Hur stor buffert ska man ha? och Hur ska man placera sin buffert? är två av de vanligaste frågorna om buffert och privatekonomi. I det här avsnittet får du våra bästa tips, råd och tankar samtidigt som forskningen slänger in en oväntad slutsats. Särskilt för dig med en god ekonomi och förutsättningar.

Jag påstår att ens buffert är den viktigaste grundstenen i ens privatekonomi. Den är till och med viktigare än själva sparandet i fonder eller eller aktier. Sparbufferten var nog till och med det första sparmålet många av oss hade när vi flyttade hemifrån. 

Jag minns hur jag som student såg fram emot när jag skulle ha 25 000 kr på kontot. En helt magisk summa för snart 20 år sedan. Efterhand som jag blev äldre, ökade också min upplevelse av hur stor buffert jag behövde. Vid något tillfälle insåg jag att jag ”översparade” och att bufferten var många större än vad en rimlig oförutsedd utgift skulle kunna vara. 

Det var då jag började undersöka det i detalj. För det intressanta med just buffert är att det råder en extrem samsyn. Jag som gillar att läsa studier och forskning insåg att mycket är rimligt och rätt, men där är också en hel del saker som forskningen ifrågasätter – som hur man ska placera sin buffert.

Syftet med dagens avsnitt är att prata färdigt om buffert, så att du kan känna dig trygg i att ha koll, kanske skapa en plan eller till och med göra en förändring i din befintliga buffert. 

Vi hoppas att du uppskattar dagens artikel och avsnitt!
Jan och Caroline

Buffert – det viktigaste att veta

Precis som vanligt följer nedan en exekutiv sammanfattning med de viktigaste punkterna att ta med sig från dagens avsnitt om buffert.

Varför är buffert viktigt?

De fyra viktigaste svaren enligt mig är för att öka den ekonomiska tryggheten, minska den ekonomiska stressen, öka upplevelsen av frihet, undvika onödiga kostnader, undvika ta felaktiga beslut och utnyttja spontana möjligheter.

Hur mycket pengar bör man ha i in buffert?

Det bästa generella svaret är 3 månadslöner efter skatt. För en mer avancerad beräkning, använd gärna bufferthink-principen i Fyra-hinkar-strategin. Forskning visar också att om du med goda försäkringar och eftertraktade färdigheter kan minska storleken på din buffert.

Hur ska man placera sin buffert?

Det korta svaret är på ett sparkonto med insättningsgaranti. Pengarna ska inte vara utsatta för någon risk och vara lätt tillgängliga.

Men, givet en god ekonomi, är sparkontot som buffert dumt

Forskningen visar att om du har ett buffertkapital, kan låna pengar billigt, har en lång sparhorisont och inte är extremt otursförföljd så kan kostnaden för att ha bufferten på sparkontot vara onödigt hög.

Särskilt den sista punkten tror jag med stor sannolikhet kan berör dig som läser den här artikeln. Tipsa gärna även andra som du tror kan vara i samma situation, för det kan vara så att vi förlorar pengar i onödan. 

Lyssna på avsnitt #63 om buffert

Precis som vanligt så kan du lyssna på den här artikeln i poddform i avsnitt #62 av RIkaTillsammans-podden som finns i din poddapp (iTunes, Acast, SoundCloud), eller titta på avsnittet som video via Youtube.

Prenumerera gärna så att får du nya avsnitt direkt och inte missar något. Om du redan prenumererar och gillar det som vi gör, skriv gärna en recension eller kommentar så kan vi bli fler som blir rika tillsammans.

Kärt barn har många namn

En av de sakerna som jag uppskattar med buffert är att det finns så många olika beskrivande namn. Några av de som jag själv gillar bäst är: 

• Ekonomisk buffert
• Ekonomisk livlina
• Pengar för en regnig dag
• Fuck-you-pengar
• Frihetskapital
  

Särskilt det sista uttrycket gillar jag mest. Det är Länsförsäkringar som har det i sin reklamkampanj för att hjälpa människor att börja spara. Jag tycker det är så fint att jag till och med har stört mig på att jag inte kommit på det själv. Särskilt med den här fina formuleringen:

Enkelt uttryckt är frihetskapital sparade pengar som du har på kontot och kan använda för att avbryta situationer du inte vill vara i, eller säga ja till drömmar som att starta eget eller ta ledigt. Pengar som ger dig frihet helt enkelt.

Elisabeth Hedmark, privatekonom på Länsförsäkringar

Jag gillar det eftersom det faktiskt på ett bra sätt kastar ljus på precis det som det handlar om för mig. Pengar är nämligen långt ifrån allt, men de hjälper till att lösa en del problem eller skapa en del möjligheter. Möjligheter som man annars kanske inte skulle ha haft. 

Därför är en buffert viktig för mig

Min första upplevelse av ekonomisk stress var indirekt. Det var när man pappa dog när jag var 13 år gammal. Min mor var då orolig för den ekonomiska situationen som ensamstående kvinna med två små barn. Under åren har det framkommit bl.a. i terapi och coaching att det blivit en stor omedveten drivkraft i mitt liv. Jag bestämde mig nämligen 13 år gammal att aldrig hamna i en situation där 

13 år gammal fattade jag nämligen – helt omedvetet – det ekonomiska beslutet om att jag aldrig någonsin skulle hamna i en situation av ekonomisk otrygghet. Det var också en stor anledning till att hur stor buffert jag än hade på kontot, så var den aldrig nog. Jag kunde hela tiden tänka ut en situation då något gick åt skogen som krävde en ännu större buffert. Någonstans längs vägen passerade det till och med rim och reson.

Det här fick jag inte riktigt syn på förrän min coach Moa Diseborn kastade ljus på det. Vi till och med pratade om det i poddavsnitt #24 om att ”Pengar är inte lösningen, pengar är bara en förstärkare” av våra redan befintliga beteenden. Dessutom är beteendet varken bra eller dåligt. I mitt fall har det idag gett mig en väldigt god ekonomisk situation men kostat mig åtskillig energi i form av minskad livskvalitet i form av (onödig) oro och stress. 

Varför är en ekonomisk buffert viktig?

Jag skulle argumentera för att alla borde ha en buffert med följande fyra huvudargument: 

• Ökad upplevelse av trygghet
• Ökad upplevelse av frihet
• Tillgång till (val)möjligheter
• Undvikande av dyra nödlösningar

Jag tror att det även är väldigt personligt inom ramen för respektive punkt. Men så här tänker jag och Caroline grovt. 

Buffert kan ge en ekonomisk trygghet

Det känns som att halva definitionen av buffert är att ha pengar till oförutsedda utgifter och händelser. I en undersökning från Länsförsäkringar 2017 svarade nästan 50 procent av svenskarna att de upplever en ekonomisk stress över för lite pengar. 

Många böcker, t.ex. ”Rikaste Mannen i Babylon” och Bodo Schäfers bok ”Vägen till en ekonomisk frihet (annonslänk)” argumenterar för att buffertens viktigaste uppgift är att skapa en upplevelse av ekonomisk trygghet. Man ska helt enkelt slippa ha kniven på strupen och kunna sova gott om natten. 

Andra studier visar nämligen att det är viktigare än man tror. Särskilt när det gäller oss som har barn. Bland det bästa man kan göra för att hjälpa sina barn att vara mindre stressade är att vara mindre stressad själv. Min egen upplevelse från att ha skrivit boken ”Gör ditt barn rikt” är också att barn fattar betydligt mer än vad man tror. 

Buffert kan ge en upplevelse av frihet

I samband med att den ekonomiska otryggheten ofta minskar, ökar ofta upplevelsen av den ekonomiska friheten. I samma undersökning från Länsförsäkringar svarade även 28 procent av de tillfrågade att de hade stannat kvar på ett jobb de inte trivts på med hänvisning till brist på pengar.

70 procent svarade att brist på pengar var en bidragande orsak till att stanna kvar i en relation även om den inte var bra. Den här tycker jag är extra sorglig. Särskilt när jag vet att en flera rådgivare berättat för mig att frågan ”Har jag råd att skilja mig?” inte är helt ovanligt. Även om jag brukar skämta kring att ”den bästa privatekonomiska investeringen är att jobba på din relation”, så har den ett korn av sanning. Särskilt med tanke på den svenska bostadsbubblan.

Eftersom vi själva är egenföretagare så har jag verkligen empati för önskan om att starta eget. Något som 46 procent håller med om i samma undersökning. Buffert kan verkligen vara en avgörande faktor kring huruvida man vågar ta steget eller inte. 

Bufferten ger tillgång till möjligheter att välja

En annan ofta underskattad sak med bufferten är att den ger valmöjligheter. Det kan vara allt från att utnyttja ett erbjudande när det kommer – för dessa kommer sällan när man sitter och väntar. Ett litet exempel är när jag och Caroline kunder köpa en uppsättning Global-knivar för halva priset i en konkursutförsäljning.

Ett annat exempel är möjligheter att investera, t.ex. i företaget Paradox som det gavs möjlighet till för något år sedan. Det var med kort varsel och vi utnyttjade faktiskt en del av vår buffert till det. På samma sätt kan det ge möjligheten att byta jobb om ett spännande erbjudande kommer, att hoppa på den där start-up:en med en lägre lön några månader och så vidare. 

Brist på buffert ger ofta dyra nödlösningar

Det finns ett uttryck som lyder: ”Det är dyrt att vara fattig”l. Tittar man i perspektivet avsaknad av buffert, så är det lätt att förstå vad som menas. Det är alltid de som har minst pengar som kommer att få betala mest i de flesta sammanhang. Det är de med minst förhandlingsutrymme som får sämst villkor, det är de som behöver dela upp betalningen som får betala mest och så vidare. Tyvärr blir det ofta en självuppfyllande spiral i längden dessutom. 

Det är då man försöker lösa situationen med att använda kreditkort med hög ränta. När det inte gå, börjar man med korta krediter och konsumtionslån och så slutar det ofta med SMS-lån och liknande. Det är bara att titta på valfritt avsnitt av Lyxfällan för att förstå vad jag menar. 

Avsaknad av tillgänglig buffert kan även bli dyrt om man har pengar investerade i t.ex. fonder. Då kan man behöva sälja vid fel tillfälle. Man behöver lösa ett problem kortsiktigt men får ta långsiktiga konsekvenser. 

Hur mycket pengar har folk i sin buffert?

Jag skulle säga att svaret med stor sannolikhet är lika spretig som förmögenhetsfördelningen. För ett tag sedan skrev jag artikeln ”Hur rik är svensken egentligen?” och det var en ganska dyster läsning. Länsförsäkringar gjorde en annan undersökning 2017 och konstaterade att:

En av fyra har mindre än 20 000 kr på bankkontot. 37 procent har mindre än  50 000 kr. Vart tionde svensk saknar helt sparande.”

Länsförsäkringar, 2017-12-05 via frihetskapital.se

Jag vet inte hur du ställer dig till de siffrorna. Min insikt kommer först till när jag börjar relatera det till verkligheten. Det vill säga när jag inser att på en fest eller middag så kommer: 

• Av 20 personer kommer 5 ha mindre än 20 000 kr
• Av 20 personer har 7 personer mindre än 50 000 kr
• 2 personer av de 20 har inget sparande alls

Nu är jag i och för sig nörd, men jag känner att det skulle man ju behöva prata om. SCB deltar för Sveriges räkning i den årliga undersökning i EU kring den s.k. kontantmarginalen. Det vill säga hur stor del av befolkningen klarar inte att lösa en oförutsedd utgift på ca 12 000 kr. 

Det mest noterbara är ju att 19.5 % av den svenska befolkningen i åldern 16-84 år, inte klarar av den oförutsedda utgiften utan att ta lån. Sedan ökar andelen, för att toppa ut på ensamstående kvinnor med barn. I den gruppen saknar varannan kvinna möjligheten. Jag tror att det är lätt att glömma bort att de flesta personer faktiskt kämpar i sin ekonomi. 

Hur stor buffert behövs?

Det är som sagt väldigt svårt att säga hur mycket pengar som behövs till en god ekonomisk buffert. Den siffra som nästan alla verkar överens om är 3 månadslöner efter skatt. Jag lyckades inte hitta vem som var först med siffran. En artikeln påstod däremot att det var genomsnittstiden en person var arbetslös i USA. 

I Sverige blev ju ministern Ann Wibble berömd – inte på ett bra sätt – när hon påstod att alla borde ha en årslön på banken. Det var ju en sådan hög summa att den var ouppnåelig för de flesta. Min upplevelse, efter research, är att rekommendationerna lyder som följer (alla siffror är månadslöner efter skatt): 

• Ensam i hyresrätt med en enkel ekonomi – ca 1 månad 
• Ensam i bostadsrätt – ca 2 – 3 månader
• Två i hushållet – 3 – 4 månader (för hela hushållet)
• Familj med barn – 4 – 6 månader (för hela hushållet)
  

Bodo Schäfer rekommenderar i sin bok att ha en buffert på minst 50 000 kr, som är verkligen sova gott om natten-pengar. Jag minns inte riktigt om det var utöver månadslönerna. För spontant låter det mycket utöver dem och lite utan dem. Däremot kan jag helt skriva under på att ha ett par tusen i kontanter. Det har ju hänt att t.ex. både elektricitet eller banker varit otillgängliga och då gäller verkligen cash is king. 

Även om man verkligen kan använda summorna ovan som riktlinjer, så tycker jag de är lite trubbiga. Det är ofta betydligt bättre att anpassa det till sin egen situation, även om det kan kräva lite mer jobb.

Hur mycket pengar behövs i bufferten? Faktorer som påverkar

Jag brukar många gånger tänka att formulera frågorna är svårare än att hitta svaren till dem. Därför är mitt förslag att resonera utifrån följande frågor snarare än att haka upp sig på en tumregel om 3 månader. 

Vilka oförutsedda utgifter är realistiska i ditt liv?

Det handlar om att faktiskt titta på, i förhållande till din livssituation, vad kan det faktiskt komma för utgifter som är rimliga. Det är stor skillnad på en ung student utan bil i en hyresrätt eller mig själv med två barn, villa och bil. Största oförutsedda kostnaderna har ofta med boende och bil att göra enligt min upplevelse.

Hur känslig är din finansiella termometer?

Det handlar om hur stort kontrollbehov har du och vilken tolerans för risk. Jag själv har ett stort kontrollbehov och ganska låg risktolerans. Jag skulle må dåligt av att åka på semester och inte ha boendet planerat – för andra låter det som höjden av tristess. På samma sätt, ett större kontrollbehov kräver en högre buffert.

Hur lång tid behöver du för en omställning?

Jag tror att det smartaste att räkna är i tid. Det vill säga hur många månader behöver du för att ställa om från nuvarande levnadssituation till en annan vid t.ex. arbetslöshet, sjukdom, eller någon annan allvarlig händelse. I Sverige är min upplevelse att det faktiskt tar ett par månader innan allt fungerar med försäkringskassan eller a-kassan.

Hur ser din försäkringsituation ut?

Något man ofta glömmer bort är att ens försäkringar kan minska behovet av buffert. Inkomstförsäkring kan minska fallhöjden vid arbetslöshet, sjuk- och sjukvårdsförsäkring kan minska behovet vid sjukdom och så vidare

Hur eftertraktade är dina färdigheter?

En annan faktor är t.ex. hur eftertraktade dina färdigheter är. En sjuksköterska, läkare eller lärare har idag väldigt enkelt att få ett nytt jobb jämfört med t.ex. en kulturarbetare. Så ens arbetsmarknadssituation bör också påverka buffertens storlek.

Vilka är dina totala nödvändiga utgifter?

Bufferten bör också ta hänsyn till vilka faktiska nödvändiga utgifter man har. Den där årliga resan kanske inte behöver räknas in eller allt nöje. Utan många gånger kan det viktigaste vara att räkna med de s.k. passiva utgifterna. Det är utgifterna som du kommer att ha även om du skulle ligga i sängen en hel månad. Ett tips här är att jämförmed Konsumentverkets skrift ”Koll på pengarna (pdf)” som tar fram ”normala” levnadskostnader.

Egenföretagare? Synka med bufferten i företaget

Min mentor när jag drev ett konsultbolag sa att man alltid skulle ha sex månadslöner per anställd i buffert i företaget. Jag har alltid tyckt det var en bra tumregel, men insåg vid ett tillfälle det dumma i att ha 6 månadslöner i företaget och ett par privat. Har du eget företag, utnyttja möjligheten att synka företagets och din privata buffert.

Om man inte vill göra det i lika detalj som ovan, så kan man göra en överslagsberäkning. Jag och Caroline använder det lite förenklade resonemanget som Buffert-hinken i Fyra-hinkar-strategin bygger på.

Buffert-hinken i Fyra-hinkar-strategin

Fyra hinkar-strategin är en förenklad modell som hjälper en att strukturera upp sina tillgångar i privatekonomin på ett bra sätt. Man börjar med bufferthinken som är basen i ens sparande. När den är full då ”rinner pengarna över” till nästa hink som är mellanrisk-hinken. När den är full så rinner pengarna vidare till den passiva respektive aktiva hinken som handlar om olika typer av långsiktiga investeringar med olika risknivå – från lägst till högst.

Strategin säger att storleken på Bufferthinken bör vara: 

Ett års utgifter minus garanterade inkomster.

Förslag på storlek på bufferten enligt Fyra-hinkar-strategin

Det vill säga att man tittar på ett års utgifter (har man inte detaljkoll, så kan man lika gärna säga ett års inkomster) och subtraherar de inkomster man garanterat kommer att ha. Typiskt sett handlar det om t.ex. lön under en uppsägningsperiod. Har man 3 månaders uppsägningsperiod, då drar man ifrån det från summan. Har man sedan en inkomstförsäkring, ja då drar man ifrån den också och så vidare. Det sista man subtraherar är det vi förr kallade för socialbidrag, då vi i Sverige sällan hamnar helt utan en inkomst.

Tanken är att mellan tummen och pekfingret ska klara ett års omställning, men utan det på många sätt onödiga målet med 12 nettomånadslöner stående på ett bankkonto. Som jag kommer visa senare, så är det på många sätt inte ens optimalt om man har de pengarna. 

En parentes: vad är oförutsedda utgifter?

En tanke som slog mig när jag skrev den här artikeln var följande. Vilka är de oförutsedda utgifterna som man ska ta höjd för? Jag och Caroline fick en insikt för många år sedan. Vi upplevde att vi varje månad hade extraordinära och oförutsedda kostnader. Ena månaden var det service på bilen, en annan månad var det halvårsbetalning på hemförsäkringen och en tredje var det julklappar.

En dag slog det mig – det är inte oförutsedda kostnader. Det är bara dålig planering från min sida…

Egenupplevd jobbig insikt…

Om man räknar som jag gjorde förr att det är oförutsedda utgifter som bufferten ska användas till. Då behöver man verkligen skruva upp volymen på sitt buffertkonto. För det handlar helt enkelt om dålig planering och periodisering av kostnader som man egentligen borde ha koll på. Det är ju inte som att det är oväntat att en bil behöver service. Det kommer lite på köpet med ägandet av en bil tänker jag. 

Det som jag skulle klassa som riktiga oförutsedda utgifter är: 

• Ofrivillig arbetslöshet
• Skiften och omställning i livet
• Hälsorelaterade utgifter
• Akut och oförutsedd renovering hemma 
• Oförutsedda problem med bilen
• Oförutsedda resor
  
• Dumheter

Bufferten kan även täcka ens dumheter eller tillfällen av otur

När det gäller skiften och omställningar i livet så tänker jag t.ex. skilsmässa, karriärbyte, byte av boende, födelse av barn, starta företag eller liknande. Med dessa skiften följer ofta stora extra kostnader. När det gäller renovering hemma så tänker jag inte att periodiskt underhåll såsom behöver göras och man kan tänka ut i förväg, som att fönster eller tak behöver bytas vart X:te år.

Oförutsedda resor är t.ex. till föräldrar som insjuknar eller liknande. Exempel på det som hamnar i min kategori ”dumheter” är saker man borde haft koll på men inte har det. I mitt fall förra året så lyckades jag missa att jag hade en kvarskatt på 35 000 kr. Ett par dagar innan förfallodatum insåg jag det och fick täcka det med bufferten. Det är något jag borde vetat och haft koll på, men inte hade det. Ungefär som Carolines tankning av 95-oktanig bensin i min mors dieselbil. Därav behov av buffert för att täcka ens dumheter. 

Hur sparar man bäst ihop till sin ekonomiska buffert?

En annan ganska vanlig fråga är hur man bäst kommer igång med att bygga sin buffert. Jag tänker egentligen inte att det skiljer sig nämnvärt från annat sparande. Det enklaste är att: 

Sätt ett sparmål

Precis som allt annat så blir vägen tydligare när man vet vart man ska. Bestäm ett sparmål framåt i tiden och följ sedan upp hur det går för dig. Jag brukar följa upp på månadsbasis.

Öppna ett nytt konto på annan bank

Jag tror ju mycket på att ”lura sig själv” och använda mental bokföring till sin egen fördel. Ett sådant sätt är att öppna ett sparkonto för sin buffert i en annan bank. Då syns inte pengarna i appen eller på Internetbanken och tröskeln för att använda dem ökar. De blir helt enkelt inte lika mental synliga.

Automatisera sparandet

Jag tror mycket på att saker ska skötas automatiskt eftersom det ökar sannolikheten betydligt att det verkligen blir av. Genom att sätta en automatisk överföring samma dag som lönen kommer, ökar chansen enormt för att sparandet blir av.

Mikrospara och autospara med t.ex. Nowo- eller Dreams-apparna

Som jag skrev i artikeln ”Bästa kreditkorten 2018” så är jag ett stort fan av mikrosparande. Det kombinerar nämligen både den mentala bokföringen och det automatiska sparandet. Läs mer i kreditkorts-artikeln.

Lev på mindre än dina inkomster

Det är ju den absolut enklaste regeln som det egentligen handlar om. Ta en period och lek som t.ex. Caroline gör med ”fattig-vecka” eller ”shop-stopp” så kommer du se hur mycket du faktiskt kan spara.

Identifiera (och undvik) dina stresskostnader

Något ni läsare har påtalat för mig är vikten av att identifiera de kostnader som uppstår till följd av stress. Man är sen på morgonen och hinner inte ta matlåda. Man är sen från jobbet, ska hämta på dagis, hinner/orkar inte laga mat och beställer hämtmat. Det vill säga kostnader som vi inte skulle haft om vi var lugna, harmoniska och hade tid och ork för bättre planering.

Öka inkomsterna, ta t.ex. ett extra-jobb under en period

Ofta pratar man om att spara som att minska utgifterna. Men om man fokuserar på resultatet – mer pengar på buffertkontot. Då kan man lika gärna jobba med att öka intäkterna. Det finns en del extra-jobb man kan ta t.ex. allt från Yepster för yngre människor, Upwork för dem med digitala färdigheter, Tipptapp eller helt enkelt ett klassiskt extrajobb. Eller, jobba övertid om möjligheten finns på jobbet.

Sälj saker på Blocket

Jag fick ett mejl från Blocket häromdagen som sa att i genomsnitt har varje hem oanvända saker för 18 915 kronor. En del av dessa kan säkert säljas.

Köp begagnat istället för nytt

Att köpa begagnat på Blocket är också ett bra sätt att spara pengar. Vi sparade t.ex. 90 % på barnvagnskostnad för någon vecka sedan. Dessutom är det mer hållbart och bättre för miljön än slit-och-släng-grejen som vi kör i samhället idag.

Kommentera gärna fler tips!

Om du har fler tips som jag har missat, skriv gärna dessa i kommentarerna för det kan hjälpa fler läsare.

Spara mer imorgon om du inte har råd idag

I stora drag tror jag att det handlar om att undvika den så kallade Parkinsons lag inom privatekonomi. Du känner säkert igen varianten som säger att en arbetsuppgift tar exakt den tid som finns tillgänglig för ändamålet. Varianten för privatekonomi lyder: 

Dina utgifter växer i exakt samma takt som dina inkomster.

Parkinsons lag för privatekonomi

Jag fascineras alltid hur jag och Caroline levde gott som studenter på 7 500 kr var i CSN. Idag behöver vi nästan det tredubbla för att dra runt vår ekonomi. Visst är livskvaliteten högre. Men frågan är om den relativa är det också? 

Slutligen vill jag tipsa om följande fina TED-föreläsning som handlar om hur man kan spara när man verkligen inte har råd att dra ner på något, eller energin att öka intäkterna. Det handlar helt enkelt om att spara mer imorgon om man inte har råd idag. 

Det vill säga att spara mer av framtida inkomster, t.ex. löneförhöjning, extra-bidrag, skatteåterbäring och så vidare. Jag tycker det är sevärt även om man har råd att spara idag.

Hur ska man placera sin buffert?

Den näst vanligaste frågan efter hur stor buffert man ska ha är hur man ska placera den. Min och de flestas reflexsvar är sparkonto med insättningsgaranti. Pengarna ska inte vara utsatta för någon risk och vara lättillgängliga. Annars går ju lite halva poängen förlorad. 

Den naturliga, och helt korrekta, invändningen blir då ofta. Men, vänta nu. Du brukar ju säga att bankkontot är ungefär det sämsta stället man kan ha sina pengar på. I avsnittet med Claudia Galli, sa du till och med att pengarna har så tråkigt på bankkontot, att de dör av tristess. Ja, det stämmer också utifrån perspektivet att investera sina pengar för att tjäna mer pengar. Men utifrån perspektivet buffert, så är målet och kraven annorlunda – de ska ha låg risk och de ska vara lätt tillgängliga. 

Jag kommer in om ca en månad återkomma med ett avsnitt kring den bästa sparräntan för 2018/2019. Jag har just nu en del av mina buffertpengar på Nordnet (annonslänk) även om räntan där är noll (ja, jag vet att det inte är optimalt, men jag återkommer).

Bufferten på ett låst bankkonto med lite högre ränta? Nej.

Nästa naturliga alternativ blir då ett låst bankkonto. Du vet ett sådant där man låser pengarna i t.ex. sex månader mot en högre ränta. Jag rekommenderar generellt inte dessa eftersom jag upplever att de få kronorna man får i extra ränta inte motiverar stöket utifrån ett energi och tidsperspektiv. Nicklas ”Investeraren” Andersson är inne på samma linje:

Mina 50 000 kr skulle givet 1% avkastning kunna ge mig 500 kr i avkastning under ett år, efter skatt handlar det om 350 kr eller 29 kr i månaden.
Om jag kan betala närmare 100 kr per månad för Spotify eller Netflix så kan jag ”betala” 29 kr per månad genom att gå miste om maximerad ränta på ett bundet sparkonto

Nicklas ”Investeraren” Andersson, på Avanza Bloggen, 25 april 2018

Jag tänker att jag inte skulle kunna säga det bättre själv. Ett liknande resonemang kan man även applicera på räntefonder. Undantaget är väl korta räntefonder såsom likviditets- och penningmarknadsfonder som skulle kunna vara ett alternativ.

Buffert på ett konto utan inställningsgaranti? Nej.

Ett annan vanlig fråga i sammanhanget blir då dessa sparkonton som t.ex. 4Spar som ger en hög ränta på sparkonto. Jag skulle faktiskt direkt avråda från dessa eftersom de i min värld inte är sparkonton i den vanliga bemärkelsen. De saknar insättningsgaranti och är egentligen högrisk produkter där du kan förlora hela det insatta kapitalet. 

Du som har följt mig i flera år vet att jag/vi lärde oss det den hårda vägen via Trustbuddy. Det vr en sådan aktör som erbjöd P2P-lån och sedan gick i konkurs. En ”säker” investering blev helt plötsligt värd noll. 

Jag säger inte att man ska undvika dessa investeringsalternativ alltid. Jag själv är t.ex. positiv till P2P och har pengar i t.ex. Savelend (annonslänk) som jag gillar. Dessa tjänsterna har således sin plats. Men den är som högrisk obligationer – det vill säga högre risk än räntefonder men lägre risk än aktier. Men de är definitivt olämpliga för en buffert som ska vara en ekonomisk livlina i svåra situationer.

Investera sin buffert i indexfonder och aktier? Nej.

Nu kommer vi till artikelns första motsägelse. Mitt och de flesta andras svar till frågan vad sägs om ”att placera sin buffert i aktier och fonder?” är nej. Absolut inte. Aktier och fonder har nämligen en för hög risk och har du otur så kommer Murphy göra att du behöver din buffert precis när marknaden har kraschat och du gör en dubbelförlust. 

Men, som du kommer att kunna läsa i slutet av artikeln så kan man inte svara så definitivt som jag gör. Det finns nämligen situationer då sparkonto är olämpligt eftersom alternativkostnaden är för hög. Det vill säga man måste jämföra vad man skulle kunna få för samma pengar om man investerade dem i aktier istället för att ha dem på sparkontot. Mer om det längre ned i artikeln.

Buffert samtidigt som man har skulder? Nej.

En spaning som jag har gjort är att det är en hel del nya sparare som börjar med att spara till en buffert, eller än värre börjar investera samtidigt som de har skulder på sitt kreditkort eller konsumtionslån med en hög ränta (över 4 procent i dagsläget). 

Mitt generella råd är att först och främst alltid fokusera på att betala av sina lån med höga räntor. Man kan nämligen se en amortering på ett sådant lån som en ”garanterad avkastning”. Har du en obetald kreditkortsskuld på 15 % så betyder en amortering på 100 kr att du nästa år slipper betala 15 kr i ränta. Det är mer eller mindre en garanterad avkastning, i form av pengar som inte behöver ut, på 15 procent. Det kommer du inte i närheten av om du ska investera långsiktigt. 

Det enda undantaget som jag kan tänka mig till den här regeln är den som vi tar upp i avsnitt #43 om ”Den rikaste mannen i Babylon”. Där är tesen att om du har skulder, då ska du spara 30 procent av din lön. 10 procent fördelar du till dig själv och sparandet till din buffert. De resterande 20 procenten använder du för att amortera på dina skulder.

Överkurs: Vad säger forskningen om buffert?

Det som jag nästan tyckte var roligaste när jag förberedde den här artikeln var att titta på den forskning som finns på ämnet buffert. I stora drag gick den ut på exakt det som jag har skrivit ovan. Det vill säga det som de flesta håller med om och som verkar sunt. 

Men av en händelse hittade jag en artikel från 2000 av Charles B. Hatcher med titeln: ”Should households establish emergency funds?”. Artikeln var väldigt intressant för den berörde inte A) hur lite buffert de flesta har och B) det är den enda artikeln som jag hittade, som faktiskt ifrågasatte det allmänt vedertagna rådet om att ha bufferten på ett sparkonto. 

Han väger nämligen samman flera faktorer kring buffert och tar en helhetsansats som inkluderar inte minst sannolikheten och frekvensen för de oförutsedda utgifterna. På det sättet kan han nämligen räkna fram det man förlorar i avkastning gentemot om man hade investerat pengarna och sannolikheterna för det. 

Jag fick läsa artikeln flera gånger för att förstå exakt vad han menade, men det är faktiskt briljant i sin enkelhet. Jag vill varna känsliga läsare för att nu hoppar vi ner i kaninhålet och nördar på riktigt. Det här är verkligen så mycket överkurs det blir. Även om du inte hänger med på matten, läs gärna slutsatsen, för den är högst sannolikt intressant för dig med.

Antagandet för vidare resonemang kring bufferten

För det första vill jag understryka att det inte handlar om huruvida det är bra att ha en buffert eller inte. Det är bra. Punkt. Däremot kan man diskutera huruvida den ska investeras i t.ex. fonder eller om man ska ha kvar den på ett vanligt sparkonto med en nollränta. Likviditetspremien – dvs. kostnaden för att ha en buffert lättillgänlig och utan risk

Han börjar sitt resonemang med att definiera de olika faktorerna som påverkar en buffert och beslutet hur vi ska göra med vårt buffert. Han utgår från att: 

M – totala buffertbeloppet

Det första vi behöver definiera är storleken på den totala bufferten. Det vill säga hur mycket pengar vill vi ha i buffert.

r_sparkonto

avkastningen som vi får i form av ränta av att ha buffertpengarna på ett sparkonto.

r_alternativ

avkastningen som vi får i form av ränta av att ha buffertpengarna investerade i ett alternativ. T.ex. den globala barnportföljen.

Det första vi kan konstatera är att det är rimligt att r_alternativ bör vara större än r_sparkonto. Skillnaden mellan dessa två blir ju den högre avkastningen som jag skulle kunna få med globala barnportföljen istället för att ha pengarna på sparkontot. Den här skillnaden ( r_alternativ – r_sparkonto) definierar vi som likviditetspremien. Det vill säga den premie (=extrakostnad) som vi betalar för att ha pengarna lätt tillgängliga och utan risk på ett sparkonto. 

Vad är kostnaden för att låna till bufferten istället?

Samtidigt så finns det ju också en kostnad för att inte ha en buffert. Framförallt den dagen som den behövs. Om vi utgår från att man har möjlighet att låna pengar i en sådan situation, då blir ju kostnaden för att ha buffert samma som räntan för lånet man tar. 

Den totala kostnaden per år beror ju också på när på året den oförutsedda utgiften inträffar. Säg att man har buffertpengarna ”låsta” på 12 månader och inte kommer åt dem förrän den 31 december. Om man då behöver pengarna dagen innan och därmed lånar upp motsvarande det låsta beloppet, då betalar man i princip ingen ränta (=1/365 * räntan). Det vill säga kostnaden för att inte ha en likvid buffert är i princip noll. 

Om däremot händelsen inträffar den 2 januari, då behöver man låna pengarna under i princip hela året (=364/365 * räntan). Då blir kostnaden för att inte ha en likvid och tillgänglig buffert, hela räntan för lånet. Låt oss anta att den inträffar mellan de två extremlägena, det vill säga efter 6 månader.

Då kan vi definiera värdet av att ha en likvid och tillgänglig buffert som som M *  r_lån där vi definierar  r_lån som:

r_lån = (1 + (r_{årsränta för lån}/12)^6 – 1

Det vill säga att den årliga kostnaden för lånet blir årsräntan under 6 månader.

Det är egentligen inget konstigt, utan formeln för beräkningen av en kostnadsränta för ett lån som löper i 6 månader utifrån en kostnadsränta som räknas på årsbasis.

Sannolikheten för att en olycka, där bufferten behövs, ska inträffa

Nu har vi ju räknat ut kostnaden för att ta ett lån under ett halvår om det är så att vi har våra buffertpengar låsta i en investering. Vi har också räknat på skillnaden i avkastning om man investerar sina buffertpengar eller har dem på sparkontot i form av likviditetspremien. 

Nästa sak att ta hänsyn till blir följdaktligen – hur ofta kommer du att behöva låna pengarna för att täcka en inträffad oförutsedd utgift? Då kan man fortsätta på formeln enligt ovan definiera P som sannolikheten för att bufferten behövs ett enskilt år. 

Då kan vi räkna på värdet med att ha en tillgänglig, likvid och riskfri buffert som: 

Värdet med likvid buffert = M * P * r_lån

Det vill säga buffertbeloppet, multiplicerat med sannolikheten för att den behövs ett enskilt år som multipliceras med kostnaden för lånet under perioden den behövs.

Anledningen till att man definierar det som värdet med en likvid buffert, är ju att det är en kostnad som du slipper om du har den tillgänglig. 

Jämförelse av värdet med kostnaden 

Logiken och rationalen säger då att det smarta borde vara att ha buffert tillgängligt och likvid när fördelarna är större än kostnaderna för den samma. Det vill säga när: 

M * P * r_lån > M * (r_alternativ – r_sparkonto)

Det vill säga när värdet med en likvid buffert är större än det som du tjänar på att ha pengarna investerade i ett alternativ jämfört med ett sparkonto.

Det mer intressanta är ju om man löser ut sannolikheten P och stryker beloppet M på båda sidorna. Då får man nämligen följande formel:

P > (r_alternativ – r_sparkonto) / r_lån

Det vill säga att sannolikheten för den oförutsedda händelsen behöver vara större än likviditetspremien dividerat med kostnaden för ett buffertlån.

Det vill säga att vi kan sätta kostnaden eller vinsten i relation till en sannolikhet att den oförutsedda händelsen som bufferten behövs till inträffar. 

Rimligt räkneexempel på behovet av buffert

Låt oss använda formeln ovan med ett par högst rimliga antaganden. Låt oss anta att: 

r_alternativ = 7 procent per år

Det är inte orimligt att över tid räkna på en årsmedelavkastning om 7 procent på en portfölj med aktiefonder.

r_sparkonto = 0.5 procent per år

Anstränger man sig lite så kan man idag hitta ett sparkonto med insättningsgaranti och fria uttag där man kan få 0.5 procent per år.

r_{årsränta för lån} = 15 procent per år

Här utgår jag från att man inte kan få ett normalt lån, utan man får låna pengarna till den oförutsedda utgiften på ett kreditkort med tillhörande skitränta på 15 procent per år.

r_lån = (1+0.15/12)^6-1) = 7,7 procent

Det vill säga att räntekostnaden för att låna buffertbeloppet M i sex månader kommer kosta M * r_lån.

Sätter vi in ovanstående antaganden och härledda värden i den förra formeln får vi: 

P > (r_alternativ – r_sparkonto) / r_lån = ( 7 % – 0.5 %) / 7,7 % = 0,84

Det vill säga att sannolikheten P behöver i det här fallet vara större än 84 % för att det ska vara värt att ha pengarna på ett sparkonto istälelt för att ha dem investerade och låna upp beloppet.

Tolkningen ovan är alltså att en oförutsedd utgift behöver inträffa fler än 8 år av 10 för att det ska vara motiverat att ha pengarna på ett sparkonto med 0.5 % ränta istället för att investera dem över 10 års perioden i t.ex. globala barnportföljen och ta kostnaden på 15 % för upplåningen(!). 

Noteras kan också att en sannolikhet (P) över 1 innebär att den olyckan behöver vara framme fler än en gång per år. 

Hur ofta behöver en olycka inträffa för att sparkontot ska vara bättre?

Eftersom formeln ovan bara består av räntesatser, så kan man faktiskt modellera många olika scenario och redovisa det i en tabell. Det innebär att du slipper räkna och kan hoppa till att direkt dra slutsatser från tabellen nedan. Tabellen visar sannolikheten per år som behöver finnas för att det ska vara mer lönt med ett sparkonto än en alternativ-investering givet en årsränta för att låna pengarna.

I den första kolumnen i tabellen nedan ser du olika värden ( 1 – 8 % per år) för likviditetspremien. Det vill säga skillnaden mellan att ha pengarna på ett sparkonto och investera dem. I den andra raden ser du olika räntesatserna (0.99 % – 20 % per år) för en årsränta att låna pengar på. 

Ögonöppnaren i tolkningen

Tabellen ovan var för mig en ögonöppnare. Låt oss ta en en udda kombination i det första exemplet. Vi utgår från att jag kan få 8 procent mer per år genom att investera mina pengar än att ha dem på ett sparkonto med 0 procent ränta. Låt oss vidare utgå från att det enda och bästa alternativet för mig att låna pengar är att använda kreditkortets 15 %.

Då säger tabellen att den oförutsedda händelsen måste inträffa med 103 % sannolikhet per år. Det vill säga minst varje år och vart 33 år inträffar den två gånger. Frågan att ställa sig då – är det rimligt? Nej. 

Låt oss ta ett annat och för mig mer realistiskt exempel. Låt oss utgå från en likviditetspremie på 5 %. Det vill säga att jag kan överprestera mot sparkontot med 5 % och jag kan låna pengar på huset till 2 % ränta. Då får jag en sannolikhet på 4.98. Det betyder att den oförutsedda händelsen måste inträffa fem gånger om året för att det ska vara motiverat att undvika investeringen som ger 5 % och istället ha pengarna på sparkontot. Rimligt? Tveksamt. 

Ränta vid belåning av fonder

Precis som man kan använda sitt hus som säkerhet för att få en billigare ränta, så kan man använda sina fonder. Principen är exakt samma. Du ger banken ditt hus i pant, där de får rätten att konfiskera huset om du missköter dig. Precis samma möjlighet kan du ge t.ex. Nordnet med dina fonder. 

Det gör att du och jag kan låna pengar väldigt billigt. Räntorna för belåning av fonder och aktier är ofta betydligt lägre än vad de är för bostäder. Anledningen är ganska enkel, en fond är en bättre säkerhet än ett hus eftersom den går sälja snabbare, den går att dela upp i mindre bitar och processen är helt automatisk. 

Nordnet erbjuder för närvarande sitt så kallade Knockout-lån med en ränta på 0.99 % (annonslänk). Givet att du bara lånar upp till ca 30 procent av portföljens värde och har en god riskspridning så får du den låga räntan, annars ökar den. Men oavsett vilket så blir den inte högre än 15 procent. Sätter man då in 0.99 % i tabellen ovan så blir det ju i princip absurda siffror. Vid 5 procents likviditetspremie och en årsränta om 0.99 % så ska olyckan vara framme 10.08 gånger per år.

Vad ska man dra för slutsats av det här?

Först och främst tror jag att man behöver låta det här sjunka in. Jag behövde i alla fall ett par dagar på mig. För det här visar att rent statistiskt och sannolikhetsmässigt, givet de tidigare beskrivningarna, är bättre att skita i att ha pengarna på sparkontot och istället använda kreditkortet eller belåning av sin portfölj som buffert. 

Precis som alltid med sannolikheter och statistik så kan det ett enskilt år gå hur som helst. Men för varje år du lägger på, så ökar sannolikheten för att du ska få det statistiskt korrekta utfallet. Det är ju egentligen bara att resonera logiskt själv – hur ofta har vi behövt tömma buffertkontot för att en oförutsedd olycka har varit framme?

Nu kommer i alla fall inte jag gå all-in på det här, eftersom upplevelsen av trygghet och de andra värdena fortfarande är viktiga för mig. Men det ger mig däremot en hint om att man kan flytta mer pengar från bufferthinken till mellanriskhinken. Kör man på kreditkortsscenariot, då kan man ju använda mellanriskhinken för att betala kreditkortsräkningen när olyckan väl inträffar.

Slutsats: Investera sin buffert i fonder och aktier? Ja, kanske!

Det i sin tur leder till att jag behöver omvärdera det entydiga ”Nej”:et på frågan tidigare om man ska investera och placera sin buffert. Särskilt på längre tidsperioder där likviditetspremien blir mer säker då säger ju matematiken att det är mer lönsamt. 

Sedan tror jag att det är viktigt att inte bara se det rationella matematiska perspektivet. Det är som Caroline säger att om det kostar en ens nattsömn, då är det för dyrt oavsett hur logiskt det kan vara. Jag tror oavsett vilket att man kan unna sig att ta en tankeomgång till efter att ha läst det. 

Jag tror att en följd för mig blir att sänka storleken på bufferten istället. Det vill säga att jag kan sluta överspara i den. Men då är vi tillbaka på att pengarna är inte lösningen utan bara en förstärkare från avsnitt #24. 

Min förhoppning är att du gillade den här artikeln, kanske lärde dig något nytt men framförallt blir sugen på att göra något konkret. För vi gör ofta misstaget att tro att det har blivit någon skillnad bara för att vi har lärt oss något. Men det är först när vi gör något som vi får nya resultat.

Konkreta tips som du kan göra

Eftersom målet med RikaTillsammans är att du ska kunna ta din privatekonomi till nästa nivå och faktiskt tjäna mer pengar och bli lite rikare, så behövs det att du gör något. Jag tänkte därför börja med att i slutet av alla kommande artiklar skriva några förslag på saker som du kan testa om du vill. 

Från dagens avsnitt är de mest uppenbara tipsen att göra följande:

Fundera på hur stor buffert som du behöver egentligen

Ta antingen tumreglerna till hjälp, teorin om Buffert-hinken eller utgå från det mer detaljerade sättet med frågorna och de faktiskta nödvändiga utgifterna.

Anpassa din strategi för att nå ditt buffertmål

Det kan vara så att du behöver antingen starta, öka, minska eller rentav avsluta sparandet till din buffert. Framförallt om du uppfyller kraven på att kan låna pengar billigt och har en god ekonomisk situation. Tänk om du också översparar? Om ja, se om du kan försöka hitta en ny nivå för balansen.

Om du har skulder med räntor över 4 procent, amortera!

Ett sätt att se på en amortering är att du får den avkastningen som kostnadsräntan är på. Dessutom är den 100 procent garanterad. I princip enda gången det inte är lönt att amortera är CSN-, aktie- och bostadslån med räntor under 2 procent.

Har du en depå på t.ex. Nordnet, öppna ett kreditkonto

Utifrån det sista resonemanget kring behovet att buffert om man har möjlighet att låna pengar billigt – öppna ett kreditkonto på t.ex. Nordnet då du sannolikt inte kommer att hitta något ställe med billigare och smidigare lån. Det fungerar givetvis bara om du har aktier eller fonder som kan fungera som säkerhet. Läs mer om deras Knockout-lån med 0.99 % ränta här (annonslänk).

Om du blev inspirerad av att göra något annat utifrån artikeln. Dela gärna med dig till oss andra så kan vi kanske göra samma sak. 

Prenumerera och följ oss

Om du gillade den här artikeln, prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt och kommer ca en gång i månaden. Det innehåller de senaste artiklarna och tipsen. 

Du kan självklart även följa oss i sociala medier för lite mer lättsmälta tips och tankar. 

Vi har valt att dra ner på annonsering i form av banners och sponsrade artiklar till förmån för sådana här längre och fördjupande artiklar. Det är möjligt bland annat tack vare läsare som har valt att stödja oss med en summa motsvarande en kopp kaffe i månaden.

• Läs gärna mer på vår Patreon-sida 

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även ha glädje av följande artiklar: 

• Fyra-hinkar-strategin: få rätt balans i sparandet - RikaTillsammans-podden #47 - Ett helikopterperspektiv på ditt sparande och portföljer...
• Bästa kreditkortet 2018 – spara & tjäna pengar med rätt kreditkort - RikaTillsammans-podden #59 - Bästa bank- och kreditkorten för dig med en god ekonomi...
• Kom igång med att spara till barnen, med Claudia Galli Concha - RikaTillsammans-podden #57 - Del 1 av 2 om barnsparande för dig som känner dig som en nybörjare...
• 12 misstag som vi gör och har gjort i vårt sparande - RikaTillsammans-podden #53 och #54 - Svar på en läsarfråga om vanliga ekonomiska misstag man gör
• Rikaste mannen i Babylon | Guldkornen ur boken - RikaTillsammans-podden #43 - Våra tankar och reflektion från George Clasons klassiker
• Dessa dragen kännetecknar en miljonär. Känner du igen dig? - Rikatillsammanspodden #30 - Våra insikter från boken "The Millionaire next door"
• Övriga artiklar om vardagsekonomi – alla artiklar på bloggen som handlar om privat- och vardagsekonomi.

Du som stödjer oss på Patreon kan även hitta lite extramaterial som inte finns på bloggen.

Vad tänker du? Dela gärna med dig kommentarerna…

Den här bloggen skulle aldrig kunna vara det den är utan din och andra läsares hjälp. Låt oss hjälpas åt att bli rika tillsammans genom att t.ex. diskutera följande frågor i kommentarsfältet.

1. Hur tänker du och gör du med din buffert?
2. Har du något annat tips du kan dela med dig av?

Andra frågor, tankar, feedback eller funderingar är självklart också okej. Tack för den här gången.

Inlägget Buffert och pengar för oförutsedda utgifter dök först upp på RikaTillsammans.

Räntefonder kritiseras idag för att inte ge någon avkastning, inte ha någon uppsida och för att vara ett sänke på avkastningen. Ändå kommer vi i det här avsnittet påstå att en räntefond kanske är den viktigaste, mest underskattade och mest missförstådda delen i ett sparande. Inget sparande är komplett utan räntefonder. Att räntefonder dessutom fördelen att de gör dåliga tider betydligt bättre, är en fin bonus.

Räntefonder är den andra ingrediensen jämte aktiefonder som alla bör ha i sitt sparande. Dock får de i skrivande stund väldigt mycket kritik. Kritiken mot fonderna är alltid samma: varför vill man äga något som inte ger någon avkastning? Räntan är på väg upp, så de kommer att bli ännu sämre och har ingen uppsida. Jag påstår att den här kritiken inte riktigt bottnar i någon djupare analys och inte alltid är relevant. 

Jag tror nämligen till och med att de flesta missförstår både vad en räntefond är, hur räntefonder fungerar, vad syftet med dem är och framförallt riskerna i dem. Nyckeln tror jag som alltid ligger i förståelse, kunskap och fakta. 

Syftet med den här artikeln med tillhörande podcast och youtube-video är att verkligen gå genom räntefonder en gång för alla. Att svara på frågor såsom: 

• Varför är räntefonder viktiga?
• Vad är räntefonder? 
• Vilka olika typer av räntefonder finns det och vad är deras syfte?
• Hur ska man tänka kring en räntefond i sitt sparande?

samtidigt som vi även svarar på några vanliga läsarfrågor från forumet: 

• Bör man amortera och ha en räntefond samtidigt?
• Var ska man ha sina räntefonder? ISK, KF eller aktiedepå?
• När ska man äga en räntefond?

I veckans överkursavsnitt kommer vi gå genom två räntekänslighetstabeller som vi har fått från Spiltan och AMF för mina två favoritfonder. Dessa kommer att slå hål på myten att man inte ska äga räntefonder i dagsläget på grund av rädslan för att räntan ska gå upp.

Vi hoppas att du uppskattar det här, kanske lite nördiga avsnittet om räntefonder. :-) 

Jan och Caroline

Sammanfattning i ett par punkter

Precis som vanligt följer nedan en sammanfattning över artikelns viktigaste poänger. Eftersom det är en sammanfattning kan den upplevas som avancerad. Men artikeln förklarar allt i grunden och hänger du inte med – fråga! Skulle man inte behöva förklara det i detalj, skulle det ju inte finnas någon anledning än att bara skriva nedanstående punkter. 

Om du vill ha högst avkastning, då ska du investera i aktier. Men, vill du behålla pengarna du tjänar på aktier, då behöver du räntefonder.

Det är inget snack om att aktier har historiskt sett varit den tillgången som har gett absolut högst avkastning och kommer även att göra så i framtiden. Utmaningen är att resan är extremt skakig längs vägen, där man statistiskt sett kommer att förlora minst halva beloppet vid två tillfällen under en 15 års period.

Skillnaden på långa och korta räntefonder är durationen

En av de viktigaste faktorerna att ha koll på när det gäller räntefonder är den så kallade durationen. Det vill säga den genomsnittliga löptiden för de skuldsedlar som räntefonden äger. Durationen bestämmer nämligen till stor del risken och avkastningen i en räntefond.

När (marknads)räntan går upp, då faller räntefonden i värde

Det vanligaste misstaget när det gäller en räntefond är att man tror att när marknadsräntan går upp, då går värdet på en räntefond upp. Det stämmer inte. Det fungerar snarare som en gungbräda med marknadsräntan och räntefonden på var sin sida. När den ena går upp, då går den andra ner.

Värdeförändringen beror på durationen och ränteförändringen

En tumregeln att komma ihåg är att värdeförändringen, det vill säga avkastningen i en räntefond, beror – allt annat lika – på durationen multiplicerat med marknadsräntans förändring. Det vill säga att om marknadsräntan går upp 1 % så kommer värdeförändringen på en räntefond med en 4-årig duration bli 1 * 4 = 4 procent. Riktningen på värdeförändringen blir negativ, eftersom marknadsräntan gick upp, vilket på grund av gungbrädan innebär, att värdet på fonden går ner. Det vill säga resulta – blir -4 procent.

Räntekänslighetstabellen visar på fakta

Det andra misstaget många gör kring räntefonder är man tror att om marknadsräntan går upp, då kommer räntefonden att fortsätta prestera en negativ avkastning. Det stämmer inte. En räntefond drabbas av en initial räntechock, men efterhand kommer den att kunna tillgodogöra sig den nya högre räntan och hitta ett nytt normalläge med positiv avkastning. En räntekänslighetstabell visar exakt när det här – allt annat lika – sker i tiden i förhållande till en förändring i marknadsräntan.

Artikeln kommer att gå genom alla punkterna i detalj. Har du frågor eller funderingar i slutet, kommentera mer än gärna!

Lyssna på avsnitt #64 om räntefonder i din poddapp

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube. 

Glöm inte att prenumerera för att få notis även om framtida avsnitt. 

Låna ut pengar istället för att låna

När vi som sparare köper aktier i ett företag innebär det att vi bli delägare i företaget och får andelar i det samma. När man handlar med så kallade räntor, så handlar man egentligen med skuldsedlar. I sin enklaste form är en skuldsedel en överenskommelse om att någon lånar en viss summa, över en viss period och ska betala en ersättning för lånet. 

Det skiljer sig inte nämnvärt från när man lånar från en kompis eller banken. De flesta av oss känner till bolån, det säger att du t.ex. kan låna 1 000 000 kr i 10 år till ett pris om 20 000 kr om året. Inget konstigt. Från det här enkla exemplet kan vi definiera många av de viktigaste begreppen:

Skuldbrevet kallas för obligation

Själva skuldbrevet kallas för obligation, det vill säga att jag som lånar har en skyldighet att betala tillbaka på mitt lån.

Tiden skuldbrevet löper över kallas för duration

De 10 åren som jag lånar pengarna från banken över kallas för duration. Om banken har lånat ut ett lån på 5 år och ett lån på 10 år till samma belopp, så kan man säga att den genomsnittliga durationen är 7,5 år (=(10+5)/2).

Beloppet som betalas i ränta kallas för kupong eller kupongränta

Det pris som jag får betala löpade för att jag har lånat pengarna kallas för kupong eller kupongränta. Det är ofta bestämt i förväg.

Lånebeloppet kallas för nominellt belopp

Själva beloppet jag har lånat, 1 000 000 kr, kallas för nominellt belopp.

I grunden fungerar det här exakt likadant för alla typer av skuldsedlar. Det kan vara en skuldsedel som ges ut av ett land, en kommun eller ett företag. Men i princip är det ju samma sak om jag har glömt pengar och lånar 100 kr av en kompis. Man kommer överens om beloppet, när pengarna ska betalas tillbaka och vilken ersättning, t.ex. noll, som ska betalas för lånet. 

Köp, sälj och handel med skuldsedlar

Det här med lån är inget nytt. Vi människor har hållt på och lånat ut och lånat pengar i alla tider. Det här med lån är inget nytt. Vi människor har lånat ut och lånat pengar i alla tider.

Pengar och krediter har alltid hjälpt oss att flytta fram en framtida konsumtion eller vinst till idag. Dessa skuldsedlar hjälper oss att kunna köpa den bostad vi önskar och vi vill ha, redan idag istället för att behöva vänta tills vi har råd, men inte behöver den längre. Lån hjälper företag att investera i maskiner så att de kan tillverka nya produkter och så vidare.

Ett problem som uppstår om man lånar ut sina pengar i enlighet med en skuldsedel är att de är låsta under perioden. Det problem har man löst genom en ganska smart lösning. Varje skuldsedel har ju nämligen ett värde i form av löftet om återbetalning och räntan. Skuldsedeln i sig är en tillgång. Precis som vilken annan tillgång kan man därmed sälja, köpa eller belåna den.

På det sättet uppstod ganska snabbt en handel med dessa skuldsedlar. Varje skuldsedel har nämligen, i varje givet ögonblick ett marknadsvärde, som beror på en hel del faktorer. Det är faktorer som – hur trygg kan jag vara i att få pengarna återbetalda, hur stor är kupongen, hur stor är marknadsräntan i dagsläget och så vidare.

Även om du och jag faktiskt kan båda köpa, sälja och fylla dessa skuldsedlar är det inget jag rekommenderar. Inte ens om man har mycket pengar (en skuldsedel, s.k. obligation är ofta på 1 Mkr eller mer). är det något man bör göra. Det är betydligt bättre att utnyttja räntefonder och låta dem göra jobbet åt oss.

Räntefonder köper, äger och säljer skuldsedlar åt oss

En räntefond fungerar i praktiken nämligen exakt som en aktiefond. En aktiefond gör det möjligt för mig att för en hundralapp bli delägare (om än mikroskopisk) i flera hundra bolag. En räntefond gör det möjligt för mig att äga flera hundra skuldsedlar till olika aktörer, över olika löptider och till olika kuponger.

Fördelarna med räntefonder är framförallt:

• Dina pengar är inte bundna i skuldsedlarna och därmed inte låst
• Du kan köpa en räntefond på måndag, sälja på tisdag och ha pengarna på onsdag.
• Du kan köpa en andel i en räntefond för så lite som 100 kr
• Du kan sprida riskerna i många olika skuldsedlar
• Du får tillgång till att låna ut till många olika länder, kommuner och företag
• Du kan blanda så att inte alla äggen hamnar i samma korg.

För alla dessa fördelarna betalar du räntefonderna mellan 0.1 och 0.5 procent i avgift. Det tycker jag är fullt rimligt.

Varför är räntefonder viktiga?

Förutom fördelarna nämnda ovan finns det ytterligare ett antal fördelar med räntefonder. 

En räntefond är okorrelerad med börsen

Den största fördelen med räntefonder är att de till skillnad från aktiefonderna har en låg risk och en låg avkastning. Det kan de ha eftersom de inte är korrelerade med börsen. I korthet betyder det att räntefonderna rör sig oberoende av hur aktier rör sig.

Egentligen är det inte så konstigt. Om du lånar ut 100 kr till mig och börsen faller ett par dagar senare faller börsen, hur mycket är jag skyldig dig? Hur mycket ska jag betala dig i ränta? Jag ska ju betala exakt det som vi kom överens om när vi upprättade obligationen (”skuldsedeln”). Hur börsen eller aktierna går har ingen som helst betydelse för lånet.

Räntefonder är en krockkudde i sparandet

På det sättet kan man faktiskt relatera till räntefonder som en slags krockkudde i sparandet. När dina aktieindexfonder faller vi värde, så kommer dina räntefonder att behålla sitt. På det sättet kommer din portfölj inte att gå ner lika mycket som snittet för börsen.

Räntefonder hjälper dig att slå index i perioder av nedgång. 

Enkelt förklarat med ett exempel i Nybörjarportföljen. Den innehåller 60 procent aktier och 40 procent räntefonder. Det betyder att om börsen faller med 50 procent, så kommer du portfölj bara att falla, allt annat lika, 30 % (=50 % * 60 %). Din portfölj landade helt enkelt i en krockkudde och går därmed bättre än index. Det i sin tur kan leda till att du i en svår situation får möjligheten att fatta klokare beslut, som t.ex. att köpa mer aktier.

Det här kommer naturligtvis med en kostnad i andra änden. När räntefonderna agerar krockkudde i en krasch så agerar de sänke i en uppgång. Jag är, för min del, ganska klar över att det är värt priset. Särskilt med tanke på prospect theory som vi pratade om i avsnitt #53 och #54 om vanliga misstag i sparandet.

Den säger bland annat att vi känslomässigt värderar en förlust dubbelt så illa som vi värderar en vinst. Räntefonderna hjälper mig att parera den effekten. Men till syvende och sist så behöver du bestämma dig om du håller med eller vill göra på något annat sätt.

Räntefonder är lämpliga i korta tidsperioder

En tumregel som jag alltid tjatar om är att bara investera 10 procent i aktier per år man kan låta pengarna arbeta i fred. Räntefonder är svaret på frågan var du ska placera de resterande procenten. Om man ska spara pengar på kortare tidsperioder än fem år, då är räntefonder i de allra flesta fall betydligt lämpligare än aktiefonder.

Öka din riskjusterade avkastning med räntefonder

I avsnitt #61 pratade vi om nyckeltalet Sharpekvot och den riskjusterade avkastningen. I grunden handlade det om att relatera en avkastning till den tagna risken. Det är inga problem att ha en extremt hög avkastning om man också får ha en extremt hög risk.

Ett exempel vi tar upp i videon är Venezuela där avkastningen på en 2-årig skuldsedel är över 92 000 procent. Problemet är att sannolikheten att du ska förlora pengarna är minst lika stor.

En portfölj som bara består av räntefonder eller aktiefonder kommer i genomsnitt att ha en Sharpe-kvot mellan 0.2 och 0.3 över tid (ju högre desto bättre). Genom att lägga till båda tillgångsslagen till ditt sparande kan du öka den till 0.4-0.5. Du kan alltså få mer avkastning för samma procent risk.

Räntefonder hjälper dig att behålla vinsten du gör i aktier

Den amerikanske journalisten Paul A. Merriman har beskrivit den sista stora fördelen med räntefonder i många av sina artiklar:

If you want to make the most money. You should invest in stocks. But if you want to keep the money you made in stocks, you should invest in bonds.

Paul A. Merriman

Räntefonder är helt enkelt det tillgångsslag som vi ombalanserar våra aktiefonders vinst till. 

Det vanligaste missförståndet med räntefonder

Jag upplever att det vanligaste misstaget med räntefonder lyder ungefär som följer:

”Eftersom marknadsräntan idag är så låg, så kommer räntefonder gå upp. Om räntan går upp, då kommer räntefonder att sjunka i värde. Varför vill jag idag köpa eller äga något som kommer att sjunka i värde?”

Jag ska direkt erkänna att jag har funderat i liknande banor många gånger. Problemet är att det skjuter lite bredvid målet. Att köpa räntefonder med förhoppningen eller tron att de ska öka i värde är totalt meningslöst. Det finns det ingen som helst poäng med.

Men här kommer också kärnan i problemet. Jag anser att frågan: ”Om jag inte kan sälja med vinst, vad är då poängen med investeringen?” är felställd.

Att maximera vinsten med räntefonder är nämligen inte poängen med att äga räntefonder.

Här sker missförståndet. Många tror att räntefonderna är till för att tjäna så mycket pengar som möjligt. Det är det inte. Det är aktiefondernas uppgift.

Räntefonder som broms i portföljen

Paul Merriman förklarar det hela med en analogi med en bil. Vi är alla överens om att en bil har bl.a. en motor. Det är motorn som driver hela bilen framåt. Precis på samma sätt som aktier driver avkastningen i ett sparande i fonder.

Men en bil är betydligt mer än bara en motor. En annan extremt viktig, om inte livsviktig, komponent är bromsarna. Om aktierna är motorn är räntefonderna bromsarna som kontrollerar risken i portföljen.

Särskilt viktiga är bromsarna i en nerförsbacke när man behöver kontrollera hastigheten. Jag tror att jag och många med mig skulle få panik om vi körde för en stor nerförsbacke utan några som helst bromsar. Särskilt om hastigheten dessutom hela tiden ökade och ökade. Precis så är det nämligen i en börskrasch.

Det som händer i börskrasch är nämligen att paniken slår till. När vi hamnar i panik tar vi ofta ganska dumma beslut eftersom vi inte har hela vårt intellekt tillgängligt. Ett sådant dumt beslut vi tar är att sälja av våra aktier och tillgångar. Det gör att vi bryter mot regeln ”köp billigt och sälj dyrt” och istället ”säljer vi billigt”. Eftersom vi dessutom inte köper billigt lyckas vi göra dubbelfel.

Det är lätt att idag efter 10 års börsuppgång och nya rekord på börsen sitta och säga att man inte kommer få panik. Jag brukar säga att man behöver vara med om minst en riktigt börskrasch för att ens ha tillstymmelsen till förståelse hur man kommer att agera. Jag har varit med två gånger, och inte ens andra gången lyckades jag hålla huvudet kallt och agera ”rätt” i alla avseenden..

Räntefonder gör dåliga tider lite bättre

En annan stor och viktig anledning att älska räntefonder är att de gör dåliga tider lite bättre – inte minst genom att de hjälper en att slå index i tider av nedgång. I en undersökning som man gjorde på den amerikanska börsen över en 44-års period mellan 1970 och 2014 jämförde man två olika portföljer.

Portföljen som bara bestod av räntefonder hade under perioden en genomsnittlig årsavkastning om 6,3 procent. En portfölj med bara aktier under samma period hade en avkastning om 11,8 procent. Det går helt i linje med tidigare resonemang om att aktier är motorn i avkastning. Men, det fanns också en stor skillnad i den tagna risken. Under perioden kraschade nämligen aktier flera gånger, inte minst under den svarta måndagen då portföljen föll med 22 procent på några timmar.

Jag brukar säga att i genomsnitt kommer du med en 100 procent aktieportfölj förlora minst 50 procent av portföljens värde vid två tillfällen under en 15 års period. I vår analogi är det som att köra en väloljad sportbil med turbo. Det kommer gå väldigt fort och den långsiktiga avkastningen kommer att vara fantastisk.

Problemet är att resan kommer att vara så skakig att många av oss kommer inte att stå ut. Vi kommer att må så dåligt att vi kommer att ha bett om att få hoppa av under vägen. Precis som vissa av oss gör i karuseller.

Min farhåga är att många som sparar idag, inte kommer att palla resan som en bil utan bromsar innebär. Särskilt när den genomsnittlige 40-åringen inte har upplevt IT-bubblan och den genomsnittlige 30-åringen inte har upplevt finanskrisen. Det går bra att sitta med i en sportbil när den kör fort på en raksträcka, men när den börjar kränga är det inte lika kul.

Att bara äga räntefonder är lika fel som att bara äga fonder med aktier

Att däremot dra åt det totala motsatta hållet och bara argumentera för 100 procent räntefonder är dock lika fel. Att bara ha räntefonder innebär att motorn i bilen är så pass svag att den aldrig kommer att orka upp för backen eller hjälpa dig nå ditt mål med sparandet. Det behövs en kombination. Det behövs båda en gas och en broms. Det är därför vi har både räntefonder och aktiefonder i alla våra portföljer.

I nybörjarportföljen har vi kombination 60 procent aktier och 40 procent räntefonder. Det är därför som vi kallar det för en balanserad och klassisk portfölj. Det är en kombination som i många år har visat sig fungera, det är lagom mycket motor och lagom mycket broms.

Den andra portföljen är den globala barnportföljen. Anledningen till att vi började kalla den för barnportföljen var för att den lämpade sig för ett långsiktigt sparande som till barn eller pension. Eftersom tidsperioderna är så långa så tenderar risken bli mindre och därmed kan man unna sig mer motor.

I vårt fall har vi valt att gå på ytterligare en klassisk fördelning om 90 procent aktier och motor och 10 procent broms i räntefonderna. Det medför att det kommer gå fort och det kommer vara väldigt skakigt i jämförelse med t.ex. nybörjarportföljen.

Den sista portföljen är RikaTillsammans-portföljen. Den består faktiskt av hela 50 procent räntefonder och har därmed den kraftigaste bromsen. Eftersom den dessutom bara har 25 procent motor i form av aktier är det den mest defensiva portföljen med lägst risk (och därmed också förväntad avkastning). Fördelen med den här lite udda kombinationen är att sannolikheten för att portföljen ska ge en positiv avkastning oavsett vad som händer är god.

Alla räntefonder är inte skapta lika

Det finns många olika typer av räntefonder och det man brukar kategorisera dem efter är bland annat:

Genomsnittlig löptid för fondens skuldsedlar

Den viktigaste uppdelningen av räntefonder sker enligt durationen. Det vill säga över hur lång tid räntefondens skuldsedlar löper i genomsnitt. Räntefonder som äger skulder med kortare löptid än ett år, brukar man kalla för korta räntefonder och med längre löptid än ett år, kallar man för långa räntefonder eller obligationsfonder.

Vem man lånar ut till

Olika räntefonder lånar ut till olika parter. De flesta räntefonder lånar ut till länder, kommuner eller olika typer av företag.

Vad syftet med lånet är

Vissa räntefonder kan ha en inriktning på t.ex. gröna obligationer, bostadslån eller något annat syfte.

Korta räntefonder

Det viktigaste kännetecknet för korta räntefonder är att durationen – den genomsnittliga låneperioden för de ägda skuldsedlarna – är mindre än ett år. Om vi tittar på svenska korta räntefonder brukar dessa ha en duration på runt 6 månader. 

Anledningen är att man ofta lånar ut sina pengar till den svenska staten i så kallade statsskuldväxlar (”SSVX”). Dessa löper ofta över perioder om 3 till 12 månader och är väldigt säkra. Det är dessa räntefonder som man ofta brukar jämföra med sparkonton med insättningsgaranti. 

Man brukar även ofta kalla dessa fonder för penningmarknadsfonder eller likviditetsfonder. Det är i princip samma sak. Mina två favoriter i den här kategorin, enligt bästa fonderna 2018,  är Spiltan Räntefond Sverige och Öhman Penningmarknadsfond. 

Långa räntefonder (”obligationsfonder”)

Motsatsen till de korta räntefonderna är de långa räntefonderna. Dessa definieras av att de äger skuldbrev med durationer längre än ett år. Durationen kan dock sträcka sig ända upp till 20 eller 30 år i de allra längsta fallen. 

Risken och avkastningen i de långa räntefonderna är betydligt högre än i de korta räntefonderna. Det är i och för sig ganska logiskt eftersom det är betydligt svårare att förutsäga en utveckling för t.ex. Sveriges ekonomi på 30 års sikt jämfört med 3 månaders sikt. Precis som ett bundet bolån på fem eller tio år har en högre ränta än ett 3 månaders rörligt lån. 

När de korta räntefonderna ofta lånar ut till länder och kommuner, brukar betydligt fler långa räntefonder låna ut pengar till företag. Det medför att de långa räntefonderna löper över hela skalan från ”väldigt tryggt” till ”rör inte med tång”. 

De långa räntefonderna kallas ofta även för obligationsfonder för att lätt kunna skilja dem från räntefonder som i den betydelsen blir korta räntefonder.  Det är därför du ofta här på bloggen kan läsa att jag har skrivit ränte- och obligationsfonder. Jag anser nämligen att man bör äga båda typerna. 

Mina favoriter i den här kategorin är, enligt de bästa fonderna 2018, AMF Räntefond Lång och Spiltan Högräntefond. 

Företagsobligationsfonder

Lite slarvigt kan man säga att företagsobligationsfonder är en del av de långa räntefonderna. Skillnaden är att man bara fokuserar på att låna ut till olika företag med löptider om 1 – 5 år. 

En del av företagsobligationsfonderna kallas för ”High-Yield”-fonder och dessa vill jag varna för. Som du kommer se nedan så är det i dagens läge med negativa marknadsräntor oerhört svårt för en räntefonder att skapa någon avkastning. Många räntefonder går till och med minus. 

Eftersom det är extremt svårt att sälja räntefonder i vanliga fall, blir det ännu svårare när de går back. Därför har de så kallade ”High-Yield”-räntefonderna blivit väldigt populära. Där kan du nämligen både ha en räntefond (”det är ju tryggt”) och få en avkastning. 

Problemet dock med High-Yield-fonder är ju att det är fonder som äger skuldsedlar där man har lånat ut pengar till de företag som har allra sämst ekonomi. För precis som i normala livet, så är det ju kompisen som är sämst på att betala som man vill ha högst ränta från för att det ska motivera risken. 

Tänk om din broms egentligen är en turbo…

High-Yield-fonderna innehåller alltså lån till de sämsta företagen. Problemet här blir att när börsen kraschar så kommer vi här se en korrelation mellan räntefonder och aktiefonder. Precis det som vi ville undvika med räntefonder i resonemanget om krockkudde.

Motiveringen är enkel – när börsen rasar så sker det oftast i dåliga ekonomiska tider, i dåliga ekonomiska tider kommer de sämsta företagen att få det svårast (duktiga företag ser fram emot lågkonjunkturer). Eftersom de får det svårast kommer de ha svårt att betala sina räntor och sina lån, vilket kommer att drabba räntefonderna som äger deras skuldsedlar. 

I videon så liknade jag det här vid att ha en bil som man tror man har en broms i. Problemet är bara att när man är på väg ner för backen och trycker på bromsen, så kommer bilen istället gasa. Förmodligen inte det man förväntade sig när man köpte en broms till bilen. 

Realräntefonder

En tredje typ av räntefond är en realräntefond. Det är också en typ av lång räntefond, skillnaden är dock att den innehåller ett skydd mot inflationen. Inflation är när pengar tappar sitt värde och därmed sin köpkraft. Läs gärna sidospåret om Venezuela lite längre ned i artikeln. 

Realräntefonder garanterar att din sparade krona idag är lika mycket värd och har en lika stor köpkraft i framtiden. Det vill säga att man har i skuldsedeln lagt till villkoret att man förutom en ränta även ska en uppräkning med inflationstakten. Det leder till att räntan blir lägre men den blir real (till skillnad från nominell). 

Jag har pratat mycket om realräntefonder under året, inte minst på grund av att min favorit Öhman realobligationsfond slogs samman med en annan och blev lite sämre. En ny blivande favorit är förmodligen Handelsbanken Realräntefond. 

Hedgefonder

Den sista typen av räntefonder som förtjänar att nämnas är hedgefonder. Hedgefonder är fonder som har mycket friare tyglar än andra fonder och kan därmed kombinera skuldsedlar på ett helt annat sätt.

Jag rekommenderar att läsa artikeln i avsnitt #50 där vi gjorde en intervju med hedgefondsförvaltaren från Pacific Fonder Eric Strand på ämnet. Problemet med hedgefonderna är att det kan vara väldigt svårt att bedöma risken man tar i dem på ett enkelt sätt.  

Du kan förlora pengar i räntefonder

Även de flesta räntefonder har en låg risk och är, jämte sparkonton med insättningsgaranti, det säkraste du kan placera i, så kan du förlora pengar. Det finns inga garantier med räntefonder. Precis som med en vanlig skuldsedel så kan en förlust bero på många olika saker, det kan vara att den som ställt ut skuldsedeln hamnar i betalningssvårigheter och kan inte betala räntan eller än värre betala tillbaka det lånade beloppet.

Allt beror på sannolikheter och risken med skuldsedlarna. Man kan tänka på sig själv i verkliga livet. Det finns kompisar man lånar ut pengar till och man vet med 99.9 % säkerhet att man kommer att få tillbaka pengarna. Sedan har vi de andra kompisarna där det inte är lika säkert. Precis som i verkliga livet handlar det om vem jag vill låna ut mina pengar till.

För att dessutom göra det klurigare i dagsläget har vi en situation där vissa räntor är negativa. Det är något som aldrig hade hänt innan finanskrisen 2008. Det är en följd av centralbankernas agerande för att rädda den döende patienten för 10 år sedan. Även om man lyckades rädda livet på patienten då, så skull jag säga att hen inte har lämnat sjukhuset. I alla fall inte om vi tittar på några av de symptom – som negativa räntor – som fortfarande finns kvar.

Negativa räntor och deras betydelse

Det som är så märkligt med negativa räntor är att istället för att få betalt för att låna ut våra pengar, så måste vi som lånar ut betala dem som lånar pengarna. För att använda en metafor så skulle man kunna säga att du och jag har pengar på fickan. Mycket pengar. Problemet med att ha pengar på fickan är att man kan bli av med dem eller bli rånad.

Därför anlitar man en livvakt eller en bepansrad värdetransport för att följa oss vart vi än går. Det kostar pengar. Då finns det vissa personer där ute som säger, jag kan ta hand om dina pengar, men då vill jag ha betalt för det. Eftersom det är billigare än att ha livvakten så tackar många ja till det. Ett sådant exempel i verkligheten är Tyskland.

Tyskland har idag så stark ekonomi att de får betalt för att låna pengar. Nedanstående tabell från Bloomberg visar att räntan är negativ för alla skuldsedlar som Tyskland ger ut på två och fem års sikt:

Det betyder att marknaden bedömer den tyska ekonomin så välskött och att risken att låna ut pengar till dem är så låg, att det är värt att betala dem mellan 0.28 och 0.66 procent per år. Sveriges ekonomi är också – trots vad man hör i valrörelsen – så välskött att vi får betalt för att låna pengar i upp till 5 år enligt bilden nedan.

Det är ett mycket gott betyg för Sverige. Sedan kan man ju ha en åsikt om att vi borde utnyttja den möjligheten för att göra fler investeringar nu – t.ex. i järnvägen och andra eftersatta projekt. Men det är en annan historia.

Sidospår: Venezuela har det jobbigt…

I andra änden av skalan har vi idag Venezuela. Om du har följt nyheterna under de senaste månaderna så kanske du har sett ett av reportagen om hur jobbigt läget där är. Nedanstående bild visar på ett väldigt illustrativt sätt krisen. Det är en fotograf från Reuters som har tagit bilder på vardagliga varor och mängden kontanter som krävs för att köpa den. 

Jag och Caroline har berört ämnet inflation tidigare – både med Claudia Galli och i en äldre separat artikel. Inflation är ju när pengar minskar i värde och man förlorar köpkraft. 

Exemplet vi använde i videon var att om man bodde i Venezuela för något år sedan och hade 6 000 kr på kontot, då kunde man köpa 823 kg tomater. Ett ganska stort fysiskt värde. Efter en inflation på 82 700 % som de har haft den senaste tiden, så kan jag för samma 6 000 kr bara köpa 1 kg. Snacka om en urholkning av värdet.

De tragiska är att det, som alltid, drabbar de allra fattigaste – de som inte hade råd att t.ex. växla till dollar eller någon annan valuta. En artikel från Reuters i februari år visade att den genomsnittlige venezuelanen har förlorat 11 kg i kroppsvikt och att 90 procent lever i fattigdom. Allt på grund av misskötta statsfinanser. 

Den här misskötseln syns också i räntorna som marknaden vill ha för att låna ut pengar till Venezuela: 

Det är en enorm skillnad mot den svenska två-åriga räntan om -0,547 %. Man litar inte på Venezuela så man vill ha 92 571,43 % för att låna ut pengar i två år. Till och med på medellång sikt om 5 år, vill man ha över 70 % ränta per år. Vem sa att räntor behövde vara tråkiga?

Kom ihåg gungbrädesprincipen 

En av de viktigaste sakerna att komma ihåg med räntefonder är det omvända förhållandet mellan marknadsräntan och räntefondens värdeutveckling. Många gör nämligen misstaget att tro att när räntan ökar så ökar värdet på räntefonden. Det stämmer inte. Det är precis tvärtom. 

• När marknadsräntan stiger, då minskar räntefonden i värde
• När marknadsräntan minskar, då stiger räntefonden i värde

Man kan likna det vid mitt nedanstående försök till illustration av en gungbräda:

Det är vad man kallar för omvänt förhållande. 

Räkneexempel #1: marknadsräntan går upp, räntefonden faller

Det som är lite klurigare är att förstå varför. Eller så var det bara för mig det tog tid att lista ut. Nedan följer ett förenklat räkneexempel som visar hur det kan gå till. 

Låt oss säga att svenska staten ger ut en skuldsedel eller obligation som löper på 12 månader på 100 kr som har en kupong på 5 kr. Det betyder att den svenska staten åtar sig betala tillbaka 100 kr om ett år och dessutom betala 5 kr för lånet. Avkastningen på skuldsedeln är i det här fallet 5 procent. 

Vi lånar ut våra pengar till svenska staten den 1 januari, men dagen efter stiger marknadsräntan med +1 procent. Den svenska staten fortsätter ge ut skuldsedlar och ger nu ut en ny sådan. Den här nya löper också på 12 månader, har ett belopp om 100 kr, men nu är kupongen på 6 kr. Det vill säga har en avkastning om 6 procent. 

En ny sparare har nu att välja mellan att köpa den första obligationen på 5 procent eller den andra som ger 6 procent. Eftersom allt annat är lika, lär investeraren välja den senare. Den ger ju mer betalt för samma summa. 

Det betyder i sin tur att värdet på den första obligationen behöver sjunka för att den ska vara lika attraktiv på marknaden som den andra. För att avkastningen i procent ska bli jämbördig på 6 % – och den svenska staten förändrar ju varken kupongen eller beloppet – så behöver priset förändras. 

Det vill säga att vi behöver räkna ut ett nytt pris där kupongen om 5 kr motsvarar den nya avkastningen på 6 procent. Det nya priset blir 83.33 kr (=5 kr / 6 %). Det vill säga att om den gamla obligationen sjunker i värde med 17 kr så kommer avkastningen från de båda skuldsedlarna vara samma eftersom 5 / 83.33 = 6 / 100 kr. 

Räkneexempel #2: marknadsräntan går ner, räntefonden ökar

Motsatsen på gungbrädan fungerar likadant. Svenska staten ger ut en skuldsedel på 12 månader, 100 kr och en kupong om 5 kr. Avkastningen på obligationen blir 5 procent. Precis samma sak som innan. 

Vi lånar ut pengarna den 1 januari, men dagen efter sjunker marknadsräntan med -1 procent. Det ges ut en ny skuldsedel, denna gången på 100 kr, 12 månader men bara 4 kr i kupong. 

En extern investerare har nu valet att köpa den senare obligationen där hen tjänar 4 kr på 100 kr eller den första där man tjänar 5 kr på 100. Allt annat lika så kommer man vilja ha den första. Men varför skulle vi vilja sälja? 

Därför vill vi precis som innan räkna om den första obligationens värde så att avkastningen i procent är samma från båda – det vill säga 4 procent. På samma sätt ställer vi oss då frågan: ”Vad behöver den första skuldsedeln kosta för att 5 kr ska motsvara en avkastning om 4 procent?” Svaret kommer via 5 kr / 4 % som ger 125 kr. 

Det vill säga att den första obligationens värde stiger med 25 kr eftersom 5 / 125 = 4 / 100. Värdet på räntefonden som äger obligationen har stigit samtidigt som marknadsräntan föll. 

Durationen bestämmer risken och avkastningen

Efter gungbrädesprincipen är det näst viktigaste förstå hur risken och avkastningen hänger ihop. Ju längre tid man lånar ut sina pengar, desto större är osäkerheten kring hur det ska gå – det vill säga att risken ökar. När risken ökar vill man ha kompensation genom en högre ränta. Precis som bolånen vi pratade om tidigare.

