Behålla befintlig depå med 30 % skatt eller byta till ISK?

I en av barnportföljerna som jag sköter har vi hamnat i en intressant situation. När vi började sparandet för ett antal år sedan så gjordes det i en vanlig depå vilket innebär 30 % skatt på vinsten. Frågan är om man ska stanna kvar eller byta till det skattemässigt mer förmånliga investeringssparkontot (ISK)?

Det här verkar vara en intressant fråga för fler eftersom jag har fått liknande läsarfrågor:

Vi har sparat i fonder åt min 9åriga son under några år och har en värdeökning på c;a 60% (25000) och jag har öppnat ett ISK konto åt honom och gjort en nybörjarportfölj enligt ditt upplägg. Är det nån ide att flytta över dom fonderna och ta reavinst beskattningen nu och investera pengarna i portföljen så han slipper skatta när han får pengarna när han blir 18.

Jag tycker det här är en klurig fråga, så jag tänkte försöka räkna lite på det. Den grundläggande skillnaden för dig som är ny är att problemställningen ser ut som följer:

• Vanlig depå = beskattning 30 % på vinsten vid försäljning
• Investeringssparkonto (ISK) = ca 1 % på kapitalet varje år

Vid nytt sparande är nästan alltid ett investeringssparkonto mer lönsamt än en depå. Tumregeln över tid är att brytpunkten går någonstans vid en årlig avkastning om ca 3 %. Det vill säga att har du en årlig avkastning över 3 % så är ett investeringssparkonto mer lönsamt. Jag har skrivit mer om det i följande artiklar:

• Vad ska man välja? En vanlig aktiedepå, en kapitalförsäkring eller ett investeringssparkonto - En genomgång av fördelar och nackdelar av de olika alternativen för en nybörjare
• Beräkning av brytpunkten för skatten mellan investeringssparkonto och vanlig depå - Vid vilken avkastning blir ett ISK/KF-konto mer lönsamt skattemässigt än en vanlig depå?

Så frågan kan formuleras som:

Ska man bita i det sura äpplet, betala skatten nu och byta eller avvakta eller någon annan variant?

Det här är den aktuella situationen som jag räknar på. Ett par vänners dotter (4 år gammal) har en totalt portfölj i en vanlig Avanza Mini-depå om ett värde på 102 613 SEK. Fördelningen ser ut som följer:

Totalt sett är det en värdeökning på ca 44 % sedan start. Det innebär att om vi säljer av innehaven så blir skatten 30 % på vinsten:

• Vilket är 29 985 kr x 30 % = 8 996 kr

Det motsvarar ju en ganska stor del av portföljen, i det här fallet på 8.76 %. Så frågan jag resonerar kring är:

Vad är mest lönsamt?

A) Sälja av alla innehav, betala 8 996 kr i skatt och sätta in allt i ett ISK?

B) Inte göra någon förändring och behålla det som det är?

Eftersom som vi ska göra en modell av framtiden behöver man göra några antaganden om hur man tror att det ska se ut. Portföljen är en ”nybörjarportfölj” enligt de principerna som jag brukar beskriva här på bloggen, vilket gör att jag tycker att det är rimligt att räkna enligt följande:

• Årlig förväntad avkastning: 8 %
• Investeringsperiod: 15 år
• Statslåneränta mellan 2-4 % per år
• Inga nya insättningar

Den förväntade avkastningen är inget konstigt, 8 % per år över en 15 års period är fullt rimligt. Sedan kommer det kluriga; statslåneräntan. Skatten på ett investeringssparkonto beräknas som 30 % av statslåneräntan under året. Den genomsnittliga statslåneräntan för 2014 var 1.62 %. Det ger att skatten på ett ISK då blir 30 % av 1.62 % det vill säga 0.486 %. Det vill säga att den totala skatten på 100 000 kr i ett investeringssparkonto blir 486 kr. Jag tycker dock inte att det är riktigt rimligt att räkna att vi ska ha en så låg ränta under de kommande 15 åren – även om vi till och med på kort sikt hamnar på negativa räntor.

Oavsett vilket, om man ritar upp det här i ett diagram så ser det ut som följer:

Linjerna i grafen ovan visar värdet på depån om den skulle säljas av ett enskilt år. Den röda linjen visar hur det ser ut om man behåller pengarna i depån och inte gör någon förändring överhuvudtaget. Den övre mörkblå linjen visar hur mycket pengar man skulle få ut om man sålde ett enskilt år och den genomsnittliga statslåneräntan ligger på 2 %. Den undre mörkblå linjen visar samma sak, dock med en genomsnittlig statslåneränta på 4 % per år.

