Hållbart sparande med målet att sänka CO2-avtrycket

Nedan finner du en sammanfattning av samtalet enligt vår virtuella AI-assistent. Den ger en snabb överblick över samtalet.

Transkribering av hela samtalet

Nedanstående transkribering är gjord med hjälp av en virtuell AI-assistent. Det innebär att den kan innehålla fel och inte är ordagrann. Den har redigerats för en ökad läsbarhet.

Jan: Välkomna till RikaTillsammans! Detta är dagens avsnitt.

Caroline: Vi har reklam och ett samarbete med Lysa, och idag kommer vi att prata om hållbart sparande.

Jan: Ja, i höstas släppte Lysa sin uppdaterade version 2.0 av sitt hållbara erbjudande. Så idag kommer vi att intervjua Sofia och Patrik för att utforska vad hållbart sparande innebär. Vi ska titta på hur man kan tänka kring detta och vad den nya EU-lagstiftningen säger om det. Vi ska även diskutera Paris-aligned benchmark och hur Lysa förhåller sig till detta. Jag tycker det är intressant att de erbjuder både det breda och det hållbara alternativet till ungefär samma pris och inte tar ställning till vad som är bäst. Det är ett spännande avsnitt.

Men var befinner vi oss just nu när det gäller hållbart sparande och vad är framtidens riktning? Och som alltid när vi pratar om Lysa eller investeringar, kom ihåg att alla investeringar, oavsett om de är hållbara eller breda, innebär risk. Kapital kan gå förlorat, och historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat. Så nu låter vi Patrik och Sofia ta över.

Caroline: Välkomna till RikaTillsammans-kanalen, där vi pratar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag för att hjälpa dig göra din ekonomi, sparande och liv lite rikare. Vi som driver denna kanal heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jan: Vi har idag Patrik Adamsson, VD och medgrundare av Lysa, med en imponerande finansiell bakgrund som inkluderar tid på Merrill Lynch och private equity i London. Vi har också Sofia Wärmlöf Helmrich, Investment Manager på Lysa, med erfarenhet från SEB och Handelsbanken. Varmt välkomna!

Jan: Men först, vi har hört rykten om att du, Sofia, vann Hopp-SM som 19-åring och att du har ridit professionellt i England. Berätta mer!

Sofia: Ja, jag har faktiskt vunnit SM två gånger, första gången när jag bara var elva, och sen som 19-åring. Efter att jag tog examen 2014 åkte jag till England och jobbade som beridare hos en av Englands landslagsryttare i ett halvår innan jag började inom finans.

Jan: Det låter spännande! Hur kom du från den världen till finansvärlden, särskilt till Lysa?

Sofia: Jag hade en stark känsla för Lysa och tror på deras vision. Jag ville vara en del av framtidens finansföretag och vara med på den resan. Även om jag hade det bra på SEB var det svårt att lämna. Men jag är fortfarande glad för beslutet två år senare.

Äntligen lanserat en LYSA-app för mobilen

Jan: Det är fantastiskt! Vi ska nu fokusera på hållbarhet i detta avsnitt. För de som kanske är nya och inte känner till Lysa, kan ni ge oss en snabb hisspitch på vad Lysa är och varför man bör välja Lysa?

Sofia: Lysa är en digital automatisk spartjänst som passar de allra flesta. Vi fokuserar på att göra det billigt och brett, vilket gör det enkelt för både de som är mycket intresserade av sparande och de som vill spara utan att behöva lägga ner mycket tid eller ansträngning.

Jan: Nu är det dags att höra din version, Patrik.

Patrik: Jag har en något annorlunda syn på det. Vi löser problemet som många har med att de antingen tar för lite risk i sitt sparande eller för mycket. Vi vill göra sparande enkelt och svårt att göra fel. Alltså vill vi erbjuda ett schysst sparande som passar de flesta. Det är det vi försöker uppnå på det sätt som Sofia beskrev.

Caroline: Ni har också nyligen lanserat en app som finns i App Store och i Google Play, eller hur?

Patrik: Ja, det stämmer.

Caroline: När lanserades appen?

Patrik: Vi släppte den tidigare i november.

Jan: Det är verkligen spännande att höra om er resa och utveckling.

Patrik: Jag vill rätta en sak här. När vi släppte appen brett, så var vi faktiskt den mest nedladdade appen i Sverige precis när den lanserades. Vi skickade ut ett mail och det genererade mycket nedladdningar. Nu kanske antalet nedladdningar kommer att minska något. Jag tror inte att vi kommer att vara den mest nedladdade appen i längden.