Som tumregel kan man komma ihåg att värdeförändringen i en räntefond kan uppskattas till durationen multiplicerat med ränteförändringen.

Riktningen på värdeförändringen ges som tidigare av gungbrädan. Låt oss ta ett exempel. Vi har en räntefond med en duration på 1.5 år. Det vill säga skuldsedlarna som räntefonden äger löper över i genomsnitt 1.5 år. Marknadsräntan stiger med 1 %.

Det innebär att värdeförändringen i räntefonden blir -1.5 % (=1.5 % * 1 år * -1). Den sista faktorn, -1, ges av att det var en ökning i marknadsräntan vilket ger att förändringen sker i negativ riktning. 

Ju längre duration desto större hävstång på ränteförändringen

Det här leder till att risken (och avkastningen) i en räntefond ökar ju längre durationen är. Vilket illustreras av nedanstående bild:

Bilden ovan visar hur förändringen i olika marknadsräntor påverkar rörelsen i obligationerna med olika löptid. Är vi nära mitten av bilden, det vill säga den korta räntan påverkar de korta räntefonderna väldigt lite.

Däremot påverkas de extremlånga räntefonderna väldigt mycket av en relativt liten förändring i räntan. Det var ju så här som t.ex. Rikatillsammans-portföljen gick väldigt bra från 2008, då den hade räntefonder med durationer på över 20 år och räntan sänktes till negativ.

På samma sätt tar det emot att sitta kvar med dessa i dagsläget när många spekulerar i en uppgång i räntan. Men som räntekänslighetstabellerna i överkursavsnittet längst ner visar, så behöver man hålla tungan rätt i mun. 

Räntefondsstegen

När vi nu har definierat att risken och avkastningen ökar med ökad duration så kan man illustrera det i form av en räntefondsstege. I grova drag kan man nämligen säga: 

Den visar hur vi börjar längst ner till vänster med låg avkastning och låg risk eftersom durationen är så kort. Därefter ökar durationen samtidigt som både risken och avkastningen ökar. Jag har inte ens tagit med de extremlånga räntefonderna med löptider över 10 år. 

Spara i en räntefond samtidigt som man har lån? 

Ett ganska kontroversiellt ämne som har diskuterats i ”Frågor och svar” ett par gånger är huruvida man ska ha räntefonder och lån samtidigt. Jonas Lindmark på Morningstar har sammanfattade det väldigt väl: 

Att samtidigt ha lån och räntefonder en dålig affär eftersom du aldrig får en lika bra ränta som du är tvungen betala

Jonas Lindmark, Morningstar

Vad han säger är att om jag ska låna 100 kr på banken i t.ex. bolån så kommer jag få betala t.ex. 1.5 procent i dagsläget. Om jag istället ska lägga 100 kr i en räntefond med motsvarande risk så kommer jag att aldrig att få 1.5 procent, utan i dagsläget 0.5 på sin höjd. 

Det betyder att om jag skulle amortera, så tjänar jag mer pengar i form av att jag nästa år slipper betala räntan, än om jag har pengarna i en räntefond. Det är svårt att argumentera mot. Jag brukar skoja om att man ska inte argumentera mot siffror eller verkligheten. 

Det finns anledningar till att ibland ta ett suboptimalt beslut

MEN, jag delar faktiskt inte hans slutsats till 100 procent. Låt oss hoppa tillbaka till analogin med bilen. Ett sätt att tolka det Jonas skriver är att säga ”minska farten så att du klarar köra bilen utan bromsar”. Det är ju sant, om jag inte kör lika fort så behöver jag inte bromsa lika mycket. 

Problemet är att när nerförsbacken kommer, så har jag kanske kompetensen att navigera den utan en broms. Men jag kan ge mig tusan på att jag kommer vilja vara där och trycka på den, åtminstone för säkerhets skull. 

Jag tror därför att där finns en poäng att ha räntefonder och lån samtidigt. Särskilt i en kombination med aktiefonder. Då kommer jag nämligen i en nedgång se att jag slår index. Det i sig kommer hjälpa mig att hålla huvudet kallt och fatta bättre beslut. 

Den här argumentationen kommer från att jag har haft möjligheten att få lära känna mig själv och hur jag fungerar. För mig är det här ett sätt att puffa (”nudge”) mig själv i rätt riktning genom att lura mig själv.

För mig är det faktiskt inte ett alternativ att sälja av alla räntefonderna, amortera med de pengarna och sedan sitta med 100 procent i aktier – även om det skulle, rent siffermässigt, vara smartast. Jag skulle inte klara det mentalt i en nedgång. Men du behöver fatta ditt beslut baserat på ditt beteende och tro om dig själv. Jag har inga illusioner om mig själv. :-)

Räntefond i ISK eller KF-konton?

En annan vanlig fråga som dyker upp titt som tätt är ”var ska man ha sina räntefonder?”. Frågan har sitt ursprung i de två olika möjligheterna till beskattning av vårt sparande som vi har: 

• Investeringssparkonto (ISK) – skatt på totala beloppet
• Kapitalförsäkring (KF) – skatt på totala beloppet
• Aktie- och fonddepå (AF) – 30 procent på vinsten

Det kluriga är att för ISK och KF så är skatten olika från år till, men jag brukar uppskatta den till ca 1 – 2 procent per år. Säg ca 1.5 procent för enkelhetens skull. (Fakta för 2018 är 0.45 %)

Det betyder de facto att om vi har en räntefond i på ett ISK eller KF som presterar under 1.5 procent per år, så kommer vi att betala mer skatt än vad vi tjänar. Det är ju inget kul. Då är det ju bättre att ta AF där vi bara betalar skatt om vi tjänar pengar och dessutom bara av vinsten. 

För att svara på den här frågan behöver man alltså räkna ut den så kallade brytpunkten för när det är bättre med AF vice versa. Jag har roat mig med att räkna på brytpunkten och resonera kring de olika kontotyperna men det är överkurs. Tumregeln jag brukar rekommendera är: 

Om du räknar med en avkastning över 1.5 procent per år i dagsläget, välj ISK och KF, annars en vanlig aktie- och fonddepå. 

Trots att det är suboptimalt har jag räntefonder i mitt ISK

Men precis som vanligt så finns det ett undantag. Undantaget för mig är precis samma som i föregående delkapitel. Det handlar om att känna sig själv. Jag har valt att att ha mina räntefonder i mina ISK-konton. Jag vet att det inte är optimalt, att jag betalar mer skatt än vad jag tjänar och det är bättre med en vanlig aktie- och fonddepå. 

Anledningen är att jag vill ha dem i samma depå för att i mina portföljrapporter och grafer som kommer från depån, vill se hur totalen går – jag behöver se att jag slår index i en nedgång. Jag vill se helheten och jag är beredd att betala de hundralapparna det rör sig om. Risken för misstag är nämligen betydligt dyrare än det jag betalar extra i skatt. 

Överkurs: Räntefonder är svårare än aktiefonder

Vi har som mål att i varje avsnitt även ge något till den läsare som är lite mer intresserad eller den som vill få en djupare förståelse. Jag minns när jag började spara, då tänkte jag att räntefonder var det enkla och aktiefonder det svåra. I dag vet jag att det är tvärtom och de flesta erfarna sparare är beredda att hålla med mig. 

För det första påverkas räntefonder av fler faktorer än aktier som är svårspådda. Det är valutakurser, inflation, konjunktur, marknadsräntor, motparter och så vidare. Dessutom finns där en begränsning i tid som inte finns i aktier. Det finn ju nämligen ett datum då själva skuldsedeln förfaller. 

Ett företag (aktie) har alltid ett realt värde. Som Jonas Lindmark skriver; en fabrik kan producera lika mycket oavsett inflation eller förändringar i en valutakurs.

En räntefond köper egentligen ”bara” en rättighet att på ett visst datum få ett förutbestämt nominellt belopp i en viss valuta på ett bestämt datum.

Jonas Lindmark, Morningstar

Det är många rörliga delar i den rättigheten…

Faktorerna som påverkar en räntefond

Tittar vi på de fyra viktigaste faktorerna som påverkar räntefonden är de, som ovan nämnt: 

Valutakursen

Räntefonder handlas i olika valutor och valutakursen har därmed extremt stor påverkan. Jag kan ju köpa en tysk räntefond i EUR som ska göra 2 % om året, vilket den också gör. Samtidigt förändras kronans värde mot euron med 10 procent, vilket innebär att värdet på min räntefond förändras motsvarande. Plötsligt var min säkra räntefond mer eller mindre en valutaspekulation. Det är därför det är viktigt att veta vilken valuta räntefonden handlas i och huruvida den är valutasäkrad (”hedgad”) eller inte. Notera att det kan vara riskspridning att faktiskt ha en räntefond i EUR, då det är inte lägga alla äggen i svenska kronor.

Inflationen

Eftersom jag ska få tillbakan en summa pengar i framtiden är det väsentligt att veta vad den summan kommer att vara värd i köpkraft. Särskilt när t.ex. riksbankens mål är att inflationen ska vara 2.0 procent per år. Det innebär nämligen att pengarnas värde ska urholkas med lika mycket procent. På 36 år innebär det en halvering i värde. Det är därför det finns realräntefonder som skyddar mot den inflationsrisken (mot en lägre avkastning så klart)

Förändring i marknadsräntorna

Vi har redan varit inne i att de korta och långa marknadsräntorna kan påverka räntefondens värde. De korta marknadsräntorna påverkas till stor del av riksbankerna och har relativt liten påverkan i förhållande till de längre marknadsräntorna som sätt av marknaden.

Kreditrisken

Det vill säga hur stor är risken för konkurs eller att den som fonden lånat ut pengar till ställer in sina betalningar. Det som på engelska kallas för default. I exemplet med Venezuela bedömer ju marknaden den risken som överhängande tillsammans med inflationsrisken.

Det är en hel vetenskap kring hur man bedömer dessa faktorer. Det finns till och med företag vars affärsidé är att sätta olika kreditbetyg på skuldsedlar.

Kreditbetygsskalan för obligationer

Det är därför man ser ibland räntefonder som pratar om att vi investerar bara i skuldsedlar med vissa betyg. Det kan vara allt från betyget AAA som är jättebra, till fonder som handlar med så kallade skräpobligationer (”junk bonds”) med betydget D där företagen är på randen till konkurs. 

Carnegie har sammanställt följande tabell som illustrerar hela skalan och har dessutom några svenska exempel: 

Inte helt oväntat ligger staterna överst eftersom risken med dessa är obefintlig. Skulle Sverige inte kunna betala sina räntor har de möjligheten att öka skatten. Näst högst ligger svenska kommuner som t.ex. Göteborg. De kan också höja skatten och bedöms därför som lågrisk. Därefter kommer företag i fallande ordning. 

Checklista för att välja en räntefond

Ovanstående delar tillsammans gör att man kan skapa en övergripande checklista enligt nedan: 

Amortera först på dina lån

Läs stycket om att amortera på lån. Inför ett köp i en räntefond bör man i alla fall ha tagit ett aktivt beslut kring huruvida man vill/bör amortera eller inte. Det är många gånger en mer ”garanterad” avkastning.

Korta räntefonder

Du köper korta räntefonder när du vill ha en krockkudde i portföljen, tror att den svenska kronan kommer att stärkas eller vara oförändrad. Tror du på en annan valuta eller vill sprida riskerna i olika valutor, välj räntefonder i andra valutor, t.ex. eur, usd eller motsvarande.

Långa räntefonder

När du vill ha en krockkudde i portföljen eller tror på att räntorna ska falla.

Realräntefonder

Realräntefonder köper du när du vill skydda dig mot en stigande inflation, säkra dina pengars värde och behålla deras köpkraft.

Företagsobligationsfonder

När du vill ha en tillgång som riskmässigt ligger över korta räntefonderna men under aktier, då kan en företagsobligationsfond vara ett alternativ.

När du sedan väljer fond inom respektive område, välj baserat på lägst avgift, högst sharpekvot och antal morningstar-stjärnor. Det är nämligen ofta väldigt liten variation i resultat mellan räntefonder i samma kategori. 

Fördjupning: räntekänslighetstabeller

Jag hittade följande citat i Veckans Affär av Jonas Ranneby som då var kreditförvaltare på fondbolaget Alfred Berg. Han uttalade sig då enligt följande:

”Rådet att göra sig av med allt vad räntefonder heter bottnar inte i någon djupare analys, det gäller att skilja på olika typer av fonder och vilka risker de medför. Nyckeln ligger i att försöka förstå vilken typ av räntor och risker som fonden är exponerad mot och i vilken utsträckning.”

Jonas Ranneby, fondförvaltare på Alfred Berg

Saken är att jag håller helt och hållet med honom. Det handlar om att titta på fakta. En av faktorerna att titta på är en så kallad räntekänslighetstabell. Den visar – allt annat lika – hur värdet på en räntefond förändras till följd av en förändring i marknadsräntan. 

Vi har tidigare i artikeln berört tumregeln som lyder durationen multiplicerat med marknadsränteförändringen. Det stämmer i stora drag, men det svarar inte på frågan – ”När är jag tillbaka på plus?”

Därför bad jag förvaltarna för mina två favoriträntefonder att ta fram en räntekänslighetstabell för respektive fond. Räntekänslighetstabeller visar nämligen exakt hur känslig räntefonden är för en förändring i marknadsräntan om allt annat är lika. 

Både Lars Lönnquist på Spiltan Fonder och Johan Moeschlin på AMF Fonder tackade ja vilket jag blev jätteglad och tacksam över. Tack Johan och tack Lars!

OBS! Inget samarbete finns med något av dessa företag, så det är ingen reklam eller sponsrad artikel.

Kort räntefond: Spiltan Räntefond Sverige

Om vi börjar med Spiltan Räntefond Sverige så är det en kort räntefond som placerar primärt i räntepapper utgivna i svenska kronor. De har förvaltningsavgift om 0.1 % och en genomsnittlig duration på 6 månader.

I den nedanstående tabellen visar: 

• Kolumnerna resultatet efter X antal år efter en ränteförändring
• Raderna en ökning i marknadsräntan från 0 – 10 %

Det vill säga att om jag idag köper en andel i fonden, räntan är oförändrad i 1 år, så kan jag förvänta mig en avkastning om 0.65 procent per år. Om jag istället köper en andel i fonden och räntan ökar imorgon med 2 procent, så kommer jag efter 6 månader att ha förlorat -0.65 procent.

Innan vi går vidare så vill jag betona att en marknadsränteförändring på några procent, än mindre 5 – 10 procent är helt orealistisk i dagsläget. En sådan förändring hade ställt hela det svenska samhället på huvudet. Den svenska bostadsbubblan hade exploderat spektakulärt om marknadsräntan ökade med ett par procentenheter. 

Räkneexempel utifrån räntekänslighetstabellen

Så låt oss undersöka räntekänslighetstabellen närmare. Så vad händer i scenariot att vi köper andelar i fonden och dagen efter ökar marknadsräntan med 5 procent. 

Det som händer mer eller mindre direkt är att jag förlorar -2.15 % eftersom när räntan går upp, går värdet på räntefonden ner. Tumregeln säger ränteförändringen multiplicerat med durationen. I det här fallet är durationen 6 månader och ränteförändringen 5 procent. Det ger ett resultat på -2,5 % (=0.5 år * 5 %), vilket är i samma härad som -2.15 %. 

Men det som händer i steg två är mer intressant. Efter räntehöjningen börjar räntefonden rotera och byta ut sina skuldsedlar (de löper ju t.ex. ut), vilket innebär att de kan dra nytta av den nya högre räntan. Alla nya skuldsedlar har ju nu en marknadsränta om 5 %. 

Det innebär att år 2 har jag en genomsnittlig årsavkastning om 3.12 procent, år 3 om 3.96 %, år 4 om 4,38 % och år 5 om 4.63 %. För varje år som går kommer vi närmare och närmare marknadsräntan om 5 procent. Man kan räkna om räntekänsligheten i en ny tabell som vi kan omvandla till absoluta tal. 

Vad tabellen ovan visar är den initiala nedgången med -2.15 procent. Min 100-lapp skulle härmed bara vara värd 97,85 kronor. Men redan efter 12 månader är jag tillbaka med 100,65 kr i värde. Värdet ökar år för år och det femte året har jag fått ihop 125,40 kr. Trots att räntan har gått upp, har jag över tid gjort en bra affär med min räntefond.

Myten om att det är dumt med räntefonder

Som jag visade i förra exemplet är det således en myt om att det skulle vara dåligt att äga räntefonder bara för att räntan ska gå upp. Allt beror på vilken tidshorisont och vilket syfte du har. 

Jag har roat mig med att Spiltans räntekänslighetstabell markera de negativa utfallen för räntefonden. Notera att alla ligger i intervallet 0 – 6 månader. Notera även vad som händer över den tidsperiod som jag brukar rekommendera om 5 – 10 år. 

Jag vet inte vad du tycker, men jag tycker att det här är väldigt intressant. Det är dessutom inte det man tenderar att höra där ute när det pratas om räntefonder. 

Lång räntefond: AMF Räntefond Lång

En av de största skillnaderna mellan Spiltan Räntefond Sverige och AMF Räntefond Lång är längden på durationen. Spiltan har 6 månader medan AMF har mellan 2 till 10 år. 

Eftersom värdeförändringen ges av durationen multiplicerat med förändringen i marknadsräntan kommer effekten att bli mycket större på AMF-fonden. Precis som i bilden med gungbrädan – längre duration, längre påverkan. 

Johan var supernoga med att påpeka samma sak som Lars. Nedan gäller allt annat lika och att en ränteförändring på flera procent är helt osannolik. Jag håller med honom. Min poäng är mest att visa på skillnaden mellan den långa respektive korta räntefonden. Något jag tycker syns tydligt i tabellen nedan.

Den initiala räntechocken blir ju mycket större och det krävs en längre tid för återhämtning. MEN, precis som för den korta räntefonden så är alla siffror från det femte året och framåt positiva här också! 

Återigen är tiden vår bästa vän. Det är därför jag känner mig ganska trygg i att kunna rekommendera räntefonder i en långsiktig portfölj på 5 – 10 år. Du har nämligen hela tiden oddsen på din sida. Det betyder inte att vi kommer att vinna alla gånger, men det betyder att i längden så kommer vi vinna mer än vi förlorar.

Sammanfattning – tillfällen att ha räntefonder vid

Efter ännu en djupdykning är vi nu framme vid slutet. Jag hoppas att jag med den här artikeln har kunnat ge dig något nytt om räntefonder. Framförallt önskar jag att vi har slagit hål på några av myterna kring ränte- och obligationsfonder. 

Jag tycker att alla borde ha räntefonder i sitt sparande – förmodligen en åsikt som jag kommer att få kritik för – eftersom jag tror att de flesta kan skriva under på någon av följande punkter. Jag anser nämligen att en räntefond är väldigt bra att ha när du vill: 

• balansera risken i ditt sparande
• öka den riskjusterade avkastningen
• ta hem och säkra en värdeökning
• minska risken inför ett mål där du behöver pengar t.ex. pension
• ha pengar för användning på kort sikt
• inte varit med om en börskrasch
• ha både broms och motor i ditt investeringsfordon

Som jag skrivit tidigare i artikeln så kan det till och med vara värt att ha räntefonder trots att det inte är en optimal lösning (just nu). Det kan vara så att det är smart senare, men i min värld tar man då risken att säga ”jag sätter på bromsarna sedan.” För det första är det ju farligt nära försöka spå framtiden och för det andra är det ju föga värt att sätta på bromsarna efter att man kraschat med bilen. 

Det handlar också väldigt mycket om att lära känna sig själv, sitt lynne och sin risktolerans. Mitt tips är också att utgå från att du överskattar din risktolerans, det gör de flesta nämligen. Så, kom ihåg: det är inte dumt att ha räntefonder. Det är rent av smart av många anledningar!

Konkreta tips som du kan göra

Vårt mål är ju att du ska ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå. Nedan följer därför några tips på saker som du kan göra till följd av att ha läst den här artikeln: 

Om du bara har 100 procent aktier, lägg till räntefonder, åtminstone 10 procent.

Jag tror genuint på att de flesta inte klarar av att köra en bil med bara motor och utan bromsar. Lyssna på poddavsnitt #45 eller läs artikeln: ”Vad är bäst 90/10 eller 100/0 i en portfölj?” om du inte har gjort det innan.

Om du har räntefonder, se till att du har alla typerna

Jag tror ju inte att man ska lägga alla äggen i samma korg. Därför tror jag på att man ska ha både korta, långa och realobligationsräntefonder. Om du bara kör korta/långa är en 50/50-fördelning bra i räntedelen. Med alla tre skulle jag nog köra på 35/35/30.

Överväg att amortera istället för att har räntefonder

Utifrån Jonas Lindmarks rekommendation, överväg möjligheten och ta ett aktivt beslut huruvida du ska amortera eller inte. Sannolikt kommer du tjäna mer pengar på att amortera än på räntefonderna. Men, där finns som sagt ett men enligt mitt tidigare resonemang.

Hjälp andra förstå vikten av räntefonder

Som jag skrev i början, jag tycker att det är synd att räntefonder är så kritiserade och missförstådda. Särskilt när det kan rädda mycket pengar i en framtida krasch. Hjälp andra att få både krockkudde och broms på bilen, så att det inte bara är motor.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet

Om du gillade den här artikeln och vill få liknande i din mejlkorg en till två gånger i månaden – anmäl dig till nyhetsbrevet nedan. Det är kostnadsfritt och du kan avanmäla dig när du vill. Idag har vi mer än 40 000 prenumeranter, så du är i gott sällskap när du anmäler dig. 

Du kan självklart även följa oss i sociala medier (Facebook, Twitter och Youtube) för lite mer samtal och lättsmälta tips. 

Tack för ert stöd via Patreon

Som du förhoppningsvis har märkt så har vi på senare tid både försökt lyfta nivån ytterligare ett steg på avsnitten och minska på antalet sponsrade reklamartiklar. Det är möjligt genom att flera av er läsare stödjer oss via Patreon. Verkligen ett stort tack för det! Det är inget vi tar för givet.

För dig som inte vet vad Patreon är så är det en tjänst för dig som är en nöjd läsare, att stötta oss och andra som gör bra saker ekonomiskt. Dessutom försöker vi ge alla våra Patroner ett mervärde. Läs mer på vår Patreon-sida.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln så tror jag att du även kan uppskatta följande artiklar: 

• Vad är bäst en 90/10-portfölj eller en 100/0-portfölj? - RikaTillsammans-podden #45 - Lita aldrig på din risktolerans så mycket att du investerar alla dina pengar i aktier...
• Räntefonder – krockkudden i ditt sparande - RikaTillsammans-podden #56 - En diskussion med Henrik Tell om räntefonder och deras plats i sparandet
• Hedgefonder – en intervju med hedgefondförvaltaren Eric Strand - Om hedgefonder och marknadsneutrala fonder
• Sharpekvot – ett mått på avkastning i förhållande till risk - RikaTillsammans-podden #61 - Använd Sharpe-kvoten för att spara bättre och göra en egen reality-check
• Kom igång med att spara till barnen, med Claudia Galli Concha - RikaTillsammans-podden #57 - Del 1 av 2 om barnsparande för dig som känner dig som en nybörjare...
• Bästa fonderna 2018 | Tips på bra fonder, indexfonder och ETF:er - Topplista med förslag på de bästa fonderna för ditt sparande...

Vad tänker du? Dela gärna med dig… :-)

Den här bloggen skulle aldrig kunna vara det den är utan din och andra läsares bidrag. Låt oss hjälpas åt att bli rika tillsammans genom att bland annat diskutera följande frågor i kommentarsfältet.

1. Hur gör du med dina räntefonder?
2. Hur gör du kring amortering kontra räntefonder?
3. Har du något annat tips du kan dela med dig av?

Andra frågor, tankar, feedback eller funderingar är självklart också okej. Tack för den här gången.

Inlägget Räntefonder | Allt du behöver och borde veta dök först upp på RikaTillsammans.

Dagens avsnitt är en intervju med en av, om inte, Sveriges bästa privata investerare – Arne ”Kavastu” Talving. Vi pratar om privatekonomi i allmänhet och vad som krävs för att bli en duktig investerare i synnerhet. Vi upplevde i början av våra investeringskarriärer samma insikt – vi slår inte index – men den ledde till två helt olika strategier.

Jag kom i kontakt med Arne för ett par år sedan när jag intervjuade honom till boken ”Gör ditt barn rikt”. Då hade jag redan följt honom ett tag på Twitter under användarnamnet ”Kavastu” där han delade med sig av sin kunskap, erfarenheter och analyser. Det som stack ut med Arne för mig var att han utgick väldigt mycket från sunt förnuft, stod kvar vid sin strategi oavsett vad som hände och dessutom hade han ofta rätt. 

När vi lärde känna varandra lite närmare insåg jag att vi var egentligen ganska lika på många sätt. Framförallt hade vi båda börjat spara och investera relativt tidigt, men efter ett antal år kommit fram till samma insikt: 

Jag verkar inte slå index, det vill säga genomsnittet för hur börsen går över lite längre tidsperioder.

Samma insikt, två olika strategier

Den stora skillnaden mellan oss var dock att jag valde att sluta försöka samtidigt som Arne gick all-in för att verkligen slå den. Tittar man på resultatet i verkligheten så har det onekligen gått extremt bra för honom. 

Även om Arne brukar skoja med mig att min strategi är tråkig, är vi båda rörande överens om att innan man ens börjar investera aktivt för att slå index, bör man åtminstone uppnå index. Man skulle nästan kunna se det i två steg. Först skapar man ett sparande som går i linje med index, därefter börjar man arbeta för att slå det. 

Men att slå index kräver extraordinära insatser. Det är därför jag tycker att den här intervjun och att prata med Arne är så roligt. För att han är en speciell person som har utvecklat en strategi som fungerar för honom. Som jag säger i intervjun, så är jag dock mer tveksam till att jag har den typen av personlighet, intresse, kompetens och uthållighet som den kräver. 

Vi pratar även lite om hans kommande utbildning Kavastus Trender 4.0 som jag har besökt två gånger och kommer att gå även i år. Läs gärna mer lite längre ned i artikeln.

Jag hoppas att du uppskattar dagens avsnitt!
Jan

Lyssna på avsnitt #65 med Kavastu i din poddapp

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

• 00:01:43 – Introduktion med Arne Kavastu Talving
• 00:03:17 – Entreprenörgnistan tändes tidigt mammas tobaksaffär
• 00:06:23 – Tre grundläggande element för ekonomisk framgång
• 00:08:50 – 20 kilo litteratur på Thailandsemestern
• 00:11:23 – En strategi med fokus på rena aktier
• 00:15:00 – Att ligga på rätt sida av sannolikheten
• 00:16:50 – Inse värdet av en tusenlapp i passiv inkomst
• 00:19:53 – Kan man förutsäga marknadens rörelser?
• 00:23:20 – De fyra komponenterna av Arnes strategi
• 00:25:23 – Vi underskattar aktiers förmåga att nå nya toppar
• 00:27:00 – Viktigt att hantera känslor
• 00:30:52 – Ett ständigt samspel med marknaden
• 00:32:20 – Ta kontroll med hjälp av klara regler
• 00:35:11 – Nyfikenhet, analys och konsekvens
• 00:39:44 – En vanlig dag i Arnes liv
• 00:42:51 – Höstens utbildning Kavastus Trender 4.0
• 00:46:19 – Arnes boktips
  

Tiden stämmer väl överens med videon, men inte riktigt lika bra med poddavsnittet på grund av klippningen.

Arnes utbildning ”Kavastus Trender 4.0”

Först, för att vara tydlig, jag har inte fått betalt för avsnittet men om du anmäler dig till utbildningen så får jag en liten provisionsbaserad ersättning. Som vanligt rekommenderar jag inte saker jag inte gjort själv eller kan stå för. Läs mer i min annonspolicy.

Med det sagt. Jag har gått Arnes utbildning två gånger tidigare och tänker även i år gå den. Innan jag går in på varför, så vill jag betona att den inte är till för alla. Det är inte en nybörjarutbildning och för att ha glädje av den så ska man som Arne säger ha ett sparande på minst 100 000 till 300 000 kr. 

Jag skulle nästan säga att det inte ens är lönt att överväga utbildningen förrän du har kommit till den sista och aktiva hinken i ”Fyra-hinkar-strategin”.

Det som jag gillar med hans utbildning – även om jag inte är frälst eller kommer att överge min egen strategi om att investera passivt i indexfonder – är framförallt: 

Fokus på att ha oddsen på sin sida

Arne har en extrem koll på statistik och hans strategi går inte ut på att vinna varje gång, men att ha oddsen på sin sida varje gång. Det är precis samma tankesätt och strategi som jag har. Sedan kan han och gör sjukt mycket research på många faktorer. Som t.ex. att en genomsnittlig högsta-notering följs av över 40 nyta högsta-noteringar.

Vanligt sunt förnuft, tyvärr inte alls så vanligt

Mycket av hans resonemang bygger också faktiskt på sunt förnuft. Det vill säga titta på fundamentala faktorer – tjänar bolaget pengar? Ökar vinsterna från år till år och så vidare. Arne presenterar mycket på ett enkelt sätt, där jag många gånger har tänkt: ”Ja, så är det ju så klart…”

Flit och systematik med små steg

Något som tilltalar mig mycket är också fokus på hur de små rattarna gör skillnad över tid. Allt från 1 kronas värde i framtiden, till riskspridning och inte minst egna regelverk.

Sedan hör det kanske inte hit, men jag älskar (och vet att fler gör det) hans slides. Jag vet inte riktigt var han samlar på sig dem, men det här var en av mina favoriter från förra året: 

Man har aldrig tråkigt på utbildningen. En annan fördel är att det är kul att träffa andra sparnördar och verkligen grotta sig i aktier, sparande och ekonomi. Jag har skrivit mer om tidigare utbildningar – både det som varit bra och dåligt – i min recension från förra året: 

• Recension av Kavastus Trender 2.0 - En av Sveriges bästa aktieinvesterare höll en heldagsutbildning i Stockholm...

Om du är intresserad av utbildningen och vill boka din plats, använd gärna min sponsrade länk hos Börsvärlden: 

• Läs mer om utbildningen och boka din plats (annonslänk)

Hela intervjun transkriberad

För dig som inte är så mycket för att lyssna på poddavsnittet eller titta på youtube-klippet följer nedan en transkribering av intervjun.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Idag är det dags för avsnitt 65 och det är en intervju och samarbete med Arne Kavastu Talving och börsvärlden. Arne, du är ju verkligen en superkändis inom vårt område för privatsparande och investeringar och jag tror att många håller med mig om att du är en av Sveriges absolut bästa sparare eller investerare. I dagens avsnitt ska vi prata om privatekonomi, lite sunt förnuft, din investeringsfilosofi, dina tankar, dina bästa tips.

Introduktion med Arne ”Kavastu” Talving

JB: Jag vet att du började spara tidigt, på 80-talet eller tillochmed tidigare. Du lever på dina aktieaffärer idag och du håller utbildningar inom området, som vi ska prata mer om senare. Sedan har jag för mig att du fotograferar storkar, Dj:ar, bygger lusthus i Estland, så varmt välkommen hit. Vill du tillägga någonting till presentationen?

AT: Jag är en entreprenör och har alltid gillat att gå min egen väg.

JB: Jag tycker personligen att det är extra kul att du är här, eftersom vi båda pratar om sparande och sunt förnuft på nätet. Men det roliga är att vi är så diametralt olika, även om vi har samma mål. Det är så spännande. Normalt sätt så kan jag uppleva att vi bara lyssnar på folk som tycker detsamma som en själv, men jag älskar att ha någon som har helt andra åsikter och tankar, och att man ändå kan mötas och se värdena.

Hur kommer det sig att det blev ekonomi och pengar för dig?

AT: Jag hade inga pengar när jag var ung. Jag fick min första cykel när jag var tio år och det var en tjejcykel. Två dagar senare så fick jag inte cykla på den längre i skolan för att en var utsliten. Jag har aldrig haft pengar, så jag tänkte ”Jag vill ha pengar”. Det är enkelt.

JB: Då började du jobba på bank har jag för mig.

Entreprenörgnistan tändes tidigt mammas tobaksaffär

AT: Ja, jag hade lite tur för min mamma köpte en tobaksaffär när jag var 11, 12 år och då fick jag springa där gratis och hjälpa till, men sedan fick jag fem kronor i timmen, vilket var fantastiskt. Jag lärde mig tidigt hur marknaden och pengar fungerar.

Att stå där bakom kassan när jag var 13 år så fick jag lära mig människor, det här med att köpa in varor. Man köper in varor och säljer dem dyrare, det var liksom ekonomisk linje i skolan redan som 13-åring.

JB: Ett sidospår här, jag har för mig att när vi käkade middag någon gång så sa du så här att ni sålde trisslotter och du hade någon reflektion på det där med trisslotterna?

AT: Ja, vi sålde tre miljoner trisslotter, det är ganska många. Men trisslotter kom ju först 1986. Vi köpte tobaksaffären ’75, men jag har statistik på det där. Vi sålde alltså väldigt mycket, eftersom tobaksaffären låg centralt. På tre miljoner trisslotter från 1986 fram till 2012 så var det en vinst över en miljon. Min framgång är att jag alltid har lagt sannolikheterna på rätsidan.

JB: Men det där är spännande för det är något som du och jag har väldigt gemensamt. Att verkligen titta på sannolikheter och vi vet också att det innebär att man kommer förlora ibland. Men innan vi hoppar in på det där med strategi, för jag vet också att du har ett Twitter konto med över 30 000, vilket är väldigt mycket i Sveriges finansvärld. Min tes är att om man inte skapar värde för andra människor, så följer de inte en. Så du gör ju verkligen det.

Vi har många lyssnare som är ganska nya, så jag tänkte be dig att nämna tre saker som man bör få rätt i en privatekonomi. Var är det som ger mest effekt eller mest krut för pengarna?

Tre grundläggande element för ekonomisk framgång

AT: Det är ju kunskap, målmedvetenhet och att lägga sannolikheterna på rätt sida. Det är svårt att tjäna pengar om man inte vet hur man ska tjäna pengarna. Det är jättesvårt. Hur ska jag kunna bli rik om jag inte vet hur jag ska bli rik? Någon mentor måste det finnas, som öppnar dörrarna. Det är svårt att komma på det själv. För mig tog det hur många år som helst att förstå att jag var en dålig investerare.

Jag har alltid sett till min privatekonomi. Först och främst, se till att du har ett säkert bo så att ingen kan rubba dig. Att du inte har lån eller sådana saker, eller har väldigt låga lån. Sedan det resterande som man har över ska man investera på något sätt. Jag gjorde min första aktieaffär ’83, men kom till insikt 20 år senare att jag har inte slagit index. Jag har snarare underpresterat index. 20 år tog det.

JB: För mig tog det också 20 år. Jag började ’96, men jag hade också turen att börja när jag var 15 år. Sedan gjorde jag så mycket misstag. Jag förlorade pengar ’98 i krisen och 2001 och det var först 2008, efter typ 15 år, som jag tänkte ”Vad fan, det är ju uppenbarligen någonting jag inte fattar”. Hur kom den insikten till dig?

AT: Jag tänkte som så att varför ska jag gå till ett jobb? Jag drog ner det lite på halvtid kan man säga då, i början på 2000-talet, och vad ska jag göra med min fritid? Då var det som så att ska jag lägga mina värdepapper i en stor fond så att de sköter allting åt mig, eller ska jag lägga ner lite mer tid och försöka komma på någon helig graal hur man ska få framgång på aktiemarknaden?

20 kilo litteratur på Thailandsemestern

AT: För mig var startskottet när jag städade min lägenhet och drog till Thailand 2004. Jag gjorde en storstädning och hittade hur mycket litteratur som helst. Istället för att åka ner med en tom resväska så la jag allting i kofferten som jag hade med mig ner. Och det var det här med att åka igenom tullen.

Åka till Thailand själv dessutom i en månad, det var inte alls skumt. Men jag kom igenom tullen i alla fall. Jag hade med mig 20 kilo i väskan i princip och så låg jag på beachen i en månad och läste gammal litteratur från ’98 fram till 2003. Och då slog det mig:

Nu vet jag varför jag har gjort så dåliga aktieaffärer

Arne Talving

Dåliga ska jag inte säga, men att jag hade underpresterat index.

JB: All statisk och all forskning visar att de flesta sparare underpresterar index.

AT: Vad tror du att jag kom på?

JB: Om jag delar med mig av min egen insikt så var det att hemligheten i finansbranschen är att det är ingen hemlighet.

AT: Jag läste ju precis vad journalister har skrivit och vad marknadsbrev hade skrivit. De vet ju inte mer än vad du vet eller jag vet. Det är ju deras åsikt och varför sitter de på jobbet och arbetar för?

JB: Jag hade ett avsnitt för två veckor sedan då jag gick igenom forskning och nyhetsbrev om att försöka slå index. Det finns en kvinna som heter Elaine Garzarelli, hon var den enda analytikern som förutsåg svarta måndagen ’87. Hon var den enda som gjorde det, så hon blev ju ett helgon och fick sin egen fond.

Sju år senare hade hon underpresterat mot index och hon gjorde aldrig en lika bra förutsägelse varken före eller efter det där. Det är roligt, för det låter som att vår resa har varit exakt likadan. Men sedan drog vi två helt olika slutsatser från det där. Min slutsats var att det är inte ens lönt att försöka – jag kör indexfonder för det är det som över tid kommer ge bäst resultat.

En strategi med fokus på rena aktier

AT: Jag drog slutsatsen att här finns det kanske någonting man kan göra. Vad jag gjorde efteråt är att jag gick ner på halvtid. Jag hade väldigt mycket tid, så jag hade ett 5-stegsprogram kan man väl säga. Först gick jag igenom mina egna aktieaffärer och på den tiden fick man fysiska notor, så det var ju två banankartonger som låg där och väntade.

Jag delade upp de i två olika högar, en för det som hade gått bra och en för det som hade gått dåligt. Sedan gjorde jag en analys och då kom jag ganska snabbt fram till att jag skulle hålla mig till aktier. Rena aktier. Aktier som är rätt värderade, behåll vinsterna, sälj förlusterna i tid. Väldigt mycket kom jag fram till där.

Sedan började jag kartlägga marknaden, hur marknadens mönster har varit. Vad vi hittar för mönster i marknaden. Efter det började jag kartlägga hur investerare handlade. Jag hade ett 5-stegsprogram och sedan skapade jag en strategi, som jag sjösatte 2009.

JB: Om jag får vara lite tuff mot dig Arne, så är det ju så här att när man berättar om en resa i backspegeln så är det ungefär som min fru sa med graviditeten och förlossning – när man går igenom det så tar det mycket tid och energi. Det är inte roligt. Men när man sen berättar om det fem år senare så får man det att låta väldigt enkelt.

AT: Ja, men jag höll på i fem år.

JB: Detta tror jag nämligen att folk underskattar. Min upplevelse, om jag generaliserar, är att folk tänker att de ska gå med i Aktiespararna, prenumerera på Börsveckan och sedan kommer de att slå index. Jag tror inte att det är så enkelt liksom. Vi kommer tillbaka till det där med strategi. Detta var kunskap som du sa, sedan var det då målinriktning.

AT: Min tanke var till exempel att om man kan överprestera index med 5% per år, så kan man räkna på en miljon, då har du femtio tusen mer än vad andra tjänar som följer index, per år. Det är fyra tusen extra i månaden.

JB: Där är du och jag lite ”normalstörda”. Var det inte du och jag som pratade om priset på en iPhone. Jag köpte en X och sa du ganska snabbt på att x antal år så är det 50 000, tycker du att det är värt 50 000? Det där handlar ju också om att förstå pengars värde nu, gentemot pengars värde i framtiden. Sedan om du ska säga någonting om statistik och odds, för det är ändå en framgångsfaktor. Hur tänker du?

Att ligga på rätt sida av sannolikheten

AT: Om du hela tiden ligger på rätt sida, vi tar spelbolagsbranschen till exempel. De som spelar, det är två trappsteg ner, ett upp, två ner. De som ger ut spelen, det är två trappsteg upp, ett ner, två upp. Hela tiden ska man ligga på rätt sida av sannolikheten. Ibland har du fel, men oftast har du rätt. Och det kommer att bli en enorm flod av pengar om man sätter det på aktiemarknaden.

JB: Jag har ju gått din utbildning två gånger. Jag är inte skeptisk till en strategi, jag är skeptisk till att din strategi funkar för mig. För att jag har inte den tiden, det tålamodet och faktiskt inte ens intresset. Jag tycker att det roliga är att utbilda folk, snarare än att följa aktier till exempel. Så jag är inte skeptisk till strategin rent generellt, bara i förhållande till mina förutsättningar. Det som grämer mig är att jag tror att många missuppfattar det där med att lära känna sig själv. Det vet jag också att det är en av de punkterna du pratar om på din utbildning.

AT: Det var en av de punkterna i 5-punktsprogrammet som jag hade då när jag började. En punkt var ”Vem är jag? Hur ska jag kunna sätta en strategi som passar mig?”.

JB: Precis, och vi ska återkomma till det där också för du har ju en enorm självdisciplin. Om vi skulle ta det sista här med privatekonomi. Vad tycker du är den vanligaste missuppfattningen i samhället eller bland vanliga människor kring privatekonomi?

Inse värdet av en tusenlapp i passiv inkomst

AT: Misstaget är ju att de inte inser vad en tusenlapp idag är värd i passiv inkomst i en framtid. En vanlig metod är att man hela tiden investerar i aktier med bra direktavkastning och återinvesterar utdelningarna. Då fördubblar man kapitalet på ungefär sju år. Då kan man lätt säga 7, 14, 21, 28. Så en tusenlapp är 28 år senare fem tusen. Avkastningen på fem tusen kronor, om vi räknar på en bankaktie som ger 6%, då är det bara att räkna 6% av fem tusen spänn.

JB: Precis, det är ju också så att man måste fokusera på procenten, som funkar på samma sätt oavsett om det är tusen kronor eller en miljon.

AT: Ja, det är största misstaget tycker jag, att folk förstår inte kraften av sina pengar. Och det här med inkomster. Det finns de som har låga inkomster som är jätteduktiga att spara, sedan finns det de med höga inkomster som inte sparar ett dugg. Det spelar ingen roll egentligen, man måste bara ha tänket.

Jag skrev på Twitter ”Det är ganska enkelt att bli rik”, och jag fick så mycket mothugg. Det var inte alls så enkelt tyckte folk, de hade alla möjliga invändningar.

Men det är inte så svårt att bli rik. Du kanske inte behöver köpa en ny telefon hela tiden. Du kanske inte behöver ha bil, eller två bilar. Du kan kanske ha sämre bilar. Det finns många sådana småsaker. Matlåda till jobbet en gång i veckan i alla fall.

Arne Talving

JB: Jag sitter här och ler när du säger det här, för vi fick ju ett löp i Aftonbladet kring vår resa. Där berättade vi om hur vi har jobbat med vår livsstil, precis som du säger. Tio år gammal bil, och vi bodde i hyresrätt, låga utgifter… Då var det någon som skrev till mig:

”Jag vill bli rik, berätta för mig hur jag gör det utan att ändra livsstil”.

Anonym läsare

Det är ju det som blir svårt. Inget kommer gratis, man måste jobba för det. Det handlar om uppoffringar.

AT: Jag läste en länk som någon hade postat på ett Facebook-forum eller någonting, ”Jag behöver fördubbla mina pengar på en månad, vilken aktie ska jag köpa?”.

Kan man förutsäga marknadens rörelser?

JB: Jag tänker att vi ska gå in på det här med strategi. Vi har ju berört det. Om jag får testa någonting så läste jag en bok. Jag tror den hette ”Asset Allocation” eller något sådant. Då sa den här professorn att egentligen kan man destillera ner i princip alla investeringsstrategier till två frågor. Han säger att den första frågan lyder: 

Kan du förutsäga marknadens rörelser med en hyfsad sannolikhet?

AT: Bra fråga. Svaret är nej, men ändå ja. Jag vill påstå att det kan man inte göra med säkerhet, men likt du ska segla till Gotland, du kan ha ett sjökort.

JB: Ja, det är roligt, jag skulle också säga nej. Men när jag beskriver dig för andra så brukar jag säga att du är en av Sveriges bästa marknadstraders. Du trade:ar inte, men du allokerar och du har väldigt bra koll på trender. Alltså, har vi en upptrend eller nertrend och när många andra säger att nu kommer börskraschen, så brukar du säga att vi är fortfarande i upptrend tills motsatsen bevisats. Du är alltså inte 100% nej på den frågan, utan du talar om sannolikheter.

Den andra frågan är:

Kan jag analysera bolag och hitta undervärderade bolag eller rimligt värderade bolag?

AT: Ja, det kan man, men man kan inte se framtiden för bolagen.

JB: Där är också mitt eget svar utifrån min egen förmåga ”nej”. Det här tror jag är kärnan som är skillnaden mellan oss. Jag säger nej-nej, och du är inte helt nej, utan anser att du har en viss påverkan. Kan du beskriva din strategi, hur tänker du med dina pengar? Du förvaltar ju bara dina egna pengar.

AT: Ja, och lite släktingars också. Du fick en nyckelring av mig alldeles nyss, vad står det på den på baksidan?

Strategin är helt enkelt starka bolag i upptrend, och till rimlig värdering ska man lägga till, det är mycket viktigt.

Arne Talving

Det är som med höjdhopparen Stefan Holm, folk blev besvikna om han bara fick silver. Och så är det lite grann med aktier.

Har du en hög värdering och de presterar som tusan så går aktien ner. Det är jätteviktigt med rimlig värdering. Det fjärde är ju världens åttonde största underverk, utdelningen.

De fyra komponenterna av Arnes strategi

AT: Så detta är de fyra komponenterna. Fundamentalt stark aktie, omsättningen stiger, marginalerna får gärna stiga, och sedan har du att den ska ligga i en upptrend. Då handlar det inte om en upptrend på en vecka, då handlar det om att den ligger i en långsiktig upptrend på börsen.

Det finns någonting som heter MA200, det är alltså 200 dagars glidande medelvärde på aktien. Att den ska ligga över den. Sedan har vi det där med rimlig värdering. Ett bolag med stor bra tillväxt kan ha högre värdering och utdelning. Jag snittar bara på 1,7% i min portfölj på utdelning, men jag har desto bättre tillväxt i aktiekurserna.

JB: På din kurs så har du en slide där precis i början på utbildningen där du går igenom sju punkter, så jag tänkte att vi går igenom de punkterna så får du prata om de. Du säger att en av de viktigaste är att förstå och uttnyttja trender. Kan du beskriva det?

AT: Vi har årsmönster och vi har vågor på börsen. Vi har psykologiska mönster och flera av de mönster som jag visar under utbildningen känner inte marknaden till. De som går där får reda på väldigt mycket.

JB: Jag hörde ett uttryck som brukar tillskrivas Mark Twain:

Historien upprepar sig inte, men historien rimmar.

Mark Twain

Vi underskattar aktiers förmåga att nå nya toppar

AT: Då kan man ju säga som så att titta på de som har gått på bet i augusti nu. Marknaden har gått upp och slagit i samma topp hela tiden och helt plötsligt så går vi över toppen. Då har marknaden sagt att augusti är en dålig månad, då ska det vända vid toppen. Det går upp. Vem ligger fullt investerad?

JB: Det är ju en av de roligaste grejerna apropå statistik, för det gillar jag. Förra året var en av mina stora insikter när du sa någonting i stil med att när en aktie når en topp så når den i genomsnitt 43 nya toppar därefter. Det är ett klassiskt misstag jag har gjort i många år. Man tycker att nu har den här aktien gått upp och upp, nu har den nått sitt högsta värde, nu är det kört. Så säljer man eller definitivt inte ökar, och det har jag börjat göra annorlunda sedan din utbildning.

AT: Nu tog vi Stefan Holm som exempel. I hans ungdom hoppade han högre och högre och högre. Nej, nu kan han inte hoppa högre, och då säljer du. Medans en annan kompis till honom hoppar lägre och lägre och lägre. Vem skulle du sponsra? Och det är likadant med aktiemarknaden.

JB: Ja det är ju helt rätt. Sunt förnuft. Jag brukar ta den med hästarna. Satsar du på hästen som har vunnit 21 lopp eller hästen som har förlorat 21 lopp?

AT: Ja, samma sak med flygplan där. Har du klivit på ett flygplan tio gånger, törs du kliva på det elfte? Det har gått bra tio gånger.

Viktigt att hantera känslor

JB: Nästa grej som du hade som en viktig punkt handlar om att hantera risk och känslor.

AT: Ja, det är en jätteviktig punkt, att hantera känslor. Jag gjorde en analys över vad jag är för person och jag kom på att jag ska inte räkna pengar, jag ska räkna procent. Så om börsen går ner 3% och jag går ner 2,9% då gör jag ett glädjeskutt. Så jag tittar inte på pengarna, jag tittar på procenten och då känner jag mig inte orolig.

JB: En annan sak jag har tänkt på är att jag upplever att många investerar för spänningens skull eller för att det är roligt.

AT: Ja, de spelar på börsen. Om man inte vet varför man äger aktierna och köper tillväxtbolag eller förhoppningsbolag, då spelar man på börsen.

JB: Jag tror ibland att min hemliga fördel är att jag är 37 år och jag har förlorat pengar i tre kriser. Den genomsnittliga 40-åringen har ju inte upplevt IT-bubblan och den genomsnittliga 30-åringen har inte upplevt finanskrisen 2008. Där upplever jag att det är en känslomässig resa.

I början så loggade jag in på Avanza eller Nordnet hela tiden och skulle kolla hur det gick. Hade det gått upp så mådde man bra, men är det gick ner så var kvällen förstörd. Speciellt om man gjorde misstaget och räknade pengar. Då kunde det bli så här ”Jaha, då har jag idag förlorat hela månadslönen. Lönt att jag går till jobbet.”

AT: Men det finns en jättebra grej där angående just det där när det går ner litegrann. Jag minns när Trump vann valet. Jag låg fullinvesterad och när jag satt och tittade på natten där så såg jag att oj, han kommer att vinna valet. Det gick 4% ner och när jag vaknade på morgonen så hade det snöat en halv meter i Stockholm. Så när klockan var nio så gick jag ut och skottade snö.

80% av tiden ligger marknaden i bull-trend och 20% av marknaden ligger i bear-trend. Och då tänker jag som så att varför ska du lägga ner en massa tid och sitta och titta på börsen när det bara går nedåt? Skapa andra intressen under tiden. Ha andra projekt. Varför inte gå en danskurs? Då hade vi Nordnet med på det och då var det någon som sa att Nordnet kanske kan börja driva danskurser i bear-trend.

JB: Nästa punkt är då att hitta hållbara överpresterare. Vad tänker du kring det?

Ett ständigt samspel med marknaden

AT: Där kommer jag till den där nyckelringen, att bolag som hela tiden presterar, som hela tiden ökar omsättning, det är en hållbar överpresterare. Sedan är det viktigt att säga att det är marknaden som bestämmer priset, så även om du hittar en hållbar överpresterare så är det inte säkert att den går upp. Marknaden måste hitta dit.

JB: Det där är så himla skönt. Jag tror att du sa det till mig vid något tillfälle:

Jan, varför håller du på så här? Det är ju väldigt enkelt med aktier. Det är bara att gå ut i skogen, hitta kantarellerna, ställ dig där och vänta tills alla andra kommer dit.

Arne Talving

AT: Ja, precis. Om man vill överprestera index, som är så viktigt för mig, så kanske du inte vill stå där i skogen och vänta i två år. Då kanske man känner att då kör man lite momentum och har den aktien hela tiden. Vi kan jämföra det med ett bolag, till exempel Collector Bank idag, som hela tiden har förbättrat sig, men marknaden är jätteskeptisk till Collector Bank. När den drar så drar den, för den har väldigt bra fundamenta, men det kan ta två år.

JB: Jag ser fram emot när vi ska börja prata om din personlighet, för du har ju det där tålamodet och självdisciplinen. Jag har tre punkter till här. Disciplinera förvaltandet?

Ta kontroll med hjälp av klara regler

AT: Ja, sätt klara regler. Vad får du göra och vad får du inte göra? Jag har ju en regel som säger hur mycket jag får ligga max i en aktie på large cap, mid cap och small cap. Jag får heller inte äga mer än 5% i ett bolag som inte har utdelning. Klara regler.

Jag har även regler när marknaden rör sig. Jag nämnde MA200. När en aktie går ner på MA200 då har du tre val: köp mer, behåll eller sälj allt. När den går under MA200 så köper jag aldrig mer av en aktie. Jag gör min analys av bolaget och är det så att min analys fortfarande är positiv så behåller jag aktierna. Fortsätter det gå nedåt då släpper jag ändå

JB: Jag, som många andra, har regler. Men sedan är man ganska snabb på att släppa de där reglerna. Hur har du hittat den här disciplinen?

AT: Jag har den erfarenheten. Jag vet vad jag har gjort i 20 år innan. Jag har inte slagit index. Jag vet att om jag gör så här så kommer jag slå index och jag har en liten tavla framför. Nu är jag sällan hemma i min ursprungliga hemstad, men det sitter en liten tavla på väggen där och regler är till för att följas. Jag vet att om jag gör så här så tjänar jag pengar. Varför ska jag då frångå reglerna?

JB: Det där var en av de första insikterna för mig, när jag insåg att din strategi inte var för mig. När jag frågade vad du gör när det verkar som att reglerna inte stämmer. Att strategin inte verkar fungera. Då sa du att om du har en misstanke om att en strategi inte stämmer så väntar du i två år, samlar på dig data, sedan gör du eventuellt en förändring.

Att vänta två år på att göra en förändring fungerar inte för mig. Så vi kommer tillbaka till det där med att känna sig själv. Om jag kommer på något så ska det hända nu, direkt. Och det är inte en framgångsfaktor kan man ju säga.

Nyfikenhet, analys och konsekvens

AT: En punkt för mig, det är den sista punkten där, det är att sluta aldrig vara nyfiken, för då blir du gammal och du måste hela tiden ligga före och utveckla dig. När jag var klar med min strategi 2009 så var jag hela tiden fortfarande nyfiken. Undersök, hitta nya saker hela tiden och marknaden ändrar sig litegrann.

Vi har den här strategin, den här månadsstrategin som var att 50% av uppgången sattes mellan den sista börsdagen varje månad och de två första. 50% av all uppgång från ’82 fram till 2012 skedde under de dagarna på Stockholmsbörsen. Helt plötsligt då 2012 var det slut. Då gick det inte längre. Då försvann den effekten. Så man måste hela tiden mäta och se vad som händer.

JB: Jag brukar som tes, i livet, att antingen utvecklas man eller så avvecklas man. Det finns inget mittemellan. Jag måste säga att på din kurs har du de roligaste Power Point slidesen och en av de roligaste var den där bilden på snögubben och så hade du ”Börsen är en vintersport”. Kan du inte säga någonting om det?

Börsen är en vintersport…

Arne Talving

AT: Det generella mönstret som är på börsen är att merparten av uppgången sätts mellan 20:e oktober och 30:e april på börsen. Jag har för mig att det är 75% eller något sådant. Sedan är sommaren en lång transportsträcka.

JB: Det är detta jag älskar, att du gör den researchen. Jag vet inte om detta stämmer, men jag hörde någonstans att du samlade in din data på text-TV.

AT: Ja, det gör jag. Det är helt reklamfritt, det är skönt att slippa all reklam. Jag knappar in det manuellt, fast jag kan plocka in det direkt.

JB: Det tror jag är en framgångsfaktor för dig. Om jag får testa dig, Ericsson 2002, på hösten?

AT: Lägsta kurs? 2.84. Sedan gjorde de som så att de slog ihop tio aktier, så blev det 28.40.

JB: Ja, du hör. Det är inte många människor som kan göra så. Detta ger ju dig en känsla för hur aktien har gått och du kan säga hur en aktie har stått vid olika tidpunkter.

AT: Det som är så intressant är ju att jag kan backtesta så bra. Jag har ju all information. Jag skrev ju upp alla kurser på Stockholmsbörsen varje fredag, så jag har en enorm databank så jag kan backtesta teorier och sådant. Jag vill inte ha något brus, så det är 52 punkter per år som jag tittar på. Jag har ingen aning om var Ericsson kommer stå imorgon. Jag har egentligen ingen aning var de kommer att stå överhuvudtaget.

JB: Jag tror att du sa att det är nästan 200 datapunkter, med räntor och annat utöver aktierna. Du måste ha världens största Excel-fil.

AT: Ja, jag har ju fått dela upp dem, för de är så små Excel-filerna.

JB: Vill du ha ett tips? Gå en databaskurs.

AT: Ja, jag ska nog göra det. Tack för tipset.

JB: Jag är databas-nörd. Jag kör inte Excel till sådant här. Du kommer älska det.

AT: Då ska allt läggas över.

JB: Det är enkelt. Det kan du ta någon konsult till. Så hur ser en vecka ”på jobbet” ut för dig då?

En vanlig dag i Arnes liv

AT: Jag kan sitta som idag då till exempel, när jag skulle hit. Jag vill alltid vara i tid och förberedd, så då kom jag till den här tunnelbanestationen vid nio. Då satte jag mig i gräset här och jobbade i en kvart. Jag brukar alltid vara med och titta på börsen på mornarna.

Jag brukar titta på Dagens Industri, deras börsmorgon. Så kvart i nio ungefär så sätter jag mig litegrann och tittar. Det är mycket rapporter och de tar dit företagsledare i studion. Man får mycket inslag där ångande vad som har hänt under natten. Det är en uppdatering. En dag är ju att jag vaknar och går upp. Jag bor på alla möjliga ställen. Där jag lägger min hatt, det är mitt hem.

Mycket är jag i Stockholms-trakten, men jag är mycket i Estland också. Mitt liv är så ovanligt, eller så skiftande. Men det vanliga är att jag brukar sitta framför börsen och titta mellan nio och halv tio ungefär. Sedan har jag min mobil som jag kan titta på om jag vill.

Jag brukar titta på vinnare och förlorare under dagen och se om det är några stora rörelser i några papper. Jag vet ju vilka bolag som är fundamentalt starka och vilka bolag som är fundamentalt svaga. Så ser jag ”Oj, den här har rört sig. Den är fundamentalt stark. Det kanske jag ska titta lite mer på.” Marknaden bestämmer priset och jag kan bara titta på vem det är som har hittat den här stigen.

Jag har många bolag som ser jättestarka ut, men att sitta där och vänta på en stubbe… Det är bättre när man ser att folk börjar springa den vägen. Bankaktierna är ganska intressant, de har varit jättetråkiga och helt plötsligt börjar man se att de vänder. Under dagen kan vad som helst ske. Jag kanske sticker ut och paddlar.

JB: Min poäng som jag ville få fram det är att du inte sitter framför skärmen hela dagen. Det är en myt också. Det du beskriver, om jag skulle sammanfatta det i en rubrik, det är sunt förnuft.

AT: Ja, det är sunt förnuft, och att hela tiden lägga sannolikheterna på rätt sida.

Höstens utbildning Kavastus Trender 4.0

JB: Jag tänkte att vi skulle börja avrunda. Du håller ju nu under hösten den här Kavastus Trender. Nu är det version 4.0. Bara så här kort info, vilka orter?

AT: Vi har kört tidigare Stockholm, Göteborg, Malmö. I år utökar vi så vi kör även Umeå.

JB: Vem är den till för?

AT: Jag skulle vilja säga nybörjare göra sig ej besvär. Ok, nu kan de få enormt mycket kunskap på en gång, en det de kan ta in maximalt från den här utbildningen det är när man har gjort lite affärer så man förstår hur svårt det är att överprestera index. Och man ska gärna också ha en portfölj som inte är allt för liten. Ju mer pengar i portföljen desto bättre, men minst ett par hundra skulle jag vilja säga. Tre hundra. Samtidigt, den som bara har tio tusen spänn den kan ju faktiskt komma rätt på en gång och få alla verktygen.

JB: Ja, jag kommer ju att gå den för tredje gången, så jag tycker att den är jättebra. Men som du säger, det är inte för nybörjare, om man inte ens vet vad en fond är eller en aktie. Man behöver en viss grundkunskap. Men, jag ska säga så här, det bästa sättet att lära någonting är ju att lära av de som har gjort det innan. Det är väldigt mycket värde. Även jag som inte investerar på ditt sätt, tycker att jag får värde. Annars hade jag inte lagt pengarna eller tiden.

AT: Det är viktigt att säga också att det här är ingen trading-kurs. Det här är en utbildning för dig som jobbar. Låt pengarna jobba åt dig, samtidigt som du är på jobbet. Så att du ligger rätt helt enkelt. Jag gör inte de här jätte-korrigeringarna på sekunden. Du kan ha ett intresse och ett liv.

JB: Där får ni jättegärna använda den sponsrade länken som finns i anslutning med videon eller podden. Men jag tänker att vi ska avsluta lite. På en skala 1-10, hur konstig är du?

AT: Jag skulle vilja säga att konstig är jag, annorlunda. Annorlunda är det 10, men konstig så är det 7.

JB: Du är den första gästen som har gjort den distinktionen. Jättekul. Om du skulle tipsa om en eller två böcker, vad skulle du ge för tips då?

Arnes boktips

AT: Ja, jag tycker Anders Haskels om är bra, ”Bli grymt rik på aktier”. Sedan rekommenderar jag aldrig egna böcker, men jag har alltid brunnit för sparande och att hjälpa människor, litegrann som den här Lyxfällan. Jag kan bara säga att ’92 i krisens Sverige så kontaktade jag socialen i Eskilstuna och frågade om jag kunde få ett jobb att hjälpa till att vända människors vanor. Nej, det var inte intressant. 

Om jag får rekommendera min egen bok så heter den ”Bli rik och fri med aktier”. Meningen var att jag skulle skriva en bok om sparande. Sedan kom jag i kontakt med Marcus Hernhag som skriver i Privata Affärer. Kan vi inte skriva en bok tillsammans? Och det gjorde vi.

Den är jättebra för unga människor som vill lära sig att bygga en pengamaskin. Den är bra för äldre också för det finns delar om aktier, vanligaste misstagen, men ju yngre du är desto bättre. Men jag tycker också att Marcus Hernhags tre böcker som han har skrivit innan är väldigt bra också. De handlar om utdelningsinvestering.

JB: Jag ska säga två grejer. Det ena är att jag måste be om ursäkt, jag har inte läst din bok. Jag har varit i min baby-bubbla, men det ska jag göra. Det andra, jag upplever att utdelningsaktier har blivit väldigt populära under de senaste fem åren. Men jag har alltid varit lite fascinerad av den här trenden och jag tror att en del av den förklaringen ligger i det här mentala att bolagen betalar ut. För du har ju till exempel Apple, fantastisk aktie, betalar ingen utdelning. Amazon. Och jag tror att folk har missuppfattat att jag får pengarna skapar ett större värde än att man tittar på bolagets värde.

AT: Jätteviktigt, gå in och titta på bolaget och se hur många procent av vinsten de delar ut. Telia är ett bra exempel. De ger väl 7% eller någonting sådant i direktavkastning. De har tre år på raken delat ut mer pengar än de har tjänat och inte gått upp i kurs. Investor delar ut 25% av vinsten och går upp i kurs. En annan snabb sak är när folk scannar fram låga P/E-tal och låga P/E -tal och hög direktavkastning, det måste vara skitbra, vilket det inte är.

JB: Jag vill verkligen tacka dig för att du har tagit dig den här tiden. Jag hoppas att vi kan göra om detta i framtiden.

AT: Det tycker jag. Det har varit jättetrevligt.

JB: För mer information om din kurs Kavastus Trender 4.0 kan man använda länken här (annonslänk). Tack för idag.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då gillar du nog även: 

• Tips om aktie-utbildningen ”Kavastus Trender” i höst - Tips för dig som är genuint aktie-intresserad om en av de bästa utbildningarna av Arne Talving
• Recension av Kavastus Trender 2.0 - En av Sveriges bästa aktieinvesterare höll en heldagsutbildning i Stockholm...
  

Avsnittet Intervju med Arne ”Kavastu” Talving dök först upp på RikaTillsammans.

För ett litet tag sedan lanserade Avanza sin nya globalfond Avanza Global med en väldigt låg avgift om 0.1 procent. Även om Avanza lanserar fonden som universums(?) billigaste fond med global inriktning – vilket man kan ha åsikt om – är jag försiktigt positiv.

När Avanza 2006 lanserade den första indexfonden utan avgift, Avanza Zero, var det inget mindre än en smärre revolution. Jonas Lindmark på Morningstar beskrev det som en chock för den svenska fondbranschen. Enligt Dagens Industri, 27 oktober, tog det bara ett par månader innan Anders Borg hade flyttat allt sitt sparande till den. På mindre än ett år fick den in 680 miljoner och idag har den över 18 miljarder i förvaltat kapital.

Fonden Avanza Zero har varit en klar succé, frågan är om Avanza kan återupprepa den bedriften med Avanza Global. Ett av mina vanligaste och bästa tips är att basen i ett långsiktigt sparande ska bestå av en billig globalfond. I en globalfond får man nämligen en bra riskspridning inom tillgångsslaget aktier.

En bra globalfond äger nämligen aktier i alla branscher och i alla regioner. I Avanza Globals fall handlar det om 23 marknader och 11 branscher. Allt till en extremt låg kostnad om 0.1 %. Med tanke på att fonden har tagit in över 700 miljoner på mindre än vecka ser det ut att bli en succé.

För tydlighetens skull vill jag bara säga att jag har ett generellt affiliate-samarbete med Avanza. Det är dock inte specifikt för den här fonden och de har absolut inte någon redaktionell påverkan. Den här artikel är en följd av alla frågor om fonden här på bloggen som togs upp i avsnitt #66. Jag äger inte fonden själv än, men kommer att köpa den i ombalanseringen vid nyår.

Avanza Global och avgiften på 0.1 %

En annan tumregel jag brukar ha är att i princip aldrig betala mer än 0.4 % procent i årlig avgift för en fond. Det finns undantag som bekräftar regeln, men i det här fallet behövs det inte eftersom fonden har en avgift om 0.1 %. Det är riktigt bra. 

Med det sagt, så är min upplevelse att Avanzas marknadsföringsavdelning har slagit på en lite väl stor trumma kring påståendet om att Avanza Global skulle vara Universums billigaste globalfond.

De skriver vidare på sin hemsida:

Vi har gjort en undersökning tillsammans med Morningstar Direct som visar att vi är billigast bland globalfonder som vänder sig till privatpersoner.

Avanzas hemsida om globalfonden

Jag betvivlar inte deras påstående. Men, jag har ett men. 

Avanza Global är billigare, men inte supermycket…

Missförstå mig rätt. Jag tycker att det är jättebra med lanseringen och en avgift på 0.1 %. Det enda jag egentligen har en åsikt om är själva inramningen av kommunikationen kring avgiften. En av mina favoritfonder är nämligen Länsförsäkringar Global Indexnära. Den har en dubbelt så hög avgift som Avanza Global – men den är bara 0.12 % högre.

Det flesta riktigt bra globalfonderna ligger nämligen i den här häraden. 

• Avanza Global – 0.10 %
• Länsförsäkringar Global Indexnära – 0.22 %
• SPP Aktiefond Global – 0,24 %
• Swedbank Robur Access Global – 0,27 %

Nu ska ju skillnaden ändå inte förringas, särskilt då den är procentuell. Jämför vi ett sparande på 100 000 kr i 10 år med 6 % genomsnittlig årsavkastning så får vi resultatet:

Allt annat lika, så skiljer avgiften 2 000 kr över en 10 års period mellan dessa två fonderna. En sak som jag ändå tycker är värd att notera – även om det inte spelar oss sparare någon roll – är att av avgiften på 3 682 kr till Länsförsäkringar tar Avanza 1 340 kr. Tumregeln är ofta att marknadsplatsen tar ungefär halva, ibland mer, av den årliga avgiften. 

Bäst för oss svenskar men inte världsbäst

Sedan kan inte ingenjören och nörden i mig att påpeka att sjunde AP-fondens AP7 Aktiefond också har en årlig förvaltningsavgift på 0.1 %. Sedan har den i och för sig den stora nackdelen att bara vara valbar i premiepensionen. Om man tittar utomlands så är det här en trend där Fidelity precis lanserade en globalfond helt utan kostnad. 

1. Fidelity Zero Total Market Index Fund (FZROX) 0.00% 
2. Schwab Total Stock Market Index Fund (SWTSX) 0.03%
3. iShares Core S&P Total US Stock Mkt ETF (ITOT) 0.03%
   
4. SPDR Portfolio Total Stock Market ETF (SPTM) 0.03%
5. Vanguard Total Stock Market ETF (VTI) 0.04%

Så, kontentan med avseende på avgifter: ja, det är en den billigaste globala fonden vi kan köpa i Sverige. Tittar man dock internationellt har det här varit en trend ett tag. Avanza är bara först i Sverige att haka på, vilket naturligtvis inte ska förringas. Det visar ju potential för t.ex. Nordnet eller andra aktörer att följa efter.

Avanza Global är en s.k. matarfond

En sak som fångade mitt intresse i mejlet som jag fick från Avanza var följande: 

Avanza Global är en matarfond som placerar minst 85% av sina medel i ett mottagarfondföretag. 

Avanzas reklamutskick och text på hemsidan

När man läste lite närmare på hemsidan (annonslänk) så skriver de:

Genom att Avanza Global är en s.k. matarfond som investerar i den globala indexfonden Amundi Index MSCI World (som i sin tur följer indexet MSCI World Index) kan vi hålla nere alla kostnader och avgifter. Vårt samarbete med Amundi gör det möjligt att erbjuda en så pass billig fond till våra kunder, där man dessutom får en bred exponering mot världsmarknaden. Det går däremot inte att köpa Amundi Index MSCI World via oss eller till det pris som du kan köpa Avanza Global för. 

Avanzas hemsida

Det betyder att Avanza inte själva förvaltar fonden utan har helt enkelt outsourcat allt förutom själva försäljningen till ett annat företag. I det här fallet fondföretaget Amundi.

Det hade naturligtvis varit bättre om de hade förvaltat fonden själva men det här med ”fond-i-fond” är varken något ovanligt eller konstigt. Både Avanza Auto och Lysa har liknande upplägg. Enda skillnaden är att de har flera fonder som de placerar pengarna i och då blir det inte en ”matarfond” utan en vanlig ”fond-i-fond”. 

Avanza Global är inte men beter sig som en indexfond

Jag har också full förståelse för varför de har valt en feederfond-lösning. Från deras perspektiv handlar det förmodligen om lärda insikter från Avanza Zero. Vad jag har förstått från kontakter i branschen (=läs rykten) är att den har internt hos Avanza gått från succé till att vara något av ett problem. Det är nämligen som så att driva en fond är inte gratis och man har faktiska kostnader för hanteringen.

En inte helt orimlig killgissning är nämligen att Avanza har ganska stora kostnader för Avanza Zero, med tanke på fondförmögenheten på 18 miljarder, som inte riktigt längre kan motiveras av marknadsföringsvärdet. Genom att lösa det på det här sättet tjänar man kanske lite pengar, åtminstone så förlorar man inte pengar på det. 

Sammantaget betyder det att Avanza Global kommer att gå som Amundi Index MSCI World minus avgifter. Sedan kommer även den delen av Avanza Global som inte är investerad i Amundi-fonden – det vill säga mellanskillnaden mellan 85 % och 100 % – vara antingen ett sänke eller flöte på utvecklingen. Sänke när Amundi-fonden går upp och flöte när den går ner.

Min gissning är att det beror på att Avanza har krav på sig att ha en viss likviditet för de köp och säljorder som läggs hos dem. På det sättet behöver de inte skicka varje köp och sälja till Amundi, utan kan hantera en del av det på sin sida och bara skicka nettot till dem. Man vill nämligen inte ha för mycket transaktioner i en fond då det kostar pengar vid varje transaktion.

I det stora hela är det här en detalj. Avanza Global kommer att bete sig som en indexfond även om den i praktiken inte är det. För oss sparare är det här av marginell betydelse anser jag. 

Innehavet i Avanza Global är som en vanlig global indexfond

Tittar man på innehavet i Avanza Global, eller rättare sagt Amundi MSCI World, så följer det företaget MSCIs definition av världsindexet. Det vill säga att det är ett genomsnitt för hur världens börsvärde är fördelat mellan regioner och branscher. Det som jag brukar försöka komma ihåg kring en globalfond för att få en känsla av vad det är jag investerar i så är det följande tumregler:

• Storlek på bolag: 70 % av pengarna är investeringar i stora bolag, 20 % i mellanstora och 10 % i små bolag.
• Regionvis: 60 % av pengarna placeras i USA, ca 10 % i Japan, ca 15 % i Europa och resterande i övriga länder. Sverige är ca 0.8 %.
  
• Branschmässigt: 20 % teknik och IT, 20 % i finansiella bolag, 10 % i konsument, industri respektive hälsovård. 

Det är således en bra god riskspridning. Det är därför jag brukar säga att om man bara skulle välja en fond, då är en globalfond det man skulle välja. 

Sammanfattning – är det värt att byta?

Tycker jag att det är bra med Avanzas lansering av fonden Avanza Global? Absolut. Samtidigt upplever jag ingen brådska eller panik kring att byta till den. Anledningarna till det är flera. 

Investeringar bör inte bränna i fickan

Ett av de vanligaste misstagen man kan göra som sparare är att pengarna bränner i fickan. Att man ”måste” hänga på nu, annars stängs dörren. En framgångsfaktor. som t.ex. jag och Arne Talving pratade om i avsnitt #65 är snarare att vara försiktig optimistisk och följa sin egen strategi. Är det bra investeringar så kommer de att finnas kvar över tid.

Fonden är bra, men inte revolutionerande

Precis som jag har skrivit ovan, det är inget nytt eller revolutionerande. Globalfonder har funnits i snart 20 år, med låga avgifter finns de sedan en 10 år tillbaka och det ”enda” som Avanza har gjort är att sänka avgiften med 0.1 % jämfört med t.ex. Länförsäkringar-fonden. Man ska uppskatta dem för det, men inte överskatta dem.

Fonden finns bara hos Avanza

Eftersom fonden bara finns hos Avanza finns det ingen anledning anser jag att byta från t.ex. Nordnet eller något annat ställe bara för den här fondens skull.

Jag kommer att rekommendera fonden för de kunder som har sina pengar på Avanza. Det finns ingen anledning att inte välja den som en del i sitt sparande om man ändå har pengarna där.

Jag skulle däremot som vanligt inte rekommendera att gå all-in i den, utan ha den jämte t.ex. SPP Aktiefond Global eller Länsförsäkringar Global Indexnära. Hellre då den förstnämnda då överlappet mot Avanza Zero är mindre. SPP följer nämligen ett lite annorlunda index i form av MSCI All-Country. 

Sammanfattningsvis skulle jag således säga:

Bra jobbat Avanza! Framförallt bra jobbat för att de återigen sätter tryck på andra aktörer. Fonden kommer att få en rekommendation vid jul för de kunder som har sina pengar hos Avanza. Den enda brasklappen är att jag inte riktigt håller med om allt er marknadsföring kring fonden.

Jag själv…

I början av året startade jag en tävling mellan de då fem bästa globalfonderna som jag tänkte skulle löpa i fem år. Jag har funderat, men ännu inte riktigt löst hur jag kan få med Avanza Global i den tävlingen. De andra har ju ett försprång så att säga. Om du har en klok tanke, så får du gärna ge mig input. 

Relaterade artiklar

Jag rekommenderar gärna att läsa även följande artiklar. 

• Bästa fonderna 2018 | Tips på bra fonder, indexfonder och ETF:er - Topplista med förslag på de bästa fonderna för ditt sparande...
• Intervju om aktiv förvaltning med två 5-stjärniga fondförvaltare - RikaTillsammanspodden 36: Om aktiv vs passiv förvaltning med Andreas Brock & Henrik Milton
• 
  
• Fem globala aktiefonder tävlar i fem år… - Tävling mellan fyra aktivt förvaltade globalfonder och en global indexfond...
• Frågor och svar om fonden – alla frågor och svar som berör Avanza Global

Den här artikeln är en del av avsnitt #66 som handlade om vanliga läsarfrågor, där en av de vanligaste var just om Avanza Global.

Avsnittet Avanza Global | Recension av Avanzas nya globalfond dök först upp på RikaTillsammans.

Vi älskar att det varje vecka ställs många frågor här på bloggen. Den här veckan har vi passat på att lyfta några av de frågor som vi tror att du och flest läsare skulle ha glädje av. Samtidigt passar vi på att göra en djupdykning i den nya globalfonden Avanza Global. 

Den här veckan unnade vi oss att gå tillbaka där vi började med avsnitten –  nämligen dina och andra läsares frågor. I veckans avsnitt passade vi på att diskutera och resonera kring följande frågor:

• Vad tycker ni om Avanzas nya globalfond Avanza Zero?
• Vilka är era sparmål?
• Hur kan man tänka i sin tjänstepension och PPM?
• Sprider man verkligen riskerna genom att spara i liknande fonder?
• Vad ska man prioritera – amortera eller öka sparandet?
• Varför har ni inte en företagsobligationsfond i era portföljer?

Jag måste verkligen säga att jag tycker att det är jättekul med alla frågor som ställs i “Frågor och svar”-delen här på bloggen. Det som började som ett litet experiment innehåller idag över 2 000 besvarade frågor i vitt skilda ämnen men alla relaterade till privatekonomi och sparande.

Det som jag tycker är extra kul är att många frågorna, som de vi tar upp i dagens avsnitt, får även mig att tänka, dubbelkolla och inte minst att lära mig nya saker. Verkligen tack för det. Det är verkligen att bli rika tillsammans.  

Förhoppningsvis får du också inspiration från dagens avsnitt och inte minst ett eller två tips på vad du skulle kunna göra annorlunda i ditt sparande och din privatekonomi.

Tack för den här veckan!
Jan och Caroline

PS. Vi är nästan klara med höstplaneringen och det kommer bli en hel del spännande gäster. Några gamla men även en några nya såsom t.ex. Marcus Hernhag och Nicklas “Investeraren” Andersson. Vi tar gärna emot dina frågor till dem via sociala medier – så följ mig gärna antingen via Twitter, Facebook eller helst Patreon där vi lägger ut trådar när det är dags. Tack än en gång. DS.

Lyssna eller titta på avsnitt #66

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning som stämmer med videon, men kan diffa lite mot poddavsnittet på grund av klippningen. 

• 00:01:54 – Vad tänker ni kring Avanza Global?
• 00:09:03 – Vilka är era sparmål?
• 00:19:03 – Hur tänker ni kring er PPM?
• 00:26:36 – Finns det generella riktlinjer för tjänstepensionssparande?
• 00:29:49 – Riskspridning i att investera i liknande fonder?
• 00:34:19 – Hur kan man tänka – amortera eller spara mer?
• 00:37:49 – Företagsobligationer i ert sparande
• 00:43:50 – Avsnittets konkreta tips

Glöm inte bort att prenumerera om du vill ha notis om framtida avsnitt direkt när de släpps. 

1. Vad tycker ni om Avanzas nya fond “Avanza Global”?

För drygt två veckor sedan ploppade det helt plötsligt in 10 frågor på bloggen om en fond som hette Avanza Global. Det roliga var att jag satt och jobbade och såg notiserna men fattade först inte. Jag tänkte att någon måste ha skrivit fel och menat Avanza Zero. Efter en stund nådde dock Avanzas lanseringsmejl även mig. Eftersom det är en så pass stor sak har jag faktiskt valt att skriva en separat artikel med en recension av fonden.

• Avanza Global | Recension av Avanzas nya globalfond – mina tankar om Sveriges senaste globalfond

Kontentan i recensionen är att jag är försiktigt positiv. Det är jättebra att Avanza återigen sätter press på andra aktörer genom att sänka avgifterna. Men den här gången är det inte lika revolutionerande som 2006 när man lanserade den första svenska fonden utan avgift. Dessutom är den “bara” 0.1 procent billigare närmaste konkurrent i Länsförsäkringar Global Indexnära. Så det är absolut bra, men inte revolutionerande.

Jag kommer inte göra några förändringar i portföljen i dagsläget. Däremot kommer jag att rekommendera den, som ett komplement, till de kunder som redan har sitt sparande hos Avanza. Men det finns ingen anledning enligt mig att byta från t.ex. Nordnet på grund av den här fonden.

Ska man ha t.ex. 60 % globalfonder (läs: globala barnportföljen) så kan man absolut unna sig 20 % i Länsförsäkringar Global Indexnära, 20 % i SPP Aktiefond Global och 20 % i Avanza Global. Men det motiverar inget akut byte eller någon annan sak som behöver göras just nu.

2. Vilka är era sparmål?

Följaren B4Post frågade i en kommentar på Youtube om mina och Carolines sparmål. Det var faktiskt en klurigare fråga än vad jag tänkte från början när jag planerade avsnittet. Det märktes inte minst i Carolines svar i podden som börjar prata om hur vi gör snarare än varför vi gör det. Det senare är ju betydligt svårare.

Jag tror egentligen att det för oss handlar om precis samma drivkrafter som för de flesta andra som sparar. Det vill säga rädsla och girighet.

Rädsla som drivkraft att spara

Jag kan erkänna direkt, jag är rädd för många saker – många av dem är inte ens rationella eller realistiska. En av mina coacher sa till och med att jag missbrukade min fantasi till att försöka komma på alla saker som skulle kunna gå åt skogen. Det är svårt att spekulera var rädslan kommer ifrån, en del är naturlig och en annan del har väl kommit med uppfostran.

