Om AP7 SÅFA, pension, aktier, räntefonder och annat kul

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Varmt välkommen till Rika Tillsammans, idag är det dags för avsnitt 289. Vi har Pontus von Essen som gäst med oss, han är strategi chef på sjunde AP fonden (AP7 ). Jag älskar AP7, de har det här ickevals alternativet AP7 såfa som jag tycker en av de bästa valen man kan göra.

De har 5 miljoner svenskar som kunder, de förvaltar 900 miljarder kronor.

I detta avsnittet pratar vi om deras räntefond men kommer även in på portföljen och hur det hänger ihop med deras aktiefond. Hur de resonerar som är så pass stora förvaltare i Sverige och hur man skapar olika typer av ränteportföljer. Vad tog du med dig från avsnittet?

Caroline: Vi pratade också om några lyssnarfrågor. Jag tyckte att det var kul att lyssna på Pontus, han var jordnära och försökte förklara det här med räntefonder och räntor på ett sätt som man ändå kan förstå. Ju mer jag hör om det här ju mer lär jag mig.

Jan: Jag gillar det också, det blev både allmänbildade men också nördigt. Eftersom vi pratar om fonder och pension, alla investeringar kan öka eller minska i värde och i värsta fall kan man förlora hela beloppet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Vi har själva våra pengar i AP7 såfa sedan flera år tillbaka. Detta avsnitt är inte sponsrat, det är ingen investerings rekommendation.

Varför är räntor viktiga?

Jan: Då släpper vi på Pontus. Välkommen Pontus von Essen, du jobbar som Head of Strategy på sjunde AP fonden eller det som normalt kallas för, AP7. Ni förvaltar en räntefond med ca 90 miljarder förvaltat kapital och en aktiefond på över 800 miljarder kronor förvaltat kapital för ungefär halva svenska befolkningen.

Du har varit portfölj ansvarig och ansvarig för tillgångsallokering på Ericssons pensionsdel, du har arbetat med räntor på SEB, haft en kort session på Lehman Brothers och en hel del styrelseuppdrag.

Pontus: Jag har varit på AP7 i 5 1/2 år nu ungefär och har gjort lite olika saker där, nu senast ansvarig för strategin, business strategy.

Caroline: Innan vi går in på räntorna, von Essen, är det en stor släkt? Är du släkt med Siri von Essen?

Pontus: Om jag kommer ihåg rätt är Siri ifrån den andra von Essen släkten.

Jan: Om vi börjar på en ganska hög nivå, varför är räntor viktiga?

Pontus: Det är framförallt viktigt utifrån ett samhällsperspektiv. Hela ekonomin bygger på konceptet ränta.

Hela systemet bygger på att någon lånar ut pengar och att man får ränta på de pengarna för att den andra sidan betalar pengar för de räntorna. Hela det monetära systemet bygger på att centralbanken sätter räntan och sen kommer allting därifrån.

Jan: Kan du säga något mer om hur du tänker med prissättningen?

Pontus: Centralbanken sätter räntan för idag till imorgon, det är så systemet ser ut nu och har gjort sedan 80-talet ungefär. Riksbanken i Sverige sätter räntan för vad en krona kostar att låna om man är en bank och kan låna av centralbanken. Sen blir allt annat riskpremier på den räntan.

Är du ett företag och ska låna på en längre period så får du dels titta på vad riskpremien är för den längre räntebindnings-perioden och vad risken är att du går i konkurs. Det gäller alla våra bolån, de prissätts av banken lite på samma sätt. Banker behöver hitta pengar som de lånar ut till oss i kapitalmarknaden. I princip allt handlar om konkursrisker och likviditetsrisker utifrån den nivån som riksbanken sätter.

Jan: Ja man kan skilja på de här två riskerna som ränterisk och kreditrisk.

Vem borde välja en räntefond?

Pontus: Att addera ränterisk i sin portfölj har under den senaste tiden, sedan 80-talet och inflationen kontrollerades, varit en väldigt bra sak. Den sam-varierar negativt med aktierisken eller kreditrisken för den delen.

Om du har en exponering mot att räntan ska gå ned så kommer du tjäna pengar när börsen går dåligt. Så har det varit den senaste tiden och det är så det fungerar i ett välfungerande ekonomiskt system.

Jan: Förutom 2022.

