Nej, det går inte att förutsäga framtiden!

En av de vanligaste frågorna som jag får är frågan huruvida det är smart att köpa fond, aktie eller tillgång X idag eller om man ska vänta till imorgon eftersom priset idag är si eller så (dyrt eller billigt). Grejen är att jag har inte en susning!

Jag är dessutom också helt övertygad om att ingen annan har en susning heller. Hade analytiker (eller jag) kunna förutsäga framtiden så hade det ju inte funnits någon risk eftersom alla hade vetat allt i förväg. Dessutom hade de ju inte behövt vara analytiker eller ens gå till jobbet eller hur?

Sagan om att där finns en hemlighet

Problemet är att finansbranschen inklusive journalister och finansmedia har lyckats med konststycket skapa en myt som går ut på att de vet något som inte vi andra vet. Myten om att det handlar om kunskap och om man bara förstår de komplexa skeendena så kommer man kunna förutsäga nästa vinnare. Saken är att det är struntprat. Det är en myt. Det är en saga.

Det är en saga som de berättar så att vi människor ska fortsätta ge dem våra pengar så att de kan plocka ut hutlösa ersättningar (i vilket annat yrke tar man betalt i procent?!). För om det är komplext, svårt och krånligt då tror vi nämligen inte att vi kan göra det själva. Jag skulle säga att det i dagsläget inte är en någon skillnad på finansanalytiker och de orakel, spågummor och gubbar vi hade för hundratals år sedan. Det är samma sak, bara klätt på ett annat sätt.

Ja, jag fattar att jag är hård och kanske till och med till viss del orättvis. Men jag blir så upprörd över att det här får fortgå och ingen säger ifrån. Det är därför jag blev så glad förra året när Eugene Fama fick nobelpriset i ekonomi. För han säger samma sak som jag. Han går ju till och med så långt att han kallar alla dessa tidningar såsom ”Veckans Affärer”, ”Dagens Industri”, ”Börsveckan” m.fl. för finansporr. :-)

Så, om du inte har sett videoklippet överst än, gör det!

Det enda vi kan lära av historien är att vi inte lär oss något av historien

Jag påstår att där är få meningar eller påståenden som har kostat oss människor så mycket pengar som meningen ”Det är annorlunda nu…”. Nej, det är tyvärr inte annorlunda nu.

Vi människor är ur ett psykologiskt perspektiv exakt likadana som vi var både 100, 1 000 och 10 000 år sedan. Vi är fortfarande vi styrs fortfarande av våra känslor, vi är fortfarande vidskepliga och vi har fortfarande exakt samma drivkrafter. Det är bara sätten, verktygen och metoderna som har förändrats. För 500 år sedan letade alkemisterna efter den heliga graalen kring hur man kunde tillverka guld, idag letar vi efter den perfekta investeringen, hedgefonden eller placeringen.

Min tes är således att så länge vi människor är som vi människor är så kommer vi inte lära något av historien. Vi blir tyvärr inte särskilt mycket klokare (iaf. inte ur ett ekonomiskt perspektiv) och vi styrs fortfarande av rädslan och girigheten i området pengar.

Därför betyder det att vi kommer att ställa till det för oss själva med kriser med jämna mellanrum. Heter det inte oljekris, så heter det ”krig mot terrorism”, ”kalla kriget”, ”vietnam kriget”, ”finanskrisen”, ”tulpanbubblan”, ”it-bubblan”, ”fastighetsbubblan” eller något motsvarande.

Långa och korta ekonomiska vågor

Där finns till och med forskning som visar att dessa nedgångar och uppgångar följer vissa ganska förutsägbara mönster som på bilden nedan. Även om de så kallade långa (Kondratieff) vågorna ä omdebatterade så är de korta vågorna ett ganska okontroversiella. Den 3–4 år långa vanliga konjunkturcykeln (Kichincykeln) och den 7–11 år långa investeringscykeln (Juglarcykeln) är båda ganska allmänt accepterade.

