Kom igång med ditt sparande | Steg-för-steg guide

Det bästa med sparande är att man kan komma igång på mindre än en timme och därefter inte behöva göra något på flera år. Att det dessutom är; det bästa man kan göra enligt forskningen, ger samma eller bättre avkastning än vad de flesta andra får och ger en tid och möjlighet att göra annat, är en jättestor och fin bonus.

Mig veterligen finns det inget annat område i livet där man som total nybörjare kan bli genomsnittlig direkt från dag ett utan någon som helst träning eller erfarenhet. Men med sparande och investerande går det alldeles utmärkt.

Den här artikeln sammanfattar 20 års sparande och ger förslag på konkreta steg att ta för att komma igång. Det spelar ingen roll om du har 100 kr eller flera miljoner att börja med, om du är gammal eller ung, privatperson eller företag – det är samma principer som fungerar idag som alltid har fungerat.

När jag och Caroline började förbereda nästa veckas jubileum (avsnitt 100), insåg vi att vi faktiskt inte gjort ett övergripande och ”enkelt” kom-igång-med-ditt-sparande avsnitt. Vi har gjort ett ”Så här blir du rik”-avsnitt, men även det var som många andra av våra avsnitt ganska djuplodande och innehöll inte särskilt mycket konkreta steg. Med tanke att jag den här veckan ska föreläsa både på Volvo, för hundratals hemkunskapslärare och ett IT-bolag kändes det här som det mest logiska avsnittet.

Målet med dagens artikel är att den ska vara en total sammanfattning av bloggen. I den bästa av världar blir det ett avsnitt som man kan skicka vidare till sina vänner som vill komma igång med sitt sparande. Jag upplever nämligen att det har funnits önskemål från er läsare om det. Särskilt eftersom många av frågorna på bloggen på sistone har handlat om just; ”Hur kommer jag igång?”, ”Jag har en summa på X kronor, vad gör jag?”, ”Hur kan jag tänka?” och så vidare.

Det som jag verkligen älskar med sparande och som jag upplever är helt unikt, är att vem som helst kan komma igång snabbt och få mycket bra resultat över tid. Professor Jeremy Siegel har formulerat det bäst av alla:

De flesta av oss har ingen möjlighet att vara lika bra som en genomsnittlig person i en aktivitet som de har spenderat flera år på att träna sig i. Men vi kan utan problem vara lika bra som en genomsnittlig investerare på aktiemarknaden utan någon som helst träning eller erfarenhet.

Professor Jeremy Siegel, Wharton Business School

Om jag skulle börja spela tennis från scratch, då skulle det ta väldigt många år innan jag skulle kunna kalla mig för en genomsnittlig tennisspelare. Men du kan börja spara idag och kalla dig för genomsnittlig direkt. Ibland brukar jag till och med säga att du som inte är intresserad, vill lägga din tid på annat i livet, är oengagerad, lat, passiv och inte kan så mycket kommer att tjäna mest pengar i längden.

I princip är det garanterat att du kommer att tjäna mer än de som är aktiva, engagerade, köper, säljer och upplevs kunna en hel del om sparande. Det är ett kontroversiellt påstående men det är samtidigt väl belagt med många vetenskapliga studier. Just genom att få en genomsnittlig avkastning över tid kommer du få ett bättre resultat än de flesta sparare, då majoriteten av småsparare underpresterar mot marknadens genomsnittsavkastning, över tid. Så, grattis till dig och oss andra som är passiva, lata och oengagerade!

Du kanske tolkar ”genomsnittlig” som inte så positivt, men i investeringssammanhang är det väldigt bra. Att få den genomsnittliga avkastningen som marknaden är ett jättebra mål. Inte bara för att de flesta småsparare (och många proffs) får en sämre avkastning, men framförallt för att du kan få den utan en ansträngning. Det går dessutom helt i linje med forskningen som enligt mig kan sammanfattas i:

Köp och månadsspara i alla företag i hela världen så billigt och skatteeffektivt som möjligt. Äg företagen så lång tid som möjligt. Balansera risken med ägandet i företag med räntor i förhållande till dina mål och håll fördelningen mellan aktier och räntor över tid. Ändra bara strategi när dina mål ändras, inte när något händer på marknaden samt försök inte förutsäga marknaden eller framtiden. Inse att du är dina pengars största fiende så låt dem vara i fred.

Min sammanfattning av hundratals vetenskapliga studier

Det är viktigt att säga att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Även om historien inte återupprepar sig, kan man säga att den rimmar. Således kan vi ändå få en fingervisning om vad vi kan förvänta oss från en sådan strategi som ovan. Några tumregler att komma ihåg är att pengarna:

• Dubblas (ca. 2,2 gånger) på 10 års sikt
• Femdubblas (ca. 4,7 gånger) på 20 års sikt
• Tiodubblas (ca. 10,1 gånger) på 30 års sikt

Dubblingen ovan gäller oavsett om det är 100 kr eller ett par miljoner. Det vill säga 100 000 kr idag, växer med stor sannolikhet till 200 000 kr på 10 år, till ca 500 000 kr på 20 år och till ca 1 000 000 på 30 år. Naturligtvis är det inte riskfritt. Sannolikheten för ett positivt utfall är dock över 90 procent över en 10 års period om du låter pengarna arbeta i fred. Ännu högre om du låter dem jobba längre.

Den här artikeln är inte sponsrad, men den innehåller sponsrade länkar. Vi har nämligen bett de företag som vi själva använder för vårt sparande att ge oss en ersättning om du väljer att bli kund. Det innebär ingen extra kostnad för dig, tvärtom är de flesta kostnadsfria innan du sätter in pengar. De sponsrade länkarna är uppmärkta och vi presenterar även alternativ till dessa.

Vi hoppas att du kommer att uppskatta den här artikeln även om den är jättelång. Den skulle kunna sammanfattas i och genomföras på 5 minuter enligt nedan, men jag tror inte att den då skulle ha en lika stor påverkan.

1) Öppna ett konto hos fondroboten Lysa (annonslänk), 2) ställ in fördelningen av räntor och aktier, 3) ställ i ett månadssparande och 4) låt pengarna jobba i fred i flera år så länge du inte ändrar ditt mål.

Artikeln sammanfattad i en enda mening.

Min upplevelse av att ha föreläst, träffat och bloggat för tiotusentals personer är dock att ett sådant råd inte är långsiktigt hållbart utan all bakgrunden. För jag själv skulle varit osäker och bara följt det rådet tills jag fått ett annat råd som jag i stunden upplevt bättre eller likvärdigt. Genom att läsa hela den här artikeln hoppas jag att du får tryggheten att stå kvar i rådet ovan i många år – oavsett vad andra säger, tycker eller vad som händer på marknaden.

Om du har frågor, ställ gärna dessa i ”Frågor och svar” där vi hjälps åt att hjälpa varandra så att vi kan bli rika tillsammans. Hjälp oss gärna göra den här artikeln bättre så att fler personer kan komma igång med sitt sparande. För tittar vi om omvärlden och framtiden, så kommer det att bli allt viktigare. Tack på förhand och tack för att du delar den här artikeln vidare.

Lycka till med ditt sparande!
Jan och Caroline

Sammanfattning: det viktigaste som du behöver veta

Nedan följer de viktigaste punkterna för dig som vill få en snabb överblick av teorin och filosofin bakom vår kom-igång-guide. Direkt efter sammanfattningen kommer förslag på de konkreta stegen att ta. Därefter följer en fördjupning till de olika stegen.

Varför spara och investera överhuvudtaget?

Den första frågan att ställa sig och besvara är; varför du vill spara och investera? Att spara handlar om att avvara något i dag för att få mer i framtiden. Sparande kräver en uppskjuten belöning. Därför är det viktigt att motivera sig själv och veta varför man ska göra det. Svaret hjälper dessutom till med uthålligheten i perioder när det är tungt att spara eller när investeringarna går emot en. Men bara genom att du läser den här artikeln är sannolikheten stor att du redan har det klart för dig på någon nivå. 

Även om de flesta svaren till frågan är unika och personliga, tenderar de att röra sig i häraden kring mer tid, mer möjlighet till konsumtion, uppfylla drömmar, få en frihet, ha en god pension, uppleva en ekonomisk trygghet och frihet, en känsla av lugn, harmoni eller en önskan om att få ge till andra t.ex. till barnen eller välgörande ändamål.

En överkursuppgift är att specificera målet i kronor och ören för att få ett mer konkret mål. Ofta visar det sig att det behövs mindre pengar och en lägre risk än man initialt tror. 

Tiden är din absolut bästa vän när det gäller sparande och investerande

Tiden är en av de faktorer som spelar störst roll för avkastningen. Ju längre tid, desto bättre, högre och tryggare avkastning. På kort sikt som ett år, är marknaden helt och hållet oförutsägbar med en sannolikhet på ungefär 60/40 om den går upp eller ner (den går mer upp än ner). Men på lång sikt som t.ex. en 10 års period är sannolikheten för en positiv avkastning över 90 procent. 

Låt tiden och din ekonomi avgöra det viktigaste beslutet – fördelningen mellan aktier och räntor

Aktier är andelar i företag som berättigar dig till en liten del av företagets värde och vinst. Man kan antingen köpa dessa andelar, aktier, enskilt eller ihopbuntade i form av en fond. En aktiefond är helt enkelt ett antal olika aktier som man har buntat ihop. En global aktieindexfond som jag kommer att nämna hundra gånger är världens 1 500 största bolag samlade i en ”påse”. Istället för att vi ska köpa dem en och en, vilket vore opraktiskt och dyrt, köper vi en andel i en fond som i sin tur äger och administrerar dessa 1 500 bolag. För 100 kr kan du och jag alltså få en pytteandel i mer än 1 000 av världens största bolag. 

Räntor är ett ”omvänt” banklån. Istället för att du lånar pengar av banken och betalar en månatlig ränta, lånar du i en räntefond ut dina pengar till någon annan som betalar dig en månatlig ränta. En räntefond är precis som en aktiefond ett antal räntor som är ihopbuntade. Vi går genom det i detalj i avsnitt #64 om räntefonder om du är intresserad.

Man kan även tänka på aktier som gasen i en bil och räntor som bromsen. Aktierna gasen som tjänar pengar och räntorna är bromsen skyddar pengarna. Precis som i en vanlig bil vill man absolut inte ha en bil med bara gas eller bara broms. 

Det viktigaste beslutet man kan ta i sin sparkarriär är att ha en balans mellan aktier och räntor som man trivs och är komfortabel med. Beslutet om fördelningen mellan aktier och räntor – det vill säga hur mycket av 100 kr ska läggas i aktier och och hur mycket i räntor – kommer nämligen att avgöra mer än 80 procent av din framtida avkastning och risk. 

Hur du väljer din fördelning bör först och främst påverkas av din tidshorisont. Ju längre tidshorisont, desto mer gas på grund av föregående punkt om tiden. Tumregeln är 10 procent i aktier per år som du kan låta pengarna vara i fred. 

Överkurs: Fyra-hinkar-principen för en god balans i ditt sparande 

Den andra faktorn som bör påverka balansen mellan räntor och aktier är hur resten av din privatekonomi ser ut. Har du varje månad ett stort överskott och ett lågbelånat boende kan man självklart ta högre risk (=mer gas) än någon som går plus/minus noll varje månad. Utmaningen som vi har sett under de 10 åren vi har bloggat är att många har antingen alldeles för låg risk (för mycket arbetslösa pengar i buffert) eller alldeles för hög risk (för mycket pengar i alternativa investeringar och/eller enskilda aktier). Båda är enligt oss lika fel. Få, om inga, duktiga finansiella rådgivare rekommenderar 100 procent aktieexponering, särskilt inte i direktägda aktier. 

