Quantcast
Channel: RikaTillsammans
Viewing all articles
Browse latest Browse all 755

Vår investeringsresa 1996-2024 inkl. många pinsamheter, misstag och insikter

$
0
0

I dagens avsnitt tittar vi tillbaka vår investeringsresa på ert önskemål. Så här i efterhand blir det en del pinsamheter allt från att jag har ägt fonder där inte ens fondbolaget finns kvar (hej Gustavia Balkan) idag, till högläsning från min teknisk analys-period och insikten att jag inte slår index där runt 2011.

Bakgrunden är två frågor från: MayorJonathan i forumet och TheGreat på Tiktok som skrev till oss:

Jan, kan du inte göra ett avsnitt om din resa från att du började investera fram till idag? Inkludera alla misstag, framgångar, vinster, förluster och hur din resa varit.

och

Tycker det är väldigt kul att höra era historier och historiska investeringar ni har gjort, samt vad ni har lärt av dem, positiva som negativa.

Min förhoppning är att detta (stå med brallorna-nere) avsnitt kan både avdramatisera misstag, något som vi alla gör, att vi är långt ifrån perfekta och också gör så gott vi kan och fattar så fort vi hinner samt att vi kan skratta lite åt våra antaganden, fondval, investeringsstrategi tillsammans. 🤣

Jag börjar mer och mer tro på det som vi tog upp i förra avsnittet (#351): det tar 10-20 år att bli en (tillräckligt) duktig investerare. Det handlar om att hitta skärningspunkten mellan en strategi som är sund och sig själv och sina egenheter.

Det här avsnittet tror jag är ett bra bevis för den tesen där vi har testat det mesta – enskilda aktier, alternativa investeringar, teknisk analys, fundamental analys, onoterade aktier för att till slut mer och mer landa i indexfonder och fondrobot som vår lösning på problemet ”hur bör vi investera?”

Som vanligt gäller att allt sparande innebär en risk, investeringar kan öka och minska i värde och det finns inga garantier. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning och vi sitter – väldigt uppenbart – inte på sanningen. Med reservation även för att minnet sviker när det är så många år tillbaka. 🤣

Vi hoppas att du gillar avsnittet och ser fram emot din kommentar!

Hälsningar,
Jan och Caroline

Sammanfattning

Nedan följer ett referat och sammanfattning av avsnittet gjord med hjälp av en virtuell AI-assistent.

I detta avsnitt av RikaTillsammans-podden berättar Jan Bolmeson på ett öppet och personligt sätt om sin investeringsresa från att han började investera som tonåring fram till idag. Han går igenom både framgångar och misstag genom åren och delar med sig av de viktiga insikter och lärdomar han fått på vägen.

Resan började redan som 14-åring 1996 när Jan för första gången köpte aktier för pengar han ärvt. Flickvännens pappa som var ekonom gav tips om stabila bolag som Investor, Handelsbanken och Hennes & Mauritz. Det gick bra initialt, men som gymnasist några år senare gick Jan över till mer spekulativa IT-aktier. Kring millennieskiftet förlorade han majoriteten när IT-bubblan sprack.

Under studietiden hade Jan och Caroline inga pengar att investera utan levde på studiebidraget. Men 2005-2007 började Jan åter igen spekulera i aktier, nu med blandat resultat. När finanskrisen slog till 2008 förlorade han mycket pengar igen.

Kring 2008-2010 inspirerades de av Robert Kiyosakis bok ”Rich Dad Poor Dad” att söka ekonomiskt frihet på andra sätt än aktier. De testade alternativa investeringar i utlandet som gick väldigt dåligt, till exempel en lägenhet i Turkiet när landet skulle gå med i EU. De förlorade i princip allt igen.

2011 vände det när Jan började intressera sig för indexfonder och startade RikaTillsammans-bloggen. Globala indexfonder blev nu stommen i sparandet, även om en del pengar fortfarande ägnades åt enskilda aktier, aktiespararklubb och teknisk analys.

Jan går igenom sin investeringsportföljs utveckling de senaste 10 åren, som nu till stor del består av globala indexfonder. Den har gett drygt 8% i årlig avkastning sedan 2011. Han tittar även på sin premiepensionsportfölj genom åren – från aktivt förvaltade dyra fonder i exotiska marknader, till dagens enkla och billiga globalfonder.

Jan delar insikter han fått genom resan. Bland annat att det är bättre att spela för att inte förlora än att jaga vinster. Att de flesta experter inte har en aning om vad som kommer gå bra i framtiden. Att fokus bör ligga på att öka intjäningen och sparkvoten snarare än att välja rätt investering, åtminstone till en början. Och att det verkligen handlar om att ha ett rikt liv, inte att vara rikast på kyrkogården. Pengar är bara ett verktyg.

Han poängterar att de flesta faktiskt inte blivit rika på investeringar, utan på att tjäna bra, ha låga utgifter och spara länge. Ränta-på-ränta-effekten kommer först efter decennier. Stora delar av deras egen förmögenhet har kommit från inkomster från att driva företag under 20 år.

Lärdomar Jan dragit är att det faktiskt är enkelt att bli rik långsamt över tid genom indexfonder. Tricket är att vara disciplinerad nog att fortsätta köpa oavsett läge på marknaden och inte ryckas med av hetsen kring nya ”heta” investeringar. Problemet är att de flesta inte har tålamod att bli rika långsamt.

Avslutningsvis landar Jan i att det utifrån den kunskap han har idag egentligen bara behövs bankkonto med insättningsgaranti, räntefonder och globala indexfonder för den överväldigande majoriteten av sparandet. Men han betonar att det tar 10-20 år att verkligen bli en god investerare, och att man måste göra misstag på vägen för att lära sig. Hans råd till barnen är: Gör misstagen tidigt med små belopp, prata om dem och reflektera kring varför det blev som det blev. Men landa sedan i ett val av strategi man genuint tror på.

Podden avslutas med en uppmaning till lyssnarna att gärna dela sina egna investeringsresor och misstag. Budskapet är att ingen är ensam – vi gör alla så gott vi kan utifrån den kunskap vi har för stunden och lär oss förhoppningsvis på vägen. Det viktiga är att vi pratar om både framgångar och misstag och har empati för vårt yngre jag. För om vi inte skäms lite över vad vi gjorde och tänkte för ett år sedan har vi antagligen inte utvecklats tillräckligt mycket.

Reklam för vår Patreon-community | Tack för ditt stöd 🙏

Det är tack vare sponsringen och stödet som vi får via Patreon som vi kan driva RikaTillsammans. För det här är vi väldigt tacksamma. Det är inget som vi tar för givet. Stort tack till dig som stödjer oss. 🙏

Men! Vi vill självklart även ge något tillbaka. Därför får du som blir en del av vår Patreon-communty bland annat följande:

  • Reklamfri podcast + forum - det minsta vi kan ge dig är att du får tillgång till podcast- och video-avsnitten samt forumet utan reklam.
  • Extra-material - redan idag finns det över 300 inlägg och ca 40 extraavsnitt i FikaTillsammans-podden som är exklusiva för dig på Patreon. Det är allt från inspirationsföreläsningar, bonusmaterial, intervjuer, analyser av investeringar och mycket annat.
  • Prioriterade svar på kommentarer - jag har ingen möjlighet att personligen svara på alla kommentarer och trådar på Youtube, Facebook, Instagram, bloggen, forumet - men här på Patreon, som t.ex. i "Ställ en fråga du har funderat på"-tråden svarar jag på alla kommentarer.
  • Förslag på spekulationer till Lekhinken - på Patreon unnar vi oss att från tid till annan komma med tips på "teckna-sälja"-spekulationer vid börsintroduktioner, alternativa investeringar (t.ex. vin) och annat som kan vara intressant jämte ens bassparande i en indexfond / fondrobot.

Du kan läsa mer och själv välja vilken nivå du vill stödja oss på:

Tack till dig som sponsrar eller överväger att sponsra oss via Patreon. Det gör det möjligt för oss att driva RikaTillsammans. 🙏

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Under inspelningen av det här avsnittet använde vi ett bildspel. Du kan bläddra genom bildspelet om du vill få en snabb överblick över innehållet. Du kan även bläddra genom det i samband med att du lyssnar på avsnittet som podd.

Följ diskussionen i RikaTillsammans-forumet

I RikaTillsammans-forumet finns det en specifik tråd där vi diskuterar det här avsnittet. Där kan du läsa andras kommentarer och funderingar till avsnittet samt naturligtvis dela med dig av dina egna.

I forumet kan du även ställa en fråga, få svar, hjälpa andra och träffa likasinnade. Välkommen. 🙂

Transkribering

Nedan följer en något modifierad transkribering av hela avsnittet.

Jan: Hej och välkommen till RikaTillsammans! Det här är dagens avsnitt.

Caroline: Vi ska prata om din investeringsresa idag, eller hur?

Jan: Ja, precis. Idag kör vi frågor och svar men vi lär inte komma förbi första frågan som var: ”Beskriv er resa från början till nu inom investeringar.”

Vi ska dela med oss av våra erfarenheter, både de bra och de mindre bra, och förhoppningsvis ge er några insikter. Det kommer bli lite skratt och kanske några huvudskakningar när vi tänker tillbaka på de dumheter vi gjort. Jag har till och med grävt fram några gamla artiklar från 2011 som jag skäms lite över idag. Men, som man säger, ”Vad tusan, vi kör på!”

Caroline: Välkommen till RikaTillsammans-kanalen, där vi pratar om allt roligt inom privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, både framgångar och misstag, för att hjälpa dig att berika din ekonomi och ditt liv lite mer. Vi som driver denna kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jan: I dagens avsnitt, nummer 352, tar vi upp en fråga från forumet, från användaren @Mayor. Du kan gå in och läsa vad han skriver där.

Jag tycker det är väldigt kul att höra era historier och historiska investeringar ni har gjort, samt vad ni har lärt av dem, positiva som negativa. Det kan vara historier från början av er investmentresa. Folk ni har mött som har inspirerat er.

Jan: @TheGreat på Tiktok skrev också en kommentar.

Jan, kan inte du göra ett avsnitt om din resa från att du började investera fram till idag? Inkludera alla misstag, framgångar, vinster, förluster och hur din resa varit?

