Idag skickade jag ut nyhetsbrev #8 för juli/augusti. Det blev en sammanfattning av de bästa artiklarna, raset i Asien och lite annat smått och gott.

Du som prenumererar på nyhetsbrevet bör ha fått det i din inkorg under förmiddagen.

• Du kan läsa nyhetsbrevet i sin helhet här →
• Äldre nyhetsbrev finns här →

Om du inte prenumererar på nyhetsbrevet så kan jag rekommendera det – det kommer ut ca 1 gång i månaden och jag försöker hålla fokus på värdet för dig som läsare och jag lovar att aldrig ge ut din e-postadress till någon annan. 

Om du är intresserad behöver du bara fylla i din e-postadress i formuläret nedan. När du har klickat på knappen prenumerera så kommer du att få ett bekräftelsemejl skickat till din angivna e-postadress.

”Hellre rik och lycklig än fattig och olycklig” är namnet på den nya föreläsningen som Balansekonomi håller tillsammans med en av Sveriges absolut bästa föreläsare och underhållare Klas Hallberg.

Det är ingen hemlighet att jag rekommenderar alla att besöka Balansekonomis föreläsningar med Charlie Söderberg som hålls runt om i landet (Stockholm, Göteborg, Malmö, Borlänge, Uppsala, Gävle m.fl.). Det var på den föreläsningen som till stor del öppnade upp min värld för passiva inkomster, ekonomisk frihet, sparande och inte minst rikedom i form av frihet, tid och energi. Den handlar om tips på hur du kan börja din plan för ett rikare liv och är ett schysst sätt att kicka igång hösten.

• Om du inte har varit på den föreläsningen med Charlie, så kan du boka din plats genom denna länken och få en biljett helt GRATIS (ord. pris 340 kr).

Dock, om du har varit på föreläsningen med Charlie, och har turen att bo i Stockholm (trodde aldrig jag skulle skriva det… ;-)) så skulle jag rekommendera att boka en plats på den nya föreläsningen med Klas Hallberg. Han håller sin egen föreläsning på samma tema och har döpt den till ”Hellre rik och lycklig än fattig och olycklig” som enligt mig måste vara årets bästa namn på en föreläsning. Jag själv ska försöka närvara på en av dem i höst och jag ser mycket fram emot det.

Använd samma länk, men välj ett av de datum som Klas håller sin föreläsning som är den 28/9, 6/10 eller den 13/10. Bor du utanför Stockholm, välj en av Charlies föreläsningar istället och så hoppas vi på att Klas gör en Sverige-turné. :-)

För tydlighetens skull: jag jobbar på Balansekonomi och år således part i målet, erbjudandet är även sponsrat till dig som läser bloggen.

PS. Om du vill ha ett smakprov på Klas föreläsning, så är nedan ett av mina favoritklipp med Klas där han pratar om flygsäkerhet. För mig som också föreläser så är det extra roligt eftersom jag har varit med om precis samma sak… DS.

För ett par veckor sedan skrev jag en artikel om de bästa bank- och kreditkorten. Flera läsare hörde av sig om en grym kombo som jag själv faktiskt inte visste om och som gör att man kan tjäna pengar på att betala sina räkningar.

Så här skrev läsaren Daniel till mig:

Angående artikeln bästa kreditkortet 2015 så tycker jag att du kan ta bort SAS Eurobonus och lägga till Coop med mera mer.

Jag har använt supreme card sen 2007 men skaffade tidigare i år Coop med mera mer som ger betydligt mer eurobonuspoäng om det är vad man vill ha mot Sas egna kort. Handlar du med SASkortet så får du 6000 eurobonuspoäng om du handlar för 60 000kr / år, Med Coop kortet så får du 10 000 poäng. Och största fördelen med coopkortet är att du även får bonus om du betalar dina räkningar via www.betalo.se

Det gör att jag kommer upp i riktigt höga bonuspoäng. (hade en räkning på 50 000kr i bokningsavgift för ny lägenhet) och fick då direkt poäng motsvarande 500kr ( i vissa fall värda mer beroende på vad jag väljer i deras poängshop). Som du minns så hade även supreme card under en kort period att du kunde betala räkningarna med kortet utan avgift.

Dessutom är det ingen valutaväxlingsavgift med kortet, bra försäkringar som ingår

Ett år utan årsavgift, sen 249:- / år.

https://www.coop.se/Betalkort-och-bank/Vara-betal–och-kreditkort/MedMera-Mer/

Jag själv har inte testat det här men flera läsare har oberoende av varandra tipsat om det här.

Relaterade artiklar

• Bästa bank- och kreditkortet 2015 - En genomgång av de bästa bank- och kreditkorten just nu

I början av augusti blev jag intervjuad av Nordnetbloggen om mina portföljer på Shareville, mina tankar om marknaden och mina bästa tips till nybörjare som vill börja spara. Idag publiceras den artikeln på Nordnetbloggen.

För dig som är ny, nedan följer en sammanställning av de populäraste artiklarna som du kan läsa vidare i.

• Så här blir du rik – en sammanställningssida med steg-för-steg artiklar, bland annat ”Betala dig själv först”, ”Strukturera din privatekonomi som ett proffs” och ”Din uppgift som pengarnas herre är att sätta dem i arbete”
• Nybörjarportföljen – en bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en portfölj
• RikaTillsammans-portföljen – en portfölj för alla väder

Andra väldigt populära artiklar är:

• Bästa sättet att spara och investera pengar till barnen - Så här kommer du igång med en pengamaskin till dina barn eller barnbarn
• De vanligaste frågorna kring att börja spara och investera - Några bra tumregler för dig som vill komma igång och få dina pengar att jobba för dig
• Investerar du i aktier? Då är du högst sannolikt en förlorare… - Att aktivt handla med aktier är förödande för din förmögenhet. Indexfonder är det bästa förslaget...
• Bästa indexfonderna för 2015 - En uppdatering av fonderna med den bästa avkastningen och lägsta priserna, januari 2015

Månatligt nyhetsbrev

Jag skulle även rekommendera att mitt nyhetsbrev, som går ut en gång i månaden som är en sammanställning av de bästa artiklarna och nästan alltid innehåller något tips eller förslag som gör din privatekonomi rikare.

• Det senaste nyhetsbrevet – ”Raset i Asien | Hellre rik och lycklig än fattig och olycklig | Bästa kreditkorten 2015”
• Alla tidigare nyhetsbrev

Anmäl dig genom att fylla i formuläret nedan eller genom att gå hit:

Föreläsning om ett rikare liv med mer tid, pengar och energi

Det sista som jag skulle vilja rekommendera är föreläsningen om bl.a. privatekonomi som Balansekonomi håller i Stockholm, Göteborg, Malmö och Borlänge. Det är en föreläsning som hålls av två av Sveriges bästa föreläsare Charlie Söderberg (f.d. programledare Lyxfällan, SVT Plus+, Tonårsbossen) och Klas Hallberg. Det är till stora delar där som min resa började för 7 år sedan. Föreläsningen kostar i normala fall 340 kr, men om du använder länken nedan kommer du in GRATIS.

• Boka din plats på föreläsningen ”Hellre rik och lycklig än fattig och olycklig” 

Att barn till rika föräldrar ofta är rika själva är ingen större överraskning. Däremot har det debatterats ganska länge varför det blir så, Om det beror på arv såsom gener eller uppväxten i en gynnsam miljö.

I en studie ”Poor little rich kids? The determinants of intergenerational tramission of wealth” mellan Lunds, Texas och Dublins Universitet har man på ett smart sätt lyckats isolera arvet från miljön. Genom att vi i Sverige älskar register och är duktiga på att samla in data, kom man på att man kan undersöka adopterade barns förmögenhet. Eftersom vi dessutom i Sverige sparar uppgifter både om adoptiv- och biologiska föräldrar kunde man jämföra dessa. Mellan 1999-2007 hade vi dessutom förmögenhetsskatt som gjorde att vi hade Förmögenhetsregistret som man ytterligare kunde korsköra datat mot. Smart!

Forskarna följde 2 519 barn som adopterades mellan 1950 och 1970. Sedan jämförde man deras förmögenhet 2007, sista året då vi hade registrerade uppgifter på förmögenhet. Resultaten visade ett starkare samband mellan barnens adoptivföräldrar än deras biologiska föräldrar. Sambandet med adoptivföräldrarnas förmögenhet var 1.7 till 2.4 gånger större än motsvarande samband till de biologiska föräldrarna. Slutsatsen var snarare att rikedom föder rikedom – eller som jag brukar säga – pengar ger pengar.

I studien skriver man uttryckligen:

Comparing the relationship between the wealth of adopted and biological parents and that of the adopted child, we find that, even prior to any inheritance, there is a substantial role for environment and a much smaller role for genetics.

De skriver vidare:

We also examine the role played by bequests and find that, when they are taken into account, the role of adoptive parental wealth becomes much stronger. Our findings suggest that wealth transmission is not primarily because children from wealthier families are inherently more talented or more able but that, even in relatively egalitarian Sweden, wealth begets wealth.

Det som jag själv tyckte mest intressant när jag nu i helgen läste studien var att det inte handlade om utbildningsval eller yrke. Det är annars den vanliga tesen att barn till högutbildade läser mer på högskola, får bättre yrken och tjänar mer pengar. Eller som i mitt och mina vänners fall, att vi pratar mer om pengar och visar möjligheter. Men i studien (sid 23) står det uttryckligen:

While we have established the relative role of nature versus nurture, the exact mechanisms of wealth transmission are more difficult to ascertain. Wealthier parents tend to be better educated and earn higher incomes, and these factors could lead to the increased wealth of their children, through, for example, teaching them about investment opportunities or providing the right opportunities. However, when we investigate this, we find little evidence that this is the case.

It may also be that wealthy parents invest more in their child’s education and career, which could then lead to higher child wealth accumulation. When we examine whether this is the case, however, we find little evidence for education or income as mechanisms. So, the pathway through which parental wealth affects child wealth does not appear to be primarily parental schooling and income or child human capital accumulation and greater labor earnings.

Forskarna spekulerar i att det skulle kunna om sparbeteende – t.ex. att barnen sparar i investeringar som ger högre avkastning (t.ex. indexfonder istället för bankkonto) – men det finns ingen data som kan undersökas för att dra de slutsatserna. En ganska intressant studie i sig, men egentligen inget världsrevolutionerande tänker jag. Det visar i alla fall det som jag gillar med Sverige, att vi har alla i princip samma förutsättningar.

Relaterade artiklar

• Bästa sättet att spara till barnen

Idag har nästan en halv miljon svenskar skulder hos Kronofogden. Bakom varje sådan person döljer sig en, ofta gripande, historia. Idag har jag förmånen att få publicera en läsarhistoria om en fantastisk resa. Jag hoppas att den inspirerar.

Jag har själv hjälpt personer i samma situation, jag återkommer inom kort med en artikel om mina erfarenheter från det.

Hej,

Då det tyvärr finns alltför många som är i situationen som vi varit i, och fler och fler kommer och ber om vår hjälp, så vill jag berätta vår historia i hopp om att det kan hjälpa någon annan.

För tre och ett halvt år sedan träffade jag min älskling på ett sju dagar i veckan fyra månader i sträck projekt. Vi jobbade sida vi sida och lärde känna varandra väldigt snabbt. Allt började som en underbar kärlekshistoria och vi började planera för en gemensam framtid. Vi pratade om det klassiska; hus, barn, hund and good times. När så tiden för projektet kom till sitt slut så föreslog jag en gemensam semester då vi jobbat så hårt och mycket.

Jag hade i princip fyra månadslöner på kontot då arbetet hade tillgodosett gratis boende under projekt tiden. Min lägenhet var uthyrd så varenda krona fanns i princip kvar och jag kände mig rik. Då började M att gråta och hämtade datorn och loggade in på banken. Han vände skärmen mot mig och banksaldot var 6.000:- (vi hade precis fått lön). Jag fattade ingenting.

– ”Var är dina pengar?” frågade jag och där började vår psykonomiska resa. Jag använder ordet psykonomiskt för psykologi och ekonomi har visat sig för oss gå hand i hand. M berättade att han hade skulder upp över öronen och faktiskt inte haft ett boende innan jobbet. Kronofogden hade tagit allt och också det mesta av lönen.

– ”Hur mycket är du skyldig?” undrade jag och han bara ryckte på axlarna och sa jag vet inte och hela kroppsspråket var fullt av skam.

Vi tog vår semester för mina pengar och startade vårt underbara gemensamma liv. Vi flyttade sen till min lägenhet och vi hittade nya jobb. Allt var bra så länge vi inte pratade om pengar. Jag försökte många gånger, men det var som att prata med en betongvägg och det kändes som jag högg med yxa i väggen och bara gjorde ont.

Följande vår ville jag utöka en av mina svenska utbildningar som Coach och började träna under ”The Father of Coaching” Tony Robbins. Där trängde vi in i beteendevetenskap, human need psychology och verktyg för förändring. När så hösten kom och över ett år förflutit sen vårt ”ekonomiska” samtal kände jag att vi inte kunna komma vidare om vi inte tar tag i ämnet. Utan M’s vetskap ringde jag till Kronofogden och förklarade situationen och fick tag i handläggaren för M’s ärenden.

Jag anmälde hans nuvarande adress då hans adress var okänd och inga brev kunnat komma fram och jag fick summan på svart och vitt. Kronofogden var bara en av flera instanser som var indrivare av skulder och den dagen kunde skulderna summeras till en bra bit över två hundra tusen. Ett hus får vänta var allt jag sa den kvällen när M kom hem från jobbet och fick siffrorna i knät. Han grät och blev arg. Jag var bara tom.

Det gick ytterliggare en vecka innan verkligheten hade sjunkit in och tankarna kring vad vi behövde göra kunde samla sig. Styrkan för oss precis i början var att jag hade en väldigt positiv inställning till pengar. Jag hade aldrig haft massor, men aldrig någonsin varit utan. Jag hade ett fungerande system i att göra budget och mest av allt jag var van vid att sätta mål och uppnå dom då jag coachat andra i just det. Så första steget vi tog var att göra en nulägesanalys där vi såg sanningen i vitögat.

Det fanns inte rum för att gömma sig mer om vi någonsin skulle kunna göra de saker vi ville göra och leva så som vi önskade. Sen satte vi ett måldatum bara sju månader senare. Väldigt kort tid men tanken var att öka på känslan av nödvändighet. Vi skalade av alla utgifter och jag lämnade min enskilda firma och tog ett jobb så vi kunde öka våra inkomster. Jag vill understryka att ingen av oss är höginkomsttagare utan snarare tvärtom, därför vet jag nu att det går att vända ekonomin även med liten plånbok att börja med.

Vi levde de första fem månaderna på existens minimum och la fokus på att betala av de skulderna med högst ränta först. Det var riktigt tunga månader där vi båda vid ett flertal tillfällen kände att vi bara ville ge upp då det kändes överväldigande och som att det aldrig kommer ta slut. Pengarna var egentligen det enklast i ekvationen psykologin märkte vi båda var det som var det största hindret så den sjätte månaden tog vi istället pengarna och köpte oss varsin biljett till Tony Robbins 4-dagars event ”Awaken the giant within” i London. Fyra intensiva beteendeförändringsdagar fullspäckade med verktyg. Nu började det roliga i vår resa.

Vi kom hem fulla av nytankad energi och började höja blicken mot våra drömmar. Nu ville vi inte bara betala av skulden. Vi ville skapa en framtid där pengar inte någonsin mer skulle stå i vägen för vårt liv. Kort därefter snubblade vi på T. Harv Eker ”Den spirituella miljonären” och började utbilda oss inom ekonomi, investering och psykologin bakom det. Det var som att trycka på lampknappen. Plötsligt strömmade ljus i tillvaron in, förhoppningar, energi och faktiskt också pengar. Vi läste böcker, tidningar och surfade runt på nätet för att förkovra samtidigt som vi gick till handling med det vi som nybörjare förstod. Av T. Harv Eker lärde vi oss enkla ekonomiska system som vi kunde förstå och kunde följa.

Som till exempel lärde vi oss ”De fem benen att stå på” för att skapa en god ekonomi; aktiv inkomst (den vi själva skapar), passiv inkomst (den våra pengar skapar), investeringar (för att kunna skapa passiv inkomst), spara pengar (den som spar han har till att skapa annat) och sist men inte minst skala av (dra ner på alla onödiga utgifter). Vi satte också upp hans kontouppdelnings upplägg, vi öppnade alltså olika konton som vi döpte på banken, som går ut på att dela in alla inkomster (då menar vi alla lön likväl som födelsedagspengar) som ser ut på följande sätt;

1. UTBILDNING, 10 % av inkomsten
2. FFA, Financial Freedom Account, guldägget som aldrig får nallas av, minst 10%
3. MÅSTEN, hyra, mat m.m, 55%
4. LTSS, långtidssparande till tex. Hus, bil eller resa, 10%
5. LEKA, pengar att bränna på att må bra som ska användas innan månaden är slut, 10%
6. VÄLGÖRENHET, 5 % av inkomsten och gärna i goda gärningar

Vi delade också in de 10% som skulle investeras i låg, mellan och hög risk investeringar och bara i saker vi kunde förstå utefter den kunskapsnivå vi var på. När vi fått igång systemen som organiserade allt åt oss la vi mycket fokus på att jobba med vår egen attityd och personliga utveckling. Vår relation växte enormt mycket när vi som människor tog tag i vårt eget bagage och tog ansvar för att sträva mot att leva efter de värderingar vi i grunden hade.

