Fördjupning: om riskfaktorer och faktortilt

Nedan följer ett referat och sammanfattning av intervjun med Peter.

Reklam för vår Patreon-community | Tack för ditt stöd 🙏

Det är tack vare sponsringen och stödet som vi får via Patreon som vi kan driva RikaTillsammans. För det här är vi väldigt tacksamma. Det är inget som vi tar för givet. Stort tack till dig som stödjer oss. 🙏

Men! Vi vill självklart även ge något tillbaka. Därför får du som blir en del av vår Patreon-communty bland annat följande:

• Reklamfri podcast + forum - det minsta vi kan ge dig är att du får tillgång till podcast- och video-avsnitten samt forumet utan reklam.
• Extra-material - redan idag finns det över 300 inlägg och ca 40 extraavsnitt i FikaTillsammans-podden som är exklusiva för dig på Patreon. Det är allt från inspirationsföreläsningar, bonusmaterial, intervjuer, analyser av investeringar och mycket annat.
• Prioriterade svar på kommentarer - jag har ingen möjlighet att personligen svara på alla kommentarer och trådar på Youtube, Facebook, Instagram, bloggen, forumet - men här på Patreon, som t.ex. i "Ställ en fråga du har funderat på"-tråden svarar jag på alla kommentarer.
• Förslag på spekulationer till Lekhinken - på Patreon unnar vi oss att från tid till annan komma med tips på "teckna-sälja"-spekulationer vid börsintroduktioner, alternativa investeringar (t.ex. vin) och annat som kan vara intressant jämte ens bassparande i en indexfond / fondrobot.

Du kan läsa mer och själv välja vilken nivå du vill stödja oss på:

Tack till dig som sponsrar eller överväger att sponsra oss via Patreon. Det gör det möjligt för oss att driva RikaTillsammans. 🙏

Transkribering av hela intervjun

Jan: Välkommen till RikaTillsammans! I detta specialavsnitt tar vi oss an ett fördjupande ämne med den finske ekonomiprofessorn Peter Nyberg. Vi utforskar riskfaktorer i investeringar och diskuterar hur olika faktorer påverkar avkastning och risk i olika bolag och branscher. Är det värt att satsa på mindre bolag och värdeaktier för att öka avkastningen, eller innebär det en högre risk? Vi får också höra professor Nybergs tankar kring akademins syn på detta ämne.

Jan: Innan vi dyker in vill jag betona två viktiga saker. För det första är detta inte finansiell rådgivning. Alla investeringar innebär risk, och historisk avkastning garanterar inte framtida resultat. För det andra, även om vi diskuterar riskfaktorer, är det inte en rekommendation att ändra din portfölj omedelbart.

Att ta högre risk kan ge högre avkastning, men det kräver tålamod och förståelse. Dessutom vill jag nämna att jag inte har med mig Caroline i detta avsnitt. Istället har jag Juuso Rantasalo från RikaTillsammans-communityn med mig. Han har varit med som gäst i tidigare avsnitt kring ”Sluta bete dig som en investerare, bli hellre din egen förmögenhetsförvaltare (#325)” och har hjälpt till att ordna denna intervju med Peter Nyberg. Så nu är vi redo att börja.

Jan: Varmt välkommen, Peter Nyberg! Du är professor i finansiell ekonomi vid Aalto universitet i Helsingfors och har blivit utnämnd till årets lärare flera gånger. Du har även fått utmärkelser som topp fem bästa studier av AQR. Tack för att du är med!

Peter: Tack så mycket! Jag hade inte förväntat mig så här många positiva kommentarer, men det är trevligt.

Jan: Vi är glada att du tar dig tiden att vara här. Det var ett tag sedan jag såg fram emot en intervju på detta sätt. Nu, Peter, Aalto universitet – är det liknande Handelshögskolan i Sverige?

Peter: Ja, tidigare hette det Helsingfors Handelshögskola, men vi blev en del av Aalto universitetet.