Jan: Precis, och du har ju också varit med på en del av den här resan.

Caroline: Absolut. En del av min doktorandlön på 14 900 kr i månaden gick till investeringarna. Men du har varit den drivande kraften bakom det hela, så jag har inga problem med att ha den titeln på vårt poddavsnitt.

Jan: Ja, så sant. Du har definitivt varit en stor del av det. Men när jag tänker tillbaka på det här och fick frågan, insåg jag att det lätt kan låta som om man alltid varit så klok och haft full koll. Men sanningen är att man utvecklas över tid och det är lätt att se tillbaka och omvärdera.

Vi börjar vårt resonemang från 1996, nästan 30 år sedan nu. Jag vill också påpeka att minnet kan vara opålitligt. Jag var förvånad när jag förberedde detta avsnitt och insåg att vissa händelser jag trodde inträffade vid vissa tillfällen faktiskt inte gjorde det när jag granskade gamla dokument och kontoutdrag.

Caroline: Jag har upplevt samma sak. Jag minns exempelvis att prinsessan Diana dog när jag tog studenten på mitten av 90-talet och kom hem klockan åtta på morgonen. Men det visade sig senare att det inte var samma år alls. Det är konstigt hur minnet kan spela en spratt och få oss att tro att vissa händelser inträffade samtidigt när de egentligen inte gjorde det.

Häng med på en personlig återblick!

Jan: Jag vill betona att detta avsnitt ska tas med en nypa salt och lite humor. Det är inte tänkt som ett perfekt CV utan mer som min personliga återblick. Jag har grävt fram gamla artiklar och data från Pensionsmyndigheten för att ge er en helhetsbild av min investeringsresa, även om jag inte har kunnat hitta allt på grund av att vissa webbplatser inte längre finns.

Caroline: Vad har du inte kunnat hitta då?

Jan: Jo, låt mig börja från början. Min pappa dog 1994 när jag var 13 år gammal och då hade han en Tjänstegrupplivförsäkring, som många på kollektivavtal får. Vi barn fick en summa pengar, ungefär 100 000 kr, som placerades i en överförmyndares vård. Vi kunde inte röra pengarna själva utan de skulle sparas till framtiden.

När jag var cirka 15 år hade jag lite pengar att investera, kanske från 1996. Var skulle man börja? Jag träffade då Beatrice, som gick i min parallellklass och vi blev ihop. Hennes pappa, från Rumänien och utbildad ekonom, hade svårt att få jobb och tjänade extra pengar på aktier. Det lät spännande för oss, så jag började investera.

Caroline: Vem är ”ni”?

Jan: Jag och Bea. Så från 1996 till 1997 hade jag en riktigt bra aktieportfölj med aktier som jag köpte på hans rekommendationer. Stora bolag som Investor, SKF, Trelleborg, Handelsbanken, SEB, och Bure. Även Hennes & Mauritz, riktigt stabila företag. Det gick bra och jag tjänade pengar.

Men runt 1997-1998 började jag gymnasiet och samtidigt var IT-bubblan på väg att explodera. Det var möjligt att få jobb direkt inom IT-sektorn, även utan att ha avslutat gymnasiet.

Caroline: Om man hade vissa färdigheter?

Jan: Ja, och jag hade dem. Jag gjorde hemsidor och sånt och jag hade en lång diskussion med min mamma om att hoppa av skolan och starta eget. Jag ville till och med att hon skulle köpa matkasse på nätet och sådant. Men det blev ett storbråk och jag stannade i skolan. Men åter till investeringskarriären.

Caroline: När fick du tillgång till de 100 000 kr?

Jan: Pengarna delades ut successivt. Jag fick kanske 10 000 eller 15 000 kr.

Caroline: Hur ofta delades de ut?

Jan: Nej, man fick inte tillgång till alla pengarna på en gång.

Caroline: Var det en utbetalning på 10 000 kr per år?

Jan: Nej, pengarna hanterades av en överförmyndare, och man fick ansöka om att få en del av pengarna. Om man ville investera i aktier fick man bara en del, eftersom det skulle vara till ens eget bästa. Men när jag fyllde 18 fick jag ändå tillgång till dem. Så jag började investera i IT-bolag som Framfab, Ikon, Media Lab, Sting Networks, och Ericsson. Cisco var också stort då. Det fanns också något liknande Avanza, tror jag, som erbjöd aktiehandel. Courtage var dyrt, men det gick bra ändå.

Jag var kungen av aktier på gymnasiet år 1999

Och jag minns att en kille i klassen, Christoffer, hans pappa var också duktig på aktier. Han tipsade oss om Ericsson-aktier och optioner, och det gick fantastiskt bra 1999. Vi investerade stora delar av vår klasskassa för att göra en resa i trean, och vi tjänade massor av pengar.

Caroline: Vad menar du med ”massor av pengar”?

Jan: Jag tror det var flera gånger vinsten, kanske hundratals procent. Jag minns att vi till och med åkte på klassresa till Oskarshamnsverket. Klassen hade så mycket pengar att alla kunde åka utan att behöva betala något. Det var en fantastisk tid, men sedan kom kraschen 2000 och vi förlorade det mesta. Jag tror aldrig att Ericsson riktigt återhämtade sig från det.

Caroline: Vad gör Ericsson nu?

Jan: De fortsätter med liknande verksamhet, fokuserade på mobiltelefoni och nätverkssystem. Sedan började jag studera i Lund från 2000 till 2005, och då hade vi knappt några pengar. Vi levde på studiebidraget.

Caroline: Men var är de pengarna 100 000 kr?

Jan: Jag förlorade en stor del av dem.

Caroline: Jag försöker inte peta i något gammalt sår, men det måste ha varit en betydande händelse för dig.

Jan: Absolut. Särskilt eftersom det inte bara handlade om pengar, utan också om min pappa. Jag minns att jag hade ungefär 18 000 kr kvar när jag började studera. Jag köpte en cykel för 14 000 kr eftersom jag tänkte att jag behövde något positivt, särskilt efter förlusterna i aktierna.

Så jag började på noll när vi började plugga. Bea och jag gick olika vägar när hon började studera till läkare i Danmark och sedan träffades vi ju 2003. Jag gjorde inte mycket förrän 2005, då jag tog examen och började arbeta.

Caroline: Du arbetade vid sidan av, precis som jag gjorde.

Jan: De pengarna använde vi till skidåkning och festande, inte så mycket investeringar.

Caroline: Vi njöt av livet.

Jan: Absolut.

Caroline: Men jag har alltid tyckt att du har haft en annan syn på pengar än jag. Jag trodde alltid att det var brist på pengar, att jag alltid behövde spara och vara försiktig. Sen när jag hade min egen lägenhet insåg jag att det inte var så mycket att spara på att släcka lamporna. Jag hade ingen koll på ekonomin. Men du såg pengar på ett annat sätt, som något man kunde tjäna och generera.

2005 återupptar jag aktiehandeln

Jan: Precis. Men jag började handla igen 2005 och 2007 och hade återigen en dålig aktieportfölj. Det var mycket spekulation.

Caroline: Vad fick dig att göra det?

Jan: Samma som alla andra som spekulerar i aktier idag. Man hoppades på stora vinster, spänning när man loggade in på kontot. Jag hade fortfarande ett Avanza Mini-konto, och jag minns att en bok om aktiespekulation ”En aktiespekulants psykologi” kom ut runt 2004-2005.

Caroline: Jag köpte den åt dig.

Jan: Ja, för du tyckte att mina känslor hängde på hur börsen gick, och du tröttnade på det. Du sa att jag antingen måste sluta eller ändra min inställning. Så mellan 1997 och 2000 gick det bra och sedan gick det dåligt. Mellan 2005 och 2007 gick det bra och sedan gick det dåligt igen. Men när finanskrisen slog till runt 2007-2008, innan RikaTillsammans, började jag läsa ”Rich Dad Poor Dad” och liknande böcker. För jag var lite bränd på börsen.

Caroline: Jag ser tillbaka på den tiden som något som verkligen omkullkastade mycket för oss. Vi strävade efter ett annat liv än bara att gå till jobbet.

Jan: Precis, det var då vi stötte på Balansekonomi. Jag kom i kontakt med Robert Kiyosakis bok ”Rich Dad Poor Dad”, som jag fortfarande tycker är fantastisk även idag, 15 år senare. Den första delen om att tänka på pengar är jättebra. Den andra delen om investeringar, med råd som ”Köp fastigheter och sälj fastigheter” den är mindre bra.

Caroline: Han gjorde saker på sitt sätt den tiden.

Jan: Ja, idag har han gått åt ett annat håll och är helt en Trump-anhängare, så strunta i det och fokusera på boken. Även om vi hade förlorat mycket pengar på börsen igen 2007-2008 under finanskrisen. Rich Dad och andra var som ”nej, börsen är bara för förlorare”. Så vi lämnade börsen ett tag och när vi strävade efter ekonomisk frihet, köpte vi vår lägenhet i Turkiet och gjorde många andra konstigheter.

Caroline: En lägenhet som inte ens var byggd.

Jan: Vi satsade på spekulation då, för Turkiet förväntades gå med i EU och euron skulle öka i värde gentemot kronan. Men det gick åt skogen när det exploderade efter finanskrisen 2008. Vi hamnade i rättstvist. Jag fick ett rekommenderat brev från svenska justitiedepartementet som var skrämmande, där jag kallades att infinna mig i domstolen i Istanbul för en stämning.

Caroline: Det låter allvarligt.

Jan: Jag minns när våra vänner pratade om att åka på charter till Alanya, och jag bara ”nej, det är nog inte så bra idé”.

Caroline: Många investerare från Sverige och Storbritannien var involverade i liknande projekt.

Jan: Vi gjorde många konstiga saker då. Som att investera i projekt för att bärga sjunkna skepp utanför Ecuadors kust. Vi var på möten och fick till och med hålla i ett peruansk guldmynt från 1500-talet. Vi gjorde så många dumma saker under den perioden. Men vi hade förlorat alla våra pengar, det var en explosion i den meningen. Vi hade förlorat nästan allt. Vi hade till och med lånat pengar med min mammas hus som säkerhet.

