Finansiell rådgivning: allt du behöver veta

Nedan följer de guldkorn som jag själv tycker är viktigast från avsnittet:

1. De flesta finansiella rådgivare ger dåliga råd men vet inte bättre. Ben Felix på Rational Reminder beskrev det som: ”Many financial advisors are good people plagued by misguided beliefs”. De följer ofta sina egna råd och har samma underprestation som sina klienter – även när de slutat som rådgivare. (läs: de är inte onda 🙈😂)
2. Vi har ofta fel förväntningar på en finansiell rådgivare. Många av oss tror att de ska ge oss tillgång till ”bättre” och mer ”exklusiva” placeringar som kommer ge bättre avkastning (än marknaden/index). Men dessa finns inte, i alla fall inte om man väljer att tro på forskningen. Få av oss går med den mer korrekta förväntningen eller uppdraget: ”Hjälp mig att göra färre beteendemisstag och identifiera min rätta risktolerans.” Eller – formulerat ännu skarpare – ”Hjälp att inte förlora snarare än att hjälpa mig att vinna.”
3. Oavsett hur duktig man är så har de flesta tvivel eller känner oro på en viss nivå för sina egna ekonomiska beslut. Det är allt från ”har jag tänkt rätt” till ”hur mycket hänsyn ska jag nu ta till faktor X (läs: småbolagfaktorn, ränteläget, safe-withdrawal-rate, sequence-of-return-risk, ordning på uttag av pensioner, etc). En finansiell rådgivare kan vara ett bollplank och ge en second opinion och hjälper en att landa i sin filosofi / strategi / plan. Så har det i alla fall varit för mig. För – det kommer ALLTID finnas en bättre strategi, en bättre plan eller tillgång (och inte bara då när vi får resultatet i efterhand).
4. Det svåra är inte att hitta en god investeringsstrategi – den finns hos oss, Småspararguiden, RationalReminder och många andra. Utmaningen är att hitta skärningspunkten mellan en god investeringsstrategi och sig själv, sitt eget beteende, sina mål, sin risktolerans och allt det där som gör att jag faktiskt kan – över tid – hålla mig till den (och inte pilla, eftersom allt pill kostar mycket pengar).
5. Det är svårt att exakt kvantifiera värdet av finansiell rådgivning, men Vanguard, Morningstar, Dalbar och andra värderar det upp till 3% årlig avkastning. Det bygger framförallt på att väldigt många investerare underpresterar mot den teoretiska avkastning de skulle kunna ha på grund av 1) dåliga/dyra tillgångar, 2) fel risktolerans, 3) beteendemisstag och 4) felaktiga uttagssplaner.
6. Det finns många olika sätt som finansiella rådgivare jobbar – allt från timersättning som räknar enligt varje påbörjad 6-minut till en långsiktig all-inclusive tjänst som tar en procent på kapitalet till provisionsbaserad rådgivning (undvik!). Beroende på fas i livet kan man välja olika – vill man bara ha en second opinion kan man köpa ett par timmar, vill man outsourca sin ekonomiska oro så tar man en all-inclusive tjänst.
7. Som en finansiell rådgivare sa till mig i researchen: ”Det tar tyvärr tid, 10 – 20 år, att bli en god investerare. Problemet är att många av oss har då för lite tid för att njuta av erfarenheten och ha ränta-på-ränta att jobba på den.”. Jag håller tyvärr med. I år har jag hållt på i 25 år och det är först de senaste åren jag skulle lyssna på mig själv (nästa veckas avsnitt kommer visa varför. 😂🙈). På det sättet kan en god finansiell rådgivare vara en ”genväg” till denna erfarenhet.
8. En sak jag inte tänkt på förrän jag gjorde avsnittet var att en anledning till att jag gillar fondrobotar är ju att de är en slags ”rådgivare light”. Dvs de lägger på ett visst lager av rådgivning som man sällan får om man bara plockar ihop sina egna fonder hos en nätmäklare, t.ex. väljer en kombination av bra och billiga indexfonder, årligen följer upp din finansiella situation, försöker identifiera din risktolerans, ombalanserar löpande, hjälper till med skattelösning etc.

Jag ser fram emot dina guldkorn, skriv gärna en kommentar i forumet. Extra viktigt är det om du INTE håller med.

Sammanfattning i text och kortvideo

Nedan följer ett en sammanfattning i både video och text med många av guldkornen från avsnittet. Kortavsnittet är ca 25 minuter långt jämfört med hela avsnittet på 120 minuter.

Nedan följer ett referat och sammanfattning av avsnittet gjord med hjälp av en virtuell AI-assistent.

Ekonomi och välmående
Inledningsvis konstaterar Jan att ekonomin har en stor inverkan på vårt välmående. En tredjedel av befolkningen upplever ekonomisk oro eller stress, enligt en undersökning från Finansinspektionen och Folkhälsomyndigheten.

Men även personer med god ekonomi, ett stort sparande och en hög inkomst kan drabbas av ekonomiskt tvivel eller oro. Kanske inte av samma typ där oron många gånger är: ”kommer pengarna räcka?” snarare handlar det ekonomiska tvivlet kring frågor såsom: ”har jag tänkt och gjort rätt?” / ”kommer jag ha möjligheten att ___?” och så vidare.

Jan anser sig se många diskussioner i RikaTillsammans-forumet som handlar om detaljer kan skapa onödigt tvivel och oro, som t.ex. valet av fondbolag för en global indexfond, exponering mot ens hemma marknad eller om man ska ha en liten tilt eller inte mot en eller flera riskfaktorer. Han menar att det viktigaste är att ha en strategi som fungerar, snarare än att fokusera på detaljer som i många fall ändå inte spelar någon roll (eller är helt slumpmässiga).

Tricket handlar om att hitta skärningspunkten mellan all information (och brus) kring hur man ska investera som finns där ute och sig själv, sitt eget beteende, sin risktolerans. Det vill säga, hur hittar man en kombination i form av en plan som man kan känna sig trygg i och hålla sig till över tid.

Värdet av finansiell rådgivning
Jan anser att många underskattar värdet av god finansiell rådgivning eftersom många har varit med om så mycket dålig rådgivning. Han erkänner att hans tidigare erfarenheter av finansiell rådgivning, särskilt från banker, var negativa och kändes mer som ”rångivning” än rådgivning. På senare år har han dock träffat oberoende finansiella rådgivare som faktiskt hjälpt honom att skapa ett värde och som varit vitt skiljda från det han varit med om tidigare.

Jan pekar på ett antal problem med finansiell rådgivning. Det största problemet är incitament – så länge rådgivaren tjänar olika mycket beroende på vilka beslut kunden fattar, är det svårt att lita på att råden är objektiva. Banker har ofta incitament att sälja dyrare fonder istället för billiga indexfonder. Dessutom kan det vara svårt för en bankrådgivare att rekommendera fonder från andra banker.

Jan inser dock att många rådgivare inte medvetet försöker lura kunderna, utan helt enkelt saknar tillräcklig kunskap och agerar utifrån felaktiga övertygelser. En studie från 2020 visade att kanadensiska finansiella rådgivares avkastning var lika dålig som deras kunders, vilket antydde att det inte handlade om att vilseleda med flit. Han citerar Ben Felix kring att det faktiskt kan handla om människor som faktiskt bara har fel och inte något ont uppsåt.

Använda finansiell rådgivning på rätt sätt
Jan funderar över om vi använder finansiell rådgivning på fel sätt. Många tror att syftet är att få bättre avkastning, men Jan menar att det egentligen handlar om att uppnå ekonomiska mål som är viktiga för en själv, både nu och i framtiden.

En skicklig rådgivare kan hjälpa till att undvika misstag som kan dra ner den ekonomiska tillväxten. Det vill säga att det faktiskt kan handla om att spela för att inte förlora, snarare än att spela för att vinna, något som för de flesta är väldigt ointuitivt.

Caroline instämmer och säger att hon inte vill behöva bry sig om ekonomin på länge, utan bara vilja att pengarna ska räcka till det hon vill göra.

Forskning och studier
Jan delar en del forskningsresultat som stöder värdet av finansiell rådgivning. Enligt Morningstar kan finansiell rådgivning öka pensionsutbetalningarna med 15-30 procent. Över hälften av de som använder rådgivningstjänster upplever också mindre oro och större tillit.

En annan studie av Engelmann et al. (2009) visade att när deltagare fick finansiell rådgivning inne i en MRI-skanner, stängde hjärnan av de delar som väger olika alternativ, vilket minskade beslutsutmattningen. Fidelity genomförde 2019 en undersökning där 88 procent av de som fick rådgivning upplevde ökad sinnesfrid och bättre kontroll över sin ekonomi.

Studier från Morningstar, Vanguard och andra visar att finansiell rådgivning kan bidra med en årlig avkastning på upp till 3 procent, vilket kan göra stor skillnad på längre sikt. Notera att denna avkastning INTE är bättre än index, utan snarare att det handlar om att täppa till gapet på underprestationen som de flesta har mot index.

Incitament och provisioner
När det gäller ersättningsmodeller för rådgivning varnar Jan för provisionsbaserade modeller där rådgivaren får kickbacks från leverantörer av finansiella produkter. Detta skapar intressekonflikter och bör undvikas om möjligt.

Istället rekommenderar han timarvode eller fast ersättning per uppdrag, vilket kan vara mer transparent. Prisnivåerna brukar ligga mellan 0,5 och 1,25 procent av kapitalet per år för mer långvariga relationer. Det kan vara värt det beroende på vilka förutsättningar som finns.

