Jag tänkte att jag skulle presentera min fru för konceptet Kick off. Så att vi själva kan åka iväg och dedikera en dag åt vår framtid. Jag vet ju att Caroline och du har det regelbundet. Skulle du kunna dela med dig av ett par tips på hur ni lägger upp agendan för er kick off?

Jag och min fru har testat många olika varianter för kickoff under de senaste åren – allt från att hyra ett konferensrum med projektor, powerpoint-slides till att ta det mer avslappnat över en middag. Jag tror inte där finns något rätt svar utan man behöver hitta det som passar en själv. De generella punkter som jag skulle kunna rekommendera är att använda några av följande frågor:

Reflektion på det gångna året:

• Vilka har höjdpunkterna varit under det gångna året?
• Vilka har de största insikterna varit?
• Vilka händelser eller saker är du mest stolt över?

Sedan handlar det om att identifiera nuläget:

• Var står vi i olika områden idag?
  • T.ex. pengar, tid, energi, livsstil, karriär, relationer, familj, andligt, fysiskt etc.

Slutligen handlar det om att titta framåt för nästkommande år och svara på VAD-frågorna utan hänsyn till hur det ska gå till:

• Var skulle vi vilja vara om 5 år, 3 år och 12 månader i de olika områdena ovan?
• Vilket är det viktigaste individuella projektet för nästkommande år?
• Vilket är det viktigaste gemensamma projektet för nästa år?

När målet eller projektet är definierat, då handlar det naturligtvis om att titta på HUR-frågorna:

• Vilka resurser behövs för att kunna uppnå ovanstående mål eller projekt?
• Vad krävs för att kunna skapa dessa resurser?
• Vem behöver jag växa till för att kunna uppfylla

Ovanstående är naturligtvis bara ett urval av frågor som man kan utgå från och använda.

Tips – boka upp kickoff med Balansekonomi

Det är ju ingen direkt nyhet att jag jobbar på företaget Balansekonomi där kickoffer och planer är något som vi hjälper människor med. Så här i slutet av året så skulle jag verkligen rekommendera att om man inte gör det själv (eller har någon att göra kickoff med) att boka upp sig på en Balansekonomis gratis föreläsningar och därefter boka upp sig på kickoffen.

På kickoffen som antingen jag eller någon av mina kollegor brukar leda går vi just genom många av de ovanstående frågorna. Du får titta på nuläget utifrån 45 st frågor som dessutom skapar ett rikedomshjul, du får göra övningar om hur du skulle vilja att ditt liv ser ut i framtiden och dessutom pratar vi om hur du kan skapa en mekanisk plan och en talangplan för att se till att det faktiskt händer. Dessutom finns där en nöjd-kund-garanti, som gör att du får tillbaka pengarna om du inte är nöjd.

Så mitt tips är att börja med en inspirationsföreläsning och om du gillar det du får där, boka upp dig på kickoffen.

• Gratis inspirationsföreläsning med Balansekonomi och Charlie Söderberg

Relaterade artiklar

• På kickoff i Visby med familjen - En tillbakablick på det gångna året och planering inför 2015
• Kickoff med Caroline inför 2014 - Bokslut och firande av coola resultat från året 2013 och skapande av nya mål inför 2014
• Alla läsarfrågor på bloggen

Den här artikeln är en sammanfattning av den information som finns tillgänglig efter Trustbuddy-konkursen för några veckor sedan. Artikeln försöker ge en sammanfattning såväl som en tolkning och reda ut läget kring förlustavdrag.

För några månader sedan gick Trustbuddy i konkurs på grund av fulspel av den tidigare ledningen. Det innebär att aktieägarna förlorade alla sina pengar och läget är fortfarande ganska oklart när det gäller hur och när vi långivare får våra pengar.

Jag har under den senaste tiden fått in en hel del relevanta kommentarer från läsare som har gjort efterforskningar, samtidigt som jag själv också har försökt sätta mig in i vad som har hänt och dessutom pratat med en bekant om att eventuellt väcka en grupptalan mot de tidigare ansvariga personerna.

Sammanfattning och vanliga frågor

Konkursen sköts av Lindahls som jag tyvärr upplevt väldigt svåra att komma i kontakt med. Det beror sannolikt på antalet personer som drabbats av den här konkursen och frågans komplexitet. Jag har hört från flera källor att i vissa delar finns där ett väldigt oklart juridiskt läge kring just sådanhär peer-to-peer-plattform. Enligt den information som jag har fått är det här första gången den typen av verksamhet försätts i konkurs. Tydligen har konkursförvaltaren varit hos ett antal professorer och experter bara för att försöka klargöra det juridiska läget – och då ska man veta att Lindahls är långt ifrån några amatörer.

De har publicerat följande information på sin hemsida som jag rekommenderar att man läser om man är drabbad:

• Överssiktsida hos Lindahls för konkursen i Trustbuddy
• Information till långviare (pdf)
• Svar på vanliga frågor kring konkursen

Sedan finns det även följande information som är mer generell och allmän:

• Information om konkursen från konkursförvaltaren
• Vad händer i en konkurs

Min egen tolkning

Min egen tolkning av det som har publicerats och tidigare erfarenhet är:

A) Aktieägarnas pengar är förlorade och där blir det sannolikt svårt att få tillbaka några större summor. En förhoppning sätts till den tekniska plattformen som kan inbringa ett par miljoner kronor till konkursboet, men det lär vara en spottstyver i sammanhanget.

B) Av långivarnas pengar så fattas minst 44 miljoner kronor (av totalt ca 300 miljoner som är utlånat och en okänd summa som ligger hos inkasso). Långivarna har det som kallas för separationsrätt – det vill säga att pengarna går inte in konkursboet utan tillhör långivaren. Det här är en mycket bra sak utifrån vårt perspektiv som långivare. Så här har förvaltaren uttalat sig:

Vi har preliminärt bestämt oss för att separationsrätten ska gälla i denna konkurs. Långivarna kommer kollektivt att dela på de pengar som fanns på klientmedelskontot på konkursdagen. Lars-Henrik Anderssonm, Lindahls

Problemet är dock att där är 3 500 st långivare som har lånat ut ca 350 miljoner kronor. Det ger ett genomsnitt på nästan 100 000 per långivare, men det lär sannolikt vara några som har lånat ut betydligt större belopp än så och ett antal som lånat ut små belopp. Problemet är dock att merparten av dessa pengarna – ca 300 miljoner är som fodringar på de som lånat pengarna, vilket tyvärr inte alltid är personer med god kreditvärdighet.

Konkursförvaltaren vill således sälja dessa tillgångar för att på så sätt kunna få in pengar som kan delas ut till långivarna. Problemet med en sådan försäljning är att man kommer behöva ge köparen en ganska väsentlig rabatt. Jag vet inte exakt vad som är kutym i branschen, men det skulle inte förvåna mig om man maximalt fick ca 20 % av beloppet – särskilt med tanke på att majoriteten, minst 250  av de 300 miljonerna anses vara ”dåliga lån”. Jag räknar därmed själv inte med att få tillbaka max 20 % av det utlånade kapitalet. Trist, men åtminstone inget önsketänkande.

När konkursförvaltaren föreslog det här så var där många långivare som inte ville att det skulle säljas, utan tycker att en organisation för att driva/vänta in skulderna kommer ge ett bättre värde. Enligt min uppfattning verkar försäljning av låneportföljen således ligga på is just nu.

Sedan finns där tyvärr även långivare som har lånat in pengar men det finns risk att pengarna har använts till verksamheten istället för lånen och därmed är det oklart om där finns separationsrätt eller ej – eller om man ens kan identifiera desssa pengar. Det kommer dessutom tyvärr dröja rätt länge innan vi kommer få tillbaka några pengar – min gissning är minst 6 – 12 månader

Anmäla anspråk

Man kan anmäla anspråk till konkursförvaltaren via deras e-postadress på trustbuddy@lindahl.se och då ska man ange belopp, namn och adress. Jag själv har skickat in skärmdumpar från kontot samt gjorda banköverföringar. Man kan faktiskt logga in på sitt f.d. Trustbuddy-konto och se siffrorna. Jag misstänker att konkursförvaltaren borde ha tillgång till den här informationen, men jag valde ändå att göra det.

Grupptalan mot de tidigare ansvariga

Jag har diskuterat möjligheterna till en grupptalan mot de personer som var ägare och ansvariga tidigare men situationen är än så länge lite för oklar för att kunna fatta ett konkret beslut. Jag är själv inte 100 % insatt i turerna framförallt i aktien, men om jag inte minns helt fel så gick värderingen på bolaget från ca 100 Mkr till nästan 1 000 Mkr på några månader. Grundaren och f.d. VDn Jens Glasö, gjorde om jag uppfattat det korrekt, en exit och tjänade nästan 120 Mkr. Han är tillsammans med två andra personer från den tidigare ledningen polisanmäld och ekobrottsmyndigheten håller på med en utredning.

Utmaningen med en grupptalan är dock flera – den största är att ställa sig från om där finns någon att ställa kravet mot och om det är rimligt att anse att den här personen kommer att betala. Det finns ju tidigare exempel med t.ex. Trustor-härvan där en av nyckelpersonerna Joachim Posener tog sina miljoner och stack utomlands tills brottet var mer eller mindre preskriberat. 120 miljoner kan man leva ganska gott på…

Man kan alltså få rätt i sak i sin grupptalan, men om den andra parten inte betalar så har man dubbel förlust, för man får inga pengar i skadeståndet och dessutom så står man där med sina egna advokatkostnader. Det som däremot verkar helt galet är att den här Jens dessutom har stämt Trustbuddy för på vilket sätt han fick sparken tidigare i år. För mig är det lite galet eftersom om du nu har blåst en massa personer, hur kan du då ha mage att dessutom stämma bolaget. Det antyder ju att personen i fråga inte tycker att han har gjort något fel vilket tyvärr sällan pekar på rätt håll i en personlighet.

Det som vi har kommit fram till är att avvakta med en eventuell grupptalan fram tills dess att konkursförvaltaren har lämnat sin förvaltningsberättelse. Men det kommer högst sannolikt att dröja 6 – 9 månader.

Förlustavdrag om man ägt aktien

I kommentarsfältet på min förra artikel om Trustbuddy har några läsare skrivit några väldigt bra kommentarer, framförallt om förlustavdrag där man kan kvitta en del av förlusten mot andra intäkter och vinster. Läsaren Patrik har gjort ett bra arbete som förtjänas att lyftas här:

Jag har kollat med skatteverket och om ni vill kunna kvitta förlusten i trustbuddy gäller följande. Har man ägt aktierna så kvittar man som vanligt men om man varit lender i trustbuddy så måste man sälja sin fordran till en annan person (fordran man har gentemot trustbuddys konkursbo), försäljningen skall ske till marknadsmässigt pris.

Här får man ringa upp konkursförvaltaren och kolla av vad som är rimligt. Därefter upprättar man ett dokument med försäljningen av fordran samt gör överföringen från köparen till säljaren. Lindahls (konkursförvaltaren) skall sen meddelas att fordran är såld och till vem.

Man får endast räkna av 70 % av förlusten, 30 % På detta fås åter på deklarationen. Vilket innebär, har du gjort en förlust på 100 000 så får du tillbaka 21 000 på skatten. Förlusten i trustbuddy kan kvittas mot kapitalvinster på Aktier/fonder, även mot inkomst av lön. Oavsett vad man kvittar mot så får man bara räkna av 70 % av förlusten i trustbuddy.

Själv tänker jag sälja fordran till min sambo och sen löser vi detta med pengar hit och dit internt mellan oss. Har ni ytterligare frågor kan ni kontakta Birger Persson på skattekontoret i Helsingborg på tel 010-5774554. Han är insatt i det hela och jag har haft kontakt med honom.

PS. vill ni kunna få tillbaka skatt vid nästa deklaration måste försäljningen av fordran göras innan 31 December. DS.

Så här skriver Patrik vidare:

Har nu kollat även med Lindahls som sköter trustbuddys konkurs, samt med en jurist på KPMG båda parter säker att det är helt okey att sälja fordran till annan person för att på så vis kunna kvitta förlusten. Väntar dock fortfarande på att få ett marknadsvärde från Lindahls.

Bevis som kan krävas av skatteverket är ett köp/sälj dokument där det framgår att man säljer sin fordran, du skall kunna uppvisa ett kontoutdrag på överföring av pengar från köparen till säljaren av fordran. Samt du bör gärna ha något skriftligt från Lindahls där ett marknadsvärde är fastställt. Dessa tre ting skall räcka om skatteverket vill granska dig.

Måste dock påpeka en sak som jag tidigare inte nämnde. Det finns en nackdel med att sälja av nu till annan person för att kunna kvitta. Det är om du i senare skede får tillbaka mer än marknadsvärdet.

Exempel: Mitt totala värde på trustbuddy på konkurs dagen är 100 000. Lindahls fastställer marknadsvärde till 30 % av detta d.v.s. 30 000. Säljer jag nu till min sambo så får hon ingångsvärden 30 000 kr. Nackdelen är nu att om det sen skulle visa sig att hon får tillbaka mer än 30 000 så anses det som en vinst och skall således skattas med 30 %. Det som är lite negativt är då att jag bara får tillbaka 21 % i samband med deklarationen. Dvs du förlorar 9 % på summan över marknadsvärdet.

Det bästa är alltså om man i så fall kan få Lindahls att sätta ett något högre marknadsvärde, då riskerar du inte att du får tillbaka mer än marknadsvärdet och då tappar du inte dessa 9 %. Det gör inget om du får tillbaka mindre än marknadsvärdet 30 000 för då kvittar du bara detta i nästa deklaration.

Jag kommer ändå att sälja min fordran, låt säga att Lindahls anger marknadsvärde till 30 000 kr som ovan, låt säga att han hade fel, du får tillbaka 20 000 till, totalt 50 000. Du förlorar då 9 % på summan över marknadsvärdet 30 000 = 1800 kr. Ganska lite pengar. När jag talat med Lindahls verkar det som att det kommer att ta flera år innan det är klart med konkursen. Jag väljer hellre nu att kvitta bort mina vinster och spara i mitt fall 20 000–35 000 kr, dessa pengar kan jag sedan lägga på annan investering. Som sagt vist kan jag förlora lite om jag får tillbaka mer än marknadsvärdet men tycker ändå det är värt detta.

Ps: juristen sa också att det är okey att köpa tillbaka fordran igen från min sambo, dock tyckte han att det borde gå några månader för att skatteverket inte skall anse att det varit fulspel. Jag kommer troligtvis köpa tillbaka denna 6 månader senare och då till samma marknadsvärde. (obs om inget oväntat hänt i konkursen som drastiskt ändrat marknadsvärdet)

Det här gäller alltså än så länge i de fall att man har ägt aktien om jag tolkar det korrekt. Jag ska försöka att under veckan få det bekräftat om det här gäller oss som ”bara” hade lånat in pengar och inte var aktieägare också. Rent logiskt borde en liknande sak gälla, då själva utlåningen är en kapitalfodran på bolaget. Problemet där är också vad den här fodran kan värderas till.

Återkommer om det.

Relaterade artiklar

• TrustBuddy – en kort kommentar - Mycket negativ info rörande Trustbuddy.

Externa artiklar

• Dagens Industri: ”Miljonbluffen i Trustbuddy – så här gick det till”
• BreakIt: ”Nu slår Trustbuddy-ägaren tillbaka”
• BreakIt: ”Konkursförvaltaren ger långivarna hopp om pengar”
• BreakIt: ”Brev avslöjar konkursförvaltarens nödplan”

Se även länkarna från konkursförvaltaren i början av artikeln.

Idag fick jag hem slutskattebeskedet för förra året. Det påminde mig om ett tips som jag länge tänkt skriva om, men inte riktigt kommit till. Det handlar om att Skatteverkets skattekonto faktiskt är betydligt bättre än de flesta andra bankkonto.

Även om USA höjde räntan häromdagen, så ligger de flesta riksbanker på negativa styrräntor vilket återspeglas hos oss konsumentet i form av väldigt låga räntor på bank- och sparkonton. Till och med nischbanker och konton som hos Akelius Spar, som historiskt sett har haft höga räntor har nu sänkt eller är nere på 0 %.

Skatteverket har per idag en intäktsränta på 0.5625 %. Den är dessutom skattefri vilket innebär att man behöver räkna om den för att kunna jämföra den t.ex. med bankens räntor. Den jämförbara avkastningen på skattekontot är därmed faktiskt 0.8 % (=0.5625/0.7).

En annan fördel är att staten betalar ut räntan på månadsbasis, vilket gör att du får ränta-på-ränta på månadsbasis. Däremot behöver man ansöka om en utbetalningsspärr för att inte pengarna ska betalas ut en gång om året. Det görs genom blankett SKV4813. Det brukar jag i och för sig rekommendera alla företagare, det finns få obehagligare överraskningar än att förvänta sig att skatten ska dras på skattekontot och upptäcka att det är tomt.

Det praktiska kring skattekontot

Det är ju i princip bara småföretagare som är vana att hantera sitt skattekonto, så kommer här lite tips på det praktiska.

Insättningar

Man kan göra insättningar till sitt skattekonto genom att betala in till bankgiro 5050-1055 (varför kan man det i huvudet?) och ange ett OCR-nummer som baseras på ens personnummer. Du kan skapa ditt OCR-nummer via den här kalkylatorn på Skatteverkets hemsida.

Saldokoll

Du kan se saldot på ditt skattekonto genom Skatteverkets e-tjänst för skattekonto, där du loggar in med ditt BankID.

Uttag

Via samma e-tjänst kan du också begära utbetalning till ditt föranmälda bankkonto.

Relaterade artiklar

• Bästa sparkontona för 2015 - Var kan man spara pengar till en låg risk t.ex. till ett målsparande eller buffertsparande på 0-5 års sikt?

2007 köpte jag mina första 18 Better Globe-träd med förhoppningen att projektet skulle vara lika bra som det lät. Åtta år senare är jag väldigt stolt över verksamheten, stolt över avkastningen på nästan 55 000 kr som betalades ut i början av månaden samtidigt som fortfarande grämer mig lite för att jag inte köpte fler träd där och då.

För drygt två veckor sedan betalade Better Globe ut avkastning för de träd som jag köpte under perioden 2007-2011. Det är femte året i rad som Better Globe betalar ut avkastning och för mig börjar det bli en icke oansenlig mängd pengar på årsbasis. Anledningen till det är att sedan jag köpte mina första träd 2007 så har jag fortsatt köpa träd på årsbasis. För varje år som går, innebär det att avkastningen från de tidigare träden ackumuleras.

Kort om avkastningen

För dig som inte känner till Better Globe, rekommenderar jag att läsa artiklarna på samlingssidan. Men i korthet så fungerar det som de flesta andra investeringar. Man köper en tillgång och efter ett tag så börjar den ge avkastning.

I fallet med Better Globe kommer avkastningen först efter fem år på grund av att träden behöver växa och börja ge avkastning i form av frukt, gum arabica eller något motsvarande. Du kan även läsa mer om det i följande artikel:

• Om avkastningen från ett Better Globe träd - En genomgång hur pengar faktiskt kan växa på träd

Nedanstående bild illustrerar dock det hela på ett ganska bra sätt.

Under perioden 2007 till 2011 köpte jag följande antal träd för ungefär de siffrorna nedan (priset på träd har varierat och euro-kursen också):

2011 fick jag den första avkastningen för de träd jag hade köpt 2007. 2012 fick jag avkastning för träd köpta 2007 och 2008 och så vidare. I tabellform ser det ut som följer. Notera att alla dessa avkastningar har betalats ut från Better Globe till mig under de föregående åren. Totalt ca 105 000 kr hittills. Se gärna det fördjupade resonemanget i kommentarerna som svar till Jonas på hans fråga.

Det betyder ju att avkastningen växer ganska drastiskt för varje år som jag köpt träd eftersom fler och fler träd tillkommer.

Nu när de första fem åren har passerat är det ju en direktavkastning på nästan 15 % (=51 000 / 350 000 kr). Långt bättre än de flesta andra investeringar – och då har jag inte ens kommit till utbetalning när träden huggs ner det 20 året enligt bilden ovan.

Det enda som jag egentligen ångrar…

2008 åkte jag ner till Afrika för första gången och den resan gjorde att jag kände mig betydligt tryggare och började köpa mellan 600 – 1 000 träd per år istället för de 14 träden det blev 2007. Något fortfarande grämer mig en del faktiskt – för det där året 2007 kommer vara med ett tag i tabellen ovan…

• Om mitt stora misstag med Better Globe… - Det här ångrar jag i december varje år sedan 2007

Nu har jag faktiskt inte lånat till den här investeringen, men det skulle ju gjort avkastningen än bättre. Om jag räknar på den investerade summan ovan på ca 350 000 kr så är ju lånekostnaden idagsläget för en sådan ca 2 % (ca 5 000 kr) om man har ett hus som säkerhet och kanske 6 % (ca 15 000 kr) man tar det som ett rent blancolån med en hyfsad ekonomi. Jag har skrivit mer om den principen här:

• Tänk om det är så att du har för lite lån? - Ett resonemang om skillnaden mellan bra och dåliga lån

Nu skulle jag dock säga att risken med Better Globe är något högre än med t.ex. vanliga indexfonder som jag brukar tjata om här på bloggen, vilket har gjort att jag inte har valt att låna till träden utan gått in med egna pengar.