Caroline: Till er som sitter där och tänker ”jag skulle aldrig ha gjort så”, ni hade kanske inte samma dröm om det ekonomiska fria livet som vi hade då.

Jan: Eller så var ni bara smartare än oss. 🤣🙈 Vi levde i en hyresrätt efter studierna för vi hade ingen ekonomi efter att ha förlorat våra sparade pengar. Dessutom lånade vi 300 000 kr på min mammas hus, vilket vi hade ända fram till förra året. Vi måste lösa det lånet nu. Vi spekulerade med pengar vi inte hade, det var riktigt dåligt.

Caroline: Men vi trodde att det var vägen till ekonomisk frihet. Vi trodde verkligen det.

Jan: Ja, precis. Men det gick ju verkligen dåligt. Vi förlorade pengar igen och var till och med i minus ett tag. Det var då, runt 2011…

TA- och FA-period / Investmentbolag (2011)

Caroline: När började du med RikaTillsammans, 2011?

Jan: Mellan 2008 och 2011 var det en tuff tid, men 2011 började jag intensifiera det för jag hade hittat något. Det finns cirka 150 inlägg på RikaTillsammans från den tiden, men de är så pinsamma att de inte längre finns kvar.

Caroline: Vad stod det i dem?

Jan: Det ska vi gå igenom här nu. Jag har förberett det. Detta var alltså före 2011, nu ska ni få följa med mer detaljerat från 2011 och framåt, där jag faktiskt har dokumentation på det.

Men en liten varning, vi har gjort en massa dumma saker. Gör inte som vi gjorde. Tänk på det som ett ”don’t try this at home”. Och för att vara tydliga, alla former av sparande innebär risk. Investeringar kan öka och minska i värde, och i värsta fall kan man förlora en del eller hela det insatta beloppet. Tidigare avkastning är ingen garanti för framtida resultat, och det vi pratar om här, nu och i framtiden, särskilt när vi diskuterar indexfonder, som är vårt investeringsval idag, är inriktat på en långsiktig tidshorisont, vanligtvis 5-10 år. Dessutom är det viktigt att påpeka att detta inte är någon form av reklam. Vi kommer att diskutera våra egna investeringar utan att någon sponsrat detta avsnitt.

Strategin för att göra barnen till miljonärer

Allt vi nämner äger vi själva, eller har ägt i det förflutna. Jag brukar rekommendera avsnitt 99 för en grundläggande förståelse av sparande, avsnitt 343 för att förstå risker och avsnitt 351 som handlar om finansiell rådgivning. Vi går igenom hur man väljer en bra finansiell rådgivare och hur man bedömer deras kompetens i avsnitt 351. Du hittar allt detta på RikaTillsammans.se/risk.

Nu, till något lite pinsamt. Kommer du ihåg när vår dotter föddes 2011? Då skrev jag en artikel med titeln ”Ska Freja bli miljonär när hon fyller 18?” Det väckte en del uppståndelse, och det ledde till boken ”Gör ditt barn rikt” några år senare. Jag hade skrivit om hur vi tänkte att Freja skulle bli miljonär. Det var en artikel från februari 2011 som jag aldrig kommer att lägga upp igen. Men nu ska ni få höra om det.

Detta var ingrediens nummer ett. Ett fondsparande i breda fonder:

770 SEK per månad investeras i en eller flera bra fonder. Idag köpte jag globalfonden Skagen Global som jag anser vara en av de bästa globalfonderna i förhållande till avgifter, risk och avkastning. Eventuellt kan det kompletteras med en BRIC eller Kina-fond.

Antagandena och målet för detta är:

  • Snittavkastning per år: 11.40 %
  • Kapitalförsäkring med skatt på 1.00 % per år
  • Nytt kapital per år: 9.300 SEK
  • Fondavgift: 1.00 %
  • Kapitalförsäkringen är utan avgift genom t.ex. Avanza (annonslänk)

Tittar vi historiskt är dessa värdena fullt rimliga för den senaste 10-års perioden. Skagen Global har ett avkastningssnitt på 11.40 % för de senaste tio åren. Det gör att jag räknar med att den ska prestera i paritet med det, de kommande 20 åren.

Potentiella fond-kandidater till portföljen är:

  • Skagen Global
  • Avanza Zero
  • Spiltan Aktiefond
  • Brummer Multi-strategi
  • Brummer Lynx
  • Coeli Spectrum

Dessa får dock komma in efterhand eftersom de har olika ingångskrav, t.ex. Lynx kräver en minsta insats på 100.000 SEK. Andra faktorer är även det globala konjunkturen m.m. Det jag saknar idag ovan är en bra Kina, BRIC och Indien-fond. Har du tips, så tar jag gärna emot.

Jag måste säga att mycket av det här är något jag helst undviker. Ändå känns det skönt att ha haft en antagen genomsnittlig avkastning på 11,4 eller 12 % tidigare. 🤯 Nu, 15 år senare, när jag vet att studier visar att man kan förvänta sig en real avkastning på cirka 4-5 % framöver, känns det som att jag var helt ute reste. 🙈 Vad tänker du?

Caroline: En grej som slår mig med hela den här aktieinvesteringsbranschen är att det är lite som en machokultur. Jag har tänkt på det tidigare men inte känt att jag kunnat säga det. Det är definitivt en machoaspekt kring det, och det verkar nästan som att det är mesigt att inte vara intresserad av den här typen av aktieinvesteringar.

Jan: Nu kommer ingrediens 2. Aktieportfölj med enskilda aktier:

Den andra ingrediensen i strategin för Frejas portfölj är några kvalitativa aktier. Eftersom beloppet bara är 775 SEK per månad gäller det här vara försiktig eftersom det är lätt att courtaget äter upp allt om man har en dålig depå.

Alltså per affär så är vi också bortskämda idag med inget courtage och det är gratis upp till 50 000. Det var det inte 2011.

T.ex. i en kapitalförsäkringsdepå som den vi tecknade till Freja på Avanza, tar man 99 SEK i courtaget vilket skulle ära upp nästan 12 % av kapitalet redan innan man är i marknaden. Det gjorde att jag idag tecknade en Avanza Mini (annonslänk)-depå till Freja också. Courtaget där är 9 SEK per affär som på 775 SEK motsvarar ca 1 % vilket är acceptabelt.

Jag började fatta avgifter. Det var ändå så att jag får ge mig själv en klapp på axeln. 

Det medför dock att aktierna kommer att beskattas med kapitalvinst på 30 % istället för kapitalförsäkringens 1 %, men med tanke på att courtaget skulle urholka värdetillväxten i annat fall, får det anses vara en avvägning till det bättre.

Antagandena och målet för aktieportföljen är:

  • Snittavkastning per år: 14.00 %
  • Nytt kapital per år: 9.300 SEK
  • Direktavkastning 2.50 % per år
  • 30 % kapitalskatt vid uttag
  • Depå med billigt courtage, t.ex. Avanza Mini

Det var mina antagande jag antog. 14 % avkastning per år för att det tyckte jag var rimligt. Så lyssna här:

Den historiska avkastningen för t.ex. OMX30 har de senaste 15 åren legat kring 15 % och historiskt över 100 år på ca 9 % per år. Här har jag ett ganska aggressivt mål, men jag tror att det är görbart. Det är nämligen som så att jag tänker här satsa på kvalitetsbolag i form av investmentbolag som historiskt har en högre snittavkastning än börsen i snitt.

En annan fördel är att jag därmed även får en bra riskspridning samtidigt som mina pengar förvaltas på samma sätt som de rikaste personerna i Sverige och i världen. Kandidater till denna delen av portföljen är i dagsläget:

  • Ratos – snittavkastning 10 år – ca 24 %
  • Berkshire Hathaway – snittavkastning 40 år – ca 21 %
  • Hennes & Mauritz – snittavkastning 30 år – ca 30 %
  • Lundbergsföretagen – snittavkastning 10 år – ca 15 %
  • Öresund – snittavkastning 10 år – ca 15 %

Med tanke på ovanstående avkastningar tycker jag att det borde vara rimligt att ha 14 % som rimlig målavkastning för den kommande 18-års perioden.

Caroline: Jag tänkte nog likadant. Att man var försiktigt optimistisk. Men vad tycker du själv när du läser det här?

Jan: Jag skrattar ju faktiskt lite för att det är lite pinsamt.

Caroline: Jo, men om du tar bort den bedömningen. Om du tar bort bedömningen att det är pinsamt eller dåligt eller idiotiskt.

Jan: Då skulle jag kunna läsa det här på forumet idag.

Caroline: Du skulle kunna läsa att någon har skrivit det här på forumet idag.

Jan: Ja, alltså för någon dag sedan kom det här. Ja, men Jan, varför har du inte bara Investor? För mig är det så här du vet. Jag går många gånger inte in i de här diskussionerna för att för mig blir det så här. Varför har du inte bara Ratos? Det var ju så det hette för 13 år sedan, och vad kommer det heta om 13 år? Hur vet jag att Investor kommer att göra för att vi kommer prata om vilken resa Ratos gjorde? Vi kommer utvärdera några av de här aktierna sedan och det visar sig att jag var ju helt ute och cyklade här.

Caroline: Jo, men du pratar också om de historiska avkastningarna de har gjort. Ja, och det är okej, många känner att historiken betyder också för framtiden. Men varför har jag bara gått 100 år tillbaka på OMX30? Historiskt har det varit cirka 9 % per år.

Jan: Jag har inte räknat med 9 %, jag har räknat med 14. Jag kände till indexet men tänkte ”Skit i det, jag kommer att göra typ dubbelt så mycket som indexet.” Jag älskar den här ungdomliga naiviteten, jag var ungefär 20 år, nästan 30. Så ja, det var så. Ja, det här resonemanget. Siffrorna är lite gamla, men resonemangen håller fortfarande och det är väl så.

Investeringar i enskilda aktier med vänner

I förra avsnittet pratade vi om att det tar tid att bli en bra investerare eftersom man behöver gå på några nitlotter för att lära sig när folk säger ”Varför har du inte investmentbolag?” Så nej, det handlar inte om att jag inte känner till investmentbolag. Det var för att jag var där och härjade redan för cirka 15 år sedan. Så det roliga i det här är hybrisen, detta år 2011. Då startade jag faktiskt en Aktiespararna-klubb också, så vi var några stycken som skulle göra detta tillsammans.