Den bästa lösningen som vi har kommit på under de senaste 20 årens nörderi är fyra-hinkar-principen. Den går ut på att man har en buffert-hink som ska skydda mot oförutsedda kostnader och ge ett ekonomiskt lugn. När den är full då fyller man på mellanrisk-hinken som ska skydda mot inflation (pengars minskade värde) och ge en låg avkastning. Därefter fyller mellanriskhinken på den passiva hinken som är motorn i ekonomin och ska tjäna mycket pengar över tid. Den sista hinken, den aktiva lekhinken, är en hink för alternativa investeringar och sådant man tycker är kul men syftet inte nödvändigtvis är att tjäna pengar. 

I grova drag kan man tänka att bufferthinken består av sparkonto med insättningsgaranti samt ett sparande med en balans på 20 % aktier och 80 % räntor, mellanriskhinken består av 60 % aktier och 40 % räntor och den passiva hinken består av 90 % aktier och 10 % räntor. Det ger dem enligt tumregeln tidshorisonter på ca 0-2 år på bufferthinken, ca 3-7 år på mellanriskhinken och mer än 7 år den passiva hinken. 

En fondrobot hjälper dig att placera pengarna på bästa sätt enligt forskningen

Att investera eller spara handlar om sannolikheter eftersom det inte finns några garantier. De senaste 70 åren har man forskat mycket på vad som just ger bäst odds att lyckas. Forskningen är ganska entydig i att det som ger bäst odds kan sammanfattas i: ”köp/månadsspara i alla företag i hela världen så billigt och skatteeffektivt som möjligt, äg dem så lång tid som möjligt och ändra bara strategi när dina mål ändras, inte när något händer på marknaden samt försök inte förutsäga marknaden eller framtiden.”

Idag finns det helautomatiserade lösningar som hjälper dig att göra precis det ovan. Det är därför jag med integritet kan säga att det tar mindre än en timme att komma igång med sitt sparande. Fram till bara för något år sedan var man tvungen att vara duktig på att välja och utvärdera fonder själv, ombalansera själv, ställa i månadssparande själv, se vilka fonder som korrelerade med varandra, ha koll på valutaväxlingsavgifter och så vidare. Det behöver man inte längre och det är bra. 

Det enda man behöver göra idag är att öppna ett konto hos en fondrobot, ställa in balansen mellan räntor och aktier beroende på ens sparmål, tidshorisont och riskvillighet, sedan gör fondroboten resten av jobbet. Man kan sedan bokstavligt talat glömma bort pengarna i 10 år med gott samvete. Kostnaden för en sådan tjänst är idag dessutom väldigt låg, ca 0.4 procent per år, något som är svårt att komma under själv. Till och med vi, som anses vara experter, har delegerat en stor del av vårt sparande till en fondrobot. Det är även här vi har ”byggt” våra fyra hinkar. Det går göra kanske 0,1 eller 0,2 procent billigare om man gör det själv, men jag brukar argumentera för att det inte är värt det för de allra flesta.

Vi har skrivit en hel artikel om de bästa fondrobotarna 2019 och den som vi konstaterade är bäst och som vi själva använder är Lysa (annonslänk). Två riktigt bra utmanare är Opti (annonslänk) och BetterWealth (annonslänk). Vi har intervjuat alla tre på bloggen där de har fått förklara hur de fungerar och vi har ställt vanliga frågor till dem. Här hittar du intervjun med Lysa, Opti respektive BetterWealth.  

Inse att du tyvärr är dina pengar största fiende

Tyvärr är forskningen också ganska tydlig med att vi är våra pengars största fiender själva. Vi människor agerar på våra känslor och beter oss många gånger irrationellt. Vi vet att vi ska ”köpa billigt och sälja dyrt” och ändå gör vi hela tiden precis tvärtom genom att köpa när alla andra köper och säljer i panik vid nedgång, vilket resulterar att vi ”köper dyrt och säljer billigt”. Det är därför vi alltid tjatar om att låt pengarna vara i fred. Vi har gjort hela fyra avsnitt om vanliga misstag som vi och andra sparare gör eller har gjort (här, här, här och här). 

Bonustips: Välj AP7 SÅFA i din premiepension (PPM) om du inte redan gjort det

Utifrån samma resonemang som ovan är det bästa som du kan göra i ditt pensionssparande att välja statens icke-valsalternativ sjunde AP-fonden. Det är det närmsta man kan komma en fondrobot i pensionssparandet och det har slagit de flesta sparare som varit aktiva i PPM-sparandet. Du väljer det genom att logga in på pensionsmyndighetens hemsida.

Kom igång med sparandet: steg-för-steg guide

Förhoppningsvis kommer jag inom kort kunna publicera en video som visar ovanstående steg.

Överkurs: Att göra själv istället för att använda en fondrobot

Om du vill bygga ditt sparande från grunden istället för att använda en fondrobot så går det självklart också bra – även om det inte är något vi direkt rekommenderar till en nybörjare. För de allra flesta blir det nämligen oftast både sämre och dyrare att göra det själv än att använda en bra fondrobot. Det kan dock finnas anledningar att göra själv, som t.ex. att man tycker att det är roligt, men då behöver man vara medveten att det sannolikt bara lär kosta en pengar.

Vill man ändå göra själv, då är det första som du behöver ett konto hos en s.k. nätmäklare. De två banker som vi rekommenderar är Nordnet (annonslänk) eller Avanza (annonslänk). Det är kostnadsfritt att bli kund och det ger dig tillgång till alla de byggstenar som du behöver. Det är där du öppnar ditt investeringssparkonto (ISK) som är extremt skattemässigt fördelaktigt. I det kontot kan du sedan köpa egna fonder och anpassa ditt sparande mer i detalj.

Vi själv har två modellportföljer som du kan använda som inspiration. Dessa går dessutom i linje med forskningen och fyra-hinkar-strategin:

• Nybörjarportföljen | En klassisk balanserad fondportfölj - RikaTillsammans #89 - En komplett uppdatering och genomgång av Nybörjarportföljen
• Globalportföljen | Ett bra sparande för dig, barnen eller pensionen - RikaTillsammans #91 - En komplett genomgång med tips, råd och verktyg

Om du vill göra något helt eget då rekommenderar vi följande artiklar:

• Bästa fonderna 2019 | Tips på bra fonder, indexfonder och ETF:er - RikaTillsammans #82 - Topplista med förslag på de bästa fonderna för ditt sparande
• Ombalansering 2019 | En årlig omstart i fondportföljerna - Årets laguppställning i nybörjar-, globala barn- och rikatillsammans-portföljen

Det är dessutom inget som hindrar att du både blir kund hos en fondrobot och nätmäklare. Många av oss som hänger här på rikatillsammans har delat upp vårt sparande. Det vill säga att vi både gör själva i en mindre del av sparandet och överlåter en stor del till fondroboten.

Lyssna eller titta på ”Kom igång med ditt sparande”

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

• Kommer inom kort…

Precis som vanligt matchar tiderna bättre med videon på Youtube än med poddavsnittet på grund av klippningen. I resten av artikeln följer en fördjupning och teori bakom de olika stegen.

Privatekonomipyramiden – ett förslag på en stabil privatekonomi

Innan man börjar spara är det viktigt att man har en solid ekonomisk grund att stå på. Privatekonomipyramiden visar ett exempel på hur det kan se ut.

En stabil grund i en privatekonomi består av ett par olika delar.

Håll koll på dina inkomster och utgifter (eventuellt med en budget)

Det första steget är att skaffa sig någorlunda koll på sin privatekonomi, hur mycket kommer in och hur mycket går ut. Då vet man också hur mycket man kan spara. Många rekommenderar en budget och det är svårt att avråda från, å andra sidan känner jag få som verkligen har fått det att fungera långsiktigt med en budget – särskilt om ekonomin går ihop. 

Betala dig själv först, minst 10 procent, helst mer

När du har koll på dina inkomster och utgifter handlar det om att börja spara. Den klassiska rekommendationen är att spara minst 10 procent av sin nettoinkomst. I dagsläget, när vi som är lite yngre inte kommer att kunna lita på att få en framtida pension, skulle jag rekommendera spara ännu lite mer. Kan man inte spara 10 procent idag, spara det som du kan, inga belopp är för små.

Tricket är också att spara det första man gör. Det vill säga istället för att vänta till slutet av månaden med att spara det som blir över, då är vårt tips att spara direkt när lönen kommer. Gärna automatiskt så att det blir av utan att du behöver tänka på det. 

Skapa en ekonomiskt buffert så att du får en känsla av lugn

Vår tes är att om ens sparande påverkar ens nattsömn, då är det för dyrt. Därför bör man ha en ekonomisk buffert innan man börjar spara i aktier och räntor. Vi har gjort ett helt avsnitt om buffert där vi går genom det i detalj och vi tar även upp det i samband med bufferthinken. Storleksmässigt brukar det handla om någon månads utgifter (exkl. amorteringar och sparande) beroende på hur ens livssituation ser ut. Bufferten bör vara lättillgänglig och på ett konto utan risk. T.ex. på ett sparkonto med insättningsgaranti. 

Amortera på alla lån med en ränta högre än en vanlig bolåneränta

Det sista steget i basen på privatekonomipyramiden är att amortera på alla lån med en högre ränta än 1-2 procent. En metafor med att investera handlar om att man ska hitta jobb till ens pengar. Lönen som pengarna får på jobbet kallar vi avkastning. Om du investerar i räntor kan man räkna med en avkastning på ca 3 procent per år och i aktier ca 7 procent per år. Denna avkastning varierar dessutom och är inte garanterad.

Det betyder att om du har ett kreditkortslån på ca 15 procent, så är en amortering ett ”jobb” för dina pengar där de ”tjänar” 15 procent med 100 procent garanti. Det är alltså betydligt bättre att amortera på sådana lån än att investera. Det innebär inte att du ”tjänar” pengar i dess rätta betydelse, men du slipper betala pengarna i framtiden, vilket ger samma nettoeffekt på din ekonomi. Så innan man ens överväger att investera bör alla lån med en högre ränta än 2 procent vara betalda. 

Nästa nivå i privatekonomipyramiden handlar om jobbet och inkomsterna.

Hitta ditt drömjobb och byt jobb tills du hittar det

Det kan tyckas märkligt att skriva om drömjobb i en artikel om komma igång med sitt sparande, men jobbet är där vi tillbringar 40 timmar i veckan på under nästan 40 år. Jobbet är också det som primärt driver vårt sparande fram tills ränta-på-ränta kickar in ordentligt och våra pengar tjänar mer pengar än vad vi själva kan göra. Att byta jobb tills dess att man kommer till sitt drömjobb kan på riktigt vara det viktigaste ekonomiska beslutet man tar. 

Löneförhandla, löneförhandla och löneförhandla (eller fakturera så att du kommer upp i 43 000 kr i månaden)

Mitt första ekonomiska råd är alltid att kom igång med ditt sparande så fort som möjligt. Mitt andra råd skulle vara att bli bäst på att löneförhandla. Det är vår lön som driver vårt sparande, det är den som finansierar sparandet och ju högre lön du kan få, desto mer pengar kan du sätta i arbete och desto rikare kommer du bli. Tänk på att dina pengar dubblas i värde på 10 år och nästan femdubblas på 20 år. Ju mer pengar du har tidigt, desto större blir det absoluta värdet i dubblingarna. 