Pontus: Där har vi problemet då för då var inte inflationen under kontroll så då var det inte välfungerande kan man säga. Det hela handlar om att om du tror att räntan går upp för att inflationen går upp eller att räntan går upp för att ekonomisk tillväxt går upp.

Tror du att ekonomisk tillväxt är det som driver då fungerar systemet som det ska och då får du den här negativa korrelationen mellan räntor och börsen. Åt andra hållet är inte bra, vilket vi såg 2022.

Jan: Vi tar en läsarfråga.

Caroline: Ja. Anton Byberg frågar:

Vem är personen som borde välja en räntefond?

Pontus: Det finns ett antal olika personer eller tillfällen i livet. Vi är en pensionsförvaltare vi förvaltar folks pensioner. För oss när vi stoppar in pengar i vår räntefond så tänker vi så att desto äldre du är desto mer sannolikhet är det att du vill ta ut pengarna för att du inte ska jobba längre och behöver dem.

Hur du än tar ut pengarna så vill du veta ungefär hur mycket pengar du har att ta ut då du inte kommer skapa nya intäkter eftersom du inte kommer ta ett nytt jobb.

En räntefond är bra för någon som vill vara säker och trygg, du vet vad du får.

Det kan också handla om personer i perioder i livet behöver parkera sina pengar, säg att du har sålt en bostad och ska flytta till ett annat land och hyr där istället. Då har du pengarna på ett konto och kan lika gärna köpa en obligationsfond som har en lägre risk kanske, det beror på vilken risk du vill ta på de pengarna såklart. Om du vill veta att när du kommer hem om 3 år ungefär hur mycket pengar du kommer ha så passar räntor bra.

Skillnaden mellan räntefonder och obligationsfonder

Jan: Ibland brukar man prata om räntefonder och ibland om obligationsfonder. Det är väl egentligen bara löptiden som skiljer? Under ett år så kallar man det räntefond och om löptiden är över ett år så kallar man det för obligationsfond. Är det så?

Pontus: Bonds på engelska är obligationer, det är instrument med lång löptid. I Sverige finns konceptet penningmarknads-fonder och då är det ungefär 1 eller maximalt 2 år. Det är ett annat sorts instrument man köper, mer likvida på vissa sätt. Fixed income idag handlar mycket mer om derivat.

Räntemarknaden handlar mycket mer om derivat utöver obligationer. Jag skulle inte säga att en räntefond inte kan innehålla obligationer eller att en obligationsfond inte kan ha viss exponering mot räntederivat så för mig är de ganska likvärdiga.

Jan: Bra.

Caroline: Vad är derivat?

Jan: Att man investerar i förändringen av någonting.

Pontus: Det är ett sätt att få mer exponering mot någonting än vad man kan få genom att bara köpa ett avisa instrument.

Caroline: Det blir så komplext med en gång.

Två byggstensfonder hos AP7

Jan: Jag är ett stort fan av er. En av de grejerna som jag gillar är att ni har två byggstens fonder. Ni har AP7 aktier och sen har ni AP7 räntor vilka är de två extremerna, AP7 räntor har låg risk och AP7 aktier har högst risk. Däremellan har ni offensiv, balanserad och försiktig. Hur är er tanke? Offensiv, balanserad och försiktig består av kombinationer av de två extremerna.

Pontus: Grundtanken för de som jobbar på AP7 är att skapa hanteringen av alla som gör ett ickeval. De ska ändå få ett minst lika bra val som om man gjorde ett val, vi ska ta hand om de personerna över en lång tidsperiod.

Byggstenarna bygger på att man har den riskfria räntan och sen har man en kurva med mer och mer riskabla tillgångar som är mer volatila. Man kan bygga en portfölj utifrån de här olika tillgångarna och därmed få en bra avkastning i relation till volatilitet, vart på kurvan vill du vara?

Vi tänker att när folk är unga så ska de ha mycket risk. Om man har en horisont på 10 år eller mer kan man ha en portfölj med i princip bara aktier. När du blir äldre så flyttar vi över pengarna mer och mer till den riskfria fonden. Vi har valt att lägga den extremt lågt ner i risk och självklart ger det låg avkastning också.

Om du vill välja själv så har vi gjort några kombinationer som du kan välja ifrån. Man kan välja exakt hur man vill.

