Om mental bokföring är den ena pelaren som finansiell beteendepsykologi vilar på, så är utsiktsteorin (eng. ”prospect theory”) den andra. Likt min förra artikel om mental bokföring, visar utsiktsteorin hur smarta människor göra dumma saker i sin ekonomi.
Mental bokföring handlar om hur vi tillskriver pengar olika värde baserat på var de kommer ifrån eller vad de ska användas till. Utsiktsteorin berör hur vi människor resonerar och fattar beslut under risk. Ett av de mest klassiska exemplen av Kahneman och Tversky (Nobelpriset 2012) gäller följande två frågor.
Fråga 1. Du har 5 000 kr och du behöver välja mellan följande två alternativ:
A) Singla slant och med 50 % sannolikhet få ytterligare 5 000 kr (totalt: 10 000) eller med 50 % sannolikhet inte få något och behålla dina ursprungliga 5 000 kr.
B) Undvika och singla slant och få 2 500 kr med 100 % sannolikhet.
När du har svarat på ovanstående fråga, svara även på följande fråga:
Fråga 2. Du har 10 000 kr och du behöver välja mellan följande två alternativ:
A) Du singlar slant och med 50 % sannolikhet förlorar du 5 000 kr och med 50 % sannolikhet förlorar du inget och får behålla dina 10 000 kr.
B) Undvika och singla slant och förlora 2 500 kr.
Om du är som de flesta människor så svarade du B) på fråga 1 och A) på fråga 2 (eller att du bytte alternativ mellan fråga ett och två). Vilket är ganska intressant av flera anledningar. Den första anledningen är att om vi tittar på alternativen så är det statistiskt sätt lika. Om man skulle stå inför samma val 10 gånger och singlar slant så blir det genomsnittliga utfallet samma av oavsett om man väljer alternativ A) eller B).
Det andra som är intressant med svaren ovan är att den logiska förväntningen borde var att en person svarar antingen A) eller B) på båda frågorna. Det vill säga att antingen gillar man att ”chansa” och väljer A) i båda, eller så är man mer riskobenägen och väljer B) i båda. Dock visar att studien som Kahneman och Tversky fick Nobelpris att det vanligaste svaret var A) i 1:an och B) i 2:an.
En av slutsatserna man kan dra av det här är att vi människor nöjer oss med en ”liten vinst” (även om vi har oddsen på vår sida för en större vinst), men när vi blir satta i en situation där vi står inför en förlust så har vi en betydligt högre benägenheten att chansa. Med andra ord kan man säga att vi människor värderar en förlust betydligt värre än en vinst. Det kan illustreras med nedanstående skiss:
Bilden visar hur den upplevda smärtan av en förlust av 1 000 kr relativt sett är värre än upplevd lyckokänsla av en vinst på 1 000 kr. Det bör noteras att den här kurvan naturligtvis inte ser likadan ut för alla personer, utan är ett genomsnitt. Poängen är att den absoluta känslan av att förlora en 100 kr är värre än den absoluta glädjen av hitta 100 kr.
Varför är det här relevant?
”We have an irrational tendency to be less willing to gamble with profits than with losses.” Kahneman & Tversky
Fattar fel beslut – säljer vinnare och behåller förlorare
Men hjälp av ovanstående graf kan man faktiskt förklara en hel del irrationella beteenden som vi sparare här. Det absolut mest klassiska misstaget som de flesta gör – att behålla förlorare alldeles för länge (och sälja av vinnare) förklaras av ovanstående modell. Det logiska borde ju vara att låta vinnarna löpa (för att maximera vinsten) och göra sig av med förlorarna (för att minimera förlusten) så fort som möjligt. Men vi gör tvärtom för vi gillar inte ta en förlust – precis som exemplet med de två frågorna.
