Det krävs inte en examen i nationalekonomi för att se att där finns många stora ekonomiska problem på horisonten. Eller är det som politiker och centralbanker påstår; att där inte är någon ko på isen? Eller, är vi på väg att sköljas över av en ekonomisk tsunami?
En naturlig följdfråga blir då även:
Ska man våga investera sina pengar nu, eller ska man avvakta?
Jag har naturligtvis ingen aning. Däremot tycker jag att frånvaron av en balanserad diskussion i ämnet är väldigt märklig. Lyssnar man på media, politiker och centralbanker så är mantrat kontinuerligt ”det är lugnt”, ”vi kommer att göra det som krävs” och vi har haft det ganska lugnt sedan 2008 när det var som värst.
Å andra sidan finns det sajter som Zerohedge, personer som Peter Schiff, Jim Rickards, Mike Maloney, John Mauldin med flera som basunerar att den finansiella domedagen är nära. De drar sig inte för att säga att allting kommer att gå åt skogen och den enda lösningen är mer eller mindre att köpa guld, silver, reala tillgångar och bunkra upp förnödenheter för sig själv och sin familj.
För ungefär ett år sedan började jag läsa allt jag kom över i ämnet. Jag läste på om det monetära systemet, om guld och silver, om finansiella kriser och om kollapser. I bokhyllan har jag böcker står idag böcker såsom:
- ”Code Red: Code Red: How to Protect Your Savings from the Coming Crisis”
- ”The death of Money: The Death of Money: The Coming Collapse of the International Monetary System”
- ”The money bubble – What to do before it pops”
- ”Currency Wars – The making of the next financial bubble”
- ”The Coming Bond Market Collapse: How to Survive the Demise of the U.S. Debt Market”
Alla väldigt läsvärda i ämnet för att få en kontrast till medias bild. När man läser dessa bör man dock ha i åtanke att alla utgår från samma perspektiv att den finansiella kollapsen kommer att ske. Få av dem har en balanserad diskussion. Tror man på en finansiell kollaps idag, så kommer dessa böcker att verkligen ge en bevis för att så är fallet. Mer om den fallgropen senare.
Förutsättningarna som kan leda till en ny kris
Om man tar ett tvärsnitt och tittar på vad det är som böckerna, förespråkarna och sajterna påstår så är det ungefär följande:
- Sedan 70-talet då man släppte kopplingen till guldmyntfoten (övergav Bretton Woods-överenskommelsen) har stater fått väldigt mycket makt över ekonomin
- Politikerna har varit oansvariga, de har tillåtit avarter i det finansiella systemet (ej reglerat t.ex. banker, bonusar, handel, skatteflykt etc) och misskött sig
- Tillsammans med stora vallöften, utbyggnad av sociala system, ökad komplexitet (som leder till mindre avkastning på investeringar) har gjort att vi har dragit på oss stora skulder
- Dessa stora skulder är ohanterliga och i princip det enda sättet att få ner dem är genom att göra dem mindre värda genom inflation (pengars värdeminskning) och en kontinuerlig tillväxt.
- Oviljan att låta ekonomin ha sin gilla gång mellan hög- och lågkonjunktur (ungefär som lungor som andas) gjorde att man de senaste decennierna har manipulerat lågkonjunkturerna (få andra länder gick genom ett ekonomiskt stålbad som vi gjorde under Göran Persson i början av 90-talet).
- De finansiella systemen är idag också mer komplexa på grund av globaliseringen. Det såg man i finanskrisen 2008 där i princip allting stannade när Lehman Brothers gick omkull.
- Sedan dess har man meckat med ekonomin genom bland annat låga (0 %) räntor och nyproduktion av pengar via det som kallas för kvantitativa lättnader (QE).
Så här långt tror jag att de flesta faktiskt är överens. Det är efter det här som åsikterna går i sär. För då påtalar kris-förespråkarna att man inte har löst något av problemen från 2008. Kraftiga räntesänkningar, offentliga underskott och statliga räddningsaktioner har skapat en ohållbar situation.
En ny ekonomisk kris är oundviklig och den blir betydligt värre än krisen vi nyss gått igenom. Ekonomin har varit dopad, under krisen höjdes doserna, räntesänkningar som medicin för att bota en skuldkris är som att ge en alkoholist mer sprit, och förr eller senare kommer patienten att dö.
På ett mer nationalekonomiskt plan säger man att finanskrisen är ett strukturellt problem men att det behandlas som ett cykliskt problem. Ett cykliskt problem är en klassisk lågkonjunktur där man spenderar pengar på Keynesianskt sätt och på så sätt vänder konjunkturen. Ett strukturellt problem beror däremot på förändringar i demografi, teknologi och lagstiftning. I det här får de stöd av den internationella valutafonden IMF och framförallt den kinesiska vice-ordföranden Min Zhu.
