra att låna upp en buffert på några hundra tusen och som ni nämnde tidigare kan man placerade det i en bred blandfond. Det innebär att det lånet kanske inte kostar någonting idag om avkastningen blir minst 1%. Det är väl bra att kunna göra sin ekonomi lite motståndskraftig och ha mer att spela med. Så att man inte behöver flytta om marknaden går ner.

Ha personlig kontakt med din bank

JB: Jag tycker det där är coolt. Min mentor lärde mig det. Han sa, ”Banken ger dig paraply när du inte behöver det, när det är sol ute, och vill ha tillbaka det när det börjar regna.” Därför brukar jag ibland också säga när folk får arv, gör inte en extra amortering, för det kan hända att du inte får tillbaka det där.

PK: Det kan bli ett eget avsnitt om bankernas kreditbedömning, för den har också förändrats ganska mycket genom åren nu. Idag kanske man tror att banken sitter där och gör en bedömning. Jag har jobbat som kredit/bolånhandläggare från förr i tiden och då tror jag att vi pratade om ungefär en till två timmar. Alltså typ en timme i snitt att bedöma. Idag tar det 13-14 minuter. Mycket sker väldigt automatiserat.

Det du framförallt ska tänka på är att ha gärna en bra relation med din bank, där du fysiskt går ner och pratar med den personen. Då är det lättare. Många får inte lån för att man inte passar in i mallen. Därför finns det företag som Bluestep, till exempel, som har varit väldigt framgångsrika de senaste åren. De lånar ut en massa pengar till de som inte passar in i mallen.

JB: Vi företagare passar aldrig in i någon mall. Där fick vi jättebra hjälp av Swedbank, gratisreklam, för att då fick vi träffa företagsrådgivare och en privatrådgivare. Då kunde vi ha ett samtal om hur det såg ut på riktigt. Innan dess var det en lång väg att gå. Som företagare tog vi inte ut mer lön än vi behövde och för att hamna under skattenivå.

PK: Så ett gammaldags råd mitt i den här digitala yran är att se till att ha en bankperson som du kan gå och träffa, som känner dig. När det sedan kniper så har du i alla fall större möjligheter. Det är ett bra råd.

Kort om amorteringskravet

CB: En annan läsarfråga är: ”Vad tänker du om amorteringskravet/bolånetaket?”

PK: I grunden så är det väl sunt att de som har de högsta belåningarna kommer ner. Det är väl bra för hela samhället. Sedan är det väl som vanligt det där med att det är lite för sent. Det skulle vi har gjort för fem, sex år sedan. Man skulle ha gjort det för att bromsa utvecklingen då när det fanns möjlighet. Nu kommer man med ett amorteringskrav precis när marknaden mattades av. Om den gjorde det på grund av det, delvis, men nu sitter den som en hemsko för unga som ska in på marknaden. Framför allt amorteringskrav nummer två är dags att ta bort nu.

JB: Det stod faktiskt i den här riksgäldsrapporten också, att amorteringskravet gjorde att de billiga lägenheterna ökade mest i pris. Vilket var intressant. Vi kan ta nästa fråga.

Tips om attefallshus och lägenheter med uthyrningsdel

Läsarfråga från Daniel: ”Vad är din åsikt om attefallshus som investering och passiv inkomst? Finns det en marknad om attefallshus i Sverige idag?”

PK: Det är också en gammal käpphäst. Det finns ju lägenheter med så kallad uthyrningsdel, som byggdes förr i tiden. Det var väldigt vanligt under en viss period och det finns viss nyproduktion på det också. Men då är det två ingångar till lägenheten, men man kan också ha den sammanslagen. Då har man hela familjen där och när barnen flyttar hemifrån så kan man hyra ut den andra. Det är ett tips. Jag har själv köpt det. Jag har två lägenheter i min förening. När mina tre barn flyttar ut så kan jag dela upp min lägenhet. Så jag kan antingen välja att behålla den minsta, största eller båda. Det finns mycket sådana lägenheter som man inte tänker på, men det kallas för uthyrningsdel helt enkelt. Det byggdes väldigt många sådana på 50/60-talet. Det tycker jag är ett jättebra tips.

För att gå över till attefallshus. Ja, att ha ett attefallshus på tomten, som byggs med högsta standard och som dessutom kanske kan bli större snart. Det pratas om det. Det är väl jättebra att bygga ett sådant och låta tonårsdottern eller sonen bo där under en tid kanske. Sedan kan man hyra ut. Ja, jag tycker det är ett perfekt exempel. Och med låga räntor bygger man det och belånar sitt, då kan man utnyttja belåning i sitt hus till en investering som man styr själv då.

Pontus boktips – ”Beslut och Beteenden”

JB: Vi brukar alltid fråga om det är någon bok du skulle tipsat om? Ja, du har ju till och med tagit med dig en bok. Det var ju roligt.

PK: ”Beslut och beteenden” av Richard Thaler. Det är en nobelpristagare, det var sju, åtta år sedan han fick Nobelpriset tillsammans med några andra. Det låter jättetråkigt men den är väldigt humoristiskt skriven och det finns mycket roliga exempel på hur vi beter oss kanske inte helt rationellt hela tiden. Vi har politiker och beslut fattas väldigt ofta rent… Vi tror att människan fattar väldigt ekonomiska beslut, men det visar sig att det gör vi nästan aldrig helt i alla fall. Den är rolig och tänkvärd, vad man än jobbar med tycker jag att den kan vara bra. Så det är mitt tips.

JB: Är det något citat eller ordspråk du har i livet?

PK: Det finns alltid fler sätt att se på saken. Det är lite tråkigt, men man går ofta in snabbt och men så kan man fundera på hur mycket är det mitt arv som jag har med mig. Så kan man tänka kanske.

Mer tips om kreditbedömning

JB: Är det någon fråga som du önskar att vi skulle ha ställt under de här två avsnitten?

PK: Vi snuddade egentligen bara det med finansiering. Vi nämnde det här med kreditbedömning, att jag tror att det är många som tänker sig att bankerna sitter och gör, det finns säkert på sina håll och kanter, med det är en väldigt statisk bedömning i grunden. Man träffar oftast inte banktjänstemannen utan man gör det nätet och algoritmen som finns är väldigt statisk. Den tar inte så stor hänsyn. Förr i tiden satt man ändå med kunden och ställde frågor. Det blir mycket bättre kreditbedömning.

Det ska man tänka på också att om man får nej så är det absolut värt att kontakta banken. Jag tycker att det är en konst med kreditbedömning som har kommit lite på skam. Man vill ha en rationell hantering och det beror på att de här bankerna ska packa alla de här lånen och sälja dem vidare, för att banken i sig belånar det här. Det finns regler kring det och så vidare.

JB: Vi var inne på det tidigare att det är bra att ha en personlig relation. Det är ett bra tips.

PK: Jag tror att framtiden är också mer personlig kreditbedömning. För jag tror att när det börjar svaja kommer man se vem som badar naken, när tidvattnet drar sig tillbaka. Men en ordentlig kreditbedömning där man känner sina kunder. Det kommer säkert bli misstag i de här algoritmerna som har kommit fram nu. Slå ett slag för riktig kreditbedömning där man tittar på individen.

För att ta ett exempel, två sjuksköterskor som bor ihop, vad är risken för att de blir arbetslösa? Den är väldigt liten. Vad är risken för att de får en inkomstminskning? Den är väldigt liten. Men man kanske lånar ut till en föresäljningschef som jobbar på provision. Där är det mer osäkert i jämförelse. Så den typen av kreditbedömning ska jag slå ett slag för, att man gör det mer noggrant.

CB: Hur konstig är du på en skala från 1-10?

PK: Det får väl ni bedöma efter det här. Men jag vill gärna komma högt på den skalan. Jag tycker det är en ära att vara lite konstig, för då kan man se på saker på ett lite annorlunda sätt.

Håll koll på din risknivå och diversifiera

JB: Är det någonting som är sant för dig som nästan ingen annan håller med?

PK: Jag kan känna igen mig. Jag lyssnade inte på er blogg från början, utan det var min pappa som tipsade mig. Han har fått tagit emot mycket av mina teorier och så där. Då sa han att det är precis det de säger i den där podden. När han hade sagt det tillräckligt många gånger så sa jag ok, jag får väl lyssna då. Men litegrann hur man ser på bostaden då på ett annat sätt, och även på sina investeringar.

När folk frågar mig, ”Tycker du att jag ska göra det?” Så frågar jag vad de har för risknivå i livet nu. Återigen på 90-talet, två personer som jobbade på Ericsson, har båda optioner på Ericsson, och bor på en ort typ Kumla. Ligger inte ni lite över? Hur ser din risknivå ut? Gå hem och titta hur risken ser ut i ditt liv. Om du äger en bostadsrätt som är högt belånad i Stockholms innerstad, ska du verkligen jobba på ett bostadsutvecklingsbolag eller ska du verkligen köpa en lägenhet till då? Nej, då ska du naturligtvis investera dina pengar i sådant som går åt andra hållet. Vad går upp när fastighetsmarknaden går ner? Så kan jag tänka.

CB: Det är lite så att du tänker holistiskt och lite det stora perspektivet.

PK: Det är det jag tycker att man borde göra. Är man mäklare så kanske man då av det skälet inte ska köpa på sig en massa nyproduktion-spekulation, för om det går ner så förlorar jag både jobb och inkomst. Ofta dubblar man. Tänk tvärtom.

HappyX – en app för skilda föräldrar

JB: Tack till din pappa också, som gjorde denna intervjun möjlig. En annan spännande detalj. Du har gått in som delägare och VD i en startup, Happy X. Du har ju varit med här i två avsnitt nu, kan du bara kort beskriva vart ni är på väg, så får ni lite gratis reklam?

PK: Det är en app som ska hjälpa föräldrar, som oftast är skilda med gemensamma barn. Då kan det också vara en utmaning att hålla reda på alla utgifter och man kanske inte alltid är bästa vänner heller. Då får man ett väldigt smidigt verktyg att hantera det. Man kan notera alla utgifter på kläder och sådant till barnen, så räknas det automatiskt ut så man får en slags clearing varje månad vad den ena föräldern är skyldig den andra.

Det är grundidén. Men vi tror att det finns stora möjligheter att även starta Happy Boat till exempel, om man delar en båt tillsammans. Ofta delar man ett fritidshus och som jag nämnde tidigare i avsnittet så är det väldigt bra att man samlar alla dokument kring sitt köp, till exempel fastighet och så där, då får man automatiskt allting där.

Den finns snart att ladda ner. Vi är i väldigt tidigt skede, så vi söker investeringar. Vi har byggt halva appen kan man säga och vi kommer göra resten i höst. Nu söker vi lite finansiering till det, sedan kommer vi ut och marknadsför. Man kan mejla mig på kopparberg@hotmail.com. Det får man jättegärna göra.

JB: Du nämnde också i en parentes att du har mycket erfarenhet som nämndeman, så du kommer få komma tillbaka. Så får vi prata om Happy X och sedan gissar jag att det kommer in mycket frågor på det där. Vi ska också prata om bostäder utomlands, för det vet jag är väldigt poppis. Så det får vara en liten ”cliff hanger”. Stort tack, Pontus.

Avsnittet Hyresrätten är faktiskt ett lyxboende dök först upp på RikaTillsammans.

På researchresa hos Better Globe i Kenya, juni 2019 (reklam)

$
0
0

För ett par dagar sedan kom jag hem efter att ha varit 10 dagar i Kenya där jag har rest runt för att göra en uppföljning och research på Better Globe. Det är ett företag som jag har investerat i och samarbetat med sedan 10 år. Deras affärsidé är att genom trädplantering lyfta människor ur fattigdom. De gör det genom att skapa arbetstillfällen, utbildning och finansiering av mikrolån. Intentionen är att bidra till en bättre värld på kommersiella villkor genom att även ge en möjlighet till avkastning till de kunder runt om i världen som finansierar verksamheten genom sina trädköp. Resan tog mig ut på den allra fattigaste landsbygden i Kenya och till Lamu, ett område nära gränsen till Somalia som UD avråder att åka till på grund av säkerhetsläget. Det här är mina betraktelser, min reflektion och min reseberättelse.

Det här var mitt femte besök i Kenya sedan 2008. Jag har tidigare varit på plats och besökt verksamheten 2008, 2012, 2015 och 2017 eftersom jag har ett samarbete med Better Globe där jag får provision för de träd som säljs via min sponsrade länk. Min ambition har varit att besöka verksamheten ungefär vartannat år för att höra mig för hur det går, med egna ögon se att man utvecklar verksamheten, träffa VD, finanschefen, ledningen och de anställda och inte minst se den påverkan som mina och andras pengar gör ute på fältet. Sagt och gjort, jag reste vid midsommar och kom tillbaka i tisdags.

Företaget som jag besökte, Better Globe Forestry Ltd. är ett kenyanskt skogsbolag. De planterar träd på egna plantager och hos partnerbönder i Kenya och Uganda. Det unika är att de planterar två trädslag – Mukau (Melia volkensii) och Giant Lira (Melia azedarach) – som i princip ingen annan odlar på kommersiell basis i östra Afrika. Framförallt är det ingen som odlar dem i semiöken-områden, något som har väckt mycket positiv uppmärksamhet från internationella organisation såsom ICRAF. Se t.ex. intervjun med f.d. generaldirektören som jag gjorde 2015. Träden är av mahognytyp som kan jämföras i kvalitet med t.ex. Teak och andra ädelträdsorter vilket gör dem väldigt värdefullt. Den andra unika faktorn är att dessa träd växer enormt fort. De går att avverka redan efter ca 10 – 20 år vilket är en enormt stor skillnad mot svenskt skogsbruk där vi avverkar först efter 70 – 110 år.

Det som gjorde att jag fastnade för företaget redan 2008 var att man hade en väldigt tydlig profil mot det etiska, sociala och hållbara. Man skulle göra gott, bidra till bättre miljö och dessutom skulle det göras på kommersiella villkor för alla inblandade parter. Extra viktigt var det för en av grundarna som hade lån erfarenhet från arbete inom bistånd. Mig tilltalade det som handen i handsken eftersom jag vet att våra sparpengar har t.ex. en större miljöpåverkan än vår bilkörning. Jag vill spara en så stor del av mina pengar på ett så klimatsmart sätt som möjligt. Jag funderar nämligen en hel del på vad det är för en värld jag lämnar efter mig till mina döttrar. Det är något som jag har skrivit om i flera artiklar t.ex. här och här. Studier har dessutom visat plantera träd söder om ekvatorn är extra bra utifrån ett klimatperspektiv.

Förutom att plantera träd som binder koldioxid från atmosfären och minskar problem med erosion, hjälper man människor att lyfta sig själva ur fattigdom. Man gör det främst på tre olika sätt – genom att skapa arbetstillfällen, genom att utbilda bönder i effektivare jord- och skogsbruk och genom att finansiera uppstarten mikrolånbanker. Man hjälper även till med kompetens kring effektiv användning av vatten, något som är ett stort problem i den torra semiöknen.

Verksamheten finansierar och drivs genom att man får inkomster från sälja träd och s.k. donationspaket runt om i världen, framförallt i Sverige, Norge och Danmark. Dessa donationspaket kostar 53 EUR (=ca 550 kr) i månaden. Redan här tycker jag att de flesta av oss med en god ekonomisk situation i Sverige borde köpa dessa donationspaket. Som jag kommer beskriva och visa i artikeln så gör verksamheten väldigt mycket gott på plats. Det är stor skillnad för mig att skriva om Better Globe idag när det finns en 10+ år med historik och resultat mot när jag skrev om det för första gången 2008.

Tack för den här gången och på söndag är vi tillbaka precis som vanligt.
Jan Bolmeson
(som är väldigt glad att vara hemma i trygga Sverige)

Jag tror inte jag fick godkänt när det gäller planteringen av träd.
Jag tror inte jag fick godkänt när det gäller planteringen av träd.

Sammanfattning av artikeln

Nedan följer en sammanfattning av den här längre artikeln och reseberättelsen.

Jag har ett samarbete med Better Globe och tjänar pengar på sålda träd
För att vara tydlig redan från början så är inte artikeln sponsrad, ingen ersättning har utgått för den och jag har betalat min resa och alla andra kostnader själv. Jag har ändå valt att märka upp den som reklam för tydlighetens skull eftersom jag tjänar 1 EUR på de träd som köps via min sponsrade länk (annonslänk). Jag har även köpt träd för ganska mycket pengar sedan 2008 eftersom jag tror på möjligheten till avkastning, även om risken är mycket hög. Man är inte heller garanterad någon avkastning och man kan förlora hela sitt insatta kapital. 
Better Globe är kontroversiellt och de/jag har fått ta emot en del kritik
Som jag skriver i mer detalj nedanför den här sammanfattningen så har Better Globe fått ta emot en del kritik. En viss del är välförtjänt och en viss del är inte det. Kritiken riktar sig i princip aldrig mot verksamheten och det positiva man genomför på plats, utan gäller oftast 1) försäljningsmodellen och att vissa personer som jag tjänar pengar på det, 2) att transparensen inte är samma som i Sverige och 3) mot en av grundarna som inte är operativ i bolaget. 
Tips att se det som välgörenhet med möjlighet till avkastning
Jag brukar rekommendera mina vänner att se det som en välgörenhet med möjlighet till avkastning. Faktiskt brukar jag även säga att de ska bortse från den förväntade avkastningen eftersom då kan man lägga fokus på allt det goda man bidrar med, samtidigt som man klimatkompenserar. Eventuell avkastning kan då ses som en bonus. Jag anser det vara tillräckligt bra för att motivera ett par hundralappar i månaden även utan avkastning. Helt ärligt vet jag inget annat sätt där man kan bidra till så många av FN:s globala hållbarhetsmål för några hundralappar i månaden. Särskilt om man redan har ett stort sparande utanför den aktiva hinken. 
Besök på Kiambere-plantagen
Plantagen vid Kiambere-dammen är den äldsta och består idag av mer än 1 000 hektar skog och ett antal hundratusen träd. Man har en välutvecklad verksamhet som bland annat kan producera 1 200 000 fröplantor och försörja partnerbönder i området. Plantagen är som bilderna visar väldigt stor och även träd som bara är ett par år gamla är flera meter höga. Plantagen har idag ett antal fast anställda och ännu fler daglönare som har fått jobb och regelbunden veckolön för första gången i livet.
Besök på Nyongoro-plantagen
Resans höjdpunkt var besökt i Nyongoro på gränsen till Somalia. Arbetet påbörjades när jag besökte den 2012 och då fanns det bokstavligt talat ingenting. Idag är plantagen fullständigt mekaniserad och de ca 1 500 hektar man har planterat är en skog på riktigt. Dessutom växer träden betydligt snabbare på grund av bättre tillgång på vatten. 
Besök hos flera partnerbönder
Den största tillväxten just nu sker inte längre på de egna plantagerna utan hos bönder som Better Globe har tecknat avtal med. De får plantor gratis och planterar träden på sin egen mark bland sina nuvarande grödor, s.k. agro-forestry. Bönderna får behålla hälften av plantorna och träden för egen del och tjänar bra med pengar samtidigt som de tar hand om Better Globes träd också. Dessutom får de gratis hjälp och tips kring att utveckla sitt jordbruk, t.ex. vattenkonservering, odling av olika grödor och skötsel av träden vilket alla uppskattade väldigt mycket. På det här sättet får de enklare att försörja sig själva och lyfta sig själva och sina samhällen ur fattigdom.
Besök hos skolor som deltar i Green Initiative Challenge (GIC)
Better Globe har sedan 2013 ett samarbete med det statliga kenyanska elbolaget KenGen samt cementföretaget Bamburi. Tillsammans skänker de träd och utbildar elever, lärare och administrativ personal i trädskötsel. Sedan 2013 har över 400 skolor tagit emot tusentals träd och fått utbildning. Det hjälper skolorna att tjäna pengar och inte minst hjälper eleverna sina föräldrar, som ofta är bönder, att utveckla sitt jordbruk hemma. Det är ett väldigt effektivt sätt att lyfta människor ut fattigdom. 
Besök på två mikrolånbanker
Better Globe har finansierat uppstarten av två mikrolånbanker som jag besökte. De drivs idag av den kenyanska organisationen K-Rep och ägs av andelsägarna i banken. Better Globe har inte längre något att göra med mikrolånbankerna som är väldigt populära. Båda bankerna har tusentals andelsägare som både får små lån, får lära sig grundläggande ekonomi och får framförallt tillgång till kapital för att göra små investeringar med hög avkastning. Bankerna gör en enormt stor skillnad på plats och går i linje med den forskning som finns på temat mikrolån. Idag är en tredje mikrolånbank på gång att startas upp med hjälp av de pengar som vi kunder köper donationspaket för i Sverige.
Mängder av tredjepartskällor
En sak som jag också uppskattar mycket efter resan är det numer finns väldigt många tredjeparts källor. Plantagerna i Kiambere och Nyongoro går att se via Google Maps (här och här). Green Inititive Challenge-projektet finns dokumenterat på KenGen Foundations hemsida. Better Globe står som partner till K-Rep Fedha Services som sköter mikrolånbankerna. Mikrolånbanken i byn Kenta (Nguni/Mbuvu) kan numer också ses via Google Streetview. Det kenyanska skogsvårdsverket Kenya Forest Service har gett ut skriften ”Guidelines to On-Farm Melia volkensii” som bygger på samarbetet de har haft med Better Globe Forestry och så vidare. 
Väldigt professionell organisation
Något som också slog mig flera gånger var hur professionellt skogsbolaget arbetar. Man använder den senaste tekniken från digital signering av kontrakten med partnerbönderna, uppmätning av deras gårdar via GPS, till incheckning av arbetarna via fingeravtryck till fördelning av arbetsuppgifter per arbetare, sektion, datum och så vidare. Man arbetar med processer, processmål, processägare, detaljerade arbetsinstruktioner och uppföljningar på en nivå som jag faktiskt inte sett på företag här hemma i Sverige – trots att jag i fem år arbetade som management konsult med inriktning mot ISO 9000 och 14000. De har verkligen tagit de bästa delarna från kvalitetsledningssystem och använder dem på riktigt. 
Arbetar datadrivet
Det andra som jag reflekterade över och som var nytt för mig är hur de arbetar med data. De har utvecklat en egen applikation som ger fullständig koll på alla träd, plantor, bönder, arbetare, arbetsuppgifter och så vidare. Man kan direkt se antalet träd per sektion på plantagen eller per bonde. Man kan se hur gamla träden är, vilken typ de är, vad överlevnadsfrekvensen är, om de behöver ersättas och så vidare. Det ger bra nyckeltal som används för t.ex. bestämmande hur många träd som behöver ersättas eller nyplanteras.
Duktiga på rekrytering och minskat behov av nyckelpersoner
Ett kriterium som jag har här hemma när jag ska investera i företag är att de ska vara duktiga på rekrytering. Det är nämligen medarbetarna som kan lyfta eller stjälpa en verksamhet. Det som var roligt att se i år var andelen riktigt duktiga människor som arbetade både på huvudkontoret i Nairobi och ute på fältet. Väldigt många var universitetsutbildade skogsmästare (eng. foresters). De var också nöjda med arbetsvillkoren och lönerna, något som är viktigt för mig. Alla viktiga nyckelpersoner har idag assistenter och leder team istället för att göra arbetet själva (som de gjorde de första åren jag besökte verksamheten). 
Man arbetar väldigt systematiskt
En annan insikt som slog mig var hur systematiskt man arbetar med pilotprojekt. Man gör det många företag här hemma pratar om i form av att arbeta agilt, i mindre projekt och ”fail fast”. Man gör det på plats inte minst i t.ex. hur man testar, mäter och följer upp nya trädsorter eller hur man arbetar med bönder och med utbildning. 
Utmaningen just nu är utbildning
De flesta var överens om att den stora utmaningen man hade just nu var utbildning av både egen personal men framförallt av partner-bönderna. Man expanderar kraftigt och i sådana lägen är det viktigt att bibehålla kvaliteten. Man har delat upp partner-bönder-organisationen i olika ansvarsområden såsom rekrytering, utbildning och konsulting vilket också innebär nya utbildningsbehov. Framförallt försöker man också jobba med de befintliga bönderna som man har och hjälpa dem plantera fler träd istället för att ta in ännu fler nya.
Jag upplevde en stor transparens
En annan reflektion som jag gjorde och uppskattade mycket var transparensen. Jag har fått titta på och läsa kontrakten men tecknar med partnerbönderna som jag upplevde som ett väldigt schysst avtal, jag har fått se målen för i år och uppföljningarna av dessa (vissa mål når man andra inte), jag har fått prata med vem jag har velat, jag har fått röra mig fritt mellan plantager, bönder och anställda och jag hade ett bra möte med några kollegor tillsammans med VD och finanschef kring 2018 års årsredovisning. Vi fick till och med kopior på dessa att ta med oss hem till Sverige för att kunna visa upp dem under vissa förutsättningar. 
Ingen oro för den stora avkastningen som ska börja betalas ut 2028
Den stora oron många av oss i Sverige har är hur den stora avkastningen som ska börja betalas ut det 20 året ska finansieras. Det är då varje trädägare enligt löfte ska få 170 EUR per sålt träd. Det är inget som någon på plats oroade sig för, oavsett om jag pratade med VD, finanschef eller de olika skogsmästarna. Ska jag sammanfatta deras svar så säger de: ”Träden finns på plats, man har bra koll på tillväxt och all relaterad data, de växer snabbare än plan, numer planteras det dessutom fler träd än som säljs och framförallt har priset på förädlat virke skjutit i höjden sedan 2008. Vi kommer att klara hålla våra löften”. 

Jag har säkert glömt något men hoppas att få återkomma och komplettera den här artikeln efterhand. Om det är så att du har några frågor, mejla mig på janATrikatillsammans.se och om du tycker att Better Globe låter spännande, läs gärna hela artikeln och använd gärna min sponsrade länk om du väljer att köpa träd. Det kostar självklart inte dig något extra.

För säkerhetsskull vill jag än sista gång vara tydlig med att 1) det är stor skillnad att se det som ett bidrag till att göra gott / klimatkompensation på riktigt och 2) se det utifrån ett investeringsperspektiv. Ur det första perspektivet är det klockrent eftersom jag inte har någon tvekan om att det gör gott och är riktigt bra. Utifrån det andra, investeringsperspektivet, så måste jag vara ärlig och säga att det är hög risk, utan garantier, på vissa sätt går emot bättre vetande och konventionell visdom.

Man kan förlora hela det insatta kapitalet, det är låst i 20 år och det finns mängder av biologiska, finansiella, marknadsmässiga, politiska och andra risker. Därav bör man applicera försiktighetsprincipen och bara ta det som en liten del i sin aktiva hink. Å andra sidan har Better Globe betalat ut avkastning enligt plan från 2010 och de ger en avkastning högre genomsnittet. Det vill säga att det är dessa risker som man får betalt för. Skulle Better Globe varit enkelt, konventionellt och riskfritt så skulle ju alla ha gjort det.

Disclaimer för tydlighetens skull & tidigare kritik

Jag försöker alltid vara så transparent som möjligt eftersom jag är mån om det förtroende jag har fått av er läsare. Därför vill jag vara tydlig med att:

  • jag har ett samarbete med Better Globe sedan 2008,
  • jag hjälper Better Globe med marknadsföring och försäljning,
  • jag får betalt 1 EUR för alla träd som köps via min sponsrade länk,
  • jag har köpt träd för mer än en miljon kronor sedan 2008,
  • Better Globe har fått en del kritik och är kontroversiellt utifrån ett sparande-perspektiv.

Nu senast kom kritiken framförallt i två artiklar i Affärsvärlden och Magasinet Filter. En del av kritiken är befogad och en annan del av kritiken är det inte alls. Jag har bemött kritiken i den här artikeln på bloggen. I korthet handlar kritiken om de fyra saker som jag beskriver nedan.

1) Mitt tips är att se det som välgörenhet med möjlighet till avkastning

Den första är att Better Globe inte är en välgörenhetsorganisation utan ett kommersiellt bolag. Man har valt att erbjuda oss kunder som köper träd en möjlighet till avkastning. Avkastningen är ungefär 13 % om året i årsmedelavkastning över en 20 års period. Enligt mig är det en okej, men inte en fantastisk avkastning om man jämför det med en global indexfond som över samma period ska ge ca 8 procent. Anledningen är att risken i Better Globe är betydligt högre än i en indexfond – t.ex. kan man förlora hela det insatta kapitalet, pengarna är låsta i 20 år, det är en riskabel verksamhet med bl.a. biologiska, politiska och verksamhetsorienterade risker. Något som jag har skrivit mycket om i min artikel ”riskerna med Better Globe”.

Tyvärr gör avkastningsmöjligheten att ett väldigt stort fokus riktas dit istället för att se till den positiva påverkan man har på plats redan idag. Till mina vänner brukar jag säga att initialt bortse från själva investeringsaspekten. Att istället se det som en välgörenhet med en möjlighet till avkastning. Jag anser att de flesta av oss som sparar i aktier, fonder, guld och andra investeringar borde kunna lägga 17 EUR eller 53 EUR i månaden för att göra gott, om inte annat för att klimatkompensera på riktigt. Att träd binder koldioxid är något som nämligen är helt säkert. Börjar man från det hållet så kan man lära känna bolaget över tid och därefter välja om man vill ta in även investeringsperspektivet.

Således; ser man Better Globe från ett välgörenhets- och klimatperspektiv som gör skillnad på plats idag och är okej med att jag och andra tjänar ett par procent i provision på ett köp, då faller i princip all extern kritik. Eventuell framtida avkastning kan man då se som bonus.

2) Mycket kritik mot försäljningsmodellen, inte verksamheten på plats

Den andra kritiken handlar om försäljningsmodellen. Man har valt att outsourca försäljningen på ett sådant sätt att vem som helst som är kund kan sälja träd och få provisionsersättning för sin försäljning via en s.k. sponsrad länk. Det är en typ av crowd-funding, direktförsäljning, relations- eller nätverksmarknadsföring (eng. multi-level marketing). Fördelen med en sådan försäljningsmodell är att den är extremt billig eftersom företaget bara betalar provision på genomförd försäljning och har inga fasta kostnader för t.ex. anställda.

Sedan har den också vissa nackdelar bl.a. som tyvärr ett, ibland välförtjänt, dåligt rykte. Det handlar dock sällan om själva modellen utan om hur människorna väljer att använda den och i det här fallet sättet att sälja träd på. Jag personligen gillar direktförsäljning eftersom den har många fördelar som t.ex. prestationsbaserad ersättning. Modellen i sig är inte heller konstig då t.ex. det svenska börsnoterade företaget Oriflame använder en liknande modell med oberoende återförsäljare. Jag jobbar på att bjuda in Oriflame för ett samtal om just direktförsäljning. Det finns dessutom bra böcker skrivna på ämnet som t.ex. ”Business of the 21st century” of Robert Kiyosaki.

En vanlig missuppfattning är att bara för att möjligheten att sälja träd finns att man måste göra det. Det måste man inte. Tanken är att man ska tjäna pengar på tillväxten på träden och på den förädlingen av dessa som Better Globe i Kenya gör. Det är därför jag är så mån om att åka ner och fotografera och följa upp träden, plantagerna och arbetet med partnerbönderna. Det är värt att notera att även de mest kritiska artiklarna inte invänder mot att verksamheten gör skillnad på plats och att det är smart att plantera träd i semi-öknen.

3) Brist på transparens och ej offentliga årsredovisningar

Den tredje kritiken brukar handla om att transparensen kring det kenyanska bolaget inte är samma som man är van vid i svenska bolag. Exempelvis är inte årsredovisningen offentlig på nätet. Det finns nämligen inga krav på det i Kenya. Dessutom skulle det försvåra drivandet av verksamheten på plats på grund av den stora myndighetskorruptionen. Det är något jag i år fick bekräftat av flera oberoende källor. Bland annat berättade en av mina chaufförer hur det var att driva företag i Kenya. Jag kan säga att jag kommer aldrig mer klaga på svenska myndigheter.

Jag inser dock själv att bristen på transparens är ett stort problem. Därför hade jag och ett par kollegor ett eget möte med både VD och finansdirektören i Nairobi i förra veckan. Det var ett bra möte som slutade med att vi fick tre fysiska uppsättningar av årsredovisningar att ta med hem till Sverige. En uppsättning kommer finnas hemma hos mig i Malmö, en i Göteborg och en i Stockholm. Dessa har vi fått tillåtelse att visa upp för kunder under förutsättning att vissa kriterier (t.ex. signering av sekretessavtal), som håller på att arbetas fram, uppfylls. Enligt mig är det en bra kompromiss.

När det gäller övrig kritik mot brist på transparens så kan jag säga att det inte är något som jag upplevde på plats. Jag har pratat med förmän, arbetare, mikrolåntagare med flera på egen hand. Jag lämnade den arrangerade resan i ett par dagar för att resa själv med egen chaufför och röra mig fritt. Det var inga som helst problem. Jag fick genomgångar av systemen som de använder, kunde se och läsa arbetsinstruktioner, fick höra om utmaningarna och problemen likaväl som om framgångarna, vi fick se verksamhetsmål som man uppfyllt och andra man missat och så vidare. Jag personligen, och inte heller någon av mina medresenärer, upplevde någon brist på transparens väl på plats.

4) Kontroversiell grundare som inte är operativ i bolaget

Den fjärde och sista kritiken handlar om en av de tre grundarna, Rino Solberg. Han är en kontroversiell och en speciell person. Något som är en förutsättning för att komma på och genomföra idén att försöka minska fattigdomen i Afrika på egen hand genom att plantera träd som ingen har planterat förut på kommersiell skala i en miljö där ingen har gjort det tidigare på ett sätt som ingen har prövat. Som jag har skrivit tidigare har jag ingen anledning att varken hylla eller dissa honom, även om han ska ha credd för de resultat som har åstadkommits.

Däremot är det viktigt att veta att han inte är operativ i verksamheten och har inte varit det på flera år. Under alla de 10 dagar jag var i Kenya nämndes hans namn endast en gång vid en gemensam skål vid en middag då ha inte var närvarande.

Ingen tvekan om att verksamheten gör skillnad på plats

Sammanfattningsvis, allt är inte perfekt eller så som man skulle önska i den bästa av världar, men det är det sällan. Min samlade bedömning efter resan är att verksamheten drivs väldigt professionellt – bättre än många bolag jag har sett här hemma i Sverige. Verksamheten har en stor positiv påverkan och den gör mycket gott på plats idag. Det finns det ingen som helst tvekan om.

Således, köper man träd och donationspaket utifrån ett klimat- och välgörenhetsperspektiv och bortser från avkastningsperspektivet så finns det inget att oroa sig för och jag kan helhjärtat rekommendera det.

Köper man träd utifrån ett investerings- och avkastningsperspektiv så är risken fortfarande hög. Risken är högre än sparande indexfonder och således är det bara ett alternativ för den aktiva lekhinken som är en mindre del av ens sparande. Jag anser att risken minskar något för varje år som går eftersom träden blir större och närmar sig sin slutavverkningsålder. Jag själv kommer att fortsätta köpa träd även i år och kommande år.

Nåväl, dags för själva reseberättelsen och mina upplevelser från årets resa.

Besök på Better Globe-plantagen i Kiambere

När jag besökte verksamheten första gången 2008 var planen att anlägga stora trädplantager i egen regi. Man började med ett pilotprojekt vid Kiambere-dammen i nordöstra Kenya. När jag och Caroline besökte plantagen 2008 fanns där några få träd och några hundra fröplantor. Mest var det faktiskt en semi-öken som varken lämpade sig för matodling eller boskapsskötsel, trots att det är det som människorna försöker göra för att överleva i området.

Idag har man planterat lite drygt 1 000 hektar skog och man har förändrat både landskapet och mikroklimatet. Nedan följer några bilder tagna med en drönare som vi hade med oss, trots att det inte riktigt är tillåtet enligt kenyansk lagstiftning (läs: två månader i fängelse). Hela drönaranskaffningen är en historia för sig för ett annat tillfälle.

Jag tycker de ovanstående bilderna är intressanta främst på grund att de så tydligt visar skillnaden på den röda torra semi-öknen och det gröna där Better Globe har planterat ett par hundratusen träd. Det är en skog där mikroklimatet har förändrats så pass mycket att växtligheten mellan träden har återvänt. Det i sin tur har ökat den biologiska mångfalden vilket också är ett av FN:s globala mål för en hållbar värld. Det utnyttjar man t.ex. genom att låta de omgivande böndernas kor beta i plantagen. På det sättet får man win-win, bönderna får foder till sin boskap och Better Globe blir av med gräset mellan träden. Det är också självklart ett bra sätt att skapa en positiv känsla och integrera sig med communityn.

Det andra som imponerade på mig är storleken på plantagen när man står mitt inne i den. Det är skog på riktigt och man kör en bra stund genom träden för att komma till kontoret och plantskolan på plantagen. Jag satte en kamera på motorhuven och lät den vara på när vi körde den sista sträckan in på plantagen.

Man berättade stolt att man har ökat kapaciteten från ca 10 000 fröplantor för ett antal år sedan till över 1 200 000 fröplantor i dagsläget. Kiambere-plantagen försörjer idag alla partnerbönder med plantor i det som kallas för 7forks-området.

En av de sakerna som slog mig väldigt tydligt det här besöket var hur datadrivet bolaget har blivit. Man har en egenutvecklad applikation som håller koll på hur många träd som är planterade i vilken sektion, hur gamla de är, hur stora de är, hur många träd som har dött i plantskolan eller ute på plantagen och som behöver återplanteras, hur många arbetare som är incheckade på de olika plantagerna vid varje givet tillfälle, vilka arbetsuppgifter som ska göras idag, imorgon, nästa vecka och nästa period och så vidare. Man mäter väldigt tydligt hur många fröplantor som ska produceras per dag och per arbetare, man betalar bonus om målen överträffas och man har full koll på om man ligger i fas eller inte.

Vi fick även se de rutiner och instruktioner man har för att driva upp fröplantor vilka var extremt detaljerade på nästan 7 A4-sidor, arbetsinstruktioner för hur man beskär de olika träden i olika åldrar, vilket avstånd man planterar träden mellan, gallringsinstruktioner och så vidare. Som en av mina vänner som var med på resan kommenterade, det här var bättre processtyrning och kvalitetssäkring än vad många företag här hemma har. Man utnyttjar verkligen tekniken fullt där arbetarna checkar in med fingeravtryck i början av dagen, får sina arbetsinstruktioner och uppgifter och sedan är allt automatiskt kopplat till löneubetalning via telefonen varje fredag.

Arbetarna jag pratade med var nöjda med lönen som är ca 400 KSH/dag (=ca 40 kr/dag) och framförallt att den alltid kom i tid. De arbetar från ca 07.30 till 16.00 vilket ger en timlön på ca 4,50 kr i timmen, vilket är extremt lågt med svenska mått mätt, men nästan dubbelt så mycket mot vad en statsanställd tjänar i samma område. Det ligger ju naturligtvis i Better Globes intresse att de betalar bra eftersom det är dyrt att utbilda personal. Att 400 KSH/dag var bra för daglönare fick vi även bekräftat från andra oberoende källor. De som är fast anställda tjänade mer. Universitetsutbildade skogsmästare som ofta var förmän/förkvinnor på plantagerna tjänade uppemot 70 000 KSH per månad (=ca 7 000 kr/mån) vilket är väldigt bra med Kenyanska mått mätt i dessa områden. För den intresserade fick även veta att skattesatsen är 16 procent, så de behåller en större del av sin lön.

Nedanstående bildserie visar bland annat hur träden har växt sedan de planterades i oktober 2011 fram tills idag. Du kan använda Baobab-trädet i bakgrunden som referens då det finns med på alla sju bilderna.

Det är svårt att beskriva känslan av att vara på plats, träffa och prata med arbetarna. Särskilt när jag själv var plats hela tre dagar för att fotografera, filma och intervjua de som arbetade på plats. Det som många återkom till var att det var första gången de hade fått ett betalt jobb, att de kunde försörja sin familj och sina barn. De som bott i området länge beskrev även hur de knappt idag kan tro sina ögon över vilken skillnad det har blivit i området utifrån ett miljöperspektiv. Tidigare så fanns här ingenting och nu är här både träd, gräs till boskapen och inte minst mindre problem med erosion. De är på intet sätt omedvetna om klimatförändringarna eftersom de ofta är de som drabbas av dessa först.

Även upplevelsen att flyga drönare över plantagen var väldigt häftig eftersom jag på riktigt insåg hur mycket 1 000 hektar faktiskt är. Nedanstående, snabbt ihopklippna video, gör det faktiskt inte rättvisa.

Besök hos några av Better Globes partnerbönder

För ett par år sedan insåg Better Globe att plantera träd på egna plantager är inte det mest effektiva sättet att driva skogsföretag och ej heller att lyfta människor ur fattigdom. Man bestämde sig för att göra pilotprojekt där man lät bönder plantera träd på sin mark. Pilotprojektet föll extremt väl ut och det är idag där man har största tillväxten. I stora drag är överenskommelsen att Better Globe ger trädplantor gratis till bönderna, hälften av träden ägs av bonden och den andra hälften ägs av Better Globe. Sedan har man kontrakt på att Better Globe betalar bonden 10 % över rådande marknadsvärde.

Även om det inte var en nyhet för mig att man arbetade med partner-bönder så var det först nu jag förstod hur väl det fungerande. Något som flera partner-bönder som jag pratade med återkom till var den hjälpen de hade fått av Better Globe kring hur man kan bedriva och utveckla sitt eget jord- och skogsbruk. De fick inte bara själva trädplantorna gratis utan de får även hjälp med hur man anlägger och odlar på terrasser för att maximera nyttan av vattnet, de får tips om vilka grödor som kunde odlas i vilken ordning och på vilka ställen, hur träd ska beskäras, planteras och skötas och så vidare.

En bonde som vi träffade berättade hur han hade planterat Mukau-träd sedan tidigare, men eftersom han inte hade kunskapen hade dessa planterats och skötts på ett inte optimalt sätt. Det resulterade i att de nya träden han hade fått och planterat enligt instruktion hade blivit mycket större snabbare än de gamla. All den här hjälpen betalar inte bonden inte för annat än att Better Globe förväntar sig att han ska ta hand om de träden han har fått. Just den här kunskapsspridningen lyfte flera av bönderna fram som nästan lika viktigt som själva möjligheten för dem att tjäna pengar på sina träd. Jag fick själv se kontrakten med bönderna och blev också imponerad över hur schysst avtalen var skrivna.

En annan sak som slog mig och jag fick bekräftat var att böndernas träd var betydligt större än de på plantagerna. Träden hos bönderna växer nämligen i en bördigare mark och blir också bättre omhändertagna. Det gör att de får en snabbare tillväxt och blir även mer värda. Både för bönderna och Better Globe och därmed även för oss kunder som äger träden.

Det märks tydligt att man har utvecklat verksamheten med att jobba med partnerbönderna. Det handlar om allt från att man låter bönderna gå ihop i grupper som stöttar varandra och delar erfarenheter, till helt digitala kontrakt som signeras med fingeravtryck till fullständig digital koll på böndernas gårdar som mäts upp med GPS-koordinater. Jag som är tekniknörd är verkligen imponerad hur man är minst lika duktig, om inte bättre, på att använda teknik som vi är. Ett gammalt exempel är att man redan 2008 betalade ut lön via mobiltelefon till sina anställda på plantagerna. Döm min förvåning när vi ett par år senare lanseras Swish i Sverige under pompa och ståt och min tanke är: ”hmm, det här hade de på landsbygden i Kenya för flera år sedan…” Det är som Hans Rosling alltid sa, vi har väldigt mycket fördomar om länder i Afrika. Jag kommer hela tiden på mig själv med mina.

Även om den här videon är gammal, så rekommenderar jag den fortfarande. Det är en intervju med Simon Mulli, en av Better Globes partnerbönder som på ett väldigt gott sätt förklarar den positiva påverkan av samarbetet med Better Globe. Jag träffade honom även i år och han berättade stolt hur de har blivit fler, hur han har mångdubblat antalet träd på sin egen gård från 213 st 2015 till över 1 200 st träd i år. Slå gärna på den svenska textningen i videoklippet.

I dagsläget berättade man också att numer sker den största tillväxten av både träd och partnerbönder i Uganda. Där har man på lite mer än ett år gått från 0 till nästan 10 000 partnerbönder som har planterat nästan en miljon träd. Uganda hade jag tyvärr inte möjligheten att besöka i år så det får bli något av de kommande åren.

Besök på två mikrolånbanker

I kontraktet med partner-bönderna åtar sig även Better Globe att finansiera uppstarten av en mikrolån-bank i närområdet. Man driver således inte några mikrolånbanker själva, än mindre tjänar några pengar på dem. Något förenklat ger man en startplåt med pengar till andra organisationer, bl.a. K-Rep Fedha Services, som är duktiga på att starta upp och driva den här typen av verksamheter. De i sin tur ser till att en grupp människor går ihop, driver och utvecklar banken.

För att få ett mikrolån, ofta på ca 100 USD krävs att du blir rekommenderad av någon annan som också tar delansvar på ditt lån, att du själv sparar i banken och blir andelsägare. Andelsägare blir man för ca 300 KSH (=ca 30 kr) och man får låna 4 gånger det man sparar. Samtidigt som man lånar får man också en grundläggande ekonomisk utbildning. Räntan ligger på ungefär 1 procent i månaden och man lånar sällan ut på mer än ett år.

Idag har Better Globe finansierat uppstarten av två mikrolånbanker och man har en finansieringen av en tredje på gång. Det som jag gillade att höra var hur uppskattad mikrolånbanken var av människorna som bodde i området. För många var det första gången de hade ett bankkonto och i Kamuwongo var det den enda banken som fanns. Dessutom fungerade den som en vanlig bank där man kunde göra insättningar och uttag förutom att man kunde ta mikrolån.

Erosion är ett problem på riktigt

Ett möte som gjorde stort intryck på mig kom till av en slump. Jag hade stannat bilen på väg till Kiambere-plantagen för att ta bilder på effekterna av erosion längs vägen. Då kom det av händelse förbi en man i vår ålder som frågade vad vi höll på med. Vi berättade och då bjöd han in oss till att ta in titt på hans gård. Den hade, bokstavligt talat, blivit delad i två delar av vattnet på mindre än fyra år.

Han berättade hur han på alla olika sätt har försökt hindra eller leda om vattnet, men hur det har varit helt och hållet lönlöst. När det regnar så kommer vattnet med en sådan kraft i störtfloderna att det förstör allt i sin väg. Problemet som han hade var att det fanns i princip inget sätt att varken förhindra det inför nästa regnperiod eller ens reparera det. Vår guide som vi hade med oss berättade att tyvärr var det här inte något som var ovanligt i de här områdena.

De här problemen med erosion är en av följderna av att man har huggit ner alla stora träd. Grovt förenklat är ett träd lika stort under marken som kronan är över marken. Det gör att trädens rötter binder jorden och på det sättet motverkar erosion. Således är träd inte bara bra för att de motverkar klimathotet i form av att de binder koldioxid, de motverkar även andra problem som jorderosion.

Besök på en skola i Kaewa som deltar i Green Initiative Challenge

För ett par år sedan startade Better Globe en stiftelse Better Globe Foundation som lyder under Kenyas regler för välgörenhetsorganisationer. Stiftelsen samarbetar med andra företags stiftelser såsom KenGen Foundation. KenGen är Kenyas största elproducent och kan bäst jämföras med svenska Vattenfall. Tillsammans med statliga KenGen Foundation och Bamburi Cement har man skapat något som kallas för Green Initiative Challenge (GIC). Det är ett projekt som går ut på att utbilda elever och lärare på olika skolor runt om i Kenya i trädplantering samtidigt som man ger dem gratis plantor. Man kan läsa mer på KenGen Foundations hemsida.

På det sättet lär man barnen vikten av att ta hand om miljön, fördelarna med träden och inte minst tar de med sig kunskapen hem till sina föräldrar. Dessutom ger man skolorna inkomstmöjligheter då de äger träden och kan tjäna pengar på dem när de avverkas. GIC ger också en väldigt positiv uppmärksamhet gentemot myndigheter då man hjälper till att uppfylla på målen kring att återplantera träd på 10 procent av Kenyas yta.

Man påbörjade fas ett i projektet vintern 2013 med 81 skolor i området Machakos och Embu. Två år senare, i november 2015 utökade man projektet med ytterligare 120 skolor. Förutom Mukau-träd började man nu även plantera passionsfrukträd och andra fruktträd. Projektet utökades ytterligare 2017 och är nu uppe i över 400 skolor. Skolan som jag besökta i förra veckan var Kaewa Secondary School som hade vunnit pris för bästa skola i det nuvarande projektet.

Min upplevelse från att ha pratat med både lärare, elever och andra är att GIC är ett väldigt uppskattat projekt. Många har berättat om trädplantering hemma och inte minst hur man arbetar effektivt med vattenkonservering. Det kan vara små saker som gör en enormt stor skillnad, precis som för partnerbönderna. Det är kunskap om hur man anlägger vallar och terasser för att styra vattnet. Hur man planterar träd och grödor på motstående sida vallen för att vattnet kommer sjunka ner i marken där. Det är kunskap om hur stort mellanrum det ska vara mellan träden när man planterar dem, hur man beskär dem och hur man bäst tar hand om dem.

Landsbygden i Kenya är på många sätt fortfarande i det stadiet där små förändringar och små investeringar ger väldigt stora resultat. Inte riktigt som i Sverige där vi har passerat kulmen och har avtagande nytta på våra investeringar. Det är också en av anledningarna till att jag gillar att vara i Kenya och hjälpa till där. Något överdrivet så är nyttan jag kan göra för en svensk läsare marginell i förhållande till den nyttan jag kan göra för en person i Kenya. En investerad krona i Kenya har helt enkelt en mycket större positiv påverkan än en investerad krona i Sverige.

Det är också roligt att se utvecklingen i Kenya generellt. Sedan en tid tillbaka är grundskolan i Kenya gratis precis som i Sverige. Ett jättestort steg. Samtidigt berättade Chris som var en av mina lokala kontakter, att många föräldrar på landsbygden inte vill att deras barn ska gå i skolan. Barnen ska hjälpa till hemma på gården, göra tjänster och ta hand om de äldre. Så även om utvecklingen går framåt finns det mycket kvar att göra.

Besök på plantagen i Nyongoro

En av resans stora höjdpunkter var att besöka plantagen i Nyongoro. Jag besökte den 2012 då verksamheten där i princip var nystartad och jag var på väg dit 2015 men på grund av säkerhetsläget fick jag inte åka dit. Plantagen ligger nämligen i östra Kenya, ca 150 km söder om den somaliska gränsen. De senaste åren har det varit oroligt i området med bland annat terroristattacker och kidnappningar av västerlänningar av Al-Shabab. Av dessa anledningar avråder UD från icke-nödvändiga resor.

Det märktes att säkerhetsläget var spänt för vi passerade flera poliskontroller som var tungt beväpnade. Vid flera av poliskontrollerna hade de dessutom satt upp skyttevärn med tunga kulsprutor. Jag kommer ihåg att jag tänkte: ”De sätter nog inte upp en sådan om man inte upplever ett behov av det.” Vi hade med oss den lokale hövdingen för att underlätta resan, framförallt för att förklara vad en buss med turister gjorde i det här området. Även med honom var det spänt och det var verkligen ett in-och-ut-besök på plantagen.

Samtidigt var det som jag fick se enormt häftigt. På de 7 åren har området gått från ett busk- och snårlandskap till en riktig skog. Eftersom området ligger nära kusten är det inte alls lika torrt som i de norra delarna av Kenya där t.ex. Kiambere-plantagen ligger. Det gör att träden växer snabbare och hela området var betydligt grönare. Den andra skillnaden är att plantagen är helt och hållet mekaniserad till skillnad från de andra plantagerna där man gör det mesta för hand.

Precis som med Kiambere så är det svårt att beskriva omfattningen. Särskilt eftersom vi blev strängt avrådda att flyga drönare i Nyongoro på grund av säkerhetsläget. Inte minst för att att den kenyanska militären hade en snabbinsatsstyrka i närheten och de ser inte direkt positivt på drönare. Det är därför jag också blev så glad över att se även Nyongoro-plantagen nu är så pass stor att man kan se den via Google Maps.

Nedanstående video ger också en känsla för hur det var att åka genom plantagen. Den här gången dessutom i ösregn, vilket var något otippat.

Samtidigt som säkerhetsläget är oroligt utifrån vårt perspektiv så berättade de anställda på plantagen att de inte upplevde det som ett problem. Något som var positivt. Det ska bli enormt roligt att följa den här plantagen. Särskilt som man bara har planterat ca 1 000 hektar av över 30 000 hektar som är tillgängliga. Dessutom växer träden bättre här på grund av bättre klimat och tillgång på vatten.

Slutord och sammanfattande reflektion

Så här snart 10 000 ord senare finns det fortfarande mycket att säga. Särskilt när intrycken fortfarande är så pass färska. Men om jag ändå skulle försöka mig på en sammanfattande personlig reflektion så är det att de är duktiga på att driva ett professionellt skogsföretag. Man har bra koll på läget och jag blev imponerad av sättet som de jobbar på. Jag har här hemma både jobbat som miljö/kvalitet och managementkonsult, jag har suttit i olika styrelser i mer än 10 år och jag har sett många duktiga företag. Få företag jobbar så processorienterat, strukturerat och data drivet som Better Globe gör på plats.

På sätt och vis tror jag att man har blivit tvingade till det på grund av den distribuerade verksamhetens art. Man har plantager på flera olika ställen, man har huvudkontor och fältkontor, man har ambulerande skogsvårdare och inte minst har man tusentals partnerbönder och flera hundra dagsarbetare. Jag fick för första gången se deras egen utvecklade webbaserade applikation som håller koll på antalet träd per sektion på plantagerna eller per bonde, träd per ålder, nycketal som tillväxt, överlevnadsfrekvens, incheckade dagsarbetare just nu, planerade arbetsuppgifter, planteringsmål och så vidare. Allt digitalt, transparent och i realtid. Böndernas kontrakt var digitala med digitala signaturer, gps-koordinater, vidimering av tredje part och så vidare.

En god vän som var med på resan som är en organisationskonsult var också imponerad över hur de arbetade med processmål, processägarskap, arbetsinstruktioner, uppföljningar och kontroller. På sätt och vis är kanske en ett kenyanskt företag mer lämpat för det än ett svenskt på grund av kulturen. Det var i alla fall häftigt att se att de på intet sätt i arbetssätt ligger efter oss i Sverige, utan kanske till och med tvärtom ligger före.

När det gäller den kanske viktigaste frågan: ”Kommer vi kunder att få vår förväntade avkastning enligt plan, särskilt den stora avkastningen det 20 året?” så var den samstämmiga uppgifter från flera parter att de inte oroade sig för den. Inte att man idag var utan utmaningar eller problem, men den stora avkastningen det sista året kommer från Mukau-träden och dessa har man på plats. De växer till och med bättre och snabbare enligt plan, särskilt hos bönderna som tar bra hand om dem och har inte minst bättre förutsättningar med bördigare jord. Dessutom berättade man att virkespriset på torkad, sågad afrikansk mahogany bara har ökat i princip för varje år sedan 2008. Så när den första avkastningen ska betalas ut 2028 så känner man sig safe.

Jag själv är ju en person som gärna tror på det först när pengarna är på kontot, men jag kan säga att inget jag har sett på plats eller som jag har fått höra talar emot deras utsaga. Vill man se Better Globe som en ren investering, då behöver man vara medveten om både risker, kritik och nackdelar. Som vanligt behöver man läsa på och bilda sig sin egen uppfattning. Det är inte något som är till för alla. Jag själv har köpt träd för mer än en miljon kronor sedan 2008 och jag avser att köpa träd även i framtiden. Å andra sidan har jag som sagt till och med trotsat UD:s reserekommendationer för att bege mig till gränsen till Somalia, jag har betalat för egen resa och chaufför och bott i kyffen för att sätta mig in i vad det är jag köper. Ser man däremot Better Globe som jag rekommenderar – som ett sätt att klimatkompensera och göra gott och som en möjlighet till avkastning så känner jag mig trygg att prata gott om det som i den här artikeln. Det är ingen tvekan om att verksamheten och därmed indirekt jag har en stor positiv påverkan på plats. Ingen tvekan alls.

Om du är sugen på att köpa träd eller donationspaket samtidigt som du kan tänka dig sponsra bloggen, använd gärna min sponsrade länk enligt nedan:

Tack för att du har läst hela den här artikeln. På söndag kommer som vanligt ett nytt ordinarie avsnitt med era läsarfrågor. :-)

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln då kan du även uppskatta andra artiklar om Better Globe på bloggen:

eller andra artiklar som berör klimatsmart sparande:

Avsnittet På researchresa hos Better Globe i Kenya, juni 2019 (reklam) dök först upp på RikaTillsammans.

Sju frågor från er läsare

$
0
0

I dagens artikel diskuterar vi några kommentarer och frågor från er tittare. Bland annat fördjupar vi oss i inlåsningseffekten från avsnitt 106 och 107, vi pratar om rimlig belåningsgrad, räntefonder, om blankning där man tjänar pengar på nedgång och annat kul.

Efter två veckor på landsbygden i Kenya är jag tacksam för att vara tillbaka i Sverige där allt fungerar, är trygg och säkert och inte minst hos Caroline och tjejerna. Det har varit kul att se så många glada och positiva tillrop till de två föregående avsnitten med Pontus om bostadsmarknaden. Idag diskuterar vi några av de frågor som kanske blev lite hängande efter avsnittet såsom vad innebär inlåsningseffekten rent praktiskt, skillnaden mot vad man kan FÅ låna och vad man VILL låna samtidigt som vi också tar upp några vanligt återkommande frågor om positionering inför en eventuell börskrasch.

I dagens artikel vill jag även lyfta fram speciellt en läsare, Nestor, som ofta kommer med kloka kommentarer som får en att tänka till. I dagens artikel citerar vi en av hans kommentarer i sin helhet där han gör en briljant jämförelse av den svenska hyresregleringen med bilmarknaden. Under alla år har jag sällan hört en lika talande metafor. Ett stort tack till dig Nestor. Jag är glad att du har valt att återigen börja kommentera på bloggen även om du lovat dig själv att gå i pension. Tack! 👍🙏

Självklart även ett stort tack till er andra läsare som varje vecka och varje dag hjälper nybörjare och andra läsare genom att svara på frågor i ”Frågor och svar”. Det är otroligt generöst och jag hoppas att vi kan hitta på något tillsammans i slutet av året.

Tack för den här veckan och vi hoppas att du får en trevlig sommarvecka. Nästa söndag är vi tillbaka precis som vanligt med en intervju av en av våra favoritgäster, Eric Strand där vi pratar om marknadsläget, guld och andra spännande saker. Vi kommer i veckan även göra en lite annorlunda intervju med vår f.d. parterapeut. Särskilt eftersom jag i samband med bostadsbubblan alltid ger rådet om att satsa på relationen. Har du någon fråga till en Tommy, passa på och ställ den i kommentarerna!

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på hela avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning av dagens avnsnitt:

  • 00:00:19 – Tillbaka från två veckor i Kenya
  • 00:02:53 – Innehåll i dagens avsnitt
  • 00:06:50 – Läsarfråga om inlåsningseffekten
  • 00:09:12 – Inlåsningseffekt för pensionärer
  • 00:10:35 – Inlåsningseffekt vid prisnedgång
  • 00:13:34 – En beskrivning av hyresregleringen
  • 00:14:50 – Årets bästa kommentar från Nestor
  • 00:16:23 – Köp bara bostad med tioårshorisont
  • 00:19:29 – Ny dokumentär från Fredrik Gertten
  • 00:21:59 – Inflationen får förluster att se ut som vinster
  • 00:26:52 – Inflationen är en osynlig beskattning
  • 00:29:43 – Hur mycket ska man våga låna till husköpet?
  • 00:34:09 – Bra amorteringskrav i Sverige
  • 00:35:48 – Investeringssparkonto versus aktie- & fonddepå
  • 00:39:19 – Viktigt att ha genomtänkta strategier
  • 00:41:33 – Om man tror att börsen faller snart
  • 00:44:19 – Blanka för att tjäna pengar när det går ner
  • 00:47:50 – Låna ut aktier på Nordnet
  • 00:49:46 – Räntefonder versus sparkonto med insättningsgaranti
  • 00:54:28 – Portföljkonstruktion med en varierad räntekorg
  • 00:57:32 – Faran med våra omedvetna antaganden
  • 00:59:58 – Ta del av mer information
  • 01:02:15 – Kommande avsnitt

Precis som vanligt matchar tiderna lite bättre med videon än med poddavsnittet på grund av efterbearbetningen.

Transkribering av hela avsnittet

Precis som vanligt följer nedan en transkribering av hela avsnittet för dig som hellre läser än lyssnar eller tittar.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Idag är det dags för avsnitt 108 och det kommer handla lite om läsarfrågor och sådant. Men det känns som att vi är lite ringrostiga. Jag har varit nästan två veckor i Kenya, rest runt, och varit lite modig, faktiskt. Jag som är försiktigheten själv, har varit i områden där UD rekommenderar att man ska undvika.

CB: Det märkte vi först efteråt. Jag kollade upp det och sedan berättade du att du hade varit där, just vid Somalias gräns.