Caroline: Men det är ändå fantastiskt!

Patrik: Det visar att det tog lite längre tid för oss än många andra att utveckla appen. Vi försökte ta det i ett bra tempo. Vi började med mobilwebben, som var lättillgänglig både på mobiler, surfplattor och datorer. Men vi märkte att fler av våra kunder ville ha en app. Det var det vanligaste önskemålet vi hörde.

Jan: I vårt forum hade vi en användare som inte hade någon fråga, men de ville bara säga tack för appen. Jag tyckte det var ganska fint. ❤️

Gör hållbart sparande någon skillnad?

Men nu vill jag prata om hållbarhet och varför ni gjorde detta skifte i höstas. Många som lyssnar har redan ett sparande, så vad var det stora skiftet och varför gjorde ni det?

Sofia: Det stora skiftet är att vi gick från att använda Öhmans fonder till att förvalta fonderna själva genom att köpa aktier i dem. Samtidigt bytte vi till en strategi som fokuserar på att minska koldioxidavtrycket i portföljerna. Det är det mest betydande skiftet. Vi använder nu Paris-aligned benchmark som en metod, vilket är ett ramverk som EU har utvecklat. Det innebär att vi strävar efter att minska portföljens utsläpp med 7 % årligen för att följa Parisavtalet och nå netto nollutsläpp senast 2050.

Jan: Vilka är de vanligaste missuppfattningarna om hållbart sparande, enligt er?

Sofia: En vanlig missuppfattning är att det är krångligt och svårt att förstå, eller att det bara handlar om prat och inte har någon verklig påverkan.

Jan: En intressant fråga som kom upp är:

Gör verkligen hållbart sparande någon verklig skillnad? Vad är er åsikt om det?

Sofia: Hållbart sparande kan göra en skillnad, även om effekten kan variera. Det finns många aspekter av hållbarhet, från att äta vegetariskt till att köra elbil, och sparande är en del av det. Även om effekten kan vara begränsad, är det viktigt att allt bidrar till att ställa om och göra en positiv förändring. Att inte göra någonting är inte ett bra alternativ.

Jan: Vad menar ni när ni pratar om private equity och listade aktier? Kan ni förklara skillnaden?

Patrik: Private equity innebär att man investerar i olistade bolag, som kan vara nya projekt som vindkraftverk. Där kan man potentiellt ha en större påverkan med sina pengar och finansiera projekt från början. När man köper och säljer aktier på en börs, påverkar man bolagens kapitalkostnader. Genom att köpa aktier i hållbara bolag sänker man deras kapitalkostnader, vilket kan göra fler av deras projekt lönsamma och genomförbara.

Patrik: När vi tittar på de två alternativen, brett och hållbart, vill vi ge användarna valet. Vad känns rätt för dig, att investera brett eller hållbart?

Vi har den nya hållbara strategin som är den bästa kombinationen av hållbarhet och diversifiering. Samtidigt har vi också den breda strategin som inkluderar fler bolag, även om inte alla nödvändigtvis är hållbara. Så du kan välja det alternativ som passar dig bäst.

Ska man bara inte skänka till välgörenhet istället?

Jan: Jag måste erkänna att jag känner mig lite negativ idag. Jag har funderat på om det är bättre att investera hållbart enligt ESG-kriterier eller om det är bättre att donera pengar till organisationer som planterar träd i Amazonas, stödjer Barnfonden eller liknande. Det har varit en del kritik mot hållbarhetsinvesteringar.

Patrik: Det finns en strategi i USA där man fortsätter att investera som vanligt och sedan donerar pengar till välgörenhet. Jag tror inte att vi kommer att fortsätta på det spåret. Jag tror att världen kommer att förändras och att alla företag kommer att behöva anpassa sig till hållbarhetskrav. Innovation och andra faktorer kommer att driva denna förändring.

Caroline: Jag håller med om att det låter gammeldags. Att bara investera i oljeaktier och sedan donera för att rätta till problemen. Vi behöver tänka mer långsiktigt och se hur olika faktorer samverkar. Dessutom påverkar lagstiftningen företagen, och det finns en tydlig strävan mot hållbarhet inom lagstiftningen.