Frågor att ställa en rådgivare
Jan listar ett antal viktiga frågor att ställa till en potentiell finansiell rådgivare:

• Vilken är din och ditt företags investeringsfilosofi?
• Hur har ni hanterat situationer där klienter varit på väg att fatta dåliga beslut?
• Vad kan jag förvänta mig av er?
• Hur tjänar ni pengar på att hjälpa mig?
• Finns det intressekonflikter?
• Vilka licenser har ni?
• Vilka områden kommer ni att fokusera på?

Han betonar vikten av att välja en rådgivare som delar ens egen investeringsfilosofi och att ha en öppen diskussion om eventuella intressekonflikter.

Avslutningsvis konstaterar Jan att finansiell rådgivning är en reglerad bransch i Sverige där man kan få skadestånd vid dålig rådgivning. Han uppmanar lyssnarna att gå på kemi när de väljer rådgivare och att värdera både rådgivarens kompetens och den egna tidsinvesteringen samt spara all dokumentationen.

Sammanfattningsvis erbjuder detta avsnitt en genomgripande diskussion om värdet av finansiell rådgivning, utmaningar i branschen och viktiga frågor att ställa en potentiell rådgivare. Jan och Caroline belyser även hur ekonomi och välmående hänger samman, samt vikten av att se bortom enbart avkastning när man söker finansiell rådgivning.

Reklam för vår Patreon-community | Tack för ditt stöd 🙏

Det är tack vare sponsringen och stödet som vi får via Patreon som vi kan driva RikaTillsammans. För det här är vi väldigt tacksamma. Det är inget som vi tar för givet. Stort tack till dig som stödjer oss. 🙏

Men! Vi vill självklart även ge något tillbaka. Därför får du som blir en del av vår Patreon-communty bland annat följande:

• Reklamfri podcast + forum - det minsta vi kan ge dig är att du får tillgång till podcast- och video-avsnitten samt forumet utan reklam.
• Extra-material - redan idag finns det över 300 inlägg och ca 40 extraavsnitt i FikaTillsammans-podden som är exklusiva för dig på Patreon. Det är allt från inspirationsföreläsningar, bonusmaterial, intervjuer, analyser av investeringar och mycket annat.
• Prioriterade svar på kommentarer - jag har ingen möjlighet att personligen svara på alla kommentarer och trådar på Youtube, Facebook, Instagram, bloggen, forumet - men här på Patreon, som t.ex. i "Ställ en fråga du har funderat på"-tråden svarar jag på alla kommentarer.
• Förslag på spekulationer till Lekhinken - på Patreon unnar vi oss att från tid till annan komma med tips på "teckna-sälja"-spekulationer vid börsintroduktioner, alternativa investeringar (t.ex. vin) och annat som kan vara intressant jämte ens bassparande i en indexfond / fondrobot.

Du kan läsa mer och själv välja vilken nivå du vill stödja oss på:

Tack till dig som sponsrar eller överväger att sponsra oss via Patreon. Det gör det möjligt för oss att driva RikaTillsammans. 🙏

Transkribering av hela intervjun

Jan: Välkomna till RikaTillsammans! Det här är dagens avsnitt.

Caroline: Vi kommer att diskutera allt du behöver veta om finansiell rådgivning.

Jan: Idag fokuserar vi på checklistor, tips, råd och svar på frågor som ”Varför behöver man finansiell rådgivning?” och ”När är rätt tidpunkt att söka det?” Vi kommer att försöka förstå värdet av att ha en finansiell rådgivare och kostnaderna om man inte har en. Vi delar också med oss av checklistor för att ställa frågor till rådgivaren, samt frågor att reflektera över innan man söker en finansiell rådgivare.

Dessutom tittar vi på forskning och resultat från företag som har undersökt värdet av finansiell rådgivning. Vi delar även med oss av våra egna erfarenheter och ger tips om hur man kan vara en bättre kund och få ut maximalt av relationen med sin rådgivare.

Caroline: Dessutom kommer vi att ha en kortare sammanfattning av avsnittet.

Jan: Precis. Om du har kort om tid finns en kortare version att lyssna på.

Caroline: Varför ska man då lyssna på den längre versionen?

Jan: För att här får du all information du behöver och lite till. Nu kör vi!

Caroline: Varmt välkomna till RikaTillsammans, kanalen som handlar om allt roligt inom privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag för att hjälpa dig att berika din ekonomi, ditt sparande och ditt liv. Vi som driver denna kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jan: Vi är nu framme vid avsnitt 351 och vi ska dyka direkt in i ämnet. Jag vill börja med att poängtera att ekonomin påverkar vårt välmående. En undersökning från Finansinspektionen och Folkhälsomyndigheten i slutet av 2023 visade att ungefär en tredjedel av befolkningen ständigt upplever ekonomisk oro eller stress. Även om man har en hög inkomst, vilket många av våra lyssnare har, kan man ändå känna denna oro. Jag tror att även om man inte ser ekonomi som ett stressmoment, kan det fortfarande påverka ens välbefinnande.

I vårt forum, som är ett av Sveriges största, ser jag många diskussioner som kanske inte är så relevanta i det stora hela, som vilken global indexfond man ska välja. Det viktigaste är att man har en global aktieindexfond, inte vilket specifikt märke man väljer. Dessa val kan ibland skapa tvivel och oro, speciellt när andra medlemmar ger olika åsikter eller när man hör om nya koncept. Det kan göra ekonomin mer komplicerad än nödvändigt.

Caroline: Absolut, det kan verkligen göra det mer komplicerat.

Ekonomin spelar roll för välmåendet

Jan: Jag har pratat med flera finansiella rådgivare och de berättar att även de mest kunniga kan tvivla på sina beslut. Det är en hård sanning som kan vara jobbig att höra. Oavsett hur bra ens portfölj är, finns det alltid en som kan vara bättre, särskilt när man ser resultaten i efterhand. Detta har fått mig att fundera över hur vi egentligen använder finansiell rådgivning. Gör vi något fel?

Caroline: Vad tänker du att vi gör fel då? Hur går vi fel när vi söker rådgivning?

Jan: Jag tycker att vi inte alltid utgår från en holistisk syn på privatekonomin. Vi vill egentligen bara ha en ekonomi som fungerar bra. Vi vill ha trygghet för idag och för framtiden. Att kunna göra val utan att behöva oroa oss för ekonomin. Vi vill också vara på väg mot våra framtida mål, som att gå i pension eller göra viktiga livsbeslut. Men när vi går till en finansiell rådgivare fokuserar vi oftast bara på placeringar, fonder och investeringar, istället för att tänka på varför vi sparar pengar och vad vi egentligen vill uppnå med dem.

Caroline: Precis, det är som att det tas för givet att man bara vill ha mer pengar, utan att egentligen tänka på vad man vill göra med dem.

I 20 år fick jag ”rångivning” och inte rådgivning

Jan: Jag har en reflektion som jag ofta ifrågasätter: det är så lätt att säga att mer pengar är bättre. Eller när man frågar om strategi och får svaret ”köp billigt och sälj dyrt”. Det låter ju bra vid första anblicken, men låt oss gräva djupare. Om pengar var den enda viktiga resursen i livet, då skulle det vara sant. Men de flesta av oss måste använda tid och energi för att skapa dessa pengar. Och tid och energi är inte oändliga, särskilt inte med tanke på att vår hälsa minskar med åldern. Möjligheterna som pengar ger oss blir också färre ju äldre vi blir. Därför tycker jag att det inte handlar om att bara ha mer pengar, utan att kunna uppnå ekonomiska mål som är viktiga för oss både nu och i framtiden. Att ha trygghet idag är viktigt, men framtiden bör inte vara det enda målet.

Caroline: Tror du att det är svårt för människor att förstå att de behöver ställa den frågan? Är det något de inte är vana vid?

Jan: Jag skulle säga att min erfarenhet av finansiell rådgivning under de första 20 åren, mellan 1996 och 2016, är ganska negativ. Jag minns hur det kändes att sitta på banken och det kändes mer som att jag fick rångivning än rådgivning. Jag tror att många människor delar den frustrationen. Bankerna har inte riktigt lyckats skapa förtroende, och det är få som litar på sin bankrådgivare. Det känns som att vi sitter på olika sidor om bordet istället för att samarbeta.

Men på senare år har jag träffat finansiella rådgivare som verkligen förstår kundens behov och frustration. De har startat egna företag eller blivit oberoende, och det har fått mig att omvärdera min syn på finansiell rådgivning. Istället för att kritisera vill jag nu fokusera på vad som gör en bra finansiell rådgivare och hur man hittar en. Jag kan inte skylla på sågen om jag använder den fel.

Caroline: Jag håller med. Det är viktigt att förstå hur det fungerar när det är bra. Istället för att bara peka finger åt det som inte fungerar.

Jan: Precis. En föreläsare jag lyssnade på sa en gång: ”Du går inte till en flintskallig för att lära dig om hårvård. Du går inte till en otränad för att lära dig träna. Och du går inte till en bankrådgivare för att lära dig om ekonomi.” Det var en tankeväckande kommentar. Jag menar inte att alla bankanställda är dåliga på ekonomi, men det är en intressant synvinkel. Jag skulle faktiskt råda emot att gå till banken för ekonomisk rådgivning. Även private banking kan vara dyrt och ineffektivt.

Caroline: När börjar man med private Banking?