Caroline: Jag kommer bara ihåg varför ni lades ner eller.

Jan: Så där började jag också skriva ganska mycket, för nu hade jag något att skriva om på RikaTillsammans. Detta är från den 17 februari 2011. Det är något jag skrev och nu ska jag bara läsa upp det rakt av så får vi skratta sen:

”En kommentar som hyfsat beskriver vår marknads syn i aktie klubben för närvarande: idag gjorde börsen en ännu en omotiverad störtdykning och var nere och testade 1100 nivån som lägst men stängde över 1110. Jag vet att det finns en del teknisk analytiker som menar att nu är det fritt fram ner till 1080. Det är dock viktigt att ha perspektiv på saker och ting. Svenska börsen lever inte i ett vakuum. För varje dag som vi faller betydligt mer än andra. Jämförbara börser minskar sannolikheten för att fallet ska fortsätta på fundamentala grunder. Stockholm blir helt enkelt billigare och billigare relativa termer med de flesta andra börser. Dagens viktigaste statistik var Philadelphia Fed som var skyhögt över förväntningarna.

Högsta nivån på sju år och ännu ett viktigt tecken på att den amerikanska ekonomin håller på att återhämta sig. Övrig statistik var ungefär som förväntat eller inom felmarginalen. De de 500 extra ABB aktierna jag köpte igår för 151,80 sålde jag idag för 154,10 vilket gav en nettovinst på 1 000 kr. För att minska expon mot Bull sålde jag av de 400 stycken som jag köpte på 275,30 dagars högsta på 274,40 vilket tyvärr resulterade i nettoförlust på 2 000 kr. (Men då ingår en sättning på de 400 st). Främsta tanken bakom detta är att jag tror att vi kommer göra nya tester neråt. Vidare har USA gett väldigt bra, gått väldigt bra de sista veckorna. Det är upplagt för vinsthemtagningar, kanske innan stängning med tanke på att deras börser stängde på måndag.”

Caroline: Det låter som att du tar dina tankar på väldigt stort allvar. Man gör det ibland och vill gärna låta lite så. Ekonomijournalist, eller hur? Det är du som har skrivit detta.

Jan: Det är klart det är.

Caroline: Jag värderar inte det.

Jan: Om du skulle värdera.

Caroline: Om jag skulle värdera det så skulle jag nog tänka att du tycker att du har koll på läget. Och du är i paritet med en ekonomijournalist som skriver något på Bloomberg.

Jan: Det skulle jag absolut säga att jag är. Men jag är lika ute och reser som en ekonomijournalist, ute i det där. Men det är också så här, du vet, att detta var min. Jag kallar detta i min tidslinje som jag hade i början. Detta kallar jag för min tekniska analysperiod och min fundamental- och makroperiod.

Caroline: Kommer du ihåg vad du tänkte under den perioden?

Jan: Jag tänkte att det står ju.

Caroline: Vad läste jag mellan raderna?

Jan: Att jag tittade på makro, som amerikanska Fed släpper nyckeltalen är en förväntning jag gjorde och jobbade med kanaler så vi kan fortsätta.

Caroline: Du tänkte nog inte att det är mer komplext än så här.

Jan: Nej, nej alltså jag fortsätter här:

”I slutet av dagen gick jag in i Doro på nytt då jag tyckte att marknaden överreagerade på nedanstående nyhet. Så sent som i måndags var Doro uppe och vände på 35,50 och nu kom jag in på 31,80”.

Teknisk analys på Gunnebo

Sen gjorde jag dagen en teknisk trade på Gunnebo. Då skriver jag så här:

”Idag gjorde jag även en teknisk trade på Gunnebo då den igår slutde utanför sitt intervall på en slutkurs på 46.00 SEK. Det gjorde att jag inatt lade följande order eftersom trenden Gunnebo på kort sikt (3-8 dagar) är båda uppåt och signalerar köp:

Köp: Gunnebo AB > = 46.20 , 1000 st, pris 46.50

Villkoret för att gå in i traden är att aktien vände uppåt vid öppningen för att visa styrka och trend inåt mot kanalen. Stopp-lossarna var sedan satta enligt följande:

Sälj: Gunnebo AB < = 45.00 , 1000 st, pris 44,90 SEK
Sälj: Gunnebo < = 51.00 , 1000 st, pris 50,90 SEK

Det ger ett Risk/Reward-förhållande på över 1:2,50 vilket får anses vara bra och väldigt lämpligt att satsa på. Just nu ligger vi inne på marknaden, dock hade vi otur med spik att jag räknade med att få aktierna på 46.20, men vi fick dem på 46,50 istället.

Nedan kan du se hur det såg ut när jag lade in affären. Du ser både trenderna går uppåt, hur vi har en stängning utanför intervallet och hur vi säljer av på en jämviktspendling upp till mitten av Bollingerbandet på 51 SEK.”

Caroline: Vad tänker du själv? Det är så otroligt mycket ekonomiskt prat. Jag förstår knappt hälften av det. Och jag känner mig också som att jag tappar bort mig här för jag blir bara så trött på det. Så jag tänker att jag inte förstår hur du orkar. Det måste vara så jäkla utmattande. Och antagligen ville jag vara med dig. Så höll du på med detta.

Jan: Ja. För dig som bara lyssnar, så skakade Caroline precis på huvudet.

Caroline: Det har ni säkert också gjort. Lite grann kanske. Jag känner att jag har empati med dig kring det här. Det är ju ändå en del av din resa. Du hade ju inte varit där du är om du inte hade hållit på så här.

Jan: Det är kanske en av de insikter vi ska komma till i slutet, att jag tror det är därför. När jag ser detta idag så kan jag bara tänka ”How cute?” Och sen behöver jag inte känna någon FOMO eller så. Jag är så här. Been there, done that. Jag har också läst böckerna. Jag har också gått de här utbildningarna så jag känner så att jag har gjort detta ger mig trygghet att inte behöva göra det idag. Ja, så kan vi säga. Men men men liksom. Vi hade då den här klubben och här i vissa perioder så slog vi index med 6 % och det gick ju jättebra och folk var intresserade av den här aktiespararklubben och livet var ju toppen.

Caroline: Och ni var ju ett par män, det var ju ingen tjej som ville vara med eller blev inbjuden, eller hur var det?

Självförtroendet tar stryk när index slår vår aktieklubb (2012)

Jan: Ja, det var några som blev inbjudna men ingen var intresserad liksom. Jag har plockat fram några gamla grafer, men sen, sen där. Sen 2012 så började det ju hända jobbiga saker för att 2012 gick index förbi oss, vår utveckling i aktieklubben. Så från 2012 och framåt insåg jag att vad fan, vi slår ju inte ens OMX30. Vi tittar inte ens på en global fond eller hela Stockholmsbörsen som man ska, utan vi tittade bara. Så vi jämfördes med OMX30, de 30 största bolagen.

Aktieklubbens portfölj jämfört med OMXS30 2012:

Aktieklubbens avkastning jämfört med OMXS30

Så den 14 januari 2013 så har jag hittat ett mejl som jag skrev då till de andra. Ett par dagar innan detta skriver jag till de andra i Aktiespararna. Så här grabbar, tror vi på vår egen strategi och sen den 14 januari 2013 skriver jag följande mejl. Så detta har jag hittat och detta är alltså typ en årsrapport för hur det har gått i aktiespararklubben 2012. Du får läsa här:

”Inför 2012 fanns det många finansiella orosmoln på himlen med fokus på Europa och USA. Dessa har kommit och gått under nästan hela året varpå vi har fortsatt med vår försiktiga strategi med en stor andel av kapitalet i likvida medel och hedgefonder. Som mest har vi nästan haft halva portföljen utanför aktiemarknaden.”

Jan: Du får fortsätta läsa.

”När det såg som sämst ut i början på juni stod OMX30 index på -6 %. Sista halvan av året gick börsen oväntat bra, stängde på ca plus 12 %. Flera analytiker har konstaterat att en stor del av uppgången berodde på att en hel del kapital flödade till börsen, trots att de stora utmaningarna eftersom de traditionella alternativen, det vill säga räntemarknaden, hedgefonder med flera, var ännu sämre. Vårt portfölj. Facit för 2012 på ca plus 1 % var tyvärr inte i närheten av denna siffra vilket huvudsakligen beror på tre olika faktorer.”

Jan: Jag tycker det är skönt att vi jämförs med ett dåligt index. Vi skyller liksom på att vi står utanför marknaden, vilket också är så. Mer pengar har förlorats. Vi står liksom och väntar på börskraschen istället för att vara mitt i den, liksom vi har alternativen. Detta var också en period man måste komma ihåg att i början då var hedgefonder jättestora, för det var många av de här hedgefonderna som hade klarat sig genom finanskrisen, så de levde ju på. Du ska investera i hedgefonder medan hedgefonder har nästan inget berättigande idag. Du får fortsätta. Jag tycker detta är bra.

”1. Eftersom vi har haft en stor del av vårt kapital utanför aktiemarknaden har dessa pengar inte kunnat ta del av denna marknads uppgång. Som mest har vi haft över 50 % likviditet.
2. Hedgefondsbranschen hade ett ovanligt dåligt år under 2012. De hade märkbart svårt att navigera på finansmarknaderna och parera för de tvära kast som skedde under året. Vår största hedgefond Lynx (ca 14 % av portföljen) gick ner 5 % under 2012 medan den andra Coeli Spektrum (ca 13 %) bara gick upp 2 %.”

Jan: Så det är också så här det är så roligt att veta. Lynx har också några bra år. Så nu när den dök upp i forumet igen så tänkte jag bara, Lynx fan, har inte du dött än? Det var som att den återuppstod från de döda. Då ser man det som du brukar säga att mode går i cykler. Exakt samma sak händer här, det ska vara en ny generation som ska upptäcka de här sakerna.

”Tillsammans utgjorde de drygt en fjärdedel av vår portfölj och deras aggregerade bidrag var negativt vilket är mycket ovanligt för hedgefonder under ett år när börserna som helhet presterar bra. Detta trots att båda fonderna har 4 stjärnor på Morningstar och anses generellt ha varit bland de bästa hedgefonderna på marknaden.”