Jan: Ung i från ert perspektiv är upp till ca 55 års ålder, det är då ni börjar vikta om. Det är skönt för alla som lyssnar, ung är man tills man är 55 år. Är det någon specifik tanke ni har haft där? Om jag inte minns fel så lägger ni på 3 % räntor per år från 55 års ålder?

Pontus: Det hela handlar om demografi och hur länge du ska jobba, hur länge du förväntas leva i allmänhet, när du ska ta ut din pension, vad som är bäst i snitt över lång tid. Över tid i snitt utan att vi vet något om individuella människors egna val så är det här den optimala produkten som vi kan skapa.

Vår lagstiftning ändrades vid årsskiftet vilket gör att vi kommer kunna addera fler komponenter till det här framöver. Fastigheter har vi varit ganska öppna med att vi vill investera i, det förbättrar den här kurvan med avkastning mot risk.

”Jag trodde att jag var bättre än ert team”

Jan: Förr var det mycket prat om att det fanns en möjlighet att öka risken genom belåning men sen har jag för mig att jag läste i något utskick att det inte är lika aktuellt längre? Är det här något jag har drömt eller hur förhåller ni er till den här hävstången?

Pontus: Generellt sätt så från början 2010-2012 så var hävstången på 50%, vi hade ett derivat på 50% av beloppet i fonden kan man säga. 2016 gjordes en större förändring av den strategiska allokeringen, vi tänkte om och adderade andra komponenter i fonden så nu har vi exempelvis mer småbolag och emerging markets.

De komponenterna är mer volatila i sig än de här globala aktierna som vi enbart hade innan, det gjorde att hela fonden blev mer volatil så då behövdes inte lika mycket belåning på den för att uppnå den risken.

Caroline: Vad skulle ni inte ta in i den?

Pontus: Vi gör inte så mycket direktinvesteringar, vi allokerar i någonting och då är det en förvaltare emellan där. Ryssland fanns med innan kriget och där hade vi en nedskrivning på 0.9% eller något sådant och det kan ju hända igen.

Vi tycker att vår investeringsstrategi är ganska optimerat för att göra det billigt och enkelt att förstå och därmed har vi inga interna team som gör direkta investeringar eller ett speciellt stort private equity program som gör stora allokeringar.

Jan: Min resa hos er började i AP7 Såfa som vi ska prata lite om.

Caroline: Min också.

Jan: I något slag av övermod i några år så tänkte jag att jag var mycket bättre än ert team på plats så jag körde själv. Efter 10 år så insåg jag när jag tittade på min och er avkastning så var er avkastning mycket bättre så jag bytte tillbaka för 10 år sedan och har haft er igen sedan dess. Är det vanligt?

Pontus: Det som är bra att sen utvärdera de valen och göra ett nytt aktivt val. Många människor hamnar i det att man gör en investering som inte är lika bra som du trodde och du förlorar pengar på det så tittar du inte på den.

Det finns en stark korrelation av hur mycket du handlar på Avanza och likande och om det går bra eller dåligt. Vinnarna som du hittar ska du låta vara och förlorarna ska du stänga ner snabbt men folk gör precis tvärtom.

AP7 såfa är enkel, billig och skalbar

Jan: Kan du säga något om AP7 såfa? Hur brukar du förklara den? Jag påstår att det är en av de bästa grejerna vi har i Sverige.

Pontus: Investeringen består av de här två byggstenarna. Den är optimerad för att vara enkel och billig och skalbar. När du börjar jobba och du inte gör det här valet så ger vi dig så pass mycket risk som vi tycker är rimligt att ta, det är mycket risk.

När du blir äldre så flyttar vi stegvis över dina pengar mot lägre risk. Den datan som vi har byggt det på visar att den överflyttningen vi gör från hög risk till låg risk är lagom. När du går i pension har du en låg risk men fortfarande har du en del aktier.

Jan: Detta kanske låter fånigt men för mig var det en stor insikt. Jag tror att jag läste på pensionsmyndighetens hemsida att man ska sätta sin premiepension i relation till sin inkomstpension. Din inkomstpension är låg risk så kombinerar du din premiepension med din inkomstpension så är premiepensionen en så pass liten del att du bör unna dig den höga risken. Vad tänker du om det?