En bra mållön att sikta mot är att komma upp i ca 43 000 kr i månaden. På den nivån maximeras nämligen alla avsättningar till din pension via arbetsgivaravgifterna, till din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och alla andra summor i det svenska välfärdssystemet. Jag kommer senare i år göra fler artiklar på det här ämnet. Tänk på att man kan fortsätta söka nya jobb även om man har ett eller precis har fått ett jobb (jag har aldrig förstått varför man ska sluta med det). 

En parentes för dig som driver eget. Jag har arbetat som mentor och styrelseledamot i många år. Det som jag insåg då är att många som driver eget arbetar mer och tjänar mindre än om de hade haft motsvarande tjänst som anställda. Jag anser att då gör man något fel i sitt företagande, poängen med att driva eget är att man ska tjäna mer och jobba mindre, särskilt eftersom att driva eget innebär så mycket mer ansvar, administration och regelefterlevnad. Visst kan det ta ett litet tag, men över tid bör det vara ett uttryckligt mål även för ensamföretagaren att tjäna runt 43 000 kr i månaden, särskilt eftersom man är i en ännu mer utsatt situation än som anställd. 

Löneväxling, först intressant efter ca 43 000 kr i månaden

En fortsättning på ovanstående resonemang är att löneväxling kan vara intressant, men först efter att man har maximerat avsättningarna till pension. Det vill säga efter 43 000 kr i månaden. Vi har skrivit en artikel om löneväxling här. 

Nästa nivå pyramiden handlar om boendet. Notera att nedan inte ska tolkas som att du inte kan börja spara och investera förrän du har ett boende. På det sättet kan steg 3 och 4 i pyramiden med fördel genomföras parallellt. Det finns ingen anledning att överamortera idag, särskilt när räntorna är så låga. Att hålla sig till amorteringskravet om 2-3 procent om året ned till 50 procents belåning är fullt rimligt. Nedan följer en utvikning på ett ekonomiskt perspektiv kring boendet.

Boendet har en del intressanta ekonomiska egenskaper och fördelar

Om man läser och lyssnar på många privatekonomiexperter återkommer de alltid kring ägandet av sin bostad. Det är för de flesta den största affären vi gör och även den som har störst privatekonomisk påverkan. Jag har skrivit mycket om just boende under åren, särskilt med tanke på den svenska bostadsbubblan. Jag tror inte på bostadsköp som en spekulation för att tjäna pengar, men jag tror på det som en långsiktig värdebevarare. Historiskt sett har nämligen bostadspriser rört sig i takt med inflationen. 

Tittar man på bostaden utifrån ett ekonomiskt perspektiv har den dessutom några intressant egenskaper. För det första, om man kan bo i huset långsiktigt spelar inte variationen på värde någon större roll under tiden man bor det, under förutsättning att man kan betala sin räntor. Det är dessutom subventionerat av staten genom att vi har 30 % rabatt på alla våra lånekostnader genom ränteavdraget. Med dagens låga räntor innebär det dessutom att du får en extra skjuts på amorteringen eftersom inflationen är högre än låneräntorna. Det betyder att värdet på lånet urholkas med mellanskillnaden mellan inflationen (ca 2 procent) och din bolåneränta, givet att den är under 2 procent.

Amorteringskravet är dessutom ett slags ekonomiskt tvångssparande som jag anser vara ganska bra  för de flesta, dock behöver man inte överamortera. Den sista ekonomiska aspekten är att vi kan låna till boendet och på så sätt få en hävstång. För att ta exempel. Om du köper ett hus för 1 000 000 kr kontant och det ökar i värde med 10 procent, då har du tjänat 100 000 kr eller 10 procent. Men eftersom de flesta lånar säg 800 000 kr och lägger in 200 000 kr själva, så innebär en 10 procent ökning återigen 100 000 kr. Men i förhållande till insatsen på 200 000 kr är det 50 procents avkastning. Lånet är helt enkelt en hävstång. Det är också det här som har gjort så många i Sverige till husmiljonärer. Hävstången innebär en risk, men det går i linje med att vi bör ta en högre risk när vi är unga och har ett högt värde på vårt humankapital. Något som vi pratar om med professor Paolo Sodini från Handelshögskolan i Stockholm i avsnitt #87. 

Det är skillnad på villa med lagfart och bostadsrätt

Utan att gå in på det i detalj vill jag påpeka att jag rekommenderar att man äger sitt boende. Något man inte gör en i bostadsrätt. I en bostadsrätt äger man bara ”rätten” att bo och man tar en betydligt större finansiell risk än vad man gör på motsvarande belopp i en villa. I en villa är det totala lånet det som du tar, men i en bostadsrätt är det inte ovanligt att både du och bostadsrättsföreningen har ett lån på din lägenhet. Det finns tyvärr många skräckexempel där misskötta bostadsrättsföreningar har fått privatekonomiska konsekvenser för de andra boendena. 

Se ditt ägda boende långsiktigt, minst 10 år, kortsiktigt boende kan med fördel hyras

Jag brukar rekommendera att se sitt boende långsiktigt, helst 10 år eller mer, och som en del i livets faser. När vi är unga så behöver vi inte särskilt mycket yta och man har oftast inget emot att hyra eller bo i andra hand. När man blir äldre, träffar en partner och planerar eller skaffar barn så uppstår andra behov. Om man kan förutse och planera för dessa faser har man mycket vunnet.

Det som nämligen händer i en bostadsbubbla är inte att folk får lämna hus och hem. Snarare handlar det om att människor blir ”inlåsta” i sina befintliga boenden. Särskilt med gällande lagstiftning om att banker inte får ta över boenden så länge som man betalar sina räntor. Det jobbiga scenariot är alltså att man t.ex. som ett ungt par behöver bli kvar i en lägenhet som passade när man var två men inte fungerar när man har två barn. Kan man därför tänka sig att bo i sitt boende i 10+ år, kan man mer eller mindre bortse från värdet på huset. Det är därför jag brukar råda människor som inom något år står inför ett skifte i livet som innebär ett annat boende att t.ex. hyra eller bo i andra hand. Det innebär oftast lägst ekonomisk risk och störst möjligheter. 

Satsa och underhåll din relation – ett av de bästa tipsen för att skydda sig mot bostadsbubblan

I en intervju fick jag frågan om mitt bästa tips för att skydda sig mot bostadsbubblan. Spontant och utan att tänka sa jag att man bör satsa och underhålla sin relation. Det finns nämligen få saker som har en så stor negativ privatekonomisk påverkan som en skilsmässa. Särskilt om man då dessutom i sitter i ett högbelånat boende som man ska sälja i en ogynnsam marknadssituation. 

Rörlig eller bunden ränta? Samt nätmäklarnas extremlåga räntor för Private Banking-kunder 

Historiskt sett har alltid rörlig ränta varit bättre än en bunden. Jag själv brukar se på en rörlig ränta som en slags försäkring som ger en lugnare nattsömn. Precis som med alla försäkringar betalar man en premie för tryggheten och säkerheten. Det som dock är bra att det inte behöver vara antingen eller – man kan ha både och. Vi själva har en tredjedel rörligt, en tredjedel bundet på tre år och en tredjedel bundet på fem år.

Något som kan vara bra att veta är att om du har mycket pengar och en belåning på lägre än 50 procent på ditt boende, så kan man få väldigt förmånliga rörliga räntor hos Avanza och Nordnet. De har nämligen något som de kallar för Private Banking-lån där man kan ligga nästan 0.5 procent under vanliga listräntor. 

Den näst sista delen handlar om att investera vilket resten av den här artikeln handlar om. Toppen i privatekonomipyramiden handlar om att faktiskt använda sina sparpengar. Sparande handlar ju om en uppskjuten belöning och att bara spara pengar för att lägga dem på en hög utan att använda dem är som att baka en kaka man aldrig äter. Det viktiga i samband med att man använder dem är att göra det i linje med sina värderingar, sin intention och sina drivkrafter. Det är något som vi pratar mycket om i avsnitt #24 med Moa Diseborn och avsnitt #79 med Charlie Söderberg.

En av teserna är att man kommer aldrig ångra en utgift som går i linje med en själv. I mitt fall t.ex. att arrangera något för andra människor eller vara generös. Däremot kommer jag med en stor sannolikhet att ångra ett nytt bilköp eftersom bilar aldrig har varit något som är viktigt för mig mer än att de ska fungera. Att köpa en bil som statusmarkör skulle således vara något jag med stor sannolikhet hade ångrat.

Varför spara och investera överhuvudtaget?

Jag anser att en det här är en av de viktigaste frågorna att ställa sig. Att börja spara handlar många gånger om en beteendeförändring och vi människor gör inga förändringar om vi inte har en stark anledning. Det kan vara att vi är trötta på att ha det som vi har det, kanske till och med trötta på att vara trötta – det som jag ibland kallar för hot-ivation. Det finns helt enkelt en så negativ konsekvens av att inte göra någonting att vi väljer att göra det. Exempel kan vara att säga upp sig, bryta upp från en relation eller i ett ekonomiskt sammanhang t.ex. vara trött på att hela tiden oroa sig.

Den andra gången vi människor gör en förändring är om vi har en inspirerande bild av framtiden som kan få oss att ändra beteende idag. Mitt bästa exempel brukar vara när man ska ta ett tidigt morgonflyg till en semester. Man ska flyga 07.00 på morgonen, vara incheckad kl. 06.00 och man ställer klockan på 04:30. Man vaknar 5 minuter innan klockan ringer och är utvilad. Något som aldrig hade en arbetsdag. Längtan och inspirationen gör att vi gör något nytt.

Problemet är att de flesta av oss varken är motiverade eller hotiverade vilket medför att det inte blir någon förändring. Det är därför vi ofta bara fortsätter precis som vi alltid har gjort. Framförallt att börja spara handlar väldigt tydligt om att börja göra något annorlunda. Det handlar om uppskjuten belöning, att avstå något idag för att få mer i framtiden. Då behöver man ha ett tydligt svar för sig själv till frågan ”Varför spara överhuvudtaget?”

Spara och investera till följd av en rädsla

Efter att ha funderat på den här frågan i snart 20 år är min tes att man kan dela upp alla svaren antingen i form av en rädsla eller en girighet. Om jag tar mig själv som exempel. Min pappa dog när jag var 13 år gammal och då ”lärde” jag mig att världen kan ryckas undan när som helst. Att det dessutom följdes av en ekonomiska osäkerhet där mamma inte visste om vi kunde bo kvar och liknande, bestämde jag mig (omedvetet) för att jag ska aldrig uppleva en sådan situation igen. Det gör att t.ex. buffert och ekonomisk trygghet så att jag inte behöver oroa mig för pengar, är väldigt viktigt för mig. Att det sedan gick till överdrift har jag skrivit en hel del om, bland annat här.

Den andra rädslo-baserade anledningen till att jag sparar beror på den så kallade 40-40-40-blåsningen. Det var ett koncept som twittraren PerPenning skrev om för många år sedan.

40-40-40-blåsningen går ut på att de flesta av oss jobbar 40 timmar i veckan i 40 år för att sedan leva på 40 procent av vår lön.

PerPenning

Tack vare det orange kuvertet insåg jag att ovan tyvärr stämde ganska väl för mig. När jag gick i pension skulle jag alltså behöver leva på mindre än halva den lön som jag har idag. Även om jag räknar med lägre utgifter som pensionär (t.ex. är barnen utflugna) så är det ganska tufft att halvera sin lön. Alternativet är ju att jobba längre vilket är något som t.ex. utredningar i riksdagen har föreslagit. Deras förslag är att vi som är födda runt 80-talet ska jobba till långt efter 70 års ålder för att få samma pension som dagens 65-åringar få. Jag vet inte om jag kommer orka, kunna eller vilja det.