Jan: Det där är också ett misstag att man kollar på historisk avkastning och på Morningstar stjärnor.

Caroline : Som att man tar det som garant för att det ska gå bra.

”3. Några av våra långsiktiga aktieinnehav hade en tuff utveckling 2012.”

Jan: Jag kan läsa vidare:

”Oljebolaget Alliance Oil föll 37 % under året, huvudsakligen på grund av problem på deras största oljefält. Anledningen till att vi inte har sålt bolaget är att det är extremt lågt värderad nu med PE-tal under fem. Nätmäklaren Avanza tappade 20 %. Investmentbolaget Ratos tappade 23 %. De sista tio åren har det varit det bästa investmentbolaget. Apropå alla som pratar om Investor idag, 2024 under Arne Karlssons ledning. När han meddelade att han skulle sluta föll bolaget 25 % utan någon specifik bolag. Specifik anledning. I efterhand kan man tolka det som att marknaden tog tillbaka den premie som de tidigare hade gett bolag baserat på hans fina historik. Något märkligt kan man tycka eftersom han fortsätter vara en aktiv styrelseordförande. Vi anser fortfarande att Ratos har en bra affärsmodell och väldigt lite fundamenta stödjer nedgången.”

Jan: Ja, vi kan titta här på en graf och se hur Ratos har gått. Jag lyckades köpa Ratos för cirka 136 kr per aktie. En kurs som den inte har nått sedan dess, och den har massivt underpresterat jämfört med index. Så jag var helt fel ute.

Jans köp och sälj i Ratos

Caroline: Kan du förklara varför du gjorde det?

Jan: Jo, det fanns böcker om Ratos. Där fanns idén att bygga din egen pengamaskin där Ratos var en stor grej eftersom det hade gått bra, och investmentbolag var det nya, det nya heta. Nu kommer det roliga, läs det sista här. Detta är fortfarande samma mail som har gått ut till dem som var med i klubben.

Caroline : ”Under början av 2013 kommer vi drastiskt att minska vårt hedgefondsinnehav och istället skaffa billiga börshandlade indexfonder främst från Vanguard. Vanliga aktiefonder har ofta en årlig avgift på runt 1,5 %. Vanguards ligger på 0,05-0,2 %. Detta byte beror dels på att hedgefonderna har gått ovanligt dåligt på sistone och dels på att 2012 tydligt visade baksidan av att ha ett litet urval med rena aktier. Eftersom vi i regel har mindre än tio olika aktier är vår riskspridning väldigt begränsad. Om tre stycken går dåligt blir det mycket svårt för resterande att kompensera. Genom att lägga upp till hälften av vår aktiekapitalsandel i billiga indexfonder får vår portfölj större motståndskraft mot enskilda besvikelser. Vi har skrivit en ganska lång artikel om Vanguard på RikaTillsammans som du finner här ”Vanguard fonder som inte slår index men slår 9 av 10 fonder”.

Var kom den ifrån?

Jan: Vadå?

Caroline: Var kom det ifrån, att indexfonder? Du pratar om att de har mycket lägre avgifter. Och sen den här då? Den här artikeln som du har skrivit om Vanguard-fonder som inte slår index men slår nio av tio fonder.

Jan: Ja, men det var ju där jag började fatta grejen kring index när jag ser att jag skrev den 14 januari 2013. Det var ju såklart inte 2023, det var 2013. Så det här är egentligen första gången vi inser att vi inte slår index. Det verkar inte funka liksom. Allt det där. Så här börjar väl någonstans övergången runt 2011, 2012, 2013, övergången till att börja luta mot indexfonder. Och det här var väl också slutet av din doktorandtjänst? Var det inte så att det var typ 2011?

Caroline: Ja, jag disputerade 2011, ja.

Jans premiepensionsresa 2004 – 2023

Jan: Jag hittade också att jag ska titta på det senare. Men när köpte vi första indexfonden? Ja, det var typ 2011. Hittar jag den första avräkningsnotan? Men det här var ju liksom en del av resan. Sen ett annat sätt att illustrera den här resan är min premiepensionsresa. För det orange kuvertet kom häromdagen. Så jag loggade in på Pensionsmyndighetens hemsida, där kan man ju få all data från sin pension. Så jag kunde gå tillbaka till 2004 när jag fick min första pensionsinbetalning och se mina fondval då. Det tänker jag vi ska titta på.

Men först vill jag ta en minut för att prata om Patreon. Ett stort tack till dig som sponsrar oss där varje månad så att vi kan göra den här typen av avsnitt och visa att vi inte har varit rätt. Jag har gjort varenda misstag i boken. För dig som är på Patreon eller funderar på att sponsra, det är inte bara välgörenhet, vi har massor av event. Nästan två event i månaden digitalt, från IT-företagare som delar med sig av sina erfarenheter till att analysera privatekonomi och diskutera försäkringar. Du slipper även reklam i avsnitten. Vi uppskattar dig jättemycket för att vi inte behöver ha en stor aktör i ryggen utan kan vara oss själva. Stort tack till dig som stödjer oss via Patreon.

Nu till premiepensionen, 2004 gjorde jag mitt första köp i premiepensionssystemet. Premier Spar fonden, ja, den hade jag även 2005 och 2006. Det var ju det som sen blev AP7 Såfa. Det var inte så mycket pengar, jag visste nog inte om det etc.. Så jag var passiv, lat, passiv och oengagerad och ointresserad. Då fick jag den. Den hade jag även för pensionsrätter 2005 och då ska man alltid tänka att det är ett år efter så pensionsrätter för 2005 får man 2006. Så 2006 så köptes det Premier Spar fond.

Premiepension 2006

Pillet i PPM börjar 2007

Caroline: Vad är det som du visar upp här på sliden? Det är East Capital Eastern Europe, Gustavia Balkan, East Capital Russian, Skagen Global, Credit Suisse Equity Fund Latin Amerika. Ja, du har gått all in på tillväxtmarknader i Östeuropa.

Premiepension 2007

Jan: Gustavia Balkan skulle säkert gå jättebra då.

Caroline: Jag har också haft Indien equity och sånt där. Alltså jag har också trott att det här är där det kommer hända saker framgent. Och så har jag med precision egentligen valt det som kommer gå åt helvete. Carnegie Africa Fond, Blackrock Sustainable Energy. East Capital Russian, Ålandsbanken China Growth. Simplicity Indien.

Jan: Ok, ska vi gå tillbaka till 2009?

Premiepension 2010

Caroline: Gjorde du det här på egen hand?

Jan: Jag kan ta fram det så kan vi kolla.

Caroline: Nu har vi bara AP7 SÅFA i alla fall.

Jan: År 2010 kände jag förändring igen. Då gjorde jag ett byte.

Caroline: Blackrock World Gold, Skagen Kon-Tiki. Den där kommer jag ihåg att folk älskade den. Lannebo Småbolag, First State Global Resources Fund, DNB Teknologi.

Jan: Ja, det var så. Det är intressant, för du vet direkt efter en krasch vad som presterade bra. Men man köper det två år efteråt.

Premiepension 2011

Caroline: Så 2010 då?

Jan: Ja, vi pratar om 2011 nu, men det gäller pensionsrätterna för 2010.

Caroline: Swedbank Robur Technology.

Jan: Ja, Swedbank Robur Ny Teknik Typ.

Caroline: [Nordea Småbolagsfond Norden, Fondita European Small Cap PlaceringsFond B, Evli Corporate Bond.

Jan: Varför valde jag räntefonder plötsligt?

Caroline: Du hade väl sett dem. Seligson & Co Global Topp 25 Brands A.

Jan: Ja, det var säkert en fond som hade presterat väldigt bra året innan. Ja ja, sen gjorde vi några byten här.

Caroline: Franklin India Fund A, Amundi Funds Latin America. Det minns jag också faktiskt. Baring Hong Kong China A Baring Bank. Oh my god! Kommer du ihåg vad som hände med den? Det var en person som bara sänkte den. Spiltan Aktiefond Stabil, Skagen Global E.

Jan: Nu börjar det dyka upp globala fonder här.

Caroline: För 2014 har vi Franklin India Fund A, Blackrock World Gold A2, Avanza Zero, Spiltan Räntefond Sverige, Folksam Aktiefond Asien.

Premiepension 2014

Jan: Ja, alltså, detta var år 2014. Då var jag 33 år gammal, har 35 år kvar till pensionen. Men det var verkligen en bra idé att satsa på Spiltan Räntefond Sverige. Jag skulle vilja gå tillbaka och ge min 30-åriga jag en örfil. Vad håller du på med?

Ja, sen 2015 här.

Caroline : ”Danske Invest SICAV, Global Index Ja. Länsförsäkringar Fastighetsfond A. Blackrock World Gold A2, AP7 Aktiefond Spiltan Räntefond Sverige.”

Jan: Runt 2013, 2014 och 2015 så börjar de här liksom indexfonderna göra mer.

Premiepension 2016

Caroline: Var det då du började använda ett premiepensionsföretag som valde fonder åt dig varje månad?

Jan: Jag tror det var när vi hade Seligson Global Top 25 Brands. Det var kanske de som valde. Det var definitivt så för 2017. Ja, precis. 2016. Då var det ungefär 90-80 % AP7, 10 % Spiltan Räntefond och 10 % guld. Och sen 2018 fick jag för mig att lägga till en hedgefond av någon anledning. Men det är fortfarande… Nu är det mest AP7, och från 2018 till 2019 gick jag helt över till AP7 Såfa. Sen från 2008 har det inte hänt något. Nu är det bara AP7 Såfa så jag har äntligen börjat använda min ”midwit theme”.

Caroline: Vad är ”midwit”?

Jan: ”Midwit meme”. Det är som en normalfördelningskurva på IQ, där man börjar med 55 längst till vänster, och det är få som har så låg IQ. Sen slutar det på 145 där det är jättefå som är supersmarta. Den stora puckeln är i mitten. Jag har skrivit längst ut till vänster. Man är lite okunnig, man väljer AP7 SÅFA.

Midwit meme för AP7SÅFA

Caroline: Man kanske inte är okunnig.