Jan: Det varierar lite mellan olika banker. Ofta krävs det en viss summa kapital, vanligtvis någonstans runt en miljon. Jag minns till och med hur det var för några år sedan. Kommer du ihåg, Carro, när vår plan var att köpa huset och sedan skaffa ett superbolån med extra fördelar via private banking på Avanza? Men när vi äntligen kvalificerade oss med tillräckligt kapital och belåningsgrader på Avanza, så erbjöd våra Swedbank-rådgivare oss samma ränta.

Caroline: Det var en stor grej för dig ett tag. Som om private banking var lösningen på alla problem.

Jan: Jag tycker mest att det är tragiskt. Jag har testat private banking hos Avanza, Carnegie, Nordnet och andra, men jag blev inte imponerad. Vissa firmor är bra, men många av dessa erbjudanden är riktigt dåliga. Så jag vill göra en viktig markering här, 17 minuter in i avsnittet. Det här avsnittet är subjektivt och baserat på mina upplevelser med private banking, samt intervjuer jag gjort med finansiella rådgivare. Jag vill starta en dialog om finansiell rådgivning, baserad på erfarenhet och forskning. Jag kommer inte nämna specifika rådgivare eller firmor i detta avsnitt, men vi har en separat lista i forumet där de finns med.

Detta avsnitt är inte sponsrat av någon finansiell rådgivare eller myndighet, utan det finansieras av vår community via Patreon, något vi är mycket tacksamma för. Finns det något annat jag behöver nämna? Ja, när det kommer till forskning och studier, finns det en del stöd för finansiell rådgivning. Jag kommer att dela lite siffror senare i avsnittet, men det finns forskning som visar att människor får mellan 15 till 30 % mer pengar att leva på i pension när de använder finansiell rådgivning. Dessutom upplever mer än hälften av dem som använder sådana tjänster mindre oro och större tillit. Forskning visar också att hjärnan faktiskt reagerar på ett positivt sätt när man får professionell rådgivning, vilket kan leda till bättre välmående. Men det finns också forskning som visar att det finns problem med finansiell rådgivning och att många rådgivare inte lever upp till förväntningarna.

Caroline: Det är ju frustrerande att människor kan vara nöjda med dålig rådgivning.

Jan: Precis, det är verkligen problematiskt. Det viktiga är att hitta en bra rådgivare.

Caroline: Men om man inte vet att rådgivningen är dålig, hur ska man då kunna veta att man behöver hjälp?

Hyfsat forskningsstöd för god rådgivning

Jan: Nästa fråga är: Vad är en bra rådgivare? Hur skiljer man agnarna från vetet? Om vi börjar med att titta på problemen med finansiell rådgivning så är det största problemet incitament. Problemet är att så länge någon tjänar olika mycket pengar beroende på vilket beslut du tar, kommer du aldrig kunna vara säker på att få ett objektivt bra råd. Varför rekommenderar jag aldrig en indexfond på en bank? Jo, en indexfond som bara köper allt passivt, kostar exempelvis 0,2 % medan en genomsnittlig aktivfond kostar 1,4 %. Om jag är chef på banken är min uppgift att maximera intäkterna för företaget, vilket innebär att jag alltid kommer att uppmana mina rådgivare att sälja den dyrare fonden istället för den billigare indexfonden. Varför? För jag vet att även om rådgivaren misslyckas med sex av sju kundmöten, kommer hen ändå att tjäna mer pengar än om hen säljer indexfonden.

Så incitamenten är olika för oss. Det är viktigt att förstå att finansbranschen inte tjänar pengar på att dina investeringar går bra; de tjänar pengar på avgifter, oavsett hur det går för dig. Banken bryr sig inte om hur det går för dig, de kommer att tjäna pengar oavsett. En annan utmaning är att det kan vara svårt för mig som rådgivare på en bank att rekommendera en fond från en annan bank. Det blir konstigt och krångligt. Många av de så kallade personliga bankmännen eller rådgivarna är egentligen mer säljare än rådgivare, precis som säljarna på Elgiganten. Ibland är det till och med svårt att veta om mötet är för rådgivning eller försäljning.

Caroline: Jag trodde alla möten med banken handlade om försäljning.

Jan: Enligt lagen finns det skillnad mellan rådgivningsmöte och säljmöte, men ibland är det svårt att avgöra. Banker är dock oftast bättre reglerade än andra aktörer.

Caroline: Men jag förstår inte skillnaden enligt lagen.

Jan: Om det är ett rådgivningsmöte krävs det viss dokumentation och efterlevnad av vissa regler. Men ibland kan du bli inbjuden till så kallade ”lunchmöten” som egentligen handlar om försäljning, och det kan vara svårt att veta exakt vad det är.

Fler problem med rådgivning

Jan: Jag har några inspelade rådgivningsmöten, till exempel med en storbank, som verkligen är dåliga. Jag tänkte att jag skulle lägga ut dem efteråt, men jag orkar inte konflikten det skulle innebära. Vi på RikaTillsammans vill undvika sådana konflikter. Jag beundrar Patrick Siegbahn och Småspararguiden för det fantastiska arbete de gör, men jag har inte deras tuffhet. Men om vi tittar på de mindre problemen så finns det studier som visar att rådgivare gör samma misstag som alla andra och helt enkelt inte vet vad de gör.

I början trodde jag att de var onda, att de bara försökte sälja på mig. Men när jag spelade in dessa möten insåg jag att de faktiskt trodde på det de försökte sälja till mig. De trodde att jag kunde förvänta mig 15 % avkastning per år, medan finansiell forskning säger att det max kan vara 5 %. Det var en enorm skillnad. De föreslog också att jag skulle lägga hälften av mina pengar i en nischfond som hade gått bra på sistone, vilket är ett misstag enligt forskningen. En studie från 2020 visade att kanadensiska finansiella rådgivare hade samma dåliga avkastning som sina klienter. De satt i samma båt och det var en dålig båt för både dem och deras klienter. Det var ett problem som kvarstod även efter att de slutat som rådgivare. Ben Felix, som driver podden Rational Reminder, uttryckte det så här:

”Many financial advisors are good people plagued by misguided beliefs”

Ben Felix, Rational Reminder

Jan: Jag tycker ändå att det var ganska fint sagt att man behöver inte vara arg på dem och tänka att de försöker lura mig. Snarare ha empati med dem, förstå att de gör sitt bästa med de resurser de har till hands. Men det kanske inte är den typen av rådgivare jag vill ha för att få hjälp med de pengar jag har lagt så mycket tid och energi på att skrapa ihop. Vad tänker du, Caroline?

Caroline: Jag tycker det är balanserat det du säger och att du erkänner att du hade en annan uppfattning från början. Det är faktiskt ganska fint. Ja, men det är klart att de är människor med ett jobb att sköta.

Jan: Ja, de gör så gott de kan. Jag tror att att jobba på en bank är nog extremt svårt. Det är svårt att stå upp för det man tror på när man är omgiven av kollegor som kanske tror på något annat.

Caroline: Ja, ibland måste man vara bekväm med att vara utanför flocken.

Tänk om vi använder finansiella rådgivare på fel sätt?

Jan: Till slut så blir det för många en värderingskonflikt så de slutar. Vi har ju i princip alla de finansiella rådgivarna som vi har på den listan i forumet. Är ju folk som har varit inom finans och varit så här till slut. Men jag kan inte vara här och liksom lämnat för att det har skavt med värderingarna. Så allt detta har med att jag har landat i eller försöker landa i så här. Men tänk om vi använder de här finansiella rådgivarna fel? Tänk om jag kan göra detta på ett bättre sätt. Då tror jag att en av de första grejerna att titta på det är att släppa taget om myten om den bättre avkastningen.

Många tror att om jag bara går till en finansiell rådgivare så kommer jag få en bättre avkastning än av dem som jag intervjuade. Han sa Jag tror att folk kommer till mig och så tror de att jag har liksom bara du vet, Öppna rocken. Och så har man de dolda investeringarna som inte är tillgängliga för vanliga människor. Och du vet att nu kommer man bli inbjuden i den hemliga exklusiva världen. Det är så vissa av de här stora aktörerna säljer in sig. Kom på den där investerings lunchen eller kom på den här exklusiva middagen med åtta andra i det egna rummet på stans bästa restaurang.

Caroline: Det märks att du har blivit vippad och att du inte ens gillar vippningen. Jag gillar inte heller den typen av VIP-behandling.

Jan: Ja, och det är ju naturligt, för det talar ju in i det som vi tror. Det är i andra områden som det kanske är, men just inte inom finans där finans är så här. Ju billigare desto bättre. Att de bästa produkterna är tillgängliga för alla och de är billigast som vi brukar tjata om vilket är fondrobot. Du får exakt samma placering om du kommer med 100 kr eller 10 miljoner för att det är det som är enligt forskningen. Det är det bästa. Och här också när jag pratade med de här i researchen alla sa Gör så här. Det är inte svårt att hitta information om en riktigt bra investeringsstrategi. Alltså, den informationen finns i avsnitt 99 hos oss. Den finns hos Småsparareguiden och på Boglehead forumet som är likt Rikatillsammans fast USA. Det finns också i podcasten Rational Reminder.

Caroline: Men är det inte svårt för andra som är helt oinsatta? Låt säga att hitta den där vad ska man lita på liksom?