Patrik: Det är sant att det finns många faktorer som spelar in. Vi måste titta på hela bilden och förstå att det inte finns en enda lösning. Det är en kombination av olika åtgärder som behövs för att skapa en hållbar framtid.

Jan: Jag har också funderat på hur våra investeringar faktiskt påverkar företagen. Om jag äger aktier i ett företag och säljer dem till någon annan, påverkar inte företaget i sig. Hur kan det påverka företagen?

Sofia: Om många människor köper aktier i ett företag kommer aktiepriset att stiga, vilket sänker företagets kapitalkostnader. Detta påverkar företaget när de behöver ta in kapital för nya projekt. Så även om din enskilda transaktion kanske inte har stor påverkan, kan det ha en kollektiv effekt om många agerar på samma sätt eftersom det påverkar kapitalkostnaden.

Jan: Jag förstår. Så även om min individuella handling inte verkar ha stor påverkan, kan den tillsammans med andra handlingar påverka företagen och deras beslut.

Sofia: Exakt, det är viktigt att tänka på att det finns en samlad effekt av många investerares beslut. Vi har sett exempel där företag som inte anses vara hållbara inte längre finns på börsen på grund av investerares agerande.

Jan: Ibland känns det som om våra individuella val inte spelar så stor roll, men tillsammans kan de ha en påverkan.

Exkludering av t.ex. försvarsindustri i det hållbara alternativet

Patrik: När det gäller hållbara investeringar, kan det vara ett personligt val. Om du tror att hållbara företag har bättre framtidsutsikter, kan det vara en bra strategi för dig. Vi försöker erbjuda de bästa alternativen inom både breda och hållbara investeringar så att kunderna kan välja vad som känns rätt för dem.

Sofia: Det är viktigt att komma ihåg att det finns olika anledningar att välja hållbara eller breda investeringar. Det handlar inte bara om avkastning, utan också om personliga värderingar och mål.

Caroline: Vad säger ni om investeringar i vapen och krigsindustrin?

Jan: Det heter försvarsindustrin, Caroline.

Caroline: Inkluderas försvarsindustrin i de 1500 hållbara investeringarna?

Sofia: Nej, vi har tagit bort den.

Patrik: Precis, och det är intressant att notera att Försvarsmakten faktiskt tidigare hette Krigsmakten. Det var för länge sedan.

Caroline: Trots det är försvarsindustrin fortfarande relevant. Det är intressant hur vi väljer att inkludera eller exkludera vissa sektorer från hållbara investeringar. Till exempel pornografi, som är en annan omstridd fråga. Alla använder det, men vissa väljer att exkludera det ur sina portföljer av politiska skäl.

Sofia: Vi måste tänka på att det finns olika sociala faktorer som också tas bort, till exempel spel. Det kan vara ett komplicerat område med svåra gränsdragningar.

Patrik: Det är en viktig poäng. Det är viktigt att vara tydlig om vad som inkluderas och exkluderas när det gäller försvarsindustrin. Det finns olika uppfattningar om vad som är hållbart och vad som inte är det.

Jan: Det har verkligen varit en utmaning inom ESG-området att enas om vad som ska anses vara hållbart sparande. Det har funnits många åsikter och otydlighet kring detta. Har situationen förbättrats på senare tid, eller finns det fortfarande mycket oenighet?

Sofia: Vi har kommit en bit på väg, men det finns fortfarande utmaningar. Tidigare har ESG-betyg från olika dataleverantörer varit baserade på många olika faktorer och viktats på olika sätt. Det har lett till att olika företag kan få olika betyg beroende på vilken leverantör som används. Det har varit svårt att enas om en gemensam definition av hållbart sparande.

Patrik: Och det kan vara stora skillnader mellan olika aktörer inom branschen.

Sofia: Nu ser vi dock att EU försöker införa en taxonomi för att definiera vad som är hållbara aktiviteter. Det är ett steg i rätt riktning för att skapa en mer enhetlig marknad.

En mer evidensbaserad strategi

Patrik: När det gäller vårt hållbara investeringsfokus, så har vi satt tydliga kriterier, särskilt när det kommer till utsläpp. Det ger en mer kvantitativ och evidensbaserad metod att bedöma hållbarhet.

Patrik: Vi fokuserar på utsläpp eftersom det är en mätbar faktor och viktig för att bedöma hållbarhet.

Jan: Jag håller med, att fokusera på mätbara faktorer som utsläpp gör det enklare att bedöma hållbarhet.

