Problemet med en aktieportfölj är den kan falla väldigt mycket i värde på kort tid. Allvädersportföljen är designad för att motverka detta och ge stabil avkastning oavsett marknadsklimat, om än lägre. Den fungerar under högkonjunktur, lågkonjunktur, inflation och deflation.
Dagens avsnitt är en introduktion till Allvädersportföljen, inspirerad av Zinos populära tråd “Jakten på den Ultimata Allvädersportföljen” i RikaTillsammans-communityn. Henning gästar oss för att diskutera detta ämne.
Se detta avsnitt som en utforskning, inte som en ersättning för indexfonder och fondrobotar. Allvädersportföljen kräver mer av oss investerare, är mentalt utmanande att äga, och går emot många råd inom forskning och finansbranschen.
Konceptet är inte nytt. Min första allvädersportfölj på Shareville 2014 var en variant av denna strategi, baserad på artiklar publicerade för över 40 år sedan på 70-talet.
Den teoretiska grunden är enkel: det finns två ekonomiska klimat (tillväxt och recession) och två inflationslägen (låg och hög). Dessa kombineras till fyra ekonomiska klimat och de olika tillgångarna som primärt och sekundärt presterar bra då.
- Hög tillväxt + låg inflation = aktier (statsobligationer)
- Hög tillväxt + hög inflation = råvaror (aktier)
- Låg tillväxt + låg inflation = statsobligationer (guld)
- Låg tillväxt + hög inflation = guld (råvaror)
Henning argumenterar för att många av oss felaktigt satsar allt på aktier i det här fallet endast ett av fyra tillgångsslag. Det finns en risk för att vi har en recency-bias, då aktier gått bra de senaste 50 åren. Investerare som slutade i början av 70-talet skulle förmodligen ha en annan syn på aktier, då perioden 1920-1970 såg flera svaga aktiemarknader.
Jag hoppas du uppskattar detta avsnitt med @zino. Jag tycker det är lärorikt, ger nya perspektiv och Hennings tankar är inspirerande, särskilt hans mod att gå emot konsensus och argumentera för det. 
Ett stort tack Henning!
Jan (och resten av communityn)
Sammanfattning
Nedanstående sammanfattning är gjord med hjälp av vår virtuella AI-assistent.
I avsnitt 360 av RikaTillsammans-podcasten diskuterar Jan och Henning, också känd som Zino i forumet, konceptet ”Allvädersportföljen”. En investeringsstrategi designad för att ge stabil avkastning oavsett ekonomiskt klimat. Strategins primära mål är att undvika de stora förluster som kan drabba en portfölj som enbart består av aktier, genom att diversifiera och inkludera olika tillgångsslag. Henning Gong har länge diskuterat och utvecklat denna strategi inom RikaTillsammans-communityn, vilket har resulterat i tusentals kommentarer och stort intresse.
Allvädersportföljen grundar sig på idén att diversifiering och balansering av tillgångar kan skapa en mer stabil avkastning över tid. Till skillnad från traditionella portföljer som kan förlora betydande värde under ekonomiska kriser, syftar allvädersportföljen till att prestera väl under både goda och dåliga ekonomiska förhållanden. Jan betonar att även om strategin kan vara mentalt utmanande att följa, erbjuder den ett intressant perspektiv och är värd att utforska som en del av en bredare finansiell utbildning.
Portföljen består av fyra huvudsakliga tillgångsslag:
- aktier,
- guld,
- råvaror
- statsobligationer
Dessa tillgångar är valda utifrån specifika kriterier: hög riskpremie, pålitlighet, likviditet och volatilitet. Aktier anses ha den högsta riskpremien och trivs bäst i en miljö med hög tillväxt. Guld och råvaror fungerar som skydd mot inflation och ekonomisk osäkerhet, medan statsobligationer erbjuder stabilitet i tider av låg tillväxt och deflation.
En av de centrala idéerna bakom allvädersportföljen är att ingen kan förutsäga framtida ekonomiska förhållanden med hög noggrannhet. Därför är det viktigt att ha en portfölj som är redo att hantera alla typer av ekonomiska scenarier. Henning och Jan diskuterar även de praktiska aspekterna av att implementera denna strategi, såsom att köpa fysiskt guld eller använda börshandlade fonder för att uppnå exponering mot de olika tillgångsslagen.
Henning betonar vikten av att förstå hur de olika tillgångsslagen fungerar i förhållande till varandra och hur de reagerar på olika ekonomiska klimat. Genom att balansera aktier, guld, råvaror och statsobligationer kan investerare skapa en portfölj som inte bara överlever ekonomiska kriser utan också drar nytta av ekonomiska uppgångar. Aktier ger hög avkastning i tillväxtfaser, medan guld och råvaror skyddar mot inflation och osäkerhet. Statsobligationer ger en säkerhet och stabilitet under deflationära perioder.
Jan och Henning diskuterar även de mentala aspekterna av att följa en sådan strategi. Det krävs disciplin och en långsiktig syn för att hålla sig till en allvädersportfölj, särskilt när vissa tillgångar inte presterar optimalt på kort sikt. Denna disciplin är dock avgörande för att undvika de emotionella beslut som ofta leder till förluster i traditionella portföljer.
En annan viktig punkt som tas upp är ombalansering av portföljen. Henning och Jan rekommenderar att portföljen regelbundet ombalanseras för att säkerställa att tillgångarnas proportioner förblir i linje med den ursprungliga strategin. Detta innebär att sälja tillgångar som har ökat i värde och köpa de som har minskat, vilket kan vara kontraintuitivt men är nödvändigt för att behålla balans och risknivå.
Dessutom lyfter de fram vikten av att ha realistiska förväntningar och förstå att ingen strategi är helt riskfri. Målet med allvädersportföljen är inte att maximera avkastningen på kort sikt, utan att skapa en stabil och hållbar avkastning över tid. Genom att diversifiera och anpassa portföljen efter olika ekonomiska scenarier kan investerare minska risken för stora förluster och öka chanserna för långsiktig framgång.
Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt
Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.
Följ diskussionen i RikaTillsammans-forumet
I RikaTillsammans-forumet finns det en specifik tråd där vi diskuterar det här avsnittet. Där kan du läsa andras kommentarer och funderingar till avsnittet samt naturligtvis dela med dig av dina egna.
I forumet kan du även ställa en fråga, få svar, hjälpa andra och träffa likasinnade. Välkommen. 🙂
Reklam för vår Patreon-community | Tack för ditt stöd 🙏
Det är tack vare sponsringen och stödet som vi får via Patreon som vi kan driva RikaTillsammans. För det här är vi väldigt tacksamma. Det är inget som vi tar för givet. Stort tack till dig som stödjer oss. 🙏
Men! Vi vill självklart även ge något tillbaka. Därför får du som blir en del av vår Patreon-communty bland annat följande:
- Reklamfri podcast + forum - det minsta vi kan ge dig är att du får tillgång till podcast- och video-avsnitten samt forumet utan reklam.
- Extra-material - redan idag finns det över 300 inlägg och ca 40 extraavsnitt i FikaTillsammans-podden som är exklusiva för dig på Patreon. Det är allt från inspirationsföreläsningar, bonusmaterial, intervjuer, analyser av investeringar och mycket annat.
