De bästa sparkontona och placeringsmöjligheterna för buffert-, lågrisk- och mellanrisksparande

En av de absolut vanligaste frågorna som jag får är var ska jag placera mina pengar om jag vill ta en relativt låg risk. I den här artikeln är min ambition att göra en övergripande koll av läget så som det ser ut idag hösten 2014.

I den här artikeln ska jag försöka hålla mig till de vanligaste alternativen, de jag själv använder och känner till. Har jag missat något tar jag gärna emot ditt tips.

Det finns inga riskfria placeringar – inte ens kontanter eller bankkonton

Jag egentligen börja med att säga att det inte finns några riskfria placeringar. Inte ens bankkontot är idag längre riskfritt. Framförallt av två anledningar. Det första är inflation, det vill säga att pengarna på ett bankkonto minskar i värde över tid, med en takt om ungefär 2 % per år (riksbankens mål). Det betyder att pengar förlorar halva sitt värde på ca 35 år. Du kan läsa mer om inflation i min artikel ”Inflation – statens ultimata illusion som gör dig fattigare när du tror att du blir rikare”.

Den andra anledningen till att bankkontot inte är riskfritt kan vi fråga cyprioterna om. Våren och sommaren 2013 bestämde sig den cypriotiska regeringen för att konfiskera belopp över en viss summa från cypriotiska bankkonton. Man införde begränsningar om att man bara fick ta ut en viss summa om dagen, beskattning på uttag och flytt av pengar. I skymundan har EU reglerat om ett s.k. ”Bail-in directive” att man ska kunna använda kunders pengar för att rädda krisande banker. Det börjar gälla 1:e januari 2015.

Vissa konspiratoriska personer brukar hävda att kontanter, i form av ”cash is king” och där ligger en del sanning i det, men kontanter har sina uppenbara problem. För det första tenderar kontanter att slitas ut vid användning, de drabbas också av inflation och dessutom tenderar riksbanken att från tid till annan byta ut t.ex. sedlar vilket gör att äldre kontanter blir värdelösa. Dessutom är idag kontanter på grund av pengatvättlagstiftning hårt reglerade – det kan man enkelt pröva genom att gå till en bank och försöka sätta in eller ta ut 50 000 kr.

Därmed inte sagt att man inte ska varken bankkonto eller kontanter, jag vill bara slå hål på myten att det är riskfritt. För det är de inte.

Sammanställning efter avkastning

Nedanstående diagram sorterar de vanligaste sparkontona, placerings- och investeringsmöjligheterna som jag skulle klassa som lågrisk- och mellanrisksparande. Klicka på bilden för att göra den större.

Det är på inget sätt en komplett bild, utan en sammanställning utifrån det jag känner till i dagsläget och använder själv till viss utsträckning. I tabell form ser det ut som följer.

* ig = insättningsgaranti, 4 mån låst = pengarna är låsta i 4 månader.

I tabellen ovan har jag försökt betygsätta och sammanställa enligt följande kriterier:

• Avkastning / år – den genomsnittliga årliga avkastningen för minst 12 månader
• Insättningsgaranti – huruvida riksbanken garanterar de 100 000 € enligt lag för kontot eller investeringen
• Likviditet – hur bundna pengarna är. Utmärkt betyder att du kan ha pengarna inom en arbetsvecka på ditt vanliga konto. Begränsad innebär att där finns någon slags begränsning antingen i form av uttag, straffavgift eller tidsperiod.
• Risk – är väldigt subjektiv men här går det enligt min skala från ingen risk (=0) och hög risk (=100). För att få en känsla så rankar jag en vanlig aktieindexfond som övre mellanrisk. Hög risk för mig är binära investeringar där du kan förlora hela insatsen, t.ex. onoterade bolag, derivat och andra icke-reglerade investeringar.

För övriga kommentarer och motivering se nedan.

Genomgång och kommentar till de olika alternativen

Kontanter – ca 0.00 % avkastning

Jag har skrivit om kontanter i introduktionen, men i korthet är det min åsikt att alla bör ha lite hemma i kontanter i de fall att t.ex. ens bank ligger nere, ens kreditkort inte fungerar eller något annat tekniskt strul.