Patrik: Exakt, det ger en klar riktning och minskningen av utsläpp är en viktig parameter.

Caroline: Hur säkerställer ni att utsläppen minskar med 7 % per år i portföljen eller i indexet?

Patrik: Vi föredrar att företagen själva minskar sina utsläpp. Om de inte gör det, kommer vi att minska vår exponering mot dem och investera i bolag som har vetenskapligt baserade mål för att minska sina utsläpp.

Jan: Det innebär att företag som inte agerar för att minska utsläppen inte får vara kvar i portföljen.

Patrik: Precis, vi håller dem ansvariga genom att inte låta dem dominera portföljen. Vi vill investera i företag som tar hållbarhetsmål på allvar och historiskt sett har agerat i linje med dem.

Sofia: Det är möjligt att räkna ut det, även om regelverket fokuserar på utsläppsintensitet, vilket innebär att man jämför utsläppen med bolagets värde istället för de faktiska utsläppen. Vi har dock ännu inte utfört den specifika beräkningen.

Jan: För att förklara det här enkelt, låt mig säga att ni får ett index från Solactive, en leverantör som specialiserar sig på detta. Ni har utvecklat det tillsammans med dem. De håller koll på det utifrån den rapportering som företagen gör.

Jan: Det är intressant att tänka på. Ibland fokuserar vi så mycket på små förändringar i vår vardag, som att använda elbilar eller sortera sopor, att vi glömmer bort stora investeringar i indexfonder som kan ha en betydande påverkan på klimatet.

Caroline: Vad är Solactive, och hur samarbetar ni med dem?

Sofia: Solactive är en tysk indexleverantör som vi har samarbetat med sedan starten av vår svenska direktinvesteringfond för några år sedan. De liknar Lysa i viss utsträckning, då de är relativt små men har vuxit snabbt.

Caroline: Vad gör en indexleverantör?

Jan: En indexleverantör skapar en lista med bolag som ska ingå i ett index. Om det finns 100 bolag i indexet, till exempel, så listar de de 100 bolagen och anger hur mycket vikt varje bolag ska ha i indexet. Det är som regelboken för hur portföljen ska se ut.

Inkludering, exkludering och påverkan

Patrik: Vad som är bra med Solactive är att de skapar mycket skräddarsydda index tillsammans med oss. Vi diskuterar vilka kriterier vi vill ha och vad som utgör en bra portfölj. Sedan kommer vi överens om riktlinjer och regler, och Solactive tar fram en lista med bolag som vi ska investera i.

Jan: Så de hjälper till att göra investeringarna i enlighet med era önskemål och kriterier, vilket minskar utrymme för subjektivitet längs med vägen. Innan PAB-indexet fanns, fokuserade investeringsstrategier främst på tre saker: exkludering, inkludering och påverkan. Alltså dessa undvek vi, dessa inkluderar vi och försökte påverka dem. Har det ändrats nu med PAB-indexet eller hur fungerar det?

Sofia: De tre strategierna är fortfarande relevanta. Vi exkluderar fortfarande vissa bolag baserat på kriterier som kol eller fossila bränslen. Vi inkluderar bolag som gynnar vårt mål om 7 % minskning av utsläpp per år. Vad gäller påverkan är det ett intressant område, men vi anser att vi är för små för att ha en direkt påverkan just nu.

Jan: En viktig poäng är att även om indexfonder kan verka som ansiktslösa ägare, har de faktiskt potential att påverka företag eftersom de har ett långsiktigt och betydande ägande. En aktiv förvaltare kan komma och gå, men en indexfond som behåller sina innehav har mer långsiktig inverkan.

Sofia: Påverkan är möjlig, och det kan finnas stora pengar i indexfonder som gör det möjligt. Men om påverkansarbete inte ger resultat, måste man också ha möjligheten att sälja investeringar för att ha förhandlingsstyrka.

Jan: Det är sant. En viktig aspekt att komma ihåg är att när vi väljer att investera i en fond, ger vi också förvaltaren ett mandat att rösta på våra aktier vid bolagsstämmor. Det är en koppling mellan våra investeringar och hur röster avgörs vid företagsbeslut.

Sofia: Kapitalallokering är en komplex fråga, och när man riktar kapital åt ett håll måste man ta det från någon annanstans. Att investera i vissa bolag eller branscher innebär att man inte investerar i andra, och det är en avvägning som måste göras.

