Rimligt att storbankerna tjänar 17 MSEK i timmen? | Med Lunar Bank, den första riktiga utmanarbanken 😎

Med tanke på ovan så kan jag med gott samvete säga till alla, prova Lunar-appen. För dig som privatperson är den kostnadsfri och därmed finns ingen nedsida. För dig som är småföretagare, som vi, prova företagsappen – förmodligen får du samma eller till och med bättre tjänst för ett lägre pris. Även här är nedsidan på 50 kr fullt hanterbar tänker jag. 

Om du därefter upplever att appen passar dig, ge gärna Lunar-feedback. Som jag skriver ovan, för min upplevelse är att de till skillnad från andra banker, så lyssnar de faktiskt. (Sedan får man ju ha respekt för att alla våra önskningar inte kan komma direkt, att det finns en intern priolista etc. men det säger ju lite sig självt).

Det som jag vet som inte finns i Lunar-appen per maj 2024 och som jag saknar är att skapa BankID, bolån och bankintyg för att starta bolag.

• Privatperson: Prova Lunar-appen (sponslänk) →
• Öppna företagskonto hos Lunar (sponslänk) →

Sammanfattning

Nedanstående sammanfattning är gjord med hjälp av vår virtuella AI-assitent.

Transkribering av hela intervjun

Jan: Välkommen till RikaTillsammans, avsnitt 357, i samarbete med Lunar Bank. Idag samtalar vi med Mats, som är ansvarig för Lunar i Sverige och Norge. Vi utforskar utmaningarna med att driva en helt digital bank i 2024 och hur Lunar utmanar de fyra stora bankerna. Detta är särskilt relevant med tanke på att dessa storbanker gjorde en sammanlagd vinst på över 120 miljarder kronor förra året. Vi diskuterar också hur Lunar-appen kan förenkla vardagen för både privatpersoner och småföretagare, vilka ofta är en bortglömd kundgrupp i traditionella banker. Vi kommer även ta upp era frågor och diskutera aktuella problem som penningtvättsregler och det misslyckade P27-projektet, som skulle ha förbättrat den digitala infrastrukturen i Norden.

För övrigt är både jag och många från RikaTillsammans-communityn aktieägare i Lunar. Jag tror starkt på att förbättringar inom banksektorn börjar med innovation, och därför rekommenderar jag er att prova Lunar-appen. Den är tillgänglig kostnadsfritt via Google Play eller App Store. Ge Lunar en chans och se om de kan förbättra och förenkla ditt ekonomiska liv. Om inte, är vi tacksamma för all feedback i RikaTillsammans forumet där Mats och hans team är aktiva.

Caroline: Välkommen till RikaTillsammans-kanalen, där vi delar med oss av allt som är roligt och lärorikt om privatekonomi. Varje vecka bjuder vi på insikter från vår egen resa – framgångar som misstag – för att hjälpa dig att berika ditt ekonomiska liv. Vi som driver denna kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Välkommen Mats

Jan: Varmt välkommen, Mats Persson Bergius. Du leder Lunar Bank i Sverige och Norge sedan 2021, med en gedigen bakgrund från Handelshögskolan i London. Du är också ordförande för Swedish Fintech Association och ledamot på Konsumentverkets insynsråd. Och du bor i Stockholm och har familj. Varmt välkommen!

Mats: Tack så mycket! Det är verkligen spännande att vara här!

Jan: Är det något mer du vill lägga till?

Mats: Nej, det är allt. Tack för den fina introduktionen!

Jan: För dem som inte känner till Lunar Bank, kan du ge en hiss pitch på 60 sekunder?

Mats: Absolut, vi är en digital utmanarbank som erbjuder en förbättrad bankupplevelse där du får mer för pengarna.

Jan: Vi kommer att dyka djupare in i vad det faktiskt innebär. Men vem skulle särskilt dra nytta av att lyssna på detta avsnitt?

Mats: Det rör alla som vill ha kontroll över sina pengar. Oavsett om du har mycket eller lite, är det kritiskt att förstå vart pengarna går och vad du får för dem. Det är just dessa områden vi på Lunar fokuserar på att förbättra.

Caroline: Det känner jag igen från min bank. Jag vet vart pengarna går och vad jag får, men jag är inte helt nöjd.

Mats: Många som byter till Lunar säger samma sak. En tredjedel av våra nya kunder väljer oss för den bättre digitala upplevelsen och en annan tredjedel kommer på rekommendation från andra. Det är ett tecken på att även de som är nöjda med sin nuvarande bank kan finna våra tjänster värdefulla.

Caroline: Du får gärna förklara mer konkret vad det innebär senare.

Jan: Vi kommer definitivt in på det. Det är fascinerande hur få ser sin bank som en innovativ kraft. Jag läste nyligen en artikel av Adam Cwejman i Göteborgsposten som påpekar att våra storbanker, trots att de tjänar 120 miljarder årligen, inte erbjuder konkurrenskraftig service eller innovation.

Caroline: Många känner nog en frustration över detta, känner att bankernas vinster sker på deras bekostnad.

Jan: När jag var på din föreläsning i Stockholm, tog du upp precis dessa siffror. Det är verkligen anmärkningsvärt.