Det här är mina två huvudanledningar till att spara utifrån en rädsla eller ett hot.

Spara till följd av en girighet (eller önskan)

I ekonomisammanhang brukar man ofta säga att motsatsen till rädsla är girighet. Problemet med girighet är att det för de flesta av oss är negativt laddat. Man vill inte säga att man är girig eller att man drivs av det. Det var först när en kompis hjälpte mig att se att man kan se girighet som en önskan som det blev betydligt enklare. De flesta av oss har nämligen t.ex. en önskan om att ha mer tid med barnen, familjen, vännerna eller för sig själv. Då kan man faktiskt säga att man är girig på tid.

Jämte de rädslo-drivna målen är tiden för det som är viktigt i livet en stor anledning till att jag sparar. Jag vill ha möjligheten att kunna ägna tid åt t.ex. familjen, vänner eller de projekt som jag har med mina kollegor. Länsförsäkringar har ett väldigt fint uttryck som de kallar för ”Frihetskapital”. Om man har pengar så kan man tacka ja till vissa saker men kanske än viktigare, man kan tacka nej till andra. På det sättet handlar sparande för mig om möjligheten att få välja själv. I jobbsammanhang handlar det om att kunna välja vad jag vill jobba med, när jag vill jobba med det, med vem, varifrån och i vilken omfattning.

Mitt sparande handlar även om att konsumera i linje med de värderingar, drivkrafter och den intention som jag har i livet. Pengar på hög har ett ganska litet egenvärde i min värld. Det är därför jag också ofta vänder mig mot ett slutgiltigt mål som är ”få så hög avkastning som möjligt”. Följdfrågan blir nämligen varför då? Jag tror att det är viktigt att man ser att pengar inte är en lösning på något, utan det är bara en förstärkare.

De senaste åren har det faktiskt tillkommit två sparmål som jag inte hade initialt. Det första är naturligtvis att jag vill ge mina båda döttrar en bra start i livet. Jag och Charlie Söderberg skrev till och med en bok på ämnet ”Gör ditt barn rikt -från veckopeng till förmögenhet”. Den går att låna på de flesta bibliotek eller att köpa via t.ex. Adlibris (annonslänk). Den handlar lika mycket om hur man kan spara till barnen som att hjälpa dem att få ett ekonomisk självförtroende och självkänsla.

Det andra sparmålet som har tillkommit handlar om att rädda planeten. Jag tror nämligen att vi människor kommer att börja ta hand om vår planet först när det är ekonomiskt lönsamt och vi tjänar pengar på det. Så länge man tjänar mer på att förstöra än ta hand om, så kommer vi att fortsätta med det. Det är bara att titta t.ex. i Brasilien där man hugger ner regnskog motsvarande ett Skåne varje år. Trots allt vi vet om klimathotet. Tittar vi på oss privatpersoner är det få av oss som tänker att våra sparpengar har en större miljöpåverkan än vår bilkörning.

En investering på 100 000 kr i en global indexfond eller fondrobot som forskningen rekommenderar, ger nämligen upphov till ca 3 ton koldioxid. Det är dubbelt så mycket som en bil som man kör 1 500 mil om året med. En miljon använder på ett år upp nästan hela den klimatbudget som vi har per person fram till 2050. Det är således inget vi bör eller kan ignorera. Det är därför jag är för i princip alla olika sätt som man kan spara klimatsmart på och har skrivit om det mycket på bloggen (här, här och här) och investerat mer än hundratusen i dessa projekt inom ramen för den aktiva lekhinken.

Andra exempel på mål att inspireras från

Andra mål som man kan inspireras är:

• Mer tid – för barnen, familj, vänner, hobbies, välgörenhet, ideella engagemang…
• Konsumtion – resor, upplevelser, prylar, boende, boende utomlands, bil, livspussel…
• Drömmar – barndomsdröm, starta eget företag, bucket list…
• Frihet – frihetskapital, ekonomisk frihet, geografisk frihet, valfrihet…
• Pension – gå i pension tidigare, pension med bibehållen livskvalitet…
• Övrigt – spara till barnen, lämna ett arv, ge bort, en god avkastning…

Ens mål kan alltså vara mer eller mindre vad som helst. Jag kan även varmt rekommendera intervjun med Sabine Andersdotter som vi gjorde i avsnitt 78. Vi pratade nämligen om det som är viktigt i livet, bucketlists och inte minst saker som får en att skratta.

• Bucketlist, lycka och saker som får en att skratta - RikaTillsammans #78 - Intervju med Sabine Andersdotter

Överkurs: Om möjligt fundera på när målet ska nås

Även om det är något som de flesta inte gör och man kan skippa det, så brukar jag rekommendera att försöka fundera på när målet ska nås. Det vill säga att sätta en tidshorisont. Tidshorisonten bestämmer nämligen väldigt många andra faktorer i sparandet såsom avkastning och risk. Ju längre tid desto högre avkastning och lägre risk. Man kan även se det från andra hållet. Det vill säga att om du vet summan som du behöver, du vet hur mycket du har idag och hur mycket som du kan månadsspara, då kan man räkna ut när målet kan komma att nås. Vår ränta-på-ränta-kalkylator är utmärkt för att gör de testen.

Vi går genom det här i detalj på workshopen när vi skapar utkastet på en egen investeringsplan men ett exempel är t.ex. barnsparande. I boken ”Gör ditt barn rikt” konstaterar vi att en lagom summa att hjälpa barnen med är ca 250 000 kr. Det är framförallt pengar till en kontantinsats så att de kan komma in på bostadsmarknaden. Om jag utgår från ett par av våra vänner, så har de en son på fyra år och kan spara helt barnbidraget. Det ger följande förutsättningar:

• Möjlighet att spara per månad: 1 250 kr.
• Tidshorisont: 14 år (=18 – 4 år)
• Sparmål: 250 000 kr

Genom ränta på ränta-kalkylatorn kan vi då konstatera att det finns ett par olika sätt att med ovanstående förutsättningar få ihop målbeloppet. Om man nämligen utgår från 14 års tidshorisont med ett månadssparande på 1 250 kr och 7 % årsmedelavkastning får man en summa om ca 340 000 kr, långt över målet. Då kan man t.ex. sänka månadssparandet och använda de pengarna till ett annat mål och så vidare. En annan följd kan vara att man inte behöver ta en lika hög risk. Det är som att lägga ett litet pussel. Det är som sagt överkurs men det är ett engångsjobb som kan ge en enorm stabilitet i sparandet – särskilt när man inser att man inte behöver maximera risken hela tiden.

Samma principer fungerar idag som alltid fungerat

Pengar och ekonomi är inget nytt. Det är något som vi har funderat på i flera tusen år. Det finns referenser till pengar i alla religioners heliga böcker. Vår egen bibel har en hel berättelse om talenterna (Matteus 25:14-30) där Jesus jämför det kristna livet med att göra bra investeringar. Han ansåg att man har ett ansvar att förvalta och investera Guds resurser så att de ger en god avkastning. Judarnas samling av skrifter, Talmud, innehåller ännu mer konkreta investeringsråd: En man ska dela upp sina pengar i tre delar, en del i land, en del i företag och en del i reserv. Inget nytt under solen således.

Professor Carmen Reinhart har i sin berömda bok ”Annorlunda nu – 8 sekel av finansiell dårskap” visat att i princip varje gång vi tror att det är annorlunda, så är det inte det. Det är därför jag gillar råd och tips som har bestått tidens tand. Boken ”Rikaste mannen i Babylon” skrevs av George Clason på 1920-talet och är enligt mig lika aktuell idag som då. Många av de råd vi och andra delar med oss av idag nämndes första gången i den boken. Jämte boken ”Rich Dad, Poor Dad” som också har ett par decennier på nacken, är det den boken som jag rekommenderar oftast.

Guldets lag #1 – Betala dig själv först med 10 procent

I boken går författaren genom guldets olika lagar och den första lyder som följer:

Guld kommer gladeligen och i stigande grad till alla som är villiga att lägga undan minst en tiondel av sin förtjänst i syfte att skapa en förmögenhet för sin framtid och sin familj.

Rikaste mannen i Babylon

Översätter vi det till 2019 så innebär det att varje månad lägga undan 10 procent av sin inkomst till sig själv. Jag skulle i dagsläget till och med rekommendera en något högre andel om man har möjligheten. Jag har full respekt för att det är mycket och att inte alla har möjlighet till det. SCB visade t.ex. i en undersökning förra året att var femte svensk inte har råd att betala en oförutsedd räkning på 10 000 kr utan att ta lån.

Att då säga att man ska spara 10 eller 20 procent kan vara tufft. I de fall är mitt råd att spara det som man kan, varje hundralapp gör en stor skillnad. Jag kan även rekommendera TED-föreläsningen ”Save more tomorrow” som ekonomen Schlomo Benartzi håller. Hans poäng är att om man inte kan spara idag, spara mer av de framtida löneökningarna, bidragen eller oförutsedda inkomsterna. Väl värda 18 minuter.

Den andra poängen i ovan är att göra det innan man konsumerar upp sina pengar. De flesta av oss får in lön, betalar våra räkningar, köper det vi vill ha och sedan ser vi om det blev något över. I bästa fall sparar vi detta och i värsta fall används de pengarna upp lite senare när de blivit tillräckligt många för t.ex. en resa. Det sättet fungerade inte i Babylon för 4 000 år sedan och det fungerar inte idag heller. Tricket är istället att göra tvärtom. Det vill säga spara det första man gör.

Jag är en varm förespråkare för automatisering. För om något kan bli gjort utan att jag behöver tänka på det, då är sannolikheten ofantligt mycket större att det faktiskt blir gjort. Hos både fondrobotarna och nätmäklarna jag skrivit om tidigare går det att ställa in automatiskt månadssparande. Min rekommendation är att du gör en sådan inställning antingen via autogiro eller en automatisk överföring. Gärna i anslutning till lönen så att pengarna dras så fort som möjligt.

En bieffekt som Caroline påtalade var att det dessutom gjorde att man kunde konsumera med gott samvete. För om man sparar i slutet, då kan man alltid ha sparat lite till, något som kan ge dåligt samvete. Om man däremot sparar i början av månaden med lönen, då är den saken färdig och de pengarna som finns kvar, kan man med gott samvete konsumera.

Automatisera sparandet med en fondrobot

Fram tills för ett år sedan var vår rekommendation att öppna ett konto på en nätbank och sedan manuellt köpa ihop en portfölj av de bästa fonderna. Idag behövs inte det längre eftersom det har kommit smarta fondrobotar som gör det jobbet åt en. I början av året utvärderade vi dessa i artikeln: ”Bästa fondrobotarna 2019”. Sedan dess har ytterligare ett antal fondrobotar lanserats och de poppar upp hos varje bank med lite självaktning.

En fondrobot är helt enkelt en tjänst som hjälper dig att:

• Välja ut den bästa och billigaste kombinationen av fonder
• Få ett sparande som går i linje med forskningen
• Månadspara från 100 kr

till en låg avgift om ca 0.4 till 1 procent om året. Jag anser att det bästa som de allra flesta sparare kan göra är att sätta upp sitt sparande hos en fondrobot och sedan glömma bort det. Fondroboten kommer sedan sköta det åt dig och du kan ägna dig åt annat. Du behöver inte ägna en tanke åt vilka fonder som är bäst, billigast eller passar ihop, du behöver inte balansera om så att din portfölj inte glider och du behöver inte ha koll på annat än om ditt mål ändras. Det bästa av allt är att forskningen dessutom säger att om du gör det här – då har du absolut bäst odds att lyckas. Mycket bättre än de flesta småsparare som investerar i enskilda aktier, följer ekonominyheter och låter duktiga.