Jan: Om vi tar det enkelt, om du har en mindre fond som investerar i ett specifikt företag som bygger en vindkraftspark och de behöver 100 miljoner, jämfört med att investera 100 miljoner i en bredare solpark, så är det mer diversifierat.

Patrik: Vårt grundläggande mål oavsett investeringsinriktning är diversifiering. Vi vill undvika att satsa alla pengar på ett högriskprojekt som kanske inte passar alla kunder. Vi fokuserar på kundens ekonomiska situation, mål och risktolerans. Men vi ställer också frågan: Hur ser du själv på att investera brett eller hållbart? Det finns inget klart svar, så det är en personlig övervägning.

Artikel 6, 8 och 9 och hållbarhetsklassificeringar

Jan: En bra sak är att du kan välja både och om du är osäker. Du kan investera i olika fonder med olika inriktningar.

Sofia: Det finns fonder som tar mycket högre risk när det gäller hållbarhet, och om du som sparare är villig att ta den risken, är det ett alternativ. Men vi på Lysa fokuserar inte på den typen av högriskfonder.

Jan: Precis, det är en av de fina sakerna med Lysa. Ni ger kunderna valet istället för att vara dogmatiska. Det är som att ha 100 kronor som är delbara, så du kan fördela dem som du vill. Vi har också en fråga om artikel åtta och hållbarhetsklassificeringar. Vad är det?

Sofia: Artikel sex innebär att fonden tar lite hänsyn till hållbarhet, artikel åtta främjar sociala eller miljömässiga faktorer och artikel nio har hållbarhet som ett mål jämte avkastning. Det handlar om rapporteringskrav och inte nödvändigtvis om att kategorisera fonder.

Patrik: Ofta kallas artikel åtta för ljusgrön och artikel nio för mörkgrön. Det breda erbjudandet på Lysa är artikel sex, vilket inte är vanligt i Sverige längre.

Jan: Tack för att ni reder ut det. Vi har olika alternativ och valmöjligheter för våra kunder. Jag skulle också vilja höra mer om utvecklingen mot hållbarhet och hur långt vi har kommit.

Caroline: Jag är nyfiken på var vi befinner oss i resan mot hållbara investeringar. Det har varit mycket diskussion och olika åsikter om hur svårt det är att uppnå hållbarhet. Har vi nått målet?

Jan: Det är en komplex fråga och det har varit problem med greenwashing och marknadsföring som inte alltid återspeglar verklig hållbarhet. Hur ser ni på utvecklingen och vad är nästa steg?

Caroline: Var står vi på den här resan mot hållbara investeringar, och hur ser framtiden ut för hur vi kan investera våra pengar på ett hållbart sätt?

Patrik: Jag ser det som två huvudsakliga frågor. För det första tycker jag att branschen historiskt sett har brustit i sitt hållbarhetsarbete. Det har funnits löften om hållbarhet som inte har uppfyllts. Det är viktigt att inte bara prata om att investera för en bättre värld utan också att faktiskt leva upp till det. Därför är vi positiva till initiativ som Paris aligned benchmark, som fokuserar på att minska koldioxidutsläppen och ger möjlighet till uppföljning. Den andra frågan handlar om framtiden inom hållbara investeringar. Vad tror du?

Sofia: Regelverk spelar en stor roll för att ge oss tillgång till data. Fler stora företag börjar rapportera icke-finansiella faktorer, som löneskillnader mellan könen och miljöpåverkan. EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter utvecklas och kommer inkludera fler miljömål och sociala aspekter. Det kommer nog finnas överlapp med FN:s hållbarhetsmål.

Caroline: Så det här är i linje med FN:s hållbarhetsmål och andra områden?

Sofia: Ja, det kommer troligen finnas vissa överlapp.

Patrik: Jag har spenderat mycket tid på detta, och det kan verka komplicerat med alla förkortningar och mål. Det beror på det stora fokuset på att lösa miljöfrågor från politikernas sida. Det är många initiativ samtidigt för att driva på utvecklingen, vilket är bra för att skapa framsteg. Samtidigt kan det skapa komplexitet. Vi föredrar tydlighet och evidensbaserade metoder. Men det är inte enkelt, särskilt när regler varierar mellan länder som USA och Kina.