Fjärde resan till Kenya sedan 2008

Sedan 2008 har det blivit ytterligare fyra resor till Afrika. Den andra resan gjorde jag i början av 2012 för att besöka plantagerna än en gång efter 4 år och se skillnaden.

• Reseberättelse från Better Globe-resan till Kenya och Uganda 2012 - Bilder och berättelser från min andra Better Globe-resa till Afrika

I år blev det faktiskt två resor till Afrika, varav den senaste i nu i augusti. Jag har inte skrivit särskilt mycket om den eftersom jag har haft en oerhört intensiv höst vilket också har märkts i frekvensen på artiklarna här på bloggen. Det som jag däremot fick nedtecknat var de två största höjdpunkterna enligt mig dock:

• Reseberättelse från Better Globe-resan till Kenya 2015 - Min reflektion och de viktigaste insikterna från resan
• Better Globe hjälper fattiga bönder öka avkastningen - Intervju med Samuel Mulli - en av Better Globes outgrower-bönder
• Mikrolån som hjälper fattiga att hjälpa sig själva - På besök hos mikrolånbanken som vi sponsrade via Better Globe i Nguni i östra Kenya

Ytterligare en reflektion kring avkastningen

När det gäller i princip vilket resultat som helst, så är det alltid väldigt enkelt att se det klart i efterhand. Många gånger blir ett resultat dessutom avfärdat som att man hade ”tur” eller något annat. När jag började köpa Better Globe-träd 2007 så hade jag ingen aning om det skulle fungera eller inte. I fem år köpte jag träd, varje år, utan att veta eller vara garanterad något. Än idag är varken jag eller någon annan garanterad någon avkastning.

Min poäng är att det många gånger är lätt att tänka ”Det är enkelt för Jan”, ”det är omöjligt för mig” eller något annat ostärkande. Jag har sparat i Better Globe i snart 10 år och då är det inte konstigt att det börjar bli rätt stora belopp, men som du kan se 2011 när jag fick min första avkastning så var den på 300 kr, året efter var den på 5 800 kr, året efter var den 21 000 kr och så vidare. All framgång handlar om att ta många små och till synes otillräckliga steg. Över tid summeras dock alla dessa otillräckliga steg och blir några väldigt tillräckliga steg.

Det andra som jag ofta får höra kring Better Globe är: ”Det där skulle man gjort för 10 år sedan”. Jag själv är lite ironisk med det ovan i artikeln, men vi vet ju alla att det är ingen mening att gråta över spilld mjölk. Det man däremot ofta glömmer bort när man grämer sig är att idag är dagen som man om 10 år kommer titta tillbaka på och tänka, ”det där skulle jag gjort för 10 år sedan”.

Det bästa tillfället att plantera ett träd var 20 år sedan. Det näst bästa tillfället är idag.Kinesiskt ordspråk

Ett tips och rekommendation inför nyåret

Jag brukar rekommendera alla att köpa Better Globe-träd och donationspaket – om inte för avkastningens skull så för den goda sakens skull. Det är få andra möjligheter jag har hittat där man både kan göra gott, bidra till en bättre planet och faktiskt tjäna pengar med gott samvete. Men jag brukar rekommendera det extra mycket så här inför nyår.

Anledningen är nämligen att Better Globe har valt att räkna och betala ut avkastningen årsvis. Vilket innebär att de räknar ett träd köpt 2015 som ett 2015-träd oavsett om det är köpt den 1 januari 2015 eller den 31 december 2015. Avkastningen för 2015 träd kommer att betalas ut i december 2019 och köper du träden nu i december så ”sparar” du ett helt år jämfört med att köpa dem om två veckor i januari 2016 (=avkastning december 2020).

När du köper dina träd så har du har 14 dagars ångerrätt, du förbinder dig inte till något och du kan köpa hur många eller hur få träd du vill – till och med ett enda för 17 € och aldrig något mer. Jag skulle samtidigt vilja be dig att använda länken nedan så att du får mig som din kontaktperson hos Better Globe.

• Köp ett eller flera träd via Better Globes hemsida

Om du har några frågor, tveka inte att mejla mig på jan@rikatillsammans.se.

Läs gärna även mer på min samlingssida där jag går genom det mesta kring Better Globe, inklusive tips och resonemang för den som är ny .

• Min samlingssida här på bloggen om Better Globe med tips, rekommendationer och resonemang

Relaterade artiklar

• Vanliga frågor angående Better Globe - Mina tankar om några vanliga frågor och svar med risker kring Better Globe
• Om avkastningen från ett Better Globe träd - En genomgång hur pengar faktiskt kan växa på träd
• Köp ett eller flera träd via Better Globes hemsida

PS. Självklart kan man ge bort träd i julklapp också. Det brukar jag göra. :-) DS.

PPS. Jag har taggat det här inlägget som ett sponsrat inlägg, även om Better Globe inte betalar mig för det. Däremot får jag en viss provision på sålda träd. Du kan läsa mer om min annons-policy här. DDS.

I närheten av där jag bor finns ett Fonus-kontor där jag för några månader sedan tog följande foto. Jag tycker att deras slogan är ganska rolig med tanke på, att det i alla fall för mig inte känns som, att deras tjänst är valfri så att säga… :-)

Jag hörde också vid tillfälle en kompis säga något i stil med:

Jag vet inte om du har tänkt på det Jan, men vi har ju bara 960 månader på oss, och nu, nu har ju snart december gått…

Min reaktion på det blev något i stil med ”shit pommes frites” och en lätt reaktion av ångest. För precis som de flesta andra lever jag, till vardags, lite i tron om att jag kommer att vara här för alltid, vilket ju inte är sant. För ett par dagar sedan läste jag en artikel på nätet, på min favoritblogg Wait But Why, som illustrerade det här på ett ypperligt sätt och som verkligen fick polletten att klonka ner för mig.

Tiden vi har här på jorden högst begränsad, för oss män i Sverige brukar den i genomsnitt vara 80.1 år. Jag som är 34 har snart förbrukat hälften eller 42.5 %. Räknar man om det på veckobasis så blir det följande bild där varje kvadrat motsvarar en vecka.

Jag vet inte hur det är för dig, men det här synliggör väldigt tydligt att tiden vi har inte är oändlig. Man kan fortsätta räkna vidare på det här sättet om man tycker är roligt. Jag är 34 så det betyder att jag har upplevt ungefär 8 val och att jag har ungefär 11 st val kvar, samma sak med olympiska spel och så vidare. Det som däremot fick mig studsa till var ett liknande resonemang kring relationer och människor man tycker om och högtider som t.ex. jul som det är i skrivande stund.

Föräldrar, juletider och tiden man har kvar

Vi kommer att spendera julen hos min mor i år som snart är i 65-års åldern. Under de första 18 åren man levde så spenderade man tid med sina föräldrar i alla fall 90 % av alla dagar. Sedan började jag studera på LTH i Lund och flyttade till korridor, träffade Caroline och flyttade tillbaka till Malmö. Jag reser en del i jobbet med Balansekonomi och säg att man träffas med kvalitetstid en till två gånger i månaden. Det blir 12 – 24 gånger per år, säg 15 dagar för enkelhetens skull.

Räknar man vidare på det här så blir det ungefär 4.1 % av den tiden som man spenderade med dem ett vanligt år innan man var 18 år gammal. Säg att jag är av de fåtal lyckliga människor som har min mor i livet när jag är 60 år gammal, så ger det oss 30 år kvar tillsammans. Med samma antagande som innan om 15 dagar per år, så blir det ungefär 450 dagar – lite mer än ett år – tillsammans.

Min poäng är att även om man inte är i slutet av sitt eget liv, så kan man mycket väl vara i slutet av tiden som man har med några av de viktigaste personerna som man har i sitt liv. Fortsätter man fylla i kvadraterna (tack och lov för copy-paste) för varje dag jag har spenderat med min mor – och under förutsättning att jag har tur – så blir det väldigt tydligt:

Enligt Eurostat så flyttar vi svenskar hemifrån tidigast i Europa, redan vid 19,6 års ålder. Det betyder att man redan då har använt upp ungefär 90 % av all sin tid med sina föräldrar…

Sammanfattning

Kom inte till min begravning, kom och hälsa på idag istället!

Jag tror det var Clare, en vän till mig på korridoren i Lund som stod för det ovanstående citatet och jag gillar det jättemycket. Vi människor kan åka långa sträckor för att visa vår respekt vid en annan persons bortgång, men då är det ju för sent. Varför inte göra det innan?

Det andra som jag tror är att tiden vi har är det mest värdefulla som vi har. Det är lätt att glömma bort det i vardagen, men tar man sig tiden att stanna upp så kommer många tillbaka till det. Så här i julhetsen kan det också vara lätt att glömma bort just det att tiden och inte presenterna är bland det bästa man kan ge bort. Den är dessutom gratis att ge bort.

Den sista poängen som jag tar med mig från ovanstående resonemang är att, om man är på upploppet och bara har mindre än 10 % kvar av tiden med en person man tycker om, då blir det också enklare att värdera tiden. Det blir enklare att se hur värdefull den tiden faktiskt är.

Jag skulle inte vilja vara chef med ansvar för framtidssäkring på en storbank i Sverige idag. De svenska storbankerna har pressats hårt (med rätta) av nischbanker som Avanza och Nordnet men snart kommer digitala tjänster finansiera av bl.a. Google och Apple in i leken.

Av en läsare fick jag tipset om RobinHood.com en webbaserad tjänst som jag inte visste om sedan tidigare. Med det fantastiska namnet RobinHood.com så är det just nu en amerikansk tjänst som erbjuder courtagefri handel i alla aktier och fonder. De har ägare såsom Google i ryggen och expanderar inom kort till Australien.

Jag personligen hoppas att det bara är en tidsfråga tills de kommer till Europa. Vi skulle må gott av att ha en sådan tjänst här också. Det finns redan många extremt bra digitala finansiella tjänster i USA som tyvärr inte är tillgängliga för oss än. Det handlar allt från en digital sammanställningstjänst i form av Mint.com till mekaniska pengamaskinsförvaltare såsom Betterment och Wealthfront.

Lägg till peer-to-peer-tjänster för utlåning för privatpersoner (som jag tyvärr blev bränd av) och som nu även finns i form utlåning till och mellan företag som t.ex. Toborrow, betalningslösningar så finns det snart inte något området kvar för bankerna där de inte är konkurrensutsatta. Bra för oss konsumenter, mindre bra för bankerna.

I Sverige har liknande tjänster såsom Kollektiva börjat dyka upp som vill använda crowdsourcing för pensionssparande (främst PPM) baserat på svenska sparare. Jag har bara snabbt testat tjänsten och träffat grundaren och jag gillar konceptet, sedan har det fortfarande några utmaningar kvar att lösa – framförallt med att urvalet är baserat på deras anslutna kunder och inte hela basen av sparare, men ju större det blir desto mindre blir ju det problemet.

Känner du till någon annan sådan tjänst som går att använda här i Sverige som jag har missat?

Ingen ersättning har utgått för det här inlägget.

Drygt ett år innan Freja föddes fick två goda vänner också en dotter som i dagsläget är lite mer än 5 år gammal. De har sparat hennes barnbidrag varje månad de har låtit mig få vara med och påverka sparandet. Idag är det värt över 135 000 kr.

Portföljen sattes igång den 15 augusti 2011 med ett initialt startbelopp på 18 000 kr, sedan dess har det varje månad betalats in ungefär 1 050 kr. Det ger att totalt inbetalt belopp är 65 684 kr. Med ett värde på 138 905 kr ger det en värdetillväxt på 73 221 kr. Det ger en total värdetillväxt på ca 77 % sedan augusti 2011. Räknar man ränta-på-ränta baklänges med en CAGR-räknare, så ger det ungefär 14 % årlig avkastning. Väldigt bra enligt mig, då målet är 8 % i genomsnitt.

Innehaven i portföljen

Det som jag tycker är ganska spännande med portföljen är att innehaven idag är i princip exakt samma som 2011. Det har skett väldigt få transaktioner i portföljen under åren. Principen har varit låt vinnarna löpa och sälj av förlorarna. Du kan själv jämföra innehaven mellan idag och augusti 2014 – när jag skrev den förra uppföljningen av portföljen – de är i princip identiska.

Vän av ordning noterar att portföljen inte riktigt följer de principerna som jag brukar skriva om i Nybörjar- och RikaTillsammans-portföljen.

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• RikaTillsammans-portföljen – en portfölj för alla väder - Diversifiering - om att inte lägga alla äggen i samma korg

Anledningarna till det är flera. Inte för att den här portföljen är bättre, utan det beror snarare på följande anledningar:

• Många av placeringarna har gått väldigt bra och då finns det ingen större anledning att byta ett vinnande koncept
• Placeringarna är relativt stora och välkända och risken är kontrollerbar
• När vi startade sparandet så gjordes det i en gammal depå-form som inte finns längre (Avanza Mini)
• Det är en vanlig depå och inte ett ISK-konto som ger en stor skatteeffekt vid försäljning
• Allting har skett i samråd med barnets föräldrar

Jag är dock sugen på att ställa om portföljen lite och det är också anledningen till det här inlägget, eftersom jag träffar dem till helgen.

Till ovanstående tillkommer även 34 oz fysiskt silver som idagsläget värderas till ca 120 kr/oz, något lägre än augusti 2014 då det var värt 135 kr/oz. Jag räknar dock inte riktigt med dessa i innehavet på grund av att det köptes ”utanför” barnbidraget. Poängen med den här portföljen är helt enkelt att se hur stort kan värdet bli om man bara investerar barnbidraget.

Tillfångsfördelningen

Eftersom jag är en passiv sparare som inte följer bolagen särskilt noga är jag mest intresserad av de olika tillgångsslagen. Jag brukar nämligen tjata om att man inte ska placera alla äggen i samma korg. I det här fallet menar jag faktiskt på två sätt:

• Inte placera alla pengarna i samma bolag
• Inte placera alla pengarna i samma tillgångsslag

Många gör nämligen misstaget och tolkar ”lägg inte alla äggen i samma korg” som att man inte ska lägga allt i en enda aktie och så köper man t.ex. 5 st aktier. Det är ju bra i sak, men det gör ju att man fortfarande har alla pengarna i samma tillgångsslag. Problemet är att om aktiemarknaden rasar så rasar alla aktier överlag. Det är därför man bör ha tillgångar som inte följer varandra (är s.k. okorrelerade), det är svårt men det går någorlunda.

I nybörjarportföljen brukar jag ge tumregeln att man ska ha lika mycket i kontanta medel, ränte- och obligationsfonder som man är år gammal, resten kan man ha i aktiefonder. Det ger en grundläggande fördelning i 2-3 tillgångsslag och är således ett sätt att minska risken. Kontanter, ränte- och obligationsfonder blir nämligen som en krockkudde i portföljen.

Tillgångsfördelningen ser i skrivande ut som följer:

Som du kan se så innehåller den absolut majoritet aktier vilket är bra eftersom barnet är ungt och den innehåller också en relativt stor krockkudde i form av nästan 20 % av portföljens värde. Hon har därmed faktiskt hela fyra olika tillgångsslag i sitt sparande:

• Aktier (främst preferensaktier)
• Kontanter i form av pengar på kontot
• Räntepapper och obligationer
• Guld och silver

Det ger en bra riskspridning, samtidigt som jag vid anblick kan tycka att fördelningen just nu är lite sned. Men det är det som ska rättas till under den kommande veckan. En kort analys följer nedan.

En kort analys av innehaven

I nybörjarportföljen brukar jag tjata om indexfonder eftersom det är det bästa som man kan köpa med avseende på pris, avkastning, risk och kompetens. När jag satte igång den här portföljen 2011 så hade jag inte riktigt den kunskapen som jag har idag och var inte riktigt lika urskiljd på strategin. Därför lider den lite av att den inte ser ut exakt likadan som de andra portföljerna jag brukar skriva om.

Med det sagt så kan man säga att det här var ett embryo till dagens strategi. För går man genom de olika innehaven så är motiveringen som följer.

Aktierna

• Akelius preferenskatie – en preferensaktie är ett mellanting mellan en aktie och en obligation och därmed är risken lägre än en aktie. Den ger en förutbestämd årlig avkastning om 20 kr per aktie. Den har hittills förutom sitt nuvarande värde betalat ut 1 100 kr  i utdelning.
• Hennes & Mauritz – inte så mycket att säga om ett av Sveriges mest framgångrsika bolag genom tiderna. Stort, stabilt och tryggt.
• Kinnevik – Familjen Stenbecks investmentbolag som investerar i andra bolag. Som en ”mini-indexfond” med över 17 st innehav i de flesta världsdelar och branscher. Äger bland annat Tele2.
• Klövern preferensaktie – samma som för Akelius, har gett en utdelning på 500 kr hittills.
• Latour – Familjen Douglas investmentbolag som investerar i andra bolag. På den svenska börsen äger Latour 15 bolag till ett värde av 34 miljarder, därutöver ägs ytterligare andra bolag. Återigen som en ”mini-indexfond”.
• Lundbergsföretagen – Familjen Lundbergs investmentbolag som investerar i andra bolag främst industri- och fastighetsbolag. Ytterligare ca 10 – 15 bolag. Återigen som en ”mini-indexfond”.

Fonderna

Tittar man på fonderna så har portföljen följande fonder:

• Avanza Zero – en av Sveriges bästa fonder, investerar i Sveriges 30 ”största” bolag. Ingen förvaltningsavgift. Jättebra fond.
• Skagen Global – en av de bästa globala fonderna. Det dåliga är att avgiften är hög jämfört med t.ex. DNB Global Indeks som jag skulle köpt i dagsläget istället för den här. Kommer sannolikt bytas ut.
• Skagen Kon-Tiki – en ganska dålig fond som investerar i tillväxtmarknader. Kommer bytas ut.
• Spiltan Aktiefond Invesmentbolag – en av Sveriges absolut bästa fonder.
• Spiltan Högräntefond – en obligationsfond från Spiltan. Kommer bytas ut.
• SPP Obligationsfond – en bättre svens obligationsfond.

Onoterad preferensaktie

Det sista och till värdet största innehavet i portföljen är en preferensaktie i Spiltan. Det har varit en av de absolut bästa investeringarna som jag har gjort någonsin. Den köptes för 14 000 kr, 700 kr per aktie och är idag värd över 2 500 kr per aktie. Normalt sett skulle jag säga att det är för stor andel i den här placeringen, men med tanke på att den fortsätter gå bra, insatsen ”bara” var 14 000 kr så tycker jag det är motiverat att behålla den. Det är aktie som handlas en gång i månaden på den alternativa aktiemarknaden.

Normalt sett brukar jag hålla mig ifrån andra marknadsplatser än börsen, men ibland kan det vara högst motiverat att göra en sådan affär, som i det här fallet. Spiltan preferensaktie är precis som ovan nämnt, en kombination av en aktie och en obligation. Den har också en fast och årlig utdelning som kan ses nedan:

Totalt sett har den betalat 4 480 kr under dessa år sin den varit i portföljen. Väldigt bra skulle jag säga. Spiltan preferensaktie är dessutom också en ”mini-indexfond” med innehav i många olika bolag.

Kontanterna

Där är en relativt stor andel kontanter på kontot som också fungerar som en slags krockkudde i portföljen.

Guld och silver

En liten del i portföljen som fungerar mest som en försäkring enligt resonemangen i denna artikeln:

• Guld och silver som en försäkring - Mina tankar kring läsarfrågor om att köpa guld och silver till sin investeringsportfölj

Planen framåt

I stora drag skulle man kunna låta den här portföljen ligga och puttra på, men jag tänker att där är framförallt dessa saker som jag skulle vilja göra något åt. I stora drag handlar om att komma närmare de rekommendationer jag brukar ge i mina andra artiklar.

1. Byta från en vanlig depå till ett ISK eller KF-konto.

Portföljen ligger i en vanlig portfölj och det är oftast mer lönsamt att byta till ett ISK-konto.  Skillnaden handlar nämligen om beskattningen. Just nu ska portföljen betala 30 % skatt på alla sina vinster medan i ett ISK-konto skulle hon bara betalat 1 % på det totala värdet, vilket är mycket, mycket mindre. Jag har skrivit mycket om skillnaderna och om det är lönt att byta i den här artikeln:

• Behålla befintlig depå med 30 % skatt eller byta till ISK? - Ska man behålla vanlig vp-depå eller sälja, skatta och byta till ett ISK med 1 % skatt?