JB: Det var onekligen spännande. Vi åkte igenom poliskontroller, där man på vägen tillbaka såg att de hade skyttevärn. Det är typ en bunker med tung kulspruta. Jag kommer ihåg att när vi körde förbi där så tänkte man att den hade nog inte varit där om det inte fanns ett behov av den. Det var lite läskigt faktiskt, men nu är det gjort och jag är hemma igen. Nu kan vi börja köra som vanligt. Det kommer artiklar om detta på bloggen. Förmodligen inte i den här serien som vi nu skickar avsnitt, som 109 eller 110, utan det kommer vara ett specialavsnitt på bloggen. Då får man gå in och kolla.

Jag var där nere för att kolla upp Better Globe, som vi har pratat om tidigare på bloggen och fått väldigt mycket kritik om. Framförallt under våren. Så jag bestämde mig för att åka ner själv för att kolla hur det såg ut med egna ögon. Men jag var väldigt, väldigt positivt överraskad. Sedan är det alltid en ”reality check” att vara i de här områdena. Särskilt för oss som pratar mycket om rikedom, sparande och index och vi ska ha avkastning… Där är det människor som lever på ett par dollar om dagen. De har ingenting och samtidigt kan jag uppleva att de många gånger är mer generösa, mer lyckliga, och så, än vad vi kan vara. Men det får vara ett samtal för ett annat avsnitt.

Läsarfrågor om belåningsgrad, inlåsningseffekten, räntefonder, m.m.

JB: Nu kör vi dagens avsnitt, som är läsarfrågor. Jag tänkte att vi ska prata om inlåsningseffekten i bostäder. Många av de här frågorna handlar om tips om bostadsmarknaden, i anslutning till avsnittet vi gjorde med Pontus Kopparberg. Det är roligt hur de här avsnitten som jag kan tycka är väldigt neutrala och att ingen kan bli sur på att få lite tips kring bostadsmarknaden….

CB: Det var nog vissa saker som Pontus sa, som kanske var politiskt inkorrekta. Som att han var positiv till hyresbostäder med rätt hög hyra i storstäderna, för att man ska kunna om man behöver flytta inom kort varsel och jobba någonstans. Då ska man också ha den lönen, kanske, för att kunna betala 20,000 i hyra för en bostad i Stockholm.

Det är ju en klick som klarar det, eller vill det, eller som får ”benefits” från det. Men sedan pratar man i politiken om att det är förkastligt, med de otroligt höga hyrorna på hyresbostäderna. Jag har inte läst kommentarerna, men jag har lyssnat på nyheterna nu när du har varit borta. P1 sänder ju nyheter och då har det framkommit att det är en het fråga, med bostäder och hyresbostäder framför allt.

JB: Jag kan säga att det har synts i kommentarerna. Både på YouTube och bloggen. Oftast var det som folk reagerade på, att vem kan tusan har råd att betala 20,000 för ett boende. Men jag tänker att vi ska prata lite om inlåsningseffekter. Vi ska prata om hänsyn till inflation vid försäljning av bostad, någonting vi glömde ta upp med Pontus.

Vi ska prata om hur mycket vågar man låna, vad är en rimlig skuldsättning. Sedan tar vi frågor som inte har med bostadsmarknaden att göra, om att sälja av fonder som har gått med vinst och sedan spekulera om en aktienedgång. Vi ska också prata om räntefonder vs sparkonto med insättningsgaranti, och sedan byta ut långa räntefonder. Den här klassikern också med räntefonderna.

CB: Nu zonade jag ut, men det kommer bli begripligt sedan, för de som lyssnar på detta för första gången. Man kanske tänker att långa räntefonder, det är nog inget för mig, men det är det.

JB: Precis som vanligt innan vi kör igen, så är de avsnitten inte sponsrade. Jag tror inte ens att vi har någon sponsrad länk i dagens avsnitt, faktiskt. Innehållet, åsikter, rekommendationer och slutsatser är inte att betrakta som finansiell rådgivning. Man ska uppfatta det som en allmän information. Naturligtvis är historisk avkastning ingen garanti för framtida avkastning, investeringar kan både minska och öka i värde.

I värsta fall kan man förlora sitt insatta kapital. Detta avsnittet bygger på källor som vi har hittat och bedömer trovärdiga, men det är ingen garanti. Man behöver alltid kolla med sin egen rådgivare. Vill man veta mer om villkoren, som vår jurist älskar och tvingar oss att säga, så läser man på rikatillsammans.se/villkor.

Läsarfråga om inlåsningseffekten

Läsarfråga från Ida:

Kan vi utveckla inlåsningseffekten? Man hör ofta att äldre inte kan flytta från sin villa. Jag kan ju inte tänka mig att de går back på affären så vad, exakt, är det de inte kan?

Läsarfråga från Ida

Är det att villan som köptes på 70-talet gått upp så mycket i värde att skatten äter upp en stor del av vinsten och att de då inte har råd med bostadsrätten på 100 kvm i stan? Är det då systemet eller förväntningarna som är felkalibrerade?”

JB: Jag skulle säga att det är framför allt två inlåsningseffekter, som jag ser det. Jag försökte till och med Googla för att verifiera mina åsikter, men precis som Ida säger, så verkar alla prata om inlåsningseffekter, men det är typ ingen som har bemödat sig att definiera den. Jag tänker att det är framför allt två saker, faktiskt.

Det ena är det exemplet som hon beskriver. Människor som vi, vi köpte vårt hus när barnen var små, och så bor man i huset tills barnen har flyttat ut. Så har man kanske ett hus som är för stort efteråt, för att man kanske bara är två där när man var fyra innan. Det kan också vara så att man inte har hälsan riktigt, så att man inte kan gå upp på övervåningen. Man kan inte ta hand om huset på det sättet som man ska och så vill man flytta till en lägenhet. När man då säljer det så har huset ökat mycket i värde och då får man betala 22% skatt, om man skulle sälja.

Då skulle, precis som Ida säger, skatten vara högre än att man kan köpa en motsvarande lägenhet på samma nivå, i samma prisklass. Då måste man kanske gå ner en prisklass eller få ett mycket mindre boende. Man kan inte anpassa sitt boende efter den boendesituation man vill ha, så man kanske får en lägre standard. Då undrar man varför man ska byta ner till en lägre standard, då kan man lika gärna bo kvar. Men då skapas den här trögheten på marknaden.

Inlåsningseffekt för pensionärer

JB: Ett annat problem här som uppstår är att äldre kan många gånger idag ha svårt att få lån. Det har jag varit med om med människor i vår omgivning, som har gått i pension och fått jättesvårt att få ett bostadslån. Bankerna tittar inte på balansräkningen, utan de tittar på resultaträkningen. De tittar inte på hur mycket huset är värt eller hur mycket skuld man har, utan vad man tjänar per månad och om man har råd att betala räntorna.

Vi hade till exempel ett par bekanta som hade en lägenhet för över 10 miljoner kronor. De hade bott där länge och så ville de renovera den innan den skulle säljas, men de fick inte lån till renoveringen. Trots att lägenheten var värd ungefär 10 miljoner och bara var belånad till 3 miljoner, så de hade mycket pengar. Men eftersom de var pensionärer och inte hade någon pensionsinkomst, så fick de inte låna i alla fall. Där kan det också vara ett problem, att det hus man säljer kanske inte har ökat så mycket i värde. Då har man inte råd att köpa den nya bostaden, för att man inte får ett lån på den, medan man kan bo kvar i den man har. Det är en annan inlåsningseffekt.

Inlåsningseffekt vid prisnedgång

JB: Den tredje inlåsningseffekten händer vid prisnedgång. Säg att man är student eller flyttar ihop med en partner, eller att man är två i en tvåa och skaffar barn och så behöver man en större lägenhet. Har då den lägenhet man haft sjunkit med 10%, då har man ingen kontantinsats längre.

Då är man inlåst i det boendet som man är i just nu. Jag brukar säga att det stora problemet men en bostadsbubbla kommer inte vara att folk kommer få gå från hus och hem, utan att de här inlåsningseffekterna kommer öka. Säg att du har köpt en bostad för 1 miljon, du har lagt 15%, 150 000 i kontantinsats, och den sjunker med 15%, då är kontantinsatsen borta. Då kan du inte köpa och lägga kontantinsats i något nytt boende. Då får man bli kvar, så man kommer bli inlåst.

Detta är ett jättestort problem, för vi har en trög bostadsmarknad. Det har vi haft jättelänge. Det har varit på grund av den här hyresregleringen. Man kan till exempel inte flytta dit jobben finns. Om man säger att vi skulle göra ett jobb i Stockholm i ett år, då är det inte som att vi vill köpa ett hus i Stockholm och riskera stora nedgångar där. För några år sedan var vi på ett bröllop och jag satt bredvid en statssekreterare. Efter jag hade druckit några glas vin så vågade jag fråga en opolitisk korrekt fråga.

Innebörden av frågan var typ, ”Är ni politiker dumma i huvudet, eller är det bara så att ni inte kan prata om vissa saker?” Kring bostadsmarknaden, som vi pratade om. Statssekreteraren sa att det är vissa saker som är väldigt svårlösta och väldigt politiskt omöjliga, men vi fattar problemställningen. Då sa personen också att det finns två sätt man kan förstöra en stad på, eller en bostadsmarknad. Det var kärnvapen eller hyresreglering, vilket jag tyckte var ganska illustrativt.

En beskrivning av hyresregleringen

JB: Hyresreglering handlar om att svenska staten har bestämt hur hyrorna ska sättas, så var det förut. Det var det Pontus pratade om, att en lägenhet i Umeå kunde ha en högre hyra än en lägenhet på Östermalm. Man tyckte att lägenheterna på Östermalm var av sämre kvalitet och tog ingen hänsyn till läget, över huvud taget. Jag har också tyckt att det är klurigt att förklara på ett bra sätt. Men jag måste också säga att Nestor, han är en av våra läsare på bloggen, och det är roligt för jag vet inte så mycket om honom mer än att han har jobbat väldigt länge i finansbranschen på bank.

Nu är han pensionerad sedan många år och han är väldigt, väldigt klok. Han sa att nu har jag gått i pension och nu kommer jag inte svara mer på bloggen. Men så har han dykt upp nu igen. Det är vi väldigt glada för och jag har till och med försökt bjuda in honom till en podd, men det vill han inte. Han skriver i alla fall väldigt bra kommentarer. I en kommentar förklarar han hyresregleringen och det var den bästa förklaringen av hyresregleringen som jag har hört. Jag tänkte att du ska få läsa upp den.

Läsarkommentar från Nestor

Läsarkommentar från Nestor: ”Den hyresreglering vi har gör att marknaden inte fungerar och att vi får en extrem bostadsbrist. Låt oss leka med tanken på att bilmarknaden skulle regleras på ett liknande sätt. Över en natt stiftas en lag att inga bilar får kosta mer än 100 000 kr, med ett undantag att 50 000 bilar får produceras till marknadspris.

Vad skulle då bli effekten? Inga nya bilar förutom de 50 000 skulle produceras. Efter några år skulle det bli en bilbrist. Folk skulle betala svarta pengar för att få köpa en begagnad bil. Föräldrar skulle ställa sina nyfödda barn i bilkö för att få köpa en bil ur kvoten när de blir myndiga. För att sälja bilar för 100 000 kr skulle fabrikanterna slarva med kvaliteten för att få råd att producera lite större modeller som folk vill ha. Hela samhället skulle ta skada. Det var ju så öststaterna fungerade från 2:a världskriget fram till 1989 då muren föll.

I Sverige har vi fortfarande ett Östtyskland på hyresmarknaden. Vi ser ju också konsekvenserna av detta. Tyvärr vågar inget politiskt parti påbörja en sanering av systemet. Så länge inte detta sker, så kommer våra problem att kvarstå.”

CB: Så han liknade hyresmarknaden med en icke-fungerande bilmarknad. Det är en spännande liknelse. Väldigt bra skrivet av Nestor.

Köp bara bostad med tioårshorisont

JB: Det är precis så det är. Man får bara vissa lägenheter, nyproducerade får ett marknadsmässigt värde. Människor ställer sina barn i bostadskö. Det har vi gjort, för att de ska ha någonstans att bo. Vi ser också att det säljs väldigt dyra lägenheter där man slarvar med byggkvaliteten, precis som han skriver här. Man bygger fel typ av bostäder för att man hellre bygger bostadsrätter än hyresrätter. I Stockholm är det i princip omöjligt att få tag på en hyresrätt och folk köper lägenheter svart. Så, flera tummar upp till Nestor.

Vad ska man göra då? Om man ska köpa en bostad så tror jag att man ska ha en tioårshorisont. Kan man inte ha en tioårig horisont så tror jag att man ska hyra i andra hand eller försöka lösa det på något annat sätt.

CB: Tänk dig en student som har en horisont på fyra eller sex år. Det är ändå rätt lång tid man ska bo i sin lya.

JB: Vi träffades ju i studentkorridoren. Jag tror att vi betalade 2500 i månaden, med studiemedel på 7500, så vi betalade väl typ 30%. Hur hursomhelst, jag tror att man ska ha ett tioårigt perspektiv på sitt boende. Att det är kanske bättre att vänta eller köpa lite större. Om man planerar att ha barn om kanske ett par, då kan det vara bättre att köpa den lite större lägenheten redan nu, för att kunna växa i den. För den effekten bostadsbubblan kommer ha är att man kommer få bo kvar.

Ny dokumentär från Fredrik Gertten

JB: Detta är väldigt fascinerande. Jag pratade med dig här innan om en läsare som hade tipsat om att det kommer ut en film i höst som heter ”Push”. Tack för tipset. Det är en dokumentär av Fredrik Gertten. Det var han som gjorde den här ”Bananas!*”, som Dole blev jättearga över. 6:e september tror jag att det är premiär, 8:e september ska han hålla en live diskussion på en massa biografer i Sverige. Jag tänkte att jag skulle gå och se den.

”Push” handlar om hur människor pushas ut ur lägenheter. Alltså, hur vi plötsligt får städer utan arbetarbostäder. Hur vi får städer, till exempel London, där väldigt många fastigheter ägs av investerare, men det bor ingen i dem. Hela hus är nedsläckta, gator där är det inte är några bilar, för att folk har köpt fastigheter för att tjäna pengar på dem, istället för att det ska bo folk där.

Den handlar om den här snedvridningen på bostadsmarknaden. Jag har faktiskt mejlat Fredrik och frågat om han vill vara med i podden. Jag hade varit lite ”starstruck”, liksom. Vi får se. Om det är någon som känner Fredrik Gertten och kan lägga in ett gott ord för oss, så uppskattas det. Men jag tänker att han är Malmöbo som vi, så vi har en inbördes förståelse redan där.

Men det är något att faktiskt ha koll på, filmen ”Push” – www.pushthefilm.com. Han vann pris på Köpenhamns filmfestival, publikens pris för bästa dokumentär. Detta är väldigt, väldigt intressant. Väldigt hett ämne. Vi fortsätter till nästa fråga, som är relaterad till det här.

Inflationen får förluster att se ut som vinster

Läsarfråga från Magnus:

Finns det någon som kan förklara varför man inte tar hänsyn till inflationen när man beräknar vinst vid försäljning av bostäder?

Läsaren Magnus

JB: För att förstå problematiken, jag har tagit upp detta vid flera tillfällen också, men glömde ta upp det när vi hade Pontus här. Jag brukar använda min mammas hus som exempel. Vi flyttade in i ett hus i Malmö 1988, 30 år sedan, som kostade ungefär en miljon. Säg att det idag skulle säljas för 1,8 – 1,9 miljoner, att det har dubblat i värde, då skulle många säga att det var skitbra att ha tjänat en miljon på det huset. Men, om man då tittar på det och tar hänsyn till inflationen, att man inte bara tittar på priset… På www.ekonomifakta.se kan man räkna på inflationen och kolla det. Då kan man säga att 1,9 miljoner idag och en miljon 1988 är samma. Så det vill säga, pengarna har halverats i värde från 1988 tills idag.

Det värsta här som då Magnus ställer en fråga kring, är att om min mamma skulle sälja detta huset skulle hon få betala skatt på de där 900,000, så hon har betalat 200,000 i skatt på en obefintlig vinst. Hon har betalat 22% på en fiktiv värdeökning. Ibland kan jag tänka att jag hoppas att den människan som kom på det på Skatteverket fick en fredagstårta. Om du tittar vad du kan köpa för de pengarna, så är det inte mer hus. Om det hade varit en reell värdeökning skulle hon potentiellt kunna köpa två hus för samma summa. Hon kan inte köpa mer för de pengarna idag, än vad hon kan köpa för dem 1988.

Det är samma mängd pengar. Eller de facto är det mindre pengar, eftersom 1,9 miljoner hade bara varit att hon fått tillbaka pengarna inflationsjusterat. Men eftersom hon betalar skatt på det så går hon back och får mindre pengar, än om pengarnas värde hade varit oförändrat.

Säg att du hade 100 kronor 1988, så är ett sätt att se på inflation att säga att idag hade du bara kunnat köpa 50 kronor värde. De har tappat halva sitt värde, på grund av inflationen. Om man då säger hur många hundralappar hade jag behövt ha idag för att ha lika mycket pengar som jag hade 1988? Då hade jag behövt 190 eller 200 kronor. 200 kronor idag motsvarar 100 kronor 1988. Värdet är detsamma. Om man jämför det med guld och säger att priset på guld var oförändrat, säg att du då 1988 fick ett gram guld för 100 kronor, så får du idag för 200 kronor fortfarande bara ett gram guld. Om det hade varit en riktig värdeökning, att det hade varit 100 kronor till 400 kronor, då hade du fått 2 gram guld. Men det får du inte.

Om vi då använder mammas exempel och relaterar det till guld: 1988 kunde hon köpa antingen ett hus eller ett kilo guld. Idag hade hon kanske fortfarande kunnat köpa ett kilo guld, säger vi, men det hade kostat 1,9 miljoner. Eftersom hon får betala 22% skatt så får hon mindre guld. Då har man de facto förlorat pengar.

Inflationen är en osynlig beskattning

CB: Man känner sig så blåst. Det är nog det som är det jobbiga. För jag vill inte gå till den känslan av att bli blev blåsta. Vi förväntar oss att man ska ha gjort vinst på ett hus.

JB: När man jämför prisökningar så tänker folk att om man köpte det för en miljon och säljer det för 1,3 miljoner, så har man gjort en vinst på 300,000. Men du kanske bara har en vinst på 150,000 i vinst, för resten är inflationen. Det är därför jag säger att inflationen är en hemsk grej. Det är ett sätt av staten att beskatta oss på, en gång till, fast det inte syns.

Det kanske hade varit ärligare att om man hade 100 kronor på banken i januari och i slutet av december plockar de bort två kronor, så att det står 98. Då är pengarna lika mycket värda, men då hade folk reagerat. Istället står det 100 kronor både i december och januari, men i december kan du bara köpa motsvarande 98 kronor. Det är väl detta som många pratar om. Riksbanken har sitt mål att vi ska ha 2% inflation. Idag när vi spelar in detta, den 3:e juli, så lämnade Riksbanken räntan oförändrad, för att man pratar om inflationen.

CB: Varför pratar man nu inte om den här inflationen när man ska beräkna vinst på försäljning?

JB: Det hade varit jättemycket mindre vinst till staten. Jag är som Magnus, egentligen har jag samma fråga. Om det är någon som kan svara på frågan varför vi inte tar hänsyn till inflationen så vill jag gärna veta det. Men så är det med alla tillgångsslag. Vi får inte betalt för inflationen med aktier eller räntor heller. Men det här är svårt att förstå. Nu har vi ägnat nästan 10 minuter åt den här frågan och det är kanske fortfarande otydligt. Man måste tänka både en, två och tre gånger.

CB: Det är också kopplat till känslan av att bli blåst. För min del tror jag att det var därför det var jobbigt att förstå, för jag visste att jag kommer gå in på någonting nu som känns jobbigt. Så Magnus, det är nog både för att det är svårt att förklara det och för att vi hade känt oss så jävla blåsta om vi hade pratat om det.

JB: Jag hade önskat att man tog hänsyn till det, men tyvärr funkar det inte riktigt så. Men jag är på din sida, Magnus.

Hur mycket ska man våga låna till husköpet?

Läsarfråga från Josef:

Hej. Jag och min fru har husdrömmar i Stockholm och sparar och jobbar för fullt. Vad vi kan FÅ låna är en sak men hur mycket vi vågar låna är en annan. Har ni några generella tips?

Läsaren Josef

Läsarfråga från Jenny: ”Vad tycker ni är en rimlig skuldsättning för ett hushåll, sett i multipler av nettoinkomst? Ju lägre desto bättre såklart, men man betalar i livskvalitet med att försöka vänta ut bostadsbubblan.”

JB: Jag tänker att svaren hänger ihop. Om vi tar den första, gällande vad man kan få låna och hur mycket man vågar låna. Jag ska försöka ge ett enkelt svar på det här. Det första svaret, som kanske inte är så enkelt, eftersom man måste ta hänsyn till sin egen ekonomi, sina framtidsdrömmar och sina tankar om framtiden… Det mycket enklare svaret, och detta har jag fått bekräftat både från Pontus och från en massa folk som köper och handlar med fastigheter, som säger så här att idag är de svenska bankerna så pass restriktiva att man kan utgå från att det du får lån på, det kan du köpa för. De vill nästan inte ta någon risk, så idag om man har de här KALP-kalkylerna, kvar-att-leva-på-kalkyler, och man räknar med ränta på 5% – 7%, etc.

En kompis som köper mycket fastigheter säger att får du lån av banken för en fastighet, köp den. Det är så pass att man kan nästan använda banken som en kvalitetssäkring. Det har inte alltid varit så, det är inte säkert att det alltid kommer vara så, men just nu när vi pratar om det runt 2019, så skulle jag säga att det är ganska rimligt. Bankerna är mer försiktiga. Det är inte som det var i USA, som i den här filmen ”The Big Short”, där de pratar med någon strippa som har sju fastigheter. De bara öste lån på folk. Så är det inte i Sverige. Jag skulle säga att man kan låna på det man får lånelöfte på, särskilt idag med amorteringskravet.

Där kommer vi egentligen in på Jennys fråga, angående multipel av nettoinkomst, alltså lön efter skatt. Säg att man in hushållet drar in till exempel 700,000 på ett år. Om man tar multipel 5 på det så blir det 3,5 miljoner. Jag tycker att man kan ligga på en multipel på 5 eller 4,5, som en tumregel. Att man har råd att låna så mycket. Vi har det här amorteringskravet just nu, som säger att om du lånar mer än 4,5 gånger din årsinkomst så får du amortera en procent extra.

Då hänger det ihop med den första frågan, att då ligga på 4,5 – 5 gånger sin årsinkomst tror jag är ganska rimligt för de flesta. Sedan har jag sett folk som ligger över 7 och folk som ligger under på 2 eller 3. Multipel kan man tolka som hur många årsinkomster hade det tagit oss att betala av lånet.

Bra amorteringskrav i Sverige

CB: Jenny säger ”Ju lägre desto bättre såklart, men man betalar i livskvalitet med att försöka vänta ut bostadsbubblan.” Vad hon försöker säga där egentligen?

JB: Om man sparar mycket och säger vi kan köpa för 3,5 miljoner, men vi köper någonting för 1 miljon för att det ska minska i värde, och så sparar vi under den tiden. Då kan man göra det, men man betalar i livskvalitet. För man har kanske inte det huset man ville ha, eller får pendla långt, och så vidare. Utifrån ett rimlighetsperspektiv tycker jag faktiskt att amorteringskravet i Sverige är ganska bra, med 4,5 gånger årsinkomsten. Annars får man amortera extra.

Där kan man också säga att man ska försöka amortera de här 2-3%. Att man amorterar på 25 eller 30 år. Inte för att man behöver bli skuldfri tills man går i pension, men så att man har tillgång. Det pratar vi om i det här avsnittet med Paolo Sodini, att när man är ung så har man ett lågt finansiellt kapital, men ett högt humankapital. Uppgiften man har genom livet är att öka det finansiella kapitalet fram till pensionen, för när du går i pension minskar ditt humankapital. Det är inte lätt att få jobb när man är 60, men ganska lätt när man är 25. Men å andra sidan har man inga sparade pengar när man 25, så när man är 65 ska man ha mycket sparade pengar.

Investeringssparkonto versus aktie- & fonddepå

Läsarfråga från Johan: ”Jag innehar ett vanligt fondkonto (ej ISK) som innehåller ett antal fonder. Dessa fonder har presterat som högst med +140% avkastning respektive som lägst med +65% avkastning. Anser ni, om man avser sälja av en viss andel (ej hela fondinnehav) av dessa fonder, att det är klokast att sälja av fonder med högre- respektive lägre total avkastning?

Min tanke är att, om man väljer att sälja av fonder med låg avkastning, så behöver man vid försäljningstillfället betala minst skatt för vinsten. Om det uppstår en finansiell nedgång framöver kan man vid det läget, om behovet då finns, sälja av fonder med (idag) högre avkastning.”

JB: Han har fonder som han förmodligen kanske ärvt av sina föräldrar eller fått om barn och så har de stått på ett gammalt aktie- & fondkonto. Med ett sådant konto betalar man 30% skatt på vinsten istället för 1% på beloppet, som man gör med ett investeringssparkonto. Då kommer det till den här optimeringsfrågan, vad är bäst? Aktie- & fonddepå eller ett ISK-konto? Man betalar 0,12% fondskatt också tror jag. För 2019 brukar jag säga att om man har en beräknad förväntad avkastning på över 1,5% är det bättre med ISK. Jag brukar prata till och med om räknar man på 3% så är det mer lönsamt med ett ISK.

Så jag skulle så här att försöka fatta investeringsbeslut på vad som ger lägst skatt är dumt. Då har man fel fokus. Tipset till Johan, det är svårt att säga, för det kan finnas faktorer som vi inte vet. Men det generella tipset, allt annat lika, om man bara ska titta på själva skatteoptimeringen, så brukar jag säga att det är bättre att sälja av och flytta det till ett ISK, för i längden kommer det bli lägre skatt. Det kan till och med vara så att har man en fond i en aktie- & fonddepå, sälj av den i depån och flytta pengarna till ett ISK och köp sedan tillbaka fonden där. Det brukar vara det generella tipset i en sådan situation.

Fokusera inte på att du kan behöva betala en hög skatt nu om du säljer, och låt bli att sälja för att slippa betala någon skatt. Då kommer skatten bara öka till än om du hade satt den i ett ISK. Då är vi tillbaka till det där att det kan kännas så jobbigt att sälja och så gör man ingenting. Det kanske är någon läsare som har en annan åsikt, och då får man gärna skriva det i kommentarerna om man tycker att jag har fel i detta resonemang.

Viktigt att ha genomtänkta strategier

JB: För mig är det ungefär samma tanke som ”cut your losses short”. Att om jag har köpt någonting och det går ner i värde, och jag har något som har gått plus, så säljer man ofta det som har gått upp för att man vill hämta hem vinsten. Så behåller man det som har gått ner. Det smarta vore egentligen att göra precis tvärtom, sälj det som har gått ner och döda förlusterna så fort som möjligt. Sätt pengarna i en vinnare i stället. Hänger du med? Vi tenderar att sälja det som har gått bra, för där har vi en positiv känsla. Det är inget som går emot att sälja av det. Men röda siffror får oss att må dåligt. Vi blir passiva och chansar.

Vi har pratat om detta i avsnittet om de tolv misstagen vi har gjort och vi har pratat om detta med hjärnkoll på pengarna med Elin också. Till exempel, säg att du ska sälja en bostad och du får lite högre än utgångspriset, för personen säger att du kan få 100,000 mer om du ställer in visningen. Eller så säger personen att du får 100 000 mindre än du har gått ut med och du får ställa in visningen. Då kan jag lika gärna ha visningen, eller hur? Så när vi har en förlust är vi mycket mer måna om att vi kan chansa. Så funkar det här också, men sedan är det inte ett lysande exempel, för man kan skrapa ytan och kolla vad som ger bäst sannolikhet. Har jag visningen så kanske det kommer någon mer, men just den initiala känslan är densamma.

Om man tror att börsen faller snart

Läsarfråga från Leif:

Om jag tror på en allmän aktienergång i stort i hela världen fram till ca mitten av 2020, vad rekommenderar du då att investera i?

Läsaren Leif

JB: Jag är ingen fantast i att försöka tajma marknaden på det sättet. Jag påstår till och med att det inte går och att det kostar investerare både 1, 2 och 3% om året i årsmedelavkastning. Så vi spekulerar inte, jag avråder folk från att spekulera i att försöka tajma marknaden. Det finns många citat där, som ”mer pengar att förlora på att stå utanför marknaden, än att vara i marknaden och gå med i förlusterna”.

För problemet är ofta att man behöver köpa grejerna i förväg och då behöver man, som vi pratade om här om veckan, köpa det som går emot konventionell visdom. Det som inte är populärt. Vi har exempelvis pratat om guld i flera år. Det har inte varit populärt. Men nu har guldet ökat och ligger på de bästa priserna någonsin. Men när vi pratade om guld så sa folk att det är en barbarisk relik och det är en sten i ett kassavalv, som inte ger utdelning eller växer.

Skulle jag vara övertygad om att en aktienedgång ska komma, vilket jag är, men jag vet inte när, det är därför vi försöker ha en strategi som kan vara likadan oavsett vad som händer på marknaden. Det var därför vi gjorde det här avsnittet om RikaTillsammans-portföljen, där vi rekommenderar folk att välja en tioårs-horisont, så att det hinner gå både upp och ner.

Men om man nu då är övertygad om att man vill spekulera nedgången finns det då två grejer. Det ena är kontanter, att faktiskt helt ställa sig utanför marknaden. Det är det som man brukar säga har störst optionsvärde, du har flest alternativ. Det andra skulle jag säga är korta räntefonder. Det skulle kunna vara ett alternativ.

Men då har men en neutral avkastning medan börsen rör sig. Om man nu är helt hundra på att börsen kommer gå ner, då kan man spekulera mot marknaden, men det brukar vara väldigt svårt. Alltså, att man gör det som man kallar för att ”blanka” marknaden, eller gå kort mot marknaden. Vilket gör att om då börsen går ner med 1%, då tjänar man 1%. Men det funkar tvärtom också, att om börsen går upp 10%, då förlorar du 10%.

Blanka för att tjäna pengar när det går ner

JB: Varför jag ogillar det är för att om du äger någonting på lång sikt, alltså du ”går lång”, som det heter, så har jag en maximal begränsad nedsida till 100%, är du med? Om jag äger något för 100 kronor kan det i värsta fall bli värt 0. Om jag blankar någonting så finns det ingen gräns, då kan något teoretiskt gå hur högt som helst. Förlusten kan alltså bli hur stor som helst.

Då brukar folk fråga hur det går till, hur kan man tjäna pengar på att något går ner? För att förklara det enkelt: Säg att du äger en Ericsson-aktie för 100 kronor. Vad jag gör är att jag lånar den aktien av dig, och så säljer jag den på marknaden. Då har jag fått 100 kronor. Sedan vill du ha tillbaka din aktie, för jag har bara lånat den, då är min spekulation, eftersom jag har sålt den för 100 kronor, då kan jag köpa tillbaka den för 90 kronor. För att den har sjunkit i värde från 100 kronor till 90 kronor. Jag köper den för 90 kronor och ger den tillbaka till dig. Men jag fick 100 kronor när jag sålde den, jag fick köpa tillbaka den för 90 kronor, så jag har tjänat 10 kronor.

Jag har sålt någonting jag inte äger och fått pengarna i förskott. Sedan måste jag ge den tillbaka till dig och då köper jag tillbaka den för 90. Då behåller jag mellanskillnaden på 10 kronor och du har fått din aktie. Problemet uppstår om aktien ökar i värde till 110 kronor, då förlorar jag 10 kronor. Så detta kallas för blankning. Det andra är att det finns något som kallas för ”futures” eller certifikat, som heter till exempel XACT Bear. Om du köper den går den spegelvänt mot till exempel Stockholmsbörsen. Det finns med olika hävstång. Det var många år sedan jag ägde sådana. Mitt generella råd är spekulera inte i aktienedgångar. Men vill man göra det så är detta teorin.

Låna ut aktier på Nordnet

JB: Nordnet har förresten också lanserat att om man äger en massa aktier så kan man låna ut det här. Den andra fördelen när du lånar ut dina aktier så kan du säga att du vill ha betalt 0,5% om året, som en ränta. Det är ett sätt att tjäna pengar på att äga aktien även om den inte går upp. Det kallas för aktielånsprogram. Jag tror att de fick pris för årets innovation eller något sådant för det där. Så om man gillar det och vill bli kund på Nordnet, så kan man använda vår sponsrade länk, i anslutning till avsnittet.

Men som sagt, jag är ingen fantast av att direkt äga aktier, utan vi äger bara fonder och vi kör dessutom fondrobot för det mesta. Men jag tänkte att det är ändå en allmänbildningsfråga, att man kan tjäna pengar på att aktier går ner. Dock är man ett litet arsle när man gör det, för man vill inte att det ska gå bra för företaget.

CB: Jag tänkte på det som hände med Elon Musks Tesla-aktier, att folk blankade dem och han blev så himla knäckt av att folk gjort det. Han blev arg och skrev saker på Twitter. Förlåt, jag skrattar, det är inget roligt, det är det inte.

JB: Att blanka en aktie är som att säga till ett par vänner att jag hoppas att det går åt helvete för er.

CB: Eller jag tror att det kommer gå åt helvete och jag tänker tjäna pengar på det.

JB: Ja, ibland pratar de om att det ska förbjudas också, men det går i alla fall.

Räntefonder versus sparkonto med insättningsgaranti

Läsarfråga från Berndt-Inge: ”Jag tittade på avsnitt 64 om räntefonder med stort intresse. Dock saknade jag ett resonemang om hur sparkonto med insättningsgaranti (IG) ställer sig mot korta respektive långa räntefonder under olika scenarier som vid uppgång respektive nedgång av marknadsräntorna.

I nuläget är det väl mer troligt att marknadsräntorna går upp eller ligger kvar än går ned. Eftersom räntan på sparkonto följer marknadsräntan upp men räntefonden tappar i värde vid ränteuppgång talar väl det för sparkonto?”

JB: Frågan är räntefonder går inge vidare just nu, så varför ska jag ha räntefonder och ha en risk att det kan gå ner, när jag istället kan sätta pengarna på ett sparkonto med insättningsgaranti på 12 månaders sikt och få 1,15% eller med 2 års sikt och få 1,50%. Det är väl helt rätt resonemang. Det här är definitivt ett alternativ till de korta räntefonderna, som likviditets- eller penningmarknadsfonder. Alltså, fonderna med lägst risk och lägst avkastning. Så sparkonto är ett alternativ.

Sedan skulle jag dock säga att jämföra räntefonder och långa räntefonder är lite som att jämföra att ta en elscooter, en cykel eller promenera. Det är olika saker, man köper dem av olika syften. Vi har räntefonder i vår portfölj för att det är en långsiktig portfölj. Under de 10 eller 20 åren kommer räntan att röra på sig. Det gör inte så himla mycket. Visst hade man kunnat sitta och optimera, men då är vi där att vi spekulerar i framtiden igen. Hur kommer räntan gå upp eller hur kommer aktiemarknaden röra sig.

Sedan tror jag att vad man behöver vara uppmärksam på är vilka antaganden man gör. Här hör jag indirekt att Berndt-Inge har ju gjort ett antagande om räntan. Han säger att idag är det mer troligt att marknadsräntan går upp eller ligger kvar, men jag är inte så säker. Om jag skulle göra en spekulation… Jag hatar att spekulera i framtiden, för jag tror inte att det går, så jag fattar inte så mycket beslut på det. Men om jag ska ha en åsikt så skulle jag satsa mina pengar på att räntan kommer gå ner mer. Detta går också mot konventionell visdom, men jag har tittat och läst mycket, och apropå det vi pratade om med makro-ekonomi, så tror jag att sannolikheten är större att räntan kommer gå ner. För att vi inte har löst problemen från finanskrisen.

Om vi har så här låga räntor när ekonomin till synes ska gå bra, så är det tvärtom tror jag när ekonomin kommer gå sämre, så kommer man fortsätta sänka räntan. Just nu är den ungefär 2% i USA och i Sverige är den typ 0%. Man kan ha en negativ ränta. det beror på vilken tidshorisont man tittar på. Jag skulle i alla fall inte satsa mina pengar på att räntan kommer gå upp. Och varför är detta också intressant? Jo, men det är det vi pratade om i avsnitt 64. Räntefonder är lite ointuitiva, för det är så att när räntan går ner så ökar de i värde och när räntan går upp så minskar de. Det är som en gungbräda. Då kan man kolla på avsnitt 64.

Så det korta svaret är ja, sparkonto är definitivt ett alternativ på kort sikt, men inte på lång sikt. Inte i en portfölj som är över 10 år. Då tror jag att räntefonderna är bättre att ha i sin portfölj, så som det ska vara. Och hade vi inte haft till exempel RikaTillsammans-portföljen, där har ju de här långa räntefonderna ökat med 50% sedan 2008, trots att alla har sagt att räntorna ska gå upp. Så nej, det är inget som talar för att räntorna ska gå upp mer än att de är låga. Bara för att de är låga betyder inte att de ska gå upp.

Portföljkonstruktion med en varierad räntekorg

Läsarfråga från Anna: ”Hej, kör idag en 80/20-portfölj där jag har 20% av sparandet i AMF räntefond lång. När jag läst lite här inne verkar det som att folk avråder från att ha kvar denna, då räntorna eventuellt är på väg upp och då lönar det sig inte med långa räntor (rätta mig gärna om jag har fel). Borde jag byta till någon annan räntefond? I så fall vilken?”

JB: Återigen, välj en portfölj som du skulle kunna ha i 10 år och då vill man ha långa räntefonder av vissa anledningar. Välj en strategi efter ditt mål, sedan skit i vad som händer på marknaden eller vad folk säger. Det är inte en sanning att räntorna ska gå upp. Det är inte en sanning att bara för att det är mycket pengar så kommer det bli inflation. Det är också som de säger i filmen ”The Big Short”, att det som ställer till det för en är inte det man inte har en aning om. Det som alltid ställer till det för en är det som man tror är sant, som sedan visar sig inte vara det. Detta är återigen en sådan grej.

När det gäller portföljkonstruktion, bygg en portfölj som du kan ha i 10 år oavsett vad som händer. Behåll den portföljen oavsett vad som händer, så länge inte dina mål har förändrats. Om du har en 80/20-portfölj där du har 80% aktier och 20% räntor, då skulle jag inte sätta 20% i en AMF räntefond lång. Då hade jag kanske tagit 5% korta räntefonder, 5% långa räntefonder, 5% reala räntor, 5% globala räntor. Det är en mycket bättre räntekorg än att ha allt i AMF räntefond lång.

Folk frågar varför jag har 20 i min portfölj, det är för att jag inte har några överlappande fonder. Jag har en räntefond som ska skydda mot inflation, en räntefond på kort sikt för likviditet, jag har en räntefond på lång sikt för att ha nytta av ränteförändringarna, jag har en räntefond i olika valutor om den svenska kronan förändras i värde. Det är ett mycket bättre sätt att resonera på, än att spekulera om räntan kommer gå upp eller ned. För det är omöjligt att svara på. Däremot är det mer möjligt att sätta ihop en portfölj som fungerar över tid. Så skulle jag säga. Det går i linje med hur Lysa funkar också, fondroboten som vi gillar. Så det var ett litet ”rant” kring räntefonder. Jag tror att vi ska göra ett avsnitt om det där med antaganden som folk gör, som vi också själva gör.

Faran med våra omedvetna antaganden

CB: Bland annat är det då resonemanget att räntorna är låga, så därför borde de gå upp. Men det är inget som säger det.

JB: Ett annat som jag också har haft fel i, som jag håller på att ändra, det är att trycker centralbankerna pengar, då måste inflationen öka. Nu har man tryckt pengar sedan 2008, men inflationen har inte ökat. Trots att det var en ”sanning”. Sedan säger folk att om räntan går upp då kommer aktier falla i värde, eller aktier är bättre än räntefonder. Det är inte heller alltid sant. Får vi nedgång kommer räntefonder överprestera mot aktier. Räntefonderna förra året, 2018, överpresterade mot aktiefonderna.

Det är inte så många som tänker på det. Det är de här antagandena som man gör lite omedvetet, som kommer ställa till det för en. För den som vill läsa mer, som är lite nördig som jag, kan jag länka till Hussman Funds. De skriver marknadskommentarer. De skrev en jättelång artikel, som jag läste på flyget från Kenya, som handlade just om ”assumptions” (antaganden). Det är ett amerikanskt fondbolag som gör sin egen research. De skrev exempelvis om att många tror att bara för att vi har höga aktievärderingar så tror alla att det måste gå ner nu, eftersom det har gått så mycket upp.

Vi själva pratade om det i höstas, att vi har ett P/E tal över 30, så det borde gå ner till det historiska snittet på 15. Ja men om det var så att aktiekurser gick ner bara för att de hade gått upp länge, då skulle vi aldrig ha haft en IT-bubbla. Det höll på länge och det var andra saker som gjorde att det föll, snarare än att det bara var för att det var högt.

CB: Jag tror också att det handlar om att vi människor har så svårt för att se att förändring verkligen sker och vi behöver hänga med. För det kommer inte bli som det var innan, som vi är vana vid, utan det sker förändringar, som vi bara behöver hänga med i. Mentalt gör vi inte det.

Ta del av mer information

JB: Nu är det dags att runda av. Är det så att du gillade det här avsnittet och du lyssnar på din podd, glöm inte bort att prenumerera. Tipsa gärna andra kompisar. Tittar du på YouTube, tryck på ”prenumerera” och tryck gärna så att du får notis om nya videoklipp. Vi kommer med ett nytt avsnitt varje söndag. Du har lite lobbat för semester i sommar. Det var roligt, för jag var sen nu med det förra avsnittet med två dagar på bloggen, och då var det någon som frågade vart är avsnittet, det är ingen jävla semester. Vi småsparare sitter här och väntar. Så som det ser ut nu kommer vi nog klara hela sommaren med podd-avsnitt. Vi har ett par förinspelade och vi har ett par som vi ska spela in.

Nyhetsbrevet kan man prenumerera på. Det kommer en gång i månaden. Gå till rikatillsammans.se och sedan är vi också lite på Facebook. Men framför allt så har vi börjat hänga mer på Patreon, som är stället där man kan sponsra oss, komma med ett litet bidrag typ vi brukar säga att man bjuder på en kopp kaffe med 30, 40 eller 50 spänn. Det är inga stora belopp. Det hjälper oss att göra det här utan att behöva ha en sponsor till varje avsnitt. Vi behöver inte göra reklam, utan kan sitta i två dagar och göra research.

Precis innan jag åkte till Kenya hade vi det första frågor & svar avsnittet live på Patreon. Jag tror vi var 25 personer som hade en digitalfika tillsammans. Folk ställde frågor om allt från tips om hur man gör grafer till hur kan man testa olika portföljer och hur kan man tänka kring pension och guld. Folk hjälpte varandra och delade ut tips. Det var super-poppis, så det kommer vi kanske göra en gång i månaden. Så att man får lite mer exklusiva grejer, plus att vi pratar om investeringar vi inte pratar om på bloggen. Då kan man gå in på www.patreon.com/rikatillsammans.

Kommande avsnitt

JB: Om vi tittar lite på kommande avsnitt så kommer det nu två avsnitt med Eric Strand, som har varit gäst tidigare på bloggen flera gånger. Vi kommer prata om marknadsläget, guld, aktier, en massa läsarfrågor. Ett helt avsnitt är bara frågor till Eric från er läsare. Sedan lite längre fram kommer vi göra ett avsnitt om Ramit Sethis nya bok, som heter ”I Will Teach You To Be Rich”. Han skrev en annan bok för 10 år sedan, som var en av de första böckerna vi läste.

CB: Den har gjort stort avtryck på oss. Men nu har han gjort en reviderad version och han skriver också om sina misstag.

JB: Ja, jag kan inte säga när det kommer, men det kommer i alla fall i sommar. Kanske i slutet av juli eller i augusti. Jag ska nog tipsa om den boken, men den finns dock bara på engelska. Ramit Sethis nya 2019-upplaga av ”I Will Teach You To Be Rich”. Jag har alltid en ambition att vi ska göra bok-avsnitt, sedan glömmer jag bort hur mycket tid det tar att läsa igenom den och göra reflektion. Men jag skulle vilja att vi gjorde mera sånt. Med det tänkte jag bara säga tack för jag och så ses vi nästa söndag.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Har du några tips på ämnen eller frågor?

Om du har några frågor som du skulle vilja att vi tog upp, skriv dem gärna i kommentarerna nedan. Tack på förhand!

Avsnittet Sju frågor från er läsare dök först upp på RikaTillsammans.

Läsarfrågor och intervju med Eric Strand

$
0
0

I dagens artikel svarar Eric Strand på många av era läsarfrågor kring guld, det ekonomiska läget i världen och samt av sina egna tankar. Vi diskuterar räntefondernas vara eller icke-vara, att det nu är det bästa läget att köpa guld sedan 1971, hur man vågar stå kvar när man investerar i något som de flesta inte tror på, vilka två tillgångar som inte är populära just nu, varför han inte gillar min 60/40-portfölj, hur många i Sverige byggde sina fastighetsimperier och inte minst vårt favoritämne om motpartsrisker.

Eric är en av de gäster jag och Caroline uppskattar mest på bloggen. Han är engagerad, kunnig och inte minst så har han egna tankar som ganska ofta är annorlunda. Jag har vid något tillfälle skojat med Eric och sagt att man mår alltid lite sämre när man har träffat honom. Jag menar det på det bästa av sätt eftersom han får en att tänka nytt och tänka på saker man förut aldrig har tänkt på. På det sättet innebär det en utveckling eftersom man känner sig lite smartare efteråt. Det innebär dock även ibland att livet var lite enklare när man var lyckligt omedveten.

Dagens artikel handlar i princip uteslutande om era läsarfrågor som kommit in via Patreon, Facebook och här på bloggen. Ett stort tack för det och jättekul med det stora engagemanget. Jag hoppas att ni tycker det är lika bra som jag med att gästerna får svara på era frågor. Kanske vi under hösten skulle kunna testa att göra ett sådant event lite mer ”live”. Eric brukar även kommentera här på bloggen, så ställ gärna följdfrågor i kommentarerna. Nedan följer några av de frågor vi tar upp i dagens avsnitt:

  • Är det bästa läget att köpa guld sedan 1971?
  • Vad baseras värdet på i guld och silver?
  • Är guld en miljövänlig investering?
  • Ska man köpa guld på lång eller på kort sikt?
  • Hur prissätts guld och guldföretagsaktier?
  • Guld eller räntefonder?

I annat fall hoppas jag att du njuter av sommaren precis som vi. Vi har bestämt oss för att försöka köra precis som vanligt hela sommaren även om vi också passar på att ta vara av både tiden tillsammans och vädret. Tack för alla tips, frågor, kommentarer och inspel både före och efter avsnitten. Även om jag just nu inte svarar på allting så läser jag allt.

Ha en fantastisk sommarvecka!
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på hela avsnittet med Eric Strand

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning av dagens avsnitt:

  • 00:05:04 – Bäst läge att köpa guld sedan 1971
  • 00:07:22 – Värdet i guld och silver baseras på unika egenskaper
  • 00:09:52 – Därför är guld extra värdefullt
  • 00:11:40 – Är guld en miljövänlig investering?
  • 00:15:25 – Att skilja mellan trading och investering
  • 00:17:24 – Gå mot strömmen för maximerad avkastning
  • 00:20:34 – Psykiskt påfrestande att gå sin egen väg
  • 00:23:53 – Grundämnen utvinns och prissätts på olika sätt
  • 00:27:55 – Positionering inför finansiell krasch
  • 00:30:40 – Guld istället för räntefonder
  • 00:32:41 – Räntefonder som krockkudde
  • 00:36:22 – Enskilt förlitar vi oss inte på guld trots att regeringar gör det
  • 00:38:31 – Vad är pengar?
  • 00:40:34 – Många rika har svårt att använda sina pengar
  • 00:43:24 – Flexibel ekonomi med färre fasta utgifter
  • 00:45:45 – Man sätter inte in pengar på banken – man lånar in dem
  • 00:51:29 – Så kan du investera i guld idag
  • 00:54:52 – Har Eric planer på någon ny fond

Precis som vanligt matchar tiderna lite bättre med videon än med poddavsnittet på grund av efterbearbetningen.

Transkribering av hela avsnittet

Precis som vanligt följer nedan en transkribering av hela avsnittet för dig som hellre läser än lyssnar eller tittar.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Varmt välkommen tillbaka, Eric Strand. Jättekul att du vill komma tillbaka. Du är den gäst som har varit med oss flest gånger. Fyra avsnitt har vi gjort tidigare. Du har ju en passion för ädelmetaller och guld. När jag beskrev dig för en kompis sa jag att när man träffar Eric så mår man alltid lite sämre efteråt, men man blir mycket klokare.

Jag menar att man får reda på saker man inte visste om, saker man inte hade tänkt på. Jag tänker att alltid när man blir lite smartare, lite klokare, då ruckas världen lite. Jag älskar det där för du sa också det i ett av våra första avsnitt, att när man investerar pengar eller jobbar finansbranschen, då behöver man ha en egen tanke och egna teorier om saker. Det är verkligen något som du har.

ES: Sedan kanske ibland så vill man måla upp positiva bilder om allt, om det är finans eller livet, men ibland är sanningarna inte så bekväma. Vi måste ändå lyfta dem och inte gömma dem för att det inte ska vara obekvämt.

JB: För er som inte har sett Eric i tidigare avsnitt så har du en lång bakgrund i finansbranschen. Du har förvaltat fonder i många år, du har jobbat i finansbranschen. Idag ska vi prata lite om läsarfrågor. Det har kommit in en hel del. Vi tar lite elefant i rummet här, vilket är att fram till för några veckor sedan så förvaltade du fonden Pacific Precious, men sedan dess så har du lämnat Pacific och nu har du lite egna idéer som du ska jobba med framgent.

ES: Precis, framåt har jag skapat ett eget varumärke och ska göra lite olika koncept på förvaltning, som blir kanske ännu bättre och ännu billigare att investera i. Det är mitt mål och det kommer synas mer och mer här, särskilt efter sommaren.

Bäst läge att köpa guld sedan 1971

Läsarfråga från Daniel:

Du har sagt att läget att köpa guld har inte varit bättre sedan 1971. Vad tänker du om det?

Läsarfråga från Daniel

ES: Det är ju så att man kan titta på lite grafer som är ganska intressanta, där man då relaterar vad är börsvärdet mot råvaruindex. Den relationen så har det aldrig varit billigare med råvaror allmänt, jämfört med börsen. Så det är inte så ofta det händer. Tittar man allmänt så gäller det att köpa billigt och sälja dyrt, så det finns en anledning att kanske ta hem vinster på börsen och köpa råvaror. Där är guld en av råvarorna.

Det är billigt nu för att börsen har gått upp så mycket. Då blir relationen åt det andra hållet. Det är ganska intressant, om man vill ha en taktisk allokering, att titta på SMP 500 mot guld. Historiskt så ser man att hade man växlat hyfsat när den faktorn blev hög från börsen till guld. Sedan när den är låg, det vill säga att guldpriset är högt i jämfört med SMP 500, man bara delar dem med varandra… När det kommer ned till 0.5, när guld har varit som dyrast och börsen som lägst, och köpt börsen vid det tillfället, så har man en väldigt bra modell faktiskt.

JB: Du menar att man ska växla mellan guld och aktier?

ES: Ja, det är en möjlighet att göra det om man vill ha taktisk allokering. Det finns en relation och man ser det tydligt när det ena har gått upp för mycket. I början är grunden i uppgångarna, antingen om det är börsen eller guld, sund. Men i slutet av alla uppgångar så blir det att det går upp för att det har gått upp. Man köper det som har gått upp. Då blir det en osund del, den sista uppgången. Det är där man får var lite försiktig och se att man inte blir av med allt man har fått på den där sista uppgången. SMP 500 är amerikanska börsindex.

Värdet i guld och silver baseras på unika egenskaper

JB: Jag tycker ändå det där är lite fascinerande. Vi har haft ett avsnitt om guldets vara eller inte vara. Jag tänker att det är ganska många som tycker att totala mängden av allt guld är mindre värt än typ Apple. Alltså Apple har ett större börsvärde nästan än allt guld. Då är det vissa som tycker att guld är en barbarisk relik, som inte ger någon utdelning. Det var till och med någon som sa att det är som att ha en stenbit i sitt bankfack.

ES: Det är jättebra att någon ställer den sortens frågor. Det har också fått mig att säga ok, nu får vi backa tillbaka och se varför det har blivit guld. Där kommer vi lite in på mitt nya varumärke också och vad jag kommer ta fasta på. Det handlar egentligen om det periodiska systemet. Jorden består av ett antal olika grundämnen. Guld och silver är grundämnen. Vatten och olja är inte grundämnen.

Grundämnen är det vi har här på jorden och det är egenskaperna i grundämnena som är så intressanta. Guld har unika egenskaper och det är därför guld har blivit pengar. Hade man velat hitta något ämne på jorden som skulle vara pengar idag, och titta vilket ämne som har bäst egenskaper att vara pengar, så hade det blivit guld idag också. Det har det varit i 5000 år. Det har alla de här egenskaperna som behövs för att göra någonting. Att de inte finns för mycket av det och många andra faktorer.

En hel annan grej som kommer in i mina nya fonder där vi då kommer titta på grön teknik och grundämnen. Alltså varför litium intressant? För att det har vissa egenskaper som gör att man kan göra batterier. Man behöver göra batterier för att göra elbilar, om vi ska lämna bensin- och dieselbilar. Det är egenskaperna i de ämnena och då är inte guld bara en sten. En sten består av många saker men de andra grundämnena kan inte vara pengar. Det är där man kommer ner till att det är så mycket mer.

Därför är guld extra värdefullt

JB: Men varför inte då till exempel palladium, silver eller någon av de andra grundämnena?

ES: Det ska vara så icke-reaktivt och beständigt som möjligt. Guld är det som reagerar minst med någonting och har sådan tung densitet så du kan inte bara skapa en kopia. Du kan inte lägga ihop två ämnen och få guld som är tyngre. Silver är jättebra, men det reagerar med luft och blir mörkt, det gör inte guld på det sättet. Sedan har guld en bättre historia än palladium och platinum, för att det är lättare att bearbeta. Det är mjukt och går att forma till mynt vid lägre temperaturer.

JB: Sa du inte när vi hade FikaTillsammans i Göteborg att man kunde ta ett gram guld och dra ut det? Om man tar ett gram guld och gör det till en tråd, hur långt kan man dra ut den tråden innan den går av?

ES: 3000 meter är det. Det är för att atomerna sitter ihop, så där är vi inne på de här egenskaperna i ämnen. Det är det som är så intressant och något jag kommer belysa väldigt mycket mer är framåt.

Är guld en miljövänlig investering?

JB: Vi hade en fråga från Anna.

Jag har sett en dokumentär om guldbrytning och en av poängerna var att köpa guld var något av det mest omiljövänliga som man kunde göra. Vad tänker du om det?

Läsaren Anna

ES: Det kan jag svara på. När man handlar guld så som investerare handlar guld, då följer allt guld en good delivery standard. Allting är superorgraniserat. Sedan eftersom guld är värdefullt så dyker det upp de som vill ta fram guld på sitt eget lilla sätt, i vissa områden. Med det är en sidoverksamhet som inte har med den normala guld-utvinningen att göra.

JB: Både du och jag rekommenderar guld-fonder, som den här ETFS Physical Swiss Gold på Nordnet. Om jag köper den, är jag en miljöbov då?

ES: Du är ingen miljöbov då, för då är det garanterat att det är gjort på rätt sätt.

JB: Men om jag köper guld på en marknad i något afrikanskt land?

ES: Då vet du inte varifrån det kommer. Då finns det en risk. Men som sagt, när någonting är värdefullt så lockas alla att försöka hitta guld och använda gamla metoder som gjorde för 50 år sedan. Det är ju tacksamt att göra ett reportage om det, men det har inte med den moderna framtagningen av guld att göra. Det är en helt annan sak.

Om man går in och tittar på de stora bolagen och tittar på deras hållbarhetsarbete, så förekommer det ett otroligt fokus på den frågan. De stora bolagen vet att de är i skottgluggen om de inte gör det bra. Jag skulle vilja säga att bolagen i den branschen har bättre rapporter och insyn i den frågan än många vanliga bolag. Alla stora amerikanska bolag, vilka de än är.

Går man in på deras hemsida och läser om hållbarhet så blir man fascinerad över hur de tar upp det här, jobbar med skador och hur alla har det, och så vidare. Nu brukar jag alltid investera i stabila länder, för jag vill inte ha en risk att det blir statskupp i något konstigt land. Men när de är i länder som inte har det så bra, så har de en ganska stor funktion att de ger arbetstillfällen i länder. Arbeten som ger en bra lön i relation till andra jobb i de länderna. De betalar skatter och de som jobbar betalar skatter.

Man ska titta på bolagens egna rapporter, hur de är, och inte kanske bara titta på en granskning om någonting hemskt. Det är lite som klädtillverkningen. Vissa bolag tillverkar kläder på ett bra sätt, vissa gör det under väldigt dåliga förhållanden. Så självklart finns både och.

Att skilja mellan trading och investering

Läsarfråga från Benjamin:

Ska man köpa guld på lång eller på kort sikt?

Läsaren Benjamin

ES: Jag känner väl att alla investeringar man gör ska vara på lång sikt. Jag har väldigt svårt att se en investering på kort sikt. Sedan beror det på hur man definierar det. Jag är ingen trader, utan en investerare. Man får skilja på trading och investeringar tycker jag.

Jag brukar säga så här, öppna två konton för det första. Om du har ett konto där du investerar långsiktigt, men sedan vill du ha lite kul och satsa på olika idéer, namnge det kontot ”trading-konto”. Om det då är 10% eller vad du nu väljer, så att man inte har de i samma depå. För har man det i samma depå, så börjar man blanda ihop de där tillslut. Det brukar inte sluta bra. Ha det där spekulations-trading-kontot för sig då.

Sedan kan man öka om guld är billigt. För mig är det väldigt enkelt när det är handel att grundtesen är köpa billigt och sälja dyrt. Man kan ha en massa olika teorier om man ska köpa eller inte och så, men någonstans handlar det om att köpa billigt och sälja dyrt. Där kan man vara intresserad av att kortsiktigt köpa mer, när det känns väldigt billigt.

JB: Där tänker jag också när vi tittar på guld, så tror jag att vi har lite samma syn. Att egentligen syftet med guld i en portfölj är ju lite en försäkring. Och precis som du sa direkt i början, att sedan i framtiden skifta ut det, då till exempel mot aktier eller en annan sorts tillgång.

Gå mot strömmen för maximerad avkastning

JB: Men jag tänker när du säger också så här att köpa det som är billigt, jag har tänkt mycket på det i det sista. Det låter så logiskt och så enkelt. Men jag har insett att det som är billigt är ofta det som inte är populärt, det kritiseras, det är ofta det som ingen vill ha just nu. Till exempel just nu pratar vi om att aktier har gått jättebra.

Om jag sitter här i podden och rekommenderar folk att köpa aktier, kommer jag inte få ett enda kritiskt mejl. Men så fort jag pratar om räntefonder eller guld, då börjar mejlen komma och då ifrågasätter folk mina rekommendationer. Hur hittar man den där känslan eller tryggheten i att ok, jag har köpt detta för att det är billigt, för att det är felprissatt, mot att jag är bara dum i huvudet som köper detta?

ES: Det finns det här ordspråket på engelska ”when the blood is running in the street”, alltså när det är riktigt illa och verkligen ingen vill äga, det är då man ska köpa. Så man måste ha ett lite motsats-psyke, vara en ”contrarian”. Men det bästa exemplet på det är egentligen att vi i väst gör gärna fel medans asiatiska människor gör mera rätt. Så fort priserna går ner på guld, då går de och köper.

Vi gör egentligen bara rätt i den frågan när det gäller kläder. Då går vi och handlar på rea. Varför gör vi inte det på börsen? I klädesbutiken tänker vi att vi köper billigt, men vi gör inte det på investeringar. Det är ganska intressant. Men i Asien som sagt, direkt när sakerna går ner, då går de och köper. Så de har ett bättre förhållningssätt i det asiatiska tankesättet. De har förstått att rea är bra och vi har förstått det ibland.

JB: Det är väldigt fascinerande. För att jag vet inte om du känner till Howard Marks från OakTree Capital? Han skickar regelbundet brev till sina investerare och han hade ett brev som jag tror att vi måste prata om mer i något avsnitt, men han säger att han brukar ge sina nyanställda en uppgift.

Han har en stor fond och så frågar han hur ska du göra om du ska få tio gånger högre avkastning än alla andra? Ingen har svarat rätt på den frågan. För att om du ska få tio gånger högre avkastning då måste du göra precis tvärtemot alla andra. Du kan inte ha en indexfond. Du måste liksom göra det som är mest oälskat.

Psykiskt påfrestande att gå sin egen väg

ES: Det ser du ju att, som när vi har haft tydliga fastighetskrascher som i 1992, när alla fick sälja och ingen ville ha. Det var det värsta man kunde ha.

De som köpte då, det är de som sitter med verkligt stora förmögenheter. De som köpte mycket skapade sina imperium för att de köpte så billigt. Det är inte nu.

Eric Strand

Man kan köpa och det kommer fortfarande gå upp, men det kommer inte bli något jättebra. Börsen kan också gå upp, men det blir inte något jättebra heller.