Risken med kontanter är framförallt:

• minskad värde genom inflation,
• förslitning och att de kan gå sönder
• förlust genom att man tappar bort dem
• ogiltighet över lång tid
• de kan bli stulna

I övrigt är jag en stor fantast av kreditkort för daglig användning. Läs mer i min artikel ”Så här fick jag en gratis iPad mini tack vare mitt kreditkort”.

Vanliga bankkonton – ca 0.00 % avkastning

Med vanliga bankkonto så avser jag standardkontona som man får hos de olika bankerna. Dessa har många olika namn som t.ex. lönekonto, personkonto, servicekonto, transaktionskont etc. Det som dessa har gemensamt är att de ofta har 0 % i ränta på årsbasis. Dessa är de mest värdelösakontona eftersom det är här våra löner och våra pengar kommer in och står tills de används.

Jag har för mig att jag har sett siffror på att vi svenskar har över 1 000 miljarder på våra vanliga bankkonto. Det är över 1 000 000 000 000 kr! Inte konstigt att bankerna har satt 0 % i ränta på dessa konton då endast en ynka 1 %-avkastning hade inneburit en årlig utdelning till oss privatpersoner på över tio miljarder kronor per år (= 10 000 000 000 SEK). Pengar som idag blir mer eller mindre ren vinst för bankerna.

Vi behöver alla minst ett av dessa konton, så här är tyvärr inte så mycket att göra åt. Man kan försöka för syns skull i alla fall få någon procents avkastning så att det inte är 0.00 %.

Risken framförallt med vanliga bankkonton är:

• tekniskt strul som gör att man inte kommer åt sin bank
• värdeminskning genom inflation

Storbankernas sparkonton – ca 0.10 % – 0.50 % avkastning

Hos de flesta storbanker (Swedbank, Handelsbanken, SEB, Nordea & Danske Bank) kan man öppna speciella sparkonton. Dessa har också många namn såsom e-sparkonto, framtidskonto, sparkonto etc. Dessa har lite högre avkastning på ca 0.10 % – 0.50 % per år. Bankerna spärrar dock ofta de här kontona så att man måste flytta över pengar manuellt till dem, eller så kan man inte betala räkningar från dem eller motsvarande – allt för att vi hellre ska ha pengarna på de vanliga bankkontona.

Riskerna är samma som för vanliga bankkonto.

Nischbankernas sparkonton – ca 1.25 % – 1.90 % avkastning (fria uttag + insättningsgaranti)

Det finns ju andra banker i Sverige än de fem stora. Dessa så kallade nischbanker erbjuder många gånger en bättre ränta och har dessutom både insättningsgaranti och fria uttag. Jag påstår att det inte finns någon som helst anledning att ha sina pengar för buffertkontot stående på konto med en ränta under 1.00 % i skrivande stund. Det finns många exempel på banker som ligger i intervallet 1.25 % – 1.90 % i avkastning, t.ex:

• Santander - 1.90 %
• Resursbank - 1.80 %

Sedan finns det antal andra aktörer som GCC Capital, Hoist Spar etc. Dessa har jag dock ingen egen erfarenhet av. För fler jämförelser, använd t.ex. Compricer.se.

Riskerna här samma som för de föregående bankkontona.

TF Bank – 2.25 % avkastning (2 uttag per år + insättningsgaranti)

Ett konto som jag upptäckte när jag skrev den här artikeln idag är TF Bank. De har den bästa räntan kombinerat med statlig insättningsgarnti och förtjänar därför ett hedersomnämnande här.

Läs mer på deras hemsida.

Riskerna här är samma som för förut nämnda bankkonton.

Spiltan räntefond Sverige (fond) – ca 2.29 % – 2.91 % avkastning per år

Nästa placering är inte ett sparkonto utan en kort räntefond. Det här är en fond som lånar ut pengar till den svenska staten på kort sikt. Det är således en väldigt säker investering så länge som vår regering sköter vår ekonomi. Notera att eftersom det här är en fond så omfattas den inte av den statliga insättningsgarantin.

Jag påstår att risken är väldigt låg i fonden, t.ex. du låser inte pengarna på flera månader, utan du kan ha dem på ditt konto inom 5 arbetsdagar och den svänger väldigt lite i värde. Mätt i form av standardavvikelse så ligger den på ca ±0.31 %. Det vill säga att med 95 % sannolikhet kommer du att få en avkastning i intervallet 2.29 % – 2.91 % med ett medel kring 2.60 %. I den här artikeln förklarar jag standardavvikelse. Dessutom är du delvis skyddad mot inflationen eftersom räntan stiger i paritet med inflationen (någorlunda iaf.).