Juuso: Eller ”Hanken” som vi säger i Finland.

Peter: Precis.

En portfölj av billiga passiva indexfonder eller koncentrerad aktieportfölj?

Jan: Innan vi dyker in i ämnet, en fråga som jag gillar. Enligt en undersökning från 2017 tillfrågades 100 akademiker och professorer från olika länder detta:

Kan en investerare förvänta sig bättre resultat från att äga en väl diversifierad billig passiv indexfond än från att äga en koncentrerad portfölj med ett fåtal enskilda aktier?

Vad är din åsikt?

Peter: Jag måste inta min roll som professor och svara noggrant. Det blir ett långt svar med några motfrågor.

Peter: Jag vill gärna ställa en motfråga. Vad menar du med ett ”bättre resultat”? Om vi gräver djupare, förväntar vi oss en högre avkastning och hoppas att den överträffar alla förväntningar. Vi talar om den osäkra framtiden, där allt kan hända och därmed innebär det risk. Samtidigt pratar vi om förväntad avkastning, vilket representerar den avkastning vi förväntar oss att en investering ska generera. Men, det finns en spridning kring detta förväntade värde av avkastningen.

Vi måste också ta hänsyn till tidsaspekten och risken. När jag tänker på att ”klara sig bättre”, strävar jag efter att optimera avkastningen samtidigt som jag minimerar risken.

Med detta synsätt skulle jag säga att för den genomsnittlige investeraren, utan insiderinformation, är det nästan självklart att ha en väl diversifierad portfölj istället för att investera i ett fåtal aktier. Dessutom vill jag nämna lite empiri här. Om vi tittar på USA:s aktiemarknader under en lång tidsperiod, från 1926 till nutid, ser vi att endast cirka 50 % av aktierna har genererat positiv avkastning för investerare.

Samma mönster syns i Sverige, där endast ungefär 55 % av aktierna sedan 1990 har gett positiv avkastning. Dessutom, under de senaste 100 åren i USA, har endast 4 % av företagen på börsen genererat den stora uppgången i börsvärde, medan resterande 96 % inte har presterat lika bra eller har haft negativ avkastning. Genom att diversifiera och sprida risken i en portfölj med flera aktier, ökar sannolikheten att inkludera dessa framgångsrika företag i portföljen.

Jan: Jag diskuterade nyligen detta med en vän som är skeptisk till diversifiering, men det är något jag tror starkt på.

Peter: Det är intressant, eftersom många kan vara skeptiska i teorin, men när de möter verkligheten ändrar de sig. Som forskare använder vi teorier och data för att förstå vad som händer i verkligheten. Vi analyserar miljontals händelser för att förstå genomsnittet. Så när någon säger ”jag tror inte på det”, betyder det inte att det inte är sant.

Juuso: Precis, det är som att säga ”det rör inte mig direkt”, men som en aktiv lyssnare på podden kan jag bekräfta att Jan har diskuterat detta mycket.

Tre saker som alla borde veta

Jan: Men låt oss inte dyka djupt in i studier om börsen, även om det är intressant. Jag läste någonstans att den genomsnittliga livslängden för en börsnoterad aktie är 7,5 år i USA.

Peter: Ja, det stämmer.

Jan: Det är verkligen intressant. Men jag undrar också:

Peter, eftersom du undervisar nya studenter på Handels, vilka tre saker skulle du vilja betona för dem när det gäller finans?

Peter: Om jag skulle ge råd till en student eller ny investerare, skulle jag vilja påminna dem om skillnaden mellan aktiva och passiva investeringar. Det är ofta klokt att ha en stor del av sina tillgångar i passiva investeringar, som indexfonder. Om vi tänker på den genomsnittlige investeraren, vilken portfölj borde de ha? För den genomsnittlige investeraren är det förnuftigt att ha en portfölj som speglar marknadsindexet. Om du däremot inte är genomsnittlig, om du har mer kunskap eller andra tillgångar, kan det vara värt att diversifiera lite mer.