Jan: Jo, absolut. Så kan det vara. Jag tror idag, med tanke på att inflöden till indexfonder är så stora så tror jag ändå att det börjar mer och mer bli mainstream. Att folk fattar det här med att en indexfond är bättre på lång sikt och har bättre odds än en.

Caroline: Men om vi säger att jag tänker att jag ska ta tag i min ekonomi, jag kanske har skiljt mig eller saker har bara drivits till sin spets. Till slut så vill jag det. Jag går till Akademibokhandeln och köper en bok om ekonomi. Jag kanske gör det för jag är så. Eller så går man ut på nätet så klart. Men är det så att det sticker ut den här informationen som du pratar om eller är det inte bara töcken?

Jan: Jag tror att om man gör, om man är lite seriös kring det så tror jag att man förr eller senare kommer hamna över indexfonder. Man kommer snubbla över det. Absolut, det är jag helt övertygad om. Idag är det så pass stort och till och med på vissa banker pratar jag om indexfonder etc.. Så nej, jag tror inte jag missar. Men problemet blir. Nästa steg är ju att det finns ju massor av sådana här strategier och då och då kommer vi till det problemet som en finansiell rådgivare ska hjälpa till med påstår jag. Och det blir ju självförtroendet i kombination med strategin och nyansskillnader.

För om jag tittar på t.ex. Om man tar diskussionen så tror jag att man om man pratar med om man är det där scenariot så kommer man för eller senare hamna över fondrobot. Men sen blir diskussionen fondrobot eller inte fondrobot för mig en eller flera indexfonder eller inte. Eller sen när man liksom till och med om man sen är riktigt duktig att man har gjort detta man hänger i för Rikatillsammans. Det är bara att kolla tråden som vi har kring utdelningsaktier till exempel som är flera hundra inlägg lång.

Vi fick flytta den till kategorin heta ämnen för att det blev sån engagerad diskussion kring en nyans, förstår du? Alltså så här ska jag ha de här småbolagen. Hur mycket överexponering ska jag ha mot Sverige? Lysa 20 %, forskningen säger 1 % och sen 569 inlägg längre ner så har vi fortfarande inte kommit fram till något. Alltså förstår du? Och det är där det blir problem. Vad är relevant och vad är inte relevant? Så jag tänker lite på det som ett venndiagram där jag har information om vad jag borde göra och jag själv. Och vad är en strategi som passar där de överlappar.

Sidospår: investeriingsfilosofi

Caroline: Jag har en investeringsfilosofi. Men tar du din först. Jag vet inte vad du tänker säga här. Jag kanske inte har distinktionen.

Jan: Men jag tänker att jag utgår från att man har i alla fall en evidensbaserad investeringsfilosofi och att man baserar det i Vad finns det evidens för? Vad säger forskningen? Det vill säga? Jag brukar ju slarvigt formulera det som att månadsspara regelbundet, långsiktigt automatiskt i en billig, bred global passiv aktieindexfond eller en fondrobot. Balansera risken med ett sparkonto med insättningsgaranti eller en billig bred valutasäkrad räntefond. Sitt still i båten. Var lat, passiv, oengagerad, ointresserad, oinloggad för att de 10 till 20 år sannolikt har tjänat mer pengar än de flesta. Gå och titta på fotboll, Gör annat i livet liksom.

Så det är väl liksom den sammanfattningen av det evidensbaserade som vi pratar om i avsnitt 99. Och detta tycker jag ju att den rådgivaren alltså om jag ska ha en rådgivare så behöver jag ju ha en rådgivare som köper detta eller som liksom där vi kan ta en plan. Och jag vill ju gärna att de genuint ska tro på detta. Det blir svårt att anlita en. Säg att jag går till en finansiell rådgivare som har denna filosofin och så har jag en förväntning om att jag varje vecka ska få tips på nya heta börsnoteringar. Eller att jag har denna investeringsfilosofi och sen får jag ett mail och bara säga köp japanska småbolag för jag tror att de är undervärderade. Är de det? Det blir ju superkonstigt. Vad tänker du kring investeringsfilosofi?

Caroline: Ja, men kommer du ihåg när vi bodde på korridor och var studenter så hade jag typ hela min ekonomi. Låg i små kuvert där det stod så hyra och mat.

Jan: kuvertmetoden är jättebra.

Caroline: Jag har den fortfarande i huvudet. Det är så att jag vill inte, jag vill bara att saker ska räcka till det som jag vill ska hända i framtiden eller nu idag. Och sen så vill jag inte bry mig om det så mycket så jag har inte så extensiv investeringsfilosofi. Jag vill bara att det ska bli mer pengar och att det ska räcka till saker.

Jan: Det är ju inte mycket till filosofi egentligen.

Caroline: Jag vill bara sätta undan pengar regelbundet och så vill jag att de ska bli mer. Och jag vill inte bry mig om det på ett långt, långt tag. Sen vill jag också ha pengar till semestern.

Jan: Ja och du vill inte ha mail om att nu ska du köpa japanska smycken.

Caroline: Jag hade blivit så jävla arg om jag hade fått mejl om det. Av prenumererat på en gång. Jag tror aldrig jag fått mejl om det för jag har aldrig signat upp till någonting.

Jan: Du som lyssnar eller tittar, såg du hur upprörd Caroline var där? Med den tonen kan du då tänka dig hur det var när jag i smyg ändrade hennes indexfonder i smyg?

Caroline: Var det inte du tänkte så? Ah, vad bra jag gör här nu. Detta ska jag berätta för Caroline imorgon. Det handlade om att jag vill inte behöva bry mig om när jag ska sälja de här räntefonderna för att tajma marknaden på något vis.

Jan: Det var pill jag gjorde. Du vill inte ha pill.

Caroline: Jag vill inte ha pill. Hur mycket pill vill du ha?

Frågor att ställa till sin finansiella rådgivare

Jan: Vi kommer snart till det. En fråga som jag tycker är viktig att ha med på vår checklista är: ”Vilken investeringsfilosofi har du?” Det är också viktigt att fråga samma sak om det företag eller den organisation din finansiella rådgivare representerar. Det kan bli knepigt ibland. Tänk dig till exempel att din rådgivare rekommenderar vissa investeringar men jobbar för en storbank som tjänar pengar på just de investeringarna. Det blir en svår balansgång. Det påminner mig om när vår idrottsförening skulle sälja bingolotter, och jag kände mig obekväm. Jag undrade över marginalen på en bingolott och om jag verkligen ville stödja den typen av verksamhet. Det kändes inte rätt, men samtidigt ville jag ju stötta idrottsföreningen.

Caroline: Jag har aldrig hört dig säga det förut.

Jan: Nej, det är något som kom upp härom veckan via mail, och jag tänkte att ”ja, vad ska man säga”.

Caroline: Vi kan ta det här privat sen. Ja, det dyker upp personliga frågor ibland.

Jan: Ja, det är frustrerande. Min erfarenhet är att många rådgivare och banker saknar en tydlig investeringsfilosofi eller en filosofi som är sammanhängande. De verkar inte ha en genomtänkt strategi alls. Det handlar ofta om att köpa billigt och sälja dyrt eller att investera i det som förväntas gå bra i framtiden, eller så använder de buzzwords som ”High Impact”, ”Global”, ”ESG” eller ”Disruptive”. Men vad betyder egentligen dessa ord? Det blir nästan löjligt. Vi behöver ställa frågor och vara kritiska för att förstå vad som verkligen ligger bakom deras investeringsval.

Caroline: Ja, det är nästan så att vi behöver ta en paus här och försöka reda ut det ordentligt. Jag avskyr också dessa buzzwords som egentligen inte betyder någonting. Man måste fråga sig själv: ”Vad betyder det här egentligen?” Ofta är svaret att de investerar i det de tror kommer att bli framgångsrikt, men vem är vinnarna egentligen? Det leder bara till förvirring och frustration.

Jan: Det hände något intressant häromveckan. Jag tror det handlade om en fond i USA som hade sorterat bort ett företag, Nvidia, från sina investeringar. Nvidia hade dock ökat i värde och blev ett av världens största företag. Det blev en stor debatt om varför fonden hade missat detta och nu var tvungen att ändra sina investeringar. Det visar på hur subjektivt det kan vara att bedöma vilka företag man ska investera i. Ibland handlar det om att följa vissa riktlinjer, som ESG, men det är inte alltid tydligt hur dessa riktlinjer tillämpas och vad som egentligen är viktigt.

Caroline: Om de hade ESG-kriterier och ändå missade en sådan stor uppgång, då måste det ju finnas brister i deras strategi.

Jan: Exakt. Det är viktigt att vara medveten om sådana situationer och att ifrågasätta de val som görs av ens finansiella rådgivare eller företag. Man vill inte hamna i en situation där man köper in sig när aktierna är som dyrast. Men nu är inte mitt huvudfokus att kritisera fonder eller rådgivare. Jag vill bara betona vikten av att vara kritisk och ifrågasätta vilka investeringsbeslut som tas. Ta reda på vilken investeringsfilosofi din rådgivare eller deras företag har och bedöm om det är en strategi du känner dig bekväm med. Om du är osäker, diskutera det med andra och dela med dig av din dokumentation.

Caroline: Det är en bra idé. Men var hittar man information om deras investeringsfilosofi?