Det är därför jag har ritat det som ett intervall eftersom jag tror att statslåneräntan kommer att röra sig i ett intervall över perioden. Så ett exempel är således:

Slutsats – mindre skillnad än jag trodde

Jag ska helt ärligt säga att jag blev lite förvånad över resultatet. Under förutsättning att jag har räknat rätt i min kalkyl, se nederst, så är skillnaden mycket mindre än jag trodde. Jag trodde att ISK var överlägset bäst men det var det inte. Det är bättre, absolut. Men inte överlägset. Nedanstående graf visar differensen mellan ISK och en vanlig depå. Det vill säga om beloppet är plus så är det bättre med ISK och beloppet visar  hur mycket bättre. Är beloppet mindre än 0 så visar det hur mycket sämre ett ISK är än en depå.

Inte helt oväntat så beror det helt och hållet på hur den genomsnittliga statslåneräntan kommer att utveckla sig under perioden. Räknar vi på ett genomsnitt på 3.5 så är skillnaden under 5 000 kr ett enskilt år. Det är egentligen mer intressant med att ta den procentuella skillnaden och jag skulle säga att den spontant rör sig inom intervallet ±2 % i skillnad.

Vad är då slutsatsen egentligen, ska man byta? Jag skulle sammanfatta slutsatsen så här:

• Börjar man ett nytt sparande, så ska man välja ett ISK, absolut!
• Har man ett befintligt sparande så tycker jag också att man ska byta, oddsen är bättre om än bara marginellt.

Undantaget till att starta ett nytt sparande i ett ISK är om det är ett barnsparande då jag rekommenderar en kapitalförsäkring barn. Mer info om det finns i mina artiklar om barnsparande.

Undantaget till regeln ovan

Det finns naturligtvis undantag till alla regler. När jag testar i min kalkyl snabbt så verkar ovanstående resonemang gälla även vid en situation då 50 % av värdet i depån är vinst (=100 % värdeökning). När man kommer upp i mycket högre vinster så kan man även komma i kontakt med schablonregeln för beskattning av vinster. Tumregeln brukar säga att när man har över 400 % värdeökning i sin depå, då skattar man 30 % på 80 % av beloppet, det vill säga 24 % på  totalbeloppet.

Det enklaste i många sådana här fall är att sätta sig med sin bankman eller finansiella rådgivare och be dem räkna ut exemplen åt en (sådant är de duktiga på, men låt dem för guds skull inte ge dig råd vad du ska placera i… :-)

Mellanvariant om man är aktiv

En mellanvariant som man skulle kunna göra är att invänta nästa sättning på börsen och försöka sälja i en dipp. Då får man lägre momentan skatt och sedan köper man tillbaka samma placeringar fast denna gången i ett ISK-konto.

Den andra varianten som man också skulle kunna göra är att kombinera båda två:

• Behålla befintliga placeringar i en vanlig depå (och eventuellt sälja av vid dipp)
• Nytt sparande lägger man i ett investeringssparkonto

Eller någon annan variant. Tittar vi på den aktuella portföljen så är det faktiskt så att det är ett innehav som står för den mesta av värdeökningen (nästan 50 %), så då skulle man kunna sälja alla andra placeringar och flytta dem, men behålla kursvinnaren.

Räkna själv eller kontrollera min uträkning

• Du kan ladda ner min Excel-kalkyl som jag använt för att räkna på ovanstående här → 

Du får gärna ge feedback på kalkylen.

Relaterade artiklar

• Vad ska man välja? En vanlig aktiedepå, en kapitalförsäkring eller ett investeringssparkonto - En genomgång av fördelar och nackdelar av de olika alternativen för en nybörjare
• Beräkning av brytpunkten för skatten mellan investeringssparkonto och vanlig depå - Vid vilken avkastning blir ett ISK/KF-konto mer lönsamt skattemässigt än en vanlig depå?
• Uppföljning på barnbidragsportföljen – Kerstin 4 år - Hur har det gått om man investerat ett barnbidrag kontinuerligt de senaste 4 åren?
• Bästa sättet att spara och investera pengar till barnen - Så här kommer du igång med en pengamaskin till dina barn eller barnbarn