Det finns faktorer som är intressanta. När ingen tycker om det, ingen vill ha det, man är lite motig, då är det oftast ett tecken på att det någonstans håller på att vända i de här cyklerna. Samtidigt så är vi, och det kanske är lite med vårt beteende, hur vi människor är, så är vi flockdjur. Om någonting går bra så vill alla vara med på tåget och inte bli lämnade vid sidan om.

Så man är hellre med, även när man riskerar att förlora pengar. När man förlorar pengar på börsen så förlorar man med alla andra, så då känner man sig bekvämare på grund för det. Människan har lite jobbigt att gå själv. Då stänger man hjärnan och bara följer.

JB: Det stod i den här Michael Lewis-boken ”The Big Short”, som vi även har pratat om filmen, att de gick emot allt, all konventionell visdom. De spekulerade mot fastighetsbubblan och alla sa att de var dumma i huvudet, för att de satsade mot hela systemet. Vad jag ändå förstod var att det tog enormt mycket psykisk påfrestning. Man ser det också i filmen, men det är mer tydligt i boken, hur psykiskt påfrestande detta var. Läkaren som spelar trummor i filmen, han har ju lämnat finansbranschen efter det.

ES: Jag brukar säga att för att stärka sin… om man har egen tro på saker som inte är konventionella, så:

Either you look like a fool before, or after…

Eric Strand

Ingen av alternativen är roligt, men den ena tror jag är bättre i slutändan.

JB: Vi får prata om det. Om vi tittar just nu, vad skulle du säga är inte populärt?

ES: Råvaror generellt har inte varit så populärt, för där har du inte haft uppgången och då är det inte populärt. Hela råvaruindex.

Grundämnen utvinns och prissätts på olika sätt

Läsarfråga från ”Läsaren T”:

Är inte guldet övervärderat? Produktionen 1000 usd per ounce säljs för 1345 usd per ounce. Silver å andra sidan 24 usd per ounce i produktion och säljs för 15 usd per ounce

Läsaren T

JB: Så ett gruvbolag som producerar guld kan gå med vinst, medans ett gruvbolag som skulle producera silver går med förlust.

ES: Siffrorna är kanske inte helt rätt, men det är väldigt intressant när man tittar på bolag. Det är viktigt att titta på vad de har för produktionskostnad på sitt guld. Ibland vill ha man ha de som har så låg produktionskostnad som möjligt, men om man ska köpa en aktie i ett bolag och de har en något högre produktionskostnad och marginalen för de är väldigt liten just nu i faktiska tal och procentuellt, om guldpriset stiger så kommer det påverka den här aktien bättre som har en hög produktionskostnad. För den procentuella förändringen på marginalen för dem blir så mycket större. Ibland är det faktiskt bra att äga bolag som har en hög produktionskostnad.

Det är intressant med priserna och sedan kan man dra ett snitt. Det här är liksom snittet för produktionskostnaderna. Det finns en sanning i det. Guld utvinns som en förstaråvara från gruvbolag, medans det finns ganska få rena silvergruvbolag. Det brukar vara en biprodukt på koppargruvor och då bryr de sig inte så mycket om priset, utan silvret kommer upp och så får man betalt för det eller inte. Så den siffran blir lite svårare. Men silverpriset, och det kanske vi kommer in på mer, är väldigt speciellt i sin relation till guld just nu.

JB: När vi ändå är inne på detta… Jag är inget stort fan av gruvaktier, alltså guldgruveaktier. Jag köper hellre investeringsguldet. Vad tänker du?

ES: Aktier och särskilt enskilda aktier är så otroligt volatila så de svänger så mycket. Det är väldigt svårt att orka hålla en sådan aktie. Om volatiliteten/svängningen på guld är mellan 10 och 15, lite längre normalt sett än vad börsen är… Nu har börsen varit lite lugn, men normalt sett lite lägre än börsen, så är ju guldgruvbolagsaktier 40-50, så det svänger enormt mycket.

Det svåra som investerare är att det går ner så mycket en dag och så helt plötsligt orkar man inte mer utan säljer, sedan går det upp och man tappar allt. Det är svårt att äga sådana enskilda aktier, så jag håller med dig.

Positionering inför finansiell krasch

Läsarfråga från Mia:

Hur ska man positionera sig för en finansiell krasch?

Läsaren Mia

JB: Om vi börjar med att fråga om du tror att vi står inför en finansiell krasch?

ES: Återigen, vi får alltid stora nedgångar. De stora nedgångarna har legat på 55 – 60% och det finns ingen anledning att tro att den nästa inte kommer bli lika stor. Finns det något så borde den bli större med tanke på hur mycket låtsaspengar som har skapats. Det kommer komma, så det gäller att ha en stabil portfölj så att man kan sova den dagen. Har man varit med om de krascherna och varit investerad med kapital som är relativ stor del av sin upparbetade förmögenhet eller vad man nu ska kalla det, då blir det jobbigt att se när det går ner.

Nu har vi haft ganska sköna dagar och det enda problemet har varit om man inte tjänat lika mycket som grannen. Lyxproblem, även om de kan vara jobbiga också. Men när det går ner så… Det är inte många som har upplevt det och det kommer bli jobbigt. Man måste vara positionerad innan, och som ni pratade om innan, ha lite hedge, lite skydd.

JB: Tillgångsallokerat, hur placerar du själv?

ES: Det är det som kanske är speciellt den här gången och skiljer sig från andra nedgångar när de kommer. Det är att förut har man skyddat sig i obligationer/räntefonder, men nu är det en svår marknad så det inte finns någon ränta så det ger ingen avkastning. Man kanske kan behålla pengarna om det nu känns vettigt, men det är inte som det var förr med att ha en aktieobligationsfond i portföljen.

Sedan är det nästa sak att vad som har hänt i den marknaden är att det som är obligationsinvesteringar så har de blivit mycket mer högriskobligationer. En del kallar det för skräpobligationer eller ”junk bonds”. Det är olika namn på samma sak. Det har alla fondförvaltare fått tagit in i portföljerna för att få lite avkastning så det ser bra ut. Det är en tävling att ha högst avkastning, men då har kvaliteten på obligationen blivit så dålig.

Sådana obligationer, när börsen går ner så går de också ner. Då har man inget skydd alls. Det blir mycket svårare att skydda sig på det sätt man klassiskt har gjort, med ränteinvesteringar. Då tror jag att guld blir en väldigt stark del att ha med sig.

Guld istället för räntefonder

JB: Jag håller helt med dig, men hur är fördelningen? För den duckade du, den frågan. Hur mycket aktier, räntor och guld?

ES: Jag är lite så att jag bara vill ha aktier och guld.

JB: Du sa någonting förut om att räntefonder är ingen hit. Kommer du ihåg vad det var du sa?

ES: Innan har man alltid velat ha en…

Eller man tittar på räntor som en risk free return. Men korta räntor idag är ju en return free risk. Det är inte bra.

Eric Strand

Man måste verkligen gå ner… ska man ha något som är säkert på räntesidan då måste man ner till statspapper, vilket ger minus-avkastning. Går du lite upp, det räcker att du går till en penningmarknadsfond…

Jag vet det var en storbanks penningsmarknadsfond i förra kraschen som förlorade 5% i värde, fast det var en fond som egentligen inte skulle kunna förlora pengar. En penningmarknadsfond är en väldigt kort räntefond. Men de hade då bankpapper i det här och så vidare som gick omkull. De hade motpartsrisker. Det är motpartsrisker att någon annan inte betalar tillbaka sina skulder. Man sitter i en ränteplacering och då måste man till statspapper, vilket ger en negativ ränta. Det känns inte så bra.

Räntefonder som krockkudde

JB: Jag kanske tjatar här nu, men om man nu tror på det här…. Vi har väldigt olika åsikter här för jag gillar mina räntefonder. Om vi tar korta räntefonder, visst de ger ingenting, men de behåller värdet. Medans då tänker jag att om jag skulle sätta då en 60/40-portfölj, som jag också vet att du också har åsikter om, med 60% aktier och 40% räntefonder, då tror jag ju precis som du säger att jag behöver ha köpt dem innan och de kommer vara som en krockkudde.

Jag köper inte räntefonder för att tjäna pengar på dem, jag köper dem för att det ska vara en krockkudde. Eftersom syftet är att de ska vara en krockkudde så är jag ok med att de inte ger någon avkastning.

ES: Samtidigt är det ju så att för att tänka sig en krockkudde och ha skydd och sedan ha någon nytta av dem efter börskraschen, då börjar man ändå bli lite allokeringstänkare och man ska köpa billigt och så vidare. Då har man inte en evig portfölj, utan då vill man allokera om. Men det viktiga är som sagt att om är inne på det spåret, ju mer man har att köpa för den dagen börsen är billig, desto bättre är det.

Om då aktiedelen har gått ner väldigt mycket för att man har behållit den och krockkudden är ok, då har man en del att köpa för. Men du hade haft en krockkudde som kanske går upp under den här nedgången, då har du väldigt mycket mer att köpa för när börsen är billig. För mig är guld en mycket attraktivare lösning.

JB: Vi kan ta den frågan då, för jag vet till exempel 60/40 och det är av de här anledningarna du säger att du inte är något stort fan av 60/40-portföljen.

ES: Den är fantastisk om man vill göra ett sälj-case på hur bra det är med en 60/40-portfölj. För den har en fantastisk historik. Så vill man sälja en portfölj som ser bra ut bakåt i tiden, så är det en fantastisk portfölj. Historia är något som är väldigt nyttigt och väldigt bra att lära sig från, men man kan inte heller köra framåt och titta i backspegeln. Då kommer man köra av vägen.

Sakerna blir inte samma. De liknar varandra, men det blir inte samma. Det här är nog det tillfället där vi inte har de här räntenivåerna vi haft när det har gått ner. Förra kraschen så kom räntan upp till 5% – 6%. Det var fortfarande ganska lågt jämfört med andra krascher, men räntorna har varit mycket högre än så. Men dit kommer vi inte komma den här gången.

Redan nu pratar de om att vi ska sänka räntor, centralbankerna, när de inte ens har höjt dem. Det är ju fascinerande. Jag har svårt att se för just det här att gå man ifrån statspapper så börjar det bli lite luddigt vad man äger och vilken motpartsrisk man har.

Enskilt förlitar vi oss inte på guld trots att regeringar gör det

JB: Då tar du alltså hellre en 60/40-portfölj med 60% aktier och 40% guld?

ES: Jag sticker ut hakan och säger det. Tittar du på en modern portfölj från de sista 20 åren har du 50% börs och 50% guld så har du en bättre avkastning än att äga bara börsen eller bara guld. Så det är en bra portfölj, även bakåt. Det fungerar och det är inte så stor risk. Det är lite ovant tror jag. Om vi nu tänker att USA och Tysklands valutareserver är 80% guld, så sitter vi och bli nervösa för att äga guld? Det är någonstans det inte rimmar riktigt.

JB: Jag har aldrig ens haft tanken att ha den fördelningen. Jag har som mest haft 25%, som vi har i RikaTillsammans-portföljen. Det är lite som du säger, att det går emot konventionellt vetande och då blir det lite chockartat. Återigen, samma sak där, det är ingen som kommer kritisera en 60/40-portfölj med 60% aktier och 40% räntor. Men har du 60% aktier och 40% guld, då sticker man ut. Då har man en åsikt som inte andra har, vilket jag tycker är coolt.

Vad är pengar?

JB: Sedan är det väl också det här att jag vet att när vi träffades sist så var den andra magsupen jag fick av dig som var så här,

Men du Jan, om man dör och har en massa miljoner på kontot, då kan man också fundera på vad man har gjort i sitt liv.

Eric Strand

ES: Jag gillar att prata om pengar, alltså vad är pengar? Vi har varit inne och snuddat på det litegrann. Jag lärde mig något av min fru en gång som sa något väldigt smart, eller kontentan var att en krona är ju bara en krona när man har använt den. Vi försöker säga att vi ska spara, spara och spara, men så länge som jag har varit med så har jag sett att många som har kommit en bit i sitt sparande, kommer så långt att de bara sparar.

Det blir ett fängelse i sig att bara spara och till slut ser man när man har varit med och träffat många, att de flesta väldigt, väldigt många dör med väldigt mycket pengar och tillgångar på sina konton, som man inte har använt. Då kan man undra varför man har så mycket pengar som man inte använder. Har jag då jobbat alldeles för mycket egentligen? Kunde ha varit mer med mina barn. Varför samlade jag ihop så mycket som jag inte använde?

Av de jag har träffat så är det väldigt få jag har träffat som har gått bort utan pengar på sina konton eller tillgångar. Vi pratar miljonvärden och fastigheter. Då tänker man att man hade kunnat jobba lite mindre och levt lite mer. Och använt pengarna till upplevelser, som ingen kan ta ifrån en. På en börskrasch kan man bli av med allt, men en upplevelse kan ingen ta ifrån en. För mig är det väldigt viktigt att använda pengarna. Det är då de verkligen blir någonting.

Många rika har svårt att använda sina pengar

JB: Det kanske var lite abrupt att byta samtalsämne så, men jag tänker egentligen att det inte är så långt ifrån. För ofta pratar vi som att det enda rätta är att vinstmaximera: hur får jag den bästa portföljen, hur tjänar jag mest pengar? Jag tänker att kanske vinstmaximering inte alltid är det viktigaste, utan att man behöver ha in detta perspektivet också.

ES: Ni jobbar ju mycket med att man ska lära sig spara och investera och jag har jobbat med individuella kunder förr i tiden. Då märkte jag… Även om det inte är så jättemånga som har jättemycket pengar, men jag såg de människorna som hade väldigt mycket pengar och de hade väldigt svårt använda sina pengar. Så det är något som inte stämmer. Är de rika för att de sparar bara och inte använder pengarna, eller vad är det som händer?

När man har kommit ”dit” så har man ingen nytta av det. Varför gjorde man det då från början? Den där relationen är ganska intressant att se. Jag kom fram till att det är fler som kan skapa pengar än det är som är duktiga på att använda pengar på ett bra sätt. Själva egenskapen att kunna använda pengar är väl någonting som ni kanske kan ta upp mer, för det är väldig fokus på att spara och investera.

CB: Berätta vad du tänker kring att använda pengarna? Vi vänder oss till människor som kanske inte vet hur man sparar och investerar, eller som har sparat en massa pengar och så kanske man åker till Thailand och så måste man börja om. Att visa att det är viktigt att man sparar långsiktigt, inte bara på två år, utan tio år kanske. Det är sådana människor vi vänder oss till.

ES: Ja, det handlar inte om att slösa med pengar. Min modell när jag var yngre gick ut på två saker. Det ena var att jag skulle vara skuldfri när jag är 40 år, sedan såg jag att alla andra tjänade pengar på att ha en massa lån. Det var jättejobbigt, så jag gick och funderade på hur jag skulle göra. Då gick jag till banken och lånade pengar för att investera. Jag fick 50% på investeringen och betalade 1% i ränta, så det var en bra månadsintäkt i det.

Men jag såg det inte som ett lån för jag kunde närsomhelst sälja tillgången. Det var inte mitt egna boende. Men det tog några år då det var jobbigt att alla andra tjänade på att räntan var låg och inte jag, även om mitt första mål kändes rätt, att bli skuldfri.

Flexibel ekonomi med färre fasta utgifter

ES: Mitt trick egentligen för mig själv var att ta bort alla fasta kostnader som man har lagt upp. Titta på alla autogiron alla saker som tickar och kostnader. Att ha så låga fasta kostnader som möjligt och sedan lägga utgifterna på rörliga kostnader, om det nu är resor. För då är det lite lättare att göra av med pengarna, för man kan närsomhelst sluta resa.

Skulle det bli tight eller hårt eller bli problem i ekonomin så slutar man resa. Då försvinner alla de rörliga kostnaderna. Det farliga är att ha mycket fasta kostnader som bara ligger och tickar hela tiden, när det blir svårt. Det var mitt sätt att både vara sparsam och ”slössam” samtidigt.

JB: Bara en parentes, vi pratade om det här med att amortera, spara eller investera i avsnitt 102, så det kan vara ett tips till dig som lyssnar eller tittar. Jag tänker att vi ska avrunda med de sista läsarfrågorna.

Du har varit inne på att räntefonder inte står högt i kurs hos dig, men jag vet också att du sa när vi hade FikaTillsammans i Göteborg här för några veckor sedan att en räntefond är egentligen bättre konstruktion än ett sparkonto. Kan du ta en kort ”recap” på det?

ES: Alltså, om man tittar på fonder så är det en väldigt fin juridisk konstruktion. Det är så att när man investerar i en fond så hamnar inte pengarna i banksystemet, utan de ligger utanför banksystemet även om de har ett förvaringsinstitut som är SEB-banken eller Swedbank. Om den banken skulle få problem, gå omkull, så ligger inte de pengarna i den banken. Det gör så att säga att man kan ha hur mycket som helst i en likviditetsfond utan att ta en risk på det sättet.

Medans har man pengar på en bank så har man en motpartsrisk. Juridiskt sätt så är en fond i den biten bättre. Om du har fond med aktier då har du en kursrisk, men om du inte har aktier så har du en bättre…

Man sätter inte in pengar på banken – man lånar in dem

JB: Det vi pratade om där också var den tredje grejen du sa som jag inte hade tänkt på. Du sa att när man sätter in pengar på ett bankkonto så sätter du egentligen inte in pengar på ett bankkonto, utan du lånar in dem. Det står ju ”inlåning”.

ES: Precis, man har haft en bild av hur det är och det kände väl jag också att jag sätter in pengarna på banken för att jag ska känna mig säker så att jag inte blir rånad. För att ingen ska komma och ta dem ifrån en. Men så är det inte, man tror att man sätter in pengar men man lånar in pengar på banken, utan ränta men med risk. När banken låtar ut till dig så vill de ha både säkerhet och ränta. Så det är ingen riktigt bra konstruktion faktiskt. Vi har insättningsgarantin. Då kan man fråga sig varför de har infört insättningsgarantin?

CB: Det är väl för att man ska känna sig säker på att pengarna finns, även om banken går omkull.

ES: Man tror ändå att de kan gå omkull. Om det var tryggt hade det inte funnits någon försäkring. Nästa fråga är hur tryggt är det? Jag tror att reserven för insättningsgarantin är 3% av det som man egentligen är garanterad. Man ska få tillbaka allt, men om bankerna skulle krascha så måste staten trycka pengar för att betala. Vem är det som garanterar? Staten. Vilka är staten? Det är vi skattebetalare. Så vi garanterar oss själva och varandra.

Men om de pengarna inte finns, om de är borta ur banksystemet, och staten har inga egna extrapengar utan då måste de skapa de pengarna. Först tycker jag att insättningsgarantin skapar en del oro, om man tänker på varför den behövs. Det andra är om det är en liten bank – då är det jättebra att det finns. Är det systemkris? Då blir det problematiskt. Då är det kanske en falsk trygghet.

CB: Du nämnde likviditetsfond, är det samma som räntefond?

ES: Likviditetsfond är en sorts räntefond. Vi har likviditetsfond med superkorta papper, penningmarknadsfond som får ha lite längre papper och sedan har vi obligationspapper som får ha lite långa och sedan har du företagsobligationsfonder. Sedan kan de här fonderna på företagsobligationer ha lite olika hög eller låg rating, alltså hur bra bolagen är, hur säkra de är. Så det blir en skala så att säga. Det är därför det är lite farligt ibland med räntefonder för man pratar egentligen om väldigt mycket olika sorters fonder.

Så kan du investera i guld idag

Läsarna Arabesk och Rickard har en fråga om guld. Om jag nu vill placera i guld, att jag känner att jag går mot den här konventionella visdomen, jag sticker ut, jag vill tjäna pengar på min krockkudde, hur exponerar jag mig då mot exempelvis guld?

ES: Det beror på plattformen litegrann, vad de har för utbud.

JB: På Nordnet gillar vi ju båda den här ETFS Physical Swiss Gold (GZUR) eller bara ETFS Physical Gold. Men så skrev du också på din hemsida EricStrand.se att på Avanza kan man välja GULD AVA, men det är väl inget fantastiskt alternativ. Varför är det inte ett minst lika bra alternativ?

ES: Nordnet har då lite bättre avtal att handla mot den tyska marknaden. Därför kan man köpa GZUR eller VZLD, de två. Det finns inte på Avanza och de har inte löst det ännu. Vi ligger på för att de ska komma dit, men det verkar lite trögt. Ska man ha en rak guldexponering så har de bara GULD AVA och det är ingenting vi gillar efter vi plötsligt har en motpartsrisk på en stor amerikansk bank där. Det är inte det bästa.

Risken är liten. För långsiktigt så är det inte optimalt, det är inte så jag skulle vilja ha det. Men jag ser det som så att när jag har min nya fond uppe på banan, då känner jag mig trygg igen.

JB: Kan du förklara risken i GULD AVA. Även om den är liten, hur ser det ut?

ES: Där är det en ticket på guld och då är det en utställare. Du har en motpartsrisk så går banken omkull så blir din GULD AVA värd noll. Medans Nordnet har det fysiska guldet. Där har du inte alls den risken, så de är väldigt, väldigt mycket bättre, Nordnet. Absolut. Där ligger guldet i valv i London och Schweiz.

Avanza-lösningen på guld som de har idag är egentligen bara en elektronisk konstruktion som lovar att ge dig prisuppgångar på guld. Det är en av de största bankerna, så det är ingen liten bank som står bakom. Det är Morgan Stanley. Om man har en sådan lösning så är det en av de riktigt stora bankarna och går de omkull… Innan dess har kanske alla svenska banker gått omkull. Men vi ska absolut skapa en bättre lösning på Avanza.

Har Eric planer på någon ny fond?

Läsarfråga från Rickard:

Har Eric planer på att starta någon ny ädelmetallsfond?

Läsaren Rickard

ES: Absolut, jag har ett namn och den kommer ha en liten nisch på det jag var inne på förut med grundämnen. Med ädelmetaller och grön teknik-grundämnen. Det kommer finnas en del även på de ämnena, litium och kobolt, för då får man det jag brinner för. Guld och silver är ett skydd mot det finansiella skuldsystemet som vi har byggt upp. De här andra bitarna när vi tittar på egenskaper i grundämnen som gör att vi kan ställa om till den gröna värld vi vill ha. Då behöver vi ädelmetaller men vi behöver de andra grön teknik-grundämnena, och det vill jag också ha med i fonden den här gången.

Det är en viktig sak när man tittar på grön teknik-grundämnen, hur intressant det är. Vad är det som har gjort vår luft så mycket bättre? Vi vill ha ännu bättre men den har blivit väldigt mycket bättre de sista 30 åren tack vare katalysatorer. Det är det som jag gjort för att det blev lag för 30 år sedan och hade vi inte haft det så hade det varit svart här ute. Nu vill vi byta från bensin och diesel till el, men det här var väldigt viktigt.

Katalysatorn var avgörande för den tar bort ungefär 90% av det dåliga och giftiga. Men vad är det som får en katalysator att fungera? Platinum och palladium, beroende på om det är diesel eller bensin. Igen är det egenskaperna i de här ämnena som är så intressant. Nu då behöver vi då kanske andra ämnen, som litium, kobolt, vi behöver silver för batterier och solceller.

JB: Blir det samma effekt då? Om jag säger nu att jag vill ha guld i den här exponeringen för skyddet. Blir det då inte konstigt att jag har en massa litium och kobolt?

ES: Du kommer inte ha en massa litium. Jag tror att det kommer bli en bra funktion i det. Det kommer fortfarande vara väldigt ädelmetalls-tungt, för det är ändå de som används mest och de har båda funktionerna. Men jag vill få med det här på de sista procenten så att det blir ännu mer intressant och roligare.

Ska det vara en fond så ska det helst skilja sig lite mot en rak exponering. En helt rak exponering som utan någon dynamisk valutahedge, då köper man en ETF eller en ETC som det heter. Det är ingen idé att göra en sådan fond. Då kan man lika gärna köpa den. Så jag vill ha en fond som gör lite mer och som är lite mer spännande att äga också.

JB: När du har lanserat den så får du komma tillbaka, så får vi prata mer om det. Vi har gått igenom nästan alla läsarfrågorna, men jag har inte fått ställa en enda av mina egna frågor. Så jag tänker att det tar vi i del två, i nästa avsnitt som då kommer nästa vecka. Tack Eric.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar med Eric

Om du gillade den här artikeln med Eric så gillar du nog även följande artiklar:

Nedan följer andra artiklar som är mer generella men ändå relaterade till ämnet:

Frågor, kommenterar eller funderingar?

Eric brukar svara på frågor här på bloggen så, om du har frågor, kommentarer eller funderingar, skriv gärna nedan!

Avsnittet Läsarfrågor och intervju med Eric Strand dök först upp på RikaTillsammans.

Diskussionsfråga: öka andelen guld i modellportföljerna?

$
0
0

Jag skulle vilja be dig som läsare om hjälp med att tänka, argumentera och bolla. Över en längre period har jag upplevt att modellportföljerna borde ha en större exponering mot guld och inflationsskyddade tillgångar. Problemet är att det bland annat är ett steg bort från forskningen och inte minst en spekulation om framtiden.

Jag har redan tagit steg i den här riktningen genom att i våras lägga till 5 % guld i både Nybörjar- och globala barnportföljen. RikaTillsammans-portföljen har ju 25 % guld redan sedan tidigare. En av mina drömmar med bloggen har sedan start varit att vi ska just kunna diskutera sådana här saker tillsammans, så låt oss göra ett försök.

Det kan lätt tyckas vara ett fall av ”recency-bias” eftersom både förra söndagens avsnitt handlar om ämnet och guld och även nu den kommande söndagens. För mig är det inte riktigt på det sättet eftersom vi spelade in dessa avsnitten för mer än en månad sedan. Så jag ber dig att se det här utifrån ett lite längre perspektiv, särskilt eftersom det inte finns något ekonomiskt incitament för en sådan förändring överhuvudtaget. Tvärtom faktiskt.

Att omallokera till mer guld just nu kommer att gå mot den generella allmänna uppfattningen, även om guldet har tagit ett litet skutt uppåt på sistone. Droppen som fick det att rinna över för mig var faktiskt gårdagens artikel ”Paradigm Shifts” på LinkedIn av Ray Dalio. Det är en briljant artikel som går genom de senaste 100 årens olika ”paradigm” i samhället per decennium och gör en ganska kvalificerad gissning kring det kommande decenniet.

Det är få personer jag har en sådan respekt för som Ray Dalio. Han är en av de mest framgångsrika hedge-fond-förvaltarna, driver fondbolaget Bridgewater som bland annat har den så kallade All-weather-portfolio – en vidareutveckling av permanent-portföljen som även RikaTillsammans-portföljen bygger på. Det som skiljer honom från mängden och många andra som pratar guld som t.ex. Mike Maloney, Peter Schiff eller Zerohedge är att han inte är en ”one-trick-pony”. De senare pratar och har alltid bara pratat om guld. Många av Dalios artiklar kommer med helt galna mängder studier, underlag och research – kanske inte så konstigt när man har hundratals anställda som bara arbetar med det.

Om jag ska vara helt ärlig så är det svårt att på ett kort, enkelt och koncist sätt motivera en ökning av andelen guld. För mig handlar det om en sammansatt syn av Ray Dalios artiklar och tillhörande underlag (främst ”Paradigm Shifts” och ”Navigating Big Debt Crisis” samt hans serie av artiklar om kapitalismen), Eric Strands resonemang i alla våra poddavsnitt (här, här, här, här och här), fondbolaget Hussmans analyser av värderingarna av aktiemarknaden (här, här, här och här), Mauldin Economics artikelserie nyhetsbrev, Jared Dillian skrev om det häromdagen, Howard Marks memos, bloggrannen Cornucopias artiklar om konjunkturläget i Sverige (t.ex. här och här) och så vidare. Det mesta pekar åt samma håll och argumenten mot guld blir allt färre och sämre. Själv upplever jag att jag utanför modellportföljerna mer och mer positionerar mig i guld.

Det är helt enkelt inte längre bara personer som alltid bara har pratat om guld som pratar om guld. Flera personer där ute som inte har någon historik eller egenintresse i det försöker varna för de konstigheter som finns i systemet just nu. Ungefär som de som under IT-bubblan förgäves försökte peka på att ett företag behöver faktiskt tjäna pengar för att överleva eller att det är orimligt med värderingar på 100-tals miljoner per anställd. Det är lite en ”kejsaren-är-naken”-situation. Problemet för oss andra är att bestämma oss – vem ska vi tro på? Är kejsaren naken eller inte? Och om han är det – vad får det för en konsekvens för mig och mitt sparande…

Det är därför jag skulle vilja be dig som läsare om dina tankar och dina åsikter till följande frågor:

  1. Vad tänker du spontant? Finns det anledningar för en ökning av andelen guld?
  2. Vad är en rimlig andel guld i portföljen?
  3. Vad är argumenten mot att öka andelen guld?
  4. Eller är det här bara ett fall av obefogad oro?

Tack på förhand och jag ser fram emot en spännande diskussion.
Jan

PS. Jag ser att det kommit frågor kring hur man rent praktiskt gör för att köpa guld, då rekommenderar jag den här artikeln om guld. DS.

Avsnittet Diskussionsfråga: öka andelen guld i modellportföljerna? dök först upp på RikaTillsammans.

Ett sparande med 50 % aktier och 50 % guld?

$
0
0

Veckans artikel avslutar samtalet om guld med experten Eric Strand. Vi pratar om manipulationen av silver-priset som FBI har börjat utreda i USA, om skillnaderna mellan guld och silver, om bra skulder vs dåliga, om MMT-debatten i USA (Modern Monetary Theory)om hur börsen indirekt håller på att förstatligas genom att centralbanker köper aktier och ännu lite till.

Dagens artikel är en fortsättning på förra veckans avsnitt där Eric svarade på era läsarfrågor på temat guld och silver, inflation och förstatligande. Precis som vanligt uppskattar jag Erics reflektioner där jag upplever att han tänker ett steg längre än vad jag själv gör. Ett exempel är hans tankar kring hur det pågår ett förstatligande av aktiemarknaderna i smyg och egentligen helt utan intention. Med föräldrar från ett gammalt kommunistiskt land som f.d. Tjeckoslovakien kan jag tycka det är lite ironiskt. Kommunister och vänstern har alltid velat förstatliga företagen och högern har stått emot. Idag är det dock högern som förstatligar, vänstern protesterar inte och mittenrösterna saknas.

För att ta ett exempel från dagens artikel. För några år sedan steg den schweiziska francen (CHF) i värde. Det gjorde det svårt för de schweiziska företagen, framförallt läkemedelsbranschen, att konkurrera. Det blev tryck på den staten och riksbanken att göra något. De började således att trycka nya pengar och sålde dessa och köpte bl.a. andra valutor. På det sättet pressades värdet på valutan ned, företagen blev konkurrenskraftiga igen och problemet löstes. På kort sikt i alla fall. Problemet nu var att riksbanken plötsligt satt med en hel mängd pengar i andra valutor. Vad skulle de göra med dessa?

Då kommer någon smart själ på att – vi investerar dem. Det slutade med att den schweiziska riksbanken gav sig ut på börsen och började köpa aktier bl.a. i Facebook. Enligt Reuters ägde ägde den schweiziska centralbanken, i augusti 2016, fler A-aktier i Facebook än självaste grundaren Mark Zuckerberg. Enligt QZ hade de i november 2017, en aktieportfölj med ett värde på ca 900 miljarder svenska kronor (=90 miljarder USD). De är inte ensam centralbank att göra det här.

Jag vet inte vad du tycker, men jag tycker det är lite sjukt. Av flera anledningar. För det första konkurrerar du och jag med dessa aktörer. Vi småsparare tävlar med våra hårt sparade pengar med aktörer som mer eller mindre kan bestämma själva hur mycket pengar de vill ha på kontot. För det andra, drar man ut det här i tangentens riktning så håller vi på att förstatliga ägande i företag på börsen. Är det verkligen det som vi som samhälle vill? Är det en rätt riktning att gå i?

Det här och mycket mer diskuterar vi avsnittet med Eric. Det här avsnittet får också avslutat guld-temat för ett tag på bloggen. I nästa vecka byter vi ämne helt och hållet. Jag har i flera år sagt att ett av de bästa tipsen för att skydda sig mot bostadsbubblan eller en privatekonomisk kris är att satsa på sin relation. Därför intervjuar vi parterapeuten Tommy Waad som jag och Caroline gick hos för ett tag sedan. För oss var det väldigt värdefullt och vi hade nog inte varit gifta utan hans hjälp.

Tack för den här veckan och hoppas att du får njuta av sommaren!
Jan och Caroline

PS. Jag vill även uppskatta och tacka för diskussionen i mini-avsnittet från i fredags utifrån frågan: ”Borde vi öka andelen guld i modellportföljerna?” Jag vet inget annat ställe där jag kan få vara en del av en så kvalificerad diskussion med så bra kommentarer som här på bloggen. Det är magiskt. Tack till dig som bidrar, läser och gör det här möjligt! Tack. DS.

PS2. Varken diskussionen eller Erics åsikt i avsnittet föranleder i dag någon förändring i portföljerna. Allt är precis som vanligt. DS2.

Lyssna eller titta på dagens avsnitt med Eric Strand

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till avsnittet:

  • 00:05:10 – Historiskt hög kvot mellan guld och silver
  • 00:07:15 – Manipulation av silverpriset
  • 00:09:39 – FBI utreder JP Morgan
  • 00:11:39 – Skillnader mellan guld- & silvermarknader
  • 00:15:05 – Banksystemets dagsläge
  • 00:17:48 – Konstgjord andning på finanssystemet
  • 00:20:29 – Ett känsligt system som kan missbrukas
  • 00:22:50 – Bra skulder versus dåliga skulder
  • 00:24:29 – MMT – modern monetary theory
  • 00:28:01 – Om medborgarlöner
  • 00:30:24 – Förstatligande av börsen
  • 00:33:04 – Staten trollar fram pengar
  • 00:35:51 – En framtidsvision
  • 00:39:35 – Erics bekymmersfria portfölj
  • 00:40:04 – Centralbankerna köper guld varje kvartal
  • 00:44:10 – Facebooks nya betallösning Libra
  • 00:47:44 – Libra kommer inte vara decentraliserat
  • 00:50:11 – Guld räddade Sverige 2008
  • 00:51:57 – Det drar ihop sig till en perfekt storm
  • 00:54:05 – En ny ekonomisk cykel
  • 00:55:32 – Erics nya forum AuAg.se
  • 00:58:34 – Glöm inte bort Kairos

Tiderna matchar väl med videon men stämmer lite sämre med poddavsnittet på grund av hårdare klippning och efterbearbetning.

Transkribering av hela intervjun

Du som hellre vill läsa intervjun istället för att titta eller lyssna på avsnittet kan göra det nedan.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Varmt välkommen tillbaka, Eric Strand. Du har ju jobbat i finansbranschen i över 20 år och du är den gäst som varit med flest gånger här på RikaTillsammans. Jag tror vi är uppe i fem avsnitt, detta är det sjätte. Det som jag tycker är så fantastiskt med dig är att du har ofta annorlunda åsikter, som vi pratade om i förra avsnittet. Vi tog många läsarfrågor och kom in på det här med 60/40-portfölj utan räntor och med guld istället. Jag tänkte att vi ska fortsätta i det här avsnittet med att prata om silver och gul. Lite risker och möjligheter.

Historiskt hög kvot mellan guld och silver

Någonting som är väldigt populärt att titta på är kvoten mellan guld och silverpriset. Den är väl historiskt extremt hög just nu, den har väl bara varit högre vid två tillfällen i världshistorien? Varför är den viktig, vad säger du?

Bilden visar kvoten mellan guld och silver från januari 1915 till juli 2019. (Eng. gold-silver ratio)
Bilden visar kvoten mellan guld och silver från januari 1915 till juli 2019. (Eng. gold-silver ratio)

ES: När man gör kvoter eller tar någonting relativt, så gör man ibland. Om det är börs mot guld eller guld mot silver så får man kanske en uppfattning på om det ena är dyrt eller billigt. Det är därför man tittar på relationer. Då är det som du säger att guld mot silver har legat på ungefär 80 gånger plus minus, det har rört sig där. Det är väldigt högt får man säga.

Eftersom inte ens guld är dyrt idag så är det att silver är extremt billigt att köpa. Det är kanske det mest spännande man kan investera i. Sedan måste man veta att silver svänger väldigt mycket, så det är ganska jobbigt att hålla en ren silverposition. Men silver är på så sätt mycket intressantare. Det som kanske är ännu viktigare där är att man har en relation till, eller kvot. Det är den naturliga förekomsten av silver. Den är 16 gånger mer än guld, så kvoten borde inte vara 80 till 1, utan 16 till 1 eller säg 20 till 1 i alla fall.

Så potentialen för silver är extremt stor. Sedan finns det heller inte några stora reserver av silver och silver är världens näst mest använda råvara efter olja, för att det behövs i alla datorer, telefoner, solceller… Men sedan har det varit en marknad där de största bankerna har tryckt ner silverpriset på ett konstgjort sätt.

Manipulation av silverpriset

ES: Det som är intressant nu är att DOJ (department of justice) gör en utredning nu mot handlare på JP Morgan som har styrt den här marknaden. Historien är ganska lång. Jag vet inte om vi ska ta den eftersom det är komplicerat. Bear Stearns, en av de två bankerna som gick omkull 2008, de satt med enormt stora korta positioner i silver. Med korta positioner tjänar man pengar när silver faller i värde. Silverpriset gick upp väldigt mycket och då förlorade de en massa pengar. Då gick de omkull på detta.

Det kom kanske inte ut medialt, men det var så de gick omkull. Då tog JP Morgan över hela banken för en dollar. Då tog de över de här korta positionerna. Under de här tio åren har JP Morgan kunnat växla den här korta positionen till att nu ha väldigt mycket fysiskt silver. Man har kunnat sänka priset genom att gå kort alla uppgångar. Sedan när priset har fortsatt gått upp, men sedan har de fått priset att gå ner och köpt tillbaka sina korta positioner när priset har gått under sina trender. Det här har de gjort som bank i tio år. Varje gång det har gått upp så har de stoppat uppgången och köpt tillbaka det de gått kort. De har inte gjort en förlust på tio år.

Vad man tittar på där är om de har haft ett frikort från Federal Reserve för att de var med och räddade bankerna. Att de har kunnat göra någonting som är olagligt och manipulativt. Men det har vi sett banker göra inom andra områden, om det är el eller räntor, så har bankerna hållit på med de här sakerna. När man har en fond måste man titta på hur affärsbankerna positionerar sig.

CB: Innan du går vidare där, hur kunde de manipulera silverpriset? För jag fick intrycket av att de ägde så mycket.

FBI utreder JP Morgan

ES: Nu äger de så mycket så idag kommer de hamna i en situation där de vill…. Det är det som man egentligen som silverinvesterare väntar på att de slutar med det här. För nu kommer de här utredningarna ändå. Förut har utredningarna bara gjorts av centrala intresseorganisationer och de har inte gjort något på banken. Det är banken som sitter i ledningen för de organisationerna.

Men nu har det hamnat hos FBI och frågan är vad som kommer hända. Tar det här slut det här beteendet och JP Morgan har samlat världens största tillgångar av silver, då kommer de tjäna ännu mer på uppgången sedan. Med det är de som bestämmer lite när det får hända. Väldigt intressant bakom kulisserna i silvermarknaden, vad som händer där. Väldigt spännande.

JB: Jag har läst om den här rapporten, för jag följer en massa nyhetsbrev kring guld och silver. Då var det en rätt stor grej för några veckor sedan.

ES: Vi fick in lite bilder på hur Department of Justice, själva utredningen som håller på och hur man ser hur JP Morgan har gått från inga reserver till enorma reserver. Men som sagt, inte helt enkelt, men det händer saker bakom kulisserna och det är väl där man har jobb som expert på området att ha koll på de här sakerna. Det är inte för gemene man, det är det inte.

CB: Kan man säga att JP Morgan tjänade väldigt mycket på att ta över Bear Stearns. Det som banken gick omkull på gjorde de till sin egen?

ES: Ja, de har både tjänat pengar på att ta bort de korta positionerna och sedan har man då skapat största fysiska lagret av silver någonsin i historien. Så de har någonting i bakfickan. De är världens största bank när det gäller sådant här.

Skillnader mellan guld- & silvermarknader

JB: Jag tänkte att vi skulle gå tillbaka till det här med kvoten. Om vi ska sammanfatta där så säger du att kvoten mellan guld och silver är mellan 80-90, just nu när vi spelar in i juni. Då säger du att naturmässigt borde det ligga på 16. Vad kan man dra för slutsatser? Om jag överdriver hade jag kunnat dela silverkvoten med smör i Bangladesh. Varför är den här viktig? Är det på grund av den historiska trenden?

ES: För mig är den bara idag ett mått på att silver är extra, extra billigt att köpa. Det är det enda för mig. Om guldpriset kommer gå upp 50% så kommer silver säkert gå upp 150%. Du kommer få en otroligt mycket större avkastning.

JB: För där pratar man ofta om att silver är som guld fast på steroider.

ES: Vad man måste förstå där är att det är olika faktorer. Guld har lite fler sätt att agera. Om det blir riktigt oroligt i världen, då går guldpriset upp. Det har vi sett här nu under försommaren att det är lite mer oro om handelskrig och så vidare. Då går guld upp på det. Det är en viss trygghet i den uppgången. Det hjälper inte silver när det är oroligt.

Gulduppgången vi får nu det är inte den riktiga gulduppgången. Nu köper många småkunder, men nu är det tvärtom. Storbankerna har gått kort det här, som jag lade ut på Twitter idag. De har gått kort så det börjar bli farligt egentligen. Det finns anledning för dem att trycka ner priset igen. Men den stora uppgången kommer när man ska ösa ut ännu mer pengar i systemet. Då kommer guldpriset inte gå upp på grund av oro över handelskrig och sådant, utan då kommer det gå upp för att man trycker mer pengar.

Pengar i sig blir mindre mer värda och då blir guld mer värt. I det fall går silver upp enormt, på grund av inflationen. Att man minskar penningvärdet, det är bra för silver. Men ren oro, handelskrig eller Iran-krig, det hjälper bara guld. Där får du också ett svar till varför guld och silver har den kvoten nu. De rör sig inte riktigt samma.

JB: Om man vill ha guld som försäkring, som vi brukar pratar om, då ser man inte silver som försäkring.

ES: Jag tycker så här att den försäkring som är på grund av handelskrig eller andra krig eller de bitarna, de går oftast över. Det är inte den riktiga försäkringen tycker jag, utan den är mot inflationen. Det är den stora delen. Sedan är det skönt i en portfölj när någonting går bra när de andra sakerna i börsen går dåligt. Då är det bra att guld går bra under den perioden, men så fort det där lägger sig, så åker det tillbaka. Det är inte det som driver det riktiga priset, den stora prisuppgången.

Banksystemets dagsläge

JB: Där säger du så här, som vi också har pratat om i andra avsnitt, så säger du att det drivs av inflationen. Att pengarna kommer bli mindre värda för att man trycker så mycket pengar. Men det där, om jag ska vara lite kritisk, det har man sagt sedan 2008 när man införde den största QE, alltså att Centralbanken började ösa ut pengar. Alla är väl överens om att vi har tillgångsbubbla. Att de här pengarna har resulterat i högre aktievärden, en bostadsbubbla i Sverige, och en massa bubblor. Men det har inte lett till den här ökningen i inflation. Tvärtom har inflationen minskat.

ES: Man kan säga så här då att jag säger inte bubbla, utan en tillgångsinflation. Det har vi haft. Fastigheter och aktier, det är en tillgångsinflation. Sedan kan någon säga att vi inte har inflation eller bubbla på fastighetspriser, men där kan man ta en kvot. Man delar fastighetspriser med disponibel inkomst. Priset per kvadrat och disponibel inkomst. Där ser man också om fastigheter är dyra. Och det är de. I Sverige är det orealistiskt idag att köpa en fastighet på inarbetade lönepengar. Det går ju inte.

Det kan man jämföra med olika länder och se hur illa det är i Sverige på fastighetspriserna, jämfört med vår disponibla inkomst. Det är väldigt intressant att titta på. Tittar man då på inflation som begrepp så finns det något annat som är väldigt viktigt. Jag kan ta fram en graf som du kanske inte sett, som heter M2. Det är velocity, farten på pengar, hur mycket de omsätts. Det är det som är problemet i systemet. Det är därför de försöker trycka så mycket för att omsättningen på pengar har gått ner, för att vi inte använder dem tillräckligt mycket. Eller banksystemet går inte runt tillräckligt mycket.

Eftersom hastigheten har gått ner så försöker centralbankerna öka mängden så att summan blir samma. Men den riktiga inflationen får du när omsättningen ökar. När den kurvan vänder och börjar få fart på pengarna, och sedan har du så jättemycket pengar i systemet, då går det undan. Men det är inte bara mängden pengar, utan även hastigheten.

Konstgjord andning på finanssystemet

JB: Det är det du säger, att hastigheten har minskat. Jag lyssnade på en föreläsning som var sjukt teoretisk. Jag har sett den tre gånger, med Lacy Hunt, som är en amerikan som är skitduktig just på ränteinflation. Han gör det algebraiskt och då säger han att den största myten som folk har sagt nu är att räntan borde öka sedan 2008. Vi band ju till och med vår bostadsränta på att jag trodde att räntan skulle öka.

Hon säger att så länge vi trycker pengar så kommer räntan att minska. Det då visar han med hjälp av att omsättningshastigheten på pengar minskar och så länge den minskar så kommer räntan vara låg. Jag vet inte om du håller med?

ES: Absolut, jag ska inte säga emot det. Däremot, när det börjar bli oro eller börjar bli fart så går det så fort. Det är svårt att kontrollera den cykeln. Man försöker bromsa genom att trycka pengar men man hinner inte ta bort de pengarna när farten börjar öka. USA började ta bort stimulanserna i höstas och då sjunk börsen med 20%. Då ser man hur sårbart systemet är.

De behöver göra det de gjorde, men det gick inte för då kraschar systemet. Nu har de gått tillbaka till där vi var innan, i princip. Nu pratar europeiska centralbanken, ECB, om att sänka räntan i Europa ännu mer. Nu gör man ännu mer av det här för att hålla farten uppe. USA försökte och det fick sina effekter. Man släppte det. Men hade de fortsatt hade det inte stannat vid -20%.

JB: Det som hände i december, om jag ska förklara det enkelt här. Du får rätta mig om jag säger fel. Men amerikanska riksbanken sa typ i höstas att nu går ekonomin bra, så vi kommer ta bort stimulanserna och vi kommer att höja räntan. Då reagerade marknaden och föll med 20% och var på väg mer nedåt. Trump blev rasande och pressen på den amerikanska centralbanken är jättestor, så då sa de att de ångrade sig och kommer inte höja räntan. De skulle istället fortsätta stödköpa och sätta in mer pengar. Plötsligt så hoppade marknaden tillbaka dessa 20%. Det vi såg i höstas var det som du säger, hur otryggt systemet var.

Ett känsligt system som kan missbrukas

CB: Jag förstod inte riktigt det där med velocity/hastigheten. Man vill att pengarna ska röra sig i samhället?

JB: Så som jag förstår det går inte pengarna till det som är avsatt. Till exempel, något som hade varit bra om ett företag får en massa pengar, så vill man att de öppnar en ny fabrik, effektiviserar, gör research, etc. Då har de här företagen fått de här pengarna, men istället för att göra research och bygga en ny fabrik så har de sagt att vår aktiekurs är för lågt värderad, så vi köper tillbaka aktier från marknaden.

ES: Och det ger ingenting till samhället. Det blir ingen fart, inga löner eller skatter. Det är bara konstruktioner som inte ger någonting.

JB: Det är säkert hundratals läsare som tänker gud vad skönt att Caroline ställde den frågan. Jag var inne på att jag tror att räntan kommer fortsätta att vara låg ett tag till, tvärtemot vad de flesta andra tror, att räntan ska gå upp.

ES: Vad som är intressant, det som hände under hösten och sedan uppgången igen för att centralbankerna backade… Det intressanta är hur känsligt systemet är. Vad kom de upp i, lite över 2% ränta? Det klarar inte systemet. Så känsligt. Det säger mycket om hur illa det är. Det är inte normal ränta. Normal ränta på pengar, borde vara 5% – 6%. För du lånar pengar med risk att förlora det du har lånat ut och då vill du ha ränta. På 16 år vill du ha tillbaka lika mycket som du har lånat ut i ränta och då ska du ha 5% – 6%. Det är en matematisk modell. Räntor ska inte vara 0%. Och vi klarar inte ens 2% utan att det kraschar.

JB: Många säger att vi löste ett problem 2008, men vi skapade ett betydligt större problem.

Bra skulder versus dåliga skulder

ES: Vi har ökat mängden skulder. Det var en skuldkris 2008. Det var för mycket skulder. Ett system mår bra av skulder om det görs produktiva saker, som vi var inne på, startas företag… Man missade på att dela på goda skulder och dåliga skulder. Goda skulder är när man gör någonting som har nytta i samhället. Man har inte delat upp skulderna på det sättet, men det börjar komma lite nu.

Det finns ju program som heter Lyxfällan, där man ska lära människor att inte överspendera och se till att man har pengar och så där. Det var egentligen vad världen skulle ha gjort. Vi hade lånat för mycket pengar och skulle börja sanera ekonomisera. Det hade varit det korrekta sättet att sköta den krisen, men vi gjorde tvärtom. Vi skapade ännu mer skulder och då är det klart, det är som i Lyxfällan, att istället för att börja sköta sig och ta hand om sina pengar, ge dem ännu mer pengar så är det inget problem att konsumera.

På global nivå har vi bara dubblat lånet så kan man handla ännu mer och göra ännu mer av det dåliga. Det är lite läskigt, för vi har inte löst någonting.

CB: Man undrar ju vad som skulle kunna hända nu. Och det har du sagt någon gång Jan, att man vet aldrig vad det är som skulle kunna hända, som utlöser en kris eller en krasch.

MMT – modern monetary theory (eller Magic Money Tree)

ES: Jag har en ganska tydlig tro faktiskt på vad som händer. Man ser det bakom kulisserna, och vad som kommer hända är en nedgång. Då kommer centralbankerna göra nästa steg i att rädda världen med stimulanser, alltså från räntesänkningar, trycka pengar, till då tankar om MMT som blir då lite mer och mer galna. Då kommer kanske börser och guld, allting kommer gå upp igen.

JB: MMT står för ”modern monetary theory”, medans jag vet att typ alla… Jag har inte träffat någon som egentligen är positiv till detta av folk som jag följer som investerar. Det var en som till och med kallade det för ”magic money tree”. Kan vi försöka förklara det tillsammans? Nu blir detta överkurs, det var inte här vi skulle hamna.

Detta är en gammal teori. Amerikanska Bernie Sanders ekonomiska rådgivare introducerade detta, som mer eller mindre säger att så länge en stat kan ha sin egen valuta och kontroll över sin egen valuta, så kan de trycka hur mycket pengar som helst. Då kan man finansiera allt för befolkningen.

ES: Jag ska inte säga att jag är en expert på MMT, men jag försöker förstå mer eftersom det dyker upp och kommer nya politiker i USA och även stora förvaltare som Ray Dalio tror ju också att det här kommer, som ett symptom på någonting dåligt. Vad är det centralbanker gör? Klassiskt, man måste backa lite i tiden. Vad är det första centralbankerna har gjort när det blir lågkonjunktur förr i tiden? De sänkte räntan för att stimulera ekonomin. Det var redskap nummer ett. Det är väl det enda redskap man har använt fram till 2008.

JB: Det var detta vi pratade om i förra avsnittet, att när ekonomin går bra så höjer man räntan för att det blir svårare att låna pengar och konsumera. Efterfrågan minskar. När det är dåliga ekonomiska tider och folk är arbetslösa så sänker man räntan och det blir billigare för företag att anställa och så får vi igång ekonomi.

ES: Det har varit grundredskapet, sedan kom den sista krisen där man sa att det här räcker inte, vi måste göra mer. Då började vi med det här QE, ”quantitative leasing”, alltså att man trycker pengar samtidigt och stödköper obligationer. Man tog ett verktyg till. Nu finns det varianter på det också ytterligare. Går vi längst ut på den här skalan så börjar man hitta teorier som MMT.

Om medborgarlöner

ES: En del säger ”helikopterpengar” också och vi hör redan orden här också att det ska finnas en garantilön. Att alla får lön, oavsett om man arbetar, medborgarlön heter då. Det bygger på det att vi ger alla pengar så kan alla gå ut och konsumera. Sedan vad det skapar för incitament för att arbeta, sköta sig och bygga företag, där haltar det lite. Men tanken här är att vi ser till att alla har pengar för då kommer alla konsumera. Konsumerar alla så rullar hjulen.

I det här med MMT så är det nämligen så skyddar man sig så att om det blir för mycket fart, om man delar ut för mycket pengar, ja då höjer staten skatterna så förminskar man med lite andra redskap. Men det är verkligen lite av fantasiteori men sannolikt kommer den här fantasiteorin försökas innan förtroendet… Det är där det kommer bli problem.

När förtroendet för att centralbankerna eller staterna med magiska instrument kan skapa system… Någon gång kommer befolkningen inte tro på det. Alltså kejsaren utan kläder, vi kommer nå den punkten i slutändan. Men jag tror att någon form av MMT kommer komma i nästa kris.

JB: Särskilt som vi ser i USA nu, att det är mycket på vänsterkanten detta drivs. Det är demokraterna som vill ha detta. Staten vill trycka mer pengar så att alla får det bättre, men det kommer få konsekvenser.

CB: Det känns som att det är någonting som kommer hända, som inte är så trevligt. Jag kan inte peka på vad det skulle vara.

ES: Normalt sett har vi ändå lärt oss att du jobbar eller gör något fysiskt för att skapa någonting, och bygger någonting, så blir det någonting från det du gör. Men helt plötsligt kan allting skapas från ingenting. Från himlen. Det känns säkert skönt, men man slår sönder alla incitament att jobba om alla får pengar från staten.

Förstatligande av börsen och företagen

JB: Jag kommer ihåg när vi hade FikaTillsammans i Göteborg så pratade vi om detta om att schweiziska centralbanken äger mer A-aktier i Facebook än vad Mark Zuckerberg äger. Det är också en konsekvens som ingen hade tänkt på från början. Kan du bara dra det kort?

ES: Ja vi har ju sett ett fenomen kanske då i Schweiz och särskilt i Japan, där man har kommit längre i det här att det inte händer någonting. Där då staten trycker pengar och inte bara köper obligationer utan man köper börsen också.

JB: Rätta mig om jag har fel, men schweiziska franc är en ganska stabil valuta, eller har varit det historiskt. Och så höll den på att bli dyr och när den blev dyr så blev det svårt för de schweiziska företagen att exportera. Man ville sänka värdet för att det skulle bli billigare för schweiziska företag att exportera. Så man tryckte schweiziska franc och sålde dem. När man sålde så fick man US-dollar och värdet minskade. Då satt de plötsligt med en massa US-dollar och då beslutade de att köpa aktier. Så köpte de Facebook-aktier.

ES: Precis, och Japan har gjort det. Japan använder då fenomenet ETF:er för där köper de hela marknaden så att de inte är inne och stör. Men det som har blivit är att de är ETF-marknaden, staten, och staten blir den största ägaren i alla bolag, så det blir ett förstatligande.

JB: Ja, vilket egentligen är det sjuka. Det vi pratade om var att vänstern och kommunismen har förstatligat företagen. Men här har vi då högern som då pratar om QE och effekten blir att både vänster- och högerkanten driver politik som kommer resultera i att förstatligas. Precis som du och jag pratade om, vart är liberalerna? Vart är de mitten-tänkarna? Men de är bara borta.

ES: De är borta, för att alla tycker det är skönt att staten köper börsen. Det känns ju skönt för det hjälper börskursen att gå upp och alla tycker att det är skönt att det går upp. Men det är ingen som tänker på att vi jobbar ju för att få våra kronor. Vi sliter för att få våra kronor och vi köper de här aktierna på den här kursen, och staten bara trycker pengar och konkurrerar om samma aktier.

Det är klart att i början känns det bra. Det går upp och alla är nöjda, men ingen ifrågasätter det eller tänker på vad som kommer hända om det fortsätter.

Staten trollar fram pengar

CB: Då tänker jag att om man förstatligar företag på det viset, de blir väldigt passiva. Staten som äger Facebook till exempel. Nu är de passiva, men det är väl vad man gör sedan som är att förstatliga. Så länge man inte gör något speciellt så händer det ju ingenting i de företagen.

ES: Nej, men överhuvudtaget staten ska inte in och köpa aktier. De ska inte inköpa obligationer heller. Det har ju gått från att vi människor arbetar, skapar och gör saker, och det är det som skapar tillväxt, till att staten skapar pengar och köper obligationer med låga räntor och aktier. Vi lutar oss alla mer mot ”staten fixar det”. Frågan är hur länge det går bra, för någonstans har man trott på att det är individen som arbetar och jobbar och skapar. Det här är totala motsatsen.

Någon sa väl så här att all sådan politik är jätteskön tills pengarna som man tar någonstans ifrån, tar slut. Då fungerar det inte längre. Men så länge det finns någonstans man kan ta pengar från är det jätteskönt för alla. Man når ju en återvändningsgränd. Du kan inte bara trolla fram, någonstans måste det vara att saker skapas på ett verkligt sätt.

CB: Har vi inte redan nått dit att det inte behöver vara så?

ES: Så länge vi tror. Det är därför jag säger att det handlar om förtroende. Så länge vi tror på centralbanken och staten, och det är samma sak med valutor. Valutor är egentligen förtroendefrågor. Så länge någon tror på en valuta så är den stabil. Så fort folk börjar bli oroliga, när den cirkeln går igång, och det kan vara Turkiet eller Sydafrika, det är många länder där valutorna börjar tappa värde snabbt. Och det har hänt i Europa i många länder också. Då blir det liksom katten på råttan. Det går väldigt fort.

Det går liksom inte att stoppa en sådan spiral. När alla börjar bli oroliga över om deras pengar är värda någonting. Vi har ju sett i Sydamerika där man får lönen varje dag, för du litar inte på det. Nu har vi litat på det och vi utnyttjar det förtroendet, men någon gång kan man gå för långt med att hitta på konstgjord ekonomi. För de lever på att vi har förtroende för dem och de får inte gå över den gränsen.

En tanke om framtiden

JB: Hur tror du att det här kommer utspela sig? Vi kan inte sitta här och förutsäga framtiden, men hur skulle det kunna se ut?

ES: För mig känns det som att… Tyvärr är det som vi sa att centralbankerna räddar inte kanske problem utan de skapar nästa problem genom att sänka räntorna för lågt. Då går börsen upp och det är jättebra att det går upp, men det går upp för mycket, så det finns för mycket luft i börskurserna. Vi kommer få en nedgång. Vi behöver inte exakt när den kommer, men den har alltid kommit på de här 50% – 60% och det kommer komma igen.

Frågan är bara då blir centralbankerna och staterna så rädda, nu blev de lite rädda i höstas när det hände efter hösten, till jul då kom räntesänkningen, men nästa gång det går ner 30% kommer de då vara så rädda att det ska gå ner till 60% att de vill stimulera mer. Då kommer det här MMT och då kanske börsen går upp igen. Så skyddet i börsen är att de kommer gå in och rädda marknaden igen.

Då kanske aktiekurserna går upp mycket mer än vad de gjort nu, för då skapas det ännu mer pengar. Det hade varit sunt med den här riktiga nedgången, tror jag, men det har visat sig att de vågar inte vara med längre när det går ner så mycket. Då kommer de till undsättning och räddar med ännu mer aggressiva modeller.

JB: Nu spekulerar vi ju bara här, men borde inte det vara ett tecken på att man borde egentligen då öka aktieexponeringen?

ES: Absolut, men om vi nu leker med tanken på att det borde gått ner 60% för att få en normal värdering. Redan den resan ner 30% innan de sätter igång det här kommer vara så läskig, så det kommer vara svårt att sitta still även om slutresultatet om tio år är att börsen kommer vara värd mycket mer på grund av att de ”räddar”. För den räddningen återigen kommer inte vara en bra räddning.

Vi ska ju inte prata droger här, men om vi tar de som använder starka droger och säger att de mår bra när de har drogen i sig, då mår de jättebra. När drogen har slutat verka då börjar de må dåligt. Istället för att avvänja sig vid det här, så tar man en ny drog. Då känner de sig bra igen med drogen i sig. Tar man bort drogen så gör det ont. Fenomenet är ju då att man tar inte lika mycket drog utan man tar lite starkare för att känna sig lite bättre. Centralbankerna ger oss den här drogen och så mår vi bra och sedan kommer problemen. Istället för att ta hand om det får det bli en högre dos.

JB: När vi egentligen skulle behöva åka in på behandlingshem och avgifta oss.

ES: ”Avskuldsanera systemet”. Men inga politiker vill ju sitta på makten under en sanering. Det är ett garanterat sätt att inte bli omvald. Alla vill välja den lätta vägen.

Erics bekymmersfria portfölj

JB: I avsnitt 105 pratar vi om RikaTillsammans-portföljen och Permanent-portföljen av Harry Browne, vars syfte var att klara alla ekonomiska väder. Om du skulle rekonstruera en portfölj för om du skulle ta semester i tio år. Utan att logga in på ditt konto under den tiden, hur skulle du placerat en ”worry free” portfölj?