Den kan köpas t.ex. via Avanza.

Akelius spar – ca 3.00 % – 6.69 % avkastning per år

Det är ingen hemlighet att jag är ett stort fan av Akelius och har en hel del av mina pengar inom deras sfär. Anledningen är att där är många saker som jag gillar med deras verksamhet. I korthet så är de ett fastighetsbolag som äger främst hyresfastigheter i Sverige och i stora städer utomlands. Jag har för mig att i början av 2014 så hade de över 43 000 hyreslägenhet. Det betyder att det är en väldigt stabil verksamhet med ett stort kassaflöde idag och med stor sannolikhet även framgent – då allt fler kommer att behöva hyra sitt boende.

Istället för att som de flesta andra banker låna ut pengar till sina kunder, använder Akelius pengarna själva till att expandera verksamheten – något de har gjort väldigt framgångsrikt. Något förenklat kan man säga att de använder pengarna som handpenning när de köper nya fastigheter. Det gör att man kan uppnå avkastningar på ca 20 % – 30 % på eget kapital vilket innebär att det inte är ett problem att betala långivarna avkastningar på uppemot 6 %. Dessutom är det mer eller mindre ett familjebolag med en stark ägare(familj) vilket alltid är ett stort plus i min bok (någon känner sig ansvarig för iaf. sina pengar).

De har en mängd olika alternativ där man kan låna ut pengarna olika länge och därmed få högre avkastning. Här handlar således inte att en högre avkastningen är kopplad till en högre risk, utan snarare hur länge de är garanterade dina pengar. Ju längre tid, desto högre avkastning får du.

Värt att notera är att de svenska kontona via den svenska varianten av Akelius Spar har en maxbegränsning på 50 000 kr per person och konto. Anledningen till det är finansinspektionens lagstiftning. Har man större kapital man vill placera har man tidigare varit tvungen att använda Akelius lösning på Cypern eller Bahamas där inte samma begränsningsregler finns.

Riskerna med den här placeringen:

• Bolagsrisken – Akelius kan göra dumma saker som gör att företaget går i konkurs
• Där finns ingen insättningsgaranti – så teoretiskt kan det bli värt 0, även om det är osannolikt
• Du låser pengarna på ganska långa tidsperioder för att få de högsta avkastningarna.

Läs mer och öppna konto:

• Svenska varianten av Akelius Spar
• Utländska varianten av Akelius Spar (rekommenderas först efter du har 50 000 på den svenska varianten)

Klicka här för alla mina inlägg om Akelius.

Catella Avkastning (fond) – ca 2.85 % – 4.15 % avkastning per år

Den här fonden har jag inte prövat själv utan där går jag på rekommendation från Claes Hemberberg på Avanza. Det är en medellång räntefond som placerar i räntebärande instrument utgivna av stat, kommun, bostadsfinansieringsinstitut
och företag samt även i derivatinstrument. Jag är normalt sätt skeptisk till aktivt förvaltade fonder som har en förvaltningsavgift över 0.3 %, men den här kan vara ett undantag. Standardavvikelsen är också väldigt låg, vilket precis som i föregående fall betyder att med 95 % sannolikhet kommer du att få en avkastning i intervallet 2.85 % – 4.15 % med ett genomsnitt runt 3.50 %.

Precis som med andra fonder kan du ha pengarna på ditt eget konto inom 5 dagar, vilket innebär att inlåsningseffekten är marginell. Riskerna här är samma som med de andra fonderna, att t.ex. förvaltaren har fel och som alla andra fonder omfattas det inte av insättningsgarantin.

Läs mer om Catella Avkastning här och här finns dess Morningstarsida.

Företagsobligationer (rätebevis/fond/obligationer) – ca 3.5 – 6.5 % avkastning per år

Nästa alternativ är företagsobligationer, det vill säga att du och jag kan låna ut pengar till ett företag som använder dem i sin verksamhet. Här finns det många varianter och de flesta ger en avkastning i intervallet 4 – 6 % per år. Den här kategorin har jag mest med som en jämförelse. Jag personligen är inget stort fan av att låna ut pengar till företag, då det i de flesta fall är en riskfylld affär utifrån att man får ställa sig frågan – vad ska pengarna gå till?