När jag var mindre så hamnade vi en ekonomisk osäkerhet i samband med att min pappa dog. Mamma blev ensamstående med mig och min bror, vi visste inte om man skulle kunna bok kvar och så vidare. Omedvetet lär jag ha fattat ett beslut om att jag aldrig någonsin ska befinna mig i en sådan situation igen. Därav en drivkraft att spara, jag vill aldrig vara med om den upplevelsen igen.

Samtidigt som ovanstående är högst subjektivt, så finns det ett antal objektiva faktorer som fler skulle behöva vara medvetna om för att komma igång med sitt sparande. Först har vi ett antal faktorer som kan ge upphov till oförutsedda utgifter. Dessa bör man hantera enligt principerna för buffert och i “Fyra-hinkar-principen”.

Framförallt rädsla för pensionen och framtiden

Det andra som kanske kommer att ha en än större påverkan på vårt liv – särskilt oss 70-, 80- och 90-talister är pensionen. När vi ska gå i pension så tror jag personligen att det kommer att vara en önskedröm att gå i pension vid 65. Redan idag pratar man om 40-40-40-blåsningen där de flesta av oss jobbar 40 timmar i veckan i 40 år för att sedan leva på 40 procent av lönen.

Pengarna kommer helt enkelt inte att räcka till i framtiden. I augusti publicerade Skandia en rapport som visade att 51 kommuner har så stora pensionsskulder att de skulle vara konkursmässiga om de togs med i balansräkningen.  Det är därför alla utredningar pekar på att vi kommer behöva jobba tills vi minst är 74 år. Frågan att ställa sig är – vill man jobba då? Eller än viktigare – kommer man att orka och ha förmågan att jobba?

Problemet med pensionen är att den enda tiden att påverka den är nu. Inte sedan. Det är nu man behöver börja spara. Det är därför jag rekommenderar alla att spara till pensionen och börja idag. Lite som kineserna säger; bästa tiden att plantera ett träd var för 20 år sedan, näst bästa tillfället är idag.

Girighet som drivkraft för att spara

Motsatsen till rädsla ligger i girigheten. Jag hade länge problem att förlika mig med just ordet ”girighet” eftersom jag hade dåliga associationer till ordet. Jag vill ju vara generös och inte vara girig. Sedan fick jag hjälp att se att ett perspektiv på girig faktiskt handlar om att ha en önskan.

Jag har en önskan om mer tid för familj och projekt som jag tycker om. Man skulle kunna säga att man är girig på resursen tid. För mig handlar sparmålen på den här sidan väldigt mycket om livsstil. Jag och Caroline vill kunna ha och upprätthålla den livsstilen som vi har. Här i ligger snarare att kunna välja själva utan att ha en ekonomisk begränsning. 

Det handlar inte om att sluta jobba eller pensionera sig när man är 40. Det är alldeles för roligt att jobba, men det handlar verkligen om valmöjligheten och friheten. Friheten att kunna välja att Caroline är hemma nu när vi har fått tillökning och jag jobbar hemifrån. Möjligheten att kunna köpa hjälp i vardagen och så vidare. 

Som vi pratar om i kortdokumentären som Sveriges Radio gjorde, så handlar det för oss inte om att hamna på någon ”Rikast-i-din-kommun”-lista, utan snarare att kunna ha en aktivt vald livsstil och faktiskt också konsumera i linje med sina värderingar, drivkrafter och intentioner. 

Så det korta svaret, efter en lång utläggning, att inte behöva oroa oss för oförutsedda händelser och kunna framgent upprätthålla den livsstilen som vi aktivt har valt. 

3. Hur kan man tänka i sin pension och PPM?

Nästa fråga som togs upp av Johan löd ungefär som följer: 

Jag förstått att ni kör en 90/10 portfölj med AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. 

1. Kan inte inkomstpensionen (16 % av årlig lön) betraktas som en marknadsoberoende del av allmänna pensionen?

2. Då kan premiepensionen (2,5 % av årlig lön) investeras 100 % i aktiefonder t.ex. AP7 Aktiefond? 

Johan

Sedan ett tag tillbaka har vi kört en 90/10-portfölj i vårt PPM-sparande bestående av AP7 Aktiefond och Spiltan Räntefond Sverige (ej AP7 Räntefond). Johans resonemang fick mig faktiskt att tänka efter en gång till och inse att jag kanske gjort ett misstag. 

Att vi valde en 90/10-portfölj byggde på resonemanget i avsnitt #45 där vi jämförde 90/10-fördelningen med en 100/0-fördelning. Jag vidhåller att det fortfarande stämmer i en isolerad portfölj. Men i det här fallet gör Johan en intressant sak då han jämför det mot inkomstpensionen snarare än som jag en isolerad portfölj. 

Inkomstpensionen är basen som har en väldigt låg risk…

Genom skatten sätts 18.5 procent av din lön (upp till ca 469 000 kr) till pension. Dessa 18.5 procent fördelas 16 procent till inkomstpensionen och 2.5 procent till premiepensionen. Inkomstpensionen kan vi inte förvalta eller göra något åt utan det är den del av fördelningssystemet mellan nuvarande och kommande pensionärer. Däremot bokförs de intjänade pensionsrätterna på dig, men deras värde i framtiden kan variera. 

Tanken är att värdet på pensionsrätterna ska öka med en årlig ränta motsvarande den allmänna löne- och prisutvecklingen. Jag brukar normalt räkna på ca 2 procent om året. Inkomstpensionen kan således klassas som en lågrisk-investering i paritet med en räntefond.

Här blir det intressant. Det betyder nämligen att om man tittar på PPM och Inkomstpensionen som en helhet – då bör man ta en mycket högre risk i PPM-sparandet.

… vilket ger möjlighet att drastiskt öka risken i PPM-sparandet

När jag grävde vidare på sjunde AP-fondens hemsida hittade jag faktiskt att de hade gjort den jämförelsen själva. 

Tillsammans tillhör inkomst- och premiepensionen placerad i AP7 Såfa, risknivå 3 enligt SRRI*, vilket betyder medelrisk för både upp- och nedgångar i andelsvärdet, upp till 55 års ålder. Efter 55 års ålder minskar risken i AP7 Såfa men det påverkar inte den totala risknivån för den allmänna pensionen.

Tittar man enbart på premiepensonen tillhör AP7 Såfa, för sparare under 55 år risknivå 6, vilket betyder mycket hög risk för både upp- och nedgångar i andelsvärdet. 

Sjunde AP-fondens hemsida

Det betyder att utifrån det perspektivet så är det onödigt att ha en krockkudde på 10 procent. Det blir ett onödigt ankare (sänke?) när det redan finns en så stabil bas i form av inkomstpensionen. 

AP7 SÅFA sänker risken automagiskt

En annan sak som är bra att veta är att sjunde AP-fonden dessutom gör en automatisk ombalansering åt oss baserat på ålder enligt följande modell: 

Det är anledningen till att man inte kan välja AP7 SÅFA och en annan fond (däremot kan man ha AP7 Aktiefond för sig själv, men då får man ingen ombalansering). Som jag sagt tidigare, det här har staten gjort väldigt, väldigt bra. 

Handen på hjärtat så är det också en liten idiotförklaring av mig själv – då jag varit en för försiktig general och borde ha tagit mer risk. Men – man lär så länge man lever. Insikten är att jag i alla fall har ändrat till AP7 SÅFA i mitt eget sparande så behöver jag inte bry mig om det de kommande 18 åren. 

AP7 Såfa har överpresterat mot de flesta PPM-sparare

Det var inte meningen att den här artikeln skulle bli en lovsång till AP7 (nej, ingen ersättning har utgått heller :-) ) men jag brukar nästan alltid visa följande bild i sammanhanget av den. Även om den är från 2015 så är den väldigt talande: 

Den visar nämligen den årliga genomsnittliga utvecklingen mellan 1994 och 2015 för de sparare med egen portfölj och de som har valt AP7 SÅFA. Det går helt och hållet i linje med allt som jag brukar skriva om vikten av att spara passivt, låta pengarna vara och låga avgifter. 

Hur kan man tänka i sin tjänstepension?

Jag påstår att resonemanget kring tjänstepension inte skiljer sig nämnvärt från annat sparande. I bästa fall om man har det hos t.ex. Nordnet så kan man sätta ihop en global barnportfölj eller motsvarande. Problemet är dock att många av de största leverantörerna, t.ex. SEB Trygg Liv inte har ett fantastiskt utbud av fonder. 

Då rekommenderar jag att köra enligt de principerna som alltid fungera: 

• Spara så globalt och brett som möjligt 
• Välj passiva indexfonder med låga avgifter 

De flesta tjänstepensionslösningar brukat nämligen åtminstone erbjuda en passivt förvaltad globalfond eller i värsta fall en svensk passiv indexfond. 

4. Sprider man riskerna om man väljer t.ex. två globalfonder

En ganska vanlig fråga handlar om diversifiering, det vill säga riskspridning, i flera fonder. Det är ofta lite klurigt eftersom till skillnad från enskilda aktier – där flera aktier innebär en högre riskspridning – så är det inte nödvändigtvis sant med fonder. 

Om du t.ex. väljer två Svenska indexfonder som följer OMX30-indexet (=slarvigt sagt Sveriges 30 största bolag), så innebär det exakt noll i riskspridning. De båda fonderna följer nämligen exakt samma 30 bolag. På precis samma sätt fungerar det med globalfonder som följer samma index. 

Däremot kan man inte säga att alla globalfonder överlappar, för det gör de inte. Det beror nämligen på om de följer indexet eller om de har indexet som jämförelse. Exempelvis så är Länsförsäkringar Global Indexnära, Avanza Global och Swedbank Robur Access Global i princip identiska – de följer alla MSCI World-indexet. 

Däremot om vi jämför de tre fonderna med Coeli Global Selektiv så innebär det riskspridning eftersom den äger 30 bolag – som är helt andra – än de 1500 som ägs av de förut nämnda fonderna. Båda kallas för globalfonder för att de investerar globalt och har MSCI World som jämförelsindex.

De tre fonderna vill följa det och Coeli, som är en aktivt förvaltad fond, vill slå det. Läs gärna mer i avsnitt #36 som är en intervju med Andreas och Henrik som förvaltar fonden.

En sista kommentar. Även om det innebär en viss riskspridning att välja fonder som innehåller olika aktier, så är det en ganska liten riskspridning jämfört med att välja ett annat tillgångsslag som t.ex. räntor. Risksprida mellan aktier det är som att lägga lite bomull mellan äggen i en korg. Det hjälper, men åker korgen i golvet kommer äggen gå sönder. Att lägga pengar i ett annat tillgångsslag är som att ha en annan korg. 

5. Vad ska man prioritera? Amortera eller höja sparandet

Jag tycker det här är en spännande fråga som jag har skrivit mer om i tidigare artiklar bl.a. 

• Amortera eller spara? - En jämförelse mellan att bara amortera eller både amortera och spara samtidigt

Grundregeln som jag brukar tipsa om är att följa amorteringskravet om att amortera 2 procent per år ner till 70 procents belåning och därefter 1 procent per år ner till 50 procent. Det är ganska rimligt även om jag ogillar att det är krav.

Personligen ser jag inte särskilt mycket poäng att amortera bortom 50 procent om man samtidigt har ett sparande i aktier och fonder. Det är nämligen bättre då man tjänar mellanskillnaden mellan vad aktierna avkastar långsiktigt och det du betalar i ränta. 

Det som jag själv har som mål (då vi köpte hus nyligen) är att amortera till 50 procent och sedan välja det bolån-alternativ som Nordnet och Avanza erbjuder sina private banking-kunder med belåningsgrader under 50 procent. Då får man nämligen ofta en extremt förmånlig ränta som idag är typ 0,69 procent. 

6. Varför har ni inte en företagsobligationsfond i sparandet?

En ytterligare bra fråga som fick mig att tänka till. Svaret är tyvärr att jag hade missat det då jag drog alla företagsobligationsfonder över en kam. I det kommande avsnitt #67 har vi faktiskt med Carnegie Corporate Bond A i ett exempel på räntetrippel som man göra tillsammans med Spiltan och IKC. Mer om det på söndag. 

Sedan kommer högst sannolikt de största förändringarna i nästa års ombalansering komma just bland räntefonderna. Särskilt eftersom jag själv lärde mig ganska mycket i förra avsnittet om just räntefonder.

Slutord – Tack för era frågor!

Jag vill slutligen verkligen säga tack för alla de frågor som du och andra läsare skickar in och inte minst svarar på. Jag tycker det är fantastiskt att vi i ”Frågor och svar”-delen på bloggen idag har över 2 000 besvarade frågor – många med väldigt kvalificerade svar som är bättre än vad många finansiella rådgivare (eller jag) hade kunnat ge. Tack!

Jag vill också säga till alla er Patroner som stödjer bloggen varje månad via Patreon som gör det möjligt att fokusera på sådana här osponsrade och fördjupande avsnitt!

Nästa veckas avsnitt kommer att handla om en sammanställning av de bästa sparkontona med de bästa sparräntorna. Hoppas att vi ses även då!

Avsnittet Frågor om våra sparmål, pension och Avanza Global dök först upp på RikaTillsammans.

I dagens avsnitt har vi sammanställt en topplista med den bästa sparräntan just nu per bindningsperiod. Vi resonerar kring att spara pengar på sparkonto med och utan sparränta. Vi undersöker alternativen med korta räntefonder samtidigt som vi diskuterar kring insättningsgarantins vara eller icke-vara. Slutligen får du även ett alternativ till det bästa sparkontot i form av Claes Hembergs räntetrippel.

Vår tanke med det här avsnittet, om den bästa sparräntan 2018, är att runda av temat kring kortsiktigt sparande. Vi har i några av de senaste avsnitten pratat om ”Fyra-hinkar-principen”, ”Buffert och oförutsedda utgifter” samt ”Räntefonder”. Sparkonto är för oss den sista pusselbiten som svarar på frågorna:

• Var kan jag spara pengar på kort sikt?
• Vilket är det bästa sparkontot för min buffert?
• Var kan jag spara pengar till exempelvis semester, kontantinsats etc?

Den här artikeln ger dig en sammanställning av det bästa sparkontot med den bästa sparräntan per olika bindningsperioder. Vi hoppas att du gillar avsnittet och om vi har missat något – kommentera gärna så kan det komma alla till gagn!

Artikeln är uppdaterad per 18 september 2018.

Tack för den här veckan!
Jan och Caroline

Sammanfattning och artikelns viktigaste punkter

Precis som vanligt kommer här en sammanfattning av de viktigaste punkterna i artikeln. 

Gör du rätt sak eller gör du saken rätt?

En av de viktigaste frågorna att ställa sig i alla sammanhang, även nu. Att inte ha sparpengar på ett 0-räntekonto är en hygienfaktor, men att lägga massor av tid på att leta efter ett konto som har 0.1 % högre ränta ger bara 100 kronors skillnad innan skatt på 100 000 kr. Det finns saker som gör större skillnad i din ekonomi om du lägger tid på. Således; gör inte fel sak på rätt sätt.

Bästa sparräntan med insättningsgaranti per period

På civilingenjörsutbildningen tjatade de på oss att alltid ha en känsla för vad som är rimligt. Rimlig sparränta per period idagsläget (september 2018) är: 0 mån: ca 0.7 procent, 6 mån: ca 0.9 procent, 12 mån: ca 1.2 procent och 24 mån: ca 1.6 procent.

Bästa sparkonto med den bästa sparräntan finns hos Collector Bank, Qliro och Erik Penser

De tre sammanvägda vinnarna utifrån flera faktorer är sparkontona hos de tre ovan nämnda aktörerna. De ger bra räntor till bra villkor i alla intervallen från rörlig till bunden ränta 3 – 36 månader.

Korta räntefonder är ett alternativ till spara pengar på sparkonto

Om du avser att spara pengar längre än 12 månader är korta räntefonder ett rimligt alternativ. I artikeln utgår vi från Claes Hembergs räntettrippel med Spiltan Räntefond Sverige, IKC Avkastningsfond och Carnegie Corporate A.

Bindningstid kan motiveras enligt buffert-resonemanget i #63

Tidigare har jag varit kritisk till att binda pengar på sparkonto, men utifrån resonemanget i avsnitt 63 om buffert och pengar oförutsedda utgifter har jag omvärderat resonemanget.

Om du har frågor eller funderingar, skriv dem gärna i kommentarerna. 

Avsnitt #67 om sparkonto med bäst sparränta som podd eller på Youtube 

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning som stämmer med videon, men kan diffa lite mot poddavsnittet på grund av klippningen. 

• 00:01:13 – Dagens avsnitt om sparkonto med bäst sparränta
• 00:02:23 – Sammanfattning och viktigaste punkterna 
• 00:05:13 – Hur ska jag spara mina pengar? / Vanliga scenario för att sparkontot
• 00:12:14 – Tänk om bästa sparräntan inte spelar någon roll?
• 00:14:00 – Amortering eller spara pengar på sparkonto?
• 00:19:25 – Insättningsgaranti på sparkonto eller ej?
• 00:30:50 – Bäst sparkonto med rörlig ränta
• 00:34:25 – Bästa sparräntan på tre till sex månader
• 00:35:43 – Bästa sparräntan på 12 månader
• 00:36:34 – Bäst sparränta på 12 – 36 månader
• 00:41:00 – Sammanvägda vinnare – bästa sparkonto med bäst sparränta
• 00:41:47 – Alternativ utan insättningsgaranti
• 00:47:06 – Räntefonder som alternativ till sparkonto
• 00:51:16 – Claes Hembergs räntetrippel
• 00:53:10 – Konkreta tips som du kan agera på

Glöm inte bort att prenumerera om du vill ha notis om framtida avsnitt direkt när de släpps. 

Disclaimer för tydlighetens skull

Sammanställningen är inte heltäckande utan vi har utgått från en samlad bedömning av den bästa sparräntan i kombination med minsta insättning, insättningsgaranti, antal insättningar och övriga villkor. Du kan se vilka sparkonton som var med och tävlade i mitt research-underlag som finns här. Jag kan även rekommendera Compricers sammanställning.

Efter att vi gjort sammanställningen tog vi kontakt med Qliro och Collector Bank för att höra om de kunde tänka sig sponsra avsnittet. Jag vill vara noga med att det gjordes i efterhand när listan var klar. Därför får du gärna använda vår sponsrade länk (annonslänk) om du väljer att öppna konto på Collector för dina sparpengar. Även om de övriga länkarna är uppmärkta som annonslänkar så är de faktiskt inte det, utan det är en lösning för att kunna mäta antal klick. 

Var ska jag placera mina pengar?

För dig som följer bloggen är det ingen nyhet om att jag brukar tjata om följande tumregler: 

Investera bara 10 procent av ditt kapital i aktier per år som du kan låta pengarna arbeta i fred.

Tumregel för hur mycket aktieplaceringar man bör ha i förhållande till sparhorisont

Ovanstående tumregel anger implicit att resterande pengar bör placeras med en lägre risk än i aktiemarknaden. De alternativen man har då är räntefonder och/eller sparkonto. Den andra tumregeln är: 

Alla pengar som ska användas inom 0 – 12 månader bör placeras på sparkonto och 1 till 5 år i räntefonder.

Tumregel för sparkonto vs räntefonder

Motiveringen till alla tumreglerna är att tiden minskar risken och ökar sannolikheten för en positiv avkastning. Att ha pengar långsiktig på sparkonto är en garanterad förlust på grund av inflationen. Inflationen urholkar nämligen värdet på pengarna. Det pratade vi en hel del om i avsnitt #57 med Claudia Concha Galli.

Typiska tillfällen då det är bra att spara pengar på sparkonto med sparränta

Det finns en hel del tillfällen då sparkonto (även med minimal sparränta) är det bästa alternativet för dina pengar. De vanligaste tillfällena är bl.a. sparande till: 

• en kontantinsats till ett nytt boende
• buffert och oförutsedda utgifter
• kommande skatteinbetalning
• annat målsparande – t.ex. semester, bil, båt eller liknande

Det vill säga saker där du ska använda pengarna inom en överskådlig framtid. Min tanke är framförallt att man inte vill riskera pengarna.

Jag tror de flesta skulle uppleva det oerhört trist om man hade pengar sparade till en kontantinsats, går på visning och sedan faller börsen och utplånar halva värdet. Det är nämligen något som aldrig kommer att hända på ett sparkonto – särskilt inte om det har insättningsgaranti. 

Sparkonto med insättningsgaranti eller inte?

Först och främst – jag rekommenderar alltid att ha sina sparpengar på ett sparkonto med insättningsgaranti och sparränta. Med det sagt så har jag ett tudelat förhållningssätt till insättningsgarantin. 

Insättningsgarantin är nämligen som en försäkring. Staten skyddar via Riksgälden dina pengar i händelse av att banken bakom sparkontot går i konkurs. Alla sparkonton omfattas inte automatiskt av insättningsgarantin. Om ett konto omfattas av garantin eller ej kan man kontrollera via Riksgäldens hemsida: 

• Riksgäldens lista med anslutna institut och kontoslag

Skyddet gäller upp till 950 000 kr per institut (ej per konto). Man kan ha konton hos flera olika institut och på det sättet skydda en större summa pengar. Men har man den summan pengar bör man investera dem enligt mig. En parentes är att Norge har 2 000 000 NOK, så sätter du pengarna hos en norsk bank (t.ex. Bank Norwegian) gäller ett högre belopp. 

Insättningsgarantin är bara en överenskommelse – inte en naturlag

Anledningen till mitt tudelade förhållande är att insättningsgarantin är ingen naturlag. Eftersom det inte är en naturlag är det en politisk överenskommelse och en sådan kan förändras. Det såg vi exempel på under finanskrisen då man ville avskaffa insättningsgarantin på Cypern (läs mer i t.ex. SVTs rapportering). 

För mig placerade det då insättningsgarantin i samma härad som vanliga försäkringar. De fungerar bra i normala fall, men om det skiter sig kungligt (t.ex. finanskris då flera institut går i konkurs samtidigt) då bör man inte ha tilltro till att man är skyddad av insättningsgarantin. 

Sammantaget – välj alltid ett sparkonto med insättningsgaranti men lägg inte alltför mycket tilltro till den. Undvik konton utan insättningsgaranti eftersom dessa ofta – trots marknadsföringen – är alternativ med väldigt hög risk. Många gånger är risken på samma nivå med aktier där du kan förlora stora delar av beloppet. Dessa kan ha sin plats i ett sparande, men då är det mer i t.ex. den aktiva hinken enligt fyra-hinkar-principen och inte i den första. 

Tänk om den bästa sparräntan inte spelar någon roll?

Min mentor Claes-Erik brukade alltid traggla följande två frågor med mig när jag jobbade som managementkonsult:

Gör du rätt sak? Eller gör du saken rätt?

Claes-Erik N. 

Det finns nämligen väldigt många tillfällen då vi sitter och gör saker på rätt sätt, men inte ställer oss frågan; borde jag göra det här överhuvudtaget? Det vill säga är det rätt sak att göra? 

Särskilt när det gäller sparkonto är det en befogad fråga. Att lägga mängder av tid på sparkonto är nämligen sällan en bra investering i förhållande till vad man får ut. Jag anser att man inte bör spara pengar på ett sparkonto utan sparränta. Det är lite av en hygienfaktor att i dagsläget faktiskt ha sparränta på sitt konto. 

Men, därutöver om man har 0.1 procent högre eller lägre sparränta har inte en jättestor påverkan. 0.1 procent på 100 000 kr, som är mycket sparade pengar, är nämligen bara 100 kr innan skatt. Det gör således ingen bamseskillnad i ekonomin. 

Då kan det många gånger vara bättre att lägga fokus på t.ex. att förhandla om bolåneräntor, amortera eller se över sitt pensionssparande. 

Amortering som alternativ till att spara pengar på konto med sparränta

Att amortera är verkligen ett jättebra alternativ till att spara pengar på ett sparkonto. Man kan nämligen tänka på amortering som ett slags sparande med en garanterad avkastning på samma nivån du har din låneränta på. 

Det vill säga att om du har ett banklån på t.ex. 1.3 procent så betyder en amortering på 10 000 kr att du nästa år inte behöver betala 130 kr i ränta. Eftersom man väldigt sällan får en sparränta på samma nivå som man får en låneränta är det ofta mer fördelaktigt att amortera än spara pengar. Därav följande påstående:

Ha inte pengar på sparkonto (eller i korta räntefonder) samtidigt som du har lån.

Jonas Lindmark, Morningstar

Ett litet tips! När det gäller att förhandla om bolån så kan det ibland vara värt att lösa gamla bundna lån för att få ett nytt med lägre ränta. Förr var det nämligen väldigt dyrt att lösa upp bundna lån då bankerna kunde ta betalt för faktiskt kostnad och utebliven vinst. Sedan 2014 får de bara ta betalt för den kostnad som de har. Du kan alltid fråga banken vad denna är och räkna på om det lönar sig att lösa det eller ej. 

Bästa sparräntan för sparkonto utan bindningstid

Konsensus på marknaden, i september 2018, är att den sparränta du kan få på ett sparkonto utan en bindningsperiod och med insättningsgaranti är ca 0.7 procent. De bästa sparkontona är enligt oss:

Det finns flera alternativ till den här listan som jag inte har tagit med på grund av olika anledningar. T.ex. har SupremeCard ett sparkonto med fria uttag och en ränta på 0.90 %, men då krävs att man har deras kreditkort med årsavgift på 295 kr. För att se vilka sparkonto jag har undersökt se research-underlaget här. 

Den part som jag har mina egna pengar hos för tillfället är Avanza via deras samarbete med Resursbank. Jag har tidigare rekommenderar Avanza Nordax, om du har dem rekommenderar jag byte.

Santander och Nordax förtjänar ett omnämnande i den här kategorin då de har högst ränta på 0,85 procent. De har två villkor som gör det svårt att utse dem till sammanvägd vinnare. Det är deras krav på minsta insättning om 100 000 kr vilket medför att det lämpar sig nästan bara för sparande till kontantinsats. Det andra är att det tar ca 1 månad att få ut pengarna. Om dessa två villkor är ok så är det ett väldigt bra alternativ.

Bästa sparräntan för sparkonto med bindningstid på 3 – 6 månader

Om man vet att man inte behöver pengar på tre till sex månader så kan man få en något högre ränta om 0.8 till 1.0 procent. Nedan följer de sammanvägda vinnarna i form av sparkonto med bäst sparränta:

Enligt mig har Collector det bästa erbjudandet för oss som vill spara pengar i den här kategorin. Det enda problemet är att de har en lägsta gräns för insättning om 10 000 kr. Erik Penser är en annan aktör i den här kategorin där de ger 0.95 procent – dock mot en ännu högre insättningsgräns om 25 000 kr.

Bäst sparräntan med bindningstid på 12 månader

Om man kan låta pengarna vara över en ett års period så kan man få en ränta på 1.0 till 1.2 procent.

Precis som i de tidigare exemplen har Collector och Qliro det bästa erbjudandet. Här tillkommer den estniska banken BigBank som faktiskt har bra, men inte bäst, erbjudanden i alla tidsperioder. Här sticker Qliro ut genom att de inte har någon minsta insättning enligt sin kundtjänst. 

Jag rekommenderar också att titta på villkoren för att ta ut sina pengar i förtid. Många av bankerna tillåter nämligen ett förtida uttag mot att man blir av med räntan. Dock finns det undantag där bankerna inte tillåter det alls eller tar straffavgifter på uppemot två procent. 

Bästa sparräntan på längre tidsperioder än ett år 

Tittar man på långa tidsperioder om 24 – 36 månader så är det Erik Penser och Big Bank som har bäst erbjudande:

När det gäller tidsperioder bortom 12 månader anser jag att man bör överväga korta räntefonder. Särskilt när alla alternativen ovan kräver en minsta insättning om 10 000 – 25 000 kr. 

Sammanvägda vinnare med den bästa sparräntan

Väger man samman alla faktorer och erbjudande i de olika bindningsperioderna: 

Det är inte så mycket mer att säga om ovan än att det står till en ganska intressant kontrast mot Avanza och Nordnet. Jag brukar rekommendera dessa i alla sammanhang – förutom när det gäller just sparkonto. Så här ser nämligen motsvarigheten ut: 

Jag tycker det är synd, särskilt då många av oss har majoriteten av våra pengar hos dem. Det enda undantaget är Avanzas sparkonto i samarbete med Resursbank som i dagsläget ger 0,65 procent. Däremot blir det väldigt konstigt när bindningsperioder om 3 och 6 månader ger en lägre rörlig ränta än det obundna förslaget.

”Sparkonto” utan insättningsgaranti

Om man börjar googla och leta efter sparkonto är det svårt att förr eller senare inte stöta på erbjudanden om sparkonto med sparränta om 4 – 10 procent. Det är lätt att bli lockad, särskilt när vi ovan pratar om 0,7 procent som bra. 

Problemet som jag ser det är dock att det knappt är sparkonto i ordets rätta bemärkelse. Många av de företagen som erbjuder dessa ”sparkonto” gör det i utbyte mot att de själva får använda pengarna i sin egen löpande verksamhet. T.ex. skriver 4Spar uttryckligen på sin hemsida att pengarna används till företagets fortsatta expansion. 

I min värld så förvandlas plötsligt sparkontot till en företagsobligation med en ganska hög risk. För då behöver jag ha kompetens att bedöma hur stor sannolikheten är för att företaget och dess ledning kommer att lyckas med sin expansion. Något som är bland det svåraste man kan göra i ett bolag. 

Det innebär också att om de inte lyckas (fler företag misslyckas än lyckas) och de hamnar på obestånd som innebär att de inte kan betala sina räkningar. Då blir du av med räntan och även i värsta fall det insatta kapitalet. 

Jag säger inte att man ska undvika dessa typer av investeringar helt och hållet. Jag anser snarare att man bör vara väldigt medveten om vad man gör och vilken risk man tar. För mig hamnar ett 4Spar, UpplandSpar eller motsvarande företag i den aktiva hinken snarare än i bufferthinken. 

Undantaget som bekräftar regeln – Akelius Spar

Det enda undantaget som jag kan komma på när det gäller att sätta pengar på sparkonto utan insättningsgaranti är Akelius Spar. Det är samma Akelius som äger fastigheter runt om i landet. De har under tiotals år använt sina sparkonto för att finansiera köp och renovering av fastigheter. 

Eftersom de äger mer än 30 000 fastigheter och hyreslägenheter i Sverige kan man anse att det är en koncern med hanterbar risk. I alla fall i dagsläget. Det är också anledningen till att deras sparkonto erbjuder en relativt låg ränta, särskilt i jämförelse med andra alternativ utan insättningsgaranti. 

Som sagt, jag skulle varna och avråda från de sista alternativen. Även Akelius skulle jag vara försiktig med utifrån tidigare rekommendationer.

Spara pengar i räntefonder som alternativ till sparkonto

När du ska spara pengar längre än 12 månader brukar räntefonder kunna vara ett bra alternativ. Särskilt de korta räntefonderna då de inte är lika känsliga som de långa. Om du inte har läst avsnittet om räntefonder, så rekommenderar jag det varmt. 

Följande räntefonder fungerar som bra alternativ till sparkonto: 

Det bör noteras att räntefonderna till skillnad från de förut nämnda sparkontona med högst ränta och insättningsgaranti bär med sig en risk. Räntefonderna kan sjunka i värde vilket inte pengar på ett sparkonto kommer göra. Å andra sidan medför räntefonderna en möjlighet till en högre avkastning utan inlåsningseffekter. 

I listan ovan har jag tagit med mina två favoriträntefonder i form av Spiltan Räntefond Sverige och IKC Avkastningsfond. Jag har även kompletterat med en grön obligationsfond och Carnegies företagsobligationsfond från förra avsnittet. 

Claes Hembergs räntetrippel

Det roliga är att att Claes Hemberg (han med hängslena som förr var på Avanza) har använt exakt de här fonderna för att ta fram sin årliga räntetrippel. Den består av en bas, en motor och en turbo.

Basen, eller ankaret som han kallar det, är Spiltan Räntefond Sverige. Motorn är IKC Avkastningsfond och slutligen står Carnegie-fonden för turbon. På ett års sikt är tanken där fonderna fördelas 50-30-20 ska ge en avkastning om ungefär 1.5 – 3.0 procents avkastning. 

Ett alternativ i räntetrippeln skulle kunna vara Spiltan Högräntefond. Den ingår inte i Hembergs räntetrippel, men är väl värd att ta en kik på. 

Slutord och reflektion

Även om räntan på sparkonto idag är obefintlig bör man sträva efter att åtminstone inte ha noll på det. Det enda som kontot där en nollränta kan vara motiverad är ett löne- eller transaktionskonto där banken inte erbjuder något alternativ. 

Jag själv bytte under veckan från Avanza Nordax som jag haft ett tag till Avanza Resursbank. Det nästan dubblade sparräntan från 0.35 till 0.65 vilket låter bra. Men i absoluta pengar rörde det sig om typ 300 kr på årsbasis. Det är en marginell skillnad. 

Särskilt marginell blir den eftersom jag tror att många av spenderar mer pengar än så på slarviga köp på månadsbasis. Det är därför jag i sammanhanget betonar att fundera på frågan: ”Gör du rätt sak eller gör du saken rätt?” så att man inte fokuserar fel. 

Att binda eller inte binda sparräntan, det är frågan…

Min andra reflektion är att jag idag är betydligt mer öppen att binda pengarna – särskilt i buffertsparandet – med tanke på resonemanget i avsnitt #63 om buffertsparande om att en olycka inte inträffar varje år. 

Samtidigt leder det resonemanget till att man kan överväga räntefonder i form av räntetrippeln också – även om man kan riskera en nedgång i värde. Jag tycker att med en tidshorisont på 12 månader eller mer, så är det motiverat. 

Konkreta tips som du kan göra

Veckans konkreta tips för att ta din privatekonomi och sparande till nästa nivå, blir således: 

• Se över var du har dina spar- och buffertpengar idag. 
• Överväg byte till något av förslagen ovan utifrån dina krav
• Överväg amortering som alternativ till spar- och buffertkonto
• Överväg räntetrippeln som alternativ till sparkontot
  

Slutligen rekommenderar jag även att läsa de olika relaterade artiklarna nedan. Särskilt de om buffert, räntefonder och fyra-hinkar-principen.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln så gillar du nog även följande relaterade artiklar

• Fyra-hinkar-strategin: få rätt balans i sparandet - RikaTillsammans-podden #47 - Ett helikopterperspektiv på ditt sparande och portföljer...
• Buffert och pengar för oförutsedda utgifter - RikaTillsammans-podden #63 - En fördjupning i ämnet buffert som bjuder på en oväntad överraskning
• Räntefonder | Allt du behöver och borde veta - RikaTillsammans-podden #64 - En oälskad och osexig men jätteviktig del i ditt sparande
• Bästa kreditkortet 2018 – spara & tjäna pengar med rätt kreditkort - RikaTillsammans-podden #59 - Bästa bank- och kreditkorten för dig med en god ekonomi...

Låt oss hjälpas åt i kommentarerna!

Det finns hur många sparkonton som helst, så det är mycket sannolikt att jag har missat något. Låt oss därför hjälpas åt att komplettera i kommentarerna. Svara gärna på någon av, eller båda, frågorna: 

• Vilket sparkonto använder du själv?
• Har vi missat något sparkonto med hög sparränta som förtjänar att nämnas?

Tack än en gång för den här veckan och hoppas att vi ses nästa söndag!

Avsnittet Bästa sparräntan | Topplista med de bästa sparkontona dök först upp på RikaTillsammans.

Guld har i flera tusen år varit en form av pengar,  en värdebevarare, en försäkring och inte minst en investering. Guld är dessutom intressant på grund av allt som det inte är. Den här artikeln är en sammanfattning av mina erfarenheter av att köpa guld, sälja guld och investera i guld. Även guld ofta kritiseras är det svårt att argumentera mot en liten andel om ca 5 procent av sparandet i guld. Den gör nämligen en portfölj lite bättre.

Guld är jämte aktier, räntor och kontanter ett av de tillgångsslag som jag placerar mest pengar i. Tyvärr är det dock inte helt enkelt att investera i guld. Syftet med den här artikeln är således att: 

• Ge en kort introduktion till guld och dessa plats i sparandet
• Ge tips på hur du kan köpa guld, sälja guld och investera i guld och silver
• Dela med oss av våra erfarenheter av de tre olika sätten att investera i guld 
  • Guld i fysisk form som guldmynt eller guldtackor
  • Som värdepapper i form av fonder eller börshandlade fonder (ETF:er)
  • Via specialiserade mäklare (typ Nordnet fast för guld och silver)
• Gå genom fördelar och nackdelar med de olika sätten ovan att köpa guld
• Ge konkreta tips på var man kan köpa, sälja guld och investera i guld

Att köpa guld är kontroversiellt

Jag vill redan nu dock påpeka att guld och framförallt att investera i guld är ganska kontroversiellt. Guld brukar kallas en barbarisk relik som inte har någon plats i dagens ekonomi eftersom det är som en sten som varken växer, ger utdelning eller har någon större praktisk nytta.

Förespråkarna för guld hävdar tvärtom att guld är det enda det man bör investera i eftersom hela dagens monetära system är en bluff och guld har varit den enda formen av pengar som har funnits i flera tusen år. 

Jag ska vara helt ärlig att jag tror inte på någon av dessa ytterligheter. Sanningen brukar tvärtom ofta ligga någonstans mitt mellan de extrema synsätten. Vi diskuterade guldets vara eller icke-vara med Eric Strand i avsnitt #51.

Jag tror nämligen att många likt mig köper guld för att skydda mina pengar och  sparande – inte för att det är sällsynt, gult eller skinande. Snarare är det nästan viktigare på grund av vad guld INTE är. Guld är inte en skuld, en fordran, en andel som en aktie eller någon annan form av ett finansiellt löfte.

Guld är intressant pga vad det INTE är

Guld kan inte till skillnad från ett företag, bank eller stat gå i konkurs och det kan inte heller skapas på samma sätt som en aktie, obligation, derivat eller valuta. Guld behöver inte någon annan eller något annat för att finnas. Det rostar inte, det går inte skapa och det behövs cyanid för att förstöra det. 

Visst är guld dumt som en sten och kan det sjunka i värde men historiskt sett har det aldrig någonsin tappat allt värde och blivit värt noll. Något som inträffar både för företag, länder, aktier och obligationer med jämna mellanrum.

Kombinerat med att det tenderar att stiga i värde i samband med kriser är det rimligt att argumentera för att ha lite guld i sitt sparande. Det kommer inte göras några förändringar i portföljerna just nu, men sannolikheten är stor att vid nyår kommer alla portföljerna få ett innehav på ca 5 procent guld eftersom det historiskt sett har gjort dem bättre.

Tack för den här veckan,
Jan (och Caroline)

Sammanfattning och artikelns viktigaste punkter

Precis som vanligt kommer här en sammanfattning av de viktigaste punkterna i artikeln. 

Guld är och har alltid varit en värdebevarare och skydd mot inflation

Om riksbanken håller sitt inflationsmål om 2 procent per år innebär det att 100 kr i doppresent bara är värda ca 74 kr vid studenten. På 100 år förlorar 100 kr nästan 97 % av sitt värde. Guld har på grund av sin begränsade mängd alltid stått emot inflationen – t.ex. kostar en bil lika mycket idag som den gjorde för 100 år sedan omräknat till guld.

Mellan 5 och 10 procent guld i en portfölj gör den bättre

Guld har historiskt sett gjort portföljer bättre genom att vara negativt korrelerad mot aktier i tider av kriser. En 60/40-portfölj blev t.ex. 0,55 % bättre per år under 30-års perioden mellan 1987-2017.

Fysiskt guld – fördelar och nackdelar

En av fördelarna med att äga fysiskt guld är att ingen annan kan göra anspråk på det. Det är mycket värde som tar lite plats och det är något som är lätt att växla, ha som en försäkring och ge bort i arv. Nackdelarna är att det är dyrt att köpa och sälja pga extra påslag, det kräver tillit av den som du köper och det är svårt med lagring och försäkring.

Guld som värdepapper – fördelar och nackdelar

Det enklaste sättet att köpa guld är att göra det i form av värdepapper. Det går att göra via en vanliga nätmäklare som t.ex. Nordnet. Det är enkelt, det är billigt, du kan använda låsta pengar i form av t.ex. pension, det går snabbt och avgifterna är hyfsat låga. Den stora nackdelen är att du har en motpartsrisk där du inte vet om fonden du köper äger guldet fysiskt eller bara har en skuldsedel från någon annan. En annan nackdel är att du inte kan få guldet levererat fysiskt hem till dig.

Guld i fysisk form men med outsourcad lagring

Genom att köpa guld via specialiserade mäklare får du fördelarna med det fysiska guldet samtidigt som du undviker en hel del av nackdelarna. Nackdelen är dock att det är dyrt för mindre mängder guld och kräver lite en del administration.

Silver är som guld i ett gummiband

Silver beter sig lite annorlunda från guld genom att det ofta går mer upp när guldet går upp och mer ner när guldet sjunker i värde. Risken är högre men även avkastningen. Därav liknelsen med gummibandet.

Vi använder själva följande leverantörer. För att vara tydlig och transparent, de har inte varit med och sponsrat artikeln, men vi har ordnat med sponsrade länkar till dem. Det innebär att om du blir kund och köper guld via dem så får vi en liten ersättning som vi använder för att finansiera bloggen. 

•  Fysiskt guld i form av guldmynt och guldtackor – LibertySilver (annonslänk)
• Guld i form av värdepapper – Nordnet (annonslänk) och Avanza (annonslänk) då framförallt genom fonderna Pacific Precious, Xetra Gold (4GLD) och ETFS Physical Swiss Gold (GZUR)
• Allokerat fysiskt guld – BullionVault (annonslänk)

Om du har frågor eller funderingar, skriv dem gärna i kommentarerna. 

Avsnitt #68 om guld som podd eller på Youtube

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning som stämmer med videon, men kan diffa lite mot poddavsnittet på grund av klippningen. 

• 00:00:57 – Dagens avsnitt
• 00:03:04 – Sammanfattning och viktiga punkter
• 00:05:27 – Guldets vara eller icke-vara
• 00:13:56 – Guld och inflation
• 00:16:31 – Guld som värdebevarare
• 00:22:10 – Är guld verkligen ett bra skydd?
• 00:28:25 – Sammanfattning av min bild av guld och silver
• 00:32:45 – Fördelar och nackdelar med fysiskt guld
• 00:40:09 – Guld och silver som värdepapper
• 00:46:24 – Allokerat guld hos specialmäklare

Glöm inte bort att prenumerera om du vill ha notis om framtida avsnitt direkt när de släpps – t.ex. via nyhetsbrevet.

Argument för att guldet har en plats i sparandet

Jag rekommenderar först och främst att läsa artikeln i avsnitt #51 där jag går genom caset för guld mer i detalj med grafer och staplar. I den här artikeln nöjer jag mig med att konstatera huvudpunkterna i argumentationen. 

Guld är ett skydd mot inflation

Inflation är när pengar minskar i värde. Det vill säga när du kan köpa mindre varor och tjänster för de pengar som du har. Inflation är något som pågår hela tiden, t.ex. har den svenska riksbanken ett inflationsmål om två procent. Det innebär att att dina pengar ska förlora två procent i värde per år. 

Även om det är en maklig takt, så innebär det att pengarnas värde halveras på ca 30 år. Det är en av anledningarna till att vi som är lite äldre upplever att saker var billigare förr. Tvärtom var det många gånger inte billigare förr, utan att det är bara pengarna som har minskat i värde.

Ibland kan dock inflationen gå fortare än så, vilket vi har sett vid olika tillfällen i historien som nedanstående två bilder visar. 

Ibland har pengarna haft ett så lågt värde att det har varit billigare att bokstavligt talat elda upp pengar än att köpa riktigt bränsle. Nu kan man ju lätt tro att det bara är ett historiskt fenomen, men det är högst dagsaktuellt även idag. Nedanstående bild är från Venezuela där inflationen också mer eller mindre har gjort pengar värdelösa. 

Högen med pengar på bilden visar mängden pengar som behövs för att köpa varan jämte pengarna. Inflationen har varit flera tusen procent som har fått väldigt konkreta följder för befolkningen. Det ha rapporterats i många medier att stora delar i befolkningen faktiskt inte fått tillräckligt med mat för dagen.

Guld har historiskt alltid skyddat mot inflation som många gånger är orsakad av politikers klåfingrighet. Något som illustreras ganska tydligt på guldpriset i förhållande till den venezuelanska valutan bolivar. 

Tolkningen är precis som innan – bättre att äga guld än att äga valuta. 

Guld är en värdebevarare

En av anledningarna till att guldet skyddar mot inflation är att det är en värdebevarare. Ett av de bästa exemplen jag har hittat för att illustrera det här är fenomenet är Ford-bilar. 

Att köpa en T-Ford 1910 kostade ca 260 USD eller 450 gram guld om man räknade om det med dåvarande guldpris om ca 19 USD per oz. Ungefär 100 år senare släppte Ford en ny bil i form av Ford Focus. 

Priset på en Ford Focus var 2017 ca 21 000 USD, vilket omräknad till kronor var ca 169 000 kr. Det mer intressanta vara att räknade man om det till guld så kostade bilen ca 480 gram. 

Priset på en bil har på lite mer än 100 år stigit från 260 USD till 21 000 USD men mätt i guld har det i princip varit oförändrat. Det säger ju sig självt vad man skulle vilja ha sina pengar om man behövde ”arkivera” dem någonstans i 100 år. Det är anledningen till att man brukar prata om guld som en värdebevarare. 

Guld finns bara i en väldigt begränsad mängd

En annan stor fördel med guld är att det bara finns i en högst begränsad mängd. Totalt finns det bara ca 195 000 ton guld. Det fördelas på ca 90 000 ton smycken, 40 000 ton privat sparande, ca 30 000 ton statligt sparande och 25 000 ton övrigt. Man räknar med att det i jorden finns ytterligare ca 57 000 ton och varje år bryter man ca 1 500 ton. 

Jag såg till och med ett påstående att allt guld i värden skulle få plats i en kub med sidorna 21 meter. Det skulle i sin tur innebära att allt världens guld skulle få plats under Eiffel-tornet i Paris. 

Att det bara finns i en begränsad mängd betyder att man inte kan tillverka mer guld som man kan göra med t.ex. pengar och därmed kommer det hålla värdet bättre – precis som historien har visat. Som jämförelse kan säga att det totala värdet av allt guld i världen är ca 7 300 miljarder USD. Räknar man bort smycken och övrigt ger det att värdet på det investeringsbara guldet är drygt hälften, dvs. 3 700 miljarder USD.

Tittar man bara på de 500 största företagen i USA (S&P 500) så har ett marknadsvärde på över 24 000 miljarder USD. Bara Apple har under året varit värt över 1 000 miljarder USD. Tittar man totalt på de största börserna i världen så har de ett värde på över 70 000 miljarder.

Det betyder att det tillgängliga investerbara guldet är 5 % av det totala värdet i aktier. Det betyder att om och när investerare omallokerar från aktier till guld så kommer det vara trångt i dörren. Tillgången på guld är helt enkelt väldigt begränsad.

Guld tenderar röra sig okorrelerat med övriga tillgångar

Nedanstående bild visar en tabell över flera tillgångsslag och deras utveckling per år och gentemot varandra. 

Sammanställningen kommer från BullionVault och kan hittas här i en högre upplösning. Den visar tydligt hur guldet varierar gentemot andra tillgångar. Att guldet inte rör sig som andra tillgångar är en fördel eftersom det hjälper oss att sprida riskerna och inte lägga alla äggen i samma korg. Man får helt enkelt en helt ny korg att arbeta med. 

Guld har skyddat vid olika former av kriser

Bloomberg publicerade 2017 artikeln ”Is Gold really a good hedge?” som gick genom guldets utveckling vid olika historiska kriser. Jag tycker följande tabell är ganska talande:

Kompletterar vi med t.ex. Brexit så gick den svenska börsen ner -6,6 % samtidigt som guld höll sitt värde och steg till +2,5 %. Vid den lilla skakningen i våras då volatiliteten återkom sjön börsen med -7,9 % samtidigt som guldet höll sitt värde och steg till +1,2 %. 

I princip vid alla kriser har guldet behållt eller ökat sitt värde. Även om det inte finns några garantier tänker jag att det inte är orimligt att anse att guldet borde bete sig liknande.

Guld gör en portfölj lite bättre

Samma artikel jämförde en klassisk nybörjarportfölj bestående 60 % aktiefonder och 40 % räntefonder med en portfölj där man lade in 10 procent guld. Det vill säga att man jämförde en 60/40-portfölj med en 55/35/10-portfölj. 

Som grafen ovan visar var en portfölj med guld bättre än en portfölj utan guld. Man kan tycka att förbättringen på +0,55 procent per år är liten, men över en tillräckligt lång tidsperiod är skillnaden inte försumbar. Det blir pengar av det också. 

Även det brittiska företaget Oxford Economics kom fram till en liknande slutsats i en rapport från 2011 (även om den var finansierad av World Gold Council) där de skrev: 

We find that because of its lack of correlation with other financial assets, gold has a useful role to play in stabilising the value of a portfolio even if the conservative assumption of a modest negative real annual return is made. […] We find gold’s optimum share of a portfolio to be around 5% in a base long-term case for the UK featuring 2.25% growth and 2% annual inflation.

Oxford Economics, ”The impact of indlation and deflation and the case for Gold”, Juli, 2011

Guld och silver är ”generational wealth”

Vid ett tillfälle kom jag över en hemsida som beskrev guld som värde som gavs vidare i generationer. Jag kommer ihåg att jag redan från början tyckte om begreppet ”generational wealth”. Det hänger väl ihop med att man har barn och funderar mycket på sitt arv och vad man ger vidare. Jag och min bror fick själva lite guld av våra farföräldrar. 

Sedan kan jag faktiskt också tycka att särskilt det fysiska guldet är fint att titta på och äga. Jag vet att det är högst subjektivt, men det känns inte lika abstrakt som en globalfond samtidigt som man känner historiens vingslag – särskilt eftersom man dessutom är uppväxt på historier om guld och silverskatter. 

Guld skiljer sig från andra råvaror och reala tillgångar

Guld brukar ibland kategoriseras som en real tillgång eller som en råvara – men den skiljer sig faktiskt åt även från dessa. En real tillgång som en fastighet prissätts inte i realtid som guld. Dessutom är guld en betydligt mer likvid investering eftersom den går att köpa och sälja som en aktie flera gånger om dagen. 

Det skiljer sig från andra råvaror eftersom det har en ganska liten (och konstant) industriell användning. Av allt sålt guld används bara ca 11 % av i industrin, att jämföra med silver som har en användning på över 65 %. Det i sin tur medför att guldpriset påverkas särskilt mycket av den globala ekonomiska aktiviteten. 

Fördelar och nackdelar med de tre sätten att köpa guld

Som jag skrev i sammanfattningen så finns det egentligen bara tre sätt som jag har hittat att köpa guld och silver på. De har alla olika för- och nackdelar som det är viktigt att vara medveten om. 

Köpa fysiskt guld i form av mynt och guldtackor

Det första sättet är det som de flesta kanske associerar med just att köpa guld, det vill säga de riktiga guldmynten och guldtackorna. Man köper helt enkelt guldet i butik eller via nätet och får det hemlevererat. 

Fördelarna med att ha guldet i fysisk form är flera. Framförallt är det ingen annan som kan göra anspråk på det, det är du som äger det. Det är mycket värde på liten volym och du kommer alltid kunna växla det till pengar. Det är en trygghet precis på samma sätt som svenska riksbanken har flera tusen guldtackor.

Nackdelarna är tyvärr också flera. Den första nackdelen är att du får betala en premie för att få det i fysisk form. Du betalar således inte bara för själva guldet, du betalar även för tillverkningen, frakten, försäkring på frakten samt säljarens vinstmarginal. Här kan du se t.ex. australiensiska myntverkets påslag vid produktion från 2013.

Dessa kostnader uppstår dessutom en gång till när du vill sälja guldet. Därmellan är det även struligt med själva ägandet och förvarandet, inte minst utifrån säkerhets- och försäkringsskäl. Ibland behöver man tyvärr även utbilda både tull- och bankpersonal på ämnet. 

En annan stor nackdel är att det kan vara svårt att sälja tillbaka det fysiska guldet och silvret. Förr behövde man hitta köpare själv, men nu erbjuder faktiskt vissa leverantör som säljer guldmynt och guldtackor återköp – om än dock till lägre priser än säljpriset. Dessutom behöver man sälja hela myntet eller guldtackan och inte bara en del av det. 

En sista riktigt stor nackdel när det gäller silver är att det är momsbelagt. Ska du köpa silver i fysisk form idag så betalar man 25 procent moms på inköpet. Det innebär att du redan från inköp är 25 procent back, vilket gör det mer eller mindre irrelevant att köpa silver i fysisk form i Sverige idag. 

Guld som värdepapper i form av fonder

Det andra sättet att köpa guld är att göra det på det samma sätt som man t.ex. köper en global indexfond. Istället för att man då äger andelar i 1500 av världens största bolag äger man då istället guld för motsvarande summa. Jag avråder  från att köpa aktier i t.ex. guldgruvbolag eller att köpa guld i form av derivat, warranter eller i andra typer än vanliga fonder.

Fördelarna med att köpa guld på det här sättet är flera. För det första är det väldigt enkelt men man slipper också de olika påslagen som kommer med det fysiska guldet. Den andra fördelen är att det är enkelt att köpa, äga och sälja guldet också samt att det räknas in din totala värdeutveckling. 

Nackdelarna är tyvärr också flera med guld i fondform. Den största nackdelen ligger i osäkerheten vad du äger. Även om vi minskar risken genom att undvika allt annat än fonder, så finns även där en motpartsrisk.

Det betyder att du är beroende av att någon annan och dessa i sin tur kan vara beroende ytterligare av någon annan. I normala fall är det inte ett problem men i ett krisläge (när man vill att guldet ska vara en försäkring) är det en nackdel. Jag har skrivit mer om det i artikeln ”Allt guld är inte skapat lika”.

Jag avråder från alla former av spread betting, CFD, warranter, optioner och andra derivatprodukter om du verkligen inte vet vad du håller på med. 

Köpa och sälja guld via specialmäklare

Det tredje och sista sättet att köpa, sälja och äga guld är genom så kallade spcialmäklare. Dessa mäklare fungerar ungefär som Nordnet. Istället för att köpa fonder och aktier köper man istället guld, silver och andra råvaror. Deras affärsidé är att behålla alla fördelarna med det fysiska guldet samtidigt som man undviker nackdelarna. 

Fördelarna är bl.a. du äger guldet fysiskt genom att det är ditt namn som står som ägare. Det kallas normalt för att guldet är allokerat till dig. Den här allokeringen kan du dessutom ofta kontrollera genom listor som de publicerar varje dag. Andra fördelar är att de sköter lagring, försäkring och allt annat mot en mindre avgift vid köp/sälj och för ägande. Det gör det hela väldigt enkelt och smidigt, du kan köpa, äga i 10 minuter och sälja till marknadspris plus ett litet courtage. Man kan till och med begära fysisk leverans av sitt guld mot en avgift.

Nackdelarna är framförallt att det är dyrt vid mindre belopp. Ofta är nämligen kostnaden procentuell men med ett fast golv. Är sparandet i metallen för litet kan golvet äta upp en stor del av av värdet. Vidare har man en liknande, om än mindre, motpartsrisk. 

Leverantörerna vi brukar använda

Vi har de senaste åren testa köpa guld och silver hos flera olika leverantörer. 

Köpa guld i fysisk form

Den leverantören som vi har köpt mest guld i form av guldmynt och mindre guldtackor är det svenska företaget LibertySilver (annonslänk). Det har aldrig varit några problem, leveranserna är snabba och spårbara. Vi har även köpt via amerikanska GoldSilver.com men skulle rekommendera en svensk leverantör. Däremot har de lysande utbildningssektion.

Köpa guld via fonder

De guldfonder som vi rekommenderar via t.ex. Nordnet är: Pacific Precious, Xetra Gold (4GLD) och ETFS Physical Swiss Gold (GZUR). Det är dessa vi har i RikaTillsammans-portföljen och förmodligen de som kommer att komma in de vanliga portföljerna vid ombalanseringen vid årsskiftet. Jag har även använt ZKB Gold Hedged CHF (ZGLDHC) men den kostar ofta uppemot 800 kr i courtage då den köps via mäklarbordet hos Avanza/Nordnet.

Köpa fysiskt guld via specialmäkare

För majoriteten av våra guldinvesteringar använder vi det brittiska företaget BullionVault (annonslänk). Man skulle kunna säga att de är som Nordnet fast för ädelmetaller. Det enda man behöver vara medveten om är att de har lägsta årsavgift på ca 500 kr per år, så jag brukar minst rekommendera att handla för 25 000 kr för att avgiften inte ska bli för stor procentuellt.

Jag vet att det finns fler leverantörer inom varje kategori – t.ex. Tavex och Guldcentralen för den fysiska formen, fler fonder som handlar med guld och inte minst derivat samt specialmäklare. Jag har dock inte handlat från dessa och vågar inte uttala mig om dem i någon riktning. Om du har handlat från dem, får du gärna skriva i kommentarerna så kan vi hjälpas åt.

Guld inte bara till för rika och centralbanker

Harvard-professorn och IMF-ekonomen Kenneth Rogoff skrev 2010 en insändare i The Guardian följande (min fetmarkering):

If you are a high-net-worth investor, a sovereign wealth fund, or a central bank, it makes perfect sense to hold a modest proportion of your portfolio in gold as a hedge against extreme events. But, despite gold’s heightened allure in the wake of an extraordinary run-up in its price, it remains a very risky bet for most of us.

Kenneth Rogoff, The Guardian 2010-10-03

Det jag tycker är mest intressant i citatet är att han styrker argumentationen för en liten andel guld som en försäkring mot extrema händelser. Historien i form av IT-bubblan och finanskrisen m.fl. visar också att extrema händelser är inte alls tyvärr särskilt ovanliga. 

Däremot ogillar jag väldigt mycket hans argumentation (min tolkning iof.) att äga guld bara skulle vara för de rika, centralbankerna eller stora fonder. Varför då? Särskilt när det finns bra sätt även för oss – den lilla människan – att köpa guld. Det är ju ingen skillnad på en procentandel i portföljen från en småsparare och en stor fond. 

När det gäller den sista meningen behöver man ta hänsyn till att artikeln är snart åtta år gammal och argumenterar mot spekulation i guld på kort och medellång sikt. Något jag absolut håller med om. Syftet är ju inte att spekulera i guld utan just ha det som ett skydd mot extrema händelser.

Portföljerna kommer sannolikt få en mindre andel guld till årsskiftet

Eftersom jag tycker att caset för guld är ganska starkt utifrån ett historiskt perspektiv, lutar jag mer och mer åt att inkludera det i portföljerna. Jag har dock inte tagit det slutgiltiga beslutet utan skulle faktiskt vilja er läsares åsikt i frågan också. 

I fredags spelade jag in nästa veckas avsnitt med Henning ”Investerarfysikern” Hammar och han kom också in på guld och dess värde som en liten del i portföljen. Det var inget som var planerat men stärkte mig ändå i den tron också. Tittar man även på aktiemarknadens utveckling de senaste åren så är det inte osannolikt att vi inom de närmsta åren kommer att få se en korrigering. Då kommer guld också vara ett bidrag i portföljen.

Relaterade artiklar

Om du gillar den här artikeln gillar du kanske även följande artiklar på samma tema om guld. 

• Investera i guld? Om guldets vara eller icke vara i sparandet… - RikaTillsammans-podden #51 - En intervju om guld med Eric Strand från guldfonden Pacific Precious
• Förvaring av fysiskt guld och silver i hemmet, bankfacket eller andra ställen - Enligt Swedbank är det bättre att förvara sitt guld hemma än i deras bankfack...
• Bokrecension: The death of money av James Rickards - Om guld, inflation, deflation, centralbanker, IMF, den nya världsvalutan och annat som pågår när vi tittar på TV
  
• Guldpris per gram i SEK i realtid - Priset på guld i svenska kronor inkl. historisk utveckling över tid

Här finns även lista med alla artiklar som handlar om guld och silver.

Låt oss hjälpas åt i kommentarerna!

Det finns säkert fler leverantörer, fonder eller kanske till och med sätt att köpa, investera i och sälja guld, så det är sannolikt att jag har missat något. Låt oss därför hjälpas åt att komplettera i kommentarerna. Svara gärna på någon av, eller båda, frågorna:

• Har du investerat i guld själv? Motivera gärna både ja och nej. 
• Något du tycker vi har missat i artikeln?

OBS! Jag har flyttat kommentarerna från en gammal artikel på liknande ämne till den här nya, då en del av dem var relevanta även för den här artikeln. 

Tack än en gång för den här veckan och hoppas att vi ses nästa söndag! 

Avsnittet Guld – Tips till dig som vill köpa, sälja och investera i guld dök först upp på RikaTillsammans.

Varmt välkommen på världens första #FikaTillsammans i Malmö den 25 okt kl. 18.00 tillsammans med mig, Caroline, Arne ”Kavastu” Talving, Marcus Hernhag och Alexander Gustafsson. 

Baserat på era tips och er önskan arrangerar vi nu världens första FikaTillsammans-träff i Malmö. Förhoppningsvis blir det flera träffar även i andra delar av landet, lite beroende på intresse och möjlighet. Du har således möjligheten att den 25 oktober komma och träffa mig och Caroline samt:

• Arne ”Kavastu” Talving – Twitter-profilen, författaren och investeraren som slagit index flera år i rad. Arne var även med som gäst i avsnitt 65.
• Marcus Hernhag – Författare och en av Sveriges bästa ekonomiskribenter i Privata Affärer. Kommande gäst här på bloggen. 
• Alexander Gustafsson – Börsnörd och Nordnets stora sparprofil som driver Nordnet Talks.

Vi har ännu inte riktigt bestämt oss var vi träffas i Malmö. Just nu ligger förslagen mellan baren på Malmö Live och egen lokal på St. Gertrud. Skillnaden är att på Malmö Live delar vi utrymmet med andra gäster men på St. Gertrud kan vi få en egen yta med mat – dock till en kostnad om 250 kr per person. 

Vi har därför bestämt att vi låter dig som gäst bestämma när du gör du bokar din plats via formuläret nedan: 

• Boka din plats på FikaTillsammans den 25 okt

Hoppas att vi ses där!
Jan och Caroline

Avsnittet #FikaTillsammans i Malmö 25 okt dök först upp på RikaTillsammans.

Regelbaserade eller så kallade kvantitativa strategier är Henning ”Investerarfysikern” Hammars specialområde. I den här intervjun pratar vi om vad som historiskt sett har fungerat på den svenska börsen samtidigt som jag ställer en hel del av de frågor som ni läsare har skickat in.

Henning är en av de gäster som ni läsare har önskat att jag ska intervjua i podden. Förrförra fredagen fick vi äntligen möjligheten att sitta ner i Stockholm och prata om sparande, investeringar men framförallt olika typer investeringsstrategier.

Det som är speciellt med Hennings sparstrategi är att han har (försökt) plocka bort den känslomässiga aspekten ur sparandet. Dessutom har han tagit och testat många strategier som fungerat i USA och testat om de fungerar här i Sverige. Därav titeln på hans studie ”Vad fungerar på Stockholmsbörsen” som kommer från den amerikanska studien ”What works on Wall Street?”

Jag vill varna lite för att både avsnittet och studien är ganska nördig och inte direkt nybörjarvänlig. Den kräver tyvärr ganska mycket förkunskaper, men framförallt disciplin. Däremot tycker jag att intervjun är intressant ur perspektivet introduktion till en annan typ av investeringsstrategi än den som jag följer eller förespråkar. 

Avsnittet är inte sponsrat, men vi kom in på Hennings företag och tjänst Börslabbet under samtalet. Han erbjuder nämligen sina följare möjligheten att låta honom göra analyserna och studierna. Sedan skickar han ut notiser när man behöver ändra på något. Jag håller själv på och testar hans tjänst, men vågar inte riktigt uttala mig om den än. Den största anledningen är att den kräver ganska mycket is i magen, något vi tar upp i avsnittet. 

Jag vill också be kort om ursäkt för att veckans avsnitt var lite sent. Jag hängde nämligen på en utbildning i Stockholm hela helgen och planerade lite dåligt. På söndag är vi däremot på banan igen – den gången med en intervju med Nicklas ”Investeraren” Andersson från Avanza. :-) 

Tack för den här veckan!
Jan

Avsnitt #69 med Henning Hammar

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning. Den stämmer ganska väl med videon, men den kan diffa lite mot podden på grund av klippning.

• 00:00:48 – Lite om Hennings bakgrund
• 00:04:06 – Investering med kvantitativa metode
• 00:07:24 – Bättre resultat med checklistor
• 00:10:45 – Konsekvenser av beteendemisstag
• 00:13:03 – Utveckling av kvantitativa strategier
• 00:15:38 – Värde versus Momentum
• 00:18:46 – Momentum i Stockholmsbörsen
• 00:21:42 – När ska man sälja?
• 00:24:27 – Säsongseffekt med investeringar
• 00:26:56 – Fördelen med att vara privat sparare
• 00:32:36 – Entydig forskning på momentumstrategi
• 00:36:10 – Kritiken mot dessa strategier
• 00:39:39 – Den emotionella aspekten
• 00:40:53 – Så funkar den trendföljande strategin
• 00:44:29 – Riskhantering med diversifiering
• 00:48:16 – Dual Momentum och Golden Butterfly
• 00:51:51 – När portföljen går ner med 22,6%
• 00:54:39 – Disciplin, intuition och känslor
• 00:58:39 – Vikten av erfarenhet
• 01:01:57 – Hennings många portföljer
• 01:04:01 – ”Hur konstig är du?” och boktips
  

Glöm inte bort att prenumerera om du vill ha notis om framtida avsnitt direkt när de släpps – t.ex. via nyhetsbrevet.

Transkribering av hela avsnittet

JB: Idag är det dags för avsnitt 69 och gäst idag är Henning ”Investerarfysikern” Hammar. Henning, du doktorerar vid Uppsala universitet och driver Börslabbet.se och bloggen Investerarfysikern.se.

Nu har du också börjat podda. Jag skulle vilja säga att i sparvärlden så är väl du den som är mest känd för så kallade kvantitativa eller mekaniska strategier. Och jag tänkte att det är lite det vi ska prata om idag, så varmt välkommen hit. Är det något du vill tillägga i presentationen?

HH: Jag kan ju nämna att podden vi har heter Dataspaning och handlar om datateknik och företagande och investerande.

Lite om Hennings bakgrund

JB: Vad roligt. Jag tror att vi kommer in på det mer senare. Du doktorerar i fysik vill jag gissa utifrån namnet. Vad var det du doktorerar i?

HH: Jag doktorerar i magnetiska molekyler och det heter enstaka magnetiska molekyler. Det är i stort sätt att man minimerar, man tar bara en molekyl och försöker kontrollera den och se vad som händer. Mitt forskningsområde är pulser, för vi vet inte riktigt vad som händer om vi har en puls genom de här magnetiska molekylerna.

JB: Och hur blev det ekonomi? För det känns ju som att steget är ganska långt.

HH: Ja, det är ganska långt, men jag har alltid haft ett ekonomiskt intresse och jag läste faktiskt nationalekonomi vid Lunds universitet, men på distans, när jag var på utbytesstudier. Det var då jag fick intresset. Jag läste en kurs som hette ”Finansiell Teori” och jag tänkte att när jag får ett jobb, då ska jag börja investera. Det var så det började. När jag började doktorera så fick jag lön och då började jag investera. Jag var väl lite intresserad av makroekonomi och allt sådant, så det var det jag gjorde på fritiden. Jag läste på om makroekonomi, företagande, företag, och så vidare. Sedan ledde det in mig på kvantitativa strategier.

JB: Men det är ändå lite spännande. Min fru har jag ju doktorerat. Är det ändå inte lite konstigt att som forskare också vara intresserad av ekonomi? Du måste ändå sticka ut lite.

HH: Vi har faktiskt diskussioner om ekonomi med flera andra där. Jag vet att det är fler som är intresserade. I alla fall, när man har en ganska matematisk grund, när man går in som matematiker lite i ekonomiintresset. Alla är intresserade av siffror, i alla fall eftersom jag håller på med teoretisk fysik, som bara är att sitta och räkna, så är alla intresserade av siffror. Att räkna på ekonomi är samma sak. Sedan är helt andra grundantaganden.

JB: Sedan skulle jag också säga att det är mycket enklare att räkna på ekonomi än fysik.

HH: Jo, men det är mycket svårare på ett sätt. I fysiken så har man sina lagar, och om man ska beskriva en boll, och så kommer vi veta att till exempel en boll kommer studsa hundra gånger av fallen. Men med ekonomi så kanske det studsar så där 99 gånger av fallen. Det blir jättesvårt, vad händer den hundrade gången?

Då får man en svart måndag, till exempel. Det är väldigt intressant och det är också det som gör att det är så svårt att applicera matematiska formler på ekonomi. Man kan göra det, jag har läst på om det, men då börjar man prata om sannolikhetsdistributioner, slumpmässiga rörelser och sådant för att förutsäga priser. Det är väldigt svårt.

Investering med kvantitativa metoder

JB: Men kan vi inte gå lite på det där? Din nisch är ju lite de här mekaniska strategierna eller kvantitativa metoderna. För den som är nybörjare, kan du beskriva lite? Det låter ju väldigt fancy med kvantitativa metoder.

HH: Jo, det är ju det. I stort sätt är det att folk har observerat det som funkar på börsen, och sedan kanske man har tänkt att kan vi inte göra det här lättare? Kan vi inte hitta några regler för det här, så att vi kan investera på det här sättet, utan att själva behöva analysera bolagen eller analysera vad som funkar. I stort sett en av de kändaste kvantitativa strategierna är Magic Formula.

Det var i stort sätt att Joel Greenblatt, som var en jättebra investerare, han fick 40% per år under en 20-årsperiod. Han kom på att det här som Warren Buffet säger, det är väldigt smart. Hur kan jag göra det i enkla regler, som gemene man kan investera efter?

Så tog han det att man ska köpa billiga bolag med hög avkastning på investerat kapital, och då valde han bara att man sorterar alla som är billigast efter ett mått och de som har högst avkastning på eget kapital, så investerar vi i dem. Och i stort sätt är det det man gör.

JB: Du får det att låta sjukt enkelt. Men, fungerar det? Om det är så enkelt som du säger, varför gör inte alla det?

HH: Jo, det är det som är så svårt. Den frågan har jag fått flera gånger och det är just att det är inte så enkelt. Investerar du i en indexfond, då kommer den att utvecklas som index, det är ju i stort sätt det som är grejen. När du investerar efter en kvantitativ formel, aktierna där kan utvecklas helt annorlunda, så du behöver inte alls få samma avkastning som index.

Till exempel, jag har ju investerat nu kvantitativt i flera år, och jag har haft perioder där kanske min portfölj har gått ner 10% och index går upp 10%. Så det betyder 20% underprestation och det kan vara på en period på kanske några månader.

Det är få som klarar det och det som också, till exempel Joel Greenblatt visar på, är att de bästa aktiva förvaltarna är de som under en 10-årsperiod så låg de några år i den lägsta kvantilen. Så du måste underprestera för att kunna överprestera.

Den bästa fonden mellan 2000–2010, snittinvesteraren förlorade pengar i den fonden. Det är också ett känt exempel, att personer köper det som har funkat det senaste året. Man är så kortsiktig så man måste uthärda de här underprestationerna, men när man kan göra det så kan man hitta smarta regler och investera kvantitativt efter.

Bättre resultat med checklistor

JB: Jag tänker på den här filmen Big Short.

HH: Ja, det är roligt, för han som är i Big Short, han har faktiskt förvaltat pengar åt Joel Greenblatt. Så han som sitter där med trummorna.

JB: Ja, just det. Han bara stängde fonden. Folk ville ta ut sina pengar och han bara nej. Och folk hatade honom, verkligen. Men sedan var det så att han hade ju rätt och han stängde väl fonden?

HH: Jo, jag tror det är han som var en av de förvaltarna där man förlorade i snitt också.

JB: Jag läste någonstans ett citat du hade skrivit, ”Jag insåg även att vi människor ofta gör beteende misstag när vi investerar, men vi lyckas ofta bättre när vi följer enkla regler.”

HH: Ja, och det finns också väldigt mycket forskning på att om du har en enkel checklista, och följer den till exempel om du ska diagnostisera en person, så även professionella utövare kommer klara sig mycket bättre om de har en bra genomtänkt check-lista, och går efter, än om de själva skulle göra en bedömning.

Och det är samma sak här, att om jag har den här enkla check-listan som går igenom mina aktier. Jag kom ju på mina regler för aktier och sedan investerar jag enligt check-listan, istället för att själva gå ut efter aktierna.

Det är något som heter ”broken leg problem”. Det kommer från hur stor är sannolikheten att en person går på bio, och sedan får du göra om det. Hur stor är sannolikheten att en person går på bio om du får veta att den har brutit benet? Problemet är att ofta är ursprungssannolikheten är närmare än om du fick veta att personen hade ett broken leg. Så många hittar de här felen och säger till exempel jag kan inte investera i det här företaget för det har det här felet.

Eller kanske aktierörelsen den senaste månaden har varit stor i det här företaget, vilket kan vara helt en ologisk förklaring, eftersom många marknadsrörelser är ologiska. Men det kan fortfarande vara någonting som gör den här broken leg, så att man i stort sätt har bättre resultat när man investerar efter enkla regler. Och indexfond är ju det egentligen. Kvantitativ strategi är ju bara ett smartare indexfond, kan man säga.

JB: Jag tänker på det där med misstag när du sa att kursrörelserna är ologiska, för att jag pratade ju med Kavastu, och en av de stora insikterna jag fick när jag gick hans utbildning det var att en all time high på en aktie följs ofta av 42-43 nya all time highs. Det känns ju jättefel att köpa någonting när det har nått sin högsta punkt. Är det den typen av beteendemisstag?

Konsekvenser av beteendemisstag

HH: Ja, det är den typen av beteendemisstag man går efter, och det är det som är så intressant också med börsen till exempel. Jag hörde liknande statistik angående index. Man säger nu är Stockholmsbörsen på all time high, ja, men det kommer ju bli massa dagar, jag tror det brukar fortsätta i 100 dagar i en all time high cykel.

Det kommer gå upp till slut, så det måste ju bli en dag som är en ny all time high, igen och igen. Om inte aktien är jättevolatil och går upp på en dag och ner på en dag, men det är få aktier som är så. Grejen är att man har en idé om vad företaget är värt innan, vilket kallas anchoring. Så mycket av det här är ju dokumenterat i till exempel Kahnemans bok att man har ankare vid tidigare priser.

Man har många beteendemisstag som man gör, och ett stort är ju att man säljer det som går upp och behåller det som går ner. Det är ett dubbelfel och jag gjorde exakt samma grej.

JB: Jag gjorde också det misstaget i mer än tio år, sedan fick jag det så förklarat av en person som sa, tänk hästar. Du har en häst som har vunnit de senaste 21 loppen, du har en häst som har förlorat de senaste 21 loppen. Vilken häst satsar du på i det 21:a loppet?

Den som har vunnit. Ja, varför då göra tvärtom med aktier? Just det här med 21 dagar, så var det 70% sannolikhet att en aktie som har gått upp i 21 dagar, det var ungefär 70% sannolikhet att den fortsätter upp den 22:a dagen.

JB: Vad är det för typ av kvantitativa strategier som du använder?

Utveckling av kvantitativa strategier

HH: Jag spenderade ju några år på att läsa på om det här. Jag läste igenom tusentals bloggar och en massa böcker och all forskning som man har gjort i USA om det här. För det har inte funnits så mycket forskning i Sverige, så jag kände att jag vet vad som funkar där och det borde funka här. Det bästa sättet att testa någonting är ju out-of-sample.

Man tar någonting som funkar på ett ställe och implementerar det på ett annat ställe, som till exempel den svenska börsen. Tur nog har jag fått tillgång till börsdatas databas över alla aktier på Stockholmsbörsen, och då kunde jag testa de här strategierna.

Då tog jag fram nya strategier utifrån vad som har funkat på Stockholmsbörsen och vad som funkar bäst här. Det är nu så som jag investerar en stor del av mina egna pengar. Innan jag kunde göra det här testet så använde jag de strategierna som finns i USA och det gick lika bra det. Det var några små ändringar.

JB: Jag har också testat strategier och jag har sett på Twitter att vi följer ganska mycket samma personer. Men jag tyckte att det var ganska komplext när jag skulle testa strategier. Alltså att göra de här dataanalyserna. Kan en dödlig person, som inte doktorerar i fysik, göra sådana här tester?

HH: Jag skulle väl säga att en dödlig person kan doktorera i fysik, bara om man lägger ner tillräckligt tid och energi. Det kan man ju göra. Men jag kan säga att jag fick själv lära mig Python och Pandas som är programmeringsspråk. Jag var ju så van, det är ju det jag gör på jobbet, så för mig var det ganska lätt att göra det här. Jag är van att arbeta med siffror och det är ju i stort sätt det jag är utbildad i. Det är lika svårt som att komma igång med att jobba med databaser eller liknande.

JB: Vi dödliga, som inte gör allt det där, om jag får pick your brain, vad är slutsatserna du har dragit?

Värde VS Momentum

HH: Jag gjorde ju allt det här för att sedan skriva ihop det i en studie, så på Börslabbet.se finns den här studien, som heter Börslabbet Studie, och den heter Vad funkar på Stockholmsbörsen? Jag tog det namnet från Jim O’Shaughnessy, som har skrivit en liknande bok som är som en Bibel ungefär för den amerikanska börsen, som heter ”What works on Wall Street”. Där tar jag fram de här strategierna, utifrån vad som alla andra har gjort i USA har jag testat de strategierna i Sverige och sett vilka som har varit de bästa.

HH: I stort sätt så är värde en effekt, momentum är en effekt. Värde betyder ju köp billiga aktier, i stort sätt gå på P/E-tal, som är pris mot vinst, P/S-tal, som är pris mot försäljning för en aktie. Sedan kan man säga, till exempel, har ett bolag en halv miljard i försäljning och värderas till en miljard, då har den ett P/S-tal på 2.

Så kan man ranka alla bolag då efter de här talen. Ett P/S-tal på 2 kommer vara mycket billigare än ett P/S-tal på 4, för då betalar du dubbelt så mycket för samma omsättning. Men det kan variera med vinsten, men i alla fall brukar det vara att man överskattar förhoppningsbolag.

Till exempel, bland de dyraste bolagen på amerikanska börsen som är väldigt kända det är Netflix och Amazon och sådana företag som är väldigt hypade och de kommer ta över världen och så vidare. Då finns också den förväntningen i aktiekursen.

Jag tror att förväntningarna är överdrivna bland aktörerna på aktiemarknaden, och det är i stort sätt så det brukar vara. Det är det som till exempel Warren Buffet tjänar pengar på. Vad handlar aktiemarknaden om, om du ska slå aktiemarknaden? Då måste du köpa där förväntningarna inte är de som är i aktiekursen. Så du köper en aktie billigare än vad den är värd, och det handlar värdeinvestering om.

Momentum är just det här som vi nämnde tidigare. En aktiekurs går upp i pris, och när aktiekursen går upp så finns det mer sannolikhet att den fortsätter upp. Problemet är att man tror snarare tvärt om. Om nyheter effektivt skulle prissättas av marknaden, då ska hela marknaden plötsligt inse att den här aktien är värd så här mycket mer, så att den kanske ska gå upp flera hundra procent, men det gör inte aktier. Utan det tar ett tag för en förändring att införlivas. Vi brukar säga att Apple byggdes inte på en dag. Apple blev ju Apple efter lång, lång tid.

Momentum i Stockholmsbörsen

HH: Ett intressant exempel här på svenska börsen var ju Fingerprint. Det tog lång tid, folk var väldigt skeptiska, men sedan gick det upp och det blev lite bubbel-beteende. Grejen med momentum är att du i stort sätt hänger med på resan upp, sedan tar det en lång tid innan folk börjar ändra åsikt, och du hoppar av innan.

Om du skulle bara ha haft en momentumportfölj på svenska börsen så kunde den gå upp 100% bara på grund av att Fingerprint gick upp typ 1000%. Man bara satsar på de bolagen. Så de är två strategier som funkar. Men i USA funkar de ungefär lika bra och kanske är värde lite bättre än momentum. I Sverige är det tvärtom, momentum funkar mycket bättre än värde.

Sedan vet man inte om vi kanske är bättre på att värdera bolagen här, men det tror jag inte skulle vara fallet, eller att det är mycket större rörelse. Momentum är också att man utnyttjar rörelsemönstren i bolagen. Kavastu använder ju momentum mycket. Jag har analyserat att utifrån mitt test, skulle du bara investera i aktierna som har gått upp mest på stockholmsbörsen under perioden 2001-2016, skulle du fått över 30% per år. Det känns som en no-brainer.

JB: Om jag lite sammanfattar det där, så är det en no-brainer, man hade kunnat göra detta. Men om det är så enkelt, varför gör inte folk det? Det är för att du får de här rörelserna mot index, att du kan ligga back några år. Stämmer det?

HH: Jo, det är det. Jag var själv väldigt skeptisk mot momentum till en början. Jag tänkte det måste ju finnas ett värde, man kan inte bara utgå ifrån kursrörelse. Det är inte det som bolagsvärdering och aktiemarknaden handlar om. Men under det här året som det var väldigt bra för Fingerprint, kollar man året efter, då tror jag portföljen gick ner 30%. Under vissa korta perioder kan det gå ner 30%, samtidigt som börsen står stilla. Då gäller det att inte sälja.

När ska man sälja?