Men jag vill nämna något som Nobelpristagaren William Sharpe framhöll på 90-talet, något han kallade ”The Arithmetic of Active Management” eller ”Den aktiva portföljförvaltningens aritmetik”. Snabbt sagt, om vi har två grupper av investerare – passiva och aktiva – och marknadsavkastningen är 10 %, då bör passiva investerare också få 10 % avkastning. Om 5 % av marknaden ägs av passiva investerare och 5 % av aktiva, då måste även de aktiva få 10 % avkastning.

Men när vi tar hänsyn till transaktionskostnader och förvaltningsavgifter, blir det tydligt att som grupp tenderar aktiva investerare att förlora mot passiva investerare. Många av oss tror att vi är bättre än genomsnittet, men överdrivet självförtroende kan leda till dåliga investeringsbeslut. Så även om jag litar på mig själv, är det viktigt att vara medveten om riskerna och kostnaderna i investeringsbeslut.

Jan: Det är verkligen en klassiker, och det är lätt att glömma att för varje överavkastning måste det finnas en underavkastning. Det är något vi ofta glömmer bort, att det är mycket större chans att vi köper från någon som har bättre tillgång till information än vi har.

Peter: Ja, exakt. Den största risken är att falla för våra egna psykologiska misstag. När du hittar en undervärderad aktie är det viktigt att fråga dig själv vem som säljer den till dig och varför.

Resonemang om Effektiva marknadshypotesen

Juuso: En fråga som ofta ställs är om marknaden är effektiv. Vad är din åsikt om det, Peter?

Peter: Definitionen av en effektiv marknad är inte enkel, men jag skulle säga att det är osannolikt att man systematiskt kan göra överavkastningar på en helt effektiv marknad. Det finns dock möjligheter på nästan effektiva marknader, där vissa strategier kan ge överavkastning genom att ta mer systematisk risk eller genom att dra nytta av felaktigt prissatta tillgångar.

Jan: Det här leder oss till CAPM-modellen och behovet av riskfaktorer. Kan du ge en kort introduktion till dessa koncept för studenter?

Peter: CAPM-modellen kvantifierar förhållandet mellan risk och avkastning genom att mäta den systematiska risken som investerarna inte kan diversifiera bort. Det är ett viktigt koncept att förstå när man tänker på förväntad avkastning.

Peter: Att inkludera en enskild aktie med hög volatilitet och svängningar i din portfölj kan faktiskt minska portföljens totala risk. Även om aktien i sig är riskfylld, kan den diversifierade portföljen reducera risken genom att balansera med andra tillgångar.

Därför kan du inte förvänta dig en högre avkastning för den enskilda aktien, eftersom den inte är så riskfylld som den verkar. Detta koncept kallas marknadsbeta, där högre beta indikerar större systematisk risk och kräver en högre avkastning.

French & Famas marknadsfaktorer

Jan: 1992 kom Kenneth French och Eugene Fama med flera faktorer som påverkar förväntade avkastningar, inklusive marknadsfaktorn. Kan du förklara vad marknadsfaktorn innebär?

Peter: Marknadsfaktorn, eller betafaktorn, mäter den systematiska risken hos en tillgång jämfört med marknaden som helhet. Under början av 90-talet visade forskning att CAPM-modellen inte kunde förklara vissa mönster på marknaden, såsom högre avkastning för värdebolag och småbolag. Detta ledde till identifieringen av andra faktorer, som bolagsstorlek, som också påverkar förväntade avkastningar.