- Prioriterade svar på kommentarer - jag har ingen möjlighet att personligen svara på alla kommentarer och trådar på Youtube, Facebook, Instagram, bloggen, forumet - men här på Patreon, som t.ex. i "Ställ en fråga du har funderat på"-tråden svarar jag på alla kommentarer.
- Förslag på spekulationer till Lekhinken - på Patreon unnar vi oss att från tid till annan komma med tips på "teckna-sälja"-spekulationer vid börsintroduktioner, alternativa investeringar (t.ex. vin) och annat som kan vara intressant jämte ens bassparande i en indexfond / fondrobot.
Du kan läsa mer och själv välja vilken nivå du vill stödja oss på:
Tack till dig som sponsrar eller överväger att sponsra oss via Patreon. Det gör det möjligt för oss att driva RikaTillsammans. 🙏
Transkribering av hela intervjun
Jan: Hej och välkommen till avsnitt 360 av RikaTillsammans! Idag ska vi prata om något spännande – allvädersportföljen. Istället för att bara maximera avkastningen, fokuserar denna investeringsstrategi på att hantera risker. Vi vet ju alla hur det kan gå när man satsar allt på aktier och sedan större nedgångar som under Corona inträffar. Målet med allvädersportföljen är att ge jämn avkastning över tiden, oavsett hur ekonomin ser ut globalt. Jag är här med Henning Gång, även känd som Sino i vår RikaTillsammans-community, för att sammanfatta och introducera denna strategi. Henning startade en tråd för ett par år sedan om den ultimata allvädersportföljen, som blivit mycket populär med tusentals kommentarer. Det är lätt att bli inspirerad av denna strategi, särskilt för mig eftersom det var den första portföljen jag delade med mig av 2014.
Men som med alla strategier finns det utmaningar, speciellt den mentala biten av att hålla fast vid den. Det är en kontroversiell strategi inom finansvärlden men jag ser det som en resa i allmänbildning och utforskning, även om det kan verka nördigt till en början. Vi kan lära oss mycket om olika ekonomiska klimat, vilka tillgångar som presterar bra under olika förhållanden och vilka egenskaper de har. Henning är fantastiskt pedagogisk, så det är värt att lyssna bara för det. Det är viktigt att poängtera att varken jag eller Henning har någon agenda kring denna portfölj. Henning är läkare till vardags och jag brinner för att hjälpa människor med sin privatekonomi, som du säkert redan vet.
Slutligen, eftersom vi pratar om investeringsstrategier och risker, vill jag betona att det finns risker involverade. Pengarna kan öka eller minska i värde, och i värsta fall kan du förlora hela din investering, även om det inte är syftet med denna strategi. Risken är vad vi får betalt för, så det finns inga garantier. Det är inte en rekommendation att byta portfölj, utan snarare en möjlighet till lärande och utforskning. Henning och jag ser fram emot dina kommentarer och frågor. Länken finns i beskrivningen om du vill titta på de slides Henning använder, men det är helt ok att bara lyssna på avsnittet också.
Caroline: Välkommen till RikaTillsammans-kanalen där vi delar med oss av våra erfarenheter för att göra din ekonomi och ditt liv lite rikare. Vio som driver denna kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.
Vad är allvädersportföljen?
Jan: Hej Henning! Kul att ha dig här! Du är ju en riktig stjärna i RikaTillsammans-communityn med din tråd ”Jakten på den ultimata allvädersportföljen”. Berätta lite om dig själv för dem som inte känner dig!
Henning: Tack så mycket, Jan! Jag är bara en vanlig småbarnspappa som vanligtvis jobbar som läkare, men jag har ett stort intresse för ekonomi som väcktes för några år sedan. Det hela började när jag fick ärva lite pengar och samtidigt var i färd med att leta efter en bostad med min fru. Vi ville förvalta pengarna på bästa sätt samtidigt som vi sparade till en bostad.
Jan: Det låter spännande! De flesta skulle nog bara köpt bostaden direkt. Vad fick dig att vilja investera pengarna istället?
Henning: Vi var osäkra på framtiden och hur länge det skulle dröja innan vi köpte bostad. Det fanns en osäkerhet kring sparhorisonten, vilket gjorde det svårt att veta hur vi skulle placera pengarna.
Jan: Ja, det kan verkligen vara knepigt när sparhorisonten är oklar. Vad ledde dig sedan till allvädersportföljen?
Henning: Jag fastnade för konceptet med en allvädersportfölj, som är designad för att klara olika ekonomiska klimat genom att kombinera olika tillgångsslag. Det ger en mer stabil avkastning jämfört med en vanlig aktieportfölj.
Jan: För den som aldrig hört talas om allvärdersportfölj, vad är det och varför är det viktigt?
Henning: En allvädersportfölj är ju en portfölj som är designad att prestera likvärdigt oavsett ekonomiskt klimat genom. Ofta genom att man kombinerar olika tillgångsslag som är korrelerade med varandra. Och det gör ju att portföljen får en mycket lägre volatilitet än en vanlig aktieportfölj.
Jan: Det låter intressant! Hur skiljer sig allvädersportföljen från det vi vanligtvis pratar om här på RikaTillsammans, som indexfonder?
Henning: Jag tycker att allvädersportföljen egentligen är den ultimata passiva investeringen. Den är designad för att prestera väl oavsett marknadens svängningar. Men vi kan gå djupare in på det senare.
Jan: Absolut, det låter som ett ämne vi ska utforska!
Vad händer om höskörden slår fel?
Henning: Tänk så här, vi hör ofta att man ska satsa allt på aktier, men vad händer om det går dåligt?
Jan: Det var en intressant tanke.
Henning: Precis som vädret kan vara oförutsägbart, är även börsens klimat oförutsägbart. En allvädersportfölj är ett sätt att hantera den osäkerheten. Vi kan gå igenom varför och vad som skiljer den åt.
Jan: Perfekt, och för de som lyssnar utan att ha sliden framför sig, de kan hitta den i beskrivningen och kolla senare. Men vad visar då denna tidslinje från 1900 till 2020?
Henning: Det är en graf jag verkligen gillar. Den är gjord av en kapitalförvaltare som heter Resolve Asset Management. Den visar olika ekonomiska perioder över tid.
De fyra olika ekonomiska klimaten
Jan: Vilka är då dessa fyra ekonomiska klimat?
Henning: Jo, det handlar om tillväxt och inflation. Antingen är tillväxten hög eller låg, och samma gäller för inflationen. Genom att kombinera dessa kan vi få fyra olika klimat, vilket vi ser i den här grafen. Den sträcker sig från 1900-talet och visar olika perioder.
Jan: Spännande! Berätta mer om vad vi ser på den här tidslinjen.
Henning: Den visar historiska perioder med olika ekonomiska förhållanden, från inflationspräglade tillväxtperioder till perioder med låg tillväxt och låg inflation.
Jan: Förstår. Men är inte det här också en påminnelse om hur historisk erfarenhet kan påverka våra investeringsbeslut?