Överdos – en populär dokumentär om nästa finanskris
En bra och allmän sammanfattning ges av dokumentärfilmen Överdos av Martin Borg, väldigt sevärd.
Problemen som pekar på att saker inte står rätt till
Där finns ganska många bevis för dem som letar på att saker inte riktigt står rätt till. Det här är de som jag kommer på i skrivande stund (utan inbördes ordning):
- Manipulation av statistik - Regeringarna manipulerar statistiska siffror så att de passar den egna agendan. T.ex. SCB meddelade häromdagen EU har bestämt ett nytt sätt att beräkna BNP, vilket betyder att vi vips får 5 % extra BNP-tillväxt, vilket innebär att vår statsskuld i förhållande till BNP minskar lika mycket som vår BNP per capita ökar. I USA är det så frekvent att det till och med har uppstått en sajt som heter Shadowstats som visar ”riktiga” siffror så som man beräknade dem förr i kontrast till de officiella.
- Skuldsättningen - Den höga skuldsättningen i väst – både hos länder och privatpersoner, som dessutom har ökat de senaste åren, trots att vi borde ha lärt oss läxan 2008.
- Politisk manipulation av marknaden - Den amerikanska centralbankens manipulation av marknaden genom den så kallade kvantitativa lättnaden (QE) där man trycker upp pengar. Marknaderna har nu lärt sig att FED försörjer marknaden med pengar (jmf. morfinberoende patient) och det kommer sannolikt bli illa när man försöker återgå till mer normala nivåer. Ofta är det också särintressen som gynnas av dessa åtgärder – av QE är det främst banker och de allra rikaste.
- Kinas guldimport - Kina importerar guld i hemlighet, även om det är en riktigt dåligt bevarad hemlighet, för att vid en eventuell förändring i det monetära systemet (t.ex. baserat på en variant av guldmyntfot t.ex. SDR) kunna ha mer makt.
- Modellen stämmer inte överens med verkligheten - Man pratar om att vi har en global återhämtning i ekonomin, samtidigt som folk får det allt tuffare – både i Europa och USA. Det som framförallt ökar i värde är aktier och fastigheter(!) igen.
- Globala oroligheter - Vi har krig och oroligheter främst i mellanöstern och i Ukraina. Handelssanktioner mellan Ryssland och väst gör inte heller saken bättre.
- Snowden-affären - där det visar sig hur vi ger upp vår frihet med hänvisning till trygghet.
- Ökande ojämlikhet - De rika blir rikare och fattiga blir fattigare och dess påverkan. Vissa pratar om plutokrati och senast i raden är Piketty med sin bok ”Kapitalism i 21:a århundradet” som belyser frågan.
- Växande bubbla i Kina - Kina har ett enormt problem med utlåning, där man har lånat ut till icke-lönsamma projekt och alla spökstäderna.
- Jakten på evig tillväxt när våra resurser på jorden är ändliga. Redan nu i augusti har vi förbrukat mer resurser än jorden har gett oss det här året. Det vill säga lönen har tagit slut och vi lever på kredit fram till slutet av året.
- Utmaningarna inom energiområdet - peak oil, skifferolja(bubblan?). Vi i europa är beroende av Rysslands naturgas och vi har få andra alternativ.
- Demografiska utmaningar – vi blir äldre och äldre och föder allt färre barn.
Det här är inte på något sätt en översikt, utan mer det som jag kommer på rakt upp och ner.
Är det ett problem på riktigt?
När jag förra hösten började sätta mig in i frågan så fick jag också mer eller mindre panik. På de värsta sajterna på nätet (framförallt Zerohedge) är lösningen mer eller mindre dramatisk – köp en bunker, skaffa torrmat, vatten och ett gevär för att försvara dig. Det finns en hel subkultur med preppers och survivalister. Ju mer jag läste desto mer bevis hittade jag för att de hade rätt.
Till slut fångade jag mig själv i det. Jag jobbar ju med beteenden på daglig basis så jag insåg ganska snabbt att jag höll på med ”confirmation bias” – jag hittade de bevis som passade med min nyvunna världsbild. Tricket i en sådan situation är att prata med någon annan som har en annan uppfattning. Jag kontaktade då en bloggranne, Cornucopia, och hade ett långt skypesamtal med honom på ämnet.
Det som jag fick ut från det samtalet var framförallt en balans. Ja, det finns ganska stora problem där ute. Men, vi har haft problem genom hela vår historia. Jag är för liten för att minnas de stora problemen när jag var yngre, men början av 90-talet var ingen rolig ekonomisk tid. Krig har vi haft någonstans i världen varje decennium under både 1800-talet och 1900-talet. Vi hade en oljekris i början av 70-talet och så vidare.