Jan: Man har inte så bra koll, man är inte så intresserad. Så är jag lite clueless. Jag väljer AP7 SÅFA utan att ens tänka på det. Och sen när man är på andra sidan väljer man också AP7 SÅFA. Så jag känner att jag har gjort hela varvet runt, och jag hade den här perioden i mitten när man får googla det här ”midwit theme” eller kolla i artikeln. Men då har jag skrivit så här: ”Nej, du måste följa marknaden, göra egna aktiva val.” Alla fattar ju att man ska. Exponering mot olika länder, riskfaktorer, branscher, fonder, nischfonder. Jag har slagit index med tusentals procent genom att byta fonder, och hade bara Pensionsmyndigheten tillåtit snabbare byten och fler än fem fonder så hade det varit ännu mer.

Caroline: Vem är personen ritad i mitten? Är det någon särskild?

Jan: Det är internetkultur. Det är den typen som säger: ”Jag kan mycket bättre. Jag är mycket smartare.” Jag har slagit AP7 SÅFA. Man ska byta fonder eller ha den här tjänsten, om du bara följer mig så kommer det gå jättebra med din premiepension. Det pratade vi om för någon vecka sedan. Att PPM-granskaren hade gjort en utvärdering av tio sådana tjänster. Ingen av dem hade slagit AP7 SÅFA, så jag är tillbaka där jag började. Och man får ändå säga att trots mina misstag år 2015 har det väl ändå gått tio har 10 % i snitt sedan dess.

Premiepensionen sedan 2019

Hur mycket har snedstegen kostat?

Caroline: Hur mycket tror du att du har förlorat? Kanske inte meningsfullt att titta överhuvudtaget?

Jan: Han kanske hade kunnat räkna ut det. Jag har inte gjort det. Men jag tänker så här: Om börsen gör sina 7 % i snitt och man räknar med 5 % realt, så tycker jag att allt över 7 % är godkänt. Så jag är ändå tacksam att jag, 42 år gammal, har insett alla dessa grejer. Jag har bytt fonder, varit med i Balkanfonden, guldfonden, hedgefonder och Latinamerika.

Caroline: När jag hade valt Indien Equity på min Swedbank, jag minns den gick upp 22 % ett år och du var helt wow och jag var clueless. Men nu när vi pratar om våra barn, den här månadens aktie, hon väljer själv vad hon vill ha i sin portfölj och inkluderar enskilda aktier som Alphabet, Disney och sådant. Jag vet, jag vet, det har gått bra för det. Men jag känner inte samma entusiasm för jag tänker så.

Jan: Vet du vad de kallar henne i RikaTillsammans-chatten?

Caroline: Nej.

Jan: Aktieprinsessan.

Caroline: Ja, jag förstår. Men jag kan inte riktigt känna samma glädje. Nej, jag har inte gått upp där. Bara för att hon ska lära sig om aktier och hur man handlar dem.

Jan: Vi har många sådana samtal, det är därför vi gör det. Men jag hoppas ändå att jag har kunnat kompensera för det. Hon har fått en fantastisk start ekonomiskt. Hon valde sex av de sju bästa aktierna. Det känns som ren tur i min värld.

Caroline: Hon är exponerad för de företagen, precis som alla andra som köper dem antar jag.

Jan: Nej, det är det inte. Det är ren tur. Men jag har ändå gjort mitt bästa. Det värsta som kan hända är att det går superbra, som med Ericsson osv. Sen tror man att det beror på skicklighet när det egentligen bara är tur. Så jag försöker neutralisera det genom att majoriteten är i en globalfond. Vi har till och med valt en global fond som heter Storebrand All Countries Global, så hon förstår det från namnet. Det känns hanterbart.

Caroline: När du säger att hon kallas aktieprinsessan och väljer sex av de sju bästa, är det som att vi är tillbaka där igen. Någon del av hjärnan säger: ”Kolla, jag bryr mig inte för helvete.”

Jan: Ja, absolut. Men jag är så fascinerad av det. Men vi går vidare här.

”Heja indexfonder”-perioden (2013)

Jan: Jag tänker så här: Heja indexfonder perioden! Den började 2013 kan vi säga, och den startade med det första köptillfället. Avanza har en funktion där man kan se köp och sälj på en graf. Så det första köptillfället av en global indexfond hittade jag den 15 mars 2011, då var det Skagen Global som var populär. Den hade gått bra och var dyr. Men det fanns inte så många globala indexfonder då, så jag misstänker att jag också hade en annan fond, DNB Global. De bytte från norsk till svensk valuta, så jag vet inte när jag köpte den första gången. Men jag vet att vi har haft den länge, jag skrev ju om den i boken ”Gör ditt barn rikt”.

Sen hade vi Vanguard Total Stock Market Indexfond och Total International Stock Market fond, som vi köpte den 13 juni 2012. Fortfarande en av världens bästa indexfonder, men man kan inte längre köpa dem på grund av MiFID-reglerna. Men om man har Lysa så har man den tror jag.

Jan: Sen var i många år Länsförsäkringar Global vår huvudfond. Är det fortfarande så? För dig som bara lyssnar har jag en graf där vi har månadssparande sedan 2016, och de enda sälj tillfällena är när vi har balanserat om och flyttat pengar.

Jan: Så Länsförsäkringar Avanza Global hoppade vi på direkt när den lanserades i januari 2019, så den har jag tagit över istället för Länsförsäkringar. Så det är också något att vara stolt över, tycker du inte?

Caroline: Ja, absolut. Men varför skrattar du? Jag skämtar inte med dig. Du tror hela tiden att jag är ironisk.

Vadet med Coeli från 2018

Jan: Ibland, ja. Men så är det. Sen hade vi vadet med Coeli 2018, vi satsade på att Länsförsäkringar Global skulle slå deras aktivt förvaltade fond fram till 18 februari 2023. Vi vann vadet, så vi förlängde det fem år till. Just nu, den 20 mars 2024, leder de med 3 procentenheter kanske. Så det går. Ja, men det är sjukt jämnt. Men det är intressant att se. Och sen får jag alltid frågan: Hur har det gått då? Om jag ska ta den mest rättvisa portföljen, som jag har haft sedan 2011 på Avanza, det är min tjänstepension. Jag har alltid varit egen sedan 2008, så jag har haft egna pensionsinbetalningar. Så det här är en viktig portfölj för mig.

Vadet med Coeli där vi satsat på Länsförsäkringar Global Index

Trots misstag med blandade fonder är det bara indexfonder nu. Vi har haft en utveckling på 8,2 % per år i snitt, eller 184 % totalt på Avanza. Det är en stor del av min totala avkastning på över 1 miljon. Jag minns att vi hade målet att komma upp i 1 miljon i totalt sparande för att bli miljonär. Sen var målet under många år att komma upp i 1 miljon i avkastning på portföljen. Så det jag tycker är coolt nu är att när vi har haft liknande portföljer sedan 2011, börjar man se ränta-på-ränta effekten. Kurvan är ganska rak i många år, men nu börjar den öka i slutet.

Cagr för Avanza

Globala barnportföljen, Nybörjarportföljen, RT-portföljen och Investmentbolagsportföljen

Jan: Vi tittar även på Globala barnportföljen som jag skrev om i boken 2008, som vi släppte 2017. Vi släppte den samtidigt som boken för att det var ballt att sätta igång en portfölj på Shareville så att alla kunde följa den utifrån boken. Den har också gått jättebra, 100 % aktier, cirka 11 % per år.

Jan: Nybörjarportföljen startade 2015, var en 60/40 portfölj, fast det var egentligen 50 % aktier, 40 % räntor, 10 % guld. Detta kan man kolla upp på Shareville på Nordnet. Den har gett 7,6 % per år, vilket måste anses vara bra med tanke på att det inte ens är 100 % aktier.

Jan: Sen har vi RikaTillsammans portföljen. Jag har också pillat på den, startade den redan 2014. Den har 11 år på nacken, med en snittavkastning på 7,6 % per år. Inga stora svängningar jämfört med aktiebörsen, så den behöver man inte pilla i. Den är fördelad med 25 % guld, 25 % aktier, 25 % korta räntor eller kontanter, 25 % långräntor osv.

Jan: Sen hade vi också fram till förra året en investmentbolagsportfölj. Den ökade mycket och föll mycket, och till slut stängde jag den eftersom den inte passade min investeringsfilosofi. Jag kan inte motivera den utifrån min filosofi att ha en sammanhängande investeringsstrategi. Jag är bränd av erfarenheter med investmentbolag, så jag sa till slut nej till dem och stängde portföljen förra året.

Caroline: Jag tycker det är jättespännande. Jag har ingen kommentar.

”Heja fondrobot”-perioden (2019)

Avkastningsgraf för vårt konto på fondroboten Lysa

Jan: Innan 2013 var det verkligen en blandning av allt möjligt, och sen började skiten gå ner och vi övergick mer och mer till indexfonder. Sen, från 2019, började jag kalla det ”Heja Fondrobot”-fasen. Vi flyttade en del av pengarna till Fondroboten och det mesta av vårt nysparande går dit idag. Fondroboten är i grund och botten bara en indexfond med extra tjänster. I förra avsnittet om finansiell rådgivning kallar vi Fondroboten för en slags finansiell rådgivning, eftersom den hjälper till med saker som ombalansering av indexfonder, som jag inte behöver göra själv.

Insikter och slutsatser

Caroline: När du ser på det så ger det en sorts perspektiv. Precis som du sa, det var mycket skit och sedan ersattes det mer och mer av fonder och nu Fondroboten. Ja, indexfonder är vad det kommer vara resten av ditt liv.

Jan: Jag vet inte. Vi får se. Vi har här insikter och slutsatser så vi får se om du håller med. Så insikter. Slutsatser. Jag skulle säga så här att en väldigt viktig punkt i investeringsgrejen, som jag tror jag kommer se tillbaka till efteråt, det var faktiskt avsnitt 277 som vi släppte, tror jag, i slutet av 2022. Ja, och det var den här, avsnitt 277 Sanningen om jakten på den bättre investeringen.

Caroline: Är ett minnesvärt avsnitt. Mycket, mycket minnesvärt.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Det kändes som att du tog bladet från munnen.