Henning: Exakt, det är viktigt att se till historien och inte bara fokusera på de senaste åren. Att investera enbart i aktier baserat på de senaste årens framgångar kan vara riskabelt om man inte har upplevt längre perioder med dålig avkastning.
Jan: Absolut. Det är en tankeväckande perspektiv. Varför tror du att så många ändå väljer att satsa helt på aktier?
Henning: Det är nog delvis för att det är normen här i Sverige, men det kan vara extremt jämfört med andra länder. Att hålla fast vid en 100 % aktiestrategi under långa perioder av dålig avkastning kräver starkt psykologiskt motstånd, och det är något jag personligen inte skulle klara av. Därför har jag valt en allvädersportfölj istället.
Vem är en allvädersportfölj till för
Jan: Innan vi går vidare, för vem är alltså en allvädersportfölj? Och vem kanske bör vara lite mer uppmärksam?
Henning: En allvädersportfölj kräver en viss grundförståelse. Det är inte nödvändigtvis för den absoluta nybörjaren, men man bör ha ett visst intresse för ekonomi och förstå de olika tillgångsslagen som ingår. Det kräver också lite mer aktivitet med ombalanseringar, så man bör vara beredd att lägga ner lite extra tid. För övrigt kan den passa de flesta som har ett intresse och är villiga att lägga ner lite extra tid.
Jan: Jag kan relatera till det. Min första portfölj, lanserad 2014, var en lightversion av en allvädersportfölj. Den kallades den permanenta portföljen och inkluderade fyra tillgångsslag: kontanter, långa räntor, aktier och guld. Jag upplevde att avkastningen var stabil, även om den var lägre än med enbart aktier. En nackdel var dock att det alltid fanns något i portföljen som gick dåligt. Men grundtesen är att tillgångarna som går bra ska kompensera för de som går dåligt, stämmer det?
Henning: Precis, även om portföljen ger stabila resultat över tid krävs det ändå en viss disciplin för att hålla fast vid strategin. Det kan vara utmanande att fortsätta köpa tillgångar som har presterat dåligt under lång tid, men det är en del av konceptet.
Jan: Absolut, jag minns hur svårt det var att köpa tillgångar som man inte trodde på bara för att det ingick i strategin. Det kräver verkligen disciplin.
Henning: Ja, det är precis det. Men det är också det som skiljer en allvädersportfölj från en mer passiv investering där man bara sparar och inte gör några aktiva beslut.
Jan: Helt rätt. Och det är intressant att notera att den permanenta portföljen, som liknar en allvädersportfölj, skapades av Harry Brown på 70-talet efter en period av dålig avkastning på aktier.
Henning: Ja, precis. Den var verkligen en pionjär inom detta område. Men jag kände ändå att den behövde moderniseras och anpassas till dagens förhållanden när jag skapade min egen variant av en allvädersportfölj.
För- och nackdelar med allvädersportfölj
Jan: Vilka är då fördelarna med en allvädersportfölj?
Henning: För det första är det en stabil investering som presterar bra oavsett marknadsklimat. För det andra är den flexibel och passar i olika faser av ens ekonomiska liv. Slutligen ger den en psykologisk trygghet, vilket är svårt att uppskatta i pengar.
Jan: Om jag får vara lite skeptisk, varför tror du att inga stora banker eller fondförvaltare har lanserat en sådan här tjänst? Jag har själv känt mig osäker på att prata om RikaTillsammans-portföljen trots dess tioåriga historia, på grund av bristen på tillit och rädslan för att gå emot konventionell visdom. Förstår du min tankegång? Varför har vi inte sett något liknande från Avanza istället för de konstiga fonder de erbjuder? Jag tror det är enbart spekulation.
Henning: Jag är inte helt överens med dig där faktiskt.
Jan: Vad intressant! Berätta!
Henning: Om vi tar exemplet med Ray Dalio och hans företag Bridgewater, världens största hedgefond, så är deras koncept baserat på deras All Weather-portfolio. Det är grunden för deras förvaltning och har funnits i väldigt lång tid. Liknande koncept är vanligare i USA där det även finns ETF:er och andra fonder inriktade på riskparitet och allvädersportföljer. Även om det finns några mindre aktörer i Sverige så tror jag helt enkelt att på grund av den långa perioden med positiv utveckling för aktier har det inte funnits något stort behov av sådana portföljer här.
Jan: Kan du ge några riktlinjer för avkastning och volatilitet för en allvädersportfölj?
Henning: Vi kommer att diskutera det längre fram, men grovt sett skulle jag säga att den totala avkastningen kan vara 1-2 procentenheter lägre än för en traditionell portfölj, medan volatiliteten är ungefär hälften till en tredjedel.
Jan: Det låter rimligt. Vi går vidare då.
Konstruktion av en allvädersportfölj
Henning: Jag tänker att vi pedagogiskt konstruerar en grundläggande allvädersportfölj här steg för steg. Vi börjar med ett tomt portföljdiagram, där x-axeln representerar tillväxt och y-axeln representerar inflation.
Jan: Så vi delar in det som ett A4-papper i fyra delar: övre vänstra, övre högra, nedre vänstra och nedre högra kvadrant.
Henning: Målet är att hitta fyra olika tillgångsslag som vi kan placera i varje kvadrant för att balansera risken.
Jan: Varför är risken så viktig?
Henning: Risken är kärnan i portföljen. Vi vill ha samma risk för varje kvadrant för att balansera ut dem.
Jan: Vilket område börjar vi med?
Henning: Först måste vi sätta upp fyra kriterier för tillgångarna. För det första måste de ha en hög riskpremie, det vill säga en avkastning över den riskfria räntan.
Jan: Vad menar ni med riskpremie?
Henning: Det är den extra avkastningen en tillgång ger utöver den riskfria räntan.
Jan: Så om jag kan låna pengar till den riskfria räntan från staten, varför skulle jag välja aktier? Avkastningen måste vara högre för att motivera risken.
Henning: Precis. För det andra måste tillgången vara pålitlig och förutsägbar för att prestera när det behövs.
Jan: Varför är det viktigt?
Henning: För att vi måste lita på att tillgången kommer att fungera som vi förväntar oss. För det tredje måste den vara likvid, det vill säga enkel att handla.
Jan: Och det sista kriteriet?
Henning: Kontraintuitivt vill vi att tillgången ska vara volatil för att kunna balansera portföljen när det behövs.
Jan: Precis. Vi vill ha något som går upp när andra tillgångar går ner.
Henning: Precis som en gungbräda snarare än en broms.
Jan: Bra metafor där.
Ombalanseringens magi
Henning: Så vi har våra fyra kriterier. Nu vill jag prata om ett annat viktigt koncept innan vi går vidare till tillgångsslagen. Det handlar om ombalansering, som jag skulle säga är som det nionde underverket.
Ombalansering är processen att justera innehavet i en investeringsportfölj för att återställa den ursprungliga eller önskade fördelningen av tillgångar. Detta görs för att hantera risk och säkerställa att portföljen förblir i linje med ens uppsatta mål och riskprofil.