JB: Det där också en av läsarfrågorna. Men hur vet du då? Säg att du följer den här strategin och sedan så rasar det 30%, sedan rasar det 10% till… När lämnar man en sådan strategi?

HH: Det är det som är så svårt. Nu i USA så har det funkar lite mindre bra med momentum de senaste tio åren. Då kan man fråga sig om en tio år en tillräckligt lång period. Många av de som forskar inom det här i USA säger att efter ungefär 20 år kan man utvärdera att något har slutat fungera.

Grejen är att du försöker hitta strategier där underprestationer inte är så lång. Om man har tillräckligt koncentrerad strategi brukar det inte vara mer än tre år. Jo, kan vara jobbigt. Det är därför man måste vara känslokall när man investerar efter sådana här strategier.

Men det som jag och många andra inser är att kör inte på en. Många försöker sälja in sin. De tog fram strategin, som är den bästa, men det funkar inte så. Det finns heller inte en bästa fond eller bästa tillgångsslaget, och det finns inte en strategi som är bäst. En strategi som har funkat bra de senaste tio åren behöver inte funka bra de kommande tio åren. Det bästa är att kombinera och ha kanske fyra olika strategier och på det sättet göra en kombinerad portfölj. Då är underprestationen klart mycket mindre.

JB: Ok, en multistrategi. Men du sa att man kan plocka fram på de här nyckeltalen som Magic Formula. Jag är ju passiv investerare, men jag har varit inne på både Börslabbet och Börsdata. På Börsdata kan du trycka, om jag inte minns fel, och få Magic Formula-bolagen och få fram en lista.

Så om jag som ny sparare skulle vilja testa detta, då är det egentligen så att jag kan öppna ett ISK-konto, föra över lite pengar, och sedan börja läsa och se hur den kvantitativa strategin ser ut, till exempel Magic Formula. Sedan bara, lite slaviskt följa. Köpa precis de bolagen som sorteras ut på de här nyckeltalen.

Säsongseffekt med investeringar

HH: Ja, och det är jätteenkelt. Det är det Börslabbet handlar om. Börsdata har de här vanliga strategierna. Det jag gjorde med Börslabbet var egentligen att ta fram de som är bäst för den svenska börsen utifrån den här 15-årsperioden. Köper man medlemskap på Börslabbet (annonslänk) så får man tillgång till listor på 20 aktier av varje strategi, så kan man investera i topp-10 av varje. Sedan byter man ut efter ett kvartal eller ett år, och det finns faktiskt en säsongseffekt som gör att det är ganska bra att investera kvartalsmässigt.

Det beror på att vi har aktiva förvaltare som vill ”window dressa”. I varje kvartalsbokslut ska man skicka ut kvartalsrapporten till sina investerare. Det här är mycket vanligare i USA, för där måste de visa sina innehav varje kvartalsslut. Då vill man visa att man har varit smart. Jag underprestera, men jag var ändå smart så jag hade Amazon i min portfölj.

Grejen var att du hade inte Amazon hela tiden, du köpte Amazon den sista tiden när du visste att den hade gått bra, och du sålde de som hade förlorat. På det sättet så visar man en annan bild för omgivningen än vad du har i din portfölj. Liknande effekt fungerar i Sverige. Då köper man aktier som har gått upp mest och momentum-effekten blir förstärkt i slutet av kvartalet.

JB: En läsarfråga: Om man kan göra detta på Börslabbet, varför startar du inte en fond?

HH: Ja, jag har gått i de funderingarna, men det kostar en del att starta en fond. Det är väl där som barriären är.

JB: Men finns det andra fonder som gör det här?

HH: I USA finns det sådana fonder, men inte på svenska börsen. Det vore ju väldigt intressant att starta något sådant. Men det handlar också om ett skalningsproblem. Det är en viss mängd kapital som kan köras i de här strategierna, men just nu är det så lite på svenska börsen.

JB: Precis, du menar att om man hade 20 miljarder så är det svårt, för då kanske inte de här effekterna uppstår på samma sätt.

Fördelen med att vara privat sparare

HH: Nej, men det är ju svårt för en stor förvaltare. Det är många privatpersoner som säger att de inte startar fonder, som är bra på att förvalta, för de vet att de inte kan förvalta andras pengar med samma avkastning som de skulle kunna förvalta med sina egna. Jag tror det är samma med Kavastu till exempel. Skulle han ha flera miljarder att förvalta, så hade han kanske behövt förvalta de med en annan avkastning.

JB: Det tror jag också. Han slutade publicera sina innehav för att han sa att han redan nu driver kurs i det. En annan fråga som kom på Twitter, som jag tyckte var ganska roligt: ”Ni är två profiler som ofta hävdat att studier stödjer era sätt att investera, ändå ligger ni så olika. Vad hindrar er från att anamma den andras strategi?” Så Henning, varför inte indexfonder?

HH: Det enkla svaret är att när jag började investera så hade jag läst finansiell teori och jag investerade efter indexfonder. Jag började min blogg genom att skriva att indexfonder är det enda rätta, runt 2014. Sedan började jag intressera mig för aktier. Om man kollar på en graf över IT-bubblan så ser man att marknaden inte är så effektiv.

Det var lite det här med momentum och sådant som jag insåg att egentligen bara genom att använda den här enkla grejen som trendföljande regler, eller så, så kan jag komma ut ur börsen och in i börsen igen, lite beroende på. Jag utforskade allt själv och undersökte om jag kunde göra det på ett bättre sätt. Det var lite så jag kom in på det. Jag satt i Excel och bara testade runt. Sedan insåg jag att det finns ju mycket forskning i det här och det finns många som har lyckats bra, och det var Magic Formula.

I stort sätt var det precis när Börsdata hade implementerat Magic Formula på sin sida. Jag gick in där och så såg jag att här står det ju att de får 20% per år. Det är ju inte möjligt, det här är helt falskt. Så det fick in mig på att läsa på om det här och sedan dess har jag bara läst mer och insett att det går att slå börsen, för att vi människor är inte helt rationella varelser.

JB: Om jag ska vara lite kritisk, djävulens advokat här. Jag fikade faktiskt med Jonas Lindmark imorse, på Morningstar, han som skriver krönikorna där. Då sa han också en klok grej som jag inte har tänkt på. Han sa att de flesta sparare tror att det räcker att man slår genomsnittet, grejen är ju att det räcker inte att du slår alla privatsparare, du måste ju dessutom slå alla proffsen. Du brinner ju för det här. Kan man göra detta som en normal person?

HH: Proffsen har svårt också, för att de har yttre investerare. De förvaltar andras pengar och de andra kommer agera liknande som oss, som privatpersoner. Den här fonden jag nämnde tidigare som var den bästa presterande fonden, största kapitalet han förvaltade det var ju inte privatpersoner.

Det var oftast andra förvaltare, eller privatpersoner med väldigt mycket pengar. De presterar lika dåligt de. Det gör att man inte kan ha en fond som plötsligt går ner 20% mot index. Det är det som Joel Greenblatt som jag nämnde tidigare, han lämnade tillbaka alla pengar för han ville inte förvalta andras pengar.

Han visste att det kan gå ner 30% på en vecka. Det är samma med Warren Buffet. Mitt i IT-bubblan så gick deras aktiekurs ner med 50% och allt annat går bra. Han hade ju aldrig fått behålla pengarna, men det var i stort sätt under hals kontroll så han sket ju i det och fortsatte med det han var bra på.

JB: Så du säger att vi sparare har en edge i det att vi kan unna oss, eller göra saker som professionella förvaltare inte kan, för att vi springer under radarn.

HH: Ja. De har ju en massa yttre mått. Det är alltid folk som utvärderar. Till och med institutionella förvaltare anställer ju folk som fysiker, för att utvärdera på några matematiska mått på vilken risknivå, och det kallas ju för value at risk, att man utvärderar vad är risken i fonden, hur korrelerar min fond ihop med andra fonder och sådana saker. Det blir väldigt inrutat på ett sätt, vilket man inte behöver tänka på som privatsparare.

Entydig forskning på momentumstrategi

JB: Om jag skulle svara på den frågan så skulle jag säga att jag tror att momentum är en av de få grejer som forskning faktiskt stödjer, att du kan överprestera. Forskningen är till och med ganska entydig. Men hur jag har löst det för mig själv är att jag har den här fyra-hinkar-principen. Första hinken är buffert-pengar, den andra hinken är mellanrisk, den tredje hinken är passivt sparande.

När en hink är fylld, så fyller man den andra. Den sista hinken, den aktiva hinken, där är det jättebra att köra en strategi eller att testa. För jag tänker ändå att som sparare bör man åtminstone få börsens avkastning i genomsnitt, över en längre tidsperiod, innan man börjar försöka överprestera mot den. Jag tänker, som svar till läsaren, så säger vi egentligen inte så mycket emot varandra, utan vi säger att det är två kompletterande strategier. Man behöver inte välja det ena eller det andra.

HH: Nej och sedan kan man använda en liten del av sitt sparande aktivt, men det finns också en stor del varför 80% underpresterar börsen. Det är just de här känslomässiga delarna och de kommer vara lika mycket kvar när du kör en kvantitativ portfölj, som en aktiv. Det är som att ha en aktiv fond, den kommer underprestera också ibland.

JB: Hur gör du för att hålla dig till de reglerna du har satt upp?

HH: Det bästa är att starta ett företag som säljer det här och man har flera tusen som följer sin Twitter och blogg, och som hela tiden utvärderar en. Nej, men att försöka att inte kolla för mycket och så. Jag kan vara ärlig. Nu under sommaren så gick det inte jättebra för portföljen. Det gick jättebra i höstas och jag var jätteglad.

Första juni så fyllde Börslabbet ett år och då hade Börslabbets portfölj över presterat index med 20%. Jag var jätteglad över det. Men nu har det inte alls gått lika bra. Först över presterar vi med 20% och sedan underpresterar vi med 20%. Ja, det är det som händer och det är det man får leva med. Om jag skulle investera aktivt skulle det vara lika jobbigt, men hade jag investerat aktivt, då börjar jag tänka att nu måste jag ändra någonting.

Man får inte röra, helt enkelt. Den värsta perioden av underprestation för en av mina portföljer var precis innan Trump valdes, och jag tror den gick ner 20% mot index. Sedan blev Trump vald och då visade det sig att alla bolagen, det var en amerikansk portfölj, och alla bolagen skulle få jättemycket skattesänkningar och all oro som fanns i bolagen försvann plötsligt och det gick upp 30%. Det är det som är det svåra också att investera kvantitativt.

Kritiken mot dessa strategier

JB: Så vad är då kritiken mot kvantitativa strategier och momentum?

HH: Dels det som jag sa, att det är svårt. Men de säger också att när det blir allmänt känt, så kommer alla implementera det, och det kommer bli svårt. Det här måste man ändå ha koll på. Momentum fungerar fortfarande bra i Sverige och det finns mycket som talar för att momentum på marknader kommer inte försvinna. Momentum för USA-börsen, som är 60 gånger större än svenska börsen, vilket är extremt mycket pengar.

Visst, kan det väl komma förvaltare som är tillräckligt stor och påverka hela det här, men på ett sätt så sätts hela tongången av världshandel, världsekonomin och allting. Så där kommer det fortfarande vara en trend och liknande. En sådan här trendföljning har man gjort i nästan tusen år, eller man har i alla fall gjort bra studier på 200 års sikt. Enskilda aktier kan vara svårare, här på Stockholmsbörsen har vi fortfarande en väl fungerande momentumeffekt. USA-börsen är där som det har varit en period där det har varit lite dåligt, men det kan komma tillbaka.

Men sedan har vi P/B-talet, där man kan köpa bolag billigt efter eget kapital. I stort sätt, du vill investera i bolag som har mycket eget kapital. I sina böcker kanske de har fyra gånger mer eget kapital än vad du köper aktien för, och det känns ju jättebra, men oftast är de mycket belånade eller så är det något annat problem.

Det här är det som populärt har kallats för värde och slog igenom för 30 år sedan, att det är så man köper värdeaktier. Sedan startade Vanguard och en massa andra som har smarta beta-fonder där man justerar efter värdeaktier och att man investerar mer i värdebolagen. Det här är faktiskt historiskt den sämsta faktorn, och har man kollat nu sedan år 2000, på grund av det har varit sådant stort intresse och stort institutionellt intresse, så har den faktorn försvunnit.

Så i stort sätt att investera efter P/B-bolag är inte bra längre. Dels på grund av att det blev ett stort intresse, men också för att egenkapitalet i bolagen har tappat sin motivation. Du kan skapa ett IT-bolag, hur mycket av Facebook, hur mycket spelar det roll vad Facebook har på sitt bankkonto?

För det är egentligen det de har. Man kan göra så mycket andra grejer. Man kan leasa ut sina lokaler, då plötsligt så får du mycket lägre egenkapital och då får du mycket högre P/B-tal. Så kritiken är väl att om för många följer, så kommer det tappa effekt. Det kan vara svårt att följa och vissa nyckeltal kan sluta fungera.

Den emotionella aspekten

JB: Så kan jag också sammanfattningsvis lägga till det du också var inne på med beteende-biten, att du måste palla att genomföra strategin fullt ut. Du kan inte sluta när det är -30, utan du behöver hänga kvar. En annan spännande fråga, nu om jag tittar. Den amerikanska börsen har väl gått upp konstant sedan 2009, tror jag, med runt 320%. Svenska börsen, det beror på om man räknar med dippen 2011 eller inte, har ju också gått upp i 6, 7, 8 år. Är det inte dags för en börskrasch?

HH: Jag försökte studera det och 2015 tänkte jag att nu blir det en riktig börskrasch. Det blev ju en krasch och vi såg nedgångar på 30% tror jag på Stockholmsbörsen. Men småbolagen blev knappt drabbade, det var ju de stora bolagen. Det blev lite skakigt, men allmänt så gick det upp efteråt.

Så funkar den trendföljande strategin

JB: Kan man göra en variant, tänker jag, på det här med trendföljande, som berättar för mig i stora drag?

HH: Det finns två regler som jag har gått efter. Det är glidande medelvärde, där man egentligen bara tar senaste årets utveckling, eller 200 dagars utveckling, MA200, och så tar man ett sträck genom det för att få medelvärdet. Sedan ser man om man befinner sig över eller under medelvärdet. Om det är över så behåller man sitt, är det över, så säljer man. På samma sätt så kan man göra det när man kollar det senaste årets avkastning.

Då frågar man vad alternativkostnaden är, det är att man investerar sina pengar direkt på ett sparkonto och får ränta på dem, och så jämför man mot det om man har fått högre avkastning eller inte. Idag så är det egentligen mot 0, men på 70-talet var det ändå stor skillnad. Du kanske kunde få många procent på sparkontot. Båda två har fungerat väldigt bra och det är de som man har testat under 100–200 år och på det sättet kan man hela tiden kolla om trendföljning funkar och vad är trender på marknaden.

Det gör att man kommer ut ur IT-bubblan och man kommer ut ur alla bubbel-scenarier. Om man tror att det kommer hända en bubbla på marknaden, då är de här trendföljande reglerna jättebra. Om man inte tror att det kommer hända en bubbla, då är man ganska fine.

JB: Man kan väl kolla MA200 på Nordnet och Avanza. Jag har för mig att i graferna kan man bara klicka i dem, och få det här. Då ser man att när 50 går under 200, då ska man sälja, och när 50 går över 200…

HH: Man kan skippa det här med MA50. Det räcker med bara aktiekurserna, det brukar funka mycket bättre att bara kolla på aktiekursen går under MA200, sälj, går aktiekursen över MA200, köp. Man behöver inte ha det här gyllene korset som det kallas.

JB: Om jag skulle kolla nu till exempel, för jag har ju Globala Barnportföljen, Nybörjarportföljen, som är indexportföljer. Då skulle jag kunna säga så är att att jag kollar globalt index, så om det sjunker undan då skulle man kunna säga att om jag gör det tillräckligt många gånger, att jag säljer av när det har gått under, så kommer det bespara mig de här krascherna.

HH: Ja, man kanske får -20% eller -30% nedgång, istället för -50%, så du skyddar inte hela. Och det funkar inte varje gång. 2015, 2016 gick börserna ner, men sedan gick de upp direkt igen. Då var det att man säljer och sedan köper man tillbaka, men då kanske man köper tillbaka för en lägre kurs, så där tappade man typ 10% avkastning om man implementerar dem.

Riskhantering med diversifiering

JB: Så hur skulle du argumentera mot mig då, som säger att det bättre att skita i allt det där och bara sitta kvar i båten.

HH: Man kan sitta kvar i båten, men man kan satsa på två sätt. Man kan ha diversifiering men man kan också diversifiera genom att ha olika strategier. Om man har trendföljning på en del av portföljen. Jag har kör det. Jag har en trendföljning på en tredjedel av min portfölj och kör jag kvantitativa strategier, det är ungefär halva min portfölj, en tredjedel är trendföljning, och då kör jag hela världens marknader och så investerar jag i de marknader som har gått upp mest det senaste året.

Det här är bara att utnyttja de här jättestora flödena av pengar och investera i hetaste området och det har också gett en bra avkastning, mot mycket lägre risk. Jag testade det från 1970 och många, många har gjort sådana tester och det har gett ungefär runt 20% år och då är den största nedgången runt 20-25%. Sedan har det funkat mindre bra de senaste 20 åren, men det har fortfarande slagit börsen.

Man kan diversifiera med olika strategier för att få ner risken. Jag har också kunnat testa de här reglerna på Stockholmsbörsen sedan 1918 tror jag, eller 1901, för Riksbanken har dataserier från 1901. Och det är imponerande hur de har samlat all data och det är jätteroligt, för de har också så långa dataserier för bostadsmarknaden. Jag testade på bostadsmarknaden, så SEB har data för bostadsmarknaden, vad hände då under 90-talsbubblan? Skulle man kunna komma ur den och sedan investera och inte förlora så mycket pengar? Ja. Samma med USA-bubblan.

Intressant nog kom vi precis tillbaka genom MA200, från att ha legat längsta perioden under MA200, sedan 2005 när typ value guard började ha månadsdata. Vi ligger över den nu igen, men man kan också säga att det är bara den ena trendföljande regeln som säger så. Den andra trendföljande regeln säger fortfarande att vi har en negativ avkastning på ett år, vilket gör att det ska gå ner.

Så hälften säger upp, hälften säger ner, så vi vet inte. Det är hösten som kommer avgöra. Det är det som är nackdelen med de här strategierna, för det kan ju gå upp nu, sedan kan det ligga över i 2,3 månader och sedan dyka ner igen. Och det är det man brukar kalla för bulltrap, att man fångar in de som är positiva igen, för att förlora alla pengar.

JB: Precis, du ska inte tro att du kommer undan! Roligt, gud, det går så fort när man har roligt. Kan du berätta om dual momentum?

Dual Momentum och Golden Butterfly

HH: Dual Momentum togs fram av Gary Antonacci, och han tog fram det genom att han kollade på USA, som egentligen är halva världens börsvärde och han kollade på resten. Så såg han att det finns stora kapitalflöden. Ibland har vi 10-årsperioder där USA går bäst, vi har också 10-årsperioder där andra delar gå bäst.

I stort sätt så investerar vi i de här två, så jämför vi med ränteläget, så investerar vi de som går bäst. Så man roterar mellan två olika räntor. Istället för att få 10% per år, som båda börserna hade gett, så får han 15% per år. Det är en liknande princip som det här med global trendföljning som jag tog fram på Börslabbet, och om man har ännu fler marknader så kan man få ännu högre.

Men de marknader man har det är Sverige, eller norden och Europa, Asien och USA. Så det är jättemarknader och man bara jämför de här jättemarknaderna. I vissa tider går det bra för en marknad och i andra tider går det bra för en annan. Det är det som de här stora förvaltarna sitter och debatterar. Ska vi satsa i Europa eller ska vi satsa i USA?

JB: Hur hinner du göra något annat än detta, Henning?

HH: Det har varit lite stressigt, men jag kommer bli klar i februari, så då kanske jag kommer ha mer tid.

JB: Jag vet att du har skrivit om Golden Butterfly, använder du den?

HH: Nej. Jag gillar RikaTillsammans-portföljen, eller permanenta portföljen som vi ska kalla den, men jag tyckte att den är alldeles för defensiv. Man har bara 25% aktier, så jag tänkte ok, vad finns det för andra alternativ? Så kom jag in på portfolio-hemsidan där de hade testat en massa olika strategier sedan 1970 och då visade det sig att Golden Butterfly var väldigt bra.

Och Golden Butterfly betyder då att man har ungefär 40% aktier, men det är small cap, large cap, guld och sedan har du 20% guld och 40% räntor. Så det är väldigt likt RikaTillsammans-portföljen. Men i alla fall, det visar att har du guld i portföljen, så får du en högre riskjusterad avkastning. Du kan skippa guld, men då får du större nedgångar, och sådant. Men guld har varit väldigt bra i portföljen.

Jag har inte mycket guld, jag har 5% guld i min portfölj, för att jag vill mer ligga mot aktier och är ung. Men det visar väldigt bra på det. Jag gjorde ett test på svenska börsen där jag jämförde Golden Butterfly mot permanenta eller RikaTillsammans-portföljen, och de hade gett ungefär lika stor avkastning. I USA så var det mycket bättre med Golden Butterfly, men i Sverige så var faktiskt den permanenta portföljen nästan bättre om man tittar på riskjusteringen. Nedgången där var -10% istället för -20% och avkastningen i stort sätt samma.

När portföljen går ner med 22,6%

JB: Spännande. När om dagen hade du ett tankeexperiment på Twitter. Om din portfölj gick ner med 22,6%, för det var ju det som hände ’87, så ställde du frågan vad skulle du göra om din portfölj gått ner 22,6%, sedan gårdagen? Så vad skulle du göra?

HH: Jag lyssnade ju er intervju med Kavastu. Jag tyckte att hans svar där med Trump blev vald och han gjorde något helt annat, och jag tror att det är det jag skulle göra. Jag skulle läsa… När Trump blev vald och när vi hade Brexit och det var jättestor rörelse, så satt jag där och mentalt tränade mig själv på att förlora pengar.

Jag har sprungit maraton och jag har faktiskt sprungit ett halvt maraton precis utanför här och inför det gäller intervallträning. Du vill ju döda dig själv för att bli bättre. Man måste trycka och trycka, och det är så jobbigt, men det känner jag med investeringar också. Man kan väl blunda för förlusten, men jag brukar alltid kolla på procenten och då slipper jag tänka på pengar.

JB: Det var någon dag jag hade förlorat typ 20 000 och då kände jag att det var ju lönt att jag hade gått till jobbet de där två veckorna. Det var min tanke. En av läsarfrågorna var också, vad är det för skillnad på det du gör och det till exempel Arne Talving Kavastu gör?

Vi pratade ju om det när vi tog en liten paus och jag tänker också att ni investerar ju väldigt likt. Det är väldigt, väldigt kvantitativt. Men sedan tror jag också att hemligheten hos både dig och Kavastu är att ni är väldigt disciplinerade. Jag kan ju bli nyfiken på vart den disciplinen kommer ifrån.

Disciplin, intuition och känslor

HH: När jag höll på och började komma in i det här, det var precis när Kavastu började bli stor och man fick höra talas om honom. Jag försökte implementera hans strategi men det var, han gör det väldigt kvalitativt och han gör det med känsla och har den här disciplinen att få ner det i ett Excel-dokument varje vecka från text-TV. Det är ju helt sjukt.

Jag har insett det, dels med min fysikbakgrund, men också nu när jag gör tester, att sitta och gå igenom jättestora dokument och bara arbeta med data, då får man känslan för datan och man förstår vad det betyder. Så jag förstår varför han gör det och varför det har gett honom framgång.

För han får en bra känsla. Jag försökte själv att implementera en del bara genom att läsa hans blogg, men då insåg att jag inte hade den där känslan och disciplinen att på egen hand bolla runt med hur marknaden känns.  han använder sig av.

De känner av hur folk agerar på marknaden och så agerar de efter det, och det är det som gjorde att jag följer kvantitativa strategier. För den säger, en gång i kvartalet köp de här aktierna, sälj de här. Sedan behöver jag inte tänka på det. Jag behöver inte reflektera om jag gjorde rätt eller så och då kan jag följa mina regler helt strikt utan att blanda in några känslor.

JB: Det finns ju en jättebra bok på det där ämnet, Blink, av Malcom Gladwell. Jag vet inte om du har läst den? Den handlar precis som det här med känslan, för det kan ju låta lite magiskt. Jag tror han inleder den boken med att det kommer in en konstkännare på New Yorks museum och så säger han att den där statyn är falsk.

Och ingen håller med honom, så de frågor hur han vet det. Då säger han att han bara har en känsla att den är falsk, och mycket riktigt så var den ju falsk. Sedan handlar hela boken om den här intuitionen som är baserad på 20-års erfarenhet, eller att sitta som du säger och nöta data.

Vikten av erfarenhet

HH: Jag har läst två böcker i det här ämnet och jag läste de för ett år sedan tror jag. Den enda heter Talent is Overrated. Den är jättebra. Den går igenom varför man egentligen säger att Mozart inte var ett underbarn, utan han började när han var tre, så när han var 16 kunde han komponera, för andra började när de var 15-20, så de ligger efter med att bygga upp sin förståelse.

Jag tror att man gör det både när det är professionellt med aktier, men också när man håller på med andra grejer, som sporter och sådant. Många som har har sett de pluggar extremt mycket. De här som jag ser att de här klarar det. De här kan investera på aktiemarknaden och de lyckas och jag har varit ganska skeptisk till att det ska gå, men så har de hittat någonting. Då ser man att det som är gemensamt är att de lägger enormt mycket tid och det är någon som sa att lägg 10-15 timmar i 10 år, då kan du börja slå index.

JB: Ja jag håller helt med. Apropå det, Talent Code av Daniel Coyle, fantastisk bok, precis på samma ämne. Jag säger också inte att det inte går att slå index, men det kräver något extraordinärt. Någonstans tänker jag att som sparare behöver man fatta det där beslutet, vill jag lägga fyra timmar per år, köpa en indexportfölj och låta det vara, eller vill jag lägga de där 10–15 timmarna i 10 år? Då kommer jag bli rikligt belönad för de där 10-15 timmar i 10 år, för det är det som gör hindret som gör att inte alla andra gör det också.

HH: Ja, sedan kan man alltid fråga, de där 10-15 timmarna som de lägger i veckan, skulle jag kunna göra de på något annat och bli till exempel musikartist och tjäna de pengarna? Oavsett vad man lägger mycket tid på, så kan man ju bli bra.

JB: Precis. Jag tänkte att vi skulle börja runda av här. Jag har en till kort läsarfråga här:

Hur ofta kollar du portföljen? (Ärligt!!)

HH: Ja, det är en sådan jobbig fråga, eftersom jag har precis nu i veckan kollat den flera gånger. Men faktiskt, jag har så många portföljer så jag orkar inte kolla. Jag delar upp dem och nu har jag företagsportföljer för Börslabbet, som jag visar på sidan, sedan har jag mina egna, så det är jättemycket olika portföljer och det är svårt att hålla koll på alla. Jag gör en sammanställning en gång i slutet av månaden, bara pengamässigt. Då ser jag att jag har mer eller mindre pengar. Har jag mer, så får jag jobba mer, men det kan ju vara att börsen gick ner.

Hennings många portföljer

JB: Så hur många portföljer har du?

HH: Oj. En ISK försöker jag ha för varje portfölj. Jag har nog 10 på Avanza. Sedan har jag kanske tre på Nordnet. Och ungefär tre kapitalförsäkringar, sedan använder jag inte giro. Men de aktiva portföljer jag har är fyra aktiestrategier på svenska börsen, sedan har jag Börslabbets portfölj, Börslabbets nordiska portfölj, sedan har jag min trendföljning med guld också, och sedan har jag en portfölj som är ett sparkonto. Sedan har jag två amerikanska portföljer, så det är väl ungefär tio. Jag har också en portfölj för mina syskon som jag gör en insättning på och det är den som finns på Shareville, det är en av Börslabbets strategier, så jag investerar åt dem.

JB: Borde det inte gå mot index, aggregat?

HH: Men det är så lite pengar. Vissa portföljer har jag fem aktier i. I stockholmsbörsen har vi ungefär 300 bolag, och där har jag i snitt 15-20 bolag, vilket blir få procent. Jag har också 20 bolag på amerikanska börsen och det är 5000 bolag där, så även om det är många portföljer, så är det lite aktier.

”Hur konstig är du?” och boktips

JB: Ok, en fråga jag brukar ställa till alla mina gäster: På en skala 1-10, hur konstig är du?

HH: Det här tycker jag är en jätterolig fråga. Jag skulle säga 8, tänkte jag. Jag tänker mig ofta som att jag är helt normal, det är bara att jag har ett jätteintresse i data och siffror. Jag kan sitta en hel kväll och bara sammanställa grejer från Avanza och ta fram en massa siffror, vilket inte är helt normalt.

Och det är inte helt normalt att ha det här jätteintresset samtidigt som man håller på och dispoterar i fysik. Det var en ekonomistudent som frågade mig, ”Ni som håller på och studerar fysik, är alla som i The Big Bang Theory?” Och jag tyckte att det var så roligt, för det finns en viss likhet, för jag tycker att de är konstiga, men samtidigt jätteintressanta. Jag vill hellre umgås med de än sådana som inte har de här intressena.

JB: Jag brukar säga att jag älskar nörderi i alla former, och det spelar ingen roll vilket ämne det är i. Är det något som är sant för dig som nästan ingen annan håller med om?

HH: Oj, det var en svår fråga. Det är väl det här med att man med enkla regler kan slå börsen. Det tycker jag. Jag har pratat med folk i branschen och de himlar med ögonen och kollar åt ett annat håll, även om jag säger att det finns en massa forskning på det.

Då säger de, ”Jaja, då skulle alla ha gjort det”. Ja, att investera på börsen är enkelt men inte lätt. Och jag tycker att det är detsamma med kvantitativa strategier. För egentligen, ta bara Warren Buffets regler och så säger du att det här är de och så investerar du så. Det är enkelt men inte lätt.

JB: Om du skulle tipsa om en bok?

HH: ”What Works on Wall Street” är ju en jag nämnde tidigare, men den är om man gillar att läsa tabeller i stort sätt. Kanske Magic Formula boken, sedan finns det flera andra böcker, en som jag också gillar är ”The Aquire’s Multiple”, som handlar om att köpa billiga bolag. Han jämför lite med Magic Formula och sådant.

Hans son har en enormt bra podd, som jag kan rekommendera, ”Invest like the best”. De intervjuar enormt intressanta personligheter. Han sa det att han är själv en kvantperson och investerar kvantitativt, men han vill inte intervjua sådana personer, så han intervjuar alla aktiva som är typ hedgefondsförvaltare, han har haft en nu om kryptovalutor, och sådant. Det är alltså Patrick O’Shaughnessys podd.

JB: Är det inte någon O’Shaughnessy som har en podd, som läser sjukt mycket böcker?

HH: Han läser jättemycket böcker, det är samma person, så han skickar ut ett nyhetsbrev. Han läser en bok om dagen. Han intervjuar folk från Wall Street och gör jätteintressanta intervjuer. Han har nu varit aktiv i lite över ett år och det är nästan den enda podden jag lyssnar varenda avsnitt på.

JB: Coolt. Sista frågan, är det någon fråga du önskar att jag hade ställt?

HH: Oj, svår fråga. Nu tycker jag att vi tog allting. Man brukar ju bara prata om kvantitativa strategier, men jag tycker att vi fick med global trendföljning och så också, så vi har tagit det mesta. Jag kan väl säga att Börslabbets strategier går på utdelning, hög avkastning på eget kapital, att hitta de billigaste aktierna och momentum.

Sedan kombinera allt det här. Så utdelningsaktier har varit väldigt bra. Börslabbet handlar om att slå börsen utan att spendera en massa tid. Du får all forskning, du blir medlem på Börslabbet, signar upp dig (annonslänk), köper de här aktierna, byter ut en gång i kvartalet, en gång per år. Lika enkelt som att köpa en Indexfond och det bästa är att inte kolla på portföljen under året utan bara låta det vara, för över tid kommer man få bättre avkastning. Det finns ju en bra korrelation på de också som kollar få gånger i sin portfölj, mot den avkastning de får.

Det kostar från 199 kronor per månad, sedan kan man få 25% rabatt om man är medlem på Börsdata, för att vi har nära samarbete. Sedan finns det också amerikanska aktier, vilket är lite dyrare.

JB:  Jättekul Henning att du ville vara här och nörda dig tillsammans med mig. Jag hoppas att du vill komma tillbaka vid ett annat tillfälle.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln så gillar du nog även: 

• Intervju med Arne ”Kavastu” Talving - RikaTillsammans-podden #65 - Samma insikt som ledde till två helt olika investeringsstrategier
• Intervju om aktiv förvaltning med två 5-stjärniga fondförvaltare - RikaTillsammanspodden 36: Om aktiv vs passiv förvaltning med Andreas Brock & Henrik Milton
• Intervju med Henrik Tell om ekonomisk rådgivning & rådgivare - En oberoende finansiell rådgivares bästa tips och tankar...

Avsnittet Vad fungerar på Stockholmsbörsen? dök först upp på RikaTillsammans.

Enligt Blockets annonskampanj har vi svenskar i genomsnitt saker för 18 915 kr som vi inte använder eller längre har nytta av. En läsare Catwoman tog tag i det och enligt egen utsago: ”Sålde liken i garderoben”, tjänade ca 30 000 kr, satte in pengarna på jobb i globalfonder och tjänade ytterligare ca 2 000 kr. Om tio år är dessutom pengarna sannolikt värde 64 000 kr med ränta-på-ränta…

Här kommer en kort delning av läsarmejlet. Det kanske kan inspirera någon mer än mig. :-) 

Hej Jan och Caroline!

Tack för bra podd!

Ni pratade för längesedan om att ”tävla” länsförsäkringars globalfond mot aktivt förvaltade fonder. Jag blev inspirerad och startade en rensning av förråd och garderober. Många saker som köpts för dyra pengar som bara ligger till ingen nytta, och med förlorad avkastning då de är lik i garderoben istället för avkastning på börsen.

Dessa saker säljs nu på blocket och tradera och sätts in på ett särskilt ”Tradera Blocket ISK” där de tävlar mot varann :) Detta är ett halvårs aktivt rensande, och jag har mer än hälften kvar.

Hoppas det kan inspirera andra!

Catwoman

Du får också gärna dela med dig av saker som du har gjort eller åstadkommit. Det är nämligen väldigt svårt omöjligt att tänka nya tankar själv. Genom att höra vad andra har gjort eller gör, så får man en möjlighet att inspireras och därefter med stolthet stjäla andras goda exempel. Mejla mig gärna på jan AT rikatillsammans.se i så fall. 

Tack Catwoman för din generösa delning och lycka till med rensandet och sparandet! :-) 

Avsnittet Sälj liken i garderoben och sätt pengarna i arbete! dök först upp på RikaTillsammans.

Få personer besitter så mycket kunskap om ekonomi och sparande i allmänhet och aktier i synnerhet som ”Investeraren”. I dagens avsnitt pratar om vi om allt från vilka aktier han investerar i, vikten av låga avgifter, ränta-på-ränta till hur han tänker och resonerar i sin egen ekonomi. Jag tar även upp en hel del av era läsarfrågor – som bland annat om man kan slå index eller inte.

Förutom att vara en av Sveriges mest kända sparprofiler har Nicklas varit en av de gäster som ni läsare har önskat mest. Trots att han förespråkar enskilda aktier medan jag alltid rekommenderar fonder, visade det sig att vi står inte i helt olika ringhörnor. Nicklas tycker också att indexfonder är ett väldigt bra alternativ och jag är absolut för aktier om man har tiden, intresset och ser det som en hobby. 

Jag hoppas att du gillar avsnittet och Nicklas delar dessutom väldigt generöst med sig av de aktier som han äger. Jag skulle avråda från att ta det som investeringstips och lägga alla sina pengar i dessa – men som inspiration och en bevakningslista till sin aktiva hink är det jättebra inspiration. 

Jag hoppas att du gillar den här intervjun och får ut värde av den. Du får väldigt gärna stödja mig och Caroline på Patreon så att vi kan fortsätta göra dessa osponsrade avsnitten.

Tack på förhand och ses nästa söndag!
Jan och Caroline (som gjorde det möjligt för mig att besöka Nicklas i Stockholm)

Avsnitt #70 med Nicklas Andersson

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning. Den stämmer ganska väl med videon, men den kan diffa lite mot podden på grund av klippning.

• 00:01:08 – Man kan definitivt slå index
• 00:04:02 – Passiv kontra aktiv förvaltning
• 00:07:24 – Vikten av företagets ägarbild
• 00:13:00 – Buffert och psykologiska faktorer
• 00:15:59 – Att göra ett avtryck på jorden
• 00:18:04 – Portföljen är kapital, inte pengar
• 00:19:50 – Utmanande med stora inköp
• 00:22:41 – Niklas motivering och barndom
• 00:24:46 – Investerarens Big Wins
• 00:27:52 – Ränta på ränta effekten gäller också avgifter
• 00:30:20 – Så fungerar skalavgifter
• 00:32:15 – Inget intresse för höga avgifter
• 00:30:44 – Fokus på företag med bra framtidspotential
• 00:33:20 – Kan man förutsäga marknadens rörelser?
• 00:36:50 – Många faktorer påverkar marknaden
• 00:39:11 – Bästa och sämsta aktieaffär
• 00:43:40 – Niklas favoritaktier
• 00:50:37 – Uppdelning av svenska och utländska bolag
• 00:54:25 – Niklas utländska aktier
  

Glöm inte bort att prenumerera om du vill ha notis om framtida avsnitt direkt när de släpps – t.ex. via nyhetsbrevet.

Transkribering av hela avsnittet

JB: Idag är det dags för avsnitt 70 och idag så har jag tagit mig till Avanza för att träffa Niklas ”Investeraren” Andersson. Jag tänker att i detta avsnitt kommer vi prata lite om vardagsekonomi och läsarfrågor, men för de som inte känner dig Niklas ska jag säga att vi både är passionerade ekonominördar.

Men, det känns som att du har tagit det steget längre för jag har inte blivit kallad för ”Mr Google” på en sådan här uppesittarkväll. Sedan driver du podden Investeraren, du jobbar på Avanza, har varit på SEB som rådgivare, varit engagerad hur länge som helst i unga aktiesparare. Vill du lägga till någonting?

NA: Till att börja med är det kul att vara med på ditt 70-avsnittsjubeleum. Finansiellt yrväder från Norrbotten. Flyttade ner till Stockholm för finansbranschen två veckor efter Lehman Brothers kollaps, sådan fantastisk timing. Men annars så var det ganska bra.

Man kan definitivt slå index

JB: Men vet du vad, jag tänker att vi hoppar rakt in i det. Jag tänker så här, den frågan som flest läsare vill ha svar på… Du och jag har ju gjort det här ganska länge, både poddat och investerat, och vi har ju ganska olika strategi. Den frågan som flest lyssnare ställer är ”Kan man slå index eller inte?” Shoot!

NA: Så här tänker jag.

Min bild är att du kan definitivt slå index. Det är ingen fråga om saken egentligen; det går. Problemet är du behöver vara självsäker, du behöver jobba hela tiden, följa börsen, förstå hur och vad som driver värdeskapande i ett bolag.

Nicklas ”Investeraren” Andersson

Bara senast idag var jag på lunch med ett fondbolag där det stod att i litteraturen till SwedSec-licensen så står det att en aktivt förvaltad fond – när jag såg det så tänkte jag att det här ska jag prata med Jan om i eftermiddag – då stod det att omsättningshastigheten får inte vara för låg, för att man betalar en aktivt förvaltad fond för aktivitet. Och att man inte gör affärer är inte det samma som passivitet, om det är bra bolag.

För du måste fortfarande ha koll bolagen, vad som händer, marknadsförutsättning och konkurrens. Du vet, allt möjligt. Så bara för att jag inte gör affärer och har en hög omsättningshastighet och bränner en massa pengar i kurtage, så betyder inte det att det är en passivt förvaltad fond. Det där tyckte jag var intressant.

Någonting annat jag tänker på när det kommer till indexförvaltning det är ju att värdet index egentligen, ja i USA har vi egentligen fler index än vad vi har aktier, vilket också är ganska fascinerande. Det finns ungefär 10000- 11000 där borta. I Sverige och tar vi OMXS30, de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Det är ju 29 bolag och Atlas Copco har både A och B.

Det är ju 60% av Stockholmsbörsen, börsvärdesmässigt. Det intressanta är att det vi i vanligt tal kallar för Stockholmsbörsen det är ju de 30 mest omsatta aktierna. Det är det vi följer i mångt och mycket när vi har en indexprodukt. Är det så att de 30 mest omsatta aktierna, bara för att de handlas mest, betyder det att det kommer vara de bolagen som är mest värdeskapande över tid?

Det är en sådan där grej som jag har klurat på de senaste dagarna. Nej, självfallet är det inte så. Och det finns vissa faktorer, när man tittar på det långsiktigt, som är så där viktigt när det kommer till vilka bolag lyckas och vilka lyckas inte. För tar man index, det är ju som ett fotbollslag.

Ibland pratar man om att toppa laget och ibland så säger man att det roliga är att spela, inte att toppa värdet. Jag var back när jag spelade fotboll, inte jättebra, men jag gillade att tacklas och så där. Vissa är bättre och vissa är sämre.

Passiv kontra aktiv förvaltning

Till jag kom in på börsen 13 juni 2000 har jag förmodligen med nöd och näppe genererat en positiv avkastning, inklusive utdelning, annars, glöm det. Ericsson var värt 1800 miljarder år 2000, stod för 48% av index. Nu är den risken lite mindre, för att det finns kapningsregler, så det innebär att den fick inte utgöra 48% av en indexfond.

Men det gör också, de här vet vi har inte alls varit speciellt roliga investeringar. Så det här med passiv kontra aktiv förvaltning… Jag är inte emot passiv förvaltning av indexfonder, för det kan jag tänka mig, vi hade ju en lyssnare som skrev här också för en tid sedan ”Men kan ni inte göra det här tillsammans?”.

Då kanske man tänker att vi tar en varsin ringhörna. Det som är intressant är att det behöver inte vara ett motsatsförhållande. Jag vet att de flesta människorna inte lägger ner den tiden och energin som krävs.

Nicklas ”Investeraren” Andersson

JB: Men handlar det bara om tid och energi?

NA: Tiden är en extremt viktig faktor. Det är en jätteviktig edge, att man har tiden på sin sida. Många säger ju att jag är långsiktig med sparande. Jag säger våga vara långsiktig. För de flesta är ”långsiktiga” tills det blir jobbiga tider på börsen. Då säljer man ur.

Egentligen står det och väger mellan om man ska in på börsen överhuvudtaget, gillar jag det här eller inte? Passivt förvaltade indexfonder är ett jättebra komplement för att skippa madrassen som urgröper pengarnas värde under tid och komma in och få en exponering mot börsen.

Men är det så att man blir extra intresserad så kan man antingen behålla indexfond som en bottenplatta och cherry picka bolag, eller så säger man det här är så pass roligt att jag dedikerar lite tid och energi. Jag bygger min aktieportfölj. Det är också det här just med att försöka toppa laget.

I indexet handlar det om hur snittet går. Det finns många bolag där man ser att det går inte speciellt bra. Ta Ericsson som exempel. Man har haft jättemycket konkurrens och jobbiga utmaningar som Kina exempelvis. Jag såg senast idag en Huawei-dator. Ta Telia som exempel, där har vi också ägarstyrningsmässigt och att koka människor där korruption är ett stort problem, det är ingen smart grej att göra.

För det första ska man inte göra det överhuvudtaget, det låter inte speciellt trevligt. Och de där riskerna ska man inte underskatta heller. Att staten är ägare och det brukar sätta lite käppar i hjulet. Försök hitta de bolagen som man tror att här finns det faktorer som faktiskt är värdeskapande. Man har sett historiskt att de har lyckats öka sin försäljning, som har goda marginaler, en vettig lönsamhet, de har någon form av vallgrav och är prissättare snarare än pristagare.

Och att fundera kring varför är de prissättare och är det här rimligt och hållbart över tid? Hur har track-record varit? Hur har de levererat på sitt mål över tid? I vissa branscher har vi ju sett att affärsmodeller förändras och att någonting som är jättebra ena dagen kan försvinna nästa dag. Jag tror att något annat som är jätteviktigt kring bolagen också är ägarbilden.

Vikten av företagets ägarbild

NA: Jag var på en lunch med ett fondbolag och de pratade om sin globalfond. Det var Didner & Gerges globalfond. Där sa det att det vi ser, de bolagen som går allra bäst, det är ju när vi ser att VD har varit i mer än 15 år hade de sett i någon studie. Och det är ju klart. Har man en VD som har varit i bolaget jätteläge, som känner bolaget… Då kan man säga att då är man inte lika hungrig som man var dag 1, men man känner bolaget. Vilka bolag har skin in the game?

Ta de bolagen som har det då. Melker Schörling  och Erik Selin på Balder, och vi har Stefan Persson på H&M. Men där har det varit lite jobbigt, för det har varit sedan de vände, men det har förmodligen varit en av Sveriges mest värdeskapande investeringar genom tiderna. Så att hitta de här bolagen. Familjen Wallenberg eller Stenbeckssfären, alla de här har genererat avkastning som är bra mycket högre än index.

Familjen Gustaf Douglas med familj, det har finns väldigt många bolag där man hittar människor som kan sina bolag, de har skin in the game, och då gör man någonting annat än den breda massan. Så kan man slå index? Ja, man kan slå index. Kan alla göra det och vill alla lägga ner den tiden och den energin? Nej, och därför är indexfonder ett fantastiskt instrument för att få en exponering mot börsen.

Vi ska komma ihåg att det här med börsen och sparande har absolut inte varit en självklarhet historiskt. Dina föräldrar och mina föräldrar, det är ganska stor sannolikhet att de som tittar och lyssnar på det här, att den möjligheten absolut inte riktigt fanns på samma sätt som vad den faktiskt gör idag.

JB: Absolut. Vilken utläggning Niklas. Du är väldigt lättintervjuad. Om du skulle sammanfatta det du sa, så skulle du säga så här att det finns ett antal faktorer man kan titta på om man lägger ner tid. Om du bara skulle lista dem. Du var inne på ägarbilden, vad är det mer man ska titta efter?

NA: Dels kan man ju titta på just de där nyckeltalen och sedan gå in på lite mjuka värden också, men då är det ju att titta historiskt. Det är ingen garanti för framtiden, men titta på ganska långsiktigt på fem eller tio år. Hur har försäljningen utvecklats, hur har marginalerna utvecklats? Bruttomarginalen och rörelsemarginalen. Hur har vinsten utvecklats?

Och utdelningen är också något som är ganska statiskt över tid. Under finanskrisen så var det tre bolag i OMXS30 2008 som slopade utdelningen, det är ganska ovanligt att de gör det. Kolla vad VD har sagt i VD-orden. Kolla bak några år, levererar man på det man lovar? För man ska inte underskatta förtroendekapital i den här branschen. Om du säger någonting och levererar på det, så kommer du få ett förtroende. Ordförande, inte minst, brukar också ut och prata. Kolla på den här branschen, växer branschen mycket?

Vi pratar ofta om branschen har strukturell tillväxt, som just nu skulle kunna vara gaming, som växer jättemycket just nu, eller e-sport, en megatrend. Skulle kunna vara urbanisering, att vi får mer sjukdomar. Lite omvärldsspaning och så är ägarbilden jätte, jätteintressant, att se där hur avkastningen har varit historiskt. Det säger ingenting om framtiden, men man får ändå ett hum. Jag kan inte nog betona den där ägarbilden.

Ta Investor från 87 när jag föddes, de har levererat 14–15% i avkastning. Investor, så långt jag kan blicka bak har levererat 16%. [ohörbart 00:11:39] har levererat 23%, Berkshire Hathaway har levererat omkring 20% med Warren Buffets bolag. Alla de här bolagen, HM har levererat 30% innan de peakade.

Och det är klart, det här är förändrade marknadsförutsättningar. Det tar tid att vända och det har gått blixtsnabbt med konsumentförändringar och det förändrade konsumentbeteendet som nu sker. Men kan fundera litegrann på vad är det som gör att bolagen lyckats leverera sådana enorma avkastningssiffror i snitt, år efter år. 20% är ju dubbelt så mycket som börsen.

JB: Jag gillar jättemycket det du sa att egentligen handlar det inte om att vara i olika ringhörnor, utan att jag tror att på någon nivå brukar jag säga, när jag pratade med Kavastu om det här också sa vi att tricket måste ändå vara att först bör man få samma avkastning som börsen i genomsnitt.

Sedan när man får samma avkastning som börsen kan man börja lägga till bolag. Du som lyssnar känner igen detta från min fyra-hinkar-princip. Men jag tänker också såhär, borde man inte skilja på de som har sparande som hobby, eller sparar jag för att tjäna pengar? För jag skulle säga att det är en skillnad på de två.

Buffert och psykologiska faktorer

NA: Det är en skillnad, jag håller med till 137,5%. Har du det som hobby så tror jag också att man kan ta på sig en lite mer långsiktig hatt. I mitt fall, likväl som i ditt fall, du tycker ju att det här är fantastiskt roligt… Jag ser framför mig en livslång horisont, men det innebär också att jag har sparande på annat håll.

Man har bostaden, man har en amortering som man antingen valt själv eller blivit påtvingad. Statligt tvångssparande. Även om det är en dålig sparform så är det fortfarande något som sänker risken i hushållet. Sedan ska man ha buffert, för bufferten, och nu kommer mina klyschiga och klassiska husmorstips, ja, fast har du en buffert som är en Kina mur kring din ekonomi, det innebär att du på riktigt kan ha den här långsiktiga investeringshorisonten i ditt sparande, för du kommer inte behöva vara där och nalla om du behöver pengar.

Min buffert ser jag som en försäkring mot att inte behöva ta ut pengar från portföljen, när de egentligen borde vara där och jobba. Richard H Thaler som pratar ju om det här med behavioral economics. Då tänker jag att man sätter det här med pensionspengar, nu är ju inte pensionspengar ens bundet, så vad hindrar dig egentligen från att ta ut alla pengar på ditt pensionskonto och åka till Liseberg?

Ja, för att du vet att det är pensionspengar för att du har satt en postit-lapp eller liksom bara en titel på det där kontot. Och jag har gjort samma sak. Jag har sparat 50% av min lön hela livet. Det är roligt att vi spelar in den här podden nu för jag har haft en tid där jag inte fick prata ekonomi hemma, sedan hittade jag en podd och nu är jag i en annan podd med trevligt sällskap där jag kan fortsätta prata om det här. De som lyssnar gillar det här mer än vad man på hemmaplan gillade det förut. Så det är högre verkningsgrad.

JB: Jag håller helt med dig. Normalt sätt så brukar man prata 10% och jag idag skulle jag väl säga att 10% är någon slags hygienfaktor. Men jag tror att man behöver spara 10-20%. Sedan så tror jag också att det där förändras lite nu. Nu har vi ju båda barnperioder och jag är lite äldre än dig så jag har hunnit ha mina pengar jobbandes ett tag till. Jag läste någonstans att tricket för framgång var att inte spendera pengarna trots att du har råd. Att man behåller sin sparkvot.

Att göra ett avtryck på jorden

NA: Ja, när du har ett sparande kan du säga ”Jag kan köpa det här, om jag vill. Men jag måste inte”. Men om du inte har ett sparande och säger att ”Jag kan inte göra det här. Jag kan inte följa med mina vänner på den här resan. Jag kan inte göra det här som de ska göra.” Då får du ont i magen istället. Så bara känslan av att ha byggt upp ett sparkapital är ett värde i sig. Den tryggheten som det ger. Och att kunna känna att jag kan om jag vill, men jag måste inte, det har ett värde i sig.

JB: Absolut. Men nu går jag helt off-script här. Vad är det som driver dig?

NA: Dels är det den ekonomiska friheten, att veta att det finns finansiella muskler om och när jag i livet vill ta mig an någonting. Jag vill kunna livet på det sättet jag vill, inte måste. Jag vill inte att ekonomin ska stå som en trång sektor och sätta käppar i hjulen, utan jag vill kunna ha möjligheter.

Om vi blickar fram till när jag lämnar jordelivet, så är jag ganska säker på att jag kommer fortsätta vara kvar på det här bolaget, fortsätta göra det jag gör idag, för att jag tycker att det här är fantastiskt givande. Jag har mat på bordet, jag får pengar jag kan spara till min portfölj, det är viktigt i och för sig, men det viktiga tror jag är att man gör något genom att man lämnar ett avtryck.

Om min dotter säger ”Pappa, du älskade det här med finans, men vad gjorde du för avtryck här på jorden då?”, nu kommer ingen komma ihåg mig sedan ändå, men jag känner personligen att man får någonting tillbaka. Det som driver mig är inte pengarna. Samma sak med de här bolagen jag har i portföljen. Man lär ju känna dem. Ta en människa som går på museum, vad är det som driver de och få gåshud och blir alldeles varm i kroppen när de ser gamla föremål från hundra år tillbaka?

Vad är det som driver oss att få gåshud och bli alldeles varm i kroppen när man läser på bolagens historia, avkastning i familjerna, värdeskapandet, svenska exportsuccéer, vad de har gjort och allt sådant. Det är intressant, det är samhällsorienterat, det är allmänbildande.

Portföljen är kapital, inte pengar

NA: Det är kul att följa bolagen och också kul i efterhand att se i backspegeln hur bra investering det blev. Och att det också blir den här ekonomiska tryggheten. Jag vill bara sväva ut med att säga att jag då har bufferten, det gör att jag tänker på min portfölj som kapital, inte pengar.

Vad är skillnaden då? Det är en ganska stor skillnad. Om jag säljer någonting, om börsen går ner och jag får ont i magen och säljer, vad ska jag göra då? Jag ska ju inte ta ut dem. Jag har aldrig tagit ut pengar ur portföljen, jag har alltid återinvesterat utdelningen, jag har alltid haft det sparandet som jag pratade om.

Ja, men vad ska jag då göra? Vilken annan kapphäst springer snabbare om börsen går ner under finanskrisen? Det gör att jag är ganska iskall i magen när börsen går ner och snarare funderar på vad jag kan cherry picka, om vi får en överreaktion.

För börsen överreagerar alltid, eller ofta, upp och ner. Vi ser det ganska ofta. Jag är mer lugn i magen än om jag hade tänkt att ”Hmm, det här skulle kunna vara en resa, det skulle kunna vara en bil, det skulle kunna vara en lägenhet.” Nu köpte jag en lägenhet i veckan. Jag hade inte ens finansieringen färdig när jag köpte den.

Där skänkte det mig ett lugn för det spelade ingen roll. Jag vet att det löser sig för att jag har sparat. Jag hade ändå ont i magen, lite grann, det hade jag faktiskt. Men just den känslan bara att jag kunde vara lugn, den har ett värde på riktigt. Den var jag så fruktansvärt tacksam över när jag gick och lade mig på kvällen, och då får jag ut ett värde ur portföljen även fast jag inte har sålt det så att säga.

Utmanande med stora inköp

JB: Men vad är det som satte igång detta då när du var liten?

NA: Nu har jag löst det ändå, så nu behöver jag inte ta ut de här pengarna ur portföljen. Vi ska prata om vad som satte igång intresset, men det gör ju att nu kommer mina pengar överleva i portföljen. Nu kan jag tänka fortsatt långsiktigt för nu är det ganska långt till vi köper lägenhet eller bostad nästa gång.

Men samma sekund, Jan, samma sekund som jag satt och skrev på det här avtalet så tänkte jag, ”Niklas, du är fullständigt dum i huvet som gör det här nu. Vad håller du på med?” Det är också känslomässiga beslut med bostäder. I samma sekund så tänkte jag, ”Aha, jag har en portfölj som jag nästan aldrig pratar om, som är ett spread case, men att jag har lånat upp pengar och investerat pengar för snart fem år sedan. Det jag kunde låna till 0,25 och hade ett kassaflöde på 7% då och kunde ta mellanskillnaden.

Jag tog risken, för att inflationen stiger, räntan stiger och för att jag skulle pressa kurserna. Samma sekund som jag skrev på avtalet så hände det någonting. Nu tänkte jag inte på de där pengarna som kapital längre. Helt plötsligt så tog jag av mig rustningen och bara blottade och blev extremt sårbar.

Det är för att någon gång i tiden visste jag att de där pengarna skulle jag använda för att det är en kontantinsats i en framtida lägenhet. Och då vill jag ju sälja direkt. Sedan n är jag fick finansiering på plats så är riddarrustningen tillbaka. Nu när investeringen på plats. Hur fascinerande det kan vara, bara mindset, och jag brukar säga att förutom det vi har pratat om, de här bolagen och vad som driver det över tid, det absolut största hotet mot en långsiktig portfölj, det är mindset.

Det är du själv. Det är din psykologi. Det är hur du reagerar och agerar i dåliga tider. Vi pratade innan vi började spela in, du sa ”Kommer du ihåg IT-kraschen?” Du kom ihåg IT-kraschen, ni gjorde fantastiska investeringar med skolpengarna. Du har varit med i finanskrisen och jag också, det är en jobbig tid. Det är nyttigt.

JB: Jag påstår ju att innan man har upplevt en kris så är man inte investerare på riktigt. Det är ingen konst att investera i en uppgång på 9 år.

NA: Jag tror och hoppas att någon som lyssnar på det här då som kanske skulle få lite ont i magen om det går ner, att man tänker att de bästa affärerna verkligen görs i de sämsta av tider. Det är skillnad på om ett bolag går ner mycket och det är bolagsspecifika skäl kontra om börsen går ner mycket.

Finanskrisen varade i 473 dagar. Vi pratar om finanskrisen tio år senare, men den gick ner från 13 juli 2007 till 27 oktober 2008. Sedan har det varit en uppgång sedan dess. En del av det är faktiskt återhämtning och en del är stigande vinster och så där.

Niklas motivering och barndom

JB: Vi hoppar tillbaka till det där. Vad är det som gjorde att du började på den här banan?

NA: Förlåt. Jag har alltid sparat pengar, jag har alltid varit galet intresserad av det här och sålde jultidningar över hela Bodens kommun när jag liten. Sedan fick pappa köra runt mig när de skulle levereras, så just rörelsemarginalen i min lilla business kunde man alltid ifrågasätta.

Men sedan började jag jobba när jag 13, 14 för 30 spänn i timmen och flippade burgare. Det var inte jättebra pengar ens då. Men sedan under gymnasietiden så jobbade jag heltid på kvällarna vid sidan av studierna. När det orangea kuvertet kom, det kom årskiftet 2000/2001, det här var 2003, då fick jag det orangea kuvertet och då tänkte jag, ”Men herregud, vad är det här för något?”

JB: Precis, för du är född 1987. Det ska sägas.

NA: Ja, jag är född ett halvår innan den stora kraschen den 19e oktober då Dow Jones föll 508 punkter. Nu står den i 26000, 508 punkter var drygt en fjärdedel av börsen då. Så det var en stor nedgång.

JB: Ja, så intresset har funnits där.

NA: Lite kort bara om pensionen, för då insåg jag att jag kan sätta pengarna i arbete. Jag kan låta pengarna jobba för mig samtidigt som jag själv jobbar. Det öppnade upp en helt ny värld och sedan dess har det varit en blodad tand och bara förkovrats mer och mer.

JB: Hade du föräldrar som pratade med dig om det här?

NA: Om jag säger så här, utan att vara politisk. Jag kommer från ett rödfäste, Norrbotten är väldigt rött och Boden och Luleå där är Västerpartiet väldigt starka. Du vet vad de tycker om vinster i välfärden och kanske aktiemarknaden ska privatiseras och så där. Så jag kan säga som så här, nej, det här med aktier. Jag är nog svarta fåret. Det kanske är därför jag flyttade.

Investerarens Big Wins

JB: Vad bra. Jag tänkte vi ska ta några andra grejer här. För som sagt, jag tror att lyssnarna fattar nu varför du brukar kallas Mr Google. Men om vi skulle titta på en privatekonomi så påstår jag att det är vissa saker som man ska göra rätt. Du skrev ju också om det här mer buffert, att byta sparkonto och få 0.2% högre ränta är kanske inte det som kommer göra mest skillnad i livet. Så vilka skulle du säga är de stora vinsterna? The Big Wins. Detta behöver du få koll på eller göra rätt.

NA: När det kommer till sparande, dels är bufferten urviktig. Och anledningen till att bufferten är urviktig det är för att det är skyddet för oförutsedda kostnader, utgifter, som också skyddar dig från att inte nalla i ett långsiktigt sparande. Aktiemarknaden är det tillgångsslaget historiskt som är det absolut bästa tillgångsslaget för att skapa och generera värden över tid.

Det finns inget annat tillgångsslag historiskt. Det är det absolut bästa stället att ha sina pengar över tid. Jag säger som Börje Ekholm, den största risken långsiktigt är att stå utanför marknaden. Det är viktigt för en själv att ha bufferten, så att man inte är och nallar på det långsiktiga sparandet. Annars får du inte värdeökningen över tid. Warren Buffet byggde upp större delen av sin förmögenhet efter 60.

Tar man en krona dag ett och fördubblar den några gånger. En krona fördubblad i 30 dagar är 1 miljard 70 miljoner. Det kan man inte riktigt få, men bara för att förstå vad ränta på ränta effekten faktiskt gör över tid. Är man ung så är det nästan tjänstefel att ha för stor andel räntor. Jag har 0% ränta. Jag skulle aldrig få för mig att ha räntor i min dotters placeringar.

Jag har en kollega vars far sparade i en penningmarknadsfond i 20 år. Jag sa till henne ”Säg inte till din far vad han placerade i.” Därför att under de senaste 20 åren har börsen gått upp 500%, inklusive återinvesterad utdelning, och utdelningen över tid är en jätteviktig faktor. Jag tar Investor igen, det är ju ett folkkärt innehav. Två tredjedelar av totalavkastningen sedan 1987 kommer från återinvesterad utdelning, så man förstår vad det gör över tid.

JB: Ja, så spar långsiktigt och aktier. Vad är tredje?

Ränta på ränta effekten gäller också avgifter

NA: Det här mer ränta på ränta är världens åttonde underverk som Einstein lär ha sagt. Jag skjuter in en fjärde, en bonus bara, och det är aktiemarknaden är ett sätt att föra över värden, kapital, pengar, från de som är kortsiktiga till de som är långsiktiga. Och det är ju så. I Sverige, tittar vi på statistik från Fondbolagens förening, så ser vi att folk köper aktier när börsen har gått upp, när grannen byter bil och allt det där, och säljer när det gör jätteont i magen och Thailandsresan är borta.

JB: Jag kan publicera en bild i samband med den här artikeln. Jag har gjort egen undersökning på det här. Det är perfekt negativ korrelation mellan insättningar och börsens utveckling.

NA: Som jag sa, psykologi, lär känna dig själv. Det får vara femte. Men fjärde är att ränta på ränta effekten också gäller avgifter.

Om jag får en procent mer i avkastning från idag till då jag går i pension, det kommer vara mer pengar än vad jag har tjänat in på hela mitt yrkesverksamma liv. Så varje procent har betydelse.

Nicklas ”Investeraren” Andersson

En och en halv procent från att du är 25 till 65, en och en halv procent mer i avgift, fördubblar ditt kapital på 46 år. Får du tre procent mer, det fördubblar ditt kapital på 24 år och får du fyra procent mer, så har du tre gånger så mycket pengar efter 30 år. Så det har betydelse. Det blir en lång utsändning, men skalavgifterna som storbankerna har, det är direkt bedrövligt värdeförstörande. Jag har ingen förståelse över huvud taget.

Så fungerar skalavgifter

Tänk så här, man går till mataffären och köper ett tuggummi. Då betalar man 2,50 för en plastkasse som förut kostade 1,50. Ok. Men går du och köper en oxfilé, då får du betala 50 spänn för den här plastkassen. Det är ganska orättvist. Och inte nog med det, för du kommer få betala för den här plastkassen resten av ditt liv.

Oxfilén ynglar av sig, så då kommer få betala 250 kronor eller 500 kronor eller 1000 kronor om några år. Det ligger och dras avgifter hela tiden, för en plastkasse. Skalavgiften är alltså en procentuell avgift man tar ut för depåer eller kapitalförsäkringen som tittar på vad är för värde här? Hur mycket har du sparat? Hur mycket pengar har du lyckats generera? Då vill vi ha en liten andel av det. Vi tar ingen risk, vi vill bara ha en andel för att du har en depå. Det kan vara en avgift på typ 0,65.

Då kan man fråga sig vad gör 0,65 då? Jo, det ska jag berätta. Att om jag har ett tjänstepensionssparande på 3000 i månaden och skulle nå 10% om året i totalavkastning, Stockholmsbörsen idag yieldar 4,2, säg 4, du behöver alltså att kurserna ska gå upp 6%.

Utdelningen där till 4, då är vi uppe på 10. Vi har sagt att många bolag är uppe på 12, 13, 14, 15. Investor 20, 21, 22, 23. Många skulle säga att 10 är nästan att ta i, men låt oss vara där. Det är tre miljoner i kostnader från 0,65. Jag vill inte betala tre miljoner för en plastkasse när jag köper en oxfilé. Glöm det. Hur viktigt tycker du att det här, Jan? För folk förstår inte.

JB: Jag håller helt med dig.

NA: Jag tror inte ens att folk på banken vet vad det här gör över tid.

JB: Låga avgifter och ränta på ränta länge, det har jag tjatat om sedan 2008.

Inget intresse för höga avgifter

NA: Och det är så jäkla viktigt och det är så bra att du gör det, för jag blir skogstokig. Jag ska berätta en till grej. Jag var på Almedalen 2016 och så var det en väldigt namnkunnig aktör inom pensionsbranschen där. Det var mycket snack om det här med provisionsförbud och så tyckte de att de hade tagit in en internationell specialist, som sa att 3% i avgift för finansiell rådgivning, det tycker vi är bra.

Man dör en gång, man gifter sig en eller några gånger, man får barn en eller några gånger, alltså de här juridiska spörsmålen. Och då var vi där en samling människor och jag kan absolut inte vara tyst när det är så. Jag sa, ”Men tror du på fullaste allvar, att en människa som är 25-65 har ganska bra lön från början, det har ju inte alla. Men vi säger att den 25-åringen har kanske 40+, 45, det är mycket…

Tror ni på fullaste allvar att den här personen skulle köpa den är rådgivningen om man dag ett sa att det här kostar 4,5 miljon? Nej, jag tror inte det. Det blev ganska tyst. De ville gå vidare till nästa fråga. Det var bara det att ingen ville ställa nästa fråga, utan alla ville höra svaret. Och sedan kom folk fram, då var det folk från pensionsbranschen, och sa, ”Du, jäklar vad bra!”

90/10 eller 100/0?

JB: Du bara droppar en sådan här grej. Här blir det nog att vi hamnar i lite olika ringhörnor. Så det ska bli spännande. Du säger inga räntefonder. Jag skulle argumentera, eller jag brukar argumentera till exempel att en 90/10 portfölj har bättre förutsättningar än en 100/0 portfölj. Hur tänker du?

NA: Jag tänker så här, varför ska du ha 90/10? Varför ska du ha matlagningsgrädden i portföljen när du lika gärna kan ha det på ett sparkonto? För den bufferten du behöver för att driva livet AB, det är som jag säger, en buffert på 50000 kronor, får du 1% ränta eller 0% på sparkontot, det spelar ingen roll, för 1% på 50000 kronor är 500 kronor och efter 30% skatt är det 350.

Det är inga pengar om man är genuint långsiktig. För de kortsiktiga pengarna, det är pengar som pengar, och behöver du pengar kortsiktigt, om det finns pengar i bufferten, då finns det ju inga skäl att i sådana fall ta ut från aktieportföljen.

JB: Roligt, får jag resonerar lite annorlunda i det här. Så här tänker jag. Om buffert, jag håller helt med dig. Sedan ska jag faktiskt tipsa, jag skrev en artikel om det där med buffert. Man har gjort en studie att ganska många har för mycket pengar i sin buffert.

NA: Ja, jag har jobbat på SEB Östermalm. Då kan man tro att det är lite skillnad beroende på olika geografier i Stockholm och det är skillnad. Det ligger bedrövligt mycket pengar på konton.

JB: Jag läste din artikel om buffert också. En faktor som jag inte fattade från i år som man bör ta med, det är sannolikheten för att man behöver omsätta bufferten, vilket var att om man räknar på differensen att jag investerar min buffert och sätter den i relation till vilken ränta jag kan låna pengar på, så är det så att om man kan låna pengar billigare än 15%, typ kreditkort, så kan det många gånger löna sig att investera bufferten och använda ett kreditkort och sedan hämta ut pengarna. Men det är överkurs. Det har jag skrivit mer om i ett avsnitt.

NA: Ja det skulle bli väldigt känsligt om det är så att jag på Avanza säger kreditkortet istället för bufferten, men faktum kvarstår ju precis som du säger att det finns ju kreditkort med 60 dagars fri kredit, så du kan ju nyttja. Det var också folk som kommenterade på det i ett tidigare blogginlägg jag skrev om buffertar.

JB: Men om vi hoppar till det här med räntor, för så här resonerar jag, att om jag har 10% i min portfölj, inte på grund av buffert, men till exempel om vi ser en kraftig rörelse nedåt, så blir de här 10% ett sänke på vägen upp, men det blir också ett flöte på vägen ned.

Då kan jag också använda de pengarna för att om-allokera till exempel vi den större börskrasch. Det är ett av argumenten som jag brukar använda. Sedan finns det en studie på Warren Buffet som faktiskt också rekommenderade en 90/10 portfölj, framför en 100/0 portfölj.

NA: Det är ju klart att man brukar ju prata om torrt krut och hur gör jag nu om marknaden skulle gå ner och så där och samtidigt finns den gamla klyschan att mer pengar har förlorats på att försöka förbereda sig för en börskrasch än en faktiskt börskrasch.

Har du 10% i räntor sedan går börsen ner och sedan investerar du de där och får 10% i extra, adderat alfa på den där, det är 1% på hela portföljen. Jag sa ju precis att 1% varje år till pension är mer pengar än vad jag kommer tjäna i mitt yrkesverksamma liv, men jag tänker någonstans att anledningen till varför jag kan ha alla pengar är investerade, det beror ju på att jag sparar löpande hela tiden.

För grejen är och faktum är att om jag skulle få en påse pengar idag och bara investera de på börsen och alltså inget löpande sparande, och måste investera allting på en gång, fruktansvärt delikat bekymmer. Då skulle jag vara mycket mer försiktig att gå in i marknaden och försöka gå in vid så rätt tillfälle som möjligt.

Det skulle kunna vara så att det nästan hämmar mig från att gå in i marknaden. Nu är jag ju trygg idag med det faktum att eftersom jag sparar löpande, så går jag in med pengar hela tiden. Det gör ingenting om börsen går ned. När jag köper aktier och investerar, jag bryr mig inte det minsta om aktien jag köper går ned.

Självsäkerhet med buffert och långsiktigt sparande

JB: Så man kan säga att en av dina hemligheter, som inte är så mycket hemlighet, det är du har typ vattentäta skott mellan bufferten och det jag behöver för att känna mig trygg. Sedan har du ett stort sparande, som kan fylla på bufferten och den används, och det gör att du kan ha den där långsiktiga uthålligheten på det som faktiskt är investerat. Och då säger du också så här att då finns det ingen anledning att inte ta full risk. Är det korrekt tolkat?

NA: Ja, det är det ju. De pengarna som jag har idag är ju små i förhållande till det jag kommer ha imorgon, nästa vecka, nästa år och nästa årtionde, men samtidigt är det så klart så att mitt månadssparande blir en mindre och mindre andel av total portfölj, vilket gör att det gör mycket ondare för mig när börsen går ned, än det tillskottet som kommer in i löpande sparande hela tiden.

Det är just det jag menar att om jag tänker så här att det här bolaget tror jag på långsiktigt. Ta PayPal som exempel, där finanschefen säger att ”We want to be the bank for the unbanked” och menar att det finns två miljarder människor globalt som saknar en bankrelation, alltså inte har kort och konton och bolån och krediter… Jag säger inte att man ska köpa PayPal, men bara för att måla upp en vision.

Om man då tror på det, om man tycker att det här låter intressant, då spelar det ingen roll timing-mässigt om aktien går upp eller ned imorgon, utan då investerar man på lång sikt. Då är man också mycket, mycket mer självsäker och mindre exponerad för risk om man kan köpa in det här bolaget och spara löpande över tid.

Men om jag hade haft en klumpsumma pengar och behövt investera vid ett tillfälle, då hade det försvårat jättemycket. Då nästan spekulerar man på att när man köper aktierna med den klumpsumman som måste in på en gång, en enda gång, då spekulerar du i att du tror att du köper vid precis rätt tillfälle. Det gör inte jag när jag sparar löpande. Jag investerar i bolagets framtid, jag spekulerar inte på aktiekursen och värderingen av bolagets fundament.

JB: Detta är ju superspännande. Jag läste en bok som jag tror hette ”Asset Allocation”, där det stod att man kan egentligen koka nere alla investeringsstrategier till två frågor. Den enda frågan är ”Kan du hitta undervärderade bolag?” och den andra är ”Kan du förutse marknadens rörelser?” Ja eller nej. Så hur skulle du svara på den första?

Fokus på företag med bra framtidspotential

NA: Att hitta undervärderade bolag. Jag är inte så jättemycket för att någon form av värdestrategi. Vad jag menar med det är att jag inte är för att hitta bolag alltså där man köpa tillgångar under bokfört värde, om man nu gissar att det bokförda värdet är det korrekta värdet. Jag investerar i bolag som jag tänker kommer vara med att driva förändring.

Bolag som har den strukturella tillväxten eller någon form av megatrend eller en extremt duktig ägarfamilj som historiskt har bevisat att de har stenkoll på vad de gör. Om inte de vet hur man skapar värde framåt i det här bolaget, så vet ingen annan det heller. Så hellre att jag köper på det långsiktiga temat, sedan är inte värderingen oviktig, men den är inte det viktigaste heller.

Men när folk säger ”Kan man köpa Amazon på P/E 200?” Det kom faktiskt upp på lunchen idag också, och jag svarade ”Ja, det kan man.” För grejen är att det är ett jättebra exempel på att folk inte riktigt förstår vad som händer där. Då säger folk att det är alldeles för dyrt, för att någon har sagt att P/E-talet, alltså 14, 15 är historiska snittet, då ska man ha ett P/E på 20, då ska det vara ett tillväxtbolag med ett PEG-tal på 2.

Ja, men det är ju i så fall om man har P/E-talet på 20, då måste vinsttillväxten vara på 10% i alla fall. Alltså P/E talet kan vara dubbelt så högt som vinsttillväxten och då ligger man på PEG max 2 helt enkelt. Men i det här bolaget, de vill inte göra någon vinst. De tjänar pengar, de köper en massa skjortor till sin skjortkollektion hela tiden, och så finns det inga pengar kvar.

Men det är som att säga till en kompis, ”Jag får lön varje månad, men jag köper godis för allting, så jag tjänar inga pengar.” Jo, men du tjänar ju pengar. De här investerar bara i nya marknader, nya vertikaler, nya områden hela tiden. Det kommer en dag när de kommer tjäna pengar och det enda jag vill säga, jag vill inte stå och prata Amazon, men de tjänar jättemycket pengar dels på E-handel som växer, sedan Amazon webservice som är en cloud-verksamhet, sedan börjar de tjäna pengar på marknadsföring.

För vartannat produktsök i USA går via Amazon. De här trenderna tycker jag att man inte riktigt ser, sedan råkade vinsten skjuta upp 1200% i Q2:an. De här tjänar fruktansvärt bra med pengar och omsatte 1600 miljarder i fiol men de väljer att investera för framtiden. Då måste man som investerare fundera på hur mycket pengar de kommer att tjäna i framtiden.

Kan man förutsäga marknadens rörelser?

JB: Så du fokuserar mer på bolag som kommer ha en bra utveckling framåt. Med fråga nummer två, kan du förutsäga marknadens rörelser?

NA: Definitivt inte.

JB: Detta är jätteroligt, för jag pratade med Henning ”Investerarfysikern” i förra avsnittet, och han var precis tvärt om.

NA: Ja, då blir det ju extra intressant. Bara superkort, några andra bolag, Netflix och Storytell är också jättesvåra case för att man kan ta att värderingen är hög, men marknaden växer snabbt och det är svårt som lekman att veta hur stor kommer den här penetrationen vara i framtiden? Amazon, de gick upp tio gånger pengarna första året sedan gick de upp 10000% till framtill idag och någon som hade fått tio gånger pengarna 97 och sålde, och inte såg skogen för alla träd.

Men frågan om man kan förutspå marknadens svängningar, nej, och anledningen till varför jag säger så det är för att börsen är din egen onda magkänsla multiplicerat med några miljoner magar. Vi är bara människor och det är mycket psykologi. Det är mycket magont och marknaden överreagerar ofta åt båda håll, både upp och ned.

Man brukar säga att börsen är en drama queen. Så är det korta perspektivet, nej. Ta H&M som exempel, nu får du säga till när jag får sluta sväva ut, men där sa man nu i rapporten här som kom och försäljningssiffrorna var ju kända sedan tidigare, och lite utköpsrykten och terrängen i London och det har kommit lite rykten och så där. Jaha, när rapporten kom, nej gud, herregud, mardrömssiffror.

Jag har nämligen tagit en print screen i min telefon också, för när jag såg olika push notiser från olika finansmedia i Sverige och en säger ”Mardömssiffror!”. De där rubrikerna ställer också till det för långsiktiga sparare. Nu pratar jag inte om H&M specifikt, utan generellt om börsen. Sedan kom det från ett annat hus nu när börsen hade stängt, superrusning 11%. Den steg ju 17% veckan innan. Det var den största uppgången på 17 år. 24% av kapitalet är kortat, det kan bli lite short squeeze, det är kanske lite överkurs.

Då sa man, ”Den här ska ner i källaren” och den steg 11%, den adderade 24,5 miljard på börsvärdet. Det beror också på tolkningsföreträde. Vad är det som tolkas positivt här och nu? De ökade varulagret ganska mycket och det tyckte de inte var bra. Online växte 39% och den som kommer ihåg kapitalmarknadsdagen i februari och vet att 12,5% av försäljningen då var online och 22% av rörelseresultatet utgjorde det, då tänker man, ”Aha, online växer, online är mer lönsamt.

När driver det igenom?” Jo, då sa de så här. 20 är snart klar. 20, 22, då tror vi att online kan omsätta 75 miljarder. H&M omsatte 200 miljarder ex moms i fiol, det är alltså en rätt stor av H&Ms totala försäljning som kan utgöras av online. På senare tid har de inte så bra track record på att leverera på det de säger, men marginalerna är mycket, mycket högre. Mellanskillnaden mellan vad man trodde att det skulle öppna på fram till vad de stängde på var en 15, 16%.

Många faktorer påverkar marknaden

Det visar hur svårt det faktiskt är. Det är mycket psykologi och marknaden kan ofta bara fokusera på en sak åt taget. Ta en sådan sak mellan Donald Trump och Kim Jong Un, att de bråkade om vem som hade den största nukleära knappen på skrivbordet och huruvida den funkade eller inte, alltså kärnvapenkrig och spränga bort planeten, det var inte så jobbigt.

Men desto jobbigare är det kanske om vi får lite sanktioner mot lite ryska högt uppsatta personer, vilket gjorde att ryska börsen föll tvåsiffrigt eller ta Brexit eller ta Italien då. Det är en stor ekonomi för visso, men hur mycket stök det kan få. Men det här med att vi kanske spränger bort planeten, det spelar inte så stor roll. Då tänker folk att det där är bara käbbel, och att det inte kommer leda till någonting.

Turkiet är ett land med 80 miljoner invånare det har heller inte påverkats speciellt mycket, men det skulle kunna göra det. Det handlar mycket om tolkningsföreträde. Tycker vi idag att det är bra eller inte? Ta i somras, handelskonflikten som skulle kunna eskalera till ett handelskrig.

Tittar vi på depressionen på 30-talet då var det protektionismen och tariffer som gjorde att man gick så pass långt att världshandeln sjönk med 70%. Det jag menar här är att vissa dagar har handelskonflikten gjort att vi har varit jätterädda och vissa dagar så är det inte så stor fara. Så går det upp och ner. Kan man tro och förstå vart börsen är på väg i det korta perspektivet? Nej, jag tror inte det. Jag ska inte gå stick i stäv med vad han sa, men jag tror inte det. Men på lång sikt tror jag att bolagen är sina egna lyckans smeder.

Bästa och sämsta aktieaffär

JB: Jag tycker det är jättekul, för det visar vart vi skiljer oss åt. För jag svarar nej på båda frågorna och svarar man nej på båda frågor, då får man en strategi som är passiva indexfonder och skit i hur marknaden går över huvud taget. Du tittar mycket på bolagen. Jag tänkte vi tar några snabba läsarfrågor. ”Din bästa och sämsta aktieaffär?”

NA: Oj, min sämsta brukar jag nog säga var BlackPearl Resources, när jag lyssnade på en god vän för tio år sedan, då blev det en liten förlust i pengar räknat. Men det var också att jag inte gjorde min egen hemläxa utan tyckte, ”Absolut, då kör vi på det.” Nu har jag inga oljebolag i portföljen och varför det har blivit så det vet jag faktiskt inte.

Det här är en liten kuriosa. Lundin Petroleum har jag förstått är den aktören i världen som har lägst produktionskostnader, nere på 4 dollar fatet och nu ligger väl oljepriset på 80. Så om man tittar på, jag gör lite Börscall varje måndag, och då var det just en fråga kring oljebranschen och varför aktiekursen gick upp så mycket och det är klart att jag menar, har du en produktionskostnad på 4 dollar fatet och oljepriset går upp 4 dollar eller 5 dollar, man förstår att det trillar ganska rakt igenom på sista raden och förstår vart hävstången kommer ifrån.