Konstant uppföljning av portföljen leder till fel beslut
En rätt vanlig företeelse bland investerare, särskilt nya, är att man loggar in konstant på sitt Avanza/Nordnet-konto för att följa upp hur portföljen går. Problemet är dock, som jag skrivit många gånger tidigare, att på kort sikt är marknaden helt oförutsägbar. Det i sin tur ger att sannolikheten att se en förlust är mycket större på kort sikt än på lång sikt. I siffror ser det ut som följer:
| Sannolikhet att se en | 5 års period | 1 månads period |
| Vinst | 90 % | 62 % |
| Förlust | 10 % | 38 % |
Risken är således att en person som ogillar förluster i de här situationerna kommer att sälja av sitt innehav och på så sätt missa den långsiktiga vinsten. Det här är en av anledningarna till att jag brukar rekommendera en ”spara och glöm”-approach.
Irrationella beslut kring skatteeffekter
Det här förklarar även ett annat scenario som jag stöter på ganska ofta. Man har haft pengar på en vanlig depå under ett tag och har en innestående vinst, vilket innebär att man har en väntande skatteskuld på 30 % den dagen man säljer. De flesta vet att idag är det mer lämpligt att sätta pengarna i ett investeringssparkonto, men det innebär att man behöver betala skatt idag (garanterad förlust). Det rationella är att ta förlusten i form av skattekostnaden idag för att i framtiden få en lägre skatt.
En annan klassiker i sammahanget är människor som inte vill komma över gränsen för statlig inkomstskatt eftersom de då får betala mer skatt. Att man ändå får mer pengar i slutändan – trots inkomsskatten.
Vi jämför våra fjädrar med andras
En annan effekt brukar vara att vi människor tenderar att jämföra våra relativa vinster och förluster istället för det slutgiltiga resultatet eller egna kapitalet. Om vi inte upplever att vår relativa position förändras (vårt egna status quo) så spelar det ingen roll att t.ex. inkomsten förändras drastiskt. Det klassiska exemplet brukar vara anställda på en arbetsplats där den relativa löneökningen är minst lika viktig som den absoluta.
Ett annat exempel brukar vara att man ber personer svara på följande – skulle du helst vilja bo i ett område där:
A) Medellönen är 25 000 och du tjänar 35 000, eller
B) Medellönen är 75 000 och du tjänar 40 000
Förvånansvärt nog svarar en majoritet A) istället för B) trots att inkomsten är högre i B.
Underskattar händelser med låga sannolikheter
Den sista följden av resonemanget är att vi tenderar att underskatta händelser med låg sannolikhet. Många bortser från möjligheter att de kan förlora hela sitt kapital eller ibland mer än de har satt in. Senaste det här hände var t.ex. för några veckor sedan när Schweiz släppte fixering mot euron och tusentals valutaspekulanter förlorade mängder av pengar. Det här leder till tendensen att vi att tar högre risk än vad vi egentligen tror.
Sammanfattning
Sammantaget med de andra artiklarna som jag har skrivit om mental bokföring och om att det inte går att förutsäga framtiden, gör att oddsen är inte till favör för oss vanliga sparare. Faller man inte på informationsunderläget vi har mot alla proffs på marknaden så är sannolikheten stor att man fattar ett felaktigt beslut baserat på ens känslor.
Det är därför jag till stor del rekommenderar portföljer som man inte behöver tänka kring, där man slipper göra antagenden om framtiden, där det finns tydligt uppsatta regler som inte sätter oss i situationer där vi riskerar att ta fel beslut – som t.ex. att sälja vinnare och behålla förlorare.
Relaterade artiklar
- Mental bokföring - Varför smarta människor gör dumma saker i sin privatekonomi
- De 8 vanligaste misstagen jag och andra investerare gör och har gjort - Misstag till följd av psykologiskt beteende "behavioral gap" som kostat mig flera hundratusen
- Misstag som jag har gjort med mina pengar och förlorat på - Många misstag som de flesta investerare har gjort eller fortfarande gör
- Nej, det går inte att förutsäga framtiden! - En sammanfattning av varför jag INTE tror på att man kan förutspå nästa vinnare eller i längden vinna på aktiv förvaltning