Även vi som anses vara experter i området har flyttat över en stor del av våra pengar till fondrobotar. För forskningen är obarmhärtig – de flesta sparare, vilket inkluderar proffsen, slår nämligen inte de fonder eller kombinationen av fonder som de bästa fondrobotarna väljer. De flesta småsparare underpresterar nämligen mot en indexfond, det vill säga en fond som går som genomsnittet av marknaden. Se gärna nedanstående videoklipp med nobelpristagaren i ekonomi 2013, Eugene Fama:

Om det inte är en sågning han gör i videoklippen så vet jag inte vad en sågning innebär. Det viktigaste att fånga i intervjun med honom är två saker. Först och främst, att det bästa man kan göra är att investera i billiga globala indexfonder – precis det som fondrobotarna gör. Det andra är att även hos de som slår index så kan man inte utesluta att de bara hade tur och de tredje att i princip alla ekonomiska magasin och nyheter är att likställa med finansporr.

Sedan många år tillbaka har vi våra modellportföljer som följer hans forskning, men på sistone har även vi bytt till en fondrobot för att lära som vi lär och inte minst maximera våra chanser för att tjäna pengar. Nedanstående skärmdump är från vårt ena Lysa-konto:

Att välja en fondrobot på många sätt även varit en större utmaning för oss eftersom vi i mer än 10 år har byggt bloggen på våra modellportföljer, gjort undersökningar med de bästa fonderna och haft prestige kring det. Men i slutet av förra året kunde jag faktiskt inte hitta på någon bra anledning till att fortsätta göra det själv och inte använda en fondrobot.

Om man vill ha ett alternativ till Lysa, så rekommenderar vi att titta på Opti (annonslänk) och BetterWealth (annonslänk). Subjektivt så tycker jag att dessa är de två bästa jämte Lysa. Läs som sagt gärna artikeln ”Bästa fondrobotarna 2019” för flera förslag. Jag kan även rekommendera att se intervjun vi gjorde med Better Wealth och Opti. Vi har även gjort en intervju med Lysas VD Patrik Adamson.

Överkurs: invändning mot fondrobot

Den vanligaste invändningen mot fondrobotarna eller argumentet för att göra det själv är att man kan göra det billigare och eller bättre. Jag är tveksam. Om vi tar fondroboten Lysa (annonslänk) som vi rekommenderar så kostar den ca 0.4 procent i avgift. Hälften av avgiften går till Lysa och hälften till de underliggande fonderna. Genomsnittsavgiften för fonder i Sverige ligger över 1 procent och tittar på många av indexfonderna vi rekommenderar så ligger de på ca 0.2 – 0.4 procent. Det betyder att det är svårt att sätta ihop en liknande portfölj billigare än vad Lysa gör.

En variant en del läsare gillar är en kombination av Avanza Global för ca 0.1 procent i avgift i kombination med en räntefond som t.ex. Spiltan Räntefond Sverige som också har ca 0.1 procent i avgift. Det ger en portfölj där avgiften ligger på mellan 0.1 och 0.2 procent. Portföljen kommer till stor del också bete sig som Lysas. Det vill säga att den stora fördelen är att man gör det för halva priset. Jag personligen tycker inte riktigt att det är värt besparing, särskilt som jag upplever att det är lite som att jämföra äpplen med päron och kräver en årlig manuell ombalansering. Jag personligen tycker att det är värt de 200-300 kr per 100 000 kr i form av fondroboten.

Sedan är det bästa som vanligt – man behöver inte välja antingen eller. Man kan göra både och. Jag brukar ibland rekommendera att dela upp sitt sparande i två delar. Sätt den ena hos en fondrobot och förvalta den andra delen själv. Läs gärna i början av artikeln där jag länkar till nätmäklarna Nordnet (annonslänk) och Avanza (annonslänk) samt länkar till våra modellportföljer (nybörjarportföljen och globala barnportföljen) samt vår sammanställning av de bästa fonderna.

Att dela upp sitt sparande i två delar kan dessutom vara en ganska rolig tävling. Jag vet dock vem jag skulle sätta pengarna på…

Vad är det viktigaste forskningen säger om sparande?

Jag har skrivit om det här i mer än 10 år i snart 1 000 artiklar, men om jag skulle sammanfatta det själv, då är det:

Köp/månadsspara i alla företag i hela världen så billigt och skatteeffektivt som möjligt, äg dem så lång tid som möjligt och ändra bara strategi när dina mål ändras, inte när något händer på marknaden samt försök inte förutsäga marknaden eller framtiden.

Om jag ska välja en av bloggens bästa artiklar själv, då är det intervjun som jag gjorde med professor Paolo Sodini från Handelshögskolan i Stockholm. Vi pratar nämligen mycket om forskningen och han sammanfattar det väldigt väl. Nedan följer några av huvudpunkterna:

Det går inte att förutsäga framtiden

Det finns inga vetenskapliga belägg för att det går att förutsäga framtiden och därmed vilka företag, branscher, marknader, fonder, aktier eller länder som kommer att gå bra imorgon. Jag har skrivit om finansiell spådomskonst i den här artikeln som går genom det i detalj. 

Slutsatser att dra från det här och därmed vanliga misstag som människor gör: försök inte köpa enskilda aktier eller fonder eftersom alla avvikelser från en global indexfond introducerar en risk som du inte får betalt för, försök inte tajma marknaden genom att vänta till kraschen kommer eller liknande och försök inte slå index eftersom du har oddsen så starkt emot dig. I en berömd studie visade det sig att det bara var 6 av 1 000 professionella fondförvaltare som konsekvent slog genomsnittet för hur marknaden gick (=index). 

Det bästa du kan göra är att köpa alla aktier i hela världen (=global indexfond) så billigt som möjligt

Eftersom det inte fungerar att förutspå framtiden och därmed även enstaka bolag är det bästa man kan göra att köpa alla bolag. En del bolag kommer att gå dåligt, en del bolag kommer att gå riktigt bra men som helhet kommer det att gå som genomsnittet av marknaden. Även om det finns några få nackdelar med att investera i indexfonder är fördelarna så ofantligt mycket större – inte minst genom att du inte behöver lägga någon tid på att engagera dig i sparandet. Det finns åtskilliga böcker på det här ämnet – min favorit och rekommendation för en nybörjare är Alan Roths ”How a second-grader beats Wall Street”.

När du köper eller säljer så har någon annan precis motsatt åsikt

Något som professor Sodini påpekade är att varje gång du köper eller säljer något, så finns det någon på andra sidan som gör transaktionen möjlig. Det betyder att den här någon på andra sidan har motsatt åsikt kring vad du har. Då ska man komma ihåg att många av världens största fondbolag, som har de allra smartaste människorna anställda, lägger miljoner på research, har tillgång till all information som finns och investerar t.ex. satelliter för att fotografera parkeringar för att bedöma huruvida affären vid parkeringen har fler kunder i år än förra året, inte lyckas slå index konsekvent. Hur ska då en småsparare som dessutom har både jobb och familj och sparar sina pengar som en hobby lyckas? Paolo sa det bäst – i de flesta fall när jag ska göra något så tänker jag att den på andra sidan vet mer eller är smartare än mig. När det kommer från en professor i ekonomi, då är det dags att tänka efter hur det är för en själv… 

Tyvärr verkar många småsparare inte ha förstått det här. År efter år blir de av med sina pengar till proffsen, något som jag är trött på se hända. Genom att då investera långsiktigt i en global indexfond med låga avgifter, via t.ex. en fondrobot som Lysa, så jämnar man ut oddsen och faktiskt får ett övertag. Småspararens övertag är nämligen tidshorisonten, vi kan vänta på att prestera resultat, medan proffsen ofta har krav på att prestera varje kvartal. Enligt mig är det den enda fördelen en ny småsparare har, och den är inte liten. 

Håll kostnaderna så låga som möjligt

När det gäller sparande är det ännu viktigare än i vanliga fall att hålla kostnaderna låga. Många av avgifterna i finansbranschen är nämligen procentuella i förhållande till kapitalet. Det betyder att ränta-på-ränta-effekten gäller även på dem. Det kan innebära att en till synes ”låg” avgift på 2 procent kan äta upp mer än 30 procent av din slutgiltiga vinst. Det är också en stor anledning till att vi har valt Lysa som vårt förstahandsalternativ då de är absolut billigast av alla fondrobotarna. 

På samma sätt gäller det att hålla kostnaderna nere i form av skatt. Trots att vi i Sverige ibland klagar på att vi har bland de högsta skatterna i världen, så är vårt investeringssparkonto (ISK) extremt skatteförmånligt. Genom att betala ca 1 procent om året på det totala beloppet (istället för 30 procent på vinsten) kommer vi billigare undan än i princip något annat land i hela världen. Ett sådant här investeringssparkonto får du gratis när du blir kund hos antingen fondrobotarna eller nätmäklarna. 

Nyhetsbrev, ekonomitidningar och affärsmagasin är bara finansporr och underhållning

Jag och många andra har gjort utvärderingar av hur bra tipsen som kommer i tidningar, nyhetsbrev och magasin är. I många fall är de sämre än om man låtit en apa slumpmässigt kasta pil på en lista med aktier. Nobelpristagaren Eugene Fama sa det bäst när han kallade det för finansporr eller ren underhållning. För det har i princip inget annat värde. Som du förstår så är det här superkontroversiellt, men återigen forskning är tydlig på den här punkten även om särskilt finansmedia gör allt annat än att hålla med. 

Genom att välja en fondrobot undviker du alla misstagen ovan och får en strategi som går i linje med forskningen – helt utan att behöva göra något. För mig är det som att man står framför en hinderbana med massor av fällor att trilla ned och plötsligt bli erbjuden en möjlighet att bara gå runt den istället för genom den. Det blir alltså inte sämre av att välja en fondrobot och automatisera det än att göra det själv. För de allra flesta är det nämligen precis tvärtom. En fondrobot gör att du kommer närmare forskningen och därmed får ett bättre resultat än göra det själv.

Guldets lag #2 – Låt pengarna jobba hårt för dig istället för tvärtom!

Om vi hoppar tillbaka till ”Rikaste mannen i Babylon”-boken så lyder guldets andra lag enligt följande:

Guld arbetar flitigt och förnöjt åt den kloka ägare som finner lönande arbete åt det samtidigt som det förökar sig lika lätt som hjordarna i hagen.

Rikaste mannen i Babylon

Översätter vi det här till 2019 så handlar det om att vårt jobb som pengarnas ägare är att hitta ett gott och lönande arbete åt våra pengar. Vi har redan tidigare konstaterat att en fondrobot är det bästa jobbet för pengarna. Den andra bärande punkten är att pengarna förökar sig lika lätt som hjordarna i hagen. Jag fullkomligt älskar den, särskilt då det ligger så mycket bakom den formuleringen. Det handlar nämligen om att pengar är betydligt bättre på att tjäna pengar än vad vi är. Det vill säga att vi bör låta pengarna jobba hårt åt oss istället för att vi ska jobba hårt åt dem.

Det finns egentligen bara fyra olika sätt att tjäna pengar, något som jag och den bästsäljande författaren Carl-Johan diskuterar i avsnitt #95. De två vanligaste sätten – att vara anställd eller driva eget företag – har det inneboende problemet att vi byter tid mot pengar. Man kan ha olika växlingskurs på omvandlingen av tid/kompetens till pengar med likväl finns det en begränsning i tid. Finns det en begränsning i tid kommer det alltid finnas en begränsning i pengar och vad man kan tjäna. Använder man dock pengar för att tjäna pengar så finns inte den begränsningen. De kan växa till hur mycket som helst.