Min poäng är således att kriser kommer att komma och de kommer att gå. Även om det med ganska stor sannolikhet går att förutspå var nästa kris kommer att inträffa är det i princip helt omöjligt att gissa när krisen kommer att ske. Jag har skrivit ganska mycket om det i mitt resonemang om bubblors uppgång, olika faser och krascher. Samma sak gäller naturligtvis för perioder av högkonjunktur och försöka förutspå när en lågkonjunktur vänder.

Du kan ha rätt men fel ändå

Det finns otaliga exempel på rådgivare, banker och förstå-sig-påare som bara veckorna innan finanskrisen slog till med full kraft 2008 sade att allt var lugnt. Jag själv har trillat i fällan kring den svenska bostadsbubblan. Jag har sedan 2005 påstått att vi har en bubbla – vilket jag fortfarande tror – men jag har haft fel om timingen i snart 10 år. Så det spelar ingen roll att man har rätt i sak eftersom man kan ha fel i timing och då spelar det ingen som helst roll att du har rätt.

Markets can remain irrational a lot longer than you and I can remain solvent. John Maynard Keynes

Fritt översatt betyder det att marknaden kan ha fel betydligt längre än jag har råd att ha rätt. Sannolikheten för att både ha rätt och dessutom ha rätt timing är väldigt, väldigt svårt.

En god vän till mig sa vid ett tillfälle:

Antingen försöker du ha rätt på aktiemarknaden eller så försöker du tjäna pengar. Både och går inte.

Det är verkligen något jag har tagit till mig och det har tagit mig nästan 20 år på aktiemarknaden att inse det. Tyvärr. Eller tack och lov att jag faktiskt insåg det efter bara 20 år, många har inte insett det än.

Vårt beteende ställer till det för oss

Ytterligare ett problem är att vi själva blir våra egna största motståndare. Vi gillar inte var medelmåttor. Fråga vilken man som helst om hans bilkörning. 80 % av oss män är ju bättre än medel. På motorvägen är inte konsekvenserna särskilt uppenbara men i plånboken blir det.

De flesta investerare vill slå index. Ingen vill vara eller erkänner att de är medelmåttor. Men tittar vi på statistiken så visar det sig att majoriteten av alla investerares avkastning är lägre än deras investeringars avkastning. Årliga undersökningar sedan 1994 har konsekvent visat att en genomsnittlig investerare aldrig uppnår samma avkastning som själva investeringen gör över tid. I genomsnitt är en investerare ca 50 % sämre än den genomsnittliga avkastningen. De psykologiska faktorerna står för 45 % – 55 % av förlusten.

We adults seem to buy into the excpectation that our active manager is really good, so we will be among the few who beat the market. of course, if my manager is so good that he can beat all the other managers, then why isn’t he working for the billion-dollar investors? Alan Sharpe, nobelpristagare i ekonomi

Det blir värre…

Som om det inte räckte, låt oss titta på fakta:

• De flesta Sverigefonder slår inte börsindex
• SVT Rapport visade den 17:e oktober 2011 ett inslag kring Nordea där de visade inte bara att 9 av 10 fonder inte slog sitt index, utan dessutom visade att nästan hälften av fonderna gick minus. Jämförde man det med index som då låg på 86 % på 10 år, så betyder det att 6 av 10 generationsfonder gick mer än 86 % sämre än indexet.

Det och många andra undersökningar ledde till det berömda uttalandet i boken ”Random walk down wall street” av professor Burton Malkiel vid Princeton universitet i USA:

A blindfolded monkey throwing darts at a newspaper’s financial pages could select a portfolio that would do just as well as one carefully selected by experts.

Det här uttalandet kompletterades förra året av Robert D. Arnott i hans vetenskapliga artikel ”The Surprising Alpha from Malkiel’s Monkey and Upside-Down Strategies”, där han sa:

Malkiel was wrong. The monkeys have done a much better job than both the experts and the stock market.

Eugene Fama, nobelpristagare i ekonomi säger i videon överst på sidan att till och med de gånger som experterna hade rätt, så var det så sällan att man inte kunde utesluta att det berodde på ren och skär tur.