I många fall anser jag att pengarna går till förhoppningsgprojekt eller täcka förluster vilket inte är något vidare. Där brukar jag ställa mig frågan – varför vill ingen annan (t.ex. en bank) låna ut pengarna till företaget istället? Där finns naturligtvis undantag till det som t.ex. Akelius preferensaktie nedan.

Jag har faktiskt ingan sådana räntebevis eller företagsobligationer själv så jag kan inte ens ge något bra exempel. Riskerna här naturligtvis är ju att företaget inte kan betala tillbaka, behöver mer pengar eller till och med går i konkurs. Ska man investera i något sådant här skulle jag väl peka på någon bred fond typ en indexfond för företagsobligationer.

Akelius preferensaktier – ca 5.50 % – 6.50 % avkastning per år

Det här är för tillfället en av mina favoritinvesteringar. Akelius är inte ett börsnoterat bolag, men de har under 2014 hämtat kapital på börsen genom att ge ut preferensaktier. Det vill säga de lånar upp pengar på börsen av oss investerare och i gengäld så ger de ut en aktie som ger en garanterad avkastning om ca 6.5 %, fördelad på 1 gång per kvartal. Urpsrungserbjudandet var 20 kr ”ränta” per år, fördelat på 5 kr per kvartal till ett pris om 300 kr. Det gav en direktavkastning på 6.66 % och blev så populärt att det övertecknades mer än 10 gånger.

Akelius gjorde sedan om erbjudandet nu i september när de såg hur efterfrågat det var och sänkte avkastningen till 20 kr per åt till ett pris om 320 kr, vilket fortfarande är 6.25 % per år. Även detta erbjudande var så populärt att det övertecknades fyra gånger. I skrivande stund ligger aktien på 336 kr/aktie vilket innebär en avkastning om 5.9 %

Anledningarna till att jag gillar den här investeringen och rankar den som låg/mellanrisk är för att den är likvid (det går att sälja på dagen och ha pengar på kontot) samtidigt som verksamheten är enkel – de köper och hyr ut fastigheter – och inte minst eftersom den framgent bara kommer få bättre förutsättningar. Bolagsmässigt anser jag bolaget vara välskött och det har en stark ägarfamilj vilket också brukar borga för trygghet.

Preferensaktierna köper du enklast via t.ex. Avanza.

4 Spar, Funidor, Swespar – 4.00 % – 10.00 % avkastning per år

Här efter kommer en hel kategori nischaktiga finansiella institut som erbjuder räntor på konton (utan insättningsgaranti, olika låsningsperioder) på mellan 4.00 % – 6.00 %. Jag själv har aldrig använt dem och ser liten anledning till att använda dem. Där har ju varit en del rötägg i den här branschen som har förstört och det har gjort att t.ex. jag håller mig ifrån dessa konton – även om vissa säkert kan vara bra. Ska man investera i dem tror jag att det handlar om att verkligen sätta sig in i vad de har för verksamhet och vad pengarna går till.

Jag har t.ex. läst på om 4 Spar som använder de insatta pengarna till SMS-lån utomlands, tittar man då på den avkastning de ger om 10 %, så är den inte orimlig i förhållande till de räntor som de ger. Eftersom där inte finns insättningsgaranti är beloppet begränsat till 50 000 kr, så jag skulle mer säga att dessa konton inte är till för lågrisk/mellanrisk eller ens buffert, utan snarare är en slags spekulation. Riskerna här är framförallt om vi tittar historiskt så kallade bank runs. Det vill säga något händer t.ex. i media, kunder blir rädda – alla ska ta ut sina pengar samtidigt och det går inte (ingen vanlig bank klarar det heller) och man hamnar i en negativ spiral. Har för mig att det här hände med Funidor – de köpte investeringar, folk ville ha sina pengar, de lyckades inte sälja av investeringarna och kunde inte betala tillbaka och så var spiralen igång.

Enklaste jag kan rekommendera är att kolla t.ex. 4Spars hemsida själv.

Indexfonder – ca 8 % avkastning per år

Det här enligt mig ingen investering i lågrisk eller för buffertkonto, utan jag har den endast med som jämförelse. Det här är min standardinvestering på lång sikt (5 – 10 år). Du kan läsa mer om den i mina artiklar om pengamaskinen.