JB: De ska ju tydligen också vara världens bästa bolag på att jobba i konfliktområden. Sedan kan man värdera om det är positivt eller negativt, liksom.

NA: Exakt. Men den bästa, det är att det är lite svårt faktiskt att säga det. Och anledningen till varför det är svårt, alltså det bästa kanske bara som jag vet idag… Spiltan är ett bolag som är upp 1500% eller något sådant sedan jag köpte.

JB: Jag kan säga att det är min bästa affär.

NA: Problemet är att jag köpte mycket SEB-aktier när det stod och började med 36 kronor eller något sådant, då fick vi matchning också, så det dubblade antalet aktier. Nu är vi väl nere på 18, så det är klart det har också varit en bra investering. När jag jobbade på banken då gick jag personligen med anmälningsblanketten till varenda kollega på kontoret och sa, ”Nu ska ni teckna.”

Jag ville att folk skulle vara med på det där. För det jag tänker här är att eftersom jag köper på de bolagen som jag tycker är spännande över tid och som kommer skapa mycket värde, så ligger jag på köpsidan. Jag har i princip ingen förlust i portföljen. Jag har någon på något som jag nyligen gått in i, men i princip inte. Och det är för att om en aktie går ner när jag köpt den – perfekt. Jag har bestämt mig aktien, går den ned, så köper jag på mig mer…

JB: Kan man följa dina aktier någonstans, vilka du har?

NA: Nej, det kan man inte. Anledningen till det, jag har faktiskt funderat litegrann på om man skulle lägga ut den, men sedan kommer [ohörbart 00:51:58] -regelverket också som har kommit på senare tid, angående implicit och explicit rådgivning.

Ett problem är att tillräckligt många människor kopierar rakt av. Jag säger inte att jag är någon guru som man ska lyssna på och så kommer man få världens bästa avkastning om man följer mig. Men jag säger att tillräckligt många människor i det här landet är så pass ointresserade, men vet att sparande är bra, så man kopierar rakt av, och det gäller definitivt även dig.

JB: Gud ja, jag kör bara indexfonder, så jag är lite mer safe.

NA: Ja, och det där är både läskigt och lite utmanande. Om man skulle säga allt man har, då skulle folk också höra av sig om det kommer en sämre rapport från ett bolag och fråga, ”Hur tänker jag nu? Det här var ju jättedåligt”. Det är lite utmanande att det ibland kan bli en diskrepans mellan bolagets långsiktiga fundamentala utveckling, kontra aktiekursen, som egentligen bara är ett derivat på en riktig verksamhet.

Ta Avanzas aktiekurs som exempel. Vi ligger idag på 420 kronor kanske. Vi har varit nere på en bit under 300 och upp på 480 förmodligen det senaste året. Tiden går fort, men jag tror det är senaste året. Vad vi ett övervärderat bolag på 480 eller var vi en undervärderad aktie på 496, 497? Ja, det kan man ju kanske tycka, men egentligen har ingenting ändrats med bolaget. Jag fortsätter gå hit på morgonen och känna att jag gör ett viktigt jobb, men börsen och aktiemarknaden svänger ju, så man måste skilja på aktie och bolag. Det är väl det där som är litegrann utmaningen och alla är inte med på det.

Niklas favoritaktier

JB: Och jag gissar då att du inte tänker dela med dig och jag kommer inte pressa dig.

NA: Jo, men jag kan dela med mig av vissa bolag som jag tycker är spännande. Avanza behöver jag inte säga, det känns självklart. Activision Blizzard har jag, gamingbolag i USA. Didner & Gerge hade den också i sin globalfond. Den enda grejen med det bolaget är jag fick inte riktigt ur dem exakt varför de hade valt det och inte Electronic Arts, men varför jag valde det här är dels för att jag har förstått att det är en extremt lojal spelarskara.

Det är ju två bolag, Activision och Blizzard, men Blizzard har ju 18 titlar och 12 miljoner människor globalt som betalar 100-120 spänn på toppen. Men att jag förstår de fortfarande investerar pengar i alla de här titlarna och jag tycker att det är fascinerande när man kan ha så stark kultur och fan-skara. Det är ett värde i sig. Det tyckte jag var intressant.

Jag har lite Alibaba, men på senare tid så har jag blivit lite orolig och anledningen till varför jag har blivit lite orolig det är för att jag ser vad som händer med exempelvis 10 Cent, och hur den här våta filten, den politiska risken i Kina, har bubblat upp till ytan litegrann.

Där sa man till 10 Cent att nu får ni göra det här och det här, och de föll 200 miljarder dollar. Apple och Amazon tillsammans har nästan samma börsvärde som hela Hang Seng index i Kina. Lator. Tule. AAK. Assa Abloy. En tredjedel av omsättningen kommer från produkter som inte fanns för tre år sedan. Innovation, det skapar också, det är så man kan ta betalt. Atlas Copco.

JB: Vet du varför jag står här och ler? För när jag började investera när jag var 16 så fick jag de här tipsen. Precis de här bolagen av min dåvarande flickväns pappa. Jag kommer ihåg att jag tänkte, ”Det är ju skittråkiga bolag.” Och SKF var med där då också.

NA: En spännande grej är ju halvledare är någonting som boomar, och då vet vi AMD och Intel och så där och [ohörbart 00:56:34] med grafikprocessorer. Atlas Copco är en av världsledarna inom den ligan på vakuumlösningar. Deras affärsområde vakuumlösningar, som man behöver i framställande produktion när man gör halvledare. Man behöver vakuum. Det får inte vara lite sand eller damm när du köper din processor.

Där tror jag att de är världsledande, väldigt vassa i alla fall. Och det växer på jättekraftigt. Farbergé, AI, Bit Data och Deep Learning, allt trycker på. Balder. Erik Selin, Pilotskolan. Nästan halva bolaget äger han. Jag har H&M, jag tror på en vändning, men jag tror att det kan vara andra grejer som springer snabbare än H&M. Men jag tror fortfarande på en vändning. De är upp nästan 50% nu från 117,10 där de vände i slutet på mars. Hexagon, med Ola Rollén. Jag vet faktiskt inte hur det går.

Jag tror att rättegången ska tas upp i nästa instans så att säga, men det ligger lite latent just nu. Jag vet inte hur en sådan våt filt påverkar psyket, för det är ju jobbigt för alla när man har något sådant hängande över sig.

JB: Det är som idag. Elon Musk, SEC, 11% föll det för att han blir anklagad för otillbörlig marknadspåverkan, som det så fint heter på svenskan.

NA: Huvudstaden, de får lite skit för att det är lite för låg belåning i det där. Intrum. Jag var lite besviken de senaste turerna, sedan kom Micke till min podd, jag fick en bättre känsla. Om de levererar på det de säger till 2020 så är det extremt lågvärderat. Med ett stort ”OM”. Investor. Kinnevik. Latour. MTG. Jag har NIBE.

Han har två miljarder i bolaget själv och har varit VD i 30 år. Jag har SEB sedan min tid på SEB. Jag har lite Skanska, mmmh, de får sluta med de där nedskrivningarna. Jag har haft Volvo också sedan vändningen. Vi går lite tillväxt, AQ. Bahnhof. Beijer Alma. Sedan jag haft lite Concentric, Phoenix Outdoor, Fjällräven. Kånken påverkas inte i lika stor utsträckning över det där retaildöden eller the death of brick and mortar som man pratade om i fiol, för de har sina butiker med specialiserad kunskap.

När man går in där så vill man ha god hjälp när man ska upp på Kebnekajse, så man är beredd att betala lite mer. Fort Knox, Kopparbärs. Kopparbörs kommer man ihåg Ronny och Raggare reklamen, det var ju för att de inte hade någon marknadsföringsbudget.

Förtroende för företagsägare med passion

JB: Det är ändå rätt roligt, för du har ganska många entreprenörsdrivna bolag.

NA: Ja, människorna bakom är otroligt viktiga i min mening, och även företagskulturen. Peter Bronsman på Kopparbärs, han köpte det tillsammans med sin bror Dan när de var 29 och nu är han 60. Om du inte är 60 ännu Peter och lyssnar på det här, så ber jag om ursäkt. Han kommer hålla på med det här livet ut och jag gillar det, för jag är sådan själv.

Jag sa ju det här nyss att förmodligen när jag blickar tillbaka på mitt liv så kommer jag säga att jag var nog här på Avanza resten av mitt liv. För det är inte bara ett lönekuvert som är viktigt. Det finns andra ställen som betalar mer. För mig är det viktigt vilket avtryck jag gör, att jag gör någonting viktigt. Och att de människorna som uppenbarligen mer eller mindre viger sina liv till ett bolag, jag har en djup, enorm respekt för det. Sedan har jag Storytel.

Jag köpte nyligen, de har gått ner litegrann. De var uppe 8% när jag köpte dem, och sedan är de nere i 9 nu. Jag gillar att de är nere i 9, för de har gått upp väldigt, väldigt mycket. Så jag köpte lite Paradox också. Nu har jag investmentbolaget Spiltan. De köpte sin stek för 30 miljoner, nu är det 15, 16, miljarder, som börsvärdet är.

Så det har ju varit en fenomenal resa. Storytell, jag tycker att det är jättebra att det gå ner. Hur kan man köpa en aktie och tycka att det är bra när det går ner? Jo, för att jag köper en liten post och sedan ska jag skala upp den där posten över tid och ingen kommer komma ihåg P/E-talet om tio år, det första jag köpte.

Uppdelning av svenska och utländska bolag

JB: Jag har ett avsnitt i podden med Filip Larsson, en affärsängel. Han var en av de första som investerade i Storytell, när det hette Bok i Lur. Tack för att du generöst delar med dig av de aktietipsen! Det där var ju väldigt mycket svenska. Hur är fördelningen i din portfölj mellan svenska och utländska i procent?

NA: Jag har ungefär 10% utländska innehav och 90% svenska. Jag tror faktiskt inte på det här med att gå över ån efter vatten bara för riskspridnings skull. Nu skiter jag i det blå skåpet, eftersom vi har en globalfond, men det jag tycker med utländska marknader det är att det finns andra typer av bolag som inte finns i Sverige.

William Demant som jag inte äger i Danmark, de gör hörlurar som spelar på trenden med åldrande befolkning och de tar ju betalt för de där grejerna. Jättebra, men man har väl kanske lite home bias och jag vill påminna om att vi är ett öppet exportberoende land, så man får ju väldigt stor utländsk global exponering i våra svenska börsbolag.

Det är ingen ursäkt och det är inte för att smeta över eller sopa faktum under mattan, men lite så är det. Jag vill hitta de här spännande bolagen. Jag vill inte gå över till USA för riskspridning per se, utan för att det finns spännande bolag.

JB: Mitt favoritexempel brukar vara så här att holländska börsen är ungefär lika stor som den svenska. Men det är få av oss som skulle lägga 90% på den holländska börsen.

NA: Jättebra poäng och det är egentligen bara mycket psykologi. Så varför lägger vi 90% i Sverige då? Ja, vi ser de bolagen, vi känner igen dem, de är på börsen, vi ser de på nyheterna, i tidningarna, vi jobbar där, våra vänner jobbar där. Om man ska sätta det i perspektiv, så är det inte jätterimligt, egentligen.

Niklas utländska aktier

JB: Så vilka är de utländska bolagen?

NA: Acitivision Blizzard har jag pratat om. Adobe gillar jag också.

JB: 600 spänn i månaden för det lägsta abonnemanget.

NA: Vilket jag har. Fantastiskt. Förr i tiden betalade man jättemycket för en licens, men nu får man 30 program i Creative Cloud.

JB: Och du betalar mer än vad du gjorde innan.

NA: Vilket är jättebra, för då går arpen upp. Alltså genomsnittliga intäkten per användare eller per kund. 72% av intäkterna är repetitiva. Älskar den repetitiva. Alphabet har man ju. Amazon har jag ju också. Apple. Det här var ju P/E 9 bara för Q1 16 och Warren Buffet gick ju in där i slutet på Q1 16 och då trodde man att det var en one trick pony. Mycket hårdvara. Nu börjar man mer och mer förstå ekosystemet av mjukvaran och allt vad det är. Berkshire Hathaway är en sådan där låg-oddsare. Det kanske nästan är pinsamt att säga men den ligger ju mångas portfölj och jag gillar ju den.

JB: Men det gör den ändå inte. Vet du vad, jag tror inte det. Du har ju bättre siffror än vad jag har, men jag upplever ändå det.

NA: Även om det är runt 20% av svenska befolkningen som äger aktier, så folkaktierna, Ericsson och Telia, alltså Telia är den mest ägda med en halv miljon, så även om vi säger att var femte svensk äger aktier, då räknar man med kapitalförsäkringar, så innebär det inte att så många är aktiva. För det där kan ju vara reliker.

JB: Men jag vet ju att när jag skrev boken ”Gör ditt barn rik”, så fick jag jättemycket hjälp av Alex hos er. Vi kom nog fram till att 40% av kunderna hade 1-3 aktier.

NA: Jättekul att du säger det. Euroclear-rapporten visade, och det som egentligen talar till din favör, för jag är ju inte emot indexfonder, men det som talar till din favör där lite mer det är att anledningen tror jag till varför man kanske inte lyckas slå index över tid, dels är man inte långsiktig. Man säger att man är långsiktig, men man är det inte.

Man köper aktier när börsen har gått upp och man säljer om det har gått ner eller när man fått ont i magen. Och sedan siffrorna, 3,8 bolag i portföljen är snittet, men 48% av aktieägarna i Sverige har en liten aktie i portföljen. Vet du hur många människor som äger bara Ericsson när det begav sig? Jag har haft kollegor tidigare på SE-banken som sa att de hade jättemånga kunder som bara hade Ericsson. De visste exakt vad aktiekursen stod i och hade hela sin ekonomi där.

JB: Man kan säga så här, har du bara 1-3 aktier, byt till en indexfond.

NA: Ja och sedan är det Kone. Vet du vad kone betyder på finska? Maskin. Det är inte svårare än så. Jag har Netflix och det var intressant när jag köpte det, det var några år sedan. Då var teknikrisken lite hög, den är lite hög idag. Nu är det snarare innehållet och att man fortsätter addera på användare. Den var ner 50%, nu är den upp 200%.

JB: Roligt, du har samma aktier som min dotter. Men ni väljer dock på lite olika kriterier kan jag berätta.

Moraliska och etiska investeringsval

NA: Jättekul, du får gärna berätta mer om din dotter och aktierna. För det där tycker jag är spännande. Jag har också en dotter. Just det där med att det inte behöver vara jättesvårt. Man kan ha en indexfond som en bottenplatta och sedan cherry picka på lite aktier om man tycker att det är lite roligt. Ta i gaming, eller spel och dobbel snarare, när det boomade, sedan får man fråga sin moraliska kompass om man vill ha det eller inte.

JB: Svar nej.

NA: Nej, jag har inte heller det faktiskt. Och jag sålde bort Betsson och det känns faktiskt bra. Inte ur ett fundamentalt perspektiv utan snarare övergripande, för det är bara casino och spelreklam hela tiden nu. Men om man då köpte de här aktierna när det boomade och alla skulle spela poker 2001, 2002, 2003, det är några tusen procent man hade kunnat få. Om man köpte Apple när iPhone kom och alla vänner skulle ha en iPhone, är också några tusen procent.

Om man köpte Electroic Arts när alla spelade FIFA och NHL i vår ungdom, du är ju ännu äldre, du är ju en gammalgubbe snart, det är samma sak där. Ta Kopparbergs, det var ett litet bolag då, men inte nu. Netflix, 2012, när jag var hemma i Boden i Sävas i somras, i den här lilla butiken så var jag in och ser den här lilla stackars, stackars utfrysta hörnan med filmer, alltså fysiska filmer, när det kom ut en liten CD-skiva. Kommer du ihåg när man gjorde det här?

Jag kommer ihåg när man gick till en bankomat dygnet runt, tyckte det var jättehäftigt, det såg ut som en bankomat och så sa man vilken film man ville ha. Då kom det ut en VHS-band så var man tvungen att komma tillbaka vid en viss tid dag efter, annars fick man straff på 40 spänn. Then there was streaming, typ 2012, när alla skulle börja ha streaming.

Sedan har vi PayPal, jag gillar också det här med digitaliseringstrender så att säga. Walt Disney också för rättighetsbiten, de ska lansera sin egen streamingplattform också. Det är det marknaden har velat ha.

Positiva trender för positiva investeringar

JB: Skulle inte de köpa Comcast?

NA: Jo. Tomra är jättespännande. De har gått upp jättemycket, tyvärr, men man får väl tänka lite sunt om man vill köpa långsiktigt. Men Tomra är ju ett spännande bolag som rider på en positiv trend. Det finns en term numera som är extremt intressant tycker jag och det är positiv screening.

Tar man indexfonder kan man säga att många exkluderar pornografi och vapen och klusterbomber och spel och dobbel och alkohol och tobak och så där. Och det är väl bra. Men man kanske kan vända på steken och välja till istället, ta de bolagen som rider på en trend med hållbarhet och en planet och allt vad det är.

Tomra på sin kapitalmarknadsdag förra veckan sa att om de inte gör någonting åt saken kommer det vara mer plast än fisk i världshaven 2050, och ska vi bli 10 miljarder människor innan jag går i pension så behöver vi mer resurseffektivitet och vi behöver deras sortings solutions för att kunna få ut mer mat och ökat avkastningen på den jordbruksytan vi har. Det här är liksom spännande bolag. Tomra, Beijer Ref, Nibe.

Det är tre sådana här, Nibe med värmeteknik och Beijer Ref med den här politiska omställningen i Europa där man inte får ha de där skadliga gaserna, kylaggregat och allt vad det är. Politikerna säger att det är ett måste och alla har väntat till sista minut. Det här är bolag som rider på trender som är bra för klimatet, planeten och som tjänar riktigt bra med pengar och som har varit riktiga gullegrisar i investerarkollektivet. Så varför inte kombinera de två?

JB: Grymt. Jag har två frågor som jag nästan alltid ställer. Om du skulle rekommendera en bok, vad skulle du rekommendera då?

Niklas boktips

NA: Oj, just de här böckerna som inte är lika nördiga. Alltså, lite mer på basic level och lite feelgood leve. En bok är ”Vägen till din första miljon” med Tobias Schildfat, den är feelgood. Sedan har vi din bok och Härnhag. En som jag fastnade lite för är Peter Lynch ”One up on Wall Street”.

Jag tycker liksom att den på något sätt inte är svårläst och det är jättemycket exempel. Det är sundt bondförnuft och det är mycket positiv energi i den. En annan som inte har med investeringar att göra, det är ju ”Rich dad, Poor dad”. Den ger ett bra mindset och tankesätt. Jag blev lite besviken när jag lyssnade på Robert Kiyosaki på en podd, för att han är bättre i bokform än när man lyssnar och tittar på honom.

JB: Ja, den boken förändrade mitt liv. Det är en av mina topp tre.

NA: Sedan tycker jag att man kan lyssna på Jim Cramer. Vissa kanske tycker att han är tokig och han är lite tokig, men han är passionerad och brinner för det han gör. Han har skrivit ett flertal böcker. ”Get Rich Carefully” och ”Confessions of a Street Addict.” Jag har väldigt mycket böcker hemma. Nu finns ju Amazon Kindle och Storytell har kommit med sin platta. Kindle är mycket större.

JB: Ja, jag lyssnar inte på böcker, utan jag läser.

NA: Utmaningen för dig och mig tror jag är, ljudböcker växer ju jättemycket, men av mig utkonkurreras de av ekonomi-poddar. Man liksom poddar istället.

JB: Nej, jag läser faktiskt, för när jag skrev min egen bok själv då fick jag respekt för det. I en bok sammanfattar man ofta mer än ett decenniers erfarenhet. man skriver i flera månader, det tar månader, sedan har du en redaktör som lägger dagar på att få en röd tråd och fixa och dona. Sedan säljs det för 150 spänn. Det är helt sjukt hur den här koncentrerade kunskapen i en bok kan säljas för 150 spänn. Poddar är trevliga, men det är inte lika faktaspäckat och rödtrådigt som en bok, så jag är mer bok.

NA: Jag har själv inte läst hans böcker, men jag tror att många kan tycka att Charlie Munger är lite intressant och han har faktiskt influerat Warren Buffet ganska mycket. Så jag tror att det kan vara bra läsning för många.

JB: Grymt. Är det någon annan fråga du önskar att jag hade ställt?

Lite om risker med indexfonder

NA: Ja, det är väl lite mer om riskerna med indexfonder. Indexfonder är bra, men det kan vara farligt om alla ska ha produkten. Det är en risk i sig. Det spelar inte så stor roll om man är långsiktig. Men ta gaming bolagen som exempel.

Jag pratade med en förvaltare för en tid sedan och så frågade jag, ”Ok, när man har en fond kring gaming-bolag, det är inte en jättestor bransch, det är många utlänningar som också kommer in i den svenska marknaden som vill ha en del av kakan. Stänger man en sådan fond när den blir för stor?” Alltså, vågar man ta ett sådant beslut. Ju mer pengar man får in, ju mer pengar blir det över till fondbolaget. Men kan man rakryggat med råg i ryggen stänga en fond när den blir några miljarder när det är ett lite mindre bolag, för du blir ju för stor annars. Nej.

Och i och med att det inte är så många bolag som är så stora, så när och om till exempel gaming bolagen åker in i frysboxen, vi ska komma ihåg att det här är lite mindre bolag och vad händer under finanskrisen när det är risk off, vilket blir större risk off för små bolag, när det finns ett jättesäljtryck, men inget köptryck? Ingen köpare som står och tar emot det där säljtrycket.

Det kan bli käpprätt nedåt. En sådan som jag köper ju då, men en sådan som vill sälja av sin fond för att man hade tänkt åka på resa tillsammans med familjen, det blir lite mer kännbart. Just de här riskerna också, speciellt när pengarna flödar åt samma håll. För det här blir en förstärkande effekt när det går in mycket pengar i passiva flöden. Sedan när man bara trycker på en säljknapp. Jag hade inte velat vara fondförvaltare när man får in jättemycket flöde och det går upp mycket och du tvingas investera de pengarna, för du måste vara fullinvesterad.

JB: Det är ju mycket nackdelar. Jag har också pratat med en förvaltare om när Fingerprint var som mest hypat. Tvingades köpa och han sa att du får inte citera mig på det här, men jag vill inte ha in den här skiten i min portfölj, men jag är tvungen.

Men jag tror vi får spara resten med nackdelar och risker till ett nytt avsnitt. Jag hoppas att jag får komma tillbaka till din studio här i källaren på Avanza, en fredagskväll.

NA: Javisst, det är mysigaste tiden.

JB: Tack för att du är så generös och delar med dig av din kunskap.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln gillar du nog även: 

• Vad fungerar på Stockholmsbörsen? - RikaTillsammans-podden #69 - Intervju med Henning "Investerarfysikern" Hammar
• Intervju med Arne ”Kavastu” Talving - RikaTillsammans-podden #65 - Samma insikt som ledde till två helt olika investeringsstrategier
• Intervju om aktiv förvaltning med två 5-stjärniga fondförvaltare - RikaTillsammanspodden 36: Om aktiv vs passiv förvaltning med Andreas Brock & Henrik Milton
• Intervju med Henrik Tell om ekonomisk rådgivning & rådgivare - En oberoende finansiell rådgivares bästa tips och tankar...

Avsnittet Aktiesparande med Nicklas ”Investeraren” Andersson dök först upp på RikaTillsammans.

Idag, lördag 13 oktober, publicerar Sydsvenskan en intervju som skulle handla om sparande till barn. Under intervjun som skulle ske med mig och Caroline tog Freja istället huvudscenen när hon tydlig berättade för journalisten vilka aktier hon själv hade. Till min egen förvåning hade hon full koll. 

Jag har ju skrivit mycket om sparande till barn, inte minst boken ”Gör ditt barn rikt – från veckopeng till förmögenhet” tillsammans med Charlie Söderberg. Som dessutom just nu går att köpa för halva priset 99 kr (annonslänk), mot ordinarie 189 kr på Adlibris. 

Månadens aktie-konceptet

Konceptet som vi gör med Freja kallar vi för månadens aktie och det är inspirerat av Stefan Thelenius som först körde det med sina barn. Det handlar för oss helt enkelt om att göra aktier och fonder ”naturligt” för våra barn. Precis som man kan tjäna pengar på att hjälpa till hemma, eller att ha ett jobb, så vill vi visa att det även finns andra sätt att tjäna pengar.

Nu är syftet med månadens aktie att tjäna pengar utan det är bara pedagogiskt. Vi lägger ingen vikt vid vilka aktier det är – bara att det är aktier som finns i Frejas värld. Det är därför det har blivit aktier som Netflix, Disney, BR (=Investor), H&M, ICA och så vidare. Det är saker som Feja använder i sin vardag och därför existerar de. Sedan köper vi dessutom ofta bara en enda aktie.

Att det sedan har gått bättre för Frejas aktier än våra portföljer – det är en annan historia. :-)

Idag är det kurs med aktiespararna, så jag får återkomma senare i helgen med mer info om hur gör månadens aktie. 

Sjuåriga Freja sparar i aktier

Nedan följer intervjun i sin helhet.

Relaterade artiklar

Om du gillar den här artikeln gillar du nog även följande:

• Gör ditt barn rikt – från veckopeng till förmögenhet - Min och Charlie Söderbergs bok om att spara till barnen och lära dem ekonomins språk
• Kom igång med att spara till barnen, med Claudia Galli Concha - RikaTillsammans-podden #57 - Del 1 av 2 om barnsparande för dig som känner dig som en nybörjare...
• Intervjuad i TV4 om att spara till barnen på bästa sätt - Att spara till barnen handlar lika mycket om att lära dem fiska som att ge dem fisken...
• Veckopeng kräver lika mycket träning som fotboll - RikaTillsammans-podden #41 - De mjuka guldkornen ur boken "Gör ditt barn rikt"
• Kom igång med att spara till barnen, del 2 av 2 - RikaTillsammans-podden #58 - Om barnsparande för dig som känner dig som en nybörjare...
• Spara till barnen i fem enkla steg - Undvik Aftonbladets råd och tjäna nästan dubbelt så mycket. Om barnsparande i praktiken...
• Bästa sättet att spara och investera pengar till barnen - Tips på hur du kommer igång med en pengamaskin till dina barn eller barnbarn
• Intervjuad i TV4 om att spara till barnen på bästa sätt - Att spara till barnen handlar lika mycket om att lära dem fiska som att ge dem fisken...
• Alla artiklar om sparande till och med barn

Du kan även prenumerera på vårt nyhetsbrev (som självklart är gratis) som ger dig de bästa privatekonomiska tipsen en gång i månaden. 

Avsnittet Sjuåriga Freja sparar i aktier dök först upp på RikaTillsammans.

I veckans intervju med sparprofilen Angelica Alm pratar vi om vikten och rikedomen i att göra medvetna val i livet. Angelica delar med sig av sin resa där hon blev trött på att hela lönen gick åt för att konsumera, till att börja aktivt och medvetet välja det som är viktigt i livet på riktigt. Jag tycker också att det är inspirerande att höra hur hon skapar balans mellan framgångsrik karriär, familj, barn och ett spar- och ekonomiintresse.

Jag träffade Angelica för första gången för några år sedan, då hade jag redan följt henne på nätet (twitter, Nordnetbloggen, privat blogg) ett tag. Det som stack ut för mig med Angelica var att vi båda hade liknande syn på många saker i livet. Sparande och ekonomi är för oss ett verktyg att uppnå (eller undvika) vissa saker i livet och inte ett självändamål. Vi saknade både formell ekonomisk utbildning, prioriterade båda en framgångsrik karriär men ville även ha tid för familj och barn. 

Jag tror att det återspeglas ganska väl i dagens intervju där vi pratar aktier, fonder och sparande, men även kommer in på lycka, mål och rikedom bortom pengar. Framförallt handlar det väldigt mycket om att aktivt välja i livet. Det vill säga att kombinera det som man normalt brukar kalla för de hårda och de mjuka värdena. 

Ens ekonomiska situation är nämligen ett direkt resultat av ens beteende. Om man vill ändra sin ekonomiska situation behöver man således även ändra sitt beteende. Det är därför det fungerar så väl och som Angelica delar med sig att det även gav resultat i området hälsa. 

I avsnittet pratar vi även kort om Balansekonomi som är ett utbildningsföretag på just frågan ”Hur skapar jag mig ett rikare liv med mer tid, mer pengar och mer energi?” Jag är sedan 10 år liten delägare i bolaget och kan verkligen rekommendera deras utbildning som jag själv både gått och håller enstaka föreläsningar i.

Om du är intresserad av att verkligen prioritera dig själv, få hjälp att komma igång med en sådan resa som både jag och Angelica gör och har gjort, så har jag ordnat så att du kan få ett personligt samtal (utan kostnad) från Balansekonomi som kan berätta mer. Fyll i formuläret här i så fall.

De kommande avsnitten kommer att handla om hållbart sparande med en intervju med Jakob König från Fair Finance och om alternativt sparande med Ludwig Pettersson från Savelend. Tack för att du följer bloggen, jag hoppas att du gillar dagens avsnitt och så ses vi nästa vecka!

Lyssna på hela avsnitt #71 med Angelica Alm

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning. Den stämmer ganska väl med videon, men den kan diffa lite mot podden på grund av klippning.

• 00:02:09 – Trött på att tjäna lön bara för att konsumera
• 00:06:22 – Balans mellan konsumtion och sparande
• 00:10:30 – Det första misstaget som många gör
• 00:12:58 – Det andra misstaget som många gör
• 00:14:08 – Det tredje misstaget som många gör
• 00:17:20 – Viktigt att hålla sig till sina strategier
• 00:19:20 – Kriterier för lovande investering
• 00:22:10 – Så vet man om börsen är högt värderad
• 00:26:55 – Somliga investeringar är mindre planerade
• 00:31:19 – Kloka och medvetna konsumentval
• 00:33:11 – Målmedvetet sparande och artikulerade drömmar
• 00:35:06 – Skillnaden mellan njutning och lycka
• 00:37:15 – Angelicas definition av rikedom
• 00:38:54 – Ekonomiska val i barnfamiljen
• 00:42:06 – Kraften av oväntade livsvisdomar
• 00:44:11 – Ekonomi i barndomen
• 00:47:18 – Lite om personlig utveckling
• 00:52:10 – Angelicas boktips
• 00:55:30 – Tre viktiga småtips

Prenumerera gärna om du vill ha notis om framtida avsnitt direkt när de släpps – t.ex. via nyhetsbrevet.

Transkribering av hela avsnittet

JB: Idag är det dags för avsnitt 71 och idag har vi med oss en gäst och det är Angelica Alm. Angelica, du har ju varit chef och ledare i många stora företag. Numera på ett börsnoterat och jag läste någonstans att du skrev att sedan du och ditt team har vänt många surdegar till pengamaskiner, du är ICF-certifierad coach, du brinner framförallt för människor, utveckling, aktiemarknaden, privatekonomi, du har bloggat på Nordnet, hållit egna föreläsningar, coachat, och du har också angelicaalm.se. Så, varmt välkommen hit.

Jag sa till Carro att jag såg så fram emot att ha dig som gäst, för att vi skojade lite om det, för du är ganska normal. Jag till exempel att på Nordnet-bloggen skrev du ”Jag varvar falukorvsmiddagar med resor och mycket fritid”. Och det tycker jag är jättekul, för det är det vi ska prata lite om. Livet, sparande och sparande och investeringar när det inte är det här brinnande fritidsintresset att liksom det upptas av det där, men jag upplever att du har ett liv och sedan gör du sparande lite vid sidan av för att försörja det där livet. Men det är inte det som upptar majoriteten av ditt liv.

AA: Precis, jag har en ganska dålig månadslön, och den gör jag det som alla andra normala människor, för att jag väljer att spara en större del i aktier.

JB: Hur kommer det sedan att det ändå blev det här intresset med privatekonomi?

Trött på att tjäna lön bara för att konsumera

AA: Det började faktiskt med att jag jobbade otroligt mycket under en period. Jag ju inte den klassiska skolningen, utan jag valde det här sabbatsåret som blev några stycken. Det gjorde att i och med att man inte hade någon högskoleutbildning i grunden och så vidare, som jag kunde luta mig på, så ville jag hela tiden prestera. Och i den branschen som jag jobbar i, då kan man faktiskt jobba nästan hur mycket som helst.

Jag hade en väninna, som var otroligt less på att vi aldrig hann ses. Så i födelsedagspresent så gav hon mig en biljett till Balansekonomis föreläsning. Så då gick vi på den och jag kände att så mycket som jag jobbar för att göra mitt allra bästa för att bränna pengarna på helgerna…

För det var så det var. Jag var ingen skuldtyngd person på det sättet, men man tog de här 0% lånen för att köpa en ny soffa, för att det var häftigt, som aldrig var 0%. Men sedan sparade jag till semestrar och ute luncher och köpa kläder och vill man bränna pengar så går det.

JB: Men du har ändå skrivit på din blogg tror jag, att du såg att du kände igenom många kollegor i det där. Så vad var skiftet?

AA: Jag började undra vad meningen var med att jobba så där otroligt mycket och kämpa så där otroligt mycket för att få en högre lön och en bättre position, nu var det så klart andra drivkrafter än pengar. Men jag kände jag ville ha möjligheten att arbeta för att jag tycker att det är roligt att jobba; inte för att jag är beroende av det. Jag ville kunna känna att trivs jag inte på ett arbete… Jag älskar det arbete som jag har just nu, men jag vill också kunna känna att tänk om jag en dag känner att nu är det nog. Jag står inte ut.

CB: Ja, och är man i det hjulet då med att prestera och tjäna pengar och bränna pengar, då har man inget utrymme för att ta beslut i sitt liv riktigt. Utan man bara följer med på ett vis.

JB: Hur gör du idag då?

AA: Idag så lägger jag väl undan 35% av min nettolön varje månad. Det känns så bra. Min man sparar inte lika mycket eller investerar inte lika mycket, utan han ligger väl på ungefär 18% i sparkvot. Det här har jag vant mig vid successivt. Jag började med att spara 1500 kronor i månaden i aktier.

JB: Förlåt, ett sidospår, jag läste någonstans att du skrev i någon artikel på bloggen att du hade köpt en väska som hade fått Günther Mårder att sätta i fel strupe.

AA: Ja, Günther var ju den som litegrann värvade mig till Nordnet och Nordnet-bloggen. Det framgick ganska snabbt att även om jag hade blivit väldigt ekonomisk, så där hade jag mött min överman. Och jag var nog inte intresserad av att hamna på prispallen tillsammans med Günther i sparande.

Jag kommer faktiskt ihåg den väskan för jag hade den på första Nordnet Live som jag var på. Trots att jag idag kan räkna ut vad den hade kostat, för den blev nämligen stulen sedan tyvärr dessutom, så den hade varit värd 25000 i aktier idag om jag hade haft pengarna välinvesterade. Men man måste få unna sig också. Men det var ett medvetet val.

Balans mellan konsumtion och sparande

JB: Detta gillar jag jättemycket med dig, för du pratar mycket om balansen. Hur tänker du kring balansen mellan att konsumera och spara?

AA: Jag försöker ha ett medvetet val i allting jag gör och det gäller både mat, nuförtiden, det har blivit mycket positiva sidoeffekter av att jag började med ekonomi faktiskt. Jag gick ner 20 i vikt bland annat, för att jag började göra medvetna val kring mitt sparande. Det är klart vi var ute och drack kaffe för 46 kronor på Espresso House eller liknande, men efter att jag började investera så gjorde jag det medvetet.

Det var inte att det slutade med att man åt lunch någonstans och så tog man en fika och så handlade man någonting, och hade tillslut bränt 2500 kronor. Utan då kunde vi säga ”Vad ska vi göra på lördag? Skulle det inte vara mysigt att åka till en Handelsträdgård och ta en fika?” Och då var det ok. Och det var likadant med maten, att ska man unna sig att äta god mat, då ska man äta hemmagjord bearnaisesås, för det är så himla gott. Så man kan gå ner vikt av att bli ekonomisk. Det är bara att ringa ViktVäktarna och få sponsring till nästa avsnitt.

CB: När startade du din blogg?

AA: Jag minns faktiskt inte. Efter att jag hade varit på Balansekonomi så startade jag bloggen mest för mig själv. Balansekonomi var kick-offen och sedan när man är inne i det hjulet då vill man hitta mer inspiration, och då började jag läsa en massa böcker. Och det finns otroligt mycket bra böcker på ämnet. Men sedan började jag titta på vad det finns för andra forum där man pratar investering och ekonomi, och då är det ganska torrt, på tal om att vara normal.

Vi sa ju det innan här att, nu ska jag inte tala illa om Aktiespararna, men om man är en kvinna i 27 årsåldern och så åker man på någon lokalträff med Aktiespararna, då tror de att man har gått fel. Man tror också själv att man är 35 år äldre än man är och att man har hamnat på ett årsmöte med PRO, ibland, tyvärr.

Då tänkte jag att det här måste man kunna göra roligare, och det kanske inte är så konstigt att människor inte tar hand om sina pengar, när det är måttstocken.

JB: Då började du föreläsa också. Vad föreläste du om?

AA: Då var det ekonomi med en touch av allting runtomkring. För jag hävdade hela tiden att anledningen till att jag investerade det var inte för att jag ville ha många 1:or och 0:or på mitt bankkontoutdrag. Det var för att jag ville leva ett bättre liv.

Jag ville ha större frihet i mitt liv, jag ville kunna ha en passiv inkomst. Då gladde jag mig åt tanken på att tänk om jag med hjälp av avkastning utav mina aktier varje år kan ha en gratis semesterresa. Det vore otroligt häftigt att veta att vad jag än gör, så kommer jag kunna åka till Thailand eller USA eller Maldiverna, med hjälp av mina pengar. Och då var det det man skulle prata om.

CB: Det är väl ofta det som människor tycker är den roliga delen av ekonomi. Vissa gillar 1:or och 0:or på kontot, det gör vi väl alla i viss mån. Men när det gäller livet, hur man ska få råd till livet, det är väl ändå det som vi går igång på, de flesta av oss.

JB: Absolut. Vad såg du var de vanligaste misstagen som människor gör?

Det första misstaget som många gör

AA: Dels så var det att man gick ut för snabbt. Det vill säga, ränta på ränta är ju alltid sämst i början, och då var det så att jag har ofta jobbat i mansdominerande branscher, och det är ofta, nu ska jag inte raljera över den manliga investerarmentaliteten, men det är så roligt när man människor inte vet.

Gärna när man hamnar på en privatfest eller någonting och så kommer det någon och säger, ”Jag ska berätta för dig…”. Min man tycker att det här är fantastiskt roligt, och lite jobbigt, för då börjar jag ofta att spela dum. ”Berätta mer, jag förstår nog inte.” Så börjar de beskriva och gärna hur de har gått in i något tech-bolag och sedan ställer man de här obehagliga följdfrågorna. ”Hur valde du ut det här bolaget?” Ofta via någon Flashback-diskussion, återigen raljerande.

Sedan efteråt brukar jag klämma åt dem ordentligt. ”Nu när det har gått så här otroligt bra, hur mycket pengar har du i portföljen?”, ”Nej, men det börjar närma sig 200 000 nu”, ”Oj, ja, jag kommer ihåg när jag hade 200 000, men oroa dig inte. Ju längre tiden går, desto snabbare kommer det gå. Men det känns alltid tungt när man bara sitter där med 200 000.” De brukar gräva mycket i chipsskålarna efter det. Men återigen, man kan gå ner i vikt om man pratar rätt om ekonomi. Jag är ingen elak person vill jag säga, utan tvärtom vill jag att vi ska gå bort ifrån det här och prata siffror.

JB: Ja, men vi var där på misstagen.

Det andra misstaget som många gör

AA: Ja, när man vill ha ett resultat för fort, tror jag är otroligt vanligt, eller det märker jag ofta. Och jag får ofta de här frågorna ”Vilka bolag ska jag ta nu då, om jag vill öka min portfölj med 50% på ett år? Vad ska jag köpa för bolag då?” Det är inte riktigt så enkelt liksom. Sen är jag jättetråkig. Jag pratade med en före detta blogg-kollega som håller på investerar-SM nu. Det hade inte gått för mig. Jag hade kommit sist.

JB: Jag kan säga att jag har under de tio senaste åren total vägrat börs-SM och investerar-SM. Där behöver man ha så hög avkastning på så kort tid som möjligt. Jag tror de senaste åren har varit all in i något biotech-bolag, med hävstång. Så det var ett, man går ut för hårt och har en orealistisk förväntan om avkastning. Vad är ett tredje misstag?

Det tredje misstaget som många gör

AA: För låg tro på sig själv. Min uppfattning, jag började ju investera där någonstans runt 2008. De som var med på den tiden vet att det var inte helt enkelt. Då tror jag att det är många som tänker att man måste jobba på en bank, man måste ha en kunskap kring det, som du måste tillskansa dig via en högskoleutbildning eller någonting, och där kände jag att speciellt om man har otur och går in i en period eller att man råkar köpa ett bolag som går riktigt illa, och det är ju fördelen med att många inte går in med stora belopp i början, utan då har man råd att göra de här misstagen.

När jag föreläser så brukar jag berätta om många av mina misstag. Det är många som säger att ”Ja, men den här personen har slagit börsen under så här många år”, och så vidare.

JB: Jag läste någon artikel du hade skrivit just det här med Nordnet Live, att du hade stått där första gången du skulle upp på scen och du stod där i bakgrunden, sedan tror jag att du skrev ”Gud, jag med bara min 12-åriga skola, här stod jag pratade med folk som hade pluggat ekonomi längre än så.” Men hur gör du med självförtroendet? Hur tänker du i en sådan situation?

AA: På det sättet är jag nog lite korkad, för jag har svårt att förstå att jag inte kan. Det kanske är någonting som jag har fått med mig hemifrån. Om jag har bestämt mig för någonting så vill jag verkligen, verkligen testa det. Om någon har lyckats övertyga mig att jag kan gör det här utan högskoleutbildning, genom att läsa några böcker och gå på föreläsningar. Om jag tycker att låter vettigt…

JB: Jag log när jag läste det, för du skrev liksom ”Jag blev inbjuden och skulle prata på Nordnet Live för en massa hundra, kanske till och med flera tusen människor.” Och så sa du ”Jag har här min portfölj och den har gått bättre än index”, sedan hade tydligen Ratos rasat och gjort så att plötsligt stod du där med en portfölj som var sämre än en Rysslands-fond, tror jag att du skrev.

AA: Ja, och då menade jag inte på den tiden då Rysslands-fonderna gick bra. Det var ju katastrof. Det var sämre än index.

JB: Vad har du tagit med dig? Vad är misstagen som du har lärt dig mest ifrån?

Viktigt att hålla sig till sina strategier

AA: Oftast så tror jag att mina misstag har handlat om att jag inte har tänkt eller inte följt mina strategier, eller varit korkad med mina investeringsbeslut. Jag brukade alltid ta SAS som exempel. Också ett sådant bolag som jag köpte precis i början innan jag hade satt de parametrarna som jag vill investera efter, och då gick jag efter resonmenagent att den här aktien har faktiskt sjunkit med 80%, kommer SAS gå i konkurs? Nej, kanske inte ännu i alla fall. Och då tänkte jag att har den gått ner 80% så kan den kanske inte gå ner så mycket, för det är ju väldigt mycket. Så då köpte jag dem.

De är ju så att även om någonting har gått ner 80%, så kan det fortfarande gå ner 80%, eller 90% till. Och det gjorde de ju.

CB: Vad är din strategi nu?

AA: Jag har som sagt en väldigt tråkig strategi. Jag vill gärna ha en hög direktavkastning. Jag vill köpa bolag som inte är allt för cykliska. Bilar är ju cykliska. Är det en god konjunktur så köper folk mer bilar, mer när vi hamnar i en lågkonjunktur så säljs det mindre bilar. Men du måste alltid köpa mat, till exempel.

Sedan vill jag ha en god soliditet, det vill säga att jag vill inte att det ska vara så hög belåning i bolagen. Där har jag bara egentligen utgått från mig själv. Jag vill köpa bolag som värderar pengar på samma sätt som mig. Jag vill inte ha en skyhög belåning i mitt boende, så varför jag ska jag köpa ett bolag som jobbar med skyhöga belåningar?

Kriterier för lovande investering

AA: Det är ganska enkelt att ta reda på den information man behöver på Nätmäklarna. Då tittar jag efter soliditet, direktavkastning, hur stor vinst gör de? Tittar jag också alltid på. P/E-tal och så får du ju med allting. Man vill inte betala för dyrt för ett bolag, men det är sådant som har växt fram över tid. Om man har ett bolag som har gått väldigt bra, så kan man faktiskt hitta synergier. Ok, varför tror jag att det här bolaget är så bra? Finns det något annat bolag? Och så börjar man hitta i listor, och så vidare.

JB: Nu har jag faktiskt tjuvkikat på en av dina portföljer, den som är publik på Shareville. Där blir jag ändå lite förvånad, för du har både fonder och aktier. Ofta är det antingen eller, hur tänker du där?

AA: Fonderna har jag köpt som ett månadssparande. För två år sedan tyckte jag att börsen var otroligt övervärderad, jag tycker att det är ännu mer nu ska jag säga, så jag kände att jag ville spara lite pengar på hög, för att kunna gå in och vi får en sättning i marknaden. Samtidigt så kände jag att i och med att jag har investerat en ganska stor del av min inkomst varje månad, så vill jag inte ligga helt likvid med de pengarna och då startade jag ett månadsspar i ett antal fonder.

JB: Får jag utmana dig där lite? Jag tror det var Lynch som sa att mer pengar har förlorats i väntan på bankkraschen än i själva börskraschen. Hur tänker du där?

AA: Jag tror att han har helt rätt. För två år sedan så trodde jag att vi hade ganska nära till en topp, sedan har vi sett att vi har fortsatt en relativt kraftig uppgång sedan dess.

JB: Nu driver jag ingen poäng, utan det där min egen reflektion, för jag har också sparat länge och jag har verkligen insett att marknaden kan vara irrationell sjukt länge. Här kanske jag gör fel, men jag har lite gett upp på det där, att jag skiter i om det är högt eller lågt, för precis som du säger, det kan fortsätta upp eller fortsätta ner, och det där får jag jättemycket kritik för. ”Nu är börsen högt värderad”, men jag tror det handlar lite om det som du säger att vad vill jag göra istället?

Så vet man om börsen är högt värderad

CB: Hur vet man att börsen är högt värderad, egentligen? Hur vet man det? Är det för att man har varit med länge och sett hur den bara stiger och stiger, eller?

AA: Du ser ju hur de stora aktierna ligger gentemot vad bolagen tjänar egentligen. Säg att ett företag är värderat till 100 miljoner, och det har tjänat samma typ av pengar. Men ena dagen så kostar aktien 50 kronor och sedan nästa dag kostar den hundra kronor, men egentligen har ingenting hänt med själva bolaget.

Då säger man att aktien är högt värderad. Och ser man en sådan trend generellt på marknaden att det är många bolag som handlas till en dyrare peng än de gjorde innan… I perfekt värld så vill man att aktien ska vara en reflektion av hur mycket bolaget tjänar. Sedan köper man aktier för att man på sikt förväntar sig att bolaget ska gå bättre, och då bör också aktiekursen öka i värde.

JB: Sedan skulle jag säga att tittar vi USA tror jag att vi har haft nio års uppgång sedan 2009. Börsen har verkligen bara gått upp. Sedan är det mycket pengar som har rört sig till aktier, för att det är svårt just nu att få avkastning någon annanstans. Bankkonto ger ingenting, räntefonder ger ingenting. Har du någon hedge i portföljen eller något skydd eller du lägger liksom mer i räntor eller så?

AA: Jag har lite pengar på hög för att kunna gå in. Jag hedgar ingenting direkt mer än att jag då kanske blir ännu mer benägen att inte köpa cykliska bolag i en… Jag har ju några cykliska bolag i min portfölj.

JB: Jag minns att du hade Boliden och några…

AA: Jag har mycket investmentbolag, Kinnevik… Jag har nog någon liten post i Fortum och i en annan portfölj har något norskt investmentbolag. Men det är alltid en utmaning att köpa bolag, för där har men en valutarisk, och sedan med utdelning och sådana saker, med skatter och allting sådant. Sedan har vi mycket svenska bolag som också har en internationell touch, så köper man ett bolag som verkar internationellt, så får man ändå en exponering emot världsmarknaden.

JB: Jag som är en globalfondsnörd, vad är din invändning mot det?

AA: Jag tycker inte att du kan värdera om en globalfond är rätt prissatt. Jag vill gärna gå in och kolla på topp-tio innehav och säga att ”Ok, är det här någonting som jag skulle kunna stå för?”

CB: Hur har du lärt dig allt detta? För jag tycker att du har jättefin terminologi. ”Sättning i marknaden”, det har jag aldrig hört, men jag förstår när den dyker, eller korrigerar sig. Men har du skaffat dig den här kunskapen? Vad har du läst?

AA: Oj, jag läser otroligt mycket böcker. Jag ska säga det att 8 av 10 böcker jag läser har ingenting med ekonomi att göra, utan det har att göra med personlig utveckling eller ledarskap eller företagsdrift och så vidare, men jag tror att du hämtar kunskap inom alla områden.

Sedan kan jag inte säga en bok. Den första boken som jag läste, som jag fortfarande tycker är otroligt bra, det var ”Vägen till ekonomisk frihet” av Bodo Schäfer. Den tyckte jag var jättebra. Det var nog den första boken jag läste.

Somliga investeringar är mindre planerade

JB: Innan vi fortsätter prata om böcker, så har jag en fråga till. Du hade någon fond som hette Strand Förmögenhetsfond, och jag tycker att jag har ganska bra koll på fonder i Sverige, men den har helt flugit under radarn.

AA: Jag har inte så jättemycket pengar i den, men ibland när man träffar inspirerande människor på en föreläsning eller någonting och just i det här fallet så var det faktiskt en av de som förvaltar fonder som jag träffade på ett event. Vissa människor vill man investera i.

CB: När det är en vettig människa och det är ett bolag, ska man investera då?

AA: Ja men, lite. Det blir lite som att köpa en trisslott i en person. Det finns människor som är otroligt duktiga på det de gör, men som inte kan prata för sig. Sedan finns det människor som inte alls åstadkommer speciellt mycket, men är väldigt duktiga på att prata. Ni får bedöma vilken kategori jag tillhör sedan. Men, i det fallet tycker jag att det är roligt att följa människor som inspirerar mig på olika sätt. Just i det här fallet så var det ingen offentlig person, och då tycker jag att det kan vara ganska roligt att lägga in en liten summa.

JB: Det där är ju jättespännande att du säger, för jag har faktiskt tänkt på det där själv, att jag har också ganska strikta regler för hur jag investerar mina pengar, men sedan ibland när jag träffar någon sådan person… Senast nu förra veckan så träffade jag en VD på ett litet, litet börsnoterat investmentbolag och jag tänkte ”Gud, jag kommer lägga in pengar i det här företaget.”

All logik bara försvann rakt ut genom fönstret, sedan gav jag mig själv fjorton dagar då jag inte finns göra någonting. Allt de sa var logiskt, det var sunt förnuft, jag fattade verkligen. Jag fattade också vad marknaden har missförstått kring bolaget, och hela det där. Och så blev det så att jag ville sätta in pengar. Och då kommer jag ihåg att jag noterade att jag gick emot varenda regel jag hade satt upp.

Men jag gissar att det där handlar väl kanske lite om det där att leva också. Att ha lite roligt. Du är också en av få som har tagit fram statistik, som sannolikheten för att man dör nästkommande år. Eller du nämnde det för du hade läst det i någon bok. Jag log lite, för jag är precis likadan. Den artikeln handlade om balansen för att leva nu och i framtiden. Där tror jag att du hade varit i samtal med någon som hade sagt att de skulle spara till pension och sedan tvärtom hade du haft en föreläsare som att man vet ju ändå inte om man lever imorgon.

AA: Det är ofta det argumentet man får. Pratar man med människor som inte investerar, då säger de ”Men gud, köp den där vattenscootern nu”, eller ”Gör det där, köp det där feta huset, för imorgon så kanske du dör.” Och det är klart, det kan man ju göra, men samtidigt har jag alltid bemött det som att skulle det vara så att jag får en livshotande sjukdom imorgon, så kanske de tär värt att vi faktiskt kan använda de pengarna vi har till att min man kan gå ner i tid, för att ta hand om vårt gemensamma barn.

Eller så kanske det är så att om jag dör i en bilolycka på vägen här ifrån, så är det i alla fall så att min man inte behöver vara orolig för att kunna bo kvar i huset, eller att han ska kunna överleva eller att de måste flytta. För det är nog ganska hårt nog att förlora en förälder än att också behöva riva upp hela sitt liv.

Kloka och medvetna konsumentval

JB: Hur gör du för att få den där balansen?

AA: Jo, men jag tror att det är viktigt, för det är klart att jag skulle kunna späka mig själv. Något extremfall jag lyssnade på var en bloggare som sa att ”Jag älskar cashewnötter, men jag köper bara jordnötter, för det är billigare kilopris.” Det funkar inte för mig. Då äter jag hellre cashewnötter en gång i månaden och verkligen njuter, än att stå där varje vecka och köpa jordnötter och tråna efter cashewnötspåsen.

CB: Men har då någon gång tittat åt det hållet, att om jag skulle späka mig själv, hur mycket skulle jag spara då?

AA: I någon mån så är det klart att man väljer bort vissa saker. Det är klart att jag jättegärna alltid skulle äta lunch ute, men jag gör ju det ganska sällan nu. Kan jag så tar jag alltid med mig en matlåda. Då är det inte fokus på upplevelsen.

JB: Ja, det är kanske det du var inne på tidigare om medvetna val. Men hur resonerar du kring det där med medvetna val?

AA: Som sagt, går jag ut och äter middag får restaurang så går jag hellre på en restaurang eller att det är en upplevelse, antingen att det är en upplevelse att vi gör det som en familjeaktivitet eller att det är en kulinarisk upplevelse på det sättet. Då tycker jag att det är ok att betala för det, för då får man någonting extra. Sedan är det så att jag har turen att ha en man som är otroligt duktig på att laga mat, så många gånger blir det bättre mat för oss att äta hemma, än vad det blir på en restaurang.

JB: Jag tänkte också på det här, apropå balansen, så skrev du också i en presentation av dig själv att du har stora och tydliga drömmar. Vill du dela med dig?

Målmedvetet sparande och artikulerade drömmar

AA: Ja, absolut. Jag älskar ju att resa och det är någonting som vi gärna lägger pengar på fortfarande. Sedan försöker vi hitta det billigaste alternativet, men vi har nog blivit lite mer bekväma. När man var 23 kunde man bor på ett hostel någonstans, och nu är det inte riktigt så. Men vi bokar väldigt sällan charterresor. Nu ska vi åka med min mans släkt till Kanarieöarna i februari och alla har bokat charter utom vi, som har bokat hotellet på sidan om, flyget på sidan om. Det blir billigare så.

Jag drömmer om att en gång ha en lägenhet eller ett hus eller så i södra Europa. Jag tror att jag är en person som är gjord för att arbeta, så jag har vårt att se att jag kommer sluta arbeta helt. Jag får ångestattack bara jag tänker på att gå i pension innan 40.

JB: Tänker du så här, är detta en utgift som kommer ge mig energi, eller är detta en utgift som kommer ge mig en upplevelse? Är det den typen av frågor?

Skillnaden mellan njutning och lycka

AA: Mmm, jag läste Dalai Lamas bok och han skrev i den att man ska alltid tänka lycka eller njutning. Var det njutning skulle man försöka dra ner på det, men var det lycka förenat med det, så skulle man då go for it.

Om man tänker att en lycka är en känsla som någonstans består. Om man reser någonstans till exempel, så får man ju med sig minnen. ”Kommer du ihåg när vi åkte till det här landet och vi fick uppleva den här kulturen?” Och man kanske har barn som pratar om när vi hoppade i vågorna i havet och så vidare.

Då hävdar jag att det är lycka. När man tänker tillbaka på det efteråt och känner hur bra det var, då är det lycka. Medan njutning är den här ”Åh, gud. Fredag, klockan är 18.30, så ska man laga mat också. Nej, vi köper pizza. Det är gott.”

JB: Jag tror jag fattar. Nu när du säger det så såg jag en definition som var

Lycka är minnen man skapar tillsammans med andra.

CB: Det behöver det väl inte vara. Men jag håller med om att det är minnen, att man skapar minnen i alla fall. Jag gillar att skapa minnen med andra också, men jag tycker inte att det är bara är minnen man skapar med andra.

AA: Jag tycker lycka, om vi nu ska prata utanför konsumtion, så tycker jag att lycka kan vara den här första gången när du går ut och det är höstluft, den här klara, fantastiska luften, som man bara får i ett nordligt land. Det tycker jag kan vara lycka.

Angelicas definition av rikedom

JB: Nu kommer hälften av läsarna tycka att vi har spårat ut här, när bytte detta till Lycko-podden? Men jag har tänkt många gånger att många av de grejerna som betyder något är dessutom gratis. Lite så här, tid tillsammans, som du säger en promenad. Jag kan uppskatta det här när det har regnat, det här fuktiga. Vad skulle du säga är rikedom för dig?

AA: Rikedom är ju att fylla sitt liv med saker som ger en lycka, på olika sätt. Det är nog den definitionen som jag vill ge rikedom. Sedan finns det olika, det finns ekonomisk rikedom, men också att känna sig behövd och att man gör skillnad på något sätt. Det är nog viktigt för mig. Det är rikedom.

Att ha ett arbete där jag känner att jag gör skillnad för någon, antingen i egenskap av en chef eller för en konsument eller för någonting. Här kan jag vara med och påverka. Då känner jag mig rik. Och likadant, i rollen som mamma. När jag känner att jag kan påverka eller att finnas där för min dotter, när hon känner sig sedd, det är att vara rik.

Ekonomiska val i barnfamiljen

JB: Du har ju en dotter som är tio, Amanda. Hur gör ni för att lära henne ekonomi?

AA: Ja, det där är ju så himla spännande, för jag försöker få henne att vara… Dels när hon var liten så hörde jag många gånger, eftersom jag kommer från leksaksbranschen, så kunde jag höra många konsumenter säga till barnen ”Vi har inte råd”. Sedan gick de in och så köpte de mat eller, i bästa fall, efteråt. Det där tänkte jag att jag ska aldrig säga till henne att vi inte har råd. Och det har jag nog hållit, till 99% i alla fall.

JB: Det blir mycket svårare, för då behöver man säga att man inte prioriterar det, eller att man inte vill, och så vidare.

AA: Ja, men det går ändå hyfsat bra, att säga att vi väljer att inte köpa slime för 200 den här månaden, för att jag tycker att det är roligare om du jag kan åka ut och fika i skogen. Eller jag tycker att det är roligare att gå på bio med dig. Jag tycker att från då hon var fyra, fem, så har det gått rätt bra att förklara så att hon förstår.

JB: Det där är roligt, för när jag och Charlie skrev boken så var det faktiskt en av den grejer som barnpsykologen sa, ”Ljug inte för barnen”. För du vill ju inte att dina barn ska ljuga, det säger alla föräldrar, och sedan så säger man ”Jag har inte pengar med mig”. Och det är ju en sådan uppenbar lögn. Gör du någonting annat?

AA: Nej, men nu när hon ju tio, så nu kan man börja fråga frågor som ”Vad skulle du vilja investera i?” Hon vet att jag investerar, men hon är inte jätteimponerad. Jag är kanske inte på den hetaste listan över de coolaste människorna på jorden, men däremot så pratar jag mycket om vad jag investerar i, till henne.

Och jag har även försökt att fråga henne vad hon vill investera i och då frågar hon vad som finns. Då finns det ju bolag som man kan förklara på ett ganska bra sätt. Hon vill köpa aktier i H&M nu, men jag är inte riktigt såld på den idéen.

JB: Vi köpte faktiskt till Freja, det var hennes val. Det var när vi hade varit på H&M och handlat fjärilsbyxorna, då ville hon ha H&M. Så jag tröstade mig, jag vet inte här kanske jag kisar, men jag sa att det var i pedagogiskt syfte, inte ekonomiskt.

Kraften av oväntade livsvisdomar

JB: När vi var ut och käkade middag för några månader sedan så kommer jag ihåg att du berättade en rolig upplevelse från är du var barn, apropå vad vi får med oss från våra föräldrar. Kan du inte dela med dig där?

AA: Ja, jag växte inte upp med föräldrar som investerade eller någonting, vilket gjorde att det inte var naturligt i vår familj. Nu är det det kan jag säga, även för mina föräldrar, de började efter mig. Min mamma jobbar som barnskötare och min pappa jobbade på ett tryckeri som produktionschef, och jobbade dessutom natt, så han hade väl en massa tillägg och så, vilket gjorde att min pappa tjänade alltid mycket mer pengar än vad min mamma gjorde. Pappa var väl generöst och det har aldrig varit någon prestige i det där, men jag tror att mamma tyckte att det var otroligt jobbigt att alltid behöva gå till pappa och säga ”Kan jag få pengar till det här?”

Det är så här jag minns det, så min mamma får väl dementera det här, men vi bodde i ett hus och så vet jag att mamma och pappa hade bråkat, och jag var på gaveln utav huset. Så stolpade min mamma ut utomhus och så säger hon, och jag säger på henne att hon är arg för att hon har bråkat med pappa, och så säger hon till mig ”Angelica, nu vill jag att du lyssnar väldigt noga.”

Och du vet som barn när man känner att nu, nu kommer en livsvisdom här. Nu gäller det att jag lyssnar otroligt noga på vad min mamma säger, för nu ska hon lära mig någonting viktigt. Då säger hon till mig, ”Angelica, bli aldrig beroende av en man för pengar”, säger hon till mig då.

Ekonomi i barndomen

Jag tror inte att min mamma kommer ihåg det här, men för mig var det ”Ok, taget.” Det där blev ett rättesnöre för mig, inte bara mot män, men att jag ville klara mig själv. När jag flyttade hemifrån och alla mina kompisar var ute på krogen så såg jag till jag sparade 60% av min lön.

Då bodde jag hemma, så det var inga konstigheter, bara för att kunna investera. Eller spara till en handpenning till en lägenhet. Och de få gångerna jag har behövt låna pengar av mina föräldrar för att köpa boende eller så, så har det alltid varit extremt viktigt för mig att betala tillbaka väldigt fort.

JB: Det där är lite roligt, de där gåvorna vi får av andra. Man vet aldrig när gåvan kommer hur den kommer se ut eller vem som kommer leverera den. Vi pratade om det i bilen på väg hit att många gånger är det spännande att se efter vad det är som driver en eller vad det är för behov man försöker tillfredsställa, och det är ganska klurigt. Jag tror det där hänger ihop med att du har certifierat dig som coach och att man blir nyfiken och att inte lägga värdering om ett beteende är bra eller dåligt, utan att se det för vad det är.

Jag gjorde ju en intervju med Kavastu och han berättade att de inte hade så mycket pengar när de växte upp. Han fick sin första cykel när han var tio och det var till och med storasysterns begagnade tjejcykel, men han var så glad ändå. Sedan veckan efter så hade de en inspektion på skolan och han hade tagit med sig sin cykeln, som man fick körförbud på. Man får så mycket empati.

AA: Men många av de här livsvisdomarna är ju ganska hårda. Det är sällan att, kan jag känna i alla fall, som det är något rosa skimmer över de stora livsvisdomarna. Utan ofta är det när du ligger på backen och det gör lite ont.

Lite om personlig utveckling

JB: Ja, och där kommer min fördom. Ibland träffar jag människor som säger att de älskar coachning och personlig utveckling och för mig är det faktiskt förknippat med en sorg och det gör ont. Att jag inser grejer om mig själv. Nu kan vi skratta åt det, men ett långt tag så trodde jag på allvar att…

Caroline är mycket mer känslomänniska än vad jag är, och jag var så här att känslomänniska var inte levlat till logiskt rationell. Och du vet jag trodde det, genuint. Sedan insåg jag, nej, hur fel kan man ha och gud vad jag har betett mig som en skit. Jag var så här, ”Tack Caroline, att du fortfarande vill vara gift med mig.”

AA: När jag började jobba som ledare så hade jag en person då som skulle gå tillsammans med mig för att lära sig bli chef. Då hade han varit på en utbildning och så kom han tillbaka från utbildningen och jag frågade vad han hade lärt sig. ”Ja, men jag har lärt mig massor. Alltså, det här med människor är ju så himla spännande”, säger han. Och så hade han pratat om just det här med färger då. Och så säger han så här, ”Men du, jag måste fråga dig en sak, är det inte så att gröna människor är lite dummare än andra?” Den kursledaren hade misslyckats, kan jag känna. Jag vet inte.

JB: Ja, jag tror att vi skulle kunna ta ett avsnitt och bara prata om ledarskap och skillnad på chef och vad gott ledarskap är. Vi ska börja avrunda, men jag har några fler frågor. Hur gör ni med veckopeng med Amanda?

AA: Hon får veckopeng och hon är faktiskt väldigt bra på att spara. Hon är otroligt snål. För att bonusen då ska trilla ut, det vill säga veckopengen, så finns det ett grundkrav att hon städar sitt rum. Men det är också viktigt för oss att berätta att det inte är en lön för att hon städar sitt rum, men däremot så faller den inte ut om hon inte städar sitt rum. Jag vill inte belöna någonting som jag tycker är självklart.

JB: Sparar ni till henne?

AA: Ja, och det vet hon om. Ibland frågor hon om hon är rik och då säger jag att det beror på vad man jämför med. Då brukar hon säga, ”Jämfört med mina kompisar”. Och då brukar jag säga att hon förmodligen är rikare än de flesta.

JB: Det där är ju faktisk troligt, för den var den andra apropå ljug inte för dina barn, att berätta hur ekonomin ser ut. Då sa psykologen, ”För att de kommer ändå ta reda på det”. Det var roligt för sedan pratade jag med en kompis som hade frågat sina föräldrar om de var rika.

Pappan hade duckat det och sedan några dagar senare så öppnar han posten och då är det från Kreditupplysningen. Barnet hade gått in och gjort en kreditupplysning, så då fick de sätta sig ner och prata om det med barnet. Barn kan så mycket mer än vad man själv tror.

Angelicas boktips

JB Du var inne på ganska mycket böcker innan. Vilka böcker skulle du säga har gjort mest skillnad för dig?

AA: Bodo Schäfer gjorde extremt stor skillnad, just för att det också tog upp ledarskap och hela den biten. Sedan är det böcker jag har läst i samband med coach-utbildningen, lär man sig att coacha andra så lär man sig även att coacha sig själv. Det är en positiv spiral. Det är svårt att coacha sig själv, men man får i alla fall verktygen för att coacha sig själv. Sedan tror jag alltid att det är bra att ha en extern person som man utmana en, på alla sätt och vis.

Sedan är det de här klassiska. Jo, ”The Slight Edge”, det är en fantastiskt bok. Den har jag läst hyfsat nyligen. Det ligger nära ekonomin också. Den handlar egentligen om att det är de små livsvalen som gör skillnaden i det långa loppet. Det vill säga att om du varje dag i tjugo år ställer klockan på femton minuter tidigare och läser ett kapitel i en bok, så kommer det att ge en större ackumulerad effekt för din framgång, än vad det gör att sitta och sträckläsa samma bok.

Det är likadant med ekonomi och det här med ränta på ränta. Jag tror också att det handlar om när man vill avancera inom sitt arbete. Det handlar inte om att göra en stor insats för att visa vad man går för, utan det är att hela tiden dyka upp. Hålla sina deadlines, svara på det där mejlet och hålla det man har lovat, och så vidare.

JB: Jag gick en utbildning nu i helgen och där dök det upp ett påstående som fastande: ”Kvaliteten på ditt liv avgörs på hur duktig du är på att hålla dina överenskommelser.” Och inte bara överenskommelser till andra, utan även överenskommelser till sig själv.” Vi har ju verkligen övertro på hjältedåd.

En annan klassiker brukar vara ”Rich dad, Poor dad”, har du läst den?

AA: Ja, jag har läst den. Jag har faktiskt läst alla hans böcker. Den som jag inte gillade var ”Rich brother, Rich sister”. Som handlar om att han har en cancersjuk syster som han inte vill hjälpa ekonomiskt för att hon har valt att bli munk. Då kände jag att där går gränsen. Jag tyckte om ”Rich dad, Poor dad”, men då hade jag redan hunnit läst så många böcker om ränta på ränta, så den stack inte ut för mig på det sättet. Men jag gillade den. Jag läste den nog för sent, tror jag.

Tre viktiga småtips

JB: Nu kommer jag ställa en fråga jag hatar att få själv, men apropå de här små grejerna, vilka är de viktigaste små grejerna att få rätt på?

AA: Framför allt tror jag att riktning i livet är extremt viktigt, för det är många som inte vet vad de har för drömmar. De vet inte vad de vill göra. De kan inte svara på frågan, om jag fick tio miljoner på banken imorgon, tjoff pang, vad skulle jag göra med mitt liv då? Och sedan kan de inte omformulera det då att sannolikheten att vinna på lotto idag i Sverige…

Det är större risk att bli träffad av blixten och ändå är inte marknaden för personliga åskledare jättestor på svensk marknad. Det kanske är en affärsidé för dig. Men där tänker jag att man måste kunna omvandla det till ett sådant stort driv och ett sådant stort måste, så att man är beredd att göra det som krävs. Även om det är små saker, hålla i det, varje dag. Att fundera på sitt varför är nummer ett.

Nummer två är att hellre gå ut långsam och lära sig av sina misstag, och det gäller allt, inte bara ekonomi. Våga tro på att det här är rätt strategi, för det är så lätt att ge upp när det går åt skogen. Och det går åt skogen, jämt, hela tiden, går det åt skogen. Flera gånger. Det finns något citat att segraren är inte den som alltid står på prispallen, utan segraren är den som hamnar i smutsen, som reser sig upp, dammar av sig, fortsätter gå, som ramlar igen. Det är då man kommer till toppen.

Den tredje är att man måste ha roligt under tiden.

JB: Jag ska bara ge en kort reflektion. Jag är så inspirerad av den här utbildningen gick jag gick under helgen. Vi pratade om det här med misslyckanden och kursledaren gav ett litet annat exempel. Han tog exemplet att vi män är så rädda att gå och be om en dejt, för att vi ska få det där nejet och han säger att egentligen så finns det inget misslyckande för om du får ett nej, så har du precis samma läge som du hade innan du fick nejet. Så ”failure” är egentligen bara en återgång till det som har varit, vilket man inte riktigt tänker på.

AA: Nej, jag har en kollega som säger att han aldrig fått ett nej på krogen, han har bara fått ett ”inte just nu”.

JB: Ett fantastiskt stort tack, Angelica, att du ville vara med. Jag känner att det är en massa saker vi inte har berört alls, som ledarskap, människor, utveckling och växt. Så jag tänker att du kanske är sugen på att komma tillbaka.

AA: Jag kommer jättegärna tillbaka. Tack så mycket.

Stöd oss gärna via Patreon

Tack för att du har läst och följer bloggen. Om du vill så får du gärna stödja oss via Patreon så att att vi kan fortsätta göra sådana här osponsrade intervjuer med spännande personer. 

• RikaTillsammans på Patreon

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då gillar du nog även följande: 

• Aktiesparande med Nicklas ”Investeraren” Andersson - RikaTillsammans-podden #70 - Intervju om sparande, vardagsekonomi och inte minst aktier
• Vad fungerar på Stockholmsbörsen? - RikaTillsammans-podden #69 - Intervju med Henning "Investerarfysikern" Hammar
• Intervju med Arne ”Kavastu” Talving - RikaTillsammans-podden #65 - Samma insikt som ledde till två helt olika investeringsstrategier
• Intervju om aktiv förvaltning med två 5-stjärniga fondförvaltare - RikaTillsammanspodden 36: Om aktiv vs passiv förvaltning med Andreas Brock & Henrik Milton
• Intervju med Henrik Tell om ekonomisk rådgivning & rådgivare - En oberoende finansiell rådgivares bästa tips och tankar...

Avsnittet Om medvetna val, livet och privatekonomi med Angelica Alm dök först upp på RikaTillsammans.

Den senaste månaden har Stockholmsbörsen tappat ca 7,5 procent. Stora företag har sett nedgångar uppemot -20 procent. Ändå anser jag att det knappast kan kallas börskrasch. Men när väl börskraschen kommer behöver den, som fondförvaltaren Eric Strand från Pacific Fonder beskriver i veckans avsnitt, inte ens vara något dåligt. Tvärtom är förmögenhetsomfördelningen något positivt. Inte minst för de yngre. 

Det har onekligen varit en spännande tid på börsen. Senast i fredags såg vi stora ras i stora företag som Skanska, Trelleborg, Atlas Copco m.fl. Media har skrivit om börsläget och många av er läsare har ställt frågor. Därför bestämde vi oss för att bjuda tillbaka fondförvaltaren Eric Strand. Tillsammans pratar vi i dagens artikel om marknadsläget men även möjligheterna som en börskrasch faktiskt kan innebära. 

En av de viktigaste poängerna vi gör i avsnittet är att det vi har sett den senaste månaden INTE är en börskrasch. Vi har hittills bara sett en nedgång på ca -7,5 procent. Det är långt ifrån de -40, -50 eller till och med -60 procent en riktig börskrasch kommer att innebära. Som vi diskuterar i avsnittet är det dock viktigt att komma ihåg att även i en börskrasch finns det ljuspunkter. 

En börskrasch är faktiskt en förmögenhetsomfördelning. De senaste åren har varit fantastiska för de av oss som har haft kapital. Särskilt de äldre har tjänat massor pengar. Både aktiemarknaden och fastighetsmarknaden har ökat enormt mycket i värde. Det har dock gjort det väldigt svårt för yngre, 80- och 90-talister att komma in på marknaden på rimliga nivåer. 

Den senaste månaden kan även ses som en föraning om vad som komma skall. Om du tycker att den senaste tiden har varit jobbig – kanske till och med börjat undvika logga in på ditt Nordnet/Avanza-konto. Då kan det vara feedback på att du har överskattat din risktolerans. Något de absolut flesta tyvärr gör.

Då kan det vara en hint om att minska risken, t.ex. genom att lägga till mer korta räntefonder (t.ex. Spiltan Räntefond Sverige), lägga mer på det vanliga sparkontot eller marknadsneutrala fonder såsom Erics Pacific Multi-Asset. För dig som inte har läst eller sett de tidigare avsnitten med Eric Strand, så rekommenderar jag dessa:

• Hedgefonder – en intervju med hedgefondförvaltaren Eric Strand - Om hedgefonder och marknadsneutrala fonder
• Investera i guld? Om guldets vara eller icke vara i sparandet… - RikaTillsammans-podden #51 - En intervju om guld med Eric Strand från guldfonden Pacific Precious

Jag hoppas att du gillar veckans avsnitt och har du frågor, funderingar eller kommentar skriv dem gärna nedan. Både jag och Eric kommer att försöka svara på dem under den kommande veckan. 

Tack för den här veckan,
Jan och Caroline

Avsnittets viktigaste punkter

Nedan följer de enligt mig viktigaste punkterna: 

Det vi har sett hittills är INTE en börskrasch

En riktig börskrasch är ofta utdragen över cirka två år och botten nås på runt -50 procent. Jag och Eric tror att när kraschen kommer så kan den dessutom komma att bli större än så.

En börskrasch är en förmögenhetsomfördelning

En börskrasch beskrivs ofta som något negativt. Det behöver det nödvändigtvis inte vara. Det är ett tillfälle för framförallt yngre att komma in på marknaden till rimliga värderingar då allt varit väldigt dyrt de senaste åren.

Det går inte att förutsäga NÄR den kommer eller VAD som utlöser den

Som jag skrivit tidigare; ingen kan förutsäga framtiden. Inte jag, inte Eric eller någon annan. I artikeln använder vi sandkorns-metaforen från Mauldin Economics för att illustrera att ingen vet vilket det utlösande sandkornet kommer vara.

Räntefonder som investerar i företagsobligationer är ingen riskspridning

Ofta köper man en räntefond för att sprida riskerna. Problemet är att många räntefonder i jakt på avkastning har fått låna ut pengar till företag i dålig ekonomisk situation (eftersom då är räntan hög), så kallade High-Yield eller junk-bonds. Det gör att dessa fonder kommer bete sig som aktier när det väl börjar sjunka och de kommer inte vara något skydd.

En aktie är till syvende och sist inte värd mer än vad någon annan vill betala för den

Något som jag har lärt mig i tidigare kriser är att stopp-loss:er och andra normala skydd inte fungerar. En aktie kan falla långt mer än vad som är ”rimligt” och dess värde definierar till syvende och sist endast av vad någon annan är villig att betala för den.

De flesta överskattar sin risktolerans

Min upplevelse är att de flesta överskattar sin risktolerans. Om du har tyckt att den senaste nedgången har varit jobbig, då har du sannolikt för hög risk i ditt sparande.

Överväg sänka risken i din portfölj

Erics rekommendation i avsnittet idag är att ligga på en portfölj på 50 procent aktier och 50 procent marknadsneutrala fonder. Jag själv lutar också i den riktningen, dock med modifikationen att en del av de sista 50 procenten skulle kunna vara kontanter eller korta räntefonder – även om Eric har rätt i att dessa inte avkastar något.

Sparar du för att det är din hobby, eller för att tjäna pengar?

Det är en bra fråga att ställa sig då det sällan går att kombinera dessa två mål. Studier visar att de som har det som hobby ofta underpresterar mot börsen. Bättre då att dela upp det t.ex. 90 % passivt sparande och 10 % aktivt sparande i form av en lekportfölj.

Lyssna på hela avsnitt #72 med Eric Strand

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en översiktlig innehållsförteckning. Den stämmer hyfsat väl med videon, men den kan diffa lite mot podden på grund av klippning.

• 00:01:47 – Erics syn på svenska börsen idag
• 00:04:59 – En börskrasch är bra för de unga
• 00:08:18 – Viktigt att se över sin portfölj
• 00:11:25 – Så påverkas värdet av en aktie
• 00:14:55 – Om Erics Multi Asset-fond
• 00:18:00 – Det viktigaste för en investerare
• 00:20:45 – Det är inte annorlunda nu
• 00:23:48 – Utlopp för spekuleringar med ett extra konto
• 00:26:36 – En läsarfråga: Hur påverkas svenska befolkningen när räntan höjs?
• 00:30:33 – En läsarfråga: När investeringarna rasar, hur ska man tänka då?
• 00:33:51 – När ska man ta nedgången på allvar?
• 00:37:00 – En generell portfölj-design
• 00:40:21 – Hur Multi Asset-fonden presterar
• 00:42:54 – En läsarfråga: När börsen rasar, ska man våga fortsätta sitt månadssparande?
• 00:46:51 – En läsarfråga: Vad oroar dig?
• 00:50:54 – När förtroendebubblan spricker

Prenumerera gärna om du vill ha notis om framtida avsnitt direkt när de släpps – t.ex. via nyhetsbrevet.

Transkribering av hela avsnittet

Precis som vanligt transkriberar vi avsnittet för dig som inte vill lyssna på podden eller se videon. 

— START TRANSKRIBERING —

JB: Idag är det dags för avsnitt 72, som kommer handla om marknadsläget, börsen just nu och framförallt många läsarfrågor. Till vår hjälp har vi bjudit tillbaka Eric Strand från Pacific Fonder, som vi också har ett samarbete med. Så välkommen tillbaka Eric.

För dig som inte känner Eric, så var Eric med i avsnitt 50 där vi pratade om hedgefonder, framförallt din hedgefond Pacific Multi Asset, och avsnitt 51 där vi pratade om guld och guldets vara eller inte vara i portföljen. Du har ju varit i finansbranschen åtminstone i 25 år och du har varit landslagsfäktare.

Du har också ett stort intresse för finans och pengar bortom att det bara ska vara så mycket som möjligt, eftersom du också tar hänsyn till balans i livet. Du är en av de mest populära gästerna vi har, så jättekul att du är tillbaka Eric. Vi hoppar rakt in, tänker jag, och vi börjar med några läsarfrågor. De har skrivit mycket i media om att det har varit ett ras.

Tycker du att det har varit ett ras?

Erics syn på svenska börsen idag

ES: Ett ras är det absolut inte, men man måste ändå förstå att alla har haft en stabil avkastning hela tiden, och plötsligt så svajade det till. Det var 7,5% under en liten period, så det var ju en nedgång. Kanske är problemet för framtiden att de här små korrigeringarna vi har haft har ändå återhämtat sig, sedan har det fortsatt uppåt och det har blivit lugnt.

Det farliga med det är som sagt när den stora kommer, då kanske alla också bara kommer tro att det bara är något litet. Så det är lite farligt att det håller på så här och att vi inte får några riktiga nedgångar.

CB: Jag tänkte, när du sa att det var små korrigeringar, att det kanske är bra att det korrigerar sig litegrann, istället för stort, på en gång.

ES: Ja, det är väl en viktig sak om man skulle sett det från början, innan den här bullmarketen som har varit så lång nu, sedan 2009 i USA. Det betyder att det bara går uppåt. Man hade velat se att det hade punkterats eller pyspunkat lite mer på vägen, för då blir det mer hållbart. Om man bygger upp för stora obalanser under för lång tid, den här sandhögen så att säga, den bara växer och växer. Man får den att växa, så blir ju raset när det kommer, desto större. Det är inte alltid riktigt bra det där.