Peter: Att vara ett värdeföretag är en egenskap, likt att vara 40 år gammal. Dessa är bolagsspecifika egenskaper som påverkar deras avkastning. Ett intressant fynd är att småbolag och stora bolag tenderar att röra sig tillsammans som grupper, även om samvariationen inte är särskilt stor när marknadsfaktorn tas bort från analysen. Det innebär att när ett småbolag presterar dåligt, tenderar många andra småbolag att också göra det. Samma mönster ses för stora bolag. Det är dessa företagsspecifika egenskaper som driver avkastningen och som kan analyseras med faktorstrukturer.

Jan: 2014 kompletterades modellen med två nya faktorer: lönsamhetsfaktorn och investeringsstilfaktorn. Kan du utveckla dem också?

Peter: Efter den tidigare tre-faktormodellen kom en fem-faktormodell. Bakom denna modell ligger samma princip som tidigare, där man identifierar vissa mönster i data och extraherar dem som faktorer. Två viktiga faktorer som upptäcktes var lönsamhetsfaktorn och investeringsstilfaktorn. Genom historisk analys fann man att lönsamma företag, med hög avkastning på eget kapital, presterade bättre än olönsamma företag. Det är viktigt att notera att lönsamhet mäts innan avkastning mäts. En annan intressant upptäckt gällde investeringsstilen, som bekräftades av en undersökning från 2006.

Peter: När vi pratar om ”Asset Growth”, syftar vi på förändringen i företags tillgångar från ett år till ett annat. Vissa företag växer kraftigt och gör stora investeringar, vilket syns i ökningen av balansens värde. Å andra sidan finns det företag som kanske krymper, där tillgångarna minskar. En tydlig trend som framträder är att företag med hög investeringstakt ofta har låga avkastningar i framtiden. Det kan bero på att ledningen och styrelsen prioriterar expansion framför lönsamhet. Tillväxt är alltid positivt, men det kan vara negativt för aktieägarna om det inte genererar vinst. Det är viktigt att välja företag som har investerat betydande resurser det senaste året för att maximera avkastningen.

Jan: Håller helt med dig. Det finns många olika faktorer att ta hänsyn till, ibland kan det kännas som ett djungel av variabler att navigera bland.

Det finns över 300 identifierade faktorer

Juuso: Kanske vi ska återgå till diskussionen om Momentum Factor?

Jan: Låt oss göra det. Det finns verkligen en mängd olika faktorer att överväga. Jag läste någonstans att det finns nästan 300 identifierade faktorer som påverkar investeringar. Vad tycker du om det?

Peter: Ja, jag håller med. Det är en stor variation av faktorer att beakta. När det gäller incitament för akademiska forskare så är det ofta en utmaning. Många forskare behöver publicera i högt rankade tidskrifter för att behålla sina positioner, vilket kan leda till att de letar efter mönster i data och försöker förklara dem på ett meningsfullt sätt. Det är vanligt att forskare testar olika teorier på historisk avkastningsdata från olika aktier för att hitta mönster, men det är viktigt att komma ihåg att inte alla dessa mönster är hållbara över tid.

Under de senaste 20 åren har det upptäckts många olika faktorer eller egenskaper som tycks förutsäga aktieavkastningar. Till exempel har forskning visat att företag som hade höga investeringar för fyra år sedan har en högre förutsägbarhet för framtida avkastningar. Men ibland är förklaringarna till dessa fenomen svaga, och det kan vara svårt att avgöra om det verkligen finns en orsak och verkan eller om det bara är slumpmässiga mönster i datan.

Peter: Totalt sett har vi identifierat omkring 300 olika faktorer och egenskaper som potentiellt kan påverka investeringar. Det är en intressant tid för forskning och observation. Men det är viktigt att vara kritisk. Vi måste vara försiktiga med att överdriva betydelsen av vissa faktorer och se till att de verkligen är pålitliga indikatorer för investeringar.

Momentum som faktor

Jan: Just det, momentum är verkligen något som många är nyfikna på. Kan du förklara hur det fungerar?

Juuso: Jag skulle vilja veta mer om momentum också. Hur kan det påverka investeringar?