ES: Harry Browne-portföljen tycker jag är jättebra, med 25% aktier, 25% guld och 50% räntor. Om vi tar den får vi ett enkelt svar. Där det 25% långa räntor och 25% korta räntor.

Skippar vi de två och lägger det på aktier och guld så har vi 50/50. Vad som är bra är att fortsätter börsen upp så tjänar jag pengar på det. Blir det riktig kris så kommer det se bra ut också. En bra hedge.

Eric Strand

JB: Spännande. Apropå detta, jag tror jag såg någon siffra eller om det var du som sa att samtidigt som centralbankerna skickar ut pengarna och sänker räntan, så har de köpt guld. Jag tror att 2018 var det 651 ton guld. Varför köper de guld?

Centralbankerna köper guld varje kvartal

ES: Ja, så är det.

Centralbankerna har varit då nettoköpare av guld varje kvartal sedan 2010. De har varit köpare hela tiden. Jag brukar säga så här att man ska inte lyssna på vad centralbankerna säger utan man ska titta på vad de gör. Här ser man verkligen vad de gör.

Eric Strand

Det är att guld och silver, men särskilt guld här som valuta, det är de enda pengarna som inte har motpartsrisk. När det blir problem nästa gång så är det på motpartrisksidan. Det är inte börsen, utan det är motpartsrisken.

Alla som har lånat ut de här pengarna kommer vilja ha tillbaka sina pengar när de blir oroligt. Om alla vill ha tillbaka sina pengar samtidigt då kommer en del fallera, för alla kan inte betala de som har lånat, bolag och vad det nu är. Då kommer vi få stora problem. Och alla vill ha sina pengar först. De här motpartsriskerna vill man inte ha och guld är den enda investeringen som inte har en motpartsrisk. Det är det som är så unikt med guld. Det är det centralbankerna har sett, att ska vi stå hyfsat starka, så ju mer guld desto bättre. Plus att Ryssland och Kina nu vill vara mindre och mindre beroende av USA.

USA styr så mycket att Ryssland har till och med sålt alla amerikanska statspapper och köper bara guld istället. För det är ändå så att USA är det stora imperiet. USA:s makt via dollarn och olja och betalningssystemet Swift börjar få sina törnar. Det är inte riktigt lika mäktigt och alla är inte riktigt lika mycket på USA:s sida. USA försöker bli ännu mer aggressiv i sina handlingskrig för att hitta sin position, att inte tappa sin makt. Det är en maktbalans. Man ser hur Ryssland och Kina vill positionera sig för att kunna klara sig mer själva. Vara mindre beroende av USA och de sanktioner eller då handelsvillkor så att de inte har den makten.

Det är där det händer på den stora nivån. Därför vill de dels ha guld och kunna skicka pengar eller göra affärer inte via dollarn utan mellan Ryssland och Kina direkt. Eller de vill använda blockchain för att kunna flytta pengar mellan varandra, för att inte vara beroende av det som heter swift-systemet, som bankerna använder. Det äger USA. Det gör att USA kan strypa alla banker i Ryssland om de bara säger till att nu stänger vi det här. Då kan de inte göra någonting. Då är Ryssland och Kina i en total beroende-situation. Nu jobbar de för att hitta vägar och använda guld och blockchain för att ta sig ur det beroendet.

Facebooks nya betallösning Libra

JB: Igår kom det en jättespännande nyhet. Nu spelar vi in det här precis innan midsommar, men det kommer inte publiceras förrän lite senare i sommar. Men då var det att jag har länge varit kritisk till Bitcoin och kryptovalutor. Inte så mycket på grund av tekniken, för den gillar jag, det här med blockkedja. Jag tror på en annan storts valuta där man plockar bort bankerna, men jag har sagt länge att det kommer inte vara Bitcoin, för Bitcoin har inget stort stöd i form av något stort företag.

Jag sa för två avsnitt, i avsnitt 25, att det kommer komma en kryptovaluta som kommer backas av de största företagen och som kommer bli en av de som kan slå igen. Nu lanserade Facebook, tillsammans med Visa, MasterCard, etc, den här Libra. Jag vet inte om du har hunnit se det.

ES: Absolut, vi ska inte fastna där, men det är ganska tydligt att… Vi pratade om definitioner i det förra programmet angående fonder, men här är det också väldigt viktigt att ta bort ordet ”valuta” ur det här. Då har man ett transfereringsmedel kvar. Det är vad Libra är. Libra är ingen valuta, det är ett sätt att flytta pengar. Det finns ingen anledning att äga Libra. På mitt konto har jag svenska kronor, men jag ska skicka de här till Azerbadjan, då går det via Libra. Om jag gör det från USA gör jag det från US-dollar, till Libra, till svenska kronor.

Det är bara en transportering och den är jättebra. Det handlar om betalningssätt. Det är bra med Libra och då kan Facebook utnyttja sin stora användarbas. Men det har ingenting med valuta att göra. Man måste glömma ordet valuta i detta. Det finns ingen anledningen att äga en Libra, men det är ett sätt att flytta pengar på mellan sändare. Det är jättebra. Men jag förstår också de som gillar Bitcoin eller andra kryptosar. Det som är speciellt med ideologin där är att det är ett decentraliserat system, jämfört med vad vi har haft förut, ett centraliserat system med banker. Ingen av dem är egentligen valutor utan det är ett sätt att flytta pengar på.

Det är intressant att inte behöva göra det via swift-systemet utan att kunna använda blockchain-systemet eller tekniker. Spekulation av värde, det finns ingenting, för det kommer Bitcoin 1, Bitcoin 2, Bitcoin 3, som är snabbare, säkrare och bättre. Så den biten ska man ta bort. Valutor är de verkligen inte men de är transfereringsverktyg. Men det som blir problem för de som har skapat det decentraliserade tankesättet på att det ska inte styras av staten och bankerna.

Libra kommer inte vara decentraliserat

ES: Där blir Libra som en subvariant på ett vis, som inte bygger på de här decentraliseringsprinciperna. Utan det sitter några andra bakom detta som är ett företagsalternativ till bankerna. Det förstår jag att det stöter emot alla principer mot de som kommer från hållet att det ska vara ett decentraliserat system. Jag tror att Libra blir en framgång i att flytta pengar och ett komplement till Visa och MasterCard, för blockchain-transferering är egentligen en konkurrens till Visa och MasterCard. Så det kommer vara ett verktyg att flytta pengar med, men det kommer inte att ha något särskilt värde.

Det handlar om att flytta pengar på annat sätt än med swift-systemet. Där är alla moderna sätt att flytta pengar på bra. Men vad som kommer vara är att staterna, vi pratade om makt förut mellan länder, men här kommer staterna vilja ha kontroll på detta. För får de inte kontroll på hur pengar flyttas, om det blir osynligt för dem, så har de jätteproblem. För staten vill kunna beskatta alla medborgare och ha koll på vad alla gör. Då måste Libra bli vänligt mot staten och anpassa till staten och då säger staten till Facebook att ni får inte skicka till dem och dem och dem. Då kommer Facebook göra som staten säger.

Alltså, de blir ändå under staten, för ska det bli stort så måste staten gilla systemen, annars kommer de säga ”tyvärr”. Jag tror att det kommer användas jättemycket så länge de gör vad staten vill. Så länge det gör det så kommer det användas jättemycket. Det ser vi i Kina hur pengar rör sig på det sättet. Men staterna vill inte ha det totalt decentraliserat, utan på statnivå. De vill ha koll. Det kommer vara en maktfråga.

(Läs gärna kommentarerna och diskussionen i artikeln på bloggen här där klokare läsare än mig har skrivit.)

Guld räddade Sverige 2008

JB: Spännande. Nu var det ett sidospår, men jag tänkte hoppa tillbaka till centralbankerna och guld. Jag vet också att du beskrev att svenska Riksbanken hade glädje av sitt guld 2008. Kan du inte bara kort berätta vad det var de gjorde och varför hade vi glädje av det då?

ES: Allting kommer inte upp på ytan. Det finns däremot ett klipp där Riksbanken berättar vad de gjorde. De svenska affärsbankerna fick problem för att man hade mycket åtaganden i dollar. Men de hade inte dollar utan kronor och när krisen var som värst ville ingen ha kronor. Hela marknaden frös. Då kunde inte bankerna betala med dollar, för de fanns inte. Klarar du inte av dina åtaganden då har du problem. Inte att du går omkull, men nästan. Det är en kris.

Men som tur var så hade Riksbanken en guldreserv, så de gick ut och sålde 50 ton guld. För guld får du alltid dollar, även när du inte får det för kronor. Så Riksbanken säljer guld, får dollar, byter dollar mot kronor. För Riksbanken var det ok att ta emot kronor och bankerna fick sina dollar så de kunde fullfölja de åtaganden de hade i dollar. De räddade banksystemet genom att använda guldreserven. Så viktigt är det och det är sådant som man kanske inte riktigt visste hur allvarligt det var då.

Sverige har ungefär 13% av sin valutareserv i guld, så vi har en del guld. Men vi inte är uppe i den nivån som Tyskland och USA, som har uppåt 80% av sina valutareserver i guld.

Det drar ihop sig till en perfekt storm

JB: Om vi ska börja runda av och sammanfatta lite så säger du lite så här att det håller på lite att dra ihop sig till en perfekt storm, nästan.

ES: Ja, det gör det ju från alla håll. Höga börskurser, räntorna som inte kan bli mycket lägre, de kan bli lite lägre igen, men någonstans så är det botten. Då ska allting hända samtidigt. Det är det som är en perfekt storm. Vi har aldrig varit i det läget. Sedan har vi då politisk maktkamp och kamp mellan länder. Liberalismen minskar, populismen på båda kanterna ökar, som i slutändan oftast har samma mål om ett slags förstatligande.

Det blir svårare och svårare, och det ser vi i Sverige, att regera i liberala tankar. För att de här kanterna och vi ser i andra länder som Turkiet och Ungern och USA och Ryssland har ju varit innan populistiskt, nästan diktatoriskt. Det har det blivit i de länderna och det är inte få länder.

JB: Jag kommer ihåg när jag gick i skolan älskade jag historia. Så sa jag till min historielärare att det hemska är att allt spännande i historien redan har hänt. Då sa han, ”Du Jan, om du bara tittar dig omkring så händer det ganska mycket spännande saker just nu också.” Jag tror det är lite som du sa vid något tillfälle, att det är en spännande tid.

ES: Ja, det är spännande och det kommer hända. Alla försöker hitta vad är det som ska göra att det händer. Det är inte så det fungerar. Jag vet inte om det finns något bra exempel, men du pratar historia, men typ något sådant här som första världskriget, hur det startade. Vi ska inte ha världskrig nu men det här skottet i Sarajevo, alltså det startar med någon händelse och så börjar det dras igång saker. Det här med sista sandkornet eller den här vattendroppen som får bägaren att rinna över, det är det sista som gör det, men det är uppsamlandet av alla droppar som får det att ske.

En ny ekonomisk cykel

JB: Där tror jag också att det är viktigt att komma ihåg, så som du också sa i ett annat avsnitt, att det är inte bara negativt, utan detta är världens möjlighet. Särskilt för yngre människor.

ES: Just det, det var en bra sak förresten, för det fick jag en kommentar som jag ville ta upp. Jag använde ett ord som kan missuppfattas, som är förmögenhetsomfördelning. Vad jag tänker där är att det blir möjligt, om tillgångar och aktier blir billigare att köpa, så blir det billigt för unga människor att börja köpa aktier. Vilket är bra för våra unga människor. Men mitt ord går att misstolka. Jag menar inte en politisk förmögenhetsomfördelning, utan en från marknaden möjlighet för vår yngre generation att kunna köpa fastigheter och aktier billigare.

Vilket känns obehagligt för oss som redan har jobbat upp. Det finns en sundhet i att alla unga får chansen att köpa och att inte bara vi som har samlat upp pengar kan behålla dem. Det behövs de här skogsbränderna ibland, så att det brinner och så växer det upp nya gröna träd. Inte bara hålla det gamla. Men jag har använt ordet förmögenhetsomfördelning, men jag menar det inte ur ett politiskt perspektiv.

JB: Varje generation behöver få sin chans. Den generationen som är nu har egentligen inte fått någon större chans.

ES: Det är dyrt för dem att köpa aktier och fastigheter, då måste man få pengar från mamma och pappa. Så var det inte förr. Det tar bort den här, vad jag tycker är viktigt, att ha gjort det själv. Det är så viktigt att känna det. I slutändan handlar det inte om pengar, utan om vad man är stolt över och vad man har gjort i sitt liv. Man lyckades köpa själv. Det är skönt att få lägenheten betald av mamma och pappa eller fixar lån och så vidare. Det går inte annars. Men det är bara skönt; det skapar inte stolthet och ära. När man en dag blir ännu äldre och tittar på sitt liv. Vad har jag gjort och vad är jag stolt över? Det är det som är viktigt.

Erics nya forum AuAg.se

JB: Jag tänkte att vi ska runda av. Om man är intresserad av de här frågorna så vet jag nu när du står i det här skiftet där du har lämnat ditt gamla fondbolag, dina gamla fonder och håller på att starta upp på nytt, så vet jag också att du har pratat så här att om jag ska starta ett form eller ett ställe där man kan prata om det här och där har du lite idéer. Du kan helt oförskämt få göra reklam för din forumgrej.

ES: Vi kommer göra en klubb AuAg.se. Au är guld och Ag är silver. Det kommer vara att dela kunskap helt enkelt. En informationsplattform om ädelmetaller och grön teknik-grundämnen, det kommer vara fokus. Sedan om det kommer någon betaltjänst i det också, men det kommer vara väldigt mycket man får tillgång till och vara medlem och skapa ett forum som är lite nischat inom området, men som ändå är intressant. Där jag hoppas att du kommer skriva en gästkrönika.

Det är en väldigt preliminär hemsida, ingen riktig nu. Vi håller på med byrån och så vidare så att det ska bli snyggt efter sommaren. Men det är redan 400 medlemmar som har anmält sig utan att vi har startat, så det är jättekul.

JB: Ett fantastiskt stort tack som vanligt, Eric. Man blir alltid lite klokare efter att ha träffat dig. Man får alltid lite nya saker att tänka på. Du håller med Caroline?

CB: Ja, absolut. Det är kul under tiden också att prata. Det kan bli så otroligt djupt och du har väldigt stor bredd och kan mycket.

Glöm inte bort Kairos

ES: Jag kan faktiskt göra ett kort tillägg. Det finns två grekiska gudar, för de höll också på med tid. De var två bröder och de hette Kronos och Kairos. Det var två olika tidsuppfattningar. Kairos är egentligen den tiden man vill leva i, när tiden inte existerar, när man bara är. Medans Kronos är kronologisk tid, ett, två, tre. Vad som hände tyvärr då i västvärlden var att vi tog bara fasta på den kronologiska tidsordningen.

Man har tappat Kairos-tiden när man är människa. Nu har vi börjat hitta den mer igen och det börjar bli mer yoga och vi tänker inte annorlunda. Vi börjar hitta tillbaka till den här Kairos-tiden, men grekerna hade redan definition på två tidsuppfattningar.

JB: Jag hoppas att vi kan få göra om detta om ett antal veckor igen, Eric. Du är alltid välkommen tillbaka. Tack så mycket.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln med Eric så gillar du nog även följande artiklar:

Nedan följer andra artiklar som är mer generella men ändå relaterade till ämnet:

Avsnittet Ett sparande med 50 % aktier och 50 % guld? dök först upp på RikaTillsammans.


En parterapeuts bästa tips, tankar och svar på läsarfrågor

$
0
0

Det är få saker som bidrar till ett rikt liv som en god parrelation. På samma sätt är det få saker som kan få så stora negativa privatekonomiska konsekvenser som en skilsmässa. Därför brukar jag till och med tipsa om att det bästa skyddet mot bostadsbubblan är att satsa på sin relation. I dagens artikel delar parterapeuten Tommy Waad med sig av de bästa tipsen, den vanligaste anledningen till separation, de tre olika konfliktmönstren som man kan hamna i, vad man kan göra åt dem, han svarar på era läsarfrågor och mycket mer.

För ett par år sedan kom Caroline till mig och sa att hon inte visste om vi skulle fortsätta vara gifta. Efter att ha hängt ihop i mer än 10 år var det ett ganska brutalt uppvaknande. Vi bestämde oss för att försöka ge vår relation en chans och hittade Tommy Waad på Parterapi Institutet i Lund. Tack vare hans hjälp kunde jag t.ex. se att Carolines frustration inte alls var ett tecken på att hon hade gett upp, utan att det faktiskt var tvärtom. Frustrationen var ett tecken på att hon fortfarande brydde sig, det var faktiskt något bra. Hon hade ju inte gett upp.

På samma sätt fick jag syn på en hel del mönster hos mig själv som jag har jobbat på sedan dess. Det var också en av anledningarna till att jag för några månader sedan var i väg på BaraVara på ett 5-dagars meditationsretreat, något vi tog upp i ”Avsnitt #94 – Ett första besök i den inre trädgården”. Insikten är att vissa av dessa mönster kommer vi att få jobba med resten av livet. Det positiva är att vi numer gör det här tillsammans. Något vi förmodligen inte skulle varit utan Tommys hjälp. För vi kom så långt att vi i princip färdigställde en bodelning.

Jag hoppas att du och Caroline kommer tycka att det här avsnittet är lika spännande som vi. Carolines spontana kommentar på kvällen efter inspelningen var: ”Vad bra det var, nästan som att fick en parterapi-session på köpet”. Det är lite off-topic om man jämför t.ex. föregående två veckors avsnitt om portfölj- och tillgångsallokering, men på sätt och vis mycket viktigare. Få saker har en så stor känslomässig påverkan på oss som en icke-fungerande parrelation. Kan man sedan dessutom jobba på sin relation och undvika det som en av mina kompisar kallade för en ”privatekonomisk katastrof” så tror jag att man har mycket icke-finansiell rikedom vunnen.

Tack för den här veckan och så hoppas jag att vi ses även nästa vecka då det kommer att handla om 16 tips för privatekonomisk prepping.

Många hälsningar,
Jan och Caroline

PS. Jag skulle även vilja puffa för hösten workshop för dig som vill komma igång och skapa en ekonomisk plan, känna ett lugn och trygghet i ditt sparande och inte minst träffa andra likasinnade, diskutera och ställa frågor. De inplanerade datumen är: 7 september i Malmö, 21 september i Stockholm och 22 september i Göteborg. Läs mer om workshopen och boka din plats här. Du som t.ex. är medlem i Unionen kan dessutom få i princip hela workshopen betald genom deras utbildningsbidrag. DS.

Lyssna eller titta på dagens avsnitt med Tommy Waad

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till dagens avsnitt:

  • 00:02:02 – Tre olika typer av par
  • 00:04:51 – Tvivel triggar destruktiva mönster
  • 00:08:00 – Lätt att missförstå varandra grovt
  • 00:10:36 – Män som förlorar sin röst i hemmet
  • 00:13:43 – Negativa spiralen bryts när vi litar på varandra
  • 00:17:04 – Social Baseline Theory och våra sociala behov
  • 00:19:55 – Extra svårt för män att uttrycka känslor
  • 00:22:48 – Otillgängliga föräldrar och relationsoberoende barn
  • 00:25:24 – Mer om anknytningsbehov
  • 00:28:45 – Kärlek som sträcker sig bortom nyttovärden
  • 00:32:30 – Skillnaden mellan en bra och en dålig relation
  • 00:34:57 – Då är det dags för parterapi
  • 00:38:16 – Många relationer spricker helt i onödan
  • 00:41:14 – Svårt att se sina egna mönster
  • 00:43:38 – Lev i synk med tydlig kommunikation
  • 00:47:14 – Viktigt att fortsätta lära känna sin partner
  • 00:50:40 – Spendera tid tillsammans för att vidmakthålla relationen
  • 00:55:14 – Den vanligaste anledningen till att par skiljer sig
  • 00:58:06 – Så här kan man söka hjälp
  • 01:02:40 – Parterapi innebär inte att man lägger skuld på en person
  • 01:05:00 – Om entreprenörskap sätter press på relationen
  • 01:08:34 – Ett team med två likvärdiga parter
  • 01:12:14 – Vi är alla olika och kan komplettera varandra
  • 01:16:30 – Läsarfråga från Oskar: ”När är det bättre att separera?”
  • 01:20:30 – Tips för de som arbetar hemifrån
  • 01:23:13 – Två gratis test på Parterapiinstitutet.se
  • 01:27:44 – Livsstress och dålig parrelation leder till infektionssjukdomar

Precis som vanligt matchar tidsangivelserna videon lite bättre än poddavsnittet på grund av klippningen.

Transkribering av hela dagens avsnitt

För dig som hellre läser text än lyssnar på ett poddavsnitt eller tittar på youtube-videon följer nedan en komplett transkribering.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Varmt välkommen, Tommy Waad. Du är legitimerad psykoterapeut, med inriktning mot familjer. Du utbildar och handleder i psykoterapi och så brukar jag säga att framför allt är du en stor anledning till att jag och Caroline fortfarande sitter här. Vi gick ju hos dig för några år sedan när vi hade det lite knöligt. Du driver Parterapiinstitutet i Lund med din kollega Gerd, och er kan man hitta på Parterapiinstitutet.se. Jag läste på nätet att du har arbetat i över 20 år med ungdomar, vuxna, familjer i olika sammanhang, bland annat ungdomspsykiatrin, vuxenrehabilitering och socialtjänst. Nu är fokusen mest på par med svårigheter i relation. Varmt välkommen till oss. Hur kom det sig att du valde att fokusera på parterapi och parrelationer?

TW: Jag har jobbat väldigt mycket med föräldrar tidigare, med barn och ungdomar. När jag började fundera så tänkte jag att det här med parrelationen är nog ett underskattat fält, för det är ingen som har fokus på det. Fortfarande är det så att det är väldigt lite fokus på det i utbildningsrörelsen. Om vi tittar på universitet, högskolor och liknande, så läser man i princip ingenting om par, vilket är konstigt. Ändå finns det kolossalt mycket forskning om par och kopplingen par och olika sjukdomar i kroppen, hur man mår, hur man fostrar barn. Parrelationen har väldigt stor betydelse för hur man blir som förälder. En dålig parrelation leder till sämre föräldrar.

Tre olika typer av par

JB: När vi gick hos dig så tror jag att du på första mötet sa att det kommer tre typer av par till dig: 1) de som bråkar hela tiden, även framför dig, och 2) de som inte bråkar eller pratar alls, och 3) den tredje typen var frustrerad kvinna och oförstående man, vilket var vår typ. Kan du inte utveckla de här tre typerna?

TW: Jo, det kan jag göra. En parrelation, där smyger det sig ofta in bekymmer. Det är svårt att säga vad som gör att en parrelation blir dålig. Den är inte alltid så självklar. Det kan se självklart ut, för att man kan säga att det är en händelse, men det är sällan en enstaka händelse, utan det brukar vara ganska många saker. Då skapas det ett negativt mönster och det är en del av de tre mönstren som vi pratade om. Egentligen så är det olika drivkrafter som driver det – vanligtvis positiva, men det blir negativt.

Om vi då har de två mindre vanliga, de som springer i varandra och bråkar jämt… och det blir inte så lustigt för dem, det är inte så lustigt för mig alltid heller, men vanligtvis så är det två stycken som känner att jag når inte fram till min partner, jag gör mitt bästa för att göra det, så jag tar i. Men om det är två som tar i, då krockar man rejält, och då lyssnar ingen. Då får ingen sagt vad de vill ha.

Sedan har vi då det andra, de som aldrig bråkar. Jag funderade ett tag på att man skulle ha varningstext på mjölkpaketen eller någonting om de paren, för de gör allting rätt. Och de bråkar aldrig och de sköter familjen enligt kokboken. De är kolossalt vänliga och de kan uttrycka sina egna behov ganska bra, exempelvis: ”Jag ska åka till Stockholm med mina väninnor över helgen.”, ”Ja, men gör det. Jag tar hand om våra tre små barn. Ha det så trevligt.” Så, de är väldigt vänliga mot varandra. Däremot har de ofta väldigt svårt att uttrycka sina behov av varandra, som till exempel: ”Jag saknar att du kramar om mig när jag kommer in innanför dörren.”, ”Jag önskar att vi tog fler promenader eller gjorde fler saker med varandra.”

Tvivel triggar destruktiva mönster

TW: Vanligtvis har vi att göra med två försiktiga personer, så man blir försiktig i relationen. Det övergripande i, som sätter igång alla mönster, det är tvivel. Så tvivlande man på sin partner, så kickar de negativa mönstren in. Det vanligaste mönstret är då frustrerad kvinna – tystnad, så att säga. Och då har vi egentligen en kombination av en försiktig man och en frustrerad kvinna, som försöker nå fram till mannen man är tillsammans med. Och då tar man i.

JB: Så var det för oss och så är det fortfarande ibland. När du sa: ”Jag vet inte om vi ska vara gifta.”

CB: Det var då ja. Det säger jag inte vanligtvis.

JB: Nej, det var en blixt från klar himmel till mig. Jag minns att du sa en så himla fin sak, att eftersom Carro är frustrerad så har hon inte gett upp. För mig var det wow, så kan man se på det.

TW: Så kan man verkligen se på det. När vi har de olika mönstren verksamma i rummet, vi säger det är ”i rummet”, och då kan man säga att så länge de mönstren är där, så har man fortfarande hopp om relationen. Låt säga att man tvivlar på sin partner, om vi tar det vanligaste mönstret med en frustrerad kvinna, men det kan vara helt tvärtom, så det är inte könsbundet, men fortfarande så är det lite mer kvinnor som är frustrerade och män är tysta. Jag tror att det har att göra med i huvudsak fostran. Vi har lite mer ojämlikhet i fostran historiskt sett, och det håller väl på och förändras så att vi blir lite mer lika. Så det här mönstret kommer sannolikt ändra sig, med mycket mer balans i det.

Men om vi då tar en position, och vi tar frustrerad kvinna då, så är det så att om man tittar på sin partner och den partnern är sluten, stängd, svår att nå fram till, man vet inte vad den tänker, den verkar gå i sin egen värld, den verkar vara mer intresserad av annat än av mig och mitt. Då börjar man tvivla och undra vart är min partner någonstans. Är han hos mig, eller någon annanstans? Då försöker man hantera det tvivlet så som man hanterar det som en av de två strategierna egentligen. Det är att säga: ”Hallå, vart är du någonstans? Du kan komma ut från din rustning/mur/bubbla.” Vanligtvis hör man om män att det är som att han är i en bubbla eller bakom en rustning, bakom en mur.

Lätt att missförstå varandra grovt

TW: Då försöker man göra sitt bästa för att få kontakt helt enkelt, respons, och känna att det är vi och vi har en samhörighet här. Och så tar man i. För när man inte lyckas från början, när man säger: ”Jag saknar dig jättemycket, kan du inte prata lite mer?”, med mild röst. Om man inte lyckas med det, då tar man i. Ju mer man tar i… Man känner desperationen och ensamhetskänslan, så man känner sig övergiven, så då tar man i jättemycket.

Så är det så att vi tolkar det vi ser och om vi då har att göra med en tyst man som ser på sin kvinna som är frustrerad, så är inte den första tolkningen att oh, den här kvinnan saknar mig jättemycket, så hon tar i från knäna. Utan då ser man bara en frustrerad kvinna. Då blir man ännu mer försiktig, missnöjd igen, spelar ingen roll hur jag försöker vara försiktig och anpassa mig, så är hon ändå inte nöjd. Som en skylt där: ”Spelar ingen roll, vad jag än gör, så är hon ändå inte nöjd.” Nej, hon är inte nöjd med kontakterna.

Då kickar den andra strategin in, nämligen om jag bara sitter still i båten, om jag bara tar det lugnt, om jag stoppar huvudet i sanden så löser det sig. Vi kan ju ha det bra. Så om jag inte säger någonting eller försöker avleda det hela genom att säga att det inte är så farligt, vi kan väl glömma det och gå framåt nu. Vilket gör att den andra inte känner sig lyssnat på, för då har man kommit med någonting som är viktigt, men då säger partnern att vi kan väl gå vidare nu. Vi behöver inte bråka om det, det är väl inte så farligt. Vilket vidmakthåller saker och ting.

Då får vi en man som tassar omkring på tårna. I värsta fall så är det så att en del män lever i skuggvärlden hemma. Jag har tänkt på det, att om man är försiktig då gör man inte sin röst hörd hemma. Man kan göra sin röst hörd på jobbet och basa över hur många som helst och peka med hela handen, men hemma så tassar man på tårna.

Män som förlorar sin röst i hemmet

CB: Jag minns att du berättade att det fanns VD:ar som var precis så. De basade över massvis av människor och var ledare i stort, men hemma var de inte alls på det sättet.

TW: De är inte där. De är där, men de är inte där. Det betyder också att vi får en del av de här ojämlikheterna som vi ser i hemmet. Vi har ändå hört talas om dubbelarbetande kvinnor och män som inte är så aktiva. Ja, den delen finns där och den delen behöver man så klart göra någonting med. Men vi ser också en annan baksida där, för en del män framförallt. Man kan fråga en del män: ”Vart tar din röst vägen?”

Och en del män de blir otroligt träffade av den fråga, för då inser de att den inte är där. Den har tagit vägen in i de försiktiga strategierna. De tänker att om de bara kan göra sig relationsoberoende, bara sköter sig själva och tar hand om sig själva, då blir det nog bra i relationen.

CB: Detta måste det vara många som sysslar med, upplever jag. Att om jag bara gör mig relationsoberoende. Man hör ju väldigt mycket om män som är vid sidan av, på något vis. I skuggvärlden. Varför gör man så? Är det för att man är rädd för relationen?

TW: Ja. Dessutom, en del män som verkligen gör så, de öppnar inte kylen för att kolla om det behöver handlas. Man skulle kunna forska på kylskåpsöppnandet. Då blir det liksom ojämlikt, så att säga. Då blir det kvinnorna som ska ha koll på sakerna. ”Du har ju ändå koll. Säg till mig så ska jag göra det jag ska göra.” Vilket leder till den dummare mannen, för det är precis det som händer, att de blir tillsagda, och det gillar de inte.

CB: Och ändå har de försatt sig i den situationen. Konstigt. Du berättar om det så att man verkligen kan förstå detta, och så låter det så himla dumt på något vis, att det blir på det viset. Det är sorgligt och dumt och jag vill lägga en massa värderingar i det och det kanske man inte ska. Utan bara så, ok, bra, vi har benat ut liksom att det kan bli så här, men vad kan man göra?

Negativa spiralen bryts när vi litar på varandra

TW: Den kortaste lösningen, för det är ju den frågan man får ganska ofta, ”Vad ska vi göra åt det?” Lita på varandra. Om man bara litar på att den jag lever med älskar mig. På riktigt. Då kommer väldigt, väldigt mycket att lösa sig.

CB: Vad är det som händer då? Man litar på att den man lever med älskar en. Är det så att man inkluderar den personen mer då, till exempel? Så att mannen kan inte leva i skuggvärlden då. Om jag tar det från mitt håll, som kvinna. Vad händer med mannen då? Om han litar på att jag älskar honom.

TW: Det blir lättare för honom att kliva fram i ljuset. Så att man inte är där längre. För det betyder att när man håller låg profil är det precis som att… En annan baksidan med att hålla låg profil är också att man håller saker och ting för sig själv. Ibland gör man det till en hederssak, att man kan ta hand om sig själv, man är oberoende och behöver ingen, och om det är några känslomässiga problem så löser man det själv. Låt mig gå undan, låt mig vara ifred, så kommer jag tillbaka när jag har löst det. Det är inte så att man vänder sig… För att vända sig då till sin partner det innebär att man gör sig beroende av sin partner. Och beroende för många män är lite jobbigt.

CB: Även för kvinnor tror jag. Jag har också tyckt att det är jättejobbigt.

TW: Vi måste börja prata om att vi behöver ha ett effektivt, sunt beroende till andra. Det är nödvändigt att vara beroende av varandra. Det är någonting dumt, och inte minst i vår kultur med det här att ordet ”beroende” har fått en sådan negativ klang. Det är helt fel alltså. Vi är inte gjorda för det, att vara ensamma och oberoende. Vi har hela tiden ett positivt, effektivt beroende av varandra.

Det är då, om vi tittar på barn exempelvis; trygga barn ger sig ut i världen. Trygg det är man om man känner att man har någon att vända sig till när jag behöver. I en parrelation exempelvis, det är att man kan vända sig till sin partner med det som man har bekymmer med. Framförallt känslomässiga bekymmer. Där man egentligen bara ska dela med sig. Då litar man på att min partner älskar mig fast jag visar mig svag och att jag behöver den. Då är man trygg och avslappnad. Då gör det att man är starkare i andra sammanhang. Det har att göra med upplevelsen av att ha någon.

Social Baseline Theory och våra sociala behov

TW: Här finns det flera intressanta studier. Man har exempelvis tittat på… det är jättestora studier i Norge. Jag ska kort nämna ett par av dem. Den ena är att man har undersökt ett nytt teoretiskt fält som heter ”Social Baseline Theory”, som egentligen utgår från att vi är sociala människor. Då är det så att man tog ett helt gäng med personer från en stor studie, 47,000 eller någonting, och så tittade man på om det fanns ett samband mellan att dricka mycket läsk och juice och uppleva ensamhet? Ja, ett klart och tydligt samband. Jättestarkt samband.

I en annan undersökning hade man ställt folk framför en jättebrant backe. Den enda frågan är hur brant backen är. Så ska de gradera hur brant backen är. Så hänger på en ryggsäck och frågar hur brant backen är. Då upplever man den som brantare. Så ställer man en kompis sidan om och ställer samma fråga, och då är den lägre. Frågan är inte att man ska be kompisen om hjälp, utan det handlar bara om upplevelsen av att ha någon där. Det är det som den här forskaren, James Coan, säger, att hjärnan vilar bäst i relation. Man slappnar av, för då är man inte ensam. Du är inte ensam för du vet att du har någon.

CB: Men du, det här med läsken, jag måste bara få återkomma till det. Varför dricker man mer läsk om man upplever sig ensam? Är det komfort, liksom?

TW: Hjärnan är väldigt sockerberoende, så det har faktiskt med sockret att göra. Om man känner att man är ensam och behöver hålla vakt och ta hand om saker, då är hjärnan aktiv. Då när hjärnan är aktiv behöver den mer socker. Men när man känner att man är i relation och har någon, då vilar hjärnan mer, och då minskar sockerbehovet.

Extra svårt för män att uttrycka känslor

JB: Jag tänkte bara komma tillbaka till det där med tyst man, för där känner jag igen mig, men jag tänker också att ibland… För jag vet att en konfliktyta för oss var ju att du frågade: ”Hur är det?” och då sa jag, ”Det är dåligt/bra.” Jag hade inte alls ett språk för att uttrycka känslor. När jag då sa dåligt, då ville du veta mer, men då sa jag att jag sa ju precis att det var dåligt.

CB: Ja och jag envisades, ”Vadå, mår dåligt? Kan du berätta vad det är?” Men du hade inte orden för att berätta riktigt vad det var.

JB: Jag hade inte alls tillgång till det här spektrat att kunna beskriva. Är det vanligt?

TW: Ja, absolut. Jag tror det är lite också att vi historiskt sett har fostrat pojkar lite annorlunda. Om han trillar och slår sig så är det upp igen, spring efter bollen. Man får mindre känsloord. Det är inte så att känslorna inte finns där, det bara det att man inte har någon vana att sätta ord på dem. Framför allt sårbara känslor, som man då historiskt sätt har tyckt att det där är inte manligt. Att vara ledsen eller att vara beroende av någon. Det börjar ju ändras lite, men titta på alla seriehjältarna som man har gjort film på. Alla är ju ensamma och går runt i trikå. De har inga riktiga nära vänner, och det är lite lustigt hur det har blivit. Till och med Lucky Luke, han har bara sin häst och sin hund. Han har inga vänner.

JB: Gud, vad tragiskt.

CB: Då har vi det till och med arketypiskt, att man ska vara på det viset. För att kunna vara en hjälte måste man vara oberoende.

TW: Det är så dumt så det är inte sant. För då är man egentligen svag. Då får du ensamhet som följeslagare. Och man ska inte ha ensamhet som följeslagare. Det är fel. Utan man ska lida av att känna sig ensam, för det är inte bra. Det finns en väldigt, väldigt bra bok som jag kan tipsa om. Den handlar inte alls om relationer, utan den handlar om depression. Som heter ”Lost Connection”. Man säger att väldigt, väldigt mycket av det som har med depression att göra har att göra med att man inte har nära kontakter med andra människor. Vilket i sig är ganska intressant.

Otillgängliga föräldrar och relationsoberoende barn

TW: Så man ska inte vara i den positionen. Vanligtvis tror jag att en del av förklaringen är nog också att vi kanske har mer eller mindre dåliga erfarenheter av hur det var när man vände sig till sin förälder. Låt säga att man är liten och så finns det en del som säger att 30% av tiden i förhållandet till ett barn så misslyckas föräldrarna att vara närvarande. Men det är helt ok, för det är 70% som du är där, vilket gör att barn får en väldigt bra uppfattning av världen och av sig själva. 70% av tiden fungerar det, så att säga.

Men om vi vänder på de siffrorna, då är det också att om man har försökt att få kontakt, vilket är naturligt, eftersom vi är beroende. Och barn är väldigt beroende för de är hjälplösa och behöver sina föräldrar. Alltså så vänder man sig till sin förälder. Men om man misslyckas där då är det smärtsamt och den smärtan delar smärtcentra i hjärnan med fysisk smärta, så det är riktig smärta, den är jobbig att hantera. Då måste man hantera den och i vissa fall blir det att man gör det genom att hålla det inom sig. Man gör sig relationsoberoende.

Jag tror att ska man komma till rätta med det så måste vi börja vara lite mer öppna mot varandra. I en relation måste vi kunna uttrycka både våra behov och våra rädslor till varandra. Om vi inte kan göra det då är vi inte trygga i relationen. Vi måste hela tiden ha en idé om att en relation behöver bli trygg – för otrygga relationer är relationer med tvivel, och det ska vi inte ha.

CB: Nej, det kan man ju tänka på med sina barn också och inte bara med parrelationer. Att barnet ska kanske inte ha något tvivel. Men det kanske den har när den försöker i 30% av fallen att få kontakt och inte får det. Då uppstår det tvivel.

Mer om anknytningsbehov

JB: Är det det som kallas för John Bowlbys anknytningsteori?

TW: Ja.

JB: Jag kommer ihåg när jag skrev boken ”Gör ditt barn rikt”, så tror jag också att det var någon som pratade om… Jag vet inte om det var samma anknytningsteori, men då var det typ att nästan innan två års ålder så grundlägger vi väldigt mycket av de här anknytningarna.

TW: Det kan man tänka sig stämmer. Anknytningsbehovet försvinner inte, så vanligtvis skulle du fråga folk vad de kan om anknytning så gäller det oftast föräldrar och barn. För det är där teorin liksom kommer ifrån. Men om vi då tänker oss att anknytningsbehoven inte försvinner, då är vi vuxna och det som blir intressant i sammanhanget är ju då att vi har vuxenrelationer och anknytning. Och det gör det hela intressant. För det är precis som att vi glömmer det.

Om anknytningsbehoven inte försvinner, då har vi behov av varandra och att känna oss trygga i nära relationer. Det är det som är så finurligt med en parrelation, för en del av de här strategierna som vi kanske har fått med oss, eftersom vi kanske inte fick det vi skulle ha, ibland har man inte fått det. Det är inte dåliga föräldrar, det är bara olika föräldrar och olika generationer och så vidare. Och då fick vi inte riktigt det vi skulle ha. Och då gör det att vi har mer strategier i vuxen ålder där vi måste hantera saker och ting och hantera andra relationer utifrån det.

För anknytningen handlar också om vad är det för bild jag har av mig själv, och vilken bild har jag av andra? Vilket betyder, vad tror jag om andra? Är folk att lita på i allmänhet, eller är de inte det? Är jag värd att älskas eller inte? Om vi bara tar sådana grova kategorier. Det formar vårt sätt att förhålla oss till i andra vuxna relationer och mest i nära relationer. Parrelationen är ju en så nära relation vi kan ha, för man är till och med närmare sin partner än man är sina kamrater. För man delar inte ett liv med sina kamrater. Man vaknar inte på morgonen eller går till sängs med sina kamrater.

Det gör ju då att den vi lever tillsammans med är den viktigaste personen vi har. Om man börjar tvivla på den viktigaste personen, då blir det jobbigt. Då kickar en del av de strategierna som man har haft, in.

CB: Det blir ett väldigt jobbigt liv om man har de här strategierna som kickar in. Om man är helt omedveten om dem och tycker att det är någon annans fel.

Kärlek som sträcker sig bortom nyttovärden

JB: Om vi ska sammanfatta, vad är några av de här? Om man lyssnar på detta, när känner man igen sig? Vad kan de här mönstren vara?

TW: Någon som är mer frustrerad och någon som är tyst. Man kan säga att då skapas distans, men intentionen är inte att skapa distans. Den är att skapa närhet. Det är det som är lite olyckligt. Det betyder att majoriteten av de jag träffar älskar varandra. Man kommer inte för att separera, man kommer för att man inte är nöjd. Majoriteten älskar varandra. Men det betyder att vi har två stycken som kan säga från hjärtat ”Jag älskar dig.”, och verkligen mena det. Men samtidigt skulle de kunna säga ”Men jag är inte säker på att du älskar mig lika mycket.”

En del, inte minst en del män måste jag säga, säger ”Jag vet att min fru älskar mig jättemycket.” Men om man tar bort nyttovärdet av det då, kan du känna det ändå? Då är de inte lika säkra längre.

JB: Det där är ju jättesvårt för prestationsorienterade människor som mig. Jag har varit där ibland att jag inte har fattat varför Carro älskar mig eller är gift med mig. Så har jag försökt rationalisera det som att jag tjänar åtminstone bra med pengar. Det landar ju inte jättebra hos dig.

CB: Nej, det var en förolämpning mot mig. Som om jag älskade dig för dina pengar.

JB: Ja, nu skulle ni ha sett minen Carro gjorde precis. Och det där är så vårt, precis som du säger, om man har en sådan där att jag förtjänar inte att vara älskad, eller att man inte har någon självkänsla i det där. Då blir det lätt precis som du säger att man ser nyttovärdet, att man bidrar åtminstone till hushållet.

TW: Ja, och glömmer att man är unik. Nyttovärdet, så att säga, vemsomhelst kan ju göra nytta. Då är man verkligen utbytbar. Det är som att man skulle byta ut ett av sina barn mot ett annat barn. För att vi tar ett barn som är ett år och så tar vi vilket barn som helst och tänker barn som barn. De springer omkring och de äter och de har blöjor och allting, så det är samma. Så just det barnet är unikt. Man är ju vald och man är unik. Hur man rör sig, hur man går, vad man än gör så är man väldigt unik. Hur man ser ut och hela ens själv, så att säga.

JB: Det är roligt, för det minns jag också att du sa i en session. Vi prata om det här att hålla handen och då sa du: ”Det är ändå Carros hand du vill hålla där på kvällen. Det är ju inte min hand.”, tror jag att du sa.

CB: Jag fattade inte varför du var gift med mig, så lite nytta som jag gjorde, enligt dina mått mätt.

Skillnaden mellan en bra och en dålig relation

JB: Jag tror att för mig var det väldigt viktigt det du säger, att skilja på det där nyttovärdet. För i brist på det andra språket så blir det så enkelt att prata om nytta, för det är jag så van vid. Vi har ju pratat mycket om det här. Om du skulle sammanfatta, vad utmärker en bra respektive en dålig relation?

TW: En bra relation är en trygg relation. I en trygg relation kan vi uttrycka våra behov eller vår rädsla. I en bra relation så vidmakthåller man banden i en relation, anknytningen. Exempelvis pratar man mycket om anknytningsband och det är det här osynliga bandet som man tänker sig finns mellan föräldrar och barn. Men i en parrelation som är bra, så vidmakthåller man banden. Man helt enkelt färglägger relationen, att man hänger samman så att säga. Det betyder att man faktiskt med lite känsla säger att man älskar varandra och att man säger: ”Du är viktig för mig.” Är det inte en intressant fras i vårt oberoende? Att plötsligt säga till sin partner att du är viktig för mig, då är man viktig, bara för att man är.

Och att man har kul. Allting blir roligare ju tryggare relationen blir. Så en trygg relation är inte en tråkig relation. Man har dessutom bättre sex. För sex präglas också av att om det blir för mycket prestation med sex, säg att man ska prestera, då är det inte avslappnat längre. Då är man för mycket uppe i huvudet och då blir inte sex lek. Det påverkar även in där. Det finns många kopplingar kring det. En otrygg relation då har vi alltid någon av de tre mönstren. Så de ska man se upp med där.

Då är det dags för parterapi

JB: Om man lyssnar på oss nu, när är det dags att träffa en parterapeut?

TW: Så fort man upplever att man inte har kommit till rätta med ensamhetskänslan. När man börjar känna sig ensam… Jag tror en ganska lömsk period är när man får barn. Barn innebär familj och familjebegreppet kan ibland nästan äta upp parrelationen. Och det blir ingenting kvar, utan det blir bara familj. Men att bara vara familj och bara vara föräldrar, det är tråkigt. Vi är också vuxna. Och det är utifrån vuxenrelationen som det har blivit familj. Och blir det då en distans där så riskerar relationen till slut att förlora mening, för då blir meningen med relationen familj och barn.

Barn ser till att vidmakthålla familjebegreppet genom att bara finnas. Men parrelationen då? Om inte den finns där, just det här med små medel, man stryker någon över axeln så här eller man sitter lite nära i soffan.

CB: Att man gör grejer tillsammans som man brukade göra innan man får barn tycker jag är viktigt, för annars kan det bli så att man glömmer bort hur det är när man är ensamma tillsammans. Det är alltid någon som kommer och avbryter.

TW: Det är någon som har sagt att man ska göra små saker ofta, som har med relationen att göra, när man är småbarnsförälder. Det kan vara att man vänder sig mot varandra och säga att när vi får lite mer tid, så ska vi ha kul. Så vi vidmakthåller parrelationen, för då får parrelationen också mening.

JB: Är det därför många säger att skilsmässofrekvensen är ganska hög när barnet är typ ett år? Eller ett år och tre månader, jag tror att jag såg någon siffra.

TW: Jag har hört andra siffror också, men det finns en del som separerar där när de har små barn. Jag tror att det är att man har glömt relationen. Till slut så är det också att säga att en del separerar i onödan, för att smärtan är för svår, när man saknar sin partner och inte får den responsen.

CB: Det kan jag tänka mig. Man kan inte se hur man ska kunna komma varandra nära igen, så då ger man upp.

TW: Till slut, risken är att om man sitter fast i mönstret, det som kan hända… Det händer lite olika saker, beroende på vilket mönster man har. De som krockar i varandra hela tiden, då är det någon av dem som säger nu räcker det. Nu är det slut, nu står jag inte ut med det här längre.

Många relationer spricker helt i onödan

TW: Är det ”tyst man och frustrerad kvinna”, det som kan hända där är att den frustrerade tappar orken. Man orkar inte. Det är många som känner igen sig i att man orkar inte försöka längre för att få det bättre i relationen. Vilket kan göra att relationen för ett tag får ett lugn. En del män då kan faktiskt säga att oh, nu blev det lite lugnt, ända till rädslan kickar in. För då märker man att det var inte kul det här andra, för nu är hon på väg bort. Så kommer rädslan in. Ibland är det för sent, så man ska göra någonting innan.

De tysta säger verkligen så att nu tar jag inte skit längre. Nu har jag tagit skit i flera år – nu räcker det. De blir mer kantiga, på det sättet, för att de inte har förstått. De har inte tagit skit, men det är upplevelsen. De har fått en kvinna som med desperation har kämpat för att komma närmare, men det har de inte förstått.

JB: Det som återkommer till mig, bara nu när vi har pratat, är ett, att du pratar inte om bra och dålig relation, utan du pratar om trygg och otrygg relation. Det andra som jag tänker är att du säger så här att ofta det som den andre tolkar som anfall eller kritik eller frustration är egentligen bara en god intention, som inte riktigt landar. Och det är ganska ledsamt.

TW: Det är det. Många relationer spricker helt i onödan. Till slut orkar man inte ha det så, men när man är i det då älskar man varandra.

CB: Jag tänker att det ibland inte är så stora medel som behövs för att det ska kännas som att det är ändå vi. Att man har ändå den här anknytningen. Att vi har kommit isär lite, men att man kan egentligen med enkla medel få det att bli bättre ju.

TW: Ja, man måste börja förstå det mönstret. Det är väldigt viktigt. Och man behöver också bli bekräftade i sina strategier. Jag vet inte hur många frustrerade – det kan både vara män och kvinnor, men det vanliga är än så länge att det är kvinnor som är i den frustrerade positionen – som blir hur glada som helst när man förstår vad de är ute efter. När man pratar om deras intention. Ingen har sagt emot. Det är alltid att vilja nå fram till sin partner som är viktigt.

Svårt att se sina egna mönster

JB: Som jag sa innan, gjorde det väldigt stor skillnad för mig när jag såg att när Carro är frustrerad så är det egentligen bara att du vill och att det kommer från kärlek. Då behövde inte jag sätta upp stora skölden och gå till motanfall och argumentera att jag har visst gjort de här grejerna. Jag kommer ihåg när du sa till mig: ”Du älskar inte mig.” Och jag sa: ”Det gör jag ju visst!” Och så skulle jag komma med argument, som att jag hade kört henne till Sturup, och gjort en massa grejer. Gjort en massa grejer.

Där tror jag också att vi pratade om att det är för att mitt sätt att visa kärlek är då till exempel tjänster, att göra grejer, och det enda du ville ha var tid tillsammans eller att vi skulle prata om saker.

CB: Innan vi har lärt känna oss själva och innan vi har gått i parterapi, så har det varit tufft. Jag tittar ju inte på mig själv och tänker: ”Vad är det jag vill egentligen här nu? Jag vill ju nå fram till honom…” Utan jag tänker: ”Jan är dum i huvudet.” Det är så det går till i mitt huvud och säkert många fler. Så det gäller ju att man lär känna sig själv och att man kanske själv förstår vilka mönster man har eller får hjälp med det. Och att man tillsammans förstår vad det är som pågår. För själv tycker inte jag att det är så lätt.

TW: Nej, det är inte alltid så lätt. Och en del definierar sig själv också. Vem vill vara tillsammans med en frustrerad och tjatig kvinna? Det är hemskt att känna så. Därför behöver man börja komma bakom det här: ”Är det alltid jag som ska ta hand om allting?” Vilket är fel, man ska inte känna det. Undertexten är att man saknar vi:et. Man kan fråga en del par hur de gör när de ska komma överens om saker. Alltså, hur går det till, rent generellt? Kan ni bolla saker fram och tillbaka?

Lev i synk med tydlig kommunikation

TW: Det intressanta med den frågan är att man säger hur ska NI komma överens och då ska de säga VI. Men en del tittar på varandra och säger: ”Vi? Det vet jag inte. Det bara blir.” Om saker och ting bara blir, då blir det ojämlikt. Då är man inte i balans. Förr eller senare kan det bli ganska bra och fungera, men förr eller senare blir det skevt. Man behöver vara i synk med varandra, så att säga. Ska du ta läggningen eller ska jag ta läggningen och du tar disken, eller ska vi göra tvärtom?

Vi bara inte gör saker, för då kan man göra saker som blir helt feltolkade. Vad händer nu? Gick Carro bara och satte sig och tittade på tv där? Du kanske tänkte ta disken sedan, men du kommunicerade inte. Vi måste vara i synk. Är det läge? Jag ska bara kolla nyheterna, så är jag tillbaka. Jag är inte och surfar på nätet, jag skickar ett mejl till min kollega. Ni vet de här skärmtidskonflikterna är ju kolossala, för det kommuniceras inte.

CB: Jan, det är därför jag frågar dig ibland: ”Vad gör du för någonting?”, när du sitter med mobilen. Och då är det ofta så: ”Jag måste göra det här.” Och då fattar jag att det är nödvändigt att göra detta nu. Annars kanske jag hade trott att du var ute på nätet, medan jag satte in i diskmaskinen. Det har vi lärt oss att man ska fråga.

TW: Ja, ut i luften, för det blir mer väloljat. Man går ju undan en hel del av tolkningen. Man kan både fråga och säga vad man ska göra.

JB: Jag tänker att vi ska alldeles strax prata om läsarfrågor, för som jag sa innan vi började spela in, vi har på 24 timmar fått in över 40 läsarfrågor. Och det var dessutom på en söndag. Så det finns uppenbart stort intresse. Men innan vi går in på det så är det en bok som har gjort stor skillnad för mig, som är kanske ovetenskaplig, så vi får höra din åsikt. Det är Chapmans ”Upptäck kärlekens olika språk”.

Ok, du har inte läst den? Vi läste den för många år sedan och det var just det här med att man har olika sätt man vill bli älskad på. Jag visar kärlek genom tjänster och verbal bekräftelse. Carro hade tid tillsammans, förtroliga samtal och fysisk beröring. Det roliga är att det femte språket ska då vara presenter, som ingen av oss har. Men naturligtvis vår dotter.

CB: Jag tror att man har lite av varje, men vissa preferenser. Som när du kommer hem från en resa och har presenter till alla, men inte till mig, så kan jag känna att det hade varit nice. Så det är inte svart och vitt, det är det inte.

Viktigt att fortsätta lära känna sin partner

TW: En annan sådan här väldigt viktig sak i en relation, det är att veta vem är jag tillsammans med. Och det är väldigt, väldigt intressant. När man träffas, och blir förälskade, brukar man göra två saker mycket. Det ena är mycket sex, men det andra är mycket prat. Pratandet är som ett ömsesidigt intervjuande. Har du syskon, har du gått i skola, har du rest, är det rött eller vitt, eller kött eller fisk? Man vill veta mycket. En del av hemligheten över att det känns så bra när man träffas det är att tänk att någon är så intresserad av mig. Det känns bra. Vanligtvis är det också så att vi kanske i ganska stor utsträckning försöker lägga saker och ting på minnet. Att det är söta saker, inte salta saker. Det är det här godiset du gillar.

Om vi tappar det intresset… för jag tror det tar ett liv att lära känna varandra. Vi ändras dessutom över tid. Vi blir äldre och så vidare. Så behöver vi fortfarande veta vem man är tillsammans med. Ska jag klia henne åt det hållet eller är det det hållet? Hårt eller löst? Lösa kramar eller hårda kramar? Vad är det som går in där? Allting behöver man inte förstå.

Jag har varit gift i 28 år och det är saker som jag fortfarande riktigt inte förstår. Hur kan hon tycka så egentligen? Hur kan hon sätta så stort värde på det här? Det fattar inte jag. Och tvärtom; det är säkert en hel del säker som hon inte fattar att jag kan sätta så stort värde på, så att säga. Men jag behöver veta att hon sätter stort värde på det. Då kan jag respektera det och inte gå emot det. Ska jag göra någonting, handla någonting eller överraska henne, då ska jag veta vad jag ska göra. Det är intressant när vi träffar många par, att de har rätt så dålig koll på varandra.

Spendera tid tillsammans för att vidmakthålla relationen

CB: Hur kommer det sig att man har dålig koll? Är det för att man efter någon tid tar varandra lite för givet och man lägger inte saker på minnet på samma sätt, som när man träffades första gången?

JB: Men kan det också inte vara så här att man defaultar till sitt eget ”kärleksspråk”? För det är mycket på jobbet, det är stressigt med barnen som ska hämtas och sådant, och då tänker inte jag på att Carro gillar tid tillsammans och samtal. Utan då hämtar jag barnen och lagar mat, och då tror jag att du ska känna dig älskad för att jag har gjort dig två tjänster den dagen.

TW: Det tråkiga då är att då får man ingen känsla av att ens parter är intresserad av en. Om båda gör så, då prickar man mer rätt så att säga. Och vi behöver göra saker ganska mycket för varandra där vi vet att min partner blir glad. Följa med till en släkting som man inte tycker är så kul. Man följer med till släktingen och håller god min, för att ens partner vill att man ska följa med och blir glad för det. Då kan man göra det. Så ganska mycket kan man göra för relationens skull.

Och då hör man ibland: ”Ska man verkligen göra sådant som man inte gillar?” Om vi bortser från sex, då ska man inte göra saker som man inte gillar, för det blir helt fel, för man kan inte bara ställa upp på saker. Det gör en del, ställer upp på saker som är helt fel för en själv. Det tycker jag är helt tokigt. En hel del andra saker kan man göra för varandra. Varför det? För att man vill ha en nöjd partner och vanligtvis är det faktiskt så att det är trevligt att göra saker tillsammans.

Så det man gör behöver inte vara den viktiga saken, för då blir det nyttovärdet igen. Att det ska vara nyttigt. Men nyttan kanske ligger i att vi går tillsammans. Vi handlar tillsammans, till exempel. Då gör vi ju saker och ting tillsammans och har det här småpratet medan vi går där och letar bland hyllorna. Återigen, sådant som vidmakthåller relationen, är viktigt.

CB: Är det också ett sätt att lära känna varandra om och om igen då?

TW: Ja, vi behöver hela tiden uppdatera oss om varandra. Och vi behöver också veta mer och mer om det som är känsligt för varandra. Där får vi vara lite mer observanta. Exempelvis om man växte upp i en familj där ironi används hela tiden och alla tycker att det är jättekul. Så träffar man någon som tycker att ironi är det värsta. Då behöver man veta det. Jag kan inte köra ironi på det sättet som jag gör i min grundfamilj, utan här är det någon som är lite känslig för det. Då behöver jag tona ner det, av respekt för min partner.

JB: Vi kan ju gilla ironi, men vår dotter ogillar ironi.

CB: Ja, barn gör inte det. Men jag tänker också på det att jag och Jan har inte samma typ av humor. Det är också spännande hur vi kan ha varit tillsammans så länge utan att egentligen dela samma humor. Men det är ändå vissa saker vi tycker är kul tillsammans.

Läsarfråga från Oskar: ”Hur är framgångsrika parterapeuters förhållande? Är det fler eller färre, jämfört med genomsnittet, som skiljer sig?” Finns det någon statistik över parterapeuters förhållanden?

TW: Jag tror att parterapeuters förhållanden är som alla andras. Det kan skita sig där också.

Den vanligaste anledningen till att par skiljer sig

Läsarfråga från Daniella: ”Vad är den vanligaste anledningen till att par skiljer sig?”

TW: Distans i relationen. Blir det för mycket distans i relationen, då kickar eländet in. Man kan tänka sig att det är pengar, städning, ämnen, så att säga. Men om man inte kan prata om pengar till exempel, då kan man vanligtvis inte prata om någonting annat heller. Ofta är det så att en diskussion sätter fingret på hur det ser ut i relationen. Det är som en del säger: ”Vi bråkar om allting.” Men då bråkar man om relationen. Då har man inte ett sätt att prata med varandra, där man lyssnar och verkligen pratar med varandra.

Kan man inte prata om saker och ting, vad det än gäller, så blir det laddat och det blir slutet och kantigt och de här mönstren kan kicka in. Det blir en nedåtgående spiral. Distansen ökar och då ökar tvivlet, för man tittar på varandra och så tänker man att min partner vill inte prata om det här. Det blir kantigt, avhuggit och avmätt. Till slut står man inte ut, och då riskerar relationen att ta slut. Det är mer om hur man pratar om saker och ting som är viktigt – inte vad man pratar om. Ämnet i sig har egentligen underordnad betydelse. Man måste kunna prata om saker i relationen, annars är man inte nära. Vi kan ta pengar, hur man fördelar saker och ting hemma, och hur man gör med allt möjligt egentligen.

JB: Gud vad jag älskar det du säger, för det är verkligen så här under ytan. Man tror att det handlar om så här nu måste vi prata om hur vi ska prata om pengar, och egentligen handlar det om någonting annat. Som den här distansen, eller förhållandet. Eller till syvende och sist är det väl till och med att det handlar om tryggheten i förhållandet.

TW: Ja, så är det. Är det tryggt så kan vi prata om allt, även det som är svårt och laddat.

Så här kan man söka hjälp

JB: Om man lyssnar på det här nu och så bara inser man att shit, vår relation är otrygg. Vad gör man då liksom?

TW: Då letar man upp en legitimerad psykoterapeut som är utbildad och har erfarenhet att jobba med par. Inget annat än legitimerat. Vi har för många konstiga saker där ute.

JB: Det minns jag också, när vi letade upp dig så märkte vi att det var så här att jag gör KBT, familje… Och det var så skönt med dig att du gör bara parterapi, ingenting annat, och är legitimerad. Så det är ett skitbra råd. Vi rekommenderar ju, det har gjort jättestor skillnad i vårt förhållande att gå hos dig. Men om man lyssnar på podden och tänker att vi har nog ett otryggt förhållande. Finns det någonting man kan göra själv? Eller är det väldigt svårt att göra själv?

TW: Det finns ett engelskt självhjälp-program som man kan köra över nätet. Man hittar det på våran hemsida. Det heter ”Hold Me Tight”. Det finns en bok också som heter ”Håll Om Mig”, som man kan läsa också. Den är inte så dum. Problemet jag ser ibland när man läser böcker… Det här programmet är nog det bättre valet, men tyvärr är det än så länge bara på engelska. Så vi ska se om vi kan sätta svensk text på det. Men annars, problemet är ibland med böcker att det kanske bara är en som läser den. Annars är det en av de lite vettigare böckerna i självhjälps-hyllan för relationer.