Jan: Ja, men lite så. Och jag tror att det var väl där jag satte punkt på att nej, där finns inte någon investering som är bättre där ute. Så för mig slutade jakten på den heliga graalen där att jag förlika mig med att nej, jag behöver inget annat än bankkonto, räntefond och indexfond. Det är liksom de tre byggstenarna är totalt okej. Och att jag liksom blandade det känslomässigt också. Och ska vi lite sammanfatta det så skulle jag säga så här att okej, vad har vi provat eller vad har jag provat som jag inte kommer göra om jag provat enskilda enskilda aktier? Lite ”been there, done that, got the t-shirt” och där har jag testat allt. Jag har testat kvantitativa strategier, teknisk analys, fundamental analys. Jag har testat utdelningsstrategier, investmentbolag, till och med optionsvaggor.

Alltså, man spekulerar i att en aktie kommer röra sig och man tjänar pengar oavsett vilket håll den rör sig. Och då vet jag betalade för det där. Så ja, vi har testat börsnoteringar. Teckna sälj gjorde vi. Det var ju jättestort 2021 när det var sån stor hets med börsnoteringar. Vi har testat alternativa investeringar, vi har testat många såna här godhjärtade kallar jag dem idag godhjärtade projekt och så här lite välgörenhet med möjlighet till avkastning. Det var liksom ett svenskt bolag där man kunde finansiera solpanelprojekt runt om i världen. Vi hade vårt trädprojekt, vi hade vårt andelsägande i solpaneler etcetera. Vi har testat sådana här peer-to-peer-projekt där man kunde finansiera bostadsutvecklingsprojekt. Och vi hade vårt konsumentkredit- eller factoringprojekt där vi har testat våra lyxiga investeringar som vin. Vi har investerat i Champagne.

Den är väl liksom på gränsen för där upplever jag att det är. Det var ändå väldigt roligt med Champagneinvesteringar. Jag kan ändå tänka mig att någon dag så kommer jag komma till det. I januari i år blev det ingen utdelning på kontot. Idag blir det utdelning. I år blir det utdelning i Champagneflaskor. Jag kan ändå tycka att det hade varit ganska ballt liksom. Så det är väl den jag kan tänka mig. Kanske, kanske ger lite mer. Vi har testat guld, silver. Vi har testat fysiskt guld, börshandlade fonder, allokerade investeringar utomlands i Storbritannien. Och vi har testat sexiga projekt och projekt som ska vara disruptiv teknologi.

Caroline: Vad var det för någonting?

Jan: Ja, men jag hade en ny teknologi, fonderna när de kom. Vi har testat sådana hållbara grejer. När det var i Östeuropa fonden eller vi har testat, kommer du ihåg när vi blev lurade? Massa projekt där med sjunkna skeppen utanför Ecuador? Så alternativa investeringar? Nej. Det är väl typ champagnegrejen, men det är för att det inte är investering utan det är för ballt liksom. Onoterade investeringar. Där upplever jag också att jag hade kunnat prata ett helt avsnitt om att vi hade min så här. Och man ska inte gå på begagnat börsen utan man vill ju investera i bolag innan de kommer till börsen där jag var affärsängel en period, var med i Connect och varit med i Almi och suttit i massa styrelser för jag skulle bli styrelseproffs. Det funkade inte så.

Sedan testade vi att ta rygg på de som lyckats period och investerare med kompisar och bara säga men de här grabbarna har gjort ett exit och sålt det här till ett riskkapitalbolag och nu ska de göra om samma resa. Och alla i hus hus i Malmö är med i detta företaget och sånt. Ja, vi gick in i det det. Ja, jag ska inte säga det finns en anledning varför jag inte säger namn för jag pallar inte ta konflikter. Nej, det är onödigt. Sen. Sen funkar inte det.

Kommer inte göra om

Caroline: Det som man kan fundera över och undrar här nu, vad menar du med att det inte funkar? Är det att vi inte har gett det tillräckligt lång tid eller vad är det som inte har funkat då?

Jan: Alltså, en jämförelse mellan fördelar och nackdelar så är det inte bättre än en indexfond. Det har inte gett bättre avkastning nödvändigtvis. Där är problem med likviditet att du får inte ut pengarna du vill, där är massa extra kostnader man måste skjuta till. Onoterat är min största insikt från den onoterade marknaden, vilket är en kul marknad på sätt och vis. För det handlar mycket om människor man kan påverka. Man kan göra massa grejer. Men om jag bara tittar utifrån ett nyttomaximerande perspektiv så är det inga ofta inga bra investerare det tar.

Det tar tre gånger mer pengar än vad man tror. Det tar tre gånger längre tid än vad man tror och där finns liksom och säger man nu har jag tröttnat på detta så är man så här. Nej då finns det ingen som vill köpa aktierna så sitter man fast med det jag har testat. Ja och sen till slut så var jag så här. Nej men vet du vad? Jag gör? Onoterade på fel nivå.

Alltså det är massa små skitbolag. Ja men du vet. Då har vi testat gå in i investera i onoterade miljardbolag och där till exempel jag kan än idag var på så glad vi fick erbjuden investera i Klarna som vi lyckades tacka nej till för att de följer med 90 %. Därefter har vi testat storskogen som det har varit liksom. Samma situation var en fantastisk resa. Vi köpte in oss jättebilligt, ökade 600 % i värde och sen föll det 90 %.

Så jag tror Dagens Industri hade väl en rubrik kring fiasko. Jag har svårt att kalla det något annat än fiasko. Vi. Vi har investerat i ett annat onoterat bolag i Lunar Bank, den danska banken. Det är för tidigt att uttala sig hur det kommer gå. Men men, jag blir fortfarande så här. Hade jag gjort om de här, de här investeringarna idag? Utifrån ångrar jag de? Nej, jag ångrar inte dem. Jag har lärt mig jättemycket. Lunar kan fortfarande bli en jättebra investering, men jag tycker liksom jämfört med indexfonderna. Det finns en anledning varför jag inte kommer göra om ett sånt här Lunar eller Storskogen projekt. Det är inte värt det tycker jag. Sen har vi ju kompisar som investerar i onoterat, som tycker att det är fantastiskt roligt. De har andra engångsprodukter i det och ser det också.

Dessutom som ett samhällsansvar att om inte jag finansierar de här små bolagen som kan bli skapa arbetstillfällen, vem ska göra det då? Men då har man ett annat perspektiv än investering. För jag har ändå haft ett nyttomaximerande perspektiv på våra investeringar för att jag tycker egentligen. Det jag tycker är kul är att göra poddavsnitt och göra sånt här. Vi har testat fastigheter utomlands lite och hört mycket också. Folk från har fastigheter utomlands också in sig. Ingenting för oss. Så också när jag säger här så ser jag inte att allt detta är kasst. Jag säger att det är kasst för oss och det. Utifrån våra förutsättningar och vad vi värderar. Där jag till exempel värderar likviditet.

Alltså för mig är det liksom lite om man följer Trump nu så han kan ha jättemycket förmögenhet liksom på pappret i knutet till fastigheter och sånt. Men han får inte ut likviditeten nu när han ska betala böter och jag vill gärna se att det är de investeringarna jag har i likvida. Att jag skulle kunna sälja av dem och kunna sluta jobba. Eller jag skulle kunna sälja av dem för att göra någonting där. Vi har inte provat fastigheter i Sverige, det har vi också kompisar som gör framgångsrikt. Men där är också så här. Jag vet inte har de problemen som en fastighet för med sig, för då är det egentligen skulle jag säga, inte så mycket en investering som det är en verksamhet.

Och det är så klart alltså vi har inte pratat om företagande och företagande älskar jag. Det är klart att du får bättre avkastning om du kan göra företagande i kombination med investering, för då påverkar du ju. Du kan ju påverka värdet på din fastighet. Men återigen, det går inte i linje med det att jag vill att min investering ska vara passiv. Jag vill liksom inte sitta och hålla på med det. Vi har testat private banking och andra exklusiva investeringar, hedgefonder vi pratat om private equity, private dept. Not impressed.

Man måste samköra för att det ska funka

Caroline: Men jag kan säga, som sitter bredvid, att om du hade skaffat en fastighet och sedan haft problem som behöver fixas med den fastigheten, och jag hade sagt att jag inte vill vara inblandad i det, då hade jag känt mig konstig. Det känns märkligt att du hade fått sköta allt det och förmodligen mått dåligt utan att jag hade hjälpt till. För jag har sagt att jag vill inte bli inblandad i det, jag vill bara jobba på annat sätt vid mitt skrivbord. Så om man är ett par och den ena investerar, måste man samköra sig på något vis. Det är det här som gäller, och det är vår värdering och vår filosofi.

Jan: Ja, precis. Så återigen, när jag säger detta så menar jag inte nödvändigtvis att det är en dålig investering, utan att det är dåligt för oss utifrån vårt perspektiv. Samma sak. Vi har investerat i massor av saker jag inte förstår, allt från certifikat till derivatstrategier till krypto.

Caroline: Vi har inte investerat i krypto.

Jan: Jo, vi har pratat om det.

Caroline: Jag bara tycker att vi skulle aldrig investera i krypto. Sen kanske vi har gjort någon liten grej som jag glömmer hela tiden.

Jan: Men jag har testat. Jag testade med att köpa krypto för 150 kr. Det är inga stora summor. Jag tror jag har någon liten del ETH också. Men som sagt, jag kan inte, fattar inte, vill inte. Så om jag ska avrunda här, det sista grejerna så några viktiga insikter längs vägen. Det är så här, jag tror det var en person som jag träffade för många år sedan som hette Ingvar, som sa, som jobbade inom finansbranschen, och han sa så här: ”Det tog mig tio år att lära mig hantverket. Det tog mig 20 år att lära känna mig själv. Vad är det som är viktigt för mig? Vad är min filosofi? Och vad är mina värderingar?” Jag tror det är jätteviktigt.