Jan: Det är en fråga man kan och bör ställa till sin rådgivare: ”Vad är er investeringsfilosofi och hur kommer ni att investera mina pengar?” Om jag får frågan skulle mitt svar baseras på det jag har läst och min tro på evidensbaserade strategier. Jag tror på långsiktighet och att man bör fokusera på odds istället för att försöka hitta vinnare eller undvika förlorare. Jag kan även förklara mina tankar bakom detta med hjälp av teoretiska modeller och empirisk forskning. Det är viktigt att vara tydlig med sin strategi och att kommunicera den till sina kunder för att skapa förtroende och förståelse.

Caroline: Det kan nog bli en del diskussioner och kanske till och med lite dålig stämning.

Jan: Ja, det är möjligt.

Caroline: Men ibland måste man ta de svåra samtalen för att komma framåt. Det kan till och med vara spännande att diskutera olika synsätt och strategier.

Sex frågor för att skapa en dålig stämning

Jan: Om man vill ha bäst odds för avkastning utan insiderinformation, vad är bäst då? En bred, billig passiv global indexfond eller en egen portfölj med 30 aktier som man tror på? 92 akademiker svarade samstämmigt: indexfonden ger bäst odds. Så om din rådgivare inte håller med, kan du ställa frågan: ”Varför inte?” Det är en viktig indikation på deras strategi.

Caroline: Men vissa kan säga att det beror på omständigheterna. Det kan vara en acceptabelt svar, men det är viktigt att förstå deras resonemang.

Jan: Absolut, men om de inte kan förklara det på ett evidensbaserat sätt, kan vi göra en forskningsartikel tillsammans.

Caroline: Kan jag få rådatan?

Jan: Ja, självklart. Nästa fråga: vad tycker du om SPIVAs statistik? Det är viktigt att de känner till det för att kunna bedöma aktivt och passivt förvaltade fonder.

Caroline: Vad är SPIVA?

Jan: Det står för Standard and Poor’s Index Versus Active. Om de inte känner till det, är det en varningsflagga för mig.

Caroline: Har de egna index?

Jan: Nej, de säljer bara index som jämförs med andra fonder för att bedöma deras prestation. Nästa fråga: vad är den teoretiska förklaringen till förväntad högre avkastning för vissa tillgångar? Det är viktigt att förstå varför de rekommenderar en viss fond.

Caroline: Det är intressant.

Jan: Absolut. En annan viktig fråga: vad tycker du om Morningstars betyg för fonder? Svaret är att stjärnbetyg inte har någon korrelation med framtida avkastning. Det är viktigt att de vet det. Sen har vi två kuggfrågor till: hur många aktier når aldrig indexets avkastning under sin livstid och hur många slår index i genomsnitt varje år? Det är viktigt att de förstår den forskning som finns bakom aktiv och passiv förvaltning. Det här är ett test för din rådgivare för att se om de är kunniga nog att förvalta dina pengar.

Caroline: Jag håller med.

Jan: Istället för att bara fokusera på att få bäst avkastning, bör vi fråga oss vilken strategi som är tillräckligt bra för oss. Vilken strategi kan vi hålla oss till över tid utan att ständigt ifrågasätta den eller behöva ändra den? Vi kan tänka på det som ett venn diagram där kunskap och information möts med vårt beteende och vår ekonomiska situation. Vilken strategi gör oss nöjda och ger oss trygghet utan att kräva för mycket mental energi att fundera över och justera hela tiden?

Caroline: Jag undrar, det verkar kräva mycket energi att tänka på sina investeringar.

Jan: För vissa är det en rolig hobby, medan för andra kan det vara överväldigande. Det finns många dimensioner att ta hänsyn till, som exponering mot olika marknader, värderingar, valutakurser och ränteprognoser, vilket kan göra det hela komplext.

Caroline: Hur vanligt är det att folk tänker på sådana detaljer?

Jan: Det varierar, men för vissa är det en stor del av deras intresse och engagemang. Dock finns det också de som föredrar att hålla det enkelt och lita på en passiv strategi.

Caroline: Så när man ”pillar” gör man förändringar i sitt sparande eller investeringar som kan påverka dess långsiktiga strategi.

Risken är pill

Jan: En strategi är alltid ofullkomlig per definition. Det kommer alltid finnas utrymme för förbättringar. Men den viktiga frågan är: hur mycket spelar det egentligen för roll? Vi tenderar att överdriva betydelsen av små förändringar och glömmer bort att själva valet att investera är det stora steget. Om vi har valt att investera överhuvudtaget, det är det som verkligen spelar roll. Om vi har aktier eller obligationer är det viktigare än hur mycket exponering vi har mot en specifik marknad. Problemet är att många börjar lägga till tillgångar efter att de får uppmärksamhet, som till exempel Bitcoin. Det leder till tvivel och en ständig oro över våra investeringsval.

Caroline: Jag har sett mycket om Bitcoin på forumet nyligen.

Jan: Ja, och folk blir oroliga över sina tidigare beslut när nya rekommendationer dyker upp. Men i verkligheten spelar små förändringar sällan någon stor roll i det långa loppet. Statistiskt sett kommer skillnaden mellan olika investeringar inte ens vara mätbar i efterhand. Att ständigt tvivla och byta investeringar leder bara till mental stress och kan kosta oss mycket i avkastning.

Caroline: Hur mycket kan det egentligen kosta?

Jan: Enligt Dalbar, ett amerikanskt företag, var avkastningen för den genomsnittliga investeraren mellan 1993 och 2022 bara 6,8 %, jämfört med 9,6 % för indexfonder. Detta kan göra stor skillnad i det långa loppet, även om det kan verka som små procentandelar. Morningstar släpper årligen en rapport som heter ”Mind the Gap”, som visar på liknande resultat.

Caroline: Fondsparare fick i snitt en avkastning på 6% under de 10 år som avslutades den 31 december 2022, medan fonderna som de sparade i hade en total årsmedelavkastning på 7,7% under samma period. Fondspararna tappade i snitt 1.7% per år till följd av felaktigt tajmade köp och försäljningar.

Jan: Om vi tittar på siffrorna så ser vi att det handlar om en årlig avkastning på ungefär 1,5 till 1,7 %. Det är som att använda en ränta på ränta-kalkylator och jämföra resultatet med 7 % eller 5,5 %. Skillnaden blir tydlig när man ser hur mycket det påverkar. Svenska Pensionsmyndigheten publicerar också data som visar liknande mönster. I deras rapport för premiepensionen 2021 jämför de de som valt passivt sparande i AP7 SÅFA-fonden med de som varit aktiva och gjort egna fondval.

De passiva investerarna hade i genomsnitt en avkastning på 12,5 % medan de aktiva låg på 9,2 %.

Det är en skillnad på 3,3 %. Om vi summerar dessa resultat kan vi säga att överaktivitet kostar i genomsnitt mellan 10 och 40 % av avkastningen. Det vill säga, Dalbar hade en avvikelse på -29 % mot index, Morningstar hade en skillnad på -35 % mellan 9,2 % och 12,5 %. Det är pengar som du kunde ha haft, men som du missar på grund av överaktivitet. Det är inte en förlust i sig, utan snarare den avkastning du går miste om.

Caroline: Pensionsmyndigheten säger att det är en avkastning som är cirka 35 % lägre. Hur lång tid har det här pågått?

Jan: Sedan premiepensionens start, så de jämför från början för att få en rättvis bild.

Caroline: Från den tiden man började spara. Och det kan vara olika tidsperioder för olika personer. Men det är ändå en betydande skillnad. Det är en tredjedel av avkastningen.

Jan: Ja, och det stämmer överens med det jag brukar säga, mellan 10-30 eller 10-40 %. Det är en betydande summa pengar. En finansiell rådgivare jag intervjuade uttryckte det på ett intressant sätt. Han sa att man ofta blir skickligare med åren när det gäller investeringar. Det tar tid, kanske 10 till 20 år, att bli en skicklig investerare.

Caroline: På vilket sätt då? Att man slutar ändra sina investeringar?

Jan: Nej, inte riktigt. Men om vi tar detta som exempel. Vi hade kunnat ägna ett helt avsnitt åt dessa punkter, men de är bara några anteckningar från min research inför avsnittet. Jag insåg att överaktivitet inte leder till bättre beslut. Det spelar ingen roll om du har 5, 10 eller 1 % exponering mot Sverige. Det spelar ingen roll om du har Länsförsäkringar, DNB eller Avanzas globalfond. Det är i princip samma sak. Det finns inte några magiska investeringar där ute. Bra investeringar behöver sällan marknadsföras aggressivt.

Det påminner mig om en bok av Nick Maggiulli som nyligen kom ut med titeln ”Investing for me, not for the”. Investeringar som kräver ständig marknadsföring är sällan de bästa. Det här går hand i hand med en annan insikt: Banken tjänar inte pengar på själva investeringen, utan på avgifterna runtomkring. Jag har stött på detta själv med Länsförsäkringar.

De har haft en bra globalfond i nästan tio år, men när de föreslog ett samarbete ville de inte marknadsföra just den fonden. Varför? För att den sålde sig själv. Man måste erkänna att det är en bra fond. Man inser att media jagar klick och rubriker. Jag läste nyligen en artikel i Expressen med en rubrik i stil med ”Fonder eller fondrobotar förlorar”. Men när jag läste artikeln handlade den faktiskt om skillnaden mellan insättningsgaranti, separation och investeringsskydd.

Caroline: Det hade ingen klickat på.

Jan: Precis, och de intervjuade till och med Mats Ekstrand på Riksgälden. Artikeln var faktiskt riktigt bra! Jag rekommenderar alla att läsa den. Men rubriken var verkligen inte bra.

Caroline: Din var inte bättre.