Jag tror personligen inte att det är annorlunda nu än det har varit tidigare. Saker och ting går i vågor ibland går de upp och ibland går de ner. Stater växer och faller ihop. Vi föds, växer upp och vi dör. Det är inget konstigt det är naturligt. Så har det alltid varit och så kommer det sannolikt vara även framgent. Det som Cornucopia också mycket riktigt påpekade är att en kollaps, oavsett om den är ekonomisk, statlig eller någon annan sorts, sker inte över en natt. Inte ens vår egen bostadsbubbla kommer att krascha över en natt.
David Jonstad beskriver i sin utmärkta bok ”Kollaps – Livet vid civilisationens slut” t.ex. romarrikets kollaps. Det är lätt att tro att det skedde från en dag till en annan, men det tog faktiskt nästan 300 år. Samma sak kommer med allra största sannolikhet ske även nu. Författarna Rogoff och Reinhart skriver i sin bok ”Annorlunda nu – 8 sekel av finansiell dårskap”:
On a peak-to-trough basis, real housing price declines average 35 percent stretched out over six years, while equity price collapses average 55 percent over a downturn of about three and a half years.
Det vill säga att en ekonomisk kris kommer sannolikt att pågå i flera år.
Ska man vänta med att investera sina pengar?
Den vanligaste frågan jag har fått de senaste två veckorna är:
Vad händer med mina fonder/aktier vid en eventuell kollaps av den Svenska ekonomin? Kommer de kunna hämta sig på lång sikt efter kollapsen? [...] USAs ekonomi känns väldigt instabil och jag antar att Sverige kommer påverkas starkt av en kollaps av den Amerikanska ekonomin. [..] Bör man avvakta med sina investeringar i aktiemarknaden?
eller:
Jag har den senaste tiden stött på flera tecken som jag känner att de pekar mot en nedgång i börsen. Både rådgivare som föreslår försäljning av aktiefonder, tidningsartiklar som varnar, folk som vanligtvis inte är intresserade av fonder pratar investeringar, och även att jag själv känner att ekonomin för egen del är på full fart. Sist jag hade den känslan var då jag påbörjade mitt investerande (och det med full kraft) och påbörjade mitt månadssparande. Det var 2007… och vi vet ju hur index gick därefter :-)
och:
Tittar man på historiska fakta så ser jag stora risker på börsen under hösten nu och framförallt under 2015, tittar man tekniskt på detta så ser man att en korrektion av index under 2015 kan bli upp emot – 20-25%. Därav tveksamheten till att just nu investera i aktier. Man kan ju förvisso dra nytta av detta långsiktigt genom att månadsspara och på så vis följa med tåget ned och sedan få en hävstångseffekt, men det vore riktigt segt att lagom till starten av sin pengamaskin pricka en kraftig nedgång.
Jag har full förståelse för dessa funderingar. Jag har dem själv – framförallt känslomässigt. Däremot så kan jag säga – vet inte om det är rätt – att jag idag bortser från dem. Anledningen är att jag litar så mycket den insikten som jag har beskrivit i mina tidigare artiklar. Det går inte att förutsäga framtiden.
Hur börsen rör sig är näst intill slumpmässigt på kortare perioder. Det är först på perioder 5 till 10 eller till och med 20 år som du är i princip är garanterad en positiv avkastning. På ett år är det som att singla slant och sedan ökar sannolikheten för ett positivt utfall för varje år som du är investerad på i börsen. Läs mer i mina artiklar:
- Undvik singla slant och tjäna mer pengar än proffsen
- Fyra bilder som visar: Lång tidshorisont → Lägre risk → Mer pengar!
Det som då händer är att man råkar ut för det berömda ”Behaviour gap” att man genom sitt beteende ska vara smartare än marknaden. Man ska sälja på toppen och köpa på botten. Tyvärr något som är omöjligt annat än i teorin. Forskning har dessutom visat att det är omöjligt eftersom du behöver ha rätt två gånger med din timing, i förhållande till att bara ligga kvar i marknaden. Du behöver ha rätt både när du säljer och när du köper. Om man t.ex. hade utgått från filmen Överdos som släpptes 2010 så hade man missat hela uppgången på över 40 % som har skett sedan dess.
Läs mer min artikel om det här vanligaste investerar misstaget:
Därför följer jag själv en strategi, där jag har slutat att försöka förutsäga marknaden. Istället försöker jag skapa en portfölj av olika investeringar som fungerar oavsett om det är kris eller inte. En portfölj som mår bra i alla väder. Det är därför jag pratar så mycket om diversifiering i olika tillgångssorter snarare än att köpa olika enskilda aktier. Olika tillgångar mår bra under olika ekonomiska situationer.