Nu står depån i den ena förälderns namn vilket är okej, men annars skulle jag nog också rekommendera att byta till en ”Kapitalförsäkring Barn” så att det kan stå i förälderns namn men med barnet som förmånstagare. Mer info:

• Bästa sättet att spara och investera pengar till barnen - Så här kommer du igång med en pengamaskin till dina barn eller barnbarn

2. Byta ut aktierna mot fonder

Även om det är oerhört kvalitativa bolag som har valts till portföljen så är risken ändå högre i dem än i t.ex. en indexfond. Skulle jag börja om med en liknande portfölj så skulle de enskilda aktierna inte komma med. Jag skulle nog rekommendera:

• Sälja av Kinnevik, Latour och Lundbergsföretagen och istället öka i Spiltan Aktiefond Investmentbolag.
• Sälja av Skagen Global och hellre köpa DNB Global Indeks.
• Sälja av Skagen Kon-tiki och hellre köpa några nischade indexfonder mot t.ex. Asien, USA och Europa.
• Sälja av Spiltan Högräntefond och inte ersätta den direkt.
• Investera mer av de kontanta medlen i de befintliga fonderna och de ovan.

Sedan skulle jag nog också försöka sälja av några av preferensaktierna i Spiltan för att minska exponeringen mot det enskilda innehavet. Därefter skulle jag försöka få in några av de bästa indexfonderna:

• Bästa indexfonderna för 2015 - En uppdatering av fonderna med den bästa avkastningen och lägsta priserna, januari 2015

3. Slå samman sparandet med lillasysterns

Sedan 2011 har barnet med portföljen dessutom fått en lillasyster. När det gäller sparande till barn brukar jag alltid rekommendera att spara till alla barnen tillsammans på grund av rättviseskäl. Mer om det i följande artikel:

• Sparar du på ett rättvist sätt till barnen? - Hur födelseåret påverkar den totala summan som barnet får ut från barnsparandet

Dock ställer det till det lite för mig personligen eftersom det blir svårare att särredovisa utvecklingen av just en barnportfölj som jag haft möjlighet de senaste 4 åren. Men det är ett lösbart problem tänker jag.

4. Minska på kontanterna och sätta upp ett automatiskt månadssparande

Där finns en hel del kontanter på kontot som ska investeras i bl.a. indexfonder. Anledningen till att de har kommit in var att funktionerna hos Avanza i den tidigare depån var begränsade. Men nu när de har bytt (skedde i och för sig för ett tag sedan) så kan man ställa in månadssparande på ett helt annat sätt.

5. Öka lite i guld- och silvret

Jag skulle vilja öka upp andelen guld och silver i portföljen till i alla fall 5 – 8 % från nuvarande 3 %. Det är en mer lämplig nivå för att vara en försäkring i portföljen samtidigt som den kan stabilisera lite mer om en tid av oro kommer.

Planen går enligt plan…

Jag gillar ju den här typen av pengamaskiner. Jag kan säga att jag inte har lagt mer än maximalt 1 timmes jobb per år på denna pengamaskinen och det har gått oerhört bra. Lite tur att det har blivit 14 % per år, men inte tur om snittet skulle ligga runt 8 % vilket har varit målet hela tiden. Räknar man på ett månadssparande av barnbidraget på 1 050 kr så ska det enligt plan ge ha ett värde på ca 500 000 kr på hennes 18-års dag.

Som man kan se i grafen så går det betydligt bättre än plan. Hon skulle nämligen inte var på 138 000 kr förrän om 2-3 år, vilket gör att hon ligger före plan. Det ger också utrymme för något dåligt år längre fram.

Det som jag tycker är så coolt är att det inte handlar om någon super-kunskap, utan det handlar snarare om att ta många små steg i en riktning över tid. Det är enkelt men det är inte lätt. Det som jag menar med att det är enkelt är att teorin är inte särskilt svår, den har jag beskrivit i dessa artiklarna många gånger.

• Behålla befintlig depå med 30 % skatt eller byta till ISK? - Ska man behålla vanlig vp-depå eller sälja, skatta och byta till ett ISK med 1 % skatt?
• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder

Utmaningen är nämligen ”bara” hålla fingrarna i styr och inte göra något utan att låta pengarna få jobba i fred över lång tid. Det är nämligen det viktigaste och svåraste. Vi är nämligen vana, bland annat från skolan, att för att man ska lyckas så ska man vara påläst, aktiv, engagerad, på plats och allt annat. Det stämmer säkert i alla områden förutom i just området sparande. Där är det faktiskt (nästan) att den som

• Kan minst
• Är minst intresserad
• Bryr sig minst
• Rör pengarna minst

är den som med stor sannolikhet kommer ut som vinnare på andra sidan. Om vi tittar på aktiviteten på kontot så är den som följer:

• 27 totala transaktioner sedan 2011-08-08. Det ger mindre än 8 st transaktioner per år.
• 5 av transaktionerna är sälj-transaktioner.

Det flesta som nämligen håller på med att handla i aktier lyckas nämligen tyvärr inte slå index över tid. Det har jag skrivit mycket om här:

• Investerar du i aktier? Då är du högst sannolikt en förlorare… - Att aktivt handla med aktier är förödande för din förmögenhet. Indexfonder är det bästa förslaget...

Om man inte kan spara barnbidraget, så kan försöka spara det man kan…

Från tid till annan brukar jag hjälpa organisationen Giving People som hjälper framförallt barnfamiljer som lever i ekonomiskt utsatthet. Jag är därför väldigt väl medveten att långt ifrån alla kan spara barnbidraget, eller till och med skjuta till ytterligare pengar så som jag och Caroline gör till Frejas pengamaskin.

I sådana situationer brukar mitt förslag att vara att man kan spara det som man kan. Om det så är några kronor eller en hundralapp i månaden. Grejen är att även ett sparande på 100 kr i månaden blir väldigt mycket om man bara gör det konsekvent över tid. Jag har nämligen fått mycket kommentarer om att det inte skulle vara möjligt eller gå. Men jag påstår att det gör det faktiskt. Det handlar inte om tur, det handlar inte om att jag är smartare än någon annan eller något sådant. Jag har skrivit om det här i artikeln nedan:

• Brister i mitt Kiyosakis/Babyloniernas koncept - Läsarfråga med bra indvändningar kring de strategier jag brukar rekommendera

Min egentliga enda fördel skulle jag säga att jag är oerhört envis och lat. Jag ger inte upp och jag försöker mekanisera så många saker som det bara är möjligt i mitt liv. Sparande är en typisk sådan sak som går att mekanisera, och inte bara att det går att mekanisera det är dessutom en ganska stor fördel om man gör det. Det andra som jag också skulle säga är att jag har de senaste 10 åren fått väldigt mycket resultat av att bara göra samma sak om, och om och om igen.

Ibland brukar jag tänka på det som metaforen kring ”kö på ICA”. Jag vet inte om du har varit med om det, men ibland när jag kommer fram till kassan så är där kö. Man väljer en kö och så står man i den och då inser man att den andra kön verkar gå snabbare så man byter till den. Ungefär så som man gör om man läser tidningar om aktier eller investeringar. Där är alltid något annat som verkar ”hett” just nu och man byter kö. Problemet är att i verkligheten så blir det så som det brukar bli för mig på ICA. När jag byter kö så visar det sig alltid det var fel beslut, för då plötsligt börjar min egen kö gå framåt. Jag lutar numer nämligen åt att om man konstant håller på att byta kö så kommer man aldrig komma fram till kassan.

Mina bästa tips skulle således kunna sammanfattas i:

• Börja idag med det som du kan
• Spara kontinuerligt det som du kan
• Låt pengarna jobba i fred över lång tid
• Gör samma sak om och om och om igen

Vill du också börja spara till ditt barn så rekommenderar jag att börja med följande artikel:

• Bästa sättet att spara och investera pengar till barnen - Så här kommer du igång med en pengamaskin till dina barn eller barnbarn

Jag kanske ska prata om barnsparande i TV4-nyhetsmorgon 29/12

Eventuellt ska jag få vara med och prata om barnsparande i TV4-nyhetsmorgon på tisdag i nästa vecka. Men det är ännu inte bekräftat, men det skulle vara både roligt och spännande. Denna gången när jag ska vara med på TV så är där ju inte en professor i nationalekonomi som har starkt avvikande åsikt. Så min förhoppning är att det ska bli bra. Jag kommer skriva om det i så fall här på bloggen. Anmäl dig gärna till det månatliga nyhetsbrevet så att du inte missar några artiklar (det är gratis).

Om det inte fungerar, använd länken nedan eller menyn till höger:

• Anmäl dig till mitt nyhetsbrev här

Med det sagt finns det bara en sak kvar att nämna och det är God Jul idag på julafton! :-)

Relaterade artiklar

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• RikaTillsammans-portföljen – en portfölj för alla väder - Diversifiering - om att inte lägga alla äggen i samma korg
• Uppföljning på barnbidragsportföljen – Kerstin 4 år - Hur har det gått om man investerat ett barnbidrag kontinuerligt de senaste 4 åren?
• Ekonomisk barnmisshandel är att spara till barnen på ett bankkonto… - Förväntade utfall och sannolikheter för ett barnsparande i aktier över 18 år
• Sparar du på ett rättvist sätt till barnen? - Hur födelseåret påverkar den totala summan som barnet får ut från barnsparandet
• Tänk om det är så att du har för lite lån? - Ett resonemang om skillnaden mellan bra och dåliga lån
• Investerar du i aktier? Då är du högst sannolikt en förlorare… - Att aktivt handla med aktier är förödande för din förmögenhet. Indexfonder är det bästa förslaget...
• Behålla befintlig depå med 30 % skatt eller byta till ISK? - Ska man behålla vanlig vp-depå eller sälja, skatta och byta till ett ISK med 1 % skatt?
• Bästa indexfonderna för 2015 - En uppdatering av fonderna med den bästa avkastningen och lägsta priserna, januari 2015

Om ett par dagar är det årsskifte. Då börjar den nya och högre skattesatsen för investeringssparkonton (ISK) att gälla. Istället för att det bara är statslåneräntan som ligger till grund för skatten, blir det även ett påslag om 0.75 %.

Jag har tidigare skrivit om de ändrade reglerna för beräkning av skatten i investeringssparkonto som börjar gälla den 1 januari 2016. Tidigare bestämdes skatten av statslåneräntan per den 30 november multiplicerat med 30 % som är skattesatsen för inkomst av kapital. Då staten riskerade en i princip obefintliga ränta på grund av att nuvarande låga ränteläge, bestämde sig politikerna tidigare i år för att man skulle lägga på ett påslag om 0.75 % vid beräkningen.

Det innebär att nästa års skattesats för investeringssparkonton kommer att bli:

• 0.65 % (statslåneräntan per 30/11) + 0.75 % (påslaget) = 1.40 %

Det är egentligen ingen ko på isen, då det fortfarande är väldigt förmånligt. Skatten för nästa års (2016) investeringssparkonton kommer alltså beräknas som:

• ( Ingående värde per kvartal + totala insättningar ) / 4 * ( 0.65 % + 0.75 % ) * 30 %

Räkneexempel skatt på investeringssparkonto

Med ett räkneexempel så ser det ut som följer. Låt oss säga att du nu i december har ett värde på 100 000 kr i ditt ISK. Det förblir oförändrat till den 1 januari, vilket innebär att du har ett ingående värde på 100 000 kr. Du sätter in 1 000 kr i månaden under alla månader nästa år. För enkelhetens skulle säger vi att värdeökningen är linjär med 500 kr varje månad.

Då ser det ut som följer:

Det ger att i räkneexemplet skulle den totala skatten för investeringssparkontot under 2016 bli:

• 109 750 kr * ( 0.65 % + 0.75 % ) * 30 % = 460 kr

Den totala skatten blir således 460 kr så man får dra av från sitt totala värde på 113 500 kr. Helt okej anser jag. Skulle man räknat på årets skattesats så skulle skatten bli:

• 109 750 kr * 0.9 % * 30 % = 296 kr

Vilket i absoluta tal inte är en jättestor skillnad även om man kan argumentera för att den procentuellt sett är ganska stor – nästan en tredjedel. Oavsett vilket så spelar det inte så stor roll då det är bestämt att det är så det kommer bli.

Uppdaterad ränta-på-ränta kalkylator

Jag har roat mig med att idag uppdatera min ränta-på-ränta-kalkylator så att den kan ta hänsyn till den här nya skattesatsen när man modellerar sin pengamaskin, som i fallet med barnbidragsportföljen i förrgår. I simulatorn kan du testa och slå hur skatten blir med olika statslåneräntor, sparande, tidsperioder och annat.

• Ränta-på-ränta kalkylatorn uppdaterad med 2016 års skattesats hittar du här →

Relaterade artiklar

• Vad ska man välja? En vanlig aktiedepå, en kapitalförsäkring eller ett investeringssparkonto - En genomgång av fördelar och nackdelar av de olika alternativen för en nybörjare
• Beräkning av brytpunkten för skatten mellan investeringssparkonto och vanlig depå - Vid vilken avkastning blir ett ISK/KF-konto mer lönsamt skattemässigt än en vanlig depå?
• Ingen panik kring den föreslagna skattehöjningen för ISK - Regeringen inför ett skattegolv i ISK på 0.375 % och lägger till 0.75 % på statslåneberäkningen

Imorgon tisdag den 29/12 har jag blivit inbjuden till TV4 Nyhetsmorgon för att prata om barnsparande som ligger mig väldigt nära om hjärtat. Enligt uppgift ska jag det sändas kl 08.20.

Det har varit på gång en längre tid, särskilt sedan jag gjort ganska många intervjuer på ämnet ”Bästa sättet att spara till barnen” under året, men det blev bekräftat först igår kväll. Lite nervöst är det allt, samtidigt som jag försöker lugna mig själv lite med att det inte kan vara värre än SVT Debatt som jag var med i våras. Denna gången slipper jag ju professorn i nationalekonomi från Stockholms Universitet som har starkt avvikande åsikt från min egen.

Jag ska ju bara dela med mig om det som ligger mig nära om hjärtat och försöka att inte göra en ”fool-of-myself”. Det är dock en utmaning som för de flesta andra att vara utanför sin komfort-zon. I alla fall om jag går i landsflykt efter 08:30 imorgon så vet ni anledningen. :-)

Relaterade artiklar

• Bästa sättet att spara och investera pengar till barnen - Tips på hur du kommer igång med en pengamaskin till dina barn eller barnbarn
• Uppföljning barnbidragsportföljen (5 år) - 5 år och över 138 000 kr på kontot tack vare barnbidraget
• Bostadsbubblan – en sammanfattning och debatt i SVT - Jag debatterar bostadsbubblan i SVT Debatt ikväll kl. 2200 på SVT1

Om två timmar, kl 08:20, ska jag vara  med i TV4 Nyhetsmorgon för att prata om barnsparande – ett ämne som ligger mig väldigt nära om hjärtat. Jag tror nämligen att där finns mycket potential i vad vi föräldrar kan lära och ge till våra barn i området ekonomi och pengar.

Precis som alla föräldrar vill jag och min fru Caroline ge vår dotter Freja en så bra start i livet som vi bara kan. Ingen vet vilka utmaningar som kommer att möta henne och andra barn i framtiden. Däremot tror jag att sunda ekonomiska förhållningssätt, ett ekonomiskt självförtroende och pengar kommer att göra livet enklare även i framtiden.

Det handlar därför inte bara om pengar utan det handlar om även om ekonomiska förhållningssätt, ett ekonomiskt självförtroende och kompetens i att använda ekonomiska verktyg. Det handlar lika mycket om att lära barnen fiska som det handlar om att ge dem själva fisken. Att bara ge ett barn pengar utan kompetensen att använda dem kan lika gärna stjälpa som det kan hjälpa.

I den här artikeln sammanfattar jag några av de viktigaste punkterna som jag kommer att försöka få fram under intervjun. Den är dock mindre än 8 minuter, så vi får se hur väl jag kommer att lyckas. Du kan se hela klippet ovan eller på TV4 Play:

• http://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=3239425

De fem stegen att börja spara till barnen

TV4 ville sammanfatta punkterna i ett barnsparande på det här sättet och det var helt okej för mig:

1. Börja spara till barnen – oavsett belopp
2. Spara till barnen i en kapitalförsäkring i ens eget namn
3. Om du har fler barn, spara till dem gemensamt
4. Spara till barnen i billiga indexfonder med låga avgifter
5. Lär barnen ekonomiska förhållningssätt

Dessa tipsen är ganska ”rakt-på” och jag har skrivit i princip en artikel på bloggen per punkt. Nedan följer en bra startpunkt med artiklar om du vill sätta igång ett sparande till barnen (eller dig själv, det fungerar lika bra):

• Bästa sättet att spara och investera pengar till barnen - Tips på hur du kommer igång med en pengamaskin till dina barn eller barnbarn
• Sparar du på ett rättvist sätt till barnen? - Hur födelseåret påverkar den totala summan som barnet får ut från barnsparandet
• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• Ekonomisk barnmisshandel är att spara till barnen på ett bankkonto… - Förväntade utfall och sannolikheter för ett barnsparande i aktier över 18 år
• Spara till barnen i fem enkla steg - Undvik Aftonbladets råd och tjäna nästan dubbelt så mycket. Om barnsparande i praktiken...

Jag har även skrivit en hel del artiklar om hur det har gått för de barn som jag har sparat till enligt principerna ovan:

• Uppföljning barnbidragsportföljen (5 år) - 5 år och över 138 000 kr på kontot tack vare barnbidraget
• Uppföljning på barnbidragsportföljen – Kerstin 4 år - Hur har det gått om man investerat ett barnbidrag kontinuerligt de senaste 4 åren?
• Frejas pengamaskin efter 3 år 9 månader, 432 601 kr i eget kapital - Så här går det för RikaTillsammans-portföljen i praktiken för min dotters räkning, november, 2014

Det som jag brukar tänka kring ovan är att de första fyra stegen är relativt enkla. Det är mer eller mindre ”bara” att göra. Det kan kännas klurigt och ovant, men det är ett engångsjobb och det är helt okej att be om hjälp. Det är snarare det sista och femte steget som är det kluriga. För det handlar om att lära barnen om förhållningssätt, attityder och värderingar över tid. Eftersom barn brukar ju inte göra som vi säger till dem, utan de brukar göra som vi gör.

Man kan alltså komma undan med själva sparandet, men vill man verkligen ge barnen en balanserad kompetens så behöver man också gå före, prata, visa och vara en förebild. Det tycker jag är det mest utmanande.

Rikedom handlar om mer än bara pengar

Sedan 2009 arbetar jag i ett företag som heter Balansekonomi där vi har specialiserat oss på att hjälpa människor att bygga sig ett rikare liv med mer tid, mer pengar och mer energi. Det var där som jag för första gången fick en bra definition på vad rikedom är för mig. Min upplevelse är nämligen att rikedom är väldigt olika saker för olika människor. För några är det mer tid med familjen, för andra är det att kunna resa mer eller jobba mindre, för mig är rikedom att få kunna välja själv.

Rikedom för mig är att själv kunna välja vad jag vill engagera mig i, vem jag vill engagera mig i det med, hur mycket jag vill engagera mig i det och så vidare. Att jag inte ska behöva vara begränsad av resurser såsom antalet semesterdagar eller att jag inte har råd att göra något som jag önskar göra eller ej. Hela mitt liv har jag arbetat hårt för att kunna leva ett sådant liv i frihet som jag drömt. Samtidigt handlar det naturligtvis också om att uppskatta resan. I Balansekonomi brukar vi säga att det handlar om att leva det liv man älskar och älska det liv som man lever.

I Balansekonomi definierar vi således rikedom utifrån några olika resurser såsom tid, pengar och energi. De flesta människor önskar sig mer av någon av dessa tre resurser – antingen i form av mer tid, mer pengar eller mer energi, eller mer av alla tre samtidigt. Nästa steg är att man kan kolla på dessa tre resurserna utifrån tre olika perspektiv i form av hur mycket har jag av varje resurs, hur duktig är jag på att hushålla med den och inte minst vilka är mina attityder till den. Kombinerar man det här så har man 9 st olika områden att jobba med, vilket jag personligen tycker är ganska coolt faktiskt.

Om du tycker det här låter spännande och du också vill börja på att skapa dig en plan för ett rikare liv och fokusera på förhållningssätt och attityder, då är mitt tips att du besöker en av Balansekonomis gratis-föreläsningar runt om i landet. Det är nämligen väldigt svårt att ge bort via en artikel på en blogg eller ett par minuter på tv.

• Boka din plats (gratis) på en av Balansekonomis föreläsningar via denna länken

Ekonomi och pengar är ett bra område att träna egenskaper för livet i

Tittar man på pengar i allmänhet och pengar i synnerhet så ligger de områdena mig lite närmare om hjärtat än andra. Anledningen är att pengar och sparande går att automatisera på relativt enkla sätt. Det är extremt mätbara områden och vi är ganska vana att mäta dem på månadsbasis. Det som jag gillar mest är att det är områden i livet som man kan dra insikter och lärdomar, som sedan kan återanvändas i andra områden. Det här är extra viktigt för mig just när jag tänker på barn och barnuppfostran.

Med hjälp av rikedom, pengar och ekonomi kan man hjälpa barnen att lära sig många olika saker såsom:

• Att vara kreativ, drömma och önska sig något
• Att skapa en plan för att nå sina mål och drömmar
• Att bryta ner planen i delmål, aktioner och små steg
• Att be om, hämta, perioritera och skapa resurser för att kunna ta sina steg
• Att se att saker inte kommer gratis utan kräver en ansträngning
• Att se att ju större ansträngningen är, desto större blir även belöningen
• Att få fira, känna sig delaktig och bygga nya muskler
• Att ha modet att t.ex. gå sin egen väg
• Att lära sig saker som försäljning, ledarskap, förhandling, win-win
• etc..

Jag skulle kunna fortsätta göra listan hur lång som helst. Det handlar om egenskaper som är viktiga i de flesta områden i livet. Jag har själv skrivit artiklar här på bloggen om att processen för att nå framgång i ekonomi är väldigt lik processen att nå framgång i området hälsa.

• Det generella receptet för framgång i livet - Likheterna mellan att löpträna och bygga en pengamaskin

Kulspelet – en anpassning av ovan till en 4-årings nivå

Ett av många exempel på hur jag försöker lära min egen dotter som snart ska fylla 5 år, är genom en lek som vi kallar för ”kulleken” (föga kreativt, jag vet). Det handlar om att lära henne det där med att man behöver anstränga sig, att man har makten att påverka sin egen situation och inte minst att få känna sig delaktig. I korthet så handlar det om att hon får en liten kula för varje sak som hon hjälper till med utöver det vanliga. När en liten skål är full med kulor så får hon köpa precis vad hon har önskat sig i en leksaksbutik, oavsett vad det kostar (inom rimlighetens ramar).

Jag har skrivit mer om det i artikeln nedan:

• Tänk om veckopengen inte behöver vara en gåva… (video) - Hjälp dina barn att nå sina mål och hjälpa till hemma samtidigt som du lär dem uppskjuten belöning

Den andra fördelen med det här är ju att man hamnar på barnets sida och man jobbar tillsammans, istället för att vara föräldern som hela tiden säger ”nej”. Det vill säga att jag slipper neka, förminska och begränsa hennes värld. Allt hon pekar på och vill ha, säger jag – ”Självklart Freja, du kan få det om du vill. Är din burk med kulor hemma full?” Det bästa var nu häromdagen när vi bar på BR på Mobilia i Malmö (där jag vet att en läsare jobbar, hej!) och Freja säger till mig: ”Pappa, när min burk med kulor är full då ska jag köpa den här!” och min reaktion var ”Yes, där satt den!” :-)

Vi berövar tyvärr ofta barnen möjligheten att bygga sina egna ekonomiska muskler

Min två kollegor i Balansekonomi, Charlie Söderberg och Lennart Göthe, kastade för en tid sedan ljus på just det här med barn och förmågor. Omedvetet berövar vi nämligen många gånger barnen en möjlighet att själva bygga muskler i området ekonomi och pengar.

Ett bra exempel är t.ex. ett barns önskan om t.ex. en Playstation. Som förälder kan man förstöra den här önskningen på två sätt. Antingen genom att gå och köpa prylen till barnet eller genom att säga ”nej”. I det första fallet har barnet inte lärt sig någonting förutom att det är möjligt att önska sig saker och att man får det man önskar sig utan en ansträngning. Barnet har inte gjort något själv i sammanhanget.

I det andra exemplet så lär vi barnet om att det är fel att önska sig saker, att man ändå inte får dem och att det är någon annan som bestämmer. Vilket gör att barnet inte här heller får en möjlighet att lära sig något och bygga sina egna muskler.

Vi vill att våra barn ska lära sig gå i trappor samtidigt som vi är där och lyfter upp dem och bär dem så fort som det blir lite jobbigt. Jag vet dock själv att det här är lättare sagt än gjort och att det är en stor balansgång mellan att hjälpa dem och hjälpa dem att hjälpa sig själva.

Kan alla göra det här? / Vad säger jag till dig som upplever att du inte har råd?

Jag vet inte. Men låt oss anta att alla kan det. Min avsikt är inte heller att vara någon nätdomare och jag har hittills inte träffat någon som det varit värt att ge upp på. Problemet är dock att om man tror att det är omöjligt, ja då kommer det ju självklart att inte gå. Det handlar om ett ekonomiskt självförtroende även hos oss vuxna. Jag utgår däremot från att det är möjligt.

För handlar det verkligen inte bara om pengarna. Jag förstår att där finns många familjer som kämpar för att få pengarna att räcka. Jag har under årens lopp själv till och med hjälpt barnfamiljer som lever i ekonomiskt utsatthet genom att köpa matkassar till dem, så jag vet att det kan vara tufft. Jag själv har inte heller alltid haft gott om pengar. Jag bor och min fru bor fortfarande t.ex. i en hyresrätt då vi för 10 år sedan inte hade råd med insatsen till en bostadsrätt i Malmö.

I de fall att det är ekonomiskt knapert brukar jag säga, samma sak till dem som har lite äldre barn, lägg fokus på de de ekonomiska förhållningssätten snarare än på pengarna. Det är ändå det som barnen kommer att ha mest nytta av framgent. Pengarna är ju trevliga, men det är ju bättre att lära barnen att fiska snarare än det är att ge dem fisk. Fisken mättar ju bara för stunden, men kan man lära dem fiska så har de nytta av det hela livet.

Sedan skulle jag också säga att spara lite barnen och till dig själv – om inte annat så för att prioritera dig själv. Beloppet spelar mindre roll, det handlar om själva principen. Sedan skulle jag också rekommendera att ta hjälp att försöka ändra sitt eget ekonomiska förhållningssätt.

Med risk att sticka ut, så kan det ju vara som så att man själv inte har särskilt bra syn på ekonomi själv som förälder. Det hade inte jag initialt. Men däremot var jag helt säker på att jag inte vill skicka med de vidare till nästa generation.

Jag tycker nämligen att alla, och särskilt barnen, är värda något bättre.

Är det här inte lite magstarkt och ett sätt att sticka ut?

Min upplevelse är inte att det är särskilt magstarkt, i alla fall inte att döma av de personer som jag träffar på mina föreläsningar runt om i Sverige med Balansekonomi eller i de mejl som jag får från bloggläsarna. Tvärtom är många inspirerade och vill också spara till sina barn. Problemet är bara att man inte är helt säker på hur man gör. Man sparar till barnen på vanliga bankkonto i god tro, eller går på bankens råd som gör dem själva rika istället för att göra barnen rika och man vet innerst inne att man vill något mer, men man vet inte hur.

Genom att så tydligt prata om det och sedan blogga om det så hoppas jag att kunna inspirera andra människor till att göra en förändring. Inte bara för sig själva, men även barnen och kommande generationer. För det som vi ger till våra barn, tenderar de att ge till sina.

Var ska man lägga fokus?

Jag skulle säga att man ska lägga fokus på två saker. Det ena är själva sparandet, det går ganska snabbt att sätta upp och sedan sköter det mer eller mindre sig själv. Det som kommer att ta fokus över lång tid är ju att lära barnen om de olika förhållningssätten. Att helt enkelt lära dem fiska. Det gör man genom att gå före, att visa och att prata om det. Om du känner dig osäker på det själv så rekommenderar jag t.ex. föreläsningen med Balansekonomi enligt stycket ovan och att faktiskt börja prata om ekonomi och pengar med ditt umgänge.

Sedan tror jag också att det handlar om att lägga fokus på det framåtriktade och vad som är rikedom för en själv. Många spartips i media handlar om ”drick en kopp mindre om dagen så sparar du 9 000 kr per år”, ja det kanske man gör – men tänk om man tycker om att dricka kaffe för det ger en själv en upplevelse av ett rikare liv? Tänk om det då istället handlar om att välja några andra fonder i sitt pensionssparande, att flytta barnens sparande från bankkontot till några bra fonder vilket gör att man över tid kommer att kunna räkna hem den där sparade koppen kaffe många gånger om.

Sammanfattning

Jag tror som sagt att det är möjligt för alla att göra något. Jag tror som sagt heller inte att pengarna är det viktigaste, utan det handlar lika mycket, om inte mer, om att lära barnen fiska. Det finns mycket att vinna på att göra det praktiska, om jag ska överdriva lite så skulle jag till och med säga att många utsätter sina barn för en ekonomisk barnmisshandel genom att t.ex. spara till barnen på vanliga bankkonto och inte lära dem om pengar. Särskilt när en så stor del av vår tillvaro styrs av olika ekonomiska flöden.

Jag hoppas att jag har kunnat inspirera dig lite med den här artikeln, visat att det är ett större område än man först tror och att du också vet vad ditt konkreta nästa steg är. Om du har frågor, funderingar eller kommentarer – skriv dem gärna nedan. Det är du och dina frågor som hjälper mig att göra den här bloggen till en av de största ekonomibloggarna i Sverige.

Tack!
Jan

Vill du få mitt månatliga fria nyhetsbrev?

Om du gillar den här artikeln och det som jag skriver här på bloggen, då tror jag även att du kommer att gilla mitt månatliga nyhetsbrev som är gratis. Det kommer ungefär en gång per månad och jag försöker alltid ha med ett eller flera tips, månadens bästa artiklar och annat matnyttigt för dig som vill göra en skillnad i din ekonomi. Använd formuläret nedan för att anmäla dig:

Du kan läsa mer om nyhetsbrevet här. Om det mot förmodan inte fungerar, kontakta mig via mejl här.

Relaterade artiklar

• Bästa sättet att spara och investera pengar till barnen - Tips på hur du kommer igång med en pengamaskin till dina barn eller barnbarn
• Sparar du på ett rättvist sätt till barnen? - Hur födelseåret påverkar den totala summan som barnet får ut från barnsparandet
• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• Ekonomisk barnmisshandel är att spara till barnen på ett bankkonto… - Förväntade utfall och sannolikheter för ett barnsparande i aktier över 18 år
• Spara till barnen i fem enkla steg - Undvik Aftonbladets råd och tjäna nästan dubbelt så mycket. Om barnsparande i praktiken...
• Uppföljning barnbidragsportföljen (5 år) - 5 år och över 138 000 kr på kontot tack vare barnbidraget
• Uppföljning på barnbidragsportföljen – Kerstin 4 år - Hur har det gått om man investerat ett barnbidrag kontinuerligt de senaste 4 åren?
• Frejas pengamaskin efter 3 år 9 månader, 432 601 kr i eget kapital - Så här går det för RikaTillsammans-portföljen i praktiken för min dotters räkning, november, 2014
• Tänk om veckopengen inte behöver vara en gåva… (video) - Hjälp dina barn att nå sina mål och hjälpa till hemma samtidigt som du lär dem uppskjuten belöning
• Gratis biljett till Balansekonomis föreläsning med Charlie Söderberg – en föreläsning om pengar, ekonomiska förhållningssätt och hur du bygger din en plan för ditt rikare liv med mer tid, mer pengar och mer energi.

Under förra året gick RikaTillsammans-portföljen +2.49 %, Nybörjarportföljen gick upp +1.06 % i jämförelse med Stockholmsbörsen som kan sägas slutade på +6.62 %. Resultatet tycker jag är helt okej och enligt plan, även om man naturligtvis hade önskat en högre avkastning.

Så här på det nya årets första dag är det ganska lämpligt att titta tillbaka och se hur utfallet för RikaTillsammans- och Nybörjarportföljen blev för det gångna året. Under förra året blev jag mycket mer systematisk med mina modellportföljer, mycket tack vara Nordnets nya funktion Shareville som underlättade uppföljning och rapportering ganska mycket.

Tittar man bara på avkastningen så säger inte den enligt mig inte hela sanningen. En viktigt faktor som jag brukar väga in nämligen är avkastningen i förhållande till risken. Det vill säga hur är den riskjusterade avkastningen. Det andra som också gör det är klurigt att jämföra är att jag blandar in olika tillgångsslag i både RikaTillsammans- och Nybörjarportföljen. Det medför att det lätt kan bli lite som att jämföra äpplen med päron.

Kort om de båda portföljerna

För dig som är ny så har jag skrivit mycket om de två modellportföljerna, eller rättare sagt strategierna, som jag investerar enligt. Det är två beprövade strategier som jag inte kommit på själv utan som baserar sig på en klassisk 60/40-portfölj och en Permanent-portfölj enligt Harry Browne. Båda strategierna är passiva vilket innebär att jag inte lägger mer än max 4 timmar per år på dem. Det vill säga att jag köper för att behålla samma investeringar i många, många år. Tidshorisonten är minst 10 år.

Nybörjarportföljen

I korthet kan man säga att Nybörjarportföljen består av:

• Aktieindexfonder – till ca 60 %
• Kontanter, ränte- och obligationsfonder – till ca 40 %

Kontanterna och räntefonderna är en slags krockkudde i portföljen. Du kan läsa mer om portföljen här:

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder

RikaTillsammans-portföljen

I korthet kan man säga att RikaTillsammans-portföljen består av:

• Guld och silver – till ca 25 %
• Kontanter och korta räntefonder – till ca 25 %
• Aktieindexfonder – till ca 25 %
• Långa räntefonder – till ca 25 %

Det är en portfölj som man inte ska behöva röra oavsett vad som händer på marknaden. Du kan läsa mer om den här:

• RikaTillsammans-portföljen – en portfölj för alla väder - Diversifiering - om att inte lägga alla äggen i samma korg

Resultat och utfall från 2015

Utfallet i siffror är enligt nedan. Det är mina egna beräkningar och därför skiljer de lite från de som finns på Shareville, men det är på decimal-nivå.

I tabellen ovan har jag försökt jämföra med fyra stycken olika index och några olika nyckeltal. Notera att Nybörjarportföljen startade den 28 januari och ej den 1 januari som RikaTillsammans-portföljen och indexen.

Jämförelse med index – tvärsnitt av marknaden

Ett index är som ett genomsnitt av en specifik marknad. Ungefär som ett jämförelsepris på ICA. De index som jag tycker är väsentliga att jämföra med är följande:

• OMXS30 – är ett index med de 30 mest omsatta (oftast största) bolagen på Stockholmsbörsen. Det som ofta rapporteras på nyheterna.
• OMXSGI – är ett index med alla bolag, stora som små, på den svenska marknaden. Därav det höga resultatet eftersom småbolagen drar upp resultatet.
• AFGX – är tidningen Affärsvärldens Generalindex som är Sveriges äldsta index och inkluderar utdelningar. Det mest rättvisa indexet att jämföra med tycker jag.
• MSCI World – är ett index för ett tvärsnitt av hela världens aktiemarknad.

Det är dock inte helt rättvist att jämföra med dessa index, eftersom det är till viss del att jämföra äpplen med päron. Varken RikaTillsammans- eller Nybörjarportföljen är ju rena aktieportföljer utan innehåller ju även andra tillgångsslag som inte återspeglas i indexen man jämför med. Problemet är alltså att jag jämför en äpplejuice (indexet) med min egen blandning av äpple- och morotsjuice. Det går att jämföra till viss del men inte helt.

Anledningen till att jag ändå tycker att det är väsentligt med jämförelsen är att om man inte gillar Nybörjar- och RikaTillsammans-portföljen så är ju dessa indexen de bästa alternativen. Det vill säga, eftersom man utan större problem bör kunna få den avkastningen som indexen ger, då ska det vara något att man får på köpet som motiverar att man får en lägre avkastning. Det visas av de andra nyckeltalen.

Användning av nyckeltal relaterade till den tagna risken

Eftersom avkastningen bara säger en liten del om en avkastning, behöver man även kolla på andra nyckeltal. Det som jag har valt i tabellen ovan är:

• Volatilitet – är ett sätt att mäta risk, där man mäter hur mycket som kursen avviker från medelvärdet. Desto större volatilitet, desto större variationer, desto större vinster men också förluster. En låg volatilitet betyder att kursen är mer jämn och mer stabil. Notera dock att volatiliteten säger inget om kursen går upp eller ner, den bara visar på avvikelsens storlek. Jag personligen uppskattar en låg volatilitet för det betyder att värdet inte förändras (i någon riktning) särskilt mycket.
• Sharpe-kvot – är ett mått på avkastningen i förhållande till den risken som man har tagit för att uppnå avkastningen. Man jämför helt enkelt den avkastningen som man har fått med den riskfria räntan som man kan få på ett bankkonto (eller rättare sagt 3-månaders statsskuldväxlar). Ju högre desto bättre.
• Som bäst – anger det högsta värdet under det gångna året.
• Som sämst – anger det lägsta värdet under året.
• Bästa dag – anger den största positiva förändringen (uppgång) under en enskild dag under året.
• Sämsta dag – anger den största negativa förändringen (ras) under en enskild dag under året.
• Risk – anger risken i strategin i förhållande till den vanliga fondskalan på 1 – 7 där 1 är ingen risk och 7 är högst risk.

Utfallet i form av grafer

En sak som bör noteras direkt är att Nybörjarportföljen startades den 28 januari förra året och inte den 1 januari. Det innebär faktiskt att den initiala uppgången i januari missades. Det syns också ganska tydligt i grafen som kommer lite längre ned, där den första tiden är helt rak.

Min gissning är att den hade legat upp ytterligare ca 2-3 % om hela januari hade varit inräknad. Särskilt om man jämför siffrorna från och med den 28 januari 2015. Då ser nämligen grafen ut som följer.

Min analys av årets utveckling

En sak som man kan säga är ju att det inte var något lysande år för aktiemarknaden som helhet. Avanza Zero – den svenska indexfonden som är gratis slutade på +2.21 %, de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen slutade på -1.32 %, det vill säga precis under 0-strecket. Räknar man in utdelningar och ett relativt tvärsnitt enligt Affärsvärldens jämförelseindex AFGX så slutade det på +6.62 %.

I jämförelse med det här slutade RikaTillsammans-portföljen på +2.49 % vilket jag anser vara klart godkänt. Särskilt med tanke på att den risken som har tagits i portföljen understiger halva den risken som de andra indexen har tagit. RikaTillsammans-portföljens volatilitet ligger på runt 7.6 % mot Affärsvärldens 18.5 % (där även de andra indexen ligger). Det här syns tydligt i t.ex. det stora fallet på marknaden i augusti.

Det som jag tycker framgår väldigt tydligt både i graferna och i siffrorna är att de båda portföljerna är mer defensiva än t.ex. Stockholmsbörsen. Det syns särskilt i t.ex. raset i augusti. I en isolerad bild syns det tydligt hur Stockholmsbörsen faller betydligt mer än RikaTillsammans-portföljen. Det är ju inte så konstigt eftersom RikaTillsammans-portföljen bara innehåller ca 25 % aktier. Nybörjarportföljen faller lite mer eftersom andelen aktier är ca 66 %, nästan dubbelt så mycket mot RikaTillsammans-portföljen.

Det är det här som jag brukar kalla för krockkudde i portföljen. När man tittar på grafen så ser det ut som att där är en krockkudde som gör att RikaTillsammans-portföljen inte alls faller lika mycket. Det är det som menas med lägre volatilitet. Nackdelen med krockkudden är ju då att den dämpar även i uppåtriktningen, det vill säga att ökningarna blir inte alls lika stora som för Stockholmsbörsen.

I bilden nedan syns det tydligt hur Stockholmsbörsen hämtar upp hela nedgången under perioden september till december. Uppgången från botten till toppen är alltså betydligt större för indexet än för RikaTillsammans- och Nybörjarportföljen.

Tittar vi på helårsbilden igen, så ser man att svängningarna, volatiliteten och därmed risken, är betydligt lägre i RikaTillsammans-portföljen. Där ser vi också hur Stockholmsbörsen (AFGX) faktiskt slutar på 6 % medan RikaTillsammans hamnar på ca 2.5 %. Nybörjarportföljen lider här av att den missade den stora uppgången i januari och det beror på att jag just då var i Afrika och inte hade satt igång den. Trist, men svårt att göra något åt.

Lägre risk i form volatilitet ger en bättre nattsömn

Jag har i princip inte gjort några transaktioner i portföljerna under året, förutom en ombalansering vid midsommar förra året. Det vill säga att det här en passiv investeringsstrategi som går ut på att man inte behöver bry sig om den. Det är det som gör att jag uppskattar de låga svängningarna, eftersom det gör att jag kan sova lugnt om natten. Det ligger lite mental bokföring i det här, eftersom vi människor (inkl. jag själv) tycker att en förlust är värre än en avsaknad av vinst.

Det vill säga det gör inte lika ont att portföljen ”bara går upp” 2.5 % när det bästa alternativet gick upp 6.6 % (Avanza Zero gick ju +2.2 %, det vill säga samma, med 3 gånger högre volatilitet) jämfört med den sköna känslan att min portfölj bara gick ner -2.1 % när övriga börsen rasade -4.5 %. Man kan ju argumentera för att avkastningen gör stor skillnad, så är det naturligtvis, 4 % per år i många år gör ju stor skillnad. Men man ska inte glömma att det är viktigare att inte förlora än det är att tjäna pengar.

Det hänger ihop med en väldigt enkel matematik. Om du har 100 kr och förlorar 50 %, hur mycket avkastning behöver du för att komma till 100 kr igen? Precis, 100 % avkastning, 50 % tar dig bara till 75 kr. Det är alltså mycket viktigare att inte förlora pengar än att tjäna pengar.

Kanske för låg risk…

Enligt Nordnets Risk-barometer ligger jag på en låg risk, min bedömning är att det verkar vara en 2 på en skala 1-7 där 7 är högst risk. Det vill säga att RikaTillsammans-protföljen ligger fortfarande inom det gröna området.

Bilden visar den matematiska sannolikheten att jag:

• med 69 % sannolikhet kommer att gå plus ett enskilt år. Det vill säga 7 av 10 år kommer jag tjäna pengar.
• kan förvänta mig en genomsnittlig avkastning på 5 % per år
• att jag inte riskerar mer än 20 % av mitt kapital per år i sämsta fall
• att jag i bästa fall kommer att tjäna ungefär +20 %.

Man får ju själv bedöma huruvida det här är bra eller dåligt. En investering i rena aktier enligt jämförelseindexen ger en riskprofil som ser ut som följer:

Det vill säga att för ca 3.5 % extra avkastning riskerar du nästan dubbelt så mycket ett enskilt år. Å andra sidan är fortfarande nästan 6 av 10 fall positiva. Slutsatsen som man kan dra från det här är ju att man skulle kunna lägga sig lite högre upp riskskalen, t.ex. på det gula. För i mina förväntningar så vill jag ändå ha mellan 6 – 8 % i genomsnitt per år över lång tid.

Det som man kan göra är att öka andelen aktier i portföljen, något som jag kommer försöka göra i ombalanseringen om ett par dagar.

En möjlighet – höja avkastningen (och risken) genom att belåna kapitalet

Det andra sättet hur man kan öka avkastningen är att belåna kapitalet. Eftersom räntan är så pass låg idag, så finns även alternativet att höja avkastningen i absoluta tal genom att man belånar aktierna t.ex. med 20 %, vilket innebär att man får 20 % mer kapital.

• 100 000 kr till 2.5 % ger ju en vinst på 2 500 kr. Avkastning = 2 500 / 100 000 = 2.5 %
• 120 000 kr till 2.5 % ger ju en vinst på 3 000 kr. Avkastning = (3 000 kr – ( 20 000 kr  x 0.015 % * 0.7 ) ) / 100 000 kr = ( 3 000 – 210 kr )/100 000 = 2.8 %

Ovanstående räkneexempel visar ju bara på principen. Jag har skrivit mer om konceptet i den här artikeln:

• Tänk om det är så att du har för lite lån? - Ett resonemang om skillnaden mellan bra och dåliga lån

Portföljernas innehåll

Portföljerna består i dagsläget av de fonder som jag beskrivit i tidigare artiklar. Genom att bli kund hos Nordnet så kan du använda deras Shareville-funktion (gratis) där du kan följa portföljerna i realtid:

• Bli kund hos Nordnet för att komma åt bl.a. Shareville

Därefter kan du se portföljerna och deras innehav på följande direktlänkar:

• RikaTillsammans-portföljen på Shareville
• Nybörjar-portföljen på Shareville

Om du inte har Shareville eller vill ha konto på Nordnet så brukar jag ungefär en gång i månaden uppdatera min egen graf med siffrorna:

• RikaTillsammans- och Nybörjarportföljens utveckling över tid mot Stockholmsbörsen (AFGX)

RikaTillsammans-portföljens nuvarande innehav

RikaTillsammans-portföljen består för närvarande av 28 % aktieindexfonder, fördelade på:

• AMF Aktiefond Europa (3 %)
• DNB Global Indeks (5 %)
• Nordnet Superfonden Danmark (2 %)
• Nordnet Superfonden Sverige (3 %)
• Nordnet Superfondet Norge (1 %)
• Nordnet Superrahasto Suomi (1 %)
• Spiltan Aktiefond Investmentbolag (4 %)
• SPP Aktiefond USA (4 %)
• Swedbank Robur Access Asien (3 %)
• Vanguard High Dividend Yield ETF – DNQ (3 %)

Den består även av 28 % långa obligationsfonder, fördelade enligt:

• db x-trackers II iBoxx Sovereigns Eurozone 25+ UCITS ETF (7 %)
• iShares 20 Year Treasury Bond ETF (12 %)
• iSHARES CORE CDN LONG TERM BOND IDX ETF (4 %)
• iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF (5 %)

Den består även av 20,5 % guld och silver, enligt följande:

• iShares Silver Trust (6 %)
• SPDR Gold Trust (14 %)

Samt så består den av 23.2 % korta räntefonder och kontanter:

• Catella Avkastning (4 %)
• Kontanter (10 %)
• Spiltan Räntefond Sverige (5 %)
• Ålandsbanken Cash Manager B (4%)

Fördelningen ska helst ligga på 4 x 25 % men det är helt okej att ett tillgångsslag varierar mellan 15 % och 35 % det vill säga ( 25 ± 10 ) %. Så det behövs ingen ombalansering i dagsläget. Det kommer dessutom att ge sig när jag börjar månadsspara i portföljen igen i slutet av månaden.

Nybörjarportföljens nuvarande innehav

Nybörjarportföljen innehåller för närvarande dessa aktieindexfonder:

• AMF Aktiefond Europa (7 %)
• DNB Global Indeks  (8 %)
• Danske Invest Global Index  (8 %)
• Nordnet Superfonden Danmark  (4 %)
• Nordnet Superfonden Sverige  (7 %)
• Nordnet Superfondet Norge  (2 %)
• Nordnet Superrahasto Suomi  (2 %)
• Spiltan Aktiefond Investmentbolag (8 %)
• SPP Aktiefond USA  (8 %)
• Swedbank Robur Access Asien  (7 %)

Samt dessa ränte- och obligationsfonder:

• AMF Räntefond Lång (8 %)
• Catella Avkastning (8 %)
• Spiltan Räntefond Sverige (7 %)
• SPP Obligationsfond (8 %)
• Ålandsbanken Cash Manager B (8 %)

Det betyder att förhållande är 60.4 % aktieindexfonder och 39.6 % ränte- och obligationsfonder. Då min avsikt är att hålla det som en ren 60 % / 40 %-portfölj behöver man knappt göra någon ombalansering. Det ligger väldigt nära ursprungsfördelningen nämligen.

Alla dessa fonderna ovan har jag skrivit om i artiklarna:

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• Kom igång med RikaTillsammans-portföljen - Tips och exempel på en nybörjarvariant av RikaTillsammans-portföljen för alla väder
• Bästa indexfonderna för 2015 - En uppdatering av fonderna med den bästa avkastningen och lägsta priserna, januari 2015

Sammanfattning

Som sammanfattning måste jag ändå säga att jag är ganska nöjd med utfallet. Mer nöjd i relation hur dåligt allt annat har varit och i förhållande till risken. Rent avkastningsmässigt skulle jag ju önskat en högre avkastning än 2.5 % men det är ok. Det ingår i spelet att avkastningen är lite mindre från tid till annan. Det är ju fortfarande ett maraton och inte ett 100-meters lopp.

Portföljerna och deras beteende är inte heller något oväntat, utan tvärtom helt enligt plan. För lite mer än ett år sedan skrev jag följande artikel, där jag gjorde en analys av hur portföljerna borde bete sig med tanke på sammansättningen. Då ritade jag upp följande bild:

Den säger att:

• En 100 % aktie-portfölj (som indexen på denna sidan) ska ge högst avkastning, men att det kommer att ske till störst rörelser och hack i kurven (högst volatilitet)
• RikaTillsammans-portföljen kommer att ge lägst avkastning, men den kommer att göra det till lägst risk i form av svängningar och nedgångar.
• Nybörjarportföljen kommer att ligga någonstans i mitten mellan RikaTillsammans-portföljen och 100 %-aktier portföljen

Vilket är exakt det som har skett under förra året. Jag måste säga att jag är ganska nöjd med att utfallet i verkligheten blir som utfallet i modellen. Dock är ju inte det oväntat i sig heller, då det bygger på statistik, men det förändrar inte känslan att jag tycker att det är lite coolt. :-)

Du kan läsa mer om prognosen i artikeln:

• Vilken portfölj är bäst över tid? - En jämförelse av RikaTillsammans-, Nybörjar- och 100 % aktier-portföljerna

Relaterade artiklar

• RikaTillsammans-portföljen – en portfölj för alla väder - Diversifiering - om att inte lägga alla äggen i samma korg
• Kom igång med RikaTillsammans-portföljen - Tips och exempel på en nybörjarvariant av RikaTillsammans-portföljen för alla väder
• Vilken portfölj är bäst över tid? - En jämförelse av RikaTillsammans-, Nybörjar- och 100 % aktier-portföljerna
• Bästa indexfonderna för 2015 - En uppdatering av fonderna med den bästa avkastningen och lägsta priserna, januari 2015
• Tänk om det är så att du har för lite lån? - Ett resonemang om skillnaden mellan bra och dåliga lån
• RikaTillsammans-portföljen – en portfölj för alla väder - Diversifiering - om att inte lägga alla äggen i samma korg
• Bästa Sverigefonderna 2015 (både småbolag och stora) - Klurigt att bestämma de bästa Sverigefonderna
• Bästa sättet att spara och investera pengar till barnen - Tips på hur du kommer igång med en pengamaskin till dina barn eller barnbarn
• Nybörjarportföljen på Shareville - Fördelning av 10 000 kr i nybörjarportföljen + 1 500 kr i månadssparande
• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder

Att räkna på ränta-på-ränta kan vara klurigt. I den här artikeln går jag genom matematiken bakom, ger några exempel och visar hur det faktiskt ligger till.

Jag har fått en del feedback på att min kalkylator för att räkna på ränta-på-ränta som jag uppdaterade nyligen inte fungerar. Eftersom jag blev lite osäker satte jag mig ner och kontrollräknade med hjälp av papper och penna samt den mer moderna versionen av densamma – Excel. Det visade sig att allting stämde (phew) och jag fick äntligen nytta av mina 5 år på teknisk fysik-utbildningen.

Grundläggande formeln för ränta-på-ränta

För att ta det från början. Den grundläggande formeln för ränta-på-ränta är:

där

• Slutvärde – är det värdet som du kommer att ha när beräkningen är färdig, t.ex. värde på ditt sparande
• Startvärde – är det värdet som du har idag och börjar sparandet med
• Ränta – är den räntan på årsbasis i procent, t.ex. 5 %
• Antal år – antalet år som du kommer att låta pengarna jobba

Exempel på en ränta-på-ränta-beräkning

Låt oss ta ett exempel. Erika har 100 000 kr på kontot som hon ska investera till 8 % ränta. Pengarna ska hon låta vara i 10 år. Det betyder att:

• Startvärde = 100 000 kr
• Ränta = 8 %
• Antal år = 10 år

Sätter vi in dessa värden i formeln så får vi följande beräkning och resultat:

Så långt så gott. Tolkningen av det här är att Erika har satt in 100 000 kr och sedan har hennes pengar jobbat ihop en total ränta på 115 892 kr under de 10 åren, vilket ger totalsumman 215 892 kr. Ingen hänsyn är tagen till skatt eller motsvarande. Skulle man rita upp det år för år, så ser det ut som följer:

Perioden för när räntan ska beräknas kan ställa till det

För att klydda till det så som vi säger i Skåne (strula till det) så kan man också ta hänsyn till en periodisering, det vill säga när räntan ska beräknas. Den kan beräknas på årsbasis som i examplet, men den kan även räknas på månadsbasis, veckobasis eller till och med dagsbasis. Det gör att formeln behöver anpassas:

där:

• Period – antal perioder på året som räntan ska beräknas, 1 för en gång om året, 12 för en gång i månaden och 365 för en gång om dagen.

om vi fortsätter på samma exempel så blir de olika värdena:

• Startvärde = 100 000 kr
• Ränta = 8 %
• Antal år = 10 år
• Period = 12 för månatlig beräkning av räntan

Sätter vi in dessa värden i formeln så får vi följande beräkning och resultat:

Ritar vi upp det här i form av en graf så ser det ut som följer:

Jag har även ritat in en beräkning på dagsbasis, det vill säga med en period om 365. Den är dock i princip identisk till den månatliga. Skillnaden är mindre än 600 kr mellan den månatliga och dagliga, men 6 072 kr mellan den månatliga och den årliga. Vilket är en ganska stor skillnad.

Skillnaden blir ännu större om man ökar avkastningen. Om man höjer avkastningen absurt mycket, till 25 % så ser grafen ut som följer:

Det vill säga att skillnaden kan vara flera miljoner baserat på perioden.

Ränta-på-ränta formel med månatligt sparande

Problemet med ovanstående formler är dock att de är begränsade i användning eftersom de flesta av oss också månadssparar. Den initiala tanken är ju att förändra formeln ovan, men så enkelt är det tyvärr inte. Man behöver tvärtom räkna ut det helt separat med en annan formel för slutvärde.

fortsätter vi på vårt exempel ser det ut som följer:

• Månatligt sparande = 1 000 kr
• Antal år = 10 år
• Period = 1 (årlig beräkning)
• Ränta = 8 %

Sätter vi perioden till årlig beräkning (period = 1) av räntan ser det ut som följer:

Komplett ränta-på-ränta formel med månatligt sparande

Summerar vi dessa två siffror får vi resultatet för ett exempel som låter som följer:

En person har ett sparkapital på 100 000 kr som ska investeras. Personen sparar ytterligare 1 000 kr varje månad. Den totala tidsperioden som pengarna ska investeras är 10 år och man räknar med en årlig avkastning om 8 % per år i genomsnitt. Hur mycket pengar har personen på kontot efter 10 år?

Slutvärdet för personen blir således:

• Slutvärde ränta-på-ränta + slutvärde månatligt sparande = totalt värde efter tidsperioden

som i formelväg ser ut som följer:

Med siffrorna ifyllda så blir det:

• 215 892 kr + 173 839 kr = 389 731 kr

Räknar man om det med perioden 12 (månatlig ränte-beräkning) så blir det istället:

• 221 964 kr + 182 946 kr = 404 910 kr

Ritar man upp det i en graf så ser det ut som följer:

Ränta-på-ränta i Excel

Att räkna på det här i Excel är ganska enkelt om än lite klurigt. Där finns en formel för just den här typen av beräkningar i Excel som heter:

• FV() i den engelska version av Excel
• SLUTVÄRDE() i den svenska versionen

Den tar precis samma parametrar som i artikeln ovan. Det som tog mig lite tid var att förstå hur man skulle få in dem på rätt sätt i formeln. Jag utgår här från den svenska versionen eftersom det är den som jag själv använder. Då ser funktionsdefinitionen ut som följer:

Det som är klurigt är att de använder lite andra ord än vad man normalt, eller vad i alla fall jag, tänker kring ränta-på-ränta. Om jag skulle matcha det så ser det ut som följer:

• Ränta – samma sak som innan räntan i procent i Excel (antingen med %-tecknet eller som decimaltal). Enligt mina formler så blir det (”ränta / period”)
• Periodantal – en variant på perioder enligt ovan. Enligt mina formler ovan har jag definierat den som (”antal år * period”)
• Betalning – hur mycket man betalar in per period. Enligt mina formler blir det (”månatligt sparande * 12 / period * -1”)
• Nuvärde – startkapitalet som man har att börja med (”startvärde * -1”)
• Typ – om beräkning av ränta ska ske i slutet av perioden (”0”) eller i början av varje period (”1”)

Sätter vi väl in det i Excel så ser det ut som följer:

Vilket du kan se ger exakt samma resultat som i den manuella beräkningen i föregående exempel.

Du kan ladda ner Excel-mallen för ränta-på-ränta (.xlsx) här.

Skillnad beroende på om du räknar räntan i början eller slutet av perioden

Det som Excel-funktionen också introducerar är möjligheten att beräkna räntan i slutet (standard) eller i början av perioden. Det ger lite olika resultat om man först gör en insättning och får en ränta på den, eller om man sätter in pengar men får ränta på dem först perioden efter.

Skillnaden blir:

• I slutet av perioden (0) blir det 389 731 kr
• I början av perioden (1) blir det 403 638 kr

Det är således inte helt oväsentlig skillnad, särskilt om man vill jämföra siffror.

Beräkning i min ränta-på-ränta-kalkylator

I kalkylatorn som jag har här på bloggen använder jag mig faktiskt av en numerisk metod utan formler. Anledningarna till det är flera. Det handlar främst om att skatten är i princip omöjlig att få in i en formel. Därför behöver det beräknas numeriskt, månad för månad eller år för år. Det gör också att resultaten ibland kan se ut som att de skiljer eftersom man t.ex. på Investeringssparkonto räknar avkastningen månadsvis medan några av de andra exemplen räknas årsvis. Dessutom räknar jag alltid räntan i slutet av perioden.

Relaterade artiklar

• Kalkylator – räkna ränta-på-ränta
• Alla verktyg och kalkylatorer här på bloggen

Att bestämma sig är ett av de viktigaste stegen i att nå ett mål. Automotorsport hade häromdagen en fantastiskt spännande historia på ämnet hur en fattig student bestämde sig för att köpa en Ferrari och också gjorde det på två år. Ganska coolt faktiskt!

En bil är för mig, mer eller mindre, något som ska ta mig från punkt A till punkt B. Det är således väldigt sällan som jag surfar på sajter såsom Automotorsport.se men av en händelse så hamnade jag där igår och läste en mycket intressant artikel.

• ”Hur du skaffar en Ferrari på mindre än två år. Och Startar från noll.” – Automotorsport.se, 2016-01-06

I stora drag handlade det om en student, utan några som helst pengar, bestämde sig att köpa en Ferrari inspirerad av två James Bond-filmer. Citat från artikeln:

Just denna kväll var jag på bio och såg filmen Goldeneye. Filmen var helt okej, jag gillar ju Bond, men det var en detalj som fick mig att haja till. I en kort scen körde Pierce Brosnan en BMW Z3. En liten söt sportbil som dessutom var cabriolet. Jag hade inte sett något så vackert i hela mitt liv. Jag blev helt såld. En sådan här var jag tvungen att skaffa. Omedelbart. Problemet var att jag var student. Och jag hade inga rika föräldrar. Det dyraste jag fått, någonsin, var en cykel.

Jag tycker det är en mycket läsvärd artikel – eftersom det bekräftar mycket av det som jag själv brukar skriva om här på bloggen. Att framgång inte är något som kommer gratis utan kräver att man:

• Skapar en dröm eller något som inspirerar en
• Skapar en plan för att nå målet
• Göra små otillräckliga steg varje dag
• Korrigerar och lär sig av det som inte fungerar
• Gör om samma sak, om och om och om igen

Jag vet att det är ett tydligt fall av ”confirmation bias” det vill säga att man ser det som talar in i ens egen värld. Men jag har allvarligt talat inte träffat någon framgångsrik människa som har beskrivit processen annorlunda. Det spelar ingen roll om det är företag man bygger, tävlar i idrott eller håller på med investeringar. Det är same same. Det handlar inte om tur, det handlar om flit och systematik.

Så här skriver författaren i artikeln:

För, när du läser det här kanske du tycker att jag hade väldigt mycket tur. Jag kan försäkra dig om att så inte var fallet. Mängden tid som lades ned var enorm. Mängden misstag och besvikelser längs vägen likaså. Och medan studentkamraterna festade satt jag på kammaren och slet som ett djur. Med en enorm arbetsinsats skapade jag mig min egna tur. Min Ferrari var aldrig bara en bil för mig. Den var en symbol för att med rätt inställning är allt möjligt. Ingenting är bortom din räckvidd.

Ingen bygger en bro över en natt…

Min kollega Charlie brukar säga följande som jag tycker är så klockrent:

Vi glorifierar hjältedåd idag. Om man skulle säga att man har byggt en bro över en natt så kommer alla tidningar vilja intervjua en och fråga hur man gjorde.

Om man bygger en bro och berättar att man har lagt en sten om dagen i 10 år så kommer ingen vara intresserad. Charlie Söderberg

Vi är så fascinerade av berättelser såsom ”Hen blev en stjärna över en natt”. Trots att ingen blir en stjärna över en natt. Inte ens de som tävlar i talangtävlingar. De kanske blir upptäckta där, men det är bara resultatet av åratal av träning. Samma sak med idrottsmänniskor som slår genom, entreprenörer man läser om i tidningar och så vidare. Det är alltid många små steg, flit och systematik som ligger bakom. Alltid.

De flesta brukar nå sina viktiga mål

En av de teser som jag driver är att jag tror genuint att det flesta av oss når de mål som faktiskt är genuint viktiga för oss. De flesta av oss har hittat en partner, skaffat oss en utbildning, hittat ett jobb eller gjort något annat som på någon nivå varit viktig för oss. Ibland får vi kämpa mer eller mindre för att nå det, men handen på hjärtat det mesta har gått vägen om vi bara har velat det tillräckligt mycket och varit beredda att betala priset för det. För inget kommer gratis.

Jag tror att alla kan skaffa en Ferrari på två år. Även du. Jag är helt övertygad. För jag är vare sig snyggare eller smartare än vad du är. Min intelligens är genomsnittlig. Mina öron är i Dumbos storlek och står ut lite grann. Men jag lyckades förtränga att något var svårt. Jag fokuserade istället på vad jag ville. För det är viljan som är essensen. Inte hur begåvad du råkar vara.

Många gånger är det dock just det som är det svåra – att hitta något som är tillräckligt viktigt för en. Jag påstår att det finns egentligen bara två saker som gör att vi bestämmer oss för något. Det första är att vi vill lösa ett problem, bli av med ett obehag eller göra en förändring för att vi inte står ut längre. Det är som att vara trött, eller egentligen vara trött på att vara trött, så det behöver bli en förändring. Som att man dör lite inombords så länge man är kvar på det jobbet, i den relationen eller vad det nu kan vara för något. Stenen i skon måste vara så illa att man till slut får nog. Det här brukar man definiera som hotivation. Hotet om något motiverar en till en förändring.

Motsatsen till hotivation är att man är så inspirerad av en framtid som man vill ha att man är beredd att göra en förändring. Ungefär som om du har åkt på charter någon gång. Man ska ta det där tidiga morgonflyget eftersom det är billigast. Man ska vara på flygplatsen okristligt tidigt, typ 06:20. Man ställer klockan på 03:20 och vaknar 03:15 – pigg, utvilad och inspirerad. Något som aldrig hade hänt en arbetsdag…

Skillnaden ligger här i att man har något som man ser fram emot så mycket att man är beredd att göra jobbet. Exempelvis en Ferrari. :-)

Hotivation och motivation

Det spelar ingen roll om man drivs av hotivation eller motivation. Tvärtom brukar dessa två samverka ganska bra. Hotivation är en fantastiskt att bra energi att sätta igång något med. Utmaningen med den är dock att så fort hotet är borta så försvinner också energin – kanske ibland innan situationen är så bra som den skulle kunna vara. Engelskans ordspråk brukar beskriva det här väl:

Good is the enemy of great.

Därför är det bra att börja med hotivation som en kickstart och sedan över tid gå över till motivation som kan hålla igång en mycket mer långsiktigt. Jag vet dock av egen erfarenhet att det här kan vara klurigt. I många år var nämligen min drivkraft hotivation – att lösa problem och situationer som jag inte var nöjd med i mitt liv. Problemet uppstod för drygt två år sedan när där inte fanns några tillräckligt stora problem kvar att lösa.

Jag blev både lite vilsen, nedstämd och förvirrad. Mitt sätt att göra saker på fungerade inte längre. Det hjälpte inte att jag använde mer av samma verktyg på problemet, ungefär som att det inte spelar roll hur mycket du vill använda skruvmejseln om det är något som behöver limmas. Jag har inget svar på den här frågan än, utan är fortfarande i utforskning kring hur man kan göra. Min tes just nu är att försöka ta små steg och verkligen försöka både känna och tänka efter vad det är som är viktigt för mig.

Hur vill du att det ska kännas?

Min coach Moa ställde en bra fråga till mig när vi pratade om det i slutet av förra året. Istället för att jag skulle sätta upp en massa mål för 2016 kring omsättning, avkastning, pengar på kontot etc – saker som fungerar ganska väl redan idag och inte gav mig någon energi att göra jobbet – så ställde hon följande fråga till mig:

Hur vill du att det ska kännas?Moa Diseborn

Något verkligen var utanför mitt normala tankesätt. Jag är/var van att hela tiden tänka i projekt, mål med SMART-modellen och hela kittet. Det här är ju något som egentligen kommer göra mer skillnad för mig. Men jag återkommer om det under året då det är ett ”work-in-progress” så att säga.

Relaterade artiklar

• Mästarna skapas inte på mästerskapen, mästarna skapas på träningarna - Mina tankar kring att misslyckas och processen att lyckas
• Framgång kommer inte gratis - Du kan inte ha resultat och ursäkter eller förklaringar samtidigt...
• Det generella receptet för framgång i livet - Likheterna mellan att löpträna och bygga en pengamaskin
• ”Hur du skaffar en Ferrari på mindre än två år. Och Startar från noll.” – Automotorsport.se, 2016-01-06

Då var det dags för den årliga uppdateringen av de bästa fonderna inför året som man kan spara och investera i. Det här året har jag även lagt till de bäst aktiva fonderna för att ge dig en större överblick. Dessutom har jag delat upp det per marknad för att göra det enklare att sätta samman sin portfölj.

Till skillnad från föregående år har jag valt att göra den här artikeln lite annorlunda. Jag har faktiskt även inkluderat de bästa aktivt förvaltade fonderna. Jag är ju en indexkramara av rang som fortfarande inte anser att man i längden kan slå index – det vill säga genomsnittet för hur börsen går.

• Nej, det går inte att förutsäga framtiden! - En sammanfattning av varför jag INTE tror på att man kan förutspå nästa vinnare eller i längden vinna på aktiv förvaltning

Bara för att jag är förtjust i index-fonder så betyder det inte att man ibland kan göra ett avsteg och välja bra aktivt förvaltade fonder. Dock behöver man vara på det klara med varför man väljer dessa, samt hålla ögonen på dem så att avkastningen motiverar avgiften. Risken är nämligen överhängande eftersom de flesta aktiva fonder inte slår sitt index, särskilt efter att avgiften är betald. Men säg att index avkastar 8 %, fonden ger 10 % och tar 1 % i avgift, då har du fått 9 % och det är bättre än index. Således var det motiverat.

Däremot finns det inte en anledning att betala för att få 8 % – 1 % när index gör 8 % utan avgift. Anledningen till att jag kompletterar är att jag får en hel del frågor på dessa fonder och inte minst eftersom avkastningen på kort sikt kan motivera det.

Jag kommer även uppdatera den här listan under året om något skulle förändras. Då kommer du se ändringarna längst ner i artikeln.

Urval och bedömning

Jag har bedömt fonderna enligt kriterierna i den här artikeln:

• Hur väljer och analyserar man en indexfond? - Sex frågor att ställa sig innan man väljer en indexfond

Jag har valt att dela upp fonderna i lite olika listor baserat på följande marknader eller tillgångstyper:

• Globala fonder
• Tillväxtmarknader
• Sverige-fonder
• USA-fonder
• Europa-fonder
• Asien-fonder
• Korta räntefonder
• Långa räntefonder
• Övriga fonder

Förklaring till faktorer som jag tittar på

I tabellerna nedan kan du för varje kategori

• Fondnamn – namnet på fonden. På vissa fonder har jag även angett kortnamnet inom parentes och eventuellt vilken
• Index – vilket index eller genomsnitt som fonden jämför sig mot. Det kan man säga är genomsnittet av den marknaden.
• Lägsta belopp – vilket är det lägste beloppet som man kan investera i fonden hos Avanza /Nordnt
• Avgiften – den avgift som du betalar till fonden varje år.
• 3 år medel – medelavkastningen de senaste tre åren. Inom parentes visas jämförelseindexet de senaste tre åren. De bör vara så lika som möjligt.
• 5 år medel – samma som ovan fast för den senaste 5 års perioden.
• Std. av. – standard avvikelse och är ett mått på hur mycket fonden avviker från den genomsnittlig avkastningen.
• Sharpe-kvot – det vill säga hur bra fonden är på att ge en riskjusterad avkastning. Det vill säga det är ett mått på vilken risk som fonden har tagit för att uppnå avkastningen.
• PPM – det nummer som fonden har i PPM-sparandet (din pension). Om inget nummer anges så finns den ej.
• Etisk – om fonden uppfyller hållbarhetskriterier. Läs mer på hållbarhetsprofilen.se.
• Antalet Morningstar-stjärnor – Morningstar.se är en sajt som utvärderar och bedömmer fonder runt om i världen. De betygsätter på en skala 1-5 där de tar hänsyn till många faktorer samt hur bra fonden är i relation till fonder i samma kategori. Stjärnorna är även länkade till resp. Morningsstar-sida för mer info.

De bästa globala fonderna 2016

Den typ av fonder som jag brukar rekommendera mest är globala fonder. En global fond är en fond som investerar över hela världen. De här är ofta väldigt ”breda” fonder som investerar i de största bolagen på de största marknaderna. En fond kan således innehåll 0.2 % Samsung, 0.2 % Apple, 0.2 % H&M och så vidare. Det här gör att det är bland de aktiefonder som finns med lägst risk.

Det här precis samma fonder som var med förra året. Värdena har blivit något sämre till följd av ett svagt 2015 men dessa fonderna är fortfarande outstanding enligt mig. Det har varit bra börsår och jag tycker att på lång sikt >10 år så är genomsnittsavkastningarna lite för höga. På lång sikt tror jag att man ska räkna mer mot ett snitt på 7 – 8 % istället.

Fondnamn	Index	Lägsta belopp	Avgift	3 år medel	5 år medel	Std. av.	Sharpe	PPM	Etisk	Betyg
1. DNB Global Index	MSCI World	100 kr	0.30 %	19.1% (19.5 %)	12.2% (12.6%)	±10.33%	1.54	—	Ja
2. Danske Invest Global Index	MSCI World	200 kr	0.44 %	19.5% (19.5%)	12.1% (12.6%)	±10.57%	1.58	252411	Ja
3. SEB Global C (aktiv fond)	MSCI World	100 kr	1.55 %	20.5% (19.5%)	9.9% (12.6%)	±9.36%	1.74	—	Ja
4. iShares MSCI World Index ETF (XWD) (valuta: CAD)	MSCI World	1 000 kr	0.44 %	8.87% (9.58%)	7.50% (8,48%)	±9.19%	1.44	—	—

Om jag bara skulle rekommendera en sparare en enda fond utan att veta något mer om spararen så skulle jag rekommendera DNB Global Indeks. Det är en av mina topp-3 fonder alla kategorier. I listan ovan finner du även en aktivt förvaltad fond (SEB Global C) och den kvalade in på grund av bra riskjusterad avkastning och för att den finns i SEBs tjänstepensionslösning SEB Tryggliv. Dock skulle jag säga den uppvisar problematiken med aktiva fonder, särskilt när man kollar på 5 år medel, där den ligger under sitt index. Men den är med på nåder.

Den fjärde fonden är också något av ett undantag. Det är en börshandlad kanadensisk fond (ETF). Jag ser dock sällan någon anledning att investera i utländska ETF:er om det finns svenska alternativ då tumregeln är att man ska investera i den valutan som man avser spendera sina pengar. Alla de andra fonderna ovan handlas nämligen i SEK. Vill man dock sprida riskerna genom att t.ex man är osäker på utvecklingen i den svenska kronan och vill sprida valutarisken, då kan det vara en idé att ta den i en annan valuta. Här är det tyvärr kanadensiska dollar, helst hade jag haft den i USD men man kan inte få allt.

Notera dock att det inte är helt enkelt att jämföra ETF:en med de föregående svenska fonderna på grund av att de handlas i olika valutor. Det ger också utslag nämligen på hur valutakursen har gått under året och den svenska kronan har ju försvagats mot dollarn vilket har gynnat oss som sparat i kronor. MSCI World i SEK har nämligen under de senaste åren gått +19,5 % medan samma index i CAD har gått +9,58 %. Skulle kronan stärkts skulle det omvänga hända.

Där finns ytterligare ett antal fonder som är bra, men de är i princip identiska. De som inte kom med på listan var:

• SPP Aktiefond Global – passiv indexfond som ligger väldigt nära i värden som de ovan.
• Länsförsäkring Global Index – en fond som sänkte avgiften under förra året och kan vara framtida kandidat

De bästa USA-fonderna 2016

Säga vad man vill så är USA fortfarande världens största ekonomi och den marknaden styr många av de andra. Även om jag håller med om att det är mindre idag än förut. Dessa fonder här investerar i amerikanska företag, så väl stora som små. Efter global-fonderna så rekommenderar jag således USA-fonder.

Jag gjorde en jämförelse på dessa under förra året och det är fortfarande samma vinnare i topp.

• Jämförelse av de svenska bankernas USA-fonder - Den bästa svenska USA-fonden

Om jag får välja topp-3 så blir listan enligt nedan:

Fond	Index	Lägsta belopp	Avgift	3 år medel	5 år medel	Std. av.	Sharpe	PPM	Etisk	Betyg
1. SPP Aktiefond USA	Russell 1000	100 kr	0.20 %	25.4% (25.4%)	17.0% (17.7%)	11.04%	1.86	248161	Ja
2. Swedbank Robur Access USA	Russel 1000	100 kr	0.20%	25.5% (25.4%)	17.1% (17.7%)	11.10%	1.84	150649	Nej
3. Vanguard Total Stock Market Index Fund ETF (valuta: USD)	CRSP US Total Market Index	500 kr	0.30 %	13.85 % (14.62%)	12.53% (13.02%)	11.37%	1.51	—	—

Samma resonemang här som med global-fonderna när det gäller den amerikanska Vanguard-fonden. Den går att handla via Nordnet och Avanza men är egentligen överkurs för en vanlig sparare. Det intressanta dock är att de har siffror även för 10 år medel som låg på 8.76 % i medelavkastning mot indexes 8.78 %. Riktigt bra med tanke på att det inkluderar finanskrisen 2007-2008. Den investerar också i alla bolag som går att köpa på den amerikanska marknaden medan de två första håller sig till Russel 1000-indexet (1000 företag).

Där finns ytterligare ett antal fonder som är bra, men de är i princip identiska. De som inte kom med på listan var:

• Handelsbanken MSCI USA Index
• Länsförsäkringar USA Index
• AMF Aktiefond Nordamerika

Notera att ingen aktivt förvaltad fond tog sig in på listan. Bara en parentes.

De bästa svenska fonderna 2016

Jag själv satt och funderade på vilken kategori av fonder som jag skulle rekommendera efter de globala och de amerikanska och då valde jag de svenska. Anledningen är att trots vad vi själva gärna tror om oss själva så är vi en liten ekonomisk fluga på de globala ekonomiernas ryggar. Av internationella investerare anses den svenska börsen vara en ”högrisk”-börs. Eftersom de föregeånde marknaderna är hyfsat stabila väljer jag således att krydda till det med lite svenska fonder.

Jag skulle således aldrig börja att investera i en svensk fond i valet mellan en svensk och global fond. Tittar vi på de bästa svenska fonderna så ser det ut enligt följande:

Fond	Index	Lägsta belopp	Avgift	3 år medel	5 år medel	Std. av.	Sharpe	PPM	Etisk	Betyg
1. Spiltan Aktiefond Investmentbolag	SIXPRX	100 kr	0.2%	23,7% (12.3%)	—	±14.36%	1.53	—	Nej
2. Didner & Gerge Aktiefond (aktiv)	—	100 kr	1.12 %	18.4 % (12.3%)	11.9 % (7.0%)	±16.39%	1.30	291906	Ja
3. Lannebo Småbolag (aktiv)	CSRXSE	100 kr	1.60 %	32.2% (29.2%)	16.3 % (16.5%)	±15.00%	2.33	842690	Ja
4. Nordnet Superfonden Sverige	OMXSBGI	100 kr	0%	15.1% (12.3%)	8.9% (7.0%)	±14.05%	1.12	—	Nej
5. Avanza Zero	SIX30RX	100 kr	0%	13.5% (12.3%)	8.5% (7.0%)	±14.00%	0.99	734491	Nej

Eftersom jag ändå är lite hemmakär så har jag valt att ta med fem fonder i den här kategorin. Notera att jag också har tagit med två aktivt förvaltade fonder. Anledningen till att jag har gjort det är för att de är riktigt bra fonder som förtjänar att nämnas och för att de svenska indexfonderna har gått ganska dåligt och risken skiljer sig inte nämnvärt. Jag tänker att jag behöver ju inte vara en fundamental passivkramare utan snarare en pragmatisk indexkramare.

Det är dock en ganska stor skillnad på de här fonderna och indexfonderna ovan. I det här fallet är det tyvärr lite att att jämföra äpplen med päron eftersom de aktiva fonderna investerar även i svenska småbolag och det gör inte de två indexfonderna. Småbolag tenderar att ha en högre risk men även en bättre avkastning i goda tider. Jag har skrivit mer om det i artikeln:

• Bästa Sverigefonderna 2015 (både småbolag och stora) - Klurigt att bestämma de bästa Sverigefonderna

Andra bra fonder som inte hamnade topp-5 i år var:

• Carnegie Småbolagsfond – bra fond men Lannebo är marginellt bättre
• Länsförsäkringar Sverige Index – inte bättre än de andra och svår att köpa

Om man vill vara mer exponerad mot de nordiska marknaderna (Sverige fast lite större) och man är kund hos Nordnet så gillar jag även:

• Nordnet Superfonden Danmark
• Nordnet Superfonden Finland
• Nordnet Superfonden Norge

Om jag investerar 10 000 kr i Avanza Zero så brukar jag ta 2 500 kr i de fyra Nordnet Superfonderna. Det är enligt mig likvärdigt, nästan i alla fall.

De bästa Asien-fonderna 2016

Jag tror att mycket av tillväxten den kommande tiden kommer att ske i Asien. Därför brukar jag tycka att man ska ha med minst en Asien-fond i sitt sparande. De fonderna med bäst resultat mot Asien tycker jag är följande:

Fond	Index	Lägsta belopp	Avgift	3 år medel	5 år medel	Std. av.	Sharpe	PPM	Etisk	Betyg
1. Swedbank Robur Access Asien	MSCI AC Asia Ex Japan	100 kr	0.20 %	7.3% (8.3%)	4.5% (4.5%)	15.07%	0.53	978981	Nej
2. AMF Aktiefond Asien Stilla Havet	MSCI AC Asia Pacific	50 kr	0.60 %	11.1% (12.5%)	6.2% (6.4%)	11.58%	0.85	823096	Nej

Det är inte så mycket att säga om dessa fonderna. Andra fonder i samma kategori som man skulle kunna kolla närmare på är:

• iShares MSCI AC Far East ex-Japan UCITS ETF

De bästa fonderna mot tillväxtmarknaderna 2016

Den näst kategori får blir tillväxtmarknader. Det är en klurig kategori med hög risk eftersom marknaderna inte alls är lika mogna som alla de andra. Det gör att aktiva fonder tenderar att gå bättre än de passiva indexfonderna.

Fond	Index	Lägsta belopp	Avgift	3 år medel	5 år medel	Std. av.	Sharpe	PPM	Etisk	Betyg
1. Fidelity Emerging Markets A	MSCI EM	100 kr	1.60	10.0% (1.7%)	4.4 % (-0.4%)	13.46%	0.74	—	Nej
2. Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index	MSCI EM	100 kr	0.4	—	—	—	—	434274	Ja	—

Vad jag vet så finns där inga andra riktigt bra fonder som har en exponering mot tillväxtländer än dessa två. I nästa steg skulle jag kolla vidare på följande två fonder, men de har bara 3 stjärnor och det går lite mot mina egna regler.

• Vanguard FTSE Emerging Markets ETF (VWO)
• iShares Core MSCI Emerging Markets (IEMG)
• iShares MSCI Frontier 100 ETF (inkl. Afrika)

De bästa europeiska fonderna 2016

Jämte USA så är den europeiska marknaden en av de som är mest utvecklade. Det är således en ganska stabil investering jämfört mex t.ex. tillväxtmarknaderna vilket också syns i siffrorna nedan:

Fond	Index	Lägsta belopp	Avgift	3 år medel	5 år medel	Std. av.	Sharpe	PPM	Etisk	Betyg
1. AMF Aktiefond Europa	MSCI Europe	50 kr	0.40%	15.8% (11.3%)	9.8% (6.7%)	13.99%	1.20	538462	Nej
2. SEB Europafond Småbolag (aktiv)	MSCI Europe Small Cap	100 kr	1.75%	30.0% (23.3%)	17.5% (13.3%)	12.72%	2.30	556589	Ja

Bland de europeiska fonderna så skulle jag säga att dessa två fonderna är de bästa. Det är en indexfond och en aktivt förvaltad fond, vilket också syns på avgiften men de andra siffrorna är ju smått otroliga. Man behöver dock vara medveten om att man i ovan jämför äpplen och päron då det är två olika index som man jämför – det vill säga storbolag med småbolag. I en sådan jämförelse kommer småbolagen nästan alltid att gå bättre. Där finns alternativ på 4 Morningstar-stjärnor:

• Swedbank Robur Access Europa
• Länsförsäkringar Europa Index
• Handelsbanken Europafond Index
• iShares MSCI Europe Small-Cap IEUS (USD)

De bästa korta räntefonderna 2016

Alla fonderna ovan har varit aktiefonder som investerar i företag. Det betyder att avkastningen är relativt hög men även risken. I mina portföljer brukar jag alltid rekommendera att man ska ha en krockkudde i portföljen i form av korta- och långa räntefonder. Skillnaden på långa och korta räntefonder är löptiderna som räntorna löper. Utan att gå in i detalj så kan man säga att korta räntefonder motsvarar en lite bättre avkastning än att ha pengarna på kontot. Långa räntefonder kan däremot bete sig som en investering som i risk ligger mellan bankkontot och aktier.

De bästa korta räntefonderna är i skrivande stund:

Tittar man på avkastningarna är det ju ingen munter läsning. Det hänger ju ihop med de senaste årens extremt låga räntor. Samtidigt visar det ju också hur dessa två fonder fungerar som krockkudde eftersom de med över 96 % sannolikhet inte kommer att röra sig mer än max 1 % (=2 x std. av) i vardera riktning – jämfört med t.ex. Swedbank Access Asien som kan röra sig med 30 % i vardera riktning.

Vill man titta på fler alternativ så kan följande fonder vara intressanta:

• Öhman Penningsmarknadsfond
• KPA Etisk Räntefond

De bästa långa räntefonderna 2016

Tittar vi på de långa ränte- och obligationsfonderna så är de bästa:

Fond	Index	Lägsta belopp	Avgift	3 år medel	5 år medel	Std. av.	Sharpe	PPM	Etisk	Betyg
1. AMF Räntefond Lång	Citi Swedish GBI	50 kr	0.10%	3.0% (2.7%)	5.1% (4.5%)	3.22%	1.06	574293	Nej
2. SPP Obligationsfond	Citi Swedish GBI	100 kr	0.20%	2.8% (2.7%)	4.7% (4.5%)	2.93%	0.84	534800	Ja
3. Catella Avkastning	OMRX TBill/TBond	200 kr	0.70%	1.7% (–%)	2.7% (–%)	0.82%	1.60	112755	Nej

Det här samma fonder som var med på listan förra året och de är fortfarande väldigt bra. Det som värt att nämna i listan ovan är att Catella-fonden är lite speciell. Jag gillar den eftersom avkastningen i förhållande till risken är väldigt bra – både standardavvikelsen och Sharpe-kvoten är nästan dubbelt så bra som andra obligationsfonder. Det gör att man t.ex. kan belåna fonden med relativt låg risk. Den har dock tappat en stjärna från förra året.

En parentes här. Långa obligationsfonder i det här avseendet räknas mellan ungefär 3 – 7 år att jämföra med de korta där man pratar 0 – 12 månader. När jag dock på bloggen skriver om långa obligationsfonder till RikaTillsammans-portföljen då behövs ännu längre än 7 år, helst 15 – 30 år. Det finns mig veterligen tyvärr inga sådana fonder i dagsläget. Till RikaTillsammans-portföljen har jag därför följande fonder:

• db x-trackers II iBoxx Sovereigns Eurozone 25+ UCITS ETF (DBXG) – Europeiska obligationer
• iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF (IBCL) – Europeiska obligationer
• iShares Treasury Long Term Bond ETF (TLT) – Amerikanska obligationer
• iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF (IBCL) – Tyska obligationer
• BMO Long Fed Bond Index ETF (ZFL) – Kanadensiska obligationer
• iShares Core Cdn Long Term Bond Idx ETF (XLB) – Kanadensiska obligationer

Fördela fonderna till en bra portfölj

Nu när jag har gått genom 23 av de bästa fonderna återstår egentligen bara en sak att göra och det är ju att sätta ihop det här sparandet till olika portföljer. Det gör man genom att ta och fördela sina pengar i olika potter som man fyller med fonderna ovan. På bloggen så brukar jag skriva främst om tre typer av portföljer:

• Nybörjarportföljen – en enkel portfölj bestående av aktie- och räntefonder.
• RikaTillsammansportföljen – en mer komplex portfölj som investerar i fyra olika typer av tillgångar
• Barnsparande – en variant på nybörjarportföljen

Nybörjarportföljen

I korthet går nybörjarportföljen ut på att investera i två (eller egentligen tre) tillgångsslag aktier och ränte- och obligationsfonder. Om jag skulle utgå från en balanserad portfölj för en 40-åring så skulle den se ut ungefär som följer:

Lite beroende på hur mycket pengar som finns att spara så skulle jag fördelat det på 2 av de bästa fonderna i varje kategori. Det kräver ett sparande på 1 200 kr i månaden då de flesta av fonderna har 100 kr som lägst månadssparande i alla fall hos Avanza. Är sparandet mindre än så, så skulle jag jag tagit den bästa fonden i varje kategori och månadssparat i den. Det här en portfölj med relativt låg risk och en förväntad avkastning på ungefär 5-8 % per år skulle jag säga.

Mer om teorin bakom portföljen finns att läsa i min artikel här:

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder

Barnsparande-portföljen

Barnsparande-portföljen är egentligen bara en variant på nybörjarportföljen där jag har minskat på andelen korta- och långa räntefonder. En bra barn-portfölj skulle kunna se ut som följer:

Precis som i det förra examplet är de globala fonderna basen i det här sparandet. Eftersom jag räknar att barnet i genomsnitt är 10 år gammalt, har jag valt 10 % i långa räntor. En liten krockkudde. I övrigt så har jag ökat på risken genom att lägga till tillväxtmarknader samt ökat andelen i Sverige-fonder till 20 %. Sverige är en högrisk-marknad globalt sett.

Jag har skrivit mer om barnsparande här:

Övriga varianter på nybörjarportföljen

Man kan skapa 1 000 varianter på nybörjarportföljen men jag skulle ge följande tumregler som råd:

• Ha alltid de globala fonderna som bas i portföljen
• Ha lika mycket räntefonder i procent som du är år gammal
• Investera 10 % av ditt kapital för varje år du kan låta pengarna ligga
• Försök aldrig att ha mer än 5 – 10 % i samma investering (läs: fond)
• Det räcker med 2 fonder i varje kategori
• Månadsspara gärna

Kring den klassiska frågan om man ska investera allt på samma gång när man börjar eller sprida ut det över tid, läs nedan:

• Läsarfråga: Gå all-in med sina pengar eller sprida ut dem över tid? - Hur känslan och logiken leder oss på villovägar... Del 1 av 3.

RikaTillsammans-portföljen

RikaTillsammans-portföljen är en långsiktig lågrisk/medelavkastning-portfölj som bygger på riskspridning och teorin om att ha en enda portfölj som fungerar i alla ekonomiska väder. Den består av lika delar aktiefonder, guld och silver, långa räntefonder och korta räntefonder.

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder

Aktiefondsdelen i en sådan portfölj skulle kunna se ut som följer.

De andra delarna:

• Korta räntefonder – skulle innehålla kontanter på kontot och de angivna korta ränte-fonderna i sammanställningen.
• Långa räntefonder – skulle innehålla några av de långa räntefonderna nämnda ovan men framförallt de jättelånga ETF:erna

Guld och silver behöver behandlas speciellt och det har jag skrivit om här:

• Mina erfarenheter av olika sätt att köpa och investera i guld och silver - En genomgång och analys med fördelar och nackdelar kring olika sätt att investera i ädelmetaller

Avanzas portföljgenerator

Under förra året lanserade Avanza ett väldigt bra verktyg som de kallar för portföljgeneratorn som numer förenklar ganska mycket av det här jobbet att välja fonder och inte minst att både sätta upp ett månadssparande eller genomföra en engångsinvestering. Jag skulle säga att den här artikeln matchar deras portföljgenerator till 80 %. Det finns inte så många alternativ till de bästa fonderna nämligen om man tittar från en sparares perspektiv.

Där vi skiljer oss åt är att jag föredrar indexfonderna och att jag har tagit med en hel del börshandlade fonder i mina exempel ovan. Men jag kan varmt rekommendera den. Du hittar den genom att logga in på ditt Avanza-konto och sedan söka efter ”Portföljgeneratorn” i sökfältet uppe till höger.  Om du inte är kund hos Avanza så kan du bli det här:

• Bli kund hos Avanza

Nedan följer en kort video som introducerar portföljgeneratorn.

För dig som inte kan se video, följer nedan en skärmdump med kommentarer.

Månadssparande hos Nordnet

Jag gillar ju Nordnet jättemycket som är alternativet till Avanza. Men de har än så länge inget lika enkelt och pedagogiskt verktyg för att sätta upp sparandet. Där behöver man tyvärr göra det manuellt, men det är inte jättesvårt heller. Se i nedanstående video hur du kan göra:

Om du inte får rätt på det så rekommenderar jag att kontakta respektive företags kundtjänst så hjälper de till att få rätt på det.

• Du kan bli kund på Nordnet via den här länken

Det är gratis på både Nordnet och Avanza och jag rekommenderar faktiskt att ha båda två.

Sammanfattning

Jag hoppas att du gillar den här artikeln, eftersom den faktiskt tagit flera dagar att få ihop. Min reflektion när jag kollar på fonderna är att de flesta fonderna som var med förra året och numer ingår i mina portföljer är även med idag. Det är ytterst få som har försvunnit och som har tillkommit om jag bortser från de aktiva fonderna. Jag gjorde ett val i år att ta med dessa då några av dem faktiskt förtjänar att vara med och det handlar inte om att vara fundamental indexkramare.

Samtidigt vill jag också kasta ljus på att det viktigaste är att sätta upp en strategi och sedan låta pengarna jobba i fred. Flera återkommande undersökningar visar hur vi investerare styrs av våra känslor och fattar okloka beslut – som att sälja när fonderna har gått ner. Här handlar det också många gånger om att ha tillit till processen. Om du inte är en återkommande läsare på bloggen så rekommenderar jag att läsa artiklarna som jag refererar till nedan under ”relaterade artiklar”.

Missa inte uppdateringar med mitt nyhetsbrev

Jag brukar hålla koll på den här listan på kvartalsbasis och uppdatera den om det behövs. För att inte missa några uppdateringar så är mitt bästa tips att anmäla dig till mitt nyhetsbrev nedan. Det är gratis och kommer ut ca en gång i månaden och brukar även innehålla tips för din privatekonomi.

Relaterade artiklar

• Bästa indexfonderna för 2015 - En uppdatering av fonderna med den bästa avkastningen och lägsta priserna, januari 2015
• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• RikaTillsammans-portföljen – en portfölj för alla väder - Diversifiering - om att inte lägga alla äggen i samma korg
• Nej, det går inte att förutsäga framtiden! - En sammanfattning av varför jag INTE tror på att man kan förutspå nästa vinnare eller i längden vinna på aktiv förvaltning
• Fondavgifterna som urholkar värdet på dina investeringar - Dina fonder gör banken rik istället för att göra dig rik...
• De bästa indexfonderna just nu - En sammanställning av de bästa passivt förvaltade och indexnära fonderna tillgängliga Sverige, november 2014
• Hur väljer och analyserar man en indexfond? - Sex frågor att ställa sig innan man väljer en indexfond
• Följ mina investeringar i aktier och indexfonder via Shareville - Se vad jag investerar i och hur det går för mina två modellportföljer
• Analys av nybörjarportföljen - Total genomlysning av nybörjarportföljen enligt steg 4 i serien så blir du rik
• Uppföljning av RikaTillsammans- och Nybörjarportföljen för 2015 - Så här gick de två portföljerna i förhållande till Stockholmsbörsen under 2015
• Intervjuad i TV4 om att spara till barnen på bästa sätt - Att spara till barnen handlar lika mycket om att lära dem fiska som att ge dem fisken...

För några veckor sedan skrev jag en sammanfattning av mina egna portföljers utveckling här på bloggen. För någon dag sedan fick jag ett intressant nyhetsbrev från Openfolio som visade att 66 % av deras medlemmar hade förlorat pengar under 2015.

Jag hade önskat se några svenska motsvarande siffror, men jag gissar att det ser ungefär likadant ut fördelnignsmässigt. Sedan hade vi i Sverige ett bättre år då vi till mångt och mycket blev räddade av valutan genom att dollarn stärktes – i alla fall om jag har förstått det hela rätt. Det globala indexet MSCI World var ju ner ca 2.5 % under förra året.

På den amerikanska börsen var de flesta investerare ner för helårat 2015.

Det här går väl i linje med de undersökningar, bl.a. från organisationen Dalbar, som brukar publiceras på årlig basis. Dessa brukar visa att många investerare till och med presterar sämre än den investering som de investerar i.

Att äldre personer investerar bättre än yngre var inte heller någon överraskning tänker jag. Gammal är ju ändå äldst och jag tror att den generella riskbenägenheten sjunker med åldern.

Att kvinnor generellt sett är bättre investerare än män är inte heller någon nyhet för mig. Det handlar också om riskbenägheten och investeringar över tid handlar om att inte förlora pengar snarare än att tjäna pengar.

Den här blev jag lite förvånad över faktiskt. Normalt sett brukar man säga att ju högre utbildning och mer ansvarsfullt yrke, desto sämre investerare i genomsnitt. Det handlar många gånger att man behöver vara säker i sitt yrke för att kunna genomföra det, men när man för över samma beteende på finansmarknaden brukar det inte fungera. Man vill liksom inte ha en osäker läkare.

På Openfolio har man även matchat avkastningen mot en mängd roliga men irrelevanta fakta. Ovan är det matchat mot stjärntecken och precis som väntat var korrelationen låg. De har även matchat det mot om man har en ny iPhone eller en gammal iPhone. :-)

Jag är en varm förespråkare av att jämföra tjänster och saker innan man fattar beslut. Särskilt sådana där man kan spara pengar bara genom något samtal, klick eller mejl.

På bloggen har jag tidigare skrivit många artiklar om jämförelser av bland annat:

• jämföra bolån för att sänka räntan,
• leta upp det bästa kreditkortet,
• hitta de bästa fonderna,
• sparkontona med högst ränta,
• byta till en livförsäkring där du får pengarna tillbaka

Det handlar om att många bäckar små blir till slut en stor ström, som man inte ska underskatta. En av de stora fördelarna med nätet är att det dyker upp tjänster som förenklar det här åt jobbet åt en. Numer behöver man knappt göra mer än att fylla i sina kontaktuppgifter.

En sådan tjänst som jag noterat har dykt upp på sistone är en tjänst – mäklaragenten.se – som jämför mäklare för dig som står inför en försäljning av bostad eller bostadsrätt. Jag har själv inte prövat den (eftersom jag bor i en hyresrätt) men när jag hört med andra så var de nöjda.

Just att jämföra mäklare tror jag är extra viktigt eftersom en liten skillnad i procent kan ge stor skillnad i absoluta kronor. Säg att man ”bara” får 2 % mer på en bostadsrätt för 2 miljoner kronor med en lite bättre mäklare, så låter det inte särskilt mycket. Dock är ju 2 % nästan 40 000 kr, vilket för de flesta svenskar är i princip två månadslöner (särskilt med hänsyn till skatten). Jag påstår att det finns få enklare sätt att göra det här på om man ändå står i timingen att sälja sin bostad.

• Du kan jämföra mäklare här →

Det här inlägget är sponsrat av mäklaragenten.se, ersättning utgår till RikaTillsammans om det är så att du gör en intresseanmälan. Det är dock fortfarande gratis för dig. Du kan läsa mer om min annonspolicy här.

Läsarfråga: Jag är en kille på 20 år som har sparat ihop en liten förmögenhet på 300,000 SEK. Detta genom att mina fasta utgifter är extremt låga och att boendet i princip är gratis. Mitt mål med sparandet är uppnå en förmögenhet på 5 miljoner kronor för att sedan leva på avkastningen 8~10 %. Jag vill känna mig ekonomisk oberoende för att sedan ha tiden att göra andra saker i livet som gör mig glad. Jag har ett par frågor/funderingar som du kanske skulle hjälpa mig med.

Jag får väldigt många mejl med frågor och jag kan av flera anledningar inte svara på alla. Därför kommer jag försöka svara på dem här på bloggen och på så sätt skapa en kunskapsbank eftersom många frågor är liknande.

1. Jag har börjat att bli förtjust i tanken att placera kapitalet i ett holding bolag som du gör. vilka skattemässiga och tekniska för- och nackdelar finns det med detta upplägg

Att investera via ett bolag är vanligtvis något som jag bara rekommenderar dem som har ett bolag som tjänar pengar. Där är ingen poäng för en privatperson att starta ett bolag, sätta in pengar i bolaget och investera via det. Om du däremot har ett bolag med pengar i som du inte behöver, s.k. överlikviditet, då finns det poänger med att behålla pengarna i bolaget och investera dem. Det här gäller dock bara Aktiebolag.

Sedan vill jag också påpeka att det inte finns någon speciell typ av bolag som heter ”holding”-bolag, utan det är ett vanligt svenskt aktiebolag som vilket annat som helst. Däremot är det bolagets huvudsakliga uppgift att ”hålla” investeringar i andra bolag. Därav brukar man kalla det för holding-bolag men det betyder egentligen inget.

Där finns ett par fördelar med att investera sina pengar via ett bolag och det är framförallt att om du inte behöver ta ut pengarna så är summan du kan investera via bolaget högre än alternativen. Bolagsskatten i Sverige är 22 % vilket innebär att du på en intjänad 100-lapp kan investera hela 78 kr, det finns i princip inga andra jämförbara alternativ. Det gör att beloppet du har att investera är större och det spelar roll på sikt med hänsyn till ränta-på-ränta eftersom startbeloppet eller den periodiska insättningen blir högre.

Däremot får du betala skatt i transaktionen när du plockar ut pengarna från bolaget – antingen genom lön, utdelning eller avveckling av bolaget. Då går det på ungefär jämt ut att investera via bolaget eller privat. Den stora fördelen du har genom att investera via bolag är bara om du kan tänka dig låta pengarna vara kvar i bolaget. T.ex. investera pengarna i fonder för att i framtiden via samma bolag köpa en fastighet.

• Investera pengar privat eller via sitt aktiebolag? - Läsarfråga om det är mer förmånligt att spara vinstpengar i bolag och investera dem där eller ta ut dem

2. Föreslår du Rikatillsammans-portföljen eller nybörjar portföljen. Jag undrar eftersom att jag är ung och kan ta risker.

Det beror på risknivå. Du är ju ung så du kan ju ta en mycket högre risk än någon som är äldre. RikaTillsammans-portföljen är till för att minska risken. Den kommer också ge en något sämre avkastning än Nybörjarportföljen eller en ren 100 %-aktier portfölj. Du kan läsa mer om det här:

• Vilken portfölj är bäst över tid? - En jämförelse av RikaTillsammans-, Nybörjar- och 100 % aktier-portföljerna
• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• RikaTillsammans-portföljen – en portfölj för alla väder - Diversifiering - om att inte lägga alla äggen i samma korg

Sedan skulle jag nog inte tipsa om att investera hela beloppet eftersom du sannolikt inom ett par år kommer att få en förändrad livssituation, t.ex. en partner, flytta till en bostadsrätt (rekommenderas ej) eller hus. Då kan det vara bra att ha ett kapital.

Slutligen kan man också säga att skillnaden ligger i att RikaTillsammans-portföljen är lite bökigare att sätta upp. Nybörjarportföljen går att sätta upp på 10 minuter via Avanza eller Nordnets hemsidor.

3. Jag har även 75,000 SEK i buffert i oförutsägbara utgifter. Vart skall man placera bufferten tycker du?

Jag måste också säga – grymt bra jobbat för att vara 20 år gammal. Du har verkligen en ekonomiskt ljus framtid framför dig. Just nu finns det inte så många alternativ tyvärr. Jag skulle nog kolla på Skattekontot av alla ställen, alternativt Akelius Spar eller något annat ställe med en högre ränta än 0 %. Notera dock att där inte är någon insättningsgaranti på den senare.

• Skattekontot (tyvärr?) ett av de bästa sparkontona… - 0.8 % i avkastning mer eller mindre riskfritt
• Akelius Spar – Ett bra sparkonto, men läs villkoren om avgifter vid förtida uttag

Annars skulle jag säga att kolla exempelvis Compricer under sparkonton.

Hoppas att det här var svar på någon av dina frågor. Om du har några frågor som du skulle vilja ha svar på i en liknande artikel, mejla dem gärna till mig så ska jag se om det går att svara på dem i den här formen.

Relaterade artiklar

• Skattekontot (tyvärr?) ett av de bästa sparkontona… - 0.8 % i avkastning mer eller mindre riskfritt
• Vilken portfölj är bäst över tid? - En jämförelse av RikaTillsammans-, Nybörjar- och 100 % aktier-portföljerna
• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• RikaTillsammans-portföljen – en portfölj för alla väder - Diversifiering - om att inte lägga alla äggen i samma korg

I ovanstående artikel är Akelius Spar en s.k. återförsäljarlänk vilket betyder att om du blir kund så får jag en liten provisionsersättning. Skatteverket ger dock ingen provision, undrar varför? :-) Skämt åsido, det har inte påverkat mig i min rekommendation då jag upplever att Akelius Spar är ett sparkonto där jag själv i perioder har mina kontanter. Du kan läsa mer om min annonspolicy här.

Häromdagen fick jag ett spännande mejl från en läsare som hade träffat en privat banking-avdelning och resonerat kring guld, krockkuddar och obligationer. Nedan följer mina tankar på bankens förslag och syn.

Skulle vara intressant att få reda på vad du kom fram till när det gäller förvaring av fysiskt guld i bankfack. Är det tillåtet? Kan man försäkra guldet?

Den här frågan valde jag att svara på separat i artikeln nedan:

• Förvaring av fysiskt guld och silver i hemmet, bankfacket eller andra ställen - Enligt Swedbank är det bättre att förvara sitt guld hemma än i deras bankfack...

I korthet, ja det är tillåtet i alla fall på Swedbank. Hur det försäkras beror lite på bolag till bolag.

Jag träffade en bank och deras private banking-avdelning. I korthet var de klart negativa till långa obligationer pga de låga räntorna. Låga räntor innebär ju att priset på obligationerna är högt (och dagens extremt låga räntor innebär att priset på obligationerna är extremt högt).

Ja. Jag håller med och det är många som påstår att vi har en obligationsbubbla. Problemet är dock att man kan agera på den här informationen lite olika beroende på vilken kompetens, intresse, strategi eller tidsperspektiv man har. Det som jag brukar rekommendera här på bloggen är att man ska spara långsiktigt och löpande. För en person som mig som vill ha en bra avkastning över lång tid (>10 år) utan att hålla på att följa marknaden eller försöka förutsäga framtiden (som ändå inte går) så bortser jag från timing-faktorn. Det vill säga att jag gör samma sak oavsett hur marknaden ser ut.

Det är halva grejen bakom de två portföljer jag brukar skriva om här på bloggen:

• RikaTillsammans-portföljen – en portfölj för alla väder - Diversifiering - om att inte lägga alla äggen i samma korg
• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder

Problemet med att försöka förutsäga framtiden är också att man kan ha rätt i sak men fel i timing. Har man fel i timing så spelar det inte någon roll att man har ”rätt i sak” för man kommer ändå ha fel. Jag själv har ju råkat ut för det mer än en gång i samband med mina åsikter kring bostadsrätter och den svenska bostadsbubblan.

Deras rekommendation om man vill skydda sig mot lokala (= svenska) kollapser såsom en bristande bostadsbubbla med åtföljande svensk finanskris var i stället att diversifiera till andra valutor. De exemplifierade med Island: de som klarade sig bäst där när finanssystemet kraschade var de som hade tillgångar i andra valutor än isländska kronor, inte de som hade isländska statsobligationer.

Jag håller helt och hållet med. Där finns en klassisk mental fallgrop som gör att man tror att det egna landet är bättre eller annorlunda än det egentligen är. Det är något som ofta syns hos betting-företag där många fans alltid satsar pengar på att det egna landet kommer att vinna mästerskapet i en betydligt högre utsträckning än vad andra gör. I det här fallet behöver man inse att den svenska valutan eller den svenska börsen bokstavligt är en piss i Mississippi.

Jag har inte skrivit så mycket om det här på bloggen men jag tror absolut på att man inte ska ha alla tillgångar i en enda valuta – särskilt inte en så liten som en svenk valuta. Det är också en av fördelarna med BullionVault som jag skrev om i den första delen av den här frågan.

De gick dock inte så långt som att säga att rekommenderade att man inte har något alls i långa obligationer. De tyckte man kunde ha en liten del (5-10%) som visst skydd mot globala kollapser.

Ja, jag delar den uppfattningen till viss del. Den är sund och går i linje med det som jag också brukar prata om att inte lägga mer än 5 – 10 % i en enskild investering. Tittar jag på t.ex. RikaTillsammans-portföljen så ligger jag där på 25 %, mer än rekommendationen men ändå motiverbart.

De tyckte att en större del av krockkudden skulle utgöras av korta räntor, hedgefonder och fasta tillgångar som tomt- och skogsmark. Hedgefonder är dyra och det finns många dåliga sådana, men demenade att de bra hedgefonderna är riktigt bra på att vara stötdämpare för en portfölj. Man kan t.ex. titta på hur Brummer Multi-Strategy klarade finanskrisen 2008.

Jag skulle också kunna vara beredd att hålla med om det här. Problemet är att jag påstår att 98 % av alla hedgefonder är skit. De är dåliga och dyra. Frågan är hur hittar man de bra? Brummer har absolut varit bra, men t.ex. deras Lynx hade ganska dåligt resultat under de senaste åren. Multi-Strategy-fonden är bra eftersom den sprider riskerna i deras andra fonder men det är ändå ganska dyrt. Jag kan väl sträcka mig till att den fonden är undantaet som bekräftar regeln. Jag har själv haft den från tid till annan i mina egna portföljer.

Jag håller helt och hållet med honom att man ska äga korta räntor också och reala tillgångar såsom mark. Utmaningen är dock att det är ganska höga trösklar till dessa reala tillgångar. Jag själv gillar ju skog, men problemet är att t.ex. i Skåne där jag bor kostar det i runda tal 100 000 kr per hektar och 20 hektar anses vara ganska litet och det kräver minst 500 000 kr i egen insats. Det är för de flesta ganska mycket pengar. Det är ju därför jag investerar en del pengar via Better Globe där jag får den exponeringen fast billigare och utan tidsinsatsen.

De var också som väntat negativa till guld. Detta av två orsaker: För det första att ingen begriper vad som bestämmer värdet på guld vid en given tidpunkt och de vill bara investera i tillgångar som de begriper. Det andra var att guld har extremt hög volatilitet.

Sedan får jag en liten ond aning när de refererar till vad de ”begriper”. Jag fattar på ett sätt, men å andra sidan ser jag en fallgrop i att tro att man kan begripa marknaden. Jag tror nämligen inte att man kan göra det. Men det är min personliga åsikt.

Ingen av dessa två invändningar mot guld är ju egentligen relevanta för en allvädersportfölj. De hade däremot en annan intressant kommentar om guld: Vid en någon form av rejäl finanskollaps kommer guld-ETF:er inte att bete sig som fysiskt guld, utan mer som ett finansinstrument (vilket det ju är).

Jag håller helt och hållet med och jag har skrivit mer än en gång om det som jag kallar för pappersguld som jag inte är särskilt glad för. Mer om det i artikeln:

• Allt guld och silver är inte skapat lika… - Den viktiga skillnaden mellan att äga sitt guld eller ha en skuldsedel där någon lovar dig guld som är absolut vanligast

Vilket leder fram till frågan om bankfack.

Det har jag svarat på i artikeln:

• Förvaring av fysiskt guld och silver i hemmet, bankfacket eller andra ställen - Enligt Swedbank är det bättre att förvara sitt guld hemma än i deras bankfack...

I helgen träffade jag ett par goda vänner som berättade att i samma bostadsrättsförening som de bodde, skulle en lägenhet säljas. Mina vänner var sugna på att sälja sin befintliga och flytta in i den nya. Jag hade naturligtvis en något avvikande åsikt. Så här skulle jag resonerat.

Jag gillar ju att tänka i former av ekonomiska flöden. Det vill säga hur man kan få sina pengar att flöda från ett ställe i ekonomin till ett annat, föröka sig och sedan gärna flyta tillbaka igen. Det vill säga, konstant ställa sig frågan – är det här det mest effektiva sättet att använda mina pengar på? I det här fallet så tror jag nämligen att göra det klassiska steget ”sälja sin befintliga brf för att uppgradera” inte är det mest lönsamma.

Nuläget

För att vi ska kunna resonera kring caset så behöver man lite bakgrundsfakta:

Den befintliga bostaden är som följer:

• Ligger centralt i ett av Malmös bättre områden – tänk typ Slottstaden
• Lägenheten är en fyra på 118 kvm med en avgift på ca 6 700 kr per månad
• Lägenheten är värderad till ca 3 000 000 kr och köptes för 1 700 000 kr.
• Den är belånad till 1 700 000 kr.

Den nya bostaden ser ut som följer:

• Ligger i fullt jämförbart område
• Lägenheten är en femma på 136 kvm med en avgift på 7 700 kr per månad
• Lägenheten är värderad till ca 3 500 000 kr
• Lägenheten är nyrenoverad så den behöver inte iordningsställas

Mina vänners ekonomi ser ut som följer:

• Ränta på befintligt lån: 1.50 %
• Gemensam inkomst efter skatt: 40 000 kr (finns potential till +4000 kr vid en till 100 %-tjänst eller +10 000 kr vid byte av tjänst)
• Drygt 75 000 kr finns till handpenning

Avgift för boendet är idag således:

• Avgiften: 6 700 kr/mån
• Räntan på lånet: 1 500 kr/mån (efter ränteavdrag)
• Total boendekostnad: ca 8 200 kr per månad
• Kvar till allt annat: 32 000 kr per månad

Man kan alltså säga att det är en god ekonomi, även om det inte på något sätt är en extraordinär ekonomi med miljoninkomster, utan jag skulle ganska nära ett svenskt medelinkomst-par.

Det vanliga scenariot – bara byta

Om de skulle göra det vanliga scenariot med att sälja sin befintliga lägenhet och köpa den andra då ser transaktionen ut så här:

Det är ju en väldigt god affär. Det ger upphov till en reavinst-skatt på 22 % av1 300 000 kr, vilket innebär 286 000 kr. Den här kan dock skjutas upp om man köper något som är lika dyrt eller dyrare. Idagsläget kan det dock vara olönsamt med tanke på den låga räntan, det vill säga att det kan vara billigare att låna av banken än av staten. Dessa 1 300 000 kr kan sedan användas som en handpenning på den nya bostadsrätten.

Sätter man in alla pengarna i den nya lägenheten så ser det ut som följer efter transaktionen, något förenklat.

• Nytt lån: 2 200 000 kr (=3.5 Mkr – 1.3 Mkr)
• Ny ränta: ca 1 950 kr i månaden + räntan för uppskovet ca 400 kr/mån totalt ca 2 300 kr/mån
• Ny avgift till föreningen: 7 700 kr
• Total boendekostnad: 10 000 kr/månad
• Kvar till allt annat: 30 000 kr

Det vill säga för 2 000 kr i månaden extra får man en större och bättre lägenhet, som dessutom inte är på en bottenvåning som den befintliga. Det betyder att man lägger 25 % av sina utgifter på boendet vilket är fullt rimligt, kanske till och med något lägre än vad andra gör.

Mitt förslag – behålla och hyra ut

Mitt förslag är att istället för att man säljer den första lägenheten, är att man hyr ut den. Då ser det ekonomiska scenariot ut som följer. Först belånar man den befintliga lägenheten, som just nu bara är belånad till drygt 50 %. Det gör att man får ut:

• 85 % av 3 000 000 kr är 2 550 000 kr

Det betyder att:

• 2 550 000 kr – 1 700 000 kr = 850 000 kr

kan användas som handpenning. Då den andra lägenheten kostar 3 500 000 kr behövs 15 % som lägst till handpenning. Det är 525 000 kr, det vill säga att de 850 000 kr som kan tas ut på den första lägenheten räcker gott och väl. Det gör att om man köper lägenheten så ser det nya nuläget ut som följer:

• Lån gammal lägenhet: 2 550 000 kr
• Lån ny lägenhet: 2 650 000 kr
• Total mängd lån: 5 200 000 kr

Det här lånet ger under samma villkor upphov till följande månadsränta vid 1.50 %:

• 5 200 000 kr * 1.50 % * 0,7 / 12 = 4 500 kr/mån

Lägger vi på månadsavgifterna så blir det:

• Avgift lägenhet #1: 6 700 kr
• Avgift lägenhet #2: 7 700 kr
• Ränta: 4 500 kr
• Totalt: 18 900 kr per månad

Oj, jättemycket pengar. MEN! De ska ju naturligtvis inte bo i båda lägenheterna, utan de kan ju naturligtvis hyra ut den första. Tittar jag på blocket snabbt så verkar lägenheter i den storleksordningen gå mellan 12 000 – 14 500 kr/mån. Låt oss således räkna om scenariot med den här inkomsten:

• Inkomst: 13 000 kr/mån
• Inkomst på årsbasis: 156 000 kr
• Beskattningsbar inkomst efter 40 tkr schablon: 156 – 40 = 116 tkr
• Avdrag för avgiften: 116 – 80,4 = 35,6 tkr
• Skatt 30 %: 35,6 tkr * 30 % = 10 700 kr
• Total behållning efter skatt: 156 000 – 10 700 kr= 145 000 kr
• Total hyresinkomst efter skatt per månad: 12 000 kr/månad

Lägger vi då på det här på deras ekonomi:

• Total kostnad båda lägenheterna: 18 900 kr
• Inkomst lägenhet #1: 12 000 kr
• Differens: 6 900 kr.
• Kvar till allt annat: 40 000 – 6 900 kr = 33 100 kr

Notera att behållningen i det här andra alternativet är högre än i alternativet att behålla nuvarande boende. För att göra det tydligt så gör vi jämförelsen av pengar kvar när boendekostnaden är betald:

• Nuläget (boende i lgh #1): 32 000 kr
• Scenario #1 – Byte av lgh: 30 000 kr
• Scenario #2 – Uthyrning: 33 100 kr

Det vill säga att scenario #2 är i princip 10 % bättre än scenariot där man byter lägenhet och det är lite bättre än nuläget – men då har man ju också en mindre lägenhet. Man ska dock inte heller underskatta vad det här blir på årsbasis, då det är nästan är 36 000 kr. Det är ju mer eller mindre i sammanhanget en till två månadslöner.

Rörliga variabler

Där är några variabler i examplet ovan som gör det klurigt:

• Räntan kan förändras – men det kan man räkna på
• Inkomsten man får in kan förändras, men med tanke på bostadsbristen i Malmö är det ett mindre problem

Amorteringskravet kan ställa till det

Än så länge finns det inget bestämt amorteringskrav, men det lär sannolikt komma under året. Enligt de förslag som jag har sett hittills går det ut på att man ska amortera 2 % av lånebeloppet per år ner till 75 % och sedan 1 % om året ner till 50 %. Jag tycker i grunden att amortering är bra även om jag ogillar att bli tvingad till det. Men låt oss ta hänsyn till det här i scenariot ovan också.

Den nuvarande belåningsgraden på den ursprungliga lägenheten är 57 %. Belånar man den och köper den andra lägenheten så hamnar man på en belåning på:

• Ursprunglig lägenhet: 85 %
• Ny lägenhet: 75 %

Det här skulle man ju egentligen kunnat modifiera och välja hur mycket man vill lägga på respektive lägenhet. Den totala belåningsgraden om man inte tar hänsyn till lägenheterna är ju:

• 5 200 000 / 6 500 000 = 80 %

Det skulle ge en initial amortering på 2 % per år ner till 75 %. Det vill säga en amortering på:

• 8 600 kr per månad i två år (=5 200 000 * 0.02 / 12 )

Därefter en amortering på:

• 4 200 kr per månad i överskådlig framtid. (=5 000 000 * 0.01 / 12 )

Det här kan ju naturligtvis ställa till det. MEN – man behöver här komma ihåg att en amortering INTE är en utgift utan mer eller mindre ett sparande. Det är ju nämligen något som sänker din skuld. Skulle man räkna in det här som en utgift (även omd et inte är det) eftersom det är pengar som ska ut varje månad så blir skillnaden ca 6 600 kr i det första scenariot, eftersom ca 2 000 kr skulle behövas amorteras i vilket fall som helst.

Det som gör det svårt är vårt sätt att tänka

Det som jag tror gör att många har svårt att tänka på det här sättet är att vi lever i en värld där vi har lärt oss att alla lån är dåliga. Problemet är att det inte är sant. Det har jag skrivit ganska mycket om i följande artikel:

• Tänk om det är så att du har för lite lån? - Ett resonemang om skillnaden mellan bra och dåliga lån

Slutord – är det värt det?

Sammanfattningsvis är det svårt att säga om det är värt att göra det eller ej. Jag tänker att utifrån ett rent ekonomiskt perspektiv så är det värt det. Problemet är att det räcker inte att bara fatta beslut från det perspektivet, man behöver ta hänsyn till andra faktorer också. Inte minst i behovet av tid och om man också kan hantera det minskade kassaflödet i två år på grund av amorteringskravet. Det som jag personligen tycker är klurigt är att även jag själv hamnar i fällan kring mental bokföring, det vill säga att man blandar ihop pengar till amortering med pengar som är en utgift. Det är ju pengar som ska ut från kontot oavsett.

Sedan kan jag själv också komma på mig själv att tänka – är det värt det – allt böket för 3 000 kr i månaden? Problemet är att jag tror att man underskattar värdet av de här tusenlapparna. Det låter inte mycket från ett månad-till-månad perspektiv, men å andra sidan är det 36 000 på ett år. Då blir det plötsligt pengar. 36 000 netto är nästan två månadslöner för de flesta. Gör liknande affärer 6 gånger till och de flesta av oss skulle vara ekonomiskt fria. Jag tänker att det är lätt att underskatta de små inkomstströmmarna.

Så, sammanfattningsvis är det här ovan en klockren affär? Nej. Det är det nog inte, jag skulle personligen nog dra mig för att göra den. Särskilt med tanke på min syn på bostadsrätter och min åsikt om den svenska bostadsbubblan. Men jag tycker ändå att det är intressant att göra beräkningen eftersom det i ett annat sammanhang kan visa sig vara mycket mer förmånligt – t.ex. med en villa eller fastighet.

Relaterade artiklar

• Tänk om det är så att du har för lite lån? - Ett resonemang om skillnaden mellan bra och dåliga lån
• Amorteringschocken är (ännu inte) här - Finansinspektionen vill införa amorteringskrav för nya bostadslån

Jag har skrivit många artiklar på bloggen om fastigheter och fastighetsinvesteringar då det är en klassisk och beprövad väg att placera sina pengar och bygga kapital över tid. En av mina vänner Filip har på sin blogg skrivit en artikel jag verkligen vill rekommendera!

Även om jag själv föredrar investeringar i framförallt fonder och värdepapper har jag alltid sneglat på fastighetsbranschen. Det finns flera anledningar till det. En av de största anledningarna är att det är en väldigt förutsägbar affär. Det kostar en slant, du har en mer eller mindre garanterad inkomst och du har ganska förutsägbara kostnader. Är affären tillräckligt bra så har du efter finansieringskostnader även en vinst på sista raden.

Jag har dock valt att inte satsa på någon mindre fastighet i dagsläget eftersom jag inte har den tiden eller kompetensen att leka fastighetsförvaltare själv. En mindre fastighet kräver nämligen att man gör en del av underhållet själv – något jag inte riktigt har tid eller kompetensen för. För att det ska löna sig med en outsourcad fastighetsförvaltning behöver man en fastighet med mellan 10-20 lägenheter.

En sådan fastighet kostar i Malmö mellan 10 – 20 miljoner kronor. Med en egen handpenning på 25 blir det mellan 2.5 – 5.0 miljoner kronor. Ett kapital som jag hittills inte kunnat lägga på en enskild placering. Därav är det lite att jag bidar min tid.

7 steg till ett första fastighetsköp

Däremot har jag flera vänner som äger fastigheter. Inte minst min vän Filip Larsson som äger flera fastigheter i Malmö, inte minst faktiskt i samma kvarter som jag själv bor. För ett tag sedan skrev han en artikel på sin blogg med titeln: ”7 steg till min första fastighetsinvestering”. Han går genom exakt de steg som han tog när han köpte sin första fastighet. Han sammanfattar stegen som:

1. Beslutet
2. Bankmötet
3. Lär av dem som gjort det du vill göra
4. Sondering av marknaden
5. Kontakt med mäklare och banken
6. Kravställningen
7. Första förvärvet

På sin blogg filiplarsson.com skriver han om de olika stegen i detalj.

• 7 steg till mina första fastighetsinvestering – En genomgång av egna erfarenheter vid köpet av min fastighet, av Filip Larsson

Jag hoppas att du uppskattar den lika mycket som jag gjorde. :-)

Tips och alternativ för oss som inte har pengarna (än)

Det finns dock andra möjligheter för oss som inte har ett antal miljoner till en fastighet i dagsläget. Jag har sammanfattar det i mina tidigare artiklar om hyresfastigheter och fastighetsinvesteringar:

• Alternativa sätt att investera i fastigheter - För oss som inte har ett par miljoner till en egen stor fastighet men ändå vill ha exponering mot fastighetsmarknaden
• Investera i fastigheter: för- och nackdelar - En komplett genomgång med både historiska och genomsnittsiffror

Mitt bästa tips som jag kan ge till dig som vill lära dig mer om fastigheter är att registrera dig på Tessin.se för att få tillgång till deras nyhetsbrev och erbjudanden. Det är helt gratis och är till för dig som vill lära dig mer och kanske även ha möjligheten att delta i ett fastighetsprojekt på närmare håll än via en fond eller annat värdepapper.

Relaterade artiklar

• Tessin – ett tips för dig som är intresserad av fastigheter och fastighetsinvesteringar och vill lära dig mer - Sponsrat inlägg av Tessin - en sajt om crowdfundinginvesteringar i fastigheter