Marknadstajmarn har skrivit en väldigt läsvärd tråd i forumet ”Ombalanseringens magi”
Jan: Oj, spännande! Berätta mer.
Henning: Vi pratade om Dragon Portfolio tidigare. Jag har tagit en skärmdump från deras artikel om Artemis Capital Dragon Portfolio, som kanske inte är känt för alla, men det är något vi diskuterat.
Jan: Inte så känt för alla kanske, men vi har diskuterat det här.
Henning: Vi ser tre grafer här. Den första visar tre tillgångar. En är volatil med positiv avkastning över tid. Den andra är också volatil men ger lägre avkastning, och den tredje är mindre volatil men med nästan ingen avkastning över tid. Om du skulle välja två tillgångar att kombinera, vilka skulle det vara?
Jan: Det första instinktiva valet är de två med högst avkastning eller kanske bara den med högst avkastning.
Henning: Många tänker så, men om vi tittar på den andra grafen ser vi vad som händer när vi kombinerar tillgångarna A och B eller A och C.
Jan: Alltså den som inte har hög avkastning utan bara svänger i motsatt riktning.
Henning: Precis. Den långsiktiga avkastningen för de två portföljerna blir nästan identisk, men volatiliteten i den portföljen som inkluderar tillgång C blir mycket lägre, ungefär en fjärdedel till en femtedel.
Jan: Jag tänker på det som en båt på havet som gungar och hur ballasttanken kompenserar så att den gungar mindre.
Henning: Precis, det är det konceptet. Även tillgångar med låg eller negativ förväntad avkastning kan höja portföljens totala avkastning om de är korrelerade. Det är rätt häftigt.
Jan: Att en tillgång som förväntas gå ner faktiskt kan öka portföljens avkastning genom att gunga åt motsatt håll. Riktigt fascinerande. Jag behöver se det igen för att förstå helt.
Okorrelerade tillgångar
Henning: Grunden till varför allvädersportföljen fungerar så bra är att vi kombinerar olika tillgångar som korrelerar på olika sätt i portföljen.
Jan: Jag måste utmana dig lite här, för idag sägs det att korrelationen förändrats. Räntor och aktier var mindre korrelerade förrän de är nu. Vad säger du om det?
Henning: Ja, det är sant att räntor och aktier kan korrelera mer idag, särskilt vid hög inflation. Men om vi ser på långa datahistorier så är korrelationen mellan aktier och andra tillgångar, som råvaror eller guld, oftast negativ. Så när man väljer tillgångar gillar jag att titta på det stora perspektivet och förstå varför de beter sig som de gör, inte bara baserat på de senaste 20-30 åren.
Jan: Jag kan länka till Artemis Capitals artikel om detta. Vi gör ofta antaganden som sedan visar sig vara felaktiga. Det är viktigt att ifrågasätta det vi tar för givet.
Henning: En sista sak att nämna är att när vi kombinerar tillgångar med olika volatilitet, som A och C, kan vi till och med använda hävstång för att öka avkastningen. Det är därför allvädersportföljer kan vara så kraftfulla, speciellt om vi är bekväma med den risken.
Jan: Jag hade en diskussion med någon från Carnegie som tittade på att belåna en globalfond. Genom att öka risken på det sättet kan vi få högre avkastning med samma risknivå. Det handlar om att se bortom traditionella antaganden om risk och avkastning. Det är viktigt att förstå att olika tillgångar har olika riskprofiler.
Aktier
Henning: Nu kan vi gå vidare. Vi ska nu titta på de enskilda tillgångsslag som vi ska inkludera i portföljen.
Jan: Ursäkta, innan vi går vidare, kan vi diskutera något jag tycker är intressant? Vi har de här fyra kvadraterna med inflation på ena axeln och tillväxt på den andra. Det ger oss fyra scenarier: hög tillväxt och hög inflation, hög tillväxt och låg inflation, låg tillväxt och hög inflation, samt låg tillväxt och låg inflation. Okej, nu kan vi titta på det första tillgångsslaget, inte kvadranten.
Henning: När vi har gått igenom alla tillgångsslag ska vi placera dem i kvadranten. Låt oss börja med aktier, som är det mest populära tillgångsslaget i Sverige. Detta beror på att aktier har den högsta riskpremien av alla klassiska tillgångsslag. Precis som du nämnde, Jan, visar historiska data att riskpremien ligger kring 5-7 % i reala termer.
Jan: Ja, och det är utöver den riskfria räntan. Vi pratar alltså inte om 5-7 % nominellt, utan om 5-7 % plus den riskfria räntan vid den tiden.
Henning: Exakt. Aktier trivs bäst vid hög tillväxt, speciellt vid hög tillväxt och låg inflation. Klassiska exempel är det glada 1920-talet och 1980-talet.
Jan: Kan man inte också säga 2010-talet, efter finanskrisen från cirka 2011 till 2020? Varför trivs aktier i det klimatet?
Henning: Det beror på att när tillväxten är högre än förväntat, ökar företagens vinster.
Jan: Marknaden är optimistisk, folk har mer pengar, de kan köpa fler saker från företagen, vilket ökar företagens vinster och sänker arbetslösheten. Det skapar en positiv spiral i ekonomin. Kan man säga så?
Henning: Ja, det är ganska intuitivt. Hur ska man då tänka när man väljer aktier till en allvädersportfölj? En global indexfond fungerar utmärkt. Det är viktigt att investera brett för att undvika specifika bias eller bets, men man kan också optimera det lite. I min egen portfölj lägger jag till faktorer som värde och momentum, som presterar olika bra i olika delar av marknadscykeln.
Jan: Gör du det aktivt eller kan man nöja sig med en globalfond? Om jag vill förbättra det lite, väljer jag då överexponering mot småbolag eller värde? På en 20-årsperiod tenderar dessa att prestera bättre. Men innebär detta marknadstajming?
Henning: Nej, jag försöker helt undvika marknadstajming. Min portfölj ska vara statisk.
Jan: Det gillar jag med den permanenta portföljen. Man behöver inte ha en åsikt om hur marknaden kommer att utvecklas eller vilka aktier som kommer att överprestera. Forskning stödjer att vissa faktorer verkar fungera över tid, som den finske professorn visade. Det är också en del av fondbolagens affärsidé.
Henning: Men det är som sagt inget måste, en global indexfond fungerar utmärkt.
Tillgång: statsobligationer
Henning: Nu går vi vidare till nästa tillgångsslag: statsobligationer. De har en betydligt lägre riskpremie, omkring 1 till 2 % realt, men det är fortfarande positivt. Statsobligationer trivs bäst vid låg inflation.
Jan: Kan du förklara det?
Henning: Ja, det är ganska enkelt. När du köper en obligation får du regelbundna kupongutbetalningar och vid löptidens slut får du tillbaka det nominella värdet. Dessa betalningar är fasta.
Jan: Förutbestämda, alltså.
Henning: Precis. Så om inflationen är lägre än förväntat blir kupongutbetalningarna mer värda än tänkt.
Jan: Och om inflationen är högre än kupongräntan, förlorar man pengar i reala termer.
Henning: Exakt. Statsobligationer presterar ännu bättre vid låg tillväxt eftersom marknadsräntorna ofta sänks då.