Jan: Det har funnits mycket överdriven marknadsföring inom finansbranschen. Men vi försöker vara noggranna och evidensbaserade. Även om det kan vara enkelt att säga ”Vi gör världen bättre”, är det viktigt att backa upp påståenden med verkliga åtgärder och resultat.

Leder hållbarhet till en bättre eller sämre avkastning?

Patrik: Det beror på hur det presenteras. Ibland kan det verka överdrivet.

Sofia: Det kan också vara enklare att ändra marknadsföring än att anpassa hela processer. Det finns goda avsikter bakom många initiativ.

Patrik: Det är komplexiteten av många initiativ som kan göra det förvirrande. Men tydlighet och evidens är viktiga för oss.

Sofia: Att göra världen bättre är svårt att mäta. Men om en fond är artikel nio, finns regler som säkerställer att de följer hållbarhetsmålen.

Jan Bolmesson: Vi tror att det är bättre nu än för några år sedan. Regler och riktlinjer gör det tydligare och minskar utrymmet för överdriven marknadsföring.

Patrik: Det finns flera initiativ och regler som fokuserar på hållbarhet. Vi försöker vara noggranna och stödja våra påståenden med fakta och åtgärder.

Jan: Gör ni detta frivilligt eller är det pålagt av regler?

Patrik: Det är både en frivillig åtgärd och reglerat inom marknadsföring. När vi använder sådana påståenden måste vi tydligt förklara varför och hur vi gör det. Därför följer vi PAB-ramverket för vår aktiefond och mer information finns på vår hemsida.

Sofia: Många inom finansbranschen, inklusive oss, inser att det finns utrymme för förbättring när det gäller hållbarhetsarbete.

Patrik: Det är helt rätt.

Jan: Jag vill ta några frågor från Melva. En viktig fråga är:

Leder ESG till bättre eller sämre avkastning?

Patrik: Svaret är lite nyanserat. Det finns inget tydligt konsensus om det.

Jan: Det verkar vara min upplevelse också, att det är en blandad bild.

Sofia: Det beror också på svårigheten att mäta och att hållbarhet är svårt att definiera. Dessutom är det svårt att isolera dess påverkan eftersom det är korrelerat med andra faktorer.

Jan: Så man behöver inte nödvändigtvis förvänta sig lägre avkastning om man väljer hållbara investeringar?

Lägre diversifiering i en hållbar fond (men den är ändå helt okej)

Patrik: Det är riktigt. Men man bör vara medveten om att hållbara fonder kan ha färre bolag och därmed mindre diversifiering, vilket kan påverka risken. Dessutom kan marknaden ha prissat in hållbarhetsfaktorer på olika sätt.

Jan: Så det handlar om hur effektivt marknaden prissätter dessa faktorer.

Patrik Adamsso: Precis som Sofia säger, det är inte enkelt. Marknaden reagerar på komplexa sätt på förändringar och information.

Jan: Ibland kan det vara svårt att förutsäga hur marknaden reagerar på hållbarhetsrelaterade händelser.

Patrik: Det beror på marknadens effektivitet, och vi tror att marknaden är effektiv, men inte perfekt effektiv.

Sofia: Det är viktigt att komma ihåg att enskilda bolag kan ha specifika risker som påverkar deras avkastning. Diversifiering hjälper till att hantera sådana risker.

Jan: Förstår jag det rätt att om jag har färre bolag i min portfölj, har jag en högre koncentrationsrisk?

Sofia: Ja, det stämmer. Med färre bolag i portföljen ökar koncentrationsrisken, men det finns andra faktorer att beakta för att bedöma risken.

Patrik: När det gäller diversifiering finns det några viktiga aspekter att tänka på. Om du har färre än 30 bolag i din portfölj, har du en dålig diversifiering. Det innebär att du kan påverkas mycket av enskilda risker. När du har omkring 100 bolag i din portfölj, anses det vara en acceptabel diversifiering. Om du når upp till 1000 bolag i portföljen, har du en utmärkt diversifiering.

Jan: En viktig sak att komma ihåg är att traditionella indexfonder vanligtvis innehåller mellan 1000 och 1500 bolag i sin breda sammansättning. Det kan vara svårt att jämföra med vårt bredare utbud av 7500 bolag.

Patrik: Dessutom är det värt att notera att många traditionella indexfonder har gått över till att inkludera hållbarhetsaspekter, och det finns också andra aktörer som använder en liknande strategi som vi gör.

Sofia: Diversifiering handlar inte bara om antalet bolag utan också om att vara representerad i olika sektorer. Vissa hållbara strategier kan begränsa exponeringen i vissa sektorer, vilket minskar diversifieringen. Vi försöker vara i nästan alla sektorer för att ge investerarna en bredare exponering.

Jan: Det är viktigt att vara försiktig med hur fonderna märks och klassificeras. Tidigare har det funnits problem med märkning som inte alltid speglar hållbarhetsprestationen korrekt.

Sofia: Ja, det har varit en utmaning med ESG-betyg som ibland har jämfört bolag inom samma industri, vilket kan ge en snedvriden bild av deras hållbarhetsinsatser.

Jan: När det gäller USA har vi observerat att ESG-frågorna har polariserat debatten. Vissa ser det som en demokratisk fråga medan andra ser det som politiskt färgat.

Sofia: Det finns en betydande variation mellan delstaterna i USA när det gäller att omfamna hållbarhetsfrågor. Vissa stater, som Kalifornien, är mer progressiva i den här frågan, medan andra, som Texas och Florida, har en mer skeptisk inställning till hållbarhet.

Patrik: Det finns också en utmaning med att globalt harmonisera standarder för hållbarhetsrapportering, eftersom EU-regler gäller främst för EU-bolag. Det kan skapa komplexitet för internationella företag.

Sofia: EU har infört lagstiftning som kräver att företag rapporterar vissa icke-finansiella nyckeltal, men det är främst inom EU-jurisdiktionen.

Caroline: Det är viktigt för investerare att vara medvetna om hur märkningen och rapporteringen fungerar och att vara kritiska när de väljer hållbara investeringar.

Blandade läsarfrågor

Jan: Vi bör också komma ihåg att vi i Sverige kan vara extremt progressiva inom vissa områden, som jämställdhet och hållbarhet, vilket inte är fallet överallt i världen. Det är viktigt att ha perspektiv på detta globalt.

Patrik: I Sverige ser vi en särskild tendens när det gäller ägande i hållbara fonder. Här är det ovanligt att hitta fonder som inte är kategoriserade som artikel åtta eller nio, det vill säga ljusgröna eller mörkgröna. I övriga delar av Europa är det mer varierat, och jag tror att ungefär 90 % av allt fondkapital i Sverige finns i dessa kategorier.

Sofia: Det stämmer, det finns väldigt få artikel sex-fonder i Sverige. Däremot finns det mycket innovation, särskilt i finanshubbar som London och även i USA.

Patrik: I Sverige är vi i många avseenden mottagliga för EU:s hållbarhetsramverk. Vi tar ofta riktlinjer och regler från EU när det kommer till hållbarhet.

Caroline: Det är viktigt att påpeka.

Sofia: Andra länder som Holland och Frankrike har också framstående fondbolag som driver hållbarhetsfrågorna.

Patrik: Jag tror att det finns en viss ödmjukhet här, eftersom det finns många okända variabler i hållbarhetsarbetet.

Jan: Nu vill jag ta några snabba frågor från lyssnarna. En undrar:

Är det värt att använda Lysa för hållbar sparande, eller om det är enkelt att göra det själv eftersom den hållbara portföljen verkar bestå av få komponenter? Vad är er åsikt om det?

Patrik: Det är en relevant fråga. Vi fokuserar mycket på själva investeringarna, men det finns också andra aspekter som månadssparande och enkelhet i hela sparandet. Att handla över 1 100 bolag själv på en nätmäklare är inte praktiskt för de flesta investerare. Vi försöker göra det lättare för investerare att komma igång och göra rätt insättningar.

Jan: En annan lyssnare undrar:

Har alla PAB-fonder, de mörkgröna aktiefonderna, samma innehav?

Sofia: Nej, det är inte fallet. Även om fonderna är mörkgröna kan de ha olika innehav beroende på vilka index de följer och vilka optimeringsmetoder som används.

Jan: Om jag jämför en fond som är Paris Aligned Benchmark med Lysas benchmark, kommer de att vara likadana?

Sofia: Nej, de kommer inte vara identiska.

Patrik: Det beror på att olika index och optimeringsmetoder kan användas.

Jan: Slutligen, en lyssnare undrar:

Finns det mörkgröna varianter av globala småbolagsfonder?

Kommer utöka dem när bättre data finns tillgänglig

Patrik: Jag är osäker om att det finns mörkgröna varianter av globala småbolagsfonder. Det finns breda indexfonder som är mörkgröna och täcker ett stort antal bolag. Denna typ av investeringar kan vara mer nischade. Vår filosofi är att vi vill erbjuda en bred fond med tusentals bolag som också uppfyller mörkgröna kriterier. Jag tror att det kan vara svårt att hitta tillräckligt med dataunderlag för att skapa en sådan fond.

Jan: Så ni har ingen stark ståndpunkt här. Om möjligheten finns, så kan ni överväga det. Det är vanligt att människor tror att de kan skapa sina egna portföljer, men det är oftast inte lika effektivt som att använda en fond.

Patrik: Vi skulle kunna utöka vår PAB-fond till att inkludera ännu fler bolag om det var möjligt. Vi är öppna för det om vi kan segmentera det på ett effektivt sätt.

Jan: Finns det några planer för att inkludera räntekomponenter i det hållbara alternativet?

Sofia: Det är möjligt, men för närvarande ligger det längre fram i planeringen. Vi är nöjda med den nuvarande strategin och dess framgång. Det finns PAB-fonder för räntemarknaden, men de har inte kommit lika långt.

Patrik: En sak att notera är att det för närvarande inte finns statspapper som är klassificerade som mörkgröna, så det är en utmaning att inkludera räntekomponenter.

Jan: Avslutningsvis, en lyssnare frågar:

Hur arbetar ni med hållbarhet internt på företaget, särskilt med tanke på teknologiindustrins påverkan på miljön. Vad är er strategi här?

Patrik: Vi har tagit steg för att minimera vår miljöpåverkan. Våra kontor är miljöcertifierade med energisnåla lampor och hållbarhetsåtgärder som att undvika pappersmuggar. Vi strävar också efter jämställdhet med kvinnliga styrelseordföranden i flera bolag.

Sofia: Vi är också reglerade av tre bolag, inklusive Ingrid och Eva, vilket bidrar till trygghet.

Fördelarna och nackdelarna med ett hållbart sparande

Jan: Slutligen, sämsta råd ni hört inom finansbranschen?

Sofia: Det är att jag brukar ibland höra att man blandar ihop en fond med fondbolaget och inte inser att det är jättestora vattentäta skott mellan ett fondbolagspengar och deras fondandelsägare pengar.

Jan: Slutligen, vad är fördelarna och nackdelarna med er strategi att erbjuda breda mörkgröna fonder?

Sofia: Det är en bra fråga. Fördelarna inkluderar diversifiering och att erbjuda investerare en bred portfölj som uppfyller höga hållbarhetskrav. Nackdelarna kan vara att det kan vara svårt att hitta tillräckligt med data för att skapa sådana fonder och att det kan vara mer nischat.

Fördelen med detta är att du investerar i företag som aktivt arbetar för att minska sina utsläpp. Det minskar risken för klimatpåverkan i din portfölj, och metoden är noggrant utvärderad, vilket minimerar våra personliga åsikter. Nackdelen är att portföljen kan innehålla företag som i sig inte är särskilt hållbara, eftersom målet sätts på portföljnivå. Dessutom, även om portföljen är bred, är den inte lika omfattande som den bredare, vilket kan innebära en något högre koncentrationsrisk.

Jan: Jag tycker om det ni sa om att det egentligen finns två alternativ: vill du ha den bästa breda portföljen? Då är detta alternativet. Vill du ha den bästa hållbara portföljen? Då är detta alternativet. Om du har svårt att välja, varför inte välja båda? Det är möjligt.

Patrik: Jag har faktiskt gjort det, även om det kanske inte är helt logiskt.

Caroline: Hur går det för oss med det, Jan? Du är ju den som hanterar det.

Jan: Ja, vi har en bred portfölj, medan barnen har en hållbar portfölj. Jag har varit lite osäker på det tidigare, men jag gillar det ni säger idag. För mig handlar det om att vi måste röra oss i den här riktningen ändå. Vi kommer också ha ett bonusavsnitt där vi tar upp andra ämnen som räntor och FIRE-portföljer, som inte direkt är relaterade till hållbarhet. Dessutom har vi ett test på gång där vi ska besvara 40 frågor på 40 minuter.

Patrik: Det låter som en ambitiös plan.

Jan: Det kanske inte kommer att fungera, men man kan alltid försöka ha höga ambitioner. Tack så mycket för att ni var här!

Patrik: Tack så mycket!