Pengar är på det sättet betydligt bättre på att arbeta än vad vi någonsin kan bli. De kan jobba 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan och 365 dagar om året. Väl förvaltade så kan mina pengar gå i arv till mina barn som kan sätta dem i arbete för sig själva. På det sättet kan pengarna dessutom jobba i generationer – något som vi sett exempel på via de svenska kända och rika släkterna såsom t.ex. Wallenberg. Att pengar dessutom är bättre att tjäna pengar än vad arbete är något som fick mycket uppmärksamhet för något år sedan med den franske ekonomen Thomas Piketty. Han skrev en bok som visade på den ekonomiska ojämlikhet som de senaste åren ha ökat just på grund av det här.

Exempel hur pengarna växer med ränta på ränta

Om vi illustrerar det med ett exempel. Medianlönen i Sverige 2016 var 29 300 kr innan skatt. Det motsvarar ca 22 500 kr efter skatt. En tiondel motsvarar 2 250 kr per månad. Om vi utgår från en årsmedelavkastning om 4 procent per år och investerar vi ett investeringssparkonto med 1 procent per år får vi följande utveckling.

Vi börjar spara i början av året och efter ett år har vi sparat ihop ca 27 000 kr och våra pengar har tjänat ihop ca 1 000 kr. Vi fortsätter spara även nästkommande år. Nu har vi sparat ihop 54 000 kr och våra pengar har tjänat ihop lite mer än 3 000 kr. Det tredje året har vi sparat ihop 81 000 kr och våra pengar har sparat ihop lite över 6 600 kr. Fortfarande högst marginellt i förhållande till hur mycket vi själva sparat.

Det är det som är en av de kluriga sakerna med ränta-på-ränta, det går sjukt långsamt i början. Jag tror att det är en av anledningarna till att de flesta aldrig upplever att pengar är bättre på att tjäna pengar än vad vi är. Man har helt enkelt inte uthålligheten. Enligt en siffra jag såg från SCB har del halva Sveriges befolkning inte 50 000 kr i finansiella tillgångar. Det betyder att redan dessa 80 000 kr är mer än vad de flesta har.

Det som normalt händer när en svensk har 80 000 kr på kontot är att de konsumeras. Oftast i form av en resa, ett uppgraderat boende, en ny bil, en renovering eller något annat. Sedan är man mer eller mindre tillbaka på noll och så börjar man om från början i en slags ekonomisk jojo-bantning. Det trista i sammanhanget är att man aldrig får uppleva världens åttonde underverk. Ränta-på-ränta kickar in på riktigt först senare enligt nedanstående bilder.

Efter 36 år har man sparat ihop ungefär 1 000 000 kr via månadssparandet om 2 250 kr. Det coola är dock att under samma period har pengarna också sparat ihop ungefär en 1 000 000 kr, vilket gör att man har totalt 2 000 000 kr. Drar vi ut tidshorisonten ända till 50 år springer pengarna ifrån ännu mer. Det egna sparandet uppgår till 1 350 000 kr, men räntan har växt till 2 360 000 kr, det vill säga en totalsumma om nästan 3 700 000 kr. Pengar är på sikt bättre på att tjäna pengar än vad vi är.

Det enda problemet är att 50 år är väldigt lång tid. De flesta av oss har passerat vår medellivslängd vid det laget. Som tur är går det att snabba upp processen. Ränta på ränta är som en maskin som styrs av följande rattar:

• Månadssparandet
• Startbeloppet
• Årsmedelavkastningen
• Tiden

Om vi utgår från att vi inte kan påverka tiden så kan vi påverka alla de andra faktorerna. I den sista bilden ovan har gjort just det. Vi har ändrat årsmedelavkastningen från 4 procent till 8 procent. Det är en rimlig avkastning på ett sparande med en hög aktieandel. Vi har även ändrat månadssparandet från 2 250 kr till 4 500 kr och säger att personen t.ex. fått löneförhöjning, hittat ett sidoprojekt eller träffat en partner. Plötsligt får vi då samma slutsumma om ca 3 700 000 kr, men nu får vi den på halva tiden, 25 år istället 50 år. Coolt, eller hur?

Hur snabbt förökar sig pengarna?

Tyvärr är det väldigt svårt och ointuitivt att räkna på ränta-på-ränta eftersom det är exponentiellt istället för linjärt. Det gör att man behöver använda t.ex. vår ränta-på-ränta-kalkylator. Som tur är dock finns det enkla tum- och minnesregler som jag brukar rekommendera. Nedanstående tre bilder ger tre olika perspektiv på ränta-på-ränta.

De olika bilderna kan bäst sammanfattas nedan:

Tumregler för hur snabbt pengarna växer (bild 1)

Den första bilden är en tabell som visar med vilken faktor som pengarna växer över olika tidsperioder med olika årsmedelavkastningar. Jag har markerat de tumregler jag tycker att man ska komma ihåg. Om man har 8 procents årsmedelavkastning (=en aktieindexfond över en 10 års period) så kommer pengarna dubblas (=2,2 ggr) på en 10 års period, de kommer nästan femdubblas över en 20 års period (=4,7 ggr) och de kommer tiodubblas över en 30 års period (=10,1 ggr). 

Man kan bli lite skruvad av att tänka så. Arne ”Kavastu” Talving som jag intervjuade i avsnitt #65 frågade mig en gång om jag hade råd att köpa en iPhone för 50 000 kr. Jag förstod inte frågan då telefonen bara kostade 10 000 kr. Då förklarade han att man kunde ju tänka att om man lät pengarna vara i 10 år, då var de ju värda 20 000 kr och på 20 år var de ju värde 50 000 kr. En telefon för 10 000 kr idag eller 50 000 kr om 20 år. Det här är en av anledningarna till att vi inte köper en ny bil för flera hundra tusen. 100 000 kr för en ny bil idag, som förlorar sitt värde inom 10 år, eller 500 000 kr extra när man går i pension. Det kluriga är att hitta balansen mellan konsumtion idag och uppskjuten belöning. 

Miljonärskalkylatorn – hur lång tid tar det att bli miljonär?

Den andra bilden och tabellen visar hur lång tid det tar att få ihop en miljon utifrån olika månadssparande och årsmedelavkastningar. I den tabellen har jag markerat 100 kr i månadssparande till 8 procents ränta ger en miljon över ca 55 år. Det är väldigt länge, men det är ett exempel som jag brukar visa för unga människor som går i skolan. Det visar nämligen att alla i Sverige har potentialen att bli miljonärer, även om det tar lång tid med små summor. Den andra markeringen som jag har gjort är 8 procent och 1 250 kr i månaden, det vill säga barnbidraget. Det ger en miljon efter ca 24 år. 

Nu tycker jag att det är alldeles för mycket pengar att ge en ungdom (lagom är 250 000 kr till en kontantinsats), men det visar också att ett långsiktigt sparande kan ge en miljon på relativt kort upplevd tid. Särskilt eftersom vi säger att sparande tar så lång tid men att barnen växer upp innan vi vet ordet av. 

Avkastningskalkylatorn – vad blir det per månad efter skatt?

Den sista tabellen och kalkylatorn är omvänd till de två andra. Här svarar snarare på frågan: hur mycket pengar behöver jag för att kunna ersätta min månadslön med avkastning. Det vill säga vad är avkastningen per månad utifrån ett stort engångsbelopp. Här kan vi se att t.ex. 5 000 000 kr till en årlig avkastning om 5 procent skulle ge ca 20 000 kr i månaden efter skatt eller 240 000 kr på årsbasis. 

Att leva på sitt kapital är något som har forskats på mycket, särskilt eftersom det är mer eller mindre vad en pension innebär. Vi har gjort ett djupgående avsnitt om uttagsstrategier och den berömda 4 procentsregeln som du kan läsa mer i. Här handlar det mest om att få en känsla för att man kan se på ränta- på-ränta från olika perspektiv.

Du kan som sagt laborera med det här själv i vår ränta-på-ränta-kalkylator.

Var kommer avkastningen från?

En sak som jag ofta återkommer till i våra artiklar är att göra rätt sak på rätt sätt. En av dessa saker handlar om att inse vilka beslut som är viktigaste att få rätt på och vad som spelar roll egentligen. Det har fascinerat mig i många år hur finansbranschen silar mygg och sväljer elefanter. En av dessa saker handlar om var avkastningen kommer ifrån. Det vill säga pyramiden som nedanstående bild illustrerar:

Det finns studier som visar att valet av tillgångsslag, det vill säga om du väljer aktier eller räntor, är det som kommer att spela absolut störst roll för din framtida avkastning och risk. I avsnitt #57 med Claudia Galli, använder vi metaforen fordon för att illustrera det här. Säg att vi har tre olika fordonslag – flyg, bil och cykel. Om jag ska ut på en resa är det mycket viktigare beslut att välja rätt fordonsslag än att välja t.ex. typ inom fordonsslaget (bil: kombi, sportbil eller cabriolet) och det som ger minst skillnad är ju det specifika märket (bil: Volvo, Mercedes eller BMW).

Oavsett vilken typ av bil eller vilket bilmärke jag väljer så kommer en resa från Malmö till Stockholm ta ca 6 timmar. Om jag däremot väljer flyg kommer det att ta ungefär 1 timme oavsett om jag väljer SAS, Norwegian eller BRA. Precis som en cykeltur, oavsett cykeltyp och cykelmärke, kommer att ta betydligt längre tid.

Precis på samma sätt är det inom sparande. Problemet är bara att när man träffar en (dålig) finansiell rådgivare på banken så pratar man alltid Mercedes, Volvo eller BMW som om det gjorde störst skillnad. Det spelar i princip ingen roll huruvida man väljer Swedbanks Globalfond, Länsförsäkringars globalfond eller SEB:s. Valet av specifik fond inom en fondtyp står för mindre än 5 procent av den totala avkastningen.

Det är mycket viktigare att välja huruvida man ska ha en räntefond eller en aktiefond, hur stor fördelning av 100 kr som ska ligga i respektive tillgångsslag. Nästa viktiga val är att välja vilka specifika fondtyper som man väljer inom andelen räntor och aktier. Sammanfattar man det i siffror så kan man säga att utifrån en årsmedelavkastning om 8 procent, så står:

• Tillgångsslaget för ca 80 %, det vill säga 6,4 procent av 8,0 procent.
• Fondtypen för ca 15 %, det vill säga 1,2 procent av 8,0 procent
• Enskilda fonden för ca 5 %, det vill säga 0,4 procent av 8,0 procent

Tack vara fondrobotarna behöver vi idag bara fokusera på det viktigaste beslutet – valet av tillgångsslag och balansen mellan räntor och aktier. I princip alla fondrobotarna som vi tittade på i avsnitt #86 gör alldeles utmärkta valet på fondtyp och enskild fond-nivå. Det är därför den här artikeln inte nämner en enda specifik fond eller aktie. Det behövs nämligen inte. Ovan medför att du också i stora drag kan ignorera alla som pratar om enskilda fonder eller aktier, det gör nämligen bara en marginell skillnad i förhållande till att få rätt på tillgångsslaget.