Jan: Din tråd på forumet, ”Zinos ränte triangel,” som senare blev ”ränte linje” och ”ränte prick,” handlade om duration. Räntor kan ju variera från bankkonto med minimal risk och avkastning, till obligationer lika volatila som aktier.
Henning: Ja, det handlar om två viktiga faktorer när man väljer räntor till en portfölj: kreditvärdighet och duration. Först kreditvärdigheten; statsobligationer har den högsta, vilket är viktigt för att säkerställa att de presterar under recessioner och börskrascher. Vi vill undvika konkursrisk.
Jan: En stat kan alltid höja skatten för att betala tillbaka.
Henning: Precis, det gör statsobligationer till en trygg investering. Den andra faktorn är duration. Lång duration innebär högre volatilitet, vilket fungerar som en hävstång på ränterisken.
Jan: Så om räntan höjs med 1 % och man har en ettårig obligation, minskar värdet med 1 %. Men med tio års duration minskar värdet med 10 %. Det är som längden på en gungbräda.
Henning: Exakt, bra liknelse. Vid recession och börskrasch, när Riksbanken sänker räntan, stiger en långduration obligationsfond mer än en kortduration. Det är vad vi vill åt i en allvädersportfölj.
Jan: Nästa fråga. Ska man tänka globalt även här, eller är det svenska statsobligationer som gäller? Svenska statsobligationer finns ju bara upp till tio år. För att få 30-åriga obligationer, måste man då välja euroobligationer och amerikanska obligationer?
Henning: Jag använder en blandning av amerikanska, europeiska och svenska obligationer.
Jan: Förr fanns det brittiska obligationer också.
Henning: Ja, men jag vet inte om de finns som ETF:er längre. Oavsett, det viktigaste är att staterna har hög kreditvärdighet.
Jan: Inte låna ut till länder som Venezuela. Tar du hänsyn till valutarisken här? Jag vet att vi har diskuterat det, men det är något jag inte riktigt förstått.
Henning: Låt oss spara det ämnet till ett annat avsnitt, det är verkligen ett kaninhål.
Jan: Så man tar lite vad som finns tillgängligt?
Henning: Ja, diversifiering är nyckeln. Man ska diversifiera så mycket som möjligt.
Jan: Ska vi gå vidare?
Henning: Ja, det tycker jag.
Jan: Nu kommer vi till ett intressant tillgångsslag.
Tillgång: råvaror
Henning: Råvaror. Jag har blivit väldigt intresserad av råvaror på senare tid och tycker att de är ett oförtjänt oälskat tillgångsslag.
Jan: Verkligen? Berätta mer.
Henning: Om vi tittar på riskpremien för råvaror är den nästan lika hög som för aktier, cirka 4 till 6 %. Detta baseras på långsiktiga dataserier sedan 1870, så det är en pålitlig siffra. Vi pratar här om råvarufonder som handlar med råvaruterminer, inte fysisk råvara. Fonderna rullar terminer, vilket innebär att de ingår avtal om framtida priser. Riskpremien kommer från att råvaruproducenter betalar för att försäkra sina framtida försäljningspriser.
Jan: Precis. Om jag är bonde vill jag försäkra mig om att kunna sälja mitt vete för ett visst pris så att min ekonomi går ihop.
Henning: Den premien får vi del av när vi rullar terminer.
Jan: Jag har en kompis som berättade att han en gång fick ett samtal från New Yorks hamn om att de hade 50 tågvagnar med koppar. Det blev full fart på kontoret eftersom det handlade om fysisk leverans och inte terminer. Folk föredrar aktier eftersom man äger en del av ett företag, medan råvaror handlar om att finansiera handeln mellan företag, som aluminium och stålverk.
Henning: Råvaror presterar bäst vid hög inflation eftersom råvaror ofta driver inflationen.
Jan: Kan du förklara det lite mer?
Henning: Ja, efter Covid-pandemin såg vi hur råvarupriserna sköt i höjden när världen öppnade upp igen, vilket drev upp inflationen.
Jan: Är råvaror mer av reala tillgångar, och därför presterar de bra vid inflation?
Henning: Absolut, de är reala tillgångar. Under 1970-talets stagflation presterade råvaror fantastiskt på grund av oljekrisen och guldet som steg när USA lämnade Bretton Woods-systemet.
Jan: Hur ska man tänka när man väljer råvarufonder till sin portfölj?
Henning: Det viktigaste är att fonden är bred och billig. Man måste också titta på metodiken för hur fonden rullar sina terminer, eftersom det finns både bra och dåliga sätt att göra det på. Ett problem med råvarufonder är att de påverkas mycket av marknadens trender. Råvaror, precis som aktier, har perioder på 10-20 år då de underpresterar.
Jan: Det har varit en dålig period för råvaror på senare år, vilket gör att de är lite illa sedda.
Henning: Ja, sedan finanskrisen har råvaror presterat dåligt fram till nyligen. Under pandemin och med stigande inflation har intresset för råvaror ökat och nya råvarufonder har dykt upp. Det är fortfarande ett problem att de kan vara dyra, och man behöver känna sig trygg med att handla med ETF:er för att få tillgång till råvaror.
Jan: Och riskpremien för råvaror är 4 till 6 %, nästan samma som för aktier.
Tillgång: guld
Henning: Då går vi vidare till nästa tillgångsslag: guld. Guld är ett mycket omdiskuterat tillgångsslag.
Jan: Verkligen, vi har haft intensiva diskussioner om guld på forumet. En del säger att guld inte har någon plats på RikaTillsammans, medan andra har startat trådar som ”Sanningen om guld som investering”. Det verkar vara väldigt polariserat.
Henning: Ja, det verkar som att man antingen hatar eller älskar guld.
Jan: Varför tror du att det är så?
Henning: Jag vet faktiskt inte.
Jan: Det finns de som kallar guld för en ”barbarisk relik”. Det är bara en sten man låser in och anställer någon att vakta. Å andra sidan har människor handlat med guld i 4000 år, så enligt Lindy-effekten tenderar det som funnits länge att fortsätta vara relevant. Det är ett mycket psykologiskt tillgångsslag.
Henning: Ja, det är intressant att se på riskpremien för guld över tid. Riskpremien ligger på cirka 0 %, vilket är rimligt över mycket långa tidsperioder eftersom guld i sig inte genererar avkastning. Men en riskpremie på 0 % innebär att guld håller jämna steg med inflationen.
Jan: Får jag ge ett exempel? En arkeolog beräknade att en centurion i den romerska armén för 2000 år sedan fick ungefär 13 ounce guld i årslön. Idag får en amerikansk kapten, som också ansvarar för cirka 100 man, ungefär samma mängd guld i lön. Guld har alltså hållit sitt värde över 2000 år.
Henning: Det är verkligen fascinerande och visar att guld fungerar som en värdebevarare.
Jan: En T-Ford kostade på 1930-talet också cirka 13 ounce guld, vilket motsvarade 2000 dollar då. Idag kostar en ny Ford också ungefär 13 ounce guld eller 25000 dollar. Hade du sparat 2000 dollar sedan 1930 hade de knappt varit värda något idag, men guld hade hållit sitt värde.