Vi studerade skrifter och lyssnade på youtube på Eckhart Tolle och hans budskap om att leva i nuet. Det gjorde allting enklare när vi kunde uppskatta där vi var istället för att bara längta efter dit vi ville komma. Vår aktiva inkomst ökade och vi blev en hejjare på att sälja av onödiga saker på Tradera och Blocket. Datumet för att vara skuldfria passerade utan att vi kommit i hamn, men vi det laget så var vi rika i själen och visste att vi kommer lyckas bara vi fortsätter göra det vi gör för det fungerade.

Exakt ett år efter mitt samtal till Kronofogden kom från samma instans ett skuldfrihetsintyg i ett brev på posten till min älskade. We did it!!!

På ett år betalade vi av hela skulden och nu flödade tårarna hemma, fast av en helt annan anledning så klart. Vi stod där i vardagsrummet och hoppade av glädje. Vi kände oss så lätta. Vad vi inte hade räknat med var att den mest omtumlande, känslomässigt jobbigaste och handlingskraftigaste resan vi just gjort hade fött ett nytt intresse och tänt en passionerad låga. Vi hade skapat nya vanor som vi faktiskt trivdes med där att vakna upp och skumma igenom löpsedlarna på Dagens Industri var en av dem och vi ville inte sluta.

Idag har det gått ytterliggare ett år från skuldfrihetsdagen och ett flertal kurser från bla Aktiespararna och Academy of Financial Trading, böcker som Rich Dad Poor Dad av Robert Kiyosaki där insikten om vad en tillgång versus ekonomisk belastning var största behållningen för oss, Vägen till din första miljon av Tobias Schildfat, The Richest Man In Babylon av George S. Clason och självklart bloggar som den här har vi med brinnande lust ägnat otaliga timmar av vår tid till.

Idag, bara ett år senare och fortfarande med helt vanliga jobb, är vi över tre hundra tusen plus and then some.Vi har nu satt upp nya, den här gången mycket roligare, mål med vår ekonomi där vi beräknas vara ekonomiskt oberoende, utefter hur vi vill leva, om tio år. Nu hjälper vi våra vänner och bekanta med att få ordning på deras pengar och skillnaden på min älskling är som natt och dag.

Han har växt något otroligt utav att göra det han var allra räddast för att göra. Idag går han rakryggad och tycker om sig själv, alldeles fri från skuld(känslor). Jag hoppas att om Du sitter i båten M var i att du nu fått känslan av att det finns åror att ro i land med. För M var det ett stort steg att börja hela processen och är glad (nu;) att han knuffades ut av mig och jag är glad för allt jag lärt mig på vägen och för att jag nu till och med tyckte det var så roligt att jag funderar på att skola om mig till ekonom… man vet aldrig var en resa kommer sluta.

Allt vi vet är att vi är Rika Tillsammans!

Tack.

Löneväxling innebär i praktiken att man som anställd byter en del av sin bruttolön mot en annan förmån som arbetsgivaren finansierar. Jag påstår att det inte ens är lönt att överväga löneväxling om man tjänar under 40 000 kr per månad.

På senare tid har jag fått flera läsarfrågor kring om man ska löneväxla och sätta av mer pengar till exempelvis pensionen – särskilt nu när man har gjort det privata pensionssparande (IPS) mindre attraktivt med den minskade avdragsrätten som dessutom helt upphör till årskiftet 2015/16. Att löneväxla till pension innebär att du , genom att göra avdrag på bruttolönen (lönen före avdrag för skatt), avstår lön som istället betalas in till en pensionsförsäkring eller liknande. Eftersom arbetsgivaren betalar en lägre skatt på pensionspremier än på lön finns det utrymme för arbetsgivaren – att utan en ökad kostnad – skjuta till extra pengar när du växlar lön till pension.

Min personliga åsikt är att löneväxling, för de allra flesta, trots det INTE är att rekommendera. Min upplevelse är också att reglerna är långt ifrån självklara. Som alltid gäller således, kolla upp det här med din rådgivare eller personalavdelning innan du fattar några slutgiltiga beslut.

Löneväxla INTE om du tjänar under 39 072 kr/mån

Utifrån min erfarenhet och det som jag har förstått kring löneväxling så är de för de flesta inte lönt att löneväxla till pension om man tjänar under 39 072 kr i månaden. Det är nämligen som så att din lagstadgade allmänna pension, sjukpenning, föräldrapenning och andra socialförsäkringsförmåner kan påverkas negativt av att växla lön till pension.

Summan på 39 072 kr är räknad som 8.07 inkomstbasbelopp, vilket i sin tur är räknad på 7.5 inkomstbasbelopp som är taket för den pensionsgrundande inkomsten samt den allmänna pensionsavgiften (som inte är pensionsgrundande). I den räkningen har jag även tagit höjd för den högsta föräldrapenningen som ligger på 10 prisbasbelopp. Sammanfattningsvis; för att undvika att din pension och de andra förmånerna påverkas negativt bör du ha en lön över 39 072 kr efter löneväxling.

Om du har en lön över 39 072 kr i månaden så kan det vara lönsamt. Men då bör följande punkter gälla:

• Eftersom företaget betalar lägre skatt för pensionspremier än för lön så ska mellanskillnaden tillfalla dig (för företaget ska det vara kostnadsneutralt).
• Det är din bruttolön före löneväxling som ska utgöra underlag för beräkning av avtalsförmåner och tjänstepension, annars tjänar företaget på det.
• Vid lönerevision är det lönen före växling som ska löneförhandlas
• Att bruttolönen efter löneväxling är mer än 39 072 kr.
• Bind inte upp dig i långa tidsperioder

Brytgränser, inkomstbasbelopp (IBb) och prisbasbelopp (PBb) för 2015

Där är några basbelopp som är viktiga att hålla koll på. Inkomstbasbeloppet för 2015 är 58 100 kr och prisbasbeloppet är 44 500 kr.

Dessa brytpunkter är således viktiga att hålla koll på.

• Lön som understiger 8,07 IBb  (39 072 kr/mån) gör att ålderspension sänks.
• Lön som understiger 7,5 PBb (27 813 kr/mån) gör att sjukersättningen sänks
• Lön som understiger 10 PBb  (37 083 kr/mån) gör att föräldrapenning sänks

Lönesummor, skatter och sociala avgifter

Det första behöver man titta på hur det fungerar med skatter, lönesummor  och sociala avgifter i Sverige. Om vi utgår från en månadslön så är den totala bruttolönesumman, 12 gånger bruttolönen. På denna betalar arbetsgivaren sociala avgifter i vilken arbetsgivaravgiften ingår. För de allra flesta är den 31.42 %. För ungdomar födda 1990 eller senare är den 25.46 % och för pensionärer födda 1949 eller tidigare är den 10.21 % (ingen avgift för dem födda innan 1937). Tar vi några räkneexempel nedan, som är räknat på någon född mellan 1949 och 1990.

Det vanliga är att majoriteten av årsbruttolönen kommer in i din ekonomi som lön, men utifrån företagets perspektiv är det ju inte tvunget att det ska vara så. Om du väljer att fördela bruttolönen annorlunda, så är det, ur en ekonomisk synvinkel, kostnadsneutralt för företaget. Det här här löneväxling kommer in som koncept, man växlar alltså en del av den här summan till något annat än vanlig lön för att få ut ett upplevt mervärde.

Om vi sedan för ordningens skull ska ta den skatten som du betalar på din bruttolön för att få ut din nettolön, så ser det ut som följer:

Utan att gå in på det i detalj kan man konstatera att en hel del av pengarna går till skatt som du och företaget betalar. Tumregeln brukar vara att om man får 1 000 kr i handen så har man själv och arbetsgivaren också betalat ungefär 1 000 kr i skatt.

Fördelar med löneväxling

Löneväxling går således ut på att göra en annan fördelning av pengarna än den i föregående stycken. Att istället för att hälften av den totala lönesumman går till skatt så använder man den till andra förmåner. Löneväxling kan göras mot de flesta skattepliktiga och skattefria förmåner, dock inte mot motion, friskvård och andra så kallade personalvårdsförmåner.

Här är det viktigt att hålla i sär skattefri och skattepliktig förmån. Detta eftersom ett bruttolöneavdrag inte minskar ett skattepliktigt förmånsvärde, vilket många tror. Det innebär att fördelarna med ett byte av kontant lön mot en förmån endast uppstår om förmånen i sig är skattefri (eller har en lägre skattesats). Det innebär att den faktiska kostnaden för att få förmånen är lägre än om förmånen skulle finansierar med beskattad lön.

I korthet kan man säga att skillnaden är att du får förmånen för obeskattade pengar. I vanliga fall tjänar man pengar, skattar och sedan får man sin ”grej”. I det här fallet tjänar man pengar, får sin grej och betalar skatt på det som blir kvar – vilket är lönsamt. Normalt sett brukar man prata om att det finns två tillfällen där det här är lönsamt:

• Pensionsförsäkringar (t.ex. tjänstepension) som betalas av företaget
• Vid sjukvård som inte är offentligt finansierad t.ex. IVF-behandlingar och ögonoperationer

För dig som äger eget företag, notera att skattefri förmån inte är avdragsgill, varför fördelen företaget blir mellanskillnaden mellan bolagsskatten och till exempel de sociala avgifterna. Men låt oss ta ett exempel på hur man skulle kunna tjäna på det.

Fördelar med löneväxling – sjukvård

Om du har en månadslön under brytpunkten och t.ex. en IVF behandling kostar 30 000 kr, så blir  den faktiska kostnaden ca 21 000 kronor (=30 000 x 0,69). Du sparar därmed ca 9 000, d v s besparingen blir ca 30 % eftersom behandlingen är skattefri. Vid högre skattesats blir besparingen högre (samma % av behandlingspriset som din skattesats).

Fördelar med löneväxling – pension

Eftersom arbetsgivareavgiften är lägre för pension än för lön, kan du tillgodoräkna dig mellanskillnaden utan att kostnaden ökar för arbetsgivaren. Fördelarna med pensionssparande är att löneskatten på pensionsinbetalningar är lägre än de sociala avgifterna, en skillnad på ca 6 %. För varje 1 000-lapp man avstår i lön får man alltså 1 060 kronor avsatt till pensionen. Eftersom statlig inkomstskatt tillkommer på bruttolön över 35 850 kr/mån (2015), kan löneväxling bli förmånligt, då inkomstskatten (eventuellt) sjunker vid pensioneringen.

Ofta tjänar du mer på att löneväxla ju högre lön du har. Den som har en månadslön på över 35 850 kr betalar statlig inkomstskatt och den som tjänar över 51 340 kronor betalar även värnskatt. Om du hamnar på en lägre skattenivå när du i framtiden tar ut pensionen, så sänker du även din skatt genom att löneväxla.

Den extra pensionsutbetalning som man får vid en löneväxling läggs ofta på tjänstepensionen. Tjänstepension är dock inte någon förutsättning för löneväxling. Vissa företag erbjuder löneväxling istället för tjänstepension. De betalar helt enkelt en högre bruttolön och sedan är det upp till den anställde att välja hur mycket man väljer att avstå till sin framtida pension.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att de eventuella fördelarna är:

• Du får ca 6 % mer i sparandet
• Du har möjligheten att sänka din statliga inkomstskatt vid löner över 36 000 kr/mån
• Du har möjligheten att sänka din värnskatt vid en lön över 51 000 kr/mån

En annan fördel är pensionssparande i vissa fall är skyddat mot utmätning. Men jag har inte lyckats få klarhet i vilka fall det gäller och tittar man på Kronofogdens handledning, så är den inte helt tydligt tyvärr.

Nackdelar med löneväxling till pension

Förutom de ovan nämnda nackdelarna med att dina socialförsäkringar urholkas vid en bruttolön på mindre än 39 072 kr efter löneväxling, så påstår jag att där finns ytterligare några nackdelar. Dessa nackdelar gäller löneväxling i allmänhet men faktiskt pensionssparande i synnerhet. Jag är för att man ska spara till sin pension, men jag är mot att man ska göra det i bankernas pensionslösningar. Undantaget är väl en gratislösning med Avanza.

Pengarna är låsta i många år

En stor nackdel som jag upplever är att pengarna är ofta låsta till 65 års ålder. Vissa pensionslösningar tillåter uttag från och med 55 års ålder, men ändå. För mig som mer eller mindre upplever mig lurad att pensionsspara när jag var 25 år gammal, betyder det att pengarna är låsta i minst 21 år till. När jag för något år sedan behövde pengar till en investering var det väldigt frustrerande att uppleva att man hade pengar, men man inte kunde röra dessa. Har man disciplinen att ha en egen pengamaskin enligt t.ex. Nybörjarportföljen eller RikaTillsammans-portföljen så påstår jag att det är betydligt bättre alternativ att spara på.

Dessutom kan pengarna sällan tas ut på kortare perioder än 5 år. Det går alltså inte ens att ta ut pengarna vid ett engångstillfälle.

Många banklösningar är riktigt usla

Den andra stora nackdelen är att många tjänstepensionslösningar är riktigt usla. Jag själv har testat på några olika och ju mer jag har lärt mig, desto mer förbannad har jag blivit. Jag har lämnat bl.a. Länsförsäkringar och SEB Tryggliv för Avanza. SEB Tryggliv har t.ex. en årlig avgift på 0.65 % på hela beloppet som jag inte upplever att man får något som helst värde på. För mig är det i princip en årlig stöld. Uppenbarligen är den inte nödvändig eftersom t.ex. Avanza inte har den.

Det andra är att många av dessa gamla banker har riktigt dåliga utbud på de fonder som man kan välja i sparandet. Återigen med SEB Tryggliv som jag kan bäst, så har de ett väldigt begränsat utbud om man jämför med Avanza och dessutom väldigt höga avgifter. Indexfonder med låga avgifter lyser i princip helt och hållet med sin frånvaro. Så inte bara att de tar betalt en årlig avgift, utan det tar dessutom hutlöst betalt (ca 1.4 %) för fonder som dessutom inte slår sina index.

Då kan man också ställa sig frågan, gör då 1.4 % och 0.65 % någon större skillnad? Låt oss göra en jämförelse i min situation. Jag var 25 år gammal och hade då 40 år kvar till pension. Jag utgår från en genomsnittlig avkastning om 8 % per år, ett sparande på ca 2 000 kr per månad. Jag jämför då SEB Tryggliv med de årliga avgifterna om 0.65 % + 1.50 % + 287 kr med en Avanza-lösning där den enda avgiften är för en indexfond på 0.2 %.

Det blir ganska stor skillnad påstår jag… Det fyrtionde året är det en skillnad på 2 400 000 kr! Gissa vem som har naggat dessa under alla år i det andra fallet…

Spekulation i skattesatser

Den sista nackdelen är att man också spekulerar i vad ens skattesats kommer att vara i framtiden. Om du inte redan idag betalar statlig skatt och värnskatt, påstår jag att sannolikheten är stor att din skatt i framtiden kommer vara högre än den är idag. Vilket är ett argument för att ta ut pengarna idag till en lägre skatt än den framtida. Jag själv räknar med att min skatt sannolikt kommer vara högre i framtiden än den är idag.

Ett alternativ som jag har hört, som man kan hävda är en fördel beroende på hur man är lagd, är att man inte plockar ut sin pension i Sverige utan gör det utomlands. I alla fall för några år sedan hade t.ex. Malta och Portugal ingen skatt på pensionsuttag och jag har för mig att Frankrikes skatt låg på ca 12 %. Det vill säga att då kan man sätta in pengar i sin tjänstepension idag för en skatt på ca 24 % och sedan flytta till Frankrike, vara där 183 dagar om året, och plocka ut allting ”skattefritt”. Eftersom vi har lagar som förbjuder dubbelbeskattning i EU och du betalar skatten där du är bosatt så ska det dessutom vara lagligt. Men som sagt, det här är en hörsägen.

Slutsats

Som sammanfattning så skulle jag säga att för de allra flesta av oss är inte löneväxling ett alternativ som är lönt att överväga. Det är först om man tjänar över dessa 39 000 kr, vilket motsvarar mindre än 9 % av Sveriges befolkning, som det ens är lönt att fundera på det. Men då hamnar man i nästa fallgrop som är pensionssparandet, som om man gör det via de traditionella lösningarna är mindre bra affär. I de fallen bör man överväga att försöka övertala företaget till att byta tjänstepensionsleverantör till t.ex. Avanza. Om det inte går, se till att få flytträtt på din pension så att du åtminstone kan flytta den när du byter arbetsgivare.

Således skulle jag säga att enda gången det riktigt lönar sig att löneväxla det är om man behöver sjukvård som inte bekostas av det offentliga. Eftersom den också är skattefri så kan det bli en riktigt bra affär. I övrigt, nej.

Relaterade artiklar

• Läsarfråga: pensionspara eller inte? - Pensionslösningarna som bankerna erbjuder är mer gjorde för att de ska bli rika än att du ska bli det...

Externa källor och räknare

• Beräkna lön efter skatt – rakna.net
• Räkna ut vad en anställd kostar – verksamt.se
• Löneväxling – Skatteverket.se
• IVF Ställningstagande – Skatteverket.se
• Arbetsgivaravgifter – Verksamhet.se

Sedan flera år tillbaka har jag haft åsikten att utbildning i dag spelar mindre roll än vad den gjorde förr. När unga människor frågar mig vad de ska läsa på universitet för att få ett jobb, så brukar jag säga att det inte är någon smart idé.

Jag själv som är född 1981 av föräldrar som flydde från det gamla Tjeckoslovakien har fått höra sedan jag var liten; var duktig i skolan så att du kommer in på ett bra gymnasium, var duktig på gymnasiet så att du kommer in på en bra utbildning, var duktig på utbildningen så att du får ett jobb och var sedan duktig på jobbet så att du får behålla det. Typ.

Jag gjorde som jag blev tillsagd även om jag längs vägen märkte att sanningen ”du måste ha en utbildning för att få ett jobb” inte riktigt stämmer längre. Det var förmodligen sant på 60- och 70-talet, där man utbildade sig till ett yrke och det krävdes att man gick på högskola för att få tillgång till bildning. Men jag påstår att så är inte längre fallet.

Idag, 2015, ser världen helt annorlunda ut. Utvecklingen går väldigt mycket snabbare och vi har yrken idag som vi inte hade för 5 år sedan – än mindre utbildningar till dem. Det andra är att det finns så många fler och egentligen bättre källor att utbilda sig genom. Flera universitet, t.ex. världens mest kända tekniska högskola MIT, lägger ut stora delar av sina kursprogram gratis på nätet.

Vi har utbildningsföretag och sajter såsom Khan Academy som började med att lära ut grundläggande matematik och numer även lär ut ganska avancerade kurser. Dessutom, inte att förglömma så finns Youtube och många bloggar som ger minst lika bra utbildning som man får på högskola. Det finns exempel på unga människor som lärt sig komplexa ämnen som mikrobiologi med hjälp av Youtube och forskningsartiklar online. Se t.ex. det här TED-klippet med Jack Andraka som kom på ett sätt att identifiera cancer före sin 16-års dag med hjälp av Internet.

Framgångsrika företag som inte jobbar med vanlig rekrytering, utan med jakt på talanger upptäckte det här för flera år sedan. Google har anställt folk som klarat deras tester på nätet, superheta företag som Tesla och SpaceX har två olika spår när de rekryterar raketforskare – antingen den formella universitetsvägen eller den informella som är till följd av tävlingar, inskickade bidrag och talang.

Jag själv har tänkt på det här flera gånger i de rekryteringsprocesser som jag själv har anställt folk i. Det har aldrig varit viktigt för mig om de har en akademisk utbildning eller inte, det viktigaste är att de är kompetenta att klara de arbetsuppgifterna som de kommer att ha. Utbildning kan på sin höjd visa att man någon gång i historien klarade ett antal projekt, men det har ju de flesta andra också gjort. Jag själv har ju läst teknisk fysik men jobbar numer mest med programmering och ekonomi, två områden som jag är självlärd inom eftersom jag tycker att de är så himla roliga.

En god vän Josefine mejlade mig artikeln som blev inspirationen till detta inlägget – att Ernst & Young, en av världens största revisionsbyråer har numer slopat kravet på akademisk examen. De hade tydligen gjort en undersökning internt där de inte kunde finna några som helst belägg för att personer med akademisk utbildning presterade bättre än de utan. Tvärtom noterade de att kravet gjorde att de inte fick tag på talanger som kanske inte hade haft en lika priviligerad uppväxt.

Min egen spaning i sammanhanget är att nu när även sådana här mainstream-företag, som ofta har lite snofsig attityd, börjat inse det här så kommer det nog spridas till fler företag. Jag tror nämligen att alla har att vinna på det, förutom kanske de som har väldigt mycket prestige kring sin egen utbildning.

Mitt avslutande tips till er unga som funderar på att läsa på högskola, gör det, men gör det av rätt anledning. Det är dessutom inte längre det enda sättet att göra saker på. Det går minst lika bra att bli riktigt duktig på det som du tycker är roligt. Däremot är det fortfarande lika viktigt, kanske än viktigare idag, att man lär sig något och blir riktigt bra på det – och då kan man lika gärna välja något som man tycker är roligt.

I morse släppte TrustBuddy, som jag har skrivit om en del gånger här på bloggen, en pressrelease som var mindre rolig att läsa. Jag har inte hunnit lägga så mycket tid på det idag, men nedan följer mina korta kommentarer.

Jag tycker det är väldigt trist, särskilt eftersom jag själv har ganska mycket pengar stående hos dem. Jag vet inte mer än någon annan i dagsläget, men tycker det generellt sätt är märkligt att det kunnat pågå under en längre tid. Pressreleasen finns i sin helhet på TrustBuddys hemsida.

Lagstiftningen kring klientmedel och andra medel (t ex Trustbuddys egen ekonomi) är mycket tydlig. Du måste ha vattentäta skott mellan klientmedel och andra medel och får aldrig blanda samman dessa. Det framgår inte av pressreleasen vad exakt som har hänt men om något har hänt är det mycket alllvarligt för de personer som har varit inblandade i det hela då straffpåföljden kan bli mycket omfattande om de fälls för det hela.

Fram till slutet av 2014 sa Trustbuddy att man skulle kunna ta ut upp till 90% av sitt sparkapital ganska snabbt under förutsättning att det fanns andra långivare som kunde ta över de utestående lånen. Det var dock aldrig, vad jag har förstått, meningen att man skulle ta över förfallna lån utan de skulle stanna kvar hos den ursprungliga långivaren. Den pågående utredningen indikerar att de brutit mot denna policy.

Finansinspektions agerande är normalt. Om ett bolag som är under deras tillsyn ertappas med att ha gjort något allvarligt fel är det ganska normalt att Finasinspektionen fryser verksamheten och t ex stoppar all in- och utlåning. Det underlättar nämligen utredningsarbetet som måste göras för att får rätsida på vad som har hänt.

Om de upptäcker något liknande har de en skyldighet att genast göra en polisanmälan annars kan de själva åka dit.

De flesta P2P-bolag verkar vara välskötta och branschen som helhet har haft en mycket stark tillväxt de senaste åren då själva affärsmodellen i grunden är sund om den sköts på rätt sätt. De oegentligheter som Trustbuddys nya ledning nu har upptäckt säger mer om vissa personers heder och moral i den gamla ledningen än vad det säger om P2P-branschen.

Detta är också normalt förfarande.

När utredningar av dennna karaktär pågår är det vanligt att bolagets aktie är börsstoppad.

Vad innebär det och vad händer nu?

Det här är jättesvårt att spekulera i. Utan att veta något mer än du som läser det och pressreleasen ovan så är min slutsats att 10 – 20 % av pengarna är borta. Min generella upplevelse är också att sådant här brukar bli värre innan det blir bättre. Det sägs ju också indirekt i webinariet – det vet inte mer än det som har sagts.

Tittar man hur det borde fungera så ska ju företagets pengar vara separerade från klientmedlen (våra pengar), vilket innebär att i händelse av konkurs så bör dessa inte beröras. Sedan finns det en hel del varianter på det här. Det som jag spontant kan tycka skulle vara mest schysst är att i så fall fördela förlusten på alla långivare än att några enskilda får bära hela smällen. I det fallet kan det vara så att vi över tid får ut runt 80 % av pengarna, men jag tror att i dagsläget är det mycket att hoppas på.

Jag har själv ca 120 000 kr stående hos Trustbuddy, så jag kommer att följa det här noggrant. Trist, men tyvärr sådant som händer. Pekar återigen på vikten av att inte ha alla äggen i samma korg.

Rätt många frågor tas upp i webinariet, så det rekomenderas:

• http://engage.vevent.com/rt/webcasting~20151012

Man kan ju säga mycket om politiker, men att anklaga dem för att inte ha jobbat på sistone kan man inte göra. Senast igår blåstes det liv i den gamla pensionsutredningen som sattes igång för två år sedan av alliansen.

Jag har de senaste veckorna tyvärr varit djupt engagerad i andra projekt och bloggen har tyvärr hamnat sist i kön. Jag kommer dock försöka få ordning på det inom kort, samt så hoppas jag få dela med mig av lite coola saker som faktiskt händer. Oavsett vilket så tycker jag det är väldigt intressant med politik och försöker följa med i nyheterna så gott som det går – och sitter man lite på distans och är uppmärksam så händer det mycket spännande i området privatekonomi.

Jag har i många artiklar berört att pensionen i Sverige inte kommer att räcka till i sin nuvarande form. Det går helt enkelt inte ihop att vi lever ett år länge per decennium men har en lägre pensionsålder än vad vi hade 1913. I Sverige införde vi allmän folkpension 1913 om jag inte minns helt fel. Dealen var att om du jobbade hela ditt arbetsliv fram till du var 67 år gammal, så betalade staten alla dina utgifter fram till den dagen du dog. Typ. Saken vara bara att utifrån statens perspektiv var det ganska riskfritt. Medellivslängden var nämligen 60!

• Pensionen kommer inte att räcka till… - Tankar kring det orange kuvertet och att redan idag finns 225 000 fattigpensionärer i Sverige

Drygt 100 år senare så har vi sänkt pensionsåldern till 65 år samtidigt som medellivslängden har ökat till ungefär 84 år. Det krävs ju inget mattegeni för att räkna ut att om vi går i pension tidigt, vi lever längre och vi blir färre i Sverige som jobbar att pengar ut och pengar in, inte kommer att gå ihop.

Problemet för politiker är ju att man inte kan höja pensionsåldern i ett slag med säg 10 år. Det är ju politiskt självmord. Man gjorde en liknande grej i Grekland i början av deras kris. Det var första och ända gången jag har sett pensionärer i kravaller stå och kasta sten på polis. Helt förklarligt, högst sannolikt hade jag gjort samma sak om jag var 65 planerade att gå i pension efter ett helt arbetsliv och en politiker skulle sagt ”Grattis Jan, du har fått 10 år till…”

Så hur gör vi i Sverige – jag älskar Sverige och några saker är så typiska oss. Det första är vår förkärlek för utredningar. När Ulf Kristersson (m) var socialförsäkringsminister så uttalade han sig om att pensionsutredningen var en av vår tids i särklass viktigaste utredningar. Den kom fram till något som den kallar för riktålder för pension som räknas upp med avseende på medellivslängden. Enligt förslaget så skulle den tillämpas för första gången 2019 och öka pensionsåldern med 1 år till 66 och sedan successivt öka till 67 år 2022 och 68 år 2034.

Det här var två år sedan, problemet är att sedan dess har mer eller mindre inget hänt förrän igår på nyheterna, när vår nya socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (s) tog sig an bollen. Till SvD säger hon:

Utgångspunkten i diskussionerna är att medellivslängden stiger. Vi behöver därför fler arbetade timmar för att upprätthålla finansieringen av systemet. Annika Strandhäll (s)

Jag måste ge politiker credit för att vara duktiga på att omformulera saker. Det hon säger ovan i form av ”fler arbetade timmar” låter ju mer neutralt än att säga att du och jag behöver jobba längre än till 65. Alternativet är att fler jobbar, men det lär inte hända tyvärr. Ambitionen just nu är att innan nästa val 2018, höja pensionsåldern till – tadaa – 66 år. Rakt i linje med utredningen som legat vilande.

I grunden så tycker jag personligen inte att det här är något dåligt. Tvärtom. Det är bra att politikerna tar tag i det och att det görs samstämmigt. Jag håller dessutom helt och hållet med i analysen:

Medellivslängden ökar med ett år varje decennium. Men den ålder som människor går i pension har inte ökat i den utsträckning som man trodde när man träffade den överenskommelse som vårt pensionssystem vilar på. Annika Strandhäll (s)

Det som jag däremot tror är att de flesta av oss som har relativt långt till pensionen inte reflekterar så mycket över processen som tenderar se ut som följer:

1. Tillsätt en utredning om pensionsåldern
2. Vänta två år på resultatet från utredningen som föreslår en höjning av pensionsåldern
3. Politikerna fattar beslut om att det ska vara möjligt att jobba tills man är pensionsålder + 2 år
4. Politiker fattar beslut på att man inte ska få säga upp någon på grund av åldersskäl
5. Politiker fattar beslut om att höja minimi-pensionsåldern med minimi-pensionsålder + 1 år
6. Vänta ett år.
7. Tillsätt en ny utredning om pensionsålder
8. Repetera 1 – 7 om och om igen

Det vill säga att det är som med metaforen med den kokande grodan. Sätter du ner en groda i kokande vatten så protesterar den och hoppar ut. Sätter du ner den i ljummet vatten och kokar upp den långsamt så kommer den inte notera temperaturökningen och stanna kvar till sin sista stund. Men den metaforen har inga likheter med oss människor. :-)

Det som jag tror blir allt viktigare från ett privatpersonsperspektiv är helt enkelt att man börjar ta ansvar för sin pension själv. Inte nödvändigtvis genom att man pensionssparar i de lösningar som erbjuds från bankerna – de är mest gjorda för att göra bankerna rika.

• Läsarfråga: pensionspara eller inte? - Pensionslösningarna som bankerna erbjuder är mer gjorde för att de ska bli rika än att du ska bli det...
• Nej, det är INTE värt att löneväxla till ett pensionssparande - En läsarfråga om löneväxling, tjänstepension och pensionssparande i allmänhet...

Man behöver se till att skapa sitt eget sparande och sin egen pengamaskin. Jag personligen litar inte på att jag som är född 1981 kommer att kunna leva på den pension som jag har tjänat in till min pensionsdag, när den än blir. Den andra lösningen på politikernas problem ovan, som man också börjat se nämligen, är att man sänker pensionerna i absoluta tal. Det kan man göra på många sätt även utan att säga det rakt ut, ett favoritsätt politikerna har är nämligen att inte höja bidragen i takt med inflationen.

• Inflation – statens ultimata illusion som gör dig fattigare när du tror att du blir rikare - Del 2 i recensionen av Peter Schiffs bok "Crash Proof 2.0 - How to profit from the economic collapse".

Mitt förslag är således att du själv lägger undan pengar som du sparar långsiktigt till din pension. Där finns flera sätt att göra det på, de sätt som jag själv gör är att spara i flera olika tillgångstyper under lång tid. De flesta har ju faktiskt fler än 10 år kvar till pension och då lämpar sig t.ex. sparande enligt nybörjarportföljen eller RikaTillsammans-portföljen ganska väl.

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• RikaTillsammans-portföljen – en portfölj för alla väder - Diversifiering - om att inte lägga alla äggen i samma korg

Relaterade artiklar

• Alla artiklar om pension och på RikaTillsammans

Externa länkar

• Dagens Nyheter – ”Regeringen vill fatta beslut om höjd pensionsålder”
• Svenska Dagbladet – ”Räkna med höjd pensionsålder före nästa val.”

Det är ingen hemlighet att jag rätt länge ansett att den svenska bostadsmarknaden är i den sista maniska fasen av en bubbla. Sedan jag var med i SVT Debatt i våras har jag inte skrivit så mycket om den, men så här nästan 6 månader senare är det intressant hur läget har förändrats.

Innan sommaren när jag var med i TV om bostadsbubblan så var jag absolut inte ensam om mina åsikter, men det var ändå inte mainstream i Sverige att anse att bostadsmarknaden är i en bubbelfas. Hittills har det mest varit Riksbanken och Boverket som drivit linjen och politikerna har varit ganska ointresserade. Dock har jag aldrig känt att jag inte har på fötterna då organisationer såsom IMF, EU, OECD och flera nobelpristagare har uttryckt exakt samma farhåga. När jag dock var i Almedalen i somras och lyssnade på ett seminarium på ett närliggande ämne och tog upp frågan med moderaternas ekonomisk-politiske talesman så var beskedet som jag fick att det inte var någon bostadsbubbla, fara å färde eller att ränteavdragen skulle röras.

Nu, mindre än ett halvår senare så upplever i alla fall jag annat ljud i skällan. Konjunkturinstitutet gick ut förra veckan med en varning om att de tycker att risken är för hög, bankerna har till och med börjat prata om att avskaffa ränteavdraget(!) och politikerna har också börjat vakna.

– Nu börjar vi bli oroade. Vi är på väg att hamna i ett läge som är ohållbart, man måste bromsa utvecklingen när det gäller bostadspriserna. Om man inte försöker bromsa den här utvecklingen så finns risken för att det blir ett abrupt prisfall längre fram. En krasch! Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén

Förmodligen handlar det som vanligt om att de visst inser problematiken, problemet är att göra något åt det. Därför tävlar de nu i att slå knut på sig själva i kommentarer att eventuellt ränteavdrag ska ske i samförstånd så att ingen blir hängd för att fatta ett för majoriteten av hushållen obekvämt beslut.

Problemet – runt 65 000 hushåll klarar inte sänkt ränteavdrag

Jag kan ju personligen tycka att ränteavdraget är en ganska konstig kvarleva. Jag förstår att grundtanken med det var att kompensera för fastighetsskatten, men den mer eller mindre avskaffade man samtidigt som man lät avdraget vara kvar. Samtidigt så är det också en udda fågel i den svenska lagstiftningen eftersom du får dra av ”tjänste”-relaterade pengar mot ”kapital”-relaterade pengar.

Det vore rimligt att du fick dra av räntekostnader mot en vinst på försäljning, men inte mot ditt jobb. Dessutom, även om jag tycker mig ha center/höger åsikter att ränteavdraget är ganska orättvist utifrån perspektivet att det är de som är rikast – de som behöver det minst – som får störst bidrag. Dessutom kostar det staten nästan 30 miljarder kronor per år – att jämföra med hela försvaret som kostar drygt 40 miljarder. Det är mer eller mindre en rabatt på att låna pengar.

Sveriges Radio gjorde en undersökning på hur ett avskaffat ränteavdrag skulle kunna slå. De kom fram till att runt 65 000 hushåll skulle påverkas väldigt negativt. Till och med varit tvungna att flytta.

65 000 hushåll har så låga inkomster att det klassas som under risk för fattigdom, men ändå så stora lån att de får göra avdrag på 500 kr per månad eller mer. Av dem är 24 000 hushåll barnfamiljer.

Kaliber beskriver hur det drabbade en person på 90-talet

Jag tror också tyvärr att vi kommer att se fler historier likt den som beskrivs av Anders i Kalibers radioprogram.

Det första jag ägde var en bostadsrätt sedan köpte vi ett mindre hus, efter några år köpte vi ett större hus. Med garage och trädgård. Och till slut bestämde vi oss för att köpa ett hus utanför storstaden lite grand på landet, men ändå nära. Jag hade bra inkomster, min fru hade bra inkomster. Så vi kunde unna oss en del grejor plus att vi kunde spara också.

Från Kalibers program; Nu börjar en ond spiral. Han tvingas byta till ett billigare hus på grund av de nya reglerna för ränteavdrag. Men räntorna med lägre avdrag blir till slut ändå för mycket för Anders. Räntorna stiger till rekordnivåer och samtidigt råder en stor fastighets- och finanskris som ger hög arbetslöshet. Anders klarar inte betala lånet. Långivarna tvingar honom sälja huset på exekutiv auktion för långt mindre än han gav för det. Han hamnar nu hos Kronofogden med en miljon i skulder.

Och han förlorar mer än sitt hem. Äktenskapet kraschar. Anders ekonomi klarade alltså inte av kraftigt höjda räntor och samtidigt ändrat ränteavdrag. Han har försökt bli kvitt skulderna i en så kallad skuldsanering.

– Jag har begärt skuldsanering vid ett tillfälle och tyvärr har jag blivit nekad det. Mina skulder ligger idag på över sex miljoner kronor inklusive ränta på ränta.

Bloggrannen Cornucopia räknar baklänges…

En intressant aspekt som jag inte tänkte på är den som bloggrannen Cornucopia tar upp. Hans resonemang i artikeln ”Subprime: 65 000 svenska hushåll klarar inte 0.64 procentenheter högre ränta” är att om 65 000 hushåll har problem med att ränteavdraget försvinner, så klarar de inte heller en ränta som är 0.65 % högre än den är idag, det vill säga en ränta på 2.1 %. Det tycker jag är än mer skrämmande.

En räntehöjning till 2.14% motsvarar att ränteavdraget avskaffas. Enkel uträkning: 0.7*2.14=1.498 eller motsvarande de ca 1.5% som rörlig 3-månaders bolåneränta ligger på idag. Cornucopia

Liknande siffror har jag tyvärr sett på andra håll också. Jag har för mig att Länsförsäkringar publicerade en undersökning om att 37 % av alla hushåll gick plus-minus noll i slutet av månaden. Det här i den extrema lågräntemiljön som vi har nu. Även om Riksbanken har varit usel på sina ränteprognoser på sistone, så räknar de med att en ”normal” ränta bör ligga på 4 – 5 %. Om 65 000 hushåll drabbas så här av en 0.65 %, hur kommer det då se ut när räntorna dubblas mot idag?

Intervjuad av Boplats Göteborg – ”Om bubblan spricker”

Jag blev förra veckan intervjuad på samma ämne av Boplats Göteborg, du kan läsa hela intervjun där med mig och Arturo Arques.

• Boplats Göteborg – ”Om bubblan spricker”

Det är inget nytt för dig som har läst mina tidigare artiklar, men det är ändå en bra sammanfattning av mina åsikter. Mina huvudpoänger är följande:

• Det finns ingen naturlag som säger att bostadsmarknaden ska gå upp, upp, upp.
• Boendet är inte en investering, det är en konsumtion
• Det är helt okej att köpa en dyr bostad, men man behöver se till att man kan klara 5 % ränta och se det som konsumtion enligt föregående punkt
• Bostadsrätt är sämre än ett hus eller villa
• I en bostadsrätt behöver du dessutom kolla på föreningens belåning, inte bara din egen

Relaterade artiklar

• Bostadsbubblan – en sammanfattning och debatt i SVT - Jag debatterar bostadsbubblan i SVT Debatt ikväll kl. 2200 på SVT1
• Är du redo om bostadpriserna faller? - Tips och råd vad du kan göra för att förbereda dig inför eventuella prisfall i bostäder
• Har vi en bostadsbubbla i Sverige? - En fördjupning till min debattartikel i Metro idag med argument för och emot bostadsbubblan
• En bubblas uppgång, olika faser och krasch - De olika faserna i en marknadsbubblas liv

Externa artiklar

• Sydsvenskan (om mig) – ”De hyr hellre än köper bostadsrätt”
• Metro – (min debattartikel) – ”Många bostadskarriärer kommer att sluta i tårar”
• Sveriges Radio – ”Konjunkturinstitutet varnar för bostadsbubbla”
• Affärsvärlden – ”KI varnar: risk för bostadsbubbla”
• Dagens Nyheter – ”Bankerna vill slopa ränteavdragen”
• Sveriges Radio Kaliber – ”Kaliber om avdragsfällan – vem tar smällen?”
• Sveriges Radio – ”Här skulle slopade ränteavdrag slå hårdast”
• Cornucopia – ”Subprime: 65 000 svenska hushåll klarar inte 0.64 procentenheter högre ränta”

Sedan jag kom i kontakt med företaget Better Globe 2007 så har jag på årsbasis investerat en del av mina pengar i skog i östra Afrika. Hittills har det gett en bra avkastning samtidigt som det gör stor skillnad för människorna där nere. Det är verkligen en etisk, hållbar och god investering.

Jag har skrivit mycket om Better Globe här på bloggen, inte minst i kategorin ”Better Globe” som finns i huvudmenyn ovan. Det som jag tycker är skoj är att jag och några personer till har jobbat ganska hårt för att få grundaren Rino Solberg att komma till Sverige och berätta om projektet själv. Det är i år nämligen drygt 10 år sedan som företaget startade och det är många framgångar som man kunnat fira. Allt från att ha öppnat mikrolånbanker, planterat ett antal hundratusen träd på mark som ingen trodde det skulle gå plantera på (< 500 mm regn per år) och inte minst byggt och renoverat ett flertal skolor.

Jag själv har har varit på plats i Kenya/Uganda flera gånger (2008, 2012 och 2015) och jag har dessutom skrivit om det här på bloggen:

• 2015-08-13 – Better Globe hjälper fattiga bönder att öka avkastningen på sin mark (med intervju)
• 2015-08-08 – Mikrolån hjälper fattiga bönder att hjälpa sig själva
• 2012-03-01 – Reseberättelse från Kenya 2012 
• 2008-06-19 – Reseberättelse från Kenya 2008
• Alla artiklar om Better Globe på bloggen

Den 3 – 5 november har vi bjudit Rino till Malmö, Göteborg och Stockholm för att komma och berätta om resan hittills, vart Better Globe är på väg och inte minst att svara på frågor. Rino är nämligen visionären bakom det koncept som ligger till grund för Better Globes verksamhet. I detta koncept har han, som en av få, lyckats kombinera hållbar utveckling, CSR och etiskt sparande – och fått det att fungera i snart tio år. Bara det är värt att komma och lyssna på.

Under kvällen får vi även besök av Julie Solberg, verksam i välgörenhetsorganisationen Child Africa, som i över 20 år har arbetat med att ge barn en framtid via en trygg skolgång. Child Africa har fått flera priser och utmärkelser, bland annat för att vara en av mycket få organisationer i Afrika som tar in döva barn i sin verksamhet. De pengar Better Globe samlar in till skolverksamhet genom donationspaketet går till Child Africas verksamhet.

Vi ha rDet är inte ofta vi har Rino och Julie på plats i Sverige, så ta möjligheten att träffa dem, höra deras historia och ställa frågor direkt till dem.

• Malmö – tisdagen den 3 november. Boka din plats nu →
• Göteborg – onsdagen den 4 november. Boka din plats nu →
• Stockholm – torsdagen den 5 november. Boka din plats nu →

Antalet platser är begränsat, så först till kvarn gäller. Övrig praktisk information om lokaler och tid hittar du på anmälningssidan (se respektive länk ovan). Om du har några frågor, tveka inte att höra av dig. På liknande event tidigare så här där ofta också givits ett bra erbjudande angående trädköp, så många gånger kan det vara anledning nog att komma. Om du vill gå men inte har möjlighet, kontakta mig via mejl.

Ibland hamnar man i en tuff ekonomisk situation och då kan det vara svårt att ensam få ekonomin på fötter. Jag har under åren hjälpt ett par personer att få rätsida på sin ekonomi och efter ett par mejl på ämnet på sistone sammanfattar jag här mina erfarenheter och funderingar.

För ett par dagar sedan skrev jag om bostadsbubblan, där Sveriges Radio refererar till flera personer som suttit fast i skuldfällan sedan 90-talet, så tror jag tyvärr att det här ämnet kommer att bli än mer aktuellt i framtiden. Min erfarenhet från att ha träffat ett antal människor som haft det väldigt tufft ekonomiskt så är den gemensamma faktorn att det har hänt något oförutsett – sjukdom, skilsmässa, dödsfall, ogynnsamt förhållande, arbetslöshet – som man sedan inte riktigt fått ordning på.

Därefter har man försökt att kämpa, men orken har många gånger inte funnits där och sedan har ränta-på-ränta spiralen gått i fel riktning. Man har inte kunnat betala räntan, den har gjort att skulderna har ökat, därefter har räntan ökat, skulderna ökat och så vidare. Jag tror många gånger att det är väldigt svårt att bryta en sådan spiral på egen hand, utan det är ofta något man behöver hjälp med. Det handlar nämligen många gånger inte bara om att göra en förändring i det ekonomiska utan även inom det beteendemässiga.

Jag har sett att det finns många sidor på nätet som ska beskriva kring vad man kan göra, men få av dem är utförliga och än färre ger konkreta exempel. Den här maraton-artikeln är således mitt försök att skriva en artikel som man kan använda som en steg-för-steg-guide. Om jag har missat något eller du har något tips så er jag fram emot din kommentar eller mejl.

Steg-för-steg instruktioner

Min upplevelse är att de praktiska stegen att ta är ungefär samma, nästan oavsett situation. Det är mycket möjligt att jag har missat något, men dessa steg har vi tagit när jag hjälpt andra.

1. Bestämma sig om att man vill göra en förändring
2. Skaffa koll på nuläget
   1. Identifiera alla skulderna
   2. Identifiera alla tillgångar
   3. Sammanställ i en balansräkning
   4. Identifiera alla inkomster
   5. Identifiera alla utgifter
   6. Sammanställ i en resultaträkning
3. Börja agera
   1. om möjligt sälj eller belåna befintliga tillgångar
   2. kontakta långivarna och begär
      1. avskrivning / nedskrivning hos långivarna
      2. att frysa / sänka räntorna hos långivarna
      3. amorteringsfrihet
   3. Ta hjälp av och träffa
      1. kommunens budget- och skuldrådgivare
      2. kronofogden och ev. ansök om skuldsanering
   4. Öka din inkomster
4. Skapa en plan för framtiden
   1. Räkna ut när du blir skuldfri, sätt mål och fira!
   2. Prioritera räkningarna
   3. Gör en budget

1. Bestämma sig

Det första och mest underskattade steget handlar om att faktiskt bestämma sig om att man vill göra en förändring. Jag påstår att man faktiskt bara kan göra en förändring kommande från två ställen:

1. Hotivation – Man är trött på att ha det så som man har det – kanske till och med trött på att vara trött – och inser att man måste göra en förändring. Hotet hot-iverar en att göra en förändring.
2. Motivation – Man ser en så inspirerande bild av framtiden att man är beredd på att göra förändring. Man blir motiverad att göra en förändring.

Vilket av ställena man kommer från spelar egentligen inte så stor roll. Tittar man på t.ex. TV-programmet Lyxfällan som har jobbat mycket med att förändra folks ekonomi så ser man tydligt att en förändring i ekonomin alltid föregås av en förändring i beteendet först. Jag är nämligen helt övertygad om att du först behöver förändra ditt beteende och först därefter kommer ekonomin som ett resultat.

Jag vet inte om det är personligt med just mig, men jag brukar tycka att det är enklare att komma igång med hjälp av hotet och hotivationen än motivationen. Det är ju mycket det också som man gör i Lyxfällan. Programledarna ägnar den första tiden av programmet åt att göra deltagarna förbannade. Typ, ”jaha, du får inte ihop ekonomin. Men du röker ett paket om dagen? För pengarna som dina barn fick av farmor? Hur fungerar det här – röker du framför farmor också? Vet hon att det är barnens pengar som du röker upp? Du vet för alla de här pengarna som du har rökt upp så hade dina barn kunnat gå i fotbollsskola, du hade kunnat ha det här boendet etc. Hur hade det känts?”

Klassiskt sätt att kasta ljus på nuläget – förtydliga det och göra det ganska misärigt – och sedan erbjuda en inspirerande bild av framtiden och så kallat ”future-pace” den genom att ta personen till framtiden, illustrera den och fråga hur det känns. Klassisk coaching-metodik. Som fungerar. Här handlar det också om att börja ta de första stegen till ett personligt ansvar och säga att det är upp till mig och jag kan göra en förändring.

Gör man det här själv så fungerar det på samma sätt, man kan använda följande två frågor som stöd för sig själv:

• Om jag inte gör en förändring, hur kommer mitt liv (mina barns liv) att se ut om 5 eller 10 år?
• Om jag gör en förändring, hur kommer mitt liv (mina barns liv) att se ut om 5 eller 10 år?
• Därefter, skriv ner svaret på följande frågor för dig själv:
  • Hur kommer det kännas där i framtiden när jag tittar tillbaka?
  • Vad kommer jag att tänka?
  • Vad kommer jag att säga till mig själv?
  • Hur kommer det att kännas?
  • Hur kommer det att se ut?
  • Vad behöver jag börja göra?
  • Vad behöver jag sluta göra?
  • Vad behöver jag fortsätta att göra?
• Vem kan jag be om hjälp att vara mitt stöd?

Om du gör det här på egen hand, skriv gärna ner svaren på ett papper eller på datorn så att du har dem. Förhoppningsvis hjälper de att komma fram till det där kritiska beslutat – att göra något!

2. Skaffa koll på nuläget

När man har bestämt sig, så är nästa steg att faktiskt börja jobba och ta konkreta steg. Jag påstår att ett av de första stegen handlar om att skaffa sig koll – på det mesta. Många gånger är det här ett näst intill oöverstigligt berg innan man har bestämt sig enligt föregående steget. Jag själv tror att det är osäkerheten som håller en gisslan. På ett sätt är det skönt att inte öppna kuverten eftersom då kan man låtsas att de inte finns. Samtidigt så blir det jämförbart med att kissa i sängen – varmt och lite skönt till en början men ganska snart blir det kallt och ganska äckligt. :-)

Ett av mina absoluta favoritcitat är från Tony Robbins, en amerikansk coach som lär ha sagt:

The truth will set you free but first, it may piss you off… Anthony Robbins

Det handlar om att se sanningen i vitögat – hur den än må se ut – och därefter kommer många gånger den sköna känslan av att ha koll, även om det inte alltid ser så ljust ut. Men då vet man i alla fall hur illa det är och man kan börja göra något åt saken.

1a. Identifiera alla skulderna

Det som jag brukar prioritera är att först och främst identifiera alla skulderna. Jag har tagit fram en följande tabell som jag brukar skicka till folk via Google Kalkylblad, så att jag och den som jag hjälpt kan jobba i den samtidigt. Det är ganska enkelt:

1. Gå till Google Kalkylark
2. Logga in (eller om du inte google (eller gmail)-konto, skapa ett – det är gratis)
3. Klicka på ”+”-ikonen längst ner till höger för att skapa ett nytt kalkylblad
4. Kopiera rubrikerna från min tabell nedan
5. Börja fyll i enligt instruktionerna nedan

Det är helt enkelt en tabell som ser ut som följer:

Där sammanfattar man helt enkelt alla skulderna. På sista raden summerar jag alla kolumnerna förutom kolumnen Ränta (%) där man tar ett medelvärde så att man kan se genomsnittsräntan.

Det kan vara lite klurigt att ta reda på alla skulderna, men det som jag brukar rekommendera är att tillsammans med en kompis:

• Gå igenom alla oöppnade kuvert
• Gå igenom alla ekonomiska dokument
• Kontakta Kronofogden – 0771-73 73 00
• Ta en gratis kreditupplysning på dig själv via minuc.se
• Kolla vilka kreditkort som du har och kontakta utgivarna
• Ringa till de vanligaste inkassobolagen
  • Intrum Justitia – 08 616 77 00
  • Klarna – 08-120 120 10
  • Svea Ekonomi – 08-735 90 00 
  • Visma Collectors

Exempel på vad du kan säga när du ringer:

Hej, jag heter X och jag ringer för att jag tror att jag har en skuld hos er. Jag har bestämt mig för att jag vill göra rätt för mig och behöver därför lite hjälp. Tror du att du kan hjälpa mig? [paus] Jag skulle vilja veta hur stor min skuld är hos er just nu? [paus] Kan du även se hur stor den var från början? [paus] Samt även om du kan hjälpa mig med räntan i procent och kronor per månad? [paus] Kan du även hjälpa mig med hur mycket jag amorterar på den per månad? [paus] Tack så mycket!

Jag vet att det är superjobbigt de första gångerna. Att det kan handla om känslor såsom skuld och skam, det är helt okej och helt normalt. Däremot kan jag i princip lova att den som sitter på andra sidan inte tänker på det, utan tvärtom kommer att göra sitt bästa för att hjälpa dig. Särskilt när du uttryckligen använder orden ”Kan du hjälpa mig?”. Det ska till väldigt mycket för att en person då ska säga ”Nej, jag vill inte hjälpa dig…”. Det kommer inte sig naturligt och är dessutom direkt tjänstefel på den positionen där den personen sitter. Då kan man i så fall kontakta dennes chef, men det är överkurs.

Många av de största inkassobolagen har dessutom egna hemsidor där man ofta kan logga in med sitt Bank-ID eller motsvarande för att snabbt få en skuldöversikt.

2b. Identifiera alla tillgångarna

Nästa steg är att identifiera alla tillgångar som finns. En tillgång är på ett enkelt sätt en sådan sak som du äger som du skulle kunna sälja och få pengar för. I det ingår en eventuell bostadsrätt eller villa men även alla småprylar som skulle kunna ha ett värde såsom möbler, elektronik och andra prylar. Det är också ett ganska vanligt knep som man ser programledarna i Lyxfällan göra i princip varje program.

För att sammanställa det här, gör en ny flik i ditt Kalkylblad genom att klicka på ”+”-tecknet i nedre vänstra hörnet.

Frågan att besvara här är:

• Vad äger du som du skulle kunna sälja? / Vad är absolut inte nödvändigt för din överlevnad?

Ett förslag på hur tabellen kan se ut är som följer. I tabellen betyder ”anskaffningsvärde” det värdet som jag skaffade (köpte) tillgången för. Uppskattat värde idag är vad jag skulle kunna sälja tillgången för idag.

Här handlar det alltså om att göra en lista och en uppskattning på vad de olika sakerna hemma är värda. Jag brukar använda Blocket.se för att värdera saker, men ofta finns det även bolag på orten som köper upp dödsbon som skulle kunna hjälpa till med en värdering. När det gäller värdering av en bostadsrätt eller villa så finns det idag gott om mäklare som gör gratis värderingar. Om du har en sådan boendesituation så är det verkligen en sak att göra direkt.

Ett tips i den här övningen är att göra den tillsammans med en vän som inte är lika känslomässigt bunden till de olika prylarna. Där finns ju klassiska scener från Lyxfällan där deltagarna absolut under inga omständigheter vill sälja sin spelkonsol. Det handlar ju uppenbarligen inte om Nintendot utan om något annat.

Skulle man göra en balansräkning på riktigt så skulle man här även inkludera pensionstillgångar, men då dessa inte är användbara i överskuldsatthet så brukar jag bortse från dem.

2c. Sammanställ i en Balansräkning

När man pratat företagsekonomi så brukar man alltid prata om en resultat- och balansräkning. I de två föregående uppgifterna har man mer eller mindre sammanställt en balansräkning, det vill säga alla tillgångarna och alla skulderna. För att inte göra överarbeta det så skulle jag säga att du redan nu har en balansräkning, men att där är framförallt ett nyckeltal som är intressant att räkna ut:

• Eget kapital = Summan av tillgångarna – Summan av skulderna

Det vill säga hur stort är nettot. I mitt exempel enligt föregående steg så är det:

• Eget kapital_exempel = 1 018 000 – 1 217 500 kr = – 199 500 kr

Det visar alltså att om jag skulle sälja alla mina tillgångar och betala alla mina skulder så skulle jag fortfarande ligga ca -200 000 kr. Om det framkommer ett resultat som är större än 0, så betyder det att situationen kanske inte är bra, men det hade kunnat vara värre. Det finns då nämligen kanske en möjlighet att lösa situationen genom att slå samman lån, belåna en av tillgångarna eller göra någon annan liknande lösning. Mer om det senare.

2d. Identifiera alla inkomster

Nästa steg är att identifiera och sammanställa alla inkomster. Det här brukar vara relativt enkelt då det är en summering av lön samt bidrag såsom barnbidrag, sjukpenning, bostadsbidrag etc. Jag brukar vilja sammanställa det enligt följande:

Anledningen till att jag brukar ta med siffrorna innan skatt är för att jag har upptäckt att i vissa samtal med t.ex. Kronofogde eller skuldrådgivare så vill de ha bruttosiffror till sina kalkyler. Det är ju dock netto-siffrorna som är mest intressant.

2e. Identifiera alla utgifter

Efter att inkomsterna är identifierade så behöver man sammanställa alla utgifter. Det finns ett par olika sätt att göra det här på:

• Logga in på din Internetbank och sammanställ utgifterna från dina konton och kreditkort
• Spara alla kvitton eller skriv upp alla inköp under den innevarande och kommande månaden
• Använd en app såsom t.ex. Tink
• Gör en kombination av ovan.

Sammanställ det i en tabell såsom nedan:

Man behöver naturligtvis anpassa sin tabell enligt sina egna förutsättningar. Ovanstående är baserat på konsumentverkets budgettabell med mina egna tillägg. Exempel som inte finns med ovan som man skulle kunna lägga till är exempelvis husdjur om sådana finns.

2f. Sammanställ i en Resultaträkning

När man nu har sammanställt både inkomsterna och utgifterna så har man i stora drag en resultaträkning färdig. För att hålla det enkelt så gör vi som på balansräkningen och räknar ut ett nyckeltal:

• Resultat (kassaflöde) = inkomster – utgifter

I det här specifika fallet ovan så blir det:

• Resultat_exempel = 15 050 kr – 16 050 kr = – 1 000 kr

Det visar att den här ekonomin går back -1 000 kr varje månad. Det betyder att där både är ett minuskapital i balansräkningen och det blir inte heller bättre av att man går back, för skulderna kommer bara öka från månad till månad.

En kort utvikning på sambandet mellan resultat- och balansräkningen

En kort utvikning när vi har definierat det så här är att (något förenklat):

• Tillgångar är sådant som skapar inkomster
• Skulder är sådant som skapar utgifter

Det betyder att om man går back en månad så måste man antingen sälja av något på tillgångssidan eller så ökar skuldsidan. Ökar skuldsida så kommer även utgifterna öka nästkommande månad eftersom räntan blir då större. Det är ränta-på-ränta-principen fast på ”fel sätt”. Istället för att jag sparar, ökar inkomsterna, sparar mer, får fler inkomster så hamnar jag på en negativ spiral där skulderna ökar, som gör att räntan ökar, som gör att skulderna ökar och så vidare.

Det är därför det är viktigt att när man ska få rätsida på sin ekonomi att man arbetar med både balansräkningen och resultaträkningen.

3. Börja agera

När man har skaffat sig 100 % koll på nuläget så är det dags att börja agera för att försöka förändra det. Man skulle kunna argumentera om att man ska jobba med mål för att skapa ett gap mellan nuläget och det önskade läget, men jag tycker att än så länge är där alldeles för många osäkra parametrar för det.

3a. Om möjligt belåna; eller sälj tillgångar

Det första man bör göra är att titta i tabellen ”Tillgångar” som skapades enligt tidigare i 2b). Här handlar det om att se om man kan belåna några av sina tillgångar eller rentav sälja av dem.

Ett klassiskt sätt som många har löst tuffa situationer är genom sitt boende. Om man har turen att bo i en bostadsrätt eller villa som har ökat i värde de senaste åren, så finns det kanske möjlighet att belåna den. Bankerna brukar nämligen vara ganska generösa så länge man ligger under 85 % total belåning. Då kan man nämligen ”slå ihop” en mängd dåliga lån med hög ränta i ett bolån med lägre ränta och på så sätt förbättra det månatliga resultatet.

Exempel) Säg att där finns en bostadsrätt som köptes för 1 000 000 kr och då belånades till 850 000 kr. Säg nu att bostadsrätten omvärderas av en mäklare enligt 2b) och värderas till 1 100 000 kr. Det betyder att den ursprungliga belåningsgraden på 85 % (=850 000 kr / 1 000 000 kr) har sjunkit till 77 % (850 000 kr/1 100 000 kr). Det betyder att du skulle kunna låna ytterligare ca 8 % (=85 % – 77 %) på lägenhetens värde. I det här fallet blir det 88 000 kr. Dessa 88 000 kr skulle kunna användas för att betala av alla lån med en ränta som överstiger bolånets ränta.

Om man inte har möjlighet att belåna en bostadsrätt eller villa så skulle jag rekommendera att sälja av så mycket saker som möjligt för att få in pengar. I Lyxfällan har det mer än en gång arrangerats loppisar där deltagarna har fått sälja av allt annat än det viktigaste. I det här fallet är det viktigaste att få in pengar, prylar kan man alltid komplettera med över tid.

Där finns situationer då t.ex. det inte ens är lönt att sälja tillgångar. Jag har varit med om tillfällen där det inte varit lönt att t.ex. sälja bostadsrätten eftersom man då hade dragits med restskulder resten av livet. Man behöver helt enkelt se till den enskilda situationen. Beroende på t.ex. boendesituation på orten – och om det är lämpligt t.ex. med avseende på barnen också vidare – så skulle ett alternativ kunna vara att hyra ut lägenheten om man kan få in mer pengar på det än vad den kostar. Där får man vara lite kreativ.

3b. Kontakta långivarna

Avskrivning och nedskrivning

I nästa steg behöver man börja prata med de långivare som man har. Om skulder finns hos inkassobolag så brukar det ofta gå att förhandla med dessa. När man pratar med dessa företag så tycker jag att man ska börja att fråga efter:

1. Avskrivning – det betyder att långivare efterskänker din skuld.
2. Nedskrivning – det betyder att långivare sänker din skuld till ett lägre belopp – t.ex. det den var innan räntan började ticka.

En av sakerna som man behöver förstå angående skulder är att dessa sällan är kvar hos den första personen. Där bedrivs en aktiv handel mellan företag där man köper sina kunders skulder mellan varandra. Om vi som privatpersoner inte kan betala eller vi får skuldsanering så innebär det att långivaren inte kommer att få betalt överhuvudtaget. För många företag är det således bättre att få betalt något än att inte få betalt något. Det kan man utnyttja i sin förhandlingssituation genom att säga något i stil med:

Hej! Jag heter X och jag ringer för att jag följande skulder hos er [Använd blansräkningen från tidigare]. Jag håller på och tar tag i min ekonomi och jag skulle vilja göra rätt för mig. Eftersom jag har så mycket skulder så skulle jag verkligen behöva er hjälp med en avskrivning eller nedskrivning. Hur ställer ni er till det? /alternativt: mitt förslag är att vi skriver ned skuldbeloppet till det som det var innan räntan började ticka. Det skulle verkligen göra det möjligt för mig att betala av skulden.

Därefter så får man se vad de säger. Notera dock att det för dem egentligen inte finns något riktigt incitament att säga ja, men det är värt besväret att fråga. Om de inte kan, så kan man fråga (eller lägga på och ringa igen senare) under vilka förutsättningar som avskrivning eller nedskrivning ges.

Det här förändrar skulden i balansräkningen och kommer över tid ge upphov till en lägre månatlig räntekostnad som ger en större möjlighet att få ekonomin på fötter.

Frysa eller sänka räntan

Nästa steg efter att man har fått besked kring avskrivning eller nedskrivning är det dags att försöka påverka räntan. De två alternativ som finns är:

1. Frysa räntan – det betyder att du slipper betala mer ränta på lånet och den fryses till det befintliga beloppet.
2. Sänka räntan – det betyder att räntan på månadsbasis blir lägre.

Det bästa är ju naturligtvis om man kan lyckas frysa räntan, så att den de facto blir 0 % och det är bara den upparbetade räntan hittills som du blir skyldig. Det här brukar de flesta inkassoföretag gå med på i någon mån. Om man inte lyckas frysa räntan så kan man försöka få räntan sänkt. Man kan säga något i stil med:

Hej! Jag heter X och jag ringer för att jag försöker få ordning på min ekonomi och jag vill göra rätt för mig. Jag har idag följande skulder hos er och det skulle verkligen underlätta för mig och öka sannolikheten för att ni kan få tillbaka era pengar om vi helst kunde frysa räntan eller i annat fall sänka den drastiskt. Hur ställer ni er till det?

Därefter så får man se vad de säger och agera utifrån det. Samma sak här, får du ett nej så gäller det att fråga vad som krävs eller under vilka förutsättningar de kan hjälpa till. Notera att det inte är antingen eller mellan avskrivning/nedskrivning och frysa/sänka räntan. Helst kan man göra båda sakerna samtidigt.

Amorteringsfrihet

Det sista steget som man kan förhandla om – oberoende av de övriga ovanstående stegen är amorteringsfrihet. Det betyder att man t.ex. under en period av 6 – 12 månader inte behöver amortera på lånet. Att exempelvis få 12 månader fryst ränta och amorteringsfrihet innebär det mer eller mindre att man ”pausar” den skulden. Den slutar växa som är det viktigaste och man kan fokusera resurserna på annat håll – t.ex. att betala av lån med högre ränta eller en annan leverantör som inte gått med på förslagen. Något som tyvärr kommer att hända.

Exempel på vad man skulle kunna säga är:

Hej! Jag heter X och jag ringer för att jag försöker få ordning på min ekonomi och jag vill göra rätt för mig. Jag har idag följande skulder hos er och det skulle verkligen underlätta för mig och öka sannolikheten för att ni kan få tillbaka era pengar om vi kunde göra den här krediten amorteringsfri under 12 månader? Hur ställer ni er till det?

Samma sak kring feedback och policy gäller även här.

3c. Ta hjälp av kronofogden och de kommunala budget- och skuldrådgivarna

Om möjlighet finns så skulle jag även kontakta och besöka Kronofogden och de lokala budget- och skuldrådgivarna. Jag har träffat ett flertal representanter för dessa under åren och jag har i princip bara goda erfarenheter. Det har naturligtvis varit enklare för mig då jag inte har behövt ha skuld- och skamkänslorna men de behöver du faktiskt inte heller ha. Det både är deras jobb på dessa myndigheter att hjälpa till och som människor så har de också empati med att det inte alltid har gått som man har tänkt. De uppskattar också alltid mycket mer någon som försöker och kommunicerar än motsatsen. Om du inte har varit i kontakt med dessa, så tror jag att du kommer bli fövånad och positivt överraskad. Det är dessutom helt och hållet kostnadsfritt  och de har också tystnadsplikt.

Kronofogdens uppgifter är faktiskt både att hjälpa fodringsägarna men även att hjälpa dig med en skuld. Jag har lärt mig mycket i kontakt med Kronofogden och där finns flera exempel där kronofogdarna har hjälpt till mycket. De styrs naturligtvis av sina regelverk, men de har varit med många gånger och kan ge tips om vad du kan göra i din specifika situationer. En av de mest glädjande historierna jag hört var när en Kronofogde som gjorde en utmätning sa till anhöriga till en f.d. militär att söka hjälp hos Veteranstöd Rapid Reaction (VRR) som hjälpte till och löste situationen så att personen fick behålla sitt hem. Andra situationer är t.ex. när kronofogden har rekommenderat att ansöka om skuldsanering och hjälpt till att göra ansökan.

De flesta kommuner har dessutom budget- och skuldrådgivare som man kan besöka. I Malmö, där jag bor, har de både drop-in tider men även tider för bokade möten. Där får man berätta om sin situation och sedan hjälper de till att räkna och kommer med tips på vad man kan göra. En av de märkligaste upplevelserna jag hade var när jag besökte dem i Malmö tillsammans med en person jag försökte hjälpa och får kommentaren:

Vet ni vad? Min rekommendation är faktiskt att sluta betala dessa räkningarna. För du kommer att få ut mer pengar till dig själv och ditt barn om skulderna går från inkassobolagen till oss på kronofogden.

I det här specifika fallet hade jag också misstänkt att så var fallet, eftersom personen levde under existensminimum, på bekostnad av sin hälsa och sitt barn, i sina försök att göra rätt för sig. Det gav i sin tur ett ganska intressant möte med banken där vi mer eller mindre sa: ”Antingen hjälper ni oss eller så slutar vi betala räkningarna…” Det var första gången och en mycket märklig känsla. Men i det här fallet så hade vi torrt på fötterna.

Budget- och skuldrådgivarna är nämligen experter på exakt hur det fungerar med olika summor och brytnivåer för ersättningar likaväl kostnader. De kan t.ex. säga att en skälig boendekostnad för en ensamstående förälder med ett barn ligger på 5 900 – 6 300 kr. De hjälper också till och räknar på din ekonomi och kan berätta hur din ekonomi kommer att se ut om den hamnar på existensminimum. Här handlar t.ex. om normalbelopp och tillägg. Jag skulle verkligen rekommendera att ta kontakt med dem för att få reda på hur det kan se ut för dig. De kan också hjälpa till med och ge ett mellan-tummen-och-pekfingret svar kring huruvida det är värt att ansöka om skuldsanering.

Jag vill däremot understryka att jag har mer än en gång varit med om att situationen för den skuldsatte har eller väsentligen skulle förbättras om man lät skulderna förfalla till utmätning. De personer som jag har träffat har nämligen så många gånger velat göra rätt för sig, att man har försökt och kämpat heroiskt för att betala inkassobolagen till och med på bekostnad av sin egen hälsa. Jag tycker inte det är okej. Inkassobolagen tjänar tillräckligt med pengar för att det ska gå ut över barn eller hälsan. Ofta har schablonerna, mallarna och normalbeloppen gett mer pengar över i ekonomin efter än innan.

En nackdel här blir dock att man får en betalningsanmärkning men i mina ögon är det en låg kostnad att betala för att få ekonomin på fötter på sikt. Dessutom är den ju bara temporär och försvinner efter tre år.

3d. Öka dina inkomster

Lite beroende på hur situationen ser ut så handlar det inte bara om att sälja av saker och dra ner på kostnader. Den andra delen i resultaträkningen som man kan jobba på är att öka inkomsterna också. Många gånger är det min upplevelse att det är här man kan göra den största förändringen. Sedan har jag tyvärr ett par gånger varit med om att den möjligheten inte har funnits på grund av sjukdom eller något annat.

Mina förslag är således:

• (sälj grejer – i princip allt du äger – enligt föregående punkter)
• Om du inte har ett jobb, försök skaffa et
• Om du har ett jobb,
  • se om det finns möjlighet till löneökning
  • sök andra jobb om de skulle kunna ge en löneförhöjning
• Undersök möjligheter till extra jobb
  • Finns det behov av övertid?
  • Hör med dina kompisar och vänner om de har något – t.ex. barnvakt, städning, barnhämtning, matlagning eller andra tjänster
  • Det finns sajter på nätet som erbjuder extrajobb
    • Grannar.se – www.grannar.se
    • Jobbaextra.se – www.jobbaextra.se
  • Det finns även professionella versioner såsom
    • Upwork – www.upwork.com

Det är inte säkert att alla är applicerbara, men ovan är ett första steg som man kan titta på. Ibland får jag frågan om man ska spara eller investera. I 99 fall av 100 är svaret nej. Räntorna är många gånger betydligt högre än vad avkastningen på pengar är.

4. Skapa en plan för framtiden

Det sista steget är att försöka sammanfatta det gångna arbetet och börja skapa en plan för framtiden. Det handlar om en ekonomisk plan i form av en budget men även t.ex. en plan som anger i vilken ordning man ska prioritera sina räkningar, hur man kan göra med struktur och andra saker.

Exempel på saker att ta med i planen förutom de nedanstående delarna kring budget och prioritetslista är även strukturella saker såsom att man har ett ekonomiskt vecko eller månadsmöte med sin partner, en vän eller budget- och skuldrådgivare. Det är inget konstigt egentligen, alla företag som jag arbetar i har månadsmöte kring sin ekonomi, om det fungerar för dem, varför skulle det då inte fungera för en privatperson och en privatekonomi?

I ett större företag så är det sällan att det är en person som sitter ensam med allt ansvar och alla beslut, det behöver således du inte heller göra. Min upplevelse är att det är många som vill hjälpa till, men de ges aldrig chansen och de vet sällan om det är ok att fråga. Men oftast är det ju som så att de som har lånat ut pengar också gärna (eller egentligen än hellre) hjälper till på andra sätt. Det finns alltid folk att fråga. Det gäller bara att ta modet till sig och våga ställa frågan.

4a. Räkna ut när du är skuldfri, sätt delmål och fira

I planen kan du också räkna ut under hur lång tid du behöver följa den här planen. Ett hyfsat enkelt sätt att räkna ut det på är via:

• Antal månader = Den totala skulder / månatlig amortering

Exempel:

• 200 000 kr / 2 000 kr/månad = 100 månader = ca 8 år.

För att förkorta tiden så ser du att det handlar om enligt tidigare att antingen sänka skulden genom förhandling eller genom att betala av via sälja saker.

Ett bra tips är också att skapa delmål när du ska nå olika belopp. T.ex. i examplet ovan så skulle jag satt delmål på 190 000 kr (5 månader), 175 000 kr, 150 000 kr och så vidare.

När man använder formeln ovan så utgår den från att man ska bli helt skuldfri. Det är sant när det gäller exempelvis dåliga lån såsom blancolån, kreditkort, sms-lån etc. Men där finns t.ex. ingen poäng med att amortera ner ett bolån till 0. Min personliga åsikt är att om man har ett huslån med en rimlig ränta, i dagsläget runt 2 %, så bör målen vara att:

• Komma ner till 85 % så fort som möjligt om man ligger över det. För att komma ner hit bör man amortera så mycket som möjligt när alla andra skulder med högre ränta är betalda.
• Komma ner till 75 % därefter genom att amortera ca 2 % per år för att ha lite utrymme till när bostadsbubblan briserar.
• Komma ner till 50 % därefter genom att amortera ca 1 % per år för att ha en god framtida ekonomisk situation.

En bostadsbubbla brukar nämligen historiskt innebära ett prisfall på mellan 25 – 35 %. har man då en belåningsgrad på 50 % eller mindre så sitter man ganska säkert över tid. Lägre än 50 % påstår jag inte att man ska sikta eftersom man då är det bättre att investera pengarna som skulle gå till amortering långsiktigt.

Slutligen så handlar det också om att börja fira när du når dina mål och delmål. Då handlar det naturligtvis inte lägga 100-tals kronor på en pryl, utan fira på ett sätt som ger dig energi utan att kosta för mycket pengar – t.ex. unna dig en kopp kaffe på ett fik med en god vän. Ett bra gratis-tips brukar faktiskt vara att fira genom att dela med sig på Facebook.

4b. Prioritera betalningar

Om man har en resurs i brist så handlar det om att prioritera den. Kan man inte betala allt så behöver man välja och mitt förslag är följande:

• Prioritera alltid kostnader för boende först t.ex. hyra eller avgift till bostadsrättsföreningen – annars riskerar du att bli vräkt.
• Prioritera därefter elräkningen annars riskerar du att få elen avstängd
• Prioritera därefter hemförsäkring annars riskerar du att bli utan skydd om något händer.
• Prioritera därefter eventuell a-kassa eller barnomsorg
• Därefter skulle jag prioritera levnadskostnader (mat, medicin, hälsa) enligt normalbelopp från kronofogden
• Därefter skulle jag betala av räntor på lån, där jag skulle ta lånet med högst ränta först

Ett tips är att skriva ner exakt vilken ordning som du ska prioritera i, så att det sedan räcker att kolla på listan utan att behöva komma ihåg eller prioritera om.

4c. Skapa en budget

Därefter gäller det att skapa en budget att följa den kommande tiden. Det här kan man göra på lite olika sätt. Det enklaste sättet är att använda samma kalkylblad som ovan och bara gör en kopia på utgiftsbladet och sedan sätta in hur mycket man har möjlighet att lägga på respektive kategori. När man skapar denna kan jag verkligen rekommendera konsumentverkets hemsida och att göra det tillsammans med kommunens budget- och skuldrådgivare.

När budgeten väl är gjord så kan man ta ut pengar i kontanter och fysiskt lägga dem i olika kuvert. Det ger fördelen att man direkt ser hur mycket pengar där är kvar till respektive utgiftstyp och när pengarna är slut så är de slut. Det är också ett sätt att undvika bank- och kreditkort som gör det mycket svårare att ha en känsla för sin ekonomi. En fördel i budgeten är också att försöka markera i en kalender när olika räkningar tenderar att komma så att man har en framförhållning.

Sedan finns det också en uppsjö av appar för att göra budgetar. Det är bara att välja en som du gillar.

Jag har inte lagt så mycket fokus i den här artikeln på hur man kan sänka sina kostnader då det finns en uppsjö andra sajter som gör det. Min upplevelse är också nämligen att de som jag har träffat i dessa situationer sällan slösar så mycket pengar och är ganska duktiga på att koka soppa på en spik. Men de generella råden är ju:

• Ta med mat istället för handla mat
• Veckohandla utifrån en på förhand uppgjord meny
• Laga mat i större portioner och frys in
• Aldrig engångsartiklar
• Leksaker och barnprylar kan man köpa billigt på Blocket / Tradera / Barnloppissar – finns även sajter som retoy.se
• Köpa saker på second hand
• etc

Det är bara googla på spartips så finns det många sajter att läsa vidare på.

Tips från coachen – använd ränta på ränta till din fördel

Ett ganska bra tips är att när du försöker betala av dina skulder att använda ränta-på-ränta-tänket till din fördel. Om du t.ex. har en budget där den totala räntesumman är 2 000 kr initialt och du betalar av på dina lån under några månader, då lär ju räntan minska till t.ex. 1 800 kr i månaden. Då är tipset att fortfarande utgå från 2 000 kr men att ta mellanskillnaden på 200 kr och använda dem till ytterligare amortering istället för att använda dem till annat. På det sättet kommer hastigheten att betala av lånen öka ju längre du amorterar.

Det betyder att varje gång du betalar av något så har du mer pengar att slänga på nästa lån. Gör det här om och om och om igen och du kommer att nå målen mycket snabbare!

Tips från coachen – ”bonus”-pengar

Om man under perioden får bonuspengar i form av skatteåterbäring, gåva eller motsvarande som man inte hade räknat med så är verkligen min rekommendation att amortera på de dyraste lånen direkt. Det är verkligen en gåva som inte bör slösas bort.

Slutord

Avslutningsvis vill jag bara säga att det finns många exempel på människor som har vänt en dålig ekonomi till en bra ekonomi. Inte minst för några veckor sedan fick jag ett läsarmejl om en sådan turn-around:

• Från -200 000 till skuldfrihet och sedan mot stjärnorna - En inspirerande läsarhistoria om hur man vände en minus-ekonomi till en plus-ekonomi

Det går verkligen således. Det gäller bara bestämma sig och sedan arbete. Min upplevelse är också att det många gånger går betydligt snabbare än man tror.

Om du har varit i en sådan situation och har en historia som du kan tänka dig dela med dig av, så tar jag tacksamt emot dem. På samma sätt om du tycker att jag har missat något eller du har något annat tips, kommentera gärna.

Relaterade artiklar

• Från -200 000 till skuldfrihet och sedan mot stjärnorna - En inspirerande läsarhistoria om hur man vände en minus-ekonomi till en plus-ekonomi
• Att använda ränta-på-ränta effekten för att minska sina skulder -
• Om bostadsbubblan spricker - Intervjuad av boplats i Göteborg och sammanfattning av senaste tidens nyheter

Externa länkar

Nedan följer lite länkar till andra sidor som du kan ha nytta av:

• Hålla Konsument – ”Kommunala budget- och skuldrådgivare”
• Konsumentverket – ”Budget- och skuldrådgivning är en lagstadgad service”
• Konsumentverket – ”Hushållets kostnader”
• Konsumentverket – ”Gör en budget”
• Kronofogden – ”Normbelopp – Hur mycket får du behålla?”
• Kronofogden – ”Privatperson – kan inte betala”
• Socialstyrelsen – ”Riksnormen för försörjningsstöd”

För ett par månader sedan skrev jag en artikel om de bästa kreditkorten. Nu i dagarna kom ytterligare återbärings-check från OKQ8. Ett par hundralappar extra direkt till sparandet. Har du också fått en?

Istället för att skriva om hela artikeln, så kan du läsa nedan genom att klicka på länken nedan:

• Bästa bank- och kreditkortet 2015 - En genomgång av de bästa bank- och kreditkorten just nu

I korthet går den ut på att eftersom de flesta av oss ändå använder ett bank- eller kreditkort, då kan man lika gärna använda det som är bäst. Jag påstår att för närvarande är ett av de bästa korten OKQ8, eftersom:

• Det är kostnadsfritt – ingen årsavgift
• Det ger 1 % poäng på alla köp i alla affärer
• Dessa 1 % kan du få tillbaka i kontanter

För att läsa mer om kortet – gå till OKQ8:s hemsida här.

Ingen ersättning har utgått för det här inlägget. Det är en söndags-freebie. :-)

PS. Med tanke på nedanstående klipp – så har det tydligen gett mig möjlighet att duscha i varmvatten i 15 minuter i ca 40 dagar. Ha en fortsatt skön söndag! DS.

Igår visade Kalla Fakta på TV4 en väldigt bra dokumentär ”Den förbjudna skogen” om fenomenet ”landgrabbing” (sv. markrofferi) i Afrika i allmänhet och Uganda i synnerhet. Det är hemskt att se hur de fattiga drabbas när storföretagen drar fram. Tyvärr är det dock något som är väldigt vanligt. Därför är jag också så stolt på det sättet som Better Globe jobbar på.

Jag såg själv inte dokumentären förrän inatt eftersom jag höll ett stort informationsmöte i Malmö om just Better Globe som är ett kenyanskt skogsföretag som bedriver sin verksamhet i just Kenya och Uganda. Jag fick dock tipset från flera läsare och inte minst så började frågorna komma här på bloggen, här kommer således mina tankar och funderingar kring fenomenet och en kort beskrivning av skillnaden mot hur Better Globe arbetar.

Fenomenet ”squatters” och en sak som kunde gjorts tydligare

Min första tanke när jag såg dokumentären är – ja, så går det tyvärr till på många ställen. Det som jag inte tyckte framgick riktigt tydligt i dokumentären, på grund av vinkeln och narrativet, är att många av de personerna inte faktiskt ägde sin mark. I Afrika är det ganska vanligt med så kallade ”squatters”, personer som har levt på en bit land i många, många år och därmed både upplever sig äga marken och ha rätt till den, trots att det egentligen är någon annan som äger marken. Mer info finns på Wikipedia om konceptet ”squatting”.

Det är fattiga människor som inte har något annat och har flyttat på sig tills dess att de har hittat en plätt mark som ingen använder och så har de slagit sig ner på denna. Det ställer till med mycket konflikter och jag vet att det är en av de utmaningar som Better Globe också försöker lösa, fast med ett helt annat angreppssätt, mer om det nedan. Det som var dock än mer skrämmande i dokumentären var att det verkade som att det var flera av människorna som tydligen hade ägt sin mark innan den beslagtogs. Där får man då hoppas till rättsystemet att det fungerar, för så får man faktiskt inte göra ens i Uganda – dock tar bara sådana processor väldigt lång tid där nere eftersom dokumentation har en förmåga att ”tappas bort” och ”hittas” mot ett pengabidrag.

Ovan ger dock förhoppningsvis en liten förklaring till det att å ena sidan säger den svenska kvinnan i dokumentären att ”landet ägs av den ugandiska staten” medan journalisten hävdar att det är böndernas mark. Oavsett vilket så förändrar det här inte i sak att fenomenet är rent ut sagt för jävligt. Jag förstår människorna helt klart – jag skulle också vara asförbannad, jag har bott på ett ställe i många år, jag har brukat marken, jag har haft min boskap där och sedan kommer något företag som kör ut mig, misshandlar mig och dessutom anmäler mig till polisen. Tro sören att man hade varit förbannad.

Det finns ju många exempel att när företag har betett sig på det här sättet att människorna till och med har smugit in på plantagerna och tuttat fyr på dem. För det som ofta händer är ju att företag kommer till ministeriet i landet, säger att de vill ha mark, betalar en muta, tjänstemännen tittar på kartan, väljer ut en bit land och säger – där kan ni odla era grejer. Företaget kommer dit och så får man köra ut squattersen och så är konflikten igång. Många gånger till och med ovetandes för den ursprungliga beställaren.

Där finns till och med ett exempel där Svenska kyrkan fick rätt mycket kritik 2012 för en tallodling i Niassastiftet i Moçambique. Exakt samma sak med ”landgrabbing” eller markrofferi på svenska. Det ännu galnare där var att man planterade svensk tall i en miljö där tallen inte ens förekommer naturligt. Det slutade med att folk brände ner plantagerna nattetid och där uppstod en enorm konflikt. Det hela kan man läsa om i Magasinet Filter #25 från 2012.

Sättet som Better Globe gör det på är annorlunda (och bättre)

Just det här fenomenet landgrabbing var något som jag var orolig för när jag lärde känna Better Globe. Jag ville nämligen inte göra samma misstag som kvinnan i dokumentären igår eller Svenska Kyrkan – även om intentionen är god så ursäktar ju det inte att andra far illa på grund av den. Det är därför nämligen något som jag har tittat extra nog på när jag har varit på mina resor med Better Globe i Afrika. Det är också därför jag blir så himla stolt när jag såg dokumentären igår eftersom jag vet att det finns andra och bättre sätt att göra sakerna på. De tar längre tid, de är mer omständiga men de fungerar så mycket bättre.

Några stora skillnader mellan Better Globe och andra skogsföretag är:

• Better Globe odlar sina träd i semiöknen som inte är matjord för bönder!
• Better Globe har inte köpt någon mark att odla skog på, man leasar den från de personerna/grupper som äger marken på riktigt
• Better Globe ingår leasingavtal bara där man har lokalbefolkningens stöd, har blivit inbjudna och har den lokala ledningens stöd. Sedan får de föra förfrågan uppåt.
• Better Globe går mer och mer över till att plantera träd hos så kallade outgrowers, bönder som odlar Better Globes träd på sin egen mark (agro-ecology)

Man behöver inte plantera i mark som är odlingsbar för mat

Den första och största anledningen är att majoriteten av Better Globes träd inte behöver planteras på mark där man kan odla mat. Mat är en brist och människor som är hungriga kommer alltid föredra mat framför skog. Därför har Better Globe bara använt mark där man inte kan odla några andra grödor. Det här har ställt till det med mängder av utmaningar som man de senaste 10 åren har lyckats lösa. Bland annat genom att plantera träd såsom Mukau- och Acacia Senegal-träd, som är naturliga för miljön och som klarar dessa torra förhållanden med mindre än 500 mm regn per år – något som tallar och granar har väldigt svårt för. Så en del av förklaringen är tyvärr att skogsbolagen brister i kunskap.

Man kan börja ”bottom-up” istället för ”top-down”

Better Globe har alltså anammat en ”bottom-up”-teknik där man börjar längst nere – hos den lokala befolkningen. Man förankrar projektet, låter människorna prata i byarna, de lokala byledarna, de lokala civilsamhällena och sedan låter driver man processen nerifrån och upp, ibland ända upp till regeringsnivå. Det här tar oerhört, oerhört mycket längre tid än att börja med regeringen och en stor summa pengar – men det blir också så mycket bättre. För när det väl kommer längst upp så har de inget annat val än att godkänna det eftersom det är förankrat hela vägen ner. Dessutom gör det här att man undviker korruption eftersom mutor inte behövs. Men vi pratar om att det här tar år i form av tid, något som de flesta aktörer som kommer utomlandsifrån inte har och därför tyvärr tar genvägar.

Jag har själv träffat och intervjuat många sådana här bönder och lokala ledare och alla har utan undantag varit positiva till Better Globe. Många har till och med jobbat hårt och engagerat sig för att Better Globe ska komma till just deras område. För med Better Globe följer arbetstillfällen, att de lokala skolorna upprustas och en kompetens som verkligen är lokal. Det gör att Better Globe t.ex. inte behöver ha vakter som ska skydda plantagerna mot folk som på natten skulle smyga in och bränna ner dem, tvärtom skyddar människorna Better Globe och det är helt fantastiskt att se hur vi blir bemötta nere på plats av alla.

Outgrowers – bönder odlar på sin egen mark

Det som det har pratats om väldigt mycket på sistone är just konceptet med agroekologi, det vill säga att man kombinerar jord- och skogsbruk. Genom att ge bönder möjlighet att odla träd på sin egen jordbruksmark – bland sina normala grödor – ökar man nämligen inte bara deras avkastning på sikt utan det är bättre på alla sätt. Till och med FN pratar om att det är ett av få sätt att försörja hela jordens befolkning, särskilt i de fattiga områdena. Då undviker man helt och hållet den problematiken som beskrevs i dokumentären. Det blir då nämligen böndernas egen mark, de bestämmer själva och de kan öka sin avkastning.

När jag var nere i Kenya nu i augusti så var det här verkligen en av de största behållningarna, att få prata med dessa bönder. Jag intervjuade dessutom en av dem Samuel Mulli, som jag skrev om i den här artikeln. Se gärna intervjun med honom (det finns textning till svenska) och jämför med Kalla Faktas intervjuer med bönderna i Uganda. Notera skillnaden, för enligt mig är den som natt och dag.

Här finner du hela artikeln:

• Better Globe hjälper fattiga bönder öka avkastningen - Intervju med Samuel Mulli - en av Better Globes outgrower-bönder

Slutord

Sammanfattningsvis så tycker jag att det är jättebra att problematiken belyses och det gör mig stolt att se att det finns alternativ till hur man kan genomföra dessa projekten som i princip alltid har en god intention. Det samma gäller att där inte finns något motsatsförhållande mellan att göra saker på komersiell basis samtidigt som man tar hand om människorna, bidrar till planeten och tjänar pengar samtidigt.

Jag har även under dagen försökt få reda på lite mer om projektet via mina kontakter i Uganda. Den beskrivningen som jag har fått är att rent generellt så är Green Resources, företaget bakom, ganska väl ansedda och har stora samarbeten med många regeringar i Afrika. De gör väldigt mycket bra saker. Det andra som mina kontakter berättade är också att fenomenet ovan är inte helt ovanligt också i form av rent missnöje med människorna runt om. En del får arbete och har blivit ekonomiskt ersatta för marken, men att ett mindre fåtal också ser chansen att utnyttja sådant för egen vinning, vilket inte är så konstigt.

Så rent generellt så är jag glad över att problemet uppmärksammas och diskuteras. Sedan är jag extra stolt över att det sättet som Better Globe driver sin verksamhet på. Skriv gärna i kommentarsfältet om det är något som jag har missat eller om du har fler frågor så ska jag försöka besvara dem efterhand.

Relaterade artiklar

• Better Globe – gör gott, bidra till en bättre värld och tjäna pengar samtidigt
• TV4Play – Kalla Fakta del 5 – Den förbjudna skogen

HSB Bospar är en form av sparande där man förutom lite ränta på sitt sparande även får poäng som senare kan växlas in mot att få förtur till HSB:s hyresrätter och nybyggda bostäder.

Jag har på senare tid fått en del frågor på det här samtidigt som jag själv har våndats över beslutet. Det är inte som att vi har ett fantastiskt överskott på hyresrätter i det här landet, vilket innebär att i ett längre perspektiv kan det vara bra med ett ”gå-före-i-kön”-kort. Samtidigt som idén verkligen är god så faller det enligt mig en hel del på genomförandet, som ur vissa avseenden är riktigt värdelöst.

I grunden så är det väldigt enkelt, för varje hundralapp som du sparar, upp till 500 kr per månad, får du 1 poäng för. Du kan alltså maximalt få 5 poäng per månad. Förr var det 3 men det ändrades för drygt ett år sedan. Så länge som dessa pengarna ligger på kontot eller i placeringen så får du behålla dina poäng.

Osmart sparande som tar kål på dina pengar…

Det första perspektivet som verkligen sticker i ögonen på mig är alternativen att spara pengarna. För det första kommer pengarna i de allra flesta fallen sparas under långa tidsperioder – för att ens komma upp i ett antal poäng då max är ju 60 poäng per år. Missförstå mig inte, att sparandet är över lång tid tycker jag är väldigt bra. Problemen är att jag bara har följande tre möjligheter att placera pengarna i:

• Bosparkonto – vanligt sparkonto med 0.05 % ränta.
• Fasträntekonto – motsvarar Swedbanks fasträntekonto med räntor mellan 0.36 (3 mån) och 1.14 % (5 år)
• Etiska fonder – Robur Ethica Global och Robur Ethica Sverige

Bospar-kontot är ju typ det sämsta man kan göra med pengarna, det är ungefär samma sak som att ta livet av dem. Marginellt bättre är fasträntekontot, det är bara att man tar livet av dem lite långsammare. Om jag ska vara lite seriös, så är ”att ta livet av dem” liktydigt med inflation – dvs att pengarnas värde minskar över tid.

• Inflation – statens ultimata illusion som gör dig fattigare när du tror att du blir rikare - Del 2 i recensionen av Peter Schiffs bok "Crash Proof 2.0 - How to profit from the economic collapse".

De sista två fonderna är ju per definition bättre än sparkontona, men här lyckas Swedbank och HSB med den oheliga alliansen att erbjuda två riktigt dåliga fonder. För det första har båda en avgift på 1.25 % och ingen av dem har 5 morningstar-stjärnor. Jag själv har som tumregel att aldrig gå under 5 stjärnor om det inte är väldigt motiverat. I det här fallet så finns det fonder som är motsvarande som både har 5 stjärnor och betydligt lägre avgift.

Min gissning här är väl att varken HSB eller Swedbank har något intresse i att erbjuda det som är bäst för oss sparare, utan kör på det som de själva tjänar pengar på. Det skulle inte förvåna mig om där fanns en överenskommelse att de dessutom delar på förvaltningsavgiften på våra pengar. Det brukar vara ganska standard i finansbranschen.

HSB Robur Ethica Sverige vs Avanza Zero

Låt oss göra en jämförelse mellan två enligt mig fullt jämförbara Sverige-fonder:

Bilden är tagen från Morningstar och visar jämförelsen sedan 2006 mellan Avanza Zero och Swedbank Robur Ethica. På mindre än 10 år är det över 40 % skillnad i avkastning. Det är bara att göra matten och tänka vem som har får dessa pengar. En ledtråd; det är inte du och jag.

HSB Robur Ethica Global vs DNB Global Indeks

Låt oss göra en jämförelse mellan de två andra alternativen:

Samma sak här, mitt alternativ på DNB Global Indeks slår med nästan 15 % Swedbanks alternativ och nu pratar vi på en tidsperiod som bara är 5 år. En stor förklaring på det här är naturligtvis avgifterna, det är väldigt svårt att slå index särskilt när man dessutom ska plocka ut 1.2 % till sig själv som de gör i det här fallet.

• Investerar du i aktier? Då är du högst sannolikt en förlorare… - Att aktivt handla med aktier är förödande för din förmögenhet. Indexfonder är det bästa förslaget...

Gör det verkligen någon skillnad med 1 % hit eller dit?

Det är en ganska vanlig fråga som jag får kring fondavgifter, men ja, jag påstår att det gör en stor skillnad – särskilt över de långa tidsperioder som vi pratar här. Om man t.ex. ska spara till sina barn över tid, då ser det ut som följer:

Antagandet i grafen ovan är Robur Ethica Sverige (1.25 % avgift, genomsnittlig avkastning: 9.4 %) och Avanza Zero (0 % avgift, genomsnittlig avkastning: 10.6 %) med 500 kr insättning per månad. Normalt sett tycker jag 9.4 % och 10.6 % är i lite högsta laget, men då jag jämför samma för båda tycker jag det är OK. Jag bortser också här från skatteeffekter, eftersom det är skillnaden som är det intressanta.

Skillnaden är ganska stor och dessutom växande som synes i grafen ovan och tabellen nedan:

Det här är ju inget unikt för HSB eller Swedbank, men man kunde ju hoppas att när det gäller en medlemsstyrd organisation att man faktiskt inte behövde gå i säng eller blir lurad av banken.

Trots det sparar jag till Freja i HSB Bospar

Trots allt som jag skriver ovan, så började jag ändå för ett par år sedan spara i den här lösningen till min dotter Freja. Mest på grund av rekommendationer från flera olika håll. Problemet är att jag inte tycker att beslutet är helt självklart. För till syvende och sist kommer det ner till frågan:

• Är det värt att på 15 års sikt, avstå en potentiell avkastning på 50 000 kr, för att i framtiden ha rätt att gå före i kön till en HSB-lägenhet eller en nyproduktion?

Jag står helt ärligt och själv och våndas i det här beslutet. För 50 000 kr är mycket pengar, skulle man dessutom låta dem vara 5 år extra, då pratar vi 110 000 kr skillnad och på 25 år 250 000 kr skillnad. Någonstans går ju också gränsen för när summan istället skulle kunna användas som en kontantinsats på en bostadsrätt eller en annan typ av boende.

Inte ett helt självklart svar tyvärr.

Sammanfattning

Det är klurigt det här men jag tänker att HSB ganska enkelt skulle kunna ställa krav på Swedbank att ta in andra fonder i sparandet. Det finns t.ex. några index-fonder som de har vilka är helt okej även om de inte är fantastiska. Ska man dessutom välja mellan pest- och kolera så skulle jag rekommendera Global-versionen med 4 Morningstar-stjärnor istället för Sverige-versionen.

En sak som jag inte berört ovan är antalet poäng man också behöver. När jag kollar genom listorna för t.ex. Stockholm som jag ändå börjar kunna hyfsat (trots att jag är Malmöbo) så verkar man för de attraktiva adresserna behöva runt 1 000 poäng. Förut när man bara kunde få 3 poäng per månad så motsvarade det ett sparande på 25 år. I oattraktiva områden räckte det med t.ex. 200 poäng som då motsvarade 5-6 år.

Det betyder att det är inte lönt att börja bospara om man inte avser att göra det över en väldigt lång tidsperiod. Det som också gör det klurigt då är att man ska försöka förutsäga bostadsmarknaden i Sverige på +20 års sikt. Det gör ju också att det som sparprodukt blir mer och mer oattraktivt.

Som sagt, jag själv velar i det här. Tittar jag på siffrorna så är det svårt att motivera samtidigt som känslan drar mig åt att ändå göra det. Klurigt minst sagt.

Vad tänker du?

En stor del av de svenska hushållens skulder ägs egentligen av utländska investerare och pensionsfonder. Än så länge är bostadslånen en attraktiv placering, men när förtroendet förloras så kan det gå väldigt snabbt åt andra hållet.

För ett par dagar sedan hamnade jag i en diskussion kring bostadsbubblan. För en gångs skull handlade den inte om dessa vara eller icke-vara. Snarare diskuterade vi hur den ser ut från en utländsk långivares perspektiv. De flesta av oss brukar nämligen bara tänka att vi lånar pengar av vår svenska bank, men vi glömmer bort att den i sin tur lånar från en tredje part som ofta är utländsk. Precis som alla lån handlar även dessa om förtroende – det vill säga hur stort förtroende har de utländska långivarna för de svenska bankerna och den svenska bostadsmarknaden.

Det är nämligen ofta t.ex. utländska pensionsfonder som äger de svenska bostadslånen (egentligen bostadsobligationerna). Om de förlorar förtroendet, t.ex. för att de ser att bostadsprisrallyt bara fortsätter och fortsätter och att våra politiker inte gör något åt saken lägg till flyktingkrisen som kommer innebära ökade kostnader och att fokus flyttas från bostadsmarknaden, så kommer det leda till att ökade räntor. Då vill de nämligen ha mer betalt för den risken som de tar – på samma sätt som både du och jag har vissa personer i vår omgivning som man lånar ut pengar till utan att tänka efter och andra som man är lite mer osäker på.

Många så kallade experter avfärdar dessa farhågor, men jag tycker inte det verkar orimligt om man ser det från den utländske långivarens perspektiv. Så här skriver Daniel Svensson om det Börsveckan nr 48:

Den svenska banken använder typiskt sett 1 Mkr för att finansiera bolån på 25 Mkr då soliditeten är 4 %. De 24 Mkr i främmande kapital lånas upp med säkerhet i bolånen på den internationella kapitalmarknaden för, säg, 1 %. Tillgången, 25 Mkr i bolån, löper med runt 1.6 % för närvarande. Det ett räntenetto på 160 000 kr per miljon, eller en avkastning på 16 % på eget kapital för banken. Helt ok!

Enkelt förklarat så betyder det att våra banker använder 1 miljon som säker för att låna upp ytterligare 24 miljoner. För dessa 24 extra miljoner så betalar de 1 % ränta till de utländska finansiärerna. De här 24 miljonerna lånar de ut till oss svenska kunder för 1.6 % vilket innebär en uträkning som ser ut som följer:

• 24 000 000 kr * (1.6 % – 1 %) + 1 000 000 kr * 1.6 % =160 000 kr

Det betyder att de för sin satsade miljon har tjänat 160 000 kr, eller 16 %. Vilket är ju väldigt bra, ganska exakt dubbelt mot vad ett genomsnittligt företag tjänar på sitt eget kapital.

Jämför man det här med att låna ut pengarna till olika länder just nu – där du får betala för att låna ut dina pengar – som t.ex. tidningen Economist visar i bilden nedan. Idagsläget har till och med några av de f.d. PIIGS-länderna, såsom Irland och Italien negativa korta räntor.

I en sådan här situation är det för en extern långivare, självklart mycket bättre att låna ut till svenska bostadsrätt- och husägare, då får du åtminstone lite betalt för dina pengar. Men vad händer t.ex. om USA börjar höja räntorna på riktigt till t.ex. 1 %? Eller när nyckeltalen försämras? Vad skulle du själv gjort? Det som jag tror många underskattar är hur snabbt det kan gå, när väl förtroendet börjar svikta eller när något händer som inte ens ligger inom vår egen påverkan.

Jag försöker inte vara någon alarmist utan min enda poäng är att det är under de goda tiderna, såsom det är nu (faktiskt), är tillfälle att samla i ladorna. För när stormen väl kommer så är det så dags. Sedan handlar det också om att ha en realistisk syn på stormen. Jag själv tror mycket på Boverkets egen prognos om att stormen kommer att innebära en nedgång på mellan 18 – 35 % över en period av 3-5 år, vilket inte borde vara ett problem för många enligt bankerna.

Problemet är att jag träffar alldeles för många människor som uttrycker sig i termer av – ”jag har mitt sparande i huset”, ”min pensionsförsäkring är huset” och med tanke på att 37 % av Sveriges befolkning inte har något kvar i slutet av månaden så kan det bli tufft.

Relaterade artiklar

• Alla artiklar om bostadsbubblan

PS. Apropå habrovinken som banken gör med att belåna sin tillgång för billiga pengar och sedan sätta dem där de får mer pengar är något som du också skulle kunna göra, läs mer i artikeln: ”Tänk om det är så att du har för lite lån…” DS.

Likt många andra fick jag idag hem ett brev från OKQ8 som säger att de på grund av ett nytt EU-direktiv är tvungna att sänka ersättningen på köp från 1 % till 0.3 %.

Jag har ju i under en längre period ansett att OKQ8 är ett av Sveriges bästa kreditkort och jag vet att det har varit populärt hos många av bloggens läsare. Som några skriver i kommentarsfälten, det är inte slut på det roliga, men det är i alla fall mindre roligt nu än det var innan. Den här sänkningen gäller från och med imorgon den 9 december.

Så här skriver de i brevet till oss kunder:

I ett nytt EU-direktiv, som träder i kraft den 9 december i år, har det beslutats att interchange-avgiften ska sänkas från 1 % till 0.3 % av värdet på köp utanför kortutgivarens verksamhet. Alla kreditkortutgivare inom EU påverkas, så även vi. Vår möjlighet att ge tillbaka samma bonusnivå till dig som kund förändras därmed också.OKQ8

Sådana här ändringar är trista, men förståeliga. I grunden är jag nog egentligen lite positiv till det för som helhet borde det här innebära en sänkning för de flesta personer, även om det innebär en väsentlig försämring för oss som är kunder. För den som tycker det är roligt, så finns länken till EU-direktivet här:

• EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2015/751 om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner

Paragrafen i fråga är ”Artikel 4”:

”Betaltjänstleverantörer ska inte erbjuda eller begära en förmedlingsavgift per transaktion som överstiger 0,3 % av transaktionsvärdet för någon kreditkortstransaktion. För inhemska kreditkortstransaktioner får medlemsstaterna fastställa ett lägre tak på förmedlingsavgiften per transaktion.” EU-direktiv 2015/751

Jag har inte hunnit göra någon detaljerad genomlysning, men det som jag bara snabbt hunnit notera är att:

• Statoil som jag vill minnas hade ett liknande erbjudande på sitt MasterCard har nu erbjudande om 0.5 % bonus, 1 % om man tankar för mer än 1 000 liter. Mer info på deras sida och här.
• Preem har enligt läsaren Sven kvar sin bonus på 1 %. Läs mer nedan i kommentarerna.
• SupremeCard verkar inte ha ändrat något i villkoren, men där kan man inte få ut bonusen i kontanter.

Jag tror just nu således att Preem eller Statoil verkar vara det bästa kortet och för räkningsbetalning så gäller fortfarande kombinationen av Betalo + Coop MedMera-kortet. Just nu så skulle jag därmed säga:

• Står du i att du ska skaffa ett nytt kort – överväg Preem eller Statoil-kortet
• Har du redan ett OKQ8-kort, då skulle jag avvakta någon vecka för att ser hur det landar (kan vara som så att Statoil bara inte uppdaterat sin hemsida)

Så här skriver Preem till mig idag 151208 angående frågan om sänkning av bonus:

Angående din fråga så gäller bonusen på externa köp utanför Preem och inte på drivmedel hos konkurrerande stationer.
Bonusen kan fås ut i kontanter om man löser ut de på en Preem station. För närvarande kan vi inte svara på om nivån kommer sänkas enligt EU-direktivet, vid mer information kommer vi att meddela kunder ang detta.

Jag kan i övrigt rekommendera kommentarerna till följande artikel där andra läsare har kommenterat och delar med sig av sina erfarenheter.

• Har du också fått din återbäring från OKQ8? - Om ditt kreditkort inte är gratis och ger dig pengar tillbaka - varför behålla det?

En av mina privatekonomiska favoriter (får man säga så?) har länge varit Günther Mårder. Han har varit VD på Aktiespararna, jobbat på Nordnet som sparekonom och numer VD på Företagarna. I somras hade jag förmånen att träffa på honom kort i Almedalen och byta ett par ord då vi delar många gemensamma intressen.

För ett par dagar sedan trillade jag över en artikel med honom i Expressen där han blivit intervjuad om ekonomisk frihet. Det som jag gillade mycket med intervjun är att han säger precis samma sak som jag skriver här på bloggen och brukar föreläsa om i Balansekonomi. Det är inte omöjligt att bli ekonomiskt fri, men det går och det handlar om ett antal olika steg.

Definitionen av ekonomisk frihet

För det första handlar det om att definiera vad ekonomiskt fri egentligen innebär. Precis som Günther beskriver i artikeln så handlar det om de levnadsomkostnader som man har. Jag tycker följande är en bra definition:

• Ekonomisk frihet = passiva inkomster / totala utgifter

Det betyder att man är ekonomiskt fri när de passiva inkomsterna är större än de totala utgifter som man har. Passiva inkomster är enkelt förklarat sådana inkomster där man har lagt in kraft, energi och tid en gång, men man får betalt för det många gånger. Exempel kan vara avkastning från investeringar, hyresinkomster från en fastighet, royalties från en bok, låt eller något annat. Jag har skrivit mycket om det här på bloggen.

Eftersom den ekonomiska friheten definieras både som en täljare (passiv inkomst) och en nämnare (totala utgifter) så betyder det att man kan jobba på båda sidorna. Precis som det står i artikeln har jag många gånger förundrats över att jag och min fru träffades för 10 år sedan när vi studerade i Lund och levde gott på 16 000 kr. Idag är det sällan vi landar en månads utgifter på under det dubbla. En variant på Parkinsons lag där utgifterna växer i samma takt som inkomsterna.

Jag kan bara hålla med i formuleringen:

Han säger att vi vänjer oss vid en konsumtion som egentligen inte gör oss lyckligare. Det leder till att vi förbrukar pengar vi annars hade kunnat spara och investera – och som på sikt skulle kunna göra oss ekonomiskt oberoende.

För mig blir det särskilt tydligt nu i juletider då jag har fått frågan vad jag önskar mig och jag kan inte komma på något. För utifrån ett energimässigt perspektiv gör konsumtionen mig inte särskilt mycket lyckligare.

Günthers tips och mina kommentarer

I artikeln fanns även följande faktaruta. Jag vet själv från mina egna intervjuer hur svårt det är med tips och hur dessa tenderar att bli förvanskade när de väl hamnar i tryck.

Tips 1. Bestäm dig för vad målet är

Bestäm dig för vilket ditt mål är – vill du kunna ha en passiv inkomst på 50 procent så att du kan arbeta ideellt? Vill du bli helt ekonomiskt oberoende så att du kan ta stora risker i ditt arbete?

Jag tror mycket på det här steget, fast inte så mycket för att kunna ta risker i arbetet. Anledningen är snarare att målet är viktigt för att hitta orken att göra det arbete som krävs för att bli ekonomiskt fri på sikt. För Günther kan det mycket väl handla om att våga ta risker, särskilt om man tittar på hans karriärval. För mig handlar det snarare om att ha möjligheten att välja. Att kunna välja vad jag vill göra på dagarna, var någonstans i världen jag vill vara, vilka möjligheter jag vill kunna ge mina barn, vilka projekt jag vill engagera mig i och så vidare.

Jag har fler än en gång upplevt frustrationen när jag varit begränsad i något jag har velat göra, eller inte kunna köpa något jag har velat ha. Då har jag jobbat som tusan bara för att få möjligheten (valfriheten), när den sedan infinner sig så är det sällan lika intressant att göra det eller köpa det. För mig handlar det således mycket om en upplevelse av frihet. För andra vet jag att det kan handla om att få spendera mer tid med familjen, tillbringa vintern i ett varmt land, ägna sig åt sin kreativitet eller något annat individuellt.

Oavsett vad det är så bör man kunna hålla siktet inställt på det, så när det inte går som man har tänkt sig och man ställer sig frågan – ”varför gör jag egentligen det här?”, då bör man kunna säga till sig själv: ”Jag gör det här för att i framtiden kunna …. ”.

Tips 2. Räkna ut vad du behöver för att uppfylla det

”När du har målet klart för dig – räkna ut vad du behöver ekonomiskt för att uppfylla det.”

Det här är ett tips som för mig var en stor insikt när jag fattade grejen för ett antal år sedan. Insikten kom faktiskt när jag pratade med en taxichafför som berättade att han var i Sverige i tre månader för att jobba och att han därefter bodde nio månader om året på Filippinerna. Han berättade att levnadskostnaden där var en bra bit under 10 000 kr per månad och då levde han gott med ett helt ok hus, mat och till och med hemhjälp någon gång i veckan.

Jag hade många gånger gånger t.ex. funderat på att när jag är ekonomiskt fri så skulle jag t.ex. kunna bo i ett annat land och jobba därifrån. Tanken slog inte mig att man skulle kunna göra som taxichaffören, som uppenbarligen hade gjort matten. Han hade räknat fram att 3 månadslöner i Sverige räckte till 9 månaders leverne där borta.

På samma sätt kan man resonera kring t.ex. ett boende utomlands. För det första så behöver man sällan lägga ut hela beloppet, utan ofta finns det finansiärer som lånar ut sina pengar mot en ränta. Plötsligt har man t.ex. gått från en kostnad på 3 miljoner, till en räntekostnad om för närvarande 60 000 kr om året. Kan man exempelvis hyra ut det för 30 000 kr per år när man inte är där, då är det plötsligt bara 30 000 kr per år man behöver finansiera. 30 000 kr delat på 12 månader blir ca 2 500 kr i månaden vilket plötsligt är en ganska hanterbar summa.

Det behöver således inte vara så stort som man tänker sig. Dessutom är det ju få människor som lägger sig på stranden och aldrig mer vill jobba. De flesta av oss blir uttråkade efter någon vecka och vill engagera oss i något, högst sannolikt något som kommer ge åtminstone lite pengar. Få människors inkomst går ner till 0. Tvärtom är min upplevelse att de människor som är ekonomiskt fria, tjänar mer pengar än någonsin just när de är ekonomiskt fria. Dessutom brukar de jobba hårdare än de flesta andra, men till skillnad från dessa, så skulle de nog inte kalla det för jobb. En kvinna sa till mig vid tillfälle att det inte handlar om att gå i pension, utan snarare att gå i passion.

Tips 3. Rannsaka utgifterna och plocka bort det som inte ger energi

”Rannsaka varje månads utgifter grundligt och ställ dig frågan – vad av detta ger mig energi i livet? Plocka bort det som inte ger dig energi.”

Det här hänger ihop med det föregående stycket om att sortera sin konsumtion på det som verkligen ger en energi i livet. Min fru berättade för någon vecka sedan om en bok som handlade om städning i livet alla områden. Den var betydligt mer radikal än tipset ovan, då den påstod att man till och med skulle göra sig av med alla saker som man ägde som inte gav en energi tillbaka. Vad är det för mening att ha något som inte ger energi tillbaka?

Tips 4. Spara regelbundet i indexfonder

”Investera det du sparar varje månad – köp till exempel en indexfond.”

Så här nästan 8 år sedan jag startade bloggen kan jag fortfarande vara fascinerad över hur de enklast tipsen är de bästa. Istället för att skriva om allt som redan har skrivits på bloggen, än en gång, så länkar jag bara till artiklarna:

• En del av det som du tjänar är ditt att behålla - Första delen i serien "Så blir du rik" om en uråldrig pengaprincip som gäller än idag.
• Din uppgift som pengarnas herre är att sätta dem i arbete - En analys av olika investeringar och deras genomsnittliga avkastning
• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder

Tips 5. Håll koll på risken

”Gå ur marknaden successivt allt eftersom du närmar dig ditt mål – när du har nio år kvar har du 90 procent i aktier och tio procent på ett sparkonto och med fem år kvar har du 50 procent i aktier och 50 procent i sparkonto.”

Det finns ett antal tumregler kring sparande och det här en väldigt bra. Den fungerar på andra hållet också. Men precis som om det förra tipset så har jag skrivet om det i flera andra artiklar, bland annat den här:

• De vanligaste frågorna kring att börja spara och investera - Några bra tumregler för dig som vill komma igång och få dina pengar att jobba för dig

Slutord

Jag tycker det är kul att det här ämnet kommer upp i vanlig media från tid till annan, särskild när det är sunda personer och tips som kommer till tals. Det som jag dock tänker på är att det är sällan man pratar om jobbet bakom. Det är många gånger lätt att se resultatet – t.ex. en person som har gott om pengar, men det är sällan som man ser hela jobbet bakom. Jag brukar tänka på en intervju som jag såg med Charlotte Kalla (tror jag), där en reporter frågade henne på en tävling om det inte var jobbigt att hela tiden stå i rampljuset. Hennes svar var att hon står i rampljuset max 10 dagar per år, alla andra dagar är hon ensam ute i det mörka skidspåret utan att någon ser på.

Jag kan verkligen relatera till det själv. Det är lätt att många bara ser resultatet, men man ser inte alla ansträngningar som har gjorts över en ganska lång tid för att uppnå just det resultatet. Det kan nog de flesta som lyckats med något intyga. Det är få saker som kommer gratis här i livet. Men däremot tycker de flesta, inklusive jag, att det verkligen är värt det. Det är dessutom inte målet som är målet, utan många gånger är det tvärtom resan som är målet.

Relaterade artiklar

• Expressen, 151129 – ”Expert: Inte omöjligt att bli ekonomiskt oberoende”
• En del av det som du tjänar är ditt att behålla - Första delen i serien "Så blir du rik" om en uråldrig pengaprincip som gäller än idag.
• Din uppgift som pengarnas herre är att sätta dem i arbete - En analys av olika investeringar och deras genomsnittliga avkastning
• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• De vanligaste frågorna kring att börja spara och investera - Några bra tumregler för dig som vill komma igång och få dina pengar att jobba för dig
• Framgång kommer inte gratis - Du kan inte ha resultat och ursäkter eller förklaringar samtidigt...

Förespråkar du att man som man och hustru i mitt fall sparar tillsammans i en och samma indexfond eller bör man ha en varsin? Jag förstår att det såklart går att argumentera för att det är praktiskt att ha separata konton av vissa juridiska skäl, men om man bortser från sådana argument så torde det väl vara rent ekonomiskt smartare att spara tillsammans i samma fond då mer pengar väl på sikt ger än högre avkastning? Eller tänker jag fel här?

Det finns inget rätt svar här – men utifrån ett pengaperspektiv så är det enkla svaret att det spelar ingen roll. Det blir nämligen samma belopp i slutändan:

• Alt A) Spara 200 kr till 10 % avkastning ger i slutet av året 20 kr i avkastning.
• Alt B) Spara 100 kr till 10 % ger 10 kr i avkastning och gör vi det ytterligare en gång så blir det 10 + 10 = 20 kr.

Det spelar således ingen roll vilket man väljer. Däremot finns det juridiska skäl om t.ex. pengarna är enskild egendom eller motsvarande. T.ex. i ett ISK-konto så är det ägaren på kontot som äger pengarna, det är anledningen till att jag inte rekommenderar barnsparande i ISK-konton, utan istället rekommenderar ”Kapitalförsäkring” i förälderns namn med barnet som förmånstagare. Till barnen bör man dessutom spara gemensamt i samma portfölj eftersom det kan i längden bli väldigt orättvist. Mer information om det finns i artikeln:

• Bästa sättet att spara och investera pengar till barnen - Så här kommer du igång med en pengamaskin till dina barn eller barnbarn

Relaterade artiklar

• Alla läsarfrågor på bloggen