Exempel – jämförelse av aktivt förvaltad fond och en indexfond

Låt oss ta ett sista resonemang baserat på statistik och siffror . Om vi tar exemplet att jag kastar en krona så har jag 50 % sannolikhet att det kommer upp en krona. Inget konstigt. Sannolikheten att kasta två kronor i rad är däremot bara 25 % (0.5 x 0,5), att kasta 3 kronor i rad händer bara 12.5 % av gångerna, 4 gånger 6.25 % också vidare. Det vill säga för varje kast som jag gör så minskar sannolikheten.

Allan Roth, som är pappa till många av resonemanget i den här artikeln har visat med en (Monte Carlo) datorsimulation som bygger på jämförelser av passivt förvaltade fonder mot aktivt förvaltade fonder över flera år så ger det en statistik som ser ut som följer. Antagandet är en index fond med TER på 0.23 % och en aktivt förvaltad på 2.00 %.

Nu börjar det bli spännande igen, det visar att sannolikheten minskar ju längre tid du äger de aktiva fonderna, precis på samma sätt som när du kastar krona eller klave.

MEN, det blir till och med värre än så, för ovanstående modell bygger på att du äger en aktivt förvaltad fond och en index-fond. Men så ser inte verkligheten ut, de flesta svenskar är flera stycken fonder, ibland till och med fler än 10 fonder om man räknar in pengarna i PPM, tjänstepensioner, individuellt pensionssparande och sina depåer.

Om tabellen ovan uppdateras med att du äger fler fonder blir sannolikheten för att dina aktiva fonder slår dina passiva fonder enligt den:

Från ovan kan vi dra framförallt två slutsatser:

• Desto fler fonder du äger, desto sämre är dina odds
• Desto längre du spelar spelet och äger dina fonder, desto sämre blir dina odds.

Det är dessutom inte slut än… och dessutom blir det värre. Även om vi bortser från kostnaderna som en aktivt förvaltad fond drar på sig genom att de köper och säljer investeringar så kommer vi drabbas av ytterligare en dålig grej som handlar om timing.

Vi investerare har en tendens att köpa fonder och investeringar EFTER att de redan har gått bra. Det vill säga att när vi läser om fonden i tidning och hört att den redan har gått bra i flera månader. På samma sätt har vi en tendens att sälja först efter flera månader när fonden har gått dåligt. Jason Zweig har skrivit om det här fenomenet i bl.a. Wall Street Journal. Det här beteendet kan simuleras av 1.5 % i ”timingstraffavgift”.

Lägger vi på denna 1.5 % i timingstraffavgift så kommer resultatet i Monte Carlo simulationen ovan att bli ännu mer deprimerande.

Resultatet ovan visar att sannolikheten för att slå en index-fond med en avgift på 0.23 % genom äga 10 st aktivt förvaltade fonder med en avgift på 2 % i 10 år är extremt, extremt osannolikt. Det är ungefär lika sannolikt som att vinna på Lotto. Det märkliga är att de flesta investerare (inkl. jag själv i många år) tar sina pengar, förvaltar dem aktivt och spelar spelet trots att vi i princip inte har någon chans att vinna!

På kort sikt är marknaden nästan slumpmässig

Nedanstående bild visar avkastningen för Stockholmsbörsen (SIXRX) på ett års sikt. Som syns så är den väldigt ”slagig”. Det är inte slumpmässigt, men det är väldigt svårt att få en jämn avkastning med en så kort tidsperiod.

Tittar man på samma bild istället fast på 10 års sikt så ser det ju helt annorlunda ut. Under perioden 1919-2012 fanns det ingen 10-års period med negativt resultat.

Jag har skrivit ett längre och mer utförligt resonemang om det här i artikeln: ”Undvik singla slant och tjäna mer pengar än proffsen”.

Vad är då slutsatsen?

Jag tycker alla ska dra sin egen slutsats. Den slutsatsen som jag har dragit är att jag har förlorat i princip all respekt för kapitalförvaltare, analytiker och ekonomijournalister – eller rättare sagt om alla som försöker sia om framtiden. De har ingen aning om vad som komma ska, än värre är att de ibland inte ens har självinsikt nog att inse det själva.