Henning: Precis, över tusentals år har guld en riskpremie på 0 %, men på 30-50 års sikt kan guld absolut ge positiv real avkastning. Sedan USA släppte Bretton Woods-systemet 1971 har guld haft en genomsnittlig årsavkastning på 7,75 %.
Jan: Jag såg någonstans att en portfölj med 50 % aktier och 50 % guld har presterat ungefär lika bra som en portfölj med 50 % aktier och 50 % räntor.
Henning: Guld trivs bäst vid låg tillväxt, särskilt i kombination med hög inflation. Det finns ett negativt samband mellan guld och realräntan. När realräntan är hög, får du hög avkastning i reala termer på ditt bankkonto. Men när realräntan är negativ, kan du lika gärna köpa guld.
Jan: Intressant. Och nu har vi väl en period med negativ realränta?
Henning: Just nu, efter de senaste räntehöjningarna, är realräntan positiv. Men vi har haft en lång period med negativ realränta sedan 2010.
Jan: Så när realräntan stiger, sjunker guldpriset och vice versa. När sjunker realräntan?
Henning: Realräntan sjunker vid låg tillväxt, till exempel vid recessioner eller krig. Då kan centralbankerna inte höja räntan utan tvingas hålla den låg, vilket sänker realräntan.
Förutse det bästa tillgångsslaget?
Jan: Ja, precis. När människor inte har pengar och företag måste säga upp folk, minskar vinsterna. Staten behöver då stimulera ekonomin, vilket ofta sker genom att sänka räntan. När räntan sänks och inflationen är hög, kan realräntan bli negativ eftersom realräntan är räntan minus inflationen. Men en fråga som säkert dyker upp är: om vi vet detta, varför investerar vi inte bara allt i guld sedan 2010? Varför ska vi vara passiva? Om vi vet att det är soligt ute, tar vi ju på oss solglasögon och lämnar paraplyet hemma.
Henning: Problemet är att vi människor är dåliga på att förutspå framtiden. Inte ens meteorologer är bra på att förutspå vädret exakt, och ekonomer är inte bättre.
Jan: Det handlar om att växlingar i ekonomin kan bli kostsamma. Om du satsar på en viss säsong och växlingen kommer, kan du förlora mycket av vad du tjänat under den perioden. Det är svårt att förutsäga nästa ekonomiska klimat och när det kommer.
Henning: Ingen kunde till exempel förutspå Corona-utbrottet.
Jan: Precis, och det är en av anledningarna till att jag gillar allvädersportföljen. Taleb som är ekonom pratar om att osannolika händelser tenderar att hända oftare än vi tror. Vi har ofta fel om framtiden, så det är bättre att vara redo för alla typer av ekonomiskt väder. Det ger en känsla av trygghet att vara förberedd oavsett om det blir sol, åska eller snöstorm.
Henning: Hur ska man inkludera guld i sin portfölj? Det finns många sätt, från att köpa fysiskt guld och förvara det i källaren till att köpa ”papperguld” som följer priset på guldderivat. Jag använder börshandlade råvarukontrakt som är backade av fysiskt guld.
Jan: Det är de klassiska Wisdom-fonderna. Vi köper fonder som köper fysiskt guld som förvaras i lager. Många av dessa fonder erbjuder till och med hemleverans av guldet om du investerar en större summa. Skillnaden mellan detta och råvarufonder är att råvarufonder inte äger fysisk råvara, medan guldfonder faktiskt har guld i ett valv. ”Papperguld” refererar till investeringar som bara spekulerar på guldpriset utan att äga fysiskt guld.
Henning: Precis, ”papperguld” är bara spekulation på priset.
Jan: Det finns några bra alternativ för att investera i guld.
Alla fyra tillgångsslag
Henning: Det finns några bra alternativ, och de är billiga också. Nu har vi våra fyra tillgångsslag, så nu ska vi sätta ihop dem. Du kan hoppa till nästa slide där vi har vårt portföljdiagram. Jag har också placerat ut tillgångarna.
Jan: Vi har delat upp A4-arket i fyra delar. Vad har vi längst upp till vänster? Där har vi hög inflation och låg tillväxt. Tillväxten är på x-axeln och inflationen på y-axeln. Det är stagflation. Vet du varför det kallas stagflation?
Henning: Det är en kombination av stagnation och inflation.
Jan: Intressant, jag lärde mig något nytt här. Okej, bra. Och där har du placerat…
Henning: Där har vi guld, som trivs bäst i denna miljö, och även råvaror.
Jan: Okej, och nästa kvadrant?
Henning: I nedre vänstra kvadranten, med låg tillväxt och låg inflation, den klassiska recessionen, trivs statsobligationer bäst. Även guld fungerar bra här.
Jan: Det är en skillnad mot den permanenta portföljen, eftersom du har flera tillgångsslag i varje kvadrant.
Henning: Precis. Sedan går vi till nedre högra kvadranten med hög tillväxt och låg inflation, vilket är Riksbankens drömscenario. Här trivs aktier och även statsobligationer bra.
Jan: För att inflationen är låg.
Henning: Exakt. I övre högra kvadranten, med hög tillväxt och hög inflation, trivs råvaror bäst, men även aktier fungerar bra.
Jan: Rör sig ekonomin i ett cirkulärt mönster mellan dessa kvadranter, eller kan det hoppa direkt mellan dem?
Henning: Jag har tittat på det och det verkar inte finnas något tydligt mönster. Det kan hoppa från en kvadrant till en annan på olika sätt.
Jan: Så vi kan gå från sommar till vinter utan att passera höst, ungefär som i Skåne.
Henning: Precis. Så här har vi vår grundläggande allvädersportfölj. Hur ser det ut när vi kombinerar de här tillgångarna i lika delar? Vi kan hoppa till nästa slide.
Jan: Ska vi tänka att vi placerar 25 % i varje tillgångsslag?
Henning: Exakt. Här ser vi en graf med ett backtest från 2000. Vår portfölj är i blått och S&P 500-indexet är i rött. Detta är för en amerikansk investerare i dollar. I nästa slide har jag samma data för en svensk investerare, men vi börjar med den amerikanska.
Henning: Vi ser att CAGR, den genomsnittliga årliga tillväxttakten, är högre för allvädersportföljen i detta backtest. Men det beror på att vi startade under en olycklig period för aktieindexet.
Jan: Ja, det börjar med nedgången 2001 i IT-kraschen.
Henning: Det viktigaste är att titta på max drawdown, alltså den största nedgången, samt Sharpe-kvoten och Sortino-kvoten, som är mått på riskjusterad avkastning.
Jan: Max drawdown är den största sammanlagda nedgången över en period. Sharpe-kvoten mäter avkastning i förhållande till risk, och Sortino-kvoten gör samma sak men fokuserar bara på negativa svängningar. Vi vill ju ha de positiva svängningarna, inte de negativa.
Henning: Precis, vi är inte rädda för de positiva svängningarna, bara de negativa.