Trustbuddy – ca 4.00 % – 16.00 % avkastning per år

Det här är en placering som har seglat upp för mig det senaste året. Trustbuddy är ett företag som förmedlar lån mellan privatpersoner. Det vill säga att jag som långivare kan gå in och låna ut pengar till andra privatpersoner och därmed får en god avkastning. Jag har haft pengar hos Trustbuddy sedan 2008 och har varit väldigt nöjd med hur de har skött verksamheten, den genomsnittlig avkastningen har legat på ca 12 % per år, vilket får anses vara väldigt gott.

Det man behöver vara medveten om med den här placeringen är att där naturligtvis inte finns någon insättningsgaranti, där finns inte ens en spärr på 50 000 kr och att man teoretiskt sätt kan förlora alla sina insatta pengar. Men, jag tror att det är osannolikt så länge företaget fungerar som det ska och marknaden ser ut som den gör. Kreditförluster från kunder som inte kan återbetala sina lån delas på alla låntagare vilket gör att mina kreditförluster har legat på ca 1-2 % per år, och avkastningen efter dem har varit på 12 % i alla fall.

För att undvika problemet med bank runs – att alla kunder vill ha ut pengarna samtidigt har Trustbuddy satt in en spärr vilket innebär att du bara kan få ut 90 % av ditt kapital vid samma tillfälle. Jag tycker det är bra, av flera anledningar. Det gör placeringen likvid – jag kan alltså få ut 90 % av mina insatta pengar med väldigt kort varsel, samtidigt som det skyddar verksamheten. Resterande 10 % betalas tillbaka när lånen förfaller och det kan ta upp till 18 månader. Dock betyder det att med en genomsnittlig avkastning om 12 % så har du ju efter 12 månader 112 % av pengarna på kontot och 90 % av det blir ju 100.8, vilket innebär att efter ca 12 månader kan du ta ut hela det insatta beloppet på ett bräde och vinsten får du utbetald över tid.

Jag har idag ett relativt stort belopp stående hos Trustbuddy, särskilt efter deras erbjudande i början av september, där man fick 10 % på insättningen. I den artikeln kan du läsa mer om företaget också.

Läs mer om Trustbuddy på deras hemsida.

Slutord och hur jag själv gör

Av de ovan investeringarna använder jag själv flera stycken och jag gillar den så kallade ”hink-principen”, det vill säga att jag fyller en hink och när den är full och spiller över, då går jag till nästa hink. Det vill säga att man ökar risken/avkastningen efter hand.

I min egen ekonomi ser hinkarna således ut som följer:

• Kreditkort – används för alla mina löpande utgifter (tillgängliga pengar idag)
• E-sparkonto – används för alla mina räkningar, autogiro och liknande (investeringshorisont: 0 – 30 dagar))
• Akelius Spar – används som buffertkonto (investeringshorisont: 0 – 6 månader)
• Spiltan Räntefond – används som mellanting mellan buffertkonto och investering (investeringshorisont: 3 – 12 månader)
• Akelius Preferensaktier – investeringshorisont: 12 – 60 månader
• Trustbuddy – investeringshorisont: 12 – 60 månader

Alla investeringar ovan hamnar i min kategori ”låg/mellanrisk”. Nästa steg efter det här, då kommer vi in på långsiktiga investeringar och min pengamaskin där mina föredragna investeringar är framförallt indexfonder samt investering i skog via Better Globe. Sedan preferensaktierna kom har jag skippat det utländska Akelius Spar-kontot.

Referenser, källor och länkar

• Bloomberg – ”Cyprus isn’t taxing deposists, it’s confiscating them”
• WealthCycles – ”Cyprus Bailout Deal Is Pilot Program for Bank Deposit Confiscation”
• Compricer – ”Jämför sparkonton”
• Spiltan – ”Räntefond Sverige”

Gör det själv i din egen ekonomi

• Akeliusspar – sparkonton 3 – 5.37 % ränta
• Akeliusspar – utländska versionen utan insättningsbegränsning
• TF Bank – Sparkonto Plus 2.25 % ränta + insättningsgaranti
• Avanza – köp t.ex. Spiltan Räntefond, Catella Avkastning, Akelius preferensaktier via dem