Pontus: Jag håller helt med det är precis så vi tänker på det också. Du bör zooma ut på hela ditt liv och kolla på alla dina tillgångar. Ditt jobb, är det säkert eller osäkert? Din boendesituation, har du belånat dig mycket eller lite? Hur mycket pensionsbesparingar har du? Har du en bra tjänstepension?

Många ser bara en summa på ett konto och tänker att de inte vill förlora pengarna.

Caroline: En del av det du pratar om är svårt att mäta, hur säkert är mitt jobb exempelvis. Man vet inte hur man ska mäta risken på hela ens liv.

Pontus: Det är lite samma i alla tillgångar, hur ska du mäta risken på börsen om ett år?

Jan: Det finns så många aspekter att lägga in.

Den genomsnittliga spararen hos AP7

Jan: Du nämnde det i förbifarten att ni tydligt har valt att ha en passiv strategi, att ni replikerar världsindex och de globala marknaderna. Den här diskussionen och aktiv och passiv, ni har ställt er tydligt i ena hörnet. Kan du utveckla hur resonemanget går på kontoret?

Pontus: Det är ett intressant koncept då du kan vara princip 100% passiv där du är liten, följa med marknaden. Säg att du förvaltar 10, 20 eller 50 miljoner kronor, desto större du blir desto mindre passiv kan du vara i olika flöden. De kommer vara så pass stora att du kommer få en viss aktivitet som du behöver tänka på, det är där vi har hamnat nu då.

Vi kan inte vara helt passiva där för då förlorar vi och våra sparare pengar på det. Det är något vi måste kunna hantera aktivt, ju större du blir desto mer aktiv behöver du vara runt kanterna och hanteringen av din exponering.

I räntemarknaden är du alltid på något sätt aktiv, det finns inget objektivt pris på en obligation. En ränteportfölj är inte alltid lika exakt replikerande som en aktieportfölj, speciellt när den blir större. I princip tänker vi att vi vill göra det billigt, effektivt och skalbart och då är det passivt som det handlar om, allt annat får du betala för eftersom det är en risk som någon tar på sig för att göra.

När vi är lite större, får addera fler tillgångsslag och vi har effekter på marknaden så kommer vi blir mer aktiva i form av vissa investeringar.

Jan: Pensionsmyndigheten brukar släppa en rapport en gång om året om hur det gick för pensionsspararna och där ligger ni alltid högt. Den genomsnittliga spararen som ligger hos er och har varit passiv har i genomsnitt haft en bättre avkastning än den som har valt privata fonder. Vad är förklaringen i det där?

Pontus: Om du har en passiv fond i mitten på avkastningsfördelningen. Om du har 100 personer som gör aktiva val så kommer ett x antal hamna över och ett x antal hamna under. I snitt så kan man säga att om det inte fanns några kostnader i systemet så skulle det troligtvis vara ganska normalfördelat.

Nu finns det kostnader både för att handla och kostnaden för produkten. En aktiv förvaltning är ofta mycket mer handelsintensiv än en passiv för att du tar aktiva val. Sen tar du bort kostnaden för den aktiva förvaltningen

Tankar kring att slå marknaden

Jan: Ni säger alltså; Vi tror inte att vi över tid kan överprestera, definitivt inte med den storleken och mandatet som vi har. Vi försöker göra en så bred, passiv lösning som möjligt och sen försöker vi implementera den så effektivt som möjligt.

Det låter snarare som att ni lägger majoriteten av tiden på att implementera den så effektivt som möjligt snarare än att ha en åsikt om att man borde investera i något nischat.

Pontus: Ungefär så är det. För att man ska kunna förstå alla sådana organisationer som vi är, behöver man gå till uppdraget. Den enda som är större än vi i Sverige är Alecta, de har ett annat uppdrag än vi har. Försäkringsbolagen har andra uppdrag än vad vi har. Det går aldrig att säga att det här är sättet att investera pengar på utan det beror helt på uppdraget.

Vårt uppdrag är att ta hand om folk som inte har valt. Ett annat uppdrag hade kunnat vara att se till att ge de bästa nischade produkterna så att folk kan välja extremt nischade produkter. Det går att slå marknaden på det sättet också.

Jan: Det är hela tiden diskussioner om att slå marknaden. Hur funderar du? Jag påstår att det kanske är 5 eller 10 av 1000 personer som kommer slå marknaden. 90% av alla fonder slår inte sitt jämförelseindex över en tio års period. Hur tänker du kring det?