Jan: Ja, det är en faktor vi måste ta på allvar.

Peter: Absolut, momentum är en intressant faktor. Vi har studerat det och det är fascinerande. Principen är enkel: vi tittar på historisk avkastning för olika aktier under en viss period, säg tolv månader, och väljer sedan de bästa och sämsta aktierna för att göra investeringar. Aktier som har haft hög avkastning tenderar att fortsätta prestera bra, medan de som har haft låg avkastning fortsätter att underprestera. Det här fenomenet kallas momentum. Det är dock viktigt att notera att det inte är en garanterad strategi och att det finns risker, såsom ”momentum crashes” där tidigare förlorare plötsligt ökar i värde dramatiskt.

Vad som orsakar dessa ”momentum crashes” är intressant att diskutera. Det beror inte på att vinnarna plötsligt börjar förlora värde, utan snarare att de tidigare förlorarna plötsligt ökar i värde kraftigt. Det är viktigt att förstå detta när man hanterar investeringsstrategier, särskilt om man har korta positioner, eftersom en plötslig förändring kan leda till betydande förluster om man inte är väl förberedd.

Peter: När du har många aktier i din portfölj, så påverkar det portföljens avkastning i stor utsträckning. Risken är alltid närvarande med faktorstrategier som momentum. Även om du diversifierar genom att investera i tusentals vinnare och förlorare, så är det fortfarande en risk eftersom du bara har en investering som är beroende av momentum. Momentum är inte bara begränsat till enskilda aktier utan kan också ses i index för aktiemarknader i olika länder, valutor, obligationer och till och med råvaror. Det är en hög korrelation mellan momentumvinster över olika tillgångsklasser, vilket innebär att när momentum slutar fungera för en viss del av marknaden, tenderar det att sluta fungera för andra också.

Juuso: Det här är intressant eftersom det handlar mindre om specifika siffror och mer om mänskligt beteende.

Är det verkligen faktorer som styr marknaden, eller är det mer en fråga om beteendemönster och misstag som påverkar priserna?

Peter: Det är en komplex fråga som vi kan utforska senare. Är det beteende, misstag eller kompensation för risk? Det finns fler faktorer och strategier som påverkar prissättningen på marknaden. Prisbildning på marknaden drivs alltid av beteende, från mänskliga handlare till algoritmer.

Juuso: Så prissättningen på aktiemarknaden är enkelt utbud och efterfrågan, eller hur?

Peter: Precis, det är grundläggande ekonomi. Men det finns många olika strategier och fonder som följer liknande affärsmodeller, vilket leder till korrelationer bland vissa grupper av aktier. Trots att sådana strategier kan förklara en del av marknadsrörelserna, har fenomenet med momentum funnits i data i århundraden, även innan sådana strategier var vanliga. Det tyder på att det finns mer bakom prisrörelserna än vad dessa förklaringar kan täcka.

Kan vi kombinera faktorer för att överavkasta?

Jan: Jag funderar på en väldigt grundläggande fråga när vi diskuterar detta. Vi har många diskussioner om detta.

Kan vi kombinera dessa olika faktorer? Tänk dig att du investerar i små värdebolag och samtidigt använder momentumstrategi. Är det den optimala investeringen? Ska vi skippa indexfonder och gå all in på små värdebolag? Vad är din åsikt?

Peter: Ja, det är en intressant tanke. Om ni investerar i både små bolag och värdeaktier, kan det finnas en risk att ni dubbelinvesterar i vissa aspekter. Småbolag kan ha tillväxtfaktorer, vilket motverkar värdefaktorer. Så när ni använder flera strategier samtidigt är det viktigt att ha en holistisk syn och förstå hur varje företag passar in i era olika investeringskriterier. Att diversifiera över flera faktorer kan vara fördelaktigt för att minska risken. Till exempel visar det sig att värdeaktier och momentum har en negativ korrelation, vilket innebär att när en av dem underpresterar tenderar den andra att prestera bättre. Så att diversifiera över olika faktorer kan ge en bättre avkastning i genomsnitt, även om det finns individuella risker för varje faktor.