Jan: Nej, precis. Jag måste erkänna det. Även om många fick lära sig om viktiga saker som separationsskydd så var rubriken inte särskilt lockande.

Caroline: Kanske hade en annan rubrik fått lika mycket uppmärksamhet. Det handlar inte om att någon förlorar.

Ofta är man bra först när man är gammal

Jan: Man inser med tiden att analytiker och experter ofta har mer fel än rätt. Oavsett om det är en influencer, en expert eller en analytiker, är deras förutsägelser sällan korrekta. De flesta förutsägelser är faktiskt sämre än att bara slå slantsingla. Många finansiella rådgivare är goda människor med felaktiga övertygelser. Det blir tydligt att private banking är dyrt och ineffektivt. Investeringar i icke-noterade aktier och andra alternativa investeringar är inte bara en kul grej, de är också betydligt dyrare och mer tidskrävande än vad man först tror. Man inser att även det som verkar säkert kan förändras i värde. Så även om du kan tjäna pengar, kan du också förlora dem. I värsta fall kan du förlora hela din investering.

Caroline: Det tar tid att acceptera detta. Men kommer du ihåg Jonas på Opti? Han skickade ut ett nyhetsbrev där han diskuterade hur en vampyr skulle investera, med tanke på att de har en mycket lång tidshorisont – de kan investera under 400 år. Jag funderade också på hur man blir förmögen om man har obegränsad tid. Då behöver man inte ta stora risker. Man behöver inte jaga efter hög avkastning. Nej, det handlar bara om att vara säker så att man kan ”överleva” i sin kista någonstans på landet.

Jan: Jag måste tillägga, när vi pratar om investeringar, att även det som verkar säkert kan förändras i värde. Man kan tjäna pengar, men man kan också förlora dem. Så även om det känns tryggt, pratar vi inte om bankkonton här. Nej, definitivt inte. Och det är viktigt att släppa tanken på att det finns en bättre investering där ute. Att använda en kvalificerad finansiell rådgivare blir som att ta en genväg. Det innebär att jag köper mig en person med erfarenhet av dessa frågor. Jag vill inte behöva genomgå alla dessa insikter på egen hand. Jag kan delegera min ekonomiska oro till någon som jag kan diskutera med och få en andra åsikt från.

Det är någon som jag kan lita på när det gäller min ekonomi, någon som jag inte vill diskutera i ett offentligt forum eller med vänner. Jag vill inte heller diskutera det med en bankrådgivare. Jag tror att detta blir ännu viktigare när beloppen blir större. Det kan till och med bli skamfyllt. Om jag har mycket pengar, vem kan jag dela mina ekonomiska bekymmer med? Många tror att stora pengar löser alla problem, men det är en myt. Alla har problem med pengar, även de med mycket pengar. Det handlar om rädslan att förlora dem och att hantera allt brus från människor som har sina egna agendor för dina pengar. Så, vad tänker du? Du ser ut att fundera.

Caroline: Jag tänker egentligen inget specifikt. Jag har tankar, men jag känner inte att jag behöver dela dem.

Jan: Nej, det är okej. Men nu har du väckt nyfikenheten hos alla.

Caroline: Det är andra saker som jag funderar på i periferin av det du pratade om. Jag tänker på erfarenheter från vänner som har mycket pengar och deras erfarenheter av personlig rådgivning. Det är något jag har funderat på, men jag har inte alla detaljer. Det var det jag tänkte på. Du behöver inte fråga mig mer.

Tack till Patreon communityn

Jan: Jag vill bara passa på att göra lite egen reklam här, lite skamlöst i en minut. Jag vill tacka vår Patreon-community som gör det möjligt för oss att ha dessa två timmar där vi pratar om finansiell rådgivning och lägger ner tid på att göra research för detta avsnitt, vilket faktiskt har tagit ett par dagar. Så stort tack till er som stödjer oss. Jag hoppas att ni förstår att vår Patreon-community inte bara handlar om att ge pengar, utan vi försöker också ge tillbaka. Under 2024 har vi börjat testa några nya koncept.

Till exempel har vi haft ett IT-företag som startade eget och vi har utvärderat deras framgångar och utmaningar. Vi har också börjat gå igenom en privatpersons ekonomi och diskuterat koncept som ”lilla stegets kraft”. Dessutom har vi arrangerat extra event och jag försöker se till att ni får tillbaka värde för ert stöd. Ni får även podden utan reklam, ett forum utan reklam, prioriterade frågor och mycket annat. Så stort tack till er som sponsrar oss, och för er som funderar på att bli en del av vår Patreon-community, besök gärna Patreon.com/RikaTillsammans. Tack så mycket.

Mer om vad forskningen säger kring finansiell rådgivning

Jan: Jag funderar på om vi ska diskutera vad forskningen säger om finansiell rådgivning. Det finns en intressant studie av Engelmann et al. (2009) där deltagarna placerades i en MRI-skanner och fick ta ekonomiska beslut medan deras hjärnor filmades. En kontrollgrupp fick finansiell rådgivning inne i MRI-skannern. Det låter ju helt otroligt, att få rådgivning medan man ligger där inne.

Caroline: För att se hur hjärnan reagerar?

Jan: Precis. Resultaten visade att när deltagarna fick råd så stängde de av de delar av hjärnan som är ansvariga för att väga olika alternativ, vilket minskade beslutsutmattningen och ökade sannolikheten att man följde expertens råd. Detta var särskilt tydligt vid finansiella beslut där informationen var överväldigande. Det är lite skrämmande åt båda hållen.

Caroline: Det är förståeligt. Det är skönt att få expertråd och slippa tänka på det själv.

Jan: Precis. Sen gjorde Fidelity en undersökning 2019 bland 2000 av sina kunder i Australien, där 88 % av dem som fick rådgivning upplevde ökad sinnesfrid och kunde slappna av utan att oroa sig för sin ekonomi. 86 % kände att de hade bättre kontroll över sin ekonomi, hälften upplevde förbättrat psykiskt välmående, och 37 % märkte att deras familjeliv förbättrades.

Caroline: Men varför gjorde de den undersökningen?

Jan: Jag vet inte säkert, men rapporten heter ”The Value of Advice”. Förmodligen för att använda resultaten i marknadsföringen av finansiell rådgivning. Den var intressant att läsa. Den fullständiga referensen kommer att finnas tillgänglig i forumet, eftersom jag har begränsningar på tecken här. Den heter ”The Value of Advice” från Fidelity i Australien 2019.

Jag skulle säga att värdet av finansiell rådgivning ligger mycket i det mentala, men också i att undvika misstag som att ta fel risknivå. Det kommer vi till senare när vi diskuterar värdet. Till exempel, om jag hade gett mig själv råd skulle jag förmodligen sagt att jag borde ta mer risk, men jag är lite av en ”buffert-människa”. Jag oroar mig för min ekonomi och vill ha det tryggt och säkert. Jag kan knappt förstå hur jag levde för tio år sedan, jag måste ha varit sjuk.

Caroline: Du visste inte vilken risk du tog då.

Jan: Precis. Jag hade inte samma möjligheter som jag har idag. Men i alla fall, en finansiell rådgivare kan hjälpa till att korrigera sådana misstag och se till att jag tar rätt risknivå. Det kan leda till betydande ökningar av kapitalet i längden. När dessa studier visar att folk kan få mellan 15-30 % mer pengar att röra sig med genom finansiell rådgivning, är det inte konstigt att det kan bli så? Och där kan en finansiell rådgivare hjälpa till att hitta min risktolerans, som är en kombination av min vilja att ta risk, mitt faktiska finansiella beteende, min förståelse för risk och avkastning, samt min finansiella möjlighet att ta risk.

Caroline: Min är nog ännu lägre än din, tror jag.

Jan: Nej, det tror jag inte.

Caroline: Jo, det tror jag.

Jan: Tror du det?

Caroline: Ja.

En rådgivaren kan hjälpa dig undvika dyra beteendemisstag

Jan: När det gäller beteendemässiga misstag är ett jag upplever nu att när beloppen blir större förändras också vår risktolerans, även om risken på börsen är densamma. Ben Carlson skrev om det här och påpekade att

även om jag tidigare kunde vara 100 % aktieinvestering och känna mig bekväm med det, kan min risktolerans minska när beloppen blir större. Trots att risken i procent är densamma, blir fallhöjden i absoluta kronor mycket större.

Detta är en punkt där jag tror att jag går fel för tillfället. Ett annat beteendemässigt misstag är att fatta beslut baserat på känslor eller impuls. Jag kan känna att jag måste göra något efter att ha läst något, men då är det viktigt att jag vänder mig till min finansiella rådgivare för att få en objektiv bedömning och undvika att agera förhastat. Detta kommer också vara en fråga i vår checklist – hur hanterar du som finansiell rådgivare situationer där jag är på väg att fatta beslut som inte gynnar mig? Det är en konflikt som är viktig att hantera.

Jag tänker att det bästa sättet att använda en finansiell rådgivare är att ha en strategi som passar mig och som jag kan hålla mig till. Kan vi svara på frågan: Kan jag göra något bättre eller är det tillräckligt bra? Har jag tänkt eller gjort rätt? För några år sedan var jag involverad i ett sådant scenario. Jag arbetade i ett team med finansiella rådgivare och Moa där vi hanterade olika aspekter för en klient. Kunden fick massor av dokumentation och rådgivning från den finansiella rådgivaren, och Moa tillhandahöll mycket coaching.