Pontus: I Allmänhet skulle jag säga att en stor del av vad man ser är avgiftsuttaget som finns. Om du tog bort alla avgifter så skulle det se annorlunda ut. Om du börjar lägga på avgifter så höjer du tröskeln för hur mycket du måste slå marknaden med varje år.

Först ska du leverera det och sen ska du leverera en överavkastning utan att ta mer risk. Det är ju svårt eftersom man börjar två steg bakom indexet kan man säga.

Det är lättare att hitta en strategi som har fungerat historiskt än som fungerar framåt. Jag har träffat de flesta av världens bästa och största hedgefonder eller liknande, de jobbar väldigt hårt, lägger väldigt mycket pengar på organisationer, strukturer och teknologi. Med de fördelar som man har så har man stor sannolikhet att slå marknaden men man kanske inte gör det efter avgifterna som du tar ut.

Jan: Spännande. Här hade vi kunnat hoppa ner i ett kaninhål.

Fördelningen i AP7 räntefond

Jan: Om vi kommer tillbaka lite till räntefonden. Jag tittade på hur fördelningen är i räntefonden just nu och då var det 71% bostatsobligationer, 9% kommuner, 4% svenska staten, 1% statliga bolag och sen 7% överstatliga organisationer, geografin var typ 100% Sverige. Kan du säga något mer om det? Det är väldigt skiljt ifrån aktiefonden som är väldigt global och marknadsviktad.

Pontus: I grunden kommer aktie och räntefonden från samma tankesätt. Skillnaden mellan aktie och räntefonden är att räntefonden sköts helt internt.

Anledningen till det är att man köper obligationer av bankerna och inte från en börs, därför är det inte lika fördelaktigt att lägga ut det på en annan global förvaltare. De får snarare sämre priser än vad vi får, vi är en stor aktör på den här lilla marknaden.

Fonden följer inte heller den formen att den är slaviskt en indexfond utan den är en aktivt förvaltad fond. Det betyder att vi har ett riskutrymme runt det här benchmarket då. Vi har däremot inget avkastningskrav som är högre än indexet så det finns ingen anledning för oss att ta en massa kortsiktiga bet.

Utrymmet finns där för att ibland varierar prissättningen på marknaden, ibland måste man köpa lite mer av den ena eller andra obligationen. Över tid har vi samma risk som indexet och vi har samma avkastningskrav.

Grunden till varför indexet ser ut som det gör är för att det bygger på alla emitterade obligationer i svenska marknaden som är utgivna av staten, kommuner i Sverige och bostatsobligationer. I grunden är det marknadsviktat, sen har vi 2022 sålt nästan alla våra statsobligationer och köpt överstatliga obligationer.

71% bostatsobligationer i räntefonden, bör man oroa sig?

Jan: Vi har en fråga här från forumet.

”Varför har ni till exempel exkluderat amerikanska statsobligationer eller tyska eller brittiska? Det är väldigt mycket som är exkluderat.”

Pontus: Bra fråga. Det är något vi jobbar med internt också, hur ska vi utveckla den här fonden. När jag började på AP7 för 5 år sedan så var den 30 miljarder tror jag, nu är den som sagt 90 miljarder.

Om aktiefonderna har bra år så allokerar vi över väldigt mycket pengar till räntefonden för att folk ska ha de vikterna som vi har satt. Den kommer över tid blir lika stor som aktiefonden. Det gör att vi behöver tänka på likviditet och att ha större utrymme att investera den i.

När den sattes upp så räckte den svenska bolånemarknaden och statsmarknaden för då var det en väldigt liten fond. Att den bara är i svenska kronor, det är nästa aspekt. Vi tänker att när folk är äldre så vill de inte ha valutarisk så det här är pengar som man vet vad det blir i svenska kronor.

Nu har den blivit så pass stor och hållbarhetsaspekter har börjat integrerat sig i den så av både de anledningarna behöver vi expandera det här utrymmet.

Då kanske det inte är mest naturligt att gå till amerikanska stadspapper för att där har vi en marknad i Sverige som fungerar. Då är snare frågan vad vi ska addera som gör att den blir bättre över tid men ändå fortsatt har låg risk. Det är något vi ska titta på framöver, det finns egentligen inget att säga om det nu. Generellt sätt när den växer så behöver vi bredda förvaltningen och gå utanför Sverige.