#1 Spela för att inte förlora, inte vinna

Och för mig då, utifrån dessa insikter, tror jag så här: Det stora skiftet för mig har kommit är att tricket är att spela för att inte förlora och inte spela för att vinna. Att genom att spela för att sikta på strategisk mediokritet, undvika beteendemisstag, sitta i en indexfond etc., så kommer jag att vinna eftersom många andra gör misstag. Så tricket är att minimera misstagen snarare än att sikta på vinsterna. Och det har tagit tid för mig att landa i detta, för det är ointuitivt för mig som är tävlingsinriktad, jag vill ju vinna.

#2 Det finns bara två typer av investerare

Jan: Sen tänker jag också så här: En stor insikt är att det bara finns två typer av personer. De som inte vet att de inte vet vad som kommer att gå bra i framtiden och de som ännu inte har fattat att de inte vet vad som kommer att gå bra i framtiden. Så analytiker, experter, media, rådgivare, de har inte en aning. Det är väl det. Det har bevisats i massor av studier också.

#3 Fokus på avkastning vs nysparande

Jan: Sen tror jag också att en annan grej som jag önskar att jag visste tidigare är att tills din avkastning på årsbasis är större än ditt nysparande, fokusera på att öka nysparandet, lägg fokuset på att kunna lägga in ytterligare pengar nästa år. Det kommer ha mycket större betydelse för ditt långsiktiga sparande. Så att se att inkomsterna faktiskt driver sparandet. Din inkomst bestämmer din pension, din föräldrapenning, din vardagskvalitet, ditt välmående etc. Och där har vi också allt det vi har pratat om i andra avsnitt, att till exempel människor generellt inte är dåliga på ekonomi, utan att de generellt tjänar för lite.

#4 Det mesta ”pillet” gör ingen skillnad

Jan: Så att fokusera på det som faktiskt gör skillnad är viktigt, tror jag. Och ibland känns det som att det blir mycket meta-diskussion, att det mesta pillret faktiskt inte gör någon skillnad i längden, att det är faktum. Så nu säger jag tydligt så här: Det spelar ingen roll om man väljer Länsförsäkringars Norske Banks, DNB eller Avanzas globalfond. Alla tre är jättebra. Det viktiga är att du har en global indexfond, det är det som är skillnaden. Vilken av dem du har spelar ingen roll. Det spelar inte heller jättestor roll om du har 10, 1 eller 20 % home bias, alltså överexponering mot Sverige. Men det är ofta där diskussionen hamnar, att vi glömmer att zooma ut. Så det är också en insikt.

#5 Det handlar om att ha ett rikt liv, inte att vara rikast på kyrkogården

Jan: En femte insikt som jag har här är att det handlar om att ha ett rikt liv, inte att vara den rikaste på kyrkogården. Det är något vi diskuterade i avsnitt 341 och ”Die With Zero”, där pengar faktiskt bara är en resurs som minskar i värde med åldern. Även om jag är pigg som 65-åring kommer jag inte att kunna göra lika mycket som när jag var 25. Jag känner att vi har blivit bättre på att använda våra pengar, särskilt med tanke på tidsfönster och sådant som vi har pratat om.

#6 De flesta blir inte rika på investeringar

Jan: Sen är en annan viktig insikt som vi kommer in på i avsnitt 277, att de flesta, inklusive vi själva, inte har blivit rika genom våra investeringar, och definitivt inte finansbranschen.

De blir rika på avgifter, på intjäning. Det gäller även de flesta med stora portföljer. De första tio, femton eller tjugo åren är inkomsten viktigast, och mycket av vår förmögenhet kommer från att vi har tjänat mycket pengar genom vårt företagande. Jag har kommit fram till denna insikt att öka inkomsten är nyckeln. Du kan bara spara 100 % av dina utgifter, så det är viktigt att ha en hög inkomst. Detta kommer vi att utforska i ett annat avsnitt. Jag vet att du har gjort en övning också, att räkna ut dina totala inkomster genom livet på ett enkelt sätt.

Caroline: Så man slipper beställa papper från skatteverket.

Jan: Precis. Det är också en insikt att man bör vara försiktig med vad man tror. De flesta som man hör talas om har en hög lön och låga utgifter, vilket leder till en hög sparkvot. Det är lätt att glömma bort det. Vi har också varit ganska ekonomiska. Vi bodde i hyresrätt under lång tid och hade låga inkomster, förutom de senaste tio åren. Om man tittar på det har vi haft ganska låga inkomster. Från din doktorandtid hade du en lön på cirka 14 900, och när du slutade hade du cirka 19 000. Jag har också räknat ut mina löner från 2002, och jag har aldrig tjänat över statlig inkomstskatt. Så om du skulle gissa hur mycket jag tjänade innan skatt mellan 2002 och 2023, vad skulle du säga?

Caroline: Det är svårt att säga.

Jan: Om du vill gissa per månad, vad tror du min genomsnittliga månadslön har varit?

Caroline: 22 000 kr?

Jan: Jättebra gissning, 25 000 totalt sett. 6,6 miljoner innan skatt under de senaste 20 åren. Från 2017 har vi haft en lön på mellan 40 000 och 50 000. Men det är inte som att vi har tjänat hundratusentals kronor nu. De senaste åren har vi legat över snittet, men under många år låg vi under det. Men det har också bidragit till att vi har varit bra på att hålla våra utgifter nere. Det är något jag tror på. Den stora förmögenheten kommer först efter 20, 30 eller 40 år. Det är då ränta-på-ränta-effekten börjar verka. Det tog oss 14 år att nå en total avkastning på 1 miljon kronor från 2011.

Men under den tiden har vi investerat 1,3 miljoner. Så det är viktigt att komma ihåg att de flesta inte blir rika genom investeringar. De flesta blir rika genom att ha en hög inkomst, låga utgifter, en hög sparkvot och tid.

#7 Dina investeringar bör inte påverka din sömn

Så de sista tre insikterna som jag skrev här kommer från dig. Du kan läsa dem.

Caroline: Om ens investeringar påverkar ens nattsömn så är de för dyra.

Jan: Ja, precis. En tes jag håller med om är att ens investeringar bör bara ha en positiv inverkan på ens vardag. Man ska alltid känna att dessa pengar är avsatta för att göra livet rikare.

#8 Pengar är inte en lösning, bara en förstärkare

Jan: Pengar är inte en lösning, de är bara förstärkare, som vi har diskuterat med Moa, vår kompis. Det blir inte bättre på nästa nivå. Jag hade länge tanken att när jag har 20 000 på kontot blir det bättre, sen när jag har 50 000 blir det bättre, och så vidare. Men det känns aldrig bättre bara för att det är mer pengar. Om jag har ekonomisk oro med 20 000 på kontot kommer jag sannolikt att ha det med 100 000 också, och då kanske jag oroad mig ännu mer för att förlora pengarna. Vad tänker du?

Caroline: Ja, det är som ens bagage eller oro som man behöver ta itu med.

#9 Det är enkelt att investera och bli rik över tid

Jan: Precis. Att investera och bli rik över tid är faktiskt enkelt. Problemet är att de flesta inte vill bli rika långsamt. Det är en insikt. Om jag ska sammanfatta vår investeringsfilosofi så är det att fortsätta köpa, oavsett vad som händer på marknaden. Investera långsiktigt och regelbundet i en bred, billig global aktieindexfond och balansera risken med sparkonto och räntefonder. Att sitta still i båten under en längre tid är nyckeln till framgång. Vad tänker du? Det här är mina insikter.

Caroline: Ja, det är dina insikter. Vi har varit ett team. Du har skött de flesta av investeringarna eftersom jag är mindre intresserad, men vi har ändå diskuterat dem och kommit överens om dem. Det är viktigt att vi pratar om det även om den ena parten är mindre intresserad. Vi måste vara engagerade i vår gemensamma ekonomi för att undvika framtida konflikter. Jag är inte förvånad när vi pratar om det här, även om jag kanske har glömt vissa detaljer.

Jan: Absolut. Vi ska göra ett avsnitt om det där ”pengarsamtalet” också. Men du har ändå gett mig mycket mandat när det kommer till investeringar så länge det inte påverkar vår vardag negativt. Jag har känt mig ansvarig för våra investeringar och för att vi ska kunna gå i pension. Så även om jag kan göra fel med våra investeringar behöver vi inte förlora hus och hem.

Caroline: Ja, vi kan alltid bo på Sibbarps camping.

Jan: Ja, vad är det med Sibbarps camping? Det är tredje gången du nämner det.

Caroline: Det var bara roligt för vi var på en kurs där och kursledaren bodde på Sibbarps camping. Jag tänkte att hon sparade säkert mycket pengar på det. Det visade sig att det var billigare än att bo i en etta. Så vi behöver inte vara hemlösa, vi kan bo på Sibbarps camping.

Strategin framgent utifrån forskning om sparande

Jan: Om jag ska summera, fråga mig. Var står vi idag? Vad ser framtiden ut? Utifrån mina insikter skulle jag säga att idag behövs inget mer än ett bankkonto med insättningsgaranti, några räntefonder, och aktieindexfonder. That’s it. Lite av lekhink, några gamla synder, men annars upplever jag inget annat. Det tar tyvärr 10-20 år att bli en bra investerare, och det går inte utan att göra misstag. Jag tänker driva linjen mot vår tonåring. Gör så många misstag du kan, men gör dem tidigt och med så lite pengar som möjligt.

Caroline: Prata om dem, fundera över varför det blev så här nu. Man kan inte bara göra misstag och skämmas för att sedan glömma dem.

Jan: För problemet blir för henne att landa på den högra sidan, att stå stabilt i sitt val av indexfonder för sin egen övertygelse, inte för att föräldrarna sa det. Det var alles. Vad tänker du, Caroline?

Jan: Berätta! Vad stack ut för dig?

Caroline: Det är roligt att du delar med dig och kan ha empati med ditt yngre jag.

Jan: Precis. Jag tror genuint på detta. Vi gör så gott vi kan och utvecklas ständigt.

Caroline: Ja, man måste få vara nybörjare och acceptera att man gör misstag för att utvecklas.

Jan: Det är en del av utvecklingen. Om du inte skäms för vad du gjorde för tolv månader sedan har du inte utvecklats tillräckligt. Jag hoppas att du som har lyssnat uppskattar detta. Dela gärna din resa så att vi kan lära av varandra. Tack så hemskt mycket och så ses vi.


Viewing all articles
Browse latest Browse all 755