Jag samlade sedan all information för att skapa en ekonomisk livsplan och en investeringsstrategi som jag presenterade för klienten i form av många slides. Kunden verkade mycket nöjd. När jag träffade klienten igen efter några år och frågade hur det hade gått, berättade han att den sista meningen på sista sliden av min presentation var det som han hade kommit ihåg mest av allt: ”Du behöver inte oroa dig, det kommer gå bra ekonomiskt för dig.” Det var ironiskt att trots allt arbete vi lagt ner, all beräkning och planering, var det den enkla uppmuntran som klienten tog med sig.

Caroline: Men var inte resten av sliden lika viktig?

Jan: Jag tror att många av oss egentligen bara vill ha bekräftelse på att det kommer gå bra, att vi gjort rätt, att vi kan gå i pension tryggt, och så vidare. Det är förståeligt, även om det kanske inte är det mest realistiska eller exakta sättet att se på det. Men för många av oss är det värdet av trygghet och tillförsikt i framtiden viktigare än exakta siffror och beräkningar.

Jan: Ja, kanske det är så.

Caroline: Men jag tror bara att jag inte vill sätta mig in i det. Så då vill jag helst inte ta någon risk. Men vet ni, jag är inte säker på att jag kan tjäna tillbaka pengarna om de försvinner.

Jan: Jag tror att värdet med en finansiell rådgivning handlar om att kunna svara på viktiga livsfrågor:

• Har jag möjligheten att ___?
• Kommer jag kunna gå i pension? / När kan jag gå i pension?
• Kommer jag kunna ge mina barn en bra start i livet?
• Kan jag skilja mig om jag behöver?
• Kan jag starta eget eller byta karriär?

Det handlar inte bara om att ha mer pengar eller bättre avkastning, utan att kunna leva det liv som är meningsfullt för mig och göra det rikt på upplevelser och möjligheter. En skicklig finansiell rådgivare kan hjälpa mig undvika misstag som kan dra ner min ekonomiska tillväxt och säkerställa att jag når mina mål utan att riskera onödigt mycket. Det handlar om att minimera gapet mellan förväntningar och verklighet när det gäller avkastning och resultat. Jag går till en finansiell rådgivare inte för att vinna stort, utan för att undvika stora förluster.

Det är ibland missförstått att en finansiell rådgivare bara ger tips om indexfonder eller liknande, men även en sådan portfölj har ett värde. Det finns studier som försöker kvantifiera detta värde. Morningstar, till exempel, har publicerat artiklar om värdet av rådgivning som kan vara intressanta att läsa för den som är nyfiken.

Caroline: Genomtänkta finansiella råd i de fem områdena 1) tillgångsallokering, 2) uttagsstrategier, 3) produkter med garanterad avkastning, 4) skatteoptimering och 5) portföljoptimering bidrar i genomsnitt med 29% mer i pension för en pensionär.”

Värdet av en bra finansiell rådgivare

Jan: Sen vill jag nämna en intressant partsinlaga från företaget Morningstar. Det är en vetenskaplig artikel av Harlow et al. (2020), publicerad år 2020.

Caroline: Hushåll som fått hjälp med finansiell rådgivning har möjlighet att spendera ca 15% mer än hushåll som inte fått finansiell rådgivning. Det gäller även efter kontroll för variabler såsom ackumulerat sparande, årsinkomst, ålder, civilstånd, utbildningsnivå, hälsonivå och tjänstepensionslösningar.”

Jan: Ibland är forskare så där typiska, med sina kontrollerande faktorer. Men det är det jag menar. Finansiell rådgivning har faktiskt en betydande effekt. Sen har vi Vanguard. De försöker kvantifiera värdet i olika områden de granskar och bryter ner det. De har något de kallar ”Advisors Alpha” som är värdet av rådgivning. De har ett ramverk för sina rådgivare. De pratar om att hitta rätt fördelning mellan olika tillgångar, vilket kan vara ovärderligt. Sedan handlar det om att välja kostnadseffektiva lösningar, vilket kan spara mycket pengar över tid.

Ombalansering är viktigt för att hålla rätt risknivå och kan ge betydande avkastning. Att undvika beteendemässiga misstag kan också vara avgörande och har visat sig ge en betydande ökning av avkastningen. Hur man spenderar sina pengar, inklusive vilken ordning man tar ut dem, kan ha stor inverkan på den ekonomiska framgången. Vanguard värderar dessa aspekter och anser att en bra rådgivare kan bidra med runt 3 % årlig avkastning.

Caroline: Det låter inte mycket, men det är faktiskt betydelsefullt.

Jan: Absolut, 3 % kan göra en stor skillnad på lång sikt. Om vi ser på Dalbars undersökning mellan 1992 och 2022 visade det att en skillnad på 3 % årlig avkastning på 100 000 kr kan innebära skillnaden mellan 700 000 kr och 1,6 miljoner kr. Så även om det kan låta litet, spelar det en stor roll.

Därför är det viktigt att ta vara på varje procent. Det är en av anledningarna till varför jag tycker om fondrobotar. De kan ge värdefull rådgivning och är ett bra alternativ för många människor. De hanterar ombalansering och väljer kostnadseffektiva indexfonder, vilket är viktigt för många investerare.

Sidospår: Fondrobot

Caroline: Hur kan de hjälpa till med min risk?

Jan: De gör det genom att föreslå en lämplig fördelning baserat på dina svar. Till exempel, de kan säga att du bör ha 80 % aktier och 20 % räntor. Om jag hade valt själv kanske jag hade valt annorlunda, kanske en lägre andel aktier. Så det är där en duktig finansiell rådgivare kan komma in och ge råd som är mer personligt anpassade än vad en fondrobot kan erbjuda. Ändå är en fondrobot ett steg upp från att göra ingenting själv. Det är det jag försöker poängtera.

Så jag ser det som en trappa där många börjar med att inte söka finansiell rådgivning alls. Nästa steg är att använda en fondrobot, eller ”Robo Advisor” på engelska. Sedan kan nästa steg vara att anlita en personlig finansiell rådgivare. Ett citat från Emil Wikström på forumet beskriver detta väl. Vi har en tråd om finansiell rådgivning i forumet där detta citat är ett svar till en annan kommentar.

Caroline: Eh, jag anser mig ha rätt bra koll efter att ha hängt på forumet i många år. Jag köpte en pensionsgenomgång från småsparareguiden (deras enkla produkter för typ 500 spänn.)

Jan: Det var ju länge sedan. Småsparareguiden har inte någon rådgivning idag så utan det är flyttat.

Caroline: De hittade en tjänstepension som jag glömt bort, där det visade att jag kunde tjäna ca 50t kr på en ganska liten pensions pott.

Jan: Ett vanligt missförstånd om finansiell rådgivning är att tro att man måste ha massor av pengar för att kunna använda det. Visst, vissa firmor kanske säger att det inte är värt det om du inte har flera miljoner, men det finns rådgivare där ute som är tillgängliga oavsett hur mycket eller lite du har att investera. De kan ge tips och råd, och även om de kanske rekommenderar andra tjänster så betyder det inte att du måste vara miljonär för att få hjälp. Ta en titt på vår lista så hittar du någon som passar dina behov.

Caroline: Att få tips av en duktig oberoende rådgivare några gånger under livet lönar sig säkert för nästan alla. Gäller bara att priset är rätt och att rådgivaren är seriös.

Är det förresten inte lite fel att tänka ”man måste ha mycket pengar för att det ska löna sig med rådgivning? Ju tidigare man tar hjälp, desto tidigare fångar man upp misstag och desto snabbare lär man sig att göra rätt.

Jan: Jag håller helt med, och vi kommer också att diskutera olika ersättningsmodeller för finansiella rådgivare. Jag vill bara betona att det finns mycket värde i detta citat. För det andra behöver man inte ha mycket pengar för att anlita en finansiell rådgivare, och det finns olika sätt att göra det på. Så det finns tre vanliga ersättningsmodeller för finansiell rådgivning i Sverige. För det första kan rådgivaren få provision baserat på de produkter de säljer, vilket ibland kan verka gratis men kan innebära kickbacks från leverantörerna.

Min personliga åsikt är att detta bör undvikas, förutom i vissa undantagsfall, som till exempel med försäkringar där kickbacks är vanliga. Jag rekommenderar att du frågar rådgivaren hur de får betalt och diskuterar det öppet. Även om vissa rådgivare kanske säger att de måste använda provisioner på grund av hur deras system är strukturerat, så är det viktigt att förstå alternativen. Det handlar om att vara transparent och öppen med kunderna om hur det fungerar.

Tre olika ersättningsmodeller

Caroline: Jag kunde inte avgöra vad som är rimligt och vad som inte är, Jan.

Jan: Men då behöver man prata och få en känsla för det. Jag vill bara poängtera att det inte är så enkelt att bara undvika all provision baserad rådgivning. Ibland finns det undantag, och ibland ligger problemet inte hos rådgivaren utan hos systemet. Jag vet till exempel om en storbank där en rådgivare berättade för mig att hen inte kunde erbjuda oberoende rådgivning eftersom systemet krävde att hen säljer vissa produkter för att få betalt. Det handlar om att vara transparent och tydlig med kunderna om hur det fungerar. Ibland måste man ha förståelse för att det inte är rådgivarens fel att systemet är bristfälligt.

Caroline: Vilken typ av produkt kan vara bra?