Jan: Angående att fonden har 71% bostatsobligationer och att den svenska bostadsmarknaden har sjunkit med 20%, behöver man ligga och oroa sig över detta på natten eller gör ni det åt mig?

Pontus: Jag skulle inte oroa mig. Historiskt sätt hittills så har det inte varit någon av de obligationerna som inte betalar tillbaka. Det finns säkerställda lån bakom det här som är lån till hushåll. Om vi skulle investera 1 miljard kronor i bostatsobligationer då finns det 1.3 miljarder lån till svenska hushåll bakom det då, spritt över hela landet.

Det finns alltid en buffert där, så om någon av de här bolånen inte betalas tillbaka så måste man flytta ut det och stoppa in ett nytt bolån där, det ska alltid finnas en säkerhetsmassa att ta av. Hela banksystemet behöver egentligen gå omkull för att vi ska förlora pengar på det.

Den förväntade avkastningen på AP7 räntefond

Jan: Vad kan man säga är den förväntade avkastningen om jag har 100% räntefonden?

Pontus: Mellan 3-4% kanske är en rimlig avkastning på ett år. Om du tror på centralbankens prognoser att inflationen kommer ned, de kommer kunna sänka räntan, räntan kanske hamnar mellan 1-2%, då kanske vi ska ha det plus någon slags premie för de här kreditrisken i de här bostatsobligationerna på säg 0.5% till. Det är svårt att säga på sikt eftersom vi investerar i korta obligationer.

Jan: Vi har en vardagsekonomi fråga om bolån och räntepapper i en privat ekonomi samtidigt, är det en hiss eller diss?

Pontus: Utifrån det mest grundläggande kanske man kan säga att det är diss då i form av att man lånar i en viss ränta och investerar i en annan ränta.

Banken ser till att de tjänar marginellt på det här och då måste du se till att tjäna marginellt på det också så du måste ta ganska mycket risk med de pengarna som du lånar.

Om du ska låna en massa pengar som du inte behöver och ska investera dem om du väntar på en bättre ingång i aktiemarknaden så kan du köpa en räntefond och ligga med det. Men någon gång ska du köpa något mer riskabelt.

Jan: Precis.

En kapitalbevarande portfölj

Jan: Vi ska snart börja runda av men vi har en till fråga utifrån en diskussion vi har haft i vår community i forumet. Man kan konstruera en ränteportfölj på väldigt olika sätt beroende på till exempel om man vill ha låg risk eller maximal avkastning.

Skulle du inte kunna säga hur man ska tänka om man vill ha en ränteportfölj som har låg risk? Vad är det för typ av räntor? Om du skulle konstruera en portfölj som skulle vara kapitalbevarande?

Kan man säga att syftet med AP7 räntefond är att vara kapitalbevarande? Det ska inte vara högst riskjusterad avkastning.

Caroline: Det var det här med att parkera pengarna.

Pontus: Ja i princip ska det vara det.

Huvudpunkten är att du som pensionär ska veta vad du har men ändå få så mycket ränta du kan, avkastningen är sekundär kan man säga.

Ska du konstruera en sådan investering själv så skulle jag titta på någonting som är investerat mycket i stadspapper. Egentligen kan man nästan likställa bostatsobligationer med stadspapper eftersom systemet är så nära länkat. Husmarknaden, bankerna och staten, i nästan alla tänkbara fall sitter de ihop. Om du investerar på ett par års sikt så finns det ungefär lika stor sannolikhet att få tillbaks pengarna i en bostatsobligation som i en statsobligation men du får kanske en halv procents ränta mer.

Jan: Om jag vill ha en o-korrelerad ränteportfölj till aktiemarknaden? Jag kanske har 10 års sparhorisont med en 60/40 portfölj. Hur skulle du tänka?

Pontus: Räntedelen av en klassisk 60/40 fond brukar ha mer duration än det vi pratade om nyss då. Om du pratar om en jämvikt till aktier som ändå ger något när börsen går dåligt då kanske du måste ha 10 åriga obligationer och liknande.

Annars blir volatiliteten på det benet för liten för att kompensera något på aktiesidan. Det finns en massa ETF:er och fonder som har en exponering mot amerikanska 10 åriga obligationer. Vill du ha det som en jämvikt i din portfölj då skulle jag titta på någon sådan EFT.