Storbankerna tjänar 20 MSEK i timmen(!)

Mats: Vi har verkligen reagerat på att storbankerna tjänar cirka 20 miljoner kronor i timmen. Det visar på hur lönsam bankbranschen kan vara och även på de svårigheter nya aktörer möter när de försöker etablera sig. Den höga lönsamheten kan vara ett tecken på bristande konkurrens.

Jan: Du har ju varit engagerad i dessa frågor. Hur ser du på utmaningarna med att etablera en ny bank?

Mats: Att starta en bank är inte enkelt på grund av de höga inträdesbarriärerna, vilket är förståeligt då vi hanterar människors pengar. Det krävs strikta kontroller och tillstånd. Men som ett teknikdrivet företag strävar vi efter att förbättra kundupplevelsen, sänka kostnaderna och därmed öka värdet för användarna.

Caroline: Det skulle vara intressant att höra mer om vad som gör er bank bättre.

Mats: Banksektorn är definitivt lukrativ. Till exempel rapporterade Nordea nyligen rekordvinster. Mycket beror på att bankprodukter inte moderniserats på länge, vilket håller nere kostnaderna samtidigt som priserna, som räntor, ökar. Vi utmanar den modellen genom att använda vår teknik för att modernisera och förbättra upplevelsen.

Caroline: Jag minns tiden när man gick till banken, tog en nummerlapp och väntade vid kassan. Nu har vi telefonbank, sedan internetbank och mobilbank. Men grunden är densamma – du legitimerar dig och utför dina ärenden, men nu digitalt.

Jan: Och trots allt detta betalar vi fortfarande banken för att få utföra våra egna ärenden.

Caroline: Jag pratade nyligen med vår tonåring som sade att hon aldrig kommer att gå till banken med sin pappa igen efter en två timmar lång väntan på ett enkelt ärende. Hon var verkligen frustrerad över den erfarenheten.

Få har en bra erfarenhet av sin bank

Jan : Det är så fascinerande, verkligen. Få har en historia om hur sin bank har hjälpt en. När jag hade höga räntor hos vår bank, till exempel. Jag använde Avanzas private banking i många år eftersom de erbjöd billiga bolån. Målet var att sänka belåningsgraden och bygga upp tillräckligt kapital för att kvalificera mig för deras bolån. När jag nästan var redo att byta bank och Swedbank fick reda på det, erbjöd de plötsligt att matcha Avanzas erbjudande – något de inte hade föreslagit på fem år. Men innan vi går vidare, varför valde du bankbranschen? Du var ju hos Amex i 16 år, eller hur?

Mats: Absolut, på Lunar fokuserar vi på kärnan i bankinteraktionen: ditt lönekonto och företagskonto. Det handlar om att hantera dina pengar, få in din lön, ha koll på utgifter, och betala räkningar. Det är det centrala i vår vardagsekonomi. Jag har alltid varit intresserad av att förstå drivkrafterna bakom varför människor väljer vissa produkter framför andra. Vi är alla nördiga på vårt sätt, och det fascinerar mig att utforska dessa drivkrafter och hur vi kan påverka dem.

På Lunar har vi möjlighet att utmana den traditionella bankvärlden och skapa något nytt. Det är spännande att bygga nya funktioner som inte bara ger ’aha’-upplevelser för våra kunder, utan även hjälper dem att få bättre kontroll över sin ekonomi, sätta upp sparmål, eller insikter som att man kanske spenderar för mycket på lunch. Det är intressant att kunna visa detta direkt i en mobilapp – där ser du tydligt vart pengarna tar vägen.

Svårt för utmanare att ta sig an storbankerna

Caroline: Kände du någon frustration som drev dig till att vilja förändra saker?

Jan: Det finns ett citat av dig, Mats, från en tidning där du reflekterade över den trötta banksektorn i Sverige och funderade på vad som kan göras åt den. Det tycker jag är fantastiskt. Vem går och tänker på sådana saker?

Mats: Just därför att kundupplevelsen i bankvärlden har varit densamma så länge, och med all digital utveckling och nya generationers förväntningar, måste det finnas sätt att förbättra det vi vuxit upp med.

Jan: Jag är ju ett fan av er och har investerat i er tidigare. Jag ser en parallell till hur nya flygbolag har utmanat de gamla. Men ingen har verkligen tagit sig an de stora bankerna som Swedbank eller Handelsbanken fullt ut, eller hur?

Mats: Vi har sett många skickliga utmanare inom finanssektorn som har riktat in sig på olika nischer.

Jan: Vissa har fokuserat på bolån, andra på kreditkort och så vidare.

Mats: Exakt, men ingen har riktigt tagit sig an kärnverksamheten, som löne- och företagskonton. Det är där allt hänger ihop, och det är svårt att bryta sig in. Det kräver integration med komplex teknik som är dyr och tidskrävande.

Jan: Och de etablerade bankerna är inte direkt entusiastiska över att ni ska komma in. Jag har lärt mig som aktieägare att många system faktiskt ägs av dem.

Caroline: Vilka system är det som är så svårt att få tillgång till?