Fällan med backtesting
Jan: Innan vi går vidare och tittar på siffrorna här vill jag ta upp en klassisk fälla: backtest-optimering. Vad tänker du kring detta?
Henning: Det är viktigt att komma ihåg att detta backtest inte har något med konstruktionen av vår portfölj att göra. När vi byggde vår portfölj var målet att ha lika mycket risk i varje kvadrant. Vi har inte använt något backtest för att bestämma andelarna av guld och aktier. Vi började med målet att balansera risken och tittade sedan på hur det presterade. Därför lider detta backtest inte av optimeringsproblemet.
Jan: Jag gillar verkligen det du säger. När jag tittar på en strategi vill jag alltid se den teoretiska förklaringsmodellen. Många strategier faller på att de saknar en sådan modell. De kan visa imponerande resultat under en viss period, men fungerar inte alls utanför den perioden. Det är också varför jag har svårt för investmentbolag; jag kan se att de har gått bra, men jag saknar en tillräckligt bra teoretisk förklaringsmodell. Här har vi en timme på den teoretiska modellen.
Henning: Jag håller helt med.
Jan: Ska vi säga något om siffrorna? Förväntad avkastning eller maximal drawdown?
Henning: Vi kan titta översiktligt. Om man ser på den största nedgången är den halverad jämfört med aktier.
Jan: Om jag hade haft 100 % aktier skulle jag under den värsta perioden ha tappat ungefär hälften av mitt kapital, medan med detta upplägg är det ungefär 25 %.
Henning: Precis, -25 % jämfört med -50 %.
Jan: Det är viktigt att poängtera att detta inte är en magisk lösning som bara ger positiv avkastning utan risk. Vi förflyttar risken snarare än att eliminera den.
Henning: Om vi tittar på den riskjusterade avkastningen har den ungefär fördubblats.
Jan: Avkastningen per riskenhet är ungefär dubbelt så bra. Den absoluta avkastningen borde vara lägre, men i detta fall är den nästan samma eller till och med högre, vilket beror på att vi startade på en olycklig period för aktieindexet. Vi försöker inte sälja in det som bättre än aktier, utan det är bättre i just denna tidsperiod eftersom vi började år 2000.
Henning: Helt rätt. Men det viktiga att visa är att den absoluta avkastningen inte är dålig.
Jan: Har du testat detta under andra tidsperioder? Håller teorin?
Henning: Ja, jag har testat längre data där det är möjligt. Problemet är att hitta data för vissa tillgångar, som råvaror, är svårt. Men till exempel i Dragon Portfolio-artikeln har de gjort ett omfattande jobb med data från 1900-talet, och teorin håller.
Jan: Kan man Monte Carlo-simulera detta?
Henning: Ja, det har jag gjort också.
Jan: För de som inte vet, Monte Carlo-simulering innebär att man kör tusentals parallella simuleringar av en portfölj över en viss period för att se hur det går i olika scenarier. Det du säger är att risken för att det går riktigt dåligt är mycket lägre för en allvädersportfölj.
Henning: Precis. Risken för failure är betydligt lägre för en allvädersportfölj jämfört med en portfölj med 100 % aktier eller 50/50 aktier och räntor.
Överge indexfonder?
Jan: Så nu kanske många tänker att de ska överge fondroboten och den globala indexfonden för att satsa på detta istället. Men vad är nackdelarna? Finns det några?
Henning: Ja, som vi nämnde tidigare kräver detta mer engagemang och intresse. Du måste förstå vad du investerar i. Jag är starkt för att man måste förstå sina investeringar. Dessutom krävs disciplin för att hålla fast vid strategin även under nedgångar, när vissa tillgångsslag är impopulära och du ändå måste köpa dem.
Jan: Så utmaningarna är kanske mer personliga och emotionella än rationella. Svårigheten med den här portföljen är att du går emot strömmen och konventionerna. Att ha en portfölj med till exempel 25 % guld kan kännas mentalt påfrestande och annorlunda jämfört med att bara ha en fondrobot eller en global aktiefond.
Henning: Precis, du har helt rätt.
Jan: Och det är intressant eftersom jag själv känner likadant.
Henning: Vi kan titta på sista grafen också. Jag tror många är intresserade av hur det går i svenska kronor. Nu ser vi hur utvecklingen ser ut i svenska kronor för samma portfölj. Här ser vi tre olika grafer. Vår allvädersportfölj i blått, min avancerade allvädersportfölj i rött, och en globalfond i svenska kronor i gult. Den avancerade portföljen har fler tillgångsslag, ungefär tre gånger så många som grundportföljen. Jag har tolv olika tillgångsslag.
Jan: Berätta lite mer om de tillgångsslagen.
Henning: Du kan läsa mer i min forumtråd, men jag har bland annat företagsobligationer, realräntor, specialfonder som managed futures, carryfonder och faktorinvesteringar.
Jan: Okej, vi får kolla i din tråd för mer detaljer. Men vad visar grafen?
Henning: Grafen visar att resultatet blir ännu bättre i svenska kronor. Den största nedgången för grundportföljen är under 10 %, vilket är en femtedel av nedgången för den globala indexfonden. Även den riskjusterade avkastningen har förbättrats, och min avancerade portfölj har tre gånger så hög riskjusterad avkastning som den globala fonden.
Jan: Vad är skillnaden mellan grundportföljen och den avancerade portföljen?
Henning: Totalavkastningen är ungefär densamma, cirka 9 % nominellt, men den avancerade portföljen ger en bättre riskjusterad avkastning. Varför är det så mycket bättre i svenska kronor än i amerikanska dollar?
Jan: Det beror på valutaeffekter.
Henning: När börsen går ner, sjunker den svenska kronan. Detta ger mindre volatilitet i kronor jämfört med dollar.
Det positiva med en svag valuta
Jan: Det där är intressant, för jag tänker på Carnegie som drog samma slutsats. Men nu undrar jag om riskaptiten. Om jag har 100 kr, kan jag lägga 25 kr i varje tillgångsslag, eller behöver jag räkna om det eftersom aktier och räntor har olika risknivåer? Måste jag ha dubbelt så mycket räntor för att matcha risken med aktier?
Henning: Ja, du behöver justera för risken. Vi har inte gjort det i vår portfölj här eftersom tillgångsslagen vi valt har ungefär samma volatilitet.
Jan: Om man vill göra det enkelt, hur många fonder behöver man för att sätta upp denna portfölj? Klarar man sig med åtta fonder, eller hur många behöver man?
Henning: Du kan faktiskt göra det med fyra fonder: en global indexfond för aktier, en bred råvaru-ETF, en guld-ETC och en räntefond med långa räntor. Det är viktigt att räntorna är långa för att få hög volatilitet.
Jan: Hur skiljer sig detta från den permanenta portföljen? Byter man bara kontanterna mot råvaror?
Henning: Ja, exakt. Jag anser att den permanenta portföljens kontanter är onödiga. De fungerar som en krockkudde, men de bidrar inte till överavkastningen och ger ingen hävstångseffekt som andra tillgångar gör. Därför tar den permanenta portföljen för lite risk.