Den klassiska 4% avkastningen

Jan: Kan man säga som någon slags tumregel då att man ska ha lika lång duration som du har sparhorisont? Eller längre?

Pontus: Varför har du durationen är den första frågan. Om du har en sparhorisont på 10 år då kanske du ska ha aktier, har du en sparhorisont på 5 år då finns det väldigt många saker du kan göra under den 5 års perioden.

Om du köper en high yield obligation som förfaller om 5 år så har du ganska mycket risk, köper du en statsobligation som faller om 5 år så har du en säker avkastning men det är en durations risk du har. Man får tänka ut vad du behöver i portföljen.

Jan: Sista frågan som kanske överlappar tidigare, Det är många som är intresserade av FIRE, att man ska checka ut från arbetslivet och leva på avkastningen av ens kapital. Hur skulle du spontant sätta upp en sådan portfölj? Man vill ha den klassiska 4% avkastningen.

Pontus: High yields är en ganska ny företeelse i Sverige, jag tror att över 50% är fastighetsobligationer. Det är en helt annan marknad här än i USA, där är det mycket mer energibolag. High yield är lite av en missförstådd tillgångsklass i form av att den inte har lika mycket risk som man tror.

Den har historiskt gett väldigt bra avkastning just för att den har den här durations komponenten. Om räntorna går ner så får du också den positiva effekten. High yield och investment grade, det är där du ska titta då.

High yield, investment grade och loans är det som man ska titta på skulle jag säga om man ska få en rimligt stabil avkastning. Jag skulle inte ha så mycket stadspapper, jag skulle hellre ha 5% cash eller något sådant.

Naturlig avkastning

Jan: Vi hade en diskussion med en annan fondförvaltare som hade mer portfölj allokering. De sa att de i princip bara prioriterar naturlig avkastning, alltså aktier och räntor men också skog eller fastigheter. De sa att de stryker guld, saker som inte har med naturlig avkastning att göra.

Hur resonerar du kring naturlig vs annan avkastning?

Pontus: Vissa tillgångar har inte en förväntad avkastning, det är väldigt svårt att säga vad guld har för förväntad avkastning.

Jan: Det är en sten liksom.

Pontus: Det finns mycket annat som är åt det hållet. Jag skulle säga att för mig som privatperson så kan jag hantera att det går upp och ner i värde lite. Jag kan investera på några års sikt, jag kan se att det går upp och ned och då tar jag det med ro för att jag tror på bolaget eller liknande.

Om du däremot är en stor institution så kanske du har mer av ett behov av att du inte får förlora mer än ett visst antal procent under ett visst kvartal, där kan jag säga att det finns mycket mer anledning att ha sådant nu för tiden.

Det är inte 100% säkert att din durations exponering kommer rädda dig om aktier går dåligt. Det kan lika gärna vara så att det är på grund av att inflationen går uppåt och därför så går räntan också uppåt samtidigt som aktien går ner.

Då måste man tänka mer på sådana här strategier. Du ska ha en ganska stor portfölj för att det ska vara värt att titta på det. Tror du att det blir ett stort kring i världen, ja då ska du definitivt ha 10% av dina pengar i guld.

Jan: Ja men precis.

Fokus på hållbarhet

Jan: Ett sista område att beröra. Det som jag gillar jättemycket med er är att ni lägger mycket fokus på hållbarhet. Ni har en hel kategori på hemsidan, i vissa fall upplever jag att ni är ledande. Kan du inte säga något om det?

Hur jobbar ni med hållbarhet?

Pontus: Om man tittar på aktiesidan så har vi gjort det länge. Vi har och har haft ett stort fokus på real world impact. Generellt sätt så tittar vi på vad den verkliga effekten är av vad vi gör är. Därmed fokuserar vi inte på något visst koldioxid mått så som vissa andra har gjort. Vi tittar på om vi kan rösta på bolagsstämmor så att bolagen ändrar sig och går åt rätt håll.

Efter 2016 så handlar mycket om parisavtalet och att generellt få ner koldioxid utsläppen mot netto noll. Vi försöker driva policy, gå ihop med andra och få igenom ändringar av hur bolagsstämmorna röstar så att de inte ger pengar till lobby organisationer som driver på åt andra hållet.