Tillgångsfördelningen styr risken och avkastningen

I nedanstående graf visar jag hur tillgångsfördelningen, det vill säga balansen mellan aktier och räntor (gas och broms), styr majoriteten av risk och avkastning. Vi börjar med 100 procent räntor och 0 procent aktier längst till vänster och förflyttar oss i steg om 10 procent, till 100 procent aktier och 0 procent räntor. Underlaget till grafen är den svenska börsen (SIXRX) och svenska korta räntor (SSVX 3MÅN) mellan 1998 och 2018.

När vi har 100 procent räntor har vi, under den senaste 20 års perioden, tjänat som mest 4,1 procent och förlorat -0,7 procent som mest ett enskilt år. Medelvärdet har varit ca 1,7 procent. När vi lagt till 10 procent aktier och därmed sänkt räntedelen till 90 procent, då har medelavkastningen ökat till 2,75 procent. Samtidigt har den högsta enskilda avkastningen varit 10,0 procent och den största förlusten har i princip fyrdubblats till -2,5 procent.

Så fortsätter det ända till 100 procent aktier där medelvärdet varit nästan 12 procent. Den högsta avkastningen ett enskilt år har varit nästan 70 procent. Vilket innebär att en hundralapp i januari varit värd 170 kr i december. Men samtidigt har en hundralapp också kunnat sjunka med -39,0 procent till 71 kr. Variationen, både uppåt och nedåt, är väldigt tydligt mycket högre ju längre åt höger vi går.

Hur du väljer balansen kommer alltså spela en väldigt stor roll både för hur mycket du riskerar och hur mycket du potentiellt kommer att tjäna. Det är långt viktigare än vilka aktier eller fonder man äger.

Fyra-hinkar-principen – få rätt balans i sparandet

Eftersom beslutet om rätt balans mellan aktier och räntor, vår gas och broms, är det viktigaste vi kommer fatta har jag och många spenderat mycket tid att tänka på det. Det bästa som svaret jag har kommit fram till de senaste 10 åren är en kombination av en klassisk tumregel och en metafor med hinkar som vi ägnade hela avsnitt #47 åt. Syftet med fyra-hinkar-principen är att få rätt balans i hela sin ekonomi, inte bara i ett enskilt sparande. Man utgår från fyra olika hinkar som fyller på varandra utifrån specifika regler och förutsättningar.

Vi går genom det i detalj i avsnitt #47, men här följer en kort sammanfattning.

Bufferthinken – löpande utgifter och skydd mot oförutsedda utgifter

Den första hinken är den som har lägst risk och där pengarna är mest tillgängliga. Det är en hink för pengar som ska användas inom 0-2 år och placeras således med fördel på bankkonto med insättningsgaranti. Om man känner att man har tillräckligt pengar på bankkontot, så kan man även placera dem i en fondrobot med en fördelning om 20 procent aktier och 80 procent räntor. När hinken är full så fyller man på mellanriskhinken.

Mellanriskhinken – skydd mot svängningar i sparandet

Syftet med mellanriskhinken är att fylla på bufferthinken vid behov eller skydda mot inflation och svängningar på aktiemarknaden. Tidshorisonten är mellan ca 3 och 7 år och således kan man unna sig en högre aktieandel. Jag brukar rekommendera ca 60 procent aktier och 40 procent räntor. När hinken är full så fyller den på den passiva hinken. 

Passiva hinken – motorn i sparandet

Syftet med den passiva hinken är att fylla på mellanriskhinken när den blir tom och framförallt att få pengarna i sparandet att växa. Därför tar man här högst risk med 90 procent aktier och 10 procent räntor. Det medför också att tidshorisonten behöver vara som längst. Minst 8 år, men gärna ännu längre. 

Aktiva lekhinken – för alternativa och roliga investeringar

Sparande som man tjänar pengar på ska vara lika tråkigt som att se målarfärg torka eller gräs växa. Det är därför vi har de andra tre hinkarna. Men jag ska inte sticka under stol med att sparande är roligt och att man ibland vill stödja behjärtansvärda eller klimatsmarta projekt, testa köpa den här heta aktien eller göra någon annan spekulation. Den här ”leken” bör man endast göra i den aktiva lekhinken, som av säkerhetskäl maximalt bör vara 10 procent av den passiva hinken i storlek. 

Genom det här upplägget kan man skapa sig en bra balans i sparandet.

Två klassiska tumregler för att få och kontrollera rätt balans

Samtidigt uppfyller fyra-hinkar-principen även på den klassiska tumregeln om att:

Investera bara 10 procent i aktier per år som du kan låta pengarna arbeta i fred.

Klassisk tumregel.

Om man t.ex. har sex års sparhorisont, då bör man sikta på 60 procent aktier och 40 procent räntor. Tumregeln kommer helt enkelt från att aktier kan vara väldigt oförutsägbara på kort sikt. Det är därför man bara bör ha en hög aktieexponering över långa tidsperioder om minst 10+ år.

En annan klassisk tumregel som man kan använda för att göra en realitycheck i sitt sparande är:

Den total andelen räntefonder i hela din ekonomi bör vara lika stor som du är år gammal.

Klassisk tumregel

Det vill säga att om du är 38 år gammal som jag, då bör den totala andelen räntefonder i din ekonomi vara 38 procent. Syftet med den här tumregeln är att öka risken när man är yngre och minska den ju äldre man blir. Vissa, som professor Sodini i avsnitt 87, tycker dock att den är för defensiv och bör gälla först efter 50 års ålder.

Fyra-hinkar-principen + fondrobot = sant

När du skapar ett konto hos en fondrobot får du svara på ett antal frågor vars syfte är att hjälpa dig att hitta din balans mellan räntor och aktier. Du kan antingen använda den, eller så kan du använda dig av fyra-hinkar-principen. Om du vill göra det senare, något som jag rekommenderar, då kan du öppna ytterligare två konton (på samma inloggning). Det finns nämligen inget som hindrar dig att ha fler depåer hos Lysa (annonslänk). Det fungerar självklart även hos de andra fondrobotarna.

Det jag brukar göra är helt enkelt att klicka mig genom de olika frågorna. Sedan väljer jag att ändra fördelning så att jag kan välja andel räntor och aktier manuellt själv. Jag döper kontona och ställer in dem enligt följande:

• Bufferthinken – 20 procent aktier och 80 procent räntor
• Mellanriskhinken – 60 procent aktier och 40 procent räntor
• Passiva hinken – 90 procent aktier och 10 procent räntor

Den aktiva lekhinken har man utanför fondroboten av förklarliga skäl, eftersom den ska innehålla alternativa investeringar. Eventuellt kan man skapa en fjärde hink för sparande till barnen. Då skapar man ett konto för alla barnen eftersom det är mest rättvist. Den ställer man in beroende på hur många år barnen har kvar tills dess att de ska ha pengarna enligt tumregeln 10 procent i aktier per år.

När du har har skapat de olika hinkarna så för du över pengar till dem i förhållande till deras storlek. När bufferthinken är full, då fyller du på mellanriskhinken och så vidare. Ett vanligt tips är att månadsspara in i den hink som ska fyllas på.

Förvänta dig en extrem avkastning

En vanlig fråga som brukar dyka upp vid det här laget är: ”Men risken då? Kan jag inte förlora mina pengar?”. Svaret är både ja och nej. Att investera innebär en alltid en risk (det är ju den vi får betalt för) och teoretiskt kan man förlora alla sina insatta pengar. Därför brukar ett klassiskt råd vara att investera pengar man inte har råd att förlora. Jag tycker det är en sanning med modifikation, särskilt när vi pratar om sparande med en fondrobot.

För att vi ska förlora en hel hundralapp investerad i en global indexfond, då måste alla världens 1 500 största bolag gå i konkurs samtidigt. Om det skulle ske, då tror jag att börsen och aktier är vårt minsta problem. Det är enligt mig i princip helt osannolikt. Däremot är det högst sannolikt att vår hundralapp kommer förlora halva sitt värde minst två gånger under en 15 års period.

Nedanstående grafer över den svenska börsen mellan 1870 och 2018 får illustrera vårt resonemang.

Hittills i artikeln har jag pratat om årsmedelavkastning om ca 8 procent. Det betyder att jag tittar på vad en avkastning blir i medel över flera år. Det är väldigt sällan aktiemarknaden ger en avkastning om just 8 procent ett enskilt år. Tvärtom är avkastningarna ett enskilt år ofta extrema som den första bilden visar. Tvärtom om mot vad man hade förväntat sig fördelar sig de olika årens avkastning i extremerna snarare än i mitten. Det är inte ovanligt med avkastningar på över 30 procent eller mindre än 30 procent.

Det kan man också se i stapeldiagrammet i den andra bilden. Den illustrerar börsens utveckling varje år från 1870 fram till 2018. Min tolkning av den bilden är att 1) det är fler år som går plus än det är år som går minus 2) det är helt och hållet slumpmässigt om ett år går upp eller ner och 3) staplarna tenderar röra sig mer upp eller ned på sistone.

Tiden är vår bästa vän

Jag påstår att det är i princip omöjligt att investera på ett bra sätt enligt dessa två bilder. Man kan ha tur och börja spara 1999 och få +70 procents avkastning på 12 månader, men man kan också ha otur som 2008 och förlora -39 procent. Det är därför jag, och många med mig, avråder från att investera i aktier på korta tidsperioder. Det är för slumpmässigt med 58 % sannolikhet för uppgång och 42 % sannolikhet för nedgång. Det är också därför vi har de tidigare nämnda klassiska tumreglerna om balansen mellan räntor och aktier.

Det är här tiden kommer in som vår bästa vän. Genom att ändra tidshorisonten från 12 månader till 10 år får vi den tredje bilden. Den visar alla 10 års perioder mellan 1870 och 2008. Notera hur alla staplar, som nu visar årsmedelavkastningen, från andra världskriget fram till idag är positiva. Det senaste 90 åren har det alltså inte funnits någon 10 års period som har gått back. Även om historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning, så säger det ändå en hel del. Plötsligt kan vi få sannolikheter över 90 procent för att få en positiv avkastning.

Den första bilden ovan visar den högsta respektive lägsta avkastningen per tidshorisont samt årsmedelavkastningen för samma period. Det kan tydligt ses hur risken minskar för varje år man lägger till. I den andra bilden ser du sannolikheterna för olika de olika hinkarna per tidsperiod. Sannolikheten för att gå plus över en 10 års sparhorisont är över 90 procent. I den sista bilden kan man se att sannolikheten för en årsmedelavkastning över 5 procent per år är över 60 procent. Tiden är den viktigaste faktorn för att ge oss bäst odds.

Sidospår: bankkonto är inte ett långsiktigt alternativ

I samband med ovanstående vill jag passa på och döda myten om att ett bankkonto skulle vara ett långsiktigt alternativ. Det är knappt att ett bankkonto med insättningsgaranti kvalar in i bufferthinken, se mer i resonemanget i avsnitt #63. I Sverige har vi nämligen ett mål om att vi ska ha ca 2 procent inflation. Det betyder de facto att våra pengar ska förlora 2 procent i värde varje år.

Det mest rättvisa vore att man satte in 100 kr på bankkontot i januari och sedan skulle det i december bara vara 98 kr. Typ i form av en skatt som staten tog ut i form av inflation. Problemet är att det är helt omöjligt, vi skulle de flesta av oss skulle gå helt bananas. Ändå är det som i praktiken händer varje år. Inte att det dras 2 kronor, men hundralappen förlorar 2 kronor i köpvärde. Det är t.ex. därför vi upplever att saker var billigare förr. Det var de nödvändigtvis inte, men pengarna var värda mer då.