Ombalansering i praktiken
Jan: Intressant. Hur gör man med ombalansering? Jag vet att den permanenta portföljen tillåter att tillgångarna kan glida 5-10 procentenheter innan man balanserar om. Hur gör man här?
Henning: Det finns två sätt att ombalansera: antingen med regelbundna tidsintervall, till exempel varje kvartal eller halvår, eller genom att justera när tillgångarna glidit för långt från sin ursprungliga fördelning. För en allvädersportfölj bör man åtminstone titta på den varje kvartal och ombalansera om tillgångarna har glidit för mycket. Studier visar att en kombination av dessa två metoder ofta är bäst.
Jan: Ju oftare man ombalanserar, desto mer friktion och kostnader får man. Så för ofta är inte bra.
Henning: Precis. Ett bra sätt är att titta på portföljen varje kvartal och bara ombalansera om det behövs.
Jan: Jag vet att tråden om detta på forumet är enorm. Vad är de vanligaste frågorna?
Henning: Många frågor handlar om att bygga sina egna portföljer och få feedback på dem. Det är också många bra diskussioner om hur olika tillgångsslag fungerar och valet av olika fonder. Tråden är utformad för att vara lättläst, och jag uppdaterar det första inlägget regelbundet så att man inte behöver läsa alla tusen inlägg.
Jan: Vi är uppe i över 1000 inlägg i den tråden.
Henning: Ja, och de flesta diskussionerna är djupa och uppskattade. Jag skapade tråden för att testa mina teorier och få feedback från andra. Det är det bästa sättet att testa en teori.
Jan: Ja, precis. Jag brukar också säga att ”Challenge Network” hjälper en att snabbt få reda på om man har fel. När du pratar med vänner som är intresserade av ekonomi, vad upplever du är den vanligaste missuppfattningen?
Henning: Jag vet inte exakt, men en vanlig missuppfattning är att man inte förstår varför man ska köpa tillgångsslag med lägre förväntad avkastning än aktier. Man förstår inte riktigt ombalanseringseffekten, som kan vara ganska icke-intuitiv.
Jan: Det finns en bra tråd i forumet som heter ”Ombalanseringens magi” som förklarar detta väl. Ska vi säga något om hävstång och belåning?
Henning: Vi hade en lång diskussion om detta. Man kan använda hävstång hos Nordnet eller Avanza. Jag hade en diskussion med Nordnet om att de felaktigt klassificerat en fond, men de vägrade ändra det.
Jan: Ja, precis. Hur ska man tänka kring hävstång?
Henning: Om man är i en fas där det är lämpligt, rekommenderar jag att man belånar sin allvädersportfölj. Min avancerade portfölj har tre gånger så hög riskjusterad avkastning som en global indexfond. Jag kunde ha använt tre gånger hävstång och ändå tagit samma risk som aktier.
Jan: Det är viktigt att förstå att hävstång i sig är neutralt. Det handlar om vad och hur man använder den. Jag brukar generellt avråda från hävstång eftersom det kan vara riskfyllt, men här handlar det om att använda den på ett säkert sätt.
Henning: Precis. Jag är ung och kan ta risk, så jag använder hävstång på min portfölj men har ändå lägre risk än om jag hade haft 100 % aktier. Jag skulle inte kunna sova gott annars.
Att hantera självtvivel
Jan: Det där är intressant. Vi hade ju ett avsnitt med två professorer om investeringar och livscykler. De är i vår ålder och säger att vi borde ha massa belåning på aktier. Man måste hålla rätt sak på rätt plats. Hur hanterar du självtvivel?
Henning: Jag känner mig trygg eftersom jag inte har kommit på detta själv. Denna teori har funnits sedan Harry Browns tid och Ray Dalio har drivit världens största hedgefond med samma principer. Så jag känner mig säker på att det här är välgrundat.
Jan: Men Dalios fond är väl lite annorlunda? Han använder hävstång på räntedelen och har mycket större andel räntor, typ 50 %?
Henning: Ja, det finns en populär variant av allvädersportföljen på nätet som kallas ”Ray Dalios All Weather”. Den bygger på en muntlig intervju med Dalio där han gav ett förslag för privatpersoner, men det är inte hur hans bolag investerar. Jag tycker att den har för stor andel räntor.
Jan: När vi ändå pratar, vad tycker du om Golden Butterfly-portföljen? Den kom 2016 och har fem tillgångsslag.
Henning: Jag gillar inte den. Det är en variant av den permanenta portföljen med fler aktier, inklusive småbolag. Men eftersom den har 40 % aktier är den inte balanserad. Argumentet är att aktier har högre riskpremie och tillväxt är vanligare, men man missar balansen. Tillväxten mäts inte i absoluta tal utan i förhållande till marknadens förväntningar.
Jan: Det handlar om framtida förväntningar snarare än nuvarande tillväxt, vilket marknaden redan har prisat in. Det är andra nivåns tänkande.
Henning: Precis, och det missar man med Golden Butterfly.
Jan: Jag har inte pratat om den mycket eftersom den inte känns rätt jämfört med andra strategier. Någon sista fråga jag borde ha ställt?
Henning: Nej, jag tror vi har täckt det mesta.
Bok- och videotips
Jan: Om det finns fler frågor, kan man ta dem i forumet. Om man är mer intresserad skulle jag säga att steg ett är att läsa tråden. Länken finns i beskrivningen. Finns det någon annan litteratur du rekommenderar?
Henning: Ja, jag rekommenderar verkligen boken ”Balanced Asset Allocation” av Alex Shahidi. Den är fantastisk när det kommer till allvädersportföljer och hur man ska tänka. Vi kan lägga en länk till den också.
Jan: Den har jag faktiskt missat. Vad handlar den om?
Henning: Boken inspirerade mig till min föreläsning och handlar om hur man ska tänka på tillgångsslag ur ett riskparitetsperspektiv och ett allvädersportföljperspektiv. Den visar också hur dessa portföljer har presterat historiskt och inkluderar tester från 1920-talet.
Jan: Finns det något mer du rekommenderar? Du har lekt en del med Portfolio Visualizer. Detta är inte en portfölj man bara kopierar utan att förstå, så det är viktigt att läsa på.
Henning: Ja, Ray Dalio har gjort två väldigt bra YouTube-klipp. Ett heter ”How the Economic Machine Works”, som förklarar de stora ekonomiska cyklerna och varför börsen fungerar som den gör. Det andra heter ”The Changing World Order” och handlar om hur dynastier och imperier stiger och faller.
Jan: Har du läst boken också?
Henning: Ja, det är en av mina favoritböcker.
Jan: Jag har inte hunnit läsa den än, men den står på min läslista. Jag brukar ställa en standardfråga: Vad är det sämsta finansiella rådet du har hört?
Henning: Det finns så många dåliga råd att det är svårt att välja. Nej, jag måste nog passa på den frågan.
Jan: Okej, det får bli en cliffhanger till nästa gång. Henning, stort tack! Detta var en fantastisk genomgång. Jag blir inspirerad och detta är verkligen något att utforska. Man får en större förståelse för både ekonomi och världen.
Henning: Tack så mycket, Jan! Det var jätteroligt att vara här.
Jan: Stort tack!
Henning: Tack!