Jan: Jag har inte förberett det. Men jag kan berätta om en situation där en rådgivare var begränsad av systemet och ändå valde att vara transparent och hjälpsam gentemot sina kunder. Världen är inte alltid svart eller vit, och det är viktigt att förstå och kommunicera med varandra. När det gäller ersättningsmodeller för finansiell rådgivning finns det tre vanliga sätt att tänka på.

För det första kan rådgivaren få provision baserat på sina försäljningar, vilket kan innebära kickbacks från leverantörerna. Det är viktigt att vara medveten om detta och att diskutera det öppet med rådgivaren. Men det finns också andra modeller, som ersättning per timme eller per uppdrag, som kan vara mer transparenta och fördelaktiga i vissa situationer. En bra finansiell rådgivare kan vara en värdefull investering, och det är viktigt att erkänna värdet av deras tjänster.

Caroline: Jag undrar bara, för du vet att jag har en särskild sympati för dem som inte har så mycket pengar och som kanske vill förändra sitt liv. Skulle det vara möjligt att gå till en finansiell rådgivare och säga något i stil med ”Jag har det här jobbet just nu, men jag vill ta mig dit i livet med ett eget hus och en annan karriär, och spara pengar. Finns det rådgivare som kan hjälpa mig med ungefär en sådan plan?”

Jan: Ja, jag vill gärna tro att de rådgivare vi listar skulle vara villiga att ta sig an en sådan klient.

Caroline: Det är klart att de inte kan lova exakta resultat, som att säga ”Du ska göra så här med din karriär”, men de kan ge råd och vägledning. Jag förstår att du vill ha ett bättre liv om 15 år, till exempel, och här är ungefär hur vi kan gå tillväga.

Jan: Absolut, jag tror att det är rimligt att förvänta sig. Det skulle vara fantastiskt. Vi har några medlemmar i forumet som diskuterar liknande frågor, som till exempel en 23-åring som undrar hur hen ska tänka. Men för många lyssnare är ekonomin redan väldigt stabil, och diskussionen kan handla om små förbättringar, som att uppgradera en TV från 55 tum till 65 tum.

Caroline: Metaforiskt sett, ja.

Jan: Men det vore ännu mer givande att kunna ge den TV:n till någon som aldrig haft en tidigare. Det är vad jag menar. Men för att återgå till ämnet, privatpersoner är ofta ovana vid att betala höga timpriser för rådgivning. Men i förhållande till andra yrkesgrupper, som advokater, är det faktiskt inte orimligt. Om jag skulle ta betalt för min tid som coach eller rådgivare skulle jag ligga på samma nivå, för annars skulle det inte vara lönsamt för mig. Det är en avvägning. Ska jag arbeta med en person i ett personligt möte, eller ska jag skapa en video som når tusentals människor samtidigt? Dessutom, när vi talar om timpriser mellan 2000 och 5000 kronor, måste vi komma ihåg att det ofta innefattar både för- och efterarbete, eftersom rådgivningen måste dokumenteras enligt lag.

Caroline: Om det är mer komplicerat måste man räkna med extra tid och arbete.

Jan: Det är sant. Det beror på klientens situation. Om någon har två företag, olika skattesituationer, barn och spenderar halva året utomlands, tar det naturligtvis längre tid att gå igenom allt. Men man kan komma överens om en prisstruktur som känns rimlig för båda parter. Det kan tyckas mycket att betala 10 000 kronor för en konsultation, men om det kan leda till en ökning på 15-30 % i slutändan, vilket kan motsvara hundratusentals kronor över tid, kan det vara väl värt det. Det handlar om att sätta kostnaden i relation till potentiella fördelar på lång sikt.

Caroline: Det är bra att du tar upp olika ersättningsmodeller, för det kan vara förvirrande annars. Hur bestäms priserna? Vad får man för pengarna? Vad är det egentligen värt?

Jan: Jag tycker att ersättning per timme passar bra när du vill ha en second opinion, eller om din situation är ganska statisk och du inte behöver långsiktig rådgivning. Men vissa föredrar en längre relation där man kan ringa och få hjälp utan att känna att klockan tickar. Det är viktigt att känna att man har en samarbetspartner som finns där när man behöver det. Det kanske kräver en större kapitalsumma, men då kan man förvänta sig en mer omfattande service utan att behöva oroa sig för varje minut som tickar. Båda modellerna har sina fördelar beroende på vad man söker.

När det gäller kostnaden brukar det ligga mellan 0,5 till 1,5 % per år. Det kan verka mycket, men jämfört med högre avgifter på aktivt förvaltade fonder kan det vara värt det. Här får du inte bara bättre odds för avkastningen utan också en bredare service, inklusive hjälp med skatter och tillgång till rådgivarens nätverk. När man står inför komplexa frågor som bolagsrätt eller skatterättsliga frågor blir en längre relation ofta mer givande. Så när man väljer mellan modellerna är det viktigt att fundera över hur man värderar sin egen tid och kompetens.

Många som har mycket pengar har inte nödvändigtvis skapat dem genom investeringar, så det är också värt att fundera över vilken kompetens man själv har för att lösa finansiella problem. Det handlar inte bara om att värdera ens tid, utan också det mentala och kunskapsmässiga engagemanget. Att betala för rådgivning ska ses som en investering i sin egen ekonomiska framtid.

Betala för rådgivning är förnuftigt om det hjälper dig att undvika kostsamma misstag och planera för framtiden, speciellt när det handlar om områden som pension, försäkring, företagsstrategi och skatteplanering. Det är viktigt att vara tydlig med vad man behöver hjälp med, och vanliga områden inkluderar också succession och generationsväxling.

Frågor till finansiell rådgivare i upphandlingsskedet

Jan: Jag tänker att vi har bara två slides kvar. Här har jag listat några frågor som vi kanske bör ha ett separat avsnitt om. Vilka frågor kan jag ställa till en finansiell rådgivare när jag väljer en? Jag har gjort en checklista här. Jag tänker att jag tar dem och du avbryter mig om det behövs. Först, vad kan du hjälpa mig med? Vilken typ av tjänster erbjuder ni? Ofta har olika rådgivare olika specialiteter och arbetssätt. Sen, vilken är er investeringsfilosofi? Hur har ni hanterat situationer där klienter har varit på väg att fatta beslut som inte är i deras bästa intresse? Vad kan jag förvänta mig eller inte förvänta mig av er?

Caroline: Är inte frågan ”Hur har ni agerat när klienter varit på väg att fatta beslut som inte är i deras bästa intresse?” lite ledande?

Jan: Ja, det är en intressant fråga. Vad kommer de att göra? Hur kommer de att vägleda mig? Kommer de att avsluta relationen? Till exempel finns det en redovisningsbyrå i Lund där chefen är väldigt mån om sina anställda. Han kräver att de skapar en bra arbetsmiljö. De vill inte ha stressiga eller obekväma situationer, vilket är förståeligt.

Caroline: Ja, jag förstår det. Så hur kommer konflikter att hanteras? Hur ofta kommer vi att ha kontakt? Hur tjänar ni pengar på att hjälpa mig? Finns det några intressekonflikter? Är ni en oberoende rådgivare? Vilka licenser har ni? Hur ofta kommer vi att se över min situation? Jobbar ni enskilt eller i team? Vem kommer jag ha kontakt med? Vilka områden kommer vi att fokusera på? Kommer vi att kunna inkludera mitt företag? Har ni rätt kompetens för det? Hur känns det för dig?

Caroline: Det är en gedigen början. Det kan komma fler frågor senare, men det täcker mycket.

Jan: Ja, det blir tydligt och ger en bra grund.

Caroline: Man kan definitivt ställa dessa frågor till en rådgivare innan man börjar arbeta med dem.

Jan: Men var vänlig. Skicka inte dessa frågor som en kopia till en rådgivare och kräv svar. Var respektfull och ha social kompetens.

Finansiell rådgivning är reglerad

Jan: Inte alla frågor är relevanta. Frågan om hur ofta de kommer att kontakta mig om jag köper timmar är kanske inte relevant. Men jag tycker att dessa områden är viktiga att täcka. Jag har inte uppfunnit dessa frågor, utan jag har sammanställt dem från källor som Ben Felix, Rational Reminder och Vanguard.

Jag känner igen svaren på dessa frågor från våra diskussioner, vilket är varför jag har förtroende för dem och kanske inte lika mycket för en bankrådgivare till exempel. En kommentar angående finansiell rådgivning: det är en reglerad bransch i Sverige, där man måste ha tillstånd från Finansinspektionen. Om man får dålig rådgivning kan man få skadestånd.

Det är viktigt att spara dokumentation från sin finansiella rådgivare. Ibland kan det kännas jobbigt, men det är ett tecken på att personen är seriös. Man kan också kontrollera olika register för att se om ens rådgivare är auktoriserad. Oberoende är att föredra, men det betyder inte att en icke-oberoende rådgivare är dålig.

Man måste ha sunt förnuft när man granskar sådana frågor. Gå på kemi när du väljer en rådgivare. Det är viktigt att hitta någon som passar dig och din situation. Vad tänker du om detta? Har vi missat något? Kommentera gärna, för detta är en start på en diskussion. Tack till dig på Patreon som gör detta möjligt genom ditt bidrag. Vad tar du med dig från detta?

Caroline: Jag tar med mig alla frågor man kan ställa och insikten att man inte behöver massor av pengar för bra rådgivning, det beror på ens mål och behov. Tack för att du delade med dig och hoppas vi ses i forumet. Tack!