Vi säljer inte av bolag för att de har stora koldioxidutsläpp utan vi skulle sälja av dem för att d inte ändrar sin strategi, för att de inte vill gå år rätt håll långsiktigt. Vi säljer av bolag när de gör något som vi inte tycker fungerar för oss eller agerar på ett sätt eller inte vill ändra sig. Vi optimerar inte portföljen efter att ha så låg koldioxid utsläpp som möjligt. På räntefonden är det här lite nyare då, något vi började med 2022 egentligen är att integrera hållbarhet i förvaltning.

2022 har vi ett mål på 10% för gröna obligationer, sen har vi ett ökat mål på 20% till 2023. Då lånar vi ut till organisationer som i sin tur lånar ut till projekt som är klimat positiva.

Jan: Känner ni att ni blir hörda?

Pontus: Generellt sett så har vi vunnit en del domstolsfall. Då har det handlat mer om att bolag har gjort något som de har dolt för oss aktieägare. Jag har fått uppfattningen att vi börjar bli lite mer kända i de här sammanhangen och att vi generellt sätt får till någon dialog eller ändring. Det är få bolag som helt ignorerar oss.

Hur många dagar har systemet kvar?

Caroline: Du var på Lehman i några månader?

Pontus: Ja.

Caroline: Jag vill höra vad du tänkte sen när de gick omkull?

Pontus: Jag började på enskilda security som det hette då, det är en del av SEB banken och jag handlade aktier där då. Jag kommer ihåg att jag tänkte, vad skönt att jag valde rätt. Men sen ändrades en hel del av verksamheten om på SEB också.

Skillnaden var att om jag jobbade på Lehman Brothers så hade jag blivit av med jobbet, på SEB så lades det jag jobbade med ned så jag fick ett annat jobb inom företaget istället. I princip känner jag att jag valde rätt.

Caroline: Men hela finansbranchen påverkades väl av krisen?

Jan: Ja vad är lärdomen?

Pontus: Det var extremt intressanta dagar, det var rörigt. Det mest intressanta var hur nära hela systemet var på att falla ihop.

Jag kommer ihåg konversationer vi hade i Sverige och på SEB banken på den tiden angående hur många dagar systemet har kvar innan i princip allting faller ihop och bankerna blir illikvida. Sen kom Riksbanken in och lånade ut väldigt mycket pengar till alla banker och egentligen säkrade upp systemet.

Detta tror jag är väldigt få som tänker på idag. Idag är bankerna väldigt väl kapitaliserade så det är något positivt just nu 2022/2023 här att bankerna står väldigt säkra. Det är hela den regleringsförändringen som har skett sedan dess som är anledningen till att de är så väl kapitaliserade som de här idag så det hade kunnat vara mycket värre, som på den tiden igen.

Caroline: Det är skönt att du säger det. I media hör man bara att det var kris, så gick man vidare och ingen lärde sig någonting men så är det inte.

Pontus: Nej.

Det sämsta finansiella rådet

Jan: En fråga som vi brukar ställa till alla våra gäster. Vilket är det sämsta finansiella rådet du har hört?

Pontus: Det sämsta man kan göra är att tro att något är 100% säkert. Då tenderar du att ta alldeles för stora risker. Det finns ett stort fondbolag som vi jobbar med som har ett internt psykolog team. En av de här har mätt en avkastning på interna förvaltares positioner och jämfört det med hur pass säkra de är på positionen.

Man kan se att någonstans från 0-60% säkerhet på positionen så ökar avkastningen, det toppar någonstans vid 60-70%. Sedan vänder det kraftigt nedåt, är du 90-100% säker på att du kan tjäna pengar så har du ofta ganska dålig avkastning på det.

Caroline: Vad spännande.

Jan: Jag tänkte på den här Björn Natthikos bok ” Jag kan ha fel”. Jag tycker att det är en fantastisk titel.

På tal om det, har du något boktips?

Pontus: Det var svårt, jag måste nästan titta på mitt nattduksbord för att komma ihåg böckerna. Det har varit mest management böcker för mig på senaste tiden.

Jan: Du får återkomma. Det senaste tipset vi har fått är purple cow, det handlar om management. Ett stort tack för att du har tagit dig tiden att komma hit och tack för det jobbet som du och dina kollegor gör.

Pontus: Kul att höra, tack själv. Jag har mina egna PPM pengar där också kan jag säga.

Jan: Vad bra. Jag hoppas vi får återkomma i framtiden och ställa fler frågor.