Det gör att jag idag inte förvaltar mina pengar aktivt. Den absoluta majoriteten av mina pengar är passivt placerade i indexfonder eller motsvarande. Jag har en liten tradingportfölj, men den är på mindre än 5 % av hela portföljen och syftet med den är inte att tjäna pengar utan att ha roligt (läs resonemanget här). I den kan man leka och spekulera, som t.ex. att i skrivande stund köpa Rysslandsfonder som backat med 40 % på 12 månader.

Däremot finns det ingen som helst garanti för att man ett enskilt år ska kunna överträffa index. Det händer från tid till annan för de flesta men grejen är att det är nästan omöjligt att i dessa fall utesluta slumpen – det vill säga att man bara hade tur.

Det som däremot fungerar är att ha en långsiktig strategi, mer än 5 år. Börjar man nämligen titta på mer än 5 år, kanske uppemot 10 eller till och med 20 år, då är läget annorlunda. Då har man nämligen plockat bort ”timing”-faktorn och man kan gå mer grundläggande fundamenta. Under en så lång period kommer man uppleva uppgång och fall, man kommer uppleva bubblor som blåses upp och bubblor som pyser.

Allvädersportföljen – En långsiktig strategi som fungerar oavsett vilket

Men för majoriteten av mina egna och familjens pengar har jag försökt skapa en strategi där jag inte behöver utsätta mig för situationer där jag måste förutsäga framtiden. För jag vet att jag inte kan det. Sedan är jag tillräckligt pragmatisk för att försöka lista ut ett annat sätt att lösa problemet. Den bästa lösningen jag har kommit fram till är en variant på Harry Brownes permanent portfölj i form av allvädersportföljen.

Det är en portfölj som är långsiktig i sin konstruktion, den innehåller och fokuserar på olika typer av tillgångar som fungerar i olika ekonomiska klimat. Det är kontanter som mår bra i tider av deflation, det är guld, silver och andra råvaror som mår bra i tider av inflation, det är obligationsfonder som mår bra i tider av recenssion och den innehåller aktier och fonder som mår bra vid tillväxt.

Genom att placera i dessa olika tillgångar behöver jag inte oroa mig om mina breda indexfonder är dyra eller billiga just nu. Jag behöver inte tänka hur guldpriset ligger eller att oljan i skrivande stund är nere med 40 %. För jag vet att min allvädersstrategi fungerar för min tidshorisont på 5-20 år.

Jag kommer skriva mer om den inom kort men som jämförelse så har den under perioden 1972 – 2013 gjort ca 8.9 % i genomsnitt per år med en standardavvikelse på 7.9 %. Det sämsta året backade den med 5.17 % och det bästa året gick den upp 39.3 %. Det är för mig extremt bra siffror med tanke på att jag inte behöver tänka eller fatta några beslut.

Därför kan jag inte svara på många läsarfrågor

I princip alla mina artiklar här på bloggen bygger på det här resonemanget. Det är därför jag inte kan uttala mig eller svara på frågor i skrivande stund som är av typen:

• Oljepriset har sjunkt med 40 %, betyder det att man ska köpa?
• Ryssland har fallit med 50 % på 12 månader, är det dags att investera i Ryssland?
• Fonden eller aktien X har gått upp med Y procent, ska man sälja nu? Eller ska man köpa nu?
• Finanskrisen är inte över, borde man inte vänta och köpa billigare när det kraschat?

Jag önskar att jag hade svar på dessa frågor själv. Verkligen – det hade underlättat många saker… :-)

Relaterade artiklar

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin
• De bästa indexfonderna just nu
• Indexfonder – fonder som inte slår index men slår 90 % av alternativen…
• Undvik singla slant med dina pengar och tjäna mer pengar än proffsen
• En portfölj för alla väder
• Frejas pengamaskin, 3.9 år och över 400 000 kr i eget kapital
• Samlingssida: ”Så här blir du rik”