JB: Kan du inte ta den metaforen med sandhögen? För jag vet att du skickade ett SMS till mig och sa ”Jan, kolla det här resonemanget”, och jag tyckte att det var fantastiskt bra. [Här är en länk till artikeln: ”The growing economic sandpile”]

ES: Ja, det är ju väldigt avancerad forskning runt en sandhög, när man bygger en sandhög genom att lägga på ett nytt sandkorn. Det handlar egentligen om att man släpper ett sandkorn, och sedan ett sandkorn till och så vidare, så blir det sakta en hög. Och när man gör de här olika experimenten så har det visat sig att i det första experimentet så rasade högen efter x-antal tusen sandkorn.

Nästa gång så rasade det efter ännu fler tusen och sedan nästa gång så var det lite färre och så lite mer och lite färre. Så börjar man undra vad det beror på och det visar sig att det byggs olika strukturer i sandhögen, som gör att den ändå håller upp. I slutändan är det så att ju mer man lyckas hålla den uppe, desto större blir raset.

Där var väl de inne lite på att det har varit ganska bra att få det att rasa lite emellanåt och det var det jag sa förut att det hade varit ganska bra om börsen inte bara hade gått uppåt.

En börskrasch är bra för de unga

CB: Då förutsätter vi ju att det kommer att rasa någon gång, att det inte bara kan gå upp, gå upp, gå upp.

ES: Ja, det visar ju all historia. Vi har en bullmarket som har varit väldigt lång och det finns de som säger att den kan vara lika lång till, att det skulle vara 18 år, vilket aldrig har hänt, men det skulle kunna hända. Samtidigt så är problemet att vi har många investerare och även rådgivare i branschen, som aldrig har varit med om en nedgång. Det är ganska intressant.

JB: Jag brukar säga så här att den genomsnittliga 40-åringen inte har varit med om IT-kraschen och den genomsnittliga 30-åringen har faktiskt inte upplevt finanskrisen 2008. Jag levde ju då kraschen 87, jag var sex år, så jag har liksom inget minne av den. Jag var ju inte med på det sättet.

ES: Sedan får man ändå tänka så att om man nu tar kraschen då eller då eller fastighetskraschen 92, det var också då stora förmögenheter skapades. Det skapades ur kraschen, så det är möjligheter i kraschen. En krasch är inte något negativt på det sättet.

En börskrasch är också bra för alla unga, som börjar jobba och får sin lön och är börsen och aktierna då rätt prissatta, så får man någonting för det man jobbar för. Medans nu är det egentligen en väldigt dålig situation för alla unga. Fastighetspriserna är jättehöga, aktie har höga kurser. Det är jättebra för alla som är 50, 60+, mindre bra för de unga. Så jag ser fram emot den förmögenhetsjämnfördelningen, även om jag tillhör den äldre gruppen.

JB: Precis, du kommer vara ogillad av kundgruppen 60+.

ES: Nej, men även för 60+ är det viktigt att fundera, tycker jag, vad man har för cash-flow. Om man inte har så mycket pengar som kommer in längre, man inte jobbar längre utan har en större förmögenhet i relation till kommande löneintäkter, vilket är när man är kanske 60+, så gäller det verkligen att se över risken i sitt sparande och vara rätt placerad.

För det som är svårt för en 60 eller 65 åring det är ju om man förlorar väldigt mycket i en börskrasch, att det är väldigt svårt att ta igen det. 50% ner kräver 100% upp. Så där är den frågan viktig.

JB: Ja, grejen är att det alltid är två sidor av det där. Men kan du inte fördjupa dig lite i det där med att vara rätt placerad och ta rätt risk? Det låter ju bra, men hur vet man att man är rätt placerad?

Viktigt att se över sin portfölj

ES: Ja, det gäller som sagt att aktiemarknaden är riskfylld, men vi har inte sett det under lång tid. Vi fick i och för sig lite skrik i media här när det gick ner några procent, men det är ingen riktigt stor nedgång. Och aktiemarknaden är riskfylld. Problemet idag är också att klassiskt har man delat upp en portfölj i aktier och obligationer.

Problemet där är att aktier är ganska väldefinierad och vi vet att det kan gå ner. Det vet de flesta ändå, även om det inte har gått ner på länge. Men det jag ser som kanske största risker är obligationssidan, för om man har obligationsfonder, så har de, för att få en avkastning, tvingats ut ganska mycket på risksidan när det gäller obligationer.

Mer med företagsobligationer som har en väldigt bra historia, ser väldigt bra ut historiskt om man tittar på avkastningen, eftersom räntan har gått ner och det har gynnat dem, men de består mer och mer av högriskobligationer, junkbonds, skräpobligationer, det är egentligen samma namn på samma sak.

Alla fonder har tvingats ut på skalan där och problemet när vi kommer till en portfölj är att just den sortens obligationer, i motsats till statsobligationer, så de här högriskobligationerna i de här företagen, de har en hög korrelation. Korrelation är att det svänger på samma sätt. Hög korrelation med börsen, den är uppe i 0.8 (=0 ingen korrelation, 1 full korrelation). Så om man sitter med portfölj med aktier och företagsobligationer i någon fond, så kommer de bete sig på samma sätt när det svänger. Så det är en sak gällande portfölj och risk.

JB: Så här tänker jag, men du får rätta mig om jag har fel, men att de här företagen har fått lån men så har marknaden bedömt dem som osäkra, så att då får de betala en hög ränta, vilket går bra så länge marknaden är bra och de tjänar pengar. Men så fort konjunkturen blir sämre, så kommer de inte tjäna lika mycket pengar och då kommer de inte kunna betala sina räntor och då kommer de förfalla. Är det så man kan tänka?

ES: Vi såg ju en, var det två år sedan vi fick lite problem med oljan i Norge och alla oljerelaterade företagsobligationer. Priset ner och de tappade värde, då började investerare sälja sina innehav i sina fonder, och fonder per definition måste ju sälja om andelsägarna säljer, men den är en illikvid marknad, så prissättningen blir inte särskilt bra och då sjunker priserna ännu mer, för det finns inga köpare.

Det är väldigt viktigt, när det blir problem, att handla i likvida instrument, alltså instrument som handlas mycket och har hög omsättning. Det testat inte när man köper, utan det testas egentligen när man vill sälja.

Så påverkas värdet av en aktie

JB: Det där är jättespännande, för det var en insikt jag hade 2008. Det var att man tycker att en aktie är en andel i ett företag och det här företaget har då till exempel ändå ett värde, som är någonstans värdet på alla maskiner och alla tillgångar. Och då tycker man att aktien inte borde sjunka under värdet på företaget, och på alla de här tillgångarna, men det märkte jag att det gjorde den.

Vissa aktier sjönk under sitt eget kapital, för det var helt enkelt inga köpare. Och då förstod jag att en aktie är inte värd med än vad någon är villig att betala för den. Då spelar det ingen roll att det finns potential, eget kapital och allting annat, och det var det som jag upplevde hände 2008. Det fanns ingen tillit på marknaden och ingen ville göra affärer och plötsligt rakade kursen och det blev stilla.

ES: Ja, och det ser man ju. De mäter ju hur mycket säljare det är per köpare. När det blir riktigt oroligt på börsgolvet så kanske det är tio säljare per köpare, då finns det ingen köpkraft. Det är väldigt intressant att se hur trycket är i marknaden.

JB: Är det inte det man brukar beskriva som att alla vill ut genom dörren samtidigt?

ES: Ja, och det är viktigt och det har varit viktigt för mig när jag har konstruerat mina fonder, att jobba med likvida innehav. Man har inte så jättestor nytta av det när allting går bra, men när det blir dåliga tider då vill alla ut genom samma dörr. Sitter man då med tillgångar i fond som inte är så likvida, så får man de inte sålda.

Får man då uttag ur sin fond så måste man sälja för att möta uttagen, och då måste förvaltaren kanske sälja de likvida, men det är de bra innehaven. Då ökar han risken i sin fond genom att sitta kvar med de svåra innehaven. Och en sådan situation vill jag aldrig hamna i, så alla mina innehav är stora bolag, likvida bolag, eller råvaror.

JB: Du ställer ju upp här så klart för att kunna prata lite om din fond. Jag har egentligen två frågor. Den ena är, ”Hur jävig är du i det här?” Pratar man med en mäklare, så kommer de alltid och säger att bostadsmarknaden ska gå upp. Hur skulle du svara på en sådan tuff fråga?

ES: Jag skulle väl vara jag och det blir väl ganska jävigt på ett sätt, absolut. Det är svårt att skilja på den. Men pratar man likviditet så tycker jag att det är en sådan naturbit att det är någonting kan bara vill ha. Jag har varit med om de, jag har faktiskt… Bornemann på SE-banken som pratar mycket om det med sin SEB selectionfond, att ha likviditet vid kriserna, vilket de tjänar mycket pengar på, att de inte hade de problem som andra hade 2008 eller 7, 8.

Om Erics Multi Asset-fond

JB: Dina fonder är ju, de facto, gjorda för att skydda i den miljön, som både och jag lite upplever att vi står inför och det klimatet. Om du kort säger vad syftet är med din Multi Asset-Fond?

ES: Om vi tar Multi Asset-Fonden så är den försiktigare, det är den fond som svänger minst av mina två fonder. Ju jämnare avkastning man har, ju högre slutavkastning får man. Istället för att det svänger mycket upp och ner. Det är nummer ett. Så den blir lite ”sova lugnt”-fond. Lite tråkigare på det sättet, men syftet är ju just att sova lite lugnt eller balansera en aktieportfölj. Ibland säger jag att om man har ett bra försvar, så kan man ha ett lite offensivare anfall. Det är syftet med den fonden.

Den andra fonden, Precious, är mot ädelmetaller och har 0 korrelation med svenska börsen, så det är ännu mer som ett portfölj-verktyg. Den svänger då lite mer, men har också då möjlighet att tjäna pengar när det blir surt i marknaden. Och Multi Asset-Fonden, den försiktigare fonden, där är jag glad om den håller emot och kanske klarar 0 i avkastning när börsen går ner. Men från Precious så förväntar jag själv i alla fall att den då kanske går plus.

JB: Men hur har den gått nu när börsen gick -7,5?

ES: Då var Precious 2,5 och Multi Asset låg på 0. Det stämde ganska bra med det som var målet.

JB: Jag gillar ju att vara rak. Detta är inte fonder för att maximera avkastning, eller att få så hög avkastning som möjligt, utan detta är att behålla de pengarna man tjänar och skydda i ett hårt klimat. Och det går i linje med det jag själv tänker. Men många jag gör intervjuer med vekar tycka att det är lite tråkigt, liksom, ”Är inte poängen att man ska tjäna så mycket pengar som möjligt?” Vad skulle du säga då?

ES: Grundprincipen där igen då, som jag tycker är ganska universell, det är att det finns ingenting dyrare än att förlora mycket pengar. Alltså, att tappa väldigt stort, det tar väldigt lång tid att få tillbaka förlorade pengar, så någonstans är det så att man måste se till att inte göra de stora förlusterna i en portfölj. Nu har ingen lärt sig det på de senaste tio åren, men alla kommer att lära sig det igen och några kommer att göra rätt inför nästa gång det går ner. Några kommer att göra fel och alla kommer att lära sig någonting.

JB: Men vad har du lärt dig? Du har ju varit med ett tag. Vad är guldkornet du kan ge bort?

Det viktigaste för en investerare

ES: Det viktigaste är ju att veta att det händer och förstå att det händer. Det känns lite obehagligt just nu att det verkligen har gått så lång tid och det finns ingen känsla i marknaden för att det kan hända. Eller kanske är det ännu värre denna gången, att Centralbanken håller marknaden uppe, alltså det är väldigt styrt uppifrån. Det får inte hända ovanifrån.

Det har varit väldigt skönt och bra, men det ger mig en obehaglig känsla den här gången. Det är onaturligt och när man skapar något onaturligt… då kommer vi in på den här sandhögen igen. Den har vuxit sig så stor för att man hela tiden… SEB-presidenten räddade marknaden när han sa ”whatever it takes”, alltså att vi kommer göra det som behövs och det köpte marknaden och allt fortsatte lugnt.

Nu i somras gick faktiskt till och med ”Fed” (=Amerikanska centralbanken) ut och sa samma sak. Även om man är inne i en räntehöjning och ser att det går hyfsat bra i USA, så sa de också att om det blir problem, så gör vi whatever it takes. Man vill ha någon form av invaggad trygghet att vi fixar det här.

Om man tittar på receptet vi har haft, att sänka räntan till 0 eller minus till och med och sedan skapa väldigt mycket pengar, som vi kanske ska prata om en annan gång… Om det fungerar som recept och medicin, då kan vi alltid göra så när det är problem. För mig känns det inte hållbart.

Någonting kommer hända. Men det har fungerat, så det känns bra. Vi känner oss trygga. Det finns de som till och med säger att Riksbanken i Sverige aldrig kommer kunna höja räntan, för att det är ingen som har råd att betala sina huslån. Då måsta alla flytta och det går ju inte och därför kommer de inte höja räntan. Alltså man resonerar som om de har total kontroll över räntan, och så är det inte egentligen.

Det är inte annorlunda nu

JB: Alla tre gångerna jag har varit med, 98, 01, 08, så har man sagt att det är annorlunda nu. Det är ”den nya ekonomin”, det är IT, det är AI, det är digitalisering. Man hittar alltid på något ”annorlunda nu”. Carmen M Reinhart och Kenneth S Rogoff skrev ju boken Annorlunda nu och de var nominerade för Nobelpriset. Och undertiteln var ”åtta sekel av finansiell dårskap”. Att det är inte annorlunda nu, men det som är annorlunda är att det är andra sandkorn, det är aldrig samma sandkorn som sätter igång den här högen.

ES: Vi har ju andra parametrar. Lite av droppen i en vattendam… det är en sista droppe som gör det. Det är den stora mängden vatten som får det att brista, men i slutändan är det bara en enda droppe som gör att det blir för mycket. Men vi har nog samlat på oss en hel del vatten.

CB: Finns det någon som tycker att vi inte alls har samlat på oss så mycket vatten och att det inte alls kommer ske något ras? Någon finansprofil som är tongivande i finansbranschen.

ES: Dels finns det de som säger att vi kommer ha en bullmarket i nio år till och de som har varit ute och sagt att nu kommer det gå åt skogen och har gjort det i tre år och haft fel i alla år, de ropar ”vargen”.

JB: Ja, jag har blivit utskrattad när jag säger så här ”ha räntefonder”. Det är bara på avsnitt där jag har intervjuat andra och de säger ”Räntefonder? Det behövs inte. Varför ska man ha räntefonder?” Vi har ju pengar i dina fonder och folk tycker att det bara är att inte få någon avkastning. Men när raset kommer… då säger de att jag har sagt att raset kommer sedan 2015.

ES: Det var någon som sa ”Either you look like a fool before, or after.” Det där är svårt, men när det gäller att skapa en förmögenhet så är det viktigaste att inte förlora pengar.

Utlopp för spekuleringar med ett extra konto

CB: Jag tror vi tre är alla på det klara med det, att vi vill helst inte förlora pengar och vi kan nöja oss med en liten profit liksom. Men, det handlar ju också om att söka sin spänning någon annanstans, än i sitt investerande och sparande, eller? Jag får känslan av att om man tycker att det är tråkigt det vi håller på med, så är det kanske så att man söker sin spänning i sitt sparande och investerande, och det kanske inte är så smart egentligen.

ES: Det ska man hitta andra områden för. Nu är inte jag någon rådgivare på det sättet, men till en vän har jag sagt att ”Gör ett konto, med 90% som du namnger investing, alltså investera. Och så gör du ett konto hos samma depåinstitut, och så kallar du det för speculating, med 10%. Skilj på kontona. Gör två ISK eller två fondkonton, så att du skiljer på de pengarna.

Om den här spekulationshinken då har halverats, och det andra har gått bra, då kan du ju fylla över så att du har balansen mellan de här två kontona. Men det tycker jag är ganska bra, för då kan man ha en där man leker och är lite ännu mer offensiv eller köper de här små enskilda aktiebolagen som man vill tro på, men inte blanda ihop det. För om man blandar ihop det, så börjar turbulenta tider, så börjar man köpa mer av det ena och det andra, då kan det bli ganska rörigt och stökigt. Det är också en erfarenhet från krascher.

JB: Ja, och det där är ju roligt. Vi är många som kallar det för passiva hinken och aktiva hinken. Jag tror att Harry Browne, med permanent portfolio, han kallar det för variabelportfölj. Du har din portfölj, sedan har du din variabelportfölj eller lekportfölj. Men jag tror att det är jätteviktigt det du säger och det har också varit en stor insikt för mig när jag har pratat och varit på kurs med Aktiespararna och lyssnat på Gunnar Ek.

Han är en aktieprofil runt 80, som har varit på över 2000 bolagsstämmor och varit VD för Aktiespararna. Den som har hållit småspararnas flagga. Och vi pratade om det här att man behöver skilja på aktier som hobby och fritidsintresse, och aktier att tjäna pengar på. Det är egentligen samma sak vi säger och jag tror att de flesta blandar ihop är, är detta min hobby eller för att tjäna pengar?

För ofta visar forskningen att det du har som hobby kommer du inte tjäna pengar på, för du kommer underprestera mot index.

En läsarfråga: Hur påverkas svenska befolkningen när räntan höjs?

CB: Nu tar vi några läsarfrågor. ”Hur påverkas svenska befolkningen när räntan höjs? Som i december och februari.”

ES: Man kan säga att räntan höjs, den är fortfarande väldigt låg. Den är fortfarande inte ens 0, även om den höjs, så det är ju nummer ett. Det blir en signal att nu börjar vi höja räntan. Jag, personligen, har ju sett de senaste 25 räntebanorna från Riksbanken som har sagt att räntan skulle höjas och det har inte gjorts.

Så jag tror inte på det förrän jag ser det. För man har haft fel 25 gånger i rad, vilket är ganska remarkabelt, så jag vill se det. Sedan skulle jag också vara tveksam till att Riksbanken höjer före ECB. Nu är det en väldigt svag krona så det kanske finns utrymme att höja kanske räntan, men jag tror att han gärna går efter Europeiska Centralbanken.

CB: Men om det skulle höjas, hur påverkas svenska befolkningen då? Får vi det svårt med våra lån?

ES: Nej det tror jag inte, inte förrän räntan kommer upp i 3-4%. Det måste upp en bra bit. Men marknaden kommer börja se att ok, är detta en trend, kommer det fortsätta? Vi tål inte så mycket räntekostnader. Man kan titta även i USA. Man har börjat höja räntan, och nu är den största kostnaden i USA inte militära utgifter, utan räntan på sina lån i USA som land och då är fortfarande räntan inte särskilt hög. Så man har skapat så mycket skulder, så det kommer att få stora effekter. Frågan är bara hur länge de kan kontrollera räntan.

Innan de här sista 10-15 åren så styrde Centralbankerna den korta räntan, och marknaden avgjorde den långa räntan. Men har det blivit så att Centralbankerna styr både korta och långa räntan, genom sitt agerande i marknaden. Och det blir väldigt konstigt att de har en total kontroll. Kontroll har man tills man inte har kontroll.

Alla år genom tiderna så har inte Riksbankerna den kontrollen, utan får du någonting som börjar hända… Får du plötsligt massa inflation i systemet, då måste de höja räntorna och då måste de höja de kraftigt. Förr höjde riksbankerna räntorna med 3% på en dag eller 5% eller 10% på en dag, för att få ner inflationen. Sådana saker skulle så klart påverka väldigt mycket. Men det här lilla en kvartsprocent räntehöjningar, det är ett försök att göra det mjukt då.

En läsarfråga: När investeringarna rasar, hur ska man tänka då?

CB: Ok, bra. Nästa fråga är ”Jag har precis satsat 500 000 kronor på Avanza Indexfond, samt Swedbanks Robur Ny Teknik som nu rasar, hur ska jag tänka nu?

JB: Det var ju så att teknikaktierna fick ju mycket stryk för någon vecka sedan, så jag skulle säga att om man har den frågan är det kanske en hint om att man kanske har tagit för hög risk. Lite som var inne på innan, det var ju egentligen inte ett riktigt ras det vi har haft ras.

ES: Dels så var det inte ett riktigt ras, och dels så finns det ju, ok en nu är det en portfölj och man måste se hela portföljen för helheten i en förmögenhet, så det är svår fråga att svara på då. Hur stor del är det av en förmögenhet, det är också viktiga frågor. Men ett fenomen också är ju att de bolag som har gått upp mest är de bolag som går ner mest, när det svänger.

Om man nu har en indexfond så har de också en tendens av att bestå av de bolag som har gått upp mest, och är det också teknikbolag så kan man ju i en sådan portfölj ha lite kaka på kaka, vilket också kan vara farligt rent riskmässigt.

JB: Jag skulle också säga att det är en hint, och det är inte bara denna läsare för det var många frågor av den här typen, men jag tror att man överskattar sin riskkänslighet. När allting går upp så säger man att man klarar av att hantera nedgång, men när det uppstår en nedgång, så blir det jobbigare känslomässigt än man trodde innan.

Vi har varit med om detta innan och därför vet vi lite hur det känns och vi säger att om detta är det enda man har köpt, då har man en felaktigt fördelar portfölj, skulle jag säga. Visst skulle man kunna argumentera så att det är på tio års sikt, men om det är jobbigt redan nu, då kommer man inte palla att vara kvar när detta kan sjunka 50%. Då skulle jag säga att man behöver lägga till något annat, som till exempel räntefonder och din hedgefond eller guld eller det här, för att få en balans. Vad tänker du?

ES: Ja, om detta är helheten, rent 100% aktier, så kommer han att vara inne för en riktigt häftig resa på Liseberg säger jag, som är från Göteborg. Då gäller det att tåla väldigt, väldigt mycket, och ha mycket pengar vid sidan om för att kunna köpa tre år senare när det blir billigt. För en stor nedgång handlar inte bara om att köpa nästa månad, utan det håller på ett tag.

När ska man ta nedgången på allvar?

JB: Min upplevelse, jag vet inte om du håller med, men den här nedåtfasen, alltså folk tror ju också att nedgång, då blir det 10% på en vecka. Jag skulle säga att nedgång i min värld, för att det ska räknas som börskrasch, då pratar vi kanske 30-40% över en tvåårsperiod. Alltså, när folk säger att de har pengar vid sidan av börsen och det har kraschat 10%, nu köper de. Då säger jag att det där är inte ens början. Vad tänker du?

ES: Absolut, tittar man lite historiskt så är det ju de här två, tre åren som det håller på, oftast. Det är ingen sanning att det är så nästa gång. Och tittar man på de två senaste nedgångarna så var de mellan 50% och 60%. Jag hade inte varit personligt förvånad om den här blir större. Vi är tillbaka till våra sandkorn och så vidare. Vi har byggt en sådan stor sandhög och det är det som behövs för att få vettiga värderingar och balansering. Men det är en möjlighet mer än en risk, som jag ser det.

JB: Nu kommer det en genuint personlig fråga. Då handlar det ju om att ha pengar, kontanter eller pengar i din fond eller kanske till och med i Precious-fonden för att spekulera i den nedgången, eller vad är ”rätt” agerande?

ES: Alltså rätt agerande är egentligen det som ni alltid har varit inne på, att ha en portfölj. Grunden i Multi Asset bygger på permanent portfolio från Harry Browne, det bygger på Ray Dalois tänk runt sin hedgefond All Weather hedgefond, som är störst i världen när det gäller hedgefonder, som jag har försökt göra ännu mer tillgänglig för de små spararna. Det räcker att investera hundra kronor och det är daglig handel och så vidare, med transparenta innehav. Man måste ha portföljen innan. Det gör inte att göra portföljen sedan. Så enkelt är det och man måste ha hemförsäkringen innan huset brinner ner.

Om man inte är där riktigt än så tycker jag åtminstone att man ska ta små positioner i fonder och investeringar som tar emot, så man börjar få lite känsla för de. Då har man i alla fall med innehaven när det börjar bli hackigt att svänga nedåt och då har man kanske större chans att vikta om. Det är andrahandsalternativet. Men om man inte har det när det börjar svaja nedåt, då kommer man ha det jobbigt.

En generell portfölj-design

JB: Enligt dig, hur ser en sådan portfölj ut? Nu är inte du rådgivare och vi pratar inte om en specifik person så man kan bara resonera. Om du skulle designa en portfölj idag, hur skulle du göra det då?

ES: Jag kan göra en enkel modell som är generell, när man inte vet någonting annat om världen förutom det vi vet om räntor och pengar och tryckta pengar, så hade jag lite kanske emot hur du har haft din portfölj. Framtidens portfölj ser jag som 50% aktiefonder och 50% marknadsneutrala fonder. Och egentligen inga räntefonder.

JB: Inte ens typ Spiltan räntefond? Alltså en kort räntefond som investerar i statspapper.

ES: Om man säger så här, statsobligationer har låg korrelation med börsen, så den uppfyller sitt syfte, men jag ser ingen avkastningspotential. Går man till fondaktörer där de går upp lite i risken, då börjar du få ett annat problem.

JB: Precis, att ha 50% aktier och 50% företagsobligationer, då har du egentligen 100% rörelse i det där. En sådan fond är bra för att parkera pengarna, men du får ju ingen avkastning. Det är lite onödigt.

ES: Ja, det blir fel signal för mig. På något sätt ska pengarna jobba, inte bara parkera dem i ingenting.

JB: Det är därför du också säger så här, för då gissar jag att kontanter alltså ha de som saldo, att det är samma, eller kanske värre.

ES: Ja, det är lite värre. Kontanter som sagt, det ska vi prata om i nästa avsnitt. Det ska man veta att fonder är en väldigt fin konstruktion. Nu pratar jag om alla fonder. För det är så att vi som fondförvaltare förvaltar pengarna, men pengarna ligger hos förvaringsinstitutet. I vårt fall är det SEB som är det största förvaringsinstitutet. Så där ligger alla tillgångar i fonden så fondförvaltningsbolagen kan försvinna eller gå i konkurs eller vad som helst.

Pengarna är inte hos oss eller någon annan, utan de är hos förvaringsinstituten, som i vårt fall är SEB och i många andras fall också. Men de ingår inte i SEB tillgångsmassa, så SEB kan också gå i konkurs. Det är ett bättre skydd, om vi talar om större pengar, än att ha pengar på ett bankkonto, då man lånar ut pengar till banken utan ränta och utan säkerhet. Så, fondkonstruktionen, rent legalt juridiskt, är mycket starkare.

Hur Multi Asset-fonden presterar

JB: Återigen, nu kommer en personlig fråga. Det är en tillitsfråga. Kan jag lita på att din fond, till exempel Multi Asset, att den kommer stå emot det här? För att om jag har de kontot så vet jag att de är säkra bortsett från risken med inflation och bortsett med risken från insättningsgaranti, liksom. Förstår du hur jag menar? Jag gillar dig och du är väldigt, väldigt kompetent och vet vad du gör, men det är ändå en tillitsfråga. Vad skulle du säga på en sådan tuff fråga?

ES: Självklart är det en tillitsfråga, och det går inte att komma ifrån den. Ju mindre tillit man har, ju mer kan man ju sprida ut det på likande fonder som gör samma sak, om man nu vill minska risken lite. Så det finns sätt att hantera det också.

JB: För där tänker jag också att du har ju testat din fond mot kriser.

ES: Precis, dels har vi testat det bakåt i tiden, men det ska man inte prata om för det är back tracking som inte är verklig. För det är en del som använder det på fel sätt, så det vill jag inte ta upp. Sedan vi startade fonden så har vi haft fem nedgångar totalt och under de perioderna har börsen varit nere 33%.

Börsen har gått upp, men under nedgångarna har det sammanlagt gått ned 33%. Då har Multi Asset gett plus, det var 3,3 innan och nu var det 0, så den ligger på +3,3 och Precious, om man lägger ihop perioderna, har den gått upp ungefär 11%. Så de fem testerna vi har haft så att säga live, har fungerat. Vad det säger om hur det exakt fungerar i framtiden, det vet vi inte. Jag vill ha fler sådana tester, för det är bra att ha.

JB: Precis, bara det faktum att du ser framemot nästa krasch visar att du inte är rädd för dem. Där ska jag också säga till våra lyssnare att lyssna på avsnitt 50, som handlar om Multi Asset, vad som ingår och vad den funkar och sådant, för vi behöver inte upprepa det som är redan är inspelat. Men det är avsnitt 50 och jag kommer länka till det.

En läsarfråga: När börsen rasar, ska man våga fortsätta sitt månadssparande?

CB: Vi tar en annan läsarfråga. När börsen rasar, ska man våga fortsätta sitt månadssparande? Jag tänker man ska göra det oavsett hur det går, eller?

ES: Det beror lite på hur man som investerare har en egen bild på hur världen ser ut eller varför man månadsspar. Om man månadsspar oavsett hur världen ser ut så blir det ju bara billigare. Så tänker jag varje dag när jag handlar i fonden, att det är klart att jag är lite, åh, nu går det ner, men då vet jag samtidigt att jag köper billigare, så det skapar för mig en positiv känsla att jag får mer för pengarna. Så det är surt på ena sidan, men positivt på andra sidan. Så det är bara att fortsätta.

JB: Ja, jag skulle säga ”Ja, fortsätt månadsspara”, och jag håller helt med Eric.

CB: Ja. Nästa fråga: ”Köp när det är billigt. Ska man det, när börsen går ner?”

JB: Mitt spontana svar på den där, för man har ju inte hela bilden, men det som vi har sett nu det är att det inte ännu har blivit köpläge. Utan köpläge då ska det vara de här 30, 40, 50, 60% i nedgång. Var det inte Warren Buffet som sa att när blodet flyter på gatorna, det är då man ska…

ES: Man kan titta på olika sentiment i marknaden och hur positiva och negativa investerarna är. När ingen absolut vill röra en aktie, när det är det dummaste du kan göra, då börjar det bli läge i de frågorna. När de verkligen tycker att du är dum när du gör det, då har du nog köpt billigt. Nu är vi inte i närheten, jag håller med Jan. De här korrigeringarna på 3% ner eller 5% ner eller 10% ner, det gör inte att det är billigt eftersom det är så högt värderat som det är.

JB: Jag skulle säga så här att när du genuint inte vill lägga mer pengar i aktier, det är då du ska köpa. För att det har gått ner så mycket. Det var bra det du sa, att när det är det dummaste du kan göra, att köpa aktier, det är då.

ES: För en del är det så att det blir så emotionellt hemskt när det går ner, att de inte har vågat gå in på sitt konto de sista sex månaderna, då har det gått ner så mycket att det börjar bli intressant. Men det blir ofta så att folk slutar titta då, men man tittar när det går upp.

JB: Ja, och det är så roligt att vi är så lika Eric, för jag ser också fram emot den här kraschen. Det är det då man kommer se vem som har simmat naken och det är då man kommer kunna göra som mest skillnad för sina sparare. Man måste komma ihåg det du började avsnittet så himla fint med, att en börskrasch är en förmögenhetsomfördelning. Vår generation, om jag ska säga vi 70–80-talister, vi har egentligen inte haft ett bra tillfälle att köpa aktier, sedan vi kom in i arbetslivet. För oss är det den där tiden som vi har väntat på, men då gäller det också att vara förberedd.

En läsarfråga: Vad oroar dig?

CB: Ok, sista läsarfrågan. Vi ska runda av snart. Vad oroar dig?

ES: Det som är lite obehagligt kanske i marknaden är att ett sandkorn kan få det hela att falera. Dels har aktiemarknaden blivit så otroligt stor i sin volym, tack vare uppgång, och att den kanske faller på sin egen tyngd. Tittar man så är vi precis där vi toppade runt 2000/1999.

Alltså, hur stor aktiemarknaden är i relation till världens BNP. Den har blivit väldigt, väldigt stor, och det har den blivit mycket på grund av låg ränta, mycket utlåning, ökad skuldsättning, centralbanken har tryckt pengar, det är stimulanser som egentligen inte ska finnas där. Det är liksom onaturliga fenomen.

Vi har också rekordnivåer på aktieåterköp från bolag och det är med lånade pengar. Så bolagen har insett att räntan är så låg, vi lånar pengar, så gör vi aktieåterköp, och aktieåterköpen är precis på de högsta nivåerna som vi hade i förra kraschen och det är en väldigt tydlig signal på att det inte står bra till. Och aktieåterköp är bra för bolagsledningen i det här läget, för de har oftast optioner på aktiepriserna, så man tar bort aktier från marknaden och då stiger aktierna genom det här.

Om de slutar med det för att räntorna börjar bli dyra, och det inte är lika bra att låna pengar och köpa, då försvinner en stor köpare från marknaden, så att för att fortsätta trycka upp aktiemarknaden… i och med att den blir större och större så krävs hela tiden mer och mer pengar, och om de som har stöttat marknaden börjar försvinna, då börjar vi få problem.

Jag gillar aktieåterköp i ett bolag som har haft det knackigt på börsen, där ledningen säger men vänta nu, vårt bolag är värt mer än vad aktiemarknaden bedömer att det är värt, därför gör vi aktieåterköp. Problemet med det är att när det vänder så har bolaget lånat pengar för att göra detta, så bolagets balanser är inte lika bra om räntekostnaderna börjar öka. När det plötsligt svänger så får de väldigt höga kostnader på sina lån, så då är bolaget mycket sämre rustat för dåliga tider än vad det var innan de där aktieåterköpen.

Tittar man på bolagsbelåningen så långt man kan titta, kanske från 50-talet och fram tills nu, så i början så var den 30%, och sedan sakta men säkert har den ökat över tiden lite upp och ner, och nu om vi tittar på en graf så är vi då 73%, så företagsskulden har ökat väldigt kraftigt. Det har fungerat med låg ränta. Det har varit så gratis att låna pengar och återköpa aktier och det är väldigt farligt för framtiden. Cocktailen har blivit lite giftig nästan och det kan vara på bolagssidan.

När förtroendebubblan spricker

JB: Jag vet ju att det är helt omöjligt att förutse framtiden, men om du ska säga i tidsperiod, vad är din spekulation i tid om du skulle gissa?

ES: Jag har funderat en hel del på det och kommit fram till att jag vill kalla den här bubblan för något och den har fått lite olika namn. Jag säger ”the trust bubble”, alltså förtroendebubblan. Så länge förtroendet är där, för att centralbankerna kan hålla och göra ”whatever it takes” som vi sa, att de fixar det åt oss… Så länge det förtroendet finns, så kommer det att rulla på, och den dagen det inte finns så kommer det gå riktigt snabbt åt skogen.

Så vi kommer få en förtroendekris och jag brukar definiera det som en bild med kejsaren utan kläder. Alltså, kejsaren är ju redan utan kläder, men ingen har ropat det. Vem som gör det och när de gör det, det är svårt att säga. Men vi är redan i Kejsaren utan kläder. Situationen är redan där, det är bara att han kan ju fortsätta ganska länge eftersom att folk ännu inte har insett att det är så.

JB: Jag tänker så här, för på ena sidan så säger vi att det kommer att gå väldigt snabbt, men på andra sidan så säger vi att en nedgång tar två, tre år. Är det att huset brinner upp direkt och att det är för sent eller kan man börja ombalansera nu, eller är det att man skulle ha bytt till marknadsneutrala fonder igår? Hur tänker du där?

ES: Det finns ett kinesiskt ordspråk som säger att den bästa tiden att planera ett träd var tjugo år sedan. Det gäller att ha ett portföljtänk och portföljteori, som vi säger med ett fint ord, är väldigt viktigt och väldigt viktigt att förstå.

JB: Jag tänker att det är två faktorer, och du får gärna rätta mig här Eric om du har en annan åsikt, men jag tänker att det första är att man behöver ha ett långt tidsperspektiv och då handlar det också om att börsen går i cykler, men problemet är att de flesta orkar inte med nedgångar. Om man regerar nu och tycker att det är jobbigt när det har gått ner med 10%, hur kommer man det vara när det är nere 60%?

Det är därför jag säger att de flesta överskattar sin risktolerans. Däremot kan jag säga att jag som säger så här ”Man ska inte röra sina portföljer, man ska vara långsiktig och ha ett portföljtänk…” Men jag funderar på, och jag kommer nog ta upp det i ett kommande avsnitt och prata med läsare om att göra en ombalansering i portföljerna och lyfta in mer marknadsneturala fonder för att jag tror att det börjar ta emot till och med för mig, i våra portföljer. Och då ska jag ändå säga att jag är ändå ganska defensiv.

ES: Jag kan säga två saker. Det enda är att man märker aldrig när den stora nedgången har börjat. Vi vet inte om det var nu och så går det upp igen och så går det ned. Man har inte den dagen, vilken dag det är, och om det slutar på minus -20%, -30%, -40%, -50%, -60%… Det kommer vi inte att veta. men det som vi vet, som jag vill kalla för en perfekt storm, det är ju att vi har haft 30 års bull market, alltså positiv marknad för obligationer. Det är ganska unikt.

Räntan har alltså gått ner i 30 år i princip, det är en extrem trend. Tittar man historiskt så har de trenderna oftast reverserat. Nu är det ingen som kan titta så långt, för det är ingen som har varit och investerat i 30 år, men då har det varit 10 år åt andra hållet, innan det var kanske 20 år som var positiva för obligationer. Där står vi inför ett skifte som nästan ingen i finansbranschen eller världen har upplevt i sina portföljer.

Aktiemarknaden har vi upplevt med 10-årsintervall eller 15-årsintervall med stora nedgångar. Det är därifrån jag säger det här lite med framtidens portfölj, för att inom de här 30 åren som har varit så fungerar obligationsdelen eller räntedelen bra. Men det är lite annorlunda nu. Så har det inte varit förut och därför tror jag att man ska ha lite modernare framtidsportfölj.

JB: Jag tänker att vi slutar där. I nästa avsnitt ska vi prata om vad pengar är. Ett fantastiskt stort tack Eric att du har velat komma tillbaka. Jag har lärt mig nya saker här också, så tack så mycket. Sedan ska jag säga till dig som lyssnare att om du inte har lyssnat på avsnitt 50 och 51, lyssna på de som handlar om Erics Multi Asset-fond och Pacific Precious som finns både på Avanza och Nordnet. Där pratar vi mer om just de två specifika fonderna. Tack.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Vad tänker du?

Ingen har någonsin blivit framgångsrik på egen hand, kommentera gärna – håller du med mig och Eric i vårt resonemang? Eller tänker du något annat?

Relaterade artiklar

• Hedgefonder – en intervju med hedgefondförvaltaren Eric Strand - Om hedgefonder och marknadsneutrala fonder
• Investera i guld? Om guldets vara eller icke vara i sparandet… - RikaTillsammans-podden #51 - En intervju om guld med Eric Strand från guldfonden Pacific Precious
• Aktiesparande med Nicklas ”Investeraren” Andersson - RikaTillsammans-podden #70 - Intervju om sparande, vardagsekonomi och inte minst aktier
• Vad fungerar på Stockholmsbörsen? - RikaTillsammans-podden #69 - Intervju med Henning "Investerarfysikern" Hammar
• Intervju med Arne ”Kavastu” Talving - RikaTillsammans-podden #65 - Samma insikt som ledde till två helt olika investeringsstrategier
• Intervju om aktiv förvaltning med två 5-stjärniga fondförvaltare - RikaTillsammanspodden 36: Om aktiv vs passiv förvaltning med Andreas Brock & Henrik Milton
• Intervju med Henrik Tell om ekonomisk rådgivning & rådgivare - En oberoende finansiell rådgivares bästa tips och tankar...

Avsnittet Möjligheterna med en börskrasch samt läsarfrågor med Eric Strand dök först upp på RikaTillsammans.

Alla använder vi pengar. Vi vill ha pengar, vi tänker på dem och vi arbetar för att få dem. Pengar hjälper oss att få det vi behöver och det vi önskar. Men alldeles för sällan ställer vi oss frågan: Vad är pengar? Hur fungerar pengar? Vad är risken med dem? Hur har pengar fungerat genom historien och hur fungerar de nu? Det är ungefär som med hälsa, vi funderar inte på det så länge vi är friska.

Det här är ett avsnitt som jag har funderat på att göra ett tag. Det började med en diskussion på en båt i Thailand för två år sedan. Vi kom in på frågorna: ”Vad är pengar?” och ”Hur skapas pengar?”. Det har visat sig att dessa två relativt enkla frågor inte alls var särskilt lätta att besvara. 

I det här avsnittet, som är ett samarbete med Eric Strand från Pacific Fonder, gör vi ett försök att adressera den första frågan: ”Vad är pengar?”. Den andra frågan sparar vi, för jag kan helt enkelt idag inte säga att jag kan ge ett tillfredsställande svar på den. 

För dig som är intresserad så kan jag verkligen rekommendera att läsa Riksbankens och Stefan Ingves anförande från juni i år ”Pengar och betalningar – vart är vi på väg?”. Jag brukar inte ta stora ord i min mun, men det är verkligen en ögonöppnare. Framförallt kan man ju även ställa sig frågan – ”Är dina pengar verkligen dina?”

Riksbankens rapport innehåller fakta de flesta inte är medvetna om

Vi pratar om många av aspekterna i avsnittet, men jag tror att få i Sverige normalt är medvetna om bl.a. följande saker: 

• Du sätter inte in pengar på banken, du lånar ut dem till banken. Dina pengar är alltså en fordran på banken och inte riksbanken.
• Det är därför vi har en insättningsgaranti för att skydda dina utlånade pengar. Dock är den garantin både begränsad och töjbar i gränserna som finanskrisen 2008 visade.
• Om kontanter försvinner, så har vi inte längre pengar som är garanterade av staten. Bara kontanter garanteras av riksbanken.
• En fysisk 100-lapp är en slags skuldsedel med evig löptid som inte ger någon ränta.
• Kontanter utgör bara 2 procent av alla pengar
• Det är bankerna, inte centralbanken, som skapar nya pengar idag om man bortser från kvantitativa lättnader
• Kryptovalutor är inte pengar 

Ja, det finns mycket att läsa i den som vi tar upp i dagens avsnitt.

Mycket spännande händer framgent

I övrigt har det varit en väldigt rolig vecka. I torsdags genomförde vi världens första #FikaTillsammans i Malmö med Arne ”Kavastu” Talving, Marcus Hernhag och Alexander Gustafsson. Döma av utvärderingarna blev det väldigt lyckat och det fanns direkt önskningar om flera tillfällen.

Jag hoppas att under nästa vecka kunna komma både med fler datum, orter och inte minst inspelningen från kvällen. Gårdagen tillbringade jag med Kavastu (intervjuad i avsnitt #65) på hans kurs Kavastus Trender 4.0. Recension på den kommer också inom den närmsta framtiden. Jättebra var den i alla fall. 

På samma sätt kommer även poddavsnitt med både Alexander Gustafsson och Marcus Hernhag de närmsta veckorna, så vi har mycket kul att se fram emot. Så, stay tuned som man säger på engelska. :-) Om du inte prenumererar på nyhetsbrevet, gör det så missar du ingen viktig info framgent! :-) 

Vi hoppas att du uppskattar veckans avsnitt och diskussion kring ”Vad är pengar?” med Eric som även var med i förra veckans avsnitt om marknadsläget och möjligheterna med en börskrasch.

Ha en skön vecka!
Jan och Caroline

De viktigaste punkterna i avsnitt #73 Vad är pengar?

Nedan följer de enligt mig viktigaste punkterna:

Pengar är ett sätt att underlätta bytet av varor och tjänster

Förr bytte vi varor och tjänster mot varandra (barter-system) som var väldigt opraktiskt. Vi uppfann pengar som underlättade byteshandeln. Penger blev (enligt Wikipedia) ett gemensamt värderingssystem för varor och tjänster baserat på utbytbara och lagringsbara enheter. Vanligen består det av mynt och sedlar, men även digitala pengar som delvis garanteras av staten.

Pengar har inget egenvärde

Pengar har bara det värde vi tillskriver dem. På många sätt kan man säga att pengar bara är en gemensam överenskommelse. I all enkelhet kan jag skriva en egen lapp och säga ”denna lapp är värd 100 kr” och ge den till min dotter. Hon kommer acceptera den på grund av tilliten till mig. Den fungerar som betalningsmedel. Men den går inte använda någon annanstans. Så länge tilliten och förtroendet finns, fungerar pengar som betalningsmedel.

Problem uppstår när tilliten försvinner

Problem uppstår när tilliten försvinner. Det händer från tid till annan – t.ex. i Grekland under finanskrisen, i Venezuela just nu och genom historien finns otal exempel. Då förlorar pengarna sitt värde och kan i värsta fall bli värdelösa. Redan Aristoteles definierade att pengar fungerar först när man kan lita på att man kan betala med pengar för att köpa det man vill och att pengarnas värde eller köpkraft inte urholkas om man vill använda dem längre fram i framtiden. De behöver också accepteras av alla.

Stater urholkar värdet på pengar

Genom alla tider har stater och härskare urholkat värdet på pengar. Under romarriket gjorde man det genom att sänka silverhalten från 100 procent, till när det var som värst 10 procent. Genom inflationen, där målet i Sverige är 2 procent per år, halveras värdet på ca 35 år och på hundra år har nästan hela värdet försvunnit. Det är en extra beskattning på oss medborgare.

Du lånar ut dina pengar till bankerna

Något vi sällan tänker på är att vi inte ”sätter in” pengar på banken. Vi lånar ut våra pengar till banken. Banken själv pratar ju om inlåning och utlåning. Det är därför det finns en insättningsgaranti för att skydda de pengar vi har lånat ut till dem.

Bankerna lånar ut våra pengar upp till 10 gånger

Att banker lånar ut de pengar vi sätter in är de flesta av oss medvetna om. Vad de flesta av oss däremot inte vet om är att de lånas ut flera gånger. Upp till 10 gånger, genom det som kallas för det ”fractional banking”. Det betyder att om alla vill ha tillbaka sina pengar samtidigt – en så kallad bankrun – så är det inte möjligt. Bara 10 procent kan få tillbaka alla sina pengar. Precis som att det räcker om 10 procent av alla som lånar pengar inte betalar tillbaka så försvinner pengarna.

Lån är inte dåligt – men man måste skilja på bra och dåliga lån

Det är lätt att prata om krediter och lån som något dåligt, men det är inte sant. Det finns goda lån som används för att göra dig, företag eller länder rikare – genom att t.ex. investera i infrastruktur, maskiner och liknande. Dessa är väsenskilda från dåliga lån som gör en fattigare – t.ex. för konsumtion, bidrag och liknande.

En rimlig ränta på borde ligga på 6 %

Om vi inte hade haft marknadspåverkande åtgärder borde en rimlig ränta ligga på ca 6 procent. Det dubblar pengarna på ca 12 år och tar hänsyn till att vissa inte betalar tillbaka sina lån.

Lyssna eller se vårt samtal om vad är pengar?

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Transkribering av hela avsnittet: ”Vad är pengar?”

För dig som inte har tiden eller lusten att titta eller lyssna på hela avsnittet, kommer nedan en komplett transkribering av avsnittet. Håll till godo. 

— START TRANSKRIBERING —

JB: Välkommen till RikaTillsammans-kanalen på Youtube, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. Vårt mål är att du varje vecka ska få konkreta tips, råd och inspiration för att ta din privatekonomi till nästa nivå, på ett enkelt och roligt sätt. Jag heter Jan Bolmeson och detta är min fru Caroline. Vår gäst är Eric Strand, som kommer från Pacific Fonder och detta är det fjärde avsnittet som du är med och det är fantastiskt roligt. Välkommen tillbaka, Eric.

Det som är så himla roligt är att du verkligen har egna tankar om det här med ekonomi och funderar mycket, inte bara i ditt jobb som hedgefond-förvaltare för Pacific Multi Asset och Pacific Precious, som vi har pratat om i tidigare avsnitt.

• Hedgefonder – en intervju med hedgefondförvaltaren Eric Strand - Om hedgefonder och marknadsneutrala fonder
• Investera i guld? Om guldets vara eller icke vara i sparandet… - En intervju om guld med Eric Strand från guldfonden Pacific Precious
• Möjligheterna med en börskrasch samt läsarfrågor med Eric Strand - Intervju med Eric om börsen just nu och era läsarfrågor

En fråga som har kommit upp då är ”Vad är pengar?”. I detta avsnitt så ska vi spekulera lite tillsammans och faktiskt undersöka, för det är en fråga som kanske inte ens har något riktigt svar. Varför är det ens viktig att ställa sig frågan ”Vad är pengar?”?

Vad är pengar?

ES: Det här är väldigt intressant som du säger och väldigt svårt. Egentligen ju mer jag själv forskar i det, ju svårare blir det. Så vi ska inte förvänta oss att vi kan svara på frågan, men det är fantastiskt roligt att den här frågan kommer upp tycker jag, som kommer bli en framtidsfråga.

Någonstans har vi byggt ett samhälle som vad vi anser som självklarheter, så har vi egentligen glömt bort vad det var. Sedan har det tagit sitt eget liv och det uppstår ganska många intressanta fenomen. Även Sverige är lite i framkant i problematiken i det här och det kan jag kort säga handlar om att vi använder väldigt lite kontanter och vi tycker att det är väldigt smidigt att betala med våra kort eller Swisha.

Detta är en fråga som Riksbanken har som en problemfråga, hur det här är. För Riksbanken är kontanter viktigt, men vi ska komma in på det lite mer sedan.

JB: Jag tycker att detta är spännande för jag försökte göra detta avsnittet i två år, då en kompis frågade om jag kunde förklara det monetära systemet och kredit, och det blev lite ”down the rabbit hole”.

Sedan hittar man skumma sajter och då undrar man ”Gud, kan det verkligen fungera så här”, sedan skickar man mejl till Riksbanken och får svar som är lite konstigt. Men vi kan först gå till början och prata om hur vi gjorde förr.

Pengar är en förtroendefråga

ES: Ja, förr bytte vi saker, tjänster, men det blir ganska svårt att dela på en ko eller en traktor, och så. Där började vi och sedan har vi då hittat olika sätt att göra pengar istället och pengar handlar om ett förtroende. Om jag får en peng istället för en ska, så jag kunna använda den pengen någon annanstans, så jag ska ha ett förtroende för att den är värd det, så när jag går någon annanstans så får jag det jag tror att den är värd.

Om jag köper något och det fallerar, så fungerar det inte, så det måste finnas ett starkt förtroende för att det jag får är värt någonting. Nu när vi har kommit över på både papperspengar och elektroniska pengar, så blir det ännu viktigare att veta. De är inte värda så mycket i sig.

JB: Jag tänker på det där att rent historiskt så var den första beskrivningen jag hittade i en bok, en text om korsriddarna. Att man skulle frakta pengar då mellan Europa och till exempel Jerusalem, och så blev man alltid anfallen och blev rånad.

Då var korsriddarna de första som utfärdade de här typ sedlarna, alltså en sedel som sa nu har du lämnat in hundra guldmynt här i Paris och med den här sedeln så kan du hämta ut hundra guldmynt i Jerusalem, och så behövde du inte ha dina hundra guldmynt i din börs. Och då måste man ju ha litat på de här korsriddarna, som kunde använda dessa lappar för att få hundra guldmynt.

ES: Ja, så det blir en väldigt stor förtroendefråga, och det var lite som i vårt förra avsnitt när jag pratade om börsen och centralbanker, att det är också en förtroendefråga. Så de här sakerna knyter an lite grann, att det här förtroendet som har funnits hela tiden, det kan vara på väg att hända saker. Och tittar man historiskt, så har det hänt hela tiden.

JB: Ja, riksbanken skriver i sin rapport ”Pengar och betalningar: vart är vi på väg?”: 

Historien har visat att pengar kan vara precis vad som helst som en grupp av människor i en region har bestämt ska fungera som pengar. Det är helt enkelt en social konvention, ungefär som att alfabetet är en överenskommelse om hur ett språk ska skrivas ner. Pengarna fungerar därför att alla accepterar konventionen.

Riksbanken, ”Pengar och betalningar” 4 juni 2018

Kina var först med papperspengar

De som var först med papperspengar överhuvudtaget, var Kina för tusentals år sedan. Stora dynastier. Sedan börjar man göra lite fler under bordet, så tappar de värdet och sedan så kraschade den dynastin och då kom det en ny dynasti som började med rena kort.

Sedan hade de en lagom mängd pengar, sedan började de växa och kriga och expandera, så de gjorde lite mer pengar, sedan kraschade också de. Man kan säga att fenomenet blev ganska stort i Kina när det gäller papperssedlar, annars finns det också Romarriket, där de använde sig av silvermynt.

Det började med att det var 90% silver i mynten och när det gick under då, många hundra år senare, så var det under 10% silver. Så man hade en inflation genom att minska mängden silver och det var väl då allting blev sämre.

Notera gärna citatet som är högst aktuellt även idag. 

Staten tjänar pengar genom att beskatta oss

JB: Men kan du inte förklara detta med varför man minskade mängden silver, och varför tryckte man, vad var det för incitament, för de som inte hänger med?

ES: Incitamentet, det är ju frågan om det finns någonting, men stater har ju en tendens att behöva pengar för att de har kostnader och stater har egentligen bara ett sätt att få in pengar på, vilket är att beskatta oss. Det är därför egentligen stater får belåna pengar, för att de har en trovärdighet till andra länder, för att de har en obegränsad beskattningsrätt av sina medborgare.

JB: Om jag spekulerar, att vi kan inte höja skatten mer för då får vi befolkningen emot oss och då kanske det blir revolution eller vi blir bortröstade, så då blir det ett nytt sätt att om vi trycker upp lite mer pengar då kan vi fortsätta handla eller betala lön till krigare eller så.

ES: Precis, någonstans borde det egentligen vara förbjudet för staten att göra så, för vad de gör är att de lägger en skatt på våra barn, på vår framtid. Om de behöver mer pengar för någonting, det behöver inte vara krig, det kan vara sjukvård och bra saker, men en stat borde eller måste någonstans driva en budget i balans.

Ingen kan ju säga att det är sunt att driva den i underskott eller ha för mycket utgifter. I grunden är det som en hushållsekonomi, du kan inte driva den för länge och gå back varje månad, förutom att staten då har lyckats hitta en väg att göra det. Men vi kan inte det och där är problemet att det är så mycket enklare att ta den bakvägen, än att höja skatterna.

Hade de höjt skatterna och sagt att vi måste höja skatterna, för att det kostar så och så, och det är vi som är här och jobbar som får betala det, så är det, då hade vi kanske inte tyckt om dem. Det krockar att de ska vara populära och omtyckta, istället för att ta den raka sanningen och då är det bättre att låna på framtiden. Vi tar en intäkt på framtiden och hoppas att det löser sig.

JB: Jag kan säga att efter vårt avsnitt där, jag tror att det var avsnitt 51, där vi pratade om din guldfond Pacific Precious, så hittade jag en modell som visade att 1910 så kostade en T-Ford, jag tror det var 217 dollar, eller något sådant, och omräknat i guld var det 450 gram. 100 år senare, 2017, kunde du få en Ford Focus för 22 000 dollar, men den kostade 480 gram i guld. När man räknade om priset till guld var priset nästan samma, men i dollar så hade det gått från 200 till 22 000 dollar.

ES: Jag tycker att det är intressant att se en bild där man förstår att världsvalutor har kommit och gått. Vi hade romerska riket, vi hade bysantinska riket, vi hade när Holland var det stora landet, sedan hade vi pundet som världsvaluta, nu är det dollarn.

Den tredje dollarn, eller den nya dollarn, infördes 1913 och har då på de här drygt 100 åren förlorat 97-98% av sitt värde. Så frågan är om vi kommer vara de som upplever en ny valuta istället för dollarn. Det är ju ganska intressant, om vi får vara en generation som får uppleva… För det var ju ganska stort när de gick från pund till dollar, när England var det stora världsherraväldet.

Skillnaden mellan 1:1 och 10:1 utlåning

JB: Jag tänker att man började egentligen med banker på typ 1500-talet i de italienska stadsstaterna, där man hade banco, som betyder bänk och då fanns det folk på torget som man kunde lita på. Så man gick dit och gav sina pengar till honom, han litade på dig och du litade på honom, så då lånade han ut mina pengar till den andre.

Så egentligen, bank var egentligen en bokhållare, som en mellanhand, som hade koll på vem som hade lånat in och vem som hade lånat ut. Jag vet inte om detta är sant, men det ska tydligen vara så att bankrutt kommer av när bänken rasade, alltså bokstavligt talat. Så där började väl egentligen banksystemet, och då hade man 1-till-1 utlåning, men ganska snabbt som kom man på att det var ett ganska ineffektivt sätt.

ES: Ja, det man kan säga även när jag var lite yngre och i början av min finanstid, då trodde jag faktiskt själv att jag lånar ut 100 kronor, så får jag 1% ränta från banken, så lånar banken ut det till någon och tar 3%, så tjänar de 2%. Det är så man tror att det funkar.

Men det är 10:1. Ska se om jag kan förklara det i ord, det är lättare på en bild kanske, men när jag sätter in 100 kronor på banken, då får banken låna ut 91% för att de ska ha en 9% täckning så att säga.

Så lånar de ut 91% till Jan, som går och köper någonting i en affär, då hamnar de 91 kronorna där. Den personen sätter in de här 91 kronorna på sin bank, då får den banken låna ut 82 kronor på dem, och så går de 82 vidare och så i nästa steg så får en bank låna ut 73 kronor, och då blir det matematiskt, när man har 10% täckning, så blir 100 kronor till 1000 kronor, i banksystemet.

Bankerna skapar pengar

Så bankerna skapar pengar. Inte riksbanken utan bankerna, och det gör att det finns bara 10% av de pengarna.

Så om alla vill ta ut sina pengar samtidigt, så är det bara 10% som får sina pengar.

Eric Strand, Pacific Fonder

Det är det här som inte får hända.

JB: Jag tycker att det är spännande för när jag fattade det där på riktigt för första gången, det var när jag läste en bok där det stod att ofta lånade man ut den här metallen förr i tiden till smederna, och smederna insåg ganska snabbt att om jag har fått en krona inlånad så kan jag låna ut den till någon annan. Men eftersom många sätter in och aldrig tar ut, då kan man ju låna ut till flera. För att alla vill inte ha pengarna samtidigt. Problemet uppstår alltså när alla kommer till smeden och vill ha tillbaka sina pengar samtidigt.

ES: Ja, det fungerar ju bra så länge det fungerar och det gör också att bankerna kan tjäna väldigt mycket pengar, för de lånar ut… Den här mellanskillnaden vi pratade om som var 1-till-1 förut, den blir ju 10 gånger. De tjänar egentligen 10 gånger skillnaden, så det är enormt lönsamt för dem. Och det är samma sak, så 10% får inte hämta ut sina pengar och 10% får inte gå i konkurs heller, för då är det borta.

Snabb tillväxt tack vare kreditsystem

Det positiva med det här är ju att vi har alla de här tekniska sakerna och vi har haft så snabb utveckling och det gör ju att samhället växer så mycket snabbare, än ett samhälle som har en långsam utveckling. Så det är det positiva att vi hade varit mycket längre tillbaks i tiden utan den här biten. Problemet är att vi bygger upp en bubbla som kan spricka, eftersom det inte är tillräckligt stabilt när det krisar.

JB: Jag ska säga, om jag har fattat detta rätt här Eric, för jag tänker så med kredit, för det är lätt att man vill säga så här att det borde vara 1-till-1, men precis som du säger, utifrån ett ekonomiskt perspektiv så blir det en väldigt dysfunktionell ekonomi.

För det betyder till exempel att om jag vill starta en ny affär, jag behöver köpa en traktor till mitt lantbruk, då kan jag inte köpa den traktorn just nu, utan då måste jag först slita med mitt lilla jordbruk ända tills jag har sparat så mycket pengar att jag kan gå och köpa min traktor.

Men om jag kan låna det, då är det precis som du säger, en framtida konsumtion, än den där traktorn som jag egentligen kunnat köpa i framtiden, den jag kan köpa redan idag, använda den för att få en större åker och då kan jag använda pengarna från den större åkern för att betala räntan och betala tillbaka lånet.

Bra lån och dåliga lån

ES: Ja, det är absolut rätt, men sedan kan man säga så att, man vet ju om man har varit med sin gamla farmor eller farmors mor, att du köper inte brödet förrän du har pengarna. Där finns den gamla skolan att man ska ha det man handlar för.

Det du säger är också helt rätt med traktorn och en definition som man har missat och som skapar den obalans vi har idag, och det är att börja prata om bra lån och dåliga lån. Bra lån för ett företag som ska skapa någonting eller producera någonting, eller om staten lånar pengar för att bygga en väg, då är det ett bra lån för att det skapas en väg som gör nytta och det är arbetstillfällen och så vidare. Men det som har hänt, kanske de sista 20, 30 åren, det är att vi har börjat låna till saker som inte ger någonting.

JB: Ja, det enklaste är en plasma-tv, delbetala på 24 månader och betala ränta på det där, det skapar ingenting.

CB: Ja, det är konsumenter, men kan staten ta sådana dumma lån också?

ES: Ja, säg att de driver verksamheter på väldigt dåligt och ineffektivt sätt. Då är det lättare att låna pengar och fortsätta göra det, istället för att kanske göra det på ett bra sätt. I och med att den möjligheten finns, och det är där mängden icke-konstruktiva lån har vuxit.

Egentligen, när man definierar hur mycket lån vi har i systemet, så skulle det vara väldigt bra om någon kunde se hur stor del som har gåt till saker som bara försvunnit. Om jag lånar för att köpa godis, så äter jag upp det och så är det borta, då finns det inget värde. Men traktorn skapar intäkter.

JB: Men problemet är till exempel att vi har köpt boende som inte genererar någonting. Och vi har belånat oss supermycket, där vi verkligen inte tjänar någonting på vårt hus. Så jag skulle säga att majoriteten av lån som vi har som svenskar som privatpersoner, det är dåliga lån.

ES: Ja och där är det också intressant att eftersom det inte är rätt sorts lån, så har också lånemöjligheten trissat upp priserna, som har gjort att vi har lånat ännu mer eftersom priserna är höga. Vad hade priserna varit på hus om ingen fick låna? Vad är egentligen värdet? Om man hade betalat med sina sparade pengar, vem hade köpt hus för de här beloppen som hus nu säljs för? Det är ju inget som någon kan spara till eller ens i närheten. Vi har tappat relationen till inkomst.

JB: Det var roligt, jag såg en intervju med Stefan Ingves, och så var det någon som frågade ”Är vi ett ekonomiskt folk?” och hans första svar var att vi var ett ekonomiskt folk. Detta har ju varit en trend sedan 90-talet kanske, skulle jag säga.

Kort om Sveriges första bank

ES: Jag vill backa lite där med historien, för även Sverige har också en intressant historia med vår första bank. Stockholm Banco, det var vår första bank, som grundades 1656. Där var Sverige väldigt tidigt ute med att göra kreditsedlar, så det är intressant för den som vill läsa på lite om Sveriges första bank.

Det blev väldigt populärt och men man föll för samma sak, att man började göra för många av det, som man inte hade täckning för, så slutade det som alla de banksystemen, att det kraschade. På den tiden fick bankdirektörerna ett straff. Det är lite skillnad mot idag. Det kan de få idag också, men vi ser det inte så ofta. Då fick de det, fängelse med dödsstraff. Han blev inte halshuggen, han blev benådad, men han blev dömd till döden.

JB: Ja, efter finanskrisen 2008, jag tror inte att det var någon som fick någon juridisk påföljd.

Räddning av banksystemet 2008

ES: Så Sveriges bank slutade på samma sätt, så att säga och vi har även haft svenska banker där staten har behövt rädda bankerna.

JB: Var inte det 2008? Swedbank och flera av bankerna stod ju i närheten till kollaps.

ES: De hade problem 2008, men det var mer med sina åtaganden i amerikanska dollar. Det fick Riksbanken hjälpa till med genom att sälja guldreserverna, för där får du alltid dollar, och ge dollar till bankerna. Men de stora bankrättningarna hade vi på 90-talet och det blev väldigt lyckat där staten gick in och så vidare.

Nu räddade man ju banksystemet igen 2008 genom att man tog en stor chansning. Man pantsatte alla EU-medborgare för att skapa en trygghet i banksystemet, så att alla skulle börja lita på varandra igen. För när ingen litar på varandra i banksystemet så är det ingen som lånar ut pengar och så fryser det.

Och det klarar inte systemet, så då gick ECB ut och sa att vi står bakom bankerna och vi sätter alla EU-medborgare som pant. I och med att det gick bra, de fick förtroende, så funkade detta. Så panten behövde man aldrig använda och det har fungerat sedan dess. Men det som har hänt, som är väldigt viktigt att veta nu, och som vi kanske vet väldigt lite om, det är att Tyskland, som såg hur nära det var att man var tvungen att använda panten, insåg att så där kan man inte göra nästa gång.

Så EU har egentligen förbjudit den här modellen, att pantsätta och använda skattebetalarnas medel. En modell som Sverige använde på ett sätt som fungerade bra på 90-talet, men det är alltså inom EU förbjudet idag. De gick då in och stod med allt de hade bakom, och då fick man tillbaka förtroendet och så har man fått det att fungera. Sedan har man tryckt lite pengar, skapat lite mer, och gjort allt man kunnat för att fått ordning på det. Och nu har vi haft ordning på det i 10 år. Problemet är väl kanske att vi hade en skuldkris, men istället för att få ordning på skulderna, så löste vi det med en likviditet. Så vi har egentligen inte fixat det som var problemet.

En skuld är också en tillgång

JB: Men det där är också viktigt, för vi har en skuldkris. Någon gång behöver ju pengarna betalas tillbaka.

Räntan i USA är en av deras största utgifter, till och med större än militären.

Alternativt, om inte lånen ska betalas tillbaka, då måste ju någon förlora pengar. Och det är det som jag ibland tänker att vi inte tänker på. Det som är någons skuld är ju någon annans tillgång. En kredit eller ett lån är egentligen på många sätt den mest missförstådda delen i en ekonomi. Den hjälper egentligen både den som lånar ut pengar att få det den vill och den som lånar pengar får det den vill, alltså att sätta sina pengar i arbete och få en inkomst på det.

Den som lånar pengar vill konsumera någonting idag. Och där tänker jag också att, nu bara pratar jag lite löst, men jag såg ett videoklipp där de pratade om det där. Att om man går in i en bar och köper någonting, så kan man antingen betala det nu direkt, och då är transaktionen färdig. Jag får min öl och jag betalar den. Men jag kan också köpa notan.

Då har det egentligen skapats en skuld. Då har jag en skuld till baren och baren har en tillgång, i form av min skuld, för jag ska ju betala i framtiden. Och nu betalar man ju ingen ränta på det där, men det hade man egentligen också kunnat gjort. Jag har rätt länge haft en syn på att lån är dåligt och att vi borde inte ha krediter, men sedan inser jag att det blir ganska dumt.

Om rimliga räntor

ES: Där har vi lösningen, så att säga, om man definierar nu bra lån och dåliga lån. Alltså, vad är lånet till, så har man löst den frågan för det finns bra lån, om det nu är infrastruktur eller traktorer eller företag som används till bra saker. Men de ska inte användas till aktieåterköp eller sådant.

Jag brukar säga så här att om det inte fanns någon marknadstro, så har man matematiskt sagt att den här räntan borde ändå vara 6%, för du ska ju få tillbaka dina pengar.

Eric Strand

Risken är att du inte får tillbaka det du har lånat ut och du ska över en vettig tid, över de här 15, 16 åren… För på några lån kommer du inte få tillbaka dina pengar och det måste kompenseras. Så 6% ränta är någonstans rimligt, för varför låna ut pengar om du inte får någonting. Sedan om du lånar ut till någon som har en dålig ekonomi eller inte sköter sig och det är högre risk, då kanske du vill ha mer än 6%.

JB: Det blir ju det som blir så konstigt när vi har negativa räntor idag.

ES: Ja, det fanns ingen i finansvärlden som ens trodde att det fanns en möjlighet till det. 0 kunde man kanske förstå, men inte minus.

JB: Nej. Det är roligt, jag har en kompis som är ekonomichef på en kommun och kommunen lånar pengar på SKL, och jag tror att de har minusränta på sina lån. Så kommuner i Sverige idag som lånar pengar, han säger ”Varje månad bokför jag en intäkt på de lånen jag har fått.” Det är ju jättekonstigt.

Olika motparter och motpartsrisker

ES: Det som var viktigt förut också det var det här vi pratade om med skattebetalarnas medel, hur räddar man systemet? För systemet är bra eller dynamiskt, men problematiskt, om det blir problem. Då fungerar det inte riktigt för pengarna finns inte på det sättet som vi tror.

Det är nämligen så att en hundralapp, en sedel, är en fordran på Riksbanken. Men hundra kronor på ditt bankkonto det är en fordran mot banken. Är Riksbanken säkrare eller banken säkrare, om du måste välja? En hundralapp för mig, en papperslapp, är värd mer än hundra kronor på banken.

JB: Men är det inte det man har försökt hantera med insättningsgarantin?

ES: Absolut, men problemet med insättningsgarantin är att den fungerar när en nisch-bank eller en enstaka bank får problem, som vi har sett. Men om du har systemkris, som berör alla storbanker som sitter ihop… Staten har ju inga pengar. Då fungerar den inte, utan det blir bara en chimär som skapar trygghet för oss.

Insättningsgarantin bail-in på Cypern 2008

JB: Det där är lite roligt och det har jag påstått ganska länge, och jag känner mig ganska ensam i det. Jag säger så här att insättningsgarantin är egentligen inte en illusion. Jag tänker på det inte som en försäkring och min erfarenhet av försäkringsbolag är att varje gång man vill ha försäkringspengar så är det något villkor de har haft som gör att de kommer undan.

Vilket gör att det inte funkar lika bra. Och varför jag tänker på det här även med insättningsgarantin, var det inte Cypern där man övervägde att bara ta bort insättningsgarantin, för det var att hela det cypriotiska banksystemet höll på att kollapsa?

ES: Det var så här då att det systemet som Sverige använt, för bankerna tar ju stora risker och har mycket hävstång och de har inte de pengarna som vi har på våra konton, de finns inte på riktigt så att säga om alla vill ha ut dem, så de får en hävstång på sin affär som kan gå snett.

Och Sverige använder då det här som på engelska heter ”bail out”, alltså att man använder staten och skattemedlen för att finansiera eller lösa hela problemet, så nu då i EU är förbjudet, eftersom man såg vilka katastrofala följder det hade fått om det hade blivit verklighet 2008.

Så kom ju Cypern och då införde man det nya systemet ”bail in”. Man testade bail in-systemet, det vill säga att pengarna ska tas från aktieägarna, de som har obligationer, lånat pengar, alltså inte insättningar utan de som har lånat obligationsmässigt till banken i olika nivåer, och insättarnas pengar blev en tillgångsmassa.

Banker kommer i framtida kriser hanteras annorlunda

Innan banken går i konkurs, så rekonstruerar man den. Så stänger banken och så räknar man hur mycket pengar man måste ta. Aktieägarna blir av med alltihop och obligations, de kanske blir av med ganska mycket. Sedan tittar man på insättningarna och hur mycket pengar som behövs för att rekapitalisera banken, för det ska lösas med de medlen, inte med skattebetalarnas medel.

Det här testade man i Cypern, men det gick så fort och man hade panik, man visste inte hur man skulle göra. Först är det så att det fanns ingen gräns på hur man skulle göra, och då var det att alla skulle bli av med pengar, men sedan insåg man att man fick hålla regeln med insättningsgarantin.

Jag såg ett kontoutdrag från en kund på  Cypern som hade ungefär 10 miljoner kronor, alltså 1 miljon euro, där banken hade blockerat 9 miljoner kronor i samband med bankkrisen 2008. Han kunde bara disponera 1 miljon som motsvarade insättningsgarantin på 100 000 EUR.

Eric Strand

säger vi, 40-70% beroende på vilken bank, som de tog från kontona för att rekapitalisera banken.

Nya EU-regler för rekapitalisering vid krasch

Så det är en risk att man har banken som motpart. Och det nya systemet är lag inom EU. Nu hade vi så kallade ”bankruns” i Grekland, i Spanien och nu har Italien problem också. Men de har försökt gå förbi de nya EU-reglerna, så det händer nya saker här. Men egentligen tycker jag att det är ganska intressant när du sa insättningsgaranti förut som en lösning, för bara genom att införa den så erkänner man att det finns en risk.

Så den är tveeggad på det sättet, men man skapar ett lugn och ro. Men EU håller idag på att skapa ett regelverk på hur ska vi agera vid en ”bankrun”. Hur ser vi till att insättarna inte kommer åt sina pengar? Det låter hemskt, men det är det de måste göra. För annars kommer de som är där först få sina pengar och de andra får ingenting, så det måste fungera när det händer.

EU gör detta och den stora frågan jag får är då, för när jag sätter in pengar på banken så är det för att de ska bli skyddade, för att jag inte ska bli rånad, alltså inte för att få ränta, utan för att jag inte ska ha de hemma, men om jag stoppar in de där, är mina pengar mina pengar? För om det är mina pengar så får jag ta ut de när jag vill. Det ska inte de kunna säga att man inte får helt plötsligt. Så det här kommer bli väldigt intressant när alla börjar bli intresserade om mina pengar är mina pengar, eller inte.

JB: Om vi bara skulle ”chunk it down”. Som lyssnare, vad ska man göra? Det är här jag menar att man hamnar down the rabbit hole. För drar man detta ett par steg till, då är det så att man ska köpa konserver och gräva ner guld i trädgården och köpa ammunition till geväret, typ. Liksom så här ”staten snor mina pengar, mina pengar är inte mina”. Jag överdriver nu.

Vi sätter inte in pengar på banken, vi lånar ut

ES: Man ska säga så här att om vi får problem, om man inte visste någonting och blir överraskad, det är ju det sämsta alternativet. Att ha en viss kunskap om det, en viss förståelse, en viss förberedelse för det… Men problemen behöver inte uppstå. Det är ett förtroendespel.

Så länge allting fungerar så fungerar det, men det finns risker i det. Det är inte riskfritt. Det gäller lite att se vad man har för motparter, motpartsrisker. Det är frågor man inte har tänkt på förut tillräckligt mycket. Vem är det på andra sidan? Betalar de tillbaks pengarna? För även till banken är det så att du sätter inte in pengar på en bank, utan du lånar ut pengar till en bank. Det är ganska viktig definition, men det är sådant som vi inte riktigt tänker på. Det har blivit så elektroniskt, så lätt att fixa och skicka.

JB: Gud vad roligt när du säger så här ”Vi sätter inte in pengar, vi lånar ut”. Det heter ju ur bankens perspektiv heter det inlåning och utlåning, det är det en bank gör. Det slog mig nu. Vi pratade och om betalningssystemet. Vad tänker du kring det?

ES: Ja när man börjar titta på vad det är som händer i världen, vad är det för mönster som rör sig, så ser man att det är så mycket politik, så mycket maktkamp mellan länder. Om man tittar på landnivå handlar det om USA, Kina, Ryssland, olika presidenter, och hittills har USA haft en enorm makt. Dels genom att ha dollarn, dels har man då ägt SWIFT-systemet, som är det system för att pengar ska transfereras mellan banker och i hela systemet.

En världsvaluta ger stor makt

Det här har gjort att USA har kunnat lägga sanktioner på Ryssland och frysa deras banker, så får de inte tillgång till någonting. Där har det också börjat hända mycket nu, som aldrig hände förr. Ryssland frågar sig hur ska de betala nu då, ska de inte använda dollar eller euro istället och transferera pengar så. Till och med en e-rubel och använda blockchain. Inte att den ska bli värd någonting särskilt mer än en rubel, men ett betalningssystem som går utanför SWIFT, för hela SWIFT-systemet har varit en stor maktmöjlighet för USA, att trycka ner alla andra.

Då börjar man också ifrågasätta valutan dollarn. Nu har den ju stärkts för att det har varit lite oroligt i världen. De höjer räntan för alla andra, men om den tappar sin position, att länder börja handla med euro eller med sina egna valutor mellan varandra eller med guld mellan varandra, eller använda andra betalningssätt.

Det där är ett fenomen att hålla koll på, för det är något som händer i vår tid. För 10, 20 år sedan fanns inte den frågan. Den hänger ihop lite med ”Vad är pengar?”, ”Vem står bakom värdet på dem?”. Och alla de här sedelpressarna som användas för att skapa likviditet är också Vad är pengar?”.

Vi pratade om aktier i förra programmet, marknaden den kan ju gå upp hur mycket som helst, om man ökar penningmängden. Där finns det egentligen inget tak. Trycker man tillräckligt mycket pengar, så går priserna upp fast det inte är värt mer. Någonstans är det här en viktig faktor i hela biten och att ens förstå vad det är, vad det betyder och vad det är värt.

Vi pratade om aktier i förra programmet, marknaden den kan ju gå upp hur mycket som helst, om man ökar penningmängden. Där finns det egentligen inget tak. Trycker man tillräckligt mycket pengar, så går priserna upp fast det inte är värt mer. Någonstans är det här en viktig faktor i hela biten och att ens förstå vad det är, vad det betyder och vad det är värt.

Tips för småsparare

JB: Vad kan man göra som småsparare och vad bör man göra? Eller hur ska man tänka?

ES: Först finns det de här bitarna, vi hoppas ju att insättningsgarantin fungerar och är en bra modell. Även om vi kan undra varför den ska behövas egentligen, eftersom banker ska vara trygga och säkra. Men den finns där och jag vet i förra krisen att folk började fördela sina pengar på olika banker. Enklast är att gå in i den här korta räntefonden, för då behöver man inte hålla sig till vissa belopp utan ha större belopp.

JB: Precis, i avsnitt 71 pratade vi om att fondkonstruktionen är egentligen ganska bra.

ES: Ja, eller väldigt bra. De pengarna kan inte bankerna använda för att göra mer pengar. Det är liksom utanför deras tillgångsmassa, så de pengarna är dina pengar. Där tar du bara risken på kursen i fonden, men om det är en kort räntefond, som inte tar någon sådan risk.

JB: Så att egentligen är det så att skulle man titta utifrån det perspektivet, så är en kort räntefond, även om den inte ger någonting, så är den säkrare på det sättet, en en bank.

ES: Ja, om man drar det till sin spets, men normalt sett så fungerar allting. Ja och du ser hur snabbt vi får det till problem. Det går ganska fort. Danske bank, de kan ju bli av med sina tillstånd, vad händer då?

JB: Ja, senast idag var det något om att SEB hade varit med och svindlat tyska staten på en miljard. Så hade de fått 70 miljoner betalt för det där.

ES: Ja man blir inte mörkrädd. Det tror man ju inte att det kan hända och förhoppningsvis är ingenting sant, men det dyker upp lite väl mycket tycker jag, medialt, så man blir ju lite fundersam.

JB: Precis. Är det något mer man kan tänka på? Till exempel, är inte insättningsgarantin per institut? Alltså, om jag kan ha 100 000 euro på SEB, 100 000 euro på Swedbank, men om jag har 200 000 på SEB så skyddas inte det. Bra, sedan tror jag mycket att börja fundera på och inse att pengar är egentligen bara ett förtroende.

Jag tänkte faktiskt på det innan jag skrev det här i mina anteckningar, att vi kan ju gå till Freja och så hjälper hon oss med någonting, så kan vi säga ”Här är en lapp på din dörr. Denna lappen är värd hundra kronor.” Det funkar, för Freja litar på oss och vi kommer ge henne en hundralapp för den lappen. Men hon kan inte gå med den lappen till dig för där finns det inget förtroende.

Fördelarna med denna utveckling

ES: Jag tror inte att man behöver vara rädd och orolig på något sätt, men det är ändå bra att börja fundera själv och kanske börja Googla själv. Någonstans och titta, skapa mer information om pengars historia, hur de kommer och går.

Mönster återupprepas och kanske sprida vidare till nästa generation vad pengar är. För annars om vi glömmer det. Någon generation kommer säkert få uppleva någonting mer scary kanske och att ha en viss kunskap och förståelse innan, i alla fall ger det chansen att vara lite mer förberedd.

JB: Ja, man kan börja ifrågasätta. Men ibland är det folk som säger ”Åh, det var fel när vi gick av guldmyntfoten?” Skulle det vara en lösning att gå tillbaka och lämna papperspengar?

ES: För mig är det det bästa som har hänt, att man lämnade, för det gör ju att guldpriset får sin fria utveckling i pris. På så sätt är det bra att vi lämnade det. Men poängen med det var att det satte stopp för politikerna att låna hur mycket pengar som helst, för mängden guld ökade med ungefär 2% i världen per år. Det var ungefär det man hade som inflation, så det satte tak, en begränsning för politikerna som då inte kunde göra som de gör nu, att man har lånat så mycket i framtiden. Så det hade en väldigt bra funktion på det sättet. Det var en bra tanke bakom det.

Nu har vi fått en snabb utveckling, vi har kunnat låna mycket snabbare, vilket har varit väldigt positivt för alla våra tekniska under vi har skapat. Men det skapar säkert också risker. Men i och med att jag förvaltar en fond som jag gör med Precious, där värdeutvecklingen på guld återspeglar sig framöver, så ser jag det som en fördel för så som guld var förut så var det låst till något av staten bestämt värde. Jag är glad att guldet blev fritt.

Om vi värderar aktier i guld

JB: Jag pratade med någon som sa, för vi är så vana i att tänka i pengar, han sa:

Tänk om du istället värderar aktier i guld och inte i kronor.

eller som i det tidigare exemplet med bilens värde i guld. Tänk om det är det som är värdet egentligen, för då blir det liksom väldigt tydligt att pengarna är variabla, medans vi tror ofta att pengarna är fixed och att guldet varierar i pris, eller att valutorna varierar i pris. Men tänk om det egentligen är pengarna. För mig är det så att jag måste tänka om både en och två gånger, att en bild kostade 450 gram guld för 100 år sedan och detsamma 100 år senare. Det är bara pengarna som har varierat i värde.