Jag brukar skoja om att pengarna har så tråkigt på att bankkonto att de dör av tristess och sanningen är tyvärr inte långt därifrån. Om du hade gett 100 kr i doppresent till någon som föddes 2000 så skulle den personen bara kunna handla för motsvarande 79 kronor idag. 21 kronor har gått förlorade i form av köpkraft. Om du är född 1990, så har din dop-hundralapp förlorat 37 kr till värde och är bara värd 63 kronor idag. Samma belopp för någon född som jag i 1981 är ca 30 kronor, det vill säga 70 procents minskning och för någon född 1970 är det 87 % värdeförlust.

Du kan testa själv (och bli förbannad) med ditt eget födelseår via Ekonomifaktas inflationskalkylator. Fyll i 100 kr i belopprutan, fyll i 2018 i ”från” och sedan väljer du ditt födelseår i ”till”. Att således har pengar på ett bankkonto hoppas jag att du slutar med redan idag annat än för kortsiktigt (<12 månader) sparande. Om du ändå ska ha ett bankkonto, se alltid till att det har statlig insättningsgaranti. Min lista på bästa sparkonto, hittar du här.

Du är tyvärr dina pengars största fiende

Nu när vi har gått genom all teori och bakgrund återstår bara en sak. Det är tyvärr det dystra beskedet att du är den dina pengars största fiende. Många av de största förlusterna vi gör i vår ekonomi är inte på grund av marknaden, utan snarare på grund av att vi gör klantiga saker med våra pengar. Det finns ett helt forskningsfält på ämnet som kallas beteendeekonomi som belönades med nobelpriset 2002. Mest känd är boken ”Tänka, snabbt och långsamt”.

Vi själva har gjort hela fyra avsnitt på ämnet vanliga misstag.

• 12 misstag som vi gör och har gjort i vårt sparande - RikaTillsammans #53 och #54 - Svar på en läsarfråga om vanliga ekonomiska misstag man gör
• Fortsättningen: Tolv misstag vi gjort i vårt sparande – del 2 av 2 - RikaTillsammans #54: Svar på en läsarfråga om vanliga ekonomiska misstag man gör
• Hjärnkoll på pengarna | Intervju med Elin Helander - RikaTillsammans #84 - Intervju med sparbeteende-experten Elin Helander (del 1 av 2)
• Vanliga tankefällor som vi ofta trillar i - RikaTillsammans #85 - Intervju med sparbeteende-experten Elin Helander (del 2 av 2)

Men bara för att ge några exempel. Fondförvaltaren Peter Lynch drev mellan 1977 och 1990 fonden Magellan. Det är en av världshistoriens bästa fonder. Den avkastade i genomsnitt 29 procent om året i 13 år. Det betyder mer än 27 gånger pengarna under perioden. Det vill säga att 100 000 kr 1977 blev värda 2 700 000 kr i 1990. Fonden blev världskänd och var under en period en av världens absolut största fonder.

Det intressanta – eller sjuka – i sammanhanget var att den genomsnittlige spararen lyckades förlora pengar i fonden. Det är något man behöver fundera på både en och två gånger. Hur går det till när man ska förlora pengar i världens bästa fond som ökar med 29 procent om året i 13 år i genomsnitt?

Det inte helt uppenbara svaret är att småspararna har köpt och sålt andelar istället för att bara köpa och behålla dem. Istället för att köpa billigt och sälja dyrt, har de köpt dyrt och sålt billigt. Ett mönster som upprepade sig t.ex. hösten 2019 då börsen sjönk med 20 procent. Istället för att öka sparandet och göra insättningar gjorde de flesta uttag. Nu när börsen har återhämtat sig har inflödena ökat igen. Det här händer år efter år.

Det bästa som vi sparare således kan göra är att låta våra pengar arbeta i fred. Jag brukar säga att om inte målet har ändrats då bör inte strategin heller ändras till följd av att något händer på marknaden. Som du har sett i de tidigare graferna, att pengarna både ökar och minskar i värde tillhör spelet. Även stora förluster på uppemot -50 procent tillhör spelet och är inget konstigt. Tvärtom. De är dessutom inräknade i sannolikheterna jag presenterat innan.

Överkurs: Om du vill göra själv

Det är inget fel i att göra själv. Tvärtom kan det ge en betydligt större förståelse för vilket värde en fondrobot faktiskt bidrar med. Men det kräver en betydligt större arbetsinsats och introducerar många potentiella fallgropar och risker. Om du är väl medveten om det och ändå vill göra själv, då brukar jag rekommendera en kombination. Dela upp ditt sparande i två delar, låt en fondrobot förvalta den ena delen och förvalta den andra själv. Då kan du dessutom jämföra utvecklingen av de två.

Det första att göra om du vill göra själv, är att bli kund hos en nätmäklare såsom Nordnet (annonslänk) eller Avanza (annonslänk). Det spelar i princip ingen roll vilken du väljer, välj den som har bäst hemsida enligt dig. Hos dem öppnar du ett skatteffektivt investeringskonto (ISK). Det gör att du betalar en låg skatt om ca 1 procent på det totala beloppet istället för 30 procent på vinsten. Det gör att din skatt bli lägre i alla fall då din avkastning är högre än ca 3 procent per år. Något som är vårt uttryckliga mål. Du kan självklart öppna flera ISK och döpa samt använda dem enligt Fyra-hinkar-principen.

Därefter sätter du ihop ditt eget sparande i form av en fondportfölj. Som inspiration kan du antingen använda våra två modellportföljer:

• Nybörjarportföljen | En klassisk balanserad fondportfölj - RikaTillsammans #89 - En komplett uppdatering och genomgång av Nybörjarportföljen
• Globalportföljen | Ett bra sparande för dig, barnen eller pensionen - RikaTillsammans #91 - En komplett genomgång med tips, råd och verktyg

Nybörjarportföljen är en klassisk balanserad 60 % aktier och 40 % räntor-portfölj. Globala barnportföljen är en aggressiv 90 % aktier och 10 % räntor-portfölj. Anledningen till att det inte är en 100 % aktier-portfölj har vi motiverat i ett helt avsnitt. Eftersom vi och Lysa i stora drag delar investeringsfilosofi och kriterier för urval av fonder beter sig portföljerna likt.

Om du vill sätta ihop din egen portfölj helt och hållet från scratch rekommenderar jag följande sammanställning av de bästa fonderna:

• Bästa fonderna 2019 | Tips på bra fonder, indexfonder och ETF:er - RikaTillsammans #82 - Topplista med förslag på de bästa fonderna för ditt sparande

Bra fonder är nämligen som legobitar. Man kan kombinera ihop dem på olika sätt. I den artikeln ger jag även exempel på hållbara och etiska fonder, samt några nischfonder som t.ex. guld- eller hedgefonder. Notera att även om du sätter ihop din portfölj själv – försök följ de råd som forskningen ger om: låga avgifter, breda globala indexfonder, årlig ombalansering och långa sparhorisonter.

Några vanliga frågor

Avslutningsvis finner du nedan svaret till några vanliga frågor angående att komma igång:

Om du har fler frågor, ställ dem gärna i kommentarerna så kan jag fylla på listan efterhand. Du kan även ställa frågan i ”Frågor och svar” här på bloggen där vi hjälps åt svara.

Slutord och min förhoppning

Så här nästan 15 000 ord och många A4-sidor senare hoppas jag att du känner dig klokare än du började. Egentligen är det här med sparande enkelt, men det är inte lätt. Hela artikeln kunde som sagt sammanfattats i en enda mening:

1) Öppna ett konto hos fondroboten Lysa (annonslänk), 2) ställ in fördelningen av räntor och aktier, 3) ställ i ett månadssparande och 4) låt pengarna jobba i fred i flera år så länge du inte ändrar ditt mål.

Problemet är att jag tror inte att det hade fungerat i längden. Jag hade i alla fall med ett sådant råd inte förstått varför jag skulle göra det. Sannolikheten skulle vara hög att så fort jag läste något annat, så skulle jag tagit ut pengarna från Lysa och flyttat dem dit. Sedan hade jag läst något nytt och flyttat dem igen. Jag har varit en sådan vindflöjel. Problemet är att det är extremt destruktivt för ens sparande.

Mitt mål med den här artikeln har varit att ge dig tryggheten i att också förstå varför rådet är som det är. Förhoppningsvis finner du att det här är en lika bra bas för ditt långsiktiga sparande, som jag tycker att det är för mig. Mitt mål är också att ju mer du lär dig, desto bättre och mer stolt ska du vara över det sparandet som du satte igång enligt principerna i den här artikeln. Ungefär som ett gott vin, det blir bara bättre med åren.

Tack för din uppmärksamhet och lycka till med ditt sparande!

Få vårt nyhetsbrev en gång i månaden

Om du gillade den här artikeln, då är sannolikheten stor att du även kommer att gilla vårt kostnadsfria nyhetsbrev som kommer ungefär en gång i månaden. Det innehåller bloggens bästa artiklar och de bästa tipsen. Idag är det mer än 50 000 personer som prenumererar, så något gör vi uppenbarligen rätt. Du kan självklart avsluta när du vill.

RikaTillsammans-workshopen – en fördjupning

På önskemål från er läsare har vi även utbildningsdag ett par gånger om året runt om i landet. Där går vi genom det mesta i den här artikeln men även det bästa från bloggens övriga 1 000 artiklar. Läs gärna mer via länken nedan.

• RikaTillsammans-workshopen | Skapa din egen investeringsplan - Känn dig lugn, trygg och säker i att du kommer dina ekonomiska mål tack vare din egen livsplan

Om du har frågor kring workshopen, mejla gärna till mig på jan[AT]rikatillsammans.se. Tyvärr kan jag inte svara på personliga ekonomiska frågor via mejl. Ställ hellre dessa frågor i ”Frågor och svar”.

Tack till dig som stödjer oss via Patreon

Vi vill även passa på att rikta ett tack till alla våra läsare som stödjer oss via Patreon. Tack vare er kan vi göra sådana här kostnadsfria och reklamfria artiklar. Tack vare er har vi möjligheten att tacka nej till företag som betalar bättre men har sämre tjänster och istället fokusera på det som är bäst för oss alla.

Om du vill stödja oss med t.ex. motsvarande en fika i månaden går det utmärkt och det är något vi tacksamt tar emot. Vi om några vet att många bäckar små till slut blir en stor å.

• Läs mer på vår Patreon-sida

Tack än en gång!

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln då kommer du nog även gilla följande relaterade artiklar:

• Bästa fondrobotarna 2019 | Sparande som sköter sig självt! - RikaTillsammans #86 - Fondrobotar är bra, alla borde ha en. Test av den bästa svenska fondroboten...
• Kom igång med att spara till barnen, med Claudia Galli Concha - RikaTillsammans #57 - Del 1 av 2 om barnsparande för dig som känner dig som en nybörjare...
• Fyra-hinkar-strategin: få rätt balans i sparandet - RikaTillsammans #47 - Ett helikopterperspektiv på ditt sparande och portföljer...
• Min insikt: Jag är en vandrande 37-årig räntefond… - RikaTillsammans #87 - Intervju med Paolo Sodini, professor på Handelshögskolan i Stockholm

Se gärna även alla de länkade artiklarna i texten.

Låt oss hjälpas åt att bli rika tillsammans

Efter en sådan här lång artikel är det lätt att bli hemmablind. Ställ därför gärna frågor nedan, ge feedback på om något är otydligt eller om jag har missat något. Mitt mål med den här artikeln är att den ska vara uttömmande för någon som vill komma igång med sitt sparande. Jag uppskattar all hjälp jag kan få för att nå det målet. Tack på förhand!

Avsnittet Kom igång med ditt sparande | Steg-för-steg guide dök först upp på RikaTillsammans.