Jan: Men kan man då försöka tajma dessa faktorer? Det är en vanlig fråga, särskilt för nya investerare som tror att de kan tajma marknaden genom att köpa billigt och sälja dyrt. Men det är extremt svårt att tajma marknaden eller faktorer systematiskt. Vissa forskare undersöker möjligheten att tajma faktorer, vilket verkar vara lite lättare än att tajma marknaden som helhet. Men det finns inga garantier, och det är viktigt att komma ihåg att historisk avkastning inte är en garanti för framtida resultat.

Juuso: Kanske svaret är att man kan tajma faktorer i efterhand.

Peter: Precis, det är ofta lätt att vara efterklok.

Små och stora bolag nationellt vs internationellt

Jan: En annan fråga som kom upp var om storleken på bolagen spelar roll. Till exempel kan små svenska eller finska bolag vara stora jämfört med internationella bolag som Apple.

Är det viktigt att tänka på skalan när man väljer investeringar?

Peter: Det är en mycket bra fråga. Det är en empirisk fråga som kräver att man tittar på data och utför studier. Om du har en global investeringsstrategi måste du överväga två olika sätt, eftersom marknaderna inte alltid är integrerade. Strategierna för små och stora företag fungerar annorlunda beroende på om du investerar nationellt eller globalt. Till exempel, svenska och finska företag kan vara stora inom sina egna länder men små internationellt sett. Det kan också vara så att skillnaderna i faktoravkastning är större när du tittar på stora globala företag jämfört med små lokala bolag. Det finns många variabler att överväga, och det är en fråga som kräver ytterligare forskning för att förstå helt och hållet.

Juuso: Det är intressant att tänka på hur marknaderna fungerar i Finland och Sverige, där stora internationella investerare kommer sist och säljer först. Detta kan vara en faktor att beakta i framtida forskning.

Peter: Ja, det stämmer speciellt för Finland där antalet företag på börsen är relativt litet. Om du använder en faktorstrategi här kan du ändå ha en dålig diversifiering, vilket innebär att du kanske bara har några få bolag i varje kategori.

Faktorinvesteringar kräver enormt tålamod

Jan: En vanlig invändning mot faktorer är att det kan ta lång tid att se avkastning. Till exempel kan det ta upp till 10 eller 15 år innan en faktor ger utdelning. Så frågan är om det är värt att vänta så länge och uthärda eventuell nedgång under tiden. Det är en viktig övervägning att göra när man väljer investeringar.

Peter: Ja, det är en viktig poäng. Faktorer kan vara riskfyllda och det kan ta lång tid innan de ger avkastning. Det är viktigt att förstå att det finns en risk involverad och att förväntningarna på avkastning är över lång sikt. Det kan finnas perioder när vissa bolag med vissa egenskaper underpresterar, och det är något man måste vara beredd på.

Peter: Samma sak gäller för marknadsinvesteringar. Det kan ta lång tid innan du ser resultat, som vi såg med Japan där marknaden inte presterade nästan alls under en lång tid. Men om du använder strategier som long short, där du satsar på att vissa företagsgrupper vinner över andra, kan du få negativ avkastning om du har fel. Men om du bara tar långa positioner och köper aktier, är den viktigaste faktorn som påverkar din avkastning marknaden i sig. Om du till exempel har en value-effekt på 2-3 % per år och marknaden genererar en genomsnittlig avkastning på -2 % de närmaste fem åren, kan du fortfarande vinna med 2 % på längre sikt. Det är alltså möjligt att tjäna pengar även om det inte går så bra för marknaden.