När man letar en parterapeut ska man också kolla vilken par-erfarenhet de har, egentligen. Det är ganska många, även legitimerade, som säger att man jobbar med par. Men man har kanske inte jobbat så mycket med par och man har kanske ingen utbildning när det gäller par heller. Vi har en speciell känslo-orienterad metod som vi är främst i Sverige på, som vi jobbar med, så vi är mer fokuserade på en av de mer utvärderade metoderna – Emotionally Focused Therapy.

Men annars, om man ska ändå få någorlunda hyfsad hjälp ändå, och även där tycker jag att man ska söka legitimerade terapeuter, så sök på familjerådgivning. Det är inte dåligt. Vi har ändå lagstadgad familjerådgivning. Det kan man få via kommunen. Det är lagstadgat faktiskt, så alla kommuner ska ha det. Men alla är inte legitimerade där, som jobbar där.

JB: Jag är glad, för du ställer upp här med din tid och kunskap, så jag har ingenting emot om man gör reklam. Nu sitter ju du i Lund, på Parterapiinstitutet.se. Kan man göra sådant här på distans. Om man lyssnar på detta i Umeå?

TW: Ja, vi har kört Skype och Zoom. Det var inte så dumt. Det är inte lika bra, det tycker jag inte, men det fungerar. Jag har haft samtal med något par i Portugal faktiskt.

Parterapi innebär inte att man lägger skuld på en person

Läsarfråga från Pernilla: ”Varför finns det en tröskel för par att gå i terapi? Men erfarenhet har varit att det är grabbarna som inte har velat gå. Vad har det med att göra?”

TW: ”En bra karl reder sig själv.” De vill inte be om hjälp om vägen, som man skojar om. Det är en del, så att säga. Dels är det så att först ska man erkänna att man behöver hjälp och det vill inte en del män erkänna att man behöver hjälp. Men det vanliga, måste jag säga, är att även om män är motiga till att gå, kommer de en gång så är de på banan. Det är bara något enstaka tillfälle kanske då det har kommit någon som inte ville gå vidare, men när de väl är på plats är det annorlunda. Jag tror att en del slappnar av när de känner att vi sitter inte och pekar på mannen och säger att det är hans fel.

Man kan säga att relationen är klienten. Vi tittar på en relation och framför allt har en förståelse för hur det hänger ihop. Vanligtvis är det också, i alla fall med det sättet vi jobbar, att man måste förstå hur det hänger ihop. Annars är det svårt att få en ordentlig förändring. Om det verkligen är tight, så att säga. Om man bara ger råd… Råd är ju det enklaste som finns. Platt mage på tre veckor. Vi jobbar inte via råd som fokus när folk kommer och får en behandling, utan vi jobbar mycket mer för att förstå hur man hänger ihop. Det är hemligheten. Börjar man göra det så kommer man närmare. Det är det vi vill åt.

Om entreprenörskap sätter press på relationen

JB: En ganska återkommande också, det var flera stycken som frågade, det var Björn, Christoffer, med flera… I vissa relationer är det en partner som är entreprenör eller man jobbar hårt med en karriär. Och då skriver de så här, hur entreprenörskap och partner som jobbar hårt kan sätta press på relationen, och hur man kan prata eller lösa det? Så har det till exempel varit för oss också, när vi sa att ok du tar en större roll hemma just nu, och du kör på med pengar och karriär.

TW: En del som gör för mycket karriär förstår inte betydelsen av sig själv. Om man aldrig är hemma… En del som gör mycket i karriären, så är det precis som att de är nästan aldrig hemma. Då är det inte alltid man förstår betydelsen av sig själv. Så när man kommer hem är det inte säkert att man ser att partnern eller barnen blir glada. För man kommer bara hem för att man har gjort nytta. Man förstår inte riktigt värdet, så att säga. Det är lite sorgligt. Den delen kan finnas med och spöka emellanåt.

Annars är det så att när man har det ojämlikt på det sättet, är det fortfarande så att man behöver komma överens om hur man ska ha det tillsammans. Är det då en som gör karriär så får man prata om den ekonomiska delen där, och se till att partnern som går hemma, har alla förmåner som den andra. Vilket innebär pensionspengar, andra fördelar, så det är lika. Skulle man separera, så ska man ha det lika bra även om man har gjort en sådan överenskommelse. Det är mer jämt. Annars kan det bli så att man har levt så jämt i alla år och så rymmer mannen med sekreteraren, och så har inte kvinnan något. Det förekommer fortfarande.

CB: Då tycker jag att man måste se att hemarbete är också ett jobb. Alltså, jag behöver också få massage ibland för att jag har ont i ryggen av detta jobbet, liksom.

JB: För oss har det varit mycket samtal där vi har sagt att en timme hemma värderas lika mycket som en timme på jobbet.

CB: Och vi har kontinuerligt kommit överens hela tiden om hur det ska vara. Och jag behöver uppskatta dig för att du gör det jobbet som du gör, och jag behöver få uppskattning för att jag pott-tränar Elsa. Så är det ju. Hela tiden behöver vi komma överens och uppskatta varandra, för det går inte att komma överens en gång och sedan är det klart. Det är inte så klart som man tror.

Ett team med två likvärdiga parter

TW: Och det är ju så att ni delar ett liv. Det livet ser ut så. I ett liv behöver det få plats små barn. Båda kan inte göra karriär när det finns små barn. Men om vi har en känsla av att vi delar det och att det är både känslomässigt på olika sätt och att vi pratar med varandra. Båda ska kunna komma hem och säga: ”Fy, det har varit tungt.” Det har varit tungt på olika sätt. Men att dela med sig av det som är tungt är inte samma sak som att man ska lösa saker. Man delar med sig så att man får känslan av att man delar bördan.

JB: Precis, det var en stor insikt för mig också. Att bara för att Carro säger någonting så behöver inte jag lösa det.

TW: Man ska lyssna efter – Inget frågetecken, ingen lösning.

CB: Har vi svarat på den här frågan hur entreprenörskap och partner som jobbar hårt kan sätta press på relationen?

JB: Jag tror egentligen att det också hänger ihop med ett annan vanligt tema, att jag vill detta och min partner vill något annat. Jag vill investera och spara, men min partner vill inte det. Det är väl egentligen den konflikten som många läsarfrågor handlar om. Men jag tolkar det du säger som att det inte handlar om sakfrågan, utan man måste titta under ytan.

TW: Och även om man vill ha olika syn på saker, att en vill spara och den andra vill slösa, ungefär, så behöver vi också i de samtalen undersöka vår och ens position. Vilken betydelse har den andras position? Säg det är någon som vill spara – vilken betydelse har sparandet? Det finns ett enkelt svar, att man vill säkra upp för framtiden. Men om vi är ännu mer nyfikna så kan man ibland se att den som vill spara kanske har haft det lite knaggligt när de växte upp till exempel, eller att man känner sig inte trygg, och så vidare.

Den andra kanske har mer en känsla av att den vill handla lite och njuta av livet. Så säger de varför måste vi hålla i saker, det är klart man måste kunna göra det, det kommer ändå lösa sig. Då behöver vi förstå det; vad är det för betydelse man sätter i att man vill göra alla de sakerna? Så att vi får en djupare förståelse för varandra. Sedan också då börja fundera på hur kan vi till en del möta varandras behov. Om vi har ett samtal och försöker hitta en balans. Vi kan spara, för det verkar ändå lite vettigt att spara, men vi kanske ändå ska ha lite handlingsutrymme, så att man kan shoppa lite eller roa sig. Vilket den som sparar kanske ibland glömmer. Det ska inte bara vara plikt, det ska vara roligt också, faktiskt.

Vi är alla olika och kan komplettera varandra

TW: Om vi hittar en balans, tror jag att det är lättare att hitta den här zonen, som vi behöver hålla oss i. För vi kan inte bli den andra. Kan inte bara leva efter den andra personen. Utan vi ska röra oss i zon där vi kan vara bekväma. Det gäller även barnuppfostran – vi kan ha olika syn på barnuppfostran, men vi behöver hålla oss i en zon där ”jag gillar inte riktigt det, men det är ok”.

JB: Det där är sjukt fascinerande, för jag minns att detta var för många år sedan en insikt, att olika är bra. Att man kompletterar varandra. Vi har haft mycket diskussion kring det här med prestation. Jag är fokuserad på att prestera i 110 och då sa du vid något tillfälle: ”Varför har du inte gift dig med någon överprestationsmänniska, som är som du?” Och då insåg jag att det hade aldrig funkat. Jag vill inte vara gift med någon som mig själv. Vi hade haft fantastisk karriär, men vi hade inte haft någon relation, för man hade aldrig träffats.

CB: Är det verkligen så, Jan? Är det så att vi alltid blir tillsammans med någon som är lite olik oss själva? Eller har du mött på par som är lika prestationsinriktade båda två?

JB: Carl Jung lär ju ha sagt det att vi tenderar att gifta oss med den som har löst våra omedvetna problem. Håller du med om detta?

TW: Nej, jag gör nog inte det. Jag är lite mer pragmatisk på det sättet. Vi behöver förstå varandras behov, helt enkelt. Ibland har vi olika behov i olika delar av livet, så att säga. Det kan växla litegrann. Vi sätter olika värden på olika saker. Man kan ta en sådan enkel sak som att lyssna på musik. En del klarar att lyssna på en transistorradio. Det kommer ju musik, så jag hör musik. Men den musiken är inte viktig för en, för om jag hör den eller inte spelar inte så stor roll. Medan andra sätter på en skiva och sätter sig och lyssnar aktivt på den, för att de är så uppfyllda av musik.

Andra är uppfyllda av konst, så att säga. Så att titta på ett vackert föremål för dem är väldigt viktigt och har jättestor betydelse. De köper inte bara en lampa, exempelvis, för lampan ska vara mer än en lampa. Det ska helst dra åt ett konstverk. Man handlar inte bara den billigaste på Ikea för att den ska ge ljus. Vi har olika behov.

CB: Jag har suttit här och funderat på att det finns ju förhållanden där den ena parten är mer dominant än den andre. Att den ena har lättare för att ”nu kör vi på mitt sätt”, medan den andra tar längre tid på sig att komma fram till vad är mitt sätt då. Det kan jag också uppleva att vi har lite i vårt förhållande, att det tar tid för mig. Då behövs det rätt mycket diskussion och så, och det har inte vi alltid. Och detta har tagit tid för oss att lära oss.

Vi hade ju kunnat skilja oss på grund av detta, det hade vi. Om vi inte hade lärt känna oss själva och gått i parterapi och så. På det viset vill jag verkligen lobba för att det är något bra. Det är väldigt bra att göra det, också för ens egen skull. Man blir mer i synk och kan respektera den andra. Innan förstod jag inte riktigt ditt sätt – jag kände bara att du körde över mig.

Läsarfråga från Oskar: ”När är det bättre att separera?”

TW: Jag tror det är bättre om det är fysiskt våld eller allvarligt psykiskt våld, då ska man verkligen separera. Det är livsfarligt. Det är svårt och ibland kan man behöva, speciellt den som är utsatt, om det är mer… Brukar tala om terrorvåld, när någon terroriserar den andra fysisk eller psykiskt. Det är livsfarligt. Jag tror att om man är utsatt för det då ska man kvickt ut ur den relationen, för det kan vara svårt liksom att komma till rätta med det själv. De söker inte alltid hjälp. Jag tror att den som är utsatt också ska se till att planera för utträdet, så att man tänker på trygghet även där. Så att man har folk omkring sig, har en plan, så at man kommer därifrån. För man ska inte vara där.

En del annat som också är förbjudet, för det är förbjudet med våld så att säga, det kan också emellanåt rymmas, det har man haft en del diskussioner kring och det är säkert en del som inte håller med, säger att allt våld är våld. Men det finns ändå…. för om jag knuffar till dig då är det våld och det kan ju vara nedlåtande och allting, både psykiskt och fysiskt. Men det kan rymmas inom parterapi som jag ser det. Det finns en del studier som pekar på det. Jag vet i Kanada så börjar man också mer dra åt att man ska jobba med parrelationer när det är den typen mer situationsorienterat våld. Men terrorvåld – separera direkt.

JB: Är det någon skillnad på när par träffades och hur lyckliga de är? Om de träffas senare eller tidigare i livet.

TW: Det tror jag inte någon större roll. Inte vad jag vet, faktiskt. Jag tror att de som träffas riktigt tidigt, typ att man träffas i årskurs nio, och så håller man samman hela livet… Då har man fler utmaningar, för att du utvecklas ju fortfarande som person i den åldern. Till och med hjärnan är inte riktigt färdigutvecklad förrän man är över 20. Och de ska då passera en massa saker, så de har lite fler utmaningar. Men jag menar, de relationerna finns ju.

CB: Tänker du att det finns relationer som är bra genom hela livet? Som aldrig behöver få terapi.

TW: Det tror jag. Långa relationer är att föredra, även om vi lever i det här postmoderna samhället som nästan är relationslöst på något sätt, där man byter och ha sig. De flesta tror jag gillar lite längre relationer, för det finns så många fördelar med det. Fler fördelar än nackdelar.

Tips för de som arbetar hemifrån

JB: Vi fick in en fråga från Niklas, som frågar om man har en idé på en investering som man behöver belåna boendet för att genomföra, medan partnern är skeptisk, hur kan man göra för att få med sin partner? Eller hur gör man i en parrelation när bostaden är en arbetsplats? Och det känns som att, nu lägger jag kanske orden i din mun, men det handlar ju mycket om att prata, vara nyfiken…

TW: Om man har bostaden som sin arbetsplats, då behöver man prata mer. Hur vet man om partnern är på jobbet eller hemma? Om man tror att den är på jobbet då har man ju ingen kontakt någon gång. Man behöver veta det, för en del som jobbar hemma de har flytande gränser mellan jobb och fritid, så att säga. Vilket kan ställa till det för partnern, för då vet inte den om han jobbar eller surfar på nätet. Kan man störa eller inte. Så att man är lite tydlig och säger: ”Nu är jag inte på jobbet – nu är jag närvarande.” När man är närvarande på jobbet är man närvarande på jobbet, sedan är man närvarande hemma. Det är någonting som har att göra med just begreppet ”närvaro” som är väldigt, väldigt viktigt.

JB: Jag blir så glad att du säger att det handlar om kommunikation, kommunikation, kommunikation. Ibland så kan man behöva hjälp med kommunikation, eller att tolka det, för det som kan vara tydligt för mig eller min intention, kanske inte landar på det sättet hos mottagaren.

TW: Så är det ju. Så vi behöver framförallt kommunicera så vi får en samhörighetskänsla, för den är så himla viktig.

JB: Nu när vi startade om kamerorna, så tipsade du om något på YouTube?

TW: Why We Hold Hands, med Jim Coan. Väldigt intressant. Han kör in folk i en magnetröntgen, och sedan emellanåt sätter han ström på fötterna. Det är obehagligt att köra i huvudet i en magnetröntgen och sedan är det ett litet kryss där. När det lyser kan det hända att du får en stöt på fötterna som gör ont.

Två gratis test på Parterapiinstitutet.se

JB: Vi lägger länk till det. Jag tänker att vi ska börja runda av. Du har ju också två tester på din hemsida, på Parterapiinstitutet.se. Kan du inte berätta om de här två testen?

TW: Det ena handlar om hur väl man känner sin partner och det andra är också hur initiativen ser ut till kontakt, så att säga. Initiativ till kontakt det är egentligen så fort någon öppnar munnen och säger någonting till den andra. Så är det initiativ till kontakt. Man behöver ju få någon respons, så att säga, och det är väldigt viktigt att vi får respons och att samtalet böljar så lite fram och tillbaka.

Om man tänker efter så tror jag alla har haft den upplevelsen någon gång, att när man pratar med någon så bara rullar det på och tiden springer iväg och man pratar om allt möjligt. Då har man tagit initiativ till ett samtal och han har responderat och så är det nytt ämne, och så vidare. Och faktum är att en del av de samtalen, om man spelar in dem, så ser de ganska lustiga ut faktiskt. Så nästa gång man pratar med sin bästa kompis i telefon kan man fundera på hur det låter. För det är en massa upprepningar. ”Hej, hur är det läget?”, ”Jo, jag har varit på Kreta!”, ”Har du varit på Kreta?”, ”Ja, jag har varit på Kreta!”

CB: Ja, det är sant, jag kan höra folk på cykelbanan ibland, som pratar exakt så. Man tänker att de är nog rätt bra kompisar, låter det som.

TW: Ja, det är så samtalen rullar. Även en del som i förhållande till barn, inte minst lite större barn, glömmer att odla barnens dialog; de pratar nästan aldrig. De pratar mycket, ett två och ett halvt årigt barnbarn, hon pratar mycket. Om allt. Där flödar det. Jag brukar ha det som exempel, att låt säga att något av barnet kommer hem och så säger hon så här: ”Det var äcklig fisk idag i skolan.” Det är initiativet. Men då är det upp till mig som förälder att vara lite vaken och odla den fisk-konversationen. Men jag är upptagen… ”Men du, imorgon är det idrott i skolan. Ska du ta och packa dina grejer när vi har ätit?”

Då dödar jag fisk-konversationen och för in idrottspåse-konversationen, för att jag är upptagen av det. Det blir noll respons och då tänker barnet att här tar jag initiativ för att prata om den äckliga fisken, men min förälder bara dödar det samtalet och börjar prata om idrottpåsen. Det är inte lönt, om det upprepas. Så, då pratar iv om den äckliga fisken i skolan. ”Va, var det äcklig fisk idag i skolan?”, ”Ja, det var äcklig fisk.”, ”Så hur gjorde du då?”, ”Jag tog lite knäckebröd istället.”, ”Det är bra då, så du fick i dig lite. Men du, det är idrott imorgon.”

Vi behöver odla varandras initiativ till att prata om det man vill prata om. Är det om jobbet, då pratar vi om jobbet lite. Är det om någonting annat, då pratar vi om det en liten stund. Sedan kan man växla över till någonting annat.

JB: Coolt, och det kan man se via de här testen också, eller?

TW: Ja, det handlar om initiativ och hur vi känner varandra.

Livsstress och dålig parrelation leder till infektionssjukdomar

TW: Jag måste nämna en grej som jag själv är väldigt fascinerad av som förhoppningsvis kommer förändra hela MVC och mödravården i framtiden. Om vi tar små barn, noll till ett år, och bara betraktar dem utifrån infektionssjukdomar, alltså förkylningar, lunginflammation och allt möjligt de kan drabbas av. Infektionssjukdomar, den vanligaste anledningen till att små barn blir inlagda på lasarettet, det är kopplat till det.

Då har man då försökt ta reda på vad är de främsta orsakerna till att små barn, noll till ett år, faktiskt får fler infektionssjukdomar än vad de ska. De får ju sakerna. Det är inte det att de går fria från det. Men de ska inte ha för mycket. Så man har tittat på – om de får för mycket – vad är de främsta orsakerna? Då har vi då topp två. Man kan spontant tänka sig att föräldrarna röker och de bor i en stad, och så vidare. Men topp två är livsstress, exempelvis separation, förlora jobbet, förlora nära anhörig, som stressar i livet och läcker över till barnen. Det slår på deras immunförsvar. Och dålig parrelation. Topp två.

Då undrar man, vad är det för studie då? 74,000 barn, så det är ändå en tillräckligt stor. Det betyder att vi behöver ha mycket, mycket mer fokus på kvaliteten i parrelationen än vad vi har. För det påverkar barn på det sättet, men det påverkar också den egna kroppens hälsa, för att du får sämre immunförsvar om du har en dålig parrelation. Man kan mäta upp det.

CB: Det kommer in fler infektioner i hela familjen då, skulle man kunna mäta upp kanske.

TW: Ja, och öka risken också för en mängd olika sjukdomar. Till och med en del autoimmuna sjukdomar faktiskt.

JB: Detta går helt i linje med när jag skrev den boken. Då intervjuade vi en barnpsykolog och han sa precis samma sak som du, att många föräldrar säger att de ser till att barnen har det bra istället för att vi har det bra. Han sa att det är mycket viktigare att ni jobbar på er parrelation och att ni mår bra, för barnen kommer må bra av en effekt av det. Men om du försöker göra att barnen mår bra, men parrelationen är dålig, så spelar det ingen roll.

TW: Så är det, det läcker över. Det finns rätt mycket studier om de här ”spill over”-effekterna. Så det läcker över liksom och det som händer är att det finns en sådan här biologisk stressaxel som påverkar immunförsvaret. Så när man känner sig stressad över saker så påverkar det immunförsvaret.

JB: Idén hur vi kom på att bjuda in dig, det var också att vi pratade om att ur ett privatekonomiskt perspektiv så är det få saker som är så dåligt för en privatekonomi som en skilsmässa. Eller dåliga relationer över lag. Det handlar inte bara om pengar, utan det handlar om rikedom i livet. Mitt liv är ju rikare med dig. Men du Tommy, ett fantastiskt stort tack för att du ville komma hit. Man kan nå dig på Parterapiinstitutet.se och din e-postadress är tommy@parterapiinstitutet.se. Jag hoppas att du vill komma tillbaka i framtiden, för detta var superintressant. Tack så hemskt mycket.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Om du uppskattade den här artikeln, då kommer du nog även tycka om följande:

Avsnittet En parterapeuts bästa tips, tankar och svar på läsarfrågor dök först upp på RikaTillsammans.

16 privatekonomiska prepping tips – Del 1 av 2.

$
0
0

I dagens artikel diskuterar vi de första 8 av 16 tips kring att göra sin privatekonomi mer robust och stabil. Fokuset ligger på hushålls- och vardagsekonomi framför placerings och sparande då vi pratar om det i så många andra artiklar. Egentligen är det inget märkvärdigt utan vanligt sunt förnuft.

Äras ska den som äras bör och det här avsnittet är inspirerat av bloggrannen Lars ”Cornucopia” Wilderäng och hans artikel från mars i år. Vi utvecklar hans lista vidare, ger våra perspektiv och lägger till några egna tips – framförallt i nästa veckas fortsättningsartikel. Jag kan även passa på och rekommendera Lars blogg och böcker, faktiskt en av tre bloggar jag följer på daglig basis.

Nedan följer första åtta tipsen som vi går genom i dagens artikel:

  1. Ha konto och pengar på flera banker
  2. Betala dina räkningar direkt (inte lägg in, betala)
  3. Ha kontanter i reserv
  4. Ha utländsk valuta antingen fysiskt eller digitalt
  5. Gör dig oumbärlig på jobbet
  6. Minimera de passiva utgifterna
  7. Ha en buffert i form av bufferthinken
  8. Diversifiera arbetsgivare/bransch i hushållet

I nästa veckas avsnitt kommer vi bland annat ta upp viktiga papper och dokumentation, att vara schysst mot sina efterlevande, jobba på relationen, öka sitt humankapital och ytterligare några ämnen. Egentligen inget märkvärdigt då mycket är sunt förnuft.

Precis som vanligt handlar det inte om att känna ett behov av att göra eller agera på allt. Jag själv brukar nämligen ibland bli allergisk på tips-listor. De innebär ofta att man ska vara någon über-mensch som går upp 04:30 efter 8 timmars sömn, yogar, mediterar, äter vegetariskt, tränar, har kvalitetstid med allt och alla och ingen lever så. På samma sätt behöver man inte göra allt, utan min rekommendation brukar vara att bara välja en enda punkt. Då kan man sedan med gott samvete känna att man har tagit ett litet otillräckligt steg. Poängen är nämligen att många små otillräckliga steg blir i längden väldigt tillräckliga. 👍

Förhandstips och testskott kring bankkortet/appen Revolut

I övrigt kommer i artikeln även ett förhandstips. Jag har ett tag planerat att göra en ”Bästa kreditkorten 2019”-artikel men jag har upplevt det knökigt då jag tycker att de flesta kreditkort har blivit sämre. Preem har blivit sämre, Nowo som har varit en favorit har blivit sämre och så vidare. Jag har under året testat Revolut, både privat och via företaget, och jag måste säga att jag är väldigt nöjd och inte minst positivt överraskad – även om den inte ger någon bonus och inte ens har någon kredit. Någon beskrev det för mig som att om de vanliga kreditkorten är som en dum-tjock-tv så är Revolut som en Apple-TV.

Med tanke på dagens avsnitt om att ha konto på olika banker, pengar i olika valutor och inte minst smidigheten är det min topp-kandidat. Rekommendationen är således både ett testskott kring vad ni läsare tycker och ett förhandstips. Du får gärna testa Revolut via min sponsrade länk nedan. Det är kostnadsfritt och du får hem kortet gratis om du sätter in 100 kr (annars kostar det typ 60 kr). Som sagt, det kommer mer info i ett senare avsnitt:

Patreon och test av digitala FikaTillsammans i höst

Dagens andra kombinerade test och tips handlar om FikaTillsammans. I höstas/våras körde vi ett par FikaTillsammans-tillfällen i Malmö, Stockholm och Göteborg med väldigt lyckat resultat. Framförallt var det många som uppskattade att få träffa och ställa frågor till många av poddgästerna live. Jag och Caroline tänkte därför testa en digital variant av det här under hösten med olika teman och gäster.

På kvällen den 7 augusti kör vi en digital FikaTillsammans i form av en frågestund. Den 5 september har vi bokat in Eric Strand, som var med häromveckan i avsnitt #109 och #110, för att ge sin marknadssyn och svara på frågor live. Om det faller ut väl så kommer jag boka in fler gäster under hösten. Det är också ett sätt ge ett mervärde till dig och andra som stödjer oss via Patreon.

För dig som inte vet vad Patreon är, så är det ett en tjänst där du kan stödja oss genom att varje månad typ ”prenumerera”. Du väljer själv vad du tycker det är värt och förbinder dig självklart inte till något. De flesta som sponsrar gör det med ca 7 USD per månad. Ungefär en fika i månaden brukar jag säga. I utbyte försöker vi skapa aktiviteter som ovan, lägga ut tips som vi inte lägger ut här på bloggen och så vidare.

Ett stort tack för den här veckan och vi hoppas att du gillar dagens artikel!

Många hälsningar,
Jan

Lyssna eller titta på dagens avsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till dagens avsnitt:

  • 00:00:19 – 16 privatekonomiska prepping-tips
  • 00:03:10 – Dagens fokus på privatekonomi och hushållsekonomi
  • 00:05:26 – Ansvarsbegränsning och villkor
  • 00:07:08 – En definition av SHTF-scenarion
  • 00:10:22 – Förberedelser inför arbetslöshet, marknadspaus & engångsutgifter
  • 00:13:15 – Förklaring av ekonomi-uttrycket ”blod flyter på gatorna”
  • 00:14:45 – Tips 1. Konton och pengar på flera banker
  • 00:19:02 – Revolut – Kanske årets bästa bankkort
  • 00:22:25 – Tips 2. Betala dina räkningar direkt
  • 00:27:02 – Tips 3. Kontanter i reserv
  • 00:31:10 – Tips 4. Utländsk valuta
  • 00:35:46 – Tips 5. Gör dig oumbärlig på jobbet
  • 00:38:16 – Kan vara en dålig strategi
  • 00:41:04 – Tips 6. Minimera de passiva utgifterna
  • 00:44:07 – Tips 7. Bufferthinken (Fyra-hinkarna)
  • 00:46:45 – Bufferten varierar från hushåll till hushåll
  • 00:48:19 – Tips 8. Diversifiera arbetsgivare
  • 00:50:55 – Viktigt att vara medveten om de risker man tar

Tidsangivelserna matchar bättre med videon än med poddavsnittet på grund av efterbearbetningen. Dock är differensen max ca 1 minut.

Transkribering av dagens avsnitt

För dig som hellre läser text än lyssnar på ett poddavsnitt eller tittar på youtube-videon följer nedan en komplett transkribering.

— START TRANSKRIBERING —

Idag är det dags för avsnitt 112 och idag är det nästan lite som julafton för mig; jag får kombinera privatekonomi och prepping. Tanken är väl nu här att vi i två avsnitt ska prata om 16 privatekonomiska eller hushållsekonomiska prepping-tips. Hur skulle du definiera prepping?

CB: Prepping kommer från engelskans ”prepare”, att vara förberedd. Och det finns en hel prepping-rörelse, som inte har så mycket med ekonomi att göra. Det handlar mer om att man ska se till att man har ordentligt med mat hemma om det skulle bli strömavbrott i en vecka, eller om något annat överraskande skulle hända i infrastrukturen i Sverige.

JB: För mig handlar det egentligen om att man har en ekonomi som är förberedd eller robust. Jag gillar att använda orden robust, uthållig och hållbar. Men först och främst ska man alltid ära den som äras bör. Inspirationen till det här avsnittet kom faktiskt från en blogg-granne, som heter Cornucopia, Lars Wilderäng. Jag har träffat honom någon gång och jag blir alltid så starstruck. Jag kände mig som när man hade träffat en tjej på krogen när man var 15 och inte visste vad man skulle säga.

Vi började väl blogga ganska samtidigt, för mer än tio år sedan. Han skriver om ekonomi, samhälle, politik och försvarspolitik. Det är faktiskt den enda bloggen jag läser varje dag. Han har också skrivit böcker och jag ser upp till honom. 21:a mars 2019 så skrev han en artikel som hette 10 Privatekonomiska Tips, eller prepping-tips. Det blev jag inspirerad av och detta är helt enkelt en utveckling av den artikeln. Jag delar inte riktigt hans åsikt i alla delar, men det mesta var väldigt bra. Så jag har helt enkelt lagt till, utökat, tagit bort… Så det blev en lista med 16 tips. Du bara skrattar åt mig?

Dagens fokus på privatekonomi och hushållsekonomi

CB: Nej, det är roligt. Har du mejlat honom nu och sagt att du har tagit hans lista och tagit bort lite grejer? Men ändå är du starstruck. Du gillar ju att bli inspirerad och få utveckla det, eller hur?

JB: Ja, precis. Det är väl den sanna civilingenjören i mig. Svårt att komma på något eget, men man kan ta andras grejer och göra dem mycket bättre. Det finns alltid ett bättre sätt att göra det på. I avsnittet kommer det vara fokus på hushållet, alltså privatekonomi och hushållsekonomi. Inte på kapitalinvesteringar. Detta handlar inte om hur man preppar inför en finanskris, liksom hur mycket räntefonder ska du ha eller aktiefonder, för det pratar vi så mycket om i andra avsnitt. Här tänkte jag faktiskt bara fokusera på livet, snarare än placeringarna på Avanza, Lysa eller Nordnet.

Jag tänker att de här 16 tipsen förmodligen kommer delas upp på två avsnitt, men det får vi se nu när vi spelar in lite live, så får vi se om det blir ett avsnitt som blir extra långt, eller om det blir två. Jag hatar egentligen listor och detta blir ett av de få list-avsnitten vi har på bloggen. Man blir alltid så trött, för då tänker jag att då ska man gå upp fem på morgonen och man ska meditera… Ingen lever så. Det jag menar är att det är ingen som gör alla de här 16 grejerna, eller har gjort, om ens jag. Min intention är att man kan använda detta som inspiration och ta kanske en punkt efter det här avsnittet.

CB: Vad bra. Det är precis som du säger, man kan lätt bli överväldigad och känna att man inte orkar, så slutar det med att man inte gör någonting. Men man behöver inte ta alla 16, utan man kan ta en grej.

Ansvarsbegränsning och villkor

JB: Precis. Sedan kan man också ha detta lite som en checklista, att man kanske gör en grej om året. Vissa saker vi kommer prata om är inte akuta grejer. Jag tänker att vi behöver ta det här med ansvarsbegränsning och villkor. Avsnittet är inte sponsrat, men vi kommer referera till sponsrade länkar. Så om du använder vårt tips får vi en liten ersättning. Det är det sättet vi framför allt finansierar bloggen på, så att vi kan hålla alla avsnitten gratis och faktiskt utan reklam. Men det kostar inget för den som klickar på länken.

Sedan är det också viktigt att säga att rekommendationer, åsikter och slutsatser ska man se som allmän information – inte som finansiell rådgivning. Det ska inte heller uppfattas som en sådan. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning, det vill säga, pratar man vi om saker som har hänt historiskt så finns det så klart ingen garanti för att det kommer hända i framtiden. Och saker och ting kan öka och minska i värde och i värsta fall kan man förlora alla sina pengar.

Och som sagt, detta avsnittet har vi sammanställt från Cornucopia, från andra sajter och vi bedömer innehållet som trovärdigt, men den juridiska formuleringen är ”källorna har bedömts tillförlitliga, men kan inte garanteras”. Har man en fäbless för juridisk text, så kan man läsa på rikatillsammans.se/villkor.

En definition av SHTF-scenarion

JB: Jag tänker också, om vi hoppar rakt in i det, att vi ska fokusera på realistiska scenarion. Vi ska inte fokusera på sådana här SHTF-scenarion. Shit hits the fan. Jag har faktiskt tagit med en definition jag hittade på nätet, för jag tänkte att du skulle fråga vad det stod för. Kan inte du läsa den?

CB: “When a hidden or contained problem (the shit) is suddenly exposed or spirals into utter chaos (shit making contact with rotating fan blades) causing a change of tactic from problem elimination (disposal of shit) to damage control or abandonment (cleaning of all traces of bits of scattered of shit or escaping as situation is now unmanageable)” – källa: ”Urban Dictionary

JB: Ja, när man har ett litet problem eller man lever sitt liv, och så plötsligt blir ett litet problem, som att betala räkningar, blir plötsligt ett jättestort problem. Alltså ”shit” som först är hanterbart och sedan blir det jättestort. Man blir arbetslös, eller det blir finanskris, en partner vill skilja sig, eller någonting. Något hanterbart ”skit” blir jättestort för att det träffar den här fläkten. Allt sådant som man innan kunde bortse från problemet, eller kunde eliminera problemet, så blir det plötsligt att man måste hantera det.

Och då kan man inte fly situationen eller man sitter fast med det. I prepping-världen brukar man kalla det för zombie-apokalypsen eller de här stora domedagshändelserna. På tv har jag hört att det finns program som heter ”Doomsday Preppers”.

Förberedelser inför arbetslöshet, marknadspaus & engångsutgifter

JB: Så vi ska inte prata om jättestora SHTF-scenarion, utan jag tänkte att vi ska prata mer om blir arbetslös eller blir sjuk eller om man ska vårda barnen. Vi hade en god vän vars barn bröt lårbenet, och sedan fick de vara på sjukhus i flera månader. Andra kompisar har föräldrar som är sjuka, så de behöver ta hand om dem. Så när det händer något så att man inte kan jobba eller att man inte får ut någon lön. Det är inte orealistiskt att det ska ske, någon gång i ens liv.

Sedan har jag ett scenario som jag har valt att kalla för ”bankpaus”. Det vill säga att, det händer från tid till annan att man läser att Swedbank är otillgängligt just nu eller bankarna ligger nere, visa-kortbetalningar fungerar inte. Det händer inte så ofta, men det händer från tid till annan. Konkurs… Under finanskrisen var det ju banker som gick i konkurs. Då kunde man inte komma åt sina pengar. Det blir någon paus i tillgängligheten av pengar. Det är ett scenario.

Sedan är det ett scenario jag kallar för ”marknadspaus”, att det blir finanskris, börskrasch, som 2008. Det blir ingen likviditet. Plötsligt kan man liksom inte sälja sina tillgångar, för det är ingen som vill köpa eller sälja. Man kan inte få några lån. Det står stilla på marknaden eller att det blir en överreaktion, som om börsen skulle falla med 80% och man inte kan ta ut några pengar. Men ingen vill ha dina pengar när blodet flyter på gatorna.

Sedan tänker jag på stora engångshändelser eller engångskostnader, som kan hända flera gånger i livet. Men jag kallar det ändå för engångskostnader. Som skilsmässa, att något händer med boendet, som vårt element, eller bilen som behöver service eller går sönder. Att det händer något med barnen, något sådant. Sedan tänker jag också på scenarion där vi pratar om omställningstid. Till exempel om man ska byta jobb, har blivit arbetslös, fått en sjukdom, eller behöver gå igenom en cancerbehandling. Alltså, någonting där det blir en omställningsperiod, då man inte kan fortsätta räkna med att det fortsätter som det är nu. Om man driver företag kan man till exempel bli av med sin största kund – då behöver man ha en omställningsperiod.

Förklaring av ekonomi-uttrycket ”blod flyter på gatorna”

CB: Makes sense. Men, det här med att blod flyter på gatorna. Det bara nämner du så där i förbigående, med det är inte alla som har riktigt koll på vad det betyder. Det låter hemskt när du säger det, men det är ett ekonomi-uttryck.

JB: Ja, att man ska handla när blodet flyter på gatorna. Det är väl väldigt illustrativt. Jag tänker på Stockholms blodbad, liksom. Det har ingenting med ekonomi att göra, men då flöt blodet. Det är där uttrycket kommer ifrån. Man halshögg folk på gatorna och så flöt blodet bokstavligt talat på gatorna. Det var ingen trevlig period. Du zonar ut här, är det semester-Carro?

CB: Nej, det är inte det. Det är bara att jag ville att du skulle definiera det. För du hade sagt det innan, att blodet flyter på gatorna. Men det kan vara så att alla inte har koll på vad det betyder.

JB: Ok, så i den finansiella betydelsen så betyder det när aktier är så billiga att ingen vill ha dem. Man vill bara sälja sina aktier, men det finns inga köpare. Det är bara panik. Folk slutar logga in på sina Avanza-konton, när de inte vill befatta sig med aktier längre. Då ”flyter blodet på gatorna” och det är då man ska passa på att köpa.

Tips 1. Konton och pengar på flera banker

JB: Ja, första tipset har jag satt rubriken ”Konton och pengar på flera banker”. Då tänker jag så här att en månads utgifter borde man ha på en annan bank än den ordinarie banken som man har. Så till exempel vi som använder Swedbank till våra vanliga affärer, och det beror egentligen bara på att våra föräldrar hade Swedbank, så där har vi varit dåliga på att byta. Men man ska byta bank. Jag såg någon siffra faktiskt som sa att den genomsnittliga svensken är mer trogen mot sin bank än mot sin partner.

CB: Det är jobbigt att byta bank, men det kanske också vara så att man faktiskt inte är missnöjd ens med sin bank.

JB: Då är i alla fall tanken att om man då till exempel har Swedbank, då bör man vara kund på ytterligare en annan bank. Då ska man ha en månads utgifter sparade. Det behöver inte vara SEB eller någon storbank, så länge det är någonting annat än den vanliga. För säg då att det händer någonting med Swedbank, och man inte kan logga in på internetbanken eller deras bankgiro-lösning inte funkar, eller någonting, då vill jag ändå kunna betala månadens räkningar.

Angående hur mycket pengar man ska ha i sin buffert rekommenderar jag att man tittar eller lyssnar på avsnitt 63. Där är det till och med överkursavsnitt för den som tycker att det är jättekul. Sedan ska man då också komma ihåg att insättningsgarantin är upp till 950 000 kronor. Innan var det faktiskt i euro, så då varierade det med kursen. Insättningsgarantin gäller också bara insatta kontanta medel.

Ibland tänker folk att det gäller räntefonder också, med det gäller bara kontanter på konto. Har man det lyxproblemet att man har mer än en miljon, så är det bättre då att dela upp det på flera banker. För insättningsgarantin gäller per bank. Det finns vissa specialregler ibland att det gäller per konto och per person, men det får man kolla upp om det är aktuellt.

Nu kommer jag faktiskt komma med ett förhandstips och en sponsrad länk. Jag har ju dragit mig för att göra avsnittet om det bästa kreditkortet för 2019, för att de kreditkorten jag rekommenderade förra året – Preem – har blivit sämre. Nu såg jag någon kommmentarstråd att de ska börja ta betalt också, vilket gör det sämre. Nowo, som har varit mitt favoritkort i tre, fyra år, har infört en uttagsavgift på de sparpengar man sätter in. Så det har också blivit värdelöst, tycker jag.

Så det har varit svårt. Men jag började testa ett annat kort nu innan vi åkte till England och Kenya, som heter Revolut. Det är helt enkelt en app kombinerad med ett kreditkort. Jag såg att någon hade en fantastiskt bra jämförelse av Revolut. De sa att om bankerna, vanliga klassiska bankerna och korten är som en tv, då är Revolut som en Apple-TV. Plötsligt blir det där dumma visa/kreditkortet med Revolut sjukt smart. Jag kan ha virtuella kort, jag kan ha bankkonton i flera valutor, jag betalar ingen för valutaväxlingsavgift, etc.

Revolut – Kanske årets bästa bankkort

Jag har nu testat det i ett halvår och med stor sannolikhet kommer det bli utnämnt till årets bästa kreditkort. Jag har pratat med Revolut och de ska skicka hit någon vi kan intervjua. Det fungerade så sjukt bra när jag var i Kenya, det fungerade bra när jag var i England. De försöker bli en egen bank. De vill förändra hela bank- & finansindustrin. Ibland frågar folk hur man ska sätta in pengar på Trine utan växlingsavgift, och då är det Revolut ett alternativ.

Jag har dock upptäckt två problem med Revolut. Det ena är att de inte har en riktig insättningsgaranti, eftersom det inte är en riktig bank ännu. Detta vi pratade om precis gäller inte. Men då tog jag kontakt med dem och de sa att de jobbar på att få en insättningsgaranti. Men de har sina pengar på ett klientmedelskonto, så de kommer inte åt några pengar. Ungefär som det fungerar på Nordnet; sätter jag in pengar på Nordnet så kan inte Nordnet använda det för att betala löner till sina anställda. Utan de är på ett så kallat klientmedelskonto.

När de kommer hit får vi verkligen djupdyka. Men det smidiga är att man kan slå flera flugor i en smäll. Istället för att gå till SEB och öppna ett konto och sedan ska man gå till annat, så plötsligt här kan jag på Revolut få det där kortet, och vi kommer komma in på flera tips om utländska valutor, då kan man få det, plus att man får en annan kortutgivare. Så det är skitbra. Gillar man detta och vill testa… Jag ska också säga att det är gratis. Använder man vår sponsrade Revolut-länk (annonslänk), och sätter in 100 kronor, då får man kortet gratis. Då har man inga kostnader. Annars kostar det 60 kronor att få hem kortet.

Men det är ingen årsavgift. Så jag är positivt överraskad över Revolut och man kan använda det som ett komplement i sin ekonomiska prepping. Jag ska också säga att det är inget kreditkort, utan man måste sätta in pengar. Det är ett betalkort. Och det är väl inte heller helt negativt.

Bra, så det var det första tipset: pengar på flera banker. Sedan kan man också säga att en fördel med att flera banker är det jag brukar kalla för träningsbankskonceptet, som vi har pratat om i flera avsnitt. Att när jag ska testa någonting och behöver bankens hjälp, så går jag alltid till den här banken där jag har satt in tillräckligt för en månads utgifter. Sedan testar jag dem och frågar om jag kan exempelvis köpa ett visst hus, så kommer de med en massa frågor, som jag aldrig är smart nog att förstå första gången. Men då kan jag gå hem, prata med dig och prata med kompisar, sedan går jag till Swedbank, huvudbanken, och då låter man alltid sjukt smart. Jag hoppas inte att vår bankkontakt lyssnar på detta, då kommer han säga åt mig att komma dit först.

Tips 2. Betala dina räkningar direkt

JB: Tips två är att man betalar sina räkningar direkt, med underrubriken: ”Det finns få/inga nackdelar med att betala räkningar direkt och en stor prepping-uppsida”. Det kan till exempel hända att man inte har täckning, för att man har investerat sina pengar eller om man inte har tillräckligt med pengar på kontot, så plötsligt har man räkningar som inte blir betalda. Den enda nackdelen som folk ser är att om jag har pengarna på kontot så får jag ränta under tiden, men nej, räntan är ju 0.

När jag säger betala direkt menar jag inte att lägga in i banken och sätta betalning på förfallodatum. Jag menar betala direkt, så att pengarna dras. För att vad man gör är att då köper man en månads prepping. Då har du betalat för de kommande 45 dagarna. En annan sådan här grej… Jag hatar Klarna. De är fantastiska på hur enkelt saker är, men allvarligt talat, men jag vet inte hur många gånger jag betalat den här jävla (förlåt att jag svär) påminnelseavgiften på 60 kronor.

CB: Om jag bara får ta ett sidosteg här nu. Man ska ju ha Klarna-appen, och där ser man att nu ska jag betala min räkning inom två dagar, så den inte förfaller. Men jag har tagit bort den appen från min telefon, för jag handlade annars. Jag vill handla mindre. Jag handlar mindre och jag är inne på Klarna. då och då för att kolla om jag har något som förfaller. Men det är väl också så de tjänar pengar, på påminnelseavgiften.

JB: Vi har koll på alla våra utgifter sedan tio år tillbaka. Jag lovar att jag har aldrig betalat så mycket påminnelseavgifter som jag har betalat till Klarna. Så nu vägrar jag.

CB: Men vet du vad, nu när vi ändå är inne på det här med att man ska betala sina räkningar direkt, med Klarna. kan man ju få varorna först och sedan betala, men då ska man ju betala den med sitt bankkonto direkt på Klarna. Så är det ju klart. Så brukar jag göra nu. Även om det är flera tusen så betalar jag det direkt, så slipper jag ha det hänga över mig sedan.

JB: Någonting för mig funkar inte med det där. Grejen är den, då ska man ändå säga att jag sköter ekonomin för vårt hushåll, jag sköter ekonomin för fyra aktiebolag, så det handlar inte om att jag är slarvig. Det är någonting i deras process.

CB: Deras affär är att du bara har 10-14 dagar och det förfallodatumet är innan. Det kan vara 23:e och betalar du inte dina räkningar förrän 29:e så är du ju körd. Det är nog deras affärsidé. Vi behöver inte prata mer om det, men jag gillar det där, att man ska betala sina räkningar direkt.

JB: Ja, sedan tror jag också det är viktigt att man skiljer på företag och privatperson. I företag är det olönsamt att betala räkningarna direkt, för då ligger man ofta ute med pengar och det är aktieägarnas pengar. Det känns som att det har spridit sig från företagsvärlden till det privata, att man ska betala på förfallodatumen. Men det är jättestor skillnad på förtag där man har leverantörer, bokföring, ekonomer och datasystembetalfiler.

Tips 3. Kontanter i reserv

JB: Jag tror att det handlar om att ha kontanter tillgängliga i fall att digitala betalningar och digitala pengar inte är tillgängliga. Min mentor Claes-Erik hade alltid en femhundralapp i bilen. Han sa att om bilen går sönder ska jag alltid kunna tanka en full tank, kunna ta en taxi hem eller lösa situationen på något annat sätt. Detta var femton år sedan. Så man kan diskutera mängden pengar man ska ha i kontant reserv, framförallt eftersom det är ett försäkringsperspektiv på det. Jag tror att man bara blir ersatt upp till 4000 kronor vid stöld eller så.

CB: Minns du när vi hade användning för din femhundralapp som du hade under telefonen eller vad det var, när vi var i Thailand för tio år sedan? Vi var i Bangkok och skulle åka hem dagen efter, eller vad det var. Vi skulle ut och gå och jag hade myggbett som hade blivit infekterade, för det var så varmt där. Och jag sa att vi måste skynda oss hem till hotelldoktorn på en gång och jag kommer inte ihåg hur det var… Vi hade inte cash eller så i valutan, men vi hade din svenska femhundralapp och då kostade det ungefär det för att få hotelldoktorn till sitt rum. Då hade vi användning för den. Det har jag tänkt på ända sedan dess. Jag har haft en femhundralapp periodvis under telefonen. Det var väldigt bra. Vi fick växla, men det var en räddare i nöden.

JB: Grymt, tack. Och det är precis då som vi sa, att det är bra att ha i plånboken, bilen, hemmet, på olika ställen. Då får jag understryka det du sa, att utomlands så är det fortfarande så att ”cash is King”. Jag var ju i Kenya för några veckor sedan och det är roligt… På vissa ställen vill de inte ens ha Kenyanska pengar, utan US-dollar. Om du har US-dollar kan du fortfarande betala precis vad som helst i hela världen. Det ska man inte underskatta.

CB: Men hur gör du nu då? Du pratade om US-dollar med mig häromdagen och sa att jag borde sätta lite pengar i det. Vad tänker du kring det då? Privatekonomiskt liksom.

JB: Privatekonomiskt tror jag att det är bra att ha lite annan valuta hemma. Jag tror det är nästa tips faktiskt. Och att inte bara ha pengar i svenska kronor. Jag minns ju mina släktingar. Mina föräldrar är från Tjeckoslovakien, ett gammalt kommunistiskt land. Under 80-talet när det var kommunistiskt, då hade de alltid D-mark i kontanter. Det var bra för det var en väst-valuta och om du skulle bli smugglad ur Tjeckoslovakien till exempel, då betalade du med US-dollar eller D-mark, men det var mycket enklare att få D-mark för Tjeckien ligger bredvid Tyskland. Så kontanter i reserv… Mängd kan man diskutera, men det är bra ha.

Tips 4. Utländsk valuta

JB: Nu blev det naturligt att gå över till utländsk valuta, som är tips nummer fyra. Här då tror jag att det handlar om att ha en del av de digitala likvida medlen i utländsk valuta. Nu spelar vi in detta under 2019 och under året kan man väl onekligen säga att den svenska valutan har svängt. Att den har tappat i värde mot US-dollar, Euro, etc. Det betyder de facto att det blir fattigare i Sverige. Våra pengar förlorar värde och vi kan inte köpa lika mycket utomlands som vi kunde innan. Svenska kronorna är en liten skvalp-valuta, så jag tycker att man ska ha en del pengar i andra valutor. Då till exempel som jag har skrivit på sliden är att en bra fördelning kan vara att man har 50% av sina likvida medel i svenska kronor, men sedan kan man ha 25% av sina likvida besparingar, exempelvis i buffert-hinken, på ett euro-konto eller i USD eller i schweiziska franc.

Detta är normalt ganska svårt. Euro-konto är lite enklare, för det kan man göra via Avanza och Nordnet. Det gäller också US-dollar. Så är man kund där är det bara att ansöka om ett sådant konto. Men här kommer tillbaka till det här med Revolut som vi pratade om innan. Hos Revolut så kan man öppna ett konto i schweiziska franc och sätta in pengar på det kontot. Sedan kan man föra tillbaka dem till ett svenskt konto när man behöver dem, eller använda dem utomlands. Hade vi gjort detta för 20 år sedan hade vi sagt att ha ett bankkonto i Schweiz eller utomlands. Idag är det i princip omöjligt att öppna ett bankkonto utomlands, på grund av all lagstiftning.

CB: Jag tycker att det borde man få göra om man vill. Jag tar ju mina pengar som är skattade på mitt svenska konto och bara sätter dem någon annanstans.

JB: Jo precis, men hur ska den banken veta att de är skattade?

CB: Jag är lite naiv. Jag tror ju att det finns någon slags konsensus och kontakt där att de får grönt ljus på något vis i överföringen.

JB: Nej, det är ju därför vi har haft alla de här penningtvättsproblemen. Nu låter jag som värsta fanet av Revolut, men jag är nyförälskad. Men man fattar ju att det är det de har gjort. Att det är jättekonstigt att det ska vara så svårt att öppna ett konto i en annan valuta. Det är jättekonstigt att vi inte har Apple-Pay på alla svenska kreditkort. Varför har vi inte ett virtuellt kort, en virtuell kopia av mitt visa-kort, så när jag ger ut mina pengar så behöver jag inte oroa mig för att det ska hackas. Så här basala, enkla grejer. Varför ska jag betala växlingsavgifter och uttagsavgifter när jag ska ta ut kontanter?

CB: Det är sådant som vi bara har accepterat. Men apropå det med att bara acceptera saker, vi kommer ju beröra det hur utländska banker funkar. Speciellt amerikanska banker. Bara litegrann kommer vi att beröra det i kommande avsnitt, och där är det helt sjuka grejer som pågår. Jag lämnar det som en cliffhanger. Vi kommer bara beröra det för att vi läser en bok och där blir man ju helt mörkrädd kring hur amerikanska banker kan bete sig mot sina kunder. Det kommer bli spännande.

Tips 5. Gör dig oumbärlig på jobbet

JB: Tips 5, att göra sig oumbärlig på jobbet, kommer från Cornucopia. Detta är väl den jag inte riktigt håller med om. Men ska man sammanfatta det så handlar det om att vara så oumbärlig på jobbet att din arbetsgivare vid varsel undantar dig från turordningsreglerna. Så, var viktig, skapa värde, var värdefull på jobbet, helt enkelt. För när varsel och uppsägningar kommer, så gäller normalt den svenska lagen om anställningstrygghet, tror jag den heter.

Det är den som man brukar kalla för ”sist in, först ut”. Men då är det så att om till exempel arbetsgivaren är kollektivavtalsansluten, så kan man nämligen göra undantag från de här turordningsreglerna. Då får arbetsgivaren välja att han Nisse vill han behålla. Så det handlar om att vara viktig, skapa värde på jobbet.

CB: Det är så många tankar som snurrar i mitt huvud nu. Först och främst, så vill man ju jobba på ett jobb där man verkligen älskar det och vill skapa ett värde och man går den här sista milen och hela den biten. Men ibland så är man inte på ett sådant jobb.

JB: Då byter man jobb. Vi kommer ha ett avsnitt som handlar om det där. En av mina bästa vänner, Niklas Delmar, han driver ett företag som heter HejEngagemang!, och han pratar om den här frivilliga ansträngningen. Att 60% av alla som jobbar i Sverige trivs inte på sitt jobb, eller hade bytt om de hade kunnat, eller gör inte den här frivilliga extra ansträngningen. Han håller på med bok och en massa grejer om just det där. Jag har lovat att vi ska ta med honom i podden och prata om det här med karriär. Han har dessutom jobbat som rekryterare i 20 år, så det ska bli spännande att höra hans tankar kring det här.

Kan vara en dålig strategi

JB: Men om vi hoppar tillbaka till vår prepping-grej, så handlar det också om att hantera LAS inom familjen. Att till exempel inte vara på samma jobb och att inte göra två jobb-byten på samma gång. Sedan tvekade jag på om detta var grejerna jag skulle ta bort från listan, för när jag hör att någon säger att deras mål är att bli oumbärlig på jobbet, så ryggar jag tillbaka. För då blir du ju låst där också. Jag har sett sådana skräckexempel från IT-branschen. Då brukar man aldrig kunna göra karriär. Om jag är den enda som kan systemet, då kan man inte bli chef, för vem ska sköta systemet som ingen annan kan? Då tror folk att om jag är den enda som kan göra en viss grej så kommer de alltid ha kvar sitt jobb.

Men om det är någon som är ovärderlig på jobbet… Det första man kommer göra som en sund chef, det är att hitta på sätt att ta bort den risken på. Det är en enorm risk. Säg att den personen byter jobb. Då står företaget plötsligt utan någon som kan hantera problemet. Detta hände på Ericsson hörde jag. Det var någon gammal telefonväxel, ett system från 80-talet, och till slut var det bara två personer kvar på hela Ericsson som kunde sköta det. Det är så dåligt på så många sätt.

CB: Det låter som den där Coca Cola-historien som vår dotter Freja fick höra i någon myt-bok som vi hade. Bara en sidogrej här då, eftersom det är semester och allting. Sant eller falskt: Det finns bara två personer i hela världen som vet receptet till Coca Cola. Hon trodde det var sant, för det är ju hemligt ju. Då var det så att båda jobbade på Coca Cola och de kunde hälften av receptet var. Hon trodde på det i alla fall. Vi gillar det där mystiska liksom, men så är det naturligtvis inte. Så hemligt är inte receptet. Anyway, låt oss gå vidare.

Tips 6. Minimera de passiva utgifterna

JB: Ja, då har jag skrivit så här, att fördelen med att hålla sina passiva utgifter låga så låga som möjligt, är att man i en kris snabbt kan anpassa ekonomin till ett nytt nuläge. Då tänker jag så här att ju lägre passiva utgifter… Och för mig är passiva utgifter ungefär samma sak som fasta kostnader. Det är liksom helt enkelt utgifter och kostnader som jag inte kan välja. Jag måste ha mat, jag måste ha någonstans att bo, jag måste ha en hemförsäkring, jag måste sköta min hygien. Den typen av passiva utgifter.

I Balansekonomi, där jag är delägare och har utbildat i många år, så brukar vi definiera passiva utgifter som en utgift man inte får någon upplevelse av energi tillbaka. Det ger mig ingenting. Jag måste betala moms, skatt, ränta. Jag kan inte bara skita i att betala maten eller ränta eller försäkringen. Så ju lägre passiva utgifter man har, desto bättre. Fördelen är att det förenklar omställningen. För det betyder att alla mina andra utfinner är aktiva.

En aktiv utgift ger dig en upplevelse av energi och den är valbar. Ibland säger folk till exempel att de ska sluta gå ut på krogen, eller sluta fika, men det kan man sluta med direkt. Det kommer liksom inte automatiskt tillbaka nästa månad, som till exempel ett lån gör. För den räntan måste du betala i alla månader framgent. I en passiv utgift på många sätt binder du upp ett framtida kassaflöde. Det är mycket värre än att ha en stor engångsutgift, på det sättet. Det handlar oftast då om lån, leasing-avtal, abonnemangsavtal, prenumerationer.

Detta är anledningen till varför vi inte köper ny bil. Vi har råd med ny bil nu. Jag skulle kunna tänka mig att leasa en bil. Men säg att man tappar en kund då, då sitter man där med leasing-kostnaden i företaget, men jag har ingen kund, och då kan jag inte bara dra ner på det. Här tycker jag att man kan ha en årlig översyn för att minska ner. Vi kommer också återkomma under hösten med flera avsnitt om aktivt och passivt, hur man kan mäta det och följa upp på olika sätt. För jag har lite idéer kring det där.

Tips 7. Bufferthinken (Fyra-hinkarna)

JB: Nästa är bufferthinken. Då tänker jag att genom att man har bufferthinken så skyddar man sig mot plötsliga händelser i livet, eller på marknaden. För den som inte är insatt i vad vi pratar om nu så är det avsnitt 47 som gäller, där vi pratar om hur man kan få balans i sparandet.

CB: Ja, hur man kan dela upp sin ekonomi, så att pengarna gör det de ska, på olika ställen.

JB: Ja, precis. Ett vanligt misstag vi har sett är att man har för lite risk i sin ekonomi, eller för mycket risk. Detta är ett sätt att skydda sig mot oförutsedda händelser och skydda sig mot att marknaden går ner, etc.

CB: Jag tycker framför allt att det är ett sätt att ha koll på alla pengar man har sparat och hur man ska investera dem, och vilka pengar som ska lägga på konton för att man ska lägga handpenning på ett hus, eller något annat. Om diskmaskinen går sönder. Det är skönt att veta att ingenting kan gå så fel att man inte har råd med det.

JB: Precis så är det. Vi går igenom det i detalj i avsnitt 47. Summan då i buffert-hinken ska tillsammans med försäkringar täcka ett års utgifter. Anne Wibble kom med detta och hon har fått mycket skit och blivit episk eller klassisk i privatekonomi att ha en årslön på banken, för grejen är att det är ouppnåeligt för de flesta. Men grejen är också att det är dumt utifrån ekonomisk synpunkt, utifrån det som man kallar alternativkostnad, för att ha kanske då 500 000 som ett hushåll kanske kan ha under ett år, att ha så mycket stående på ett konto utan ränta, när vi dessutom har en valuta som minskar i värde och inflation, det är inte så supersmart.

Då är det bättre att investera dem. Därför säger jag att man inte behöver täcka ett helt års utgifter i bufferthinken. Du har ju kanske två månaders uppsägningstid. Då kan du dra ifrån de två månaderna. Då har kanske en inkomstförsäkring på 80% av din lön i sex månader och a-kassa. Då kan du dra ifrån det också. Så det behöver inte bli så mycket pengar som det först låter.

Bufferten varierar från hushåll till hushåll

JB: Beroende på vad man har för livssituation och ekonomisk möjlighet och så, men för oss, så är det runt 100 000. Det är det vi behövde ha. Vi har två små barn, vi bor i ett hus där saker och ting går sönder, så nu fick vi använda, vad var det, typ 30 000 till nytt element och VVS-lagning.

Sedan har vi en kompis som heter Filip, han är affärsängel och var med i avsnitt 44. Han har en tes, han brukar säga ”försäkra det du inte har råd att betala”. Vi har lite olika åsikter där, för jag är väl räddhare, så jag gillar försäkringar. Men här handlar det om att ha hemförsäkring, olycksfallsförsäkring, barn eller bilförsäkring, livförsäkring, och sådant också. För det gör att du minskar kapitalbehovet du behöver ha bundet i bufferthinken.

Sedan behöver man då dock komma ihåg att vid en anstormning, till exempel om många blir arbetslösa samtidigt, eller så, då kan det ta tid innan man får pengarna från försäkringarna. Innan A-kassan eller företagen som har inkomstförsäkringen börjar betala ut. Det märker man också under sommartider, att allting tar mycket längre tid. Det behöver man också vara medveten om.

Tips 8. Diversifiera arbetsgivare

JB: Sedan kommer vi till diversifiera arbetsgivare. Där tänker jag också att man ska öka riskspridningen genom att inte jobba i samma bransch och inte hos samma arbetsgivare, inom familjen. När man till exempel har en konjunkturnedgång, så drabbar den olika branscher vid olika tidpunkter. Vissa förtag drabbas alltid först.

CB: Det här låter som ett jättebra tips, men egentligen, man kan ju träffas på jobbet och så vill båda jobba kvar. Ska man vara så präktig att den ena byter jobb, för ”tänk om”? Det kan vara tufft.

JB: Men återigen, man behöver inte göra alla de här grejerna. Men då behöver kanske inte båda jobba i IT-branschen, som IT-konsulter för Ericsson. Det är väl kanske att lägga lite för många ägg i samma korg. Och sedan kan man då dessutom investera i Ericsson, för att man tycker att man känner till det. Då blir det en rejäl smäll.

Men tydligen är inte detta ovanligt. Det kom ju upp i avsnitt 107, med Pontus Kopparberg. Han sa att det finns folk som jobbar i fastighetsbranschen, som har spekulerat i nybyggnadslägenheter, som bor i Stockholm och allt handlar om fastigheter. Då har man en enormt stor exponering mot det. Här undviker man då nedläggning, varsel och de här bitarna.

Så detta var 8 tips av 16, så vi har 8 tips till nästa söndag. Var det något som stack ut för dig?

CB: Det var nog mest att jag är lite kvar mentalt i det sista, att jag kan tänka mig att det kan sätta igång lite för många, som jobbar inom samma bransch, eller mot samma uppdragsgivare och så.

Viktigt att vara medveten om de risker man tar

JB: Återigen, handen på hjärtat, du och jag har ju en enorm risk där. Det är inte bara att vi jobbar i samma bransch, vi jobbar i samma företag, som dessutom bara består av oss två. Som dessutom bara har ett verksamhetsområde. Så det är inte superbriljant.

CB: Så sitter jag här och skrattar. Nej, men det är det inte. Sedan tänker man att det är lugnt, vi har koll. Men det kan sätta igång tankarna.

JB: Vi kompenserar ju detta med att ha en ganska stor buffert för en sådan här grej. Men det har jag tänkt på, tänk om bloggen skulle bli hackad, och vi blev av med alla artiklar? Plötsligt så har vi ingen blogg – vad gör vi då? Det är en enormt stor risk. Men som det där Elon Musk-citatet du satte upp på kylskåpet.

CB: Ja just det, som visade sig vara från Mark Twain. Men strunt samma, Elon Musk sa att det är ok att ha alla ägg i samma korg, så länge man kontrollerar vad som händer med korgen till 100%. Typiskt honom. Jag gillar det.

JB: Återigen, lite sunt förnuft. Det är inga pekpinnar eller att vi har det perfekt, utan tvärtom är det många av de här tipsen som vi själva bryter emot. Men återigen, det handlar inte om att göra rätt, utan att ta ett medvetet val, och att tänka igenom det ordentligt.

CB: Ja och kanske att göra det som krävs för att man ska kunna leva med det valet.

JB: Ja, och då kanske det är så att man kompenserar att vi är på samma arbetsplats genom att multiplicera bufferthinken med 2,5. Pang, så är det färdigt. Då klarar man två års arbetslöshet, till exempel. Eller att vi tar en högre inkomstförsäkring. Det finns 100 lösningar, men då är man i alla fall lite medveten om det. Det är väl lite som vi sa i det här avsnittet vi hade för någon vecka sedan här med Eric Strand, att Eric har den egenskapen ibland att när man träffar honom så mår man lite sämre efteråt. För att man har lärt sig nya saker och man kanske var lyckligt omedveten.

Kommande avsnitt

JB: Så hoppas jag också att jag kan bidra ibland, att man kan inspirera folk att gå från lyckligt omedveten till lite olyckligt medveten. Jag tänker att vi ska runda av det här avsnittet, för vi är snart uppe i en timme. Vill man hänga med oss även i framtiden och framför allt få nästa veckas avsnitt med de resterande åtta avsnitten, då är det bara att prenumerera på oss i din podd-spelare, om du lyssnar på detta. Eller om du är på YouTube-kanalen, prenumerera. Numera måste man klicka på någon klock-ikon har jag förstått, för att få notiser om när det kommer nya videoklipp.

Nyhetsbrevet kan man prenumerera på via rikatillsammans.se. Det kommer ut en gång i månaden och sociala medier, vi är mest på Facebook. Sedan vill jag naturligtvis säga ett stort tack till våra patroner, de som stödjer oss på Patreon och gör det möjligt, till stor del, att vi kan hålla de här avsnitten reklamfria. Jag tror att jag har tackat nej till femton reklam-samarbeten under de senaste tre veckorna, om casino. Det är någon casino-sjuka. Vi vill inte ha reklam – framför allt inte casino-reklam.

Så tack till dig som är patron och som stödjer oss. För dig som inte vet vad det är så är det ett sätt man kan välja att bjuda oss på en fika, liksom 30-50 kronor i månaden, som man donerar på Patreon. Då får man extramaterial i utbyte. Vi har haft digital träff med en massa patroner, då vi satt två timmar en onsdagskväll och pratade. Då går man till patreon.com/rikatillsammans.

Tack för den här veckan, så ses vi i del två, nästa söndag.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Följande artiklar nämns, refereras till i avsnittet eller kan uppskattas av dig om du gillade den här artikeln:

Avsnittet 16 privatekonomiska prepping tips – Del 1 av 2. dök först upp på RikaTillsammans.

16 privatekonomiska prepping tips – Del 2 av 2.

$
0
0

Idag avslutar vi förra veckans påbörjade artiklar om 16 tips för att göra privatekonomin mer robust och stabil. Fokus idag ligger till stor del på värdena bortom själva pengarna såsom att vara schysst mot de efterlevande, öka sitt humankapital, ha koll på viktiga papper, jobba på relationen med sin partner, satsa på hälsan men vi tar även upp saker som att ha sin investeringar likvida (ej nödvändigtvis i likvider) och minska sin skuldsättning.

Jag vill även passa på att ära den som äras bör. Förra veckans och dagen artikel är inspirerad av en artikel som bloggrannen Lars Wilderäng gjorde tidigare i år. Vi har byggt vidare på hans lista och lagt till våra egna punkter. Kombinerar vi punkterna från förra veckan ser den kompletta listan ut som följer:

  1. Ha konto och pengar på flera banker
  2. Betala dina räkningar direkt (inte lägg in, betala)
  3. Ha kontanter i reserv
  4. Ha utländsk valuta antingen fysiskt eller digitalt
  5. Gör dig oumbärlig på jobbet
  6. Minimera de passiva utgifterna
  7. Ha en buffert i form av bufferthinken
  8. Diversifiera arbetsgivare/bransch i hushållet
  9. Minska skuldsättningen
  10. Planera för billöshet
  11. Avtal, dokument och övrig info
  12. Var schysst mot efterlevande
  13. Ha likvida tillgångar (inte nödvändigtvis likvider)
  14. Jobba på relationen med din partner
  15. Öka ditt humankapital
  16. Håll dig frisk och satsa på hälsan

Jag blir väldigt nyfiken på din åsikt och uppfattning om listan. Tycker du att vi har missat något? Överdrivit betydelsen av något annat? Kommentera gärna. Det skulle nämligen vara kul att göra en uppdaterad variant på det här om något framåt. Kommentera gärna! 👍

Jag vill även passa på att tacka för förra veckans engagemang, framförallt kring betalkortet Revolut men även Klarna. Jag skulle aldrig gissat i förväg att det skulle skapa så mycket känslor – eller att jag inte var ensam i mitt ibland frustrerande förhållande till Klarna (som jag egentligen tycker är bra på många sätt). Tack även för alla tipsen om kreditkort. Jag har planerat in ett alldeles försenat ”Bästa kreditkorten”-avsnitt om ca 3 veckor och då kommer vi gå genom era tips.

I nästa veckas avsnitt kommer vi att recensera den amerikanske författaren Ramit Sethis uppdaterade bok ”I will teach you to be rich”. När vi läste boken för första gången för 10 år sedan så var det en av få böcker som redan då pratade om indexfonder. I mångt och mycket har han samma tankar precis som vi, även om han är mycket modigare än vad jag någonsin kommer att vara. Men, det kommer vi ta upp mer om i nästa veckas avsnitt. Om du vill så kan du gärna läsa med. Boken är läsvärd även om vissa delar inte rör oss i Sverige, men det är något man får ta med alla amerikanska böcker om privatekonomi.

Tack än en gång för allt engagemang och jag ser fram emot att läsa dina kommentarer till veckans lista med tips!
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på dagens avsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till dagens avsnitt:

  • 00:00:17 – 16 privatekonomiska prepping-tips
  • 00:05:45 – Sammanfattning av förra veckans tips
  • 00:07:00 – Tips 9. Minska skuldsättningen
  • 00:10:42 – Hitta din rätta balans mellan belåning och amortering
  • 00:14:20 – Tips 10. Planera för billöshet
  • 00:17:02 – Tips 11. Avtal, dokument och övrig info
  • 00:20:34 – Tips 12. Var schysst mot efterlevande
  • 00:23:31 – Gör det enkelt med smidiga appar för lösenord
  • 00:26:43 – Vita Arkivet
  • 00:30:09 – Registrera dig i donationsregistret med BankID
  • 00:31:09 – Tips 13. Likvida tillgångar
  • 00:34:07 – Tips 14. Jobba på relationen
  • 00:37:11 – Samspelet mellan ekonomi och parförhållande
  • 00:40:16 – Diskutera och komplettera
  • 00:42:24 – Bästa skyddet mot bostadsbubblan
  • 00:43:41 – Tips 15. Öka ditt humankapital
  • 00:47:24 – Tips. 16. Håll dig frisk och satsa på hälsan
  • 00:50:11 – Ett råd från äldre generationer
  • 0:51:57 – Läs mer om finansiella strategier i följande avsnitt
  • 00:54:47 – Häng med i konversationen

Tidsangivelserna matchar bättre med videon än med poddavsnittet på grund av efterbearbetningen. Dock är differensen max ca 1 minut.

Transkribering av dagens avsnitt

För dig som hellre läser text än lyssnar på ett poddavsnitt eller tittar på youtube-videon följer nedan en komplett transkribering.

— START TRANSKRIBERING —

Avsnitt 113

JB: Idag är det dags för avsnitt 113 och detta är ju en fortsättning på förra veckans avsnitt. För den som kommer in ny, hur skulle du sammanfatta förra avsnittet?

CB: Jag är sämst på sammanfattningar, Jan. Men hur man kan förbereda sin privatekonomi för om det skulle hända någonting, är det en ok sammanfattning?

JB: Absolut. Att det handlar om hur man gör sin ekonomi uthållig och robust. Då pratar vi för en gångs skull inte så mycket om investeringar, för det pratar vi alltid om i vanliga fall. Detta handlar mer om hushållsekonomi. Dagens avsnitt är då helt enkelt en fortsättning på förra veckans avsnitt. Det bygger på bloggrannen Cornucopias lista, som han gjorde 21:a mars, där han kom med 10 tips. Sedan har jag gått och klurat på den här och tyckt att den var skitbra, men det var vissa saker jag inte höll med om. Jag tyckte också att det saknades några tips, som jag har lagt till. Istället för hans 10 blev det 16. I förra avsnittet gick vi igenom de första 8 och idag tänkte jag att vi går igenom de sista 8.

CB: Man blir nyfiken på vilka tips du inte höll med om riktigt, men du kanske kan ta det sedan.

JB: Jamen, det kommer. Ett av de jag inte höll med var ju det här att man skulle göra sig oumbärlig på jobbet, så att man inte kan få sparken. Att arbetsgivare har rätt att undanta människor från LAS. Men om man är ovärderlig på jobbet, då blir man fast i den positionen. Man kan inte göra karriär då. Vem ska då göra de uppgifterna om man är oumbärlig? Så det var till exempel en av de jag inte höll med om riktigt. Annars håller jag med om det mesta. Så detta är helt enkelt 16 tips för att ha en mer uthållig privatekonomi, så att man kan hantera vissa scenarion. Det pratade vi också om i förra avsnittet, att detta är inga zombie-apokalyps-scenarion, att världen kommer gå under.

Detta handlar om ganska vanliga scenarion, som att inte komma åt BankID, för att internet-uppkopplingen inte funkar. Eller att banken har IT-problem. Egentligen är saker som faktiskt har hänt under de senaste 10-15 åren. Så det är tips för att förenkla livet. Jag vill också säga det som jag sa i förra avsnittet, att jag hatar egentligen list-avsnitt, eller listor med typ tre tips för en platt mage till förra sommaren. Funkar tips-listor för någon?

Antingen är de på så låg nivå att alla känner till dem, eller så är de omöjliga att göra, för då ska man gå upp halv fem på morgonen och göra en timmes yoga, sedan ska man göra en timmes meditation och äta vegetarisk shake. Det är ingen som gör det. Mitt tips här är att se det som en inspiration. Gör man en av grejerna på den här listan, så har man gjort mer än vad de flesta gör. Sedan kan man kanske komma tillbaka till ett avsnitt i framtiden.

16 privatekonomiska prepping-tips

JB: Det är precis som vanligt – avsnittet är inte sponsrat, men vi kan ibland nämna sponsrade länkar. Då säger vi det och så är länken i anslutning till avsnittet. Det är så vi finansierar bloggen och det kostar dig ingenting. Det är också viktigt att säga att innehållet och det vi pratar om, det ska inte ses som finansiell rådgivning. Det är allmän information. Det ska heller inte uppfattas som finansiell rådgivning. Sedan naturligtvis att bara för att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning. Framtiden innehåller alltid en osäkerhet. Detta bygger ofta på information som vi har sammanställt, som vi bedömer tillförlitlig, men vi kan inte ge några garantier.

JB: Förra veckans tips var att ha konton på flera banker – att inte vara begränsad till en bank, att betala räkningarna direkt när de kommer och inte bara på förfallodatum utan redan idag. Det var att ha kontanter i reserv, lite i plånboken, hemma eller i bilen, om inte kortet skulle funka. Att sprida och ha lite utländsk valuta, till exempel dollar eller euro är ju mest relevant för oss här. Sedan var det det här att göra sig oumbärlig på jobbet.

Nummer sex, minimera de passiva utgifterna, så att du kan minska omställningstiden. De passiva utgifterna är för många de här fasta kostnaderna som man har. Sedan pratade vi om det här med buffert och bufferthinken. Och slutligen att diversifiera arbetsgivarna i hushållet, att man kanske inte behöver jobba på samma företag eller i samma bransch. Det var förra veckans tips och då ska vi ta tips nummer nio.

Sammanfattning av förra veckans tips

CB: Varför har du Göran Persson citat här?

Den som är satt i skuld är icke fri.

JB: Jag såg faktiskt ett mycket bättre citat för ett tag sedan. Att den som är satt i skuld är grek. Det tyckte jag var väldigt roligt. Nej, men skämt åsido, det är inte Göran Perssons citat från börjat, men jag tror att det var han som gjorde det berömt. Frågan är om det inte finns en bok med den titeln, faktiskt. Men om jag ska motivera så tänker jag så här att det finns en klassisk företagsregel som heter ”utan skulder kan man inte gå i konkurs”.

CB: Stämmer det? Det bara var någonting som slog mig där, inte genomtänkt överhuvudtaget, men om har ett företag… Som han som sålde glitter, send glitter to your enemies, han fick så stor förfrågan.

JB: Du får berätta vad det var, det var en australiensare som hade som affärsidé att man skickade hem ett kuvert med sådant här glitter som sätter sig överallt till sin fiende.

CB: Ja, svårt att få bort även i duschen. Då skickar man det till sin fiende, som får det på sig, och då vet alla.

JB: Och så var det någon amerikansk tidning som skrev om detta på nätet, och så fick han så sjukt mycket beställningar. Han gick inte i konkurs, men han fick tacka nej och han tyckte inte att det var kul längre. Så han lade ner eller sålde företaget. Konkurs är om driver ett företag eller privatperson, man kan gå i personlig konkurs också, så handlar det om att du är skyldig folk pengar. Och de andra människorna får inte betalt, så de ansöker om konkurs, så de sätter dig i konkurs. Ofta i Sverige tror jag att det är Skatteverket som sätter företag i konkurs, för att de inte betalar sina skatteskulder. Så om du inte är skyldig någon pengar, så kan du inte gå i konkurs.

CB: Det är så sjukt bra att få den här undervisningen, i samband med att man ville höra hur man själv ska minska sin skuldsättning.

JB: Ja, precis. Och då tänker jag så här att det är alltid skulder och framför allt de höga räntorna, eller räntorna som hänger ihop med skulderna, som tvingar en till dåliga beslut. Jag har varit med om detta i företag många gånger, att man till exempel inte har haft likviditet, eftersom man inte har haft pengar på kontot i företaget när man var tvungen att betala sina räkningar. Så vet man att det kommer in pengar om 30 dagar, men fakturorna förfaller om 10 dagar, då måste vi sälja fakturorna. Men då får vi bara 98% av pengarna för fakturan, men vi får det idag.

Tips 9. Minska skuldsättningen

JB: Man ser det i Lyxfällan också, att om man har skulder så får man dåliga lån, dåliga lån har högre räntor, som gör att man får en sämre ekonomisk situation. Så det är det som man menar med att den som är satt i skuld inte är fri. För man är hela tiden ansvarig mot någon annan, eller någon annan kan ställa krav. Sedan tänker jag också att detta med skuldsättning är en risk om till exempel inflationen, och därmed räntorna, drar iväg. Det pratar man mycket om nu. Vi har låga räntor, men vad händer om räntan går upp till 3-4%? Som borde vara normal ränta. Vad händer om den går upp till 7%?

Om man bara tar det från ett riskperspektiv så vill man inte ha några skulder. Men samtidigt har man det som vi pratade om… alternativkostnaden. Att om jag betalar ett lån idag, om jag tar till exempel en hundralapp och jag betalar mitt lån som har 1,5% ränta, då tjänar jag bara 1,50. Alltså jag slipper betala 1,50 nästa år. Men hade jag placerat långsiktigt i aktier kanske jag hade fått 8%. Detta har vi pratat mycket om i andra avsnitt, i det här avsnittet som heter ”Amortera, spara, investera eller t.o.m. låna?”. Jag brukar säga att en bra balans här är att amortera kanske 1-2% om året. Att följa det här amorteringskravet. Vill man läsa, lyssna eller titta på det så är det avsnitt 102 och 108.

Hitta din rätta balans mellan belåning och amortering

En klassiker, att minska risken här, förutom då att amortera, det är att binda de här räntorna. Jag har varit med i många situationer, både vi har gjort det med vårt bolån, och jag har varit med i flera företag som har lånat pengar, att man har delat upp lånet i tre delar. Att man har bundit ett på fem år, en tredjedel på tre år och en tredjedel rörligt. Eller till exempel 30-30-40. Du ser väldigt frågande ut?

CB: Jag zonade ut en stund där, sedan kom jag tillbaka och tänkte: ”Vad är det vi snackar om egentligen?” Man ska bara minska sin skuldsättning. Kan vi bara stanna vid det, att man minskar sin skuldsättning genom att av sina lån? Man ska absolut inte ha kreditkortslån eller så?

JB: Men det är inte så svartvitt och det är det jag försöker säga. Man bör amortera, men man behöver inte amortera mer än 1-2% om året, om man kan investera de pengarna istället. Det är mycket smartare. Så man kan inte bara säga åt folk att amortera och skita i allt annat. Då blir det den där tre-tips-listan i Expressen. Jag har i alla fall lite mer att säga om att minska skuldsättningen, så jag tänker ta min sista grej här.

Ett tips som vi fick från Henrik Tell, som är finansiell rådgivare, han berättade också om till exempel att leka i sin ekonomi, som att man har en ränta på 5%, när räntan kanske egentligen bara är 1,5%. Då använder man de resterande 3,5% till en högre ränta till att antingen extra-amortera eller investera. För på det sättet ökar då räntan till 5%, då kommer man inte märka någon skillnad i sin ekonomi. Det tyckte jag var ett ganska smart tips.

Tips 10. Planera för billöshet

Bilen innebär jämte boendet de absolut största utgifterna i en privatekonomi.

JB: Då tänker jag så här att bil är den största kostnaden som de flesta har. Oftast är den ganska enkel att göra av sig med i normala tider, men i en kris när många har kris samtidigt kan det bli tufft att sälja bilen på Blocket eller att få ett schysst pris för inbyte eller så.

CB: Jag tänker att det är säkert en del som sitter och tänker att de aldrig skulle kunna klara sig utan bilen. Så kan det vara, att man behöver den för att åka till jobbet och så.

JB: Precis. Saken är ju den att det handlar om att balansera. När vi flyttade var ett av våra krav att vi ville ha allt inom 1000 meter. Vi vill ha barnavårdscentral, Ica, skola och allt sådant inom 1000 meter. Egentligen är det så att vi skulle klara allt på gångavstånd, för vi bor ganska centralt. Men å andra sidan har vi fått betala en premie för det, minst 2-3 miljoner extra i huskostnader. Vi hade kunnat valt ett billigt boende ute på landet, men då kanske vi hade behövt två bilar och alla kostnader det innebär. Det är en balans mellan boende och behov av bil. Men där tänker jag också att är bilen betald, som den tyvärr inte är för de flesta, så kan man bara ställa av den. Då har man inga kostnader.

Jag vet inte riktigt hur det går till när man ställer av en bil. Men man jag tror att man kontaktar en myndighet, typ bilregistret eller transportstyrelsen, så säger man att man inte ska använda sin bil och att den inte kommer vara ute i trafik. Då slipper man betala skatter, försäkring och alla de grejerna. Värdeminskning kommer du fortfarande ha.

De som äger elbil… Det är många nu som tänker på det där att det är billigt med el – mycket billigare än bensin – men där tänker jag också att på skatten. När vi inte tar ut skatt på bensin kommer vi ta ut skatt på el. Man får räkna med att även en elbil kan innebära vissa kostnader.

Tips 11. Avtal, dokument och övrig info

Ha bra ordning på dina viktiga papper såsom avtal, dokument och kontaktuppgifter.

JB: Detta har vi haft nytta av flera gånger, framförallt på resor. Här handlar det om att idag kan man ta kort med mobiltelefonen, alltså ta bilder. Fotografera alla viktiga papper och dokument, alltså typ passet, körkort, försäkringar. Ha allting digitalt. Att ha det i sin mejl eller Dropbox eller Google Drive eller iCloud. Vad man nu använder. Så att man kommer åt det.

Detta har jag varit med om när jag var utomlands och inte hade med mig mitt körkort, då kunde jag åtminstone ta fram det digitalt. Blir du av med passet så är det bättre att ha en digital kopia på passet än att inte ha passet alls. Så tänker jag kring det. Sedan, på samma sätt, då tvärtom, att ha utskrivna kopior på dina viktigaste digitala dokument. Om du till exempel bara har ditt försäkringsbevis digitalt, då kan det vara bra att också ha det utskrivet på papper.

Faktiskt, någonting att spara, det var när vi hade Pontus Kopparberg här i avsnitt 106-107, som hade jobbat i mäklarbranschen hela sitt liv. Då sa han också att om du säljer en bostadsrätt eller en villa, och har alla dina dokument på alla renoveringar, allt du har gjort i huset, så höjer det värdet på bostaden vid försäljning. Så det är också en sjukt smart grej att göra. Detta hade jag kunnat prata hur mycket som helst om. Jag älskar att ha ordning på papper. Jag är värdelös på papper i fysisk form, men digitalt har jag alla papper och kvitton och sådant, sedan flera år tillbaka. Det finns jättebra appar. Jag gillar en app som heter ”Scanner Pro”.

CB: Ja, den använder vi mycket. Men jag tänker också på det att jag som inte visste förut, att om ditt hus brinner ner och alla dina prylar försvinner, då får man inte ut så mycket från försäkringsbolaget om man inte har kvitton på grejerna som man har köpt. Så allt som är lite dyrare, de kvittona scannar vi också.

JB: Ja, försäkringsbolaget vill ju ha kvitto på allt man har köpt, annars kan man säga att soffan kostade 53,000. Man måste ju ha kvitto för att styrka det. Nu vet jag inte ens om det finns soffor för 53,000… Så det är det viktiga: skriv ut det som är digitalt och ha det i en pärm, och scanna det som är på papper.

Tips 12. Var schysst mot dina efterlevande

Dödsfall har en enormt stor påverkan redan innan man måste bli detektiv.

JB: Jag har ju varit med om när min pappa dog, när jag var 13. Jag minns att mamma fick leta efter en massa papper. Pappa hade en pärm med papper, men de är ju aldrig kompletta, om det ens finns en sådan pärm. När du och jag har pratat om testamente till exempel, så är det jättemånga som säger att de inte vill skriva sitt testamente, för att då är det som att de skriver under sin egen dödsdom ungefär.

CB: Ja, det kan jag känna. Har inte lust att fundera på efterlivet. Men är det inte intressant att det brukar vara en person i ett hushåll som har koll på alla grejerna, för det mesta. Den andra har inte det. Men det är inget konstigt egentligen, för den positionen kan egentligen bara has av en person, eller att man alternerar. För vi har alternerat vem som betalar räkningar, ett tag, men det behöver vara en person som tar fullt ansvar. Om det är delat ansvar kanske vissa räkningar hamnar mellan stolarna, eller att man inte riktigt har koll på papperna.

JB: Jag personligen tror inte på delat ansvar. I styrelser som jag arbetar så har vi kallat detta för ”Östersjöproblematiken” – alla ansvarar för Östersjön, och där med är ingen ansvarig. Utan det behöver vara en part. Sedan behöver den parten, och här är jag inte så himla duktig, inkludera de andra i det som har gjorts. Som att inkludera dig att nu har vi gjort de där grejerna.

Att ha bra ordning på papperna det var ju förra tipset. Då tänker jag också till exempel på det här med livförsäkring, som vi pratade om i tips sju, och testamente. Jag tror på att om jag skulle dö, så kommer det vara så stor förändring i ditt och tjejernas liv. Att då börja sitta och leta efter försäkringspapper… det är inte att du vill sitta och ringa runt till tio försäkringsbolag. Då tänker jag att det är schysst att vi har pärmen med viktiga papper, och där har vi försäkringssammanställningen. Vi har det digitalt. Då kan man bara gå in där och kolla vilka bolag som behöver kontaktas. Sedan är det färdigt, eller man kan be någon om hjälp. Det känns som att du är så utzonad idag?

Gör det enkelt med smidiga appar för lösenord

CB: Nej, jag är inte utzonad, jag tänker mer på att det finns en annan grej där, att har man det digitalt så måste man på något sätt dela ett lösenord med den andra. Man kan inte bara ha saker digitalt och sedan är det svårt att komma åt det.

JB: Där använder ju vi LastPass. Det gillar jag jättemycket. Det är en app. Man loggar in på ett ställe och därifrån hämtar man alla sina andra lösenord. Det funkar iPhone, i webbläsaren och så. Fördelen är att om någon frågar mig vad jag har för lösenord till Gmail – ingen aning. Inläggning till Nordnet? Ingen aning. Det enda jag vet är mitt lösenord till LastPass och sedan finns alla lösenord där.

Om det blir en dataläcka att Nordnet blir hackat och alla lösenorden kommer ut, då är det bara lösenordet till Nordnet som har gått förlorat. Det är inte samma lösenord vi har på Avanza och alla andra ställen. Det jag tycker är coolt med LastPass det är att de har en sådan här funktion där jag har lagt till dig som nöd-kontakt. Och då kan du ansöka, närsomhelst, om tillgång till mitt konto. Om jag inte tackar nej till det, så kommer du få det om 14 dagar. På det sättet funkar det i den situationen; om jag skulle gå bort, så får du tillgång till alla mina lösenord. Sedan är det ganska smart, för vi har även skrivit ut det lösenordet och lagt det i bankfacket, så man kan åka dit.

CB: Jag inser att jag inte har koll på vart bankfacket ligger, men vi får ta det sedan. Jag hade säkert hittat det.

JB: Ibland är det så roligt när vi gör de här podd-avsnitten, för när vi sitter här och pratar så kommer vi på grejer vi inte har pratat om. Och om vi inte har pratat om det, som är lite nördiga på det här, så är väl sannolikheten att vi inte är ensamma. Eller, så är vi bara ensamma i världen och alla andra har pratat om det här. Så det var LastPass. Vi har inte ens någon sponsrad länk till det. Det finns också andra sådana tjänster, men vi gillar LastPass.

I den här pärmen tänker jag också att man ska ha sammanställning… Förutom då på viktiga papper, försäkringar och testamente, så tänker jag att man ska ha en sammanställning av sina tillgångar. Skulder kommer alltid någon annan ha koll på åt dig. Men tillgångarna. Särskilt om man har lite sådana här övriga tillgångar, alternativa. Alltså, om man har Trine till exempel, Better Globe eller guld någonstans. Alltså, sådant som inte dyker upp i svenska register, på ett enkelt sätt. Så det vill man också ha en sammanställning på.

Fonus och Vita Arkivet

JB: Näst sist, så tror jag också att det finns ett Fonus-dokument. Jag gillar ju Fonus, begravningsbyrån. De har det som kallas för Vita Arkivet, som jag ska prata om strax, men framför allt tycker jag att de har världens bästa slogan: ”Vi finns här om du behöver oss”. Skönt att det är valbart, om man ska dö eller inte. Sedan har jag sett att de har börjat ändra på det de senaste åren, och skrivit när du behöver oss, men jag tyckte att det var roligt när de skrev om.

Skitsamma, de har i alla fall något som kallas för Vita Arkivet, både som digital tjänst eller som papper. Detta papper kan man då fylla i och det är schysst mot de som är efterlevande. Där står det hur man vill ha sin begravning, hur man vill att klädseln ska vara, den här musiken vill jag ska spelas, ska det vara kremering eller jordfäste, ska det vara ceremoni, och så vidare. Det är typ 50 frågor. Man kan även ta det i pappersform. Jag lägger ut en länk till det.

Apropå det här att det finns grejer vi inte har pratat om, så vet jag inte hur du skulle vilja ha det. För vi har inte riktigt pratat om det.

CB: Nej, men jag har sagt det någon gång, när vi kom hem från Ica och skulle öppna dörren, då sa jag: ”Jag vill förresten bli kremerad.” Och så vill jag att två olika läkare ska dödförklara mig. Tänk vilken mardröm när man ligger där och ska skjutsas in i spisen, om man inte är död. Jag vill inte ge folk några visuella bilder, men för mig kändes det skönt om två olika verkligen kunde säkerställa att jag inte bara var inne i något superkoma. Jag får väl skriva in i Vita Arkivet hur det ska vara.

JB: Detta är också schysst, för då slipper den andra fatta en massa beslut. Det är ett engångsjobb, det är färdigt. Återigen, inget samarbete med Fonus. Finns det någon annan sådan tjänst? Jag tror att det skulle finnas någon digital tjänst… Det var någon start-up som skulle göra det. Om det är någon av er som läser som vet, kan ni inte skriva en kommentar om det? En tjänst som gör allt sådant här. Då kan man idag också skriva om man vill att Facebook-sidan ska tas bort eller om det ska bli en minnessida, och så vidare.

Registrera dig i donationsregistret med BankID

JB: Sista punkten här är gällande att vara schysst mot sina efterlevande, är att uppdatera sina uppgifter i donationsregistret. Där kommer en åsikt. Oavsett om du tackar ja eller tackar nej – ta ett beslut. Man kan tacka nej till att bli organdonator. Jag vet inte, där har vi nog olika åsikt. Jag är så här, jag är död, ta vad ni vill. Kan ni rädda livet på någon så är det väl skitbra.

CB: Ja, jag kan också tänka mig det. Men då får det vara två olika läkare som fastställer att jag är hjärndöd då eller vad det är för någonting.

JB: Igår så åkte jag med en taxi-chaffis, som hade fått nya njurar här i Malmö. Han var helt supertacksam för det. Så, det tycker jag att man ska göra. Det kan vara en grej man gör när man lyssnar. Allt går att göra digitalt med BankID, så man loggar in med sitt BankID, så är det färdigt.

Tips 13. Likvida tillgångar

I en kris är ofta likviditeten det som tar slut först. Inte ovanligt att det är svårt att avyttra tillgångar.

JB: Detta är ungefär lite som kontant-grejen, fast vi tittar på sparandet och investeringarna. Här skulle jag säga så här att frågan att ställa sig är: ”Kommer jag kunna sälja mina tillgångar i en kris?” Till exempel, under finanskrisen 2008 gick inte det, då var det svårt att sälja aktier, fonder, strukturerade produkter… Alltså, Riksbanken kunde inte ens sälja svenska kronor för att få dollar. Det var ingen i hela världen som ville ha svenska kronor. Det var det Eric berättade i ett avsnitt, att svenska Riksbanken var tvungen att sälja delar av vårt guld, för att få US-dollar. Då var guld super-likvitt; det går alltid att sälja och få någonting annat för det.

Men om vi tar Trine till exempel… Jag älskar ju Trine, där man finansierar solceller. Det är klimatsmart. Vem ska köpa mina Trine-andelar? Det är ingen som köper dem ens idag, och då är det inte ens kris. Utan jag måste vänta mina två år tills projektet har löpt ut. Det är det som är ett stort problem med många alternativa investeringar, som Tessin och Savelend.

Så det är viktigt att man utvärderar sin portfölj även ur det perspektivet, om det är en likvid tillgång eller inte. Och då kan man säga att ju större aktier, ju större fonder, desto enklare att likvidera. Men små, udda aktier… ingen hit. Bra, sedan tänker jag också på stora tillgångar som man ofta har. Materiella tillgångar, som sommarstuga, bil, båt. Det kan bli omöjligt att sälja. Det har jag sett i flera kommentarstrådar och så, att folk har försökt sälja, men det går inte i vissa perioder. Inte bara i kris, utan även i vanliga perioder.

Det kunde man också se i Lyxfällan. Om man har köpt en stereo och så hamnar man i en kris och då får man tillbaka en tiondel när man ska sälja den. Det var det vi pratade om innan också, att det är dyrt att ha mycket skulder. För du måste sälja en bil till vrakpris. Lyxfällan är ett fantastiskt tv-program att titta på, om man vill se det där, hur även kloka ekonomiska beslut i den situationen är dåliga ekonomiskt.

Tips 14. Jobba på relationen

De flesta skilsmässor är onödiga och de är oftast en privatekonomisk katastrof.

JB: Vill man verkligen skydda sig mot den största privatekonomiska katastrofen, då ska man jobba på sitt förhållande.

CB: Då tänker folk att det behöver man väl inte. Är man förälskad eller gillar man varandra så gillar man varandra, men så enkelt är det inte. Det är så mycket som kan komma vägen för det där, ens relation. Om man är tillsammans flera år… man kanske till och med har barn och så, oavsett så är man upptagen i livet. Man hinner kanske inte prata så mycket som man borde. Vi har ju till och med få lägga in ”middag i månaden”, för att vi ska hinna snacka ordentligt. Det är vårt sätt att jobba på relationen. Vi har andra grejer också. Förr eller senare kommer det saker som förstör. Det låter lite hemskt, men så är det.

JB: Som någon listade ut, så går man kanske inte till en parterapeut det första man gör. Men efter att vi gick där för något år sedan, när vi hade en kris, så var det bra. Jag tror att man ofta går dit för sent. Jag rekommenderar verkligen att lyssna på avsnitt 111. Det var roligt det Tommy sa också, att ofta är det så att mannen är negativ när de först kommer dit, men efter ett samtal så brukar det vara bra.

CB: Ja, han menade det att mannen tror ofta att han ska få skulden för allting. Men det händer inte hos parterapeuter.

JB: Inte hos en duktig parterapeut, i alla fall. Detta hänger ihop med många av de andra riskerna. Säg att man skiljer sig, så måste man sälja huset, och så är huset överbelånat. Det kan ställa till ekonomin för 20 år framåt. Det har jag också hört från kompisar som har jobbat som rådgivare på bank, att en av de vanligaste frågorna de får, oftast tyvärr av kvinnor, det är: ”Har jag råd att skilja mig?” Och det är ganska tragiskt på sätt och vis, tänker jag. Så där handlar det ju om… Jag tror det var Länsförsäkringar som pratade om att man vill ha ett ”frihetskapital” och att man är tillsammans för att man vill, inte för att man måste. Framför allt inte av privatekonomiska skäl.

Samspelet mellan ekonomi och parförhållande

JB: Sedan var det också roligt, för när vi hade Tommy här så ville jag så gärna att han skulle säga att ekonomin är den stora anledningen till att folk skiljer sig. Men han ville inte gå dit. Han sa att den största anledningen var distans och otrygghet. Det var så skönt i det avsnittet också, att allt kom tillbaka till att… Så här, problem i ekonomin, att man inte pratade, var egentligen en feedback på att man inte hade en trygghet i förhållandet.

CB: Jag ska säga att jag tycker inte att det är så superenkelt. Kring ekonomi har vi alla olika sanningar som vi tar med oss från att vi är små kanske. Sedan är det dessutom så att man kan ha känslor kring pengar, för att man kanske var dålig på att hantera det när man var yngre. Då tror man att man är det alltid. Jag lärde mig inte att hantera pengar när jag växte upp. Sedan har jag dessutom ett beteende där jag tycker om att komplettera saker i huset och för mig själv och barnen och för dig hela tiden. Man kan inte ha hål i tröjorna, sådana saker. Då går det åt pengar.

Jag vet hur man spenderar pengar, plus att jag har eller har haft en sanning om mig själv som säger att jag inte är duktig att hantera pengar. Men det är ingenting som jag har gått och berättat för dig i första läget. Jag har inte ens fattat det själv. Så det är större det här med att prata om ekonomi med sin partner, än vad man tror. Det är inte bara så att det är obehagligt att ha pengar på kontot eller pengar ska rulla. Man går inte dit. Man vet inte ens hur man ska förklara hur det känns kring pengar. Det gäller att lära känna sig själv och inte skämmas för sitt beteende kring pengar. Då kan man prata.

JB: Jag håller med. För oss har ju det varit en process i många år. Jag ville till och med skicka dig på kurs för att du skulle lära dig att hantera pengar.

CB: Du tyckte inte att jag var dålig på att hantera pengar. Du visste bara att jag hade ett väldigt ansträngt förhållande med pengar.

JB: Och det har vi alla, på ett eller annat sätt.

CB: Ja, det är som ett tvångsbeteende på något vis. Antingen vill man spara, eller så ska pengarna rulla. Är det någon som är mittemellan? Det är det säkert.

Diskutera och komplettera

JB: Om vi tittar på vår omgivning så är en vanlig utmaning par har att den ena vill investera och ta risk och den andra vill inte göra det. Då blir det konflikt. Så vad är målet? Jo, båda vill ha ett bra liv. Det är den gemensamma faktorn. Den som vill investera och ta risk vill ju göra det för att få mer pengar och kunna ha ett bra liv. Den som inte vill investera har egentligen samma mål också. Man vill ha ett bra liv, men man vill inte ta risk.

Jag tror att kan man bara enas om att man har samma mål, att ha ett bättre liv, så kan man säga att sanningen ligger inte hos någon av dem, utan den ligger i mitten. Egentligen är den stora fördelen att de har båda sidorna. De har den som skulle kunna utvärdera det utifrån ett negativ-risk-perspektiv och de har den som kan utvärdera det från ett möjlighetsorienterat perspektiv.

CB: Ja, och då måste man ju prata. Låt oss nu bara etablera en sak: Vi har ont om tid. Det är alltid någonting annat som ska göras, än att man ska prata med sin partner. Men då får man ta sig tid. Alltså, ta en ostbricka och vad det nu är man vill dricka till, och snacka. Vi är inte superduktiga på det, och därför fick vi lägga in det i kalendern. För att det alltid är någonting annat som ska göras. Då måste man snacka och inse att man kompletterar varandra.

JB: Jag tror att det handlar mycket om att komplettera. Nu blev det mycket om relationer. Jag tror att vi behöver göra ett avsnitt om detta och prata med någon. Eller om du som lyssnar, läser eller tittar känner någon som är jätteduktig på det här. Skulle gärna vilja ha någon psykolog eller så. Vi hade ju Elin Helander här, men vi var inte riktigt inne på det här då. Detta är ett avsnitt, definitivt.

Bästa skyddet mot bostadsbubblan

CB: Vi inser att vi behöver göra ett avsnitt om det här. Det kanske bara är en halvtimme långt, men i vilket fall behöver vi gå in på det här hur man jobbar tillsammans i ett förhållande, kring pengar.

JB: Precis, jag brukar också säga att jobba på relationen är det bästa skyddet mot bostadsbubblan. Så länge man inte behöver sälja så är det inte ett problem, men om du hamnar i en skilsmässa så måste sälja. Jag såg någonstans att väldigt många hus säljs till följd av skilsmässa. Vi köpte vårt hus av ett par som renoverade järnet och gjorde jättefint och sedan skilde de sig. Trist, men bra för oss.

Sedan då slutligen den sista punkten är att för oss har det verkligen vart värt att investera tid och pengar i parterapi. Jag kommer ihåg att jag också tänkte på det efteråt, när vi ändå hade löst vår grej, att även om det kostar 1500 spänn, och det känns dyrt just då, så kan man jämföra det med hur mycket det skulle kosta att dela upp ekonomin och sälja huset till förlust för flera hundra tusen. Då är 1500 ganska billigt. Man kan verkligen se det som en investering.

Tips 15. Öka ditt humankapital

Vårt jobb över tid är att skifta vårt humankapital när vi är unga till ett finansiellt kapital när vi blir äldre.

JB: Då tänker jag så här att vi gjorde avsnitt 87 med Paolo Sodini, som är professor på Handelshögskolan. Då introducerade han det här konceptet humankapital, vilket är värdet på alla dina färdigheter, kunskaper, erfarenheter, utbildning och den framtida inkomsten du kommer kunna ha till följd av det här. Då sa han att en genomsnittlig 25-åring i Sverige har ett humankapital på ungefär 10 miljoner. Det är den mängden pengar man kommer få ihop under sin livstid, till följd av sin utbildning och det man kan och hela det där. Det är det humankapitalet som vi använder som garanti för att låna på vår bostad. Det är därför du får låna pengar till en bostad när du är 30, medan en 70-åring inte får ett banklån, för att humankapitalet är lågt.

Då ser jag det som att man börjar med ett högt humankapital på 10 miljoner, och man har typ 0 i tillgångar, för att man har till och med studieskulder. Så är mitt jobb att fram tills jag är 65… eller när jag har går i pension kommer mitt humankapital vara värt 0. Då ska jag ha ett finansiellt kapital på kanske 10 miljoner. Så jag ska växla humankapitalet mot ett finansiellt kapital. Värdet på det här humankapitalet förändras ju över tid. Säg att jag har lärt mig jättemycket på ett verktyg som heter Mammut, så är jag skitgrym på det. Men sedan om fem år så går Mammut i konkurs, och då är värdet på de färdigheterna och den erfarenheten 0. Då skulle jag behöva lära mig något nytt verktyg för att öka värdet på mitt humankapital.

Steven Covey pratade i boken ”Att leva och verka till 100%” (7 Habits of Highly Effective People) om konceptet att vässa sågen. Att kontinuerligt vässa sågen och yxan, så att du inte bara står där i skogen och hugger ditt träd. Vässa sågen så det går effektivare att hugga ner det där trädet. Det kan vara att man går utbildningar, lär sig nya saker, läser facklitteratur, skaffar mig andra erfarenheter, går kurser i andra ämnen, allt… Jag tror det handlar mycket om utbildning och att testa på olika saker. Testa att byta jobb, testa nya hobbies. En massa sådana saker.

Jag tror till exempel att det är det som har gjort dig och mig framgångsrika med många grejer, att vi gillar att lära oss nya saker hela tiden. Vi har alltid en kurs inbokad varje år. Vi har alltid gillat att läsa böcker, etc. Blir det då kris – ju högre humankapital du har, desto lättare kommer du få jobb.

Tips. 16. Håll dig frisk och satsa på hälsan

Som frisk har man tusen önskningar, som sjuk har man bara en.

JB: Jag tyckte den var jättebra. Jag tänkte att den skulle vara ”right up your alley” också. Jag har sett att många som har ekonomiska problem har ofta en sjukdomsbild med. Sjukdom och skilsmässa förstår en privatekonomi. Det är många gånger katastrof. Sedan är det också det perspektivet att vad är det för mening att ha en massa pengar om man inte kan använda dem? Dessutom, som vi pratade om i förra punkten om humankapitalet, så är det dessutom vår förmåga som vi använder som inkomstkälla. Det är det vi använder för att tjäna pengar.

Om man är sjuk då kan man inte göra det. Eller en annan klassiker, att nu jobbar jag 80-timmarsveckor och jag har inte tid att träna eller äta bra, för att jag måste jobba.

CB: Ja, jag tänker också på det att man kan bli utbränd. Det är ju heller inte bra för ekonomin. Om vi ska ta det från den vinkeln. Vad kan man själv göra för att inte bli utbränd? Det är ju den stora frågan. Jag tror att – nu riskerar jag att göra mig ovän med Sveriges befolkning – men man får inte gå över sina egna gränser. Det är lite det det handlar om när man blir utbränd. Man har gått över vissa gränser och inte lyssnat när kroppen eller hjärnan har sagt ifrån. Man är för trött, man går över den gränsen och pushar på ändå, liksom. Eller vilar inte på ett sätt som gör att man återhämtar sig.

JB: Tony Robbins brukar ju säga att först kittlar livet dig med en fjäder. Om du inte lyssnar då, så kommer du få en tegelsten i huvudet. Om du inte lyssnar när du får tegelstenen i huvudet, stå inte i vägen för tåget. Det är väl så det går till.

CB: Ja, man får olika tecken. Först kanske subtila på att man borde ta det lite lugnare. Man behöver kanske ägna sig åt hobbies eller någonting för att kunna helt koppla bort saker. Men lyssnar man inte på de signalerna, då kommer man till slut gå in i någon slags vägg. Vad jag förstår är det väldigt svårt att komma tillbaka sedan, för vissa.

Ett råd från äldre generationer

JB: Jag tror att det där också är jättesvårt, för det handlar om vad som ligger under. För det där pratade vi om i avsnitt 94 när jag hade varit på meditationsretreat på BaraVara. Jag är skitdålig på det här. Jag kör ju i 110 och jag har kört i 110 i 20 år. Men då har ju delvis det beteendet kommit ifrån att det har varit för jobbigt att känna efter. Och kan jag då jobba på, så behöver jag inte känna efter. Ska jag då ta det lugnt för att inte bli helt utbränd, men jag blir hellre utbränd än att känna efter.

CB: Ja, det kan du känna nu, men sedan när du är utbränd då behöver du ändå känna efter. Plus att du då inte orkar någonting.

JB: Absolut. Vi har ju haft människor i vår omgivning som är utbrända, och det är läskigt. Hjärnan säger någonting och kroppen orkar inte. Jag tror att detta handlar också utifrån ett hälsoperspektiv. Vi hade ju Jonas här, som är VD på fondroboten Opti. Han sa ju också att när han hade sålt sitt ena företag så hade det vissa privatekonomiska konsekvenser. Då spenderade han tid med äldre och rådet alla äldre gav honom var att satsa på hälsan. Det där är väl jag lite rädd för, för allting i min kropp funkar ju. Men tänk om det kommer en dag när det inte funkar? Och ändå tar jag inte hand om den. Ja, vi får ta hit en PT.

CB: Vi jobbar på det nu. Nu när jag ska börja träna så känner du dig lite inspirerad. Jag upplever det som det, att du är öppen för ett bättre leverne.

Läs mer om finansiella strategier i följande avsnitt

JB: Absolut, jag är alltid öppen, sedan får vi se. Det var det sista. Det är några saker vi inte har pratat om. Vi har med flit inte pratat om det finansiella, med portföljer, riskspridning, andel räntor och aktier och sådant. Eller, det vill säga, hur förbereder man egentligen sin portfölj för en 50% nedgång? För det kommer komma en 50% nedgång.

CB: Vänta här nu, ska man inte bara köra på som vanligt?

JB: Jo, det är precis det som är min poäng. Det är så att med stor sannolikhet att under en 15-årsperiod så ska portföljen falla i värde med 50% två gånger. Det är inget konstigt. Men det går inte att förutse när det kommer ske, det går inte att förutspå framtiden. Därför behöver man ha en annan strategi och det är det som vi pratar om i avsnitt #47 om Fyra-hinkar-principen, vi har pratat om det i avsnitt #99 om att komma igång med sitt sparande.

Vi har pratat om detta i avsnitt 75, som är då gult ljus på marknaden. Vi har pratat om detta i avsnitt #91 och #89, som jag gjorde om portföljerna. Även nyligen gjorde vi ett avsnitt om RikaTillsammans-portföljen, avsnitt #105, som verkligen pratar om det här att ha en finansiell prepping-portfölj. Det bara slog mig nu, att RikaTillsammans-portföljen är en riktig prepping-portfölj. Det är nog därför jag gillar den så mycket.

Så, då är vi väl klara med dagens avsnitt. Precis som vanligt, gillar du det här avsnittet, titta då gärna på avsnitt 112 också, med de första åtta tipsen. Lyssnade du på avsnittet så får du gärna trycka på ”prenumerera” i din podd-spelare, så får du notiser i din telefon till exempel, i din app. Tittar du på detta i YouTube så får du gärna trycka på ”prenumerera” och den här lilla klock-ikonen eller ringklock-ikonen, så att du får notiser.

Häng med oss även framgent

JB: Sedan naturligtvis, vill vi uppskatta våra Patreons, våra patroner som sponsrar bloggen. Det är då patreon.com/rikatillsammans. Hur jag enklast kan beskriva det är att det är en liten community för er som gillar det som vi gör, vill sponsra oss lite med kanske 30, 40 eller 50 kronor i månaden. Jag brukar säga så här – som en fika. Det är liksom schysst. Det är många bäckar små för oss, men framför allt så kan vi också dela med oss av lite andra tips, som vi inte alltid kommer med på bloggen.

Ibland är det sådant som inte funkar för flera tusen människor, men vi har också haft digital FikaTillsammans, där vi har kopplat upp oss en onsdagskväll och varit 25 pers som pratat om ekonomi, ställt frågor, diskuterat. Vi har även bjudit in till lite specialprojekt som vi har haft, så vi försöker göra det lite mer exklusivt. Men naturligtvis, vårt mål att själva innehållet ska vara gratis och vara tillgängliga.

Nu när vi har gått igenom de här 16 tipsen, tycker du att vi har missat något? Är det något du tycker borde ha varit med på listan, eller tänker du lite annorlunda, eller hur gör du? Det är en jättespännande fråga. Där kan vi också säga att när du kommenterar, kommentera gärna då helst på bloggen, för då kommer det flest till nytta, eller på YouTube. Jag tror vi har fått kommentarer på alla våra avsnitt på podden, så podd-spelaren är inget bra ställe att kommentera på. Men på bloggen, på avsnittet eller på YouTube är det alltid diskussion.

Och det roliga är att det ofta är två helt olika diskussioner på YouTube och på bloggen, vilket jag har noterat. Man fångar upp olika saker. De som är på bloggen tittar inte så ofta på avsnitten eller lyssnar, utan de bara läser transkriberingen. Då dyker det upp andra typer av frågor, som ”Där sa du det där, hur tänkte du då?” Men jag får aldrig en sådan fråga på bloggen, utan på bloggen är det mer om hur andra resonerar. Jag tycker det är jättekul, jag läser alla kommenterer, alla kommenterer. Sedan svarar jag inte på alla, det är inte möjligt. Men jag läser allting i alla fall.

Så det var ett långt utlägg här. Stort tack. Tack för att du hänger med oss varje vecka. Tack för att du gör detta möjligt och vi hoppas att du hittade något värdefullt i det här avsnittet. Så ses vi nästa söndag.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Följande artiklar nämns, refereras till i avsnittet eller kan uppskattas av dig om du gillade den här artikeln:

Vad tänker du om listan i sin helhet?

Nu när vi har hela listan är jag nyfiken på din åsikt:

  • Har vi missat något tips?
  • Något tips som kanske inte borde ha varit med?
  • Något som du har varit med om själv?

Tack än en gång för att du läser, följer bloggen och kommenterar! 🙏

Avsnittet 16 privatekonomiska prepping tips – Del 2 av 2. dök först upp på RikaTillsammans.

Ramit Sethis 10 regler för ett rikt liv

$
0
0

Ramit Sethi är en amerikansk författare som redan 2008 skrev boken ”I will teach you to be rich”. Utan tvekan är det en av de böcker som bekräftade att vi var på rätt spår med våra tankar kring indexfonder, att personlig växt är en nödvändighet för ekonomisk växt, att det handlar om flit och systematik istället för hjältedåd och inte minst att livet pågår utanför Excel-bladet.

10 år senare har han släppt en uppdaterad version av boken. I det här avsnittet recenserar vi boken och fokuserar på guldkornen. Det som nämligen stack ut mest för oss den här gången var det som han kallar för ”10 regler för ett rikt liv”. Jag har faktiskt kommit på mig själv att refererat till den flera gången den senaste veckan. Framförallt om att man ska spendera lika extravagant på det som man upplever viktigt i livet som man är obarmhärtig i att dra ner på det som inte ger något.

Han utgår från de två väldigt viktiga frågorna:

  • Varför vill du bli / vara rik?
  • Vad innebär det att vara rik för dig?

Två frågor som jag faktiskt först på sistone ägnat en värdig uppmärksamhet åt. I många år har det för mig handlat om att ha en ekonomisk trygghet. Särskilt på grund av den ekonomiska otryggheten jag upplevde när min pappa hastigt gick bort när jag var liten. Känslomässigt tog det målet längre tid att uppfylla än rationellt. Pengarna fanns nämligen kontot, men det kändes ändå inte tryggt. Dessutom var det skamfyllt att erkänna att jag som ekonomiprofil hade rädslan som en primär drivkraft. Något som jag skrivit mer om i avsnitt #94 ”Ett första besök i den inre trädgården”.

Därefter skiftade målet till att handla om en ekonomisk frihet. Möjligheten att få välja själv. Möjligheten att kunna leva ett gott liv som pensionär, eftersom pensionssystemet inte kommer fungera som idag 2040-ish. Det handlade även om en geografisk frihet, att kunna resa, besöka andra ställen och kanske till och med vara knuten till en enda plats. Ironin i det hela är att vi har konstaterat att vi är hemma-katter som trivs bäst hemma i huset i Malmö.

Vilket har lett till där vi är idag – att ha ett bekvämt vardagsliv. Ett rikt liv börjar mer och mer handla om vardagen och de små vardagstingen i sin helhet snarare än de extravaganta upplevelserna eller en hög med pengar på kontot. Sannolikheten är stor att vi om ett tag kommer att skriva om något annat, men det är här vi är idag. Bekvämligheten kan vara i stort som smått. Det är att ha allt inom 1 000 m från boendet. Allt från skola, förskola, mataffär, vänner till även mer udda saker som konditori, BVC, tandläkare och så vidare. Det är att utnyttja städhjälp, barnpassning, hjälp i trädgården och så vidare. Jag kan även tipsa om appen Yepstr (ej sponsring, bara bra) om den fungerar på din ort. Det handlar om att få hjälp av ungdomar som hjälper till med enklare uppgifter, t.ex. i trädgård.

I avsnittet pratar vi att rikedom självklart är något helt och hållet individuellt. Jag vet att för många handlar det om hus utomlands, att resa, gå ner i arbetstid, mer tid för vänner och familj och liknande. Det viktigaste är nog bara att man tar ett medvetet beslut om vad det faktiskt är för sig. Det är nämligen lätt att det blir lite ”fejk” annars. Något jag och Sabine Andersdotter pratade om i avsnitt #78 om bucketlist och saker som får en att skratta. Men det är tydligt att det för oss börjar handla mer och mer om de små sakerna och att ha en vardag man inte behöver ta semester från.

Vi hoppas att du uppskattar dagens avsnitt och att vi ses nästa vecka. Då blir det en intervju med författaren och gymnasieläraren Erik Wennstam som skrivit boken ”Du och dina pengar”. Det kommer att handla om ekonomiskt självförtroende, varför vi inte lär barnen det här i skolan och en intressant diskussion om budget där vi har helt olika uppfattning.

Tack för den här veckan!
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på dagens avsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till dagens avsnitt:

  • 00:00:50 – ”I Will Teach You To Be Rich” av Ramit Sethi
  • 00:04:23 – Om Ramit Sethi
  • 00:06:33 – Immun mot kritik
  • 00:08:09 – Vad innebär ett rikt liv för Carro?
  • 00:09:52 – Vad innebär ett rikt liv för Jan?
  • 00:13:02 – Regel 01: Spendera på det som du älskar
  • 00:16:03 – Fler extravaganta utgifter
  • 00:18:35 – Skäms inte för dina utgifter
  • 00:19:34 – Regel 02: Fokusera på the Big Wins
  • 00:21:41 – Väldigt stor skillnad med extrasparande
  • 00:23:56 – Regel 03: Att investera ska vara tråkigt
  • 00:26:50 – Regel 04: Det finns en gräns för hur mycket du kan skära ner
  • 00:29:28 – Är det fult att tjäna pengar?
  • 00:31:50 – Högre skatteintäkter med sänkt skatt
  • 00:34:13 – Regel 05: Lyssna inte på andra, följ din plan
  • 00:37:29 – Regel 06: Definiera dina ramverk för utgifterna
  • 00:40:30 – Regel 07: Fokusera på det enkla
  • 00:43:11 – ”Living with a SEAL” av Jesse Itzler
  • 00:46:05 – Regel 08: Du har kontrollen
  • 00:47:56 – Regel 09 Våga vara annorlunda
  • 00:52:00 – Regel 10. Lev ditt liv utanför kalkylbladet
  • 00:54:39 – Hur man bör prioritera sina avbetalningar
  • 00:57:12 – Trettiosekunderstestet
  • 01:00:40 – Sluta optimera räntesatser
  • 01:02:50 – Flit och systematik slår allt
  • 01:06:70 – Gör pengar oss lyckliga?
  • 01:08:35 – Var skeptisk till finansiella rådgivare
  • 01:10:25 – Om äktenskapsförord och andra emotionella bitar
  • 01:12:21 – FikaTillsammans med livepodd

Tidsangivelserna matchar bättre med videon än med poddavsnittet på grund av efterbearbetningen. Dock är differensen max ca 1 minut.

Transkribering av dagens avsnitt

För dig som hellre läser text än lyssnar på ett poddavsnitt eller tittar på youtube-videon följer nedan en komplett transkribering.

— START TRANSKRIBERING —

Avsnitt 114

JB: Idag är det dags för avsnitt 114 och idag tänkte jag att vi skulle prata om Ramit Sethis tio regler för ett rikt liv. För minst tio år sedan läste vi hans första bok. Jag tror att vi var i Bangkok.

CB: Ja, vi var i Bangkok och så kom vi till en bokhandel. Du hittade Ramit Sethis bok ”I Will Teach You To Be Rich”, med en indisk kille på framsidan. Och vet du vad jag hittade? Det är lite pinsamt. ”The Trump Card” och så var det Ivanka Trump som hade skrivit en bok och jag tänkte jag skulle läsa den och se vad det var för något. Det var inte skit det som stod i den, men nu kan man undra om man ska ha den i bokhyllan eller inte. Men vi har i alla fall Ramit Sethis bok i bokhyllan.

JB: Precis, och den heter ju ”I Will Teach You To Be Rich” och den var väl liksom också en av de böckerna som för tio år sedan bekräftade för oss att vi var på rätt spår med indexfonder. Då hade jag börjat titta på de. Han pratade också om den holistiska synen och den personliga utvecklingen och sådana saker. Och nu, för bara typ två månader sedan, var det tioårsjubileum och det kom en uppdatering av den boken. Så tänkte jag att vi har ju inte ens pratat om den boken, trots att den faktiskt har varit en av de viktigaste böckerna vi har läst. Jag längtar efter att få göra mer av den här typen av avsnitt, den här bokrecensions-avsnitten.

Jag vet att böcker är bra att läsa, jag vet att böcker har förändrat mitt liv. Vissa böcker förändrar verkligen livet helt, som ”Rich Dad, Poor Dad”, som vi har tagit upp i ett avsnitt, ”Rikaste Mannen i Babylon” har också varit en sådan. Jag har väl en ambition att vi ska göra fler sådana här avsnitt, men inte en gång i månaden.

Innehållet i dagens avsnitt kommer då var de två viktigaste frågorna att ställa sig, Ramit Sethis tio regler för ett rikt liv, hur man bör prioritera sina avbetalningar, sedan har han ett trettiosekunderstest, som jag tyckte var ganska roligt. Att inte göra fel saker på rätt sätt. Sedan också något som jag tyckte var kul var att han hade ett resonemang om att man ibland kan se värdet av något beroende på vem som hatar det. Han refererade till en studie där om pengar gör oss lyckliga. Så det är väl lite dagens innehåll, tänker jag.

Om Ramit Sethi

CB: Vi får väl säga vem Ramit Sethi är. Han är ju en andra generationens invandrare, väl? Han är indier och bor i USA. Hans föräldrar har immigrerat från Indien. Han är väl ”urtypen” och berättar om att hans föräldrar har skyhöga förväntningar på honom, att ha högsta betyg i alla ämnen och att han ska vara bäst på de här stavningsproven. Att han var fördestinerad att vara bäst på det, eftersom han var från Indien.

JB: Det är också roligt när han tar upp det där… Han hade bara A:n förutom ett A-, och då var det bra att han fick bra betyg, men varför fick du ett A-? Han sa att det verkar vara en indisk grej att man ska vara besviken på sina barn, oavsett vad som händer. Han säger: ”Jag har inga barn, men jag är redan besviken på dem idag.”

Om vi ska sammanfatta det, så är det en väldigt bra bok. I stora drag så säger den precis samma sak som vi säger, som vi pratar om på bloggen. Men jag tänkte att vi skulle göra nedslag, kanske inte prata så mycket om indexfonder… Han är en stor fantast av indexfonder. Han sa till och med att:

Indexfonder för den attraktiva kusinen i en annars oattraktiv familj.

Ramit Sethi

CB: Ja, han har ett jätteroligt språk i boken faktiskt. Den är inte översatt till svenska, utan man får läsa den på engelska. Nu är han 37 år gammal, som oss. Jag får prestationsångest ibland för jag tänker att vi är lika gamla. Men han har också en business där han hjälper människor med exempelvis löneförhandling. Det finns en kurs i det, som han säljer, men denna bok är väl som ett koncentrat kan man säga, av hans filosofi kring hur man ska investera pengar.

Immun mot kritik

JB: Precis, och sedan har han den här grejen som jag skulle vilja ha, att han inte bryr sig om kritik. Han brukar skicka ut sina hatmejl som han får, i sitt nyhetsbrev. Eller så skriver han om hatmejlen i boken och så bara skrattar han åt det. han drar sig inte för att kritisera folk. Det var ett citat som stack ut för mig, som handlade om Bitcoin och krypto. Han säger t.ex.

Folk som investerar i krypto är lika mycket investerare som jag är sjöjungfru, bara för att jag kan simma.

Ramit Sethi

Jag är inte riktigt inne på den konfrontativa stilen men den är fantastiskt rolig att läsa. Jag tycker att om vi plockar ut våra höjdpunkter från boken. Sedan ska vi också säga att halva boken är väldigt amerikansk och handlar om de här 401k, alltså tjänstepensioner i USA och så. Jag skulle säga att en tredjedel av boken kan man direkt bara hoppa över.

CB: Om man vill. Jag fick ändå behållning av att läsa om det. Om man jobbar på ett företag som är kopplat till 401k-pensionssystemet, så kan man kolla hur mycket vill det här företaget att jag ska sätta undan per år. För då lägger de till lika mycket. Det har vi ju inte i Sverige på samma sätt. På det viset tyckte jag att det var väldigt kul och intressant att läsa om hur det funkar. Det är ingenting man behöver, alltså, man kan inte använda sig av det.

Vad innebär ett rikt liv för Carro?

JB: Nej, och därför tänkte jag att vi kan fokusera på det som vi kan använda och som funkar här i Sverige. En sak som jag gillar är också att han fokuserar på vad är det som ger mest resultat, som gör 80%. Jag vet att han skriver på en av de första sidorna att:

85% av jobbet med att spara och investera är bara att komma igång. Det är viktigare att komma igång än att läsa in sig på allt eller bli en expert.

Ramit Sethi

Men jag tänker, han börjar också boken med de två viktigaste frågorna att ställa sig, som han säger att många av oss bara hoppar över. Skippar. Det är: ”Varför vill du vara rik?”, och när man väl har svarat på den, så är den andra frågan: ”Vad innebär ett rikt liv?” Vi kan också reflektera lite. Så, Caroline, varför vill du vara eller bli rik och vad innebär ett rikt liv för dig?

CB: Ett rikt liv för mig innebär ju att jag har det ganska bekvämt. Vi bor i ett bra hus, det är nära till skolan, det är nära till tandläkaren, BVC, Ica… Det innebär ett bekvämt liv och att jag inte behöver vara orolig för att saker ska hända som jag inte kan kontrollera. Som att värmepannan går sönder. Ok, vi har råd med en ny eller vad det nu behövs. Sedan finns det en aspekt att jag vill kunna köpa härliga kläder och resor och sådant. Bekvämt liv och najsa grejer. Restaurangbesök och så. Vad är ett rikt liv för dig då?

Vad innebär ett rikt liv för Jan?

JB: För mig är det också bekvämligheter, det delar vi ju, vilket är väldigt praktiskt. För mig innebär det att inte behöva göra saker jag tycker är tråkigt, alltså typ städa är en sådan typisk grej. Visst trädgårdsarbete och hantverkeri outsourcar vi ju nästan allt. Våra kompisar var här och skrattade. Jag försökte sätta upp Billy-bokhyllor och fästa dem i väggen och försökte sätta gipsskruv, sa Sanne, i en stenvägg, och det gick ju så där. Sedan använde jag fel borr… Hon försökte hjälpa och jag blev otrevlig för att jag var så frustrerad och inte kunde.

Så, det är ett rikt liv för mig, att inte behöva göra saker jag inte kan och inte tycker är kul. Men sedan handlar det mycket för mig om att våga bestämma själv, för det handlar inte om att ha tio miljoner på kontot, utan det handlar om att kunna till exempel prioritera projekt jag tycker är kul. Att kunna jobba när jag vill, med vem jag vill, hur jag vill. Frihet handlar det ju mycket om för mig.

CB: Jag kan ju lägga till en grej som egentligen är en no-brainer, men som är svår tycker jag, att implementera i livet. Ett rikt liv för mig det är att jag ska kunna vara med mina barn och ha tid med dem. Och hur mycket tid har man egentligen när man har ett hundraprocentigt jobb, ska pendla, laga mat, städa… alltså allt det tar tid från uppfostring och umgänge. Sedan får man skörda frukterna då av att barnet inte pratar med en, drogar, eller någonting annat. Så ett rikt liv för mig är också att ha utrymme för umgänge med mina barn.

JB: Jag tror egentligen att det viktigaste här är att se att ett rikt liv är nog helt och hållet individuellt. Alltså, vi har ju kompisar som har ett rikt liv nu. De var ute och seglade i danska skärgården i fyra veckor. Eller vi har en kompis som har en lägenhet i Spanien och är där. Så jag tror att det är viktigt att svara för sig själv. Jag tror att om man inte vet varför, då spelar det liksom ingen roll vad man gör eller hur man gör det.

För oss har det alltid varit att vi har velat jobba tillsammans. Det har varit ett mål i många år. Vi vill kunna jobba hemifrån, vi vill kunna ha ett hus där vi inte behöver pendla 30 minuter för att kunna hämta och lämna på förskolan eller skolan. Jag tror att vi kommer in mer på detaljer när vi går igenom de här tio reglerna som man har. Sedan är det säkert saker som vi tar helt för givet, som vi redan har. För oss är det till exempel inte resor nu när vi har småbarn, även om du sa det, men du ser fram emot det.

Regel #1: Spendera på det som du älskar

Om vi tar hans första regel. Här har jag försökt översätta fritt, så att vi slipper de här engelska texterna som folk har skrattat åt oss i podden. Men jag tänker att du kan få läsa rubriken på den första och beskrivningen, så kan vi prata om det sedan.

CB: Första regel är då ”Spendera på det som du älskar” och så här säger Ramit Sethi:

Ett rikt liv innebär att du kan och bör spendera pengar på ett extravagant sätt på de saker som du älskar, så länge som du obarmhärtigt drar ner på det som inte ger dig energi.

Ramit Sethi

Och det håller vi med om. Hur lätt tycker du att det är att göra så?

JB: Jag tycker att det är mycket enklare nu än vad det var förr. I Malmö finns det till exempel en app som heter Jepster, där man kan söka på exempelvis trädgårdsarbete för ungdomar mellan 14 och 19 år, eller vad det är. Det har vi använt ganska frekvent för att få hjälp med att klippa gräset, dra ut murgrönor, och så. Men där vet jag att du tyckte att det var ganska tufft i början, att betala för att någon skulle göra det, när vi egentligen kan göra det själva. Samma sak med städning, det var också en sådan grej för oss: ”Ska man verkligen lägga pengar på städning? Det kan man ju göra själv.”

Och barnvakt. Nu i somras har vi ju haft ganska mycket barnvaktstimmar, så att jag ska kunna jobba och du ska kunna få lite avlastning. Jag tycker att vi är ganska duktiga på att lägga extravagant på att köpa in tjänster.

CB: Ja, i vårt gemensamma liv tycker jag att vi får det att funka ganska bra så. Jag tvingas ibland att tänka att om jag inte hade varit själv nu, vad hade jag inte lagt pengar på? För att komma närmre det i vårt gemensamma liv. För du vill lägga pengar på sådant som jag inte är så intresserad av, som jättemycket kött till grillning. Det hade jag kunnat slashat obarmhärtigt. Nu har vi ett gemensamt liv och middag ibland med folk, vilket är trevligt. Jag tror också att man ska diskutera med sin partner om vad man vill slasha obarmhärtigt i kostnader och vart man vill lägga sina pengar. Som kashmirtröjor till exempel, det är dyrt.

Fler extravaganta utgifter

JB: Det jag hade slashat totalt, det är schampo. Jag använder Head & Shoulders för 25 spänn, och du kan väl ha ett schampo… Jag tror vi hade som dyrast 700 spänn.

CB: Nej, det tror jag inte. Det kanske var kombinerat schampo och balsam. Jag har aldrig köpt schampo för 700, det stämmer inte. Det är så, man har olika grejer som man inte vill betala för.

JB: Någonting vi inte lägger pengar på – som har återkommit i många avsnitt – bil. Resor är också en sådan grej som jag inte… Innan hade jag mycket större drömmar kring att resa, men jag är inte så sugen just nu.

CB: Ja, nu är det risk för att det blir lite privat samtal här nu. Vi ska snart gå vidare till nummer två, men du vill ju resa i tjänsten och känna dig viktig på det viset, medan jag vill nöjesresa. Hur är det att ta tåget till Paris liksom? Det är nice men inte så mycket prestige i. Det hade du väl kunnat gilla?

JB: Kanske. Jag är hemma-katt. Men jag måste bara förtydliga det där. Det är inte riktigt sant. När jag var arton eller pluggade, då hade jag en syn där jag kände att tänk när man är så viktig… för jag har ett stort ego tyvärr, det är bara att erkänna… Då var jag så här: ”Tänk när man är så viktig att man blir liksom flugen till ett möte och mötet börjar inte förrän man kommer.”

Och jag kan säga så här att ha den här appen ”Wallet” på iPhonen visar ju varenda flygbiljett, för jag använder det när jag checkar in, det är ju lite en ”scroll of shame”. Alltså hur mycket jag har flugit i tjänsten. Så jag vill inte ha resor, jag vill vara hemma, jag vill ha min dator, jag vill ha min familj, jag vill ha mina grillkvällar med ryggbiff. Men i alla fall, så poängen är, som han skriver i boken, älskar man skor – lägg extravagant mycket på skor. Och skäms inte för det.

Skäms inte för dina utgifter

CB: Han gav exempel också på någon kille som spenderade 21 000 USD om året på utekvällar, med mat och dryck, och hur levde han? Han hade ingen inredning. Det spelade ingen roll för honom. Han var singel och han ville inte lägga pengar på inredning. Han ville vara ute. Jag tycker att det är så himla skönt att man kan få lov att strunta i vissa delar av livet då. Och det gör ingenting för någon annan – det är ingen som lider av det. Och man kan bara lägga pengar på det som man vill.

JB: En av undertitlarna på boken är väl ”Drink how many lattes you want”. Vill du lägga 200 spänn på en kaffe, gör det, så länge du har medveten konsumtion.

Regel #2: Fokusera på the Big Wins

Fokusera på de stora vinsterna. De fem eller tio sakerna som kommer ge disproportionellt stora resultat. Det inkluderar automatisera sparande och investerande, hitta ett jobb som du älskar och löneförhandla, få rätt på de stora vinsterna så kan du köpa hur många fikor du vill.

Ramit Sethi

JB: Detta är också så här, gör det som gör störst skillnad – 80/20 regeln, den här Pareto-principen. Jag tror mycket på det här att kom igång tidigt, så fort som möjligt, automatisera det, inse att du är dina pengars största fiende. Med automatiserande menar jag att ha till exempel det här auto-sparandet, att lägga direkt när lönen kommer in, 10% brukar vi säga, direkt till en fondrobot som t.ex. Lysa (annonslänk). Låt det investeras.

Du kommer spendera åtta timmar om dagen, de flesta av oss spenderar åtta timmar om dagen eller mer på våra jobb, så låt oss då välja ett jobb som vi tycker om. Det som kommer spela störst skillnad i din privatekonomi över lång sikt är ju den lönen du har. Eller i Sverige skulle jag lägga till förhandla bolåneräntan, det är också oproportionerligt mycket.

CB: Anledningen han säger att man ska löneförhandla är ju för att det kan göra väldigt stor skillnad i hur mycket man kan lägga undan tidigt i livet. Ju tidigare man kan förhandla om lönen, desto större lön kan man få genom livet, för den hänger ju med på något vis.

JB: Det där är faktiskt fortfarande ett drömavsnitt jag vill göra. Jag håller på att värva vår kompis Niclas till att vara med i ett podd-avsnitt om just det där med att hitta rätt jobb, att utnyttja det han kallar för våra superkrafter, och att löneförhandla. För att det kommer göra så stor skillnad. Det är från lönen de flesta av oss kan spara. Det är från lönen vi kan investera våra pengar.

Väldigt stor skillnad med extrasparande

JB: Jag vet också när vi läste den här boken för någon vecka sedan så kom du till mig och var helt begeistrad över hur mycket mer pengar det blev om man sparade extra.

CB: Jo, det var det. Han har tabeller också där han visar hur mycket mer pengar det kan bli om man sparar mycket tidigt i livet.

JB: Framför allt att extrasparandet gör väldigt stor skillnad. Det kan man kolla med vår ränta-på-ränta-räknare. Säg om du har 8% och du sparar 1000 kronor i månaden då blir det en miljon efter ett antal… men koll vad det blir om du sparar 2 500 kronor i månaden istället?. Det är enormt stor skillnad. Det tror man inte, för det är inte intuitivt.

Det där också en sådan grej med jobb. Jag har alltid fascinerats över… för jag har alltid stått lite på sidolinjen, för jag har aldrig haft ett riktigt jobb på det sättet. Jag har alltid drivit eget eller varit i ett eget bolag jag har haft ägarintresse i. Men varför sluta folk söka jobb när man har fått ett jobb? Det verkar som att när man väl har fått ett jobb så ska man inte fortsätta söka. Jag har aldrig hört någon som säger att de gör det.

CB: Jag hade nog fokuserat på det jobbet jag har, tills jag blir uttråkad. Då söker jag nytt jobb. Det är väl det som alla gör.

JB: Jo, precis, men då är jag så här…. Man behöver inte ens byta jobb, utan man kan säga till sin arbetsgivare att jag älskar det här jobbet, men jag har blivit erbjuden 5000 mer i månaden på det här företaget. Jag vill jättegärna stanna kvar här, men kan vi titta på lönen? Det är så dyrt att rekrytera, så det är mycket, mycket bättre att ge den personen 5 000 mer i månaden om den personen är duktig och värdefull, än att försöka rekrytera en ny och lära upp en person. Jag kommer bli hatad av alla arbetsgivare här i Sverige. Ska vi ta nästa?

Regel #3: Att investera ska vara tråkigt

Att investera ska vara väldigt tråkigt och lönsamt, över en lång tidsperiod. Jag blir mer inspirerad av att äta tacos än att se hur det går för mina investeringar.

Ramit Sethi

CB: Vi är också mer inspirerande av att äta tacos än att titta på investeringarna.

JB: Ja, jag kan inte säga när jag loggade in på vårt Lysa-konto sist, faktiskt. Och jag är inte inne på Nordnet. Den vanligaste anledningen till varför jag loggar in på Nordnet är för att svara på frågor på Shareville. Vi har ju sagt det i så många avsnitt – att investera ska vara som att se målarfärg torka. Det ska vara så tråkigt som att se gräs växa, för att vi är våra pengars största fiende.

Pengarna ska jobba övertid. Sedan har du dessutom en annan ganska intressant statistisk aspekt på det, att eftersom börsen går upp i sex av tio fall, så ju längre period du inte loggar in på ditt konto, desto större är sannolikheten att det kommer ha gått upp. Absolut. Det ska vara tråkigt. Låt pengarna får vara ifred och lev ditt liv utanför.

CB: Jag kan inte minnas om jag har sett det i boken, men har Ramit Sethi sagt vart han har fått sin investeringsfilosofi ifrån? Det ska jag kolla upp. Det känns som att han kan ha haft en äldre mentor.

JB: Vi hade ju en entreprenörsmiddag, apropå grillning och kött, med nätverket Founders Alliance. Då var det en indisk företagare, som var här och hälsade på hemma hos oss när vi hade den här grillkvällen. Han var jätterolig för han hade bara indexfonder och pratade om Boglehead-forumet. Indier och kineser och sådant, de är grymma på att spara, men det är också för att de aldrig har haft ett samhälle som tagit hand om dem. Någon sa till mig att asiater spar 30-40% av sina inkomster, vilket är mycket mer än vad vi gör här hemma i Sverige.

CB: Det kan man göra som en liten övning – se hur mycket man skulle behöva spara per månad om man tog 30% av alla sina inkomster.

Regel #4: Det finns en gräns för hur mycket du kan skära ner

Det finns en gräns för hur mycket du kan skära ner på utgifter, men det finns ingen gräns för hur mycket du kan tjäna.

Ramit Sethi

JB: Detta var väl en grej som jag fattade för ett par år sedan. Jag tror att det var vår kompis Filip, som har varit med i av våra avsnitt, som affärsängel. Han sa att en grej han insåg ganska tidigt var att han ville bli rik, men att han bara kunde spara max 100% av sina inkomster. Det funkade inte, sa han. Så då var han tvungen att titta på hur han kunde tjäna mer pengar istället. Där finns det ingen gräns.

Detta har ju varit min invändning mot FIRE (Financial Independence, Retire Early), som i vårt avsnitt med Jimmy Astillion, där jag gjorde mig ovän med halva internet. Där jag sa att hellre fokus på att tjäna pengar. Men jag tror att för de flesta är det mycket svårare. Och vi lever i ett samhälle där vi alla har lärt oss att spara pengar. Vi har sett artiklar som ”Så här förhandlar du bästa bolåneräntan”, ”Så här drar du ner på kaffekoppen”, och så. Det är lite fint att spara och det passar med det lutheranska som vi har. Det ska inte sticka ut och sådant.

CB: Men det är lika fint att tjäna pengar, egentligen. Inte i Sverige kanske, men i USA är det väl fint att tjäna pengar.

JB: Jag skulle nog också säga att det är en sanning med modifikation. Jag tänkte på detta när jag skrev den här rubriken att vi är ju några som bidrar till det. Vi pratar också hellre om att spara och investera än att tjäna pengar, trots att framgångsfaktor egentligen har varit att vi har varit ganska duktiga på att tjäna pengar, snarare än att spara. Eller båda två, kombinerade tror jag. Det sticker i ögonen och ibland pallar jag inte den kritiken.

Är det fult att tjäna pengar?

JB: Om vi tar för två veckor sedan så la jag ut på Facebook, när vi skickade ut nyhetsbrevet, jag tror det var åttonde augusti, så la jag ut tipset om Revolut, kreditkortet. Då skrev jag så här: ”Om du använder denna länken så tjänar jag och du, Caroline, 200 kronor. Men du som utnyttjar det tjänar också 200 kronor.” Det är ju bara att kolla i kommenterarna vad folk skriver, som ”ditt giriga svin” och ”du har sålt dig bara för att kunna tjäna lite pengar”. Om jag hade sålt mig då hade bloggen bestått av casinoreklam och en massa andra aktivt förvaltade fonder, som jag tackar nej till varje månad.

Om folk reagerar så starkt på en så neutral grej, där både de och jag tjänar pengar, det är ingen nedsida med det… För gillar man inte det så kostar det inte ens någonting. Då tänker jag hur är det då om vi skulle börja prata om de grejerna som vi ibland gör för att tjäna pengar. Vi gör grejer som inte 95% av befolkningen gör, men å andra sidan så ger det också resultat som inte 95% av befolkningen gör.

CB: Det är inte att folk blir fattigare för att vi tjänar pengar. Det är inte så det funkar. Men jag tror att anledningen till att vi inte pratar så mycket om hur man tjänar pengar är för att det finns en kultur kring det att det är dåligt. Det är dåligt för andra när någon tjänar pengar. Att man profiterar på andra. Men det är inte så det funkar.

JB: Det roliga är att jag pratade med en kompis om det där bara för någon dag sedan, att den insikten, när den kom på 1600-talet, att det inte är ett nollsummespel… För innan så var det så att kungen var den som ägde allting, och då ville inte kungen att folk hade företag eller att de tjänade pengar. Då var det implicit att om de tjänade pengar så tjänade kungen mindre. Det var först när man fattade att om folk tjänar pengar mer själva, så kommer alla bli mer rikare, för skatterna kommer också bli rika.

Högre skatteintäkter med sänkt skatt

JB: Det är 2019, men vi har fortfarande en helt politisk sida som inte fattar att skatteintäkterna blir högre för att man sänker skatterna. Förlåt, nu blir jag engagerad här, men de flesta fattar inte det. Det är inte trivialt, man måste tänka ett par steg hur kan lägre skattesatser innebära en högre skatteintäkt. Jag kan plocka fram det till något kommande avsnitt, men grafer under Reinfeldt-regeringen… Då sänkte man jobbskatteavdraget och vänstern gick i taket, men varför avskaffade inte då vänstern de här jobbskatteavdragen när de kom till makten efter alliansen?

För att skatteintäkterna blev ju högre under den perioden. De tjänade pengar på att sänka skatten, för då jobbade folk mer och det blir mer intäkter. Kakan blir större. Men som sagt, jag märker att vi kommer behöva ha ett avsnitt om det här med att tjäna pengar och företagande.

CB: Ja, och att alla kan ha ett mindset där man tjänar lite mer pengar. Och alla blir gladare faktiskt. Det handlar inte om att man ska bli någon slags entreprenör, utan vem som helst, vilken Svensson som helst, kan tillägna sig ett sådant mind-set.

JB: Jag är ju uppfostrad, och detta är Claes-Erik och många andra som jag har haft i min närhet i 20 år, som jag har blivit indoktrinerad, som heter så här:

Att skapar du värde för andra människor, liksom hjälper du andra människor att få det som de vill ha, så kommer andra människor att hjälpa dig få det som du vill ha. Det är grunden i allt företagande. Hjälp andra människor nå sina mål, så hjälper de dig med ditt mål. Sedan handlar det om att kunna kapitalisera på det.

Vi får komma tillbaka till detta i ett annat avsnitt.

Regel #5: Lyssna inte på andra, följ din plan

Dina vänner och familj kommer ha många tips om hur du ska genomföra din ekonomiska resa. Lyssna, var artig, men håll dig till din plan.

Ramit Sethi

JB: Detta skrev jag ju om för första gången i vår egen bok, min och Charlies, ”Gör ditt barn rikt”, att särskilt våra föräldrar ska ju då dela med sig av sina fantastiska ekonomiska tips. Men många gånger får man titta på hur mycket substans det är i de tipsen.

CB: Ja, oavsett vem det är, hur bra har det gått för den personen som kommer med tipset?

JB: Ja, framför allt, var det tur eller var det skicklighet? Är det repeterbart? Som till exempel många äldre säger köp ditt hus, betala till dig själ och huset kommer alltid stiga i värde. Ja, det har det gjort från 1990 fram tills nu, men det är ingen naturlag. Tittar du från 1915 till 2015 så har du ingen prisutveckling. Håll dig till en plan, som vi pratar om, som är evidensbaserad, som är vetenskapligt beprövad, som står i flera böcker. Det är också en sådan grej…

Den konstigaste kommentaren jag får är att det jag säger är ingenting nytt, utan det kan man läsa om i alla böcker. Ja, det är ju skitbra. Ta inte det jag säger vid ”face value”. Det är väl en bra grej att du kan läsa Ramit Sethis bok och se att det där säger ju Rika Tillsammans också. Eller läsa Allen Roths ”How a Second Grader Beats Wall Street” och säga att han pratar precis samma siffror som de gör på Rika Tillsammans. Så, titta på vad de har för resultat innan du följer någons tips. Det är inte säkert att du vill vara där de är.

CB: Nej, och sedan har vi väl pratat om det tidigare att man ska ha en plan och inte hålla på och hatta från den planen heller. Man bestämmer sig hur planen ska se ut, långsiktigt.

JB: På workshoparna jag håller, där det går ut på att man ska skapa sin egen plan, så brukar jag prata om det här att det är som att stå i kön på Ica. Man står i kön och så ser man att den andra kön verkar gå snabbare, så går man och ställer sig i den kön. Vad är det som alltid händer mig då? Att den första kön, om jag bara hade stått kvar, så hade det gått fortfarare.

Tanken är då att om man bara byter kö då tillräckligt många gånger, som ”Guld, det är intressant! Åh, indexfonder är intressant! Åh, räntefonder är intressant! Trine är intressant! Bitcoin är intressant!” Om man byter kö väldigt många gånger så kommer man aldrig fram till kassan. Ha en plan, håll dig till den – och det behöver inte vara svårt. Det är avsnitt 99 ”Kom igång med ditt sparande”. That’s it. Det är allt du behöver och 85% av jobbet.

Regel #6: Definiera dina ramverk för utgifterna

Sätt ihop en samling ramverk för dina utgifter, som du kan använda när du överväger att köpa något. De flesta har bara restriktiva regler, som till exempel ”Jag behöver dra ner på att äta ute”, men du kan göra tvärtom. Bestäm dig för vad du alltid ska spendera pengar på. Till exempel om du funderar på att köpa en bok – köp den. Spendera inte ens fem sekunder på beslutet. Att tillämpa en idé från en bok kan vara värt det.

Ramit Sethi

JB: Jag gillar detta. Medveten konsumtion och definiera regler och ramverk för vissa saker. Detta är roligt, för han satte ord på en grej som jag gör och har insett. Vi har ju en regler kring böcker som är att får jag tips om en bok, så köper jag den. Det räcker med en idé, så kan det förändra livet. En annan sådan grej är att jag tittar inte på prislappen när jag är på Ica. För mig är det lyx idag. På Ica, på livsmedel, vi köper eko-citroner, vi köper de grejerna vi vill ha.

CB: Du har ju de ramverken, men jag kollar på prislappen på Ica. Jag har nog inte satt upp några ramverk riktigt.

JB: Sedan till exempel hantverkare och sådant, där kan jag tycka att det är jobbigt när det kostar 500 spänn. Så jag märker att jag är väldigt olik. Det kan också vara kring restaurang eller skor eller gym. För vissa får hälso-relaterade saker och vitaminer kosta hur mycket som helst, för att det är viktigt. Och vissa andra saker som till exempel kläder… Jag lägger inte pengar på kläder. Jag tycker inte att det ger mig någon energi.

CB: Det är ju konstigt det. Jag tycker det är så roligt för du hade något i din garderob som var liksom dåligt, och så då köpte jag till det på midsommar rea.

JB: Det var kalsonger. Tack, så 25 000 människor vet att jag hade gamla kalsonger…

CB: Det var du som sa det, jag nämnde inte ens vad det var, jag sa bara ”item in the wardrobe”. Så det är roligt att du… Du är osugen på att handla kläder, absolut. Men det är inte jag, så jag kommer göra det åt dig.

JB: Tack, älskling. Det är väl bra att vi kompletterar varandra.

Regel #7: Fokusera på det enkla

Var uppmärksam på att inte hamna i fällan att söka efter de avancerade överkurstipsen. Väldigt många människor letar efter avancerade och detaljerade svar för att kunna undvika göra det som alltid har fungerat. Att faktiskt steg för steg göra jobbet över lång tid, med inkrementella förbättringar. Ibland är det mest avancerade du kan göra att hålla dig till de grundläggande sakerna, men att göra det konsekvent över lång tid.

Ramit Sethi

CB: Är det inte ett sätt att prokrastinera lite? Att skjuta upp det och ”bara ta reda på lite mer om det här”, istället för att bara gå och göra någonting som man vet att man borde.

JB: Jag gillar detta jättemycket. Jag kan ju få sådana frågor ibland, som ”Ska jag ha ett ISK-konto eller en kapitalförsäkring?” Och jag så här, ”Det spelar ingen roll.” ”Vad är skillnaden på kapitalförsäkring? Jag har läst att i en kapitalförsäkring så är det inte du som äger, utan då är det försäkringsbolaget som äger det.” Kom igång med sparandet, det är långt mycket viktigare än att välja rätt på kapitalförsäkring eller investeringssparkonto. Big wins, gör det enkla, keep it simple.

Många gånger så gillar jag det som han säger där i slutet, att många gånger är det mest avancerade du kan göra är att göra det enkla över lång tid. Vi gör det inte för att det är tråkigt och osexigt. Han har också skrivit det att det är skillnad på att vara sexig och att vara rik. Att vara sexig i form av att man har bra en historia och att man köpte det där PowerCell eller var med på Fingerprint eller Bitcoin eller vad det var. Jag tror att det där, om jag skulle säga väldigt tydligt, om jag ska dela upp min investeringskarriär i två delar, så den första delen var att jag skulle göra det avancerade med analyser och teknisk analys och fundamental analys, följa nyheter och göra en massa grejer.

Jag har lagt mer än tio år på att jaga de avancerade lösningarna, så jag är den första som är skyldig till det här. Jag är inte bättre än någon annan. Men i den andra delen, de senaste tio åren, då har jag varit väldigt duktig faktiskt på att köpa de här indexfonderna varje månad och sedan inte göra någonting med dem.

”Living with a SEAL” av Jesse Itzler

CB: Det är ju ändå hoppfullt att du kan vara en sådan dålig kålsupare och sedan förändra ditt sätt. Jag gillar det där att man kan förändra sättet man är på. Jag måste bara ge ett litet tips här på en bok som jag läser, ”Living with a SEAL” av Jesse Itzler. SEAL är USA:s mest vältränade militärer, som är förberedda för vad som en kan hända. Han vill att en sådan ska komma och bo hos honom och bara säga till honom precis vad han ska göra i 30 dagar.

Han menar på att det är också det där att det mest avancerade du kan göra är att bara göra det. Han behöver ut och jogga mitt i natten och bada i isvatten och sådant. Från början har han ett liv där allting drar i honom och efter 30 dagar med Navy SEAL:en så säger han att det finns vissa saker som man bara gör. Det är så skönt att det är så enkelt. Det är också så att han förändras. Man kan förändras ganska snabbt från att vara en sådan som ska ta reda på allting och jag kan inte bestämma mig, till att bara göra det. Vem som helst kan göra det.

JB: Get your shit together och get shit done. Absolut. Ibland kan jag vara så att de enda jag vågar vara så rak med det är mina vänner. Att jag säger gör detta, ifrågasätt inte, detta är bra grejer. Gör det, gör det och gör det. Sedan är det färdigt. Men vi vågar inte vara så raka i Sverige och vi vågar inte vara obekväma. Jag gillar ju den där boken jättemycket av många anledningar, men det var i något stycke de skulle springa fyra miles var fjärde timme i 48 timmar.

Han var helt knäckt, men det var bara att bita ihop. Han sa ha inga åsikter om det, ifrågasätt inte. Det är som min coach, Taki, sa till mig för mer än tio år sedan:

Innan du har gjort någonting 100 gånger enligt instruktioner har du ingen rätt att ifrågasätta det.

Min förra coach Taki

CB: Det använder jag ibland på dig ju, när du klagar över saker. Då kan jag fråga om du har gjort det 100 gånger. Och jag använder det för mig själv också. Det är sjukt stärkande att veta att nej, jag har faktiskt inte gjort det här särskilt många gånger. Jag har inte gett det en chans riktigt, faktiskt. Fokusera på det enkla och gör det.

Regel #8: Du har kontrollen

Du har kontrollen och det är ditt ansvar. Det är inte en Disney-film där någon kommer rädda dig. Tack och lov kan du ta kontroll över din ekonomi och bygga ett rikt liv.

Ramit Sethi

JB: Ja, man är ansvarig. Detta är väl också ett perspektiv att ha i livet, som jag också fick med mig mycket från BalansEkonomi. Du är ansvarig för allt som händer och inte händer i ditt liv. Att du inte är miljonär idag, det är ditt ansvar. Det är en följd av att du har gjort vissa saker i ditt liv och det är en följd av att du inte har gjort vissa saker i ditt liv.

CB: Det kan vara ganska skönt att veta det, för då vet man också att allting beror på mig, och då har man all makt.

JB: Och det kan också vara jäkligt jobbigt, för i vissa avseenden så var livet mycket enklare när man kunde ligga på soffan, käka glass och dra täcket över mig och tycka att Reinfeldt är dum och…

CB: Jag tror det är sjukt jobbigt att vara ett offer. Och vi är ju det ibland. Det är jättejobbigt att vara ett offer.

JB: Det är som du säger – det är stärkande. Vi kan göra någonting åt det. Det är möjligt, det är inte för sent. Det är klart att ibland så var det så att du skulle helst ha gjort det för 20 år sedan, men du gjorde inte det för 20 år sedan. Det näst bästa tillfället är idag. Lite no frills, så här är det.

Regel #9: Våga vara annorlunda

En del av att skapa sig ett rikt liv är att vara villig att vara annorlunda, på ett oursäktande sätt. När pengar inte längre är en primär begräsning, då har du friheten att designa ditt eget rika liv. Med stor sannolikhet kommer det vara annorlunda från den vanliga personens liv. Omfamna det. Det här är den roliga biten.

Ramit Sethi

JB: Här tänker jag faktiskt att det spontana är kring dig, när du slutade på Lunds Universitet. Så sa vi att nu tjänar vi tillräckligt mycket pengar för att kunna jobba tillsammans och för att du ska kunna vara ledig en viss tid. Och då var din kommentar: ”Jan, jag har inte doktorerat för att bli hemmafru.”

CB: Men när man är hemmafru är man inte ledig, då jobbar man ju hemma. Vad var din tanke kring det?

JB: Vi har ju haft detta samtalet. Vi har ju andra vänner som är i samma situation, som inte behöver jobba i lika stor del. Men det kommer en skam i det.

CB: Ja, jag är inte igenom den, så jag kan inte säga så mycket om det. Men visst, man vill inte vara en ”slacker” och hela den biten. Jag kan prata om det sedan, när jag är igenom på andra sidan och ser vad som finns där över skammens kulle.

JB: Detta handlar egentligen om problematiken, att det är svårt att våga vara annorlunda. Jag kommer ihåg när vi åkte till Thailand för några år sedan med våra kompisar. Då var vi tre familjer med barn. Då hyrde vi en båt som kostade – jag vågar knappt säga det – 200 000 kr att hyra i två veckor. Det var jättesvårt, eller är fortfarande svårt, att säga att vi betalade 80,000 per familj, för att vara två veckor på en segelbåt med kapten och någon som lagade alla måltider åt oss. Det var sjukt lyxigt och en upplevelse för livet. Jag tror det handlar om att våga vara annorlunda på det sättet.

CB: Jag tror också man behöver vara medveten om vad man vill då, och då måste man lyssna inåt och inte utåt. För då kommer det inte till en. Ens egen röst viskar bara.

JB: Ja, sedan behöver man inte vara dryg heller. Man behöver inte ta med sig kompisar, som man vet kämpar med ekonomin att käka på en restaurang där det kostar 5 000 spänn per skalle, för då är man lite dum i huvudet.

CB: Ja, precis, man behöver inte vara dryg. Jag upplevde det som att diskussionen var lite högre upp, Jan. Att vad vill man med sitt liv. Det kan vara så att jag inte vill åka iväg till ett jobb varenda dag och låt oss säga då att jag vill lära mig kalligrafi och det är någon som kommer och säger: ”Vad sysslar Jans fru med, egentligen?” ”Jag vet inte. Hon håller på med nåt med tuschpennor…”

Det är den kulturen vi har här i Sverige, att man får inte självförverkliga sig, för det sker på någon annans bekostnad. ”Hon lever på honom”, eller whatever det kan vara, och det är nog det det handlar om också för min del, att våga vara annorlunda. För jag har möjligheten. Skita i de kommentarerna.

JB: Ja, och att inte be om ursäkt. Explicit så skrev han ”in a non-apologetic way”. Jag tänker väl att detta är en utmaning och det hänger ihop med att man behöver våga ställa sig den där frågan, att vad är ett rikt liv för mig? Vad är det vi vill göra?

Regel #10: Lev ditt liv utanför kalkylbladet

När du väl har automatiserat ditt sparande kommer den viktigaste delen av ditt liv pågå utanför Excel. Det handlar om relationer, nya upplevelser och om att ge tillbaka. Du har förtjänat det.

Ramit Sethi

JB: Jag tycker detta var jättefint. Det handlar i mångt och mycket om att… Hur ska jag säga, jag har ju själv suttit där. Världens största Excel-filer. Vi får 6% avkastning och då kommer vi har så här mycket pengar om 20 år och räkna sparkvoter, ekonomisk frihet och jag ska inte spendera det där, för då kommer det bli mindre 20 000 där.

CB: Ja han missunnar sig rätt mycket med det här nya sättet att räkna på sin ekonomi, i att jag ska inte köpa den här mössan nu, för den kommer ha kostat 10 000 för mig om 20 år. Detta har vi ju pratat om. Det handlar också om medveten koutnsumtion på det sättet att kommer det vara värt det? Men jag tycker att han har rätt i sak, faktiskt.

JB: Sedan tror jag återigen att det handlar om att ha balans. Jag håller nu på med en app för att styra och ha koll på sin ekonomi, men det är mer en hygienfaktor snarare än att alla beslut ska tas utifrån Excel. Jag tror också att det är viktigt att se det som är viktigt, att vi är människor, vi är djur. Det som är viktigt för oss det är flocken. Det är relationer. Det hade vi i avsnitt 111 med Tommy Waad, får parterapeut, som sa att det är en tydlig koppling mellan välmående och hälsa och att ha en partner.

Jag såg en definition av lycka som att lycka är upplevelser eller minnen man delar med andra människor. Och naturligtvis, Maslows trappa över självförverkligande, om att ge tillbaka och lära andra. Självförverkligande är högst upp och att ge tillbaka är en stor del av det.

Hur man bör prioritera sina avbetalningar

JB: Detta var egentligen för mig de tio stora guldkornen, de här reglerna och resonemangen. Men sedan var det ytterligare några detaljer som stack ut, som jag tänker att vi ska ta innan vi avrundar avsnittet. Det andra som stack ut för mig handlar om hur man prioriterar avbetalningar. Om man har en skuld på kreditkort eller om man har skulder, konsumtionskrediter och så, hur ska man göra för att amortera?

Då har jag alltid sagt att amortera på det lånet som har högst ränta, eftersom det är det som kommer betala mest, alltså kommer du spara mest genom att först ta bort lånet med högst ränta. Det är ganska sunt. Då skriver han om detta, att detta är en metod och det fungerar så klart, för det är ren matte. Det är inte så mycket att ha åsikt om.

Men, då är det en annan amerikan, som heter Dave Ramsey, som då Ramit Sethi pratar om. Han har skrivit en bok om det här att ta sig ur skulden och han pratar istället om snöbollsmetoden. Den går ut på att du precis som med att betala högsta ränta, så betalar du det minsta möjliga på alla skulderna som du kan komma undan med. Men, istället för att betala resterande belopp på det med högst ränta, så betalar du mest på den minsta skulden.

För genom att betala mest på den minsta skulden så kommer den försvinna. Och när den har försvunnit tar du nästa minsta skuld och så jobbar du dig uppåt. Han säger att fördelen med detta systemet är inte att det är det mest lönsamma matematiskt sätt, men det är psykologiskt det mest framgångsrika. Man blir av med skulder och så känner man att man har gjort en framgång – att man har tagit ett steg.

Då får man energi till att ta nästa steg. Den energin kan på mångt och mycket vara mer lönsamt och du tjänar mer på det i längden, så då du betalar av snabbare än den andra, där det kan kännas hopplöst att betala hela tiden på det här 300 000-kronorslånet. När man med 15 000 hade kunnat betala av fyra skulder. Så det tyckte jag var en parentesgrej.

Trettiosekunderstestet

JB: Han säger: ”Min tes är att de 30 första sekunderna på ett ställe säger ofta allt man behöver veta.” Är jag på en restaurang, blir jag dåligt mottagen de första 30 sekunderna, så blir det inte bättre på kvällen. Han säger att dåliga företag blir inte bättre. Dåliga aktier blir inte bättre över tid. Han säger också att bra företag blir oftast bättre över tid. Jag har tänkt på det här mycket och vi har till exempel kompisar som äger Tesla-bilar och de säger det är första gången de upplever att en bil blir bättre över tid. För Tesla skickar ut de här uppdateringarna, så att bilen blir smartare och får nya funktioner.

Så är det med iPhonen också eller med betalkortet Revolut. Jag har haft det i sex månader och jag upplever att det är ett mycket bättre kort än det var för sex månader sedan, för jag har fått flera nya funktioner. Ta till exempel Avanza, det har bara blivit bättre över åren. Avgifterna har blivit lägre, de har lanserat fonder utan avgifter och bättre produkter. Det som är bra tenderar att fortsätta bli bättre. Det som är dåligt tenderar att fortsätta vara dåligt.

CB: Hur funkar trettiosekunderstestet? Är det att man ska avgöra vad som är värt?

JB: Jag tror att han bara sa det som en restaurang-metafor. Man bildar sig en uppfattning på kort tid och litar på den. Om vi hoppar åt sidan så är det en annan finansiell rådgivare som heter Allen Roth, som har skrivit ”How a second-grader beats Wall Street”. I augusti månads nyhetsbrev så skrev han en rätt intressant grej.

Om man tittar på sport, till exempel på basket, så om ett lag ligger under i halvtid, hur stor är sannolikheten för att de kommer vända matchen och vinna i slutet? Han säger att han har fått höra upp till 80% när han ställt den frågan, men realiteten är att det är mindre än 20%. För att det laget som ligger under är sämre och det kommer fortsätta vara sämre i andra halvlek också.

Man ser ibland att vissa företag – jag ska inte nämna några namn – tar bort bonusen, höjer avgifterna, och det blir inte bättre. Då tror jag att det är bättre att hålla sig till dig de som blir bättre över tid. Jag tänker Tesla, Revolut, Avanza, Lysa, Better Globe, Trine m.fl.… Det är företag som ju längre jag har lärt känna dem, desto bättre blir de. Det är liksom positivt.

Sluta optimera räntesatser

JB: Där pratar han mycket om att ”don’t be a rate chaser”. Detta är väl också en sådan grej som jag har tänkt på, så det är ”confirmation bias”. Saker jag känner igen. Jag har gjort detta tidigare, ”Åh, nu ger det sparkontot 0.2% mer”, och då ska man flytta pengarna. Sedan fick jag tuff feedback från någon som frågade vad är timlönen jag tjänar på att flytta de pengarna, när du tjänar 150 kronor. Var det värt det jobbet?

Den vanligaste kritiken jag får är: ”Jan, varför har du räntefonder med ISK? Det är inte det som är mest optimalt.” Nej, det är inte mest optimalt, det kostar några hundralappar extra. Det är lätt värt i energi och i andra områden. Jag har människor som åker runt halva stan för att tanka billigare bensin på ett ställe.

Men tänk om du la den halvtimmen på att byta till Sjunde AP-fonden i ditt PPM-sparande istället för att lägga en halvtimmes körning? Då har du tjänat 300,000 extra på om du är 40 år gammal och du kan tanka ganska många gånger för 300 000. Så, fokusera på att göra rätt saker. Men jag tror att i bristen på andra saker, så börjar vi fokusera på de här detaljerna och överkurs avsnitten istället.

CB: Menar du att vi kanske är lite uttråkade till och med?

JB: Ja, det skulle jag absolut säga. Så är det för mig. När jag är uttråkad då gör jag konstiga grejer. Som denna sommaren, jag har suttit och programmerat nu och det är en massa saker i mitt liv som plötsligt blir mindre viktiga. Som nyheter – jag har inte sett nyheter sedan jag kom hem från Bara Vara. Men innan var jag uttråkad och då såg jag på Rapport och Aktuellt och tv-nyheterna liksom.

Flit och systematik slår allt

I en studie av US Trust såg de att 83% av alla förmögna människor i USA säger att deras förmögenhet har snarare byggts upp av många små vinster över tid, än att ha tagit enstaka stora risker.

Ramit Sethi

JB: I love it. De har inte blivit rika på att de investerade i Bitcoin och det gick upp 500%. Eller Fingerprint eller PowerCell. De har tagit små steg, över lång tid. Flit och systematik slår allt. Sedan var det ett annat fakta i boken jag tyckte var roligt.

CB: Ja, värdet kan visas av vem som hatar det.

JB: Ja, då skriver han att du kan ofta avgöra hur bra något är, beroende på vem som hatar det. Då tar han exemplet att storbanker hatar nätmäklare. Avanza och Nordnet är inte jättepoppis hos Swedbank eller SEB. Nätmäklare hatar fondrobotar. Avanza och Nordnet har försökt göra varsin fondrobot, men har aldrig riktigt lyckats. De är inte jätteförtjusta i Lysa till exempel, där folk tar ut sina pengar och sätter in dem.

Finansiella rådgivare hatar fondrobotar. Aktiesparare, folk som vill köpa ensilda aktier, de säger att det är dumt att köpa fondrobotar. Vi hade kunnat ta en Excel-fil och bara sätta ihop det och köpa… Och de flesta andra i sociala medier som är ekonomiintresserade hatar fondrobotar. Det tycker jag är ganska kul. Då säger jag så här, att fondrobotar kanske är något man borde ha? Detta pratar vi också om i avsnitt 99. Så det där är ganska kul, inser jag. Att det är roligt att se varför folk kritiserar det de kritiserar.

CB: Ja, man får vara lite nyfiken. Vad är det som slår an hos dem och är det någonting som jag håller med om? Det är det oftast inte.

JB: Det som är common opinion, eller den allmänna uppfattningen, är väldigt sällan rätt. Det gäller allt från kompisar som jobbar på el-bolag till oss själva som har fått kritik i sociala medier för räntefonder och fondrobotar och allt möjligt.

CB: Nu läser vi Harry Potter igen med Freja, efter att ha sett filmerna och alla hatar ju den här gruppen av elever på skolan som är med i Slytherin. Jag vill inte ”spoila” någonting, så man får hålla för öronen nu om man inte har läst den, men de är ju inte så dåliga som man tror. Alla hatar Slytherin, men det är inte så dåligt, egentligen. De får upprättelse på slutet, kan man säga. Till och med i en barnbok så får man den visdomen.

Gör pengar oss lyckliga?

CB: Ramit Sethi refererar till en studie som säger att pengar bara gör oss lyckliga upp till en viss nivå, som han säger är 75 000 USD i årsinkomst, cirka 750 000 SEK.

JB: Det är rätt intressant. Han säger att detta är en av de mest misstolkade studierna som har gjorts. Det stämmer att om man tittade på ”emotional well being”, som var frågan, alltså hur bra mår man utifrån sin lön? Då pekade det någonstans vid 75 000 USD, säg 1 miljon SEK. Men, då säger han att om de frågade på ”life satisfaction”, hur nöjd man är med sitt liv, så fanns det ingen platå. Och det fanns ingen platå vid 75 000 USD eller 50 000 USD eller 1 000 000 USD. Utan den ökade.

Så deras slutsats i studien – vi måste ta fram denna studien och läsa den och ta upp den i ett annat avsnitt – men då säger de att ju mer du tjänar desto mer nöjd är du med ditt liv. Och studien visade också att de som spenderade pengar på att köpa sig själva tid, genom att outsourca uppgifter de inte gillade, rapporterade en högre nöjdhet än de som tjänade mindre. Så, ja, pengar höjer ”life satisfaction”, oavsett. Ju mer pengar, ju högre ”life satisfaction”. Helt ärligt skulle vi göra en helt ovetenskaplig undersökning bland vårt umgänge så skulle jag absolut säga att det går i linje med det.

CB: Du får ut en grej från den sliden, och jag får ut det här att man måste vara källkritisk. Man kan aldrig lita på vad media säger, för de tolkar vetenskapliga studier lite som de vill.

JB: Sedan de sista grejerna som stack ut, detta har vi ju redan sagt, han var inte jättepositiv till krypto. Han har till och med skrivit att han trodde zombies bara fanns i filmer.

CB: Hans bok är läsvärd bara på grund av hans språk och åsikter. Det är kul.

Var skeptisk till finansiella rådgivare

JB: Han ger också ett hemskt exempel. Om man är finansiell rådgivare som är shady/skum, hur visar man att man har 100% rätt? Då säger han att säg att du har 100 000 i en e-postlista och så skickar du ut ett aktieråd. Till hälften skickar du ut att du ska köpa och till hälften skickar du ut att du ska sälja den. Sedan går aktien upp och då har du haft rätt till 50 000. Sedan gör du samma sak och delar upp den listan i nästa aktie. ”Köpa” skickar du ut till 25 000, sedan skickar du ”sälja” till 25 000. Gick den ner, då var det 25 000 som fick sälj-meddelandet rätt. Så tar du bort de andra 25 000.

Sedan gör du så några gånger till, och till slut kan du ha 1 000 pers där du kan säga titta här, jag har haft rätt de senaste tio gångerna, på 100% ”track record”. Shit vad enkelt och shit vad hemskt. Han sa: ”Lita inte på finansiella rådgivare.” Det var väl hans poäng med just det där exemplet. Var det något mer som stack ut för dig?

Om äktenskapsförord och andra emotionella bitar

CB: En sak som han har lagt till i den här versionen av boken det är ju den här emotionella biten av att ha pengar, eller att hantera pengar. Som har att göra med vilka sanningar vi har om pengar, vilka vi tar med oss in i förhållande med varandra, hur vi inte pratar om pengar med varandra. Han insåg att han inte hade pratat med sin blivande fru om pengar och vad han vill göra med dem, vad de betyder för honom, hur mycket han tjänade. Hon visade sina siffror till honom, men han visade inte sina. Han bara: ”Shit vad dum i huvudet jag är.”

Sedan skulle de skaffa äktenskapsförord, för han kom in med sin business i äktenskapet och hon hade precis startat sin, som verkar jättebra faktiskt måste jag säga. Hon jobbar med människor som vill uppgradera sina garderober. Hon har någon business som heter ”Next Level Wardrobe” och jag har hennes Instagram-konto. Super bra.

In vilket fall som helst, när de pratade om sitt äktenskapsförord – nu kommer detta – då insåg han att han inte alls hade diskuterat pengar med henne och att vi gör inte det bara. Vi pratar inte så mycket. Han, som har skrivit boken ”I Will Teach You to Be Rich”, var en lika dålig kålsupare som vemsomhelst annars. Och han medger det i boken. Han har bra tips också kring hur man kan prata om pengar med sina nära och kära.

JB: Vi kanske ska prata om äktenskapsförord vid ett tillfälle. Vi hade ju det, men det var ett rätt litet. Men vet du vad, nu har vi pratat långt över en timme, igen. Men jag tyckte att detta var superkul. Det kanske också är för att vi inte har spelat in ett podd-avsnitt på två veckor, så jag har saknat det lite.

FikaTillsammans med live-podd

JB: Tack för att du har lyssnat eller tittat på det här. Precis som vanligt, om du inte prenumererar ännu, gör det gärna i din podd-spelare. Tittar du på detta på YouTube, klicka på ”prenumerera” och klicka på den här lilla ringklockikonen för att få notiser när vi släpper nya avsnitt, vilket vi ofta gör på söndagar. Ofta vid åtta-nio tiden på söndagskvällarna. Nyhetsbrevet skickar vi ut en gång i månaden. Det kan man anmäla sig till på rikatillsammans.se och de är ofta ganska matnyttiga. Där kommer de bästa artiklarna. Nu senast kom två tips bland annat om hur man ska göra en säkerhetsinställning i Klarna-appen. Så det är lite högt och lågt, naturligtvis.

Sedan kan man följa oss… vi hänger lite på Facebook. Inte så mycket på Twitter. Men där vi hänger mest, det är på Patreon. Patreon är ett litet community för personer som gillar detta. Vi är runt 100 pers och det är människor som tycker att det vi gör är kul. De stödjer oss. Man väljer själv om man vill sponsra motsvarande en kopp kaffe i månaden eller en fika, med ungefär femtio kronor. I utbyte lägger vi ut extra material. Det var någon som sa att de här digitala FikaTillsammans är som en live podd och man kan vara med och ställa frågor. Då var det någon som frågade om man måste ställa frågor för att vara med, och då sa den andra att det är bara att lyssna om man vill. Så vi har haft ganska roligt på de här digitala FikaTillsammans. Då har det varit kanske femton, 20-25 pers.

Och vi kommer också göra så att några av gästerna kommer vara med i FikaTillsammans. Så jag tror att femte september är det dags för Eric Strand, som har varit med och pratat om guld. Så har vi en frågestund på kvällen då, via nätet. Man sitter med sin app eller telefon. Det är som en FikaTillsammans på riktigt. Så i höst kommer vi nog inte köra FikaTillsammans live, så som vi gjorde i våras på plats, utan vi kommer köra digitalt. För de som stödjer oss via Patreon så är det utan kostnad, så klart. Så patreon.com/RikaTillsammans eller bara titta på länken i anslutning till avsnittet.

Med det vill jag bara säga stort tack för denna veckan och hoppas att vi ses nästa söndag också.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Få det bästa från bloggen till din mejlkorg en gång i månaden

Om du gillar det vi skriver och producerar på bloggen får du mer än gärna prenumerera på vårt månatliga nyhetsbrev. Det är gratis och vi försöker i varje brev ta upp den senaste månaden bästa artiklar, några korta tips och lite annat smått och gott.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Tack för den här veckan och på återseende nästa!
Jan

Avsnittet Ramit Sethis 10 regler för ett rikt liv dök först upp på RikaTillsammans.

Om ekonomiskt självförtroende, ekonomi i skolan m.m.

$
0
0

I dagens avsnitt intervjuar vi gymnasieläraren och författaren Erik Wennstam som skrivit boken ”Du och dina pengar”. Det är ett samtal om ekonomiskt självförtroende, varför vi inte riktigt pratar om pengar med varandra, om varför vi inte lär oss ekonomi i skolan, att det trots allt finns hopp tack vare engagerade lärare som ger bonuslektioner och mycket mer. En av mina behållningar från avsnittet var när vi hamnade i diskussion om både målsättning och budget. Två områden som är viktiga men där vi faktiskt hade olika åsikt – både kring värdet med det och genomförandet av det.

En väldigt vanlig kommentar jag får höra är att ”det här borde man lära sig i skolan”. Jag håller helt och hållet med. Vi får lära oss floder, årtal med döda kungar och en hel mängd andra saker, men inte en så grundläggande kompetens som ekonomi. Ekonomi är dessutom så mycket mer än bara pengar. Det handlar om hushållning eller ”managering” (=min egen försvenskning av ”manage”) av en resurs. Vilken resurs som helst faktiskt – oavsett om det handlar om tid, pengar, energi, kärlek eller något annat.

Det var en stor anledning till att vi bjöd in Erik till podden. Inte bara är han gymnasielärare som inspirerar och belönar sina elever med bonuspass om ekonomi, dessutom har har han skrivit en bok på ämnet och sett den vitala kopplingen till beteende och den personliga utvecklingen. Vårt ekonomiska resultat är nämligen en följd av vårt beteende. Nya ekonomiska resultatet kräver minst lika mycket växt i beteende som i teknisk färdighet i pengahanteringen. Därför pratar vi om ekonomiskt självförtroende, om att inte vara dumpositiv och andra saker som är minst lika viktiga som själva portföljen. Att vi sedan inte håller med varandra om allt – t.ex. genomförande av budget, hoppas jag bara leder till spänst i diskussionen.

I veckan släppte vi ett ”mini”-avsnitt om det bästa valet man kan göra i sitt premiepensionssparande (PPM) på Youtube och Facebook. Det handlar om korta tips som är lite för små för att kvalificera som ett riktigt veckoavsnitt, men som ändå förtjänar att nämnas då de kan göra stor skillnad i ens ekonomi. Tanken är att dessa mini-avsnitt ska vara ungefär 10 minuter långa och vara väldigt konkreta. Du får gärna titta och kommentera om du tycker att vi ska göra fler sådana.

Slutligen vill jag passa på och tipsa om årets sista RikaTillsammans-workshopar som kommer äga rum nu i september. Det är en heldagsutbildning för dig som är intresserad av att ta din privatekonomi och sparande till nästa nivå, vill känna ett större lugn och trygghet i ditt sparande, skapa en finansiell ekonomisk plan, ställa frågor och träffa andra likasinnade. Datument är den 7 september i Malmö, den 21 september i Stockholm och den 22 i Göteborg. Du som är medlem i Unionen kan dessutom få utbildningsbidrag för i princip hela summan och gå gratis.

Tack för den här veckan och vi hoppas att vi ses även nästa. Då kommer det handla om: ”Om pengar inte gör dig lycklig, då spenderar du dem sannolikt fel!” :-)

Jan och Bolmeson

Lyssna eller titta på dagens avsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

  • 00:00:50 – Du & dina pengar : den enkla vägen till bättre ekonomi
  • 00:03:07 – Om resurssmart bränsleekonomi
  • 00:05:41 – Våra energitillgångar och energiskulder
  • 00:08:16 – Varför är privatekonomi ett tabu?
  • 00:09:43 – Inkomsten reflekterar värdet du skapar
  • 00:11:34 – Hur man kan få ett ekonomiskt självförtroende
  • 00:13:35 – Ekonomiskt självförtroende för allmänt välbefinnande
  • 00:16:35 – Våga göra fel, som Columbus
  • 00:18:22 – För många funkar det bäst med små steg
  • 00:21:03 – Om otillräckliga steg och att bara jämföra med sig själv
  • 00:24:26 – Sätt igång hjärnan med rätt frågor
  • 00:27:47 – Barnens ekonomiska självförtroenden
  • 00:30:38 – De vanligaste ekonomiska misstagen
  • 00:33:41 – Målsättningar och levnadsstandarder
  • 00:37:49 – Erics modell för SMART målsättning
  • 00:41:35 – Skolan sviker – lär inte unga ha koll på sin egen ekonomi
  • 00:43:41 – Ekonomisk medvetenhet bland ungdomar
  • 00:46:27 – Ekonomi är ett tabu på skolorna
  • 00:49:20 – Skolungdomar är intresserade av ekonomi
  • 00:53:07 – Tips till tonårsföräldrar
  • 00:55:50 – Tips till småbarnsföräldrar
  • 00:58:23 – Tips för smarta köp
  • 01:01:51 – Veckans återkommande frågor
  • 01:08:06 – Budgetering med öronmärkta konton
  • 01:12:07 – Tjäna mer eller begränsa utgifter?
  • 01:15:13 – Ett bankkonto för varje utgiftsområde
  • 01:18:15 – Viktigt att följa upp sin ekonomi, med eller utan budget

Precis som vanligt matchar tiderna bättre med videon än med poddavsnittet på grund av klippningen.

Läs artikeln istället för att se videon/poddavsnittet

För dig som är som jag och hellre läser än lyssnar eller tittar, följer nedan en komplett transkribering av hela avsnittet:

— START TRANSKRIBERING —

Du & dina pengar : den enkla vägen till bättre ekonomi

JB: Varmt välkommen Erik Wennstam. Du är ju gymnasielärare i Uddevalla, du undervisar i svenska och psykologi. Du är också föreläsare och framförallt har du skrivit boken ”Du & dina pengar: den enkla vägen till bättre ekonomi”. Idag tänkte jag att vi skulle prata om boken, om dina erfarenheter och tips, men framförallt ska vi också prata om ekonomiskt självförtroende. Lite också det här med utbildning och skola – varför vi inte pratar om pengar i skolan.

Hur kommer det sig att det blev privatekonomi och att du dessutom tog ett ganska stort steg att skriva en bok om det.

EW: Ja, det är lite otippat. Jag har alltid varit intresserad av pengar, egentligen, sedan jag var liten. Jag sålde jultidningar, julkort, letade pant och sådant. Men jag har inte varit engagerad i min ekonomi förrän i vuxen ålder i alla fall. Då, när jag själv tyckte att det var kul, och började prata med kollegor och vänner och så, märkte jag att det är väldigt många som är väldigt osäkra på det området. Att det blev en bok var att det rann över någon form av frustration att det finns så mycket att prata om, så jag måste skriva detta.

CB: Varför samlade du pant när du var liten?

EW: Det är ju jättekul att samla pant och panta det och få en peng. När man är liten så behövs inte så mycket för att göra en glad heller. Det kan ju vara kul med en femma, så kunde jag köpa en godis för det. Men det var kul att se pengar växa. Man kunde räkna dem och föra lite kassabok och så. Men det gör en egentligen inte ekonomisk. Det var mest att det var kul med pengar.

JB: För det skiljer du också på i boken. Det var någonting jag tänkte på. Nu kommer jag beskriva det som en nybörjarbok, och jag hoppas att det är ok att jag beskriver den så. Den tar verkligen grunderna och där en sak att du skiljer på ekonomi och pengar. Kan du ta det kort för den som känner sig oklar på skillnaden?

EW: Ja, det kan jag göra. Pengar har vi ju alla att göra med varje dag; våra inkomster, våra utgifter. Men att du har mycket eller lite pengar säger ingenting om hur bra du är på att hantera dem och vad du får ut av dem. Om du tar de pengar som vi jobbar ihop och ger ut i olika utgifter, så vill vi ha någon form av värde tillbaka helst. Då är man mer ekonomisk om man lyckas pricka det, än om man bara låter det hända från månad till månad.

Om resurssmart bränsleekonomi

JB: Jag gillar också det här sättet att se ekonomi mer som en managering eller hushållning. Jag tror du nämner termen ”bränsleekonomi” i boken, men jag brukar ibland tänka också tidsekonomi eller kärleksekonomi.