ES: Din vän har ju rätt. Guldet varierar egentligen inte, utan det är värdet på valutorna som varierar beroende på hur ekonomin har gått. Guld är guld. Jag anser att han har absolut rätt. Det är samma sak, skulle du under det här 2000-talet mäta börsen i guld istället, så har det en negativ istället för en positiv utveckling. Så ibland kan man ifrågasätta en börsutveckling. Är det verklig utveckling eller är det bara för att det har skapats mer pengar, som har pumpats in. Det är också en intressant fråga.

JB: Jag tänker att vi ska börja runda av. Det känns som att man kan prata mycket mer om det här. Både om krediter och pengar. Om jag tänker på exemplet i baren, så är det så att jag kan ju betala min öl med pengar, eller jag kan betala med kredit. På det sättet så blir lån en framtida konsumtion tagen till idag.

Det betyder, precis som du var inne på tidigare, att i framtiden kommer jag behöva betala det genom att leva under mina inkomster. Studielån funkar, eftersom det gör att jag tjänar mer i framtiden, vilket gör att jag kan betala tillbaka. Men med vårt hus så betyder det att jag i framtiden har satt mig i en sämre situation och jag tror att sådana saker för mig har blivit en ögonöppnare.

Om motpartsrisker

ES: Ja, förr i tiden, om vi backar 2000 år, så gjorde man en reset vart 50:e år, alltså man gjorde en skuldåterställning. Problemet är att om man skriver av skulder, så är det någon som inte får sina pengar tillbaka, och då går de omkull. Det är också det som är komplicerat, att det sitter ihop väldigt mycket. Det är alltid någon på andra sidan, en motpart. Och vi var inne på det med motpartsriskerna.

JB: Alltså, jag gillar det här bar-exemplet. Motpartsrisken är när bartendern ger mig ölen, hur stor är då risken att motparten, alltså jag som har köpt ölen, att jag inte springer iväg utan att betala? Och jag tror inte att vi tänker så så himla ofta. Särskilt inte med pengar.

ES: Det som har fungerat bra för bartendern är att någon har säkert stuckit, men i och med att har den snälla modellen att man kan betala sedan, så har han säkert sålt flera öl. För några har säkert druckit några till, för det var mycket enklare än att betala dem.

Stefan Ingves om pengar och betalningar

JB: Det sista vi ska ta innan vi slutar, det är det du sa innan om Stefan Ingves. Han hade ett intressant anförande.

ES: Ja, benämningen på det är ”Pengar och betalningar”. Och vart vi är på väg och det här höll han nu i somras 2018. Det tar upp mycket om det här med kontanter, elektroniska pengar, vem som ger ut pengar, vad det är för pengar, och så vidare. Så det är intressant att det kommer från Riksbanken. Vad vi är i för tider. Bara det tycker jag visar på att det är lite nya tider för oss. Stefan Ingves säger själv:

Om kontanterna försvinner helt innebär det att allmänheten inte längre har tillgång till centralbankspengar – pengar garanterade av staten.

Riksbanken, 4 juni 2018

JB: Ja, det är en aktuell fråga. Ett fantastiskt stort tack Eric, för att du ville vara med och prata om det här ämnet. Jag hoppas att ni fortsätter på det här ämnet i kommentarsfälten. Jag känner att det är frågor som fortfarande är obesvarade, som ”Hur skapas pengar?”. Inte minst att du säger att det är spännande tider.

Igår när jag gjorde research inför vårt avsnitt idag, så såg jag att Ray Dalio har skrivit en stor bok som han har gett ut gratis, ”How to Manage the Credit Cycle”. Så det känns som att det är många som funderar på de här frågorna. Jag hoppas att du vill komma tillbaka ytterligare några gånger, Eric. Det har varit jätteroligt.

För dig som tittar och lyssnar, titta gärna på de tidigare avsnitten, som är avsnitt 50 som handlar Erics hedgefond, Pacific Multi Asset. I Avsnitt 51 då pratade vi om Pacific Precious med guld. Där pratar vi även om guld i ett större perspektiv.Vissa tycker att det är en barbarisk relik och andra tycker ”Sälj allt, ha bara guld”. Där har du en ganska nyanserad syn.

Sedan har vi faktiskt förra avsnittet, avsnitt 71, där vi pratar med om marknadsläget och problemen som har uppstått på aktiemarknaden. Dina fonder går att köpa på både Avanza och Nordnet.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Missa inte kommande artiklar

Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev – som självklart är gratis – så missar du inte liknande artiklar i framtiden: 

Vad tänker du?

Ingen har någonsin blivit framgångsrik på egen hand, kommentera gärna: 

• Håller du med? 
• Visste du att det var så här innan? 
• Vad tar du med dig från diskussionen?

Eric har även lovat att svara i kommentarerna, så passa på och ställ frågor även till honom. 

Avsnittet Vad är pengar? | En enkel fråga utan ett enkelt svar… dök först upp på RikaTillsammans.

För lite mer än en vecka sedan genomförde vi den första #FikaTillsammans på er läsares initiativ. I dagens avsnitt kan du läsa, lyssna eller titta på när jag, twitter-profilen Arne ”Kavastu” Talving, författaren Marcus Hernhag och sparprofilen Alexander Gustafsson från Nordnet svarar på era och publikens frågor.

Det var faktiskt ni läsare som kom med idén och namnförslaget FikaTillsammans först. Jag funderade ett tag på hur vi skulle göra när Kavastu hörde av sig att han skulle vara i Malmö för att hålla sin utbildning som vi pratade om i avsnitt #65. När jag sedan fick reda på att även Marcus Hernhag och Alexander Gustafsson skulle vara i stan passade jag på att bjuda in till en kväll i sparandets tecken. 

Jag var nervös inför kvällen, men den slog verkligen mina förväntningar. Vi var över 100 personer som minglade, diskuterade och ställde frågor om privatekonomi, sparande, börsen och allt mellan himmel och jord. Du som läsare får en möjlighet att ta del av en mindre del av kvällen – nämligen när vi fyra svarade på era och publikens frågor.

Både innan, under och efter tillfället har det kommit önskemål om fler tillfällen. Jag och Caroline har därför bestämt oss för att testa att arrangera ett par FikaTillsammans-tillfällen till under våren om intresset finns. Du kan läsa mer om både FikaTillsammans-konceptet och boka din plats på ett av de kommande tillfällena nedan:

• FikaTillsammans | Träffa andra intresserade av ekonomi – En möjlighet att utbyta erfarenheter, ställa frågor, diskutera och få konkreta tips, råd och inspiration

Ganska ofta får vi frågor om vi ger personlig rådgivning, håller i föreläsningar eller utbildningar. Vi har hittills inte riktigt haft den möjligheten men tänkte testa även det. Under våren kommer vi arrangera en heldagsworkshop för dig som är intresserad av att rent konkret lyfta din privatekonomi till nästa nivå. Läs gärna mer på sidan om workshopen: 

• RikaTillsammans-workshopen | Lyft din ekonomi till nästa nivå – Lyft din privatekonomi till nästa nivå, bli rikare och få konkreta tips, råd, verktyg och inspiration

Jag hoppas att du uppskattar både möjligheterna med FikaTillsammans, workshopen och inte minst dagens avsnitt. Nästa söndag kommer Jakob König från Fair Finance-guide och pratar om hållbart sparande. Hoppas att vi ses även då!

Jan och Caroline

Lyssna på när vi svarar på era och publikens frågor

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning

• 00:00:00 – Introduktion
• 00:02:06 – FikaTillsammans i andra orter
• 00:03:55 – RikaTillsammans-workshopen
• 00:06:57 – Hur mycket tid lägger ni på sparande/investeringar?
• 00:08:33 – Vad tänker ni om marknadsläget just nu?
• 00:12:17 – Är ni rädda att det ska rasa ordentligt?
• 00:16:22 – Har ni räntefonder i ert sparande?
• 00:18:27 – Lösa upp en aktieportfölj för att amortera om räntan höjs?
• 00:21:00 – Vilka privatekonomiska råd skulle ni vilja ge till era barn
• 00:24:28 – Alexander, hur investerar du?
• 00:26:52 – Fullinvesterad, men ändå köpa i dippen, hur då?
• 00:29:43 – Varför investerar du i fonder istället för investmentbolag?
• 00:36:45 – Uppgång i 9 år men OMXS30 har stått stilla tre år, kan ni förklara?
• 00:42:50 – Arnes hemliga parametrar, är vi på väg ner?
• 00:44:34 – Tre utbombade kvalitetsaktier
• 00:47:27 – När ska man plocka hem vinsten?
• 00:50:50 – Favoritcitat som peppar er när börsen går ner?
• 00:57:38 – Hur hanterar och mäter ni risk?
• 01:02:55 – Hur hanterar ni rädsla?

Precis som vanligt så stämmer den ganska väl överens med videon, men diffar lite mot poddavsnittet. 

Transkribering av hela avsnittet: ”Vad är pengar?”

För dig som inte har tiden eller lusten att titta eller lyssna på hela avsnittet, kommer nedan en komplett transkribering av avsnittet. Håll till godo. 

— START TRANSKRIBERING —

CB: Fråga till er alla; hur mycket tid lägger ni ner på ert sparande/investeringar varje månad?

MH: Jag säger väl en timme om dagen kanske. Sen har ju jag en hel del annat när jag ska skriva åt Privata affärer eller skissa på en bok. Min privata portfölj… ibland loggar jag ju inte in på Avanza på en vecka eller så, så den är ju ganska passiv till och från.

AT: Jag lägger ner alldeles för mycket tid, men inte sitta framför en skärm. Jag lägger ner mycket tid på analys. Varje dag plockar jag in 200 parametrar och nu går jag igenom varenda delårsrapport.

JB: Gör du det fortfarande från text-tv?

AT: Ja men självklart. En fördel med text-tv är att det är reklamfritt.

JB: Om du skulle säga i timmar?

AT: Det är svårt att säga men jag ljuger inte om jag säger att jag lägger ner 50 timmar i veckan. Inte på min portfölj men på att läsa på.

JB: 30 minuter i månaden lägger jag.

AT: Samtidigt vill jag säga, eftersom jag driver kurser måste jag ha enormt mycket material, research bakom, så att jag levererar intressant.

JB: Absolut ska man räkna in produktion av avsnitt och research så är det ju mycket mer, då är det ju ett heltidsjobb. Men på min egen portfölj lägger jag en halvtimme i månaden.

Vad tänker ni om marknadsläget just nu?

CB: Nästa fråga, vad tänker ni om marknadsläget just nu?

MH: Börsen står ju och väger vid ett vägskäl. Mitt standardråd är att man ska vara redo för både uppgång och nedgång, ha handlingsplaner. Gärna en liten krigskassa om det går ner. Men dom egna modellerna och vanligt hederligt money management kommer alltid att hjälpa mycket mer än att försöka gissa börsutvecklingen exakt de kommande dagarna, veckorna eller månaderna.

JB: Bra. Alex, du hörde frågan?

AG: Ja, marknaden vad ska man tro om marknaden just nu?

JB: Ja och kort Alex.

AG: Kort… Det är ju svårt för mig. Men det jag tror, när jag pratar med folk, så beror den här korrektionen som vi ser just nu väldigt mycket på sänkta förväntningar. Börsen handlas hela tiden efter förväntningarna, vad vi tror om börsen framöver.

Och just nu ser 2019 ut att vara ett år där konjunkturen vänder. Det är få som inte säger det idag, att 2019 eller kanske 2020 så får vi en sämre konjunktur, kanske en recession eller en sättning i ekonomin. Och det är väl det börsen nu helt enkelt är rädd för, så nu korrigerar man ner.

JB: Nu sitter Arne här och vill komma in så skicka micken till honom.

AT: Jag brukar säga som så att dom pengarna som ska ligga på aktiemarknaden ska ligga där. Se till att ni har kassaflöde bakom så att ni inte är beroende av marknaden. Men jag vill också säga att vi hade all time high för tre veckor sedan och nu har det gått ner 11 procent. När marknaden går ner i en så kallad bear trend så sjunker marknaden med en halv procent i veckan.

Det betyder att marknaden skulle ha gått ned en och en halv procent men vi har gått ner elva. Det är en överreaktion. Jag behandlar alltid börsen i upptrend tills jag är överbevisad, och jag är inte överbevisad att börsen ska gå ner än. Och det är inte farligt. Äger man aktier med utdelning, äger man bolag på large mid small så är det en tillfällig kursnedstättning, så blir det jättebra. Jag vill slå ett slag för investmentbolagen också.

JB: Vad bra. Jag tänker, jag är väl en av dom som inte försöker förutsäga marknaden. Jag har väl insett att jag är inte särskilt duktig på det. Tittar på forskning så är ingen särskilt duktig på att förutsäga marknad. Jag tror på att ha en strategi eller portfölj som fungerar oavsett marknadsläge, om det går upp eller om det går ner.

Däremot kan jag säga, motsäger allt jag sagt precis nu, att jag är lite rädd. Vi har haft 9 års uppgång och om jag tittar på mejl från läsare ”nu har börsen rasat, ska jag sälja?”. Detta är inte ett ras, detta är knappt en sättning. Ett ras är 60% över 2 år.

AT: Jag vill bara sticka in att 2011 hade vi ett minusår, det var ganska taskigt.

JB: Att det gick back?

AT: Ja att det backade. Vi har också 2015, det var också ett minusår. Så det är en sanning med modifikation 9 år. USA ja.

JB: Se, vi är inte ens överens redan nu. Tack. Carro?

Är ni rädda att det ska rasa ordentligt?

CB: Följdfråga: Är ni rädda att det ska rasa ordentligt? Känns det som ett sting i bröstet då eller känns det som äh det händer och det tar vi då.

AG: Jag är glad att vi får den här nedgången. Det kanske låter lite konstigt, det gör ju ont i portföljen givetvis. Men det här gör oss påminda om att börsen har generellt sett ganska kraftiga rörelser. Nu har vi sett, oavsett om det är 7, 8 eller 9 år av uppgång, så har ju dom åren också gett 6-10% avkastning per år, vilket är snittet börsen brukar leverera.

Och egentligen brukar ju inte börsen vara så medioker, den är generellt sett mer kraftig antingen uppåt eller nedåt. Sen brukar medelavkastningen hamna där när man slår ut det. Så att jag tycker det här är ett bra tillfälle att bli påmind om att se till att ligg i aktier om du tror på börsen på lång sikt och kan avvara pengarna. Sen kan man vara mer aktiv som Arne, eller mer passiv som Jan. Men se till att ha pengarna på börsen om du tror på den på lång sikt. Eller Marcus också.

CB: Är du rädd?

AG: Nej för jag tror på börsen på lång sikt. Och jag tänker placera mina pengar där för jag kan avvara dem på lång sikt.

JB: På lång sikt är vi alla döda.

AG: Ja på riktigt lång sikt, absolut.

JB: Förlåt jag kunde inte låta bli.

AG: Det är ett bra tillfälle nu att verkligen fundera på vad du ska ha pengarna till, kan du hantera den här nedgången? För nu har vi fått 10% nedgång. Det kommer att komma en större nedgång, det är vi alla överens om här. Sen kanske den inte kommer nästa vecka, eller om 10 år. Men den kommer att komma.

JB: Vi får släppa in Marcus och Arne.

MH: Rea-pris på aktier är ju bra, det inser ju min hjärna men hjärtat det gråter.

AT: Vad ska man vara rädd för. Jag var med om börskraschen 87, det gick ned 40% på tre veckor. Ett år senare stod börsen högre. Passa på och fyll på i så fall när det blir lite billigare. Och köp kvalitet.

JB: Där vill jag faktiskt komplettera. Nu upplever jag att det har varit ganska många års uppgång. Vad man glömmer bort är att, särskilt in generation eller 70-, 80- och även 90-talister, vi har inte haft nåt bra ekonomiskt tillfälle. Fastighetspriserna har varit dyra, börsen har varit dyr. Så rätt hanterad är faktiskt en börskrasch en möjlighet.

Men då är vi inne på det som ni, man behöver ha ett kassaflöde, pengar man kan avvara, ett kontinuerligt sparande, och framför allt ha en egen, du och jag pratade om det i ett poddavsnitt Arne, att halva grejen sa du är att lära känna sig själv. Och det är nog det som är det klurigaste.

AT: Det är jätteviktigt att lära känna sig själv. När börsen är som den är just nu, man ska må bra på dagen och också på natten ska man må bra. Gör man inte det så har man för mycket pengar i aktiemarknaden. Och det som också är väldigt viktigt, och det jobbar du mycket med, är att ha ett kassaflöde vid sidan om. Jag har skapat ett kassaflöde, och jag är snart pensionär dessutom.

JB: Du ser inte ut att vara en dag över 22.

AT: Jag är 56. Om fyra år börjar mina pensioner ramla ut. Jag har ett kassaflöde som räcker fram till jag blir pensionär. Så egentligen spelar det ingen roll hur börsen går för mig, jag har pengar ändå. Det gör att jag kan tänka rationellt, att jag inte blir nervös när det blir så här. Jag har mitt på det torra, pengarna som ligger i aktiemarknaden, låt dom ligga där om det inte är något motsatt som visar sig.

JB: Tack Arne. Carro brukar inte du saga så här, att om det kostar dig din nattsömn så är det för dyrt? Det är ganska klokt tror jag.

Har ni räntefonder i ert sparande?

CB: Jag är klok. Nästa fråga är faktiskt: Har ni räntefonder just nu, hur tänker ni kring dessa?

JB: Jag kan börja. Ja jag har räntefonder. Och jag brukar ju säga att man ska ha lika mycket räntefonder som man är år gammal. Så jag är 37 så jag har faktiskt 37% räntefonder. Sen blir jag väldigt förvånad om jag skulle hör nåt liknande svar här till höger.

AG: Jag ser helheten i min ekonomi och en stor del av våra pensionspengar får man ändå anse förvaltas som en räntefond. Nu tänker jag på den allmänna pensionen. Den är inte en räntefond egentligen men den ska ju stiga med svensk ekonomi och det är ju ungefär som en räntefond. Nej så jag har ju full aktieexponering i mitt privata och mitt pensionssparande.

MH: Ja har inga räntefonder men jag har några procent i preferensaktier istället. Sen ingår det räntepapper även i ett par börshandlade fonder jag har.

AT: Jag har massa pengar på banken oräntat. Men det är ganska säkert, man har säkrat 900.000 på banken så att säga. Sen har jag mycket premieobligationer. Det låter mycket text-tv när jag säger det men det kommer hela tiden 200, 500, hela tiden dimper det ner.

JB: Kan man köpa dem fortfarande, har dom inte stoppat dem?

AT: Nej, dom fasas ut för att räntan är så låg. Men jag har köpt hela tiden när det har kommit. Sen har jag tagit sådana här peer-to-peer-lån också, jag vet inte om det är någon hit men jag får 4-5% avkastning, men det är ju skatt på det också 30%.

Men jag får ett kassaflöde helt enkelt. Men jag tror inte man ska lägga för mycket där för man vet ju aldrig… vad hette det där företaget som gick i kånken, Trustbuddy.

JB: Tack för att du påminner mig. Jag förlorade 150.000 kr i den.

Lösa upp en aktieportfölj för att amortera om räntan höjs?

CB: Ska man lösa upp en aktieportfölj för att amortera om räntan höjs?

AG: Låsa?

CB: Ska man lösa upp.

AG: Det är så här, räntan kommer att stiga. Det är lika bra att man redan nu förbereder sig för det där. Sen hur mycket det vet vi inte. Absolut är det bra att ha en balans mellan att amortera och aktiespara, men jag föredrar att aktiespara så mycket som möjligt för det har en högre avkastningspotential. Så om du redan nu bestämmer dig för att så här mycket klarar jag i ränta, må det vara 3 eller 4% eller vad det nu är.

Se till att spara undan så pass mycket redan nu på att amortera. Så att när räntan väl stiger så har du redan nu betalat ner lite. Men det är vad du själv klarar av som får avgöra. Men jag föredrar börs framför att amortera. Men till en rimlig nivå. Sitter du med 95% belåningsgrad, ja då är det nog dags att amortera.

MH: Mitt svar är nej. Men man kan ta aktieutdelningarna och låta dom gå till amorteringar på bolånet.

AT: Marcus och jag har skrivit en bok. Där skriver vi bland annat att just när det gäller ränta, om man har t.ex. 2% ränta, varför inte leva som att man har 6% ränta? D.v.s. att de 4% som blir över, amortera ned lånet hela tiden och när räntan fortsätter att sticka upp, då har du fortfarande marginal upp till 6%. Då får du ju bort ganska mycket av lånet och du märker inga räntehöjningar.

JB: Nej precis. Och det är ju tillbaka till det där att ha en stabil ekonomi vid sidan av. Ni som följer mig och Carro, vi talar ju om det som fyra hinkarnas strategi. Aktierna är ju det över tiden bästa tillgångsslaget men man ska inte göra det ena på bekostnad av det andra.

AT: Jag kan bara säga, jag får ju jättemycket mejl. Jättemånga handlar om att ”jag ska köpa bostad, vilka aktier ska jag köpa för jag ska köpa det om två år”. Nämen sluta.

AG: Bra tillägg.

JB: Ja precis, tack. Carro ska du ta sista?

Vilka privatekonomiska råd skulle ni vilja ge till era barn?

CB: Vilka investerings eller generella principer skulle ni vilja att era barn ärvde av er för att göra dem finansiellt framgångsrika?

JB: Jag kan börja. Vissa av er såg kanske det här reportaget om Freja i Sydsvenskan för två veckor sedan. För mig handlar det väldigt mycket om att se att inkomst av kapital är ett sätt att tjäna pengar som är minst lika viktigt som inkomst av tjänst.

När jag växte upp med föräldrar som kommer från Tjeckoslovakien var det så att man tjänar pengar genom att gå till jobbet. Och jag tror att det är väldigt viktigt för Freja och Elsa, våra barn, att se att det finns andra sätt att tjäna pengar än bara jobb. Sen får man ta det som en lek därifrån med aktier, utdelningar, portfölj och hela kitet.

AT: Har inte Warren Buffet sagt att om du inte kan tjäna pengar när du sover kommer du aldrig bli rik? Lite så är det. Vad var frågan?

CB: Vilka investerings eller generella principer skulle ni vilja att era barn ärvde av er för att göra dem finansiellt framgångsrika?

AT: Det är framför allt att inse värdet av pengar och tid. Börja tidigt och investera stabilt. Jag har exempel på om man investerar 2.000 kr mellan man är 17 och 27 och har en vanlig 6% avkastning och lägger av att investera där och låter pengarna ligga kvar med ränta på ränta.

Den som som börjar investera när han är 28, när han är 65 och har sparat 2.000 kr om året har fortfarande inte lika mycket pengar som den som sparat mellan 17 och 27. Så tiden gör under.

MH: Prioritera alltid investeringar före konsumtion.

JB: Du får det att låta så enkelt Marcus.

AG: Jag får väl instämma. Börja att investera så tidigt som möjligt, den är så given. Och lev inte över dina tillgångar. Det är så många idag som sätter sig i ett skuldträsk som är väldigt svårt att ta sig ur. Så se till att lev inte över dina tillgångar. Sen vill jag nog säga emot Markus. Se till att spendera lite på dig själv också, du ska också leva livet. Investera i dig själv. Men givetvis se till att ha aktiesparande.

JB: Är det vår generation? Yolo, eller?

AG: Exakt. Men jag tror balansen där verkligen. Det är en otroligt stor aktieintresserörelse som pågår och det är sjukt kul, det är väldigt många som är otroligt sparivriga, men man får inte glömma heller, man måste njuta lite idag. Det är i alla fall min devis.

AT: Jag ska bara lägga till, nu pratar i om unga människor, men ni som är lite äldre. Det går att börja sent i livet också. Warren Buffet ägde bara 1% av det han äger idag när han var 50.

JB: Så jag tänker, vi kör igång direkt, vem vill ställa första frågan? Där, varsågod. Ni får gärna säga ert namn också och till vem frågan är riktad.

Alexanders investeringsstrategi

Publik: Hej jag heter Kent och jag har en fråga till Alexander. Jag har ju tittat på dina poddavsnitt och de är mycket intressanta och du träffar ju väldigt många spännande människor med många olika investeringsfilosofier.

Men jag har aldrig riktigt hört hur du själv tänker, för du måste ju sitta på en väldig mängd olika strategier och kan ha plockat lite russin ur kakorna. Hur gör du själv, hur tänker du?

JB: Han kör indexfonder.

AG: Tack för frågan. Tack för att du kollar på podd och video som vi producerar. Min investeringsstrategi är väldigt enkel, jag kör investmentbolag i otroligt stor utsträckning. Och jag gör det av flertalet anledningar, dels är det bra investeringar och jag tror att större delen av panelen här håller med mig. Eller hela förmodligen, det är Jan och hans indexfonder.

Publik: Jag håller med.

AG: Bra. Investmentbolag gör ett otroligt bra jobb, du får ibland rabatt. Dom har levt i 100-150 år. Det är högst troligt att de kommer fortsätta att leva. Sen är jag en sån som har förmånen att träffa väldigt många intressanta investerare, de här tre som jag sitter bredvid för att nämna några. Jag tycker att det är otroligt fascinerande att se så många olika investerare det finns. Jag brukar ibland säga att det finns omkring en miljon olika sätt att tjäna pengar på börsen.

Du behöver bara ett sätt. Hitta ditt sätt och gör det väl. Antingen om det är de där indexfonderna, investmentbolag eller aktiv placering med 80 bolag i portföljen eller en försiktig general som gillar utdelningsinvesteringar. Vi alla tjänar pengar på börsen men vi är olika. Det är rätt fascinerande. Kontentan är att hitta en strategi och var konsekvent. Men investmentbolag är i alla fall min strategi. Långt svar på en enkel fråga kanske.

JB: Tack så mycket Alex. Bra har vi fler frågor?

Fullinvesterad men ändå investera i dippen, hur?

Publik: Tack Mikael heter jag. Vi hade en intressant diskussion här kring bordet. Det var lite kring… det är något vi inte förstår med herrarnas plånböcker. Man ska vara fullinvesterad och man ska investera i dippen, hur bär ni er åt?

JB: Jag är inte fullinvesterad, räntefonder har jag pratat om…

Publik: Ja men jag tänkte mest på oss andra som är lite mer riskbenägna.

JB: Då lämnar jag över micken.

MH: Ja aktieutdelningar innebär ju positivt kassaflöde som man kan återinvestera, det är ju mitt lilla knep. Men oftast har jag ju några procent likvider de flesta månader på året.

AT: Jag ligger alltid all in i bull trend och all out i bear trend. Lite svårt att skilja på dem men jag har en viss metod. Den här nedgången som kom nu, den har jag missat, den kom så plötsligt. Men ofta när det börjar vika ner lite grann när det har varit överköpt länge.

Jag plockar bort 10-15-20% av investeringarna och så väntar jag bara ut det hela. Kanske köper lite grann utbombad kvalitet. Och sen så när det börjar uppåt igen… En rekyl går ofta i två stötar. En stöt och sen går det upp lite grann och så kommer nästa stöt. Precis som det har gjort nu, två stötar ner. Då brukar jag passa på att gå all in igen.

JB: Ja, Alex?

AG: Jag köpte lite förra veckan. Men jag har inte köpt den här veckan. Men lite förra veckan.

JB: Men var kom pengarna ifrån om du är fullinvesterad?

AG: Ja så… man får ju lön emellanåt. Men faktiskt… jag är ju en sån som jobbar. Men jag har faktiskt lite belåning, det ska jag vara ärlig med. Jag har ett kreditkonto kopplat till min aktieportfölj.

När det uppstår såna tillfällen är jag en sån som köper och då gör jag ju det för lånade pengar. Sen fick man u lönen idag så betalades ju den lilla skulden ned. Men det är sällan jag har mer än 5% belåning på min portfölj. Men jag gillar att ha det där kreditutrymmet för just den typen av tillfällen.

AT: Hur stor sparkvot har du?

AG: Jag har… jag hade förra året 46%. I år har jag haft lägre. Men året är inte klart än. Jag mäter ofta på årsbasis.

JB: Vill du säga någonting vad sparkvot är, för alla är kanske inte med på det?

AG: Sparkvot är ju hur mycket av din inkomst är kvar efter alla kostnader. Det är så jag räknar i alla fall. Det är lön du får in eller andra inkomster, man kan ju dela aktieutdelning som inkomst också. Hur mycket blir kvar efter kostnader.

JB: Snyggt. Tack så mycket Alex. Ska vi ta nästa fråga, vad heter du?

Varför investerar du i fonder istället för investmentbolag?

Publik: Oliver. Frågan är framför allt riktad till dig Jan för jag vet att de andra är inne lite på samma linje. Om man tittar på svenska marknaden, varför investerar du i fonder istället för investmentbolag?

JB: För att den svenska marknaden är 0.8% av det totala börsvärdet. Så om jag skulle resonera kring att investera i Sverige så kan man lika gärna investera 100% i Holland. Men ingen av oss skulle investera 100% i Holland. Varför inte, den holländska börsen är ju lika stor som den svenska börsen. Jag upplever att det är ett av de nybörjarmisstag jag gjorde i 15 år, att jag investerade i Sverige för att det var där jag råkade bo.

Då hade jag inte en tanke medan jag idag nästan bara investerar globalt. Därför gillar jag globala indexfonder, framför allt då med låga avgifter. Men jag har inget emot investmentbolag. T.ex. ett investmentbolag man väldigt sällan pratar om som jag älskar är ju Spiltan, ett av Sveriges mest underskattade investmentbolag. Och ska jag också säga, min bästa affär någonsin, jag tror jag är upp i 2000% på den investeringen. Så jag gillar verkligen investmentbolag men när det gäller svenska börsen så tror jag att det är ett misstag att bara investera i Sverige. Så tror jag.

AG: Då måste jag kommentera på det där. För här håller jag inte med dig. Jag gillar egentligen idén, eller jag gillar idén om global exponering givetvis. Det är en bra diversifiering. Men vi lever i Sverige, vi konsumerar svenska kronor och vi kommer att ta ut vår pension i svenska kronor. Så jag ser det inte som en allt för stor risk att ha en ganska stor exponering mot Sverige, för du kommer hela tiden att bli lika rik eller fattig som alla andra.

JB: Absolut. Men sen kan jag ju uppleva att Sverige är en… internationellt sett är ju Sverige en högriskmarknad. Min upplevelse är, svenska börsen… Gud vad jobbigt det är att prata när man sitter bredvid er tre, om sådan här påståenden. Men min upplevelse är att svenska börsen går högre upp när den går upp och sen går den längre ner när den går ner.

Så volatiliteten på den svenska börsen är betydligt större. Ni som har följt mig vet ju att jag är en räddhare, jag hatar att förlora pengar. Jag har förlorat pengar 98, jag har förlorat pengar 2001 och jag har förlorat pengar 2008. Ibland brukar jag säga att det är min hemlighet, jag är 37 år gammal och jag har loosat alla mina pengar tre gånger, någonting borde jag har lärt mig… Arne, vad tänker ni andra?

MH: Hur löd frågan?

AG: Jag får avsluta där. Du har inte fel i att ha en global exponering men man behöver inte heller vara rädd för Sverige, för du kommer ändå förmodligen leva här och ta ut pension och konsumerar i svenska kronor. Så det finns också en risk att du kan bli relativt mer fattig än alla andra, om det stiger mer i Sverige och du inte har exponering. Sen investmentbolagen, de är ju globala. Även om de är stationerade i Sverige så säljer de ju globalt.

JB: Absolut, men då ska jag också vara så här… Om jag får komma med en tes. Jag upplever att egentligen är det inte investmentbolagen som är grejen. Är det inte att de bolagen har en stark ägare som gör att… Jag älskar ju t.ex. Fredrik Lundberg, jag älskar Lundbergsföretagen, jag älskar hur han driver Holmen och massa andra bolag med extremt hög soliditet och massa andra sådana faktorer. Så är det egentligen inte en stark ägarfamilj man vill åt än att det nödvändigtvis måste vara ett investmentbolag?

AG: Ja men det är ju det som är grejen, eller vad… jag förstår inte?

JB: Ok, det är kanske jag som yrar. Men jag tänker att det tenderar att vara så här att det är investmentbolagen som är grejen. Men jag tänker att nej det är bara en form för det som ligger bakom, och det som ligger bakom är en stark ägare. Sen om den starke ägaren har ett investmentbolag eller om den starke ägaren har ett enskilt bolag, det spelar inte så stor roll. Det är så jag tänker.

AG: Aboslut. Men det finns också strukturella fördelar med ett investmentbolag. Dels så kan de handlas med rabatt och det känner de flesta till att… ta Investor t.ex., de handlas just nu med ungefär 25% rabatt.

AT: 20!

AG: 20%, bra Arne. Så du behöver bara betala 80 kr men får någonting värt 100. Enkelt förklarat. Sen finns det skattemässiga fördelar med ett investmentbolag, de kan enkelt skifta ut utdelning utan att behöva debitera skatt. Så det finns ju lite sådana bitar, men visst du har ju rätt i sak, man vill ju åt den där förvaltaren, den som tar hand om mina pengar.

JB: Typ en Melker Schörling.

AT: Jag vill också säga, just det här med Investmentbolag. Jag förstår inte varför man skulle köpa fonder i Sverige när det finns investmentbolag. Köp en bukett Investor, Industrivärde, Kinnevik eller Lundbergs eller någonting. Du har ju 15-20% rabatt så att säga på dem, du kommer ju åt dem mycket billigare. Du får utdelning. På en fond får du betala. Du har 80%… du får ju 20% rabatt. Nä jag hänger inte med.

JB: Hur många timmar lade du veckan?

AT: Ja… lite för mycket…

JB: Halvtimme i månaden. Spiltan aktiefond investmentbolag. Nu skämtar vi om det men hade jag haft din kompetens Arne så lovar jag att jag hade gjort som du. Men det där insåg jag först gången, du har ju en talang. Jag upplever att jag har inte den talangen, inte det intresset och jag har inte den förmågan.

Och då blir det nånstans för mig, är det värt för mig att betala 0,22% till Spiltan aktieinvestmentbolag för att placera mina pengar eller ska jag göra det själv. Har man förmågan, talangen och färdigheten att göra det själv så ska man ju göra det själv, det är inget snack om saken.

AT: Jag tycker att det är mycket bättre att få 20% rabatt och de gör jobbet och få utdelningar. Men jag vill också säga just det där med investmentbolag, gå in och titta på investmentbolag, hur mycket delar de ut av vinsten? Ta Investor t.ex., de brukar dela ut ungefär 30% av vinsten, 70% återbetalar det. Det är väldigt viktigt att se.

Om vi tittar på Ratos t.ex. som egentligen inte är ett investmentbolag, det är väl en industrigrupp. Där gör de som så att där delar de ut 120% av vinsten. Det är jätteviktigt att titta på, vad gör de med sina pengar. Var inte rädd att köpa ett bolag med lägre utdelning, bara ni ser vad pengarna går till. Många hoppar in i Ratos för att det är 6%. Men det är bara för att familjen Söderberg måste ha pengar, dom som äger Ratos, för att betala räntor. Jätteviktigt, kolla vad ni köper för någonting.

JB: Inga fler sådana frågor, för då kommer vi sitta här till… nej, jag bara skojar, jättebra fråga, tack så mycket. Nästa person.

Uppgång i 9 år men OMXS30 har stått stilla tre år, kan ni förklara?

Publik: Håkan heter jag. Jag undrar om den svenska börsen och den ständiga uppgången. OMXS30 har ju stått still de senaste tre åren vad jag kan se. Ni pratar om att det har gått upp i 9 år osv, och i pressen hela tiden. Jag förstår inte det, kan ni förklara det?

AT: Man kan säga som så… Vi ska inte prata mer investmentbolag men om du köpte Investor år 2000 och så tog du bara utdelningen, bara utdelningen, och återinvesterade den. Då har du tjänat mer på utdelningen än vad du har tjänat på börsuppgången, på OMXS30. Börsen har gått upp ungefär 70% sedan millennieskiftet, på 18 år. Jag tycker inte det är alls mycket. Men mycket har ju avskilts i utdelning, lika mycket ås att säga. Jag tycker inte börsen alls känns speciellt dyr faktiskt. Det är obalanserna i världen som är lite farliga.

AG: Men för att vara konkret, svar på frågan: OMXS30 är ett index som inte räknar med utdelning. Så hade du tagit utdelningen från de 30 bolagen som ingår i det indexet, återinvesterat, ja då är den högre än toppen 2015.

AT: Ja Marcus?

MH: Jag har inte nåt att säga för en gångs skull. Det är anledningen att jag inte investerar som index utan väljer aktier utifrån helt andra kriterier.

AT: Jag har tänkt på det där, jag brukar gå in på Avanza och stämma av antalet aktieägare på olika aktier.

AG: Vad är det för nåt?

AT: Det är en sophämtningsfirma. Då går jag in och tittar på de mest ägda aktierna. Om vi tar Startbreeze t.ex., jag är övertagd om att det är ganska många som har den här. Starbreeze, ligger den på Mid eller Small cap…? Ja den ligger på nån av dom där… Det är den mest ägda aktien och den har gått upp 45% sedan är 2000. Ursäkta men utdelningarna på Investor har varit 75%.

Köp bolag som tjänar pengar, det är jätteviktigt. Sen har jag även gjort den här åttondelsportföljen som är ganska intressant. Då har jag gjort så att jag… Jag försöker fånga in ungefär en åttondel på varje lista, och så går jag ut och tittar på de mest ägda aktierna på… på den där sophämtningsfirman. Då är det tre bolag på Large cap som står för ungefär 16% antalet ägare på Avanza. Går jag på Mid cap så är det 5 bolag som står för ungefär 12% av ägarna. Det innebär att det finns på 12% av portföljerna. Likadant gör jag på Small cap, tar en åttondel av de mest ägda aktierna. Så har jag gjort så att jag tittar tillbaka tre år.

Hur tror ni att de aktierna har gått på tre års sikt, exklusive utdelning? Ja ner, men hur mycket? Alltså de mest ägda aktierna på Avanza, vad tror ni, hur mycket har de gått ner? Du pekar neråt, ja det är helt rätt. Börsen har ju gått upp 17% under den här perioden, när jag gjorde den här avstämningen nu för två veckor sedan. Hur mycket har de gått ner tillsammans? 46%. Så den åttondelen av de mest ägda aktierna har tappat 46%. Så här ser ni, gå er egen väg.

JB: Så nu kan jag testa här… skapa dålig stämning.

AG: Ja man vill ju inte äga aktier på Avanza, det här jag direkt, där går det ju bara ner.

JB: Precis, tack Alex. Detta är ju också en tes som jag har. En av mina stora insikter för många år sedan var, investerar jag för att ha roligt, alltså som hobby, eller investerar jag för att tjäna pengar? Det blev ganska tydligt för mig själv, att det blev två helt olika strategier eller två helt olika saker. För det som är spännande, dela med sig av krigshistorier: den gick upp eller den rasade.

Det var ju dom här bolagen. Medan det man tjänar på… alltså det rådet fick jag redan 97, köp Bure, SKF, Investor. Gud vad tråkigt, det finns ju Icon Medialab och Framfab och de här bolagen. Så att jag tror att autentiskt fråga sig själv, investerar jag för att tjäna pengar eller investerar jag för att det är min hobby? Och det coola med pengar tänker jag är att man kan faktiskt göra både och. Man kan dela upp sin portfölj: detta är min lekportfölj och detta är min tjäna pengar-portfölj.

AT: Jag vet hur det där går till. Det blir väldigt mycket utbombade aktier så småningom som blir ägda. Jag har forskat i det där ämnet. Det är nämligen som så att när en aktie sticker, ganska tidigt… Vi har Sensys Gatso t.ex. som stack upp ganska snabbt, 100% eller nånting sånt. Är man med i början så gör man en väldigt bra affär. Det handlar om att hoppa av. Men hur marknaden gör, jo dom hoppar på och hoppar på och hoppar på hela vägen upp.

Och när dom ligger på toppen så har de mycket fler aktieägare än vad de hade när de stack iväg. Felet när de sen börjar gå ner så fortsätter folk att köpa dom, för då är det billigare, dom har varit uppe och toppat så att säga. Då är det plötsligt 10-20% rabatt. ”Men Sensys var uppe i fyra kronor, nu kostar den bara 3.60”. Och sen fortsätter det neråt och när de är nere på samma nivå, då har de ofta 20-30% fler aktieägare. Och så håller det på så år efter år och folk säljer inte förlusterna. På något sätt, aktieägarna ökar men när den har toppat fortsätter de att öka. Tyvärr. Istället för att kliva av.

JB: Tack. Långt svar på din fråga. Har vi fler frågor?

Arnes hemliga parametrar, är vi på väg ner?

Publik: Ja jag hade en fråga till Arne. Jag förstår att 2015/2016 när börsen gick ned så lyckades du hoppa av den nedgången. Jag förstår att du har lite trollformler för hur du avgör om det är bear eller bull. Jag förstår att det är lite yrkeshemligheter som du inte avslöjar, men för oss vanliga dödliga, finns det några indikatorer som du kan tipsa om? Kanske oljepris i förhållande till någonting annat, vad vet jag. Enkla grejer för att se om det är på väg ner.

AT: Jag lägger ju in 200 parametrar, där jag använder 75 stycken varje dag. Likaså, varje fredag lägger jag in 800 siffror eller parametrar, aktiekurser och sånt. Folk brukar säga, bjud Arne på middag på fredagkvällar, det blir billigt, han kommer inte. Man kan säga, en uppgång har alltid slutat med eufori, att det har liksom rusat uppåt. Är det nån som tycker att vi har haft eufori nu? Jag tycker inte att det har varit så.

Alla rekyler som kommer behandlar jag som rekyler. Jag chansar helt enkelt på att det blir bra, för 9 gånger av 10 blir det bra. Och den gången jag åker dit, ja då är det bara att sälja. Då har jag ju tjänat så mycket på de andra uppgångarna istället. Det är svårt för mig att skilja på en bull och bear trend. Men ofta går marknaden i tre vågor uppåt, och sen går den i två vågor nedåt. Jag kan inte se att vi har gått i tre vågor uppåt just nu. Men allting går att efterhandskonsturera. Jag ligger kvar i marknaden i alla fall, tills motsatsen bevisats.

Tre utbombade kvalitetsaktier

Publik: Jag har en fråga till Arne. Du pratar om kvalitetsaktier som är utbombade. Ge tre exempel.

AT: Hexagon är till exempel väldigt bra. Titta på intjäningsförmåga på bolagen, titta på värdering. Titta på vad de presterat genom åren, titta på affärsidén, titta på framtiden, hur det ser ut. Hexagon definitivt. Volvo jätteintressant. Tjänar pengar som tusan. Har P/E-tal 11. Visst kan de gå ner, men i längden kommer det vara en vinnare. Och så har vi det här med investmentbolag också. Jag brukar säga, när nån frågar mig ”vilken aktie ska jag köpa?”.

Det är klart att jag ger ett förslag på ett investmentbolag, för där är de aktiva förvaltare. Skulle jag säga att de ska köpa Saab, det är ingen som aktivt förvaltar Saab. Men köper du Svolder, köper du Öresund, och hittar du det till rabatt, så har du ju förvaltare där som hela tiden allokerar. Du slipper att titta på innehållet för det köper proffsen om. Och sen tar du en bukett, 5-6 olika investmentbolag med rabatt. Det blir bra alltså. Går det ner, ja men köp mer då.

JB: Du får det att genuint låta enkelt Arne.

AT: Har man varit med i så många år så vet man att det kommer kriser. Dom kommer och går och folk är vettskrämd. Sen är det bortglömt. Sen säger man ”varför köpte jag inte då det var så himla billigt?”. Jag måste bara ta en sak med det här med odds och så. Mamma hade en tobaksaffär och ju äldre hon var så fick jag rycka in mer och mer. Det var ju massa spel i den butiken och jag såg ju att det gick ju inte att vinna på spel, det var ju helt..

JB: Kan du inte ta den där om trisslotterna också?

AT: Ja vi kan ta den om trisslotterna också. Totalt då… vi köpte tobaksaffären 1975 och sålde 2012. Trislotten kom 1986 och vi sålde 2012. Exakt 3 miljoner trisslotter sålde vi. En enda vinst var på över en miljon. Herregud. För att komma åt en vinst på en miljon eller mer så måste du köpa trisslotter för 34 miljoner.

Men just det där med… jag fick ofta rycka in på söndagarna och då kom ju dom som hade vunnit på spel, på trav t.ex., och skulle lösa ut sina bongar. Så kom dom hämtade på Dagens dubbel, 2000 kr eller nånting sånt. Och dom var aldrig glada. När jag frågade, ”vad kul”. ”Äh va fan, jag skulle ha satsat mer”, ”ja men gör det nästa gång då”, ”Men då kanske jag inte vinner”.

JB: Tack så mycket Arne. Vi har fler frågor.

När ska man plocka hem vinsten?

Publik: Atle heter jag. Jag hade tänkt höra när plockar ni hem det? Är det efter viss procents uppgång? Jag tror det kanske ser lite olika ut bland er, lite olika filosofier. En del kanske aldrig plockar hem någonting utan låter det ligga kvar och växa, men vad har ni för tips, vad har ni för råd?

MH: Jag satt och tänkte, jag börjar sälja lite försiktigt om mina aktier verkligen rusar i kurs. Man ska inte ta hem hela vinsten förstås men börja skala ner efter en euforisk uppgång. Om du har en aktie som börjar väga väldigt tungt i portföljen kanske du ska sälja var tionde aktie eller något sådant bara för riskspridningen. För mig som utdelningsinvesterare i första hand, skulle jag alltid sälja om det blir en utdelningssänkning. Ja det var tre från mig.

AT: Jag gillar ju det här med precis det du säger, om jag går in… Jag har en ganska stor viktad portfölj, jag har väl en 60-65 olika bolag. Om jag går in i ett bolag och det har kanske 4% vikt i min portfölj. Gå den upp till 6-6,5% t.ex. Jag gick in med 4%, då är den värd 6,5%, då gör jag så att jag plockar bort lite grann från den. Jag har kvar vinnaraktien men jag skalar av lite grann. Sen så fortsätter den att sticka upp, då skalar jag av lite ytterligare så att den ligger kvar någonstans på 4-5%.

Då får den aldrig större plats i portföljen och skulle det då komma bakslag, vi ser G5, vi ser Nolato, Beijer Ref, det är ju jättemånga av de här vinnarna som bara ramlat ihop. Då har jag hunnit sålt på hela vägen upp, när det går ner går det snabbt, jag har ingen aning vad som står bakom hörnet. Men när jag har sålt dom där aktierna så köper jag givetvis en annan aktie som har potential att stiga. Så jag ligger inte likvid på det, jag bara… in med alla pengar och låter dem jobba.

JB: Ska du köra Alex?

AG: Jag hade investmentbolag, så om det är ett investmentbolag som… nej, generellt sett så säljer jag ju inte för jag vill ju behålla dem, men jag kan ju omvikta. Eller det är ju så jag har gjort i alla fall historiskt, om det är något investmentbolag som kanske har stuckit för mycket i pris men substansvärdet inte har gjort det. Då har den här rabatten täppts igen och i vissa fall blivit en premie.

Då är det ju generellt sett högre än vad det historiskt sett har varit. Men det absolut viktigaste skulle jag säga, när jag säljer, det är när jag behöver pengarna. Behöver jag inte pengarna, då ligger de kvar i portföljen. Det är det absolut enklaste.

AT: Jag använder börsdata, man kan hitta kursvinnare också. Det jag också har tittat på är om bolaget… om omsättningen börjar ta emot och om vinstmarginalen börjar sjunka. Då börjar jag titta på… börjar kursen ta emot och gå ner, ja då kan jag snabbt halvera eller sälja av alltihopa. Det finns många aktier som har rusat upp och sedan ser man att det tar emot på något sätt. Där säger jag hej då och försöker hitta en annan aktie istället.

JB: Det känns som svårt att säga någonting i ert sällskap. Men jag säljer inte. Och säljer jag så säljer jag räntefonderna. Och så ombalanserar jag en gång om året. Jag har inte mer att säga.

AT: Jag trodde du skulle sälja dina Sverigefonder och köpa investmentbolag.

Favoritcitat som peppar er när börsen går ner?

JB: Nej. Tack så mycket. Då ska vi se om vi hade någon mer?

Publik: Hej mitt namn är Magnus. Nu lämnar vi kanske lite just det här med det eknomiska, jag tycker en spännande grej med sparande är det psykologiska. Jan du älskar citat har jag märkt. Jag är svenskalärare och älskar också citat. Vilka är era favoritcitat för att peppa er när det är riktigt illa på börsen och era investeringar inte går som de ska?

JB: Mitt favoritcitat är:

När en person med pengar träffar en person med erfarenhet så händer alltid samma sak: Personen med erfarenhet får pengarna och personen med pengarna får erfarenhet.

AT: Oj. Applåder på det. Jag vet att börsen kommer alltid igen, så det är ingen fara. Men jag har ett annat som jag har dragit med mig hela livet, jag tycker det är så bra:

Gör man inte mer än man får betalt för, får man aldrig mer betalt för vad man gör.

MH: Modellen slår alltid dina prognoser. Det är svårt att gissa om framtiden men vi har bra modeller för det vi har, våra innehav och riskhanteringsmodeller och modeller för hur vi ska kunna sova gott på natten och hur vi ska undvika att köpa eller sälja, lite hur man hanterar det. Dom modellerna kommer alltid att ge oss mycket mer än vad prognoser och framtidsgissningar och förutsägelser kommer att ge.

AG: Det finns jättemånga bra. Var girig när andra är rädda och var rädd när andra är giriga. Det är också en sån klassiker, men jag gillar den för den säger någonting om att det är ganska vanskligt att följa flocken. Och det är lite det här Arne pratade om tidigare, om den här sophämtningsfirman, där många köper de här bolagen som har stigit väldigt mycket…

JB: Så det händer inte hos er?

AG: Det händer hos Nordnet också, givetvis. Så det är därför det är extra viktigt att påpeka det. Tänk efter lite. Sen så det här med att förlora pengar. Det är ju rule number one för Warren Buffet: förlora inte pengar. Och rule number two är att komma ihåg rule number one. Den är ganska bra att påminna sig om i de här tiderna när börsen går ner.

JB: Inte dom som har räntefonder. Förlåt, jag kunde inte låta bli.

AG: Det är bra. Det är lite det som är poängen i citatet, ligg inte all in i aktier om du inte kan hantera en nedgång på 10%, för då säljer du i panik. Och då har du förlorat pengarna. Har du inte sålt några aktier än, har du inte realiserat någon förlust. Du har gjort en förlust på pappret, men du har inte realiserat den.

Publik: Frågan var ju faktiskt om citat. Jonas heter jag. Jag har ett som jag tycker är grymt:

Det snabbaste sättet att bli fattig är att ha bråttom att bli rik.

AT: Applåder. Jag tänkte bara ta en smågrej som är bra att känna till på börsen. Jag sover alltid gott om natten, för de pengarna jag har på börsen är till för att ligga där. Sen kan jag vara lite orolig ibland. Om vi tittar på statistiken, om vis äger från 2015, om vi tar bort bear trenden som jag ansåg var under ett års tid då, fram till Brexit.

På den här bull trenden som har varit, så är det faktiskt så att på börsen så har vi tjänat 45% av pengarna på natten, 55% har vi tjänat under dagen. Börsen har gått 50% om vi räknar från 2015, om vi tar bort den där bear trenden som var då. Så det innebär att när vi ligger och sover har vi tjänat ungefär 23% och på dagen har vi tjänat 27%. Därför ligger jag all in över natten för det är då vi tjänar hälften av pengarna.

JB: Klokt. Bra. Har vi fler frågor?

Har något egentligen förändrats sedan 80-talet?

Publik: Min fråga är, jag har mer eller mindre varit medlem i Aktiespararna sedan mitten på 80-talet. Om jag sticker fram hakan och säger inget nytt under solen, det gällde då gäller nu. Innan var det lite mer teknisk analys, när Torsell och Peter Nilsson kom. Nu är det väldigt mycket extravagant fundamental analys, för det finns någonting man kombinera som ingen har gjort. Men om man håller sig till de enkla aktiespararna, hitta kursvinnare, vad är era reflektioner på det?

JB: Om jag börjar så skulle jag absoluta hålla med om att det är inte annorlunda nu. Det finns en fantastisk bok av Carmen Reinhart tror jag, som heter så här: Annorlunda nu – åtta sekel av finansiell dårskap. Den år igenom från 1500-talet, alltså bubblors uppgång och fall. Och där är inget som är förändrat, så länge vi människor är giriga, så länge vi är rädda, så kommer de här cyklerna att återuppstå. Det enda jag personligen skulle säga, min reflektion, är att det tenderar att gå snabbar och det tenderar att svänga mer just nu. Men så länge vi människor…

AT: Stopp, stanna, jag håller inte med! De sex senaste åren är de lugnaste åren vi har haft på börsen. Om vi tittar från 83 fram till idag så är det 6 år på raken, det har bara varit 9 lugna år totalt. Det går mycket saktare.

MH: Det är ju nödvändigt att upprepa vissa saker. Kloka ord tåls ju att användas i olika böcker och olika tradingprogram och så vidare. Så det kanske inte är så konstigt men tittar på ett enda avsnitt av Lyxfällan så är det ju uppenbart att det behövs nya böcker, nya poddar, nya tv-program som lär folk ekonomi.

AG: Jag tänkte bara instämma. Det är inte så mycket nytt under solen helt klart. Sen, världen är ju alltid föränderlig, men det är väldigt mycket samma spelregler som gäller fortfarande.

JB: Jag vill upprepa något som du var inne på förut Arne, fundamenta. Till syvende och sist så är det bolag. Oavsett om man investerar i fonder eller aktier så är det ju bolag. Bolag behöver växa, bolag behöver tjäna pengar, bolag behöver dela ut de pengarna till aktieägarana. As simple as that. Ibland är det bra att komma ihåg de enkla, enkla grunderna. Tack.

Hur hanterar och mäter ni risk?

Publik: Mitt namn är David. Jag gillar ett citAT: Avkastning utan att hantera risk är bara pure luck. Så jag tänkte fråga er, hur hanterar ni och mäter risk i era portföljer? Och framför allt hur diversifierar ni?

JB: Jag kör mycket simuleringar. Jag älskar en site som är en portfolio visualizer. Jag håller på med det i ett verktyg som kommer komma på bloggen. Jag tittar mycket på max draw downs, jag tittar mycket på korrelation, jag tittar mycket på volatilitet, alltså standardavvikelse. Jag försöker att titta mycket på vad är maxförlusterna.

Jag känner mig själv där, jag mår dåligt vid stora maxförluster. Det därför jag inte är 100% aktieexponerad, för jag pallar inte… eller de tre tidigare gångerna har jag checkat ut när det är minus 50%. Jag tror inte jag kommer klara det i år så därför ser jag till att hålla en maxförlust under 50%.

Publik: Får jag ställa en följdfråga på det? Jag gillar ditt svar. Diversifiering är den enda fria lunchen inom finans brukar man säga, hur håller du en portfölj väldiversifierad även nu när det är stressigt. Ändrar du allokeringen mellan aktier och räntor för at bibehålla en riskspridning eller låter du risken i portföljen drifta med marknaden?

JB: Jag låter risken drifta med marknaden. Ombalansering är ju… det jag tolkar att du är inne på, du är inne på riskparitet. Riskparitet är ett av få ämnen jag har läst. Jag har ändå läst teknisk fysik. Jag tyckte att när jag hade klarat tentan i elektromagnetsfält, nu fan klarar man allt. Riskparitet är svårare. Så jag har lite gett upp på det.

Riskparitet handlar helt enkelt om att hålla konstant risk i portföljen. Jag upplever att det är väldigt, väldigt svårt. Så jag har förenklat det där med att försöka hålla tillgångallokeringen mellan klasserna konstant och ha olika tillgångsklasser. Jag gillar ju t.ex. permanentportföljen av Harry Brown som jag byggt Rika Tillsammans-portföljen på. Så… jag är ledsen att jag inte kan ge ett bättre svar. Sen råkar jag ju veta att du dessutom är expert på det där, så det känns lite jobbigt att svara.

AT: Det var väldigt jobbigt att sitta bredvid och käka med honom ska du veta, det var många frågor. Jag har gjort som så att jag har rannsakat mig själv. Jag har gått igenom mina tidigare aktieaffärer och lagt dom bra aktieaffärerna på bra och dålig. Så har jag tittat på de dåliga och försökt hitta en röd tråd. Jaha, det här ska jag inte hålla på med. Så har jag tittat på det som har gått bra, har jag gjort fel där ändå?

Jo jag har inte behållit vinnare, jag har sålt vinnarna och behållit dom som inte har presterat. Det är min riskhantering och jag har kommit fram till att: Du ska bara äga aktier och gärna då bolag som har utdelning, som ligger i en stigande trend, som har intjäningsförmåga, som har framtiden framför sig. Och du ska ha en stor spridning, det är sällan jag lägger mer än 5% i ett bolag. Och dessutom kör jag utan belåning. Och dom pengar som ligger i aktiemarknaden, de är till för att ligga där på aktiemarknaden. Det är min riskhantering.

JB:: Du glömde säga investmentbolag.

AT: Jag glömde det ja. Ja har väl en 5-6 stycken i portföljen.

MH: För egen del brukar jag ha max 4-5% i ett enskilt innehav. Jag siktar på att ha en 30-40 olika innehav och det är ju för att få riktigt bra riskspridning. De största innehaven är också dom som jag bedömer som säkrast. Ju mer risk i ett innehav desto lägre andel i portföljen. Chansar jag på någon aktie så ska det vara max 1% av portföljen jag riskerar, även om bolaget så går i konkurs.

AG: Mycket bra har ju redan sagts men det jag kan tillägga är att jag har min portfölj likaviktad. Så de innehav jag har ungefär lika mycket vara. Det skiljer alltid någon krona givetvis. Men de väger ungefär lika mycket och det är också ett sätt för mig att diversifiera, genom att jag har olika och de väger lika mycket så påverkar all lika mycket.

Och sen så är jag bara långsiktig, sitter inte och vänder portföljen varje vecka utan gör en liten inmatning emellanåt när det kommer in en lön. Och det är min strategi. Det är också ett sätt att hantera risk, att vara konsekvens med sin aktiestrategi, eller fondstrategi. En stor risk är ju att man flänger fram och tillbaka. Byter från att vara teknisk analytisk en period till fundamental till att bara jobba med det till att jobba med något annat. Så var konsekvent också.

JB: Eller än värre, att man hör ett tips och köper på det. Jag har varit där.

AG: Ja och den är lockande i många fall, Fingerprint när den har stigit 1000%. Men var konsekvent. Är det inte din strategi att jaga de där bubblorna, gör inte det heller då.

Hantera rädsla

Publik: Jag heter Henrik. Ni har pratat om rädslor nu på slutet. Jan, jag uppfattar att du har hanterat din självinsikt genom att du kör fonder. Arne har hanterat sina förluster genom att på något sätt bygga upp ett regelverk som du följer slaviskt. Min fråga: Markus och Alexander, hur har ni, om ni nu har, gjort för att hantera den här rädslan som man kan få när man ser, som Jan beskrev, att det är mer än 7% minus till 20%, 40%, 60%. För att undvika att hamna in den situationen att aldrig klara av trycka på sell?

MH: Jag tittar ju oftast mer på utdelningstrender, hur mycket utdelning jag får på årsbasis, än hur kurserna svänger. Jag kan ju nästan stoppa huvudet i sanden som en struts för att undvika börsen om det går dåligt. Men ibland måste man väl sälja eller sälja lite grann för att må bättre. Kommer det ingen utdelningssänkning så… osthyvelsprincipen, sälj lite grann, öka likviderna tills man mår bra igen.

AG: Vet inte hur jag ska kunna toppa det där. Men det var väl lite det där citatet som Jan sa att Caroline sa: När det kostar för mycket i nattsömnen, då har man betalt för mycket. Jag ser hela tiden till att ha full koll på min ekonomi. Jag är inte beroende av min portfölj så därför behöver jag inte heller vara känslomässigt beroende av hur den rör sig.

Så länge jag får min lön, så länge jag har andra projekt, andra engagemang som jag får inkomster eller bara har en sysselsättning så är jag nöjd. Och det är det viktigaste för mig. Så hanterar jag det. Jag ser till at ha olika typer av inkomstkällor och inte vara beroende av min portfölj. Då fungerar det bättre och då kan jag acceptera att det svänger mer.

AT: Just rädsla är band det svåraste att hantera för det är ju pengar. Jag brukar inte tänka på att det är pengar. Jag brukar tänka att har börsen gått ner 2% och jag 1,9% så har jag ju tjänat 0,10%.

JB: Precis. Vilket är precis samma effekt som att ha räntefonder i portföljen. Förlåt Arne, jag kunde inte låta bli. Låt oss ge Alex och Marcus och Arne en stor applåd.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Missa inte kommande artiklar och tillfällen

Jag hoppas att du uppskattade dagens annorlunda avsnitt. Nästa söndags artikel kommer att handla om etiskt och hållbart sparande med Jakob König från Fair Finance-guide. Sedan kommer även en intervju med Alexander Gustafsson och därefter en med Marcus Hernhag. Så det är mycket spännande planterat framgent!

Om du inte redan gör det, prenumerera gärna på nyhetsbrevet det är gratis och det kommer ca en gång i månaden. 

Sedan vill jag slutligen också puffa för de kommande #FikaTillsammans-tillfällena och RikaTillsammans-workshoperna. Läs mer nedan: 

• FikaTillsammans | Träffa andra intresserade av ekonomi - En möjlighet att utbyta erfarenheter, ställa frågor, diskutera och få konkreta tips, råd och inspiration
• RikaTillsammans-workshopen | Lyft din ekonomi till nästa nivå - Lyft din privatekonomi till nästa nivå, bli rikare och få konkreta tips, råd, verktyg och inspiration

Vad tyckte du om avsnittet? Vem är du mest lik Alex, Arne, Marcus eller mig?

Ingen har någonsin blivit framgångsrik på egen hand, kommentera gärna: 

• Håller du med åsikterna i diskussionerna? 
• Vilket är det viktigaste rådet du skulle vilja ge dina barn?
  

Väl mött i nästa vecka!

Avsnittet FikaTillsammans med Kavastu, Marcus Hernhag och Alexander Gustafsson dök först upp på RikaTillsammans.

Jag har gått Arne Talvings kurs Kavastus Trender tre gånger och jag tycker den är värdefull även om jag inte investerar som han gör. Jag gillar den för att det handlar om sunt förnuft kombinerat med mycket värdefull analys (som jag inte orkar göra själv) och inte minst paketerad på ett väldigt för mig tilltalande sätt.

Tidigare i höstas intervjuade jag investeraren och Twitter-profilen Arne ”Kavastu” Talving i avsnitt #65, där jag berättade att jag skulle gå hans utbildning Kavastus Trender 4.0. Något som jag gjorde förrförra helgen i Malmö. Arne var även en av gästerna i förra veckans #FikaTillsammans tillsammans med Marcus Hernhag och Alexander Gustafsson.

De senaste dagarna har det blåst en del kring Arne och hans utbildning efter att Dagens Industri publicerade en inte alltför positiv artikel. Därav  den här artikeln och recensionen för att ge en lite balanserad bild. Jag vet nämligen personligen hur ledsen och maktlös man känner sig när man får den typen av artiklar, kommenterar i sociala medier eller trådar i forum.

Saklig kritik, eller feedback som bygger på fakta eller helt enkelt en debatt där man har olika åsikter är ju helt okej. Det är ju till och med roligt, särskilt när den bygger på respekt för varandras ståndpunkter. Men när den kommer i form av kommenterar, påståenden att man lurar folk, döljer sanningen, har dolda agendor (som förvånansvärt ofta går ut på att man tjänar pengar på andra) och angriper ens intention – som både för mig och Arne är att hjälpa till – , då är det sjukt jobbigt.

Jag kan bara prata utifrån en egen erfarenhet, men jag blir ledsen, känner mig maktlöst, blir arg och resignerad. För man kommer aldrig någonsin kunna argumentera, få en upprättelse eller en ursäkt och artikeln, kommentaren eller tråden kommer förfölja en resten av livet.

Folk mejlar mig fortfarande 8 år gamla artiklar som ligger på nätet som innehåller sakfel som journalister skrivit om mig eller företag där jag har stor sakkunskap i. Det som har fått mig att fundera är att om det är så mycket fel i artiklar där jag har sakkunskap, hur är det inte med artiklar där jag inte är lika insatt. Innehåller dessa lika många fel? Det är lite läskigt faktiskt att tänka så. 

Tack till dig som uppmuntrar, stödjer och hejar!

Jag försöker tänka på ett råd jag fick från en god vän.

Försöker du tillfredsställa alla, så tillfredsställer du till slut ingen. Allra minst dig själv.

Det är därför du som läser är så viktig för oss som står där offentligt på barrikaderna. Jag blir så glad för alla uppmuntrande ord, tillrop och de tack som ni skriver, mejlar eller stannar mig på stan och ger. Det är sådant som ger energin att fortsätta. Så ett STORT TACK till dig. TACK. Utan det så vet jag att jag inte hade orkat. 

På samma sätt om du har uppskattat Arnes inslag här på bloggen, följer Kavastu på Twitter eller var på FikaTillsammans-tillfället i Malmö, skicka honom ett uppmuntrande ord (eller skriv det här, så mejlar jag honom). För det gör skillnad i stunder som denna. Tro mig. :-) 

Lyssna mer på dem som inte håller med dig

Med det sagt, jag har deltagit på Arnes utbildning tre av de senaste fyra åren och lärt känna Arne under tiden.  Så jag tänkte dela min syn som ett inlägg i debatten.

För att vara transparent – jag har träffat Arne vid ett par tillfällen, vi gjorde ett samarbete där han fick göra reklam för sin kurs i avsnitt #65 mot att han var med i podden och jag har fått en liten ersättning för de läsare som har anmält sig till hans utbildning via bloggen. 

Det ska sägas – och hörs inte minst i paneldiskussionen i förra avsnittet – att jag och Arne i många frågor har helt olika åsikt. Min grundsyn som jag har fått från min kära mor är att man alltid ska lyssna, respektera andras åsikter och argumentera för sin sak och inte ha någon prestige i att ändra sig om man vill det.

Det är därför jag bjuder in så många till bloggen, podden och avsnittet som har helt andra åsikter, strategier och tankar, bl.a. Arne. Jag tänker att det är där man växer som person. Jag lär mig inget nytt av människor som tänker likadant som en själv. Det är ju när jag får feedback från människor som inte håller med mig som jag kan utvärdera och välja något nytt. 

Så tänker jag med Arne – det är få andra som utmanar mig så mycket i mitt sparande och min investeringsstil som han gör. Jag tror att i grunden handlar mycket om diskussionen och kritiken mot Arne i skillnaden på hur man svarar på följande två frågor: 

• Har du förmågan, tiden och möjligheten att hitta, analysera och välja ut undervärderade bolag eller bolag som har framtiden för sig?
• Har du förmågan, tiden, möjligheten att följa, analysera och förutsäga marknadens rörelser?

Dessa två frågor, formulerade av en amerikansk professor (hittar tyvärr inte referensen), är de två frågor som är mest avgörande för hur man väljer att investera sina pengar. 

Två frågor, fyra olika investeringsstrategier

Jag svarar på ”Nej”, ”Nej” på dessa frågor och då blir den naturliga slutsatsen för mig att investera passivt, långsiktigt i indexfonder med låga avgifter och sitta still i båten, nästan oavsett vad som händer. Det har sina uppenbara fördelar men också nackdelar. 

Jag upplever att Arne svarar ”Ja”, ”Ja” på dessa. Det gör ju att han får en diametralt annorlunda strategi än vad jag. Något som framkommer tydligt i  #FikaTillsammans-avsnittet där vi diskuterar. Han lägger 50 timmar i veckan eller 200 timmar i månaden – motsvarande en heltidstjänst – jag lägger 30 minuter i månaden på mitt sparande. 

Jag skulle säga att det varken är rätt eller fel, bra eller dåligt. Det är bara annorlunda. Om vi ska ta de sista två alternativen så kommer resultaten av kombinationen ”Ja/Nej” leda till att man investerar fundamentalt som en analytiker – något som jag t.ex. upplever att Gunnar Ek på Aktiespararna är väldigt duktig på. Svarar men ”Nej/Ja” så blir den naturliga slutsatsen att daytrada eller swingtrada. 

Arnes strategi är inte magisk alls…

Om jag ska vara lite tuff så skulle jag faktiskt säga att det inte är något magiskt med Arnes strategi överhuvudtaget. I min värld så är det en bra sak. I grunden handlar det om att :

1. hitta bolag som är fundamentalt starka
2. som marknaden håller på att upptäcka eller precis har upptäckt och
3. kombinerat med självdisciplin att hålla sig till sina uppsatta regler

Anledningen till att jag själv inte investerar som Arne är således inte att jag inte tror på strategin. För mig personligen handlar det om att jag inte har tiden, intresset eller disciplinen att följa den – eller rättare sagt så här. Jag vill ha resultaten (=slå index) men jag är inte beredd att göra jobbet som krävs.

Hans strategi är enkel men den är inte lätt.

Del 1 . Fundamentalt starka bolag

Om vi tar det här som Arne tjatar om ”fundamentalt starka bolag”. Jag håller med honom till 100 procent. Jag upplever nämligen att vi från tid till annan glömmer bort vad en aktie i grunden egentligen är.

Enligt mig är en aktie en andel i ett företag. Ett företags uppgift är att till syvende och sist föra så många kronor som möjligt och en så stor del av varje intjänad krona, från marknaden till min ficka, som möjligt. 

Det betyder att företag som är duktiga på att föra över så många kronor som möjligt från marknaden till min ficka kommer att värderas högre – för de flesta av oss vill ju ha mer pengar. Då blir det ganska naturligt att titta på de faktorer är det som påverkar detta. 

• Omsättning
• Vinst 
• Vinstmarginal
• Värdering 
• andra liknande nyckeltal
  

Sedan blir det intressant att titta på utvecklingen av dessa nyckeltal över tid, det vill säga förändringen av omsättning, förändring av vinsten, förändringen av vinstmarginalen och så vidare. Återigen inget konstigt utan ganska vanligt sunt förnuft – något som tyvärr inte alltid är så himla vanligt. 

Arne gör heller aldrig anspråk på att det är nåogt nytt eller unikt. Han delar med sig hur han tänker och resonerar. Jag måste säga att jag tänker i mycket likadant i mitt vanliga jobb där jag arbetar i styrelser eller driver företag. Det finns många böcker på det här ämnet allt från Aktiespararna till Magic Formula. 

Jag tror det som Arne gör annorlunda från många andra sparare är ju att han verkligen förstår hur ett företag fungerar och hur det återspeglar sig i kursen. Återigen inget unikt, men stor skillnad från den vanliga småspararen. Jag vet det här själv för att jag träffar många privatpersoner och jag har även sett att den ekonomiska läskunnigheten inte är särskilt hög – till och med i styrelserum.

Sidospår – eget kapital och avkastning på eget kapital

Jag kan ju säga att jag till och med tittar på några fler såsom soliditet, eget kapital, avkastning på eget kapital. Jag brukar nämligen dela upp priset på en aktie i olika delar. Först och främst delar jag upp det i pris och värde. Två helt olika saker. Sedan delar jag upp det i eget kapital och förväntning om framtiden. 

Det egna kapitalet är ju de pengar som jag som aktieägare skulle få om bolaget lades ner och alla tillgångar såldes och alla skulder betalades. Det vill säga det som blir över. Priset på en aktie minus det egna kapitalet per aktie är den förväntning som marknaden har om framtiden. 

Eftersom jag i grunden är småföretagare så tänker jag också på hur duktigt är företaget på att skapa avkastning på det egna kapitalet (genom att sälja varor/tjänster för mer pengar än de har kostnader, så att det blir lite över i vinst till ägarna).

Säg att en aktie kostar 200 kr. Hälften av dessa 100 kr är eget kapital. Om bolaget då avkastar t.ex. 10 procent om året, så betyder det att priset och värdet, allt annat lika, kommer att öka med 10 kr per år. Köper jag aktier så är det en av de viktigare faktorerna för mig, särskilt eftersom de få aktier jag köper vill jag köpa med tidshorisonten för alltid.

Det är som sagt ingen rocket science. Bolag som tjänar pengar, är duktiga och som växer kommer således att få högre värderingar och går de bättre än snittet, så kommer de dessutom slå index. Det är ju nämligen ett av problemen med index – de innehåller allt – även de företag som är dåliga.

En indexfondförvaltare som jag känner sa vid ett tillfälle av Fingerprints storhetstid:

Jag vill inte ha skiten i min fond, men jag måste köpa den för att aktien ingår i index.

Det en stor del av kursen handlar om är alltså att på en grundläggande – men för de flesta sparare okänt sätt – faktiskt ta sig tiden att förstå det ekonomiska flödet över tid i ett bolag utifrån sifforna. 

Det är alltså inget konstigt i resonemanget. Utmaningen är att hitta bolagen. Det är här som jag och Arne skiljer sig åt. Han lägger ner tiden att gå genom ALLA bolag på Stockholmsbörsen VARJE DAG. Han skriver ner data om dem, analyserar dem, följer dem och har på det sätt byggt upp en känsla för dem. Det gör att han kan hitta dessa bolag som tjänar pengar, går med vinst och uppvisar bevis i siffrorna för att de gör rätt saker. Sedan är det bara dessa som han köper. 

Jämför det med alla de bolag som folk äger som inte ens uppvisar en vinst, än mindre en vinst över tid. Arne sa under kursen att alla bolag i hans portföj visar vinst och 80 procent av alla bolagen har utdelning. Det ligger klart över snittet på börsen där långt ifrån alla bolagen visar vinst och ännu längre ifrån den vanlige småspararen som många gånger äger förhoppningsbolag som aldrig gått med vinst.

Del 2. Marknadstrender är bara massa människor som agerar på ett visst sätt

Det andra som Arne gör är att han studerar hur investerare beter sig. Tyvärr visar ju all forskning att investerare beter sig både irrationellt och dumt. Summan av alla investerares beteende märks i de rörelser marknaden gör. Eftersom marknaden har en stor påverkan på priset behöver man ta hänsyn på det – vilket också är skillnaden på pris och värde. 

Investeraren Warren Buffett har sagt det bäst:

Pris är vad du betalar, värde är vad du får.

Warren Buffett

Här skulle jag säga ligger Arnes riktiga styrka. Han har följt marknaden sedan 1982. Folk tror att det var riggat när jag frågade honom om aktiekurser i FikaTillsammans-avsnittet out-of-the-blue, men det var det inte. Arne kan seriöst säga var aktier har legat och hur de har betett sig historiskt utantill. För att han bearbetar siffrorna och har skapat en omedveten förståelse – precis som t.ex. Zlatan har när han vet var bollen kommer hamna på grund av att han har sett tustentals inspel. 

Det kan han bara för att han dokumenterar – enligt egen utsago – 200 nyckeltal om dagen och 800 nyckeltal på helgen. Under utbildningen så visar han några av dessa, men är tydlig på att en av de bästa indikatorerna är ett enkelt vanligt 200-dagars glidande medelvärde. 

Går aktien under det genomsnittliga priset för de 200 senaste handelsdagarna, då har marknaden bestämt att priset inte motsvarar värdet och priset sjunker. Arne följer det här också tydligt med antal sparare per aktie på Avanza så att han ser hur flocken rör sig. 

Arne är också tydlig med att man inte kan förutsäga framtiden, hur marknaden eller en enskild aktie kommer att röra sig. Men genom att göra olika antaganden och teser så kan man ha oddsen på sin sida. Ett sådant exempel är att han betraktar alla rekyler som just rekyler och inte tecken på nedgång. 

Genom ett sådant resonemang – eftersom det kommer fler rekyler och marknaden rör sig i vågor (Elliots vågteori) – så kommer man ha rätt fler gånger än man har fel. Är man då tillräckligt snabb på att kapa förlusten när man har fel så är det något man kommer gå plus på över tid. 

En annan sak som Arne gör grymt bra – och som jag uppskattar – är att han tagit sig tiden att svara på följande frågor: 

• Hur stor är en genomsnittlig nedgång (beartrend)?
• Hur länge håller en genomsnittlig nedgång på?
• Samma sak som ovan fast för uppgångar
• Hur ofta når en aktie ett nytt rekord efter ett föregående rekord
• Hur stor är den genomsnittliga ned/uppgången per dag?
• Vilka månader är sannolikheten bäst för uppgång?
• Hur brukar investerare agera i olika trender
• Hur trendar olika branscher just nu?
• Hur rör sig olika marknader just nu?
• Hur påverkar makrofaktorer som ränta just nu?
• Vad är det statistiska normalläget och vad är avvikelsen?
• Vad är sannolikheten för X givet Y?
• etc

Återigen, inget magiskt som alla tekniska analytiker kommer att hålla med om. Det som han gör grymt är att han har verkligen gjort det till sitt eget. Det märks inte minst genom att han till och med skapar egna indikatorer. Man skapar inte en egen indikator om man inte har utvärderat många andras och har ett självförtroende i att man kan göra det bättre. Han går sin egen väg på gott och ont. Det gör att han tjänar pengar, men också att han får kritik. 

Del 3. Money management, självdisciplin och självkännedom

Den tredje ingrediensen som jag tror är den mest underskattade med Arne – och som han själv inte ser så tydlig på grund av att det är en talang och kommer helt naturligt för honom – det är hans självdisciplin, självkännedom och hans money management skills. 

Som Alexander Gustafsson säger i #FikaTillsammans-avsnittet, det finns många sätt att tjäna pengar på börsen. Du behöver bara hitta ett sätt som passar dig. Det här är anledningen till att jag inte kan eller kör samma strategi som Arne. Den passar nämligen inte min personlighet. 

Jag har inte tiden eller självdisciplinen att varje dag följa alla aktier på Stockholmsbörsen. När jag upptäcker något eller lär mig något, så vill jag förändra något direkt. Jag har inte disciplinen att vänta två år, samla data och därefter anpassa min strategi. 

Jag är för känslomässigt engagerad i mitt sparande på det sättet att jag inte robotmässigt kan följa regler uppsatta i en regelbok, på det sättet som jag upplever att Arne kan. Jag fattar att det är en framgångsfaktor, men jag har inte klarat det historiskt. Regler för mig är ju ”bara” en överenskommelse och gillar man inte överenskommelsen så kan man ju göra en ny. Framgångsrikt i livet som entreprenör, katastrofalt som investerare. 

Men det betyder ju inte att det inte fungerar. Att sätta upp och följa regler, särskilt för money management såsom, ett innehav får max vara X procent av portföljens värde, om det går under MA200 då ska det säljas, spridningen ska vara på ett visst sätt, helt stå utanför börsen om indikatorerna säger det och så vidare. Det finns många böcker på just det här ämnet med regelbaserade eller kvantitativa strategier. 

Kommer strategin slå index? Hör och häpna – ja, det kommer den

Ja, trots att jag är den som brukar hålla flaggan högst kring att man inte slår index, så har en strategi som ovan möjligheten att slå index. Arne säger det själv i utbildningen – tricket att slå index handlar mycket om att inte ha med sänkena som drar värdet. Alla bolag i ett index går inte lika bra och inte ens upp. 

Genom att sortera bort förlorarna så har du möjligheten att överprestera. Det är därför jag också gillar Arnes metafor om fotbollslaget. Han ser sina aktier som ett fotbollslag där han hela tiden toppar laget och har full koll på avbytarbänken. 

Att han dessutom inte låter bra bolag med starka fundamentala värden (tänk t.ex. Boliden) för att de inte ligger rätt i marknadens trend, då skapar man ännu större förutsättningar. Men det kommer ju med ett pris, du behöver ju titta till laget kontinuerligt och det tar MASSOR av tid. 

Även om du som tränare bara behöver sitta 1 timme om dagen för att genomföra bytena i matchen, så behöver du ha sjukt bra koll på dagsformen och avbytarbänken.

Lägger du dessutom till att han gör taktiska speländringar under matchens gång som t.ex. upp- och nedskalningar i positioner – som en vän till mig i finansbranschen uttryckte det: ”en extrem tidskrävande överkurs som ger 3-4 procent om året” – så är det klart att strategin har alla förutsättningar att slå index. Men det kräver sina 50 timmar i veckan. 

Sedan skulle jag säga att den inte bara kräver 50 timmar i veckan, det kräver dessutom ett antal års erfarenhet och känsla. Notera, Arne har gjort det här sedan 1982. Han köpte sina första aktier innan jag hade lärt mig krypa. 

Det är som alla stjärnor – det är lätt att se framgångarna men inte se alla uppoffringar. Många – inkl. jag – vill ha resultaten men är inte beredda att lägga ner tiden. Jag vet själv. Jag är i mångas ögon framgångsrik men jag har gjort minga uppoffringar. Jag har inte ägt en TV  på 10 år. Allt tid jag inte jag hänger med Caroline och barnen jobbar jag. Jag har jobbat över 60 timmar i veckan, varje vecka, året runt, sedan 2003. 

På många sätt är det inte normalt. Det skapar resultat i mitt liv – t.ex. ekonomiska och karriärmässiga, men det kostar också i t.ex. livsglädje. Så all framgång har en baksida – så även för Arne. Problemet är att det allt för sällan pratas om det och mycket i media fokuserar på quick-fixes och ytlighet.

Jag känner många rika, framgångsrika och kända människor – jag kan säga att det ser likadant ut för alla. Ingen har fått något gratis och alla har jobbat väldigt hårt under många år för att komma dit de är. Jag skulle säga att många känner sig kallade men få är beredda att göra jobbet som krävs. Den goda nyheten i sammanhanget är dock att om du är beredd att göra jobbet så kommer också resultaten. 

Det tyvärr tror jag är den stora faktorn när det gäller kritiken mot Arne, många vill ha samma resultat som han, men lägger inte ner tiden eller ansträngningen. Sedan skyller man sitt eget tillkortakommande på att strategin inte fungerar.

Varför inte en Kavastu-fond?

En av de vanligaste invändningarna är ju, om det nu går så bra, varför inte starta en fond? Som det stod i DI-artikeln, men Arnes utveckling så slår han majoriteten av alla svenska fondförvaltare. 

Jag personligen ser, utan att ha pratar med Arne, två problem med det här. Det första är att det är en sak att slå index med sina egna pengar och en helt annan att göra det med de kapitalmängder man behöver i en fond för att den ska vara lönsam. Många av de affärer Kavastu gör fungerar för att han är en småsparare, om än en stor småsparare. 

De flesta framgångsrika fonder fallerar till slut på grund av storleken. De strategier och affärer de kunde göra som små, kan de inte längre göra som stora. Mängden affärer och möjligheter krymper helt enkelt med storleken på kapitalet. 

Den andra saken som är möjligt för honom men som är väldigt svårt i en fond är att t.ex. välja att passivt stå utanför marknaden i långa perioder som han har gjort. 

Kritiken mot en orimlig avkastning om 25 procent om året

Mycket av kritiken i sociala medier och i artikeln handlar om att en avkastning om 25 procent om året är omöjlig. Jag ska vara ärlig och säga att jag inte har sett Arnes siffror själv, men jag litar på honom – framförallt för att han inte har något större incitament att ljuga och för att det verkar rimligt. 

Jag kan till och med tycka att kritiken mot honom är lite snedvriden – eller snarare nästan lite som fan läser bibeln. För det första som jag skriver ovan, det är mycket lättare att slå index med små pengar (upp till några tiotals miljoner) än med stora. Redan där faller jämförelsen med fonder och fondförvaltare. 

Att vara fondförvaltare är att föra in flera nivåer av komplexitet – t.ex. likviditet, storlek på bolag man kan investera i etc. Om Arne hade gått in med 10 procent av flera miljarder i ett litet bolag på First North, då hade man plötsligt suttit med ett helägt bolag. Till och med att skala upp och ner positioner blir svårt eftersom man driver marknaden framför sig. 

Så vad som kommer hända Arne är ju att ju mer pengar det blir, desto svårare kommer det bli att slå index. Därav kan man inte bara ta 25 % och dra ut det i 25 år och säga att det kommer att gå. Över tid kommer avkastningen att gå mot index som för alla fonder. 

Så här tänker jag också när jag gör min ”sanity-check”. Börsen har de senaste åren gjort 8-10 procent om året i snitt. Enligt duktiga förvaltare jag känner så ger hans uppskalnings/nedskalningsteknik ca 3-5 % överavkastning om året, hans marknadstrading och förmåga att stå utanför marknaden ger honom ytterligare ett par procents överavkastning och tar man dessutom att han bara har lönsamma bolag så ger det ocksåett par procent. Nedbrutet går det ihop, i alla för mig. 

Min enda relevanta kritik av Arne och hans utbildning

Som du ser så är jag positiv till Arnes strategi även om jag är en investerare som gör diametralt annorlunda. Jag tycker att jag ser nyktert på det han försöker ge bort och det han gör. Egentligen har jag bara två invändningar.

Invändning 1. Alla kan göra det i teorin, men inte i praktiken

Den första är att Arne själv inte fattar hur duktig han är. Det finns undersökningar som visar på att människor som har talang (=lagt ner mycket träning över lång tid) tenderar att underskatta sin förmåga i förhållande till en normal person.

Det vill säga att man tror att man är mer normal än man är. (Det ironiska är att människor som är dåliga tenderar att överskatta sig själva och inser inte hur dåliga de är). Jag invänder således mot när Arne säger att alla kan göra det som han gör och att det är enkelt. Nej, alla kan inte göra det för alla har inte samma uppsättning i sin personlighet. 

För att ta ett exempel – när min pappa dog när jag var 13 och vi hamnade i en ekonomisk osäkerhet eftersom mamma inte visste om vi skulle kunna bo kvar i huset eller ej. I terapi har det framkommit att jag då bestämde mig att aldrig någonsin i livet hamna i en sådan situation igen. Det har gett mig en sjuk drivkraft att både tjäna och spara pengar.

Jag har mer än en gång förklarat för människor som frågat hur jag gör och visar dem hur de kan göra. Det spelar ingen roll, för om de inte har samma ”motor av brist” som jag har, då kommer samma aktioner inte leda till samma resultat.

Jag har t.ex. inte Arnes uppsättning av disciplin, dissociering av känslor när det gäller pengar eller intresse. Lägg till att jag dessutom inte har tiden – jag lägger t.ex. hellre 3 timmar på det blogginlägget – så kommer jag aldrig att kunna kopiera hans strategi och därmed få hans resultat. Men bara för att jag inte kan få hans resultat på tvåsiffrigt över index, så betyder det inte att jag inte kan höja min egen avkastning. 

Tyvärr tror jag allt för få är medvetna om att det inte bara räcker med att kopiera görandet, man behöver även kopiera varandet och beteendet – något som är hästlängder svårare.

Invändning 2. Nivån är väldigt hög

Den andra invändningen är att jag upplever att svårighetsnivån är ganska hög. Den förutsätter att du kan ganska mycket och t.ex. nyckeltal rusade vi genom på några minuter. Jag gick en kurs nyligen i fundamental analys för Aktiespararna där vi lade en heldag på fyra nyckeltal. Om vi lade fyra minuter på samma nyckeltal hos Arne så är det att vara generös. 

Arne är ju tydlig med att det INTE är en nybörjarkurs – men jag tvivlar t.ex. på att alla i rummen inser kopplingen mellan förändring i eget kapital och vinstutdelning. I vissa perioder får jag anstränga mig för att hänga med och då har jag ändå gjort det här i snart 20 år. 

Fördelen dock med att nivån är hög är att jag lär mig nya saker varje gång jag går kursen. Man hör liksom det man är redo för. 

Är det värt att gå utbildningen?

Jag skulle säga absolut givet att du uppfyller grundförutsättningarna – t.ex. att ha en portfölj på minst ca 200 000 kr och du har investerat i ett antal år så att du kan grundarna. Det är inte en nybörjarkurs som min RikaTillsammans-workshop. Däremot tror jag att man behöver ha rimliga förväntningar på den. 

Jag går den inte med förväntningen att jag ska bli nästa Kavastu. Jag går den med förväntningen att förbättra mig som sparare. Då blir frågan gör den en till en bättre sparare? Svar Ja. Kommer man tjäna in kursavgiften på att undvika dumma misstag? Ja. Kommer man kunna ta bättre beslut efter utbildningen? Ja. Kommer man tjäna mer pengar på de besluten? Ja.

Jag blir också fascinerad av alla diskussioner om priset på hans utbildning. Något jag lär få skit för vid tillfälle för mina också gissar jag. Men jag tänker så här – är inte det upp till oss kunder att bestämma? Vi pratar ju om marknaden och aktier – om priset på hans kurs (ca 6 000 kr) är för högt enligt marknaden så kommer han ju stå där utan deltagare. Något som inte verkar fallet då i princip alla platser är slutsålda och många jag pratade med var där för andra eller tredje gången.

Den enda relevanta frågan att ställa sig inför en investering är ju: 

Kommer jag att tjäna mer än de investerade pengarna (och den nedlagda tiden) inom en rimlig tidsperiod?

Är svaret ja, då är det en rimlig affär och då bör genomföras. Annars inte. Det är ju upp till var och en att bestämma själv. Sedan om han tjänar pengar eller inte, det är ju nästan egalt. Tvärtom om skulle jag säga att det är viktigt att han gör det, så att det finns incitament att fortsätta.

Sedan kan jag av egen erfarenhet från att ha drivit ett utbildningsföretag i 10 år säga, att utbildningar inte är i närheten så lönsamma som folk tror. Te.x. kan jag säga att FikaTillsammans-tillfället i Malmö var en ren förlustaffär för mig personligen där jag subventionerade alla gästerna, trots en prislapp på 250 kr per person. Något jag är helt säker på att de flesta gästerna inte tror. 

Räknar man på timpengen, alla omkostnader, lokal och mat (ring till en lokal bara för skojs skull och fråga vad det kostar med mat och fika för en person så kommer du bli mörkrädd), administration med deltagare som bokar av, bokar om, har frågor etc, så är det faktiskt inte särskilt lönsamt.

Många räknar nämligen – ”Jag har betalt 6 000 kr, det är 100 pers i rummet, då har han tjänat 600 000 kr. Gånger 6 orter. Ja, lätt för honom att slå index när han tjänar 3 600 000 kr.” Jag kan säga att då har man en bit kvar. Det är ju bara bruttointäkten, sedan ska alla direkta kostnader tas, alla personalkostnader och overhead-kostnader. Som sagt – en enkel kväll med 100 pers på en FikaTillsammans där intäkten var 25 000 kr, slutade med en förlust för mig på ca 5 000 kr – och då fick jag inte ens något betalt för nedlagd tid. Klantigt av mig, men vill bara illustrera det.

Slutligen, jag är en nöjd deltagare

Slutligen så kan jag säga att jag är en mycket nöjd deltagare. Jag har som sagt varit där tre gånger. Jag kan dessutom säga att jag värderar tid över pengar – särskilt med en 12 veckors bebis – och jag hade inte lagt tiden om jag inte ansåg det vara värdefullt. Kommer möjligheten att gå nästa år, så lär jag ta den. 

Avsnittet Recension av Arne Kavastu Talvings kurs Kavastus Trender dök först upp på RikaTillsammans.

Räntefonden Spiltan Räntefond Sverige är en jättebra fond, men den har en högre risk än jag tidigare har sagt. Den innehåller nämligen stor andel företagsobligationer och inte statspapper som jag har sagt. Det kan leda både till en likviditets- och koncentrationsrisk. 

En av de saker som jag uppskattar mest med bloggen är att jag lär mig ofta minst lika mycket som du som följer och läser. Inte minst vet jag att många av er läsare är extremt kompetenta. Det får mig att hålla mig på tårna, men ibland missar jag och då uppskattar jag att ni påpekar det för mig. 

Häromdagen fick jag ett mejl av en ”Kapitalförvaltare / Obligationsspecialist” . Det är ett väldigt trevligt mejl, men ganska snart läser jag följande kommentar till mina påståenden om statspapper i Spiltan Räntefond Sverige: 

[..] Jag skulle vilja påstå att detta är helt inkorrekt [..]

Ooops. Jobbig känsla. Men det är ju så man lär sig nya saker. Det var ett väldigt insiktsfullt mejl och därför delar jag med mig av det i sin helhet. Tack än en gång Johan för att du bidrar både till mig och alla läsare. 

Spiltan Räntefond – inte bara statspapper

Tack för otroligt bra poddar och blogginlägg, du/ni gör ett fantastiskt jobb för att öka kunskapsnivån ute bland spararna.

En sak jag dock skullevilja be er kolla upp närmare är risknivån/innehållet i Spiltan Räntefond Sverige (korträntefonden). Där påstår du rätt ofta att det är en väldigt bra fond med stark performance trots att den främst innehåller statspapper.

Jag skulle vilja påstå att detta är helt inkorrekt och att fonden tar väsentligt mycket mer risk än vad du tror, titta bara på tio största innehaven så ser du att fondens största investeringar till 100% består av företagsobligationer och ofta inom High Yield-segmentet(!), t.ex. Klövern (ingen rating men hade skuggrating BB till detta förbjöds), SBB mfl.

Fonden har ingen magisk trollstav som kan ge positiv avkastning utan att ta kreditrisk utan tar alltså en hel del kreditrisk även om det görs på korta löptider. Dessutom är 8 av de 10 största innehaven fastighetsbolag vilket torde utgöra en annan typ av risk, dvs. koncentrationsrisk.

Likviditetsrisken är kanske det jag är mest orolig för med denna fond i och med att den fått sådana otroliga inflöden under lång tid och när performance viker (när en sättning på börsen kommer som driver kreditspreadar bredare/högre och därmed sänker obligationskurser) kan det bli väldigt svårt att sälja innehaven utan betydande kursförluster.

Jag tror inte att särskilt många investerare tänker på detta, du får gärna ge din syn om du tycker jag har fel här.

Hälsningar
Johan 
(kapitalförvaltare/obligationsspecialist som håller Spiltan Fonder högt – fantastiskt fondbolag – men som också tycker att man ska benämna risknivåerna på ett för spararen korrekt sätt)

Slutord

Jag tror inte att det här föranleder någon panik just nu, men det leder till att jag i morgondagens artikel faktiskt rekommenderar sparkonto över räntefonder. 

Avsnittet Rättelse kring Spiltan Räntefond Sverige dök först upp på RikaTillsammans.

I mer än en artikel har jag skrivit om att man inte kan förutsäga framtiden och därmed bör man inte försöka tajma marknaden. Men – varje regel har sitt undantag. Jag tror att den här tiden vi har nu faktiskt är ett bra tillfälle att se över sitt skepp, surra sakerna på däck och fundera över sin riskexponering. Stormen har fortfarande inte dragit in. 

Jag kommer säkert få kritik för det här avsnittet – särskilt med att jag för några veckor sedan i avsnitt #62 skrev att ”det går inte att förutsäga framtiden”, men jag vill dela med mig av hur jag tänker. De senaste veckorna har jag haft en gnagande oro för marknaden, börsen och framförallt er sparare. Det har lett till att jag har börjat se över vår ekonomi och jag börjat förbereda för stormen som jag tror kommer att komma. Det är nu ladorna bör fyllas om det inte ännu inte är gjort.

Artikelns viktigaste punkter

Nedan följer enligt mig artikelns viktigaste puntker. 

Se över om du ligger rätt i risk. Tipset är att utgå från att har en för hög risk

Min upplevelse är att de flesta sparare jag träffat på sistone har en för hög riskexponering och överskattar sin risktolerans. Trots att man ”investerar långsiktigt”, ”har en tidshorisont på 10 år” etc, så är det en sak att säga det nu och en annan sak att uppleva en lång nedgång. Gör en extra check i din ekonomi för att se att du ligger rätt. Ta hellre det säkra före det osäkra och sänk risken lite. Inte som att sälja av alla aktier, men kanske öka andelen kontanter, räntefonder eller andra riskfria alternativ.

Poängen är inte att försöka tajma marknaden utan undvika irrationella beslut i en paniksituation

Poängen med den här artikeln är inte börja marknadstajma eller förutsäga börsens rörelser. Syftet är att förvarna om att det kan bli stormigt och att det kan bli värre än du tror. Det är nämligen i panik som vi tar dumma och irrationella beslut. Genom att förbereda nu, så kan vi minska sannolikheten för dumheter i framtiden.

Om du minskar risken nu, så kanske du missar en uppgång, men du säljer garanterat inte på botten

Ett av de vanligaste misstagen sparare gör är att man köper dyrt och säljer billigt. Genom att sälja av en del av dina innehav nu, så säljer du garanterat inte på botten. Du vet vad du har idag, men inte vad du får imorgon. I princip allting pekar på att vi ligger på väldigt höga värderingar just nu. Men det kan, trots det fortsätta öka i både ett, två eller tre år till. Det vet ingen.

Rätt sak på rätt sätt! Bara en marginell förändring kommer att ske i portföljerna

Mina portföljer är ett typiskt exempel på att göra saker på rätt sätt. Jag tror fortfarande på dem och kommer behålla mina pengar i dem. Frågan som portföljerna däremot inte svarar på är om de är rätt portföljer för dig utifrån ett riskperspektiv. Det behöver du avgöra. Därför kommer jag INTE att göra någon förändring förutom att lägga till 5 procent guld i dem. Jag kommer INTE spekulera i att tajma nedgången då det inte går. Jag personligen är trygg i att kunna övervintra en krasch i dem – men jag har också varit med om krascherna 1998, 2001 och 2008 – jag vet hur det känns. Om du inte vet, gå hellre på ”safe than sorry”.

Stresstesta din ekonomi

I slutet av artikeln kommer tre tips och ett helt batteri med frågor kring hur du kan stresstesta din ekonomi. Gör det som ett litet test för att se att du ligger rätt i risk. Om du inte gör det – så finns det också förslag på hur du kan sänka eller undvika risken.

Det handlar om att balansera två risker

I den här artikeln försöker jag peka på vikten av att balansera de två riskerna risken att stå utanför och missa en uppgång och risken att vara i marknaden att och vara med på en nedgång. Just nu upplever jag att de flesta har en alldeles för stor slagsida mot den senare risken. Poängen med artikeln är att få dig att fundera på balansen mellan dessa två risker.

Att ligga helt likvid är också fel

Jag vill förtydliga det som jag skriver ovan med att säga att ligga 100 procent likvid också har sina risker. Se t.ex. den här artikeln: den här artikeln och den här.Att gå ut helt skulle kräva att ha rätt två gånger – både nu när man går ut och sedan när man går in. Det handlar alltså om att balansera risken.

Sannolikt ingen ko på isen just nu

Av erfarenhet så vet jag att jag alltid är för tidig i min tajming på grund av att jag är en räddhare. Det brukar tyda på att det sannolikt inte är någon fara å färde just i det här nu. Jag har därför under de senaste veckorna pratat med många människor, läst många artiklar och försökt bilda mig en så objektiv uppfattning som möjligt. Aggregerat och sammanfattat låter det så här:

Det är ingen fara å färde just nu. Börsen kommer sannolikt mycket väl gå upp de närmsta 6 månaderna (kan vara upp till 24 månader) eftersom vi inte har sett någon eufori-fas än. En börskrasch föregås nämligen i princip alltid av en eufori-fas där börsen ökar i princip spikrakt uppåt. Men ingen – ingen – säger idag att börsen är billig. Snarare tvärtom.

Så här sa en duktig fondförvaltare och professionell aktör till mig bara häromdagen: 

Nej, jag tror inte riktigt på en nedgång just nu. Börsen brukar ha mycket styrka i perioden oktober till april. Just nu rör vi oss också i nedre delen av en trendkanal. Skolboksexemplet, som i och för sig aldrig händer, skulle vara en ganska skarp uppgång fram till cirka april för att sedan göra en ganska spektakulär vändning. 

Anonym fondförvaltare (ej varit med på bloggen)

Lyssna på veckans avsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Hoppas att du gillar det här avsnittet.

Många överskattar både den årliga avkastningen och sin risktolerans

Under de senaste veckorna har jag träffat många av er läsare på riktigt. Vi var över 100 personer som träffades på #FikaTillsammans-tillfället i Malmö, jag träffade flera av på Arne Talvings utbildning ”Kavastus Trender” och jag har föreläst på en del av era företag. Senast nu i tisdags på ett stort konsultföretag (tack för inbjudan John!). Det har varit fantastiskt roligt, värdefullt och väldigt givande samtal. Tack för det.

Det har också gett mig en djupare insyn i hur tankegångarna går där ute. Min upplevelse om jag skulle sammanfatta den och vara rak i en mening är: 

Många av er där ute överskattar er egen risktolerans. Många har t.ex. fortfarande 100 procent aktier i sina portföljer. 

Eftersom jag har varit med om flera kriser på börsen – asienkrisen 1998, it-bubblan 2001 och finanskrisen 2008 – så vet jag hur lätt det är att vara ”modig” och risktolerant nu i goda tider. Jag upplever också att förväntningarna på avkastning och börsen just nu är ganska snedvridna. 

Analysföretaget Schröder publicerar varje år en rapport ”Global Investor Study” som går genom bl.a. investerarnas förväntningar. I den senaste rapporten för 2017 så skriver de uttryckligen: 

The global average is a very high 10.2% per year over the next
five years, while 13% expect at least a 20% annual return on their
total investment portfolio. [..] The study also surveyed institutional investors. Their expected annual returns are just over 5% during the next five years.

Schroders, ”Global Investor Study 2017”

Rapporten tittar faktiskt även på Sverige specifikt. Där tror 47 % av oss på en avkastning på över 10 procent per år. Var femte person tror på en avkastning på 15 procent eller mer om året. Det är i min mening helt orimligt. 

Jag brukar använda följande tumregler för att bedöma avkastning över tid: 

• Aktier – ca 7-8 % per år
• Tillgångsallokerad portfölj (t.ex. nybörjarportföljen) – ca 5-7 % per år
• Vissa enskilda tillgångsslag (boende, fastigheter, guld etc) – ca 3-4 % per år

Tar vi hänsyn till inflation, så kan man lätt dra av 2 procent på alla siffrorna ovan. Då hamnar vi i frågan: 

Hur många människor känner du som dessa realistiska avkastningskrav på ca 5 procent om året efter inflation, på  en portfölj som med stor sannolikhet kommer gå ner -25 % eller till och med -50 % vid något tillfälle?

Det är inte särskilt många påstår jag. Förmodligen är det också en anledning till att sparare ofta blir besvikna och beter sig dumt på börsen. 

Låt oss testa tillsammans

Kavastu gör en bra övning på sin kurs ”Kavastus trender” där han säger: 

• Gå in på din depå och se det totala värdet. 
• Föreställ dig att du förlorar halva beloppet. 
• Föreställ dig hur det känns.
• Du förlorar ytterligare halva beloppet. 
• Hur känns det nu?
• Du förlorar ytterligare halva beloppet.
• Hur känns det nu?
• Du förlorar ytterligare 15 procent. 
• Hur känns det nu när i princip 90 procent av kapitalet är borta? 

Det här är inte något påhittat domedagsscenario. Det var nämligen vad som hände 1929. Den 3 september 1929 stod det amerikanska Dow Jones-indexet på 381.17. Tre år senare, den 8 juli 1932 hade det fallit färdigt, då nåddes botten på 40.56. Det är ett fall på nästan 90 procent.

Därav halveringsserien i punkterna ovan. 381/2 => 190.5/2 => 95,25/2 => 47,6 * 0,85 => 40,5. Vi pratar alltså om något som faktiskt har hänt tidigare i historien. Om du tycker att ovan är ett extrem-fall kör ”bara” förluster om -25 % tre gånger på rad. Då hamnar du på ca -60 % och det är något som skedde både 2000-2003 och 2008-2009 på den svenska och amerikanska börsen. Låt oss ta ytterligare några historiska exempel för maximala förluster:

• Max förlust för en enskild aktie, fond eller investering: -100 %
• Max förlust för en bransch, tillgångsslag eller industri: -50 % till -90%+
• Max förlust för tillgångsallokerad portfölj: -30 % till -50%+

Och ja, det kan bli betydligt värre. 

Om du tycker det är jobbigt, var jobbigt i oktober, det var inte ens ett ras

Jag fick mycket läsarmejl och läsarfrågor om raset som skedde häromveckan. Jag följde inte det jättenoga, man vill minnas att det var ca -11 procent på någon vecka. Mest märkte jag det faktiskt på oroliga läsarmejl och kommentar.

Många frågor var av typen som ”är det lönt att fortsätta spara nu?”, ”ska jag förändra i portföljerna” och så vidare. Det är inget konstigt, särskilt om man är ny. Så det är bara att fortsätta fråga, det är därför jag och andra läsare finns här och svarar på frågor i forumet.

Men som jag och Caroline har tjatat om i många avsnitt: 

Om ditt sparande kostar dig din nattsömn. Då är det för dyrt!

Ens sparande bör enligt mig inte ha en negativ påverkan på ens vardagsliv. Om det gör det, då ligger man ute med för mycket risk. Det som hände var nämligen inte ens ett ras, en rekyl eller korrektion på sin höjd. 

Hur ser en krasch ut på riktigt?

Jag upplever också att det finns mycket myter om hur en krasch ser ut. Vi människor minns gärna spektakulära händelser. De flesta av oss minns till och med var vi var eller vad vi gjorde 11 september 2001. Därför vill vi gärna tro att en börskrasch är likadan, särskilt när det i media och i finanssammanhang pratas om ”svarta måndagen” och liknande. 

Men jag skulle snarare se en börskrasch som en ganska lång, trist och deppig ökenvandring, snarare än att man rasade ut för ett stup. En börskrasch pågår ofta i två år, eller ca 400 börsdagar, där man minskar i genomsnitt med 0.5 procent i veckan (tack Kavastu!). Nedgången totalt ligger på någonstans runt 50 – 60 procent i en ren aktieportfölj.

Den utdragna processen är verkligen som att dra av ett plåster riktigt, riktigt långsamt. Det riktigt suger och är inget kul med varken aktier eller fonder i den perioden. Ray Dalio (se längre ned i artikeln) illustrerar en börscykel enligt följande: 

En krasch är alltså inte en engångshändelse, men det går betydligt fortare än en uppgång.

Vad är det som gör mig orolig just nu?

Det som gör mig orolig just nu är att jag ser få professionella personer, indikatorer eller statistik som talar om en fortsatt uppgång. I princip det enda som talar för en fortsatt uppgång är: 

• Att vi inte har haft en eufori-fas som så ofta föregår en bubbla
• Säsongsmönster (att perioden sep-april brukar vara stark)
• Att det inte finns några riktigt bra alternativ till aktier
• ”The greater fool-theory” – att det finns fler som hoppas på ännu högre priser i framtiden. 

Jag är en försiktig och planerande investerare och med risk för att man hittar det man letar efter (s.k. ”confirmation bias”) så tänker jag följande. 

I princip konstant uppgång sedan 2009

I USA, som står för 60 procent av världens börsvärde, har man haft konstant uppgång sedan 2009. Även om Sverige är annorlunda (vi hade en korrektion 2015) så påverkas vi enormt mycket av utlandet. Vi står för mindre än 1 procent av det totala globala börsvärdet. Ett vanligt ordspråk är att när USA nyser får vi en förkylning. Läs t.ex. den här artikeln från Forbes ”Is disaster inevitable?” som går genom tiotals grafer som alla blinkar, inte bara gult utan faktiskt, rött.

I princip inga professionella förvaltare säger att det är billigt nu

Ingen som arbetar med placeringar professionellt (läs: ej småsparare) med egna eller andras pengar i marknaden säger att det är köpläge nu. Det är i princip bara media som ger köp rekommendationer nu – det vill säga bara människor som i princip inte har eget skin-in-the-game eller som lever på på sälja råd, tidningar eller analyser. Men till och med dessa står och väger – t.ex. Aktiespararnas artikel ”Är kollapsen här nu?” från i torsdags.

Många erfarna och kända investerare är likvida (=har mycket kontanter)

Många av de bästa investerarna som t.ex. Buffett sitter utanför börsen med stora påsar pengar (nästan 1 000 miljarder svensk kronor!). Hans indikator för aktievärderingar i förhållande till BNP är högre än under IT-bubblan.

Aktier är dyra nu

Priset på aktier är högt jämfört med de flesta traditionella måtten. De så kallade PE-talen är på historiskt höga nivåer. Genomsnittet ligger idag på över 30 när det historiska snittet är ca 16.5 och medianen är 15.6. PS-talen är höga, priset i förhållande till kassaflöde är högt, PB-talen är höga, konjunkturbarometern är i topp och så vidare. Hur man än sätter ihop en korg av traditionella mått så är det högt.

Företagen går inte bättre nu

Många av företagens aktiekurser har pressats upp av engångseffekter, sänkta skatter i USA, svag krona, centralbankernas stimulationer, låga räntor etc. Det är alltså inte förbättringar i själva företagen som ger de störra vinsterna.

Hög skuldsättning – både på länder, företag och hushåll

Skuldsättningen – väldigt många bolag har utnyttjat de senaste årens låga räntor till att t.ex. köpa tillbaka aktier, höja utdelningar och göra andra saker eftersom räntan har varit försumbar. Någonstans måste det här korrigeras – antingen genom att de som lånat ut pengar blir av med dem eller så ska de återbetalas.

Många räntefonder har lånat ut till skräpföretag

Många räntefonder har i jakten på en högre avkastning lånat ut pengar till bolag med högre risk (=högre ränta). Vi investerare har köpt dessa räntefonder i tron att de kommer skydda i nedgång men det kommer de inte göra, eftersom när bolagen går dåligt kommer de ha svårt att betala räntan som i sin tur kommer påverka värdet på räntefonderna.

 En av Sveriges bästa marknadstraders Arne ”Kavastu” Talving (vars utbildning jag skrev om här, intervjuade i avsnitt #65 och hade med på ett #FikaTillsammans här) twittrade i torsdags följande: 

Systemet jag handlar efter tar mig ur börsen. Det finns inte tillräckligt med aktier som trendar uppåt helt enkelt. Ibland får man vara nöjd över det börsen givit. Man vet vad man har, inte vad man kommer att få. Vad som komma skall står skrivet i stjärnorna. pic.twitter.com/jKSlULzc8E

— Kavastu (@Kavastu) 15 november 2018

Jag försöker inte fatta beslut på någon enskild person eller faktor, men när jag väger samman allting, så tycker jag att man utan att överdriva kan säga att trafikljuset på börsen har slagit om till gult.

Överkurs: ”Principles for navigating big debt crisis” av Ray Dalio

En av mina absoluta husgudar är Ray Dalio. Han förvaltar idag över 150 miljarder dollar i sin hedgefond och sitt företag Bridgewater – bl.a. enligt Allvädersportföljen som är en variant på min RikaTillsammans-portfölj.

Han har ett extremt ovanligt företag då han driver det enligt sina ”Principles” – t.ex. innebär det radikal transparens där alla beslut och idéer i  hans företag läggs in i en databas där alla kan se allt. Databasen visar vem som brukar ha rätt i vilka frågor och vem som är stark och svag i olika områden. Databasen styr allt från rekrytering till förvaltning. Människor som tenderar ta bra beslut får en större makt. 

Det viktiga är att förstå att Dalio är extremt empirisk. Han bryr sig inte om att gissa utan att ha belägg. Det här ledde till exempel till att hans företag redan 2002 förutsåg finanskrisen 2008. När de flesta förlorade uppemot 40 procent gick hans fond med 10 procent plus – över 50 procent bättre mot index. 

Han har nu publicerat en företagsintern studie offentligt som heter ”Principles for Navigating Big Debt Crises” – helt gratis. Han är genuint orolig för den tiden vi har framför oss. Han försöker varna både småsparare, politiker och centralbanker om tiden vi har framför oss. 

Studien är väldigt läsvärd för den som är intresserad – i alla fall de första 50 sidorna. Därefter går han genom 48 skuldkriser genom historien och pekar på hur de har utspelat sig. Han säger att tiden nu är väldigt lik den vi hade i slutet av 20- och 30-talet. Låga räntor, populism på frammarsch, höga tillgångspriser, hög skuldsättning och liknande. Det gick inte jättebra då och det lär sannolikt inte gå jättebra nu heller. 

Jag hoppas att kunna få återkomma med ett avsnitt som går genom hans studie. Det förtjänar den, men jag upplever att jag behöver göra det tillsammans med en gäst, då den har så många viktiga detaljer och nyanser. Just nu refereras den till i princip i alla stora ekonomiska nyhetsbrev – såsom t.ex. Mauldin Economics. 

Jag försöker inte förutsäga NÄR

Notera att varken jag, Ray Dalio eller någon annan uttalar oss specifikt när det kommer hända. Det är helt omöjligt att veta. Marknaden har mer än en gång visat att den kan vara totalt irrationell. Den kan också fortsätta långt mycket längre än vad människor tror. Det finns ett klassiskt ordspråk på temat: 

The market can remain irrational longer than you can remain solvent.

A. Gary Shilling

Det vill säga att man kan ha rätt i sak, men har man inte rätt i tajming så spelar det ingen roll. Därför försöker jag inte göra några utfästelser – marknaden kan mycket väl gå spikrakt uppåt i 6, 12, 24 eller fler månader. Därav också min artikel: 

• Investera nu eller efter börskraschen? Om finansiell spådomskonst - Genomgång om huruvida det faktiskt fungerar att förutsäga framtiden

Det går inte heller förutsäga vad det är som kommer utlösa ett eventuellt ras eller en nedgång. Jag rekommenderar följande läsning på Maulding Economics om ”The growing economic sandpile”. Det handlar om att man inte kan förutse vilket sandkorn det är som till slut gör att en sandhög kollapsar. 

Vi är normalt värdelösa på marknadstajming

Den genomsnittlige småspararen har mer än en gång visat sig totalt värdelös på att försöka tajma marknaden på kort sikt. Studier visar att marknadstajming i genomsnitt kostar oss -2.1 procent per år i årsmedelavkastning. Följande bild hade jag på en föreläsning tidigare i år – den visar inflöden och utflöden på den svenska börsen i förhållande till dess utveckling. 

Notera att vi sätter in pengar när det går upp och att vi tar ut pengar när det går ner. En perfekt tajming hade ju haft staplar som är motsatta – det vill säga att de röda staplarna är positiva när de blå är negativa och vice versa. Nu är i princip alla staplar på samma sida vilket tyder på insättning när det går upp (=köper dyrt) och uttag när det går ner (=säljer billigt).

Inget nytt under solen. Det här illustrerades kul i boken ”Behaviour Gap (annonslänk)” av Carl Richards i följande bild:

Det mest galna exemplet som jag har hittat på hur dåliga vi är på marknadstajming handlar om Peter Lynch och hans fond Magellan. Magellan var under en period världens absolut bästa fond – under 13 år snittade den över 29 procent i genomsnitt. Det är otroligt bra – det betyder att pengarna dubblas i värde vart tredje år.

Om du investerade 100 000 kr det första året, hade du år 13 hela 2 700 000 kr. Det vill säga det gav 27 gånger pengarna. Det var ingen okänd fond heller eftersom den blev världens största fond. Det galna var dock att när fondbolaget Fidelity gjorde en undersökning över den genomsnittlige fondspararens resultat i fonden – då insåg de att hen hade förlorat pengar…

Det är enligt mig en merit – att förlora pengar i världens bästa fond genom tiderna som avkastade 29 procent om året. Men det går helt i linje med all annan forskning. Det handlar således inte så mycket om att tajma marknaden på kort sikt, utan att försöka se över sin totala riskexponering.

Argument mot det jag skriver här

Det finns många argument mot det som jag skriver i den här artikeln. Några av de bästa invändningarna hittade jag i följande artikelserie hos ”A wealth of common sense”: 

• The Psychology of sitting in cash – part one
• The Psychology of sitting in cash – part two

Tack Henrik för länkarna. Notera att jag därför inte rekommenderar en 100 procent kontant-position. Jag bara rekommenderar att överväga att sänka risken en del om man inte är säker på sin egen förmåga och risktolerans.

Säljer du av en del nu, så har du garanterat inte sålt på botten

Det jag däremot tycker mig med säkerhet kunna säga är att nu är ett bra tillfälle att ta en time-out och fundera över sin riskexponering. Ett av de vanligaste misstagen som småsparare gör är att köpa på toppen och sälja på botten. Om du säljer av en del nu, så kan du med säkerhet säga att du inte har sålt av på botten. 

Det kan till och med vara så att din risknivå är balanserad och då behöver du inte sälja av något alls. Jag försöker alltid skilja på att göra rätt sak och göra saken rätt. Många gånger har jag nämligen kommit på mig själv med att göra fel sak på rätt sätt. 

Om vi tar ett exempel, både nybörjarportföljen och globala barnportföljen är portföljer som är gjorda på rätt sätt. De är diversifierade, de har bra fonder, låga avgifter och allt annat. Frågan är däremot om de är rätt portföljer (=sak) att ha i förhållande till sin ekonomi. 

Det är anledningen till att jag bara kommer att göra mindre förändringar i dem. För i ett barnsparande t.ex. över de kommande 15 åren, då spelar inte en nedgång nu på 2-3 år någon större roll, särskilt inte om man månadssparar sig genom den OCH känslomässigt klarar nedgången. Men om man är osäker, då är det bättre att sänka risken lite.

Kommer du sova gott om natten?

För som nedanstående bild visar, kriser kommer och går hela tiden. 

Frågan att ställa sig är framförallt är:

Kommer du att sova lugnt om natten om din portfölj faller -10, -20, -30, -40, -50, -60 eller till och med mer i procent?

Jag skulle dessutom säga att frågan är EXTRA viktig för dig som är lite äldre än mig (55+ år) som dessutom ska ha pengarna när du går i pension inom ett par år. För en stor nedgång i början kan ha en stor betydelse.

En finansprofil i 60 års åldern sa till mig: 

Jag är lite orolig. Jag har sparat hela livet och har ca 7 miljoner i pensionskapital. Jag vågar inte ha någon större exponering mot börsen just nu där jag riskerar att förlora mellan 1.5 – 4 miljoner för att tjäna några extra tusenlappar just nu. 

Anonym finansprofil i 60 års åldern.

Jag har bestämt mig att jag numer inte går in med några större pengar i portföljerna. Jag har mitt lilla månadssparande i portföljerna, men inga extra pengar lägger jag för närvarande i aktier. Jag tänker att: 

I värsta fall missar jag en uppgång, men jag behåller åtminstone det som jag har. 

Dessutom har jag inga problem att ”vänta” ett tag, till och med ett par år på att krisen ska komma. Frågan är – om jag nu tror det här – varför gör jag inte det med alla mina pengar? För att jag har olika strategi för de olika hinkarna. 

Tips 1. Tid att se över sitt sparande

Det första jag skulle rekommendera är att se över sitt sparande utifrån ”Fyra-hinkar-principen i avsnitt #47”. Frågor att ställa sig är bland annat: 

• Går du plus varje månad?
• Har du en buffert som jag är nöjd med? Hur många månader klarar du dig på din buffert?
• Klarar du dig så många månader som du önskar?
• Hur påverkar en nedgång på -25, -50 eller till och med -75 procent: 
  • Ditt totala sparande?
  • Din vardagsekonomi?
  • Din känslomässiga vardag?
• Klarar du en räntehöjning till tre, fyra eller fem procent?
• Klarar du en temporär arbetslöshet där din inkomst sjunker till a-kasse nivå? Hur länge räcker din inkomstförsäkring?
• Kommer din pension fungera med nuvarande lön och sparande?
• Har du rätt försäkringar? (Liv, hem, olycksfall, sjukvård etc)
• Klarar du att din bostad sjunker med 20, 30, 40 eller 50 procent?
• Vilka pengar kommer dubehöva de närmsta åren?
• Har du pengar redo för att utnyttja vid en börskrasch? (Kontanter är en option eller en möjlighet att köpa rabatterade tillgångar i framtiden)
• Hur är din belåningsgrad? Kan banken säga upp ditt lån om säkerheten sjunker i värde eller ej?
• Har du en (nedskriven) plan för ditt sparande på lång sikt?
• etc. 

Jag tänker att vi säkert kan hjälpa varandra med fler frågor i kommentarerna.

Tips 2. Sänk exponeringen mot aktier

Även här rekommenderar jag att läsa om fyra-hinkar-principen. Kom alltid ihåg att:

Bästa sättet att minska risken är att inte ta risken alls. 

Det kan således vara en idé att sänka exponeringen i aktier. Jag säger verkligen inte att sänk den till noll, men sänk den en bit om du inte är säker på att du vet vad du gör. Man kan sänka risken och exponeringen på flera olika sätt: 

Bankkonto med insättningsgaranti

Ett av de bästa sätten är faktiskt att använda ett konto med insättningsgaranti. I avsnitt #67 går vi genom bankkonto med bästa sparräntan.

Amortera på banklån

Ett alternativ som många gånger är bättre än att ha pengar på bankkonto är att amortera. Det är på många sätt en garanterad avkastning i form av ränta man inte behöver betala. Jag har egentligen bara en invändning mot att amortera. Det är att det i framtiden kan vara svårt att få ”tillbaka” lånet. Säg att man har 200 000 kr i handen nu som man skulle kunna amortera. Man gör det, men sedan så vill man få ut dessa 200 000 kr i framtiden, men man är arbetslös, då kommer banken säga nej. Hade jag inte amorterat dem så hade jag fortfarande haft dem. Banker är nämligen duktiga på att låna ut ett paraply när det är sol ute, men när det börjar regna vill de ofta ha tillbaka det.

Korta räntefonder

Något som jag ofta rekommenderat är korta räntefonder. I det här läget skulle jag faktiskt inte rekommendera dem, då de jämfört med pengar på ett konto kan vara något oförutsägbara. Se min kommentar nedan om Spiltan Räntefond

Vissa av er läsare har mejlat mig om alternativa investeringar såsom t.ex. Savelend, Tessin, Trine, Better Globe m.fl. Ni har mycket väl rätt att dessa inte påverkas på samma sätt i en nedgång – men alla dessa är att betrakta såsom oreglerade, onoterade och illikvida investeringar och ska således inte vara en bas i en portfölj. Utan bara en del i den aktiva hinken. 

Spiltan Räntefond Sverige-rättelse

För ett tag sedan fick jag ett mejl från en av er läsare som påstod att jag hade fel i ett par saker jag sagt om Spiltan Räntefond Sverige – framförallt om risknivån. Jag har vid ett par tillfälle sagt att den innehåller statspapper, vilket den inte gör utan den lånar ut till företag.

I och med att det stod ”kapitalförvaltare/obligationsspecialist ” i signaturen så kände jag att den här personen vet vad han pratar om. Läs mer i följande artikel: 

• Rättelse kring Spiltan Räntefond Sverige - Rättad av en obligationsspecialist på en storbank...

Jag upplever att hen har 100 procent rätt i sin sak och det är bara att göra en totalpudel för mig. Det är också en anledning till att jag inte rekommenderar en ökning i Spiltan-fonden eller i någon annan räntefond för närvarande. 

Tips 3. Lägg till ca 5 procent guld i portföljen

Det sista tipset, som just nu är lite överkurs, är att jag i januari kommer att lägga in fem procent guld i Nybörjar- och globala barnportföljen. Jag har redan läckt det till er som följer oss på Patreon och nu går jag ut officiellt med det. 

Guld tenderar enligt mig att öka i värde när:

• aktier faller i värde
• räntan ökar
• inflationen ökar

Jag har skrivit om det här i många artiklar och känner att jag verkligen kan stå för en sådan rekommendation. Särskilt om vi håller det på en rimlig del om ca 5 till 10 procent i portföljen. Se följande artiklar för motivering: 

• Guld – Tips till dig som vill köpa, sälja och investera i guld - Fördelar, nackdelar och praktiska erfarenheter av guld och silver
• Investera i guld? Om guldets vara eller icke vara i sparandet… - En intervju om guld med Eric Strand från guldfonden Pacific Precious

Jag kommer att göra om portföljerna, som det ser ut nu, från 

• Nybörjarportföljen – från 60/40 till en 55/40/5-portfölj
• Globala barnportföljen – från en 90/10 till en 85/10/5-portfölj

Det finns några olika sätt att göra det på. Jag vill vara tydlig med att Eric Strand som förvaltar fonden har varit gäst i flera avsnitt och att jag har ett samarbete med honom och fondbolaget Pacific Fonder AB. Du kan få din guld-exponering via följande sätt: 

• Pacific Precious – svensk fond, enklast, min rekommendation
• Xetra Gold – tysk börshandlad fond med kortnamn (4GLD)
• ETFS Physical Swiss Gold – börshandlad fond med kortnamn (GZUR)

De två senare fonderna behöver man ringa till mäklarbordet (08-562 250 00) om man använder Avanza. Hos Nordnet (annonslänk) går de att köpa direkt via hemsidan. 

Jag rekommenderar även den brittiska leverantören BullionVault (annonslänk) som jag själv använder som ett alternativ. Läs mer i min artikel om guld. Observera att det inte är lönt för mindre summor (<50 000 kr) då är fonderna bättre. Avgifterna är nämligen minst 500 kr per år hos BullionVault.

Överkurstips. Test med en korg av hedgefonder

En sak som jag själv experimenterar med, men ännu inte känner mig redo att rekommendera generellt, är en korg med marknadsneutrala fonder. Syftet med dessa så kallade hedgefonder är att de ska ge en låg men positiv avkastning oavsett vad som händer i marknaden. Det är ett avsteg från min normala strategi, men det är inte normala tider nu. 

Jag har i många år varit negativ till dessa – inte minst på grund av de höga avgifterna, brist på insyn och en massa andra anledningen. Men efter avsnitt #50 om hedgefonder känner jag att marknadsneutrala fonder med lågrisk skulle kunna vara ett komplement till räntefonderna i en portfölj. Det vill säga att man skulle kunna byta ut ett par procent räntefonder mot dessa som ett test. 

De hedgefonder som jag håller på och testar, på några få procent var, är: 

• Pacific Multi-Asset
• Atlant Multi-Strategy
• Brummer Multi-Strategy
• Catella Hedgefond
• Aktie-Ansvar Multistrategi

Dessa hedgefonder är fond-i-fond hedgefonder vilket också borde borga för en jämnare avkastning – framförallt i oroliga tider. De ligger alla på en riskklass 3 av 7. Vilket rankas som låg-mellan-risk.

Sammanfattning och slutord

Avslutningsvis vill jag vara noga att påpeka att det här inte handlar om att på något sätt lämna den strategi som jag haft i flera år. Jag gör ju som sagt inga större förändringar i modellportföljerna – RikaTillsammans-portföljen ändras inte alls.

Det är mest att jag är orolig för att många av er följare har valt att lägga lite för mycket pengar i ”fel” modellportfölj. Eller att jag upplever att ni utifrån er totala ekonomi kan vara felallokerade. Det är lätt att idag säga: ”Jag sparar långsiktigt”, ”Jag har minst 10, 20 eller 30 års sparhorisont” eller ”Jag kommer inte få panik och sälja”.

Det är en helt annan sak när man står där med en halverad portfölj. Till och med finansiella rådgivare – som är utbildade, tränade och certifierade – gjorde fel. Om du inte har varit med om börskrasch, utgå från att det kommer vara betydligt värre än du tror. 

Nu är det fortfarande en god tid att förbereda sig, se till att utnyttja den så att du känner dig trygg i att segla in i stormen. För några av oss ser till och med fram emot stormen, för vi vet värdet av det som kommer finnas på andra sidan. Det är när stormen bedarrat man kommer att se vem som inte surrat fast lasten på däck och skött som sitt skepp – eller som andra säger, då ser man vem som simmat utan badbrallor. 

Fler #FikaTillsammans- och workshop-datum satta

Jag vill också passa på att tipsa om fler #FikaTillsammans-datum på andra sidan årsskiftet. Läs mer och boka din plats på respektive länk:  

• #FikaTillsammans i Stockholm 29 januari
• #FikaTillsammans i Malmö 5 februari
• #FikaTillsammans i Göteborg 12 mars

För dig som vill börja nästa år med en heldagsworkshop så finns nedan mer information och datum: 

• Workshop i Malmö den 12 januari
• Workshop i Stockholm den 23 februari
• Workshop i Göteborg den 24 februari

Om du har några frågor – mejla till event@rikatillsammans.se. 

Prenumerera på nyhetsbrevet

Om du inte prenumererar på nyhetsbrevet, börja med det. Jag mejlar cirka en gång och särskilt nu och de kommande månaderna kommer det vara extra värdefullt – särskilt om du inte hänger på bloggen frekvent. Det är självklart gratis. 

Relaterade artiklar

Om du gillar den här artikeln, då kan du nog även uppskatta följande: 

• Möjligheterna med en börskrasch samt läsarfrågor med Eric Strand - Intervju med Eric om börsen just nu och era läsarfrågor
• FikaTillsammans med Kavastu, Marcus Hernhag och Alexander Gustafsson - Paneldiskussion från 25 okt där vi svarar på era och publikens frågor
• Investera i guld? Om guldets vara eller icke vara i sparandet… - En intervju om guld med Eric Strand från guldfonden Pacific Precious
• Bästa sparräntan | Topplista med de bästa sparkontona - Sammanställning av de bästa sparkontona och våra perspektiv på sparkonto
• Investera i guld? Om guldets vara eller icke vara i sparandet… - En intervju om guld med Eric Strand från guldfonden Pacific Precious
• Fyra-hinkar-strategin: få rätt balans i sparandet - Ett helikopterperspektiv på ditt sparande och portföljer...

Vad tänker du?

Jag är supernyfiken att höra vad du tänker om den här artikeln.

• Håller du med om min analys? Vad tänker du?
• Är det rätt eller fel att minska risken nu?

Låt oss hjälpas åt i kommentarerna. :-) 

Avsnittet Gult ljus på marknaden | Tre tips till att se över sparandet dök först upp på RikaTillsammans.

Våra sparpengar har en större miljöpåverkan än vårt bilkörande. I genomsnitt ger 100 000 kr i en vanlig fond upphov till ca 3 ton koldioxid per år. Precis som vi kan göra klimatsmarta val i vardagen kan vi även göra det med våra sparpengar – sannolikheten är stor att det ger en större påverkan. I den här artikeln får du tips på hur du kan spara schysstare, grönare, mer etiskt, hållbart och klimatsmart. 

Jag vet inte om det är en för tidig 40-års kris men på sistone har jag funderat mycket på livet, vad det är som är viktigt egentligen och vad det är för en värld som vi lämnar till våra barn. Min tidigare mentor Claes-Erik som jag drev ett miljökonsultbolag med i flera år pratade alltid om indianerna och deras filosofi. Förutom citatet om att i beslutstagande ta hänsyn till den sjunde kommande generationen pratade vi även om:

Vi har inte fått ärva jorden av våra förfäder. Vi har lånat den av våra barn och barnbarn. 

Gammalt indianordspråk

Med tanke på alla rapporter (ipcc, nca2018 m.fl) om klimatförändringen tänkte jag att vi den här artikeln dra mitt strå till stacken. Jag tänkte inte prata om konsumtion, transporter eller andra faktorer – utan fokusera på det som är bloggens tema – sparande och fonder.

Våra sparpengar har nämligen en väldigt stor påverkan – inte bara på klimatet. Våra sparpengar formar nämligen framtiden. Genom våra pengar berättar vi direkt och indirekt vad vi vill ha mer och mindre av i framtiden. 

Ta till exempel elbilar. De senaste åren har vi väldigt tydligt visat att vi vill ha mer miljövänliga bilar. Tesla har på ett par år blivit en av världens största biltillverkare och förändrat en hel bransch på mindre än 10 år, för att vi konsumenter och investerare har skickat pengar åt det hållet. 

I veckans avsnitt diskuterar jag och Caroline att och hur vårt sparande faktiskt spelar roll, olika typer av sparande, FN:s globala mål för en hållbar värld, FN:s principer för ett ansvarigt sparande, betydelsen av SRI och ESG-direktiv samt olika hållbarhetsmärkningar. Överkursavsnittet handlar om hur man kan låta sina sparpengar göra nytt direkt, även om det innebär en högre risk. 

Vi hoppas att du gillar det här avsnittet, för jag tror att vi tillsammans kan göra mer skillnad än vi tror. Särskilt eftersom jag vet att vi tillsammans står för en, inte oansenlig, summa förvaltat kapital. 

Tack för den här veckan och på återseende nästa söndag!

Hälsningar,
Jan och Caroline

Sammanfattning – ett schysst, grönt, etiskt och hållbart sparande

Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste punkterna i artikeln. Något som jag blev förvånad över var hur kontroversiellt det här ämnet faktiskt är och hur svårt det är att hitta objektiva siffror. Därför har jag valt att genomgående gå på det ”sämsta alternativet”, det vill säga de högsta siffrorna och de kommer allt som oftast från Världsnaturfonden WWF. Genom att gå på det sämsta, så finns det bara en potential till förbättring.

Våra sparpengar har en miljöpåverkan på 5-8 ton koldioxid per år

I en undersökning som gjordes av revisionsfirman PwC (finansierades av WWF) konstaterades att 2012 hade vi svenskar totalt investerat ca 4 000 miljarder kronor. Dessa gav upphov till ca 53 miljoner ton koldioxid vilket det året kunde jämföras med de 58 miljoner ton koldioxid som vi släppte ut totalt som land. Det betyder att utslaget per svensk så hamnar vi i spannet på ca 5-8 ton per person och år från våra sparpengar. Det spelar roll.

Idag går det att tjäna pengar OCH göra gott

Förut var valet att antingen tjäna pengar och få en avkastning eller ägna sig åt välgörenhet och göra gott. De senaste åren har det blivit möjligt att kombinera dessa två ytterligheter. Tack vare arbete med s.k. SRI- och ESG-principer kan vi idag ställa lika höga påverkansmål som avkastningsmål. Med så kallat påverkanssparande (eng. impact investing) blir det ännu tydligare att vi värderar dessa två faktorer lika högt.

Det finns väl utarbetade principer för ett schysst, grönt, etiskt och hållbart sparande

Under de senaste åren har principer för SRI (Socially Responsible Investing) och ESG (Environmental, Social & Governance) samt PRI (Principles for Responsible Investing) utarbetats. Dessa anger tydliga och klara riktlinjer för krav som både vi och fonder kan ställa på bolag vi sätter in våra pengar i.

Fonder som säger att de tar hänsyn är generellt bättre

En bra tumregel som jag har fått bekräftat från många i fondbranschen är att fonder och banker som säger att de tar hänsyn till SRI och ESG-principer ofta är bättre än de som inte säger det.

Från traditionellt sparande till påverkanssparande

I det traditionella sparandet tar man bara hänsyn till de finansiella faktorerna. I det etiska sparande så utgår man från ”do no harm” och exkluderar företag baserad på olika kriterier. I det hållbara sparandet går man bortom exkluderandet och försöker även påverka företagen och aktivt välja till. I påverkanssparandet fokuserar man uttryckligen på den påverkan man har i samma grad som man fokuserar på den finansiella avkastningen.

Märkningar börjar komma för att göra det enklare

Jag upplever att det för varje år blir enklare och enklare att ta en miljömässig hänsyn i sitt sparande. Idag finns det ett antal märkningar som vi sparare kan ta hänsyn till. De som jag tycker är bäst är Svanen-märkningen och Morningstars märkningssystem. Men det finns även andra såsom Hållbarhetsprofilen samt Climetrics. Dock behöver man vara insatt i hur fonderna betygssätts.

Överkurs: det finns möjlighet till alternativa investeringar som ger en direkt påverkan

Jag är ju en sådan person som gärna vill ligga i framkant. Det gör att jag gärna testar och uppmuntrar företag som gör bra saker (apropå på att våra pengar skapar framtiden. Det finns idag ett antal sådana företag som är värda en observationspost. Mina favoriter (som jag har samarbete) är Trine, Better Globe, ETC Sol och Oikocredit. De två senare har jag bara nyligen börjat testa, så se de som ett överkursförhandstips. Dessa är hög risk, man kan förlora hela beloppet och hör därför hemma i den aktiva hinken i en begränsad andel.

Du får gärna komma med tips om du vet fler sätt att spara etiskt och hållbart.

Lyssna på avsnittet om etiskt och hållbart sparande

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Prenumerera gärna, t.ex. via nyhetsbrevet, så att du inte missar kommande avsnitt. Om du stödjer oss via Patreon så kan du även ladda ner de tillhörande PowerPoint-slidsen vi använde i videon. 

Hur mycket koldioxid släpper vi ut egentligen?

När jag började göra research för den här artikeln så blev jag förvånad hur svårt det var att hitta korrekta siffror. Det visar sig nämligen att det finns flera och väldigt olika sätt att beräkna vår klimatpåverkan på.

Hur man räknar beror också väldigt mycket på vilken agenda man driver. Jag kan ju tycka att det är ok att t.ex. WWF har en agenda, men jag blev lite mer förvånad när jag upplever (kanske felaktigt) att även en svensk myndighet som Naturvårdsverket har det också. 

För att ge ett exempel – siffrorna jag hittade pekade på allt från utsläpp på 1.5 ton per svensk och år till 15 ton per svensk och år. Är det något jag fick med mig från tekniska högskolan så var det deras tjat om att göra ”sanity checks” och det var okej att ha fel så länge man ligger inom rätt tiopotens. Här skiljer det en faktor på mer än 10 mellan det lägsta och högsta alternativet. 

Skillnaden ligger i om man t.ex. räknar med att vi i Sverige har en enormt stor kolsänka i form av all vår skog eller inte. Räknar man med den så hamnar vi i det låga intervallet. Sedan beror det på om man räknar med vår skitiga import men relativt rena export. Sedan räknar vissa på 10 miljoner svenskar, andra räknar på 6,7 miljoner vuxna och så vidare. 

Jag har valt att genomgående utgå från de ”sämsta” siffrorna för att få ”en höjd” i siffrorna. I det här fallet anser jag nämligen inte att det skadar särskilt mycket. Hellre än det än alternativet. Jag utgår därför från en hög total klimatpåverkan på ca 15 ton koldioxid per svensk per år. Den ligger i linje med Världsnaturfondens siffror och tar inte hänsyn till t.ex. kolsänkan i skogen osv. 

Världsnaturfondens fem B – bilen, butiken, börsen, boendet och biffen

Jag måste verkligen ge WWF poäng för en bra marknadsförings-kampanj. De har sammanfattat vår klimatpåverkan på ett väldigt enkelt sätt för oss att komma ihåg i form av de fem B:na. 

• Bilen – våra inrikes och utrikes transporter samt bilkörandet
• Biffen – vår konsumtion av köttprodukter och livsmedelsindustrins miljöpåverkan
• Boendet – framförallt uppvärmningen och energiförbrukningen i hemmet
• Butiken – vår konsumtion 
• Börsen – den påverkan våra sparpengar och pension har

Man kan läsa mycket om det här på Världsnaturfondens hemsida. Det finns många dokumentärer på ämnet också – t.ex. insåg jag inte ”biffens” påverkan förrän jag såg dokumentären Cowspiracy. Den gjorde stort intryck på mig för jag predikar alltid om att göra rätt sak på rätt sätt. 

Den handlade om en man som duschade extremt snabbt, cyklade överallt och försökte minimera sin miljöpåverkan. Problemet var att han sedan åt en hamburgare och det visade sig ha en större miljöpåverkan än allt det andra han gjorde. Det var bättre att skippa hamburgaren än att gör allt det andra. 

Precis av den anledningen fokuserar vi i det här avsnittet på ”Börsen”. Jag tror nämligen att för många av oss har det b:et en betydligt större påverkan än allt bilkörande, all konsumtion eller alla resor vi gör. 

Vårt sparande spelar roll!

För ett par år sedan finansierade WWF en rapport som revisionsbolaget PriceWaterhouseCoopers (”PwC”) gjorde om vårt sparande och dess miljöpåverkan. I rapporten ”Swedish Capital Allocated to GlobalEnergy Investments” kom man bland annat fram till att den totala mängden pengar vi svenskar har investerat är ca 4 000 miljarder kronor. Det inkluderar allt sparande vi har privat, i form av pensioner, i svenska fonder och banker. 

De kom fram till att dessa 4 000 miljarder under 2012 gav upphov till ca 53 miljoner ton koldioxid. Det var i princip samma som det totala utsläppet på 58 miljoner ton som vi under samma år. Utslaget på alla svenskar så skulle det motsvara 6 ton per person, eller 8 ton per person om man räknar på 6,7 miljoner pensionssparare. 

Dessa 8 ton per person kan vi jämföra med siffrorna för vår egen bilkörning, som under 2016 stod för 12 miljoner ton koldioxid, eller mellan ett och två ton per person och år. Oavsett hur man räknar så är det rimligt att dra slutsatsen: 

Våra pensions- och sparpengar har en större miljöpåverkan än vår bilkörning.

Sätter vi det i relation så påstår WWF att vår miljöpåverkan ser ut som följer:  

• Bilen – ca 3 ton per år (inkl. transporter, inrikes och utrikes resor)
• Biffen – ca 2.5 ton per år
• Bostaden – ca 4,5 ton per år
• Börsen – ca 8 ton per år

Det vill säga att vi kan inte bortse från att vårt sparande spelar roll. Sedan kan vi argumentera för vilket sätt är mest korrekt sätt att räkna eller vilken siffra som är mest korrekt, men att det påverkar är svårt att bortse från tänker jag. 

Utsläpp per 100 000 kr i en fond

De senaste åren har man även försökt hitta ett standardiserat sätt att räkna på den miljöpåverkan våra pengar har i olika fonder. Ett sätt man räknar idag är att räkna på den totala mängd koldioxid som 100 000 kr i en fond ger upphov till. 

I rapporten ”Blir guldet till sand?” från Swedwatch gav man 2015 några jämförelsetal för koldioxidutsläpp per börsindex och 100 000 kr:

Något som jag blev positivt överraskad över hur förhållandevis liten klimatpåverkan en svensk indexfond har. Men det hänger ju ihop med att vi inte har särskilt många stora svenska företag inom energibranschen.

Slutsatsen att ta med sig från den här tabellen är att en genomsnittlig globalfond kommer att ha en miljöpåverkan på ca 3 ton per år per 100 000 kr investerade kronor. Motsvarande svensk indexfond har en koldioxidpåverkan på ca 1 ton per år på samma summa. 

Från traditionellt sparande till påverkanssparande

Jag föreläser en hel del och en av mina favoritslides den senaste tiden är följande:

Den visar hur vi de senaste 50 åren har gått från traditionellt sparande till ett påverkanssparande via det etiska och hållbara sparandet. Det hela började faktiskt redan på 60-talet när FN rekommenderade en ekonomisk bojkott av Sydafrika på grund deras apartheid-system. Det var dock inte förrän 1977 som de första fonderna tog hänsyn till det och den första etiska investeringen på sätt och vis var född.

Det senaste steget, impact investing, är något som första gången nämndes 2007 på en konferens i USA. Så det är fortfarande relativt nytt. Populariteten för påverkansinvesteringar ökar också kraftigt bland oss 70-, 80- och 90-talister. Inte minst visade den senaste rapporten från Schroeder att hållbart sparande är bland det viktigaste oss för oss yngre.

Traditionellt sparande

Det traditionella sparandet är ett sparande som tar lite eller ingen hänsyn till andra aspekter än de finansiella. Det är lite att jämföra med att investera i en ”dum” indexfond där man köper alla bolag. Det är inget fel, utan det som jag brukar rekommendera i vanliga fall. 

Man vet nämligen aldrig i förväg vilka företag som kommer gå bra eller inte. Genom att köpa alla bolag så får du några som kommer att gå bra, några som kommer att gå dåligt och de flesta kommer att gå som genomsnittet. 

Problemet med att köpa alla bolag är ju dock – utifrån ett etiskt och hållbart perspektiv – att man riskerar att få med alla bolag. Man får med energibolag som förbränner kol, äger kolfyndigheter, vapenindustri, tobak och andra typer av företag. Jakob König på Fair Finance sa vid en intervju jag gjorde med honom: 

Du får ju med alla företag i hela Mordor-branschen…

Jakob König, Fair Finance

För dig som inte har läst eller sett Sagan om ringen-filmerna så kan vi lämna det vid att Mordor var inget trevligt ställe. :-) 

Etiskt sparande och SRI-principer

I det etiska sparandet arbetar man enligt filosofin ”do no harm”. Man tar hänsyn till etiska faktorer och väljer bort bolag. Den första gången man gjorde det var 1977 när fondbranschen följde FN:s uppmaning att bojkotta investeringar i Sydafrika på grund av deras rasistiska apartheid-politik. 

Under åren har det etiska sparandet utvecklats till att i allmänhet kallas för ett SRI-sparande (Socially Responsible Investing). I SRI-sparandet exkluderar man ofta hela branscher såsom vapen, kärnkraft, tobak, spel och gambling, pornografi, genmodifierarde grödor och fossila bränslen. 

Men man kan exkludera även på andra faktorer såsom: 

• Affärsetik – skattesmitning, monopol, korruption
• Bolagsstyrning – hänsyn till minoritetsägare, villkor för anställda och osv. 
• Sociala faktorer – möjligheter för facklig anslutning, oschyssta arbetsvillkor, arbetsmiljö osv. 

Vad jag kunde hitta, så finns det dock ingen tydlig gemensam definition av SRI innebär. Det gör att det är upp till fondbolagen att själva tolka vad det innebär. Som jag skriver lite längre ned kan det leda till vissa problem för oss småsparare. 

Svenska Kyrkans SRI-principer för ett etik och hållbarhet i sparandet 

När jag pratade om det här med fondförvaltare och människor i finansbranschen så var det flera som pekade på problematiken, men sa också att det finns två organisationer som har riktigt bra SRI-policies som de flesta följer. Det är faktiskt Svenska Kyrkans principer för ett etiskt och hållbart sparande. 

Den svenska kyrkan förvaltar nämligen ca 7.5 miljarder kronor och har därmed en stor påverkan. Du kan läsa deras finanspolicy och placeringsanvisningar för etik och hållbarhet nedan. Det är en läsning som i alla fall jag blir glad av. 

Ett annat dokument som jag hittade med placeringsanvisningar från den schweiziska icke-vinstdrivande Ethos-fonden som arbetar med 200 schweiziska pensionsfonder. Enligt egen utsago har de arbetat i över 20 år med SRI-investeringar och jag skulle säga att det märks i hur tydliga deras 8 principer för ett etisk, hållbart, grönt och schysst sparande är. 

Hållbart sparande och hänsyn till ESG-faktorer

En vidareutveckling av det etiska sparandet är det hållbara sparandet. Utmaningen med att välja bort, som man gör i det enbart etiska sparandet, är att man inte ger någon hint om vad som är viktigt och vad man vill ha istället. Därför är det hållbara sparandet mer att man väljer och uppmuntrar de företag som är ”best-in-class”. 

Det här har på senare år utkristalliserat sig i de så kallade ESG-faktorerna (Environmental, Social & Governance). Man tar specifikt hänsyn till miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsmässiga faktorer. Det är i stora drag samma som i SRI-principerna men några exempel kan vara: 

• Miljömässig hänsyn – klimatförändring, energi, kärnkraft, hållbarhet, biologisk mångfald, rent vatten, ozonolagret, genetiska modifieringar, socio-mässiga konflikter etc. 
• Social hänsyn – mångfald, jämlikhet, jämställdhet, mänskliga rättigheter, konsumentskydd, djurrättsfrågor, schyssta arbetsvillkor etc. 
• Bolagsstyrningsmässig hänsyn – lednings- och styrelsestruktur, anställningsvillkor, ersättning, policies, lobbying, skattepolicy, investeringspolicy etc. 

Fler och fler fonder och företag börjar idag ta hänsyn till just de här ESG-faktorerna vilket är väldigt glädjande. Men precis som i det etiska sparandet så finns det inga generella eller gemensamma principer så det är upp till företaget självt att välja. 

Risken för minsta gemensamma nämnare i det hållbara sparandet

Den otydligheten leder dock till vissa oförutsägbara resultat. Säg att vi småsparare vill undvika vapenindustri och tobak eftersom det inte är branscher vi vill stödja och ge näring åt med våra pengar. 

Den ena fonden tolkar SRI-direktiven hårt och exkluderar dessa helt. Den andra fonden tolkar dem enligt ESG-principerna och väljer att påverka dem via bolagsstyrningsaspekten. Det leder till att du i ditt sparande kommer att få den minsta gemensamma nämnaren av dessa två fonders tolkningar. 

Väljer man då flera fonder så är risken ganska stor att man får ett sparande som man själv inte tänkte. Särskilt också eftersom många policies ”bara gäller” om upp till 96 procent av fondens innehåll. Det behöver inte vara något fel, men kan vara bra att vara medveten om. Det är där som etik- och hållbarhetsmärkningarna kommer in i bilden. 

Påverkanssparande och ”impact investing”

Den sista typen av sparande är, enligt mig, påverkanssparandet eller det som på engelska kallas för ”impact investing”. Påverkanssparandet är självklart en del av både det etiska och hållbara sparandet. Man kan säga att det handlar om att dra SRI och ESG till sin spets. 

I påverkanssparandet tar man lika stor hänsyn till den påverkan som ens investering eller sparande kommer att ha som till den finansiella avkastningen.

Det är en den slutgiltiga kombination av välgörenhet eller filantropi med det traditionella sparandet. Förmodligen är det också en av förklaringarna till varför det här är populärt hos oss i 70-, 80- och 90-talister. Varför behöva vänta med att göra ett avtryck till sen när vi kan göra det idag?

I påverkanssparandet väljer man ofta ut ett tema som man vill stödja på marknadsmässiga villkor. De vanligaste temana som jag har sett och investerat själv i är mikrolån och solenergi – ofta i kombination.

Det som ändå ger mig hopp om framtiden är också hur mängden kapital i påverkanssparandet ökar. På mindre än fyra år har kapitalet mer än 10-dubblats, om än från en låg nivå. Men jag märker också att det här något av det som är mest intressant när jag pratar med er läsare. 

Det handlar nämligen inte längre om att välja mellan att ge till välgörenhet och göra gott eller få en avkastning. Nu kan vi äntligen både få göra en social- och miljömässig skillnad samtidigt som vi tjänar pengar. 

Påverkanssparande (”impact investing”) flyttar pengar från välgörenhet till sparande 

Min mamma berättade att redan när jag var liten så ville jag flyga över Afrika och kasta ut pengar från ett flygplan. Att bidra till andra har varit en viktig del och jag och Caroline försöker varje år bidra med ett antal tusen till välgörenhet. Vi köper gåvor till Unicef, vi sponsrar fadderbarn via olika organisationer och så vidare. 

Problemet med det här är att det är ”bara” några tusenlappar om året. Påverkan även om den inte är försumbar, så är den högst marginell. Det kan jämföras med att vi har betydligt större summor i vårt vanliga sparande och i företagen. 

Tack vare påverkanssparandet så ger det mig möjligheten att skapa en större påverkan, eftersom jag kan sätta av en del av sparandet i investeringar där jag inte bara får behålla pengarna, men kan dessutom generera en marknadsmässig avkastning. 

37 gånger större påverkan från en kommersiell krona än en välgörenhetskrona

Som exempel kan jag ta Trine. Det är ett Göteborgsbaserat företag som, via crowdfunding, finansierar företag i Afrika så att de kan köpa in och sälja solpaneler. Vi svenska kunder kan finansierar deras projekt med start på några hundralappar.

Från dess att jag besökte dem sommaren 2017 och gjorde ett reportage om deras verksamhet till hösten 2018, har jag lagt in mer än 120 000 kronor. Det är mer än 10 000 kr i månaden och summor som jag handen på hjärtat inte hade skänkt bort i ren välgörenhet. Men eftersom den förväntade avkastningen är 6,5 procent så tycker jag att det är värt risken. 

Jag pratade om det här fenomenet med en av Trines grundare Christoffer Falsen som i intervjun med mig som sa att: 

En investerad kommersiell krona har upp till 37 gånger större påverkan än en välgörenhetskrona.

Christoffer Falsén, grundare och CFO Trine

Det beror på anledningar som den jag skrev ovan, men även på grund att man får en ränta-på-ränta-effekt i investeringar som man inte får i välgörenhetsprojekt. Det som jag och många andra nämligen alltid gör med pengarna som man får i avkastning t.ex. från Trine är ju att investera om dessa i nya projekt. På det sätt ökar ju hela tiden mängden pengar som gör gott och bidrar till avkastning. 

FN:s globala mål för en hållbar värld

När man pratar om påverkanssparande tror jag att det är viktigt att urskilja vad det är man vill påverka. Den bästa sammanställningen av mål att påverka för att göra gott anser jag vara FN:s 17 globala mål för en hållbar värld. 

Det är mål som syftar till att fram till 2030 uppnå de fyra stora utmaningarna som världens länder har kommit överens om: 

• Att avskaffa extrem fattigdom
• Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen
• Att främja fred och rättvisa
• Att lösa klimatkrisen

Jag vet få andra mål som jag vill att mina pengar ska påverka än målen ovan. Allt ryms i dessa 17 mål. 

UN PRI – FN:s principer för ansvarsfulla investeringar

FN har även de senaste åren försökt hjälpa finansbranschen att skapa en gemensam standard för ett etisk, hållbart och ansvarigt sparande. Arbetet som har inkluderat finansbranschen har resulterat i följande sex principer som kallas för UN PRI:

1. Beakta miljömässiga, sociala- och ägarstyrningsaspekter i investeringsanalyser och beslutsprocesser.
2. Vara aktiva ägare och inkludera ESG-faktorer i ägarpolicy och processer.
3. Eftersträva att våra portföljbolag ger öppen och tillräcklig rapportering om ESG-frågor.
4. Verka för att PRI accepteras och implementeras av andra investerare och aktörer i investeringsbranschen.
5. Samarbeta med andra aktörer för att implementeringen av PRI effektiviseras.
6. På årsbasis rapportera och redovisa hur arbetet med dessa ansvarsfrågor implementeras.

Det vill säga att det till stor del handlar om att ta hänsyn till de SRI och ESG-faktorer som jag skrev om ovan. De senaste fyra åren har antalet fondbolag och banker som har tagit sig an dessa principer ökat i antal från 50 till över 1 500, vilket är ett gott tecken. Mängden förvaltat kapital under PRI-principerna har också ökat på tio år från 10 000 miljarder USD till över 70 000 miljarder USD.

Märkningar och tips för schysstare, grönare och ett mer etisk och hållbart sparande

Även om det händer mycket inom området etiskt och hållbart sparande och investerande, upplever jag att vi fortfarande bara är i början. Få saker är standardiserade, märkningar tar hänsyn till olika saker och det är svårt att få en riktig tydlig överblick. Å andra sidan är det svårt att vara först ut och ha alla fördelar som kommer med 30 års erfarenhet.

Det finns några olika märkningar och tips som vi småsparare kan använda för att spara lite schysstare, lite grönare och mer etiskt och hållbart.

FN PRI

Många fondbolag, t.ex. AMF Fonder, har börjat visa på sin hemsida och i sina fondlistor att de följer FN:s principer för ansvarsfulla investeringar. Det är bra eftersom de både tar hänsyn till ESG-principerna och försöker sprida dem till andra företag.

Morningstars planetmärkning och CO₂-mätare

Morningstar är verktyget som jag använder mest för att utvärdera fonder. Sedan ett tag tillbaka har de tillämpat en hållbarhetsmärkning i form av en till fem planeter. Det är en bra märkning, men man behöver vara medveten att den bara jämför fonder i samma kategori. Den bästa fonden i Mordor-branschen kommer ha 5 planeter, medan en bra grön energi-fond kan bara ha 4 planeter eftersom det finns några bättre i samma kategori. Vid snabb anblick visar det dock att Mordor-fonden är bättre trots att den ena är grön och den andra syndig.

För bara ett par veckor sedan lanserade Morningstar även en CO₂-mätare som jag tycker har mycket potential. Den visar nämligen ett CO₂-riskvärde och en exponering mot fossila bränsen. Det räknas om i ett hållbarhetsvärde som man kan använda för att jämföra t.ex. globalfonder med varandra, Sverige-fonder med varandra och så vidare.

Svanen-märkning av fonder

En av de senaste märkningarna på den svenska marknaden är Svanen-märkningen av fonder. Jag upplever att fonderna utvärderas på samma PRI-, ESG- och SRI-principer som tidigare nämnt. Även om jag är positiv i sak, upplever jag att mervärdet Svanen bidrar med, bortom intygsgivandet via sitt varumärke, är begränsat. Särskilt eftersom knappt ett 20-tal fonder är certifierade. Men cudos för att de drar sitt strå till stacken.

Climetrics – märkning för utländska fonder

En utländsk märkning av etiska och hållbara fonder görs av företaget Climetrics. Genom deras betygsättning av ett till fem löv kan man följa vilken klimatpåverkan, transparens och påverkan på energiomställningen som fonden har.

Hållbarhetsprofilen.se

Det sista tipset är hallbarhetsprofilen.se. Det är ingen märkning utan ett standardiserat sätt för svenska fonder att rapportera sitt etiska och hållbara arbete. Det är alltså mer av en informationsstandard och databas än en certifiering, märkning eller kvalitetsstämpel. Även den här är helt ny och lanserades i augusti 2018.

Nedan följer några av de loggor att ha koll på. Övre raden från höger – FN PRI, Climetrics, Morningstars planeter, Svanen-märkningen och hållbarhetsprofilen.se.

Bästa fonderna 2019 – en större hänsyn till hållbarhetsaspekten

I början av varje år gör jag och Caroline en sammanställning av de bästa fonderna för innevarande år (t.ex. bästa fonderna 2018) och så kommer vi att göra även nästa år. I den sammanställningen kommer vi att ta en större hänsyn till hållbarhetsaspekten.

Redan nu kan vi ge några tips om vilka fonder som tenderar vara bäst utifrån de etiska och hållbara aspekterna:

• Fondbolaget SPP:s Plusfonder 
• Länsförsäkringars FossilSmart
• Swedbank Robur Ethica-fonder
• XACT Sverige
• SEB Green Bond (räntefond)
• SPP Grön obligationsfond

Notera att jag ovan inte ger någon annan rekommendation än att de är bra ur ett etiskt och hållbart perspektiv. Jag har t.ex. åsikter om avgiften i dessa fonder. Men en större sammanvägning kommer som sagt i januari. 

För att inte missa den, prenumerera gärna på nyhetsbrevet: 

Överkurs: Låt dina sparpengar göra nytta direkt

Det finns även alternativa sätt att låta sina pengar komma i arbete direkt. Dessa alternativa sätt har ofta en hög risk – eftersom man kan förlora hela insatsen – de är ofta mindre reglerade, har en dålig likviditet och har en sämre insyn än t.ex. fonderna i förra stycket. Det är därför jag benämner dem som överkurs.

Är man dock medveten om risken man tar och har dem bara som en del i den aktiva hinken då tycker jag att de är goda alternativ. De två alternativen som jag gillar mest är: 

• Trine – finansiera solpaneler i Afrika
• Better Globe – finansiera skogsplantering i Afrika

Det två alternativen som jag har ovan har jag följt och lagt egna pengar i flera år. Jag har även besökt deras verksamhet och jag har även ett samarbete med dem. Nedanstående två alternativ kan du se som förhandstips då jag håller på att utvärdera dem i detta nu:

• ETC Sol – finansiera solpaneler i Sverige
• Oikocredit – finansiera mikrolån runt om i världen

Dessa två alternativ hoppas jag få återkomma mer om lite längre fram.

Slutord – låt oss göra rätt saker

Jag tror att hur man än vänder och vrider på det så påverkar vi som sparar pengar miljön. Det ger oss ett ansvar och en möjlighet att påverka. Genom att flytta våra sparpengar, genom att mejla våra fondförvaltare eller själva välja vilka aktier vi köper så bestämmer vi vad vi vill se mer av i framtiden. Är det klimatsmarta företag eller är tyska kolgruvor?

Jag är en stark förespråkare för att hela tiden ställa sig frågan: 

• Gör jag verkligen rätt sak på rätt sätt nu?

Precis som man kan vara upptagen utan att få saker gjort, är det lätt att fokusera på fel saker i klimatfrågan. Jag tänker nämligen att om jag t.ex. skulle sluta kör bil helt och hållet, det skulle spara mindre än ett ton koldioxid per år. Om jag däremot placerar om 100 000 kr från att släppa ut 1 ton istället för 6 ton, då har jag gjort en fem gånger större påverkan. Multiplicera det med 10 om du gör med 1 000 000 kr istället och så vidare.

Du som följt podden ett tag vet att det här är ett ämne som ligger mig och Caroline varmt om hjärtat, så vi hoppas få många möjligheter att återkomma till dessa frågorna. Om du har fler tips på klimatsmarta sparanden – dela gärna med dig i kommentarerna. 

Tack för stödet via Patreon

Först och främst tack till dig som stödjer oss via Patreon och gör dessa artiklar och fördjupningar möjliga. Den här artikeln har tagit över 30 timmar i anspråk i form av research, förberedelse av powerpoint, inspelning, efterbearbetning och inte minst att skriva dessa nästan 15 A4-sidor text. 

För dig som inte vet vad Patreon är så är det ett verktyg för dig som följare att stödja oss ekonomiskt om du gillar vårt arbete. Du kan på månadsbasis skänka oss en valfri summa motsvarande en kopp kaffe eller spotify-abonnemang. Det är helt upp till dig. Vi är glada och tacksamma oavsett nivå. 

Som tack för hjälpen försöker vi även lägga ut lite extra-material samt så ger vi även från tid till annan tips på möjligheter till alternativa investeringar. Läs mer på Patreon

• RikaTillsammans på Patreon.com

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du sannolikt även gilla följande artiklar:

• Låt dina pengar göra skillnad i världen - Krönika i Svenska Dagbladet om at spara etiskt, hållbart och långsiktigt...
• Christoffer Falsen om Trine och hållbart sparande - Intervju med Trines grundare om att spara hållbart och hur välgörenhet inte gör störst nytta...
• Trine: tjäna pengar hållbart på att finansiera solenergi i Afrika - Reportage från mitt besök i Kenya kring verksamheten på plats och bönderna som använder solpanelerna...
• Better Globe – spara etiskt, hållbart och långsiktigt i skog - Bidra till en bättre värld och gör gott samtidigt som du tjänar pengar. | Introduktion till samarbetet med Better Globe
• Bästa fonderna 2018 | Tips på bra fonder, indexfonder och ETF:er - Topplista med förslag på de bästa fonderna för ditt sparande...

Vad tänker du? Låt oss hjälpas åt!

Om du har frågor, kommentarer eller funderingar, skriv dem gärna i kommentarerna nedan. Jag vill gärna även skicka med följande två frågor: 

• Har du andra tips och råd kring ett grönt sparande?
• Hur gör du för att spara mer etiskt och hållbart?

Tack än en gång för den här gången och så ses vi nästa söndag! :-) 

Avsnittet Tips för ett schysstare, etiskt, hållbart & klimatsmart sparande dök först upp på RikaTillsammans.