Jan: Precis, det är viktigt att hålla koll på hur din avkastning jämförs med marknadsindexet. Men vad innebär egentligen marknadens avkastning? Är det detsamma som din väns portföljavkastning eller något annat? Det är viktigt att förstå dessa jämförelser och ha tålamod.

Peter: När det gäller kritiken att faktorer borde försvinna med arbitrage om de ger bättre riskjusterad avkastning, finns det två huvudsakliga förklaringar till varför det inte sker. Den ena är att det kan finnas marknadsmissar och felprissättning, där tillväxtbolag kanske överskattas medan värdebolag inte får tillräckligt med uppmärksamhet och därmed blir undervärderade. Om marknaden är rationell bör sådana felprissättningar försvinna över tid och det är därför värdeinvesteringar vinner på lång sikt.

Den andra förklaringen är att vissa bolag kan vara mer riskfyllda än andra, som värdebolag som kan påverkas mer negativt vid ekonomiska nedgångar. Om det handlar om riskkompensation kommer denna effekt att bestå. Det är också viktigt att komma ihåg att för varje investerare som överväger att investera i värdebolag måste det finnas en annan som överväger tillväxtbolag, vilket innebär att marknadens vikter måste balanseras. Så är det risk eller felprissättning? Båda kan vara delvis sant, men det är komplexa faktorer som påverkar marknadens dynamik.

Är diversifiering eller exponering mot marknadsfaktorer viktigast?

Jan: Jag tänker också på Alex fråga här.

Vad tycker Peter är viktigast? Är det att ha en så bred diversifiering som möjligt för att fånga en stor del av marknadsfaktorn, eller att exponera sig mot flera av dessa riskfaktorer?

Peter: Ja, det är en bra fråga! För att vara lite filosofisk, den genomsnittliga investeraren håller fast vid marknaden. Det är en strategi många investerare överväger istället för att välja mellan tillväxt- och värdeföretag. För vissa kan det vara rimligt att överväga tillväxtföretag, även om vi tror på värdeföretag just nu. Det viktigaste för de flesta, särskilt de yngre, är humankapitalet. Din förmåga att investera i det är viktigare än att bara satsa på aktier. Att investera i både humankapitalet och aktier är viktigt.

Om du jobbar eller studerar inom en tillväxtindustri kan det vara klokt att undvika värdeföretag i din portfölj. Om värdeföretag går dåligt, kan det påverka ditt jobb eller dina investeringar negativt. Därför kan det vara bättre att satsa på tillväxtföretag och acceptera en lägre avkastning med mindre risk. Även om du satsar på olika faktorer är marknadsfaktorn fortfarande avgörande, särskilt om du inte kan ta korta positioner. Valet mellan att bara satsa på marknaden eller även inkludera faktorer är inte svart eller vitt, eftersom faktorstrategier också påverkas av marknaden.

Jan: Det är också vad Mattias frågar:

Ska man exponera sig mot faktorer?

Enligt dig, Peter, är det bästa rådet för genomsnittliga investerare att inte fokusera för mycket på att optimera avkastningen, särskilt på lång sikt. Istället bör man vara så passiv som möjligt och gradvis skapa en väldiversifierad portfölj, antingen direkt eller genom breda, kostnadseffektiva fonder. Jag vet att det låter tråkigt, men de bästa strategierna är oftast de mest stabila. Vad är din åsikt?

Peter: Jag skrev det för några år sedan, men min åsikt har inte förändrats så mycket. Investeringar måste också vara roliga, även om det handlar om stora pengar. Jag har en stor passiv komponent i min portfölj, men även en del där jag försöker optimera vissa faktorer för att spegla marknaden på ett aktivt sätt. Det handlar om att balansera mellan att vara passiv och aktiv. Små investerare bör också tänka på att ha en balans mellan dessa delar och inte bara vara helt aktiva. Att köpa enskilda aktier är också helt acceptabelt, så länge man har en övergripande strategi.