Vad ska man göra då med sina pengar?
Det beror ju naturligtvis på vilken tro man har och hur ens ekonomiska situation ser ut. Jag själv försöker placera i olika tillgångar – oavsett vad jag känner för de tillgångarna just nu – eftersom jag har resignerat från att jag kan förutse framtiden eller marknaden. I korthet kan man säga följande:
- Aktier (och fonder) – mår bra i ett klimat av tillväxt (ungefär där vi är idagsläget och vi har varit sedan 2009)
- Kontanter, korta obligationer och räntefonder – mår bra i ett klimat av recession, det vill säga nedgång eller mild lågkonjunktur
- Långa obligationer - mår bra i ett klimat av deflation (det som centralbanker och politiker är rädda för ska inträffa idagsläget, ekonomin minskar)
- Guld, silver och reala tillgångar - mår bra i ett klimat av hög inflation (det som förespråkarna för nästa finanskris pratar om).
Nedan illustreras det av följande bild:
Du kan läsa mycket mer om det här i min artikel:
Jag tänker genom att investera lite i de olika delarna så skyddar jag mig från att behöva ta besluten om att förutsäga framtiden. Genom att sätta lite i varje så kommer jag inte tjäna mest pengar, men å andra sidan kommer jag inte heller göra några större förluster. Procentuellt sett ligger en avkastning för en portfölj med alla fyra tillgångsslagen på ca 6-8 % per år. Vilket för mig är helt okej.
Mitt svar till alla dem som frågar brukar gå i linje med min artikel om bra struktur i privatekonomin:
- Se till att ha en väl fungerande privatekonomi med marginaler innan du investerar överhuvudtaget
- Se till att ha en buffert som är hyfsat tillgänglig
- Diversifiera dina investeringar så att du äger lite av olika tillgångar, inte bara aktier och aktiefonder.
Det som man skulle kunna lägga till med avseende på den här artikeln är även:
- Se till att ha lån på en nivå som du klarar av om räntan plötsligt skulle höjas till 5 %, 10 % eller till och med över det.
Det som sannolikt kommer hända nämligen i ett scenario av en ny finanskris som bygger på skuldsättningen är att räntorna kommer stiga drastiskt, särskilt som förtroendet på marknaden kommer att förloras. Många tror felaktigt att inflation är bra för det gröper ut skulderna, men det är fel eftersom långivarna ofta höjer räntan i samma eller högre grad än inflationen. Det vill säga att får vi hyperinflation så kommer räntorna att sticka iväg ordentligt. Någon som kommer ihåg 90-talskrisen?
Med tanke på att de flesta har rörliga räntor är det en stor och reell risk. Min misstanke är att det är en av anledningarna till att regeringen vill lägga förslag på att begränsa mängden rörliga lån. För den som sitter med hela lånestocken på rörlig ränta tar en enorm risk i ett (hög)inflationsscenario.
Exempel på hur man kan sätta upp en portfölj
Jag har inte hunnit skriva uppdaterade artiklar på mina egna portföljer, men följande två artiklar ger en bra fingervisning kring konkreta förslag och ger exempel på hur jag tänker:
- Läsarfråga: hur kan man investera 2 miljoner?
- En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin (dock bara aktier/obligationer/räntor)
Om du vill läsa mer specifikt kring guld och silver som jag rekommenderar alla att äga fysiskt – oavsett om vi har en annalkande finanskris eller ej – har jag skrivit följande artiklar:
- Mina erfarenheter av olika sätt att köpa och investera i guld och silver
- Allt guld och silver är inte skapat lika…
Den viktigas poängen där är att inte äga guld via fonder eller ”papper” eftersom där finns enorma motpartsrisker. Kort sagt finns det på pappret mer än 10 gånger mer guld än vad som finns framgrävt, så någon kommer att sitta på svartepetter om det smäller. Därför är det viktigt att ha guld och silver fysiskt eftersom ingen annan än du kan då göra anspråk på det.
Slutord
Jag tror personligen inte på att man ska frångå sin strategi på grund av det som händer eller det man tror ska hända. Däremot tror jag på att man ska ha en strategi som tar i beaktande att något kan hända. I strategin bör man redan idag tänka ut vad man ska göra om det väl händer. Att försöka göra det då är ofta alldeles för sent.
Jag tar gärna emot dina tankar, åsikter och frågor i kommentarsfälten nedan.
Relaterade artiklar
Som inte är länkade i texten ovan är: