I början av sommaren blev jag intervjuad av Charlie Söderberg och Mathias Andersson i deras podd ”På riktigt”. Precis som i P3-intervjun fick jag möjligheten att vika ut på ämnen som ligger mig nära om hjärtat.

I podden pratar vi om bakgrunden till bloggen, hur det inte var tanken att den skulle bli så stor, sunt förnuft, 40-40-40-blåsningen och en hel del andra ämnen. Du kan lyssna på den i din vanlig podd-app eller i den inbäddade spelaren nedan:

Inlägget Intervjuad i podden ”På riktigt” med Charlie och Mathias dök först upp på RikaTillsammans.

Många jag träffar känner nästan ett dåligt samvete när de har pengar på sparkontot. För ett kortsiktigt sparande finns det faktiskt ingen anledning att göra det anser jag.

För ett par dagar sedan ringde journalisten Ida från Göteborgs Posten upp och ville prata om att placera pengar i sparkonto nu när det var så oroligt på börsen. Min första tanke (som jag inte sa) var; ”Oj, är det oroligt på börsen nu? Det visste jag inte…” Samtidigt som jag fick dåligt samvete att jag inte följer börsen på den nivån, insåg jag också hur skönt det faktiskt är att ha en fungerande strategi som inte kräver att jag är insatt i detalj. Jag vet ju att grunden i alla mina tre portföljer är solid och att de över tid kommer att klara vad börsen än kastar på dem.

I alla fall, när jag pratade med Ida så kom vi in på just det här med ett säkert alternativ att placera sina pengar på. Som jag skrev i ingressen, jag anser att bankkonto är ett fullgott alternativ för bl.a. buffert- och målsparande och alla andra sammanhang där pengarna ska användas inom 0 – 3 år. Även om börsen över tid, statistiskt sett, alltid går upp så kan det ett enskilt år gå precis hur som helst. Jag har för mig att sannolikheten på Stockholmsbörsen ett enskilt år är 58 procent upp och 42 procent ner. Det är alltså lite bättre än att singla slant. Men över ett antal år så gör dessa 8 procent uppåt en stor skillnad. Det är ungefär som att huset alltid vinner på kasinon över tid (annars hade de ju inte funnits kvar) och de har en långt sämre fördel än 8 procent.

Därför bör man ju inte placera pengar som ska användas inom kort på börsen. Jag har hört skräckhistorier om läsare som haft pengar till kontantinsatsen till ett boende i fonder, sedan har börsen rasat och de har inte kunnat fullfölja sitt bostadsbyte. Det är trist. Jag anser nämligen också att ens investeringar bör inte ha en negativ åverkan på ens vardagsliv, vilket det var uppenbart att det hade i det specifika fallet. Då är det bättre att ha pengarna på ett konto med insättningsgaranti, även om räntan bara är 0.5 procent. Det är alltså inget att ha dåligt samvete för.

Räntefonder är idagsläget inte ett riktigt alternativ

Sedan kom vi in på räntefonder. Det har ju klassiskt sätt alltid varit ett alternativ till bankkontona. Men jag påstår att det är svårt med räntefonder i dagsläget. Räntan är låg vilket gör det knökigt för räntefonderna att leverera de 3 till 5 procent man brukar säga att de ska kunna leverera. Många fonder har varit betydligt sämre och levererat runt 1 procent eller sämre på årsbasis. Då har ju räntefonderna dessutom en inneboende risk.

Om man resonerar mellan tummen och pekfingret, så går en räntefond upp om räntan går ner och ner om räntan går upp. Hur mycket den går ner eller upp, brukar bero på den så kallade durationen. Durationen är den längd på räntepapper som fonden äger. Korta räntefonder brukar ha en duration på 1 år eller lägre och långa kan ligga på 7 år eller mycket mer. Tumregeln är att en räntefond rör sig lika mycket i procent som durationen. Om räntan går ner 1 procent så kan man grovt räkna att en kort räntefond (1 år) kommer gå upp i värde med 1 procent. En lång räntefond (7 år) kommer att öka med 7 procent. På samma sätt om räntan går upp 1 procent så kommer den korta räntefonden gå ner 1 procent och den långa gå ner 7 procent.

I dagsläget pratar man ju om att räntan ska gå upp, vilket innebär – om jag vågar spekulera om framtiden – att uppsidan för räntefonder i dagsläget är begränsad. Varför ska jag investera i en räntefond och få 1 procent avkastning och samtidigt riskera 1 procents nedsida? Då kan jag lika gärna ta ett bankkonto med 0.5 – 0.85 procents ränta tänker jag. Notera att det här återigen gäller för kortsiktigt sparande – tittar man på portföljerna som har räntefonder som krockkuddar så kan man ta den risken då man har andra delar i portföljen som kompenserar.

Stor skillnad på sparkonton utan insättningsgaranti

Det sista som vi pratade om i intervjun var sparkonto med hög ränta men utan insättningsgaranti. Här tror jag tyvärr att många går fel. Man tror att sparkonto som sparkonto och hur viktig kan insättningsgarantin vara. Jag håller delvis med, jag har inte mycket till övers för insättningsgarantin som garanti, men jag påstår att det är jättestor skillnad mellan de olika företagen. Jag skulle knapp vilja kalla det för ”sparkonto”. Ett sparkonto tror jag nämligen att de flesta associerar till att vara mer eller mindre utan risk. Men det är helt fel.

När man lånar ut pengar till bolag utan insättningsgaranti, så används pengarna i de absolut flesta fall för att finansiera deras övriga verksamhet. Då behöver man plötsligt göra rimlighetsbedömningar i klass med att investera i aktier. Här påstår jag att det är stor skillnad mellan t.ex. Akelius som har mångårig historik, använder pengarna för att finansiera uppköp av fastigheter med hyresrätter som de hyr ut och har en verksamhet bestående av tiotusentals hyresgäster. Jämför de med andra aktörer som tar in pengarna för att låna ut dem till SMS-lån, konsumentkrediter och andra finansiella produkter. Risken är ju inte tillnärmelsevis samma.

Jag säger inte att man inte ska använda sig av dessa investeringsalternativ. Jag själv använder ju flera sådana som t.ex. Savelend men då använder jag det som ett komplement i min investeringsstrategi. Det är en medveten risk som jag tar då avkastningen motsvarar risken OCH jag är medveten om att jag kan förlora alla pengarna (som jag också har gjort i ett sådant fall med Trustbuddy för ett par år sedan). Just den här risken tror jag att många inte är medvetna om. Väljer du ett konto utan insättningsgaranti så tar du risken att förlora hela det insatta kapitalet. Det är därför jag inte tycker att det borde få kallas för sparkonto.

Vilket sparkonto har den bästa sparräntan?

För några månader sedan skrev jag en artikel som listade de enligt mig bästa sparkontona med de bästa räntorna. Du hittar den nedan:

• Bästa sparräntan 2017 | Topplista med de bästa sparkontona - Sammanställning av sparkonto med bäst sparränta att spara dina pengar, men tänk om det inte spelar någon roll?

Samtidigt så påstår jag att för de flesta är det kanske inte riktigt lönt att lägga tiden på att jaga de sista tiondelarnas högre procent. Jag själv gör faktiskt inte det, utan jag har nöjt mig med att ha ett sparkonto hos Avanza som erbjuder en ok, men inte den bästa räntan. Anledningen till det är att för de flesta av oss är det inte värt pengarna. Även om jag utgår från att du har ett stort bankkonto sparande om 100 000 kr – de flesta har lååångt mycket mindre – så motsvarar en tiondel i ränta 100 kr. Att gå från 0.5 till 0.85 ger alltså 350 kr mer i räntan per år. Då ska man genom hela böket att läsa på, kolla villkoren, kolla på finansinspektionens hemsida, öppna konto och flytta pengarna. Knappt lönt.

Särskilt är det inte lönt om jag utgår från att de flesta faktiskt inte har optimerat sin ekonomi utifrån perspektivet bolåneränta, fasta avtal, elavtal och andra abonnemang. Jag tror att för de flesta är det betydligt bättre och mer lönsamt att ringa runt och förhandla om bolåneräntan, säga upp abonnemang man inte använder eller se över sin pension. Det handlar alltså om att inte stirra sig blind på det som ligger framför näsan utan verkligen prioritera det som gör skillnad på riktigt.

Klassikern är en gammal vän till mig som åkte genom hela Malmö för att tanka 10 öre billigare bensin, men insåg inte att han förmodligen körde upp hela vinsten på att ta sig till stationen, för att inte tala om tiden. Som exempel kan jag ge ett räkneexempel jag gjorde för många år sedan. En genomsnittssvensk är 42 år gammal och har en genomsnittlig avkastning på sin PPM på cirka 5 procent. En höjning från 5 procent till 8 procent (typ välja globala barnportföljen i pensionssparandet) ger en ökad pension på nästan 250 000 kr eller 2 000 kr extra i månaden så länge man lever. Jag påstår att det är bättre att lägga den bensin-halvtimmen på att byta fonder än att köra genom halva stan. Men det är ju bara jag… :-)

Artikeln i sin helhet på Göteborgs-Postens hemsida

Uppdatering 170728: Nu ligger artikeln ute i sin helhet:

• Göteborgs-Posten: ”Så får du högst sparränta på sparandet”

Relaterade artiklar

• Bästa sparräntan 2017 | Topplista med de bästa sparkontona - Sammanställning av sparkonto med bäst sparränta att spara dina pengar, men tänk om det inte spelar någon roll?
• Skype-intervju med Ludwig Pettersson från Savelend - Om peer-to-peer-lending, ett nytt tillgångsslag, Savelend och privatekonomi i allmänhet...
• Bästa fonderna 2017 | Topplista med rätt fonder att fondspara i - En sammanställning av de bästa indexfonderna och aktivt förvaltade fonderna för ditt fondsparande...

Inlägget Underskatta inte sparkontot som kortsiktig sparform dök först upp på RikaTillsammans.

Trine är ett alternativt, hållbart och etiskt sparande för dig som vill göra gott, bidra till en ökad levnadsstandard i några världens fattigaste områden. Det bästa är att det är win-win-win. Det är win för människorna och företagen nere i Afrika, win för vår planet och win för dig och mig. Det här är mitt reportage från att ha besökt Trine i Kenya.

I början av juli besökte jag Kenya med två syften. Jag ville besöka Better Globe eftersom det var två år sedan sist och jag ville besöka Trines verksamhet på plats. Trine är ett relativt nystartat svenskt företag som också arbetar på fältet i länderna söder om Sahara. Eftersom jag har en del erfarenhet av de länderna så ville jag besöka verksamheten och se den med egna ögon. Det gjorde jag och i den här artikeln hittar du flera av de intervjuer som jag gjorde och bilder som jag tog. Jag måste säga att jag blev väldigt positivt överraskad av båda företagen. Mer om det i flera kommande artiklar, men först ut är Trine.

Reportaget om Trine i korthet

Här kommer en kort sammanfattning om reportaget. I korthet var min stora insikt kring Trine hur bra och genomtänkt deras affärsidé faktiskt är. Det som jag gillar mest är hur de likt mig inte tror på välgörenhet i andra situationer än som katastrof-hjälp. Jag tror nämligen att om man kan göra saker på kommersiell och vinst-drivande basis så når man mycket större resultat snabbare än att förlita sig på välgörenhet. Genom att välja var du och jag lägger våra sparpengar kan man nämligen forma framtiden och Trine erbjuder vad de själva kallar för ”triple impact investing”.

Genom att spara i deras olika projekt så gör våra pengar en positiv:

• Finansiell påverkan – De hjälper finansiera företag i Afrika som skapar arbetstillfällen och lönsamhet
• Miljöpåverkan – Då solenergi är betydligt bättre än de flesta alternativ där nere
• Social påverkan – Då man ökar livskvaliteten för människorna på plats

Det bästa är att om man dessutom investerar sina pengar på det här sättet, så gör man inte heller avkall på avkastningen på sina pengar. I genomsnitt erbjuder Trine mellan 4 och 8 procents avkastning, vilket är väldigt bra med tanke på att det är likställt en obligation, om än med högre risk än vanliga räntefonder. Den sista saken som Trine har gjort riktigt briljant är att de har lyckats värva stora organisationer såsom DFID (typ brittiska motsvarigheten till SIDA) att ta ställa upp och garantera pengarna till minst 50 procent i många projekt.

Det här är faktiskt riktigt briljant på många olika sätt. För det första får dessa organisationer en mycket högre avkastning på varje krona. Om de själva ska finansiera ett projekt så behöver de gå in med kompetens, pengar och har en hel del omkostnader. På det här sättet ger de ett löfte om att, om allting skiter sig i projektet, då betalar de ut 50 procent av investerat kapital till oss som sparar. Eftersom väldigt få projekt går åt skogen och de får betalt för den här garantin, så kan de med samma krona garantera många projekt och få en enorm hävstång på den påverkan man gör. I en intervju som jag kommer publicera snart med en av grundarna till Trine, Christoffer Falsen, pratar vi om en hävstång på upp till 37 gånger större påverkan på det här sättet än via vanlig välgörenhet.

Att spara i Trine är långsiktigt, etiskt och hållbart

Att spara i Trines olika projekt är ett sätt att verkligen spara på ett hållbart, etiskt och långsiktigt sätt till en hyfsad bra avkastning. Det är inte riskfritt och därför rekommenderar jag – som vanligt – att max lägga 5 – 10 procent av sitt kapital i dessa projekt. Samtidigt rekommenderar jag också att investera i flera projekt för att på det sättet minska risken för att ett projekt skiter sig, det kan nämligen hända även om det inte har hänt hittills. Det är alltså bättre att t.ex. dela upp 20 000 kr i fyra projekt än att tjoffa in det i ett enda.

Om du vill spara i Trine och dessutom stödja mig i att kunna göra fler liknande reportage, använd gärna min länk nedan:

• Läs mer och skapa ett konto på Trines hemsidan genom att klicka här →

Disclaimer om mitt samarbete med Trine

För att vara supertydlig; jag är kund hos Trine sedan ett år tillbaka och jag har investerat mindre summor i flera av deras projekt. En av anledningarna att åka ner till Kenya var att jag ville undersöka det innan jag investerar större belopp för egen del, men också eftersom jag har fått många frågor av typen ”Vad tycker du om Trine?”. Jag är ganska noga innan jag rekommenderar (eller kritiserar) något eftersom jag vet att jag har fått möjligheten att via bloggen ha en stor påverkan. Det är inget som jag tar lätt på eftersom jag vet att det är ett stort förtroende jag har fått av dig/er läsare.

Samtidigt så tar den här researchen, skrivandet, filmningen, efterbearbetningen och inte minst en resa till Kenya både tid och resurser. När jag bestämde mig för att jag gillade det, så har jag gjort ett samarbete med Trine som ger mig en liten ersättning för resan och den här artikeln. Du kan läsa mer om hur jag resonerar kring de här frågorna här. Men du kan lita på att hade jag inte gillat det eller investerat mina egna pengar så hade det inte blivit något samarbete. Nog om det. Nu till reportaget och erfarenheterna! :-)

Lyssna på hela reportaget som ett podd-avsnitt

Du har även möjlighet att lyssna på alla videoklippen som ett podd-avsnitt via SoundCloud:

Trine finansierar partner-bolag på plats i Afrika

När jag stöter på ett nytt projekt som verkar intressant brukar jag göra en mindre investering som jag brukar kalla för en observationspost. I mitt fall brukar det handla om 10 000 – 20 000 kr. Det är tillräckligt mycket pengar för att jag ska engagera mig i att följa pengarna, men inte så mycket att det gör supermycket om det inte skulle fungera. Jag läste på lite om Trine innan jag tog mina två observationsposter i Trine, men jag kan ändå säga att jag fick en del överraskningar i Kenya.

Jag tror inte jag är ensam i det, då min vän Robin som var med var av samma uppfattning, men det var att jag trodde att Trine var ett bolag som arbetar med att sälja solpaneler på plats i Afrika. Det är faktiskt inget de gör, annat än indirekt. Vad Trine gör är att de lånar ut dina och mina pengar till olika bolag i t.ex. Kenya som sedan sköter hela verksamheten på plats. Trine-medarbetaren Matthew McShane berättar mer om det i videon nedan.

Han började sin bana med att jobba i finansbranschen i London på Royal Bank of Scotland (RBS). När han kom till Kenya så hade han (likt jag) den naiva tron att att han skulle lära dem ett och annat om management, affärer och annat. Ganska snabbt insåg han att de behövde verkligen inte den kompetensen, de hade ett överflöd av det – vad de däremot inte hade var tillgång till finansiering och kapital. I Sverige får vi som land låna i princip hur mycket pengar som helst. Men så är inte fallet med de afrikanska länderna. Jag behöver bara gå till mig själv och minnas hur skeptisk jag var till att ge pengar till ett afrikanskt bolag som planterade träd…

Jag tycker att det som Trine gör faktiskt är riktigt bra. Vad de gör är, att de samlar in kapital här i väst (norr?) och sedan lånar de på affärsmässiga villkor ut dessa pengarna till olika företag med lokal verksamhet på plats i t.ex. Kenya, Zambia, Senegal och andra länder. Anledningen till att jag tycker att det är så bra är för att det löser en hel del problem som jag av erfarenhet vet finns på plats. För att kunna göra ett bra jobb så behöver man alltid ha en lokal förankring och bra människor som man kan lita på. Det är A och O, men extra viktigt nere i Afrika där man fortfarande har stora problem med korruption och inte minst distribution och logistik. Utanför huvudlederna lämnar t.ex. vägar mycket att önska och järnväg är i princip obefintlig.

Genom att låta de lokala partnerbolagen sköta inköp, försäljning, distribution och administration begränsas det egna arbetet till att hitta bra bolag som man kan finansiera, analysera dessa genomgående och sedan samla och administrera kapital. Det gör att man kan ha projekt i flera länder samtidigt, medan det för Better Globe tog nästan 10 år innan man kunde expandera utanför Kenya.

Grov skiss på hur Trine fungerar egentligen

Jag träffade representanter för ett sådant här partnerbolag på min resa. I det här specifika fallet var det Azuri Technologies. Dessa hade fått finansiering av Trine genom ett av projekten och tillsammans med en lokal partner Raj Ushanga House. Det står lite om samarbetet på Azuris hemsida här. I det här fallet gick det i grova drag till så här:

• Trine valde efter sin urvalsprocess Azuri (och RUH) som partner
• Man samlade in pengarna från oss svenska investerare
• Man lånade ut pengarna till Azuri mot en ränta
• Azuri köper in solpaneler från Malaysia och distribuerar dessa till RUH
• RUH säljer dessa via sina återförsäljare till bönder på landsbygden
• Bönderna betalar av på enheten på månadsbasis till RUH/Azuri
• Azuri betalar Trine en ränta över en förutbestämd tidsperiod
• Trine ger oss investerare en del av pengarna och behåller en del själva

Rätt stor skillnad mot hur jag (och faktiskt flera med mig) trodde att det var, där Trine sålde solpaneler på plats. :-)

Kunderna älskar solpanelerna!

I Sverige är vi så himla duktiga – eller så är det bara jag – på kritiskt tänkande. Även om jag vet att de flesta försöker göra gott, att konsumenter eller människorna i Afrika är lika smarta som vi, så var där ändå en liten, lite tanke som grodde i mig – tänk om vi lånar ut pengar som försätter andra människor i en sämre ekonomisk situation. Om man kan ha 100 procent fel i något, så hade jag det här. Jag fick hänga med Matthew McShane från Trine och Conrad Whitaker från Azuri och träffa både återförsäljare för RUH och bönder som använde solpanelerna. Jag kan inte säga något annat än att de älskade det. Det var så bra att till och med jag var sugen på att sälja solpanelerna. :-)

För att förstå värdet som solpanelerna ger till slutkonsumenten, så behöver man först förstå lite kring levnadssituationen för människor som lever på fattigdomsgränsen om 2 USD per dag. Från mina fyra tidigare resor i Kenya, Uganda, Rwanda och Tanzania är det något jag har rätt mycket erfarenhet av. Det är människor som kanske i bästa fall tjänar mellan 500 och 1 000 kronor i månaden. Man bor i små hus byggda av trä och lera utan el, utan vatten och andra saker som vi är vana vid.

Den primära ljuskällan är t.ex. paraffin-lyktor som både luktar, sotar, är brandfarliga och kostar en hel del (ca 1 kr per brinntimme). Ofta har man flera stycken sådana. Ska man ladda sin telefon får man gå ner till byn och betala någon krona för en laddning. För att kunna gå på toaletten mitt i natten behöver man en ficklampa som går på batterier, vill man lyssna på radio så behöver den också batterier och så vidare. Även om kanske 1 kr för att ladda telefonen inte låter mycket, så är det mycket om du tjänar 20 kr per dag. Man laddar t.ex. bara sin telefon en till två gånger i veckan (jag som gör det 1-2 gånger om dagen).

Egentligen är det en allt-i-ett-lösning

Genom att byta till solpanelen som t.ex. Azuri erbjöd så får man en ”allt-i-ett”-lösning för att elektrifiera sitt boende. Det är olika paket i de olika projekt som Trine finansierar, men det som jag fick se innehöll:

• 3 st LED-lampor för inomhusbruk med kablage
• 1 st starkare LED-lampa för utomhusbruk med kablage
• 1 st laddningsbar radio via USB
• 1 st ficklampa som gick att ladda via USB
• 1 st centralenhet med batteri

På bilderna nedan kan du se både kontrollenheten med batteri som alla kablarna går till, solpanelen, lamporna och radion (uppe till höger) och ficklampan (ouppackad) ovanför solpanelen.

Att det inte bara är en vanliga solpanel var för mig också en viktig insikt. Det är inte bara en solpanel. Det är ett helt system för att få elektricitet till sitt boende i områden som helt eller delvis saknar el. Jag pratade till och med en person som hade el via elnätet, men att det var så opålitligt så han hade en sådan lösning i alla fall.

OBS! Det ska förtydligas att det här inte är det paketet som säljs i alla Trines projekt, på vissa ställer finansierar man större anläggningar som t.ex. försörjer en hel by eller liknande. Den här utrustningen var specifik för samarbetet med Azuri.

Värdet för slutkunden av solpanelerna som Trine finansierar

Värdet som det här skapar för personerna beskrivs bäst av Joyce Kirumba i videoklippet nedan. Hon var regionansvarig för Machakos, där vi var och hälsade på vid en mässa och träffade några av kunderna som använde solpanelerna.

Värdet av solpanelerna i siffror

Det som jag gillar med videon är att hon ger rätt mycket siffror. För att få en uppskattning om beloppen så kan man säga att 10 KSH är 1 kr. Det handlar alltså om att dela med 10 för att få en svensk motsvarighet. Om vi försöker följa hennes resonemang, så får jag det till att det inte är ovanligt att:

• En paraffinlampa kostar 40 KSH (=ca 4 kr) om dagen, vilket blir 280 KSH (ca 28 kr) i veckan.
• Att ladda en mobiltelefon kostar ca 15 KSH
• Batterier till ficklampa kostar ca 60 KSH i veckan

Summerar vi det här på en vecka för en familj med fyra barn så är det inte ovanligt att det blir 560 KSH för två lampor, 60 KSH för laddning av två telefoner vid två tillfällen och 60 KSH för batterier till ficklampa. Totalsumman blir då ca 680 KSH eller 68 kr per vecka.

Det här ska naturligtvis sättas i relation till vad de betalar för hela enheten, vilket är 340 KSH i veckan. En genomsnittlig familj halverar alltså sina kostnader med den här lösningen. Redan där finns det incitament nog att köpa den här solpanelen. De flesta sparade faktiskt mer än så.

Precis när vi skulle åka från mässan i Machakos kom det fram en lärare Joshua med sin klass och han berättade att han innan hade haft utgifter på nästan 4 000 KSH i månaden, men nu bara betalade 1 360 KSH. En besparing på mer än hälften av pengarna. Tyvärr fick jag inte med den på video, däremot hade jag mikrofonen på så det får bli ett ljudklipp bara. Tyvärr är det bara på engelska. I korthet berättar han att han är jättenöjd, rekommenderar det och sparade mycket pengar.

Det indirekta värdet av solpanelerna är nästan större

När jag pratade med flera av människorna så var det faktiskt flera som började med de andra mervärdena som inte handlade om det ekonomiska. Som Joyce berättar i videoklippet så handlar det minst lika mycket om mervärden såsom att:

• Paraffin-lamporna är brandfarliga, en risk som helt försvinner med LED-lampor
• LED-lamporna sotar inte i hemmet vilket gör det enklare att hålla rent
• Lång exponering för paraffin ger hälsoproblem
• Fler lampor ger en större trygghet, särskilt påpekades det om utomhus-LED:en
• Barnen kan göra läxor och studera även när det har blivit mörkt

Men något som jag aldrig skulle tänkt på själv är fördelen med att mer ljus skapar mer familjegemenskap och t.ex. lyssna på radio tillsammans på. Men det vara även saker som att mammorna berättade att de vågade lämna barnen hemma själva eftersom de inte behövde oroa sig för att de skulle bränna sig eller än värre sätta fyr på huset. När jag pratade med en av grundarna Christoffer Falson så berättade han om studier som de hade gjort där betygen i ett område med solpaneler hade ökat enormt. Det är verkligen rimligt att prata om konceptet ”energi-fattigdom”. Det handlar inte bara om att det är kul att ha ljus, det handlar minst lika mycket om möjligheter till utbildning och hälsa.

Möjligheten till avbetalning är den hemliga lösningen

Tillgången på kapital är ett stort problem i Afrika i både en stor och en liten skala. De stora företagen som t.ex. RUH eller Azuri har problem att låna pengar för att t.ex. kunna köpa upp ett lager av solpaneler som de kan sälja. När jag frågade var det faktiskt ett av de stora problemen som de beskrev att man hade – att ha tillräckligt stora lager. Något som pengarna från oss och Trine hjälper till med.

Tillgången på kapital i den lilla skalan är också ett problem. Ett solpanelkit enligt ovan kostar ungefär 200 USD eller ca 2 000 kr. I de områdena där detta säljs är det enormt mycket pengar för någon att betala för rakt upp ner. Genom att vi bidrar med kapital så kan man ge människorna en möjlighet att köpa dessa solpanelerna på avbetalning på en nivå att de har råd med det. Det är ju inget konstigt, så gör man ju här hemma också – många av de svenska elektronikbolagen tjänar ju mer pengar på finansieringen än de gör på själva försäljningen av elektronikprylarna. Problemet i Afrika är ju att man inte har ett utvecklat banksystem – flera av kunderna har ju inte ens bankkonto, en kredithistorik eller ens tillgångar som man skulle kunna ta som säkerhet eller pant. Det är det som Trines partner Azuri i det här fallet erbjuder.

I det här konkreta fallet gick det till som så att kunderna betalade 340 KSH i veckan för sitt solpanelspaket. Bindningstiden varierade men var oftast 82 veckor, vilket motsvarar ca 28 000 KSH, som motsvarar ca 2 800 kr eller 280 USD. Därefter får de behålla solpanelen utan kostnad. Jag brukar alltid försöka undersöka investeringar främst från perspektivet – ”Var kommer pengarna från?” I det här fallet så kommer pengarna till oss från mellanskillnaden mellan vad enheten kostar och vad kunderna betalar för det. Att dessutom kunderna tycker att det är jättebra – att de sparar mycket pengar och får mycket upplevt mervärde – det borgar ju för en hållbar verksamhet och att sannolikheten att vi investerare får våra pengar får bedömas som stor.

Ett litet sidospår i sammanhanget är faktiskt hur coolt den här enheten fungerade. I korthet går det ut på att man köper strömmen på abonnemang via mobiltelefonen. Varje vecka betalar man via deras motsvarighet till Swish (M-Pesa). Om man inte betalar så slutar enheten helt enkelt fungera och företaget kommer och hämtar den. Det är den här lösningen som Azuri står för i sammanhanget medan RUH stod för återförsäljningen på fältet. Alla dessa enheter är således uppkopplade och man har full koll på hur de fungerar och hur strömförbrukningen ser ut. High-tech i en låg-tech-miljö.

Azuris representant Conrad Whitaker pratar mer om verksamheten och den här lösningen i videon nedan.

Trine som en investering och riskerna med sparandet

Ovan har jag skrivit väldigt mycket om själva verksamheten på plats, hur det fungerar och värdet för slutanvändarna. Det sista perspektivet handlar om hur det ser ut för dig och mig som finansierar verksamheten med en del av våra sparpengar. I korthet fungerar det som så att när Trine har ett samarbete färdigt med ett bolag som t.ex. Azuri så läggs projektet ut på deras hemsida. Där kan sedan du och jag skapa ett konto och välja att investera en valfri summa från 500 EUR och uppåt. Om ett projekt finansieras till 100 procent så blir det av – ungefär så som vanlig crowd-funding fungerar.

Jag själv har hittills investerat i fyra projekt, varav de första två är avslutade medan de två andra pågår och är öppna fram till ca slutet av september.

• Zambia – Matero
• Zambia – Mwembeshi
• Kenya – Kericho (aktuellt projekt)
• Kenya – Nyabondo (aktuellt projekt)

Jag har börjat få den första återbetalningen från Matero-projektet i dagarna. Så här tänker jag kring ovanstående investeringar. Trots allt som jag har skrivit ovan och hur bra jag än tycker att det är, så kan man inte klassa det som en lågrisk-investering. Tvärtom. Det är relativt hög risk eftersom man faktiskt kan förlora alla pengarna. Det är ju något som är svårt i t.ex. indexfonder som jag anser bör vara basen i ett sparande. För att du ska förlora allt i en svensk indexfond behöver några av Sveriges största bolag gå i konkurs samtidigt. Här räcker det att det är ett litet företag i ett afrikanskt land ska göra det för att du och jag ska förlora våra pengar. Sannolikheten för det får man ju rimligtvis bedöma som betydligt högre än för en indexfond. Precis som i vilken annan investering som helst så är man inte garanterad någonting heller.

Med det sagt, så resonerar jag så här. Det här projekt som i genomsnitt ger 4 till 6 procents avkastning och jag klassificerar det som en typ av företagsobligation. Normalt sätt skulle man kanske önska en högre riskpremie men samtidigt så behöver Trine också tjäna sina pengar någonstans. Om jag förstod det rätt, så delar vi och Trine på avkastningen. Det vill säga att om de tar 8 procent från Azuri så får du och jag 4 procent och Trine får 4 procent. Å andra sidan så försöker Trine i vissa projekt att sänka risken för oss sparare genom att bland annat göra samarbeten med organisationer som tar en first-loss position och garanterar oss pengarna tillbaka till minst en viss procentsats. Notera dock att det inte är i alla projekt.

Lägg inte alla äggen i samma korg och andra risker

Jag applicerar även min klassiska, ”lägg inte alla ägg i samma korg”-princip även här. Genom att investera i flera projekt så sänker man den projekt-specifika risken. Ungefär som att det är bättre att investera i en indexfond än i enskilda aktier. Jag skulle gissa att någonstans vid 10-12 projekt så har man minimerat den risken. Men det är viktigt att se att den underliggande risken – som är extremt svår för oss att bedömma – är att företaget som får lånet inte klarar av att fullfölja sina åtaganden. Det är här vi får lita på att Trine gör sitt jobb med korrekt due diligence. De själva riskklassar projekten med sin egen skala utifrån ett antal kriterier. Ofta hänger även avkastningen ihop med den här skalan.

En annan risk i sammanhanget som man inte riktigt pratar om och som man bör vara medveten om är valuta-risken. På ett år kan lätt en valuta skifta med ett par procent och eftersom Trine denominerar i EUR så kan en sådan valutasvängning både äta upp eller förstärka vinsten. Betalar man med kreditkort som har ett valutapåslag – ofta på 1.5 procent – så äter det också på vinsten. Jag själv har EUR-konto vilket underlättar en del för sådana här transaktioner just för att slippa de här påslagen. Jag kommer också inom kort skriva en ny artikel om de bästa kreditkorten där det ofta brukar finnas ett kort utan valutapåslag.

Den sista saken som jag vill kasta ljus på är att avkastningen kan ju till synes i absoluta kronor vara låg. Om jag t.ex. lägger 10 000 kr i ett projekt så blir avkastningen ”bara” 500 kr. Även om en femhundralapp är en femhundralapp så kan man diskutera om det gör någon verklig skillnad i ens liv. Men man ska inte underskatta det faktiskt. Det är procenten som är viktiga, eftersom de fungerar oavsett vilket belopp du sätter in. Skulle du sätta in 100 000 kr, så blir det 5 000 kr, på en miljon blir det 50 000 kr och plötsligt börjar det bli pengar av det. Det är alltså värt att investera även om det nu i början är lite pengar.

• Läs mer på Trines hemsida och registrera dig (gratis) för att få info om nya projekt →

Om du inte vill registrera dig, klicka bara på krysset för att stänga rutan som kommer upp.

Slutdiskssion – Trine som ett hållbart sparande

Det som jag tog med mig mest från att ha undersökt Trine var just tankesättet kring etiskt och hållbart sparande. Jag kommer att återkomma till det här i fler artiklar längre fram, särskilt i en intervju med Christoffer Falsen, en av grundarna, som jag hade ett långt samtal med i Nairobi. Jag tror nämligen att det är det som lockade mig initialt med Trine, Better Globe och andra projekt som jag gillar. Det handlar om att inte bara tjäna pengar, utan att faktiskt göra världen till en bättre plats och bidra till andra människor under tiden man gör det.

Det är ingen tvekan om att de projekten som du och jag finansierar via Trine gör skillnad för människorna där nere. I Afrika är de fortfarande på rätt sida om brytpunkten i det som man brukar kalla för ”investeringars avtagande nytta”. I korthet går det ut på att initialt får man ofta en väldigt hög avkastning på investerad resurs men över tid avtar nyttan till att i slut vara mindre än den investerade resursen.

Om jag skulle ta ett svenskt exempel – när vi införde lag på bilbälte så räddade vi hur mycket människor som helst från att dö i trafiken – stor nytta till en investerad resurs. Lagstiftning idag om att sänka från 50 till 30 räddar fortfarande liv, men inte alls i samma grad som att använda bilbälte. Nyttan avtar helt enkelt med tiden. Om vi tar en extra lampa i hemmet – låg nytta hemma hos dig och mig, men väldigt stor nytta nere i de fattiga områdena i Afrika. En enda solpanel – eller tillgång till el – gör människorna friskare, höjer betygen, ökar tryggheten, ökar livskvaliteten, gör att familjerna kommer närmare varandra och mycket, mycket mer. Att det dessutom sparar dem pengar är grädde på moset – det är ju verkligen så en affär där alla parter vinner ska se ut.

Jag kommer fortsätta och öka mitt sparande i Trine över tid. Precis som jag skrev innan handlar det nämligen om att fortfarande var riskmedveten och inte lägga alla äggen i samma korg, eller projekt i det här fallet. Om du är sugen på att göra samma sak, så är mitt bästa tips att du besöker Trines hemsida och skapar ett konto hos dem. Det är gratis, du förbinder dig inte till något och kommer att få information om deras kommande projekt. Klicka på länkarna nedan:

• Trines hemsida

Här är direktlänkar till de två aktuella projekten (juli/augusti 2017):

• Kenya – Kericho
• Kenya – Nyabondo

Du kan även se de tidigare projekten på hemsidan. Om du har några frågor eller feedback, kommentera gärna nedan!

Relaterade artiklar

• Kommer inom kort.

Disclaimer: Som jag skrivit ovan så ordnade jag ett samarbete med Trine efter hemkomsten då jag gillar deras verksamhet och har investerat i den själv. Det gör att jag har fått en mindre ersättning från dem för att täcka kostnader för resa, video-redigering, översättning och andra utlägg. Precis som tidigare så rekommenderar jag bara sådant som jag gillar själv, har investerat mina egna pengar i och som jag tror du som läsare kan ha glädje av. Du kan läsa mer i min annonspolicy.

Inlägget Trine: tjäna pengar hållbart på att finansiera solenergi i Afrika dök först upp på RikaTillsammans.

Denna veckans frågor och svar handlar om allt från ekonomisk jämställdhet, pension, hur man startar ett bolag om man inte har pengar, försäljning och annat relaterat till privatekonomi.

Precis som vanligt gör jag och Caroline ett urval från de frågor som kommit in på bloggen i ”Frågor och svar”-kategorin och som går att svara på i ett samtal. Jag har legat lite efter i att svara på frågorna, men de senaste dagarna har jag granskat och svarat på över 120 st frågor. Jag tycker främst två saker är väldigt roligt – det ena är att det har kommit in nästan 500 frågor och att många av dem har besvarats av andra läsare och ibland till och med bättre än vad jag hade kunnat göra. Tack!

Du kan som vanligt även lyssna på mitt och Carolines samtal som podd via SoundCloud eller din egen podd-läsare.

Inlägget Frågor och svar om privatekonomi – vecka 30, 2017 dök först upp på RikaTillsammans.

En rätt vanlig fråga är vilken avkastning som är rimlig. Innan man svarar på den frågan bör man också ställa avkastningen i förhållande till risken man har tagit för att nå den avkastningen. Tyvärr är min upplevelse att många sparare är lite fel ute, så här kommer lite reality-check.

Nu i sommar har jag roat mig med att gå genom och uppdatera gamla artiklar på bloggen, både för att jag har högre krav på mig själv idag, men även för att det har hänt mycket under de senaste 10 åren som jag har bloggat. En sådan artikel som jag uppdaterade var den om nyckeltalet Sharpe-kvot som visar avkastningen i förhållande till risken man har tagit för att uppnå den avkastningen.

• Sharpe-kvot – Ett bra mått på riskjusterad avkastning - Avkastningen i förhållande till den tagna risken är det intressanta måttet på en portföljs utveckling...

När jag skrev den kom jag ihåg en övning jag själv gjorde för många år sedan kring avkastning och risk som visade hur fel ute jag var. Du kan göra ett super-enkelt test på dig själv om du vill. Ta den första frågan:

Vilken avkastning per år tycker du är rimlig / vill du ha över en 10 års period?

Nästa fråga blir då:

Hur stor förlust är du tvungen att acceptera för att uppnå den årsmedelavkastningen?

Skriv ner dessa två siffror så kan du få räkna ut om du ligger rätt i den sista frågan. Jag själv brukar tjata om att det är rimligt med ca 6 – 8 procents avkastning i genomsnitt över längre tidsperioder i en investering i indexfonder med låga avgifter. Då kommer min variant på frågan i form av:

Hur stor förlust är du tvungen att acceptera för att uppnå en årsmedelavkastning om 7 procent?

Färdig?

Uppskattning mha av förenklad Sharpe-kvot

Med hjälp av historiska siffror över långa tidsperioder kan man nämligen göra rimlighetsuppskattningar med hjälp av formeln för Sharpe-kvoten kring avkastning och risk. Lite slarvigt kan man nämligen säga att Sharpe-kvoten ges av formeln:

• Sharpe-kvot ≈ ( Avkastning – riskfri ränta) / Förlust / 2

Med lite matte-trick (allt är tillåtet bara man gör det på båda sidorna) så blir det:

• Förlust ≈ 2 * ( Avkastning – riskfri ränta) / Sharpe-kvot

Sätter vi in följande genomsnittliga siffror:

• Riskfri ränta = (den ränta du kan få på t.ex. bankkonto eller av staten i 3 månader) = ca 1 procent
• Sharpe-kvot = (historisk Sharpe-kvot över långa tidsperioder) = ca 0.3

Då får vi följande uträkning:

• 2 * ( 7 procent – 1 procent) / 0.3 = 46.7 procent

Förklaringen blir alltså, för att kunna få en årsmedelavkastning om 7 procent, riskerar jag en förlust på ca 47 procent under perioden. Det vill säga att jag behöver vara beredd att riskera nästan halva mitt kapital för att få 7 procent avkastning per år. Det stämmer också väl med statistiska beräkningar (av förklarliga skäl) med att börsen brukar falla uppemot 50 procent i alla fall en gång per 10 års period.

Då kan du räkna, det enda du behöver göra är att byta ut ”7 procent” mot ditt svar på frågan om avkastningen i den första frågan. Blev det vad du tänkte? Kommentera gärna!

Relaterade artiklar

• Sharpe-kvot – Ett bra mått på riskjusterad avkastning - Avkastningen i förhållande till den tagna risken är det intressanta måttet på en portföljs utveckling...

Inlägget Hur duktig är du på att uppskatta avkastning mot risk? dök först upp på RikaTillsammans.

Vi underskattar många gånger den påverkan som vi kan göra på världen med våra pengar. I den här intervjun pratar jag och en av Trines grundare om Trine, hållbart sparande och hur välgörenhet kanske har spelat ut sin roll.

För ett par dagar sedan skrev jag en lång artikel om det svenska företaget Trine som med din och min hjälp finansierar olika solenergi-projekt i länder söder om Sahara. Läs gärna hela artikeln innan du läser vidare här eller ser videon ovan. Den här videon hänger ihop med den artikeln, men jag har valt att posta den separat eftersom jag tycker själv att det som Christoffer pratar om är så intressant. Särskilt i den senare delen av artikeln där vi pratar om hållbart sparande, påverkan och välgörenhet.

• Trine: tjäna pengar hållbart på att finansiera solenergi i Afrika - Reportage från mitt besök i Kenya kring verksamheten på plats och bönderna som använder solpanelerna...

När jag vara nere i Kenya så visade det sig nämligen att även Christoffer Falsen, en av grundarna precis hade flyttat ner mer eller mindre samma dag som jag var där. Vi lyckades få till en frukost och det började med ett samtal om Trine, men spann sedan vidare på ämnet hållbara investeringar, välgörenhet och hur man som sparare kan göra. Du hittar en komplett innehållsförteckning för videon lite längre ner i artikeln.

• Läs mer om Trine på deras hemsida

Disclaimer för transparensens skull

Precis som jag skrev i den förra artikeln om Trine, så har jag i efterhand fått betalt för mitt arbete nere i Kenya, vilket inte är så märkligt eftersom det har tagit mig mer än 5 arbetsdagar att få ihop allt material. Jag har också själv investerat pengar i Trines senaste fyra projekt och avser investera i alla kommande. Jag rekommenderar aldrig något som jag själv inte gör, använder, tycker är bra eller har gjort en hel del research på. Du kan läsa mer i min annonspolicy här.

Lyssna på intervjun som poddavsnitt

Välgörenhet – perfekt i katastrofsituationer, men inte så mycket mer…

Ända sedan svältkatastrofen på Afrikas horn 2008 har jag varit lite skeptisk till välgörenhet som koncept. Särskilt eftersom där är många som är kritiska och inte minst mitt möte med den kenyanske vice-presidenten 2008. I korthet – och något slarvigt beskrivet – så kan man säga att 2008 var det stora problem med svält i östra afrika. Massor av välgörenhetsorganistioner åkte dit, räddade massa liv vilket var jättebra, men man dränkte också marknaden med mat utifrån. Det gjorde att de bönder som faktiskt hade saker att sälja inte lyckades vilket innebar att de året efter satt i samma båt som de andra.

Precis samma problematik uppstår när vi i vår välvilja t.ex. skänker kläder till olika organisationer som ska ta det till behövande. Fin tanke, men vad vi inte inser är att vi sabbar den lokala marknaden för alla som arbetar med kläder både direkt och indirekt. Skräddare kan inte försörja sig, de som tagit mikrolån för att köpa en symaskin för att laga kläder blir utan arbete och så vidare. Det var då jag första gången började fundera på att det måste finnas bättre lösningar än att vi i vår välvilja faktiskt förstör mer än vad vi hjälper.

Det som jag kommer ihåg stack ut för mig från min första resa i Kenya 2008 och samtalen med olika politiker var att de alla – utan undantag sa:

• Sluta skicka välgörenhet, hjälp oss att skapa arbetstillfällen
• Hjälp oss med kapital på kommersiella grunder så att vi kan ha den ekonomiska förädlingen på plats

Ett problem är t.ex. i att man odlar råvarorna men exporterar dessa och sedan importerar den förädlade produkten. Enkelt exempel är te-blad som exporteras och sedan importeras färdigt té. Den stora ekonomiska vinsten ligger aldrig i råvaran utan i förädlingen av råvaran. Det var då jag började tänka i banor – tänk om det är så att välgörenhet är fantastisk i krissituationer, men inte så mycket mer?

Kommersiella projekt som Trine ger en större effekt

I samtalet med Christoffer så resonerar vi mycket kring kommersiella vinstdrivande projekt vs välgörenhet. Det är som min kompis Niklas sa vid ett tillfälle: ”Det känns som att välgörenhet är något som 80-talet ringde om och ville ha tillbaka…”. Christoffer berättar ett talande exempel där de hade gjort undersökning tillsammans med den brittiska motsvarigheten till SIDA, DFID. I grova drag, om en välgörenhetsorganisation i dag får 100 kr så går i bästa fall 80 kr till projekten på plats. Det betyder en effektivitet på 0.8.

Motsvarande effekt på kommersiella projekt ligger betydligt högre. Det har också gjort att några av dess organisationer har börjat testa att bidra på andra sätt än att vara just ute på fältet. Ett sådant sätt är t.ex. att garantera investerare i kommersiella projekt. Christoffer berättade om hur t.ex. de mot en ersättning har fått DFID att ta en så kallad first-loss position vilket innebär att de garanterar investerare att de minst får tillbaka 50 procent av pengarna i händelse av att projektet inte fungerar.

Eftersom fler projekt lyckas än misslyckas, innebär det att samma DFID-krona kan agera garant i flera projekt – ungefär som man resonerar i ett försäkringsbolag. Det här kan höja effekten per krona ända upp till 1:37. Det vill säga 37 kr effekt istället för 0.80 kr effekt. Ganska imponerande. Ännu mer intressant blir det om man lägger till vårt generella driv för tillväxt och ränta-på-ränta. Ofta är det ju nämligen som så att man återinvesterar många av dessa 37 kr, vilket innebär att du nästa gång får en ny effekt på 37 kr per investerad krona.

Jag som ändå vill vara positiv och se på att vi gör bra saker som människor, och inte bara förstör vår planet eller för varandra, tycker ju det här är fantastiskt. För vi skapar incitament till att verkligen göra världen till en lite bättre plats.

Vi har en större makt än vi tror

Jag gillar särskilt slutet av videon där vi pratar om att vi sparare har en större makt än vi tror. Genom våra sparpengar har vi nämligen en möjlighet att forma framtiden. Våra pengar ger nämligen ”energi” eller ”liv” till de projekt som vi väljer och baserat på ovanstående resonemang med ränta-på-ränta, innebär det att vi och våra pengar faktiskt formar framtiden. Sparar man i vapen-industri, ja då blir det följdaktligen mer vapen producerade, sparar jag i solenergi så blir det mer lösningar inom solenergi och så vidare.

Det är relativt enkelt i och med projekt som Trine eller Better Globe där hela projekten går ut på att vara hållbara, etiska och långsiktiga. Men det är definitivt även något som vi kan göra genom att försöka påverka de fonder och företag som vi har i våra ordinarie portföljer. Jag har flera gånger pratat med fondförvaltare och påtalat vikten av att göra bra saker med pengarna.

Innehållsförteckning

• 00.00 – Introduktion – hur Trine grundades
• 03.50 – Varför är Trine “for profit” och inte välgörenhet?
• 05.50 – Vad svarar du till folk som påstår att ni tjänar pengar på folk i Afrika?
• 07.40 – Vilket värde skapar ni hos partnerföretag och konsumenter?
• 13.45 – Christoffer berättar om en undersökning av betyg hos unga flickor i Afrika.
• 15.20 – Arbetet med garantier
• 18.20 – Vilka projekt har ni arbetat med hittills?
• 20.00 – Den vanligaste missuppfattningen om Trine.
• 21.30 – Hur går det till steg för steg när man investerar i Trine?
• 23.20 – Vilka risker finns?
• 26.30 – Vad kan jag förvänta mig av avkastningen?
• 27.40 – Hur konstig är du?
• 29.30 – Vad var det som fick dig att ta det här steget?
• 31.30 – Vart är Trine på väg?
• 33.20 – Vad tycker du att man ska göra om man vill spara hållbart?
• 34.50 – Ränta på ränta när det gäller välgörenhet
• 38.30 – Christopher pratar om hållbara investeringar.
• 41.50 – Vilka är de vanligaste misstagen folk gör när de vill investera hållbart?
• 43.50 – Vad kan jag som sparare göra?
• 46.00 – Gröna obligationer.
• 49.00 – Att göra skillnad och höja medvetandegraden
• 49.30 – Sverige hade kunnat utrota energi- fattigdomen i Afrika

Kommentera gärna vad du tycker och vad du tar med dig! :-)

Relaterade artiklar

• Läs mer om Trine på Trines hemsida
• Trine: tjäna pengar hållbart på att finansiera solenergi i Afrika - Reportage från mitt besök i Kenya kring verksamheten på plats och bönderna som använder solpanelerna...
• Better Globe – spara etiskt, hållbart och långsiktigt - Bidra till en bättre värld, gör gott och tjäna pengar på att investera i skog...

Inlägget Christoffer Falsen om Trine och hållbart sparande dök först upp på RikaTillsammans.

Denna veckans frågor och svar handlar om allt från vikten regelbundet månadssparande, kommunens skuldrådgivare, ska man investera nu eller vänta till senare, budget, mätbarheter, hur många fonder ska man ha, studielån eller inte, hur gör man med pengar till kontantinsats, den japanska ”widow-maker”-traden och annat relaterat till privatekonomi.

Precis som vanligt gör jag och Caroline ett urval från de frågor som kommit in på bloggen i ”Frågor och svar”-kategorin och som går att svara på i ett samtal. Du kan som vanligt även lyssna på mitt och Carolines samtal som podd via SoundCloud eller din egen podd-läsare.

Inlägget Frågor och svar om privatekonomi – vecka 32, 2017 dök först upp på RikaTillsammans.

Det här är min reflektion och reseberättelse från besökt Better Globes verksamhet i Kenya i början av juli 2017. Better Globe är ett kenyanskt skogsbolag som vill minska fattigdomen i östra Afrika, genom att skapa arbetstillfällen, få igång de ekonomiska hjulen i små samhällen ute på landsbygden samtidigt som det erbjuder dig och mig ett etiskt, hållbart och långsiktigt sätt att investera våra pengar.

Better Globe är ett projekt som har hängt med mig sedan 2007 då jag kom i kontakt med företaget första gången via min gode vän Lennart Göthe. Han visste att jag, precis som han, var intresserad av att mer än bara tjäna pengar. Jag tänker att har vi haft turen – för det är faktiskt inget annat ur ett globalt perspektiv (se Rädda Barnens kampanj Livets Lotteri) – att födas i Sverige och ha det gott ställt, då kommer det med en skyldighet att bidra till dem som inte har haft samma möjlighet.

Rätt länge var välgörenhet mitt enda alternativ kring att göra gott, men ju mer jag lärde mig om det desto mindre blev det ett alternativ annat än i katastrof-situationer. Inget illa mot välgörenhetsorganisationer, jag skänker fortfarande pengar på månadsbasis till flera, men de är inte den bästa lösningen om man vill skapa långsiktigt hållbar förändring. Jag ska inte gå igång med mitt rant på ämnet igen, men jag rekommenderar verkligen att läsa och se intervjun med Christoffer Falsen, från solenergi-bolaget Trine, som är inne på samma ämne i min artikel för ett par dagar sedan:

• Christoffer Falsen om Trine och hållbart sparande - Intervju med Trines grundare om att spara hållbart och hur välgörenhet inte gör störst nytta...

Han är inne på hur de visade att om av 100 kr som går till klassiska välgörenhetsorganisationer, så kommer i bästa fall 80 kr ut på fältet. Genom for-profit-lösningar som Trine och Better Globe så kan man öka den faktorn mångfalt. Christoffer nämnde en siffra, där om man tog hänsyn till ränta-på-ränta där pengar i for-profit lösningar återinvesteras i liknande projekt, så kunde komma upp till att de 100 kr gav uppemot 3 700 kr. Det visar på kraften när kommersiella projekt bestämmer sig för att göra skillnad.

Introduktionen som podd

Better Globe – en kort introduktion

Jag har under de senaste 10 åren skrivit många artiklar om Better Globe, så jag tänker att jag bara ger en kort introduktion för dig som är ny. Better Globe är som sagt ett kenyanskt skogsbolag som bedriver verksamhet främst i Kenya och Uganda. I grundarnas vision ingår hållbarhet som ett fundamentalt koncept och det genomsyrar verkligen hela verksamheten. Hållbarhet för:

• människorna på plats – det är bättre men en lön och arbete än det är med välgörenhet och allmosor
• naturen – genom att plantera träd minskar man erosion, klimathotet och ökenspridningen
• oss kunder – vi som finansierar verksamheten får en marknadsmässig förväntad avkastning
• landet – man främjar de små samhällena och behåller den ekonomiska förädlingen på plats

Om någon av dessa intressenter inte skulle ha ett långsiktigt och hållbart incitament så skulle inte projektet fungera. Det är verkligen viktigt att se att det inte är en välgörenhetsorganisation, utan att man bedriver sin verksamhet på kommersiella grunder för alla parter och att man idag har mer än 10 års historik. Nedanstående video ger en bra introduktion på 4 minuter:

Du kan läsa mer om hela projektet och få en introduktion i min artikel om Better Globe eller läsa mina tidigare reseberättelser:

• Better Globe – spara etiskt, hållbart och långsiktigt - Bidra till en bättre värld, gör gott och tjäna pengar på att investera i skog...
• Reseberättelse från Better Globe-resan till Kenya 2015 - Min reflektion och de viktigaste insikterna från resan
• Reseberättelse från Better Globe-resan till Kenya och Uganda 2012 - Bilder och berättelser från min andra Better Globe-resa till Afrika
• Reseberättelse från Better Globe-resan till Kenya och Uganda 2008 - En sammanfattning av min resa till Kenya för att besöka Better Globes verksamhet

Om du är intresserad av att se hur avkastningen fungerar, då rekommenderar jag nedanstående artikel. I korthet handlar det precis som jag skrivit om i tidigare artiklar att problemet i Afrika handlar inte om kompetens eller andra saker, det handlar om en brist på kapital. Vi kunder har möjligheten att köpa träd – enstaka eller som regelbundet sparande – och på det sättet finansierar vi verksamheten. Pengarna används för att plantera och ta hand om träd. När träden når sin full produktionsålder, så kan man börja skörda frukt, nötter, gummi och annat som säljs. Då får vi återbetalningar och ränta på de pengar som vi har lånat ut enligt en på förhand gjord överenskommelse. Räknar man om det, så motsvarar det mellan 10 – 15 procents avkastning på årsbasis.

• Avkastningen från ett Better Globe-träd - En genomgång hur pengar faktiskt kan växa på träd och ge en avkastning om ca 15 procent per år...

Disclaimer för tydlighetens skull

Som du märker är det här ett projekt som ligger mig nära om hjärtat och har gjort det i över 10 år. Jag köpte mina första 19 träd 2007. Sedan dess har jag köpt på mig träd för över 2 000 000 kr. Det är tyvärr mycket mer procentuellt än jag skriver ovan, så även jag är dålig på att från tid till annat hålla mina egna regler. Samtidigt så har jag varit på plats i Kenya fem gånger sedan dess, jag har träffat människorna och jag är väl medveten om de risker som jag tar i det här projektet.

Precis som jag har svårt att inte prata om fonder, restauranger och annat som jag tycker är bra, är Better Globe något som jag berättar om för allt och alla. Jag tycker nämligen att alla borde få möjligheten att få välja om de vill spara en del av sina pengar i det eller inte. För att kunna göra resorna, skriva på bloggen har jag sedan 2008 varit en återförsäljare för Better Globe. Det innebär att jag får en ersättning om 1 € per träd som jag säljer. Det är inget som drabbar dig som kund, då träden kostar samma oavsett om du köper av mig, hemsidan eller någon annan. Ingen ersättning har utgått för artikeln och resan till Kenya finansierade jag själv.

Jag inget annat engagemang i Better Globe i övrigt. Jag sitter inte ledningen, jag har inga andra ägarintressen eller motsvarande. Jag och Lennart är de två personerna i Sverige/världen som har köpt flest träd, gjort mest research och har mest på spel i projektet. Med det sagt, låt oss gå till det roliga och erfarenheterna från resan!

Sammanfattning av Better Globe 2017 i ett ord: ”uppskalning”

Om jag ska börja med det viktigaste och sammanfatta hela resan i ett enda ord, så skulle det vara ”Uppskalning”. När grundaren Rino Solberg var i Sverige i november förra året, då berättade han att man sedan 2007 hade planterat 852 000 träd. Målet under 2017 var att plantera 1 000 000 nya träd. Bara för att förtydliga – man skulle alltså i år plantera fler träd än man hade gjort på de 10 föregående åren. Det är coolt, men det är också en enorm utmaning för vilket företag som helst.

Därför var det helt fantastiskt att komma ner till Kenya och se plantagen i Kiambere. Från att jag var där 2008 så har den blivit som en enorm skog. Det är verkligen svårt att beskriva eller ge bort i ord. Man åker i något som bäst kan beskrivas som ett torrt landskap – teknisk beteckning är semi-öken eller ”asal” – och sedan mitt i allt, då kommer man till en skog. Sedan kör man uppemot en kvart inne i den här skogen för att komma till fältkontoret och plantskolan. I plantskolan hade man nästan 600 000 fröplantor som väntade på att bli utplanterade i nästa regnperiod. Man kan nämligen plantera året runt, men gör man det under en av regnperioderna så blir det billigare och effektivare.

Det går alltså inte säga något annat än att man har verkligen lyckats med att skala upp verksamheten. Där finns så många saker att berätta om det här, allt från hur man har delat upp plantagen i olika sektioner med sektionsansvarig, datoriserade verktyg för ledning av arbetet där alla arbetare checkar in med fingeravtryck och får därefter arbetsorder efter behov och kompetens, till att man börjat undersöka hur man kan använda bl.a. drönare till uppföljning och kontroll.

Uppdatering: Jag måste bara få be dig att jämföra bilden ovan från juli 2017, med bilden nedan från 2008.

Det är nästan samma ställe. Vid jordhögen till vänster i bilden står idag den stora byggnaden på den övre bilden. Jag fattar att det med stor sannolikhet inte alls är samma upplevelse för dig som för mig, men för mig var det en stor upplevelse. Jämfört med hur det var då, så är det verkligen skillnad som natt och dag. Allt är enormt stort. Idag kan man dessutom se Kiambere plantagen via Google Maps enligt nedan:

Pilen pekar på var plantskolan på bilderna ovan är. Om man zoomar in på plantagen så ser man tydligt taken på byggnaderna. En annan sak som jag tycker är värd att notera är skillnaden mellan där plantagen börjar och slutar. Det är väldigt skarp gräns som man också ser när man står på marken.

Det visar verkligen på den karga miljön som man planterar dessa träden i. Det är därför alla i början sa att det är ett dödsdömt projekt, för ingen har någonsin lyckats odla i den här miljön. Idag, mer än 10 år senare, när man visat att det går är väldigt många intresserade. Inte minst ICRAF och FN som jag har skrivit om lite längre ner i artikeln. Den här typen av mark anses normalt vara värdelös och obrukbar, men Better Globe har bevisat att så inte är fallet. Inte minst har träden bidragit till att ändra mikroklimatet vilket gör att man kan idag odla andra grödor mellan träden, då de bland annat skyddar mot solen och binder vatten och näring i marken.

Jag gjorde bort mig med en av bönderna…

En lite rolig (men pinsam) sak var att jag gjorde bort mig med av de bönder som planterar Better Globes träd på sin mark. När jag var i Kenya och besökte verksamheten förra gången 2015, så gjorde jag en intervju med en bonde. Den här intervjun lade jag på bloggen i artikeln nedan och sedan dess har den setts av flera tusen personer på event och i andra sammanhang.

• Better Globe hjälper fattiga bönder öka avkastningen - Intervju med Samuel Mulli - en av Better Globes outgrower-bönder

Jag fick möjligheten att träffa bonden igen och visa honom videoklippet som jag gjort och visat för alla dessa personer. Nedan följer videoklippet:

Notera gärna även bordet och miljön i bakgrunden på bilden nedan. Det säger nämligen också lite om hur det ser ut i trakten där man bedriver sin verksamhet.

Han tittade på filmen väldigt intresserat och därefter sa han bara en enda sak med ett stort leende:

Det förklarar varför alla kommer och hälsar på mig som Samuel när jag heter Simon…

Det är ett sådant tillfälle då man verkligen vill skämmas. Å andra sidan får jag säga till mitt försvar att väldigt få har under de senaste två åren påpekat för mig att han säger att han faktiskt heter Simon i videoklippet. Lyssnar man så här i efterhand så är det självklart, men lika självklart var det att han hette Samuel.

Outsourcing av planteringen av Better Globe träd hos bönder är en stor framgång

För ett par år sedan insåg man att ha egna plantager inte var det mest effektiva sättet att plantera träd, särskilt inte om man ville maximera sin påverkan i dessa områden. 2015 inleddes de första försöken där Simon Mulli var en av de första bönderna att delta. Tanken var att dessa bönder hade mark och var redan duktiga på att odla och sköta mark i dessa områdena. Man började undersöka intresset och i slutet av 2016 så hade man färre än 300 bönder. De siffror jag fick nere i Kenya i juli var att nu hade man över 1 000 bönder där var och en i genomsnitt hade 160 träd.

Jag rekommenderar som sagt att se videon med Simon för den är riktigt bra. Nedan hittade jag faktiskt en tidigare opublicerad video med en annan bonde från 2015 som dock är lika aktuell idag.

Jag gjorde en uppföljningsintervju med Simon, men den kommer lite senare då jag inte är helt klar med redigeringen och vi vill skicka ut den till befintliga kunder först. I korthet kan man säga att bönderna är väldigt nöjda eftersom det här är ett bra sätt för dem att höja värdet på sin mark och tjäna mer pengar. De kan nämligen fortsätta odla sina vanliga grödor mellan träden, vilket gör det möjligt för dem att göra allt som de har gjort innan och plantera träd.

Det andra som jag tycker att Better Globe har gjort väldigt smart är upplägget på överenskommelsen med bönderna. I korthet går det nämligen ut på att man delar 50-50 på träden. Bönderna får t.ex. 100 plantor utan kostnad. 50 av de kommande träden tillfaller Better Globe och 50 plantor är bondens. Om 10 plantor dör, så dör 5 av bondens och 5 av Better Globes. Incitamenten blir således väldigt bra.

Det andra som bönderna också berättade att de uppskattade var att Better Globe har lovat dem att köpa träden av dem när de är avverkningsbara till 110 procent av marknadsvärdet. Anledningen är att man vill vara säker på att bönderna säljer tillbaka till Better Globe och inte någon annan. Man har dessutom möjlighet till det eftersom den stora värdeökningen kommer i förädlingen av virket, man behöver således inte tjäna pengar på att pressa bönderna (jämför med Arla i Sverige) utan man kan ta marginalen i nästa steg. Det gör ju också att bönderna är oerhört nöjda och lojala.

Better Globe har utvecklat samarbetena med många externa organisationer

Det som jag också tog med mig är hur man har fördjupat samarbetet med många organisationer. Man har redan idag samarbete med t.ex. K-Rep Bank kring mikrolånen, Kenyanska skogsvårdsstyrelsen (Kenya Forest Service), en nationell skogsforsknings organisation (Kefri) och World Agroforestry Center (ICRAF). Nedan följer en intervju som jag gjorde 2015 med Dr. Dennis Garrity från ICRAF som är väl värd att lyssna på. Titta gärna på hans CV på LinkedIn, inom det här området är han en tungviktare. Han är en av FN:s utsedda ambassadörer för ”dry lands” och har varit generaldirektör för ICRAF i över 10 år.

Ett annat samarbete som har fördjupats är det med KenGen som man slarvigt skulle kunna säga är den kenyanska motsvarigheten till Vattenfall. Det är Kenyas största elbolag. Redan för många år sedan tecknades avtalet som gjorde att Better Globe fick anlägga en av sina första plantager vid Kiambere-dammen som används för vatten-energi. Anledningarna till att Better Globe fick anlägga sin plantage där var flera så som jag har fått det förklarat för mig.

För det första har man i Kenya enorma problem med erosion, särskilt i dessa områden som brukar klassificeras som semi-öken. Genom att plantera träd med stora rotsystem, särskilt sådana som går rakt och djupt ner, binder man marken vilket gör den mer motståndskraftig mot erosion. Det i sin tur gör att dammen får mindre jord i sig vilket inte är bra för elproduktionen. Det andra problemet var så kallade squatters, människor utan mark som bosätter sig där ingen annan bor även om marken ägs av någon annan som t.ex. KenGen. Genom plantagerna hindrar man det samtidigt som man skapar arbetstillfällen och en möjlighet att försörja sig.

Better Globe har nu gjort ett nytt avtal om 40 hektar mark i Kamburu, som inte ligger långt ifrån Kiambere, där man ska kunna förädla träden. Det ska kunna vara både sågverk, torkanläggningar men även t.ex. möjlighet till tillverkning av förädlade produkter såsom t.ex. parkett, möbler, byggnadsmaterial och liknande. Anledningen till att det här är stort och viktigt steg är för att det är en förberedelse inför den första slutavverkningen som ska börja ske inom de närmsta åren.

Samtidigt är det också ett stort framsteg, eftersom tillgången på el är väldigt ojämn i Kenya (som jag skrev i Trine-artikeln) och för en tillverkningsindustri är tillgång på energi av yttersta vikt. Genom att göra samarbetet med KenGen har man blivit lovade god och säker tillgång till el i ett område geografiskt nära plantagen och bönderna som odlar träden på sin mark.

Du kan läsa mer om hur Better Globe Forestry och KenGen samarbetar på deras hemsida:

• Alla artiklar med etiketten Better Globe på KenGen Foundations hemsida

Better Globe får igång det ekonomiska hjulet

När jag var i Kenya/Uganda första gången 2008 fick jag möjligheten att träffa ministrar från både den Kenyanska och Ugandiska regeringen. Det jag minns är hur de pratade om vikten av att få igång de ekonomiska hjulen i olika områden i landet. Den ena ministern sa, vi har pengar och vi kan låna pengar till att bygga t.ex. infrastrutkur. Men varför ska vi bygga en väg ut i ingenstans? Men om ni (Better Globe) fortsätter göra det som ni gör med att skapa arbetstillfällen i dessa områden där inga arbeten finns, då kommer där plötsligt finnas människor som har pengar.

Finns där människor med pengar i ett område, då blir det intressant för andra drivna människor att komma dit och sälja sina produkter. Om det plötsligt börjar ske handel på ett ställe så kommer fler människor komma dit eftersom det skapas en marknadsplats. Om det finns en marknadsplats på ett ställe så blir det plötsligt intressant att sätta dit service-funktioner av olika slag eftersom människor samlas där. Det kan vara hälsocenter, polisstationer och andra liknande saker.

Om det plötsligt finns massor av människor, marknadsplats och service-funktioner på ett och samma ställe, då är det plötsligt logiskt i att investera i infrastruktur såsom vägar, elektricitet, vatten och liknande. Det i sin tur gör att farten i den positiva spiralen ökar ännu mer. Jag kommer ihåg att jag tyckte att det var väldigt logiskt. Idag nästan 10 år senare var det verkligen häftigt att se hur det här verkligen hade besannats. Vid plantagen i Kiambere fanns det 2008 en ”by” som bestod av ett par hus, enligt uppgift fem hus och några hyddor.

I dag, 9 år senare, bestod samma samhälle av 109 hus. Människor har flyttat dit eftersom där finns arbetstillfälle på plantagen och människor har pengar. Man har helt enkelt större möjligheter där. Flera av arbetarna som jag pratade med vittnaden om det uppsving och allt det goda som plantagen bidragit med till lokalsamhället. Det är också därför jag personligen tycker att det är så bra och viktigt att man kommer igång med förädlingsverksamheten också. För det stora värdet om man tittar på en lite större nationell skala, kommer från att man förädlar sina råvaror själva.

Det är ju mycket där som vi i väst har inte varit så snälla mot dessa länder. Vi har köpt deras råvaror billigt, förädlat dem och sedan sålt tillbaka produkter till dem till marknadspris. Exempel som ministern tog var tobak. Man sålde tobakslöven men köpte tillbaka cigaretterna. Genom att Better Globes förädling kommer att ske på plats stannar det värdet hos den lokala befolkningen och landet. Bra, tycker jag.

Driva upp fröplantor i laboratorie-miljö

En annan nyhet för året är att man jobbar väldigt mycket för att kunna driva upp plantor på ett mycket effektivare sätt. I dagsläget är det ganska omständigt att driva upp ett Mukau-träd. Anledningarna till det är flera, för det första är Better Globe det enda företaget i världen som bedriver kommersiell skogsplantering med trädet vilket gör att det inte finns några leverantörer av Mukau-plantor.

Den andra anledningen är att Mukau-trädets frön är väldigt välskyddade i två lager hårt skal. Jag har sett processen med egna ögon och det är lite crazy. För det första är fröna inkapslade, inte bara i ett skal utan tre hårda skal. De två yttersta måste man knäcka med rätt mycket kraft och det tredje skalet är så ömtåligt att man måste öppna det med rakblad. Det säger sig självt att då driva upp 600 000 plantor som man bara har gjort i år är en ganska tidskrävande process. Därför har man arbetat mycket med att kunna driva upp plantorna in-vitro, det vill säga i en kontrollerad labbmiljö i provrör.

Med hjälp av samarbete med universitet både i Nairobi och i Gent har man lyckats med det. Problemet har varit att få plantorna överleva frakten från Europa till Kenya. Därför har man nu fokuserat på att skapa lokala samarbeten och man kommer att bygga sitt första laboratorium och använda andra som redan är igång. Man har dessutom tagit hjälp av en svensk som bor i Uganda som har gjort samma sak sedan 1994 fast med bananplantor. Förhoppningen är att det ska väsentligt underlätta uppdrivningen av nya fröplantor och på det sättet kunna öka hastigheten på utplantering av träden.

Mukau – Better Globe-trädet som gör allt möjligt

Nu i somras hade jag också ett intressant samtal med Jan Vandenabeele om Mukua-träden (Melia Volkensii) som är den primära trädsorten som Better Globe planterar. Det är nämligen ett väldigt speciellt träd utifrån aspekten att det borde inte kunna växa på det sättet som det gör. Ungefär som en humla som egentligen inte borde kunna flyga men på något sätt gör det ändå.

Det som är speciellt med trädet är att det är ett träd som klarar sig väldigt bra i extremt torra miljöer. Det finns det i och för sig andra träd som gör också, t.ex. Acacia-träd som kan gå uppemot 1 – 1.5 år utan att få vatten och ändå överleva. Det som gör Mukau-trädet så speciellt är att det under dessa omständigheterna klarar av att producera virke av en extremt god kvalitet. I alla kvalitetsjämförelser står det sig väldigt väl mot ädelvirke av mahogany-sort.

Den andra faktorn som gör Mukau-trädet så speciellt är inte bara kvaliteten på virket, utan att det dessutom växer extremt fort i en dålig mark. I Sverige brukar vi prata om att man kan slutavverka en skog efter 80 – 110 år. En skog bestående av Mukau-träd kan man slutavverka redan efter 20 år. Better Globe har redan börjat experimentera med att slutavverka tidigare eftersom man misstänker att tillväxten de sista åren är lägre än tillväxten de första åren, vilket pekar på att det kan vara mer lönsamt att avverka tidigare och sätta en ny planta.

Jag brukar från tid till annan kalla Mukau-trädet för Better Globe-träd vilket naturligtvis inte är helt korrekt. Men där ligger ändå en poäng i det då trädet var mer eller mindre utrotningshotat tills en grupp av ”foresters”, däribland Better Globes chefs-forester, Jan Vandenabeele, hittade det och mer eller mindre räddade det genom att det nu odlas på kommersiell basis på grund av sina fantastiska egenskaper.

Att Mukau-trädet är ett naturligt träd för semi-öknen och att det växer enormt fort ses i följande bildserie med foton som jag har försökt ta på samma ställe varje gång jag har varit på plats i Kiambere. Använd gärna det stora Baobab-trädet som referens-punkt.

Övriga nyheter

Med över 600 Gb material och ett par tusen bilder skulle jag kunna skriva hur mycket mer som helst. Så om jag ska sammanfatta de sista nyheterna så är det:

• Man har hjälpt finansiera ett inköp av en högstadie-skola i Uganda
• Jag fick med mig ett exemplar av den senaste reviderade årsredovisningen
• Man har börjat förbereda för att öppna en ny plantage i Uganda under året
• I Nyongoro har man börjat arbeta mekaniserat utifrån lärdomarna i Kiambere
• Man kommer betala ut årets avkastning i början av december
• Man har internt deklarerat som att det 10-åriga pilotprojektet som över, nu gäller uppskalning

Om du har några frågor eller funderingar, tveka inte att kommentera eller kontakta mig.

Informationsmöte via nätet den 22 augusti och med grundaren Rino Solberg i november

Det är jättesvårt att återge alla upplevelser i skrift och några få bilder. Därför kommer jag att den 22 augusti att hålla ett webinarium (=presentation via internet) för några av mina vänner som har köpt träd sedan tidigare för att visa och berätta om Better Globe och de senaste nyheterna. Eftersom mötet är digitalt spelar det ingen roll hur många vi blir, du är därför välkommen att göra oss sällskap. Jag utlovar bilder som aldrig tidigare har visats.

• Du kan boka din plats på webinariet 22 aug, kl. 2030 till ca 2115

Även om jag har varit på plats fem gånger, så är det en sak att höra det från mig och en annan från grundaren Rino Solberg själv. Han kommer därför att komma till Sverige i början av november för att hålla informationsmöten tillsammans med mig och några kollegor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Mötet är till både för nya och gamla kunder eftersom han brukar dela med sig av många av årets åstadskommanden. Förra året var det enormt uppskattat, inte minst möjligheten att själv ställa frågor och få svar. Boka din plats via länken nedan:

• Stockholm, tisdagen den 7 november, kl. 1800-2030
• Göteborg, onsdagen den 8 november, kl. 1800-2030
• Malmö, torsdagen den 9 november, kl. 1800-2030

Självklart är mötet kostnadsfritt och jag kommer också vara med på alla orterna. Boka din plats på någon av länkarna ovan.

Köp eller börja månadsspara i träd

Jag har redan skrivit tidigare i artikeln att jag köper träd själv. Det blir således ingen nyhet att säga att jag tycker att det är en fantastisk sak att göra. När jag började köpa så tyckte jag att det var värt det, nästan bara för allt det goda som skede på plats med arbetstillfällena, pengarna till skol- och mikrolånverksamheten, minskningen av klimathotet och koldioxidneutraliteten.

Redan där fanns det anledning att göra det. Att jag sedan dessutom fick betalt i form av avkastning, det var ju som grädde på moset (om än väldigt viktigt grädde för att lägga sparpengar i det och inte bara välgörenhetspengar). jag tycker således självklart att man ska spara i träd. Det är etiskt, hållbart och verkligen långsiktigt.

Jag känner mig dock ansvarig när jag rekommenderar något, så med risk att skjuta mig själv i foten, så brukar jag också säga lägga till; Trots att det är fantastiskt, så kan det inte klassas som något annat än ett högrisk-projekt. Risken finns att du kan förlora alla pengarna. Du kan läsa mer om riskerna här.

• Riskerna i Better Globe - Så här tänker jag kring riskerna med att köpa många träd i Better Globe

Den risken – även om jag bedömer den som hanterbar – gör att jag sällan rekommenderar någon att investera mer än 5 – 10 procent av sitt totala kapital i Better Globe. Den rekommendationen har inget med Better Globe att göra, utan gäller alla alternativa placeringar såsom Trine, Savelend, Tessin och liknande som jag också brukar skriva om. Man ska aldrig lägga alla sina ägg i samma korg (även om man som jag gillar korgen :) Basen i portföljen bör vara någon av de portföljer som jag brukar rekommendera.

Om jag får komma med en rekommendation, så är det att månadsspara. Det är bra när det gäller fonder och det är bra när det gäller Better Globe. Särskilt bra är det om man har möjligheten att månadsspara i 1 donationspaket och 10 träd per månad eftersom det ger 20 bonusträd i slutet av året. Jag förstår att alla inte har möjlighet till det (jag hade inte det 2008), men då går det bra att börja med ett enda träd. Det gör också skillnad och så kan man öka över tid.

Läs gärna min artikel där jag går genom hur avkastningen för träden fungerar, då den är lite speciell hur den är utformad.

• Avkastningen från ett Better Globe-träd - En genomgång hur pengar faktiskt kan växa på träd och ge en avkastning om ca 15 procent per år...

Om du är sugen att köpa träd, använd gärna nedanstående länk. Om du använder den så blir jag din kontaktperson och jag får en liten ersättning för ditt köp som gör det möjligt att bl.a. fortsätta skriva artiklar som denna. Det blir inte billigare om du köper på något annat sätt, men du kan gå direkt till Better Globes-hemsida om du inte vill köpa genom mig.

• Köp enstaka träd eller månadsspara i träd

Om du vill göra ett stort engångsköp av träd, kontakta mig, för ibland kan jag förmedla kontakten till Better Globe och ibland så ger de volymrabatt. Men jag kan inte garantera något då det inte är jag som bestämmer.

Prenumerera på mitt nyhetsbrev

Om du gillade den här artikeln, då rekommenderar jag att du anmäler dig till mitt nyhetsbrev. Det kommer ut cirka en gång i månaden är gratis kostnadsfritt och handlar om tips för din privatekonomi och inte minst hållbart, långsiktigt och etiskt sparande.

Relaterade artiklar

• Better Globe – spara etiskt, hållbart och långsiktigt - Bidra till en bättre värld, gör gott och tjäna pengar på att investera i skog...
• Avkastningen från ett Better Globe-träd - En genomgång hur pengar faktiskt kan växa på träd och ge en avkastning om ca 15 procent per år...
• Better Globe hjälper fattiga bönder öka avkastningen - Intervju med Samuel Mulli - en av Better Globes outgrower-bönder
• Reseberättelse från Better Globe-resan till Kenya 2015 - Min reflektion och de viktigaste insikterna från resan
• Reseberättelse från Better Globe-resan till Kenya och Uganda 2012 - Bilder och berättelser från min andra Better Globe-resa till Afrika
• Reseberättelse från Better Globe-resan till Kenya och Uganda 2008 - En sammanfattning av min resa till Kenya för att besöka Better Globes verksamhet
• Christoffer Falsen om Trine och hållbart sparande - Intervju med Trines grundare om att spara hållbart och hur välgörenhet inte gör störst nytta...
• Trine: tjäna pengar hållbart på att finansiera solenergi i Afrika - Reportage från mitt besök i Kenya kring verksamheten på plats och bönderna som använder solpanelerna...
• Mikrolån som hjälper fattiga att hjälpa sig själva - På besök hos mikrolånbanken som vi sponsrade via Better Globe i Nguni i östra Kenya

Disclaimer: Ingen ersättning har utgått för artikeln eller min resa till Kenya. Däremot får jag en liten ersättning per sålt träd enligt informationen ovan. Det är inget som drabbar dig som kund och du kan inte få det billigare någon annanstans. Precis som alltid, jag rekommenderar aldrig något som jag själv inte gör eller inte har gjort mycket research på. Du kan läsa mer min annonspolicy.

Inlägget Better Globe – Reseberättelse från Kenya 2017 dök först upp på RikaTillsammans.

Här följer mina kommentarer till artikeln om spartipsen i månadens tidning ”Vi föräldrar” där chefredaktören Sara Tuncel har delat med sig av sin behållning från min och Charlies bok ”Gör ditt barn rikt”

Den här veckan är lite stökig för mig tyvärr eftersom jag flänger fram och tillbaka mellan Malmö och Stockholm. Därför blir det bara en kort video idag med kommentarer till tipsen om sparande till barn som Vi föräldrar skrev om i augusti-numret som är ute just nu. Nedan följer möjlighet att lyssna på tipsen istället för att se youtube-videon.

Inlägget Vi föräldrar: korta tips om sparande till barn dök först upp på RikaTillsammans.

På mindre än 24 timmar samlade vi in 22 350 kr för att göra det möjligt för 250 barn att få tillgång till skolgång i väldigt fattigt område i Nairobi. Nu är hälften av pengarna skickade och resten kommer jag skicka efter hand. Tack för ditt bidrag!

När jag för en månad sedan kom hem från Kenya efter att ha besökt både Trines och Better Globes respektive verksamheter fick jag hjälp av er läsare att samla in pengar till en skola som jag besökt i slummen. Du kan läsa hela artikeln och intervjun med Abel som var rektor på skolan BroSis i Nairobi nedan:

• Låt oss hjälpa 250 barn få mat och skolgång i Nairobis slum - Insamling av 18 000 kr till en bryggfinansiering av en skola i Nairobis slumområde...

Under dagen och kvällen som artikeln kom ut har vi tillsammans samlat in 22 350,26 kr. Jag stoppade insamlingen då eftersom mer pengar inte behövdes. Målet var nämligen ungefär 20 000 kr. Du kan se alla kontoutdragen nedan. Jag vill passa på att verkligen tacka för ditt engagemang, både i form av att vara läsare på bloggen, om du bidragit eller hjälpt till med att sprida och dela innehållet. Det är inget jag tar för givet, utan det är något som jag verkligen uppskattar. Tack, tack!

Anledningen till att jag inte har skrivit om uppföljningen tidigare eller gjorde överföringen till skolan förrän i denna veckan, var för att jag inte var helt nöjd med underlagen jag fått från Abel och mina kontakter på plats. Saker är som sagt lite annorlunda i Kenya än vad de är här i Sverige och när jag bad om en budget med tillhörande likviditetsanalys så visade det sig att skulderna (obetalda hyror och ej utbetalda löner till lärarna) var högre än jag först fått uppgifter om. Det var inte så illa, men det jag inte gillade var att budgeten nätt och jämnt gick ihop med full beläggning av elever. Jag som är en försiktig general gillar inte driva en verksamhet där man har kniven på strupen.

I möten med Abel så ställde jag krav på att han behöver göra som de flesta verksamheter i en sådan situation:

• Höja intäkterna – dvs. skolavgiften per elev
• Sänka kostnaderna – dvs. minska antalet lärare, fasta eller rörliga kostnader

Ett tag funderade jag på att betala tillbaka alla pengarna till er så skänkt pengar, eftersom jag inte var sugen att skicka ner pengarna till något svart hål. En ineffektiv verksamhet förtjänar inga pengar oavsett hur gott syftet med deras verksamhet är. I veckan hade jag ett nytt möte med Abel via Skype och han berättade om att han hade haft möte med både föräldrar och lärare, förklarat situationen och höjt skolavgiften och samtidigt varit mer restriktiv i när och hur han tar in lärare när elevantalet ökar.

Han förklarade även hur han tänkte och hur budgeten balanserades och hur pengarna som vi skänkte skulle kunna användas för att täcka kostnaderna tills dess att han kunde öka elev-antalet. Jag kände mig nöjd och bestämde mig för att skicka över hälften av pengarna, vilket också syns på kontoutdraget ovan. Jag har också lovat att ha kontinuerliga avstämningar med honom under hösten för att se att det går i rätt riktning.

Min egen reflektion är också hur stor kontrasten är mot hur det är här i Sverige eftersom jag sitter som huvudman i styrelsen för en ideell friskola här i Malmö. Vår skola är gratis för barnen medan de allra fattigaste föräldrarna får betala 200 kr i månaden för att låta barnen gå i skolan, det låter kanske inte mycket, men sätt det i relation till att en lärarlön ligger på mellan 500 och 1 000 kr i månaden.

Vi pratar alltså nästan 40 procent av lönen går i avgift för att barnen ska gå i skolan – det motsvarar här hemma en kostnad på nästan 8 000 kr per barn. Inte konstigt att i vissa områden är det bara 4 av 10 barn som slutför en skolgång. Då har vi inte räknat med kostnader för skoluniform eller böcker. Det gör att barnen där nere verkligen uppskattar möjligheten att de överhuvudtaget får gå i skolan. Något man inte alltid kan säga om svenska barn (eller föräldrar) tyvärr. Det är ju nämligen en möjlighet till en helt annan framtid.

Så tack än en gång för att du har varit med och bidragit! :-)

Erfarenheter av att sponsra barns skolgång

I samband med insamlingen ovan har jag fått frågor om att sponsra ett eller flera barns skolgång. Sedan 2008 har jag och Caroline sponsrat flera barns skolgång. Vi har känt att eftersom vi har fått våra utbildningar gratis och vi har möjligheten ekonomiskt, så är det nästan vår skyldighet att hjälpa andra som inte har det lika bra ställt. Vi gör det via SOS Barnbyar och via Child Africa. Vi började med SOS Barnbyar eftersom det är en stor och välkänd organisation och vi har fortsatt med den i alla år.

När vi var i Uganda 2008 och besökte Kampala så valde vi att sponsra, inte ett barn, men en tonåring via Child Africa. Anledningen till att vi då valde sponsra Babrah, var att de flesta sponsorer slutar sponsra barnen när de fyller 18, men det gör att barnen aldrig får möjligheten till en högre utbildning. Vi ville därför sponsra en universitetsutbildning då det var hennes dröm och vi kunde göra det med hjälp av de bröllopspengar vi fick av våra bröllopsgäster. Därför var det också så himla roligt när vi blev bjudna på hennes examen och senare hennes eget bröllop ett par år senare.

• Bröllop i Uganda och safari i Tanzania - Kort personlig reseberättelse från de senaste veckornas resa i Östafrika

Skillnaden mellan Child Africa och SOS Barnbyar är att i CA så står man helt själv för barnets skolgång medan man i SOS Barnbyar ”delar” på kostnaderna för ett eller flera barn. Det gör det både mer personligt men också skapar det, i alla fall för oss, en större känsla att man är ansvarig för just det barnet. Man kan själv bedöma om man tycker att det är bra eller dåligt. När vi hade ”sponsrat klart” Babrah så hade vår egen dotter Freja fötts, och vi valde då att sponsra Grace som var i samma ålder som Freja. Anledningarna var många, men inte minst för att vi ville att Freja ska få lära sig att så som världen ser ut för henne ser den inte ut för alla andra.

Man lär sig mycket när man har den personliga kontakten. En sådan insikt var när vi hade skickat ner pengar till Grace i samband med julen och vi fick en komplett redovisning av vad pengarna hade gått till. Då stod där att en del av pengarna hade hennes farbror (som har vårdnaden) använt hade gått till så att Grace skulle kunna ha långt hår. Att långt hår var ett privilegium var aldrig något som hade slagit mig tidigare. Men när jag gick tillbaka och tittade på foton då insåg jag att alla andra barn inte hade något hår av – som jag sedan fick förklarat för mig – hygienskäl. Nedan är en slumpmässig sådan bild som jag tog nu i somras.

En annan sådan sak var när vi var och handlade present till Grace nu när jag skulle ner. Även om jag inte skulle ha möjligheten att träffa henne själv, hade jag några vänner som skulle dit och kunde lämna gåvan. Vi var på H&M och köpte en klänning och sedan när vi stod i kön till kassan så var där ett 7-pack med trosor och utan att tänka plockade jag med den. Det var också ganska roligt när vi stod i kassan och expediten frågade Freja om hon skulle få nya kläder, varpå Freja svarade: ”Nej, det är inte till mig, det är till mitt fadderbarn”. Förmodligen inte ett jättevanligt svar från en 6-åring. När vi sedan fick brev från Grace och hennes farbror var hon som mest glad över trosorna. Då slog det mig och Caroline att det som gör mest skillnad kanske inte är en söt klänning – som vi uppskattar här hemma – utan snarare helt vanliga basplagg. En insikt till nästa gång.

Insikten är också att i många fall är det betydligt bättre att skicka ner pengar snarare än att skicka presenter, då de kan använda pengarna till det som behövs mest samtidigt som det faktiskt stimulerar den lokala ekonomin. Det är ju bättre att de köper sakerna på plats då pengarna kommer fler personer till nytta – apropå det ekonomiska hjulet jag pratade om i min reseberättelse från Kenya. Påverkan är helt enkelt större.

Att välja ett barn att sponsra

Även om jag från tid till annan sågar välgörenhet, som t.ex. i artikeln nedan där jag och Christoffer Falsen pratar om hållbara investeringar, så finns det fortfarande (tyvärr) en plats för välgörenhetsorganisationer och NGO:s (non-governmental organisations).

• Christoffer Falsen om Trine och hållbart sparande - Intervju med Trines grundare om att spara hållbart och hur välgörenhet inte gör störst nytta...

Tittar man på Child Africa som är den organisationen som vi har valt eftersom man kommer ”nära” barnet man sponsrar, vi har varit på plats flera gånger och har bra erfarenheter med så är det en liten organisation jämfört med t.ex. SOS Barnbyar. Man kan på deras hemsida – childafrica.org – välja ett barn att sponsra, men det är något som jag själv har tyckt är enormt känslomässigt jobbigt. Det är en sak att välja skor på en hemsida där man sorterar efter storlek och pris, men att välja ett barn på ålder eller om det är en liten pojke eller flicka, där blir det för jobbigt för mig.

Om du är sugen att sponsra ett barn, och är lite för känslig som jag, då kan du mejla mig på jan@rikatillsammans.se så kan jag sätta dig i kontakt med Julie som är grundare och ansvarig på plats, så kan hon hjälpa till och välja. Det är kanske en fegis-väg ut, men då vet man i alla fall att det barnet man har fått är det barnet som också är i mest behov. Kostnaden för att sponsra ett barn är 32 € i månaden och då får det mat, skolgång och sina grundläggande hälsobehov mött. Alla pengarna går direkt till barnet.

Där finns sedan alla möjligheter att precis som vi har gjort, resa ner och träffa barnet, ha kontakt med det via Child Africas hemsida och bidra mer om man önskar det. Om du har fler frågor, kommentera eller kontakta mig, jag hjälper gärna till.

Inlägget Totalt 22 350 kr insamlat till BroSis-skolan i Nairobi dök först upp på RikaTillsammans.

Genom att vara lite smart kan man faktiskt både tjäna och spara pengar genom att välja ett klokt kreditkort. I den här artikeln hittar du mitt förslag på de bästa kreditkorten 2017 som jag själv använder.

Precis som jag en gång om året sammanställer de bästa fonderna, försöker jag även sammanställa de bästa kreditkorten eftersom de i dag är en så stor del av vår vardagsekonomi. Eftersom jag är lite nörd började jag för ett par år sedan fundera på om man inte kunde vända den dagliga användningen till sin fördel, det vill säga utnyttja kreditkortet för att bli rikare istället för motsatsen. Under åren har jag testat en hel del kreditkort – ibland med följden av en väldigt konstig kreditupplysning – men nu tycker jag faktiskt att jag har hittat tre kort som fungerar väldigt väl för mig.

På sätt och vis är den här artikeln en uppdatering av följande tidigare artiklar:

• De bästa bank- och kreditkorten 2016 - En genomgång av de bästa bank- och kreditkorten just nu baserat på era tips
• Mikrosparande med hjälp av ett kreditkort - Spara mekaniskt, automatiserat och under radarn genom att betala dig själv vid varje utgift...
• Bästa bank- och kreditkortet 2015 - En genomgång av de bästa bank- och kreditkorten just nu

Läs gärna även dessa, framförallt kommentarerna för att göra dig en egen bild.

Lyssna på artikeln som podd

Nedan kan du lyssna på avsnittet i podd-form, ca 20 minuter långt. Du kan prenumerera på majoriteten av mina artiklar i podd-form antingen via Soundcloud eller iTunes.

Disclaimer och ett viktigt antagande

När jag kollade för ett par dagar sedan fanns det över 200 st olika kreditkort på den svenska marknaden. Jag kan således inte säga att den här sammanställningen är objektiv, komplett eller den absolut bästa för dig. Därför behöver du självklart jämföra hur dessa kreditkort och resonemang passar in på din egen situation. Det andra är att mina resonemang utgår från att du har en god ekonomisk situation och att du betalar hela räkningen i slutet av månaden. Samtidigt ser jag alltid fram emot att läsa kommentarerna, då jag ofta lär mig lika mycket av er läsare som ni av mig. :-)

De flesta andra jämförelser av kreditkort jämför utifrån räntor på krediten, men det är en faktor som jag helt och hållet bortser från. Om din ekonomi inte tillåter att betala hela kreditkortsräkningen i slutet av månaden, då rekommender jag faktiskt inte att du använder kreditkort. Då är det bättre att använda ett vanligt bankkort som är kopplat till ett konto och pengarna på det kontot. Då kan man styra sin ekonomi på ett betydligt bättre sätt.

Det sista som jag vill säga är att ingen ersättning har utgått för den här artikeln, men om du väljer att teckna NOWO-kortet och anger koden ”rikatillsammans” i appen när du registrerar dig, så får både du och jag 100 kr. Jag försöker alltid när det är möjligt, att göra som med boken, att du och jag delar på ersättningen som ges från företaget. Det är mest schysst för oss båda. Mer info om Nowo-kortet finns längre ner i artikeln. Jag använder även Preem-kortet själv.

Jag vill även understryka, som jag skriver i kommentarerna, jag gör dealen ovan för att det enligt mig är en win-win-grej. Inte för att jag vill göra en ”affiliate”-intjäning. Jag tänker att den dagen jag börjar sälja ut mig på det sättet, den dagen är starten på den nedåtgående spiralen. Jag tror genuint på det jag skriver, jag försöker göra något bra för alla och framförallt jag ”walk-the-talk”. Jag skulle aldrig rekommendera något som jag själv inte har gjort, testat eller tror på.

Tre kreditkort ger den bästa kombinationen

Eftersom det sällan i verkligheten finns ”one ring to rule them all”, så behöver man ofta i en jämförelse utgå från vilka behov man har. Utifrån de gamla artiklarna och fyra års experimenterande har jag hamnat i att jag har tre kort enligt följande:

• Ett kort som jag tjänar pengar på
• Ett kort som inte har valutaväxlingsavgift då jag gör köp/månadssparar utomlands
• Ett kort som jag sparar pengar på

Om man skulle göra en 100 procent komplett jämförelse (vilket jag inte utger mig för att ha gjort) så skulle man behöva jämföra alla dessa faktorer:

• Årlig avgift
• Effektiv ränta på krediten
• Korttyp
• Längd på den räntefria krediten
• Delbetalningsmöjligheter
• Kredittid
• Cashback / bonus
• Erbjudanden
• Försäkringar
• Årlig sparränta
• Övriga avgifter (t.ex. fakturavgift, aviseringsavgift,)
• Kreditgränser
• Valutapåslag
• etc.

I den här artikeln tar jag mer eller mindre bara hänsyn till de fetmarkerade faktorerna. Om du vill ha en mer generell och faktiskt oberoende jämförelse, så rekommenderar jag:

• Konsumenternas Försäkringsbyrås jämförelse av bank- och kreditkort

Den jämför 86 olika kort på i princip alla faktorer ovan. Jag kan verkligen rekommendera deras sajt i alla möjliga ekonomi-relaterade frågor då de faktiskt är en av få parter som verkligen är på vår sida som konsumenter.

Kreditkort som du tjänar pengar på

Jag är fortfarande fascinerad av att människor ibland argumenterar med mig om att kreditkort är dåliga. Den enda gången jag kan hålla med om det är om man inte kan hantera det och åker på de höga räntorna. Men om man är en person som är ansvarig i sin ekonomi så kan man använda kreditkortet för att tvärtom faktiskt tjäna pengar och det är ganska häftigt.

Jag påstår att de två hands-down absolut bästa kreditkorten som man kan välja i Sverige idag om man handlar inrikes är:

• Preem MasterCard
• Shell MasterCard
• Re:member More MasterCard

Alla tre korten ger nämligen 1 procent bonus på alla inköp och det bästa av allt – de ger bonusen kontant (eller som avdrag på fakturan). Det betyder att när du handlar i en affär för 100 kr, så har du egentligen bara handlat för 99 kr eftersom kreditkortsbolaget betalar tillbaka den sista kronan till dig. Det enda undantaget som jag har kunnat läsa mig till i villkoren för korten är betalningar via tjänsten betalo och om man handlar drivmedel i en konkurrerande bensinmack. Fullt rimligt anser jag.

Både Preem och Shell-korten är dessutom utan årsavgift, vilket enligt mig är den sista spiken i kistan i jämförelse med t.ex. bankkort. Varför ska jag använda ett bank- eller kreditkort från Swedbank, Handelsbanken, SEB eller Nordea som ofta kostar pengar och dessutom inte ger någon bonus? Båda korten ger dessutom en sparränta på:

• 2 procent på Shell
• 1,45 procent på Preem

dock är det bara upp till 15 000 kr i båda fallen. Jag själv använder Preem och jag har gjort det i ett par år nu och jag är jättenöjd. Dock noterade jag att man bara kunde få max 1 % procent av kreditgränsen i bonus per månad. Så tyvärr går bonus på jätteköp bort. Slutsats:

Sluta använda ditt bankkort från storbanken och byt till Preem eller Shell. Så länge du betalar hela räkningen i slutet av månaden har du inget att förlora.

Man brukar säga att där inte finns några gratis luncher, men jag påstår att det här faktiskt är en. Hur jag än vänder och vrider på det, så kan jag inte se någon nedsida med preem eller Shell-korten. Lite som Nike säger, ”just do it”.

Upp till 3 procent återbäring med SEQR

Uppdatering: 170904: Något som jag själv inte testat är tjänsten SEQR som fungerar som app i telefonen. Gör man mer än 20 transaktioner med dem i månaden så kan man få 3 procents återbäring enligt flera läsare i kommentarerna och deras hemsida. Då det verkar fungera bra är det något som jag tycker är värt att kolla upp. Läs gärna även kommentarerna nedan om SEQR.

Kreditkort utan valutaväxlingsavgift

Ett behov som har uppstått för mig på senare tid är ett kort som fungerar utomlands och som framförallt inte har en valutaväxlingsavgift. Särskilt det senare är viktigt eftersom jag sparar en del av mina pengar i etiska och hållbara projekt som:

• Trine – spara hållbart i solenergi
• Better Globe – spara etiskt och långsiktigt i skog

och båda dessa använder man sitt kreditkort för att spara i. Problemet med t.ex. Trine som ger i genomsnitt 5 procents avkastning per år, är att om jag använder mitt kort med 1,75 procents valutapåslag och skulle föra över 100 000 kr, så ligger jag redan 1750 kr back från början. På en investering som ska ge 5 procent, det vill säga 5 000 i vinst, är det ganska kass att då bli av med 1 750 av de 5 000 kronorna redan innan man har börjat.

De två kort som jag har fastnat på som verkar vara bäst är:

• Coop Mer MasterCard
• Santander MasterCard
• Forex  Betal- och Kreditkort Visa

Båda dessa korten är utan valutapåslag. Däremot kostar båda dessa korten pengar i årsavgift, Forex 225 kr och Coop-kortet 348 kr (gratis första året dock). Jämfört med att betala 1.75 procent och 3 % alternativt minst 35 kr i uttag med de andra kreditkorten så tror jag att det är lätt hemräknat om man gör köp i EUR eller USD. Notera dock som en läsare som skrev att ränta räknas direkt från kontantuttag, så man behöver som alltid läsa villkoren innan man gör sitt val.

Jag själv har fastnat för Coop-kortet som jag tycker är renast då avgifter för uttag gäller i hela världen, är gratis första året (jag räknar med att kunna förhandla bort det nästa år) och man får faktiskt poäng om än 0.5 på köp utanför Coop. Dessutom fungerar faktiskt kortet enligt uppgift på tjänsten betalo, men eftersom man betalar en service-avgift då är det inget som jag använder själv.

Slutsatsen här kan väl sammanfattas i:

Coop och Forex-kreditkorten är två av de bästa korten för utlandssemestern eller för dig som handlar i andra valutor än SEK.

Här gäller det bara se upp för årsavgifterna så att de inte äter upp hela vinsten. För dig som månadssparar i träd hos Better Globe eller investerar i Trine-projekt eller handlar på nätet utomlands i andra valutor är det här också en relativ no-brainer som ett komplement.

Kreditkort som du sparar pengar med

När jag skrev den första versionen av den här artikeln förra året så hade jag med ett då nytt kreditkort som jag fick så mycket kritik för, att jag var tvungen att dela upp artikeln i två:

• De bästa bank- och kreditkorten 2016 - En genomgång av de bästa bank- och kreditkorten just nu baserat på era tips
• Mikrosparande med hjälp av ett kreditkort - Spara mekaniskt, automatiserat och under radarn genom att betala dig själv vid varje utgift...

Men eftersom jag är envis (eller dum?) så gör jag ett nytt försök, för jag tänker att det skulle vara inautentiskt då NOWO-kortet är det kreditkort som jag faktiskt använder mest. Det lite märkliga i sammanhanget är att det inte är lika bra som Preem- eller Shell-kortet i form av att det ger 1 procent bonus, men jag påstår att det ändå är NOWO-kortet som kommer bidra mest till min ekonomi över tid. Så här hänger det ihop för mig och min privatekonomi.

NOWO bygger på konceptet mikrosparande. Till skillnad från ett regelbundet månadssparande som jag alltid tjatar om där man för över en viss procentsats av sin nettoinkomst, så vänder Nowo på konceptet och säger att man kan spara enligt följande:

• Autospar – man sparar mellan 1-10 procent på varje köp man gör
• Dagsspar – man sparar mellan 0 – 100 kr varje dag
• Snabbspar – man sparar ett engångsbelopp på 0 – 100 kr

Pengarna som du sparar dras från NOWO-kortet, som är ett vanligt MasterCard, men till dagsspar och snabbspar kan du även koppla ett annat valfritt kreditkort. Pengarna som dras från kortet sätts in i en aktie- och fonddepå hos Alfred Berg och investeras i fonden Nowo-fund, då tanken med NOWO är att det ska vara ett bekymmerslöst (NOWO = No Worries) sparande för ens pension. Det är således ett sätt att göra det som alla ”experter” pratar om att spara X kr om dagen.

Nackdelen med NOWO: inte ISK och aktivt förvaltad fond

Här kommer egentligen min enda riktigt invändning. För det första är inte aktie- och fonddepå den bästa sparformen för ett långsiktigt sparande. Dessutom är jag inte jätteförtjust i att det är en aktivt förvaltad fond (Nowo fund), men eftersom det är en blandfond och avgiften är 0.3 procent, så tycker jag att det är ett rimligt beslut. Men – pengarna är inte låsta så man kan ta ut dem och flytta dem till sitt vanliga sparande i någon av portföljerna på sitt ISK-konto på Avanza eller Nordnet.

Förra året invände jag även mot årsavgiften som numer är borttagen. När jag pratade med dem för någon vecka om sparformen och varför de inte hade valt ISK-konto, så berodde det på att gällande lagstiftning inte tillät fondbolag att ge kunder ISK-konto. Den lagstiftningen kommer att ändras den 3 januari 2018, så de räknade med att kunna ändra det någon gång under 2018. Det andra är att de fokuserar mycket på shopping, men det kan man helt bortse från tänker jag.

Fördelen med NOWO: det blir mer pengar i längden (iaf för mig)

Jag själv har använt NOWO-kortet nu i över ett år och under det året har jag sparat ihop 14 095 kr via NOWO-kortet. Eftersom pengarna sparas kontinuerligt när jag köper något, genomförs också fondköpen på veckobasis. Det är verkligen urtypen för ett regelbundet sparande, om än inte summan är samma. Det vill säga att förutom sparandet så får jag dessutom en avkastning på pengarna, därav att jag tycker NOWO-kortet är jämförbart och kanske till och med lite bättre än Preem-kortet (där jag ofta inte ens ser bonusen, dåd en dras på fakturan).

Jag fattar att jag kanske lurar mig själv och flyttar pengar från en ficka till en annan, men sanningen är att jag annars inte skulle sparat de pengarna. Om jag i dagsläget får en faktura på 10 000 kr från Nowo, så innebär det att jag har sparat lite mer än 900 kr vid 10 procents autospar. För mig blir således Nowo som ett extra-sparande som går av sig självt och jag blev positivt överraskad över att det var så pass mycket pengar.

Nowo har i dagsläget även en kampanj där de ger 5 procent i sparåterbäring på allt som man sparar med deras MasterCard. Det betyder att om jag köper något för 1 000 kr, har ställt in 10 procent, så kommer jag spara 100 kr (total dragning 1 100 kr) men även få 5 kr extra till sparpotten. Motsvarar således 0.5 procent på inköpsbeloppet vid 10 procents autospar.

Mental bokföring – en parentes

Jag tycker beteende och framförallt finansiell beteendepsykologi för väldigt spännande. Det har nämligen visats flera gånger att vi människor är inte rationella i våra beslut, framförallt inte i området ekonomi. Den som är mest känd för det här är Daniel Kahneman, med boken ”Tänka snabbt, långsamt” som bygger på hans forskning om ekonomiskt irrationellt beteende som han också fick Nobelpris för.

Jag har skrivit om mental bokföring ett par gånger här på bloggen, framförallt här:

• Mental bokföring - Varför smarta människor gör dumma saker i sin privatekonomi
• Vad är viktigast? Vinna eller inte förlora? - Hur vi ofta fattar fel ekonomiska beslut under risk

I korthet handlar det t.ex. om att vi inte värderar alla pengar lika. För de flesta känns det konstigt att använda 500 kr man har fått i present för att betala en elräkning. De flesta människor värderar en lottovinst eller en vinst i form av värdeökning på en fond eller aktie mindre än en intjänad krona (märks genom kommentater som, det gör inget, det var ändå bara vinstpengar, jag ligger fortfarande på plus etc). Vid frågan:

• Du står i en lampaffär och ska precis köpa en lampa för 1 000 kr, plötsligt får du reda på att samma lampa finns 2 km bort för 500 kr, skulle du ta dig till den andra affären för att spara 500 kr?

säger en absolut majoritet ”ja”. Sannolikt även du, eller? Vid följdfrågan:

• Du står i en bilaffär och ska precis köpa en bil för 400 000 kr. Plötsligt får du reda på att exakt samma bil finns till salu 2 km bort för 399 500 kr, skulle du ta dig till den andra affären för att spara 500 kr?

så säger de flesta ”nej” – jag har testat med flera tusen personer. Det är ju fascinerande. Dessa 500 kr får väldigt olika värde endast beroende på den s.k. framingen, det vill säga vad de jämförs med. I det ena fallet så är 500 kr gentemot 1 000 kr mycket, men i det andra fallet är 500 kr mot 400 000 kr nästan ingenting. Men, det är ju faktiskt fortfarande 500 kr som har exakt samma värde i en annan affär.

Nowo löser mitt problem med mental bokföring

Anledningen är att jag vet att jag inte är rationell. Jag är en person som säger ”Ja” på den första och ”Nej” på den andra. Jag lägger olika vikt och värde på pengar. Jag kämpar fortfarande med att värdera ”utdelning” lika högt som jag värderar ”timlön”. Jag tänker fel, jag fattar fel beslut och jag tycker det är jobbigt att stå kvar vid mitt beslut när alla andra gör något annat, som det så ofta är i investeringssammanhang.

Till skillnad från de allra flesta andra, så vågar jag däremot påstå att jag är medveten om mina brister. Jag har hållt på så länge med privatekonomi, investeringar, coaching och jag har fått så mycket feedback (pratar med min coach varje vecka) – att jag fattar att jag inte fattar. Det är en stor anledning till att jag väljer mikrosparandet enligt det föregående stycket – trots att det inte är rationellt, för precis som Per skriver i artiklens första kommentar – ”Varför bara inte spara 10 procent extra på Avanza?”

Det skulle ju vara rationellt. Jag är 36 år, under de senaste 15 åren har jag aldrig tänkt ”oj, nu betalade jag 15 000 kr till Preem, då ska jag göra en överföring på 1 500 kr till Avanza”. Skulle det vara möjligt att göra? Ja, absolut. Har jag gjort det någonsin? Nej. Är det sannolikt att jag någonsin kommer att göra det? Nej. Därför är det för mig bättre – och här är jag kanske arrogant nog att tro att det som är bra för mig är bra för andra – att göra det automatiserat så att det sker utan att jag behöver tänka på det.

Resultatet är nämligen att jag värderar idag 14 000 kr mer hos Nowo än vad jag värderar 1 400 kr från Preem – även om Nowo-pengarna i grunden (iaf. insättning) är mina egna pengar och Preems pengar är ”utifrån”. Tittar jag även nyktert på resultatet så här 12 månader senare, så kommer jag få ränta-på-ränta på de pengarna och de kommer vara avsatte för långsiktigt sparande eftersom det är ”mentalt bokförda” på ett sådant sätt. Preem-pengarna, även om de egentligen gjort mig rikare, har jag ingen relation till för i de flesta fall har det bara resulterat i en lägre faktura, vilket innebär att jag egentligen aldrig ens har sett pengarna.

Hellre 14 000 kr på kontot än 1 400 kr

Det här går också i linje med det som alla säger som sparar 10 procent av sin nettolön. De flesta säger nämligen att efter några månader så märker man inte ens att man numer lever på bara 90 procent av inkomsterna. Enligt samma resonemang anser jag att man inte märker att man betalar 0 – 10 procent mer på sin kreditkortsräkning. Däremot blir jag väldigt positivt överraskad när det kommer ett saldobesked som nedan. För den löpande detaljkollen har jag inte. Saldobeskedet nedan visar inköpen av fondandelar, det vill säga hur mycket pengar som jag har sparat och det antal andelar i fonden som har köpts för dessa pengarna.

Jag förväntar mig inte att du ska förstå det här till 100 procent, eftersom det är inte rationellt. Jag vet det, men jag försöker bara beskriva hur det är för mig och vad jag tänker och tror. Det handlar verkligen inte om någon affiliate-intjäning som antyds i kommentarerna. För att också förtydliga, det här inte en ersättning för att skita i de 10 procenten på nettoinkomsten, det här är ett sätt att komplettera det sparandet på ett sätt som man inte hade gjort annars. Som förslaget i den första kommentaren från Per, kan du inte bara öka det initiala sparandet, jo, det skulle man absolut, men jag skulle ju ändå ha den senare konsumtionen i form av mat, förbrukningsvaror och annat. Vi har alla en konsumtion (om man inte självhushåller, men det är få) och därmed kan man alltid mikrospara.

Så, skulle jag sammanfatta det sista ”beviset”, så är det bara att kolla på faktiska siffror på kontot. Jag har haft Preem sedan 2015, dessförinnan hade jag OKQ8 och SupremeCard. Har jag någon gång efter 12 månader med ett kort haft 14 000 kr mer på kontot? Nej. Men det har jag idag utan att jag har upplevt att jag har gjort avkall någonstans och jag har fortfarande hållt min sparkvot på de inkommande pengarna. Det här tvingar mig nämligen att spara in på något annat ställe då jag vet att jag måste betala hela räkningen. Ja, jag lurar mig själv i en postiv riktning, för fråga mig inte vad jag har gjort med tidigare års bonusar från Preem, OKQ8 och SupremeCard. :-/

Slutligen, jag tror på att det är vanor eller små steg som skapar resultat i längden. Ungefär som det gamla ordspråket, många bäckar små skapar till slut en stor å. I dag har vi dessutom fördelen att vi kan automatisera många saker så att de sker utan att vi ens behöver tänka eller lägga energi på det. Sparande är för mig är verkligen en superstark automatiseringskandidat. Det går, det är enkelt och framförallt så skapar det enormt stora resultat i längden, inte bara för att det ackumuleras (10 kr per dag blir ju över 3 500 kr på 12 månader) men även för att vi dessutom får tillgång till kraften i ränta-på-ränta.

Min slutsats – argumentera gärna med mig i kommentarerna – är:

Jag tror, att du likt jag, efter 12 månader med Nowo kommer att ha sparat mer pengar än vad du hade tjänat på att använda Preem/Shell-kortet. Jag tror också att Nowo-kortet kommer att öka ditt totala sparande och din sparkvot. Lägger du på 10 år och ränta-på-ränta så är jag 99 procent övertygad om Nowo-kortet kommer ut som totalsegraren.

Jag tror att det här är ett sätt att vinna det långsiktiga kriget (mest pengar) istället för att vinna det kortsiktiga slaget (mest intjäning/bonus). Särskilt inte så länge Nowo, dessutom ger 0.5 % bonus på alla köp så länge du autosparar 10 procent på alla inköp. Så slutsatsen för dig bör bli – om du tror på mitt antagande ovan, testa Nowo, annars kör bara på Preem / Shell-alternativet. :-)

Kombo: Nowo + Preem = 1 + 1 > 2?

Nu kommer jag här till en egen kombination, som kanske någon av er läsare kan skjuta i sank, för jag har inte vågat ringa och bekräfta det. Men jag tänker så här. I Nowo-appen kan jag ställa in ett dagssparande – t.ex. spara 30 kr om dagen – som ska dras från ett annat kort, i mitt fall Preem-kortet. Så som det verkar när jag har testat så får jag 1 procent på det sparandet från Preem. Inte mycket i kronor, men gillar man som jag optimera saker och som dessutom sker helt automatiskt, why not. Dessutom behöver man kolla på det på lång sikt och ränta-på-ränta, då är även små belopp viktiga.

En läsare David berättade att han gjorde en liknande sak. Han använde Nowo-kortet och sedan betalade han räkningen med Supreme-Card och fick dessutom poäng på sitt sparande. Jag gissar att man kanske kan göra någon smart grej med hjälp av betalo.se men jag lämnar det som en läsarövning till kommentarsfältet. Jag skrev lite om det förra året i den här artikeln:

• Gör dina räkningar billigare = Coop MedMera + Betalo - Tjäna poäng på att betala dina fakturor via Coop och Betalo

Om du har något bra tips, kommentera gärna!

Få 100 kr från Nowo när du registrerar dig i deras app

Jag har gjort en deal med Nowo som går ut på att om du vill använda deras kort och app, så anger du koden ”rikatillsammans” när du registrerar dig i steg 2 där du anger namn och e-postadress. Se bild nedan.

Om du inte får rätt på det så kan du mejla deras kundtjänst, då lägger de in 100 kr på ditt aktie- och fondkonto, samtidigt som jag också får 100 kr. Vill du inte stödja mig eller få 100 kr, så kan du naturligtvis skippa att ange koden.

• Nowo-appen i App store för dig med en iPhone eller annan iPryl
• Nowo-appen i Google Play för dig med en Android-enhet

De har även en plugin till Chrome, men den använder jag inte, då jag inte är någon storkonsument. I appen ställer du sedan in alla dina sparmål. Jag ligger just nu på 10 procents autospar och 30 kr dagsspar, då jag satte målet att jag ville ha 1 000 000 kr sparat om 30 år (de räknar ränta-på-ränta utifrån 6 procents årsmedelavkastning och antal år tills man är 65 år gammal).

Som sagt, precis som innan så handlar det om att utnyttja det till sin fördel. Nowo annonserar mycket, försöker göra samarbete kring shopping och vara affiliates till de affärer som de erbjuder i appen och sin plugin. För mig bidrar det inte med något mervärde, kanske snarare tvärtom. Men jag kan ju inte vara förbannad på dem för att de försöker tjäna pengar. Jag använder det på ett sätt som fungerar för mig och kanske fungerar det även för dig.

Exempel från andra läsare

Här nedan följer ett exempel från P-O läsare som skrev i kommentarerna:

Efter hand kommer jag komplettera med fler läsarhistorier som jag finner värdefulla.

Slutsats och slutdiskussion

Om jag ska sammanfatta den här artikeln, som återigen blev betydligt längre än jag trodde, så skulle jag säga:

• Kör på ett Shell eller Preem-kort. Det är en no-brainer.
• Är du mycket utomlands, gör ett överslag på valutaväxlingsavgiften och koll den mot Coop-kortet. Högst sannolikt kommer du att tjäna på det.
• Om du som jag är irrationell och känslosstyrd i din ekonomi, överväg Nowo-kortet som komplement eller huvudkort samtidigt som du är medveten om det som jag skriver ovan.

Det bästa här tycker jag också är att man inte behöver välja, om du har en någorlunda ordnad ekonomi så kan man välja både Preem och Nowo och som jag skriver ovan, eventuellt till och med ha synergier mellan dem. Det första året kostar det dig inte heller någonting, varför inte pröva?

Jag ser som vanligt fram emot tips, kommentarer och invändningar i kommentarsfältet. Låt oss hjälpas åt att förädla artikeln om där är saker som jag missat så uppdaterar jag den efter hand.

Relaterade artiklar

• De bästa bank- och kreditkorten 2016 - En genomgång av de bästa bank- och kreditkorten just nu baserat på era tips
• Mikrosparande med hjälp av ett kreditkort - Spara mekaniskt, automatiserat och under radarn genom att betala dig själv vid varje utgift...
• Bästa bank- och kreditkortet 2015 - En genomgång av de bästa bank- och kreditkorten just nu
• Ta en extra dag semester och förhandla om passiva utgifter - Spara pengar genom att förhandla om avtal som t.ex. bredband, räntor etc.
• Underskatta inte sparkontot som kortsiktig sparform - Intervjuad i Göteborgs Posten om sparkonton, räntefonder och konto utan insättningsgaranti...
• Intervjuad i podden ”På riktigt” med Charlie och Mathias - Lite längre intervju om bakgrunden, sparandet, 40-40-40-blåsningen och annat roligt

Inlägget Spara och tjäna pengar med de bästa kreditkorten 2017 dök först upp på RikaTillsammans.

Att etiskt, hållbart och långsiktigt sparande är något som ligger mig nära om hjärtat har ingen som följer mig på bloggen missat. Idag hade jag en ledarkrönika med i Svenska Dagbladets bilaga Affärslivet om att just spara etiskt och hållbart. Jag återkommer med hela artikeln så fort jag har fått tag på den.

Jag vill verkligen välkomna dig som besöker bloggen för första gången och ge dig lite tips. Jag heter Jan Bolmeson och jag har bloggat om privatekonomi och sparande sedan 2008. Till skillnad från många andra ekonomibloggar tror jag på ett långsiktigt och passivt sparande. Grunden i allt sparande anser jag vara en bred och spridd fondportfölj med låga avgifter som man låter vara över en period om minst 5 till 10 år.

• Läs om mina fondportföljer. 

Precis som jag skrev i ledaren så anser jag att man kan och bör komplettera sitt sparande med ett etiskt, hållbart och långsiktigt alternativt – inte minst för att uppmuntra dessa nya projekt och initiativ. Särskilt när man inte ens gör det på bekostnad av avkastningen. Det finns många sådana projekt, men de som jag har främst har fastnat för och sparat i sedan flera år tillbaka kan du läsa om här:

• Trine – spara i solenergi i Afrika
• Better Globe spara i träd i Afrika

Båda dessa sparandeformerna är i form av obligationer där man lånar ut sina pengar och får en avkastning mellan 5 och 15 procent över ett par år. Man bör vara medveten om att de båda projekten är av hög risk och att man riskerar alla sina pengar, så man bör definitivt inte lägga alla sina pengar i dem. Men det bör man självklart inte göra i en aktie eller i en fond heller.

Sedan en tid tillbaka har jag ett samarbete med båda dessa företagen, men det kan du läsa om på respektive sida. Än en gång varmt välkommen. Ett sista tips är att anmäla dig till mitt nyhetbrev som 30 000 andra läsare. Det är gratis och kommer ca en gång i månaden. Tack och än en gång välkommen!

Inlägget Ledare i SvD affärsbilaga idag dök först upp på RikaTillsammans.

Här är hela krönikan som jag fick med i torsdagens näringslivsbilaga i Svenska Dagbladet som handlar om ett etiskt, hållbart och långsiktigt sparande.

Många av oss försöker handla ekologisk och närproducerad mat. Vi försöker välja miljömärkta varor när vi handlar, vi tar cykeln istället för bilen och vi försöker allmänt göra kloka och medvetna val. Ett stort område där vi inte alls gör lika aktiva och medvetna val är med pengarna i våra aktie- och fondportföljer, vårt sparande till pensionen, barnen eller barnbarnen.

Många sparare säger att de, precis som med den ekologiska maten, skulle vilja spara på ett etiskt, hållbart, miljövänligt och långsiktigt sätt. Samtidigt sparar många av oss fortfarande i fonder där hållbarhetsfrågor inte är avgörande vid val av bolag, i företag där CSR är något som diskuteras istället för att utgöra en integrerad del i kärnverksamheten eller i företag som inte alls gör världen till en bättre plats. Anledningen är att vi fortfarande, tyvärr, tror att hållbarhet bara kan komma på bekostnad av avkastningen.

Att “spara hållbart” förknippas i dagligt tal med att investera i något som bara är “halvsmutsigt” eftersom de värsta skurkarna, i form av tobak- eller fossila bränslen-industrin, undviks. Vi väljer bort istället för att välja till. Vi faller ofta i samma fälla när vi pratar om vår egen klimatpåverkan som i bästa fall är koldioxidneutral. Det är att sätta ribban lågt. Varför inte prata om investeringar som bidrar till vår värld, gör gott och t.ex. minskar mängden koldioxid?

Indianhövdingen Oren Lyons har i många år pratat om vikten av den sjunde generationen. När vi fattar ett beslut så ska vi tänka hur det kommer att påverka livet för barnen om sju generationer. Våra pengar idag skapar framtiden. Våra pengar bygger och definierar företag och därmed även vårt framtida samhälle. Det är de produkter och tjänster som vi väljer idag som finansierar de företag som kommer att utvecklas och tvinga sina konkurrenter att anpassa sig. Tesla är ett bra exempel där vi konsumenter tydligt har gjort ett ställningstagande och givit företaget möjligheten att förändra en hel bransch och i slutändan bidra till en lite bättre värld.

Tack vare digitaliseringen är det idag i mångt och mycket fullt möjligt att veta vad dina pengar gör, hur de påverkar samhället och gör världen till en bättre plats. Det handlar (som vanligt) om att vi sparare behöver ställa krav, våga ställa de obehagliga frågorna, våga rösta med vårt BankID och inte ge bort kraften till en alltför traditionell finanssektor. Vi har idag möjligheten att ställa oss frågorna; Vad är viktigt för mig? Vad är det jag vill att mina pengar ska bidra till? Vilken framtid vill jag bidra till att skapa med mina pengar?

Även om det fortfarande inte är helt lätt att hitta företag som affärsidé har att göra världen till en bättre plats, så finns de och de blir allt fler. Entreprenörer och stora företag inser att det både går att göra gott, bidra till en bättre värld och samtidigt tjäna pengar på det. Det är en otrolig positiv kraft som väntar på att få blomma ut – och vi och våra pengar kan hjälpa till.

Till och med en del utländska biståndsorganisationer, t.ex. brittiska DFID eller amerikanska USAID har börjat utvärdera sina affärsmodeller då de börjat inse att en satsad krona i vinstdrivande kommersiella projekt, som har en inneboende hållbarhet, faktiskt kan ge en många gånger större påverkan än en välgörenhetskrona. Dessutom tenderar en investerad krona återinvesteras, vilket innebär att ränta-på-ränta-effekten skapar väldigt positiva spiraler. Sannolikheten är stor att din sparade krona gör mer skillnad än din bortskänkta välgörenhetskrona.

Precis som vi använder kriterier för att hitta våra aktier, fonder och andra investeringar, så kan vi leta efter etiska, hållbara och långsiktiga projekt. “Impact investing” tar lite mer tid, det kräver lite mer jobb och en släng google-fu eller att man pratar med andra sparare, men det går – och det är inte ens på bekostnad av avkastningen. Chansen är stor att våra barn, barnbarn och deras barn dessutom en dag kommer att tacka oss.

Relaterade artiklar

• Better Globe – spara etiskt, hållbart och långsiktigt i träd
• Trine – spara i solenergi som bidrar till att öka människors livskvalitet

Inlägget Låt dina pengar göra skillnad i världen dök först upp på RikaTillsammans.

Ekonomisk frihet har på senare tid blivit något av en så pass stor trend, att till och med media har börjat skriva om ämnet. I den här videon blir jag intervjuad av Alexander Gustafsson på Nordnet om temat ekonomisk frihet. Ekonomisk frihet har varit ett stort mål men som blev annorlunda när jag väl mer eller mindre nådde det.

Man kan se på ekonomisk frihet på flera olika sätt. Den första definitionen som jag verkligen gillade hittade jag i boken ”Ett rikare liv” som skrevs av Charlie Söderberg och Lennart Göthe innan jag lärde känna dem. De definierade ekonomisk frihet som:

Ekonomisk frihet inträffar när dina passiva inkomster är större än dina totala utgifter.

Eller i en mer matematisk form i kvoten:

• Ekonomisk frihet = passiva inkomster / totala utgifter

Det jag gillar med den här definitionen är att man mer eller mindre kan mäta det över tid och se om man är på rätt väg eller inte. Kvoten kan nämligen gå från 0 till 1 som är ekonomisk frihet, men därefter även fortsätta. Det betyder att ekonomisk frihet i den här formen inte är något som är statiskt utan faktiskt kan förändras. Det får dessutom ytterligare ett par intressanta följdverkningar:

• Det spelar ingen roll hur många miljoner du har på banken, i ditt hus eller i eget kapital
• Det handlar således mer om flödet av pengarna än summan
• En läkarstudent har i verkligheten lättare att bli ekonomiskt fri än en läkare
• Man kan bli ekonomiskt fri och sedan bli ofri igen
• Man kan jobba med att optimera både de totala utgifterna och de passiva inkomsterna

Det finns säkert fler slutsatser man kan dra, men dessa är de största som dyker upp spontant för mig. Min motivering till att studenten har lättare att bli ekonomiskt fri än läkaren bygger jag på antagandet om den ekonomiska varianten av Parkinsons lag:

Våra utgifter tenderar att växa i exakt samma takt som våra inkomster.

Eftersom en student har lägre inkomster så har man också lägre utgifter. Ju lägre utgifter man har, desto lättare är det ju att bli ekonomiskt fri…

Ekonomisk frihet = sluta jobba. Eller?

Jag tror att misstaget som de flesta gör när det gäller ekonomisk frihet är att de ser det som en slutpunkt. Det vill säga ”om/när jag blir ekonomiskt fri” då ska jag sluta jobba. Jag får ofta frågan om mitt mål är att jag ska sluta jobba. Mitt svar är alltid ”nej”. Jag har ingen ambition att sluta jobba, för att jag verkligen älskar det som jag gör – den absoluta majoriteten av tiden i alla fall. Jag gillar att blogga, jag gillar mitt engagemang i Better Globe kring hållbart sparande och jag gillar att föreläsa. Varför skulle man vilja sluta göra något man älskar? Tänk om ”sluta jobba” snarare är feedback på något annat.

För mig handlade ekonomisk frihet om, förutom rädslan som jag tar upp i videon, framförallt om möjligheten att få välja. Möjligheten att få välja:

• Vad jag/vi gör
• Vem jag/vi gör det med
• Hur jag/vi gör
• När jag/vi gör det
• Varifrån gör jag/vi det
• Vems villkor gör ja/vi det
• etc

Ovan handlar inte bara om jobbet även om det många gånger är det första som dyker upp. Men det skulle kunna handla om tid tillsammans med vänner, familj eller något helt annat. Min upplevelse är att för många är själva upplevelsen av frihet viktigt. Många gånger har vi betydligt mindre problem att göra saker om vi får välja dem själva gentemot om någon annan tvingar oss göra dem. Väljer vi själva så finns det ju ingen anledning att sluta. En kvinna på en föreläsning kom fram till mig och sa vid ett tillfälle:

Jan, det handlar inte om att gå pension. Det handlar om att gå i passion.

Jag älskade det. För mig är det spot-on. Tänk om livet handlade mer om glädje, passion, närvaro, förverkligande, skapande och en mängd andra saker än bara att springa fort.

Misstaget jag tror att de flesta gör

När jag pratade med en kompis som är ekonomiskt fri, om det här, så gjorde han dessutom ett lite kontroversiellt påstående:

De flesta som vill bli ekonomiskt fria för att sluta jobba, de kommer aldrig att lyckas. För så fort de kan börja sluta, så kommer det att sluta, vilket i sin tur gör att de aldrig kommer att lyckas.

Det är också ett påstående som i alla fall jag har behövt låta sjunka in. Det som har gjort mig ekonomiskt fri till stora delar är en kombination av två drivkrafter:

• Rädslan för att saker kan gå åt helvete och jag behöver ha en plan
• Min längtan efter frihet att få välja och bestämma själv (jag älskade Braveheart som 14 åring)

När jag pratat med min coach om det här under ett antal sessioner så har jag insett att ekonomisk frihet är ett ganska logiskt resultat av dessa drivkrafter. Rädslan har t.ex. gjort att jag alltid har haft flera projekt i gång samtidigt. För, tänk om jobbet skiter sig, då står jag där utan ett jobb och inkomst, då är det ju mycket smartare att ha inkomster från flera källor än att bara en. En bra drivkraft att komma igång.

Problemet med att ha rädsla som drivkraft däremot är att så fort ”hotet” försvinner så försvinner även energin i det som man gör. Varför ska man fortsätta engagera sig om man nu har blivit av med det som man är rädd för? Det är här jag har haft turen att samtidigt har ett långsiktigt driv kring att vilja bestämma själv och ha min frihet. Tillsammans upplever jag fortfarande att dessa två drivkrafterna växelverkar. När vi köpte hus förra året kom rädslan tillbaka och jag kände att ”nu jäklar måste jag skärpa mig för nu har vi köpt ett hus mitt i brinnande bostadsbubbla, bäst att lägga in en ny växel”.

Hotivation och motivation

En deltagare kom fram till mig efter en föreläsning och frågade; ”Är det kört för mig för att jag inte har samma rädsla eller drivkraft som du?”. Jag känner en handfull personer som har tjänat så mycket pengar och har sådana kassaflöden att de skulle kunna leva som rentierer (=fint ord för någon som försörjer sig på räntan av sina pengar). Ingen av dem har samma rädsla eller drivkraft som jag.

För någon handlar det om tävlingen mot sig själv. Han har ca 120 miljoner och vill se om han klarar 1 miljard inom sin livstid. För en annan person handlar det om att skapa något bestående som finns kvar även när han är borta. För en tredje handlar det om tiden med familjen och vännerna. Jag skulle nog påstå att drivkrafterna är helt och hållet individuella, men de hamnar alltid inom en av kategorierna:

• Hotivation = rädslan eller hotet om en oönskad konsekvens driver en till förändring
• Motivation = attraktionen till en önskad konsekvens driver en till förändring

Jag tror att man skulle kunna kategorisera in allt i någon av dessa två facken. Tyvärr är min upplevelse att vi är inte så himla duktiga på att se det här hos oss själva, ibland inte ens hos andra. Charlie brukar beskriva det som att ta på sig ett par orange skidglasögon. Hur länge är världen orange? I två minuter sedan vänjer man sig och sedan är det bara så som världen är. Det är ju svårt att beskriva den som orange för någon annan och eftersom vi alla har vår variant på oss så ser vi inte ens andras om vi inte är tränade till det.

Min upplevelse är att många som t.ex. säger att de investerar för pengarna, inte alls egentligen gör det för pengarna skull utan av någon annan djupare anledning. Jag vågar lite kontroversiellt påstå att pengar inte är en bra drivkraft. På sin höjd kan drivkraften vara det som pengarna kan ge eller löser i nästa steg. Vi gillar t.ex. inte Ferrarin för plåten och motorns skull utan för den känslan som vi får när vi sätter oss i den. Men jag vet att det är många som inte delar den här åsikten där ute (och det är okej).

Ekonomisk frihet som resultat istället för mål

Jag får många gånger också frågan:

Hur tjänar jag pengar?

och jag kan inte låta bli att tycka att den frågan skjuter grovt förbi målet. Om man är intresserad av att tjäna pengar så kommer man aldrig tjäna de stora pengarna. Varför skulle någon vilja ge bort sina pengar till någon annan? Jag tror nämligen att den enda gången vi ger ifrån oss våra pengar med glädje är de gånger vi upplever att vi får något värde tillbaka. Jag tycker således frågan mycket hellre bör ställas som:

Hur skapar jag ett sådant värde för andra människor att de är villiga att betala mig pengar för det?

Det handlar således inte om mig, utan om andra människor. Precis som det klassiska ordspråket tror jag att det är viktigare att ge än att få. Ger jag tillräckligt mycket av värde till andra människor så kommer de också att ge mig det som jag längtar efter. Således tror jag att en smartare approach är att se ekonomisk frihet som ett resultat snarare än som ett mål. Det vill säga att ekonomisk frihet kommer bli ett resultat av något som jag gör. Det tar dessutom hand om det testen i förra stycket om att man skulle sluta så fort man nådde det, vilket dessutom sannolikt leder till att man förlorar den.

Slutdiskussion

Missförstå mig rätt, jag tycker inte att det är fel att prata om ekonomisk frihet, att till och med jobba mot det. Ekonomisk frihet är fantastiskt då det skapar ett lugn och tar hand om den ekonomiska stressen. Men av egen och andras erfarenhet så vet jag också att det verkligen inte är svaret på allt. Jag minns ett citat, dock inte källan, som sa:

Jag önskar alla människor mycket pengar så att de skulle inse att pengarna inte är svaret.

Jag tror däremot att det är viktigt att framförallt ärligt och autentiskt rannsaka sig själv om sina drivkrafter. Om du inte är ekonomisk fri, så finns det flera anledningar till det. De första svaren kommer att dyka upp redan när du svarar på frågan:

Varför är du inte ekonomiskt fri idag?

Problemet är att det som dyker som svar på den frågan är 100 procent sant för dig. Det är ju därför du inte är ekonomiskt fri. Men, tänk om. Tänk om det inte är 100 procent sant. Tänk om det bara är orange skidglasögon som du tittar på världen genom och andra människor med andra glasögon ser andra saker. Det är här det blir klurigt, för plötsligt behöver man då släppa taget och kunna erkänna för sig själv ”tänk om jag har haft fel i alla dessa år”.

Jag vet inte hur det är för dig, men för mig är sådan insikter riktigt skitjobbiga och har i princip bara kommit fram i samtal med andra som har andra resultat än vad jag har och sådana som jag skulle önska. För jag reagerar först med förnekelse, sedan ofta skam och slutligen med sorg. Först förnekar jag och argumenterar emot, sedan kommer ofta skammen när jag inser att jag har haft fel och slutligen sorgen över att man gjort fel saker under en så lång tid. Guldet på andra sidan är dock att man plötsligt får en helt ny öppning att tänka nytt, göra nytt och därmed även i nästa steg få helt nya resultat.

Det är det som jag hoppas på med den här artikeln. Att kanske få så ett frö hos dig kring ekonomisk frihet. För det är möjligt även om det inte är lätt. Sedan vill jag dessutom säga att – även ett par tusenlappar gör för många av oss en stor skillnad. Sammanhanget är fortfarande att 18.8 procent av befolkningen i Sverige inte har råd att betala en plötsligt räkning på 11 000 kr. Då är dessutom den siffran bäst i EU, i alla andra länder är det sämre. Så oavsett vilket är sannolikheten stor att du som läser det här redan är en vinnare i det globala perspektivet. Tål att tänkas på.

Inlägget Intervjuad om ekonomisk frihet i Nordnet Talks dök först upp på RikaTillsammans.

I fler än en intervju har jag sagt att jag oroar mig för min generation (70-/80-/90-talisternas) pension. Lite slarvigt uttrycker jag mig i att där inte kommer finnas någon pension. SVT Rapport hade igår ett inslag med Swedbanks Arturo Arques som visar i siffror att lönen blir lägre än 60 procent av slutlönen.

Det är ingen svårt förutsägelse att säga att pensionssystemet i framtiden inte kommer att kunna fungera som det gör idag. Enligt mig har det med ganska enkelt sunt förnuft att göra. Vi lever längre och vi blir friskare. När man införde folkpension 1913 i Sverige så var pensionsåldern 67 och medellivslängden 58 har jag för mig. Idag är pensionsåldern 65 och medellivslängden över 80 både för oss män och kvinnor. Det går inte ihop.

När jag pratar med mina kompisar och läser på nätet så visar många undersökningar på att vi dessutom kommer att bli ännu äldre. Vissa säger till och med att mer än vartannat barn som föds nu kommer att fira sin 100-årsdag. Barn som kommer att födas efter 2030 kommer inte att dö av naturliga orsaker. Att då ha en pension överhuvudtaget är ju egentligen ganska generöst. Tänk att du får betalt för att inte bidra med någonting till samhället.

Utan att måla fan på väggen så tror jag att vi kommer att höja pensionsåldern i Sverige. Vi har inte så mycket till val. Redan för ett par år sedan pekade pensionsutredning på att det är något som måste göras. Det är också något som jag upplever att man smyger in i samhället idag. Man får jobba tills man är 67, sedan kommer det bli obligatoriskt. Därefter kommer man få jobba tills man är 70 och sedan blir det obligatoriskt och så vidare. Jag har skrivit mycket om det i andra artiklar, se mina ”relaterade artiklar” nederst.

Om man ändå ska se något positivt, så är vårt pensionssystem i en global jämförelse ganska bra. Utomlands, framförallt i t.ex. USA, har man enorma problem med pensionsåtagande. Men det betyder inte att man kan somna om. För det här kommer att ske, det är bara en tidsfråga. Twittraren PerPenning uttryckte det som:

De kommer att råka ut för 40-40-40-blåsningen. Man arbetar 40 timmar i veckan, i 40 år, för att sedan leva på 40 procent av lönen.

Redan idag kan man se små tecken i alla reportage om pensionärer som knappt har möjlighet att leva på sin pension.

Om man inte kan bli bankdirektör, vad ska man göra?

Det var lite roligt med den äldre damen i videon. Hon oroade sig inte för sin pension, hon var ju en före detta bankdirektör. Så, vi andra som inte är bankdirektörer vad kan vi göra?

Jag tror att det viktigaste är att börja tänka på det här redan idag. Om du är som min genomsnittliga läsare så är du i 30-50 års åldern och då kan du börja spara nu. Det är nämligen för sent att göra det när man är 60+. Det är nämligen tyvärr perioden då man behöver börja skörda och har man inte sått, finns det av förklarliga skäl inget att skörda. Då är det bästa tipset att försöka hitta något extra-jobb som man kan styra själv.

Det bästa tillfället att spara var för 20 år sedan. Det näst bästa tillfället är idag.

För det första tror jag att det är viktigt att man sätter av till sitt sparande varje månad, minst 10 procent, men helt ärligt faktiskt helst uppemot 20 procent. Sedan förstår jag att man kanske inte har möjligheten. I en kommande artikel visar jag Danske Banks undersökning om att var femte person inte har 11 000 kr till en oförutsedd utgift. Då gäller det att börja där man kan och använda sig av principen ”spara mer imorgon”. Den går ut på att spara mer när man får t.ex. en löneförhöjning, skatteåterbäring, present eller något annat.

Några tips på vad man kan göra

Så här resonerar jag själv kring min pension. Det absolut viktigaste är det egna sparandet i en pengamaskinen. Där lägger man undan en del av sin lön varje månad och investerar den enligt någon av min modellportföljer. Har du mer än 15 år till pension, då skulle jag nästan rekommendera ”Globala barnportföljen” som fungerar utmärkt till ett pensionssparande.

Nästa sak är att försöka höja sin lön så mycket som möjligt upp till brytgränsen för pension. Den ligger på ca 39 000 kr i månaden. Det är nämligen som så att ca 18 procent av vår lön sätts av i pension. Av dessa går ca 2 procent till PPM (upp till 7 500 kr har jag för mig). Att få upp lönen är superviktigt eftersom det kommer att spela stor roll för dig. Särskilt också eftersom man alltid pratar om pensionen som X procent av slutlönen. Ju högre slutlön, desto bättre pension.

När det gäller förvaltningen av PPM så ligger jag i sjunde AP-fonden, AP7 Såfa. Jag är precis som jag alltid tjatar om aktivt inaktiv. Jag har valt det alternativet som man få om man inte väljer någonting. Det är nämligen väldigt bra, där är en hög andel aktier och de har dessutom en hävstång på uppemot 50 procent och avgiften är låg. Jag tror inte på alla dessa tjänster som kan förvalta upp PPM-sparandet. Icke-val alternativet är bra nog för mig och tillräckligt bra för de allra flesta påstår jag.

Om du kan få tjänstepension från din arbetsgivare så är det också något att tacka och ta emot. Förvalta det också på samma passiva sätt som t.ex. globala barnportföljen. Egentligen gillar jag inte inlåsning- och avgiftseffekterna på tjänstepensionssparande, men det är bättre än att inte göra det. Löneväxla dock inte om du har en lön under 40 000 kr per månad. Jag har skrivit om löneväxling här.

Håll koll på din pension via minpension.se, det är faktiskt mig veterligen det bästa sättet att hålla koll på sin pension. Där kan du följa och göra prognoser på hur det kan komma se ut för dig personligen.

Om du har något mer tips som jag har missat, kommentera gärna! :-)

Relaterade artiklar

• Ska man pensionsspara som ung? - Mina tips och tankar om läsarfrågan kring att pensionsspara i vanliga eller börshandlade särskilt för dig som är ung.
• Tips för en bättre pension - Skaffa en plan B för din pension. Statens plan A är inget vidare...
• Då kom det första förslaget om höjd pensionsålder… - Historien om den kokande grodan som inte har någon relevans alls...
• Nej, det är INTE värt att löneväxla till ett pensionssparande - En läsarfråga om löneväxling, tjänstepension och pensionssparande i allmänhet...
• Pensionen kommer inte att räcka till… - Tankar kring det orange kuvertet och att redan idag finns 225 000 fattigpensionärer i Sverige
• Läsarfråga: pensionspara eller inte? - Pensionslösningarna som bankerna erbjuder är mer gjorde för att de ska bli rika än att du ska bli det...

Inlägget SVT Rapport: 35-åringar kommer inte ha en dräglig pension dök först upp på RikaTillsammans.

I det här poddavsnittet diskuterar jag och de f.d. programledarna i Lyxfällan, Charlie Söderberg och Mathias Andersson veckopeng utifrån våra egna erfarenheter som föräldrar och privatekonominördar.

Under åren har jag fått många titlar, men ”veckopeng-expert” är det första gången som jag har blivit kallad. I det här poddavsnittet i podden ”På riktigt” pratar vi om olika typer av veckopeng. Vi går genom olika fördelar och nackdelar men också dråpliga situationer där vi blivit satta på pottan av våra barn. Du kan lyssna på avsnittet nedan:

Om du verkligen vill grotta ner i det här med veckopeng så rekommenderar jag faktiskt boken ”Gör ditt barn rikt” som jag och Charlie skrev i början av året. Den handlar egentligen om tre stora delar:

• Att prata och utbilda barn på pengar och ekonomi
• Olika typer av veckopeng, fördelar, nackdelar och konkreta förslag
• Sparande till barn och konkreta investeringsstrategier

Mycket av det finns så klart på bloggen, problemet här är att det utspritt över många artiklar. Boken har en mycket tydligare röd tråd tack vare Bonniers redaktör.

Relaterade artiklar

Om du gillar det här poddavsnittet så kan jag även rekommendera följande artiklar:

• Intervjuad i podden ”På riktigt” med Charlie och Mathias - Lite längre intervju om bakgrunden, sparandet, 40-40-40-blåsningen och annat roligt
• Intervjuad av Nordnet tillsammans med Charlie Söderberg - En intervju om månadssparande, sparande till barn, ränta på ränta och lite annat
• Vi föräldrar: korta tips om sparande till barn - Kommentarer till Vi föräldrars (aug, 2017) recension av boken “Gör ditt barn rikt”

Inlägget Intervjuad om veckopeng i podden ”På riktigt” dök först upp på RikaTillsammans.

Även om jag inte är ett stort fan av aktiv förvaltning där man ska försöka förutsäga framtiden, så anser jag att man bör vara insatt i ”motståndarens” argument och tankesätt. Då får man nämligen båda sidor och kan fatta klokare beslut. Här är ett kort tips om en bra utbildning som jag tänkte gå om.

En av de investerare som är det bästa ”motbeviset” till min strategi om passiv förvaltning av sina pengar är Arne Talving, eller mer känd som ”Kavastu” på Twitter med sina snart 30 000 följare. Han är en av investerare som kan skryta med en av årlig avkastning om över 20 procent per år, vilket innebär att han dubblar pengarna i princip var 3,5 år. Jag har haft förmånen att träffa Arne vid ett par olika tillfällen och vi har haft våra duster kring olika förvaltningsstrategier, för vi är verkligen i varsin ände av skalan passiv vs aktiv förvaltning.

Min grundtes är ju att aktiv förvaltning inte fungerar över tid för den genomsnittlige investeraren och att man får ett bättre resultat av att köpa breda och billiga indexfonder. Arne sa det inte rakt ut, men jag gissar att han tyckte att det påstående var lite crazy. Varför nöja sig med 8 procent (och dubbla vart 9 år) när man kan ha 20+ procent per år? Hans tes är ju att alla kan göra det. Jag är inte lika säker.

Disclaimer för tydligheten och transparensen skull

Jag har träffat Arne och Daniel från Börsvärlden (som är arrangör) ett par gånger och vi har en överenskommelse kring att jag får en plats på utbildningen i Malmö utan kostnad eftersom jag var på utbildningen förra året, vi känner varandra och den här artikeln gör lite reklam för den. Jag skriver den här artikeln både för att jag genuint tror på det jag skriver, jag vet att det skapar värde för en del av mina läsare och kan jag hjälpa Arne och Daniel som jag gillar, så gör jag det. Däremot skulle jag aldrig skriva något inautentiskt bara för pengarnas skull. Hoppas det är OK med dig.

Investeringsstilen ”Marknadstradern”

Till syvende och sist så kommer det ner till vilken investeringsstrategi som man har. Man kan nämligen sammanfatta en investeringsstrategi i följande två frågor och det är här jag och Arne skiljer oss markant åt:

• Kan jag förutsäga marknadens rörelser?
• Kan jag analysera och hitta undervärderade investeringar?

Beroende på hur man svarar på dessa två frågorna, så får man följande tabell:

För mig är svaret på frågorna ”Nej” och ”Nej”, vilket gör att jag hamnar i facket ”Den långsiktige passive investeraren”. Arne brukar svara ”Ja”, ”Ja” eller ”Ja”, ”Delvis”. Det som jag tycker är intressant att han dessutom har data som backar upp hans påstående. Vill man således höra en ordentlig motargumentation mot mina teser och åsikter då är det få som framför dem bättre än Arne. Sedan två år tillbaka håller han sin utbildning ”Kavastus trender” där han just för fram ett ganska solitt case för sin strategi.

Det är min genuina uppfattning att han verkligen brinner för att lära andra. Vi har mer än en gång pratat om de många konstigheter som människor gör med sina pengar. Han berättade t.ex. en historia om hans föräldrar som hade en affär där de sålde Triss-lotter. Han berättade att de under åren sålde mer än 3 000 000 st Triss-lotter och den högsta vinsten var ett par hundratusen-kronor. Tänk om folk hade sparat de pengarna istället – särskilt med tanke på ränta-på-ränta-effekten.

Utbildningen ”Kavastus Trender 3.0”

Förra året deltog jag i hans utbildning ”Kavastus trender. Den gav mig väldigt mycket, framförallt en betydligt större i trygghet i att hålla mig till den strategi som jag själv har. Men där var även en hel del saker som jag själv inte hade reflekterat över. Jag skrev förra året en ganska ingående recension av utbildning. Min rekommendation då som nu är både ”Ja”:

Ja, om du har ett stort intresse för ekonomi, aktier och trender.

Men också nej:

Nej, om du bara vill ta kloka beslut i din ekonomi, spara långsiktigt och inte engagera dig i någon större utsträckning.

Jag gick den och kommer sannolikt att gå den även i år, om jag får ihop datumen, eftersom jag gillar Arne, jag gillar hans utbildning och höra hans argument. Dessutom måste jag säga att Arne är en av de bättre föreläsarna som jag har sett med tanke på att det inte är hans yrke. Läs hela min recension från förra året:

• Recension av Kavastus Trender 2.0 - En av Sveriges bästa aktieinvesterare höll en heldagsutbildning i Stockholm...

Innehållet i utbildningen

Det som jag gillar är att Arne är extremt data- och evidensdriven. Nedan följer sex av de foton som jag tog under utbildningen förra året:

Det är verkligen en bonanza i grafer och statistik. Så här skrev en läsare på mejl till mig när jag frågade om han skulle gå om den:

Sen kan man ju iofs tycka att bara hans sköna snack och hans toksköna bilder/slides är värda 4000 kr i sig :D De kommer jag helt klart sakna!

Perfekt för en nörd som mig, sedan gäller det också att dra rätt slutsats av dessa grafer och det är där t.ex. jag och Arne skiljer oss åt. Han pratar t.ex. om möjligheterna på de små börslistorna medan jag tänker 86 procents av bolagen som jag köper i en bred indexfond går med vinst.

Andra saker som Arne pratar om är (snott från Börsvärldens hemsida):

• Bakgrund till framgången
• Lär dig utnyttja börsens mönster och trender
• Säsongsmönster i olika situationer
• Mitt tänk och placeringsfilosofi
• Mätsystem och regelverk
• Filosofi och erfarenheter
• Bull- och Bear-trend med olika tankesätt
• Unik resa i börsens vågsystem
• Hur ska man vikta aktier/likviditet
• Låg risk, god spridning, bättre än index år efter år
• Enkel översiktsanalys av ett företag
• Gallringsprocess för inköp av aktier
• Hur man vaskar fram starka aktier
• Lär dig tolka Börsdata
• Lär dig tolka och utnyttja bolagens fundamentala trender
• Utnyttja mentala fördelar
• Säljbeslut för en aktie
• Avkastningsdödare

Han pratade om många av dessa ämnena förra året och jag har kommit på mig själv att referera till flera av dem från tid till annan. Om än kanske på lite annat sätt än Arne nog hade tänkt sig. En intressant analys han hade gjort var just på sannolikheter för t.ex. uppgång/nedgång, huruvida en aktie som har ökat fortsätter att öka, långsiktiga trender och så vidare. Det har jag haft nytta av i min lekportfölj och skapat trygghet i min egen investeringsstil.

Slutsats – gå om du verkligen gillar aktier och har sparat mer än 100 000 kr, men inte annars…

Om jag skulle sammanfatta det, så skulle jag faktiskt säga så här. Om du har totalt investerat 100 000 kr eller mer och du gillar att spara i aktier. Då är det värt att lägga de 5 900 kr på utbildningen. Anledningen att jag säger 100 000 kr, är att jag anser att man alltid ska få en avkastning på sina pengar. Jag anser också att utbildningskostnaden inte ska vara en för stor procentuell andel av din portfölj och på 100 000 kr är det typ 6 procent. Handlar du med aktier så bör utbildningen hjälpa dig att tjäna in de procenten över tid. Det är jag övertygad om och det är ingen som representerar investeringsstilen ”Marknadstradern” så väl som Arne.

Om du däremot är som majoriteten av mina läsare, du är nöjd med att göra bra saker i din ekonomi i ditt långsiktiga sparande i någon av mina portföljer, då är det inte en utbildning för dig. Det enda som då skulle kunna motivera att lägga pengar på det är för att öka sina allmänbildning, se hur ”motståndarsidan gör” och dessutom få en inblick i hur mycket tid, energi, intresse och kompetens det krävs för att ens ha en chans att slå portföljerna som du sparar i för närvarande (som är en väldigt bra grej!).

Du kan boka din plats och läsa mer om den på Börstvärldens hemsida:

• Kavastus Trender 3.0 – information och anmälan →

Jag är tyvärr lite sen på bollen, så vissa datum är redan tagna, men jag kommer sannolikt gå i Malmö den 11 november. Säg hej om du ser mig där! :-)

Inlägget Tips om aktie-utbildningen ”Kavastus Trender” i höst dök först upp på RikaTillsammans.

För 10 år sedan slog Warren Buffet vad 1 000 000 USD om att en amerikansk indexfond med låga avgifter skulle slå 5 st hedge-fonder. Med ett par månader kvar av vadet kastade motståndaren Ted Seides in handduken för ett par dagar sedan.

Jag har följt det här vadet ett tag eftersom jag tycker att det är spännande på flera sätt. För det första är det spännande eftersom Warren Buffet brukar anses vara en av de absolut skickligaste investerarna som världen någonsin har skådat. Han har verkligen byggt upp sin förmögenhet från scratch till att vara en av världens absolut rikaste män. Att då satsa 1 000 000 USD på en passivt förvaltad indexfond, som är i i princip motsatsen till vad han själv gör, är ju vid första anblicken som att svära i kyrkan.

Men om man har följt Buffet ett tag så är det ingen nyhet att han rekommenderar den genomsnittlige investeraren att spara i indexfonder med låga avgifter. Han har fler än en gång sagt att:

When trillions of dollars are managed by Wall Streeters charging high fees, it will usually be the managers who reap outsized profits, not the clients.

Idag 10 år senare har hans billiga indexfond presterar en årlig genomsnittsavkastning om 7,1 procent medan snittet för de fem hedgefonderna slutade på 2.2 procent. Totalt är indexfonden upp 85,3 procent medan hedgefonderna slutade på 22 procent. Den bästa hedgefonden av de fem slutade på 62,8 procent, medan den sämsta hedgefonden har ett riktigt uselt resultat på 2.9 procent.

Lärdomarna att dra

Ända sedan jag skrev om vadet i boken ”Gör ditt barn rikt” förra hösten har vadet egentligen redan varit vunnet. Det skulle krävas närmast ett mirakel för hedgefonderna att komma i kapp och en katastrof utan dess like för att indexfonden skulle rasa. Men det intressanta är faktiskt att kolla på lärdomarna man kan dra från det här. För dig som läser bloggen kontinuerligt borde det här inte vara några nyheter:

• Avgifterna spelar roll och få fonder har högre avgifter än hedgefonderna.
• Aktiv förvaltning har låg sannolikhet att lyckas över längre tidsperioder som 10 år är
• Duger indexfonder för Buffet, så borde de duga även för oss
• Låt pengarna jobba i fred oavsett vad som händer under tidsperioden

Jag är likt Buffet egentligen inte förvånad då statistik och sannolikheter förutsåg det här utfallet. Det är väldigt, väldigt svårt att slå index över en 10 års period – till och med för professionella förvaltare som dessutom har staber av experter till sitt förfogande. Så har du en portfölj där du har spridit riskerna i olika indexfonder och ränte- och obligationsfonder samt ett par procent alternativa investeringar, då kan du verkligen luta dig tillbaka och känna att du har gjort en bra grej.

Problemet med aktiv förvaltning

Jag brukar alltid rekommendera att läsa in sig på vad motståndaren tycker och tänker, så att man inte råkar ut för det som kallas för ”confirmation bias” och Ted Seides skrev en artikel i Bloomberg i våras som är läsvärd – även om jag inte gillar undertonen som nästan känns som ”jag hade otur, han hade tur”:

• Bloomberg, ”Why I lost my bet with Warren Buffet”

I den skriver han:

“When we made the bet in 2008, the S&P 500 traded at the high end of its historical range. Probabilities strongly suggested the S&P 500 would generate low returns in the future, which would have helped the relative performance of hedge funds. But the S&P 500 defied the odds and rewarded investors with a historically normal 7.1% nine-year annualized return.”

för att lite längre skriva:

“My guess is that doubling down on a bet with Warren Buffett for the next 10 years would hold greater-than-even odds of victory. The S&P 500 looks overpriced and has a reasonable chance of disappointing passive investors.”

och det här är för mig utmaningen med att försöka förutsäga framtiden och investera aktivt. Först liksom överraskar börsen genom att gå upp i 10 år (trots att den inte borde göra det) och sedan så kan den inte göra det de kommande 10 åren heller. Det bevisar lite min poäng, det går inte att förutsäga framtiden och marknaden kan vara irrationell väldigt, väldigt länge – trots att man har rätt i sak. Jag lärde mig det den hårda vägen genom att jag har haft åsikter om den svenska bostadsbubblan sedan 2008. Du kan ha rätt i sak, men har du fel i tajming, så spelar det ingen roll. Du har fel ändå.

Vad vill du helst: ha rätt eller ha pengarna?

Jag fick det tipset av en gammal duktig investerare vid ett tillfälle, även om jag inte fattade det då:

På börsen så har du antingen rätt eller så tjänar du pengar. Du kan inte ha båda och.

Det tog mig ett tag att förstå och jag tror att många förvaltare och sparare där ute fortfarande inte har fattat det. För mig ligger mycket av betydelsen i ödmjukhet. Den dagen jag insåg att jag ”bara” var en genomsnittlig investerare började jag tjäna pengar. Jag slutade att försöka förutsäga framtiden, välja rätt aktier eller rätt tillgångsslag. Jag är ödmjuk nog att säga att jag har inte en susning annat än det som är statistiskt eller forskningsmässigt bevisat och i stora drag försöker jag följa den strategin.

Från tid till annan lämnar jag den för att tillfredsställa andra värden, t.ex. kring etiskt, hållbart och långsiktigt sparande, eller för att jag vill ha roligt med min lekportfölj, men majoriteten av mina pengar ligger i indexfonder med exponering mot aktier, ränte- och obligationsfonder. Precis på det sättet som Buffet m.fl. rekommenderar. Jag har ingen prestige i att vara bäst på aktier, jag har andra saker i livet som jag tycker är roligt.

Jag vet dock att det här är en ganska kontroversiell åsikt och att bl.a. halva ekonomi-bloggosfären eller Arne ”Kavastu” Talving som jag skrev om häromdagen inte skulle hålla med. Och, det är helt okej. Jag är hellre som Buffet än som Seides. För, jag tror inte att där är så många som skulle gå emot Buffet i ett nytt vad för de kommande 10 åren.

Det roligaste är nästan hur vadet gick till

Slutligen, tillbaka till vadet. Det roligaste som många inte vet om är nästan hur själva vinst-pengarna till vadet strukturerades. Vadet gick ut på att vinnaren fick välja 1 000 000 USD som skulle skänkas till en valfri välgörenhetsorgansation. För 10 år sedan räknade man ut att det skulle behövas ungefär 640 000 USD för att det skulle bli en miljon 10 år senare. Buffet och Seides placerade vars 320 000 USD och lät dem växa. Idag 10 år senare har de växt till över 1.8 miljoner dollar, vilket är en bättre avkastning än både indexfonden och hedgefonderna…

Externa länkar

• Bloomberg, ”Why I lost my bet with Warren Buffet”
• MarketWatch, ”Battle of the billionaires: How Buffet won his $1 million hedge fund bet”

Inlägget Warren Buffet vinner vadet om indexfonder vs hedgefonder dök först upp på RikaTillsammans.

Idag skickar jag ut tips till mina nyhetsbrevsprenumeranter om att teckna Climeon via sina Avanza- eller Nordnetdepåer. Det kan vara en av årets få riktigt bra straffsparkssituationer på börsen, med möjlighet att tjäna lite pengar under veckan i en kort spekulation. Jag har också tecknat mig i Climeons börsintroduktion i flera depåer.

Det är inte så ofta jag tipsar om aktier eller ännu mer sällan som jag skickar extra nyhetsbrev. Det handlar ju om att min grundsyn är att man som investerare har väldigt svårt att över tid slå börsindex. Men ibland är marknaden irrationell eller så blir efterfrågan så stor att det blir som en straffspark på börsen. Jag är ganska övertygad om att erbjudandet om att teckna sig för aktier i företaget Climeon är en sådan situation och jag har tecknat mig. Ingen ersättning har utgått för den här artikeln.

Jag har inte ändrat något i mitt resonemang eller strategi, utan jag använder lite av pengarna i min lekportfölj (eller variabelportfölj som det heter på nördspråk). Lekportföljen består av mindre än 10 procent av mitt totala kapital och är till för sådana här situationer där jag på kort sikt vill spekulera. Jag skiljer nämligen på att spekulera och investera.

• Investera = vara nöjd med den genomsnittliga avkastningen som en investering ger (läs: indexfonder)
• Spekulera = försöka överträffa börsens genomsnittliga avkastning genom att ta en högre risk.

En möjlighet att tjäna pengar på kort sikt

Där för är min rekommendation för dig som vill ta ett ”bet” där du verkligen har oddsen på din sida att delta i börsnoteringen och nyemssionen av Climeon. Precis som i mina tidigare exempel på liknande affärer med t.ex. Engelska skolan och FM Mattsson, så är mitt tidsperspektiv väldigt kort – bara fram till den 13 oktober. Jag räknar med att sälja på första handelsdagen eller direkt i samband med det – även om många rekommenderar att hålla aktien på sikt. Notera att jag kommer att göra det här oavsett om aktien går upp eller ned.

Notera också att även om jag skriver att det är en straffspark, så är det inte riskfritt – speciellt inte på ett så pass litet företag. Aktier är aktier och risken för nedgång är inte obefintlig. I små bolag är det också alltid extra vanskligt och jag håller med tidningen Privata Affärer om att man bör teckna, men att det är med en hög risk. Jämfört med andra ”hög risk”-nyemissioner så är det dock låg risk (inom den höga risken). Ja, du fattar förhoppningsvis.

Det är dock ett spel med sannolikheter. Än så länge så är mitt track-record på aktietips 100 procent och jag tror att det här kan bli bra. Problemet dock med straffsparkar är att det inte bara är jag som ser dem, utan ibland kan det leda till att man inte får någon tilldelning av aktier som det hände med FM Mattsson och några andra tips som jag har gett.

Min rekommendation är således om man ska sammanfatta det. Teckna Climeon om du vill göra en kort spekulation med risk på kort sikt under förutsättningen att:

• Du är medveten om att du kan förlora pengar
• Investeringen i Climeon max är cirka 5 – 10 procent av ditt investerade kapital
• Du redan har en bas i någon av mina fondportföljer

Har du frågor eller är osäker, återkom i kommentarerna.

Tillägg 171009: Jag vill också uppskatta de som skriver tydligt att de avstår för att det skulle bli en för stor exponering i deras portfölj. Cudos till er! Det är just sådan disciplin som kommer att göra en framgångsrik på sikt. Det här är alltså ingen hype, inget tåg man missar, utan tvärtom det går alltid fler tåg. Att stå utanför är en fullt giltig position – det är dessutom den enda positionen där man inte tar risken att förlora pengar.

Om företaget Climeon AB

Min bloggranne Lars Wilderäng på Cornucopia har länge varit en aktieägare i Climeon (grattis Lars till affären) och det är så jag lärde känna företaget för första gången för ett par år sedan. I korthet kan man säga att företaget har utvecklat en teknik som tillvaratar energin i spillvärme från industrier samt lågtempererad geotermisk värme för att generera elektricitet. Idag har de ganska stora kunder i bland annat Viking Line, Virgin Voyages, Maersk Line, CP Energy (energibolag på Island) och SSAB. Enligt mina kontakter har företaget potentialen att bli nästa Atlas Copco.

Spillvärme och geotermisk energi (under 120 °C) utgör tillsammans en stor energikälla som idag mestadels är outnyttjad på grund av begränsningar hos befintlig teknik. Climeons produkt är det första värmeåtervinningssystem som i stor skala kan nyttja denna tidigare outnyttjade energikälla för att generera el. Bolaget har därmed möjligheten att inta en ny marknad med begränsad konkurrens.

Företaget har gjort en fantastisk presentationsvideo med Richard Branson(!?):

Här är även ett par video som jag har stulit från Goda Tiders nyhetsbrev (med tillåtelse, ska sägas):

• Investerarpresentationsvideo på drygt 20 minuter
• Video som presenterar tekniken
• Video som visar hur man integrerar med befintlig anläggning

Du kan även läsa mer om både företaget och emissionen här:

• Privata Affärer: ”Notering: Därför ska du teckna Climeon”
• Climeon Investerarpresentation
• Climeon prospektet
• Climeons hemsida

Jag kan även rekommendera Lars Wilderängs artiklar:

• Cornucopias artiklar om Climeon

Jag tänkte hålla mig här även om det finns mer att säga kring potential, risker (läs: 14-23 i prospektet). Det som jag fattar mitt beslut på primärt är att jag misstänker att emissionen kommer vara kraftigt övertecknad. Det vill säga att fler kommer att vilja ha aktier än vad det finns aktier tillgängliga – särskilt eftersom många redan har gått ut och sagt att de har köpt. Det kommer att skapa ett stort köptryck i anslutning till emissionen och det tänker jag försöka utnyttja. Priset på aktien är satt till 31 kr per aktie och jag tror att priset kommer att öka på väldigt kort sikt. Skulle jag ha fel kommer jag sannolikt att sälja oavsett, även om jag gillar det som företaget gör.

Anledningen till att emissionen kan bli bra

Anledningarna till att jag och flera med mig tror att emissionen kan bli bra beror framförallt på att företaget har beprövad teknik, har börjat få stora kunder och att emissionen är i princip garanterad från start. Så här skriver Cornucopia på sin blogg:

Bolaget ska lista sig på NASDAQ First North Premier via en nyemission på ca 200 MSEK. Före emissionen värderas bolaget till 1 100 MSEK. Hälften av nyemissionen är garanterad av t ex Ålandsbanken, Alfred Berg mfl investerare. Befintliga aktieägare har också sagt sig vara beredda att gå in med 90 MSEK i bolaget, även om det är icke-bindande, vilket gör att 190 av 200 MSEK i princip redan kan vara tecknade.

Privata affärer skriver på samma ämne:

Som vanligt i sådana här lite större introduktioner finns det ett antal ankarinvesterare med som köper aktier till samma pris som privatsparare. De är fem till antalet och däribland finns bland annat Ålandsbankens Fonder och Alfred Berg Kapitalförvaltning, vilket inger ett visst förtroende kring att introduktionen kommer att bli lyckad.

Mitt ”bet” således ligger snarare i själva emissionen än i företaget och dess långsiktiga potential (även om jag gillar den också). Jag tror nämligen att det kommer att bli en större efterfråga än tillgång på aktierna och därmed kommer priset att stiga direkt på börsintroduktionen. Det är det här som min spekulation ligger i.

Således kommer jag personligen att sälja direkt på fredagen den 13 oktober som är första handelsdagen. Det kan i princip bara gå på två sätt:

• Går det upp, så säljer jag för att jag har tjänat pengar
• Går det ner, så säljer jag för att jag hade fel i mitt antagande

Så oavsett vilket så kommer jag att sälja på fredagen. På det sättet gör man det enkelt för sig och har en tydlig strategi och slipper fastna i känslomässigt tillstånd när det väl öppnar.

Teckna aktier i börsnoteringen via Nordnet eller Avanza

Du kan teckna dig i Climeons börsnotering via både Avanza och Nordnet. Minsta aktiepost som man kan teckna sig för i noteringen är 320 aktier a 31 kr, det vill säga 9 920 kr. Notera dock att deadline redan är imorgon – måndagen den 9 oktober klockan 17:00. Jag är ledsen för sent mejl och artikel, det har varit intensiva veckor för mig. Första handelsdag blir förmodligen fredagen den 13 oktober (varför är man vidskeplig?) :-)

För att teckna dig i nyemissionen via Nordnet:

• Logga in på ditt Nordnet-konto
• Gå till fliken ”Min Depå” i menyn
• Klicka på ”Nyintroduktioner IPO”
• På raden med Climeon, klicka ”svara”
• Välj antal aktier
• Godkänn

För att teckna i börsintroduktionen via Avanza:

• Logga in på ditt Avanza-konto
• Klicka på ”Mina sidor” i menyn
• Klicka på ”Nyintroduktioner & emissioner”
• På första raden med Climeon, klicka på ”svara”
• Välj antal
• Godkänn och skicka in

Tänk på att du måste föra över pengar till de kontona som du har tecknat dig från, helst imorgon. Det går dock ofta att göra under en bankdag. Via Avanza kan man använda deras Trustly-lösning och via Nordnet så tror jag att man kan ringa till deras kundtjänst. Notera att du kan kontakta respektive företags kundtjänst för att få hjälp att genomföra emissionen – de tjänar ju pengar på det, så det ligger i deras intresse att hjälpa dig.

Sponsrat tips: Goda Tiders Nyhetsbrev – aktietips för småsparare

Jag har en god vän som likt mig brinner för att hjälpa andra människor med att komma igång med sitt sparande och han gör det med ett par vänner i form av ett nyhetsbrev. Det är från det här brevet som jag plockar, med deras tillåtelse, straffsparkarna och skriver om dem här på bloggen.

Medan jag väljer ut 1 – 2 om året, så skickar han ut ca 20 – 30 mejl med förslag på liknande affärer under ett år. Enligt deras utsago så ligger de på ca 90 procent rätt på ”straffsparkar” och ca 65 procent rätt på affärer med högre risk. Anledningen till att jag har valt att abonnera på deras nyhetsbrev är framförallt – förutom att jag anser att man ska hjälpa sina vänner (genom att köpa deras produkter till fullpris) – är att de vänder sig till småsparare som vill börja bygga kapital. Du bör helst ha en basportfölj med fonder på över 50 000 kr, buffert och möjlighet att delta i bl.a. börsintroduktioner om ca 15 000 kr. Alla affärer görs via Nordnet / Avanza.

Många av affärerna fungerar bra för mindre portföljer och har historiskt gett en avkastning om ca 10 – 30 000 kr per år. Med tanke på att priset är 1 500 kr per år och att de dessutom har 100 procent nöjd-kund-garanti är risken hanterbar. Så om du vill ”leka” mer och få sådana här tips i din mejlkorg, anmäl ditt intresse så blir du kontaktad av dem:

• Anmäl ditt intresse för att bli kontaktad här →

Intresseanmälan kostar ingenting, men om du inte är seriöst intresserad, sätt inte upp dig på listan då jag vet att det tar tid att kontakta många som är intresserade. Tack.

Disclaimer för tydlighetens skull

Jag har inte fått någon ersättning för artikeln om Climeon. Jag är inte aktieägare i företaget och jag har inga andra intressen i det. Däremot har jag tecknat mig själv för ca 200 000 kr. Tipset om Goda Tiders nyhetsbrev har jag inte heller fått något betalt för, men jag får en liten rekommendationsersättning om det är så att du blir kund. Det är inget som påverkar kostnaden för dig dock. Du har ju dessutom pengarna-tillbaka-garanti.

Prenumerera på mitt nyhetsbrev (gratis)

Om du vill få mitt nyhetsbrev med de bästa tipsen för din privatekonomi, cirka en gång i månaden, anmäl dig nedan. Nyhetsbrevet är självklart gratis och jag lovar att vårda din e-postadress lika bra som de över 30 000 andra som tar emot nyhetsbrevet. :-)

Relaterade artiklar

• Climeon – uppföljning av börsintroduktionstipset - Hur jag gjorde bort mig och vissa av mina läsare tjänade ett par tusenlappar...
• Internationella Engelska skolan börsnoteras - En möjlig straffspark på börsen för dig som har en depå på Nordnet eller hos Handelsbanken
• FM Mattsson Mora – ännu en hyggligt säker spekulation - Förslag på kort spekulation till variabelportföljen. OBS! Extremt kort deadline...
• Ambea – en hyggligt säker spekulation - Förslag på kort spekulation till variabelportföljen. OBS! Väldigt kort deadline...

Inlägget Aktietips: delta i Climeons börsnotering dök först upp på RikaTillsammans.

Grattis till dig som utnyttjade tipset om Climeon och fick tilldening. Sålde du direkt på öppning så bör du ha tjänat mellan 2 500 och 3 000 kr. Dock lyckades jag göra bort mig i sammanhanget.

Jag måste få börja med i en annan del av den här historien. Jag har följt Climeon ett tag, framförallt genom tipsen från bloggrannen Cornucopias blogg och för att jag genuint gillar företag som arbetar med hållbara produkter. Jag anser nämligen att vi ska lämna världen som en lite bättre plats än när vi kom till den. Så när jag förra söndagen hade tid att sätta mig in i börsintroduktionen, då även av mina andra vänner och även fick tipset i Goda Tiders nyhetsbrev, då såg det bra ut. Jag gjorde min egen research, skrev artikeln och skickade ut nyhetsbrevet. Allt väl så långt.

De senaste veckorna har varit lite stökiga med väldigt mycket jobb, så i onsdags hoppade jag snabbt in på min Nordnet-depå och såg att där stod ”Climeon 6000 st”. (egentligen stod där ”Climeon ansökan – 6 000 st). Min första tanke var: ”Helvete!” (resten cenuseras). Nu har jag fått full tildelning vilket i samma ögonblick betydde att jag hade fel kring mitt antagande om överteckning. Spekulationen i Climeons börsintroduktion var just att den skulle övertecknas. Den andra tanken var:

Fan! Nu har jag mejlat 30 000+ människor, skrivit på bloggen och uppenbarligen gjort någon miss i min research.

Smart som man är, så istället för att i ett känslomässigt ögonblick andas och ta det lugnt, så kommenterar jag min förra artikel. Det första som händer, inom fem minuter, att jag får en hel del kommentarer om att de inte har fått tilldelning. Jag googlar och inser att börsintroduktionen visst övertecknades med nästan 6 gånger. Det vill säga att efterfrågan var sex gånger större än tillgången. Min andra tanke är:

Fan vad najs! Något måste ha gått fel, nu kommer jag tjäna pengar!

För att sedan ett par minuter senare få mejl från Nordnet där det står:

Vi beklagar, men du har inte fått någon tilldelning.

Så på mindre än en timme så lyckades jag:

• Må väldigt dåligt och ångra att jag skrev något
• Till att må väldigt bra när jag trodde att jag skulle få aktier
• Till att bli besviken för att det inte var någon tilldelning
• Till att må väldigt bra att jag hade rätt och några av mina läsare kommer tjäna pengar

Det roliga är att det inte slutar där. För under tiden det här pågick med mig och det kommenterades på min blogg, så hade det spridit sig på nätet att jag hade fått tilldelning (vilket var felaktigt). Så plötsligt uppstod en tråd hos Cornucopia där folk tyckte att det var djupt orättvist att jag hade fått tilldelning. Till att när det spred sig att jag hade fel, till att jag blev amatörförklarad. Så det var bara att gå in och erkänna att jag hade fel och jag stod med brallorna nere.

Jag tänker att ibland får man helt bara erkänna att man inte hade koll och bjuda på det. Onekligen blev det ju en bra historia med ett lyckligt slut.

Vem får tilldelning?

En fråga som dök upp i kommentarerna var dock, hur avgörs vem som får tilldelning. Så som jag har förstått det så är det lite olika från gång till gång. I vissa emissioner gör man att man sänker minsta posten och delar ut till alla. Om överteckningen blir så stor att det inte går så vet jag att det inte är ovanligt med att man lottar ut. Om jag skulle göra en kvalificerad gissning så har man i det här fallet lottat.

Jag tror det eftersom det var väldigt olika vem som fick tilldelning och de som fick verkade ha fått 170 st aktier vilket är nästan hälften av de 320 st aktier som var minimiposten. Jag hade en depå där jag tecknade för typ 190 000 kr och sedan 6 st där jag tecknade 320 st och jag fick inte i någon av dem. Så det beror inte på summan och inte heller på tidpunkt om man ska tro kommentarerna på den förra artikeln.

Hur kan man göra för att öka möjligheten till att få?

Normalt sätt är min upplevelse att man kan öka sannolikheten för att få tilldelning med just att ha fler konton och depåer. I det här fallet med Climeon så kunde man teckna både i ISK, KF och vanlig depå. Vilket redan där skulle kunna ha gett en tre möjligheter, om man sedan även har konto på Avanza och Nordnet, så har man det tre gånger två. Har man samma upplägg i sin partners namn så har man plötsligt 12 depåer och så vidare.

Rent statistiskt så borde jag ha fått tilldelning i en av 6 depåer eftersom överteckningen blev 6 gånger, men statistik är ju sannolikheter och inte fakta. Men det är ju bara att försöka nästa gånger. Men det här kan vara en tanke att göra om man vill delta i fler introduktioner i framtiden. Det kostar ju ändå ingenting att öppna dem.

• Avanza
• Till Nordnet

Påminnelse om sponsrat tips om Goda Tider

Jag vill både tacka gänget på Goda Tider som var de som puttade mig över kanten att våga gå ut med det här tipset. Mycket av min artikel byggde på deras research och deras nyhetsbrevsutskick. Som jag skrev i den förra artikeln, det är ett nyhetsbrev för småsparare som kostar 1 500 kr per år och är till för den som vill ha tips på rena aktiespekulationer på både korta och långa tidshorisonter. Jag använder det i min lekportfölj, särskilt eftersom de har en pengarna tillbaka-garanti. Om du är intresserad att få mer info av dem, gör en intresseanmälan nedan:

• Anmäl ditt intresse för att bli kontaktad här →

Många av affärerna fungerar bra för mindre portföljer och har historiskt gett en avkastning om ca 10 – 30 000 kr per år på en liten portfölj. För att vara supertydlig, jag får en liten ersättning om du tecknar dig för nyhetsbrevet.

Så, avslutningsvis: Tack för att du läser min blogg, har tålamod med mig och grattis om du fick tilldelning och tjänade pengar! :-)

Prenumerera på mitt nyhetsbrev (gratis)

Om du vill få mitt nyhetsbrev med de bästa tipsen för din privatekonomi, cirka en gång i månaden, anmäl dig nedan. Nyhetsbrevet är självklart gratis och jag lovar att vårda din e-postadress lika bra som de över 30 000 andra som tar emot nyhetsbrevet. :-)

Relaterade artiklar

• Aktietips: delta i Climeons börsnotering - En möjlighet att tjäna pengar på en kortsiktig affär på börsen under kommande veckan...

Inlägget Climeon – uppföljning av börsintroduktionstipset dök först upp på RikaTillsammans.