Peter: Om du håller på med investeringar under en längre tid och bygger upp din portfölj gradvis, kommer du naturligtvis att ha en väl diversifierad portfölj. Att ha 20-30 aktier ger en bra diversifiering. Det är viktigt att ha grundprinciperna på plats först. Om du redan har en väl diversifierad passiv del av din portfölj och är intresserad av att experimentera lite mer, kan det vara en bra idé att utforska faktorer.

Juuso: Om jag har en bred passiv portfölj som omfattar hela marknaden och regelbundet balanserar faktorer, får jag en viss faktorrotation även i en helt passiv portfölj.

Peter: Ja, det är faktiskt sant. Även om ett index inte borde ha vissa faktorer, kan det ändå hända att företag och investeringsmiljön förändras över tid, vilket kan påverka företagens egenskaper och placeringar på olika skalor.

Ger faktor högre riskjusterad avkastning?

Jan: När vi diskuterar faktorer, handlar det generellt om högre avkastning och högre risk, eller handlar det om högre riskjusterad avkastning?

Peter: Det är en utmärkt fråga. Det svåra är alltid att justera för risk. De flesta faktorer ger överavkastning jämfört med kapitalmodeller, vilket indikerar att det handlar om överavkastning. Men alla faktorstrategier innebär en viss risk, vilket ökar portföljens risk. Det kan vara en kompensation för den ökade risken att investera i vissa typer av företag.

Jan: Har du några sista frågor, Juuso, eller ska jag ställa den avslutande frågan?

Juuso: Jag undrar om det finns felaktig marknadsföring kring faktorer och hur man bör resonera om det?

Peter: Absolut, det är ett vanligt missförstånd att faktorer alltid ger högre avkastning än en helt passiv marknadsinvestering utan att ta hänsyn till risk. Det stämmer inte alltid. Det finns ingen garanti för att faktorstrategier alltid kommer att fungera i framtiden. Dessutom kan många faktorfonder ha ett begränsat investeringsuniversum, vilket innebär att de inte representerar hela marknaden på ett heltäckande sätt. Det är viktigt att vara medveten om detta när man överväger faktorer i sin investeringsstrategi.

Peter: Problemet är att även om du balanserar din portfölj inom samma index, så är det inte helt enkelt. Dessutom är frågan hur ofta du kan byta positioner. Många ETF:er följer ett momentumindex, men kanske bara byter innehav några gånger per år. Tanken bakom faktorerna är att de kan optimera din portfölj och påverka avkastningen, men det är viktigt att komma ihåg att det inte är någon garanti för framgång. Att implementera faktorstrategier kräver noggrannhet och expertis, och det är inte alltid värt den extra kostnaden.

Vilket är det sämsta råd du hört inom finansbranschen?

Jan: Jag tycker tiden har gått fort och vi har mycket att prata om framöver. Men för att avsluta:

Vilket är det sämsta råd du hört inom finansbranschen?

Peter: Ett dåligt råd är att inte bry sig om förluster eftersom det bara är pappersförluster. Det är en farlig inställning eftersom det handlar om verkliga pengar. Ett annat dåligt råd är att behandla vinst som bonuspengar och riskera dem i investeringar, vilket kan leda till dåliga beslut och överdriven självsäkerhet.

Jan: Hur tycker du att man istället bör tänka kring förluster och vinst?

Peter: Jag tycker att man bör betrakta både pengar på bankkontot och investeringar som lika värdefulla, eftersom de är lika tillgängliga. Att förlora pengar är lika allvarligt som att förlora tid eller arbete.

Jan: Tack så mycket, Peter! Det har varit en intressant diskussion och vi ser fram emot att höra mer från dig i framtiden.

Peter: Tack själv! Jag har haft roligt att diskutera finans med er. Vi får gärna prata mer nästa gång, och ni får gärna stoppa mig om jag babblar för mycket!

Jan: Absolut! Tack igen och vi hörs snart.

Juuso: Tack så mycket.