Man kan egentligen applicera ekonomibegreppet mycket mer brett än att bara tänka att ekonomi och pengar är samma sak. Ekonomi handlar om hushållning eller ”managering” av en resurs. Vilken resurs som helst faktiskt.

EW: Det handlar om att vara resurssmart tänker jag. Det är ork, energi, pengar, relationer, allt möjligt. Det går ju att, det låter snålt, men betala så lite som möjligt i onödan, men ändå få så mycket värde som möjligt.

CB: Jag kan också känna så att när vi pratar om att man ska vara duktig på ekonomi eller ”kunna” ekonomi, så blir det som att man får associationer till att man ska vara sparsam och dygdig på något vis. Vi pratade ju om Ramit Sethis bok för ett tag sedan och då framgick det att man kan vara väldigt medveten ekonomiskt, men ändå bara spendera jättemycket pengar på uteliv och restaurang och sådant. Men spendera väldigt lite på annat, som inte betyder så mycket för en. Det känner jag är så himla skönt, att då kan man också vara ekonomiskt medveten.

EW: Ja, det är väl två ben: ett – få det att gå ihop, två – var medveten i dina val, så lägg pengar på det som ger dig värde och glädje.

JB: Nu tänkte jag vara lite jobbig, för nu har ni snöat in på pengar båda två. Och jag tänkte hålla ekonomiperspektivet. Om vi tar energi… Ekonomi för mig handlar då om hushållning då till exempel av energi och precis som du säger, att du vill ha så lite energitjuvar som möjligt, det är ett ganska vanligt begrepp, men vi kan också prata om energiskulder. En energiskuld kan vara en person, till exempel, som är arg på en eller som man själv är arg på, eller det kan vara ett löfte man har gett, som man inte har hållit. Det kan vara någonting i trädgården som inte är färdigt och som ger upphov till en energiutgift i form av dåligt samvete eller skuld eller skam.

Våra energitillgångar och energiskulder

JB: Eftersom vi då pratar om energitjuvar och skulder, då tänker jag att då har man energitillgångar också. Man pratar ofta om att man ska göra sig av med energitjuvarna – men varför inte investera i energitillgångarna? Alltså, det som verkligen ger, om det är något husdjur, eller familjen, eller barnen. Sedan kan barnen – här kan vi vara opolitiskt korrekta – kan både vara energitillgång och energiskulder, faktiskt. En energitillgång som träning det känns bra, jag får gott samvete, jag blir glad, jag blir inspirerad. Så jag gillar, precis som du är inne på, att ekonomi inte är ett begrepp som bara behöver handla om kronor in och kronor ut. Det var mitt lilla brandtal här.

EW: Jag tycker mer det handlar om livskvalitet och jag pratar mycket om att ha ett ekonomiskt mind-set. Det handlar inte om att räkna allting i kronor och ören, utan just då att det mesta man kan göra kan man se som en investering eller en kostnad, även i ork, energi eller tid. Jag tror man får ut betydligt mycket mer av mycket i livet om man tänker så. I många fall, inte alltid.

Det gick upp för mig att ekonomi handlar om valmöjligheter. Jag tror många kan känna igen sig i att livet inte är exakt som man skulle vilja. Man vill göra någonting mer, eller om det bara var si eller så, och det är inte mycket mer till det än att man får nog göra en förändring för att nå dit man vill. Eller, i alla fall närmare dit man vill. Då kommer ekonomibiten in, både i hårda och mjuka värden.

JB: För du var inne på att det var någon slags frustration som ledde till boken?

EW: Jag tyckte att det var så roligt att prata om detta med vänner och kollegor och så vidare. De här sakerna angår allihopa. Vi håller på med pengar varje dag, på olika sätt och det har att göra med hur vi kan leva vårt vardagsliv. Men det är en vit fläck på mångas karta. Det hänger nog ihop med ganska många saker. Dels det här att vi har ett klimat där vi inte pratar ekonomi. Vi kan prata pengar, litegrann, men man pratar inte med folk om vad de har för räntor eller hur de gör i sin privatekonomi, kan man säga.

Varför är privatekonomi ett tabu?

JB: Jag förväntar mig inget svar, men jag blir nyfiken…. Hur kommer det sig? Vi har suttit på middag med bekanta där vi har insett att det är mer ok att prata om sex än att prata om pengar. Jag pratar mycket hellre om pengar.

EW: Det är märkligt egentligen, men jag håller helt med dig. Även med om du tänker på bussen, du kan höra folk prata om vad som helst där också.

CB: Det har mycket att göra med vårt egenvärde, det här med hur mycket man får i lön. Det har vi pratat om tidigare. Man kan koppla sitt värde till lönen, även om det egentligen inte hänger ihop.

EW: Det är väl mycket fokus på just siffran. Vi vet om att en hög lön automatiskt är någonting bra och en låg lön skulle vara någonting dåligt. Men det säger ingenting om vår ekonomi egentligen – alltså hur jag hanterar pengar och vad jag får ut av det. Men kan jag lära mig av en kompis hur de förhandlade räntan eller vilka abonnemang/kreditkort/upplägg de har och så. Det är ju fantastiskt att kunna dela det.

Nästan alla har någonting att ge. Vi gillar att få komma med någonting och vi har mycket att lära också, så det blir ju ett väldigt stimulerande ämne att prata om.

Inkomsten reflekterar värdet du skapar

JB: Någonting som slog mig nu när du pratade, som jag inte har tänkt på innan… För även om vi har pratat om värdet, och att man inte är värdet på sin lön, och eftersom vi inte får så mycket feedback i andra sammanhang så blir lönen typ den enda feedbacken vi inte pratar om. Det är som du säger – hög lön bra, låg lön dåligt. Men grejen är, varför tänker inte jag så? Eller hur har jag lärt mig tänka annorlunda? Jag tror att det är Claes-Erik igen, min gamla mentor, för han sa:

Din ersättning är en feedback från dina kunder på vilket värde du skapar för dem. Inget annat.

Skapar du mycket värde kommer de att betala mycket. Skapar du lite värde så betalar de lite. Då är det inte mig det handlar om, utan det handlar om värdet jag skapar. I samhället har vi valt att värdera vissa saker lägre, men det handlar inte om personen. Jag kan också utföra en tjänst som har väldigt lågt värde, eller hur? Och sedan tror jag att det också är för att jag har lärt mig att om du skapar ett värde som hjälper människor att få det de vill ha, så kommer de hjälpa dig att få det du vill ha.

EW: Jag tänker att ekonomin hänger ihop med våra möjligheter att förverkliga olika delar av livet som vi vill ha, och det är man ju värd, tänker jag. Och även om man inte själv tycker att man är värd det så är kanske ens barn värda det, eller ens partner. Man har ju dels sig själv idag, men man har också sitt framtida jag. Det finns så mycket man kan göra om man börjar tänka framåt litegrann, för att ge sig själv en bra framtid.

Hur man kan få ett ekonomiskt självförtroende

CB: Hur tycker du att man kan göra då om man kanske inte har ett ekonomiskt självförtroende och inte tycker att man är värd högre lön, till exempel, eller pengar på sparkontot. Så kan det vara, att man inte känner att man är värd det. Vad gör man då för att ens framtida jag ska få ha det?

EW: Det är knäckfrågan.

Det finns undersökningar som visar på att otroligt många, alltså nästan var tredje svensk, har lågt självförtroende kring ekonomi.

Erik Wennstam

Man känner oro och ångest. Och det verkar som att kvinnor har generellt sätt ännu lägre ekonomiskt självförtroende och det är inte så lätt att bara börja. Du kan också ha en bakgrund som hindrar dig, social bakgrund eller dåliga erfarenheter. Och det är inte lätt att bara börja. Det kan låta så lätt att säga det.

Samtidigt är det så att ganska små förändringar kan göra väldigt stor skillnad, som man märker ganska fort. Det är inte så att man kanske vänder om sin ekonomi på en femöring. Jämför det med om du ska ut och börja springa eller träna, till exempel. Det som krävs är att du måste börja intressera dig för det du vill uppnå. Man måste bestämma sig. Vill jag i den riktningen så måste jag nog ta mig dit, eller ta ett steg i den riktningen. Sedan ska man inte vara så rädd att misslyckas. Eller misslyckas… Man ska våga testa.

JB: Jag brukar säga ”våga lyckas missa”. I boken skriver du om att ett ekonomiskt självförtroende är förknippat med ett allmänt välbefinnande och att äga sitt liv. Kan du utveckla hur du tänker där?

Ekonomiskt självförtroende för allmänt välbefinnande

EW: Eftersom så mycket kokar ner till ekonomin och pengar, även om vi kanske inte vill erkänna det alltid, men som sätter ramarna för vad vi kan göra. Så det är mycket lättare att nå någonstans om du vet vart du vill och är på väg. Och vågar tro på att du är värd det.

JB: Jag tror precis som du säger, att det handlar många gånger om att våga ta beslutet. Att liksom veta varför det är viktigt. Där är min upplevelse att ibland handlar det om att jag är trött på att ha det så som jag har det och där kan jag hitta energin till att göra en förändring. Och ibland så kan det handla om att jag är inspirerad av att jag vill ha en annan framtid, och därför tar jag tag i det.

EW: Jag tror att det många som fastnar i just det här med att jag är trött på att ha det som jag har det, men man tänker kanske inte lika mycket på hur man skulle vilja ha det istället. Därför börjar jag tänka i de banorna… att så här skulle jag vilja att det är och så här skulle jag vilja att det är, och jag kanske inte kan nå dit den här veckan, men vad skulle första steget för att komma i den riktningen vara? Då är man på väg.

JB: Jag tänker två grejer när du säger det. Det första är att när man inte vet sina mål så vill vet man vad man inte vill, då blir det som om någon skulle fråga vart vill du resa på semester, så svarar man att man inte vill till Ica.

CB: Jag tror också att det är en träningsfråga och när man har tränat upp det här med att inspireras av sina mål och sätta upp mål, så kan man göra en double whammy; jag vill inte ha det så som jag har det nu, jag skulle vilja ha det på det viset. Det är en träningsfråga.

JB: Jag tror också att det är det vi var inne på innan, att man behöver prata med andra människor. Våga ta hjälp, faktiskt. Jag måste också säga att jag satt och läste på en blogg som jag har hittat, ”Barking up the wrong tree” av Eric Barker, fantastisk blogg, där han intervjuar en amerikansk soldat som desarmerar bomber. En EOD-technician.

Då pratar de om hur håller man sig lugn i en stressad situation eller en jobbig situation, och då säger de att man ska fokusera på det som funkar i ditt liv. Hur litet det än är. Han berättar att den höll på att sprängas och det var femton sekunder kvar och han var insnöad under vatten och men han sa att han kunde fortfarande andas.

Så sa han att detta är bra, då kan jag ta nästa steg. Fokusera på det positiva och fokusera på nästa steg. Inte tio steg fram. Det är ofta så vi gör… Alla trafikljusen ska vara gröna innan vi sätter oss i bilen, på en ekonomisk resa. Men vi gör inte så nere i stan, att nu ska jag ner till Centralstationen men jag startar inte nyckeln förrän alla trafikljus är gröna.

Våga göra fel, som Columbus

EW: Sedan är det så här också att nästan alltid är det så att gör du någonting så kommer du få ut någonting av det.

De flesta väljer kanske att inte göra någon förändring alls, och då sker det ingenting. Det skriver jag om i boken att Columbus till exempel, han var helt fel ute. Han tog fel kontinent, men det blev ju någonting i alla fall. Det är bra att veta vad man vill, men man kanske inte alltid vet vart man hamnar. Men det blir ju någonting.

JB: Precis, men jag måste säga att jag höll en föreläsning typ i Umeå vid något tillfälle, och så sa jag att vi sätter oss i bilen och så kör vi till första trafikljuset och hanterar det som behöver hanteras. För ni provpackar väl inte bilen förrän ni åker på semester? Men då var det naturligtvis en då som räckte upp handen och sa: ”Jo, det gör jag.” Men i boken också så skriver du så här att det finns olika sätt att träna sitt ekonomiska självförtroende. Och då skriver du att det handlar om att: ett – sluta skjuta upp, två – intressera sig, tre – avdramatisera och så skriver du våga, våga, våga att tänka om och inspireras av andra men jämför med dig själv. Kan du kommentera varje punkt? Om vi börjar med den första, att sluta skjuta upp.

EW: Ja. Man kommer inte ifrån det, utan någon gång måste man ta steget. Precis som jag sa här med träning eller ut och springa. En klassisk grej är att man ”skulle vilja” spara, men man har inte gjort det, eller jag vet att jag ”borde ta tag i det där”, eller ”jag borde hålla bättre koll på min ekonomi, så att jag inte får det här månadsslutet som jag brukar ha”. Ofta vet man vilka frågetecken man har eller vad som är problemet och det är jättebra. Folk kanske brukar ducka för dem, men jag tänker att frågetecken eller problem är det bästa, för du vet du faktiskt vad ditt första steg skulle kunna vara.

För många funkar det bäst med små steg

JB: Kan det också vara så att ett vanligt misstag i detta läget är att man tar för stor grej? Detta är typiskt mig: nu har jag inte tränat på tio år, nu jäklar, nu ska jag träna fyra gånger i veckan. Not gonna happen, liksom.

EW: Det är som alla nyårslöften. Alla blir pigga och köper gymkort. Vi är ganska olika, nu är jag igång, men jag tyckte om att ta ett stort helhetsgrepp, men jag kände mig inte heller hotad av situationen, även om det var utmanande. Men tycker man att det är lite hög tröskel att gå över så ta någonting väldigt litet. Alla har olika situation, men sätt ett jättelitet sparmål på en vecka då och försök få ihop det och ge dig en klapp på axeln för att du fick ihop femtio eller två hundra kronor eller fem hundra kronor.

JB: Ett tips jag brukar ge dig där…

Jag gillar ju de här gratiskreditkorten med mikrosparfunktion, där man kan ställa in att spara exempelvis fem kronor om dagen, så drar de fem eller tio kronor om dagen till ett annat… Då märker man liksom inte ens det och över tid blir det supermycket.

Jag gillar mikrosparande och trots att vi har mycket pengar så håller jag fortfarande på med mikrosparande. Så det var sluta att skjuta upp. Nummer två: intressera sig.

EW: Ja, man måste välja att intressera sig. Det är lite samma ska där som att sluta skjuta upp. Ta tag i det. För det mesta är svårt när vi inte har förstått grejen, då blir det tråkigt. Men om jag tar den här saken som hur funkar pensionen eller hur skulle jag kunna mikrospara och börjar intressera mig för saken… Ta reda på mer så att jag förstår vad det handlar om, då är sannolikheten att det blir lite kul också, därför det kommer bli kopplat till att jag kan klara saker och jag kan uppnå det här, det här och det här.

JB: Ibland så kan det vara svårt att veta vad det innebär rent konkret att intressera sig. Men ett tips jag brukar ge när jag får den frågan det är att man kan prata med en annan person. Säg så här: ”Vet du vad, jag tycker detta med sparande är skittråkigt, men nu har jag bestämt mig att den här månaden så ska jag lära mig någonting. Vad är ditt tips? / Hur gör du?” Bara samtalet kommer göra att det blir roligare, för plötsligt är man inte ensam, man har en dialog, man kan fika om det.

EW: Precis, man kan fika om det. Man behöver inte ha så mycket svar. Man behöver inte kunna komma med så mycket, utan att snacka gör ju att det sätter igång någonting i huvudet.

Om otillräckliga steg och att bara jämföra med sig själv

JB: Jag har gjort vartenda misstag i boken, men jag kommer ihåg när jag skulle köpa Runners World och det första jag läste handlade om ett ”ultramaraton”, och då kände jag att jag kan inte ens springa fem minuter. Jag vet inte om det var Moa som sa det, min coach, att:

Jan, sätter du upp dig själv för att lyckas, eller sätter du upp dig själv för att misslyckas? Alltså, har du ett track record i detta område? Förtjänar du att köpa Runners World eller Dagens Industri eller gå med i Aktiespararna. Har du det track-recordet?

Alltså, har du den historiken, eller pratar vi ladda ner ett kort och sätt igång och mikrospara?

EW: Det är rätt nivå. Det är därför vi har trappor egentligen. När vi ska upp till en våning från en annan så är det ingen som ger sig på att hoppa. För det går inte. Vi tar steg för steg och man märker knappt hur högt man kommer. Men vänder man sig efter fyra-fem steg så är det ett ganska stort hopp ner om man ska hoppa. Så är det mycket även i personlig utveckling och ekonomi också, att ta man de här små stegen och vänder sig om efter ett tag så ser man att man har kommit en bit.

JB: Vår vän Niklas Delmar han pratar alltid om ”lilla stegets kraft”, för han säger att tricket är att ta otillräckliga steg. Han säger att ett otillräckligt steg med att ta tag i räkningar, sa han, det kan vara att flytta pappret från köket till skrivbordet, och det är helt good enough. För han säger att om du gör ett otillräckligt steg per dag, så på ett år har du tagit 365 otillräckliga steg. Och 365 otillräckliga steg tillsammans blir väldigt tillräckliga. Jag tror till och med att du har det citatet i boken, på en vänstersida. Att framgång är summan av många små… något åt det hållet.

EW: Och sedan kom vi in nästan på sista punkten där också, att ta inspiration av andra, se hur andra gör för poddar, bloggar, kolla på insta och så vidare och se hur andra gör. Men man ska inte jämföra så mycket med andra, det är väldigt också. Vi tittar gärna på de som har lyckats bättre och automatiskt så kommer du känna dig sämre. Så inspireras men jämför bara med dig själv, de här trappstegen. För ganska så snart får man självförtroende och mer pepp att ta mer steg, för man märker att det går ju.

JB: Jag håller helt med. Vi är så himla sneda när vi jämför oss. Vi jämför oss alltid uppåt och alltid på ett sätt så att vi mår dåligt. Och helt ärligt, vi har ingen aning. Jag brukar ta det här exemplet… Jag tror att genomsnittslönen i Sverige är 28 000 kronor, eller något sådant, och då kan vissa tycka att det är mycket och vissa tycker att det är lite, men med 28 000 kronor tjänar du mer än 99,2% av jordens befolkning.

Tjänar du 38 000 kronor i Sverige tjänar du mer än 92% av alla svenskar och mer än 99,8% av jordens befolkning.

Det där är roligt för ibland hör man på nyheterna att man protesterar mot Wall Street – den där ena procenten – och jag tror inte att det är så ofta vi tänker att den ena rikaste procenten det är vi här i Sverige. Vi vill ju alltid tro att det är någon annan.

Sätt igång hjärnan med rätt frågor

CB: Jag tycker att de här punkterna är jättebra och jag tycker att den som är mest spännande är det där att bestämma sig för att intressera sig. För det tror man kanske inte att man kan, att man kan ha herravälde över sin hjärnas intressen, men det går ju.

EW: Ta en relation. Så fort förälskelsen är över så bygger den på att man väljer att intressera sig. Man väljer att fortsätta bygga på kärlek, eller hur? Det är samma grej som vi gör hela tiden. Vi kan det egentligen, om allt nästan, men inte pengar. För det ska vi inte prata om.

JB: Det är en grej vi inte har tagit och det är den fjärde punkten för ekonomiskt självförtroende, att tänka om.

EW: Yes. De mesta banorna vi tänker i är automatiserade och tar man från mitt liv som lärare… nu raljerar jag litegrann, men ”jag är trött”, ”jag fattar inget”, ”jag fryser”, ”när slutar vi?”. Det är det här automatiska tänket som är igång hos många och det skapar kanske inte de bästa förutsättningarna för att bli pepp eller lyckas så bra som man skulle kunna göra i skolan. På samma sätt är det i ekonomin också då. Så där skulle jag vilja ha det, men vi har inte råd. Istället för att tänka: ”Hur kan vi få råd med det där?”

Man behöver inte vara så här ”dumpositiv”… ibland är livet skit och ibland är det besvärligt. Jag gillar kanske inte alltid att säga positivt tänkande, men jag gillar att säga konstruktivt tänkande.

Erik Wennstam

Vi kan ta makten över de här automatiska tankarna som kommer upp och tänka annorlunda. Om vi nu tar den här skolsituationen… Om jag säger att det är svårt eller jag fattar inte, då har du sagt till hjärnan att det här förstår du inte och därför är den smart nog att stänga ner. Varför slösa energi på någonting som inte kommer gå? Istället för att säga att det här var lurigt, hur ska vi kunna lösa den här biten? Då sätter du igång hjärnan istället. Du har ofta mer kapacitet och mer svar än vad man tror att man har, om man ställer rätt frågor till hjärnan.

JB: Det finns en fantastisk bok på det där. När jag skulle bli chef fick jag en bok av barnpsykologen Jesper Juul, som handlar om ditt kompetenta barn. Och min mentor sa att den funkar lika bra för vuxna som för barn. Och där vet jag också att han skrev att istället för att säga att det är svårt, ska man säga att det är ovant. Det kör vi med våra barn och med varandra, att detta är inte svårt, det är bara ovant. Jag blev så glad för Freja kom här om dagen och sa: ”Pappa, jag kan inte detta än.” Och jag ville göra en liten victory dance där.

EW: Yes, och då har man redan sagt till sig själv att man kommer kunna det. Så det är konstruktivt tänkande eller växande eller flexibelt mind-set, som det kallas.

Barnens ekonomiska självförtroenden

JB: Är det någonting mer du kommer att tänka på kring ekonomiskt självförtroende?

EW: Jag tycker nog att vi har summerat det ganska väl där. Välja att intressera sig, våga testa litegrann, även göra fel, och våga fråga. Våga snacka och våga ta upp det. Också det med att träna sig i att tänka konstruktivt. Det gör man kanske inte heller över en dag, men man kan göra det över tid. Sedan också att vara försiktig med vem man mäter sig med. Ta intryck av andra, inspireras, men tävla eller jämför dig bara med dig själv. Då är oddsen att man kommer nästan alltid bli bättre.

JB: Jag blev så himla glad när jag läste detta i din bok, för detta är typ den enda andra boken än min egen där jag har sett detta med ekonomiskt självförtroende. För vi tog upp det mycket i sammanhanget av barn och nu när vi var ute och käkade lunch så sa du att det handlar inte bara om barn, utan att det handlar minst i allra högsta grad både om ungdomar och även vuxna. Och att det här ekonomiska självförtroendet egentligen är långt mycket viktigare än summan pengar, faktiskt.

EW: Du ger dina barn en mycket större, eller viktigare, gåva, om du har gett dem ekonomiskt självförtroende och tillit till sin förmåga där, än att de får någonting på kontot.

CB: Jag tror också att det börjar med en själv, mycket. Om man har barn är man nästan skyldig att själv skaffa sig ekonomiskt självförtroende, om man vill ge det till sina barn. Det går inte att tro att de bara ska få det om jag gör någonting, som att ge dem pengar.

EW: Pengar är alltid färskvara. De kan du förbruka fort, egentligen. Medans kunskapen sitter för livet. Har du både kunskap och pengar så kommer du kunna förvalta dem väl och då kommer de kunna ge dig förutsättningar att uppfylla drömmar.

CB: Jag tycker också som vuxen att man kan ha ett helt annat samtal med sina barn om man själv har det ekonomiska självförtroendet, istället för att bara önska det för sina barn.

JB: Men kan man vända på det? Hur vet man att man har ett bra ekonomiskt självförtroende?

EW: Jag skulle nog säga lite snabbt så att det är väl när ekonomiska frågor är en kluring eller ett problem, snarare än ett hot. När man kan ta som att det är någonting man ska lösa. Man vet inte hur, men man ska fixa det. Då kan man säga att man har gott självförtroende.

De vanligaste ekonomiska misstagen

JB: Vad ser du som de vanligaste misstagen som människor gör i sin ekonomi?

EW: Dels så ser jag att man inte tar vara på den som man skulle kunna göra. Alltså, pengar är egentligen lika med möjligheter. Man är värd att ta vara på det. Men de allra flesta är ganska passiva i hur man hanterar sin ekonomi, både det här med utgifter kontra inkomster, men även vad man gör av till exempel sparande och investeringar. Att man inte tar tag i de möjligheterna som man faktiskt har på bordet.

JB: Jag tolkar det som att du säger att man låter ekonomin leva sitt eget liv. Det är som att ha en hund. Den finns där, men det är inte man själv som håller i kopplet och bestämmer vart man ska gå. Eller ännu värre, att den drar en.

EW: Visst är det så. Det är många som är jagade eller dragna av sin ekonomi. Jämför man med en hund, tänk vad kul man kan ha med en hund, egentligen. Vad bra den kan må, om man är med och styr upp den.

JB: Vilken konstig metafor detta blev, men väldigt rolig. En sak som jag tänkte, som faktiskt slog mig med din bok, det var att du skrev det här med matsvinn.

EW: Ja, det är galet.

Det finns statistik som talar för att ungefär var femte matkasse som köps hem, slänger man i form av rester eller att det inte äts upp.

Erik Wennstam

Som jag skriver i boken, handlar du mat för 4 000 så kastar du en tusenlapp. Om du köper för 5 000 så äter du upp 4 000 och kastar en tusenlapp i soporna. Det är helt barockt. Och inte minst miljöaspekten i det.

CB: Det är nog det att vara passiv i sin ekonomi då, att man kanske inte har planerat ordentligt.

JB: Ja, men för mig blir det så väldigt illustrativt det där du sa nu med matsvinnet. För jag har pratat om liknande när vi ger rådet till folk att automatisera 10% sparande. Sedan frågar man de här människorna tre månader senare eller sex månader senare om de saknar de sista 10% i sitt liv. För då lever de på 90% av sina inkomster – det är som att du har fått en lönesänkning – men folk märker ingen skillnad. Då kan man fråga sig vad de pengarna gjorde innan.

EW: Det är det som är lite skillnaden, det här med att man kanske har tillräckligt med pengar, men man har inte haft någon bra koll på sin ekonomi, för att man inte har optimerat den. Man klarar sig tydligt bra på de där 90% och de 10% har bara flödat iväg. Jag hävdar till och med i boken att de flesta sjabblar bort ungefär 20%.

Målsättningar och levnadsstandarder

JB: Ja, precis, så det finns mycket potential. Är det något mer misstag som du skulle säga? Förutom att man inte pratar med varandra, man tar inte hjälp av varandra, man är passiv…

EW: Ja, man borde ju våga drömma större. Sätta mål. Inte bara i här och nu eller detta året, utan hur man vill ha det om tio år eller fem år eller tjugo år. Det är nästan nyckeln till att få en bra ekonomi, att ha någonting att bygga emot.

JB: Ja. Får jag fråga vad dina mål är?

EW: Mina väldigt långsiktiga mål, förutom att göra en resa nästa år, och så vidare, men långsiktigt så är det att inte vara beroende av lönearbete ända upp till pensionsålder. För det är en stor skillnad för de som måste jobba till 65 eller 70, eller vad det nu blir, jämfört med de som kan välja hur de vill jobba när de är, säg, 55 eller 60. Så det har jag som konkret mål.

Det har att göra med att jag vill kunna välja. Det är tycker jag är det stora värdet med att ha en sund ekonomi också – att kunna välja. Jag kanske visst vill jobba vidare, men jag vill inte vara tvungen.

CB: Jag tror att både du och jag Jan tycker att det är svårt med det här med mål.

JB: Jag personligen… Jag vet att du skrev mycket om smarta mål och jag har lite med flit inte tagit upp det, för att jag själv gillar inte mål. Så det var faktiskt en grej jag inte gillade i boken. Men, det handlar egentligen om att… Och jag är inte klar med den här processen, så jag säger inte att du har fel, utan tvärtom, den modellen du använder är skitbra. Men jag tänker mer på mål och standarder.

Mål är någonting som vi uppnår och så sedan är det färdigt. För mig så var det så att till exempel PT funkade dåligt som ett mål, för jag vill snarare ha en standard att jag vill leva hälsosamt. Och det blir inte tidsatt, för det ska pågå från nu tills jag dör. Så jag menar inte att mål är dåligt, men det behöver vara mål och en standard. Så skulle jag nog tänka. Jag vet inte om jag var flummig nu… if it makes sense.

CB: Jag sitter och tänker på mitt eget sätt att sätta mål. Det är inte heller så att jag skulle vilja en viss typ av bil, utan mer som en känsla liksom. Jag vill röra mig mot till exempel harmoni, och då är harmoni som ett berg och jag rör mig mot berget, med olika typer av steg. Jag tror att alla människor har lite egna system av målsättning. Det som gör det svårt att prata om det är nog för att de är så olika och att alla går inte igång på det där med prylmål, eller vad ska man säga, superkonkreta mål. Det kanske är mer en känsla av hur man vill ha det i vardagen och så.

EW: Det handlar jättemycket om självkännedom. Det är jättelätt för oss att sitta här och säga att man ska sätta upp mål för det eller det. Men man har mål på olika nivåer och på olika sätt. En del mål kanske handlar mer om att uppnå ett tillstånd eller en standard. Men om du bara återkommer till det här med att räkna mål i kronor och ören igen. Hitta på att någon har 20 000 kronor i lön. För många så rinner pengarna mellan fingrarna.

Skulle man kunna ta vara på låt säga att 10% försvinner varje månad på oreflekterade utgifter. Skulle man kunna ta vara på dem så har man ju köpt sig knappt en och en halv månadsinkomst per år, som skulle kunna göra att man har råd att vara mer ledig eller att man kan öppna det eller det. Alltså, på ganska kort sikt. Ett år. Det tror jag många kan ta till sig. Kortsiktiga. Inom ett år kan jag nå detta.

Erics modell för SMART målsättning

JB: Där tror jag att din modell med smarta mål och specifika mätbart tidsatta… det funkar skitbra. Jag vill ha en buffert på 20 000. Där tror jag att vi kan vara lite dryga, för vi hade ju de målen, att vi ska ha 100 000 på kontot eller så, och då är det uppnått. Sedan har vi börjat skifta mer till hur vi vill ha det över tid och då har vi knökat med den SMARTA målmodellen, för att den inte passar riktigt.

CB: Men jag tycker också att den är superbra. Om jag skulle helt börja om med min ekonomi, skulle jag absolut följa SMARTA mål.

JB: Kan inte du ta den på tre minuter? SMARTA mål. För den som inte vet.

EW: Ja, S.M.A.R.T. är en förkortning, som står för att när du sätter ett mål ska det inte vara en önskan bara, som ”jag vill ha mer pengar”. Det är diffust och svårt att nå. S står för att det ska vara mer Specifikt. Det kan också ha med annat att göra. Om vi tar spring-exemplet igen. Jag vill kunna springa fem kilometer, då vet man vad det är. Det är specifikt. M står för Mätbart. Det ska kunna gå att checkas av. Du vet om när du har nått 10 000 på ditt sparkonto, för det går att kolla.

A står för att det ska vara Attraktivt för dig också. Det finns jättemånga kloka mål som vi kan sätta upp… allt ifrån ekonomi till hälsa. Men jag kanske inte bryr mig, och då blir det inget mål som man kommer att kämpa för. Det måste slå an någonting för mig och det kan ha att göra med att jag laddar det med någonting som betyder mycket för mig. Om jag uppnår detta så kommer det betyda det här för mig.

Sedan är det bra om det är Realistiskt. Du bör kunna nå det. Vi sätter inte ribban tre meter upp. Så sätt realistiska mål på rätt nivå. Så kan du sedan höja ribban senare, i så fall. T står för Tidsatt. Det måste ha en gräns där du stämmer av det, om du har uppnått det eller inte. Om du ska fortsätta… Så jag ska ha uppnått detta på en vecka eller en månad, ett halvår eller ett år. Men inte ”någon gång”. Så SMARTA mål är en modell för att göra det otroligt konkret.

JB: Jag hade ett långt samtal med Charlie om det här och en kompis till mig. Vi la till ett A, ett sista, som stod för Aggressivt. Vårt resonemang då, om jag inte minns fel, var så här att Realistiskt kan på sätt och vis vara begränsande. All forskning visar att självförtroende-muskler kommer när vi anstränger oss lite mer än vår förmåga. Det ska inte vara det här att jag har inte sprungit fem kilometer, men nu ska jag göra ett ultramaraton – för det är inte realistiskt.

Men jag kanske ska börja… Istället för att springa 1000 meter kanske jag kan springa 1250 meter. Det ska vara lite aggressivt. Jag ska svettas lite på överläppen, men det ska fortfarande vara inom min förmåga.

Skolan sviker – lär inte unga ha koll på sin egen ekonomi

JB: Du har ju skrivit en jättebra debattartikel i Aftonbladet. Sedan vet jag inte om det var du som satte rubriken, för vi själva har erfarenhet av Aftonbladets sensationsrubriker, men det var ändå en poäng i den, för du eller de skrev: ”Skolan sviker – lär inte unga ha koll på sin egen ekonomi”. Kan du inte berätta mer om både debattartikeln och din poäng i det här?

EW: Det kan jag absolut, och inget ont om skolan heller. Jag jobbar själv som lärare och tycker att det är oerhört viktigt med olika former av bildning och utbildning som vi får med oss. Men vi kan inte sticka under stolen med att de flesta studenter går ut utan att fått med sig så mycket på fötterna när det gäller ekonomi och privatekonomi, när man ska ut i vad vi ändå får kalla för vuxenlivet.

Det tycker jag är ett svek. Det är en sak som angår både individen själv och deras förutsättningar till ett gott liv, för de allra flesta får treva sig fram och sedan blir man vuxen och så får man uppfinna det här hjulet. Det kanske tar fem, sex, sju, åtta år att landa det. Men det är också en samhällsangelägenhet att vi utrustar ungar med ett gott ekonomiskt självförtroende och god grundkoll, tänker jag. Vi är väldigt måna om att man ska kunna simma tidigt i skolan och vi ska ha idrott och det är fantastiskt viktigt, för vi vet att god fysisk hälsa gynnar oss hela vägen.

Men det här är också en folkhälsa-aspekt, skulle jag säga. Hur du hanterar pengar och ditt förhållande till pengar och din, vad ska man säga, ditt känslomässiga förhållande till pengar också, det styr så mycket av de beslut du kommer kunna ta. Dels att undvika att göra dåliga beslut, men också att vi missar väldigt många kloka vägar, som man skulle kunna välja. Därför att de flesta av oss får sin lön och man lever sitt månadsliv och sedan tar pengarna slut och förhoppningsvis så räcker de typ till nästa påfyllning. Sedan gör man samma sak igen. Det här gör man – om man tar studenten nu och börjar jobba direkt – så gör man det i 50 år, tills man går i pension. Och ingenting händer.

Ekonomisk medvetenhet bland ungdomar

CB: Vad skulle kunna vara annorlunda där om man nu hade fått lite på fötterna ekonomiskt från skolan? Hur skulle det kunna påverka samhället? Jag blir så intresserad av denna fråga.

EW: Det är på väldigt många plan, men tittar man till exempel på det här med att det är väldigt många som utnyttjar krediter, smålån, och skuldsätter sig… Men vi har även ett större perspektiv på det. Konsumtionssamhället som vi har idag är inte helt hållbart; varken för planeten eller för vår personliga ekonomi. Vi köper ju, eller vi ska jag inte säga, men många köper till största delen sådant som inte ger så mycket värde, eller hur? Och det handlar om att ha självkännedom kring ekonomiska beteenden och att ha en annan känsla för pengars värde.

Jag menar, 1 000 kronor för ett par skor, det är ju jättekul, men om jag börjar mäta i det vad det kostade mig att få de 1 000 kronorna från början. Hur mycket har jag jobbat, till exempel? Är skorna då värda si och så många timmar på jobbet? Så kan man göra mer och mer värderade beslut.

Sedan ska man komma ihåg att många barn och många unga får detta hemifrån, men väldigt många får det inte. Det var någon undersökning jag läste som sa att ungefär en kvarts miljon barn och unga växer upp i hem med ekonomisk utsatthet. Sedan har du många fler som inte får koll hemifrån. Det gör att alla de här får upptäcka saker som de egentligen ganska enkelt kunde ha fått till sig tidigare.

CB: Ja, det kan hända att man aldrig upptäcker det. Det tog lång tid för mig innan jag började tänka att ok, nu har jag fått någonting här för 1 000 kronor och det tar tagit den personen si och så många timmar att jobba ihop det här. För mig själv liksom, en ögonöppnare, på pengars värde… det tog väl 30 år.

EW: Sedan ska jag inte vara sådan och utelämna hemkunskapen och samhällskunskapen i skolan, för det finns jättemånga duktiga lärare som gör jättemycket. Men problemet är att tar vi hemkunskapen, som finns i grundskolan, det är grundskolans minsta ämne, det tar samma antal timmar som det har haft i årtionden, men man har knölat in ännu mer innehåll. Privatekonomin är en liten del. Det är jättebra att få det i grundskolan, men det är ändå årskurs åtta eller nio som det händer i. Vi saknar det nästan helt i gymnasiet, där du ändå är på gränsen till vuxenlivet. Det finns med i en kurs som heter Samhällskunskap 1, en jätteknökad kurs också, så det blir en liten, liten bit.

Ekonomi är ett tabu på skolorna

CB: Varför är det en sådan liten bit då? Med tanke den samhällspåverkan det har.

EW: Jag skulle gärna vilja se mer siffror och forskning på vad det skulle kunna betyda. För jag är av den meningen att det kostar jättemycket med okunskap. Sedan finns det folk som tjänar på människors okunskap också, men precis som att vi tycker att det kostar mycket om människor har fysisk ohälsa, så kostar det mycket att vi inte har en god ekonomisk hälsa, tänker jag.

Det är tabu. Om vi tar skolans värld, vi kan prata om sex och många personliga frågor, men inte ens i skolan pratar vi om pengarna. Vi kan prata om pengar på det sättet som man gör i ämnena, men vi pratar kanske inte om ekonomi på det sättet och personliga ställningstaganden, för då blir skolan färgad kanske och det vill man inte.

JB: För några år sedan föreläste jag professionellt 150 dagar om året och då var jag så att jag tycker att man ska ha ett pro-bono konto. Så sa jag att jag kan komma ut till min gamla gymnasieskola för att prata för eleverna. Och jag vet inte, jag lovar i hälften av fallen, så tackade skolan och lärarna nej, och så sa de att våra elever är inte intresserade av det här. Och jag bara va?

Jag har föreläst på skolor där de har sagt att våra elever är inte intresserade, men jag bad dem att ge mig chansen. Två timmar senare satt de fortfarande där, till och med eleverna de hade problem med. För man säger: ”Hur många av er vill kunna gå i pension när ni är 40?” eller ”Hur många av er vill ha en Ferrari när ni fyller 30?” Och då insåg jag att det är inte eleverna det är fel på, utan det är lärarna som kanske tycker att ekonomi är tråkigt. Och i min dåliga stund så tänkte jag att tänk om det inte är ekonomi som är tråkigt, utan din ekonomi som är tråkig. Sedan projicerar man det på eleverna.

Nu känner jag inte dig Eric, men jag misstänker att trots att du kanske inte har det på ditt skolämne, så gissar jag att du pratar om ekonomi i dina ämnen, för att det är en del av dig. Det går alltid att väva in.

Skolungdomar är intresserade av ekonomi

EW: Jag har ju det här som belöningspass. Jag måste sköta mitt jobb så klart och göra mina kurser, men jag märker också att om jag ger någonting som är viktigt på riktigt för dem – för det är som du säger, de vill ha detta – då gör jag så att flyter ett moment på bra och de gör det de ska och vi har disciplin och vi jobbar aktivt och effektivt, då ger vi sådana belöningspass där vi får ägna oss åt sådant som de vill. Och det brukar bli väldigt mycket ekonomifrågor.

Jag har ju yrkeselever på Vård och Omsorg. Många av de går ut och jobbar direkt när de har tagit studenten. 20 år gamla och vi räknar med att de får jobba tills de är 50 i alla fall. Så räknar man med att de får 20 000 kronor i lön. Så tar vi tre elever: A, B och C heter de. A kommer inte göra någonting, utan kommer leva upp sin lön och jobba tills den är 70. B spar 3 000 i månaden. Det är mycket, men ändå görbart. Då är det så att vid 50 års ålder har han sparat ihop 1,1 miljoner. Vid 60 har han 1,5 miljoner och det är ju jättefint. Det är lite guldkant i den åldern.

Elev C tar också 3 000 i månaden – det som den första slösar bort och den andra sparar – men den investerar. Vi säger att vi kör 9% tillväxt per år, som borde vara rimligt, då har vi vid 50 års ålder ungefär 5,1 miljoner. Det innebär att har man en aktieutdelning där så har man en månadslön på 21 000 i månaden, utan att behöva jobba. Kör vi vidare till 60 så är det ungefär 12 miljoner och din månadslön är drygt 50 000 i månaden.

Det är många som har fonder, föräldrarna har sparat i fonder åt dem, och det vet de om. Men de har inte en susning om vad en fond är vad man ska göra med pengarna när man får dem. Det är helt blankt. Så det här tycker de är jättespännande.

JB: Jag tänker att bara en enkel grej som att tänka: ”Mina föräldrar är 55 – har de 12 miljoner på kontot?” – ”Nej.”

EW: Jag brukar ändå fråga dem om just deras föräldrars ålder och de är runt 50–55. Jag brukar fråga om de tycker att de är hyffsat fräscha och det är de ändå. Och i den åldern skulle du kunna ha det så här. För att sparande och investeringar är verkligen för alla. Du behöver inte vara börsproffs eller så, utan… Nu är jag oförsiktig, men det räcker nästan med att du placerar i några olika investmentbolag, så har du mycket vunnet. Du behöver inte sitta och plocka ut aktier hela dagarna, utan det här kan du göra otroligt passivt, men över lång tid. De här 3 000 kronorna, om du har en lön på 20 000… många slösar bort det. Det får man göra också om man väljer det.

Tips till tonårsföräldrar

JB: Ja, man behöver göra det medvetna valet. Jag tycker det här är skitbra, Eric. Från och med idag kommer jag säga att jag känner en lärare i Uddevalla som lägger in det som belöningspass, får sina elever att jobba fortare för att det ryms normalt inte och det funkar, för de är intresserade. Och det är på yrkesprogram.

EW: Du får en annan relation till eleverna, för att du bjuder på någonting som är viktigt på riktigt. Då får man tillbaka och ett större förtroende för det som skolan ger, om skolan också ger någonting som jag kan koppla till direkt. Sedan är det en viktig bit i jämställdhetsarbetet också. Alla ska ha samma kunskapsförutsättningar eller vara upplysta om att tillfälligheterna finns.

JB: Det är förmodligen många föräldrar som lyssnar på detta, som har tonåringar hemma. Vad skulle du säga är dina tre bästa tips eller råd? Hur ska man göra för att få den här femtonåringen som bara säger ”jag pallar inte”, ”jag fryser”, ”jag är trött”, ”jag vill spela dataspel”…

EW: Allt tar sin tid. Man måste få dregla och spela dataspel också. Det måste vara ok. Men jag förstår vad du menar. Om man vill motivera till någonting så gäller det att hitta någonting som slår an. Jag kan inte bara prata om 12 miljoner om min femtonåring inte bryr sig, eller hur? Men kanske, om man nu till exempel får veckopeng eller månadspeng, så går den ofta åt till någonting. Varför inte jobba lite med belöning där? Alltså, säg att hälften får du garanterat. Hälften kommer vi göra någon form av belöningssystem för.

Det är ett ganska enkelt sätt att aktivera någon på. Det kanske man inte bryr sig om det första året när man är femton, men när man är sexton så märker man att det vore gott att ha lite mer. Allt tar sin tid också. Man behöver inte få panik för att min sjuttonåring inte är intresserad pengar.

Tips till småbarnsföräldrar

JB: Vad roligt att du säger det. Barnpsykologen vi intervjuade i boken ”Gör ditt barn rikt” han sa också att det handlar som förälder om att lägga ut brödsmulor. Vad skönt att du säger att det som funkar för en sjuåring funkar även för tonåringar. Jag såg på din telefon att du har också den här Gimi-appen. Skitbra app för föräldrar med barn, där man kan ställa in uppgifter och veckopeng.

Det enda problemet med den appen som jag upptäckte nu med Freja, för vi ger ju Freja veckopeng, så kan man ställa in ränta på pengarna de ska ha. Jag har nog missuppfattat hur den där räntan beräknas, för Freja får 25 kronor i veckopeng, men det betalas fan 60 kronor ränta. Så veckopengen blev plötsligt 80 kronor och jag tror att hon har 2 500, så jag tror att den där procenten räknas på hela beloppet på veckobasis.

EW: Ja, man ska vara försiktig med den. Men det är en väldigt bra sak, om man skulle vilja uppmuntra sparande till exempel, för barn. Lägg in en ränta så att ju mer du sparar, desto mer växer pengarna. Eller ska vi spara till den nya datorn eller skateboarden eller cykeln, så kör hälften själv.

JB: Freja är åtta nu, så vi har gjort allt från filtkulor till nu säger vi att när hon vill ha någonting…

För det sa också barnpsykologen till oss, att man kan förstöra för barn på två sätt när de vill ha någonting. Det ena sättet att förstöra för barn det är att säga ”ja” och ge dem det de vill ha. Och det andra sättet är att säga ”nej” och inte ge dem det de vill ha.

Så, vad ska man göra då? Då var det liksom att man skulle prata om varför det är viktigt och sedan gör vi så att vi delar upp det i tre bitar.

Då säger vi att en tredjedel får hon jobba ihop, en tredjedel får hon av oss eller tar vi från sparpengar och en tredjedel kommer från hennes aktier och fonder. Sedan att vi inte tar utdelningen eller så, det behöver hon inte veta nu, men för henne leder det till att pengar kan tjäna pengar och det kan göra att jag kan konsumera.

För jag tror att det som du var inne på också, att det handlar om att man behöver få känna att pengar är roligt och att man får konsumera. Vad var det du sa? Dregla och spela dataspel. Ja.

Tips för smarta köp

EW: En sak jag gör med mina barn det är att även om de har egna pengar och tekniskt sätt får köpa något de ser, så tvingar jag dem till lite väntetid. Hittar de någonting de vill köpa, så bra, då vet vi vart det är och då får du gärna köpa det nästa gång vi här. Om du vill. Det är också en viktig sak att slänga med till barn tycker jag. Att lära sig att vänta med impulserna. Även om jag har pengarna. Då lär de sig ofta att värdera. Ibland köper de det senare, men många gånger gör de inte det. Då får man en ganska god relation till spenderande och att hålla sina pengar.

JB: Jag har ett par andra kompisar som räknar om det i tid också. Där de räknar hur mycket lektid kommer den här prylen att ha. Då kunde de konstatera till exempel att dataspel, även om det kostar 600 kronor, så var det betydligt billigare i längden, för den tiden det användes var mycket längre än någon pryl som Frejas panflöjt på Malmö-festivalen. Hon ville ha en panflöjt och jag sa nej. Det var drama hela kvällen.

CB: Jag vet inte om jag köper det riktigt, med lektid så. Vissa grejer kan uppfylla liksom ett behov eller att man får en känsla, sedan har den uppfyllt sin uppgift. Så kan det vara.

JB: Nej, men jag sa bara att det är ett sätt att tänka. Sedan tänker jag att det där är lika viktigt för oss vuxna. Det här att få en tidsaspekt. Jag kommer ihåg att du och jag införde för något år sedan att vi frågade oss själva om vi behövde något eller bara ville ha det. Sedan såg jag att någon hade skrivit på en blogg att jag ”villhöver” det här.

EW: Det kanske är ett lite fyrkantigt begrepp det här, men det finns någonting som heter PPA – pris per användning. Vissa saker använder man inte så mycket. En tavla använder man aldrig, den hänger bara. Men till exempel på kläder. En tröja som du köper och använder en eller två gånger, den blir väldigt dyr. För det kostade mycket varje gång du använde den, jämfört med någonting du använder mycket. Som med tv-spelet där.

CB: Jag har en annan känslomässig relation till mina prylar. Det är det där att jag håller inte på med PPA, utan jag kan köpa någonting och ofta är det någonting som har bra andrahandsvärde för jag vet det kan vara så att jag använder den några gånger och sedan får den gå vidare. Och helst inte saker som inte har bra andrahandsvärde, för jag har den kännedomen om mig själv nu, att det är lika bra att bara ”pass it on”, liksom.

Jag har också gjort jättemånga misstag, där jag har köpt saker och så har jag använt det en gång och sedan har den fullgjort sin uppgift för mig liksom. Nästan så att jag inte ens tagit av prislappen. Sedan har jag inte fått tillbaka värdet alls liksom.

Veckans återkommande frågor

JB: Nu har vi pratat över en timme, så vi behöver börja runda av här. Vi har några frågor som vi alltid försöker ställa våra gäster. På en skala 1-10, hur konstig är du?

EW: Det är en femma. Jag kan nog vara lite fyrkantig. Jag har ingenting emot att gå på spa själv. Personalen tycker att det är jättemärkligt. Och jag går på ensam-bio. Jag tycker att det är fantastiskt att göra så.

JB: Det tycker jag förtjänar en bättre siffra än en femma.

CB: Det är kul att vara lite konstig för det är också roligt att erkänna det liksom.

JB: Jag kan gå och fika själv, så jag gillar det jättemycket. Vilken bok skulle du tipsa om?

EW: Då tar vi skönlitterärt här nu, för att bryta av. Något som borde passa alla är svårt att säga, men vi kör ”Björnstad” av Fredrik Backman. Den handlar om ett litet samhälle med ett hockeylag, men det gör den inte alls, utan den handlar om alla människor, så klart. Det är lite symboliskt. Fredrik Backman.

JB: Är det någon som inspirerar dig inom en ekonomi eller som du har som förebild?

EW: Jag skulle nog snarare säga att själva ekonomin i sig inspirerar mig. Jag tycker att det är ett roligt område att gräva i och att upptäcka. Jag har faktiskt ingen speciell guru. Jag har många istället som jag tar intryck av. Jag är aktiv på Instagram och där kan jag nämna @spargurun och @planbokssmart.se, som har lite olika fokus. Den ena väldigt mycket på att introducera människor för börsen och den andra mer på ett hållbart liv, med båda tid, pengar och energi.

JB: Spännande. Jag är inte alls i sociala medier, så jag har ingen aning. Är det något du gör i ditt sparande som nästan ingen annan håller med dig om?

EW: Ja, det kan det nog vara. Så här är det, jag tycker sparandet i sig är så fruktansvärt kul. Min fru tycker kanske att det är roligare att uppleva och göra saker. Jag tycker att det är roligast att spara. Jag tycker att det är otroligt tillfredsställande att se att det kommer in och att det finns. Det räcker för mig. Så jag tror min fru tycker att jag är lite konstig ibland, eller inte håller med. Sedan har jag ingenting emot att det tas ut därifrån också, men jag vill veta att det kommer in. Det kanske är lite neurotiskt. Jag är lite trygghetsnarkoman.

JB: Där hamnar vi i konflikt ibland, för jag kan vara den som konsumerar och spenderar mest pengar. Men Carro vill lägga dem på hög. Här kommer en ny fråga som en läsare har bett oss att ta upp i våra avsnitt. Så du får premiärfrågan: Om vi leker med tanken, vad är den lägsta årliga garanterade avkastningen du skulle godta för att låsa allt sparande för alltid i ett magiskt fasträntekonto?

EW: Den är bra. Då borde jag lägga mig i nivå med börsen, tänker jag, för börsen har avkastat historiskt i runda slängar 8-9% i snitt. Så då skulle jag vilja ha den garantin. Så 8%.

Budgetering med öronmärkta konton

JB: Jag påstår att budget är alla finansexperters råd som ingen följer och ingen någonsin har lyckats med eller hittat någon inspiration kring.

EW: Aj då. Där håller jag inte med. Budgeten är ju biljetten till dit du vill, tänker jag. Som vi pratade om förut, om man vet vad man vill uppnå. Alla pengar som kommer in till dig det är dina 100% som du får in, oavsett om det är 5 000 i månaden eller 100 000 i månaden. Och jag tänker att alla pengar som kommer in ska budgeteras. Allting ska hamna i ett fack, så att du har öronmärkta konton för alla pengar som kommer in. Till sparande, kläder, mat och så vidare. Det som händer annars är att pengar blir liggande på kontot och fladdrar iväg.

Jag hävdar att med en budget kan man synliggöra precis vilka pengar man får in och de som börjar tycka att det är kul och tycker om budget, de kan få ut väldigt mycket av det. Men kanske inte du.

JB: Men bra, jag tycker detta är jättespännande. Det är här det blir dynamik i det. Jag håller helt med dig, men för mig är inte det där budget, utan ekonomiuppföljning. Det är skitviktigt. Vi har koll på varenda utgift sedan 2006. Det är nördigt, men det har vi. För mig är budget att jag ska hålla på med någon kuvertmetod eller något sådant. Att man har en gräns för hur mycket pengar som får gå åt olika saker, exempelvis mat. Det är väl ingen som följer det? Funkar det?

EW: Ju bättre ekonomi man har desto mer lyx är det att kunna välja hur man gör, litegrann. Grundtipset är ju att få struktur och budgetera om man inte har det innan. Jag brukar tänka så här att pengarna som kommer in det är skådespelare i en film som vi har och du måste rollbesätta alla allihopa. Det vill säga, får jag in 10 000 så måste alla de här 10 000 hamna någonstans. Då visar jag vart de ska gå. De ska hjälpa till att öka på bufferten eller de ska gå till resesparande eller betala det här, och så vidare. Så min lön som kommer in den ska vara budgeterad till 100%, inkluderat sparande. Då vet jag att alla pengarna som kommer in kommer tas till vara. Ingenting kommer fladdra iväg, utan jag har valt vart allt ska vara.

Det betyder inte att jag inte får köpa mer kläder än si eller så, eller mer mat än si och så. Men om det går in en summa på klädkontot, då vet jag att om jag spenderar mer än det, då finns det ändå pengar sedan tidigare. För varje utgift jag har, till exempel bil, kläder, mat och nöjen, har jag någon form av utrymme, och det går in på det kontot. Men jag kanske inte spenderar alla de pengarna just den månaden. Då finns det kvar där. Så den månaden när kläderna kostar mer, då tas det därifrån också. Det finns hela tiden så öronmärkta konton för varenda utgift jag har i hushållet. Det låter fyrkantigt, men jag tycker att det är jättekul.

Tjäna mer eller begränsa utgifter?

JB: Jag tycker detta är superspännande, särskilt eftersom det inte är så ofta jag nästan hamnar på kanten och blir så negativ. Jag håller med dig om vissa grejer, så här tänker jag kring det: Pengarna kommer in, absolut, det första jag gör sparandet, men sedan vill jag ha det lite flytande, att de där 80% kan spenderas. Jag vet inte vad jag har för bild av det där, jag vet bara att tanken på budget gör mig spyfärdig.

CB: Du gillar inte ramar, utan du ska få bestämma själv. Det behöver inte vara så att du skulle gjort annorlunda med en budget, men det är känslan av att nu är det bestämt på det här viset och jag får inte göra som jag vill.

EW: Den tror jag är viktig, just känslan, för många känner så inför bara ordet budget.

JB: För mig blir det dessutom så att det slår an värderingar hos mig. Det blir dessutom begränsande… att pengarna räcker inte till, därför måste jag ha en budget. Då hade jag hellre bara gått ut och tjänat 10 000 spänn till då. Alla jag har pratat med säger också att man borde ha en budget, men att de inte lyckats följa en. Detta är nog läsarfrågan efter detta avsnittet: ”Har du en budget? Följer du den? Vad är din upplevelse av den?” Men du skulle säga någonting mer om batteri?

EW: Om vi tänker det här som ett mobilbatteri och så tänker vi på att du ska ut och åka tåg, som jag har gjort idag, så finns det ingen laddare. Du har fulladdat batteri och så klart vill du göra en massa roligt på telefonen, då vill du maxa vad du får ut av batteriet, eller hur? Då vill du helst dra slut på batteriet tills du är framme till nästa laddningsstation, stämmer va? Du vill inte 50% kvar som du inte har fått använda till någonting nu. Därför så tänker jag att om du ser pengarna som ett mobilbatteri, då har du 100% laddning vid inkomst, sedan går räkningar och sparande iväg. Då har du en viss procent kvar.

Sedan ska du anpassa resten så att alla pengarna hittar någonstans att vara. Det betyder inte att du ska spendera varenda krona, men du kanske sätter in x antal kronor på matkontot, klädkontot, resekontot, sommarkontot, och så vidare. Så att inte de olika hinkarna eller sparkontona eller buffertkontona blir utelämnade.

Ett bankkonto för varje utgiftsområde

EW: Jag har femton olika konton och det är jätteenkelt att öppna i appen. Det låter fyrkantigt, men då vet jag att de ska in där. När det är utgifter som ska gå till kläder, då är det därifrån det går. Tänk dig att du har 100 000, då låter 5 000 i utgift som väldigt lite. Men om de där 5 000 hade varit kläder till exempel, då får du kolla på ditt klädkonto istället och om det är mycket eller lite, i relation till de pengarna. Det ger en bättre relation till vad du har att röra dig med. Genom att öronmärka den här stora potten med pengar in i mindre fack, så gör det att man blir lite mer medveten. Jag gillar att optimera och jag vill inte att något ska hamna mellan soffkuddarna. Det som kommer in ska få hitta ett litet hem.

JB: Jag hatar dig lite för att exemplet är så bra. Jag fattar att det är bra, jag fattar att det funkar, och jag fattar också att det funkar inte alls för mig. Jag blir så avtänd. Jag tror också att det handlar om vad man har för bakgrund. Jag kommer mycket från företag och då har man ett konto, sedan kör man bokföring. Det är alltid viktigt att hitta någonting som funkar för en själv.

EW: Ja, och grundgrejen är egentligen att man kan göra det på tusen olika sätt. Man kan ha budget och man kan inte ha budget. Man kan också ha olika varianter. Men det viktigaste är egentligen att ha koll på in och ut, eller hur? Sedan gör det inte så mycket om man är fyrkantig som jag eller om man är lite mer frisinnad.

JB: Ja, eller vart man vill lägga fokuset också, faktiskt. Jag är inte dum i huvudet, jag fattar att det där hade varit bra för min ekonomi. Vi kanske inte hade haft lika mycket utgifter.

EW: Om du vet om att du har matutgifter för 8 000 i månaden, försök ligga 8 000 på matkontot varje månad, för då kommer du hela tiden få en matbuffert, till exempel…

JB: Eller så tjänar jag 2 000 spänn extra, och så kan jag lägga 500 spänn extra på maten. Förstår du? Det är här värderingsskillnaden är. Det är här min och Carros konflikt också ligger.

CB: Vi har ingen konflikt, Jan. Jag bara tyckte att det var spännande att du sa att vår ekonomi skulle bli bättre. Vår ekonomi är ju bra tack vare att du har den här känslan av att det bara är att tjäna mer pengar då, om det behövs.

Viktigt att följa upp sin ekonomi, med eller utan budget

JB: Precis, för mig är pengar ett spel. En lek. Men det jag menar är att även om ekonomin skulle bli bättre av en budget av det slaget, så skulle jag må sämre. För mig blir det som att jag utgår från att det är brist, det räcker inte till… Då kommer vi in på den där aspekten av ekonomi som jag tycker är trist, som är hushållning med resurs i brist. Men varför inte hushållning med resurser i överflöd? Varför inte tjäna mer pengar istället för att dra ner? Jag fattar att jag kan låta dryg nu för 99% och så var det för mig också fram till femton år sedan.

Jag har lärt mig hur jag sparar men jag har inte lärt mig hur jag tjänar pengar. Det är där det blir, för mig, enklare och roligare att tjäna mer pengar än att spara. Och jag fattar att så är det inte för 99% av befolkningen, men det är roligt hur engagerad jag blir.

EW: Man kan väl säga så här att ju mer möjligheter man har att tjäna mer pengar, desto mindre behov har man av att göra en väldigt snäv budget.

JB: Men jag håller 100% med om dig att man måste följa upp ekonomin. Det är vi helt på det klara med och det är en viktig del. Detta är en av de längsta intervjuerna vi har gjort. Vi har pratat i över en och en halv timme. Eric, det har varit helt fantastiskt att ha dig här. Det är en massa saker vi har kvar att prata om, som varför det står ”vänster” på din högerarm, men det tänker jag att vi tar i nästa avsnitt. Förhoppningsvis vill du komma tillbaka igen.

EW: Det gör jag hemskt gärna. Det har varit jättekul att vara här.

JB: Tack för att du ville komma.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Prenumerera på nyhetsbrevet – nu med best-of-rikatillsammans

Om du gillar de artiklar och avsnitt som vi gör här på bloggen, då kommer du nog gilla nyhetsbrevet. Det är kostnadsfritt, kommer ca en gång i månaden och innehåller det bästa från bloggen, lite extra-material i form av mini-avsnitt samt även några konkreta tips. När du anmäler dig kommer du även första månaden får ca ett nyhetsbrev i veckan (totalt 5 st) med russinen från bloggens 1000 artiklar, de bästa tipsen och de viktigaste frågorna.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Relaterade artiklar

Om du gillade det här avsnittet, då kan du nog även gillar:

Tack för den här veckan och jag hoppas att vi ses även nästa söndag. Då kommer vi att titta på forskningens bästa tips och råd kring hur man kan spendera sina pengar på bästa sätt för att få ut maximal lycka från dem.

Avsnittet Om ekonomiskt självförtroende, ekonomi i skolan m.m. dök först upp på RikaTillsammans.

Viewing all 741 articles
Browse latest View live