Mats: Ta exempelvis Bankgirot, ett system ägt av bankerna som hanterar betalningar och autogiron. Det har varit utmanande, men nu har vi integrerat oss, även om det varken var enkelt eller billigt. Detsamma gäller Swish, som ägs av flera stora banker.

Caroline: Om jag var bank skulle jag inte vilja att någon ny konkurrent fick tillgång till Swish eller Bankgirot.

Jan: Fast det är inte så enkelt. Man kan inte bara säga nej.

Caroline: Man kan dra ut på processen, även om det inte är rättvist.

Jan: Det stämmer, ni har funnits ett tag och det har varit önskemål om tillgång till Swish och svenska lönekonton, men ni har behövt vänta på beslut, vilket har skapat frustration.

Vad gör Lunar bättre för mig som kund?

Caroline: Kan vi prata om skillnaderna mellan Lunar Bank och de traditionella storbankerna? Jag och många på vårt forum undrar vad som faktiskt blir bättre för oss.

Jan: Absolut, det verkar vara en viktig fråga för många. Låt oss dyka in i det nu.

Varför ska jag välja er istället för att stanna kvar på min vanliga bank eller välja till exempel Revolut eller liknande?

Så då var det den frågan du ville?

Caroline: Precis.

Mats: Jag tror vi behöver dela upp den här frågan. De som är intresserade av Revolut och liknande tjänster är oftast på den mer avancerade delen av spektrumet. Men vi börjar med det grundläggande: Varför ska vanliga människor överväga att byta till Lunar? Det handlar om två saker: pris/värde och användarupplevelse. För det första, om vi ser på våra konsumentkonton, har vi jämfört vad som erbjuds gratis i Sverige. Vanligtvis kan du få ett gratis bankkonto, men inte ett gratis kort. Hos Lunar får du både ett gratis konto och ett digitalt kort som du kan lägga till i din mobil. Det erbjuder vi utan kostnad.

Jan: Det vill jag verkligen betona. Ni erbjuder detta helt kostnadsfritt, och vi kommer att prata mer om hur banker vanligtvis tar betalt och hur otydligt det kan vara. Men Mats, hur går man till väga om man vill ha detta gratis konto och kort?

Mats: Du börjar med att ladda ner Lunar-appen. Sedan fyller du i grundläggande information om dig själv för att legitimera dig. Detta behöver vi bland annat för att förebygga penningtvätt. I de flesta fall, cirka 90 %, blir man godkänd direkt efter ansökan. Ibland kan det uppstå problem, men oftast kan du börja använda kontot direkt.

Caroline: Så ansökan matchas mot uppgifter för en befintlig svensk medborgare då?

Jan: Exakt, man använder BankID när man registrerar sig.

Sveriges billigaste företagskonto

Mats: Låt oss gå tillbaka till vad det faktiska värdet är. För konsumenter erbjuder vi ett kostnadsfritt konto, och för företagare har vi Sveriges billigaste företagskonto. Det är lite mer komplext att hantera företagskonton, men även där är vi mycket konkurrenskraftiga. Jag är särskilt stolt över att vi kan erbjuda en skräddarsydd användarupplevelse. Du kan se alla dina konton – sparkonton, gemensamma hushållskonton, privata konton – och anpassa dem med olika ikoner för att få en klar överblick. Du kan även ställa in budgetar och kategorisera transaktioner för att se exakt vart dina pengar går.

Jan: Det här perspektivet är intressant. Medan många banker säger ”vi bör lägga till dessa tjänster i appen”, börjar ni med appen från start. Ni har inga fysiska kontor, allt är digitalt, och ni driver utvecklingen som ett techföretag. Det gör en stor skillnad, eftersom appen inte bara är ett leveranssätt utan kärnan i er verksamhet.

Caroline: Det låter ju bra att det finns flera sätt att interagera.

Jan: Problemet är att de andra vägarna ofta är undermåliga. De fungerar inte lika smidigt som appen.

Caroline: Om man behöver hjälp genom appen, hur går man tillväga då?

Mats: Du kan enkelt chatta direkt i appen. Vi har ett kundtjänstteam som är tillgängligt för att svara på frågor och hantera ärenden. Du kan också ringa oss; vi har öppet både vardagar och helger. Du kontaktar oss när det passar dig.

Jan: Det här är en kul sidohistoria. Jag har använt chatten för att få hjälp och när jag besökte ert kontor i Stockholm träffade jag er medarbetare Olivia. Jag nämnde att jag hade pratat mycket med hennes kollega Veronica, men det visade sig att Olivias alias var Veronica. Det var nytt för mig att kundtjänst använder alias. Hur ser den typiska kunden ut för er, både på privat- och företagssidan?

Snittkunden är 18-30 eller 50+ 🙂

Mats: Vi har flera olika kundsegment. Historiskt sett har vi lockat en yngre kundbas som ofta har begränsade medel men som vill ha god kontroll över sina pengar, till exempel hur man optimerar sitt CSN eller andra inkomster. Vi har varit starka i åldersgruppen 18 till 25 år. Eftersom människor blir äldre med tiden märker vi att dessa kunder fortsätter att växa och utvecklas tillsammans med oss, och behöver enkla tjänster som ger bra kontroll över vardagsekonomin.

Det har också varit spännande att se en betydande tillväxt bland personer över 50 år. Detta tog fart när vi för cirka ett halvår till ett år sedan började fokusera mer på att erbjuda bra spartjänster. Vi har haft ränta på sparkonton innan det blev vanligt och har ofta haft mycket konkurrenskraftiga sparräntor. Detta har lockat en kapitalstarkare och äldre kundgrupp som initialt kommer till oss för våra sparkonton. Många av dessa kunder börjar sedan använda våra andra produkter, till exempel kort utan valutaväxlingsavgifter, vilket är fördelaktigt för dem som till exempel planerar att tillbringa fyra veckor på Mallorca eller har andra semesterplaner där de har mer tid och pengar att spendera.

Vad kan man göra / inte göra hos er?

Jan: Jag vet att de som har följt er länge har sett hur ni har lagt till funktioner över tid. Om du skulle sammanfatta, vad kan jag göra hos er idag och vad är ännu inte möjligt?

Mats: Hos oss kan du ta emot lön, betala räkningar, spara pengar, och investera i aktier, andra finansiella instrument och även kryptovalutor. En stor nyhet för våren och sommaren 2024 är att du kommer att kunna koppla ditt Lunar-konto till Swish. Det innebär att du inte bara kan ta emot pengar via Swish, som tidigare, utan även använda ditt Lunar-konto för att skicka pengar med Swish. Det är en logisk utveckling, särskilt om du tar emot din lön där. Du kommer även att kunna hantera e-fakturor, autogiro och andra vardagliga ekonomiska aktiviteter, precis som med ett huvudbankkonto.

Jan: Om jag förstår det rätt, så kan jag göra nästan allt genom er nu, förutom att ta bolån? Vi är verkligen nära nu att jag kan byta helt till er.

Caroline: Det finns ett brett spektrum av tjänster, absolut.

Skillnad mot t.ex. Revolut

Mats: Man kan säga att skillnaden mellan oss och många internationella utmanare är att de ofta har en bred men ytlig produktportfölj. De erbjuder standardiserade konton där man kan hantera grundläggande valutaväxlingar, men saknar de lokalanpassade tjänster som behövs för vardaglig användning. Deras konton, ofta baserade i andra länder med ett IBAN-nummer, gör det krångligt att hantera lokala transaktioner som löneinbetalningar eller studiebidrag.

Jan: Men kan man verkligen ersätta en traditionell bank som Swedbank eller Handelsbanken med sådana här tjänster? De riktar sig inte till samma behov.

Mats: Precis, det är inte deras mål. Medan vi, å andra sidan, siktar på att utveckla en fullständig bankupplevelse, inklusive bolån, vilket vi har på vår agenda.

Jan: Ja, och det är intressant. Vi siktar på att Lunar ska kunna bli din huvudbank, så att du kan lämna de andra bankerna bakom dig.

Mats: Jag håller med, men jag tror att det finns mycket att lära av dessa internationella utmanare, speciellt när det gäller den digitala användarupplevelsen. Vi försöker ta det bästa från dem och anpassa det till lokala behov.

Jan Bolmeson: Man ska verkligen inte underskatta vikten av lokalkännedom. Jag har personligen uppskattat Revolut, men stött på problem. När jag skulle registrera mitt företagskonto behövde jag skicka in dokument som bolagsverket utfärdat, som registreringsbevis och aktiebok. När de inte godkändes blev jag tillsagd att gå till en Notarius Publicus, vilket kostade mig 2000 kronor för en stämpel. Det är sådana detaljer som visar vikten av att förstå och anpassa sig efter lokala förhållanden.

Burner-kort för sketchy e-sajter 🙈🤣

Caroline: Jag uppskattade verkligen Revolut när vi använde det. Det var så smidigt att jag kunde hantera kortet direkt i appen, spärra det och aktivera det igen när jag ville. Det kändes som en stor säkerhetsförbättring och var helt nytt för oss, vilket jag verkligen älskade.

Mats: Du kan få ett kort eller stänga av ditt kort eller helt enkelt ”döda” det och skapa ett nytt direkt i appen. En del använder även så kallade burner-kort för engångsköp online för extra säkerhet, så att de kan vara säkra på att kortet inte används igen.

Caroline: Det känns säkrare än att ha ett fysiskt plastkort som man måste bära med sig eller ha i telefonen. Men hur är det med att spärra kortet hos Swedbank, måste jag ringa till dem?

Jan: Ja, det måste du.

Caroline: Det är jobbigt.

Försöker hjälpa småföretagare

Jan: Vi har ju diskuterat detta tidigare, och jag vet att många av våra lyssnare är företagskunder. Vilka typer av företag passar er tjänst bäst, och vilka gör inte det? Jag antar att stora företag som Ericsson kanske inte är era typiska kunder.

Mats : Exakt, vi riktar oss främst mot småföretag, från enskilda firmor till aktiebolag med upp till tio anställda. Om du har ett större företag än så, med mer än tio anställda, kan dina behov vara mer komplexa än vad vi kan hantera. Vi erbjuder grundläggande företagstjänster som att betala räkningar och löner. I Sverige startar nästan 70 000 nya företag varje år, och många av dem är småföretag som är avgörande för ekonomin. Det är dessa vi vill hjälpa med vårt erbjudande.

Jan: Jag läste att i Danmark har en anmärkningsvärd andel av alla nystartade företag valt er.

Mats: Ja, i Danmark väljer en av fem nystartade företag Lunar, tack vare vårt klara och enkelt prissatta erbjudande. Vi gör allt digitalt, till skillnad från den traditionella bankprocessen där man ofta måste genomgå personliga möten för att öppna företagskonto.

Caroline: Menar du att den traditionella nivån av juridisk verifikation, som att använda en notarius publicus, inte krävs med Lunar?

Mats: Absolut, vi upprätthåller en hög säkerhetsnivå, men vi hanterar allt digitalt utan behovet av fysiska dokument och signaturer.

Caroline: Hur säkerställer ni då säkerheten utan allt pappersarbete och underskrifter?

Inte sant att om det är lätt att det är farligt

Mats: Förlåt om jag utvidgar detta, men i Sverige idag finns det en diskussion om att snabbhet och enkelhet i banktjänster kan vara en risk på grund av ökad kriminalitet. Detta narrativ måste vi ifrågasätta eftersom det gynnar de stora intressena att processer tar tid. Till exempel, om en stor summa pengar ligger en extra dag hos Riksbanken, genererar det betydande ränta. Därför föredrar vissa att det går långsamt. Men det kan vara minst lika säkert att snabba upp processerna digitalt, använda BankID, passkopior, eller till och med genomföra videosamtal för att verifiera identiteter. Detta är speciellt viktigt för oss som en nyare bank. Vi har haft vår banklicens sedan 2019, och det är kritiskt att vi håller en hög standard för vem som blir kund och hur de använder banken.

Caroline: Blev du lite upprörd nu?

Mats: Det är en viktig fråga.

Jan: Jag tänker på två saker. Först, eftersom ni är en dansk bank ursprungligen, förstår ni vikten av lokala register som huvudmansregister, bolagsregister och näringslivsregister, som ni kan integrera med. Det förklarar varför internationella spelare som Revolut kanske inte har samma kunskap om dessa system. För det andra, när jag jämför med banker i Storbritannien, ser jag att de nya utmanarbankerna har mycket lägre bedrägerinivåer jämfört med traditionella banker. Danska finansinspektionens granskning av Lunar bank gav inga anmärkningar, vilket är ovanligt. Det visar på fördelarna med att göra rätt från början. Håller du med?

Mats: Absolut, vi har haft fördelen att göra rätt från start. Men det är en ständig kamp mot de som försöker utnyttja systemet för att till exempel föra ut pengar de har lurat till sig. Det är svårt att alltid ligga steget före, men vi kämpar för att hålla takten.

Caroline: Det är verkligen spännande.

Jan Bolmeson: Kan vi ta en liten avstickare här? Det är alltid så intressant. Jag har förberett fyra A4-sidor om detta.

Caroline Bolmeson: Ja, organiserad brottslighet är ett fascinerande ämne. Hur märks de, vilka är de, och vad gör de? Vi behöver inte gå in på mina egna tankar om detta.

Penningtvättsregler (AML/KYC)

Jan: Jag märker att det finns mycket frustration kring bankernas processer, särskilt KYC (Know Your Customer) och AML (Anti-Money Laundering). Till exempel, en person i vårt forum blev frustrerad när hans överföring för att köpa hus i Spanien blev blockerad och han behövde kontakta kundservice. Det är inte som att ni på banken bestämmer er för att göra livet svårt för honom just den dagen.

Mats: Det är viktigt att förstå att vi, precis som alla banker, måste följa strikta regler. Det kan vara frustrerande för en enskild kund, men det handlar om att vi måste känna till våra kunder och deras finansiella aktiviteter. Det är inte bara en formell process utan också en del av att säkra alla parters bästa. Det kan innebära att vi ställer frågor om var pengar kommer ifrån eller är på väg. Till exempel, om någon gör många utlandsöverföringar, kan det höja ett varningsflagg som kräver ytterligare kontroll. Om kunden kan förklara och bevisa syftet med transaktionerna, som att visa upp ett köpekontrakt för ett hus, då löser det oftast frågan.

Jan: Det handlar om att vi alla sitter i samma båt. Ni frågar inte för att irritera oss utan för att ni måste uppfylla kraven från Finansinspektionen. Om ni inte gör det kan ni förlora er licens.

Mats: Precis, och ibland kan de som har dåliga avsikter försöka missbruka systemet. Vi måste vara vaksamma och ställa dessa kontrollfrågor för att skydda alla våra kunder och oss själva.

Caroline: Det är fascinerande. Men hur kan ni försäkra er om att upprätthålla hög säkerhet utan att det blir för krångligt med pappersarbete och liknande?

Mats: Vi strävar efter att digitalisera så många processer som möjligt för att göra det enklare för kunden samtidigt som vi behåller säkerheten. Det är en utmaning, men vi använder teknik som BankID och digitala verifieringsmetoder för att hålla processen både säker och användarvänlig.

Jan : Jag har upplevt liknande problem även med traditionella banker. Det kan bli ett ständigt utskick av dokument och frågor som känns redundant. Det är frustrerande.

Mats: Ja, att skicka dokument fram och tillbaka på papper är verkligen inte idealiskt. Vi jobbar på att digitalisera så mycket som möjligt för att undvika just de situationerna.

Upplevas som gratis eller tydlig prissättning?

Jan: Ni erbjuder ett kostnadsfritt grundpaket, och därefter finns det fyra olika betalpaket med skilda prisnivåer. Jag har märkt att många i vårt forum jämför dessa med andra banker där de tror att allt är gratis. Ofta missar man att de ’gratis’ tjänsterna hos andra banker kan innebära högre räntor på lån eller lägre ränta på sparkonton. Det är faktiskt inte gratis. Vi har diskuterat detta flitigt, och vi strävar efter att vara transparenta med vad våra tjänster faktiskt kostar.

Mats: Det handlar om en viktig dialog. Jag har frågat i forumet vad som är viktigast för våra kunder; om det ska upplevas som gratis eller om det är okej att det kostar lite men erbjuder mervärde. Svaret var tydligt: många upplever det som viktigt att det känns gratis. Därför har vi ett erbjudande där basprodukten är helt kostnadsfri. Om man vill ha mer, som fler konton eller tjänster som att slippa valutaväxlingsavgifter, så kan man välja att betala för dessa tillägg. Precis som med Spotify, där många börjar med gratisversionen men sedan väljer att uppgradera när de ser värdet i premiumtjänsterna. Vi försöker möta alla kunders behov och göra våra priser och vad de innebär så klara och transparenta som möjligt.

Hur går det för Fintech-branschen?

Jan: Du får gärna skjuta in om du har fler frågor, Carro. Men jag tänker vi hade Pareto i forumet som hade en massa frågor som inte är så mycket om produkten. Men han var så här.

Vad tror du? Vad är din upplevelse av att de traditionella bankerna av er som utmanare? Är det som lek där de ska visa var riktiga banker hur det står. Eller känner de att de ska skärpa sig för att nu liksom har vi Mats och Lina i hasorna.

Mats: Vi fokuserar huvudsakligen på att skapa en bra produkt för våra kunder. Om vi lyckas med det, kommer vi naturligt att attrahera kunderna vi behöver. Jag spenderar inte mycket tid på att fundera över vad de stora bankerna tänker. Generellt, när du arbetar i en större organisation, tenderar fokus att ligga på intern politik och utveckling snarare än på externa utmanare. Men vi är spända på att fortsätta vår utmaning.

Jan: Han nämnde också din roll i fintech-föreningen och var nyfiken på hur du ser på fintech-branschens utmaningar just nu, särskilt med tanke på marknaden och svårigheten att få kapital.

Mats: Det har varit ett tufft år för många inom fintech, särskilt för bolånemarknaden under det rådande ränteläget. Vissa sektorer har drabbats hårdare än andra, och de etablerade aktörerna har kanske utnyttjat situationen till sin fördel. Sverige har dock en stark tradition av innovativa betaltjänster som fortfarande presterar bra eftersom betalningar alltid behövs. Den största utmaningen för Sverige och svensk ekonomi är nog att riskkapitalmarknaden har varit avvaktande, vilket påverkar nya och uppstartande företag. Men det verkar som att marknaden börjar öppna upp igen, och risken är tillbaka.

Jan: Vi är faktiskt ganska duktiga på det här i Sverige, jämfört med många andra länder.

Mats: Absolut, när jag var i Norge förra veckan märkte jag hur avundsjuka de var på vår fintech-sektor. Vi har en lång historia av investeringar i innovativa techbolag, inklusive fintech. Det finns ett starkt ekosystem här, där folk bygger företag, säljer dem, och sedan startar nya företag.

Infrastrukturen i Sverige är jättegammal & P27

Jan: Jag funderar på om du har upplevt någon skillnad i synsätt på bankbranschen från att ha varit utanför till att nu vara på insidan? Har din syn på de frustrationer vi diskuterar skiftat?

Mats: Det är en utmärkt fråga. Det är lätt att underskatta komplexiteten i att driva en bank, särskilt i en reglerad bransch med föråldrad teknik. Mycket av bankernas teknologi är gammal, vissa system är från 50-talet, vilket adderar till komplexiteten. Från utsidan kan man tänka ”hur svårt kan det vara?”, men när man väl arbetar inom banken inser man de verkliga utmaningarna. Även om det är svårare än man tror, finns det definitivt möjligheter att göra saker väldigt bra när man är på insidan.

Jan: Det finns rykten om att en storbank fortfarande använder ett programmeringsspråk så gammalt att de måste utbilda sina programmerare internt. Ryktet säger att det är Cobol, ett språk från 80-talet. Har någon hört detta?

Caroline: Det låter nästan som en myt.

Jan: När du nämner tekniska stackar, så minns jag ett projekt som hette P27, som var ett samarbete mellan de nordiska länderna för att uppgradera betalinfrastrukturen, vilket var nödvändigt då många av systemen är gamla.

Mats: Ja, P27 var ett initiativ av de nordiska storbankerna för att bygga en ny betalningsinfrastruktur för alla Nordens länder, vilket var välbehövligt. Men projektet tillförde ytterligare ett lager av komplexitet eftersom det inte bara handlade om att uppdatera gamla system utan också att samordna flera länder med olika valutor och drivkrafter. Vi beslutade att hänga på P27 men började samtidigt koppla upp oss mot den gamla infrastrukturen som en backup.

Jan: Havererade inte det projektet?

Mats: Det gick inte som planerat. Först hoppade ett land av, sedan ett annat, och till slut var det bara Sverige kvar och projektet förvandlades till en transformation av Bankgirot.

Vi är inte i den framkant vi ibland tror

Jan: Jag minns inte om det var du som skrev det, men jag läste en debattartikel om att Sverige inte uppfyller EU:s krav på spårbarhet mot penningtvätt och finansiell brottslighet. Artikeln nämnde att bristande utveckling av BankID har lett till att Sverige, tillsammans med länder som Grekland, Cypern och Rumänien, saknar en nationell digital ID-lösning av högsta klass.

Caroline: Jag tänkte på Balkan, men de är faktiskt ganska bra på sånt nuförtiden.

Jan: Vad tänker du om det? Kan du utveckla din syn på det här?

Mats: Ja, det är intressant. Vi i Sverige tror ofta att vi är i framkant teknologiskt. Vi har varit bra på teknik ända sedan hem-PC:ernas tid på 90-talet. Allt verkar modernt – Skatteverket, bankerna, allt är online. Men ibland missar vi att även dessa system behöver utvecklas. Tänk på Skatteverkets deklarationssida; den ser likadan ut som när den först lanserades. Det är samma sak med BankID. Utan regelkrav eller konkurrensdrivna behov sker inte utvecklingen. Det är den andra sidan av myntet som vi ofta glömmer när vi skryter om vår teknikkompetens.

Jan: Absolut, och här ser vi också hur politiker ofta försöker adressera problem som bankernas övervinster genom att föreslå skatter på dessa. De försöker också använda SBAB för att pressa marknaden, samtidigt som de vill att SBAB ska vara lönsamt. Vad är din lösning på detta?

Mats: Ja, det reagerade vi också på här på SBAB, en statligt ägd bank som fokuserar på bolån. Vi ser att storbanker kan göra enorma vinster, vilket tyder på att det finns utrymme för mer konkurrens. Men att styra detta via lagstiftning är sällan rätt sätt. Istället borde vi skapa förutsättningar som tillåter fler aktörer att erbjuda bättre och billigare tjänster. Det handlar om att ge fler tillgång till marknaden under rätt förutsättningar, utan att för den sakens skull minska på de säkerhetskrav som finns. Vi måste hitta innovativa lösningar som tillåter mer konkurrens och innovation, vilket Sverige är bra på.

Få incitament att göra något i samhället idag

Jan: Jag känner att många banker har blivit som trötta, feta katter på grund av sina stora vinster.

Caroline: Undrar om de inte har någon forsknings- eller innovationsavdelning? En plats där de kan experimentera med nya idéer?

Jan: Jo, det har de. Innan jag blev aktieägare i Lunar var jag i kontakt med en storbank som visade intresse för våra idéer i podden. Men trots initialt intresse så fick projektet ingen finansiering. Det känns som att många initiativ dör ut inom dessa stora organisationer.

Caroline: Varför dör de? För att de anser att det inte tillför något extra eller kostar för mycket att implementera en ny funktion?

Jan: Ingen vill ta risken. Men med deras enorma vinster borde de ha råd att experimentera lite.

Caroline: Kanske det handlar om att någon vill ha del av den vinsten?

Jan: Jag tror att det handlar om att man i storföretag och i samhället generellt inte belönas för att ta risker. Om något går fel får man kritik, och går det bra får man knappt någon uppskattning. Det finns helt enkelt inga incitament att sticka ut. Vi skämtade om när det kom snö i Skåne och försvaret erbjöd att skicka bandvagnar, men det fanns ingen rätt blankett så inget hände. Det är symptomatiskt för hur saker fungerar.

Mats: Precis, vad är incitamentet att göra något annorlunda om du redan gör vinst? Kanske är det aktieägarnas pengar som man skulle kunna investera i att förbättra appen, till exempel. Men all förändring skapar friktion. När man har en stor kundbas och gör ändringar, kommer reaktionerna vara både positiva och negativa. Det enklaste är att inte göra något alls. Men vi, och andra innovativa bolag, har en fördel eftersom vi kan tänka nytt och vända upp och ner på saker från början.

Appbolag med banklicens, inte bank med app

Caroline: Det handlar nog mycket om kultur, både bland själva kunderna och inom Lunar själva. Vi har friheten att prova nya saker, vilket inte alltid är fallet med traditionella banker där för mycket förändring kan kännas besvärlig.

Jan : Och det handlar om perspektiv. När jag först träffade ägarna av Lunar, Ken och Peter märkte jag att de såg sig själva som ett techföretag snarare än en traditionell bank som råkar ha utvecklare. Det låter kanske litet, men det är en världsskillnad i hur man ser på verksamheten.

Mats: Absolut, och jag tror att det traditionellt har funnits ett värde i att bara ha ”bank”-stämpeln. Men vi på Lunar vill driva vår verksamhet på vårt sätt, med vår app, och det kräver att vi har en banklicens. Istället för att bara acceptera begränsningarna frågar vi oss ’Varför inte?’. Om vi behöver en licens för att göra något innovativt, då skaffar vi det.

Jan: Precis, och det är därifrån drivkraften kommer. Jag minns Ken och Peter, grundarna, berättade om när de sålde ett företag och plötsligt blev uppvaktade av banker. Det var frustrationen över den processen som ledde dem att starta Lunar.

Mats: Exakt, och det var den irritationen över att behöva gå från bankkontor till bankkontor som gjorde att vi tänkte ’det måste finnas ett bättre sätt att göra detta på’.

Jan: Så, vi börjar närma oss slutet. Finns det något du önskar att vi hade pratat mer om eller något du känner att vi missade?

Mats: Jag är otroligt stolt över vad vi erbjuder på Lunar och skulle gärna ha pratat mer om det. Det finns så mycket vi gör som verkligen gör skillnad.

Stolt över småföretagskontot

Jan: Vad är du särskilt stolt över när det kommer till ert arbete?

Mats: Jag är riktigt stolt över vårt erbjudande för småföretagare i Sverige. De flesta storbanker tar 2500 kronor bara för att öppna ett konto och sedan minst 1200 kronor per år för att underhålla det, vilket kan vara ännu billigare för enskilda firmor. Men processen är ofta långsam och krånglig med fysiska besök på bankkontor och en massa papper som ska skickas in. Vi testade själva att bli kunder och insåg hur föråldrat systemet var när vi fick blanketter skickade till oss. Det här måste gå att göra bättre. Nu har vi lanserat en fullservicebank för företag där det billigaste paketet är 50 kronor i månaden. Allt görs digitalt, från ansökan till att man blir kund, och vanligtvis tar det bara 72 timmar att bli godkänd. Det är en stor skillnad för de som är trötta på sin nuvarande bank eller ska starta ett nytt företag.

Jan: Vi anser att alla bör prova på att starta ett företag någon gång, särskilt när man inte har stor inkomst, för att hålla nere extrakostnader. Digitala kort som synkroniseras direkt med bokföringen är en stor fördel. Fram till förra året hanterades detta manuellt, vilket var otroligt frustrerande.

Caroline: Det låter verkligen som ett tråkigt jobb.

Jan: Ja, och nu när integrationen med Visma fungerar och Fortnox är på gång, kan de grundläggande banktjänsterna skötas enkelt via ert system. Många har följt er länge, men det har tagit tid att få allt på plats. Nu kan företag faktiskt ha er som sin första bank, vilket är en stor förbättring jämfört med privatbankssidan. Dessutom är det ovanligt med sparkonton som ger ränta på företagssidan jämfört med andra banker.

Mats: Absolut, och det behöver inte vara svårare än så. Att bli kund är enkelt och kostnadsfritt, och vi erbjuder det billigaste företagskontot med enkel bokföringsintegration.

Jan: Dessutom finns det ingen bindningstid. Man kan prova på månadsbasis och om man inte är nöjd, kan man ge feedback direkt till Mats.

Mats: Ja, vi uppmuntrar till att ge feedback innan man beslutar att lämna oss.

Prova och ge feedback

Jan: Vad ser du fram emot med Lunar? Var är ni på väg?

Mats: Just nu är vi väldigt fokuserade på det omedelbara, vecka för vecka. Men om man ser lite längre fram, närmar vi oss snart 900 000 kunder totalt, vilket börjar ge oss en solid bas. Jag ser fram emot att utveckla vår svenska bankverksamhet både för konsumenter och företag. Vi vill veta vad användarna i ert forum och andra tycker. Det är viktigt för oss att få feedback så vi kan fortsätta förbättras. Det handlar om att iterera och ständigt förbättra våra tjänster och processer. Vi siktar på att vara en vardagsbank för alla, och för att verkligen uppnå det måste vi även överväga att erbjuda bolån, vilket är något våra kunder efterfrågar.

Jan: Och hur ser du på utmaningarna med att expandera till bolånemarknaden?

Mats: Det är en utmaning och en möjlighet. Vi måste se till att leverera bra tjänster nu och inte bara försöka göra för mycket på en gång. Men bolån är definitivt något vi tittar på eftersom det är ett stort behov bland kunderna.

Jan: Jag har märkt att ni är väldigt aktiva i vårt forum, vilket är unikt för en bank. Hur ser du på det engagemanget?

Mats: Det är fantastiskt! Vi har en Slack-kanal där vi får kontinuerlig feedback från kunder via recensioner. När något inte är bra hoppar vi direkt på det för att lösa problemet. Att ha direkt och öppen dialog med våra kunder är centralt för oss.

Jan: Avslutningsvis, för de som är intresserade, var hittar man er app?

Mats: Du kan ladda ner vår app från App Store eller Google Play, eller klicka på en sponsrad länk i videobeskrivningen.

Jan: Något mer du önskar att vi hade tagit upp idag?

Mats: Jag skulle bara vilja säga, prova Lunar. Ge oss din feedback och berätta vad du tycker.

Jan: Fantastiskt, Mats! Tack för att du deltog!

Mats: Tack själv, det var riktigt kul att vara här.